angående för¬ ändring i tiden för utbetalning af det till åstadkom¬ mande af jernvägsförbindelse emellan landskapet Dalsland och Smaalenenes amt i Norge beviljade anslag

Kongl. Maf.ts Nåd. Proposition N:o 37.

1 TV:o 37.

Ant. till Riksd. Kansli den 1 April ^876, kl. 1 e. m.

Kongl. Maj:ts nådiga Proposition till Riksdagen, angående förändring i tiden för utbetalning af det till åstadkommande af jernvägsförbindelse emellan landskapet Dalsland och Smaalenenes amt i Norge beviljade anslag; Gifven Stockholms Slott den 24 Mars 1876.

Under förutsättning och förbehåll, att Dalslands jernvägsaktiebolag tillvägabringade dels genom aktieteckning minst en million riksdaler och dels genom aktieteckning och frivilliga bidrag eller ock i mån af behof genom upptagande af amorteringslån mot obligationer tre millioner riksdaler, eller tillsammans Vs af den beräknade kostnaden för anläggning af jernväg från Sunnanå hamn vid Venern öfver Mellerud till riksgränsen $dd Högen, en norsk statsbana till mötes, föreslog Kongl. Maj:t — medelst nådig proposition den 20 Februari 1874 — Riksdagen att bevilja bolaget, såsom bidrag till nämnda jernvägsanläggning, ett anslag utan återbetalningsskyldighet till belopp af en million riksdaler, att utgå med eu tredjedel, eller 333,333 Vs kronor, under hvarje af åren 1875, 1876 och 1877, emot vilkor, bland andra, att bolaget skulle vara skyldigt underkasta sig de bestämmelser, Kongl. Maj:t för bolagets rättighet att tillgodonjuta anslaget, kunde till säkerhet för jernvägsanläggningens fullbordande och framtida underhållande finna lämpligt meddela.

Till svar å denna framställning blef af Riksdagen uti underdånig skrifvelse den 17 Maj 1874 meddeladt, att den funne den ifrågakomma jernvägsanläggningen vara af så stor vigt för befrämjande af de förenade rikenas gemensamma intressen, att svenska staten icke borde rygga tillbaka för den uppoffring, hvilken för vinnande af detta mål kunde blifva erforderlig, och

Bill. till Riksd. Prof. 1876. 1 Sami. 1 Afd. 15 Hclft. 1

2 Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 37.

att, som Riksdagen, lika med Kongl. Maj:t, ansåge att, då den enskilda företagsamheten efter all sannolikhet icke förmådde att utan statens medverkan utföra detta företag, staten icke borde undandraga sig en sådan medverkan. Ehuru Riksdagen härutinnan delade de uti den nådiga propositionen yttrade åsigter, kunde Riksdagen likväl icke under andra vilkor bifalla en dylik medverkan, än så vida full visshet vunnes derom, att den enskilda företagsamheten verkligen förmådde bringa företaget till fullbordan. På i öfrigt anförda skäl och under förutsättning, att frågan, innan den slutligen af Kongl. Maj:t pröfvades, erhölle all den utredning i alla dess delar, som densammas vigt onekligen kräfde, samt att det allmännas intresse dervid på allt sätt tillgodosåges, ville Riksdagen alltså på det sätt bifalla den nådiga propositionen att, såsom bidrag för byggande af eu jernväg från Sunnanå hamn vid Venern öfver Mellerud och Vestra Ed vid sjön Stora Lee till lämplig anknytningspunkt vid riksgränsen, en norsk statsbana till mötes, hvilken jernväg borde erhålla samma spårvidd och byggnadssätt, som de dittills färdigbyggda stambanorna, till Kongl. Maj:ts disposition stäldes ett belopp af eu million kronor, hvilket statsbidrag, så snart sådan visshet, som af Kongl. Maj:t pröfvades tillräcklig, förefunnes, att en jernväg med samma spårvidd samtidigt anlades emellan anknytningspunkten vid riksgränsen och Kristiania, finge af Kongl. Maj:t tillförsäkras det bolag, som förbunde sig att anlägga och inom slutet af år 1879 fullborda samt för allmän trafik upplåta samma jernväg, äfvensom att i öfrigt uppfylla alla de vilkor, som Kongl. Maj:t för statsbidragets erhållande kunde finna för godt i nåder föreskrifva; dock att det beviljade statsbidraget icke finge till vederbörande utbetalas förr, än jernvägen blifvit inom föreskrifven tid färdigbyggd och med allt hvad dertill hörde afsynad och godkänd^amt till allmän trafik upplåten.

Kongl. Norska regeringens Departement för det Inre — som redan i skrifvelse den 15 September 1873 till Civildepartementet meddelat, att Storthinget den 5 förutgående Juni genom ett af Kongl. Maj:t godkändt beslut medgifvit, att för norska statskassans räkning finge anläggas en bredspårig jernväg i två linier från Kristiania genom Agershuus och Smaalenenes amter till riksgränsen öfver Fredrikshall, under vilkor, utom andra, att till utförandet af dessa jernvägslinier tecknades aktier af kommuner och enskilde till belopp af minst 1,260,000 specier, samt att anläggningen af jernvägen från Fredrikshall till riksgränsen icke påbörjades förr än sådan visshet, som regeringen ansåge tillräcklig, förefunnes, att en tillstötande jernbana af samma spårvidd komine till stånd på andra sidan riksgränsen — tillkännagaf derefter dels medelst skrif-

3 Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 37.

velse den 22 December 1874, att Storthinget den 4 Juni samma år bestämt, att förutnämnde jernväg skulle från Kristiania dragas genom Ski till Monsrud och derifrån i två särskilda linier till Sarpsborg, hvarifrån den skulle fortsättas till Fredriksha-ll och vidare förbi Femsjön till riksgränsen vid Högen; dels ock i skrifvelse den 5 Maj 1875, att Fredrikshalls kommun den 12 förutgående Januari beslutit ej mindre att, under förutsättning af Konungens och Storthingets bifall, den af kommunen gjorda teckning af aktier i Smaalenenes-jernbanan för belopp af omkring 115,000 specier skulle öfverflyttas till Dalslands-banan, än äfven att, såvidt statsstyrelsen medgåfve, att de i Fredrikshall af kommunen och enskilde tecknade aktier i Sinaalenenes-jernvägen finge öfverflyttas till Dalslands-banan, kommunen ville ej blott teckna ytterligare aktier i sistnämnda bana för omkring 30,000 specier, utan tillika för en tid af 40 år ikläda sig garanti för amortering och räntebetalning med tillsammans 6 procent om året å ett med högst 5 procent årlig ränta löpande lån till belopp af högst två millioner två hundra tusen kronor, som styrelsen för Dalslands jernvägsaktiebolag skulle till jernvägens utförande upptaga mot obligationer; sådant dock under vilkor, utom andra, att innan lånet upptoges, stamaktier i Dalslandsbanan skulle vara tecknade för minst 1,800,000 kronor utöfver statsbidraget af 1,000,000 kronor, samt att arbetena å banan börjades under loppet af år 1875 och utan afbrott fortsattes så, att jernvägen kunde vara fullbordad samtidigt med Smaalenenes och Bergslagernas jernvägsaktiebolags banor; varande af Departementet i samma skrifvelse äfven meddeladt, att Kongl. Maj:t den 26 April sistlidet år godkänt Storthingets den 9 i samma månad lemnade bifall dertill, att den för eu jernvägsanläggning från Kristiania genom Agershuus och Smaalenenes amter till riksgränsen gjorda aktieteckning i Fredrikshall af enskilde personer, till belopp af 91,325 specier samt af kommunen till belopp dels af 100,000 specier och dels af omkring 15,000 specier finge öfverflyttas på en anläggning i Sverige från Högen öfver Vestra Ed till Mellerud och vidare till hamn vid Venern af jernväg utaf samma spårvidd och med minst samma skenvigt som den tillstötande norska, under förbehåll, att arbetet på samma jernväg påbörjades under loppet af år 1875 och utan afbrott fortsattes.

Sedan under tiden styrelsen för Dalslands jernvägsaktiebolag, som fått sig anbefaldt att inkomma med yttrande, huruvida styrelsen ville tillförbinda bolaget att, mot tillgodonjutande af det utaf Riksdagen beviljade ofvan omförmälda statsbidrag, fullgöra de utaf Riksdagen derför stadgade vilkor, i underdånighet anmält, att bolaget med tacksamhet emottoge ifrågavarande anslag med dervid fästade vilkor, samt med till-

4 Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition No 37.

kännagifvande att aktieteckningen för Dalslandsbanan, efter det norska aktieteckningen för Smaalenenes-jernvägen öfverflyttats på Dalslandsbanan, uppginge till omkring 1,900,000 kronor, förnyat sin redan tillförene gjorda ansökan om koncession för banans anläggning i enlighet med bifogade, af Löjtnanten vid Väg- och vattenbyggnads-corpsen P. Laurell upprättade, nya plan-profil och detalj-ritningar med tillhörande betänkande och kostnadsförslag, fann Kongl. Maj:t efter det noggrann utredning af ärendet i hela dess vidd genom infordrade underdåniga utlåtanden från samtlige vederbörande åstadkommits, godt, medelst nådig resolution den 5 November 1875, att bland annat ej allenast bevilja Dalslands jernvägsaktiebolag rättighet att anlägga och till allmänt begagnande mot afgift upplåta jernväg af 4,83 fots" spårvidd från Sunnanå hamn vid Venern öfver Melleruds station å Bergslagernas jernvägsaktiebolags jernbana och vestra Ed till riksgränsen mot Norge vid Högen, äfvensom fastställa ofvan omförmälda ritningar jemte tillhörande betänkande och å 4,493,000 kronor slutande kostnadsförslag att lända till efterrättelse vid anläggningen af banan, som, med en längd af 61/.! mil, borde utföras med skenor af 22,5 skålpunds vigt på längdfot och största lutningar af 1 : 100 samt minsta krökningsradie af 1,200 fot, utom vid ingången till Melleruds station, der radien blefve allenast 1,000 fot, och under iakttagande i öfrigt af sådant byggnadssätt, att banan komme att erhålla samma trafikförmåga, som de dittills utförda stambanorna, utan ock tillförsäkra bolaget att komma i åtnjutande af det utaf Riksdagen beviljade statsbidrag å 1,000,000 kronor, så snart jernvägen blifvit inom den af Riksdagen bestämda tid färdigbyggd och med allt hvad dertill hörer afsynad och godkänd samt för allmän trafik upplåten, allt under vilkor och förbehåll, utom andra: att arbetet å jernvägen skulle påbörjas före utgången af år 1875 samt derefter fortgå så, att jernvägsanläggningen jemte dertill hörande inrättningar och rullande materiel kunde inom slutet af år 1879 afsynas och för trafik upplåtas; att bolaget skulle vara underkastadt kontroll från statens sida. såväl hvad anginge banans byggande, som i afseende å densammas underhåll för all framtid, samt skyldigt verkställa de förbättringar, som för vinnande af nödig säkerhet kunde föreskrifvas, äfvensom att vid banan begagna samma signaleringsoch bevakningssystem, som det vid statens banor brukliga; att i bolagets styrelse en af Kongl. Maj:t förordnad ledamot skulle ega säte och stämma, likasom att i hvarje revision en af Kongl. Maj:t utsedd revisor skulle deltaga, med åliggande för bolaget att arfvode till bemälde styrelseledamot och revisor bekosta; att, om bolaget icke före utgången afår 1880 fullbordat den eller de delar af banan, som vid besigtning eller afsyning

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 37. 5

kunde finnas ofulländade, eller icke rättat vid besigtningen eller afsyningen anmärkta felaktigheter, Kongl. Maj:t skulle ega att för bolagets räkning försälja jernvägen jemte allt dess tillbehör i befintligt skick, med skyldighet för köparen att inom viss tid fullborda banan, samt att likaledes svenska statsverket skulle vara berättigadt att, sedan 25 år tilländagått efter det någon del af banan blifvit för allmän trafik öppnad, inlösa densamma mot ett penningebelopp, i afseende å hvars bestämmande nödiga föreskrifter jemväl meddelats.

Uti en den 2 sistlidne Januari till Kongl. Maj:t ingifven skrift har styrelsen för Dalslands jernvägsaktiebolag redogjort för den ståndpunkt, på hvilken jernvägsanläggningen då befann sig, och dervid anfört: att, sedan Fredrikshalls kommun genom beslutet den 12 Januari 1875 lemnat sin garanti för det lån å 2,200,000 kronor, som utöfver det tecknade aktiekapitalet och det af Riksdagen beviljade anslag ansetts nödigt upptaga för fyllande af den beräknade anläggningskostnaden med tillägg af räntor under byggnadstiden, styrelsen, med stöd af erfarenheten från flera andra jernvägsanläggningar här i landet, trott företagets framgång betryggad; att likväl den stockning, som i affärsverlden inträffat inom flere af Europas större stater, och det deraf orsakade betydliga prisfallet på alla värdepapper lagt hinder i vägen för upptagande utom landet af ofvanberörda lån, och i sin återverkan på förhållandena inom Sverige ledt dertill, att upptagande härstädes af lån annorlunda än mot en ruinerande kapitalrabatt af 15 till 20 procent icke vore för närvarande möjligt; att eu ytterligare svårighet läge deruti att, då Fredrikshalls kommunalstyrelse vid sitt ofvannämnda beslut den 12 Januari nästlidna år förbehållit sig att bekomma inteckning eller på annat sätt efter svensk lag betryggande säkerhet genom panträtt i jernbanan med dess materiel för de utbetalningar, hvartill kommunen med anledning af räntegarantien kunde blifva nödsakad, men jemlikt nådiga förordningen den 16 Juni 1875 jernväg icke må med inteckning enligt samma förordning belastas, bolaget icke kunde uppfylla sagda förbehåll, hvarpå vid beslutets fattande lagts synnerlig vigt; att, ehuru det således vore tvifvel underkastadt, huruvida erforderliga medel för arbetets utförande kunde åstadkommas, styrelsen likväl, jemlikt norska Storthingets förutnämnda beslut den 9 April 1875 samt innehållet af den bolaget beviljade koncession, påbörjat arbetet å banan under sistlidna år, äfvensom i öfverensstämmelse med bolagsordningen uttaxerat 15 procent af tecknade aktier, men att, om den återstående delen af kostnadsbeloppet icke kunde åstadkommas, styrelsen torde finna sig nödsakad inhemta delegarnes i bolaget beslut, huruvida arbetet skulle upphöra eller fortsättas med det tecknade aktie-

6 Kongl. Majds Nåd. Proposition N:o 37.

kapitalet; att, på grund af det anförda, befaras kunde att, oaktadt de stora uppoffringar, som af Elfsborgs läns landsting och samtliga de i allmänhet fattiga kommuner, genom hvilkas område jernvägen framginge, äfvensom af Fredrikshalls kommun och enskilde personer, gjorts för befrämjande af det vigtiga företaget, det dock möjligen måste uppgifvas; att enda utvägen således torde vara, att svenska eller norska staten eller begge i förening beredde bolaget tillgång till det erforderliga lånet; att i sådant afseende styrelser), som ansåge öfverflödigt att nu framhålla den ofta uttalade stora betydelsen af Dalslandsbanan både för orten och de förenade rikena, trodde sig böra fästa uppmärksamheten dels derå, att staten icke kunde på något annat sätt med så ringa uppoffring tillvägabringa en förbindelse mellan det svenska jernvägsnätet och det norska genom Smaalenene, dels derå, att ingen utsigt vore för handen att så snart som medelst denna jernväg, hvilken skulle fullbordas samtidigt med Smaalenenes och Bergslagernas jernvägsaktiebolags banor, åstadkomma den länge önskade förbindelsen med Norge; samt att styrelsen, som funne det icke tillkomma sig att föreslå, på hvad sätt eller i hvad mån den svenska eller norska staten skulle i detta afseende mellankomma, blott ville upplysa att —- derest genom endera eller begge staternas mellankomst ett lån kunde erhållas, samt svenska staten eftergåfve det vilkor, som blifvit fästadt vid den beviljade gåfvan af 1,000,000 kronor derom, att jernvägen skulle, innan anslaget finge till bolaget utbetalas, vara fullbordad och för trafik öppnad, och bolaget genom erhållande af beloppet redan derförinnan befriades dels från den rabatt af 15 till 20 procent, som måste erläggas om bolaget skulle annorstädes upptaga lån, dels ock från utgifvande under tre år af ränta å ifrågavarande 1,000,000 kronor, som eljest måste för arbetenas fullbordande upplånas i afbidan på anslagets utbekommande — bolaget skulle dymedelst besparas så stora utgifter, att det erforderliga lånebeloppet kunde inskränkas till två millioner kronor.

Hos Kongl. Maj:ts norska regering har blifvit anmäldt, att Fredrikshalls kommun af förekommen anledning den 13 i denna månad beslutit: att, såvida svenska eller norska staten åtoge sig att. försträcka jernvägsaktiebolaget 1,500,000 kronor, kommunen ville i stället för den under den 12 Januari 1875 beslutade räntegaranti försträcka bolaget 500,000 kronor emot vilkor, bland andra, att försträckningsbeloppet icke utbetaltes förr, än aktiekapitalet blifvit användt för jernvägsarbetet, dock med bemyndigande för stadens Magistrat och »Formandskab» att utbetala försträckningsbeloppet tidigare för att, om bolagets styrelse så skulle önska, användas till inköp af jern vägsskenor; att arbetet å jernvägsan-

7 Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 37.

läggningen skulle utan afbrott fortsättas, så att jernvägen kunde vara färdig samtidigt med Smaalenenes-banan och Bergslagernas jernvägsaktiebolags bana; samt att jernvägen, intill dess försträckningen blefve återbetald, icke finge utan kommunens samtycke öfverlåtas till någon annan. Inom norska regeringen har jemväl kommit under öfvervägande, att, om än den af Fredrikshalls kommun förut beslutade garanti skulle kunna göras gällande, bolaget likväl icke med afseende å förhanden varande förhållanden kunde för det närvarande, och antagligen icke heller i den närmaste framtiden, erhålla det för anläggningen erforderliga lån på enskild väg annorledes, än på så ofördelaktiga vilkor, att derigenom eu icke obetydlig del af det beräknade anläggningskapitalet ginge förlorad. Då således, huru än utgången blefve af den inom svenska Riksdagen väckta fråga om åstadkommande af en lag, enligt hvilken jernvägsanläggning med tillbehör kunde med laga verkan pantsättas, bolaget vore i behof af understöd, på det jernvägsanläggningen måtte komma till utförande, ansåges framställning om beviljande af lånebidrag böra göras hos det nu församlade Storthinget utan afvaktan å utgången af berörda lagstiftningsfråga. Hvad anginge lånebidragets belopp, vore detta beroende af det understöd, som kunde komma att lemnas från svenska statens sida. I afseende härå förutsattes medgifvande, att det af Riksdagen beviljade anslag till belopp af 1,000,000 kronor kunde ställas till bolagets förfogande att användas under det arbetet påginge. I sådan händelse skulle det för bolaget erforderliga försträckningsbelopp kunna inskränkas till 2,000,000 kronor, hvaraf under vissa vilkor och förutsättningar Fredrikshalls kommun redan beviljat en fjerdedel, eller 500,000 kronor. Norska regeringen har med afseende härå och på grund af öfriga anförda skäl hos Kongl. Maj:t gjort underdånig framställning i ämnet; och har Kongl. Maj:t i enlighet dermed den 18 i denna månad till Norska Storthinget aflåtit nådig proposition om bemyndigande för regeringen att af statskassans medel bevilja Dalslands jernvägsaktiebolag ett lån, stort 375,000 specier, eller 1,500,000 kronor, att användas till fullbordande af jernvägsanläggningen från Högen öfver Vestra Ed till Mellerud och vidare till en hamn vid Venern, under vilkor att lånet förräntas med 5 för hundra och återbetalas under loppet af högst 40 år samt i öfrigt under de närmare bestämmelser, som af regeringen meddelas.

Då af anledning, som ofvan är anförd, all fråga, åtminstone för det närvarande, förfallit om den garanti Fredrikshalls kommun skolat lemna

8 Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 37.

för clet lån, till belopp af 2,200,000 kronor, hvaraf bolaget för jernvägsanläggningens utförande haft behof, äro utsigterna för ett snart tillvägabringande af denna nya kommunikationsled emellan de förenade rikena i en icke oväsentlig mån förändrade. Väl har förenämnda kommun under vissa förbehåll, deribland att svenska och norska statsverken, antingen ettdera eller ock begge gemensamt, skulle bispringa bolaget med ett lån af 1,500,000 kronor, förklarat sig beredvillig att, i stället för lånegarantien, lemna bolaget en försträckning af 500,000 kronor, och väl har Kongl. Maj:t till norska Storthinget aflåtit framställning derom, att Storthinget måtte bevilja bolaget detta lån. Men äfven härmed vore icke till fullo afhjelpt den brist i beräknade och erforderliga medel, hvilken uppkomme genom den med anledning af inträffade oförutsedda omständigheter skedda återkallelse!! af omförmälda garanti. Vid sådant förhållande, och då Riksdagen i sin underdåniga skrifvelse den 17 Maj 1874 förklarat den samfärdsel emellan de begge rikena, som genom nu ifrågavarande jernbana skulle beredas, vara af så stor vigt för befrämjande af dessa rikens gemensamma intressen, att svenska staten icke borde rygga tillbaka för den uppoffring, hvilken för vinnande af detta mål kunde blifva erforderlig och att, då den enskilda företagsamheten efter all sannolikhet icke förmådde utan statens medverkan utföra arbetet, staten icke borde undandraga sig en sådan medverkan, tvekar Kongl. Maj:t icke att, ehuru Riksdagen såsom bidrag till byggande af denna jernväg från Sunuanå hamn vid Venern öfver Mellerud till riksgränsen, en norsk statsbana till mötes, redan åt det för banans’ byggande bildade bolag beviljat ett anslag utan återbetalningsskyldighet till belopp af eu million kronor, nu till Riksdagen göra framställning om dess ytterligare medverkan, i ändamål att jernvägsarbetet må kunna utan afbrott fortgå och inom den beräknade tiden, utgången af året 1879', fullbordas. I sådant hänseende vill och kan Kongl. Maj:t emellertid icke ifrågasätta, att Riksdagen må bevilja, vare sig något nytt anslag eller något lån, utan anser sig Kongl. Maj:t endast hafva att föreslå Riksdagen, att, i hvad som blifvit stadgadt beträffande den tid, då det medgifna anslaget skulle till bolaget utbetalas, bevilja en förändring. Enär detta anslag, enligt nu gällande bestämmelse, icke må till bolaget utlemnas förr, än jernvägen blifvit inom föreskrifven tid färdigbyggd och med allt hvad dertill hörer afsynad och godkänd samt till allmän trafik äfven upplåten, blifver det, så framt denna föreskrift skall oförändrad tillämpas, för bolaget oundgängligt att, för arbetets utförande, under byggnadsåren söka bereda sig lån till ett motsvarande belopp. Vid den i afseende på anskaffande af medel för företag af ifrågavarande beskaffen-

Kong!. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 37.

het nu tryckta ställning inom penningemarknaden, är det dock att emotse, att bolaget icke skall kunna erhålla ett sådant lån utan att underkasta sig en ganska betydlig, för bolaget betungande, kapitalrabatt, hvilken i förening med den minskning i de för byggnadsföretaget beräknade tillgångar, hvilken uppkommer deraf, att lånet från norska statsverket, om det varder medgifvet, sammanräknad t med det lån, Fredrikshalls kommun utlofvat, understiger med 200,000 kronor det lån, för hvilket nämnda kommun skolat ikläda sig garanti, alltså skulle försvaga bolagets förmåga att till lycklig och snar fullbordan bringa sitt stora, allmännyttiga företag. Deremot, och då af anslagets utbetalning under byggnadstiden följden skulle blifva, icke allenast att kapitalrabatten undvekes, utan äfven att för bolaget en icke oväsentlig räntebesparing egde rum, skulle bolaget, under förutsättning deraf att Kongl. Maj:ts till norska Storthinget aflåtna nådiga proposition varder antagen, komma att förfoga öfver belopp, som fullt motsvara de beräknade kostnaderna för jernvägsbyggnaden och inköpet af erforderlig materiel, och således varda befriadt från alla vidare omsorger i afseende på den för jernvägens fullbordande behöfliga penningetillgång. Visserligen kan genom den nu ifrågasatta tidigare utbetalningen af det beviljade anslaget staten få vidkännas någon ytterligare utgift, i det fall nemligen, att för medlens tillhandahållande en upplåning möjligen kunde finnas böra ega ruin, men det är dock icke på någon sådan grund, som Riksdagen år 1874 vägrade sitt samtycke dertill, att det anslag, som till bolaget beviljades, skulle utgå med en tredjedel under hvardera af åren 1875, 1876 och 1877. Såsom anledning till detta beslut har deremot i Riksdagens här ofvan omförmälda skrifvelse blifvit angifvet, att ärendet då ännu syntes i vissa delar vara i det skick, att det torde tarfva ytterligare undersökningar och utredningar, så väl om banans blifvande sträckning, som angående anläggningskostnaden, samt om lämpligaste sättet att åstadkomma det för dess byggande erforderliga kapital. Sedermera har efter fullständigt utredande af alla på ärendets afgörande inverkande omständigheter frågan om denna jernvägsanläggning blifvit genom beslut den 5 November nästlidna år af Kongl. Maj:t pröfvad, dervid sträckningen af banan är vorden bestämd, samt plan-, profil- och detaljritningar jemte kostnadsförslag för jernvägsanläggningen faststälda, så att företagets framgång numera endast är beroende deraf, att tillgång varder bolaget beredd på de till detsammas utförande behöfliga medel.

Då tiden för Riksdagens sammanvaro är så långt framskriden, att en afbidan på det beslut, hvari norska Storthinget kan komma att stanna Bih. till Rikscl. Prut. 1376. I Sami. L Afd. 15 Höft. 2

10 Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 37.

i anledning af Ivongl. Maj:ts till detsamma gjorda nådiga framställning i ämnet, sannolikt skulle hafva till följd, att frågan icke under innevarande år kunde hos Riksdagen förekomma, och då utan allt tvifvel en ytterligare medverkan å Riksdagens sida är af nöden, så framt den nu ifrågavarande nya föreningsbanan emellan de förenade rikena, för hvilken äfven inom brödralandet ett varmt och verksamt deltagande gifvit sig tillkänna, skall kunna komma till stånd, så vill Köngl. Maj:t — efter att hafva förordnat så väl i bolagets direktion en ledamot, hvilken har att iakttaga statens och det allmännas rätt, som äfven en ingeniör för tillsynen öfver det sätt, hvarpå arbetet verkställes — härmed föreslå,

att Riksdagen må medgifva, att det anslag af En million kronor, hvilket Riksdagen år 1874 beviljat såsom bidrag för byggande af en jernväg från Sunnanå hamn vid Venern öfver Mellerud och Vestra Ed vid sjön Stora Lee till lämplig anknytningspunkt vid riksgränsen, en norsk statsbana till mötes, må redan under år 1877 varda utbetaldt till det för anläggning af denna jernväg bildade bolag, så framt, på sätt som Kongl. Maj:t godkänner, bolaget ådagalägger, att detsamma med inberäkning af förenämnda anslag har att förfoga öfver de för banans fullbordande på föreskrifvet sätt och för anskaffande af behöflig materiel erforderliga medel.

Handlingarne i målet skola vederbörande Utskott tillhandahållas, och Kongl. Maj:t förblifver Riksdagen med all Kongl. nåd och ynnest städse välbevågen.

OSCAR.

C. J. Thyselius.

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 37.

11 Utdrag af protokollet öfver civilärenden, hållet inför Hans Maj it Konungen i Statsrådet å Stockholms slott den 24 Mars 1876.

Närvarande:

Hans Excellens Herr Statsministern Friherre de Geer,

Hans Excellens Ministern för utrikes ärendena, Herr Statsministern Björnstjerna,

Statsråden: Lagerstråle,

Thyselius,

Carlson,

Weidenhielm,

Lovén,

Friherre von Otter,

Forssell.

Statsrådet Friherre Alströmer var af sjukdom hindrad tillstädeskomma.

Chefen för Civildepartementet, Statsrådet Thyselius, föredrog i underdånighet

33.

Styrelsens för Dalslands jernvägsaktiebolag underdåniga framställning i fråga om ytterligare medverkan för utförande af bolagets jernvägsanläggning; i sammanhang hvarmed anmältes norska Departementets för det Inre skrifvelse i ämnet den 16 i denna månad.

Statsrådet tillstyrkte i underdånighet, att Kongl. Maj:t måtte föreslå Riksdagen medgifva, att det anslag af eu million kronor, hvilket Riks-

12 Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 31.

dager! år 1874 beviljat såsom bidrag för byggande af eu jernväg från Sunnanå hamn vid Venern öfver Mellerud och Vestra Ed vid sjön Stora Lee till lämplig anknytningspunkt vid riksgränsen en norsk statsbana till mötes, finge redan under år 1877 utbetalas till det för anläggning af denna jernväg bildade bolag, så framt, på sätt som Kongl. Maj:t godkände, bolaget ådagalade, att detsamma, med inberäkning af förenämnda anslag, hade att förfoga öfver de för banans fullbordande på föreskrifvet sätt och för anskaffande af behöflig materiel erforderliga medel.

Hvad Statsrådet sålunda tillstyrkt, behagade Hans Maj:t Konungen i nåder gilla och bifalla, samt befalde, att nådig proposition i ämnet, så lydande, som bilagan till detta protokoll utvisar, skulle i vanlig ordning till Riksdagen aflåtas.

Ex protocollo

A. Wennberg.

STOCKHOLM, IVAR H^EGGSTRÖMS BOKTRYCKERI, 1 87 6.