angående efter¬ skänkande af kronans rätt till danaarf efter enkan Jo¬ hanna Katarina Sandström i Björsäter
Kong1. Maj: Is Nåd. Proposition N:o 33.
1 N:o 33.
Ank. till Riksd. Kansli den 7 Mars 1877, kl. 1 e. in.
Kornell,. Maj:ts nådiga Proposition till Riksdagen, angående efterskänkande af kronans rätt till danaarf efter enkan Johanna Katarina Sandström i Björsäter; Gifven Stockholms Slott den 16 Februari 1877.
Sedan enkan Johanna Katarina Sandström, född Lund, den 27 Oktober 1870 aflidit i Björsäters församling, utan att efterlemna kända arfvingar, och på yrkande af advokatfiskal i Kammarkollegium Norra Wadsbo och Hasslerörs tingslags häradsrätt genom utslag den 28 Juni 1875 förklarat qvarlåtenskapen efter bemälda enka böra såsom danaarf tillfalla kronan, hafva hos Kongl. Maj:t enkan Sandströms stjufsyster, Maria Elisabeth Forsslund, och följande hennes aflidne stjufbroder Gustaf Adolf Forsslunds barn, sönerna Adolf Wilhelm, Carl August och Viktor Theodor samt döttrarna Maria Charlotta, gift med kyrkoherden Johan Ström, och Johanna Vilhelmina, i underdånighet sökt, att kronans rätt till berörda danaarf i dess helhet eller större eller mindre del deraf måtte till sökandenas förmån eftergifvas; varande härvid af sökandena anfördt:
att enkan Sandströms fader, eldvaktaren Erik Lund, i hvars första gifte bemälda enka blifvit född, varit andra gången gift med Maria Elisabeth Hållenius och med henne haft en dotter, Gustafva Lund, hvilken aflidit ogift år 1857;
att Maria Elisabeth Hållenius före äktenskapet med eldvaktaren Lund varit gift med timmermannen Lars Forsslund, af hvilket gifte sökanden Maria Elisabeth Forsslund och hennes broder Gustaf Adolf Forsslund blifvit födda;
Bill. till Riksd. Prat. 1877. 1 Sami. 1 A/d. 15 Höft.
2 Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 33.
att vid Gustafva Lunds död hennes efterlemnade egendom, bestående af kontanta tillgångar till belopp af 400 kronor och lösören till värde af minst 1,000 kronor, deraf sökandena varit lagligen berättigade att undfå, Maria Elisabeth Forsslund 1|8 och öfriga sökandena tillsammans tagits i besittning af enkan Sandström ensam, utan att sökandena derför erhållit någon redovisning eller i dylikt hänseende framstält anspråk, då sökandena både sjelfva ansett sig och äfven varit af enkan Sandström betraktade såsom dennas lagliga arfvingar;
att då efter enkan Sandströms död .sökandenas rätt att taga arf efter henne blifvit ifrågasatt, sökandena vid häradsrätten bevakat dels såsom fordran i sterbhuset ett belopp, svarande mot deras lagliga andel i qvarlåtenskapen efter Gustafva Lund, dels såsom testamente en med enkan Sandströms namn undertecknad, den 30 Oktober 1847 daterad handling af innehåll, bland annat, att 600 riksdaler banko jemte en del lösören skulle tillfalla hennes brorsbarn, samt det i boet återstående belopp, sedan begrafningsomkostnader och legater afgått, tillhöra Gustafva Lund, i hvilkens rätt på grund af nämnda handling sökandena ansåge sig hafva inträdt; hvarjemte Johanna Vilhelmina Forsslund särskildt bevakat muntligt testamente å 900 kronor:
att genom häradsrättens förr berörda utslag, deri det omförmälda förordnandet af den 30 Oktober 1847, såsom obestyrkt, och det af Johanna Vilhelmina Forsslund bevakade muntliga testamentet, såsom bevittnadt af endast en person, förklarats ogiltiga, sökandena emellertid frånkänts all rätt till qvarlåtenskapen efter enkan Sandström;
samt att, med undantag af kyrkoherden Ströms hustru och Carl August Forsslund, hvilken vore anstäld såsom kamrerare i Skaraborgs läns enskilda bank, öfriga sökandena, Maria Elisabeth Forsslund vid 79 års ålder, befunne sig i små och torftiga omständigheter, till bevis hvarom särskilda intyg åberopats.
Hörd öfver berörda ansökning har advokatfiskalen i Kammarkollegium, jemte meddelande af den upplysning att det redovisade danaarfvet uppginge till 4,500 kronor, i underdånighet tillstyrkt, att kronans rätt dertill måtte, till förmån för Maria Elisabeth Forsslund och hennes medellösa brorsbarn, eftergifvas, dervid advokatfiskalen likväl yrkat att blifva bibehållen vid den rätt till andel i arfvet, som honom lagligen tillkomme.
Med afseende å hvad sålunda förekommit, och då af handlingarne i ärendet synes framgå, att enkan Sandström tillärnnat sökandena, omedelbart eller medelbart, större delen af sin qvarlåtenskap, vill Kongl. Maj:t, som tillika förehaft en af Björsäters församling gjord underdånig
Kongl Maj:ts Nåd. Proposition N:o 33.
ansökning att komina i åtnjutande af samma qvarlåtenskap, men funnit denna ansökning icke förtjena afseende, härmed föreslå Riksdagen, att kronans rätt till ifrågavarande medel må på Maria Elisabeth Forsslund, Adolf Vilhelm Forsslund, Viktor Theodor Forsslund samt Johanna Vilhelmina Forsslund öfverlåtas till sådan fördelning, att Maria Elisabeth Forsslund må erhålla den ena hälften, och öfriga nu nämnda personer den andra hälften, dock med förbehåll af den rätt, som lagligen må tillkomma kammaradvokatfiskalen.
De till ärendet, hörande handlingar skola Riksdagens vederbörande Utskott tillhandahållas; och förblifver Kongl. Maj:t Riksdagen med all Kongl. nåd och ynnest städse välbevågen.
OSCAR.
Hans Forssell.
4 Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 33.
Utdrag af protokollet öfver finansärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i Statsrådet å Stockholms Slott den 16 Februari 1677.
Närvarande:
Hans Excellens Herr Statsministern Friherre De Geer,
Hans Excellens Herr Ministern för Utrikes ärendena Björnstjerna, Statsråden: Lagerstråle,
Thyselius,
Carlson,
Friherre Alströrner,
W eidenhielm,
Lovén,
Friherre von Otter och Forssell.
Föredragande Departementschefen, Statsrådet Forssell uppläste härefter till justering följande, i öfverensstämmelse med Kongl. Maj:ts, på Statsrådets enhälliga tillstyrkande, den 26 nästlidne Januari fattade beslut, uppsatta förslag till Kongl. Maj:ts nådiga propositioner till Riksdagen, nemligen:
a) angående efterskänkande af kronans rätt till danaarf efter enkan Johanna Katarina Sandström i Björsäter;
Hans Maj:t Konungen täcktes, enligt Statsrådets underdåniga tillstyrkande, i nåder gilla berörda förslag, sådana de finnas detta protokoll bilagda, och befalde, att i enlighet dermed nådiga propositioner skulle till Riksdagen eflåtas.
Ex protocollo L. Åkerhielm.