angående ny läns¬ stat för Mynt- och Kontrollverken
Kongl. Maj:t$ Nåd. Proposition. N:o 23.
11 N:o 23.
Ank. till Eiksd. Kansli den 21 Febr. 1876. kl. 3 e. m.
Kongl. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen, angående ny länsstat för Mynt- och Kontrollverken; Gifven Stockholms Slott den 31 Januari 1876.
Vid nådig pröfning af det underdåniga betänkande och förslag angående lönereglering för mynt- och kontrollverken, hvilket den s. k. löneregleringskomitén den 30 December 1875 afgifvit, har Kongl. Maj:t funnit åtskilliga förändringar i berörda verks organisation böra i förening med lönereglering för dem ega rum.
Dessa förändringar äro hufvudsakligen följande:
att mynt- och kontrollverken organiseras såsom två sjelfständiga styrelseverk under Finansdepartementet samt under chefskap, det förra af en myntdirektör, det senare af en kontrolldirektör;
att myntdirektören jemte chefskapet för myntverket öfvertager de väsentligaste af de bestyr, hvilka nu åligga myntmästaren;
att kontrolldirektören i egenskap af chef för kontrollverket öfvertager alla öfverdirektörens åligganden i afseende å detta verk samt dessutom vid myntverket det väsentligaste af mynt- och bergsproberarens göromål samt den öfverdirektören nu åliggande probering;
att myntkamrerarens befattning med kontrollverket upphör, men han i dess ställe förpligtas att, jemte sina nuvarande åligganden vid myntverket, öfvertaga de myntmästarens bestyr, hvilka icke tillfalla myntdirektören;
att kontrollören, jemte bibehållande af' de med denna befattning nu förenade göromål, öfvertager de kamreraren förut åliggande kassörs- och räkenskapsbestyren vid kontrollverket; samt
12 Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 23.
att i stället för de nuvarande två amanuenserne anställes en assistent vid kontrollverket.
På grund häraf samt under iakttagande af de förändringar i afseende å myntoch kontrollverkens vaktbetjening, som af den förändrade organisationen blifver en följd, vill Kongl. Maj:t under åberopande af hvad i förevarande fråga innehålles i bilagda protokoll öfver finansärenden den 28 Januari 1876, föreslå Riksdagen, att följande lönestater måtte, med de i berörda protokoll förekommande bestämmelser och vilkor för de nya lönernas åtnjutande, varda af Riksdagen gillade, att lända till efterrättelse från och med år 1877:
Lönestater för Mynt- och Kontrollverken.
Kronor.
Tillika och då, på sätt ofvanberörda protokoll utvisar, ett belopp af 2,120 kronor är för genomförandet af den nya organisationen erforderligt, vill Kongl. Maj:t hos Riksdagen äska, att nämnda belopp måtte å extra stat för år 1877 uppföras och för sagda ändamål ställas till Kongl. Maj:ts förfogande.
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 23. 13
De till förevarande ärende hörande handlingar skola vederbörande Utskott tillhandahållas; och Kongl. Maj:t förblifver Riksdagen med all Kongl. nåd och ynnest städse välbevågen.
OSCAR.
*
Hans Forssell.
Utdrag af protokollet öfver finansärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i Statsrådet ä Stockholms Slott den 28 Januari 1876. '
Närvarande:
Hans Excellens Herr Justitie-statsministern Friherre Be Geer,
Hans Excellens Herr Statsministern för utrikes ärendena Björnstjerna,
Statsråden: Lagerstråle,
Thyselius,
Carlson,
Friherre Älströmer,
Weidenhielm,
Loven,
Friherre von Otter och Forssell.
Do.
Departementschefen, Statsrådet Forssell föredrog i underdånighet det betänkande och förslag angående lönereglering m. m. för mynt- och kontrollverken, som blifvit af den s. k. lönereglerings-komitén afgifvet den 30 December 1875.
Departementschefen anförde härefter:
Öfver ifrågavarande betänkande och förslag har genom nådig remiss den 5 innevarande Januari underdånigt utlåtande blifvit infordradt från öfverdirektören för mynt- och kontrollverken. Detta utlåtande har ännu icke inkommit. Men då öfverdirektören redan den 11 November 1875 afgifvit utlåtande öfver grunderna till komiterades förslag, med särskild hänsyn till den fråga, som för nu
#
14 Kongl. Maj.is Nåd. Proposition N:o 23.
föreliggande lönestatsförslag är af största betydelse, eller om öfverdirektörstjenstens indragning; då tiden icke torde tillåta vidare uppskof, derest ifrågavarande ärende skall kunna i erforderlig tid framläggas för den nu församlade Riksdagen, och då det yttrande, som kan komma att afgifvas af öfverdirektören, torde vara att emotse åtminstone intill den tid, då fråga kan uppstå om att med anledning af komiterades förslag utarbeta ny instruktion för mynt- och kontrollverken, har jag ansett förevarande betänkande kunna inför Eders Kongl. Maj:t anmälas, oberoende deraf att utlåtandet ännu ej blifvit afgifvet.
Hvad då beträffar komiterades förslag till förändrad organisation för myntoch kontrollverken, är detsamma, enligt min åsigt, bygdt på rigtiga grunder. De förändringar i nuvarande förhållanden, som komitén föreslagit, äro, på sätt jag redan anfört, hufvudsakligen följande:
att mynt- och kontrollverken organiseras såsom två sjelfständiga styrelseverk under Finansdepartementet samt under chefskap, det förra af en myntdirektör, det senare af en statens myntgardejn;
att myntdirektören, jemte chefskapet för myntverket, öfvertager de väsentligaste af de bestyr, hvilka nu åligga myntmästaren;
att myntgardejnen i egenskap af chef för kontrollverket öfvertager alla öfverdirektörens åligganden i afseende å detta verk och dessutom vid myntverket det väsentligaste af mynt- och bergsproberarens göromål, samt den öfverdirektören nu åliggande probering, så att han skall utföra all probering af inkommande gods och färdigt mynt, samt dessutom alla de proberingar af guld, silfver, koppar, brons, krätser m. m., som i reglementet närmare bestämmas; öfvervaka de preglade myntens uppräkning, granskning och uppvägning samt deröfver föra journal; samt i de frågor, der myntdirektören enligt reglementet bör af honom äska upplysning eller råd, meddela sin åsigt och, om denna icke öfverensstämmer med myntdirektörens beslut, densamma skriftligen vid protokollet bilägga;
att myntkamrerarens befattning med kontrollverket upphör, men han i dess ställe förpligtas att, jemte sina nuvai’ande åligganden vid myntverket, öfvertaga de myntmästarens bestyr, hvilka icke tillfalla myntdirektören;
att kontrollören, jemte bibehållande af de med denna befattning nu förenade göromål, öfvertager de kamreraren förut åliggande kassörs- och räkenskapsbestyren vid kontrollverket; samt
att i stället för de nuvarande två amanuenserne anställes eu assistent vid kontrollverket.
Vid hvad komitén i dessa hänseenden föreslagit har jag endast den anmärkning att göra, att benämningen “statens myntgardejn“ torde böra utbytas mot den af “kontrolldirektör“; hemställande jag alltså, att med nämnda förändring komiténs nu af mig anförda grunder för en omorganisation af mynt- och kontrollverken måtte af Eders Kongl. Maj:t godkännas.
15 Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 33.
Hvad härefter angår komiténs förslag om de bestämmelser, som skulle blifva en följd deraf, att Statskontorets nuvarande befattning med mynt- och kontrollverken komme att upphöra, äfvensom i fråga om de närmare föreskrifterna och bestämmelserna rörande de särskilde tjenstemännens verksamhet och förhållande inbördes, liksom äfven om kompetens till platser vid mynt- och kontrollverken, torde det i nåder tillåtas mig att för närvarande förbigå desamma. Samtliga dessa föreskrifter äro nemligen af beskaffenhet att, derest genom Eders Kongl. Maj:ts och Riksdagens beslut en omorganisation af mynt- och kontrollverken kommer till stånd, böra såsom en följd af organisationen vid utfärdandet af den nya instruktionen för verken tagas i öfvervägande, men de äro ej något vilkor eller någon förutsättning för den nya organisationen eller den nu föreslagna lönestaten. Likaledes torde frågan om den obligatoriska kontrollstämplingens borttagande anses ligga så pass utanför förevarande ämne, att jag ej bör vid densamma nu vidare uppehålla mig.
Jag öfvergår således till komiténs förslag beträffande lönereglering för verken. I detta afseende delar jag komiténs åsigt, att vid bestämmande af aflöningen för tjenstemännen vid mynt- och kontrollverken bör något afseende fästas vid hvad den enskilda industrien erbjuder personer med den specielt tekniska bildning, som i dessa verks tjenst erfordras, äfvensom dervid att åt desse tjensteman icke torde kunna beredas årlig ledighet eller s. k. semester. Å andra sidan bör dock icke heller förbises, att hädanefter som hittills kan och bör åt tre af dessa verks tjensteman beredas, utom fri vedbrand, kostnadsfri bostad, fullt tillräcklig äfven för större familj, en förmån, som ur statsverkets synpunkt påkallas af behofvet att hafva verkens tjensteman för den dagliga tillsynen boende å stället, och som för tjenstemännen under närvarande bostadspris är af icke ringa värde.
Med iakttagande af dessa omständigheter anser jag väl, att aflöningen för myntdirektören, såsom komiterade föreslagit, bör bestämmas till 6,400 kronor, och till och med, att med lönen för denna befattning, vid hvars besättande torde kunna i fråga komma allvarlig konkurrens med den enskilda industrien, bör förenas ett ålderstillägg af 600 kronor; deremot finner jag aflöningen för kontrollverkets chef, hvilken helt visst icke kommer att på samma sätt eller i samma grad som myntdirektören vara af sin tjenst upptagen, något för hög och anser att densamma icke beböfver med mer än 1,000 kronor förhöjas utöfver det nu till mynt-och bergsproberaren utgående belopp; likaså anser jag, att myntkamrerarens tjenst, som dock icke fordrar mer än vanliga tekniska insigter utöfver den punktlighet, ordentlighet och pligttrohet, som af hvarje tjensteman kräfvas, är till fullo lönad med 3,500 kronor jemte bostad och vedbrand samt de två ålderstilläggen.
I likhet med komiterade anser jag vidare, att arfvodet för myntgravören må något höjas, mot det att denne förpligtas att sjelf aflöna det biträde, som för
16 Kong1. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 23.
honom linnes behörigt, samt att vederbörande chef må antaga erforderligt antal arbetare till fullgörande af sådana arbeten, som hittills vid verkstäderna, laboratoriet in. m. utförts af vaktbetjeningen, så att endast en vaktmästare blir erforderlig.
Lönen för kontrollören är enligt min åsigt af komiterade något för högt beräknad, helst, såsom en reservant antydt, dennes tid ej torde blifva mera upptagen, än att lian jemte sin tjenstgöring vid kontrollverket kan finna annan sysselsättning för sin utkomst, livilket jag med hänsyn till tjenstens beskaffenhet anser icke böra vara honom betaget.
Mot komiténs förslag, att de afgifter, hvilka hittills såsom sportler tillfallit vissa af mynt- och kontrollverkens tjensteman, må ingå och redovisas såsom inkomster för verken, torde någon anmärkning icke skäligen kunna göras.
Skyldigheten att bo inom myntverkets lokal och den deraf följande rättigheten till en äfven för familj afpassad fri bostad och vedbrand anser jag deremot ej böra utsträckas så långt, som komitén föreslagit, dels emedan kontrollörens och assistentens verksamhet ej torde vara af beskaffenhet att med nödvändighet påkalla deras ständiga närvaro inom lokalen, dels ock emedan den af komitén ifrågasatta och utan tvifvel ganska kostsamma förändringen i det större boställshusets inredning icke synes mig kunna förordas. Endast för det fall att, utan någon som helst dylik ombyggnad, åt kontrollören eller assistenten kan inom myntverkets nuvarande bostadslokal beredas någon mindre lägenhet om ett eller två boningsrum, bör myntverkets direktör ega rätt att åt endera eller, om så ske kan, åt begge upplåta sådan till hyresrätt begagnande, helst i intet fall bör komma i fråga att andra personer än de vid myntverket anstälda och deras familjer ma erhålla bostäder inom myntverkets lokal.
De aflöningsförmåner, som jag således anser böra tjenstemännen vid myntoch kontrollverken tillkomma, äro följande:
för myntdiréktören: lön 4,G00 kr., tjenstgöringspenningar 1,800 kr., jemte rätt till enkelt ålderstillägg efter 5 år å 600 kr. samt fri bostad och vedbrand;
för myntkamrer ar en: lön 2,300 kr., tjenstgöringspenningar 1,200 kr., jemte rätt till två ålderstillägg, hvartdera å 500 kr., samt fri bostad och vedbrand;
för myntgravören: arfvode 1,500 kr., jemte rätt till .fri bostad och vedbrand; för valdmästaren: lön 500 kr., tjenstgöringspenningar 300 kr., jemte rätt till fri bostad och vedbrand;
för kontroIldirektören: lön 2,600 kr., tjenstgöringspenningar 1,400 kr., jemte rätt till två ålderstillägg, hvartdera å 500 kr., samt fri bostad och vedbrand;
för kontrollören: lön 1,600 kr., tjenstgöringspenningar 900 kr., jemte rätt till två ålderstillägg, hvartdera å 500 kr.; för assistenten: arfvode 1,600 kr.
Beträffande slutligen de särskilda vilkor och förbehåll, utom de redan
nämnda
Kongl. Majds Nåd. Proposition N:o 23.
nämnda, hvilka blifvit af komiterade föreslagna, anser jag desamma hufvudsakligen böra godkännas. 1 öfverensstämmelse härmed samt hänförande mig till de grunder för aflönings åtnjutande, hvilka blifvit af Eders Kongl. Maj:t godkända i fråga om de föreslagna nya staterna för rikets Hofrätter och Krigshofrätten samt Statskontoret, får jag således i underdånighet hemställa:
att tjenstgöringspenningarne må få uppbäras endast för den tid, tjenstens innehafvare förrättat tjenst inom verket, men skola för den tid, han eljest varit från tjenstgöring befriad, utgå till den, som tjensten förrättat;
att tjensteman af lägre grad skall vara skyldig att, om han dertill förordnas, bestrida tjenst i högre grad;
att den, som utan verkligt sjukdomsförfall undfår ledighet för svag helsas vårdande, enskilda angelägenheter eller särskilda uppdrag, skall under ledigheten afstå sina tjenstgöringspenningar och derutöfver hvad som kan för tjenstens förrättande erfordras;
att för tjensteman, som kommit i åtnjutande af de nya löneförmånerna, full pension, när han varder dertill berättigad, skall utgå med lönens hela belopp;
att, der ålderstillägg eger rum, tidpunkten för första förhöjningen bestämmes att inträda efter fem år, under vilkor, att innehafvare:! af denna tid mera än fyra år sjelf bestridt sin egen eller på grund af förordnande annan statens tjenst, och för andra förhöjningen, der sådan är bestämd, efter ytterligare fem år under samma vilkor; dock att ålderstillägg ej får tillträdas förr än vid början af kalenderåret näst efter det, då den stadgade tjensteåldern blifvit uppnådd; börande löntagaren dervid tillgodoräknas den tid, som före den nya statens införande förflutit från hans utnämning till tjensten;
att förhöjningarne ega rum endast på lönen, icke på tjenstgöringspenningarne; att tjensteman vid mynt- och kontrollverken, som mottager de förhöjda aflöningsförmånerna, skall, om det verk, der han är anstäld, omorganiseras med förändrad benämning och arbetsordning, eller om vissa detsamma tillhörande göromål öfverflyttas till annat embetsverk, vara pligtig att, med bibehållande af tjenstegrad och den aflöning, han innelnnfver, tjenstgöra i det nya embetsverket eller i det verk, till hvilket göromålen öfverlemnas;
att tjensteman vid mynt- eller kontrollverket, med undantag af kontrollören och assistenten, icke får jemte den nya aflöningen mottaga annan tjenstebefattning utom verket;
att den, som till tjenst vid myntverket eller till annan tjenst vid kontrollverket än kontrollörs- eller assistentbefattning antages, skall vara skyldig att annorstädes innehafd tjenstebefattning genast frånträda;
att tjensteman, som redan innehar tjenst utom mynt- eller kontrollverket, dock må densamma bibehålla, så länge den icke är för tjenstgöringen i verket hinderlig;
Bih. till Bihsd. Prof. 1876. 1 Sami. 1 Afä. 7 Höft. 3
18 Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 23.
att tjensteman i mynt- eller kontrollverket må, då han uppnått 65 lefnads- och minst 35 tjensteår, vara berättigad till oafkortad pension å allmänna indragningsstaten; samt
att tjensteman i mynt- eller kontrollverket, hvilken kommer i åtnjutande af förbättrade löneförmåner, skall, då han uppnått 65 lefnads- och minst 35 tjensteår, vara pligtig att med oafkortad pension å allmänna indragningsstaten från tjensten afgå; Eders Kongl. Maj:t dock obetaget att låta med afskedet anstå, derest och så länge den pensionsberättigade pröfvas kunna i tjensten på ett tillfredsställande sätt gagna det allmänna och han tinnes villig att i densamma qvarstå; äfvensom
att, hvad särskildt beträffar assistenten, denne, då han förordnas att förrätta annan tjenst, må, jemte åtnjutande af bestämda tjenstgöringspenningar, under förordnande vid kontrollverket behålla sitt assistentarfvode och, under förordnande vid myntverket, af detta verks medel tilläggas ett mot arfvodet svarande belopp.
På grund af hvad jag sålunda i underdånighet anfört hemställer jag, att Eders Kongl. Maj:t måtte i nåder föreslå Riksdagen, att följande lönestater måtte, med de af mig nu omförmälda bestämmelser och vilkor för de nya lönernas åtnjutande, varda af Riksdagen gillade, att lända till efterrättelse från och med år 1877:
Lönestater för Mynt- och Kontroll-verken.
19 Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 23.
På sätt förut skett vid framläggandet af förslaget till ny organisation och lönereglering för Statskontoret, torde äfven i afseende å Mynt- och Kontrollverken iakttagas, att, då förändringen med sistnämnda verk ej torde kunna genomföras utan rubbning af de nuvarande tjenstemännens tjenstgöringsskyldighet och löneförhållanden, deras lagliga rätt härvid måste bevaras, samt dessutom afseende fästas dervid, att en eller annan af dem möjligen ej är villig eller egnad att öfvertaga de väsentligen nya åligganden, som den nya organisationen skulle medföra. De aflöningsbelopp, hvilka hittills till mynt- och kontrollverken utgått, torde derföre fortfarande böra
tills vidare vara att tillgå. Dessa äro:
Löningar ...................Kronor 19,000: —
Dyrtidstillägg.................. „ 3,320: —
Sportler, enligt komiténs beräkning.......... ,, 1,600: —
Summa Kronor 23,920: —
Jag får derföre i underdånighet föreslå, att skilnaden mellan berörda belopp..................Kronor 23,920: —
och den af mig nu föreslagna nya statens slutsumma .... ,, 21,800: —
eller Kronor 2,120: —
måtte af Eders Kongl Maj:t hos Riksdagen äskas, att anvisas å extra stat och för genomförande af den nya organisationen ställas till Eders Kongl. Maj:ts förfogande.
Hvad föredragande departementschefen sålunda i underdånighet hemstält och tillstyrkt, deri Statsrådets öfrige ledamöter instämde, behagade Hans Maj:t Konungen i nåder gilla och bifalla; och skulle i öfverensstämmelse härmed nådig proposition till Riksdagen aflåtas.
Ex protocollo Axel Ädelgren.
20 Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 23.
Utdrag af protokollet öfver finansärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i Statsrådet å Stockholms Slott den 31 Januari 1876.
Närvarande:
Hans Excellens Herr Justitie-statsministern Friherre De Geer,
Hans Excellens Herr Statsministern för utrikes ärendena Björnstjerna, Statsråden: Lagerstråle,
Thysélius,
Carlson,
Friherre Alströmer,
W eidenhielm,
Loven,
Friherre von Otter och Forssell.
Departements-chefen, Statsrådet Forssell uppläste härefter till justering följande i öfverensstämmelse med Kongl. Maj:ts, uppå Statsrådets enhälliga tillstyrkande, den 28 innevarande månad fattade beslut uppsatta förslag till Kongl. Maj:ts nådiga propositioner till Riksdagen, nemligen:
a) angående ny lönestat för mynt- och kontrollverken;
, Uppå Statsrådets underdåniga tillstyrkande täcktes Hans Maj:t Konungen i nåder gilla berörda förslag, sådana de finnas detta protokoll bilagda; och skulle i enlighet med samma förslag nådiga propositioner till Riksdagen aflåtas.
In fidem protocolli Th. Lidman.
Stockholm, tryckt hos A. L. Normans Boktryckeri-Aktiebolag, 1876.