Doc 1876:1

KongL Majds Nåd, Prop. N:o 1 om Statsverket 1876.

2*Mbove^

KONGL. MAJ:TS

NADIGA

PROPOSITION

TILL

I t i k s (1 a i>* e n

angående Statsverkets tillstånd och behof;

Gifven Stockholms Slott den 14 Januari 1876.

Jemlik^ grundlagens bud afgifver Kongl. Maj:t härmed Nådig Proposition angående Statsverkets tillstånd och behof.

Dervid förekommer först frågan om beräkningen för nästa statsregleringsperiod af Statsverkets inkomster.

För nu innevarande statsregleringsperiod äro dessa inkomster beräknade på följande sätt:

Ränta .. Tionde

Ordinarie inkomster:

................. Kronor 4,505,300: —

.................. » 1,625,900: —

Transport Kronor (i,131,‘200: —

Bill. till Biktd. Prof. 1876. l:a Smil!. Va Apel.

2 Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket 1S76.

Transport

Arrendemedel............................................................................

Bergverkstionde ..........................................................................

Mantalspenningar ......................................................................

Bötesmedel ...............................................................................

Kavalleriregementenas hästvakansspanmål.........................

Tillfälliga rotevakansafgifter .................................................

Vakansafgifter af nyroterad jord .........................................

Rotevakansafgifter af utsockne frälsehemman i Halland Vakansafgifter af bergslag

O O O ' ..........................................

Trosspassevolans-afgift..............................................................

Båtsmansvakans-afgift .............................................................

Kontrollstämpelmedel.................................................................

Fyr- och båk-medel....................................................................

Telegrafmedel................................................................................

J ern vägstrafikmedel....................................................................

Skogsrnedel ...............................................................................

Extra uppbörd.............................................................................

Säger 25,917,000.

Kronor 6,131,200: —

« 461,900: —

» 47,500: —

» 580,000: —

>. 200,000: —

293,282:

» 7,500: —

98,000: - » 20,000: —

» 18,000: —

>» 26,500: —

60,000: — 15,000:

» 800,000: —

» 1,330,000: —

» 14,600,000: —

>' 1,000,000: —

» 228,117:-36.

Bevillning av:

Tullmedel ..........................................................

Postmedel.......................................................................

Stämpelpappersrnedel .................................................

Uran vinstill verkningsafgift...........................................

Hvi tbetssock ertill verkn i ngsafgift..............................

Säger 38,790,000.

20,000,000: — 3,850,000: — 1,750,000: — 13,130,000: 60,000: —

Summa 64,707,000: —

Hvartill kommer Allmän Bevillning för år 1876........... Kronor 2,800,000: —

Enligt beslut, hvarom härvid bilagda utdrag af protokollet öfver Finansärenden för den 10 innevarande manad innehåller närmare upplysning, föreslår Kongl. Maj:t i denna beräkning nu följande ändringar:

l:o. Då enligt landsböckerna för år 1874 den kronan behållna andelen af räntan utgjorde 4,492,505 kronor, men denna summa bör dels ökas med hälften af det belopp, som de privilegierade bergslagsorternas frihet i afseende å ränta kan antagas motsvara, dels ock minskas ej mindre med sammanlagda beloppet af räntan utaf två landsstatsboställen, Indika blifvit till statsverket indragna, eller 159 kronor, än äfven med den ränta, som varit åsatt 31 till boställen åt häradshöfdingar upplåtna, i mantal satta lägenheter, Indika i följd af häradshöfdinge-löneregleringen antingen redan blifvit

Kongl. Majds Nåd. Prof. N:o 1 om Statsverket 1876.

eller ock från den 14 Mars 1876 skola för statsverkets räkning utarrenderas, eller 5,724 kronor, anser Kongl. Maj:t räntan böra i rundt tal beräknas till

4,501,500 kronor.

2:o. Då enligt 1874 års landsböcker den kronan behållna andelen åt handen utgjorde sammanlagdt 1,637,789 kronor, torde denna inkomst böra i rundt tal upptagas till 1,637,800 kronor.

3:o. Arrendemedlen, hvilka för år 1874 utgjorde 112,163 kronor 82 öre i penningar samt 161,237 kubikfot spanna ål, böra ökas dels med den förhöjning, som vid hemmans och lägenheters förnyade utarrendering från midfastan innevarande år uppkommit, samt med arrendena för åtskilliga från samma tid för första gången utarrenderade indragna landsstatsboställen, tillhopa 34,566 kronor 75 öre, dels med arrendet för redan utarrenderade indragna häradshöfdingeboställen 25,765 kronor 35 öre samt 10,734 kubikfot 6 kannor spanmål, dels med det bestämda minimiarrendet för de sistnämnda slags boställen, hvilka från den 14 Mars 1876 skola för statsverkets räkning utarrenderas, 22,010 kronor och dels, under förutsättning af Riksdagens bifall till Kong]. Maj:ts Proposition om hospitalsväsendets ordnande, med de arrendeafgifter, hvilka till Serafimer-Ordensgillet, influtit för åtskilliga för hospitalsväsendet s räkning utarrenderade hemmanooch lägenheter, 3,251 kronor 40 öre och 49,250 kubikfot 2 kannor spanmål. A andra sidan böra arrendemedlen minskas med den nedsättning i spanmålsarrenden, som uppkommit derigenom, att vid hemmans och lägenheters förnyade utarrendering utgiften blifvit endast i penningar bestämd. Och anser Kongl. Maj:t arrendemedlen kunna, med iakttagande häraf, i rundt tal beräknas till

penningar ...................................................................................... Kronor 197,700: —

spanmål 214,500 kubikfot å 2 kronor 10 öre..................... » 450,450: —

Tillsammans Kronor 648,150: —-

4:o. Då bergverkstionden till största delen utgöres af koppar och tillverkningen deraf visat sig vara i nedgående, torde samma inkomst, ehuru den på sista året något ökats, icke böra upptagas högre än till 50,000 kronor.

5:o. Med afseende å folkmängdens tillväxt anser Kongl. Magt mantalspenningarna böra beräknas till 600,000 kronor.

6:o. Ehuru bötesmedlen under åren 1872—1874 ganska betydligt stigit och år 1874 utgjorde 298,651 kronor, anser Kongl. Maj:t denna inkomsttitel ej böra upptagas till mer än 240,000 kronor.

7:o. Med afseende å de ökade inkomsterna å följande titlar anser Kongl. Maj:t desamma kunna beräknas sålunda, nemligen: tillfälliga rotevakansafgifter till 15,000 kronor, vakansafgifter af nyroterad jord till 110,000 kronor, va- Jcansafgifter af bergslag till 20,000 kronor, bätsmansvakansafgift till 65,000 kronor samt kontrollstämpelmedel till 20,000 kronor.

4 Kong1. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket 1876.

8:o. Med afseende dels derå, att medelinkomsten per banmil å statens jernvägar under år 1875 torde uppgå till ungefär 110,000 kronor samt hela ijanlängden vid 1875 års slut uppgick till 140,o mil, dels ock derå, att ökad trafik är att påräkna både på Ostra och på Norra stambanan, hvilka banor blifvit nyligen öppnade, anser Kong!. Makt jernväqstrafikmedlen böra upptagas till 16,000,000 kronor.

9:o. Ehuru inkomsttiteln extra uppbörd kan för år 1876 beräknas till 243,350 kronor, torde densamma dock, för vinnande af jemn slutsumma å de ordinarie inkomsterna, ej böra upptagas till mera än 222,767 kronor 36 öre.

10:o. Ehuru medeltalet af de senaste årens tullmedel betydligt öfverstigit det belopp, hvartill desamma blifvit vid de senaste Riksdagarna beräknade, anser Kongl. Maj:t Sig ej böra i vidare mån frångå den vid senaste Riksdag gjorda beräkning af denna inkomsttitel, än att densamma upptages till 21,000,000 kronor.

ll:o. Då med fästadt afseende å den årliga tillökning i postmedlen, som hittills egt rum, desamma för år 1877 kunna uppskattas till 4,300,000 kronor, anser Kongl. Maj:t nämnda medel böra till detta belopp beräknas.

12:o. Under förutsättning af bifall till den nådiga proposition, som Kongl. Maj:t beslutat aflåta till Riksdagen i fråga om tillökning i stämpelpapper saf giften, anser Kongl. Maj:t nämnda inkomst böra upptagas till

2,200,000 kronor.

13:o. Ehuru bränvinstillverkningsafgiften under åren 1873—1875 kan beräknas hafva i medeltal för hvart år uppgått till 14,300,000 kronor, anser Kongl. Maj:t densamma, med afseende å de vexlingar berörda inkomsttitelär underkastad, ej böra beräknas högre än 13,470,000 kronor.

14:o. Hvitbetssockertillverkningsafgiften, hvilken för år 1875 uppgått till 30,598 kronor, anser Kongl. Maj:t för år 1877 böra beräknas till 30,000 kronor.

Med iakttagande af dessa ändringar i den vid senaste statsreglering uppgjorda inkomstberäkning skulle en tablå öfver statsverkets för år 1877 beräknade inkomster erhålla följande utseende:

Ordinarie inkomster:

Kongl. Maj:ts JYåd. Prop. A:o 1 om Statsverket 1876.

ö

Transport

Bötesmedel .....................................................................

Kavalleriregementenas hästvakans-spanmål .........

Tillfälliga rotevakansafgifter ...................................

Vakansafgifter af nyroterad jord..............................

Rotevakansafgifter af utsockne frälsehemman i

Halland...................................................................

Vakansafgifter af bergslag.........................................

Trosspassevolansafgift...................................................

Båtsmansvakansafgift................................................

Kontrollst ampel medel.................................................

Fyr- och bak-medel.....................................................

Telegrafmedel................................................................

Jernvägstrafikmedel......................................................

Skogsmedel ..................................................................

Extra uppbörd ..............................................................

7,437,450: —

240,000: —

293,282: <H.

15,000: —

110,000: —

20,000: —

20,000: —

26,500: —

65,00U: —

20,000: —

800,000: —

1,330,000: —

16,000,000: —

1,000,000: —

222,767: so. 27,600,000:

Bevillning av:

Tullmedel ...................................................................

Postmedel..................................................................

Stämpelpappersmedel..............................................

Bränvinstillverkningsafgift...................................

Hvitbetssockertillverkningsafgift........................

21,000,000: —

4,300,000: —

2,200,000: —

13,470,000: —

30,000: — 41,000,000: —

Summa Kronor 68,600,000: — Och då riksstaten för innevarande år upptager

i Ordinarie inkomster ................................................ 25,917,000: —

och i nämnde bevillningar ...................................... 38,790,000: —

eller tillsammans 64,707,000: — så utvisa alltså de nu för 1877 beräknade summor en tillökning i samma inkomster af.................................................... 3,893,000: —

Första Hnfyndtiteln,

innefattande anslagen till Ivongl. Hof- och Slottsstaterna.

Nu gällande riksstat upptager

för Ivongl. Hofstaten ....................................................................... Kronor 1,142,900.

» Kongl. Slottsstaten................................................................... » 123,100.

tillsammans Kronor 1,266,000. Häruti föreslår Kongl. Maj:t icke någon ändring.

6 Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket 1876.

Andra hufVudtitelii,

innefattande anslag till justitiedepartementet.

iSTu gällande riksstat upptager för detta departement:

Penningar .................................................................................... Kronor 3,389,768: 46.

Indelt ränta och ersättning för indragna räntor, förslags-

anslag ....................................................................................... » 231: 54.

Summa Kronor 3,390,000: —

I öfverensstämmelse med de beslut, som i bilagd a utdrag af de inför Kongl. Maj:t i statsrådet den 10 och 17 nästlidne December samt den 10 innevarande Januari förda protokoll öfver justitiedepartements-ärenden omförmälas, föreslår Kongl. Maj:t beträffande

l:o. Justitiekansler sexpeditonen:

att justitiekanslerns löneförmåner måtte bestämmas till 9,000 Kronor, hvaraf lön 6,600 Krono i- och tjenstgöringspenningar 2,400 Kronor, att utgå under enahanda bestämmelser och vilkor, som för hofrätternes embetsman blifvit i tillämpliga delar den 10 nästlidne December af Kongl. Maj:t antagne, samt att följaktligen anslaget åt expeditionen måtte höjas med 2,000 Kronor till 18,550 Kronor.

2: o. Just it i er e v isio nse .»spedition en;

att, med de genom Kongl. Majt:s nådiga beslut den 17 nästlidne December stadgade bestämmelser och vilkor för genomförande af föreslagen

förändrad organisation af och lönereglering för justitierevisionsexpeditionen, det upprättade förslaget till ny stat för samma expedition måtte gillas och anslaget följaktligen ökas med 15,950 Kronor till 134,000 Kronor.

3:o. Svea och Göta hofrätter samt ho fr ätten öfver Skåne och Blekinge med derunder lydande justitiestaten:

att, med de genom Kongl. Maj:ts nådiga beslut den 10 nästlidne December stadgade bestämmelser och vilkor för genomförande af föreslagen

förändring i organisationen af desse hofrätter och lönereglering för deras

personal, de upprättade förslagen till nya stater för rikets hofrätter måtte gillas;

att för genomförande af Färs och Frosta häraders domsagas delning i två domsagor, hvardera omfattande ett af nämnde härader, anslaget till löner åt häradshöfdingarne under hofrätten öfver Skåne och Blekinge måtte

Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket 1876.

ökas med 4,500 Kronor, samt tjenstgöringspeimirigarne fördelas på sätt Statsrådsprotokollet för den 29 Oktober 1875 upptager;

och att anslagen alltså måtte ökas för Svea hofrätt jemte derunder lydande justitiestat med. 63,600 Kronor till 545,870 Kronor 50 öre;

för Göta hofrätt jemte derunder lydande justitiestat med 59,900 Kronor till 510,206 Kronor 46 öre:

samt för hofrätten öfver Skåne och Blekinge jemte derunder lydande justitiestat med 27,600 Kronor till 204,212 Kronor 36 öre.

4:o. Kru/shof rätten:

att, med de genom Kongl. Maj:ts nådiga beslut den 10 nästlidne December stadgade bestämmelser och vilkor beträffande föreslagen lönereo-lerinoför kr i g.s h o frätt eu, det upprättade förslaget till ny stat för denna hofrätt matte gillas och anslaget följaktligen ökas med 3,858 Kronor 50 öre till lb, 100 Kronor.

5:o. Fångars vård och underhäll:

att det bestämda anslaget härför måtte, såsom i stadsrådsprotokollet för

den i^e/arande Januari blifvit ifrågasatt, ökas med 62,112 Kronor 50 ore till 250,470 Kronor;

och. att åt innevarande års förslagsanslag måtte få utbetalas till direktoren vid strafi-fängelset i Göteborg Cad Robert Wiberg och predikanten derstädes Cad Gustaf Grunddi ett lönetillägg af 1,000 Kronor för den förre och 300 Kronor för den senare,, med iakttagande, hvad Wiberg beträffar, ceiaf, att den honom hittills tillgodokomna provision af arbetsinkomsten och anslag af ljus upphör.

6:o. Skrifmaterialier och expenser, ved, in. in.:

att anslaget härför måtte i anledning deraf, att bestyret med utgifvandet a svensk författningssamling blifvit till justitiedepartementet öfverflyttadt okas med 32,219 Kronor till 62,280 Kronor 71 öre. ^

, och då de i ofvannämnde stater upptagne ålderstillägg ständigt

i exlf tjl1 antal °,ch sammanlagdt belopp samt fördenskull icke kunna på förhand noggrannt bestämmas men, så vidt nu kan beräknas, för år 1877 torde komma att uppgå till högst 55,000 Kronor, föreslår Kongl. Majrt, att ett förslagsanslag till sistnämnda belopp rnåtte i riksstaten näst efter krio-shofratten uppföras under titel: »Ålderstillägg för personalen i justitierevision*expeditionen, rikets hofrätter och krigshofrätten».

8 Kongl. Maj:tt Nåd. Prof. N:o 1 om Statsverket 1876.

Beträffande öfriga under denna hufvudtitel uppförda anslag föreslår Kongl. Maj:t ingen ändring.

Genom bifall till de af Kongl. Maj:t bär ofvan gjorda förslag skulle således andra hufvudtitelns nuvarande ordinarie anslagssumma komma att ökas dels genom förhöjning af anslagen till

justitiekanslersexpeditionen med......................

justitierevisionsexpeditionen med .....................

Svea hofrätt jemte derunder lydande justitie-

stat med .....................................................

Göta hofrätt jemte derunder lydande justitie-

stat med ...............................................................

Hofrätten öfver Skåne och Blekinge jemte derunder lydande justitiestat med...............

Kronor

2,000:

15,950:

63,600:

59,900:

Krigshofrätten med

27,600

3,858

62,112

32,219

50.

50.

Fångars vård och underhåll med....................

Skrifmaterialier och expenser, ved, in. in. med dels och genom uppförande å hufvudtiteln af ett särskild! anslag till ålderstillägg för personalen i justitierevisionsexpeditionen,

rikets hofrätt^* och krigshofrätten med ______

Under förutsättning vidare, att det i statsrådsprotokollet för deri 10 innevarande Januari omnämnda anslag för reglering af domsagorne i Norrbottens län varder under riksdagen äskadt och beviljadt, uppkommer en ytterligare förhöjning af ...

55,000: — 322,240: —

9,000:

eller sammanlagd! Kronor 331,240:

Om dertill lägges hufvudtitelns nuvarande ordinarie

anslagssumma ...........................................................................

kommer hufvudtitelns slutsumma för nästa statsregle-

ringsperiod att utgöra.............................................................

hvaraf förslagsanslagen, med inberäknande af beloppen för indel! ränta och ersättning för indragna räntor,

Kronor 3,390,000: Kronor 3,721,240:

utgöra.

1,804,280:

7 i.

Dessutom äskar Kongl. Magt, under åberopande af förenämnda protokoll öfver justitiedepartementsärenden för den 10 innevarande Januari, att såsom extra anslag för år 1877 måtte under denna hufvudtitel beviljas

a) för fortsatt tillämpning af nu gällande aflöningsstat för justi tiestats-

expeditionen ........................................................................................ Kronor 6,800:

samt till dyrtid still ägg för justitiekanslersexpeditionen............_»_1,500:

Transport Kronor 8,300: —

9 Kong!. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket 1876.

Transport Kronor 8,300: —

och för fångvårdsstyrelsen ........................................................ ® 7,460: —

6) för Nya lagberedningen ..................................... » 40,000: —

c) för fullbordan af kronohäktesbyggnaden i Ystad » 30,000: —

d) för fortsättning af kronohäktesbyggnaden i Sundsvall . ..................................................................................................»_______WfiOto-

Summa extra anslag Kronor 165,760: —

En jemförelse mellan denna hufvudtitel sådan den finnes i 1876 års riksstat upptagen och sådan den nu blifvit af Kongl. Maj:t för år 1877 föreslagen utfaller sålunda:

1876: 1877:

Ordinarie anslag 3,390,000: — 3,721,240. Således ökning 331,240: —

Extra d:o _613,882: so._165,760.___» minskning 448,122: 30.

Summa Kronor 4,003,882: 30. 3,887,000. Således minskning 116,882: 3i>.

Tredje Hufvudtitelii,

innefattande anslagen till Utrikesdepartementet.

De under denna hufvudtitel enligt nu gällande riksstat anvisade summor utgöra:

I. För diplomatiska utgifter:

Departementschefen, Statsministern för Utrikes Ärendena Kronor 24,000: —

Departementets expedition............................................................ » 28,565: —

Ministerstaten................................................................................... » 340,900: —

Militärattachéer............................................................................. B 8,400: —

Skrifmaterialier, expenser och extra utgifter........................ ....41,500: —

Summa Kronor 443,365: —

IT För konsulsstaten:

Departementets expedition........................................■................... Kronor

Konsulernes aflöning, expektanslöner och pensioner......... »

Skrifmaterialier, expenser och extra utgifter........................ 8

Summa Kronor

7,000: — 143,500: — 9,500: —

160,000: —

Bih. till Riksd. Prat. 1876. I Sami. 1 Afd.

10 Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1 om Statsverket 1876.

samt till underhåll af Svenska kronans egendom i Konstantinopel och Svenska kyrkan i London Kronor 6,000, till följd hvaraf hufvudtitelns slutsumma är uppförd med 609,365 Kronor.

På grund af hvad uti här bilagda utdrag af statsrådsprotokollen öfver utrikesdepartementsärenden för den" 3 December 1875 och den 10 Januari 1876 blifvit anfördt, vill Kongl. Maja föreslå:

att nedannärnnda anslag måtte af Riksdagen anvisas att, emot nu gällande redovisningsskyldighet äfvensom med samma rätt till deras användande och under enahanda vilkor som hittills, under nästinstundande statsregleringsperiod utgå, nemligen:

II. Konsulsstaten-

Departementets expedition........................................................... Kronor 7,000: —

Konsulernes aflöning, expektanslöner och pensioner ........ » 143,500: —

Skrifmaterialier, expenser och extra utgifter........................ » 9,500: —

Summa Kronor 160,000: —

samt till underhåll af Svenska kronans egendom i Konstantinopel och Svenska kyrkan i London Kronor 6,000.

Hufvudtitelns slutsumma för ständiga utgifter blifver till följd häraf 609,365 Kronor eller samma belopp, som finnes uppförd t i nu gällande riksstat.

Fjerde Hufvudtitelii,

innefattande anslagen till Landtförsvarsdepartementet.

Under denna hufvudtitel finnes, enligt nu gällande riksstat, till årliga eller ständiga utgifter anvisadt:

penningar .............................................................................. Kronor 9,337,233: 2!>.

indelt ränta och ersättning för indelta räntor............... » 2,096,996: ii.

Transport Kronor 11,434,229

in.

Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1 om Statsverket 1876.

II

Transport Kronor 11,434,229:

indelt tionde och ersättning för indragna tionde anslag » 264,507: 39.

oindelt spanmål, 35,030 kubikfot 1 kanna, a 2 Kronor

10 öre kubikfoten ........................................................... » 73,563: 21.

Summa Kronor 11,772,300: —

Till extra ordinarie utgifter finnas anvisade................. » 6,696,756: 27.

Tillsammans Kronor 18,469,056: 27.

Med afseende å de under 4:de Hufvudtiteln förekommande anslag för årliga eller ständiga utgifter vill Kongl. Maj:t, med hänvisning, för närmare utredning, till de beslut, som finnas antecknade i här bilagda utdrag af det. inför Kongl. Maj:t uti Statsrådet den 10 innevarande månad förda protokoll öfver Landtförsvarsärenden, beträffande regleringen af utgifterna för år 1877 till Riksdagen afgifva följande förslag:

Landtförsvarsdepartementet.

Generalstaben. Enligt det af Riksdagen godkända förslag till generalstabens organisation skall under år 1877 tillkomma 1 kapten, men afgå 1 löjtnant, hvarför skilnaden i aflöning mellan dessa beställningar nu äskas

uppförd å Generalstabens stat med ................. Kronor 1,965: —

Kongl. Maj:t föreslår, att den Generalstaben vid sistlidne Riksdag beviljade löneförbättring uppföres å ordinarie stat med » 76,590: —

Summan af dessa belopp................................................................... 78,555: —

utgör den begärda förhöjningen........................ Kronor 78,555: —

som tillagd nuvarande slutsumma.................... » . 159,970: —

skall öka anslaget till ....................................... Kronor 238,525: —

Generalitetsstaten. Extra löneförbättringsanslagets summa...... 48,265: —

äskas tillagd ordinarie anslaget, hvarigenom detta, nu 76,750 Kronor, höjes till 125,015 Kronor.

Artilleristaben. Äfven detta anslag........... Kronor 6,400: —

föreslås höjd! med det af 1875 års Riksdag å

extra stat beviljade belopp.................................... » 5,800: —

till Kronor 12,200: —

Tillökningen blifver ..................................................................................... 5,800: —

Ofverkornmendantsexpeditionen.

Till beredande åt Kommendanten och l:ste Adjutanten i Öfverkommendantsexpeditionen i Stockholm af lika ersättning för

Transporteras Kronor 132,620: —

12 Kongl, Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket 1876.

tjenstehästar, Maj:t

Kongl.

som den, i detta

anslag

hvilken en

öfrige

Transport Kronor 132,620: officerare bestås, äskar

Till förbättring i Vaktmästarens vid

af... nämnda

ning

Kronor 1,185:

expedition aflöningsförmåner äskas vidare en

anslagstillökning

af

150:

Summa .. Kronor

regementsläkare

................................... Kronor 7,350: —

det att Garnisonsläkaren å Carlsborg den lön och dagaflöning, hvilka åt bestås, föreslår Kongl. Magt

hvilket belopp.............................................................. Kronor 1.335

tillagdt nuvarande anslaget .....................................11 6,015

ökar detta till..........................

Kommendants-stater/. P å må komma i åtnjutande af värfvade arméens

Riksdagen att förhöja detta anslag med

Om till gamla anslaget .......................................... Kronor 15,217: —

lägges nu ifrågasatta tillökning ........................... »___2,260: —

uppkommer en ny slutsumma .............................. Kronor 17,477:

Allmänna Garnisonssjukhuset. Det till förbättring i aflöningen till sjukhusets personal af 1875 års Riksdag beviljade extra anslag

äskas tillagdt nuvarande anslaget...................... Kronor 62,650: —

som med tillökning af dessa............................. »_8,836: 25.

skulle komma att uppgå till ................................ Kronor 71,486: 25.

Militärläkares undervisning. Kongl. Maj:t föreslår Riksdagen att, för upprättande af en årligen återkommande militärmedicinsk lärokurs, under förenämnda titel näst efter anslaget till allmänna garnisonssjukhuset uppföra ett nytt ordinarie anslag till

belopp af............................................................................................................

Pensioner ode Stipendier åt Fältläkare-Corpsen. Den förhöjning i det för detta ändamål å ordinarie stat anvisade anslag, hvilken

sistförsamlade Riksdag å extra stat beviljade med'..........................

äskas uppfördt på ordinarie stat och tillagdt

nuvarande anslaget ............................................... Kronor

som med denna förhöjning................................. _>>

kommer att utgöra ................................................... Kronor

9,650

10,150

19,800

Indelta Arméen.

Kavalleri- odi

Maj:t af

Riksdagen

Infanteri-regementena. för år 1877 äskar

Utom det ett extra

1,335:

2,260: —

8,836:

8,500:

10,150: -

att Kongl. förslagsanslag

Transporteras Kronor 163,701:

25.

13 Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1876.

Transport 163,701: 25.

af 700,000 kronor för den nya löneregleringens tillämpning vid indelta arméen under sagda år, hvilket anslag kommer att längre fram bland öfriga extra anslagsfordringar upptagas, föreslår Kongl. Majrt, att Arméförvaltningen fortfarande medgifves att från Statskontoret under år 1877 få för aflöningens utbetalande till indelta arméen utbekomma nödiga förskott mot ersättning af årets indelta lönetillgångar, när dessa hunnit inflyta.

Kongl. Maj:t föreslår vidare, att aflön i ngsfö r m ån er n a för sqvadronshästläkarne vid indelt regemente eller corps så be-

stämmas :

lön............................................................................ Kronor 800: —

dagaflöning under vapenöfningarne k 1 krona,

beräknad förslagsvis för 60 dagar till.................. » 60: —

portion under vapenöfningarne, hvarjemte nummerlönen bibehålies; och att, vid bifall härtill, de härför nödiga medel må, intill dess ordinarie aflöningsanslag varda för indelta arméen uppförda, få utgå från de anslag, hvarmed likartad aflöning vid indelta arméen nu bestrides.

Indelta Armé em och. Wermlanth Fältjägare- Coips vapenöfning ar. Kongl. Maj:t äskar i detta anslag en förhöjning af ..... 425,000 —

nuvarande anslaget ...................................... Kronor 1,270,000: —

tillsammans med förhöjning.......................... » 425,000: —

kommer att gifva en ny slutsumma af » 1,605,000: —

Värfvade ariuéen.

Lifgardet till häst. Kongl. Magt föreslår, att aflöningen för sqvadronshästläkare vid värfvade arméen må få utgå med

lön................................................................................ Kronor 800: —

beklädnad och portion;

samt att för sådant ändamål hästgardets aflöningsstat må få höjas med 800 kronor.

Kongl. Maj:t föreslår vidare, att de å detta regementes stat uppförda löner, å 450 kronor, för två mönsterskrifvaretjenster, hvilka icke längre äro besatta, må från staten afföras

med 900 kronor. _____

Transport 588,701: 25

14 Kanal. Maj:ts Nåd. Prop. No 1 om Statsverket 1876.

Transport

Slutligen föreslås, att det för tillämpning af ny lönereglering nödiga och af sistlidne riksdag å extra stat beviljade anslag, 56,415 kronor 95 öre, tillägges det ordinarie anslaget.

Om från denna sistnämnda förhöjning............ Kronor 56,415: 95

dragés skilnaden mellan afgående mönsterskrifvare-

löner ........................................................... Kronor 900: —

samt den för sqvadronshästläkarne

äskade tillökning .................................... » 800: —

med .................. 100: —

uppkommer den verkliga anslagsförhöjningen ..................................

Läggas dessa ................................... Kronor 56,315: 95

till anslagets nuvarande belopp.... . » 82,444: 05

blifver nya anslaget......................... Kronor 138,760: —

Husarregementet Konung Curt XV. Till förbättring å 200 kronor i 6 sqvadronshästläkares löneförmåner äskas i anslaget

en förhöjning af ............................................... Kronor 1,200: —

R idare föreslår Kongl. Maj:t, att ett mot innevarande års extra anslag för nya löneregleringens tillämpning svarande belopp............... » 81,914: oo

tillägges anslaget, hvars tillökning således kommer att utgöra

iled gamla anslaget ............................................ Kronor 101,389: no

och denna tillökning.......................................... » 83,114: Ofi

kommer nya anslaget att utgöra ..................... Kronor 184,504: os

Svea Lifgarde. Kongl. Maj:t äskar en tillökning i detta anslag, motsvarande innevarande års extra anslag för löneregleringens tillämpning, således.................................... Kronor 62,668: no,

hvarifrån dock må afgå lönen för eu icke

mera tillsatt mönsterskrifvaretjenst ............... 450: —

då verkliga anslagsförhöjningen blifver................................................

hvilken summa.................................................... Kronor 62,218:09,

sammanlagd med gamla anslaget.................... » 99,493: :o,

gifver såsom slutsumma åt nya anslaget...... Kronor 161,712: !5.

Andra Lifgardet. Ett belopp, motsvarande extra aflöningsanslaget ........................ » 62,668: 69

minskadt med två mönsterskrifvarelöner...... » 900: —

hvilka Kongl. Maj:t föreslår att från regementets stat afföra, .således eu förhöjning af......................................

Transport

588,701: sr».

56,315: 95.

83,114 : 06.

62,218: 09,

61,7 6 8 : 09, 852,118: 64.

Kongl. Maj:t Nåd. Prof. N:o 1 om Statsverket 1876.

15 Transport 852,118: 46.

äskas af Kongl. Maj:t i detta anslag, som

nu utgör ................................................................. Kronor 98,908: it,

och med föreslagna förhöjning....................... » 61,768: (in.

kommer att uppgå till ....................................... Kronor 160,677: i;,.

it erullande Fältjägnre-Corps. Kongl. .Maj:t föreslår, att till förhöjning i aflöningen för korporaler, vice-korporaler, spel och jägare vid Corpsen, på sätt det vidfogade statsrådsprotokollet närmare utvisar, måtte af Riksdagen beviljas eu tillökning i

detta anslag af .................................................. Kronor 17,220: —

samt att till musikens underhåll vid Corpsen uppföres å staten ................................... » 1,000: —

hvarjemte det extra löneregleringsanslaget... » 46,084: —

äskas tillagdt det ordinarie anslaget, i hvilket hela förhöjningen således kominer att

utgöra...............'............................................................................................ 64,304: —

Detta belopp.......................................................... Kronor 64,304: —

skulle höja det äldre anslaget ................... » 69,490: jo.

till ........................................................................... Kronor 133,794: no,

hvilket anslag Kong!. Maj:t föreslår må få, i likhet med öfriga ordinarie anslag i allmänhet, utan inskränkning till visst år utgå.

Svea, träta och Wendes Artilleriregementen. För beredande af reseunderstöd för ytterligare två artilleriofficerare årligen äskar Kongl. Maj:t förhöjning i detta anslag med 6,000 kronor.

Under förutsättning, att Riksdagen för upprättande af 'Paneberge ammunition^ fabrik, så organiserad som det vid protokollet fogade förslag till stat närmare utvisar, å Arméförvaltningens Artilleridepartements andel i anslaget till försvarsverket till lands i allmänhet dels beviljar en förhöjning af 10,880 kronor, dels öfverflyttar från Intendentsdepartementets andel i samma anslag 2,120 kronor, vill Kongl. Maj:t, med indragning af Fyrverkare-corpsen i mån af manskapets afgång och under vilkor att kostnaden för Fyrverkare-corpsen under indragningstiden må från anslaget till försvarsverket till lands i allmänhet bestridas, föreslå Riksdagen, att minskning må ega rum i följande anslag, nemligen:

i anslaget till Svea, Göta och Wendes Artilleriregementen

med ....................................................................... Kronor 7,795: no,

Transport 916,422: eu

16 Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 1, om Statsverket 187b.

Transport

samt i anslaget till mathållning vid garnisonsregementena med, i rundt tal, *3,000 kronor.

Kongl. Maj:t föreslår vidare Riksdagen att anvisa den femte sjettedel!! af de för Reservartilleriets fortgående utveckling beviljade medel med 5,212 kronor 50 öre.

Slutligen föreslår Kongl. Maj:t, att reservationsanslaget till Svea, Göta och Wendes Artilleriregementen ökas med det be-

lopp

Kronor 348,575: so,

som svarar mot innevarande års extra aflöningsanslag.

De å detta anslag föreslagna förhöjningar utgöra således:

till resestipendier.............................................. Kronor 6,000:

» reservartilleriet.......................................... 8 5,21 50-

» nya aflöningen........................................... » 348,575: to.

359,787: oo. 7,795: oo.

Kronor

745,973: in. 351,992: so.

tillhopa Kronor

hvarifrån bör dragas Fyrverkare-corpsens

anslag....................................................................

då slutliga anslagsförhöjningen blefve Om till det nuvarande anslaget ..........

lägges tillökningsbeloppet ...................... .........

blifver anslagets slutsumma......................... Kronor 1,097,965: 49.

J[urinregementet. Kongl. Maj:t föreslår Riksdagen, att detta anslag måtte få äfven under år 1877 utgå såsom »förslagsanslag högst» att, i den mån det genom Marinregementets indragning redan kan vara eller blifva disponibelt, användas för underhåll af garnison i Carlskrona.

Fortifikationen. I detta anslag föreslår Kongl. Maj:t följande förhöjningar:

till underhåll af krigsbryggekipager ..... Kronor

tillökning af expensmedel.......................... 8

den af sistlidne Riksdag å extra stat för löneregleringen beviljade summa.

4,500: - 1,000: —

48,05 5 : 73.

53,555: 73. 199,6 5 6 : 27.

tillsammans Kronor

Denna summa.................................................. ®

jemte nuvarande anslag................................... »______

angifva anslagets nya slutsumma ............. Kronor 253,212: —

På skäl, som i statsregleringsprotokollet angifves, föreslår Kongl. Maj:t, att beloppet af det under detta anslag inbegripna

Transport

916,422: 64.

351,9 9 2 : 30.

53,555: 73.

1,321,970:67.

17 Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 1 om Statsverket 1876.

Transport 1,321,970: 67.

anslaget till fortifikationens praktiska öfningar angifves till

13,000 i stället för 10,000 Kronor.

Värfvade garnisonstruppernas rekrytering. Kongl. Maj:t föreslår Riksdagen, att af det till bestridande af rekryterings- och aflöningskostnaderna för manskapet vid 2:dra Sappörkompaniet af 1875 års Riksdag beviljade extra anslag 10,314 kronor, hvilket bör å ordinarie stat öfverflyttas, måtte få detta anslag till-

läggas ett belopp af................................................................................

Detta anslag, som nu utgör........................... Kronor 70,000: —

skulle med ofvan äskade förhöjning ......... »__1,214: —

komma att utgöra ............................................. Kronor 71,214: —

Värfvade garnisonstruppernas aflöning. Af extra anslaget till 2:dra Sappörkompaniets rekrytering och aflöning 10,314 kronor, deraf 1,214 kronor äskats öfverförda å rekryteringsanslaget,

föreslår Kongl. Maj:t återstoden ............................................................

tillagd detta anslag med................................. Kronor 540,000: —

hvilket med sådan tillökning........................ «_9,100: —

koinme att uppgå till ......................................... Kronor 549,100: —

Vidare föreslår Kongl. Maj:t Riksdagen, att till bestridande af ökade utgifter under åren 1876 och 1877 såväl för värfningskostnader och städja vid garnisonsregementena i allmänhet, som till arfvoden åt batterihandtverkare vid artilleriet, allt på sätt statsregleringsprotokollet närmare utvisar, måtte få användas ej allenast de under sistnämnda två år uppkommande besparingar å anslaget till aflöning åt värfvade garnisonstrupperna utan äfven den behållning, som å samma anslag för innevarande år möjligen kan uppstå, sedan de å anslaget redan anvisade utgifter blifvit bestridda.

Remontering och skoning in. in. för värfvade kavalleriets, artilleriets och foHifikationstruppernas hästar. För att bereda förhöjning i remonterings- och skoningsanslaget åt Svea Artilleriregemente äskar Kongl. Maj:t, att detta anslag ökas

med ........................................................................ Kronor 8,280: —

samt för beredande af likhet i medikamentspenningarnes belopp vid artilleriregementena ........................................................ »_121:

tillsammans Kronor..........................

Transport

1,214: -

9,100: —

8,401: — 1,340,685: 67.

3 Bill. till Riksd. Prof. 1876. 1 Sami. 1 Afd.

18 Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket 1876.

Transport 1,340,685: 67.

Dessa........................................................................ Kronor 8,401: —

tillagda nuvarande anslaget .......................... » 90,242: 75.

gifva slutsumman............................................... Kronor 98,643: 75.

Mathållning för manskapet vid garnisonsregementena. I detta

anslag....................................................................... Kronor 1,087,000: —

föreslår Kongl. Maj:t, i öfverensstämmelse med hvad vid fråga om Fyrverkare-corpsens indragning blifvit yttradt, en minskning af..................................................................• »_ _3,000: —

hvarefter det skulle komma att utgöra...... Kronor 1,084,000: —

Be vänligen.

Gotlands nationalbeväring. Kongl. Maj:t föreslår, att anslaget, för beredande af dagaflöning åt Regementsläkaren, ökas med ................................................ Kronor 1,460: —

Transport

57,761: 50.

5,160: -

11,220: —

1,414,827: 17.

Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. No 1, om Statsverket 1876.

19 Materielen.

Transport 1,414,827: 17

75,000:

10,880:

Försvarsverket till lands i allmänhet eller Armé förr ältning ens .Departement. Kongl. Maj:t, som för upprättande af Mariebergs Ammunitionsfabrik föreslår, att från Intendents-departementets andel i detta anslag öfverflyttas till Artilleri-departementets andel 2,120 kronor, äskar, på sätt statsregleringsprotokollet närmare utvisar, följande förhöjningar i detta anslag:

Ä Artilleridepartementets andel i allmänhet .................................................................... Krom

för Mariebergs ammunitionsfabrik............... »

de af sist församlade Riksdag å extra stat beviljade förhöjningar, nemligen:

i anslaget till- nybyggnader och underhåll af fästningarne in. in.................................. »

för ökade munderingsunderhållskostnader

vid värfvade arméen............................................ »

för Ökad slitningsersättning åt beväringsmanskapet för s. k. småpersedlar..................... »

för underhåll af klädesbyxor och kalsonger åt beväringsmanskapet.................................. »

för underhåll af beklädnads-, remtygsoch utredningspersedlar vid 2:dra sappör-

kompaniet................................................................. »

det förut under en följd af år på extra stat uppförda anslaget till beväringens beklädnad ...... »

samt slutligen de för tillökning i underofficerares beklädnadsersättning nödiga medel .......................................................................... »

tillsammans.............

Med dessa förhöjningar ............................ Kronor

kommer anslaget, som nu uppgår till......... »

att utgöra ....................................................

25,000: - 49,080: - 19,050: — 16,000: -

10,467: -

189,000: -

29,191: —

423,668: — 1,509,268: or.

Salp eter uppköp.

nu är uppfördt till.

minskas med.............

till .............................

........................................ Kronor 1,932,936: 07.

Kongl. Maj:t föreslår, att detta anslag, som

423,668: -

Transport 1,838,495:,!?

/

20 Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1 om Statsverket 1876.

Transport Kronor 1,838,495: \i.

Ved och ljus vid fästnings- och garnisonsorter. I detta anslag äskar Kongl. Maj:t en förhöjning af ........................... Kronor 10,000: -—

hvarigenom detsamma, nu 33,000 kronor, skulle komma att uppgå till 43,000 kronor.

Diverse anslag.

o

Ålder stillugg. Kongl. Magt föreslår, att för beredande af ålderstillägg åt dertill berättigade löntagare å 4:de hufvudtiteln uppföres, näst efter anslaget till durchmarchekostnader, ett

nytt förslagsanslag med titel: ålderstillägg, till belopp af........... 1,500: —

Skrifmaterialier och expenser, ved no in. för Departementets kansliexpedition.

Kongl. Maj:t föreslår, att detta förslagsanslag, som nu utgör ........................................... Kronor 2,808: 42.

ökas med .................................................................... » 204: 83. 204: 83.

till ............................................................................... Kronor 3,013: 25.

Summan af äskade tillökningen

•i ordinarie anslag utgör således............................................ Kronor 1,850,200: —

om härifrån afdrages föreslagna nedsättningen i anslaget till mathållning för manskapet vid

garnisonsregementena ....................................... Kronor 3,000: —

i anslaget till* salpeteruppköp .......................... » 50,000: —

tillsammans Kronor 53,000: — kommer verkliga tillökningen å hufvudtitelns ordinarie anslag

att uppgå till ........................................................................... Kronor 1,797,200: —

Om härtill läggas de nuvarande ordinarie anslagen, tillhopa........................................................................................ » 11,772,300: —

kommer de ordinarie anslagens slutsumma att utgöra ... Kronor 13,569,500: —

Beträffande härefter de Landtförsvarsdeparteinentets behof, för hvilka tillfälliga eller extra anslag erfordras, finner Kongl. Maj:t, på grund af hvad enligt åberopade statsrådsprotokoll öfver landtförsvarsärenden för den 10 dennes blifvit rörande extra statsregleringen utredt och upplyst, sig föranlåten att, med hänvisning till förslagen i samma statsrådsprotokoll, af Riksdagen i Nåder äska för år 1877 följande anslag:

Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1 om Statsverket 1876. departementets kansliexpedition.......................... Kronor

1. Till

2. Till arméförvaltningen,

ig

Kronor 19,240: — » 3,250: —

dyrtidstillägg tillfällig löneförbättrin

3. För genomförande af nya löneregleringen vid indelta arméen år 1877, förslagsanslag ...............................................................

4. Till bekostande af underofficerares portion under vapen-

öfningar.......................................................................................................

5. Artill erib eko f:

8. Generalstabens Topografiska Äfdelnings arbeten ..............

9. Officerares anställning i utländsk krigstjenst......................

10. Skarpskytteväsendets och skjutskicklighetens befrämjande

11. Byggnadsbehof:

för Svea Lifgarde för Kavalleriets underbefälskola...............

12. För Arméens ackordsamortering

Kronor

6,900: -

22,490: - 700,000: - 55,000: -

585,743:

646,367:

75,000: —

100,000: -

372.000 75,000

9,000

175,000:

185,000:

Summa Kronor 2,932,500: —

En jemförelse mellan denna hufvudtitel sådan den finnes i 1876 ars riksstat upptagen och sådan den nu blifvit af Kong].>Maj:t för år 1877 föreslagen utfaller sålunda:

O

22 Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket 1876.

1876: 1877:

Ordinarie anslag 11,772,300: — 13,569,500 således ökning 1,797,200: —

Extra _» 6,696,756:27. 2,932,500 » minskning 3,764,256: s:.

Summa 18,469,056: 27. 16,502,000 således minskning 1,967,056: 27.

Femte HiifVudtiteln,

innefattande anslagen till Sjöförsvarsdepartementet.

Under denna hufvudtitel finnes, enligt nu gällande Riks-Stat, till årliga

eller ständiga utgifter anvisadt:

i penningar ................................................................................. Kronor 4,536,086: 02,

i indelt ränta och ersättning för indragna räntor............»_81,513: 98,

tillsammans Kronor 4,617,600: —

I afseende dels å föreslagen lönereglering för Kongl. Flottan, dels ock å 5:te hufvudtitelns anslag i öfrigt till årliga eller ständiga utgifter, vill Kongl. Maj:t i öfverensstämmelse med de beslut, som finnas antecknade i här bilagda utdrag af de inför Kongl. Maj:t i Statsrådet den 10 December nästlidna år samt den 10 innevarande Januari förda protokoll öfver Sjöförsvarsärenden, till Riksdagen afgifva följande förslag.

1. Hvad först beträffar löneregleringen och dermed i sammanhang stående frågor föreslår Kongl. Maj:t:

att den lönereglering för Flottans officers-, underofficers- och sjömanskorpsen samt kleresi-, läkare-, maskinist- och handtverksstater, hvilken finnes framställd i det vid sistnämnda protokoll fogade memorial angående löneregleringen med dertill hörande förslagsstater, gillas och antages; samt att dervid måtte beslutas,

att Kongl. Flottans läkarestat ökas med två förste bataljonsläkare;

att de löntagare vid ifrågavarande korpser och stater, som äro försedde med ovilkorlig fullmakt, skola ega att vid sina nu varande aflöningsförmåner qvarstå, såvida de ej sjelfve önska att på ny stat ingå;

att hvarje officer och underofficer, som ingår på den nya staten, skall, då han uppnått den lefnads- och tjensteålder, som berättigar honom till full pension jemte fyllnadspension, vara förpligtad att ur tjensten afgå, Kongl. Maj:t dock obetaget att, med den pensionsberättigades medgifvande, låta med afskedet anstå, derest och så länge han pröfvas kunna i tjensten gagna det allmänna.

23 Kongl Maj:ts Nåd. Prof. No 1 om Statsverket 1876.

Vidare föreslår Kongl. Maj:t:

att för löneregleringens genomförande må

d®ls_ få användas det under titeln ”Aflöningsstaterna vid Flottans stationer . i Riksstaten uppförda anslag, hvilket nu utgör 1,155,454 kronorsamt till samma anslag öfverföras:

från anslaget till Departementets Kommandoexpedition.................. 3 500

från anslaget till Förvaltningen af Sjöärendena ..................................... 5 650^

samt från anslaget till Flottans nybyggnad och underhåll ..................... 39^960,

, .c „ , . Summa Kronor 49,110.

men aentran afföras för att bland diverse anslag under särskild titel

Skeppsgosseskolan” upptagas.................................................. _ 5 280

hvarigenom förstnämnda anslag kommer att ökas med och således för år 1877 utgöra 1,199,284 kronor,

43,830,

^dels ett nytt anslag å 66,340 kronor, att för regleringens genomförande 1 man af behof användas, uppföras å extra stat för år 1877.

Och hemställer Kongl. Maj:t derjemte:

att anslaget till aflöningsstaterna vid Flottans stationer må uppföras under förändrad titel Aflöning till Flottans korpser och stater”.

. Vidkommande regleringen i öfrigt under denna hufvndtitel vill Kono-] -VI ap t föreslå, beträffande ö '

Kansli-expeditionen,

2. att for tillämpning under 1877 af enahanda aflöningsstat, som för innevarande ar ar för expeditionen fastställd, må på extra stat anvisas ett belopp af 2,200 kronor, deraf dock 1,600 kronor kommer att utgå endast 1 den man hinder för den af. Kongl. Maj:t med Riksdagen beslutade förändrade reglering af tjensterna inom expeditionen förefinnes;

Kommando-expeditionen,

3. att, under förutsättning af bifall till ofvan framstälda löneregleringstörslag, anslaget till denna expedition från sitt nuvarande belopp, 4,250 kronor, minskas med 3,500 kronor eller till 750 kronor-

Förvaltningen af Sjöärendena,

4. att, under enahanda förutsättning, ningen af Sjöärendena minskas med 5,650 kr belopp, 34,050 kronor, till 28,400 kronor;

ordinarie anslaget till Förvaltonor, eller från sitt nuvarande

24 Kongl. Maj tis Nåd. Prof. N:o 1 om Statsverket 1876.

5. att såsom dyrtidstillägg år 1877 åt detta embetsverks civile embetsoch tjensteman må på extra stat anvisas ett belopp af 5,060 kronor;

Sjökrigsskolan,

6. att för tillämpning af ny arfvodesstat för Sjökrigsskolans lärare, anslaget för denna skola må förhöjas till 31,040 kronor eller

med .............................................................................................. Kronor 6,320: —

att lärare i icke militära ämnen vid Sjökrigsskolan må, i likhet med hvad som är lektorer vid statens elementarläroverk förunnadt, erhålla rätt till arfvodestillökning hvart femte år i tjugo års tid men endast till belopp af 250 kronor hvarje gång, såvida arfvodet för det eller de ämnen, i hvilka han är lärare, uppgår till 1,000 kronor eller derutöfver;

Ålder stilla gg,

7. att för beredande af tillgång till ålderstillägg, i enlighet med faststälda stater, åt Kongl. Flottans Mariningeniörs- och Civilstater samt lärare vid Sjökrigs- och Skeppsgosseskolan må under titel ”Ålderstillägg” uppföras ett anslag af förslagsanslags

natur till belopp af ................................................................... Kronor 21,650:

Flottans nybyggnad och underhäll,

8. att detta anslag ökas med 162,850 kronor eller, för

slutsummans jemnande med.................................................... Kronor 162,915: is.

men derifrån öfverflyttas, i enlighet med hvad

ofvan föreslagits, till titeln ”Aflöning för Flottans

korpser och stater”............................................. Kronor _39,960:

122,955: is.

i följd hvaraf, om till denna summa lägges ifrågavarande anslags nuvarande belopp ............ Kronor 958,044: s?.

anslaget till flottans nybyggnad och underhåll bör uppföras med...................................................... Kronor 1,081,000:

Båtsmäns förseende med kojer och täcken,

9. att, under förutsättning af bifall till det i näst föregående punkt framstälda förslag, anslaget till båtsmäns förseende med kojer och täcken, 13,500 kronor, ur Riksstaten uteslutes;

Båtsmäns beklädnad,

10. att kostnaden för beklädnaden för det manskap, som uppsättes i stället för de i följd af Nådiga Brefvet den 10 Maj

1872 vakante båtsmansnummer i Blekinge och Södre Möre_

Transport 190,885: 18.

25 Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1 om Statsverket 1876.

Transport 190,885: 18.

härad i Kalmar län, må utgå af anslaget till båtsmäns beklädnad ;

Beklädnad åt Matroser och Skeppsgossar,

11. att det för detta ändamål nu i Riksstat upptagna belopp af 55,164 kronor 60 öre må höjas med.................... Kronor 33,835: 40,

och alltså uppföras med 89,000 kronor.

Skeppsg osse skolan.

12. att det från anslaget till aflöning för Flottans korpser och stater affärda, för tillämpning af den, Statsrådsprotokollet den 10 innevarande månad bilagda förnyade lönestat för rektor och lärare vid Skeppsgosseskolan, till 5,280 kronor upptagna belopp må, under rubriken ”Diverse anslag”, i Riksstaten uppföras såsom ett särskildt anslag under titel ”Skeppsgosseskolan.”

Natur a-underhåll,

13. att, på det underofficerarne vid Flottans rnaskinist-

och handtverksstater må komma i åtnjutande af naturaportion, äfvensom i anseende till stigande pris å proviantartiklar, anslaget till natura-underhåll må höjas med ....................... Kronor 16,450: —

hvarigenom anslagets nuvarande belopp 436,000 kronor, ökas

till 452,450 kronor;

Spanmåls-upphandlings- och bagerikostnader,

14. att, för den händelse det i nästföregående punkt framstälda förslag bifalles, det under titel ”Spanmåls-upphandlingsoch bagerikostnader” uppförda anslag, för innevarande år upptaget till 16,450 kronor, må ur Riksstaten uteslutas;

Skrifmaterialier och expenser, ved in. in. för Chefens för Flottans Militär-personalexpedition,

15. att under denna titel må i Riksstaten uppföras ett

förslagsanslag af ......................................................................... Kronor 2,500: —

Lots- och fyr-inrättningen med lifräddningsanstalterna,

16. att det till Lots- och fyr-inrättningen med lifräddnings-

anstalterna uppförda penningeanslag måtte upptagas till ena-_

Transport

243,670: 58.

4 Bill. till Riksd. Prof. 1876. 1 Sami. 1 Afä.

26 Kongl. Maf.ts Nåd. Krog. N:o 1 om Statsverket 1876.

Transport 243,670: 58. banda belopp, hvartill inkomsten af titeln ”Fyr- och båkmedel” beräknats eller 800,000 kronor och följaktligen anslaget, med inberäknande af deri ingående ränta, utföras med 800,460 kronor; hvarvid Kongl. .Maj:t tillika förutsätter, att de å inkomsttiteln ”Fyr- och båkmedel” uppkommande öfverskott få användas för de med berörda anslag afsedda ändamål;

Under visning sanstalter för sjöfart,

17. att, i afvaktan på pröfning af särskilde komiterades

framställning om reglering af' undervisningen i rikets Navigationsskolor, det under denna titel i riksstaten uppförda anslag 75,800 kronor må upptagas med ett förslagsvis beräknadt förhöj dt belopp af............................................................................ Kronor 10,000: —

eller till 85,800 kronor.

18. 1 afseende å de i Riksstaten för innevarande år under femte hufvudtiteln uppförda anslag, i hvilka ändring icke blifvit här ofvan föreslagen, har Kongl. Maj:t, beträffande anslagsbeloppen, ej att göra annat förslag än att, för jemnande af hufvudtitelns slutsumma, förslagsanslaget till skrifmaterialier och expenser, ved m. m. för departementets expeditioner förhöjes från

2,227 kronor 60 öre till 2,307 kronor 2 öre eller med...................79: 42

Kronor 253,750:-—-

Om härifrån afdragas de anslag, som föreslagits att ur Riksstaten afföras, nemligen

Båtsmäns förseende med kojer och täcken...... Kronor 13,500: —

Spanmålsupphandlings- och bagerikostnader... » 16,450: — 29,950: —

Kommer verkliga tillökningen å hufvudtiteln att uppgå

till ................................................................................................... Kronor 223,800: —

och då detta belopp tillägges nu gällande Riksstat^ slutsumma

för femte hufvudtiteln................................................................. Kronor 4,617,600: —

så erhålles det belopp................................................................ Kronor 4,841,400: —

hvartill femte hufvudtiteln, enligt Kongl. Maj:ts förslag, skulle för år 1877 uppgå.

19. Vidare vill Kongl. Magt, på det anslagen å hufvudtiteln må ordnas på det sätt och under sådana rubriker, som genom sitt innehåll äro egnade att lätta öfversigten af hufvudtiteln i dess helhet, föreslå Riksdagen att, vid

27 Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1 om Statsverket 1876.

uppgörande af ny Riksstat för femte hufvudtiteln, upptaga de ordinarie anslagen under de rubriker och titlar, samt i den ordning som finnas angifna uti det förslag till uppställning af hufvudtiteln, hvilket är Statsrådsprotokollet för den 10 innevarande Januari vidfogadt.

förslag

afseende å särskilda anslag

eller

till

extra ... Kronor

Förutom de

bär ofvan framstälda och hvilka anslag uppgå vill Kongl. Maj:t härmed föreslå Riksdagen att anvisa:

20. till fortsättning: af dockbyggnaden vid galérvarfvet

anslag,

som blifvit 73,600: —

ar

för

anskaffning

Stockholm att

21. till

erforderliga beloppet

22. till anskaffning

23. till minmateriel.................................

24. samt till byggande af krigsfartyg

utgå af redan beviljadt anslag, Kronor af ny lokal för Sjökrigsskolan, det der-

135,000:

af artillerimateriel.

25. Slutligen och då, enligt hvad Statsrådsprotokollet af den 10 innevarande Januari närmare utvisar, för ordnande af lokal för underbefäls- och förberedande skolorna i Carlskrona samt derinvid belägna plans dränering in. in. år 1877 erfordras 40,000 kronor, för tillbyggnad af exercishuset vid Stockholms station 25,000 kronor samt för anskaffning af ny pumpmaskin till gamla dockan i Carlskrona 40,000 kronor eller tillhopa 105,000 kronor;

så har Kongl. Maj:t, vid det förhållande att å anslaget till båtsmäns förseende med kojer och täcken, hvilket föreslagits att ur Riksstaten uteslutas, behållningar uppstått, beräknade till omkring sistnämnda summa, velat, i stället för att för ändamålet begära särskildt extra anslag, föreslå Riksdagen att för ändamålet må användas ifrågavarande behållningar, dock ej till högre belopp än 105,000 kronor.

En jemförelse mellan denna hufvudtitel, sådan den finnes i 1876 års Riksstat upptagen och sådan den af Kongl. Maj:t nu är föreslagen, utfaller på följande -sätt:

28 Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket 1876.

1876: 1877:

Sjette Hufvudtiteln,

innefattande anslagen till Civildepartementet.

Nu gällande riksstat upptager för denna hufvudtitel:

Penningar................................................................................................... 12,884,622: 9».

Indelt ränta och ersättning för indragna räntor........................... 174,581:

Indelt tionde och ersättning för indragna tiondeanslag............... 12,407: (H.

Oindelt spanmål 9,327,5 kubikfot till värde förslagsvis å 2

kronor 10 öre kubikfoten........................................................•..... 19,587: 75.

Summa Kronor 13,091,200: —

Enligt närlagda den 10 innevarande månad öfver Civildepartementsärenden förda protokoll föreslår Kongl. Maj:t Riksdagen beträffande:

1:0 Departementet* Expedition Extra anslag. Ordinarie anslag, att för fortsatt tillämpning af den vid 1874 års riksmöte bestämda aflöningsstat för Civildepartementets Expedition utöfver det för närvarande på ordinarie stat för Expeditionen uppförda anslag, 46,200 kronor, på extra stat för år

1877 anvisa ....................................................................... 20,800:--

*

2:o Kommers-Kollegium,

att dels medgifva att Advokatfiskalsbefattningen må indragas, samt att de lönebelopp, som äro i stat anvisade ej mindre för Advokatfiskalstjensten, än äfven för andra ledigblifvande befattningar inom Kollegiet, i afseende hvarå indragning synes kunna ega rum eller förändring böra vid-

Transport 20,800: — .

29 Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. No 1 om Statsverket 1876.

Transport

tagas, må intill slutet af det år, för hvilket ny statsreglering nu förestår, få, i den mån de för bestridande af göromålen inom Kollegiet kunna finnas erforderliga, af Kongl. Maj:t för ändamålet disponeras;

dels, på det Kongl. Maj:t må komma i tillfälle tilldela Kommers-Kollegii ledamöter och dess med statsmedel aflönade embets- och tjensteman, med undantag af Advokatfiskal, tillfällig' löneförbättring under år 1877 till samma belopp som för innevarande år beviljats, anvisa på extra stat............................................................................

dels ock likaledes på extra stat för år 1877 anvisa såsom tillfälligt lönetillägg för fyra bergmästare, som sakna boställe, och tre tjensteman vid Sala silfververk tjugo procent å de till dem utgående löner, eller tillsammans.................................

Extra anslag.

20,800:

Ordinarie anslag.

9,400: —

2,420: —

3:o Statistiska Tabellkommissionen,

att dels för beredande af tillgång till de Aktuarierna vid Statistiska Centralbyrån tillkommande ålderstillägg höja anslaget till »aflöningsmedel för Statistiska Centralbyrån» från 15,400 kronor till 16,400 kronor eller med 1,000 kronor;

dels för tillfällig förbättring under år 1877 af Chefens för nämnda byrå och öfrige tre dervid anställde embetsmäns löner, hvarje lön med 20

procent, anvisa på extra stat ....................................... 3,000: —

dels höja reservationsanslagen Hill bibliotliekets underhålland ev och »till det officieia statistiska tryckets, det förra från 1,000 kronor till 1,500 kronor och det senare från 5,000 kronor till 10,000 kronor;

dels ock för utarbetande och utgifvande af statistiska redogörelser öfver kommunernas finanser och fattigvård till Kongl. Maj:ts förfogande för år 1877 på extra stat anvisa ett förslagsanslag af 10,000: —

Transport 45,620: —

30 Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1 om Statsverket 1876.

Extra anslag.

Transport 45,620: -

kommande i händelse af bifall till dessa framställningar ordinarie anslaget till Statistiska Tabellkommissionen att höjas från 32,400 kronor till 38,900 kronor eller med ..............................................

4:o Landtmäteristaten,

att på extra stat för år 1877 bevilja dels såsom tillfällig löneförbättring åt Sekreteraren, Öfveringeniören, Fiskalen, Aktuarien, tre Ingeniörer och två Amanuenser vid L an dt in ä t e ris tv r e 1 s e n med 20 procent äfvensom till förhöjning med 50 procent af anslagen för skrifvarebiträden och gratifikationer tillsammans ................................................. 5,200: -

dels ock såsom tillfällig löneförbättring åt hvarje af de 24 förste Landtmätarne i länen med 20 procent, tillsammans .......................................................... 8,640: -

5:o Rikets Ekonomiska Kartverk,

att utöfver det å Sjette Hufvudtiteln för närvarande för Rikets ekonomiska kartverk uppförda ordinarie anslag 6,000 kronor under samma Idufvudtitel på extra stat för år 1877 anvisa till fortsättande af de ekonomiskt-geografiska kartarbetena i Norrbottens län 30,000 kronor och af de ekonomiska kartearbetena i ofri ga delar af riket

45,000 kronor, eller tillsammans................................. 75,000: -

6: o Of ver stat h odlare e• mbetet,

att, på det Kongl. Maj:t må komma i tillfälle att för år 1877 bevilja tillfällig löneförbättringåt Konungens Fogat till belopp af 500 kronor samt åt Underståthållaren, Sekreteraren och Kamereraren, Aktuarien, hvarje af de två Notarierna, Kammarskrifvaren och Sekreterarens Kanslist med 20 procent af hvarderas lön äfvensom höja anslaget för aflönande af vakt- och exsekutionsbetjenin-

Transport 134,460: -

Ordinarie anslag.

6,500: —

6,500:

Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket 1876.

31 Extra anslag.

Transport 134,460: —

gen likaledes med 20 procent, på extra stat för

år 1877 anvisa................................................................ 5,250: —

7:o Landsstaterna i länen

att, på det Kongl. Maj:t må blifva i tillfälle att lämpligen höja lönerna för de svagast afiönade

Landssekreterarne, Landskamrerarne och Landträntmästarne, till Kongl. Maj:ts förfogande på extra stat för år 1877 anvisa enahanda belopp som

för innevarande år eller för Landssekreterarne...... 8,000: —

för Landskamrerarne............... 8,000: —

och för Lanträntmästarne.............................................. 9,600: —

att, för tillfällig löneförbättring åt Länsnotarier, Landskanslister, Länsbokhållare, Landskontorister och Länsmän för år 1877, till Kongl.

Maj:ts förfogande för samma år bevilja ett extra

anslag af ........................................................................... 150,000: —

samt att för höjande af den 319 Länsmän tillkommande hyresersättning med 50 kronor för hvarje bevilja för år 1877 ett extra anslag af...... 15,950: —

att, såsom tillfällig löneförhöjning för 117 Kronofogdar och 1 Expeditionskronofogde, bevilja ett extra anslag för år 1877 af 20 procent å sammanräknade beloppet af bemälde tjenstemäns kontanta löner och forsellönsersättningar

med......................................................................................... 53,326: eu

att, för beredande under år 1877 af tillfällig löneförhöjning åt Häradsskrifvarne, till antalet 117, med 20 procent å de till dem utgående löner och forsellönsersättningar, å extra stat för nämnda år anvisa ett lika belopp som för innevarande år, eller 34,289: w att, för beredande af tillgång till den ersättning, som efter stadgade grunder tillkommer åtskilliga landsstatstjenstemän för boställen, hvilkas indragning i nåder beslutits, höja det kontanta anslaget med det sammanräknade belopp, hvartill berörda ersättning utgår, eller med 1,136 kronor;

Transport 418,876: —

Ordinarie anslag.

6,500: —

6,500: —

32 Kongl. Naj:ts Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket 1876.

Extra anslag.

Transport 418,876: -

samt minska indelta ränteanslaget med det belopp, hvartill räntorna för nämnda boställen varit i stat beräknade, utgörande tillsammans 159 kronor; kommande, i händelse af bifall till denna framställning, ordinarie anslaget i penningar till landsstaterna i länen, hvilket för innevarande år utgör 1,114,400 kronor 15 öre, att för år 1877

höjas till 1,115,536 kronor 15 öre, eller med......

hvaremot värdet af »inclelt ränta och ersättning för indragna räntor» 150,440 kronor 56 öre minskas med 159 kronor och således nedgår till 150,281 kronor 56 öre;

att till Kong!. Maj:ts förfogande för år 1877 ställa ett extra anslag af 40,000 kronor att under samma år användas dels till aflöning och underhåll af särskild polisstyrka å landet i de orter, der sådan kan af förhållandena påkallas, och dels till belåningar för gröfre brotts upptäckande samt förbrytares efterspanande eller gripande .................. 40,000: ■

8:o Statens jernvägstrafik,

att dels bevilja General-Direktören och Chefen vid Statens jernvägstrafik tillfällig löneförbättring för är 1877 att med 1,000 kronor utgå af trafikmedlen, dels höja det till utgående från trafikmedlen förslagsvis beräknade anslaget till statens jernvägstrafik från det för innevarande år af riksdagen dertill uppförda belopp af 10,000,000 kronor till 11,055,000 kronor eller med ........................

9:o Skiften och Af rittringar,

del, i likhet med hvad för sistlidet och innevarande år egt rum, att för år 1877 bevilja förhöjning' i årsarfvodet- för de i Kopparbergs län anställde 18 storskifteslandtmätare med 400 kronor till hvarje samt i styresmannens för storskiftesverket årsarfvode likaledes med 400 kronor; att_

Transport 458,876:

Ordinarie anslag.

6,500: —

1,136: —

1,055,000: —

1,061,636: —

33 Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket 1876.

Extra anslag.

Transport 458,87G: —

medgifva, det de belopp, hvarmed afvittringslandtmätarnes i Westerbottens och Norrbottens län inkomster af tjensten under år 1877 kunna komma att understiga 2,500 kronor för yngre afvittringslandtmätare och 3,000 kronor för de afvittringslandtmätare, som på grund af ålder i tjensten enligt gällande taxa åtnjuta arfvodesförhöjning, må afvittringslandtmätarne godtgöras och af anslagen till storskiftes- och afvittringsverken utgå; att för år 1877 åt föredragandena af afvittringsärenden i Westerbottens och Norrbottens län samt till skrifhiträde åt dem bevilja en tillökning af 400 kronor i det åt hvarje af dem anslagna belopp; och att bevilja tillfällig tillökning i styresmannens vid afvittring» verket i Westerbottens län årsarfvode för år 1877 med ett belopp af 200 kronor;

dels ock att, enär det belopp, som i händelse af bifall härtill erfordras ej mindre till betäckande af uppkommen brist i tillgängliga medel föi- storskiftes- och afvittringsarbetenas bedrifvande åi' 1875 än äfven för samma arbetens fortsättande år 1877, utgör 272,605 kronor, för sistnämnda år utöfver ordinarie anslaget 63,000 kronor på extra stat anvisa i jemnt tal ....................... 209,700: —

10:o Undervisningsanstalter för jordbruk och landtniannandringar,

att såsom bidrag till uppförande vid Alnarps landtbruksinstitut af en ny byggnad för hofbeslagssmed ja med skostall jemte bostad för instruktionssmed och hofslagarelärlingar samt nödiga uthus bevilja ett extra anslag till belopp af 35,000 kronor, att under de vilkor, Kongl. Maj:t kan finna skäligt bestämma, för berörda ändamål ställas till Styrelsens för nämnda Institut förfogande 35,000: — att medgifva, att resekostnads- och traktamentsersättning för förrättningsresor må i enlighet med de bestämmelser, som äro eller framde-___

Transport 703,576: —

Bih. till Piksd. Prof. 187Ö. 1 Sami. 1 Afd.

Ordinarie anslag.

1,062,636: —

1,062,636:

34 Kong1. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket 1870.

Extra anslag. Ordinarie anslag.

Transport 703,576:— 1,062,636: —

les kunna varda meddelade, från och med år 1877 utgå till undervisarne i boskapsskötsel och mejerihushållning från Sjette Hufvudtitelns förslagsanslag till »rese- och traktamentspenningar», samt, i händelse af bifall härtill, minska anslaget »undervisningsanstalter för jordbruk och landtmannanäringar», hvilket för innevarande år utgör 172,400 kronor, med det för gäldande af sådan ersättning afsedda belopp 2,000 kronor och således nedsätta samma anslag till 170,400 kronor.

ll:o Landtbruksingeniörer och deras biträden,

att dels för beredande af tillgång till den från och med nästkommande år för en landtbruksingeniör ifrågakomande lönetillökning på ordinarie stat bevilja 500 kronor;

dels till aflöning åt ytterligare två landtbruksingeniörer med enahanda ahöningsförmåner, som äro nuvarande landtbruksingeniörer beviljade, likaledes på ordinarie stat anvisa tillsammans

4,000 kronor;

dels ock medgifva, att resekostnads- och traktamentsersättning för förrättningsresor må i enlighet med de bestämmelser, som äro eller framdeles kunna varda meddelade, från och med år 4

1877 utgå till samtliga statens landtbruksingeniörer och landtbruksstipendiater från Sjette Hufvudtitelns förslagsanslag till »rese- och traktamentspenningar», samt i så fall minska ifrågavarande anslag med det för gäldande af dylik ersättning afsedda belopp 13,200 kronor;

kommande, i händelse af bifall härtill, ordinarie anslaget »Landtbruksingeniörer och deras biträden», hvilket för innevarande år utgör 54,050 kronor, att ökas med 4,500 kronor, men minskas med 13,200 kronor samt således i det hela minskas med 8,700 kronor och nedgå till 45,350 kronor; samt ____

Transport 703,576:

1,062,636:—-

35 Kong!» Ålajds Nåd. Prof. N:o 1 om Statsverket 1876.

Extra anslag. Ordinarie anslag.

Transport 703,576:— 1,062,636: —

12:o Befrämjande i allmänhet af jordbruk och landtrnannanäringar.

att till uppförande af ett växthus vid Landtbruks-Akademiens agrikulturkemiska försöksanstalt

på extra stat för år 1877 anvisa................................. 10,500: —

att på ordinarie stat bevilja till arfvode åt en för mikroskopiska och växtfysiologiska undersökningar vid Agrikulturkemiska försöksanstalten anställd, på förordnande af Akademiens Förvaltningskomité antagen botanist 1,000 kronor och till växthusets underhåll, skötsel och uppvärmning vintertiden 500 kronor eller tillsammans 1,500 kronor;

samt att, på det Kongl. Maj:t må komma i tillfälle att såsom bidrag till underhåll af fyra Agrikulturkemiska stationer inom de orter, — der Hushållningssällskapen förbinda sig att upprätta laboratorium och bekosta lokal för detta jemte bostad eller hyresmedel för agrikulturkemist och assistent samt bekosta aflöningen till dessa och laboratoriitjenaren äfvensom årliga utgifterna till laboratoriets underhåll samt till inköp af böcker och inventarier för stationens behof—, anvisa

3,000 kronor årligen för hvarje station, likaledes på ordinarie stat bevilja tillsammans 12,000 kronor ;

kommande i händelse af bifall härtill ordinarie anslaget »befrämjande i allmänhet af jordbruk och landtrnannanäringar» att höjas från 44,450

kronor till 57,950 kronor eller med.......................... 13,500: —

att ej mindre till aflöning åt en kringresande undervisare uti sprit-, öl-, jäst- och ättiketillverkning samt andra till förädling af jordbrukets alster syftande binäringar, hvilkas rätta bedrifvande förutsätta insigter i den kemiska teknologien, på

extra stat för år 1877 anvisa .....................................2,000: —_______

Transport 716,076:— 1,076,136: —

36 Köngl. Maj:ts Nåd. Pr öp. No 1 om Statsverket 1876.

Extra anslag.

Transport 716,076: —

än ock likaledes på extra stat för samma år bevilja .................................................................................... 300: -

att till beinälda undervisare utgå såsom bidrag till bekostande af de kemiska och och fysikaliska undersökningar, som i och för hans tjenstebefattning blifva erforderliga;

att för år 1877 på extra stat anvisa:

a) till prisbelöningar vid allmänna landtbruksmöten för husdjur, redskap, maskiner samt ladugårdsprodukter, sädesslag och andra jordbruksal-

ster........................................................................................ 6,000:

b) till prisbelöningar vid täflingsmöten för

gödboskap, smör, ost, fläsk och kött å de orter inom landet, der det kan finnas tjenligast dem anställa och der hushållningssällskapen vilja förena sig om sammanskott af medel till dessa utställningar ........................................................................ 5,000:

c) till understöd åt personer af mankönet för

genomgående af fullständig lärokurs i boskaps uppfödande, skötsel och vård...................................... 2,000:

cl) till Svenska Trädgårdsföreningen och dess elevskola mot enahanda vilkor, som vid föregående riksdagar varit bestämda, nemligen att föreningen, så vidt ske kan, verkställer utdelning af fruktträd och plantor, företrädesvis till de folkskolestyrelser, som derom göra framställning och, jemte redovisning för det erhållna statsbidraget, till Landtbruks-Akademien afgifver berättelse om antalet af de elever, hvilka under året vid inrättningen njutit undervisning, äfvensom rörande verkställda utdelningen af fruktträd samt om öfriga

föremål för föreningens verksamhet.......................... 4,500: -

att för fortsättande under år 1877 af de geologiska undersökningarne och utgifvande af derpå grundade kartor bevilja ett extra anslag för samma år af...................................................................................... 81,000: -

Transport 814,876:

Ordinarie anslag.

1,076,136: —

1,076,136: —

37 Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. No 1 om Statsverket 1876.

Extra anslag.

Transport 814,876: —

lo:o att bland Sjette Hufvudtitelns Reservationsanslag till »jordbruket, handeln och näringarna» uppföra ett särskilt anslag af enahanda natur,

bcnämndt »Länsveterinärer», till belopp af...............

beträffande

14:o Hästafvelns befrämjande,

att, till förbättrande af betjcningens vid alla tre stuterierna lönevilkor och aflönande vid flyinge af eu kusk, eu nattvakt och fyra stalldrängar, för år 1877 på extra stat bevilja ............................. 5,5)37: —

15:o Undervisningsanstalter för bergsbruk och slöjder,

att från Sjette Hufvudtiteln affora hela det för närvarande under denna anslagstitel i riksstaten upptagna belopp 186,600 kronor; samt att dels såsom bidrag till upprätthållande af väfskolan i

Borås bevilja ett extra anslag till belopp af......... 3,800: -

med vilkor att från Elfsborgs läns landsting eller eljest inom orten tillskjutes ett belopp, motsvarande minst hälften af statsanslaget,

dels ock, under vilkor att bergsskolorna i Filipstad och Falun med dertill hörande skolor för bergsarbetare komma att jemväl under år 1877 fortsätta sin verksamhet i enahanda omfång och utsträckning som hittills, hvarom Kongl. Maj:t vill genom inspektion af sakkunnig person sig förvissa, å extra stat för samma år anvisa ett

belopp af............................................................ 14,000:

att till Brukssocietetens Fullmäktige i Jernkontoret utbetalas; och

16:o. Befrämjande i allmänhet af slöjder, att till befrämjande af husslöjder för år 1877 ställa till Kongl. Maj:ts förfogande, utöfver det för samma ändamål på ordinarie stat anvisade belopp 10,000 kronor, ett extra anslag å samma belopp eller ..................................................................... 10,000: —

Transport 848,613:

Ordinarie anslag.

1,076,136: —

48,000: —

1,124,136: —

38 Kongl, Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket 1876.

Extra anslag.

Transport 848,613: —

samt att, utöfver det på ordinarie stat uppförda belopp af 8,000 kronor till reseunderstöd åt fabriks- och handtverksarbetare till enahanda ändamål på extra stat för år 1877 anvisa ..................... 4,000: —

17:o att bland Sjette Hufvudtitelns Diverse anslag efter »jordförluster genom kanal och väganläggningar» uppföra ett förslagsanslag under benämning »Förekommande och hämmande af smittosamrna sjukdomar bland husdjur» till belopp af...........................

18:o att nedsätta förslagsanslaget till »Aflösning af öresundska tullen» från 188,000 kronor till

94.000 kronor eller med 94,000 kronor;

19:o att höja förslagsanslaget till »rese- och traktamentspenningan från 23,000 Kronor till

43.000 kronor eller med....................................................................

20:o att dels medgifva, att, emot det nuvarande under förslagsanslaget till »skrifmaterialier och expenser, ved m. m.» uppförda särskilda belopp af 300 kronor för hvarje länsstyrelse till bestridande af kostnaderna för tryckning af kungörelser indragas, de kostnader för tryckning af länsstyrelsernas kungörelser, hvilka icke skola annorledes godtgöras, må med iakttagande af de föreskrifter härom, Kongl. Maj:t kan finna nödigt meddela, utgå af nämnda förslagsanslag, dels ock höja samma förslagsanslag från 67,310 kronor 95 öre till 87,433 kronor 95 öre eller med.........................................

852,613: —

Beträffande alla de ordinarie anslag, som uti riksstaten för innevarande år finnas under Sjette Hufvudtiteln uppförda och icke här ofvan biifvit särskild t nämnda, saknar Kongl. Maj:t anledning föreslå någon förändring.

De belopp, som Kongl. Maj:t här ofvan begärt på ordinarie stat, utgöra..........................................................

Om härtill lägges Sjette Hufvudtitelns slutsumma .............................................

Ordinarie anslag.

1,1 24,136: —

30,000:

20,000: —

20,123: —

1,194,259: — 13,091,200: —

39 Kongl. MajUs Nåd. Prof. N:o 1 om Statsverket 1876.

men från den genom berörda sammanläggning erhållna summa ..................................................................................... 14,280,459: —

afdragas

dels här ofvan föreslagna nedsättning i anslaget

till '»landsstaterna i länen» ..................... 159: —

dels det belopp, hvarmed anslaget »undervisningsanstalter för jordbruk och landtmannanäringar» skulle minskas ... 2,000: —

dels beloppet af föreslagna undsättningen i anslaget»Landtbruksingeniörer

och deras biträden» ............................... 8,700: —

dels det belopp, hvartill anslaget »undervisningsanstalter för bergsbruk och

slöjder» uppgår ................................... 180,600: —

dels ock nedsättningen i anslaget »Aflösning af öresundska tullen»........... 94,000:— 291,459:_

så erhålles det belopp ............................................................ 13,994,000: —

hvartill Sjette Hufvudtiteln enligt Kongl. Maj:ts förslag skulle för År 1877 uppgå.

Här ofvan begärda extra anslag utgöra sammanräknade ... 852,613: —

Kongl. Maj:t föreslår vidare Riksdagen i fråga om:

2 Ro. Aflöning åt styrelsen för Allmänna Väg- och Vattenbyggnader samt dess tjenstebiträden in. in., att å extra stat för år 1877 anvisa till aflöning åt styrelsen för Allmänna Väg- och Vattenbyggnader samt hennes tjenstebiträden enahanda belopp,

33,400 kronor, jemte förhöjning 6,510 kronor, som af sistlidet

års riksdag beviljats, eller tillsammans ......... Kronor 39,910: -

till undersökningar och expenser för allmänna arbeten ................................................ » 35,000: -

och till stipendier åt medlemmar af Väg- och Vattenbyggnadskorpsen för utrikes resor i ändamål att studera andra länders allmänna

arbeten .................................................................. » 2,000: — 76,910: —

22:o. Allmänna arbeten af beskaffenhet att deras utförande i allmänhet kontrolleras af bemälda styrelse:

dels att utaf redan af Riksdagen beviljade anslag anvisa för år 1877:

Transport 929,523: —

40 Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:n 1 om. Statsverket 1876.

Transport

till vägari!äggning emellan Lycksele och Wilhelmina kyrkobyar

i Westerbottens lön..........................................................................................

till anläggning af ny väg emellan Junosuando by i Pajala socken och Wittangi kyrkoby i Jukkasjärvi socken af Norrbottens län till åstadkommande af ny farled från Uddevalla stads hamn

till Kattegat.....................................................................................................

till fullbordande af hamnanläggningen vid Trelleborg..................

dels att till väganläggning emellan Lycksele och Stensele kyrkor i Westerbottens lön i enlighet med derför af kaptenen in. in. R. Schough upprättad plan bevilja ett anslag till belopp af 95,000

kronor samt deraf till utgående under år 1877 anvisa ...............

dels att, såsom understöd, för anläggning af väg emellan Matarengi och Turt-ula byar inom Öfver-Torneä socken af Norrbottens län enligt en af Byggmästaren L. A. Wallmark upprättad plan med den deri af Kaptenen R. Schough föreslagna ändring, bevilja ett anslag till belopp af 32,400 kronor, samt häraf till

utgående under år 1877 på extra stat anvisa ...............................

dels att såsom bidrag till utförande, i enlighet med den af Majoren in. in. A. Rem mer derför upprättade plan, af hamnbyggnad vid Glommen inom Morups socken af Hallands län bevilja ett anslag till belopp af 33,300 kronor att utgå under åren 1877 och 1878 samt i afräkning å samma anslag anvisa på extra

stat för år 1877 ..............................................................................

dels att för förändring och utvidgning af hamnen vid Råd fiskläge inom Rams socken af Malmöhus län, i enlighet med den af Majoren in. in. A. Remmer derför upprättade plan, bevilja ett anslag af 50,000 kronor att utgå med hälften under år 1877 och med återstoden under år 1878, samt förty på extra stat

för år 1877 anvisa...............................................................................

dels att såsom bidrag till utförande af de utaf Kaptenen C. J. Knös, jemlikt upprättad plan, föreslagna kajbyggnads- och muddring sarbeten vid den så kallade koff er di-ha amen i Carlskrona bevilja ett anslag af 200,000 kronor att utgå med en femtedel årligen under fem år samt derå afräkningsvis för år 1877 å

extra stat anvisa.......................................................................................

under vilkor, utom hvad i öfrigt kan varda stadgadt för åtnjutande af statsbidrag för allmänna arbeten, att Stadsfullmäktige i Carlskrona tillförbinda staden att inom tid, Kongl. Magt

Transport

929,523: —

9,700: —

16,000: —

23,793: so. 20,000: —

15,000: -

17,683: 50.

17,300: —

25,000: —

40,000: —

1,114,000: —

Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket 1876.

41 Transport 1,114,000: —

kan finna lämpligt bestämma, hafva hela berörda hamn-arbete färdigt

dels att anslå och ställa till Kongl. Maj:ts förfogande föl-

jande belopp, nemligen:

för understödjande eif mindre hamn- och brobyggnader samt

upprensning af dar och farleder............................................................. 20,000: —

till bidrag för anläggning af nya samt omläggning eller förbättring eif backiga eller eljest mindre goda vägar .............................. 200,000: —•

till understödjande, medelst anslag utan återbetalning sskyldighet, af sådana myrutdikningar och vattenaftappning ar, som företrädesvis afse att minska frostländigheten................................................................. 80,000: —

och till befrämjande, medelst län, af utdikningar och aftappning av af stinka trakter och sjöar till beredande af odling sfer etag... 100,000: —

dels ock att äfven för år 1877 bibehålla nu gällande bestämmelser angående vilkoren för erhållande och tillgodonjutande af statsbidrag till allmänna arbeten, äfvensom beträffande kontrollen å sådana arbetens utförande enligt faststälda planer.

Summa extra anslag Kronor 1,514,000: —

Eu jemförelse mellan denna Hufvudtitel sådan den finnes i 1876 års riksstat upptagen och sådan den nu blifvit af Kongl. Maj:t för år 1877 föreslagen utfaller sålunda:

1876: 1877:

Ordinarie anslag 13,091,200. — 13,994,000 — Således ökning 902,800: —

Extra » 1,984,781:80. 1,514,000 — » minskning 470,781:80.

Summa 15,075,981:80. 15,508,000 — Således ökning 432,018:20.

Sjunde Hufvudtiteln,

innefattande anslagen till Finansdepartementet.

Nu gällande riksstat upptager för denna hufvudtitel:

Penningar .................................................................................... Kronor 11,3 3 3,6 50: 37.

Indelt ränta och ersättning för indragna räntor ........ » 22,2 24: 52.

Indelt tionde och ersättning för indragna tiondeanslag » 754: 95.

Oindelt spanmål 509,o kubikfot å 2 Kronor 10 öre ... » 1,070: !6.

Tillsammans Kronor 11,357,700: —

Bil. till Rihsd. Prål. 1876. 1 Sami. 1 Afd. 6

42 Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket 1876.

Enligt beslut, som innefattas i härvid bilagda protokoll öfver finansärenden för den 22 December 1875 och den 10 innevarande månad, föreslår Kongl. Maj:t härmed:

l:o

att, med afseende å den särskilda nådiga proposition, som Kongl. Maj:t kommer att till Riksdagen aflåta rörande lönereglering för Statskontoret, i det för bemälda embetsverk uppförda ordinarie anslag 92,600 Kronor måtte beräknas en tillökning af 2,100 Kronor, så att anslaget blifver 94,700 Kronor, deraf 7,000 Kronor, afsedda att utgöra ålderstillägg, skulle vara förslagsanslag;

2:o

att reservationsanslaget till myntverkets drift och underhåll, 12,000 Kronor, måtte ur riksstaten uteslutas;

3:o

att Riksdagen, med godkännande af det förslag till stater för postverket, som finnes bilagdt protokollet för den 10 Januari, måtte bestämma det å hufvudtiteln uppförda anslag, förslagsvis beräknadt att af postmedlen direkte utgå. till postverket till samma belopp 4,300,000 Kronor, hvartill postmedlen blifvit här ofvan beräknade; äfvensom medgifva att, i afseende ä ersättandet af det belopp, hvarmed — i sammanhang med fortfarande inskränkning i rättigheten till gästgifveri-, håll- och reservskjutsens anlitande för posternas fortskaffande — utgifterna å anslaget till postbefordran å landsväg och inom postanstalternas områden kunna komma att öfverstiga anslagssumman, 900,000 Kronor, matte äfven under år 1877 förfaras i enlighet med hvad i sådant hänseende blifvit vid fastställande af postverkets stater för åren 1875 och 1876 föreskrifvet;

4:o

att Riksdagen, med godkännande af det förslag till stater för telegrafverket, som finnes bilagdt finansprotokollet för den 10 Januari, måtte såsom reservationsanslag för år 1877 åt telegrafverket anvisa enahanda belopp, eller 1,330,000 Kronor, hvartill telegrafverkets inkomster för samma år blifvit beräknade; äfvensom förklara, att det öfverskott derå, som kan uppstå, måtte stå till Kongl. Maj:ts förfogande i ändamål att användas för verkets tidsenliga utveckling och förbättring;

varande de förändringar i afseende å de elektriska telegrafstationerna, som under år 1875 af Kongl. Maj:t vidtagits, i nyssberörda protokoll närmare omför in älda;

43 Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1 om Statsverket 1876.

5:o

att de för år 1876 fastställda stater för tullverket måtte äfven för år 1877 tillämpas; och att Riksdagen fördenskull måtte bestämma anslaget till nämnda verk till ett mot staternas slutsumma svarande belopp åt 2,509.000 Kronor att såsom förslagsanslag direkte utgå af tullmedlen;

6:o

att de nuvarande ordinarie anslagen til! skogsväsendet, hvilka, med iakttagande deraf att lönen till Chefen för Skogsstyrelsen på grund af 1869 års riksdagsbeslut efter dåvarande innehafvares afgång skall utgå med allenast

6,000 Kronor i stället för förut 7,000 Kronor, utgöra tillhopa 851,412 Kronor 97 öre, måtte minskas derigenom, att det nu i berörda belopp ingående reservationsanslaget 450,000 Kronor nedsättes med 175,000 Kronor till 275,000 Kronor, men deremot ökas med 35,650 Kronor, utgörande anslag till extra kanslibiträde inom Skogsstyrelsen, till tjenstgöringspenningar åt Chefen för samma styrelse, till löner åt två nya skogsinspektörer, fyra nya jägmästare och elfva nya kronojägare samt till ålderstillägg åt dertill berättigade jägmästare; hvadan således ifrågavarande anslags slutsumma skulle komma att utföras med 712,062 Kronor 97 öre;

7:o

att Riksdagen måtte bevilja en förhöjning af 34,580 Kronor i reservationsanslaget till byggnader och reparationer, hvarigenom berörda anslag således skulle komma att utföras med 155,480 Kronor att på enahanda sätt, som förut blifvit bestämdt, af Kong!. Maj:t disponeras;

8:o

att å sjunde hufvudtiteln måtte till aflönande af skepp smätning skontrollörer och till gäldande af de öfriga för skeppsmätningen erforderliga kostnader, hvilka skola af allmänna medel bestridas, anvisas ett förslagsanslag af 27,000 Kronor att af lastpenningarna utgå;

9:o

att, till vinnande af jemn slutsumma å hufvudtitelns ordinarie anslag, förslagsanslaget till skrifmaterialier och expenser, nu upptaget till 18,606 Kronor 82 öre, måtte förhöjas med 970 Kronor till 19,576 Kronor 82 öre.

Sammanställes hufvudtitelns nuvarande ordinarie anslagssumma med de af Kongl. Maj:t sålunda gjorda förslag, så visar sig att nämnda summa skulle komma att ökas

44 Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket 1876.

dels genom förhöjning i anslaget

till statskontoret med.......................... 2,100: —

» postverket » ............. 450,000: ••••

» byggnader och reparationer » 34,580: —

» skrifmaterialier och expenser » ........................... 970: —

dels ock genom det nya anslaget till Skepps-

mätningskontrollörer m. m........................................ 27,000: —

men deremot skulle minskas genom indragningar i anslaget till mynt- och kontrollverken ... 12,000: —

» skogsväsendet ........................... 140,350: —

514,650:

152,350:

hvadan således tillökningen i sin helhet skulle utgöra..... 362,300:

och om härtill lägges summan af de nuvarande ordinarie anslagen å hufvudtiteln......................................................................... 11,357,700:

skulle den nya summan af hufvudtitelns ordinarie anslag blifva .................................................................................. Kronor 11,720,000:

Vidare föreslår Kongl. Maj:t att såsom extra anslag för år 1877 måtte under denna hufvudtitel beviljas:

För tillämpning af den nya aflöningsstaten för Finansdepartementets expedition................................................ Kronor

» tillfällig förstärkning af Kammarkollegii arbetskrafter »

» dyrtidstillägg åt Kammarkollegium ................................ »

" granskning af nya jordeböcker......................................... »

» genomförandet af ny organisation af Statskontoret... »

» betäckandet af de af Statskontoret gjorda förskotter »

» dyrtidstillägg åt Kammarrätten......................................... »

» » » öfverintendents-embetet ..................... »

» » » Skogsstyrelsen......................................... »

Till Skogsinstitutet ...................................................................... »

» anställande af skogsingeniörer, förslagsanslag............... »

» skogsskolor.............................................................. »

» undersökningar af vattendrag i Norrbotten................ »

» ombyggande af Kong]. Maj:ts Befallningshafvandes i

Malmöhus län embetslokaler................................................ »

» bestridande af förvaltningskostnaden för kolonien S:t Barthelemy, förslagsanslag............................................... »

9,700: — 3,000: — 20,440: - 12,600: — 21,600: - 30,868: öi. 23,320: — 4,100: - 2,380: - 20,400: - 15,000: - 11,400: — 7,000: —

80,000:

25,191: o».

eller tillsammans Kronor 287,000: —

Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. No 1 om Statsverket 1876.

45 En jemförelse mellan denna hufvudtitel sådan den finnes i 1876 års stat upptagen och sådan den nu blifvit af Kongl. Maj:T för år 1877 föreslagen utfaller sålunda:

1876. 1877.

Ordinarie anslag 11,357,700: — 11,720,000: — således ökning 362,300: — Extra anslag 570,284: 287,000:— således minskning 283,284: 63.

Summa 11,927,984:63. 12,007,000:— således ökning 79,0 1 5 : 37.

Åttonde HufYiidtiteln,

innefattande anslagen för Ecklesiastikdepartementet.

Nu gällande riksstat upptager under denna hufvudtitel:

Penningar ................................................................................... Kronor 6,197,274: —

Indelt ränta och ersättning för indragna räntor............... » 254,655: 89.

Indelt tionde och ersättning för indragna tiondeanslag » 879,259: 56.

Oindelt spannmål, 4,624 kubikfot 1 kanna, efter värde

af 2 Kronor 10 öre för kubikfoten motsvarande......... » 9,710: 61.

Tillhopa Kronor 7,340,900: —

I öfverensstämmelse med bilagda utdrag af det inför Hans Magt Konungen i Statsrådet den 10 innevarande Januari förda protokoll öfver ecklesiastikärenden, föreslår Kongl. Maj:t beträffande anslaget till

l:o. Universiteten,

att, med godkännande af de i statsrådsprotokollet intagna aflöningsstater för lärare och tjensteman samt vaktbetjente vid universiteten, äfvensom af lönebeloppens fördelning i lön och tjenstgöringspenningar, de sistnämnda afsedda att vid förefallande behof användas till bestridande af vikariats-tjenstgöring under de vilkor Kongl. Maj:t kan komma att närmare bestämma, må för beredande af medel till lönestaternas tillämpning beviljas en förhöj-

ning af ordinarie anslaget

till universitetet i Upsala med ............................................... Kronor 86,107: 4o.

af hvilka förut dels såsom dyrtidstillägg, dels

såsom tjenstgöringspenningar utgått .............. Kronor 63,920: —

och till universitetet i Lund med ................................................... 58,092: —

af hvilka förut dels såsom dyrtidstillägg, dels

såsom tjenstgöringspenningar utgått ............ »> 35,502: 9».

Transport 144,199: it).

46 Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket 1876.

Transport

att för ombildande af adjunkturerna till extra ordinarie professioner och förstärkning af lärarekrafterna inom de teologiska . och juridiska fakulteterna vid universitetet i Upsala på ordinarie stat uppföres det vid nästlidne Riksdag på extra stat beviljade belopp .....................................................................

att lön till en laborator i experimentel patologi och patologisk anatomi vid universitetet i Upsala, för hvilken vid sistlidne Riksdag ett extra anslag af 2,500 Kronor anvisats, beviljas med

att lön till en laborator i experimentel fysiologi och medicinsk fysik vid samma universitet, för hvilken vid sistlidne Riksdag ett extra anslag af 2,500 kronor beviljats, anvisas med......

att till ombildande af adjunkturerna till extra ordinarie professioner och förstärkning af lärarekrafterna inom juridiska fakulteten vid universitetet i Lund på ordinarie stat uppföres det vid nästlidne Riksdag på extra stat anvisade belopp..........

att härjemte må medgifvas:

att adjunktslönerna vid universiteten efter nuvarande innehafvares afgång ställas till Kongl. Maj:ts disposition, för att användas i öfverensstämmelse med de i statsrådsprotokollet angifna grunder; äfvensom

att innehafvare af högre docentstipendium må, derest han öfvergår i elementarläroverkets tjenst, vid fråga om bestämmande af lönegrad räkna sig till godo den tid, han såsom stipendiat deltagit i undervisningen vid universitetet, dock ej mer än fem år;

att för universitetet i Upsala må:

dels beviljas förhöjning i anslaget till inaterielen vid fysiologiska institutionen med .................................................... 1,000:___

dels på ordinarie stat uppföras såsom tillökning i anslaget till institutionen för allmän och analytisk kemi det belopp, som för år 1876 blifvit på extra stat anvisadt till institutionen för allmän och åkerbrukskemi ................................................................. 55Q. _

samt att för universitetet i Lund må:

dels på ordinarie stat uppföras följande anslag, som för år 1876 blifvit på extra stat beviljade, nemligen:

144,199: 40.

9,000: —

3,000: —

3,000: —

4,500: —

1,550: —

Transport 165,249:40.

47 Kong!. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket 1876.

Transport

förhöjning i anslaget till astronomiska institutionen .. 400: —

» » » kemiska » 500: —

» » « » patologiskt anatomiska » 600: —

» » » » zoologiska » 200: —

dels beviljas anslag för det i Lund inrättade språkliga seminarium med............................................................... 2,950: —

2:o. Karolinska medico-kirurgiska institutet,

att, med godkännande af den i statsrådsprotokollet intagna aflöningsstat för institutet, äfvensom af lönebeloppens fördelning i lön och tjenstgöringspenningar, de sistnämnde afsedda att vid förefallande behof användas till bestridande af vikariatstjenstgöring under de vilkor Kongl. Maj:t kan komma att närmare bestämma, må, för beredande af medel till lönestatens tillämpning, beviljas en förhöjning i institutets ordinarie

anslag med..................................................................................................

af hvilka förut dels såsom dyrtidstillägg dels såsom

tjenstgöringspenningar utgått............................................ kr. 16,480

att adjunktslönerna vid institutet må vid nuvarande innehafvares afgång ställas till Kongl. Maj:ts disposition för att användas i öfverensstämmelse med de i statsrådsprotokollet angifna grunder;

att lön åt en professor i allmän helsovårdslära anvisas

med ..................................................................................................................

att på institutets ordinarie stat uppföras följande för år 1876 å extra stat anvisade anslag, nemligen: till arfvode åt en amanuens vid institutets anstalt

för normal anatomi......................................... Kronor 1,000: —

till aflöning åt en amanuens vid institutets

fysiologiska anstalt ......................... » 400: —

till en vaktmästare vid samma anstalt ............ » 500: —

till anstaltens underhåll och drift .................... » 1,500: —

samt att till arfvode åt en docent eller amanuens vid institutet, med skyldighet för

denne att verkställa och demonstrera liköppningarna vid den pediatriska kliniken å all- . manna barnhuset, anvisas .................................... » 1,000: —

165,249: 40.

4,650: —

27,700: —

6,000: —

4,400: —

Transport 207,999:40.

48 Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket 1876.

Transport

3: o. Eternell fårlår overken,

att för lärares vid elementarläroverken uppflyttning i högre lönegrad enligt gällande grunder

dels å ordinarie stat uppföres det för desse lärares uppflyttning under år 1876 beviljade extra anslag ......... 40,000: —

dels anslås ytterligare för uppflyttning under år

1877 ........................................................................................ 40,000: —

att på ordinarie stat må anvisas följande anslag, hvilka för år 1876 blifvit på extra stat beviljade, nemligen:

förhöjning i anslaget till arfvoden åt extra lärare ......................

» » » » vikarier och oförutsedda behof............

anslag till utvidgning af elementarläroverken i Söderhamn, Vadstena och Sköfde från tre- till femklassiga, 5,600 kronor för hvartdera eller tillhopa ........................................................................

4:o. Högre skolor för qvinlig ungdom,

att till understöd åt högre skolor för qvinlig ungdom må, i stället för det å extra stat för år 1876 anvisade belopp, 30,000

kronor, å ordinarie stat uppföras ........................................................

att användas under de i statsrådsprotokollet omförmälda vilkor.

207,999:40.

80,000: —

30,000: — 15,000: —

16,800: —

40,000: —

5:o. Folkundervisningen:

att till lärares vid seminarierna uppflyttning i högre lönegrad enligt gällande grunder anslås............................... 9,000: —

deri inberäknade de 2,000 kronor, som för år 1876 blifvit för ändamålet på extra stat anvisade;

samt att det till extra lärare och åtskilliga materiela behof vid seminarierna för år 1876 beviljade anslag af 20,000 kronor uppföres å ordinarie stat med 20,000: — att den för 1876 å exti*a stat anvisade förhöjning i anslaget till undervisningsmateriel in. in. för folkskolor likaledes

å ordinarie stat uppföres med ..............................................................

med rättighet för Kongl. Maj:t att låta den anskaffade materielen till nedsatt pris tillhandahållas jemväl folkhögskolorna; att anslaget till understöd för högre folkskolor ökas med att till understöd åt folkhögskolor under de i statsrådsprotokollet angifna vilkor, för hvilket ändamål för år 1876 är å extra stat anvisadt ett förslagsanslag af 20,000 kronor, å ordinarie stat uppföres ett förslagsanslag af .......................................

Transport

29,000: —

5,000: —- 6,800: —

30,000: — 460,599: 40.

Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. No 1 om Statsverket 1876.

49 Transport 4 6 0,5 9 9 : 40.

6:o. De tekniska läroverken,

att det nu å riksstatens Sjette Hufvudtitel uppförda anslag

ifvudtite

86,000:

till Teknologiska institutet öfverföres till Åttonde Hufvudtiteln med .................

samt att, med godkännande af den i statsrådsprotokollet intagna stat för institutet, äfvensom af lönebeloppens fördelning i lön och tjenstgöringspenningar, de sistnämnda afsedda att vid förefallande behof användas till bestridande af vikariatstjenstgöring under de vilkor Kongl. Maj:t kan komma att närmare bestämma, må, för beredande af medel till lönestatens tillämpning, på sätt i statsrådsprotokollet blifvit föreslaget, beviljas en tillökning i anslaget till Teknologiska institutet med.................................................

58,100:

hvaremot de hittills med ett belopp af 12,100 kronor beviljade dyrtidstillägg icke skulle vidare utgå;

att det nu å Sjette hufvudtiteln uppförda anslaget till Chalmersska slöjdskolan i Göteborg öfverflyttas till Åttonde hufvudtiteln med............................................................................................................

att de å Sjette hufvudtiteln uppförda anslag till de tekniska elementarskolorna upptagas å Åttonde hufvudtiteln till följande belopp:

Tekniska elementarskolan i Norrköping ......

» » i Malmö ....................

» » i Örebro ...................

>> » i Borås...................

att för genomförande af den i statsrådsprotokollet omförmälda organisation af ifrågavarande skolor och för tillämpning af der intagna stater beviljas tillökning i ordinarie anslagen till

Tekniska elementarskolan i Norrköping med...

» » i Malmö » ...

» » i Örebro » ...

» » i Borås » ...

för hvilka skolor under åren 1875 och 1876 såsom dyrtidstillägg eller eljest å extra stat utgått 23,825 Kronor;

Kronor 12,000 » 12,000 >) 12,000 » 12,000

10,600

10,600

10,100

10,100

124,100:

32,450:

89,400:

Transport 706,549: 40.

7 Bill. till RiJcsd. Prof. 1S76. 1 Sami. I Afd

50 Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket 1876'.

Transport 706,549: ro.

att de vid tekniska elementarskolorna anstälde lektorer må efter fem års val vitsordad tjenstgöring undfå ett lönetillägg med 500 Kronor och efter ytterligare fem års väl vitsordad tjenstgöring ännu ett ålderstillägg af 500 Kronor årligen; samt

att nödiga medel till beredande af dyrtidstillägg åt lärarne vid samma skolor med 20 procent å deras nuvarande löner må för den del af år 1877, som förflyter intill dess den nya staten kan vinna tillämpning, utgå af den äskade tillökningen i skolornas ordinarie anslag för år 1877;

att å Åttonde hufvudtiteln jemväl upptagas de nu å Sjette hufvudtitcln uppförda anslag till

Slöjdskolan i Stockholm ....................................................... 15,000: —

Söndags- och aftonskolan i Eskilstuna .............................. 5,000: — 20,000: —

7:o. Sundhetskollegium, med medicinal st åt en,

att till aflöning åt eu revisor samt amanuensbiträde i Sundhetskollegium oanslaget till Kollegium ökas med ...............................

att från Åttonde hufvudtiteln afföres det under denna rubrik upptagna anslag till aflönande af länsveterinärer, 48,000 Kronor.

8:o. Farsoters och smittosamma sjukdomars hotande,

att af detta förslagsanslag från Åttonde hufvudtiteln afföras

30,000 Kronor.

9 :o. Vetenskapsakademien,

att, med godkännande af den i statsrådsprotokollet intagna stat för den meteorologiska centralanstalten äfvensom af det för föreståndaren beräknade lönebelopps fördelning i lön och tjenstgöringspenningar, de sistnämnda afsedda att vid förefallande behof användas för bestridande af vikariatstjenstgöring på sätt Kongl. Maj:t kan komma att närmare bestämma, må för tillämpning af denna stat beviljas en tillökning i anslaget för anställande af meteorologiska observationer med ....................................................

hvaraf 1,500 Kronor beviljats på extra stat för 1876 såsom dyrtidstillägg och tjenstgöringspenningar;

att det för bekostande af planscher till Vetenskapsakademiens skrifter för år 1876 å extra stat anvisade anslag måtte uppföras å ordinarie stat med...........................................................................

2,200:

7,500:

6,000:

Transport 742,249: 40.

Kong!. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1 om Statsverket 1876.

51 Transport 742,249: ro.

att det för år 1876 å extra stat såsom förhöjning i riksmusei expensmedelsanslag beviljade belopp å ordinarie stat uppföres med 2,720: —

I0:o. Naturhistoriska riksmuseum,

att, med godkännande af de i statsrådsprotokollet anförda grunder för löneförhöjnings bestämmande åt intendenterne och konservatorn vid naturhistoriska riksmuseum, må för beredande af tillgångar dertill äfvensom till ökadt anslag åt konservatorselever samt till anställande af vetenskapligt bildade biträden åt intendenterne vid riksmusei botaniska och mineralogiska utdelningar må beviljas en förhöjning i riksmusei ordinarie anslag med 16,300:—-

hvaraf för 1876 beviljats såsom dyrtidstillägg och tjenstgöringspenningar på extra stat 8,500 Kronor.

ll:o. Vitterhets-, Historie- och Antiqvitets-akademien,

att, med godkännande af den i stasrådsprotokollet intagna stat för Vitterhets-, Historie- och Antiqvitets-akademien äfvensom af deri upptagna lönebelopps fördelning i lön och tjenstgöringspenningar, de senare afsedda att vid förefallande behof användas till bestridande af vikariatstjenstguring under de vilkor Kongl. Maj:t kan komma att närmare bestämma, må för beredande af medel till statens tillämpning beviljas eu förhöjning i

akademiens ordinarie anslag med............................................................ 10,250:

af hvithet belopp 6,750 Kronor förut utgått å extra stat.

12:o. Svenska Fornskrif(sällskap et,

att det anslag till svenska Fornskriftsällskapet, som nu är å extra stat anvisadt med 1,050 kronor, må uppföras å ordinarie stat till ökadt belopp af 2,000 kronor att utgå under förut bestämda vilkor..........-...................................................................... 2,000: —

13:o. Undervisningsanstalter för dofstumma och blinda,

att anslaget till understöd och uppmuntran åt mindre uppfostringsanstalter för medellösa döfstumrna barn måtte höjas

med................................................................................................................... 10,000: —

samt att anslaget måtte få användas till understöd och uppmuntran åt mindre uppfostringsanstalter så väl för medellösa döfstumrna som för medellösa blinda barn. _

Transport 783,519: 40.

52 Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket 1876.

14:o. Lasaretts underhåll,

att, i öfverensstämmelse med hvad Kongl. Maj:t i nådig proposition den 17 December 1875 angående förändrad öfverstyrelse för hospitalen m. in. föreslagit, i stället för de nu i riksstaten upptagna anslag till

Serafimerlasarettets underhåll ...................................... 25,500: —

samt hospitals och lasaretts underhåll.......................... 116,397: i?.

tillhopa 141,897: 17.

under ofvanstående rubrik uppföres ett, jemväl ofvanberörda till Serafimerlasarettet utgående belopp innefattande, anslag af....................................................... 49,689: 07,

hvarigenom återstående beloppet komme att från

hufvudtiteln afföras med ................................................... 92,207: 2»;

börande anslaget till lasaretts underhåll sålunda fördelas å

riksstatens kolumner:

Penningar................................................................. Kronor 35,125: in;.

Indelt ränta och ersättning: för indragna räntor...... 8,208: —

Transport 783,519 io.

Ö AV^A AUClAUg

Indelt tionde och ersättning för indragna tionde anslag ............................................................

Oindelt spanmål.

6,2 08 : 02. 148 : 89.

49,689: 97.

15:o. Hospitals underhäll,

att i öfverensstämmelse med nyss berörda nådiga propon under till belopp af..

16:o.

sition under ofvanstående rubrik upptages ett förslagsanslag

Skrifmaterialier och expenser, ved m. rn.,

att från ifrågavarande anslag afföres ett belopp af 24,534 kronor 20 öre.

Om från de här ofvan föreslagna tillökningar i anslag, tillhopa ............................................................................................................

dragas de anslag, med hvilka, enligt hvad förut är nämndt, hufvudtiteln bör minskas, tillhopa.........................................................

och till återstoden ..................................................................................

läggas de i nu gällande riksstat under åttonde hufvudtiteln

uppförda ordinarie anslag ........................................................................

komme denna hufvudtitels anslag för ständiga behof att utgöra ................................................................................

450,000:

1,233,519:

40,

194,741: 40,

1,038,778:

7,340,900:

Kronor 8,379,678:

53 Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1 om Statsverket 1876.

För nedannäinnda behof af tillfällig beskaffenhet, hänförliga till åttonde hufvudtiteln, vill Kongl. Maj:t i enlighet med de beslut, som i ofvannämnda protokoll öfver ecklesiastikärenden omförmälas, af Riksdagen äska följande anslag:

l:o till Departementets expedition ...................................................... 11,500: —

hvarjemte Kongl. Maj:t föreslår, att det för dyrtidstillägg under år 1877 åt två öfvertalige tjensteman inom expeditionen erforderliga belopp, 720 kronor, må utgå af allmänna besparingarna å anslagen under åttonde hufvudtiteln ;

2:o till utförande af statistiska arbeten inom departementets

byråer för undervisningsärenden................................................... 6,000: —

3:o till dyrtidstillägg åt embets- och tjensteman under ecklesiastikdepartementet .......................................................................... 94,447: —

4:o till anskaffande af möbler och annan lös inredning i den nya biblioteksbyggnaden i Humlegården samt för bibliotekets flyttning till den nya lokalen, att i mån af behof

utgå................................................................................................. 40,000: —

5:o till ersättning för den ökade tjenstgöring, som efter Kongl.

Bibliotekets flyttning till dess nya lokal blifver erforderlig,

på sätt i statsrådsprotokollet förmäles....................................... 10,000: —

6:o till beredande af religionsvård åt svenske sjömän i utländska hamnar, samt åt andra derstädes sig uppehållande landsmän.................................................................................... 8,000:—-

7:o till restauration af domkyrkan i Linköping 68,500 kronor,

hvaraf beräknas att utgå under år 1877 ................................. 8,000:—•

8:o till uppförande af en flygelbyggnad och anbringande af värmeledning i bibliotekshuset i Upsala 162,000 kronor,

hvaraf skulle utgå under år 1877............................................... 50,000:—■

9:o till utvidgning och tillbyggnad af de kemiska laboratorierna vid universitetet i Lund 95,300 kronor, hvaraf skulle

utgå under år 1877 ..................................................................... 42,000: —

10:o till resestipendier åt lärare i lefvande språk vid elementarläroverken ............................................................................................. 6,000: —

ll:o till praktisk utbildning af blifvande elementarlärare........... 15,000: —

1.2:o till betäckande af en brist i anslaget till elementarläroverken ............................................................................................. 87,000: —

13:o till fullbordande af byggnad för folkskolelärareseminarium

i ('äldstad ........................................................................................ 9,200: —

14:o till fullbordande af byggnad för seminarium i Göteborg..._27,200: —

Transport 414,347: —

54 Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1 om Statsverket 1876.

Transport

15:o till uppförande af byggnad för folkskolelärarinneseminarium i Stockholm 68,000 kronor, hvaraf skulle utgå under år

1877 .........................................................................................

16:o till understöd åt sådana församlingar, som ej förmå till

erforderligt belopp aflöna sina folkskolelärare.......................

17:o till utarbetande af geografiska kartor för undervisningens

behof ................................................................................................

18:o till bestridande af de för uppehållande af undervisningen

vid slöjdskolan i Stockholm erforderliga utgifter..................

19:o till tjenstgöringspenningar åt Sundhetskollegii ledamöter .. 20:o till arfvoden åt extra tjenstebiträden i Sundhetskollegium. . 21:o till uppehållande af undervisningen vid Farmaceutiska institutet under är 1877 ...............................................................

22:o till fortsättning af nybyggnader för veterinärinstitutet i

Stockholm ...................................................................................

23:o för tillämpning af ny utgiflsstat för veterinärinrättningen

i Skara...............................................................................................

24:o till arfvoden åt vetenskapligt bildade biträden vid ordnandet och vården af de under Vitterhets-, Historie- och Antiqvitets-Akademiens inseende stälda samlingar samt till aflöning åt vakfbetjening vid samlingarnas offentliga före-

visning ..................................................................... 2,300: —•

till undersökning och beskrifning af fäderneslandets fornlemningar.................................................. 3,200:

samt till utgifvande af planschverk öfver fornsaker och andra märkvärdiga föremål i statens historiska museum och öfver Svenska sigill från medeltiden .................................................................... 2,000: —

25:o till uppförande af ny byggnad för Akademiens för de fria konsterna läroverk 392,000 kronor, hvaraf skulle utgå

under år 1877...............................................................................

26:o till hospitalsbyggnader................................................................

med rättighet att för ett följande års arbeten använda hvad som vid 1877 års slut kan finnas å anslaget besparadt. 27:o till understöd åt den vid Mariestad inrättade vårdanstalt

för sinnesslöa barn .........................................................................

28:o till understöd för en i Stockholm af föreningen för sinnesslöa barns vård inrättad dylik anstalt.......................................

Transport

414,347: —

50,000: —

20,000: —

1,500: --

60,400: — 6,600: — 1,800: —

4,875: —

160,000: —

12,900: —■

7,500: —

60,000: — 200,000: —

5,000: —

5,000: — ,009,922: —

Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1 om Statsverket 1876.

55 Transport

29:o till understöd åt det i Jerfsö socken i Helsingland inrättade sjukhem för spetälska ...........................................................

30:o till fortsättande af de påbörjade naturhistoriska och arkeologiska undersökningarna på Björkön.........................................

31:o för tillsyn och vård af lifrustkammarens samlingar..............

32:o till fortsatt utgifvande af arbetet ”Svenska språkets lagar” 33:o till förvarande och vårdande af den Skandinavisk-etnografiska samlingen i Stockholm.....................................................

34:o till inköp för nationalmusei räkning af eu samling handteckningar efter bildhuggaren Sergel..........................................

35:o till Vetenskapsakademiens disposition för bearbetande af de under senaste arktiska expedition gjorda iakttagelser

och samlingar..................................................................................

86:o till Vetenskapsakademiens disposition för anställande af zoologiska och fysikaliska undersökningar af de Sverige

omgifvände Imf................................................................................

37:o till inlösen af tre utaf Docenten Berggren till staten hem-

bjudna växtsamlingar....................................................................

38:o till inlösen för naturhistoriska riksmusei räkning af G. de Vylders naturhistoriska och etnografiska samlingar ett anslag af 17,000 kronor, hvaraf skulle utgå under år 1877...

tillhopa Kronor

1,009,922: -

7,500: -

5,000: — 600: — 1,500: —

7,500: —

5,300: —-

10,000: -

10,000: — 6,000: —

_9,000: —

1,072,322: —

En jemförelse mellan denna hufvudtitel sådan den finnes i 1876 års stat upptagen och sådan den nu blifvit af Kongl. Maj:t för år 1877 föreslagen utfaller sålunda:

Af denna tillökning, 305,190 kronor, motsvaras 194,376 kronor af minskning i andra hufvudtitlar till samma belopp, hvarjemte till staten mot öfvertagande af de under åttonde hufvudtiteln beräknade utgifter för hospitalsväsendet skulle öfverlemnas hospitalsfondens fastigheter, hvilkas afkastning af Serafimerordensgillet beräknats till omkring 120,000 kronor; varande således de under åttonde hufvudtiteln hittills hörande anslagsrubriker minskade med omkring 10,000 kronor.

56 Kongl. Maj it s Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket 1876.

Monde Hufvudtiteln,

innefattande anslagen till Pensions- och Indragningsstaterna.

Nu gällande riksstat upptager för den förra eller Penmmstaten 847,550 kronor.

I denna stat föreslår Kongl. Maj;t icke någon ändring.

Beträffande

Allmänna indragningsstaten,

hvarunder finnes i nu gällande riksstat anvisadt:

Penningar ............................................................................... Kronor 891,899: 87.

Indelt ränta och ersättning för indragna räntor......... » 796: 34.

Indelt tionde och ersättning för indragna tiondeanslag ...................................................................................... » 70: 52.

Oindelt spanmål 8 kubikfot 7 kannor å 2 kronor

JO öre ..................................................................................... » 18: 27.

tillsammans Kronor 892,785: —

vill Kongl. Maj:t föreslå:

enligt bilagtia protokoll offer Jmtitieäremlen:

att de häradohöfdingar, som på den vid riksdagen 1874 beslutade löneregleringen lidit förlust, öfverstigande 500 kronor, måtte tillerkännas från och med år 1876 och så länge de innehafva samma domsaga en personlig ersättning å allmänna indragningsstaten för hälften af förlusten sådan den finnes i eu till Justitiedepartementet ingifven tabell upptagen, dock så att ersättningen jemnas till närmaste tiotal under hälften samt ej i något fall får uppgå till mera än 2,000 kronor årligen; enligt hvilken beräkning följande belopp skulle nedannämnde Häradshöfdingar tillkomma, nemligen:

57 Kung!.. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 1 om Statsverket 1876.

att vaktkonstapeln vid länsfängelset i Malmö Jons Landgren må berättigas att från och med månaden näst efter den, då han erhåller afsked från berörda vaktkonstapelsbefattning, å allmänna indragningsstaten för sin återstående lifstid uppbära en årlig pension till belopp af fyra hundra kronor;

att — under förutsättning af bifall till Kongl. Maj:ts förslag om lönereglering för Rikets Hofrätter, Krigshofr ätten, Justitierevisionsexpeditionen och Justitiekansleren, samt om aflöningens fördelning i lön och tjenstgöringspenningar — för embets eller tjensteman, som kommit i åtnjutande af de nya löneförmånerna, full pension, när han dertill varder berättigad, skall utgå med lönens hela belopp; samt

att, oberoende af den föreslagna löneregleringen för Krigshofr ätten, de två vid bemälda hofrätt nu anställde kanslister, Justus Christoffer vört Lindeereutz och Axel Fredrik Liljenstolpe må på allmänna indragningsstaten öfverflyttas med pensioner motsvarande deras nuvarande löneförmåner eller 793 kronor 70 öre för hvardera;

Bill. tillPRiksd. Prof.. 1875. l:a Sami. l:a Afd.

58 Kongl. Majds Nåd. JProp. N:o 1 om Statsverket 1876.

Enligt bilagda protokoll öfver Landtför sv ars ärenden:

att eu pension till belopp af 500 kronor må få till Sergeanten vid Lifgarde! till häst Fredrik Wilhelm Palmqvist från och med månaden näst efter den, hvarunder afsked ur krigstjensten honom meddelas, under hans återstående lifstid utgå från allmänna indragningsstaten, dock med vilkor att Palmqvist från tjensten afgår, innan han blir berättigad till pension från Arméens pensionskassa; samt

att till understöd åt ännu qvarlefvande, i behof stadde landtvärnsman må för år 1877 på allmänna indragningsstaten anvisas samma belopp, som för år 1876 beviljats eller 20,000 kronor;

Enligt bilagda, protokoll öfver Sjöförsvars ärenden:

att aflidne föreståndaren för navigationsskolan i Hernösand Carl Gustaf Bloms enka, Gustafva Blom, född Lindberg, må uppföras å allmänna indragningsstaten till åtnjutande af en årlig pension af 400 kronor, så länge hon i sitt nuvarande enkestånd förblifver, samt

att nedan nämnde embets- och tjensteman, som vidreglering af Flottans civilstat blifvit öfvertaliga, må uppföras å allmänna indragningsstaten till åtnjutande af de aflöningsförmåner, som enligt stat och förordnanden varit dem tillförsäkrade, nemligen:

Ofverkommissarien Anders Kristian Gasslander

Varfskommissarien Johan Otta Lennman............

Förvaltaren Jakob August Brusquini...................

Registratorn Frans August Månsson.....................

Kammarskrifvaren Berndt Holmer........................

Kanslisten Gustaf Adolf Möllersten.......................

med skyldighet för en hvar af dem att, derest han erhåller annan allmän tjenst, hvarmed lön å stat är förenad, vidkännas ett emot samma lön svarande afdrag af det aflöningsbelopp han uppbär å indragningsstaten;

Nuvar. lön.

4.500.

3.000.

2.000.

1.500. 800. 800.

Inqv.penn.

360.

96.

72.

72.

36.

45.

Summa.

4,860.

3,096.

2,072.

1,572.

836 och 845.

Enligt bilagda protokoll öfver Civilärenden:

att länsmannen i Waksala härad af Upsala län Johan Jochman må, efter erhållet afsked från Länsmanstjensten, få öfverflyttas till allmänna indragningsstaten för att derifrån under sin återstående lifstid från och med månaden näst efter den, hvarunder afskedet honom beviljas, åtnjuta en årlig pension till belopp af sjuhundra kronor, motsvarande hans nu innehafvande länsmanslön; dock att denna pension,' på sätt i allmänhet om pensioner åt landsstatstjenstemän är stadgadt, kan blifva föremål för ny reglering, derest sådan af Riksdagen pröfvas lämplig;

59 Kon yl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket 1876.

att kommissionslandtmätaren i Södermanlands län Knut Theodor Hierta må få, efter erhållet afsked, uppföras å allmänna indragningstaten för att derifrån under sin återstående lifstid åtnjuta en årlig pension af sexhundra kronor, att utgå från och med månaden näst efter den, hvarunder afsked et blir honom beviljadt;

att Chefen för Statistiska Centralbyrån, Medicinalrådet in. in. Doctor Fredrik Theodor Berg, hvilken uppnått en ålder af 69 år och_ är berättigad att efter uppnådd pensionsålder vid afskedstagande såsom pension a allmänna indragningsstaten åtnjuta åttatio procent af den hans innehafvande medicinalrådsembete åtföljande lön, eller 4000 kronor, m;g från och med månaden näst efter den, då han med pension å allmänna indragningsstaten ei håller entledigande från såväl befattningen som chef för nämnda central by lå som från medicinalrådsembetet i Sundhetskollegium, under sin återstående lifstid få från allmänna indragningsstaten uppbära eu årlig fyllnadspension af 1,000 kronor, sa att hela hans pension kommer att uppgå till 5,000 kronor;

att Kronofogden i Lagunda, Hagunda och Ullcrakers häraders fögderi af ITpsala län (Jarl Wilhelm Berglund må få från och med månaden näst efter den, hvari han med pension ur Civilstatens pensionsinråttning från tjen sten afgår, under sin återstående lifstid åtnjuta fyllnadspension från allmänna indragningsstaten till belopp af ett tusen fyrahundra kronor årligen,

att Länsmannen i Umeå södra distrikt af Westerbottens län Wilhelm Lindahl, som vid uppnådd ålder åt 55 år eger att efter erhållet afsked mot erläggande af retroaktivafgift från Civilstatens pensionsinråttning uppbära pension af 400 kronor, må få från och med månaden näst efter den, uti hvilken han med pension ur Civilstatens pensionsinråttning afgår från tjensten, under sin återstående lifstid å allmänna indragningsstaten ^åtnjuta fyllnadspension till belopp af trehundra kronor årligen, hvarigenom iåns pensionsinkomst kommer att uppgå till det belopp, lian vid uppnådd pensionsålder må vara berättigad att från allmänna indragningsstaten uppbära eller 700 kronor årligen;

att Afvittringslandtmätaren i Norrbottens län, Kommissionslandtmätaren Carl Gustaf Tyko Hallström må få från och med månaden näst efter den, hvarunder han erhåller afsked från afvittringslandtinätare- och kommissionslandtmätarebefattningarna, under sin återstående lifstid å

allmänna indrag-

ningsstaten åtnjuta pension till belopp af 1,800 kronor årligen; samt

60 Kongl. Maj:ts Nåd, Trop. N:o 1 om Statsverket 1876.

att Länsmannen i Hanekinds Härad af Östergötlands län Anders Ekhohn ma få å allmänna indragningsstaten uppföras för att derifrån under sin återstående lifstid från och med månaden näst efter den, uti hvilken afsked från lånsmanstjensten kommer att honom beviljas, åtnjuta eu årlig pension af sjuhundra kronor; dock att denna pension kan, på sätt i afseende å landsstatspensioner i allmänhet är förhållandet, blifva föremål för ny reglering, derest sådan framdeles af Riksdagen pröfvas lämplig.

enligt bilagda protokoll öfver Finansärenden:

att aflidne Medicine Doktoren J. E. Åkermans efterlemnade dotter Anna Magdalena' Erika Åkerman må från och med år 1876 under sin återstående lifstid fa från allmänna indragningsstaten uppbära eu årlig pension af 200 kronor; samt

att åt Protokollssekreteraren i Finansdepartementets Expedition, Expeditionssekreteraren i lvongl. Maj:ts Kansli Helmelit Mildhog Lundgren må på allmänna indragningsstaten anvisas eu pension af 2,300 kronor — motsvarande skilnaden mellan Lundgrens nuvarande protokollssekreterarelön och det belopp, han i pension från civilstatens pensionsinrättning år berättigad erhålla — att från och med månaden näst efter den, då nådigt afsked från protokollssekreterarebefattningen kommer att honom bevilja, årligen under hans återstående lifstid af honom uppbäras.

enligt bilagda protokoll offer Ecklesiastikärenden:

att professorer, extra ordinarie professorer och adjunkter vid Karolinska Medico-Kirurpiska Institutet samt vice bibliotekarier vid universiteten må, tillerkännas rätt att efter uppnådda 65 lefnadsår vid afskedstagande ur tjenstfri a allmänna indragningsstaten åtnjuta pension till belopp af 4,500 kronor för de ordinarie professorerne samt af 2,500 kronor för extra ordinarie professorer, adjunkter och vice bibliotekarier;

att universitetens sekreterare och kamererare må förklaras berättigade till pension å allmänna indragningsstaten efter de grunder, som i sådant hänseende äro för civile tjensteman i allmänhet gällande;

att, till fyllande af en professorslön vid Lunds universitet till 6,000 kronor ett belopp af 1069 kronor må från allmänna indragningsstaten utgå från och med nästkommande år, så länge professor emeritus Sven Nilsson eller efter hans frånfälle hans sterbhus uppbär en professorslön vid samma universitet;

att gymnastikläraren vid Nya Elementarskolan i Stockholm Anton Bernt Santesson ma från och med månaden näst efter den, dä afsked honom

61 Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1 om Statsverket 1876.

meddelas, öfverflyttas på allmänna indragningsstaten till åtnjutande under sin återstående lifstid af pension till belopp af 1,125 kronor årligen;

att läraren vid Cimbrishamns pedagogi Andreas Grönvall må från och med månaden näst efter den, då afsked honom beviljas, uppföras å allmänna indragningsstaten till åtnjutande för sin återstående lifstid åt en årlig pension till belopp af 1,500 kronor;

att kollegan vid Grenna pedagogi Henrik Gabriel Filén må från och med månaden näst efter den, då afsked varder honom beviljadt, å allmänna indragningsstaten uppbära en pension af 1,125 kronor årligen;

att professorerna vid Teknologiska institutet samt de lektorer, som komma att vid institutet anställas, må tillerkännas rätt att vid afskedstagandet uppbära pension å allmänna indragningsstaten, de förre efter samma grunder, som gälla för professorer vid universiteten, och de senare efter uppnådd 65 års ålder och 20 års tjenstgöring vid institutet, med det belopp, hvartill deras lön uppgår;

att lektorerne vid de tekniska elementarskolorna må erhålla rätt till pension å allmänna indragningsstaten enligt de grunder, som för sådan rättighets åtnjutande gälla i afseende på lektorerne vid rikets elementarläroverk;

att öfverläkaren vid Vadstena hospital Ludvig Magnus Hjertstedt må uppföras å allmänna indragningsstaten till åtnjutande från och med månaden näst efter den, då afsked honom beviljas, af årlig pension till belopp af

4,000 kronor;

att å allmänna indragningsstaten uppföras de åt nuvarande generaldirektören öfver hospitalen samt Serafirnerordensgillets nuvarande sekreterare, kamrerare och förste vaktmästare anslagna löner eller arfvoden, att från och med år 1877 under deras lifstid utgå med följande belopp, nemligen för generaldirektören 1,000 kronor, för sekreteraren 2,000 kronor, för kamreraren 2,000 kronor och för vaktmästaren 560 kronor, med skyldighet för de tre sistnämnde att i deras befattningar biträda Sundhetskollegium såsom blifvande öfverstyrelse för hospitalen; 0

att medicinalrådet Carl Ulrik Sondéns enka Concordia Sondén, född Åkerman, må från och med innevarande år å allmänna indragningsstaten uppbära pension af 600 kronor årligen; samt

att åt docenten Axel Gabriel Theorells enka Hanna Margareta Tlieorell, född Hultman, må beviljas pension å allmänna indragningsstaten till belopp af 600 kronor årligen, att utgå från och med innevarande år.

62 Kongl. Maj:ts Nåd. Pr ap. N:o 1 om Statsverket 1870.

Då riksmarkegångspriset å spanmål åren 1873—1875 utgjort i medeltal 2 kronor 61 öre kubikfoten, motsvarande 16 kronor 42 öre tunnan, eller 5 kronor 92 öre utöfver det värde 10 kronor 50 öre för tunnan, hvartill spanmålen vid 1840—41 års statsreglering beräknades, lärer den lönefvllnad, hvarom, jemlikt då stadgade grunder, de embets- och tjensteman in. fl., som före vidtagandet af berörda statsreglering tillträdt och ännu bibehålla löner med derunder beräknad spanmål, åro försäkrade, böra af Riksdagen efter nämnda prisskilnad 5 kronor 92 öre bestämmas till utgående från allmänna indragningsstaten.

Vid det af Statskontoret upplysta förhållande, att beloppet af den spannmål, som in begripen under lönerna för sådana äldre löntagare, för närvarande utgör 181 tunnor, erfordras således till bestridande af ifrågavarande utgift i jern midt tal eu summa af 1,000 kronor.

Då till betäckande af de utgifter, Indika sålunda föreslagits till utgående från allmänna indragningsstaten, en tillökning i/ens/m/,sanslaget till densamma af Kong!. Maj:t anses lämplig, vill Kongl. Maj:t'i nåder föreslå, att, för sådant ändamål äfvensom för vinnande af jemn slutsumma å samtliga hufvudtitlarna, förslagsanslaget till allmänna indragningsstaten må ökas med ett belopp af................................................................ Kronor 40,180:91.

Och då nuvarande anslaget till samma stat

utgör .......

» 892,785:

samt nuvarande anslaget till pensionsstaten

uppgår till....................................................................................

skulle slutsumman af nionde hufvudtitelns ordinarie

anslag således blifva

932,965: in. Kronor 847,550: — Kronor R'780,515: Öl.

I fråga om extra anslag under denna hufvudtitel föreslår Ivongl. Maj:t enligt beslut, som innefattas i bilagd a utdrag af protokoller öfver landtoch sjöförsvarsärenden:

63 Konyl. Maj:ts Nåd. Projj. N:o 1 om Statsverket 187b.

dels att då ordnandet af arméens pensionering kommer att blifva föremal för särskild nådig proposition samt kostnaden för pensioneringen antages icke komma att öfverstiga — utom förut årligen beviljade vid pass, 400,000 kronor — omkring 550,000 kronor, ett extra förslagsanslag till armeens pensionering' må för år 1877 uppföras till belopp af......... Kronor 9o0,000.

dels att till ersättande af den enligt arméens pensionskassas hufvudbok för år 1874 uppkomna brist må beviljas ett bristen motsvarande belopp af..............

dels att i likhet med föregående år nedannämnda kreditiver må anvisas, nemligen:

för att fortfarande ej mindre sätta amiralitetskrigsmanskassan i tillfälle att till de flottans embetsed! tjensteman samt betjente, som söka afsked, genast utgifva pensioner enligt de för kassan nu gällande pensioneringsgrunder än äfven utgöra tillgång för dem tillförsäkrade fyllnadspensioners utbetalande ................

samt för upprätthållande af den flottans afskedade

gemenskap förunnade förbättrade pensionering..............

med rättighet för direktionen öfver nämnda kassa att å dessa kreditiv under loppet af år 1877 lyfta hvad som för omförmälda behof blifver erforderligt.

Summa extra anslag för år 1877 Kronor 1,068,119: <•«.).

Eu jemförelse mellan denna hufvudtitel sådan den blifvit i riksstaden för år 1876 uppförd och sådan den nu åt Kong! Maj:t föreslagits utfaller sålunda:

5,119: ost.

78,000:

40,000:

1S76:

Ordinarie anslag 1,740,335: — Extra anslag 503,500: — Summa 2,243,835: —

1877:

1,780,515: in. 1,068,119: o». 2,848,635: —

Således ökning 40,180:91.

» 564,619: m*.

Således ökning 604,800: —

64 Kongl. Majds Nåd. Frop. N:o 1 om Statsverket 1876.

De under särskilda hufvudtitlar begärda anslag för år 1877 utgöra:

Ordinarie.

I. Hufvudtiteln 1,266,000 11. » 3,721,240

III. » 609,365

iv. » 13,569,500

V. « 4,841,400

VI. » 13,994,000

VID »> 11,720,000

Vill. » 8,379,678

IX._» 1,780,515,1)1.

Summa Kronor 59,881,698,su.

hvilken summa med 14,600 kronor 40 öre understiger de för år 1876 anvisade anslag under samma hufvudtitlar.

27,600,000.

De såsom statsverkets ordinarie inkomster och bevillningar förut beräknade tillgångar uppgå:

Ordinarie inkomster till.........................................

Tullmedel.................................................................................. 21,00Ö,000'

Postmedel.............................................................................. 4,300,000.

Stämpelpappersmedel............................................................ 2,200 000.

Bränvinstillverkningsafgift ................................................. 13,470*000.

Hvitbetssockertillverkningsafgift......................................... ’ 30,000. 41000 000

Summa 68,600,000;

och begår derför Kongl. Maj:t, att Allmän bevillning må af riksdagen åtagas att utgå för år 1877.

Kongl. Magt, som anser, att samtliga statens verkliga utgifter böra vid statsregleringen i Riksstaten upptagas, för att i detta "öfverslag af statens linansiela ställning må visas, huru desamma af statens verkliga inkomster kunna betäckas, föreslår Riksdagen att i riksstat upptaga ett utgiftsbelopp, motsvarande de summor, hvartill enligt uppgift från Riksgäldskontoret dess

65 Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1 om Statsverket 1876.

utgifter år 1877 äro att beräkna så väl för riksdags- och revisionskostnader, samt aflöningar m. m. som för annuiteter å fonderade lån och samtliga ränteutgifter, de senare dock upptagna, med en afrundad siffra, allenast till det belopp, som ej motsvaras af de till Riksgäldskontoret ingående rånte- och kapitalinbetalningar å af staten beviljade lån. Under denna förutsättning böra i riksstaten upptagas äfven de verkliga statsinkomster, som för dessa utgifters bestridande äro att påräkna, såväl beräknelig behållning å föregående års statsinkomster, som hvad derutöfver af riksdagen kan varda anslaget. Kongl. Maj:t anser, under förutsättning att Allmänna bevillningen för 1877 varder väsentligen efter förut gällande grunder påbjuden, att den samma med trygghet kan beräknas till 3,500,000 kronor, samt att behållningen å 1875 års statsreglering kan med säkerhet beräknas till omkring

5.400.000 kronor, och varder beloppet af denna beräknade tillgång, för räkningens jemnande, utfördt med 5,358,000 kronor.

Kongl.* Maj:t föreslår vidare, att Riksdagen må för utgifternas betäckande derutöfver af bankovinsten för år 1875, hvilken lär utgöra minst

2.500.000 kronor, anslå ett belopp af 1,600,000 kronor.

Under förutsättning häraf erhåller Riksstaten, såsom en sammanfattning af statens samtliga inkomster och utgifter, följande utseende:

Bill. till Riksd. Prof. 1876. 1 Sami. 1 Afd.

66 Kongl. Maj:ts JVåd. Prop. N:o 1 om Statsverket 1876.

IT i k s s t a t

Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1 om Statsverket 187b.

(57

föi* åi* 1^77.

68 Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket 1876.

Kongl. Maj:t föreslår dessutom, att Riksdagen må medgifva, att den år 1873 beslutade tvärbana, hvilken afser att tillsammans med Sundsvalls— Torpshammars-banan och en norsk jernväg emellan Throndhjem och riksgränsen sammanbinda Bottenhafvet och Vesterhafvet, må dragas från Torpshammar vester ut till Ange och derifrån i nordvestlig riktning öfver Gällösundet och Östersund till Nässkott, samt att för fortsättande under år 1877 af arbetena å så väl nämnda bana som banan emellan Storvik och Hybo, — med rätt för Kongl. Magt, att för jern vägsarbetenas utförande å ostridiga sträckningar närmare bestämma de orter, som samma sträckningar skola genomgå, och de ställen de böra beröra — ställes till Kongl. Majrts disposition, att under år 1877 lyftas i Riksgäldskontoret, ett belopp af 6,000,000 kronor.

Kongl. Maj:t begär vidare, att för utförande af föreslagna nybygnader och andra arbeten, som dels erfordras för fullständigande af nyare stambanedelar dels föranledas af enskilda banors anslutning och ökad rörelse, äfvensom för anskaffande af lokomotiv och vagnar samt delar deraf jemte verktygsmaskiner, ångpumpar, lyftkranar och andra inventarier, må ställas till Kongl. Maj:ts disposition att för år 1877 utgå från Riksgäldskontoret ett belopp af 8,942,000 kronor;

dock med rätt för Kongl. Maj:t att af sålunda för år 1877 anvisade belopp redan under år 1876 i afräkning låta Styrelsen för Statens jern vägstrafik för det ena eller andra af dessa ändamål i Riksgäldskontoret lyfta ett belopp af 1,500,000 kronor.

Med iakttagande deraf att Riksgäldskontoret under år 1876 har att påräkna ytterligare inbetalning af minst 2,150,000 kronor af öfverskott å 1874 års statsreglering, och under förutsättning att riksdagen medgifver utbetalande under år 1876 af förut nämnda 1,500,000 kronor i afräkning å de för år 1877 till jernvägsmaterielens förstärkning och nybygnader vid statens stambanor anvisade belopp, skulle Riksgäldskontoret enligt Fullmäktiges beräkning af öfriga inkomster och utgifter vid 1877 års början ega en behållen tillgång af 421,606 kronor 70 öre; och då genom de i riksstaten uppförda summor medel äro anvisade för de från Riksgäldskontoret utgående verkliga statsut-

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 1 om Statsverket 1876. 69

gifter till åtskilliga arfvoden och löner samt annuiteter och räntor, uppkommer för Riksgäldskontoret till bestridande af

dels de af Kongl. Maj:t begärda belopp till statens jern-

vägars byggande och utveckling......................................... Kronor 9,942,000: —

dels konvertering af 1869 års lån.............................. » 1,000,000: —

Summa Kronor 10,942,000: —

efter afdrag af nämnda beräknade behållning....... 421,606: ro,

samt det under 1876 i afräkning för 1877 utbetalda belopp ................................................................ 1,500,000: — 1,921,606:70,

ett behof att genom nytt lån fyllas af...................................................... 9,020,393:30,

eller i rundt tal nio millioner kronor.

Samtliga de i denna proposition åberopade eller för öfrigt med statsregleringens sammanhang elände handlingar skola Riksdagens statsutskott tillhandahållas; Och Kongl. Maj:t förblifver Riksdagen med all Kongl. Nåd och ynnest städse välbevågen.

OSCAR.

Hans Forssell.

Bih. till Riksd. Prot. 1876. 1 Sami. 1 Afd.

Bil. N:o 1 till Kanyl, Maj:U Nåd. Proposition tS:o 1, om Statsverl

Utdrag af protokollet öfver Justitie-departements-ärenden, li inför Hans Maj:t Konungen i Statsrådet å Stockholms Slör Fredagen den 29 Oktober 1875.

Hans Excellens Herr Justitie-statsministern anmälde i underdånighet en åt åtskillige innevånare i Färs och Frosta härader i underdånighet gjord ansökning, att nämnda häraders domsaga, hvilken genom liäradshöfdingen in. in. C. A. Durlings den 28 sistlidne Februari timade död blifvit ledig, måtte delas så, att hvardera häradet komme att utgöra en domsaga; till stöd för hvilken ansökning är vordet anfördt: att, enligt bifogadt utdrag af 1875 års mantals- och skattskrifningslängd, innevånarnes antal utgjorde i Färs härad 27,150 och i Frosta härad 21,017; att inom häraderna jordbruket och ladugårdsskötsel nått en hög utveckling äfvensom varuutbytet vore särdeles lifligt, så att i hvardera häradet årligen hölles stora marknader och hvarje vecka flera stora torgdagar; att handtverkeri!' och fabriker vore till antal och verksamhet mycket ansenliga samt att inom häraderna funnes nio jernvägsstationer, hvarigenom allt en stor mängd göromål för häradsrätterna i orten föranleddes; att rättsskipningen hittills visserligen varit öfver hvarje klander, hvilket lyckliga förhållande väsendtligen torde få tillskrifvas de rikligare inkomster, som till och med år 1874 åtföljde häradshöfdingeembetet och medgåfvo detsammas innehafvare att aflöna flera skickliga juridiska biträden, men att domarens inkomster, sådana de med ingången åt innevarande år blifvit bestämda, ej i lika mån tilläte bekostande af sådant biträde.

Uti infordrade yttranden öfver berörda ansökning, i hvilken häradernas innevånare, inför vederbörande häradsrätter hörde, enhälligt instämt, har blifvit hufvudsakligen andraget:

Bih. till Rihsd. Prof. 1876. 1 Sami. 1 Afd.

i närvaro af:

Hans Excellens Herr Justitie-statsministern Friherre De Geee,

Hans Excellens Herr Statsministern för utrikes ärendena Björnstjerna, Statsråden: Lagerstråle,

Tiiyselius,

Carlson,

Friherre AlstrÖmer,

Weidenhielm,

Loven,

Friherre von Ottek, Forssell.

2 Bil. N:o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 1, om Statsverket 1876.

af t. f. domhafvanden: att, i anseende till domsagans vidd och folkmängd, häraderna icke lämpligen kunde förenas till ett tingslag, hvadan, i händelse domsagan förblefve odelad, innevånarne derstädes icke torde komma i åtnjutande af den hastigare rättsskipning, som enligt nådiga förordningen den IT Maj 1872 tillkomme rättssökande i domsaga, utgörande endast ett tingslag; samt att, då häraderna städse utgjort hvart för sig ett tingslag med särskilda tingshus och arkiv, något hinder i dessa afseenden ej mötte för domsagans delning på sätt föreslaget blifvit; hvarjemte t. f. domhafvanden vitsordade hvad i ansökningen yttrats rörande svårigheten för en häradshöfding uti ifrågavarande domsaga att utan öfveransträngning kunna sköta embetet med vederbörlig omsorg;

af kronofogden i orten: att han icke visste någon omständighet, som skulle kunna åberopas mot den begärda delningen; samt

af Kongl. Maf.ts Befallningshafvande i Malmöhus lån: att Kongl. Maj:ts Befallningshafvande åberopade hvad t. f. domhafvanden och kronofogden i ärendet yttrat;

Och har, uti jemväl afgifvet underdånigt utlåtande, Hofrätten öfver Skåne och Blekinge å ansökningen tillstyrkt bifall, men fästat uppmärksamhet derpå, att, derest ansökningen vunne nådigt bifall, tjenstgöringspenningarne för hvartdera häradet torde böra bestämmas till högre belopp än hälften af de 1,700 kronor, som enligt nådiga cirkuläret den 5 Juni 1874 blifvit för båda häraderna såsom tjenstgöringspenningar å riksstaten uppförde.

Med tillkännagifvande dels, att? enligt Statistiska Centralbyråns officiel» uppgifter, funnes den 31 December 1874 i Färs härad 27,182 innevånare och i Frosta härad 27,122, under det 21 domsagor i riket egde mindre folkmängd än hvartdera af ifrågavarande härader, och dels att Hofrätten öfver Skåne cell Blekinge med underdånig skrifvelse den 15 sistlidne Juni öfverlemnat af Hofrätten den 1 i samma månad upprättadt förslag till häradshöfdingeembetet i ofvannämnda domsaga, tillika med ansökningshandlingarna och det vid förelagets upprättande inför Hofrätten förda protokoll, yttrade Hans Excellens Herr Justitie-statsministern, att lian, på de skäl som för delning af Färs och Frosta häraders domsaga blifvit anförda, ansåg sig böra densamma tillstyrka och hemställa, att till Riksdagen måtte göras nådig framställning om anvisande af derför erforderliga medel, samt att, intill dess frågan härom blifvit afgjord, Hofrättens förslag till det efter Durling lediga häradshöfdingeembetet finge hvila.

På tillstyrkan af Statsrådets öfrige ledamöter behagade Hans Maj:t Konungen bifalla hvad Hans Excellens Herr Justitie-statsministern sålunda hemställt.

Beträffande härefter beloppet af det anslag, som för delningens genomförande erfordras, anmälde Hans Excellens Herr Justitie-statsministern, att upplysningar i detta hänseende blifvit infordrade från såväl t. f. domhafvanden i begge häraderna som Hofrättens advokatfiskal, hvarefter Hans Excellens vidare yttrade:

»Enligt de grunder, som blifvit följda vid den senaste regleringen af häradshöfdingarnes löneförmåner, bör domhafvanden i Färs härads domsaga, med afseende

Bil. N:o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition Nip 1, om Statsverket 1876. 3

å folkmängden och görotnålen i domsagan, erhålla en nettoinkomst af 5,850 kronor, nemligen:

a) lön.......................................................................................................................... 4,500.

b) särskild godtgörelse för

27,182 innevånare ............. ........................................................................ ^tO.

16 gröfre brottmål....................................................................................... 1^0.

184 andra mål..........................

samt domhafvanden i Frosta kronor, nemligen:

a) lön...........................................

b) särskild' godtgörelse för

27,122 innevånare...................

17 gröfre brottmål.................

178 andra mål........................

härads domsaga tilläggas

........................ 920-1,350.

5,850-

en nettoinkomst af 5,830 .......................... 4,500.

270.

170.

890. 1,330. “5,830.

Af ofvan omförmälda upplysningar framgår, att af den vid löneregleringen för hela domsagan beräknade sportelinkomst, 6,660 kronor 20 öre, belöper sig på Färs härad 3,357: 10 samt på Frosta härad 3,303: 10; hvaremot utgifterna för båda häraderna vid regleringen upptogos till 5,660 kronor, men senare, af t. f. domhafvanden, äro för hvardera häradet beräknade till följande belopp: ett juridiskt biträde:

lön ............... ................................................................................ 500.

bostad och kost, minst.....................................................................

renskrifning, minst.............................. ...........................................................

resor till och vivre vid lagtima tingen, högst............................................

resor till och vivre vid sådana förrättningar, för hvilka särskild ersättning

ej åtnjutes, minst............................................................................

skrifmaterialier och andra utgifter Då likväl domhafvanden

1,250.

900.

400.

150.

450. 3,150.

_L.it ms.val mm— _________ genom att skaffa sig bostad vid tingstaden kan inbe-

spara ofvannämnda post å 400 kronor samt sista posten a 450 kionoi synes tåla jemkning, torde hälften af den . vid senaste löneregleringen lör hela domsagan antagna utgiftssumma eller 2,830 kronor kunna anses icke vara för lågt beräknad för hvardera häradet; och enär följaktligen den beräknade sportelinkomsten öfverstiger de beräknade utgifterna med 527: 10 i Färs härad samt 473: 10 i Frosta härad, erfordras en fyllnad af tjenstgöringspenningar till jemnade belopp af 800 kronor för Färs härad och 900 kronor för Frosta härad.

Den för häradshöfdingen i Färs och Frosta häraders nuvarande domsaga bestämda

aflöning från statsverket utgör: lön........ .................................................................. 4,500.

tjenstgöringspenningar........................................ 1,700.

6,200.

4 Bil. N:o 1 till Kongl. Mcijits Nåd. Proposition N:o 1, om Statsverket 1876'.

Domsagans delning skulle således för statsverket medföra en ökad utgift af 4,500 kronor eller beloppet af en häradshöfdingelön.

I underdånighet tillåter jag mig att, på grund af det ofvan anförda, hemställa, att Eders Kongl. Maj:t täcktes i nådiga propositionen angående statsverkets tillstånd och behof föreslå Riksdagen att, i stället för de åt domhafvanden i Färs och Frosta häraders domsaga från statsverket nu anvisade aflöningsbelopp af tillsammans 6,200 kronor,

å ordinarie stat bevilja:

för häradshöfdingen i Färs härads domsaga: lön ....................................... 4,500.

tjenstgöringspenningar........ 800. 5399

för häradshöfdingen i Frosta härads domsaga: lön..................................... 4,500.

tjenstgöringspenningar..... 900. 5,400.»

Jemväl till denna, af Statsrådets öfrige ledamöter biträdda hemställan fann Hans Maj:t Konungen godt i nåder lemna bifall; Och skulle protokollet i förevarande ärende såsom bilaga åtfölja den nådiga propositionen till 1876 års riksdag, angående statsverkets tillstånd och behof.

Ex protocollo

TJt. Wilh. Mahn,

Utdrag af protokollet öfver Justitie-departements-ärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i Statsrådet å Stockholms Slott Fredagen den 5 November 1875,

i närvaro af:

Hans Excellens Herr Justitie-statsministern Friherre De Geee,

Hans Excellens Herr Statsministern för utrikes ärendena Björnstjerna, Statsråden: Lagerstråle,

Thyselius,

Carlson,

Friherre Alströmer,

Weidenhielm,

Loven,

Friherre von Otter,

Forssell.

Hans Excellens Herr Justitie-statsministern anmälde i underdånighet Fångvårdsstyrelsens underdåniga skrifvelse den 8 nästlidna månad, hvarmedelst öfverlemnats en af Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i Malmöhus län till Styrelsen insänd och förordad

Bil. N:o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 1, om Statsverket 1876. 5

underdånig ansökning af vaktkonstapeln vid länsfängelset i Malmö Jöns Landgren att blifva tilldelad en årlig pension af 400 kronor; utvisande de vid ansökningen fogade betyg, att Landgren, hvilken vore född den 10 Oktober 1806 samt öfver 33 år tjensthjon vid Skånska husarregementet, hvarifrån han den 29 Juli 1858, på begäran, erhållit afsked, och i Oktober månad 1860 blifvit anställd såsom vaktknekt vid förenämnda fängelse, i denna egenskap med trohet och nit fullgjort sina åligganden samt i öfrigt utmärkt väl sig förhållit; att han till följd af ålder och ansträngd tjenstgöring vore, oförmögen att längre sköta sin tjenstebefattning; samt att han befunne sig i medellösa vilkor; Och har med afseende härå Fångvårds-styrelsen, jemte anmälan att Landgren, som i egenskap af vaktkonstapel åtnjöte i årlig lön 500 kronor och beklädnadsbidrag 50 kronor äfvensom årlig gratifikation, hvilken för senaste tjenstgöringsåret uppgått till 125 kronor, och derförutom uppbure från Wadstena krigsmanshuskassa en årlig pension af 48 kronor, varit på grund af sjuklighet under senaste tiden tjenstledig, underdånigst hemställt, att Kongl. Maj:t täcktes föreslå Landgren till erhållande å allmänna indragningsstaten af ofvanberörda pensionsbelopp, 400 kronor, att utgå från och med månaden näst efter den, då han undfinge afsked.

Hans Excellens Herr Justitie-statsministern hemställde, att då, efter hvad upplyst blifvit, Landgren, som uppnått en ålder af 69 år, under 48 år haft anställning i statens tjenst och, enligt företedt läkarebetyg, numera vore oförmögen att vidare tjenstgöra, Kongl. Maj:t täcktes förordna, att till näst sammanträdande Riksdag skall aflåtas nådig proposition derom, att Landgren må berättigas att från och med månaden näst efter den, då han erhåller afsked från vaktkonstapelsbefattningen vid länsfängelset i Malmö, å allmänna indragningsstaten för sin återstående lifstid uppbära en årlig jrension till belopp af fyrahundra kronor.

Hvad Hans Excellens Herr Justitie-statsministern sålunda hemställt och deruti Statsrådets öfrige ledamöter instämde behagade Hans Maj:t Konungen i nåder bifalla; Och skulle detta beslut genom utdrag af protokollet meddelas Finansdepartementet, för att vid uppgörandet af förslag till reglering af utgifterna under riksstatens nionde hufvudtitel iakttagas.

Ex protocollo

TL Wilh. Malm.

6 Bil. N:o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 1, om Statsverket 1876.

Utdrag af protokollet öfver Justitie-departements-ärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i Statsrådet å Stockholms Slott Fredagen den 10 December 1875,

i närvaro af:

Hans Excellens Herr Justitie-statsministern Friherre De Geer,

Hans Excellens Herr Statsministern för utrikes ärendena Björnstjerna, Statsråden: Lagerstråle,

Thyselius,

Carlson,

Friherre Alströmer,

Weidenhielm,

Lovén,

Friherre von Otter,

Forssell.

Efter erhållet tillstånd att anmäla frågan om lönereglering för rikets Hofrätter och Krigshofrätten erinrade Herr J ustitie-statsministern, hurusom, med anledning deraf, att de på senare tider högt uppdrifna lefnadskostnaderna syntes göra oundgängligen nödvändig en allmännare förbättring i statens embete- och tjenstemäns lönevilkor, vare sig genom en fast löneförhöjning på ordinarie stat eller genom ett tillfälligt, efter prisförhållandena lämpadt lönetillägg, samt att frågan ej mindre om beloppet och beskaffenheten af löneförhöjningen, än äfven om tiden för dess inträdande, lämpligen borde, så vidt ske kunde, på en gång för samtlige embets- och tjensteman behandlas, Kongl. Maj:ts och Rikets Hofrätter den 2 September 1873 blifvit på nådig befallning anmodade att före påföljande November månads utgång till Kongl. Maj:t inkomma med de underdåniga förslag i nämnda syftning, som, hvad de i Hofrätterne anstälde embetsoch tjensteman anginge, kunde anses af omständigheterna påkallade, samt att, med uppgift, huruvida någon eller några af nämnde embets- och tjensteman jemväl innehade befattningar med lön på annan stat, tillika afgifva utlåtande, i hvad mån desses eller andra å Hofrätternes stat upptagna tjenster, med afseende på sin omfattning, kunde anses vara af beskaffenhet, att tjenstgöring äfven på annat håll kunde dermed utan olägenhet förenas, och, i sådant fall, om icke genom flera tjensters sammanslagning eller på annat sätt arbetet inom Hofrätterne måtte kunna lämpligen ordnas så, att hvarje tjensteman, under förutsättning, att skälig aflöning honom bereddes, i sin tjenst erhölle motsvarande full sysselsättning, och att innehafvande samtidigt af annan aflönad beställning skulle kunna undvikas, i hvilket afseende Hofrätterne då egde afgifva förslag.

7 Bil. N:o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition No 1, om Statsverket 1876.

Till åtlydnad häraf blefvo underdåniga utlåtanden afgifna, af Svea Hofrätt den 13, af Göta Hofrätt den 24 och af Hofrätten öfver Skåne och Blekinge den 20 November 1873, och hafva samtlige Hofrätterne deruti, med vitsordande af nuvarande löners otillräcklighet i följd icke af en blott tillfällig stegring i lefnadskostnaderna, utan af deras småningom fortgående tillväxt från år 1858, då den för Hofrätterne nu gällande Innestå! bestämdes, afgifvit underdåniga förslag dels till nya aflöningsstater, hvarmed afsågs att bereda embets- och tjenstemännen, i förhållande till nuvarande pris, en tarflig utkomst och dels till den sammanslagning eller indragning af tjenster, som ansågs kunna lämpligen ega rum.

Sedan Kongl. Maj:t derefter dels i sammanhang med propositionen till 1874 års Riksdag angående statsverkets tillstånd och behof, deruti tillfälliga dyrtidstillägg för Hofrätternes embets- och tjensteman begärdes, den 9 Januari sistnämnda år, förordnat, att frågan om lönereglering för tjenstepersonalen i IXofrätterna skulle öfverlemnas till en komité, åt hvilken Kongl. Maj:t redan förut förklarat Sig vilja uppdraga att afgifva förslag rörande reglering af de förvaltande embetsverkens och myndigheternas löneförhållanden, dels oek den 16 i samma månad anbefallt Hofrätterna, hvar för sig, att afgifva underdånigt utlåtande och förslag i fråga om upphörande af de sportler, som Hofrätternes tjensteman enligt gällande bestämmelser åtnjuta, samt sådana utlåtanden afgifvits af Svea Hofrätt den 21 Maj, af Göta Hofrätt den 23 September och af Hofrätten öfver Skåne och Blekinge den 1 Maj 1874;

så hafva de komiterade, söm af Kongl. Maj:t den 12 Juni 1874 blifvit förordnade att afgifva utlåtande och förslag rörande reglering af de förvaltande embetsverkens och myndigheternas löneförhållanden, med rätt att dervid jemväl, i den mån det funnes af omständigheterna påkalladt, göra framställning om förändringar i nuvarande organisation af förvaltningspersonalen och anordning af dess arbete, fått emottaga Hofrätternes samtliga förberörda utlåtanden, med uppdrag att gemensamt med frågan om lönereglering för Hofrätternes personal handlägga frågan om upphörandet af de sportler, som Hofrätternes tjensteman enligt gällande föreskrifter åtnjuta.

Under den 12 December 1874 hafva komiterade afgifvit underdånigt betänkande, innefattande förslag icke blott till fullständig aflönings- och pensionsstat för Hofrätternes samtlige embets- och tjensteman samt vaktbetjening, med de vilkor, som komiterade ansett böra i sammanhang med löneregleringen föreskrifvas, utan ock till indragning af åtskilliga tjenstebefattning^-; äfvensom komiterade till öfvervägande framställt flera frågor om förändringar i rättegångsordningen och Hofrätternes arbetsordning; hvarefter dels, i öfverensstämmelse med komiterades hemställan, af Kongl. Maj:t den 18 December 1874 förordnats, att vid inträffande ledighet af sådan tjenst, som af Hofrätt tillsättes, och med hvilken åtnjutande af sportler är förenadt, densamma skulle tills vidare genom förordnande uppehållas, och dels ytterligare utlåtanden från Hofrätterna blifvit infordrade i anledning af komiterades betänkande och afgifvits, af Svea Hofrätt den 14 och af Göta Hofrätt den 31 Maj, samt af Hofrätten öfver Skåne och Blekinge den 29 April 1875.

8 Bil. N:o 1 till Kongl. Maj ds Nåd. Proposition N:o 1, om Statsverket 1876.

Sedan Herr Justitie-statsministern redogjort för innehållet af förenämnda nu anmälda handlingar, anförde han vidare:

Med hemställan, att komiterades förslag lägges till grund för Kongl. Maj:ts proposition till Riksdagen, och under åberopande af de skäl, komiterade anfört i de delar, hvarvid jag icke har något att anmärka eller tillägga, har jag, följande den ordning, i hvilken hithörande frågor förekomma i komiterades betänkande, att först yttra mig angående

Tjenstgöring spenningar.

Den enskilde arbetsgifvaren söker vanligen helst att få betala hvarje särskildt arbete hvad det är värdt, efter det vexlande pris, hvarför det kan erhållas, men äfven han finner i afseende å många slags arbeten fördelaktigast att i stället öfverenskomma med sin arbetare, att denne emot viss ersättning under en viss tid ställer hela sin arbetskraft till hans förfogande; och staten vore, för att icke äfventyra ärendenas jemna gång, nödsakad att så förfara, äfven om den derigenom finge betala arbetet dyrare. Men så är icke fallet. Intellektuelt arbete, till den omfattning, som är de flesta statens tjensteman under ett år förelagdt och som krafvel' särskilda studier och insigter, skulle visserligen icke i allmänhet af den enskilde kunna betingas emot ett så lågt pris, som tjenstemannens årslön. Denna fördel vinner likväl staten endast genom att gifva tjenstemannen trygghet att orubbad bibehållas vid sina vilkor icke allenast så länge han fullgör sina åligganden, utan ock då han till följd af sjukdom eller ålder icke längre kan bestrida sin tjenst; och en sådan trygghet kan staten icke lemna utan att sjelf derför vidkännas motsvarande uppoffringar, som bestå i bekostandet af pensioner och vikariatsarfvoden. I samma mån som staten vill undgå dessa uppoffringar, måste den i stället höja lönerna. Det gäller då att beräkna, huruvida det, som staten utgifver i pensioner och vikariatsarfvoden åt eller för eu del af sina tjensteman, öfverstiger hvad staten finge betala mera i lön till alla, om dem icke vore tillförsäkradt att få åtnjuta något af staten, när de icke skötte tjensten. En säker uträkning är i detta fall svår åt t åstadkomma, men utan fara för misstag torde det kunna antagas vara med statens fördel förenadt, att den gamla grundsatsen, enligt hvilken en tjensteman varit berättigad att behålla hela lönen så väl under sjukdom som efter afskedstagandet vid upphunnen pensionsålder, åtminstone så mycket jemkas, att det alltid blifver förmånligt för tjenstemannen att, såvidt han förmår, sjelf sköta sin tjenst. Vid den löneförhöjning, som under 1856—1858 års riksdag beviljades de flesta civila tjensteman, blef också ett steg taget i denna riktning, då såsom vilkor faststäldes, att under längre sjukdomsförfall någon del af lönen, icke öfverstigande en fjerdedel, skulle afstås till vikarien och att pension på indragningsstat skulle för högre löner utgå med endast åttio procent af lönen. Om en ytterligare löneförhöjning nu beviljas, synes mig ändamålsenligt att något vidare fortgå på samma väg derigenom att, på sätt komiterade föreslagit, aflöningen indelas i lön och tjenstgöringspenningar; att tjenstgöringspennin-

Bil. N:o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 1, om Statsverket 1876. 9

garne, hvilka i intet fall få uppbäras af tjenstens ordinarie innehafvare för den tid befattningen af annan person uppehållits, bestämmas så höga, att staten kan påräkna att för dem utan särskilda tillskott få tjensten åtminstone under tillfälliga förfall bestridd; samt att återstoden af aflöningen eller sjelfva lönen, hvilken oafkortad utgår till tjenstemannen, äfven då han af laga förfall är hindrad att tjensten sjelf förrätta, kommer att motsvaras af den högsta pension, hvartill han under föreskrifna vilkor är berättigad. Härvid bör endast erinras, att skärpta bestämmelser, hvarigenom tjenstemannen förpligtas att vid tjenstledighet afstå mera än en fjerdedel af lönen och vid afskedstagandet erhåller mindre än åttio procent af sin aflöning, i och för sig påkalla löneförhöjning för att icke medföra försämring i tjenstemannens nuvarande lönevilkor.

I förening med frågan om tjenstgöringspenningar hafva komiterade framstält ett förslag, i hvilket jag tvekar att till hela dess vidd instämma, nemligen, att tjensteman af lägre grad skall vara skyldig att, om han dertill förordnas, bestrida tjenst af högre grad emot åtnjutande af derför anslagna tjenstgöringspenningar i stället för egna. Detta sammanhänger med komiterades på andra ställen uttalade åsigt, att hvarje lägre tjenst bör anses såsom eii öfvergångsplats till närmast högre inom samma verk. Hofrätternas verksamhet sönderfaller emellertid i två delar, som kräfva väsentligen skilda egenskaper. För den ena, ledamöternas, är sjelfva dömandet hufvudsak, under det den andra, tjenstemännens, består i antecknandet och uppfattningen af parternas och domstolens förhandlingar. Den sednare tager visserligen i sin mån insigter och omdöme i anspråk, men ännu mera ordning och noggrannhet; och befattningarne inom denna afdelning kunna bestridas med den mest utmärkta skicklighet af personer, som icke derföre nödvändigt skulle kunna med framgång utöfva domarekallet i eu öfverrätt. Dertill fordras jemväl naturliga anlag och en skarpsinnighet, hvarpå tillgången icke alltid är tillräcklig. Uppställes det nu såsom regel, att alla befattningar i den lägre afdelningen böra anses såsom öfvergångsbefattningar till den högre, så borde deraf också följa, att ingen vunne anställning, om hvilken det icke kunde antagas, att han lämpligen kunde i sin tur befordras genom alla graderna. Men utom det att misstag vid detta första bedömande tvifvelsutan ofta skulle komma att ega rum, är fara värdt, att man snart skulle se sig i förlägenhet vid bemödandet att till alla platser finna personer, som motsvarade så stora anspråk. Till sin egen skada skulle staten ock göra sig skyldig till hårdhet emot många, som, måhända något öfverskattande sin kallelse, egna! sig åt den juridiska banan, men oaktadt all flit och oaktadt de väl kunde sköta de underordnade platser, på hvilka staten behöfde dem, skulle helt och hållet utestängas, blott derföre att de icke visade så utmärkta anlag, som för ett mindre antal högre tjenster äro erforderliga. Härtill kommer, att flera af tjenstemannabefattningarne, såsom de äro anordnade och till en del alltid måste blifva anordnade, alldeles icke utgöra den bästa skolan för ledamotsplatserna, utan att tvärtom mången, som till ledamot kunnat vara lämplig, när han befordrades till sekreterare, aktuarie, arkivarie eller notarie, blefve det mindre, sedan han några år innehaft sin plats, hvaremot han der-

Bih. till Riksd. Prof. 1876. 1 Sami. 1 Afd. 2

10 Bil. Nio 1 till Kongl. Majits Nåd. Proposition N:o 1, om Statsverket 1876.

under vunnit ökad skicklighet för ett fortsatt utöfvande af den befattning han innehar. Undantag härifrån gifvas visserligen, men derföre bör, i min tanka, knappt någon befattning betraktas hvarken såsom en öfvergångsbefattning eller såsom en, från hvilken ingen befordran kan påräknas, utan hvar och en tillsättas med afseende på hvad som för samma befattnings skötande fordras, framtiden förbehållet, huruvida befordran derifrån må komma i fråga eller icke. Men å andra sidan bör då också tjenstemannen vara betryggad att icke mot sin vilja ryckas från den tjenst han tilltrott sig emottaga och vid hvilken han önskar förblifva. Ett tvång för tjensteman i Hofrätt att bestrida ledamots tjenstgöring anser jag derföre icke böra stadgas, ehuru det sannolikt blefve oskadligt och aldrig komme att användas. Deremot torde skyldighet för tjensteman att bestrida tjenst af högre grad, inom tjenstemannaafdelning en, under den ordinarie innehafvare^ semester eller kortare sjukdomsförfall lämpligen kunna föreskrifvas och vara af behofvet påkallad.

Komiterade hafva föreslagit, att tjenstgöringspenningar fä uppbäras jemväl för den tid tjenstens innehafvare åtnjuter ferier eller semester, och häremot är intet att anmärka, för så vidt annan person icke måste förordnas att sköta tjensten, såsom i fråga om Hofrättens ledamöter och de tjensteman, Indika äro anstälde vid viss afdelning och sålunda blifva lediga under afdelningens ferier. Men annorlunda är förhållandet med de tjensteman, som äro gemensamma för hela Hofrätten, såsom sekreteraren, advokatfiskal, aktuarien och arkivarien, hvilkas befattningar påkalla tjenstgöring hvarje söcknedag hela året om. Angelägenheten att bereda jemväl dessa tjensteman någon semester synes likväl icke behöfva föranleda till undantag från regeln, att tjenstgöringspenningarne alltid skola tillfalla den, som förrättar tjensten. Vikarien skulle visserligen enligt komiterades förslag få uppbära ett belopp, svarande emot tjenstgöringspenningarne, från ett särskildt för ändamålet anvisadt anslag, men enklare och riktigare förefaller det mig, att i stället något höja dessa tjensteman löner och låta dem under semester afstå sina tjenstgöringspenningar. Skulle någon gång en af dessa tjensteman vilja uppoffra sin semester för att få behålla tjenstgöringspenningarne, så bereddes derigenom både honom och staten en fördel.

I hufvudsaklig öfverensstämmelse för öfrigt med komiterades förslag får jag alltså hemställa,

att aflöningarne för Hofrätternas samtlige embets- och tjensteman samt betjente fördelas i lön och tjenstgöringspenningar, af hvilka de sednare få uppbäras endast för den tid tjenstens innehafvare verkligen tjenstgjort eller åtnjutit ferier eller semester, utan att annan måst under tiden för honom förordnas, men för den tid, han eljest varit från tjenstgöringen befriad, skola utgå till den, som tjensten förrättat;

att den, som af sjukdom hindras att sin tjenst förrätta, eger uppbära hela lönen, men den som eljest undfår ledighet, för svag helsas vårdande, enskilda angelägenheter eller särskilda uppdrag

Bil. N:o 1 till Kongl. Mcij:ts Nåd. Proposition N:o 1, om Statsverket 1876. 11

kan förpligtas att under ledigheten utöfver sina tjenstgöringspenningar afstå så mycket af lönen, som för tjenstens förrättande erfordras eller eljest pröfvas skäligt; samt

att vid sjukdomsförfall eller när det erfordras för beredande af semester tjensteman af lägre grad skall vara skyldig, att, om han förordnas till högre befattning inom Hofrättens tjenstemannagrader, densamma, emot åtnjutande af derför anslagna tjenstgöringspenningar i stället för egna, bestrida, dock ej längre än tre månader under ett år.

Beträffande

Pe 11 s ionsbelopp c) i

hemställer jag i enlighet med komiterades förslag och under förutsättning, att aflöningen fördelas i lön och tjenstgöringspenningar,

att för embets- och tjensteman, som kommit i åtnjutande af de nya löneförmånerna, full pension, när han dertill varder berättigad, skall utgå med lönens hela belopp; ocli torde chefen för Finansdepartementet genom note ur protokollet anmodas att härom göra framställning vid förslaget till reglering af Nionde Hufvudtiteln.

Emot komiterades förslag om grunderna för

O O

Alderstillågg

har jag intet annat att anmärka, än att jag, lika med samtliga Hofrätterna, anser det olämpligt att göra dem beroende af en särskild pröfning för hvarje gång af ådagalagd duglighet och välförhållande. Jag delar visserligen icke Hofrätternas farhåga, att ett sådant vilkor kunde menligt inverka på domarekårens sjelfständighet, i det derigenom lades en godtycklig makt i Regeringens hand; ty jag kan icke inse, att vilkoret medförde något annat än att bilda en befordringsfråga af hvarje uppflyttning i högre lönegrad, alldeles lika som nu eger rum vid uppflyttning från assessor till hofrättsråd; men jag finner, att derigenom onödigtvis skulle uppstå ett allt för stort antal befordringsfrågor; och hvad särskildt Hofrätternas ledamöter angår, vore det icke tjenligt, att de skulle sjelfva hos Kongl. Maj:t göra anmälan om sina egna embetsbröders duglighet och välförhållande, eller att den, som förklarades af brist på duglighet och välförhållande icke komma i åtnjutande af ålderstillägg, likväl tillätes att fortsätta med alldeles samma tjenstgöring. För de ytterst få fall, då en assessor icke i sin ordning uppflyttats till hofrättsråd, har också, så vidt jag vet, enda grunden varit att söka deruti att han, när ledigheten inträffade, och länge förut, icke tjenstgjort inom Hofrätten. Ett vilkor, att ålderstilläggen likaledes blifva beroende af fortsatt tjenstgöring, anser

12 Bil. A:o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 1, om Statsverket 1876.

jag också riktigt, då ett al ändamålen med desamma bör vara att för längre tid fästa löntagaren vid sin plats och derigenom försäkra verket om hans ökade erfarenhet och skicklighet. Att fordra en alldeles oafbruten tjenstgöring under hela den tid, som bestämmes för löneförhöjningens inträdande, vore dock obilligt, och om denna tid, såsom föreslaget blifvit, sättes till fem år, synes mig tillräckligt, om tjenstgöring derunder egt rum mera än fyra år, dervid dock torde vara nödvändigt, att tjensteman får räkna sig till godo den tid, han på grund af förordnande bestridt annan statens tjenst. Jag hemställer alltså,

att, der förhöjning af lönen efter viss tids fortsatt innehafvande af samma tjenst anses böra medgifvas, tidpunkten för första förhöjningen bestämmes att inträda efter fem år, under vilkor, att innehafvaren, af denna tid, mera än fyra år sjelf bestridt sin egen eller, på grund af förordnande, annan statens tjenst, dock att härvid icke må föras honom till last den tid han åtnjutit semester; och för andra förhöjningen, om sådan eger rum, efter ytterligare fem år, under samma vilkor; på det sätt likväl, att den högre aflöningen ej får tillträdas förr än vid böljan af kalenderåret näst efter det den stadgade tjenståldern blifvit uppnådd; samt

att löntagare bör tillgodoräknas den tid, som före den nya statens utfärdande förflutit från det han till tjensten utnämndes.

Ferier och semester.

Komiterade hafva funnit för mycken ledighet anslagen åt Hofrätternas ledamöter och en del tjensteman; och befogenheten af denna anmärkning kan måhända icke helt och hållet jäivas, om man utgår från den förutsättning, att icke mera arbete förräitas, än som i lag och arbetsordning ovilkorligen är förelagdt. Ty om än lagen icke må anses bjuda, så medgifver den åtminstone, att samtliga handlingarne i hvarje föredraget mål fullständigt uppläsas inför Hofrätten, och när detta sker, upptages derigenom, så stor del af tiden för Hofrättens sammanträden, att, när härtill lägges hvad som åtgår till öfverläggning och justering samt andra bestyr, flera mål ej hinna handläggas, än att måhända mera än behöflig tid återstår för hemarbete och hvila. Men i Hofrätterna åstadkommes betydligen ökadt arbete än derigenom, att handlingarnes läsning eller justeringen till väsentlig del sker hemma och än derigenom att handlingarne i flera mål låsas samtidigt uppe i Hofrätten o. s. v. En samvetsgrann embetsman arbetar så mycket hans krafter medgifva, om göromålens mängd det krafvel-, men, der pligtkänslan saknas, uträttas föga med hvilken tidsreglementering som helst. I allmänhet tror jag icke, att någon grundad klagan i detta afseende kan framställas emot Hofrätterna, och, efter min uppfattning, skulle, med större anspråk stälda på ledamöternas arbetskrafter, antingen inångas tjenstbarhet intill pensionsåldern äfventyras eller arbetets sjelfva beskaffenhet komma att lida. Jag skulle derföre tveka att uteslutande från denna syn-

Bil. No 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition No 1, om Statsverket 1876. 13

punkt biträda komiterad.es förslag till minskning af ferier och semestrar, om ej eu sådan påkallades jemväl af annat skäl. På sätt komiterade anmärkt, kan i ett mål, som tillhör viss referent, icke under dennes ferier utan omlottning vidtagas någon på referent beroende åtgärd, och långa ferier måste derföre synnerligen menligt verka till uppskof med handläggningen af många mål och detta i mycket ojemn fördelning. Af detta skäl finner jag den af komiterade föreslagna förkortning af hvarje afdelnings ferier önskvärd, äfvensom jag anser, att detta möjligen kan genomföras utan något annat ovilkorligt vederlag, så länge handlingarnes fullständiga uppläsning inför Hofrätten qvarstår och begagnas såsom en rättighet. För att emellertid i fråga om semester bereda Svea och Göta Hofrätter lika förmån med den Skånska, eller att ledigheten får åtnjutas i en följd utan afbrott, anser jag lika med Svea Hofrätt, att vid nu gällande bestämmelser angående sessionstiderna för Svea och Göta Hofrätter bör förblifva, men med den förändrade föreskrift, att hvarje afdelning emellan vår- och höstsessionen åtnjuter i stället för tre endast två månaders ferier. Deremot är det af behofvet påkalladt, att, till ersättning för semestrarnes förkortning, beredes någon ytterligare tid för det ökade hemarbete, som uppstår, om, genom minskad uppläsning af handlingarna under sammanträdena eller andra åtgärder, en tätare föredragning af mål åstadkommes; och det är min öfvertygelse, att arbetet inom Hofrätterna ej blott skulle underlättas utan ock vinna i mängd och beskaffenhet, om, i öfverensstämmelse med hvad också komiterade ifrågasatt, jemte Lördagen, som redan nu är ledig, äfven Onsdagen undantages från sammanträden och sålunda hvar tredje dag lemnades ostörd åt hemarbete. På det emellertid en sådan tillåtelse icke må kunna begagnas på det sätt, att arbetsprodukten derigenom förminskas i stället att ökas. skulle jag anse lämpligt, att det öfverlemnades åt presidenten, som är ansvarig för ärendenas gång, att från sammanträde å Onsdagarne befria afdelning, som det önskar och som så ordnar sitt arbete, att tillåtelsen må antagas icke medföra minskning i den arbetsprodukt, som af afdelningen eljest kan påräknas.

På grund af det nu anförda hemställes,

att Kongl. Maj:t måtte förklara Sig vilja, derest de föreslagna staterna af Riksdagen antages, med ändring af Hofrätternas arbetsordning föreskrifva, att i samtliga Rikets Hofrätter vårsessionen skall fortgå till och med den 31 Maj och höstsessionen från och med den 1 Oktober; och att hvar och en afdelning skall under sommarferierna tjenstgöra två månader och åtnjuta två månaders ledighet; äfvensom att presidenten må från sammanträden å Onsdagarne kunna befria afdelning, som derför bereder det allmänna full ersättning genom ökadt hemarbete.

Lika med komiterade hemställer jag ock,

att den president medgifna årliga ledighet under sommarferierna må inskränkas från tre till två månader.

14 Bil. N:o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o i, om Statsverket 1876.

I afseende å ferier och semester för tjenstemännen biträder jag komiterades förslag, utom deruti, att jag finner åt aktuarie och arkivarie böra beviljas lika lång ledighet som åt sekreterare och advokatfiskal, hvaremot än mindre betänklighet lärer mota, om, på sätt jag, i olikhet med komiterade, föreslagit, desse tjensteman under semester få afstå sina tjenstgöringspenningar. Under förutsättning, att lönerna för ifrågavarande fyra tjensteman icke, i förhållande till mängden och beskaffenheten af göromål, bestämmas lägre än för andra, ser jag heller ingen anledning, hvarföre undantagsvis endast för dem tjenstgöringspenningarne skulle få behållas under sjukdomsförfall högst en månads tid årligen.

Jag hemställer alltså,

att i arbetsordningen under samma förutsättning, som i nästföregående punkt, måtte blifva stadgadt, att, jemte det notarier och fiskaler må åtnjuta den frihet från tjenstgöring, hvartill Ilofrätternas ferier föranleda, det må tillåtas sekreteraren, advokatfiskalen, aktuarien och arkivarie!! att, å den tid sådant utan olägenhet kan ske, årligen erhålla en och en half månads semester hvardera.

I öfverensstämmelse med komiterades förslås; hemställes ock

att hofrättspresidents lön bestämmes till 7,600 kronor och hans tjenstgöringspenningar till 2,400 kronor.

Ledamöternes laner.

Komiterade hafva bestämt aflöningen för de äldsta Hofrättsråden till inalles 7,000 kronor, hvilket belopp icke torde kunna anses för högt, vare sig, att man jemför det med hvad som i andra yrkesgrenar för icke vigtigare befattningar kan påräknas af män med icke större begåfning, insigter och föregående lönlös eller lågt aflönad tjenstetid, eller man afser, att den nu ifrågasatta löneregleringen på en gång bör motsvara skil— naden emellan nuvarande priser på lefnadskostnader och dem, som gälde år 1858, då den sista allmänna löneregleringen skedde, samt utgöra ersättning för minskade ferier och öfriga skärpta bestämmelser. Men under antagande af detta maximum, som icke heller jag tror kunna sättas högre, hafva komiterade velat stadga nog många grader och vilkor, innan detsamma kan uppnås, efter hvad det vill synas blott för att genom en lång skala bringa ned mängden af ledamotslöner till ett synnerligen lågt belopp, hvilket är så mycket obilligare, som alla ledamöterna hafva hufvudsakligen lika tjenstgöring. Sålunda hafva komiterade icke allenast föreslagit två ålderstillägg inom assessorsgraden, hvilket för assessorerne är i så måtto ofördelaktigare än de nuvarande två högre lönegraderna, som dessa vanligen uppnåtts tidigare än ålderstilläggen finge tillträdas, utan ock fastställt två aflöningsgrader för hofrättsråden, som nu alla åtnjuta lika aflöning. I fråga särskildt om denna högre hofrättsrådsgrad hafva komiterade

Bil. N:o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition Ar:o 1, om Statsverket 1876. 15

frångått den öfver allt eljest genomförda grundsatsen om ålderstillägg och i stället föreslagit ett arfvode, hvilket under samma vilkor som tjenstgöringspenningar skulle få Uppbäras af den som vore ordförande å division; och i sammanhang härmed hafva komiterade ansett böra stadgas skyldighet för ordförande att till hälften med annan ledamot deltaga i lottning och föredragning af vädjade saker. Ordförandes tjenstgöring, som enligt två Hofrätters vitsord redan är lika betungande som de öfriga ledamöternas, skulle då sannolikt blifva den mest ansträngande, — en anordning, som icke torde vara lämplig, om ordförandebefattningen skäll, såsom nu är föreskrifvet och komiterade jemväl af sett, utöfvas af den äldste, som vanligen redan tillryggalagt sin kraftigaste ålder och snarare behöfde minskning än tillökning i arbete. Komiterades mening har också sannolikt endast varit att åstadkomma en jemvigt emellan alla ledamöternas göromål, så att icke ordförandenas blefve väsentligen lindrigare; men en sådan jemkning, om den bör ske, torde desto mindre behöfva göras till vilkor för löneregleringen, som det allmänna derpå icke komme att skörda någon vinst, enär flera mål icke hinna under sammanträdestiden föredragas, huru än föredragningsskyldigheten fördelas. Cföres ordförandens befattning icke mera betungande än de andra hofrättsrådens, så behöfvas icke heller för honom högre tjenstgöringspenningar än för de andra, och för utbytet af ett ålderstillägg i hofrättsrådsgraden emot ett arfvode af samma natur som tjenstgöringspenningar åt divisionsordförande torde i sådant fall icke något giltigt skäl förefinnas, ty såsom sådant kan väl icke godkännas det af komiterade anförda, att pensionen derigenom skulle höjas till ett belopp, hvilket, om än icke för högt i förhållande till ett hofrättsråds ställning i samhället, måhända skulle hafva ringa utsigt att vinna godkännande. Pension utgår för närvarande med 80 procent af hela aflöningen, och såsom tjenstgöringspenningar kunna högst anses den fjerdedel af lönen, som tjenstinnehafvaren under ledighet kan förpligtas afstå. För hofrättsledamöter hafva nu föreslagits väsentligen högre tjenstgöringspenningar och pensioner i samma mån lägre. Detta betyder dock mindre för de lönegrader, som vanligen lemnas före pensionsåldern, men blir af synnerlig vigt för de högre graderna, från hvilka afgång till pension oftast inträffar. De nu för hofrättsråd föreslagna tjenstgöringspenningar, 1,800 kronor, öfverstiga i alla fall fjerdedelen af den högsta aflöningen, 7,000 kronor; och om tjenstgöringspenningarne ytterligare skulle ökas med 600 kronor komme de att uppgå till mer än en tredjedel af det hela och föranleda till en obillig förminskning af pensionsrätten.

Utom det, att jag derföre anser, att hofrättsråds tjenstgöringspenningar icke böra i något fall bestämmas till mera än 1,800 kronor, samt att ett ålderstillägg till samma belopp som det af komiterade åt divisionsordförande föreslagna arfvode bör tillerkännas hofrättsråd, finner jag komiterades förslag angående hofrättsledamöternas aflöning icke påkalla annan ändring, än att lägsta assessorslönen ökas med 500 kronor, men deremot endast ett ålderstillägg inom denna grad beviljas; och hemställer alltså, att ledamöternas löneförmåner må bestämmas sålunda:

16 Bil. N:o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 1, om Statsverket 1S76.

Sportler.

1 fråga om de sportler för tjensteinännen, som böra indragas, är jag alldeles ense med komiterade, endast med iakttagande, att advokatfiskal tills vidare bibehålies vid den andel i böter, som jemlikt Kongl. Förordningen den 16 Juni 1875, angående särskilda protokoll öfver lagfarter, inteckningar och andra ärenden, blifvit åklagaren tillerkänd, och således icke utan lagförändring kan honom fråntagas. Äfven anser jag, lika med komiterade, att anmärknings- och aktorat sprovision af undansnillade eller för ringa erlagda stämpelafgifter och af ådömda böter derför må utgå oförändrad. I afseende åter å beloppet af den lösen tjensteinännen fortfarande skulle få uppbära för expeditioner, som part icke författningsenligt är pligtig att lösa, åberopar jag hvad Svea Hofrätt derom anfört, nemligen, att i följd af penningevärdets fall de genom 1855 års expeditionstaxa fastställa belopp, på sätt komiterade ock anmärkt, numera ingalunda uttrycka samma värden, som vid den tid beloppen bestämdes, samt att dessa expeditioners tillhandahållande understundom och i synnerhet der tillgång erfordras till äldre i arkiven förvarade handlingar medför stor omgång och tidsspillan; hvarförutan renskrifningskostnaden är ansenligen förhöjd utöfver hvad den var för allenast få år tillbaka, så att, om denna lösen skall, såsom komiterade jemväl förutsatt, utgöra eu någorlunda motsvarande godtgörelse för dessa handlingars anskaffande och tillhandahållande, lösen derför bör för framtiden utgå, icke med de af komiterade föreslagna nedsätta belopp, utan i enlighet med nu gällande expeditionstaxa, helst, hvad särskild! angår gravationsbevis, den derför i samma taxa upptagna lösen i allt fall synes vara så låg, att dermed knappt kan anses skäligen godtgjord den, i Hofrätt ännu mer än hos underdomare, besvärliga och tidsödande forskning, som erfordras för meddelande af sådant bevis, och hvarmed för öfrigt ofta nog är förenadt ett särdeles stort ansvar. Härtill kan läggas, att 1855 års expeditionstaxa fortfarande gäller i fråga om den lösen, som får uppbäras af Kollegiernas tjensteman, hvilkas sportler för öfrigt indr-agits i öfverensstämmelse med hvad som nu är stäldt i fråga för Hofrätternas tjensteman; och i det förslag, som af komiterade är framstäldt angående lönereglering för Kammar-kollegium, är icke någon nedsättning af denna lösen afsedd.

Någon förändring af expeditionstaxan, för såvidt den afser expeditioner, för hvilka lösen fortfarande af Hofrättens tjensteman skulle få uppbäras, anser jag derföre icke påkallad, endast med det undantag, att lösen för förmynderskapsbevis, på sätt komi-

Bil. N:o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 1, om Statsverket 1876. 17

terade föreslagit och jemväl Svea Hofrätt funnit skäligt, torde kunna nedsättas från 6 till 3 kronor.

Af vaktbetjeningens sportler hafva komiterade föreslagit upphörande af sigillpenningarne men bibehållande af kallelsepenningar, eller den ersättning för kallelse m. m., som, enligt 4 mom. i förordningen angående, bland annat, godtgörelse för förrättningar i enskilda mål den 30 November 1855, med 25 öre tillkommer den hofrättsbetjent, hvilken kallelsen verkstält. Hvad angår de sednare, som egentligen endast förekomma i Svea Hofrätt, enär i de begge andra Hofrätterna de långt flesta mål utföras af hofrättskommissarier, som inställa sig utan budskickning, har Svea Hofrätt hemstält, att med afseende å nuvarande förändrade penningeförhållanden och den tidsspillan, som ofta är förenad med parters och ombuds uppsökande inom hufvudstadens vidsträckta, på senare tider än ytterligare utvidgade område, nämnda ersättning måtte förhöjas till 75 öre. Jemte det jag instämmer med komiterade angående sigillpenningarnes indragning och kallelsepenningars bibehållande, tror jag en förhöjning af dessa sednare behöflig men kunna stanna vid fördubbling af det nu stadgade och således utgå med 50 öre.

Angående den ökade stämpelpappersbeläggning, som af sportlernas indragning må föranledas, anhåller jag att särskildt få yttra mig.

Jag hemställer alltså,

att Kongl. Maj:t måtte förklara sig vilja, derest de föreslagna staterna af Riksdagen antagas, föreskrifva:

att tjensteman i Hofrätt endast må åtnjuta lösen för sådana expeditioner, som part på egen begäran erhåller och eljest icke författningsenligt är pligtig att lösa;

att lösen för förmynderskapsbevis nedsättes från 6 till 3 kronor: att den advokatfiskal nu tillfallande andel i böter, ådömda enligt förordningen om expeditionslösen, må indragas;

att advokatfiskalen i Göta Hofrätt hittills tillgodokomna sportler under namn af inbindnings- eller dombokspenningar helt och hållet upphöra;

att advokatfiskal icke heller må erhålla andel i viten och ensaksböter; dock att härunder icke inbegripas böter, ådömda jemlikt förordningen den 16 Juni 1875 angående särskilda protokoll öfver lagfarter, inteckningar och andra ärenden; samt

att vaktbetjeningens kallelsepenningar höjas från 25 till 50

öre.

Tjenstemännens löner.

Då sekreterareplatsen i de större Hofrätterna i anseende så väl till dess vigt som till det arbete och den embetsmannaskicklighet densamma tager i anspråk är fullt jem- Bih. till Rilcsd. Prof. 1876. 1 Sami. 1 Afä. 3

18 Bil. N:o 1 till Kongl. Maj:ts Bäd. Proposition N:o 1, om Statsverket 1876.

förlig med en ledamotsplats. samt jag, lika med samtliga Hofrätterna, tror, att befordran från sekreterare till hofrättsråd endast undantagsvis kan komma i fråga, finner jag sekreterarnes i Svea och Göta Hofrätter löneförmåner böra bestämmas något högre än komiterade, under andra förutsättningar, föreslagit. Om lönen sättes till 4,000 kronor med två ålderstillägg och tjenstgöringspenningarne till 1,800 kronor, så skulle visserligen det slutliga totalbeloppet, 6,800 kronor, närma sig till den högsta hofrättsrådsaflöningen 7,000 kronor, men med beräkning, att sekreteraren finge för två månaders tjenstledighet afstå 300 kronor och att hofrättsrådet utan afkortning åtnjuter lika lång tids semester, blefve sekreteraren slutligen i sjelfva verket endast ungefärligen likstäld med de yngsta hofrättsråden, hvilket ej torde få anses oskäligt.

I fråga om sekreteraren i Hofrätten öfver Skåne och Blekinge, hvilken enligt gällande arbetsordning skall emottaga alla till Hofrätten inkommande handlingar, hafva komiterade, då det syntes dem fördelaktigt, om vederbörande tjenstemäns åligganden ordnades på enahanda sätt i samtliga Hofrätterna, samt det i regeln vore föga förenligt med naturen af en hofrättssekreterares befattning såsom föredragande att tillika stå till allmänhetens tjenst för emottagande af handlingar, förordat en sådan förändring, att sekreteraren befriades från ifrågavarande åliggande och att detta öfverflyttades på

aktuarien. Till denna förändring kan jag icke tillstyrka bifall. I en Hofrätt, som

består af endast två divisioner, måste göromålen för de tjenstemän, som icke tillhöra viss division, vara af så mycket mindre omfång än motsvarande göromål i Hofrätter med fem divisioner, att dessa åligganden icke kunna ordnas på enahanda sätt, så framt icke tjenstemännen i den mindre Hofrätten skola lemnas utan full sysselsättning. Det bör derföre tillses, huru befattningar, som i de större Hofrätterna måste särskiljas, lämpligast må kunna i den mindre sammanslås; och då Hofrätten öfver Skåne och Blekinge vitsordat, att sekreterarens åliggande att mottaga inkommande handlingar hvarken för det allmänna eller för enskilda medfört någon olägenhet, men deremot förklarat, att genom bestyrets öfverflyttande till aktuarien, hvilken dessutom skulle jemte sin nuvarande öfvertaga arkivariebefattningen, denna svårligen skulle kunna medhinna alla

dessa göromål, torde vara ändamålsenligast, att sekreterarens befattning bibehålies oförändrad. Ännu mindre kan jag inse, hvarföre aflöningen borde, enligt komiterades förslag, blifva lägre, om sekreteraren fortfarande skulle vidkännas det icke ringa besväret med inkommande handlingars mottagande och antecknande, än om han derifrån befriades. Lösen för diariibevis är icke afsedd till godtgörelse för mera än besväret med bevisens utfärdande, och ersätter i ingen händelse besväret med mottagandet och antecknandet af alla de handlingar, hvarom diariibevis icke löses. Då emellertid sekreteraren i denna Hofrätt till en del endast utöfvar en registratorsbefattning, och honom derföre icke skäligen kan tilläggas lika aflöning med de andra Hofrätternas sekreterare, hvilket han, då sportlerna tagas i beräkning, icke heller hittills haft, torde någon förhöjning af totalbeloppet i komiterades första alternativ icke böra begäras, hvaremot, då sekreterarens vikarie under hans tjenstledighet får uppbära lösen för

Bil. N:o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 1, om Statsverket 1876. 19

diariibevis, tjenstgöringspenningarne lämpligen kunna minskas med 500 kronor, som i stället tilläggas lönen.

I öfverensstämmelse med det nu anförda hemställes,

att följande löneinkomster må bestämmas:

och hvilka utgå under samma vilkor som tjenstgöringspenningar, anser jag komiterades förslag angående deras aflöning icke påkalla någon annan ändring, än att tjenstgöringspenningarne för advokatfiskalen i Hofrätten öfver Skåne och Blekinge minskas med 500 kronor, mot det att lönen med samma belopp ökas; och skulle sålunda aflöningen för advokatfiskal blifva: i Svea och Göta Hofrätter:

I stället för att notariernes göromål nu bestridas i alla Hofrätterna af tre ordinarie och en tillförordnad eller konstituerad å hvarje division, hafva komiterade för dessa göromål afsett endast två. Svea Hofrätt har ock ansett två ordinarie notarier vara tillräckliga, om de aflönades högre än komiterade föreslagit och särskildt anslag beviljades åt biträdande e. o. notarier, hvaremot Göta Hofrätt och Hofrätten öfver Skåne och Blekinge ansett tre notarier å hvarje division behöfliga. För två notarier utan biträden skulle ock sannolikt göromålen blifva allt för betungande för att under en ängre följd af år kunna af samma personer fullgöras. Men likasom vid domsagornas

20 Bil. iV:o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 1, om- Statsverket 1876.

ordnande det måst förutsättas, att åtminstone de flesta häradshöfdingar skola ega att påräkna biträde af obefordrade jurister, tror jag, att samma förutsättning kan göras i afseende å notarierne. Ty såväl notarie- som tingsgöromålen utgöra en länk i juristernas uppfostran, och om Hofrätterna, hvillia icke pläga meddela domareförordnanden åt andra än dem, som förut biträdt domare med tingsgöromål, icke heller meddelade någon e. o. notarie förordnande att på eget ansvar föra Hofrättens protokoll, med mindre det vitsordades af någon ordinarie notarie, att han genom biträde vid notariegöromålen om desamma förvärfvat kännedom, så skulle derigenom icke blott notarierne beredas nödigt biträde, utan ock de extra ordinarie tjenstemännen en nu ofta saknad handledning, på samma gång som Hofrättsledamöterna vunne lättnaden af att få protokollet fördt af icke allt för oerfarna händer. För min del biträder jag derföre den föreslagna indragningen af notarietjenster, så att de blifva två för hvarje division, men endast under förutsättning att dem tilläggas aflöningsförmåner, motsvarande en så ansträngande befattning, för hvars fullgörande de flesta torde nödgas bekosta hjelp af biträden; och i öfverensstämmelse härmed hemställer jag,

att notariernes antal bestämmes för hvardera af Svea och Göta Hofrätter till tio och för Hofrätten öfver Skåne och Blekinge till fyra; samt att för notarie fastställes följande aflöning:

Då denna för notarierne sålunda föreslagna stat är beräknad för fördubblade göromål mot dem, som nu åligga notarie, torde densamma icke böra vinna fullständig tillämpning förr än i den mån den förökade tjenstgöringen utkräfves, hvilket icke med alla notarierne omedelbart lärer ske. De notarier, som blifva öfvertaliga, men hafva fullmakt på sin tjenst och äro berättigade att bibehållas vid sina nuvarande löneförmåner till dess de i mån af afgång kunna ' uppflyttas på den nya staten, böra icke under tiden befrias från tjenstgöring, och ehuru de notarier, som endast på grund af konstitutorial innehafva sina befattningar, icke ega samma juridiska rätt, talar all billighet för att de icke utan all förskyllan beröfvas sin utkomst, helst deras bibehållande vid sina platser kan ega rum utan kännbar uppoffring för staten, derest för hvar och en af de öfvertaliga, som qvarstår, en ordinarie notarie får vidkännas skäligt afdrag på sin aflöning enligt nya staten till dess han får öfvertaga bådas tjenstgöringsskyldighet. Hvad som utöfver dessa afdrag kunde erfordras till de öfvertaliga och tillförordnade notariernes aflöning blefve i alla händelser så obetydligt, att det utan svårighet lärer kunna utgå af besparingarne på Hufvudtiteln. Derföre hemställes:

att notarie, som öfvergått på den nya staten, men icke öfvertagit hälften af de på en division förekommande notariegöromål, skall vidkännas afdrag med 500 kronor på lönen och hälften af tjenstgörings- och renskrifningspenningar;

Bil. No 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 1, om Statsverket 1876. 21

att öfvertalig notarie, som erhållit fullmakt på sin tjenst, och tillförordnad notarie, som före 1875 års början blifvit konstituerad att notariebefattning emot arfvode tills vidare bestrida, skall, emot fortfarande tjenstgöringsskyldighet, bibehållas vid de löneförmåner han vid den nya regleringens fastställande åtnjuter, dock att ersättning för sportler utgår med det belopp, hvartill sportlerna i medeltal uppgått under de före statens fastställande senast förflutna fem år, för hvilka denna inkomst är fullständigt känd; samt

att till öfvertaliga och tillförordnade notariers aflöning användes hvad af de på nya staten öfverflyttade notarierne under öfvergångstiden afstås, jemte de särskilda medel, som i händelse brist eljest uppstår, af Kongl. Maj:t anvisas.

Hänförande mig till hvad Svea Hofrätt yttrat angående omöjligheten för aktuarien i denna Hofrätt att medhinna emottagandet af alla inkommande handlingar, kan jag icke biträda komiterades förslag i denna del, hvaremot jag i öfrigt gillar detta förslag i hvad det angår aktuarie och arkivarie samt tillstyrker,

att försäljningen af stämpladt papper, stämpelbeläggningen och redovisningen af den på detta sätt influtna lösen för Hofrättens utgående expeditioner må uppdragas åt vederbörande aktuarie, med rättighet för honom att utöfver den godtgörelse, han såsom försäljningsman af stämpladt papper eger uppbära, åtnjuta fem procents provision utaf det belopp, som enligt redogörelse inflyter i stämpelpappersafgift för de utgående expeditionerna;

att aktuarie- ocli arkivarie-tjensterna i Hofrätten öfver Skåne och Blekinge förenas till en syssla; äfvensom

att aflöningen för aktuarie och arkivarie i Svea och Göta Hofrätter samt för innehafvaren af den förenade aktuarie- och arkivarietjensten i Hofrätten öfver Skåne och Blekinge må i stat uppföras med samma belopp som för notarie.

På grund af min åsigt, att en ordinarie tjensteman icke bör emot sin vilja förflyttas till annan tjenst med väsentligen olika göromål, kan jag icke tillstyrka, att notarie-, aktuarie- och arkivarietjensterna tillsättas på det sätt, komiterade föreslagit, eller att fullmakt utfärdas endast å tjenst inom notariegraden, med rätt för Hofrätten att anställa fullmaktsinnehafvaren till tjenstgöring tills vidare såsom notarie, aktuarie eller arkivarie. Men för att underlätta sådana förflyttningar, då de finnas lämpliga,

hemställes, _ _ .

att, i fråga om ålderstillägg, notarie, aktuarie och arkivarie må beräkna den tid han någondera af ifrågavarande tjenster innehaft.

Komiterade hafva föreslagit, att fiskalernas antal i Svea och Göta Hofrätter skulle minskas från fem till fyra. Hvad Göta Hofrätt angår, är deremot så mycket

22 Bil. N:o 1 till Kongl. JIaj:ts Nåd. Proposition Ar:o 1, om Statsverket 1876.

mindre något att anmärka, som Hofrätten sjelf ansett, att till och med tre fiskaler kimde vara tillräckliga, om ett särskilt anslag anvisades till ett biträde vid fiskalsexpeditionen. Svea Hofrätt har deremot funnit fem fiskaler fortfarande behöflig^, och detta föiklaras af det olika antalet af de till dessa Hofrätter inkommande brottmål, hvilket i Svea Hofrätt, såsom i komiterades betänkande upplyses, är så mycket större, att, om detsamma fördelas emellan fem fiskaler, hvar och en får lika många mål att handlägga, som hvarje fiskal i Göta Hofrätt, om brottmålen der delas mellan fyra. När härtill lägges ° åliggandet för fiskalerna i Svea Hofrätt att mottaga inkommande handlingar i brottmål, är det påtagligt, att denna Hofrätt behöfver ett större antal fiskaler än Göta Hofrätt. För öfrigt finner jag emot komiterades förslag angående fiskalerne intet annat att erinra än, att tjenstgöringspenningarne synas mig deruti vara något för Mot sätta, och hemställer derföre

att fiskalernas antal i Göta Hofrätt nedsättes till fyra, men i Svea Hofrätt och i Hofrätten öfver Skåne och Blekinge bibehålies oförändradt;

samt att aflöningsförmånerna för fiskal bestämmas till 1,500 kronor i lön och 1,000 kronor i tjenstgöringspenningar.

Lika med komiterade hemställer jag,

att för bestridande af renskrifningskostnad må tilldelas hvarje notarie 400 kronor samt hvarje arkivarie och fiskal 200 kronor årligen att åtnjutas af den verkligt tjenstgörande.

Ehuru hvar och en af Hofrätterna synes vara i behof af en amanuens mera än komiterade afsett, nemligen i Svea Hofrätt cn hos arkivarien, i Göta Hofrätt en hos den tjensteman, som får sig uppdraget bestyret med Hofrättens ekonomiska angelägenheter, och hos Hofrätten öfver Skåne och Blekinge en hos advokatfiskalen“ så att sekreteraren får ensam påräkna den andra amanuensens biträde, finner jag likväl icke behofhgt att äska större anslag än det af komiterade för e. o. tjensteman ifrågasatta, derest, så som jag föreslagit, sekreteraren, advokatfiskal, aktuarien och arkivarien under semester få afstå sina tjenstgöringspenningar och något särskilt anslag till semestervikariat sålunda icke erfordras; hvadan jag hemställer,

att såsom anslag till amanuenser och extra ordinarie biträden må å stat uppföras för hvardera af Svea och Göta Hofrätt 7,500 kronor och för Hofrätten öfver Skåne och Blekinge 3,500 kronor.

Äfvenledes tillstyrker jag komiterades förslag,

att aflöningen för Hofrätternas vaktbetjening må bestämmas sålunda:

Lön.

Vaktmästare..................... kr. 800

Hofrättspost i Svea Hofrätt » 500 med ålderstillägg efter 5 år » 600

Tjenstgöringspenningar. &umma"

300 1,100

200 700

200 800

Bil. N:o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition No 1, om Statsverket 1876. 23

Hofrättspost i Göta Hofrätt och Skånska Hofrätten... kr. 500 300 800

med ålderstilläoro- efter 5 år » 600 300 900

OO

Särskilda vilkor och bestämmelser.

I de fullmakter, som för närvarande utfärdas å tjenstår vid Hofrätterna, åberopas Kongl. Brefvet den 9 November 1860, hvarigenom förordnats, att embets- och tjensteman skall vara underkastad den vidsträcktare tjenstgöringsskyldighet eller jemkning i åligganden, som vid en blifvande förändrad organisation af embetsverken eller eljest i allmänhet kan varda stadgad. Under förmälan, att behofvet af en delning af de större Hofrätterna långt före detta gifvit sig tillkänna och att det, hvad särskildt de Norrländska provinserna beträffar, syntes antagligt, att deras afsöndrande från Svea Hofrätt under en egen öfverdomstol icke länge kan uppskjutas, hafva komiterade till förenämnda vilkor velat foga skyldighet att vara underkastad förflyttning till annan tjenstgöringsort. För att ett sådant vilkor icke skulle blifva allt för obilligt, synes mig, att det, liksom förra gången då det stadgades, borde inskränkas till dem, som vore yngst i sin grad, hvaremot så mycket mindre borde möta betänklighet, som en förflyttning af alla väl icke lärer komma i fråga. Vidare skulle billigheten oeftergifligen kräfva, att den eller de, som mot sin vilja utvaldes till en sådan förflyttning, åtminstone finge sina flyttningskostnader ersatta, för att icke jemväl i ekonomiskt afseende blifva sämre lottade än deras embetsbroder. Vilkoret vore i alla fall så liårdt, att jag är öfvertygad det de fleste, som icke af nödvändighetens kraf måste underkasta sig ett sådant vilkor som att vid äldre år förflyttas till hvilken ort som helst, skulle heldre åtnöja sig med den gamla lönen. Utan verkligt behof bör staten icke uppställa ett så afskräckande vilkor, och ett sådant behof torde i detta fall icke förefinnas, innan frågan om den blifvande domstolsorganisationen kommit närmare sitt afgörande än som ännu är fallet. Komiterades i denna punkt gjorda framställning anser jag derföre för närvarande icke böra till någon åtgärd föranleda, dock att ofvan åberopade föreskrifter i Kongl. Brefvet den 9 November 1860 måtte förklaras tillämpliga jemväl för de löner, som nu föreslås.

Med det föreslagna förbudet för ledamot och tjensteman i Hofrätt att jemväl innehafva »annan tjenstebefattning utom Hofrätten», har Svea Hofrätt antagit skall förstås tjenstebefattning å rikets, riksdagens eller kommuns stat och under sådan förutsättning lemnat förslaget utan anmärkning. Af komiterades motiver vill det likväl synas, som äfven andra ständiga tjenstebefattningar varit afsedda, och som vigt blifvit lagd på skilnaden emellan tjenstebefattning och befattning, så att det t. ex. skulle vara tillåtet att med hofrättstjenst förena en befattning såsom ledamot i styrelsen för en större inrättning eller ett bolag, men icke en denna styrelse underordnad tjenstebefattning. Ett sådant särskiljande utgår visserligen från det beaktansvärda syfte att göra Hofrätterna och deras tjensteman oberoende af allt främmande förmanskap, men svårligen lärer ändock gränsen härigenom på det ändamålsenligaste sätt uppdragas emellan hvad

24 Bil. N:o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 1, om Statsverket 1876.

som bör tillåtas och förbjudas. Fordringarne på statens tjenare kunna icke ställas så höga, att de icke för män med mera än vanlig arbetsförmåga lemna någon tid öfrig för andra sysselsättningar och enskilda angelägenheter. Förbjudas nu dessa att använda sin lediga tid på det för dem förmånligaste sätt, så blir följden ingen annan än att staten beröfvar sig de större förmågornas tjenst, ty de kunna utom densamma bereda sig bättre vilkor, om till statens knappt tillmätta löner icke kali få läggas någon biförtjenst. Det måste derföre vara i statens intresse att icke förbjuda mera än hvad som verkligen inkräktar på tjenstens behöriga fullgörande. Nu hafva t. ex. de flesta större inrättningar och bolag behof af juridiska biträden och för åt t ständigt kunna påräkna sådant, erbjuda de ofta en skicklig jurist en fast anställning eller tjenstebefattning, som, utan att synnerligen taga hans tid och krafter i anspråk, lemnar honom en säkrare och större behållning, än han kunde vinna genom uppsökande af enskilda uppdrag, som vida mera skulle upptaga hans tid. Och likväl skulle det sednare, efter komiterades förslag, om jag tolkar det rätt, vara tillåtet men det förra förbjudet. Om ett stadgande angående tjensters förening skall meddelas, hvilket jag icke vill motsätta mig, synes mig lämpligast att, förutom ett bestämdt förbud emot förening af sådana tjenster, som efter hvad på förhand kändt är icke kunna samtidigt af samma person bestridas, hvilket fall är förhållandet med hofrättstjenster och de af Svea Hofrätt, på sätt nyssberördt är, omnämnda, endast meddela den allmänna föreskrift, att ingen tjensteman må åtaga sig annan tjenstebefattning, som på något sätt är hinderlig för fullgörandet af hans tjenst. Härigenom vinnes åtminstone, att ingen får mottaga en befattning, som påkallar hans närvaro på annat håll under den för Hofrätten bestämda arbetstid; och för öfrigt må det äfven i fråga om ständiga tjenstebefattningar af mera enskild natur ankomma på pröfning af deras förenlighet med Hofrättens tjenst, såsom hittills egt rum i fråga om förenligheten af två tjenster i de lägre graderna på rikets stat.

Mitt förslag är alltså,

att med embete eller tjenst i Hofrätt icke må förenas annan tjenst å rikets, riksdagens eller kommuns stat; ej heller annan tjenstebefattning, med mindre den finnes icke vara hinderlig för fullgörande af tjenstgöringen i Hofrätten; dock

att tjensteman, som vid den nya löneregleringens inträdande redan innehar tjenst utom Hofrätten, må densamma bibehålla, så länge den icke är för tjenstgöringen i Hofrätten hinderlig.

Pensionär äsendet.

Komiterades förslag så väl i fråga om den ålder och öfriga vilkor, som må erfordras för erhållande af full pension på indragningsstat, som angående den fyllnadspension, hvilken borde beviljas vid tidigare år jemte det från Civilstatens pensionsinrättning utgående belopp, är för embets- och tjenstemännen fördelaktigt och synes

Bil. N:o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 1, om Statsverket 1876. 25

mig synnerligen förtjent att tagas i öfvervägande, men då en förmånligare pensionsreglering icke lärer ensamt för Hofrätterna böra i fråga sättas, helst om den för Civilstaten gemensamma fond skulle komma att till andras förfång till fördel för Hofrätterna starkare anlitas, samt frågan i denna utsträckning icke tillhör min föredragning, hemställes,

att komiterades ifrågavarande förslag måtte till Finansdepartementet öfverlemnas för att tagas i öfvervägande vid fråga om en gemensam reglering af Civilstatens pensionsväsende.

Med afseende å den vigtiga grundsatsen om domarens oafsättlighet och angelä-

Ö ö O ö Ö

genheten att icke vidtaga någon åtgärd, som kunde i ringaste mån minska förtroendet till hans sjelfständighet, anser jag mig icke böra tillstyrka komiterades förslag, enligt hvilket det skulle bero på särskild pröfning, huruvida Hofrätternas presidenter och ledamöter, efter hunnen pensionsålder, finge qvarstanna vid sina embeten. Och om en bestämmelse skall gifvas om ovilkorlig skyldighet för dem att afgå vid en viss ålder, tror jag densamma icke böra sättas tidigare än 70 år. I en kollegial domstol, der alltid yngre krafter finnas att påräkna, och der den omfattande erfarenheten och den mogna insigten äro af stöld värde, kan åldersgränsen utan skada sättas något senare, än der fråga är om en ansträngande verksamhet, som uteslutande hvilar på en ensam person. För att emellertid förekomma qvarstannande vid embetet, sedan helsa och krafter äro brutna, torde den president eller ledamot eljest tillkommande rättighet att för sjukdom erhålla tjenstledighet icke, sedan han uppnått pensionsålder, böra oinskränkt qvarstå.

I fråga om Hofrätternas tjensteman hyser jag deremot icke betänklighet att tillstyrka komiterades förslag, och hemställer derföre,

att president och ledamot i Hofrätt skall vara förpligtad att vid fylda 70 års ålder från tjensten afgå, samt efter 65 lefnadsår och 35 tjenstår icke vara ovilkorligen berättigad att för sjukdom erhålla tjenstledighet;

och att hofrättstjensteman skall, då han uppnått 65 lefnadsoch minst 35 tjenstår, vara förpligtad att med oafkortad pension å allmänna indragningsstaten från tjensten afgå; Kongl. Maj:t eller Iiofrätten, der det tillkommer denna att afskedet utfärda, dock obetaget att låta med detsamma anstå, derest och så länge den pensionsberättigade pröfvas kunna i tjensten på ett tillfredsställande sätt gagna det allmänna och han finnes villig att i densamma qvarstå,

I fråga om öfvergången till den nya staten hemställer jag i hufvudsaklig öfverensstämmelse med komiterade,

att den embete- eller tjensteman, som icke vill på den nya aflöningsstaten ingå, bibehålies vid sina förutvarande aflöningsförmåner, dock så att i stället för sportler skall utgå godtgörelse,

4 Bih. till Hilcscl. Prof. 1876. 1 Sami. 1 Afd.

26 Bil. N:o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 1, om Statsverket 1876.

beräknad efter medeltalet af den sportelinkomst han må anses hafva åtnjutit under de senast förflutna fem år, för hvilka denna inkomst är fullständigt känd; börande han före utgången af det kalenderår, under hvilket nämnda stat varder utfärdad, hos Hofrätten anmäla sin önskan att blifva vid sina nuvarande löneförmåner bibehållen.

Rättegångsordningen.

Hvad slutligen beträffar komiterades framställning angående åtskilliga ändringar i rättegångsordningen, hvarigenom en skyndsammare lagskipning i Hofrätterna skulle åstadkommas, så torde, vid det förhållande att Nya Lagberedningen redan erhållit Kongl. Maj:ts befallning att utarbeta förslag till ny rättegångsordning, komiterades betänkande i denna del böra till Nya Lagberedningen öfverlemnas.

På de grunder, jag här ofvan förordat, har jag låtit upprätta förslag till stater för rikets Hofrätter, att tillämpas från och med år 1877, äfvensom sammanfattat de vilkor, hvilka för åtnjutande af de nya löneförmånerna böra stadgas; och hemställer jag nu,

att Kongl. Maj:t, med gillande af berörde stater, sådane de under litt. A, B och C finnas detta protokoll bifogade, behagade föreslå Riksdagen att desamma godkänna med de å bilagan litt. D upptagna vilkor och att anvisa de för staternes tillämpning erforderliga medel.

Angående Krig skof rätten tillstyrker jag komiterades förslag endast med det tillägg, att ett ålderstillägg af 500 kronor efter 10 år må beviljas krigshofrättsrådet, sekreteraren och krigsfiskalen samt med iakttagande af de jemkningar i vilkoren för de nya lönernas åtnjutande, som påkallas af de i fråga om de öfriga Hofrätterna fattade beslut.

Oberoende af löneregleringen i öfrigt hemställer jag, att på sätt komiterade föreslagit de två vid Krigshofrätten nu anstälde kanslister, af hvilka den ene Justus Christoffer von Lindecreutz är född 1802 och blef 1827 utnämnd till kanslist, samt den andre Axel Fredrik Liljenstolpe, som är född 1810, inträdde i statens tjenst 1830, utnämndes till kanslist 1846. och enligt läkarebetyg är till helsan försvagad, må på allmänna indragningsstaten öfverflyttas med pension, motsvarande deras nuvarande löneförmåner eller 793 kronor 70 öre för hvardera, hvarom note ur protokollet torde böra till Finans-departementet öfverlemnas.

Det för Krigshofrätten uppgjorda förslag till stat, att tillämpas från och med år 1877, finnes upptaget å bilagan litt. E; och hemställes,

att Kongl. Maj:t, med gillande af denna stat, täcktes föreslå Riksdagen, att, med anvisande af de för statens tillämpning erforderliga medel, densamme godkänna under enahanda vilkor i til-

Bil. N:o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 1, om Statsverket 1876. 27

lämpliga delar för de nya löneförmånernes åtnjutande, som här ofvan för öfrige Hofrätterne föreslagits, med undantag deraf, att Krigshofrättens civile embets- och tjensteman må tillåtas jemväl innehafva tjenstebefattningar utom Hofrätten, der samma befattningar ej äro för tjenstgöringen i Krigshofrätten hinderliga.

De af mig för Hofrätterna nu föreslagna stater uppgå till följande belopp:

När härtill lägges, att enligt den föreslagna staten skulle i fråga komma ålderstillägg, hvilka för år 1877 kunna beräknas till 50,000 kronor, så skulle en tillökning i utgifterna uppstå, uppgående för samtliga Hofrätterna till 120,968: v o.

Denna tillökning är i väsentlig mån beroende deraf, att sportlerna för Hofrätternas tjensteman blifvit till största delen indragna och ersatta med löneanslag. Om den lösen, som till tjenstemännen utgått, i stället kommer att utgå genom beläggning af stämpladt papper till samma belopp, på sätt komiterade föreslagit, så erhåller statsverket godtgörelse för mera än hälften af den äskade tillökningen, utan att de rättssökande drabbas af högre omkostnader, än som nu ega rum. Mig synes dock, att staten bör bereda sig full ersättning för hela den ifrågasatta tillökningen, genom något förhöjda stämpelpappersafgifter å Hofrätternas expeditioner; och i detta afseende åberopar jag följande yttrande af komiterade: »Då en af de väsentligaste fördelar, som genom lösens förvandling till stämpelpapper åsyftas, vore att göra godtgörelsen för utgående expeditioner oberoende af allt hänseende till tjenstemännens nu dermed förknippade intressen; och då de belopp, som faststäldes genom 1855 års förordning angående expeditionslösen, måhända ännu mindre än tjenstemännens löner af år 1858 torde representera samma värden, som vid den tid de bestämdes, synes indragningen till statsverket af ifrågavarande sportler böra ske äfven af det skäl, att staten bör hafva i sin makt att ordna

28 Bil. N:o' 1 till Konyl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 1, om Statsverket 1876.

dessa förhållanden för sina ändamål och att derigenom bereda sig ökade bidrag till betäckande af de med rättsskipningen förenade kostnader». På grund häraf har komité» ock framhållit lämpligheten deraf, att, vid förestående omarbetning af gällande stämpelpappersförordning, skälig förhöjning må ega rum uti de belopp af stämpelpapper,, hvarmed utgående expeditioner skola vara försedda. En lämpligare tidpunkt för en dylik förhöjning lärer icke heller kunna väljas, än samtidigt med en lönereglering, som tager ökade anslag i anspråk, och då i alla fall stämpelpapperssatserna böra förändras till följd af indragningen af den tjenstemännen förut tillkommande lösen.

Förslag härom torde derföre nu böra till Riksdagen framställas och i detta afseende tillåter jag mig fästa uppmärksamhet på följande omständigheter:

Enligt mig från vederbörande tjensteman i rikets Hofrätter tillhandakomna uppgifter har antalet af Hofrätternas under åren 1873 och 1874 utfärdade, med lösen belagda domar och utslag utgjort:

Domar:

år 1873 i Svea Hofrätt........................................

(höta » ........................................

Hofrätten öfver Skåne och Blekinge

ar 1874 i Svea.......................................................

Göta ....................................................

Ska ilska .............................................

eller i medeltal 5,371.

år 187.3 i Svea............

Göta............

Skånska .....

år 1874 i Svea............

Göta ........

Skånska......

Utslag:

eller i medeltal 6,824.

För närvarande utgår för Hofrätts dom, när densamma upptager

ett ark: lösen.................................... 4: 50.

stämpladt papper............................................ — 50.

sigillpenningar ................................................. — 50.

två ark: lösen................................................................. 6: —

stämpladt papper............................................. 1: —

sigillpenningar................................................. — 50.

5: 50.

7: 50.

Bil. N:o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 1, om Statsverket 1876. 29

tre ark: lösen................................................................. 7: so.

stämpladt papper ............................................ 1: 5o.

sigillpenningar................................................■ — 50. 9; 50.

o. s. v.

För utslag i civila mål med rubrik

på ett ark: lösen............................................................ 3: —

stämpladt papper...................................... — so.

sigillpenningar...........................................■ — so. 4; —

på två ark: lösen ............ 4: so.

stämpladt papper .................................. 1: —

sigillpenningar........................................ . — so. 6; —

på tre ark: lösen.......................................................... 6: —

stämpladt papper ................................... 1: 50.

* sigillpenningar.......................................... — so. 8: —

O. S. V.

Utslag i civila mål utan rubrik

lika med sistnämnda utom sigillpenningar, och för utslag i brottmål

på ett ark: lösen............................................................3: —

sigillpenningar........................................... — 50. 3; 50.

på två ark: lösen........................................................ 4: so.

sigillpenningar...................................... .. — so. 5: —

på tre ark: lösen......................................................... 6: —

sigillpenningar ......................................•• — so. 6: so.

o. s. v.

Om nu, med upphäfvande al dessa afgifter, hvarje hofrättsdom på ett ark belädes med stämpelpapper till belopp af 10 kronor, och hvarje hofrättsutslag på ett ark till belopp af 8 kronor, hvarmed tvistande parter icke kunde anses synnerligen betungade, så skulle för nyssnämnda medeltal domar tillfalla statsverket 53,710 kronor, och således, efter afdrag af 2,685: 50, hvartill beloppet af nu föreskrifvet stämpelpapper uppgår, statsverket erhålla en ökad inkomst åt 51,024 kronor oO öre; hvarjemte för utslagen skulle inflyta 54,592 kronor, och vinsten, efter afdrag af nuvarande stämpelpappersbeloppet, uppgående, med antagande att halfva antalet af ofvannämnda utslag meddelats i civila mål, till 1,706 kronor, blifva 52,886 kronor.

Antalet af ark, utöfver det första, som åtgå till ifrågavarande domar och utslag, torde kunna beräknas till minst hälften af domarnes och utslagens antal, och således i medeltal till 6,100. För hvart och ett af dessa tillfaller statsverket eu ökad inkomst af 1 krona 50 öre, om afgiften, utan förhöjning, förvandlas i stämpladt papper; och den sammanräknade vinsten på domarne och utslagen skulle således efter denna beräkning

30 Bil. N:o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 1, om Statsverket 1876.

blifva 113,060 kronor 50 öre. De 7,908 kronor 20 öre, som ytterligare erfordrades för att motsvara förhöjningen i den föreslagna löneregleringen, skulle fullt betäckas endast derigenom, att öfriga expeditioner, i enlighet med det af komiterade framstälda förslag, belädes med stämpladt papper till samma belopp, som för dem nu erlägges dels i stämpladt papper och dels i lösen och sigillpenningar. Vid sådant förhållande är för det af mig angifna syftemålet någon vidare förhöjning icke af behofvet påkallad. Men på samma gång torde det finnas lämpligt att jemväl något höja beloppet af den stämpel, hvarmed Kongl. Maj:ts genom Justitie-revisions-expeditionen utfärdade domar, utslag och resolutioner skola beläggas. Det härför nu bestämda beloppet är 13 kronor för första arket och två kronor för hvart och ett af de följande. Genom en tillökning endast af två kronor för första arket, skulle dels en tillbörlig skilnad i kostnad mellan Hofrätternas och Högsta Domstolens domar bibehållas och dels vinnas en ökad inkomst för statsverket, sannolikt tillräcklig att betäcka den förhöjning, som kan komma i fråga vid en definitiv lönereglering för Justitie-revisionen och dess Expedition. Anledningtorde ock vara förhanden att till Riksdagens öfvervägande hemställa, huruvida icke till mötande jemväl af ökade utgifter för rättsskipningen i första instansen, vissa derifrån utgående handlingar borde beläggas med högre stämpel, dervid jag tillåter mig exempelvis nämna lagfartsbevis och alla de handlingar, som för närvarande beläggas med ett belopp af endast 25 öre; äfvensom det vore önskligt, att någon förenkling eller utjemning af stämpelbeloppen i allmänhet kunde vinnas.

I öfverensstämmelse härmed hemställer jag,

att Kongl. Maj:t måtte föreslå Riksdagen, att, derest den föreslagna löneregleringen antages, vidtaga sådana förändringar i nu gällande föreskrifter angående stämpladt papper, att följande från Hofrätt utgående expeditioner komma att beläggas med stämpladt papper till nedannämnda belopp:

att Bouppteckning skall vid inlemnande och inregistrering beläggas med samma belopp, som i fråga om underdomstol är stadgadt, och derutöfver 50 öre;

att förutom det stämplade papper, som hittills skolat enligt derom gällande förordning utgå, å följande expeditioner tillägges

Bil. N:o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 1, om Statsverket 1876. 31

det belopp, som svarar mot indragen lösen och sigillpenningar,

nemligen

å Fidlmakt............................................................................. 3: 50-

Kallelse ......................... — ~

Protokoll i revisionssak, för hvarje ark .............................. 1: so.

Protokoll, annat, som part är pligtig att lösa,

för första arket ................................................. 3: —

för hvarje af de öfriga ................................................. k so.

Resolution med rubrik, för första arket................................ 3: so.

för hvarje af de öfriga................... 1: so.

Resolution, kommunikations-, eller remiss i enskilda mål,

som ej äro af brottmåls egenskap .................................. — 7 5.

Stämning, för första arket ............................................. 2: 5 0.

för hvarje af de följande.................................... 1: —

att å Kongl. Maj:ts genom Justitie-revisions-expeditionen utfärdade domar, utslag och resolutioner stämpelbeloppet för första arket höjes med 2 kronor och således kommer att uppgå till 15 kronor;

samt att Kongl. Maj:t dessutom ville hemställa till Riksdagens öfvervägande, huruvida icke i sammanhang härmed kunde finnas lämpligt dels att jemväl höja stämpelbeloppen å några af de från underdomstolarne utgående handlingar och deribland lagfartsbevis samt alla de handlingar, hvilka för närvarande beläggas med ett belopp af endast 25 öre, och dels att vidtaga någon förenkling eller utjemning af stämpelbeloppen i allmänhet; och torde, i händelse Kongl. Maj:t till denna framställning lemnar bifall, proposition i ämnet till Riksdagen genom Finans-departementet böra aflåtas, samt nete ur detta protokoll för sådant ändamål till nämnda departement öfverlemnas.

Hvad Herr Justitie-statsministern i ofvanberörda hänseenden hemställt och föx-eslagit, och deruti Statsrådets öfrige ledamöter instämde, täcktes Hans Maj:t Konungen i nåder bifalla.

Ex protocollo

Th. Wilh. Malm.

32 Bil. N:o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 1, om Statsverket 1876.

Litt. A.

Förslag till stat för Svea Hofrätt, att tillämpas från och med år 1877.

Öfvergångsstadganden: l:o De af nuvarande embets- och tjensteman samt vaktbetjente, som inom förelagd tid förklarat sig icke vilja på denna stat ingå, bibehållas vid sina förutvarande aflöningsförmåner, dock sa att i stället för sportler skall utgå godtgörelse, beräknad efter medeltalet af den sportelinkomst, de må anses hafva åtnjutit under de senast förfiutne fem år, för livilka denna inkomst är fullständigt känd.

2:o Notarie, som öfvergatt på den nya staten, men icke öfvertagit hälften af de på en division förekommande notarie-göromål, skall vidkännas afdrag med 500 kronor på lönen samt hälften af tjenstgörings- och renskrifningspenningar.

3:o Öfvertalig notarie, som erhållit fullmakt på sin tjenst, och t. f. notarie, som före 1875 års början blifvit konstituerad att notarie-befattning emot arfvode tills vidare bestrida, skall, emot fortfarande tjenstgöringsskyldighet, bibehållas vid de löneförmåner, han vid den nya regleringens fastställande åtnjuter, dock att ersättning för sportler utgår med det belopp, hvartill sportlerna i medeltal uppgått under de före statens fastställande senast förflutna fem år, för hvilka denna inkomst är fullständigt känd. Till dessa aflönirigar användes hvad af de på nya staten öfverflyttade notarierne under öfvergångstiden afstås; och till fyllande af den brist, som härvid kan uppstå, varda särskilde medel af Kongl. Maj:t anvisade.

Bil. N:o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 1, om Statsverket 1876. 33

Tätt. K.

Förslag’ till stat för Göta Hofrätt, att tillämpas från och med år 1877.

Öfvergångsstadganden: l:o De af nuvarande embets- oeli tjensteman samt vaktbetjente, som inom förelagd tid förklarat sig icke vilja på denna stat ingå, bibehållas vid sina förutvarande aflöningsförmåner, dock så att i stället för sportler skall utgå godtgörelse, beräknad efter medeltalet af den sportelinkomst, de må anses hafva åtnjutit under de senast förflutne fem år, för Indika denna inkomst är fullständigt känd.

2:0 Notarie, som öfvergått på den nya staten, men icke öfvertagit hälften af de på en division förekommande notarie-göromål, skall vidkännas afdrag med 500 kronor på lönen samt hälften af tjenstgörings- och renskrifningspenningar.

3:o Öfvertalig notarie, som erhållit fullmakt på sin tjenst, och t. f. notarie, som före 1875 års början blifvit konstituerad att notarie-befattning emot arfvode tills vidare bestrida, skall, emot fortfarande tjenstgöringsskyldighet, bibehållas vid de löneförmåner, han vid den nya regleringens fastställande åtnjuter, dock att ersättning för sportler utgår med det belopp, hvartill sportlerna i medeltal uppgått under de före statens fastställande senast förflutna fem år, för hvilka denna inkomst är fullständigt känd. Till dessa aflöningar användes hvad af de på nya staten öfverflyttade notarierne under öfvergångstiden afstås; och till fyllande af den brist, som härvid kan uppstå, varda särskilde medel af Kongl. Maj:t anvisade.

Bill. till Riksd. Prot. 1876. ? Sami. 1 Afd.

34 Bil. A :o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 1. om Statsverket 1876.

Litt. C.

Förslag till stat för Hofrätten öfver Skåne och Blekinge, att tillämpas

från och med år 1877.

U/vergånysstadganden: l:o De af nuvarande embets- och tjensteman samt vaktbetjente,

som inom förelagd tid förklarat sig icke vilja på denna stat ingå, bibehållas vid sina förutvarande äflöningsförmåner, dock så att i stället för sportler skall utgå godtgörelse, beräknad efter medeltalet af den sportelinkomst, de må anses hafva åtnjutit under de senast förflutne fem år, för hvilka denna inkomst är fullständigt känd.

2:o Notarie, som öfvergått på den nya staten, men icke öfvertagit hälften af de på eu division förekommande notarie-göromål, skall vidkännas afdrag med 500 kronor på lönen samt hälften af tjenstgörings- och renskrifningspenningar.

3:o öfvertalig notarie, som erhållit fullmakt på sin tjenst, och t. f. notarie, som före 1875 års början blifvit konstituerad att notarie-befattning emot arfvode tills vidare bestrida, skall, emot fortfarande tjenstgöringsskyldighet, bibehållas vid de löneförmåner, han vid den nya regleringens fastställande åtnjuter, dock att ersättning för sportler utgår med det belopp, hvartill sportlerna i medeltal uppgått under de före statens fastställande senast förflutna fem år, för hvilka denna inkomst är fullständigt känd. Till dessa aflöningar användes hvad af de på nya staten öfverflyttade notarierne under öfvergångstiden afstås; och till fyllande af den brist, som härvid kan uppstå, varda särskilde medel af Kongl. Maj:t anvisade.

Bil. No 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition No 1, om Statsverket 1876. 35

Litt. D.

Vilkor för åtnjutande af de nya löneförmånerna i rikets Hofrätter:

l:o att embets- eller tjensteman skall vara underkastad den vidsträcktare tjenstgöringsskyldighet eller jemkning i åligganden, som vid en blifvande förändrad organisation åt Hofrätterne eller eljest i allmänhet kan varda stadgad;

2:o att med embete eller tjenst i Hofrätt icke må förenas annan tjenst å rikets, riksdagens eller kommuns stat; ej heller annan tjenstebefattning, med mindre den finnes icke vara hinderlig för fullgörande af tjenstgöringen i Hofrätten; dock att tjensteman, som vid den nya löneregleringens inträdande redan innehar tjenst utom Hofrätten, må densamma bibehålla så länge den icke är för tjenstgöringen i Hofrätten hinderlig;

3:o att de med hvarje befattning förenade tjenstgöringspenningar få uppbäras endast för den tid, tjenstens innehafvare verkligen tjenstgjort eller åtnjutit ferier eller semester, utan att annan måst under tiden för honom förordnas, men skola för den tid, han eljest varit från tjenstgöringen befriad, utgå till den, som tjensten förrättat;

4:o att den, som af sjukdom hindras att sin tjenst förrätta, eger uppbära hela lönen; men att den, som eljest undfår ledighet för svag helsas vårdande, enskilda angelägenheter eller särskilda uppdrag, kan förpligtas att under ledigheten utöfver sina tjenstgöringspenningar afstå så mycket af lönen, som för tjenstens förrättande erfordras eller eljest pröfvas skäligt;

5:o att vid sjukdomsförfall eller när det erfordras för beredande af semester tjensteman af lägre grad skall vara skyldig att, om han förordnas till högre befattning inom Hofrättens tjenstemannagrader, densamma, emot åtnjutande af derför anslagna tjensto-öringspenningar i stället för egna, bestrida, dock ej längre än tre manader under ett ar;

6:o att, der förhöjning af lönen efter viss tids fortsatt innehafvande af samma tjenst anses böra medgifvas, tidpunkten för första förhöjningen bestämmes att inträda efter fem år, under vilkor att innehafvaren, af denna tid, mera än fyra år sjelf bestridt sin egen eller, på grund af förordnande, annan statens tjenst, dock att härvid icke må föras honom till last den tid han åtnjutit semester, och för andra förhöjningen, om sådan eger rum, efter ytterligare fem år, under samma vilkor, på det sätt likväl, att ilen högre aflöningen ej far tillträdas förr än vid början af kalcndeiaiet näst eftei det den stadgade tjenståldern blifvit uppnådd; börande löntagaren dervid tillgodoräknas den tid, som före den nya statens utfärdande förflutit från hans utnämning till tjensten;

7:o att, i fråga om ålderstillägg, notarie, aktuarie och arkivarie må beräkna den tid, han någondera af ifrågavarande tjenster innehaft;

8:o att president och ledamot skall vara förpligtad att vid fyllda 70 års ålder från tjensten afgå samt efter 65 lefnadsår och 35 tjensteår icke vara ovilkorligen berättigad att för sjukdom erhålla tjenstledighet; samt att tjensteman skall, då han uppnått 65 lefnads- och minst 35 tjensteår, vara förpligtad att med oafkortad pension å allmänna indragningsstaten från tjensten afgå, Kongl. Maj:t eller Hofrätten, der det tillkommer denne att afskedet utfärda, dock obetaget att låta med detsamma anstå derest och så läno-e den pensionsberättigade pröfvas kunna i tjensten på ett tillfredsställande sätt gagna det allmänna och kan finnas villig att i densamma qvarstå.

36 Bil. N:o 1 till Kongl. Majfe Nåd. Proposition N:o 1, om Statsverket 1876.

Litt. E.

Förslag till stat för Krigshofrätten, att tillämpas från och med år 1877.

(Jfvergångsstadganden:

l:o. De åt nuvarande embets- och tjensteman samt vaktbetjente, som inom förelagd tid förklarat sig icke vilja på denna stat ingå, bibehållas vid sina förutvarande aflöningsförmåner.

2:o. De för vaktbetjeningen hittills bestådda löner, nemligen för

1 väbel.............. . ............... kl-. 516: so,

och för 1 hofrättspost ..................... » 376: —

tillsammans kr. 892: 5 0,

jemte ljuspenningar utgå fortfarande till dess reglering kan ega rum.

Bil. N:o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd, Proposition N:o 1, om Statsverket 1876. 37

STORMÅKTIGSTE, ALLERNADIGSTE KONUNG!

Jemlik! Eder Kongl. Maj:ts nådiga befallning i remiss den 12 sistlidne Januari i anledning af särskild! i nåder förordnade komiterades den 12 December 1874 afgifna underdåniga besänkande och förslag angående lönereglering m. m. vid Rikeis Hofrätter och Krigshofrälten, får Eder Kongl. Maj:!s och Rikeis Svea Hofrät! öfver samma, den nådiga remissen i tryckt exemplar bifogade betänkande och förslag, såvidt <le denna Hofrätt röra, meddela underdånigt utlåtande, dervid följande den ordning, som af betänkandets uppställning föranledes.

Mot förslaget i fråga om tjenstgöring s-penning ar, sill. 29, finner Hofrätten ej skäl till annan anmärkning än att ordet »verklig» framför ordet »sjukdom» i andra punkten samt orden »utan verkligt sjukdomsförfall» i tredje punkten, såsom öfverfiödiga, torde böra utgå.

Förslagen angående pensionsbelopp, sid. 30, och angående ålder stil lägg, i början af sid. 32, föranleda icke till någon anmärkning från Hofrättens sida.

Vilkor för ålderstillägg sid, 32.

Hofrätten kan icke gilla komiterades i denna punkt uttalade åsigt, att uppflyttning till högre lön efter vissa tjensteår icke borde betraktas såsom eu vid tjenstens erhållande vunnen rättighet, utan endast såsom en förmån, hvilken genom verklig tjenstgöring samt dervid visad duglighet och välförhållande kunde förvärfvas. Domarekårens ställning inom samhället är enligt lag och urgamla rättsbegrepp sådan, att den icke af statsmakten begär några af godtycklig pröfning beroende belöningar för sitt förhållande vid domareembetets utöfning, och domarekåren bör, af omtanke för domaremaktens sjelfständighet, undanbedja sig förmåner, som äro förenade med sådana vilkor, att ett för statsmakten misshagligt utöfvande af domareembetet i vissa fäll kunde leda till den utlofvade förmånens förlust. Deremot är det domarekårens rättighet att af staten undfå en under vanliga förhållanden tillräcklig aflöning; och då ålderstilläggen såsom sådana hafva sin grund i den omständighet, att mannens behof ökas med åren i den man hans familj tillväxer och dess underhåll blir kostsammare, torde deraf följa, att ålderstilläggen böra, likasom sjelfva lönen, vara en tjensten åtföljande rättighet, hvaraf tjenstemannen ovilkorligen och utan all pröfning bör komma i åtnjutande. De skäl komiterade för sin åsigt anfört torde ej heller böra tillmätas någon betydelse. För den af komiterade antagna händelsen, att någon tjensteman skulle under längre tid »af hvarjehanda anledningar undandraga sig tjenstgöring», — hvarunder väl icke sådana anledningar, som äro att hänföra till laga förfall, lära kunna inbegripas — finnes fullt tillräckligt korrektiv i det laga ansvar, som för dylik försummelse efter ransakning och dom drabbar tjenstemannen. Då komiterade vidare antaga, att ål-

38 Bil. N:o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 1, om Statsverket 1876

derstillägget bör förnekas den tjensteman, söm ”begått embetsfel af sådan beskaffenhet att det måste fråntaga honom anspråket att anses såsom en ordentlig och pligttrogen tjensteman», bör deremot erinras, att, åtminstone hvad domareembetet angår, ett sådant fall icke med säkerhet torde kunna anses vara för handen förr, än det högsta ansvaret för embetsfel, nemligen afsättning, skall emot den försumlige användas, och i sådan händelse förfaller af sig sjelf all fråga om ålderstillägg. Är det åter komiterades mening, att förlusten af ålderstillägget skulle kunna användas såsom påföljd för försummelser, hvilka icke äro af beskaffenhet att kunna medföra laga ansvar, så skulle den af komiterade uppställda satsen leda till införande af en för svenska rättsbegrepp allt hittills främmande disciplinärmyndighet öfver domarekåren. För öfrigt torde det icke vara så obilligt, som komiterade ansett, att den, »som blifvit oförmögen att vidare förrätta sin tjenst», likväl erhåller ålderstillägg; ty en sådan oförvållad olycka kommer i allt fall enligt komiterades förslag att drabba hårdt nog genom förlusten af tjenstgöringspenningarne, och det vore icke staten värdigt att för egen del göra en besparing på den behöfvandes bekostnad. Af dessa skäl tillstyrker Hofrätten, att komiterades ifrågavarande förslag icke måtte bifallas.

Ferier och semester, sid. 34.

Den hvila från arbetet, som genom de i arbetsordningen bestämda årliga ferier tillkommer Hofrättens ledamöter och hvilken komiterade anse vara väl låno-t utsträckt, är dock i sjelfva verket icke så betydlig. Jul- och påskferierna, omfattande tillhopa, efter afdrag för helgedagar, endast 25 dagar, upptagas till största delen af justering och expedition utaf fattade beslut samt måls beredande till föredragning. Detsamma gäller om en god del af sommarferierna, och då derifrån vidare afräknas den tid, som af ledamöterne användes för att följa lagstiftningen i dess mångfaldiga grenar och öfverhufvud tillgodose sin theoretiska utbildning, hvartill under arbetstiden föga tillfälle gifves, blir af ledigheten icke mera qvar, än som för krafternas stärkande till förestående träget arbete är väl behöfligt. Äfven med bibehållande af den nu stadgade ferietiden, tre månader, blir, enligt sjelfva arten af de göromål, som åligga öfverdomaren, hans tjenstgöring i den mån ansträngande och tung, att densamma bör anses fullt motsvara det allmännas billiga kraf. Ett antagande, att de af komiterade föreslagna, till siffran förhöjda lönebelopp borde grundlägga anspråk på ökad arbetstid, synes desto mindre befogadt, som dessa belopp icke innebära någon väsentlig förbättring i förhållandet emellan aflöning och arbetets beräknade värde vid den tid då nu varande aflöning bestämdes, utan tillökningen fast heldre erfordras helt och hållet för att ur rättvisans synpunkt, sedan penningens värde betydligen fallit, återbringa lönebeloppen till en efter närvarande lefnadskostnad afpassad ersättning för samma arbete. Om, detta oaktadt, ferietiden för hvarje Hofrättens division skulle inskränkas till två månader, vore det emellertid af vigt att ledigheten finge åtnjutas i en följd utan afbrott; men då denna fördel icke kunde beredas Hofrättens alla ledamöter, derest höstsessionen,

Bil. N:o 1 till Konyl. Maj ds Nåd. Proposition N:o 1, om Statsverket 1876. 39

såsom komiterade föreslagit, skulle taga sin början redan den 1 September, hemställer Hofrätten att, ehvad ferietiden varder förkortad eller icke, vid nu gällande bestämmelse angående tiden för början af nämnda session måtte få förblifva, helst ändock för hvarje division, äfven med berörda inskränkning i ferierna, arbetstiden blefve lika lång som komiterade åsyftat.

Hvad Hofrättens president angår, torde tiden för hans sommarferier bestämmas i likhet med den som för Hofrättens ledamöter stadgas.

Mot framställningen sid. 35 har Hofrätten ej annat att erinra, än att aktuarien och arkivarie!!, med afseende å deras tjenstegöromåls ansträngande beskaffenhet, synas böra få tillgodonjuta lika lång semester som sekreteraren och advokatfiskal.

Komiterades hemställan om aflöning en för presidenten, sid. 36, har Hofrätten ansett ej påkalla något yttrande från dess sida.

Vidkommande framställningen i fråga om aflöning för Hofrättens ledamöter, sid. 37, anser väl Hofrätten fortfarande, att de i dess underdåniga skrifvelse den 21 Maj 1874 begärda lönebelopp ingalunda äro öfverdrifna. Men för den händelse Eder Kongl. Maj:t skulle i nåder finna lämpligt att mera närma sig komiterades åsigt, har Hofrätten trott sig böra framställa ett förmedlingsförslag, dervid, enär komiterades hemställan om ett särskildt arfvode af 600 kronor för ordförande å division synes innefatta uppenbar afvikelse från en af komiterade i öfrigt följd grundsats, Hofrätten föreställt sig, att samma arfvode borde utbytas mot ett ålderstillägg af enahanda belopp. Den härigenom möjligen uppkommande förhöjning i pensionssumman lärer icke befinnas vara oskälig, när afseende fästes derå att, innan eu sådan pension kan få tillgodonjutas, tjenstgöring af särdeles trägen och maktpåliggande beskaffenhet egt rum under en lång följd af år. För assessor, dertill befordran vanligen icke vinnes förr än efter uppnådd ålder af närmare 40 år, torde lönen jemte tjenstgöringspenningarna icke böra sättas lägre än 5,300 kronor, hvaremot allenast ett ålderstillägg inom assessorsgraden torde beviljas. Hofrätten hemställer fördenskull att, med uteslutande af lägsta lönegraden i komiterades förslag, ifrågavarande aflöning måtte bestämmas sålunda:

Hvad komiterade så väl bland motiverna för sitt förslag i afseende å reglering af ledamöternes aflöningsförmåner, som ock sid. 62 i 10 punkten yttrat derom att ordförande å division borde åläggas skyldighet att deltaga i föredragning af vädjade saker, synes hvila på en föreställning att ordförandes verksamhet nu vore lindrigare än de öfrige ledamöternes; men så förhåller det sig alldeles icke i denna Hofrätt. Utom den tillsyn öfver arbetets gång ordföranden har att utöfva, tillkommer honom, som deltager i

40 Bil. A:o 1 till Kongl. Maj-.ts Nåd. Proposition N:o 1. om Statsverket 1876.

målens behandling och afgörande, derjemte att i första hand granska eu mängd protokoll och utslag, hvilket bestyr, enär dessa expeditioner till stor del uppsättas af mindre erfarne extra ordinarie tjensteman, öfverhufvud är ganska besvärligt och tidsödande; och om än ordförandens tid skulle medgifva deltagande i öfrige ledamöternes föredragningsskyldighet, kunde sådant, enär Hofrättens arbetstid, hvilken alltid blefve densamma, ledan är fullt upptagen, icke leda till någon större arbetsprodukt än som under nuvarande förhållanden kan ernås. Iiofrätten anser sig förty icke kunna biträda komiterades ifrågavarande förslag.

Sportler,

framställningarna sidd. 39, 40 och. 41.

\ id komiterades förslag till reglering af de Hofrättens tjensteman och betjente tillkommande sportler har Hofrätten, såvidt angår frågan för hvilka slag af expeditioner lösen skall fortfarande med penningar erläggas eller i stället utgöras medelst stämpelpapper, icke något att erinra; dock att, enär vid jemförelse med nu gällande förordning angående expeditionslösen den 30 November 1855 befinnes, att i komiterades förslagsaknas bestämmelse om lösen dels för de i 1855 års expeditionstaxa under rubriken »bevis» sist upptagna två slag, nemligen »annat, tecknadt å företedd handling», och »då det särskildt utfärdas», dels för protokoll, som part icke är pligtig att lösa, och dels för »vidimation», som sker utan i förening med »afskrift», nödiga tillägg i dessa hänseenden torde böra göras.

I afseende å de expeditioner, för hvilka lösen fortfarande skulle komma att af vederbörande tjensteman uppbäras, har denna lösen blifvit af komiterade satt så låg-, att den i allmänhet utgör blott hälften och i vissa fall ej mer än fjerdedelen af den i 1855 års taxa upptagna lösen. Men då i följd af penningevärdets fall de genom nämnda taxa fastställda belopp, på sätt komiterade ock anmärkt, numera ingalunda uttrycka samma värden, som vid den tid beloppen bestämdes, samt äfven om lösen betraktas endast såsom ersättning för besväret med dessa expeditioner, deras tillhandahållande understundom och i synnerhet der tillgång erfordras till äldre i arkiven förvarade handlingar medför stor omgång och tidsspillan: hvarförutan bör anmärkas, att renskrifningskostnaden är ansenligen förhöjd utöfver hvad den var för allenast få år tillbaka, finner Hofrätten sig föranlåten hemställa att, på det denna lösen må, såsom komiterade jemväl förutsatt, utgöra eu någorlunda motsvarande godtgörelse för dessa handlingars anskaffande och tillhandahållande, lösen derför må för framtiden utgå, icke med de af komiteiade föreslagna nedsatta belopp, utan i enlighet med nu gällande expeditionstaxa, helst, hvad särskildt angår gravationsbevis, den derför i samma taxa upptagna lösen i allt fall synes vara så låg, att dermed knappt kan anses skäligen godtgjord den, i Hofrätt mer än hos underdomare, besvärliga och tidsödande forskning, som erfoidias för meddelande af sadant bevis, och hvarmed för öfrigt ofta nog’ är förenad! ett särdeles stort ansvar.

Bil. N:o 1 till Kong}. Maj:ts Nåd. Proposition No 1, om Statsverket 1876. 41

Då enligt lag särskild förteckning skall i Hofrätt föras öfver alla derunder lydande förmynderskap, synes, i fråga om sådana, lösen för förmynderskapsbevis med allt skäl kunna enligt komiterades förslag nedsättas; och enär bevis, huruvida en person på grund af underrätts förordnande är förmyndare, hädanefter lika litet som under många de senare åren, efter det lagstiftningen angående fordringsegares företrädesrätt till betalning blifvit förändrad, torde komma att från Hofrätt begäras, lärer det vara alldeles likgiltigt, huru lösen för dylika bevis varder bestämd.

Beträffande kallelsepenningarna eller den ersättning för kallelse m. m., som enligt 4 mom. i förordningen angående, bland annat, godtgörelse för förrättningar i enskilda mål den 30 November 1855 med 25 öre tillkommer den hofrättsbetjent, hvilken kallelsen verkställt, får Hofrätten, med afseende å nuvarande förändrade jaenningeförhållanden och den tidspillan, som ofta är förenad med parters och ombuds uppsökande inom hufvudstadens vidsträckta, på senare tider än ytterligare utvidgade område, hemställa att nämnda ersättning måtte, med ändring af berörda författning, höjas till skäligt belopp af 75 öre.

Hofrätten, som vidhåller hvad i dess underdåniga skrifvelse den 13 November 1873 blifvit yttradt angående sekr eter av etj ensten, kan således icke dela de åsigter komiterade uttalat till stöd för sitt förslag om sekreterarens löneinkomster, utan anser i stället särdeles önskvärdt, att dessa inkomster bestämmas så, att innehafvaren af nämnda tjenst icke må finna sig föranlåten att söka förflyttning derifrån. Det är nemligen för Hofrätten af utomordentlig vigt, att sekreteraren, så länge hans arbetsförmåga är oförminskad, qvarstannar på sin plats, sedan han hunnit förvärfva erfarenhet, och vana vid de många maktpåliggande göromål, som tillhöra tjensten. Dessa göromål äro icke heller af den art, att de bereda sekreteraren någon mera omfattande öfning för domarekallet, och hans befattning torde äfven på grund af detta förhållande icke böra betraktas såsom en lämplig öfvergångsplats till hofrättsrådsembete. Den af komiterade till grund för nedsättning af sekreterarens aflöning åberopade omständighet, att han vunnit befrielse från bestyret att emottaga en mängd inkommande handlingar, lärer icke böra tillmätas någon större betydelse, när det upplyses, att denne tjensteman alltifrån den tid, då han upphörde att föra Hofrättens diarium i civila besvärs- och ansökningsmål och i följd deraf fick vidkännas en icke oväsentlig minskning i inkomster, måste i sina rotlar verkställa en mängd tidsödande, men för tjenstens utöfning nödvändiga anteckningar, som förut tillhörde endast nämnda diarium. I betraktande emellertid af de fördelar komiterade afsett att bereda sekreteraren derigenom att han skulle årligen njuta eu och en half månads semester med rätt att såväl derunder som i händelse af sjukdom under ytterligare eu månad behålla tjenstgöringspenningarna, torde den af Hofrätten föreslagna aflöning för sekreteraren kunna i viss mån nedsättas, dock icke vidare än att lönen jemte tjenstgöringspenningarna och två ålderstillägg blefve lika med aflöningen för de äldste hofrättsråden, och med den afvikelse i öfrigt från komiterades förslag att, då 1,500 kronor för år skulle utgöra nog ringa ersättning åt den, hvilken under tillfällig ledighet förordnas att bestrida en syssla af sådan vigt som den ifråga-

Bih. till Riksd. Prof. 1876. 1 Sami. 1 Afd. 6

42 Bil. N:o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 1, om Statsverket 1876.

varande, tjenstgöringspenningarna höjas till 1,800 kronor. I enlighet härmed hemställer Hofrätten, att sekreteraren måtte tilldelas i lön 4,200 kronor och i tjenstgöringspenningar 1,800 kronor, med två ålderstillägg å lönen, så att denna höjes efter fem år till 4,700 kronor och efter ytterligare fem år till 5,200 kronor.

Af nyssnämnda anledning torde tjenstgöringspenningarna jemväl för advokat fiskalen böra höjas till enahanda belopp som för sekreteraren, men utan att sådant må verka nedsättning i advokatfiskalens af komiterade föreslagna lönebelopp, enär hvad Hofrätten anfört om olämpligheten af att betrakta sekreteraretjensten såsom öfvergångsplats till hofrättsrådsembete i viss mån gäller äfven i fråga om advokatfiskalssysslan. Hofrätten, som, för den händelse komiterades åsigt i afseende å beviljande af semester för advokatfiskalen vinner godkännande, anser sig icke böra fullt vidhålla sitt förra förslag beträffande denne tjenstemans inkomster, tillstyrker fördenskull bifall till komiterades hemställan angående advokatfiskalens lön, men förhöjning i hans tjenstgöringspenningar från 1,500 kronor till 1,800 kronor.

Komiterade. som i fråga om Hofrättens notarier förordat nedsättning af deras 'nuvarande antal till hälften eller tio samt antagit att i följd häraf desse tjensteman skulle erhålla full sysselsättning af sina tjenster och icke blifva i tillfälle att egna sig åt enskilda inkomstbringande bestyr, hafva icke destomindre föreslagit notariernes aflöning till lägre belopp än hvad Hofrätten begärt och till stöd för denna nedsättning i aflöningen åberopat, att ifrågavarande tjenster icke borde betraktas såsom afslutningstjenster. Med hänseende dertill att i denna Hofrätt ständigt erfordras ett stort antal adjungerade ledamöter vore visserligen ömkligt att, likasom i allmänhet fiskalstjensterna, äfven notariebefattningarna blefve förberedande tjenster för domareembeten. Men att såsom kompetensvilkor för befordran till notarie förutsätta ett sådant anlag för domarekallet, som oeftergifligen bör fordras för vinnande af adjunktion i Hofrätt, torde icke vara lämpligt. Sådant skulle lätt kunna leda derhän, att de unge män, som sökte anställning härstädes, efter hand och måhända ganska snart blefve så få, att tillgång på erforderliga biträden och vikarier inom en del af Hofrättens många tjenstegrader komme att saknas. Då Hofrätten i sin underdåniga skrifvelse den 13 November 1873 hemställde om indragning af tio notarietjenster, skedde sådant under den naturliga förutsättning, att de tio återstående notarierne, hvilkas tjensteåligganden derigenom måste fördubblas, skulle tillförsäkras skäliga inkomster för en anständig bergning. Att detta icke blefve händelsen, om den af komiterade förordade aflöning för notarierne fastställdes, synes Hofrätten otvifvelaktigt. De i Hofrättens underdåniga skrifvelse den 21 Maj 1874 för notarierne föreslagna lönevilkor utgöra, enligt Hofrättens öfvertygelse, den minsta lämpliga ersättning för desse tjenstemäns i händelse af den ifrågasatta indragningens genomförande betydligt ökade arbete och skulle endast motsvara hvad en statens tjenare med afseende å nuvarande stegrade lefnadskostnad oundgängligen behöfver för att bereda sig och sin familj utkomst utan allt för stor svårighet och skuldsättning. Hofrätten anhåller förty, att notariernes aflöning måtte bestämmas sålunda: lön 2,300 kronor och tjenstgöringspenningar 1,200 kronor, med två ålderstillägg å lö-

Bil. N:o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 1, om Statsverket 1816. 43

nen, så att den höjes efter fem år till 2,800 kronor och efter ytterligare fem år till 3,300 kronor; hvaremot frågan om den i komiterades betänkande sid. 51 omförmälda särskilda ersättning för renskrifningskostnad, 400 kronor till hvarje notarie, skulle förfalla och denna ersättning anses inbegripen i det af Hofrätten nu förordade lönebelopp.

Akta amen och Arkivarien.

Mot komiterades förslag att skyldigheten att emottaga och bokföra inkommande handlingar i brottmål, hvilken skyldighet nu tillhör fiskalerne härstädes, skulle, i likhet med hvad som inom Göta Hofrätt eger rum, äfven i denna Hofrätt åläggas aktuarien, bör erinras, att, i motsats till hvad komiterade antagit, sistnämnde tjenstemans befattning redan nu är så trägen, att den synes icke kunna utan olägenhet för det allmänna med en sådan tillökning betungas. I Svea Hofrätt är nemligen, såsom äfven komiterades tablå sid. 42 upplyser, antalet af målen, särdeles de kriminel, i allmänhet betydligt större än i Göta Hofrätt och derjemte företer sig en annan lika väsentlig och måhända ännu mer anmärkningsvärd skiljaktighet. Här fullföljas målen icke såsom i de begge andra Hofrätterna, der rättsökandes angelägenheter nästan uteslutande ombesörjas af några få särskildt anställde, med rättegångsformerna bekante så kallade hofrättskommissarier — utan af parterne sjelfve eller genom ombud, som oftast sakna dertill behöflig insigt och hvilkas sammanräknade antal är högst betydligt, hvarigenom inträffar att de tjensteman, till hvilka allmänheten har att vända sig för handlingars inlemnande och uttagande samt för upplysningars erhållande, icke sällan måste härstädes för sådana angelägenheter använda ansenligt längre tid och tyngre arbete än i Göta och Skånska Hofrätterna. Denna väsendtliga olikhet i förhållandena synes utgöra en tillräcklig anledning dertill, att uti ifrågavarande hänseende tjenstemännens åli gg anden här ordnas i någon mån annorlunda än i de öfriga Hofrätterna, hvarigenom tillika allmänhetens fördel bäst torde främjas. Härvid bör nemligen upplysas att sedan år 1870 till rättsökandes beqvämlighet aktuariekontoret härstädes är förlagdt till ett rum, som omedelbart sammanhänger med fiskalsexpeditionens, så att handlingar i både brottmål och civila ärenden kunna inom samma lokal aflemnas. För öfrigt kan aumärkas, hurusom den af komiterade ifrågasatta förändring med emottagande af handlingar i brottmål, hvilka sålunda först i andra hand kommo till föredraganden, skulle i viss mån fördröja dessa måls behandling. Hofrätten anser sig derföre böra afstyrka omförmälda förslag.

Hvad härefter angår komiterades hemställan i fråga om den i händelse af sportlernas försvinnande erforderliga stämpelbeläggning af Hofrättens utgående expeditioner med flera deraf föranledda bestyr, förefaller det väl med afseende å arten af dessa bestyr ensidigt, att, såsom komiterade ifrågasatt, befattningen dermed uppdroges åt aktuarien. Men då samma befattning måste blifva i mycket hög grad betungande och derföre icke kunde af aktuarien utan menlig inverkan på hans öfriga tjenstegöromål utöfvas annorlunda än genom biträde samt för öfrigt inträffa kunde, att innehafvare!!

44 Bil. fS:o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 1, om Statsverket 1876.

af aktuariesysslan antingen, såsom förhållandet är med den nuvarande, icke funnes hugad att anlita andra personer om borgen för stämpeluppbörden, hvilken beräknas komma att uppgå till omkring 20,000 kronor årligen, eller ock icke förmådde sådan borgen ställa, lärer någon ovilkorlig föreskrift om ifrågavarande befattnings förenande med aktuarietjensten ej kunna meddelas, utan torde fastheldre böra åt Hofrätten öfver— iemnas att förordna den tjensteman, som dertill må finnas lämplig och villig att samma befattning utöfva mot åtnjutande åt ersättning, hvilken, i stället att enligt komiterades förslag beräknas till viss procent af den redovisade stämpeluppbörden, synes Hofrätten lämpligare bestämmas genom ett på förhand till siffran stadgadt belopp; och anser Hofrätten sig alltså böra vidhålla sin förut gjorda hemställan, att såsom för detta ändamål behöfliga måtte anvisas 1,500 kronor.

Enär, beträffande aflöningen för såväl aktuarien som arkivarien, Hofrätten af komiterades framställning icke funnit anledning att i någon män afvika från sitt i dessa hänseenden förut gjorda förslag, hvilket grundar sig på samma från den nuvarande lefnadskostnaden hemtade skäl, som i fråga om notariernes löneförmåner blifvit af Hofrätten anförda, hemställer Hofrätten, att aflöningen för aktuarien och arkivarien måtte fastställas i likhet med hvad Hofrätten för notarierne här ofvan begärt; hvarvid dock, hvad särskilt angår arki-varien, anmärkes, att frågan om den i betänkandet sid. 51 omförmälda ersättning till denne tjensteman för renskrifningskostnad, 200 kronor, skulle förfalla och samma ersättning anses inbegripen i det af Hofrätten nu förordade lönebelopp.

Hvad komiterade sid. 49 föreslagit om notarie-, aktuarie- och arkivarietjensternas tillsättande sålunda, att fullmakt skulle utfärdas endast å tjenst inom notariegraden, med Hofrätten förbehållen rätt att anställa fullmaktsinnehafvaren till tjenstgöring tills vidare såsom notarie, aktuarie eller arkivarie, anser Hofrätten sig böra afstyrka af det skal, att nämnda tjenster i afseende å göromålens beskaffenhet icke äro sinsemellan jernförliga, utan kräfva hvar af sin innehafvare särskilda egenskaper, på hvilkas ytterligare utveckling eu längre tids öfning fördelaktigt inverkar, så att den i förslaget åsyftade förflyttning från eu till en annan af dessa tjenster icke synes böra såsom regel stadgas, utan fastheldre vara att till undantag hänföras.

Om än den af komiterade sid. 50 föreslagna nedsättning af fiskalernes antal från fem till fyra tilläfventyrs må vara verkställbar i Göta Hofrätt, är den det alldeles icke i denna Hofrätt, der, såsom redan blifvit anmärkt, brottmålen uppgå till ett vida öfvervägande antal och deras föredragning jemte beredelse!] dertill följaktligen påkalla större arbetskrafter. Emottagande! från parter eller deras ombud af inkommande handlingar i brottmål, hvilket åliggande tillika med samma handlingars bokföring skulle, enligt Hofrättens redan yttrade mening, fortfarande tillkomma fiskalerne härstädes, medför ock, af anledning som Hofrätten i det föregående närmare uppgifvit, långt större besvär och tidspillan i denna än i rikets öfriga Hofrätter. Af dessa skäl och då, enligt fler-

Bil. No 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition No 1, om Statsverket 1876. 45

årig erfarenhet, tjenstgöringen för hvarje fiskal, äfven efter de för någon tid tillbaka vidtagna förändringar i lagstiftningen angående underställningsmål, är mer trägen och ansträngande, än att samma tjenstgöring skulle kunna tåla den tillökning i arbete, som ett bifall till komiterades förslag komme att medföra, föranlåtes Ilofrätten afstyrka detta förslag.

Komiterades förslag, att aflöning för fiskal må i det hela beräknas till 2,500 kronor, sammanfaller med Hofrättens förra hemställan, men är derifrån afvikande i fråga om beloppets fördelning i lön och tjenstgöringspenningar, hvilka senare af komiterade upptagits till allenast 900 kronor. Med afseende å angelägenheten deraf att, då fiskalstjenst utöfvas af annan person än den ordinarie innehafvare!!, hvilket förhållande i denna Hofrätt oftast inträffar, vikarien må hafva att påräkna någorlunda skälig ersättning för sin ansträngande och maktpåliggande tjenstgöring, kan Hofrätten icke annat än vidhålla sin nyssnämnda hemställan äfven deri, att tjenstgöringspenningarna må beräknas till 1,200 kronor emot det att lönen bestämmes till endast 1,300 kronor.

Vidkommande framställningen sid. 51 angående särskild ersättning för renskrifningskostnad åt visse tjensteman, återstår för Hofrätten, som i det föregående anmärkt att, med antagande af den aflöning Hofrätten begärt för notarierne och arkivarien, dylik ersättning åt dem icke blefve behöflig, nu endast att yttra sig öfver den del af framställningen, hvilken afser att hvarje fiskal skulle tilläggas ersättning af nämnda beskaffenhet med 200 kronor; hvaremot enligt komiterades utlåtande i nästföljande punkt nuvarande anslag till kanslibiträde åt fiskalerne skulle indragas. Enligt Ilofrättens erfarenhet åter är en ständigt tillgänglig amanuens för fiskalerne af oundgängligt behof påkallad, i det biträde erfordras icke allenast till renskrifning, utan ock lör hvarjehanda andra angelägna göromål såsom t. ex. utslags och skrifvelsers kollationering och expedierande m. in. Att för biträde vid sådana göromål, de der dagligen förekomma och ofta kräfva den största skyndsamhet, låta fiskalerne, hvilka icke sällan tagas samtidigt i anspråk till föredragning eller andra tjensteåligganden, vara hänvisade till renskrifvare, som icke alltid vore att med säkerhet påräkna och dessutom ej egde tillträde till embetsrummen, synes i hög grad betänkligt. Om ersättningen åt nämnde amanuens antoges till hvad Hofrätten i underdånig skrifvelse den 13 November 1873 begärt, eller 800 kronor, komme utgiften för ändamålet icke att uppgå till mer än hvad till ersättning för fiskalernes renskrifningskostnad blifvit af komiterade beräknadt, och Hofrätten hemställer derföre att, i stället för nyssberörda ersättning, måtte anvisas 800 kronor till aflöning af eu amanuens vid fiskalsexpeditionen.

Erkännande behofvet af amanuenser för sekreteraren, advokatfiskal och aktuarien, hafva komiterade deremot ansett sådant biträde icke blifva erforderligt för arkivarien. Tilläfventyrs hvilar denna åsigt på antagande, att sistnämnde tjenstemans verksamhet är inskränkt till arkivariekontoret. Men ett dylikt antagande beror på misstag. I saknad af särskild arkivbyggnad för denna Hofrätt måste nemligen de till

46 Bil. J\':o 1 till Kong!» Maj:ts Nåd. Proposition N:o 1, om Statsverket 1S76.

dess arkiv hörande handlingar förvaras på spridda ställen ända till vindarne inom embetslokalen. Vid sådant förhållande är det för arkivarien omöjligt att ständigt vistas å arkivariekontoret, der likväl tjensteåtgärder från hans sida mycket ofta påkallas, dels af allmänheten, dels oek af Hofrätten eller dess tjensteman. Från den tid, då icke någon arkivarie fanns vid denna Hofrätt anställd, återstår helt säkert ännu många års arbete med arkivets ordnande, oaktadt all den möda, hvilken med synnerligen stort nit redan är för sådant ändamål nedlagd. För {ifrigt bör omnämnas, att, i öfverensstämmelse med § 24 i den för rikets Hofrätter gällande arbetsordning, arkivarien åligger en mängd olikartade, i samma § icke till beskaffenheten närmare angifna göromål, såsom t. ex. att föra de tidsödande anteckningar, som föranledas deraf, att protokoll, akter och expeditioner esomoftast till begagnande vid protokollsjustering eller i annat ändamål utlånas; att kollationera och bestyrka begärda afskrifter, hvilka till ej ringa del lemnas utan lösen; att efter kallelse infinna sig å Hofrättens särskilda divisioner för att emottaga underrättelse om vissa af Hofrätten fattade beslut, hvilkas verkställighet på arkivarien ankommer; samt att, när parter eller andra personer, såsom ofta sker, inställa sig för att utqvittera protokoll in. in. eller erhålla tillgång till eller upplysning ur arkivhandlingarna, gå denna allmänhet tillhanda, öfvervaka dess åtgärder och anställa stundom ganska tidsödande forskningar, dervid i afseende å större tidsutdrägt och tyngre arbete till följd redan af den blotta omständighet, att denna Hofrätt har sitt säte i hufvudstaden, gäller detsamma som af Hofrätten här ofvan anförts beträffande aktuariesysslan. Att åligganden af sådan omfattning och beskaffenhet som de ifrågavarande omöjligen kunna af eu enda person på tillfredsställande sätt fullgöras, torde ligga i öppen dag, och Hofrätten finner fördenskull att icke heller arkivarien kan undvara biträde af ständig amanuens. Till aflöning för en sådan anser Hofrätten fortfarande 800 kronor vara erforderliga.

I händelse Hofrättens här ofvan framställda förslag dels om tillökning i sekreterarens och advokatfiskal^ tjenstgöringspenningar, dels ock om utsträckning af semestertiden för aktuarien och arkivarien blefve gillade, skulle deraf påkallas förhöjning i det af komiterade såsom vikariatsersättning högst beräknade belopp från 1,025 kronor till 1,250 kronor.

Hå Hofrätten i sin underdåniga skrifvelse den 13 November 1873 såsom tillgångtill ersättning- åt extra ordinarie notarier begärde 4,000 kronor, deri dock, enligt Hofrättens den 21 Maj 1874 gjorda underdåniga anmälan, i följd af den emellertid ifrågasatta sportelregleringen skulle erfordras en förhöjning af 2,000 kronor, erinrades tillika om den uppfostrande verksamhet Hofrätten utöfvar i afseende å de unge män, som årligen i Hofrätten söka anställning och hvilka genom tjenstgöring derstädes inhemta grunderna för protokollsföring och det skrifsätt, som af offentlig myndighet bör iakttagas, samt derefter till stor del öfvergå till och blifva använde i andra embetsverk. Denna Hofrättens verksamhet, hvars stora vigt och betydelse för det allmänna icke bör

Bil. N:o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 1, om Statsverket 1876. 47

underskattas, skulle emellertid icke kunna i önskvärd utsträckning fortsättas, derest icke genom anslag till lämpligt belopp bereddes Hofrätten utväg att lemna de extra ordinarie tjenstemännen deras arbete i någon mån motsvarande ersättning, helst i annat fall desse tjensteman, af hvilka de fleste äro obemedlade, ofta måste sakna tillfälle att i hufvudstaden uppehålla sig till vinnande af omförmälda utbildning; och då, på sätt komiterade jemväl anmärkt, ifrågavarande tjensteman, efter indragning af sportlerna, icke vidare kunde för sitt arbete påräkna någon inkomst af expeditionslösen, finner Hofrätten fortfarande 6,000 kronor vara det minsta belopp, som för ändamålet erfordras.

På grund af hvad nu blifvit anfördt, hemställer Hofrätten, att såsom anslag till »amanuenser, semestervikariat och extra ordinarie biträden» måtte, i stället för det af komiterade föreslagna, i angifna hänseenden allt för knappt beräknade belopp, å stat uppföras i närmaste runda tal 12,000 kronor.

I komiterades förslag angående löneförmånerna för vaktbetjeningen, sid. 53, anser sig Hofrätten böra tillstyrka de förändringar, att vaktmästarens lön bestämmes till 1,000 kronor i stället för 800 kronor, hvilket senare belopp synes numera vara för ringa, samt att hofrättsposternes tjenstgöringspenningar höjas till 300 kronor eller enahanda siffra, som finnes utförd för samma vaktbetjening i de öfriga Hofrätterna, helst, efter hvad förr blifvit anmärkt, härvarande hofrättsposters tjenstgöring i följd af hufvudstadens vidsträckta område måste vara förenad med större besvär än deras vederlikars i Göta och Skånska Hofrätterna, äfven i sådana fall, der ersättning för detta besvär icke erhålles genom kallelsepenningar.

Då, beträffande komiterades framställning sid. 55, nu ifrågakomna lönereglering, på sätt redan blifvit erinradt, endast har till ändamål att bereda tjenstemännen godtgörelse för den af penningevärdets fall beroende minskningen i deras löneförmåner, torde det icke skäligen böra från statsmaktens sida ifrågasättas, att nuvarande ledamöter och tjensteman skulle i utbyte mot den erbjudna endast skenbara lönetillökningen afsåga sig fördelar, som oberoende af lönebeloppen äro med deras tjenster förenade. Såsom den förnämsta bland dessa fördelar torde man få anse den sjelfständighet och den säkerhet för ofrivilliga rubbningar af lefnadsförhållandena, som innehafvande af domareembetena hittills ansetts medföra. De löneförmåner, som äfven efter den ifrågasatta löneregleringen skulle bestås Hofrättens embete- och tjensteman, äro ej heller så rikligt tilltagna, att de i och för sig innefatta tillräcklig lockelse för att till Hofrätten draga de lagfarne män, hvilka för de särskilda embetenas beklädande äro mest lämplige, och man måste otvifvelaktigt för sådant ändamål göra räkning på den dragningskraft, som ligger i de ofvanberörda fördelarna af större oberoende och säkerhet för framtiden, än som genom privat juridisk verksamhet kan vinnas. Dessa fördelar skulle i väsentlig mån inskränkas, om, på sätt komiterade föreslagit, Hofrättens ledamöter och tjensteman blefve underkastade äfventyret att mot sin vilja och utan all godtgörelse förflyttas till annan tjenstgöringsort, och säkert komme ett dylikt äfventyr att af-

48 Bil. N:o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 1, om Statsverket 1S76.

skräcka mången från att egna sitt lif åt Hofrättens tjenst. Såväl ur synpunkten af nuvarande ledamöters och tjenstemäns rätt som med afseende på Hofrättens framtid anser Hofrätten sig derföre böra afstyrka bifall till komiterades ifrågavarande framställning, såvidt den afser förflyttning till annan tjenstgöringsort, Men emot framställningen i öfriga delar har Hofrätten icke något att erinra.

Under antagande, hvad angår komiterades hemställan i fråga om tjänsters förening. sid. 56, att med det i första punkten förekommande uttrycket »annan tjenstebefattning utom Hofrätten» skall förstås tjenstebefattning å rikets, riksdagens eller någon kommuns stat, lemnar Hofrätten samma hemställan utan anmärkning.

Till framställningarna angående embets- och tjenstemäns pensionering, sidd. 57 och 59, tillstyrker Hofrätten bifall.

I hvad komiterade hemställt, sid. 60, rörande embets- eller tjenstemäns skyl-diqhet att afgå med full pension tror Hofrätten sig böra tillstyrka de förändringar, dels att föreskriften i detta hänseende måtte göras alldeles ovilkorlig, i stället att enligt komiterades förslag blifva i tillämpningen beroende af sådan pröfning, som i förslagets senare moment oinförmäles, och dels att skyldigheten ej måtte anses inträda förr, än embets- eller tjenstemannen uppnått 70 års ålder.

De skid. dl, 62 och 63 förekommande punkter, deri finnas sammanförda komiterades i föregående delar af betänkandet gjorda framställningar, synas från Hofrättens sida ej påkalla annan erinran än åt t dessa punkters lydelse, om och i den mån Hofrättens från dem afvikande förslag vinna nådigt godkännande, lärer blifva derefter jemkad.

Beträffande förslaget till stadgande i fråga om öfvergång till den nya staten, sid. 63, hemställer Hofrätten, att, då dermed antagligen icke åsyftats att den tjensteman, som ej vill på den nya aflöningsstaten ingå, borde förebringa bevisning om det belopp, hvartill hans sportler uppgått, och en del af dessa icke inflyta förr än ett år eller längre tid efter utgången af det år, under hvilket de uppkommit, orden »visar sig hafva under de senast förflutna fem åren åtnjutit» måtte utbytas mot orden »må anses hafva åtnjutit under de senast förflutna fem år, för hvilka. denna inkomst är fullständigt känd».

Mot komiterades sista hemställan, sid. 63, har Hofrätten icke något att anmärka.

I afseende å de framställningar angående arbetets ordnande m. in., hvilka i slutet af betänkandet sidd. 64—70 förekomma, har Hofrätten, som inhemtat att förslag till ny rättegångsordning innan kort lärer blifva föremål för Nya Lagberedningens behandling, trott sig böra nu endast åberopa hvad Hofrätten till följd af nådig remiss anfört i sitt den 6 December 1872 afgifna underdåniga utlåtande beträffande då ifrågasatt förenkling i arbetssättet inom Hofrätterna till vinnande af större lätthet och skyndsamhet i målens handläggning m. in.

Bil. No 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 1, om Statsverket 1876. 49

Remisshandlingen bifogas i underdånighet tillika med utdrag af Hofrättens protokoll, utvisande de skiljaktiga meningar, som vid ärendets behandling härstädes blifvit af en del ledamöter yttrade.

Med djupaste undergifvenhet framhärda,

Stormäktigste, Allernådigste Konung,

Eder Kongl. Maj:ts

O. A. Montelius. A. H. Rarnsay. Chr. Ahlgren.

N. Gripensköld. C. G. Boivie.

Carl J. Scliöning. Carl H. Rezelius. G. Moberg.

C. E. Bäck.

C. A. Geijer.

underdånigste, tropligtig^ tjenare och undersåter

Otto 11. Forssell.

Ang. Törnquist.

C. H. Munihe.

O. W. Staiil v. Holstein.

Stockholm den 14 Maj 1875.

E. Björkman.

STORMÄKTIGSTE, ALLERNÅDIGSTE KONUNG!

*

Till åtlydnad af Eders Kongl. Maj:ts nådiga föreskrift i remiss den 12 sistlidne Januari, får Hofrätten härmed afgifva underdånigt utlåtande, så vidt Hofrätten angår, i anledning af de utaf Eders Kongl. Maj:t i nåder förordnade komiterades betänkande och förslag rörande lönereglering för tjenstepersonalen och förändring i arbetsordningen vid Eders Kongl. Maj ds och Rikets Hofrätter och Krigshofrätt.

Dervid hemställer Hofrätten underdånigst, att Eders Kongl. Majd täcktes i nåder bifalla komiterades förslag med de förändringar, som af nedanstående anmärkningar kunna föranledas.

Komiterade hafva föreslagit, att den embets- och tjensteman samt betjent, som undfår ledighet för svag helsas vårdande, enskilda angelägenheter eller särskilda uppdrag, skulle under ledigheten afstå sina tjenstgöringspenningar och derutöfver hvad som kunde för tjenstens förrättande erfordras; men då antagas må, att icke ens för enskilda angelägenheter tjenstledighet komme att beviljas utan gällande skäl, torde icke böra ovilkorligen stadgas, att större del af aflöningen än tjenstgöringspenningarne skulle under ledigheten afstås, desto mindre som Eders Kongl. Maj:t eller Hofrätten ändock Bih. till Riksd. Prat. 1876. 1 Sami. I A/cl. 7

50 Bil. N:o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 1, om Statsverket 1876.

torde kunna för särskilda fall såsom vilkor för erhållande af tjenstledighet föreskrifva, att den, som förrättade tjensten, finge åtnjuta större andel i aflöningen än tjenstgöringspenningarne; och anser Hofrätten jemväl lämpligt, att, i enlighet med nu gällande bestämmelser i Eders Kongl. Maj:ts nådiga bref den 9 November 1860, det skulle bero på Eders Kongl. Maj:t att, när särskilda omständigheter sig företedde, i nåder pröfva och bestämma, om embets- och tjensteman, som åtnjöte tjenstledighet, egde behålla sina tjenstgöringspenningar eller afstå endast större eller mindre del af dem.

Såsom vilkor för åtnjutande af lönförhöjning efter viss tids tjenst hafva komiterade ansett den bestämmelse böra meddelas, att ”Hofrätten eller, för de med Kongl. ”fullmakt försedda, Kongl. Maja efter anmälan af Hofrätten pröfvade tjenstemannen ”vara genom fortsatt tjenstgöring och derunder ådagalagd fortfarande duglighet och ”välförhållande förtjent af lönförhöjning”. En sådan bestämmelse synes Hofrätten vara olämplig, för en ordentlig och pligttrogen tjensteman i viss mån förödmjukande samt icke öfverensstämmande med den allmänt antagna och visserligen rigtiga grundsats, att domaren borde ega en sjelfständig och oberoende ställning; och då eu tjensteman i Hofrätt först efter en mångårig, bepröfvad och ofta lönlös tjenstgöring kan vinna befordran, torde en sådan tjensteman böra af staten åtnjuta tillräckliga löninkomster och således jemväl föreslagna lönförhöjningen eller så kalladt ålderstillägg, desto hellre som lönerna i första lönegraderna blifvit upptagna till så låga belopp, att ålderstillägg är för tjenstemannens och hans familjs bergning nödvändigt. Men om något stadgande, att en vårdslös, försumlig eller oskicklig tjensteman icke finge åtnjuta ålderstillägg, finnes lämpligt eller erforderligt, torde detsamma böra uppställas såsom undantag från regien, att tjensteman efter viss tids tjenst egde tillträda lönförhöjning; och hemställer Hofrätten i underdånighet om icke i detta hänseende kunde stadgas:

att lönförhöjning efter viss tids tjenst må tillträdas, derest icke Hofrätten eller, för de med Kongl. fullmakt försedda, Kongl. Maj:t efter anmälan af Hofrätten pröfvar tjenstemannen genom underlåten tjenstgöring eller bristande duglighet hafva gjort sig förlustig af denna förmån.

Ledamot i Hofrätt kan under nu varande förhållanden ganska sällan få tillträda ordförandebefattning på division förr, än han hunnit till den framskridna ålder, att i allmänhet hans kroppskrafter och arbetsförmåga minskats, och statens anspråk på Hofrättens äldste ledamöter synes också böra afse mera att draga fördel af deras större erfarenhet och derigenom möjligen skärpta omdömesförmåga, än att anlita och anstränga deras fysiska krafter. I följd häraf och då, i fall, på sätt komiterade föreslagit, ordförande, med bibehållande af de embetsgöromål, honom nu tillhöra enligt det i denna Hofrätt antagna arbetssätt, skulle till hälften med öfriga ledamöter deltaga i föredragningen af vädjade mål och derjemte lika med dem såsom coreferent granska handlingarne i föredragna mål, antagligt synes, att mera ansträngande arbete ålades ordförande än öfrige ledamöter; samt ordförandens föredragningsskyldighet icke synes vara väl förenlig med den honom, såsom vederbör, i 16 § arbetsordningen ålagda tillsyn öfver arbetets behöriga fortgång på divisionen, anser Hofrätten sig icke kunna

Bil. N:o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 1, om Statsverket 1876. 51

tillstyrka bifall till komiterades förslag, att ordförande på division skulle i måls föredragning deltaga.

Beträffande den af komiterade föreslagna inskränkning i den tjenstledighet, Hofrättens ledamöter enligt nu gällande arbetsordning åtnjuta, må det väl medgifvas, att denna ledighet under sommarmånaderna vore alltför lång, om den under tiden kunde medföra frihet från arbete i och för tjenstår; men enär efter vårsessionernas slut någon tid, ungefär fjorton dagar, och efter sommartjenstgöring vid pass åtta dagar åtgå för uppsättning, justering och tillsyn öfver expedierandet af domar och utslag, samt en större del af sommarferierna måste af ledamöter, som hafva föredragningsskyldighet, användas för beredande till föredragning af dem tillottade mål, bland Indika en del äro af den vidlyftiga beskaffenhet, att deras beredande till föredragning icke kan jemte andra göromål under pågående session medhinnas, torde cj kunna antagas, att Hofrättens ledamöter i allmänhet hafva tjenstledighet under sommaren längre tid än sex veckor, hvilken tid icke synes vara alltför lång för hvila och vederqvickelse efter ett understundom ganska ansträngande arbete samt dessutom kan och bör användas till nödiga studier. Vid detta förhållande och då Hofrättens ledamöter under den dem medgifna tjenstledighet vid Jul och Påsk äfven måste sysselsätta sig med uppsättning och justering af expeditioner och beredning af mål till föredragning; då den dem medgifna förmån att under hvar session undfå fjorton dagars ledighet för vårdande af enskilda angelägenheter begagnas ganska sällan och endast när behofvet af sådan ledighet är uppenbart; och då komiterades anmärkning, att i mål, som tillhör viss referent, någon på honom beroende åtgärd icke kan under hans ferier vidtagas och att de mål, som tillfallit en ledig referent, ej kunna under hans ferietid företagas till afgörande, synes vara af desto mindre vigt, som en referent är i tillfälle att under den honom nu åliggande sommartjenstgöring vidtaga erforderliga förberedande åtgärder i honom tilllottade mål, och, när de äro kompletta, föredraga dem till afgörande i föreskrifven ordning eller särskild! utom ordningen, derest det i anseende till målens beskaffenhet bör ske, samt dessutom mål, som tillhöra en tjenstledig referents rotel och böra utan uppehåll afgöras, kunna omlottas emellan ledamöterna på den tjenstgörande divisionen; anser Hofrätten sig böra underdånigst afstyrka bifall till komiterades förslag i denna del och således hemställa, att de i Eders Kongl. Maj:ts nådiga arbetsordning för Iiofrätterna af den 14 September 1858 meddelade föreskrifter om Hofrättens ledamöters rättighet till tjenstledighet måtte bibehållas.

Skulle likväl Eders Kongl. Maj:t i nåder förordna, att Hofrättens ferier under September månad skola upphöra, får Hofrätten i underdånighet hemställa, om icke, för att Hofrättens ledamöter måtte erhålla något längre och sammanhängande ledighet under sommaren, tjenstgöringen under Juni, Juli och Augusti månader kunde ordnas så, att endast en division i sänder blefve tjenstgörande, och i sådant hänseende föreslå den ändring i arbetsordningen:

att under Juni, Juli och Augusti månader en af Hofrättens divisioner skall tjenstgöra under tiden emellan den 31 Maj och den 20 Juni, en emellan den 19 Juni och

52 Bil. N:o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 1. om Statsverket 1876.

den 9 Juli, en emellan den 8 Juli och den 27 Juli, en emellan den 26 Juli och den 14 Augusti samt en emellan den 13 Augusti och den 1 September.

Hofrättens president torde böra tillerkännas rättighet att under sommaren åtnjuta ledighet lika lång tid som ledamot.

I följd af tjenstgöringens beskaffenhet komma notarierna i åtnjutande af lika lång ledighet som ledamöterna, så framt Hofrätten icke annorlunda bestämmer; och samma förhållande inträffar med fiskalerna, i fall hädanefter såsom för närvarande en fiskal finnes för hvar division; men derest fiskalernas antal nedsättes, anser Hofrätten den bestämmelse böra meddelas:

att en fiskal må åtnjuta ledighet under sommaren, efter ty Hofrätten bestämmer.

Då Hofrättens sekreterare, advokatfiskal, aktuarie och arkivarie äro tjenstgörande jemväl under Jul och Påsk, när Hofrätten har ferier, synes det vara billigt, "att dessa tjensteman under sommaren erhålla två månaders ledighet, utan skyldighet att till vikarierna afstå sina tjenstgöringspenningar, hvilket Hofrätten således i underdånighet föreslår.

Komiterades förslag, att hofrättsråd icke, lika med Hofrättens öfrige embets- och tjensteman, skulle efter viss tids tjenstgöring undfå lönförhöjning, utan, när han blefve ordförande på division, sexhundra kronor såsom arvode, anser Hofrätten vara icke allenast inkonseqvent utan äfven mindre lämpligt och obilligt. Det enda skäl, som komiterade härför anfört, är, att pensionen genom bestämmande af ålderstillägg skulle höjas till ett belopp, hvilket, om än icke för högt i förhållande till ett hofrättsråd» ställning i samhället, måhända skulle hafva ringa utsigt att vinna godkännande; men detta skäl förlorar all vigt, om föreskrift meddelades, att ålderstillägget icke skulle tagas i beräkning vid bestämmande af pension. Hofrätten hemställer derför underdånigst:

att lönen för hofrättsråd efter fem års tjenst höjes med sexhundra kronor, och att, i fall, emot hvad billigheten synes påfordra, denna lönförhöjning ej skall beräknas, då pension vid afskedstagande beviljas, detta särskild! bestämmes.

Den af komiterade föreslagna lösen för gravationsbevis, som, på begäran, af vederbörande tjensteman meddelas, är uppenbarligen alltför låg. Denne tjensteman har icke tillgång till de register, rotlar eller fastighetsböcker rörande inteckningar, som underdomare innehafva eller kunna förskaffa sig, och han kan icke medhinna att författa dylika handlingar rörande de många Häradsrätter och Rådstufvurätter, som finnas inom Hofrättens jurisdiktion, utan måste hvar gång, ett gravationsbevis begäres, genomgå de till Hofrätten inkomna renoverade exemplar af inteckningsprotokollen för de tio sistförfluten åren vid den Härads- eller Rådstufvurätt, inom hvars domvärjo den ifrågavarande fastigheten är belägen, ett arbete, som icke allenast är besvärligt och tidsödande, utan äfven erfordrar mycken noggrannhet och är förenadt med ett betydligt ansvar, samt knappast kan anses godtgjordt med den lösen, som derför skall erläggas enligt nådiga förordningen den 30 November 1855. I följd häraf får Hofrätten afstyrka bifall till komiterades förslag i denna del med hemställan,

Bil. No 1 till Kong1. Maj:ts Nåd. Proposition No 1, om Statsverket 1876. 53

att, så framt Hofrättens tjensteman icke kunna befrias från skyldighet att utfärda gravationsbevis, lösen för sådan handling icke bestämmes lägre än den, som enligt ofvannämnde nådiga författning nu skall derför oetalas.

Ehuru Hofrätten förmenar, att sekreterare och advokatfiskal ganska sällan komma att söka och vinna befordran till hofrättsråd, anser Hofrätten sig likväl icke böra göra någon anmärkning mot beloppen af de löninkomster, som för dessa embetsman blifvit föreslagna.

Hofrätten ^kan icke frångå sin i underdånigt utlåtande af den 24 November 1873 uttryckta åsigt, att tre notarier på en hvar af Hofrättens divisioner torde vara behöfliga, och anser betänkligt att inskränka deras antal till två på hvar division. I nämnda utlåtande har Hofrätten föreslagit, att en notariebefattning på hvar division skulle skötas af extra ordinarie tjensteman mot arvode; men då arbetet torde kunna utföras säkrare och mera pålitligt af ordinarie tjensteman med större öfning och erfarenhet, synes det vara lämpligt, att alla notariebefattningarna uppföras på ordinarie stat: och som Hofrätten anser föreslagna lönbeloppen för notarier, aktuarie och arkivarie vala föi lågt beräknade i förhållande till de dem tillkommande göromål och med afseende derpå, att befordran till notarie först vid äldre år vinnes samt att dessa tjenster sannolikt icke i allmänhet komma att utgöra öfvergångsplatser eller plantskolor för vidare befordran, får Hofrätten i underdånighet tillstyrka,

att notariernas antal i denna Hofrätt bestämmes till femton, och att lönerna föi notarie, aktuarie och arkivarie upptagas till ett tusen åtta hundra kronor vid tillträdet, två tusen tre hundra kronor efter fem och två tusen åtta hundra kronor efter tio års tjenst; hvarjemte dem torde tillerkännas ett tusen två hundra kronor såsom tjenstgöringspenningar samt notarie fyrahundra kronor och arkivarie tvåhundra kionoi i ersättning för renskrifningskostnad enligt komiterades förslag.

Vid beräknande af det belopp sju tusen femhundra kronor, som komiterade upptagit såsom ”anslag till amanuenser, semestervikariat samt extra ordinarie biträden , synes icke hafva tagits i betraktande, att arfvode jemväl erfordras för förvaltningen af expensmedlen, för upphandling af skrifmaterialier och ved samt ombesörjande af andra uppköp och arbeten, som för Hofrättens räkning erfordras, och för upprättande af reqvisition å Hofrättens aflöning för hvart qvartal, hvilka bestyr Hofrätten enligt arbetsordningen eger uppdraga åt den eller dem af sina tjenstemän, som deltill anses lämpliga; men enär Hofrätten tillstyrkt antagande af femton notarier på ordinarie stat och i följd deraf anslag åt biträden vid notarietjenstgöringen bör i mindre män förekomma, anser Hofrätten sig härvid endast böra hemställa, att af förutnämnda anslag finge användas hvad som kunde vara erforderligt till arfvode åt den eller de ordinarie eller extra ordinarie tjenstemän, som Hofrätten förordnade att ombesörja omförmälda förvaltning.

I fråga om vaktbetjeningens aflöning tillstyrker Hofrätten, i öfverensstämmelse med sitt förslag i ofvan åberopade utlåtande, den förändring i komiterades förslag,

54 Bil. N:o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd, Proposition N:o 1, om Statsverket 1876.

att vaktmästarens lönförmåner förhöjas till ett tusen två hundra kronor, hvaraf niohundra kronor skulle utgöra lön och trehundra kronor tjenstgöringspenningar, samt att hofrättsposts aflöning bestämmes till niohundra kronor, deraf sexhundra kronor i lön och trehundra kronor i tjenstgöringspenningar, med rättighet för hofrättspost att efter fem års tjenstetid bekomma lönförhöjning med etthundra kronor.

kunot föreslagna bestämmelsen, att de Hofrättens embets- och tjensteman, Indika komma i åtnjutande af de nya lönerna, skulle vara underkastade den förflyttning till annan tjenstgöringsort, hvarom vid en blifvande förändrad organisation af Hofrätterna eller eljest kunde varda förordnadt, anser Hofrätten sig böra erinra, att cfensamma med den omfattande lydelse, komiterade föreslagit, skulle kunna tydas så, att embets- och tjensteman vore pligtig när som helst flytta till annan tjenstgöringsort äfven i rikets mest aflägsna delar och jemväl inträda i tjenstgöring uti en annan af nu varande Hofrätter. En sådan tillämpning, hvilken komiterade antagligen icke åsyftat, skulle försätta embets- och tjenstemannen i en oviss och beroende ställning, inverka störande på hans lefnadsförhållanden och äfven kunna i ekonomiskt hänseende medföra särdeles menliga följder. Hofrätten anser sig derför böra hemställa, att detta vilkor för rättighet att komma i åtnjutande af de nya lönerna bestämmes sålunda,

att embets- och tjensteman i Hofrätt må vara underkastad den förflyttning till annan tjenstgöringsort inom Hofrättens nu varande jurisdiktion, hvarom vid en blifvande förändrad organisation eller fördelning af Hofrätterna kan varda förordnadt;

Och vågar Hofrätten antaga, att, när flyttning sker, embets- och tjensteman tillerkännes en billig ersättning för flyttningskostnaden af allmänna medel.

På de i Hofrättens underdåniga utlåtande den 28 Januari 1873, angående förändrade bestämmelser om arbetssättet i Hofrätten in. in., anförda skäl, får Hofrätten i underdånighet afstyrka bifall till komiterades förslag, att Hofrätt skulle vara domför i alla mål, när tre i Rätten sitta; men då det torde vara lämpligt och ändamålsenligt, att, till beredande af skyndsamhet och större arbetsprodukt, ringare mål i Hofrätt likasom i Högsta Domstolen kunna pröfvas och afgöras af ett mindre antal ledamöter, anser Hofrätten komiterades alternativa förslag i detta hänseende kunna godkännas, i hvilket fall 23 kapitlet 1 § Rättegångsbalken rörande domfört antal ledamöter i Hofrätt synes böra erhålla följande lydelse:

»I Hofrätt må i vigtigare mål fem ledamöter utgöra domfört antal, så ock fyra der tre af dem om slutet ense äro. Ringare mål kunna pröfvas och afgöras af fyra ledamöter, så ock af tre, der de om slutet sig förena.»

Och torde Hofrätten likasom Högsta Domstolen kunna, utan särskild bestämmelse i lag, pröfva huruvida mål skulle anses vara af vigtigare eller ringare beskaffenhet.

I afseende på de af komiterade ifrågasatta förändringar i hvad nu finnes föreskrifvet och iakttages vid ingifvande och handläggning af besvärs- och ansökningsärenden, åberopas i underdånighet hvad Hofrätten hemställt och föreslagit i sitt nyssnämnda utlåtande af den 28 Januari 1873; och beträffande frågan huru förfaras bör,

Bil. N:o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 1, om Statsverket 1876. 55

då part i besvär anhåller om rådrum för vidare utveckling af sin talan eller vid besvär eller vadinlaga ej bifogar fullständiga protokoll från underdomstolen, torde någon föreskrift i lag icke erfordras eller böra meddelas, utan II o frät t en ega p lofning srätt efter omständigheterna vid hvarje särskildt fall.

Hofrätten, som delar komiterades åsigt, att de skriftliga berättelser, hvilka, enligt 22 kapitlet Rättegångsbalken, skola af domaren i Hofrätt författas och till parterna utgifvas, nu mera icke medföra något gagn men kunna föranleda tidsutdrägt och onödig omgång, samt derför anser stadgandena i nämnda kapitel böra upphäfvas, förmenar äfven den nu i allmänhet brukliga uppläsningen på embetsrummet af alla handlingarne i föredragna mål vara alltför tidsödande och ingalunda kunna uppfylla det dermed åsyftade ändamål. Det borde vara tillräckligt, om endast parternes till Hofrätten ställda skrifter, de beslut, som skola komma under pröfning, och i öfrigt sådane handlingar eller vittnesmål, som i väsentlig mån kunna inverka på målens utgång, upplästes. Men om handlingarnes uppläsning inför Hofrätten sålunda inskränktes, torde någon annan, mera verksam kontroll öfver målens föredragning blifva nödig. En sådan kontroll skulle, efter Hofrättens uppfattning, vinnas derigenom, att fullständiga promemorior i alla mål af något vidlyftig eller invecklad beskaffenhet upprättades och att icke blott föredraganden utan äfven en annan Rättens ledamot utom embetsrummet genomginge och granskade handlingarne. Komiterades förslag, att en sådan granskning skulle ske innan målen föredroges, finner Hofrätten sig dock icke kunna tillstyrka, utan anser Hofrätten mera lämpligt och ändamålsenligt, att den företages efter föredragningen, på sätt den komité föreslagit, som, enligt Eders Kongl. Majtts nådiga förordnande, år 185(1 uppgjorde förslag till arbetsordning för Hofrätterna. Den kontrollerande ledamotens granskning borde blifva pålitlig och säkerligen lättare, när han förut o-enom föredragningen och derefter hållen öfverläggning erhållit kännedom om målens beskaffenhet och tvistefrågorna; de öfrige ledamöter, som skulle deltaga i slutliga pröfningen, erhölle rådrum att sig nogare betänka, i följd hvaraf den i 23 kapitlet 6 § Rättegångsbalken dertill medgifna rättighet komme att mera sällan begagnas och den tidsutdrägt, som deraf föranledes, skulle undvikas; och om, såsom vederbör, föredraganden skulle författa och till kontrollerande ledamoten öfverlemna jemte handlingarne förslag till beslut, torde detta blifva mindre ensidigt och mera antagligt, i fäll det uppsattes efter föregången öfverläggning med öfrige ledamöterna. Hofrätten hemställer således, huruvida icke föreskrifter i dessa hänseenden kunde meddelas i öfverensstämelse med sistnämnda komités underdåniga förslag, hvilka föreskrifter dock icke skulle blifva gällande och tillämpas i afseende på enklare mål och ärenden, som af sekreteraren eller fiskal föredragas.

I fall sålunda handlingarnes uppläsning inför Hofrätten inskränktes, skulle under den nu föreskrifna tjenstgöringstid på embetsrummen ett ganska stort antal mål kunna afgöras, säkerligen flera än dubbelt så många som nu under samma tid handläggas; i följd hvaraf och genom tillämpning af öfriga föreslagna stadganden ledamöternas hemarbete komme att ökas samt blifva så betungande och öfveransträngande, att det svår-

56 Bil. N:o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 1, om Statsverket 1876.

ligen kunde med ordning- och nit fullgöras. Vid detta förhållande måste tjenstgöringstiden på embetsrummen minskas, och Hofrätten får derför särskildt tillstyrka bifall till komiterades hemställan om den ändring i Hofrätternas arbetsordning, att de icke skulle blifva pligtige hålla sammanträden på sina embetsrum längre tid än tre timmar fyra dagar i veckan.

Hvad slutligen angår komiterades yttrande om beskaffenheten af Hofrätternas domar och utslag, hvilka komiterade ansett vara alltför vidlyftiga och böra förkortas, så torde väl kunna medgifvas, att dessa handlingar i allmänhet nppsättas med större vidlyftighet, än som vore nödig; men Hofrätten anser några mera fullständiga och utförliga bestämmelser om innehållet och beskaffenheten af Rättens utslag och dom, än som finnas i 24 kapitlet 3 § Rättegångsbalken, icke vara erforderliga eller böra meddelas, så framt icke den allmänna föreskrift skulle anses lämplig, att dom eller utslag ej må författas vidlyftigare, än förhållandena i hvarje mål påfordra.

Med återställande af remitterade handlingarne, får Hofrätten i underdånighet öfverlemna ett exemplar af det vid detta ärendes handläggning förda protokoll, två af Hofrättens tjensteman ingifna skrifter och en afskrift af Hofrättens den 28 Januari 1873 till Eders Kongl Maj:t afgifna underdåniga yttrande angående förenkling i Hofrättens arbetssätt m. in., tillika med ett exemplar af Hofrättens protokoll vid sistnämnda frågas behandling.

Med djupaste vördnad, nit och trohet framhärda,

Stormäktigste, Allernådigste Konung!

Eders Kongl. Maj:ts

underdånigste, tropligtigste tjenare och undersåtar:

./. Ä. Lemchen.

L. ron Sydow. C. Freidenfelt. A. Eker munn.

Carl S. Queokfeldt.

F. TF. Björkman. Birger Ilessle.

C. A. F. Lejman.

O. Bergius.

P. G. Runbäck.

Claes Westring. Is. Lothigius.

H. A. Uggla.

J. von Sydon’.

C. E. Stjernspetz.

C. L. Schånberg. Carl Fagerberg. C. Swalander.

Gustaf Svalandes,

Jönköping den 31 Maj 1875.

Bil. N:o 1 till Kongl. Maf.ts Nåd. Proposition N:o 1, om Statsverket 1876. 57

STORMÄGTIGSTE, ALLERNÅDIGSTE KONUNG!

Sedan de af Eders Kongl. Maj:t i nåder förordnade komiterade afgifvit underdånigt betänkande och förslag angående lönereglering m. in. vid rikets Hofrätter och Krigshofrätten, så har Eders Kongl. Maj:t uti nådig remiss den 12 sistlidne Januari anbefallt Hofrätten att inkomma med underdånigt utlåtande i anledning af berörda betänkande och förslag, så vidt desamma Hofrätten angå; och får i anledning deraf Hofrätten härmed underdånigst öfverlemna det vid ärendets handläggning denna dag inför Hofrätten förda protokoll.

Remissakten bifogas och Hofrätten framhärdar med största undersåtliga vördnad, nit och trohet,

Stormägtigste, Allernådigste Konung!

Eders Kongl. Maj:ts

underdånigste och tropligtigst e tjenare och undersåtar

G. U. Bergenstrålile. C. Hagerman. C. C:heim Gyllensköld.

C. J. Lindencrona. Fr. O. Nilson. A. Th. Anderberg.

Axel Leth.

Christianstad den 29 April 1875.

Utdrag af protokollet, hållet infor Kongl. May.ts och Rikets Hofrätt öfver Skåne och Blekinge i Christianstad den 29 April 1875.

Närvarande:

Herr Hofrättsrådet, Kommendören af Kongl. Vasa-orden, första klassen, Riddaren af Kongl. Nordstjerne-orden Gustaf Ulrik Bergenstrålile;

Herr Hofrättsrådet, Riddaren af Kongl. Nordstjerne-orden C,kristian Gustaf Hagerman; Herr Assessoren Carl Salomon Carlheim Gyllensköld;

Herr Assessoren Carl Johan Lindencrona;

Herr Assessoren Frans Olof Nilson;

Herr Assessoren Arvid Theodor Anderberg.

§ 2. Herr Assessoren Lindencrona föredrog till underdånigt besvarande Kongl. Maj:ts nådiga remiss den 12 sistlidne Januari uppå komiterades underdåniga betänkande och förslag angående lönereglering m. in. vid rikets Hofrätter och Krigshofrätten.

Bill. till Riksd. Prot. 1876. 1 Sctml. 1 Afd.

58 Bil. N:o 1 till Kong!. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 1, om Statsverket 1876.

Efter läsning af handlingarne yttrade referenten:

”För min del anser jag komiterades förslag i fråga om tjenstgöringspenningar, pensionsrätt, ålderstillägg jemte vilkoren derför samt ferier och semester icke föranleda någon anmärkning; likasom jag, med fästadt afseende å komiterades förslag angående grunden för pensionernas belopp samt tiden och vilkoren för deras åtnjutande, icke anser mig ega fog att framställa annan anmärkning mot förslaget beträffande presidentens och ledamöternes aflöning, än att det af komiterade föreslagna arfvode 600 kronor, som skulle under samma vilkor som tjenstgöringspenningar åtnjutas af ordförande å division, borde på de af Presidenten O. F. af Sillen i hans reservation anförde grunder tilläggas hofrättsråd efter fem års tjenstgöring, utan afseende derå att han icke innehar ordförandebefattning; och synes mig jemväl komiterades förslag om skyldighet för ordförande å division att till hälften mot annan ledamot, efter lottning, föredraga vädjade saker föga lämpligt, enär, åtminstone i denne Hofrätt, der session å stora rummet återkommer hvar annan vecka, ordförandens bestyr med justering af protokoll och utslag vanligen upptager icke ringa tid och ofta är af den beskaffenhet, att ordföranden svårligen kan medhinna beredning af vädjade saker till föredragning. Denna förändring skulle i allt fall, då antalet afgjorda mål derigenom ingalunda ökades, icke påskynda göromålens gång och således ej medföra någon fördel för det allmänna.

Beträffande komiterades förslag angående lösen för expeditioner, anser jag föreslagna beloppet 1 krona 50 öre för gravationsbevis, omfattande 10 år och angående ett hemman eller tomtnummer, böra, med afseende å det besvär, som är förenadt med uppsättande af dylika bevis, och det ansvar, som de medföra, höjas till minst 4 kronor.

Komiterade hafva dels i allmänhet beträffande 11 o f r ä 11 s s e k r e t e r a r n e uttalat den åsigt, att deras aflöning borde bestämmas så, att de funne med sin fördel öfverensstämmande att söka befordran till hofrättsråd, och dels särskildt vidkommande sekreteraren i denne Hofrätt föreslagit, att han borde befrias från åliggandet att mottaga till Hofrätten inkommande handlingar, hvilket bestyr borde öfverflyttas till aktuarien. Komiterades antydan om lämpligheten af sekreterares befordran till hofrättsråd torde icke kunna i allmänhet godkännas. Sekreterarens befattning såsom föredragande af civila besvär, hufvudsakligen skuldfordrings- och någon gång husesynsmål, är nemligen af den beskaffenhet, att den erfarenhet i lagskipning, han sålunda kan inhemta, ingalunda kan i mångsidighet jemföras med en ledamots. Det torde alltså endast undantagsvis inträffa, att en sekreterare lämpligen kan befordras till hofrättsråd. Vid sådant förhållande och då sekreteraren i de allra flesta fall qvarstannar i sin tjenst utan befordran, torde skäl ej förefinnas att nedsätta hans aflöning till det af komiterade föreslagna belopp, utan bör enligt min åsigt aflöningen bestämmas så, att, med bibehållande af de utaf komiterade föreslagne tjenstgöringspenningar 1,500 kronor, lönen efter två ålderstillägg, livartdera 500 kronor, uppgår till lika belopp med hofrättsråds lön. Såsom skäl för komiterades förslag om sekreterarens i denne Hofrätt befriande från åliggandet att mottaga inkommande handlingar är anfördt, att tjenstemännens skyldigheter borde ordnas på enahanda sätt i samtliga Hofrätterne, likasom att handlingars

Bil. No 1 till Kanyl. Mcij:ts Nåd. Proposition No 1. om Statsverket 1876. 59

mottagande ej vore förenligt med sekreterarens befattning såsom föredragande. Det först omnämnda skälet synes icke vara af synnerlig betydelse. Det område, som utgör denne Hofrätts jurisdiktion, innehåller vida mindre folkmängd än hvart af de öfrige Hofrätternes domsområden, och antalet af de till denne Hofrätt inkommande civila besvär är också vida mindre än de i någon af de andre Hofrätterne. Redan detta förhållande synes tala derför, att tjenstemännens åligganden kunna ordnas annorlunda i denne än i de öfrige Hofrätterne; hvilket komiterade ock medgifvit, då de förordat sammanslagning af liär varande aktuarie- och arkivarie-befattningarna. Den förmenta olämpligheten att förena sekreterarens befattning såsom föredragande med åliggandet att mottaga handlingar synes ej heller ega synnerlig vigt, då erfarenheten hittills ingalunda ådagalagt, att denna förening medfört skadliga följder för det allmänna eller för den enskilde. Sekreterarens befattning såsom föredragande upptager icke heller hans tid så, att bestyret med handlingars mottagande bör af denna anledning fråntagas honom. Allra minst torde, om sådant dock finnes böra ske, det vara lämpligt att öfverflytta detta åliggande till aktuarie!!, enär enligt komiterades förslag ej allenast dennes befattning skulle omfatta jemväl de bestyr, som hittills och ännu tillkomma arkivarien, utan ock aktuarien skulle erhålla uppdrag att redovisa inflytande medel och handhafva uppbörden af stämpelpapper; genom hvilket allt aktuariens göromål blefve så betungande att de svårligen kunde medhinnas äfven med tillhjelp af den utaf komiterade Till hans biträde föreslagne amanuens. Då jag således anser, att sekreteraren i denne Hofrätt fortfarande bör hafva åliggandet att mottaga inkommande handlingar, hvarigenom hans tjenstebefattning, om ock ej i alla afseenden lika med sekreterarnes i de öfrio-e Hofrätterne, kommu att medföra lika mycket arbete som de andres, synes det mi<>- icke heller vara skäl att bestämma hans löneförmåner och i följd deraf äfven hans pensionsrätt lägre än öfrige hofrättssekreterarnes. Vidare hafva komiterade, för den händelse att skyldigheten att mottaga inkommande handlingar icke flyttades från sekreteraren, antagit — dock utan uppgifven grund — årliga inkomsten åt diariibevis till 500 kronor. Hofrätten har i sitt underdåniga utlåtande den 1 Maj 1874 upptagit sekreterarens inkomst af nämnde bevis till 600 kronor årligen, hvilken uppgift grundats på tillförlitliga anteckningar; men om, såsom komiterade i sitt förslag förordat, lösen för diariibevis nedsättes till 50 öre, och då dessutom inkomsten af denna lösen utan tvifvel komme att under den tid, sekreteraren begagnar semester, tillfalla vikarien, lärer sekreterarens årliga inkomst af diariibevis icke kunna uppskattas till högre belopp än 250 kronor; och torde i allt fäll denna inkomst, hvilken är af beskaffenhet att tillfalla den, som förrättar tjensten, icke böra afdragas från lönen, utan, såsom varande af samma egenskap som tjenstgöringspenningar, hänföras till desse.

Likasom vid fråga om sekreterarne hafva komiterade beträffande advokatfiskalerne uttalat den åsigt, att desse borde hafva utsigt att genom befordran till hofrättsråd vinna högre aflöning. Advokatfiskal befattning är dock, lika litet som sekreterares, af beskaffenhet att kunna medföra den mångsidiga erfarenhet i domarevärf, som leda-

60 Bil. A:o 1 till Kong!. Majds Nåd. Proposition A :o 1, om Statsverket 1876.

möterne under ständig sysselsättning med mål af alla slag och dervid städse förekommande utbyte af asigter äro i tillfälle att förvärfva. Då sålunda advokatfiskal befordran till ledamotsembete i allmänhet icke kan anses lämplig, och han, likasom sekreterare, i de allra flesta fall qvarstannar i tjensten, synes hans lön, hvaraf äfven beloppet af hans pension skulle bero, böra bestämmas sa. att han utan ekonomiska bekymmer kan egna sig åt sina embetsåligganden och vid afskedstagandet motse en någorlunda sorgfri ålderdom. Ehuru advokatfiskalens i denne Hofrätt åligganden icke äro så ansträngande som de, hvilka hvila på advokatfiskalerne i de andre Hofrätterne, synes mig dock skäl ej vara för handen till den af komiterade föreslagna skilnad i lönemkomstei. dag anser nng derföre och da inkomsten af lösen för gravationsbevis, äfven om denna komme att utgå med högre belopp än det af komiterade föreslagna, i allt fall är så ringa, att densamma ej förtjena!- att tagas i beräkning, böra hemställa, att advokatfiskalens i denne Hofrätt lön bestämmes till 2,500 kronor med höjning af 500 kronor efter fem års och af ytterligare 500 kronor efter tio års tjenstgöring, tillika med de af komiterade föreslagna tjenstgöringspénningar 1,500 kronor.

Komiterade hafva föreslagit minskning af antalet notarier i Hofrätten till fyra. Möjligen kunna i de öfrige Hofrätterne notariegöromålen skötas af två notarier på hvarje afdelning; men i denne Hofrätt, der afdelning hvar annan vecka tjenstgör på störa rummet och notariernas göromål följaktligen äro mera ansträngande än° desse tjenstemäns i de andre Hofrätterne, synes denna inskränkning af notariernas antal icke vara lämplig. Jag anser derför, såsom Hofrätten i sitt underdåniga utlåtande den 20 November 1873 föreslagit, antalet af dessa tjensteman böra bestämmas till sex. I fråga om lönebeloppen för notarierne hafva komiterade anfört, att desse tjenstemäns befattningar bolde beta aktas såsom förberedande tjenster för domareembeten och att notalicine eg de utsigt till befordran vid öfver- eller underrätt. Riktigheten af denna åsigt torde dock med skäl kunna betviflas. Den saknad af öfning i sjelfständigt dömande, som åtföljer notariebefattning, medför i de flesta fall inom längre eller kortare tid den verkan, att notarie blir olämplig för den egentliga domareverksamheten; och den omständigheten, att en och annan notarie hittills vunnit befordran till domareembete inom eller under Hofrätt, bevisar intet, enär desse under den tid, de innehaft notarietjensten, endast föga utöfvat denna, utan i stället tjenstgjort såsom adjungerade ledamöter i Hofrätt eller såsom underdomare. Vid sådant förhållande synes mig de af komiteiade föreslagna lönebelopp allt för låga; och jag anser lönen böra bestämmas till 2,000 kronor med de af komiterade föreslagna två ålderstillägg, hvardera å 500 kronor, jemte tjenstgöringspénningar 1,200 kronor.

Blundande komiterades förslag, att aktuarie- och arkivarie-beta tf ningarne måtte förenas till en tjenst och att innehafvaren af denna måtte’erhålla uppdrag att redovisa inflytande lösen och handhafva uppbörden af stämpelpapper, åberopar jag hvad ofvan är anfördt angående olämpligheten att från sekreteraren till aktuarien öfverflytta åliggandet att mottaga inkommande handlingar; och anser jag, beträffande aflöningen, denna böra, såsom ock komiterade antagit, bestämmas lika med notaries samt alltså

Bil. Ako 1 till Kongl. Ma,j:ts Nåd. Proposition N:o 1, om Statsverket 1876. 61

utgå med 2,000 kronor lön jemte två ålderstillägg, hvardera å 500 kronor, samt tjenstgöringspenningar 1,200 kronor.

Komiterade hafva utan uppgifven grund föreslagit beloppet af fiskalernes tjenstgöringspenningar till 900 kronor. Då det icke torde kunna nekas, att nämnde tjenstemäns befattningar äro minst lika magtpåliggande som notariernes och tjenstgöringen vid båda dessa slag af befattningar i allmänhet kan anses lika ansträngande, synas mig fiskalernes tjenstgöringspenningar böra bestämmas lika med notariernes till 1,200 kronor.

I fråga om ersättning för renskrifningskostnad hafva komiterade, såsom det synes, godtyckligt föreslagit, att för sådant ändamål borde tilldelas hvarje notarie 400 och hvarje fiskal 200 kronor årligen. — Hofrätten har i sitt underdåniga utlåtande den 1 Maj 1874, i enlighet med tillförlitliga uppgifter och beräkningar, uppgifvit kostnaden för renskrifning af domar och utslag, som expedieras af notarierne, till sammanlagdt

2,400 kronor samt utskrifningskostnaden för hvarje fiskal till 300 kronor. Skulle komiterades förslag att inskränka notariernes antal till fyra bifallas, komrne anslaget åt dessa till renskrifning att uppgå till 1,600 kronor, alltså 800 kronor mindre än behofvet krafvel-; hvaremot, om notariernes antal bestämmes till sex, föreslagna ersättningsbeloppet 400 kronor till hvarje blir tillräckligt. Någon nedsättning i det af Hofrätten föreslagna ersättningsbelopp åt fiskalerne bör icke heller ega rum.

Komiterade hafva, vid fråga om anslag till amanuenser in. m., antagit, att till biträde åt sekreteraren och advokatfiskalen i denne Hofrätt endast en amanuens vore behöflig. Då detta biträde ofta komme att samtidigt erfordras hos sekreteraren och advokatfiskalen, skulle en sådan anordning, i synnerhet om sekreteraren bibehölles vid åliggandet att mottaga inkommande handlingar, utan tvifvel medföra synnerlig olägenhet, helst som sekreterarens och advokatfiskalens embetsrum äro belägna i olika våningar. Som likväl komiterades förslag tyckes åsyfta rättighet för Hofrätten att efter egen pröfning fördela det anslagsbelopp 3,500 kronor, som enligt förslaget skulle ställas till Hofrättens förfogande, att användas till aflönande af amanuenser samt till semestervikariat och extra ordinarie biträden, och föreslagna beloppet synes vara för ändamålet tillräckligt, anser jag något vidare yttrande angående komiterades nyss nämnda antastande icke erfordras.

Aflöningen till vaktbetjeningen är af komiterade föreslagen för vaktmästaren till 800 kronor och tjenstgöringspenningar 300 kronor samt för hofrättspost vid tillträdet till 500 kronor och tjenstgöringspenningar likaledes 300 kronor. Med afseende å de stegrade lefnadskostnaderne, anser jag dessa belopp otillräckliga och föreslår höjning af tjenstgöringspenningarnes belopp till 400 kronor för hvarje.

Ehuru komiterade, vid fråga om vilkoren för åtnjutande af föreslagna löneförmånerna, uttalat den åsigt att, på samma gång staten bör lemna innehafvare af behöflig tjenstebefattning tillräcklig aflöning, staten ock eger fordra att tjenstemannen egnar sin tid och sina krafter åt tjensten, i enlighet med hvilken åsigt komiterade ansett det böra förbjudas tjenstemannen att mottaga annan tjenstebefattning utom Hofrätten, synas dock

62 Bil. N:o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 1, om Statsverket 1876.

komiterade, i synnerhet beträffande notarierne, hafva frångått nyss nämnda förutsättning om statens pligt att lemna tjensteman tillräcklig aflöning. Skulle komiterades förslag om lönebeloppen till åtskillige af tjenstemännen bifallas, torde det vara obilligt att genom ett stadgande i ofvan antydda syftning beröfva dem tillfälle att genom innehafvande af annan befattning fylla den brist i de för ett någorlunda sorgfritt lif nödiga inkomster, som skulle uppstå genom fastställande af de utaf komiterade föreslagna aflöningar.

Komiterade hafva vidare bland vilkor för de föreslagna lönestaternas tillämpning upptagit, att ledamot icke borde, utöfver de påsk- eller julferier, som äro eller varda me dg i fn a, åtnjuta frihet från tjenstgöring längre tid hvart år än två månader under sommaren. Så vida komiterade dervid åsyftat upphäfvande af den i 16 § sista mom. af gällande arbetsordning medgifna rättighet för division att lemna en ledamot för måls beredande till föredragning och afgörande befrielse från tjenstgöring på ämbetsrummet under högst en vecka i sänder, anser jag mig böra erinra, att borttagande af denna rättighet utan tvifvel skulle i hög grad inverka menligt på målens grundliga pröfning. Icke sällan inkomma till Hofrätt mål åt den vidlyftiga och invecklade beskaffenhet, att handlingarnes läsning samt en allsidig och genomgående pröfning af de i målet förekommande rättsförhållanden upptaga en tid af flere dagar och sålunda svårligen kunna medhinnas under de dagar, då tjenstgöringen å embetsrummet pågår och då ledamots tid är upptagen ad andra måls beredande till föredragning samt lian dessutom har justering af expeditioner i de af honom och andre ledamöter äfvensom af sekreterare och fiskal föredragna mål. Dessutom medför rättsväsendets oafbrutna utveckling behofvet af tid för studier, hvartill den årliga semestern, som för öfrigt skulle enligt komiterades förslag i betydlig mån inskränkas, icke skäligen bör tagas i anspråk, såsom afsedd till en behöflig hvila efter ansträngande göromål. Begagnandet af ifrågavarande rättighet inverkar icke heller i någon mån på göromålens gång eller på antalet afgjorda mål. Enligt komiterades förslag skulle stadgandet om utfärdande af skriftliga berättelser i vädjade saker upphäfvas, i hvilket förslag jag anser mig böra instämma; men befrielsen från detta åliggande skulle icke medföra så stor minskning i ledamots arbete, att borttagandet af mera nämnda rättighet kunde ske utan följder, skadliga för rättsskipningen.

Vidare hafva komiterade föreslagit, jemte andra förändringar rörande ordnandet af arbete inom Hofrätterne, dels att antingen antalet ledamöter å hvarje division måtte nedsättas till tre eller och att domfört antal i Hofrätt bestämdes i vigtigare mål till fem, i ringare till minst tre; dels ock att, då part anhåller om rådrum för besvärstalans vidare utvecklande eller vid besvär eller vadeinlaga ej fogat fullständiga protokoll från underrätt, det antingen borde förfaras så, att i vademål de felande handlingarna finge under skriftvexlingen ingifvas och besvärsmål någon tid hvila i afvaktan på besvärens och handlingarnes fullständigande eller ock genom anslag i Hofrättens förmak föreläggande meddelas part att inkomma med fullständiga besvär och felande handlingar. Då nytt förslag till rättegångsordning för närvarande lärer vara föremål för behandling,

Bil. N:o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 1, om Statsverket, 1876. 63

anser jag icke nödigt att vidlyftigt orda öfver komiterades nu framstälda förslag, utan tillåter mig att endast erinra följande.

Hvad då beträffar först omförmälda förslag, synas mig de al komiterade anförda skal icke tala för någon ändring i nu gällande lagstadgande om domfört antal ledamöter i Hofrätt. Det torde vara svårt, om icke omöjligt, att uppställa någon allmängiltig grund för bestämmande af det antal, som bör anses lämpligast i detta afseende: och komiterade, som icke heller synas hafva funnit någon dylik grund, hafva till stöd för sin åsigt åberopat föredömen från främmande land, dervid de, utan att fästa, afseende å förhållandena i Danmark och flera andra land, der antalet domare i öfverrätt i allmänhet utgör fem, uteslutande fästat sig vid förhållandet i Norges stiftsöfverrätter, hvarest dock både rättegångssättet och arbetsordningen äro väsentligen olika de för Hofrätterna gällande. Det torde med allt skäl kunna antagas, att en mångsidigare pröfning af ett mål och följaktligen större trygghet för parterne vinnes genom målets granskning och öfvervägande af fem domare än af endast tre. Icke heller synes komiterades åsigt, att tre ledamöter borde utgöra domfört antal i »ringare» mål förtjena synnerligt afseende, enär gränsen emellan ringare-och vigtigare mål i många fall är nästan omöjlig att uppdraga. Komiterade vilja sålunda hänföra till ringare mål alla exsekutionsmål; men bland dessa förekomma stundom frågor af ganska invecklad beskaffenhet, såsom vid klagomål om rätt till betalning ur köpeskilling för utmätningsvis såld fastighet.

Beträffande komiterades förslag rörande sättet att förfara vid behandlingen ai mål, der klagan blifvit reservationsvis förd eller underrättens protokoll saknas, anser jag mig endast böra åberopa och förorda det i denna Hofrätt brukliga förfaringssätt att genom preliminärt utslag förelägga klagande eller kärande att inom viss tid inlemna, den förre fullständiga besvär och begge felande protokoll, vid äfventyr att målet i befintligt skick företages till afgörande.

Komiterade hafva äfvenledes föreslagit att, i stället för läsning å embetsrummet af handlingarne i ett föredraget mål, handlingarne borde före målets föredragning af referent granskas af annan ledamot, till hvilken referenten öfverlemnat handlingarna jemte promemoria der sådan funnes erforderlig. Ehuru det måste medgifvas, att komiterades anmärkningar mot först berörda, hittills vanliga ordning för kontrollerande af föredragningens läglighet och fullständighet kunna ega någon befogenhet, synes dock denna ordning vara den enda, som medför, så vidt ske kan, fullkomlig säkerhet att ett mål icke varder i följd af ofullständig eller måhända felaktig föredragning olägligt uppfart adt af domstolen. Läsningen företages omedelbart efter föredragningen och under det ledamöterne hafva alla delar af målet, såsom det blifvit föredraget, i friskt minne. Den läsande är städse i tillfälle att begära och den föredragande att lemna alla de upplysningar, som kunna erfordras. Genom den diskussion, som vanligen uppkommer efter föredragningen, framstår någon gång målet från en helt annan synpunkt än den, hvarur den föredragande uppfattat och framstäf förhållandena; och den ledamot, som verkställer läsningen, är då i tillfälle att granska hvilken synpunkt är den rätta och

64 Bil. N:o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 1, om Statsverket 1876.

egna särskild uppmärksamhet åt det förhållande, som föredraganden förbisett eller origtigt uppfattat. Alla de ledamöter, som deltaga i målets handläggning, hafva tillfälle att sjelfve genom åhörande af handlingarnas läsning öfvertyga sig om föredragandens rigtiga uppfattning af saken; hvilket ock torde vara nödvändigt, då alla äro lika ansvarige för det gemensamma beslutet. Icke sällan kunde ifrån den dag, då ledamot, till hvilken handlingarne i ett mål blifvit för granskning ahemnade, genomgått dessa, lång tid förflyta till den dag, då föredragningen sker; och det kan svårligen antagas, att denne ledamot, upptagen af arbete med egna mål jemte justering af egna och andres expeditioner, vid den tid, då föredragningen omsider försigginge, egde så lifligt minne af målets alla delar, att han kunde med säkerhet fullgöra den honom åliggande

.... . o sb

skyldigheten att öfvervaka föredragningens läglighet. Den af komiterade föreslagna ordningen kunde i allt fall endast tillämpas i mål, tillhörande ledamots föredragning, men vid mål, föredragna af sekreterare eller fiskal, måste den hittills vanliga ordningen för föredragningens kontrollerande användas; hvarigenom uppkomme eu olikhet vid behandlingen af mål, desto mindre lämplig som den till mindre säkerhet ledande ordningen användes just i de mål, som gemenligen äro af största vigt, nemligen vademålen. Dessutom torde det vara uppenbart, att föredragningsskyldig ledamots arbete skulle genom föreslagna förändringen ökas till den grad, att han svårligen kunde hinna att egna omsorgsfull behandling åt de till hans föredragning hörande, ännu mindre åt de af andre ledamöter föredragna mål; hvilken svårighet skulle växa till omöjlighet om komiterades förslag angående inskränkning i divisionsledamöternes antal jemväl vunne bifall.»

Herr Assessoren Anderberg anförde:

»Hvad komiterade yttrat angående ordnandet af arbetet inom Hofrätten anser jag för min del icke utgöra föremål för Hofrättens utlåtande, utom så vidt de af komiterade förordade förändringar i detta afseende blifvit satta i sammanhang med eller såsom vilkor för åtnjutande af de nya löneförmånerna, helst fullständigt utarbetadt förslag icke föreligger och Eders Kongl. Maj:t dessutom den 9 Januari 1874 endast förordnat, att frågan om lönereglering för tjenstepersonalen i Eders Kongl. Maj:ts och Rikets Hofrätter och i Krigshofrätten skulle till handläggning af komiterade öfverlemnas.

Beträffande nu först föreslagna aflöningen för presidenten och ledamöterne, finner jag mig icke kunna frångå det af Hofrätten i dess underdåniga utlåtande den 20 November 1873 afgifna, på kända förhållanden grundade förslag om aflöningens hufvudbelopp, men med afseende på komiterades förslag angående grunden för pensionernes belopp samt om två ålderstillägg för assessorer, anser jag lönen för assessor vid tillträdet kunna bestämmas till 3,200 kronor, samt ett arfvode af 500 kronor, i stället för ålderstillägg å lönen, böra under samma vilkor som tjenstgöringspenningarne tilldelas hofrättsråd efter fem års tjenstetid, äfven om han icke är ordförande å division. Aflöningen blefve sålunda för assessor: lön 3,200 kronor, tjenstgöringspenningar 1,800 kronor med ålderstillägg å lönen efter fem års tjenstetid af 500 kronor och efter tio år af ytterligare 500 kronor; och för hofrättsråd: lön 4,700 kronor, tjenstgöringspen-

Bil. N:o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 1, om Statsverket 1876. 65

ningar 1,800 kronor samt efter 5 års tjenstetid arfvode af 500 kronor under samma vilkor som tjenstgöringspenningarne.

I fråga om sekreteraren, advokatfiskal, notarierne, aktuarie- och arkivariebefattningarne samt fiskalerne är jag ense med Assessoren Lindencrona, utom vidkommande aflöningen, som med hänseende till pensionen torde böra bestämmas sålunda:

för sekreteraren: lön 3,700 kronor med föreslagna två ålderstillägg samt derjemte tjenstgöringspenningar 1,800 kronor, å hvilka sistnämnde må afdraga? 250 kronor för inkomst af diariibevis;

för advokatfiskal: lön 3,000 kronor med föreslagna två ålderstillägg jemte tjenstgöringspenningar 1,500 kronor;

för tjensteman i notariegraden: lön 2,500 kronor med föreslagna två ålderstillägg jemte tjenstgöringspenningar 1,200 kronor;

för fiskal: lön 2,000 kronor jemte tjenstgöringspenningar 1,200 kronor.

Beträffande ersättning för renskriftskostnaden, anslag till amanuenser, aflöningen till vaktbetjeningen och lösen för expeditioner instämmer jag uti Assessoren Lindencronas yttrande.

Hvad vidare angår de här förut ej vidrörda föreskrifter, som komiterade ansett böra meddelas såsom vilkor för åtnjutande af de nya löneförmånerna, torde första vilkoret, att embets- eller tjensteman vid Hofrätterne skall vara underkastad förflyttning till annan tjenstgöringsort, icke i allmänhet vara lämpligt, såvida meningen är, att sådan förflyttning må kunna när som helst ega rum. Exempel från Preussen, der domarena äro underkastade dylik förflyttning, torde böra afskräcka från införande af detta system, hvarigenom en domares sjelfständighet i betänklig grad äfventyras.

Vidkommande tredje vilkoret att sommarferierne skola inskränkas till två månader, synes mig detta icke vara billigt eller ens klokt, helst en semester af tre månader sedan lång tid tillbaka ansetts väl behöflig och arbetet i Hofrätterne ingalunda blifvit mindre utan tvärtom' mera ansträngande än under äldre tider; och finner jag, i afseende på föreskrifterne i fjerde och femte momenten, ej skäl till andra bestämmelser om semestertiden för sekreteraren, advokatfiskalen samt aktuarien och arkivarien, än som kunna blifva stadgade för Hofrätternes öfrige tjensteman.

Nionde vilkoret, att uppflyttning till högre lön genom ålderstillägg endast må ega rum, så framt embets- eller tjenstemannen pröfvas vara förtjent af sådan löneförhöjning, förekommer mig nästan kränkande för en domare, som funnits värdig att blifva ledamot i öfverrätt. Skulle än något särskildt fall hafva inträffat såsom anledning till upptagande af detta vilkor, hvarom jag saknar kännedom, torde dock i allmänhet domarena i rikets öfverrätter hittills icke hafva gjort sig förtjente af en dylik pröfning och påminnelse om sina pligter. Detta vilkor kan äfven verka derhän, att domarens sjelfständighet minskas.

Bill. till Rilcsd. Prof. 187(5. 1 Sciml. 1 Afd.

66 Bil. N:o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 1, om Statsverket 1876.

I fråga om tionde vilkoret, att ordförande å division skulle deltaga i föredragning af vädjade saker, instämmer jag uti Assessoren Lindencronas yttrande: och finner jag ej fog till anmärkning emot de uppstälda vilkoren i öfrig!.»

Kongl. Hofrättens samtlige öfrige Herrar ledamöter förenade sig uti Herr Assessoren Anderbergs åsigt: och beslöt Kongl. Hofrätten följande underdåniga utlåtande. Se Civilt registratur.

Ut supra.

In tid em

L. Wildborg.

STORMÄKTIGSTE, ALLERNÅDIGSTE KONUNG!

Till underdånig åtlydnad af Eders Kongl. Majrts nådiga remiss å underdånigt betänkande och förslag angående lönereglering m. in. vid rikets Hofrätter och Krigshofrätten, afgifvet af i nåder förordnade komiterade den 12 December 1874, får Krigshofrätten underdånigt utlåtande i anledning af samma betänkande och förslag, så vidt de - angå Krigshofrätten, härmed afgifva.

Sedan komiterade uti ifrågavarande betänkande och förslag först afgifvit utlåtande angående regleringen af lönerne för einbets- och tjenstemännen inom rikets tre Hofrätter och dervid yttrat sig angående, bland annat, tjenstgöringspenningar, j^ensionsbelopp, ålderstillägg och vilkoren för sådant tillägg, ferier och semester, aflöningsbelopp, särskilda vilkor och bestämmelser för af komiterade föreslagna löneförmåners åtnjutande, tjensters förening, pensionsålder och skyldighet att afgå med full jiension samt om föreskrifters meddelande angående vilkor för nya staternas tillämpning, så—, och efter det komiterade förmält, hurusom Krigshofrätten i underdånig skrifvelse den 2o November 1873, med anhållan om förbättring i Hofrättens civile embets- och tjenstemäns löneförmåner, i sadant afseende dels anfört, att Ivrigshofrättens civile embetsed! tjenstemäns aflöning, enligt hittills gällande stat och särskilda föreskrifter, utgått på följande sätt:

Bil. N:o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 1, om Statsverket 1876. 67

penningar.

samt att genom Kongl. Brefven den 21 Maj och den 7 September 1869 samt den 20 Maj 1870 blifvit bestämdt, att kanslistbefattningarne och eu vaktmästaresyssla skola indragas, de förra vid innehafvarnes och den senare vid endera vaktmästarens afgång; att för ombesörjandet af renskrifningen inom Krigshofrättens kansli och krigsfiskalsexpeditionen, hvilken renskrifning för närvarande bestrides al kanslisterna, arfvoden skola utgå till sekreteraren med 800 R:dr, deraf han på grund af Kongl. Brefvet den 7 September 1869 redan uppbär ofvannämnda 150 R:dr, och till krigsfiskalen med 200 R:dr; och att, då den ena vaktmästare^ensten indrages, den qvarvarande vaktmästarens lön skall höjas till 600 R:dr utan beräkning af ljuspenningar;

dels oek, enär Krigshofrätten, som delade den åsigt att lönen borde efter viss, bestämd tjenstetid med visst belopp ökas och utgå hufvudsakligen såsom fast lön och till någon mindre grad såsom tjenstgöringspenningar, hvilka sistnämnda skulle tillkomma den ordinarie innehafvare!! af embete eller tjenst, då han vore i utöfning al sin befattning, men för den tid, han af en eller annan orsak åtnjöte tjenstledighet, den, som under tjenstledigheten embetet eller tjensten bestridde, hemställt:

att årliga aflönino-en för Krigshofrättens civile embets- och tjensteman måtte fastställas sålunda:

Lön. Tjenstgör.penn. Summa.

Krigshofrättsrådet ....................... ........... 4,500: — 1,000: 5,500:

Sekreteraren ......................................... 2,800: •— 700: 3,500:

Krigsfiskalen............................................. 2,800:— 100: 3,500:

och att den lästa lönen för en hvar af dem skulle ökas genom ålderstillägg efter fem års tjenst med 500 R:dr, samt

att, beträffande de två kanslisttjensterna, enär dessa skola vid nuvarande innehafvares afgång indragas, begge kanslisterna måtte, hvardera, med bibehållande såsom pension af de löneförmåner, hvaraf han för närvarande är i åtnjutande, eller 793 R:dr 70 öre (ljuspenningar^ inberäknade), på allmänna indragningsstaten öfverflyttas, och att, då vid sådant förhållande ombesörjandet af renskrifningen inom Krigshofrättens kansli och krigsfiskalsexpeditionen skall af sekreteraren och krigsfiskalen öfvertagas, de för detta ändamål redan bestämda arfvoden, för sekreteraren 800 och för krigsfiskalen 200 R:dr, måtte derefter få utgå; —

68 Bil. 2\.o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 7, om Statsverket 1876.

hafva komiterade, hvilka vid granskning af Krigshofrättens förslag ansett sig skyldige att, likasom vid liehandlingen af de öfriga Hofrätternas förslag, icke endast fästa afseende å behofvet af en förbättring i embets- och tjenstemännens lönevilkor, utan tillika tillse i hvad män de med befattningarne förenade arbetens mängd och betydenhet kunde anses taga tjenstemännens tid och krafter i anspråk, samt till vinnande af upplysning i detta hänseende tagit kännedom af Justitie-kanslers-embetets den 31 Juli 18t4 afgifna underdåniga memorial, i hvad det anginge Krigshofrättens arbetsredogörelse för år 1873, angående Krigshofrätten sig utlåtit,

_ att ovedersägligt vore, att den utgift staten måste vidkännas för aflöningen af Krigshofrättens embets- och tjensteman vore högst betydlig i förhållande till det arbete, nämnde Hofrätt hade att utföra;

att inom ett större embetsverk ett dylikt missförhållande kunde rättas genom indragning af öfverflödiga tjenster, men någon minskning i antalet tjensteman utöfver hvad redan vore beslutadt här icke torde nu kunna ega rum på annat sätt än genom hela Krigshofrättens indragning, hvilken fråga läge utanför det uppdrag, komiterade erhållit;

att, vid sådant förhållande och då staten icke lämpligen borde vidkännas förökade kostnader för ifrågavarande institution, komiterade funne sig icke kunna tillstyrka det af Krigshofrätten framställda förslaget till löneförbättring för dess embets- och tjensteman;

att,, dä likväl de hittills bestådda lönerna icke under nu varande prisförhållanden kunde tillförsäkra innehafvarne en oberoende utkomst och Krigshofrättens arbeten tvifvelsutan kunde fortgå utan hinder deraf att Hofrättens embets- och tjensteman tillika hade annan sysselsättning, komiterade ansåge sig bura förorda det undantagsstadgande för nämnda embets- och tjensteman, att dem måtte, efter Krigshofrättens bepröfvande, tillåtas att jemväl innehafva tjenstebefattningar utom Hofrätten, samt att. då de sekreteraren och krigsfiskalen tillförsäkrade löneinkomster icke till fullo kunde dem till godo komma för än de nuvarande kanslisterna ur tjenst afgått, komiterade biträdde det af Krigshofrätten framställda förslaget, att nämnda kanslister, af hvilka den ena. född år 1802, blot J827 till kanslist utnämnd och den andre, född 1810, inträdde i statens tjenst 1830, måtte på allmänna indragningsstaten öfverflyttas med pension, motsvarande, de för en hvar af dem uppgiga aflöningsförmånerna 793 kronor 70 öre; samt att, i enlighet med hvad sålunda är vordet anfördt, komiterade hemställde, att de två vid Krigshofrätten nu anställde kanslisterna måtte på allmänna indragningsstaten öfverflyttas med årlig pension af 793 kronor 70 öre hvardera;

att de enligt särskilda nådiga förordnanden för Krigshofrättens civile embets- och tjensteman afsedda aflöningsbelopp måtte, under förbehåll att all inom Krigshofrätten förefallande renskrifning ombesörjes af vederbörande tjensteman, i stat uppföras, med lämplig fördelning i egentlig lön ocli tjenstgöringspenningar efter de grunder och under enahanda vilkor för tjenstgöringspenningarnes åtnjutande, som i afseende på rikets Hofrätter blifvit föreslagna, sålunda:

Bil N:o 1 till Kongl. Mcij:ts Nåd. Proposition N:o 1, om Statsverket 1876. 69

Lön. Tjenstgöringspengar. Summa.

dock att för vaktbetjeningen hittills bestådda löner jemte ljuspenningar måtte fortfarande utgå till dess redan bestämd reglering kunde ega rum;

att Krigshofrättens civile embets- och tjensteman måtte, efter Krigshofrättens bepröfvande, tillåtas att jemväl innehafva tjenstebefattningar utom Hofrätten;

att de för embets- och tjensteman vid rikets Hofrätter föreslagna skyldigheter och rättigheter i afseende på afskedstagande och pensionering måtte jemväl för Krigshofrättens civile embets- och tjensteman blifva gällande; samt

att bifogadt förslag till aflöningsstat för Krigshofrätten, litt. G, måtte i nåder fastställas.

Hvad nu först beträffar komiterades yttrande, att den utgift, staten måste vidkännas för aflöningen af Krigshofrättens embets- och tjensteman, är högst betydlig i förhållande till det arbete, Krigshofrätten har att utföra, är detta visserligen för närvarande, om man fäster sig endast vid de egentliga målens antal, obestridligt, och då Krigshofrätten afgaf dess utlåtande angående löneförbättring för dess civile embets- och tjensteman, åberopades ej heller göromålens myckenhet än mindre deras förökande mot i förra tider, utan grundades Krigshofrättens tillstyrkande af förhöjning i aflöningen för krigshofrättsrådet, sekreteraren och krigsfiskalen på den åsigt, att personer, hvilka i statens tjenst användas, skola så aflönas att de, hvar efter sin ställning, någorlunda må kunna reda sig i sin utkomst med den bestådda aflöningen samt att detta ej kunde ske med den aflöning, hvaraf Krigshofrättens embets- och tjensteman för närvarande äro i åtnjutande. Det i sig sjelf lyckliga förhållandet att målens antal i Krigshofrätten under senare tid minskats kunde väl inverka på fråga om Hofrättens behöflighet, men borde ej verka menligt på aflöningen för embets- och tjenstemännen, hvilka, ehvad målen äro många eller få, skola vara till hands för tjenstens förrättande och behöfva lika mycket för sin utkomst. Krigshofrätten tvekade således ej att för dess, i förhållande till lefnadsomkostnaderne, illa aflönta embets- och tjensteman föreslå löneförbättring, dock, just till följd af inskränkningen i göromålen, till vida mindre belopp, än som antogs komma att i allmänhet från motsvarande embetsverk för embets- och tjenstemännen derstädes föreslås, hvilket ock sedermera, vid betraktande af öfriga Hofrätternas afgifna förslag, synts vara förhållandet, och under förutsättning af hvad ansågs gifvet, att nemligen, derest förökade löner beviljades embets- och tjenstemännen hos Krigshofrätten, dessa ej finge innehafva annan befattning i statens tjenst.

Komiterade hafva äfven, på sätt ofvan är antydt, funnit att de hittills bestådda lönerna icke kunna tillförsäkra innehafvarne oberoende utkomst och derför, ehuru af-

70 Bil. N:o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 1, om Statsverket 1876.

styrkande Krigshofrättens förslag till löneförbättring, förordat att Krigshofrättens civile embets- och tjensteman må, efter Krigshofrättens bepröfvande, tillåtas att jemväl innehafva tjenstebefattningar utom Hofrätten.

Ehuru Krigshofrätten förmenar sig kunna antaga att, derest en ny härordning, grundad på allmän värnepligt, komme till stånd och en omgestaltning af hvarjehanda dermed sammanhang egande förhållanden torde ske, göromålen ej blott vid Krigsrätterna utan ock hos Krigsöfverdomstolen komme att ej obetydligt förökas och i följd deraf giltigheten af de för afslag å löneförbättring nu anförda skäl i väsendtlig mån förminskas, finner Krigshofrätten sig likväl, under förutsättning att, såsom komiterade tillstyrkt, Krigshofrättens civile embets- och tjensteman medgifvas rättighet att äfven innehafva tjenster utom Hofrätten samt den nuvarande aflöningen uppföres i stat, icke för närvarande böra vidhålla den gjorda begäran om förändring i samma aflöning annorlunda än komiterades förslag innehåller och Krigshofrätten härnedan underdånigst vågar föreslå; hemställande Krigshofrätten i sammanhang härmed, huruvida ej, vid frågan om bestämmelsen för innehafvande af tjenst utom Krigshofrätten, i stället för det af komiterade begagnade uttrycket »efter Krigshofrättens bepröfvande» kunde användas ordställningen: der tjensten ej är för tjenstgöringen i Krigshofrätten hinderlig, hvarigenom, då till exempel fråga vore om krigshofrättsrådet, Krigshofrättens öfrige ledamöter icke sättas i den obehagliga nödvändighet att ovilkorligen och således äfven i fall, der det vore uppenbart att förenandet af tjenster utan olägenhet kunde ske, pröfva huruvida en dess ledamot skulle få innehafva annan tjenst, för hvilken pröfning dessutom särskild civil ledamot skulle erfordras.

I afseende på embets- och tjensteman i rikets Hofrätter hafva komiterade, hvilka icke funnit sill' hafva skäl att afvika från hvad Hofrätterna angående så kalladt ålderstillägg föreslagit och hvad i vissa redan gällande aflöningsstater finnes bestämdt derom att sådant tillägg skulle, efter fem och i vissa fall ytterligare efter tio års tjenstgöring, kunna erhållas, tillstyrkt:

»att, der förhöjd aflöning efter viss tids fortsatt innehafvande af samma tjenst anses böra medgifvas, tidpunkten för första förhöjningen bestämmes att inträda efter fem års och för ytterligare förhöjning, om sådan eger rum, efter tio års tjenstgöring, på det sätt likväl att den högre aflöningen ej får tillträdas förr än vid början af kalenderåret näst efter det den stadgade tjensteåldern blifvit uppnådd samt att förhöjningen sker endast på lön, icke på tjenstgöringspenningar»; och anföra komiterade vidare i afseende på ålderstillägg, bland annat,

»Uppflyttning till högre lön efter vissa tjensteår bör dock icke betraktas såsom eu vid tjenstens erhållande vunnen rättighet utan endast såsom en förmån, hvilken genom verklig tjenstgöring och dervid visad duglighet och välförhållande kan förvärfvas;» på grund hvaraf komiterade tillstyrka:

»att löneförhöjning efter viss tids tjenst icke må tillträdas med mindre Hofrätten eller, för de med Kongl. fullmakt försedde, Kongl. Maj:t, efter anmälan af Hofrätten,

Bil. N:o 1 till Kongl. Majds Nåd. Proposition N:o 1, om Statsverket 1876. 71

pröfvar tjenstemannen vara genom fortsatt tjenstgöring och derunder ådagalagd fortfarande duglighet och välförhållande förtjent af löneförhöjning.»

Att, såsom komiterade, finna Krigshofrättens civile embets- och tjensteman icke förtjenta af en sådan förmån, synes vara väl hårdt.

Komiterade hafva ansett, att Krigshofrättens göromål så väl till mängd som betydenhet ej äro af beskaffenhet att böra tillskynda embets- och tjenstemannen löneförbättring. I fråga om mängden af göromål har Krigshofrätten redan här ofvan uttalat sin åsigt. Hvad betydenheten åter af de mål, som handläggas, angår, vågar Krigshofrätten påstå att densamma ej är så ringa, som komiterade föreställa sig, helst några fä större mål ofta kunna vara vida besvärligare, än en mängd smärre. Fastän nu målens antal ej är stort, deri tjenstemännen naturligtvis ej hafva någon del, böra val dessas duglighet och bemödanden att rätt verka, hvar en på sin plats, ej ringaktas och torde alltså statens i Krigshofrätten anställde tjenare, då de pligttroget och med duglighet under eu följd af år förrättat sina tjenster, icke böra uteslutas från förmånen af ålderstillägg, hvilken enligt hvad komiterade sjelfva säga, endast kan förvärfvas genom »verklig tjenstgöring och dervid visad duglighet och välförhållande.» Vore det. till exempel, med rättvisa och billighet öfverensstämmande, att Krigshofrättens nuvarande civile ledamot och nuvarande ordinarie krigsfiskal, — af Indika den förre detta är varit i Krigshofrätten anställd 40 år, deraf 8 år såsom sekreterare och 22 år såsom krigshofrättsråd, samt tjenstgjort under tider, då göromålen inom Krigshofrätten voro ganska ansträngande för blott en enda föredragande ledamot, samt den sednare i 15 år innehaft krigsfiskalstjensten, -- der de fortfarande utöfva sina befattningar och befinnas så hafva skött dem att, under enahanda förhållanden, ålderstillägg borde andra embetsed! tjensteman beviljas, ej skulle tillerkännas den med ålderstillägget afsedda belöning för flerårigt och väl förrättadt arbete? Skulle, beträffande krigshofrättsrådet, den invändning göras, att för hofrättsråd i rikets Hofrätter ålderstillägg ej är vordet tillstyrkt, torde densamma dock med allt skäl kunna lemnas utan afseende, enär krigshofrättsrådet skulle komma i åtnjutande af mindre aflöning än den ej allenast hofrättsråd i rikets Hofrätter — hvilka dessutom, då de vid befordran från assessorsbefattning tillträda den högre hofrättsrådslönen, bekomma förhöjning i sin förut åtnjutna ledarnotslön — utan ock assessorer i samma Hofrätter, för hvilka ålderstillägg är tillstyrkt, skulle tillgodokomma.

Hos Eders Kongl. Maj:t vågar alltså Krigshofrätten underdånigst hemställa, att ålderstillägg, under enahanda vilkor, som för rikets Hofrätters embets- och tjensteman äro af komiterade tillstyrkte, måtte medgifvas krigshofrättsrådet, sekreteraren och krigsfiskalen i Krigshofrätten med 500 kronor till dem hvardera. Krigshofrätten har i sitt ofvan åberopade utlåtande tillstyrkt sådant ålderstillägg efter 5 års innehafvande af samma tjenst. Skulle nu, med fästadt afseende å de anmärkta särskilda förhållanderna med göromålen inom Krigshofrätten, Krigshofrättens civile embets- och tjensteman anses äfven härutinnan icke böra komma i åtnjutande af fullt samma förmån, som förunnas embets- och tjensteman i andra embetsverk, anhåller Krigshofrätten underdånigst,

72 Bil. N:o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 1, om Statsverket 1876.

att ålderstillägg måtte åtminstone medgifvas Krigshofrättens meranämnda embets- och tjensteman efter 10 års innehafvande af tjensten.

Då komiterade, hvilka erkänt billigheten deraf, att tillfälle till någon tids ledighet årligen beredes embets- och tjensteman, i fråga om embets- och tjenstemännen i rikets Hofrätter tillstyrkt,

att ledamot i Hofrätt må åtnjuta frihet från tjenstgöring två månader under sommaren,

att sekreterare och advokatfiskal vid rikets Hofrätt, der det utan olägenhet ske kan, må åtnjuta ledighet eller så kallad semester under högst en och en half månad årligen vid tid Hofrätten bestämmer, och

att de med hvarje befattning förenade tjenstgöringspenningar må behållas af ordinarie innehafvaren under tjenstgöring samt nyssomförmälda ledighet eller semester äfvensom af, bland andre, sekreterare och advokatfiskal under högst en månads tid hvarje år i händelse af verklig sjukdom, men afstås vid annan ledighet till den, som embetet eller tjensten förrättar,

samt komiterade angående Krigshofrätten hemställt, att de för Krigshofrättens civile embets- och tjensteman afsedda aflöningsbelopp må i stat uppföras med lämplig fördelning i egentlig lön och tjenstgöringspenningar efter de grunder och enahanda vilkor för tjenstgöringspenningarnas åtnjutande, som i afseende på rikets Hofrätter blifvit föreslagne, torde deraf kunna för visst antagas att, derest komiterades förslag blifver gilladt, äfven Krigshofrättens civile embets- och tjensteman komma i åtnjutande af enahanda årlig tjenstledighet, som för rikets Hofrätters ledamöter, sekreterare och advokatfiskal^’ är vorden tillstyrkt, hvilket ock synes vara med all billighet öfverensstämmande, då Krigshofrättens embets- och tjensteman eljest, huru trängande behofvet af ledighet än vore, aldrig skulle kunna erhålla någon sådan utan att af den svaga aflöningen afstå tjenstgöringspenningarne under ledighetstiden; och får Krigshofrätten, för hvilken anslag till vikariatsarfvoden ej är i stat uppfördt, underdånigst hemställa, att för den tid krigshofrättsrådet, sekreteraren eller krigsfiskalen åtnjuter ledighet eller semester här är nämnd, vikariatsarfvoden, motsvarande tjenstgöringspenningarne under den tid ledigheten varar, måtte af statsmedlen utgå; öfverlemnande derjemte Krigshofrätten underdånigst till Eders Kongl. Maj:ts nådiga bepröfvande huruvida ej krigshofrättsrådets årliga tjenstledighet skulle kunna bestämmas blott till en och en half månad, men deremot, med afseende å hans jemförelsevis ringa löneförmåner, honom förunnas att, lika med sekreteraren och krigsfiskalen, der han af verkligt sjukdomsförfall hindras från tjenstgöring, under en månad årligen behålla tjenstgöringspenningarne och att vikariatsarfvode äfven under denna tid kunde af statsmedel utbetalas.

I afseende på frågan om pensionsbelopp, pensionsålder och skyldighet att afgå med full pension, i hvad den rörer Krigshofrättens civile embets- och tjensteman, får Krigshofrätten underdånigst till Eders Kongl. Maj:ts nådiga bepröfvande öfverlemna bestämmandet efter enahanda grunder, som fastställas för rikets Hofrätter.

y

Bil. A:o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 1, om Statsverket 1876. 73

Slutligen tillåter sig lvrigshofrätten underdånigst fästa Eders Kongl. Maj:ts nådiga uppmärksamhet på ett, fastän rörande fråga om en ringa utgift för staten, för Krigsliofrätten ej ovigtig! förhållande.

För närvarande har Krigshofrätten, på sätt ofvan omförmälde redogörelse för Krigshofrättens stat utvisar, ett årligt anslag af 150 kronor, att användas till gratifikationer.

Detta anslag hafva komiterade i dess utlåtande förbigått och detsamma ur föreslagna staten uteslutit.

Anslaget, hvarmed egentligen afsågs gratifikationer både till e. o. tjensteman och e. o. vaktbetjente, tiar på sednare tider, då e. o. vaktbetjente ej varit hos Krigshofrätten anställde, användts till gratifikationer åt e. o. tjensteman, som i Krigshofrätten tjenstgjort.

Då Krigshofrättens ordinarie tjenstemannapersonal kommer att utgöi’as endast af sekreteraren och krigsfiskalen, är det af vigt att någon e. o. tjensteman är fästad vid verket för att vara till hands för biträde i hvarjehanda fäll, såsom, till exempel, der sekreteraren skulle af tillfällig sjukdom eller annat laga förfall vara förhindrad att fölen eller ett par dagar förrätta sin tjenst. Skulle sådant förfall för sekreteraren inträffa å en Hofrättens sessionsdag, kunde, enär sekreteraren är protokollsförande hos Hofrätten, session ej hållas. Saken är ej hjelpt dermed, att sekreteraren af sin lön godtgör den tjenstförrättande. Krigshofrätten måste hafva en viss behörig tjensteman att vid sådant fall påräkna, och derför, äfvensom för tillgång på en tjensteman till biträde, der renskrifvares användande ej må vara lämpligt, behöfves att, såsom redan är nämndt, en e. o. tjensteman fästes vid Hofrätten, hvilket i ett embetsverk, der utsigt till befordran är ytterst ringa, ej kan ske utan att ett arfvode eller en gratifikation, om ock ringa, bestås; och är det för sådant ändamål Krigshofrätten underdånigst anhåller, att det ifrågavarande årliga anslaget af 150 kronor fortfarande ställes till Krigshofrättens förfogande.

Den remitterade handlingen återställes i underdånighet.

Med djupaste vördnad, nit och trohet framhärda

Stormäktigste, Allernådigste Konung!

Eders Kongl. Majrts

underdånigste, tropligtigste tjenare och undersåter

J. F. Sandels.

J. Rhodin. P. E. Ahlgreu. Malte Roos.

Thor b. Motén.

Stockholm den 30 April 1875. j, A. Waiunsteen.

Bill. till Rihsd. Prof. 1876. 1 Sami. 1 Afd.

74 Bil. N:o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:c 1, om Statsverket 1876.

Utdrag af protokollet öfver Justitie-departements-ärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i Statsrådet å Stockholms Slott Fredagen den IT December 1875,

i närvaro af:

Hans Excellens Herr Justitie-statsministern Friherre De Geer,

Hans Excellens Herr Statsministern för utrikes ärendena Björnstjerna, Statsråden: Lagerstråle,

Thyselius,

Carlson,

Friherre Alströmer,

"Weidenhielm,

Loven,

Friherre von Otter,

Forssell.

2:o.

Herr Justitie-statsministern anförde vidare:

»Vid underdånig föredragning den 11 December 1874 af inkommen framställning om reglering af Öster- och Vester-Dalarnes domsagor, förklarade Eders Kongl. Maj:t, att de af såväl befolkningen som vederbörande myndigheter åberopade förhållanden satte ändamålsenligheten af en delning af nämnde domsagor utom tvifvel, samt att, då nåa-ot antasliat förslås; att af dessa domsagor bilda tre icke kunnat framställas, endast det af myndigheterne äfvensom af de fleste menigheterne förordade förslaget att af hvardera domsagan bilda två förtjenade att komma under öfvervägande; men enär i följd af den under år 1874 skedda regleringen af häradshöfdingarnes aflöningsförmåner en delning af Vester-Dalarnes domsaga skulle under nuvarande innehafvarens tjenstetid sannolikt ådraga statsverket en utgift, för hvilken icke vunnes motsvarande fördel, fann Eders Kong!. Maj:t annan åtgärd i anledning af den ifrågasatta delningen af Vester-Dalarnes domsaga icke böra då vidtagas, än att Svea Hofrätt anbefalldes, att, då domare-embetet i sistnämnda domsaga blefve ledigt och innan beslut om ledighetens kungörande fattades, till Eders Kongl. Maj:t inkomma med förnyad underdånig anmälan i förevarande ämne.

Genom enskilda motioner vid 1875 års riksdag väcktes sedermera förslag om anvisande af nödiga medel för åstadkommande af Vester-Dalarnes domsagas delning i två, innefattande den ena Malungs och Nås nuvarande tingslag samt den andra Grangärdes, Norrbärkes och Söderbärkes tingslag. Jemte åberopande af den i protokollet

Bil. N:o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 1, om Statsverket 1876. 75

öfver Justitie-departements-ärenden den 11 December 1874 intagna utredning, hvilken blifvit bifogad Eders Kongl. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen angående statsverkets tillstånd och behof, anfördes vidare till stöd för berörda förslag, att nuvarande innehafvaren af Vester-Dalarnes domsaga skulle vara benägen att. för sin del medgifva den ifrågasatta delningen af denna domsaga, så att utöfver beloppet af en ny häradshöfdingelön någon kostnad för statsverket ej skulle af delningen förorsakas; och anhöll Riksdagen, som för genomförande af förändrad reglering af Oster-Dalarnes domsaga ökade anslaget till häradshöfdingarnes löner med 4,500 kronor, uti underdånig skrifvelse den 3 Maj innevarande år, att Eders Kong]. Maj:t täcktes till 1876 års Riksdag låta utreda, huruvida icke äfven Vester-Dalarnes domsaga kunde, utan afvaktande af nuvarande innehafvarens afgång, på föreslaget sätt delas utan annan kostnad för statsverket än den, som utaf behofvet af ytterligare en häradshöfdingelön föranleddes.

Med anledning häraf och i enlighet med Eders Kongl. Maj:ts beslut den 21 sist— lidne Maj har från domhafvanden i Vester-Dalarnes domsaga, Häradshöfdingen, Riddaren af Eders Kongl. Maj:ts Nordstjerneorden Emil Victor Rudolf Leopold Königsfeldt infordrats yttrande, huruvida och på hvilka vilkor han vore villig medgifva en sådan delning af domsagan, att Grangärdes, Norrbärkes och Söderbärkes tingslag komme att utgöra en domsaga samt Malungs, Lima och Äppelbo jemte Nås, Järna och Flöda tingslag likaledes en domsaga.

Till svar härå har Häradshöfdingen Königsfeldt anfört: att han, i händelse den ifrågasatta delningen komme till stånd, ämnade göra anspråk på att få bibehållas vid den delen, som komme att bestå af Grangärdes, Norrbärkes och Söderbärkes tingslag; att han vore villig underkasta sig en sådan domsagans delning, som nyss nämnts, dock under det vilkor, att han utöfver lönen 4,500 kronor erhölle i tjenstgöringspenningar och förvaltningskostnadsbidrag tillsammans 2,900 kronor eller 1,000 kronor mindre än anslaget för hela domsagan; att detta anspråk härledde sig från flera orsaker, nemligen dels den oerhörda prisstegring å alla lifsförnödenheter, som egt rum jemväl under innevarande år och som gjorde orten till en af de dyraste i hela riket; dels medhjelpares och skrifvares anspråk på högre ersättning än de hittills åtnjutit; dels ock den förhöjda skjutslegan, som i ganska väsentlig mån bidroge till ökande af kostnaden för domsagans skötande; att sportlerna för den del af domsagan, han skulle bibehålla, icke kunde beräknas till mera än 1,500 kronor; att årliga inkomsten följaktligen skulle uppgå till omkring 8,900 kronor; att likväl, sedan derifrån dragits kostnaderna för domsagans skötande, d. v. s. aflöning och underhåll åt medhjelpare och skrifvare samt resekostnad och skrifmaterialier, behållningen blefve högst 5,500 kronor, hvilket icke torde vara för stor ersättning för utöfvande af en landtdomares både ansvarsfulla och mödosamma kall; och att, om hans framställning beträffande lönevilkoren ej bifölles, han gjorde anspråk på att varda bibehållen vid Vester-Dalarnes domsaga odelad, enär han, efter det häradshöfdingarnes löneförmåner numera blifvit definitivt reglerade, ansåge sig icke skyldig att mot sin vilja underkasta sig en ny reglering.

76 Bil. N:o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 1, om Statsverket 1876.

Uti afgifvet underdånigt utlåtande har Svea Hofrätt, som fortfarande funnit den ifrågasatta delningen önskvärd, ansett densamma icke medan Königsfeldt vore innehafvare af domsagan kunna genomföras annorlunda än i enlighet med de vilkor, hans afgifna yttrande innehölle; i följd hvaraf och då häradshöfdingelönen 4,500 kronor tillika med de 1,000 kronor, Königsfeldt förmält sig vilja afstå af de för hela domsagan nu anslagna tjenstgöringspenningar och förvaltningskostnadsbidrag, syntes vara otillräckliga för att jemte de sportler, som kunde vara att påräkna från de tingslag, hvaraf den nybildade domsagan skulle komma att bestå, erbjuda en blifvande domare i denna domsaga nödig utkomst, Hofrätten hemställt, att de medel, som för åstadkommande af tillräcklig aflöning åt en domare i samma domsaga ytterligare erfordrades,, måtte beredas innan den ifrågasatta delningen egde rum.

Till komitén för utarbetande af förslag till ny reglering af häradshöfdingarnes löneförmåner hade Häradshöfdingen Königsfeldt uppgifvit de årliga utgifterna för hela domsagan till 3,550 kronor, dock med anmärkning af.honom, dels att dervid upptagits kostnad för endast ett juridiskt biträde, ehuru Königsfeldt ända till den 1 Februari 1872 haft två biträden samt han troligen snart måste skaffa sig ett ytterligare biträde, emedan göromålen understundom vore väl mycket ansträngande för två personer, dels ock att skjuts beräknats efter endast en häst; och hade vid regleringen af häradshöfdingarnes löneförmåner utgiftsbeloppet för hela domsagan beräknats till 4,908 kronor.

Enligt de grunder, som förut varit gällande, och med iakttagande deraf, att, enligt hvad Häradshöfdingen Königsfeldt upplyst, kostnaden för förvaltningen af de begge föreslagna nya domsagorna torde kunna upptagas till ungefärligen lika stort belopp för hvardera domsagan, skulle beräkningen af löneförmånerna utfalla sålunda:

Malungs och Nås tingslag.

Lön.....................................................................

Tjenstgöring spenningar:

för 24,965 innevånare å 10 Kull- per 1,000

» 5 gröfre brottmål ä 10 R:dr....... ..........

» 246 andra mål ä 5 R:dr ........................

Utgifter, hälften af det för hela domsagan

beräknade beloppet...................................

Sportler ................................................................

Alltså i förvaltningskostnadsbidrag.............

................... 4,500:

... 240: —

50: —

.. 1,230: — 1,520:

2,454: —

.. 2,337: ro .......... 116:

6,136: 30

Grangärdes, Norrbårhes och Söderbärkes tingslag:

..................................................... 4,500: —__

Transport 4,500: — 6,136: so

Lön

Bil. No 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 1, om Statsverket 1876. 77

Alltså i förvaltningskostnadsbidrag............................... 383: 70 6 763-

Kronor 12,900: —

Den för häradshöfdingen i Vester-Dalarnes domsaga bestämda aflöning från statsverket utgör lön 4,500 kronor, tjenstgöringspenningar 3,400 kronor och förvaltningskostnadsbidrag 500 kronor eller

tillhopa............................................................................................... 8,400: —

Skilnaden motsvarar jemna beloppet af en häradshöfdingelön . ......... 4,500: — >,

Herr Justitie-statsministern hemställde, att som, enligt hvad här ofvan blifvit utredt, den af statsverket till häradshöfdingen i Grangärdes, Norrbärkes och Söderbärkes tingslags domsaga utgående aflöning bör utgöra i jemnadt tal 6,800 kronor, men Häradshöfdingen Königsfeldt fordrat 7,400 kronor eller 600 kronor mera, än hvartill aflöningen enligt förut antagna grunder skolat uppgå, samt följaktligen och då någon nedsättning af aflöningen för häradshöfdingen i den andra domsagan icke torde böra ifrågakomma, den förutsättning, under hvilken Riksdagen aflåtit sin ifrågavarande skrifvelse, icke förefinnes, Kongl. Maj:t måtte finna annan åtgärd i anledning af samma skrifvelse icke böra vidtagas, än att låta en afskrift af detta protokoll, till Riksdagens kännedom, åtfölja Kongl. Maj:ts nådiga proposition nästa år angående statsverkets tillstånd och behof.

Hans Maj:t Konungen täcktes, uppå tillstyrkan af Statrådets öfrige ledamöter, bifalla livad Herr Justitiestatsministern sålunda hemställt.

3:o.

Herr Justitie-statsministern anmälde, att lian före företagandet af frågan om lönereglering för Kongl. Maj:ts Nedre Justitierevision och Justitie-revisions-expedition ansett lämpligt att i fråga om expeditionens organisation inhemta yttrande af de tjenstgörande ordinarie och konstituerade revisionssekreterarne och från dem fått mottaga en vid detta protokoll under litt. A. bilagd skrifvelse, för hvars innehåll Herr Justitiestatsministern redogjorde.

Öfver det af revisionssekreterarne afgifna förslag hade Kongl. Maj:t den 26 sistlidne November infordrat Högsta Domstolens yttrande, i hvad afsågs sättet för protokollets förande i Högsta Domstolen; och under förutsättning af vissa iakttagelser vid utfärdandet af de ändringar i instruktionen för Nedre Justitie-revisionen, som häraf

78 Bil. N:o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 1, om Statsverket 1876.

påkallades, har Högsta Domstolen, enligt dess protokoll för den 1 i denna månad, icke haft något emot den föreslagna förändringen att erinra.

Herr Justitie-statsministern yttrade härefter:

»Hänförande mig till hvad i revisionssekreterarnes skrifvelse tinnes anfördt, tillstyrker jag, att Justitie-revisions-expeditionen i öfverensstämmelse dermed måtte organiseras. I revisionssekreterarnes antal torde ingen förändring kunna ifrågasättas, och vid förslag till en definitiv reglering lärer det derföre böra komma i öfvervägande, huruvida icke de tre rotlar, som nu förestås af konstituerade revisionssekreterare, borde på ordinarie stat tillsättas. För min del tror jag det likväl vara bäst att i detta afseende vidblifva det bestående. Embetet krafvel- egenskaper, hvilka svårligen kunna med säkerhet bedömas utan profvet af embetets utöfning under någon tid, och det är derföre önskvärdt att tillfälle till en sådan pröfvotid beredes genom konstitutorial innan fullmakt å embetet meddelas. Härtill kommer, att de, som konstitueras till revisionssekreterare, vanligen är o så mycket yngre än de, som befordras till hofrättsråd, att de kunna åtnöjas med en något lägre aflöning: och då en ordinarie revisionssekreterares lön icke skäligen torde böra sättas lägre än ett hofrättsrads, är det icke heller från denna synpunkt olämpligt att bibehålla eu grad af konstituerade revisionssekreterare med något lägre arfvoden än de ordinaries löner.

Det af mig upprättade förslag till ordinarie stat för Revisionen och dess Expedition upptager derföre 8 ordinarie och 3 konstituerade revisionssekreterare, 11 protokollsekreterare, 1 registrator och till dennes biträde en kanslist, hvarjemte tjenstgöringspenningar äro afsedda till 11 amanuenser äfvensom vaktbetjening uppförts till oförändradt antal.

I afseende å lönebeloppen är hänsyn förnämligast tagen till de af Eders Kongl. Maj:t redan godkända förslag till stater för rikets Hofrätter, äfvensom de dervid faststälda allmänna bestämmelser och vilkor äro afsedda att jemväl tillämpas å Justitierevisionen och dess Expedition, dervid, i fråga om skyldigheten att vid viss ålder taga afsked, jag ansett densamma för revisionssekreterare, hvilka icke innehafva domareembete i egentlig mening, böra bestämmas lika som för Hofrätternas tjensteman; varande det hittills under särskild rubrik utgående arfvodet för vården af Högsta Domstolens protokoll inbegripet i aflöningen för den till registratorns biträde qvarvarande kanslist, hvilken fortfarande skulle hafva skyldighet att för protokollens vard ansvara.

Öfvergången till den nya staten torde kunna verkställas pa det sätt, att protokollssekreterare utnämnas till fulla antalet och protokollsföringen fördelas dem emellan enligt revisionssekreterarnes förslag. Det torde emellertid icke kunna ovilkorligen åläggas nuvarande ordinarie protokollssekreterare att jemte protokollsföring åtaga sig de göromål, som hittills blifvit bestridda af kanslister och kopister, hvaremot ett sådant åtagande bör fästas såsom vilkor för att protokollssekreterare må komma i åtnjutande, enligt nya staten, af högre aflöningsföimaner än han nu innehar. Den eller de protokollsekreterare, som icke åtaga sig den förökade tjenstgöringen, böra jemväl åläggas att föra protokollet i lagärenden, hvilket icke lämpligen kan förrättas af den redan

Bil. Ä:o 1 till Konc/1. Maj:ts ATåd. Proposition N:o 1, om Statsverket 1876. 79

förut öfver höfvan betungade kanslisekreteraren i Justitie-stats-expeditionen, helst derigenom kunde uppstå skyldighet för honom att å samma dag föra protokollet både i konseljen och Högsta Domstolen. För genomförande af detta förslag erfordras eu ytterligare kanslisekreterare i Justitie-stats-expeditionen, hvilken i alla fall torde der snart blifva behöflig, men förslag derom lärer icke böra framställas förr än i sammanhang med frågan om en definitiv reglering af Kongl. Maj:ts Kansli. Under tiden vore derföre lämpligt, att denna protokollsföring bestriddes på nyss af mig föreslaget sätt, eller, derest samtlige nuvarande protokollssekreterare inginge på den nya arbetsordningen, att någon af de öfvertaliga kanslisterna eller kopisterna förordnades att föra Högsta Domstolens protokoll i lagärenden.

Såväl de ordinarie som konstituerade kanslisterna och kopisterna torde för öfrigt, med bibehållande af nuvarande aflöningsförmåner så länge de qvarstå vid sina befattningar, få bestrida de för amanuenser i framtiden afsedda göromål, hvaremot under tiden motsvarande amanuensarfvoden och renskrifningspenningar besparas.

Det belopp, hvarmed på detta sätt den nya staten under öfvergångstiden möjligen kan komma att öfverskridas, lärer icke kunna blifva större än att detsamma kan af hufvudtitelns besparingar utgå.

Det för Justitie-revisions-expeditionen uppgjorda förslag till stat, att tillämpas från och med år 1877, finnes upptaget å bilagan litt. B; och hemställer jag,

att Kongl. Maj:t, med gillande af denna stat, täcktes föreslå Riksdagen att, med anvisande af de för statens tillämpning erforderliga medel, densamma godkänna under enahanda bestämmelser och vilkor i tillämpliga delar för nya löneförmåners och pensioners åtnjutande, som redan förut den 10 innevarande December för rikets Hofrätter föreslagits och af Eders Kongl. Maj:t i nåder godkänts, dock att skyldigheten att vid viss ålder taga afsked må för revisionssekreterarne bestämmas till 65 år.»

Till hvad Herr Justitie- statsministern i ofvanberörda hänseenden hemställt och föreslagit och deruti Statsrådets öfrige ledamöter instämde, behagade Hans Maj:t Konungen i nåder lemna bifall.

Litt. A.

Till Hans Excellens Herr Justitie-statsministern.

Sedan Eders Excellens förklarat sig önska inhemta de ordinarie och konstituerade revisionssekreterarnes mening om och i hvad mån i Justitie-revisions-expeditionens organisation kan göras sådan förändring, att tjenstemännens antal minskas, utan att arbetets jemna gång derigenom äfventyras, hafva, efter hållen öfverläggning i ämnet, undertecknade förenat sig i följande utlåtande.

Justitie-revisions-expeditionen kan anses med den nuvarande organisationen på ett tillfredsställande sätt uppfylla sitt ändamål; och det är vår öfvertygelse, att de till expeditionen hörande arbeten icke med någon annan organisation kunna utföras med större skyndsamhet, såvidt man dermed vill hafva förenad den säkerhet, målens vigt krafvel'.

80 Bil. N:o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 1, om Statsverket 1876.

Emellertid har, i fråga om embetsverkens ombildning, den mening blifvit alltmera allmänt uttalad, att i hvarje verk icke bör finnas större antal tjensteman, än arbetet oundgängligen erfordrar, samt att hvarje tjensteman f ör arbeta allenast inom ett verk och der hafva full sysselsättning, hvarmed då skulle följa skyldighet för staten att för hvarje tjenst anslå en aflöning, tillräcklig för tjenstemannens anständiga bergning.

Utan att inlåta oss på frågan, huruvida en förändring tif Justitie-revisions-expeditionen i detta syfte är af vigt med afseende å sjelfva arbetet eller kan komma att för staten medföra besparing, inskränka vi oss till det uttalande, att, derest omförmälda grundsats kommer att blifva vid statens embetsverk i allmänhet tillämpad, det torde vara nödvändigt att i enahanda rigtning förändra Justitie-revisions-expeditionen.

Den nuvarande organisationen af detta verk, hvilken uppenbarligen hvilar på den förutsättning, att tjenstemännen i de två lägsta lönegraderna icke skola vara i sina tjenstebefattningar inom expeditionen fullt sysselsatte, utan kunna inom andra embetsverk förskaffa sig för sin utkomst nödig biförtjenst, skulle icke kunna med fördel bibehållas, sedan andra embetsverk blifvit ombildade på ett sätt, som uteslöte möjligheten för tjensteman att med anställning i sådant verk förena tjenstebefattning inom Justitierevisions-expeditionen. Den som kunde halva utsigt att vinna anställning i annat verk, der tjenstemännen åtnjöte tillräcklig aflöning, skulle säkerligen icke eftersträfva kopisteller kanslisttjenst i Justitie-revisions-expeditionen med en aflöning, som icke ens förslår till nödiga utgifter för hans egen person. Justitie-revisions-expeditionen skulle då i en snar framtid antagligen i de flesta fåll blifva hänvisad att till tjensteman upptaga dem, hvilka icke ansetts hafva de för anställning i statens tjenst inom de öfriga embetsverken erforderliga egenskaper.

Det är således företrädesvis under förutsättning af andra embetsverks ombildning, som vi anse, att man bör i tid vara betänkt på en förändrad organisation af Justitierevisions-expeditionen.

' Vi hafva icke funnit några särskilda förhållanden inom Justitie-revisions-expeditionen, som kunna anses utgöra hinder för detta verks ombildning på sådant sätt, att tjenstemännens antal minskas; dock anse vi en inskränkning af det hittills varande antalet tjensteman icke kunna ega rum, derest icke

dels sådane föreskrifter meddelas, att de ordinarie tjenstemännen icke komme att dela sin arbetskraft på andra anställningar i statens tjenst, i följd hvaraf de borde erhålla sådane löner, att de kunde uteslutande af dem hafva sin utkomst,

dels nödiga anslag ställas till expeditionens förfogande för att användas till arfvoden åt extra ordinarie tjensteman och till bestridande af renskrifningskostnader, på det att arbete, som är åt beskaffenhet att kunna af extra biträden och renskrifvare verkställas, icke skulle komma att upptaga den tid, ordinarie tjenstemännen borde egna åt den egentliga handläggningen af målen,

dels ock några förändringar och förenklingar i arbetssättet medgifvas.

CD O O

Under dessa förutsättningar skulle, enligt vår tanke, de ordinarie tjenstemännens antal kunna minskas från 31 till 13, så att expeditionen skulle komma att bestå af 11

Bil. N:o 1 till Kongl. Maj-.ts Nåd. Proposition N:o 1, om Statsverket 1876. 81

protokollssekreterare, eller en sådan tjensteman för hvarje rotel, en registrator och en kanslist till registrator^ biträde; och skulle derutöfver, till biträde på hvarje rotel vid kollationering och andra göromål, förordnas eu extra ordinarie tjensteman (amanuens), hvilken särskild! borde hafva till åliggande att föra protokoll i Nedre Revisionen.

För att en så stor inskränkning i tjenstemännens antal skall kunna ega rum, borde den nya anordningen hafva till syfte att spara arbetskraft och koncentrera hvarje tjenstemans verksamhet på ett så ringa antal mål som möjligt. På det att protokollssekreteraren, hvilken skulle hafva till åliggande att lemna revisionssekreteraren det biträde vid målens beredning och utslagens expedierande, som hittills kunnat påräknas af kanslisten och kopisten, tillika skulle medhinna protokollsföringen i Högsta Domstolen, borde hans tjenstgöring vid Högsta Domstolens protokoll ordnas på det sätt, att lian, såvidt ske kunde, derifrån befriades under tiden mellan revisionssekreterarens föredragningar, under hvilken tid han hade att egna sig åt målens beredning, och att han följaktligen i allmänhet icke skulle behöfva att i Högsta Domstolen föra protokoll öfver andra mål än dem, som tillhörde roteln och om hvilka han således under beredelsetiden varit i tillfälle att taga närmare kännedom; och vore med denna anordning öfverensstämmande, att protokoll öfver lagärendens behandling i Högsta Domstolen fördes, icke af protokollssekreteraren, utan af kanslisekreteraren i Justitie-statsexpeditionen, hvaremot skyldigheten att i Statsrådet föra protokoll i ärenden, som till föredragning derstädes af revisionssekreteraren anmälas, kunde från kanslisekreteraren öfverflyttas på den protokollssekreterare, som vore på revisionssekreterarens rotel indelad.

Ehuru det således borde uppställas såsom princip, att protokollssekreterarens tjenstgöring vid Högsta Domstolens och Statsrådets protokoll skulle inträffa å de tider, då föredragningen af de till hans rotel hörande mål egde rum, skulle man dock, ifall det befarades, att protokollens uppsättning icke komme att inom hittills vanlig tid medhinnas, kunna, vid indelningen af protokollssekreterarnes tjenstgöring, i någon mån afvika från den allmänna regeln, exempelvis på det sätt, att protokollet vissa dagar fördes af protokollssekreterare från annan rotel, än föredragandens, eller möjligen af amanuensen på roteln. För vår del tro vi dock, att, derest det förslag i afseende å protokollens uppställning, vi här nedan skola taga oss friheten framställa, vunne framgång, det skulle högst sällan, om ens någonsin, inträffa, att protokollsföringen behöfde öfverlemnas åt annan, än den på föredragandens rotel indelade protokollssekreteraren.

Enligt den hittills följda arbetsordningen skall hvarje mål vanligtvis behandlas i första hand af kanslisten eller kopisten eller af dem begge, derefter af revisionssekreteraren, sedermera i Högsta Domstolen af protokollssekreteraren och slutligen, om det är konseljmål, af kanslisekreteraren i Justitie-statsexpeditionen, hvarefter expedierandet af Kongl. Maj:ts utslag i målet handhafves af revisionssekreteraren med biträde af kanslisten och kopisten. Genom den anordning, vi här ofvan föreslagit och hvarmed åsyftas att hvarje mål skulle komma att gå igenom så få händer som möjligt, skulle

Bih. till Rihsd. Prof. 1876. 1 Samt. 1 Apel. H

82 Bil. N:o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 1, om Statsverket 1876.

man vinna väsentlig besparing af tid och arbetskrafter, i ty att den egentliga handläggningen af hvarje mål blefve öfverlemnad åt allenast revisionssekreteraren och den på hans rotel anställde protokollssekreteraren.

För att underlätta möjligheten för protokollssekreterarne att, efter den föreslagna arbetsordningens införande, medhinna uppsättande af protokollen för hvarje vecka inom hittills vanlig tid, tillåta vi oss föreslå den förändring i afseende å protokollens uppställning, att rubrikerna i besvärs- och ansökningsmål icke skulle behöfva i protokollet inskrifvas.

Detta är redan fallet i de mål, der Nedre Revisionen afgifver betänkande (revisionssaker och skiftesmål). I sådana mål inskrifves icke fullständig rubrik i protokollet utan lemnas endast hänvisning till Nedre Revisionens betänkande, hvilket bilägges protokollet och innefattar rubrik i målet. Rubrikens författande och renskrifning äro således i dessa mål förarbeten, hvilka, redan innan saken föredrages, blifvit undangjorda-

Kunde en liknande anordning vidtagas i afseende å besvärs- och ansökningsmålen, skulle detta medföra en betydlig förminskning af protokollen och tvifvelsutan lända till en väsentlig lättnad i arbetet. Rubriken borde jemväl i dessa mål på förhand uppsättas och, såvidt ske kunde, redan vid målets föredragning, men senast vid protokollets justering framläggas i renskrifvet exemplar. Denna handling, hvilken kunde benämnas »Berättelse», skulle vara underskrifven af revisionssekreteraren och kontrasignerad af protokollssekreteraren. Sjelfva protokollet behöfde då icke innehålla mera än parternas namn, med hänvisning till den bilagda berättelsen, samt Högsta Domstolens omröstning och beslut. Konceptet till berättelsen, hvilket borde, innan målet föredroges, vara af protokollssekreteraren uppsatt och af revisionssekreteraren justeradt, kunde sedermera, likasom nu konceptet till berättelsen i revisionssaker och konceptet till betänkandet. i skiftesmål, begagnas såsom rubrik till Kongl. Maj:ts utslag och, jemte tillskrifven decision, i utslagsboken inbindas.

Man vunne härigenom icke blott den fördelen, att rubrikerna vore på förhand färdiga, hvarigenom uppsättningen af protokollet underlättades och expedierandet af Kongl. Maj:ts utslag kunde påskyndas, utan äfven att det exemplar af rubriken, som bilades Högsta Domstolens protokoll, finge skrifvas af renskrifvaren, i stället för att rubriken nu måste af protokollssekreteraren sjelf i protokollet inskrifvas.

Efter hittills vanlig ordning uppläses icke den i protokollet införda rubriken till justering inför Högsta Domstolen, utan har revisionssekreteraren till åliggande att genomse rubrikerna, hvarefter och sedan besluten blifvit inför Högsta Domstolen justerade, protokollen framläggas till genomläsning af domstolens ledamöter. Det vore således icke något nytt att göra revisionssekreteraren ansvarig för rubrikerna.

Uppsättandet af rubriken eller berättelsen i besvärs- och ansökningsmål skulle icke förorsaka tillökning i Justitie-revisionsexpeditionens arbete. Förslaget medför endast förändring i afseende å tidpunkten för rubrikens uppsättande och justering; hvilken justering icke gerna kan af revisionssekreteraren företagas vid en lämpligare tidpunkt, än då han nyss läst målet samt deri författat promemoria och således har saken med alla dess enskildheter i friskt minne.

Bil, N:o 1 till Konyl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 1, om Statsverket 1876. 83

En annan förändring i enahanda läggning kunde möjligen utan olägenhet ega rum, nemligen den, att förteckning å domar, som till justering uppläsas eller till utgifvande anmälas, blefve på förhand uppsatt och underskrifven af tjensteman å den rotel, hvarifrån dessa domar för nyssnämnda ändamål i Högsta Domstolen upplemnas, hvarigenom den vid protokollet tjenstgörande protokollssekreteraren befriades från att inskrifva sådana förteckningar i sjelfva protokollet, utan kunde hänvisa till de aflemnade förteckningarne, som protokollet bilades.

För att åskådliggöra, huru Högsta Domstolens protokoll skulle efter detta förslag blifva inrättade, bifoga vi ett på det antydda sättet uppsatt, fingeradt protokoll.

I en del mål, nemligen de så kallade veckomålen, hvilka till roteln inkomma under den föredragningen närmast föregående tiden samt under sommaren till och med under pågående föredragning, skulle det vara omöjligt att på förhand medhinna uppsättande af berättelser, såvida icke den hittills vanliga tiden för mottagande af dylika mål tillbakaflyttades.

Behofvet af längre beredelsetid för veckomålen har äfven under nu gällande arbetsordning varit jnsedt. Skulle revisionssekreterarne, på sätt vi ofvan föreslagit, blifva skyldiga att vid målens föredragning framlägga färdigskrifna rubriker eller berättelser, tro vi, att tiden för veckomålens emottagande bör tillbakaflyttas eu vecka, hvarigenom någon nämnvärd olägenhet icke torde uppkomma, helst det arbete, som genom rubrikernas uppsättande på förhand vore undangjordt, skulle bereda möjlighet att skyndsammare än hittills expediera Kongl. Maj:ts utslag.

I sammanhang härmed få vi anmäla, att redan innan Eders Excellens behagade infordra vårt yttrande i nu förevarande ämne, förslag blifvit väckt inom Nedre Revisionen att något inskränka antalet af de ärenden, som böra såsom veckomål behandlas.

Det anslag, som efter den förändrade organisationen skulle erfordras till arfvoden åt extra ordinarie tjensteman och till renskrifningskostnader, hafva vi beräknat till femtontusen kronor.

Stockholm den 20 November 1875.

Aug. Östergren. Hugo Fäbroms. F. Poignant.

(rast. Lagergren. Peter Ghmstedt. Carl v. Bahr.

P. ./. Bråkenhjelm. F. V. Abergsson. Ernst Herslow.

84 Bil. N:o 1 till Kong!» Maj:ts Nåd. Proposition N:o 1, om Statsverket 1876.

Litt. B.

Förslag’ till stat för Justitie-revisions-expeditionen, att tillämpas från och

med år 1877.

Öfvergång sstadgande: Nuvarande ordinarie protokollssekreterare, som icke vilja åtaga sig den af nya organisationen liärflutna förökade tjenstgöring, äfvensom nuvarande ordinarie och konstituerade kanslister och kopister bibehålla nuvarande aflöningsförmåuer sä länge de vid sina befattningar qvarstå.

Bil. N:o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 1, om Statsverket ISIG. 85

4:o.

Herr Justitie-statsministern anmälde i underdånighet en af Häradshöfdingarne Victor Alexander Sandström, Lars Norm, Axel Mauritz Rosenqvist, Fredrik Wilhelm Åberg, Christian August Swalander, Nils Albrecht von Sydow, Johan Adalrik Hellberg, Carl Hasselrot, Adolf Peter Westman, Johan Fredrik Ekeninan, Pehr Gustaf Lilliecrona, Magnus Theodor Strömberg, Johan Anders Areskoug, Lars Fredrik Holmqvist, Johan Christer Emil Richert, Carl August Anderberg, Johan Fredrik von Sydow, Carl Stenberg och Nils Christian Claeson till Kongl. Maj:t ingifveu underdånig ansökning, deruti de hufvudsakligen anfört : att den reglering af häradshöfdingarnes löneförmåner, som vid 1874 års riksdag beslutats och genom Kongl. Maj:ts nådiga cirkulär den 5 Juni samma år blifvit slutligen genomförd, djupt ingrepe i sökandernes och flere deras einbetsbröders ekonomiska förhållanden; att enligt den tabell, som läge till grund för regleringen och funnes bilagd komiterades betänkande och förslag till densamma, den medförde för 41 af rikets häradshöfdingar en nedsättning i inkomster, beräknade efter deras medeltal för tolf år, till olika belopp, uppgående ända till (1,457 kronor, hvilken nedsättning sökanderne, efter den erfarenhet den tillryggalägga delen af året lemna!, trodde sig hafva funnit ingalunda vara för högt, utan snarare för lågt beräknad: att en så betydlig reduktion i de löneförmåner, som sökanderne ansett sig kunna påräkna för deras och deras familjers underhåll, måste vara mycket känbar, ja för mången af dem synnerligen bekymmersam, särdeles som den drabbat dem utan all förberedelse och vid en tidpunkt, då prisen på bostadshyror och alla slags lefnadsförnödenheter betydligt stigit, hvarföre Kongl. Maj:t äfven funnit sig föranlåten att föreslå och Riksdagen att bevilja dyrtidstillägg för rikets flesta öfriga embetsman; att sökanderne sökt sina embeten med beräkning på de inkomster, som med desamma hittills varit förenade, och under flerårigt innehafvande af dessa inkomster vant sig dervid; att de efter dem ordnat sin hushållning, lagt planen för sina barns uppfostran och fördelat embetsgöromålen emellan sig och antagna biträden; att sökanderne, redan äldre eller medelålders män, icke utan betänkliga följder för deras själsspänstighet eller helsa — begge nödvändiga vilkor för en god förvaltning af embeten sådana som deras — kunde alltför hastigt ombyta lefnadsvanor eller mera än till en viss grad underkasta sig försakelser och ännu mindre på egna skuldror öfverflytta större delen af den arbetstunga, som hittills burits af embetsbiträde!!, Indika sökanderne sjelfve afiönat; att det icke heller torde billigtvis kunna af sökanderne begäras, att de skulle afbryta den uppfostran, de med sina förra inkomster varit i tillfälle lemna sina barn, för att inkasta dem på nya lefnadsbanor; att följaktligen de genom regleringen sökanderne tillagda löneförmåner, om de ock kunde anses tillfyllest för dem, som vid embetenas tillträdande vore i tillfälle att derefter inrätta sin hushållning, vore för sökanderne under deras förhållanden otillräckliga, såsom de ock redan under de förflutna månaderna af innevarande år visat sig, fastän utgifterna inskränkts så mycket som möjligt; att sökanderne val blifvit utnämnde till sina tjenster med vilkor att vara

86 Bil. N:o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 1, om Statsverket 1876.

underkastade den förändrade lönereglering, hvarom fråga uppstått; att de likväl aldrig uppfattat detta vilkor så, som skulle de, med oförändrade embetsåligganden, behöfva befara eu så beskaffad lönereglering som den ifrågavarande, hvars hufvudsyfte varit att efter nya grunder emellan samtlige häradshöfdingar fördela de hela corpsen samfäldt anvisade lönetillgångar, utan hade sökanderne ansett, att vilkoret, hvilket funnits i alla efter 1840 utfärdade fullmakter, egentligen åsyftat, att desse ieke skulle utgöra hinder för lösningen af de sedan lång tid tillbaka på dagordningen stående frågorna om en förändrad domstolsorganisation och dermed följande förändrade bestämmelser angående underdomarnes göromål, om sportelväsendets totala afskaffande och om eu lämpligare fördelning af domsagornas territorier; till hvilken förmodan sökanderne trott sig hafva desto större skäl, som Kong], Maj:t, efter det eu dylik territoriel reglering af loma och Bara häraders domsaga blifvit genomförd, förklarat, att vilkoret i den häradshöfdings fullmakt, som fått vidkännas denna reglering, derigenom blifvit uppfyldt; att i sådan öfvertygelse eu och annan häradshöfding också sökt, och erhållit transport från eu domsaga med mindre inkomster till eu annan med högre, men funnit sina förhoppningar att derigenom kunna erhålla en mera betryggad ekonomisk ställ— n‘ng gäckade, i det att efter löneregleringen den domsaga, han erhållit, blifvit vida sämre än den han lemnat; att om än, efter hvad som nu inträffat, denna sökandernes uppfattning af vilkoret i deras fullmakter visat sig hafva berott på ett misstag, det dock ej skäligen torde böra tillräknas dem såsom ett alltför stort fel, att de icke genast efter deras embetens tillträdande ordnat sina ekonomiska angelägenheter med afseende på faran att framdeles mista en betydlig del af de en gång till dem anvisade löneförmåner; att en af de väsentligaste bland dessa löneförmåner för flere af sökanderne varit bostållsafkastningen, hvilken från och. med den 14 nästkommande Mars komme att upphöra; att beträffande frågan, huruvida den sökanderne enligt lag tillkommande fardag å deras boställen bort beräknas från dagen, då. det nådiga cirkuläret angående löneregleringen utfärdades, eller från den, då regleringen trädde i verksamhet, sökanderne funnit, att den senare åsigten antagits såsom riktigast vid genomförandet af regleringen af lönerna för militärbefälet, som följaktligen vid afträdande! af sina boställen berättigats till tvänne fardagsår eller full ersättning derför; att förlusten åt ett års påräknad inkomst af boställe kändes under nuvarande förhållanden mycket tung att bära, helst flertalet af sökanderne efter embetets tillträde nödgats till företrädaren eller hans sterbhus afstå afkastningen af bostället och sålunda vara i afsaknad af den för tjensten då afsedda löneförmån under längre tid än den sökanderne nu medgifva besittningsrätt af endast ett år; att i den oro, hvarmed sökanderne såge framtiden till mötes, de funne sig föranlåtne i underdånighet anhålla, att Kongl. Maj:t i nåder täcktes bereda dem personligen för deras återstående tjenstetid från och med nästa år ett lönetillägg, motsvarande åtminstone hälften af den förlust i påräknade inkomster, löneregleringen efter den uppgjorda beräkningen för sökanderne medfört; att en sådan utgift komme att snart sagdt med hvarje år minskas och inom icke synnerligen lång tid alldeles upphöra samt säkerligen inom kort, möjligen redan detta år, skulle visa sig

Bil. N:o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 1, om Statsverket 1876. 87

understiga det öfverskott i inkomster, som för statsverket uppstode derigenom, att de till stämpladt papper förvandlade sportelsatser, beroende, såsom de till stor del vore, på de i jemnt stigande varande faktorerna, jordvärdet och allmänna välmågan, öfversköte den summa, hvartill de vid regleringen blifvit beräknade; samt att utgiften i allt fäll icke torde kunna anses synnerligen hög, om derigenom aflägsnades det bekymmer och missmod, som hotade att förlama energien hos ett stort antal af rikets landtdomare.

Med afseende å det behjertansvärda i sökandernes framställning och som vid ifrågavarande lönereglering för häradshöfdingarne otvifvelaktigt förfarits strängare mot dem, som förut innehaft högre aflöning, än som vanligen vid nya löneregleringar blifvit ifrågasatt, hemställde Herr Justitie-statsministern, att nådig proposition måtte till instundande Riksdag aflåtas derom, att de liäradshöfdingar, som på löneregleringen lidit förlust, öfverstigande 500 kronor årligen, må tillerkännas från och med år 1876 och så länge de innehafva samma domsaga en personlig ersättning å allmänna indragningsstaten för hälften af förlusten, sådan den finnes upptagen i den af sökanderne åberopade tabell, dock så att ersättningen jemnas till närmaste tiotal under hälften samt ej i något fall må uppgå till mera än 2,000 kronor årligen; och skulle efter denna beräkning tillkomma:

Häradsliöfdingcn N. C. Claeson i Södertörns

» H. A. Helleday i Kungadömets

» C. F. Abenius i Lifgedingets

» A. L. von Strussenfelt i Gotlands norra

» C. Stenberg i Oster-Nerikes

w C. M. Schönmeyr i Södra Ångermanlands

» J. G. Hasselberg i Norra Jemtlands

» A. Reutercrona i Finsponga läns

» C. G. Östlund i Aska m. fl. häraders

» J. F. Ekenman i Östbo m. fl. häraders

» J. A. Hellberg i Tveta m. fl. häraders

» A. P. Westman i Östra Wärends

» C. Hasselrot i Westra Wärends

» J. P. Berg i Norra Möre och Stranda häraders

» J. M. Lindgren i Södra Möre

» N. A. von Sydow i Arstads m. fl. häraders

» C. A. Swalander i Åskhus m. fl. häraders

» F. W. Åberg: i Orousts m. fl. häraders

v L. Norm i Norrvikens

» A. M. Rosenqvast i Sunnervikens

» V. A. Sandström i Tössbo in. fl. häraders

>, H. B. Bursie i Ase m. fl. häraders

» J. F. von Sydow i Itigelstads in. fl. häraders

domsaga

1,300 350 510 950 840 340 400 330 1,050 590 590 780 1,330 270 1,490 1,100 430 530 1,330 1,550 710 280 2,000

kronor.

»

»

»

))

))

))

))

»

»

»

»

))

»

);

»

»

»

»

»

»

»

88 Bil. N:o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 1, om Statsverket 1876.

Summa Kronor 27,170

Denna af Statsrådets öfrige ledamöter biträdda hemställan behagade Hans Maj:t Konungen bifalla; och skulle detta beslut genom utdrag af protokollet meddelas Finans-departementet, för att vid regleringen af utgifterna under Riksstatens nionde hufvudtitel iakttagas.

Ex protocollo C. P. Hagbergh.

Utdrag af protokollet öfver Justitie-departements-äreiiden, hållet inför Hans Maj:t Koniingeii i Statsrådet å Stockholms Slott Måndagen den 10 Januari 1876,

i närvaro af:

Hans Excellens Herr Justitie-statsministern Friherre De Geer,

Hans Excellens Herr Statsministern för utrikes ärendena Björnstjerna, Statsråden: Lagerstråle,

Thyselius,

Carlson,

Friherre Alsteömer,

Weidenhielm,

Loyén,

Friherre von Ottek,

F ORSSELL.

Efter erhållet tillstånd att inför Kongl. Maj:t få anmäla hvad, vid aflåtande af nådig proposition till nu instundande riksdag angående statsverkets tillstånd och behof, i afseende på regleringen af utgifterne under riksstatens andra hufvudtitel vore att iakttaga, erinrade Herr Justitie-statsministern till en början, att af honom redan förut den 10 och 17 nästlidne December framlagts förslag till nya stater för rikets Hofrätter, Krigshofrätten och Justitie-revisions-expeditionen, hvilka förslag Kongl. Maj:t i nåder täckts godkänna; och hänvisade Herr Justitie-statsministern till hvad i berörde ärenden förekommit.

Bil. N:o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 1, om Statsverket 1876. 89

Härefter yttrade Herr Justitie-statsministern:

»Beträffande utgifterne i (ifrigt, hemställer jag, att de å riksstatens andra hufvudt.itel nu uppförda belopp måtte fortfarande komma att utgå endast med de förändringar, som kunna föranledas af följande underdåniga framställningar:

l:o Justitiekanslers-expeditionen.

Den till justitiekanslern nu utgående lön utgör 7,000 kronor. Sedan Eders Kong!. Maj:t beslutat, att för de äldste revisionssekreterarne och hofrättsråden föreslå en aflöning, uppgående till lika stort belopp, torde hänsynen till förhållandet emellan desse sistnämnde befattningar och Justitiekanslers-embetet göra cn förhöjning i justitiekanslerns löneförmåner nödvändig, äfven om densamma icke eljest påkallades af de sedan den nu utgående lönen bestämdes i hög grad stegrade lefnadskostnaderna. Jaghemställer alltså, att hos Riksdagen framställning må göras om fastställande af justitiekanslerns löneförmåner till följande belopp: lön 6,600 kronor; tjenstgöringspenningar

2,400 kronor; summa 9,000 kronor, att utgå under enahanda bestämmelser och vilkor, som för Hofrätternas embetsman blifvit i tillämpliga delar antagne.

2:o Svea hofrätt ‘underlydande justitie-stat

Hos Eders Kongl. Maj:t har Norrbottens läns landsting gjort framställning derom, att till länet hörande Norrbottens norra och Norrbottens södra domsagor samt Arjeplougs tingslag och Arvidsjaurs socken måtte fördelas i fyra domsagor, omfattande hvardera ett af länets fyra fögderier; och som häradshöfdinge-embetet i Norrbottens södra domsaga nu är ledigt, Häradshöfdingen i Norrbottens norra domsaga C. E. Stenberg förklarat sig icke hafva något deremot, att länet snart fördelades i flere domsagor, allenast han finge behålla en af dem, samt giltiga skäl synas vara förhanden för den i fråga sätta delningen, hvilken blifvit af samtliga vederbörande tillstyrkt, torde densammas genomförande icke böra uppskjutas. Innan berörda ärende, deri Svea Hofrätts infordrade utlåtande inkom den 21 nästlidne December, kan af mig inför Eders Kongl. Maj:t slutligen anmälas, erfordras likväl upplysningar från vederbörande domhafvande om vissa grunder för tjenstgöringspenningarnes fördelning emellan innehafvarne af de nya domsagorne, hvilka upplysningar icke kunnat infordras förr än ärendet återkommit från myndigheterne och antagligen, i anseende till den långsamma postkommunikationen med Norrbottens län, icke, ehuru begärda i redan den 23 December afiåtne skrivelser, äro att införvänta förr än i nästa månad. Någon proposition till Riksdagen om beviljande af de för delningens genomförande erforderliga två nya häradshöfdingelöner, hvardera å 4,500 kronor, torde följaktligen icke nu, förr än ärendet blifvit slutligen beredt, böra afiåtas; men jag har, sådant oaktadt, velat vid detta tillfälle fästa uppmärksamheten derpå, att ett dylikt anslag sannolikt kommer under riksdagens lopp att af mig ifrågasättas.

Bill. till Ilihsd. Prat. 1870. 1 Sami. 1 Afd. t j

SO Bil. JS:o 1 till Kongl, ÅlajUs Nåd. Proposition N:o 1, om Statsverket 1876.

3:o 11 of vatten öfver Skåne och Blekinge underlydande justitie-stat.

I följd af den utaf Eders Kongl. Maj:t den 29 sistlidnc Oktober beslutade framställning' till Riksdagen angående delning åt Färs och Frosta häraders nuvarande domsaga, bör i anslaget till häradshöfdingarnes löner begäras en tillökning af 4,500 kronor.

4:o Fångars vård och underhåll.

Beträffande straff-fängelset för qvinnor i Göteborg anförde Fångvårdsstyrelsen i underdånig skrifvelse den 3 November 1874, att, då antalet qvinnofångar i gemensamhetsfängelserna så nedgått, att samtlige i dessa fängelser förvarade fångar syntes kunna utan olägenhet inrymmas i straff-fängelserne å Norrmalm och Norrköping, Styrelsen uti underdånig skrifvelse den 11 och 18 November 1873 underdånigst anmält, att Styrelsen vore betänkt att göra underdånig framställning om indragning af straff-fängelset i Göteborg, att vid detta förhållande Styrelsen i förslagsstaten för år 1875 icke upptagit några förändringar i aflöningsvilkoren för tjensteman och betjente vid detta fängelse, samt att, ehuru fångantalet visserligen icke lade hinder i vägen för den ifrågasatta indragningen, Styrelsen ansåg sig icke böra afgifva slutligt yttrande härutinnan, helst — vid det förhållande, att, enligt nådiga förordningen den 30 Maj 1873, fångar, dömde till längre tid än två års straffarbete, skola, der så ske kunde, första tiden förvaras i enrum, men vid qvinnofängelserne tillräckligt antal celler för sådant ändamål saknades, och den förbättring i fångbehandlingen, som genom ombyggnad af straff-fängelserne för mankön vore afsedd, jemväl torde böra komma qvinnofängelserne till del — Styrelsen trodde, att, innan frågan om indragning af straff-fängelset i Göteborg afgjordes, under närmare ompröfning borde komma huruvida icke genom förändrade anordningar inom nuvarande qvinnofängelserne ofvan antydda mål åtminstone till någon del skulle kunna vinnas; med anledning hvaraf Styrelsen anhöll att, derest förhållanderne dertill föranledde, framdeles få afgifva underdånig framställning om den förbättring i löneförmånerna för tjenstemännen och betjeningen, som, med afseende å den lönereglering, hvilken för åren 1874 och 1875 blifvit för alla öfriga fångvårdsanstalter faststäld, kunde finnas påkallad.

Med åberopande häraf och då ordnandet af qvinnofängelserne icke torde böra företagas förr än den pågående ombyggnaden af en del straff-fängelser för mankön hunnit närmare sin fullbordan, samt indragningen af fängelset i Göteborg derförinnan icke syntes böra gå i verkställighet, men, enligt Styrelsens förmenande, det icke vore med billighet öfverensstämmande, att. sedan förbättrade löningsstater blifvit af Riksdagen fastställde för åren 1875 och 1876 beträffande de tjensteman vid fångvården, som äro i ordinarie staten uppförde, dessa tjenstemäns vederlikar vid straff-fängelset i Göteborg skulle under tiden fortfarande qvarstå med de ringare löneförmåner, som dem enligt förut gällande stat tillkomme, föreslog Styrelsen i en senare underdånig skrifvelse af

Bil. N:o 1 till Konyl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 1, om Statsverket IN b. 91

ilen 9 November 1875, att tjenstepersonalen vid straff-fängelset i Göteborg måtte af /bVs/cu/s-anslaget till fångars vård och underhåll tillerkännas tillfälliga lönetillägg, så att dess löneinkomster ko in me i ungefärlig öfverensstämmelse med hvad vid andra fängelser för motsvarande tjenstegrader bestodes: och hemställde Styrelsen i sådant afseende, att fängelsedirektören, hvars aflöning i den ordinarie staten nu upptages till

1,500 kronor såsom lön och 500 kronor såsom arfvode i egenskap af redogörare, hvarjemte honom tillgodokommer högst fyra procent af fängelsets arbetsinkomst, hvilken löneförmån för direktören år 1874 uppgått till 268 kronor 78 öre, måtte för hvartdera af aren 1875 och 1876 tillerkännas ett lönetillägg af 1,000 kronor, med afdrag- af det belopp, hvartill arbetsprovisionen för dessa år komme att uppgå, äfvensom det honom enligt stat tillkommande anslag af ljus. Löneförmånerne för denne tjensteman, som alltsedan 1867 innehaft sin befattning, skulle härigenom blifva lika med hvad som, enligt nu gällande stat, bestodes direktören vid straff-fängelset i Norrköping, med undantag af ålderstillägg och 300 kronor, som denne senare uppbure såsom skrifvarearfvode och hvilket vid det mindre fängelset i Göteborg ansågs kunna undvaras. — k ör predikanten, hvars aflöning jemväl är i ordinarie staten uppförd och utgår med 500 kronor, föreslog Styrelsen ett lönetillägg af 300 kronor årligen för nästlidet och innevarande år, hvarigenom hans årliga löneinkomst komme att uppgå till 800 kronor, ett belopp, som visserligen understege hvad hans vederlikar vid andra gemensamhetsfängelser bestodes, men som ansågs skäligt med hänsyn till det mindre fångantalet vid detta fängelse samt den omständigheten, att annan presterlig befattning med tjensten förenades.

Vid min underdåniga föredragning den 3 nästlidne December af Fångvårdsstyrelsens sistberörda skrifvelse, fann Eders Kongl. Maj:t, på min hemställan, att, enär aflöning för direktören och predikanten vid straff-fängelset för qvinnor i Göteborg funnes uppförd i den af Riksdagen fastställda ordinarie stat, samt vid detta förhållande förslagsanslaget icke kunde användas till förbättring af deras lönevilkor, den härom gjorda framställningen icke kunde i dess dåvarande skick bifallas; men Eders Kongl. Maj:t förklarade sig vilja i stället låta densamma komma under öfvervägande vid aflåtan- <let af nådig proposition till nästinstundande Riksdag angående statsverkets tillstånd och behof.

1 anledning häraf och då ett vidare uppskof med den definitiva regleringen af ifrågavarande tjenstemäns lönevilkor icke synes vara med billighet öfverensstämmande, hemställer jag, att framställning må göras till Riksdagen om uppförande i aflöningsstaten för desse tjensteman af följande belopp, nemligen: för direktören lön 2,500 kronor och arfvode såsom redogörare äfvensom för arbetens bokföring 500 kronor samt för predikanten arfvode 800 kronor, att åtnjutas under samma vilkor och föreskrifter, soro äro stadgade för tillämpningen af innevarande års aflöningsstat.

1 samma stat skulle alltså erfordras en förhöjning af 1,300 kronor, med hvilket belopp jemte de af Riksdagen för tillämpning af ny aflöningsstat för eu del tjensteman och

92 jBil. N:o L till Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 1, om Statsverket 1876.

betjente vid fångvårdsanstalterne anvisade, fortfarande beböfiige 60,812 kronor 50 öre det bestämda anslaget för fångars vård och underhåll alltså bör ökas.

I sammanhang härmed och af skäl, som redan blifvit anförda, torde hos Riksdagen böra begäras, att af innevarande års förslagsanslag till fångars vård och underhåll måtte få utbetalas till Direktören vid straff-fängelset i Göteborg Carl Robert Wiberg och Predikanten derstädes Carl Gustaf Grundell ett lönetillägg af 1,000 kronor för den förre och 300 kronor för den senare, med iakttagande, hvad AV i berg beträffar, deraf, att den honom hittills tillgodokomna provision af arbetsinkomsten och anslag af ljus upphör.

5:o Skrifmaterialier och expenser, ved, in. in.

Kostnaderne för Svensk Författningssamlings utgifvande hafva, hittills blifvit bestridda med det å Ecklesiastik-departementets stat uppförda förslagsanslag till skrifmaterialier och expenser, ved, in. in. Genom Eders Kongl. Maj:ts nådiga kungörelse den 19 sistlidne N ovember är likväl numera förordnadt, att frågor angående författningssamlingen hädanefter skola tillhöra Justitie-departementets handläggning. Häraf torde följa, att ofvannämnde kostnader hädanefter böra från Justitie-departementet utgå; och får jag alltså, med tillkännagifvande, att, enligt mig tillhandakommet meddelande, dessa kostnader i medeltal för åren 1870—18T4 uppgått till 32,112 kronor 52 öre, hemställa, att i expens-anslaget till Justitie-departementet måtte hos Riksdagen begäras eu motsvarande förhöjning eller för jemnande tillika af hufvudtitelns slutsumma 32,219 kronor.

Beträffande sådane till föremål under andra hufvudtiteln hänförliga behof, som böra anses tillhöra den extra statsreglering en, utbeder jag mig att få göra följande framställningar, nemligen:

a) Af riksdagen torde Eders Kongl. AIaj:t äska, att för nedannämnde ändamål å extra stat för år 1877 anvisas följande belopp:

för fortsatt tillämpning af nu gällande aflöniugsstat för Justitie-stats-

expeditionen____________________________________________________________________________________ kr. 6,800: —

samt för beredande af dyrddstillägg för embets- och tjensteman i

Justitiekanslers-expeditionen________________________________________________ » 1,500: —

håll g vård s s t y r elsen _________________________________________________________ „ 7,460: —

Summa kr.

15,760

Dessa belopp äro desamma, som för innevarande år blifvit till enahanda ändamål af Riksdagen anvisade, och följaktligen i öfverensstämmelse med det af Eders Kongl. Maj:t den 22 nästlidne December, på anmälan af chefen för Finans-departementet, fattade nådiga beslut.

b) På innevarande års stat är till bestridande af kostnaderne för Nya Lagberedningen anvisadt ett anslag af 40,000 kronor; och hemställer jag, att samma belopp till enahanda

Bil. N:o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 1, om Statsverket 1876. 93

ändamål äskas för år 1877. — Beredningen, hvilken i främsta rummet haft att handlägga frågan om förbättring af lagstiftningen rörande utsökningsväsendet, började, enligt afgifven redogörelse för sina arbeten under nästlidet år, i Januari månad arbetet med nämnda lagfråga; och blef, sedan beredningen granskat de äldre lagförslagen i ämnet och bestämt de grunder, som borde följas vid utarbetandet af ny utsökningslag, utkast till sådan lag uppgjordt, under hvilket arbete förändring i beredningens sammansättning inträffade derigenom, att vid min utnämning till justitie-statsminister t. f. Presidenten i Svea Hofrätt K. J. Berg i mitt ställe inträdde såsom ordförande. Sedermera har omförmälda utkast, efter omarbetning i vissa delar, företagits till slutlig granskning, hvarvid lagförslaget i hvad det handlar om de myndigheter, som med utsökningmål hafva befattning, samt om lagsökning och utmätning blifvit till sin lydelse faststäldt. Under loppet af nästlidet år hafva hållits 122 pleni- och 77 afdelningssammanträden. 1 sex veckor, från den 12 Juli till den 22 Augusti, har Beredningen åtnjutit semester.

c) Vid 1874 års riksdag föreslog Eders Kongl. Maj:t, att till uppförande i Ystad af ett nytt kronohäkte måtte beviljas 130,000 kronor samt deraf till en början för år 1875 på extra stat anvisas ett belopp af 50,000 kronor. Riksdagen biföll hvad Eders Kongl. Maj:t sålunda behagat föreslå; och sedan för innevarande år anvisats i berörda hänseende likaledes 50,000 kronor, torde, till kronohäktets fullbordan, återstående 30,000 kronor nu böra af Riksdagen äskas att under år 1877 utgå.

d) Af senaste Riksdagen anvisades medel för påbörjande af ett nytt kronohäkte i Sundsvall. Enligt fastställd byggnadsplan erfordras under år 1877 till fortsättning af denna fängelsebyggnad 80,000 kronor, hvilket belopp följaktligen måste äskas, att a 1877 års extra stat upptagas.

Hvad Herr Justitie-statsministern sålunda hemstält och föreslagit, och deruti Statsrådets öfrige ledamöter instämde, behagade Hans Maj:t Konungen till alla delar bifalla; och skulle utdrag af detta protokoll till Finansdepartementet expedieras, för behörigt iakttagande vid upprättandet af Kongl. Maj:ts nådiga proposition angående statsverkets tillstånd och behof.

Ex protocollo Th. Wilh. Malm.

Bih. till Riksd. Prat. 18711. 1 Sami. 1 Afd.

Bil. N:o 2 a till Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 1, om Statsverket 1876. 1

Utdrag af protokollet öfver Utrikes-Departements-ärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i sammansatt Svenskt eoh Norskt Statsråd å Stockholms Slott den 3 December 1875.

Närvarande:

Hans Excellens Herr Justitiestatsministern Friherre De (ther,

Hans Excellens Herr Statsministern för Utrikes Ärendena Björnstjerna, Hans Excellens Norske Herr Statsministern Kieuulf,

Statsråden: Lagerstråle,

Tiiyselius,

Carlson,

Friherre Alströmer,

Weideniiielm,

Boven,

Friherre von Otter,

Forssell,

IIelliesen,

Volt.

H ans Excellens Herr Statsministern för Utrikes Ärendena föredrog i underdånighet;

I det förslag till de Förenade Rikenas utrikesbudget, jag får i underdånighet för Eders Maj:t föredraga, har jag beräknat anslagen att oförändrade utgå till enahanda belopp som för närvarande, såväl till diplomatiska utgifter som till konsulsstaten, med samma fördelning som hittills de båda länderna emellan.

Under det förflutna året hafva inga tecken till återgång visat sig i de högt uppdrifna lefnadskostnaderna inom de flesta länder der de Förenade Rikenas beskickningar äro anställda, utan snarare synes dyrheten allt mer tilltaga, så att aflöningar, som sedan eu följd af år förblifvit oförändrade, ej längre kunna fylla de behof, för Indika de varit beräknade. Mest kännbart måste ett sådant förhållande blifva vid de lägst aflönade beskickningar!)e, och jag har följaktligen sökt att, inom befintliga tillgångar, bereda några bland dem en väl behöflig löneförbättring.

För Ministerresidenten i Bryssel och Haag, som, ehuru bosatt i den sistnämnda hufvudstaden, vissa tider af året eget’ att uppehålla sig i Bryssel, är denna förflyttningförenad med icke obetydliga utgifter. År 1869, då Ministerbefattningarne på båda

Bill. till Ritsd. Prut. 1870. 1 Sami 1 Afd. 1

/

2 Bil. N:o 2 a till Kong1. Maj:t* Nåd. Proposition N:o 1, om Statsverket 1870.

dessa platser förenades, bestämdes lönen till 5,000 Rdr Hamb. B:ko, men den nedsattes kort derefter, så att den nuvarande Ministerresidenten icke • åtnjutit högre belopp än

18.000 kronor. Jag har ansett mig böra föreslå lönens förhöjande till det för tjensten ursprungligen faststälda beloppet eller 20,000 kronor.

Madrid har alltid varit ansedd som en mycket dyr vistelseort, och inbördes krig, som minskat produktionen och nödvändiggjort betydliga skatteförhöjningar, hafva väsendtligen bidragit till lcfnadskostnadernas ytterligare förhöjande. Af dessa anledningar har jag ansett Ministerresidentens lön derstädes likaledes böra höjas från 18,000 till 20,000 kronor.

Ministerresidenten i Lissabon åtnjuter å ministerstaten ett belopp af 4,000 kronor, samt i egenskap af Generalkonsul 8,000 kronor från konsulsstaten jemte 2,000 kronor till kontorshyra och expenser. De vid Generalkonsulatet inflytande inkomster af lästafgifter och expeditionslösen torde på sin höjd förslå till aflönande af nödigt biträde vid konsulatet, så att svårligen deraf något öfverskott lärer kunna påräknas till Ministerresidentens förfogande. Jag har ansett nödigt att föreslå lönens förhöjande med

2.000 kronor från ministerstaten.

Genom dessa löneförbättringar ökas utgiften å ministerstaten med 6,000 kronor.

Denna utgift betäckes genom nedsättning å ministerstatens pensionsstat med ett hufvudsakligast till följd af dödsfall ledigt belopp af........................................................................ 3,100 kr.

samt å anslaget till skrifmaterialier och expenser med.... 2,900 » 6,000 »

Sedan konsulsstatens inkomster under en följd af för sjöfarten mer än vanligt gynsamma år ökats, så att besparingar uppstått till större belopp, än som för betryggande af densamme åliggande utbetalningar ansågs nödigt, har, på grund af Eders Maj:ts beslut af den 12 Februari innevarande år, en summa motsvarande hälften af det för året till fonden anvisade statsanslag blifvit till de båda Rikenas statsverk återburen med 140,000 kronor eller med 80,000 till Sverige och 60,000 till Norge.

De ! consulsstaten tillfallande lästafgifter från Storbritannien och Irland uppgingo år 1874 till högre belopp än någonsin tillförene. Under de sist förflutna fem åren hafva de ökats på följande sätt:

Under innevarande år har deremot ett icke obetydligt tillbakagående visat sig, så att, såvidt kändt var, deras belopp i början af November understeg förledet års vid samma tid med omkring 1,000 i sterling.

Anledning synes således vara förhanden att ifrågavarande lästafgifter ej skola för år 1875 uppgå till fullt den summa af 100,000 kronor, som blifvit i senaste budget-

Bil. N:o 2 a till Kovijl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 1, om Statsverket 1876. 3

förslag påräknad. Den beslutade nedsättningen i lästafgifter till halfva beloppet för fartyg som under samma kalenderår tre gånger erlagt full afgift i samma hamn, hvilken för Storbritannien och de Hosta öfriga konsulatdistrikter inträder från början afår 1876, kommer äfven att förorsaka någon, om än ej betydlig, minskning i konsulsstatens inkomster.

Jag har följaktligen i förslaget för år 1877 beräknat inkomsten af lästafgifter från Storbritannien och Irland något lägre än de tvenne föregående åren, eller till

90,000 kronor.

På grund af Eders Maj:ts beslut af den 29 sistliden Oktober, att ett afl Onåd t Generalkousulat skall i Havre upprättas, innefattande IIåvre’s och Calais’ nuvarande konsulatdistrikter, samt att der inflytande lästafgifter skola, i likhet med hvad för Londons Generalkonsulatdistrikt är föreskrifvet, till konsulsstaten inbetalas, har inkomsten häraf blifvit beräknad till 10,000 kronor, under antagande att distriktet kominer att besökas af ett något mindre antal fartyg än under de tre senast förflutna särdeles gynsamma åren.

Kostnaden för det. nya Generalkonsulatet i Havre har i öfverensstämmelse med vederbörande myndigheters förslag blifvit af Eders Maj:t faststäld till 20,000 kronor, eller något lägre än hvad komitén för konsulsväsondets ordnande tillstyrkt, att utgå

med

lön till Generalkonsuln............................................... 13,000 kr.

» » Vioekonsuln........................................................................ 4,000 »

anslag till kontorshyra, resekostnader in. in..................................................... 3,000 »

Summa 20,000 kr.

I

När härifrån afdrages det nuvarande anslaget till kontorshyra vid General-

konsulatet med............................................................................................. 2,000 kr.

återstår ökad kostnad................................................:.......................................... 18,000 »

De nya utgifter i öfrig!, som på grund af redan fattade nådiga beslut blifvit a konsulsstaten upptagna, äro:

till Generalkonsuln i Triest, personligt anslag ................................................. 1,000 kr.

till Generalkonsuln i Alexandrin, förhöj dt kontorsbidrag ................................ 800 »

till Generalkonsuln i Buenos Ayres d:o d:o ............. 2,000 >,

Summa ökad utgift 21,800 kr.

Besparingar å den nuvarande staten hafva uppstått genom Konsulns i Bostock frånfälle och det under honom lydande distrikts

förening med Lubecks konsulatdistrikt............................................. 3,400

indragning af ett extra kontorsskrifvare-arfvode vid Generalkonsulatet

i London..................................................................................... 500

Transport 3,900

4 Bil. N:o 2 a till Kouyl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 1, om Statsverket 1876

Transport 3,900

å expektansstaten till följd af dödsfall.................................................... 2,000

å pensionsstatcn d:o d:o ..................................................„,o()0

Summa minskad utgift 8,900 kr.

Förutom do medel som sålunda bli f v i t lediga, finnes att tillgå ett belopp som i budgeten för år 1876, hufvudsakligast med afseende å förenämnde aflönade konsulats upprättande i Havre, blifvit uppfördt såsom »reserveradt till motsedda utgifter» ....................................................................... 10,350 »

Summa 19,250 kr.

Detta belopp, 19,250 kronor, som är tillgängligt för bestridande af den ökade utgiften, understiger denna med 2,550 kronor, beräknade att betäckas af konsulsstatens besparingar.

Någon del af dessa besparingar kan äfven komma att tagas i anspråk till fyllande åt behofven för innevarande år, i den händelse inkomsten af lästafgifter skulle, på sätt anledning är att befara, understiga det beräknade beloppet.

Häraf torde framgå att, såvida konsulsstaten ej skall utsättas för faran att blifva ur stånd att fullgöra sina förbindelser i händelse af ogynsamma konjunkturer för sjöfarten, är oundgängligen nödvändigt, att den endast med stor varsamhet afhändes öfverskotten från goda år, på det den alltid måtte hafva cn betryggande reservfond till sitt förfogande. Detta har äfven blifvit taget i betraktande vid beslutets fattande innevarande år om återbärande till statsverken af de besparade medel som ansågos utan olägenhet kunna undvaras. För närvarande, då inkomsten af lästafgifter är i nedgående och då det ej kan förutses, huruvida eller till hvilket belopp ökade utgifter kunna påkallas, i främsta rummet till följd af de förslag som äro att motse från Komitén för konsulsväsendets ordnande, anser jag mer än någonsin nödvändigt, att befintliga besparingar bibehållas till konsulsstatens förfogande.

Slutligen får jag föreslå att anslagen såväl till diplomatiska utgifter som till konsulsstaten ställas till Eders Maj:ts disposition, med samma rätt till deras användande och under samma vilkor som hittills.

I anledning af hvad sålunda blifvit anfördt, hemstälde Herr Statsministern, det Kongl. Maj:t behagade inhemta Dess Norska Regerings utlåtande öfver det förslag till utrikesbudget för de Förenade Rikena som med dertill hörande beräkningar finnes detta protokoll bilagdt.

Till hvad Herr Statsministern sålunda hemstält, behagade Hans Maj:t Konungen, jemlik! öfrige Statsrådsledamöters underdåniga tillstyrkande, lemna bifall.

Ex protocollo A. Cronhielm.

Bil. N:o 2 b. till Kanyl. Maj-M Nåd. Proposition N:o 1, om Statsverket 1876. 5

Utdrag af protokollet öfver Utrikes-Departemeiits-ärendeii, hållet inför Hans Maj:t Konungen i sa in inansatt Svenskt och Norskt Statsråd å Stockholms Slott den 10 Januari 187(1

Närvarande:

Hans Excellens Herr Justitiestatsminister!) Friherre De (Jehu,

Hans Excellens Herr Statsministern för Utrikes Ärendena Björnstjerna, Hans Exellens Norske Herr Statsministern Kierule,

Statsråden: Lagerstråle,

Ti-iyselius,

Carlson,

Friherre Alströmer,

Weidenhielm,

Loven,

Friherre von Otter,

Forssell,

Helliesen,

VOGT.

Hans Excellens Herr Statsministern dänighet:

lör Utrikes Ärendena föredrog i

under-

Kongl. Norska Regeringens betänkande af den 31 nästlidne December öfver det i sammansatt Svenskt och Norskt Statsråd den 3 i samma månad af Ilerr Statsministern framlagda förslag till de Förenade Rikenas utrikesbudget för 1871 med deltill hörande beräkningar.

Från Kongl. Norska Regeringens sida hade ingen anmärkning mot de i förslaget upptagna utgiftsposter blifvit framstäf, men hade under tiden följande förändringar inom lconsulsstaten inträffat, hvilka borde i budgetförslaget intagas. Genom det af Kongl. Maj:t denna dag beviljade anslag af 2,500 kronor till Konsuln i Marseille för

6 Bil. N:o 2 b. till Kanyl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o /, om Statsverket 1876.

bestridande af kontorskostnader m. m. hade en förhöjning i utgifter tillkommit, men ä andra sidan hade en pension å 4,000 kronor genom innehafvare!^ död blifvit ledig, och kunde följaktligen slutsumman i beräkningen öfver konsulsstUflfflTutgiftcr minskas med skilnaden mellan dessa belopp eller 1,500 kronor.

I anledning häraf hemstälde Herr Statsministern, att Kongl. Maj:t täcktes godkänna förslaget med dessa förändringar samt äska de uppförda summorna att utgå emot nu gällande redovisningsskyldighet äfvensom med samma rätt till deras användande och under enahanda vilkor som hittills.

Hans Maj:t Konungen behagade, med bifall härtill och jcmlikt Statsrådets underdåniga tillstyrkande, i nåder besluta, att härhos bilagda förslag till de Förenade Rikenas utrikcsbudget. för år 1877 i vanlig ordning lägges till grund för de propositioner, som skola för nästinstundande statsregleringsperiod till Svenska Riksdagen och Norska Storthinget aflåtas.

Ex protocollo A. Cronhielm.

Sveriges och Norges gemensamma Utrikesbudget för år Ib77.

I. Diplomatiska utgifter:

II. Konsuls staten:

1. Utrikes-Departcmcntets Expedition........................ 7,000. 4,450. 11,450.

2. Konsulernas aflöning, expektanslöner och pensioner 143,500. 108,400. 251,900.

3. Skrifmaterialier, expenser och extra utgifter...... ' 9,500. 7,150. 16,650.

Summa kronor 160,000. 120,000. 280,000.

Bil. N:o 2 b. till Kongl. Maj:fs Nåd. Proposition N:o 1, om Statsverket 1876.

7 Sveriges Utrifeesbudget (Svenska Riksstatens Tredje ITufvudtitel) för år 1877.

I. Diplomatiska utgifter:

1. Statsministern för Utrikes Ärendena ............................................. 24,000.

2. Utrikes-Departementets Expedition.......................... 28,565.

3. ' Ministerstaten ............................................................................................. 343,000.

4. Militär-Attachécr ..................................................................................... 8,400.

5. Skrifmaterialier, expenser och extra utgifter......................................... 39,400.

Summa kronor 443,365.

II. K onsulsstateu:

1. Utrikes-Departementets Expedition ......................................................... 7,000.

2. Konsulernas aflöning, expektanslöner och pensioner........................... 143,500.

3. Skrifmaterialier, expenser och extra utgifter.......................................... 9,500.

Summa kronor 160,000.

hvartill ytterligare komma utgifter, som bestridas af Svenska Statsverket allena:

Till underhåll af Svenska Kronans egendom i Konstantinopel: t

Ärliga brandförsii kringsafgifter ............................................................. 1,5.30.

Öfrig» underhållsutgifter i allmänhet .................................................. 2,670. 4,200.

Till underhåll af Svenska kyrkan i London £ st. 100 eller ä kr 18 ................. 1,800.

Summa kronor 6,000.

Norges Utrikesbudget för år 1877.

1. Diplomatiska utgifter:

1. Utrikes-Departementets Expedition...................................................... 11,735.

2. Ministerstaten......................................................................................... 153,100.

3. Militär-Attachécr.............................................. 3,600.

4. Skrifmaterialier, expenser och extra utgifter ........................................... 16,300.

Summa kronor 184,735.

11. Konsnlsstaten:

1. Utrikes-Departementets Expedition............... ...................................... 4,450.

2. Konsulernas aflöning, expektanslöner och pensioner.............................. 108,400.

3. Skrifmaterialier, expenser och extra utgifter......................................... 7,150.

Summa kronor 120,000.

8 Bil. N:o 2 b. till Kong!-. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 1, om Statsverket. 1870.

Beräkning öfver Sveriges och Norges Diplomatiska utgifter för år 1877.

1. Statsministern för Utrikes Ärenderna

2. Utrikes-Departementets Expedition... 2. Ministerstaten:

a. Traktamenten:

Beskickningen i Athen:

Chargé d’Affaires ...........................................................

Beskickningen i Berlin:

Envoyé Extraordinnire noll Ministre Plénipotentinire Legationssekreterare.......................................................

Beskickningen i Bryssel och Haag:

Ministerresident ............................................................

Beskickningen i Konstantinopel:

Ministerresident ..........................................................

Drognian ......*..............................................................

Beskickningen i Köpenhamn:

Envoyé Extraordinär: och Ministre Plénipotentinire Legationssekreterare.......................................................

Beskickningen i Lissabon:

Ministerresident .............................................................

Beskickningen i London:

Envoyé Extraordinaire och Ministre Plénipotentinire Legationssekreterare........ . ... ....

Beskickningen i Madrid:

Ministerresident ............................................................

Beskickningen i .Paris:

Envoyé Extraordinaire oeli Ministre Plénipotentinire Legationssekreterare......................................................

Beskickningen i S:t Petersburg:

Envoyé Extraordinaire och Ministre Plénipotentinire, Legationssekreterare ...................................................

Beskickningen i Horn :

Envoyé Extraordinär och Ministre Plénipotentinire

............... 2,000

45,000.

6,000. 51,000.

.............. 20,000.

.. 10,000.

.. 4,000. 14,000.

.. 36,000.

5.000. 4l,oo().

................. 6,000.

.. 64,000.

•• 8,000. 72,000.

. .............. 20,000.

.. 64,000.

8.000. 72,000.

.. 60,000.

8,000. 68,000.

............. 19,000.

Transport 385,000.

K ronor.

24,000.

40,300.

64,300.

Bil. N:o 2 b. till Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 1, om Statsverket 1876. 9

Summa kronor 628,100.

Beräkning öfver Konsulsstatens inkomster och utgifter för år 1877.

Inkomster:

Svenska Statsverkets bidrag Norska Statsverkets bidrag

Kronor.

160,000.

120,000.

280,000.

2 Bill. till Riksd. Prof. 1876 1 Sami. 1 Afd.

Transport

10 Bil. N:o 2 a till Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 1, om Statsverket 1876.

Transport 280,000.

Summa kronor 380,000.

Utgifter:

1. Departementets Expedition:

Bidrag till Utrikes-Departementets aflöning ..........

2. Konsulernas aflöning, expektanslöner och pensioner: a) Traktamenten, anslag till kontorsh)?ra och skrif-

varehjelp samt personliga ersättningsbelopp:

Kronor.

11,450.

Transport 119,400.

11,450.

Bil. N:o 2 b till Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 1, om Statsverket 1876.

Vicekonsuln i Newcastle, traktamente anslag till kontorshyra in. m.......

Kontoristen vid Vicekonsulatet i Cardiff, arfvode Generalkonsuln i Gibraltar, anslag till kontorshyr

Generalkonsuln i Idåvre, traktamente.....................

anslag till kontorskostnader m. m..................

Vicekonsuln i Havre, traktamente..........................

Konsuln i Marseille, anslag till kontorskostnader i Generalkonsuln i Alger, anslag till kontorshyra m Generalkonsuln i Alicante, anslag till kontorshyra Konsuln i Bilbao, anslag till kontorshyra m. m. ..

Konsuln i Barcelona, traktamente............................

anslag till kontorshyra in. m.............................

Generalkonsuln i Lissabon, traktamente..................

anslag till kontorshyra in. m............................

Generalkonsuln i Italien, traktamente......................

Konsuln i Rom, anslag till kontorshyra.................

T. f. Konsuln i Neapel, anslag till kontorshyra......

Generalkonsuln i Triest, personligt anslag..............

Generalkonsuln i Athen, traktamente.......................

Ministerresidenten i Konstantinopel (för konsulatären

denas handhafvande), traktamente .......................

Drogman, traktamente ....................................................

Konsulatsekreteraren, traktamente.................................

Legationspredikanten, traktamente .............................

Orgelnisten vid svensk-norska kapellet derstädes, arfvode..........................................................................

Hamnmästaren, aflöning .................................................

Vicekonsuln i Dardanellerna, personligt arfvode..........

Konsuln i Smyrna, personligt arfvode...........................

Generalkonsuln i Alexandria, traktamente....................

anslag till kontorshyra.............................................

Konsuln i Tunis, traktamente....................................................

Generalkonsuln i Tanger, anslag till kontorshyra och extra

utgifter....................................................................................

Generalkonsuln i Washington, traktamente ..............................

10,000.

2,000.

6,000.

2,000.

400.

4,600.

12,000.

6,000.

25.000. 500.

1,000.

18.000. 6,000.

2,000.

16,000.

11,450.

Transport 283,400.

11,450

12 Bil. N:o 2 b till Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 1, om Statsverket 1876.

Transport 283,400.

Konsuln i New-York, anslag till kontorshyra in. in.

Generalkonsuln i Rio de Janeiro, traktamente............ 10,000.

anslag till kontorshyra m. m................................. 4,000.

Konsuln i Bahia, anslag till kontorshyra in. in.....................

Generalkonsuln i Buenos Ayres, traktamente............ 10,000.

anslag till kontorshyra m. m.................................. 4,000.

Generalkonsuln i Shanghai, anslag till extra utgifter

emot redovisningsskyldighet................................... 4,000.

Yicekonsuln, traktamente (hvari ingår ersättning för

resor inom distriktet).............................................. 12,000.

Generalkonsulatet i Japan, anslag till kontorshyra och expenser .......................................................................

b) Expektanslöner..................................................................

c) Pensioner..............................

Skrifmaterialier, expenser och extra utgifter:

a) Skrifmaterialier och tryckning af Konsulernas rapporter m. m.

b) Konsulernas embetsutgifter............................................................

e) Post- och telegraf-porto ..............................................................

d) Yexelkostnader.................................................................

e) Extra utgifter.....................................................................

11,450.

6,000.

14,000.

2,000.

14,000.

16,000.

4»0Q0- 339,400. ............ 1,600.

3.

11 »950. 352,950.

1.500.

6,000.

4.500. 250.

4,400.

_____________ ___ 16,650.

Summa kronor 381,050.

Det belopp af 1,050 kronor, hvarmed utgifterna öfverstiga inkomsterna, kommer att betäckas af konsulsstatens besparingar.

Uppgift öfver de från Ministerstaten och Konsulsstaten för närvarande utgående

expektanslöner och pensioner.

Från Ministerstaten:

Expektanslöner:

Jemlik! Nådigt Beslut

af den Kronor

19 Febr. 1864. Förre Envoyén i Köpenhamn Herr Grefve Hamilton.............. 4,800.’

1 Dec. 1868. Förre Envoyén i Konstantinopel Friherre Palmstierna............ 4,800.

" » » Förre Ministerresidenten i Bryssel von Mansback.................... 4,000.

Transport 13,600.

Bil. N:o 2 b till Kongl. Muj:ts Nåd. Proposition N:o 1, om Statsverket 1876. 13

Jeralikt Nådigt beslut af den

15 April 1869. 23 Sept. 1864.

Kronor.

Transport 13,600.

Förre Ministerresidenten i Haag Friherre Wrede..................... 4,000-

Förre Chargé d’Affaires i Rio de Janeiro Hyltén-Cava-llius .... 1,600.

Summa kronor 19,200.

Pensioner:

18 April 1848. Förre Statsministern för Utrikes Ärendena H. Exc. Herr Friherre Ihre.................................................................................. 6,000.

29 Sept. 1870. Förre Envoyén Friherre af Wetterstedt....................................... 6,000.

7 » 1858. Förre Envoyén Lövenskiold......................................................... 4,000.

22 » 1855. Förre Ministerresidenten Grefve Wrangel.................................. 3,200.

^ Envoyén Friherre Hochschilds enka ........................................... 2,800.

4 Maj 1858./ J

23 April 1869. Förre Statsministern för Utrikes Ärendena H. Exc. Herr Frih.

Stjernelds enka........................................................................ 2,000.

3 Dec. 1869. Envoyén Sandströmers enka......................................................... 1,200.

4 » 1838. Förre Envoyén Friherre Taubes enka........................................ 1,000.

2 Juni 1837. Förre Chargé d’Affaires Hegardts enka..................................... 600.

30 Nov. 1855. Förre Registratorn i Kongl. Kabinettet för utrikes brefvexlin-

gen Friherre Rudbeck............................................................ 600.

22 » 1863. Förre Kabinettskuriren Ohmans enka......................................... 225.

17 Febr. 1858. Kabinettsvaktmästaren Englunds enka....................................... 100.

2 Jan. 1863. Aflidne Kabinettskuriren Cronlands dotter Erika...................... 75.

» » » Aflidne Kabinettskuriren Liljedabls dotter Klara..................... 75.

Summa kronor 27,875.

Från Konsulsstaten:

Expektanslöner:

23 Sept. 1864. Förre Generalkonsuln i Rio de Janeiro Hyltén-Cavallius......... 1,600.

Summa kronor 1,600.

Pensioner:

12 Sept. 1868. Förre Generalkonsuln i Alexandrin Testa................................... 4,000.

21 Juni 1872. Förre Konsuln i Archangel Fleischer.......................................... 3,600.

Transport 7,600.

14 Bil. jV:o 2 b till Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 1, om Statsverket 1876.

Transport 7,600.

21 Juni 1872. Förre Generalkonsuln i Helsingfors Dahlfelt............................. 1,600.

13 » 1862. Förre Generalkonsuln i Tripoli Hahrs enka................................ 800.

8 April 1854. Konsuln i Archangel Bruenechs enka........................................ 400.

29 Maj 1874. Vicekonsuln i Newcastle Hambros enka........................ 400.

16 April 1869. Afl. f. Generalkonsuln i Alger Lagerheims dotter Fatima......... 400.

13 Mars 1860. Förre t. f. Generalkonsuln i Rio de Janeiro von Schantz’ enka 300.

Afl. Konsulatsekreteraren i Tanger Frumeries döttrar:

6 Juli 1825. Anna Carolina .................................................................. 225.

4 Febr. 1832. Sofia Helena ................................................ 225.

Summa kronor 11.950.

Stocka 137 tv

TV A. Norstedt & Söner.

Bil. N:o 3 a. till Kongl. Maj:ts Udd. Prop. N:o 1, om Statsverket ISIG.

1 Utdrag af Protokollet öfver Landtförsvars-ärenden, hållet inför Hans Magt Konungen i Statsrådet ä Stockholms Slott den 10 Januari 1876.

Närvarande:

Hans Excellens, Herr Jnstitie-statsministern, Friherre De Geer,

Hans Excellens, Herr Statsministern för utrikes ärendena Björnstjerna, Statsråden: Lagerstråle,

Thyselius,

Carlson,

Friherre Alströmer,

Weidenhielm,

Loven,

Friherre von Otter och Forssell.

Departementschefen, Statsrådet Weidenhielm, anhöll i underdånighet att, i sammanhang med uppgjordt förslag till regleringen af utgifterna å Riksstatens fjerde hufvudtitel under år 1876, få föredraga följande till Kongl. Maj:t inkomna framställningar:

Generalfälttygmästarens och Chefens för Arméförvaltningens Artilleridepartement. underdåniga memorial den 13 November 1875 angående nämnda departements medelsbehof för år 1877;

Chefens för Arméförvaltningens Fortifikations-departement underdåniga memorial den 23 November 1875 med Chefens för Fortifikationen underdåniga memorial af den 22 i samma månad angående departementets och Fortifikationens medelsbehof för år 1S77;

Arméförvaltningens underdåniga skrifvelse den 13 November 1875 angående Intendents-departementets medelsbehof;

Bill. till Riksd. Prat. 1876. 1 Sami. 1 Å/d.

2 Bil. N:o 3 a till Kong!,. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1876.

Samma myndighets skrifvelse den 26 November 1875 om dess Civila departements behof af anslag under år 1877;

Samma myndighets underdåniga skrifvelse den 12 November 1875 rörande förhöjning i den till Kommendanten i Stockholm och l:ste Adjutanten vid Öfverkommendants-expeditionen derstädes utgående ersättningför tjenstehästar;

Samma embetsverks underdåniga skrifvelse af sistnämnda dag om förhöjdt arfvode åt Vaktmästaren vid nyssnämnda expedition;

Detsammas underdåniga skrifvelse den 13 November 1.875 angående tillökning i Svea Artilleri-regementes anslag till remontering och skoning;

Detsammas underdåniga skrifvelse den 7 December 1875 om förhöjning i underbefälets vid värfvade garnisonstrupperna beklädnadsersättning;

Samma embetsverks underdåniga skrifvelse den 18 December 1875 rörande rekryteringens underlättande vid värfvade garnisonstrupperna;

Generalfälttygmästarens och Chefens för Artilleriet underdåniga memorial den 26 Oktober 1875 angående anslag till ytterligare två resestipendier vid Artilleriet;

Densammes underdåniga memorial den 4 December 1875 angående upplösning af Fyrverkare-corpsen och bildande af Mariebergs Ammunitionsfabrik;

Chefens för Fortifikationen underdåniga framställning den 20 Oktober 1875 om ålderstillägg till Sekreteraren vid Fortifikationen, och Arméförvaltningens underdåniga utlåtande deröfver af den 19 November samma år;

Kavalleri-inspektörens underdåniga memorial den 10 November 1875 om förbättring i Sqvadrons-hästläkarnes aflöningsförmåner;

Två Regementsbefälhafvarens för Wermlands Fältjägareregemente, af vederbörande Generalbefälhafvare insända, underdåniga memorial af den 8 November 1875, det ena rörande förbättring af manskapets vid regementet aflöningsförmåner, det andra om anslag till musikens underhåll vid regementet;

Sundhetskollegiets underdåniga skrifvelse den 10 December 1875 rörande inrättande af en årlig undervisningskurs för Arméens bataljonsläkare;

Samma Kollegii underdåniga skrifvelse den 13 December 1875 med utlåtande öfver Regementsläkarens vid Gotlands Nationalbeväring af Militärbefälet insända underdåniga ansökning om löneförbättring;

Garnisonsläkarens å Carlsborg af Generalbefälhafvaren med förord ingifna underdåniga ansökning den 26 September 1875 om ökade aflöningsförmåner;

3 Bil. N:o 3 a. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1876.

Direktionens öfver Arméens pensionskassa underdåniga skrifvelse den 15 December 1875 angående behöfliga anslag för upprätthållande af pensionskassans egen pensionering och för fyllnadspensionerna.

Härefter anförde Departementschefen:

Till senast församlade Riksdag behagade Eders Kongl. Maj:t framlägga förslag till ombildandet af vår arméorganisation, grundadt på den allmänna värnepligtens tillämpning i den utsträckning, betryggandet af vår sjelfständighet krafvel', men ehuru detta förslag tycktes vinna erkännande såsom innebärande ett tillfredsställande värn och såsom varande i militäriskt afseende fullgodt, stannade dock Riksdagens båda Kamrar i olika beslut rörande försvarets ordnande, hvadan denna landets vigtigaste angelägenhet, ännu oafgjord, fortfarande bevarar sitt rum främst på vår dagordning.

Riksdagens tvekan att pålägga nationen de offer, ett verkligt tillfredsställande försvar krafvel', syntes, att dämma ut de fleste talares anföranden under den långa och genomgående diskussion, som detta utomordentligt vigtiga ämne framkallade, visserligen icke hafva sin grund i något tvifvel om nationens uppfattning af sin skyldighet att i farans stund vara allmänt pligtig till försvar af hem och härd, utan härleda sig dels från farhågan att behofvet, beskaffenheten och tidslängden af de militära öfningar och offer i öfrigt, som under freden erfordras för att vid kriget vara värnpligten vuxen, icke så inträngt i folkmedvetandet att tiden för stegets fulla uttagande i denna rigtning ännu vore inne, dels ock derifrån att det framställda förslaget endast omfattade försvarsorganisationen sådan den för att betrygga vårt oberoende måste blifva, icke fullständigt anvisade vare sig den vägledning till målet — det förslag till öfvergång — som skulle bilda kedjan emellan det gamla och det nya, eller eu finansplan, ådagaläggande möjligheten för svenska folket att äfven i ekonomiskt afseende förmå draga de bördor den nya organisationen betingar.

Då likväl dessa omständigheter i förra fallet endast synas åsyfta en önskan om uppskof med ärendets afgörande och i det sednare icke kan afhjelpas utan i sammanhang och öfverensstämmelse med frågans finansie] a utredning i sin helhet, har jag hvarken häraf eller af Kamrarnes i öfrigt skiljaktiga beslut funnit någon anledning att frångå de åsigter jagvid senaste riksdag uttalat. Men då i följd af Riksdagens omförmälda farhågor och ifrågaställda upplysningar ärendet i sitt nuvarande skick icke eget’ någon utsigt att vid nästinstundande riksdag nå ett afgörande och då Eders Kongl. Maj:t på grund af en föregående Riksdags framställda underdåniga önskan redan öppet gifvit tillkänna de uppoffringar,

4 Bil. N:o 3 a. till Kongl. Majds Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1876.

med hvilka vår sjelfständighets betryggande måste eröfras, samt sålunda beredt tillfälle åt nationen att i sig införlifva begreppet om utsträckningen af den militära bildning nutidens taktik af den värnpligtige krafvel anser jag mig, i den stora frågans sanna intresse, nödgad att för närvarande inskränka min åtgärd till en underdånig hemställan, att, så snart ä-rendets finansiela del hunnit noggrant utredas, Eders Kongl. Magt täcktes tillåta mig få ånyo föredraga härordningsförslaget att jemte fullständig plan för öfvergången till Riksdagens antagande framläggas.

Oaktadt detta af nu rådande förhållanden föranledda uppskof med frågans afgörande, torde dock icke böra försummas att, jemte omsorgsfullt upprätthållande af de försvarskrafter vi ega, åtminstone underlätta öfvergången till en förbättrad härordning genom utbildande af tjenliga ämnen till det ökade antal underbefäl, denna öfvergång genast kommer att taga i anspråk, och det är på denna grund jag ämnar föreslå en utsträckning af indelta infanteriets rekrytbildning. I samma syfte och enär en praktisk tillämpning af det för den nya härordningen afsedda kasernsystemet torde i mindre skala böra företagas för att vinna erfarenhet, innan vi för våra militära byggnader öfvergå till detsamma, har jag ansett mig i underdånighet böra föreslå dess användande i och för eu behöflig förbättring af kavalleriets underbefälsskola.

Bevarandet af armébefälets tjensteduglighet, alltid ett vilkor för äfven en fullt färdigbildad armés användbarhet, får om möjligt en ökad betydelse, när detta befäl är afsedt att utgöra den stödjande kadern i en ny härorganisation, byggd på allmän värnepligt. Ett af vilkoren för denna tjensteduglighets upprätthållande är att bereda sådan omsättning inom befälet, att dess fulla lifskraft städse vidmakthålles, och då jag med anledning häraf anser det vara af högsta vigt, att arméen erhåller en förändrad pensionering i öfverensstämmelse med och grundad på den af senaste Riksdag fastställda löneregleringen, så kommer jag att i särskildt underdånigt memorial härom göra framställning.

De af sist församlade Riksdag på extra stat beviljade löneförbättringar samt de af samma Riksdag till förstärkande af åtskilliga ordinarie anslag under hufvudtiteln å extra stat anvisade medel ämnar jag, då de äro af natur att blifva för framtiden för sina ändamål behöfliga, i underdånighet föreslå upptagna å sina vederbörande ordinarie anslag; dock med undantag af löneförbättringen åt indelta arméen, för hvars öfverflyttande på ordinarie stat Riksdagen fästat ett bestämdt vilkor, hvilket först kån vid 1877 års riksdag uppfyllas.

5 Bil. No 3 a. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. No 1. om Statsverket 1876.

Med iakttagande i öfrigt af den ordning, som i gällande riksstat följes, går jag nu att i underdånighet framställa hufvudtitelns särskilda anslagsbehof, hvarvid ingå andra förändringar i de ordinarie anslagen åsyftas än de, hvarom jag nu kommer att göra framställning.

Landtförsvars-departementets Kansli-expedition.

Då Eders Kongl. Maj:t under den 22 sistlidne December besluta, att medel till den för expeditionerna i Kongl. Maj:ts Kansli sedan 1875 års början utgående löneförbättring bör äfven under år 1877 sökas uppförda å extra stat, får jag i underdånighet föreslå, att Eders Kongl. Maj:t för tillämpning äfven under sistnämnda år af ny aftoningsstat för Landtförsvars-departementets expedition åt Kansliet måtte af Riksdagen äska 6,900 Kronor att under år 1877 utgå såsom extra anslag; och torde, vid bifall härtill, detta belopp få bland öfriga extra anslag antecknas.

Generalstaben.

I öfverensstämmelse med hvad jag ofvan angående de vid sistlidne riksdag beviljade löneförbättringars med flera anslagsförhöjningars upptagande å ordinarie stat anfört, hemställer jag i underdånighet, att Eders Kongl. Maj:t behagade af Riksdagen äska, det Generalstabens nuvarande ordinarie anslag måtte förhöjas med det belopp, 76,590 Kronor, som af 1875 års Riksdag beviljades för denna Stabs fortgående utveckling och tillämpning af ny aflöningsstat.

Enligt den fastställda, af 1873 års Riksdag gillade, planen för Generalstabens fortgående utveckling under åren 1874—1878 skall år 1877 tillkomma en. kapten, men afgå en löjtnant, hvarför skilnaden mellan

nuvarande kaptensaflöning........................................................... Kr. 5,42:>:

och löjtnantsaflöning........................................................................ » 3,460: -

bör med .......................................................................................... Kr. 1,965:

tilläggas Generalstabens nuvarande anslag.

De i anslaget till Generalstaben erforderliga förhöjningarne skulle således utgöra

till allmän löneförbättring ............

för stabens fortgående utveckling

Kr.

tillsammans Kr.

76,590

1,965

78,555

159,970

hvilka, tillagda nuvarande anslaget....................................

skulle gifva eu ny slutsumma af ......................................... Kr. -238,525

6 Bil. N:o 3 a. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1876.

Arméförvaltningen.

För dyrtidstillägg åt Arméförvaltningen, i öfverensstämmelse med Eders Kongl. Maj:ts nådiga beslut den 22 sistlidne December, erfordras, för år 1877, 19,240 Kronor, hvilket belopp torde få bland fordringarne å extra anslag uppföras.

Da, i afvaktan på reglering af Arméförvaltningens göromål och aflöningsförhållanden, de af Arméförvaltningens embets- och tjensteman, hvilkas aflöningsförmåner ej öfverstiga 0,000 Kronor, d. v. s/alla utom afdelningscheferne, komma i åtnjutande af dyrtidstillägg, och af de 4 afdelningscheferne Generalfälttygmästaren och Chefen för Fortifikationen, hvilka erhålla sin aflöning från Genera lite tets stat, vid arméens lönereglering kommit i besittning af betydligt ökade aflöningsförmåner, synas mig de bada återstående Cheferne, Generalintendenten och Generalkrigskommissarien, synnerligen vanlottade. Åtnjutande i lön den förre 6,750 och den senare 6,000 Kronor, synas de mig för sina högst maktpåliggande och, i följd af den pa alla områden inom härväsendet årligen stegrade verksamheten, ständigt ökade embetsgöromål, icke blott i och för sig utan äfven vid sammanställning med öfrige med dem jomförlige embetsman, vara alltför lågt aflönte. Att de emellertid skulle, ända till dess, efter det lönereglerings-kommittéen hunnit öfver Arméförvaltningen afgifva betänkande. en allmän reglering af arbetet och löneförhållandena inom detta embetsverk kommit till stånd, nödgas umbära skälig löneförhöjning, torde få anses så mycket mera obilligt, som, efter det att förra Krigskollegiet för icke mer än tio år sedan ombildades till det embetsverk, som nu bär namnet Arméförvaltning, någon synnerligen genomgripande förändring i Arméförvaltningens organisation och arbetsordning ej lärer vara att förvänta, så mycket mindre som Kong]. Maj:t redan vid 1874 års statsreglering vidtog de indragningar i embets- och tjensternannapersonalen, hvilka synas kunna komma i fråga. Under sådana förhållanden och då emellertid någon förhöjning i bemälde båda embetsmäns aflöning icke lärer höra å ordinarie stat äskas förr än i sammanhang med reglering af embetsverkets aflöningsförhållanden i sin helhet, anser jag mig böra i underdånighet hemställa, det Eders Kongl. Maj:t täcktes af Riksdagen äska uppförd å extra stat för år 1877 eu tillfällig löneförbättring åt ifrågavarande båda embetsman, och synes mig denna, dä jag icke anser någon anledning till olikhet i lön vara för handen, skäligen böra föreslås så, att hvardera

7 Bil. No 3 a. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. No 1, om Statsverket 1876.

erhåller en sammanlagd lön af 8,000 kronor. Det erforderliga anslagets belopp skulle under sådan förutsättning blifva

för Generalintendenten ............................................................... Kr. 1,250:

fou Generalkrigskommissarien...................................................... » 2,000: —

tillsammans Kr. 3,250: —

Generalitetstaten.

Till detta ordinarie anslag ............................................. Kr. 76,7i>0: —

torde få läggas de vid sistlidne riksdag beviljade löne-

förbättringarnes belopp ........................................................ » 48,265: —

hvarigenom anslaget skulle till............................................... Kr. 125,015:

förhöjas.

Artilleristaben.

I detta anslag, som förut uppgick till .......................... Kr. 6,400: ■—

beviljade sistförsamlade Riksdag på extra stat eu förhöjning. stor ......................................................................................... _>'■__5,800:

Indika belopp, tillsammans Kr. 12,200: — skulle gifva det nya anslagets slutsumma, om Eders Kongl. Maj:t, såsom jag förut i underdånighet hemställt, föreslår Riksdagen att å ordinarie stat uppföra innevarande års extra tillskott.

Öfverkommendants-expeditionen i Stockholm.

Enligt den under den 26 Februari 1861 för denna Expedition i nåder fastställda stat eger förste Adjutanten vid Expeditionen att för eu tjenstehäst undfå rationsersättning in. m. med 270 kronor och stallhyra med 100 kronor, tillsammans 370 kronor årligen, och Kommendanten för två tjenstehästar sistnämnda summas dubbla belopp: 740 kronor. Då emellertid Riksdagen vid löneregleringen för arméen medgifvit, att det armébefäl, som bör vara å egna tjenstehästar beridet, må undfå för hvarje häst dels lönetillägg, 400 kronor, dels fourrage-ersättning, 365 kronor, tillsammans 765 kronor, hemställer nu Öfverkommendanten i underdånigt memorial af den 10 September 1875, huruvida icke samma förhöjda hästersättning må få komma förbemälde Kommendant och l:ste Adjutant

Bil. N:o ■> a. till Kong], Maj:ts Nåd. Prof/. N:o 1. om Statsverket 1876.

till del från innevarande års början; — och har denna hans framställning bil f vi t af Arméförvaltningen uti underdånigt utlåtande den 12 November sistlidet år tillstyrkt.

Anslaget till underhåll af 3 tjenstehästar skulle å

765 kronor utgöra...................................'............................ Kr. 2 295: _

hvilket utöfver nuvarande anslaget .......................................... » 1,110: _

skulle utgöra en tillökning af Kr. 1,185: —

Då denna framställning synes mig billig, hemställer jag i underdånighet, att Eders Kongl. Majer, som torde framdeles uppå vederbörlig föredragning vilja fatta beslut om ifrågavarande båda Officerares ersättning för tjenstehästar redan under innevarande år, täcktes föreslå Riksdagen att, till beredande åt Kommendanten och förste Adjutanten vid Ofverkommendants-expeditionen i Stockholm af lika ersättning för tjenstehästar som den, hvilken öfrige officerare bestås, bevilja eu förhöjning i förevarande anslag af 1,185 kronor.

Under förmälan, hurusom vaktmästaren vid Ofverkommendants-expeditionen enligt 1861 års stat uppbure ett årligt arfvode af endast 600 kronor, har Ofverkommendanten i underdånigt memorial af den 10 sistlidne September, på den grund att sedan år 1861 priset å alla lifsförnödenheter betydligt stegrats och då senaste Riksdagar i anledning deraf beviljat förhöjning i de till vaktmästarne i Statsdepartementens expeditioner och andra embetsverk utgående arfvoden, i underdånighet hemställt, att för vaktmästaren i Ofverkommendants-expeditionen det årliga arfvodet matte blifva till 750 kronor förhöjdt; till hvilken underdåniga framställning Arméförvaltningen den 12 November 1875 tillstyrkt nådigt bifall.

Då nu ifrågavarande vaktmästare, hvilken utom tjenstgöring i Ofverkommendants-expeditionen äfven är skyldig bestrida vaktmästarebefattningen vid högvaktens arrester, synes mig böra kunna göra skäliga anspråk på åtnjutande af samma aflöningsförmåner, som af hans likar härstädes innehafvas, hemställer jag i underdånighet, det Eders Kongl. Maj:t behagade föreslå Riksdagen att förhöja vaktmästarens vid Ofverkommendants-expeditionen arfvode med 150 kronor.

De föreslagna förhöjningarne

för tjenstehästar ............................................................................ Kr. 1,185: _

» tillökning i vaktmästarens arfvode .................................... 0 150: —

tillhopa Kr. 1,335: —

skulle komma att öka nuvarande anslaget.............................. » 6,015: _

till Kr. 7,350: —

Kom-

Bil. N:o

O

a. till Kong!,. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1876.

9 K o m m en dantstaten.

Redan vid 1873 års riksdag har Eders Kongl. Maj:t, som funnit garnisonsläkaren å Carlsborg böra, i anseende till hans trägna och maktpåliggande tjenstgöring, ställas i jemnbredd med arméens regementsläkare och derföre äfven tillerkänt honom regementsläkares grad, åt honom äskat regementsläkares aflöning och blef denna framställning af Riksdagen bifallen.

Vigten af garnisonsläkarens befattning bär sedan dess ingalunda minskats, utan måste fastmer garnisonsläkaren, hvilken har att gifva läkarevård åt eu styrka, som . under fästningsbyggnadsarbetena uppgår till liera tusen menniskor, men som, äfven efter dessas framtida upphörande, aldrig kan komma att nedgå till ett värfvadt regementes numerär, fortfarande anses i tjensteåligganden fullt jemngod med eu dagligen tjenstgörande regementsläkare och böra såsom sådan aflöna», och således de förbättrade aflöningsförmäner, som tillfallit regementsläkarne, äfven komma bemälde garnisonsläkare till del.

En regementsläkare vid garnisoneradt regemente uppbär enligt ny stat

lön .............................................................. Kr. 2,800: —

dagaflöning................................................... » 1,460: —

tillsammans Kr. 4,260: —

och hemställer jag i underdånighet, det Eders Kongl.

Maj:t täcktes af Riksdagen äska, att sådan aflöning måtte få garnisonsläkaren å Carlsborg tilldelas och att för sådant ändamål anslaget till Kommendantsstaten, hvilket nu utgör................................................... Kronor 15,217: —,

måtte få med skilnaden mellan den nu

föreslagna aflöningen....................................... Kr. 4,260

och gamla lönen............................................... » 2,000 » 2.260: -—

förhöjas till........................................................................... Kronor 17,477:

Allmänna Garnisonssjukhuset.

Det till löneförbättring åt sjukhusets personal

af sist församlade Riksdag beviljade extra anslag Kronor 8,836: 25.

torde böra föreslås tillagd! ordinarie anslaget ............ » 62,650: —

hvarefter anslagets nya slutsumma kommer att blifva Kronor 71,486: 25.

Bih. till Riksd. Prut. 1816. i Sami. 1 Afd.

10 Bil. N:o 3 a. till Kong!,. Maj:ts Nåd. Prop. N:o /, om Statsverket ISIG.

Militärläkares undervisning.

Uti underdånig skrifvelse af den 10 sistlidne December har Sundhetskollegium väckt förslag om inrättande af en militärmedicinsk lärokurs här i Stockholm och dervid anfört följande.

»Tillämpningen af de vetenskapsgrenar, som närmast stå i sammanhang med den militära helsovården, har under de senare åren ganska betydligt utvecklats, till stor del såsom eu följd af de stora krigen, och, på samma gång erfarenheten deri vuxit och fackstudierna gått framåt, ställas med skäl allt högre anspråk på de militäre läkarnes kunskaper och praktiska färdighet. För vinnande af behörig kännedom af militär hygien, medicin och kirurgi hafva de flesta europeiska stater redan sedan lång tid tillbaka beredt de militäre läkarne tillfälle att, till fördel för de härar de tillhöra., förskaffa sig nödig underbyggnad och insigt i nämnda läroämnen. Friedrich-Wilhelms-Institutet i Preussen, militärläkareskolorna vid Val de Grace i Frankrike, vid Nettey i England, i S:t Petersburg, i Dresden m. fl. hafva visat och visa fortfarande i hvad mån sådana läroanstalter bidraga till de militära läkarnes bildning och duglighet samt till följd deraf till den militära helsovårdens främjande och tidsenliga utveckling. Sådana skolor finnas för närvarande egentligen af tre olika slag. Vid några af dessa skolor undervisas ett visst antal lärjungar från sitt första inträde på den medicinska banan i alla dithörande läroämnen och äro förpligtade att efter slutad lärotid tjena vissa år i hären; i andra undervisas deremot endast utexaminerade läkare, som dels pröfvas i de ämnen de förut genomgått, dels erhålla undervisning och undergå prof i öfriga för militäre läkare nödvändiga ämnen; och slutligen finnas under senaste tiden inrättade undervisningskurser, såsom t. ex. militärläkarekursen i Dresden, der redan anstälde militäre läkare under vintermånaderna genomgå sådana ämnen, som för dem äro af vigt, men hvilka vid universiteten ej äro föremål för undervisning.

Inrättandet af eu fullständig militärlälcareshola efter utländskt mönster synes i Sverige för närvarande obehöflig!, emedan fordringarne för genomgående af de medicinska examina vid de svenska medicinska bildningsanstalterna på det hela äro större än annorstädes, men deremot synes en lärokurs i de ämnen, som speciel! tillhöra militärläkaren och hvari han vid de medicinska skolorna ej erhåller för hans yrke erforderlig undervisning, böra honom beredas, sedan han en gång bestämt sig för militärläkareyrket, så framt han skall kunna motsvara de rättmätiga fordringar staten eger på hans duglighet och sakkännedom i specialfacket.

Bil. N:o 3 a. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1376. 11

En ändamålsenlig' militärläkarekurs torde sålunda härstädes under nuvarande förhållanden böra inskränkas till undervisning i följande läroämnen:

Militär helsovårdslära och hygien, med noggrant afseende på alla de specialförhållanden, som tillhöra krigarens yrke, såsom marscher och transporter, kaserner, läger och qvarter, födoämnenas och beklädnadens beskaffenhet, fältsjukdomarnes förekommande, begrafning^ efter träffning, desinfektion af slagfält o. s. v., äfvensom om sjukvården i fält, de olika sjukliuslinierna, sjuktransport på jernväg och till sjös m. in.

I militär hygien torde samtidigt undervisning kunna meddelas åt de officerare af arméen, hvilka sig dertill anmäla, och torde sådan undervisning i lämpliga delar, i likhet med hvad i andra länder eger ruin, äfven för dem vara af behofvet högeligen påkallad, helst tjenstgöringsreglementet för arméen bestämmer, att befälet eger att sorgfälligt öfvervaka truppens hygieniska vilkor, i hvilket afseende de hittills sakna behörig underbyggnad och nödiga insigter.

Kirurgisk operationslara, innefattande eu fullständig operationskurs å kadaver efter de methoder, som i fält äro mest lämpliga, och med de instrument, som för förbinderiplatser och fältsjukhus äro fastställda, jemte föredrag öfver de nyaste forskningarna inom krigskirurgien och kännedoms inliemtande om de i fält använda utredningspersedlar, förbinderiocli sjuktransportvagnar, packregulativ in. in. samt ögon- och öronundersökningar med afseende fäst vid de nyare undersökningsmethodernas tillämpning vid approbation och kassation af beväringsmanskap och rekryter;

Mi!Häi'-medicinal-fö) fattningar, innefattande de för militär-läkares tjenstutöfning gällande instruktioner, reglementen, generalordres, in. in., hufvud dragen af krigs!agarne, den inilitärmedicinala statistikens method ik, rapportskrifning in. in.

Vidare torde, då enligt gällande föreskrift i Kongl. förordningen den 13 Juni 1855 flertalet läkare vid alla vapen äro beridne — en föreskrift, som med skäl återfinnes i bestämmelserna för de flesta utländska härar och som vunnit tillämpning vid utlandets militärläkareskolor — eu liiclliura med den öfriga undervisningen böra förenas, hvilken ridkurs torde kunna erhållas vid Svea Artilleri-regementes eller Lifgardets till häst ridhus.

Den plats, som för närvarande synes lämpligast för den ifrågasatta lärokursens genomgående, torde vara Allmänna Garnisonssjukhuset i Stockholm, hvars utrymme lemnar tillgång såväl till undervisningslokaler som till bostadslägenheter för de i kursen deltagande läkare, hvarigenom tillfälle dem bereddes att vara närvarande å sjukhuset vid sjukronder, operationer, obduktioner o. s. v. samt äfven att vara sjukhusläkarne behjelplige vid sjukvårdsmanskapets undervisning in. in.

12 Bil. N: o 3 a. till Kongl. Maj tis Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1876.

Bestämdes årligen en lärokurs på fyra månader, nemligen under Januari, Februari, Mars och April, den tid som för arméens bataljonsläkare är den lämpligaste, emedan några vapenöfningar derunder ej annat än undantagsvis ega rum, synes denna lärotid tillräcklig till utbildande för arméen af läkare med vidgade kunskaper inom det för hären vigtig» verksamhetsområde, för hvilket de ega att ansvara, och kommenderades, enligt tjensteålder i graden suecessive, såväl af indelta som värfva de arméens förste och andre bataljonsläkare, till en början fem i hvarje kurs, förseddes hären derigenom småningom med militärläkare med utbildade fackstudier. Faststäldes framdeles för bataljonsläkare genomgåendet af denna korta lärokurs såsom koinpetensvilkor för erhållande af regementsläkare befattning, i öfverensstämmelse med de likartade prof, som i detta afseende i flera utländska härar ega rum, kunde arméen derigenom påräkna att erhålla allt flere i specialfacket kunnige regementsläkare. För de redan itu, före 1876 vid arméen anstälde ordinarie bataljonsläkare synes deremot den ifrågasätta, kursen ej böra vara obligatorisk, men torde, i tall omständigheterna det medgifva, och dessa läkare sjelfve, för vinnande af eu ej ovigtig tjonstemerit, önska genomgå kursen, äfven för desse tillfälle kunna beredas att densamma följa eller genomgå.

1 sammanhang härmed får Kollegium i underdånighet hos Eders Kongl. Maj:t hemställa, att de två sjukhusläkarebefattningarna vid Allmänna Garnisonssjukhuset, till hvilka, enligt nu gällande föreskrifter, förordnanden stälda på tre år utfärdas, hädanefter ej må besättas på längre tid än dJ år i sender, med skyldighet för innehafvarne att dervid genomgå ofvannämnde lärokurs, samt att ordinarie bataljonsläkare vid arméen, som under några års tjenstgöring vid trupp haft tillfälle att erhålla insigt i de militär-medicinska förhållandena, företrädesvis må, med afstående af lönen till den tillförordnade extra bataljonsläkare, som tjensten under tiden bestrider, ega att söka och emottaga nämnde förordnanden, andra legitimerade läkare dock obetaget att, då inga sådane bataljonsläkare sig till tj existens erhållande anmält, densamma söka och bestrida med tjenstårsberäkning såsom bataljonsläkare. Ett års tjenstgöring såsom sjukhusläkare vid Allmänna Garnisonssjukhuset, i förening med genomgåendet af ofvannämnde lärokurs, jemte meddelande af undervisning åt sjuk vårdssoldater, i öfverensstämmelse med hvad under senare år vid sjukhuset egt rum, skulle säkerligen vara tillräcklig tid för att till fördel för arméen årligen utbilda ytterligare två militäre läkare med vidgad erfarenhet.

Förslag till reglemente för ofvanberörda lärokurs för militärläkare torde, i fall detta underdåniga förslag vinner bifall, Eders Kongl. Maj:t i Nåder anbefalla Sundhetskollegium att utarbeta.

Bil. No 3 a. till Kong!. Majits Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1373.

1.4 Hvad årliga kostnaderna för den ifrågasatta lärokursen dessa af nedanstående kostnadsberäkningar:

Dagtraktamente för 5 kommenderade bataljonsläkare, efter 7 Kronor, (eller samma traktamente, som enligt Kongl. Brefvet den 20 Maj 1868 tillkommer Medicine Licentiater och Kandidater såsom extra läkare vid arméen) i sammanräknadt 120 dagar, under Januari, Februari, Mars och April månader ...................................................................................................

Arfvode för Undervisning i Militärhelsovårdslära.................

„ » » i Kirurgisk operationslära...........

,, ), » i Militär-Medicinal-författningar

>» » Ridkurs .....................................................................

Diverse utgifter, undervisningsmateriel, kadaver för

operationskursen, ved och ljus in. m......................................

Summa

angår, framgå

4,200 Kronor.

1,000 »

1,000 400 »

1.500 »

8.500 Kronor.

Kollegium i underdånighet

genom Nådig proposition till 1876 års

Med stöd af hvad ofvan blifvit anfördt får hemställa, att Eders Kongl Maj:t Riksdag behagade föreslå:

att vid Allmänna Garuisonssjukhuset i Stockholm med 1877 ars inänfr inrättas en årligen återkommande fyra månaders militärmedicinsk lärokurs för värfvade och indelta arméens bataljonsläkare; samt

att kostnaderna för denna lärokurs, 8,500 kronor årligen, på sätt ofvanstående kostnadsberäkningar utvisa, må å fjerde hufvudtiteln upptagas.»

Då ingen åtgärd lärer böra försummas, som kan leda till förbättring af sjukvården i fält," och hvad Sundhetskollegium i detta ärende nu föreslagit 8ynes mig synnerligen välbetänkt, hemställer jag i underdånighet, att Eders Kongl Ht

t täcktes föreslå Riksdagen att, för upprättande af eu årligen återkommande militärmedicinsk lärokurs, uppföra å Riksstatcn,

under titel

Militärläkares undervisning, näst efter anslaget till Allmänna Garnisonssjukhuset, ett nytt ordinarie anslag till belopp af 8,500 kronor; lärande Eders Kongl. Magt, sedan sig visat, om denna framställning af Riksdagen bifalles, vilja fatta nådigt beslut rörande hvad Sundhetskollegiet angående lärokursens anordnande och öfrigt föreslagit.

Pensioner och Stipendier åt Fältläkare-corpsen.

De i innevarande års riksstat till sådana understöd uppförda anslag,

l‘i Bil. N:o 3 a. till Kon/jl. Maj tf» Nåd. Prof. N:o L om Statsverket ISIG.

ett ordinarie å........................................................................... Kr. 9,650: —

och ett extra å .................................................................... » 10,150: ■—

torde fa sammanföras till ett ordinarie anslag å................. Kr. 19,800: —

indelta Arméen,

Kavalleri- och infanteri-regementena.

Allmänna löneregleringen. 1 3:dje punkten af sin underdåniga skrifvelse den 3 Maj 1875 angående regleringen af utgifterna under fjerde hufvudtiteln har sist församlade Riksdag tillkännagifvit, att den för sin del beslutit, att indelta arméens nuvarande aflöning stillt] ångar, med undantag af hvad för den nya löneregleringen framgent eller för kortare öfvergångstid tages i anspråk, skola, senast i sammanhang med den statsreglering, som kommer att 1877 års Riksdag föreläggas, öfverlemnas till Statsverket, emot det att ordinarie aflöning »anslag, i öfverensstämmelse med staterna, varda för indelta arméen å ordinarie stat uppförda; men att Riksdagen emellertid för löneregleringens tillämpning under år 1876 på extra stat uppfört ett förslagsanslag af 700,000 kronor, samt medgifvit Arméförvaltningen att af Statskontoret under sagda är för afföningens utbetalande till indelta arméen utbekomma nödiga förskott mot ersättning af årets indelta lönetillgångar, när dessa hunnit inflyta.

Under den 21 Maj sistlidet år har Eders Kong!. Magt anbefallt Arméförvaltningen, Kammarkollegium och Statskontoret att uti gemensamt underdånigt utlåtande före den 1 Oktober 1876 lemna den utredning, som erfordras, för att indelta arméens aflöningstillgångar, i den mån de icke för den nya löneregleringen framgent eller för kortare öfvergångstid tagas i anspråk, må kunna i det förslag till statsreglering, som kommer att för 1877 års Riksdag framläggas, bland Statsverkets inkomster upptagas.

Under sådana omständigheter och då den för indelta arméen genomförda löneregleringens fastställande på ordinarie stat icke kan förr än vid 1877 års riksdag ega rum, blifva samma anslag och bestämmelser, som under år 1876 äro gällande, äfven för år 1877 behöfliga, hvarföre Eders Kougl. Magt torde vilja i Nåder föreslå Riksdagen dels att för löneregleringens tillämpning vid indelta arméen under år 1877 uppföres ett extra förslagsanslag af 700,000 kronor dels ock att Arméförvaltningen medgifves att från Statskontoret under sagda år för aflöningens utbetalande till indelta arméen utbekomma nödiga förskott mot ersättning af årets indelta lönetillgångar, när dessa hunnit inflyta.

Bil. N:<> 3 a. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1876. 15

Sqvadronshästläkarenas aflöning. Uti underdånigt memorial af den 10 November 1875 bär Inspektören för kavalleriet ansett sig böra fasta Eders Kong!. j\iaj:ts Nådiga uppmärksamhet på nödvändigheten deraf, att tillräcklig aflöning bereddes de för kavalleri-regementenas tjenstbarhet så vigtiga sqvadronshästläkarena. Enligt nu gällande ny stat uppburc dock eu indelt sqvadronshästläkare endast 500 kronor i lön, 40 öre om dagen i dagaflöning under vapenöfningarne beräknade till 60 dagar, samt vakansafgiften för ett nummer; en värfvad 600 kronor i lön jemte beklädnad och portion; följaktligen den indelte mindre, den värfvade föga mer än eu sergeant; — eu aflöning, som, efter Kavalleri-inspektörens åsigt, vore för liten för en veterinär, af hvilken numera fordrades vetenskaplig bildning. Da dertill lades, att hästläkarenas hittills varande löneförmåner i allmänhet varit större än de nu bestämda, samt att deras enskilda praktik, på hvilken de vid lönens ringhet vore anvisade såsom hufvudsaklig inkomstkälla, icke obetydligt lede af de nu tätare än förr återkommande kommenderingarne, ansåge bemälde Inspektör fara vara för handen att, om ingen löneförbättring kunde dem beredas, de nuvarande sqvadronhästläkarena snart lemna tjensten, samt att beställningarna derefter icke kunna med lämpliga personer återbesättas. — Under sådant förhållande hemställer nu Kavalleri-inspektören i underdånighet, det Eders Kong!. Maja ville föreslå Riksdagen, att sqvadronshästläkarenas lön måtte förhöjas till 800 kronor, hvarjemte den värfvade borde erhålla rätt till portion och beklädnad, den indelte behålla vakansafgiften för ett nummer samt uppbära 1 krona i dagaflöning under vapenöfningarna. Vid bifall härtill skulle aflöningsförmanerna ändock icke uppgå till Fanjunkares, och följaktligen icke kunna finnas öfverdrifna.

Uti den af Eders Kongl. Maja för 1875 års Riksdag framlagda lönereglering för arméen hade den förändring i hästvården blifvit föreslagen, att bataljonshästläkare vid regementena skulle antagas, hvarefter sqvadronshästläkarena, i mån af afgång, borde ersättas endast med hofslagare, för livilka således ringare aflöning beräknades. Riksdagen, som emellertid ej fann skäl i allmänhet bifalla hvad Eders Kongl. Maj:t rörande bataljonshästläkare föreslagit, uppförde för sqvadronshästvården endast den af Eders Kongl. Maj:t föreslagna hofslagareaflöningen. Då emellertid, vid saknad af bataljonshästläkare, tillgång å veterinärkunskap måste vid sqvadronen förefinnas, följaktligen hofslagare;! utbytas mot sqvadronshästläkare, men det icke lärer vara att förvänta, det eu examinerad hästläkare skall åtnöja.? med de för hofslagare afsedda lönerna på nya staten, sä mycket mindre som dessa i allmänhet understiga hvad af sqvadronshästläkare vid indelta arméen förut åtnjutits, får jag instämma i Kavalleri-inspektörens yrkande om eu förhöj-

IG Bil. i\:o 3 a. till Kotnjl. Maj ds Nåd. Prop. N:o 1, om Sfatiocrket JS'7lj.

ning i sqvadronshästläkareaflöningen. Och då det i sådant hänseende af otta nämnde Inspektör afgifna förslag synes mig afpassadt efter omständigheterna, dock att den indelte må behålla portion under vapenöfningarne, hemställer jag i underdånighet, det Eders. Kongl. Maj:t behagade hos Riksdagen göra framställning,

att sqvadronshä stia kåre vid indelt regemente eller corps må få åtnjuta:

lön........................................................................................................ Kr. 800: —

dagaflöning under vapenöfningarna å 1 krona, beräknad förslagsvis för 60 dagar......................................................................„ 60: _

portion under vapenöfningarna; samt dessutom bibehålla nummerlönen ;

att sqvadronshåstlåkare vid värfvadt regemente må, få åtnjuta:

.............................................................................................. « 800: —

beklädnad och portion.

Da indelta arméens nya aflöning tills vidare i sista hand bestrides från ett förslagsanslag, torde den nu ifrågasatta förhöjningen för de indelta sqvadronhästläkarena, uppgående för hvardera, efter beräkningen i staten af 60 dagars vapenöfning, till 336 kronor, .således för sagda armées 37 sqvadronshåstlåkare sammanlagdt till 12,432 kronor, icke behöfva föranleda någon rubbning i riksstatens anslagssiffror, hvaremot förhöjningen 200 kronor, för hvar af de 10 värfvade hästläkarena, tillsammans 2,000 kronor, torde få längre fram vid förslag till regleringen af vederbörande anslag iakttagas.

•ndelta Arméens och WermSands Fäitjägare-corps’ vapenöfriingar.

Uti sin förut omnämnda underdåniga skrifvelse den 13 November 1875 erinrar Arméförvaltningens Intendents-departernent, hurusom Departementet i sitt statsreglerings-betänkande af den 27 November 1874 hade med afseende derå, dels att detta anslag under nästföregående tio åren icke vunnit någon tillökning för de prisstegringar, som å proviant- och fourrageartiklar småningom uppkommit, dels ock att den i anslaget beräknade summa för gemensamma årliga fälttjenstöfningar med trupper af olika vapen numera vore för ringa i förhållande till de verkliga kostnaderna för dessa öfningar, hos Eders Kongl. Maj:t hemställt, att, i enlighet med uppgjord kalkyl öfver anslagets verkliga ställning, ett belopp af 420,000 kronor måtte såsom tillökning i anslaget hos Riksdagen äskas, hvilken underdåniga framställ-

17 Bil. N:n a. till Kong!,. Ma.j:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 187b'.

ställning äfven blef af Eders Kongl. Maj:t bifallen. Da emellertid Riksdagen ej fann skäligt bevilja den äskade förhöjningen, bär Departementet sett sig föranlåtet att nu ånyo hos Eders Kongl. Maj:t anmäla behörigheten af ifrågavarande anslags tillökning på förenämnda grunder, i hvilket afseende Departementet underdånigst åberopar eu bilaga! kalkyl, utvisande förhållandet mellan anslagets tillgångar, enligt senaste statsreglering, och dess årliga utgifter under antagande af fullständiga vapenöfningar. Med afseende å denna kalkyl har Departementet ansett sig höra i underdånighet anmäla: att kostnadsbeloppet för de vanliga mötena blifvit grundadt på vederbörande Provianterings-direktioners beräkningar rörande upphandlingarna af proviant och fourrage för 1876 års möten; att beloppet för de gemensamma fälttjenstöfningarna upptagits till 39,400 Kronor mer än hvad för sådana öfningar i Småland och Westergötland år 1874 enligt den afslutade räkenskapen utgifvits, enär dessa öfningar höllos under sommaren genast efter de deri deltagande truppernas vanliga vapenöfningar å deras mötesplatser, hvilket föranledde mindre omkostnader än om, såsom eljest åsyftas, de gemensamma öfningarne ega rum på hösten; samt att de öfriga utgifterna i kalkylen grundats på Departementets räkenskaper för de senare åren under iakttagande dervid, att kostnaderna för underbefälsskolorna komma att något stegras dels genom ökad munderingsslitningsersättning på grund af nådiga instruktionen för Beklädnads-direktionerna den 22 Juli sistlidet år, dels ock derigenom, att eu kontingent af Husarregementet Konung Carl XV kommer att i Kavalleri-underbefålsskolorna i Stockholm för framtiden deltaga. — Då af denna kalkyl framginge, att anslagets tillgångar understege de årliga utgifterna med 427,100 Kronor, hemställde Departementet, undei förutsättning att alla de i kalkylen omförmälda öfningarna borde hvarje år återkomma, att anslaget måtte för ifrågavarande ändamål med åtminstone 425,000 Kronor förhöjas.

Den af Intendents-departementet uppgjorda kalkyl öfver vapenöfningsanslagets ställning under år 1876 upptager

utgifterna till.................................................................... Kronor 1,762,100:

tillgångarne till............................................................. ®_______1,335,000:

hvarföre bristen, såsom ofvan uppgifvits, skulle

komma att uppgå till................................................... Kronor 427,100:

Då jag fortfarande anser det icke blott för arméens tjenstbarhet af yttersta vigt, att stammens vanliga vapenöfningar upprätthållas till sin nuvarande, ingalunda öfverflödiga, utsträckning, utan äfven för arméens fältduglighet

Bill. till PiLsd. Prat. ISIG. 1 Samt. 1 Afl. 3

18 B,L N:o 3 a- m Kong!. Maj:ts Nåd. Prop. No 1, om Stubin,-1,1 187(1.

oumbärligt, att fältöfningar för befälet och fälttjenstöfningar för trupper åt olika vapen kunna i enlighet med derför uppgjord plan årligen försjggå, och jag anser den ringare besparing i marschkostnader m. in., som genom de sistnämnda öfningarnas förläggande till tiden omedelbart etter de vanliga mötena vinnes, icke höra tagas i betraktande gent emot (ten förmånen, att dessa öfningar ega rum på eu årstid, då, efter grödans inbergning, trupprörelserna kunna mera obehindradt försiggå och följaktligen förmånligare anordnas, hemställer jag i underdånighet, att Eders ongl. Maj:t täcktes af Riksdagen äska eu förhöjning i vapenöfnino-sanslaget af 425,000 Kronor. 1 ö

Som de af Riksdagen sistlidet år för beredande åt underbefälet vid indelta arméen och Wermlands Fältjägare-corps af portion under vapenöfningarne^ å extra stat beviljade 55,000 Kronor blifva äfven i framtiden för ändamålet behöfliga, skulle deras öfverflyttande å ordinarie stat, såsom äfven Armeförvaltningens Intendents-departement i förenämnda skrifvelse föreslagit, vara med anslagets beskaffenhet öfverensstämmande. Då de emellertid hufvudsakligen afse att bereda eu löneförmån vid indelta arméen, men eu ordinarie reglering af denna armés aflöning först vid 1877 års Riksdag' i sammanhang med de indelta aflöningstillgångarnes öfverlemnande till Statsverket kan ega ruin, hemställer jag i underdånighet, det Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att, till bekostande af indelm arméens och Wermlands Fältjägare-corps’ underofficerares portion under vapenöfningarne, uppföra å extra stat för år 1877 ett belopp af 55,000 Kronor. 11

Om till detta anslags nuvarande slutsumma Kronor 1,270,000 lägges den nu föreslagna förhöjningen.................... » 425,000

skulle anslaget komma att utgöra...............

Kronor 1,095,000

Värfvade Arméen.

Lifgardet till häst.

Det af Riksdagen för genomförande af nya löneregleringen beviljade extra anslag torde böra till det ordinarie anslaget öfverföras. Å den för Lifgardet till häst fastställda nya stat finnas emellertid anslag till 2 mönsterskrifvare a 450, tillhopa 900 Kronor. Som emellertid Eders vongl. Maj:t med Riksdagen beslutit, att mönsterskrifvaretjensterna skola indragas, så fort sådant utan hinder af erhållna fullmakter kan ske, och aessa fluster vid Lifgardet till häst icke längre äro besatta, får jao i

Bil. N:o 3 a. till Kowjl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket ld>76. 19

underdånighet hemställa, att ofvannämnda 900 kronor må få från regementets stat afföras. Som emellertid vid bifall till hvad jag förut halt nåden föreslå, de vid regementet befintliga 4 sqvadronshästläkarenas aflöning skulle höjas med 200 kronor för hvardera, eller sammanlagdt 800 kronor, blifver nedsättningcn i anslaget endast 100 kronor. Jag föreslår derföre i underdånighet, att regementets nuvarande ordinarie

anslag ................................................................................. Kronor 82,444: 05

må förökas med nya aflöningsanslaget 56,415: 95 minskadt med............................................... 100: --

till..................

och anslaget

................................................ 56,315: 95 „ 56,315: 95

hädanefter komma att utgöra .............. Kronor 138,760: —-

Husar-regementet Konung Öar! XV.

Till förbättring i 6 Sqvadronshästläkares afiöningsförmåner hell öfver

anslaget eu förhöjning, ä 200 Kronor, med............... Kronor 1,200: -.......

När dertill lägges nya aflöningsanslaget .................... » 81,914: 06

kommer nuvarande ordinarie anslaget........................... » 101,389: 99

att förhöjas till............................................................... Kronor 184,504: 05.

Svea Lifgardet.

Detta regementes nuvarande ordinarie anslag... Kronor 99,493: 46

skulle efter tillägg af nya aflöningsanslaget............... » 62,668: 69

utgöra ................................................................................. Kronor 162,162: 15.

hvarifrån emellertid afgår aflöning för en icke mera

tillsatt mönsterskrifvaretjenst......................................... » 450: —

hvarefter ordinarie anslaget kommer att utgöra ...... Kronor 161,712: 15.

Andra Lifgardet.

20 Bil. No 3 a. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prof No 1, om Statsverk 1876.

Wermlands Fältjägare-corps.

Uti sitt ofvan omnämnda, af Generalbefälhafvare!! i 3:dje Militärdistriktet tillstyrkta, underdåniga memorial den 8 sistlidne November har dåvarande Rege in en tsbefäl ha fvaren, numera Corps-chefen, framhållit nödvändigheten af en förbättring i manskapets aflöning, om eljest Corpsens rekrytering skulle under nuvarande förhållanden låta sig verkställa. Till följd af den förökning i rekryteringsanslaget med 2,425 Kronor, hvilken blifvit af Eders Kongl. Maj:t genom nådiga beslut af den 20 Februari 1874 och 21 Maj 1875 anvisad, hade väl rekryteringen underlättats, men otillräckligheten af manskapets löner qvarstodc fortfarande såsom ett så stort missförhållande, att Corpschefen såge sig nödsakad att derpå fästa Eders Kongl. Maj:ts nådiga uppmärksamhet. — Enligt gällande stat utgör lönen för jägare 31 Kronor, för hornblåsare 45 Kronor, för vice korpraler 60 Kronor och för korpraler 120 Kronor. Dessa lönebelopp anses nu af Uorps-chefen, i betraktande af den under senare åren inträdda betydliga stegring icke blott i priset för alla lifsförnödenheter utan ock i arbetslön, alldeles för låga, hvarföre han hemställer, att jägarens lön höjes till 65 Kronor, inqvarteringspenningarne till 10 Kronor, samt att den å den nya staten för korpraler och vice korpraler uppförda aflöning måtte -— i likhet med hvad vid indelta arméen eger rum — utgöra ett tilläggtill nummerlönen. Till den sålunda föreslagna nya afiöningen skulle ertordras

för 500 spel och jägare, lön å 65 Kr................ Kr. 32,500: —

» » d:o , inqvarteringspenningar

41,820:

24,600: -

hvarigenom den behöfliga anslagstillökningen skulle komma att utgöra ........................................................................

Kr. 17,220: —

Då det icke kan förnekas, att manskapet vid Wermlands Fältjägarecorps är i jemförelse med den indelte soldaten, med hvilken han i tjenst— göringsskyldighet är närmast att förlikna, temligen vanlottad i aflöning^-

Bil. N:o 3 a. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket lS7b. *1

förmåner, och det ej kan vara att förvänta, det under de pris a förnödenheter och arbete, till hvilka vi vid landets fortgående utveckling nu hunnit, corpsens rekrytering skall kunna utan aflöningens höjande upprätthållas, och då jag ej linne]', hvad Corpschefen i detta hänseende föreslagit, öfverdrifvet, hemställer jag i underdånighet, att Eders Kongl. Maj:t för höjande af afiöningen för korpraler, vice korpraler, spel och jägare vid Wermlands Fältjägare-corps till de af Chefen för corpseu föreslagna belopp täcktes af Riksdagen äska eu förhöjning i anslaget till corpseu åt 17,220 Kronor.

Uti ett annat likaledes af Generalbefälhafvare]! tillstyrkt underdånigt memorial har Corpschefen, under förmälan hurusom de till underhåll af corpsens musik från statsmedel utgående belopp utgjorde blott 1,638 Kronor, hvilket vore långt mindre än de med corpseu jemförliga corpsernas vid indelta arméen äldre anslag till samma ändamål, samt att derföre corpsens befäl fått till musikens underhåll bidraga med belopp, som under de sista fem åren utgjort i medeltal 1,563 Kronor, i underdånighet hemställt, att corpseu mätte med afseende ä anslag till musikens underhåll blifva likställd med öfriga dermed jemförliga corpser inom arméen.

Då Wermlands Fältjägare-corps blifvit vid den nya löneregleringen i öfrigt likställd med den indelta arméen, synes det, vid nu upplysta förhållanden, icke oskäligt, att densamma tilldelas lika understöd till musikens underhåll, som å de nya staterna uppförts för indelta arméens corpser. Om Eders Kongl. Maj:t delar denna min underdåniga åsigt, torde Eders Kongl. Maj:t vilja af Riksdagen aska, att å Wermlands Fältjägare-corps’ stat må till musikens underhåll uppföras ett anslag af

1,000 Kronor.

Det af sistförsamlade Riksdag för tillämpning af ny lönereglering vid corpseu beviljade extra anslag, 46,084 Kronor, torde, i likhet med hvad om öfriga dylika anslag blifvit föreslaget, böra tilläggas corpsens ordinarie anslag.

Vid bifall till hvad jag nu rörande detta ordinarie anslag i underdånighet föreslagit, skulle detsamma, som nu utgör Kronor 69,490: 50

med tillägg af förhöjd aflöning...................................... » 17,220: —

musikens underhåll ........................................................... » 1,000: —

nya aflöningsanslagct ......................................................... » 46,084: —

komma att uppgå till......................................................... Kronor 133,794: 50.

Eå sistförsamlade Riksdag bifallit Eders Kongl. Maj:ts nådiga förslag om Wermlands Fältjägareregementes förby trång till corps och hufvudfrågan om denna trupps organisation torde få anses hafva blifvit, intill

22 Bil. N:o 3 a. till Kongl. Maj.ts A ad. Prop. 22: o /, om Statsverket 1876.

eu allmän omorganisation af landtförsvaret eger ruin, afgjord, synes skäl ej längre förefinnas, hvarföre det för densamma utgående ordinarie anslag skulle än vidare endast för år beviljas. Eders Kongl. Maj:t torde derför vilja föreslå Riksdagen, att detta ordinarie anslag må i likhet med öfrig» få utan inskränkning till visst år utgå.

Svea, Göta och Wendes Artilleri-regementen.

Resestipendier åt artilleriofficerare. Uti underdånigt memorial den 26 Oktober 1875 bär Generalfälttygmästare!) och Chefen för artilleriet anfört, hurusom Rikets Ständer vid 1865—1866 års riksdag anvisat ett årligt anslag af 8,000 Riksdaler att såsom resestipendium åt artilleriofficerare utgå, och att detta reseanslag sedermera, årligen kommit en sådan officer Sill godo. Dä emellertid den ständigt pågående utveckling,>n af artilleriets teknik och det ökade behofvet af personlig beröring med främmande läriders artilleriofficerare, för att derigenom erhålla närmare kännedom om nämnda utveckling i utlandet samt om herrskande åsigte!* med hänseende till vapnets taktiska utbildande och användande, gjorde det. för artilleriet allt mera eftersträfvansvärdt, sitt flere, af dess officerare blefvo i tillfälle att i utlandet företaga studier i nämnda hänseende, föranleddes Generalfälttygmästare!! deraf att göra underdånig framställning om tillökning uti det till artilleriet, nu utgående anslag för resestipendier. — Vid en jemförelse med Fortifikationen, till hvilken, med 55 officerare, årligen utginge ett resestipendium, under det a it till artilleriet, med 234 officerare enligt den nya organisationen, likaledes utginge endast ett dylikt stipendium, framginge, att artilleriet i förevarande hänseende befunne sig i eu ogynnsam ställning, och syntes det Generalfälttygmästare!! särdeles önskvärdt, om densamma kunde förbättras. Ehuru lian ej ansåge det behöfligt att ifrågasätta- eu sådan förhöjning uti nämnda anslag, att Artilleriet blefve likstäldt med Fortifikationen, tvekade han deremot ej att underdånigst föreslå, det artilleriet i stället för ett måtte årligen erhålla tre resestipendier, eller ett för hvarje arti 11 eri regemente, således ett för <8 officerare; och anhöll Generalfälttygmästare!! att, i händelse af bifall (ill denna haris hemställan, få framdeles inkomma med förslag till bestämmelser för stipendiernas åtnjutande. — Den tillökning i anslag, som vore för detta ändamål erforderlig, utgjorde 6,000 Kronor.

J)a jag i allo instämmer i hvad Generalfälttygmästare!» anfört, rörande vigten af artilleriofficerares studieresor i främmande land, hemställer jag i underdånighet, det Eders Kong]. Maj:t täcktes af Riksdagen för bere-

Bil. N:o

3 a. till Kong]. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket, 1870. 23

elände af reseunderstöd åt ytterligare två arti deri officern ro årligen åska eu förhöjning i anslaget till Svea, Göta cell Wendes Artilleriregementen med 6,000 Kronor.

Fyrverkare-corpsen. Enligt föreskrifter, meddelade genom Nådigt Bref af den 28 December 1882, uppsattes eu särskild corps, hvilken, med militärisk organisation och under benämning Raket-corpsen, förlädes till den inom hufvudstaden belägna kronoegendomen Marieberg. Sedermera och till följd af Kongl. Brefvct den 24 Oktober 1845 förändrades Raketcorpsen till en s. k. Fyrverkare-corps om 25 man, afsedd att tillverka för arméens dåvarande gevär erforderliga slagkrutshufvar samt att utföra, andra pyrotekniska arbeten. Efter antagandet af 1867 års gevär med den dertill hörande enhetspatron upphörde tillverkningen af slagkrutshufvar och upprättades vid Marieberg för tillverkning af kopparpatroner eu särskild fabrik, vid hvilken Fyrverkare-corpsens manskap blefanvändt; men ehuru arbetet vid ifrågavarande fabrik till icke ringa del bedrifves medelst maskiner, krafvel’ detsamma likväl eu vida större arbetsstyrka, än den Fyrverkare-corpsen har att erbjuda, hvadan ock jemte denna måste användas ett stort antal private arbetare, uppgående stundom till nära 200 dagligen.

Efter erinran härom och enär sålunda Fyrverkare-corpsens manskapsstyrka, hvilken under senare tiden endast med svårighet kunnat hållas fulltalig, befunnits för patrontillverkningens behöriga bedrifvande icke på långt när tillräcklig, och då i allmänhet svårigheter visade sig att af eu militäriskt organiserad arbetaretrupp erhålla samma arbetsprodukt som af private arbetare, indika aflönas efter beting och afskedas när helst man vill, har Generalfälttygmästare!! uti underdånigt memorial af den 4 December 1875 uttryckt den åsigt, att ifrågavarande corps nu borde indragas, i den mån sådant kunde ske, samt i stället ammunitionsarbetena vid Marieberg bedrifvas genom private arbetare under tillsyn af kommenderadt befäl från artilleriet, hvarjemte vid fabriken borde fortfarande anställas en verkmästare och en förvaltare.

Till följd häraf borde, enligt Generalfälttygmästarens mening, all värfning vid Fyrverkare-corpsen för framtiden upphöra och Oorpsen, i den mån manskapets kapitulation utginge, förminskas och småningom upplösas, samt i dess ställe organiseras Mariebergs ammunitions^fabrik i öfverensstämmelse med ingifvet, memorialet bifogadt, förslag till stat för en dylik inrättning. Uti detta förslag hade särskilda arfvoden beräknats för styresman, arbetsofficer och underofficerare, afsedde att kommenderas från artilleriregementena, äfvensom för en läkare; men deremot fasta löner uppförts för eu verkmästare och eu förvaltare, hvarutom eu för-

24 Bil. No 3 a. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. Nio 1, om Statsverket 1876.

slagsvis beräknad summa upptagits till kostnadernas bestridande dels för underhåll af 3 handtverkare för arbeten vid fabriken samt 6 drängar till a i n mi mitions transporter, renhållning, vedsågning, nattvakt, hästskötsel in. tl. sysslor, som nu verkställdes af Fyrverkare-corpsens manskap, dels ock slutligen för anskaffning och underhåll af en häst för mindre transporter.

Enligt hvad Generalfälttygmästare!! vidare anför, hafva de årliga utgifterna för Fyrverkare-corpsen hittills utgjort

enligt stat af den 15 Oktober 1867, för aflöning in. in. åt nämnda Corps, att utgå från anslaget till Svea, Göta och Wendes Artillerirege-

menten...................................................................................... Kronor 8,191: 28.

beklädnadsslitnings-ersättning för manskap, som varit afsedt att under eu del af året permitteras, men under senare åren måst i tjenstgöring hela året qvar-

hållas, enligt Kongl. Brefvet den 31 Mars 1868......... » 334: 40.

för underhåll af Corpsens beklädnad, utredning

och sänghalm m. m., enligt passevolanskontrakt och andra stadganden, från Arméförvaltningens Intendentsdepartements andel i anslaget till försvarsverket till

lands i allmänhet................................................................ » 2,120: —•

samt för manskapets natura portion från anslaget för mathållningen vid garnisonsregementena, i medeltal............................................................................... » 2,350: —

Summa Kronor 12,995: 68 eller i rundt tal 13,000 Kronor. — Under de senare åren hafva emellertid, till följd af den allmänna stegringen i prisen å lifsförnödenheter, de i förberörda stat för Fyrverkare-corpsens personal beräknade arfvoden visat sig alltför knappa, hvadan nödig förhöjning måst beredas dels i form af dyrtidstillägg, dels genom tillfälliga anvisningar å andra för Eders Kongl. Maj:t tillgängliga medel; men då ett dylikt förhållande syntes Generalfälttygmästare!! möjligen icke böra allt framgent fortfara, har han i det uppgjorda förslaget till stat för ammunitionsfabriken upptagit der förekommande löner och arfvoden till de belopp, hvartill de särskilda befattningarnes beskaffenhet och öfriga omständigheter för närvarande syntes föranleda.

Med stöd af hvad han mästaren nu i underdånighet, sammanträdande Riksdag

sålunda anfört, hemställer Generalfälttygatt Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå näst

dels

Bil. N:o 3 a. till Kongl. Maj tis Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket ISIG. 25

dels att Fyrverkare-corpsen, i den mån manskapet uttjenar sina kapitulationsår, må till nummerstyrkan förminskas och slutligen upplösas, samt i nämnda corps' ställe bildas Mariebergs ammunitions fabrik, organiserad på sätt ofvan blifvit föreslaget, och

dels att till anslaget för försvarsverket till lands i allmänhet måtte få öfverföras de nu till Fyrverkare-corpsen från anslaget till artilleriregementena samt till mathållning åt garnisonstrupperna utgående belopp samt att det å Intendents-departementets andel i förstnämnda anslag för samma corps' beklädnad m. m. beräknade anslagsbelopp måtte få till Artilleridepartementets andel i merberörda anslag öfverflyttas.

Då vid det förändrade sätt för patrontillverkningen, hvilket af de nya gevärens antagande blifvit en följd, Fyrverkare-corpsen icke i nämnvärd mån kan bidraga till fyllande af arméens patronbehof, och dess ökande till en sådan styrka, att hela patrontillverkningen kunde af den ombesörjas, icke torde kunna anses ekonomiskt riktigt eller ens under nuvarande arbetsförhållanden utförbart, har Generalfälttygmästarens förslag om corpsens upplösning och bildande af en ammunitionsfabrik, hvars verksamhet hvilar på private arbetare med aflöning från tillverkningsanslagen, synts mig innebära en tidsenlig förbättring. Vid det uppgjorda förslag till stat för ammunitionsfabriken har jag intet annat att anmärka, än att det Förvaltaren tillagda ålderstillägg synes mig böra till siffran utsättas, och hans rätt dertill, i likhet med hvad i öfriga nyare stater egt rum, uttryckas genom en anmärkning: > ålderstillägg, å 300 Kronor, efter femte och tionde tjensteåret«. Då vidare utaf de i Fyrverkare-corpsens stat anvisade 8,191 Kronor 28 öre 730 Kronor 08 öre, såsom utgörande värdet af den till manskapet anslagna brödspanmål, redan vid sistliden riksdag blifvit från anslaget till artilleriregementena öfverflyttade till mathållningsanslaget, så lära från det förra anslaget kunna öfverflyttas, utom de genom Kongl. Brefvet den 31 Mars 1868 anvisade 334 Kronor 40 öre, endast 7,461 Kronor 60 öre, hvaremot mathållningsanslaget kan med 3,080 kronor 08 öre nedsättas.

På grund af hvad jag nu anfört får jag i underdånighet hemställa, det, under förutsättning att Riksdagen för upprättande al Mariebergs ammunitionsfabrik, så organiserad som det vid protokollet fogade förslag till stat närmare utvisar, å Arméförvaltningens Artilleri-departements andel i anslaget till försvarsverket till lands i allmänhet dels beviljar en förhöjning af 10,880 Kronor, dels öfverflyttar från Intendents-departementets andel i samma anslag 2,120 Kronor, Eders Kongl. Maj:t ville, med indragning af Fyrverkare-corpsen i mån af manskapets afgång och under Bill. till Piksd. Prof. 187G. 1 Sami. 1 Afd. I

26 Bil. No 3 a. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1876.

vilkor, att kostnaden för Fyrverkare-corpsen under indragningstiden måtte få från anslaget till försvarsverket till lands i allmänhet bestridas, föreslå Riksdagen, att minskning må ega rum i följande anslag, nemligen:

i anslaget till Svea, Göta och Wendes artilleriregementen med................................................................... Kronor 7,795: 60

samt i anslaget till mathållning vid garnisonsregementena 3,080: 08, eller i jemnt tal ............................... » 3,000: —

Reservartilleriet. Enligt den för detta artilleris utveckling fastställda plan erfordras för år 1877 den femte sjettedelen af anslaget, 31,275 Kronor, hvilken Eders Kongl. Maj:t torde vilja föreslå Riksdagen att anvisa med 5,212 Kronor 50 öre.

Nya löneregleringen. Det extra aflöningsanslaget, som lärer böra tilläggas det äldre ordinarie reservationsanslaget, utgör 348,575 Kronor 40 öre.

Om till det å innevarande års riksstat uppförda ordinarie reservationsanslaget till Svea, Göta och Wendes artilleriregementen Kr. 745,973: 19.

läggas nu föreslagna förhöjningar:

resestipendier............................................. Kr. 6,000: —

reservartilleriet......................................... » 5,212: 50

nya aflöningen » 348,5 75: 40

tillhopa............................... ,, 359,787: 90

med afdrag af den föreslagna nedsättningen för Fyrverkare-corpsen ...... » 7,795: 60

blifver erforderliga tillökningen......... » 351,992: 30.

Lägges detta belopp...................................................... » 351,992: 30

till det äldre anslaget, blir slutsumman .......................... Kr. 1,097,965: 49.

Marinregementet.

Eders Kongl. Maj:t torde behaga föreslå Riksdagen, att detta anslag, som äfven för år 1877 blifver behöflig!, måtte få under sagda år utgå såsom »förslagsanslag högst», att, i den mån det genom Marinregementets indragning redan kan vara eller blifva disponibelt, användas för underhåll af garnison i Carlskrona.

Bil. N:o 3 a. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1876. 27

Fortifikationen.

Underhåll af lerigsbygge-ekipager. Sedan 1865 och 1870 årens Riksdagar anvisat medel till tre nya krigsbygge-ekipager, och dessa, efter det att modell för desamma blifvit fastställd, numera äro under arbete, har Chefen för Fortifikationen i sitt underdåniga memorial af den 23 sistlidne November hemställt, att Eders Kongl. Maj:t ville af Riksdagen äska medel till den nya materielens årliga underhåll till samma belopp, som för redan befintliga tre äldre ekipager utgå, eller 1,500 Kronor för hvarje, tillhopa 4,500 Kronor. Denna Chefens för Fortifikationen framställning torde af Eders Kongl. Maj:t i nåder bifallas.

Fortifikationens expensmedel. I sitt nyss omnämnda underdåniga memorial erinrar bemälde Chef vidare, hurusom å Fortifikationens stat vore uppförda till skrifmaterialier för uppbördsmännen i fästningarne, äfvensom till rit- och skrifmaterialier för Fortifikationen, Pontonierbataljonen och Fältsignalkompaniet samt till kartors och böckers inköp en summa af 1,000 Kronor. Detta anslag, som före år 1873 utgjorde endast 79 1 Rdr 43 öre. ökades sistnämnda år till 1,000 Rdr, men hade ändock varit sa otillräckligt, att hvartdera af åren 1873 och 1S74 omkring 500 Kronors brist uppstått. För år 1875 hade kostnaden vid memorialets afgifvande ej kunnat fullt uppgifvas, men då numera det lista Sappörkompaniet vore skildt från Pontonierbataljonen och förlagdt till Carlsborg och uppsättningen af det 2:dra Sappörkompaniet år 1876 skulle börjas, tillkomme kostnaderna för skri!'- och ritmaterialier samt öfriga expenser för Sappörbataljonens expedition. Äfven för inköp af nödiga kartor och böcker hade en årligen ökad utgifts erfordrats. Under sådana omständigheter föreslår Chefen för Fortifikationen, att ifrågavarande anslag måtte erhålla en förhöjning af l,000Kronor.

På grund af hvad Chefen för Fortifikationen anfört, torde Eders Kongl. Maj:t vilja äska en förhöjning i Fortifikationens expensmedel med 1,000 Kronor.

Fortifikationens ordinarie anslag utgör enligt nu Sällande riksstat................................................................... Kronor 199,656: 27.

Nu föreslagna förhöjningar: till underhåll af krigsbygge-ekipager... Kr. 4,500: — till expenser .................................,........... » 1,000: —

utgöra tillsammans.............................................................. » 5,500: —

Transport Kronor 205,156: 27.

Bil. No 3 a. till Kon yl. Maj:ls Nåd. Frop. N:o 1, om Statsverket 1876.

Transport Kronor 205,156: 27. hvartill torde fä läggas den af sistlidne Riksdag

ä extra stat beviljade tillökning.................................... » 48,055: 73

dä slutsumman kommer att utgöra................................ Kronor 253,212: —

Dä i den af sistförsamlade Riksdag beviljade förhöjning äfven ingår

3,000 Kronor till det under nu ifrågavarande hufvudanslag inbegripna reservationsanslaget för Fortifikationens praktiska öfningar, torde den om detta sistnämnda anslagsbelopp i riksstateu förekommande anmärkning böra i öfverensstämmelse härmed rättas.

Värfvade garnisonstruppernas rekrytering.

Åt det till bestridande af rekryterings- och aflöningskostnaderna för manskapet vid 2:dra Sappörkompaniet af 1875 års Riksdag beviljade extra anslag, 10,314 Kronor, hvilket torde böra å ordinarie stat öfverfiyttas, tillkommer, enligt hvad Arméförvaltningen i sitt utlåtande af den 26 November 1875 gifver tillkänna, 1,214 Kronor rekryteringsanslaget, hvilket således torde få med detta belopp förhöjas.

Då det visat sig att, trots den af 1874 års Riksdag beviljade förbättring i värfvade garnisonstruppernas vilkor, hvilken under innevarande år vunnit tillämpning, vakanserna vid dessa trupper ännu stode i ett betänkligt förhållande till truppernas nummerstyrka, hafva dels Chefen för Fortifikationen, dels Chefen för Lifgardes-brigaden, Generalbefälhafvare!! i lista Militärdistriktet och Generalfälttygmästaren och Chefen för artilleriet af mig blifvit anmodade, att, hvar för sig och de tre sistnämnde efter vederbörande Regements-chefers hörande, ej allenast afgifva yttrande, i hvad mån de från innevarande års början tillämpade nya bestämmelserna rörande manskapets vid värfvade garnisonsregementena aflöningsförmåner uppfyllt det med dem afsedda ändamål att underlätta rekryteringen, utan äfven, derest så ansåges nödigt, framställa förslag till de åtgärder, som ytterligare kunde för upprätthållandet af värfvade arméen vara af behof påkallade; och liar, efter det sålunda infordrade yttranden och förslag till Landtförsvarsdepartementet inkommit, Arméförvaltningen fått genom remiss mottaga Nådig befallning att med underdånigt utlåtande öfver de gjorda frainställningarne samt förslag för egen del i ämnet till Eders Kongl. Maj:t inkomma.

Uti sitt i ämnet den 28 sistlidne December afgifna utlåtande har Arméförvaltningen förmält, hurusom, hvad först anginge frågan om det in-

29 Bil. No 3 a. till Kong!.. Maj:ts Nåd. Prof. No 1, om Statsverket 1876.

flytande, som de nya aflöningsförmånerna inå hafva utöfvat å rekryteringen vid garnisons-regementena, af ofvannämnda myndigheter den mening nästan enhälligt uttalats, att tiden, hvarunder de nya aflöningsbestämmelserna tillämpats, ännu vore alltför kort för att lemna grund till ett i någon mån tillförlitligt omdöme i förevarande hänseende, hvarvid af någre Regements-chefer tillagts, att åtminstone hittills någon förbättring i förhållandena, till följd af de nya aflöningsbestämmelserna, icke kunnat förnimmas. Från nyssnämnda allmänna mening utgjorde dock Chefens för Göta artilleriregemente yttrande ett undantag på så sätt, att bemälde Chef ansåge de nya bestämmelserna i viss mån hafva bidragit till ställningens förbättrande och sålunda åtminstone till någon del uppfyllt sitt ändamål, men att ytterligare åtgärder likväl för ändamålets fullständiga vinnande vore af behof påkallade.

Beträffande åter frågan om särskilda åtgärder, som för upprätthållande af värfvade arméen kunde vidare vara af nöden, syntes de hörda myndigheterna vara ense om nödvändigheten af sådana åtgärders vidtagande, och det vore blott om åtgärdernas beskaffenhet och omfattning som olika meningar uttalats. Allmänt syntes man dock vara af den åsigten, att uppmärksamheten i främsta rummet borde riktas på frågan om befrämjandet af rekapitulation bland värfvade arméens manskap, likväl utan att man dervid finge förbise nödvändigheten att understödja äfven sjelfva nyanvärfningen. I sådant hänseende vore af de flesta myndigheterna såsom det lämpligaste medlet föreslaget, att städjan måtte höjas såväl för den nyanvärfde soldaten som för rekapitulanten. För närvarande vore städjans eller legans belopp beräknad i medeltal till 5 Kronor för de tre första åren och till 8 Kronor för hvarje påföljande tjensteår, det senare beloppet vare sig att tjensteåren blifvit vid första anvärfningen eller vid rekapitulationen bestämda. Den nu ifrågaställda förhöjda städjan vore deremot af de olika myndigheterna föreslagen till olika belopp, nemligen: dels till 10 Kronor för hvart och ett af de tre första tjensteåren och 15 eller 20 Kronor för hvarje påföljande år, dels ock till 8 Kronor årligen från tjenstetidens början utan förhöjning vid rekapitulation; hvarutom några myndigheter, utan angifvande af bestämda belopp, endast yrkat förhöjd städja såväl för de nyanvärfde som för rekapitulanterne.

Vidare och då det till arfvode åt värfvare och till andra med rekryteringen förenade kostnader hittills beräknade belopp af 25 Kronor^för hvarje antagen rekryt visat sig alldeles otillräckligt, vore af de flesta myndigheterna föreslaget, att nämnda belopp måtte höjas åtminstone till 50 Kronor för hvarje rekryt.

30 BiL N:0 3 «• till Kongl. MajUs Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1876.

I öfrigt vore af olika myndigheter hufvudsakligen föreslaget: att månadslönen för det permitterade manskapet måtte bestämmas lika med hvad densamma för ständigt tjenstgörande manskap utgör;

att månadslönens belopp för så väl den ständigt tjenstgörande som den permitterade soldaten måtte förhöjas;

att lämplig förhöjning måtte beredas i de för korporaler och förste konstaplar utgående arfvoden;

att korporalernes antal måtte förökas;

att vaktgöring och handräckningskommenderingar måtte i möjlig måtto inskränkas;

att undervisningen i regementenas skolor måtte komma att omfatta äfven andra ämnen, än de militära, och alltså jemväl sådana, som efter soldatens afgång från militärtjensten kunna för honom blifva af nytta; och att de för batterihandtverkarne vid artilleriet i stat uppförda arfvoden måtte från nuvarande beloppet, 36 Kronor, förhöjas till 120 Kronor, eller lika belopp med det, som nu af andre konstaplar uppbäres.

I anledning af hvad sålunda förekommit, och ehuru visserligen, enligt hvad allmänt erkändes, den hittills vunna erfarenheten icke vore tillräcklig, för att derpå grunda ett tillförlitligt omdöme om de nya aflöningsbestämmelsernas inflytande på värfvade arméens rekrytering, men det å andra sidan icke heller kunde förnekas, att rekryteringsförhållandena vid värfvade arméen efter de nya aflöningsbestämmelsernas införande icke blifvit i någon väsendtlig mån förbättrade, ansåge Arméförvaltningen å Civila departementet val angeläget att ytterligare åtgärder för värfvade arméens upprätthållande varda skyndsamt vidtagna, men förestälde sig dock att dessa åtgärder för närvarande lämpligen borde inskränkas till sådana, hvarom alla eller åtminstone de flesta af de hörda myndigheterna sig förenat, eller för hvilka eljest särdeles vigtiga skäl blifvit anförda.

De förra, eller de som af alla eller flertalet myndigheter framhållits, utgjordes af förslagen om förhöjning dels i anslaget till arfvoden åt värfvare in. fl. af värfningen föranledda kostnader och dels i de nu bestämda städjebeloppen; - till de senare åter hörde företrädesvis förslaget om förhöjda arfvoden åt batterihandtverkarne vid artilleriet.

I afseende å sistnämnda fråga hade Generalfälttygmästaren i sitt underdåniga yttrande anmält, hurusom svårighet mött att med nuvarande ringa aflöningsförmåner kunna erhålla fullt dugliga batteri handtverkare; och då olägenheter häraf med hänseende till regementenas tjenstbarhet kunde uppstå, ansåge sig Arméförvaltniugcn böra understödja förslaget om arfvodesförhöjning för ifrågavarande handtverkspersonal.

31 Bil. N:o 3 a. till Kong!. M.aj-.ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1876.

På grund af hvad den sålunda anfört ville Arméförvaltningen i underdånighet tillstyrka:

att det till arfvode åt värfvare och till andra med rekryteringen förenade kostnader i staten för aflöning m. m. åt garnisonsregementenas manskap beräknade belopp af 25 Kronor för hvarje antagen rekryt måtte, på sätt flera bland de hörda myndigheterna föreslagit, förhöjas till dubbla beloppet, eller 50 Kronor för hvarje rekryt;

att städjans belopp måtte på det sätt förhöjas, att densamma får beräknas i medeltal till 8 Kronor för hvart och ett af de tre första tjensteåren och till 16 Kronor för hvarje efterföljande tjensteår; samt

att batterihandtverkarnes vid artilleriet arfvoden måtte från nuvarande beloppet, 36 Kronor årligen, få förhöjas till 120 Kronor eller samma belopp, som för andre konstaplar nu finnes bestämdt.

Derest dessa af Arméförvaltningen nu förordade förslag vunne Nådigt bifall, skulle sådant visserligen föranleda dertill, att det i riksstaten under rubrik: »värfvade garnisonstruppernas rekrytering» nu uppförda anslag af

70,000 Kronor borde med i rundt tal beräknade 60,000 Kronor förhöjas till 130,000 Kronor, men för den händelse Eders Kongl. Maj:t icke funne lämpligt att redan nu af Riksdagen äska en sådan tillökning uti ifrågavarande anslag, ville Arméförvaltningen underdånigst anmäla, det Förvaltningen ansåge tillgång till de ökade utgifterna kunna beredas genom de öfverskott, som till följd af det nuvarande betydliga antalet manskapsvakanser vid värfvade arméen redan uppstått och än vidare under nästkommande år och möjligen under år 1877 torde komma att uppstå å anslaget till aflöning åt garnisonsregementenas manskap, så framt detta anslag jemväl för sistnämnda år blefve vid sitt nuvarande belopp bibehållet; och har Förvaltningen alltså i underdånighet hemställt, det Eders Kongl. Maj:t täcktes i Nåder föreslå nästkommande Riksdag, att till bestridande af de ökade utgifter, som af Arméförvaltningens förevarande förslag komma att under åren 1876 och 1877 föranledas så väl för värfningskostnad och städja vid garnisonsregementena i allmänhet som till arfvoden åt batterihandtverkare vid artilleriet, måtte få användas ej allenast de under nyssnämnda två år uppkommande besparingar å anslaget till aflöning åt värfvade garnisonstrupperna utan äfven den behållning, som å samma anslag för innevarande år möjligen kan uppstå, sedan de å anslaget redan anvisade utgifter blifvit bestridda.

Vidkommande härefter öfriga omförmälda särskilda förslag, hvilka hvart för sig blifvit endast af en del af de hörda myndigheterna framställda, så, ehuru åtskilliga bland dem, och företrädesvis det om lika aflöning för permitteradt och tjenstgörande manskap, icke, enligt Arméförvaltningens åsigt,

32 Bil. No

O

a. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1876.

saknade betydelse med afseende å upprätthållandet åt värfvade arméen, ansåge sig Arméförvaltningen likväl, i betraktande af hvad här förut blifvit anfördt, böra i underdånighet hemställa, att berörda förslag, så vidt de skulle medföra ökade utgifter, för närvarande eller innan ytterligare erfarenhet hunnit samlas, icke måtte till åtgärd föranleda.

Enär den allmänna åsigten om otillräckligheten af de medel, genom livilka man sökt uppbringa värfvade arméens nummerstyrka till fulltalighet, nogsamt bevisar, att ytterligare åtgärder måste för vinnande af detta ändamål vidtagas, och under nuvarande härordning värfvade arméen spelar en allt för stor roll i landets försvarsstyrka, för att man skall kunna utan oro se vakanserna i densamma, särskildt hvad beträffar specialvapnen, stå ofyllda, så och då jag gillar hvad Arméförvaltningen i detta ämne föreslagit, får jag i underdånighet hemställa, att Eders Kongl. Maj:t behagade föreslå Riksdagen att till bestridande af de ökade utgifter, som efter hvad Arméförvaltningen i ämnet föreslagit, skulle uppstå så väl för värfningskostnader och städja vid garnisonsregementena i allmänhet som till arfvoden åt batterihandtverkare vid artilleriet, måtte få användas ej allenast de under sistnämnda två år uppkommande besparingar å anslaget till aflöning åt värfvade garnisonstrupperna, utan äfven den behållning, som å samma anslag för innevarande år möjligen kan uppstå, sedan de å anslaget redan anvisade utgifter blifvit bestridda.

Värfvade garnisonstruppernas aflöning.

Vid öfverflyttning å ordinarie stat af det till 2:dra sappörkompaniets rekrytering och manskapsaflöning beviljade extra anslaget ................................................. Kronor 10,314: —

hvaraf..................................................................................... « 1,214: —

blifvit påförda rekryteringsanslaget, lärer återstoden Kronor 9,100: —

få komma denna anslagstitel till godo. Detta belopp,

tillagdt nuvarande anslaget ................................ » 540,000: —

komme att höja detsamma till ..................................... Kronor 549,100: —.

Remontering och skoning m. m. för värfvade kavalleriets, artilleriets och

fortifikationstruppernas hästar.

Uti underdånigt memorial, som af Generalfälttygmästare!! och Chefen för Artilleriet blifvit med tillstyrkan till Eders Kongl. Maja öfverlemnadt, bär Chefsembetet vid Svea Artilleriregemente,

dels,

Bil. N-.o

3 a. till Kongl. Maj-.ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1870. 33

dels, — under anförande, hurusom, i följd af stegrade pris på hästar under sednare åren samt derigenom att de flesta hästköpen måste verkställas aflägset från regementets förläggningsort, det för remonteringen vid regementet hitintills anvisade belopp af 45 Kronor årligen för hvarje häst, utgörande, efter beräkning af hästens brukningstid till 10 år, 450 Kronor för inköp af hvarje remont, visat sig för ändamålet otillräckligt, i det att anskaffningskostnaden i medeltal för hvar och en remont under åren 1873 —1875 uppgått till 956 Kronor eller, efter afräkning af inkomsten för kasserade höstar, till 849 Kronor, öfverstigande med 39 Kronor 90 öre det anvisade årliga beloppet, samt härtill komme att någon besparing å remonterings-anslaget ej vore att tillgå, liksom ej heller hästarnes brukningstid kunde utsträckas längre än 10 år, samt brist äfven funnes i regementets hästantal enligt den äldre organisationen, — hos Eders Kongl. Maj:t i underdånighet hemstält, att för remonteringens behöriga upprätthållande tillökning i ofvanberörda anslag måtte beviljas efter sådan beräkningsgrund, att inköpskostnaden för hvarje häst uppskattades till 850 Kronor och följaktligen det årliga remonteringsvärdet till 85 Kronor;

dels ock, emedan kostnaden för hästarnes skoning, hvilket arbete, i saknad af smedja vid regementet, ännu icke kunnat der verkställas, befunnits genom den allmänna prisstegringen samt vissa andra ogynsamma omständigheter — såsom den starka slitning af skobeslagen, som egt rum såväl i följd af de långa stengator, hvilka måst passeras på vägen till och ifrån exercisfältet och ridhuset, som ock deraf, att nästan alla körförsök för artilleriets räkning och stundom äfven för de andra vapnens blifvit utförda med regementets hästar, — hafva under eu längre tid öfverskridit det för skoningen anvisade årliga anslaget af allenast 9 Kronor för hvarje häst och att under innevarande år skoningskostnaden uppgått till icke mindre än 30 kronor, hvaraf det Överskjutande beloppet måst till större delen från remonteringsmedlen bestridas, anhållit om beviljande af nödig tillökning äfven i anslaget för hästarnes skoning, dervid likväl Chefsembetet, i betraktande af de förändrade förhållanden, som i viss mån komme att uppstå efter regementets inflyttning i dess nya, med smedja försedda kasernetablissement, ansett tillökningsbeloppet kunna inskränkas till 11 Kronor för hvarje häst årligen och i följd deraf skoningsanslaget bestämmas till 20 Kronor om året.

Uti häröfver infordradt underdånigt utlåtande har Arméförvaltningen å Intendents-departementet anfört:

att enligt den af Eders Kongl. Maj:t under den 11 December sistlidna år faststälda förnyade stat för remontering och hästarnes skoning vid arört. till Riktat, Prut. 1870. 1 Sami. 1 A/d. "

34 Bil. N:o

■j

a. till Kongl. Maj-.ts Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1876.

tilleriet, värfvade kavalleriet och fortifikationstrupperna utginge nu till Svea artilleriregemente för hithörande kostnaders bestridande ett under loppet af många år till beräkningsgrunden väsendtligen oförändradt årligt anslag

af 10,935 Kronor, förslagsvis bestämdt sålunda:

remonteringspenningar för ISO hästar ä 45 Kr.......... Kronor 8,100: —

skonings- d:o för d:o ä 9 » ........ » 1,620: —

medikaments- d:o för d:o å 1,50 » ......... » 270: —

samt för lysning i stallen m. m. (stallinventariers underhåll) ä Kr. 5,25 .................................................................. » 945: —

tillsammans Kronor 10,935: —, hvilket anslag, jemlikt särskild bestämmelse, icke finge öfverskridas, hvaremot, i händelse under något år öfverskott skulle derå uppkomma, detta finge vid regementet besparas till gäldande af framdeles möjligen förekommande högre utgifter å den ena eller andra af anslagets titlar.

Att nyssnämnda anslag numera, sedan priset på hästar inom riket, enligt hvad allmänt vore kändt, redan för 3 å 4 år tillbaka stigit med nära 100 procent, måste vara alldeles otillräckligt för sitt ändamål, ansåge Departementet icke påkalla något dess vidare yttrande; och följden deraf, om detta missförhållande mellan anslagets tillgång och behof icke snart undanröjdes, måste, enligt Departementets åsigt, tydligen blifva, antingen att kanske till och med hälften af hästarnes antal vid regementet komme att stå vakant, eller ock att regementet nödgades ganska länge bibehålla de flesta hästarne öfveråriga, i begge fallen till oberäknelig våda för regementets tjenstbarhet.

Hvad anginge beloppet af den förhöjning i remonteringspenningarne, som Chefsembetet nu föreslagit, hade Departementet, med hänseende till gällande hästpriser samt de af Chefsembetet anförda serskilda omständigheter, icke funnit något att erinra, helst äfven regementets påbörjade nya organisation föranledde uppsättning af ett öka dt antal hästar, hvartill något bidrag genom utmönstrade hästars försäljning tydligen icke vore att påräkna.

Vidkommande härefter den begärda tillökningen i skoningspenningarne, så ansåge väl Departementet, med kännedom om den för hästars skoning numera allmänt gängse betalning, nödvändigheten påkalla äfven en väsendtlig förhöjning i dessa medel; men då, såsom Chefsembetet ock anmält, betydligt förändrade förhållanden, ledande till minskad skoslitning bland regementets hästar, komme att inträda genom regementets flyttning till dess nya kasern-etablissement utom staden, torde tilläfventyrs, iunan erfarenhet vunnits om verkliga skoningskostnaden efter denna tid, anslaget härför kunna tillsvidare bestämmas något lägre, än det af Chefsembetet föreslagna

Bil. No 3 a. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1876. 35

beloppet, i hvilket fall Departementet ansåge 15 kronor om året för hvarje häst skäligen böra regementet tillkomma.

I enlighet härmed föreslår Departementet underdånigst att det ifrågavarande, till regementet nu utgående anslaget för remontering m. in. måtte höjas med följande belopp:

remonteringspenningar för 180 hästar ä 40 Kr............ Kronor 7,200: —

skonings- d:o för d:o a 6 »> .............. » 1,080: —

summa Kronor 8,280: —

Då följden af remonteringsanslagets otillräcklighet blifver den, att hästvakanserna ej kunna fyllas, hvarigenom regementets tjenstbarhet naturligen lider, anser jag ifrågavarande anslags förhöjning till ett belopp, som motsvarar det dermed afsedda ändamål, oeftergiftligen nödvändig. Om jag än måste finna den föreslagna förhöjningen, såsom utgörande nära nog eu fördubbling af anslaget, synnerligen hög och om det än låter sig förutses, att eu dylik förhöjning — såsom ock af Generalfälttygmästare!! antydts — blifver vid de öfriga artilleri-regementena, då derstädes nu befintliga särskilda förhållanden upphört, erforderlig och väl knappast lärer kunna vid kavalleriet undvikas, så och då den grundar sig på vederbörande myndigheters beräkningar af verkliga kostnaden för remonteringen, anser jag mig ej böra deri föreslå någon nedsättning. Hvad förhöjningen i skoningsanslaget beträffar, finner jag ej heller skäl att föreslå ändring i hvad Arméförvaltningen tillstyrkt. Jaghemställer således i underdånighet, att Eders Kongl. Maj:t ville af Riksdagen till förhöjning i remonterings- och skonings-anslaget för Svea Artilleriregemente i Nåder äska ett belopp af 8,280 Kronor.

Redan i mitt underdåniga statsregleringsmemorial den 9 Januari sistlidet år tillät jag mig fästa Eders Kongl. Maj:ts nådiga uppmärksamhet deruppå, att, då de af Riksdagen med anledning af artilleriets omorganisation beviljade förhöjningar i förevarande anslag varit grundade på beräkning af, bland annat, 1 Krona 50 öre såsom medikamentspenningar för hvarje till ny uppsättning afsedd häst vid samtliga artilleriregementena, eller samma belopp som äfven förut vid Svea artilleriregemente beräknats, under det att vid de båda andra regementena medikamentspeuningarne tillförene utgjort allenast en krona för hvar häst, den oegentlighet uppstått, att olikhet förefunnes mellan medikamentspenningarnes belopp för en del af hästarne vid Göta och Wendes regementen jemförda med de öfriga; och behagade Eders Kongl. Maj:t att för rättelse härå äska af Riksdagen en förhöjning i anslaget med 121 Kronor. Ehuru Riksdagen icke då fann skäl att till denna nådiga framställning lemna bifall, har jag dock, då den likhet mellan regementena, som synes böra i ett sådant afseende förefinnas,

36 Bil. N:o 3 a. till Kongl. Maj-.ts Nåd. Prup. N:o 1, om Statsverket 1876.

kan genom eu så ringa anslagsförhöjning ernås, ansett mig böra i underdånighet föreslå, att Eders Kongl. Maj:t täcktes, för beredande af likhet i beloppet af medikamentspenningarne för kastanie vid de olika artilleriregementena, af Riksdagen äska en förhöjning i anslaget till remontering in. m. af 121 Kronor.

Om i anslagets nuvarande belopp............................. Kronor 90,242: 75

beviljas de föreslagna förhöjningarne för remontering och skoning vid Svea artilleriregemente ....................................... Kr. 8,280: —

till medikamentspenningar ........................ » 121: — » 8,401:

uppkommer en slutsumma af Kronor 98,643: 75.

Mathållning åt manskapet vid garnisonsregementena.

I detta förslagsanslag, som nu finnes uppfördt

med .................................................... Kronor 1,087,000: —

torde, i öfverensstämmelse med hvad ofvan vid fråga om Fyrverkar-corpsens indragning blifvit anfördt, fä

ske en nedsättning med 3,080 Kronor, jemnade till , » 3,000: -—

hvarefter anslaget kommer att utgöra Kronor 1,084,000: —

Beväringen.

Gotlands Nationalbeväring.

Uti af Militärbefälet på Gotland insänd underdånig ansökning har regementsläkaren vid Nationalbeväringen E. Leijer, på skäl, hemtade från den honom åliggande tjenstgöringsskyldighet, yrkat likställighet i aflöningsförmåner med Arméens regementsläkare eller att hans behof af löneförbättring mätte på annat sätt ses till godo; och har Militärbefälhafvareu, då en ny organisation af Gotlands Nationalbeväring och dermed följande förändring af staten torde vara att förvänta, på det sätt tillstyrkt Leijers ansökning, att han hemställt, det honom mätte beredas dagaflöning tillsvidare, i likhet med hvad regementsläkare vid garnisonstrupper åtnjuta.

Uti underdånigt utlåtande den 13 December 1875 har Sundhetskollegium förenat sig med den af Militärbefälhafvaren i ämnet uttryckta åsigt.

Bil. No 3 a. till Kongl. Maj-.ts Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1876. 37

Då regementsläkaren vid Gotlands Nationalbeväring, såsom bestridande läkarevården för dennas värfvade artilleri-stamtrupp, måste anses såsom dagligen tjenstgörande, torde dagaflöning böra honom tillkomma, hvarföre jag i underdånighet hemställer, det Eders Kongl. Maj:t behagade föreslå Riksdagen att, för beredande af regementsläkares dagaflöning åt regementsläkaren vid Gotlands Nationalbeväring med 4 Kronor, förhöja anslaget till Nationalbeväringen med 1,460 Kronor.

Om till gamla anslaget ......................................... Kronor 142,864: 80.

lägges nu föreslagna tillökning......................................... >' 1,460:

och det vid sistlidne riksdag beviljade extra aflö-

ningsanslaget .................................................................... ’’ 56,301: 50,

hvilket torde få hit öfverföras, uppkommer ny slut- _ ____

summa ...................................................................... Kronor 200,626: 30.

Hallands beväring.

Till nuvarande ordinarie anslag

lärer böra öfverflyttas extra aflöningsanslaget.......

hvarefter det ordinarie anslaget kommer att uppgå till Kronor 12,660

Wester-Norrlands beväring.

Vid likadan öfverflyttning af det nya aflöningsanslaget.......................................................................................... Kronor 11,220:

till det å nu gällande stat under denna rubrik uppförda ordinarie anslag........................................................... » 6,295:

förhöjes detsamma till Kronor 17,515:

Materielen.

Försvarsverket till lands i allmänhet eller Arméförvaltningens departement.

Artilleridepartementet. I sitt underdåniga memorial den 13 November 1875 har Generalfälttygmästaren anfört, hurusom den under de senare åren vunna erfarenhet gifvit vid handen,

38 Bil. No 3 a. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1876.

att. i följd af artilleriets utveckling och förändrade organisation, en lifligare verksamhet uppstått inom artilleriförråden och de dem tillhörande verkstäder, samt följaktligen ökade behof af medel för dermed förenade kostnader uppstått;

att artillerivapnets ständigt fortgående utveckling nödvändiggjort en ökad tillgång ä, medel till anskaffande af modeller, böcker och instrumenter, samt till mindre experimenter och artilleriförsöks anställande;

att arméens och beväringsmanskapets förseende med gevär af 1867 års modell samt de utfärdade nya reglementena för skjutöfningarne vid infanteriet och kavalleriet betingat förhöjda utgifter såväl för gevärspersedlarnes underhåll samt skjutmaterielens anskaffning och iståndsättande som ock till målskjutningspremier;

att de för såväl fästnings- som fältartilleriet antagna nya kanonmodeller erfordrat förändrade och kraftigare krutsorter, hvilka dels, innan ännu något reservupplag deraf förefunnes, borde förfärdigas i större qvantitet, än under senare tiden af de gamla krutsorterna anskaffades, och dels betingade en betydligt högre tillverkningskostnad; samt

att af nu anförda förhållanden jemväl stegrade rese- och traktamentskostnader blifvit en följd.

På grund af hvad han sålunda anfört, hemställer Generalfälttygmästaren, att en förhöjning af 75,000 Kronor måtte få komma detta anslag till godo.

Då, såsom Generalfälttygmästaren anfört, den alltmer stegrade verksamheten inom artillerivapnet, hvilken i alla länder förekommer, måste i förening med förhöjning i arbets- och materialpris göra en tillökning i detta anslag nödvändig, hemställer jag i underdånighet, att Eders Kongl. Maj:t ville af Riksdagen äska en tillökning med det af Generalfälttygmästaren såsom nödigt ansedda belopp: 75,000 Kronor.

Vid bifall till hvad ofvan om upplösning af Fyrverkare-corpsen och bildande af Mariebergs patronfabrik blifvit under anslaget till artilleriregementena yttradt, torde detta anslag få förhöjas med 10,880 Kronor, utom det att från Intendents-departementets andel i anslaget ställes till Artilleri-departementets förfogande 2,120 Kronor.

Fortifikations-departementet. De af sistförsamlade Riksdag till förhöjning af anslaget till nybyggnader och underhåll af fästningarne samt landtförsvaret i allmänhet tillhörande hus och byggnader å extra stat beviljade

25,000 Kronor torde vara af beskaffenhet att böra å ordinarie stat utgå, hvarföre detta anslag torde få med sistnämnda belopp förhöjas.

Intendents-departenientet. De belopp, som i innevarande års riksstat

äro uppförda såsom extra anslag:

Bil. N:o 3 a. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket lHTS. 39

för ökade munderings-underhållskostnader vid värfvade arméen 49,080 Kronor.

till ökad slitningsersättning åt beväringsmanskapet för s. k. småpersedlar 19,050 Kronor.

för underhåll af klädesbyxor och kalsonger åt beväringsmanskapet

16,000 Kronor.

och för underhåll af beklädnads-, remtygs- och utredningspersedlar vid 2:dra Sappörkompanirt 10,467 Kronor.

lära äfvenledes, till följd af sin natur, böra från ordinarie anslag utgå, och torde en mot dem svarande förhöjning å nu förevarande anslagsrubrik derföre blifva af Eders Kongl. Maj:t i nåder äskad.

Sedan Kongl. Maj:t med Riksdagen beslutit, att andra klassen af beväringsmanskapet skulle undergå vapenöfning, har för betäckande af den deraf uppkommande munderingsslitningskostnad varit årligen å extra stat uppförda 189,000 Kronor. Då det icke finnes någon giltig grund, hvarföre första beväringsklassens beklädnadsslitning skall ersättas från ordinarie anslaget till försvarsverket till lands < i allmänhet, andra klassens deremot från ett extra anslag, och då ifrågavarande utgift, såsom årligen återkommande, synes ej böra belasta den extra-ordinarie statsregleringen, så mycket mindre som från anslaget, hvilket till hela sitt belopp utbetalas till Beväringsbeklädnadsdirektionerna, ej kan vara att påräkna några allmänna besparingar, får jag, på sätt Intendents-departcmentet jemväl hemställt, i underdånighet föreslå, att förbemälda 189,000 Kronor måtte få tilläggas det anslag, om hvars reglerande nu är fråga.

Uti underdånig skrift hafva aderton underofficerare vid Svea Lifgarde, med åberopande af en upprättad specifik räkning å anskaffnings- och underhållskostnaden för de beklädnads- och remtygs-persedlar, hvilka tillhöra en underofficers vid detta regemente mundering, hos Eders Kong!. Maj:t i underdånighet anhållit att, på grund af numera stegrade pris å persedlar och arbetslöner, någon förhöjning, från och med innevarande års början, i de till sökandena utgående beklädnadsmedel måtte i nåder beviljas, hvilken ansökan blifvit af Sekundchefs-embetet vid nämnda regemente hos Eders Kongl. Maj:t förordad, under förklarande att Sekundchefs-embetet funnit, såväl med afseende å prisstegringarne i senare tider ansökningen ega befogenhet, som ock att den omförmälda uträkningen å munderingskostnaden blifvit med måtta och billighet uppgjord.

Medelst nådig remiss har Eders Kongl. Maj:t behagat häröfver infordra Arméförvaltningens underdåniga utlåtande, hvarjemte Arméförvaltningen uti embetsskrifvelse blifvit af mig anmodad att i sammanhang dermed taga i öfvervägande, huruvida en allmän förhöjning i den värfvade arméens underbefäl med vederlikar bestådda beklädnadsersättning kunde

40 Bil. N:o 3 a. till Kongl. Majds Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1878.

vara af behofvet påkallad, och att, i sådant fall, derom afgifva underdånigt förslag.

I anledning häraf har Arméförvaltningen å Intendents-departementet underdånigst anmält, att de för värfvade garnisonstruppernas underbefäl med vederlikar i stat anvisade bidrag till muuderingsunderhållet, hvilka medel senast blifvit bestämda, för underbefälet vid Lifgardesregementena till fot och artilleriet år 1858, men vid kavalleriet för mer än dubbelt så lång tid tillbaka, utgå med följande belopp, nemligen vid hvardera Lifgardesregementet till fot 150 Kronor för anskaffning och underhåll af beklädnads- och remtygspersedlar, vid Lifgardet till häst 240 Kronor till underbefälet för beklädnads- och remtygs- samt sadelmunderingsoch hästutredningspersedlarnes anskaffning och underhåll samt 135 Kronor till hofslagarne, vid Husar-regementet Konung Carl XV 200 Kronor till underbefälet, likaledes för nyssnämnda persedlars vidmakthållande samt 86 Kronor 53 öre (motsvarande årsanslaget för en nummerkarls beklädnad och remtyg) till hofslagarne, uti hvilka för underbefälet vid kavalleriet nu anvisade belopp Intendents-departementet likväl, enligt sitt underdåniga betänkande af den 29 sistlidne Oktober, angående passevolansens upphörande in. m. vid åtskilliga regementen, föreslagit eu af Eders Kongl. Maj:t sedermera under den 26 sistlidne November godkänd nedsättning, vid Lifgardet till häst till 200 Kronor och vid Husar-regementet Konung Carl XV till 175 Kronor, mot befrielse för underbefälet från dess nuvarande skyldighet att anskaffa och underhålla liästutredningsoch sadelmunderingspersedlarne, livilket bestyr borde af Kronan öfvertagas, samt slutligen vid de tre Artilleriregementena och Gotlands Nationalbevärings Artilleri-corps’ stamtrupp 150 Kronor till allt underbefäl för anskaffning och underhållande af ej mindre beklädnads- och remtygs- än beväringspersedlarne, äfvensom att Departementet i sitt nyss åberopade betänkande och uti derefter afgifvet underdånigt förslag till anslagsreglering vid nästkommande års riksdag upptagit beklädnadspenningar för det till sådan förmån berättigade underbefäl vid Fortifikationen, enligt den af senaste Riksdag fastställda nya aflöningsstat för detta vapens personal, med 150 Kronor för hvarje person, eller lika belopp, som vid Lifgardena till fot nu utgår, livilket belopp sålunda skulle innefatta godtgörelse för beklädnads- och remtygspersedlarnes anskaffning och underhållande.

Intendents-departementet, som, lika med Sekundchefs-embetet vid Svea Lifgarde, funne dessa för längre tid sedan beviljade anslagsbelopp icke vidare motsvara kostnaden för beklädnads- och öfriga persedlars ständiga vidmakthållande i behörigt skick, kunde fördenskull ej annat än i underdånighet

Bil. N:o 3 a. till Kanyl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1376. 41

dårlighet förorda någon billig tillökning i samma medel. Härvid ansåge dock Departementet sig ej kunna lägga till grund den beklädnadsersåttning, som för underbefälet vid indelta arméen och Wermlands Fältjägarecorps blifvit vid senaste riksdag i de då fastställda nya aflöningsstaterna uppförd, och hvilken utgör i fanjunkaregraden 150 och i sergeantgraden 120 Kronor om året, enär denna godtgörelse väl torde hafva till någon del blifvit bestämd med afseende på förhållanden, Indika egt sammanhang med aflöningssättets förändring vid indelta arméen och sålunda saknade motsvarigheter inom värfvade garnisonsregementen och corpser.

I följd häraf hade Departementet trott sig ej för det närvarande böra sätta i fråga någon större förhöjning i beklädnadspenningarne vid sistnämnda trupper, än som, vid jemförelse mellan beklä dnadspenningarnes nuvarande belopp och prisstegringen under senare tider å beklädnadsmaterialier och arbetslöner, befunnits oundgänglig. Äfven bär Departementet härvid ansett, att någon olikhet i beklådnadsbidraget för underofficerare af olika grader e] borde, såsom vid den öiriga arméen hädanefter blefve förhållande^ åtminstone ännu ifrågakomma, emedan nninderingsslitningen vid garnisonstrupperua, på sått tjenstgöringen för underbefälet der nu vore ordnad, icke kunde antagas vara större för den högre än lägre underofficeren, utan måhända snarare i vissa fall tvärtom. Hvad åter anginge de vid Lifgardet till häst och Husar-regementet Konung Carl XV anställde hofslagare (sqvadronsliästläkare), som nu uppbure större beklädnadshjelp vid det förra, än vid det senare regementet, så syntes denna olikhet Departementet böra hädanefter upphöra, emedan hofslagare^ till följd af hans tjensteåliggandens beskaffenhet, väl icke kunde påräkna mindre beklädnadsslitning i tjensten vid det senare än vid det förra regementet, samt härtill komme, enligt hvad Chefs-embetet vid Husar-regementet Konung Carl XV nyligen hos Departementet anmält, svårigheten att vid detta regemente hålla ifrågavarande sysslor med behörigen examinerade personer väl besatta. Slutligen ansåge Departementet skål tala för upphörande af den skiljaktighet, som i afseende å beklådnadshjelpcn nu förefunnes deruti, att endast artilleriets underofficerare vore skyldige, mot åtnjutande af berörda förmån, att sjelfve både anskaffa och underhålla sidogevären, —såsom numera äfven är fallet vid hela indelta arméen; dä deremot för underbefälet vid de öfriga värfvade garnisonstrupperna dessa beväpningspersedlar på Kronans bekostnad anskaffades, hvilket val torde för framtiden kunna utan olägenhet upphöra, liksom en dylik förändring ej heller syntes leda till någon anmärkningsvärd uppoffring för underbefälet, i anseende till den långa brukningstid, som för nyssnämnda per- Bih. till Rilsd, Prof. ISIG. I Samt. I Afd. 0

42 m- N:0 3 "■ till Korn//. Maj:tn Nåd Prof. N:<> t, om Statsverk-et 187G.

sedlar, i förhållande till deras anskaffnings- och underhållskostnad, kunde beräknas.

I enlighet med hvad sålunda blifvit yttradt, ville Departementet hos Eders Kongl. Maj:t på det sätt och i den män tillstyrka förhöjning i beklådnadspenningarne för underofficerarne med vederlikar vid värfvade garnisonsregementen och corpser, att Departementet i underdånighet föresloge:

att bemålda personal, såvidt densamma, enligt de af senaste Riksdag fastställda nya aflöningsstater, blifvit berättigad till beklädningshjelp, måtte tillerkännas sådan med följande årliga belopp, nemligen: vid Lifgardesregementena till fot, Artilleriet och Fortifikationen 200 Kronor; vid Lifgardet till häst 250 Kronor och vid Husar-regementet Konung Carl XV 225 Kronor, under iakttagande likväl att sqvadronshästläkarne vid sistnämnda tvenne regementen ej egde uppbära mer än 150 Kronor hvardera;

att dessa bekläduadsmedel, såvidt de öfversköte beloppen af den beklädnadshjelp, hvartill i allmänhet vederbörande redan nu vore berättigade, ej måtte tillkomma någon före hans inträde på den nya aflöningsstaten; hvaraf följde att vid Fortifikationen, der beklädnadshjelp enligt gammal stat icke utginge, sådan förmån ej heller borde få åtnjutas af den, som blefve qvarstående på gamla aflöningsstaten;

att, mot beklädnadspenningarnes uppbärande, vederbörande skulle vara skyldige att sjelfve förse sig med föreskrifna beklädnads- och remtygspersedlar samt sidogevär, de sistnämnda dock endast, så framt ej redan nu underbefälet hade sig ålagdt att sidogevären på egen bekostnad anskaffa, — vid tillträdandet al beklädnadspenningarnes här ofvan föreslagna fulla belopp; samt

att, enär beklädnadspenningarne, sålunda bestämda, korame att utgöra: vid Svea Lifgarde för 27 Underofficerare, 1 Regementstrumslagare och

8 Hautboist^-, ä 200 Kronor ...........................". .. Kronor 7.200:__

> Andra Lifgardet för enahanda personal ..................

» Lifgardet till häst för 21 Underofficerare och 8

Trumpetare, ä 250 Kronor.................... 7,250: —

samt för 4 Sqvadronshästläkare, ä 15O Kr. 600: —

» Husar-regementet Konung Carl XV för 30 Underofficerare, 1 Regementstrumpetare och (i sqva-

dronstrumpetare ä 225 Kronor............... <S,325: —

samt för 6 Sqvadronshästläkare å 150 Kr. 900: —

» Svea Artilleriregemente för 71 Underofficerare, 2 Stabs- och 10 Batteritrumpetare, å 200 Kronor...

Transport Kronor 48,075: —

» 7,200:

» 7,850: —

» 9,225: —

» 16.600: —

Bil. No 3

till Koiiyl. Maj:fn Nåd. Prof). No 1. om Statsverket 1876. 43

Transport Kronor 48,075: —

i» Göta Artilleriregemente för 70 Underofficerare, 2

Stabs- och 10 Batteritrumpetare, a 200 Kronor. . »> 16,400: —

» Wendes Artilleriregemente för 61 Underofficerare,

■2 Stabs- och 10 Batteritrumpetare, k 200 Kronor >> 14,600: —

>, Artilleristamtruppen på Gotland för 3 Underofficerare, ä 200 Kronor ................................................ » 600:

och

>» Fortifikationen för 49 Underofficerare, å 200 Kr.__ 9,800: —

tillsammans Kronor 89.475: —

men för det närvarande funnes för ändamålet anvisade, under statsanslaget för försvarsverket i allmänhet, endast följande be-

lopp, nemligen:

för 29 personer, ä 200 Kronor.......................... 5,800: -

» 37 d:o å 175 » 6,475:

» 313 d:o å 150 - 46,950: —

» 4 d:o å 135 » 540:

och för 6 d:o å 86 Kronor 53 öre .................. 519: — 60,284: —

understigande behofvet med Kronor 29,191: — hvilken summa redan nästkommande år, då den nya aflöningsreglcringen far träda i verkställighet, kunde komma att erfordras, Eders Kongl. Maj:t täcktes hos Riksdagen äska, dels ett häremot svarande extra anslag förär 1876, dels ock en lika stor årlig förhöjning i nyssnämnda statsanslag, från och med år 1877.

l)å det, som blifvit anfördt om behofvet af ökad beklädnadsersättning åt underbefälet vid de garnisonerade trupperna, synes mig riktigt och hvad Arméförvaltningen i ämnet föreslaget är, efter min åsigt, lämpligt, hemställer jag i underdånighet, att Eders Kongl. Maj:t täcktes af Riksdagen, för ökande af den till underbefälet vid förenämnda trupper utgående bcklädnadsersättning, äska en förhöjning i anslaget till försvarsverket till lands i allmänhet af 29,191 Kronor, hvaremot Eders Kongl. Maj:t, då jag icke anser mig böra för ifrågavarande ändamål föreslå något tillägg i gällande riksstat, torde framdeles vilja fatta beslut, huruvida och i hvad mån förhöjning i beklädnadsersättning redan under innevarande år kan komma förberörd» underbefäl till godo. — Vid bifall härtill kommer anspråket på en förhöjning i anslaget till försvarsverket till lands i allmänhet af 7,350 Kronor, för att dermed bereda underbefälet vid Fortifikationen den bcklädnadsersättmng, hvilken blifvit detsamma i de nya aflöningsstatei na tillerkänd men hvartill medel icke finnas anvisade, att förfalla.

44 Bil. N:o 3 a. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prof/. Nio 1. om Statsverket'1876.

Reservationsanslaget till försvarsverket till lands i allmänhet är i 1876

års riksstat uppfördt med............................................ Kronor 1,509,268: 07,

Om härtill kommer förhöjning i Artilleridepartementets andel ......................... Kronor 75.000:

för Mariebergs ammunitions-

fabrik............................................ »

de af sist församlade Riksdag å extra stat beviljade:

till förhöjning af anslaget till nybyggnader och underhåll

af fästningarne m. in................ »

för ökade munderingsunderhållskostnader vid värfvade

armé en....................................... »

för ökad slitningsersättning åt beväringsmanskapet för

s. k. småpersedlar..................... »

för underhåll af klädesbvxor och kalsonger åt beväringsmanskapet ........................... »

för underhåll af beklädnads-, remtygs-och utredningspersedlar vid 2:dra Sappör-

koinpaniet.................... „

det förut likaledes å extra stat uppförda anslaget till be-

väringens beklädnad.................. »

samt slutligen de för tillökning i underofficerares beklädnadsersättning nödiga medel ......... »

så kommer anslaget att uppgå till

10,880: —

25,000: —

49,080: —

19,050: —

16,000:

10,467: —

189,000: —

29’191: » 423,668: —

...................... Kronor 1,932,936: 07.

Salpeteruppköp.

Vidkommande detta anslag har Generalfälttygmästaren i sitt memorial al den 13 November 1815 uttryckt den mening, att den i Norr- och W esterbottens län betydligt minskade tillverkningen af salpeter samt den i reservförrådet befintliga tillgång af mera än 12,000 centner kunna med-

Bil. N:c 3 a. till Kongl,. Maj:t.s Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1876. 45

gifva en icke obetydlig minskning i detta anslag, hvilket han anser hädanefter böra upptagas endast till 60,000 Kronor.

Med anledning häraf hemställer jag i underdånighet, att Eders Kongl Maja täcktes föreslå Riksdagen att vidtaga en minskning i detta anslag med 50,000 Kronor.

Ved och ljus vid fästnings- och garnisonsorter

Uti sitt underdåniga memorial den 23 November 1875 angående Fortifikationsdepartementets medelsbehof under år 1877 har Armeförvaltningen anfört, hurusom förevarande anslag, hvilket från och med år 1858 utgått med ännu oförändradt belopp 33,000 Kronor, under flertalet af de från nämnda tidpunkt förflutna sjutton åren visat sig vara för ändamålet otillräckligt, ehuru den årliga bristen först från och med år 1871 varit i oafbrutet stigande och under år 1874 uppgått ända till 15,297 Kronor 83 öre. Det sålunda, oaktadt vederbörligen iakttagen hushållning, efter hand ökade missförhållandet emellan tillgång och utgift å ifrågavarande anslag hade väl hufvudsakligen betingats af den under senare åren inträffade betydliga stegring af prisen å eldnings- och lysningsämnen, men jemväl deraf, att artilleriet genom dess år 1873 började omorganisation erhållit större nummerstyrka och alltså efter hand påkallat ökade kostnader för värme och lyshållning.

Då nu behofvet af tillökning i detta anslag, efter hvad af Arméförvaltningen blifvit anfördt, synes påtagligt, hemställer jag, att Eders Kongl. Maj:t måtte af Riksdagen äska dess förhöjning med det belopp, som jemväl blifvit al Arméförvaltningen föreslaget, eller 10,000 Kronor, då anslaget skulle komma att uppgå till 43,000 Kronor.

Diverse anslag.

Ålderstillägg.

Då arméens aflöningsstater för några befattningar medgifva eu dylik löneförmån, men de för densammas utbetalande nödiga medel icke kunna till sitt belopp en gång för alla å staterna bestämmas och det såväl synes mindre lämpligt att, hvar gång behof af medel till ålderstillägg uppkommer eller upphör, föreslå ändring i lönestatens slutsumma, som ock anslag för

46 Bil. Nio 3 a. till Kong!. Maj ts Null. Prof). N:<> /, om Statsverket IS7h‘.

ålderstillägg icke synas egnade att öka de allmänna besparingarne å hufvud titeln, bär jag, i likhet med hvad å andra departement jemväl eger rum, ansett mig böra underdånigt hemställa, det Eders Kongl. Maj:t ville föreslå Riksdagen att å riksstaten under fjerde hufvudtiteln näst efter anslaget till durchinarchekostnader uppföra ett nytt förslagsanslag med titel: ålderstillägg, och torde jag till ledning för beräkning af detta anslags storlek få anföra det, som följer.

Enligt den af Eders Kongl. Maj:t med Riksdagen fastställda stat för Generalstaben skall Professorn vid densamma åtnjuta på lönen, 5,000 Kronor, ålderstillägg ä 500 Kronor efter femte och tionde tjenståret. — Nuvarande Professorn vid Generalstaben utnämndes till Professor vid Topografiska corpsen den 23 April 1869 och blef vid bildandet af Generalstaben i öfverensstämmelse med den derför uppgjorda plan utan ansökning Överflyttad på nämnda stabs stat. Dä till följd såväl häraf som af hans tjenstgörings beskaffenhet hans befattning vid förra Topografiska corpsen och Generalstaben måste betraktas såsom eu och samma, lärer han vara berättigad att komma i åtnjutande af ett ålderstillägg.

Jemte anmälan att nuvarande innehafvare!! af sekreterarebefattningen vid Fortifikationen samt Auditörsbeställniugen vid Pontonierbataljonen och Fältsignalkompaniet, vice Häradshöfdingen G. Nordlindh, i sådan egenskap, tjenstgjort alltsedan den 30 Januari 1866, då han erhöll Eders Kongl. Maj:ts nådiga förordnande att desamma bestrida, hvarefter nådig fullmakt derå blifvit den 28 December 1872 för honom utfärdad, har Chefen för Fortifikationen uti underdånigt memorial den 20 sistlidne Oktober hos Eders Kongl. Maj:t hemställt, att, som Sekreteraren Nordlindh, hvilken på ett i allo tillfredsställande sätt fullgjort sina åligganden, vore berättigad till ett ålderstillägg från början af år 1876 och ytterligare ett från början af år 1877, Eders Kongl. Maj:t täcktes vidtaga de åtgärder, som kunde finnas erforderliga, på det bemälde Sekreterare måtte komma i åtnjutande af ofvanberörda ålderstillägg. Uti häröfver afgifvet underdånigt utlåtande, har Arméförvaltningen å Civila Departementet anfört:

att uppå af Chefen för Ingeniör-corpsen väckt förslag om sådan reglering af de då vakanta sekreterare- och kanslisttjensterna vid corpsen, att årlig lön, som med inqvarteringsersättning uppginge till 3,000 Riksdaler, blefve anvisad för en Sekreterare vid Ingeniör-corpsen och Auditör vid Pontonier-bataljonen med skyldighet att tillika bestrida kanslistgöromålen vid corpsen, Eders Kongl. Maj:t uti nådigt bref den 30 Januari 1866, då en allmän lönereglering för arméen vore afsedd att ega rum, val ansett icke lämpligt att en sådan då uppgjordes särskild! för ifrågavarande Sekreterare , Kanslist- och Auditörstjenster, men deremot, vid det af Chefen

Bil. N:o 3 a. till Kongl. Majtis Nåd. Prof). Nio 1, om Statsverket 1876. 47

för Ingeniör-corpseu uppgifna förhållande, att såväl sekreterare- som kanslisttjensterna vid corpsen voro vakanta och den der förefallande auditörstjenstgöring mot särskild ersättning bestredes, funnit dåvarande tidpunkt särdeles lämplig för vidtagande af förberedande åtgärd till eu blifvande lönereglering med dessa befattningar, samt af sådan anledning förordnat dåvarande Kanslisten, vice Häradshöfding G. Nordlindh att, under tiden till dess den ifrågaställda tjenste- och löneregleringen vid corpsen kunde blifva genomförd, tills vidare tillika bestrida sekreteraretjensten, äfvensom, då sådan tjensteåtgärd erfordrades, biträda med auditörstjenstgöringen; och hade slutligen, efter det sådan reglering, hvarom här ofvan nämnts, egt rum, Eders Kongl. Maj:t, enligt hemställan af Befälhafvaren för Fortifikationen, under den 28 December 1872 utnämnt och förordnat Nordlindh att vara Sekreterare vid Fortifikationen samt Auditör vid Pontonierbataljonen och Fältsignalkompaniet.

På grund af hvad sålunda blifvit anfördt och upplyst ansåge sig Arméförvaltningen, som tillika inhemtat, att Nordlindh å ifrågavarande Sekreterare- och Auditörsbeställning erhållit nådig fullmakt, utan att befattningen dessförinnan förklarats till ansökan ledig, böra i underdånighet tillstyrka, att Sekreteraren Nordlindh måtte i nåder förklaras berättigad att i den af Chefen för Fortifikationen föreslagna ordning komma i åtnjutande af de med sekreterarelönen förenade ålderstillägg; och hemställer Arméförvaltningen, i händelse af nådigt bifall härtill, att Eders Kongl. Maj:t, för såvidt anginge ålderstillägg för 1877 och påföljande år, af Riksdagen ville äska dertill erforderliga medel, men att, beträffande ålderstillägget för år 1876, eller 500 Kronor, detsamma måtte anvisas att utgå från fjerde hufvudtitelns allmänna besparingar.

Då Sekreteraren Nordlindh sedan den 30 Januari 1866 varit i utöfning af sekreteraretjensten vid Fortifikationen och anledningen, hvarföre honom först senare å densamma meddelats nådig fullmakt, utgjorts endast af en önskan att åvägabringa eu sedermera genomförd lönereglering för densamma, anser jag ålderstillägg böra honom tillkomma, hvarför jag i underdånighet hemställer, att Eders Kongl. Maj:t täcktes af Riksdagen äska de dertill nödiga medel, 1,000 Kronor; lärande Eders Kongl. Maj:t sedermera vilja fatta nådigt beslut angående det Nordlindh för år 1876 tillkommande ålderstillägg.

Då således för ålderstillägg erfordras år 1877 åt Professoren vid Generalstaben 500 Kronor och åt Sekreteraren vid Fortifikationen 1,000 Kronor, torde Eders Kongl. Maj:t vilja föreslå det nya anslagets belopp till 1,500 Kronor.

48 Bil. N:i> 3 a. till Kong!. Maj:tu Nåd. Prof) N:o 1. om Statsverket. 1876

Skrifmaterialier och expenser, ved m. m. för Departementets

Kansli-expedition.

För jemnande af de ordinarie anslagens slutsumma samt för någon tillökning i detta förslagsanslag, som deraf är i behof torde detsamma

som nu utgör ........................................................................... Kronor 2,808: 42,

få med......................................................................................... » 204: 83

ökas till................................................................................... Kronor 3,013: 25.

Efter att sålunda hafva gjort reda för de förändringar i ordinarie anslag under fjerde hufvudtiteln, hvilka jag anser böra vid nu förestående statsreglering vidtagas, torde det tillåtas mig att få i underdånighet göra framställning om de extra ordinarie anslag, som synas mig för landtförsvaret af behofvet påkallade.

I öfverensstämmelse med hvad i det föregående vid behandlingen af de ordinarie anslagen blifvit yttradt, torde Eders Kong!. Maj:t i nåder föreslå Riksdagen att å extra stat för år 1877 bevilja: åt Departementets Kansli-expedition, för tillämpning

af ny lönestat........................................................................ Kronor (i,900: —

åt Armé förvaltning en :

dyrtidstillägg............................................ Kr. 19,240: —

tillfällig löneförbättring........................... » 3,250: — „ 22,490:

för genomförande af löneregleringen vid indelta

arméen, förslagsanslag............................................................ » 700,000: —

till bekostande af underofficerares portion under vapenöfningarne ................................................................. » 55,000: —

Vidare förekomma följande frågor.

Årtillsribehof.

Fältartilleri-materieh

Utaf 1871 års Riksdag beviljades för anskaffning af den artillerimateriel, som utöfver då befintlig ansågs erfordras för mobilisering al

artil-

Bil. N:o 3 a. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1876. 49

artilleriet, 1,102,743 Riksdaler; och då denna komplettering, så vidt möjligt var, borde verkställas samtidigt med personalens organisation, för hvars fullständiga genomförande afsågs en tidrymd af sex år, räknadt från och med år 1872, skulle nämnda summa på dessa år ungefärligen fördelas; hvarföre ock Riksdagen för åren 1872—1876 anvisat ett sammanlagdt belopp af 1,010,000 Kronor och följaktligen nu återstå oanvisade endast 92,743 Kronor.

Ehuru, såsom jag redan i fråga om 1874 och 1875 års statsregleringar haft tillfälle i underdånighet anmärka, den afsedda kompletteringen i fältmaterielen, på grund af de senare årens betydliga stegring i arbets- och materialpris, icke kan fullbordas för ofvannämnda, år 1870 beräknade, af 1871 års Riksdag beviljade summa, anser jag dock, i öfverensstämmelse med den af Generalfälttygmästare!! i sitt underdåniga memorial den 13 sistlidne November uttalade åsigt, någon tillökning uti densamma icke böra sättas i fråga förr, än till fullo kunnat utrönas, huru mycken materiel kunnat för det beviljade anslaget anskaffas, äfvensom det behof af dylik, som efter anslagets förbrukande kan återstå, hvarför jag i likhet med Generalfälttygmästare!! i underdånighet hemställer, att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att under år 1877 anvisa återstoden af det år 1871 beviljade extra anslag för ifrågavarande ändamål med 92,743 Kronor.

Fästnings- och positions-kanoner.

Uti memorial af den 29 November 1873 angående Artilleri departementets medelsbehof för år 1875 har Generalfälttygmästare!! i underdånighet anmält, att åtgärder borde utan dröjsmål vidtagas för åstadkommande af fullständig bestyckning till de redan färdiga verken vid Carlsborgs fästning, och blef, med uppgift om det antal refflade kanoner, hvilka, utöfver de redan uti förråd befintliga, behöfdc för detta ändamål anskaffas, kostnaden för detta antal, inberäknadt lavetter och projektiler, anslagen till omkring 375,000 Kronor, af hvilket belopp Riksdagen uppå Eders Kongl. Maj:ts nådiga proposition, för hvart och ettafåren 1875 och 1876 beviljat 125,000 Kronor.

Ehuru Generalfälttygmästare!! icke nu vore i tillfälle att med säkerhet bedöma, huruvida de af Riksdagen redan beviljade medlen kunde komma att i sin helhet användas före innevarande års utgång, enär de svårigheter, som visat sig att vid Motala mekaniska verkstad tillverka Bih. till Bil-sd. Prut. 187fi. i Sand. 1 Afd. 7

50 Bil. No ■! a. till Kong!. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1876.

smilband för kanoner af större kalibrar — hvilka svårigheter dock numera vore öfvervunna — hittills menligt inverkat på ingångna kontrakters fullgörande, äfvensom de större leveranser, hvilka det enda inom landet befintliga styckebruket, det vid Finspång, under senaste åren åtagit sig för sjöförsvarets räkning, syntes komma att fortfarande menligt inverka pa eu skyndsam anskaffning af sjelfva kanonerna, anser sig dock Generalfälttygmästare!! ega anledning antaga, att i alla händelser behof af ytterligare medel för ifrågavarande ändamål kommer att under år 1877 uppstå, hvarföre han i underdånighet hemställer, det Eders Kongl. Maj: t behagade föreslå Riksdagen att till bestyckning af Ca risborgs fästning bevilja äfven år 1877 125,000 Kronor; och torde denna Generalfälttygmästarens framställning vinna nådigt bifall.

Karbiner.

Af 1871 ars Riksdag beviljades till anskaffning af infanterigevär

4.500.000 Riksdaler, hvaraf blifvit anvisade att utgå redan samma år

198.000 Riksdaler, för åren 1872 — 1875 tillsammans 3,818,000 Riksdaler, samt för år 1876 sista återstoden 481,000 Kronor.

Vid sistlidna års slut uppgick, enligt hvad Generalfälttygmästare!! upplyser, tillgången af infanterigevär, enligt senast fastställda modeller, till 197,660. Under innevarande år hafva intill den 1 November vid Carl Gustafs Stads gevärsfaktori och Husqvarna vapenfabrik tillverkats 18,200stycken sådana, hvarjemte å reparationsverkstäderna cirka 2,200 äldre gevär undergått förändring. Till årets slut anses ytterligare cirka 2,900 dels nya dels förändrade gevär komma att erhållas; och borde alltså vid nämnda tidpunkt, efter afdrag af 44 stycken under året, jemlikt Eders Kongl. Majrts nådiga beslut, till utländska regeringar och Stockholms skarpskytteförening utlemnade gevär, behållningen af gevär, enligt senaste modeller, utgöra omkring 220,920. Under nästkommande år anses, för da blifvande återstod af för gcvärstillverkningen beviljade medel, kunna erhallas från Carl Gustafs Stad circa 10,000 gevär, från Husqvarna 2,000 samt från gevärsreparationsverkstäderna förändrade äldre gevär circa 4,000, eller tillsammans circa 16,000 gevär, hvadan vid 1876 års utgång slutliga behållningen af ifrågavarande gevär skulle blifva circa 236,920 och således en brist uppstå af 9,080 gevär för fyllande af det antal

246.000 stycken, hvilket uti underdånigt; memorial af den 29 December 1870 af dåvarande Chefen för Landtförsvars-departementet beräknats såsom behöflig! att anskaffa.

Bil. N:o 3 a. till Kongl. Ma.j:ts Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1876. 51

Redan uti föregående underdåniga memorial af den 14 Mars 1872 och den 29 November 1873 har af Generalfälttygmästare!! blifvit, antydd den sannolika brist uti det af 1871 års Riksdag beviljade anslag, som nu tydligt framstår, och anser han anledningen till densamma hufvudsakligast böra sökas deruti, att till följd af de betydligt stegrade prisen a alla materialier, det beräknade priset af 30 Riksdaler för gevär visat sig vara för lågt, dels äfven deruti att — för möjliggörande af eu snar anskaffning inom landet utaf återstoden i det såsom behöflig! beräknade gevärsantalet — under åren 1871 och 1872 af ifrågavarande anslag blifvit utbetaldt till utvidgning af Carl Gustafs Stads gevärsfaktori för eu årlig tillverkning af 20,000 gevär:

för maskiner, ny- och ominredningar af verkstadslokaler med värme-, vatten-, gas- och blästerledningar, nya fixtures och verktyg Kr. 89,787: 72 för byggnadsarbeten ..................................................................... » 113,176: 63

eller tillsammans ..........................................................................Ivr. 202,904: 35.

Genom denna senare åtgärd hade dock åstadkommits en nedsättning i tillverkningspriset, hvarigenom behållningen af gevär uti Kronans förråd för närvarande vore vida större än om berörda faktori icke blifvit utvidgadt och således gevären måst från enskildt faktori anskaffas till större antal än nu skett.

För tillverkning under år 1877 af ofvannämnda 9,0S0 gevär, och under antagande af skyldighet för Kronan att af detta antal låta tillverka 2,000 st. vid Husqvarna torde kostnaden härför böra beräknas till minst 276,000 Kronor. Då det emellertid torde kunna ifrågasättas, huruvida det såsom befintligt vid 1876 års utgång uppgifna antalet af 236,920 gevär tillsvidare ej vore tillräckligt för den infanteristyrka, som under närvarande förhållanden kunde ifrågakomma att mobilisera, eller — enligt eu beräkning af tre gevär pr man — för circa 79,000 man, men deremot flera och stora skäl tala för nödvändigheten att icke helt och hållet afbryta all gevärstillverkning utan åtminstone vid Kronans gevärsfaktori bibehålla en stam af uti detta yrke skicklige arbetare, äfvensom på den grund att Kavalleri-inspektören, under förlidna år, gjort underdånig anmälan om önskvärdheten af hela svenska kavalleriets beväpnande med karbiner, hvartill, med nödig reserv, utom redan befintligen

1,000 karbiner borde beräknas ett ytterligare antal af minst 6,000, för hvilka tillverkningskostnaden pr stycke ansåges komma att belöpa, sig till 28 Kronor, anhölle Generalfälttygmästare!! underdånigst det Eders Kongl. Maj:t behagade af Riksdagen äska ett extra anslag för år 1877 för tillverkning af 6,000 karbiner för kavalleriet af Kronor 168,000.

52 Bil. N:o 3 a till Kongl. Maj tfa Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1876.

Då äfven jag, lika med Generalfälttygmästare!!, hyser den åsigt, att någon ytterligare tillverkning af infanterigevär icke för närvarande lärer vara af tvingande behof påkallad, men jag anser det vara af hög vigt, att tillverkningen vid Kronans gevärsfaktori icke alldeles nedlägges, cell detta ändamål kan vinnas, på samma gång ett för kavalleriet högst källsalt behof afhjelpes, hemställer jag i underdånighet, att Eders Kong). Maj;t behagade föreslå Riksdagen att för tillverkning af 6,000 karbiner under år 1877 bevilja ett extra anslag af 168,000 Kronor.

Kavallerisablar.

Utaf sistlidna års Riksdag har Eders Kongl. Maj:t, efter derom af Generalfälttygmästare!! uti memorial den 11 November 1874 gjord underdånig anhållan, äskat ett extra anslag för år 1876 af 23,000 Kronor till kavallerisablar, men hafva några medel för detta ändamål icke blifvit af Riksdagen beviljade.

Då emellertid Kavalleri-inspektören, efter detta år verkstäld generalmönstring med Lifgardet till häst, uti sin till Eders Kongl. Maj:t afgifna underdåniga mönsti årsberättelse, under anmälan, hurusom regementets sablaiy ehuru med omsorg vårdade och underhållne, dock voro förslitne och såsom sådane icke kunde anses vara till krigsbruk tjenlig, samt äfven för fredstjenstgöring mindre lämplige, hemställt, att regementet måtte förses med nya sablar enligt senast fastställd modell; och då äfven Generalbefälhafvare!! i 5:te Militärdistriktet, efter innevarande år verkståld generalmönstring med Jemtlands Hästjägarecorps, uti sin underdåniga mönstringsbei åttelse anmält, att corpsens sablar dels äro af föråldrad och olämplig modell dels af långvarigt bruk förslitne, och således böra kasseras och mot nya utbytas; samt då uti Kronans förråd icke finnes mmon tillgång på sablar af den under den 23 November 1867 af Kongl. Maj:t i nåder fastställda modell, hvarutom antalet af de derstädes befintliga, till krigsbruk användbara kavallerisablar af 1854 och 1864 års modeller, utförande. tillsammans 2,894 stycken, såsom hellöfliga vid eu möjligen blifvande mobilisering, snarare torde böra ökas än förminskas, har Generalfälttyo-mästaren ånyo i underdånighet anhållit, att Eders Kongl. Maj:t behagade af Riksdagen begära ett extra anslag för år 1876, för tillverkning af

1,000 kavallerisablar med baljor af 1867 års modell, af Kronor 23,000.

Under de af förenämnda mönsterherrar och Generalfälttygmästare!! upplysta förhållanden får jag, oaktadt sist församlade Riksdag afslog den

Bil. N:o 3 a. till Kanyl. Maj tis Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 187 b. 53

då gjorda nådiga framställning i detta ämne, i underdånighet hemställa det Eders Kong]. Maj:t villo af Riksdagen ånyo ilska lör tillverkning åt kavallerisablar ett extra anslag af 23,000 Kronor att utgå under ar 1877.

Skjutförsök.

Härtill hafva af Riksdagen senast blifvit beviljade, för ar 1874,

30,000 Kronor och för år 187o 10,000 Kronor.

Generalfälttygmästare» anför nu i sitt underdåniga memorial åt den 13 November sistlidet år, hurusom för artillerimaterielens och handgevärets förbättrande man under senaste år sökt att genom skjutförsök erhålla uppgifter och erfarenhet, hufvudsakligast rörande: hållfastheten hos bandade tackjernskanoner för fältartilleriet, lavetter och projektiler af ny konstruktion till dylika kanoner, olikheten emellan en 3 s frainladdnings bandad tackjernskanon och eu 8,7 Clm bakladdnings bandad gjutstålskanon af Krupps konstruktion, lämpligheten af 5"63" projektiler försedda med koppargördlar, grofkornig! krut för fältartilleriet från olika ki utbruk, jemte kontroll af grofkornig! krut för grafva kanoner, samt rörande gevär af mindre kaliber än 1867 års gevärs, in. in. — Men detta oaktadt erfordrades under den närmaste framtiden flera omfattande skjutförsök, såsom med eu 9"24s kanon af förändrad konstruktion, jemte dithörande lavett; med 5"63s och 4"is bakladdningskanoner och till dessa hörande lavetter; med refHade bakladdningsmörsare för fästningsartilleriet, foitsättning af jemförelseförsöken mellan 3/A och 8,7 1 m kanonerna, samt med gevär af olika modeller; afsittning af föregående försök med grofkoinigt krut till fältartilleriet; samt. försök för erhållande af ett kraftigaie krut för handgeväret; in. in.

Då utaf innevarande års anslag vid årets utgång icke torde återstå iller än circa 7,000 Kronor, och då för nästkommande ar ingå medel härtill blifvit afsedda, hemställer Generalfälttygmästare!! underdåingst, att Eders Kongl. Maj:t måtte af Riksdagen äska beviljandet för ar 1877 af ett extra anslag till skjutförsök af Kronor 30,000.

Till hvad Generalfälttygmästaren sålunda hemställt, tillstyrker jag i underdånighet nådigt bifall.

Gevärsförrådsbyggnader och smedjor.

Uti sitt meranämnda memorial af den 13 November 187n anför Generalfälttygmästaren vidare, att till uppförande af nya och förbättrande

54 Bil. N:o 3 a. till Kongl. Maj-.ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1876.

af befintliga gevärsförrådshus a indelta arméens mötesplatser beräknades år 1865, på grund af vederbörande C-hefs-einbetens då afgifna kostnadsförslag, en summa af 74,262 Riksdaler 52 öre, och anvisades för sagda ändamål af 1865—1866 års Riksdag 25,000 Riksdaler, för hvilket belopp gevärsförrådshus uppfördes å 5 regementens mötesplatser. Ofvan beräknade kostnadssumma visade sig dock snart vara alldeles otillräcklig, hvarföre, sedan uti underdånigt memorial af den 14 November 187°2 blifvit redogjord t dels för ofvan omnämnda 25,000 Riksdaler dels äfven, i enlighet med nya från Ohefsembetena infordrade kostnadsförslag, för de medel, hvilka erfordrades för uppförande af då återstående 15 gevärsförrådsbyggnader och 4 smedjor, belöpande sig denna kostnad till 103,575 Riksdaler, Riksdagen — efter afräkning af de för åren 1872 och 1873 beviljade för ändamålet disponibla anslag,' hvartdera af 25,000 Kro- Jl015_ på Eders Kongl. Maj:ts Nådiga framställning, för åren 1874 och 1875 anvisat återstoden med tillsammans 53,600 Riksdaler.

I förhoppning att den år 1872 beräknade kostnaden skulle vara tillräcklig för ifrågavarande byggnaders uppförande, hade hos Eders Kongl. Maj:t någon framställning om behof för innevarande år af ytterligare medel till detta ändamål icke egt rum. Men sedan det visat si", att sammanlagda kostnaderna för senast uppförda 12 gevärsförrådshus och 2:ne smedjor uppgå till ett belopp af 100,266 Kronor 19 öre och da fältförrådshus återstå att uppföra för Södra Skånska Infanteri-regementet, Jemtlands Fältjägarecorps och Wester-Norrlands Beväringsbataljon, äfvensom smedjor för YVesterbottens Fältjägarecorps och Hallands Infanteribataljon, anhöll Generalfälttygmästare!! underdånigst, att Eders Kongl. Maj:t täcktes af Riksdagen i Nåder äska ett extra anslag för år 1877, till uppförande af gevärsförrådshus och smedjor å indelta arméns mötesplatser, af ...............................................................'............... Kronor 25,000: —

Då ifrågavarande byggnader åro för bevarande af den till inrymmande deri afsedda, dyrbara materiel nödvändiga, får jag till detta Heneralfälttygmästarens förslag likaledes tillstyrka nådigt bifall.

Byggnads- m. fl. arbeten i Christianstad.

Sedan 1874 års riksdag endast så tillvida bifallit Eders Kong!. Maj:ts Nådiga framställning om beviljandet för år 1875 af 260,000 Kronor till uppförande af åtskilliga byggnader för Wendes Artilleriregemente uti Christianstad, att densamma härtill anvisat 200,000 Kronor, förutom hvad som för åtskilliga till försäljning afsedda, af artilleriet begagnade, Kronan

55 Bil. N:o 3 a. till Kong!. Mnj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1876.

tillhörig;! tomter med derå befintliga byggnader uti nämnda stad kunde komma att inflyta, har Eders Kong!. Maj:t genom Nådigt Bref af den 9 Oktober sistlidna år, anbefallt Arfnéförvaltningen att ofördröjligen gå i författning om uppförandet af stallbyggnader, sjukstall och ridhus, äfvensom rusthållsstallens sammanbyggning, hvarjemte Eders Kong!. Maj:t funnit godt i Nåder förordna, att med uppförandet af nytt kokhus med spislokal borde anstå till dess sig visat, i hvad mån medel dertill kunde blifva tillgängliga.

Då emellertid utrymmet i det gamla kokhuset med tillhörande spislokal, hvilket, ehuru ursprungligen afsedt för endast 4 batterier med tillsammans 570 man, nu måste begagnas af 6 batterier med tillsammans 708 man, vore alldeles för inskränkt såväl i matrummet som ännu mer i köket, och således den ordning och snygghet, som borde finnas i kronans lokaler, särdeles vid eu matinrättning, är svår att vidmakthålla, samt då denna i bristfälligt skick varande byggnad, med dithörande redan utdömda uthus, vore belägen vid en af stadens smalaste och osundaste gator, aflägse från alla andra af regementet numera begagnade byggnader, ansåge Generalfälttygmästare!), såsom han i sitt underdåniga memorial den 13 sistlidne November omförmäler, att ett snart uppförande af nytt kokhus med spislokal för Wendes Artilleri-regemente vore af behofvet högeligen påkalladt; så mycket mer, som det gamla kokhuset vore beläget på samma tomt, som det numera utdömda s. k. instruktionsstallet och ridhuset, hvarföre afsedd försäljning af tomten med derå varande byggnader icke kunde cga rum, förrän ifrågavarande byggnad blifvit uppförd.

Generalfälttygmästare!! hade derföre låtit uppgöra förnyadt kostnadsförslag, lämpadt efter nuvarande förhållanden, och slutade detta på eu summa af 81,260 Kronor 11 öre.

En s. k. skosmedja, afsedd att begagnas vid skoning af regementets hästar och belägen inom dess etablissement, skulle, enligt Generalfälttygmästarens åsigt, utom fördelen att kunna ständigt kontrolleras, medföra den särskilda förmånen, att Kronan derigenom kunde tillgodogöra sig de krafter, som finnas vid regementet att tillgå uti de artillerister, hvilka genomgått kurs i skoning och smidesarbete för öfrigt; och hade derföre ritning och kostnadsförslag blifvit uppgjorda till eu dylik skosmedja för Wendes Artilleri-regemente, afsedd att förläggas på södra artilleriplanen intill östra Boulevarden; och beräknas kostnaden för denna byggnad uppgå till.............................................................. 13,387 Kr. 7(> öre.

Sedan ofvannämnda artilleri]»lan numera på de flesta ställen vore kringbygd, ansåge Generalfälttygmästare!! nödigt, för upprätthållande af

• ’(> Jill. No -i n. till Konr/I. Maj:ts Nåd. Prop. No 1, om Statsverket- 1870.

ordning inom etablissementet, samt till underlättande af bevakningen af å artilleriplanen uppstådd materiel, äfvensom för manskapets strängare qvarballande inom kasernen, att de delar af tomtlinierna, som icke vore bebyggda eller afsedda att bebyggas, blefve försedda med stängsel; och da jernstaket i längden blefve billigare att underhålla än stängsel af trä (ich derjemte vore prydligare, hade ritning och kostnadsförslag för uppförande af ett jernstaket, med portar, grindar och öfriga tillbehör blif- \ it upprätta.dt, lör hvithet allt kostnaden beräknade till 4,257 Ivr. 00 öre.

Da, ifrågavarande artilleriplan, som upptoge en areal af circa 242,000 (jvadratfot, till största delen läge under kringliggande gators nivå, hvaraf liera olägenheter uppkomtne, hyste Generalfälttygmästare!! vidare den åsigt att en planering af densamma vore ovilkorligen nödvändig. Med anledning häraf hade eu afvägningskarta blifvit uppgjord jemte kostnadsförslag för planering och delvis stensättning af artilleriplanen, hvilken kostnad, i anseende till aflägsenheten af de ställen, hvarifrån fyllningsämnc jemte sten för stensättningcn måste herntas, icke kunnat beräknas till mindre än............................................................................... 22,983 Kronor.

Om förestående kostnader sammanställas, så erhålles:

för Kokhus med spislokal .............................................. Kronor 81,260: 11

» Skosmedja ..................................................................... » 13,387: 76

» Artilleriplanens inhägnad .......................................... » 4,257: 60

» samma plans planering in. in................................. » 22,983: —

eller ett sammanräknadt belopp af Kronor 121,888: 47.

Och hemställer Generalfälttygmästare!!, på grund af hvad här ofvan blifvit anfördt, att Eders Kong!. Maj:t behagade hos Riksdagen göra framställning om beviljandet för år 1877 af ett extra anslag, till byggnads-, inhägnads- och planerings-arbeten vid Wendes Artilleriregementes etablissement i Christianstad, af........................................ Kronor 121,888: 47.

Då genom de af Generalfälttygmästaren nu föreslagna arbeten Wendes Artilleriregementes etablissement i Christianstad torde kunna anses äfven i sanitärt afseende ordnadt, och då särskildt uppförande af kokhus med spislokal synes vara oundgängligen nödigt, finner jag mig höra understödja hvad Generalfälttygmästaren med afseende pa ordnandet af berörda etablissement nu föreslagit, hvarföre äfven jag hemställer, att för nu ängdun ändamål måtte af Riksdagen äskas att utgå under .är 1877 ett extra anslag af i jemnadt tal 122,000 Kronor.

Bil. No 3 a. till Kongl. Maj-.ts Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1876. 57

Uti sitt ofta nämnda underdåniga memorial liar Generalfälttygmästaren vidare framhållit vigten af ett gemensamt skjutfält för artilleriet och omnämnt de förberedande åtgärder för åvägabringande af förslag härom, hvilka blifvit af honom vidtagna, men då något sådant förslag ännu icke från honom framkommit, anser jag mig icke nu böra hos Eders Kongl. Maj:t göra någon framställning i detta ämne.

De extra

anslag

till artilleribehof, hvilkas dels beviljande dels anunderdånighet föreslagit, utgöra

visande af redan beviljade jag således följaktligen:

till anskaffning af fältartilleri-materiel.......................... Kronor 92,743

» fästnings- och positionskanoner................................. » 125,000

» karbiner....................................................................... » 168,000

» kavallerisablar .............................................................. » 23,000

» skjutförsök ..................................................................... » 30,000

» gevärsförrådsbyggnader och smedjor ..................... » 25,000

» byggnads- m. fl. arbeten i Christianstad............... » 122,000

Summa Kronor 585,743

Fortifikationsbehof.

I afseende å behofvet af extra anslag för fästningsarbetenas bedrifvande under år 1877 samt till materiel åt Fortifikationstrupperna har Chefen för Fortifikationen i memorial af den 22 November sistlidne år i underdånighet anfört följande.

Carlsborgs fästningsbyggnad.

Uti sitt underdåniga memorial af den 29 December 1870, sedermera åberopadt uti Statsrådsprotokollet af den 9 Januari 1871, åtföljande Kongl. Maj:ts Nådiga proposition till samma års riksdag angående Statsverkets tillstånd och behof, framhöll dåvarande Chefen för Landtförsvarsdepartementet angelägenheten af fullbordandet af < arhborg, såsom varande landets hufvudfästning.

Bill. till Riksd. Prof. 1876. 1 Sami. 1 Afd.

58 Bil. N:o 3 a. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1876.

Då emellertid hvarje härför uppgjord plan vore beräknad för en längre följd af år samt måste sluta på jemförelsevis högst betydliga belopp, ansåg sig Departementschefen då, äfven i afseende på denna fästningsbyggnad, endast höra upptaga det angelägnaste och det, som inom eu beräknad kortare tidrymd kunde och borde anskaffas — äfven om derefter mycket återstode, innan fästningen finge anses vara i försvarsbart skick mot eu verklig belägring. De summor, som, på grund af de från Befälhafvare!! för Fortifikationen ingifva beräkningar och Statsrådets tillstyrkan, af Kongl. Maj:t äskades af 1871 års Riksdag, utgjorde sammanlagdt 1,520,000 Rdr Pant, deraf 000,000 Rdr voro beräknade till fullbordande af hufvudvallen mot landsidan, samt 920,000 Rdr till de då föreslagna förrådsbyggnaderna.

Dessa medel, som äfven af Riksdagen beviljades, hafva sedermera vid 1871 och följande årens riksdagar blifvit anvisade, hvarjemte år 1875 ytterligare beviljades 412,500 Kronor, behöfliga för betäckande af dels tillfölje af inträffade prisstegringar uppkommen brist å hufvudvallen...........................................................

dels för åtskilliga provisionel anläggningar

Inalles har således af Riksdagen beviljats:

för hufvudvallen...........................................................

» förrådsbyggnader.................................................

» provisionel anläggningar...................................

Häraf har för åren 1871 —1876 blifvit anvisadt: för slutvärnets fullbordande med undantag af terrassen ......................... Kr. 25,000

för Disciplinkasernen ................................... » 40,000

» Förrådshus............................................... » 855,000

» Hufvudvallen.......................................................................

såsom ersättning för provisionela anläggningar . ..........

hvadan för 1877 års behof återstå af det 1875 af Riksdagen beviljade belopp, till hufvudvallen ................................. Kr. 172,500:

till förrådsbyggnaden.................................... 40,000:

710.000 90,000

1,720,000

212,500:

Summa Kronor 1,932,500:

Bil. No 3 a. till Kongl. Maj-.ts Nåd. Prof. No 1, om Statsverket 1876. 59

Och hemställer nu Chefen för Fortifikationen i underdånighet, att nämnda 212,500 kronor måtte föreslås anvisade för år 1877.

De arbeten, som dermed vid sistnämnda års slut skulle kunna vara fulländade, vore följande:

Hela attackfrontens hufvudvall,

Arméens persedelförråd,

» proviantförråd,

Artillerietsgjkoppar-patronsförräd, hvarjemte de förrådshvalf, som bereddes under landtfrontens hufvudvall, skulle, enligt från Arméförvaltningen meddelade uppgifter, blifva tillräckliga för halfva fältmaterielens fordon och gevärsförrådet.

Chefen för Fortifikationen hade visserligen önskat att redan nu kunna till Eders Kongl. Maj:ts pröfning framlägga fullständiga förslag öfver allt, som återstode för fästningens fulländande, så väl i afseende å fästningsverk som öfriga erforderliga anläggningar, men ehuru arbetena dermed fortgått med afl drift hela året, hafva de ej ännu hunnit afslutas, hvarföre han i underdånighet anhåller att få, så snart ske kan, i ett serskildt memorial anmäla samtliga dessa förslag.

Befästningsarbetena i Stockholms skärgård

Härtill erfordras, enligt hvad Chefen för Fortifikationen anmäler, inga nya anslag för år 1877.

Befästningsarbetena vid Carlskrona,

I afseende på befästningsarbetena i Carlskrona skärgård åberopar Chefen för Fortifikationen underdånigst den utredning Befälhafvare!) för Fortifikationen gjorde i sitt underdåniga memorial af den 1 December 1874. Sedan dess år o försänkningarne i samtliga sunden kring Carlskrona redd fulländade, med undantag af de obetydliga sunden å östra sidan, hvaraf det större, emellan Sennoren och fasta landet, blir färdigt nästkommande sommar, men det mindre endast 8 fot djupa och helt smala Skellösund torde böra förblifva öppet under fredstid. Då de efter försänkningsarbetet qvarvarande redskap, fartyg och inventarier ännu ej hunnit realiseras, låter sig icke nu med noggranhet uppgifva den slutliga kostnaden, som dock ej kommer att öfverstiga den uti det underdåniga memorialet af den 28 Oktober 1871 uppgifva summa.

60 Bil. N:o 3 a. till Kongl. Maj-ds Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1876.

kostnadsförslag^

af

tillräckliga

För ombyggnad af Kungsholms fästning uppto den 16 Mars 1871 en summa af 1,424,000 Rdr.

Deraf äro anvisade:

för 1871-—74 ........................................................................... 450,000

» 1875....................................................................................... 350,000

» 1876.................................................................................... 248,000, hvadan

för 1877 återstå....................................................................... 376,000

Summa 1,424,000 Kronor,

kronor blifva ock, enligt Chefens för Fortifi-

till fästningens fulländande, om hela summan men i annat fall ej, emedan då en del komma att äfven följande år belasta arbetet. Som emellertid af de ofvannämnda, till fästningsbyggnaden anvisade medlen ligger bunden i sådana inventarier och instrumentalier, som äfven för de återstående arbetena å Vestra Hästholmen och vid Hvita Krog blifva behöfliga, samt 15,000 Kronor deraf enligt Eders Kongl. Maj:ts beslut äro utgifna för arbetena å landsidan, hemställer Chefen för Fortifikationen underdånigst, att eu summa af jerant 400,000 Kronor måtte för 1877 anvisas af de till Carls-

krona befästningsarbeten beviljade medel .............. Kronor 3,750,000

hvaraf hitintills äro anvisade .......................................

Ofvanstående 376,000 kationen åsigt, anvisas för 1877,

faux frais någon del

och af hvilka, efter nu

och följaktligen oanvisade Kronor

2,960,000

begärda

anvisning.

skulle återstå Kronor

390.000 Krigsbryggematerielen.

På Eders Kongl. Maj:ts begäran anvisade 1865 och 1871 års Riksdagar eu sammanräknad summa af 200,000 Rdr till Fortifikation,'^-materiel, hvaraf 1 80,000 voro afsedda till tre nya krigsbrygge-ekipager, till hvilka dessutom förefunnes en särskild tillgång af 2 60 kronor. Som emellertid fråga uppstått om åtskilliga förändringar uti de då gällande modeller, ansågs försök böra verkställas till jemförelse mellan de föreslagna olika systemen, och förnämligast härigenom uppsköts frågans afgörande till dess Eders Kongl. Maj:t innevarande år fastställde ritningar till en ny modell, hufvudsakligen i afseende på vagnarne och deras packning afvikande från den äldre förut antagna. Omedelbart derefter afslöts kontrakt om tillverkningen af dels vagnar och bromateriel, dels rid- och anspannspersedlar. Enligt dessa kontrakt uppgår kostnaden för de tre krigsbrygge-ekipagen med

Bil. N:o 3 it. till Kong!.. Maj-.ts Nåd. Pr ap. N:o /, om Statsverket ISIG.

rid- och anspannspersedlar och tillhörande kokkärl

............................................................................................. 184,070 Kronor

men dertill kommer:

kostnaden för materielens transport från tillverkningsstället till Stockholm å 1,850 Kr. pr ekipage .............. 5,550 »

Kostnad för de gjorda försöken med nya modellvagnar utöfver hvad Kong!. Maj:t

dertill anvisat ............................................... Kr. 4,486: 84,

hvarifrån dock afgår värdet för redan anskaffad materiel ......................................... » 986: 84 8,500 »

Summa 193,120 Kronor,

hvadan härvid uppstår eu brist af 12,860 Kronor.

För att de anvisade medlen således icke skulle öfverskridas, bär i kontraktet om rid- och anspannspersedlar blifvit stadgadt, att leveransen af dessa persedlar till det tredje ekipaget skulle bero af framdeles meddelade bestämmelser.

Af de tre äldre krigsbrygge-ekipagen äro de, som tillverkades år 1855, försedda med pontonier af trä. Dessa träpontoner hafva, således varit i begagnande uti nära 20 år, hvilket är vida mer ån i andra länder påräknas. Redan för ett par år sedan voro de icke brukbara till krigstjenst och de till krigsbrygge-ekipagens underhåll å stat anslagna

1,500 Kronor pr ekipage erfordras helt och hållet för de årliga reparationerna och lemna ingen tillgång till ny anskaffning. Emellertid var det ej lämpligt att företaga någon anskaffning af nya pontoner förr, än modellen för krigsbryggematerielen var bestämd. Sedan denna fråga nu år afgjord, och de gamla träpon ton erna vid verkställd besigtning betunna alldeles otjenstbara, anhåller nu Chefen för Fortifikationen i underdånighet, att Eders Kong! Maj:t täcktes äska medel till 30 nya jernpontoner, för Indika kostnaden beräknas till 700 Kronor stycket eller tillsammans 21,0(»0 Kronor. Hela det till krigsbryggematerielen erforderliga extra anslag utgör således:

brist vid de nya ekipagen................................................. Kronor 12,860

till 30 nya jernpontoner ............................................................» 21,000

Summa Kronor 33,860:

På grund af hvad Chefen för Fortifikationen sålunda anfört, hemställer jag i underdånighet, att Eders Kong!. Maj:t täcktes af Riksdagen i Nåder äska,

62 Bil. N:o 3 a. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1876.

att. till Carlsborgs fästningsbyggnad anvisas för

ar 1877..................................................................................... Kronor 212,500: —

att till befästningsarbetena vid Carlskrona för

samma år anvisas.................................................................. » 400,000:

samt att till krigsbrygge-ekipager beviljas ......... o 33,867: —

i hvilket senare belopp jag, för jemnande af de extraordinarie anslagens slutsumma, tillåtit mig eu obetydlig böjning i de af Chefen för Fortifikationen föreslagna 33,860 Kronor.

Summa Kronor 646,367: —

Garnisons-kommenderingar ur indelta arméen.

Fastän vårt försvars hufvudfråga — härens ombildning — af skäl, dem jag i mitt underdåniga yttrande till protokollet anfört, icke vid instundande riksdag kan blifva afgjord, böra vi dock icke försumma att under detta af omständigheterna föranledda uppskof vinna tid genom vidtagande af sådana åtgärder, som sätta oss i stånd att genast efter beslutet om öfvergång till ny härordning kunna bilda depoter och åt förlängda beväringsöfningar erbjuda den undervisningskraft, hvaraf de äro i behof.

Fn tillökning af arméens underbefäl, — redan vid en mobilisering under nuvarande förhållanden behöflig, — är för ofvannämnde ändamål oeftergifligen nödvändig. Men för att vid inträffande behof kunna på ett tillfredsställande sätt fylla de nya befälsplatserna erfordras en förberedande utbildning af befälsämnen, lämpliga för det maktpåliggande värfvet att närmast handleda landets ungdom och i besittning af den theoretiska och praktiska militärbildning, som nutidens taktik förutsätter hos äfven den lägsta befälsgraden.

O O

Underbefälsskolan vid Carlsborg har visserligen redan i detta afseende varit till gagn för arméen, men frukterna af denna skolas verksamhet kunna icke blifva fullt tillfredsställande, såvida eleverne vid deras ankomst till skolan icke ega den underbyggnad och den ålder, hvilka möjliggöra fullbordandet af deras skolbildning på den korta tiden af fyra månader. Erfarenheten har också ådagalagt, att de fleste från l:sta och 2:dra militärdistrikten senast till Carlsborg kommenderade elever lättare än andra förmått tillgodogöra sig den der meddelade undervisningen och detta af det naturliga skäl, att rekryterne i ofvannämnda distrikt andra året af deras tjenstetid undergå eu sex månaders skoltid jemte garni-

Bil. N:o 3 a. till Kongl. Majsts Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1816. GB

sonstjenstgöring i Carlskrona och sålunda förberedde tredje året kommenderas till Carlsborg.

Inom omförmälda distrikt kan man alltså med visshet emotse att efter några få år hvarken sakna ämnen till sergeanter eller korporaler och det är såväl för att vinna en dyrbar tid som för att bereda den öfriga indelta arméen fördelen af en utsträckt rekrytbildning och deraf härflytande ökad tillgång på underbefälsämnen, som jag anser att koinmenderingar af företrädesvis andra årets rekryter till samma styrka som garnisonskommenderingen i Carlskrona, eller 250 man med erforderligt befäl, må blifva förlagda från 3:djc distriktet till Carlsborg och vexelvis från 4:de och 5:te till Stockholm.

De härför beräknade kostnaderna, utgörande enligt af Intendentsdcpartementet uppgjordt och här bilagdt förslag (Bil. B.) 236,000 Kronor, äro dock icke helt och hållet en ny utgiftspost, emedan till följd af vakanserna inom värfvade arméen det varit och fortfarande är behöflig!, att genom särskilda koinmenderingar ur indelta arméen upprätthålla garnisonstjensten vid Carlsborg.

Då eu utgift sådan som den ifrågavarande, om än af natur att blifva under flera är behöflig, dock icke är afsedd att blifva ständig, anser jag densamma böra från ett extra anslag bestridas. Jag tillåter mig derföre, på grund af hvad jag nu anfört, att i underdånighet hemställa, det Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att till garnisonskommenderingar ur indelta arméen till Stockholm och Carlsborg bevilja för år 1877 ett extra anslag af 236,000 Kronor.

Såsom jag nyss i underdånighet anfört, har det till följd af vakanserna inom värfvade arméen varit af nöden att genom kommendering ur indelta arméen förstärka garnisonen å Carlsborg och har detsamma äfven egt rum med garnisonen i Waxholm. Genom nådigt bref den 2 September 1873 har Eders Kongl. Maj:t anbefallt Arméförvaltningen att för en, enligt Generalordres af den 5 i samma månad, beslutad garnisonsförstärkningskommendering af 116 man med befäl ur indelta arméen till Carlsborgs fästning ej mindre anskaffa behöflig^ kaserninventariepersedlar, än äfven från om händer hafvande medel förskjuta samtliga kostnaderna mot den ersättning, som framdeles, efter anmälan, kunde varda anvisad; och har denna kommendering äfven fortfarande hvarje följande år till Carlsborg utgått jemlikt nådiga Generalordres af den 31 Augusti 1874, den 13 Februari och den 4 September 1875. — I sin underdåniga skrifvelse den 13 November 1875 anmäler nu Arméförvaltningen å Intendentsdepartementet, att kostnaderna för dessa koinmenderingar uppgått till 64,336 Kronor 44 öre, hvilka af tillgängliga medel icke kunna fyllas,

64 Bil. N:o 3 a. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1876.

hvarför Departementet hemställer, att denna summa måtte varda såsom extra anslag af Riksdagen äskad.

Vidare, sedan Eders Kong! Maj:t jemväl behagat genom nådiga Generalordres af den 15 Juli 1874 anbefalla, att en kommendering' ur indelta arméen skulle till garnisonstjenstgöring å Waxholms fästning förläggas, hvilken kommendering derefter förnyats genom Generalordres den 28 December 1874, den 3 April och 23 Augusti 1875, hvarjemte Arméförvaltningen genom nådigt bref af den 19 April sistnämnda år förständigats att förskjuta de för kommenderingen erforderliga kostnader, anmäler nu Intendents-departementet, att desamma utgjort 24,663 Kronor 26 öre, och föreslår, att medel till deras betäckande måtte såsom extra anslag äskas.

Intendents-departementet hemställer vidare, att dessa för ■ garnisonsförstärkningar ur indelta arméen utgifna medel, hvilka — jemte en post å 12,262 Kronor 4 öre, som af Arméförvaltningen, enligt nådig befallning, förskjutits för de enligt Kongl. Brefvet den 19 Juli 1872 vid artilleriets verkstäder å Carlsborg inrättade kurser för utbildning af gevärshandtverkare vid indelta infanteriet, och för hvilka medel äfven, enligt Intendentsdepartementets nu afgifna förslag, ersättning i form af extra anslag borde af Riksdagen begäras — förskjutits från anslaget till försvarsverket till lands i allmänhet och hvilka icke skulle kunna af Departementet längre undvaras med bibehållande af arméens reservförråd i tillbörligt skick, måtte föreslås att utgå redan under år 1876.

Hvad beträffar de för utbildande af gevärshandtverkarc utgifna 12,262 Kronor 4 öre, synes mig denna utgift icke vara af natur, att densamma bör af Riksdagen sökas ersatt, hvarföre jag i underdånighet hemställer, att ersättning för desamma må få utgå från fjerde hufvud titelns allmänna besparingar.

Vidkommande deremot kostnaderna för ofvannämnda garnisonsförstärkningskommenderingar ur indelta arméen, hvilka nödvändiggjorts genom de i värfvade arméens nummerstyrka befintliga vakanser, anser jag mig böra i underdånighet föreslå, att ersättning derför sökes genom Riksdagen beredd, hvarvid jag, som antager, att understöd skall kunna, i händelse af behof, under år 1876 beredas Intendents-departementet från medel, hvilka kunna å andra Arméförvaltningens Departement vara för kortare tid disponibla, och således ej anser mig böra för ifrågavarande ändamål föreslå något tillägg till den för året gällande riksstat, hemställer att med deras utgående må till År 1877 anstå.

På grund af hvad jag nu anfört får jag i underdånighet föreslå, att Eders Kongl. Maj:t ville af Riksdagen för År 1877 äska ett extra

Bil. N:o 3 a. till Kong},. Maj-.ts Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1876. 65

anslag af 89,000 Kronor att, såsom ersättning för ofvan uppgifna förskott för garnisonsförstärkningskommenderirigar

a Carlsborg........................................................................... Kronor 64,336: 44,

ä Waxholin.............................................................................. >, 24,663: 26,

tillsammans Kronor 88,999: 70,

komma anslaget till försvarsverket till lands i allmänhet till godo.

Inköp af hästar för Vendes artilleri-regemente.

Uti underdånigt memorial den 22 Augusti 1875 har Generalbefälhafvaren i lista Militärdistriktet, enär sjukdomen rots, som alltsedan år 1812 varit gängse bland Vendes artilleriregementes hästar i Christianstad, visade sig vara i tilltagande, oaktadt de åtgärder, som för dess hämmande vidtagits, med framhållande af de olägenheter i militärt hänseende, som af tillståndet inom regementets stam af hästar blifvit eu följd, hemställt, att alla de regementets hästar i Christianstad, hvilka tillhörde regementet, då sjukdomen utbröt, måtte få dödas; och blef liknande framställning gjord af Kong!. Maj:ts Befallningshafvande i Christianstad uti underdånigt memorial den 1 September samma år.

Sedan Sundhetskollegiet, efter Direktionens för Veterinärinstitutet hörande, häröfver afgifvit underdånigt utlåtande och derefter Generalfälttygmästare]! och Chefen för artilleriet sig i ärendet yttrat, har Eders Kongl. Maj:t under den 26 sistlidne November befallt, att ifrågavarande hästar, tillsammans 53 stycken, skulle ned slägtas.

Da den extra ordinära afgång af hästar vid Wendes artilleriregemente, hvilken af rotssjukdomen förorsakats, icke kan genom det ordinarie remonteringsanslaget ersättas, hvarföre ock sist församlade Riksdag till fyllande af luckorna efter då för rots nedslagtade 50 hästar, på Eders Kongl. Maj:ts framställning, anvisade 45,000 Kronor, lärer det vara nödigt att af Riksdagen åska erforderliga medel till remontering af de genom nedslagning uppkomma hästvakanserna, till hvilken extra ordinära remontering Generalfälttygmästare]! i underdånigt memorial den 16 November 1875 ansett 47,000 Kronor åtgå.

Jag hemställer derför i underdånighet, att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att till inköp af hästar för Wendes artilleriregemente

De vilja ett extra anslag’ af..................................................... 47,000 Krono]*,

hvilket anslag, då medel till hästarnes inköp lärer kunna af Armeförvaltningen förskjutas, torde få utgå under år 1877.

Bih. till Rik sd. Prat. JS70. I Sund. I Afd.

y

66 Bil. No 3 a. till Kongl. Maj-.ts Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1876.

Generalstabens topografiska afdelnings arbeten.

Uti underdånigt memorial den 11 November 1874 hemställde Chefen för Generalstaben, att anslaget till ifrågavarande arbeten, som då utginge med 60,000 Kronor, måtte, på det att desamma kunde snarare afslutas, vinna en förhöjning, hvilken han på anförda skäl föreslog till 15,000 Kronor, och blef uppå Eders Kongl. Maj:ts framställning anslaget också af Riksdagen förhöj dt till 75,000 Kronor.

Då det synes mig af största vigt att det topografiska kartverket, så snart möjligtvis ske kan, vinner sin fullbordan, men något säkert mått för de arbetskrafter och anslag, som dertill erfordras, först kan efter särskild utredning vinnas, hemställer jag i underdånighet, att Eders Kongl. Maj:t täcktes anbefalla Chefen för Generalstaben att inom den 1 nästkommande Oktober

dels låta uppgöra och till Eders Kongl. Magt inkomma med såväl beräkning af den tid, hvarunder den topografiska kartläggningen af landet med undantag af Norrbottens län kan med användande af de krafter, som dertill kunna blifva disponibla, fulländas som ock af det årliga anslag, hvilket under arbetstiden erfordras,

dels äfven, enär samma mätnings- och utgifningsskalor, hvilka inom mellersta och södra delarno af landet begagnas, icke synas vara för de nordligare landskapen erforderliga, afgifva förslag, när en öfvergång bör ega rum från de nu i allmänhet begagnade skalor;

dels slutligen i samband med nu anbefallda utrednings och förslags afgifvande göra framställning, angående de förändringar i topografiska arbetenas bedrifvande, hvilka kunna leda till påskyndande åt arbetets gång.

Emellertid torde Eders Kongl. Maj:t, i afvaktan på denna utredning vilja af Riksdagen för de topografiska arbetena under år 1877 äska samma anslag, som innevarande år utgår, eller 75,000 Kronor.

Officerares anställning i utländsk krigstjenst,

Då det fortfarande är af vigt att, liksom hittills, tillfälle till tjenstgöring inom främmande länders arméer varder svenska officerare berådt, hemställer jag i underdånighet, att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen, att ett extra anslag af 9,000 Kronor mätte fä äfven under år

O 7 '

Bil. N:o 3 a. till Kongl. Maj:ls Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1876. 67

1877 utgå och enligt Eders Kongl. Maj:ts disposition användas till understöd åt officerare af annéens särskilda hutvudvapen, soin kunna vara hugade att ingå i aktiv krigstjenst hos någon i vänskapligt förhållande till Sverige stående makt, och med rättighet, såsom hitintills, för Eders Kongl Maj:t att fa under ett följande år disponera hvad af anslaget kan inom året komma att besparas.

Skarpskytteväsendets och skjutsksckhghetens befrämjande.

Ehuruväl Norrländska länens förseende med skjutbanor numera kunnat taga sin början, i det eu första föreskrift om dylika banors anläggning derstädes meddelats genom nådiga brefven af den 11 och 25 Juni sam den 2 Juli sistlidet år, sa, och da behofvet af skjutbanor i Norrland genom den nu anbefallda anordningen af sådana icke pa långt när kommer att fyllas, och ökandet af banornas antal äfven i det öfriga landet är af nöden, anser jag mig ej kunna tillstyrka någon nedsättning i detta nu sedan flera år utgående extra anslag. dag hemställer derföre i underdånighet, att Eders Kongl. Maj:t behagade föreslå Riksdagen att till skarpskytteväsendets och skjutskicklighetens befrämjande bevilja äfven för är 1877 ett extra anslag af 100,000 Kronor.

Nybyggnader åt Svea Lifgarde.

Sedan Sekundchefen för Svea Lifgarde redan den 12 November 1873 anmält regementets behof af eu matsal, nya arrest- och vakt-lokaler samt ytterligare eu skolsal, hvilka samtliga lägenheter Sekundchefen föreslagit att inrymmas i eu byggnad till en beräknad kostnad af 165,000 Kronor, samt Sekundchefen derefter, till följd af erhållen Nådig befallning, inkommit med alternativa ritningar och förslag så väl för ifrågasatta lokalers inrymmande i eu och samma byggnad som ock för deras fördelande i två särskilda byggnader, äskade Eders Kongl. Maj:t af 1875 ars Riksdag, på grund af den utredning i ämnet Arméförvaltningen lemnat och för hvilken jag i mitt anförande till statsrådsprotokollet den 0 Januari sistlidna ar redogjort, till uppförande af en vakt- och arrest-byggnad samt en matinrättningsbyggnad för Svea Lifgardes behof, ett anslag af 134,000 Kronor; men denna Nådiga framställning vann icke Riksdagens bifall.

Uti memorial den 17 sistlidne November tillkännagaf Chefen för Lifgardesbrigaden, hurusom Sekundchefen för Svea Lifgarde, jemte anmälan om

Ed. N:u :j a. till Kanyl. Maj-M A 'ad. Froji. N:o 1, om Statsverket 187 ti.

det bristfälliga skick, hvari regementets häkte sig befunne, till honom i styrkt afskrift öfverlemnat en från Riksdagens Justitieombudsman till bemälde Sekundchef aflåten skrifvelse, angående ifrågavarande häktes beskaffenhet, föranledd af ett Justitieombudsmannens besök i regementets arrestlokaler. Justitieombudsmannen hade anmärkt, att den byggnad, i hvilken dessa vore inrymda, befunne sig i ett sådant skick, att densamma icke i någon man kunde uppfylla de anspråk, man på en sådan anstalt egde ratt att ställa. Af de mångahanda bristfälligheter och olägenheter, som vidlådde arrestlokalen i dess nuvarande skick, både följande synts Justitieombudsmannen vara de mest i ögonen fallande: cellerna i bottenvåningen voro från hvarandra afskiljda endast genom tunna väggar af plank, hvilka dessutom utefter golfpanelningeu voro af röta så anstuckna, att de kunde bitvis sönderplockas; britserna i de ljusa cellerna, voro belägna under fönstema, så att, på sått jemväl lärer inträffat, arrestanterne kunna klättra upp till desamma, samt fönstren och gallren så bristfälliga och ovårdsamt fastsätta, att de utan svårighet kunde sönderbrytas; dörrarna till cellerna voro till den grad otäta, att dagern genom dem trängde sig in uti de mörka cellerna, hvarutom dörrarna ej slöto intill trösklarna, utan emellan dein förefanns en icke obetydlig öppning, genom hvilken, såsom erfarenheten jemväl skulle hafva ådagalagt, hvarjehanda saker kunde till fångarne olofligen insmugglas; klosetterna voro så illa inrättade, att från dem utgick eu stinkande lukt, som otvifvelaktigt menligt inverkade på fångarnes helsa; och slutligen löpte under sjelfva byggningen en afloppstrumina, som i förening med byggnadens bofälliga skick i öfrigt vållat, att under sistlidne vinter varmen i cellerna någon gång icke kunnat uppdrifvas till mer än tre grader öfver fryspunkten.

Derjemte hade för Justitieombudsmannen, vid hans berörda besök, uppgifvits, att fångarne utan svårighet kunde meddela sig med hvarandra genom de tunna skiljoväggarua, samt att vederbörande läkare i flera särskilda fall förklarat, att i anseende till arrestrummens usla beskaffenhet ådömd bestraffning icke finge derstädes verkställas, emedan de dömde deraf skulle lida skada till helsan.

Då gällande lag för krigsmakten stadgade, att fel och förbrytelser, vare sig af diciplinär eller kriminel natur, skola uteslutande med frihetsstraff' försonas, ansåge Justitieombudsmannen krigstukten icke kunna behörigen upprätthållas utan tillgång på tjenliga lokaler för verkställande af de ådömda bestraffningarna. Vid sådant förhållande blefve det befälhafvarens vid hvarje militärcorps embetspligt att tillse, det fängelse funnes i sådant skick, att det dermed afsedda ändamål utan olägenhet kunde uppfyllas; och då Justitieombudsmannen ej kunde förutsätta, att denna embetspligt blifvit af

Bil. Nio 3 a. till Kanyl. Maj ils Nåd. Knop. N:o 1, om Statsverket 1876. 69

Sekundchefen för Svea Lifgarde åsidosatt, hade Justitieombudsmannen anhållit, det honom måtte meddelas, hvilka åtgärder blifvit vidtagna för att bereda regementet eu efter tidens fordringar lämpad fängelselokal.

Vid underdånig föredragning den 26 sistlidne November af Chefens för Lifgardesbrigaden med anledning häraf gjorda framställning behagade Eders Kongl. Maj:t, som förklarade Sig vara betänkt uppå att till näst sammanträdande Riksdag förnya Sin till förra Riksdagen gjorda Nådiga Proposition om uppförande af såväl ny arrestlokal som andra byggnader vid Svea Lifgardes kasernetablissement, anbefalla Arméförvaltningen att, efter anställd vederbörlig besigtning, ofördröjligen gå i författning om arrestlokalernas vid regementet provisoriska förbättring, i den män sådant kunde ske, eller, i annat fall, om anskaffande af tillfällig arrestlokal å lämpligt ställe.

De af Justitieombudsmannen mot regementets arrestlokaler gjorda anmärkningar öfverensstämma hufvudsakligen med hvad i mitt anförande till ofvannämnda statsrådsprotokoll derom finnes yttradt och, då genom handlingarna bifogadt besigtningsinstrument styrkes, att den gamla vakt- och arrestbyggnaden befinnes i så bristfälligt skick, att den icke vidare kan i ståndsättas, synes behofvet af nya vakt- och arrestlokaler vara till fullo ådagalagdt. Att äfven den föreslagna matinrättningsbyggnaden är af stor vigt för truppens trefnad och välbefinnande, — omständigheter, hvilka aldrig höra lemnas obeaktade och minst under en tid, då de största svårigheter möta att hålla styrkan fulltalig, — torde ej kunna bestridas, då under nuvarande förhållanden manskapet måste intaga sina måltider kompanivis i de trånga sofrummen, i hvilka luftvexlingen deiigenom i hög grad försvåras.

På grund af hvad jag sålunda anfört får jag underdånigst hemställa, det Eders Kongl. Magt täcktes, i enlighet med det af Arméförvaltningen framställda förslag, som legat till grund för Eders Kongl. Maj:ts Proposition i ämnet till förra Riksdagen, af näst sammanträdande Riksdag äska såsom extra anslag till uppförande af en matinrättningsbyggnad för Svea Lifgarde ..................................................................................... Kronor 91,700: —

och till en vakt- och arrest-byggnad för samma regemente .................................................................................. » 42,300: —

eller tillsammans Kronor 134,000: —

hvaraf dock torde för år 1877 behöfva anvisas endast 75,000 Kronor.

70 Bil. No 3 a. till Kongl. Maj-.ts Nåd. Brop. No 1, om Statsverket 1876.

Byggnader för Kavalleriets underbefälsskola.

Såsom jag förut i underdånighet gifvit till känna, är det min afsigt att föreslå Eders Kongl. Maj:t, det medel måtte af Riksdagen äskas till byggnader åt Kavalleriets underbefälsskola, uppgjorda efter det för den nya härordningen afsedda kasernsystem. De nödiga kostnadsförslagen hafva emellertid, till följd af årstidens olämplighet, ännu icke blifvit färdiga; men skola af mig snart inför Eders Kongl. Maja anmälas. Jag får derföre nu blott i underdånighet hemställa, att till uppförande af byggnader åt Kavalleriets underbefälsskola må för år 1877 beräknas 100,000 Kronor.

Årméens ackordsamortering.

För uppfyllande af ackordsamorteringsfbndens förbindelser, Indika af Statsverket öfvertagits, erfordras äfven för ar 1877 ett extra anslag af -85,000 kronor, hvilket Eders Kongl. Maj:t derföre torde vilja af Riksdagen äska.

Arinéens pen sioneriner.

Uti underdånig skrifvelse den 15 sistlidna December har Direktionen öfver Arméens Pensionskassa redogjort för nuvarande förhållandet med de af Riksdagen beviljade anslag dels för upprätthållande af Pensionskassans egen pensionering, dels till fyllnadspensioner i öfverensstämmelse med Eders Kongl. Maj:ts Nådiga Bref den 9 Februari 1858.

Hvad först beträffade det för pensioneringens upprätthållande för år 1874 beviljade anslag af 85,500 Kronor, deruti inberäknadt det Pensionskassan med 8,820 Kronor tillkommande förhöjda vederlag för de uti Vadstena Krigsmanshuskassas äldre inkomster ingående, men till Statsverket indragna rusthållsafgifterna, så hade å detta anslag uppstått eu brist af 5,119 Kronor 9 öre; men då under den senare tiden afgången bland pensionärerne betydligt öfverstiga tillkomsten, ansåge Direktionen enahanda belopp, som jemväl för år 1876 blifvit med 85,500 Kronor beviljadt, möjligen blifva under år 1877 för ändamålet tillräckligt,

71 Bil. No 3 a. till Kong/. Maj-.ts Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1873.

Vidkommande derefter det till fyllnadspensioner för sistlidna år beviljade anslag af 290,000 Kronor, sfi kommer, enligt hvad nu vore känd t, detta anslag” att, med betäckande af den för år 1874 uppkomna brist, 4,281 Kronor 9 öre, lemna ett öfverskott af omkring 2,000 Kronor; hvadan Direktionen ansett det belopp af 15,000 Kronor, som vid föregående riksdagar blifvit beräknadt såsom årlig förhöjning i detta anslag, kunna nedsättas till 10,000 Kronor och således det för är 1876 beviljade anslag af 305,000 Kronor böra för år 1877 höjas till 315,000 Kronor.

På o-rund häraf har Direktionen alltså i underdånighet anhållit, att anslaget för upprätthållande af Pensionskassans egen pensionering måtte för år 1877 bestämmas till lika belopp med det för år 1876 anvisade, eller

S5,500 Kronor, samt att fyllnadspensionsanslaget måtte för år 1877 höjas till' 315,000 Kronor, äfvensom att den, enligt Arméens Pensionskassas hufvudbok för år 1874, å förstnämnda anslag uppkomna brist måtte varda Kassan ersatt.

Då ordnandet af Arméens pensionsväsende skall, såsom jag förut antydt, blifva föremål för en särskild underdånig framställning, så snart de nödiga förarbetena hunnit att afslutas, får jag, som antager att kostnaden för pensioneringen icke kominer att öfverstiga, utom förut årligen bevil jude vid pass 400,000 Kronor, omkring 550,000 Kronor, nu endast i underdånighet hemställa,

dels att Eders Kongl. Maj:t täcktes i förslaget till statsreglering för år 1877 till arméens pensionering beräkna ett extra förslagsanslag af

950,000 Kronor,

dels ock föreslå Riksdagen att, till ersättning af den enligt Arméens pensionskassas hufvudbok år 1874 uppkomna brist, bevilja 5,119 Kronor 9 öre.

lärande, vid Nådigt bifall till denna min underdåniga hemställan, underrättelse härom få Finansdepartementet meddelas till efterrättelse vid uppgörande af förslag till reglering af Riksstatens nionde hufvudtitel.

Understöd åt f. d. Landtvärnsman.

Uppå Eder Kongl. Maj:ts Nådiga framställning har sist församlade Riksdag, i likhet med hvad vid flera föregående riksdagar egt ruin, till understöd åt de från 1808 och 1809 års krig ännu qvarlefvande, i behof stadde landtvärnsman för år 1876 anvisat ett belopp af 20,000 Kronor med vilkor, på sätt redan af 1873 års Riksdag blifvit bestämdt, att understöden icke finge öfverstiga 50 Kronor för hvarje person. Vid den

72 Bil. N:o 3 a. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1876.

utdelning af understödsmedlen, som de båda sista åren egt ram, har det

vant möjligt att låta hvarje understödstagare komma i åtnjutande af det

inlopp, som sålunda blifvit bestämdt såsom det högsta. Det är derföre

att antaga,o att ett fullt så stort anslag, som det nuvarande, icke kommer

att under ar 187 7 tagas i anspråk. Då emellertid det visat sig, att ännu

hvarje ar nya sökande sig anmäla, bland hvilka ett ej ringa antal finnas

berättigade till understöd af ifrågavarande anslag, har någon tillförlitlig

beräkningsgrund för nedsättning af anslaget ej kunnat vinnas, hvadan ja

ÖU eJ ^nser ,nig böra föreslå någon förändring i anslagets belopp under

lir ,7 JyS hemställer derföre i underdånighet, det Eders Kong!, Maj:t

tack tes i Nader föreslå Riksdagen att, för ifrågavarande ändamål och med

I,lk°/ »nderstödsbeloppen icke öfverstiga 50 Kronor åt hvarje person,

för av 877 bevilja ett extra anslag af 20,000 Kronor; lärande detta anslå-

fn vid regleringen af nionde hufvudtiteln iakttagas °

©

Uppå Statsrådets öfrige ledamöters underdånig tillstyrkan täcktes Hans Maj:t Konungen till alla delar gilla och bifalla hvad nu i afseende å regleringen af utgifterna under riksstatens fjerde hnfvudtitel samt de för landtförsvarets behof ifrågasatta nya så väl ordinarie som extra anslag, äfvensom i öfrigt, blifvit af Departementscheten föreslaget och hemstäldt; och skulle ano-ående hvad Kong!. Maj:t sålunda i Nåder beslutit utdra" af protokollet Finans-departementet meddelas, för att lägmis tdl grund vid författandet af Kongl. Maj.-fs Proposition om Statsverkets tillstånd och behof, i hvad den komme att röra landtlig varet; hvarjemte de till detta statsregler i n gsär e n d e hörande handlingar skulle vederbörlig utskott tillhandahållas.

ex protoeollo

A7. C. Avfvidsson.

iso a-

Bil. N:o 3 a. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1876.

73 Bil. A.

Förslag

till stat för Mariebergs ammunitionsfabrik.

Bih, till Riksd. Prof. 1876. 1 Sami. 1 Afd.

74 Bil, N:o 3 a. till Kongl. Maj:ts Nåd. Trop. N:o 1, om Statsverket 1876.

Bil. B.

Beräkning öfver kostnaden för ständiga garnisonsförstärkningskommenderingar ur indelta arméen till Stockholm och Carlsborg af 250 man nivå nödigt befäl på hvardera stället, att ombytas hvar 6de månad.

Marsch- och transportkostnader för 250 man fram

och tillbaka................................................................ Kronor 6,200: —

Aflöning, underhåll, sjukvård, munderingsslitning,

servis och undervisningsmateriel ......................... » 132,000: —

Summa Kronor 138,200: —

Åfgåv.

Besparad mötesaflöning och underhåll samt mun-

deringsslitning i hemorterna.................................... » 20,000: —

Årlig kostnad på hvartdera stället................................. Kronor 118,200: —

eller tillhopa i rundt tal Kronor 236,000: —

Stockholm af Kongl. Arméförvaltningens Intendents-departements Kammarkontor den 30 September 1875.

Carl Merténs.

Bil. N:o 3 b. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1 om Statsverket 1876. 75

Utdrag af Protokoll öfver Landtförsvars-ärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i Statsrådet å Stockholms Slott den 19 November 1875.

N är var ande:

Hans Excellens, Herr Justitie-statsministern, Friherre De Geer,

Hans Excellens, Herr Statsministern för utrikes ärendena Björnstjerna, Statsråden: Lagerstråle,

Thyselius,

Carlson,

Friherre Älströmer,

Weidenhielm,

Boven,

Friherre von Otter och Forssell.

Chefen för Landtförsvars-departementet, Statsrådet Weidenhielm föredrog i underdånighet:

3:o.

Sekundchefens för Lifgardet till häst, af Chefen för Lifgardes-brigaden tillstyrkta underdåniga memorial den 8 innevarande månad, deruti hemställts, att Sergeanten vid Regementet Fredrik Wilhelm Palmqvist, hvilken

76 Bil. No 3 b. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. No 1 om Statsverket 1876.

till följd af sjukdom under nära två års tid varit oförmögen att sköta sin tjenst och som ansåges obotlig, måtte, enär Regementet icke utan betänklig olägenhet längre kunde vara i saknad af erforderligt antal underofficerare, varda på allmänna indragningsstaten öfverförd till åtnjutande af lönen, 500 Kronor, såsom pension; — varande vid memorialet fogade så väl Palmqvists tjensteförteckning som för honom utfärdade prest- och läkarebetyg, af hvilket sednare inhemtades, att Palmqvist lede af partiel känslolöshet och förlamning af nedre extremiteterna, beroende på en ryggmärgsaffektion, till hvars häfvande inga eller åtminstone högst ringa utsigt funnes.

Då det för Regementets tjenstbarhet är af största vigt, att dess underbefäl är fulltaligt och kan fullgöra sina åligganden, hemställde Statsrådet i underdånighet, det Kongl. Maj:t täcktes till Riksdagen aflåta Nådig proposition, att en pension till föreslaget belopp, 500 Kronor — hvilket belopp, som motsvarade Palmqvists kontanta lön vid Regementet, icke utgjorde mei' än omkring hälften af en Sergeants vid Lifgardet till häst aflöningsförmåner — måtte få till Palmqvist från och med månaden näst efter den, honom meddelas afsked ur krigstjensten, under hans återstående lifstid utgå från allmänna indragningsstaten; dock med vilkor att Palmqvist ur tjensten afginge innan han blefve berättigad till pension från Arméens Pensionskassa; skolande vid Nådigt bifall härtill utdrag af protokollet härom meddelas Finans-departementet till behörigt iakttagande vid uppgörande af förslag till reglering af riksstatens nionde hufvudtitel.

Hvad Statsrådet uti ofvan upptagna sju mai i underdånighet hemställt, tillstyrkt och yttrat behagade Kongl. Maj:t i Nåder till alla delar gilla, och bifalla.

Ex protocollo

O. E. Fa ull.

Stockholm, tryckt hos K. L. Beckman, 187G.

Bil. N:o 4 a till Kong!.. MajUs Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1876.

Utdrag af Protokollet öfver Sjöförsvars-Ärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen uti Statsrådet å, Stockholms Slott den 10 December 187ö.

N arv a rande:

Hans Excellens, Herr Justitie-Statsministern Friherre Da lön.

Hans Excellens, Herr Statsministern för utrikes ärendena Björnstjerna, Statsråden: Lagerstråle,

TJiyselius,

Carlson,

Friherre Alströmer,

Weidenhielm,

Loeéu,

Friherre von Utter, och Forssell.

Departementschefen, Statsrådet Friherre von Otter anmälde det underdåniga Memorial angående sjöförsvarets ordnande, som finnes detta protokollet bilagdt, samt redogjorde härefter för det hufvudsakliga innehållet af detsamma;

Och täcktes Hans Magt Konungen, i öfverensstämmelse med Departementschefens, af Statsrådets öfriga ledamöter biträdda, tillstyrkan, i Nåder föreskrifva, att de Statsverkets behof under femte hufvudtiteln, som skulle Kongl. Maj:ts Nådiga pröfning underställas, för att näst sammanträdande Riksdag föreläggas, finge beräknas med ledning af de i det underdåniga memorialet angifna grunder, samt att samma memorial skulle såsom bilaga åtfölja den Nådiga propositionen angående Statsverkets tillstånd och behof.

Ex protocollo; L. Th. Ncijbcr.

Bil. N:o 4 n till Kong!. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1. om Statsverket 187b.

11 nderdånigt Memorial.

Innan jag går att intur Edurs Kongl. Maja anmäla de Statsverkets behof under femte 'liutvudtiteln, som skola näst sammanträdande Riksdag föreläggas, liar jag ansett mig böra i särskild framställning sammanfatta de giunder, pa hvilka, ° enligt min åsigt, ett efter vara förhållanden lämpadt. sjöförsvar måste hvila, ’ och de medel, genom Indika, med minsta uppoffring, det kan ernå den styrka, som dess naturliga plats i rikets fbrsvarsväsende krafvel'. Det blir visserligen alltid, såsom erfarenheten visat, eu vansklig uppgift att uppställa en allmän plan för ordnandet åt vart sjöförsvar sådan, att den ma kunna under eu längre framtid orubbad fullföljas, men det är icke mindre visst, att utan full insigt af det mål som härvid eftersträfvas, man löper fara att ändamalslöst spilla tid, arbete och penningar. För ett fruktbärande arbete å den byggnad som skall uppföras, måste ändamålet med densamma vara bestämdt och dess plan klart uppfattad såväl af dem, Indika hafva att bedöma föreslagna åtgärders ändamålsenlighet, som af dem, åt Indika dessa åtgärder äro anförtrodda att utföras. Och det år derjemte eu utan tvifvel berättigad fordran att de årligen återkommande framställningarna till Riksdagen om anslagtill Flottan äro grundade på eu sådan på förhand uppgjord och godkänd plan, till sina lmfvuddrag känd af dem, Indika det tillkommer att först efter omsorgsfull pröfning af de uppgillra behofven, anvisa för deras fyllande erforderliga medel. .

Ur sådan synpunkt ansåg jag mig redan i mitt anförande till Statsrådsprotokollet den 1) Januari innevarande år, vid fråga om anslag för anskaffning af fartygsmateriel. höra yttra mig i afseende ä de fordringar landet bolde ställa på sitt sjöförsvar, och det är, med fasthållande af då uttalade åsigter, som jag nu torde få i ett sammanhang beröra frågan om den ställning flottan bör intaga i Sveriges försvarssystem, samt vilkoren för hennes utveckling till den kraft, att hon må kunna häfda den plats sålunda kan varda henne anvisad, på det att, derest grunderna i min framställning godkännas, desamma må kunna tjena till ledning vid bedömande af framtida förslag angående åtgärder för utvecklingen af detta vapen. Det skall, såsom jag hoppas, af eu omsorgsfull uppskattning utaf de pa dessa frågor inverkande förhållanden, visa sig. att Flottan, först om hon erhåller den tillökning i styrka, som kraftigare mate-

Bih. till Riks cl. Prof. 1876. 1 Sami. 1 A/d. 1

2 Bil. N:o 4 a till Kongl. Maj ds Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1876.

iifl skänkel. kan anses erbjuda ett värn för våra kuster, oeli att anvisande åt härför erforderliga medel, långt ifrån att spilträ, deremot skall i icke oväsentlig man öka kraften af det försvar, som omsorgen om vår sjelfbestämningsrätt med nödvändighet bjuder att, inom omfånget af våra tillgångar, utan urmskof förskaffa oss.

De uppgifter flottan enligt min åsigt har att uppfylla i händelse af ett öivei Imf vet företaget fiendtligt anfall angåfvos i ofvanberörda Statsrådsprotokoll vara:

»att utestänga fiendtliga flottor från våra vigtigaste hamnar; att, försvåra om icke förhindra landsättande^ af öfverväldigande fiendtliga härmassor å våra kuster hvar helst en landstigning försöktes; och

att om en fiende skulle lyckats landstiga, oroa och försvåra lians kommunikation med eget land, samt genom operationer it våra insjöar och andra inlands fai v atten understödja eget och motverka eu fiendtlig härs framträngande.»

Om dessa fordringar, uppstälda med afseende ä eu öfverlägsen fiende, hvarom bär är fråga, uppfyldes, vore landet äfven i stånd att, så vidt på dess sjöförs\ åt berodde, häfda sin ställning gent emot jemnstarka eller svagare makter.

1 lågan är nu huruvida det mål. som innehalies i de af mig sålunda framsända uppgifter, är allt för högt, för att vi skulle kunna med våra tillgångar hysa grundade anspråk att nå det samma. Den som med öppen blick och tillräcklig sakkännedom följt vetenskapens framsteg under det senaste årtiondet P:l sjökrigsväsendets område, synes mig berättigad till välgrundade förhoppningar i detta afseende. Den åsigt, enligt hvilken en inskränktare betydelse bör gifvas åt ifrågavarande försvar, synes deremot hvila på ett oriktigt uppskattande af de förhallanden, under Indika ett från sjön mot oss riktadt angrepp måste försiggå, indika förhållanden alltid böra erbjuda försvararen ett, vidsträckt fält för framgång, om lian rätt begagnar dem.

Utsträckningen af de fiendtliga företag, som v id förveckling med en främmande sjömakt kunna från dess sida emot oss ifrågakomma, beror naturligtvis afl det ändamål, som med de samma afses. Detta ändamål kan fienden möjligen i första hand anse vara uppnådt genom att vid fientligheternas utbrott medelst sin krigsflotta bemäktiga sig någon vid vattnet belägen, i strategiskt hänseende vigtig punkt, hvarigenom han söker att genast tvinga oss att uppfylla sina fordringar. lian kan derjemte genom blokad af våra kuster och angrepp på en eller annan obefästad stad söka tillfoga vår handel och sjöfart största möjliga skada. Men de fiendtliga operationerna kan också gifvas en stöne utsträckning och fienden i så fall söka att med eu transportflotta till fasta landet öfverföra och landsätta en krigsstyrka, nog talrik för att, i förhållande till det motstånd vårt försvarsverk till lands kan erbjuda, gifva honom skälig förhoppning om framgång.

Bil. No 4 a till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1876.

o

Derest ändamålet med vårt sjöförsvar uteslutande vore att förhindra en fiende att bemäktiga sig vissa vigtiga positioner, så skulle ett lika betryggande försvar af dessa säkerligen kunna åstadkommas genom fasta befästningar med dertill hörande minmateriel för en kostnad, långt mindre än den, som erfordras för en särskild! till detta ändamål afsedd flytande materiel, och landet borde icke, enligt min åsigt, vid sådant förhållande betungas med utgifter för något särskild! försvarsverk till sjös. Verkningarna af en blokad eller de mot obefästade platser riktade angreppen kunna vi, äfven med en starkare flotta än vi med yttersta ansträngning förmå åstadkomma, dock icke rimligen hoppas att helt och hållet förekomma; men, ehuru svåra förluster härvid kunna uppstå, böra dessa anfall icke vara af beskaffenhet att vår tillvaro derigenom hotas. Då deremot svaret på frågan om och i hvad mån det bör kunna lyckas oss att försvåra, om ej förhindra ett anfall af fienden, hvithet afser att med eu krigsstyrka intränga i landet, enligt min åsigt bör blifva bestämmande för ordnandet, af hela vårt försvarsverk till sjös, torde eu undersökning af de omständigheter, under Indika ett sådant anfall kan ega rum, här vara på sin plats.

En fiende, som vill söka öfver vattnet intränga i värt land, kan dervid välja antingen att öfverföra sina trupper i liera omgångar till någon af honom på förhand utsedd, från vårt fastland afskild lämplig plats, — för hvilken händelse transporten, ehuru fordrande längre tid, medgifver jemförelsevis mindre förberedelser och transportmedel, — för att derstädes befästad, lugnt afvakta den tidpunkt, då han känner sig stark nog att i skydd af sin flotta öfvergå till fasta landet, eller ock att medföra en så stor truppmassa, att han genast med öfverväldigande kraft vågar företaga landstigning på fastlandets kust, för att der ifrån vidare utveckla sina företag.

1 den händelse vi icke ega någon flytande materiel, kan en fiende naturligtvis begagna sig af hvilkendera af ofvan antydda utvägar honom för godt synes. Antagligen skall han välja den förra, icke blott derför att den är mindre kostsam och lättare utförd — han kan under denna förutsättning dertill använda sin egen krigsflotta — utan äfven med afseende å det moraliska nederlag han redan på afstånd tillfogar oss derigenom, att hans krigsstyrka samlas under våra ögon, utan att vi äro i stånd, äfven om vi till lands äro öfverlägsna, att ens oroa densamma. Angriparen kan utföra sin landstigning utan den fara, som hafvet i ryggen eljest bör medföra. Han behöfver icke frukta brist på förnödenheter för sin här, ty ingen hindrar honom att öfverföra och upplägga huru stora förråd som helst på den för vår landthär oåtkomliga landstigningsplatsen.

Vill fienden deremot underkasta sig de uppoffringar, som den andra utvägen kraf ver, är han ock dertill oförhindrad, så vidt frågan gäller sjelfva landstigningsföretaget; ty eu med nutidens hjelpmedel fullständigt utrustad transport-

4 Bil. No 4 a till Kong!. Maj:ls Nåd. Pr ap. N:o /, om Statsverket 1876.

flotta är i stånd att hastigt och säkert förflytta hans här till hvilken punkt pa vår kust. som passar för hans planer, och ehuru lian, val kommen i land, måste bereda sig att möta en här, hvilken, om den är väl ordnad och talrik nog, skulle kunna omintetgöra hans eröfringsplancr, är det icke osannolikt, att han genom en låtsad landstigning i någon aflägsen trakt af värt vidsträckta land lyckats aflägsna försvarshärens hufvud styrka. Efter en hastig återinskeppliing kan dä den fiendtlig;) hären söka eu ny landstigningspunkt, långt aflägsen från den första, och der med den bästa utsigt till framgång göra allvar af sitt farliga anfallsföretag.

Om vi åter ega endast eu sådan flytande materiel, som lämpar sig för försvaret i skärgården, såsom våra nuvarande pansar- och minbåtar, är fienden visserligen icke i alldeles samma lyckliga belägenhet som derest vi icke egde någon materiel alls; lian måste helt visst vara vaksammare, men det finnes likväl intet som hindrar honom att för sill landstigning begagna hvilken af de angifna utvägarne lian sjelf finner för godt. lian kan samla sina trupper på den utsedda platsen utan särskilda svårigheter, ty hans flotta kan odelad afses för platsens försvar under det att transporten ostörd pågår. Under färden öfver sjön kan lian lemna tra.nsportångarne utan bevakning, och hvad eu landstigning å någon öppen del af kusten beträffar, finnes det för honom lika mycken eller lika liten svårighet att verkställa en sådan, som -om vi vore utan allt slags flytande försvar.

Men från den stund vi lyckats förse oss med eu materiel af sådan beskaffenhet, att, den jemväl lämpar sig för det särskilda ändamålet att försvåra eu fiendtlig landstigning, framträder frågan om ett angrepp i eu helt annan dager. I sådant fall måste fienden, om lian vill till någon lämplig, från fastlandet afskild plats samla sina stridskrafter för vidare företag, dela sin flotta. En del åtgår att försvara samlingsplatsen åt alla sidor, eu annan del måste eskortera transporterna fram och åter. Samlingsplatsen kan blifva hotad åt hela vår flotta, såväl den del som må vara afsedd för endast skärgården, som den hvilken jemväl kan uppträda ä mera öppen kust. Fienden torde derför sannolikt anlita den andra utvägen — att medföra den vidlyftiga apparat som eu stor transportflotta omfattar. Med denna transportflotta söker han säkerligen icke att intränga, i våra skärgårdar, der han vet att vi, om någonstädes, måste hafva öfverlägsenheten å vår sida, och der han icke heller sjelf kan utveckla hela sin kraft, utan föredrager antagligen för landstigningen någon mera öppen del af kusten. ()ch fin- att lyckas måste lian dit medföra eu fullt stridsfärdig armé af alla vapen, i antal öfverlägsen den, livarmed vi kunna möta honom, emedan han i annat fall blottställer sig för att, innan han vunnit fast fot, bli kastad tillbaka i hatvet. Men äro vi i stånd att äfven från sjösidan oroa honom på den för lians landstigning utsedda punkt, då blifva och farorna af ett sådant hans företag först rätt i ögonen fallande. Ej allenast

5 Bil. N:o 4 a till Kong].. Maj:ts Nåd. Prof. No 1, om Statsverket 187(1.

åligger honom flå flen största varsamhet vid annalkandet till vår kust. hvarigenom redan eu högst dyrbar tidsvinst tillfaller oss, utan för honom blifver ook ett under sådana förhållanden mera sannolikt nederlag pa land dubbelt förderfligt. Ankomsten på rätt tid och på rätt ort åt hans egna sä, nödvändiga förstärkningar äfvcntyras, och ett återtåg öfver hålrot blir underkastadt den största våda, om ens möjligt.

Lyckas vi förskaffa oss ett sjöförsvar, som kan tillföra oss sådana fördelar, så hafva vi äfven med detsamma på ett nöjaktigt sätt tillgodosett försvaret af våra vigtigaste inlopp, så att eu del åtminstone af de för dem eljest oundgängligt nödvändiga fasta positionsförsvarsmedlen sannolikt kunna undvaras. Fartyg, "särdeles om de äro bepansrade, kunna nämligen betraktas såsom rörliga fästningsverk i skärgården samt der tjena så val till de hotade inloppens försvar, som till afvärjande, eller åtminstone i högst betydlig grad försvårande af landstigningen, i fall fienden verkligen skulle våga inom skärgårdsområdet intränga med någon betydligare transportflotta.

Af det ofvan anförda anser jag framgå:

att i fall vi sakna sjöförsvar, eu öfverlägsen fiende, åtminstone tran var till höst, skulle hafva större fördel emot oss än derest blott landgräns skilde länderna åt, i det han i förra fallet kunde ostörd samla, inskeppa, öfverföra och nästan hvar helst lian vill landsätta den betydligaste anfallshär, samt oafbrutet bibehålla dess förbindelse med hemlandet; hvaremot natur och jernvägssystem timligen tydligt skulle utvisa de ställen, der han med fördel kunde öfverskrida eu landgräns, och möjliggöra beräkningen af den styrka man borde bereda sig att möta;

att vår ställning vid eu mäktig fiendes anfall blott i ringa grad förstärktes af eu endast för skärgårdsområdet beräknad materiel, som pa de flesta ställen af vår kust ej kunde möta denne fiende och ej heller i någon man försvåra hans förbindelser, samt att vid sådant förhållande de kostnader, hvilka erfordrades för eu dylik materiel anskaffande och vidmakthållande och dess ej tätaliga personals underhåll och öfning, skulle med långt större fördel kunna användas på försvarsverket till lands;

att eu sjökrigsmateriel åter, som äfven förmår utveckla stridskraft utom den egentliga skärgården, skulle genom att tvinga fienden till en ökad maktutveckling och genom att oroa hans förbindelser göra hela hans företag så kostsamt och betänkligt, att han måhända torde finna de ovissa fördelarue icke uppväga de stora riskerna; men att, om han söker utföra detsamma, hans rörelser genom vidlyftiga förberedelser skulle försenas, och att, om han slutligen lyckats landsätta sin krigshär, densamma skulle, dä deri i ett så glest befolkad! land som Sverige svårligen lärer kunna undvara tillförsel utifrån, se sig omgifven af dagligen växande svårigheter.

li Bil. No 4 a till Kongl. Majds Nåd. prop. No 1, om Statsverket 1876.

Äro dessa åsigter riktiga, så måste vi ega ett sjöförsvar, afsedt icke blott tdl skydd för våra vigtigaste inlopp.och farleder utan äfven emot landstigningar af en fiendtlig bär, hvarlielst sådana å våra kuster försökas. Lika litet som den starkaste flotta vi med de yttersta ansträngningar förmå åstadkomma, skulle kunna ovilkorligen utestänga' en öfvermäktig fiende från våra klister, derest icke samtidigt försvarsverket till lands vore så ordnadt, att det kunde utföra sm vigtiga bestämmelse, lika litet kan eu flotta undvaras vid fäderneslandets försvar, som derför bör sökas hos dem båda, trofast räckande hvarandra handen. Att sjöförsvaret, för att dervid kunna värdigt fylla sin bestämmelse, icke behöfver i sådan grad anlita statens tillgångar, att den årliga kostnaden derför skall i väsendtlig mån öfverskrida det belopp, som redan för ändamålet finnes anvisadt, skall jag nedan söka visa.

för beskaffenheten af vår krigsmateriel, eller annorlunda uttryckt, de olika egenskaper, som hvar för sig eller tillsammans böra finnas hos de sär skilda fartygen, för att sjövapnet må kunna uppfylla sin ofvan angifna bestämmelse, har redan i ofvan a beropade statsrådsprotokoll den 9 Januari innevarande år blifvit, i allmänna drag redogjordt. I)å emellertid, vid behandlingen af frågan om anslag till fartygs byggnader vid sistlidne riksdag, någon tvekan yppats om lämpligheten för våra förhållanden af vissa fartygscorter, hvilkas egenskaper . jag då angå! såsom synnerligt vigtiga med afseende å en af vapnets uppgifter, torde jag bär få ånyo angifva de synpunkter, ur Indika, enligt min åsigt, frågan om anskaffning af sjökrigsmaterielen bör bedömas.

lull försvaret i skärgården fordras förutom minmateriel framför allt groft artilleri. Skall detta föras af bepansra de fartyg, måste anspråken på fart och Hjärt luftighet sättas jemförelsevis lågt, och vill man åter att artilleriet skall föras af snabbgående fartyg, måste bepansring åsidosättas, så vida ej i ena som i andra fallet kostnaden skall ukas i en grad, som icke motsvaras af de föidelar, som med sådan materiel äro afsedda. Då nu eu fiende inom skärgårdsområdet måste antagas komma att röra sig endast varsamt, så kunna anspråken på fart nedsättas hos den till försvaret derstädes afsedda materiel, och ehuru stora olägenheter ofta måste uppstå deraf att ett fartyg icke får utsättas för någon ens nämnvärd sjögång, så bör äfven egenskapen af sjöduglighet eftersättas, desto hellre som eljest fördelen att kunna införa ett så beskaffadt fartyg pa Mälarens vattenområde, till följd af de ökade dimensionerna, måste förloras. Våra nyaste pansarbåtar, byggda med hufvudsakligt afseende it artilleristyrka och bepansring, kosta omkring 350,000 kronor per kanon. Monitorerne besitta sjödiiglig/iet, men densamma har i den senast byggda monitorn förvärfvats med ungefär dubbelt så stor kostnad eller 700,000 kronor pr kanon. Skulle man, med bibehållande af samma fordringar på artilleristyrka och sjöduglighet, som monitorerna innehafva, eftersträfva 12 ä 13 knops fart (våra nu-

Bil. N:o 4 a till, Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1876. 7

varande monitorer, liksom pansarbåtarne kunna anses göra högst 7 a 8 knop), för denna kostnad ökas med omkring 150 procent, eller till omkring 1,800,000 kronor per kanon, utan annan vinst derutöfver än någon ökning i pansarets tjocklek. 1 betraktande häraf torde frågan om den lämpligaste materiel för försvaret inom skärgården hafva vunnit en i det hela ganska tillfredsställande lösning genom konstruktionen af de senast byggda pansarbåtarne, Indika, med jemförelsevis billiga anskaffningskostnader, just innehafva de egenskaper, som liera vara hufvudsakligt bestämmande för dylik materiel.

För försvaret vid den öppnare delen eif lat-sten lämpar sig icke något fartyg, som icke besitter egenskapen fart och tillika är lätt munövreradt. Härtill utsudda fartyg måste vara snabbgående på det att de så väl hastigt må kunna förflytta sig dit, der deras tjenst erfordras, som för att undvika fiendtliga krigsfartyg, hvilka de måste passera för att uppnå sin rätte fiende, transportflottan, och för dessa ändamål torde 12 ä 13 knop anses tillfredsställande. De måste åter vara lätt manövrerade, dels för att vid behof utan svårighet kunna röra sig i våra skärgårdar eller nära kusterna, dels för att med fördel använda ram eller mina. För att vara lätt munövreradt får ett fartyg icke hafva allt för stora dimensioner, och farten för icke till den grad tillgodoses, att manöverfärdigheten uppoffras. Dessa omständigheter gemensamt göra att ifrågavarande fartyg icke böra hafva större längd än omkring 250 fot, för hvithet mått dessutom tillkommer det skäl, att fartyg med större längd ej kunna intagas i våra nuvarande dockor. Skulle nu till dessa, för ifrågavande ändamål oeftergifliga vilkor af fart och manöverfärdighet, läggas båda de hvarandra motverkande egenskaperna af artilleristyrka och passiv motståndsförmåga, måste fartygets dimensioner betydligt ökas och i sammanhang dermed kostnaden för detsamma väsendtligt stiga. Den ena af dessa sistnämnda egenskaper måste sålunda underordnas den andra. Föredrages passiv motståndsförmåga, så kan inom de angifna dimensionerna en pansartjocklek af 11 till 12 tum åstadkommas, men inskränkt till ett bälte i och omkring vattenlinie!! och skyddet för artilleriet måste då i viss grad eftersättas. Till man åter tillgodose artilleriets skyddande, måste pansaret jemnare fördelas (8 ä 9 tum), och fartygets förmåga att mot pansarbrytande kanoner hållas flytande blifver dä i strid på nära håll betänkligt förminskad. Då nu i hastiga anfall och strid på nära håll stäfven kan anses såsom det kraftigaste vapnet, och artilleriet, som å ett sådant fartyg ej består af mer än två pansarbrytande kanoner med en skotthastighet tillsammans af högst ett skott hvar 3:dje minut, sålunda bättre kan undvara skydd än vattenlinie)!, så torde den senare böra företrädesvis tillgodoses vid fördelningen af den pansarmassa fartyget kan bära. Fart, egenskapen att kunna lätt manövreras och passiv motståndsförmåga tillsammans bilda ramfartyget, hvilket jag derföre anser vara eu lika oumbärlig faktor i värt sjöförsvar, så vidt ett sä-

8 Bil. N:o 4 a till Kongl. Maj As Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1876

dant skall tänkas för andra delar än den af sluten skärgård omgifna kusten, som den funnits vara i hvarje annat land så beläget, att det i större eller mindre grad beliöfver anlita ett flytande försvar vid sina kuster.

Redan den indirekta betydelsen för landets försvar af en materiel, som ej är af skärgårdsskydd nödvändigt beroende, utan kan uppträda till försvaret af var kust hvari)cist det fordras, och derigenom tvinga fienden till långt större kraftutveckling än hvartill han i annat fall vore tvungen, — redan denna betydelse är, i mina ögon, stor nog för att nödvändiggöra anskaffandet af dylik materiel. Men denna fördel är dock icke den enda man kan hoppas af densamma vinna. I en strid till sjös lika väl som i en strid på land måste vid sannolikhetsberäkningar öfvermakten antagas tillhöra den numeriska öfverlägsenheten; men endast då striden egen ruin under i (ifrigt jemnlika vilkor. Lyckligtvis tillåter oss dock försvaret af vår kust emot ett landstigningsförsök att i de allra flesta fall få strida på egna vilkor, hvaremot för fienden ett motsatt förhållande egen rum. För att ådagalägga de omständigheter af svaghet, gent emot en till antalet af kraftiga stridsfartyg underlägsen motståndare, för hvilka eu fiende måste utsätta sig vid ett dylikt försök må följande anföras.

Den landstigningsarmé en fiende måste medföra för att hoppas vinna fast fot i vårt land, torde ej böra antagas understiga 50,000 man.

lian beräknas komma att härtill medföra 12,500 hästar och artilleri in" begripet 3,200 fordon.

Om transporten upptager en tid af 3 dygn från inskeppningens början till dess landstigningen väntas vara verkstäld, lärer

för hvarje man böra beräknas 10 qv.-fot däcksyta

» » häst »

» » fordon »

således för 50,000 man » 12,500 hästar

» 3,200 fordon

» 30 » »

» 84 » »

500.000 qv.-fot däcksyta

268.000 Summa 1,143,000 qv.-fot däcksyta.

För transporten använda fartyg torde i allmänhet väl kunna antagas blifva mindre men icke större än de af våra ångare, som gå på aflägsna farvatten. (»in f. ex. storleken af de rederi här i Stockholm tillhöriga »Nautilus» eller »Atalanta» betraktas såsom medelstorleken för transportsfartygen, skulle, då nämnda fartygs däcksyta utgör 3,708 qvadratrot, för transporten erfordras icke mindre än 308 sådana fartyg, utan att dock proviant för längre tid än kanske 14 dagar dervid kunde medföras. Derest nu denna flotta, då den vore. sam-

9 Bil. N:o 4 a till Kongl. Maj:t Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1876.

lad. skulle kunna hållas i så god ordning att afståndet mellan stäf och stäf på närmast hvarandra liggande fartyg vore 2 fartygslängder och under antagande derjemte att densamma vore formerad på sätt för hennes ändamål synes lämpligast för landstigningens utförande eller på tre kolonner, sa skulle, vid det förhållande att hvardera af de häda nämnda fartygen hafva eu längd af 230 fot, transportflottan bilda en rektangel, hvars långsidor blefve 71,070 fot och kortsidorna 920 fot samt hela omkretsen 143,980 fot eller 23* engelska mil motsvarande nära 4 svenska landmil.

Det torde vara uppenbart att ett starkt krigsfartyg, eu gång kommet inom denna omkrets, skulle, om det vore skyddadt mot hvarje anfallsvapen, som transportflottan kunde sätta emot detsamma, kunna i hög grad försvåra framgången af företaget. ()m fienden äfven med eu talrik krigsflotta till skydd skulle under hvarje ögonblick kunna bereda sin transportflotta full säkerhet mot ett genomträngningsförsök må bannas derhän, men blotta möjligheten att med skickligt begagnande af tid och omständigheter kunna vinna utsigt till framgång dervid, äfven genom att sätta (åt eller annat krigsfartyg på spel, gör det till eu pligt att förskaffa oss de medel, utan Indika tanken på att oroa fienden i det farligaste ögonblicket af hans företag måste uppgifvas.

I kanonbåtar af »Blendas» cert (opansrad, 27 centimeters kanon, 11 a 12 knops fart) har man med fart och manöverfärdighet förenat artilleristyrka. Dessa fartyg, utsedda för striden sä väl i skärgården, vid sidan af pansarbåtarne, som utanför densamma, såsom ramfartygens sekundant^’, kunna särdeles i betraktande af den ringa kostnaden för deras anskaffande, 400,000 kronor, anses för sitt ändamål särdeles lämpliga.

Minfartygets hufvudsakliga egenskaper böra vara fart och lätthet att manövreras för användande af antingen den sjelfgående minan eller bogserminan. Det bör derjemte lämpligen kunna användas för den vigtiga rekognosceringstjensten.

Vår fartygsmateriel bör sålunda utgöras af artilleristarka, pansars!ct/ddade, mindre fartyg för striden inom skärgården, af snabbgående, lätt manövrerade, till eu dd 'bepansrade fartyg för att användas utanför skärgården eller vid den öppna delen af kusten, af snabbgående, ar tiller is turka Bananbåtar, lämpliga både inom och utom skärgården, samt åt vtmftfrigg. Härtill kommer slutligen för förvärfvande och underhållande af det sjömanskap, som erfordras för att med omdöme och sinnesnärvaro handhafva den egentliga krigsmaterielen, någre öfningsfartyg, i afseende a hvilka jag hår endast vill anmärka, att de böra inhålla sådana egenskaper att de under fredstid jemväl kunna fylla uppgiften att på aflägsna^ farvatten upprätthålla aktningen för vår flagga och lemna bistånd åt handels,sjöfarten. De böra äfven kunna vara af stor nytta vid ntbry-

Bih. till Bil ,1. Prof 1870. 1 Band. 1 Afä. 2

10 Bil. N:o 4 a till Kong!.. Maj it* Nåd. Prop. N:o 1. om Statsverket, 1876.

laude krig och för dessa ändamål hafva fart och sjöduglighet i förening med lämplig artilleristyrka.

Vid beräkningen af kostnaden för ett sjöförsvar på ofvan angifna grunder, visar sig, hvad materiel™ beträffar, att. på sätt tall. 1 med tillhörande bilagor närmare angifver, förnyelse- och underhållskostnaden med artilleri, utredning m. m„ allt i komplett skick, skulle uppgå för:

ett ramfartyg.................................... till Kronor 220,000: —

eu pansarbåt..................................... >■> » 26,250:__

eu monitor....................................... » » 112,500:__

ett minfartyg..................................... » » 46,400:__

en opansrad kanonbåt........‘...,........ » » 32,000: _

ett öfningsfartyg.............................. » » 136.000: —

För ett riktigt bedömande af de olika certernas kostnader i förhållande till hvarandra, bör emellertid tagas i betraktande icke blott kostnaden för sjelfva fartygen, utan jemväl utgifterna för desammas bemanning, deri inberäkna^ aflöning för befäl och besättning samt beklädnad och naturaunderhåll åt den senare, i hvithet fall det visar sig att:

ett ramfartyg ............... kostar årligen Kronor 342,780: 90

eu pansarbåt.................. » »' » 587)05: no

eu monitor..................... » » » 184,699: so

ett minfartyg..................■ » » » 89,860: 25

en opansrad kanonbåt.. » » » 86,458: 35

ett öfningsfartyg............ » » » 285,183: so

och framgår häraf bland annat, att under sådant förhållande ett ram fartyg motsvarar kostnaden för:

5.8 pansarbåtar eller

1.9 monitorer eller 3,8 minfartyg eller

4.0 opansrade kanonbåtar eller 1,2 öfningsfartyg.

For att inom ett visst årligt anslagsbelopp bekomma den kraftigaste och för våra. förhållanden tjenligaste materiel, anser jag de olika slags'fartygen hora i flottans materiel ingå i ungefärligen följande förhållande, nemligen: 6 ramfartyg. 20 pansarbåtar, 20 opansrade kanonbåtar, 4 minfartyg, 5 öfningsfartyg, förutom chefsfartyg, minbåtar, kranpråmar, transportbåtar m. m., dervid naturligen benämningen ramfartyg, pansarbåtar o. s. v. endast afser att angifva de hufvudsakliga egenskaper desse särskilda slags fartyg böra, i enlighet med hvad ofvan är anfördt, innehafva.

Bil. N:u 4 a till Kong t. ' Maj:ts Nåd. Prof.. No 1, om Statsverket 1876. 11

Kostnaden för denna materiel, som, derest den bemannas med eu duglig och va] öfvad personal, utan tvifvel skall pa ett tillfredsställande sätt fylla sitt ändamål, skulle sålunda kunna i rundt tal beräknas erfordra eu årlig kostnad af 3,500,000 kronor, enligt hvad nedanstående tabell utvisar.

Kronor 3,500,000.

Vidkommande personalen, skulle för Flottans öfverstyrelse och stationer. till bemanning af nyss angifna materiel, till fästnings- och positionsförsvaret. för sjuk- och 'transporttjensten, på sätt Talj. 2 närmare utvisar, erfordras, med beräkning af 10 procent i reserv, för sjuke m. fl., ungefärligen följande antal officerare, underofficerare och manskap:

Officerare af alla grader...................................... 453.

Underofficerare eko .................................... 608,

Gemenskap....................................................... 3,563,______

eller tillsammans...................................................... 0,624 man.

Då nu en del åligganden i tjensten icke fordra lika utvecklade specialkunskaper och det skulle medföra för stora kostnader att i ständig tjenst och öfning sysselsätta hela denna personal, bör endast eu del åt densamma tillhora Flottans stam, och hvad af återstoden icke kan tagas ur de beväringsskyldig?* led sökas i eu reserv. 1 Nådigt bref den 27 Augusti innevarande är har val, i sammanhang med fastställande af l:a delen af reglemete för Flottan, angående öfverstyrelsen och organisationen, eu reserv, sådan den under nu varande förhållande kunnat bildas, blind upprättad, omfattande dels officerare och under-

12 Bil. No 4 a till Ronyl. Maj:ts Nåd. Prof. No 1, om Statsverket 1876.

officerare a Flottans särskilda reservstater, dels officerare och underofficerare, Indika efter erhållet afsked med pension, äro skyldige att, vid inträffande krig och större rustningar, der så påfordras, vid Flottan tjenstgöra, dels ock af extra roteringen af båtsmanshållet. Denna reserv, som endast kan betraktas såsom en öfvergående inrättning, bör ombildas och utvecklas derhän, att den kommer att utgöras af dels officerare, som tjenat vid Kongl. Flottan men erhållit afsked derifrån, samt af l:a klassens sjökaptener vid handelsflottan, dels af f. d. underofficerare vid Kongl. Flottan, samt styrmän och maskinister m. fl. vid handelsflottan, dels ock al manskap som tjenat vid, men lemnat vapnet, pä sätt jag här nedan skall söka utveckla.

Emellertid har jag uppgjort följande fördelning öfver det antal officerare, underofficerare och gemenskap, som lämpligen borde vara att påräkna ur stammen, reserven och sjöbeväringen, nemligen:

Kongl. blot fans stat upptager för närvarande:

Officerare ..................................................................... 440

Underofficerare: militäre .......................................... 190

maskinist-................... 26

liandtverks-.............. 8 294

Gemenskap: Matroskompanierna.................................... 600)

EJdare- och Ilandtverkskompanierna..... 220 > 5,506

Båtsmansbanpanierna.............................. 4,686J

utvisande sålunda vid jemförelse med det angifna behofvet af

Officerare eu brist af.............................. SO

Underofficerare en brist af..................... 40

(hvaraf maskinist-...................... 34

och liandtverks-.......................... 6)

Gemenskap ett öfverskott af.................. 2,120.

Kongl. Flottans rasera räknar för närvarande:

Officerare........................................................ 73

Underofficerare............................................. 27

Gemenskap................................................... 614.

utvisande sålunda vid jemförelse med det angifna behofvet af

13 Bil. N:o 4 a till Katigt. Maj ds Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1876.

Officerare en brist af................................ 52.

Underofficerare d:o ................................ 184.

Gemenskap ett öfverskott af..................... 259.

Då emellertid gemenskapen vid Kongl. Flottans reserv för närvarande utgöres af endast extra rotering af båtsmanshåll och denna icke lärer, åtminstone till lida antalet manskap, kunna påräknas, dels såsom mindre användbar än sj Obe väring vid tjenstgöring, dels ock (‘medan extra rotehållare, om de sa åstunda, ega rättighet att i stället för inunderad karl prestera en häst vid infällande krig, torde hela antalet 614 höra vid beräkningen uteslutas och således i gemenskapen vid Kongl. Flottans reserv beräknas en brist åt 355 man.

S-jöbecär ingen (den del som finnes inskrifven a sjömanshusen och i magistraternas rullor) räknar för närvarande ungefärligen:

Officerare, Fartygsbefälhafvare af l:a klassen..................

Under- .... < Styrman

officerare. , • •

d:o

» 2:a » l:a »> 1 :a

296.

441 683.

52)

1,182

7,856

1,790

12.262.

[Maskinister

Oexamineracle befälhafvare ................................

Styrmän af 2:a klassen ..................................

Maskinister » » .................................

Gemenskap. < Konstaplar och timmermän .................................

Matroser m. tl..................................................

Eldare och kockar...............................................

Skeppsgossar..........................................................

utvisande sålunda, vid jemförelse med det angifna behofvet,

af Officerare ett öfverskott af..................... 188

» Underofficerare » ».................... 550 och

» Gemenskap » ».................... 6,440

förutom omkring 29,000 man sjöbeväring, som för närvarande exerceras utaf

arméns befäl.

Derest för beräkningen af kostnaden för hela det till 2,870 man upptagna personal-behofvet ur Kongl. Flottan läggas till grund de afiöningsförmaner, som finnas angifna i den vid Eders Kongl. Maj:ts nådiga proposition N:o 19 till senast församlade Riksdag fogade tabell N:ö 4, skulle denna kostnad utgöra-för

Officerskåren......................................................... omkring kronor 770,000: —

Underofficerskåren................................................ » _ » 432,000:

Sjömanskåren, beklädnad och underhåll inberäknade » » 1,551,305:

samt dessutom aflöning in. m. under repetitionsöf-

ningar för Kongl. Flottans reserv, förslagsvis » » 30,000: —

Med iakttagande så väl häraf, som af ofvan gjorda förslag öfver förnyelseoch underhållskostnaden för materielen och derest för beräkningen af öfrige kostnader

14 Bil. No 4 a till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. No 1, om Statsverket LM6.

för sjöförsvaret hufvudsakligen läggas till grund uppgifterna i nyss omförmälda tabell, skulle samtlig^ utgifterna för sjöförsvaret "uppgå till följande belopp, nämligen för

Departementet, Styrelsen och personalen:

Departementschefen.............................................. 17,000:

Departementets Kansliexpedition ........................ 21,200: _

Förvaltningen af Sjöärendena.............................. 35,000: *

Offioerarnes aflöning............................................ 770.000: —

Underofficerarnes d:o............................................. 432.000: _

Sjömanskårens d:o, beklädnad och naturaun-

, derhän............................ 1,551,305: --

Skeppsgossekårens d:o d:o ..............,................. 111,875: so

Mariningeniörstatens aflöning.............................. 50.585: _

Civilstatens d:o " .............................. 128,200: _

Kleresistatens d:o 7,500: _

Läkarestaten d:o 80,500: _

Kasern- och inqvarteringsutgifter........................ 110.100:

Ålderstillägg..................."...................................... 48,500: —

Pensioneringen ...................................................... 130.000: _

Kongl. Flottans reserv, aflöning m. m. under

repetitionsöfningar........................................... 30,000: _

3,532,905:

20 Materieleii:

Förnyelsekostnad (nybyggnad)............................. 2,300,000: —

Underhållskostnad................................................... 1,200,000: — ,, r)00,000:

Diverse anslag:

Flottans öfningar......................................................

Sjömätningar och sjökartverkets verksamhet........

Stipendier för sjöofficerarne under anställning i utländsk tjenst eller kommendei

Durchmarschkostnader......................

Sjukvård............................................

Undervisningsverken.........................

Diverse behof............

850,000:

60,000:

* Enär de militära ledamöternas aflöning är upptagen i anslaget till officerarnes aflöning, har kostnaden ausetts kunna nedsättas till denna summa.

Bil. N:o 4 a till Kong!. Maj ds Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1876.

15 Transport 1.080.280: — 7,032,905: ?o

Rese- och traktamentspenningar ......................... 50.000: —

Skrifmaterialier och expenser, ved in. in. för Sjöförsvarsdepartementets expeditioner, Förvaltningen af Sjöärendena och Flottans stationer 50.000: —

Extra utgifter........................................................... 25.064: so p 205 944: so

Oförutsedda utgifter.......................................................................... 21,150: —

Summa kronor 8,200,000: — Beloppet af de i Riksstaten för 1876 uppförda ordinarie och extra ordinarie anslagen för Flottan utgöra med inberäkning af de för utgifvande åt pensioner och fylnadspensioner åt flottans embets- och tjensteman samt gemenskap anvisade kreditiv, sammanlagdt................................................ 7,008,425: ro

Om dertill läggas kostnaderne för Flottans indelningsverk, beräknad för hvarje indelningsnummer till beloppet af vakansafgiften enligt Kongl. Brefvet den 10 Maj 1872, och för

roteringsbåtsmännen efter 10 års medelmarkegångspris såsom

tab. 3, här Inlagd, närmare utvisar med .................................. 612.459: 21

så erhålles hela den kostnad, hvartill sjöförsvaret under 1876

kan beräknas uppgå, eller........................................................... 7,620,884: (il

< )ch skulle kostnaden för detta försvar, enligt ofvan angifna plan,

sålunda öfverskrida nu beräknade utgifter med....................... 639,115: 39

Summa kronor 8.260,000: —

Denna summa afser vidmakthållande af ett sjöförsvar, som redan uppnått den beräknade styrkan i såväl personal som materiel. Väl vore önskligt om densamma kunde utan tidsutdrägt ernås, enär ju längre dermed dröjcs, dess längre uppskjutes också den tid, då Flottan kan lemna det biträde vid försvaret af vårt land. som jag anser vara dess uppgift; men då jag icke vågar antaga att så stora anslag omedelbart skulle anvisas, som erfordrades för byggande under de närmast följande åren af hela flen ifrågasatta tillökningen i materielen, under det personalen samtidigt ökades till det uppgifna antalet, har jag trött mig böra uppgöra beräkning öfver fördelningen af dessa kostnader på en längre tid; och utvisar denna beräkning att, derest ifrågavarande anslagsbelopp,

8,260,000 kronor, kan för flottan påräknas från och med 1877. densamma år 1888 eller efter tolf år kan, utan särskilda anslag i (ifrigt, vara ordnad i öfverensstämmelse med de angifna grunderna och följaktligen då vara i besittning af hela den förutsatta materielen. Detta är hufvudsakligen beroende deraf, dels att personalen endast småningom, i den man ny materiel tillkommer, behöfver ökas, dels att af den till sammanlagdt 3* millioner beräknade underhålls- och nybyggnadskostnaden under den första tiden endast en mindre del tagos i anspråk

10 Bil. No 4 a till Kongl. Mnj-.ts Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1876.

för underhållet af den då jemförelsevis mindre talrika materielen, i följd hvaraf till ny materiel kan under denna tid användas större belopp. Tab. 4 visar sfi väl de belopp, som under denna öfvergångstid årligen skulle användas för personal och materiel in. in., som ock Indika certer af fartyg borde under hvartdera af dessa år byggas.

Sedan jag sålunda redogjort för de allmänna grunder, i öfverensstämmelse med Indika Sveriges sjöförsvar, enligt min åsigt, bör ordnas samt de kostnader, som härför erfordras, torde jag fä i korthet angifva de åtgärder i afseende å flottans särskilda kårer och inrättningar jag anser vara dels i sammanhang med, dels ock oberoende utaf dessa grunder af behofvet påkallade. Hvad först härvid angår

(ifverstyrelsen,

så torde jag få erinra, att, på sätt inför Eders Kongl. Maj:t den 19 sistlidne November anmälts, inom Departementet blifvit uppgjordt förslag till ombildning af Förvaltningen af Sjöärendena, i syftemål dels att vinna närmare samband mellan de särskilda grenar af öfverstyrelsen, som ega handlägga militärisk», tekniska och ekonomiska ärenden, dels att beslutande rätt i mindre vigtig» militärisk» och tekniska frågor. Indika ej lämpligen synts böra dragas under Eders Kongl. Maj:ts nådiga pröfning, skulle tillkomma särskilda, sakkunniga myndigheter inom öfverstyrelsen, som jämväl borde handlägga en del stabsärenden, Indika under nuvarande förhållanden endast på grund af tillfällig» uppdrag bearbetades, dela. ock att vinna ytterligare förenkling och kontroll vid medelsförvaltningen; men att berörda fråga om Förvaltningens af Sjöärendenas ombildning ansetts icke böra blifva föremål för Eders Kongl. Maj:ts slutliga afgörande förr än i sammanhang med det yttrande, den för reglering åt de förvaltande embetsverkens och myndigheternas löneförhållanden tillsatta komité komma att i afseende å Förvaltningen afgifva; och behagade Eders Kongl. Magt endast förordna, att inom Sjöförsvarsdepartementet skulle med nästkommande år bildas 3 byråar för handläggning, enligt faststäld instruktion, åt militära och tekniska ärenden. Till den på nämd» komités utlåtande beroende frågan om den lämpligaste organisationen af Förvaltningen af Sjöärendena torde jag alltså framdeles få återkomma.

Hd. No 4 a till Kongl. May.ts Nåd. Prof. No 1, om Statsverket 1876.

17 Personalen.

Då det visat sig, att i flera fall de å ordinarie stat för Flottans kårer och stater för närvarande uppförda aflöningsförmåner varit otillräckliga, hvarför ook dyrtidstillägg under de senare åren beviljats, anser jag så val i betraktande häraf som då en ny lönereglering från och med nästkommande år träder i kraft vid Armén, med hvars lönestater Flottans böra ställas i öfverensstämmelse, en allmännare lönereglering äfven för Flottans personal böra ega rum på de grunder, som jag vid föredragningen af statsverkspropositionen till nästkommande Riksdag torde närmare fä, utveckla.

Kongl. Fiolfans officerskår, hvilken, såsom redan är angifvet, är i stat bestämd till 140, erfordrar en tillökning uti subalterngraderna, äfven med hänsyn till officersbehofvet för den materiel, som nu finnes. Fn sådan tillökning kan dock endast sko småningom och genom tillökning i sjökadettkåren.

För att hålla officerspersonalen i den tjenstduglighet, hvarpå vapnets styrka i så väsendtlig man beror, vore eu förbättrad pensionering, för hvars åvägabringande Eders Kongl. Maj: t redan för!idet år täcktes tillsätta en komité, oförtöfvadt erforderlig, helst, innan en sådan åstadkommits, den utaf Eders Kongl. JVI,aj:t med 1873 års Riksdag beslutade tvungna afgång icke billigtvis kan med sträng följdriktighet tillämpas. Då så kan ske och under förutsättning att de afskedade tillförbindas att under vissa förhållanden tjenstgöra ända till 65 ä 70 års ålder, — hvarigenom, på sätt här nedan vidare anföres, en officersreserv erhålles, — kommer Kongl. Flottans permanenta reservstat att ej längre blifva behöflig och sålunda de medel, som till densamma äro anslagna, att, jemte tillgångarne å öfrige reserv- och indragningsstater, i mån af afgång tillgå för officerskårens tillökning. I följd häraf skulle, med beräkning af de aflöningsbelopp, som i Bil. B. till Tab. 1 finnas upptagna, den summa som för närvarande finnes anslagen för Flottans officerskårer, dyrtidstilläggen inberäknade, icke allenast blifva tillräcklig för erforderlig tillökning i officerskåren, utan till och med lemna något öfverskott.

Den militära under of feer skår en kommer såsom ofvan är nämdt icke att erfordra någon tillökning. Deremot anser jag, lika med den komité, som afgaf förslag angående ordnandet af Flottans personal på grundvalen af utsträckt allmän värnplikt, att antalet grader bör nedsättas från tre till trälsamt aflöningen ökas. Enligt det den 19 sistlidne Februari fastställa nya reglementet, för sjötjenstgöringen användas^ redan nu under-officerskorporaler för sådana befattningar till Indika 3;dje gradens underofficerare varit afsedda, och samtlig?, underofficerarne komma sålunda i allmänhet att användas såsom uppbördsman. På grund af de maktpåliggande befattningar, som alltså äro åt Flottans underofficerare uppdragna, Bih. till Riksd. Prat. 1876. 1 So,ml. 1 Afd.

18 Bil. No 4 a till Kongl. Maj-.ts Nåd. Prof. N-.o 1, om Statsverket 1876.

måste ock tillses, att desse erhålla en befattningarnes vigt motsvarande aflöning. Genom 1873 års lönestat höjdes visserligen lönerna med 50 å 100 kronologi sedan officerarne erhållit dyrtidstillägg, tillerkändes underofficerarne naturaportion eller ersättning derför i penningar, men] denna tillökning kan svårligen anses uppbringa deras förmåner till det belopp, hvartill stegrade lefnadskostnader och deras ansvarsfulla åligganden skäligen göra dem berättigade. Då i öfrig! Arméns underofficerare erhållit förmåner betydligt öfverstigande hvad som för närvarande bestås deras vederlikar vid Flottan, synes desses anspråk på löneförbättring ej kunna tillbakavisas. — Förhöjda pensioner erfordras jemväl för underofficerarne liksom för officerskåren, icke blott för att derigenom erhålla tillgång pa reservunderofficerare utan äfven för att kunna förpligta underofficerarne vid Kongl. Flottan till afgång vid uppnådd pensionsålder, hvilket åter är ett vilkor för karens tjenstbarhet. Då för närvarande förhållandet emellan löneinkomsterna och pensionerna är såsom 3 till 1 så har icke någon enda underofficer på grund af sökt afsked med pension på senare tiden lemnat plats för yngre kamrater, hvarför ock, af 211 underofficerare, 34 äro öfver pensionsåldern.

Sjömanskåren omfattar ett så stort antal att någon tillökning deri icke är erforderlig. Med afseende å denna kårs sammansättning framstår dock eu förändring såsom önskvärd. Kåren består af tre skilda delar: Matroskompanierna, Eldareoch Handtverkskompanierna samt Båtsmanskompanierna. Matroskompanierna hafva länge utgjort Flottans förnämsta stamtrupp och bättre stamtrupp kan icke erhållas. Eldare- och Handtverkskompanierna, afsedda till tjenst vid maskinerna och till handtverkarebefattningar vid kommendering till sjös samt till vaxarbete, då sjöko nr r ne 11 cd e r i n g icke ifrågakomma, skola säkerligen å sin sida visa sig lika förträffliga som matroskompanierna för sin uppgift. Men huru läraktig, lätt disciplinerad och pålitlig båtsmannen än är, kan icke i allmänhet påräknas att han skall kunna erhålla, den utbildning som för en furir andskarl är nödvändig. Medelåldern för de under sistlidna år antagne båtsmansrekryter har varit 21,3 år. Rekryten undergår ett års kurs vid stationen året efter antagningen och visar under denna tid i allmänhet god mottaglighet för undervisningen samt skulle, derest han iinge fortsätta i tjenstgöring under några påföljande år, säkert ganska väl fylla sin plats. Men enligt gällande bestämmelser bör ett båtsmanskompani icke vara uppfordradt till tjenstgöring längre än ett år af tre, hvarföre ock inträffar att, när den såsom nyss approberad rekryt ganska kunnige och skicklige återkommer till stationen, han, under den till allt utom sjömilitärtjenst använda mellantiden, bortglömt en stor del af de kunskaper han innehade då han lemnade densamma. Fyra till fem uppfordringar böra antagas i allmänhet åtgå innan en båtsman kan anses duglig att uppflyttas till l:a klassens sjöman och då har han i de flesta fall nått den ålder af 35 ä 40 år, som gör honom mindre tjenlig för sjökrigstjensfen. Eu ytterligare vakanssättning inom båtsmans-

Bil. No 4 a till Kongl. Maj-.ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1876. 19

hållet på sätt den redan finnes för Blekinge och Södra Möre härad af Kalmar län medgifven skulle derföre, derest den i öfrigt funnes lämplig, enligt min åsigt långt ifrån att vara för flottan menlig, befordra dess tjenstbarhet, under förutsättning naturligtvis att de inflytande vakansafgifterna finge, på sätt eger rum i afseende å afgifterna för vakanta båtsmansnummer inom nyss nämnda provins och härad, användas för ökande af matros-, eldaro- och handtverkskompanierna till den nummerstyrka som erfordras till bemanning af materielen och öfriga behof i de delar, stamtrupp dertill bör användas.

I Skeppsgossekåren, hvarur matroskompanierna nu rekryteras, skulle, om båtsman shållet sattes på vakans, hela sjömanskåren uppammas. Ehuru förstnämde kår är nog talrik för att hålla matroskompanierna kompletta, så länge dessa icke räkna flera än 600 nummer, blir detta tydligen ej fallet derest den skulle äfven lemna ersättning för vakanta båtsmansnummer. Då i sådan händelse den qvarvarande delen af sjömanskåren komme att till båtsmanshållets ersättande ökas, torde det blifva riktigast att skeppsgossekåren i Carlskrona afsåge rekryterandet af sjömanskåren der, och att någon utväg söktes att i Stockholm finna tillgång till ynglingar för rekrytering af dervarande del af samma kår. T sådant afseende synas tankarne i främsta rummet böra fästas vid eu dervarande, anstalt för utbildande af unge sjömän, nemligen den Rydbergska stiftelsen. Då Flottans sjömanskår i alla dem, hvilka lemna kåren för att söka sin utkomst i handelsflottan, kommer att gifva åt henne väl disciplineradt och dugligt sjöfolk, synes som skulle det vara till så väl Flottans som handelssjöfartens gagn om åt denna stiftelse gåfves naturen af en skeppsgosseanstalt vid Stockholms station.

Mariningeniörstatens personal torde motsvara det behof som i allmänhet kominer att erfordras, äfven med en tillökning i materielen, i synnerhet som extra ingeniörer böra kunna erhållas vid de tillfällen då mera omfattande arbeten å varfven ifrågakomma.

Äfven Civilstatens personal kan anses motsvara hvad en större verksamhet vid stationerna krafvel-, då det torde kunna vara att motse det ännu ytterligare förenkling i redovisningen skall kunna åstadkommas.

Vid Klar e sistatens synes ingen annan ändring erforderlig, än att eu bataljonspredikantstjenst vid Stockholms station torde kunna indragas.

Läkarestalen behöfver deremot en tillökning, Utöfver det ordinarie antalet. fasta läkare måste Flottan för närvarande i allmänhet hela året om anlita 4 läkare, hvilket antal under sommaröfningarne ökas med 8 ä 10. Föröfrigt torde skyldighet böra åläggas hvarje flottans läkare att tjenstgöra äfven ä flottans fartyg då sådant anbefalles, på det att äldre läkare med större erfarenhet om den militära sjukvården å fartyg må vara att vid sjöexpeditioner tillgå.

•20

Bil. N:o 4 a till Kongl. Maj-.ts Nåd .Prop. N:o 1, om Statsverket 1816.

Maskiniststaten bestämdes år 1861 till 7 öfvermaskinister, 19 maskinister samt 20 maskinistlärlingar, tillsammans 46. och liar sedan dess icke erhållit någon tillökning i antalet. Genom uppsättandet åt eldare- och handtverkskompanierna har väl tillfälle beredts till ökning af den del af maskinistpersonalen, som motsvarar de förr varande maskinistlärlingarne, men antalet ordinarie maskinister är fortfarande endast 26 under det att maskinistbehofvet under sommaröfningarne visat sig vara omkring 48 och i medeltal under den öfriga tiden omkring 40, afsedda dels för tjenst å utevarande fartyg, dels för vård om och reparationer å de upplagda fartygens maskinerier och pannor vid båda stationerna. Det bristande behotVet har måst fyllas genom antagning af extra maskinister dels på 5 år, dels oek på ett år i sänder. Detta sätt att anskaffa maskinister till fyllande af ett ständigt behof är både dyrare och mindre ändamålsenligt för tjensten i allmänhet än om Flottans ordinarie maskinisters antal ökades. I samma mån som de maskiniststaten tillhörande maskinistlärlingarne komma att öfverflyttas till eldare- och handtvcrkskompanierna blifva de å förstnämnda stat uppförda maskinistlärlingsaflöningar disponibla. Men äfven genom användande åt dessa medel till ökande af den ordinarie maskiniststaten, hvarigenom denna stat komme att upptaga 36 maskinistunderofficerare, blifver likväl icke ofvan angifna behof af ständiga maskinister helt och hållet fyldt.

Kongl. Flottans Reserv.

Såsom ofvan är antydt skulle enligt min åsigt, eu tillfredsställande reserv för Kongl. Flottan vinnas på så sätt att officer sper sonalen komme att utgöras dels af officerare, hvilka förut tjenat vid Kongl. Flottan, dels af sådana l:a klassens sjökaptener vid handelsflottan, som undergått examen i militära ämnen vid Flottans undervisningsanstalter; under officer sper sonalen af f. cl. underofficerare vid Kongl. Flottan och styrmän, maskinister in. fl. af handelsflottan, hvilka aflagt dylika prof. och gemenskapen af manskap, som tjenat vid Flottan.

Under förutsättning att hvar och en officer, som kommer i åtnjutande åt fylnadspension skall vara skyldig att, i händelse af krig eller större rustningar, då så påfordras, tjenstgöra vid Flottan, i den grad han vid afgången innehade in till 65 ä 70 års ålder, skulle erforderligt antal reservofficerare, af flaggmans-, regementsofficers- och kaptensgraderna erhållas.

Den af Flottans manskap som jemte sjökaptensexamen aflade de prof i militärämnen, som för vinnande af underofficersbefordran vid Flottan finnas föreskrifna, borde erhålla reservlöjtnants konstitutorial; den som aflade sistnämnda prof jemte styrmansexamen, reservunderofficers konstitutorial och den som aflade maskinistexamen konstitutorial såsom maskinist i Kongl. Flottans reserv i den stund de lemnade Flottans tjenst. Hvar och en som sålunda

21 Bil. No 4 a till Kongl. Maj-.ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1876.

blefve upptagen såsom officer eller underofficer i Kongl. Flottans reserv, skulle vid den för deras vederlikar vid Kongl. Flottan stadgade pensionsålder vara berättigad till pension af statsmedel, motsvarande den fylnadspension som vid afskedet tilkommer innehafvare af motsvarande'grad i Kongl. Flottan. Derjemte borde tillfälle beredas desse, hvilka till stor del kunna antagas under vintertiden sakna sysselsättning i sitt yrke, att emot den dagaflöning samt det naturaunderhåll, som tillkommer vederlikar vid Kongl. Flottan, genomgå repetitionskurs vid någondera stationens exercisskolaj under minst 30 dagar inom loppet åt f) år. — I öfrigt och om sjömanskårens matros-, eldare- och handtverkskompauier skulle ökas genom ytterligare vakanssättning inom båtsmanshållet, så komme, genom förökning af det manskap som eger rättighet till befordran till underofficer utsigten till sådan befordran att minskas, ehuru kunskaper och tjensteduglighet berättiga dertill. Till vinnande af bättre utkomst komma de derföre säkerligen att i långt större antal än nu lemna Flottan och söka sig anställning vid handelsflottan, Kan staten tillförsäkra sig dessa mäns tjenst i händelse af krig, skulle, enligt mitt antagande, en duglig■ reserv så småningom lätt åvägabringas. Detta torde äfven kunna ske utan särdeles stora kostnader. Om en sådan karl tillförsäkras en måttlig pension vid senare ålder, då hans krafter icke längre medgifva honom att fortsätta sitt mödosamma yrke, föreställer jag mig målet dermed skulle vara vunnet. Det måste emellertid i sammanhang med ordnandet af en reserv på dessa grunder tillses, att undervisningen vid stationerna så ordnas, att allt det Flottans manskap, som det önskar, ma på statens bekostnad åtnjuta den undervisning, som erfordras för att vinna anställning vid handelsflottan.

Eu reserv, upprättad på de grunder jag här angifvit, skulle, enligt min öfvertygelse, bereda Flottan tillgång» till en, i förhållande till kostnaden för densamma, särdeles duglig fylnad i dess bemanning. Ensamt den fördel som upprättandet af en dylik reserv skulle bringa handelsflottan synes mig kunna anses värd den kostnad som med denna reservs upprättande blefve förenad.

Sjöbeväringen.

Sjöbeväringen utgjordes enligt ingångna uppgifter innevarande år af:

Tjenstskyldige mellan 21 och 35 års ålder ............................................. 12,262

Öfrig sjöbeväring omkring.............................................................................. 29,000.

Då den förstnämnda delen af sjöbeväringen torde kunna anses tillfyllest för Flottans behof, borde den andra delen till hela antalet kunna öfverflyttas till Armén, af hvilkens befäl densamma äfven exerceras. Men då bland denna senare del ingår en mängd kust- och öboar, hvilka utöfva sitt näringsyrke på

22 Bil. N:o 4 a till Kongl. Majts Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1876.

sjön och lämpligen, i händelse af krig, kunde användas i våra sjöfästningar och vid positionsförsvaret i skärgården, bör åtminstone en del af dem fortfarande tillhöra sjöbeväringen, och de öfriga öfverflyttas till armén i öfverensstämmelse med de grunder för en sådan fördelning, som innehöllos i det förslag till värnpligtslag, som förelädes sist församlade Riksdag.

Stationerna.

Flottans stationer hafva en tvåfaldig uppgift: dels såsom anstalter för personalens utbildning och materielens vidmakthållande, och dels såsom replipunkter för flottan vid krigstillfälle, för hvilket senare ändamål de äfven måste vara val befästade och å lämpliga punkter förlagda. En sådan replipunkt anser jag äfven å rikets vestkust behöflig. Det är utan tvifvel sant, att våra fartyg i Dröbaks sund, sedan detsamma blifvit befästadt. kunna framdeles finna en sådan plats, men den ligger för aflägsen från närmaste nu befintliga replipunkt i Östersjön. Till ett fullständigt ordnande af rikets sjöförsvar hör sålunda befästande af någon lämplig plats emellan Dröbaks sund och Öresund, exempelvis inloppen till Uddevalla, af Indika det ena redan i viss må kan anses skyddas af (,'arlsten. Af särskild vigt vore en så belägen befästad punkt äfven i ett annat hänseende, nemligen såsom tillflyktsort för handelsfartyg under krigstid. För åstadkommandet af verksamt försvar i Stockholms skärgård är utan tvifvel af vigt att Baggensstäket upprensas eller farled öppnas vid Kummelnäs för åtminstone 12 fots djupgående fartyg.

livad särskild! beträffar (larlskrona och Stockholms stationer torde, i sammanhang med ordnandet af försvarsverket till sjös efter här omförmälda grunder, följande åtgärder behöfva vidtagas

I Carlslcrona. För militärdepötens behof erfordras en utvidgning af lokalen för skeppsgosseinrättningen, som redan nu är för trång i förhållande till antalet skeppsgossar, och en kasernbyggnad för sjömanskåren. Plan och förslag äro uppgjorda för båda, slutande sig för skeppsgosseanstalten på 350,000 kronor, då utrymme skulle vinnas för inalles 400 gossar, och för kasernen på 150,000 kronor, då ett utrymme skulle erhållas för ytterligare 150 man.

På det att antalet elever i underbefälsskolan må kunna ökas så, att denna skola kan lemna icke blott underbefälsämnen till Flottan, utan utbilda subalternofficerare, underofficerare och maskinister för reserven, bör samma skola erhålla annan lokal, desto hellre, som den för ändamålet nu begagnade skulle tagas i anspråk för skeppsgosseinrättningen. Det sålunda erforderliga större utrymmet kan beredas genom tillbyggnad af det hus, som tillförne varit upplåtet till embetslokal för befälhafvande amiralen på stationen, för hvilken tillbyggnad kostnaden är beräknad till 100,000 kronor.

23 Bil. No 4 a till Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. No 1, om Statsverket 1876.

Vid Stockholms station är ökadt kasernutrymine högeligen af behofvet påkalladt. Under en följd af år har en del af det manskap, som tillhört den ordinarie uppfordringen, måst hemförlofvas till följd af bristande utrymme. Om detta förhållande komme att fortfara skulle utbildningen af båtsmanshållets manskap ännu ytterligare fördröjas och detta manskaps lämplighet såsom lbrhandsmän äfventyras. Samma brist skulle äfven gorå sig gällande, derest båtsmännen komme att ersättas med annat sjöfolk. Åtgärder för undanröjande af denna brist torde derföre, sedan förberedelser under de två senaste åren i i sådant afseende blifvit träffade, oförtöfvadt böra vidtagas.

Behofvet af ny lokal för sjökrigsskolan samt lämpligheten af denna vigtiga anstalts förläggande i egen lokal å Skeppsholmen, har jag redan i mittanförande till det Statsrådsprotokoll som åtföljde Statsverkspropositionen till senast församlade Riksdag framhållit och Eders Ivongl. Maj:t behagade jemväl i nämnde proposition framställa förslag om medels beviljande för ifrågavarande ändamål; men Riksdagen fann sig icke böra anvisa det begärda anslaget. En annan, mera tillräcklig lokal, än den nuvarande måste emellertid snart anskaffas, derest icke sjökrigsskolan antingen skall förblifva otillräcklig att fylla officersvakanserna, hvithet måste inträffa om elevernas antal skulle inskränkas i följd af bristande utrymme, eller ock förlora sitt anseende såsom utmärkt uppfostringsanstalt och alltså i begge fallen förfela sin bestämmelse.

Slutligen erfordras äfven en utvidgning af exercisskolan. Dess nuvarande lokal fyller behofvet endast såsom militärgymnastisk anstalt, hvaremot tillfälle för artilleriöfningar saknas.

Hvad varfnm beträffar äro desamma, genom de å senare tider för deras iståndsättande nedlagda belopp, i det skick att några högre anslag icke för den närmare framtiden synas för ändamålet erforderliga. De enda större arbeten, som synas mig kunna böra ifrågakomma, äro dels fullbordandet af den vestra dockbyggnaden i Carlskrona, dels utläggandet af jernvägsspår emellan varfvet och jernvägsstationen derstädes, för underlättande af transport deremellan af tyngre föremål. Härtill bör likväl läggas uppförande af bostäder åt varfsarbetare hvaraf behofvet, särskildt i Stockholm redan visat sig känbart, då det möter stor svårighet att i närheten af varfven erhålla rymliga och sunda bostäder. Fördelen deraf att för arbetarne anskaffades hemvist i närheten af den plats, der arbetet skall utföras, skulle, på sätt erfarenheten inom enskilda industrien gifvit vid handen, snart visa sig.

Flottans tidningar.

Dessa äro numera så ordnade att jag icke tror någon hufvudsaklig anmärkning mot desamma skall kunna göras hvarken i militäriskt eller ekonomiskt

24 Bil. No 4 a till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1876.

hänseende. Den egentliga elementära undervisningen sker i land dels i exercisskolorna, dels å de vid stationerna förlagda fartyg. Den personal, som under vintern inhemtat undervisning, utgår på sommaren, rekryterna på särskilda för ändamålet afsedda sjögående fartyg, till vinnande af sjömanskap, under det att det äldre manskapet fördelas å den till krigsöfningarne afsedda, egentliga krigsmaterielen. De expeditioner som företagas med denna materiel, räcka omkring tre månader, hvaraf en användes till förvärfvande af sjömanskap och kännedom om de respektive fartygens handterande, en till inhemtande af kännedom om skargårdarne och en till de egentliga krigsöfningarne, för Indika olika kustområden bestämmas hvarje år. Under tiden för sistnämnda öfningar uppgöras och utföras anfalls- och försvarsplaner för de olika lokalerna inom det anvisade området, och med ledning' al de deröfver afgifna utförliga rapporterna uppgöras sedermera under vintern fullständiga försvarsplaner för den sålunda studerade delen af kusten. Efter hand skola således dylika planer komma att finnas för hvarje del af kusten der ett fiendtligt anfall skäligen kan befaras, hvarefter en befälhafvare vid krigsutbrott kan genast vidtaga erforderliga dispositioner till kustens försvar. Slutligen utsändes efter dessa öfningars afstötande fartyg till aflägsnare farvatten för att jemväl vintertiden möjliggöra ytterligare tillämpning af hvad under föregående öfningar inhemtats. Eu ökning i öfningsanslaget vore visserligen redan nu önskvärd för att kunna utsträcka öfningstiden, men da nästlidne Riksdag beviljade någon tillökning deri, och det befintliga anslaget torde blifva tillräckligare, derest genom en lönereglering all dagaflöning framdeles komme att utgå af aflöningsanslaget, skulle anslaget till Flottans öfningar sålunda komma att medgifva större öfningstid. 1 den mån personalen kommer att ökas erfordras dock ytterligare förhöjning i detta anslag.

Då jag, efter omsorgsfull pröfning af de förhållanden, som böra komma i betraktande vid bedömande af den vigtiga frågan om Flottans ställning till landets öfnga försvarsanstalter, är fast öfvertygad att densamma, ordnad i öfverensstämmelse med de åsigter, jag här uttalat, skall till detta försvar lemna ett vigtigt bidrag, som icke kan på annat sätt, med samma kostnader vinnas;

då det .samband mellan flottan och handelsmannen, som skulle uppstå genom personalens ordnande på angifvet sätt och hvilket icke behöfver undergå förändring, huru än försvarsverket i (ifrigt må komma att ordnas -.....

Bil. N:o 4 a till Kongl. Maj tis Nåd. Prof. No 1, om Statsverket 187 (5.

måste utöfva en högst fördelaktig inverkan på den för vårt land så vigtiga handelssjöfartens utveckling;

då de anslagsbehof; som ändamålets uppnående betingar, icke är större, än att landet nu mera lärer vara i stånd att tillgodose dem utan åsidosättande af andra vigtiga statsändamål;

då det vidare icke torde vara utan vigt för den inhemska jernindustrien att den för att kunna tillgodose flottans behof af tidsenlig och fullgod materiel, på förhand eget' kännedom om den riktning i hvilken anskaffning af sådan materiel kommer att gå; och

då det framför allt är ett oeftergifligt vilkor för ett ändamålsenligt utförande af arbetet och för ett planmessigt användande af de medel, som till Flottan anvisas, att de, Indika hafva sig anförtrodt vården och tillsynen om flottans angelägenheter, må sättas i tillfälle att känna det mål som eftersträfvas:

så vågar jag underdånigst hemställa, att Eders Kongl. Maj:t måtte föreskrifva. att de anslagsbehof för femte hnfvudtiteln, som skola Eders Kongl. Maj:ts pröfning underställas, för att näst sammanträdande Riksdag föreläggas, måtte få beräknas med ledning af dessa hufvudgrunder samt att detta mitt underdåniga memorial må såsom bilaga åtfölja den nådiga propositionen till näst sammanträdande Riksdag angående Statsverkets tillstånd och behof.

Stockholm den 10 December 1875.

F. W von Offer.

Bill. till Riksd. Brnt. 187fi. 1 Sami. 1 A/d

Bil. N:o 4 a till Kong!. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1. om Statsverket 1876.

2 G

F ö r-

utvisande ungefärliga kostnaden för nybyggnad och förnyelse samt underhåll

underhåll till

Bd, No 4 a till Komjl. Majtts Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1876.

27 Tab. 1

(med 2 bilagor.)

af fartyg af nedanstående center, äfvensom för aflöning, beklädnad och naturabemanningen.

28 Bil. N:o 4 a till Komjl. Majils Nåd. Pr vp. N:o 1, vin Statsverket 1876.

Uppgift

ä ungefärliga fartyg samt

nybyggnads- och årliga underhållskostnaden för följande den tidslängd hvardera, om väl underhållet och vårdadt, kan anses tjenstbar innan det utdömmes.

Stockholm den 27 November 1875.

A. d’Ailly.

Bil.. N:o 4 a till Kanyl. Maj:ta Nåd. Prop. No 1, om SlaUverket 1876.

Förslag

Bil. 11. till Tab. 1.

utvisande ärliga kostnaden för aflöning, beklädnad och natura underhåll för eu person af nedannämnda grader, aflöningen beräknad i närmaste öfverensstämmelse, hvad befäl och underbefäl beträffar, med deri föi Armén faststälda löneregleringen, samt hvad gemenskapen angår med det

Kong!. Maj:ts proposition N:o 19 till 1875 års riksdag

afgift) a förslag.

Flaggman ............................

Kommendör .........................

Kommendör-Kapten l:a klass „ « 2:a )>

Kapten

Löjtnant

Underlöjtnant......

Flaggunderoflicer.

l:a

'-’:a

1:8

2:8

1:8

Handtverks- »

Militära »

Maskinist- » » 2:a »

Handtverks- » » 2:a »

Und.-officerskorp , Militära.........

» af Eldareafdeln:

» af Handtverkare- »

Korporaler, Militära..................

» af Eldarea Idel ningen

» ji Handtverkare- »

2:a kl. Sjöman............................

3:e » » ...........................

Skeppsgosse. .............................

30 Bil. N:o 4 a. till Komjl. Maj:ts Nåd. Pr ap. N:o 1, om Statsverket 1876.

För

utvisande Flottans ungefärliga

Officerare

3 i Regem.-

SO

Cfq (

Cfq

3 :

_ ! i-icgcin. ; j

£ officerare.! KaPtener' ; Subaltern-,

CfQ

Under-officerare

.. Maskinist- och Militära, j Handtverks_

452 G08

K. F. -- Kongl. Flottan. K. F. K. = Kong], Flottans Reserv. S. Ii. - Sjölie vänligen.

Bil. N:o 4 a. till Kongl. Maj-.ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket. 1876.

81 Tab. 2.

slag,

personalbehof vid krigsutbrott.

32 Bil. N:o 4 a till Konr/l. Maj:ts Nådiga Pr ap. N:o J, om Statsverket 1876.

Uppgift Tab. 3.

å den beräknade kostnaden under år 1876 för vidmakthållande af försvarsverket till sjös.

Kronor.

Öfver styrel sen och personalen:

I Riksstat!'» uppförda under rubrik »Aflöningsstater»......... 1,357,577: 98 ;

efter afdrag för titeln Sjökrigsskolan 24,720: — J i 332 857'98^

under titel »Båtsmäns beklädnad»....................... 138,200 ......

d:o »Beklädnad åt matroser oeli skepps- j

gossar» ................................... 1 55,164:0)0

d:o »Naturaundcrhåll» ........................... I 430,000 —'

d:o extra anslag: Dyrtidstillägg................. 52,200: —

Dep:ts Kansli expedition 2,200: —■ 1

Aflöningsstater............... 3,000: — !

Beklädnad................... 33,835:40

K r 0 n o r.

Värdet af hiitsmsmsindelningcn; beloppet utfördt med den summa, som i skulle inflyta, derest vakansafgift erlades för samjdige indeluingsbåtsmän, i ölVercnsstämmelse med Kong!. Brefvet don 10 Maj

_ 1872 ........................................................................... 239,122: os

; Värdet af båtsmansrote?’/»^^; beloppet utfördt med den «, summa, som skulle inflyta, derest vakansafgift efter i medelmarkegångspriset för åren 1865—74 erlades för

samtlige roteringsbåtsmän............................................ 373,337: 13

Kreditiv å 9:dc lmfvudtiteln för upprätthållande af Flottans pensionering

3Iatericlcii:

: I Riksstateu uppförda under titel »Flottans nybyggnad och underhåll» (bo (bo d:o »Båtsmäns förseende med kojer och

täcken.........................................

(bo d:o extra anslag: Byggnader ......... 200,000: —

Flottans nybyggnad och underhåll 112,850:

Vapen................. 600,000: —

Minväsendet........ 450,000: —

Fartygsmateriel ... 1,700,000: —

91,235 40

612,459 j21

11:!'°°n 1— 2,778,917

958,044 ;82j 13,500 -

3,002,850 ■ 4 034 394

Diverse anslag:

I Riksstatcn upptagna under denna rubrik.................... 1,218,852: eo ;

■ efter afdrag för ofvan uppförda titel »Naturaunderhåll» 436,000: — ■

782,852: co i .............. 24,720: — i

och tillägg för titeln »Sjökrigsskolan»

— 807,572

00 Summa Kronor

7,620,884 161

Bil. N:o 4 a till Kong!. Maj:ts Nådiga Prop. N.o 1, om Statsverket 1876. 33

Förslag

Tab. 4.

till användande af de för sjöförsvaret beräknade tillgångar af 8,260,000 kronor årligen, under 12 år från och med 1877, jemte uppgift å den sjökrigsmateriel, som under tiden skulle anskaffas.

6 i 20 j 4 i 30 0 I 8

Doctor, kaserner, chefsfartyg, kranpråmar, in. in. under deuna

tid, förutom hvad som erhålla genom slopning af äldre fartyg j 3,095,OOOi—

Summa Kronor 42,000,000; — Bill. till Rik sd. 1 rot. ISIG. I Rand. L Ajd.

No 1. om Statsverket 187b'

1 Bil. Ko 4 b till Körtel. Maj-ds Nåd. Prop

Protokoll Öfver Sjoför svar särenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen, uti Statsrådet, a Stockholms Slott den 10 Januari 1876.

N är va rande:

Hans Excellens, Herr Justitie-Statsministem Friherre De Geer,

Hans Excellens, Herr Statsministern för utrikes ärendena Björnstjerna, Statsråden: Lagerstråle,

Thysdius,

Carlson,

Friherre Alströmer,

Weidenliielm,

Boven,

Friherre von Offer, och Forssell.

Chefen för Sjöförsvars-Departementet, Statsrådet Friherre von Otter, föredrog i underdånighet i ett sammanhang de frågor, som vid uppgörandet af föislag till reglering af utgifterna under Riksstatens Femte Hufvudtitel för nästa Statsregleringspenod herde tagas under öfvervägande och deribland följande till Kongl. Maj.t inkomna nndti

dåniga framställningar, nemligen: „

1 Förvaltningens af Sjöärendena underdåniga skrifvelse den ö sistlidne November, med förslag till aflöningsstater för Flottans officers- och underofficerspersonal in. 11; Samma embetsverk* skrifvelse den 30 sistlidne November angående förslag till

lokal för Sjökrigsskolan; ^

Samma emhetsverks underdåniga skrifvelse den 14 sistlidne December, med förslag och uppgifter rörande behofvet af ökade eller nya anslag for Flottan under

är "l 877;

Bill. till Riksd. Prof. 1870. 1 Sami. 1 Afd.

2 Bil. N-.o 4 b till Kongl. Maj-.ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1876.

Samma embetsverks underdåniga skrifvelse den 7 i denna månad, i fråga om öfver- Hyttning af öfvertalige civile tjensteman vid Flottan till allmänna indraguingsstaten;

Chefens för Sjökrigsskolan skrifvelse den 1 sistlidne December i fråga om förhöjning i arvodena för lärarne vid skolan; samt

Komitens för uppgörande af förslag till ordnande af undervisningen vid rikets

navigationsskolor den 31 December sistlidne år afgifna underdåniga utlåtande.

*

1. Departementschefen föredrog vidare det underdåniga memorial rörande lönereglering för Kong! Flottans officers-, underofficers- och sjömanskåror samt kleresi-, läkare-, maskinist- och handtverksstater, som jemte bifogade stater under Ditt. A—,T finnes detta protokoll bilagdt, samt hemstälde derefter, att Kongl. Maj:t täcktes i Nåder föreslå Riksdagen,

att den för dessa kårer och stater sålunda föreslagna lönereglering gillas och antages; samt att dervid måtte beslutas:

att läkarestaten ökas med två förste bataljonsläkare;

att samtlige de löntagare vid ifrågavarande kårer och stater, som äro försedde med ovilkorlig fullmakt, skola ega att vid sina nuvarande aflÖningsförmåncr qvarstå, så vida de ej sjelfve önska att på ny stat ingå;

att hvarje officer och underofficer, som ingår på den nya staten, skall, då han uppnått den lefnads- och tjenstålder, som berättigar honom till full pension jemte fylnadspension, vara förpligtad att ur tjensten afgå, Kongl. Maja dock obetagen att med den pensionsberättigades medgifvande, låta med nfskedet anstå, derest och sä länge lian pröfvas kunna i tjensten gagna det allmänna; samt vidare att för löneregleringens genomförande måtte

dels få användas hela det under titeln »Aflöningsstatorna vid Flottans stationer

i riksstaten uppförda anslag, hvilket nu utgör............... kronor 1,145,554:__

samt till samma anslag öfverföras från anslaget till Departementets kommandoexpedition..................................................... kronor 3,500: —

från anslaget till Förvaltningen af Sjöärendena » 5,650: —

samt från anslaget till Flottans nybyggnad

och underhåll .............................................. » 39,900: —

Summa kronor 49,110: —

men derifrån afföras för att bland Diverse anslag under särskild titel »Skeppsgosseskolan» upptagas .......................................... u 5,280: --

hvarigenom förstnämda anslag komme att

ökas med ..............................

och således för år 1877 utgöra

»

»

43,830:

1,199,284:

43,83<):

o

Bil, No 4 b till Kong!,. May.ts Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1876.

dels ett nytt anslag anvisas ä extra stat för år 1877, att i män åt behof an vändas, livilket anslag, för jemnande af summan utaf de extra anslag, som komrne att föresläs, borde upptagas med 66,340 kronor; samt slutligen

att anslaget till afiöningsstaterna måtte uppföras under förändrad titel »Aflöning till Flottans kårer och stater».

Vidkommande regleringen af utgifterna i öfrig! under denna titel yttrade Departementschefen, beträffande

Departementets Kansliexpedition.

2. Med åberopande af Eders Kong]. Maj:ts på föredragning af Clielen för Finansdepartementet den 22 December sistlidne år fattade beslut i fråga om det okade anslagets till kansliexpeditionen uppförande pa extra stat jemväl för ar 1877, får jag i underdånighet hemställa att Eders Kong!. Maj:t behagade föreslå Riksdagen att för tillämpning under 1877 al' här under Lätt. K bilagda stat för Kansliexpeditionen måtte på extra stat för berörda år anvisas ett belopp af 2,200 kronor, deraf dock 1,600 kronor att utgå endast i den män hinder för den af Eders Kong!. Magt med Riksdagen beslutade förändrade reglering af tjensterna inom expeditionen förefinnes.

Departementets Kommandoexpedition.

3, I händelse af bifall till ofvan i sammanhang med löneregleringsförslaget gjorda framställning om öfverflyttning från detta anslag till anslaget för Aflöning till Flottans kårer och stater af ett belopp utaf 3,500 kronor, skulle anslaget till Kommando-, expeditionen nedsättas frän dess nuvarande belopp 4,250 till 750 kronor.

Förvaltningen af Sjöärendena.

4 Under enahanda förutsättning skulle, da. från detta anslag afföies till anslaget för Aflöning till Flottans kårer och stater 5,650 kronor, anslaget till Förvaltningen af Sjöärendena från dess nu varande belopp 34,050 kronor nedsättas till 28,400 kronoi.

5. I öfrigt och då frågan om Förvaltningens af Sjöärendena ombildning ar beroende på pröfning åt det förslag, som af löneregleringskomitén kan i afseende a detta embetsverk varda framstäldt, torde till Riksdagen böra hemställas att dyrtidstillägg till enahanda belopp, som för innevarande år varit anvisadt till Förvaltningens ai Sjöärendena embete- och tjensteman eller 5,060 kronor, jemväl föi ai 18 f 7 måtte

1 Bil. N:o 4 b till Kongl. M(tj:tx Nåd. Prof' N:o 1, om Statsverket H76.

uppföras på extra stat att utgå på enahanda sätt, som sistlidne år, eller i öfverensstämmelse med den fördelning som i bilagan till detta protokoll Lutt. L angifves.

Sjökrigsskolan.

6. Uti eu af chefen för Sjökrigsskolan med förord ingifven skrift hafva samtlige lärarne vid nämda skola, bland annat, anhållit:

att lärare vid Sjökrigsskolan måtte tillerkännas rätt att vid öfvergång till elementarläroverk få, för uppflyttning i högre lönegrad vid sistn landa läroverk, räkna sig tillgodo den tid lian vid Sjökrigsskolan tjenstgjort;

att, då hela sjökrigsskolan, med undantag af första klassen, till alla de delar, der jemförelse kunde ifrågakomma, fullt motsvarade den afdelning af ett på reallinien fullständigt elementarläroverk, uti hvilken undervisningen bestrides af lektorer, dem måtte beviljas en ersättning för arbete i skolans tjenst, som i förhållande till undervisningstiden motsvarade den, som nämde lärare åtnjöte i lägsta lönegraden; samt

att lärarne i de icke militära ämnena vid sjökrigsskolan måtte i likhet med samtlige lärare vid rikets elementarläroverk, beviljas ett ålderstillägg för hvart femte år i 20 års tid, utgående med 20 procent af det lönebelopp, som tillkomma hvarje undervisningsämne, äfvensom att dylikt ålderstillägg måtte tillfalla hvarje sådan lärare, som nu är anstäld vid skolan, räknadt från början af det kalenderår, som följt på det år, då han tillträdt sin befattning såsom ordinarie lärare vid sjökrigsskolan.

Såsom skäl för sin begäran att vid öfvergång till elementarläroverk få räkna sig till godo den tid de vid sjökrigsskolan tjenstgjort anföra lärarne, att eu sådan rättighet redan medgifvits lärare, som tjenstgöra vid enskilda elementarläroverk; och då sistuämdo lärare för vinnande af en sådan rättighet äro skyldige att underkasta sig enahanda kompetensvilkor, som äro eller blifva faststälda för befordran till lektor vid statens elementarläroverk, men sådana vilkor icke för närvarande äro anbefalla för vinnande af anställning vid sjökrigsskolan, hemställa lärarne, att enahanda föreskrifter jemväl måtte meddelas i afseende å kompetensfbrdringarne för anställning vid sistnämd» skola såsom lärare i de icke militära ämnena. — Då, på sätt sålunda äfven uti den ingifva skriften blifvit framhållet, den begärda förmånen måste blifva beroende af strängare kompetensvilkor, men frågan härom torde böra pröfvas i sammanhang med eu omarbetning af gällande stadgar för sjökrigsskolan, anser jag mig för närvarande icke böra tillstyrka afseende å den gjorda framställningen i denna del.

Deremot synas mig giltiga skäl förefinnas för lärarnes ansökning i hvad den angår sä väl löneförhöjning i allmänhet som rättighet till tillägg i aflöningen efter vissa års anställning vid skolan. När sjökrigsskolan upprättades fanns der till en början blott en klass, hvarför ock lärarnes aflöning kunde bestämmas till ganska ringa belopp, men sedan skolan blifvit fullständigt utbildad till sina sex klasser, beviljades vid 1874 års riksdag eu något förbättrad aflöning. Denna löneförhöjning var hufvud-

o

Bil. N.<> 4 b till Konijt. Maj ds Nåd. Prop. N:o 1, om Sint märket lH7b.

sakligen att betrakta såsom eu väl behöflig ersättning för ökad uudervisiiingsskyldighet-, men deremot bär densamma icke varit tillräcklig att lemna sjökrigsskolans lärare den godtgörelse, som i förhållande till använd tid och arbete bestås innehafvare af motsvarande befattningar vid elementarläroverken. Det välförtjenta anseende sjökrigsskolan åtnjuter beror naturligtvis i väsentlig mån på lärarnes nit och duglighet, och omsorgen om skolans framtid synes mig derför fordra, att missförhållandena beträffande deras aflöning så vidt möjligt afhjelpa*, i hvithet afseende billigheten lärer fordra, att de blifva åtminstone likstälda med lektorer i lägsta lönegraden vid elementarläroverken. Jag har fördenskull uppgjort förslag till aflöningsstat, grundadt derpå, att lärarne i de icke militära ämnena skulle för en timmes undervisning under hvarje vecka af hela läsåret från den 1 Oktober till den 1 Maj erhålla 120 kronor och lärarne i de militära ämnena, hvilka redan åtnjuta lön af staten, 100 kronor för samma tid samt ett mindre arvode för undervisningen under sjöexpeditionerna. Hvad angår de ifrågasatta akterst!Raggen anser jag dessa icke böra utgå med vissa procent af arvodet för hvarje läroämne utan med ett visst belopp för hvarje lärare, som finnes dertill berättigad.

Jag hemställer alltså, att Eders Kong!. Maj:t behagade af Riksdagen begära:

att, för tillämpning åt' det förslag till arvodesstat för sjökrigsskolans lärare, hvithet finnes under litt. M detta protokoll bilagdt, anslaget till sjökrigsskolan måtte förhöjas med 6,320 kronor eller till 31,040 kronor; samt

att lärare vid sjökrigsskolan i icke militära'ämnen måtte, i likhet med hvad som är lektorer vid statens elementarläroverk förunnad!, erhålla rätt till arvodestillökning hvart femte är i tjugu års tid, men endast tillbelopp af 250 kronor hvarje gång, såvida arvodet för det eller de ämnen, i Indika lian är lärare, uppgår till 1000 kronor eller derutöfver.

Ålder sfi Hägg.

7. 1 de förnyade stater, som af Eders Kong! Maj:t med riksdagen år 1874

faststäldes för mariningeniör- och civilstaterna vid Kong! flottan, ingick äfven bestämmelse om löntillökning efter vissa års tjenstgöring inom samma grad, utan att likväl särskilda medel anvisades för sådan löntillökning, hvilken hittills blifvit bestridd af femte liufvudtitelns allmänna besparingar.

Jemväl lärarne vid skeppsgosseskolan äro, enligt det för samma skola gällande reglemente, berättigade till älderstillägg och i händelse min härofvau gjorda framställning om ny stat för sjökrigsskolan bifalles, komma lärarne i de icke militära ämnena vid samma skola i åtnjutande af enahanda förmån.

Då nu beloppet af dessa älderstillägg, hvilket, på grund af gjorda beräkningar, kan antagas för 1877 uppgå till högst 21,650 kronor, men såsom vexlande och beroende af timade förändringar bland personalen, icke kan till minimibeloppet bestämmas, * tillstyrker jag att hos Riksdagen måtte göras framställning derom, att för beredande

6 Bil. j\:u 4 b till hvHi/l. May. In Bäd. Prop. N:o !, om Statsverket lS7b\

af tillgång till ålderstillägg i enlighet med faststälda stater åt mariningeniörstaten, civilstaten samt lärare vid sjökrigs- och skeppsgosseskolorna må under titeln »Alderstillägg» uppföras ett anslag af förslagsanslags natur till belopp af “11,050 kronor.

Flottans nybyggnad och underhåll.

S. Af mistlidne ars riksdag begärde E. K. M:t en förhöjning i detta anslag af 221,955 kronor 18 öre, hvarmed åsyftades att erhålla medel till fyllande af sådana mindre behof, till hvilka Riksdagen tid efter annan lemnat särskilda anslag, såsom till maskininventarier, madrasser och möbler å fartygen, sprutor, pumpmaskiner in. m.; men förklarade sig Riksdagen vilja framgent såsom dittills, särskild! pröfva sådana behof, som varit medelst extra anslag tillgodosedda, samt beviljade endast på det sätt Eders Kongl. Maj:ts begäran, att eu tillökning i anslaget af 112,850 kr. anvisades att utgå för år 1870.

Under åberopande af varfsehefens i Carlskrona anmälan, att anslaget till flottans nybyggnad och underhåll, äfven med den för innevarande är beviljade tillfälliga förhöjning, ej lemnade tillgång till vederbörligt underhåll af stationen och dess fartyg tillhörande ångmaskiner och ångpannor, har nu Förvaltningen af Sjöärenderna gjort framställning om förhöjning i nämda anslag med tillhopa 162,850 kronor. Då det ligger särdeles vigt uppå, att den för krigsbruk afsedda materielen, så vidt möjligt är, ständigt befiunes i tjenstbar! skick, torde det ock vara nödvändigt, att erforderliga medel för detta ändamåls vinnande varda anvisade, och då Eders Kong!. Maj:t under den 17 sistliden December, uppå Förvaltningens af Sjöärendena och vederbörande varfsmyndigheters enstämmiga tillstyrkan, funnit sig icke längre böra vägra bifall till f. d. ordinarie timmermans- och handtverksstaternas förnyade underdåniga ansökning om någon förhöjning i deras i förhållande till lefnadskostnaderna ringa aftöningsförmåner samt härigenom eu ökning af arbetskostnaderna å varfven af omkring 30,000 kronor redan under innevarande år är att emotse, finner jag uti dessa omständigheter full anledning tillstyrka Eders Kongl. Magt att af Riksdagen begära en tillökning uti i fråga varande anslag, icke understigande hvad af Förvaltningen af Sjöärendena blifvit förordadt.

Under åberopande i öfrigt af de på andra ställen framstälda förslag dels om öfverflyttning till titeln Aflöning till Flottans kårer och stater af de medel, som erfordras för maskinist- och handtverksstaternas lasta löner och beklädnadsbidrag, dels om uteslutande ur riksstaten af hela anslaget till båtsmäns förseende med kojer och täcken utgörande 13,500 kronor, hvars utgifter i sådant fall skulle bestridas af nybyggnadsoch underhållsanslaget, hemställer jag i öfverensstämmelse med hvad nu blifvit anfördt, att Eders Kongl. Maj:t behagade af Riksdagen begära en förhöjning i anslaget till flottans nybyggnad och underhåll, sådant det finnes i riksstaten för år 1876

7 Bil. No 4 b till Kongl. Maj-.ts Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1876.

uppfördt, af 1(52,850 kronor, eller för slutsummans jemnande med 162,915,18; och komité i händelse af bifall härtill och då det belopp, som skulle till titeln Aflöning till Flottans kårer och stater öfverflyttas, uppgår till 39,960 kronor, det nuvarande ansla-

get till nybyggnad och underhåll..................................................... kr. 958,044: 82

att höjas med.................................................................................. ,, 122,955: is

eller till ............ kr. 1,081,000: —

Båtsmäns förseende med kojer oeli täcken.

9. Vid 1840—1841 årens riksdag uppfördes å riksstatens 4:de hufvudtitel ett ärligt anslag af 9.000 rdr b:ko till båtsmannens förseende med kojer och täcken, »från skyldigheten hvaraf de som hålla båtsmän deremot skulle varda helt och hållet befriade-*, hvarvid Rikets Ständer dock ansågo de kojer och täcken, som måste åtfölja hvarje båtsman vid uppfordringen, böra vid den, efter berörda skyldighets öfvertagando af staten först inträffade uppfordring till Kronans förråd öfverlomnas.

Fiir enahanda ändamål har alltsedan nämnde tidpunkt uppförts 9,000 rdr Icke eller 13,500 kronor å 5:te hufvudtiteln. Uti Nådig Proposition till 1850--51 årens riksdag förklarade Kongl. Maj:t väl, att detta anslag icke vidare erfordrades, enär medel för äudamalet voro under rubriken -Förrådsförstärkning- inberäknade uti det till Flottans materiel äskade extra statsanslag. Rikets Ständer ansågo likväl anslaget böra dädanefter såsom dittills uppföras å riksstat såsom ordinarie anslag, »enär de utgifter, som a extra statsreglering^! anvisas, icke kunna anses af permanent egenskap samt följaktligen ii ro underkastade betydliga omvexlingar, hvaremot den bär ifrågavarande utgiften måste utgå jemlik! med rotehållarne om passevolans^! upprättade kontrakter, hvilkas uppfyllande icke får Äfventyra*, som dock skulle kunna inträffa derest anslaget blefve af tillfällig natur.»

Då numera kojer och täcken för båtsmannens så väl som för de öfriga sjötruppernas behof under sjökommendering tillhöra fartygens inventarier och det icke kan vara lämpligt att ett visst antal kojer och filtar bekostas åt särskilda anslag, under det att kostnaden för öfriga sådane persedlar bestridas af de medel för hvilka fartygsbyggnaden utföre*; då underhållet af sängservisen ombord bekostas af anslaget' till h lottans nybyggnad och underhåll samt sängservisen / kasernerna dels af sistnämnda anslag, dels af beklädnadsanslagen; då i följd häraf hufvudsakligen icke annan anvisning på ifrågavarande anslag på senare tider skett, än för de jernsängar, hvarmed båtsmaiiskasernerna under senare åren blifvit försedde i stället för de mindre .ändamålsenliga knut använda kojerna, utan de utgifter, för hvilkas bestridande anslaget till båtsmäns förseende med kojer och täcken varit afsedt, till största delen utgått af anslaget till Flottans nybyggnad och underhåll, så torde skäl saknas att fortfarande bibehålla detta anslag under särskild titel, utan hemställer jag, att framställning till Riksdagen måtte ske derom, att. under förutsättning af bifall till det i näst föregående

3 Bil. N:o 4 b till Kongl. Maj-.ts Nåd. Prop. No 1, om. Statsverket 1876.

punkt framstälda förslag, anslaget till båtsmäns förseende med kojer ock täcken,

13,500 kronor, må ur riksstaten uteslutas.

Båtsmäns beklädnad.

10. Då Kronan öfvertog bestyret med båtsmännens beklädnad anvisades till en början 28,000 rdr b:ko eller 42,000 kronor årligen till bestridande af kronans andel i kostnaderna härför. Detta anslag höjdes vid 1850—51 årens riksdag till 63,000 kronor. Vid 1856—58 årens riksdag tillökades anslaget ytterligare med 11,505 kronor, hvilket belopp tillädes såsom vederlag för den minskning i heklädnadsafgiften, som, med 5 rdr för hvarje rusthåll, beviljades båtsmansindelningen i Blekinge och södra Möre härad i Kalmar län till bidrag i rustningsbestyret. Vid 1862—63 årens riksdag höjdes anslaget till 88,200 kronor och vid 1865—66 årens riksdag, sedan Kronan öfver tagit bestyret jemväl med anskaffningen af båtsmännens kappsäckar och de så kallade småpersedlarne med ytterligare 50,000 kronor eller till 138,200 kronor, och har sedermera bibehållits vid detta belopp såsom »förslagsanslag, högst», att i mån af behof användas allt efter som rust- och rotehållare ingått på öfverenskommelse om beklädnadsbestyrets öfvertagande af Kronan.

Då nu utgifterna å detta anslag komma att minskas genom den vakanssättning, som i enlighet med Kongl. Brefvet den 10 Maj 1872 medgifvits rusthållare i Blekinge och Södra Möre, under det att för den trupp som med riksdagens begifvande uppsattes med ungefärligen 1 man för hvart tredje vakant båtsmansnummer äfvenledes erfordras medel för beklädnad, för hvars anskaffande anslaget till beklädnad åt matroser och skeppsgossar tills vidare anlitats, och detta åter kunnat ega rum endast så länge en del nummer inom matroskompanierna varit vakanta, hvilket antagligen inom innevarande års utgång kommer att upphöra, så synes mig beklädnaden för den trupp som uppsattes i stället för ifrågavarande båtsmän äfvenledes böra utgå af de medel som äro afsedda till båtsmännens beklädande.

Jag för på grund häraf hemställa, att Eders Kongl. Majå behagade begära Riksdagens medgifvande att kostnaden för beklädnaden för det manskap, som uppsattes i stället för de till följd af Nådiga brefvet den 10 Maj 1872 vakanta båtsmansnummer i Blekinge och Södra Möre härad i Kalmar län, må få utgå af anslaget till båtsmäns beklädnad, som dertill lemnar tillgång.

Beklädnad åt matroser oeli skeppsgossar.

11. Med afseende å inträffad stegring i kostnaden för beklädnadens anskaffning och underhåll, äfvensom för beredande af tillfälle ej mindre att förhöja det till matroser och jungmän utgående beklädnadsbidrag, än ock att öka antalet skeppsgossar, behagade Eders Kongl. Maj:t till sistlidne års Riksdag göra framställning om förhöjning i detta anslag med 33,835 kronor 40 öre, hvilket belopp jemväl al Riksdagen bevilja-

9 Bil. N-.o 4 b till Kongl. Maj.ts Nåd. Vrop. No 1, om Statsverket 1876.

des, men anvisades å extra stat. Då enahanda skal, som föranledde denna framställning fortfarande qvarstå, hemställer jag att Eders Kong!. Maja behagade jemväl till denna Riksdag göra framställning om förhöjning nti ifrågavarande anslag med berörda belopp, 33,835 kronor 40 öre, hvarigenom samma anslag, i gällande riksstat uppfördt med 55,164 kronor 60 öre, skulle komma att uppgå till 89,000 kronor.

Skeppsgosseskolan.

12. I öfverensstämmelse med hvad här ofvan i sammanhang med löneregleringsförslaget är vordet hemstäldt, tillstyrker jag att Eders Kongl. Maj:t måtte föreslå Riksdagen, att det från anslaget till aflöning till Flottans kårer och stater alförda, för tillämpning af den detta protokoll under litt. till N. bilagde förnyade lönestat för rektor och lärare vid Skeppsgosseskolan till 5,280 kronor upptagna belopp, må under rubriken Diverse anslag uppföras i Riksstaten såsom ett särskildt anslag, under titel »Skeppsgosseskolan».

Xatimiunderliåll.

13. Under åberopande af hvad här ofvan i sammanhang med löneregleringsförslaget blifvit yttradt angående rättighet för Flottans maskinist- och handtverksstater till åtnjutande af portion in natura, hemställer jag i underdånighet att af Riksdagen måtte begäras eu förhöjning i anslaget till naturauuderhållet med ett belopp motsvarande beräknad portionskostnad för:

37 maskinistunderofficerare cell 8 handtverksunderofficerare för 270 dagar, å 55 öre

pr dag, hvardera, eller............................... .................. kr. 6,682: so

hvarförutom och då ifrågavarande anslag, i anseende till stegrade pris å proviantartiklar befunnits otillräkligt, eu förhöjning deri i

(ifrigt af............................................................................... » 9,767: so

torde böra äskas, så att, då anslagets nuvarande belopp är ................< 436,000: —

detsamma höjes till.........................................................................kr. 452,450: —

eller med 16,450 kronor.

Spainnålsupphandliiigs- och bagerikostnader.

14. Detta anslag är till hufvudsakligaste del afsedt för aflöning åt den vid bageri- och qvarninrättningarna anstälde personal. Då emellertid såväl bröd som öfrig proviant, som från magasinsinrättningen utlemnas, dels vid proviantering af fartyg Bih. till Piksd. Prat. 1876. 1 Sami. 1 Afd. 2

10 Bil. No 4 b till Kongl. Naj-.ts Nåd. Prof. No 1, om Statsverket 1876.

dels till naturauuderhållet vid stationerna, bör till dela värdet betalas af anslaget till naturaunderhåll, som bekostar både brödet och provianten och således äfven kostnaden lhi- målningen af spanmålen och mjölets förvandlande till bröd, så torde den aflöning, hvilken f. n. bestrides af anslaget till spanmålsupphandlings- och bagerikostnader, höra bekostas af magasins!örrådet såsom förhållandet nu är med t ex. aflöningen till de vid magasinet anstälde mätare och drängar, och detta godtgöras af anslaget till naturaunderhåll.

Vid sådant förhållande hemställer jag, att derest, på sätt jag ofvan föreslagit’ anslaget till naturaunderhåll varder med förutsatt belopp förhöjdt, anslagstiteln »spanmålsupphandlings- och bagerikostnader» må ur riksstaten uteslutas.

Skrifmaterialier oeli expenser, ved för eliefens för Flottans militärpersonal

expedition.

15. Uppå chefens för Flottan militärpersonal i underdånighet gjorda anhållan om ärligt anslag till skrifmaterialier och expenser för hans expedition, liar Eders Kong: Mnj:t behagat anvisa ett belopp af 2,000 kronor, att för 187(1 utgå af hufvudtitelns allmänna besparingar. Dä emellertid för detta ändamål erforderliga, medel för framtiden lärer böra i riksstat uppföras, hemställer jag i underdånighet, att af Riksdagen måtte begäras ett .ärligt anslag, som torde upptagas till 2,500 kronor, till skrifmaterialier och expenser, ved in. in. åt chefens för Flottans militärpersonal expedition, samt att detta anslag, i likhet med andra dylika, måtte å hufvudtiteln uppföras såsom förslagsanslag.

Lots- och fyriurättiiingen med lifräddiiiiigsaiistalterna.

1(1. i afseende a detta anslag torde jag få erinra derom, att sedan Lotsstyrelsen i underdåniga skrivelser den 22 September och 22 December sistlidna år inkommit med anmälan, att Styrelsen icke sago sig i stånd att med det belopp, som under 1870 vore anvisadt till Lots- och fyrinrättningen med lifriiddningsväsendet fortfarande vidmakthålla dessa anstalter i det skick, som motsvarade på. en gång sjöfartens rättmätiga fordringar samt lots- och fyrpersonalens billiga anspråk på ersättning för tid och arbete under stigande leinadskostnader, föreslagit att till åstadkommande af jemnvigt emellan de för samma anstalter afsedda inkomster och nödiga utgifter, fyr- och båkafgift erna för den utrikes sjöfarten måtte förhöjas och dylika utgifter i viss män åläggas den inrikes sjöfarten, så behagade Eders Kongl. Maja, vid föredragning häraf den 31 samma månad, anbefalla Kongl. Kommers-Kollegium och (xeneral-tullstyrelsen att, efter det handels- och sjöfartsnämnden i Stockholm samt handelsföreningarne i vissa uppgifna städer blifvit börda, inom utsatt tid inkomma med gemensamt underdånigt

11 Bil. N:0 4 b till Kolt;//. Maj:te Nätt. Prof. N:<> 1. om Statsverket 1876.

utlåtande i fråga om det sålunda väckta förslaget angående förändring i föreskrifterna om fyr- och båkafgiftens utgörande.

' Ehuru sålunda, enligt hvad Lote-styrelsen anfört, utgifterna för Lots- och iyriurättningeu icke kunna med vidmakthållande af dervid förenade sakerhetsanstalters tidsenlighet inskränkas inom det belopp, hvartill inkomsttiteln Fyr- och Båkmedel beräknats. men den grundsatsen val icke bör frånträda» att sjöfarten skall bekosta de för densamma erforderliga säkerlietsanstalter, deruti inberåknad tillgång a pa-litliga lotsar, och under sådana förhållanden flen erforderliga jemnvigteu mellan inkomster och utgifter torde böra sökas dels i höjda fyr- och båkafgifter för den utrikes sjöfarten och i sådan afgift» läggande i viss män på den inrikes sjöfarten, dels i minskade direkta utgifter för iotsningens upprätthållande genom höjda Eltaxor, — på samma gång dock lotspligtigheteu minskas, såsom enda utvägen att komma till insigt om råtta hehofvet af aflönade lotsar — så saknar jag, i betraktande häraf, och då Eders Kong!. Maj:t, för den händelse ändrade föreskrifter till fyr- och båkafgiftens höj ande prof vas bära5 anbefallas, blir i tillfälle att till Lots- och Fyrinrättningens upprätthållande använda derigenom inflytande medel utöfver de i stat uppförda, anledning till annan hemställan, än att Eders Kongl. Maj:t måtte hos Riksdagen föreslå att anslaget till lots- och fyrinrättmngavne med lifräddningsanstalteraa matte upptagas till enahanda belopp, hvartill inkomsten af iteln Fyr- och Båkmedel beräknats eller 800,000 kronor och följaktligen anslaget med inberäknande af dold ingående ränta, utföras med 800,460 kronor, dervid jemväl lärer böra förutsättas att de å inkomsttiteln Fyr- och Båkmedel uppkommande öfverskott fortfarande må såsom hitintills få användas för de med berörda anslag afsedda ändamål.

Undervisningsanstalter för sjöfart.

17. Sedan den af Eders Kongl. Maj:t i nåder förordande komité» för afgifvande af förslag till ordnande af undervisningen vid rikets navigationsskolor den nl sistlidue December inkommit med underdånigt betänkande i ämnet jemte förslag till reglemente och stater för inlinda skolor, har Eders Kongl. Magt under den 7 dennes anbefall Förvaltningen af Sjöärendena och Kommerskollegium att deröfver inkomma med underdånigt utlåtande, i följd hvaraf detta ärende först sedan ifrågavarande vttian den inkommit lärer höra blifva föremål för Eders Kongl. Majas slutliga pröfning. ])å emellertid komité» uppgift!t medelsbeholVen för en enligt dess förslag förbättrad navigationsskoleundervisning till omkring IS.eOO kronor årligen utöfver hvad nu linnes för sagda skolor anvisadt, och under antagande det en ny organisation hufvudsakligen efter de föreslagna grunderna pröfvas höra tillämpas först från och med hostterminen år 1877, hemställer jag underdånigst att, i afvaktan på pröfningen af komiterades framställning, anslaget tiil undervisningsanstalter för sjöfart må i nästkommande

12 Bil. J\:<> 4 b till Ko it yl. Mc/:'? Ntbl Pr,.-/:. No- 1, om Stituverlet 187 S.

års statsregleringsförslag upptagas- förslagsvis till 10,000 kronor högre belopp än i innevarande års stat, eller till 85,800 kronor.

18. I afseende å de i riksstat®!» för innevarande år under femte hufvudtiteln uppförda anslag, i hvfika ändring icke hlifvit här ofvan föreslagen, finner jag, beträffande anslagsbeioppen, ej skäl bill annat tillstyrkande, än att för ; en nia adr af hufvudtitelns slutsumma, förslagsanslaget till skrifmaterialier oi h expenser, ved in. in. för departementets expeditioner förhöjes från 2,227 kronor 00 öre, till 2,307 kr. 02 öre eller med 79 kronor 42 öre.

I händelse af bifall till sålunda af mig gjorda framställningar skulle förhöjningen

i de ordinarie anslagen blifva .......................................................................... 253 750

Om härifrån dragas beloppet af de anslag, som föreslagits att ur riks-' staien uteslutas, nemligen:

Båtsmäns förseende med kojer och täcken...................................... 13,500.

Spanmålsupphandlings- och bagerikostnader ............................10,450. vp 950

kommer verkliga tillökningen att utgöra ............................................... 223.800.

och då detta belopp tillägges nu gällande riksstat» slutsumma ....................4,017,600.

så erhålles det belopp............................................................................4,841 400

hvartill femte hufvudtitelns ordinarie anslag skulle för 1877 uppgå.

19. Uti nu gällande riksstat för femte hufvudtiteln finnes under rubriken »Aflöningsstater» upptagna anslag till »Båtsmansindelningen» och »Tillskott 1. de till Båtsmansindelningen i Blekinge län anslagna räntor», hvilka anslag, såsom ej utgående för tillämpning af aflöningsstater, icke torde böra förekomma under ofvan stående rubrik, liksom ej heller anslagen till beklädnad under rubriken »Materielen». Äfven i öfrigt torde anslagstitlarne å hufvudtiteln kunna uppställas lämpligare än för närvarande är förhållandet. Det synes mig nemligen önskvärd!- att desse anslag ordnades under sådana rubriker, som genom sitt innehåll vore egnade att lätta öfversigten åt hufvudtiteln i dess helhet, i hvilkct hänseende anslagen torde höra sammanföras under följande rubriker: »Departementet och öfverstyrelsen», »Flottans personal», »blottans materiel», »Diverse anslag» och »Handeln». Under först mumla

Bil. Nio 4 b till Konf/l. Maj:ta Nåd Prof. N:o J, om Statsverket 1876. 13

rubrik skulle upptagas aflöningsanslag för departementet och öfverstyrelsen; under rubriken »Flottans personal» hänföras alla anslag till personalens aflöning, beklädnad, uaturaunderhåll in. in.; under »Flottans materiel» de anslag, som härför blefve anvisade, samt under rubriken »Diverse anslag» alla för Flottan beviljade anslag, hvilka icke lämpligen funne sin plats under någon af förestående rubriker. Hvad beträffar rubriken »Handeln» finnas redan under densamma upptagna de anslag, som må anses dithörande, hvarför någon förändrad uppställning åt staten i denna del icke synes mig erforderlig.

I händelse dessa åsigter vinna godkännande, torde nådig framställning göras till Riksdagen att, vid uppgörande af ny riksstat för inte hufvudtiteln, de ordinarie anslagen i densamma må upptagas under de rubriker och titlar samt i den ordning, som finnas angå fila uti det enligt ofvanstående grunder upprättade förslag till uppställning af hufvudtiteln, hvilket finnes under Lätt, O detta protokoll bifogadt och hvaruti anslagsbeloppen blifvit utförda i enlighet med hvad jag i det föregående underdånigst tillstyrkt.

Förutom de förslag i afseende å särskilda eller extra, anslag, som blifvit häi ofvan framstiilda och hvilka anslag uppgå till 73,600 kronor, anser jag mig höra här gorå följande förslag beträffande ytterligare erforderliga

Extra anslag.

20. Dockbyggnaden cl gtdcrvcirfvet i Stoclchohn. I öfverensstämmelse med Fdeis Kor.gl. Maj:ts derom gjorda framställning medgaf sistlidna års Riksdag, att det för samma år till påbörjande af en dockbyggnad vid galervarfvet i Stockholm anvisade belopp,

115,000 kronor, finge utan dervid förut fästadt vilkor för ändamålet utgå, hvarjemte Riksdagen beviljade hela det för dockanläggningens vidare utförande erforderliga beloppet, 385,000 kronor, och anvisade deraf på extra stat tor år 1876 150,000 kronor. Af återstående 235,000 kr. komma, enligt hvad varfsohefen vid Stockholms station anmält, 135,000 kronor att under år 1877 blifva erforderliga, i följd hvaraf jag tillstyrker att framställning måtto till instundande Riksdag ske om anvisande till fortsättande af dockbyggnaden vid galervarfvet i Stockholm af berörde belopp 135,000 kronor att under 1877 utgå.

21. Sjöh-igssholan. Till uppförande å Skeppsholmen af en ny byggnad för sjökrigsskolan begärde Eders Ivongl. Maj:t af nästlidna års Riksdag ett anslag af 177,550 kronor, deraf 30,000 att utgå under innevarande är, men denna nådiga framställning vann icke Riksdagens bifall.

Kadett- och elevantalet vid skolan bär under innevarande år, med afseende å angelägenheten att hålla officerskåren komplett, ökats till y4, och behofvet af eu

14 Bil. N:o 4 b till Komjl. Maj ds Nåd. Pr ap. N:o 1, om Statsverket, 1876

rymligare lokal framstår numera såsom oafvislig!, derest å ena sidan flottans officerskår skall kunna hållas fulltalig och å den andra skolan fortfarande åtnjuta det välförtjenta anseende hon lyckats förvärfva sig så väl inom som utom landet. Att under närvarande brist på lägenheter i Stockholm eu tjenligare lokal än flen nuvarande icke skulle kunna förhyras utan särdeles höga hyreskostnader, lärer vara uppenbart, och jag kan derför icke föreslå någon lämpligare utväg än att söka åvägabringa egen lokal för skolan. Visserligen hafva undersökningar blifvit gjorda i ändamål att med mindre kostnad än den sistlidna år uppgillra åstadkomma en lämplig lokal på Skeppsholmen, hufvudsakligen genom ombyggnad af eu redan befintlig byggnad, i hvilket hänseende jemväl kostnadsförslag blifvit uppgjordt; men då genom detta förslag, enligt Förvaltningens af Sjöärendena åsigt, den afsedda fördelen icke skulle vinnas, har mumla embetsverk tillstyrkt uppförandet af eu byggnad enligt den plan, som låg till grund för Eders Kong!. Maj:ts ofvan omförmälda nådiga framställning och hemställt att för ändamålet måtte af Riksdagen begäras ett extra anslag af 180,000 kronor.

Då jag lika med Förvaltningen anser i fråga varande behof höra ånyo bringas under Riksdagens pröfning och detsamma sannolikt icke torde kunna fyllas med mindre kostnad ån Förvaltningen beräknat, äfven i den händelse något nytt förslag till frågans lösning skulle åt Eders Kong!. Maj:t pröfvas ändamålsenligare, hemställer jag i underdånighet, med åberopande i öfrig! af hvad jag till Statsråds-protokollet den 9 Januari sistlidna år i ämnet yttrade, att Eders Kong!. Maj:t måtte af Riksdagen begära ett extra anslag af 180,000 kronor att under år 1877 utgå till anskaffande af ny lokal för sjökkrigsskolan.

22. Artillerimateriel. Under åberopande af Eders Kong!. Maj:ts till 1874 års Riksdag affåtna förslag i afseende å anskaffning af kanoner och projektiler för Flottans behof har Förvaltningen af Sjöärendena, för att kunna fortsätta sådan anskaffning enligt förut antagen plan samt tillika bereda tillgång på handvapen, underdånigst hemställt att för artillerimateriel och handvapen med tillbehör mätte för år 1877 begäras ett extra anslag af 1,000,000 kronor.

Såsom af nedanstående tabell visar sig erfordras för nu befintlig eller till byggnad anbefald fartygsmateriel äfvensom för sjöfästningarna, utöfver redan tillgänglige, ett antal af 0 stycken 9,24 tums kanoner till ett värde af 240,000 kronor samt projektiler till ett värde af 510,196 kronor, med beräkning, i afseende å de sistnämda, af 000 stycken för de större pjeserna ombord och 200 stycken för sådana å sjöfästningarne samt 400 stycken för de lättare pjeserna om hord och 300 stycken för dem ä fästningarne, allt per kanon — ett antal, som dock understiger hvad enligt gällande bestämmelser bör finnas. Det vore visserligen ömkligt att anskaffningen af materiel kunde fortgå i den skala Förvaltningen nu föreslagit, men i betraktande af de stora anslag som behöfva» för fartygsmateriel anser jag mig icke böra göra framställning om äskande af högre belopp för år 1877 till anskaffning af kanoner och projektiler än 500,000 kronor.