angående upp¬ häfvande af det stadgande uti presterskapets privilegier af den 16 Oktober 1723, enligt hvithet presterskapets samt akademi-, gymnasti- och skole-betjentes, äfvensom deras enkors och omyndiga barns gårdar och lägenheter i stä¬ derna förklarats fria frän borgerligt besvär och tunga

Kongl. Majäs Nåd. Proposition N:o 2.

1 N:o 2.

Åuk. till Riksd. Kansli den 27 Jan, 1873, kl. 2 e. no

Kongl. Maj d s nadiga Proposition till Riksdagen, angående upphäfvande af det stadgande uti presterskapets privilegier af den 16 Oktober 1723, enligt hvithet presterskapets samt akademi-, gymnasti- och skole-betjentes, äfvensom deras enkors och omyndiga barns gårdar och lägenheter i städerna förklarats fria frän borgerligt besvär och tunga; Gifven Stockholms Slott den 3 Januari 1873.

Uti de af Kongl. Maj:t för biskoparne och samtliga presterskap^: i Sverige den 16 Oktober 1723 utfärdade privilegier innehåller 10:de punkten följande:

“AVI vele ock af särdeles gunst och nåde efterlåta Presterskapet samt Academi-, (fymnasii- och Scholsebetjente i Städerna sina lagfångna, erfda, köpta och bygda gårdar med sine egor och lägenheter i åker, eng, hagar, trädgårdar, hurnblegårdar och kåhlgårdstomter, so in inom Stadsens jurisdiction äro belägna, fria från all borgerlig besvär och tunga, ehvad namn tibet hafva kan, så lenge the sjelfve eller theras enkor och omyndiga barn efter them samma theras egna gårdar besitta, och icke någon borgerlig näring eller handtering drifva; i hvilken senare händelse the måtte undergå några emot theras handtering svarande (mera realia till stadsens bästa, ther handelen drifves.vfMen sä snart någon annan sätter sig then att bo och »liten under borgerskapet hörer eller någon borgerlig näring (häfver och idkar, then skall under berörda frihet, intet vara begripen, utan borgerlig besvär undergifven. Och ther så är, att någon prest åstunda!’ köpa egendom eller bygga sig hus eller gård uti the städer, ther Academier, Gymnasier eller göda Scholor äro, Bih. till Riksd. Prat. 1873. 1 Sand. 1 Afd. 2 Höft. 1

2 Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 2.

för sina barns uptuehtelse skull eller ock sina hustrus enkestånd, skal thet honom icke förvägras, utan skola silke vara under ofvanbemälte frihet förständne, såvida the icke inlåta sig i någon borgerlig näring. Staden till prsejudicium, dock kunna såväl the förre, som the senare innehafvare och egare af sådana hus och lägenheter, ther the ofrie äro, icke undandraga sig åt betala till Staden tomtören och then så kallade vret- eller jordskatten, samt gorå brandwacht; Kommandes med vägröding inom Stadsens distrikt att förhållas efter vanligheten. “

Uti 11 :te punkten i Kongl. Resolutionen på presterskap^ts besvär af den 14 September 1731 förekommer följande förklarande:

“Presterskapet besvärar sig deröfver i underdånighet, att en del Städer vilja draga dem, samt Academi®-, Gymnasii- och Schoke-betjente i städerna och deras enkor och omyndiga barn för deras hus och gårdar, oaktadt deruti ingen borgerlig näring idkas, under Båtsmanshållets prestation och utredning, Stadsens contingent, Casseurslön, Borgerskapets herredagspengar, Stadsens byggningshjelp och hushyrepenningar för Rector Schola;; Och som Kongl. Maj:t finner sådant strida emot 10 § i Kongl. Maj:ts Presterskapet år 1723 confirmerade privilegier, så är Kongl. Majts nådiga vilja, att förenämnde af presterskapet härmed icke höra besväras. “

Genom Kongl. brefvet den 24 Mars 1775 och Kongl. resolutionen den 5 Augusti 1778 har likväl blifvit förklarad!, att ofvanomförmälda stadgande i presterskapets privilegier icke fritoge presterskapet med skolebetjente samt deras enkor och barn att, i mån af hvad på hvars och ens gård och tomt kunde belöpa, bidraga till kyrkas, kyrkogårds, domprost^-, kapellans- och klockaregårds byggande i städerna.

Enligt Kongl. kungörelsen den 6 April 1810 har jemväl Prestestånd^ medgifvit den förändring i förenämnda punkt af presterskapets privilegier, att Prästeståndet “bifallit åtagande! af åtföljande -mera för stadsegendomar, som tillhöra ecklesiastika personer, utan att af dem bebos.“

Ehuru förberörda stadgande om befrielse för presterskapet med skolebetjente samt deras enkor och omyndiga barn från skyldighet att för de af dem bebodda gårdar och lägenheter i städerna utgöra borgerligt besvär och tunga sålunda varit gällande sedan lång tid tillbaka, har likväl först under de sista åren framställning gjorts af flera till ecklesiastikstaten hörande personer om tillämpning af samma stadgande. Enär emellertid de förhållanden, som för ett och ett hälft århundrade sedan föranledde presterskapets befrielse från åtgörande af ifrågavarande utskyld er, numera ej ega ruin, sedan, efter de nya kommunalförordningarnes utfärdande, borgerskap^ ej längre utgör det förherrskande elementet i stadskommunen samt de kommunala rättigheterna utsträckts till alla i kommunen bosätta samhällsmedlemmar, synes någon giltig grund ej förefinnas att presterskapet samt skolebetjente skola,

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 2. 3

till förfång för öfriga stadskommunens medlemmar, åtnjuta ifrågavarande befrielse.

Härtill kommer, att det ej kan anses vara med den i kommunalförordningarne uttalade grundsats om alla samhällsmedlemmars likställighet i kommunala rättigheter och skyldigheter öfverensstämmande, att eu del af kommunens medlemmar på grund af privilegier äro befriade från erläggande af vissa utskylder, under det att de ändock äro berättigade att deltaga i besluten om bestämmande af kommunens utgifter och om dessas bestridande genom skatter, i hvilkas utgörande de sjelfve för sina ifrågavarande fastigheter icke utan vissa inskränkningar äro pligtig^ taga del.

Med afseende härå och då upphäfvande af omförmälda privilegium, hvilket är af uteslutande personlig beskaffenhet, icke kan föranleda minskning i de fritagna fastigheternas försäljningsvärde, vill Kong!. Maj:t, som är sinnad att till det under instundande höst sammanträdande Kyrkomöte gorå framställning i ämnet, härmed föreslå att Riksdagen för sin del måtte besluta, att stadgandet i 10:de punkten af presterskapets privilegier den 16 Oktober 1723, enligt hvilket, jern förd t med Kongl. kungörelsen den 6 April 1810, angående jemkning i Riksståndens privilegier, de presterskap^ samt akademi-, gymnasii- och skolebetjente äfvensom deras enkor och omyndiga barn tillhöriga gårdar och lägenheter i städerna, som af dem sjelfva bebos, äro frie från borgerligt besvär och tunga, skall upphöra att vara gällande; dock att sådant icke må leda till rubbning i den privilegiirätt, som tillkommer ecklesiastik»; personer eller deras enkor och omyndiga barn i afseende å de gårdar och lägenheter i städerna, hvilka af dem för närvarande innehafvas.

Kongl. Maj:t förblifver Riksdagen med all Konglig nåd och ynnest städse välbevågen.

OSCAR

Axel Bergström.

4 Kong!. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 2.

Utdrag gf Protokollet öfver Civil-ärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i Stats-Rådet å Stockholms Slott den 3 Januari 1873.

Närvarande:

Hans Excellens Herr Justitie-Statsministern Adlercreutz,

Hans Excellens Herr Statsministern för Utrikes ärendena Björnstjerna, Statsråden: Bredberg,

Berg,

Friherre Leijonhufvud,

Wcern,

Wennerberg,

Bergström,

Friherre Alströmer och Wejdenhielm.

Slutligen uppläste Departements-chefen, Statsrådet Bergström, till justering ett, i öfverensstämmelse med Kong!. Maj:ts, uppå Stats-Rådets enhälliga tillstyrkande, den 20 sistlidne December fattade nådiga beslut, uppsatt förslag till nådig proposition till Riksdagen, angående upphäfvande af det stadgande uti presterskapets privilegier af den 16 Oktober 1723, enligt hvilket presterskapets samt akademi!-, gymnast!- och skolebetjentes, äfvensom deras enkors och omyndiga barns gårdar och lägenheter i städerna förklarats fria från borgerligt besvär och tunga.

Enligt Stats-Rådets underdåniga tillstyrkande behagade Kong!. Maj: t detta förslag i nåder gilla samt befallde åt t, i enlighet dermed, proposition, af den lydelse bilagan Ditt. C. till detta protokoll utvisar, skulle till Riksdagen aflåtas.

Ex protocollo Axel Hegardt.