angående indragning af Commerce-Collegium och inrättande, i dess ställe, af ett nytt embetsverk, benämndt Kongl. Styrelsen för handeln och näringar ne
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 31.
1 N:o 31.
Kongl. May.ts Nådiga Proposition till Riksdagen, angående indragning af Commerce-Collegium och inrättande, i dess ställe, af ett nytt embetsverk, benämndt Kongl. Styrelsen för handeln och näringar ne; Gifven Stockholms Slott den 2 Mars 1875.
Undei åberopande, af livad bilagda Utdrag af Protokollet öfver Civilärenden för donna dag innehåller, föreslår Kongl. Maj:t Riksdagen:
att Commerce-Collegium må vid slutet af innevarande år indragas; att föi. öfvertagande af de Commerce-Collegium för närvarande åliggande göromål, med undantag af dem, Indika, enligt redan verkstad och än vidare skeende utredning, kunna öfverflyttas å andra redan befintliga embetsmyndigheter, må inrättas ett nytt embetsverk, benämndt Kongl. Styrelsen för handeln och näringarne och bestående tillsvidare af eu Generaldirektör och Chef med allena beslutanderätt samt tre föredragande och rådgifvande ledamöter, kallade byråchefer och berättigade att emot Chefens beslut sig reservera och, då fråga är om afgifvande af underdåniga utlåtanden eller förslag till Kongl. Maj:t, låta desamma af sina reservationer åtföljas;
att den nya Styrelsen, biträdd tillsvidare af tre byråsekreterare, en arkivarie och registrator, två statistiska aktuarier samt nödigt antal extra ordinarie tjensteman och skrifbiträden äfvensom en juridisk ombudsman och en teknisk rådgifvare, må vid ingången af nästkommande år 1876 tråda i verksamhet;
att den å fide hufvudtiteln förekommande anslagstiteln: »Commerce-Collegium», under hvilken för närvarande äro uppförda, och till en summa sammanräknade, dels anslaget till sjelfva Commerce-Collegium och dels anslaget till bergsstaten, må i nästkommande års riksstat fördelas i tvänne titlar, nemligen '»Styrelsen för handeln och nä- Bih. till Riksd. Prof. 1875. 1 Sami. 1 Afd. 14 Raft. 1
2 Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 31.
vingarns» och »Bergsstaten» samt under den hirra uppföras 49,000 Kronor och under den senare 29,500 Kronor;
att Riksdagen må för upprätthållande af nämnda Styrelse enligt specialstat, som Kongl. Maj:t eger tillsvidare för hvarje år fastställa, till Kongl. Maj:ts disposition anvisa, utöfver nyssomförmälda 49,000 Kronor, ytterligare på extra stat 16,000 Kronor, deri inbegripna det belopp af 10,040 Kronor, som Kongl. Näjd. uti nådiga propositionen angående statsverkets tillstånd och behof äskat för att komma i tillfälle tilldela (lommerce-Collegii ledamöter och dess med statsmedel aliönade embcts- och tjensteman tillfällig löneförbättring för år 1876 och hvithet belopp i händelse af Commerce-Collegii indragning, icke kommer att för först, afsedda ändamålet erfordras; samt
att de med statsmedel aflönade ledamöter, embets- och tjensteman i Commerce-!kollegium, Indika hafva ovilkorlig^ fullmagter a sina befattningar och icke komma att i den nya Styrelsen anställas, ma berättigas att från allmänna indragningsstaten uppbära de löner, som för befattningarne äro i faststäld Innestå! upptagna dock med vilkor, att, i händelse de efter förflyttning till indragningsstaten varda befordrade till andra tjenstår med löner på rikets stat, de skola vara pligtige att i allo frånträda lönerna på indragningsstaten, derest dessa understiga eller äro lika med de nya lönerna, samt att å de Kura vidkännas motsvarande afdrag, i den mån de öfverstiga berörda nya löner;
Och vill, under förutsättning af bifall till donna nådiga. proposition, Kongl. Näjd, som anser den nya Styrelsen böra sättas i vexelverkan med näringarnes i Åkare, framdeles efter det Styrelsen blifvit i ämnet hord, bestämma den ordning, hvari ombud för näringar no och yrkesbildningen skola tråda i förbindelse med Styrelsen och deltaga i dess embetsverksamhet.
De ärendet rörande handlingar skola vederbörande Utskott tillhandahållas; Och Kong]. Näjd förblifver Riksdagen med all Kongl. nåd och ynnest städse välbevågen.
O S C A R
Axel Bergström.
Kong!. Maj:t.s Nåd. Proposition N:o 31.
N:o 31.
Protokoll öfver Civilärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i Statsrådet å Stockholms Slott den 2 Mars 1875.
Närvarande:
Hans Excellens, Herr Justitie-Statsministern Carleson,
Hans Excellens, Herr Statsministern för utrikes ärendena Björnstjerna, Statsråden: Berg,
Wennerberg,
Bergström,
Friherre Alströmer,
Weidenhielm,
Lovén,
Friherre Äkerhiebn och Friherre von Utter.
Departementschefen Statsrådet Bergström föredrog i underdånighet:
a) Riksdagens skrifvelse den 23 April 1874, innefattande underdånig anhållan, det Kongl. Maja: täcktes taga under nådigt öfvervägande, antingen huruvida hela den lånerörelse, som med Manufakturdiskontverkets tillgångar för närvarande bedrefves, måtte, i den mån dess utestående fordringar inflöte, helt och hållet upphöra samt bestyret med Diskontverkets utredning så fort ske kunde från Commerce-Collegium' öfverflyttas till Riksbanken eller annat Bih. till Riksd Prof. 187f). 1 Samt,, 1 Äril. 14 Hå/t. 1
2 Kong!. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 31.
förvaltande verk, som hade att fondens fordringar uppbära och, der så erfordrades, genom lagliga åtgärder indrifva, eller ock om och i hvad mån förändring i nu gällande föreskrifter i fråga om de förlagslån, som af Manufakturdiskontens medel utginge, borde ega ruin samt huruvida förvaltningen af dessa medel måtte, vare sig genom öfverflyttning till annat allmänt embetsverk eller annorledes, kunna ordnas på ett enklare och billigare sätt än hittills; öfver hvilken framställning Commerce-Collegium afgifvit infordrad! underdånigt ut-
b) Riksdagens i underdånig skrifvelse den 17 Maj 1874 gjorda anhållan, att Kong!. Maj:t täcktes taga frågan om Commerce-Oollegii indragning eller förändrade organisation under förnyad ompröfning och till 1875 års Riksdag framlägga de förslag i ämnet, hvartill omständigheterna föranledde;
c) Betänkande och förslag, som de af Kong!. Magt under den 5 Juni 1874 i nåder förordnade komiterade för utredning af den väckta frågan om Commerce-Oollegii indragning eller förändrade organisation den 13 sistlidne Januari i ämnet afgifvit; äfvensom de infordrade underdåniga utlåtanden, hvarmed Statskontoret den 1, Commerce-Collegium den 11 och. Landtbruks-Akademi ens Furvaltningskomitc den 13 i donna månad till Kong!. Maj:t inkommit.
Beträffande först den väckta frågan om upphörande af hela den lånerörelse, som med Manufakturdiskontverkets tillgångar bedrifves, erinrade Departementschefen, att Commerce-Collegium i underdånig skrifvelse den 7 Oktober 1873 hos Kong). Maj:t hemställt, att den under Collegii förvaltning ställda Manufakturdiskont-inrättningens verksamhet, så vidt densamma hade till ändamål att i enlighet med det för denna inrättning under den 8 Februari 1844 utfärdade nådiga Reglemente genom lån i vanlig diskontväg understödja inhemska fabriks- och manufakturinrättningar, mätte inom viss tid upphöra; att Riksdagens år 1873 församlade Revisorer, uti afgifven berättelse rörande den af dem för år 1872 förrättade granskning af de under Collegii förvaltning ställda fonder och medel, föreslagit, att Riksdagen måtte hos Kong!. Maj.t i underdånighet anhålla, det Manufakturdiskontens lånerörelse måtte helt och. hållet upphöra, i den män de utestående lånen hunne indrifvas; att, efter det Kong!. Maj it befallt Commerce-Collegium, ■— som, på sätt nyssberördt är, föreslagit upphörande af Manufakturdiskontens verksamhet, så vidt densamma afsåge att genom lån i vanlig diskontväg understödja inhemska fabriks- och manufakturinrättningar, — att i anledning af Riksdagens Revisorers uti förenämnda berättelse gjorda framställning i ämnet afgifva underdånigt utlåtande, huruvida Manufakturdiskontinrättningens verksamhet kunde jemväl i Girigt upphöra. Commerce-Collegium i underdånigt utlåtande den 24 Oktober 1874 anfört, att de medel, som kunnat användas för att med lån understödja anlag-
Körtel. Maj ds Nåd. Proposition N:o 31. 3
gande och drifvande af större inrättningar i fabriksväg af antingen ny eller väsendtligen förbättrad beskaffenhet, vanligen vida understigit beloppet af de begärda understöden i donna riktning, hvaraf framginge, att understöden vore behöfliga; att ett sådant lånebehof icke kunde i allo eller på ett för ändamålet verksamt sätt tillfredsställas af den mängd enskilda låneinrättningar, som under de senare åren uppstått, och således endast i mindre man eller på mera tryckande vilkor kunde tillgodogöra sig bankväsendets utveckling; att, ehuru den svenska industrien under senare tiden gjort betydande framsteg i olika riktningar och derigenom i flera näringsgrenar kunde bestå i täflan med utlandets konst- och slöjdskicklighet, en och annan industrigren ännu icke vore här i landet representerad eller ock långt ifrån ernått den utveckling, som möjliggjorde konkurrens med hvad den utländska produktionen i sådant afseende hade att erbjuda; samt att kollegium på dessa skål ansåge sig icke kunna understödja Bevisorernes framställning, så vidt densamma icke öfverensstämde med det förslag i ämnet, kollegium då redan underställt Kong!. Maj:ts nådiga pröfning; att Kong!. Näjd, genom nådigt bref den 7 November 1873, förordnat, dels att lån af den beskaffenhet, som omförmäles i §§ 1 och 2 af det för Manufakturdiskontinrättningen den 8 Februari 1844 utfärdade reglemente, från och med 1874 års början icke vidare Ange utgifvas, i följd hvaraf tillämpning i donna del af reglemente med hvad derom i öfrig! vore stadgadt icke heller måtte efter nämnda tid ega rum, dels ock att de medel, som för gäldande af diskontlån inbetal tes, skulle i framstå rummet användas till infriande af Manufaktur cliskontens kreditivskuld till Riksbanken och de derutöfver för diskontens fordringar inflytande medel användas till förökande af den under Commerce- Collegium ställda förlagslånefonden; a IL efter det Commerce-Collegium öfver Riksdagens ofvanomförmälda framställning den 23 April 1874 afgifvit underdånigt yttrande och deri åberopat hvad kollegium i underdåniga utlåtandet den 24 Oktober 1873 anfört, Ivongl. Maj:t den 4 December 1874 delvis pröfvat Riksdagens berörda framställning samt dervid, med afseende å hvad kommerce- Collegium anfört, funnit skäl för det dåvarande icke förekomma att förordna om upphörande af Manufakturdiskontens förlagslånerörelse och om verkets deraf följande indragning; likasom Kongl. Maj:t, vid det förhållande, att särskilda föreskrifter rörande grunderna för tilldelande af förlagslån icke funnes meddelade, ansett den väckta frågan om ändring i sådana föreskrifter höra förfalla; hvaremot Kongl. Maj:t förklarat sig vilja taga Riksdagens framställning i öfrig!, eller så vidt den åsyftade en enklare och billigare förvaltning af Manufakturdiskontfondens medel, i öfvervägande i sammanhang med väckta frågan om kommerce-kollegii indragning eller förändrade organisation, sedan den för beredning af nämnda fråga under den 5 Juni 1874 nedsätta komité med underdånigt utlåtande och förslag inkommit.
4 Kongl. Maja» Nåd. Proposition N;o 31.
Vidare redogjorde Departementschefen för innehållet af förutnämnda komiterades underdåniga betänkande och förslag äfvensom de deröfver af vederbörande Collegier och embetsmyndigheter afgifna underdåniga utlåtanden; och uppläste Departementschefen derefter ett skriftligt anförande, så tydande:
»Åt de mål och ärenden, Indika (dommerce-Oollegium enligt den för detsamma den 23 April 1831 utfärdade Nådiga Instruktion borde handlägga, hafva, på sätt också Komiterade i sitt underdåniga betänkande ådagalagt, ganska många alldeles upphört att vidare förekomma, hvadan också Collegii befattning dermed de facto upphört. De flesta eller åtminstone flora af de åligganden, Indika tillhörde Bergs-( 'o!legitim enligt den för detta (kollegium den 28 December 1832 utfärdade Nådiga Instruktion, hade ock, såsom icke vidare förekommande, upphört att utgöra föremål för (lollegii handläggning, redan innan Bergs-Ofverstyrelsen vid början af år 1858, med Bergs-I -ollegii indragning, öfVerflyttades å Oommerce-Collegium.
Donna förminskning i göromål har väsendtligen vunnits genom den förenkling i vår näringslagstiftning, som varit en följd utaf erkännandet och tillämpningen af näringsfrihetens störa grundsats samt deraf betingadt lossande åt de sekelgamla band och inskräkningar, som hämmade näringslifvets naturliga och smida utveckling. En återblick på de förändringar till det bättre, som inom den svenska förvaltningen åstadkommits efter år 1823, vid hvilken tid reformarbetet i sådan syftning rätteligen kan anses hafva med allvar börjat, torde ådagalägga, att de ernådda förbättringarne hufvudsakligen varit en frukt, mera af särskilda till förenkling ledande reformer i lagstiftning och beskattningsväsende, än af egentliga så kallade organisationsreformer, ehuru äfven sådane medverkat till det lyckliga resultatet. Hvad erfarenheten sålunda gifver vid hunden torde innefatta en anvisning att äfven framdeles genom successivt reformerande af förvaltningsrättens konstitutiva bestämmelser söka förenkla sjelfva förvaltningen och minska antalet af de för densammas handhafvande nödiga embets- och tjensteman. Ett sådant reformarbete utesluter dock icke, utan tvärtom påkallar sträfvandet att förenkla de förmer, under Indika de förvaltande myndigheterna utöfva sin verksamhet, eller, med andra ord, att åstadkomma organisationsreformer. Hvad genom lagstiftningens fortskridande sä i ena som andra hänseendet under tiden emellan år 1823 och år 1858 åstadkommits till förminskande af embets- och tjenstemännens antal är ingalunda obetydligt. En utredning derom förekommer i det underdåniga betänkande angående förändrad organisation af Rikets styrelse- och förvaltningsverk, hvithet den 26 Maj 1859 afgafs af dertill i Nåder för ordnade Komiterade. I detta betänkande uppgå! ves, att antalet åt embeten och tjänster vid Stats-Departementens kanslier och de centrala förvaltningsverken året 1823 uppgick till 762, hvaremot det är 1858 utgjorde endast 499; att, om från sist berörda summa affäknades de
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:u 31.
nya embetsverk, (hufvudsakligen Styre]sen öfver fängelser och arbetsiwaaumgar och Telegrafverkets Styrelse) Indika efter år 1823 tillkommit, ofvanberörda embete och tjenstemanna-antal visade sig hafva nedgått från 762 till 446, så att under loppet af 36 år, indragning egt ruin af 316 tjänster, utgörande mera än 40 procent; att siffran 499 icke kunde anses förete någon för Sverige ofördelaktig proportion vid jemförelse med förhållandet i konungariket Norge, för hvars enkla statsförvaltningsmaskineri år 1858 funnos vid Regerings- Departementen eller den centrala administrationen anställde embets- och tjensteman till ett sammanräknad! antal af 300 eller något mera än 60 procent i förhållande till det antal (499), hvartill embete!! och tjänster vid Stats-Departementens kanslier och de centrala embetsverk eu i det tre gånger folio åkare Sverige samtidigt vippgalge; samt att antalet af de i ordinarie befattningar bär tjenstgörande individer icke vippgalge till nyssnämnda siffertal, enär åtskillige af dem, synnerligast inom subalterngraderna, dä, såsom tillförene, samtidigt innehade mera än en tjenst.
En granskning af det föredragna betänkandet och förslaget i fråga om Commerce-Collegii indragning eller förändrade organisation visar, att Komiterade icke föreslagit ändringar af de konstitutiva bestämmelserna i de lagar och författningar, Indika föranleda göromål att af Commerce-Collegium handläggas, utan inskränkt sig till förslag om förändrad ordning för behandlingen af samma göromål. Ett sådant tillvägagående får anses hafva varit sä väl i och för sig sjelf välbetänkt, enär ingående i granskning af hithörande lagstiftnings materiella innehåll och deraf härflytande förslag om ändringar af detta skulle till eu obestämd framtid uppskjutit åtgörande! af eu fråga, hvars lösning redan vid innevarande riksmöte ! »blidt af Riksdagen i underdånighet påkallad och af flora skål synes högligen önskvärd, som ock betingadt både af hvad Riksdagen i underdåniga skrifvelse!! den 17 Maj 1874 uti hit hänförliga delar yttrat och af det åt Komiterade utaf Eders Kongl. Maja glida Nådiga uppdrag. Jag tillåter mig erinra derom, att Riksdagen uti ifrågavarande afseende yttrat sig sålunda:
»Att inrättandet af ett nytt Departement för allmänna arbeten och kommunikationer skulle väsendtligen underlätta öfverflyttandet till regeringsmakten af Commerce-Collegii nuvarande förvaltangsbestyr, torde icke kunna förnekas. Riksdagen har ej heller förbisett nödvändigheten deraf, att sådana mått och steg vidtagas, hvarigenom Regeringen vinner någon lättnad från det detaljarbete, hvarmed den under nuvarande förhållande!! betungas, men lösningen af frågan om en lämplig och tidsenlig behandling af de till Commerce-Collegium hörande ärenden torde dock icke uteslutande vara beroende på en utvidgning af Stats-Departementen. Olämpligheten deraf, att dessa ärenden handläggas af ett embetsverk med kollegial styrelseform har länge varit insedd, och nu mera
fi
Kong!.. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 31.
torde meningarne icke vara delade derom, att bergsrörelsen, handeln och industrien hafva behof af mera praktiska målsmän än dem, som uppfostras för handläggning af ärenden efter kollegiala förmer, samt att bland alla de centrala förvaltningsverken Commerce-Colleginm företrädesvis bör omorganiseras, så att de till samma Collegium hörande göromål må kunna på ett mera enkelt och lämpligt sätt skötas.»
I den sålunda af Riksdagen antydda syftning hafva Komiterade hufvudsakligen föreslagit,
att Commerce-Collegium måtte indragas;
att vissa (kollegium för närvarande tillkommande förvaltningsbestyr måtte öfverflyttas till andra embetsverk och myndigheter;
att för öfvertagande af alla öfrig» Commerce-Collegium nu åliggande göromål måtte inrättas ett nytt embetsverk under namn af »Kongl. Styrelsen för handeln och näringarnet>; samt
att den nya Styrelsen måtte på det af Komiterade antydda eller annat lämpligt sätt varda satt i vexelverkan med näringarnas kikare,
Då äfven i den händelse, att den af Komiterade föreslagna nya Styrelse icke komme till stånd, det skulle kunna ifrågasättas såsom lämpligt, att Commerce-Collegium befriades från de göromål, Indika, enligt Komiterades förslag, icke skulle lika med Collegii öfrig» åligganden öfvertagas af den nya Styrelsen, utan i stället öfverflyttas ä andra embetsverk och myndigheter, torde det tillåtas mig att först omförmäla berörda göromål och hvad dermed egen sammanhang.
Komiterade hafva i berörda afseende (sidorna 48 och 49 af det tryckt» betänkandet) föreslagit, dels att förvaltningen af manufaktur-förlapslånefonden och de af spelkortsstämplingen föranledda, Commerce-Collegium åliggande, bestyr öfverflyttas ä Statskontoret, dels ock att ärenden rörande fiskerinäringen varda hänskjutne till Landtbmks-Akademiens Förvaltningskomite.
Enligt hvad Komiterade förmäla, skulle, sedan den torna Manufakturdiskontinrättningens diskontlånerörelse enligt Nådiga Brefvet den 7 November 1873 upphört, ingå andra af donna fondförvaltning härflytande göromål återstå, än att, efter anvisningar af Eders Kong!. Magt, verkställa utbetalningar från fonden, att emottaga rånte- och kapital-liqvid för förlagslån, som från fonden beviljats eller framdeles komme att beviljas och att fora räkenskaper, som visa fondens ställning. Dylika bestyr med andra likartade fonder t. ex. handelsoch sjöfartsfonden både under senare tiden förlagts till Statskontoret, hvarför Komiterade ansåge konseqvensen fordra, att jemväl förvaltningen åt förlagslånefonden flyttades dit. En sådan anordning bolde dessutom af sparsamhetsskäl förordas, ty derigenom kunde Commerce-Collegii Manufaktur-diskontkontor, uti hvilket 4 tjensteman och 2 vaktbetjente vore anställde, indragas, utan att
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition No 31.
åtminstone någon nämnvärd ny kostnad för fondens förvaltning i Statskontoret borde uppkomma, eftersom besväret med bokföringen af förlagslånen, hvilkas antal för närvarande uppginge till omkring 40, Lomme att fördelas mellan flere redan befintliga, med likartade göromål förut sysselsatte tjensteman.
Genom Nådiga Kungörelse]! den f> December 1873, angående bevillningsafgift för spelkort samt om kortstämplings verkställande, stadgas, bland annat, att »kort af svensk tillverkning skola stämplas af den utaf Oommerce-Collegium förordnade stämplingsförrättaren i den stad, der korten blifvit tillverkade; att Oommerce-Collegium åligger att låta förfärdiga samt vederbörande stämplingsiorrättare tillhandahålla de för nyssberörda ändamål erforderliga stampar; att uti de från stämplingsförrättarne för hvarje ar till Oommerce-Collegium ingående berättelse!' antalet af de på hvarje ort under samma år stämplade kortlekar skall noggrant uppgifvas; och att bemälda Collegium bör, så snart dessa berättelser inkommit, till Statskontoret aflemna specifik uppgift på antalet af de inom riket stämplade kort».
Enär donna stämpling nu mera ej erfordrades för annat ändamål än utöfvande! af kontroll ä den för begagnandet af spelkort fastställda skatt och sådan kontroll närmast folie inom Statskontorets verksamhetsområde, har det synts Komiterade som om de i Nådiga Kungörelsen om kortstämplingens verkställande åt Oommerce-Collegium uppdragna göromål äfven borde till Statskontoret öfverflyttas.
Uti det under da niga utlåtande, Statskontoret till följd af erhållen Nådig remiss afgifvit öfver Komiterades berörda förslag, har Statskontoret anfört, att Statskontoret icke hade något att erinra emot den föreslagna öfverflyttningen af ofvan omförmälda göromål samt att, om än de på senare tider af Statskontoret öfvertagna fondförvaltnings- in. ti. bestyr strängt loge de tjensteman!! tid i anspråk, som dermed närmast både befattning, Statskontoret dock ansåge de ytterligare göromål för dem, hvarom nu vore fråga, icke vara af den omfattning, att någon tillökning i nuvarande personal deraf påkallades.
Med afseende å hvad sålunda förekommit och då, hvad särskild! angår Komiterades förslag i fråga om Manufaktur-förlagslånefonden, genom bifall till samma förslag kan åstadkommas den af Riksdagen genom underdåniga skrifvelse]] den 23 April 1874 åsyftade enklare och billigare förvaltning af nämnda lånefond, anser jag lämplig!, att nådiga förfogande]-] framdeles vidtagas, hvarigenom förvaltningen af ifrågavarande lånefond och de Oommerce-Collegium för närvarande åliggande, af spelkortsstämplingen härflytande, bestyr vid ingången af nästkommande år öfverflyttas å Statskontoret.
Hvad angår fiskeriärenden, har, på sätt Komiterade ock förmält, den i ämnet gällande lagstiftning tillkommit under medverkan af Oommerce-Collegium. Sedan nemligen detta (tillegnan på Nådig befallning afgifvit förslag till för-
8 Kong!, Majrts Nåd. Proposition N:o 31.
nyad stadga rörande fiskerierna i riket, öfver hvilket förslag Vetenskaps-Akademi eu i underdånighet sig yttrat, samt jemväl Rikets Ständer, vitsordande angelägenheten af eu ny fiskeristadgas utfärdande, med särskilda underdånigt framställningar i afseende pa detta ärende inkommit, utfärdades under den 29 ' Juni 1852 ännu gällande Nådiga Fiskeristadga.
Sä val stadgandet i 2 af nådigt Instruktionen för Commerce-Collegium, att till detsammas handläggning skulle höra fiskerierna, hvarunder inbegrepes: frågor om anstalter till fiskeri ernas befrämjande egentligen i Nordsjön och Östersjön, sä vidt de kunde afse en särskild näringsgren; kontrollör vid försäljningen af fiskvaror; frågor om salterier, trankokerier o. s. v., som ock omförm älda omständighet, att till följd af nyssäberopade stadgande Commerce- Collegium medverkat vid åstadkommande af den i ämnet gällande lagstiftning, hafva grundlagt den befattning, (kollegium egt taga med fiskeriärenden. Emellertid, sedan Rikets Ständer, jemlikt underdånig skrifvelse den il November 1863, för utförande af åtskilliga af Kong!. Maj:t lämplige ansedda anordningar till fiskerinäringens understöd beviljat nödiga medel, har Kongl. Maj:t, genom nådigt bref till Landtbruks-Akademiens Förvaltningskomité den 12 Februari 1864 förordna!, att, med undantag af det egentliga hafsfiske! vid vestra kusten, vården och tillsynen öfver fiske! i rikets sötvatten och vid Sveriges Östersjökuster borde uppdragas åt eu Intendent samt eu Förste och en Andre Assistent, de der skulle af Förvaltningskomitén på förordnande antagas, och emellan hvilka förekommande göromål skulle enligt de af Förvaltningskomitén föreslagna bestämmelser fördelas; samt att Förvaltningskomitén egde att för dessa tjensteman, i öfverensstämmelse med samma bestämmelser, utfärda instruktioner med rättighet för Förvaltningskomitén att, derest erfarenheten komme att påkalla några smärre förändringar uti eller tillägg till de i afseende på bemälde tjenstemäns verksamhet och åligganden föreslagna bestämmelser, meddela de ytterligare föreskrifter, som kunde finnas erforderliga för ett fullständigare ernående af de med de tillämnade åtgärderna utsudda syftemål.
Till följd af stadgandena i nyssäberopade nådiga Bref har Commerce- Collegii befattning med fiskeriärenden blifvit inskränkt till handläggning af sådana ärenden, som röra det egentliga hafsfiske! vid vestra kusten. På sätt framgår af den utaf komitcrado lemnade redogörelse för de af Commerce- Collegium under hvarje af siren 1864—1873 handlagda mål, hafva fiskeriärenden af sistomförmälda beskaffenhet icke i vidsträcktare män utgjort föremål för Collega behandling, än att de tvännc särskilda redovisningar, som vederbörande årligen afgifva för de af allmänna medel anvisade bidrag till aflöning af uppsyningsman öfver fiske! dels i Göteborgs och Bohus och dels i Hallands län, hittills insändts till Commerce-Collegium, som med eget utlåtande öfverlemnar dem till Eders Kongl. Maja. Derjemte har Coilegium under ar 1872
Kongl. Maj:ts 'Nåd. Proposition N:o 31.
äfgifvit infordra dt underdånigt utlåtande i anledning af Eders Kong!. Maj:ts Befallningshafvandes i Göteborgs och Bohus län framställning om förordnande dels att så kallade grund- eller sölvadar icke i allmänhet finge efter viss tid inom länet begagnas, dels ock att hvad Fiskeristadgan den 29 Juni 1852 i allmänhet stadgade beträffande not eller vad icke skulle ega tillämpning i afseende å sill- och skarpsillfisket inom länet; uppå hvilken framställning Kongl. Maj:t resolverade genom nådigt Bref den 19 Juli 1872.
(Ifver komiterades förslag att de få fiskeriärenden, Indika (unna ecce-(kollegium ännu hade att handlägga, måtte hänskjutas till Land tbruks-Akademiens Förvaltningskomité, har bemälda Förvaltningskomité äfgifvit infordrad t underdånigt utlåtande. Deri 'erinran Förvaltningskomitén, hurusom, till följd af nådig remiss å ett af Fiskeri-intend enten framstäldt förslag till Instruktion för Statens fiskeritjenstemän, Förvaltningskomitén redan förut äfgifvit underdånigt utlåtande och i detsamma med hänsyn dertill, att handläggningen af talrika rent administrativa ärenden beträffande fiskerinäringen nu mera till största delen upptog Fisken-intendentens tid, uttalat den åsigt, att bemälde Intendent uti sin tjenstgöring lämpligast bonde direkt underordnas Chefen för Eders Kongl. Maj:ts Civildepartement. Förvaltningskomitén, som fortfarande vore af samma åsigt, hölle således före, att, i händelse ett sådant underordnande skulle ega rum, ifrågavarande fiskeriärenden bonde komma att från Commerce-Collegium i första hand öfverflyttas till Fiskeri-!ntendentens handläggning. Derest emellertid den ifrågasätta förändringen uti Fiskeri-intendentens ställning, som Förvaltningskomitén uti sitt först afgifna åberopade utlåtande tillstyrkt såsom önskvärd, icke skulle komma till stånd, funne Förvaltningskomitén, som förmodade att vid frågor om förändringar i Fiskeristadgan in. in. Vetenskaps-Akademien fortfarande kommer att höras, intet hinder i (ifrigt mota för öfverflyttning på Förvaltningskomitén af de fiskerinäringen rörande ärenden, som för närvarande af Commerce-Collegium handläggas, helst en sådan öfverflyttning icke föranleder behof af någon förstärkning uti Förvaltningskomiténs personal, ej heller något särskild! anslag.
På sätt jag ofvan nämnt, äro vården om och tillsynen öfver hafsfiske! vid vestra kusten undantaga från Fiskeri- intendentens befogenhet. Uppsigten öfver ifrågavarande fiske i Göteborgs och Bohus samt Hallands län utöfvas af en särskild! för ändamålet antagen tillsyningsman, hvars aflöning bekostas dels af vederbörande Hushållningssällskap och dels med anvisade statsbidrag. Donna tjensteman tillhandagå!- Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande med erforderliga upplysningar vid handläggningen af ifrågavarande fiskeriärenden och emottager af dem nödiga förhållningsordres. Han lefver midt ibland den fiskesidkande befolkningen och förtrogen, som han är, med donna befolknings vanor och tänkesätt, både kan lian utöfva och har utöfva! ett fördelaktigt inflytande Bill. till Riksd. Prof. 1815. 1 Sami. 1 Afd. 14 Häft. 2
10 Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 31.
till förbättrande af de brukliga sätten för fiskets bedrifvande. Omförmälda anordning i fråga om vesterhafsfisket har befunnits särdeles lämplig och torde derför, åtminstone tills vidare, höra blifva beståndande. Om det skulle anses vara af någon synnerlig vigt, att den befattning, som Commerce-Collegium, i egenskap af mellaninstans, hittills halt med emottagande från Eders Kong]. Majrts Befallningshafvande och öfverlemnande till Eders Kongl. Maj:t af ofvanomförmälda redovisningar för anvisade statsbidrag, komme att upphöra, lära dessa redovisningar kunna utan olägenhet från Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande insändas direkte till Civildepartementet, äfven om den ifrågasätta åtgärden att ställa Fiskeri-intendenten och öfrige fiskeritjenstemän omedelbart under nämnda departement och såmedelst tillvägabringa eu art byrå för fiskenärenden, icke skulle komma till stånd. Behofvet att öfver förekommande framställningar om ändringar i gällande lagstadganden rörande vesterhafsfisket infordra Commerce-Collegii underdåniga utlåtande lärer icke heller finnas onosligt, enär dylika utlåtanden af Eders Kongl. Majrts Befallningshafvande och Vetenskaps-Akademi<m torde kunna gorå tillfyllest. På detta sätt kunde Commerce-Collegii befattning med ifrågavarande fiskenärenden upphöra, utan att dessa behöfde, på sätt komiterade föreslagit, hänskjutas till Landtbrnks-Akademiens Förvaltningskomité. De af Komiterade till stöd för detta förslag anförda skål äro, att, sedan fiskeritjenstemännen, antagligen derför, att fiske, oftast på grund af strandegande-rätt, idkas såsom en binäring till jordbruk, ställts under inseende af Landtbruks-Akademiens Förvaltningskomité, de flesta ärenden rörande fisk eri ernå numera tillhörde nämnda Förvaltningskomité och derunder tydande fiskeritjenstemän; samt att, då det icke kunde vara lämpligt, att förvaltningsbestyr för en och samma näring vore delade mellan olika myndigheter, det syntes vara önskvärd!, att de fil fiskeriärenden, som Commerce-Collegium för närvarande hade att handlägga, öfverlemnades till Förvaltningskomitén. Dessa skål synas mig dock ej vara afgörande, om än med fog kan påstås, att sötvattensfisket idkas såsom en binäring till jordbruket; och om än detsamma i viss mån kan sägas om östersjöfisket, är dock förhållandet ett helt annat med hafsfiske! vid vestra kusten. Detta fiske utöfvas till större delen i öppna kåfve! utom Sveriges vattenområde och kan icke betraktas såsom binäring till jordbruket, utan såsom ett fritt och sjelfständigt yrke, sysselsättande eu stor mängd personer, Indika uteslutande deri söka och finna sitr, lifsuppehälle. Snarare kan detta yrke uppfattas såsom en binäring till den utrikes sjöfarten, hvilken detsamma till följd af sin natur närmar sig och med hvilken det har många beröringspunkter. Så t. ex. är större delen af de Bohuslänska fiskarefartygens besättningar nu mera inskrifven i sjömanshusen; och från dessa härdade besättningar lära befälhafvare å kopverdifartygen erhålla sitt bästa folk. Under sådana förhållanden torde sötvattens- och östersjöfisket samt hafsfiske!
it
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition, N:o 31.
vid vestra kusten icke böra anses såsom en och samma näring. För ådagaläggande af hafsfiskets inom Göteborgs och Bolins län ekonomiska betydelse torde jag få åberopa och uppläsa en mig från Landshöfdingen i nämnda län Grefve A. Ehrensvärd tillhandakommen statistisk redogörelse eller tablå, så tydande:
Bohus läns hafsfiske 1864 och 1873.
Storfisket:
Bankfartyg, mindre.............................. st.
» större................................. »
Besättningar ............................. män
Försäljningsvärde, erhållet i första
hand................................................ Exil'
Vinterfisket: dito dito ............ «
Makrillfisket:
Besättningar....................................... män j
Garnbåtar................................................st.
Försäljningsvärde i första hand...... R:dr
Sillfisket:
Fångst............................................. Tunnor
Försäljningsvärde i första hand...... R:dr
Hummerfisket:
Försäljningsvärde i första hand...... R:dr
Ostronfisket: D:o d:o ...... »
Hela försäljningsvärdet i första hand »
Af ofvanupptagna 109 st. bankfartyg voro 1874 försäkrade i Göteborgs och Bohus läns fiskareförening 57 st. med redskap för R:dr 262,021,96.
I samma förening voro 1874 försäkrade af ofvan upptagna 338 garnbåtar 99 st. med redskap för R:dr 110,592,50.
Beräknas värdet af hela bankflottan och garnbåtarne efter de i föreningen antagna, mycket låga, värdena, erhålles
för bankflottan med redskap ett värde af......... R:dr 500,960: —
och för garnbåtarne med redskap d:o »......... » 374,546: —
* Sillens ringa värde i Bohus län emot det, hon har i Östersjön, synes deraf, att under det 23,890 T:r här uppskattas till endast 190,280 B:dr. så »representerade», enligt Widegren, »fångsten vid Gottland 30,700 T.r Sill och Strömming samt 3,195 T:r Torsk ett kapitalvärde af R:dr 545,020» — Se Widegren i Fiedlers tidskrift, V 1, pag. 112.
12 Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 31.
Äfven i Hallands län är hafsfiske! af stor betydenhet samt skänker bergning åt en stor mängd dermed sysselsatta personer.
På grund af hvad sålunda anförd! blifvit, anser jag mig icke kunna understödja Komiterades ofvanomförmälda förslag, att de fiskeriärenden, Indika Commerce-Collegium för närvarande har att handlägga, måtte varda hänskjuta till Landtbruks-Akademiens Förvaltningskomité.
Med undantag af nu omförmälda tre slag af ärenden skulle, enligt Komiterades åsigt, alla ofri ga (!onnneree-f kollegium för närvarande åliggande göromål öfvertagas af den nya Styrelsen för handeln och näringarne.
Det torde dock kunna med skål ifrågasättas, om icke än flera till Oommerce-Collegii handläggning för närvarande hänvisade ärenden herde, äfven om den föreslagna nya Styrelsen komme till stånd, ändock öfverlemnas till behandling af andra myndigheter. I främsta rummet bland sådana ärenden komma, enligt min åsigt, frågor om de på allmän bekostnad i riket inrättade navigationsskolor eller, allmännare uttryckt, sådana frågor om bildnings- och undervisningsanstalter för sjöfartsnäringen, som det enligt nådiga Stadgan den 16 Maj 1840, angående fördelning af ärendena emellan Statsdepartementen, hittills tillhört och ännu tillhör Civildepartementet att handlägga, men Indika ärenden, jemlik! Eders Kong!. Maj:ts den 13 November 1874 fattade beslut, skola från och med år 1876"och framgent tillhöra Sjöförsvarsdepartementets handläggning; dock att frågor om meddelande vid vissa navigationsskolor i riket af undervisning för bildande af lokomotivförare höra i samråd med Chefen för Civildepartementet beredas. Vid den underdåniga föredragning, som efter föregående beredning gemensamt med då varande Chefen för Sjöförsvarsdepartementet åt mig gjordes och föranledde Eders Kong!. Maj ds nyssomförmälda beslut, yttrade jag följande:
»Om Eders Kongl. Maj:t gillar min åsigt, hvilken delas af Chefen för Sjöförsvars Departementet, samt således finner skäligt förordna, att ärenden rörande bildnings- och undervisningsanstalter för sjöfartsnäringen skola öfverflyttas till Sjoförevars-Departementet, torde med skål kunna ifrågasättas, huruvida icke vid samma tidpunkt, då sådan öfverflyttning egen ruin, Commerce- Collegii befattning med ifrågavarande ärenden bör upphöra och öfvertagas af annan myndighet. Pröfningen af donna fråga torde emellertid vara beroende af särskild utredning, som jag nu icke är i tillfälle att framlägga, och hvilken dessutom lämpligen lärer höra åstadkommas af det Departement, till hvilket nämnda ärenden skulle öfverflyttas, desto hellre som Chefen för Sjöförsvars- Departementet ifrågasatt, att vissa af dessa ärenden, såsom exempelvis utfärdande af förordnande för underlärare, herde omedelbart afgöras af Chefen för sistnämnda Departement.»
13 Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 31.
f sammanhang med fattandet af ofvan åberopade beslut om öfverflyttning af ifrågavarande ärenden från Civil- till Sjoförevars-Departementet förklarade ock Eders Kongl. Maj:t sig vilja framdeles, uppå föredragning af Sj oföre vars- Departementet, taga i öfvervägande, om och på hvad sätt Commerce-Collega befattning med nämnda ärenden må kunna upphöra och af annan myndighet öfvertagas; likasom Eders Kongl. Näjd sedermera, till följd af oftaberörda beslut, uti Nådiga Propositionen angående Statsverkets tillstånd och behof föreslagit Riksdagen att från sjette Hufvudtiteln afföra ett till Tf),800 Kronor förhöj dt anslag för att under anslagstiteln: mnäervisningsansttiUer för sjöfart» uppföras å femte Hufvudtiteln.
Med afseende å hvad sålunda förekommit och då nuvarande Chefen för Sjöförsvars-Departementet vid samråd med mig förklarat sig uti nu omförmälda afseende dela sin företrädares uttalade åsigt, vågar jag antaga, att, äfven om den af Komiterade föreslagna nya Styrelse, hvilken naturligtvis, i likhet med hvad för närvarande i fråga om Commerce-Collegium tiger ram, skulle sortera under Civil-Departementet, kommer till stånd, samma Styrelse dock icke torde komma att öfvertaga handläggningen af ärenden rörande navigationsskolorna och deras inspekterande. Under tioårs-perioden 1864—1873 har antalet af nämnda ärenden årligen i medeltal uppgått till 74.
Ett annat slag af mål, nemligen de, som röra sjömanshusen, torde härefter hora komma under öfvervägande. Så vidt angår dessa mål, har förevarande ärende blifvit af mig beredt gemensamt med Chefen för Sjöförsvars- Departementet.
Enligt Nådiga Stadgan den 16 Maj 1840, angående fördelning af ärendena emellan Stats-Departementen, är den vallmänna tillsynen öfver Rikets sjömanshus» uppdragen åt Sjöförsvars-Departementet, hvilken bestämmelse icke någonsin blifvit uttryckligen upphäfd eller ändrad. Emellertid hafva äfven efter nämnda tid frågor rörande sjömanshusen fortfarande ansetts höra upptagas af Commerce-Collegium och enligt Kongl. Maj ds den 4 Mars 1870 utfärdade Nådiga Reglemente för sjömanshusen i riket, äro dessa, af Indika skall iinnas ett i hvarje stapelstad, uttryckligen ställda under inseende af Commerce- Collegium. Donna allmänna föreskrift betingar de i reglementet förekommande särskilda bestämmelser om Commerce-Collegii åligganden i afseende på sjömanshusen. Dessa åligganden äro:
1) att, efter det val af ledamöter i Sjömanshus-direktion och af direktöresuppleanter i stadgad ordning egt rum och anmälan om valens utgång hos Commerce-Collegium gjorts, utan lösen utfärda förordnanden för de välde (§ 2).
2) att från Sjömanshus-direktion — hvilken har att tillse det inskrifningsregister, upprätta^ i enlighet med faststäldt formulär Eif. B, ordentligen föres
14 Kongl. Majds Nåd. Proposition N:o 31.
öfver de handelsfartyg af sex nylästers drägtighet och derutöfver, för hvilka stapelstaden eller ort inom dess tullkammaredistrikt skall såsom hemort anses — för hvarje år, före den 1 Mars på följande året, emottaga två i öfverensstämmelse med särskilda med Lit. 1) utmärkta formulär uppgjorda redogörelser, nemligen dels specifik förteckning å fartyg, tillhörande sjömanshuset, och dels rakning öfver de till sjömanshusets område hörande fartyg (§ 6 inom. a).
3) att årligen före >n 1 Mars från Sjömanshus-direktion emottaga en i enlighet med faststäldt formulär Lit. F inrättad uppgift ä antalet af de fartygsbefålhafvare af olika klasser samt de maskinister, ridare och öfrige sjöman, hvilka, vid sjömanshuset inskrifne, under nästföregående år till utrikes eller inrikes sjöfart å svenska fartyg användts eller vant å utländska fartyg förhyrde, eller till följd af inträffade omständigheter icke kunnat gorå sjötjenst och åtnjutit understöd äfvensom å antalet af dom, som under loppet af samma år på grund af dödsfall eller rymning eller annan orsak blifvit från sjömanshusets register afförde (§ 6 mom. d).
4) att uppå framställning af Sjömanshus-direktion föranstalta om godtgörelse för de med direktionens brefvexling förknippade utgifter, så vidt de icke kunna utan svårighet af sjömanshusets inkomster bestridas (§ 10 inom. 2).
5) att emottaga och enligt stadgad grund mellan sjömanshusen fördela de medel, som för dessa insamlas vid årliga kollektör uti rikets alla 'kyrkor (§ 37).
6) att likaledes emottaga och emellan sjömanshusen fördela de vites- och bötesmedel, hvilka sjömanshusen tilldömas (§§ 35 och 55).
7) att pröfva och afgöra alla ärenden, som angå sjömanshusens förvaltning och icke äro af egenskap att tillhöra domstols handläggning, samt att, der malen äro sådane att de enligt gällande lag eller författning höra af domstol handläggas, öfverlemna handlingarne till Commeree-Collegii Advokatfiskal, hvilken har att antingen sjelf eller genom annan allmän åklagare emot vederbörande fora talan (§ 47);
Varande särskild! stadgadt i § i5 mom. 2 att, om de i stapelstad och inom dess tullkammaredistrikt boende, å utsatt tid inför Magistraten sammankommande, skeppsredare och fartygsbefälhafvara, hvilka angående befogenheten af förekommande anmärkningar vid granskning af sjömanshus’ räkenskaper och förvaltning ega besluta, dervid gilla af revisorerna framstäf anmärkning, samt den eller de, som frågan angår, icke godvilligt fullgöra den ersättningsskyldighet eller vidtaga den åtgärd, hvilken med anmärkningen afses, det åligger Magistraten att inom två månader efter sammanträdets slut anmäla ärendet hos Commeree- Collegium samt dervid insända revisionsberättelsen och Sjömanshus-direktionens förklaring jemte det vid sammanträdet (orda protokoll; samt att den, som vid skeppsredarnes och fartygsbefälhafvarnes beslut eller vid anmärkningsfrågas
15 Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 31.
formel la behandling har något att anmärka, eger inom samma tid hos bemäld» Collegium utföra sin talan; och i § 46', att, om någon utom i de fall, § 45 omförmäler, vill anföra besvär öfver Sjömanshus-direktionens beslut i förvaltningsärenden, sådant göres hos Commerce-Collegium inom den uti Kongl. Förordningen den 14 December 1866 stadgade tid.
Derjemte har Kongl. Maj:t genom Nådigt bref den 4 Mars 1870, till befrämjande af ofvan åberopade Reglementes skyndsamma och likformiga tillämpning, anbefallt Commerce-Collegium icke allenast att låta trycka och före den 1 Januari 1871 äfvensom framgent tillhandahålla samtlige sjömanshusen, omkostnadsfritt för dessa, erforderligt antal blanketter till sådane förteckningar samt mönstrings- och sjöfartsböcker, hvartill formulär finnas under Dit. A, B, E och G fogade vid reglementet, utan ock att om donna anordning med de närmare bestämningar i ämnet, som kunde finnas erforderlige, underrätta vederbörande Sjömanshus-direktioner; äfvensom Kongl. Näjd, genom Nådigt bref den 11 November 1870, med bifall till hvad af Commerce-Collegium blifvit föreslaget, funnit godt i Nåder medgifva, att de blanketter till sjöfartsböcker (reglementets formulär Dit. G), Indika, jemlik! föreskriften i nyss åberopade Nådiga bref den 4 Mars 1870, herde sjömanshusen kostnadsfritt tillhandahållas, Unge, innan de till sjömanshusen öfverhunnades, genom Gommerce-Gollegii försorg på allmän bekostnad lämpligen inbindas.
För utöfvande af den allmänna tillsyn öfver sjömanshusen, hvilken, på sätt ofvan förmälts, genom Nådiga Stadgan den 16 Maj 1840 uppdragits Sjöförsvars-Departementet, är endast sörjdt genom föreskriften i § 6 inom. a af ofvan åberopade reglemente, att Sjömanshus-direktionen har att dels tillse, det inskrifningsregister, upprättad! i enlighet med faststäldt formulär Dit. A, ordentligen föres öfver dem, Indika, efter anmälan på sjömanshuset, ingå i handelsflottan såsom sjöfolk af olika klasser, deribland jemväl maskinister och eldare på ångfartyg inbegripne, eller ock i sådan egenskap öfverflyttas från annat sjömanshus, dels ock för hvarje år, inom den 1 Mars påföljande året, till Förvaltningen af Sjöärendena insända summarisk uppgift å omför in älda sjöfolk enligt faststäldt formulär Dit. C.
Den sålunda beredda utväg för Flottans Styrelse att öfva tillsyn å sjömanshusen och dervid inskrifna personal torde redan under nu gällande lagstiftning angående allmänna beväringen finnas mindre fullständig och ej fullt svarande mot ändamålet.
Uti Kongl. Maj:ts Nådiga Kungörelse den 13 November 1860, angående allmänna beväringen, stadgas i § 1 såsom allmän grundsats, att hvarje svensk man skall vara skyldig att deltaga i allmänna beväringen från och med året näst efter det, då lian fyllt tjugu år, till och med det år, då lian uppnår 25 års ålder, men i § 2, såsom undantag från nämnda grundsats, att allt det till
16 Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 31.
rikets handelsflotta hörande sjöfolk, som är å sjömanshusen eller i Magistraternas rullor inskrift et, så ock sjökaptener och styrmän, Indika aflagt de för befälhafvare eller styrman å svenskt handelsfartyg i författningarne föreskrifna kunskapsprof, äfvensom maskinister å ångfartyg, tillhörande enskilde personer eller bolag, skola, emot det att de äro befriade från all vapenöfning eller tjenstgöringsskyldighet med beväringsmanskapet i fredstid samt i öfrigt åtnjuta de i §§ 25 och 34 bestämda förmåner, vara pligtige att under lerig tjenstgöra å flottan från och med året näst (Åter fyllda tjugu år till och med det år, då 35 års ålder uppnås; dock att den skall derifrån vara fri, som före inträdet i sjömansyrket fullgjort sin beväringspligt.
Det år 1873 å rikets sjömanshus inskrifna sjöfolk i åldern mellan 20 och 35 år utgjorde ett antal af 11,252 man. Det förefaller mig gifvet, att vid utbrott af ett krig den tillgång på dugligt sjöfolk, som sålunda i enlighet med gällande lagstiftning erbjuder sig, skall för örlogsflotta^ bemanning komma att tagas i anspråk framför så väl den s. k. sjöbeväringen eller det beväringsmanskap, som för flottans behof uttages från de i § 23 af nyss åberopade Nådiga Kungörelse bestämda områden, som och de båtsmän, Indika icke erhållit tillräcklig öfning. Men för sådant ändamål erfordras öfver det ifrågavarande sjöfolket en bättre kontroll, än den som vinnes genom ofvan omförmälda till Förvaltningen af Sjöärendena ingående summariska uppgifter. För att med den skyndsamhet och ordning, hvaraf, derest flottan skulle sättas på krigsfot, göres behof, kunna inkalla och fördela, ifrågavarande sjöfolk fordras ock, att man känner å hvilka fartyg folket är inmönstradt, och å Indika farvatten dessa fartyg idka fart. För erhållande af sådan kännedom skulle man under nuvarande förhållanden nödgas att i de flesta fall vånda sig till sjömanshusen, och likformighet i de derifrån meddelade uppgifter framstår såsom mycket önskvärd. Med afseende å dessa förhållanden, Indika icke tarfva vidare utveckling af mig, anser jag det vara af synnerlig vigt, att emellan Flottans Styrelse och sjömanshusen åstadkommes ett närmare samband, än det som för närvarande finnes.
Om Flottans Styrelse redan under nu gällande lagstiftning har behof af en närmare förbindelse med sjömanshusen, torde detta behof låta i ännu större mån känna sig, derest, med försvarets grundande på utsträckt allmän värnepligt, den hufvudsakliga källan för erhållande af bemanning åt flottan blefve just den tillgång på sjöfolk, sjömanshusens rullor utvisa. Äfven för den händelse, att man skulle vilja åstadkomma eu val behöflig krigsreserv af befäl, underbefäl och manskap för flottan, oberoende af försvarsväsendets ordnande i öfrigt, hänvisas man oaflåtligen till sjömanshusens rullor.
Men jemväl i ett annat hänseende synes ett nära samband mellan flottans Styrelse och sjömanshusen vara af vigt. I händelse af krig kommer nemligen
Kongi. Majtis Nåd. Proposition N:o 31.
flottan att tå behof af ett icke obetydligt antal fartyg att bestrida transporttjenst och gagnas såsom sjukfartyg. Så vida allt sådant skall vara redo, när kriget utbryter, måste Flottans Styrelse känna, Indika fartyg i erforderliga afseenden kunna vara att tillgå samt huru dessa fartyg lämpa sig för de olika ändamålen. Upplysning derom skulle kunna vinnas genom sådana uppgifter och räkningar, Indika för närvarande, enligt reglementet för Sjömanshusen, insändas till Commerce-Collegium.
Af hvad jag sålunda anfört torde framgå, att, så vida man vill åstadkomma en verklig kontroll öfver den del af Sveriges sjöfartsidkande befolkning, som enligt gällande lag är skyldig att vid krigstillfällen tjenstgöra å flottan, dels ock vinna kännedom om de fartyg, Indika vid sådana tillfällen kunna behöfva tagas i anspråk för flottans tjenst, både ensidigt och nödigt är, att sjömanshusen sättas i ett mera omedelbart och underordnad! förhållande till Flottans Styrelse, än för närvarande egen rum.
Då nu Commerce-Collegium, som enligt reglementet för Sjömanshusen har sig inseendet öfver dem anförtrodd, föreslagits att indragas, torde det derför höra tagas i öfvervägande, huruvida icke de åligganden uti ifrågavarande afseende, som för närvarande tillhöra Collegium och för Indika jag här ofvan redogjort, lämpligen kunde och borde öfverflyttas å Förvaltningen af Sjöärendena. Enligt den af Komiterade lemnade redogörelse för Commerce-Collegii arbeten har antalet af handlagda mål angående Sjömanshusen utgjort 19 år 1864, 16 år 1865, 8 år 1866, 9 år 1867, 11 år 1868, 6 år 1869, 19 år 1870, 41 år 1871, 6 år 1872 och 43 år 1873 eller i medeltal ungefärligen 18 om året. Så väl beskaffenheten af ofvanuppgifna, Commerce-Collegium för närvarande tillhörande, göromål angående Sjömanshusen, som ock det ringa antalet af dessa göromål torde kunna medgifva, att handläggningen af samma göromål öfverflyttas å Förvaltningen af Sjöärendena, utan att detta embetsverk!; ordinarie personal derför behöfde förstärkas. En sådan anordning skulle ock minska Sjömanshusdirektionernas bestyr, i ty att derigenom den summariska uppgift, hvilken det nu åligger dem enligt § 6 inom. a) i reglementet för Sjömanshusen att till Förvaltningen af Sjöärendena ingifva, blefve öfverflödig, enär med någon liten ändring i formuläret Eif. F för den uppgift, som jemlik! § 6 inom. d) nu insändes till Commerce-Collegium, Förvaltningen i berörda uppgift hade nog för sitt behof. I den mån de uppgifter, hvilka Sjömanshusdirektionerna för närvarande insända till Commerce-Collegium, äro behöfliga för upprättande af statistiska redogörelser för handeln och sjöfarten, kunde, derest en öfverflyttning af ifrågavarande åligganden till Förvaltningen af Sjöärendena komme att ske, Förvaltningen tillhandahålla vederbörande embetsverk berörda uppgifter. Åliggandet att anskaffa och tillhandahålla Sjömanshusen eller i de städer, der sådana icke finnas, vederbörande Magistrater blanketter till de i nådiga För-
m. till Riksd. Prof. 1875. 1 Sami. 1 Afd. 14 Käft. 3
18 Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 31.
ordningen den 4 Juni 1868, angående ordningen för sjöfolks på- och afmönstring in. in., föreskrifna sjömansrullor, skulle möjligen ock kunna från Coniin erce-Collegium öfverflyttas å Förvaltningen af Sjöärendena.
Uti § 28 af Kongl. Maj:ts den 29 Januari 1864 uppå Finansdepartementets föredragning utfärdade nådiga Kungörelse, angående inrättandet af en pensionsanstalt för befälhafvare, styrmän och annat sjöfolk å svenska, till utrikes fart använda, segel- eller ångfartyg, äfvensom för maskinister och eldare på sistnämnda slags fartyg, är stadgadt, att öfver de af inrättningens direktion vidtagna beslut, som angå rättigheten till och vilkoren för pensions åtnjutande, må den missnöjde hos Commerce-Collegium anföra besvär, hvilka skola dit ingiftas inom sextio dagar efter erhållen del af beslutet. Så länge nämnda embetsverk egen bestånd och under collegiala förmer handlägger och pröfvar förekommande mål, torde någon ändring af nyssåberopade stadgande icke lämpligen höra ifrågakomma, helst antalet af ifrågavarande, af Commerce-Collegium handlagda, besvärsmål icke utgjort flera än 7 under år 1869, 2 under år 1870, 4 under år 1871, 3 under år 1872 och 3 under år 1873. Skulle deremot Commerce-Collegium komma att indragas och ersättas af den föreslagna nya Styrelsen för handeln och näringarne, lärer fullföljden af om förmälda besvärsmål lämpligen kunna ske omedelbart hos Finansdepartementet, hvarest för närvarande klagan öfver Commerce-Collegii beslut i dessa mål anhängiggöres.
Efter att hafva sålunda uttalat mina åsigter i fråga om de mål och ärenden, hvilka lämpligen kunna och höra från Commerce-Collegium öfverflyttas till andra embetsverk och myndigheter, anhåller jag i underdånighet att få öfvergå till sjelfva hufvudfrågan, huruvida Commerce-Collegium bör bibehållas i sin nuvarande form eller erhålla en förändrad organisation eller och alldeles indragas samt huruvida, i händelse indragning af Collegium anses höra ske, sådan anordning kan och bör tillvägabringas antingen genom fördelning af de Collegium för närvarande åliggande göromål emellan andra redan befintliga embetsverk, Statsdepartement^!! derunder jemväl inbegripne, eller genom inrättande af ett eller flera nya embetsverk eller byråer i Collega! ställe.
Frågan huruvida ett embetsverk, hvars uteslutande uppgift är att handhafva förvaltningsbestyr och åstadkomma utredning i sådana administrativa ärenden, hvari»åtgörande! tillkommer regeringsmakten, bör utöfva sin verksamhet under kollegial eller monokratisk form, är icke ny i vårt land. Meningarne derom hafva vexla! både hos regeringen och nationalrepresentationen, hvarom den af Komiterade i det underdåniga betänkandet gjorda historiska framställning lemnar upplysning. Emellertid synes efter det nya representationsskickets införande Riksdagen hafva konseqvent vidhållit åsigten om den monokratiska förvaltningsformens företräde framför den kollegiala, åtminstone hvad angår de ärenden, som för närvarande handläggas af Commerce-Collegium.
19 Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 31.
Uti ofvanomförmälda, af 1874 års Riksdag i detta afseende uttalade, omdöme hafva Komiteradc på anförda skäl (sidorna 53—55) väsendtligen instämt och föreslagit att det kollegiala arbetssättet borde öfvergifvas.
Commerce-Collegium har, uti sitt afgifna underdåniga betänkande, väl uttalat en på mångårig erfarenhet stödd öfvertygelse, att just vid afgifvande! af underdåniga utlåtanden i den mängd olikartade ärenden, som för sådant ändamål hänskjutits till kollegium, samrådandet samt känslan af gemensam ansvarighet och gemensam förbindelse att efter yttersta förmåga bidraga till hvarje ärendes fullständiga utredande och derpå grunda förslag till ledning för den högsta myndighetens åtgörande, otvifvelaktigt gifvit ett bättre och tillförlitligare arbetsresultat, än genom sådana ärendens behandlande under annan form skulle kunnat ernås; hvithet och bekräftades deraf, att, enligt hvad kollegium under en ganska lång tidrymd haft tillfredsställelsen erfara, Collegii förslag, dess tilleller afstyrkande^ i de flesta fall lyckats vinna Regeringsmaktens godkännande; men Collegium har derjemte dels förklarat sig icke vilja bestrida, att flertalet af de mångartade ärenden, hvilka det tillhör (kollegium att handlägga, icke erfordrar kollegial behandling, hvadan också dessa ärenden i sjelfva verket, åtminstone under de senare årtionden, icke blifvit handlagda med någon sådan omständlighet, att de kunna i egentlig mening sägas hafva i nämnvärd mån inkräktat på embetsverkets tid för handläggningen af de mera omfattande frågorna; dels ock, ehuru det läge i sakens natur, att dessa frågor, uti Indika vanligen underordnade myndigheter måste höras och upplysningar från olika håll infordras jemte det ofta för ämnets utredande erfordrades arkivforskning och särskilda studier, kräfde eu rymligare tid, och ehuru det torde få anses gifvet, att sådana frågors utredande måste, utan afseende å den administrativa form, hvarunder de behandlades, vara förenad! med tidsutdrägt, likväl å andra sidan funnit det icke kunna förnekas, att det kollegiala arbetssättet betingade ett större rådrum vid ärendets slutliga behandling.
På grund af hvad sålunda förekommit, anser jag mig höra biträda Komiterades åsigt, att det kollegiala arbetssättet bör öfvergifvas samt förty Commerce-Collegium i sin nuvarande form icke bibehållas.
Då emellertid Collegii samtligen ledamöter innehafva ovdkorliga fullmakter å sina innehafvande embeten såsom Commerceråd med rättighet att deltaga i förekommande måls och ärendens pröfning och afgörande, torde det få anses icke vara rättsligen möjligt att, med bibehållande af nu varande ledamöter, gifva Collegium eu förändrad organisation i sådan syftning, att embetsverkets chef erhölle allena beslutande rätt och ledamöterna förvandlades till rådgifvande departemental-föredragandc eller byråchefer med endast reservationsrätt.
Af uppgillra förhållande blir, såsom ock Komiterade anmärkt, en naturlig följd, att Commerce-Collegium måste indragas; en åtgärd, hvilken jag alltså till-
20 Kong!,. Maj ds Nåd. Proposition N:o 31.
styrker. I ordningen härefter följer att undersöka de förutsättningar och vilkor, hvarunder en sådan indragning må kunna ega rum. Härvid äro, såsom jag redan förut antyda tvänne alternativ möjlige, nemligen det -ena att de Collegium för närvarande åliggande göromål fördelas emellan andra redan befintliga embetsverk, Statsdepartementen derunder inbegripna, och det andra, att för öfvertagande af nämnda göromål ett eller flera nya embetsverk eller byråer inrättas.
Af hvad jag förut yttrat i fråga om Indika mål och ärenden, för närvarande anvisade till handläggning af Commerce-Collegium, skulle kunna till andra embetsverk öfverflyttas framgår, att, enligt min åsigt, endast en mycket obetydlig del deraf lämpligen kan till nuvarande Statsdepartements behandling öfverlemnas; åberopande jag i öfrig! den utredning uti ifrågavarande afseende, som den 4 Januari 1868 till Statsrådsprotokollet i Civilärenden afgafs af en min företrädare i embete!. Äfven IComiterade hafva på anförda skäl, Indika under närvarande förhållanden torde få anses giltiga, afstyrka en sådan åtgärd. De ärenden, Indika enligt mitt nyssåberopade yttrande synas kunna öfverflyttas till andra embetsverk än Statsdepartementen, utgöra ock ett så litet antal af samtliga de mål, Indika för närvarande handläggas af Commerce-Collegium, att mängden af hvad som, efter afdrag af förstnämnda ärenden, återstår att uträtta, måste utesluta all tanke på möjligheten att undgå inrättande af ett eller flera nya embetsverk eller byråer.
Således återstår icke annat, än att välja mellan det ena eller andra af sist uppställda tvänne alternativ. Vid detta val måste jag för min del på de af Komiterade anförda skål gifva obetingadt företräde åt det senare alternativet och således föreslå att de ärenden, som nu tillhöra Commerce-Collegii handläggning, med de få undantag, hvilka jag förut antyd! såsom lämpliga och möjliga, bibehållas samlade i ett enda embetsverk, som bör inrättas i Collegii ställe och lämpligen kan benämnas Styrelsen för handeln och näringarne.
Innan jag öfvergår till frågan om denna Styrelses organisation och Innestå!, torde det i nåder tillåtas mig att, utöfver hvad Komiterade (sidan 53) yttra! till stöd för åsigten, att konsulatsärenden höra efter den nya Styrelsens inrättande, förläggas, icke till Utrikesdepartementet, utan till Styrelsen, vidare anföra, att, då konsuls väsendets uppgift oemotsägligen är att bland annat tillgodose och bevaka svenska handelns och sjöfartens intressen ä utländska orter, detsamma lämpligen kan och bör fortfarande, såsom hittills, underordnas den myndighet i hemlandet, hvilken har att i allmänhet vårda sig om handeln och sjöfarten. Deraf lärer följa, att den nya Styrelsen, om den kommer till stånd, äfven bör hufvudsakligen öfvertaga den befattning, Commerce-Collegium hittills käft och ännu har med konsulsärenden, äfven om någon del af dessa anses
Kong!.. Maj:ts Nåd. Proposition No 31. 21
höra framdeles öfverflyttas till den i Utrikesdepartementet befintliga handelsoch konsulatafdelning.
Hvad särskild! beträffar styrelsen och ledningen af de tekniska undervisningsanstalterna i orterna, hafva Iiomiterade tänkt sig, att nämnda befattning, vid Commerce-!lollegii indragning, skulle öfvergå å den nya styrelsen för handeln och näringarne. Då ett särskild! betänkande och förslag angående den lägre tekniska undervisningen i riket blitv it den 21 November 1874 af dertill i Nåder utsedde Komiterade afgifvet, synes det mig vara i sin ordning att i korthet redogöra för sistbemälde Komiterades äsigter i fråga om styrelsen och inspektionen af sagda undervisningsanstalter. Sedan Komiterade (sid. 131 och 132 af det tryckta betänkandet) sökt ådagalägga behofvet, att staten, jemte det han gifver ett materiel! stöd icke allenast åt de tekniska elementarskolorna och andra dermed jemförliga undervisningsanstalter, utan älven tekniska söndags- och aftonskolor, som kunna komma att inrättas, tillika förbehåller sig öfverstyrelse!! och inspektionen öfver dessa läroanstalter, enär man endast derigenom kan förvissa sig, att de uppoffringar, det allmänna gör för arbetarnes tekniska utbildning, till fullo åstadkomma den åsyftade verkan, yttra sig Komiterade (sidorna 144—146) uti ifrågavarande afseende på följande sätt:
»Enligt hvad Komiten i det föregående antydt, är det nödvändigt, så framt de kostnader, staten nedlägger på befrämjandet af den tekniska afton- och söndagsundervisningen, skola medföra dermed afsedt gagn, att staten äfven förbehåller sig öfverstyrelse!! och inspektionen af de läroanstalter, som han understödjer. Dessutom måste en sådan anstalt närmast stå under en lokal styrelse. Det synes Komiten lämpligast, att vederbörande kommunalmyndighet, vare sig landsting, stadsfullmägtige eller allmän rådstuga allt efter de bidrag, som lemnas till skolan, erhåller rättighet att tillsätta eu särskild skolstyrelse af 3 till 5 medlemmar, samt att åt Konungens Befallningshafvande i länet uppdrages att utse donna styrelses ordförande. Likväl torde i de städer, der tekniska elementarskolor finnas, afton- och söndagsskolorna böra stå under tillsyn af dessa skolors styrelse, emedan båda anstalterna i allmänhet inrymmas i gemensamma lokaler och för (ifrigt i liera hänseenden samverka. Lokalstyrelsen bör ega att utöfva den närmare tillsynen öfver och bära ansvaret för skolans verksamhet, tillsätta föreståndare-, lärare- och andra befattningar, upprätta förslag till inkomst- och utgiftsstat samt till undervisningsplan, Indika dock höra vara underkastade öfverstyrelsens godkännande, samt årligen till denna insända berättelse om skolans verksamhet.
Den ifrågasätta öfverstyrelse!! åter torde höra utöfva öfverinseende! o h den högre ledningen så vill öfver de tekniska afton- och söndagsskolorna, som ock, enligt hvad Komiten förut anfört, öfver de tekniska elementarskolorna i riket.
22 Kongl. May.ts Nåd. Proposition N:o 31.
Man kan tänka sig en sådan öfverstyrelse, förd antingen af en byrå under något af Regerings-Departementen eller af en afdelning utaf Commerce- Collegium eller ock af en fristående, om ock i samband med detta kollegium ståld styrelse. Enligt Komitens uppfattning är en fristående styrelse att föredraga, emedan hos en dylik öfverstyrelse erfordras en samverkan af flera ganska olikartade specialinsigter, Indika svårligen kunna förenas hos en myndighet med hufvudsakligen administrativt uppdrag. Öfverstyrelsen kunde då lämpligen utgöras af en ordförande och tre ledamöter, af Indika en vore kassaförvaltare, en representerade den tekniskt vetenskapliga och en den artistiska undervisningen. Henne herde tillkomma: att granska och fastställa planerna för undervisningen, äfvensom utgiftsstaterna för de olika skolorna, att med råd bistå vederbörande lokalmyndigheter vid skolornas upprättande, att bestämma den andel af statsanslag»'!, som må tilläggas de särskilda skolorna, att befrämja utbildningen af dugliga lärare, att anskaffa passande undervisningsmateriel och lämpliga läroböcker, att antingen genom sina medlemmar eller genom andra sakkunniga personer, när sådant erfordras, inspektera de under hennes uppsigt ställda skolor, att för hvarje läsår till Kongl. Maj:t afgifva underdånig berättelse om så val de tekniska elementarskolornas som de tekniska aftonoch söndagsskolornas verksamhet under det förflutna året, och slutligen att hos Kong]. Maj:t framställa de förslag i afseende å den lägre tekniska undervisningen, hvartill förhållandena kunna föranleda.»
Den beredning, som grundlagsenlig! bör föregå underdånig föredragning af nu åberopade betänkande, har ännu icke hunnit åstadkommas. Hvad sistbemälde Komiterade i fråga om styrelsen och inspektionen af de lägre tekniska undervisningsanstalterna föreslagit innefattar emellertid efter mitt förmenande intet, som bör utgöra hinder för att tillsvidare öfverlemna omförmälda åligganden åt den nya styrelsen för handeln och näringarne. Det alternativ, som de för utredande af frågan om lämpligaste sättet att ordna den lägre tekniska undervisningen i riket utsedde Komiterade förorda!, torde ock vid närmare granskning befinnas icke från förslaget att hos den nya styrelsen för handeln och näringarne bibehålla ledningen och inspektionen af ifrågavarande undervisningsanstalter vara sä väsendtligen skiljaktig!, som vid första påseende! lärer förefalla. Nämnda styrelse skall ju, enligt betänkandet af den 13 sistlidne Januari, sättas i förbindelse med en korporation, bestående af 14 insigtsfull» ombud för näringarne och yrkesbildningen, af Indika tvänne bonde utses bland lärarne vid teknologiska institutet. Om, såsom mig synes önskvärd!, den åsyftade förbindelsen mellan det nya embetsverk»;! och korporationen göres sä nära och så stark som möjligt, ända derhän, att korporationen kommer att bilda en verklig integrerande del af embetsverket och icke blott ett löst bihang till detsamma, lärer öfverstyrelsen och ledningen af de lägre tekniska
23 Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 31.
undervisningsanstalterna kunna lika väl tillgodoses på det i betänkandet den 13 sistlidne Januari föreslagna sätt, som genom inrättande af en särskild, i samband med styrelsen för handeln och näringarne stäld, öfverstyrelse. Den senare anordningen skulle säkerligen falla sig dyrare än den, som förordas i nyssberörda betänkande; och de rent administrativa bestyr och expeditionsgöromål, som alltid måste blifva en följd af ifrågavarande öfverstyrelse- och inspektionsåligganden, uträttas bättre och snabbare af rent administrativa embetsman, än sakkunnige yrkesmän. Den byråchef i den nya styrelsen för handeln och näringarne, som kommer att föredraga frågor och ärenden angående de lägre tekniska undervisningsanstalterna, får säkerligen, enär arbetssättet i styrelsen icke blir kollegialt, tillfälle att genom inspektionsresor i orterna taga kännedom om det skick, hvari ifrågavarande undervisningsanstalter befinna sig. Dessa inspektionsresor synas böra period iskt förnyas och kanske helst företagas hvarje år, om de skola gorå åsyftadt gagn. I händelse af förfall för Byråchefen kan annan lämplig person inom eller utom styrelsen i nåder förordnas att verkställa inspektionen. Eu sådan har redan förut eu gång egt rum. Jemlik! Nådigt bref till Commerce-Collegium den 2 Maj 1872 liar nemligen, uppå min föredragning, Kongl. Maj:t — enär, för erhållande af en fullständig öfversigt af den tekniska elementarundervisningens tillstånd och behof, det vore åt vigt, att någon sakkunnig person tid efter annan besökte de tekniska elementarläroverken och de dermed förenade söndags- och aftonskolorna, under det de voro i verksamhet, samt genom åhörande af undervisningen och samtal med vederbörande direktionsledamöter, föreståndare och lärare förskaffade sig den närmare kännedom om hithörande förhållanden, som endast genom en dylik inspektion stode att vinna, — i nåder uppdragit åt Expeditionssekreteraren m. in. Friherre A. H. E. Fock att ej mindre under nämnda månad inspektera de tekniska elementarskolorna och dermed förenade söndags- och aftonskolor i Norrköping, Malmö, Örebro och Borås äfvensom tekniska söndags- och aftonskolan i Eskilstuna, än äfven, efter slutad inspektion, deröfver till Commerce-Collegium afgifva berättelse, hvilken Collegium hade att, jemte eget utlåtande, der berättelsen sådant påkallade, till Kongl. Maj:t insända. Inspektionen försiggick i föreskrift'eu ordning och den deröfver afgifna berättelse har vant öfverlemnad till Komiterade för utredning af frågan om lämpligaste sättet att ordna den lägre tekniska undervisningen i riket.
Beträffande nu organisationen af och arbetssättet inom den nya styrelsen hafva, på sätt jag redan vid den muntliga redogörelsen omnämnt, Komiterade ansett, att nämnda styrelse herde bestå af an Generaldirektör med ensam beslutanderätt och nödigt antal byråchefer, emellan hvilka senare ärendena skulle för beredning och föredragning delas; att dessa byråchefer icke behöfde öfvervara hvarandras föredragning, sä vida icke den föredragna frågan rörde sjelfva
24 Kongl. Maja» Nåd. Proposition N:o 31.
emlietsverket eller tjenstemännen inom detsamma, i hvilket fall samtlige byråcheferne borde vara tillstädes, eller- ock Generaldirektören med anledning af något ärendes beskaffenhet eljest vill inhemta icke allenast den föredragandes utan äfven annan eller andra byråchefers mening; att föredraganden först bonde yttra sin mening och framställa skälen derför; att annan byråchef, som öfvervarit föredragningen, derefter borde gifva sin mening tillkänna; att om Generaldirektören ' fattade ett mot byråchefs mening stridande beslut, denne senare måtte vara obetaget att, med åberopande af hvad lian förut anfört, sig till protokollet reservera; afl byråchef, som underläte att sig sålunda reservera, borde jemte Generaldirektören vara ansvarig för beslutet; att från regeln om Generaldirektörens rätt att ensam besluta undantag dock måste göras för ärenden, i Indika styrelsen, enligt gällande författningar, skulle komma att besluta gemensamt med kollegialt embetsverk, såsom exempelvis med Kammar-Collegium om tiondeafgift eller afrad af nya verk in. in.; att byråchefernes antal skulle kunna inskränkas till tre, emellan Indika ärendena borde till handläggning fördelas; att fördelningen af göromålen, i afseende hvarå Komiterade framställt förslag (sidan 57 i betänkandet), dock icke borde i blifvande instruktion definitivt bestämmas, utan Generaldirektören erhålla nådigt bemyndigande att, efter sig företeende omständigheter, ändra fördelningen eller, der föreskrift saknades, bestämma hvilken af byråcheferna skulle verkställa beredningen och föredragningen; att en hvar af de föredragande ledamöterne eller byråcheferne hörde erhålla en byråsekreterare till sitt biträde så väl för ärendenas beredning, som för uppsättande af expeditioner, förande af protokoll, ombesörjande af expeditionernas kollationering och afsändande in. in.; att för bestridande af registrators- och arlcivanébefattningen bonde finnas eu särskild tjensteman, hvilken tillika kunde fora fribrefsliggare, fribrefsdiarium och patentdiarium; att eu särskild advokatfiskal med fast anställning vore obehöflig, men att deremot styrelsen borde mot arfvode antaga ett juridiskt biträde; att för förande af räkenskaper och utarbetande af de statistiska redogörelserne ett mot Commerce-Collegii nuvarande Kammar-kontor svarande kontor äfven i den nya styrelsen blefve behöflig!.; att personalen i detta kontor bonde bestå af en kamrerare och två kontrollörer; att styrelsen bonde ega att disponera ett anslag till arfvode!! åt extraordinarie tjensteman och skri/biträden, afsedde att tillfälligt biträda jemväl å Kammar-kontoret: samt att ett tekniskt biträde jemväl blefve behöflig! för den nya styrelsen.
Vidare hafva Komiterade efter antydan, att Oommerce-Collegium intoge eu alltför afskild ställning i förhållande till näringarnes läkare, och med framhållande af vigten deraf, att den myndighet, som skulle hafva till uppgift att tillgodose näringarnes intresse, sattes i vexelverkan med utöfvarne af dessa näringar, yttra! sig sålunda:
Kong1. Maj:1s Nåd. Proposition N:o 3 /. ?.b
»För att bereda sådan vexelverkan borde vid sidan af den i Commerce- Collegii ställe föreslagna Styrelsen ställas en korporation, bestående af insigtsfull» och erfarna ombud för näringarne och yrkesbildningen. Af dessa ombud, h vilkas antal lämpligen kunde bestämmas till 14, hafva Komiterade ansett, att 2 borde utses af Styrelsen för Teknologiska institutet bland institutets lärare och 2 af Bruks-Societeten bland likare af bergshandteringen samt öfrig» tio väljas af Stadsfullmäktige i Stockholm och Göteborg jemte rikets tre städer af första klassen, nemligen Malmö, Norrköping och Gefle på det sätt, att hvarje stads fullmägtige bland industriidkare i riket utsåge ett ombud för handels- och sjöfartsnäringarne och ett ombud för fabriks- och handtverksnäringame. Ombuden borde eu gång om året kallas till allmänt sammanträde i Stockholm för att, under ordförandeskap af Styrelsens chef, dels, till ledning för Styrelsens förslag, afgifva utlåtanden rörande ansökningar om reseunderstöd och förlagslån, dels yttra sig i andra, näringarne i allmänhet rörande frågor, öfver Indika Eders Kongl. Maj:t eller Styrelsen kunde vilja höra ombuden, dels ock rådpläga om förslag, som af ombud kunna väckas om åtgärder till näringarnes befrämjande. Om flertalet af ombud, med anledning af sådant förslag, förenade sig om underdånig framställning i ämnet, borde Styrelsen hafva till åliggande att framställningen, jemte eget underdånigt utlåtande, till Eders Kongl. Maj:t insända; och, när Styrelsen mellan de årliga ombudssammanträdena för någon vigtigare frågas utredning komme i behof af speciel sakkunskap, borde Styrelsen hafva rättighet inkalla ett eller flera ombud att öfvervara ärendets föredragning och deltaga i rådplägningen. Ombud, som sålunda öfvervarit föredragningen, skulle hafva rättighet och skyldighet att, der det af Generaldirektören fattade beslut afveke från den af ombudet uttalade mening, låta densamma i Styrelsens protokoll anteckna. Den tid, under hvilken ombud skulle fungera, kunde bestämmas till tre år, dock att ombud, som afgått, kunde återväljas. Rese- och traktameutsersattning till ombuden borde gäldas af handels- och sjöfarts- samt manufaktur förlagslåmefonderna.
Genom en sådan anordning som den, för hvilken Komiterade nu i korthet angifvit grunderna, skulle Styrelsen erhålla tillfälle till rådplägning med näringsidkarne; och för dessa sistnämnda åter bereddes utväg att få uttala sina åsigter i frågor, som berörde näringarnes intressen.»
Oommerce-Oollegium har i sitt underdåniga utlåtande, med stöd af de förhållanden, för hvilkas bedömande den af Komiterade lcmnade utredning angående arten och omfattningen af Collega verksamhet erbjöde ett liufvudsakligt material, ansett sig ega anledning till tvekan, huruvida de Collegium åliggande göromål, som skulle af den ifrågaställda nya Styrelsen öfvertagas, må kunna med den embets- och fjenstemannapersonal, som Komiterade för bemäld» Styrelse föreslagit, på ett ändamålsenligt sätt handhafvas; helst inom vissa områden Bih. till Bihsd. Prat. 1875. 1 Sami. 1 Afd. 14 Höft. 4
26 Rond. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 31.
ej blott eu tillökning i ärendenas antal och i måttet åt det arbete, som donna tillväxt i och för sig kräfde, vore att förvänta, utan äfven sjelfva beskaffenhet™ af åtskilliga bland dessa ärenden komme att, med näringslifvets alltjemt fortgående utveckling, ställa ökade fordringar på omsigt och erfarenhet för ärendenas behöriga handläggning. Detta förhållande ansåge (kollegium särskild! gälla de tre slag af ärenden, som, på grund af stadgandet i nådiga brefvet den 2 November 1866, för närvarande tillhörde den af Komiterade så kallade fjerde roteln och Indika, enligt Komitcrades förslag, skulle i den nya Styrelsen af den derstädes anställde tredje byråchefen omhänderhafvas, nemligen ärenden beträffande bergshandtering, patent och tekniska undervisningsanstalter. Collegiuin ansåge derföre, på andragna skäl, en sådan anordning lämplig, att den ledamot i den nya Styrelsen, som erhölle till uppgift att derinom vara närmaste målsman för eu näring af den betydelse för landet, som bergshandteringen, finge åt donna uppgift odeladt egna sin tid och verksamhet.
, I afseende å Iiomiterades antagande, att till den tjensteman, som komme att i den nya Styrelsen uppehålla registrator- och arkivariebefattningen, jemväl skulle kunna öfverlemnas de göromål, som nu tillkomme en af kanslisterna i Commerce-Collegium med förandet af s. k. fribrefsliggare samt fribrefs- och patentdiarier, har Commerce-Oollegimn anmärkt, att en sådan tjensteman svårligen skulle kunna på ett tillfredsställande sätt fullgöra alla dessa mycket olikartade åligganden, såsom att mottaga och diarieföra inkommande handlingar samt tillhandagå ej mindre Styrelsens ledamöter med handlingars uppsökande i arkiven och uttagande derifrån, utan ock den mängd af personer, som, efter hvad erfarenheten hittills gifvit vid handen, dels begärde upplysningar, som vore att hemta sä vill i de allmänna diarierna, som i omförmälda särskilda (baner och liggare, dels och önskade taga kännedom af och afskrifva eller gorå utdrag ur inkomna patentbeskrifningar, och andra handlingar äfvensom kopiera de patentbeskrifningarne åtföljande ritningar. Då det tillika torde vara obestridligt, att göromål af donna art förutsatte hos tjenstens innehafvare en särskild vana och öfning för dessas ordentliga handhafvande och han måste tänkas kunna blifva af sjukdom eller annat laga förfall hindrad från befattningens utöfvande eller och tidtals böra förunnas ledighet derifrån, syntes Collegium modigt, att ett tillräckligt anslag anvisades för att användas till arfvode åt en e. o. tjensteman, som kunde mera uteslutande biträda den ifrågavarande registratorn och, då omständigheterna sådant påkallade, öfvertaga hans tjänsteåligganden.
Redan uti det underdåniga utlåtande, Commerce-Collegium den 21 November 1873 på nådig befallning afgaf angående en nådig ansedd förbättring af de Collegii embets- och tjensteman tillkommande löner äfvensom i fråga om en förändrad anordning al arbetet hos embetsverket, uttalade Collegium den
Konrjl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 37.
mening, att Collega bestyr med afgifvandet af statistiska redogörelser rörande förhållandet med landets in- och utrikes handel och sjöfart samt vissa andra näringar utgjorde ett arbete, som kunde anses icke egentligen ingå i den Collegium såsom administrativ myndighet tillhörande verksamhet; likasom Collegium anförde, att, så vida de alltjemt stegrade fordringarne på fullständighet i hvarje gren af statistiken skulle, hvad ofvannämnda statistiska redogörelser anginge, kunna tillfredsställas och dessa redogörelser, så vidt omständigheterna i öfrig! medgåfve, bringas till sådan ståndpunkt, att de måtte motsvara hvad i enahanda ämnen meddelades uti andra länder, det vore behöflig!, att Collegium i detta arbete biträddes af ett tillräckligt antal skickliga personer, hvilka deråt kunde utan hinder af tjenstgöring i annat embetsverk egna sin tid; i betraktande hvaraf Collegium, hvad anginge den i Oollegii Kammarkontor anställda personal, bestående af en tjensteman i tredje graden eller Kamreraren, en tjensteman i andra graden eller Kammarförvandten och två tjensteman i första graden eller de båda Kamm ar skri fvarne, funne oundgängligen nödigt, att, jemte det behörig tillökning i lönerna åt Kamrerare och Kammarförvandten bereddes, aflöning till ytterligare två tjensteman i andra graden blefve anvisad, i hvithet fall och derest ett lämplig! belopp ställdes till Collega disposition för att användas till uppmuntran och belöning åt e. o. tjensteman uti kontoret, de tvänne Kammarskrifvaretjensterna skulle kunna indragas.
Commerce-Oollegium har nu uti sitt den 11 i donna månad afgifna underdåniga utlåtande ansett hvad af Collegium, på sätt ofvan förmälts, tillförene blifvit anmärkt och föreslaget, äfven vara tillämpligt på den ifrågasätta nya Styrelsen, som, enligt Komiterades förslag, skulle utarbeta de statistiska redogörelser, Indika af Collegium afgifvas, och för detta ändamål biträdas af ett kontor med i öfrig! samma åligganden, Indika tillhöra Collega Kammarkontor; anförande Cominerce-Collegium vidare, att, då i betraktande toges, att antalet ledamöter i det nya embetsverket skulle inskränkas till tre, det torde ligga i sakens natur, att desse, hvilkas tid i så vidsträckt mån måste tagas i anspråk för de embetsverket tillhörande hufvudsakliga, rent administrativa, göromål, icke kunde åt de, vid sidan af dessa göromål, underordnade och till sin art från de förra så skiljaktiga bestyren egna det odelade arbete, som erfordrades för att åt omförmälda berättelser gifva all önskvärd fulländning; att, beträffande anordningen uti främmande länder af statistiska redogörelser, det visade sig, att arbete! med de särskilda grenarne af statistiken vore uppdraget antingen åt ett enda för sådan! ändamål bildad! central! embetsverk eller och utfördes af särskilda vid vederbörande Regeringsministerier inrättande byråer, som uteslutande vore dermed sysselsatte; att, derest likväl bestyret med att afgifva omförmälda, Commerce-Oollegium nu åliggande, statistiska redogörelser skulle tillhöra den nya Styrelsen, antalet al de ordinarie tjensteman, af hvilka Sty-
Kont/l. tf'tjäll Nåd. Proposition N:o 31.
relsen, enligt Komiterades förslag, skulle i och för detta arbete i förening med annat biträdas eller 1 Kamrerare och 2 Kontrollörer jemte tillfälliga biträden, syntes vara otillräckligt, helst bemäld» kontorspersonal borde icke allenast fora alla Collegii Kammarkontor nu åliggande räkenskaper och verkställa granskning af vissa från underordnade myndigheter och tjensteman inkommande redovisningsräkningar, utan och, lika med detta senare kontor, sammandraga och ordna de till grund för sagda statistiska redogörelser liggande primäruppgifter; att kollegium derföre ansåge erforderligt, att å den nya Styrelsens kontor anställdes, utom de af Komiterade föreslagna tre tjensteman, nemligen eu i tredje graden eller Kamreraren, och två i andra graden eller de båda Kontrollörerne, ytterligare eu tjensteman i andra graden; samt att. kollegium för denna åsigt hem tade ökadt stöd i det af eu Komitéledamot afgifna, vid Komiterades betänkande fogade, särskilda yttrande, hvaruti, i fråga om öfverflyttande på Statistiska Centralbyrån af de kollegium nu tillhörande statistiska arbeten, såsom vilkor för en sådan förändring framhölles, bland annat, att för detta ändamål ä samma byrå bonde anställas två .tjensteman med enahanda lön åt hvardera, som den, hvilken Statistiska Centralbyråns Sekreterare nu åtnjöte, jemte det att medel anvisades att ersätta de arbetsbiträden, som erfarenheten kunde komma att visa behöflig»; hvilken anordning således i förutsatta fall funnits påkallad, oansedt bemälde tvenne tjensteman skulle få uteslutande egna sig åt det ifrågavarande statistiska arbetet och icke, såsom förhållandet bleke i afseende å tjenstemännen å den nya Styrelsens Kammarkontor, derest detta arbete dit förlädes, vara nödsakade att dessutom besörja en mängd räkenskapsgöromål.
Beträffande slutligen det af Komiterade föreslagna sätt att åvägabringa vexelverkan emellan det nya embetsverket samt ombud för näringarne och yrkesbildningen bär Commerce-Collegium anfört, att kollegium, utan att i ringaste män vilja förneka nyttan af en närmare samverkan mellan näringarnes utgivare och den myndighet, som skall tillgodose deras intressen, dock icke kunde undertrycka sin öfvertygelse, att det åsyftade ändamålet blott ofullständigt skulle vinnas genom den föreslagna anordningen; att då förslag om åtgärder till näringarnes befrämjande jemväl under nuvarande förhållanden kunde väckas, vare sig hos Eders Kongl. Maj:t eller hos kollegium, af den eller dem. som funne sådant behöflig!, och vid dylikt förslag kunde fogas fullständig redogörelse för den öfverläggning, hvilken i ämnet kunde hafva egt rum hos Fabriks- och Handtverksförening, Handelsförening eller annan förening af industriidkare, hvilkas intressen af förslaget berördes, torde några årliga, på statens bekostnad Skeende sammanträden af yrkesidkares ombud för väckande af dessa förslag icke, så vidt erfarenheten hittills gifvit vid handen, vara af något oundgängligt behof påkallade; att de visserligen kunde lemna tillfälle till åtskilligt gagnande meningsutbyte, men att å andra sidan läte tänka sig, att
Körtel. Ma jas Nåd. Proposition N;o 31.
de i åtskilliga fall, utan att leda till något egentligt resultat, skulle komma att allt för mycket upptaga styrelsens tid och sålunda fördröja handläggandet af vigtigare göromål; att hufvudsakliga nyttan af de årliga ombudssammanträdena alltså torde blifva, att ombuden då kunde med sin erfarenhet och sakkännedom tillhandagå styrelsen i behandlingen af frågor, som vore af egenskap, att för deras afgörande erfordrades antingen kunskap om näringarnas för handen varande tillstånd och hänsyn till deras omedelbara intressen eller ock särskilda irisigter i någon viss yrkesgren; att en sådan mångsidigare pröfning naturligen vore åt, mycken vigt, hvadan syftningen åt Komiterades förslag i denna del syntes vara val grundad; att, enär emellertid frågor af nämnda beskaffenhet, hvilka hittills ofta hos (kollegium förekommit, framgent hos den nya Styrelsen icke torde blifva sällsynta och vanligen vore af den natur, att med deras afgörande svårligen någon längre tid kunde anstå, det torde vara gifvet, att årssammanträden af ombuden för näringarne och yrkesbildniugen icke blefve för ändamålet tillräckligen att Komiterade, inseende detta, äfven föreslagit, att styrelsen skulle ega att vid förefallande behof emellan de årliga sammanträdena inkalla ett eller flera ombud till rådplägning; att omständigheterna dock i de flesta sådana fall torde gorå det nödigt att med kallelsen vånda sig till ombud, som vore boende i hufvudstaden; hvarföre dessa, om än icke utsedde på grund af de i landsorten varande valkorporationers förtroende, torde i verkligheten komma att för det ifrågavarande ändamålet ensamt anlitas; alt, då dessutom finge antagas, att de i landsorten bosätta ombud icke kunde tillförbindas afträda oftare, än Komiterade föreslagit, eller när som helst här i hufvudstaden sammanträda, häraf syntes följa, att någon form borde utfinnas för att i ärenden af nu antydda beskaffenhet, Indika kunde utom de föreslagna årliga sammanträdena förekomma och icke medgåfve något uppskof, inhemta ombudens mening; samt att Kollegium i detta afseende föreställde sig, att dessa ombud lämpligen kunde sjelfva få utse deputerade, Indika, bosatte i Stockholm, egde att å deras vägnar, när helst sådant påfordrades, med upplysningar och råd biträda Styrelsen.
Hvad angår Commerce-Collegii uttalade tvekan, huruvida de Kollegium åliggande göromål, som skalle af den nya Styrelsen öfvertagas, må kunna med den embets- och tjenstemannapersonal, som Komiterade föreslagit, på ett ändamålsenligt sätt handhafvas; så kan jag icke dela denna tvekan. I)å arbetssättet inom Styrelsen icke skall blifva kollegialt, erfordras icke förande af protokoll vid andra tillfällen, än då Khefens beslut afviker från den af föredragande byråchefen yttrade mening. I (ifrigt kunna nödiga anteckningar om tiderna för ärendens afgörande och expedition verkställas antingen i befintliga rotlar, derest sådana anses erforderliga, och derefter i diarium öfver inkommande mål eller ock omedelbarligen i detta senare med hänvisning i hvardera fallet
30 Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 31.
till registratur och utslagshål. Den väsendtliga förenkling af protokollsföring och expeditionssätt, hvilken utgör förutsättningen för den minskning i antalet tjensteman, som Komitcrade ansett sig kunna föreslå, är både ensidig och möjlig. Genom en sådan förenkling få byråsekreterarne tillfälle att verksamt biträda vederbörande byråchefer vid målens beredande till föredragning. Härvid bör ock komma i betraktande den omständighet, att, på sätt jag här ofvan sökt ådagalägga, den nya Styrelsen icke bebo tv er öfvertaga alla de göromål, hvilka enligt Komiterades förslag skulle dit förläggas. Vid sådant förhållande och på de ytterligare skäl, hvilka jag torde få här nedan andraga, håller jagtill och med före, att af de tre tjensteman, Indika enligt Komiterades förslag skulle anställas å Styrelsens statistiska och kammarkontor, en icke är ovilkorligen nödvändig. Visserligen torde det, först efter det Styrelsen någon tid varit i verksamhet och nödig erfarenhet om dess förmåga att medhinna förekommande göromål vunnits, kunna med säkerhet afgöras, huruvida ett större eller mindre antal embets- och tjensteman, än det Komitcrade föreslagit, är för ärendenas behöriga handhafvande nödigt; men just derföre och då således en definitiv organisation af Styrelsen nu icke lärer höra ifrågakomma, synas mig talande skäl förefinnas att sätta embets- och tjenstemännens antal så lågt som möjligt. I öfrigt torde anledningar icke saknas att betrakta Styrelsen såsom en öfvergångsinstitution, hvarigenom möjliggöras och underlättas de ytterligare förenklingar och reformer inom ifrågavarande förvaltningsområde, Indika tillvaron af ett fast organiseradt Collegium och dettas kompetens att behandla dithörande frågor, icke skulle med lika lätthet medgifvit.
Beträffande ärendenas fördelning emellan de tre föreslagna byråerne inom Styrelsen, hafva skiljaktiga åsigter inom Komiterade gjort sig gällande. Komiténs ordförande och fyra af dess ledamöter hafva förenat sig om det förslag i berörda afseende, hvithet återfinnes ä sidan 57 af det tryckta betänkandet. Den femte ledamoten i komité!! har uti en vid betänkandet fogad reservation (Bil. Bit. B sidorna 88—90) framställt ett särskild! förslag, i väsendtlig mån afvikande från det af Komikus flertal afgifna. Äfven Commerce-Collegium har, på sätt ofvan förmälts, gjort åtskilliga erinringar och anmärkningar vid det förslag, Komiténs flertal afgifvit. Ehuru jag för min del är mest benägen att omfatta detta senare, torde jag likväl nu icke behöfva eller höra vidare uppehålla mig vid detta ämne. Eders Kong!. Maj:t lärer nemligen icke vilja rörande göromålens fördelning emellan Styrelsens särskilda byråer meddela detaljerade bestämmelser annorledes än i den nådiga Instruktion, hvilken kan komma att för Styrelsen utfärdas. Äfven i donna torde, på sätt Komiterade ansett, fördelningen icke hora definitivt och ovilkorligen bestämmas, utan Styrelsens Chef erhålla nådigt bemyndigande att efter sig företeende omständigheter ändra för-
Kong1, Majils Nåd. Proposition No 31.
delningen eller, der föreskrift saknas, bestämma hvilken af byråcheferne skall verkställa beredning och föredragning.
Vidkommande derefter den af Commerce-!kollegium ifrågasätta lämpligheten deraf, att utarbetandet af statistiska årsredogörelser för in- och utrikes handeln och sjöfarten, bergshandtering^! samt fabrikerna och manufakturerna, hvilket åliggande hittills varit åt Oommerce-Collegium uppdraget, skulle, enligt Komiterades förslag, jemväl komma att öfvertagas af den nya Styrelsen; så, enär berörda statistiska arbetens skiljande från Styrelser! skulle, på sätt utförligt visats uti det af eu komitéledamot särskild! afgifna, af Komiterade åberopade och vid betänkandet fogade yttrande (Bil. Bit. A sidorna 71—87), innebära eu väsendtlig rubbning i den för officiella statistikens bearbetning fastställda plan samt medföra ej mindre svårigheter i afseende å införskaffandet af nödiga primäruppgifter och dessas kontrollerande, än äfven ett försenadt offentliggörande af de näringsstatistiska arbetena, torde hvad Oommerce-Collegium uti förevarande afseende anfört desto mindre kunna föranleda till underkännande af Komiterades ofvanberörda förslag, som näringsstatistikens bearbetande inom Styrelsen måste bereda donna den säkraste och bästa utväg att gorå sig fullt förtrogen med näringslifvets utveckling, sådan donna afspegla sig i en fortsatt följd af statistiska data.
Lika med Commerce-! kollegium anser jag deremot högligen önskvärd!, att de tjensteman inom Styrelsen, Indika skulle komma att under Generaldirektören och vederbörande byråchefer bearbeta den officiella näringsstatistiken, iinge åt dessa arbeten egna sin, så vidt möjligt är, odelade tid. För vinnande af detta ändamål mä det tillåtas mig att förorda eu från Komiterades förslag något afvikande anordning i afseende ä räkenskapsföringen inom Styrelsen. Berörda förslag (se sidan 60 i betänkande!) går derpå ut, att, enär jemväl i det nya embetsverk!)! räkenskap måste föras öfver utbetalningar för sjömäns hemförskaffande in. in. och öfver expens-, kollekt- och botes-, manufaktur-, Eskilstuna fristads-, tull- och beslags- jemte armbössemedel, samt anteckningar måste göras om arfsmedel efter utrikes aflidna svenska undersåtar och om sjömansinvisningar, dessa bestyr, hvilka nu tillkomma Commerce-!Jollegii Kammarkontor, borde jemte arbetet med de statistiska redogörelserna öfvertagas af det likartade kontor i Styrelsen, som äfven framgent blefve behöflig!. Frågan galler således, att befria sistberörda kontors personal från afl räkenskapsföring och medelförvaltning, på det samma personal må ostörd af dylika bestyr kunna uteslutande egna sig åt de statistiska arbetena, dervid biträdd af extraordinarie tjensteman eller af personer, hvilka kunna åtaga sig att ä kontoret uträtta förefallande tim- eller annat betingsarbete.
Om, såsom jag, enligt hvad ofvan förmälts, anser lämplig!, den Oommerce- Collegium för närvarande tillkommande befattning att hafva inseende öfver Sjö-
I
32 Kong!. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 31.
mansimson, icke kommer att öfvergå å den nya Styrelsen utan på Förvaltningen af Sjöärendena, får Styrelsen ingå bestyr med emottagande och fördelning emellan Sjömanshusen af de för dessas rakning ingående kollekt- samt vitesoch bötesmedel. Förvaltningen af manufaktur-, tull- och konfiskations- samt Eskilstuna fri sta ds medel jemte anslaget till reseunderstöd åt fabriks- och handtverksarbetare, för hvilka samtliga medel redovisning af Commeree-Collegium i en räkenskap afgifves, synes mig kunna öfvertagas af Statskontoret, som på grund af nådiga anvisningar å berörda medel skulle ega att omedelbart till vederbörande emot qvitto utbetala anvisade belopp. Detsamma torde och gälla om det på grund af 1873 års Riksdags beslut anvisade anslag 6,000 Kronor till reseunderstöd åt lämpliga personer, som önska att i främmande länder förvärfva sig ökad insigt och skicklighet i hvad till bergshandteringen hörer. Då Komiterade icke föreslagit sådan öfverflyttning till Statskontoret af ifrågavarande medelförvaltning, som jag nu ifrågasatt, har Statskontoret saknat anledning att i det infordrade underdåniga utlåtandet yttra sig i berörda afseende; men jag tviflar icke, att bemälda embetsverk, efter förnyad nådig remiss, skall finna det af mig framställda förslag verkställbar!. Vid det förhållande, att registratorerne i Statsdepartementen förvalta hvar i det departement, der han är anställd, de för departementet afsedda expensmedel, kan jag för min del icke finna hinder derför, att registrator!! i den nya Styrelsen bokför och förvaltar Styrelsens expensmedel och anslag till extra ordinarie tjensteman och skrifbiträden in. m. Likaledes torde han kunna öfvertaga ej mindre förvaltningen af de s. k. armbössemedlen (se sidan 43 af betänkandet) äfvensom de till godtgörande af svenska konsulers utgifter för svenskt sjöfolks hemförskaffande och understöd åt nödställde svenske undersåtar anslagna medel än äfven bestyret med de så kallade sjömansinvisningarne. Men då genom dessa anordningar, hvilka skulle befria tjenstemännen i Styrelsens statistiska kontor från ail medelförvaltning och räkenskapsföring, registratorns tid blefve ganska mycket upptagen, och lian derjemte enligt Komiterades förslag, hvithet jag biträder, skulle ansvara för förande af förutom förmälda tre vigt i ga dunder och liggare, nemligen patent- och fribrefsdiarierne samt fribrefsliggaren, kan jag icke annat än lika med Commeree-Collegium förorda, att någon af Styrelsens extra ordinarie tjensteman i egenskap af amanuens anställes å registratorskontoret för att mot nöjaktigt arfvode biträda registrator!! vid skötandet af förekommande göromål.
I händelse den nya Styrelsen kommer till stånd, torde det af Komiterade föreslagna arbetssätt med de modifikationer deri, jag förordat, kunna i nåder föreskrifvas till efterföljd intill dess, uppå förslag af Styrelsen, nådig Instruktion för densamma hinner utfärdas.
Beträffande härefter aflöningsstat för Styrelsen, så slutar den af Ko mi terade föreslagna stat (sidan 63 af betänkandet) å en summa af 67,900 Kronor.
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition ''N:o 31.
33 Denna summa understiger med 21,330 Kronor det sammanräknade belopp 89,230 Kronor, hvartill för innevarande år kostnaderna för Commerce-Collegium, inberäknade de för samma år beviljade dyrtidstillägg, skulle uppgå, i händelse presidentsbeställningen i kollegium vore tillsatt och den för samma beställning anvisade lön 9,000 Kronor utginge. Berörde kostnader bestridas dels med statsmedel, dels med handels- och sjöfartsfond»;^ samt manufakturförlagslånefondens tillgångar och dels med manufakturmedlen. Den genom Commerce-Collegii indragning och inrättande, i dess ställe, af den nya Styrelsen vanna besparing skulle således komma att uppgå till 21,330 Kronor, om nemligen härvid icke tagas i beräkning de öfvergående utgifter, hvilka genom uppförande å indragningsstat af de embets- och tjensteman i Commerce-Collegium, hvilka dertill äro berättigade, skulle till en början drabba det allmänna. På sätt Komiterade antagit, måste nemligen de embets- och tjensteman anses berättigade att uppföras å indragningsstat, hvilka på grund af fullmakter tillträdt sina befattningar i Collegium före den 5 Juli 1867, då (kollegium, med anledning af Riksdagens derom framställda begäran, genom nådigt bref anbefalldes att, intill dess annorlunda i nåder beslötes, endast på förordnande och tillsvidare tillsätta de tjenstår och befattningar i Collegium, som under liden kunde varda lediga. Ett sådant förhållande egen rum med de af Komiterade å 63:e sidan af betänkandet uppräknade embets- och tjensteman. De bland dessa, hvilka icke varda anställda i den nya Styrelsen, skulle uppföras, i den mån deras löner af statsmedel utgå, å allmänna indragningsstaten, och i den mån samma löner bekostas af handels- och sjöfartsfonden samt manufakturförlagslånefonden å nämnda fonders stat. Löner och arfvode!! af sistnämnda slag utgöra ett sammanräknad! belopp af 21,200 Kronor.
Härefter torde det tillåtas mig att yttra min åsigt om den aflöningsstat, som bör för den nya styrelsen fastställas.
Lika med Komiterade anser jag, att åt Generaldirektören och chefen bör anvisas ett aflöningsbelopp åt 10,000 Kronor om året. lian kommer under den första tiden af sin embetsutöfning att blifva träget sysselsatt icke allenast med de vanliga löpande göromålen, hvilka äro af mycket olikartad beskaffenhet, utan äfven med utarbetande af förslag till instruktion för styrelsen och till andra bestämmelser, hvilka afse organisationen.
Beträffande deremot lönerna för byråcheferna anser jag, i olikhet med Komiterade, beloppet af sådan lön icke böra tillsvidare sättas högre än den, som anvisats byråchef i Stats-Departement, eller 5,500 Kronor; dock att, om någon åt Commerce-Collegii nu varande ledamöter varder anstalt! såsom byråchef i den nya styrelsen, aflöningsbeloppet för sådan byråchef icke må understiga de löneförmåner, han såsom Commerceråd under innevarande år, med inbegrepp af dyrtidstillägget, åtnjuter eller högst 6,000 Kronor.
Bill. till Riksd. Prof. 1875. 1 Sand. 1 Afd. 14 Haft.
34 Kong}. Naj:t,s Nåd. Proposition N:o 51.
De tre byråsekreterarne och registrator^ synas mig böra, såsom sine vederlikar i Stats-Departementen, undfå hvardera en lön af 4,200 Kronor.
f^Ett lika lönebelopp torde böra tillerkännas en hvar af de tvenne utaf mig föreslagne tjensteman i styrelsens statistiska kontor. Desse kunde benämnas Aktuarie!’.
Lika med Komiterade anser jag det icke vara behöflig! att i den nya styrelsen anställa advokatfiskal, utan endast att anvisa erforderligt arfvode åt ett juridiskt biträde. Komiterade hafva föreslagit detta belopp till 2,000 Kronor; men, med afseende derå, att antalet af de åtal, Indika Commerce- Collegii advokatfiskal vackt, utgjort allenast 9 år 1864, 9 år 1865, 15 år 1866, 19 år 1867, 18 år 1868, 18 år 1869, 17 år 1870, 19 år 1871 och 8 år 1872 eller i medeltal ungefärligen 15; att, enligt hvad antagas får, dessa åtal öfverlemnats till utförande af vederbörande allmänna åklagare i orterna och således egentligen icke kraft annan åtgärd från advokatfiskal^^ sida, än aktionsordres och öfver vakande af målens behandling och fullföljd; att de många åtal, uppgående till 177, Indika under år 1873 blifvit af advokatfiskalen väckta, föranledts deraf, att sistnämnda år kommit till Commerce- Collegii kännedom ett stort antal fall af försummelse att ställa sig till efterrättelse vissa nya föreskrifter i sjömanshusreglementet den 4 Mars 1870; samt slutligen att den nya styrelsen icke skulle hafva inseende öfver sjömanshusen och således icke vidare komma att beifra öfverträdelse!’ af det för desamma gällande reglemente, håller jag före, att arfvode! åt styrelsens juridiska biträde icke behöfver bestämmas högre, än det Komiterade för styrelsens tekniska biträde föreslagit eller 1,000 Kronor.
Anslaget till extraordinarie tjensteman, skrifbiträden, expenser m. m., af Komiterade föreslaget till 8,000 Kronor, torde deremot, med afseende å registrator^ behof af ständigt biträde utaf eu amanuens, böra förhöjas till 9,400 Kronor.
Den aflöningsstat för styrelse!!, hvilken jag ansett mig böra föreslå, skulle således få följande utseende:
Lön till en Generaldirektör och chef.......................................
Löner till tre byråchefer, ä 5,500 Kronor åt hvarje, tillsammans ..............................................................................
Löner till tre byråsekreterare, ä 4,200 Kronor åt hvarje,
tillsammans ........................................................................
Lön till eu arkivarie och registrator.......................................
Löner till två statistiska aktuarie!-, ä 4,200 Kronor åt hvarje, tillsammans...........................................................
Kronor 10,000: —
» 16,500: —
» 12,600: —
» 4,200: —
» 8,400: —
Transport Kronor 51,700: -—
Kongl. Maj;ts Nåd. Proposition N:o 31.
35 Transport
Arfvode till ett juridiskt biträde.............................................
Dito » » tekniskt » .............................................
Anslag till extraordinarie tjensteman, skrifbiträden in. in.
Lön till en vaktmästare ............................................................
Löner till två vaktmästare, ä 600 Kronor åt hvarje, tillsammans ..............................................................................
Kronor 51,700: —
» 1,000: —
» 1,000: —
» 9,400: —
» 700: —
» 1,200: —
Summa Kronor 65,000: —
hvilken aflöningsstat torde vinna Eders Kongl. Maj:ts nådiga godkännande.
Anslagen till Commerce-Collegium och bergsstaten i orterna äro sedan gammalt i Riksstaten sammanförda till eu gemensam summa. Uti den af Riksdagen för innevarande år utfärdade riksstat är under anslagstiteln: »Commerce Gollegium» nämnda summa utfärd till 78,500 Kronor, hvaraf på sjelfva (kollegium belöpa 49,000 Kronor och på bergsstaten 29,500 Kronor. Omförmälda 49,000 Kronor kunde, i händelse af Gommerce-Collegii indragning, påräknas för bestridande af en del utaf de för upprätthållande af den nya styrelsen nödiga kostnader. Derutöfver erfordras ytterligare 16,000 Kronor. För betäckande till större delen af sistnämnda belopp skulle kunna afses de af Eders Kongl. Maj:t uti Nådiga Propositionen angående Statsverkets tillstånd och behof redan hos Riksdagen på extra stat för år 1876 äskade dyrtidstillägg åt Commerce-Collegii ledamöter och dess med statsmedel aflönade em bets- och tjensteman eller 10,040 Kronor. Återstoden 5,960 Kronor kunde hos Riksdagen äskas till anvisande på extra stat för 1876. I sammanhang dermed lärer det finnas nödigt föreslå Riksdagen att fördela nu varande anslagstiteln »Commerce-Collegium» i tvänne titlar, nemligen »Styrelsen för handeln och näringarne'o och »Bergsstaten» samt uppföra under den förra 49,000 Kronor och under den senare 29,500 Kronor.
Slutligen återstår att yttra min mening om det af Komiterade framställda förslag, att den nya Styrelsen måtte på det af Komiterade antydda eller annat lämpligt sätt bringas till vexelverkan med näringarnes läkare. Detta förslag har framställts med afseende å den anmärkning, som enligt Komiterades åsigt kan göras mot Commerce-Collegii nu varande organisation, nemligen att Collegium har en alltför afskild ställning i förhållande till idkande af de näringar, för hvilkas bästa det har att verka. I detta afseende yttra Komiterade följande:
»Ej sällan handläggas i Gollegium frågor, hvilkas råtta bedömande kräfver praktisk erfarenhet uti industriel verksamhet. Det kan nemligen blifva fråga om lagstiftning, hvaraf flera eller färre industrigrenars hela val eller ve kan bero, t. ex. om, för utestängande från riket af smittosamma sjukdomar, förbud skall utfärdas mot import af sådana råvaror, som inom landet fabriksmessigt
36 Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 31.
förädlas eller om vissa, för industrien hinderliga, vilkor skola bestämmas för sådan import. I dylika fall är det icke på något sätt sörj dt för, att (kollegium kan erhålla råd och upplysningar af erfarne fackmän, utan är (kollegium hänvisadt till utvägen att genom någon af dess ledamöter gorå förfrågningar hos den ene eller andre affärsmannen eller industriidkare^ och värdet af upplysningar, som sålunda vinnas, kan vara tvifvelaktigt. Att här linnés eu brist att afhjelpa torde vara uppenbart.»
För Commerce-Collegii underdåniga yttrande, särskilt med afseende å Komiterades ifrågavarande förslag, har jag här ofvan redogjort. Visserligen finnas redan i vårt land åtskilliga på gällande lagstiftning grundade associationer och nämnder, Indika, bestående till större eller mindre del af yrkesidkare, kunna anses lämpliga att i händelse af behof afgifva yttrande till ledning vid Statsmyndigheternas behandling af lagstiftnings- eller andra frågor, som röra handeln, sjöfarten, bergshandtering^ och andra näringar. En sådan association är, i afseende å jernhandteringen och hvad dermed eger sammanhang, Bruks- Societeten och dess Fullmäktige i Jernkontor et. Vidare finnas i vissa städer Handels- och Sjöfartsnämnder. Kongl. Maj:ts nådiga Mäklareordning den 25 Oktober 1872 innehåller nemligen, att i likhet med hvad för Stockholm genom nådiga Instruktionen för nämnda städs Handels- och Sjöfartsnämnd den 24 September 1867 är vordet stadgadt, skola jemväl uti öfriga städer, hvarest vederbörligen förordnade mäklare finnas, Stadsfullmäktige tillsätta en särskild nämnd, kallad Handels- och Sjöfartsnämnd. Likaledes är genom Kongl. Maj:ts nådiga Skeppsklarerareordning den 8 Maj 1874 stadgadt, att, om i stad, hvarest vederbörligen förord nåd Skeppsklarerare finnes, Handels- och Sjöfartsnämnd icke på grund af åberopade stadgande i mäklareordningen är tillsatt, det åligger Stadsfullmäktige eller, i saknad af sådane, allmän rådstuga, att utse en dylik nämnd. läkare af fabrikör, manufakturer och handtverkerier med flera förädlingsnäringar hafva deremot icke någon genom lagstiftningen påkallad sammanhållning af den beskaffenhet, som i fråga om idkande af jordbruket och dit hänförliga näringar åstadkommits genom inrättande i rikets samtliga län af landthushållningssällskapen, hvilka hafva en medelpunkt i Landtbruks-Akademien och dess Förvaltningskomité. Det torde också förtjena att tagas i öfvervägande, huruvida icke för lagstiftningen lämpligen kunde ställas den uppgiften, att äfven till förmån för de industriella yrkena och deras läkare i rikets samtliga län skapa dylika associationer af mera officiel karakter än de på flera orter redan bestående slöjdföreningarna. Men äfven om sådana associationer skulle komma till stånd vore enligt min tanke den af Komiterade antydda brist icke afhjelpt. Frågan gäller nemligen att tillvägabringa en organisk och ständig förbindelse mellan det embetsverk, som skall tillgodose näringarnas intressen och näringarnas läkare. Så val Komiterade som Commerce-Collegium hafva föreslagit
37 Kongl. May.ts Nåd. Proposition N:o 31.
åtskilliga åtgärder, livilka skulle leda till uppnående af nämnda ändamål. För närvarande och innan sig visat, huruvida den nya Styrelsen kommer till stånd, torde det vara för tidigt att ingå i närmare pröfning af lämpligheten af den ena eller andra åtgärden. 1 ärendets nu varande skick synes mig endast kunna ifrågakomma att erkänna riktigheten af Komiterades tanke och behofvet att, i den mån sådant låter sig gorå, förverkliga densamma. Åsigten har redan förut sökt i vårt land gorå sig gällande, På sätt Komiterade förmält föreslog den af Kongl. Maj:t den 2 Februari 1819 tillsätta Komité, att Statssekreterare för handeln och finanserna, till vinnande af de underrättelser och upplysningar, livilka han funne nödiga för beredande af de förslag och vidtagande af de åtgärder, hvilka till handelns och slöjdernas lifvande kunde bidraga, skulle ega utse en konselj af erfarne handlande och slöjdidkare samt andra kunniga män, dock med skyldighet att underställa valet af ledamöterna Konungens pröfning. Lika med Komiterade tror jag detta förslag, hvilken, då det framställdes, icke vann någon anklang och ej heller sedermera förr än nu åter upptagits, i sig innebära en tanke, som torde kunna utvecklas till en för landets näringar gagnelig institution, .lag tror detta så mycket hellre, som vunnen erfarenhet i ett främmande land gifven stöd åt Komiterades och min åsigt. [ Wurtemberg finnes nemligen en statsinstitution, kallad Centralstelle tur Gevverbe lind Handel, hvars uppgifter nära sammanfalla med dem, som enligt Komiterades förslag skulle blifva den nya Styrelsens, och hvilken institution är sammansatt af både administrativa embetsmål! och näringsidkare, såsom bisittare.
Enligt de för bemälda Statsmyndighet den 26 September 1856 förnyade organiska bestämmelser skall den bestå af en Föreståndare eller President med den befogenhet och de skyldigheter, som tillkomma en Collegial-Direktör, administrativa embetsmål! och yrkesidkande bisittare. Derjemte finnas anställda en eller flera tekniska lärare. Embetsmännen och lärare utnämnas af Konungen. Bisittare, hvilka icke undfå arfvode för sin befattning, väljas på fyra år af handelskamrarne i landet och valet bekräftas af inrikesministeriet. Deras antal utgör minst 12, och är i hvarje fall dubbelt så stort, som antalet embetsman, med frånräknande af de tekniska lärare. De af handelskamrarne välde bisittare kunna erhålla eu förstärkning derigenom att embetsverket sjelf! tillkallar flere bisittare, motsvarande fjerdedelen af det i lag fastställda antalet. Vid val äro handelskamrarne icke inskränkta till sina egna ledamöter icke heller till personer, som bo inom deras områden. Man har sörjt derför att handlande, fabrikanter och smärre yrkesidkare, så vidt möjligt är, vid inväljandet blifva lika representerade. Göromålen handläggas dels på byråer, dels af förvaltningsutskottet och dels af embetsverket eller Gollegium i dess helhet. Förvaltningsutskottet består af presidenten, embetsmännen och lärare samt för hvarje särskild! fall tillkallade bisittare. Till Collegii behandling höra ärenden af
38 Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 31.
större vigt o:h isynnerhet sådana, som afse afgörande af principiella frågor eller förfoganden, h vilka angå hela landet eller åtminstone en större krets af intressen. Förvaltningsutskottet afgör mindre vigtiga ärenden, Indika dock erfordra en kollegial rådplägning. År 1868 bestod omförmälda embetsverk af presidenten, fem embetsman, en professor och 15 bisittare.
Det är bekant, att den industriella verksamheten i Wurtemberg natt en hög grad af utveckling. Personer, Indika å ort och ställe tagit kännedom om hithörande förhållanden i detta land, tillskrifva dess industriella blomstring de anstalter, staten vidtagit till näringarnes främjande och utveckling, deribland företrädesvis inrättningen af ofvanbeskrifna embetsverk, hvaraf de yrkesidkande bisittare utgöra en vigtig och integrerande del. Verkningarne af institutionens sammansättning både af embetsman och yrkesidkare skildras såsom särdeles fördelaktiga. De verkliga eller skenbara motsatser, hvilka ofta ega rum mellan de så kallade praktiska och byråkratiska åsigterna, sägas just till följd af nämnda sammansättning icke uppträda så skarpt mot hvarandra, som förhållandet skulle blifva, om dessa åsigter ensidigt frambures af hvardera sidans anhängare. Erfarenheten säges vidare hafva gifvit vid handen, att vid de omedelbara förhandlingarne mellan embetsmål! och yrkesidkare små differenser lättare utjemna^ samt ett snabbare och bättre resultat vinnes, än om två skilj da korporationer endast genom skriftvexling kom me i beröring med hvarandra. Vid behandlingen af särskilda frågor bevakas det allmänna statsintresset af embetsmännen och det särskilda intresset af de sakkunnige bisittare.
Med afseende å andragna förhållanden torde Eders Kongl. Näjd principielt godkänna Komiterades ifrågavarande förslag, såsom utgånget från en riktig tanke och antagligen ledande till eu sund utveckling af näringslifvet i vårt land.
Lika med Kona terade anser jag den rese- och traktamentsersättning, som kan komma att för näringarnes ombud bestämmas, böra gäldas af handels- och sjöfarts- samt manufaktur-förlagslånefonderna.
På grund af hvad sålunda anfördt blifvit, hemställer jag i underdånighet, att Eders Kongl. Maj:t täcktes medelst Nådig Proposition föreslå Riksdagen, att Commerce-Collegium må vid slutet af innevarande år indragas; att för öfvertagande af de Commerce-Collegium för närvarande åliggande göromål, med undantag af dem, Indika, enligt redan verkstad och än vidare skeende utredning, kunna öfverflyttas å andra redan befintliga embetsmyndigheter, må inrättas ett nytt embetsverk, benämndt Kongl. Styrelsen för handeln och näringarne och bestående tillsvidare af eu Generaldirektör och Chef med allena beslutanderätt samt tre föredragande och rådgifvande ledamöter, kallade byråchefer, och berättigade att emot Chefens beslut sig reservera och, då fråga är om afgifvande af underdåniga utlåtanden eller förslag till Kongl. Maj:t, låta desamma af sina reservationer åtföljas;
39 Kong).. Majds Nåd. Proposition N:o 31.
att den nya Styrelsen, biträdd tillsvidare af tre byråsekreterare, en arkivarie och registrator, två statistiska aktuaricr samt nödigt antal extraordinarie tjensteman och skrifbiträden, äfvensom en juridisk ombudsman och en teknisk rådgifvare, må vid ingången af nästkommande år 1876 tråda i verksamhet;
att den å sjette Hufvudtiteln förekommande anslagstiteln: »Commerce- Gollegium», under hvilken för närvarande äro uppförda och till en summa sammanräknade dels anslaget till sjelfva Commerce-Collegium och dels anslaget till bergsstaten, må i nästkommande års riksstat fördelas i bänne titlar nemligen: -»Styrelsen för handeln och näringarm» och »Bergsstaten» samt under den förra uppföras 49,000 Kronor och under den senare 29,500 Kronor;
att Riksdagen må för upprätthållande af nämnda Styrelse enligt specialstat, som Kongl. Näjd egen tills vidare för hvarje år fastställa, till Kongl. Maj ds disposition anvisa, utöfver nyss omförmälda 49,000 Kronor, ytterligare på extra stat 16,000 Kronor, deri inbegripna det belopp af 10,040 Kronor, som Kongl. Näjd uti Nådiga Propositionen angående statsverkets tillstånd och behof äskat för att komma i tillfälle tilldela Commerce-Collegii ledamöter och dess med statsmedel afton ad e embets- och tjensteman tillfällig löneförbättring för år 1876, och hvithet belopp i händelse af Commerce-Collegii indragning icke kommer att för först afsedda ändamålet erfordras; samt
att de med statsmedel aflönade ledamöter, embets- och tjensteman i Commerce-Collegium, hvilka hafva ovilkorliga fullmagter å sina befattningar och icke komma att i den nya styrelsen anställas, må berättigas att från allmänna indragningsstaten uppbära de löner, som för befattningarne äro i faststäld Innestå! upptagna; dock med vilkor, att, i händelse de efter förflyttning till indragningsstaten varda befordrade till andra tjenstår med löner på rikets stat, de skola vara pligtige att i allo frånträda lönerna på indragningsstaten, derest dessa understiga eller äro lika med de nya lönerna, samt att å de förra vidkännas motsvarande afdrag i den mån de öfverstiga berörda nya löner.
Vidare tillstyrker jag, att, under förutsättning af bifall till sådan Nådig Proposition, Eders Kongl. Näjd, som torde anse den nya Styrelsen böra sättas i vexelverkan med näringarnes kikare, täcktes förklara sig vilja framdeles efter det styrelsen blifvit i ämnet hord, bestämma den ordning, hvari ombud för näringarne och yrkesbildningen skola tråda i förbindelse med styrelsen och deltaga i dess embetsverksamhet.
Stockholm i Februari månad 1875.
Axel Bergström.
40 Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 31.
I hvad föredragande Departementschefen sålunda tillstyrkt instämde Statsråden Friherre von Otter, Friherre Åkerhielm, Loven, Weidenhielm, Friherre Alströmer, Wennerberg och Berg.
Hans Exc. Herr Justitie-Statsministern yttrade: »På grund af hvad Chefen för Civildepartementet anfört om obehöfligheten och i följd deraf olämpligheten af nuvarande kollegiala handläggning af de till Commerce-Collegium hörande ärenden, som efter Föredragandens förslag skulle till den nya Styrelsen för handeln och näringarne öfverlemnas, tillstyrker äfven jag i underdånighet en omorganisation af bemälde Collegium, biträdande dervid Föredragandens underdåniga hemställan. Enär emellertid enligt denna hemställan formen och verkningskretsen för det förvaltningsorgan, som i stället för Commerce-Collegium erfordras, icke skulle för närvarande bestämmas annorledes än provisoriskt eller tills vidare samt efter min förmening hvarje omorganisation inom statsförvaltningen måste misslyckas, om den icke sker med iakttagande af maximen, att Regeringen ej bör belastas med bestyr, från hvilka hon utan åsidosättande af statens ändamål kan fritagas, anser jag mig höra i underdånighet anmäla att mitt omförmälda tillstyrkande af hvad Föredraganden hemstält är beroende af förutsättningen att vid den definitiva organisationen af det föreslagna nya styrelseverket nyssnämnda, vid flere tillfällen under senare år tillämpade stats maxim kommer att vidhållas.»
Häruti instämde Hans Exc. Herr Statsministern för utrikes ärendena.
Hans Maj:t Konungen behagade i nåder bifalla hvad föredragande Departementschefen tillstyrkt och hemställt och befallde, att nådig proposition i ämnet, så tydande, som bilagan till detta protokoll utvisar, skulle till Riksdagen aflåtas.
In fideni
Paul Strandberg.
Stockholm, tryckt hos K. L. Beckman, 1875.