angående de ändrin¬ gar i gällande Tulltaxe-underrättélser och dermed sam¬ manhang egande stadganden, som påkallas af det genom Kongl. förordningen den 15 Maj 1874. införda nya skepps- mätningssätt
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition No 11.
17 H:o 11.
Auk. till Riksd. Kansli den 25 Jan. 1875, kl. 2 e. m.
Kong!-. Maj:ts nådiga Proposition till Riksdagen, angående de ändringar i gällande Tulltaxe-underrättélser och dermed sammanhang egande stadganden, som påkallas af det genom Kongl. förordningen den 15 Maj 1874. införda nya skeppsmätningssätt; Gifven Stockholms Slott den 22 Januari 1875.
Genom nådig förordning den 15 Maj sistlidna ar har Kongl. Maj:t, med upphäfvande af Kongl. förordningen angående mätning af handelsfartyg och båtar den 21 December 1865, enligt hvilken fartygs drägtighet skulle bestämmas efter den last detsamma förmådde bära, uttryckt i nyläster om 100 centner eller 10,000 skålpund, påbjudit införande af ett Hytt mätningssätt för handelsfartyg, enligt hvithet fartygs drägtighet skall bestämmas efter det utrymme för fraktgods och passagerare, som i fartyget förefinnes, uttryckt i ton, utgörande hvardera 108,187 svenska eller 100 engelska kubikfot.
Då nu den förra mätningsenheten, Kyla st, och den nya, ron, af Indika den förra betecknar en viss vigt och den senare en viss rymd, följaktligen icke kunna omedelbart med hvarandra jemföra^, sa att en qvantitet uttryckt i nyläster kan med lätthet evalveras i en motsvarande qvantitet ton, har det i följd af den nämnda förändringen i mätnings- Bih. till Riksd. Prof. 1875. 1 Sami. 1 Afd. 3 Haft. 3
18 Kongl. Maj-.ts Nåd. Proposition No 11.
sättet funnits nödigt att beträffande sadana i gällande författningar förekommande bestämmelser om fartygsafgifter eller annat, dervid hänsyn skall tagas till fartygens lästetal, särskilda föreskrifter meddelades om huru dessa, bestämmelse!- böra tillämpas på fartyg, som blifvit i ton uppmätta.
Så har Kongl. Maj:t genom nådig kungörelse den 5 Juni nästlidna ar meddelat de förändrade bestämmelser beträffande fyr- och båk-afgiftens utgörande, som af det nya mätningssättet funnits påkallade, likasom ock Kongl. Magt genom nådig kungörelse den 16 Oktober 1874 förordnat om hvad iakttagas bör för att bringa taxor a de för fartyg efter deras drägtighet till vissa orter, kommuner, bolag eller enskilda personer utgående hamnumgälder samt kanal- och andra dylika afgifter till öfverensstämmelse med den nya förordningen angående mätning af handelsfartyg.
Jemväl i afseende pa åtskillig;!, stadgande^ som dels finnas intagna i tu 1 ltaxe-undcrrättelserna och dels eljest i dermed sammanhang egande ämnen tillkommit under medverkan af Riksdagen, erfordras dylika bestämmelser, hvarom Kongl. Näjd alltså vill härmed hos Riksdagen gorå nådig framställning.
Hvad da först angar det i § 4 af nämnda underrättelser förekommande stadgande, att lastpenningar till Kongl. Näjd och Kronan skola utgöras med 70 öre för hvarje ny läst, så hafva Komm ersc-kollegium och General-tullstyrelsen efter erhållen nådig befallning att inkomma med förslag till de ändringar i berörda §, som af det nya mätningssättet påkallades, uti ett den 12 nästlidne November gemensamt afgifvet utlåtande erinrat, hurusom Kongl. Näjd uti nyssnämnda kungörelse den 16 Oktober 1874 fastställt ett sådant förhållande mellan nyläster och ton, att en nyläst skulle anses motsvara, när fråga, vore om segelfartyg, 8,14 och, hvad anginge ångfartyg, 4,5 ton; hvarjemte embetsverken vidare hufvudsakligen anfört, att,, med tillämpning af berörda förhållande, det belopp af 70 öre för nyläst, hvarmed lastpenningar^ nu utgöras, skulle motsvara för segelfartyg 229"/314 öre och för ångfartyg In"/» öre för ton. Visserligen innehölle omförmäla kungörelse jemväl närmare föreskrifter om huru vid de till visst, belopp för nyläst fastställda afgifters beräknande efter ton borde med uppkommande bråktal förfaras; och i fråga om afgifter, som blifvit pa bjudna, för tillgodoseendet af vissa orters, kommuners eller enskildes behof af tillgångar för allmänt nyttiga företags tillväga bringande kunde det otvifvelaktigt vara åt vigt, att vid en dylik uträkning någon minskning i den inkomst af dessa afgifter, som varit afsedd, icke uppstode genom uteslutandet af bråktal. Nen ett annat förhållande framställde sig i fråga
19 Kong!. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 11.
om de till Kronan utgående lastpenningar^, Indika under de senast förflutna tio åren inbringat en med hvarje år ökad inkomst, den der år 1864 utgjorde 351,870 Riksdaler 27 öre samt år 1873 uppgick till 638,160 Riksdaler 7 9 öre och hvars fullständiga upphäfvande Kong!. Näjd ock hos den år 1872 församlade Riksdagen föreslagit. Embetsverken, som i betraktande häraf icke hyste någon tvekan om att, vid bestämmandet af det belopp, hvarmed nämnda afgift, beräknad efter ton, skulle utgå, de bråktal, medelst hvilka eu närmare motsvarighet till den efter ny läst beräknade afgiften erhölles, lämpligen kunde, till lättnad vid uppbörden, uteslutas, ansågo sig derjemte böra i underdånighet framhålla önskvärdheten deraf, att till beredande af ytterligare lättnad och större enkelhet i detta hänseende afgiften blefve fastställd till lika belopp per ton för segel- och ångfartyg, i hvithet, fall samma belopp borde bestämmas till det lägre tal, afgiften efter förut an gifven beräkningsgrund borde för ångfartyg utgöra. Mot en dylik förändring mötte dock betänklighet i den omständigheten, att segelfartygen sålunda skulle få sig tillerkänd en lindring i utgifter, som icke komma ångfartygen till godo; hvarjemte till följd af det i § 36 af skeppsmätningsförordningen meddelade stadgande, att svenska fartygs på det äldre mätningssättet grundade och före den 1 April 1875 utfärdade mätbref skulle ega full giltighet intill den 1 April 1877, en bestämmelse tillika om afgiftens belopp för nyläst fortfarande blefve nödig. Vid sålunda anförda förhållanden och för den händelse att Kong!. Näjd icke skulle finna skäligt att till Riksdagen gorå förnyad framställning om afskaffande! af den i flera hänseenden mindre lämpliga beskattning, som genom lastpenningarnes utgörande vore sjöfarten pålagd, föreslogo embetsverken ett sådan! tillägg i § 4 af tillitaxc-underrättclserna, att för fartyg, uppmätta i ton, lastpenningar^ skulle beräknas till 15 öre för ångfartyg och till 22 öre för segelfartyg.
På grund af hvad embetsverken sålunda anfört och då lvongl. Näjd icke finner skäl att nu förnya den framställning om lastpenningarnes afskaffande, som vid 1872 års riksdag i nåder afgafs men icke vann Riksdagens bifall, vill Kong!. Näjd härmed i öfverensstämmelse med embetsverkcns hemställan föreslå, att § 4 af tu lltaxe-m iderrättelserna må erhålla följande förändrade lydelse:
»Lastpenningar till Kong!. Näjd och Kronan utgöras för fartyg, som innehafva gällande svensk! mätbref, deri drägtigheten angifves i nyläster, med 70 öre för hvarje nyläst, samt för fartyg, uppmätta enligt de i Kong!. Maj ds nådiga förordning den 15 Maj 1874 angående mätning af handels-
20 Kongl. Maj.is Nåd. Proposition N:o 11.
fartyg bestämda grunder, med 15 öre af ångfartyg och 22 öre af segelfart}^' för hvarje ton. Ifrågavarande umgälder betalas hvarje gång både vid inkommande och utgående; dock om — — — lossar; och må
härvid jemväl såsom barlastade anses fartyg, hvilkas lastqvantitet är i förhållande till deras drägtighet af ringare betydenhet; i hvithet hänseende bestämmelserna uti § 2 mom. 2 punkten 2. af Kongl. Maj:ts nådiga kungörelse den 5 Juni 1874 angående förändrade föreskrifter i afseende å utgörande af fyr- och båk-afgiften samt uppbörden deraf skola lända till efterrättelse.))
»Då lossning — — — meddelas.»
»Från lastpenningars erläggande befrias — — — skola tjena
till grund.»
»I alla dessa fall — — — tullpass.»
Vidare och sedan, i anledning af ett från General-tullstyrelsen inkommet förslag om inrättande i städerna Malmö, Landskrona och Helsingborg af s. k. frilager, dit varor skulle fa från nederlag öfverflyttas för att i större eller mindre partier användas till proviantering af fartyg, som, i drägtighet icke understigande 10 nyläster, under vissa förhållanden besökte någon af nämnda hamnar, Kongl. Maj:t genom nådig proposition den 20 Februari 1874 föreslagit Riksdagen medgifvande af åtskilliga tull-lättnader för varor, som på sådant sätt användes, har Riksdagen, enligt hvad i särskilda underdånig:, skrifvelser den 21 påföljande Maj tillkännagifvits, bifallit dels att det i § 9 inom. 3 ro af då gällande tulltaxe-underrättclscr för erhållande! af tullrestitution vid utförsel af de i samma § uppräknade varor stadgade förbehåll om utförselns bestyrkande medelst intyg af embetsmyndighet i lossningsorten äfvensom det i Kongl. kungörelserna den 7 December 1866 och den 19 Juli 1872 för återbekommande af tillverkningsafgift vid utförsel af bränvin stadgade enahanda förbehåll finge förfalla under de af Kongl. Maj:t föreslagna vilkor, hvartill bland annat hörde, att utförseln skulle ske i fartyg om minst 10 nylästers drägtighet, dels ock att, för den händelse Kongl. Maj:t skulle finna inrättning af frilager i ofvannämnda städer höra komma till stånd, ej mindre utgående nederlagsafgiften för varor, som till fartygs proviantering från frilagren uttogos, finge eftergifva s, än ock från de i tulltaxeunderrättelsernas § 9 inom. 1 :o samt i nyssbemälda Kongl. kungörelser förekommande stadgande!) om vissa minimiqvantiteter, hvartill utfärda varor borde uppgå, för att restitution af tull eller crlagd bränvinstillverkningsafgift derför skulle kunna erhållas, undantag finge beviljas för de fall då
21 Kong!. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 11.
varorna till proviantera af fartyg i Öresund utfördes under enahanda förhållanden med dem, då utländska pa fri lager upplagda varor skulle vid dylik proviantering åtnjuta tullfrihet; varande härmed öfverensstämmande föreskrifter intagna såväl i nu gällande tulltaxe-underrättelser som i Kongl. kungörelse1,n den 18 September 1874 angående restitution af bränvinstillverkningsafgift vid utförsel af bränvin till utrikes ort och till Norge; hvarjemte nådig förordning angående frilager för proviantering af fartyg i Öresund sistnämnda dag blifvit i enlighet med General-tullstyrelsens ofvanberörda förslag utfärdad.
För tillgodonjutande af de genom Riksdagens nyssbemälda skrivelser för vissa fall medgifna förmåner dels af frihet från erläggande af utgående nederlagsafgift och dels af rätt att vid utförsel af de i § 9 af tulltaxe-underrättelserna uppräknade varor erhålla tullrestitution och Aid utförsel af bränvin återbekomma erlagd tillverkningsafgift, utan iakttagande af eljest gällande stadgande!! om viss minimiqvantitet å den utförda varan och om utförselns bestyrkande genom intyg från lossningsorten, erfordras således såsom allmänt vilkor, att det fartyg, hvari utförseln sker, skall hafva en drägtighet af minst 10 nyläster.
I fråga nu om bestämmande af ett häremot svarande vilkor för fartyg, som blifvit uppmätta efter det nya mätningssättet, bör till en början anmärkas, att, då i förevarande fall det angifna drägtighetsmåttet icke bär något inflytande på utgifter, som skola för fartygen erläggas, utan uppenbarligen afser endast att beteckna gränsen mellan mindre kustfarare och större till navigering i öppen sjö ämnade fartyg, sa förefinnes icke här, såsom i afseende å lastpenningar^, lika hinder för att en och samma bestämmelse meddelas för segelfartyg och för ångfartyg.
På grund häraf och da uti svensk-danska deklarationen den 2 2^ September' 1871, angående särskilda bestämmelser till befrämjande af handels- och sjöfartsförbindelsen mellan de bada länderna särskild! med afseende å Öresund lästetal och tontal med hvarandra sammanställa^ efter den beräkningsgrund att eu nyläst antåg c s motsvara 3 /g ton, anser Kongl. Maj:t samma beräkningsgrund jemväl i nu förevarande fall lämpligen höra utan åtskilnad mellan segel- och ångfartyg iakttagas; och vill alltså härmed i nåder föreslå:
dels att såväl den af senaste Riksdag medgifna, befrielse från utgående nederlagsafgift för varor, Indika till proviantering af fartyg från frilager uttagas, som ock de i § 9 inom. 1 :o af tulltaxe-underrättelserna och i inom. 7:o af Kongl. kungörelsen den 18 September 1874 på grund af
22 Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition No 11.
dylikt medgifvande intagna stadganden derom att det i allmänhet för erhållande af tullrestitution eller återbekommande af erlagd bränvinstillverkningsafgift föreskrifna vilkor af viss minimi qvantitet å den utförda varan icke eger tillämplighet då varan för proviantering af fartyg i Öresund utförts under enahanda förhållanden med dem, då utländska på frilager upplagda varor skulle vid dylik proviantering åtnjuta tullfrihet, må förblifva gällande äfven fa stän i Kongl. fri lagersförordningen den 18 ofvannäinnda September införes ett tillägg af den syftning, att hvad der stadgas rörande fartyg om 10 nyläster och deröfver äfven skall tillämpas å fartyg, som efter nya mätningssättet uppmätts till 3 31/8 ton eller deröfver;
dels ock att den, enligt Riksdagens beslut i § 9 inom. 3 ro af tillita,xe-underrättelserna i fråga om restitution af tull och i inom. o b) af Kongl. kungörelsen den 18 September 1874 i fråga om restitution af bränvinstillverkningsafgift för vissa fall då utförseln skeft i fartyg, icke understigande 10 ny lästers drägtighet, medgifna befrielse från skyldigheten att förete bevis från lossningsorten må ega tillämpning äfven då i de nämnda fallen utförseln skott i fartyg, som, uppmätta efter nya mätningssättet, icke understiga 33V3 ton.
Slutligen anser Kongl. Maj:t sig höra i nåder fästa Riksdagens uppmärksamhet derpå, att den nya förordningen angående mätning af handelsfartyg skall träda i kraft den 1 April 1875, och att följaktligen den nadiga författning, som af Riksdagens beslut i anledning af donna proposition kan påkallas, bör förenämnda dag vara till allmän efterrättelse utfärdad.
Handlingarne i detta, mål skola tillhandahållas det Utskott, till hvars handläggning ärendet af Riksdagen öfverlemnas; Och förblifver Kongl. Maj:t Riksdagen med all Kongl. nåd och ynnest städse välbevågen.
O SCA R.
G. 8. Akerhielm.
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition No 11.
23 Utdrag af <protokollet öfver Finansärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i Statsrådet å Stockholms slott den 22 Januari 1875.
N Svarande:
Hans Excellens Herr Justitie-statsministern Carleson,
Hans Excellens Herr Statsministern för utrikes ärendena Björnstjerna, Statsråden: Berg,
Wennerberg,
Bergström,
Friherre Alströmer,
Weidenhielm,
Loyén,
Friherre Åkerhielm, och Friherre yon Otter.
Slutligen uppläste Departementschefen till justering följande, i öfverensstämmelse med Kongl. Maj ds på Statsrådets enhälliga tillstyrkande fattade beslut, uppsätta förslag till Kongl. Majds nådiga propositioner till Riksdagen, nemligen:
4:o) enligt beslut denna dag:
c) angående de ändringar i gällande tulltaxe-underrättelser och dermed sammanhang egande stadganden, som påkallas af det genom Kongl. förordningen den 15 Maj 1874 införda nya skeppsmätningssätt.
Hans Majd Konungen täcktes enligt Statsrådets underdåniga tillstyrkande i nåder gilla berörda förslag, sådana, de finnas detta protokoll hilagda, och befallde, att i enlighet dermed nådiga propositioner skulle till Riksdagen aflåtas.
Ex protocollo
Aug. Ekmarck.