angående efter¬ gift af rust- och rotehållares åliggande att tillhanda¬ hålla båtsmän vissa beklädnadspersedlar

18 Kongl. Majds Nåd. Proposition N:o 16,

N;o 16.

Anis. till Riksd. Kansli den 26 Jan. 1877, kl. 3 e. m.

Kongl. Maj:ts nådiga 'proposition till Riksdagen, angående eftergift af rust- och rotehållares åliggande att tillhandahålla båtsmän vissa beklädnadspersedlar; Gifven Stockholms Slott den 8 Januari 1877.

Sedan Kongl. Maj:t beslutat att, i sammanhang med förslag om förlängning af de värnpligtiges öfningar, föreslå Riksdagen att, till beredande af lättnad i rust- och rotehållares vid indelta armén besvär, bidrag till manskapets aflöning måtte af statsmedel anvisas; så har Kongl. Maj:t ansett rust- och rotehållare vid båtsmaushållet böra medgifvas en motsvarande lättnad, hvilken, vid det förhållande att det fortfarande åligger desse att förse båtsmännen med beklädnadspersedlar in natura, derest ej särskild öfverenskommelse om beklädnadsbestyrets eftertagande af kronan är träffad, lämpligen synes böra afse befrielse från förpligtelsen att tillhandahålla båtsmännen en del af dessa persedlar eller att utgöra den ersättning, som utgår för desamma då de af kronan anskaffas; och vill Kongl. Maj:t i öfverensstämmelse härmed och med hänvisning till statsrådsprotokollet öfver sjöförsvarsärenden den 5 innevarande Januari, under förutsättning att den af Kongl. Maj:t i nådig proposition denna dag föreslagna tillökning i värnpligtiges öfningar kommer till stånd, föreslå Riksdagen:

dels att rust- och rotehållare, hvilka ingått kontrakt om de till båtsmansbeklädnaden hörande så kallade småpersedlarnes samt kappsäckens anskaffande och underhållande af kronan, måtte från och med år 1878 från erläggande af den derför stadgade ersättning befrias, samt bekläd-

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 16.

nadsbestyret, i hvad det afser nämnda persedlar och kappsäcken, för de båtsmän, hvilkas rust- eller rotehållare icke i berörda afseende ingått kontrakt med kronan, af densamma utan ersättning med ingången af berörda år öfvertagas;

dels ock att en motsvarande förmån måtte tillkomma de rusthåll inom Blekinge län och Södra Möre härad af Kalmar län, hvilka på grund af Kongl. brefvet den 10 Maj 1872 äro eller blifva vakanta och i sådant afseende medgifvas, att beloppet af den jemlik! berörda nådiga bref utgående årliga vakansafgift måtte från och med år 1878 med en tiondedel minskas.

Kongl. Magt, förblifver Riksdagen med all Kongl. nåd och ynnest städse välbevågen.

OSCAR.

F. tf. von Otter.

Kongl. Maj.ts Nåd. Proposition N:o 1(1.

20 Utdrag af protokollet öfver Sjöförsvars-ärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen uti Statsrådet å Stockholms Slott den 8 Januari 1877.

Närvarande:

Hans Excellens Herr Statsministern Friherre De Geer,

Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena Björnstjerna, Statsråden: Lagerstråle,

Thyselius,

Carlson,

Friherre Alströmer,

Weidenliielm,

Loven,

Friherre von Otter och Forssell.

Departementschefen, Statsrådet Friherre von Otter, uppläste till justering ett, i öfverensstämmelse med Kongl. Maj:ts, på Statsrådets underdåniga tillstyrkande, den 5 innevarande månad fattade beslut, uppsatt förslag till Kongl. Maj:ts nådiga proposition angående eftergift af rust,och rotehållares åliggande att tillhandahålla båtsman vissa beklädnadspersedlar.

Hans Maj:t Konungen behagade, jemlikt Statsrådets underdåniga tillstyrkande, i nåder gilla berörda förslag, sådant det finnes detta protokoll bilagdt, samt befalla, att nådig proposition skulle, i öfverensstämmelse dermed, till Riksdagen afiåtas.

Ex protocollo L. Th. Neijher.

Kongl. Maj ts Nåd. Proposition N:o 10.

21 Utdrag af protokollet öfver Sjöförsvars-ärenden, hållet inför Hans Magt Konungen uti Statsrådet ä Stockholms Slott den 5 Januari 1877.

Närvarande:

Hans Excellens Herr Statsministern Friherre De Geer,

Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena Björnstjerna, Statsråden: Lagerstråle,

Thyselius,

Carlson,

Friherre Alströmer,

Weidenhielm,

Loven,

Friherre von Otter och Forssell.

Vidare anförde Departementschefen:

4:o.

»Sedan Eders Kong!. Maj:t beslutat, i sammanhang med förslag om förlängning af de värnpligtiges öfningar, föreslå Riksdagen att, till beredande af lättnad i rust- och rotehållares vid indelta armén besvär, bidrag till manskapets aflöning, beräknadt till 10 procent af en till 150 kronor upptagen medelvakansafgift för ett rotehållsnummer, måtte af statsmedel anvisas, så torde framställning böra ske derom, att eu motsvarande förmån varder rust- och rotehållare vid båtsmanshållet tillerkänd; och anser jag, vid det förhållande att det fortfarande åligger desse att förse båtsmannen med beklädnadspersedlar in natura, derest ej särskild öfverenskommelse om beklädnadsbestyrets öfvertagande af kronan är träffad, denna förmån lämpligen böra afse befrielse från förpligtelse!] att tillhandahålla båtsmannen eu del af dessa persedlar eller att utgöra den ersättning, som utgår för desamma, då de af kronan anskaffas.

22 Kongl. Maj ds Nåd. Prop sition A:o 16.

Enligt gällande föreskrifter skola kontrakt om båtsmansbeklädnadens anskaffning och underhåll af kronan ingås särskildt för de så kallade småpersedlarne — skjortor, strumpor och skor — jemte kappsäcken, och särskildt för den öfriga beklädnaden; och utgöres ersättningen till kronan af indelningen årligen samt af roteringen vid hvarje uppfordring till års- eller sommartjenst eller sjökominendering i fredstid med belopp, motsvarande fyra femtedelar af kostnaden efter medeltalet af nästföregående tio års markegång i hvarje län för de persedlar, från hvilkas utgörande rust- eller rotehållare befrias, men i krigstid full ersättning efter markegång, på samma sätt beräknad. Till bestridande af den kostnad, som beklädnadsbestyrets öfvertagande af kronan ådrager statsverket utöfver inflytande ersättningar, är i riksstaten uppfördt ett anslag af kronor 138,200 »förslagsanslag högst», att i mån af behof användas, allt efter som öfverenskommelse blifvit i berörda afseende med rust- och rotehållare ingången.

Samtliga båtmansnummer hafva afslutat kontrakt om kronans öfvertagande af beklädnadsbestyret, i hvad det afser andra persedlar än småpersedlarne och kappsäcken. För de sistnämnda åter hafva, enligt inkomna uppgifter öfver debiterad ersättning, sådan blifvit för år 1875 påförd 2,603 nummer med tillhopa 25,278 kronor 94 öre, eller i medeltal för hvarje nummer 9 kronor 71 öre.

Med antagande att kostnaden för hvarje rusthåll eller rote må, i öfverensstämmelse med det under den 15 September 1874 af dåvarande Expeditionschefen i Kong!. Finans-departementets expedition A. Anderson till Chefen för departementet afgifna betänkande angående sättet och vilkoren för grundskatternas samt rustnings- och roteringsbesvärets afskrifning, beräknas, enligt medeltalet af de i markegångstaxorna för åren 1864— 1873 upptagna vakansafgifter, till 108 kronor 86 öre, skulle alltså den till kronan leinnade ersättning under fredstid för småpersedlarnes och kappsäckens anskaffning och underhåll utgöra omkring 9 procent häraf. Om denna ersättning eftergifves, torde, med fästadt afseende jemväl derå att, genom de värnpligtiges inkallande till öfning å flottans stationer, extra uppfordringar af båtsmän under vanliga förhållanden komme att i regeln undvikas, den förmån, som sålunda skulle rust- och rotehållare vid båtsmanshållet tillkomma, fullt motsvara den hjelp i rustnings- och roteringsbördan, hvilken blifvit för rust- och rotehållare vid armén föreslagen.

På grund häraf får jag, under förutsättning att den af Eders Kongl. Maj:t i nådig proposition denna dag föreslagna tillökning i värnpligtiges öfningar kommer till stånd, i underdånighet tillstyrka, det Eders Kong!. Maj:t täcktes i nåder föreslå Riksdagen:

Kong!. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 16.

dels att rust- och rotehållare, hvilka ingått kontrakt om de till båtsmansbeklädnaden hörande så kallade småpersedlarnes samt kappsäckens anskaffande och underhållande af kronan, måtte från och med år 1878 från erläggande af den derför stadgade ersättning befrias; samt beklädnadsbestyret i hvad det afser nämnda persedlar och kappsäcken för de båtsmän, hvilkas rust- eller rotehållare icke i berörda afseende ingått kontrakt med kronan, af densamma utan ersättning med ingången af berörda år öfvertaga»;

dels ock att en motsvarande förmån måtte tillkomma de rusthåll inom Blekinge län och Södra Möre härad af Kalmar län, hvilka på grund af Kongl. brefvet den 10 Maj 1872 äro eller blifva vakanta, och i sådant afseende medgifvas, att beloppet af den, jeinlikt berörda nådiga bref, utgående årliga vakansafgift måtte från och med år 1878 med eu tiondedel minskas.

Frågan om den förhöjning i anslaget till beklädnad för båtsmän, som af bifall till detta förslag kan varda en följd, torde jag, vid föredragning af förslag till statsregleringen för år 1878, få underställa Eders Kong]. Maj:ts nådiga pröfning.

Hvad Departementschefen sålunda hemstält biträddes af [Statsrådets öfriga ledamöter.

Hans Maj:t Konungen behagade i nåder gilla och bifalla hvad Statsrådet vid förestående sex mål underdånigst tillstyrkt och hemstält.

Ex protocollo

L. Th. Neijber.

Underdånigt förslag

tin

w

Öfvergång

från

nuvarande

till

den af Kong! Maj:t vid 1875 års Riksdag föreslagna

Härordning,

afgifvet den 8. December 1876

af

Chefen för Generalstaben.

STOCKHOLM, 1877. KONGL. BOKTRYCKERIET,

P. A. NORSTKDT & SÖNBR.

UNDERDÅNIGSTE MEMOBIÅI,!

Innan Eders Kong! Maj:t till Riksdagens pröfning behagade öfverlemna det af särskildt dertill utsedde kommitterade granskade förslaget till Ny Härordning, uppdrog Eders Kongl. Maj:t åt mig att uppgöra förslag till öfvergång från nuvarande organisa-

tion af härväsendet till den härordning, som ofvannämda förslag innehåller. Detta förslag till öfvergång blef äfven granskadt af kommitterade, hvilka dervid ansågo sig böla uppgöra ett annat öfvergangslörslag, hvilket i flera hänseenden skiljde sig från det af mig uppgjorda.

Då Eders Kong!. Maj:t emellertid icke ansett sig böra för sin del antaga hvarken det ena eller det andra af dessa förslag, har jag erhållit nådig befallning att uppgöra ett annat förslag till öfvergång och går nu att på grund af de särskilda föreskiiftei, jag för utarbetandet åt detta öfvergångstörslag erhållit, fullgöra detta uppdrag.

Öfre r g- ångstide n s] i n å e 1 n i n g.

För att kunna öfvergå tran den nuvarande organisationen till den föreslagna härordningen hehöfvcs uppbyggandet af kaserner för emottagande af de värnpligtig© med deras befäl; det behöfves vidare utbildandet af tillräckligt och lämpligt befäl och underbefäl för de värnpligtiges handledning och slutligen behöfves det att uppsätta befalsstam m. m. för de nya regementen och korpser, som enligt Härordningsförslaget skola bildas.

Allt detta fordrar tid, hvarförutan såväl möjligheten af förändringarnas genomförande som tnlen, inom hvilken de kunna utföras, är beroende på de medel som ställas till krigsstyrelsens förfogande.

0 ^ uppgörandet af ett fullständigt förslag till öfvergång, måste man dock lägga

nagra antaganden rörande den sannolika tiden, inom hvilken kasernerne kunna anskaffas och nödigt underbefäl utbildas, till grund för sina beräkningar.

Man har då enligt sakkunnige personers utsago beräknat, att kasernetablissementen, utan att kostnaden för deras uppförande komme att fördyras, skulle under det 10:de året af öfvergångstiden vara så färdiga, att de värnpligtig under detta år .unde inkallas till fullständig rekrytbildning, och man har icke med säkerhet ansett sig kunna fullständigt fylla behofvet af lämpligt befäl och underbefäl förr än under det 15:e aret från öfvergångstidens början, då sålunda organisationen enligt Härordmngsförslaget skulle vara fullständig i alla hänseenden, utom deruti att landvärnet ännu icke erhållit fullständig- rekrytbildning enligt nämnda förslag.

Ja&' må bär dessutom nämna, att man under de 3 år, som närmast föregå det ar, da oe värnpligtig^ inkallas till fullständig rekrytbildning, icke ansett lämpligt ålägga rot- och rust-hållare vid det indelta fotfolket skyldighet att tillsätta uppkommande vakanser. Anledningen dertill har varit, att man icke ansett fördelen af att erhålla desse rekryter uppväga de kostnader och olägenheter, som dermed äro förenade.

0 Olägenheterna bestå deri, att man, längre än som nödigt är, bibehåller indelta fotfolket vid en hög numerär, hvartill kommer att rekryter, antagne under de 2 år, som närmast föregå det ofvan omtalade inkallelseåret för de värnpligtige, skulle först till samman med desse erhålla sista delen af sin rekrytbildning.

För att emellertid icke nedsätta arméns styrka och tjenstbarhet, utan i stället låta den under öfvergångstiden i dessa hänseenden tillväxa, har man ansett lämpligt att, såsom jag framdeles skall visa, redan från öfvergångstidens början öka volontärernes och underbefälets antal och att låta denna tillökning fortgå under öfvergångstiden och i synnerhet under de 3 sistomnämda åren vara starkast.

På grund af dessa förhållanden och på grund deraf att man ansett, att de värnpligtiges öfningar endast gradvis böra ökas, har man ansett lämpligt att indela öfvergångstiden i 6 perioder.

Under de 3 första perioderna, som hvardera antagits till 2 år, har man låtit den nuvarande indeite arméns förhållanden blifva i det närmaste orubbade i afseende på de förhållanden, som röra rust- och rot-hållare.

Man bär endast under denna tid årligen ökat volontärernes och underbefälets antal samt periodvis de värnpligtiges öfningar, hvarjemte man dels utfört några ytterst angelägna organisationsändringar och dels förberedt sådana ändringar i den nuvarande organisationen, som under den 4:de perioden äro nödvändiga att vidtaga, innan de värnpligtige inkallas till fullständig rekrytbildning.

Detta inkallelseår har man antagit såsom en särskild period eller den öde och slutligen har man såsom 6:te perioden betecknat de återstående 5 åren, under hvilka genomförandet af Härordningsförslaget såväl i ena som andra hänseendet skulle blifva fullständigt.

Då man sålunda antagit Pa perioden till 2 år

2:a » » 2 »

3:e » » 2 »

4:e >3 » 3 »

5:e >3 » 1 >3 och

t!:e 33 33 5 >3

eller sammanlagdt 15 år, har detta endast varit, för att beteckna den tidrymd, inom hvilken man ansett lämpligast, att öfvergången under vanliga fredliga förhållanden borde vara afslutad.

Detta hindrar ej, att hvarje period kan göras kortare eller att tvänne perioder kunna hopslås, om förhållandena visa sådant vara behöflig!, och det hindrar ej heller, att, om omständigheterna sådant skulle föranleda, äfven eu och annan period kan göras längre än hvad som här blifvit förutsatt.

6 Första perioden.

Generalbefälen. Redan under denna period böra de fem generalbefälen göras fullständiga genom att första öfvergångsåret tilldela dem fullständig' stab och behöflig intendentur. Härtill hörer att utom stabschefen 2:ne adjutanter anställas med dagaflöning och att det nuvarande arfvodet för en adjutant i stället indrages. Göromålen i generalbefälen blifva nemligen genom öfvertagaiulet af tillsynen och kontrollen öfver utskrifningsväsendet samt af alla de förhållanden rörande distriktets trupper, som kunna hafva inflytande på deras tjenstbarhet i krig och fred, så förökade, att den föreslagna tillökningen af staben är alldeles nödvändig.

Med behöflig intendentur förstår jag en fördelnings- eller fält-intendent med biträde af en Jeanslist eller kantin ar slcrifv are. Såväl kommitterade för uppgörande af förslagtill fältförvaltningens ordnande, som kommitterade för granskning af Härordningsförslaget hafva redan inför Eders Kongl. Maj:t framhållit nödvändigheten af fältintendenters anställande vid generalbefälen, hvarför jag i denna fråga kan fatta mig kort. Fördeiningsintendenten skall inför general!)efälhafvaren föredraga alla frågor rörande regementenas förvaltning, deras aflöning, beklädnad, förplägning samt hafva tillsynen öfver, att beklädnads- och utrednings-persedlar jemte fordon och anspannspersedlar för fördelningens trupper på krigsfot finnas i krigsdugligt skick, icke allenast vid de olika truppafdelningarna utan äfven i fördelningens reservförråd, hvilket ju förr dess hellre bör inrättas och då äfven, under 2:dra perioden, eu utredningsförvaltare tillsättas. Skulle Eders Kongl. Maj:t, såsom jag i särskild framställning anhållit, föreslå riksdagen att antaga en lag för utskrifning af hästar och fordon i krigstid, så tillkommer, äfven intendenturen att i vissa afseenden vaka öfver de i anledning deraf utgifna föreskrifters tillämpning äfven under fredstid. Dessutom tillhör fördelningsintendenturen att tills vidare, efter anvisning af fördelningens fältläkare och under hans kontroll, förvara och redovisa afl den sjukvårdsmateriel, som kan vara behöflig till fördelningens försättande på krigsfot utöfver den vid regementen och korpser befintliga.

För fördeiningsintendenten föreslås aflöning enligt Härordningsförslaget eller lika med öfverste-löjtnanten och för hans biträden en lön af 1,500 kronor om året.

Med anställandet af en så talrik personal vid generalbefälen och med öfvertagandet af alla de förrättningar, som här blifvit tilldelade generalbefälen, är det nuvarande förhållandet, att generalbefälhafvarae välja sine bostäder, hvar de behaga, oförenligt. Dermed är ock oförenligt, att vid tillfällig tjenstledighet för generalbefäl-

hafvaren hela generalbefälets öfriga personal och dess arkiv flyttas till det ställe, der den tillfällige ställföreträdaren befinner sig. Endast arkivet, sådant det inom kort kommer att tillväxa inom generalbefälen, lägger hinder i vägen för sådana förflyttningar, äfven om plats dervid alltid skulle kunna beredas för personalen.

Äro stnbschefer och intendenter gifta, så kunna de icke heller räkna på att kunna bo ens i generalbefälhafvarens närhet, om han, såsom nu är förhållandet, får vara bosatt på landet, hvar han vill inom distriktet. Då en anställning såsom stabschef varar omkring 5 år samt anställningen såsom tördelningsiutendent antagligen böi komma att räcka mycket längre, och då hvarken stabschef eller tördelningsiutendent kan förbjudas att gifta sig, så ligger redan häruti en nödvändighet att bestämma eu viss plats inom distriktet, hvarest generalbefälet skall föras.

Men om en viss boningsplats bestämmes för hvarje generalbefäl, är det ock nödvändigt att bevilja de vid detsamma anstälde personerna inqvarteiingseisättning, hvarjemte för generalbefälet torde höra anvisas embetslokal med tillhörande servis, såsom ved, ljus, städning och aflöning för en vaktmästare. Inqvarteringen ansei jag böra utgå enligt gällande inqvarteringsordningar; men då endast den för Stockholms stad gällande upptager inqvarteringsersättning för generalspersoner, och generalbefälhafvarnes lefnadskostnad icke minskas utan snarare ökas, om de äro bosatte och skola representera i en större landsortsstad, än om de bo i Stockholm, toide samma inqvarteringsersättning för alla generalbefälhafvarne, eller lika med den för generalsperson i Stockholm, höra bestämmas.

Hvad hyra af embetslokal samt ved, ljus och städning inom densamma beträffar, torde förhyrningen m. m. efter bestämda föreskrifter och efter generalbefälhafvarens anvisning få ske af fördelningsintendenten, hvilkens utgifter af generalbefälhafvare!! skola attesteras för att af arméförvaltningen kunna godkännas till utbetalning. Vaktmästaren torde erhålla ett arfvode af 600 kronor.

Hvad slutligen fältläkaren i distriktet beträffar, torde det icke vara nödvändigt att under de 3 första perioderna göra någon annan förändring, än att öka hans arfvode till 1,000 kronor. Denna tillökning anser jag vara behöflig till följd af det ökade besvär, fältläkaren kommer att hafva så väl vid anordnandet och kontrollen åt fördelningens förråd af sjukvårdsmateriel, som vid deltagandet i frågors behandling rörande de värnpligtiges godkännande eller kassation in. m.

I sammanhang med frågan om generalbefälens ordnande, anser jag mig äfven böra föreslå, att inspektören för rytteriet måtte erhålla inqvarteringsersättning och hufvudstaden blifva bestämd till hans boningsplats.

Fotfolket. Fotfolksregementena torde i och för utskrifningen böra delas i utskrifnings- och landvärnskompani-områdem enligt Bil. Litt. A, hvarvid jag dock anser mig böra anmärka, det denna fördelning torde höra undergå närmare granskning, innan den af Eders Kongl. Maj:t fästställes. Vid uppgörandet af denna fördelning har man lagt

den i Härordningsförslaget föreslagna indelning af landet i regementsområden till grund. Då enligt detta förslag Lifregementets Grenadier-korps, Bohus Läns regemente, Smålands Grenadier-bataljon, Vermlands Fältjägare-korps och Hallands Infanteri-bataljon skulle upphöra, har jag vid den uppgjorda fördelningen, från angränsande regementen tills vidare tilldelat Lifregementets Grenadier-korps och Bohus läns regemente särskilda landvärnskompaniområden, hvilka i den mån, det nya härordningsförslaget kommer att genomföras, till dessa regementen komma att återgå.

Smålands Grenadier-bataljon har man icke ansett sig böra tilldela något område, utan i stället ansett sig böra använda bataljonen såsom stamtrupp vid Blekinge regemente under öfvergångstiden, alldenstund genom Marin-regementets indragning hela Blekinge är i saknad af all annan militär till utbildning och ledning af det värnpligtiga manskapet, än qvarlefvorna af det ofvan nämnda regementet.

Hvad Vermlands Fältjägare-korps beträffar, har den icke heller erhållit något särskildt utskrifningsområde, enär man funnit det lämpligast att under öfvergångstiden af Vermlands Fältjägare dana stammen till de nya trängbataljonerna.

Man har funnit sig dertill föranlåten, dels på grund af den tvingande nödvändigheten att så snart som möjligt söka skaffa hären trängtrupper, hvilka för närvarande helt och hullet saknas (deras behöflighet anser jag mig icke särskildt behöfva framhålla) och för hvilka i annat fall eu särskild värfvad stam borde bildas, hvilket toide \ara förenadt med största svårighet, da de nuvarande värfvade trupperne ej kunnat hållas fulltalige och för öfrigt mindre lämpligt, då Vermlands Fältjägare-korps är i nya härordningen afsedd att försvinna. Sättet för Vermlands Fältjägares förändring till träng skall jag under rubrik Tränyen närmare behandla.

Hvad slutligen Hallands Infanteri-bataljon angår, så föreslås redan i Härordningsförslaget, att dess område skall delas mellan Jönköpings och Elfsborgs regementen, hvarföre äfven bataljonen skulle försvinna. Då den för närvarande endast består af I officerare och 4 underofficerare, men icke eger någon trupp, torde de officerare och underofficerare af bataljonen, som icke vilja söka transport till andra regementen, lämpligast böra uppföras på indragningsstat.

Lifregementets tillkommande område har under öfvergångstiden blifvit deladt mellan Svea och Andra Lifgardes regementena, enär man ansett olämpligt att under öfvergångstiden, dä de värnpligtiges öfningar endast suecessive ökas, till Svea Lifgarde! utskrifva värnpligtige från hela riket.

Hvad indelningen i utskrifnings- och landvärnkompani-områden i öfrigt beträffar, sä föreslås utskrifningsomrädenas antal till 28 och landvärnkompaniomrädenas till 102. Da detta antal är betydligt mindre än det i Härordningsförslaget upptagna, beror detta derpå, att man ansett landvärnsbefälets åliggande under första delen af öfvergångstiden, då intet landvärn ännu finnes och då derföre inga landvärnsöfningar kunna ifrågakomma och inga landvärnsbataljoner kunna mobiliseras, böra omfatta större delar åt landet än sedermera blifver fallet; hvarjemte man ansett sig böra taga i betraktande, att en indelning i landvärnsbataljons- och landvärnkompani-områden enligt

9 Härordningsförslaget skulle taga en så stor mängd af officerare och underofficerare i anspråk i och för redovisning m. m., att hären icke förr än under loppet af flera år kunde för detta ändamål hafva tillgång på befäl. Man bär äfven för denna orsaks skull under l:a perioden icke ansett sig kunna tillsätta flere än 5 landvärnsbataljonschefer och 30 landvärnskompanichefer med lön på stat, utan ansett sig böra föreslå, att resten af dessa befattningar, eller 23 landvärnsbataljonschefers och 72 landvärnskompanicliefers, måtte tills vidare komma att skötas på förordnande af armén tillhörige officerare mot särskilda arfvoden. Lönebeloppen för de på stat tillsatta landvärnsbataljons- och landvärnskompani-cheferne torde böra i öfverensstämmelse med Härordningsförslaget bestämmas till 3,000 kronor för de förre och 2,000 kronor för de senare.

Hvad åter beträffar arfvodenas belopp för de officerare, som jemte egen tjenst äfven öfvertaga befattning såsom landvärnsbataljons- eller landvärnskompani-chefer, torde 1,500 kronor för de förre och 1,000 kronor för de senare vara en lämplig ersättning, då tjenstgöringspenningarne vid regementet inräknas i dessa arfvoden.

Inom hvarje regementes och korps’ område, med undantag af Smålands Grenadier-bataljons, har sålunda endast en landvärnsbataljonschef för närvarande ansetts behöflig; och af dessa endast 5, eller 1 vid hvardera af de 4 nordligaste korpserna, och en vid det nyuppsatta Gotlands regemente ansetts nödvändiga att uppföra med lön på stat: vid de nordliga korpserna, på grund af det ringa officersantalet vid dem och vidsträcktheten af områdena, hvarföre det synes önskvärdt, att de personer, som öfvertaga denna magtpåliggande befattning, odeladt egna sin omtanke åt dess skötande; och vid Gotlands regemente på grund deraf, att man ansett lämpligast, att Gotlands nationalbeväring genast måtte indragas och Gotlands regemente i stället uppsättas med tillfälle för de officerare, som det önska, att öfvergå till det nya regementet.

Då officerskorpsen vid Gotlands nationalbeväring för närvarande är särdeles stor såsom bestående, förutom militärbefälhafvaren, åt 4 majorer, 33 kaptener, 33 löjtnanter och 38 underlöjtnanter, af hvilka sistnämde dock 18 äro vakante, och då den officerskorps, som enligt Härordningsförslaget skulle anställas vid Gotlands regemente, endast skulle bestå af 1 öfverste, tillika militärbefälhafvare på Gotland, 1 major, 6 kaptener, 1 regementsqvartermästare, 1 adjutant, 8 löjtnanten och 8 underlöjtnanter af liden samt 1 major, 4 kaptener och 4 löjtnanter af landvärnet, och då vid den nya värnpligtslagens antagande det torde vara olämpligt att icke tillämpa den äfven på Gotland och derigenom upphäfva den konvention, på grund af hvilken nationalbeväringen skatt säga existerar, så torde det vara ändamålsenligast att redan 1878 ställa nationalbeväringens officerare på indragningsstat och i stället uppsätta Gotlands regemente, med både linie- och landvärns-officerare, då det är mer ån antagligt, att hela detta regementes officerskorps genast blifver fulltalig medelst transporter från nationalbeväringen. Utaf regementets linieofficerare kan, likasom hittills af nationalbeväringens, befäl för det i Visby förlagda, värfvade batteriet antagas, emot erhållande af dag-

aflöning för tjenstgöringstiden, intill dess att 2:a Göta artilleriregemente under öfvergångstiden blitver uppsatt, då batteriet enligt Härordningsförslaget kommer att dermed förenas.

Hvad underbefälet vid Gotlands regemente beträffar, skall jag derför redogöra i sammanhang med de förslag, som komma att framställas angående underbefälet i allmenhet vid fotfolket.

Här vill jag endast nämna, det jag ansett tillsättandet af fullt landvärnsbefäl vid Gotlands regemente vara förenadt med så ringa uppoffringar för staten, jemförda med de fördelar, som dermed äro förenade, att jag icke dragit i betänkande att sådant tillstyrka.

I afseende på de grunder, efter hvilka man gått vid indelningen i landvärnskompani-områden, bar man i allmänhet sökt göra denna indelning så, att ett af de nuvarande, områdena framdeles skulle komma att delas i tvål. Någon gång har man för att ej allt för mycket rubba de genom landets administrativa indelning bestående förhållandena, måst göra afsteg härifrån, och har man då ansett lämpligast att vid dessa högst sällan förekommande tillfällen bestämma områdenas storlek och läge lika med ett landvärnskompanis för framtiden.

På detta sått har man sökt att under öfvergångstiden minska kostnaden för landvärnsbefälet och utskrifningsväsendet, på samma gång man sökt att ordna indelningen pa ett sa(1 ant sätt, att några betydliga omkastningar i densamma icke komma i fråga vid det nya härordningsförslagets tillämpning. Vid bestämmandet, huruvida en laudvärnskompanichefsbefattning bör uppföras med lön på stat eller ej, har man först och främst ansett att vid 5:e militär-distriktets alla regementen och korpser hälften af platserna borde tillsättas med lön på stat och hälften med arfvode eller på förordnande, emedan man uti dessa vidsträckta trakter icke på annat sätt tilltrott sig att fä dessa platsei på ett ändamålsenligt sått besatta, på samma gång man låtit de nordliga korpserna härigenom erhålla en väl behöflig tillökning i officersantalet. Hvad de öfriga distrikten angår, har man följt den grundsatsen att, så snart ett landvärnskompaniområde, tillhörande regementenas föreslagna områden, fallit inom regementets nuvarande område, uppföra kompanichefsplatsen att tillsättas på förordnande och mot särskildt arfvode, enär den under sådant förhållande kan bestridas af en officer vid regementet, k bil deremot landvärnskompaniområdet utom regementets nuvarande område, sa uppföides kompanichefsplatsen att tillsättas med lön på stat, alldenstund den svårligen kunde på förordnande bestridas af någon utaf regementets officerare utan att oordningar och rubbningar derigenom skulle uppkomma.

Häi vid fåi jag särskildt fästa uppmärksamheten derpå, att jag af ofvanstående skäl ansett nödvändigt att uppföra 2 landvärns-kompanichefer med lön på stat vid Lifiegementets Grenadier-korps, oaktadt denna korps icke i Härordningsförslaget är afsedd att bibehållas. Någon olägenhet kan dock deraf ej uppkomma, då en omleglering af utskrifningsområdena kommer att ega rum, om af dessa båda kompani-

chefer den ene tillförbindes att vid detta tillfälle gå till Nerikes och den andre till Vestmanlands regemente. Jag får derföre föreslå:

att med undantag af Gotland det öfriga landet må från och med 1878 indelas i 27 utskrifningsområden, hvart och ett med en landvärns-bataljonschef till befälhafvare; och dessa utskrifningsområden i 98 landvärnskompaniområden, hvart och ett med en landvärns-kompanichef till befälhafvare.

Hvad Gotland vidkommer har man vid det förhållandet, att en ny värnpligtslag äfven bör på denna landsdel tillämpas, på de skäl, som redan blifvit anförda, ansett, att Gotlands nationalbeväring bör uppbäfvas och officerskorpsen sättas på indragningsstat samt i stället Gotlands regemente uppsättas. Vid genomförandet häraf visar det sig vara med högst obetydligt förökade kostnader förenad! att på samma gång tillsätta alla officerare af landvärnet, under det att derigenom en viss stadga i öns försvarsanstalter måste anses inträda, då utan tvifvel tillräckligt många officerare af nationalbeväringen skola anmäla sig till inträde såväl vid regementets linie, som vid dess land värn.

Jag får derföre föreslå:

att Gotland måtte indelas i ett utskrifningsområde och 41andvärnskompani-områden.

Uti en landsdel af Sverige, nemligen Blekinge, blef för några år sedan ett värfvadt fotfolksregemente, nemligen Marin-regementet, stäldt på indragning. För hela denna landsdels beväringsmanskap finnes för närvarande intet annat befäl, än den del af Marin-regementets officerare och underofficerare, som ännu återstår och hvilken enligt Kongl. Maj:ts och Riksdagens beslut är stadd i försvinnande. Vid ett ordnande af försvarsväsendet på sätt Härordningsförslaget förutsätter eller med hänsyn till eu jemt fördelad börda öfver hela riket och derför äfven i förhållande till befolkningens antal, måste denna svaghet eller detta missförhållande afbjelpas.

Det af Eders Kongl. Maj:ts gillade Härordningsförslaget förutsätter äfven derför uppsättandet af Blekinge regemente för att i sig upptaga de värnpligtige från Blekinge och delar af angränsande län. Detta blifver äfven för hvarje dag en allt mera tvingande nödvändighet i samma mån, som det förra Marin-regementets officerare och underofficerare afgå, så att både befäl och underbefäl från distriktets öfriga regementen måste beordras, för att exercera de värnpligtige från Blekinge. Att påbörja uppsättningen af Blekinge regemente ju förr dess hellre, medan ännu en del af det förra Marin-regementets officerare kan anses villig och lämplig att öfvergå till Blekinge regemente, tror jag vara riktigt så mycket mer som en del af det nya regementets officerare lämpligen kan användas äfven som landvärnsbefäl i och för utskrifningsväsendets ordnande. I det föregående har jag redan nämnt, att man ansett lämpligt att, i stället för att tilldela Smålands Grenadier-bataljon eget utskrifningsområde, under öfvergångstiden använda denna bataljon tillika med Blekinge regemente såsom stam för sistnämnda regementes värnpligtige. Blekinge regemente behöfver äfven derigenom ej genast till sin fulla styrka uppsättas, utan kan under öfvergångstiden så småningom göras fulltaligt. Så få böra de officerare, som genast tillsättas, icke vara, att de ej

till samman kunna anses bilda en korps, hvarjemte det är behöflig!;, att regementschef genast utnämnes, alldenstund han naturligtvis under exercistiden bör hafva befäl öfver både Blekinge regemente och Smålands Grenadier-bataljon. Jag får derföre föreslå:

att från och med 1878 Blekinge regemente uppsattes med en officerskorps tills vidare af 1 öfverste och regementschef, 1 major, 1 regementsqvartermästare, 1 regementsadjutant, 4 kaptener, 6 löjtnanter och 4 underlöjtnanter.

Då jag i sammanhang med landets indelning i utskrifnings- och landvärnskompani-områden måst omnämna de nödvändiga förändringarna i fotfolkets organisation och dervid framstäf förslag till de förändringar i officerspersonalen, som under 1878 äro behöfliga, anser jag mig äfven i sammanhang dermed böra föreslå:

att vid Vester Norrlands Bevärings-bataljon, som enligt Härordningsförslaget är afsedd att utvecklas till ett regemente, redan från och med 1878 chefen uppflyttas till öfverste-löjtnant och korpschef i likhet med alla andra korpschefer och att bataljonen dessutom erhåller 1 major och 1 regementsadjutant på stat.

Vid Vester Norrlands Bevärings-bataljon finnes ett högst ringa antal underofficerare och ingen stamtrupp, hvilket senare dock är behöfligt, om bataljonen skall kunna försättas på krigsfot med den ringa öfning, som under de 4 första perioderna af öfvergångstiden kommer att föreslås för de värnpligtig^. För att afhjelpa detta missförhållande, torde de 2:ne nordligaste kompanierna af Helsinge regemente beordras att hafva gemensamma öfningar med bataljonen samt i händelse af krig mobiliseras till samman med den; hvarför jag äfven i detta förhållande finner en anledning till de här föreslagna förändringarna i öfverbefäl och stab vid bataljonen.

Det tillökade antalet officerare, som jag får underdånigast föreslå, skulle för 1878 sålunda blifva af limen:

2 öfverstar och regementschefer, eller eu för Blekinge och en för Gotlands regementen,

3 majorer, eller en vid hvardera Gotlands och Blekinge regementen samt Vester Norrlands Bevärings-bataljon,

2 regementsqvartermästare, eller en vid hvardera Gotlands och Blekinge regementen,

3 regementsadjutanter, eller en vid hvartdera Gotlands och Blekinge regementen samt en vid Vester Norrlands Bevärings-bataljon,

10 kaptener, eller 6 vid Gotlands och 4 vid Blekinge regementen, dervid jag anser hälften böra tillhöra l:a och hälften 2:a klassen,

14 löjtnanter, eller 8 vid Gotlands och 6 vid Blekinge regementen, dervid jag äfven anser att hälften bör tillhöra l:a och hälften 2:a klassen,

12 underlöjtnanter, eller 8 vid Gotlands och 4 vid Blekinge regementen; hvarförutom jag får föreslå:

att chefen för Vester Norrlands Bevärings-bataljon uppföres såsom öfverstelöjtnant och korpschef och erhåller samma aflöningsförmåner som öfrige korpschefer vid fotfolket,

att regementsqvartermästaren vid Vester-Norrlands Bevärings-bataljon måtte göras beriden, liksom öfrige regements-qvartermästare, men att hans lön vid nuvarande inehafvares afgång må nedsättas från 2000 till 1800 kronor, att af kaptener och löjtnanter vid Vester Norrlands Bevärings-bataljon hälften må uppföras såsom kaptener och löjtnanter af'l:a och hälften såsom kaptener och löjtnanter af 2:a klassen, men att de kaptener, som på grund af nuvarande stat för bataljonen fortfarande äro tillförsäkrade en lön af 2000 kronor, må vidkännas ett afdrag af 200 kronor på dem tillkommande tjenstgöringspenningar såsom kompanichefer,

att underlöjtnanterne vid sagda bataljon måtte erhålla samma aflöningsförmåner som underlöjtnanterne vid det indelta fotfolket.

Jag får derjemte föreslå:

att å stat må uppföras från och med 1878 vid landvärnet:

5 bataljonschefer med lön af 3000 kronor hvardera,

30 kompanichefer med lön af 2000 kronor hvardera, samt

4 löjtnanter vid Gotlands regemente med lön af 900 kronor hvardera; samt att dessutom arfvoden må tilldelas:

23 bataljonschefer med 1500 kronor hvardera och 72 kompanichefer med 1000 kronor hvardera, samt att tjenstgöringspeuninga*ne vid regementet må i dessa arfvoden inräknas.

Såväl bataljonschefer som öfrige officerare af landvärnet föreslås dessutom att erhålla rese- och traktaments-ersättning vid tjensteresor, på sätt derom utfärdade författningar komma att närmare bestämma.

Deremot föreslås:

att officerskorpserne vid Gotlands nationalbeväring och Hallands Infanteri-bataljon från och med 1878 uppföras på indragningsstat på samma vilkor, som redan äro bestämda för Marin-regementet, eller att det befäl med vederlikar vid Gotlands nationalbeväring och Hallands Infanteri-bataljon, Indika vid dessa korpsers indragning icke blifva behöfliga eller till andra regementen eller korpser transporterade eller till andra allmänna befattningar förflyttade, må vid sina, dem genom fullmagt tillförsäkrade aflöningsförmåner och tjenstebefattuingar bibehållas såsom en för Eders Kong!. Maj:t disponibel befälskader, intill dess full pensionsålder är uppnådd, efter hvilken tid de endast underkastas tjenstgöring i likhet med dem af deras vederlikar, som erhållit afsked med fyllnadspension.

I öfverensstämmelse härmed och med de förslag, som kommitterade för granskning af Härordningsförslaget afgifvit, får jag äfven i afseende på av dstaten föreslå:

att en regementspastor, en regementsläkare, eu förste bataljonsläkare och en regementsintendent från och med 1878 uppföras på hvardera Gotlands och Blekinge

regementens samt Vester Norrlands Bevärings-bataljons stater med aflöningsförmåner lika med motsvarande tjenstemäns vid indelta fotfolket.

Sedan Eders Kongl. Maj:t och Kiksdagen gemensamt beslutat, att regementsintendenter vid alla regementen skola tillsättas, men det är nödvändigt dels att dessa befattningar blifva så aflönade, att fullt lämplige personer till deras bestridande erhållas och dels äfven att intendenturen vid regementen och korpser blifver så inrättad, att äfven i krigstid eller vid mobilisering regementsintendenten kan åtfölja regementet eller korpsen och blifva till nytta för densamma, får jag underdånigst föreslå:

att regementsintendenternes lön må bestämmas till 2,800 kronor samt att dessutom på hvarje regementes och korps’ stat uppföres en förrådsförvaltare med samma aflöningsförmåner, som nuvarande regementskommissarier.

Äfven i detta hänseende stöder jag mig på de förslag, som kommitterade för uppgörandet af förslag till fältförvaltningens ordnande såväl som kommitterade för granskning af Härordningsförslaget afgifvit.

Då enligt Härordningsförslaget auditörsplatserna framdeles böra besättas med garnisonsauditörer och icke med auditörer anstälde vid regementen och korpser, har jag till följd deraf ansett lämpligast, att auditörstjensterna endast måtte tillsättas på förordnande emot åtnjutande af arfvoden, och får jag derför föreslå:

att ett arfvode åt 750 kronor må tilldelas den, som vid hvartdera af Gotlands och Blekinges regementen samt Vester Norrlands Bevärings-bataljon kan blifva förordnad att tills vidare uppehålla auditörstjensten.

Dessutom får jag föreslå:

att bataljonspredikants-, auditör-, regementsläkares-, fältkamrers-, magasinsförvaltare- och sjukhusinspektors-, kanslists-, kontorsskrifvare- och vaktmästare-befattningarna vid Gotlands nationalbeväring från och med 1878 måtte uppföras på indragningsstat, med skyldighet att i och för manskapets vid Gotlands nationalbeväring öfvande och mönstring m. m. förrätta den tjenst, hvartill de för närvarande äro förbundne.

Vid Gotlands nationalbeväring finnas ännu 3 läkarearfvoden. hvartdera på 500 kronor. Jag får föreslå:

att dessa arfvoden öfverflyttas på Gotlands regementes stat från och med 1878, för att sedermera indragas i mån antalet värnpligtige, som skola öfvas, förminskas.

I sammanhang med förestående anser jag mig böra omnämna, att under den l:a periodens 2:a år eller 1879 endast afses en tillökning i antalet officerare och civila tjensteman vid fotfolket af 4 löjtnanter och 4 underlöjtnanter eller 1 löjtnant och 1 underlöjtnant vid hvardera af de 4 nordligaste korpserne, Indika enligt Härordningsförslaget skola utväxa till 6 kompanier hvardera.

Hvad underbefäl och trupp vid fotfolket vidkommer, har man ansett, att någon som helst minskning af numerären under den l:a perioden icke kan ifrågasättas, då det måste vara eu sträfvan hos regering och folk att under öfvergångtiden icke för-

svaga utan stärka vår försvarskraft och då den ringa tillökning i de värnpligtiges öfningar, som kommer att föreslås, icke heller kan anses berättiga till eu sådan minskning under den l:a perioden.

Vid det värfvade fotfolket, d. v. s. Svea och Andra Lifgardes regementena, kar man ej ansett någon tillökning i det värfvade manskapets antal hvarken möjlig eller lämplig, utan endast ansett sig böra så mycket som möjligt betrygga den för dessa regementen för närvarande bestämda styrkan och för detta ändamål antagit lämpligast att dels öka underbefälets antal och dels i allmänhet förbättra manskapets vilkor.

Tillökningen af underbefälet vid dessa regementen har redan länge varit ett kännbart behof och denna tillökning bör under hela öfvergångstiden fortgå, om regementena vid dess slut skola kunna hafva ett tillräckligt underbefäl.

Chefen för Lifgardesbrigaden har dessutom i underdånigt memorial af den 19. sistlidne Oktober framhållit nödvändigheten deraf, att underbefälets antal vid de båda fotgardesregementena ökas, på det att den stora brist på underbefäl, som hittills visat sig i synnerhet under de årliga beväringsöfningarna, måtte afhjelpas.

En sådan tillökning är ock det bästa sättet att bidraga dertill, att godt folk qvarstanna!- vid regementena i hopp om befordran. Man har derför ansett lämpligt att redan för 1878 föreslå en tillökning i underbefälets antal vid hvardera af de båda gardesregementena med 2 sergeanter, deraf 1 af l:a och 1 af 2:a klass, 4 korpraler och 4 vice korpraler samt att i stället minska gemenskapen med 10 man.

För l:a periodens 2:a år eller 1879 har man tänkt sig en tillökning af 4 sergeanter, 4 korpraler och 4 vice korpraler vid hvartdera regementet, hvaremot gemenskapen skulle minskas med 12 man.

Vid det indelta fotfolket har man likaledes ansett, att en ständig tillökning af underbefälets antal borde under öfvergångstiden ega rum vid de regementen och korpser, som äro afsedda att ingå i den nya organisationen, och att detta tillökade antal underbefäl uteslutande skulle tagas utaf de vid kompanierna anstälde volontärerne, hvilkas antal äfven borde allt mer och mer förökas ända till året näst före det, då de värnpligtige första gången inkallas till fullständig rekrytbildning, både för att lemna tillgång till det förökade antalet underbefäl och dessutom, under det första året efter de värnpligtiges första inkallande till fullständig rekrytbildning, till fyllande af största delen af eliternes antal, på det så ringa antal som möjligt, genast första året, dertill måtte behöfva att utaf de värnpligtige uttagas.

Vid de indelta fotfolksregementena, som i Härordningsförslaget bibehållas, föreslås sålunda för 1878 för hvartdera en tillökning af:

2 sergeanter af l:a klass,

4 korpraler och 4 vice korpraler, samt dessutom

8 volontärer, eller en på hvarje kompani; och på hvarje indelt korps, som kommer att bibehållas enligt Härordningsförslaget:

2 korpraler,

2 vice korpraler, samt

4 volontärer.

Då för närvarande på de större regementena finnas 12 sergeanter af l:a och 16 af 2:a klass samt på de mindre 8 af l:a och 16 af 2:a klass, har man ansett lämpligt att under öfvergångstiden öka antalet sergeanter af l:a klass, till dess det blifver lika med det af 2:a klass, och att sedan föreslå tillsättandet af lika många platser af hvardera klassen, för att på detta sätt dels förbättra underofficerarnes lönevilkor och dels vinna öfverensstämmelse med de bestämmelser, som i Härordningsförslaget äro intagna angående fördelningen af sergeanterne i l:a och 2:a klass och dermed följande aflöningsförmåner.

De nya sergeants-, korprals- och vicekorprals-beställningarna har man ansett kunna fyllas genom befordran af nu befintlige volontärer, hvarefter andra volontärer skulle antagas såsom rekryter i deras ställe.

De nya volontär- och underbefäls-platserna skulle under l:a perioden, då ringa tillökning i de värnpligtiges öfningar ifrågasattes, vid alla regementen och korpser utgöra en tillökning i regementenas och korpsernas styrka, samt aflöningen direkte utgå från statsverket, och får jag föreslå:

att en volontärslön måtte beräknas lika med en medelvakansafgift vid regementet eller korpsen.

Då enligt detta förslag volontärerne skola befordras till vice korpraler, korpraler och sergeanter, torde ej vara lämpligt, att den dagaflöning, de nu åtnjuta under namn af portionsskilling, är 12 öre, eller högre än vice korprals, hvarföre jag får föreslå:

att volontär i stället för portionsskilling måtte under tjenstgöring erhålla en dagaflöning af 10 öre.

För år 1879 har man ansett, att en ytterligare tillökning bör ega rum af såväl underbefäl som manskap på sätt Bil. Ditt. B närmare utvisar.

Vid Gotlands och Blekinge regementen samt Vester Norrlands Bevärings-bataljon måste äfvenledes nödigt underbefäl bildas på samma sätt som det tillökade underbefälsantalet vid de öfriga fotfolksregementena och derför volontärer vid dem antagas. Då ingen rekrytering, såsom vid de indelta regementena, finnes inom de orter, hvarest ofvan nämnda regementen och bataljon äro förlagda, och då man ansett önskligt att så hastigt som möjligt föröka underbefälets antal, har man äfven ansett lämpligt, att redan l:a året söka erhålla så många volontärer som möjligt; och får jag derföre föreslå:

att för hvardera Gotlands och Blekinge regementen samt Vester Norrlands Bevärings-bataljon ett antal af 32 volontärer uppföres på hvartdera af dessa regementens och bataljonens stater.

Hvad tillsättandet af underbefäl beträffar, får jag föreslå:

att vid Gotlands regemente 1 bataljonsadjutant, 1 regementsväbel, 4 fanjunkare och 12 sergeanter,

vid Blekinge regemente 4 fanjunkare, 1 bataljonsadjutant, 1 regementsväbel och 16 sergeanter, samt

vid Vester Norrlands Bevärings-bataljon 1 bataljonsadjutant, 1 regementsväbel och 8 nya sergeantsplatser från och med 1878 uppföras på regementenas och bataljonens stater, börande hälften af sergeanterne vara af l:a och hälften af 2:a klass.

Då redan 1870 ständigt 4 underofficerare om året från Gotlands nationalbeväring genomgått underbefälsskolan på Karlsborg, torde det icke vara svårt att bland dem erhålla det föreslagna antalet.

Vid Blekinge regemente har man antagit, att det föreslagna antalet lätt skulle kunna fyllas dels genom antagande af underofficerare vid f. d. Marin regementet och dels genom transporter från andra regementen.

Tillökningen vid Vester Norrlands Bevärings-bataljon har man äfven ansett kunna ske genom transporter från närliggande korpser och regementen.

Vid Vester Norrlands Bevärings-bataljon finnas för närvarande 4 fanjunkare och 12 sergeanter. Desse äro i aflöningsvilkor något sämre lottade än öfrige underofficerare, hvilket icke kan bidraga till underlättande af underbefälets anskaffning vid bataljonen, hvilken det dock är i hög grad angeläget att så fort sig göra låter bringa till militärisk brukbarhet, hvarföre jag får föreslå:

att de 4 fanjunkare och 12 sergeanter, som för närvarande finnas vid Vester Norrlands Bevärings-bataljon måtte från och med 1878 uppföras till samma aflöningsförmåner som fanjunkare och sergeanter af indelta fotfolket, samt att dervid af sergeanterne hälften uppföras såsom sergeanter af l:a och hälften såsom sergeanter af 2:a klass.

Vid framställandet af dessa förslag har jag mer än väl insett, att det föreslagna antalet underofficerare icke är tillräckligt att inöfva Gotlands regementes värnpligtige, men jag har ansett denna olägenhet utan svårighet kunna afhjelpas derigenom, att under vapenöfningstiden underofficerare, korpraler och vice korpraler beordras till tjenstgöring vid Gotlands regemente från 2:a militärdistriktets regementen, intill dess tillräckligt antal underbefäl blifvit vid Gotlands regemente utbildadt.

För Gotlands och Blekinge regementen samt Vester Norrlands Bevärings-bataljon afses äfven för 1879 en tillökning af underbefälet, som på Bil. Litt. B närmare utvisas.

Hvad de för landvärnskompanierna behöflige underofficerarne beträffar, har man tills vidare ansett sig endast böra vid dem tillsätta fanjunkare, och huru välbetänkt det än vore att uppföra alla med lön på stat vid landvärnet, har man dock, dels af besparingsskäl och dels af fruktan att plötsligt draga alltför månge underofficerare från tjenstgöringen vid regementena, ansett sig, vid bestämmandet af det antal, som bör uppföras med lön på stat vid landvärnet och det, som med bibehållande af sina underofficersbefattningar vid regementena endast uppföres till erhållande af arfvoden

såsom fanjunkare vid landvärnet, ansett sig böra följa samma grunder som i afseende på landvärnskompanichefer; ock får jag derföre föreslå:

att från och med 1878 30 fanjunkare vid landvärnet uppföras med lön på stat och 72 med arfvode för denna tjenstgöring jemte de löner de, vid regementen och korpser kunna innehafva.

Hvad lönen för fanjunkare vid landvärnet beträffar, får jag föreslå:

att de erhålla en månadslön af 60 kronor och beklädnadsersättning med 50 kronor om året samt, då de äro inkallade till tjenstgöring vid linien eller till vapenöfning vid landvärnet, till alla delar samma förmåner som fanjunkare vid linien.

För underofficerare af linien, som tillika förordnas att bestrida tjenstgöring såsom fanjunkare vid landvärnet, får jag föreslå:

att de erhålla ett arfvode af 30 kronor i månaden, deruti inberäknadt tjenstgöringspenningarne vid regementet eller korpsen.

För båda de olika slagen fanjunkare vid landvärnet föreslås dessutom:

att de, då de beordras till annan tjenstgöring än den vid trupp, såsom vid mönstringar, mantalsskrifningar m. fl. tillfällen, erhålla rese- och traktaments-ersättning enligt författningarna.

Jag har redan i det föregående anfört de skäl, hvarför jag anser, att redan 1878 bör vid Gotlands regemente tillsättas allt det befäl och underbefäl, hvartill omständigheterna kunna föranleda, och får äfven derför här föreslå:

att vid Gotlands regemente från och med 1878 tillsättas 4 sergeanter vid landvärnet, deraf 2 af l:a och 2 af 2:a klass, att månadslönen bestämmes för dem lika med sergeanter af linien, att de erhålla 50 kronor om året hvardera i beklädnadsersättning samt att de dessutom, då de äro inkallade till tjenstgöring vid linien eller vapenöfning vid landvärnet, erhålla till alla delar samma förmåner som sergeanter af linien. Aro de deremot använda till annan tjenstgöring, erhålla de i likhet med landvärnsfanjunkarne, rese- och traktaments-ersättning enligt författningarna.

De skäl, på Indika jag grundat detta förslag särskild! för Gotlands regemente, äro följande:

vid Gotlands nationalbeväring finnas för närvarande — förutom 2 styckjunkare, 1 sergeant samt 1 förste och 1 andre konstapel, hvilka alla jag hänför till artilleriet och i sammanhang med detta kommer att omnämna — icke mindre än 2 styckjunkare, 36 sergeanter, 60 furirer af l:a klass, 96 furirer af 2:a klass, 58 l:e korpraler och l:e konstaplar, 116 2:e korpraler och 2:e konstaplar samt 192 vice korpraler, alle valde kompanivis bland de värnpligtige och derigenom berättigade till arfvoden af'270"T8Ö', 120, 75, 48, 45, 36 eller 18 kronor, för så framt de deltagit i de särskilda befälsöfningarna.

Af detta underbefäl hafva flere och i synnerhet de, som genomgått underbefälsskolan på Karlsborg, beredt sig på att småningom ernå de högre arfvodena och vid dem qvarstå under hela sin värnpligtstid.

19 Något bestämdt berättigande till detta qvarstående finnes val icke, men på grund af de förhållanden, som under längre tid bestått och till uppmuntran för dem, som gjort sig kända för duglighet och pålitlighet och i främsta rummet för dem, som genomgått underbefälsskolan, torde så många underbefälsplatser som möjligt böra tillsättas, och har jag derföre icke dragit i betänkande att föreslå besättandet af alla underbefälsplatserna vid Gotlands regementes landvärn.

Jag får dessutom föreslå:

att från och med 1878 något underbefäl ej mera må väljas bland de värnpligtige på Gotland, men att allt det underbefäl, som före denna tid är valdt, må intill fylda 30 år qvarstå vid sina befattningar och arfvoden.

Då fulltaligt underbefäl vid Gotlands regemente icke kan tillsättas förr än i den mån, det hinner att under öfvergångstiden småningom utbildas, och då jag anser, att alla värnpligtige, som icke hafva erhållit den, enligt det uppgjorda förslaget till värnpligtslag förlängda vapenöfningen under l:a och 2:a tjenstgöringsåren, äfven fortfarande böra öfvas såsom hittills intill fylda 30 år, torde den här föreslagna bestämmelsen, om det valda underbefälets qvarstående vid sina befattningar och arfvoden, vara behöflig.

Jag får äfven i öfverensstämmelse med hvad som förut är sagdt angående Hallands Infanteri-bataljon föreslå:

att de 2 fanjunkare och 2 sergeanter, som vid bataljonen finnas, från och med 1878 uppföras på indragningsstat.

Hvad musikpersonalen beträffar, får jag på de skäl, som de för granskning af Härordningsförslaget förordnade kommitterade anfört, föreslå:

att från och med 1878 tillsättas 23 musikdirektörer, eller en vid hvardera af de regementen, som enligt Härordningsförslaget komma att bibehållas, hvar och en med aflöningsförmåner, lika med en löjtnant af 2:a klassen.

Vid Gotlands och Blekinge regementen samt Vester Norrlands Bevärings-bataljon får jag deremot föreslå:

att från och med 1878 tillsättas vid hvardera 1 regementstrumslagare och 8 spel i nummer och trumslagare; att regementstrumslagarne hvardera erhålla en månadslön af 30 kronor, beklädnadsersättning 150 kronor om året samt dagaflöning och portion under tjenstgöring, lika med fanjunkare; att spel i nummer och trumslagare erhålla samma aflöningsförmåner, som obefordrad volontär vid regementet eller bataljonen; att det nuvarande musikdirektörsarfvodet vid Gotlands nationalbeväring från och med 1878 måtte upphöra att utgå, samt att af de 10 arfvoden för fältmusikanter och 60 för spel vid Gotlands nationalbeväring 2 arfvoden af det förra och 10 arfvoden af det senare slaget måtte från och med 1878 indragas, men de öfriga äfven 1878 bibehållas, för att sedan år för år förminskas i förhållande till det allt jemt förminskade antal af nationalbeväringens förra manskap, som årligen kommer att uppkallas till 6 dagars vapenöfning.

20 Sedan jag sålunda redogjort för de förändringar i fotfolkets organisation, som man ansett lämpliga under l:a perioden och särdeles under dess första år eller år 1878, återstår det för mig ännu att omnämna de ändringar i fotfolkets utbildning, som ansetts nödvändiga. Dessa ändringar inskränka sig dertill, att man ansett lämpligt, att inkalla alla fotfolksregementens, utom de båda fotgardesregementenas, volontärer hvarje år den 20. September till en ettårig rekryt- och underbefäls-utbildning, sedan de förut vid regementena bevistat årets vapenöfningar.

Man har nemligen trott sig kunna påräkna, att de vid regementena antagne volontärerne i allmänhet skulle ega mera kunskaper, vilja och förmåga att tillegna sig de militära färdigheterna än de värnpligtige i allmänhet, och har derföre vågat hoppas, att flere af dem under loppet af ett år icke allenast skulle blifva fullgoda rekryter, utan äfven kunna erhålla den utbildning, som behöfves, för att kunna bekläda den lägsta underbefälsgraden, och har dertill ansett sig så mycket mera berättigad, som man äfven förutsatt, att volontärerne, innan de beordrades till den ettåriga kursen, hade deltagit i årets vapenöfningar vid sina respektiva regementen och korpser.

Inför Eders Kongl. Maj:t anser jag mig icke behöfva återupprepa alla de skäl, som kommitterade för granskning af Härordningsförslaget redan anfört, för nödvändigheten af eu grundlig rekrytbildning, och om denna är nödvändig för soldaten i allmänhet, så är den ännu mera oundgänglig för de rekryter, af hvilka det är meningen att söka utbilda det blifvande underbefälet.

Det återstår mig sålunda endast att här söka lemna en redogörelse för det antal volontärer med befäl och underbefäl, som enligt det här gjorda förslaget bör vara att påräkna till den ettåriga kursen, samt att afgifva förslag till ordnande och förläggning af de skolor, hvilka genom volontärernes inkallande till ettårig utbildning, komma att bildas.

Beräkningen är ganska enkel, i det att 1878 följande nya beställningar äro föreslagna att besättas med nuvarande volontärer:

10 sergeants-, korprals- och vice korprals-platser vid hvardera af 18 indelta

regementen________________________________________________________________________________________________ 180

4 d:o vid hvardera af 3 korpser_________________________________ 12

8 d:o vid Vester Norrlands Bevärings-bataljon .............................. . 8

11 d:o vid Blekinge regemente, hvarvid antages, att 11 fanjunkare- och

sergeants-platser fyllas från Marin-regementets underofficerskorps .................... 11

26 landvärnsfanjunkare, eller alla som uppföras med lön på stat, utom de

vid Gotlands regemente______________________________________________________________________________ 26

Dertill komma:

252 nya volontärsplatser, som tillsättas 1878__________________________________________ 252

samt dessutom den vanliga årliga afgången af nuvarande underofficerare och volontärer, hvilken jag antager till 1 på hvartannat af de indelta kompanierna...____________________________________________________________________________________________________ 86

Summa 575.

21 I afseende på indelning och förläggning anser jag lämpligast, att l:a och 2:a militärdistriktens samt Gotlands regementes volontärer eller 238 jemte öfver- och under-befäl samt spel förläggas till Vadstena, under det att de öfriga militärdistriktens volontärer eller 337 jemte öfver- och under-befäl samt spel förläggas till Karlsborg. Kommenderingen till Vadstena skulle bilda en bataljon med 3 kompanier, hvartdera om 79—80 volontärer, förutom öfver- och under-befäl, samt kommenderingen till Karlsborg en bataljon med 4 kompanier, hvartdera om 84—85 volontärer, förutom öfver- och under-befäl.

Då man ansett nödvändigt, att den nuvarande underbefälsskolan för indelta fotfolket fortfarande bör vara förlagd på Karlsborg under öfvergångstiden, uppstår nödvändigheten, då man äfven vill förlägga volontärer till Karlsborg, att derstädes uppföra nya byggnader. Man har dock icke velat göra dessa större, än behofvet oundgängligen klöfver, dels på grund af de dermed förenade kostnader och dels derför, att man af flera skäl icke ansett lämpligt att på Karlsborg uppföra alltför stora kasern-etablissement, som i en framtid gör det nära nog nödvändigt att dit förlägga ett helt fotfolksregemente med dess öfver- och under-befäl samt civile tjensteman, emedan utrymme för sä många familjer, som dermed antagligen komme att följa, inom fästningen omöjligt och utom densamma endast med största svårighet kan beredas.

Man har derföre ansett lämpligast att vid Karlsborg för närvarande endast föreslå uppförandet af kasernbyggnader för en bataljon enligt Härordningsförslaget, då underbefälsskolan under öfvergångstiden kunde bebo densamma och underbefälsskolans nuvarande lokal lemnas åt volontärerne. Efter öfvergångstidens slut kunna dessa kasernbyggnader öfverlemnas åt trängbataljonen och jernvägskompaniet eller ock kan eu bataljon af Skaraborgs regemente dit förläggas och den andra bataljonen förläggas i Sköffle.

Då det icke är lämpligt att förlägga så stora byggnader inom sjelfva fästningen, emedan utrymmet för mycket upptages, så böra de förläggas utom densamma och uppföras af trä, på det de i krigstid må i händelse af behof utan allt för stora svårigheter kunna förstöras. Uppföras byggnaderna af trä, kunna de ock, om beslut derom fattas vid 1877 års riksdag, redan 1879 vara så färdiga, att de af uuderbefälsskolan kunna begagnas.

Möjligheten alt sålunda för närvarande inskränka uppförandet af nya byggnader till det minsta möjliga betingas deraf, att Vadstena slott utan allt för stora kostnader och tidsutdrägt kan göras lämpligt att upptaga en styrka af 250 till 300 man, så att, för den händelse beslut om dess iordningsställande fattas vid 1877 års riksdag, volontärerne den 20. September 1878 kunna dit inflytta. Om än med någon uppoffring förenadt, kunna öfningsplats och målskjutningsbana beredas på kronans mark. Belägenheten midt emot och nära Karlsborg underlättar öfningarnas bedrifvande både vid Karlsborg och Vadstena efter samma grunder och på samma sätt samt tillstädjer äfven, att gemensamma exercis- och fälttjenst-öfningar kunna företagas så val med

volontärerne från Karlsborg och Vadstena som med underbefälsskolan på förstnämnda ställe.

Hvad slutligen antalet öfver- och underbefäl m. fl. beträffar, som vid de båda kommenderingarna böra anställas, får jag föreslå:

att till Karlsborg beordras 1 regementsofficer, 4 kaptener, 17 subalternofficerare, deraf 1 adjutant, 5 fanjunkare, deraf 1 adjutant och väbel, 16 sergeanter, 20 korpraler, 13 spel och 2 sjukvårdssoldater samt till Vadstena 1 regementsofficer, 3 kaptener, 13 subalternofficerare, deraf 1 adjutant, 4 fanjunkare, deraf 1 adjutant och väbel, 12 sergeanter, 15 korpraler, 10 spel och 2 sjukvårdssoldater.

För 1879 behöfves ingen förändring, utan bör fortfarande samma antal volontärer med öfver- och under-befäl beordras till utbildning vid Karlsborg och Vadstena. Jag anser mig här icke böra lemna oanmärkt, att den genomgående grundsatsen vid ordnandet af förhållandena vid fotfolket är, att under öfvergångstiden och i synnerhet under l:a perioden bibehålla indelta arméns förhållanden orubbade, under det man, genom antagande af volontärer och deras utbildande och utnämning till underbefäl, söker under öfvergångstiden skapa den nya underbefälsstam, som under officerarnes ledning skall öfvertaga de värnpligtiges utbildning och öfning enligt Härordningsförslaget.

Innan jag lemnar fotfolkets organisation och utbildnig under den l:a perioden af öfvergångstiden, anser jag mig böra fästa Eders Kongl. Maj:ts nådiga uppmärksamhet på nödvändigheten att förbättra de värfvade truppernes ställning. Om jag undantager Vermlands Fältjägare-korps, utgör de värfvade truppernes nummerstyrka 7006 man; af desse äro 1793 vakante. Nummerstyrkan vid fotfolket skall vara 1640 man; deraf 289 vakante. Nummerstyrkan vid rytteriet skall vara 1000 man; deraf 198 vakante. Nummerstyrkan vid artilleriet skall vara 3646 man; deraf 1150 vakante. Nummerstyrkan vid fortifikationstrupperne skall vara 720 man; deraf 156 vakante. Aflöningeii för eu värfvad soldat består för närvarande, utom lega, uppgående till 8 kronor för hvardera af de 3 första och 16 kronor för hvardera af de följande åren, af eu månadslön af 5 kronor för dem, som äro i tjenstgöring och 2 kronor för dem, som äro permitterade, hvarförutom examenstillägg, kommenderingstillägg och ålderstillägg tilldelas dem, som deraf gjort sig förtjente. Vid Lifgardet till häst är månadslönen 6 kronor.— Utaf månadslönen så väl för dem, som äro i tjenstgöring, som för de permitterade insättas minst 2 kronor i sparbank, för att utbekommas, då karlen efter tilländalupen kapitulationstid lemnar tjensten. Jemföras dessa aflöningsförmåner med den indelte soldatens eller med volontärens eller med manskapets vid Vermlands Fältjägare-korps, så måste man erkänna, att den värfvade soldatens vid garnisonsregementeua aflöningsförmåner äro vida sämre än någon annan soldats. Hvarje soldat beklädes af staten, och då han är i tjenstgöring erhåller äfven hvarje soldat, iudelt eller värfvad, bostad och underhåll in natura. Den indelte soldaten har dock, ehvad han inkallas till tjenstgöring eller icke, löneförmåner af rust- och rote-hållare, som måste i medeltal anses uppgå till 150 kronor om året; han har dessutom utöfver natura-underhållet en s. k. portionsskilling

af 6 öre om dagen, då lian är i tjenstgöring, hvilket den värfvade soldaten icke erhåller. Volontären erhåller eu rotelön uppgående till 125 å 150 kronor, ehvad han är i tjenstgöring eller icke, samt dessutom en portionsskilling af 12 öre om dagen, då han är i tjenst. Eu soldat vid Vermlands Fältjägare-korps har, utom lega, en årlig lön * af 65 kronor och inqvarteringsersättning 10 kronor eller till samman 75 kronor om året, ehvad lian är i tjenstgöring eller ej, och dessutom 6 öre portionsskilling då han är i tjenst. Att det med så ringa fördelar för den värfvade soldaten vid garnisonsregementena i förhållande till dem, de öfrige erhålla, icke är underligt, om de värfvade garnisonerade regementena både hafva svårt att erhålla tillräckligt antal rekryter och lika goda rekryter, som öfriga regementen, äfvensom att de hafva svårt att utöfver den förste kapitulationstiden behålla sitt manskap, ligger i öppen dag och kan ej vara annorlunda, helst under en tidpunkt, då arbetslönerna äro höga och tillfälle till god arbetsförtjenst icke är svårt att erhålla. För framtiden tillkommer ytterligare den betydliga tillökning af volontärernes antal under öfvergångstiden. Om denna tillökning skall kunna blifva en verklighet, få icke allt för stora fordringar ställas på volontärerne vid deras antagande. De måste vara af en viss ålder, hafva ådagalagt ett godt uppförande och hjelpligen kunna läsa och skrifva. Ställas fordringarna högre, så är det ej antagligt, att volontärer till erforderligt antal skola erhållas. Om deremot med de af mig uppstälda fordringarna på volontärerne ett tillräckligt antal af sådane erhålles, så gå de värfvade regementena, om aflöningsvilkoren för deras manskap äro väsentligt sämre, helt och hållet miste om nästan alla dem, som äro lämplige att utbildas till underbefäl, och rekryteringen vid dessa regementen blifver än ytterligare försvårad. Då emellertid de värfvade trupperne äro nödvändige att bibehålla vid oförminskad styrka under öfvergångstiden, fotfolket såsom garnison i Stockholm, rytteriet såsom eu alldeles nödvändig fyllnad i det fåtaliga indelta rytteriets antal samt slutligen det värfvade artilleriet och fortifikationstrupperne såsom de enda trupper af dessa slag vi ega, så kan ej eu nedsättning i deras styrka ifrågasättas. Tvärtom må man göra allt, för att de beklagliga förhållanden, som för närvarande existera, i synnerhet inom artilleriet, måtte afhjelpas. Detta vapen har år för år vunnit allt mer och mer betydelse, och denna betydelse har äfven blifvit erkänd, då äfven det svenska artilleriet blefvid 1871 års riksdag icke oväsentligt förökadt. Men denna tillökning har, hvad manskapet beträffar aldrig blifvit en verklighet, utan har styrkan snarare förminskats, och för närvarande är t. ex. vid ett af artilleriregementena något mer än halfva nummerstyrkan vakant. Huru särdeles ofördelaktigt detta förhållande i händelse af krig skulle komma att inverka på härens förseende med artilleri, är sannerligen af en så betänklig natur, att jag, huru många missförhållanden än må finnas uti vårt nuvarande härväsende både i afseende på organisation och öfning, dock icke tvekar, att, näst den fullkomliga bristen på intendentur och träng beteckna det otillfredsställande skick, hvaruti artilleriet befinner sig af brist på utbildadt manskap och tillräckligt antal hästar, såsom varande det, som är aldra vigtigast att, så fört sig göra låter, söka afhjelpa.

24 Ett af de kraftigaste sätten att söka afhjelpa bristen på manskap vid de värfvade garnisonerade regementena är att höja deras aflöningsförmåner, och om man äfven vid de värfvade regementena vill erhålla godt folk, måste man sätta deras aflöningsvilkor i närmare öfverensstämmelse med hvad den indelte soldaten och synnerligast volontären erhåller.

Jag får derföre föreslå:

att månadslönen vid de värfvade garnisonerade regementena måtte höjas med 5 kronor i månaden, atom vid artilleriet, vid hvilket den må höjas med 6 kronor i månaden, på det sätt, att tjenstgörande garnisonerad värfvad soldat må erhålla 10 kronor i månaden och permitterad 7 kronor, utom vid Lifgardet till häst och artilleriet, vid hvilka tjenstgörande soldat må erhålla 11 kronor och permitterad 7 kronor i månaden; allt förutom lega och redan beviljade tillägg och arfvoden.

Min afsigt med detta förslag är, att icke allenast försöka skaffa regementena folk utan äfven godt folk. För detta ändamål får jag äfven underdånigst fästa Eders Kongl. Maj:ts nådiga uppmärksamhet på den mindre lämpliga bestämmelsen i § 17 af den för krigsmagten gällande Disciplinstadgan, deri det medgifves chef eller regements-befälhafvare att utstryka värfvad soldat ur rullorna »och öfverlemna honom till Konungens Befallningshafvande, som förordnar om hans afsändande till kronoarbetskorpsens disciplinkompani, för att der under sin återstående kapitulationstid till allmänt arbete hållas». Kronoarbetskorpsens disciplinkompani är numera förändradt till värfvade arméns disciplinkompani, men magten att ådöma ofvan nämnda bestraffningär densamma. Denna magt hos chefen är för stor och en qvarlefva från de tider, då soldaten och i synnerhet den värfvade stod på en så låg ståndpunkt i samhället, att man kunde dömas till krigstjenst. Nu för tiden måste man höja soldatståndet, då hvarje vapenför man enligt värnpligtslagen är skyldig både till krigstjenst och till deltagande uti vapenöfningarna under fredstid, men dermed är oförenligt att bibehålla ett så barbariskt stadgande som det af mig anförda. Utan att hafva begått något trött, kan en soldat efter att 3 gånger hafva blifvit bestraffad efter disciplinstadgan, deraf minst eu gång i 3:e graden, för flera år dömas att tillhöra disciplinkompaniet, och denna dom beror inom den ofvan sagda begränsningen uteslutande af chefens eller regementsbefälhafvarens godtycke.

Det är framför allt detta stadgande, som jag anser nödvändigt att förändra. Om en bajonett afbrytes eller en persedel kommer bort, måste krigsrätt sammankallas för att döma i detta mål, men om en karl skall afsändas till disciplinkompaniet, kan hända för flera år, så behöfves dertill endast chefens bedömande. Då jag väl kan förstå, att det kan vara svårt för regementena att undvara möjligheten att till disciplinkompaniet afsända anvärfvade karlar, som inom kompanierna endast äro till skada, och som icke låta sig af varningar och bestraffningar rättas, får jag, oaktadt jag helst skulle se detta straff helt och hållet borttaget, underdånigst hemställa:

huruvida icke Eders Kongl. Maj:t skulle anse lämpligt stadga, att försändning af en karl till disciplinkompaniet endast får ske enligt krigsrätts dom, sedan kompani-,

batteri- eller sqvadron-chef, på grund af de bestraffningar karlen undergått, derom gör anhållan bos regementschefen.

Jag tror detta vara oundgängligt för att höja det värfvade manskapets anseende och är äfven öfvertygad, att disciplinkompaniet derigenom skall betydligt förminskas, att detta straffs ådömande icke skall komma 'i fråga, utan att den skyldige bevisat sig vara alldeles omöjlig att i tjenst vidare behålla, samt att derigenom, om Eders Kongl. Maj:t utfärdar bestämda föreskrifter för de fall, då detta ganska svåra straff får och måste tillämpas, en viss bestämd och genomgående grundsats vid dess tillämpning kommer att göra sig gällande, livilket för närvarande omöjligt kan vara fallet,

då denna tillämpning till så väsentlig grad beror på hvar och en befälhafvares individuella åsigt om hvad som för regementet är nyttigast.

Jag får dessutom, på det att föreskriften i det Nådiga Brefvet af den 12. Juni

1874 icke må vara en död bokstaf, utan mägtigt inverka till höjande af det värfvade

manskapets duglighet och anseende och derigenom äfven till lättheten att rekrytera de värfvade trupperne, underdånigst föreslå:

att en kommitté måtte nedsättas med nådigt uppdrag att utarbeta de närmare bestämmelser, som böra utfärdas angående deraf förtjente militärers användande i civil tjenst.

Några särskilda skäl för detta mitt förslag har jag icke ansett mig behöfva i underdånighet andraga, då kommitterade för granskning af förslaget till ny härordning inför Eders Kongl. Maj:t redan framstält tillräckliga skäl för sådana bestämmelsers utfärdande, som jag här ofvan andragit i sammanhang med den nya härordningens tillämpning, och dessa skäl i alla hänseenden hafva gällande kraft äfven i afseende på de värfvade regementenas manskap och det underbefäl, som under öfvergångstiden bildas af de antagne volontärerne.

Om manskapets vid de värfvade trupperne ställning sålunda förbättras och en utsigt till framtida bergning medföljer ett godt uppförande under tjenstetiden, och denna bergning äfven blifver beroende af de kunskaper och den duglighet, som under tjenstetiden förvärfvas och ådagalägges, så torde man hafva grundad anledning att hoppas, det tiden vid de värfvade regementena skall ännu bättre än för närvarande kunna användas till manskapets utbildning, ty på denna utbildning kommer deras utkomst, då de lemna tjensten, att bero.

Kytteriet. I afseende på rytteriet har jag för l:a periodens l:a år eller 1878 icke att föreslå någon annan förändring, än att det värfvade rytteriet lika med fotfolket måtte erhålla ett tillägg i månadslönen af 5 kronor för hvarje karl i nummer, såväl de i tjenstgöring varande som permittenter.

Men då det är meningen att vid rytteriet såsom vid fotfolket utaf särskildt för detta ändamål antagne volontärer söka utbilda den underbefälsstam, som under offiledning skall öfvertaga de värnpligtiges utbildning och öfning enligt Ilär-

cerarnes

ordningsförslaget, och då man under öfvergångstiden måste söka att åvägabringa de förändringar, som äro nödvändiga för Härordningsförslagets genomförande, anser jag mig redan nu böra nämna, att för 1879 afses en tillökning i offieerarnes antal af 1 ryttmästare vid hvardera Lifgardet till häst och Jemtlands Hästjägare-korps samt 1 löjtnant och 1 under-löjtnant vid denna senare korps, att regementsintendenter och förrådsförvaltare böra under detta år vid de indelta rytteriregementena tillsättas, att aflöning för 3 sergeanter, 3 korpraler, 37 vice korpraler, 56 volontärer, 3 trumpetare och 1 pistolsmed föreslås att på de olika regementenas och korpsernas stater för 1879 uppföras samt att 139 nya hästar anses behöfliga att för kronans räkning anskaffas på sätt Bilaga Lutt. C närmare utvisar.

För 1879 kommer äfven att föreslås inrättandet af en skola, till hvilken rytteriets volontärer med öfver- och under-befäl under ett års tid kunna inkallas till rekryt- och underbefäls-utbildning och har man ansett, att denna skola lämpligast bör förläggas till Stockholm och att ett nytt etablissement för densamma bör byggas, i öfverensstämmelse med det förslag till kasernbyggnader, som enligt Eders Kongl. Maj:ts nådiga befallning blifvit utarbetadt och nyligen i Bruxelles blifvit tillerkändt första priset; samt att detta etablissement bör uppföras på Ladugårdsgärdet i samband med ett nytt etablissement för Lifregementets Dragon-korps’ befälsmöte, exercissqvadron och förberedande underbefälsskola. Det är endast i afvaktan på uppförandet af dessa byggnader, som man ansett nödigt att till 1879 uppskjuta hvarje förändring i rytteriets nuvarande organisation och öfning, alldenstund det först hösten 1879 kan vara möjligt att hafva det nya etablissementet så färdigt, att de antagne volontärerne kunna der inflytta.

För rytteriet får jag derför för 1878 endast föreslå:

att tillräckliga medel må begäras för uppförande af kasernbyggnad, exercishus, ridhus och stall för en styrka af

1 ryttmästare,

4 subalternofficerare,

5 underofficerare,

6 korpraler eller vice korpraler,

1 spel,

1 sjuk vårdsryttare, och

100 volontärer,

med 122 hästar;

börande de för detta ändamål nödvändiga byggnaderna uppföras enligt det förut omnämnda förslaget till kasernbyggnader och på sådant sätt, att de för framtiden komma att utgöra en del af det etablissement, som är behöfligt för ett rytteriregemente enligt Härordningsförslaget.

Artilleriet. Hvad Artilleriet angår, anser jag, på grund af de skäl, som kommitterade för granskning af Härordningsförslaget andragit, likasom för de öfriga vapenslagen nöd-

vändigt att tillräcklig underbefälsstam vid regementena under öfvergångstiden utbildas och tillsättes, samt dessutom att månadslönen för artilleriet höjes med 5 kronor i månaden, hvarförutom ett tillägg, lika med det för Lifgardet till häst, eller 1 krona i månaden, torde böra beviljas äfven för artillerist, som är i ständig tjenstgöring, alldenstund det visat sig omöjligt att under nuvarande förhållanden hålla detta vigtiga vapenslag fulltaligt. Det värfvade artilleriet är det enda vi ega och dess i stat faststälda numerär är i sig sjelf så obetydlig, att man väl må vakta sig för, att icke såsom nu, stora vakanser uppkomma i denna fåtaliga styrka. Sålunda är artilleriets nuvarande nummerstyrka, äfven om den är fulltalig, icke tillräcklig för en mobilisering af 30 batterier jemte de artilleriet tillhörande parker, äfven om 88 man beväring enligt plan tilldelas hvarje batteri, oberoende deraf, att ett sådant batteri är föga dugligt att rycka i fält. För fästningsartilleriet behöfves äfven med nutidens svårskötta fästningsartilleri långt större antal väl utbildadt manskap, än man förut beräknat. Dertill kommer äfven, att de 3 nuvarande artilleriregementena äro afsedda att under öfvergångstiden bilda stammen till de 6 artilleriregementen, som enligt Härordningsförslaget böra bildas. Artilleriets nuvarande fåtalighet icke allenast enligt sj elfva den nuvarande organisationen, utan äfven enligt befintligheten af utbildad nummerstyrka, och otillräckligheten af de i stat anslagne stamhästarne är dessutom i sanning så beklaglig, att det måste betraktas som en oeftergiflig pligt för mig att särskildt i afseende på detta dyrbara och vigtiga vapenslag framhålla nödvändigheten, att på allt sätt söka främja dess utveckling. Någon tillökning i styrkan anser jag mig dock ej böra föreslå på grund åt de stora svårigheter, som under senare tider visat sig i afseende på att erhålla det för närvarande i stat bestämda antalet af värfvadt manskap. Likasom vid de öfriga värfvade trupperne anser jag derför att icke allenast ökade aflöningsförmaner maste beviljas, utan att dessutom ett ökadt antal underbefäl under hela öfvergångstiden äfven vid artilleriet bör årligen tillsättas, under det ett motsvarande antal af gemenskapen indrages.

För det l:a året af första perioden eller år 1878 får jag derföre föreslå:

att 10 sergeanter af l:a klass, 5 förste konstaplar och 1 andre konstapel tillsättas samt att i stället 16 man af gemenskapen indragas.

Af dessa tillhöra 2 sergeanter och 1 förste konstapel hvartdera Svea och Göta artilleriregementen, 5 sergeanter och 2 förste konstaplar Vendes artilleriregemente samt 1 sergeant, 1 förste konstapel och 1 andre konstapel Gotlands batteri, hvilket bör stå under chefen för Gotlands regemente ända till dess 2:a Göta artilleriregemente blifver bildadt och batteriet kan till detsamma öfverflyttas.

Hvarföre tillökningen i början af öfvergångstiden gjorts större vid Vendes regemente än vid de öfriga beror dels derpå, att under öfvergångstiden större antal underbefäl skall vid detta regemente utbildas än vid de båda andra, dels äfven att nummerstyrkan vid Vendes regemente är nära nog fulltalig, under det att betydliga vakanser finnas vid de båda öfriga.

28 För l:a periodens 2:a år eller 1879 föreslås en ytterligare tillökning af underbefälet vid artilleriet utaf 14 sergeanter, 4 förste konstaplar och 1 andre konstapel.

Dessutom får jag föreslå:

att från och med 1878 vid hvardera Svea och Yendes artilleriregementen 1 hofslagare tillsättes och 1 batterihandtverkare indrages samt lönen för hofslagare må bestämmas till 600 kronor, i likhet med hvad kommitterade för granskning af Härordningsförslaget för denna befattning vid rytteriet föreslagit.

För 1879 är äfven afsedt att föreslås en indragning af 2:ne batterihandtverkare och tillsättande af 2:ne hofslagare.

Det särdeles ringa antal stamhästar, som finnes vid artilleriregementena, är i hög grad ofördelaktigt för regementenas tjenstbarhet, icke allenast derför, att vid en mobilisering regementena komma att sakna behöflig! antal ridna hästar, utan ock emedan manskapets utbildning i ridning måste betydligt eftersättas. Hela artilleriets tjenstbarhet lider af det ringa hästantalet äfven derför, att hvarje regemente, sedan officershästarne blifvit afräknade, knappast har tillräckligt antal hästar för att låta batterierna turvis, ett och ett i sender, utrycka till exercis med ett fullrustadt batteri.

Af alla dessa skäl är det nödvändigt, att hästantalet vid artilleriregementena ökas till det antal för hvarje batteri, som blifvit föreslaget af kommitterade för gransk ning af Härordningsförslaget.

Då denna tillökning derjemte måste rätta sig efter det stallutrymme, som vid regementena finnes, får jag föreslå:

att under 1878 64 nya hästar må vid artilleriet tillsättas eller 30 vid Svea, 12 vid Göta och 22 vid Yendes artilleriregementen.

För 1879 afses ytterligare en tillökning af 65 hästar.

I afseende på Gotlands artilleri får jag slutligen föreslå:

att det nuvarande arfvodet för en artilleribefålhafvare bibehålies, samt att den nuvarande tygstaten såsom behöflig för omvårdnad och reparationer af artillerimateriel, gevär m. m. på Gotland, må blifva oförändrad.

Fortifikationen. Under första periodens l:a år har jag rörande Fortifikationen förutom tillökning i månadslönen för manskapet intet annat förslag att framställa, än uppsättandet af sappörbataljonens 3:e kompani på Karlsborg jemte stab till denna bataljon, allt i enlighet med det beslut, som vid 1871 års riksdag fattades angående uppsättandet af ingeniörtrupper. Jag får sålunda underdånigst föreslå:

att nådig framställning måtte göras om uppförande å ordinarie stat från och med 1878 af:

1 major, chef för sappörbataljonen,

1 kapten åt 2:a klassen, tygkapten vid bataljonen,

1 andre löjtnant, regementsadjutant,

1 regementspastor med lön om 1,500 kronor,

1 förste bataljonsläkare,

1 regementsintendent och

1 sergeant af l:a klass, såsom bataljonsadjutant,

hvarjemte 1 förrådsförvaltare torde böra öfverflyttas från fortifikationsstaben till sappörbataljonen och ett arfvode af 750 kronor tills vidare tilldelas den, som bestrider auditörstjensten vid bataljonen. Då enligt Härordningsförslaget auditörsplatserne vid regementen och corpser framdeles böra ersättas medelst garnisonsauditörer, torde det icke vara lämpligt att för närvarande tillsätta någon auditörstjenst vid sappörbataljonen med lön på stat.

Jag får äfvenledes föreslå:

att det tredje sappörkompaniet må från och med 1878 uppföras på ordinarie stat och utgöras af:

1 kapten af l:a klassen, kompanichef,

1 löjtnant af l:a klassen,

1 löjtnant af 2:a klassen,

1 underlöjtnant,

1 fanjunkare,

3 sergeanter af l:a klassen,

2 förste korpraler,

4 korpraler,

6 vice korpraler,

106 man, deraf 18 handtverkssoldater och 2 trumpetare, hvarjemte 10 stamhästar föreslås att för bataljonens räkning anskaffas; och torde uppsättningskostnaden för kompaniet och hästarne, i likhet med hvad förut varit vanligt, få af första årets anslag bestridas i den mån det dertill kan blifva behöfligt.

Jag får dessutom, i öfverensstämmelse med hvad jag redan förut angående de värfvade trupperne i underdånighet andragit, föreslå:

att månadslönen vid fortifikationstrupperne förutom lega och öfriga redan beviljade tillägg och arfvoden må bestämmas till 10 kronor i månaden för soldat, som är i tjenstgöring, och 7 kronor för soldat, som är permitterad.

Hvarföre jag icke ansett mig böra föreslå lika hög månadslön vid fortifikationstrupperne som vid artilleriet, beror dels derpå, att erfarenheten visat, att det är lättare att reki-ytera de förre än det senare, dels äfven att vid fortifikationstrupperne finnas på hvarje kompani 18 nummer för handtverkssoldater, hvilka hafva ett arfvode af 3 kronor i månaden, samt dels slutligen att nästan hvarje duglig karl, som tager tjenst vid fortifikationstrupperne, under sin tjenstgöring är i tillfälle att inlära ett handtverk, genom hvars utöfvande hans framtida bergning är betryggad.

Men äfven vid fortifikationstrupperne är det dessutom nödvändigt att öka underbefälets antal, icke allenast, för att derigenom förbättra manskapets ställning, utan för att söka anskaffa tillgång på största delen af det underbefäl, som i händelse af mobilisering behöfves, och för att under öfvergångstiden förbereda den organisation af fortifikationstrupperne, som Härordningsförslaget förutsätter. Då emellertid någon sådan tillökning på de olika kompanierna icke blifvit för 1878 föreslagen, beror det derpå,

att allt det underbefäl, som detta år anställes vid 3:e sappörkompaniet, måste tagas från de öfriga kompanierna, hvarföre eu tillökning i antalet underbefäl på dessa kompanier under samma år kanhända icke vore lämplig. Deremot afses för 1879 en tillökning af underbefälet med 7 sergeanter eller eu vid hvarje kompani, samt 6 korpraler och 6 vice korpraler eller en vid hvarje kompani, utom fåltsignalkompaniet, som redan har flere korpraler än öfriga kompanier. Deremot minskas gemenskapen 1879 med motsvarande antal eller 19.

Likasom vid de öfriga vapenslagen böra under öfvergångstiden värnpligtige äfven tilldelas fortifikationstrupperne, men under l:a perioden torde ett sådant tilldelande vara mindre lämpligt, emedan brist på befäl under denna period gör det svårt för fortifikationen att på lämpligt sätt utbilda både eget manskap och de värnpligtige.

Trängen. Kommitterade för granskning af Härordning-storslaget hafva uti sitt underdåniga betänkande framhållit nödvändigheten för hären att redan i fredstid hafva ett ordnadt trängväsende, hvarförutan det endast med oerhörda svårigheter och med lång tidsutdrägt (flere månader) kan vara möjligt att göra trängen så pass i ordning, att den, om än i ofullständigt skick, ändock någorlunda regelbundet kan tillföra hären dess behof. Kommitterade ansågo derföre nödvändigt, att redan i fredstid upprätta 3 trängbataljoner, vid hvilka befäl och manskap skulle utbildas samt materielen förvaras och hållas i ordning.

Enligt de bilagor, som åtfölja kommitterades betänkande, skulle trängen i krigstid bestå af 9,813 man, 9,529 hästar och 4,002 fordon, och dock äro häruti icke inräknade hvarken de reservkolonner, som dessutom måste upprättas, men som ej omedelbart tillhöra den opererande armén, ej heller alla de fordon med tillhörande personal och hästar, som skola finnas vid regementena och vid artilleriets för arméns stridbarhet så vigtiga parker. Skulle armén för närvarande sättas på krigsfot, så kan och måste trängen visserligen blifva något mindre, men en personal af omkring 7,000 man med inemot 6,000 hästar och 3,000 fordon är dock nödvändig. I närvarande stund måste denna träng sammansättas på det sätt, att, då armén skall sättas på krigsfot, hvarje regemente och korps i hela armén måste afgifva något befäl och manskap, hvilka jemte beväringsmanskap på åtskilliga dertill bestämda platser föras till samman, för att sedan organiseras till träng och inläras sina skyldigheter. Ingen enda häst af de många tusen, som behöfvas, finnes, att tillgå, då ingen lag tinnes om utskrifning af sådana och då ingen får tagas, utan att grundlagsbrott begås. Icke ens för artilleriet och fortifikationstrupperne och för regementenas fordon finnas hästar, ty de s. k. extra roteringshästarne, som i krigstid få uppkallas, räcka ej till att ens till hälften göra artilleriet med dess parker bespändt. Jag har derföre låtit utarbeta och till Eders Kongl. Maj:ts nådiga bepröfvande öfverlemna ett förslag till särskild lag angående utskrifning af hästar.

Här anser jag mig deremot böra upptaga de förhållanden, som röra personalen. Det förhållande, som i afseende på trängväsendet för närvarande eger rum, kan nem-

ligen icke fortfara under kela den öfvergångstid, som kan förflyta, innan Härordningsförslaget, med eller utan förändringar, blifvit antaget och kommer att tillämpas, ock det kan ej i afseende på trängen tillämpas, utan att förberedelser derför blifvit under öfvergångstiden vidtagna.

Då Vermlands Fältjägare-korps enligt Härordningsförslaget är afsedd att uppköra, då denna korps för närvarande består af 6 kompanier eller lika med det antal trängkompanier, som upptagas i Härordningsförslaget och då det är med stora svårigheter förenadt att ytterligare öka de värfvade truppernes antal ock styrka utöfver hvad som redan finnes eller är beslutadt, har jag trott det lämpligast att under öfvergångstiden söka ombilda Vermlands Fältjägare-korps till stam för de blifvande trängbataljonerna på samma gång, man genom vidtagande af en sådan åtgärd äfven under sjelfva öfvergångstiden icke skulle fortfarande befinna sig uti ett så beklagligt förhållande i afseende på trängväsendet som för närvarande.

För detta ändamål har jag trott, att en särskild trängdepot borde uppsättas, till hvilken alla vid korpsen antagna rekryter jemte nödigt befäl inkallades till ett års utbildning i garnison, hvarefter de årligen skulle inkallas till förnyade öfningar, hvarjemte nödigt beväringsmanskap skulle på förhand utses från olika regementen, för att med korpsen förenas. Några lämpliga byggnader för detta ändamål finnas dock för närvarande ej, utan måste dertill uppföras. Då jag i det föregående antagit, att indelningen i fem generalbefäl skall tills vidare fortfara, har jag äfven antagit, att generalbefälet i 3:e militärdistriktet bör förläggas till Karlstad, på grund deraf, att denna stad är lämplig både för generalbefälet i 3:e militärdistriktet enligt den nuvarande organisationen och för generalbefälet i 5:e militärdistriktet enligt Härordningsförslaget. Vid denna plats äro ock reservförråd både för 8:e militärdistriktets och än flere trupper väl belägna i det de dels med jernväg och dels med sjötransport lätt kunna föras till olika delar af landet. Jag tror äfven, att ingen synnerlig olägenhet skulle uppstå deraf, om 3:e trängbataljonen förlägges till Karlstad i stället för till Sundsvall, under det att det är särdeles fördelaktigt att välja Karlstad till hufvudstation och garnisonsort för den trängbataljon, som under öfvergångstiden uppsattes, om Vermlands Fältjägare-korps dertill användes, alldenstund denna korps sedan sin stiftelse haft sin hufvudstation i denna stad eller i trakten af densamma. Detta användande och jägarekorpsens förvandling har jag tänkt mig böra lämpligast tillgå på följande sätt.

Alla, som hädanefter antagas vid Vermlands Fältjägare-korps, skola antagas med förpligtelse att öfvergå till den nya trängbataljonen, då den uppsättes. Tills vidare och intilldess nödigt kasernetablissement hunnit uppbyggas i Karlstad, fortfara alla öfningar på sätt som hittills. Då kasernen icke antages vara färdig förr än 1880, kommer sålunda ingen förändring under l:a perioden att ske med Vermlands Fältjägare-korps. Under 2:a och 3:e perioderna deremot inkallas alla rekryter till ett års utbildning såväl i infanteriexercis som i de särskilda färdigheter, som tillhöra trängen. Befäl beordras hufvudsakligen ur Vermlands Fältjägare-korps, men ock från andra vapen t. ex. artilleriet. Under 4:de perioden uppsättas de 3 trängbataljonerna enligt Härordnings-

förslaget, och de, som tillhöra Vermlands Fältjägare-korps och icke hafva förpligtelse att öfvergå till trängen samt ej heller frivilligt öfvergå dit eller till annat regemente eller annan befattning i statens tjenst, förflyttas på indragningsstat. För att underlätta värfningen vid Vermlands Fältjägare-korps bör dock underbefälet äfven vid denna korps ökas under l:a perioden, och får jag i detta afseende föreslå:

att under 1878 3 sergeanter af 2:a klass, 3 korpraler och 3 vice korpraler tillsättas vid Vermlands Fältjägare-korps samt att 9 man af gemenskapen deremot indragas. För 1879 kommer samma tillökning och indragning att föreslås, hvarvid dock sergeanterne böra uppföras såsom sergeanter af l:a klassen.

Då jag i det föregående föreslagit eu betydligt förhöjd aflöning för de värfvade trupperne, tyckes det kanhända hafva varit följdriktigt att äfven föreslå en sådan förhöjning för Vermlands Fältjägare-korps. Då detta icke för den l:a perioden skett, har detta sin orsak deruti att Vermlands fältjägare redan för närvarande fått sig tillerkända större aflöningsförmåner än öfrige värfvade trupper samt att deras öfningar under l:a perioden icke komma att på något sätt ökas, utan tvärtom minskas, derigenom att under denna period värnpligtige icke komma att vid korpsen öfvas. Från och med 1880 eller såsom det blifvit antaget det första året af 2:a perioden inträder dock ett annat förhållande, i det att alla rekryter då inkallas till ettårig utbildning och värnpligtige från närliggande regementens utskrifningsområden komma att tilldelas korpsen. Från och med denna tid bör ock aflöningen vid Vermlands Fältjägare-korps höjas till samma belopp som vid öfrige värfvade truppafdelningar.

Värnpligtige. Den lag om den allmänna värnpligten, som Eders Kongl. Maj:t behagade förelägga 1875 års riksdag i sammanhang med Härordningsförslaget, kan naturligtvis under öfvergångstiden icke i alla afseenden tillämpas.

Eders Kongl. Maj:t har äfven derför låtit ombarbeta den samma, och de förändrade bestämmelserna hafva äfven i det föregående blifvit uppmärksammade, ehvad de röra organisationen under öfvergångstidens l:a period.

Sålunda har den under öfvergångstiden förändrade indelningen i utskrifningsområden blifvit anförd och bestämmelser under fotfolket föreslagna för dess tillämpning. Jag har dessutom redan anfört, huru man först under det 10:de året af öfvergångstiden ansett möjligt att hafva kasernetablissementen så färdiga, att samtlige värnpligtige kunna detta år inkallas till fullständig rekrytbildning. Deraf följer ock, att de värnpligtige under öfvergångstiden måste inkallas till kortare öfningar på regementenas mötesplatser, och har man dervid ansett lämpligast, att dessa öfningar under öfvergångstiden periodvis förlängdes, för att på detta sätt öka de värnpligtiges militära duglighet och småningom vänja folket vid förlängda militäröfningar samt lära det att inse såväl behofvet som nyttan deraf. Under den l:a perioden har man sålunda ansett, att de värnpligtiges öfningar böra ökas till 62 dagar, deraf för de värnpligtige, som utskrifvas till fotfolket, 42 dagar första och 20 dagar andra året samt för dem, som utskrifvas till rytteriet och artilleriet, 62 dagar under första året.

33 Til! fortifikationstrupperne och trängd! liar man på de skal, som redan blifvit anförda, icke ansett lämpligt att under l:a perioden utskrifva värnpligtig^, men deremot funnit ändamålsenligt att redan under denna period till 62 dagars öfning under l:a året inkalla sjövant manskap af de värnpligtige till flottan.

42 och 20 dagar hafva för fotfolket blifvit föreslagna derför, att 42 dagar utgöra den tid, som ett rekrytmöte varar. Under denna tid utbildas den värnpligtige visserligen ej till soldat, men han bibringas de färdigheter, som göra det möjligt att utan allt för stor olägenhet insätta honom i ledet till samman med mera öfvade soldater för hans vidare utbildning.

20 dagar äro samma tid, som det nuvarande regementsmötets längd, och torde böra anses såsom den minsta möjliga, ty först måste under denna tid rekrytskolan genomgås och de under densamma inlärda färdigheterna återkallas i minnet och sedan kompani-, bataljons- och fälttjenst-öfningar, till samman med den s. k, stamtruppen utföras, bvilkas inlärande skall vara det hufvudsakliga ändamålet med dessa 20 dagars öfningar. Om än den värnpligtiges öfning icke kan blifva så god, som den bör vara, för att han med fördel skall kunna användas i fält, så blifver den dock alltid bättre än för närvarande, och ett steg uttages i den rätta riktningen till förbättring af vårt nuvarande härväsende.

För att i 42 dagar under en stundom ganska kall årstid, såsom vårmånaderna, hålla de värnpligtige till öfning under vapen, fordras deras inhysande i baracker under öfningstiden, och då dessa baracker, äfven då Härordning-storslaget i sin helhet tillämpas, blifva till nytta i och för de deruti föreslagna repetitions- och landvärns-öfningarna, lärer Eders Kongl. Magt äfven vara betänkt att till Riksdagen ingå med nådig framställning om beviljande af nödiga medel till dessa barackers uppförande.

Hvad specialvapnen — under den l:a perioden — rytteriet och artilleriet — beträffar, har man ansett, att en rekrytbildning under 62 dagar är för dessa vapen att föredraga framför en fördelning af denna tid på 2:ne år. Skola de värnpligtige vid rytteriet få någon öfning i ridning och de vid artilleriet någon öfning i exercis med bespändt batteri, så torde en 62 dagars rekrytöfning vara den minsta möjliga, om någon verklig nytta dermed skall åstadkommas.

Hvarken vid rytteriet eller artilleriet behöfvas för detta ändamål några särskilda byggnader. Vid det indelta rytteriet kan tiden för de värnpligtiges inkallande lämpas efter de tider, då regementenas och korpsernas exercissqvadroner icke upptaga de för de samma uppförda etablissementen. Vid de värfvade regementena torde så väl vid rytteriet som artilleriet tiden för de värnpligtiges inkallande kunna väljas under den tid, då en del af regementenas manskap är permitterad.

Då tillgång på hästar för de värnpligtiges öfning måste beredas, anser jag mig skyldig föreslå det sätt, på hvilket de skola anskaffas.

Hvad det värfvade rytteriet beträffar, så finnas hästar vid de båda regementena i tillräckligt antal, om de värnpligtige af l:a klassen icke vid något af dessa rege-

menten öfverstiga ett antal af 75 och om vid Husarregementet Konung Carl XV ett motsvarande antal hästar icke utsändes på utfodring utom regementets garnisonsorter. Vid det indelta rytteriet torde, i sammanhang med den afskrifning af rusthållare skyldigheter, Eders Kong]. Maj:t är sinnad föreslå, det stadgandet kunna intagas, att rusthållshästarne äfven må begagnas för de värnpligtiges öfningar under öfvergångstiden.

Äfven för de indelta regementena och korpserna har jag trott, att ett antal af 75 värnpligtige i hvarje klass skulle vara lämpligt, utom för Jemtlands Hästj ägare-korps, för hvilken svårligen ett större antal än 50 torde böra bestämmas. 75 är äfven nu det bestämda antalet för alla indelta regementen och korpser utom Skånska Husarock Dragon-regementena, till Indika för närvarande utskrifvas 150 värnpligtige för hvardera regementet.

Då jag ansett, att endast 75 värnpligtige under öfvergångstiden äfven till hvardera af dessa regementen böra utskrifvas, har detta berott dels derpå, att det för dessa regementens exercissqvadroner afsedda etablissement svårligen kan rymma flere än 75 man från hvardera regementet förutom befäl och underbefäl, dels äfven derpå, att dessa regementen efter öfvergångstidens slut äro afsedda att hvardera bildas på 5 sqvadroner liksom öfriga regementen. Hvad Jemtlands Hästjägare-korps beträffar, finnes intet hinder i afseende på befintliga byggnader att till korpsen utskrifva 50 och äfven flere värnpligtige, då baracker finnas för korpseus hela styrka, men det torde i hänseende till korpsens ringa styrka icke vara lämpligt att årligen taga flere af hästarne i anspråk för de värnpligtiges utbildning. Att föreslå en mindre styrka har jag tvekat på grund af rytteriets fåtalighet i Norrland och på grund af den omständigheten, att det vid en mobilisering är i hög grad önskvärd! att för trängens räkning kunna hafva en del värnpligtige att tillgå, hvilka åtminstone någon tid lärt sig att rida samt att sköta och behandla hästar.

Hvad artilleriet vidkommer, torde under den l:a periodens första år samma antal värnpligtige som hittills böra till regementena utskrifvas, eller till Svea artilleriregemente 340, till Göta 200 och till Vendes 300 man.

Huru önskvärd! det än skulle vara, att redan detta år öka antalet värnpligtige, som utskrifvas till Göta artilleriregemente med ytterligare 100 man, för att derigenom i händelse af mobilisering kunna till regementet inkalla det behöflig^ antalet värnpligtige sä väl för fältbatterier som fästningskompanier, anser jag dock att dermed må anstå till l:a periodens andra år, på grund af regementets fåtaliga styrka och deraf följande brist på tillräckligt antal underbefäl.

Vid Gotlands batteri hafva 50 värnpligtige blifvit upptagne att till det samma redan 1878 utskrifvas och der öfvas. Om denna styrka må synas stor i förhållande dertill, att, endast ett fältbatteri är afsedt att på ön underhållas, så må å andra sidan tagas i betraktande, dels att man derigenom velat bevara sig möjligheten att i krigstid kunna mobilisera ännu större artilleristyrka, och dels äfven att man af det öfverskott, som åt desse värnpligtige vid artilleriets mobilisering kan uppstå, velat bereda sig möjlighet att förse trängen med någorlunda dugligt manskap.

35 För genomförandet af de värnpligtiges öfningar vid artilleriet på sätt ofvan blifvit föreslaget fordras, att tillräckligt antal hästar tinnes för deras öfning.

För närvarande inkallas af artilleriets 505 legde hästar 475 till 6 veckors öfning och BO (på Gotland) till endast omkring 2 veckors öfning. Om någon verklig nytta skall åstadkommas med de värnpligtiges öfningar under 62 dygn, fordras att, under minst halfva tiden eller en månad, det ofvan nämnda antalet ytterligare må kunna behållas i tjenstgöring. Ett mindre antal minskar i hög grad nyttan af öfningarna, då det vid exercis med bespända batterier icke kan vara fråga om att öfva de värnpligtige ' ensamt för sig utan till samman med det värfvade och öfvade manskap, som vid regementena finnes.

Jag får för den skull föreslå:

att anslaget för de värnpligtiges (för närvarande beväringsmanskapets) öfningar •måtte för 1878 ökas med det belopp, som betingas dels af de förlängda öfningarna för de värnpligtige och dels af det antal hästar, som för dessa öfningars ändamålsenliga utförande, måste under öfningarna utfodras eller legas.

Jag har ännu att yttra mig angående sättet för värnpligtslagens tillämpning under det första året eller 1878, alldenstund någon stamrulla öfver de värnpligtige inom de olika landvärnskompanierna icke förr än under loppet af detta år kan komma att uppläggas och alldenstund landstingen redan 1877 måste välja de ledamöter i utskrifningsnämnderna och utskrifningsrevisionerna samt deras suppleanter, hvilka enligt förslaget till värnpligtslag skola i dessa nämnders och revisioners arbeten deltaga.

Först och främst måste landets indelning i utskrifnings- och landvärnskompaniområden så tidigt kungöras under 1877, att de på hösten sammanträdande landstingen kunna välja ledamöterne och suppleanterne till utskrifningsnämnderna och utskrifningsrevisionerna för efterföljande år.

Derefter utnämnas eller förordnas landvärnsbataljons- och kompani-chefer samt fanjunkare under December månad nämnda år.

Enligt den nuvarande värnpligtslagens föreskrift skola vederbörande mantalsoch skattskrifnings-förrättare före utgången af 1877 hafva till vederbörande pastorsembeten insändt fullständiga listor på alla i beväringsåldern varande ynglingar och dem, som i öfrigt äro beväringspligt underkastade.

Efter samma lag skulle före den 15. Januari 1878 dessa listor efter förrättad granskning och nödig befunna rättelsers införande till skattskrifningsförrättaren återsändas, hvarefter han, sedan listorna blifvit transporterade och summerade samt sammandrag upprättade, skulle insända alltsamman till Kong], Maj:ts Befallningshafvande, som derefter upprättade fullständiga mönsterrullor.

Då den nya värnpligtslagen icke föreslås att gälla förr än från och med 1878, så qvarstår derigenom intill 1877 års slut mantals- och skattskrifnings-förrättares skyldighet att till pastorsembetena öfversända de ifrågavarande listorna öfver de beväringsskyldige.

36 För pastorsembetena torde böra utfärdas föreskrift att likasom hittills granska och fullständiga dessa listor, i stället för att enligt den nya värnpligtslagen, som till antagande kommer att Riksdagen föreläggas, granska och fullständiga de utdrag ur stamrullorna, som enligt denna lag borde af landvärnskompanicheferne till vederbörande pastorsembeten öfversändas.

Listorna böra sedan likasom hittills före den 15. Januari återsändas till vederbörande mantals- och skattskrifnings-förrättare, för att af dem genast tillställas landvärnskompanicheferne, som på grund af de sålunda erhållna listorna upprätta behöriga mönsterrullor, hvar och en för sitt kompani, hvarefter till alla delar förfares enligt den nya värnpligtslagens föreskrifter, börande jemväl direktionerna för sjömanshusen inom i denna lag föreskrifven tid till landvärnskompanicheferne insända uppgift på alle i sjömanshusens register inskrift^ värnpligtige.

Då det är vida lättare och säkrare att redan första året, sedan landvärnskompanicheferne nyligen blifvit utnämnde, underrätta mantals- och skatt-skrifvarne om de kompanier, till hvilka deras områden höra, så val som om kompanichefernes adresser, än att derom genast underrätta alla pastorsembeten med bestämd fordran, att de till rätt person insända de granskade listorna, torde det här föreslagna sättet att tillvägagå för mönsterrullornas ordentliga upprättande vara det lämpligaste.

Att derjemte underrätta sjömanshusen till hvem de skola insända de uppgifter, de äro skyldiga att ingifva, torde icke möta några svårigheter.

Det återstår mig ännu att framställa det sätt, på hvilket värnpligtslagen torde kunna tillämpas på Gotland med afseende såväl på öns försvarsväsende, som öfrig» förhållanden.

Nationalbeväringens manskap har hittills haft och har ännu 1877 endast 6 dygns öfningar om året. Allé vapenföre män mellan 18 och 30 år äro skyldige att årligen undergå denna 6 dagars öfning.

Allt underbefäl är valdt bland kompaniernas eget manskap och eger med undantag af dem, som varit beordrade till underbefälsskolan på Karlsborg, nästan ingen militärbildning. De bäste och dugligaste böra dock vara valda till underbefäl för de ö frige.

Likasom i det öfrig» riket hvar och en, som före 1878 blifvit utskrifven enligt nu gällande värnpligtslag, är skyldig dels att qvarstå i den allmänna beväringen under

5 år och dels att äfven efter den nya värnpligtslagens antagande och tillämpning fullgöra den vapenöfningsskyldighet, till hvilken han blifvit utskrifven, torde äfven på Gotland de värnpligtige, som vid 18 års ålder blifvit eller 1877 blifva utskrifne till

6 dagars öfning om året, och icke efter den nya värnpligtslagens tillämpning från och med 1878 blifva till de i denna lag bestämda öfningar utskrifne, äfven fortfarande och intill det 30. lefnadsåret vara förpligtade till 6 dagars öfning hvarje år, och torde dermed äfven följa, att det inom dessa åldersgränser befintliga och redan valda underbefälet äfven bör vid sina underbefälsbeställningar med tillhörande aflöningsförmåner qvarstå.

37 Hvad åter beträffar dem, som 1878 inträda i sitt 21. år och redan undergått ett, två eller tre års vapenöfningar, hvardera om 6 dygn, torde den sålunda redan fullgjorda vapenöfningen böra för dem afräknas på den tid af 42 dygn, de enligt värnpligtslagen äro skyldige att under l:a året tjenstgöra, hvarefter de under 2:a året fullgöra sin återstående vapenöfningsskyldighet under 20 dagar. Under 1878 böra deremot inga värnpligtige af 18, 19 och 20 års ålder inkallas till 6 dagars öfningar, men de dagars öfning de före 1878 undergått äfven 1879 och 1880 räknas dem till godo vid den första öfning de såsom 21-årige värnpligtige blifva utskrifne att undergå.

Jag har så mycket mer ansett mig böra fästa afseende dervid att äfven efteV den nya värnpligtslagens antagande de värnpligtige på Gotland, som icke komma i tillfälle att undergå 42 dagars rekrytöfning under den tid, nu varande konvention bjuder, fortfarande öfvas 6 dagar om året, som 6 dagars öfning alltid är bättre än ingen öfning och hvarje dags öfning de värnpligtige erhålla, måste anses vara till nytta för försvaret.

Till slut anhåller jag att inför Eders Kong!. Maj:t få i underdånighet hemställa, huruvida ej de frivilliga målskjutningsöfningar, som inom landvärnskompaniernas områden böra ega rum med landstormens 3:ne yngsta klasser först under den l:a periodens andra år må företagas, på det att alla de förberedelser, som dertill äro nödvändiga och ännu icke hunnit träffas, måtte under 1878 kunna utföras. År 1878 torde äfven landvärnsbefälet ännu icke vara så hemmastadt med de skyldigheter, som i öfrigt tillkomma detsamma, att ej äfven i detta afseende grundad anledning torde förefinnas att till år 1879 uppskjuta anordnandet af de frivilliga målskjutningsöfningar, som i värnpligtslagen förutsättas.

38 Andra p e r i o d e n.

Generalbefälen. Vid generalbefälen torde ingen annan förändring under 2:a perioden böra ega rum än tillsättandet af en utredningsförvaltare för det reservförråd, som, enligt hvad redan i det föregående blifvit yttradt, bör inom hvarje militärdistrikt upprättas.

Fotfolket. Till den plan, som blifvit angifven för fotfolkets utveckling under öfvergångs-tiden, hörer, att äfven under 2:a perioden befäl, underbefäl och volontärer tillsättas på sätt de särskilda bilagorna närmare utvisa. Under de år, somjdenna period varar är sålunda afsedt att öka offieerarnes antal af linien med:

4 kaptener eller 2 vid hvardera Blekinge regemente och Vester Norrlands Be värings-bataljon,

18 löjtnanter eller två vid hvardera af de regementen, som för närvarande endast hafva 4 andre löjtnanter och vid Blekinge regemente samt 1 vid hvardera af de norrländska korpserna och Vester Norrlands Bevärings-bataljon,

4 underlöjtnanter eller 1 vid hvardera af de norrländska korpserna och Vester Norrlands Bevärings-bataljon.

Underbefälet af linien är äfven afsedt att under denna period ökas med:

4 regementsväblar vid de norrländska korpsernas och Blekinge regemente,

184 sergeanter, deraf 8 vid hvart och ett af de nuvarande regementena, som i den nya härordningen komma att bibehållas, samt 4 vid hvar och en af de norrländska korpserna, Gotlands och Blekinge regementen samt Vester Norrlands Bevärings-bataljon,

220 korpraler eller 8 vid hvart och ett af de nuvarande regementena, som i den nya härordningen komma att bibehållas, 4 vid hvar och en af de norrländska korpserna samt 16 vid hvartdera af Gotlands och Blekinge regementen samt Vester Norrlands Bevärings-bataljon,

196 vice korpraler eller 4 vid hvar och en af de norrländska korpserna och 8 på alla andra regementen, som i den nya härordningen äro upptagna, och på Vester- Norrlands Bevärings-bataljon.

Volontärernes antal måste äfven fortfarande ökas, då det nya underbefälet kufvudsakligast är afsedt att genom befordran af duglige volontärer erhållas. För hvarje år har sålunda blifvit beräknad en tillökning af 1 volontär för hvarje kompani af de regementen, som i den nya härordningen komma att bibehållas, samt dessutom

eu tillökning af 32 volontärer vid hvardera af Gotlands och Blekinge regementen samt Vester Norrlands Bevärings bataljon för hela perioden.

Vid de norrländska korpserna, Gotlands och Blekinge regementen samt Vester Norrlands Bevärings-bataljon föreslås under perioden äfvenledes en tillökning af musikpersonalen, uppgående sammanlagdt för alla till 28 spel och trumslagare.

Vid de båda värfvade gardesregementena sker tillökningen af underbefälet på det sätt, att motsvarande antal man uppflyttas till sergeanter, korpraler och vicekorpraler.

Vid de indelta regementena har man äfven, vid betraktande af regementenas olika styrka och i anseende dertill, att någon tillökning i de värnpligtiges öfningar äfven för denna period föreslås, ansett lämpligt, att vid de regementen, hvilkas nummerstyrka enligt plan är 1100 man och derutöfver, sätta så många nummer på vakans, som antalet tillökadt underbefäl och volontärer till samman utgör, under det man ansett nödvändigt, att vid alla de regementen och korpser, som hafva mindre styrka, låta det tillökade underbefälet och de nytillsatte volontärerne blifva en tillväxt i regementenas och korpsernas styrka. På grund häraf äro 480 indelta nummer under denna period afsmida att ställas på vakans.

Då landets indelning i utskrifnings- och laudtvärnskompani-områden enligt Härordningsförslaget senast under den 4:de perioden eller den, som närmast föregår de värnpligtiges inkallande till fullständig rekrytbildning, bör ega rum och befälhafvare för dessa områden under donna period fullständigt tillsättas, har man ansett, att under hvardera af 2:a och 3:e perioderna hälften af det antal bataljons- och kompani-chefer samt fanjunkare, som under l:a perioden endast föreslås att tills vidare bestrida dessa befattningar mot erhållande af särskilda arfvoden, måtte uppföras med lön på stat, hvarföre äfven:

10 bataljonschefer,

36 kompanichefer och

36 fanjunkare blifvit upptagne att under 2:a perioden erhålla lön på stat vid landvärnet.

1 afseende på utbildningen har man, med bibehållande för det af rust- och rothållare antagna manskap af samma öfning som för närvarande, ansett, att volontärerne fortfarande böra årligen inkallas till en ettårig rekryt- och underbefäls bildning, men då deras antal under andra perioden betydligt tilltagit, kunna de icke längre lämpligen rymmas på Karlsborg och Vadstena slott, utan torde derför 4:de militärdistriktets voloniårer böra förläggas till Stockholm och 5:te militärdistriktets till Östersund, hvarföre redan under l:a perioden kasernetablissement för detta ändamål på de båda sistnämnda ställena böra byggas på sådant sätt, att dessa etablissement sedermera utgöra delar af de kaserner, som för Uplands och Jemtlands regementen böra uppföras. Om sådant pröfvas lämpligt kunna ock 4:de militärdistriktets volontärer förläggas till Vaxholm, om nödig exercisplats och behöfliga byggnader derstädes för dem beredas.

40 Att uppföra 2:ne mindre etablissement, ett i Stockholm och ett i Norrland, är utan tvifvel att föredraga framför att hygga ett enda etablissement för både 4:de och 5:te militärdistriktens volontärer i Stockholm, då det icke kan bestridas vara en fördel för hela den militära utbildningens framgång i Norrland, om en ett-årig rekryt- och underbefäls-skola ju förr dess hellre förlägges till denna landsdel.

Rytteriet. Vid rytteriet föreslås tillökning med en löjtnant vid Jemtlands Hästjägare-korps samt dessutom vid hela rytteriet med:

5 sergeanter, deraf 3 vid Husarregementet Konung Carl XV och två vid Jemtlands Hästjägare-korps, alldenstund underbefälsantalet vid dessa i första hand måste ökas på grund deraf, att vid Husarregementet Konung Carl XV största delen af det beköfliga underbefälet för de nya regementena skall utbildas och vid Jemtlands Hästjägare-korps, alldenstund denna korps vid öfvergångstidens slut är afsedd att uppsättas till 5 sqvadroner;

36 korpraler eller 4 för Lifgardet till häst, 3 för Husarregementet Konung Carl XV, samt 5 för hvarje indelt regemente och korps med undantag af Jemtlands Hästjägare-korps, vid hvilken 4 korpralar föreslås att tillsättas;

10 vicekorpraler eller 6 vid Husarregementet Konung Carl XV och 4 vid Jemtlands Hästjägare-korps;

58 volontärer eller 10 vid hvarje indelt regemente och korps med undantag af Jemtlands Hästjägare-korps, vid hvilken endast 8 nya volontärer föreslås att under 2:a perioden tillsättas.

Vid de båda värfvade rytteriregementena sker tillökningen af underbefälet på det sätt, att motsvarande antal man uppflyttas till sergeanter, korpraler och vice korpraler.

I ofvanstående förslag hafva vid de båda skånska indelta regementena större tillökning icke blifvit föreslagen än vid de regementen och korpser, som endast hafva 5 sqvadroner hvardera. Detta beror derpå, att de båda skånska regementena äro afsedda att, då de nya rytteriregementena uppsättas, i stället förminskas till 5 sqvadroner hvartdera. Om derföre tillökningen för dessa regementen sjelfva under öfvergångstiden icke är nödvändig, så är den dock behöflig, på det att vid dessa regementen underbefäl och volontärer må kunna utbildas, Indika vid de nya regementenas bildande kunna til! dem förflyttas, för att sålunda öka deras styrka.

Bildandet af de nya regementena, eller Östgöta, Vestgöta och Bohus läns Dragonregementen, är afsedt att tillgå på det sättet, att de 3 detascherade «qvadronerna af Husarregementet Konung Carl XV under l:a året af 4:e perioden öfverföras till de nya regementena, hvarjemte transporter från andra regementen till dessa under hela 4:e perioden böra ega rum. Då sättet för detta öfverförande måste vara fullt lagligt, böra underbefäl och manskap under öfvergång-stiden utnämnas eller antagas under vilkor af en sådan förflyttning, då den blifver beslutad. Hvad officerare och vederlikar beträffar, torde icke någon svårighet uppstå att erhålla det nödvändiga antalet,

och erhålles det ej genast, måste officerare tills vidare beordras till tjenstgöring vid de nya regementena.

Jag har aktat nödigt att redan här förutskicka denna redogörelse, oaktadt den dermed sammanhängande åtgärden tillhör 4:e perioden, på det de mått och steg, som under 2:a och 3:e perioderna måste vidtagas för dess sättande i verket, lättare må kunna förklaras.

Under 2:a perioden föreslås dessutom eu tillökning i hästantalet af 139 eller en häst för hvarje nytillsatt underbefäl och volontär vid de indelta regementena och korpserna samt dessutom 16 hästar vid Lifgardet till häst och 30 vid Husar-regementet Konung Carl XV. De vid de indelta regementena tillköpta hästarne, så väl under l:a periodens 2:a år som under 2:a perioden, äro behöfliga, på det det nytillsatta underbefälet och volontärerne må kunna göras beridne. Deras antal är äfven vid den 2:a periodens utgång icke större, än att de alla behöfvas vid rytteriets ettåriga rekryt- och underbefäls-skola för volontärerne. Tillökningen af hästar vid Lifgardet till häst och Husar-regementet Konung Carl XV afser att minska antalet oberidet manskap vid dessa regementen. Då nummerhästarnes sammanlagda antal vid hela rytteriet för närvarande utgör endast 4490 och detta antal enligt Härodningsförslaget är afsedt att uppbringas till 6600 och sålunda en tillökning af 2110 under öfvergångstiden måste ega rum, torde det vara så mycket större skäl att redan under 2:a och 3:e perioderna öka hästantalet, som tillökningen dels mer än väl behöfves för att förse de 3 regementen, som under 4:e perioden skola uppsättas med nödigt antal hästar, dels äfven för att icke framdeles under de derefter kommande perioderna behöfva på en gång göra allt för stora hästuppköp.

Hvad rytteriets utbildning under 2:a perioden beträffar, är ingen annan förändring afsedd att föreslås än någon tillökning i det antal befäl, underbefäl och volontärer jemte hästar, hvilka årligen beordras till den för det indelta rytteriets volontärer föreslagna rekryt- och underbefäls-skolan i Stockholm.

Artilleriet. Vid artilleriet föreslås under denna period ingen annan förändring, än att 60 man af det värfvade manskapet uppflyttas till sergeanter, förste och andre konstaplar, att 1 man af nummerstyrkan vid Gotlands batteri ersättes med 1 trumpetare, samt att 6 hofslagare tillsättas vid regementena och 6 batterihandtverkare deremot indragas; allt på sätt de särskilda tabellerna för öfvergång från nuvarande till den nya organisationen för hvarje regemente närmare utvisa.

Dessutom föreslås en tillökning vid artilleriet af 227 stamhästar eller 60 vid Svea, 55 vid Göta och 88 vid Vendes artilleriregementen samt 24 vid Gotlands batteri. Jag har redan förut under l:a perioden anfört de skal, som göra det nödvändigt att öka stamhästarnes antal vid artilleriet. Här må jag dessutom anföra, att det nuvarande antalet stamhästar vid artilleriet beklagligtvis utgör endast 616, under det att det enligt Härordningsförslaget nödvändiga antalet belöper sig till 1456, hvarföre under

öfvergångstiden icke mindre än 840 stamhästar skola för artilleriet anskaifas. Då bristen på ridna hästar vid artilleriet redan nu i händelse af en mobilisering måste menligt inverka på dess tjenstbarhet, är det angeläget, att denna brist ju förr dess hellre afhjelpes genom ökandet af hästarnes antal, och må såsom ett ytterligare skäl dertill anföras, att det redan under 3:e periodens sista år är nödvändigt att uppsätta det 4:e och under 4:e perioden 5:e och 6:e artilleriregementena.

Fortifikationen. Vid fortifikationen föreslås under denna period en tillökning af 1 kapten och 2 löjtnanter samt 2 fanjunkare, enär under denna period en särskild trängafdelning för krigsbryggeekipagens bespännande torde böra ur kompanierna urskiljas, hvarjemte 45 man af nummerstyrkan föreslås dels att uppflyttas till sergeanter, korpraler och vice korpraler, dels äfven att ersättas med trumpetare på sätt bilagorna närmare utvisa. 2 sergeanter uppflyttas till fanjunkare.

Dessutom föreslås uppsättandet af 10 nya stamhästar under denna period. Stamhästarnes antal vid fortifikationstrupperne är för närvarande 30 och skall under öfvergångstiden ökas till 135.

Detta visar så väl den verkliga brist på hästar för truppernes öfning, som för närvarande eger rum, som ock nödvändigheten att för hvarje period söka allt mer och mer afhjelpa densamma.

Trängen. För åstadkommande af Vermlands Fältjägare korps’ förvandling till träng föreslås under denna period den åtgärden, att korpsens alla rekryter förläggas i garnison jemte nödigt befäl och underbefäl, så väl från korpsen som beordradt från artilleriet, till ett års utbildning. Samtidigt ökas den värfvade truppens aflöningsförmåner till likhet med dem, som bestås de värfvade garnisonerade truppernes manskap. Under periodens l:a år tillsättas 2:ne förrådsförvaltare, af hvilka den ene mot särskilt arfvode tillika anställes såsom redogörare. Dessutom uppflyttas 18 man af nummerstyrkan till sergeanter, korpraler och vice korpraler på sätt bilaga Ditt. F närmare utvisar.

För manskapets ändamålsenliga utbildning torde ock, likasom för ett trängkomkompani enligt Härordningsförslaget, tilldelas korpsen 20 stamhästar.

Värnpligtige. I afseende på’ de värnptigtiges skyldigheter och dermed sammanhängande förhållanden föreslås endast, att för fotfolket en repetitionsöfning på 14 dagar måtte tillkomma, samt att för de öfriga vapenslagen första rekrytöfningen bestämmes till 76 dygn. Artilleriet erhåller någon mindre tillökning af värnpligtige, fortifikationstrupperne erhålla från och med 2:a perioden värnpligtige sig tilldelade och äfven trängen från och med 2:a året af denna period.

43 Tredje p e r i o d e n.

Fotfolket. Då eu betydlig tillökning af befäl och underbefäl under hela öfvergångstiden måste ega rum och på de olika perioderna fördelas, så är äfven under 3:e perioden officerarnes antal afsedt att ökas med:

20 löjtnanter eller 2 på hvartdera af de regementen, som för närvarande endast hafva 4 andre löjtnanter, samt äfven på hvardera af de norrländska korpserna och Vester Norrlands Bevärings-bataljon,

30 underlöjtnanter eller 2 på hvart och ett af de regementen, på hvilka icke under perioden tillsättas några löjtnanter eller der icke officerkorpsen, såsom vid Gotlands regemente, är fulltalig.

Dertill komma ytterligare:

2 fanjunkare på Blekinge regemente, 194 sergeanter eller 10 på hvart och ett af de båda fotgardes-regementena, 1 på hvarje kompani af de indelta regementena och korpserna, som i nya härordningen bibehållas, samt 8 på Blekinge regemente, 6 på Vester Norrlands Bevärings-bataljon och 4 på Gotlands regemente;

216 korpraler eller 1 på hvarje kompani af de regementen, som i nya härordningen bibehållas, 6 på hvardera af de norrländska korpserna, 16 på Blekinge regemente, 14 på Vester Norrlands Bevärings-bataljon och 8 på Gotlands regemente;

32 vice korpraler eller 12 på hvardtdera Blekinge regemente och Vester Norrlands Bevärings-bataljon samt 8 på Gotlands regemente;

384 volontärer eller 2 på hvarje kompani af indelta regementen och korpser, som i den nya härordringen bibehållas, samt 24 på hvartdera Gotlands och Blekinge regementen samt Vester Norrlands Bevärings-bataljon;

30 spel och trumslagare på de norrländska korpserna, Vester Norrlands Beväringsbataljon samt Gotlands och Blekinge regementen.

Deremot har man på de skäl, som redan under 2:a perioden blifvit anförda, ansett, att 36 man af gemenskapen vid det värfvade fotfolket och 384 vid det indelta kunna indragas på det sätt, att de ersättas medelst vid regementena förökadt antal underbefäl och volontärer.

I afseende på landvärnsbefålet föreslås under denna period ingen annan förändring, än att resten af dem, som blifvit tillsatte på förordnande, utnämnes med lön på stat, eller 11 bataljons- och 36 kompani-chefer samt 36 fanjunkare.

44 Hvad utbildningen beträffar föreslås under 3:e perioden inga andra förändringar än en högst obetydlig förhöjning i numerären vid de för volontärerne inrättade rekrytoch underbefäls-skolor.

Rytteriet. Vid rytteriet föreslås en tillökning af 1 ryttmästare, 1 löjtnant och

1 underlöjtnant vid Jemtlands Hästjägare-korps, en uppflyttning af 22 man vid de värfvade regementena till sergeanter, korpraler och vice korpraler, tillsättandet af 3 nya trumpetare vid Husar-regementet Konung Carl XV, samt en tillökning vid hvarje indelt regemente och korps af 5 sergeanter, 5 korpraler, 5 vice korpraler och 10 volontärer förutom vid Jämtlands Hästjägare-korps, der tillökningen blitver 2 sergeanter, 4 korpraler, 4 vice korpraler och 10 volontärer.

För hvarje underbefäl och volontär, med hvilka regementen och korpser blifvit tillökade, föreslås uppsättandet af 1 nummerhäst samt dessutom vid Lifgardet till häst och Husar-regementet Konung Carl XV insättandet af 46 nya nummerhästar för båda regementena till samman.

I afseende på rytteriets utbildning förslås ingen annan förändring än att antalet befäl, underbefäl och volontärer vid den för volontärers utbildning inrättade rekrytoch underbefäls-skolan i Stockholm något ökas.

Skulle hela det vid indelta'rytteriet tillökade antalet hästar, eller 321, icke kunna vid skolan användas, måste någon mindre del deraf utlemnas till utfodring hos enskilda eller vid de värfvade regementena.

Artilleriet. Under 3:e periodens sista är öfverflyttas 3 batterier med befäl, underbefäl, manskap och hästar från Vendes artilleriregemente till 2:a Göta artilleriregemente, nvilket detta år uppsättes och till hvilket Gotlands batteri äfven öfverflyttas. Under hela perioden ökas artilleriet i sin helhet med 1 öfverste och regementschef, 4 regementsofficerare, 3 kaptener, 5 löjtnanter, 1 regementspastor, 1 regementsläkare, 1 förste och 1 andre bataljonsläkare, 1 regementsintendent, 3 förrådsförvaltare, 1 tygskrifvare, 10 styckjunkare och 6 hofslagare, hvarjemte 64 man af nummerstyrkan uppflyttas till sergeanter eller l:e konstaplar och 3 batterihandtverkare indragas. Dessutom insättas vid artilleriet 189 nya stamhästar.

Då den 4:e perioden blifvit antagen till 3 år och artilleriets organisation i batterier och kompanier enligt Härordningsförslaget bör vara genomförd, innan de värnpligtige inkallas till fullständig rekrytbildning under den 5:e perioden, är det nödvändigt att redan under 3:e periodens sista år påbörja uppsättandet af de nya artilleriregementena. Deras antal är 3. Om ett regemente om året uppsättes, åtgår dertill 3 år, hvarjemte det 4:e året ansetts behöflig!, för att kunna indela såväl de gamla som de nya regementena i vederbörligt antal batterier och uppsätta fästningskompanier, enligt Härordningsförslaget, der sådana för närvarande icke finnas.

Fortifikationen. Vid fortifikationen föreslås tillsättandet af 1 regementsofficer,

2 kaptener och 1 löjtnant, hvarjemte 2 sergeanter på staben uppflyttas till fanjunkare.

32 man uppflyttas till sergeanter, korpraler och vice korpraler. Under denna period uppsattes jernvägsafdelningen och tillsättes vid densamma 1 fanjunkare, hvarjemte 9 man från olika kompanier dit öfverflyttas, och utnämnas af dem 3 till sergeanter, 3 till korpraler och 3 till vicekorpraler; vid jernvägsafdelningen upptages ^här icke särskildt något manskap, då dess aflöning bör bestridas genom den förtjenst, de genom sitt arbete erhålla. Ytterligare 10 stamhästar insättas vid fortifikationstrupperne.

Trängen. Ingen annan förändring föreslås än att 18 man uppflyttas till sergeanter, korpraler och vice korpraler.

Värnpligtige. De värnpligtiges öfningar ökas vid fotfolket till 50 dagar l:a året samt 20 dagar hvardera 2:a och 3:e åren. Vid specialvapnen inkallas de värnpligtige till 90 dagars öfning under l:a året.

t

Fjerde p e r i o d e n.

Generalbefälen. Under 4:e perioden måste alla organisationsförhållanden ordnas på det sätt, som i Härordningsförslaget förutsattes, så att de värnpligtige, då de under den 5:e perioden inkallas till fullständig rekrytbildning, måtte inträda i de förhållanden, enligt Indika härväsendet för framtiden skall ordnas. Under denna period indelas landet i 6 generalbefäl och hären i 6 arméfördelningar. Vid hvarje generalbefäl utnämnas dessutom en fältläkare med lön på staf och till hans biträde en andre bataljonsläkare såsom hans sekreterare och tillika redogörare för arméfördelningens sjukvårdsmateriel.

Fotfolket. Under denna period föreslås Norrbottens, Vesterbottens och Jemtlands Fältjägare-korpser samt Vester Norrlands Bevärings-bataljon att förändras till regementen och deras chefer uppflyttas till öfverstar och regementschefer. Dessutom tillsättas

2 regementsofficerare och 1 regementsadjutant vid Blekinge regemente;

12 kaptener eller 2 vid hvardera af de 4 nordligaste regementena och 4 vid Blekinge regemente;

14 underlöjtnanter eller 2 vid hvardera af 7 fotfolksregementen till åstadkommande af likhet i officersantalet regementena emellan;

3 musikdirektörer, 1 vid hvartdera Gotlands, Blekinge och Vester Norrlands regementen;

10 fanjunkare eller 2 vid hvartdera af de 4 nordligaste regementena och Blekinge regemente;

36 trumslagare och spel i nummer vid de 4 nordligaste regementena och de nyuppsatta regementena i Blekinge och på Gotland; samt

1 gevärskandtverkare vid Blekinge regemente.

Vid de båda fotgardesregementena uppflyttas 48 man till sergeanter, korpraler och vice korpraler, och vid de flinga regementena tillsättas:

212 sergeanter, 256 korpraler samt 696 volontärer.

Rust- och rote-hållares skyldighet att rekrytera de indelta fotfolksregementena fortfar visserligen under hela denna period och intill det år, då de värnpligtige enligt Konungs och Riksdags beslut första gången inkallas till fullständig rekrytbildning i garnison, men, då Eders Kongl. Maj:t lär vara sinnad att under den 4:e perioden befria rust- och rot-hållare från tillsättandet af uppkommande vakanser under förutsättning likväl, att Riksdagen i hufvudsakliga delar godkänner det förslag till öfvergång från

nuvarande organisation till den föreslagna, som af Eders Kongl. Maj:t kan komma att framläggas, och då sålunda inga indelta rekryter under 4:e perioden skulle komma att vid fotfolket tillsättas, har man ansett sig i stället böra i allmänhet beräkna de nytillsatte volontärernes antal till 4 på hvarje kompani.

De uppkommande vakansernes antal har blifvit beräknadt efter medeltalet af de vakanser, som under åren 1864—1873 inträffat, och har man på grund deraf antagit detsamma årligen utgöra omkring 5 / aihela nummerstyrkan eller omkring 1015. För 3 år, som 4:e perioden är antagen att vara, utgör detta en förminskning af 3045 man i nummerstyrkan. Då emellertid, som Bil. Lit. B utvisar, under 2:a och 3:e perioderna, genom tillsättandet af nya underbefäls- och volontär-platser, antalet underbefäl och manskap vid fotfolket tillväxt med 1772, och under 4:e perioden en ytterligare tillkomst af 1212 finnes upptagen, uti hvilken en uppflyttning af 48 man af det värfvade fotfolket till underbefälsplatser dock blifvit beräknad, så utgör hela förminskningen af underbefälets och manskapets sammanlagda antal, under öfvergångstidens 4 första perioder eller 9 första år, endast 109 man.

På grund af hvad som redan blifvit sagdt om nödvändigheten att under den 4:e perioden fullständiga organisationsförhållandena inom hären, ufåste äfven under denna period landets indelning i utskrifnings- och landvärnskompani-områden i öfverensstämmelse med Härordningsförslaget genomföras, och i följd deraf 25 nya bataljonschefer, 102 kompanichefer och 102 fanjunkare vid landvärnet utnämnas. Oaktadt det skulle vara önskvärd! att äfven kunna utnämna löjtnanter och sergeanter på de olika landvärnskompanierna, har man dock af flera skäl ansett detta först under den sista perioden höra ske.

I afseende på utbildningen har man icke ansett någon annan förändrig böra inträda än den, som betingas af volontärernes ökade antal, i det de för volontärernes utbildning afsedda skolornas antal bör ökas till samma antal som arméfördelningarna eller till 6. Det sista året af denna period torde den 4 månaders underbefällsskolan å Karlsborg för indelta armén icke böra ega rum, likasom ej heller rekrytmötena.

Rytteriet. Under denna period skola de 3 nya rytteriregementena, Ostgöta, Vestgöta och Bohus Läns Dragon-regementen, uppsättas. Under l:a året af denna period öfverföres 1 sqvadron af Husarregementet Konung Carl XV eller 1 ryttmästare, 2 löjtnanter, 1 underlöjtnant, 1 fanjunkare, G sergeanter, 6 korpraler, 6 vice korpraler, 84 man, 6 trumpetare och 1 hofslagare samt 110 hästar till hvartdera af de nya regementena. Under såväl detta som de båda öfriga åren af perioden utnämnas och antagas vid hvartdera af regementena ytterligare 1 regementsofficer, befälhafvare, 1 regementsqvartermästare, 1 ryttmästare, 2 löjtnanter, 1 underlöjtnant, 1 regementsintendent, 1 förrådsförvaltare, 1 fanjunkare, 10 sergeanter, 10 korpraler, 10 vice korpraler, 36 volontärer, 1 sadelmakare, 1 pistolsmed och 1 hofslagare hufvudsakligen genom transporter från öfriga rytteriregementen, hvilka på allt sätt böra befordras. Vid hvart och ett af de nya regementena insättas ock 66 nya hästar, af hvilka 36 för hvarje regemente eller till samman

108 erhållas från Skånska Husar- oek Dragon-regementena, hvilka under de 3 första perioderna till samman ökat sitt hästantal med 110 af kronan inköpta hästar. Hvart och ett af de tre regementena organiseras på 2 sqvadroner samt erhålla under periodens sista år likasom de öfriga regementena värnpligtige, för att, under den i värpligtslagen bestämda tid, utbildas.

Vid den qvarblifvande delen af Husar-regementet Konung Carl XV tillsättas under perioden 1 ryttmästare, 1 underlöjtnant, 1 fanjunkare, 3 trumpetare och 1 hofslagare, hvarjemte 19 man uppflyttas till sergeanter och korpraler. Regementet organiseras på 4 sqvadroner och erhåller under perioden 63 nya hästar.

Vid Lifgardet till häst uppflyttas 11 man till sergeanter och korpraler. Regementet organiseras på 5 sqvadroner och erhåller under perioden 32 nya hästar.

Vid de indelta regementena och korpserna antages remonteringen genom rusthållare böra fortgå till periodens slut, men rekrytering under sista året endast böra ifrågakomma i den mån staten mot erlagda vakansafgifter kan erhålla till underbefäl lämplige volontärer.

På hvardera Lifregementets Dragon- och Husar-korpser samt Smålands Husar-regemente tillsättas under<denna period 1 löjtnant samt 1 sergeant, 1 korpral och 4 volontärer på hvarje sqvadron, hvarjemte 1 ny nummerhäst för hvardera af dessa platser äfvenledes uppsättes.

Vid hvartdera af Skånska Husar- och Dragon-regementena tillsättas under denna period endast 10 nya volontärer.

Vid Jemtlands Hästjägare-korps tillsättas 1 underlöjtnant, 6 sergeanter, 6 korpraler, 12 volontärer och 2 trumpetare samt dessutom 26 nya hästar.

Vid indelta rytteriet inträffar deremot under denna periods sista år en afgång af indelt manskap, som icke med sådant manskap ersättes. Denna afgång beräknas till 22 man på hvardera af 7 bataljoner samt 9 på Jemtlands Hästjägare-korps och sålunda till samman 163, men då det under öfvergångstidens 4 första perioder tillsatta underbefälets och volontärernes antal uppgår till 653, har sålunda ingen förminskning utan en tillökning i rytteriets styrka under dessa perioder inträdt.

Då antalet volontärer vid rytteriet under denna period tillväxer betydligt, torde deras utbildning böra ske på 2:ne olika ställen eller i Stockholm och Landskrona, på hvilket sistnämnda ställe Vendes artilleriregementes nuvarande etablissement, hvilket framdeles skulle komma att öfvergå till Skånska Husar-regementet, är afsedt att under 4:de perioden inrymma den del af volontärerne, som skulle erhålla sin utbildning i Landskrona.

I sammanhang med behandlandet af rytteriet anser jag mig äfven böra fästa Eders Kong!. Maj:ts nådiga uppmärksamhet derpå, att senast under denna period en remonteringskommission för hela riket torde böra tillsättas och äfvenledes hästdepoter på lämpliga ställen anordnas.

49 Artilleriet. Såsom jag redan i det föregående antydt, böra under l:a året af denna period 4 batterier af Svea artilleriregemente öfverflyttas till Norrlands artilleriregemente och under 2:a året 4 batterier af Göta artilleriregemente till 2:a Svea artilleriregemente. Så väl dessa båda regementen som de öfriga artilleriregementena organiseras under loppet af 4:e perioden på det antal batterier och fästningskompanier, Härordningsförslaget upptager. ,

Tillökningen vid artilleriet under denna period kommer derigenom att blifva: 2 öfverstar och regementschefer,

2 öfverste-löjtnanter,

4 majorer,

12 kaptener,

18 löjtnanter,

9 underlöjtnanter,

2 regementsintendenter,

8 förrådsförvaltare,

1 tygskrifvare,

1 verkmästare,

4 besigtningsrustmästare,

6 styckjunkare,

13 hofslagare och

3 batterihandtverkare,

hvarjemte 193 man dels komma att uppflyttas till sergeanter samt förste- och andrekonstaplar och dels att ersättas af tumpetare. 10 tygstatshandtverkare komma att i mån af afgång indragas. 187 nya stamhästar äro afsedde att under perioden för artilleriets olika regementen anskaffas samt antalet legda hästar att förökas med 340.

Fortifikationen. Äfven fortifikationstrupperne böra under loppet af den 4:e perioden erhålla den organisation, som i Härordningsförslaget är angifven. Fält-jernvägsafdelningen fullständigas. Förutom fältsignalkompaniet och jernvägsafdelningen bildas ett 4:e kompani såväl i Stockholm som på Karlsborg, i det underbefäl och manskap dertill tagas ur de andra kompanierna. Bataljonerna med tillhörande afdelningar blifva regementen, inom hvilka båda såväl sappör- som pontonier-tjenst m. m. bedrifvas på samma sätt.

Tillökningen blifver sålunda:

2 öfverstar,

2 kaptener,

1 löjtnant,

1 underlöjtnant,

2 fanjunkare,

2 regementstrumpetare och 2 gevärshandtverkare,

under det att 74 man dels uppflyttas till sergeanter, korpraler och vice korpraler och dels äfven ersättas med trumpetare.

Dessutom föreslås en tillökning i stamhästarnes antal af 35, hvaremot de legda hästarnes antal kan minskas med 10.

Trängen. Under denna period måste trängens förhållanden så ordnas, att under sista året 1 bataljon på 2 kompanier kan uppsättas i Karlstad, Karlsborg och Stockholm, hvarvid hvarje bataljon skulle komma att bestå af:

1 bataljonschef,

1 adjutant,

3 kaptener,

6 löjtnanter,

2 underlöjtnanter,

1 förrådsförvaltare,

3 fanjunkare,

14 sergeanter,

18 korpraler,

18 vice korpraler,

6 trumslagare och spel,

2 gevärssmeder, och

112 till 113 man samt 10 hästar.

Vid denna uppsättning skall Vermlands Fältjägare-korps tjena till stam. De officerare och underofficerare samt deras vederlikar af nämnda korps, som hafva ovilkorliga fullmagter och som ej vilja öfvergå till trängen eller som ej i andra befattningar i statens tjenst användas, förflyttas härvid på indragningsstat.

Yärnpligtlge. I skyldigheterna för de värnpligtige, som under denna period utskrifvas, torde en ytterligare tillökning böra inträda, så att vid specialvapnen 90 dagars öfning l:a året och 20 dagars 2:a året bestämmes, under det att för fotfolket till de under föregående period föreslagna öfningarna ytterligare 10 dagars öfningar för landvärnets båda yngsta klasser bestämmas.

Jag har ej särskilt i detta underdåniga memorial omnämnt den gradvisa tillökning i de värnpligtiges antal, hvilket till specialvapnen skall utskrifvas. En sådan tillökning betingas af den utveckling dessa vapen erhålla och möjligheten att inom desamma afse tillräckligt antal befäl och underbefäl till deras utbildande och finnes derjemte för hvarje period och vapen på de särskilda bilagorna för hvarje regemente och korps upptagen.

51 Femte perioden,

Värnpligtige. Under denna period, som endast innefattar ett år, men det vigtigaste under hela öfvergångstiden, inkallas de värnpligtige till fullständig rekrytbild ning enligt Härordningsförslaget. Såsom de särskilda bilagorna utvisa, kan man dock ej ännu under detta år till specialvapnen utskrifva hela det antal värnpligtige, som enligt Härordningförslaget skall för framtiden tillhöra dessa vapenslag. Orsaken dertill är, dels att nödigt kasernutrymme saknas för en sådan utskrifning och dels äfven att den ej är nödvändig, så länge hela den aflönade stamtruppen är qvar i tjenst. Först i den män denna försvinner, inkallas det enligt Härordningsförslaget bestämda antalet värnpligtige till de olika regementena.

Fotfolket. Under denna period ställas Lifregementets Grenadier-korps, Smålands Grenadier-bataljon och BohusLäns regemente på indragningsstat och hafva äfven, vid den tillökning af landvärnsbefälet, som vid slutet af nästföregående period blifvit föreslagen att försiggå, flere af dessa korpsers och detta regementes befäl antagits öfvergå till landvärnet. Eu del torde ock öfvergå till andra regementen; och en del qvarstadnar alltid på de korpser de tillhöra, der de äro behöfliga för tillsyn och öfning, af det manskap, som ännu finnes qvar och som endast så småningom afgår.

Att noga beräkna den verkliga tillväxt i befäl och underbefäl, som under detta år kommer att ega rum vid fotfolket i sin helhet, är nära nog omöjligt. Jag kan derföre endast förslagsvis nämna, att då tillökningen blifvit antagen till 3 löjtnanter, 25 underlöjtnanter och 26 trumslagare och spel, har afgången blifvit beräknad till 3 regementsofficerare, 2 regementsqvartermästare och adjutanter, 5 kaptener, 5 löjtnanter, 8 sergeanter och 13 trumslagare och spel. 456 vice korpraler vid hela fotfolket uppflyttas till sergeanter och korpraler. Hela vicekorpralsgraden är enligt Härordningsförslaget förutsatt att försvinna, hvarföre ej heller någon ny vicekorpralsplats blifvit föreslagen att under den 4:e perioden tillsättas. Under den 6:e perioden förflyttas alla vice korpraler till sergeanter och korpraler utom vid de korpser och det regemente, som äro afsedda att indragas.

Under denna period börjas ej några nya rekryt- och underbefäls-skolor för fotfolkets utbildning.

Rytteriet. Vid Husar-regementet Konung Carl XV ökas befälet så, att regementet kan organiseras på 5 sqvadroner, vid Jemtlands Hästjägare-korps äfvenledes så, att

korpsen kan organiseras på 4 sqvadroner, och vid de o nyuppsatta regementena, Östgöta, Vestgöta och Bohus Läns dragoner, så att de hvardera kunna organiseras på 3 sqvadroner till samman med de värnpligtige, som under detta år inkallas till utbildning.

Hela tillökningen på rytteriet blifver 1 regementsofficer, 6 ryttmästare, 5 löjtnanter, 5 underlöjtnanter, 5 fanjunkare, 10 regementstrumpetare, hvarjemte 45 vice korpraler, värfvadt manskap och volontärer uppflyttas till sergeanter och korpraler.

Regementsstallmästaretjensterne indragas i mån af innehafvarnes afgång, alldenstund hvarje sqvadronschef bör handleda och ansvara för utbildning och dressyr inom sin sqvadron.

Af det indelta manskapet antagas under denna period 163 man komma att afgå, hvarförutom en afgång vid hela rytteriet af 4 regementsqvartermästare eller adjutanter samt 28 trumpetare och hofslagare är beräknad.

Då jag antager, att Eders Kongl. Maj:t i de vilkor för rustningsbesvärets afskrifvande, som blifva till Riksdagen framstälda, bestämmer, att alla rusthållshästar i mån af manskapets afgång mot ett visst pris, beroende af deras ålder med flera förhållanden, tillfalla Kongl. Maj:t och Kronan, har jag här upptagit, att 357 hästar på detta sätt blifva statens egendom, hvarjemte 104 nya hästar böra inköpas.

Från och med denna period skall rytteriets tillväxt i styrka och duglighet bero på den utbildning, de värnpligtige vid regementena kunna erhålla, och de eliter, som vid dem till underbefäl utbildas.

Under detta år börjas ej någon ny rekryt- och underbefäls-skola för volontärer.

Artilleriet. Äfven vid artilleriet antages dess tillväxt från och med denna period hufvudsakligast komma att bero på den utbildning, de värnpligtige vid regementena kunna erhålla, och de eliter, som vid dem utbildas till underbefäl; och om än hela det antal värnpligtige, som enligt Härordningsförslaget vid artilleriet behöfves, redan detta år icke kan vid artilleriet emottagas och utbildas, beror det dels på otillräckligt kasernutrymme och dels äfven derpå, att ännu en så stor del af den så kallade stamtruppen finnes qvar vid regementena, att hela det föreslagna antalet värnpligtige icke oundgängligen behöfves.

Tillökningen för hela artilleriet detta år är 3 majorer, 5 kaptener, 10 löjtnanter, 4 underlöjtnanter, 2 förrådsförvaltare, 5 styckjunkare, 6 regementstrumpetare och 5 hofslagare. 64 man föreslås att uppflyttas till sergeanter och förste-konstaplar.

2 trumpetare indragas.

Regementsstallmästaretjensterna vid de gamla artilleriregementena indragas i man af innehafvarnes afgång. 54 nya stamhästar anskaffas och 164 nya hästar legas på 30 dagar.

Fortifikationen. Hela tillökningen af fortifikationen är 1 underlöjtnant och 2 fanjunkare, hvarjemte 17 man uppflyttas till sergeanter och korpraler. 10 nya stamhästar anskaffas, och de legda hästarnes antal minskas med 10.

53 Utbildandet af de värnpligtige skall vid fortifikationen, som vid de öfriga vapenslagen, utgöra grunden för den tillväxt i duglighet, som framdeles skall komma fortifikationen till godo.

Trängen. Till de nyuppsatta trängbataljonerna inkallas värnpligtige till fullständig rekrytutbildning. 3 underlöjtnanter befordras till löjtnanter, 3 förrådsförvaltare tillsättas, 12 vice korpraler och 12 man uppflyttas till sergeanter och korpraler, 30 stamhästar anskaffas.

54 Sjette perioden.

Under denna period fullbordas den nya härordningens genomförande, så att vid periodens slut så väl tillräckligt befäl och underbefäl med vederlikar finnas vid regementena som ock behöfligt antal hästar på sätt de särskilda bilagorna öfver de olika vapenslagen närmare utvisa.

Då det, sedan de värnpligtige blifvit inkallade till fullständig öfning enligt Härordningsförslaget, hvarken är nödvändigt eller önskligt, att det värfvade och indelta manskapet allt för länge qvarstår i tjenst, men då det på samma gång hvarken är möjligt eller önskvärd! att allt för hastigt blifva det qvitt, har man antagit, att under det l:a året af 6:e perioden allt värfvadt och indelt manskap, som fylt 40 år och tjenstgjort minst 15 år, skall vara berättigad! till pension enligt samma grunder, som för närvarande för värfvadt manskap vid 40 års ålder och indelt vid 50 år äro gällande. Afgången af det indelta manskapet har man på grund af de uträkningar, som blifvit gjorda öfver det Renande manskapets ålder, antagit till 20 % af nummerstyrkan. Under periodens öfriga 4 år har man antagit afgången såsom förut till 5 % på den ursprungliga nummerstyrkan. På detta sätt har man beräknat, att vid öfvergångstidens slut skulle af det indelta manskapet vid fotfolket återstå 48 korpraler, 48 vice korpraler och 4,986 man samt vid rytteriet 1,381 man, hvilka alle till landvärnet öfverföras med skyldighet att deltaga i de värnpligtiges repetitionsöfningar till dess de afgå med pension. Allt värfvadt manskap antages vara försvunnet på 3 år. Längre tid kan ej komma i fråga att behålla detsamma, ty längre tid behöfves det ej för härens tjenstbarhet. Huru mycket befäl och underbefäl med vederlikar vid 6:e periodens, det vill säga vid öfvergångstidens slut, komma att qvarstå på indragningsstat, kan jag naturligtvis ej med något anspråk på tillförlitlighet i mina beräkningar angifva, men jag torde dock på samma gång icke taga miste, om jag antager, att så många platser vid regementena ännu vid denna tid icke hunnit blifva tillsatta, att den för dessa inbesparade aflöningen torde vara tillräcklig för aflönande af det på indragningsstat stälda befälet och underbefälet med vederlikar.

55 Byggnader.

Jag har ännu att inför Eders Kongl. Maj:t redogöra för de byggnader, som under öfvergångstiden äro nödvändiga att uppföra, och för de tider, inom Indika de under de olika perioderna böra vara uppförda.

I sammanhang dermed anser jag mig äfven böra angifva de tider, då de nödvändiga anslagen för dessa byggnaders uppförande torde af Eders Kong!. Maj:t behöfva af Riksdagen äskas, om öfvergången skall kunna fortgå på det sätt, som bär ofvan blifvit föreslaget.

Såsom jag redan förut nämnt under behandlingen af den l:a perioden, behöfves under denna uppförandet af barackbyggnader på samtliga mötesplatser, och lärer en kostnad af 1,000,000 kronor härför blifvit beräknad. Det behöfves vidare uppförandet på Karlsborg af ett kasernetablissement af trä för en bataljon fotfolk, hvilket blifvit beräknadt att kosta 270,000 kronor samt dessutom vid Stockholm en kasern af sten för ett rytteriregemente, i hvilken under öfvergångstiden så väl den för volontärerne afsedda rekryt- och underbefäls-skola, samt Lifregementets Dragon-korps’ befälsmötes kommendering, exercissqvadron och förberedande underbefålsskola som äfven indelta rytteriets underbefälsskola kunna inrymmas.

Lifregementets Dragon-korps’ befälsmöteskommendering utgör omkring 117 underbefäl och manskap, exercissqvadron 85 och förberedande underbefälsskola 13 eller till samman 215. Dertill kommer den för volontärernes utbildning afsedda skola hvilken för 1880 är beräknad för 112 underbefäl och manskap samt sedermera att under 3:e perioden ökas till 220 man. Hela styrkan, som skall inrymmas, utgör sålunda 435 underbefäl och manskap eller fullt ut samma styrka, som den från Maj till Oktober tjenstgörande styrkan vid ett rytteriregemente enligt Härordningsförslaget, hvartill kommer, att under befälsmötet inqvartering måste beredas för alla dragonkorpsens officerare jemte civilstat. Ett kasernetablissement för ett rytteriregemente enligt Härordningsförslaget kostar enligt det af majoren Y. Stolpe och arkitekten A. Kumlien uppgjorda och på den internationela utställningen i Bruxelles detta år med »första priset» belönade förslag, 811,350 kronor. För 1878 behöfves blott 300,000 kronor och för 1879 en lika stor summa, på det att under dessa år stabshus, 1 sqvadronspaviljong, sjukpaviljong, exercislius, stall- och ridhus-byggnader, hofsmedja och sjukstall samt åtskilliga uthus måtte kunna uppföras, hvarefter det torde vara lämpligast ur kostnadssynpunkt, att etablissementet under nästföljande år fullbordas.

Reparation och iordningställande af Vadstena slott för så stor kommendering, som i detsamma kan herbergeras, måste äfven redan 1878 verkställas, för att detta år kunna emottaga volontärerne, hvarefter do nödiga tillbyggnaderna måste göras, på det att utrymme för ett fotfolksregemente måtte kunna beredas. Jag kan ej bestämdt uppgifva hvad detta kostar, men bar på medföljande Bil. Litt. G. upptagit 260,000 kronor,

deraf 100,000 kronor för 1878, till slottets iordningställande. Enligt samma bilaga, som innehåller ett förslag till »Fördelning eif kostnaden för de nödvändiga kasernbyggnaderna m. m. på olika år af öfver gång stiden» skulle för 1878 fordras en utgift af 1,670,000 kronor, Indika om de af 1877 års riksdag beviljas, äro afsedda att användas både under 1877 och 1878, på det att såväl baracker som öfriga byggnader, som äro afsedda att begagnas redan 1878, äfven måtte under detta är i tillräcklig tid blifva färdiga, Hvad Vadstena slott beträffar, bär man icke hyst någon betänklighet, att icke detta skall kunna iordningställas till den 20. September 1878 åtminstone för den styrka, som är afsedd att vid denna tid deruti inflytta. Då rytteriets volontärer först på hösten 1879 äro afsedda att indragas till den för dem föreslagna skolan i Stockholm, torde ingen svårighet möta att intill denna tid hafva så stor del af Lifregementets Dragon-korps’ etablissement fullt färdig, att tillräcklig plats för denna skola kan beredas. På Karlsborg måste enligt detta förslag den föreslagne kasernen vara färdig i Maj 1879, hvilket icke torde möta några svårigheter, då den är afsedd att uppföras af trä. Hvad barackerna vidkommer, lära dessa kunna blifva färdiga till 1878 års möten, och om på ett eller annat ställe svårighet i detta hänseende skulle möta, kunna lämpliga anordningar för tillfället vidtagas, vare sig genom inqvartering af en del- af de värnpligtige eller i nödfall genom förkortande af deras öfningar.

För 1879 är enligt ofvannämnda bilaga en summa af 1,755,000 kronor beräknad för kasernbyggnader och för förråd vid fördelningarna, För inqvarteringens ordnande på Karlsborg har enligt ett särskild! inom fortifikationen uppgjordt förslag blifvit beräknadt, att en summa af 410,000 kronor är behöflig, af hvilken 200,000 skulle utgå under 1879 och 210,000 under 1880. Då Vermlands Fältjägare-korps enligt detta förslag är afsedd att förvandlas till stam för de blifvande trängbataljonerna och korpsens rekryter att från och med hösten 1880 inkallas till fullständig rekrytbildning i Karlstad, måste derstädes ett etablissement för 3:e trängbataljonen uppföras, hvarföre 200,000 kronor blifvit beräknade för 1879 och 232,000 för 1880. Reservförråd vid de olika fördelningarna måste, såsom redan blifvit nämndt, uppföras. Hvarje sådant förråd bär blifvit beräknadt att kosta 60,000 kronor. För de 5 nuvarande generalbefälen eller fördelningarna skulle dessutom förråd uppföras under åren 1879 och 1880 samt för den 6:e år 1884 eller det år, då detta generalbefäl upprättas.

Under 2:a perioden har ofvan blifvit föreslaget, att en rekryt- och underbefälsskola för volontärer skall förläggas till såväl Stockholm som Östersund. För detta ändamål måste kasernbyggnader redan 1879 på dessa båda ställen uppföras, och har derföre påbörjandet af de för Uplands och Jemtlands regementen afsedda kasernetablissement under detta år blifvit föreslaget. För 250,000 kronor kunna 4 kompanipaviljonger 1879 uppföras i Stockholm samt under 1880 för 250,000 kronor ytterligare stabshus, exercishus och sjukpaviljong, om ock detta år all utvändig rappning och putsning ej hinner fullbordas, utan måste uppskjutas till 1881, då kasernetablissementet fullständigas. I Östersund, der etablissementet är afsedt att uppföras af trä, har man ansett, att 200,000 kronor böra vara tillräckliga för 1879 och att öfriga 200,000 kronor,

som etablissementet kan komma att kosta, böra lika fördelas på de båda följande åren.

Vid alla de beräkningar, som jag bär ansett mig underdånigast böra framställa, har jag följt de kostnadsförslag, som åtfölja det af majoren V. Stolpe och arkitekten A. Kumlien uppgjorda förslaget till kasernbyggnader. Detta förslag till kasernbyggnader har den fördelen framför de förslag, som hittills blifvit följda, att manskapet icke förlägges i stora gemensamketssalar, utan i mindre rum för 4 till 10 man, hvilket i hög grad bidrager till manskapets trefnad i kasernen, samt att hvarje kompani, sqvadron och batteri har sitt särskilda hus, hvilket i väsentlig mån bidrager till lättare öfvervakande af ordningen inom kompanierna, sqvadroncrna och batterierna. Förslaget har dessutom den fördelen att i sanitärt afseende bjuda vida större fördelar än de förslag till kasernbyggnader, som hittills varit följda, hvarföre det ock på den internationela utställningen i Bruxelles, såsom jag redan nämnt, erhöll första priset. Den största förtjensten, förslaget eger, består kanhända dock i dess prisbillighet vid jemförelse med de kaserner enligt andra system, som på senare tider blifvit uppförda, alldenstund alla förslag till kasernbyggnader hädanefter måste nedbringas till ungefär samma kostnad, som detta förslag upptager, om de skola kunna vinna framgång hos Eders Kongl. Maj:t och Riksdagen, och är det hufvudsakligast på den grund, jag vågat framkomma med detta påstående, att jag enligt företedda handlingar har mig bekant, att entreprenadanbud blifvit inlemnade för byggande af kaserner enligt detta förslag till pris, som icke obetydligt understigit det beräknade.

Det är på grund af dessa skäl, som jag här ansett mig i afseende på kostnaden böra följa det af majoren Stolpe och arkitekten Kumlien uppgjorda förslaget, oberoende deraf om en och annan förändring vid dess tillämpning möjligen kan ifrågakomma.

Det är äfven på denna grund, jag går att framställa förslag till ombyggnad af Göta artilleriregementes kasern i Göteborg. Enligt Härordningsförslaget skall detta regemente bestå af 6 fältbatterier, förlagda i Göteborg, förutom fästningskompanier på Karlsborg och Karlsten. Efter denna grund bör ock det nya kasernetablissementet i Göteborg beräknas, oaktadt regementet för närvarande har 8 batterier i nämnda stad, ty de Överskjutande 2:ne batterierna kunna erhålla tillräckligt utrymme i det nuvarande kasernetablissementet, huru bristfälligt det än må vara, till dess att 2:a Svea artilleriregemente uppsättes och 4 batterier åt Göta artilleriregemente dervid förflyttas till detta regemente. Jag kan derför icke antaga större kostnad för Göta artilleriregementes etablissement i Göteborg, än den för l:a Göta artilleriregemente beräknade eller 867,800 kronor. Från denna kostnad har jag frånräkna! såväl 250,000 kronor, som Göteborg redan eu gång, under vissa vilkor, erbjudit sig att betala för den gamla kasernen, som 50,000 kronor för ridhus in. fl. byggnader, som af staden skulle komma att inlösas. Det återstår sålunda eu summa af 567,800 kronor, förutom expropriationskostnader, hvilka genom anslag måste betäckas, om ett tidsenligt kasernetablissement för Göta artilleriregemente skall kunna erhållas. Då detta nya etablissement, så snart

sig göra låter, måste uppföras i anseende till den nuvarande kasernens bristfälliga

skick, anser jag mig här böra beräkna att 300,000 kronor dertill användas 1879 och resten eller 267,800 kronor år 1880.

I Visby finnas ej stall och ridhus för det der förlagda fältbatteriet, och då dessa byggnader för batteriets tjenstbarhet äro oundgängligen nödvändiga, har jag upptagit kostnaden för dem för 1879 till 75,000 kronor.

Vid fördelningen af kostnaden för kasernetablissementen, hvilken Bil. Lit. G närmare utvisar, har jag tagit i betraktande, att byggnaderna för de nya artilleri- och rytteri-regementena böra vara färdiga före ingången af den 4:e perioden, hvarjemte jag försökt att till de ll:e och 12:e aren öfverföra en del af kostnaden för kaserners uppförande, för att på detta sätt minska utgifterna och arbetsstyrkan under 7:e, 8:e, 9:e och 10:e åren. Jag har nemligen ansett, att det icke skulle vara omöjligt, att under 10:e och ll:e åren inqvartera någon mindre del af de värnpligtige i Stockholm, Vesterås, Örebro, Malmö, Jönköping, Kalmar och Göteborg, hafvande jag beräknat den styrka, som sålunda under ett till två år skulle inqvarteras, till högst 300 värnpligtige jemte underbefäl i hvar och eu af dessa städer.

I utländska härar är ofta hälften till två tredjedelar af hela den inkallade styrkan inqvarterad hos befolkningen mot derför betingad ersättning. Detta förhållande anser man ej fördelaktigt för ordningen och utbildningen inom de olika truppafdelningarna och söker derföre öfverallt att få tillräckligt antal kaserner uppbyggda, men olägenheten för kommunerna anser man så ringa, att i flera tyska städer bibehåller man hellre inqvarteringen med den derför erhållna ersättningen, än man önskar uppbyggandet af kaserner, som skulle göra denna inqvartering om intet. För så stora städer, som de ofvan uppräknade, torde ock en inqvartering af 300 man under ett till två år mot erhållande af ersättning icke möta några svårigheter. Skulle man dock anse att en sådan inqvartering ej bör ega rum, torde det vara lämpligast, att redan under 4:e och 5:e åren af öfvergångstiden bygga en del af de kasernetablissement, som föist under 10:e aret behöfvas, pa det man ej under 7:e, 8:e, 9:e och 10:e åren måtte nödgas uppföra alltför många kasernetablissement på en gång, i hvilken händelse kostnaden såväl för materialer som för arbetsfolk antagligen måste komma att blifva vida högre än som blifvit beräknadt.

Då jag i ofvannämnda bilaga äfven upptagit fullbordandet af Smålands Husarregementes etablissement till ll:e och 12:e åren, har detta skett på den grund, att jag ansett möjligt, att intill denna tid, om än med olägenhet, kunna för en del af regementet begagna de byggnader, som för närvarande äro uppförda på Ränneslätt.

Vid ofvannämnda Bil. Lit. G. anser jag mig ännu böra tillägga:

att utvidgningen af artillerikasernen i Kristianstad blifvit upptagen till 150,000 kronor;

att Vendes artilleriregementes fästningskompanier i Karlskrona antagits kunna inqvarteras i de olika fästningsverken;

att en kostnad af 60,000 kronor under 7:e året blifvit upptagen för uppförandet af ett reservförråd för 6:e arméfördelningen;

att utvigdningen af Husar-regementet Konung Carl XV:s kasernctablissement i Malmö blifvit beräknad till 400,000 kronor;

att utvidgningen af f. d. Marin-regements kasern i Karlskrona blifvit upptagen till 100,000 kronor;

att uppförandet af kasern för en bataljon af Skaraborgs regemente i Sköfde (den andra på Karlsborg) blifvit upptagen till 400,000 kronor eller ungefär hälften af kostnaden för en kasern för ett regemente fotfolk;

att vid upptagandet af kostnaden för kasernetablissementen i Örebro och i Ystad för Lifregementets Husar-korps och Skånska Dragon-regementet, 100,000 kronor på hvardera stället, blifvit afräknade för på dessa ställen redan befintliga byggnader;

att utvidgningen af kasernetablissementet i Landskrona, så att det blifver lämpligt för Skånska Husar-regementet, blifvit beräknad till 150,000 kronor;

att kostnaden för hvartdera af de fyra nordligaste fotfolksregementena blifvit nedsatt från 647,000 kronor, som kostnadsförslaget upptager under förutsättning, att de skulle uppföras af sten, till 400,000 kronor under antagande, att de uppföras af trä, samt att på grund af samma antagande kostnaderna för Norrlands artilleri- och Jemtlands Hästjägare-regementens kasernetablissement äfvenledes blifvit förminskade;

att kostnaden för Kalmar regementes kasernbyggnader blifvit förminskad med 346,350 kronor, alldenstund man antagit att här liksom vid Vadstena kunna till någon del använda det derstädes befintliga vidlyftiga slottet till inqvartering af regementet;

att man dessutom icke lemnat obeaktadt, att någon nedsättning i de ofvan angifna kostnaderna möjligen ytterligare kan ifrågakomma vid en närmare undersökning af de slott och byggnader, som tillhöra staten; samt slutligen

att till den angifna kostnaden dessutom måste läggas kostnaden för expropriation af mark för kasernbyggnader och öfningsplatser. Denna kostnad uppgår enligt de alternativa förslag, Bil. Lit. H. 1, 2, 3, som af majoren V. Stolpe blifvit uppgjorda efter besök på de olika ställena och derstädes erhållna underrättelser, för förslaget N:o 1 till 1,464,012 kronor, för förslaget N:o 2 till 1,589,614 kronor och för förslaget N:o 3 till 2,147,566 kronor, hvilken kostnad äfvenledes bör på de olika åren fördelas, allteftersom beslut om de olika kasernetablissementens uppförande fattas.

Med detta underdåniga memorial får jag underdånigst öfverlemna följande bilagor :

Bilaga Litt. A. Förslag till Sveriges indelning i landvärnskompani-områden jemte åtföljande karta öfver indelningen.

60 Bilaga Litt. B. Nås 1—33 angående fotfolkets organisation.

Bilaga Litt. C. N:is 1—10 angående rytteriets organisation.

Bilaga Litt. D. Nås 1—8 angående artilleriets organisation.

Bilaga Litt. E. Nås 1 och 2 angående fortifikationens organisation.

Bilaga Litt. F. Nås 1 och 2 angående Vermlands Fältjägare korps’ förvandling till träng. Bilaga Litt. G. Fördelning af kostnaden för kasernbyggnader m. m. på olika år af öfvergångstiden.

Bilaga Litt. H. Nås 1, 2 och 3, olika alternativ utvisande approximativa expropriationskostnaden för mark till kaserner och exercisfält.

Till detta underdåniga memorial hörer ock en Bilaga Litt. I angående den sannolika tillökningen i kostnad, som detta öfvergångsförslag under olika perioder skulle komma att medföra, men då Eders Kongl. Maj:t från Arméförvaltningen in/ordrat åtskilliga kostnadsberäkningar för 1878, hvilka jag, då de inkomma äfven måste lägga till grund för en del af beräkningarna i ofvannämda bilaga, anhåller jag underdånigst att tå framdeles och så fort sig göra låter till Eders Kongl. Maj:t särskild! öfversända henne, alldenstund jag icke ansett mig längre böra uppskjuta insändandet af detta underdåniga memorial.

Stockholm den 8. December 1876.

HUG O R A A B.

Chef för Generalstaben.

Till Kongl. Majås underdånigst.

Ernst von der Lancken.

REGISTER

Öfvcrgångstidcns indelning..............................................................................................Sid. 4.

Första perioden................................................................................................................ 8 6.

Generalbefälen........................................................................................................... 8 6.

Fotfolket................................................................................................................... 8 7*

Eytteriet ..................................................................... 8 25.

Artilleriet.................................................................................................................. 8 26.

Fortifikationen.................................................................. 8 28.

Trängen.................................................................................................................... 8 30.

Yärnpligtige.............................................................................................................. 8 32.

Andra perioden............................................................................................................... 8 38.

Generalbefälen................ 8 38.

Fotfolket.................................................................................................................... 8 38.

Eytteriet................................................................................................................... 8 40.

Artilleriet................................................................................................................. 8 41.

Fortifikationen.............. 8 42.

Trängen.................................................................................................................... 8 42.

Yärnpligtige.............................................................................................................. 8 42.

Tredje perioden....................................................... 8 43.

Fotfolket................................................................................................................... 8 43.

Eytteriet.................................................................................................................... 8 44.

Artilleriet.................................................................................................................. 8 44.

Fortifikationen ............................................................ 8 44.

Trängen .................................................................................................................... 8 45.

Yärnpligtige............................................................................................................... 8 45.

Fjerde perioden............................................................................................................... 8 46.

Generalbefälen.................. 8 46.

Fotfolket .................................................................................................................. 8 46.

Eytteriet .......................................................^........................................................ 8 47.

Artilleriet ........................................................ 8 49.

Fortifikationen .................................... 8 49.

Trängen..................................................................................................................... 8 50.

Yärnpligtige............................................................................................................... 8 50.

Femte perioden ...................................................... 8 51.

Yärnpligtige.............................................................................................................. 8 51.

Fotfolket........................ 8 51.

Eytteriet.................................................................................................................... 8 51.

Artilleriet.................................................................................................................. 8 52.

Fortifikationen....................... 8 52.

Trängen.................................................................................................................... 8 53.

Sjette perioden................................................................................ 8 54.

Byggnader......................................................... 8 55.

Förteckning öfver bilagorna.

i

Bilaga Litt. A. Förslag till Sveriges indelning i Laiidvärnskompani-områden.

» B. N:o 1. Svea Lifgardet. Förslag till öfvergång från nuvarande till den nya organisationen.

» » N:o 31. Förslag öfver Gotlands nationalbeväring och Hallands Infanteri-bataljon under öfvergångstiden.

» » N:o 32. Förslag öfver Underbefälets och Nummerstyrkans vid Fotfolket antal vid 1., 7. och 10. årens ingång.

b » N:o 33. a. Förslag till förändringar vid Fotfolket under öfvergångstidens lista år.

» b Nio 33. b. Förslag till förändringar vid Fotfolket under öfvergångstidens 2:dra år.

b b Nio 33. c. Förslag till förändringar vid Fotfolket under öfvergångstidens lista period.

» C. Nio 1. Lifg. t. häst. Förslag till öfvergång från nuvarande till den nya organisationen.

b b b Nio 2. Lifregementets Dragon-korps. D:o d-.o

» » » Nio 3. Lifregementets Husar-korps. D:o dio

» » » Nio 4. Smålands Husar-regemente. D:o d:o

Nio 5. Skånska Husar-o. Dragon-reg. D:o d:o

B B

Bilaga Litt. C. N:o 6. Husar-regementet Konung Carl XY. Förslag till öfvergång från nuvarande

till den nya organisationen.

» » » Nio 7. Jemtlands Hästjägare-korps. D:o d:o

» » » N:o 8. Vestg.-,Ostg.-o.Bohus-LänsDragon-regementen.D:o d:o

» » » Nio 9. Sammandrag för rytteriet. D:o d:o

8 » » N:o 10. Förslag till förändringar vid Bytteriet under öfvergångstidens lista period.

» » D. N:o 1. l:a Svea Artilleri-regemente. Förslag till öfvergång från nuvarande till

den nva organisationen.

N:0 8. N:0 1.

N:o 2.

N:0 1. N:0 2.

E.

F.

G.

II.

» N:0 2.

N=o:

Karta

Förslag till förändringar vid Artilleriet under öfvergångstidens lista period. Fortifikationen. Förslag till öfvergång från nuvarande till den nya organisationen.

Förslag till förändringar vid Fortifikationen under öfvergångstidens lista

period.

Vermlands Fältjägare-korps förändring till Träng.

Förslag till förändringar vid Vermlands Fältjägare-korps (Trängen) under

öfvergångstidens lista period. Fördelning af kostnaden för kasernbyggnader m. m. på olika år af öfvergångstiden. Nio 1. Tabell (alternativ A.) utvisande approximativa expropriationskostnader, då hvarje garnison tilldelas exercisfält endast för rekrytklassens öfniugar. Tabell (alternativ B.) utvisande approximativa expropriationskostnader, då de med * betecknade vissa garnisonsorter tilldelas exercisfält äfven för repetitionsöfningarna, men de öfrige endast för rekrytklassens öfningar.

Tabell (alternativ C.) utvisande approximativa expropriationskostnader, då alla garnisoner tilldelas exercisfält äfven för repetitionsöfningarna. Approximativ beräkning af de förökade kostnader, som af öfvergångsförslagets genomförande vid olika tidpunkter föranledas.

År 1878.

År 1879.

Vid 2:dra periodens slut.

Vid 3:dje periodens slut.

Vid 4:de periodens slut.

öfver Sveriges indelning i Kegements- och Landvärnskompani-områden.

Nio

Nio

Nio

Nio

Nio

Nio

Nio

1.

2.

3.

4.

5. 1

d:o

d:o

dio

Bilaga Litt. A.

Förslag till Sveriges indelning i Landvärnskompani-områden.

i*

Bilaga Litt. A. (Forts.)

Bilaga Lätt. A. (Forts.)

Bilaga Litt. Å. (Forts.)

Bilaga Litt. A. (Forts.)

Bilaga Litt. Å. (Forts.)

Bilaga Litt. A. (Forts.)

*

Bilaga Litt. A. (Forts.)

Bilaga Litt. A. (Forts.)

2*

Bilaga Litt. B N:r 1.

Svea L i f-

Förslag till öfvergång från nu-

Vid lista periodens ingång

„ „ I Afgång..............

2 av. <

i Tillkomst .........

Vid 2:dra periodens ingång

f Afgång ....

2 år

ar. <

I Tillkomst....

Vid 3:dje periodens ingång .

„ f Afgång.............

2 ar. <

1 Tillkomst...........

Vid 4:de periodens ingång ..

g «r 1 AfSänS.............

I Tillkomst...........

Vid 5:te periodens ingång ..

0 I Afgång.............

1 ar. <

| Tillkomst...........

Vid 6:te periodens ingång ...

I Afgång................

o av. <

[ Tillkomst.........

Vid öfvergångstidens slut ....

i på Indragningsstat. Att öfverföra!

I till Landviiruet ____

Styrka enligt plan................

Amu. Utom det i förslaget upptagna landvärnsbefäl på stat tillsättas vid lista periodens ingång, på

gardet.

varande till den nya organisationen.

förordnande, med arfvoden; 1 landvärns-bataljonschef, 2 landvärns-kompanichefer och 2 landvärns-fanjunkar

Bilaga Litt. B N:r 2.

Andra L i f-

(Lif-regementet

Förslag till öfvergång från nu-

Alliu» Utom det i förslaget upptagna landvärnsbefäl på stat tillsättas vid lista periodens ingång, på för-

gardet. till fot.)

varande till den nya organisationen.

ordnande, med arfvoden; 1 landvärna-bataljonschef, 2 landvärns-kompanichefer och 2 landvärns-fanjunkare.

Bilaga Litt. B N:r 3.

Första Lifgrena-

Förslag till öfvergång från nu-

Vid lista periodens ingång

„ . f Afgång..............

2 ar. <

( Tillkomst..........

I Vid 2:dra periodens ingång

„ J I Afgång .............

2 ar. <

( Tillkomst...........

j Vid 3:dje periodens ingång

„ o | Afgång .............

i ar. <

1 Tillkomst..........

j Vid 4:de periodens ingång ,

o „ [ Afgång .............

0 ar. •>

( Tillkomst...........

Vid 5:te periodens ingång .

f Afgång...............

1 ar. <

( Tillkomst............

Vid 6:te periodens ingång ...

, . I Afgång , ...........

O ar. •!

( Tillkomst............

Vid öfvergångstidens slut ...

...... ... ( på Indragningsstat

Att öfverföra <

( till Lanclvärnet ...

Styrka enligt plan ..............

Anm* Utom (let i förslaget upptagna landvärnsbefäl på stat tillsättas vid lista periodens ingång, pa för-

(lie r-r egementet.

varande till den nya organisationen.

orduand**, med arfvode!!: 1 landvärns-bataljonschef, 3 landvärns-kompanichefer och 3 landvärns-fanjunkar

Bilaga Litt. B N:r 4.

Andra L i f g r e -

Förslag till öfvergång från nu-

Vid lista periodens ingång

j Afgång..............

2 ar. <

[ Tillkomst..........

Vid 2:dra periodens ingång

2 å,{AfgånS..............

Vid 3:dje periodens ingång

2 är.

f Afgång......

| Tillkomst...

Vid 4:de periodens ingång.....

„ „ /Afgång................

o ar. <

| Tillkomst..............

Vid 5:te periodens ingång.....

iå,jAfg&ng.................

Vid 6:te periodens ingång .....

f Afgång.................

5 ar. <

( Tillkomst.............

Vid öfvergångstidens slut.....

f på Indragningsstat .. Att öfverföra <

| till Landvärnet .....

Styrka enligt plan................

Alim. Utom det i förslaget upptagna landvärnsbefäl på stat tillsättas vid l:sta periodens ingång, på för-

ii a di e r-r e g e in e n t e t.

varande till den nya organisationen.

ordnande, med arfvoden: 1 landvärns-bataljonschef, 4 landvärns-kompanichefer och 4 landvärns-fanjunkare.

Bilaga Litt. B N:r 5.

Vestgöta

Förslag till öfvergång från nu-

Ånm. Utom det i förslaget upptagna landvärnsbefäl på stat tillsättas vid lista periodens ingång, på för-

regemente.

varande till den nya organisationen.

ordnade, med arfvoden: 1 land värns-bataljonschef, 1 landvärns-kompanichef och 1 landvärns-fanjunkare.

Bilaga Litt. B Nio 6.

IT p 1 a n d s

Förslag till öfvergång från nu-

Vid lista periodens ingång.

Afgång............

år. |

Tillkomst..........

Vid 2:dra periodens ingång

Afgång ............

Tillkomst..........

Vid 3:dje periodens ingång

Afgång............

9 o I Afgår 2 ar. <

( Tillkc

9 „ f Afgå: 2 ar. <

l Tillkc

Tillkomst........

Vid 4:de periodens ingång.

Afgång............

o o J Afgå! 3 ar. <

| Tillkc

Tillkomst........

Vid 5:te periodens ingång.

Afgång...........

1 år

I Afg 1 Till

Tillkomst.......

Vid 6:te periodens ingång

Afgång...........

5 år. |

Tillkomst.............

Vid öfvergångstidens slut.......

Att öfverföra j P& Indra™8tat' ( till Landvärnet......

Styrka enligt plan..................

Ännu Utom det i förslaget upptagna landvärnsbefäl på stat tillsättas vid lista perodiens ingång, på för-

regemente.

varande till den nya organisationen.

ordnande, med arfvoden: 1 landvärns-bataljonschef, 4 landvärns-kompanichefer och 4 landvärns-fanjunkare.

Bilaga Litt. B N:r 7.

Skaraborgs

Förslag till öfvergång från nu-

Amu. Utom det i förslaget upptagna landvärnsbefälet på stat tillsättas vid l:sta periodens ingång, på för-

r e g e in e n t e.

varande till den nya organisationen

ordnande, med arfvoden: 1 landvärns-bataljonschef, 4 laudvärns-kompanichefer och 4 landvärns-fanjunkare.

Bilaga Litt. B N:r 8.

Vid. lista periodens ingång

Afgång...............

Tillkomst...........

Vid 2:dra periodens ingång

Afgång...............

2 år. |

2 år

■'•I

[ Tillkomst ..........

Vid 3:dje periodens ingång

0 f Afgång..............

[ Tillkomst...........

Vid 4:de periodens ingång..

o f Afgång .............

0 ar. <

I Tillkomst..........

Vid 5:te periodens ingång ..

. o I Afgång .............

1 ar. <

[ Tillkomst ..........

Vid 6:te periodens ingång .

Att öfverföra

ir

!

Afgåno; ...

Tillkomst...........

Vid öfvergångstidens sint ...

på Indragningsstat

till Land värnet ..

Styrka enligt plan

S ö d e r m a n 1 a n d s

Förslag till öfvergång från nu-

Anm,

l'tom det

förslaget upptagna lamlväriisbefäl pa stat tillsättas vid lista periodens ingång, på för-

regemente.

varande till den nya organisationen.

ordnande, med arfvoden: 1 landvärns-bataljonschef, 3 landvärns-kompanichefer och 3 landvärns-fanjunkar

•e.

4*

Bilaga Litt. B N:r 9.

Kronobergs

Förslag till öfvergång från nu-

Anm. Utom det i förslaget upptagna landvärnsbefäl på stat tillsättas vid l:sta periodens ingång, på för-

r e g e in e n t e.

varande till den nya organisationen.

ordnande, med arfvoden: 1 landvärns-bataljonschef, 2 landvärns-kompanichefer och 2 landvärns-fanjunkare.

Bilaga Litt. B N:o 10.

Jönköpings

Förslag' till öfvergång från nu-

Anin. Utom det i förslaget upptagna landvärnsbefäl på stat tillsättas vid l:sta periodens ingång, på för-

regemente.

varande till den nya organisationen.

ordnande, med arfvoden: 1 land värns-bataljonschef, 2 landvärns-kompanichefev och 2 landvärns-fanjunkar

Bilaga Litt. B N:r 11

D 9 I”

Förslag till öfvergång från nu-

Anm. Utom det i förslaget upptagna landvärnsbefäl på stat tillsättas vid lista periodens ingång, på för-

regementet.

varande till den nya organisationen.

ordnande, med arfvoden: 1 landvärns-bataljonschef, 2 landvärns-kompanichefer och 2 landvärns-fanjunkare,

Bilaga Litt. B N:o 12.

Helsi ii ge

Förslag till öfvergång från nu-

Vid första periodens ingång

„ I Afgång...............

2 ar. <

( Tillkomst ...........

Vid 2:dra periodens ingång

a o I Afgång ..............

2 ar. <

1 Tillkomst............

Vid 3:dje periodens ingång...

f Afgång.

2 år.

[ Tillkomst..............

Vid 4:de periodens ingång......

0 o | Afgång .................

ö ar. •!

1 Tillkomst...............

Vid 5:te periodens ingång......

„ I Afgång..................

1 ar. •;

1 Tillkomst ............

Vid 6:te periodens ingång.......

f Afgång..................

1 Tillkomst ..............

5 år. \

Vid OfVerg&ngstidens slut.....

{på Indragningsstat. till Landtvärnet_____

Att öfverföra

Styrka enligt plan

Anm. Utom det i förslaget upptagna landvärnsbefälet på stat tillsättas vid l:sta periodens ingång, på för-

r e g e in e n t e.

varande till den nya orsanisationen.

o

ordnande, med arfvoden: 1 landvärns-bataljonschef, 2 landvärns-kompanichefer och 2 landvärns-fanjunkare.

Bilaga Litt. K N:r 13.

Elfsborgs

Förslag till öfvergång från nu-

Vid l:sta periodens ingång

2 &r I AfS5l’S............

t Tillkomst .........

Vid 2:dra periodens ingång

, „ j Afgå

! ar. <

\ Tillit

;ang .....

'inkomst...

Vid 3:dje periodens ingång

j Afgång............

Tillkomst..........

2 år. -•

Vid 4:de periodens ingång

Afgång...........

.1 nr. \

V

1 år.

5 år. •

Tillkomst ...............

Vid 5:te periodens ingång ......

Afgång ..................

Tillkomst................

Vid 6:te periodens ingång.......

Afgång...................

1 Tillkomst...............

Vid öfvergångstidens slut ........

{på Indragningsstat...

till Landvärnet .......

Styrka enligt plan .................

Alun. Utom det i förslaget upptagna landvärnsbefäl på stat tillsättas vid l:sta periodens ingång, på

regement e.

varande till den nya organisationen.

förordnande, med arfvoden: 1 landvärns-bataljonschef, 2 landvärns-kompanichefer och 2 landvärns-fanjunkar

Bilaga Litt. B N:r 14.

Vestgöta-Dals

Förslag till öfvergång från nu-

Vid l:sta periodens ingång

„ I Afgång ..............

Z ar. <

( Tillkomst............

Vid 2:dra periodens ingång

0 O 1 Afgång ..............

2 ar. {

l Tillkomst ........

Vid 3:dje periodens ingång

„ I Afgång ..............

Z ar. <

( Tillkomst ...........

Vid 4:de periodens ingång

Q „ f Afgång...............

{ Tillkomst............

Vid 5:te periodens ingång ...

, O I Afgång..............

1 ar. <

| Tillkomst............

Vid 6:te periodens ingång ...

- o I Afgång .............

0 ar. •!

I Tillkomst ...........

Vid öfvergångstidens slut ...

a ... ... | På Indragningsstat.

Att otverfora <

( till Landvärnet ____

Styrka enligt plan ...............

Amu, Utom det i förslaget upptagna landvärnsbefäl på stat tillsättas vid lista periodens ingång, på för-

regemente.

varande till den nya organisationen.

ordnande, med arfvoden: 1 Iandvärns-bataljonschef, 3 landvärns-kompanichefer och 3 landvärns-fanjunkar

Bilaga Litt. B N:r 15.

Test mantal! ds

Förslag till öfvergång från nu-

Alun. Utom det i förslaget upptagna landvärnsbefäl pa stat tillsättas vid lista periodens ingång, på för-

regemente.

varande till den nya organisationen.

ordnande, med arfvode!!: 1 landvärns-bataljonschef, B landvärns-kompanichefer och 3 landvärns-fanjunkare.

Bilaga Litt. B N:r 16.

Norrbottens Fält-

(Norrbottens

Förslag till öfvergång från nu-

!

Amu* Utom det i förslaget upptagna landvärnsbefäl på stat tillsättas vid l:sta periodens ingång, på för-

jägare-korps.

regemente.)

varande till den nya organisationen.

6*

ordnande, med arfvoden: 2 landvärns-kompanichefer och 2 landvärns-fanjunkare,

Bilaga Litt. B N:r 17.

Tester botte n s

(Yesterbottens Förslag till öfvergång från nu-

Allltt. Utom det i förslaget upptagna landvärnsbefäl på stat tillsättas vid l:sta periodens ingång, på för-

Fältjägare-korps.

regemente.)

varande till den nya organisationen.

ordnande, med arfvoden: 2 landvärns-kompanichefer och 2 landvärns-fanjunkare.

Bilaga Litt. B N:r 18.

K a 1 m a r e

Förslag till öfvergång från nu-

Anm. Utom det i förslaget upptagna landvärnsbefälet på stat tillsättas vid lista periodens ingång, på för-

r e g e in e n t e.

varande till den nya organisationen.

ordnande, med arfvoden: 1 landvärns-bataljonschef, 3 landvärns-kompanichefer och 3 landvärns-fanjunkare.

Bilaga Litt. B N:o 19.

tf e r i k e s

Förslag till öfvergång från nu-

Vid lista periodens ingång

Afgång ............

f Afgå! år. <

( Tillkc

Tillkomst..........

Vid 2:dra periodens ingång

Afgång ............

Tillkomst..........

2 år.

Vid 3:dje periodens ingång

Afgång............

år. |

Tillkomst........

Vid 4:de periodens ingång

Afgång............

3 år. |

Tillkomst.

Vid 5:te periodens ingång.......

. o ( Afgång.................

1 ar. <

1 Tillkomst.............

Vid 6:te periodens ingång.......

5 år. | Mgäng ................

I Tillkomst.............

Vid öfvergångstidens slut......

[ på IndragningS8tat. Att öfverföra <

( till Landvärnet......

Styrka enligt plan...................

Anm. Utom det i förslaget upptagna landvärnsbefäl på stat tillsättas vid lista periodens ingång, på för-

regemente.

varande till den nya organisationen.

ordnande, med arfvoden: 1 landvärns-bataljonschef, 2 landrärns-kompanichefer och 2 landvärns-fanjunkare,

Bilaga lätt. B N:r 20.

Yermlands

Förslag till öfvergång från nu-

Alllii. Utom det i förslaget upptagna land värnsbefäl på stat tillsättas vid lista periodens ingång, på för-

regemente.

varande till den nya organisationen.

7*

ordnande, med arfvoden: 1 landvärns-bataljonschef, 4 landvärns-kompanichefer och 4 landvärns-fanjunkare.

Bilaga Litt. B N:r 21.

Jemt lan ds Fält-

(Jemtlands

Förslag till öfvergång från nu-

Vid lista periodens ingång

„ „ f Afgång...............

2 ar. •!

1 Tillkomst............

Vid 2:dra periodens ingång.

2 år. | Afgäng............

1 Tillkomst.........

Vid 3:dje periodens ingång ..

„ ( Afgång ..............

2 ar. <

l Tillkomst ...........

Vid 4:de periodens ingång

„ | Afgång...............

o ar. <

1 Tillkomst..........

Vid 5:te periodens ingång ...

lå,JAfgäng..............

1 Tillkomst............

Vid 6:te periodens ingång ...

, , I Afgång...............

5 ar. <

[ Tillkomst............

Vid öfvergångstidens slut ...

( på Indelningsstat Att öfverföra <

(till Landvärnet ...

Styrka enligt plan.............

Amu. Utom det i förslaget upptagna landvärnsbefäl på stat tillsättas vid lista periodens ingång, på för-

j ägare-korps.

regemente.)

varande till den nya organisationen.

ordnande, med arfvoden: 2 landvärns-kompanichefer och 2 landrärns-fanjunkare.

Bilaga Lätt. B N:o 22.

Norra Skånska

Förslag till öfvergång från nu-

Anm. Utom det i förslaget upptagna landvärnsbefäl på stat tillsättas vid lista periodens ingång, på för-

Infanter i-r egementet.

varande till den nya organisationen.

ordnande, med arfvoden: 1 land värns-bataljonschef, 4 landvärns-kompanichefer och 4 landvärns-fanjunkare.

Bilaga Litt. B N:r 23.

Södra Skånska

Förslag till öfvergång från nu-

Anm* Utom det i förslaget upptagna landvärnsbefäl på stat tillsättas vid lista periodens ingång, på för-

Infanteri-regemente t. varande till den nya organisationen.

ordnande, med arfvoden: 1 landvärns-hataljonschef, 4 landvärns-kompanichefer och 4 landvärns-fanjunkare.

Bilaga Litt. B Nio 24.

Blekinge

Förslag till öfvergång från nu-

Vid l:sta periodens ingång

| Afgång ............

2 ar. {

[ Tillkomst ...........

Vid 2:dra periodens ingång

o j Afgång ..............

i ar. {

1 Tillkomst............

Vid 3:dje periodens ingång

| Afgång.............

i ar. <

[ Tillkomst..........

Vid 4:de periodens ingång ..

Afgång .............

„ \ Afgå

ar. <

[ Tillk

Tillkomst

Vid 6:te periodens ingång.

Afgång...........

5 Rr. |;

Vid 5:te periodens ingång ....

„ I Afgång................

ar. •

[Tillkomst

Tillkomst ............

Vid öfvergångstidens slut ...

[ på Indragningsstat Att öfverföra <

[ till Landvärnet .....

Styrka enligt plan................

Anm. Utom det i förslaget npptagna landvärnsbefäl på stat tillsättas vid l:sta periodens ingång, på för-

regemente.

varande till den nya orsanisationen.

8*

ordnande, med arfvoden: 1 landvärns-bataljonschef, 4 landvärns-kompanichefer och 4 landvärns-fanjunkare.

Bilaga Litt. B N:r 25.

Gotlands

Förslag till öfvergång från nu-

regemente.

varande till den nya organisationen.

t

Bilaga Litt. B N:r 26.

V ester-N o it lands (T ester-Norrlands

Förslag till öfvergång från nu-

AlUn. Utom det i förslaget upptagna landvärnsbefäi på stat tillsättas vid lista periodens ingång, på för-

B e v ä r i n g s-b a t a I j o n.

regemente.)

varande till den nya organisationen.

ordnande, med arfvoden: 2 landvärns-kompanichefer ocli 2 landvärns-fanjunkare.

Bilaga Litt. B N:r 27.

L i f r e g e me n t e t s Förslag till öfvergång från nu-

Anm. 1. Utom det i förslaget upptagna landvärnsbefäl på stat tillsättes vid lista periodens ingång, på för- Aunu 2. Det under 4:de perioden afgående landvärnsbefälet öfvergår: till Vestmanlands regemente 1

G r e n a d i e r-k o r p s.

varande till den nya organisationen.

ordnande, med arfvode: 1 landvärns-bataljonschef.

kompanichef och 1 fanjunkare, samt till Nerikes regemente 1 kompanichef och 1 fanjunkare.

Bilaga Litt. B N:r 28,

Smålands Gre-

Förslag till öfvergång från nm

ii a å i er-batalj 011.

varande till den nya organisationen.

9*

Bilaga Litt. B N:r 29.

B o li u s Läns

Förslag till öfvergång från nu-

Anill. 1. Utom det i förslaget upptagna landvärnsbefäl på stat tillsättas vid lista periodens ingång, på för- Aum. 2. Det under 4:de perioden afgående landvärnsbefälet öfvergår: till Vestgöta regemente 1 kompani-

regemente.

varande till den nya organisationen.

ordnande, med arfvoden: 1 landvärns-bataljonschef, 3 landvärns-kompanichefer och 3 landvärns-fanj unkar chef och 1 fanjunkare, samt till Vestgöta-Dals regemente 2 kompanichefer och 2 fanjunkare.

Bilaga Lätt. B N:o 30.

S a mmandr a g

Förslag till öfvergång från nu-

för Fotfolket,

varande till den nya organisationen.

Bilaga Litt. B N:o 31.

Förslag

öfver Gotlands nationalbeväring och Hallands Infanteri-bataljon

under öfvergångstiden.

Indragas i mån af afgång.

Amu. Kong], Lifbevärings- och Marin-regementena hafva, såsom förut försatta på indragningsstat, ej blifvit i förslaget upptagna.

v

Bilaga Litt. B N:o 32.

Förslag

öfver Underbefälets och Nummerstyrkans vid Fotfolket antal vid lista, 7:de och 10:de årens ingång.

Bilaga Lätt. B N:o 33 a.

Förslag till förändringar vid F o t f o 1 -

ket under öfyergångstidens lista år.

10*

Bilaga Litt. B N:o 33 b

Förslag till förändringar vid F o t f o 1 -

ket under öfVergångstidens 2:dra år,

Bilaga Litt. B N:r 33 c

Förslag till förändringar vid F o t f o 1

ket under öfyergångstidens lista period,

Bilaga Litt. C N:r 1

L i fgardet

Förslag till öfvergång från nu-

till häst.

varande till den nya organisationen.

Bilaga Litt. C N:o 2.

L i t’ r e g e in e n t e t s

Förslag till öfvergång från nu-

Dragon-korps.

varande till den nya organisationen.

it

Bilaga Litt. C N:r 3.

Lifrege in entets

Förslag till öfvergång från nu-

Husar-korps.

varande till den nya organisationen.

Bilaga Litt. C N.t 4.

Smålands Husar-

Förslag till öfvergång’ från nu-

regemente.

varande till den nya organisationen.

Bilaga Litt. C N:o 5.

Skånska Husar- Skånska Dragon-

Förslag till öfvergång från nu-

') Till de nya regementena.

regementet.

regementet.

varande till den nya orsanisationen.

Bilaga Litt. C N:r 6.

H u s a r-r eg em entet

Förslag till öfvergång från nu-

| Vid lista periodens ingång

2 år.j Afg&Dg...........

\ Tillkomst...........

j Vid 2:dra periodens ingång

| Afgång..............

2 ar. <

l Tillkomst .........

1 Vid 3:dje periodens ingång

o I Afgå ar. <

( Tillli

3 år.

Tillkomst............

Vid 4:de periodens ingång ...

f Afgång...............

\ Tillkomst...........

Vid 5:te periodens ingång ...

Afgång................

Tillkomst...........

Vid 6:te periodens ingång ...

- o J Afgång ..............

[ Tillkomst ...........

Vid öfvergångstidens slut ...

It o ii u ii g Carl X V.

varande till den nya organisationen.

Bilaga Litt. C N:r 7.

Jern tlands Hastig emtlands Häst- Förslag till öfvergång från nu-

j ägare-korps.

jägare-regementet.)

varande till den nya organisationen.

Bilaga Litt. C N:o 8.

Östgöta V e s t g ö t a B o li it s Läns

Dragon- Drago n- D r a g o n-

Förslag till öfvergång från nu-

') Deraf omkring 36 hästar från Skånska Husar- och Skånska Dragon-regementena.

regemente, r e g e in e n t e. regement e.

varande till den nya organisationen.

Bilaga Litt. C N:r 9.

S a in in a n d r a g

Förslag till öfvergång från nu-

’) Inlösas af kronan och ingå såsom tillkomst samma period under rubrik kronans hästar.

för Rytteriet.

varande till den nya organisationen.

Bilaga Litt. C. Nio 10.

Förslag till förändringar vid Rytteriet

under öfyergångstidens lista period,

13*

Bilaga Lätt. B N:o 1.

lista Svea Årtil-

Förslag till öfvergång från nu-

leri-regeni elite.

varande till den nya organisationen.

Bilaga Litt. 3) N:r 2,

lista Göta År t il-

Förslag till öfvergång från nu-

leri-rege in e n t e.

varande till den nya organisationen.

Bilaga Lätt. B N:r 3.

Y e n d e s Artil-

Förslag till öfvergång från nu-

leri-re genien te.

varande till den nya organisationen.

Tillkomst från lista Göta Artilleriregemente.

Bilaga Lätt. I) N:o 4.

2:dra Svea Artilleri-

Förslag till öfvergång från nu

!

regemente.

varande till den nya organisationen.

14*

Bilaga Litt. I) N:r 5.

2: d r a Göta Artil-

Förslag till öfvergång från nu-

leri-regemente.

varande till den nya organisationen.

Tillkomst från l:sta Svea artilleriregemente.

Bilaga Lätt. D N:o 6.

Norrlands Artilleri-

Förslag till öfvergång från den nu-

Vid l:sta periodens ingång..

Afgång ..........

f Af

2 år. { .

( Ti

Tillkomst ........

Vid 2:dra periodens ingång

Afgång ...........

2 å, j

l Til.

Tillkomst ........

Vid 3:dje periodens ingång .

Afgång ......’.....

"I

Tillkomst .......

’ Vid 4:de periodens ingång.

Afgång ..........

„ I Afg

ar. <

1 Till

Tillkomst ......

Vid 5:te periodens ingång

1 år.

Tillkomst _______

Vid 6:te periodens ingång

5 är { AfSä"S ..........

1 Tillkomst ......

Vid öfvergångstidens slut

regemente.

varande till den nya organisationen.

Bilaga Lätt. D N:r 7.

Sammandrag för

Förslag till öfvergång från nu-

B ^ f Svea Artilleri-regemente.... | É j Göta Artilleri-regemente.... » 5 S.) Vendes Artilleri-regemente

Oj c-t- I

° “ I Batteriet på Gotland .......

Vid l:sta periodens ingång .........

1 Afgång.........................

2 ar<

l Tillkomst......................

Vid 2:dra periodens ingång ..........

0 f Afgång.........................

6 ar<

l Tillkomst......................

Vid 3:dje periodens ingång ........

0 (Afgång.........................

i ar i

l Tillkomst......................

Vid 4:de periodens ingång.............

„ „ \ Afgång.........................

0 ar{

( Tillkomst.......................

Vid 5:te periodens ingång ..............

„ j Afgång..........................

1 ar <

l Tillkomst.......................

Vid 6:te periodens ingång..............

5årjAfgäDg..........................

Vid öfvergångstidens slut ..............

Artilleriet,

varande till den nya organisationen.

Bilaga Litt. 1) N:o 8.

Förslag till förändringar vid Artilleriet

lista året.

1:8ta Svea artilleriregemente ...

lista Göta artilleriregemente ____

Batteriet på Gotland ..............

Vendes artilleriregemente..........

2:dra året.

lista Svea artilleriregemente .. lista Göta artilleriregemente ..

Batteriet på Gotland...............

Yendes artilleriregemente.......

Afgång

Tillkomst...

lista perioden,

Vid. lista årets ingång

Afgång......

Tillkomst ..

Vid 2:dra årets ingång

Afgång...........

Tillkomst........

Vid periodens slut

under öfvergångstidens l:sta period.

15*

Bilaga Litt. E N:r 1.

Sa in in a n drag för

utaf förslag till öfvergång från nu-

’) Lönerna indragas i mån af afgång.

Fortifikationen

varande till den nya organisationen.

Bilaga Litt. E N:o 2.

Förtill förändringar vid Fortifikationen

slag

under öfvergångstidens lista period.

Bilaga Lätt. F N:o 1.

Yennlands Fältjägare-korps

Vid lista periodens ingång..

f Afgång.............

( Tillkomst ..........

Vid 2:dra periodens ingång .

) Afgång............

. ■!

I Tillkomst..........

Vid 3:dje periodens ingång.

I Afgång.............

ar. <

( Tillkomst..........

Vid 4:de periodens ingång...

„ | Afgång..............

ar. <

| Tillkomst..........

Vid 5:te periodens ingång....

( Afgång..............

\ Tillkomst..........

Vid 6:te periodens ingång....

f Afgång..............

. s

l Tillkomst..........

Vid öfvergångstidens slut.,..

förvandling till Träng,

Bilaga Litt, F N:o 2,

Förslag

till förändringar vid Vermlands Fältjägare-korps (Trängen) under öfvergångstidens lista period.

£ I

!*§*!< O- '

g.gl I sl« I

2 ! <

lista perioden.

Vid lista årets ingång......

Afgång

Tillkomst

Vid 2:dra årets ingång.....

Tillkomst

Vid periodens slut.

6! 12 6-1-

1 i 9

1 12 24

— 3 3

1 15

21 3! 6 12

9; i

24!—! 428 !— 12

-U ,u

3-1 -I-.

18, 30 30

- 410

12 I12 12 2

L6*

Bilaga Litt. G.

Fördelning af kostnaden för nödvändiga kasern

byggnader in. in. på olika år af öfvergångstiden.

Bilaga Litt. H N:o 1.

Tabell

utvisande approximativa expropriations-kostnader, då hvarje

(Alternativ A)

garnison tilldelas exercisfält endast för rekrytklassens öfningar.

Bilaga Litt. H N:o 2.

Tabell

utvisande approximativa expropriations-kostnader, då de med * betecknade

öfrige endast för re-

(Alternativ B)

garnisonsorter tilldelas exercisfält äfven för repetitionsöfningarna, men de

krytklassens öfningar.

Bilaga Litt. H N:o 3.

Tabell

utvisande approximativa expropriations-kostnader, då alla

(Alternativ C)

garnisoner tilldelas exercisfält äfven för repetitionsöfningarna.

17*

Bilaga Litt. I,

Approximativ beräkning af de förökade kostnader, som af Öfvergångsförslagets genomförande vid olika tidpunkter föranledas.

År 1878.

Årlig tillökning i kostnaden.

Löner.

2 öfverstar.......................................................................... å

1 öfverstelöjtnant (tillägg till nuvarande lön som major)................ »

4 majorer ............................_.............................................. »

2 regementsqvartermästare ...................................................... >,

3 regementsadjutanter ............................................................ »

6 kaptener af l:a kl................................................................ »

2 d:o d:o (förhöjning) .......................................... «

6 kaptener af 2:a kl................................................................ »

8 löjtnanter af l:a kl...........................................

4 d:o d:o (förhöjning) ......................

9 löjtnanter af 2:a kl.........................................

13 underlöjtnanter ..............................................

9 fanjunkare .....................................................

6 bataljonsadjutanter och regementsväblar................

70 sergeanter af l:a kl.........................................

2 d:o d:o (förhöjning) ......................

23 sergeanter af 2:a kl.........................................

2 förste korpraler ............................................

98 korpraler och l:e konstaplar...................................................

96 vice korpraler och 2:e konstaplar............................................

252 volontärer och 156 nye korpraler och vice korpraler vid indelta fotfolket ..........................................................................

118 värfvadt manskap, deraf 12 l:e korpraler, korpraler och korpraler ........................................................

18 handtverkssoldater ...............................................

3 regementstrumslagare.............................................

„„ , , , , [ 2 garnisonerade ....... å 96:

2b spel och trumpetare: <

i 24 ö frige » ....... » 150:

7,126 värfvad nummerstyrka (förhöjd aflöning) ........ » 60:

3,646 d:o d:o vid artilleriet (ytterligare förtöjning)..................................i.......... » 12:

Hvarifrån bör afgå för 1850 permittenter under 10 månader

ii 60:

» 36:

Bil. Litt. I N:o 1.

192 . J,000 .427,560:

4,192:

■ 43,752: 18,500: .

25,252: — 452,812: —

Transport 675,592: —

Transport 675,592:

879,372:

879,372:

Tjenstgöring spenning ar.

23 landvärnsbataljonschefer............................................................ ,, 1500: _ 34 500: _

72 d:o kompanichefer.....'....................................................... » 1,000: — 72,000: _

Transport 107,100: —

879,372: -

48,344: so.

37,520: —

965,236: so.

6 bataljonsadjutanter och regementsväblar

18 sergeanter, garnisonerade ..................

72 landvärnsfanjunkare...........................

5 fältläkare (förhöjning)........................

4 auditörer........................................

5 vaktmästare....................................

Inqvartering.

5 generalbefälhafvare 1 inspektör för rytteriet

f 1 å 337

10 adjutanter

14 sergeanter

5 fältintendenter

Beklädnad m. m.

| 1 garnisonerad

13 fanjunkare

200:

\ 12 öfrige

4 » 120

6 » 150

105 sergeanter

87 öfrige

120; —.

4 d:o sergeanter.... 3 regementstrumslagare .

120 värfvad nummerstyrka, beklädnad, remtyg m. m...........................

252 volontärer samt 180 nye korpraler, vice korpraler och spel vid folket.

965,236: 80.

142,936: -

: 50.

39,689: —

Underhäll, öfning skostnader m. m.

Underhåll för 120 man värfvadt manskap............................................................ 16,920: —

D:o » 5 nytillsatta underofficerare ...................................................... 1,095: —

Underhåll för 524 underbefäl, volontärer, spel m. fl. vid indelta fotfolket under vapen-

öfningstiden........................................................................ ä 36: — 18,864: —

Rekryteringspenningar för 120 man värfvadt manskap............................................ 1,216: —

Samtlige kostnader för kommenderingen af volontärer till Karlsborg (enligt Intendents-

departementet) ................................................................................. 71,000: —

Transport 666.-6661 — 1,159,630: 30.

Transport 666,666: — 1,159,630: 30

Samtlige kostnader för kommenderingen af volontärer till Vadstena (enligt Intendents-

departem entet) ................................................................................. 50.500: —

Kostnader för aflöning, underhåll, slitningsersättning för kläder och småpersedlar samt för legning och furagering af hästar m. m. å. i anledning af de värnpligtiges förlängda vapenöfningar (enligt Intendents departementet) ............... 1,140,000: —

Årligt underhåll af baracker (enligt Intendents departementet) .............................. 50,000: —

D:o d:o af filtar, madrasser, putvar, handdukar och tvättställ för rekryter och värnpligtige (enligt Intendents departementet) ......................................

Ersättning för skötsel, stallhyra, remontering m. m. för 16 officershästar... å 400: —

Utfodring af 16 officershästar å 1 kr. om dagen under 365 dagar ........................

D:o af 74 nya stamhästar å 1,05 kr. d:o d:o ........................................

Skoning och medikamenter för 74 stamhästar it 16,50 .......................................

Kostnad i anledning af Krigshögskolans organisation ..........................................

163,000: - 6,400: - 5,840: —

28,360: 50.

1,221: -

26,607: so; 1,581,024: — Summa 2,740,654: 30.

Af går.

Beräknad afgång på Marin-regementets, Gotlands nationalbevärings och Hallands Infanteri-bataljons stater ........................................................................

Lönefyllnadsmedel och arfvoden vid Vester-Norrlands Bevärings-bataljon..................

Aflöning m. m. för till underofficerare befordradt manskap .................................

Tjenstgöringspenningar för det till landvärnsbefäl förordnade liniebefälet..................

5 adjutantsarfvoden vid generalbefälen ............................................................

100,000: - 1,680: — 3,624: — 31,660: — 2,500: -

139,464:

Återstår årlig kostnad 2,601,190: 30.

Kostnader för eu gång.

Inköp af 74 stamhästar vid artilleriet och fortifikationen.......................... å 850: — 62,900: —

Kokinrättningskostnad å mötesplatserna (enligt Intendents departementet)... 266,200: —

Afgår kostnad för kokhusen vid artilleriregementena i Göteborg, Kristianstad och Landskrona, vid Hallands Infanteri-bataljon och Vermlands Fältjägare-korps samt på Kulltorp och för ett kokhus vid hvartdera Norra och Södra Skånska Infanteri-regementena, hvaremot ett kokhus tillkommer för Blekinge regementes värnpligtige ............... 19,500: — 246,700: —

Anskaffning af filtar, madrasser, putvar, handdukar och tvättställ för stamtrupp och

värnpligtige (enligt Intendents departementet).......................................... 793,000: —

Ridbyxor och sadlar för värnpligtige (enligt Intendents departementet) ..................... 89,000: —

Sängservis, kaserninventarier m. m. för kommenderingen af volontärer till Karlsborg

(enligt Intendents departementet) ......................................................... 46,000: —

d:o d:o till Vadstena (enligt Intendents departementet) 33,600: — 1,271,200: —

D:o

Bilaga Litt. I N:o 2.

År 1879.

Årlig' tillökning i kostnaden.

Löner.

2 ryttmästare........................................................................

5 löjtnanter af 2:a kl..............................................................

6 underlöj tnanter....................................................................

84 sergeanter af l:a kl..............................................................

4 sergeanter af 2:a kl. .............................................................

102 korpraler och l:e konstaplar .................................................

181 vice korpraler ....................................................................

212 volontärer, 231 nye korpraler och vice korpraler vid indelta armén 6 regementsintendenter (förhöjning) ...........................................

3 trumpetare, värfvade............................................................

1 pistolsmed, indelt................................................................

2 hofslagare .........................................................................

140,618: -

D ag aflöning.

ryttmästare

{

1 garnisonerad ... 1 indelt.............

löjtnanter af 2:a kl.

underlöjtnanter

{

1 garnisonerade 5 öfrige..........

84 sergeanter af l:a kl.

27 garnisonerade 57 öfrige .........

81 korpraler

I

3 träng (förhöjning) .......

78 öfrige .....................

156 vice korpraler

3 träng (förhöjning)... 153 öfrige................

212 volontärer.

1 pistolsmed ...

Tjenstgöring spenningar.

1 ryttmästare ...........................

5 löjtnanter af 2:a kl.................

5 underlöjtnanter.......................

57 sergeanter af l:a kl................

Transport

11,940: 40

12,800: — 165,358: 4 0

Arfvoden och Lönetillägg.

Transport 165,358: 40

erade sergeanter af l:a kl. 4 garnisonerade sergeanter af 2:a kl.

Inqvartering.

1 garnisonerad ryttmästare...............

1 garnisonerad underlöjtnant ...........

25 garnisonerade sergeanter af l:a kl.

4 d:o sergeanter af 2:a kl.

3 vid rytteriet....................... ä

24 öfrige.............................. »

......................................... »

........................................... ä

........................................... »

f 12..................................... »

| 4..................................... »

| 9..................................... »

36: -

12: — 396: —

12: — 48: — 444; _

337: 50 337: so

225: - 225: -

150: —

67: 5 0

36: — 2,394: -

150: — 600; — 3,556: so

Beklädnad in. in.

57 sergeanter af l:a kl................................................................ å 120: — 6,840: —

4 garnisonerade sergeanter af 2:a kl............................................... » 200: — 800: —

212 volontärer samt 231 nye korpraler, vice korpraler ock spel vid indelta

armén.......................................................................... » 24: — 10,632: — 18,272: —

Underhåll, öfningskostnader m. m.

Underhåll för 443 underbefäl, volontärer, spel m. fl. vid indelta armén

under vapenöfningstiden.................................................... å 36; — 15,948: —

Kostnader för kommenderingar af volontärer till Karlsborg..................................... 142.000: —

D:o d:o d:o Vadstena...................................... 114,900: —

D:o d:o d:o Stockholm ................................... 37,600: —

5 dagars tillökad öfning i de värnpligtiges öfningar: 5 x 20,000 ............... k 1: — 100,000: —

Ersättning för skötsel, stallhyra m. m. för 8 officershästar...................... » 400: — 3,200: —

Utfodring för 8 officershästar å 1 kr. om dagen i 365 dagar................................. 2,920: —

D:o 111 stamhästar it 1.05 kr. d:o d:o ..................................... 42,540: 75

Skoning och medikamenter för 111 stamhästar ä 16.50........................................ 1,831: 50

Remontering af 74 stamhästar........................................................... k 85: — 6,290: —

Kostnad i anledning af Krigshögskolans organisation............................................... 4,307: 50 471,537: 75

Summa 659,168: 65

Afgår.

Beräknad afgång på Marin-reg:tets, Gotlands nationalbevärings och Hallands Infanteri-

bataljons stater............................................................................... 18,000: -£-

Aflöning m. m. för till underofficerare befordradt manskap..................................... 7,285: —

2 batlerihandtverkare ...................................................................................... 722: — 26,007: —

Återstår årlig kostnad 633,161: 65

Kostnader för eu gång.

Inköp af 194 stamhästar.............................................................. ä 850: — 164,900:

Utfodring af 83 d:o i 262 dagar ä 1,06 kr................................................. 22,833: 30

Sängservis och kaserninventarier m. in. för rytteriets volontärkommendering till Stockholm................................................................... ..................... 15,400:

I anledning af Krigshögskolans organisation...-............ ...................................... 1,150: — 204,283: 30

Bilaga Litt. I N:o 3.

Vid 2:a periodens slut.

Årlig tillökning i kostnaden.

Löner.

452,746: -

452,746: — 18*

Transport 2,535

!1 garnisonerad........... .........

19 öfrige ..............................

4 underlöjtnanter.....................................................

i 4 garnisonerade...................................

5 fanjunkare <

( 1 öfrig.................... .......................

3 bataljonsadjutanter och regementsväblar ....................

1 55 garnisonerade ..............

163 sergeanter af l:a kl. < „ .

I 108 ofrige ........................

{8 garnisonerade................

no .

bo oirige ..........................

no,. , , f 6 träng (förhöjning) .........................

239 korpraler { ^ ^ ........................................

_ . , , ( 6 träng (förhöjning) ....................

190 vice korpraler<

I 184 öfrige ...................................

466 volontärer...........................................................

28 spel...............................................................

Tjenstgöringspenningar.

2 kaptener af l:a kl...................................

2 d:o af 2:a kl.................................

19 löjtnanter af 2:a kl..................................

4 under-löjtnanter......................................

1 fanjunkare ..............................................

3 bataljonsadjutanter och regementsväblar ........

108 sergeanter af l:a kl..................................

68 d:o af 2:a kl..................................

Arfvoden och lönetillägg.

3 bataljonsadjutanter och regementsväblar....................

| 3 vid rytteriet

55 garnisonerade sergeanter af l:a kl. <

[ 52 öfrige .....

8 d:o d:o af 2:a kl.

Inqvartering.

1 kapten af 2:a kl..........................

1 löjtnant af 2:a kl.......................

1 fanjunkare ................................

49 garnisonerade sergeanter af l:a kl.

8 d=o d;o af 2:a kl.

24 .............

10..............

15..............

å 400: — 800: -

)) 200: — 400: —

» 120: - 2,280: —

> 120: - 480: —

»> 300: — 300: —

» 200: — 600: —

)) 200: — 21,600: —

» 120: — 8,160: —

å 200: — 600: —

» 36: —

*> - 732: -

» 12: — 96: —

Transport

452,746: -

28,627: CO

32,620: —

1,428: —

6,727: 50 522,149: 10

Beklädnad, m m.

Transport

522.149: 10

5 fanjunkare

{1

4 garnisonerade....................

öfrig..............................

3 bataljonsadjutanter och regementsväblar......

{55 garnisonerade

lUo ofrige .........

I 8 garnisonerade .., 76 d:o af 2:a kl. 1

68 öfrige.............................................

466 volontärer, 445 korpraler, vice korpraler samt spel vid indelta armén 36 landvärnsfanjunkare..................................................................

Underhåll, öfningskostnader m. m.

Underhåll för 4 garnisonerade nytillsatta fanjunkare .................................

Underhåll för 1,085 underbefäl, volontärer, spel m. fl. vid indelta arméen und öfningstiden ................................................................. ä

Ökad kostnad för volontärerncs vid fotfolket utbildning ............................

D:o d:o d:o rytteriet d:o ...........................

D:o för de värnpligtiges något förlängda öfningar vid specialvapnen

Ersättning för skötsel, stallhyra m. m. för 2 officershästar................... å

Utfodring för 2 officershästar å 1 kr. om dagen under 365 dagar ................

Utfodring för 273 stamhästar å 1,05 kr. d:o d:o .................

Skoning och medikamenter för 273 stamhästar å 16,50 om dagen...............

Kemonteringskostnad för 194 stamhästar............................................ a

58,694:

876:

Afgår.

Beräknad afgång på Marin-regementets, Gotlands nationalbevärings och Hallands Infanteribataljons stater...............................................................................

Aflöning m. m. för till underofficerare befordradt manskap....................................

480 indelta nummer, satta på vakans ........................................... •• å 150: —-

Förut utbetalda arfvoden till tjenstförrättande landvärnsbefäl...................................

6 batterihandtverkare .....................................................................................

Summa 1,383,911: 60

18,000: - 14,838; — 72,000. — 48,880: — 2,166: -

_ 155,884: — Återstår årlig kostnad 1,228,027: 60

Kostnader för en gång.

Inköp af 396 stamhästar................................................................ å 850: — 338,600: —

Sängservis och kaserninventarier m. m. för fotfolkets och rytteriets volontärer............ 65,000: —

Sängservis för Vermlands Fältjägar-korps’ eller trängens rekryter ........................... 15,400: — 119,000: —

Bilaga Lätt. I N:o

Vid 3:e periodens slut.

Årlig tillökning i kostnaden.

Löner.

484,008: —

484,008: —

Transport 21,680: —

484,008:

56,591 80:

40,760: -

2,952: —

Transport 1,580:

584,311: so

3 kaptener af l:a kl...

1 d:o 2:a kl.,.. 5 löjtnanter..............

4 underlöjtnanter.. .....

10 fanjunkare ............

57 sergeanter af l:a kl..

10 d:o 2:a kl.

d:o

Beklädnad in. in.

13 garnisonerade................

2 öfrige .........................

66 garnisonerade.

117 öfrige...........

10 garnisonerade . 90 öfrige............

15 fanjunkare

y * oi 183 sergeanter af l:a kl. j

2:a kl.

36 landvärnsfanjunkare ........................................................

Underhåll, öfningskostnader m. m.

Underhåll för 13 nytillsatta fanjunkare .....................................

D:o för 967 underbefäl, volontärer, spel m. 11. vid indelta armén

vapenöfningstiden ......................................................

Okad kostnad för volontärernes vid rytteriets utbildning .............

D:o för de värnpligtiges utbildning, 22 dagar................

Ersättning för skötsel, stallhyra m. m. för 17 officershästar ..........

Utfordring för 17 officershästar ............................. å 1 kr. om

Dito 245 stamhästar ....“............................. » 1,05 kr.

Skoning och medikamenter för 245 stamhästar...........................

Remonteringskostnad för 396 stamhästar.....................................

12,945: 75.

63,076: -

1,002,262: 75.

Summa 1,662,596: 30.

Af går.

Beräknad afgång på Marin-regementets, Gotlands nationalbevärings och Hallands Infanteri-bataljons stater .................................................... .............. 18,000: —__

Transport 18,000: — 1,662,596: 30.

Aflöning m. m. för till underofficerare befordradt manskap

384 indelta nummer, satta på vakans ..........................

Förut utbetalda arfvoden till tjenstförrättande landvärnsbefäl 3 batterihandtverkare ..................................................

Transport 18,000: — 1,662,596: so.

............... 15,574: -

å 150: — 57,600: -

.............. 51,880: -

............... 1,083: — 144,137; _

Återstår årlig kostnad 1,518,459: 30-

Kostnader för eu gång’.

Inköp af 390 stamhästar .............................................................. ä 850: — 331,500: —

Sängservis och kaserninventarier för rytteriets volontärer (ökad kostnad) .................. 10,000: — 344 50Q.

Bilaga Litt. I N:o 5.

Vid 4:e periodens slut.

Årlig tillökning i kostnaden.

Löner.

Transport 597,654: —

Transport 112,105: — 1,041,254:

31 fanjunkare j 186 sergeanter af l:a kl,

10 indelte å 60: — ..............

21 garnisonerade å 365: —.....

I 112 indelte ä 24: —

d:o af 2:a kl.

\ 74 garnisonerade å 146: —

121 indelte å 24: — ..........

145 garnisonerade å 146: — .

277 korpraler ock l:e konstaplar ..............................

896 volontärer och 361 nye korpraler och vice korpraler

1 fältintendent ..................................................

5 regementsintendenter.........................................

3 musikdirektörer ...............................................

2 regementstrumslagare ........................................

38 spel......................... ......................................

6 fältläkare.........................................................

6 2:e bataljonsläkare.............................................

{1 kapten .........................

1 löjtnant .........................

Tj enstg öringsp enningar.

4 öfverstar (förhöjning)

1 öfverstelöjtnant ........

1 major ....................

1 regementsadjutant .....

12 kaptener af 2:a kl. ..

3 löjtnanter af 2:a kl. ..

15 underlöjtnanter ........

10 fanjunkare ..............

112 sergeanter af l:a kl...

121 d:o af 2:a kl. ..

Arfvoden och lönetillägg.

11 kompani- och batteri-chefer .....................

42 garnisonerade rytteri- å 36: 177 d:o öfrige ä 12: -

219 sergeanter

Inqvartering.

1 fördelningsgeneral ......

3 öfverstar ................

2 k 600: 1 » 1,125:

1,041,254:

192,964: so

46,980:

- 10,236:

1,291,434: so

19*

2 öfverstelöjtnanter ............ ...

9 majorer ............................

4 regementsadjutanter .............

22 kaptener ............................

36 löjtnanter .........................

19 underlöjtnanter ...................

16 fanjunkare .......................

171 sergeanter .........................

1 fältintendent ......................

5 regementsintendenter.............

6 fältläkare ..........................

6 2:e bataljonsläkare ................

2 föraelningsadjutanter.............

1 regementstrumslagare............

Beklädnad, m. ni.

0. „ . (21 garnisonerade

ol fanjunkare*

( 10 öfrige .........

{

Transport it 400: -

3,450: - 1,291,434: so 800: -

3,555: —

517: so

3,480: -

4,485: —

2,160: —

949: 5 0

10,180: - 400: -

693: 75

2,852: 50

667: 50

195: —

150: — 34,535: 75

200: — 1,500: —

» 150: — 4,200: — 5,700:

Transport 5,700: — 1.325,970: 55

Underhåll, öfningskostnader m. in.

Underhåll för 22 nytillsatte fanjunkare...................... å 219: _ 4,818: _

Underhåll för 1,386 underbefäl, volontärer och spel m. fl. under vapenöf-

ningstiden ........................................................................ » 36: — 48,090: —

Okade kostnader för volontärernes vid fotfolket utbildning .................................... 425,000:

0:o d:o vid rytteriet d:o ................................... 135,000: —

Tillökad kostnad för de värnpligliges öfning vid fotfolket 6 dagar, vid specialvapnen

20 dagar ........................................................................................ 220,000: —

375 man af trängen, under 10 månader å 3 kronor i månaden ............................ 11,250:

Ersättning för skötsel och stallhyra m. m. för 76 officershästar.................. å 400: — 30,400: —

Utfodring för 76 officershästar å 1 kr. om dagen i 365 dagar ................................ 27,740: —

D:o för 501 stamhästar ä 1,05 kr. d:o d:o ................................. 192,008: 25

Skoning och medikamenter för 501 stamhästar....................... å 16: 50 8,266: 50

Remontering af 390 stamhästar ......................................................... » 85: — 33,150: — j 135 732- 7S

Summa 2,575,073: 30

Afyår.

Beräknad afgång å Marin-regementets, Gotlands nationalbevärings och Hallands Infanteribataljons stater ................................................................................ 18 000:__

Aflöning in. m. för till underbefäl befordradt manskap ......................................... 34,526:__

3,208 indelta nummer satta på vakans .............................................................. 481 200: _

5 fältläkarearfvoden ................................................................. ä 1 000:__ 5,000: _

Skillnaden mellan eu sergeant af l:a och 2:a klass vid fortifikationen ..................... 120: —

Tjenstgöringspenningar vid trängen .................................................................. 12,440: — 551286- —

Återstår årlig kostnad 2,023,787: 30

Kostnader för en g-ång-,

Inköp af 501 stamhästar ................................................................ 4 850: — 425,850: —

Sängservis, kaserninventarier m. m. för kommenderingen af volontärer till rekryt- och

underbefäls-skolor............................................................................ 75,000: — . 500,850:

yr •**’%^ifcjr.vjs^Cm

#- 'Svä^3!« i (drP^Ta:

K E>'*VÄ t -v5

:\W^' '' \^d>nrserfeti

*y?SoF

***.. i f~ '"/ St)

VjM,v)w( -Jit/>d

fÄJiÄKy

V. «

m^n yv

rf':v%?

> ? '%:k iiSäP*

_ ylMMen

[(T/ {/'”""■‘

. •■■■ w-;tr -by : .

mm

V^<S/Wri

»o*

Mertid a It

•Se luden

omhacka %£>

Stocka

'Ström

-AC.YS

N o »k k <•> I i

Heijehågina Äsoo rp*A

'é / r1!te

Rf no pbu

XHaåéu

omMandet.

V\ y t[3Sfly%.

ap 's>\j

%*& * ■ 5\Jl^ \

ew# k

»w»n

Q«t

åtiq vind

fri 7®

♦ irauiidär"^^*. O i er

m

o \Trysil

Éifijm

’andarne

Cdamot

7>alforkoj'x

ntiefb

Hane.

(fStor. Tunt) trim

%' Katrin

‘QjKas Or

'Ml (O

■■

Loiteti

MiWivm

fc£jfyg On

Vidrad.

\lHandkort.

'Hord . - °tJfftf corund.

ftpfimjfåro

yW-M

j*oSfM rPMah.t/it)

tjfäderbo \

mriM.d

ricSmw\

Yahiu

Kifhirlrbx

Elfha

" d Kha-fö.

f> :\)h'nk,ir

.9

offfiMAd §r\

'idsvold \

dammet*

Loma d

fTOSbft«Ä$'W.S

”Sfr**

; jw .. \fkl S ik^yf" s»i’!'»V4 v.

.4 .-•« JwJfc

bl/to; ? s

>sB^bohik I

(ffitmdri

m

“XjM

iTrai

fJfUnL

Schisölh

S'i(/ittLr&fr^

^gjCpfrhu/vti

rs

Q\ %X>fömnl/i

lcirfc.XS

Munn r?;

nd^rrdvr

/metirCå/h

dssrUmmn

A A. \ ^ \> S W N. ¥

Mund*

TIANIA-

'ornUnqi HiKllUi

Lida!

iSvvÄPf

w

II

Stidbiitfu

RitkiitrO,

Umuna,

ijP * y

ra-t&oiN&cnz

wmte /'-t yc

STdemSc^^t' .Affalla

i&MSL)..

siss^/AM.

m

fWSSlili

TcS>cä®te

$kUngrtifajt}r' ndlbih

. kWJ

Ri MM

VwnVffw

ij/^7 \‘i\ i» i.

ir- "?€& ^IjS^SSfA It

; Tåt; .'Äl

fryxuHitn^d ’ .

'fao,*,., '^iJf&Ldow

msb,^

TibM*+

VbhM

é

Storhet

lilttfvrko

Vöd'C\ *KiW«-m ut-oroJ*^ irif- -9 _ •*Wä«3br^®JC

gaffi»a,^ ;hm&MmSpa»

teTSPiLikv fwm..t,}A

ia# i »*$-n

365)) ty

. ^ \ \Mf//todkdri li v / ^ -7/^rv 0

pysfe^^aawäH

Hdtftiro " \q

4ö»w%®r« \UW^? 1

^fyltM/ön,'

Ämrf*

wAt ÅJ

-T' • • ■•„■ ^ j«;,«

V.xkil sfauia

^w: é?

HEIBRF'

65 66

Pa*® ö

''trtunS.fttt

* 0 E T

'-y '”T*? v ) Vy',*'v

... yS..*ay

»**, ii

ä,44/%r;

IPtäUhuMil

SVEA

]j%,.y y a^.Mi

Xis’

le4^Pfyr ’

ikaiiaa

■ Aj77j i,i

3§mVår.4© wyV(

k > . i .[[ 7 Ty'* a ^ ><^S;

r«*v»vr tky,;, . <?

i . d / ft - .« x

*M?|S

*,ii,n.t,:n,.

'xtf^öktwtö&mi/t oifotf/rfYadl

okJJjhfd 'CM

KWK

yfcci

G Ä ^ r'G E T

w

M! Wtrufdfacr-

® fSi

Miti.fM

Kt Kitrrrum e ^

Sktclltngr ♦

Anotem

6 c<d'%'' *JSrkäSedtr^

tu/diro

Mtel

■■

vjntöirkoo

SniLÄg

•# \S

i yt/

*--w

Jldtmi * <7&

AS^n&WiTkSaVlA .....-f D

,t w-Syi*'■ r

Ife'

Å^Dv ALS

'TAo^-ojktf^Vy

reWvwftl^i

j

?v J5L^v?-« 'flé<\ \wa% otF» ,

Nykopin^j,^,,,.^

\LK\C\«v

Orinrtnd

Wiult rottrit V“ 9

fVtmvrtnti ti#tr

— ,* ......., "■-.** ’ ' ' ** - * : . /ÄWV/o'^ , *9-« '^LWaKr ' 'T* r

rl

»3*i w-r9 , r\ ?'dMo t;T7f»t3|C'

SÉJ-.-^SSnSS

ndefbrtf t

nMMU

.-wsT?

WeÅjér»boi

yt-Iy

(hdtt—Ati. Köp..;* rf. /ntifi-rrti <i M,

dt^iSia

e

■ritir/Htd

(irbrrtOo* 7/T' " ’Sia*&

. 'ST7 '-Orfundi

’^<J(iSÄ9Ät"'SC^«ÄwatöR^^«U 0^piyifT V i ‘Jas L«s»»Ä»f n

-. / iX> r!.i,.öi n,/m 1 \ ]A •tynftrrbj

SS&SÄ

i Ac/v? * Sandur

4- t\

A &<*pitftä&a,'' ^•*;\\ %iw\~ dP vrwrfruru.

p»y« -%ä

Gruruiiiiritf’ v

k~f,/i-dyfA'Ä,5S2

I fr^ ytCt» \'••■•

(ruflhohtwi

“'^sxHWf*T? *jb*

Hr T6 fl/Sta

S/'å' 2^??

EhrbyVdi/f'-, ti

fMl>äs

4«

Ötitwhici *y ~\+ öby

Karrtnffönl^ Ö‘~'

PA/e/fbi

^**)r£rM.:>^ |f0| trrv-aiO

x^dMfmpyViM/., jeiöbr f • / B . SMWÄy dktd^A 'A\

r tjiVådr-ii '•«iSo#•♦ ■ ' r/.i. o../' il

hlwjm

-,' ^BBPIiW'i-55^^^* A - i ■ \t

■ -

T.iimx

I^P^fcCirinrfrX, il *

® mi .' y.j

tf tfitutfo +lräWfn'

Khuiejth o horn*

Sd<^ES xtty&fgWRydz.

roäd

agfeSR

MÄWHS

■ ’

x - • .i iikl i*

S,:,...^5’ >* ':’ ,- F+Mww/TlUdrbtraF&k;.

, lioiifo ’!> T-' \ it?..' u;:,,':*. V W y/f ..Inni Kol

wvWdf- k',(y4kir c^p^äp

/.Vi *fMt's Kapell

V»w*vl« WB

™.rf m.<; . .j««nw« M

o*ö<fi*jL \.sLr--jr/feidyr1

) .iSfiiiraAtAnil. J‘"Vi fdUv’l Z,

4v: W%JW?i

»»liw WiiL:.

SåVm

mwPd

■7'ftin0/oif

f iMd^43:iåötk

ds

»öte\»i>ra

drift ■ili

,w • * Kapabel »iA,.-

WrflLaia y

kapperwbrttk MwJ?

V^eaiervik

iivr.tftfp'?!?

WV/'V&7 J

Merit*

Kokrum Kt^rV^X bjL

yant[tf

Kl\trk*A,ie *

ft f^AtdfiÖpd-,

;^w,.4C

»55y£

d?tand \~2

JO»

•tfyickn^

KlUfgtefta

fwy;T) M t f 'iVWibsf^i V

r ri^yyy :/••■-• Jlfe

ML.- .L<k *Waht.dniU '% -4^ 4L. Jr, m'¥jy-.'V

i VibiAbi

rKTafftfA

WI®hoä*^.

?ä»Ä\'y''’Ä 5öK>

fy o them K/.

■:JPi^ ■ \ A t? los»

tf o Ören ♦ 4.

B l

•f&gat.

i fin förr A/V/*t,/b!Ap£

,\\SVkVf*V\V

py/-'

^"öÄÄÖlhå

'*’■■%:** 1 - js?^v, •>

./..essö

r I 'GaMrupr 'f

T* 0_ 7 .V V '4/

SvVvTV\tV(Vj^W“S VVt JT.i—

X'.‘din <//•/,

pMiW}'

f 11 >aJi> _ tf / r;r + .Vhtfmj

ffyjtrn

VA^Wi-.w

// ,-' j -wr-iefarin ., ,

‘5V./V

irhrfGtuttnS

MöKäthj

r\ V IM. A lé ' iåfB' (N cWi *«80

tariff* ö

rxftH

■ . o rk*

^isÄSfåM

i H vy ,to«

'£?'\}^'diwr<X jdzJtoJtSSi

sUu/^w*^! ftv «• •

Ogcarghanm

**Ö-^ KinÉ*

■■**?■'vr

Warlm#S:i«

fr Säl

.dtd^VWddvv&tbt& pWA|. vTMrUtB^h^^ ^nk». »t 'MP5w*reW»sgfc

i,\torui.

“y '--. >D ./Vi rp^w)

•y-

m% mit&d*

0 Ii»;

Falkmt^rgt .y+^

Herrakra ”4 V

Wi W

orgnolm

y r« fyJmwWm.

Biit&ayi*

An it otät

St fn.in

fforpfino

h

-fes°/Af

W\ 0k^sSP^kmd^m' \B>

mWm&rw

v. >;i Svbro

4W<1*rttdffa Offs

K /\6l*Wfl^AiW

uShi/CK ■/

jv . »» v *" .-tf, * j m--<p

W*4Wm Vrm

Tron ni/fa

S’i Sill frid

tunt) Zthmcmd

\ .akolwft Bust

a Troh

ffOMjry

” J 1

in nr fors

o Öo rt ti

1- -39

ffalttffuis Wäfirr, To

Sk.«\Aev

Ki$d?*rmTrd.

jJök->^Skagoj^%,*,. JSfgerlJ JI J&rpy. £fflK ) ..•■ ; vo« lifta** "~ NficÄ o »i y.y *’.

i^wAovVkew

In un

illmiff ÅT

I .(ssi '^-VJjPS^/r

Wintfiruffbt ,

' * .f'

e> Ax-v \

KARTA N:o 1

TJTYISAKDE DE EÖRESLAGIA

FQTFOLKSREGEMENTENAS

BTlt >

oitmirjf-~/

V

Si artte dutens

Förklai-ins:

5 r/i» - v

d.jy.J.omo,

• y 's;'"k;„„,„-k5«, L„4J!VäV/S

W ^

Sörliy£>Torp

... ■ »...; it

Ml

s^'yK#5

JMottéröd fjofotomtoli

*JNof/i/M

9?^

♦/ VV,

KiouMhol1Sni

i ^fierrrmnd

ck/ ^

S52CT*&äk5~$

JJyloobiS»

fin a fn

^TQkUHmrituflruä

5 srirrrr/man ■ z-•. «,f ,. Wr1'fi|lii.ir**tf

mAéki^*" J/krW*7Ti

' •.ydBvidmr it tm >

d^rikshor

ÖSS- J lindfröff

if'dtHpportto

<* Jern bruk

åt Masutjnar

tÄ>i ^sZTVfC r<-^rrd^J

f\ j,a nd skrän ii

■svyy-'

,, C -V H ,< F\v

-, -' + Senffftöae

jKBinunelof

>JkiWrf/tfuu

ksM ■-% v

’ ii vYAV

Ä* kifeas^as.^Ä-Ä

fl,(oråd

L orffirkonifi Qt-

Holk?

* *> vy

osa+y+biiarvitffrufa

mitt::' i i

y Lfvufrvtujar

Jern vä//ar

Ah*i,wJy,-(•».'jÄy;

Xjöbenhavn

'bSW+ftarrfefi. rt/a'

s 7 77 /

7’ VjIt \ Gren**/

r' '--.'p/eylfrfr*-

Ä Va. m

JjL j

1 ■ ; -»Kiiijt.

TöllSaebv* i

JI Jf

^ Ko fiol rf

Rik* grö rigör

'JSrokulbyvestrr

SaffntmH

LANDVÄRNSKOMPANIERNAS

OMRÅDEN

If&ÖäL

SaJtbofnifi

Malmö

iraa»

^ ^idtoutkufvud

UttOftd.,

Lönrfjoangor Höra dgg rörig o>

St Störa ,L.tiUa W.Korna.- S- Södra i). Östra, W /Vestra (tf. Öfre , Keö. de ofri Ttr. Yttre.■ bq. brry Öl.Sun er, SFS/

Köp * /T/ Kapell.; tf), torp

‘Ä.. ,JiO

Huld,

'ytWM?"***

Run&flo+ A^iV",vikJ

\ j£ aekijrp K.

l(r‘i///;/,'l-f,if'

lA\o^;e Y»uc'

IltsilMI».. \*jT/-l;f,i

^*ÄT®S^ VMfr# mV/Vw

t ^ ; -k-./.. ^il ÉIT i«VTl W iiPi ii iMini■! L>W

•Hdemortc, ~'\.J.MtrMqe \

Putsjernp.d \ *HÖTÖho * Ii7' \ MratfS}’\ i?

''•W*pfa>\n,V ,'-''' rftroåC

/- / vy ^ y>

\ y #r ■y

k i--. ,>/ r

FaUterBO/i,^, *-:,li<n</r> * *1'- ‘3

t *Å$ff'irbp */< de yVoi/entj

ivyé-,

Skala i 1000000

lfa,ifört;

r^.ru + 't ' ^ t:

to Mil

'V///, i.intill ///oren

Aertk£'i

t)“ ./

Geogr. Iån«*den är räknad från Stockholm# Obttrrvatornun . beläget 35.45.19,5 Ost från Fem 7>e ,w»(j siP/forne utmärka, höjden öfver ha/i'rf i filt

, m-.. J 7J* '» fE\ S T Ö

v^5'((Äejrtved

Äti'. St-cvb LU> A list'

Jt. 970

Vaokainen K

TCtVVoYv^örv’

Hool

H.X83*

Lonnes

Evenä

iirvv

om V

Jutaunn

jtekis

Tja I»1 ö

ORD

KARTA N:o 2

-Ankenås

Tidrovamlj-

Svangcrovreij.

roeiisa

jVärma/

■jjidivuoma^

IJTYISAKTIE DE FÖRESLAGNA

St Molla

TaLojärvi

fr usa Fakt i Fj.

te/i kopparverk

SonganuMaka.

R.S63‘

Tarra^iosVi

FOTFOLKSREGEMENTENAS

il Sappera

R *55

Sappera

Vitt ap tji.

Vittanffiförvi\

k&antftu, \ järv j

Furu Ö<

R *53\

+Huonio3

.Sirat

Jfuoru

WarvVajArvi

TSa-my,

Kurra* ‘aa ra//

tP yR.fi

Goldlaji

Pirtivuapio

LANDVARNSKOMPANIERNAS

R f So

rärvi

JSoutttty

Liutsavaara tf*

harkling Fj.

Al/avaara

rater'

Kirunavaara/

Saivarova/

OMRÅDEN

Kalashispa

Kosis Ff.

? ar V a

/JGJnpvi

fiyungi/

-VitiWi

Svappavapra'

.\irtus

rjaur

Foldern

^Snrvijauc

;färkia.

Akkavare

Kprinj.

IdUT

n.m,

Kanfas

aur

. Kaxinisvaaru

‘Jfeitisuand(\

losuanåo

I. and»

foder

VasWy

tibMintnoi

'Juttosuan

O m

Wfn)

^mtäkpsyaarai

("V e-Vcn-syt-w i.

VPalohpjiyam

JLautäkoskiÅi

iLovikal-z

/.Allt ava re

66 Sj.ill"

(Ko* åt sjal

JaankflAn

SAlaWi

Mvrvini

WkA A kivar

Rf Tärenda

R. 2*tOl

SU LITE]

•314'

StXärcnt

lO&k'»

Ätfalinl \lM)«'

%adnivare

Silf» ak va t-

Aftvå/

rare

-K,*y

Skewou

Svko.jO«1

jbimuPaarO/

rapof*kv

Salidalen

Lommi^

luna c. Q*.

%

Dundret

A frat

Leipijarvi

Woftrall

Kardis

tänka-

'jäptsarpyas

THåss<

Hejern

Snar i

Staika

rärvi'.

• Luleluospen

Jmrhois

sowiy

*jKStÄi

ifaskajrovare]

, T 4383' \

.ATJ-HpveiocV

Otoncgt

jäv aar a.

T&rrouT'

\Hakkas

Wjtd/JLn

R.fji

Qvick) o lk

\Lfrtivaara/

\ Väjajörvi/ i* AajiifärviÅ’ |*Pwoi

Puamo

JBLolnejowt AW5»' \

\jXjafkavt

Utfyi/an:

\jTammats-

TVRuJä&J

ftVont j.

irrPjarko-

JSnw

ffiavvi

\VVl>*

\.Sl tuiduyaur

Ananas]

| Omnei

■tWoyn^

’kilvo

/fao dna-

unmn (Utvika \\ (1Ta r.rprå poet) tall.

Kota nja rkt

Ak ro driv

Vusta&bay

SVuo steonianr

y-vA, J

ibolovaan

Lcvik.

XaUnvaara.

Ran d i/i

it inyjj,

Sarrisaf vy

" o U "

j V, lfar ritar

fȣ7'

Sto-rmV.

ilande

Harrvk

I0T01

Xiekfeare

wvAaliV

jjvfubTruddl

•Lutekets

.ainisj-j

AJsand'

uftfijaur A 'xJ^Mirsavr

Fjäll

Vajkyttl

-audden

iharmisl

Solfiirraji

¥«<r

irtiandosziando.

R.SdO.

/■dsAid

\*Vr

InTSwanr

TVrttoTm^Xs

Vinnas

Slaska-

Ibckmow

'kLrknp1-'

\Stijvi/S.

l*ii ro

‘Jfiwri

lAvasjxa

Suiibt

A Sé:

VerrvV.

lind

Vaa/irr*^

Storbacksa-

(It llid,-

Pcjka/s -v)

V MSrfrby ’ \\

X ÉergnäSy*

Qjårvck 7*"

L ö£iiu»ck

Oäekvik

friskel?/

\; N''°

ltUO«Vij(

M'infam

Tjfadräät

Snndsnas

ombo

Ktr/tponu

Lölnas

jjdhifäji

Rf VA

rajtevall

Hietani emi Xap

Valljärvi/

lldqmAen-

trnxk\\J,f ,1

r, ■ I

TWXU

7y*oV«“V.^äsV

Björnbär/ /

Sudak

Regeludden

resne

GranTräsk Kä

PäkkOiP

ftvoViVv asR>

Ciaulm:

Jiukkil

perSCnnal\.

iauv

atViaVo sWv

iovss

ölan,

Strömbåt

XiUvtKberj^ n Ofdngsel

-TV'-

ievsY.

Lauri

Strömi

WoiVösV

llJtrp träsk

7lasta*

l.cogaäs

A ' (VttWvsjauv

Odjnrsbery •

* Svankträ*

Westané

URvermorjt

Vqrsbyn

len erbark

Ilo flas

Gusti

Cahohn

Ytterrnoi

Kroktråjk

Karun (fP

Giamarsby1

frinaksl

A f* Av ÄNJCA™

fl b fl

^ i V,

Östansjö

Tukvla

AKdr&jär .Lappfjär*

Stennäs

iurånäs'

tra>k Svndsnäs

. Hmr

Ikolem V»~

^XALappträstKii

^'rAÅiöträiH

Ut^er

,A

Rtii Urberg S

!aV\tr.

htriidA fårbete ( pre/ors)

rnas/o

?jprokvejk

Haiafort.

\Fu*t Vå

»J/r/rf«s7«n

•nisträskv. yL Kap. -H

Xfarrkolni j>

'olstad.

Tdbbtuis

Siity***

frisbyiv

Xästräski

Suddisjäw

SfMrfUilof’/j Klippari'-. ]_ >TBjörkfors Sk Z <y7in//rt

,aYwvF

djup fat

Sandnäs

•/udde.

Woumebe

i Tarm o'!

$ Vi

Ylferbvn

Kraddsele

[Santlsele.

Tf af iso/v-

Stor/'o

PiUräsk

'Seskar

Finnhed

fälJfau

Stridtnanv

.11 rask

Rännas

Ilrrytui^

\lbivbaii

Sikstt*

Långvik

jtautari

jdartjarvi ^ Kullen

Puukkållak

Xordanäs

Räkel

t^SeskarPiro 1

Korlshard

Stojrbndsand \J Lånt)1

fyanijaw'

'»vattna

io''^ Tärna Kap,

Vörnefore

• Risnäs

JSlfWv

•lindset

G t utft\

Forskad

Sandskäi

J 3^

Inäs Strijpsbobn,

ArujesdaF

Sv Vuvtner

yfr^jLauker •fföiUräJk l,o&vprkdlUdden' g t

\0 Närig a Ur +

X rvJXKvck* l

VZT AA^j y

f.m£va-Kl \ x'Bä

*'"*‘-•1------ Långset

F\j!\tsVtr N.

<NGdÄäAv. T]

i ^

Kort Vr

'in desse

jtvTsVr. W’

fjäll bona a

itcvja.iii

ftcu^ei

'Cf^Ksterö

’Mellan jo

sTiotolty

, Malen Fast >'

S\jfristad/

V-v >•**.- \prännlavdf

ur \V9 f -Mispis

\\rfr A* Fjällbonäs •.? * \k 'cJ/enträsk Xvlrikk

torfnisk

Hostors

Sorsele

Skidträsk

Manträrkrr~-

Nlrviil.S)

IrcimmenTi

\Bän\vCvtr.

Arvidsträsk

Krokfors

vlvtiT'

it raskt

^ Rödings/ör.s V lrardvik

tmträsk ' .‘julsmark

0~t}ännbäek

Kloelfsfr/n

Brandö

Snerakåfe IVeslanås

Xjallakadde

ttS'ttS *Vjaul

'XN^Vii Bastus

■bnekäte

Ti tnni er lunk §lentväsli \\

/,niidbaeki

iris

7kneka-

Jerf FJ

Xylivn

apiiir

Ighafjnrd

(re b eu fn Fi

Kallt rask' \

pmärk

(fermundso

Mäeiätns

Tmenäs

Ibarträsk'

Bokset

'*f£dt*äsk,riHl

JC:-sträsk

Stor 3\At(

^-vl-

fSVusslor,

Backträsk *

, •Kilberg

fta r/lii Fj

His/1'å

SiiR/a ftruYksrf,

Hundkerget

anfukta

Garde F

?}raiiIxdriiS

R. Afl

iritbe/gifPfd

**>^Kaxbei

Sdfverhdm

*jjuskrr?K-n ! ^ Seana-äskgiark

Sand sele

1Hohniin?

Strösand-

\ • Bäckmark

•träsk

Vittja s;v'

Bäckertji

Grannäs

—jjtärgön

'~\MeUerslön

y\KittilsjfaU.

G amu

Uåsmar

»Jdals V

, Sand t rå\

sr träsk-

\TkorvikscL 2Sandsjö

Ro q åk.

(7* UUberqt Missenträsk

j Stenlund

Klintträsk

KtVVey

nsor Sj'>

Förlita Fj

Xorrdol

Bonden

Mqldnäse,

/'iibrrfräsk

SyMai v

■fors Br.

TMalå

Judneihg

Klump

Storiräsk

LVed-Lön itin

R. flis

Nörträsk

'Firt rask

nya-bnsk TSfg^.

Valti

•Jörns Kap,

'nfmi

Sten.se

Kalf Bert

\JTohntr,

LöJbe,

KNäsrattnet

‘tushön

^Stafva r t rask

Mars

A' R

försel^

tvrred

Storkägeti

SViptiVijo*

•jör\ X

i Sat.mdi

altart

'énsele'

\s Järixnqsutark' yK Frostkéqe \ * Sj&Kusmark

No r.sj b

Jtaukasjii

Grundfors 5'

Jtomelsön

'Ostvik'

vj B utse le

Grntin

"NoTsjöiv'

WörtnsfU'

svale

'Syi/id

Kröker

rurval

Ersmark

>Xorräker

t klav it

fjfdlboherq

vare.

\xtafstnrp

arrvim

:«3“ren

i n en

+ Throndnä;

,1‘auträst

R. /SS •

/* öfn /i.i-y^ö

Strömnäs t

>rfh.il/

StorseleA 7 Ifostnasjon' |

Björ n R f X

IAAs1

jKKU-HK-rfA''''

''Költrä

»rxttrij sV;

M*Hhr

V' • Rolmlrnsk

Cyran^T

traslCy

Sik.jo olif

Berg"'0*,

Rätt flas

Hedmark

Kluhnafl

'j^yirfliden/

Wdlqsele

Räsksi

OtisbäcJc

'Högas

Gri^tdÄ-åj.-

fäktarda/eir ei

Storhet,k,

yj' V

A J y L.

• ' Matthysk A VV.

Risåtriisk

‘aqvaUstr.

S^S. kansli o t

F/elltorp

Jt /95 5

\*o »mest y tr asV.

. O fat val

fyrning*

myty

rvattnet

iArVstD

. CA A

LVckseie

\g'lYångmon/ •/ \

kmganäset % Inviken-

lougdrwt, K X

^—v_—\/V sj^n*aet

ii ni p vp tteji-R

Ijusvattnet

Wiltvi

•Lånqsele-

i Sto r (in

Svamu

Gran/

Höfvel

Nydal'

’ Janstemäset.

Oronjf

mamma

irträsk

Jirattfors

Stensele

'ros t vikon S J.

.sjjSAVattnet ( U •

^7 rff'9 dier År . \r \

Granedm

Stensele

Hismvrtiden

Hisböle

• iFkarUösk

t> Klubb •ro FVsklägr

vor.vsh'dt

'”'•-".yo

Ö\W!

GolvVu

ärtensllden

attnrf

vkörsel

tfyrirhk

Storlider

rVrdsV

StAilifvarträsk

toriniis

Webot,

iderttäset

Hotnäsel

låsele

Vi Orntj-cle

, Ö. QpitrsSIe

Inuerträsk-

t trilsk

’Ha nr/a'

Kria fen.

IröisU

Skanstuist

barkig,

.KöuiqeU

'tAKjäiykfo.

Mårtens*"™

JtgqaäA

'ä>né er

7 ö

Katlriken-

1. S atv av tv äsk

Horn myran-

:&w

Aträsk

AyRamsjöfs?

■■'Granträsk

•lYofvrt

j R a

Kur isvattnet v ‘Vstvfkerts S-"l

05.

\, ..JkMardsjö

H^llöLrothea

\jljiil,ajkjÖ

'Tallbere,

Äkullsjö

•näset Rra it bar,

■ångstle

. BesmarR-

■'Flacka.tr äsk.

Hjukshy

\fkifrvm

-YöJSr/kiken Alå jo JK by

Xf^Tåsjö

S orlid

Xvliden/

xP)

'^itavbsWutV

kfXussji

öuhbhögt

emu it q

Hvalp Fj.

it) q q vattnet

Hardt >å

Kräk )■

Stor F

iber/ftors

Fjäll

Hinka,,,

jöfvik

Xjofsfj

Ras

Råström'•

rf orts s A

Guano)

i/oflriuk

l,ohM

'T. om.jo

lickeltrösk

t fi Grand/A

Ilfänas

Mottag

Tträsk,1

iIväHträsk

Rödåluridg.

Lötijuj

la tf näs

AGu-et

’ti. itödå

‘»rvattntt

Fr.-rtriK.i-

yXft n»

jjjJ*Sattnrk ^ Readfrmdvb.

(xi ubbdals Fjöl/

iluyiv

JtatriskaTf Ro^

SV»yi

(fllvattm

RamscjAt,

Öreström‘

Kelvii

•Jagens Kap. CAs'klinten.-'

MjöVkvattnet

kärrnäset j. Bonfl.ief-

tr-ifu/r

j Volt tv. c t Löfhäger

Kaja,

Jerrktböle

Nord,i

y^Hobnj.S

Lttnet

('AHLF.HV

■ongvattnet

YltVaUi

,-dnot'el

llobnsp

Störa - |j jnännfi

JSugrno^

landet XA

Rökvatint-t ‘

jlviker

{«n«yfna

%A%a 1-4*.

Stank/

räimäs

ittnet

^ukvaltfret

ti rholi

\/ö rkpf

, Stennäs

tXXorut»

Ornsiol

Gndögörd \ffo,r/i

im W&tfä/tär k *

xtP—TOm

Lots*

Höjm/rasi

.StKuAS.^

X Skärv,

Laxviken-

Svran-

Bredt rask

feders^etil

KronobV

’ In da le,

■ ■ jite raggs F\-r

Item it ärren/

f: ® £ Tf

^ Öiijrboäa jtfcAifvelsjö,

jitcpmälxrjjji

Akersbt

räii/andf

fj. AÖkalGväicn

?r®m>nen

.Höhlev

K. Slätte

JUassäträsk

Jacobstad

’J° Stöcksfo'•

gpjeknebdU

Önsharlgsp^

iornr/,r*

VätUrerq

'in risa ter ; 'AA. BäUran. \\

it sele

v/bviksbr,

ajjänqs/ö

St MenylföX" *1 Htgerruiöjj

HöävaB'^

Ärelös

igs/uinTAz

FTV-- p YxuPjK

i '•.'•gyym ss°

I -vS.h- '■ Trelxor

1 Lcrnrru

jALånqvnttnet

AV7 e strå

-Bäcken

jCjdRegersfo

L/eksti

Esse

Gräsniyra, lf.

Mjäker

Genberq

Ytterkor

lLXEdstn/\ UlMst&_s\ Norrånäs1

ii), **f'

gbigst/i

►Ilinfie

inverkan

O.v arken

Nyt iden

jjemiiset

Otur

'Gråssgötö-

ibo rds Ön

Malmsjö

J-: insjö

Real tfa

terasen

'Kläppjt

Meåförs.\

Bredby

^-Mth

'Rnulki

Kopparverk

Bielkes <7»V

'*0%, L.

Fhntqspf

fjäs'

SgMgtxmU

HfdAs),--,

jeti/SkaiV*

.jCärdJande

Kosas

GörvCk

dflohafrjn

JSjlfsved.

mm. s

ränn.

Öster!a

OffordaT

ft\ * flatnar

jj-St a fre ,

Walwä

Akpsjtr a-e \.

jtvikerv

ejSvnljej

.Bratt

Xrrrna

amsel

^rs| ■ ■

Xgrdlyn/

tborrmSÖ

Mödan)

LarulyågerP \\\ ^

»oVbeva . VoAtnet

Ä'f- . V'mm.4,, *:

HattvattiA

Hjerpe?*'

Sefflärk,

Miekels a örarnc

'„e,lt,„.

j-Méjarqéjy

JCum me/skär

hällen

Manbv.

~ ............___..

ra-, * \ ö 'fr"n

hbamiiÖyrq j SöLu’öäi^X^T!^,derA \ ftordåfuLsjö

-w "'2-Mo^A >, \ rtt-jsF4

“ttS. sö sfyre \ Yö-tW^r

Atydeiö^kCfonro 'yåJ

Gluckei

/ Skyttmon

'.Hata. Sj.

ffest,:tv

Järnåsudd

\ Lappören

tanflo

Idsele1

rund smi<

Bo,/rf , '.

''Holme-

-jirenm

Hgl/äs

'andör

•S^dl/t-rteky

iernbotten.

ÅDMIHISIRATIF, J U RIDISK <^M JCTRKU& JHDELNi NC

fdrrts/ö \£fSrlsäli*Ti,Ve$;.

^at Att ,

^sr*w*ÄvRÄ<,i^

•»y VA v-v “V

810^83^

Iranris

'Sill Si

idensjö-

Westeräö

yakersber.

»?r

Norrskars

Härad

Cdtada/e

Tingslag

Fögderi.

Domsaga

Prosteri.

Otv.Ainm,

MOrrvi

Öqrrtrl

dfttnUSyM;

\Ost*råfj'

FsiftA

^ • JKhöggsen _

Hosjöbodarne Kybodgrne

t umS4M

Be/lgamAAa,

$ 'Kässji

rSkagens Kap. \kags udd

»Nälr;

endels

uguii'

\\fainsff/and

gnista updlo till

»ey sy

jgÖM™'

‘ Wcstans/

Afisets/'''^

•tli„f,i ty

\j 7

/ Hull.

SVa^öXp*

V'""

prZf/a,

Härad'

'■angséle

(// Strånäst

>ppen-

rorsse Bänk c*.g a 1» Aller i an

jlorsktir

KERJEADALf

/skate

lojtieå

Mede

Mländ ) j

jMarieb^

.XSqjberg,

AC

jdlsfönön J

fjället

AKagiindir

JKR FLAN DS SÖDRA

\Ronnäkär**

Lut!dörr

JEMTLANDX

jjjskgtflpnATi V Gray^fäiind

fri i list!

(hikens

'äKtfrillsjö'

UäUa/

1 '-Norrbyn

(förbyn 'N? Utför,

Sanne

liopsrtvga»

iK&tbvå \ ’Häl eri /, \ V Ku

"C1 . *-»-

JEMTLAXDS

Hallens

'^-Restaasda

SÖDRA

S<H*rvaIUjj

1 Östtynj

ITndersäkers

(Sjutton'

RÖCr«d

Gr,ihjr,ge A-.

cv, L\

a(AgAkröken' ^

Risplåräo^K.tlyn ‘

JEMTLAXDS

NORRA

Offerdals

ä\Kofr,i

rrgvaj£c

Rödönt

Yrvw fp gi ' Beryvallcjfr

Nord

frat!*

UHvik

. R afton

Hrunfh

‘Gnssjöhäje.

JKMTLANDS

SÖDRA

Gu* sjön]

JKMTLANDS

NORRA

fTtÖTStÖi

t I rånF

Relsunds

■ orig.,-f

teksföåsen

JKMTLANDS

Ra tj linda _Lifhs---

■paiw Si

fåstaruy

NORRA

JKMTLANDS

NORRA

^Kapell

K,(risgård

Ifarninardals

Gr u/v.'.In '

Grönvikrri

Sätt ber,t sval/, i

Tingslag/

Flattera

Hö^sjo7

V jltansjö

rutboda

Grän F

Tunn/

•äsUlen

Fe Mahn

Bräckt

.firui^uU,,,

Sill re Sä,,

Njurnnda Selat it/ers Sköns __

j.Raéveläs

gKdnytk

Ko h allen (_ H

\ ÄMalmbä^/kX.

•sJjfpgkimfp Ruval

vHsUler

) MEDELPADS

\ Rens/i Shtqasjö

>MEDELPADS

> MEDELPADS

magen.

Nybodan

lfa in rn.

torriucjtiv

Jjit storps.

1 JeHurktj

•als Bruk

Indah

P^l^tNosÄia)

Se Ler.

Säbrå- ___

1 rutil nu nära Nord ___________

, ANGEKMANLAXD* SOBRA

IÄNtiERMANLlNDS [ ÖSTRA

■.frötur

SÖDRA

fijjtuä E läge

SÖDRA

’r 'äjCjj,Östjnsköty

Strömäe / j( '

Tennä, b iekböckyaHen-

1 inbåda

tmtisrn

stoms\j

iälanSjT

ANGEKMAX

LANDS

ANGEKMAX

Jloieå

‘diitéejr

Johannisbel

x» Rätau

LANDS

Ångermanland*

vestra

Sdilefted-

fy/ketl

Uoojkpr,

tf . Hjpde

Ramsele/.

dröm

SfVikm

Vn As»,

Lord

.Vätra

y angermanland *

I NORDVESTRA

\ Ångermanlands

j ÖSTRA

} Ångermanland* fNORDÖSTRA V.ixGF.RMAXLAXm /NORDÖSTRA

Vederfu

■Skpii

Söderhög

'Jtryn/ahögY

Tf Sten

NORRA

NORRA

ANGF.RMAN

Nordingrå

Vdrrisvafle

tnarv

'isthåu *_

Sadel,

iömhet

ÅNGER MAX

Xjälevads-

KASK»

Ärthalm

St.Grand.

LANDS

\JaiNDS

f/ätdale

irnäs

'/ljUanetinp Pt/ramjö y

Nordmalnujs-tf,

['rusa----d\

lleaerfoTs—----di

Lycksele Lappmarks —di

Asele---------d?----dl,

Skellefteå och Notsjö cf.

Hitrträsks---— di

"Of. Högdal

nfälletllört ^

Skeppsvarf

Håndaittt/

TÖRSTA

WESTERBÖT

WESTERBOTT***

FÖRSTA

JStuéSi

als

TENS SÖDRA

Pörte '■*' Nykäten- . 1 \T.b , ■ x Jtb. Y

TREDJE eller LAPPMARK

^ fe SO

s I; S

örudden Kap.

?/YtJpr f [BretnÖ

, ANGERMANLAND* NORDVESTRA WBSTERBOTTENS ANDRA

lohann i

'.Knatter.

(overkeir

'\JånsäUs Kap.

WESTERBÖT TENS NORRA*

l källos et

ANDRA

Uialt.-it roning, '.Bruk v

Loft.a gers

WESTERBÖT TENS HELL •£*

■Korall

1 Aonac

WESTERBOTTEN*

FÖRSTA

Nysåtra/—-----------—

Bygd ta________l

Piteå/_____

Neder L uleå/—..........

Of\‘er L uleå -

fiåneå_____________

Joekmocks o. (Iviekjocks

L app markers_____

(reUivare dr___

Öfver Kalix____

(Ras sela

Hvita stil.

\a »r*

jäd&efj

%poåf''lsp,ry ■

Franska)

fi/ätfvallen

FÖRSTA

WESTERBOTTEN*

ANDRA

Wadqånlen

■Fjrätdalen'

EL K

i .Herri,

JuNNJ»

[330G<

LULEÅ

'Risbrunn.

NORRBOTTS*?

/‘vasen

•/. /'jjr^Andersforts •btrömsbacka’ Stol

^ Agenda]

SÖDRA

'••rycdsjo

WESTERBÖT

TREDJE

Ecvjta Si

Jär/holmame

Oiingdal

KALUF

FmuqesunjjK ^ ’ 5 7

% fty/ DeUijn

« . vVk lik

Hlekber

*")' SJ"'

Neder Kalis

färd?)//

^ .irett

Neder Törne ti och■_

fall Gustafs__d

ötjer Tomeå____dt

frt/nht __,_d

Jmk/ujärvi Lappm t? d'- Fmmtvkis d*_______d

Mai sta

Benjist

NORRB0TT&*

NORRA

Ner dam.

farila“

WESTERBOTTEN*

FJERDE

i irn»

TORNEA

IT) åas av

Vland Si

Forska

Jerfsö

^rtV i.

•Fjätras

Hamra

Krarns/aij

WESTERBÖT TENS NORRA

WESTERBOTTEN*

ANDRA

ReUevaide

o Fl

Arfcpltmy

fstttuls Hr.

Gliders vil

Till Westerboltens Norra Dotngae/a

Ii utåt el

Kj utäng er]

cdveji AwuQji

murs oeh Arjeplout/s Lappmarker.

mra