Doc 1874:19

Rongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 19.

\:o *9.

Ank. till Riksd. Kansli den 4 Febr. 1874, kl. 3 e. m.

lumpi. Majris nådiga Proposition till Riksdagen, angående bidrag till en pensionskassa för enkor och barn efter prestev och elementarlärare: Gifven Stockholms Slott den fl Januari 1874.

Behofvct af en pensionsinrättning för enkor och barn efter prester och elementarlärare har länge varit erkändt. Till de grunder, hvilka i allmänhet kunna anföras för bildande åt dylika inrättningar för embetsmäns enkor och barn, och hvilka föranledt representationen att lemna årliga bidrag til! pensionsstateina för enkor och barn efter civile och militäre embets- och tjenstemän, samt till folkskolelärares enke- och pupillkassa, kommer i detta fall ett . särskildt statsintresse, nemligen angelägenheten att undanrödja de för religionsvården och den offentliga undervisningen menliga följderna af de genom saknaden af en sådan pensionsinrättning för ecklesiastik- och skolstaten föranledda extra nadaren. Fragan hade ock redan vid flera riksdagar och äfven inom stiften varit föremal för allvarliga öfverläggningar, då Kongd. Maj.t^ den 26 Mars 1840 tillsatte en komité för utarbetande af förslag till en sådan pensionsinrättning för enkor och barn efter de till ecklesiastikstaten hörande embets- och tjenstemän, att derigenom alla extra nådår måtte kunna upphöra. Komiterade, hvilka den 11 December samma år afgåfvo sitt betänkande, föreslogo bildandet af särskilda pensionsinrättningar inom hvarje stift, ett ^jgfjag som dock icke fanns lämpligt att utföra. Ärendet togs derefter i förny-dt öfvervägande vid 1862—6:1 årens riksdag, då Presteståndet uppgjorde t va särskilda förslag till en för hela rikets ecklesiastikstat enke- och pupillkassa, det ena utan) det andra med förutsättning till Riksd. Prof. 1874. i Sami. 1 Afd. 9 Höft. 1

gemensam

Bih.

2 Kong!. Maj:ts Nåd. Proposition N:o W.

af eiementarlärarnes deltagande i inrättningen. Presterandet erinrar om svårigheten, att icke säga omöjligheten, för hvarje endast på delegarnes^ insatser grundad pensionsforening att både bereda de först inträdande nagra förmåner och derjemte konsolidera sin tond, hvarföre understöd af allmanna medel för bildande af den nu ifrågavarande icke kunde umbäras. Såsom tillgång i nämnda afseende hade Presteståndet beräknat dels ett års inkomst a hvarje presterlig beställning, der innehafvare!! med döden afginge utan att efterlemna enka eller barn, som vore berättigade till nådår; äfvensom sadana inkomster, livilka af dylik lägenhet utgingo, (la den af en e ler annan anledning kominc att utöfver den lagliga tillträdesliden sta ledig, dels oek de medel/ som funnos samlade i stiftens emeriti- och byggnadskassor, eller i de sistnämndas st ii i le ett ärligt statsanslag, som då beräknades till

30,000 riksdaler. , ,

Innan detta förslag, hvaröfver yttranden af vederbörande myndigheter

inhemtades, hann blifva föremål för Kong!. Maj:ts pröfning, hade tillämpningen af Kong!. Förordningen den 11 Juli 1862 angående reglering åt presterskapets löneinkomster gjort en omarbetning al förslaget nödig, i synnerhet beträffande den grund, hvarefter delegarnes bidrag till pensionskassan samt i följd deraf pensionsbeloppens storlek borde beräknas. Kongl. Maj:t har derföre den 8 November 1872 tillsatt en komité med uppdrag att etter tagen kännedom om de yttranden, hvilka afgifvits öfver det af Presteståndet uppgjorda förslag, taga denna angelägenhet i förnyad ompröfning. Öfver komiténs förslag, som till Kongl. Maj:t inkom den 17 Juli 1873, hafva infordrats utlåtanden från vederbörande presterskap och elementariarare, sam liga eonsistoria ecclesiastica samt direktionerna för Stockholms stat s undervisningsverk, nya elementarskolan och seminarium för bildande åt lärarinnor; hvarefter komiterade, med anledning af hvad i dessa utlåtanden anförts afgifvit nytt betänkande i ämnet, innefattande alternativa förslag dels till särskilda enke- och pupillkassor för presterskap och lärare, dels till föienincr af begge dessa kassor till en enda. Detta betänkande öfveriemnades af Kongl. Maj:t till det under sistlidne år församlade Allmänna Kyrkomöte, som i underdånig skrifvelse den 7 Oktober 1873, hvilken härvid bilogas, förklarat sig i hufvudsak liga. delar godkänna först nämnda alternativ, komiterades begge utlåtanden skola till Riksdagen aflemna? för art bland dess ledamöter utdelas.

Hufvndgränderna i komiterade? af Kyrkomötet godkänna förslag aro följande. Särskilda enke- och pupillkassor bildas för proster och elemeniailärare, dock så att dessa kassor stå under samma förvaltning. ^Delegare i den förra äro samtlige ordinarie och extra-ordinarie prester, samt kofi&storiernas notarier och amanuenser, i den senare alla ordinarie elementar- och seminariilåraie, som hafva presterlig tjenstårsberäkning, undantagande lektorer med prehenden,

Kongl. Muj.is Nåd. Proposition N:o 19 3

hvilka lör hela sin lön skola vara delcgare i förstnämnda kassa. Inom hvarje kassa bildas en grundfond af sådana medel, hvilka icke inflyta genom direkta bidrag af delegarne, samt en tillskottsfond, hvari ingå hufvudsakligen delegarnes bidrag, beräknade till 2 procent årligen af hvarje lön. Till pension berättigade äro delegares enka och barn, do sistnämnda i tre fall, nemligen a) da de icke fyllt 21 ar, b) efter fyllda 21 år, då de genom kropps- (dler sinnessjukdom äro urståndsätta att till sitt uppehälle bidraga och c) döttrar efter uppnådda 55 år, så vida de icke äro eller hafva varit gifta. 1 grundfonden anses alla delcgare hafva lika stora lotter, hvarföre den andel af hvarje pension, som utgår från denna fond, är bestämd till lika stort belopp för alla innehafvare af full pension, hvaremot den andel, som utgår af tillskottsfonden, blir större eller mindre i förhållande till storleken af hvarje delegares senast erlagda årsbidrag till nämnda fond. Pensionerna begynna utdelas med mindre belopp, så snart tillgångarne det medgifva, men beräknas efter 2Ö år uppgå till fullt belopp, hvarefter extra nådår kunna upphöra; deremot skulle äfven efter denna tid de genom presterskapets privilegier enkor och barn efter prester och skollärare tillförsäkrade privilegiinadar, som i viss män motsvara boställshafvares fardagsår, fortfarande utgå. Inrättningens styrelse och förvaltning samt pensionsutdelningen anförtros åt en direktion, som för fem år i sender utses af delegarnes bolagsstämma, bolagsstämman, som bestar af 13 fullmäktige, utsedde en från hvarje stift och en från Stockholms stad, deraf 9 delcgare i presterskapets och 4 delägare i elementarlärarnes enke- och pupillkassa, utser tillika revisorer, bestämmer förvaltningskostnaderna, besluter öfver förslag till ändringar i pensions-ieglementet, hvilka dock skola underställas Ivongl. M.aj:ts pröfning, m. in.

Förutom särskild t donerade medel och delegarnes årsafgifter hafva komxterade såsom inrättningens tillgångar föreslagit i första rummet stiftens omeriti-kassor. Dessa kassor hafva uppkommit genom den föreskrift i skolordningen den 16 December 1820 att för beredande af tillgång till pensionering af åldrige lärare vid elementarläroverken skulle vid hvarje läroverk inrättas en cassa emeritorum, så snart någon fond dertill blefve af statsverket anslagen eller nödiga medel kunde annorstädes ifrån af hvarje konsistorium uppgifvas. Under den tid, då dessa kassor uppkommo, räknade elementarlårarne dubbla presterliga tjenstår. Det låg derföre i det obefordrade presterskapets intresse att emeritikassornas tillväxt, så vidt möjligt var, befrämjades, på det art emeritilönerna måtte blifva nog stora att bereda elementarlärarne vid eu framskriden ålder den utkomst, hvilken desse lärare eljest med framgång sökte under täflan med presterskap^ om lediga ecklesiastika sysslor. Af detta förhållande likasom af den nära förbindelse i (ifrigt, hvari kyrka och skola på denna tid ännu stodo till hvarandra, kan det förklaras, att den hufvudsaklig^ inkomst, som af Kong]. Maj:t på olika tider anslogs

4 Kong!. Majds Nåd. Proposition N:o 19.

till do särskilda erneritikassorna, utgjordes af afkastningen från lediga prcstsysslor. På detta sätt hafva erneritikassorna efter hand vunnit en betydlig tillväxt, hvilken dock numera hufvudsakligen betingas af inflytande räntor. De ofri ga inkomsterna hafva nemligen i allmänhet blifvit erneritikassorna fråntagna, då dessa kassor, sedan elementar]äravne blifvit berättigade att erhålla pension å allmänna indragningsstatcn, icke vidare äro för sitt först utsudda ändamål behötliga.

Under åberopande af delta förhållande och med må uran derom, att en del emoritikassors utgifter numera utgjordes endast af förvaltningskostnader, medan från de öfriga utgingo emeritifönor endast till jemförelsevis obetydliga belopp, har Riksdagen i underdånig skrifvelse den .12 Maj 1868 anhållit, att Kong!. Maja, efter utredning af förhållandet med nämnda kassor, täcktes taga under ompröfning, i hvad mån och på. hvad sätt desamma må användas till befrämjande al del med dem afsedda pensionsväsendei, och i sammanhang med frågan om pensioneringen i allmänhet till Riksdagen i ämnet aflåta nådig proposition.

Hvad beträffar den begärda närmare redogörelsen för emeritikassoruas uppkomst och närvarande ställning vill Kong!. Maj:t hänvisa dels till den utredning i dessa hänseenden, som i komiterades först afgifna betänkande, Bil. A., förekommer, dels till den särskilda uträkning, som tinnes denna nådiga proposition bifogad, oeli hvaraf mhomlas, afl emeritikassoruas sainfälda behållning, sedan de förbindelser, för b vilka de häfta, fråndragits, vid innevarande års slut torde komma att uppgå till omkring 825,000 riksdaler.

1 afseende åter på det framtida användandet af dessa, hufvudsakligen genom besparingar å prestorliga. löningsmedol bildade, för elementarlärarnes bästa afsedda kassor torde allt skål forolinnas alt, pä sill( komiterado föreslagit, anslå dom till ed; med deras uppkomst och ursprungliga syfte så nära beslägtad!; och för prästerskapet såväl som elemcntarlärarne så högeligen önskvärdi ändamål som inrättandet af pensionskassor för dessa tjensteraäns enkor och barn. Derest erneritikassorna, såsom komiterade förutsatt, delades mellan begge pensionskassorna i förhållande till presternas och elementarlärarnes nuvarande antal, skulle på prostorskapois enke- och pupillkassa belöpa omkring 600,000 riksdaler och på lärarnas omkring 200,000 riksdaler.

Såsom ytterligare tillgång särskild t för prästerskapets pensionskassa hafva komiterade beräknat ett års behållen inkomst af hvarje presterlig beställning i riket, hvilken inkomst utfaller, då en viss beställning första gången efter pensionsreglementets fastställande varder ledig. Den tillgång, som derigenom skulle tillfalla grundfonden, och som är ett nödvändigt vilkor för att en pensionsinrättning under närvarande förhållanden skall kunna komma till stånd, har beräknats till sill närvarande värde motsvara ett ka-

Kongl. Majds Nåd, Proposition N:o J9. 5

piUil åt 2,768,680 riksdaler. På det att kassan snarast möjligt måtte blifva i stånd att utdela fulla pensioner, är det af vigt, att denna inkomst får uppbäras under fötst inträffande ledighet vid hvarje prestsyssla, utan afseende derpå att nådårsberättigade sterbhusdelegare finnas. Det kan häremot erinras, att i sådant fall, då till nådåren ytterligare lades det år, under hvilket åtkomsten af sysslan borde tillfalla pensionskassan, olägenheterna af nådåren skulle än vidare utsträckas; men å andra sidan bör ej heller förbises, att genom ett sådant medgifvande Jör en gång åstadkommes det resultat, att alla extra nådår efter en tid af något öfver tjugo år borde kunna upphöra, under det att deremot dessa nådår antagligen komme att under en vida längre till fortfara, derest pensionskassan för rättigheten att draga sin årsinkomst af en prestsyssla nödgades afvakta den tid, då sysslan blefvc ledig, utan att siste innehafvare!! efter sig lemna t nådårsberättigade sterbhusdelegare. i (ifrigt kan bördan af de många vakansåren för församlingar ofta nog lindras derigenom, att redan från den tid, då pensioner först begynna utdelas, icke flora än ett extra nådår i hvarje fall beviljas, på sätt Kyrkomötet 1 omförmälda underdåniga skrifvelse hemställt.

1 det tall åter att vid inträffande ledighet nådår ej eger rum, kan pensionskassans årsafkomst. från sysslan utgå, utan att dennas återbesättande derigenom uppehälles utöfver hvad nu är förhållandet. Enligt stadgan för rikets elementarläroverk skall nemligen ett års behållen inkomst, sedan aflöning och utskylder blifvit vederbörligen bestridda, efter ecklesiastik tjensteman ut i >m läroverket, hvilken genom erhållet afsked eller genom afsättning från tjänsten af gatt eller som affidit utan att efterlemna enka eller omyndiga barn, h vilka år o till nådår lagligen berättigade, ingå till stiftets bvggnadskassa. Nu liar emellertid, just med afseende derpå, att prästerskapet egde billiga och rättvisa anspråk pa dessa, och likartade prest örliga, löningsmedel

för tillväga bringande af en enke- och pupillkassa, Kongl. Maj: t vid 1862_63

årens riksdag föreslagit och Rikets Ständer bifallit, att medel till nybyggnad och underhall af skolbus > stället skulle beredas genom en terminsafgift af hvarje lärjunge vid rikets elementarläroverk. Härigenom hafva åtminstone de flesta, _byggnadskassor blifvit satta i tillfälle att kunna till pensionsfonden utan ersättning för eu gång afstå ett års inkomst vid inträffande ledighet af omförmälda slag, i följd hvaraf någon annan förändring i bestående förhållanden icke i dessa fall komme att ega, rum, än att byggnadskassans rätt att uppbära ett års inkomst af prestsyssla!! öfverflyttas på pensionskassan.

Da hår förutsattes, att denna inkomst bör tillfalla pensionskassan vid första inträffande ledighet, bör likväl undantag ske för de fall, då, såsom förhållande! är med byggnadskassorna i Upsala, Calmar, (Jarlstads och Wisby stift, dessa kassor för bekostande af skolhusbyggnader inom stiftet iklädt sig förbindelser, hvilka icke kunna infrias, derest ej kassan fortfarande utan

Kongl. M.aj:ts Nåd. Proposition N:o 19.

afbrott kominer i åtnjutande af alla eller åtminstone en del af dessa vakansuiedel. Utan att eftergifva pensionskassans rätt att äfven från dessa stift bekomma ett års vakansmedel från hvarje af nu ifrågavarande sysslor, bör likväl Kong!. Maja i hvarje särskild! fall med afseende på byggnadskassans ställning pröfva, vid hvilken ledighet, den först inträffande eller en senare, samma medel böra tillfalla pensionskassan.

Den sista af de inkomster komiterade påräknat för presterskapets enkeoch pupillkassas grundfond, och detta för all framtid, äro de s. k. kadukoch vederlagsmedlen, eller all behållen inkomst vid prestsyssla, hvilken i följd af tvist eller annan omständighet kommer att stå ledig utöfver den lagliga tillträdestiden, samt vederlag under extra nådår. Enligt 136 § i stadgan för rikets elementarläroverk fördelas dessa medel af Kongl. Maj:t på förslag af Domkapitlet mellan läroverkens särskilda kassor, efter som den ena eller den andra af dem finnes deraf vara i största behof. Om ifrågavarande medel gäller hvad ofvan blifvit sagdt om vakansmedlen, att de såsom presterliga löningsmedel böra användas för presterskapets nytta. De uppgå enligt komiterades beräkning till ett belopp af omkring 16,000 riksdaler årligen, hvarifrån dock kommer att afgå närmare 3,000 riksdaler, sedan extra nådåren upphört, och vederlaget följaktligen ej vidare tillfaller kassan. Hela denna inkomst är af komiterade beräknad endast till betäckande af de för begge pensionskassorna gemensamma förvaltningskostnader. Då i Upsala, Carlstads och Wisby stift jemväl k aduk- och vederlagsmedlen ingå till byggnadskassorna, torde af ofvan angifvet skäl det böra bero af Kongl. Maj: t att bestämma, vid hvilken tid ifrågavarande medel i dessa stift skola begynna att tillfalla pensionskassan.

Med de tillgångar, Indika sålunda blifvit för presterskapets enke- och

derifrån lön varit

.unna

der sådana finnas.

Af samtliga nu om förmälda medel skulle endast en fjerdedel af emeritikassorna tillfalla elementarlärarnes enke- och pupillkassa. Den årliga räntan, å detta kapital utgör omkring 8,000 riksdaler, under det att enligt komiterades beräkning 53,000 riksdaler, förutom delegarnes årsafgifter, årligen er-

Kongl. Maj:/* Nåd. Proposition N:<> 19. 7

fordras, derest lämrnes enkor och barn, såsom tillbörligt synes vara, skulle erhålla lika stora pensioner med presterskapets. För att åstadkomma fyllnaden erbjuder sig visserligen i första rummet den utväg, som blifvit följd för att åt presterskapets pensionskassa anskaffa den nödiga grundfonden, eller att anslå ett års behållen inkomst af hvarje syssla vid elementarläroverken, da ledighet först inträffar. Denna anordning vore i sjelfva verket icke något annat än att till pensionskassan, ehuru på ett indirekt sätt, bevilja ett anslag af statens medel Då ett statsanslag utan tvifvel är ett vilkor för kassans bringande till stånd, bör man dock tillse, att det lemnas under en lönn, som icke i likhet med den nu angifna skulle utöfva ett menligt inflytande pa den allmänna undervisningens gång, och som tillika blefve mindre betungande för statsverket, än att på en gång anslå ett större kapital. Det torde derföre vara att föredraga, att staten bidrager till elementarlärarnes enke- och pupillkassa, likasom till civilstatens och arméens, med ett visst arligd ^belopp, som i detta fall borde betacka skilnaden mellan de erforderliga 53,000 riksdaler och de från emeritikassorna inflytande 8,000 riksdaler och följaktligen bestämmas till 45,000 riksdaler.

•f ^ledning af hvad sålunda i detta ärende förekommit vill Kongl. Maj:t i nåder föreslå Riksdagen att — jemte det till bildande af en pensionskassa för enkor och barn efter prester och elementarlärare, i hufvudsaklig öfverensstämmelse med komiterades af Kyrkomötet godkända förslag, anslås dels de nuvarande emeritikassornas behållning, med skyldighet för pensionskassan att ansvara för de förbindelser, hvari emeritikassorna för närvarande häfta, dels ett års behållen inkomst af hvarje presterlig beställning i riket hvilken inkomst i allmänhet bör utfälla då en viss beställning första gången efter pensionsreglementets fastställande varder ledig, dels ock all behållen inkomst vid prestsyssla, hvilken i följd af tvist eller annan omständighet kommer att sta ledig utöfver den lagliga tillträdestiden, äfvensom vederlag under extra nådår — tillika måtte såsom bidrag till pensionsfonden för elementarlärarnes enkor och barn å Riksstatens nionde hufvudtitel uppföras ett årligt anslag af 45,000 riksdaler.

De handlingar, som röra detta ärende, skola till Riksdagens vederbörande Utskott öfverlemna s, och Kongl. Maj: t förbi ifver Riksdagen med all Kongl. nåd och ynnest städse välbevågen.

O SCA K.

U, Wennerberg.

8 Kongl. Maj ds Nåd. Proposition N:o 19.

Afskrift.

Stormäktigste, Allernådigste Konung!

Sedan Eders Kongl. Maj:t under den 0 November 1872 uppdragit åt särskilda komiterade att, efter tagen kännedom åt Presteståndets den 12 December 1863 till Eders Kongl. Maj:t ingifna underdåniga skrifvelse med förslag till reglemente för svenska presterskapets enke- och pupillkassa, jemte de öfver samma förslag af vederbörande myndigheter afgifua yttranden, inkomma med det underdåniga utlåtande och ytterligare förslag i ämnet, hvartill samma yttranden och sakens beskaffenhet i öfrigt kunde föranleda, samt dervid tillika tillse, ej mindre huruvida icke pensionsanstalten kunde så ordnas, att så väl extra nådår, som ock det presterskapets enkor och barn enligt dess privilegier tillkommande ordinarie eller så kallade privilegii-nadaret måtte kunna upphöra, än äfven om icke de i 9 § 2 mom. a) af Presteståndets berörda förslag omförmälda årliga inkomster för kassan borde begränsas till dels ett års behållen inkomst för en gång af hvarje ecklesiastik tjenst utom elementarläroverket, hvilken, vare sig genom innehafvarens afskedstagande eller afsättning eller i följd af hans död blefve ledig, utan att i sistnämnda fäll extra nådår åt hans enka eller barn beviljats, dels ock de inkomster, hvilka jemlikt särskilda föreskrifter borde tillfalla stiftets emeritikassor, och komiterade i anledning af berörda uppdrag utarbetat och till Eders Kongl. Maj:t ingifvit betänkande och förslag angående pensionering af enkor och barn efter prestman och elementarlärare, jemte förslag till pensionsreglementen, samt stiftens presterskap och lärarne vid elementarläroverken, äfvensom samtliga Consistoria Ecclesiastica i riket, samt direktionerna öfver Stockholms stads undervisningsverk, Nya elementarskolan i Stockholm och Lärarinneseminarium derstädes öfver förslaget afgifvit underdåniga utlåtanden, samt komiterade med anledning af de i nämnda utlåtanden förekommande anmärkningar uppgjort ett i vissa delar omarbetad t förslag; har Eders Kongl. Maj:t till Kyrkomötet öfverlemnat begge dessa förslag jemte de till ärendet hörande handlingar, på det Kyrkomötet måtte i ämnet afgifva yttrande; och får Kyrkomötet härmed underdånigt yttrande afgifva.

Angående behofvet af en pensionsinrättning för enkor och barn efter ecklesiastika embets- och tjensteman anser Kyrkomötet sig icke böra yttra något vidare, än att, då detta behof länge varit insedt och så till vida behjertadt, att det både vid flera riksdagar och äfven inom stiften varit Inre-

9 Kongl. Maj fa Nåd. Proposition N:o 19.

mål för allvarliga ötverläggningar, Kyrkomötet för sin del finner angeläget att utan ytterligare uppskof åtgärder vidtagas för åvägabringandet af sådan pensionsinrättning.

Hvad beträffar de af kemi terade i det förnyade betänkandet uppställda alternativen, nemligen dels gemensamt reglemente för hela svenska ecklesiastikstaten, dels reglemente särskild! för presterskapets och särskildt för elementarlärarestatens enke- och pupillkassa, finner Kyrkomötet det senare alternativet hafva företräde, enär, oaktadt de många anslutningspunkter som förefinnas mellan dessa båda stater, en väsendtlig del af de tillgångar, som beräknas för pensioneringen, är afsedd att utgå för presterskapet från lediga presterliga lägenheter och för lärarne genom statsanslag, hvartill kommer att presterskapet eger tillgångar i den af Presteståndet donerade f. d. arkivkassan samt Stockholms centonalkassa, i hvilka lärarestaten icke har andel, i följd hvaraf möjligt är, att den ena kassan kan grundas och träda i verksamhet före den andra, samt dessutom i afseende på dessa båda stater dels olika vilkor för inträde i embetet, dels olika stadganden angående lönebesparingar vid tjenster, som utöfver den laga tillträdestiden stå lediga, förefinnas, i följd hvaraf kollisioner kunna inträda, som alldeles förebyggas om hvardera staten har sin särskilda enke- och pupillkassa, h vilket åter icke bör förhindra den besparing i utgifter, som af komiterade är afsedd genom förslaget om gemensam förvaltning. Hvad åter angår det andra alternativet, finner Kyrkomötet detsamma vara sä affattadt, att derigenom de svårigheter, som hittills förhindrat frågans tillfredsställande lösning, blifvit i väsendtligaste måtto undanröjda, och att frågan om pensionsförening för prestera och lärares efterlemnade enkor och barn derigenom hunnit sådan utveckling, att den under vissa förutsättningar, hvilka Kyrkomötet uti särskilda här nedan upptagna underdåniga framställningar skall upptaga, kan åvägabringas, och får med anledning häraf Kyrkomötet

1 :o) med afstyrkande af förslaget till gemensamt reglemente för svenska ecklesiastikstatens enke- och pupillkassa, underdånigst förklara, att Kyrkomötet för sin del godkänner de uti komiterades förnyade underdåniga betänkande angående pensionering af enkor och barn efter svenska ecklesiastikstaten under Kitt. II A och II B upptagna förslag till reglementen, dock med följande tillägg och förändringar, uti

H A. Förslag till reglemente för svenska presterskapets enke- och

pupillkassa.

§ 2 mom. 1 ändras sålunda: ”så väl delegares årsafgift som den pensionsandel — —”.

Bih, till Rilisd, Prof, 1874, 1 Band, 1 Afä. 9 Ruff. 1

10 Kongl. Ma/j:ts Nåd. Proposition N:o 19.

§ 2 mom. 3 utgå de ord, som förekomma efter “löneregleringen såsom obehöfliga.

§ 2 mom. 5 ändras sålunda: ”Extra ordinarie prestmäns löner beräknas till 600 R:dr”.

§ 3 erhåller i slutet ett nytt moment af följande innehåll: ”Retroaktivafgift efter samma grunder erlägges jemväl af e. o. prestman, hvilken, till följd af vunnen befordran inom kyrkan, varder förpligtad i inrättningen ingå', så vida han vid inrättningens' stiftelse varit berättigad i densamma ingå, men detta uraktlåtit”.

§ i mom. 2 ändras sålunda: “för den, som förut icke innehaft någon tjenst med lön eller ock innehaft tjenst, för hvilken --“.

ii 6 mom. 1 utgår sista punkten: “Den deremot — — — dertill".

ji 9 sista momentet erhåller följande förändrade lydelse: “Tillfaller någon enskild donation enke- och pupill kassan, skola de deraf härflytande medel användas enligt gifvarens föreskrift, så vida den enligt direktionens ompröfning finnes vara med inrättningens syfte förenlig. År sådan donation gifven utan föreskrift om sättet för medlens användning, skall den fördelas lika på grundfonden och tillskottsfonden.

§17 mom. 1 erhåller följande lydelse:

Pensionsinrättningens utgifter vare:

l:o) oundgängliga förvaltningskostnader, hvilka skola bestridas till tre fjerdedelar af prästerskapets, till en fjerdedel af lärarnes gundfond;

2:oj utdelningen — — —

3:o) möjligen blifvande - — —

§ 28 uteslutas orden: “och rektorerna af delegarne vid läroverken".

il B. Förslag till reglemente för svenska elementarlärarestateiis i riket

enke- och pupillkassa.

§ 1 slutet ändras sålunda: “lektorer med prebende, hvilka för hela sin lön skola vara delega.ro j presterskapets enke- och pupillkassa".

Samma § 1 erhåller ett nytt moment af följande innehåll: “Lärare,

som jemte sin läraresyssla innehafva tjenst, på grund hvaraf de äro berättigade eller förpligtade till inträde i presterskapets enke- och pupillkassa, vare för hela sin lön delegare endast i lärarestatens enke- och pupillkassa".

§ 2 mom. 1 ändras sålunda: “så väl delegares årsafgift som den pensionsandel — —“.

§ 4 mom. 2 ändras sålunda: “För den som förut icke innehaft någon tjenst med lim, eller ock innehaft tjenst för hvilken —- — “•

Kong!. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 1.9.

§ 9 inom. I, der genom något förbiseende från komiterades sida lärarnos andel af emeriti-kassorna icke finnes upptagen, erhåller följande innehåll : “Uti enke- och pupillkassans grundfond ingå följande medel:

1 :o) det af Kongl. Maj:t dertill nådigst anslagna kapital.

2:o) det af statsmedel beviljade årliga anslag*1.

§ 9 sista momentet erhåller följande förändrade lydelse: “Tillfaller någon enskild donation enke- och pupillkassan, skola de deraf härflytande medel användas enligt gifvarens föreskrift, så vida den enligt direktionens ompröfning finnes vara med inrättningens syfte förenlig. År sådan donation gifven utan föreskrift om sättet för medlens användning, skall den fördelas lika på grundfonden och tillsko ttsfonden".

§ 17 mom. i erhåller följande lydelse: “oundgängliga förvaltningskostnader, hvilka skola bestridas till tre tjerdedelar af presterskapets, till eu fjerdedel af lärarnes grundfond".

Då komiterade å ena sidan afsett att förvaltningen af presterskapets och elementarlärarnes enke- och pupillkassa skall, för förminskande af förvaltningskostnaderna, vara gemensam, men å andra sidan icke med tydliga ord i kassornas reglementen sådant angifvit, och då Kyrkomötet anser fördelaktigt att sådan gemensamhet kommer till stånd samt nödigt att bestämdhet i detta hänseende förefinnes, och dertill kommer, att vid sådant förhållande de respektive staterna böra tillförsäkras hvar för sig. visshet, att så väl bland revisorerne som i bolagsstämmor varda hvar för sig representerade, göres i båda reglementsförslagen följande tillägg:

a) § 20 mom. 1: Efter orden: “Inrättningens styrelse och förvaltning" införes: “som är gemensam för svenska presterskapets och elementarlärarestatens enke- och pupillkassor".

b) § 33 erhåller följande förändrade lydelse: "Revision af förvaltning, räkenskaper och tillgångar verkställes i Stockholm hvarje år under förra hälften af Augusti månad genom tre af delegarne inom stiften och Stockholms stad, en från hvarje, turvis valde revisorer, dervid presterskapet väljer två och elementarlärarne en revisor. Direktionen eger att i början af hvarje år — — utdelas".

c) § 37 erhåller följande tillägg i första momentet: "Till fullmäktige väljas, turvis inom stiften, nio delegare af presterskapets och fyra af elementarlärarnes enke- och pupillkassa".

d) § 40 erhåller i slutet följande tillägg efter fullmäktige: "deribland, då frågan angår ensamt reglemente för svenska presterskapets enke- och pupillkassa, minst sex af presterskapets, och då frågan angår ensamt elementarlärares enke- och pupillkassa minst tre af elementarlärarnes fullmäktige".

Då uppenbart är att gemensamhet i styrelse och förvaltning icke kan ifrågakomma förr än båda enke- och pupillkassorna kommit till stånd, men

12 Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 19.

hinder icke; förefinnes för den ena kassan att träda i verksamhet oberoende af den andra, och omständigheter kunna föranleda att så blir förhållandet; har Kyrkomötet ansett nödigt, att i slutet af reglementet för presterskapets enke- och pupillkassa införes ett

Öfvergångsstadgande

af följande lydelse:

“Hvad i §§ 20, 33, 37 och 40 finnes stadgadt angående elementarlärares rättigheter i fråga om styrelse och förvaltning m. m. vinner icke tilllämpning förr än reglemente för elementarlärarnes enke- och pupillkassa blifvit af Kongl. Maj:t i nåder utfärdadt;“ samt

att likaledes i slutet af reglementet för elementarlärarnes enke- och pupillkassa införes ett

Öfvergångsstadgande

af följande lydelse:

“Hvad i §§ 20, 33, 37 och 40 finnes stadgadt angående presterskapets rättigheter i fråga om styrelse och förvaltning m. m. vinner icke tillämpning förr än reglemente för presterskapets enke- och pupillkassa blifvit af Kongl. Maj:t i nåder utfärdad!.11

Sedan Kyrkomötet sålunda underdånigst redogjort för de förändringar i komiterades senast afgifna förslag till reglementen, hvilka af Kyrkomötet ansetts nödiga, får Kyrkomötet underdånigst afgifva det yttrande och framställa de förslag, som utgöra förutsättningar för möjligheten att åvägabringa den pensionering af ecklesiastikstatens enkor och barn, hvilken uti bemälda reglementen är afsedd, och då Eders Kongl. Maj:t uti den till komiterade aflåtna nådiga skrifvelsen af den 8 November 1872 berättigat komiterade att taga i beräkning, såsom pensionskassornas tillgångar, bland annat jemväl de inkomster, hvilka jemlikt särskilda föreskrifter borde tillfalla stiftets emeriti-kassor, har Kyrkomötet, som för sin del icke finner hinder möta för bemälda kassors användning till sagda ändamål, endast ansett sig böra taga i öfvervägande det af komiterade gjorda förslag till fördelning emellan de särskilda kassorna af den tillgång, som förefinnes uti dessa kassor, och får, med hänvisning till den af komiterade verkställda utredning, emot hvilken Kyrkomötet icke har något att anmärka, och då deraf framgår att någon

13 Kongl. Maj.is Nåd. Proposition, N:o 19.

fullgiltig rättsgrund för deras fördelning icke torde kunna antagas, men att billighetens fordringar bäst lära fa anses uppfyllda genom en fördelning i det närmaste efter prestera och lärares nuvarande antal, underdånigt afgifva det yttrandet,

-:o) att stiftens emeriti-kassor, för den händelse Kongl. Maj:t nådigst anvisar dessa medel till grundfond för presterskapets och elementarlärarestätens enke- och pupillkassor, böra fördelas till tre fjerdedelar på den förra och en fjerdedel på den senare, samt att de respektive kassorna, i förhållande till dem anvisade andelar, öfvertaga ansvaret för de pensioner, hvilka möjligen till följd af Eders Kongl. Maj:ts nådiga Resolutioner från emeritikassorna för närvarande utgå,

Hvad angår Eders Kongl. Maj:ts i ofvan åberopade nådiga skrifvelse till komiterade gifna föreskrift, att tillse huruvida icke pensionsanstalten kunde så ordnas, att så väl extra nådår som ock det presterskapets enkor och barn enligt dess privilegier tillkommande ordinarie eller s. k. privilegii-nådåret måtte kunna upphöra, hafva komiterade i fråga om de förra vid sitt förslag utsett, att, i man af kassans tillväxt och ju mer den blir i stånd att utdela fulla pensioner, de extra nådåren måtte blifva allt mera sällsynta och inom en icke allt för aflägsen tid af sig sjelfva försvinna, nemligen vid den tidpunkt^ tjugutre år efter pensionsinrättningens stiftelse, då pensionerna ur grundfonden till sitt fulla belopp utgå. De senare eller privilegii-nådåren hafva deremot komiterade funnit, hvad presterskapets angår, motsvaras af de fardagsar, som tillkomma äfven andra embetsmannaklasser, de der äro med boställen försedda, och i följd deraf, med anledning af de olägenheter, som skulle vara för sterbhusen förenade med en plötslig afflyttning från lägenhet, sett sig nödsakade tillstyrka deras fortfarande. Vid sådant förhållande, och ehuru samma anledning icke förefinnes till bibehållande af privilegii-nådår för elementarlärarne i allmänhet, hafva komiterade icke ansett billigt föreslå någon förändring i hvad dem enligt privilegier tillkommer, sä mycket mindre, som de löneförmåner, h vilka tillkomma dessa lärare, icke lemna (lem tillfälle att göra besparingar för sina efterlefvande; och får med anledning häraf Kyrkomötet, som delar de af komiterade uttalade äsigter, och för sin del finner de pensioner, hvilka äro afsedda att utgå och för Indika» erhållande en dryg afgift ålägges prästerskapet och lärarne, vara, särdeles under de första 23 aren, så ringa, att någon rubbning icke bör ske i fråga om det genom privilegierna dessa tjenstemäns enkor och barn tillförsäkrade s, k. nådåret, h vilket rätteligen är såsom fardagsar att anse, och som under erkännande deraf, att ett hufvudsakligt syfte vid inrättande af pensionskassorna måste vara de extra nådårens upphörande, likväl jemväl erkänner, att, under de första åren efter kassornas inrättande och innan pensionerna hunnit sitt fulla belopp, ömmande omständigheter kunna påkalla

14 Kongl. Majds Säd. Proposition N:o 19.

beviljande af extra nådår, som dock i alla händelser bör inskränkas till endast; ett år, underdånigst förklara,

3:o) att genom inrättande af svenska presterskapets och elementarlärarestatens enke- och pupillkassor någon förändring icke sker i hvad privilegierna stadga angående det dessa stater tillkommande ordinarie eller s. k. privilegii-nådåret; samt underdånigst anhålla,

4:o) att Eders Kongl. Maj:t jemväl efter inrättande af sagda kassör, vid särdeles ömmande omständigheter och så länge kassorna icke lemna tillgång till utdelning af fulla pensioner, ma genom beviljande af ett extra nådår komma nödställda enkor och barn efter ecklesiastiko tjensteman till hjelp.

Uti Eders Kongl. Maj:ts ofta åberopade nådiga skrifvelse till komiterade har derjemte nådig föreskrift blifvit gifven, att komiterade böra tillse, om icke de i 1) § 2 mom. a) af Presteståndets berörda förslag omförmälda årliga inkomster för kassan borde begränsas ”dels till ett års behållen inkomst för en gång af hvarje ecklesiastik tjenst utom elementarläroverket, hvilken, vare sig genom innehafvarens afskedstagande eller afsättning eller i följd af hans död blefve ledig, utan att i sistnämnda fall extra nådår åt hans enka eller barn beviljats”, hvilken inkomst under den vedertagna benämningen vakansmedel jemlikt § 1ÖH c) i Kongl. Stadgan för elementarläroverken i riket af den 211 Januari 1859 ingår till stiftens byggnadskassor, ”dels ock till de inkomster, hvilka jemlikt särskilda föreskrifter borde tillfalla stiftens emeriti-kassor”, h vilka medel likaledes under vedertagen benämning kaclukmedel jemlikt 186 § af samma nådiga stadga utgå af presterlig syssla, hvilken till följd af tvist eller annan omständighet kommer att stå ledig utöfver den lagliga tillträdestiden, hvartill ock bör hänföras vederlag under extra nådår. Hvad Eders Kongl. Maj:t sålunda anbefallt, är af komiterade iakttaget. Presteståndets förslag, § 9 mom.' 2 a), har nemligen följande lydelse: ”ett års inkomst af hvarje presterlig beställning, der innehafvaren med döden afgår, utan att efterlemna enka eller barn, som äro berättigade till nådår, äfvensom sådana inkomster, som af dylik lägenhet utgå, då den af ett eller annat skäl kommer att utöfver den lagliga tillträdestiden stå ledig", under det att komiterades förslag, § 9 i motsvarande moment, innehåller följande bestämmelser: “2:o ett års behållen inkomst af hvarje presterlig beställning i riket, hvilken inkomst utfaller, då en viss beställning forsla gången efter reglementets fastställande varder ledig; Ö:o all behållen inkomst vid prestsyssla, hvilken till följd al tvist eller annan omständighet kommer att stå ledig utöfver den lagliga tillträdestiden.. samt vederlag under extra nådår. “ Komiterade hafva således, enligt Kyrkomötets åsigt, undanröjt en af de väsendtligaste olägenheterna vid

-Koiigl. Maj:ts .Yåd. Proposition N:o 19. 15

Presteståndets förslag, nemligen den, att äfven efter inrättandet af en pensionskassa under vissa förhållanden en prästerlig tjenst för all framtid skulle komma att stå ledig ett är utöfver privilegii-äret, i det komiterade kunnat inskränka denna olägenhet till första gången sådan ledighet inträffar. Då dessa tillgångar för presterskapets pensionsfond äro af så väsendtligt inflytande på, frågan om möjligheten al åvägabringande af dylik fond, att-hela saken maste för närvarande förfalla, om de icke beviljas, anser sig Kyrkomötet böra, med förklarande att Kyrkomötet för sin del godkänner hvad uti komiterades förslag härom finnes upptaget,

5:o) hos Eders Kongl. Maj:t underdånigst anhålla, det täcktes Eders Kongl. Mapr så bereda, att de uti § t) mom. 2 och ;! af förslag till Reglemente för presterskapets Enke- och Pupillkassa omförmälda s. k. k aduk- och vakansmedel, äfvensom vederlag unex®ia nådår, varda till bemäld a kassas grundfond anvisade.

Kör don händelse Eders Kongl. Maj:t beviljar 'hvad i föregående moment förekommer, varda sä väl stiftens byggnadskassor som emeriti-kassorna forlustiga., de betydliga tillgångar, som genom nu gällande stadgande]! varit dem tillförsäkrade. Dä emellertid icke skäligt kan vara, att presterskapets löningsmedel fortfarande användas till skolhusbyggnader, och då dessutom staten anslagit medel till åtskilliga sädana byggnader samt i öfrigt numera genom härjungarnes afgili» r fonder vid läroverken bildas för detta ändamål, samt då, hvad beträffar emeriti-kassorna, sådana kassor framdeles icke blifva vidare behöfliga, sedan eleinentarlärarne lätt sig tillförsäkrad rättigheten att under vissa vilkor erhålla pensioner pa indragningsstaten, får Kyrkomötet underdånigst anhålla,

6:0) att E^ers Kongl. Maj:t, samtidigt med beviljad nådig fastställelse af reglementet för presterskapets enke- och pupillkassa, täcktes till all kraft och verkan undanrödja §§ 135 c) och 13b af Kongl. Stadgan för elementarläroverken j riket af den 39 Januari 1839.

f fråga om beredande af tillgångar för svenska elementarlärarestatens enke- och pupillkassa hafva komiterade ansett sig böra frångå det i deras första förslag till „ reglemente uppställda ena alternativ, att nemligen till kassan skulle niga “ett års behållen inkomst af hvarje lärarebestäflning i riket, hvilken inkomst infaller förslå gängen, då en 'viss beställning efter reglementets fastställande varder ledig". Uti de af elementarläroverkens lärare aigifna yttranden häröfver har nemligen endast inom ett stift detta alternativ blifvii lörordadt, och komiterade hafva med anledning deraf icke vidare upptagit detsamma, dels med afseende på de större olägenheter, som vid ett läroverk uppstå genom längre tids vikariat, dels ock derföre att sådana löner, som vid läruretjenster vid inträffande ledighet skulle till kassan inflyta, åro i sjelf va verket statsanslag, 11 vilka, pa en omväg och ojemn t

16 Kong!,. Maj:ts A åd. Proposition A ho 19.

skulle komma henne till godo. Då nu, oaktadt de tillgångar, som äro att hemta från lärarnes andel i eineriti-kassorna och från delegares dryga årsafgifter, nemligen 2 procent af de äfven derförutan knappa lönerna, jemte retroaktiv- och åldersskilnadsafgifter, likväl betydlig brist visar sig tör den händelse, såsom skäligt och nödigt är, pensionerna för deras enkor och barn skola komma att uppgå till samma proportionerliga belopp som presterskapets, hafva koiniterade icke kunnat finna annan utväg än den, att definitivt upptaga det andra alternativet, nemligen ett af statsmedel utgående årligt anslag. Vid beräkning af detta anslags belopp hafva komiterade upptagit R:dr Öb,000 Kant såsom motsvarande ett års behållen inkomst af läraresysslor, samt 18,000 il:dr såsom tillskott för att ur lärarnes enke- och pupillkassas grundfond må kunna utdelas lika stort understöd till hvarje enka, som det för prestenka beräknade, hvilket belopp, tillsammans 53,000 R:dr årligen, dock — med hänseende dertill att inkomsten till presterskapets grundfond, såsom till en uel beroende af konjunkturer, kan utfalla något mindre än efter den deröfver gjorda beräkning — ansetts kunna nedsättas till 50,000 R:dr. Kyrkomötet, som jemväl delar komiterades åsigt, att nu anförda utväg är att föredraga framför den af vakansmedel, och som anser angeläget att de män, Indika hafva sig anförtrodd det uppväxande slägtets uppfostran, och Indika för detta sitt ansvarsfulla arbete icke hafva att påräkna högre aflöning än hvad till en familjs nödtorftiga uppehälle kräfves, finna sig förvissade derom, att deras efterlefvande icke skola komma att lida nöd, får underdånigst anhålla,

7:o) att Eders Kong!. Maja täcktes genom nådig proposition föreslå, att Riksdagen beviljar ett årligt anslag, stort 50,000 R:dr, att från och med det år, då pensionsföreningen för rikets elementar- I är are kommer till stånd, utgå till den i § 9 af förslag till reglemente för elementarlärarne omförmälda grundfond.

I sammanhang härmed, och då komiterade uppgjort sina beräkningar jemväl med afseende derpå, att de seminariilärare, som hafva eller fä sig tillförsäkrad presterlig årsberäkning, må varda af samma pensionskassa delaktig^, får Kyrkomötet, som anser en sådan förmån för desse tjenstemän behöflig, underdånigst förorda,

8:o) att seminariilärare med presterlig tjenstårsberäkning må, de närvarande berättigas, och de blifvande förpligtas att i elementarlärarnes pensionskassa ingå.

En fråga, som icke kan sägas stå i oskiljaktigt samband med nu förevarande pensionsfråga, men som dock dermed så nära sammanhänger, att den icke kan lemnas utan afseende, hafva komiterade så väl i sitt första som i det förnyade betänkandet sökt att utreda, och har Kyrkomötet funnit densamma vara af sådan vigt, att den jemväl bort till Eders Kong).

17 Kongl. Majds Nåd. Proposition N:o 19

Maj:ts nådiga ompröfning och behjertande framställas. Kyrkomötet har nemligen till följd af komiterades yttrande fästat sin uppmärksamhet på det förhållandet, att nuvarande fattiga prest- och lärareenkor, äfven om de här

föreslagna enke- och pupillkassor komma till stånd, icke derifrån kunna er-

hålla något understöd, och att således inom de respektive stiften fortfarande bidrag måste utgå till sådana enkor, som deraf äro i behof. Den enkehjelp,

som inom stiften för detta ändamål utgår, grumlar sig dels på den genom

Kongl. Brefvet den 18 Februari 1653 till fattiga prostenkors understöd anslagna kronotionde, dels på dåvarande ”Clerecies på allmän Riksdag in-

gångna förening”, sedermera gillad och stadfästad genom Kongl. Brefvet den 13 Augusti 1685, genom hvilken “alla Pastorer öfver hela riket utlofvat samt (Professoros) Lectores i Gymnasiis och alle Schohe-mästare, att the vilja årligen gifva the fattiga Prostänkor 1 Tunna spannemål eller oek halfannan Riksdaler; then som mycket fattig är gifver mindre efter råd doch

icke ringare än 1 R:dr, Capellanerna !/4 R:dr, att och deras Änkor må

något njuta af bemä-lda hjelp’'. Enligt komiterades upplysningar hafva emellertid dels dessa välgörenhetsinrättningar i så måtto frångått sitt ursprungliga ändamål, att icke blott fattiga enkor understödjas, utan äfven behållna och förmögna, dels i följd häraf en och annan prest och ännu llere skollärare helt och hållet, emot 1653 års förening, velat undandraga sig all afgift till den s. k. enkehjelpen, hvilken dock ofta utgör nu lefvande fattiga enkors enda inkomst.

1 följd häraf anser Kyrkomötet, i likhet med komiterade, att i sammanhang med inrättande af nu föreslagna enke- och pupillkassor jemväl här omförmälda ömma förhållanden böra ordnas, särdeles som för nuvarande prester och skollärare, hvilka begagna sig af rättigheten att i enke- och pupillkassa» inträda, för att betrygga sina egna efterlefvandes framtida underhåll och för detta ändamål erlägga en betydlig årlig afgift, enkehjelpen till företrädares, måste kännas dubbelt tryckande, särdeles som med stor sannolikhet kan antagas, att af denna anledning den vägran att betala enkehjelp, som här och der begynt, skall, då den nya pensionsinrättningen kommer till stånd, blifva allt mer och mer allmän, om det får bero af hvars och ens behag att betala eller icke betala.

Med anledning häraf och i öfverensstämmelse med komiterades hemställan får Kyrkomötet i underdånighet anhålla,

9:o) att Eders Kongl. Maj:t, samtidigt med stadfästandet af reglementet för den nya enke- och pupillkassan, måtte utfärda en författning, som, med erinran om stadfästelsen af 1653 års förening, förnyar samma förening, och tillförbinder så väl prester som elementarlärare att betala deri stadgade enkehjelpsspanmål tills Bih. till Rihd. Prof. 1874. 1 Sami. 1 Afä. 9 Hä/t. ’ 3

18 Kongl. M.aj:ts Nåd. Proposition N:o 19.

vidare och intill dess att, sedan fulla pensioner af enke- och pupillkassan åt alla fattiga enkor utbetalas, fattigunderstödet, inskränkt till ett fåtal, kan bestridas af de af Kongl. Maj:t år 1653 donerade medel utan detta tillskott, dock att Kongl. Maj:t tillika medgifver vederbörande rättighet att stiftsvis öfverenskomma om en mera efter lönerna lämpad fördelning af årsbidragen, utan att deras summa, så länge behofvet fortfar, undergår förminskning.

Slutligen får Kyrkomötet underdånigst tillkännagifva, att Kyrkomötet icke varit i tillfälle granska hvarken den i komiterades första betänkande upptagna tabell angående löneregleringarne inom rikets pastorat eller de i det förnyade betänkandet befintliga tabeller II—Y, hvilkas riktighet Kyrkomötet visserligen icke har anledning betvifla, men hvilkas fullkomliga tillförlitlighet dock är af den stora vigt, att deras granskning bör med stor noggrannhet företagas, innan de läggas till grund för de beräkningar, som i reglementena föreskrifvas, och vill af sådan anledning Kyrkomötet underdånigst hemställa,

10:o) att Eders Kongl. Maj:t täcktes låta kontrollera de uppgifter angående löneregleringarne för presterskapet, äfvensom de tabeller, hvilka finnas komiterades betänkanden bifogade och skola tjena till ledning vid tillämpningen af presterskapets och elementarlärarestatens pensionsreglementen samt, sedan nödiga rättelser i händelse af behof blifvit vidtagne, dessa tabeller och uppgifter till efterrättelse stadfästa.

Ett exemplar af de till Kyrkomötet nådigst öfverlemnade förslag till reglementen med de förändringar Kyrkomötet vidtagit bifogas underdån i gs t.

Kyrkomötet framhärdar med djupaste vördnad, trohet och nit

Stormäktigste, Allernådigste Konung!

Eders Kongl. Maj:ts

underdånigste, tropligtig^ e tjenare och undersåte.

.V. N. SUNDBERG.

Stockholm den 7 Oktober 1873. A. E. Hillw.

Till Kong! Maj:t underdånigst angående Kyrkomötets underdåniga

Kanyl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 19. ]g

förslag till pensionsreglementen för svenska presterskapets enke- och pupill-

KaSSft.j

Vidimeras ex officio F. A. Westerlipy^

Registrator i Kongl. Ecklesråstik-departeineiitei

Afskrift.

Emeriti-kassornas sannolika belopp den 31 December 1874.

Linköpings stifts emeritikassa

Skara

Strengnäs

Westerås

Wexiö

Göteborgs

Calmar ,,

Hernösands

Wisby

.....165,280 kronor,

..... 41,157 „

..... 138,208 „

..... 189,792 „

..... 51,484 ..

..... 54,011

..... 34,849 ..

..... 112,093 ..

..... 37,578 „

Summa 824,452 kronor.

Upsala, Lunds och Carlstads stift hafva inga emeriti-kassor. Vid beräkningen °äro emeriti-kassornas åtagna förbindelser (pensioner och lönefyllnader åt lärare) kapitaliserade och sedan fråndragna. Uppgifterna om kassornas tillstånd äro gifna för den 31 December 1871. Sedan hafva räntor efter 44;2 procent blifvit tillagda, hvarvid dock först konsistorii-notariernas provision blifvit fråndragen (— 3 procent af räntan).

A n in. 1 komiterades betänkande är, sid. 27, bilagan A, presterskapets

andel i emeriti-kassorna föreslagen blifva............. 596,320 kronor

och lärarnes är, sid. 34, upptagen till .............. 198,773

Summa 795,093 kronor.

Skiljaktigheten mellan dessa belopp på emeriti-kassorna beror förnämligast derpå, att det ena hänför sig till den 31 December 1874 och det andra till den 31 December 1873.

20 Kong!. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 19.

Enligt komiterades förslag skulle af emeriti-kassorna falla pa presterskapets lott 3/4 och på lärarnes l/4 (cl. v. s. V4 af 824,452).

Lärarne skulle således få 206,113 kronor eller i rundt tal 200,000. Tages 4 procent häraf, erhålles i årlig ränta å detta kapital 8,000 kronor. Subtraheras denna ränta från det (i komiterades förnyade underdåniga betänkande, sid. VI, för lärarnes behof beräknade) erforderliga årsanslaget 53,000, erhålles en rest af 45,000 kronor. För att fylla denna brist erfordras således ett statsanslag af 45,000 kronor, men ej 53,000 kronor, såsom man vid läsningen af det förnyade underdåniga betänkandet måste förmoda.

Stockholm den 28 Januari 1874.

F. W. Hullman. en af de komiterade.

Vidimeras ex officin F. A. Wesirrliutj,

lijuislnitor i Kong!. Ecklesiastik-äepart.emoiitfii..

Kongl. Maj ds Nåd. Proposition N:o 19.

21 Utdrag af protokollet (ifver ecklesiastik-ärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen uti Stats-Rådet a Stockholms Slott den 9 Januari 1874.

-N är varande:

Hans Excellens Herr Justitie-statsministern Adlercreutz, Hans Excellens Herr Statsministern för utrikes ärendena Björnstjerna,

Statsråden: Bredberg,

Berg,

Friherre Lelionhupvi:d,

W /ER \,

Wennerberg,

Bergström,

Friherre Alströmer uch Weidenhielm.

Vidare föredrog Departementschefen, Statsrådet Wennerber--

21 :o.

Kyrkomötets underdåniga skrifvelse af den 7 Oktober 187.2 angående bidrag till en pensionskassa för enkor och barn efter proster och olementar- Bih. till Riksd. Prut. 1x7,1. 1 Sand. 1 Afd. 9 Höft.

22 Kong!. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 19.

lärare och i sammanhang dermed Riksdagens underdåniga skrifvelse den 12 Maj 1868 angående stiftens emeriti-kassor.

På Stats-Rådets tillstyrkan behagade Hans Maj:t Konungen förordna, att nådig proposition i ämnet åt den lydelse, bilagan Litt. B vid detta protokoll utvisar, skulle till Riksdagen aflåtas.

Ex protocollo

C. .A Th. Ädel gren.

STOCKHOLM, ISAAC MARCTJS’ BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1874.