lagen.nu
Prop. 1874:34

angående ny an¬ ordning af rikets elementarläroverk

Typ
Proposition
Källa
weburn.kb.se

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 34.

r\ :o 34.

Ant. till Riksd. Kansli den 25 Febr. 1874, kl. 11 f. m.

Kongl. Maj:ts nådiga Proposition till Riksdagen, angående ny anordning af rikets elementarläroverk; Gifven Stockholms Slott den 2 Februari 1874.

Sedan Kongl. Maj:t genom nådig proposition den 30 Januari 1873 angående förändrad anordning i vissa delar af rikets elementarläroverk föreslagit Riksdagen, bland annat, att dessa läroverk skulle till antal, art, omfång och belägenhet utgöras af dem, hvilka äro angifna i det förslag till normalstat, som är infördt i statsråds-protokollet för den 3 Januari nämnda år, samt att elementarläroverkens lärarepersonal och dess aflöning likaledes skulle fastställas enligt samma normalstat; och efter det Riksdagen i underdånig skrifvelse den 24 sistlidne Maj tillkännagifvit, att enär de vid elementarläroverken erforderlige lärarnes antal vore i väsendtlig mån beroende af det beslut angående dessa läroverks organisation, lrvilket Kongl. Maj:t kunde komma att, till följd af Riksdagens derom uttryckta åsigter, fatta, och elementarlärarnes anspråk på förbättrade lönevillcor lämpligast torde böra i sammanhang med andra erforderliga förändringar i nu gällande aflöningsstat pröfvas, samt då dessutom elementarläroverkens reorganisation endast småningom kunde ske, Riksdagen icke ansett sig då kunna fastställa den af Kongl. Maj:t föreslagna normalstat för läroverken; så har Kongl. Maj:t tagit i förnyadt öfvervägande frågan om förändrad anordning af elementarläroverken i nämnda hänseenden. Och vill Kongl. Maj:t i öfverensstämmelse med hvad bilagda utdrag af det inför Kongl. Maj:t i Stats- Rådot den 31 December 1873 hållna protokoll öfver ecklesiastik-ärenden innehåller, samt sedan Kongl. Maj:t den 9 sistlidne Januari i nåder gillat Bill. till Riksd. Prot. 1S74. 1 Sami. 1 Afd. 14 Höft.

2 Kongl. Majds Nåd. Proposition N:o 34.

ett i underdånighet framstäldt förslag till löneförbättring för elementarläroverkens lärare, föreslå Riksdagen:

att det i nu gällande riksstat uppförda anslag till elementarläroverken må af Kongl. Maj:t disponeras till genomförande, i den män sådant lämpligen kan ske, af den anordning af dessa läroverk, som är angifven uti det i bilagan B. till sistnämnda statsråds-protokoll framställda förslag till normalstat för elementarläroverken;

att Riksdagen må för samma anordnings genomförande i nedannämnda delar, utöfver nuvarande anslag för elementarläroverken, anvisa följande belopp från och med år 1875:

för utvidgning af de tvåklassiga elementarläroverken i Wernamo, Sölvesborg, Ronneby, Trelleborg, Strömstad och

Marstrand till treklassiga elementarläroverk .................. 21,000 R:dr,

med vilkor att de kommuner, inom hvilka dessa läroverk äro belägna, bekosta för läroverkens utvidgning fullt ändamålsenliga lokaler;

till förändring af Engelholms tvåklassiga pedagogi till tre-

klassigt elementarläroverk ..................................................... 6,900 »

med vilkor att Engelholms kommun kostnadsfritt tillhandahåller lämplig lokal för det förändrade läroverket ;

för upprättande af de tre lägsta klasserna af ett på reallinien fullständigt elementarläroverk i Stockholm, med undervisning endast i de å reallinien förekommande läroämnen, 6,900 R:dr, med tillägg af 500 R:dr till

den nödvändigaste undervisningsmateriel ........................ 7,400 »

med vilkor att Stockholms stad förbinder sig ej blott att kostnadsfritt tillhandahålla lämplig lokal så väl för i fråga varande trenne klasser som för läroverkets småningom skeende utvidgning till fullständigt å reala linien, utan ock att förse rektor med boställe eller deremot svarande hyresersättning; för Piteå läroverks uppförande å stat såsom femklassigt

elementarläroverk........................................................................ 3,100 »

för lönetillökning åt rektorerne vid Westerviks och Luleå

högre elementarläroverk med 500 R:dr åt hvardera ... 1,000 »

till lön åt en lektor vid Luleå högre elementarläroverk ... 2,500 »

3 Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 34.

till löner åt två nya lektorer vid Jönköpings samt en vid Malmö, en vid Carlskrona, en vid Norrköpings och en vid Wisby högre elementarläroverk å 2,500 R:dr... 15,000 R:dr;

att Riksdagen må till Kongl. Maj:ts disposition ställa

ett belopp å .......................................................................................... 10,000 »

att enligt do i bilagda statsråds-protokoll angifna grunder användas till arfvoden åt skrifbiträden för rektorerne vid samtliga högre, äfvensom vid Stockholms femklassiga elementarläroverk;

att Riksdagen likaledes till Kongl. Maj:ts disposition

må ställa en summa af..................................................................... 10,000 »

att användas till aflöning åt rektorer utöfver normalstaten vid högre elementarläroverk, der Kongl. Maj:t kan pröfva sådant nödigt;

att lärarnes lönegrader, i enlighet med grunderna i det af Kongl. Maj:t den 9 sistlidne Januari i nåder gillade förslag till löneförbättring för elementarläroverkens lärare, bestämmas på det sätt, som uti bilagan C. till statsråds-protokollet .af den 31 sistlidne December är närmare angifvet.

Kongl. Maj:t förblifver Riksdagen med all Kongl. nåd och ynnest städse välbevågen.

0SCAE.

G. Wennerberg.

Bil. till Konyl. Maj:ts Nådiga Prop. ang. förändrad anordning af elementarläroverken. 1

Utdrag’ af protokollet öfver ecklesiastik-ärenden, hållet inför Hans Maj :t Konungen i Statsrådet å Stockholms Slott den 31 december 1873.

Närvarande:

Hans Excellens Herr Justitie-statsministern Adlercreutz,

Hans Excellens Herr Statsministern för utrikes ärendena Björnstjerna, Statsråden Bredberg,

Berg,

Friherre Leijonhufvud,

WniRN,

Wennerberg,

Bergström,

Friherre Alströmer,

Weideniiielm.

38:o.

Härefter anförde föredragande Departements-chefen statsrådet Wennerberg:

»Uti underdånig skrifvelse den 24 sistlidne maj har Riksdagen tillkännagifvit, att, enär de vid läroverken erforderlige lärarnes antal i väsentlig mån vore beroende af det beslut angående dessa läroverks organisation, hvilket Eders Kongl. Maj:t kunde komma att, till följd af Riksdagens derom uttryckta åsigter, fatta, och elementarlärarnes anspråk på förbättrade lönevilkor lämpligast torde böra i sammanhang med andra erforderliga förändringar i nu gällande aflöningsstat pröfvas,

Bill. till Riksd. Prot. 1874. 1 Sand. I Afd. 1

2 Bil. till Kongl. Maj:ts Nådiga Prop. ang. förändrad anordning af elementarläroverken.

samt då dessutom genomförandet af elementarläroverkens reorganisation ondast småningom kunde ske, Riksdagen icke ansett sig då kunna fastställa den af Eders Kongl. Maj:t i nåder föreslagna normalstat för elementarläroverken.

De af Riksdagen i nämnda skrifvelse uttryckta åsigter rörande elementarläroverkens organisation, hvilka, om de af Eders Kongl. Maj:t i nåder gillas, lära hafva till följd en förändring i den vid sistlidne riksdag föreslagna normalstat, innefattas i följande punkter: 1) Riksdagen har för sin del beslutit, att utöfver det antal lärare, som i allmänhet erfordras vid do troklassiga läroverken, skall vid Haparanda elementarläroverk anställas en lärare med skyldighet att undervisa i finska språket; 2) likaledes har Riksdagen efter anförda skäl, och på det att Nya Elementarskolan i Stockholm fortfarande måtte kunna verka i samma syfte som hittills, för sin del beslutit, att nämnda läroverk skall bibehållas med oförändrad lärarestat; 3) med afslag å det framstälda förslaget om indragning af reallinien i de fyra öfre klasserna vid de högre elementarläroverken och dess ersättande vid vissa af dessa läroverk genom sjelfständiga högre realklasser, har Riksdagen, som ansett, att reallinien i de öfre klasserna vid vissa elementarläroverk kunde indragas, velat i underdånighet anhålla, det Eders Kongl. Maj:t täcktes för Riksdagen framlägga förslag om inrättande af högre realklasser vid ett så stort antal af rikets elementarläroverk, att den reala bildningens behof derigenom måtte kunna anses behörigen tillgodosedt.

Beträffande den första och andra af dessa punkter, hemställer jag, att Eders Kongl. Maj:t täcktes bifalla, hvad Riksdagen i dessa hänseenden beslutit. Vidkommande den tredje punkten anser jag väl fortfarande, att det i Eders Kongl. Maj:ts nådiga proposition till sistlidne Riksdag föreslagna antal elementarläroverk med högre realklasser skulle kunna meddela erforderlig undervisning åt samtlige de realister, som nu finnas i elementarläroverkens sjette och sjunde klasser; men då Riksdagen synes önska, att realundervisning anordnas vid flera läroverk, och om så sker, detta onekligen skall lända till förmån för de landsdelar, der sådana läroverk inrättas, tvekar jag icke att äfven tillstyrka nådigt bifall till denna Riksdagens underdåniga anhållan. Rörande dessa högre realklassers antal vid de särskilda läroverken, har jag icke under Riksdagens öfverläggningar härom, ej heller eljest funnit skäl anförda, som kunna föranleda mig att föreslå ändring i det förslag, som i detta afseende förut är af mig framstäldt och af Eders Kongl. Maj:t gilladt, ett förslag, som jemväl af Riksdagens ena kammare med stor röstpluralitet godkänts och i den andra omfattats af en betydande minoritet.

Bil. till Kongl. Maj:ts Nådiga Prop. ang. förändrad anordning af elementarläroverken. 3

Det återstår alltså för mig endast att föreslå de läroverk, vid hvilka inrättandet af dylika högre realklasser skäligen bör komma i fråga. I öfverensstämmelse med de åsigter jag i detta hänseende till statsrådsprotokollet den 3 januari 1873 uttalat, anser jag, att härvid afseende främst bör fästas å det behof af högre realbildning, som gjort sig inom de skilda orterna gällande och som kan anses ådagalagdt genom det talrikare antal lärjungar, hvilka vid dervarande läroverk begagnat sig af undervisningen i realliniens högre klasser, samt att dernäst bör tillses, att, i förhållande till det ökade antalet realläroverk, äfven nu ingen vidsträcktare del af riket går miste om ett sådant läroverk, der den på reallinien studerande ungdomen kan bekomma en önskad utbildning, hvarjemte ock slutligen sådana förhållanden böra tagas i betraktande, som kunna anses medföra en högre uppskattning af den reala bildningen och en större uppmuntran för densamma.

I enlighet härmed anser jag högre realklasser i första rummet böra anordnas vid de läroverk, som redan i 1873 års nådiga proposition blifvit föreslagna till erhållande af sådana, nemligen vid do högre elementarläroverken i Göteborg, Örebro, Malmö, Karlskrona och Vestervik samt det lägre elementarläroverket i Sundsvall, hvarjemte jag på skäl, som i statsrådsprotokollet don 3 januari 1873 finnas anförda, anser ett nytt fullständigt realläroverk med åtta klasser böra inrättas i Stockholm, vid hvilket sistnämnda läroverk undervisning skulle meddelas endast i de å reallinien förekommande läroämnen. Bland läroverk, som derefter böra komma i åtanke till erhållande af dylika realklasser, synes mig det i Jönköping med afseende på antal lärjungar å reallinien, läge samt öfriga förhållanden ega företräde framför de ofri ga. Med afseende på realliniens lärjungeantal följa dernäst i ordningen läroverken i Upsala, Skara, Karlstad, Venersborg, Helsingborg, Lund, Linköping, Gefle, Norrköping och Visby. Af dessa äro de i Upsala och Gefle belägna så nära hvarandra, att de af denna orsak icke båda böra med sjelfständiga realöfverklasser förses, och af samma skäl icke Skara och Venersborg, ej heller Linköping och Norrköping. Jag anser mig äfvenså icke böra ifrågasätta dylika klassers anordnande vid de till Malmö närbelägna läroverken i Lund och Helsingborg. I valet mellan läroverken i Upsala och Gefle gilver jag företrädet åt det senare såsom beläget närmare medelpunkten af det område, som ligger mellan de föreslagna realläroverken i Stockholm och Sundsvall, hvarjemte Gefle genom sin skeppsfart, sin betydligare handel och industri synes mera gynsamt fölen realskola. Skara torde genom sitt mera centrala läge i Vestergötland äfvensom genom sitt större lärjungeantal böra ega företräde framför

4 Bil. till Kontjl. Maj:ts Nådiga Prop. ang. förändrad, anordning af elementarläroverken.

Venersborg, liksom Norrköping genom sin större folkmängd, sin Handel och sina fabriker framför Linköping. Både med afseende på antalet lärjungar och för att tillgodose en större landsdels behof af ett läroverk med högre realklasser, anser jag Karlstads och Kalmar läroverk böra erhålla sådana. Gotlands afskilda läge samt en stor del af året svåra kommunikationer med fastlandet synes äfven berättiga till erhållande af högre realundervisning vid läroverket i Visby, provinsens enda elementarläroverk. Slutligen anser jag mig för den vidsträckta delen af Norrland norr om Sundsvall böra föreslå högre realklassers anordnande vid läroverket i Umeå.

P å grund af hvad sålunda blifvit anfördt, får jag i underdånighet föreslå:

att i stället för realliniens nuvarande sjette och sjunde klasser vid de högre elementarläroverken i Göteborg, Örebro, Malmö, Karlskrona och Vestervik, äfvensom i Jönköping, Gelie, Skara, Norrköping, Karlstad, Kalmar, Visby och Umeå inrättas tre ettåriga högre realklasser vid hvart och ett af dessa läroverk;

att realliniens sjette och sjunde klasser vid öfriga högre elementarläroverk, med undantag af Nya Elementarskolan i Stockholm, indragas ;

att i Stockholm upprättas ett å reala linien fullständigt elementarläroverk med åtta ettåriga klasser, i hvilka undervisning meddelas endast i de å reala linien förekommande läroämnen;

att femklassiga läroverket i Sundsvall utvidgas till ett å reala linien fullständigt läroverk medelst tillägg af tre ettåriga högre realklasser.

Angående de i den år 1873 föreslagna normalstaten upptagna aflöningsbeloppen för rektorerna har Riksdagen, som visserligen ansett oförnekligt, att i allmänhet taget rektorsgöromålen ökas i mån af lärjungeantalets tillväxt, men likväl funnit mindre t.jenligt att rektorslönorna vid samma slags läroverk bestämdes olika, endast derför att lärjungarnes mängd vore något större vid somliga läroverk än vid andra, uttalat såsom sin åsigt, att det torde vara mest med rättvisa och billighet öfverensstämmande, att rektorernas aflöning gjordes beroende hufvudsakligen af hvarje särskild!, läroverks olika karakter, på dess egenskap af tre- eller femklassigt, fullständigt högre läroverk på både klassiska och reala linien eller på endera linien, äfvensom att rektorernas egenskap af konsistoriiledamöter icke borde inverka på bestämmandet af rektorslönernas belopp, hvarjemte, sedan Riksdagens uppmärksamhet blifvit fäst derpå, att rektorerna vid flera af de högre elementar-

Bil. till Kongl. Maj (ta Nådiga Prop. ang. förändrad anordning af elementarläroverken. 5

A

läroverken vore så betungade af ekonomiska och kamerala göromål för läroverkens räkning, att det ofta måste menligt inverka på deras egentliga embetsverksamhet —• lärarekallets utöfning och läroverkens närmaste styrelse — Riksdagen ansett, att, på det denna olägenhet måtte blifva afhulpon, åt rektorerna vid dylika läroverk borde beredas tillfälle att antaga särskilda biträden för de kamerala och ekonomiska göromålen, och att medel för detta ändamål borde af Riksdagen framdeles anvisas. Och har Riksdagen, som icke ansett sig böra ingå i pröfning af det förslag till förändrad aflöning för en del rektorer, som af Eders Kongl. Maj:t blifvit framlagdt, med förklarande, att den ansåge, att ett särskildt biträde för rektorerna vid de högre elementarläroverk, der deras göromål voro mest betungande i och för räkenskapsföringen samt i allmänhet de ekonomiska och kamerala göromålons bestridande, borde af rektor anställas, i underdånighet anhållit, att Eders Kongl. Maj:t täcktes till näst sammanträdande riksdag framlägga ett förslag i dylik riktning och på samma gång äska det belopp, som för ändamålet kunde erfordras.

Med afseende på hvad af Riksdagen sålunda blifvit anfördt, och då skilnaden i rektorernas arbete vid de olika högre läroverken torde kunna i betydlig mån minskas genom anställandet af särskilda biträden åt dem för vissa göromåls bestridande, och vid sådant förhållande dessa läroverks olika karakter af fullständiga på endera eller på båda liniera a ej bör betinga olika aflöning för der anstälde rektorer, helst kompetensvilkoren äro för alla lika, får jag i underdånighet tillstyrka, att aflöningon för samtlige rektorer vid de högre elementarläroverken bestämmes till 4,000 rdr med samma rätt till 500 rdrs förhöjning efter 10 års tjenstgöring, som nu är rektor vid dylikt läroverk tillerkänd.

Beträffande frågan om biträden åt rektorer vid högre elementarläroverk, lärer det ej kunna bestridas, att en stor mängd för en rektors egentliga embetsutöfning främmande bestyr, såsom utskrifning och kopiering af protokoll, läsordningar, räkenskaper med dertill hörande verifikationer, lönereqvisitioner. årsberättelser, kataloger, embetsskrifvelser, afgångsbetyg, tabellarisk» uppgifter m. m. ofta i betänklig grad taga hans tid och uppmärksamhet i anspråk. Och då det är högst angeläget, att rektors vigtigaste åligganden ej trängas tillbaka af en mängd ärenden, hvilka visserligen stå i samband med skolans verksamhet och sålunda fortfarande måste vara föremål för rektors behandling och företagas på hans ansvar, men dock äro af sådan beskaffenhet, att deras omedelbara utförande mycket väl kan fullgöras af en annan person, anser jag det vara för läroverken synnerligen gagneligt, om

6 Bil. till Kongl. Maj:ts Nådiga Prop. ang. förändrad anordning af elementarläroverken.

anslag beviljas till af rektorerna utsedda skrifbiträden, hvilka skulle gå dem tillhanda vid utförandet af omförmälda och likartade göromål. Med afseende jemväl derpå att dessa rektorsgöromål kommc att betydligt tillväxa, i händelse det blefve rektorerna ålagdt att årligen meddela statistiska upplysningar om läroverken till den omfattning, som är ifrågasatt uti en inom ecklesiastik-departementet uppgjord och af statistiska beredningen gillad plan till statistik rörande elementarundervisningen — hvilken plan jag endast af det skäl ännu icke ansett mig böra underställa Eders Kongl. Maj:ts nådiga pröfning, att för dess genomförande erfordras ej blott inom departementets expedition ökad tjenstemannapersonal för dessa ärendens handläggning, hvarom jag har för afsigt att ofördröjeligen göra underdånig framställning, utan ock biträden åt en del rektorer, om dessas tid ej allt för mycket skall derutaf tagas i anspråk — anser jag biträde vara behöfligt för samtlige rektorer vid de högre elementarläroverken.

Men äfven vid de femklassiga läroverken i Stockholm synes dylikt biträde åt rektorerna vara erforderligt. Med afseende på den stora mängden af lärjungar vid dessa läroverk, åtnjuta nu der anstälde rektorer så till vida större löneförmåner än rektorer vid andra femklassiga läroverk, att de genast vid sitt tillträde af tjensten få den högre aflöning, som deras vederlikar först efter 10 års tjenstgöring erhålla. Blifva de framdeles, i enlighet med såväl Riksdagens rörande rektorernas aflöning uttryckta åsigter som den sistlidet år föreslagne normalstaten, likstälde med andra rektorer vid femklassiga läroverk, hvarigenom deras löneförmåner lida under de första 10 åren en väsentlig minskning, synes mig vara billigt, att do i sitt betydligt drygare arbete, i jemförelse med rektorer vid andra femklassiga läroverk, få en lindring genom att erhålla biträde på samma sätt som är föreslaget för rektorer vid de högre elementarläroverken.

Vid bestämmande af arvodesbeloppet för nämnda skrifbiträden synes mig hufvudsakligen lärjungarnes antal böra läggas till grund, enär det är af detta, som vidden och omfattningen af ifrågavarande göromål förnämligast bero. Men emedan lärjungeantalet vexlar och efter några års förlopp kan hafva betydligt stigit eller sjunkit, anser jag icke lämpligt, att arvodesbeloppet en gång för alla bestämmes efter läroverkens nuvarande lärjungeantal; ej heller torde det böra höjas och sänkas efter de mindre vexlingar, som läroverken i nämnda hänseende terminligen undergå, utan synes det mig vara mest ändamålsenligt, att till Eders Kongl. Maj:ts disposition ställes en viss summa att fördelas mellan läroverken för en viss tid, t. ex. 5 år, efter hvilkas förlopp ny för-

Bil. till Kongl. Muj:ts Nådiga Prop. ang. förändrad anordning af elementarläroverken. 7

delning af anslaget efter de förändrade förhållandena företages för följande fem år o. s. v.

Det lägsta lärjungeantalet vid något af de högre elementarläroverken, hvilka sistlidne hösttermin hade tillhopa 8,607 lärjungar, utgjorde 100, och det högsta 504. Om arvodet vid det förra bestämmes till 100 rdr, under hvilket belopp något lämpligt biträde svårligen kan erhållas, och vid det senare, med fem gånger större lärjungeantal, till 500 rdr samt vid de öfriga läroverken i förhållande härtill, med de mindre jomkningar, som vidlyftigare räkenskapsföring eller andra särskilda förhållanden kunna föranleda, och dertill lägges hvad som blefve behöflig! för de femklassiga läroverken i Stockholm, hvilka vid samma tid hade tillsammans 1,195 lärjungar, hvaraf 186 utgjorde minsta och 320 högsta antalet vid något af nämnda läroverk, så skulle för ändamålet erfordras ett belopp af omkring 10,000 rdr.

På ofvan anförda skäl får jag underdånigst hemställa, att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen beviljandet af ett årligt anslag å 10,000 rdr, att ställas till Eders Kongl. Maj:ts disposition för att användas till arvoden åt skrifbiträden för rektorerna vid samtliga högre äfvensom vid Stockholms femklassiga elementarläroverk.

Uti den vid 1873 års riksdag föreslagna normalstaten för elementarläroverken är föi- ett å båda linierna fullständigt läroverk, der lektorerna icke äro konsistoriiledamöter, lärarestaten upptagen till 1 rektor, 10 lektorer, 8 adjunkter och 3 öfningslärare samt vid samma slags läroverk med lektorer, som äro konsistoriiledamöter, till 1 rektor, 10 lektorer, 9 adjunkter och 3 öfningslärare. Särskilda utskottet har i denna lärarestat föreslagit den ändring, att å båda ställena antalet lektorer skulle minskas och antalet adjunkter höjas med en, hvarigenom skulle vinnas en besparing i kostnaderna. Jag har så mycket hellre ansett mig böra se till, huruvida ej en sådan ändring utan alltför stor skada för läroverket kunde ega rum, som genom det större antal dylika läroverk, hvilket nu föreslås, kostnaderna i alla händelser skulle komma att ej obetydligt ökas.

En härmed nära sammanhängande fråga är den om intagande i skollagen af det stadgande, att för hvarje lektorsbefattning vid elementarläroverken måtte bestämmas vissa ämnen, dels såsom hufvudämnen, dels såsom biämnen, hvarom Riksdagen i skrifvelse af den 24 sistlidne maj gjort underdånig anhållan. Gagnet af ett sådant stadgande är obestridligt, under den förutsättning, att antalet lektorstjenster ställes i lämpligt förhållande till undervisningsämnenas antal uti elementarläro-

8 Bil. till Kongl. Maj:ts Nådiga Prop. ang. förändrad anordning af elementarläroverken.

verkens högsta klasser, så att det icke blir nödigt att vid hufvudämnenas fördelning på de särskilda lektorstjensterna antingen helt och hållet utesluta något ämne eller såsom hufvudämnen med hvarandra förena flera, än som i allmänhet kunna förväntas utgöra föremål för djupare studium af en person. Åro lektorstjensterna för få för att medgifva en lämplig ämnesfördelning, och väljer man vid sådant förhållande den först nämnda utvägen eller att alldeles utesluta ett ämne, tillfogar man, om detta uteslutande icke gäller endast en del läroverk, utan träffar dem samtliga, derigenom studiet af detta ämne betänklig skada, i det man beröfvar dess kikare utsigten till förmånligare anställning vid läroverken och dermed ock den uppmuntran till fortsatt förkofran i ämnet, som onekligen en sådan utsigt innebär; väljer man åter det senare sättet, så har man gjort ett stadgande till förmån för den mångkunniga medelmåttan, men till men för dem, som sysselsatt sig med mera allvarliga studier, kvilka läroverken i följd deraf få svårare att tillegna sig. Ett tredje sätt att under dylika omständigheter förfara, vore att, i öfverensstämmelse med stadgandet i nu gällande skollag, öfverlemna åt vederbörande myndighet att i hvarje särskildt fall, då ett lektorat är ledigt, med afseende på befintliga lärarekrafter och öfriga särskilda förhållanden vid olika läroverk bestämma de ämnen, uti hvilka de sökande borde aflägga prof; men det är just detta stadgande, uti hvilket Riksdagen anhållit att en ändring måtte ske.

Vid fråga om det behöfliga antalet lektorer måste jemväl tagas i betraktande vigten deraf, att man åtminstone för de högsta afdelningarna såväl på klassiska som på reala linie», der båda finnas, må kunna påräkna undervisning af lektorer, hvilket icke later sig göra, om ett ämne med många timmar på det högsta stadiet endast representeras af en lektor, i hvilket fall undervisningen å den ena eller andra linien, och under nuvarande förhållanden sannolikt å den reala, som är den fåtaligare, måste uppehållas af en adjunkt, utaf hvilken man enligt gällande skollag icke är berättigad att fordra undervisningsprof i dessa klasser och således ej heller med visshet kan påräkna erforderlig skicklighet att der undervisa. Skola båda linierna få särskild undervisning och dertill i de högsta afdelningarna undervisning af lektorer, anser jag derför nödvändigt, att vid de å båda linierna fullständiga läroverken finnas två lektorer i de med det största antalet undervisningstimmar försedda ämnen, nemligen matematik och främmande lefvande språk. Lägger man till dessa fyra en i kristendom, en i latin, en i grekiska, en i svenska och filosofi, en i historia och geografi samt en i naturvetenskap, så får man det föreslagna antalet af 10 lektorer vid dessa läroverk. Om nu en af

Bil. till Kongl. Maj:ts nådiga Prop. ang. förändrad, anordning af elementarläroverken. 9

dessa lektorer tillika vore läroverkets rektor, så kunde lärarestaten vid de å båda linierim fullständiga läroverken bestämmas på det sätt särskilda utskottet föreslagit. En anordning i denna syftning, att nemligen vid fördelning af läroämnena på vissa lektorsbefattningar, rektor alltid påräknades att uppehålla en dylik befattning, skulle dock vid förordnandet af rektor medföra en olägenhet, för hvilken jag underdånigst anhåller att få något närmare redogöra, innan jag går til! framläggandet af förslag till lärarestat vid i fråga varande läroverk.

En tillförordnad rektor vid ett högre elementarläroverk är vanligen tillika ordinarie lärare vid samma eller annat läroverk. Vid hans afgång från rektorsförordnandet måste ettdera af tvännc fall inträffa, antingen att han med rektorsbefattningen tillika lernnar sin ordinarie tjenst, 'såsom händelsen är vid öfverflyttning på indragningsstat, afgång med döden o. s. v., eller ock att han återgår till sin ordinarie tjenst, sedan rektorsförordnandet upphört. Om nu rektor inberäknas uti läroverkets lek t or sstat sålunda, att lian alltid påräknas uppehålla en af de vid vissa ämnen bundna lektorstjensterna, så är tydligt, att i först nämnda fall den olägenhet skall uppstå vid förordnande af ny rektor, att, så framt ingen af läroverkets förut varande lektorer af ett eller annat skäl, såsom hög ålder, svag helsa, bristande håg och fallenhet in. m., anses böra komma i fråga, valet af person blir inskränkt till sådana, som äro behörigen <|valificerade till lektorer i just det ämne, uti hvilket företrädaren undervisat. En sådan inskränkning måste synas betänklig för hvar och en, som känner, huru svårt det understundom varit att äfven utan någon sådan begränsning finna en person, på en gång villig och lämplig att mottaga ett dylikt uppdrag. De egenskaper, på livilka man gör anspråk hos en rektor vid ett högre elementarläroverk, äro nemligen sådana, att man långt ifrån alltid finner dem förenade hos hvarje god lärare, och rektorsembetets åligganden äro derjemte så ansträngande, särdeles under vissa tider af läseåret, att mången lärare, som vore duglig till rektor, icke vill underkasta sig tyngden af denna börda, utan föredrar en något mindre aflönad, men mera lugn och bekymmerfri skoltjenst. Tager man derjemte i betraktande, af huru stor vigt det. för läroverket, är, att rektorsembetet blir på bästa möjliga sätt tillsatt, enär läroverkets större eller mindre förmåga att motsvara de anspråk man billigt vis ställer på det, särskildt i vissa utseenden, i hög grad bero på rektors person, så lärer man icke kunna undgå att finna olämpligheten deraf, att valet af rektor, hvilket bör vara sa litet som möjligt begränsad t och beroende af jemförelsevis oväsendtlig!» omständigheter, inskränkes genom nödvändigheten att uppställa såsom kompetensvilkor ena gången aflagda

Bih, till JliJrsd. Prol. !S74. 1 Baud. / Afd. *>

10 Bil. till Kong!. Maj.is Nådiga Prop. ang. förändrad anordning af elementarläroverken.

lektorsprof i teologi, en annan gång insigter i matematik o. s. v. Och stode rektorstjensten utom lektorsstaten, beköfde en sådan begränsning vid valet af rektor icke heller eg a rum; men dermed blefve dock icke de olägenheter afhulpna, som uppstå i det andra af ofvan angifna tvänne fall, eller vid en tillförordnad rektors återgång till ordinarie läraretjenst, sedan rektorsförordnandet upphört, Antingen måste man nemligen för sådan händelse låta hans ordinarie plats under hela den tid lian är förordnad till rektor uppehållas af vikarie, hvarigenom man finge lika många ständiga vikariat som rektorer vid högre elementarläroverk, eller ock kan man, för att undvika detta, tillsätta hans tjenst i vanlig ordning med vilkor att den, som dertill utnämnes, skall, när förre innehafvare!! återtager utöfningen af densamma, vara skyldig att träda i tjenstgöring vid annat läroverk. Ett stadgande i den riktning, sist mumla alternativ angifver, är intaget i nu gällande skollag, och om än inga svårigheter uppstått i anledning af donna skollagens föreskrift, enär ännu ingen tillförordnad rektor, hvilkens tjenst blifvit tillsatt, återtagit sin ordinarie befattning, så är dock påtagligt, att sådana fall när som helst kunna uppstå och olägenheterna deraf då helt visst skola visa sig, när den undanflyttande lektorn skulle anvisas lämplig annan tjenstgöring med åtföljande lektorslön, hvartill han dä utan ansökan och prof skulle anses berättigad.

Alternativet af mer än 30 fortfarande lektorsvikariat eller ock tvänne ordinarie innehafvare af samma tjenst kan likväl undvikas och rektor ändock komma att inberäknas i läroverkets lektorsstat. i ofvan angifna mening. Denna ingalunda obetydande förmån skulle, enligt mitt förmenande, kunna vinnas derigenom att, der ej i särskilda fall annorlunda af Eders Kong]. Maj:t föreskrefves, den, som till rektor vid högre elementarläroverk förordnades, i följd af detta förordnande också blefve berättigad att erhålla full magt såsom lektor vid läroverket i ett visst eller vissa ämnen, så framt lian ej redan förut vore ordinarie lektor derstädes, samt att rektorslönen bestämdes att utgå med ett visst belopp, hvaraf en del beräknades utgöra rektors lön såsom lektor i första lönegraden och återstoden såsom rektorsarvode, med besparande för statsverket af det personliga lönetillägg, som möjligtvis kunde tillkomma rektor i egenskap af lektor. Den ordinarie plats den tillförordnade rektorn förut innehaft beköfde då ej uppehållas af vikarie, ej heller en ordinarie lärare tillsättas med vilkor af förflyttning, utan tjensten kunde i vanlig ordning utan förbehåll tillsättas. Genom lönens bestämmande på nämnda sätt vore sörj dt för, att vid en lektors afgång från rektorsbefattningen den del af lönen, som utgjordes af rektorsarvode, när som helst kunde öfverflyttas på

Bil. till Kong!.. Maj:ts Nådiga Prop. ang. förändrad anordning af elementarläroverken. 11

annan * innehafvare. Svårigheten åter af förut omnämnda begränsning vid val af rektor skulle kunna afhjelpas derigenom, att till Eders Kongl. Maj:ts disposition stäldes ett anslag att användas till aflöning åt rektorer utöfver normalstaten, för den händelse att Eders Kungl. Maj:t någon gång, då fullt lämplig person eljest icke stode att få, funne skäligt att till närmaste styresman för ett läroverk förordna någon, som ej förut vore lektor vid samma läroverk, ej heller kunde öfvertaga undervisningen såsom lektor i det ämne, som för tillfället saknade målsman bland lektorerna. I stället för den å norm al staten upptagne rektorn, hvilken derjemte alltid vore lektor vid läroverket, tillsattes i sådan händelse en lektor i vanlig ordning; och innehade den tillförordnade rektorn någon ordinarie tjenst, borde denna tillsvidare uppehållas af vikarie mot åtnjutande af den för tjensten anslagna lön.

Vid beräkning af det belopp, som för i fråga varande ändamål vore erforderligt, synes mig vara antagligt, att de fall, då ett sådant anslag behöfde anlitas, skulle blifva högst lika många som do, då under närvarande förhållanden rektor är ordinarie lärare vid annat läroverk. Sådana finnas för närvarande åtta. Antager man en rektors aflöning efter nu gällande bestämmelser till 4,000 rdr, sä skulle till aflöning åt åtta rektorer erfordras ett anslag af 32,000 rdr; men om den i stat uppförda rektorslönen blifver så bestämd, som nyss är föreslaget, att en del utgör lön för innehafvaren såsom ordinarie lektor vid läroverket och återstoden rektorsarvode, så får följaktligen uti de fall, då ingen af de ordinarie lektorerna vid samma läroverk är förordnad till rektor, icke heller någon af dem uppbära rektorsarvodet, utan detta blir tillgängligt för den tillförordnade rektorn. Skilnaden mellan en lektorslön i lägsta lönegraden, 2,000 rdr, och rektorslönen, 4,000 rdr, utgör 2,000 rdr, hvarmed det till lön åt den tillförordnade rektorn erforderliga belopp i hvarje särskildt fall skulle komma att minskas, och då dessa fall äro beräknade till åtta, skulle förenämnda summa, 32,000 rdr minskas med 16,000 rdr och alltså återstoden 16,000 rdr utgöra det anslagsbelopp, som för ändamålet behöfdes. Då genom detta anslag tillfälle beredes att vid de föreslagna tolf å båda linierna fullständiga elementarläroverken utbyta en lektor mot en adjunkt, vinnes en besparing i normalstaten af 12,000 rdr, hvarjemte vid de läroverk, der i fråga varande anslag kommer till användning, lärarestaten kan minskas med en adjunkt, eller en extra lärare, om en sådan finnes der anstäld, hvarigenom vid åtta läroverk, för hvilket antal anslaget är beräkuadt, ytterligare besparing göres af 8,000 rdr, eller tillsammans 20,000 rdr. Vid jemförelse med den förut föreslagna normalstaten göres således genom til-

12 Bil. till Kongl. Maj: Is Nådiga lJrop. ang. förundrad anordning af ■ elementarläroverken.

lämpning af detta förslag en besparing af minst 4,000 rdr, men‘denna besparing kan i vissa fall, i den mån i fråga varande anslag icke behöfva- tagas i anspråk, ökas till 12,000 rdr. Såsom besparing kan man jemväl räkna den vinst, som i vissa fall uppstår genom skilnaden mellan en ordinarie och en vikarierande lärares aflöning, då deri inbegripes den förres rätt till personligt lönetillägg efter vissa års tjenstgöring, hvilket lönetillägg i medeltal för en lektor kan uppskattas till nära 800 rdr. Den pedagogiska vinsten af ett sådant anslag är dessutom icke inskränkt till nämnda 12 läroverk, utan blifver gemensam för samtliga de högre elementarläroverken i riket.

1 händelse Eders Kongl. Maj:t täcktes gilla, hvad jag nu föreslagit, hemställer jag, att den vid senaste riksdag föreslagna normalstat må på det sätt ändras, att vid de i denna stat upptagna å båda linierim fullständiga läroverken i Göteborg, Örebro, Malmö och Karlskrona lektorernas antal minskas och adjunkternas ökas med en, i följd hvaraf lärarestaten å förstnämnda ställe med lektorer, som hafva konsistoriel tjenstgöring, komrne att utgöras af 1 rektor, 9 lektorer, 10 adjunkter och 3 öfningslärare, och vid de öfriga läroverken, med lektorer utan konsistoriel tjenstgöring, af 1 rektor, 9 lektorer, 9 adjunkter och 3 öfningslärare. För de nu ytterligare föreslagna å båda linierim fullständiga. läroverken i Karlstad, Skara och Kalmar, hvilka läroverk hafva lektorer med tjenstgöring i domkapitlen, föreslår jag samma lärarestat som för Göteborgs läroverk, och för läroverken i Jönköping, Gefle och Norrköping samma stat som för Malmö, Örebro och Karlskrona. Deremot anser jag antalet lektorer vid läroverken i Visby och Umeå kunna åtminstone tillsvidare inskränkas till åtta, eller en mindre än vid de förra, enär lokala förhållanden göra det mer än troligt att lärjungarnes fåtalighet i de öfre klasserna skall göra det möjligt för lärarne att, i följd af mindre arbete med rättande af stilöfningar, kunna öfvertaga ett något större antal undervisning-stimmar. Af adjunkter erfordras för undervisningens uppehållande å hirra stället tio och å det senare nio.

I öfverensstämmelse med hvad jag sålunda anfört, får jag i underdånighet hemställa, att lärareantalet vid de högre å båda linierim fullständiga elementarläroverken må bestämmas i öfverensstämmelse med Bil. A; samt att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen beviljande af ett anslag å 16,000 rdr att ställas till Eders Kongl. Maj:ts disposition för att användas till aflöning åt rektorer utöfver normalstaten vid högre elementarläroverk, der Eders Kongl. Maj:t kan finna sådant nödigt.

Bil. till Kongl. May.ts Nådiga Prof. ang. förändrad anordning af elementarläroverken. 13

Med undantag af de tvåklassiga läroverken i hufvudstaden, voro alla öfriga dylika läroverk i Eders Kongl. Maj:ts nådiga proposition till 1873 års riksdag angående elementarläroverken föreslagna att utvidgas till treklassiga och såsom sådana i den bilagda normalstaten upptagna. Hvad de öfriga angår, har detta förslag blifvit af Riksdagen godkändt, men i fråga om läroverket i Örnsköldsvik hafva Riksdagens kamrar sinsemellan varit af olika mening, hvadan jag icke nu anser mig böra föreslå aflåtande af nådig proposition angående anslag för nämnda läroverks utvidgning till treklassigt, utan hemställer att frågan om förändrad organisation af detta läroverk må tills vidare anstå.

Den år 1873 föreslagna normalstaten var uppgjord under antagande att parallelklasser vid läroverken endast undantagsvis skulle förekomma. Härvid förutsattes, att det genom nådig föreskrift skulle blifva stadgadt, att ett läroverk icke skulle vara skyldigt emottaga lärjungar utöfver ett visst antal i hvarje klass. Om gagueligheten af en sådan föreskrift hafva meningarna inom Riksdagen varit delade, och då jag nu anser mig förhindrad tillstyrka Eders Kongl. Maj:t att i sådant syfte fatta beslut, har jag funnit nödigt att föreslå den tillökning i lärareantal, som för undervisning i parallelklasser kan beräknas blifva erforderlig.

Vid denna beräkning har jag tagit i betraktande läroverkens lärjungeantal under de sista fem åren och dervid antagit, att i sådana klasser, der detta antal under nämnda år alltjemt öfverstigit 36, en tillökning i den ordinarie lärarestaten vore för klassens delning behöflig. Då deremot antalet utgjort omkring 36, eller skäl funnits för det antagandet, att detsamma, om det också för närvarande påkallade en delning, snart nog skulle komma att så minskas, att delning ej behöfde ega rum, der har jag trott behofvet af ökad lärarekraft böra genom anställande af extra lärare afhjelpas. Genom en sådan beräkning har jagkommit till det resultat, att då den föreslagna normalstaten blifvit genomförd, och såvida lärjungeantalet icke då undergått någon väsendtlig förändring, erfordras, utöfver eljest behöflig! antal lärare, omkring 50 ordinarie och lika många extra ordinarie lärare för uppehållande af undervisningen i parallelklasserna. Vid hvilka läroverk de först nämnde skulle komma att anställas, torde icke nu, utan först i sammanhang med den nya anordningens af elementarläroverken successiva genomförande böra bestämmas. I öfverensstämmelse härmed får jag underdånigst föreslå det tillägg till 1873 års förslag till normalstat, att å densamma upptagas 50 ordinarie adjunkter (duplikanter) att anställas

14 Bil. till Kongl. Maj:ts Nådiga Frop. ang. förändrad anordning af elementarläroverken.

vid de elementarläroverk, hvarest, med afseende på det ständiga beliofvet af undervisning i parallelklasser, en tillökning af lärareantalet pröfvas erforderlig.

Med iakttagande af de ändringar eller tillägg, om livilka jag i det föregående gjort underdånig hemställan, skulle den nya normalstaten blifva sådan, som Bil. A. utvisar.

Men för den händelse, det skulle täckas Eders Kongl. Maj:t att godkänna det förslag om löneförbättring för lärare vid elementarläroverken, som efter Eders Kongl. Maj:ts derom fattade beslut blifvit, uppgjordt och hvilket jag inom kort vill underställa Eders Kongl. Maj:ts nådiga pröfning, hemställer jag underdånigst, att, med tillämpning af de deri angifna grunder för lärares löneförbättring på nu föreslagna normalstat, denna måtte ändras till öfverensstämmelse med den i Bil. B. framstälda, hvarjemte beloppet af det för aflöning åt rektorer utöfver normalstat begärda anslaget då skulle ökas med 500 rdr för åtta rektorer och alltså från 16,000 rdr uppgå till 20,000 rdr, utan att derigenom resultatet förändras af ofvan gjorda beräkning af den vinst, som genom den nu föreslagna anordningen uppstår i jemförelse med den vid 1873 års riksdag föreslagna normalstaten.

För att tydliggöra skilnaden mellan lärarnes nuvarande löneförmåner och dem, som de skulle erhålla, i fall ofvan antydda förslag till förbättrad aflöning blefve godkändt, må det tillåtas mig framlägga en jemförande öfversigt (se Bil. C.).

Den plan till en förändrad anordning af elementarläroverken, som den nu föreslagna normalstaten innehåller, är icke afsedd att i sin helhet genast träda i verket. Utan rubbning af läroverkens jemna verksamhet kan den endast efter hand genomföras, i den mån undervisningen klass för klass ordnas efter de nya grunderna. Intill dess den nya anordningen hunnit fullständigt genomföras, hvartill kan beräknas en tid af sex eller sju år, bör för hvarje år uppgöras förslag angående de kostnader, som den nämnda -planens tillämpning under det följande kräfver utöfver förut anslagna medel, och på grund af ett sådant förslag torde, sedan det af Eders Kongl. Maj:t blifvit pröfvadt och god-

Bil. till Kongl. Maj:ts Nådiga Prop. ang. förändrad anordning af elementarläroverken. 15

kändt, årligen nådig framställning i ämnet böra till Riksdagen aflåtas. Ett dylikt för år 1875 anser jag mig alltså nu böra i underdånighet framlägga.

Då eu förändrad anordning af undervisningen vid elementarläroverken i eldighet med de af Eders Kongl. Maj:t förut gillade och jemväl af Riksdagen omfattade grunder den 6 sistlidne juni redan är af Eders Kongl. Maj:t för de tre lägsta klasserna föreskrifven och der inom den första och andra klassen satt i tillämpning, hvilket, från och med nästkommande hösttermin äfven skall blifva förhållandet med den tredje, synes mig främst de förändringar i läroverkens anordning böra vidtagas, som röra dessa tre lägsta klasser, helst dessa förändringar möjligen kunna hafva inflytande på lärjungeantalet och det till en del deraf beroende antalet lärare vid de högre läroverken. Till dessa förändringar hör den utvidgning af de tvåklassiga läroverken i Vernamo, Sölvesborg, Ronneby, Trelleborg, Strömstad och Marstrand till treklassiga elementarläroverk, hvilken redan vunnit Riksdagens bifall, enligt hvad Riksdagens förut åberopade underdåniga skrifvelse den 24 sistlidne maj omtörmäler. Nuvarande stat för ett tvåklassigt elementarläroverk utgör:

1 rektor........................... 2,000 rdr

. 1 adjunkt......................... 1,000 »

1 lärare i gymnastik..... 300 »

1 lärare i sång .............. 100 » 3,400 rdr

för ett treklassigt läroverk upptager staten:

1 rektor.......................... 2,500 rdr

2 adjunkter å 1,000 ...... 2,000 »

1 lärare i gymnastik..... 300 »

1 lärare i sång0)...;........ 300 »

1 lärare i teckning0) ... 300 » 5,400 rdr

hvadan, då skilnaden för hvarje läroverk utgör 2,000 rdr, erfordras för utvidgning af dessa 6 tvåklassiga läroverk till treklassiga 12,000 rdr, oberäknad! hvad de kommuner, inom hvilka dessa läroverk äro

*) Lönen är upptagen till det belopp- som Riksdagen bestämt för 1874.

16 Bil. till Kongl. Maj:ts Nådiga Prop. ang. förändrad anordning af elementarläroverken.

belägna, böra tillförbindas att kostnadsfritt erlägga för läroverkens utvidgning.

Af samma skäl anser jag ock förändringen af den tvåklassiga pedagogien i Engelholm till treklassigf elementarläroverk, hvilken förändring Riksdagen likaledes bifallit, böra ske redan år 1875. Och då nuvarande anslag till pedagogi er och folkskolor, oaktadt Engelholms öfverflyttning på elementarläroverkets stat, fortfarande ansetts för sitt ändamål behöflig!, så erfordras för denna förändring 5,400 rdr, förutom hvad staden bör tillförbindas att för det freklassiga elementarläroverket bekosta.

Då de femklassiga läroverken i Stockholm äro besvärade af allt för stort lärjungeantal, i synnerhet i de; lägre klasserna, synes allt skäl vara för handen att, så snart ske kan, föranstalta om upprättandet af det föreslagna realläroverket derstädes, hvilket lämpligen torde böra ske till en början med de tre lägsta klasserna, för att sedermera utvidgas med en klass för hvarje år, till dess det med alla sina klasser blifver fullt färdigbildad!. Kostnaderna för detta läroverk under första året torde höra beräknas till samma belopp, 5,400 rdr, som för treklassiga läroverk, med tillägg af 500 rdr till den mest nödvändiga undervisningsmateriel vid läroverkets öppnande, alltså till 5,900 rdr, hvarjemte torde böra stadgas såsom vilkor för läroverkets inrättande, att Stockholms stad förbinder sig ej blott att kostnadsfritt tillhandahålla lämplig lokal såväl för ifrågavarande trenne klasser som läroverkets småningom skeende utvidgning till fullständigt å reala linien, utan ock att förse rektor med boställe eller deremot svarande hyresersättning.

I stadsrådsprotokollet för den 8 januari 1873 är redogjordt för den undantagsställning, i hvilken Piteå läroverk befinner sig såsom enligt stat treklassigt, men i verkligheten meddelande undervisning såsom ett femklassigt läroverk, och har Riksdagen bifallit förslaget om detta läroverks uppförande å stat såsom femklassigt. Sedan Riksdagen beviljat för år 1874 arvoden åt öfningslärarne vid detta läroverk till samma belopp som vid öfriga femklassiga, och under förutsättning att erforderliga medel för samma löneförmåners fortfarande utgående af Riksdagen anvisas, erfordras för nämnda förslags genomförande lön åt tvänne adjunkter å 1,000 rdr med 2,000 rdr.

Till höjande af lönerna för öfningslärarne vid Vestervik och Luleå, på det desse lärare i afseende på lönevilkor måtte blifva likstälde med öfningslärare vid öfriga högre elementarläroverk, har Riksdagen anvisat erforderliga medel för år 1874. Då de vid nämnda läroverk anstälde adjunkter och lektorer redan förut: äro likstälde med adjunkter

Bil. till Kong!. Maj tis Nådiga Prop. ang. förändrad anordning af elementarläroverken. 17

och lektorer vid öfriga elementarläroverk, samt den omständigheten att ett läroverk meddelar undervisning på ena eller andra linien eller ock båda, på grund af hvad förut blifvit anfördt, ej torde böra betinga olika aflöning för dessa läroverks rektorer, så synes mig ock rektorerna vid ofvannämnda tvänne läroverk, hvilka för närvarande aflönas med 3,500 rdr hvardera, böra komma i åtnjutande af samma löner som öfriga högre elementarläroverks rektorer, hvartill erfordras ett lönetillägg för hvardera af 500 rdr eller tillsammans 1,000 rdr.

Sedan vid riksdagen 1870 fråga blifvit väckt derom, att medel måtte anslås till aflöning åt tvänne lektorer vid Luleå elementarläroverk, att utgå till den ene från och med 1871 och till den andre från och med 1875, samt att, om detta bifölles, nämnda läroverk måtte förklaras för fullständigt elementarläroverk å båda linierna från och med påföljande läseårs början, med vilkor att landstinget, enligt gjordt åtagande, bekostade aflöningen åt den ene lektorn till och med år 1874, så anvisade Riksdagen för samma läroverks utvidgning till fullständigt äfven på latinlinien från och med 1871 tvåtusen rdr till lön åt en lektor, med vilkor att Norrbottens läns landsting för samma tid bekostade aflöning åt en lektor till och med 1874. Då landstinget uppfylt nämnda vilkor och med nästa års slut fullgjort sitt åtagande, h vilket uppenbarligen skett under förutsättning att Riksdagen från och med 1875 skulle öfvertaga aflöningen af den lektor, som dittills aflönats af landstinget, och då antalet lektorer vid Luleå läroverk, som nu är fyra, den af landstinget aiiönade i oberäknad, enligt det nya förslaget till normalstat skulle blifva fem, och en inskränkning af antalet lektorer nu skulle vålla en betänklig rubbning i läroverkets verksamhet, synas goda skäl bjuda, att ytterligare en lektor vid nämnda läroverk å stat uppföres från och med 1875. Härtill erfordras 2,000 rdr.

Med underdånig skrifvelse af den 31 juli 1872 har domkapitlet i Vexiö till Eders Kougl. Maj:t öfverlemnat och förordat en af läroverkskollegium vid Jönköpings elementarläroverk gjord framställning om inrättande af två nya lektorstjenster derstädes. Jönköpings elementarläroverk, som med afseende på lärjungeantalet är ett af de största i riket, har för närvarande endast fem lektorer, hvilket antal är alldeles otillräckligt för att bestrida undervisningen i läroverkets högsta klasser å båda linierna. I den nu föreslagna normalstaten äro lektorerna upptagna till nio. Då läroverket således framdeles skulle komma att få betydligt flera lektorer samt redan nu behofvet af ett ökadt antal sådana i anseende till lärjungarnes stora mängd är i hög grad känbart, anser jag mig böra tillstyrka anställande af tvänne nya lektorer vid

Bill. ti/l Jlil-ttd. Prut. 1874. 1 Sand. 1 Afd. 3

18 Bil. till Kongl. May.ls Nådiga Prop. ang. förändrad anordning af elementarläroverken.

detta läroverk från och med 1875; och skulle härtill behöfvas ett anslag af 4,000 r:dr.

Läroverken i Malmö, Norrköping och Karlskrona hafva för närvarande endast fem och läroverket i Visby endast fyra lektorer, utom rektor. Enär det nya förslaget till normalstat upptager för do tre först nämnda nio och för det sista åtta lektorer, och, om detta förslag godkännes, mindre lämpligt vore att på en gång framdeles tillsätta alla de nya lektorerna, och då en tillökning i deras antal redan nu är behöflig för en bättre anordning af undervisningen, särdeles å reallinien, hemställer jag, att till en början må vid hvart och ett af dessa läroverk från och med 1875 anställas en ny lektor med lön af 2,000 rdr, alltså för fyra lektorer 8,000 rdr.

För arvoden till skrifbiträden åt en del rektorer är i sammanhang med normalstaten föreslaget ett belopp af 10,000 rdr, hvilket till fullo synes erforderligt redan år 1875; och får jag alltså hemställa, att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen beviljandet af nämnda belopp från och med sagda år.

Äfvenledes är föreslaget, att Eders Kongl. Maj:t måtte af Riksdagen äska ett belopp af 16,000 rdr att ställas till Eders Kongl. Maj:ts disposition för att användas till aflöning åt rektorer utöfver normalstaten vid de läroverk, der Eders Kongl. Maj:t funne sådant nödigt. Huru stor del deraf för 1875 kan blifva erforderlig, låter sig icke nu med full säkerhet beräkna. Hälften af nämnda summa anser jag emellertid vara för behofvet tillräcklig och hemställer derföre, att Eders Kongl. Maj:t täcktes göra nådig framställning till Riksdagen om beviljande från och med år 1875 af ett anslag för nämnda ändamål, stort 8,000 rdr.

Sammanlagda beloppet af de för år 1875 erforderliga medel för normalstatens tillämpning i förutnämnda delar samt de i sammanhang härmed stälda anslag för biträde åt vissa rektorer och till aflöning åt rektorer utöfver normalstat, hvilket belopp, då lärames löner beräknas i öfverensstämmelse med deras nu varande lönevilkor, utgör 58,300 rdr, uppgår deremot, om lönerna upptagas efter samma grunder som i Bil. B., till 76,900 rdr, då det nemligen erfordras:

för förut nämnda sex tvåklassiga elementarläroverks utvidgning till treklassiga ett belopp af 3,500 rdr för hvarje, eller tillsammans 21,000 rdr;

för förändring af tvåklassiga pedagogien i Engelholm till treklassigt elementarläroverk 6,900 rdr;

Bil. till Kongl. Majrts Nådiga Prop. ang. förändrad anordning af elementarläroverken. 19

för upprättande af tre klasser af'ett å reallinien fullständigt läroverk i Stockholm 6,900 rdr jemte tillägg af 500 rdr för undervisningsmateriel, tillsammans 7,400 rdr:

för Piteå läroverks uppförande å stat såsom femklassigt: för 2 adjunkter å 1,500 rdr 3,000 rdr; lönetillökning åt gymnastikläraren 100 rdr, tillsammans 3,100 rdr;

för aflöning åt en lektor i Luleå 2,500 rdr; för aflöning åt två nya lektorer i Jönköping 5,000 rdr; för aflöning åt fyra nya lektorer, en i Malmö, en i Karlskrona, en i Norrköping och en i Visby 10,000 rdr;

för aflöning åt rektorer utöfver normalstat vid högre elementarläroverk, der Eders Kongl. Maj:t kan finna sådant erforderligt, 10,000 rdr;

hvartill komma samma belopp, som förut äro upptagna för lönetillökning åt rektorerna i Luleå och Vestervik, 1,000 rdr;

samt arvoden till biträden åt vissa rektorer 10,000 rdr.

Under åberopande af hvad jag sålunda anfört, får jag, i händelse Eders Kongl. Maj:t behagar godkänna de förslag jag nu framställt, underdånigst hemställa, att Eders Kongl. Maj:t täcktes genom nådig proposition föreslå Riksdagen:

att det i nu gällande riksstat uppförda anslag till elementarläroverken må af Eders Kongl. Maj:t disponeras till genomförande, i den mån sådant lämpligen kan ske, af den anordning af nämnda läroverk, som är angifven i det uti bilagan A. till detta protokoll framstälda förslag till normalstat för elementarläroverken;

att Riksdagen må för samma anordnings genomförande i nedan nämnda delar, utöfver nu varande anslaget för elementarläroverken, anvisa följande belopp från och med år 1875:

för utvidgning af de tvåklassiga elementarläroverken i Vernamo, Sölvesborg, Ronneby, Trelleborg, Strömstad och

Marstrand till treklassiga elementarläroverk ett belopp af...... 12,000 rdr

med vilkor att de kommuner, inom hvilka dessa läroverk äro belägna, bekosta för läroverkens utvidgning fullt ändamålsenliga lokaler;

vid

vid

att

20 Bil. till Kongl. May.ts Nådige: Prop. ang. förändrad anordning af elementarläroverken.

för förändring af Engelliolms tvåklassiga pedagogi till

treklassigt elementarläroverk ......................;................................... 5,400 rdr

med samma vilkor som för nyss nämnda anslag;

lör upprättande af de tre lägsta klasserna af ett å reallinien fullständigt elementarläroverk i Stockholm med undervisning endast i de å reallinien förekommande läroämnen 5,400 rdr med tillägg af 500 rdr till den nödvändigaste

undervisningsmateriel....................................................................... 5,900 »

med vilkor att Stockholms stad förbinder sig ej blott att kostnadsfritt tillhandahålla lämplig lokal såväl för i fråga varande tre klasser som för läroverkets småningom skeende utvidgning till fullständigt å reala limen, utan ock att förse rektor med boställe eller deremot svarande liyresersättning;

för Piteå läroverks uppförande å stat såsom femklassigt elementarläroverk ......................................................................j 2,000 ))

för lönetillökning åt rektorerna vid Vester viks och Luleå

högre elementarläroverk med 500 åt hvardera .......................... 1,000 »

för lön åt en lektor vid Luleå högre elementarläroverk 2,000 » för löner åt två nya lektorer vid Jönköpings, samt en Malmö, en vid Karlskrona, en vid Norrköpings och en

Visby högre elementarläroverk.................................................. 12,000 ))

utf Riksdagen må till Eders. Kongl. Maj:ts disposition, enligt de i detta protokoll angifna grunder användas till arvode åt skrifbiträden för rektorerna vid samtliga högre äfvensom vid Stockholms femklassiga elementarläroverk, ställa

ett belopp af .......................................................................................... 10,000 »

att Riksdagen likaledes till Eders Kongl. Maj:ts disposition, att användas till aflöning åt rektorer utöfver normalstaten vid högre elementarläroverk, der Eders Kongl Maj:t

kan pröfva sådant nödigt, må anvisa en summa af.............. .. 8,000 »

titt rektorer vid högre, äfvensom vid femklassiga elementarläroverk förklaras berättigade att erhålla en lönetillökning med 500 rdr efter tio ais väl vitsordad tjenstgöring såsom rektorer, de förra vid högre, de senare vid femklassiga elementarläroverk, samt att för öfrige lärare nuvarande lönegrader och vilkor för uppflyttning från lägre till högre grad bibehållas oförändrade. ö

I händelse förut antydda förslag till löneförbättring åt lärarne vid elementarläroverken skulle komma att vinna Eders Kongl. Maj:ts bifall, får jag underdånigst hemställa, att i den nådiga proposition till Riks-

Bil. till Kongl. Muj:ts Nådiga Prop. ang. förändrad anordning af elementarläroverken. 21

dagen, som Eders Kongl. Maj:t kan komma att aflåta rörande ny normalstat för elementarläroverken, må hänvisas till det förslag till normalstat, som är bilagdt detta protokoll under Bil. B.; att de med år 1875 särskildt äskade belopp må fä ändras i öfverensstämmelse därmed, på sätt jag redan liaft nåden föreslå; samt att lärarnes lönegrader, i enlighet med grunderna för löneförbättringsförslaget, bestämmas på det sätt, som uti Bil. C. till detta protokoll är närmare angifvet.

På tillstyrkande af Statsrådets öfrige ledamöter behagade Hans Maj:t Konungen med godkännande af det utaf föredragande Departementschefen framstälda förslag till förändrad anordning af rikets elementarläroverk besluta, att, sedan frågan om löneförbättring för lärarne vid elementarläroverken blifvit af Kongl. Maj:t pröfvad och afgjord, nådig proposition i öfverensstämmelse med nämnda förslag skulle till Riksdagen aflåtas.

Ex protoeollo Johan Schröderheim.

22 Bil. till Kongl. Maj:ls Nådiga Prop. ang. förändrad anordning af elementarläroverken.

Bil. Å.

Förslag till normalstat för elementarläroverken (se sid. 14).

Deråt lön såsom lektor 2,000 rdr och rektorsarvode 2,000 rdr

Bil. till Kongl. Maj:ts Nådiga Prop. ang. förändrad anordning af elementarläroverken. 23

24 Bil. till Kong!. Maj:ts Nådiga Prof. ang. förändrad anordning af elementarläroverken

Vestervik

Sundsvall

Summa

D. Lägre elementarläroverk med 5 klasser:

Jakobs.........................................

Katarina...................................

Ladugårdslands .......................

Norrtelje......................................

Enköping .................................

Eksjö ..........................................

Mariestad ..................................

Borås............................................

Lidköping..................................

Eskilstuna..................................

Arboga....................................

Ystad..........................................

Karlshamn ...............................

Landskrona.............................

Uddevalla....................................

Göteborg ................................

Kristinehamn ...........................

Piteå ...........................................

Summa

E. Lägre elementarläroverk med 3 klasser.

Söderhamn ..............................

Söderköping ...........................

Vadstena ..................................

Antal

Bd. till Kongl. Maj:ts Nådiga Prop. ang. förändrad anordning af elementarläroverken. 25

Vimmerby...

Alingsås.......

Sköfde.........

Askersund ...

Sala...............

Engelholm . Göteborg ....

Var berg.......

Oskarshamn

Åmål.............

Filipstad.......

Arvika...........

Haparanda ..

Skellefteå .....

Vernamo .... Sölvesborg ..

Ronneby.......

Trelleborg ..

Strömstad.....

Marstrand .........

Summa

F. Elementarläroverket i Örnsköldsvik med tillsvidare......

G. Till aflöning åt 50 duplikan-

ter, att anställas vid de elementarläroverk, der med afseende på behofvet af undervisning å parallelklasser, en tillökning af lärareantalet kan pröfvas erforderlig.................

Summa Summarum

Bih. till Rilcsd. Prot. 1874. 1 Sami. 1 Afd.

26 Bil. till Kongl. Majds Nådiga Prop. ang. förändrad anordning af elementarläroverken.

Bil. B.

Förslag till normalstat för elementarläroverken (se sid. 14.)

Antal

Deraf lön såsom lektor 2,500 och rektorsarvode 2,000 rdr.

Bil. till Kongl. Maj:ts Nådiga Prop. ang. förändrad anordning af elementarläroverken. 27

28 Bil. till Kongl. Maj:ts Nådiga Prop. ang. förändrad anordning af elementarläroverken.

Antal

Vestervik

Sundsvall

Summa

D. Lägre elementarläroverk med 5 klasser.

Jakobs.........................................

Katarina.......................................

Ladugårdslands ......................

Norrtelje ....................................

Enköping...................................

Eksjö............................................

Mariestad ....................................

Borås.............................................

Lidköping .................................

Eskilstuna.................................

Arboga ....................................

Ystad............................................

Karlshamn ................................

Landskrona.............................

Uddevalla....................................

Göteborg ...................................

Kristinehamn..............................

Piteå ............................................

Summa

E. Lägre elementarläroverk med 3 klasser.

Söderhamn...............................

Söderköping .............................

Vadstena ..................................

3,500

Med aflöningsbelopp å

-- 1,500 G00 450| 450

i

18 — 90 18 18 18

Med aflöningsbelopp å

3,000 -- 1,500| 300 300 300

Hela

aflönings-

beloppet

26,000

26,000

78,000

12,500 12,500 12,500 12,500 12,500 12,500 12,500 12,500 12,500 12,500 12,500 12,500 12,500 12,500 12,500 12,500 12,500 12,500

225,000

6,900

6,900

6,900

Bil. till Aongl. May.ts Nådiga Prop. ang. förändrad anordning af elementarläroverken. 29

30 Bil. till Kongl. Maj:ts Nådiga Prop. ang. förändrad anordning af elementarläroverken.

Bil. C.

Jemförande öfversigt af nuvarande och föreslagna lönegrader för lärare

vid elementarläroverken.

Bil. till Kongl. Maj ds Nådiga Prop. ang. förändrad anordning af elementarläroverken. 31

32 Bil. till Kongl. Maj:ts Nådiga Prop. ang. förändrad anordning af elementarläroverken.

Utdrag af protokollet öfver ecklesiastik-ärenden, hållet inför Hans Maj :t Konungen i Statsrådet å Stockholms Slott den 2 Februari 1874.

N ärvarande:

Hans Excellens Herr Justitie-statsministern Adlercreutz,

Hans Excellens Herr Statsministern för utrikes ärendena Björnstjerna, Statsråden: Bredberg,

Berg,

Friherre Leijoniiufvud,

WiERN,

Wennerberg,

Friherre Alströmer,

Weidenhielm.

Sedan Kongl. Maj:t dels under den 31 December 1873, med godkännande af ett af föredragande Departements-Chefen framstäldt förslag till förändrad anordning af rikets elementarläroverk, beslutit att, efter det frågan om löneförbättring för lärarne vid elementarläroverken blifvit af Kongl. Maj:t pröfvad och afgjord, nådig proposition i öfverensstämmelse med nämnda förslag skulle till Riksdagen aflåtas, dels ock den 9 Januari 1874 förordnat, att framställning om dylik löneförbättring skulle bos Riksdagen göras, uppläste Departements-Chefen Statsrådet Wennerberg, sedan Statsrådet Bergström tillstädeskommit, förslag till nådig proposition angående förändrad anordning af rikets elementarläroverk.

Och behagade Hans Maj:t Konungen på Statsrådets underdåniga tillstyrkande, godkänna berörda förslag, sådant det under lit. A finnes detta protokoll bilagdt, samt befalla att nådig proposition i öfverensstämmelse dermed skulle till Riksdagen expedieras.

Ex protocollo:

C. A. Th. Ädelgren.

STOCKHOLM, IVAK H^EQGSTRÖMS BOKTRYCKERI, 1874.