angående pensio¬ neringen af Flottans befäl och underbefäl med vederlikar samt af Flottans och Lotsverkets gemenskap
Kong!. Maj:ts Nåd. Proposition N:o ‘21.
1 N:0 27.
Ank. till Kiksd. Kansli den 4 Mars 1876, kl. 11 f. m.
Kongl. Maj:ts nådiga Proposition till Riksdagen, angående pensioneringen af Flottans befäl och underbefäl med vederlikar samt af Flottans och Lotsverkets gemenskap; Gifven Stockholms Slott den 51 Januari 1876.
Sedan, med anledning deraf att infordrade yttranden och utredningar angående förbättrad pensionering af Flottans corpser och stater ansetts icke innefatta tillräckliga grunder för uppgörande af ett tillfredsställande förslag till lösning af frågan om ordnande af Flottans pensionsväsende, Kongl. Maj:t, i nådigt beslut den 18 December 1874, uppdragit åt en komité att derutinnan afgifva utlåtande och förslag, i afvaktan hvarå de uti nådiga propositionen till innevarande års Riksdag angående Statsverkets tillstånd och behof äskade kreditiv för pensioneringens upprätthållande under 1877 beräknats till enahanda belopp som för 1876; så har Kongl. Maj:t, efter det komiténs betänkande inkommit, låtit detta ärende Sig föredragas; och enär, sedan förslag till förändrade löneförmåner för Flottan blifvit uppgjordt och Riksdagen förelagdt, frågan om en allmännare pensionsreglering för vapnets befäl och underbefäl samt gemenskap, grundad på de sålunda föreslagna löneförmånerna, desto hellre nu bör utan uppskof bringas till afgörande, som en tillfredsställande lösning af densamma utgör ett vilkor för en följdrigtig tillämpning af den för personalens tjenstbarhet vigtiga och redan för flera af Flottans corpser och stater utaf Kongl. Maj:t med Riksdagen stadgade grundsats om skyldighet att vid viss ålder ur tjensten afgå, har Kongl. Maj:t, med hänvisning i öfrigt till bifogade, denna dag i Statsrådet förda protokoll öfver sjöförsvarsärenden, nu velat föreslå, beträffande pensioneringen af befälet och underbefälet med vederlikar:
att Riksdagen, med godkännande af de vid åberopade statsrådsprotokoll under Bil. 1 fogade grunder för pensionering af Kongl. Flottans officersoch underofficerscorpser, Kongl. Flottans lärare-, läkare-, maskinist- och handtverksstater samt af månadslönare vid Flottans militärdepöter och varfsstater, måtte medgifva, att det af Kongl. Maj:t i den nådiga propositionen till innevarande års Riksdag angående Statsverkets tillstånd och behof för 1877 äskade kreditiv å 73,000 kronor för utgifvande af pensioner och fyllnads- Bili. till Riksd. Prof.. 1876. 1 Sami. 1 Afd. 10 Höft. 1
2 Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 21.
pensioner till afskedade embets- och tjensteman samt betjente vid Flottan, jemväl får i mån af behof användas för tillämpning under samma år utaf berörda grunder; — med rättighet för direktionen öfver Amiralitetskrigsmanskassan att af detta kreditiv under loppet afår 1877 lyfta hvad för ändamålet erfordras, sedan styrkt blifvit i hvad mån det för år 1876 till embetsoch tjenstemäns samt betjentes pensionering anvisade kreditiv åtgått; dock att hvad under sistnämnda år icke för ändamålet erfordras må för 1877 års pensionering i mån af behof användas.
Vidkommande pensioneringen af Flottans och Lotsverkets gemenskap hemställer Kongl. Maj:t.:
under förutsättning att det belopp, som, enligt uppgjordt förslag till delning af Amiralitetskrigsmanskassans pensionsfond, ansetts vara att tillgå för gemenskapens vid Flottan och Lotsverket pensionering, eller 230,000 kronor, till Statsverket öfverlemnas;
att denna gemenskaps framtida pensionering, enligt de vid ifrågavarande statsrådsprotokoll under Bil. 2 fogade, af Kongl. Maj:t godkända grunder måtte utan vidare bidrag från samma gemenskap från och med 1877 års ingång af Statsverket öfvertagas, med skyldighet derjemte för Statsverket att bestrida de före nämnde tidpunkt enligt gällande bestämmelser beviljade pensioner till Flottans och Lotsverkets gemenskap, äfvensom ikläda sig Amiralitetskrigsmanskassans förbindelser med afseende å utbetalning af den afskedade gemenskapen tillkommande begrafningshjelp; samt
att ej mindre det i Kongl. Majrts nådiga proposition till innevarande års Riksdag angående Statsverkets tillstånd och behof äskade kreditiv å 40,000 kronor för upprätthållande af den Flottans afskedade gemenskap förunnade förbättrade pensionering måtte få användas för tillämpning af pensionering enligt sistberörda grunder utaf Flottans och Lotsverkets gemenskap, med rättighet för direktionen öfver Amiralitetskrigsmanskassan, som fortfarande skall ega tillhandahålla pensionerna, att å detta kreditiv under loppet af år 1877 lyfta hvad för behofvet blifver erforderligt; än ock för enahada ändamål å 9:de Hufvudtiteln för år 1877 måtte uppföras ett anslag å 21,000 kronor, motsvarande beloppen af dels afkastningen af den till Statsverket öfverleinnade understödsfond, dels till Amiralitetskrigsmanskasan nu utgående utgifter af gemenskapen och inflytande medel för förverkade båtsmanslöner samt bidraget till samma kassa från Lotsverket.
Handlingarna i detta ärende skola tillhandahållas det Utskott, till hvilket ärendet varder af Riksdagen öfverlemnadt; och Kongl Maj:t förblifver Riksdagen med all Kongl. nåd och ynnest städse välbevågen.
O SO AK.
F. W. von Otter.
Kong!. Maj:ts Nåd. Proposition N:o ‘21.
3 Utdrag af protokollet öfver Sjöförsvarsärenden, hållet inför Hans Maj-.t Konungen uti Statsrådet, å Stockholms Slott den Bi Januari 1876.
Närvarande:
Hans Excellens Herr Justitie-statsministern Friherre De Geer,
Hans Excellens Herr Statsministern för utrikes ärendena Björnstjerna, Statsråden: Lagerstråle,
Thyselius,
Carlson,
Friherre Alströmer,
Weidenhielm,
Lovén,
Friherre von Otter och Forssell.
Departementschefen, Statsrådet Friherre von Otter anförde i underdånighet:
Do.
“Med anledning deraf att infordrade yttranden och utredningar angående förbättrad pensionering af Flottans eorpser och stater ansetts icke innefatta tillräckliga grunder för uppgörande af ett tillfredsställande förslag till lösning af frågan om ordnande af Flottans pensionsväsende, behagade Kongl. Maj:t i nådigt beslut den 18 December 1874 uppdraga åt en komité att derutinnan afgifva utlåtande och förslag, och i sammanhang dermed föreskrifva, det komiterade vid fullgörande af sitt uppdrag borde _
dels tillse om och på hvad sätt pensioneringen af officerare, underofficerare samt embets- och tjensteman m. fl., som tillsättas genom fullmakt
4 Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 21.
eller konstitutorial, lämpligen kunde skiljas från pensioneringen af Flottans och Lotsverkets gemenskap jemte den personal, som på grund af kontrakt vore å kronovarfven eller vid depöterna anstäld, samt, i händelse sådan fördelning af de pensionsberättigade funnes ändamålsenlig, efter utredning af kassans tillgångar och sättet för deras tillkomst, särskild! hvad anginge pensionsfonden, framställa förslag till dessa fonders fördelning emellan de båda särskilda klasserna af pensionstagare,
dels yttra sig huruvida gemenskap och daglönare lämpligen borde åläggas att med afgifter bidraga till pensioneringen, äfvensom i hvad mån förbättrad pensionering af samtliga pensionsberättigade lämpligen kunde ifrågakomma.
Denna komité har under den 13 innevarande Januari inkommit med underdånigt betänkande och förslag i ämnet, hvilkef, i enlighet med Eders Kongl. Maj:ts nådiga befallning blifvit till trycket befordradt.
Frågan om förbättrad pensionering för Flottans befäl och gemenskap torde, sedan förslag till lönereglering blifvit Riksdagen i den nådiga propositionen om Statsverkets tillstånd och behof förelagd t, desto hellre nu böra utan uppskof bringas till afgörande, som eu tillfredsställande lösning af densamma, på sätt jag till statsrådsprotokollet den 10 sistlidne December i underdånighet yttrat, utgör ett vilkor för en följdrigtig tillämpning af den för personalens tjenstbarhet vigtiga och redan för flere af Flottans corpser och stater utaf Eders Kongl. Maj:t med Riksdagen stadgade grundsats om skyldighet att vid viss ålder ur tjensten afgå."
Sedan Departementschefen härefter redogjort för betänkandets innehåll, fortfor han:
I.
‘‘Innan jag öfvergår till sjelfva pensioneringen, torde jag böra yttra mig öfver de af komiterade framstälda förslag i afseende å pensionsinrättningen eller Amiralitetskrigsmanskassan och fördelningen af dess pensionsfond, för så vidt dessa förslag inverka på den del af frågan om pensionsväsendets ordnande, som erfordrar Riksdagens medverkan.
Pensioneringen af Sjöförsvarets personal bestrides, såsom kandi är, dels af den ursprungligen genom sammanskott af delegarne bildade Amiralitetskrigsmanskassans tillgångar, dels ock, i den mån dessa tillgångar dertill ej förslå, åt de i Riksstaten uppförda kreditiv, från hvilka jemväl utgå de fyllnadspensioner, som på grund af nådiga cirkuläret den 20 November 1860 äro Flottans embets- och tjensteman beviljade. Amiralitetskrigsmanskassans inkomster utgöras, förutom af delegarnes tillskott, utaf särskilda från Statsverket vare sig direkt eller indirekt utgående ersättningar och bidrag af särskilda slag,
5 Kongl. Majits Nåd. Proposition N:o 21.
på sätt komiterades betänkande närmare upplyser. Dessa bidrag ingå till den ena eller andra af de två fonder, emellan Indika kassan är fördelad, nemligen Pensionsfonden, afsedd att dels pensionera Flottans och Lotsverkets embets- och tjensteman samt betjente, äfvensom gemenskap vid Flottan och Lotsverket, dels utgifva nådår eller begrafningshjelp efter med döden afgångna pensionärer, samt Gratial fonden, afsedd att utbetala dels gratialer till enkor och oförsörjda barn efter Flottans och Lotsverkets embets- och tjensteman samt betjente, dels nådegåfvor till dem af gemenskapens enkor, hvilkas män genom vådlig händelse under tjensteutöfning tillsatt lifvet.
Komiterades uppdrag innefattade, såsom ofvan är nämndt, bland annat, att tillse om och på hvad sätt pensioneringen af officerare, underofficerare jemte deras vederlikar skulle kunna skiljas från gemenskapens pensionering. Jemte det komiterade hemstält att kassans pensionsfond delas för pensionering särskilt af de förre, eller officerare och underofficerare med vederlikar, hvilka äro förbundne samt kunna och böra tillförbindas att erlägga pensionsafgifter, och särskildt af den öfriga personalen vid Flottan och Lotsverket, anföra komiterade, hvad angår sättet för genomförande af en sådan delning, bland annat, att några bland kassans inkomster visserligen hafva tillkommit för att ensamt befordra det ena eller andra af kassans ändamål, och att hvad härutinnan föreskrifvits kunde tjena till ledning vid dessa inkomsters fördelning, men att sådan grund icke funnes för att emellan de olika ändamålen särskilja kassans öfriga inkomster och än mindre dess samlade behållning. Deremot hafva komiterade funnit en billig grund för delning af kassans behållning för de ofvan angifna särskilda ändamålen uti det förhållande, hvari utgifterna för det ena eller andra ändamålet efter medelberäkning för åren 1864 — 1873 stå till fondens samtliga utgifter. Af pensionsfondens inkomster, som i medeltal årligen för tiden 1864—1873, reservstats- och kreditivmedel oberäknade, utgjort 119,889 kronor, hafva 26,593 kronor blifvit använda till understöd åt afskedad gemenskap, 78,131 kronor till pensioner åt afskedade embets- och tjensteman samt 15,145 kronor till löner och arfvoden, till begrafningshjelp m. in. Komiterade föreslå på grund häraf, att pensionsfonden delas i en allmän och en enskild pensionsfond, hvilka erhålla af pensionsfondens nuvarande behållning, den förra 200,000 kronor i räntebärande fordringar och enskilda fonden återstoden af samma behållning. Från den allmänna fonden skulle utgifvas understöd åt afskedad gemenskap vid Flottan och Lotsverket jemte begrafningshjelp efter aflidna understödstagare, och från den enskilda fonden, sedan 1,500 kronor blifvit enligt kassans reglemente afsätta för fondens tillväxt, pensioner och fyllnadspensioner till Amiralitetskrigsmanskassans delegare, nådår och begrafningshjelp efter pensionärer, hvilkas dödsbo äro dertill berättigade, samt löner och arfvoden till kassans tjensteman och betjening jemte stadgad ersättning till valda revisorer i kassan.
6 Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 27.
Lika med koraiterade finner jag lämpligt och rigtigt att en delning af nuvarande pensionsfonders tillgångar eger rum pa de grunder, komiterade föreslagit; men då
fondens inkomster i första rummet skola användas till utgifvande af understöd åt afskedad gemenskap, under det att pensionärer af embets- och tjenstemannaklasserna först derefter skola antagas i den man återstående inkomster medgifva, samt, enligt hvad komiterades utredning visar, understödstagarnes antal under senare åren snarare varit i tillväxt, om ock ett motsatt förhållande kan förmodas i framtiden inträffa, finner jag den för gemenskapen afsedda del af pensionsfonden böra tilldelas något högre belopp än komiterade föreslagit. Utgifterna för gemenskapens pensionering, i medeltal för åren 1864 — L873, förhåller sig till fondens samtliga utgifter i det närmaste såsom 2 till 9. Pensionsfondens behållning steg den 31 December 1874 till 1,041,250 kronor, hvaraf 2/g utgör 231,389 kronor. Jag anser sålunda den för understöd åt gemenskapen afsedda delen af fonden väl kunna, utan obillighet för delegarne i kassan, upptagas till 230,000 kronor, om, i sammanhang dermed, kassan befriades från skyldigheten att från fonden utgifva understöd åt afskedad gemenskap.
I öfverensstämmelse med detta förslag skulle sålunda den för embetsoch tienstemäns pensionering afse dda fonden, eller, såsom den i det följande
benämnes, pensionsfonden erhålla ....................................... kronor 811,2oU: —
och gemenskapens fond, eller, såsom den för korthets
skull torde benämnas, under stöds fonden, bekomma ......... .,, 230,000:
Summa kronor 1,041,250: —
Hvad angår Statsverkets årliga anslag till Amiralitetskrigsmanskassan, så äro dessa såsom ofvan är antydt att hänföra antingen till omedelbart från Statsverket utgående eller ock af särskilda statsmedel kassan tillkommande ersättningar och bidrag. De förra äro enligt gällande föreskrifter emellan de nu varande olika fonderna sålunda fördelade, att
Till pensions- Till gratialfonden utgår, fonden utgår.
Ersättning
11 V)
1?
Summa kronor 38,225 8,070 46,295.
Kong. Maj:ts Nåd. Proposition No 27.
7 Transport 46,295.
De som utgå från Statsverket medelbart utgöras af:
Ersättning för mistade vakans- obh liggetidsbesparingar (från 5:te Hufvudtitelns allmänna
besparingar)........................................................ kronor 1,905.
Ersättning för mistade En per mille afgiften (från det å 9:de Hufvudtiteln uppförda anslag till Wadstena krigsmanshuskassa)......... ,, 6,675.
Bidrag af Lotsverket............................................. ,, 3,500.
Summa kronor 3,500. 8,580. 12,080.
Af sammanlagda beloppet utaf
ningar och bidrag ..................................
utgår sålunda till pensionsfonden..........
till gratialfonden........................................
ersätt-
............kronor 58,375.
............ ,• 41,725.
........... 16,650. 58,375.
I afseende å fördelningen af dessa kassans inkomstposter, hvilken är en naturlig följd af fondens delning, finner jag intet att vid komiterades förslag att erinra. Enligt detsamma skulle alltså följande poster anses tillhöra pensionsfonden, nemligen:
Räntemedel å 7/9 af fondens samlade tillgångar omkring...... kronor 40,763.
af Statsverkets ersättningsanslag för Amiralitetskrigsmanskas-
san frångångna inkomster........................................................... 29,291.
Pensionsafgifterna af delegarne, beräknade efter dessa af-
gifters nuvarande belopp, omkring......................................... „ 21,382.
Extra uppbörd, omkring ............................................................. „ 163.
Summa kronor 91,599.
Understödsfonden åter skulle erhålla:
De räntemedel, som belöpa sig på 2/9 af fonden, omkring ... kronor 11,646. Af Statsverkets ersättningsanslag för Amiralitetskrigsmans-
kassan frångångna inkomster omkring .................................. 12,434.
Ärliga afgifter af gemenskapen, omkring.................................... „ 4,218.
Förverkade båtsmanslöner, omkring............................................. „ 941.
Summa kronor 29,239.
Komiterade hafva föreslagit, att alla förenämnda bidrag skulle sammanföras till ett gemensamt anslag af Statsverket för förlust af kassans äldre inkomster att årligen utgå med 58,375 kronor. Jag anser det väl höra lända till reda och förenkling om, af de medelbart utgående, ofvannämnda 12,080 kronor komme, i den mån sådant efter längre fram skeende
Kongl. Maj:ts Nåd.
Proposition N:o 27.
utredning kan finnas lämpligt, att utbytas mot omedelbart från Statsverket utgående anslag, men ännu mer skulle ändamålet befrämjas, om man i stället att sammanföra alla posterna till en, såsom komiterade föreslagit, utan afseende derå att de äro eller kunna blifva tillerkända åt de särskilda fon-
sålunda, att pensionsfonden tillkomme
understödsfonden.......................................
samt gratialfonden....................................
KomiteKide hade äfven, såsom ofvan är nämndt, i uppdrag att yttra sig, huruvida gemenskap och daglönare lämpligen böra med afgifter bidraga till sin pensionering. Med afseende härå yttra komiterade: “De bidrag till kassan, som uttagas från gemenskapen under namn af årliga afgifter, äro att anse såsom skatt. Genom dem grundlägges icke någon rätt till delaktighet i kassan, då gemenskapen icke har talan i fråga om förvaltningen. Likartad afgift eger icke rum vid Arméen. Uppbörden, som för de militära corpserna verkställes af kompanibefälet, är, i anseende till ringheten af hvad på hvarje månad belöper, förenad med besvär och omgång. Från början tillkommo nämnda bidrag såsom eu motsvarighet mot centonalbevillningen, hvilken drabbade alla löntagare. Det synes obilligt att gemenskapen fortfarande skall erlägga nämnda afgifter, sedan löntagarne befriats från centonalen. Genom gällande reglemente är kassan emellertid tillförsäkrad ifrågavarande inkomst, och vid densammas afskaffande torde följaktligen böra beredas kassan vederlag för förlusten11; och föreslå komiterade, med åberopande häraf, att gemenskapen vid Flottan och Lotsverket befrias från årliga afgifter till kassan med 1875 års utgång, äfvensom att den i nådiga Brefvet den 4 Oktober 1872 meddelade föreskrift, angående skyldighet för vissa bland afskedade manskapet vid Marinregementet att vidkännas afkortning å deras underhåll från kassan för årliga afgifter, må förfalla.
I komiterades åsigt om lämpligheten och billigheten deraf att gemenskapen befrias från att med årliga afgifter bidraga till sin pensionering instämmer jag till alla delar. Men skola dessa afgifter eftergifvas, så anser jag icke heller skäl finnas att bibehålla en särskild fond för gemenskapens pensionerande — en fond, som endast till ringa del lemnar tillgång till erforderliga pensioner, under det att den största delen af behofvet af medel för sådant ändamål fylles dels af särskilda ersättningsanslag, som från statsverket utgå, och dels medelst ett i Riksstat anvisadt kreditiv. Det är derföre enligt min åsigt både lämpligt och ledande till förenkling och reda, att gemenskapens pensionering helt och hållet öfvertages af Statsverket,
9 Koncjl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 27.
hvaremot imderstödsfonden, till det belopp den ofvan upptagits, borde till Statsverket öfverlemnas. I enlighet med den föreslagna fördelningen skulle understödsfonden erhålla, förutom kreditivmedel, räntemedlen, hvilka med fondens öfverlemnande tillfälle Statsverket, samt 12,434 kronor af Statsverkets ersättningsanslag, hvilket belopp under berörda förutsättning ej vidare komme att utgå. Derest de årliga afgifterna efterskänktes, återstode sålunda af de årliga inkomsterna endast det för förverkade båtsmanslöner inflytande belopp.
Dessa båtsmanslöner tillfalla, enligt gällande föreskrifter, Amiralitetskrigsmanskassan,
l:o när båtsman utan tillstånd bortrest eller utan lqga förfall blifvit längre borta, än honom tillåtet varit;
2:o när båtsman motvilligt uteblifvit från mötesplatsen och uppfordring, änskönt han sedermera efter några veckors förlopp sig godvilligt inställt;
3:o när båtsman rymt och antingen godvilligt återkommer eller ertappas; samt
4:o för den tid båtsman för brott häktas och dömes, men får stå qvar i numret.
Influtna förverkade båtsmanslöner uppgå, såsom redan är nämndt, i medeltal under åren 1864—1873 till 941 kronor och lära antingen kunna helt och hållet efterskänkas eller ock af Konungens Befallningshafvande, som öfver lönebeloppens innehållande och inskickande till Amiralitetskrigsmanskassan utöfvar tillsyn, till Statsverket aflevereras. Då en icke obetydlig räkenskap och säkerligen äfven kostnad uppstår genom dessa medels indrifvande, skulle jag för min del anse lämpligt, att stadgandena derom att i tjenst inträdd båtsmans lön i vissa fall förverkas må upphöra att vara gällande, derom fråga för öfrigt redan vid 1859—1860 årens riksdag varit väckt.
Skulle, i öfverensstämmelse med denna framställning, gemenskapens vid Flottan och Lotsverket pensionering af Statsverket öfvertagas, bör deraf följa:
l:o att den andel af Amiralitets-krigsmanskassans pensionsfond, som enligt den skedda utredningen kan, utan förfång för kassans delegare, afses till gemenskapens pensionering, eller 230,000 kronor, må till Statsverket öfverlemnas;
2:o att de årliga afgifterna skola upphöra;
3:o att utbetalningen af det belopp, 3,500 kronor, som det åligger Lotsverket att till Amiralitets-krigsmanskassan erlägga såsom bidrag till lotspersonalens pensionering, må upphöra;
Bill. till Riksd. Prof. 1876. 1 Sami. 1 Afd. 10 Häft.
10 Kon yl. Maf.ts Nåd. Proposition N:o 27.
4:o att stadgande^ angående båtsmanslönernas förverkande i vissa fall till Amiralitets-krigsmanskassan må förfalla; äfvensom
5:o att det vederlag, 6,675 kronor, som genom Wadstena krigsmanshuskassa tillkommer Amiralitets-krigsmanskassan för förlorad en per mille afgift, må hos Statsverket innehållas;
6:o att det tillskott af 1,905 kronor, som af 5:te Hufvudtitelns allmänna besparingar utgår till Amiralitets-krigsmanskassan såsom vederlag för mistade vakanser- och liggetidsbesparingar, skall upphöra att utgå; samt
7:o att Statsverkets ordinarie anslag å 9:de Hufvudtiteln till Amiralitetskrigsmanskassan, utgörande tillsammans 46,295 kronor, dels minskas med 354 kronor, dels gifves en sålunda förändrad uppställning, att anslaget fördelas på följande poster:
Pensionsfonden:
Ersättning för mistade inkomster .................................... kronor 29,291: —
Gratial fonden:
Ersättning för mistade inkomster .................................... „ 16,650: —■
Summa kronor 45,941: —
Då någon ändring i 9:de Hufvudtiteln, hvad pensionsstaten beträffar, icke lärer böra ifrågakomma, så torde emellertid framställning om den förändring i vissa å nämnda stat uppförda anslag, som vore en följd af bifall till hvad här ofvan i örte, 6:te och 7:de punkterna förmäles, icke vid denna riksdag böra ifrågakomma.
II.
Komiterade hafva till grund för sitt förslag om en förbättrad pensionering för embets- och tjenstemän samt betjente lagt de för närvarande för Allmänna indragningsstaten gällande regler, eller att den, som har 3,000 kronor eller lägre belopp i lön, skulle erhålla fulla lönen och den, hvars aflöning öfverstiger 3,000 kronor, 80 procent deraf i pension; dock att i sistnämnda fall pension icke sättes under 3,000 kronor. Denna grund skiljer sig från det af Eders Kongl. Maj:t redan gillade förslag till pensionering för Arméen deruti, att i sistnämnda förslag 1,000 kronor satts såsom gräns för de löner, hvilka berättiga till pension med lönens fulla belopp, och eger för öfrigt icke stöd vare sig i gällande reglemente för Amiralitetskrigsmanskassan eller i bestämmelserna uti 1860 års cirkulär angående vilkoren för åtnjutande af fyllnadspension från Statsverket. Antagligen kommer ej heller den grundsats, som, i fråga om pensionsbeloppet, är gällande vid öfverflyttning till Allmänna indragningsstaten, att i allmänhet tillämpas vid förbätt-
11 Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 21.
råd pensionering af statens civile embets- och tjensteman, åtminstone har så ej skett i afseende å den pensionsreglering, Eders Kongl. Maj:t föreslagit för Rikets Hofrätter och Statskontoret. Der icke särskilda förhållanden göra olikhet nödvändig eller lämplig, torde samma grunder böra följas vid pensioneringen af Flottans embets- och tjenstemän samt betjente, som i fråga om Arméen blifvit af Eders Kongl. Maj:t gillade; och det är under sådan förutsättning jag uppgjort det förslag till grunder för pensionering af Flottans befäl och underbefäl jemte vederlikar, som är detta protokoll under Bil. 1 vidfogadt och för hvilket jag nu går att redogöra, dervid jag hufvudsakligen endast torde behöfva uppehålla mig vid de skäl, som betingat afvikelser från de för pensionsregleringen för Arméen af Eders Kongl. Maj:t gillade bestämmelser.
Pensionsregleringsförslaget för Arméen innehåller, att Statsverket skulle öfvertaga hela pensioneringen mot det att 3,000,000 kronor af Arméens pensionskassas behållning till Statsverket öfverlemnades, med skyldighet dock för samtlige embets- och tjenstemän att vidkännas ett årligt afdrag af 3 procent af fasta lönen.
Amiralitets-krigsmanskassans tillgångar äro så betydliga i förhållande till delegarnes antal, att, derest pensionsafgifterna utgå med stadgad procent af det pensionsbelopp 1838 års reglemente för kassan tillerkänner hvar och en i förhållande till innehafvande lön, kassan säkerligen inom icke aflägsen tid skulle kunna gifva delegarne en pension ur egen kassa, motsvarande två tredjedelar af det belopp, hvarmed Flottans pensioner i enlighet med de för Arméen gillade grunder skulle komma att utgå, eller hvad som vid Flottan skulle motsvara Arméens lägre pensioner. Jemlikt berörda reglemente skola nemligen pensionsafgifterna utgå med 4 procent af den pension hvar och en vid afskedstagandet tillkommer, under det att pensionsbeloppen äro bestämda till 75 å 100 procent af de lönefördelar den afskedstagande vid afskedet innehar, med undantag för amiralsgraderna, för hvilka pensionerna äro bestämda till visst belopp. Men sedan lönerna med 1858 års ingång blifvit provisoriskt höjda, bestämdes genom Kongl. brefvet den 17 Februari 1858, att pensionsafgifterna likväl skulle beräknas efter lönebestämmelserna uti de intill 1857 års slut gällande stater. Enligt uppgift från Amiralitets-krigsmanskassan bidrog Statsverket under år 1875 med 33,018 kronor 31 öre för upprätthållande åt kassans egen pensionering. Om deremot pensionsafgifterna komme att utgå med 4 procent af det sammanlagda belopp, hvartill pension med fyllnadspension vid afskedstagandet uppginge, skulle år 1877 för ändamålet erfordras endast 11,825 kronor, såsom af anmärkningen å Bil. 4 närmare utvisas, och denna summa skall antagligen komma att än vidare nedgå och slutligen upphöra i den män afgång kommer att ske bland nuvarande pensionärer. Genom en återgång till reglementets ofvan åberopade stadgande om afgiftens utgörande med 4 procent af
12 Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 27.
pensionen skulle Statsverket sålunda framdeles icke komma att vidkännas större kostnader för pensioneringen af Flottans embets- och tjensteman samt betjente än hvad som motsvarar en tredjedel af pensionsbeloppen, äfven om det genom Kongl. blefven den 2 September 1873 och den 19 April samt den 27 Augusti 1875 anbefalda tvungna afsked vid uppnådd pensionsålder komme att följdrigtigt tillämpas. Jag anser vid sådant förhållande skäl saknas att föreslå Amiralitets- krigsmanskassa^ pensionsfonds öfverlemnande till Statsverket mot förbindelse att fullgöra kassans åligganden, desto hellre, som kassans delegare antagligen icke derpå skulle vilja ingå, och derigenom den vigtiga angelägenheten af en förbättrad pensionering än vidare uppskjutas.
Om åter pensionerna sålunda komme att af delegarne i fonden fortfarande grundläggas, så torde deraf ock böra följa, att afgifterna utgöras med vissa procent af pensionen, såsom kassans reglemente bestämmer, och icke med 3 procent af lönen, såsom vid Arméen föreslås. Flera skäl tala derför. Pensionerna för vissa tjenstemän vid Flottan och Lotsverket kunna icke lämpligen bestämmas i förhållande till dessas löner utan i förhållande till andra, med dem likstälde tjenstemäns vid Flottan löner. Sålunda har till exempel proviantmästaren i Karlskrona för närvarande endast 1,000 kronor i lön, under det han är berättigad till enahanda pension som den, hvilken tillkommer sekreterare. Lotsåldermännens löner vexla emellan 300 och 600 kronor, men de ega rätt till lika pension med underofficer vid Flottan af lägsta graden. Skulle pensionsafgiften beräknas till tre procent af lönen, komme dessutom den oegentlighet att uppstå att till exempel den, hvars lön vore 1,250 kronor, skulle erlägga i pensionsafgift 37 kronor 50 öre och den, hvars lön vore 1,000 kronor, endast 30 kronor, under det att båda erhölle lika stor pension.
Förslaget till pensioneringsgrunder för Flottan innefattar vidare den skiljaktighet från hvad som för Arméen blifvit föreslaget, att Flottans embets- och tjenstemän skulle, mot det att de åtnöja sig med endast den pension, de sjelfve genom utgifter grundlagt, vara befriade från skyldighet att i händelse af krig ingå i tjenstgöring. Jemväl benämningarne på pensionsförmånerna blifva olika, i det att pensionerna vid Flottan benämnas
pension och fyllnadspension, såsom hittills varit brukligt, i stället för de för Arméen antagna benämningarne af lägre pension och full pension.
En följd af tillämpningen af den i pensionsregleringen för Arméen antagna grundsats, att den, som innehar fast lön till belopp ej öfverstigande 1,000 kronor årligen, erhåller i full pension lönens hela belopp, men innehafvare af högre lön endast 80 procent af lönen, dock att för alla löner
emellan 1,000 kronor och 1,250 kronor förstnämnda belopp, eller 1,000
13 Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 21.
kronor, komrae att såsom full pension beräknas, blifver att — då fasta lönen för vissa grader vid Flottan är föreslagen till något högre belopp än för motsvarande grader vid Arméen — pension med fyllnadspension för afskedstagande i dessa grader varder något högre än full pension för vederlikar vid Arméen. Detta förhållande eger dock för närvarande rum och i vida större utsträckning än genom förslagets antagande skulle blifva en följd. Jag har derföre i valet emellan att föreslå bestämda pensioner, till beloppen lika med Arméens, utan visst förhållande mellan pension och lön, och något olika pensioner med Arméens men hufvudsakligt enahanda grunder för pensionernas beräknande, valt den senare vägen, såsom efter min åsigt både rättvisare och enklare. Högsta skilnaden för motsvarande grader vid Arméen och Flottan skulle efter detta förslag blifva 20 procent, under det att högsta skilnaden emellan motsvarande grader nu utgör 52, 64, 72 och ända till 76 procent högre pensioner vid Flottan än vid Arméen, såsom af Bil. 3 synes.
En annan olikhet i de båda förslagen, Arméens och Flottans, förefinnes i afseende å pensionsåldern, angående hvilken jag icke ansett lämpligt föreslå ändring i nu för Flottan gällande stadganden, enär denna skiljaktighet har sitt berättigande i de olika förhållandena vid de båda vapnen. Den förefinnes från och med kaptensgraden nedåt, i det att officerarne af kaptens- och subalterngraderna samt underofficerarne vid Flottan äro berättigade till pension med fyllnadspension först vid uppnådda 55 års ålder, under det att deras vederlikar vid Arméen äro, och efter det nya förslaget skulle komma att blifva berättigade till full pension redan vid 50 års ålder. Tjenstgöringen vid Flottan är nemligen af beskaffenhet, att så väl officerare som underofficerare i allmänhet kunna antagas fullt lämpliga derför äfven flera år sedan de öfverstigit 50 års åldersmåttet. Den enda ändring, som jag funnit, med fördel för det allmänna och utan skada för tjensten, kunna föreslås, är framflyttandet af åldersmåttet för erhållande af fyllnadspension för Fält- och Regementsläkare från 55 år till 65 år.
Dessa äro de hufvudsakligaste afvikelse!’ från de för pensioneringen af Arméens befäl af Eders Kongl. Maj:t gillade bestämmelser, jag ansett mig böra föreslå.
Komitén föreslår, att pensionsregleringen icke skall ega tillämpning
a) å den, som på grund af sin tjenst borde tillhöra Amiralitetskrigsmanskassan men deri, jemlikt särskild! af Eders Kongl. Maj:t meddeladt nådigt förordnande, icke eger delaktighet;
b) å personalen vid Flottans Indragningsstat samt gamla och nya reservstaterna;
c) å befäl och underbefäl vid Marinregementet;
d) öfvertalige civile tjensteman; samt
14 Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition No 27.
e) å alla öfriga nu i tjenst varande löntagare, hvilka, ehvad de redan äro delegare i Amiralitets-krigsmanskassan eller af Eders Kongl. Maj:t förklaras berättigade att tillhöra densamma, afsåga sig de föreslagna förmånerna.
Delande denna komiténs åsigt, anser jag likväl att den föreslagna pensionsregleringen, derest den vinner godkännande, icke heller skall ega tillämpning hvarken på den permanenta reservstatens officerare ej heller tills vidare på embets- och tjensteman vid marin-ingeniörs- och civilstaterna, vid Förvaltningen af sjöärendena och Lotsverket samt i Amiralitetskrigsmanskassan.
Jag har redan i mitt underdåniga memorial angående lönereglering vid Kongl. Flottans corpser och stater den 10 innevarande Januari uttalat den åsigt, att med förbättradt pensionsväsende den permanenta reservstaten kan utan olägenhet ställas på indragning. Vid sådant förhållande synes mig denna stat äfven böra inberäknas bland de ofvan under Litt b) upptagna öfriga reservstaterna, på hvilka pensionsregleringen icke skulle ega tillämpning.
För marin-ingeniörs- och civilstaterna faststäldes vid 1874 års riksdag i sammanhang med löneförbättring äfven nya pensioneringsgrunder, hvilka helt och hållet skilja sig från de här ofvan föreslagna. Då Eders Kongl. Maj:t förbehållit sig rättighet, hvad dessa stater beträffar, att framdeles bestämma i fråga om aflöningens fördelning i lön och tjenstgöringspenningar eller på annat sätt, och en sådan fördelning lämpligen torde böra göras med hänsyn till pensioneringen; men någon af Riksdagen gillad grund för sådan fördelning, hvad civile embets- och tjensteman i allmänhet beträffar, ännu icke finnes, så torde frågan om pensioneringen af dessa båda stater böra förblifva vid 1874 års bestämmelser, åtminstone till dess en ledning för ett blifvande förslag kan erhållas af den pensionsreglering för Rikets Hofrätter och Statskontoret, som för närvarande är beroende på Riksdagens pröfning.
Lönereglering för Förvaltningen af sjöärendena utgör föremål för Löneregleringskomiténs handläggning, och angående Lotsstyrelsen och Lotsbefälet är förslag till såväl omorganisation som ny lönereglering under utarbetning. Ordnandet af pensionsväsendet, hvad dessa verk angår, torde derföre böra anstå och tagas under pröfning i sammanhang med de förslag, som af vederbörande med hänsyn till löneregleringen kunna komma att afgifvas.
För Amiralitets-krigsmanskassans tjensteman torde med afseende å löner och pensioner samma stadganden böra gälla, som för Flottans civilstat och frågan om nämnde tjenstemäns pensionering komma under pröfning samtidigt med civilstatens.
15 Kong!. Maj:ts Nåd. Proposition No 27.
Jemväl med ordnande af Varfspolisens pensionsväsende anser jag böra för närvarande anstå.
Den af mig sålunda föreslagna pensionsregleringen skulle följaktligen omfatta följande corpser och stater, nemligen:
Kongl. Flottans Officerscorps,
„ „ Underofficerscorps,
„ „ Lärarestat,
„ „ Läkarestat,
>, „ Maskinist- och Handtverksstater samt
Månad slönare vid Flottans Militärdepöter och vid Yarfsstaterna.
in.
Vidkommande härefter frågan om en förbättrad underhållsstat för afskedad gemenskap tillstyrka komiterade att det måtte förordnas:
“Att Amiralitets-krigsmanskassans understödstagare skola fördelas i 4 klasser sålunda:
i l:a klassen upptages den, som af erhållen blessyr i krig mot rikets fiende, annan kroppsskada, uppkommen i följd af olyckshändelse under utöfning af Kronans tjenst eller obotlig genom tjenstgöringen ådragen sjukdom eller annan åkomma blifvit oförmögen till vidare verksamhet;
i 2:a klassen upptages:
a) den, hvars verksamhetsförmåga väl icke alldeles men dock i betydlig mån gått förlorad af sådan händelse, som här ofvan afses;
b) den, som tjenat i 20 år och tillika tjenstgjort i krig mot rikets fiende med vitsord att hafva ådagalagt utmärkt välförhållande;
c) den som tjenat i 40 år;
i 3:e klassen upptages:
a) den, hvars verksamhetsförmåga af blessyr, annan kroppsskada, obotlig sjukdom eller annan åkomma, erhållen eller ådragen såsom här ofvan sägs, blifvit inskränkt, dock icke i så betydlig mån, att han bör till 2:a klassen hänföras;
b) den, som tjenat i 20 år och tillika tjenstgjort i krig mot rikets fiende med vitsord att hafva ådagalagt särdeles välförhållande; och
c) medlem af matroskompani, som tjenat i 30 år och sppnått 50 års ålder samt annan, som tjenat i 30 år och uppnått 55 års ålder;
i 4:e klassen upptages medlem af matroskompani, som tjenat i 20 år och uppnått 50 års ålder, samt annan som tjenat i 20 år och uppnått 55 års ålder;
16 Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 27.
Att understödet bestämmes för olika understödstagare i hvardera af föreskrifna 4 klasser enligt följande
Understödsstat.
1 kl.
2 kl.
3 kl.
4 kl.
Underofficerskorporal af matros- eller eldare- och handtverkskompanierna, Lots med l:a klass lön, Förman bland daglönare vid Flottans militärdepöter eller varf, Sjukvaktare och Uppsyningsman vid lifräddningsanstalter-
ne, hvilken kommit till skada i tjensten......... 300. 200. 150. 100.
Korporal af nämnda kompanier, Lots med 2:a klass lön, Fyrvaktare och Båtstyrare vid lifräddningsanstalterna, hvilken blifvit skadad i tjensten......................................................... 225. 150. 115. 72.
Andra eller tredje klassens sjöman af matros- eller eldare- och handtverkskompanierna, Daglönare,. som ofvan icke är särskild! nämnd, vid lots- och fyrstaten, vid Flottans militärdepöter eller varf och vid lifräddningsanstalterna, den sistnämnde så vidt han blifvit skadad i tjensten, Båtsman, ehvad han tillhör högre eller lägre sjömanshus samt
Skeppsgosse, som kommit till skada i tjensten 125. 100. 70. 45.
Att hvad sålunda förordnats skall ega tillämpning å alla, som äro berättigade till understöd af Amiralitets-krigsmanskassan och framdeles erhålla afsked eller redan äro afskedade, men ännu icke blifvit, i anseende till bristande lefnadsår, tillerkände understöd, dervid Korporal eller Soldat vid marinregementet skall anses likställd med 2:a eller 3:e klassens Sjöman af matroskompanierna; dock undantagas i båda fallen
a) Daglönare, tillhörande stationernas gamla timmermans- och handtverksstater, som öfverflyttas till invalidstat; skolande understöd till dessa utgå i enlighet med nu gällande stat, och
b) de nu vid militärdepöterna och varfven anstälde Förmän, hvilka i pensionshänseende äro likstälde med manadslönare och sålunda fa hädanefter såsom hittills räknas till kassans delegare;
Att inkalladt manskap, tillhörande sjöbeväringen, som kommit till skada i tjensten, tillägges understöd lika med manskapet vid matroskompanierna i
Kong!. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 27. 17
enlighet med förestående grunder efter den befattning, som den skadade vid tillfället innehade;
Att i alla öfriga hänseenden vid nu gällande föreskrifter för understöd till Flottans och Lotsverkets gemenskap, såsom om beräkning af tjensteår, om uppförandet under tjenstetiden för rätt till understöd, om tiden för understöds åtnjutande, om understödens utbetalning månatligen, om begrafningshjelp efter afliden understödstagare m. m. må förblifva; och
Ätt afskedad gemenskap, som före fastställandet af förestående förslag redan undfått eller bort tilläggas understöd af Amiralitets-krigsmanskassan, bibehålies vid sin förra rätt.*
Yid detta komiténs förslag synas mig följande ändringar eller tillägg vara af förhållandena påkallade:
1. Bland de till förhöjdt understöd föreslagne har af komiterade jemväl upptagits gemenskapen vid båtsmanshållet. Då emellertid någon förändring i afseende å gemenskapens vid indelta arméen pensionering icke blifvit ifrågasatt, har jag, under nu varande förhållanden, dä, i sammanhang med förändrad organisation af bärens och Flottans personal eller af annan grund, båtsmanshållet kan komma att till större eller mindre del sättas på vakans, ej ansett sådan förhöjning böra ifrågakomma och derföre uteslutit båtsmännen från den gemenskap, nu ifrågavarande pensionsreglering omfattar.
2. Sedan numera Flottans till sjötjenst afsedda gemenskap blifvit sammanfördt till en och samma corps, nemligen sjömanscorpsen, torde olikhet i åldersvilkoren emellan gemenskapen, vid matroskompanierna samt eldareoch handtverkskompanierna icke för erhållande af pension böra uppställas, och finner jag derföre att ordet “ Matroskompani *, som förekommer under
3.e klassen litt. C och under 4:e klassen bör ändras till Sjömanscwpsen.
3. Den understödsstat som komiterade föreslagit utgör visserligen en väsentlig förbättring af de nu utgående understödsbeloppen, men i betraktande dels af nödvändigheten att tillse det de, som skadas i Kronans tjenst, verkligen erhålla ett understöd, stort nog att verksamt bidraga till deras nödtorftiga försörjning, dels af det fåtal, som från matroskompanierna hittills betungat denna stat, uppgående ar 1874 till endast tio, eller omkring 2 procent af kompaniernas effektiva styrka; dels att jemväl denna gemenskapens understödsstat må, i likhet med embets- och tjenstemännens pensionsstat, hafva sin grund uti de löner som vid afskedet innehafvas, vågar jag föreslå, att gemenskapens pensioner något höjas utöfver hvad komiterade föreslagit! Med hänsyn till den olikhet, som härigenom komme att uppstå i pensionsbeloppen för arméens och flottans gemenskap, torde jag, hvad särskildt beträffar Underofficerskorporalerne, få erinra derom att desse, ehuru tillhörande gemenskapen, hafva en tjenstgöring, som motsvarar Sergeanternes vid Årméen,
Bill. till Eiksd. Prot. 1876. 1 Sami. 1 Afl. 10 Flåft. 3
18 Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 21.
och att derföre 360 kronor årligen för den, som af erhållen blessyr i krig mot rikets fiende så svårt skadats att han blifvit oförmögen till vidare verksamhet, eller 120 kronor årligen för den, som tjenat i 20 år och uppnått 50 års ålder, icke bör anses för högt. — I öfrigt torde jag i förevarande hänseende kunna inskränka mig till åberopande af de till protokollet öfver sjöförsvarsärenden den 6 September 1859 utaf då varande Departementschefen anförda skäl för de, i jemförelse med Arméen, för Flottans gemenskap föreslagna högre understödsbelopp, hvilba jemväl af 1858—1860 å,rens Riksdag faststäldes, nemligen:
“Vid jemförelse af de i nu anmälda förslag till förhöjd pensionsstat uppförda pensioner för Flottans gemenskap med de pensionsbelopp, som genom den af Eders Kongl. Maj:t under den 28 sistlidne Januari faststälda reglering af pensioneringen från Vadstena Krigsmanshuskassa blifvit bestämda för denna kassas gratialister, finnes visserligen sistnämnda belopp, särdeles i lägsta klassen, vara icke obetydligt lägre än de för afskedad gemenskap vid Flottan i motsvarande klass nu ifrågastälda pensioner; men då i afseende härpå förekommer, att Arméens pensionerade manskap dels, enligt särskilda, tid efter annan meddelade nådiga föreskrifter, är vid vissa lefnadsår berättigad! till och äfven uppå egna underdåniga ansökningar och dervid förebragta bevekande omständigheter kan vinna uppflyttning i högre pensionsklass, dels ock till ett större antal eger eller har att förvänta tillskott till innehafvande gratial från Konungens Allmänna Iiospitalsfond eller regementenas enskilda pensionsinrättningar, hvaremot, enligt stadgandena i reglementet för Amiralitets-krigsmanskassan, Flottans afskedade gemenskap ständigt qvarstår vid den pension, som vid afskedet funnits böra en hvar tillkomma, och icke heller uti särskilda pensionsfonder har utsigt till förbättring deri, samt således genom de Arméens manskap särskild! beredda pensionsförmåner den omförmälda olikheten i pensionsbeloppen utjemnas.“
Jag anser således understödet i l:a klassen böra för underofficerskorporal och dennes vederlike bestämmas till lika belopp med den lön, som tillkommer under officerskorpor al, för korporal och dennes vederlike till lika belopp med den lön, som tillkommer korporal, samt för öfrige understödstagare till medeltalet af de löneförmåner, som tillkomma löntagare i 3:e och 4:e löneklasserna af sjömanscorpsen. 2:a klassens understödsbelopp synes lämpligen böra utgöra f, 3:e klassens hälften och 4:e klassens -} af l:a klassens understöd.
Lika med komiterade anser jag i öfrigt personalen vid räddningsanstalterna å rikets kuster böra upptagas bland dom, som äro till understöd berättigade, dock endast i det fall, att de kommit till skada vid utöfningen af sitt åliggande. Det synes mig nemligen vara en pligt för samhället mot den af denna personal, som vid räddningsföretag blifver skadad, att lemna
19 Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition No 21.
ett lämpligt bidrag till hans framtida försörjning, och om så är förhållandet, bör äfven beloppet, bestämdt efter skadans storlek, på förhand vara angifvet.
I öfverensstämmelse med nu uttalade åsigter hafva de grunder för gemenskapens vid Flottan och Lotsverkets pensionering, hvilka torde få detta protokoll under Bil. 2 vidfogas, blifvit uppgjorda.
IV.
Det återstår att redogöra för beloppet af de bidrag från Statsverket som tillämpningen af do utaf mig föreslagna pensioneringsgrunder, skulle taga i anspråk.
Den vid komiterades betänkande fogade bilagan N:o 34 innehåller, jemte förslag till delning åt Amiralitets-krigsmanskassans nuvarande pensionsfonds inkomster och utgifter, en medeltalsberäkning öfver den tillökning i nuvarande kreditivanslag, som tillämpningen af komiterades förslag skulle erfordra. Enligt denna beräkning — vid hvars utförande samma grunder blifvit följda som vid uppgörande af förslaget till den år 1860 genomförda pensionsreglering och hvilkas giltighet erfarenheten bekräftat — skulle för pensionering af samtlige embets- och tjenstemän samt betjente vid de under Sjö= försvarsdepartementet lydande embetsverk, corpser och stater erfordras en tillökning i nu för ändamålet beviljade kreditiv, 73,000 kronor, af 52,600 kronor.
En hufvudsakligen enligt samma grunder verkstäld beräkning öfver behofvet af tillökning å nuvarande kreditiv för pensionering af officerare och underofficerare med vederlikar vid de corpser och stater, mitt förslag afser, visar, på sätt den vid detta protokoll fogade Tab. A till bilagan 4 utmärker, att denna tillökning skulle utgöra:
år 1877.............................................................................. kronor 29,013: lo.
„ 1878.............................................................................. „ 31,257: in.
„ 1879.............................................................................. „ 39,585: io.
eller i medeltal årligen 33,285 kronor 10 öre. Om till beloppet af det för 1876 beviljade kreditiv till embets- och tjenstemäns samt betjentes pensionering....................................................................................... kronor 73,000: —
lägges nämnda tillökning, som i jemnt tal utföres med „ 33,000: —
skulle för framtiden erfordras ett årligt kreditiv för
ifrågavarande pensionerings upprätthållande af............... „ 106,000: —
hvilket belopp dock kommer att ökas med 8,000 å 10,000 kronor i den
20 Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 27.
män förbättrad eller förändrad pensionering kan ifrågakomma för de embetsverk, corpser och stater, som icke innefattas uti denna pensionsreglering.
Emellertid kan förbindelsen att lemna tjensten icke utkräfvas af alla eller ens af de fleste bland dem, som under år 1877 äro pensionsberättigade, äfven om antagligt är, att de genom tillträdande af de föreslagna nya lönerna blifva underkastade denna förbindelse. Antalet pensionsberättigade är, såsom nyss åberopade tabell A utvisar, särdeles hvad underofficerarne angår, så stort, att allas eller de flestes afgång nämnda år icke skulle kunna undgå att, under för handen varande omständigheter, medföra olägenhet. Någon säker beräkning öfver tillkomne. nye pensionärer under år 1877 kan vid detta förhållande icke uppgöras, men det torde kunna förutsättas, att antalet under detta år icke skall så betydligt öfverstiga medeltalet af tillkomna pensionärer under föregående år, att icke ökade inkomster genom högre pensionsafgifters erläggande skola motsvara den ökade utgiften för högre och flera pensioners utbetalande. Vid sådant förhållande anser jag det kunna undvikas att göra framställning om förhöjning i det kreditiv för embets- och tjenstemäns samt betjentes pensionering, som Eders Kongl. Maj:t för år 1877 i den nådiga propositionen om statsverkets tillstånd och behof af nu församlade Riksdag äskat, helst om, såsom jag ärnar föreslå, hvad under 1876 icke för pensioneringen erfordras af det för samma år beviljade kreditiv får för pensioneringen under 1877 användas. Å 1876 års kreditiv kan nemligen påräknas lika stort öfverskott som å det för 1875 anvisade, eller omkring 3,500 kronor.
Hvad gemenskapens pensionering beträffar, skulle, enligt Komiterades beräkning, (Bil. N:o 34 vid betänkandet) för tillämpning af den utaf dem föreslagna underhållsstat, erfordras för år 1877 ett belopp af 69,093 kronor eller 29,093 kronor utöfver det för år 1877 för ändamålet redan begärda kreditiv. Enligt Komiterades beräkning skulle denna summa under derpå följande 15 år behöfva ökas med 2,500 kronor årligen och följaktligen efter dessa års förlopp utgöra 106,593 kronor, och då alla, som njuta understöd enligt nu gällande bestämmelser, kunde antagas hafva vid den tiden afgått, samt följaktligen den årliga besparingen efter afgångne och utgiften för tillkomne understödstagare borde ställa sig lika, syntes sistnämnda summa blifva för framtiden tillräcklig.
Då jag nu å ena sidan väl icke ansett förhöjdt understöd åt båtsmännen böra ifrågasättas, men å andra sidan för öfriga understödstagare föreslagit en, om än obetydlig, förhöjning i den af Komiterade uppgjorda stat, har ny beräkning öfver beloppet af erforderliga medel måst uppgöras, på sätt bilagan 5 vid detta protokoll utvisar.
Enligt denna beräkning, uppgjord med iakttagande af det förhållande emellan afgångne och tillkomne pensionärer, Komiterade antagit, skulle
21 Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 27.
för år 1877 erfordras...................................................... kronor 70,147: 91.
eller förutom det för samma år redan begärda kreditiv „ 40,000: —
ett belopp af .............................................................. „ 30,147: 91.
hvilket under påföljande 15 år skulle årligen ökas med 634 kronor, eller till in alles i rundt tal 40,000 kronor, och följaktligen hela kreditivsumman efter denna tids förlopp uppgå till 80,000 kronor, som för framtiden borde vara tillräckligt för pensionerande af flottans och lotsverkets gemenskap. För öfrigt torde vid denna beräkning böra anmärkas, att, under det Komiterade till grund för uppgiften angående behofvet för 1877 lagt medeltalet af utgifter under åren 1864—1873, jag deremot begagnat af amiralitetskrigsmanskassans direktion meddelad uppgift angående beloppet af utgifterna för år 1875.
I händelse af bifall till det af mig ofvan framstälda förslag om öfverlemnande till statsverket af det vid delning af amiralitets-krigsmanskassans pensionsfonds nuvarande tillgångar understödsfonden tillkommande belopp, 230,000 kronor — i sammanhang hvarmed de årliga afgifterna af gemenskapen skulle komma att upphöra samt till denna fond ingående bidrag af lotsverket och inkomsterna af förverkade båtsmanslöner ej vidare utgå — skulle för gemenskapens vid flottan och lots verket pensionerande vara att tillgå:
af Eders Kongl. Maj:t redan äskade kreditiv .................. kronor 40,000: —
bidrag af de under rubriken »Amiralitets-krigsmanskassan»
å Nionde hufvudtiteln uppförda ersättningsanslag ...... » 8,934: —
hvadan ett extra anslag för ändamålet torde böra äskas
till belopp i jemnt tal af ................................................ » 21,000: —
då för ifrågavarande år en tillgång skulle finnas af...... kronor 69,934: —.
Detta belopp är visserligen omkring 200 kronor lägre än det, hvartill utgifterna beräknats, men vid det förhållande att antalet pensionsberättigade af gemenskapen utan tvifvel kommer att minskas till följd af vakanssättning af båtsmansnummer i Blekinge och Södra Möre och genom marinregementets till största delen redan verkstälda indragning, kommer berörda summa antagligen icke att för 1877 öfverskridas, och torde, i allt fall, derest pensioneringen skulle medtaga större belopp, svårighet ej möta att af tillgängliga medel förskottsvis bestrida hvad sålunda kan komma att utöfver beräknade tillgångar erfordras, samt beloppet derefter till ersättning hos Riksdagen anmälas.
I händelse af nådigt godkännande af de utaf mig i förevarande ärende sålunda yttrade åsigter hemställer jag, att Eders Kongl. Maj:t behagade föreslå Riksdagen beträffande pensioneringen af flottans befäl och underbefäl med vederlikar,
22 Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 27.
att Riksdagen, med godkännande af de under Bil. 1 fogade grunder för pensionering af Kongl. flottans officers- och underofficerscorpser, Kongl. flottans lärare-, läkare-, maskinist- och handtverksstater samt af månadslönare vid flottans militär-depöter och varfsstater, måtte medgifva, att det af Eders Kongl. Maj:t i den nådiga propositionen till innevarande års Riksdag angående statsverkets tillstånd och behof för 1877 äskade kreditiv å 73,000 kronor, för utgifvande af pensioner och fyllnadspensioner till afskedade embets- och tjenstemän samt betjente vid flottan, jemväl får i mån af behof användas för tillämpning under samma år utaf berörda grunder, med rättighet för direktionen öfver amiralitets-krigsmanskassan att af detta kreditiv under loppet af år 1877 lyfta hvad för ändamålet erfordras, sedan styrkt blifvit i hvad mån det för år 1876 till embets- och tjenstemäns samt betjentes pensionering anvisade kreditiv åtgått; dock att hvad under sistnämnda år icke för ändamålet erfordras, må för 1877 års pensionering i mån af behof användas.
Vidkommande pensioneringen af flottans och lotsverkets gemenskap torde Eders Kongl. Maj:t täckas hemställa, under förutsättning att det belopp, som, • enligt uppgjordt förslag till delning af amiralitets-krigsmanskassans pensionsfond, ansetts vara att tillgå för gemenskapens vid flottan och loteverket pensionering, eller 230,000 kronor, till statsverket öfverlemnas,
att denna gemenskaps framtida pensionering enligt de under Bil. 2 fogade grunder måtte, utan vidare bidrag från samma gemenskap, från och med 1877 års ingång af statsverket öfvertagas, med skyldighet derjemte för statsverket att bestrida de före nämnda tidpunkt, enligt gällande bestämmelser, beviljade pensioner till flottans och lotsverkets gemenskap, äfvensom ikläda sig amiralitets-krigsmanskassans förbindelser med afseende å utbetalning af den afskedade gemenskapen tillkommande begrafningshjelp, samt
att ej mindre det i Eders Kongl. Maj:ts nådiga proposition till innevarande års Riksdag angående statsverkets tillstånd och behof äskade kreditiv å 40,000 kronor för upprätthållande af den flottans afskedade gemenskap förunnade förbättrade pensionering måtte få användas för tillämpning af pensionering, enligt sistberörda grunder, utaf flottans och lotsverkets gemenskap, med rättighet för direktionen öfver amiralitets-krigsmanskassan, som fortfarande skulle ega tillhandahålla pensionerna, att å detta kreditiv under loppet af år 1877 lyfta hvad för behofvet blifver erforderligt, än ock för enahanda ändamål å nionde hufvudtiteln för år 1877 måtte uppföras ett anslag å 21,000 kronor, motsvarande beloppen af dels alkastningen af den till statsverket öfverlemnade understödsfond, dels till amiralitets-krigsmanskassan nu utgående afgifter af gemenskapen och inflytande medel för förverkade båtsmanslöner samt bidraget till samma kassa från lotsverket.
Derest denna min hemställan vinner nådigt bifall, torde jag fram-
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 27. 23
deles,. sedan Riksdagen yttrat sig i anledning af Eders Kongl. Maj:ts framställning till densamma, få utlåta mig öfver komiterades betänkande och förslag i öfriga delar.
Uppå tillstyrkan af Statsrådets öfriga ledamöter täcktes Hans Maj:t Konungen, med godkännande af nu anmälda grunder för pensioneringen dels af flottans befäl och underbefäl med vederlikar och dels af gemenskapen vid flottan och lotsverket, i nåder gilla och bifalla hvad föredragande Departementschefen sålunda hemstält, samt befalla, att nådig proposition i ämnet, sådan den finnes detta protokoll bilagd, skulle i vanlig ordning till Riksdagen aflåtas.
Ex protocollo
L. Tli. Neijber.
Bil. 1.
Grunder
för
pensionering af Flottans befäl och underbefäl med vederlikar.
Pension tillkommer följande Flottans corpser och stater, nemligen Kongl. Flottans officers- och underofficerscorpser, Kongl. Flottans lärare-, läkaremaskinist- och handtverksstater samt månadslönare vid Flottans militärdepoter och varfsstater enligt nedanstående grunder:
1.
Den,° som innehar fast lön på stat, till belopp ej öfverstigande 1,000 kronor, erhåller i pension och fyllnadspension lönens hela belopp. För innehafvare af högre lön utgår pension jemte fyllnadspension med 80 procent af lönen; dock att för alla löner emellan 1,000 och 1,250 kronor förstnämnda belopp, eller 1,000 kronor, kommer att såsom pension med fyllnadspension beräknas.
24 Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition No 27.
Anm. 1. För det till beklädnad eller ersättning derför berättigade underbefäl beräknas, vid bestämmande af deras pension, värdet af denna förmån till bestämdt belopp af 20 procent utaf den fasta lönen.
Anm. 2. Rektor vid Skeppsgosseskolan erhåller pension till lika belopp med kapten af l:a klassen och skollärare derstädes lika med 2:a gradens underofficer.
Anm. 3. Verkmästare vid varfsstat och kronobagaren vid Karlskrona station erhålla pension till lika belopp med flagg-underofficer.
Anm. 4. Mästare vid militärdepöt och varfsstat samt mjölnaren vid Karlskrona station erhålla pension till lika belopp med 2:a gradens underofficer.
2.
Fn hvar vid ifrågavarande corpser, som vid afskedstagandet stått i tjenst vid Flottan i 30 år och uppnått en ålder af 55 år samt i öfrigt till amiralitets-krigsmanskassan erlagt stadgad pensionsafgift, är berättigad att vid afskedstagandet ur nämnda kassa erhålla pension med två tredjedelar af det belopp, hvartill sammanlagda summan af pension jemte fyllnadspension enligt punkten 1 här ofvan är beräknad.
Vid uppnådda 50 lefnadsår och efter 30 års tjenstetid eger afskedstagande, under enahanda förutsättning, från amiralitets-krigsmanskassan erhålla i pension 75 procent af den pension honom skulle tillkomma vid 55 efnadsår; och utgår denna lägre pension intill fylda 55 år, hvarefter den pensionstagande är berättigad åtnjuta den pension, honom bort, om han qvarstått i tjensten, vid den tiden tillfalla.
3.
För åtnjutande af den pension, som, enligt dessa grunder, åtföljer tjenst, erfordras att hafva samma tjenst i minst två år på stat innehaft.
4.
Den, som uppnått de lefnads- och tjensteår, som erfordras för pension ur amiralitets-krigsmanskassan, men icke minst två år på stat innehaft sin tjenst, skall vara berättigad till den pension, som åtföljer närmast lägre lönegrad.
5.
Fyllnadspension, beräknad till en tredjedel af sammanlagda beloppet
25 Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 27.
af pension och fyllnadspension enligt l:a punkten, utgår endast till den, som är berättigad till pension ur amiralitets-krigsmanskassan och vid afskedstagandet uppnått en lefnadsålder af: flaggman, fält- och regementsläkare 65, kommendör 60 samt alla öfrige 55 ar.
6.
Pensionsafgift skall af löntagare till amiralitets-krigsmanskassan årligen erläggas med ett belopp, motsvarande fyra procent af summan utaf pensionen jemte fyllnadspensionen.
7.
Den, som i och för tjensten ådragit sig skada eller obotlig sjukdom, som gör honom till vidare tjenstgöring oförmögen, eger rätt afgå med pension jemte fyllnadspension, om än vilkoren för pensions och fyllnadspensions åtnjutande eljest icke äro uppfylda.
8.
Den löntagare, som i minst tre år lidit af lamhet, blindhet eller vansinne utan att anledning förefinnes att han kan återvinna tjenstbarhet, ma, sedan detta förhållande genom föregående undersökning blifvit vederbörligen utredt, kunna utan egen ansökning från tjensten skiljas mot åtnjutande under sin återstående lifstid af pension från allmänna indragningsstaten till belopp, motsvarande fasta lönen efter afdrag af beloppet utaf pensionsafgiften.
9.
Den, som åtnjuter aflöning eller pension af andra allmänna medel eller innehar beställning å rikets stat, är icke berättigad till fyllnadspension.
10.
Den som efter laga ransakning och dom blifvit förvunnen till sådant brott, som’ medför förlust af medborgerligt förtroende, skall från och med månaden näst efter den, då domen vunnit laga kraft, äfven vara ^förlustig sin rätt till åtnjutande af pension med fyllnadspension. Huruvida åter den, som, utan att förlora medborgerligt förtroende, blifver genom dom skild från tjenstebefattning, med hvilken rätt till fyllnadspension enligt dessa grunder är förenad, skall derigenom hafva förverkat rätt till denna fyllnadspension, kommer i hvarje fall att bero på Kongl. Maj:ts nådiga pröfning.
Bill. till Riksd. Prot. 1 Sami. 1 Afd. 10 Håft.
26 Kongl. Maj.is Nåd. Proposition N:o 27.
11.
Hvar och en, som ur tjensten med fyllnadspension afgår, skall vara förbunden att, vid inträffande krig och större rustningar, då så påfordras, i land, samt uti befattning, likartad med den han förut innehaft, tjenstgöra, flaggman och kommendör intill fylda 70 lefnadsår samt alla öfrige, som afgå före fylda 65 lefnadsår, intill denna ålder.
12.
Dessa grunder skola tillämpas på alla vid ifrågavarande corpser och stater anstälde, hvilka före afskedstagande! ingå på den nya lönestat, som, på grund af Kongl. Maj:ts till innevarande Riksdag aflåtna förslag om lönereglering för Flottan kan varda faststäld. De, som ej tillhöra dessa corpser och stater, äfvensom de löntagare vid desamma, hvilka icke vilja ingå på berörda nya lönestat, bibehållas vid den pensionsrätt de nu innehafva.
Bä. 2.
Grunder
för
gemenskapens vid Flottan och Lotsverket pensionering.
1.
Med afseende å åtnjutande af pension fördelas gemenskapen vid Flottan och Lotsverket i 4 klasser: i l:a klassen upptages:
deri, som af erhållen blessur i krig mot rikets fiende, annan kroppsskada, uppkommen i följd af olyckshändelse under utöfning af kronans tjenst, eller obotlig genom tjenstgöringen ådragen sjukdom eller annan åkomma blifvit oförmögen till vidare verksamhet;
27 Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 27.
till 2:a klassen höra:
a) den, hvars verksamhetsförmåga väl icke alldeles, men dock i betydlig mån gått förlorad af sådan händelse, som här ofvan afses;
b) den, som tjenat i 20 år och tillika tjenstgjort i krig mot rikets fiende med vitsord att hafva sig utmärkt val skickat;
c) den, som tjenat i 40 år;
i 3:e klassen upptages:
a) den, hvars verksamhetsförmåga af blessyr, annan kroppsskada, obotlig sjukdom eller annan åkomma, erhållen eller ådragen såsom här ofvan sägs, blifvit inskränkt; dock icke så. att han bör till 2:a klassen hänföras;
b) den, som tjenat i 20 år och tillika tjenstgjort i krig mot rikets fiende med vitsord att hafva sig väl skickat; och
c) medlem af sjömanscorspen, som tjenat i 30 år och uppnått 50 års ålder, samt annan, som tjenat i 30 år och uppnått 55 års ålder;
i 4:e klassen upptages medlem af sjömanscorpsen, som tjenat i 20 år och uppnått 50 års ålder, samt annan, som tjenat i 20 år och uppnått 55 års ålder.
2.
Pensionen bestämmes för olika understödstagare i hvardera af föreskrifna 4 klasser sålunda:
Underofficerskorporal vid sjömanscorpsen samt hans vederlike bland lotsbetjeningen, förman bland daglönare vid Flottans militärdepöter eller varfsstater, sjukvaktare, äfvensom uppsyningsman vid lifräddnings-
anstalterna, hvilken kommit till skada i tjensten.........
Korporal samt hans vederlike bland lotsbetjeningen, fyrvaktare, äfvensom båtstyrare vid lifräddningsanstal-
terna, hvilken blifvit skadad i tjensten ........................
Medlem af sjömanscorpsen, daglönare vid militärdepöterna eller varfsstaterna, samt betjening vid lotsoch fyrstaten, hvilka icke äro särskilt nämnda, äfvensom roddare vid lifräddningsanstalterna och skeppsgosse, de båda sistnämnda så vidt de blifvit skadade i tjensten ...............................................................................
28 Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 27.
3.
1. Hvad i föregående punkter är stadgadt skall ega tillämpning å alla, som äro berättigade till understöd af amiralitets-krigsmanskassan och framdeles erhålla afsked; dock undantagas härifrån:
a) gemenskapen vid båtsmanshållet och marinregementet samt daglönare tillhörande stationernas gamla timmermans- och handtverksstater, som öfverflyttas till invalidstat; skolande pension till samtlige desse utgå i enlighet med nu gällande stat, och
b) de nu vid militär-depoterna och varfven anstälde förmän, hvilka i pensionshänseende äro likstälde med månadslönare och sålunda få hädanefter såsom hittills räknas till kassans delegare.
2. Redan afskedad gemenskap bibehålies vid den pensionsrätt, densamma för närvarande tillkommer.
r
30 Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 27.
Jemförelse emellan gällande och nn föreslagna
Kongl. Maj:ts Nåd Froposition No 21.
31 Pensionsstater för Arinéen och Flottan.
32 Kanyl. Maj:ts Nåd. Proposition
?7.
Bil. 4.
Beräkning
öfver den för genomförande af nu föreslagna pensionsstat erforderliga tillökning i det för pensionering af sjöförsvarets embets- och tjensteman samt betjente för ar 1876 anvisade kreditiv.
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 27.
33 T oh. A till Bil. 4.
Beräkning
å den ökning i utgifter under åren 1877, 1878 och 1879, som skulle blifva eu följd af den nya
Pensionsstatens tillämpning.
29,013: 10.
31,257: 10.
39,585: 10.
tillsammans för alla tre åren. i årligt medeltal ................
99,855: 30. 33.285: 10.
Anm. Enligt komiterades utredning böra 10,000 kronor årligen i medeltal kunna påräknas att blifva tillgängliga för pensioneringen, genom äldre pensionärers afgång. Den tillgång, som på detta sätt uppkommer under år 1876, anses till fyllest för att bestrida pensioner och fyllnadspensioner för afskedstagande vid de corpser och stater, hvilka icke inbegripas i den nu föreslagna pensionsregleringen.
Bill. till Iiiksd. Prot. 1816. 1 Sand. 1 Afd. 10 Höft.
o
34 Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition. N:o 27.
Tab. B. till Bil. 4.
Beräkning
å den ökning i inkomst genom pensionsafgifter, som blefve en följd af den föreslagna nya Pensionsstatens tillämpning.
Kong!. Maj:ts Nåd. Proposition No 27.
85 V
Bil. 5.
Beräkning
öfver den för genomförande af nu föreslagna nnderstödsstat erforderliga tillökning i det för 1876 anvisade kreditiv för upprätthållande af den gemenskapen vid sjöförsvaret förunnade förbättrade pensionering.
Understöd åt gemenskap, som afskedats före 1876 års ingång, jemte begrafningshjelp efter aflidne understödstagare enligt uppgift från amiralitets-krigsmans kassan ............................................................................................. 69,283 Kr. 91 öre.
Till 5 flere tillkomna än afgångna understödstagare å 46 kronor i medeltal hvardera efter gamla staten (se Bil. N:o 2 vid komiterades bet.) ...............................................'•..........................■;••• • 230 „ „
Förhöjning i understöden till 12 under år 1877 enligt medelberäkning tillkommande understödstagare, för hvilka den
föreslagna staten skulle blifva gällande (se anm.) .................... 634 „ „
Summa 70,147 Kr. 91 öre.
Nuvarande kreditiv utgör ................................................... 40,000 „ ,,
Således erfordras eu tillökning af ...................................... 30,147 Kr. 91 öre.
Anmärkning (jfr Bil. N:is 3 och 29 i komiterades bet.)
7 Lotsar å 54 kronor i medeltal efter nu gällande och
120 kronor efter den föreslagna understödsstaten .....................
1 Matros å 72 kr. d:o d:o 160 kr..........
4 Daglönare å 54 kr. d:o d:o 75 ,, .........
Summa
Om understöden enl. gällande stat afdragesl ............................. .. 666 ,.
från d:o d:o föreslagna staten j __
Visar skilnaden en förhöjning för år 1877 af