angående för¬ ändring i vilkoren för tidningars och tidskrifters post¬ befordran

Kong!. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 24.

1 TV ro 34.

Ant. till Eiksd. Kansli den 21 Febr. 1876, kl. 3 e. m.

Kong!. Maj:ts nådiga Proposition till Riksdagen, angående förändring i vilkoren för tidningars och tidskrifters postbefordran; Gifven Stockholms Slott den 31 Januari 1876.

Uti underdånig skrifvelse den 29 Oktober 1875 har Generalpoststyrelsen bland annat för Kong!. Maj:t framhållit det missförhållande, som för närvarande egde rum derutinnan, att Postverkets inkomster af tidningsförsändningen icke motsvarade det arbete och den kostnad, som tidningarnes tillhandahållande genom Postverket medförde.

Enligt af Generalpoststyrelsen gjorda beräkningar skulle nemligen samtliga utgifterna för behandlingen å postanstalterna af tidningar och tidskrifter uppgå till 131,500 kronor. Hvad anginge kostnaden för tidningarnas fortskaffande mellan postanstalterna, så kunde densamma endast med svårighet beräknas. De tidningar och tidskrifter, som med posterna fortskaffades, kunde emellertid i medeltal beräknas utgöra 64 procent af samtliga postförsändelsernas tyngd, och de årliga utgifterna för postbefordringen å landsväg uppginge för närvarande till omkring 1,350,000 kronor. Hela inkomsten af tidningarnes postbefordran kunde åter för år 1875 antagas till 168,000 kronor; och då häraf, på sätt redan blifvit nämndt, omkring 131,500 kronor åtginge för kostnaden för tidningarnes behandling å postanstalterna, återstode blott 36,500 kronor till betäckande af kostnaderna för deras fortskaffande mellan postanstalterna.

Detta missförhållande kunde enligt Generalpoststyrelsens åsigt häfvas på två sätt: antingen genom en förhöjning i tidningsportot eller genom vidtagande af sådana åtgärder, som vore egnade att minska utgifterna för tidningarnes tillhandahållande åt allmänheten.

Bill. till Riksd. Prof. 1816. 1 Sami. I Afd. 8 Haft.

2 Kongl. Majds Nåd. Proposition N:o 24.

Det förra af dessa alternativ, eller förhöjning i tidningsportot, bär Generalpoststyrelsen af flera anförda skäl ansett icke nu böra ifrågakomma.

Hvad åter beträffar det senare alternativet, så ansåg Styrelsen, att — för så vidt icke åt Postverket skulle ånyo tillerkännas rättigheten att i allmänhet för posternas förskaffande anlita gästgifveri-, håll- och reservskjuts — till vinnande af minskning i utgifterna för tidningarne, en inskränkning borde ega rum i antalet olika postförsändningssätt, som nu för tidningarne användes, hvaraf skulle uppkomma en minskning i den arbetsstyrka, som för tidningarnes postbehandling behöfde anlitas.

I sådant afseende har Generalpoststyrelsen, som ansett någon förändring ej böra vidtagas med postbefordringen af tidningar, å hvilka prenumeration i vanlig ordning egde rum, föreslagit, att för postbefordringen af alla tidningar och tidskrifter, för hvilka icke prenumerationsafgift erlades å adressortens postanstalt, måtte stadgas eu billig och efter nuvarande afgift för tidningars postbefordran afpassad korsbandsafgift och att i följd häraf det i fråga om sådana tidningar, hvilka försändes från en ort till en annan för att der genom särskilda ombud försäljas, Postverket nu åliggande, men för dess verksamhet egentligen främmande bestyr, att vid liqviden tjena såsom mellanhand mellan tidningsutgifvaren och hans afnämare, måtte upphöra.

Hvad Generalpoststyrelsen sålunda och i öfrigt i detta ärende anfört, har Kongl. Maj:t tagit i nådigt öfvervägande. Och som Kongl. Maj:t dervid funnit skäligt gilla den af Generalpoststyrelsen uti förevarande hänseende gjorda underdåniga framställning, vill Kongl. Maj:t, i öfverensstämmelse med hvad Generalpoststyrelsen hemstält, härmed föreslå Riksdagen, att Riksdagen måtte för sin del medgifva, att § 3 i nådiga kungörelsen angående vilkoren för tidningars och tidskrifters postbefordran den 18 Oktober 1872 må upphäfvas och i dess ställe stadgas, att, derest, för att såsom försändelse under band med post befordras, till postanstalt aflemnas exemplar af tidning, tidskrift, författningssamling, handlingar utgifna af sällskap eller föreningar o. s. v., derå ej prenumeration vid postanstalt egt rum, skall för hvar särskild försändelse, ehvad denna utgöres af ett eller liera exemplar af samma eller olika tidningar eller tidskrifter m. m., befordringsafgiften utgöra ett öre för hvar vigt af tio ort eller Överskjutande del deraf, dock så, att icke i något fall afgiften för en särskild försändelse understiger tre öre; äfvensom att i öfrigt må å tidningar och tidskrifter in. in., som på förenämnda sätt med post fortskaffa^, tillämpas de bestämmelser, som i allmänhet gälla för befordran af försändelser under band.

3 Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 24.

Generalpoststyrelsens skrifvelse i den del densamma angår förevarande fråga finnes denna proposition vidfogad; och Kongl. Maj:t förblifver Riksdagen med all Kongl. nåd och ynnest städse välbevågen.

OSCAR.

Hans Forssell.

Stormäktigste, Allernådigste Korning!

Då, under förutsättning af tidningsstämplingens upphörande, år 1871 af Generalpoststyrelsen uppgjordes det underdåniga förslag till förändrade bestämmelser rörande vilkoren för tidningars och tidskrifters postbefordran, som sedermera, till sina väsentligaste delar, blifvit af Eders Kongl. Maj:t och Riksdagen godkändt, antogos känbara olägenheter skola uppkomma derest, i sammanhang med den underdånigst föreslagna förändringen, skulle utgifvare af tidning eller tidskrift betagas utvägen att, för försäljning genom särskildt antagne kommissionärer i orterna, med brefpost försända äfven exemplar af tidning eller tidskrift, Indika icke blifvit i vanlig ordning genom postanstalt förskrifna; ett expeditionssätt, som af en del tidningsutgifvare blifvit i ganska vidsträckt mån anlitadt under den tid, då alla tidningar skolat med karta sigillata-stämpel förses och på grund deraf åtnjöto portofri postbefordran.

T öfverensstämmelse härmed blef äfven genom 3 § af Eders Kongl. Maj:ts nådiga kungörelse den 18 Oktober 1872, angående vilkoren för tidningars och tidskrifters postbefordran, meddelad den förklaring, att hvad i fråga om postbefordringsafgift tinnes stadgadt för de fall, att å postanstalt verkställes prenumeration å tidning, tidskrift m. in., äfven skall gälla, när å postanstalt göres framställning om regelbunden postbefordran af dylikt tryckerialster, utan att tillika prenumeration derå vid postanstalten sker; i hvilken händelse den Postverket tillkommande afgift bör, vare sig af afsändaren eller emottagaren, i förskott utgöras för den tid, hvarunder det träffade aftalet skall vara gällande.

4 Katigt. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 24.

I de ordningsregler, Indika, på grund af 5 § i högstberörda nådiga kungörelse, derefter blifvit af Generalpoststyrelsen den 10 December samma år utfärdade och af hvilka ett exemplar härhos underdånigst bifogas, har fördenskull blifvit föreskrifvet:

att, då å postanstalt göres framställning om att, mot erläggande af stadgad befordringsafgift, erhålla regelbunden postbefordran för tidning, tidskrift in, in. utan att tillika prenumeration derå sker, skall, der framställningen göres af annan person än tidningens utgifvare, företes och till postanstalten aflemnas ett intyg från denne senare derom, att den sig anmälande är berättigad att för bestämd tid erhålla det antal exemplar af ifrågavarande tryckerialster, för hvilket befordringsafgift erlägges; hvarefter dylikt exemplar i vanlig ordning reqvireras hos utgifvaren, med anteckning derom, att reqvisitionen sker på grund af mottagen prenuinerationssedel, hvilken, vid skeende liqvid emellan Postverket och tidningsutgifvaren, gäller som betalning för dertill hörande exemplar;

att såsom prenumerationssedel behandlas äfven af bokhandlare gjord så kallad »reqvisition å fast räkning», som, stäld till förläggare af tidskrift, aflemnas å postanstalt; dock endast för så vidt ett dylikt reqvisitionssätt blifvit i tidskriftens prenumerationsanmälan för året uttryckligen medgifvet, och underrättelse derom meddelats Generalpoststyrelsen;

samt att, då utgifvare önskar att, mot befordringsafgifts utgörande, få med posten fortskaffade exemplar af tidning eller tidskrift in. in., skall till postanstalten aflemnas in duplo dels ett reversal för afgiften, med utsättande af namnet och fullständiga postadressen samt exemplarantalet och abonnementstiden för hvar person, till hvilken tidningen eller tidskriften bör utloinnas, af hvilka reversalexemplar det ena återbekommes qvitteradt, dels en för hvar postanstalt, der utdelning af tidningen eller tidskriften skall ega ruin, meddelad särskild avis, upptagande enahanda uppgifter som reversalet.

Ehuru alltid ökadt arbete för postpersonalen måste blifva följden deraf, att sålunda tre å fyra olika sätt för tidningars tillhandahållande kunde komma att anlitas, skulle dock olägenheterna häraf icke hafva blifvit alltför känbara, derest af hvar tidning hufvudsakligen användts ett enda af förenämnda postförsändningssätt, och endast undantagsvis de ofrio;a utvägarne till tidningsförsändning blifvit anlitade. Sådant har

O O CD CD

äfven förhållandet varit med det allra största antalet tidningar, som inom landet utgifvas. Deremot har, hvad några få tidningar angår, Postverkets biträde tagits i anspråk,

icke allenast för prenumeration i vanlig ordning å adressorternas postanstalt,

5 Kotigl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 24.

utan äfven för reqvisition å samma postanstalter, på grund af särskilda, utaf tidningsutgifvarne utfärdade och reqvirenterne tillstälda prenumerationssedlar,

likasom också för tidningsförsändning efter reversal med befordringsafgifternas utgörande å afgångsortens postanstalt.

För att främja tidningarnes afsättning hade nemligen af en och annan utgifvare blifvit åt personer, som i orterna samlade flere abonnenter, beviljad rabatt å prenumerationsafgifterna. Och då sålunda hithörande exemplar icke kunde, mot aflemnande af vanliga prenumerationssedlar, afnämarne tillhandahållas, måste för dem användas sistomförmälda försändningssätt; hvarefter på utgifvare ankom att med vederbörande försäljare i andra hand uppgöra liqviden rörande rabatt å prenumerationsafgifterna.

Ett dylikt användande samtidigt af flera olika postförsändningssätt för några tidningar, hviska utkomma i mycket stora upplagor, och deraf beroende flere olika bokföringssått för särskilda exemplar af samma tidning kunde icke annat än i hög grad försvåra tidningsexpeditionen och har i väsentlig mån medverkat till framkallande af de oregelbundenheter i tidningarnes postbefordran, som gåfvo sig tillkänna under den första tiden för den nya författningens tillämpning.

Under antagande att beredandet af eu utväg för tidningsutgifvare, som sådant önskade, att få genom Postverket besörjd liqviden äfven rörande medgifven rabatt å de i allmänhet gällande prenumerationsafgifterna, skulle verka till en inskränkning i antalet olika postförsändningssätt, som för samma tidning anlitades,

och då eu snar och rigtig utdelning af tidningarne måste anses i hög grad underlättas derigenom, att dessa å postanstalterna förskrefvos åt samma personer, till hvilka de böra af postanstalterna utdelas, •

ansag sig Generalpoststyrelscn böra, genom kungörelse den 19 November 1873, af hvilken äfven ett exemplar härf os underdånigst bifogas, förordna:

att, om utgifvare af tidning eller tidskrift, hvaraf något större antal exemplar befordras genom Postverket, önskar att för exemplar, som af särskilt antagne ombud förskrifvas å postanstalt, fastställa andra abonnementsvilkor än de som i allmänhet gälla, särskild anmälan härom bör göras . hos Generalpoststyrelsen och för ändamålet användas så kallad prisskilnadssedel, affattad i öfverensstämmelse med härlios underdånigst bilagd a formulär.

Härefter hafva också icke i afseende å tidningarnes postbefordran förekommit sådana oregelbundenheter, som inom flere delar af landet

6 Kongl. Mnj:ts Nåd. Proposition N:o 24.

egde ruin vid öfvergå,ngen från det äldre till det nyare postförsändningssättet. Och anledning skulle derför också icke förefinnas att nu ifrågaställa någon förändring i de rörande vilkoren för tidningars och tidskrifters postbefordran gällande bestämmelser, derest icke erfarenheten ådagalagt, att handläggningen af härtill hörande göromål kräfver ett större antal arbetskrafter, än att utgifterna för desammas anskaffande och för sjelfva transporten af tidningar och tidskrifter skulle kunna anses till fullo ersatta af uppbörden i tidningsporto.

Sedan nemligen utvägen att genom särskildt antagne kommissionärer i orterna afyttra exemplar af tidningar och tidskrifter i städse växande grad anlitats, utan att inskränkningen i användande af olika postförsändningssätt blifvit så allmän som ömkligt varit, hafva med nödvändigheten af tre olika behandlingssätt och till en del äfven olika bokföringssätt, — för tidningar å hvilka i vanlig ordning prenumereras; för tidningar som förskrifvas på grund af särskildt företedd prenumerationseller prisskilnadsseclel, och för tidningar hvilka befordras efter reversal — göromålen å postanstalterna ökats i en man, som gjort det nödvändigt att väsentligen öka antalet biträden, som å postkontoren och postexpeditionerna användas.

Om den betydliga tillväxten i antalet tidningar och tidskrifter, hvilka, utan att vara i vanlig ordning förskrift^ å adressortens postanstalt, till postbefordran afl eranas, vittnar den omständigheten att, medan år 1870, för hela riket, antalet tidningsexemplar af i fråga varande slag utgjorde omkring 3 millioner, beräknas ensamt för Stockholm, hvarest emellertid den ojemförligt största tidningstrafiken förekommer, årliga antalet för närvarande uppgå till omkring 6 millioner, under det antalet tidningsexemplar, som, på grund af vanlig prenumeration å adressorternas postanstalter, från Stockholm försändas, icke öfverstiger 7,200,000.

Och någon anledning förekommer icke antaga annat, än att i framtiden detta antal skall komma att än ytterligare ökas.

Under sådana omständigheter lärer böra komma under ompröfning frågan, huruvida icke bör träffas någon anordning, hvarigenom Postverkets inkomst af tidningsförsändningen komme att, mer än hvad nu anses vara fallet, motsvara det arbete och den kostnad, som tidningarnes tillhandahållande genom Postverket medför.

Att med någon grad af noggrannhet angifva hvartill Postverkets utgifter uppgå för den förstärkning af personalen, som för handläggning af alla de till tidningsförsändningen hörande göromål påkallas, möter naturligtvis oöfvervinneliga svårigheter, då, med undantag för ett mindre antal fall, samma personer som med tidningsförsändningen taga befatt-

7 Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 24.

ning, äfven användas för bestridande af andra göromål, af alla slag, som å postanstalterna förekomma.

Skäligen synes emellertid kunna antagas, att af de omkring 189,000 kronor, som för närvarande utgå till aflönande af extra biträden vid postanstalterna i landsorten, hälften eller.................................... kronor 94,500

erfordrats ensamt för betalande af handläggningen utaf de med tidningsförsändningen förenade göromål.

Läggas då härtill utgifterna för tidningsexpeditionen i Stockholm, omkring ...........................

skulle samtliga utgifterna för behandlingen å postanstalterna åt tidningar, bland hvilka här som annorstädes äfven innefattas tidskrifter, för år uppgå till.................. »

» 37,000

131,500.

Inkomsterna af tidningarnes postbefordran, som i Eders Kongl. Maj:ts nådiga proposition den 16 Februari 1872 beräknades till kronor 130,000, hafva uppgått

för år 1873 till omkring ............................................................ » 123 000

8 8 1874 » » .......................................................... » 163,000

och antagas innevarande år komma att belöpa sig till

omkring ............ » 168,000.

Efter afdrag af den härofvan till................................... » 131,500

beräknade utgiften för tidningarnes postbehandling skulle sålunda, till gäldande af kostnaderna för tidningarnes fortskaffande mellan postanstalterna icke återstå mer än kronor 36,500.

Ännu större svårighet, än att utröna den af tidningarnes postbehandling härflytande tillökning i utgift för postpersonalens aflönande, möter hvart försök att beräkna kostnaden för tidningarnes fortskaffande. Hvad angår befordringen å jernväg och å ångbåt, blir utgiften för postens forslande icke i. så synnerlig mån ökad till följd deraf, att äfven tidningai' och tidskrifter ingå bland postförsändelserna. Men väsentligen annorlunda beskaffadt år förhållandet med den postbefordran, som verkställes å landsväg. Om ock i många fall tidningarnes tyngd icke påkallar användande af större hästantal, än som äfven eljest, för brefs och paketers fortskaffande, måst anlitas, så förekomma dock mycket ofta andra fall, då, hufvudsakligen för tidningarnes befordran, anspannet behöfver med en, tva a tre hästar förstärkas. Och då, jemlikt den i Generalpoststyrelsens underdåniga skrifvelse den 28 Februari 1871 meddelade utredning, tyngden af tidningar och tidskrifter, som med posterna förtskaffas, kan i medeltal beräknas utgöra 64 % af samtliga postförsändelsernas tyngd, och för närvarande årliga utgifterna för postbefordringen

8 Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 24.

a landsväg uppgå till omkring 1,350,000 kronor, lärer näppeligen något tvifvel förefinnas derom, att eu inkomst af 36,500 kronor,är otillräckligtill betäckande af utgifterna för tidningars och tidskrifters fortskaffande mellan postanstalterna.

Det missförhållande, som sålunda lärer böra anses förefinnas mellan Postverkets utgift för tidningarnes postbefordran och inkomsten af tidningsportot, kan häfvas antingen genom en förhöjning i nämnda porto eller ock genom vidtagande af sådana åtgärder, som kunna antagas vara egnade att minska utgifterna för tidningarnes tillhandahållande åt allmänheten.

Afgiften för tidningarnes postbefordran — genom högstberörda nådiga kungörelsen den 18 Oktober 1872 bestämd i allmänhet till 20 % af prenumerationspriset för tidning som utkommer mer än en gång i veckan och till 10 % af samma pris för tidning som utkommer endast eu gång i veckan eller mindre ofta —• kan icke anses i medeltal understiga

o O O

de afgifter, som, inom andra, Sverige närbelägna länder, der tidningsabonnement besörjes af postverken, i enahanda afseende uppbäras.

Sålunda utgör enligt Postlagen den 3 Maj 1871 i Norge tidningsportot 16 Va % af prenumerationspris, ej öfverstigande 5 Speciedaler, men 8 V3 % för belopp Överskjutande 5 men ej 10 Speciedaler o. s. v., hvilken afgift nedsättes med eu fjerdedel för tidning, som icke utkommer oftare än en gång i veckan.

Inom Danmark betalas, jemlikt Postlagen den 7 Januari 1871:

dels för tidningsbefordran och utlemnande in. in. lU skilling pr nummer, beräknadt efter medeltalet af det antal nummer, som under en abonnementstermin böra utgifvas,

dels ock, för besörjande af abonnement med dertill hörande uppbörd, om tidningen passerar blott eu fullständig postanstalt 4 %, men eljest 8 % af prenumerationspriset.

Enligt förordningen om posttaxeväsendet inom Tyska rikets område, den 28 Oktober 1871, utgör tidningsprovisionen i allmänhet 25 % af inköpspriset, men för tidningar som utkomma mindre ofta än fyra gånger i månaden, 12 Va % af samma pris; med iakttagande likväl deraf, att icke i något fall för abonnement på helt år afgiften understiger 4 sgr.

För tidningar, hvilka, på grund af prenumeration i vanlig ordning, tillhandahållas allmänheten, kan också icke det tidningsporto, som inom Sverige uppbäres, anses oskäligt lågt. Och allra minst är detta fallet med tidningar, som flera gånger i veckan eller dagligen utkomma, då så väl arbetet med tidningarnes postbehandling som tyngden af de försän-

9 Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 24.

delser hvilka böra fortskaffas, jemnare fördela sig på de särskilda tjenstgöringsdagarne och de olika poster hvilka för befordran finnas att tillgå.

Deremot tages jemförelsevis mer postpersonalens tid i anspråk för de tidningar, till gäldande af hvilkas abonnementspris begagnas särskilda, af utgifvarne utfärdade, prenumerations- eller prisskilnadssedlar; och i synnerhet är detta fallet med sådana tidningar som skola efter reversal befordras.

Om derför också möjligtvis icke skulle saknas skäl i fråga ställa en förhöjning i postbefordringsafgiften för dessa tidningar, af hvilka det allra största antalet utgöres af veckotidningar hvilkas tyngd i allmänhet icke kan pa flera poster i veckan fördelas, så anser sig dock icke Generalpoststyrelsen böra i underdånighet föreslå en sådan förhöjning, då

dels lätteligen praktiska olägenheter och ökad omgång vid bokföring och redovisning skulle blifva följden deraf att för begagnande af olika postförsändningssätt för särskilda exemplar af samma tidning olika taxor blefve faststälda;

dels flera af dessa veckoskrifter, hvilka i stort antal spridas bland den mindre bemedlade allmänheten, näppeligen torde kunna bära en väsentligen förhöjd postbefordringsafgift;

dels slutligen Riksdagen tillförene, utan tvifvel med särskildt afseende å en del veckotidningar hvilka mot billigt pris afsättas, till 10 öre nedsatt den i nådiga Propositionen den 16 Februari 1872 till 30 öre föreslagna minimi-afgiften för hvart tidningsexemplar, om hvars befordran aftal träffas med postanstalt.

Derest dessa åsigter af Eders Kongl. Maj:t i nåder godkännas, återstår att tillse, om och på hvad sätt må kunna i någon mån minskas Postverkets utgifter för tidningarnes tillhandahållande åt allmänheten.

För så vida icke Postverket ansåges böra ånyo tillerkännas rättigheten att i allmänhet för posternas fortskaffande anlita gästgifveri-, hålloch reservskjuts, lärer i lagstiftningsväg en billigare transport af tidningar svårligen kunna åstadkommas annorledes än genom ett stadgande derom att tidningar som mindre ofta, exempelvis högst eu gång i veckan, utkomma, må på flera poster fördelas och sålunda delvis senare än hvad eljest kunde ske abonnenterne tillhandakomma.

Om också undantagsvis i vissa fall ett dylikt expeditionssätt måste användas, för att icke eu tillfällig, synnerlig tillökning i postgods må verka till posternas oskäliga försenande, lärer dock ett allmänt och lagstadgadt införande af en sådan ordning icke böra ifrågakomma, då derigenom den regelbundna och rigtiga utdelningen å postanstalterna af ankomna veckotidningar skulle i hög grad försvåras, utom det att myc- Bih. till Riksd. Prof. 1876. 1 Sami, 1 Afd. 8 Raft. 2

10 Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 24.

ket osäkert måste anses huruvida den besparing i skjutskostnad stom här igenom uppkomme skulle befinnas tillräcklig till betäckande af den nuvarande skilnaden mellan inkomsterna af och utgifterna för tidningarnes postbefordran.

Deremot förekommer mer anledning antaga att sist omförmälda ändamål skulle ernås genom en inskränkning i antalet olika postförsändningssätt, som må för tidningarna användas, med deraf beroende minskning i den arbetsstyrka som för tidningarnes postbehandling behöfver anlitas.

Icke i något af de länder der postverken åligger besörja liqviden mellan utgifvare af tidning och abonnenter derå, har åt detta uppdrag gifvits en sådan utsträckning som för närvarande fallet är inom Sverige. Fastmer har, der af postanstalterna mottages prenumeration å utkommande tidningar, i allmänhet postverkets skyldighet att tillhandahålla abonnenter tidningar ansetts böra inskränkas till de fall då dessa i förenämnda ordning förskrifvas; med beredande af tillfälle att på rimliga vilkor få med posterna befordrade äfven tidningsexemplar hvilka ej genom postanstalt reqvirerats.

Inom andra länder, der, såsom fallet är i England och Frankrike, postverken i allmänhet ej mottaga prenumeration å tidningar, har dessas spridning till allmänheten ansetts böra underlättas genom ett billigt porto för befordran af trycksaker.

Om nu med skäl antagas kan att allmänhetens behof af en lätt tillgång till utkommande tidningar, i hvad på Postverket ankommer, fullt tillgodoses derigenom att tidningar, å hvilka prenumeration verkställes vid postanstalterna, varda af desamma, mot den för närvarande stadgade afgift, abonnent.erne tillhandahållne,

så synes det som borde äfven utgifvares intresse i att på rimliga vilkor kunna till orterna sprida tidningsexemplar, hvilka antingen böra genom särskildt antagna ombud försäljas eller äro afsedda att kostnadsfritt vissa personer tilldelas, kunna i all skälig mån tillgodoses genom stadgande af ett billigt porto för tidningar som, utan att vara genom Postverket förskrifna, aflemnas till befordran med posterna.

Derigenom att, till följd af en sådan anordning, skulle komma att i synnerlig mån förenklas postbehandlingen af alla exemplar af tidningar, å hvilka ej prenumeration i vanlig ordning verkställes å postanstalterna, måste också arbetet med denna del af posttrafiken i betydlig mån förminskas; hvilket åter bör möjliggöra en nedsättning i utgifterna för aflönande af de extra biträden som nu för tidningarnes postbefordran användas å postanstalterna.

11 Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 24.

Hvad tidningsutgifvarne angår skulle — derest ej portot faststäldes högre än vederbör — genom den underdånigst i fråga stälda förändringen dem beredas enahanda förmån som den hvaraf de voro i åtnjutande medan postbefordringsafgiften utgjordes med karta- sigillata-stämpel.

För ett jemförelsevis mindre antal tidningar skulle förändringen medföra en olägenhet i så måtto, att icke vidare Postverket kunde anlitas för uppgörande af liqviden mellan utgifvarne och de af dem antagne försäljningsman i orterna. Men, utom det att genom öfvertagandet af detta bestyr en och annan "gång framkallats förvecklingar, i det att tidningsutgifvare vägrat som betalning godkänna prenumerationssedlar, hvilka af dem utfärdats, eller ock protesterat emot prisskilnadens upptagande till belopp, som, vid sedlarnes aflemnande å postanstalt, funnits å dem infördt, lärer — för beredande åt ett fåtal tidningsutgifvare af eu fördel, hvilken icke annorstädes finnes dem tillerkänd och som blott under en jemförelsevis kort tid här i landet af dem åtnjutits •— icke Postverket böra fortfarande åläggas ett för detsamma främmande bestyr, hvilket befunnits föranleda större utgift än att den skulle kunna anses ersatt af hvad för tidningarne i befordringsafgift erlägges.

Mot den underdånigst i fråga stälda förändringen kan äfven göras den invändning, att, då till följd deraf en stor del tidningar, för hvilka förut annat postförsändningssätt blifvit användt, hädanefter komme att såsom försändelser under band befordras, för deras rigtiga fortkomst i hvart särskildt fall icke förefunnes samma säkerhet som då de, på grund af prenumerations- eller prisskilnadssedel, blifvit å postanstalterna förskrifna eller efter reversal försända.

Utom det att, der sådan olägenhet befaras, alltid skulle återstå utvägen att i vanlig ordning å postanstalterna prenumerera å utkommande tidningar, bör icke lemnas oanmärkt att de tidningar, som kunde komma att såsom försändelser under band befordras, i afseende å säkerheten för deras riktiga fortkomst icke blefve mera ofördelaktigt stälda, än hvad fallet alltid måste vara med alla de bref, hvilka icke rekommenderas eller assurera^, och för hvilka dock postbefordringsafgiften är så mycket större, än äfven den som för närvarande utgår för försändelser under band. Och under det adressaten till ett förkommet eller felsändt bref ofta saknar anledning att om dess uteblifvande genast göra anmälan, för vinnande af nödig rättelse, kan detta icke blifva fallet med personer, som hafva att regelbundet med posten förvänta ett visst antal tidningar eller tidskrifter.

Slutligen bör icke heller lemnas utan afseende att, då postbefordringsafgiften för tidningar, som försändas under band, komme att ut-

12 Kong!. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 24.

göras med frimärken, hvilka tidningsutgifvare vore oförhindrad att sjelf låta å försändelserna anbringa, de tidningar, för hvilka i fråga varande postförsändningssätt kommc att användas, alltid måste kunna å postanstalt inlemnas mycket närmare tiden för postens afgång, än hvad som kan vara fallet med tidningar, hvilka på grund af nu gällande bestämmelser till postbefordran aflemnas; — eu förmån som väl lärer befinnas förtjent af något afseende.

Det porto som, i händelse här ofvan antydda underdåniga förslag vunne slutligt godkännande, kommc att'utgöras för befordran med posterna af tidningar och tidskrifter, å hvilka icke prenumeration i vanlig ordning skett vid postanstalterna, anser Generalpoststyrelsen böra bestämmas till belopp, hvilket så nära som möjligt motsvarar de genom nådiga kungörelsen den 18 Oktober 1872 faststälda afgifter för tidningarnes postbefordran.

Då till grund för bestämmandet af sistnämnda afgifter blifvit hufvudsakligen lagd t det pris, hvartill tidningarne af utgifvarne afyttras, men tidningar, hvilka försändas under band, lämpligen böra, såsom andra dylika försändelser, taxeras efter vigt, kan likväl ett tidningsporto, hvilket så mycket som möjligt närmar sig den nuvarande postbefordringsafgiften och i de flesta fall understiger densamma, icke undgå att, hvad en och annan tidning angår, i någon, ehuru ringa, mån öfverstiga sist omförmälda afgift.

Såsom förut blifvit i underdånighet anmärkt är det egentligen och hufvudsakligast för försäljning i orterna genom särskildt antagna ombud, som posterna anlitas för befordran af andra tidningar än sådana, för hvilka prenumerationsafgifterna erläggas å adressorternas postanstalt.

Särskilda försäljningsman för tidningar lära väl åter i allmänhet icke antagas å andra orter än sådana der åtminstone ett eller annat tiotal exemplar af samma tidning kunna afsättas.

Det blir då tydligt att, om också för hvar särskild försändelse portot icke kan sättas så lågt som nu varande afgiften för ett exemplar af eu eller annan till regelbunden postbefordran aflemnad tidning, detta porto, med fastställande af lämplig vigtenhet, icke behöfver blifva betungande för de fall som här egentligen afses, eller försändning af tidningar, som skola i orterna af}fltras.

Af en inom Generalpoststyrelsens kameralbyrå upprättad, härhos underdånigst bifogad tabell visar sig, att — derest portot för tidningars befordran såsom försändelser under band faststäldes till Ett öre för hvar vigt af högst 10 ort, dock med iakttagande deraf att icke i något fall afgiften för hvar särskild försändelse understege Tre öre — detta porto

13 Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 24.

vid befordran af tio exemplar af samma tidning, komme att för 43 bland i tabellen upptagna 48 i Stockholm utkommande tidningar och tidskrifter, som med post befordras, understiga nu gällande postbefordringsafgifter, under det att för 5 af samma antal i Stockholm utkommande tidningar och 1 bland tio uppgifna landsortstidningar afgiften blefve förhöjd, dock icke i vidsträcktare män än att tillökningen i utgift komme att för hel årgång uppgå:

för en tidning till 10 öre för eu till » » 9,4 »

» » » » » 6,2 »

» » » » » 5,6 °

« » » » » 3,0 »

» » » » » 2,8 »

Då förhöjningen af 5,6 öre pr årgång drabbar en af de i landet mest spridda tidningarne, »Bilagan till Svenska Veckobladet», bör härvid också icke leinnas oanmärkt att, om af samma tidning, i stället för 10 exemplar, som i tabellen upptagits, med post till samma ort försändas 20 exemplar, alldeles icke någon förhöjning utan en nedsättning i postbefordringsafgift af 4,4 öre pr årgång blefve följden af det underdånigst föreslagna tidningsportot. Och att i de flesta fall komme att af denna tidning på föreslagna sättet försändas mer än 10 exemplar till hvar särskild ort, lärer väl kunna med allt skäl antagas, då för närvarande af tidningen, på grund af särskilda, å adressorterna företedda prenumerations- eller prisskilnadssedlar, med posterna fortskaffas icke mindre än 34,000 exemplar.

Under åberopande af hvad här ofvan blifvit anfördt och då den minskning i bruttouppbörd, som i fråga stälda taxeringssätt kunde komma att medföra, måste anses varda mer än ersatt genom en derpå beroende minskning i utgifterna för tidningarnes postbehandling, hemställer Generalpoststyrelsen i underdånighet,

huruvida icke Eders Kongl. Maj:t skulle täckas till Riksdagen göra nådig framställning om vidtagande af en sådan förändring i vilkoren för tidningars och tidskrifters postbefordran att 3 § i nådiga kungörelsen den 18 Oktober 1872 erhölle följande förändrade lydelse:

Varder, för att såsom försändelse under band med post befordras, till postanstalt aflemnadt exemplar af tidning, tidskrift, författningssamling, handlingar, utgifna af sällskap eller föreningar o. s. v., derå ej pre-

14 Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 24.

numeration vid postanstalt egt rum, skall för hvar särskild försändelse, ehvad denna utgöres af ett eller flera exemplar af samma eller olika tidningar eller tidskrifter in. m., befordringsafgiften utgöra ett öre för hvar vigt af tio ort eller Överskjutande del deraf, dock så att icke i något fall afgiften för eu särskild försändelse understiger tre öre.

I öfrigt varda å tidningar och tidskrifter m. m., som på förenämnda sätt med post fortskaffas, tillämpade de bestämmelser som i allmänhet gälla för befordran af försändelser under band.

Generalpoststyrelsen framhärdar, med djupaste vördnad, trohet

och nit,

Stormäktigste, Allernådigste Konung! Eders Kongl. Maj:t.s

underdånigste, tropli^tigste tjenare och undersater

WILHELM ROOS.

L. Hiibner.

Frans Broberg.

C. H. Westman.

J. Ofwerstr

Stockholm den 29 Oktober 1875.

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 24.

15 Aftonbladet........................................................................

Barnens tidning ...............................................................

Bibliotek för resebeskrifningar ...............................

Bilagan till Svenska Yeckobladet.............................

Budbäraren ......................................................................

Dagens Nyheter .............................................................

Dalpilen ..............................................................................

Folkskolan...........................................................................

Fosterlandet......................................................................

Fäderneslandet..................................................................

Göteborgs Handels- och Sjöfarts-Tidning..............

Göteborgs-Posten ...........................................................

Handlingar rörande landtbruket.................................

Hemvärmen .......................................................................

Flygiea ................................................................................

Illustrerad Landtbrukstidning .................................

Kasper ................................................................................

Korrespondenten från Landskrona .........................

Land och Folk..................................................................

Landtbruksakademiens tidskrift................................

Läsning för Folket .....................................................

Missionstidning.................................................................

Missionstidning för Israel...........................................

Norden.............................................................................

Nordiska taflor..........................................................

Norrköpings Tidningar.................................................

Ny Illustrerad Tidning .................................................

Nya Dagligt Allehanda, dagliga upplagan .............

Nya Dagligt Allehanda, hvarannandags upplagan

Nya Följetongen..............................................................

Nya Oskarshamnsposten.................................................

Nytt juridiskt arkiv.........................................................

Befordringsafgift pr år, med beräkning att af hvarje’utkommande nummer af tidning eller tidskrift sändes hvar gång tio exemplar

16 Kongl. Mcij:ts Nåd. Proposition N:o 24.

Befordringsafgift pr år, med beräkning att åt hvarje utkommande nummer af tidning eller tidskrift sändes hvar gång tio exemplar

enligt nu gäl- efter ett öre i lande bestäm- porto för hyar

melser vigt af tio ort

eller del deraf Kronor öre Kronor öre

Post- och Inrikes Tidningar .................................................. 24: — 21: —

Samling af Gammal Uppbyggelseläsning ........................... 1: 40 — 76

Stadsmissionären........................................................................... 2: — 1: 56

Statistisk Tidskrift .................................................................... 1: 80 — 72

Stockholms Dagblad, hufvudstadsupplagan ....................... 33: 30 33: —

» » landsortsupplagan.............................. 15: — 15: —

Sundsvallsposten.......................................................................... 12: — 10: 92

Svalan ............................................................................................. 5: 50 2: 60

Svensk Handels- och Industri-Tidning................................. 12: — 8: 32

Svenska Familj-Journalen med plancher .......................... 5: — 5: 94

» » utan » 5: — 4: 62

Svenska Folket............................................................................ 2: 50 3: 12

Svenska Medborgaren ........................................................... 12: — 6: 24

Svenska Posten ....................................................................... 2: 30 2: 60

Svenska Veckobladet.............................................................. 1: 80 2: 08

Sydsvenska Dagbladet Snällposten ..................................... 20: — 21:

Söndags-Nisse .............................................................................. 4: 80 1: 56

Tidning för Wenersborgs Stad och Län ...........:............ 12: — 6: 24

Tidskrift för Hemmet ............................................................ 3: 60 90

Tidskrift i gymnastik......................... 1: 20 22

Upsalaposten ............................................................................ 15: 9: 36

Ur folkens häfder..................................................................... 1: 80 64

Veckoposten ............................................................................. 2: 50 2: 08

Väderleksbulletin ..................................................................... 20: — 9: —

Väktaren...................................................................................... 4: 60 2: 60

Öfversigt af Vetenskaps-Akademiens förhandlingar........ 5: — 1: 50

Kongl. Maj:t Nåd. Proposition N:o 24.

17 Utdrag af protokollet öfver finansärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i Statsrådet å Stockholms slott den 31 Januari 1876.

Närvarande:

Hans Excellens Herr Justitie-statsministern Friherre De Geer,

Hans Excellens Herr Statsministern för utrikes ärendena Björnstjerna, Statsråden: Lagerstråle,

Thyselius,

Carlson,

Friherre Alströmer,

Weidenhielm,

Lovén,

Friherre von Otter och Forssell.

Departements-chefen, Statsrådet Forssell uppläste härefter till justering följande i öfverensstämmelse med Kongl. Maj:ts, uppå Statsrådets enhälliga tillstyrkande, den 28 innevarande månad fattade beslut uppsatta förslag till Kongl. Maj:ts nådiga propositioner till Riksdagen, nemligen :

b) Om förändring i vilkoren för tidningars och tidskrifters post-

Uppå Statsrådets underdåniga tillstyrkande täcktes Hans Maj:t Konungen i nåder gilla berörda förslag, sådana de finnas detta protokoll bilagda; och skulle i enlighet med samma förslag nådiga propositioner till Riksdagen aflåtas.

In fidem protocolli T/i. Lidman.

Bill. till Riksd. Prof. 1816. 1 Sami. 1 Afd. 8 Raft.