Doc 1879:1
Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1 om statsverket 1879.
I
KONGrL. MAJ.-TS
NÅDIGA
P R () P O S I T I O N
TILL
I { i le m <1 a. <>• e n,
angående Statsverkets tillstånd och behof;
Gifven Stockholms slott den 13 januari 1879.
Jemlikt grundlagens bud afgifver Kongl. Maj:t härmed nådig proposition angående statsverkets tillstånd och behof.
Dervid förekommer först frågan om beräkningen för nästa statsregleringsperiod af statsverkets inkomster.
För nu innevarande statsregleringsperiod äro dessa inkomster beräknade på följande sätt:
Bill. till Rilcsd. Prof. 1870. ha Sami. ha Af il.
2 Kongl. Majds nåd. prop. n:o 1 om statsverket 187S.
Ordinarie inkomster:
Ränta.......................................................................................... kronor
Tionde ...................................................................................... »
Arrendemedel .......................................................................... »
Bergverkstionde.............. .»
Mantalspenningar..................................................................... »
Bötesmedel.............................................................................. »
Kavalleriregementenas hästvakansspanmål .................... »
Tillfälliga rotevakansafgifter................................................ »
Vakansafgifter af nyroterad jord....................................... »
Rotevakansafgifter af utsockne frälsehemman i Halland »
Vakansafgifter af bergslag................................................... »
Trosspassevolansafgift......................................................... »
Båtsmansvakansafgift ............................................................ »
Båtsmansbeklädnadsmedel .................................................. »
Kontrollstämpelmedel ......................................................... »
Fyr- och bakmedel........................................................
Telegrafmedel ..................................................................
Jernvägstrafikmedel ..................................................
Skogsmedel.....................................................................
Extra uppbörd ...............................................................
säger 18,900,000: —
4,485,000: — 1,648,000: — 2,500,000: — 7,000: — 630,000: — 260,000: — 345,000: — 76,000: — 120,000: — 20,000: — 20,000: — 26,000: — 75,000: — 68,000: — 20,000: — 1,200,000: — 1,400,000: — 4,750,000: — 1,000,000: — 250,000: —
Bevillning ar:
Tullmedel....................................................................
Postmedel..................................................................
Stämpelpappersmedel .............................................
Bränvinstillverkningsafgift ...................................
Hvitbetssockertillverkningsafgift ........................
Allmän bevillning ..................................................
säger 47,800,000:
kronor 22,500,000: —
» 5,000,000: —
>» 3,100,000: —
» 13,150,000: —
» 50,000: —
» 4,000,000: —
summa kronor 66,700,000: —.
Enligt beslut, hvarom bilagda protokoll öfver finansärenden för den 30 december sistlidet år och den 8 innevarande månad lemna närmare upplysning, föreslår Kongl. Maj:t i berörda beräkning följande ändringar:
då räntan i medeltal för åren 1875—1877 uppgått till 4,479,297 kronor, samt minskning i denna inkomsttitel är att motse allt efter som de till statsverket indragna militieboställena varda ånyo utarrenderade, enär vid
Kung!. Maj:ts nåd. grop. n:o 1 om, statsverket 1879.
denna utarrendering den boställena åsätta räntan i jordebok och räkenskaper afskrifves, anser Kongl. Maj:t denna inkomsttitel icke böra beräknas högre än till 4,470,000 kronor;
då mantalsp tinning arne under de senare åren visat sig vara i jemnt stigande och för år i877 utgjort 638,051 kronor, finner Kongl. Maj:t dem böra för år 1880 beräknas till 640,000 kronor;
då inkomsttiteln kavalleriregementenas hästvakansspanmäl utgjort i medeltal för åren 1875—1877 kronor 355,863 och för sist nämnda år 363,314 kronor, anser Kongl. Maj:t en förhöjd beräkning af denna inkomsttitel böra ega rum, hvilken beräkning dock, med afseende derå att denna inkomst är beroende af vexlande inarkegångspris, ej torde böra sättas högre än 350,000 kronor;
då inkomsttiteln vakansafgifter af nyroterad jord, som utgjort i medeltal för åren 1875—1877 kronor 125,494 och för sist nämnda år 132,487 kronor, visat sig vara i jemnt stigande, finner Kongl. Maj:t denna inkomsttitel för år 1880 böra upptagas till 125,000 kronor;
då fyr- och båkafgiften under år 1878 gifvit allenast 1,062,694 kronor 13 öre, anser Kongl. Maj:t fyr- och bäkmedlen icke böra för år 1880 beräknas till högre belopp än 1,000,000 kronor;
då telegrafinkomsterna, hvilka förut varit i ständig tillväxt och för år 1877 utgjorde 1,329,652 kronor, deremot under år 1878 något minskats, föreslår Kongl. Maj:t, att telegraf medlen för år 1880 icke må beräknas högre än 1,330,000 kronor;
då, enligt hvad styrelsen för statens jernvägstrafik upplyst, bruttouppbörden af jernvägstrafiken under år 1880 kan antagas till 15,800,000 kronor; men deremot drift- och underhållskostnaden till 11,740,000 kronor och bidraget till jernvägstrafikens pensionskassa till 60,000 kronor, eller sammanlagdt 11,800,000 kronor, finner Kongl. Maj:t jernvägstrafikmedlen för år 1880 böra beräknas till 4,000,000 kronor;
då för inkomsttiteln extra upphörd, hvilken i medeltal för åren 1875— 1877 uppgått till 283,202 kronor, under år 1880 äro att påräkna annuiteter å vattenaftappningslån till ett belopp af icke mindre än 201,475 kronor 51 öre, emot 147,090 kronor 34 öre för år 1879, finner Kongl. Maj:t, på grund häraf och under förutsättning af Riksdagens bifall till hvad Kongl. Maj:t här nedan föreslår i afseende å öfverlemnande vid*1880 års slut till statsverket af en under förvaltning af domkapitlet i Carlstad stående fond, utgörande öfver 60,000 kronor, denna inkomsttitel böra beräknas till 365,000 kronor;
under förutsättning af Riksdagens bifall till de förhöjningar, dels i tullsatserna för vissa varor, dels i befordringsafgifterna för tidningar samt dels i bränvinstillverkningsafgiften, hvarom Kongl. Maj:t till Riksdagen aflåter
4 Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1 om statsverket 1879.
särskilda nådiga propositioner, föreslår Kongl. Maj:t, att för år 1880 tullmedlen beräknas till 24,894,000 kronor, postmedlen till 5,000,000 kronor samt bränvinstillverkning saf giften till 17,750,000 kronor; och
då hvitbetssockertillverkningsafgiften, som i medeltal för åren 1875— 1877 utgjort 44,103 kronor, under år 1878 icke uppgått till högre belopp än omkring 33,000 kronor, anser Kongl. Maj:t samma afgift för år 1880 icke böra beräknas högre än till 30,000 kronor.
Med iakttagande af dessa ändringar i den vid senaste statsreglering uppgjorda inkomstberäkning, erhåller en tablå öfver statsverkets för år 1880 beräknade inkomster följande utseende:
Ordinarie inkomster:
KongL Maj:ts nåd. grop. n:o 1 om statsverket 1879.
5 Kongl. Maj:t föreslår vidare, att Riksdagen måtte af riksbankens vinst för år 1878 anvisa till utbetalande efter ingången af år 1880, å tid soin af Riksdagen bestämmes, ett belopp af 1,876,000 kronor.
Om, under förutsättning af bifall till denna framställning, till nämnda
vinstmedel.......................................................................... kronor 1,876,000: —,
läggas statsverkets ofvan beräknade inkomster............ » 72,774,000: —,
så utvisar summan.............................................................. kronor 74,650,000: — .
det för nästa statsregleringsperiod disponibla beloppet af statsverkets tillgångar.
C o
Första hufyudtiteln,
innefattande anslagen till kongl. hof- och slottsstaterna.
Nu gällande riksstat upptager:
för kongl. hofstaten............................................................... kronor 1,094,900: —
« kongl. slottsstaten............................................................... » 123,100: —
tillsammans kronor 1,218,000: —. Häruti föreslår Kongl. Maj:t icke någon ändring.
Andra hufyudtiteln,
innefattande anslagen till justitiedepartementet.
Nu gällande riksstat upptager för detta departement:
penningar..................................................................................... kronor 3,762,768: 46,
indelt ränta och ersättning för indragna räntor, förslagsanslag, ......................................................................... » 231: 5i.
summa kronor 3,763,000: —.
Häruti^ föreslår?, Kongl. Maj:t ingen annan ändring än att, i öfverensstämmelse med det beslut, som i bilagda utdrag af det inför Kongl. Maj:t i statsrådet den 8 innevarande januari förda protokoll öfver justitiedepartements-ärenden omförmäles, förslagsanslaget till ersättning åt personer, menigheter och allmänna inrättningar för dem genom nya strafflagens införande frångångna bötesandelar måtte varda nedsatt med 23,000 kronor till 84,000 kronor;
hvarjemte, beträffande
fångvården,
Kongl. Maj:t enligt beslut, omförmäldt i statsrådsprotokollet för den 29 sist!idne november, jemväl bär bilagdt, äskar Riksdagens medgifvande, att
6 Kung!. Majds nåd. prof. n:o 1 om statsverket 1879.
till kolonien vid Hall måtte från innevarande års början tills vidare få från förslagsanslaget till fångars vård och underhåll utgå ett bidrag, beräknadt efter femtio öre för dag för hvart och ett barn till ett antal af högst 150, som, på grund af domstols beslut eller uppå polis- eller kommunalmyndighets anmälan, är derstädes till vård och uppfostran intaget, dock att såsom vilkor för detta bidrag bestämmes, att för den till minne af konung Oscar I och drottning Josefina år 1873 stiftade förening, af hvilken ifrågavarande koloni blifvit anlagd, varda upprättade och Kongl. Maj:ts pröfning understälda sådane stadgar, som Kongl. Maj:t finner lämpliga och för koloniens verksamhet i angifven riktning betryggande.
Genom bifall härtill skulle hufvudtitelns slutsumma för nästa stats-
regleringsperiod komma att utgöra ................................. kronor 3,740,000: —,
hvaraf förslagsanslagen, med inberäknande af beloppen för indelt ränta och ersättning för indragna räntor, utgöra.......................................................................................... » 1,798,242: 25.
Dessutom äskar Kongl. Maj:t, under åberopande af förenämnda protokoll öfver justitiedepartementsärenden för den 8 innevarande januari, att såsom extra anslag för år 1880 måtte under denna hufvudtitel beviljas: a) till arvode åt krigshofrättens ordförande och trenne militäre leda-
möter................................................................................................. kronor 5,000: —
b) för nya lagberedningen............................................... » 40,000: —
summa extra anslag kronor 45,000
Eu jemförelse mellan denna hufvudtitel, sådan den finnes i 1879 års riksstat upptagen och sådan den nu blifvit af Kongl. Maj:t för år 1880 föreslagen, utfaller sålunda:
1879: 1880:
ordinarie anslag 3,763,000: — 3,740,000: —; således minskning 23,000: —
extra _ » 95,000: — 45,000: —;_____»______» ' 50,000: —;
summa kronor 3,858,000: — 3,785,000: —; således minskning 73,000: —.
Tredje lmfvudtiteln,
innefattande anslagen till utrikesdepartementet.
Under denna hufvudtitel finnas, enligt nu gällande riksstat, till årliga eller ständiga utgifter anvisade 613,800 kronor enligt följande fördelning:
Kongl. Maj;ts nåd. prop. n:o 1 om statsverket 1879.
i
I. Diplomatiska utgifter:
Departementschefen, ministern för utrikes
ärendena........................................................ kronor
Departementets expedition................................. »
Ministerstaten ..................................................... »
Militärattachéer ................................................... »
Skrifmaterialier, expenser och extra utgifter »
24,000: —
32,190: —
345,950: —
8,400: —
37,260: — 447,800: -
II. Konsulsstaten:
Departementets expedition .............................. kronor 7,000: —
Konsulatembets- och tjenstemännens löner, anslag till kontorskostnader m. m.
_ samt expektanslöner och pensioner...... » 145,500: —
Skrifmaterialier, expenser och extra utgifter » 7,500: — 160 000-
III.
Till underhåll af svenska kronans egendom i Konstantinopel
samt till understöd åt svenska kyrkan i Paris...... kronor 6,000: —
tillsammans kronor 613,800: —.
Kongl. Maj:t vill, med hänvisning till här bilagda utdrag ur statsrådsprotokollen öfver utrikesdepartementsärenden för den 13 december 1878 och 8 januari innevarande år, beträffande statsregleringen för år 1880 föreslå:
att nedannämnda anslag matte af Riksdagen anvisas att, emot nu gällande redovisningsskyldighet samt med samma rätt till deras användande och under enahanda vilkor som hittills, utgå, nemligen:
I. Kabinettskassdns utgifter:
1. Departementschefen, ministern för ut-
transport: 447,800:
8 Kongl. Maj:ts nåd. prof. n:o 1 om statsverket 1879.
transport: 447,800: —
II. Konsulskassans utgifter:
1. Utrikesdepartementet ................................ kronor 7,000: —
2. Konsulatembets- och tjenstemännens
aflöningar in. m....................................... » 143,400: ;
3. Skrifmaterialier, expenser och extra utgifter ........................................ » 9,600: 160,000: —.
O —— — -- '
III. Utgifter, som bestridas af svenska statsverket allena:
1. Underhåll af svenska kronans egendom
i Konstantinopel....................................... kronor 4,200: —
2. Understöd åt svenska kyrkan i Paris » 1,800: —• 6,000: —
summa kronor 613,800: —. Dessutom äskar Kongl. Maj:t, under åberopande af hvad protokollet i svenskt statsråd den 8 januari innehåller, att såsom extra anslag för år 1880 måtte under denna hufvudtitel beviljas:
för fortsatt utgifvande af ”Sveriges traktater” kronor 4,500: —.
Vid jemförelse med 1879 års riksstat finnas såväl ordinarie som extra anslag under denna hufvudtitel vara till beloppen oförändrade.
Fjerde hufvudtiteln,
innefattande anslagen till landtförsvarsdepartementet.
Under denna hufvudtitel finnas, enligt nu gällande riksstat, till årliga eller ständiga utgifter anvisade:
penningar ................................................................................... kronor 15,677,668: 56.
indelt ränta och ersättning för^indragna räntor ......... » 1,485,554: it.
indelt tionde och ersättning för indragna tiondeanslag » 57,055: n.
oindelt spannmål, 28,888 kubikfot 4 kannor, a 2 kronor 40 öre kubikfoten..............................................__________69,332: ig,
summa kronor 17,289,610: —.
Till extra ordinarie utgifter finnas anvisade............. .. » 1,610,390:—,
tillsammans kronor 18,900,000: —.
Kong!. Maj:ts nåd. prop. n:o l om statsverket 1879.
9 Med afseende å de under 4:de hufvudtiteln förekommande anslag till årliga eller ständiga utgifter vill Kongl. Maj:t, med hänvisning för närmare utredning till de beslut, som finnas antecknade i bär bilagda utdrag ur det inför Kongl. Maj:t i statsrådet den 8 dennes förda protokoll öfver landtbo rsvarsärenden, beträffande regleringen af utgifterna för år 1880 afgifva följande förslag:
Artilleri- och ing eniörhög skolan.
Kongl. Maj:t föreslår, att under titel: artilleri- och in-
geniör hö g skolan å 4:de hufvudtiteln, näst efter anslaget för krigshögskolan, uppföres ett nytt anslag, stort............................ 45,366: so.
Stipendier för militärveterinärer.
Kongl. Maj:t föreslår Riksdagen att för 5 militärveterinärsstipendier, hvardera å 300 kronor, under förestående benämning uppföra å 4:de hufvudtiteln, näst efter anslaget till pensioner och stipendier för fältläkarekåren, såsom ett nytt årligt anslag............................................................................................. 1,500:—.
Värfvade arméen:
Husarregementet Konung Carl XV.
Kongl. Maj:t föreslår Riksdagen
eu gevärshandtverkare med en sadelhandtverkare med ..
särskilda anslag med kronor 1,615: —.
Då anslaget för närvarande utgör .... kronor 188,929: 05, kommer det, efter afdrag af skilnaden mellan förberörde minskning............... kronor i,615: —
och föreslagna förhöjning............ » 1,300: — 315; i
att utgöra ............................................................ kronor 188,614: 05.
Marinregementet.
Kongl. Maj:t föreslår, att detta anslag må, i den mån det genom marinregementets indragning redan är eller ytter-
transport
Bill. till Riksd. Prat. 1879. l:n Sami. l:a Afd.
46.866:
50.
10 Kongl. Maj:ts nåd. prof. n:o 1 om statsverket 1879.
transport 46,866: so
ligare blifver disponibelt, äfven under år 1880 få med oförändrad natur utgå och användas till upprätthållande af garnison i Carlskrona.
Beväringen:
Beväringsmanskapets vapenöfning ar.
I detta förslagsanslag föreslår Kongl. Maj:t eu förhöjning af 248,000: —.
Detta anslag är nu uppfördt till......... kronor 652,500: —
och skulle efter denna förhöjning,............ _»__24-8,000: —,
upptagas till....................................................... kronor 900,500: .
Materielen:
Försvarsverket till lands i allmänhet eller arméförvaltningens departement.
Kongl. Maj:t föreslår Riksdagen att i detta anslag bevilja förhöjning
å artilleridepartementets andel med kronor 25,000: —
»fortifikationsdeparteinentets » » » 10,000: —
summa förhöjning: kronor 35,000: —; att, vid bifall till förslaget om uppförande för artillerioch ingeniörhögskolan af ett nytt ordinarie anslag, i nu förevarairde anslag vidtaga en nedsättning af... kronor 45,366: so.
Om summan af de föreslagna förhöjningarne ............................................................. » 35,000:
fråndrages den föreslagna nedsättningen, så
utgör ................................. » 10,366: so
det belopp, hvarmed anslaget skulle komma att minskas.
Som anslaget nu utgör....................... kronor 2,109,090: 47,
skulle det, efter minskning med.............. »__ 10,366: so,
komma att utgöra....................................... kronor 2,098,723: 97.
Ved och ljus vid fästnings- och garnisonsorter.
Kongl. Magt föreslår Riksdagen att i detta anslag, som
nu utgör............................................................... kronor 46,391: so,
bevilja en förhöjning af................................... » 20,008: so, 20,008: so
hvarigenom det skulle uppgå till .............. kronor 66,400: —.______
transport 314,875
Kong!,. Maj:ts nåd. grop. n:o 1 om statsverket 1879.
transport
314,875: —
Skrifmaterialier och expenser, ved m. m. för arméförvaltningen m. fl. verk.
Kongl. Maj:t föreslår, att Riksdagen förhöjer detta an-
slatr ............................. kronor 8,770: —
med.......................................................................... _»__6,230: — 6,230: —
till.......................................................................... kronor 15,000: —.
Skrifmaterialier och expenser, ved m. m. för departementets afdelning af Kongl. Maj:ts kansli.
Kongl. Maj:t föreslår, att detta förslagsanslag, till jemnande af de ordinarie anslagens slutsumma, minskas
från............................................................................ kronor 3,506: lo,
som det nu utgör, med....................................■_ » 33: so.
till.............................................................................. kronor 3,472: oo.
Summan af den äskade förhöjningen i ordinarie anslagen
utgör således................................................................................. kronor
Om derifrån dragas ofvan föreslagna nedsättningar i anslaget till husarregementet Konung
Carl XV ........................................................ kronor 315: —
i anslaget till försvarsverket till lands i allmänhet ............................................................ » 10,366: so
i anslaget till skrifmaterialier, expenser och
ved m. m........................................................ » _ 33: so
kommer verkliga tillökningen i hufvudtitelns ordinarie anslag
att uppgå till................................................................. kronor
Om härtill läggas nuvarande ordinarie anslagen » 17,289,610: —,
kommer de ordinarie anslagens slutsumma att utgöra ................................................................................. kronor 17,600,000: —.
Beträffande derefter de landtförsvarets behof, för hvilka tillfälliga eller extra anslag erfordras, finner Kongl. Maj:t, på grund af hvad enligt åberopade statsrådsprotokoll öfver landtförsvarsärenden för den 8 dennes blifvit rörande extra statsregleringen utredt och upplyst, Sig föranlåten att, med hänvisning till förslagen i samma statsrådsprotokoll, af Riksdagen i nåder äska för år 1880 följande anslag:
321,105:
10,715: —, 310,390: —.
12 Kongl. Maj:ts nåd. grop n:o I om statsverket 1879.
1. till arméförvaltningen:
dy r t i cl sti 11 ägg-.......................................... kronor 19,240: —
tjenstfri respenningar ........................... » 3,250: —
öfvertalige tjensteman .......................... » 7,400: — 29,890: —
2. till indelta arméens och, Ver inlands fältjägarekårs öfningar:
för öfningarnes behöriga utförande....................................... 388,000: —
3. till disciplinkompaniet: aflöning:............................
4.
7,
8.
9.
till artilleriehof:
ny fältartillerimateriel..........................
jemte rätt att af hufvudtitelns besparingar för ändamålet använda kronor 56,065: 54.
positionsartilleri....................................
bestyckning af Carlsborgs fästning... projektiler till grofva kanoner .........
^värstillverkning.........
ersättning för kostnader, förorsakade af rotssmittan bland Vendes artilleriregementes hästar........................
skjutfält för Svea artilleriregemente, i öfverensstämmelse med Kongl. Maj:ts förslag till Riksdagen, sådant det uttryckes i statsrådsprotokollet för den 8 dennes (Bil. 3 a), kro- 270,000 .......................................
kronor 243,934:
100,000
200,000
82,000
100,000
50,113: 86.
nor
5. till fortifikaiionsbehof : Carlsborgs fästning ..
O O
Carlskrona ..................
kronor 254,500: — » 140,000: —
till intendenturbehof:
ersättning för underhåll åt garnisonskommenderingar......
till generalstabens topografiska arbeten ....................................
till officerares anställning i främmande arméer.....................
till skarpskytteväsendets och skjutskicklighetens befrämjande
9,709: —
7 7 6,04 8 : 32.
394,500: -
58,852: 68. 90,000: — 9,000: — 50,000: —
transport 1,806,000:
Kongl. Maj:ts nåd. grop. n:o ! om statsverket i879. 13
transport 1,806,000: —
10. till arméens ackordsamortering .............................................. 185,000: —
11. till byggnadsbehof:
kavallerietablissementet vid Stockholm kronor 60,000: —
Svea artilleriregementes kasernetablis-
sement.................................................... » . 4A°.QQ.:~ 109,000: —
summa kronor 2,100,000: —.
Ed jemförelse mellan denna hufvudtitel, sådan den finnes i 1879 års riksstat upptagen och sådan den nu blifvit af Kongl. Magt för år 1880 föreslagen, utfaller sålunda:
Femte liufvudtiteln,
innefattande anslagen till sjöförsvarsdepartementet.
Under denna hufvudtitel finnes, enligt nu gällande riksstat., till årliga
eller ständiga utgifter anvisadt:
i penningar ................................................................................ kronor 5,266,486: 02
i indelt ränta och ersättning för indragna räntor.......... » 81,513: os,
tillsammans kronor 5,348,000: —.
Med afseende å de under femte liufvudtiteln förekommande årliga eller ständiga utgifter vill Kongl. Magt, i öfverensstämmelse med de beslut, som finnas antecknade i här bilägga utdrag af det, inför Kongl. Maj:t i statsrådet, förda protokoll den <8 innevarande januari, nu föreslå Riksdagen, beträffande
aflöning för flottans kårer och stater:
1. att utöfver de afgifter för vakanta rusthållsnummer i Blekinge län och Södra Möre härad af Kalmar län, hvilka, enligt 1876 års Riksdags beslut, anvisats för genomförande af löneregleringen för flottan, jemväl öfriga efter ingången af år 1880 inflytande dylika afgifter må för löneregleringens behof under sistnämnda år få användas;
2. att i öfrig!,, för löneregleringens genomförande under år 1880, ett anslag af 50,000 kronor måtte å extra stat för samma år anvisas, att gemensamt med anslaget till aflöning för flottans kårer och stater redovisas;
14 Kongl. Majits nåd. prop. n:o 1 om statsverket 1879.
3. att till aflöning, i öfverensstämmelse med den vid 1876 och 1877 årens riksdagar faststälda lönereglering för kongl. flottans officerare, åt 27 löjtnanter och 4 underlöjtnanter, hvilka böra i den ordning, som finnes lämplig, tillsättas för successivt upptagande å kongl. flottans stat, icke allenast medgifva användandet af 5,467 kronor 50 öre utaf det till upprättandet af en permanent reservstat afsedda belopp 114,000 kronor, utan ock anvisa ytterligare 40,647 kronor 50 öre att ifrån reserv- och indragningsstaterna, i mån af derå uppförde officerares afgång, öfverflyttas tillika med nyssberörda mindre belopp till staten för kongl. flottans officerskår;
4. att utöfver de militära befattningar, hvilkas innehafvare redan finnas i stat upptagna till erhållande af inqvarteringsbidrag i penningar, derest de icke åtnjuta boställe eller bostad, följande dylika befattningar måtte få å staten uppföras till erhållande af enahanda förmån med de i sådant afseende för deras vederlikar faststälda belopp, nemligen:
3 officerare i marinförvaltningens militärafdelning å 500 kronor 1,500: —
1 informationsofficer i minväsendet vid Carlskrona station.
1 » » » » Stockholms »
1 kadettofficer........................................................................................
1 adjutant hos öfverkommendanten i Carlskrona ...................
1 informationsunderofficer i minväsendet vid Carlskrona station 1 » » » » Stockholms »
5. att enahanda rätt till ålderstillägg, som jemlikt gällande föreskrifter tillkommer mariniugeniör och byggmästare vid mariningeniörstaten, må tillgodokomma de vid samma stat anstälde två extra ingeniörer och de två med arvoden aflönade ingeniörerne;
ålderstillägg:
6. att detta förslagsanslag måtte, från dess nuvarande belopp 25,000 kronor, förhöjas till 33,000 kronor eller med kronor 8,000: —;
undervisningsverken:
7. att å riksstatens femte hufvudtitel, främst under undervisningsverken, må under titel: ”till befrämjande af den högre sjöofficersbildningen” uppföras ett anslag å 9,000 kronor, hvarigenom anslagen för undervisningsverken komma att höjas från
39,820 kronor till 48,820 kronor........................................................... 9,000: —
transport 17,000: —
Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1 om statsverket 1879.
transport 17,000: —skrifmaterialier och expenser, ved m. m.:
8. att detta förslagsanslag måtte förhöjas med ett belopp, som, för jemnande af hufvudtitelns slutsumma, upptages till 34,250 kronor, eller från 35,607 kronor 2 öre till 69,857 kronor 2 öre ....................................................................................................... 34,250: —;
lots- och fyrinrättningen med lifräddningsanstalterna:
9. att det till lots- och fyrinrättningen med lifräddningsanstalterna erforderliga penningeanslag måtte upptagas till enahanda belopp, hvartill inkomsten af titeln ”fyr- och båkmedel” beräknats, eller till 1,000,000 kronor, och följaktligen anslaget, med inberäknande af deri ingående räntor, utföras med 1,000,460 kronor; hvarvid Kongl. Maj:t tillika förutsätter, att de å inkomsttiteln ”fyr- och båkmedel” uppkommande öfverskott få användas för de med berörda anslag afsedda ändamål;
undervisningsanstalter för sjöfart:
10. att — för beredande af tillgång: till uppförande å ordi-
narie stat af aflöning med 1,800 kronor för ytterligare eu lärare i skeppsbyggeri, hvilken i öfrigt bör åtnjuta rätt till ålderstillägg i likhet med lärare vid navigationsafdelning; till förhyrande af lokal för undervisning i samma ämne; till bestridande af ålderstillägg åt dertill berättigade öfverlärare och lärare, samt till förhöjande af det till Kongl. Maj:ts disposition afsedda belopp utaf anslaget med 1,250 kronor, — samma anslag måtte med 6,750 kronor förhöjas, eller från dess nuvarande summa 95,250 kronor till 102,000 kronor, äfvensom att deraf må upptagas 89,000 kronor såsom bestämdt anslag och återstoden eller 13,000 kronor såsom förslagsanslag ............................. 6,750: —
summa kronor 58,000: —.
I afseende å öfriga ordinarie anslag, som uti riksstaten för år 1879 finnas under femte hufvudtiteln uppförda och icke ofvan blifvit särskildt omförmälda, har Kongl. Maj:t icke någon ändring att föreslå.
16 Kong}. Majds nåd. prop. n:o 1 om statsverket 1879.
Om till de belopp, som Kong!. Maj:t här ofvan
begärt på ordinarie stat ....................................................... kronor 58,000: —
lägges nu gällande riksstats slutsumma ........................... » 5,348,000: —,
men från sammanlagda beloppet ...................................... kronor 5,406,000: —
afdrages skilnaden emellan innevarande års anslag till lots- och fyrinrättningen med lifräddningsanstalterna
och det för år 1880 upptagna............................................. » 200,000: - -
så erhålles det belopp ........................................................... kronor 5,206,000: —,
hvartill femte hufvudtiteln skulle för år 1880 uppgå.
Förutom ofvan under punkten 2 föreslagna extra anslag för genomförande under år 1880 af lönereglering för kongl. flottans officerskår kronor 50,000: —,
i—■ _ i ~ — ;
vill Kongl. Maj:t härmed föreslå Riksdagen att dels bevilja:
11. till artillerimateriel................................................ » 83,000: —
12. till kompletterande af sjöbefästningarne vid
Carlskrona................................................................. » 156,000: —
13. till anläggning af skjutbana vid Carlskrona
för inskjutning af kanoner................................. » 30,000: —
14. till skjutförsök och inskjutning af kanoner... » 30,000: —
15. till minväsendet .................................................... » 200,000: —
16. till fartygsmateriel 3,600,000 kronor samt
deraf anvisa, att under år 1880 utgå,............ » 850,000: —
dervid Kongl. Maj:t tillika förutsätter, att det vid 1877 års riksdag till krigsfartygsmateriel anvisade belopp af 1,000,000 kronor får användas för enahanda ändamål som det, för hvilket, jemlik! ofvan åberopade protokoll, berörde 850,000 kronor äro afsedde; dels anvisa:
17. till fortsättande och afslutande af ny byggnad för skeppsgosseinrättningen i Carlskrona, att år 1880 utgå, återstoden af redan bevil-
jadt anslag .......................................................... » 100,000: —.
tillsammans kronor 1,499,000:—.
En jemförelse mellan denna hufvudtitel, sådan den finnes i 1879 års riksstat upptagen och, sådan den af Kongl. Maj:t nu är föreslagen, utfaller på följande sätt:
1879: 1880:
Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1 om statsverket 1879.
17 Sjette hufyudtiteln,
innefattande anslagen till civildepartementet.
Nu gällande riksstat upptager för denna hufvudtitel:
penningar.................................................................................................... 3,855,594: 62.
indelt ränta och ersättning för indragna räntor.......................... 170,631: 21.
indelt tionde och ersättning för indragna tiondeanslag ............ 12,407: 64.
oindelt spantnål, 9,327,5 kubikfot, till värde förslagsvis å 2
kronor 40 öre kubikfoten ........................................................... 22,386: —;
summa kronor 4,061,019: 47.
Enligt närlagda, den 8 i denna månad öfver civildepartementsärenden förda protokoll föreslår Kongl. Maj:t Riksdagen, beträffande anslagstitlarne:
Kommerskollegium,
Extra anslag. Ordinarie anslag.
att dels medgifva, att de lönebelopp, som äro i kommerskollegiets stat anvisade ej mindre för en advokattiskalstjenst än äfven för andra ledigblifna eller ledigblifvande befattningar inom kollegium, i afseende å hvilka indragning synes kunna ega rum eller förändring böra vidtagas, må intill slutet af år 1880, i den mån de för bestridande af göromålen inom kollegium kunna finnas erforderliga, af Kongl. Maj:t för ändamålet disponeras;
dels, på det Kongl. Maj:t må komma i tillfälle tilldela kommerskollegiets ledamöter samt dess i stat uppförda embets- och tjensteman, med undantag af tre kanslister, tillfällig löneförbättring under år 1880 till samma belopp, som för innevarande år beviljats, på extra stat för år 1880 anvisa...................................................................... 8,740: —;
dels ock minska ordinarie anslaget till ”bergsstaten” med 2,100 kronor, men deremot på extra stat för år 1880 anvisa såsom tillfälligt lönetillägg för fyra bergmästare, som sakna boställen,
Bill. till Rilcsd. Prof. 1871). l:a Sami. ha AJ\l.
transport 8,740: —
18 Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1 om statsverket 1879.
Extra anslag.
transport 8,740: —
och tre tjensteman vid Sala silfververk tjugo procent å de till dem utgående löner eller tillsammans.............................................................................. 2,420: —
Statistiska tabellkommissionen,
att dels med föreslagna vilkor och förbehåll i afseende å förändrad organisation af och lönereglering för statistiska centralbyrån godkänna det i nämnda protokoll intagna förslag till ny stat för detta embetsverk;
dels ock, med bibehållande af reservationsanslagen ”till bibliotekets underhållande” och ”till en statistisk tidskrift”, det förra å 1,500 kronor och det senare å 1,000 kronor, ej mindre, i stället för reservationsanslaget ”till arvoden åt tillfälliga biträden” å 10,000 kronor, uppföra ett dylikt anslag ”till arvoden åt tillfälliga biträden samt till vikariatsersättningar” till belopp af
12,000 kronor, än äfven höja reservationsanslaget ”till officiela statistiska trycket” från 10,000 kronor till 15,000 kronor; kommande i händelse af bifall härtill ordinarie anslaget ”statistiska tabellkommissionen” att höjas från 38,400 kronor till 58,900 kronor, eller med......................................
Landtmäteristaten,
att, för ökande af det till landtmäteristyrelsens förfogande ”för vikariatsersättning, arfvedel! åt extra biträden och renskrifningskostnad” ställda belopp från 3,500 kronor till 5,000 kronor, höja ordinarie anslaget ”landtmäteristaten” från 107,300 kronor till 108,800 kronor, eller med ...........................................................................
Rikets ekonomiska kartverk,
att, utöfver det å sjette hufvudtiteln för närvarande för rikets ekonomiska kartverk upp- _
transport 11,160: —
Ordinarie anslag.
20,500: —;
1,500: —;
22,000: -
Kong!-. Maj:ts nåd. prop. n:o 1 om statsverket 18’/9.
19 Extra anslag, transport 11,160: —
förda ordinarie anslag 6,000 kronor, under samma hufvudtitel på extra stat för år 1880 anvisa till fortsättande af de ekonomiskt-geografiska kartarbetena i Norrbottens län 30,000 kronor och för de ekonomiska kartarbetena i öfriga delar i riket 46,000 kronor, eller tillsammans................... 76,000: —;
Öfver ståthållare-embetet,
att, på det Kongl. Maj:t må komma i tillfälle för år 1880 bevilja tillfällig löneförbättring för följande embets- och tjensteman i öfverståthållare-embetet, nemligen åt Konungens fogat till belopp af 500 kronor samt åt underståthållaren, sekreteraren och kamereraren, aktuarien, hvarje af de två notarierne, kammarskrifvaren och sekreterarens kanslist med 20 procent af hvarderas lön, äfvensom höja anslaget för aflönande af vakt- och exekutionsbetjeningen likaledes med tjugo procent, på extra stat för år
1880 anvisa....................................................................... 5,250:
samt att för samma år likaledes på extra stat bevilja
till aflöning åt två stadsfogdar i Stockolm,
med högst 4,000 kronor för hvardera, .................. 8,000: —
och till fortsatt utgifvande under år 1880 af ”polisunderrättelser” i enlighet med de af Kongl. Maj:t meddelade föreskrifter ...................... 10,000: —
Landsstaterna i länen,
att, på det Kongl. Maj:t må komma i tillfälle lämpligen förhöja lönerna för de svagast aflönade landträntmästarne, till Kongl. Maj:ts förfogande på extra stat för år 1880 anvisa ........... 10,200: —
att för beredande af tillfällig löneförhöjning åt 117 häradsskrifvare under år 1880 anvisa ett extra anslag för samma år till belopp af ............ 34,500: -to.
transport 155,110: 40.
Ordinarie anslag. 22,000: —
22,000: —
20 Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1 om ■statsverket 1879.
Extra anslag. Ordinarie anslag
transport 155,110: 40. 22,000: —
att till Kongl. Maj:ts förfogande för år 1880
ställa ett extra anslag af............................................. 40,000: —
att användas dels till aflöning och underhåll åt särskild polisstyrka på landet, der sådan kan af förhållandena påkallas, och dels till belöningar för gröfre brotts upptäckande samt förbrytares efterspanande eller gripande.
o
Ålder stillägg,
att de för embets- och tjensteman samt betjente inom statistiska centralbyrån ifrågakommande ålderstillägg må få utgå af sjette hufvudtitelns förslagsanslag till ”ålderstillägg”.
Anslagen
dels till lättnad i skjutsning stång an, der den genom entreprenad bestrides och är särskildt tryckande, och dels till förändrad reglering af skjutsväsendet,
att, med indragning af det å ordinarie stat nu uppförda reservationsanslag ”till lättnad i skjutstungan, der den genom entreprenad bestrides och är särdeles tryckande,” och med förändring af benämningen på det likaledes å ordinarie stat beviljade förslagsanslaget ”till förändrad reglering af skjutsväsendet”, på ordinarie stat under titel: bidrag till skjutsentreprenader uppföra ett förslagsanslag till belopp af 300,000 kronor och tillika medgifva, att af detta anslag må efter samma grunder, som den 18 maj 1878 blifvit af Kong]. Maj:t tillämpade, utgå understöd åt sådana skjutslag, till understöd för hvilka det nu till indragning föreslagna anslaget varit afsedt;
kommande i händelse af bifall härtill eu anslagsförhöjning att ega rum till belopp af ...... 100,000: —;
Skiften och afvittringar,
dels, i likhet med hvad för flera år egt rum, att för år 1880 bevilja förhöjning i årsarvodet
transport 195,110: jo. 122,000: —
Koiitjl. Mnj-Js nåd. grop. n:o I om statsverket 1879.
21 Extra anslag. Ordinarie anslag.
transport 195,110: to. 122,000: — för de i Kopparbergs län anstälde 18 storskifteslandtmätare med 400 kronor till hvarje samt i styresmannens för storskiftesverket årsarvode likaledes med 400 kronor; att medgifva, det de belopp, hvarmed afvittringslandtmätarnes i Vesterbottens och Norrbottens län inkomster af tjensten under år 1880 kunna komma att understiga 2,500 kronor för yngre afvittringslandtmätare och 3,000 kronor för de afvittringslandtmätare, som på grund af ålder i tjensten enligt gällande taxa åtnjuta arvodesförhöjning, må afvittringslandtmätarne godtgöras och af anslagen till storskiftes- och afvittringsverken utgå; att för år 1880 åt föredragandena af afvittringsärenden i Yesterbottens och Norrbottens län samt till skrifbiträde åt dem bevilja en tillökning af 400 kronor i det åt hvarje af dem anslagna belopp, samt att bevilja tillfällig tillökning i styresmannens vid afvittringsverket i Yesterbottens län årsarvode för år 1880 med ett belopp af 200 kronor;
dels ock att, enär det belopp, som, i händelse af bifall härtill, erfordras till bestridande af kostnaderna för storskiftes- och afvittringsverken under år 1880, utgör 296,000 kronor, för sistnämnda år utöfver ordinarie anslaget, 63,000 kronor, på extra stat anvisa....................................... 233,000: —;
Undervisningsanstalter för jordbruk och landtmannanäringar,
att till inköp af nödiga dragare och kor för landtbruksinstitutet vid Ultuna samt uppförande derstädes af eu ny magasinsbyggnad bevilja och på extra stat för år 1880 anvisa ett sarnman-
räknadt belopp af.......................................................... 21,500: —
samt att, på det Kongl. Maj:t må komma i tillfälle öka årsanslaget för nämnda institut från
20,000 kronor till 24,000 kronor, höja ordinarie
transport 449,610: 40. 122,000:
22 Kanyl. AlajUs nåd. prof. n:o 1 om statsverket 1870.
Extra anslag.
transport 449,610: 40.
anslaget ”undervisningsamtal'er för jordbruk och landtmannanäringar” från 172,900 kronor till 176,900 kronor, eller med.............................................
Befrämjande i allmänhet af jordbruk och landtmannanäringar,
att på extra stat för år 1880 anvisa följande för jordbruket och dess binäringar samt
trädgårdsodlingen behöfliga anslag, nemligen:
a) såsom bidrag till bestridande af kostnaderna för allmänna landtbruksmöten ....................... 5,000: •—
b) till prisbelöningar vid sådana möten för
husdjur, redskap och maskiner samt ladugårdsprodukter, sädesslag och andra jordbruksalster .. 10,000: —
c) till prisbelöningar vid täflingsmöten för gödboskap, smör, ost, fläsk och kött å de orter inom landet, der det kan firmas tjenligast. dem anställa och der hushållningssällskapen vilja förena sig om sammanskott af medel till dessa ut-
ställningar....................................................................... 5,000: —
d) till understöd åt personer af mankönet
för genomgående af fullständig lärokurs i boskaps uppfödande, skötsel och vård ....................................... 2,000: —
e) till svenska trädgårdsföreningen och dess elevskola, att utgå under vilkor att föreningen, så vidt ske kan, verkställer utdelning af fruktträd och plantor företrädesvis till folkskolesty-
relser, som derom göra framställning, och jemte redovisning för det erhållna statsbidraget till landtbruksakademien afgifver berättelse om antalet af de elever, hvilka under året vid inrättningen njutit undervisning, äfvensom rörande verkstälda utdelningen af fruktträd samt om öf-
riga föremål för föreningens verksamhet............... 4,500: —
f) till arvode åt den för mikroskopiska och växtfysiologiska undersökningar vid landtbruksakademiens agrikulturkemiska och fysiologiska______
transport 476,110: 40.
Ordinarie anslag.
122,000: —
4,000: —;
126,000: —
Kongl. Maj:t^ nåd. prof. n:o 1 om statsverket 1879.
23 Extra anslag. Ordinarie anslag.
transport 476,110: 40. 126,000: —
försöksanstalt, på förordnande af landtbruksakademiens förvaltningskomité, antagna botanist... 1,000: — g) såsom bidrag till underhåll af fyra kemiska stationer för jordbrukets och näringarnes behof — inom de orter, der hushållningssällskapen förbinda sig att upprätta laboratorium och bekosta lokal för detta jemte bostad eller hyi’esmedel för kemist och assistent samt bekosta aflöningen till desse och laboratorietjenaren äfvensom årliga utgifterna för laboratoriets underhåll samt till inköp af böcker och inventarier för stationens behof — 3,000 kronor för hvarje sta-
tion eller tillsammans ................................................... 12,000: •
att för fortsättande under år 1880 af de geologiska undersökningarne och utgifvande af derpå grundade kartor bevilja ett extra anslag för samma år till belopp af ....................................... 83,000: —
Hästafvelns befrämjande, att till aflönande vid Flyinge af erforderlig betjening samt förbättrande af betjeningens vid alla tre stuterierna lönevilkor för år 1880 på extra stat bevilja ............................................................ 5,937: —
Befrämjande i allmänhet af slöjderna, att dels för beredande af tillgång till den för en undervisare i husslöjd ifrågakommande löneförhöjning öka det under denna anslagstitel säi^skildt till befrämjande af husslöjder uppförda belopp från 10,000 kronor till 10,500 kronor, samt således höja ordinarie anslaget »befrämjande i allmänhet af slöjderna» från 37,500 kronor till
38,000 kronor, eller med ............................................
dels ock på extra stat för år 1880 bevilja: för anställande af eu ytterligare undervisare i husslöjd och en elev, hvilken bör åtfölja eu af undervisarne i husslöjd för att af denne handledas och utbildas till att kunna användas såsom lärare i husslöjd, ett anslag å.................................... 3,000: —
transport 581,047: 40.
500:
126.500:
24 Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1 om statsverket 1879.
Extra anslag. Ordinarie anslag
transport 581,047: so. 126,500: — till befrämjande af husslöjder, utöfver derför på ordinarie stat anvisade medel, ett till Ivongl.
Maj:ts förfogande stäldt anslag å............................. 10,000: —
såsom bidrag till upprätthållande af väfslcolan i Borås, med vilkor att från Elfsborgs läns landsting eller eljest inom orten tillskjutes ett belopp, motsvarande minst hälften af statsanslaget ............................................................................ 3,800: —
såsom hyres- och inköpsbidrag åt svenska slöjdföreningens museum ................................................ 4,000: —
Befrämjande i allmänhet af bergsbruket,
att under vilkor att bergsskolorna i Filipstad och Falun med dertill hörande skolor för bergsarbetare komma att jemväl under år 1880 fortsätta sin verksamhet i enahanda omfång och utsträckning som hittills, hvarom Kongl. Maj:t vill genom inspektion af sakkunnig person sig förvissa, å extra stat för samma år anvisa ett
belopp af ........................................................................ 14,000: —
att till brukssoeietetens fullmäktige i jernkontoret utbetalas.
Skrifmaterialier och expenser, ved m. m., 612,847: 40.
att, för jemnande af hufvudtitelns slutsumma, detta anslag höjes från 87,872 kronor 17 öre
till 87,934 kronor 87 öre, eller med........................ 62: 70,
Beträffande alla de ordinarie anslag, som i riksstaten för innevarande år finnas under sjette hufvudtiteln uppförda och icke här ofvan blifvit särskilt omnämnda, har Kongl. Maj:t icke anledning föreslå någon förändring. ____
De belopp, som Kongl. Maj:t här ofvan be-
gärt på ordinarie stat, utgöra alltså........................ 126,562: ro.
Om härtill lägges sjette hufvudtitelns slutsumma ........................... 4,061,019: 47
men från den genom berörda sammanläggning
erhållna summa .................... 4,187,582: 17
transport .................... 4,187,582: 17.
Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1 om statsverket 1879.
transport.....................
afdrages här ofvan föreslagna nedsättning i anslaget till »bergsstaten» ..............................................
så erhålles det belopp.......................................... kronor
hvartill sjette hufvudtitelns ordinarie anslag enligt Kongl. skulle för år 1880 uppgå.
Här ofvan på extra stat begärda anslag utgöra sammanräknade ...................................................................................................
Kongl. Maj:t föreslår vidare Riksdagen i fråga om:
Justering sstyrelsen,
att för år 1880 bevilja enahanda belopp som för innevarande år, att användas till arvoden åt den vid styrelsen
anstälda personal .......................................................................
att af justeringsstyrelsens uppbörd må användas hvad till vikariatersättning och för bekostande af nödigt arbetsbiträde kan finnas vara af oundgängligt behof erforderligt;
att på extra stat för år 1880, för bestridande af kostnader för införandet af det metriska systemet för mått och vigt, bevilja och ställa till Kong]. Maj:ts förfogande..................
Statehs jernvägstrajik,
dels att till utförande af åtskilliga nya byggnader och anläggningar vid statens redan trafikerade jernvägar anvisa
ett särskild t anslag för år 1880 af ■................. 150,000 kronor.
dels att utaf det till fyllnad i förut beräknade medel för anskaffande af rörlig materiel å norra stambanan norr om Storvik beviljade särskilda anslag å 5,400,000 kronor ställa till Kongl. Maj:ts förfogande för år 1880 ett belopp
af ...................................................................... 1,500,000 kronor.
dels att till gäldande af återstående köpeskilling för tre af statens jernvägstrafik förvärfvade fasta egendomar i qvarteret Svan inom Clara församling här i hufvudstaden bevilja ett särskildt anslag, att utgå under innevarande år, åt................................................................................... 170,000 kronor.
transport
Bih. till Riksd. Prat. 1879. ha Sami. l:a Afd.
4,187,582: 17 2,100:
4,185,482: it, Maj:ts förslag
612,847: m.
9,300:
40,000: —
662,147: 40 4
26 Kongl. Maj:ts nåd. grop. n:o 1 om statsverket 1879.
transport 662,147: 40
dels ock att, till bestridande af kostnaderna för uppförande å nämnda tomter af en byggnad, innehållande behöfliga expeditions- och tjenstelokaler jemte åtskilliga boställslägenheter för befattningsinnehafvare vid statens jernvägstrafik, ställa till Kongl. Maj:ts förfogande ett särskildt anslagsbelopp
af.'............................................................................... 400,000 kronor,
att utgå med 200,000 kronor under år 1880 och med 200,000 kronor under år 1881.
Styrelsen för allmänna väg- och vattenbyggnader samt dess tjenstebiträden m. m.,
att på extra stat för år 1880 anvisa: till aflöning åt styrelsen för allmänna väg- och vattenbyggnader samt dess tjenstebiträden jemte tillfällig löneförbättring .........................................................................................................
till undersökningar och expenser för allmänna arbeten samt till stipendier åt medlemmar af väg- och vattenbyggnadskåren för utrikes resor i ändamål att studera andra länders allmänna arbeten........................................................................
42,310:
45,000:
3,000: —
Statens jemn äg sbyggnader,
att för fortsättande af arbetena ej mindre å norra stambanan genom Norrland än äfven å tvärbanan mellan Torpshaminar och riksgränsen anvisa dels för innevarande år utöfver redan beviljade 6,000,000 kronor ytterligare 1,470,000 kronor dels ock för år 1880 ett belopp af 7,000,000 kronor; i sammanhang hvarmed här antecknas, att enligt det vid sistlidet års riksdag, med bifall till Kongl. Maj:ts i ämnet gjorda framställning, fattade beslut i fråga om anläggning af jernväg från norra stambanan vid Caidberg till Lilla Värtan skola under år 1880 för ändamålet utgå 600,000 kronor.
Allmänna arbeten af beskaffenhet, att deras utförande i allmänhet kontrolleras af styrelsen för allmänna väg- och vattenbyggnader,
att af redan utaf Riksdagen beviljade anslag och lån anvisa för år 1880:
till anläggning af väg emellan Bredåker och Nedre Edefors i Öfver Luleå socken af Norrbottens län ....................................... 10,000:
transport 762,457: 40
27 Kongl. Majits nåd. grop. n:o 1 om statsverket 1879.
transport
till väganläggning emellan Lycksele och Stensele i Vester-
bottens län...................................................................................................
till väganläggning från Sorsele kyrka till Strycksele hy jemte sidoväg från Lycksele öfver Ulriksdal, Gårig ard, Hushondliden
och Ruskträsk i Vesterbottens län....................................................
till fullbordande af hamnen vid Trelleborg.............................
till hamnanläggning vid Skanör..................................................
till sänkning af sjöarne Hjälmaren och Qvismaren, lån 300,000 kronor.
Vidare anmärkes här, att enligt det vid 1876 års riksdag fattade beslut äro för år 1880 till understödjande medelst lån af enskilda jernvägsanläggningar anslagne 2,000,000 kronor.
Härjemte föreslår Kongl. Maj:t Riksdagen, att för år 1880 ställa till Kongl. Maj:ts förfogande följande belopp, nemligen: till bidrag för anläggning af nya samt omläggning eller
förbättring af backiga eller eljest mindre goda vägar.....................
för understödjande af mindre hamn- och brobyggnader samt
upprensning af åar och farleder .........................................................
till understöd för byggande vid större fisklägen af smärre
båthamnar.......................................................................................................
till understödjande medelst anslag utan återbetalning sskyldighet af sådana myr utdikning ar och vattenaftappning ar, som
företrädesvis afse att yninska. frostländigheter....................................
till befrämjande, medelst län, af utdikning ar och af tappningar
af sänka trakter och sjöar till bered,ande af odling sföretag.........
och att äfven för år 1880 bibehålla nu gällande, vid 1873, 1874, 1876 och 1878 årens riksdagar meddelade bestämmelser angående vilkoren för erhållande och tillgodonjutande af statsbidrag till allmänna arbeten.
Slutligen föreslår Kongl. Maj:t Riksdagen att, till ersättande af åtskilliga, af statskontoret förskottsvis bestridda utgifter, anvisa ett extra anslag å..........................• ....................... -.....
762,457:
10,000:
25,000
200,000:
20,000:
30,000:
80,000:
100,000:
42,060:
summa extra anslag kronor 1,314,517:
43;
83.
En jemförelse mellan denna hufvudtitel, sådan den finnes i 1879 års riksstat upptagen och sådan den nu Olif vit al Kongl. Maj:t för år 1880 föreslagen, utfaller sålunda:
t
28 Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1 om statsverket 1879.
1879: 1880:
ordinarie anslag 4,061,019: 47, 4,185,482: 17, således ökning 124,462: 7«,
extra ___»_1,352,980: 53, 1,314,517: sa, » minskning 38,462: 70;
summa 5,414,000: — 5,500,000: — således ökning 86,000: —
Sjunde hufvudtiteln,
innefattande anslagen till finansdepartementet.
Nu gällande riksstat upptager för denna hufvudtitel:
penningar................................................................................... kronor 12,806,4 97 : 49.
indelt ränta och ersättning för indragna räntor ........ » 22,224: 52.
indelt tionde och ersättning för indragna tiondeanslag » 7 5 4: 95.
oindelt spanmål 509,6 kubikfot efter 2 kronor 40 öre
för kubikfoten................................................................. » 1,223: 04.
tillsammans kronor 12,830,700: —
Enligt beslut, som innefattas i härvid bilagda protokoll öfver finansärenden för den 8 november och den 30 december sistlidna år samt den 8 innevarande januari, föreslår Kongl. Maj:t härmed:
l:o.
att Riksdagen, med godkännande af ej mindre det förslag till stat för kammarkollegium, som tinnes bilagdt protokollet för den 8 november 1878, än äfven af de vilkor och förbehåll, som blifvit i fråga om samma stat föreslagna, måtte höja det för kammarkollegium uppförda ordinarie anslag med 4,100 kronor, eller från 118,000 kronor till 122,100 kronor;
2:o.
att förslagsanslaget till stämpelpappersornkostnader måtte ökas med
60.000 kronor, eller från 164,000 kronor till 224,000 kronor;
3:o.
att Riksdagen, med godkännande af ej mindre det förslag till stat för öfverintendentsembetet, som finnes bilagdt protokollet för den 8 november 1878, än äfven af de vilkor och förbehåll, som blifvit i fråga om samma stat föreslagna, måtte höja det för öfverintendentsembetet uppförda ordinarie anslag med 10,500 kronor, eller från 25,500 kronor till
36.000 kronor;
Konyl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1 om statsverket 1879.
4:o.
att Riksdagen, med godkännande af de i protokollet för den 30 sistlidne december omförmälda, för år 1880 ifrågasatta förändringarne i postverkets stater, måtte bestämma det å hufvudtiteln uppförda anslag, förslagsvis beräknadt att af postmedlen direkte utgå till postverket, till samma belopp, 5,000,000 kronor, hvartill postverkets inkomster för nämnda år blifvit här ofvan beräknade;
5:o.
att Riksdagen måtte såsom reservationsanslag att af telegrafmedlen direkte utgå för år 1880 åt telegrafverket anvisa enahanda belopp, eller
1,330,000 kronor, hvartill inkomsterna för samma år blifvit här ofvan beräknade, samt antaga de af Kongl. Maj:t för år 1879 faststälda stater såsom gällande äfven för år 1880, med rätt för Kongl. Maj:t att deri göra de jemkningar, hvilka finnas vara af omständigheterna påkallade, äfvensom att för telegrafverkets tidsenliga utveckling och förbättring använda det öfverskott, som å inkomsterna kan uppstå;
varande de förändringar i afseende å de elektriska stationerna, som under år 1878 af Kongl. Maj:t vidtagits, omförmälda i protokollet för den 30 sistlidne december;
fi:o.
att Riksdagen, med godkännande af de i protokollet för den 30 sistlidne december omförmälda, för år 1880 ifrågasatta förändringarne i tullverkets stater, måtte bestämma anslaget till tullverket till ett mot staternas slutsumma svarande belopp af 2,490,000 kronor att såsom förslagsanslag direkte utgå af tullmedlen;
7:o.
att, beträffande anslaget till skogsväsendet, det s. k. bestämda anslaget må ökas med ett belopp af 1,500 kronor, — deraf 1,000 kronor till ålderstillägg och 500 kronor till aflöning åt en kronojägare vid Tullgarns kronopark, — men reservationsanslaget förminskas med motsvarande belopp; samt att Riksdagen måtte medgifva att för år 1880 må af reservationsanslaget utbetalas löne- och dyrtidstillägg åt skogsstyrelsens dref samt dess tjensteman och betjente att utgå efter hittills derför bestämda grunder;
30 Konyl. Maj:ts nåd. prof. n:o 1 om statsverket 1879.
8:o.
att förslagsanslaget för kontroll å iillverkningsafgifter måtte höjas med
100,000 kronor, eller från 400,000 kronor till 000,000 kronor;
9:o.
att förlagsanslaget till ålder still ägg måtte ökas med 6,000 kronor, eller från 14,000 kronor till 20,000 kronor;
10:o.
att förslagsanslaget till skrifmaterialier och expenser, ved m. m. måtte höjas med 2,700 kronor, eller från 19,026 kronor 82 öre till 21,726 kronor 82 öre.
gjorda
förslag,
genom förhöjning
till
sa visar sig å anslagen
4,100
att nämnda summa
Sammanställes hufvudtitelns nuvarande ordinarie anslagssumma med de af Kongl. Maj:t sålunda skulle komma att ökas
till kammarkollegium.................................... kronor
» stämpelpappersomkostnader ...............
» öfverintendentsembetet ........................
» kontroll å tillverkningsafgifter.......
» ålderstillägg .............................................
»> skrifmaterialier och expenser, ved
in. in...................................................
deremot minskas genom nedsättning
»
60,000
10,500
100,000
6,000
2,700:
men
i
anslaget
ig . -------o'
telegrafverket .................................................................. kronor
183,300:
70,000:
hvadan således tillökningen i sin helhet skulle
utgöra ............................................................................... kronor 113,300: —
och om härtill lägges summan af de nuvarande
ordinarie anslagen å hufvudtiteln................................... » 12,830,700: —
skulle den nya summan af hufvudtitelns ordinarie anslag blifva............................................................. kronor 12,944,000: —
Vidare föreslår Kongl. Maj:t, att såsom extra anslag för år 1880 måtte under denna hufvudtitel beviljas:
31 Kong!. May.ts nåd. prop. n:o 1 om statsverket 1879.
till dyrtidstillägg åt kammarrätten........................................ kronor
» granskning af nya jordeböcker..........................■ »
» genomförande af kammarkollegii nya organisation »
« förvaltningen af statens domäner.................................. »
« resekostnader vid domänförvaltningen (förslagsanslag) »
» genomförande af statskontorets nya organisation »
« betäckande af statskontorets förskotter ...................... »
» genomförande af öfverintendentsembetets nya organisation................................................................................. 8
» bidrag till postverkets trafikutgifter (förslagsanslag) »
» ersättningar m. in. till följd af indelta arméens aflöningstillgångars öfvertagande af statsverket: till inlösen af dagsverksskyldighet från hästhemman i Skåne (förslagsanslag)............................... »
» militieboställskassan ............................................. 8
» ersättning åt arrendatorer af militieboställen och åt militära indelningshafvare på gammal stat för dem förut från en del af boställskassornas medel tillfallande ränteafkomst (förslagsanslag) ............................................................. 8
I särskild nådig proposition äskar Kong!. Maj:t för genomföring af ifrågasatt reglering af kronans tomter
å Riddarholmen i Stockholm .................................. 8
eller tillsammans kronor
22,320: — 13,600: — 10,000: — 80,000: — 14,000: — 10,700: — 28,001: 55
1,000: — 100,000: —
4,578: 45 17,000: —
4,800: —
10,000: —
316,000:
En jemförelse mellan denna hufvudtitel, sådan den finnes i 1879 års stat uptagen och sådan den nu blifvit af Kongl. Maj:t för år 1880 föreslagen, utfaller sålunda:
ö 1879: 1880:
Åttonde hufvudtiteln,
innefattande anslagen till ecklesiastikdepartementet.
Nu gällande riksstat upptager under denna hufvudtitel:
penningar....................................................................................... kronor
indelt ränta och ersättning för indragna räntor............ »
indel t tionde och ersättning för indragna tiondeanslag »__
transport
8,074,743: ro. 244,007: 62. 795,879: 84.
9,114,631: 16
32 Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1 om statsverket 1879.
transport 9,114,631: it'.
oindelt spanmål, 4,624 kubikfot 1 kanna efter värde
af 2 kronor 40 öre kubikfoten, motsvarande......... kronor 11,097: 84.
tillhopa kronor 9,125,729:—. I öfverensstämmelse med de beslut, som i bilagda utdrag af de inför Hans Magt Konungen i statsrådet den 20 december 1878 och den 8 januari 1879 förda protokoll öfver ecklesiastikärenden oinförmälas, föreslår Kongl. Maj:t, beträffande anslagen till
l:o. Kleresistaten,
att såsom prostet-unna för Boda församling i Westerås stift beviljas ett belopp af............................................
14: 35.
2:o. Universiteten,
att dels till fyllande af årliga vedbehofvet för värmeledningen i Upsala universitets bibliotekshus och dels för aflönande af en maskinist och eldare för värmeapparatens skötande anslås ..........................................................
att årsanslaget för den medicinskt-kemiska institutionen
vid universitetet i Upsala höjes med...................................................
att till aflönande af eu vaktmästare vid medicinskt-kemiska laboratoriet vid universitetet i Lund anvisas
att till materiel för den histologiska institutionen vid
samma universitet anslås............................................................
att till aflönande af eu konservator vid den botaniska institutionen vid universitetet i Lund anvisas
3:o. Karolinska mediko-kirurgiska institutet,
att till materiel in. in. för den histologiska institutionen vid nämnda institut anslås ....................
2,000: 1,000: — 600: — 750: - 750: —
1,000: -
4:o. Allmänna läroverken,
att för lärares vid allmänna läroverken uppflyttning i högre
lönegrad enligt gällande grunder anvisas ....................................40,000: —
att för förändring af det högre läroverket i Göteborg och det treklassiga läroverket derstädes, på sätt statsrådsprotokollet innehåller, må, under de i samma protokoll omförmälda vilkor, dels medgifvas öfverflyttning af tre adjunktsbefattningar från det högre läroverkets stat till det treklassiga läroverkets, dels ock beviljas........................................................................ p 250- _
transport 47,364: 35
Kong!. Majds nåd. prof. 11:0 1 om statsverket 187M.
transport
att till fullständigt upprättande af Stockholms realläroverk, enligt de i statsrådsprotokollet omförmälde grunder, må
utöfver hvad redan blifvit för läroverket beviljadt anslås .........
att för allmänna läroverkets i Sundsvall fortsatta utveckling till fullständigt å reallinien må beviljas....................................
att för upprättande af ett treklassigt allmänt läroverk i Motala, under de i statsrådsprotokollet omförmälda vilkor, anslås att hyresersättningen till rektor vid allmänna läroverket i
Westerås höjes med ................................................................................
att, mot det att en i statsrådsprotokollet för den 20 december 1878 omförmäld fond, hvaraf räntemedel till belopp af 2,939 kronor 96 öre för närvarande utgå såsom inberäknade i afiöningen för lärare vid allmänna läroverken i Filipstad och Amål, varder, jemte de å fonden uppkomna besparingar och ränta derå för år 1880, vid samma års slut till statsverket öfverlemnad, anslaget till allmänna läroverken höjes med nämnda belopp.......................................................................................................
47,364:
35.
15,100: - 7,850: — 6,900: — 100: —
2,9 3 9 : 96.
5:o. Folkundervisningen,
att för lärares vid seminarierna uppflyttning i högre lönegrad, enligt gällande grunder, beviljas................................................ 5,800: —
att för uppehållande af seminariet i Norrland för qvinliga lärjungar förhöjning beviljas af anslaget till seminarier för folkskolelärares bildande med ..................................................................... 8,900: —
och af anslaget till stipendier för seminariielever med ............... 5,000: —
att förslagsanslaget för lönetillskott åt lärare vid folkskolor och småskolor höjes med........................................................................ 260,000: —
6:o. Gymnastiska central-institutet,
att, med godkännande af den i statsrådsprotokollet intagna stat för nämnda institut, för dess tillämpning beviljas en tillökning i institutets ordinarie anslag med ....................................... 10,250: —
äfvensom att vilkoren för vederbörande löntagares skyldighet att vid tjenstledighet afstå de i afiöningen ingående tjenstgöringspenningar till vikarie må afKongl. Maj:t bestämmas.
transport 370,204: 31.
Bih, till Rikad. Prot. 1879. l:a Sami. l:a Afd. 5
34 Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1 om statsverket 1879.
transport 370,204: 31
7 :o. Barnmorskeundervisningen,
att, med godkännande af ny stat för barnmorskeanstalterna i Stockholm och Göteborg, för tillämpning deraf det ordinarie
anslaget till dessa anstalter höjes med .............................................. 3,300: —
äfvensom att vilkoren för vederbörande löntagares skyldighet att vid tjenstledighet afstå tjenstgöringspenningarne till vikarie må af Kongl. Maj:t bestämmas.
8. Veterinär under visning en,
att, för tillämpning af föreslagen ny stat för veterinärinstitutet i Stockholm, det ordinarie anslaget till institutet höjes
med .................................................................................................................. 14,800: —
äfvensom att vilkoren för vederbörande löntagares skyldighet att vid tjenstledighet afstå tjenstgöringspenningarne till vikarie må af Kongl. Maj:t bestämmas.
o
9:o. Alderstillägg.
att för ålderstillägg åt provinsialläkare äfvensom för de embets- och tjensteman, hvilka enligt nu föreslagna nya stater för gymnastiska central-institutet och veterinär-institutet skulle åtnjuta sådan löneförmån, under förutsättning af Riksdagens bifall till hvad härutinnan föreslagits, det å hufvudtiteln uppförda anslag för ålderstillägg höjes med............................................ 18,000: —
10:o. Skrifmaterialier och expenser, ved m. m.
att det för nämnda ändamål uppförda förslagsanslag höjes med ................................................................................................................. 1,914: 76.
De här ofvan föreslagna tillökningar i anslag utgöra tillhopa ................................................................................................. kronor 408,219: 07.
Om till detta belopp, hvarmed de ordinarie anslagen å åttonde hufvudtiteln skulle ökas, läggas de i gällande riksstat
under hufvudtiteln uppförda ................................................... kronor 9,125,729:—,
komma denna hufvudtitels anslag för ständiga behof att utgöra................................................................................................... kronor 9,533,948: 07.
För nedannämnda behof af tillfällig beskaffenhet, hänförliga under åttonde hufvudtiteln, vill Kongl. Maj:t i enlighet med beslut, som i ofvan berörda protokoll öfver ecklesiastikärenden för den 8 innevarande månad omförinälas, af Riksdagen äska följande anslag:
Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1 om statsverket 1879.
l:o till dyrtidstillägg åt embets- och tjensteman vid nationalmuseum...................................................................................................
2:o till domkapitlens expeditioner.....................................................
3:o till seminariet i Upsala för språkvetenskap..............................
4:o till seminariet i Lund för språkvetenskap ..............................
5:o till särskilda observationer vid astronomiska institutionen
i Lund......................................................................................................
6:o till resestipendier åt lärare i främmande lefvande språk
vid allmänna läroverken................................................................
7:o för utvidgning af Wisby allmänna läroverks hus, under de
i statsrådsprotokollet omförmälda vilkor .................................
8:o till understöd åt sådana församlingar, som ej förmå till
erforderligt belopp aflöna sina folkskolelärare........................
9:o till utarbetande af geografiska kartor .......................................
l():o till understöd åt tekniska afton- och söndagsskolor............
11 :o till uppehållande af undervisningen vid farmaceutiska institutet under år 1880 ..................................................................
12:o till underhåll af den zoologiska stationen vid Kristineberg 13:o till undervisningens uppehållande vid veterinärinrättningen
i Skara under år 1880..................................................................
14:o för vitterhets-, historie- och antiqvitetsakademiens behof,
på sätt statsrådsprotokollet närmare utvisar...........................
15:o till reparation af akademiens för de fria konsterna hus... 16:o till fortsättande af institutets för blinda verksamhet under
år 1880...................................................................................................
17:o till uppehållande under år 1880 af undervisningen vid två läroanstalter för öfveråriga döfstumma och inrättande af
en tredje dylik anstalt..................................................................
18:o till hospitalsbyggnader.....................................................................
19:o till understöd åt uppfostringsanstalter för sinnesslöa barn 20:o till understöd åt det i Jerfsö inrättade sjukhem för spetälske under de i statsrådsprotokollet omförmälda vilkor . .
21:o till restauration af domkyrkan i Linköping..............................
22:o till beredande af religionsvård åt svenske sjömän i utländska hamnar samt åt andra derstädes sig uppehållande
landsmän..............................................................................................
23:o till svenska fornskriftsällskapet.....................................................
24:o för tillsyn och vård af lifrustkammarens samlingar............
25:o till fortsättande af arkeologiska undersökningar på Björkön
1,100: - 10,000: — 3,000: — 2,950: —
1,500: —
6,000: —
10,000: —
10,000: — 1,500: — 20,000: —
7,575: — 2,000: —
12,900: —
9,200: — 7,600: —
15,000: —
43,500: — 92,000: — 20,000: —
7,500: — 8,000: —
10,000: — 2,000: — 600: — 5,000: —
transport 308,925: —-
36 Kongl. Maj:ts nåd. prof. n:o 1 om statsverket 1879.
transport 308,925: —
26:o till förvarande och vårdande af den skandinaviskt-etno-
gratiska samlingen i Stockholm ............................................... 11,600: —
27:o till ersättning för åtskilliga af statskontoret utbetalda
förskott.............................................................................................. 8,226: n
tillsammans kronor 328,751: <13.
Härförutom vill Kongl. Maj:t, i enlighet med de i ofvan omförmälda statsrådsprotokoll öfver ecklesiastikärenden intagne beslut, föreslå Riksdagen:
1) att för år 1880 anvisa:
a) till fortsättande af universitetsbyggnaden i [Jpsala kronor 150,000: —
b) till fortsättande af universitetsbyggnaden i Lund » 100,000: —
c) till inredning af veterinärinstitutets nya lokaler m. m. » 50,000: —
äfvensom medgifva att till betäckande af dessa belopp,
tillsammans................................................................................... kronor 300,000: —
må användas den köpeskilling, som kommer att inflyta vid försäljning af veterinärinstitutets nuvarande fastigheter;
2) att oguldna återstoden af det statslån, som vid 1865—1866 års riksdag beviljades för läroverksbyggnad i Skara, må afskrifvas, på det att läroverkets byggnadsfonds tillgångar skola kunna användas till uppförande af en ny gymnastikbyggnad derstädes;
3) att för inköp af jord till eu blifvande hospitalsanläggning i mellersta Sverige må till Kongl. Maj:ts förfogande ställas ett belopp af högst
85,000 kronor; äfvensom
4) att till inköp af Linnés forna egendom Hammarby samt den der förvarade Linnéanska lösegendomen må anvisas en summa af 80,000 kronor,
samt att dessa tvenne köpeskillingar, tillsammans högst 165,000 kronor, må utgå af de medel, som inflyta vid försäljning, jemlik^ kongl. brefvet den 29 maj 1874, af mindre krouolägenheter.
En jemförelse mellan denna hufvudtitel, sådan den finnes i 1879 års stat upptagen och sådan den nu blifvit af Kongl. Maj:t för år 1880 föreslagen, utfaller sålunda:
1879: 1880;
ordinarie anslag 9,125,729: — 9,533,948: 07; således ökning 408,219: 07
extra»783,271: — 328,751: 93; » minskning 454,519: 07;
summa kronor 9,909,000: — 9,862,700: —; således minskning 46,300: —
Kongl. Majds nåd. prop. n:u 1 om statsverket 1879.
37 Nionde hufvudtiteln,
innefattande anslagen till pensions- och indragningsstaterna.
Nu gällande riksstat upptager för den förra, eller pensionsstaten, 1,282,550 kronor.
1 afseende å denna stat föreslår Kongl. Maj:t enligt beslut, soin innefattas i bilagdt protokoll öfver sjö för svar särenden:
att — under förbehåll det den för amiralitetskrigsrnanskassans löntagare nu gällande stat hvarken hvad angår de pensionsberättigades antal eller beloppet af de till dem nu utgående löner må tillökas eller förhöjas, med mindre Riksdagen i afseende å den pensionsrätt, som deraf skulle föranledas, bifaller eu sådan förändring löntagare å amiralitetskrigsmanskassans stat må ega vid afskedstagandet erhålla pension och fyllnadspension i enlighet med de genom kongl. kungörelsen den 24 november 1876 och kongl. brefvet den 22 juni 1877 för pensionering af kongl. flottans civilstat faststälda grunder, och att följaktligen de för denna pensionering erforderliga medel till den del de icke komma att utgå från amiralitetskrigsmanskassan bestridas af det för pensioneringen af flottans befäl och underbefäl med vederlikar på nionde hufvudtiteln anvisade anslag; dock med vilkor att den förhöjda pensionsafgift, som dessa grunder bestämma, skall erläggas från och med den 1 januari 1878 eller, om lönen hvarpå pensionsrätten grundas senare tillträdts, från och med månaden näst efter den, sådant tillträde egt rum; samt
att 9:de punkten uti de vid 1876 års riksdag godkända och i kongl. kungörelsen den 24 november 1876 utfärdade grunder för pensionering af flottans befäl och underbefäl med vederlikar må erhålla följande förändrade lydelse:
”Den som åtnjuter lön på rikets stat eller pension från andra allmänna medel än dem, som för pensionering af flottans befäl och underbefäl med vederlikar äro anvisade, är icke berättigad till fyllnadspension.”
Beträffande allmänna indragning sstaten, hvarunder finnes i nu gällande riksstat anvisadt:
penningar......................................................................................... kronor 957,575: 33.
indelt ränta och ersättning för indragna räntor............... » 803: tii.
indelt tionde och ersättning för indragna tiondeanslag » 50: is.
oindelt spanmål 8 kubikfot 7 kannor ä 2 kronor 40 öre
kubikfoten ........................ » 20: 88.
tillsammans kronor 958,450: —
38 Kongl, Maj:ts nåd. prop. n:o 1 om statsverket 1879.
vill Kongl. Maj:t föreslå:
enligt bilag da protokoll öfver justitie ärenden:
att assessoren i Göta hofrätt Constans Edvard Stjernspetz må, från och med månaden näst efter den, då afsked från assessorsembetet varder honom meddeladt, uppföras å allmänna indragningsstaten till åtnjutande för sin återstående lifstid af en årlig pension till belopp af 3,300 kronor, motsvarande en assessorslön i lägsta lönegrad;
att notarien i samma hofrätt Israel Christian Josef Palm må, från och med månaden näst efter den, då afsked från notariebefattningen varder honom beviljadt, öfverflyttas till allmänna indragningsstaten och derifrån under sin återstående lifstid åtnjuta en mot notarielönen svarande årlig pension af 3,000 kronor;
att krigshofrättsrådet Lars Johan Rhodin må, när han, efter fylda 65 år, från krigshofrättsrådsembetet afgår, å allmänna indragningsstaten under sin återstående lifstid uppbära en årlig pension af 4,500 kronor, att utgå från och med månaden näst efter den, hvarunder nådigt afsked varder honom beviljadt;
att direktören vid straff- och arbetsfängelset på Norrmalm Carl Johan Wiberg, efter fylda 65 år, må, oaktadt han icke uppnått de för pensions erhållande föreskrifna tjensteår, varda å allmänna indragningsstaten uppförd till åtnjutande under sin återstående lifstid, från och med månaden näst efter den, då han från direktörsbefattningen undfår afsked, af en pension till det belopp, som skulle honom tillkommit, derest han varit i statens tjenst anstäld under den i gällande författning såsom vilkor för dylik pensions erhållande stadgade tid;
att arbetsföreståndaren vid straff-fängelset å Nya Varfvet vid Göteborg Christian Ferdinand JBluhme må, från och med månaden näst efter den, hvarunder afsked från berörda befattning varder honom beviljadt, under sin återstående lifstid uppbära från allmänna indragningsstaten eu årlig pension af 1,000 kronor; samt
att förste vaktkonstapeln vid länsfängelset i Östersund Oloj Borg må berättigas att, från och med månaden näst efter den, då han erhåller afsked från förste vaktkonstapelsbefattningen vid nämnda länsfängelse, å allmänna indragningsstaten för sin återstående lifstid uppbära en hans nuvarande lön med ålderstillägg, efter afdrag af den pension af 120 kronor, Borg redan af statsmedel ånjuter, motsvarande årlig pension af 630 kronor;
enligt bilagda protokoll öfver landtför sv ar särenden:
att för enkan efter aflidne stallmästaren vid husarregementet Konung Carl XV, Mathias (Bese, Ingrid Petersson må å allmänna indragningsstaten uppföras eu årlig pension af 300 kronor, att från och med år 1879 under hennes återstående lifstid åtnjutas;
Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1 om statsverket 1819.
att för enkom, efter t. f. intendenten vid arméns utredningsförråd i Göteborg, f. d. öfverstelöjtnanten Johan Fredrik Flack, Hellevid Fredrika Feloni, må å allmänna indragningsstaten uppföras en årlig pension af 300 kronor, att från och med år 1879 under hennes återstående lifstid åtnjutas; samt
att till understöd åt ännu qvarlefvande, i behof stadde landtvärnsman må för år 1880 å allmänna indragningsstaten anvisas 10,000 kronor, med vilkor att understödsbeloppen icke öfverstiga 100 kronor för hvarje landtvärnsman;
enligt hilagda protokoll öfver civilärenden:
att Konungens fogat Vilhelm von Schoultz må, från och med månaden näst efter den, i hvilken han från fogattjensten erhåller afsked, åtnjuta årlig pension från allmänna indragningstaten till belopp, motsvarande hans nu innehafvande lön eller 4,500 kronor;
att aflidne fiskeriintendenten Hjalmar Widegrens enka Elin Andriette Lovisa Widegren, född Hardin, må beviljas eu årlig pension af 600 kronor, att från allmänna indragningsstaten utgå från och med april månad 1878 eller månaden näst efter den, i hvilken intendenten Widegren aflidit, och så länge hon förblifver enka;
att styresmannen för afvittringsverket i Yestei’bottens län, koinmissionslandtmätaren Per Adam Kjellerstedt må berättigas att, sedan han uppnått 60 års ålder, vid afskedstagande! från berörda styresmannabefattning och från kommissionslandtmätarebefattningen undfå för sin återstående lifstid från allmänna indragningsstaten en årlig pension till belopp af 2,500 kronor, att utgå från och med månaden näst efter den, i hvilken afskedet i nåder beviljas;
att aflidne föreståndaren för tekniska elementarskolan i Borås Samuel Theodor Göranssons tre minderåriga barn, sönerne Herman Samuel och Axel Gustaf samt dottren Hilda Maria må uppföras å allmänna indragningsstaten till åtnjutande från och med år 1879 af ett årligt understöd till belopp af 100 kronor hvardera, att utgå till dess de hvar för sig uppnått 18 års ålder samt derefter, för sonen Axel Gustaf och dottren Hilda Maria, så länge de af sjukdom äro urståndsatte att genom eget arbete i väsentlig mån bidraga till sitt uppehälle samt jemväl i öfrigt sakna utväg att sig försörja; samt
att kommissionslandtmätaren i Jemtlands län Conrad Mauritz Hallqvist må, efter erhållet afsked, uppföras å allmänna indragningsstaten, för att derifrån under sin återstående lifstid åtnjuta en årlig pension af 400 kronor, att utgå från och med månaden näst efter den, hvarunder afskedet blifver honom beviljadt;
40 Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1 om statsverket 1879.
enligt bilag da protokoll öfver finansärenden:
att för statskommissarie!! Bruno Bernhard Johanssons enka Sigrid Johansson, född Petré, må å allmänna indragningsstaten uppföras eu årlig pension af 400 kronor, att från och med år 1879 till henne utgå, så länge hon förblifver enka;
enligt bilagda protokoll öfver ecklesiastikärenden: .
att barnmor skelär ar ne i Stockholm och Göteborg må ega rätt att, då de uppnått 65 års ålder, efter afskedstagandet från tjensten uppbära pension å allmänna indragningsstaten med det belopp, hvartill lönen uppgår;
att professorerne och lektorn vid veterinärinstitutet må ega rätt att, då de uppnått 65 års ålder, och, hvad lektorn beträffar, då han i 20 år tjenstgjort vid institutet, efter afskedstagandet från tjensten uppbära pension å allmänna indragningsstaten med det belopp, hvartill lönen uppgår;
att riksantiqvarien, filosofie doktorn Bror Emil Hildebrand må från och med månaden näst efter den, då afsked varder honom beviljadt, under sin återstående lifstid å allmänna indragningsstaten uppbära en mot hans nuvarande löneinkomster svarande pension af 6,000 kronor årligen;
att notarien vid konsistorium i Vesterås, filosofie doktorn Johan Vilhelm Sjöqvist må från och med månaden näst efter den, då afsked honom meddelas, öfverflyttas på allmänna indragningsstaten till åtnjutande under sin återstående lifstid af pension till belopp af 3,000 kronor årligen;
att för director musices vid universitetet i Upsala, professoren Jacob Axel Josephson må såsom personligt lönetillägg å allmänna indragningsstaten uppföras ett belopp af 500 kronor, att från innevarande års början till honom årligen utgå;
att adjunkten vid allmänna läroverket i Malmö, filosofie doktorn Arvid Carl Nerman må uppföras å allmänna indragningsstaten till åtnjutande från och med månaden näst efter den, då afsked honom beviljas, af pension till belopp af 2,000 kronor årligen;
att kollegan vid allmänna läroverket i Sundsvall, filosofie doktorn Johan Simon Nordström må undfå rätt till pension å allmänna indragningsstaten till belopp af 1,125 kronor åidigen, att utgå från och med månaden näst efter den, då afsked varder honom beviljadt;
att intendenten vid naturhistoriska riksmuseets botaniska afdelning, professoren Nils Johan Andersson må, från och med månaden näst efter den, då afsked från intendentsbefattningen varder honom beviljadt, å allmänna indragningsstaten åtnjuta pension till belopp af 4,000 kronor årligen; samt
41 Kongl. Maj:ts nåd. grop. n:o 1 om statsverket 1879.
att öfverläkaren vid Vadstena hospital Ludvig Magnus Hjertstedts enka Hedda Hjertstedt, född Kinnander, .må ega att, från och med innevarande år och så länge hon förblifver enka, å allmänna indragningsstaten uppbära pension till belopp af 600 kronor årligen.
Då riksmarkegångspriset å spanmål åren 1876—1878 utgjort i medeltal 2 kronor 45 öre för kubikfoten, motsvarande 15 kronor 46 öre för tunnan eller 4 kronor 96 öre utöfver det väi'de, 10 kronor 50 öre för tunnan, hvartill spanmålen vid 1840—1841 års statsreglering beräknades, lärer den lönefyllnad, hvarom, jemlikt då stadgade grunder, de embets- och tjensteman m. fl., som före vidtagandet af berörda statsreglering tillträdt och ännu bibehålla löner med derunder beräknad spanmål, äro försäkrade, böra af Riksdagen efter nämnda prisskilnad, 4 kronor 96 öre, bestämmas till utgående från allmänna indragningsstaten.
Vid det af statskontoret upplysta förhållande, att beloppet af den spanmål, som inbegripes under lönerna för sådana äldre löntagare, för närvarande utgör 87 tunnor, erfordras sålunda till bestridande af ifrågavarande utgift, i jemnadt tal, en summa af 400 kronor.
Då de anvisningar å förslagsanslaget till cdlmänna indragningsstaten, hvilka Kongl. Maj:t sålunda af Riksdagen äskat, kunna antagas blifva uppvägda af de besparingar, som genom äldre pensionstagares afgång uppkomma, anser Kongl. Maj:t någon förändring i beloppet af nämnda anslag nu icke erforderlig, och då hvad ofvan föi‘eslagits under pensionsstaten icke heller förutsätter någon förhöjning i de å denna stat uppförda anslag, skulle alltså de ordinarie anslagen å nionde hufvudtiteln blifva de samma som hittills, eller
anslag till pensionsstaten ................................................ kronor 1,282,550:
förslagsanslag till cdlmänna indragningsstaten......... » 958,450:
tillsammans kronor 2,241,000: —.
Bill. till Riksd. Prot. 1879. t:a Samt. Pa Afd.
42 Kongl. Mcij-.ts nåd. prop. n:o 1 om statsverket 1879.
I fråga om extra anslag under denna hufvudtitel, föreslår Kong!. Maj:t, med åberopande af bilagda protokoll öfver landtförsvarsärenden för den 8 innevarande månad, att Riksdagen måtte
så väl å extra stat för år 1880 anvisa ett kreditiv af 900,000 kronor, att användas dels till upprätthållande af arméens pensionskassas egen pensionering med nu faststälda pensionsbelopp — mot skyldighet för pensionskassan att afstå det för året densamma tillkommande förhöjda vederlag för de till statsverket indragna rusthållsafgifterna — dels till fyllnadspensioner i enlighet med de af Riksdagen godkända grunder för sådana pensioners utgående;
som ock medgifva, att hvad af de till pensioneringen under innevarande år anslagne medel kan blifva oanvändt må för det kommande årets pensionering användas.
Då för berörda pensionering ett kreditiv till enahanda belopp, som nu äskats, är å innevarande års stat uppfördt, skulle således icke heller hvad angår extra anslag under nionde hufvudtiteln någon förändring nu ifrågakomma.
KongI. Maj:ts nåd. prop. n:o 1 om statsverket 1879.
43 De under de särskilda hufvudtitlarne äskade anslag för år 1880 utgöra:
Härtill komma de riksgäldskontorets utgifter, hvilka skola i riksstat uppföras, nemligen:
till riksdags- och revisionskostnader samt för justitieombudsmannens expediton............................................ 585,300: —
» riksgäldskontorets aflöning och pensioner 90,500: —
» annuiteter och räntor å statsskuld .......................................... 12,266,607:5t>,
hvarifrån afgå till riksgäldskontor inflytande ränteoch kapitalafbetalningar, beräknade till.............................. 2,032,407:59. 10,234,200: — 10,860,000: —.
Summan af dessa belopp ................................................... kronor 74,650,000: —
utvisar totalsiffran af de i riksstaten förekommande utgifter, hvilka således uppgå till enahanda belopp, hvartill statsverkets disponibla tillgångar för år 1880 här ofvan beräknats.
I tillgångarne har inräknats allmän bevillning till belopp af 4,000,000 kronor, hvilken Kong!. Maj:t alltså härigenom af Riksdagen äskar att utgå efter de grunder, som Riksdagen kan finna för ernående af berörda belopp erforderliga.
Under förutsättning häraf erhåller riksstaten följande utseende:
44 Kongl. Majds nåd. prof. n:o 1 om statsverket 1879.
Rik s s t a> t
Tillgångar och inkomster.
Inkomster för år 1880:
ordinarie...................................................... 18,000,000:
bevillningar................................................ 54,774,000:
Af riksbankens vinst för är 1878 .......................................
Summa kronor
Kronor.
72,774,000
1,876,000
74,650,000 —
Kongl. Maj;ts nåd. prop. n:o 1 om statsverket 1870.
för å r 1880.
46 Kongl Maj:ts nåd. prof. n:o I om statsverket 1879.
Den brist å omkring två millioner kronor, som uppkommit i de för år 1878 beräknade inkomsterna, anser'PKongl. Maj:t kunna betäckas genom de tilläggsbevillningar för år 1879, hvarom Kongl. Maj:t till Riksdagen gör särskild framställning.
På sätt förut under sjette hufvudtiteln förmälts, föreslår Kongl. Maj:t Riksdagen att dels till påskyndande af norra stambanans byggnad, dels till inköp af fastighet för centralstationen i Stockholm för år 1879 anslå ytterligare 1,640,000 kronor, dels för år 1880 anvisa till utgående under samma år:
till fortsättande af statens jernvägsbyggnader............... kronor 7,000,000: —
» förstärkande af materielen å norra stambanan...... » 1,500,000: —
» nybyggnader vid de äldre stambanorna.................. » 350,000: —
tillhopa kronor 8,850,000: —.
Då samtliga dessa utgifter äro af natur att böra genom upplånta medel bestridas, föreslår Kongl. Maj:t att ifrågavarande belopp må anvisas att utgå från riksgäldskontoret.
Kongl. Maj:t föreslår vidare, att tillgång till det låneunderstöd för sjöarne Hjelmarens och Qvismarens sänkning, som under år 1880 skall från statskontoret utgå, må på det sätt beredas, att riksgäldskontoret under samma år till statskontoret öfverleinnar ett belopp af 300,000 kronor.
Utöfver de sålunda för år 1880 äskade medel... kronor 9,150,000: — samt utöfver de riksgäldskontorets utgifter under år 1880 för riksdags- och revisionskostnader samt för statsskuldens förvaltning, hvartill medel anvisats i riksstaten, har riksgäldskontoret att under nämnda år bestrida följande på föregående riksdagars beslut grundade utbetalningar, nemligen:
vid 1876 års riksdag anvisade lån till enskilda jernvägar .................................................................................
vid 1878 års riksdag anvisade anslag:
för anläggning af jernväg från Carlberg till Lilla Värtan............................................................
» ökning i statens jernvägars materialförråd och kassaförlag.....................................................
hvaraf summan....................................................................... kronor 12,750,000: —
utvisar det belopp, hvarmed riksgäldskontorets utgifter under år 1880 skulle öfverstiga de i riksstaten anvisade medel.
» 2,000,000: —
» 600,000: —
» 1,000,000: —,
Kongl. Maj:ts nåd. prof. n:o 1 om statsverket 1879.
47 Då emellertid riksgäldskontorets tillgångar vid 1880 års början kunna, äfven under förutsättning att till utgående från riksgäldskontoret under år 1879 anvisas de för samma år begärda anslag till statens jernvägsbyggnader och jern vägstrafik å sammanlagdt 1,640,000 kronor, beräknas till belopp, vida öfverstigande ofvannämnda 12,750,000 kimnor, torde någon ny upplåning för år 1880 icke vara för nu nämnda ändamål erforderlig.
Samtliga de i denna proposition åberopade eller för öfrig!, med statsregleringen sammanhang egande handlingar skola Riksdagens statsutskott tillhandahållas; och Kongl. Maj:t, förblifver Riksdagen med all kongl. nåd och ynnest städse väl bevågen.
O S C A R
Hans Forssell.
Bil. N:o 1 till Kongl. Mcij:ts Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket 1879.
1 Utdrag af protokollet öfver Justitie-departements-ärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i Statsrådet å Stockholms Slott Fredagen den 22 November 1878,
i närvaro af:
Hans Excellens Herr Statsministern Friherre De Geer,
Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena Björnstjerna,
Statsråden: Herr Lagerstråle,
Thyselius,
Loyén,
Friherre VON Otter,
Forssell,
Rosensvård, von Steyern.
Herr Statsministern och Chefen för Justitie-departementet anmälde i underdånighet:
4:o.
Göta Hofrätts underdåniga skrifvelse den 1 sistlidna månad, hvarmedelst öfverlemnats en af Majoren P. A. H. Stjernspetz, i egenskap af förmyndare för Assessoren i Hofrätten Constans Edvard Stjernspetz, hvilken vore lidande af sinnessjukdom och derför vårdats i två år på sjukanstalten i Vordingborg och sedermera å hospitalet i Vadstena, till Hofrätten ingifven skrift, innefattande hemställan, att Hofrätten ville ombesörja, att afsked från embetet blefve Assessoren Stjernspetz i nåder meddeladt, dock under förbehåll, att han för sin återstående lifstid komme i åtnjutande af en mot hans nuvarande lön svarande pension från statsverket; vid hvilken skrift fogats ett af Öfverläkaren vid nämnda hospital Gustaf Göthlin den 27 sistlidne Augusti meddeladt intyg, att Assessoren Stjernspetz lede af sinnessjukdom, att han derför vårdats å Vadstena hospital sedan den 10 April innevarande år, samt att hans sinnessjukdom sannolikt vore obotlig; Och har Hofrätten vid berörda förhållande och då det icke vore lämpligt, att Stjernspetz tjenst, hvilken han alltifrån den 9 Augusti 1875 varit af ofvannämnda anledning hindrad att förrätta, än vidare såsom hitintills af adjungerad ledamot uppehölles, underdå- Bih. till Eilcsd. Prof. 1879. 1 Sami. 1 Afd. 1
2 Bil. N:o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket 1879.
nigst anhållit, att Kongl. Maj:t måtte hos Riksdagen göra nådig framställning om Stjernspetz’ uppförande å allmänna indragningsstaten till åtnjutande af en hans nuvarande lön 3,300 kronor motsvarande lifstidspension från och med månaden näst efter den, under hvilken han erhölle afsked.
Med afseende å hvad sålunda förekommit, hemstälde Statsrådet, att hos näst sammanträdande Riksdag måtte göras nådig framställning derom, att Assessoren Stjernspetz, hvilken vore född den 16 Maj 1836 och blifvit till assessor utnämnd den 29 Januari 1875, må från och med månaden näst efter den, då afsked från assessors-embetet varder honom meddeladt, uppföras å allmänna indragningsstaten till åtnjutande för sin återstående lifstid af eu årlig pension till belopp af tretusen trehundra kronor, motsvarande eu assessorslön i lägsta lönegrad.
5:o.
Göta Hofrätts underdåniga skrifvelse den 31 sistlidue Maj, hvaruti — med tillkännagifvande, att Notarien i Hofrätten Israel Christian Josef Palm, som uppnått en ålder af 62 år och alltsedan slutet af år 1874, på grund af sjuklighet, åtnjutit tjenstledighet, uti en till Hofrätten ingifven skrift anhållit, att enär, enligt ett af förste stadsläkaren G. Engstrand den 16 i nyssnämnda månad utfärdadt, vid skriften fogadt intyg, Palm under flera år lidit och fortfarande lede af “melancholia“ samt, i anseende till sin framskridna ålder, icke komme att återvinna helsan, så att han kunde förrätta sin tjenst, Hofrätten måtte bevilja honom afsked från notarie-tjensten, likväl med det vilkor, att Palm under sin återstående lifstid tillerkändes en årlig pension till lika belopp som den lön, 3,000 kronor, han nu innehade — Hofrätten, med öfverlemnande af berörda skrift jemte deri åberopade bilagor, för egen del anfört:
att, då det syntes vara otvifvelaktigt, att Palm icke vidare kunde i tjenstgöring inträda, hans qvarstående vid tjensten skulle komma att, åtminstone i någon mån, inverka menligt på genomförandet af den i Kongl. Maj:ts nådiga bref den 19 Maj 1876 föreskrifna förändring i Hofrättens tjenstemannapersonal; att det icke torde vara lämpligt, att en notarietjenst, hvarmed vore förenadt icke ringa arbete, under en längre följd af år bestredes genom vikarie; samt att svårighet ofta förekomme att åt denne bereda en mot arbetet svarande, nöjaktig aflöning; I anseende hvartill Hofrätten underdånigst hemstälde, om icke Kongl. Maj:t skulle täckas till nästkommande års Riksdag aflåta nådig proposition om beviljande af ett mot notarielönen, 3,000 kronor, svarande årligt anslag, som Palm från och med månaden näst efter den, hvarunder afsked från notarietjensten komme att honom beviljas, skulle ega att under sin återstående lifstid åtnjuta såsom pension; varande i sammanhang härmed af Hofrätten vitsordadt, att Palm med utmärkt nit och skicklighet fullgjort sina åligganden samt i öfrigt städse gjort sig känd för en stadgad och hedrande vandel.
Bil. N:o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket 1879. 3
Statsrådet tillstyrkte, att, med afseende å ofvan anförda omständigheter och i enlighet med hvad Hofrätten hemstält, Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen, att Palm, hvilken vore född den 19 Mars 1816 och blifvit till notarie utnämnd den 6 Maj 1853, må från och med månaden näst efter den, då afsked från notariebefattningen varder honom beviljadt, öfverflyttas till allmänna indragningsstaten och derifrån under sin återstående lifstid åtnjuta en mot notarielönen svarande årlig pension af tre tusen kronor.
6:o.
Den af Krigshofrättsrådet Lars Johan Rhodin i underdånighet gjorda ansökning, hvaruti han förmält, att den af 1876 års Riksdag beslutade reglering af Krigshofrättens civile embets- och tjenstemäns lönevilkor utfallit för sökanden särdeles ogynsamt i det att hans då innehafvande löneinkomst, 4,500 kronor, utan att i ringaste män förhöjas, blifvit i staten uppförd att utgå med 3,300 kronor såsom fast lön och 1,200 kronor såsom tjenstgöringspenningar, i följd hvaraf dessa sistnämnda måste af sökanden, hvilken ej i likhet med ledamöter i andra statens embetsverk åtnjöte semester, vid hvarje inträffande behof af tjenstledighet afstås; att härförutom sökanden, som genom regleringen miste det honom af föregående Riksdagar tillerkända dyrtidstillägg å 900 kronor, jemväl förklarades oberättigad att komma i åtnjutande af det för honom nådigst föreslagna ålderstillägg af 500 kronor, och detta oaktadt han då tjenat staten i nära 42 år; att alltså sökanden, derest honom förunnades att lefva till den 4 Januari 1880, då han fylde 65 år och varit i rikets tjenst 45 år, skulle, efter afskedstagande från krigshofrättsrådsembetet, hvilket han vid nämnda tidpunkt innehaft i 27 år, icke hafva att till sitt uppehälle på ålderdomen från staten påräkna mer än 3,300 kronor; samt att, ehuru sökanden under senare tider genom mödosamt arbete i enskild befattning kunnat åstadkomma någon tillökning i sina inkomster, hans krafter måhända ej länge torde lemna honom tillfälle dertill; anhållande sökanden, på grund af berörda och i öfrigt anförda omständigheter, att Kongl. Maj:t täcktes hos Riksdagen föreslå, att sökanden, efter fylda 65 år, vid afgången ur statens tjenst finge såsom pension behålla hela sin nuvarande löneinkomst 4,500 kronor, hvilket belopp i allt fall understege hvad sökandens vederlikar i andra statens embetsverk fått sig såsom pension beviljadt.
Herr Statsministern erinrade, att Rhodin, utom sina tjenstebefattningar, dem han städse på ett berömvärdt sätt fullgjort, jemväl gjort sig förtjent af det allmänna genom sitt väsentliga deltagande i utarbetandet af nu gällande krigslagstiftning, äfvensom till följd af andra uppdrag, såsom att vara ledamot i den komité, som utarbetat förslag till nu gällande fattigvårdsförordning.
Enär Rhodin innan ofvannämnda lönereglering egde rum åtnjutit, med inberäkniug af dyrtidstillägget, eu löneinkomst af 5,400 kronor, och pension, beräk-
4 Bil. N:o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket 1879.
råd efter 80 procent af nyssnämnda belopp, skulle utgjort 4,320 kronor, så och med afseende icke allenast derå, att Rhodins vederlikar i de öfriga Hofrätterna och andra embetsverk, under likartade förhållanden, blifva berättigade till pension af
5,000 kronor, utan ock å den långvariga tid, Rhodin innehaft krigshofrättsrådsembetet, samt hans ådagalagda förtjenstfulla verksamhet, hemstälde Statsrådet, att Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen medgifva, att när Rhodin, efter fylda 65 år, från krigshofrättsrådsembetet afgår, han må å allmänna indragningsstaten under sin återstående lifstid uppbära en årlig pension af fyratusen femhundra kronor, att utgå från och med månaden näst efter den, hvarunder nådigt afsked varder honom beviljadt.
7:o.
Den af Direktören vid straff- och arbetsfängelset på Norrmalm Oarl Johan Wiberg i underdånighet gjorda, af Fångvårdsstyrelsen med underdånig skrifvelse den 27 sistlidne September öfverlemnade, af bilagor åtföljda ansökning, hvaruti Wiberg — med förmälan hurusom han, efter att från Augusti månad 1846 till December månad 1851, enligt uppdrag af Norrköpings stad, hafva utöfvat den tillsyn, hvilken omförmäldes i 2 § 3 mom. af Ivongl. Maj:ts nådiga stadga den 29 Maj 1846, öfver i nämnda stad varande försvarslöse och till allmänt arbete förfallne personer, samt derunder jemväl några år varit ledamot af dåvarande kämnersrätten i Norrköping och lasaretts-direktionen derstädes, blifvit af Fångvårdsstyrelsen förordnad: den 21 December 1849 att vara ledamot i direktionen öfver straffoch arbetsfängelset i Norrköping, med uppdrag att vid direktionens sammanträden föra ordet, den 2 Juli 1850 att under en tid af sex veckor jemväl bestrida direktörstjensten vid nyssberörda fängelse, samt den 2 December 1851 att förrätta direktörsbefattningen vid straff- och arbetsfängelset å Norrmalm, till hvilken sistnämnda befattning han den 29 Juni 1852 blifvit utnämnd — anhållit, att, enär sökanden, som vore född den 14 Oktober 1815 och således vid den tidpunkt, då han uppnådde 65 lefnadsår, eller hösten 1880, ej varit i fångvårdens tjenst anstäld mer än omkring 31 år, förty icke innehade de för pensions erhållande föreskrifna tjensteår, men en person efter fylda 65 år i allmänhet icke torde kunna med den vaksamhet, rörlighet och kraft, som erfordrades, på ett i allo tillfredsställande sätt sköta eu så maktpåliggande och ansvarsfull befattning, som föreståudareplatsen vid ett stort gemensamhetsfängelse, Kongl. Maj:t, på jemväl i öfrigt anförda skäl, täcktes hos Riksdagen föreslå, att sökanden måtte berättigas att efter fylda 65 år och derest han då med läkarebetyg styrkte, att han vore till helsan försvagad, vid afskedstagandet komma i åtnjutande för sin återstående lifstid af pension från allmänna indragningsstaten till det belopp, som skulle honom tillkomma, om han varit i statens tjenst anstäld den i gällande författning stadgade tid.
5 Bil. N:o 1 till Kongl. Majds Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket 1879.
För egen del bär Fångvårdsstyrelsen, med vitsordande af de utaf Wiberg meddelade uppgifter, anfört: att Wiberg under hela den tid, lian varit i fångvårdens tjenst anstäld, i fullgörandet af sina tjensteåliggauden städse ådagalagt den största pligtti-obet och mer än vanligt nit och intresse; att han, utom de synnerliga förtjenster han inlagt om upprätthållandet af god ordning och disciplin inom fängelset, genom sin på eu varm menniskokärlek grundade behandling af fångarne och den osparda möda, han haft att söka bereda dem, som från fängelset frigifvits, utvägar till ärlig försörjning, torde bidragit att rädda ej så få af dessa från återfall i brott; samt att han icke allenast i handhafvandet af fängelsets ekonomi och i ordnandet af dess arbeten, utan jemväl vid utförandet af de många uppdrag, som blifvit honom af Styrelsen ombetrodda i och för anskaffande för fångvårdens räkning af beliöfliga beklädnads- och andra materialier, visat ett intresse, som, förenadt med hans sakkännedom, torde besparat fångvården utgifter till icke ringa belopp; och då lönerna för de vid fån g v år d s i nrättni n g ar n e anstäldo tjensteman blifvit definitivt reglerade vid 1876 års riksdag och Wiberg sålunda, jemlikt Kongl. Maj:ts nådiga bref till Statskontoret den 1 Juni 1877, vore berättigad att undfå pension å allmänna indragningsstaten så snart han, utan afseende på sitt helsotillstånd, uppnått 65 lefnads- och minst 35 tjensteår, finge Styrelsen, på grund af det ofvan anförda och med afseende å den förtjenstfulla verksamhet, Wiberg utöfvat dels såsom ledamot i direktionen för straffängelset i Norrköping, dels såsom fängelsedirektör under en tid, som, när han uppnådde 65 lefnadsår, uppginge till sammanräknadt 31 år, och dels före sin anställning i fångvårdens tjenst såsom tillsyningsman öfver försvarslöse personer, underdånigst tillstyrka, att Kongl. Maj:t täcktes, med bifall till förevarande ansökning, till Riksdagen aflåta nådig proposition.
Uti en senare ingifven promemoria har Wiberg angifvit de skäl, som föra nied t honom att redan nu till Kongl. Maj:t ingå med ifrågavarande ansökning och i sådant afseende andragit, att enär den direktörsbefattningen vid straff- och arbetsfängelset på Norrmalm åtföljande pension ej torde utgöra mer än 3,000 kronor, men Wiberg för närvarande, utom de vigtiga natura-förmånerna af fri bostad, vedbrand och planteringsland, uppbure en kontant årlig lön af 4,000 kronor, det vore uppenbart, att han efter afskedstagandet nödgades inrätta sin hushållning annorlunda än förut och måhända, i anseende till de i hufvudstaden nu rådande höga hyror och lefnadskostnader, blifva nödsakad att å annan ort välja sin bostad, samt att det sålunda vore för honom af ej ringa fördel att kunna i god tid vidtaga de i omförmälda afseende nödiga anordningar, helst härtill komme att han under de senare åren blifvit till helsan försvagad, pa sätt ett vid berörda promemoria fogadt, af Doktor Th. Schagerström meddeladt intyg närmare utvisade.
Med afseende å Fängelsedirektören Wibergs synnerligen väl vitsordade verksamhet i fångvårdens tjenst hemstälde Statsrådet, att till näst sammanträdande Riksdag måtte aflåtas nådig proposition derom, att Wiberg, efter fylda 65 år, må
6 Bil. N:o 1 till Kongl. ~M.ay.ts Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket 1879.
oaktadt han icke uppnått de för pensions erhållande föreskrifna tjensteår, varda å allmänna indragningsstaten uppförd till åtnjutande under sin återstående lifstid från och med månaden näst efter den, då han från direktörsbefattningen undfår afsked, af en pension till det belopp, som skulle honom tillkommit derest han vant i statens tjenst anstäld under den i gällande författning såsom vilkor för dylik pensions erhållande stadgade tid.
8:o.
Den af arbetsföreståndaren vid straffängelset å Nya Varfvet vid Göteborg Christian Ferdinand Bluhme i underdånighet gjorda ansökning, att enär han, efter mer än 52 års tjenstetid, numera, i anseende till hög ålder och sjuklighet, vore urståndsatt att bestrida sin befattning i ofvanberörda egenskap, Kongl. Maj:t måtte i nader bereda honom, vid afskedstagandet, pension å allmänna indragningsstaten till belopp, motsvarande de löneförmåner han nu innehade.
Fångvårdsstyrelsen, som med underdånig skrifvelse den 15 sistlidne månad öfverlemnat denna, af direktören vid nämnda fängelse förordade samt af tjensteförteckning jemte prest- och läkarebetyg åtföljda ansökning, har dervid anfört: att Bluhme, född den 12 Mars 1812 och den 18 Februari 1826 antagen till trumslagare vid Konungens eget värfvade regemente, blifvit den 2 April 1849 anstäld såsom underofficer vid straff- och arbetsfängelset i Malmö samt den 6 September 1861 förordnad till bevakningsbefälhafvare vid kronohäktet å Långholmen; att sistnämnda befattning, hvilken från och med år 1864 uppförts å ordinarie riksstat med ett årligt arfvode af 1,000 kronor, af Bluhme innehades till den 30 September 1870, då han, med bibehållande tills vidare af enahanda löneinkomster, transpoiterades i egenskap af arbetsföreståndare till det då endast provisoriskt ordnade straffängelset å Nya Varfvet; att när för detta fängelse sedermera genom nådiga brefvet den 20 December 1872 definitiv stat faststäldes och löneförmånerna för arbetsföreståndare-befattningen uppfördes till utgående af fångvårdens förslagsanslag, med ett årligt arfvode af 750 kronor, utom två procent af nettoinkomsten utaf arbetena, Bluhme tillförsäkrades en inkomst, icke understigande den, han såsom bevakningsbefälhafvare vid kronohäktet å Långholmen innehaft; samt att Bluhme, som år 1870 inträdde såsom delegare i civilstatens pensionsinrättning, ej uppfylt vilkoren för pensions erhållande derifrån ; Och har Fångvårdsstyrelsen, under erinran, att, enligt 1875 års Riksdags beslut, fångvårdens å ordinarie stat uppförde embets- och tjensteman förklarats berättigade till erhållande af pension å allmänna indragningsstaten enligt de i sådant hänseende för civile tjensteman i allmänhet gällande grunder, underdånigst hemstält, att, då Bluhme i mer än 52 år varit i det allmännas tjenst anstäld och, vid en uppnådd ålder af 66 år, enligt det företedda läkarebetyget vore af sjukdom urståndsatt att sköta sina tjenste-
7 Bil. No 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. No 1 om Statsverket 1879.
åligganden, samt Bluhme, derest han qvarstått vid den å ordinarie stat uppförda befattningen såsom bevakningsbefälhafvare vid kronohäktet å Långholmen, skulle, sedan vid 1874 års riksdag aflöningen för sistberörda befattning, ålderstillägget inberäknadt, höjts till 2,100 kronor, deraf tre fjerdedelar utgjorde lön, varit berättigad till pension af 1,575 kronor, Kongl. Maj:t täcktes hos näst sammanträdande Riksdag i nåder föreslå Bluhme till erhållande från allmänna indragningsstaten af en pension å 1,000 kronor, motsvarande hans nuvarande kontanta lön, att utgå från och med månaden näst efter den, då han undfinge afsked.
På grund af hvad Fångvårdsstyrelsen sålunda anfört hemstälde Statsrådet, att Kongl. Maj:t måtte föreslå Riksdagen medgifva att arbetsföreståndaren vid straffängelset å Nya Varfvet Bluhme må, från och med månaden näst efter den, hvarunder afsked från berörda befattning varder honom beviljadt, under sin återstående lifstid uppbära från allmänna indragningsstaten en årlig pension af ett tusen kronor.
Hvad Statsrådet i ofvan berörda, under N:is 4—8 antecknade fem mål hemstält behagade Hans Maj:t Konungen i nåder bifalla; och skulle utdrag af detta protokoll meddelas Finansdepartementet till iakttagande vid uppgörande af förslag till reglering af utgifterna under riksstatens nionde hufvudtitel.
Ex protocollo Th. Wilh. Malm.
8 Bil. N:o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket 1879.
Utdrag af protokollet öfver Justitie-departemeots-ärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i Statsrådet å Stockholms Slott Fredagen den 29 November 1878,
i närvaro af:
Hans Excellens Herr Statsministern Friherre De Geer,
Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena Björnstjerna,
Statsråden: Herr Lagerstråle,
Thyselius,
Lovén,
Friherre VON Otter,
Forssell,
Rosensvärd, von Steyern,
Malmström.
Herr Statsministern och Chefen för Justitie-departementet anmälde i underdånighet:
4:o.
Fångvårdsstyrelsens underdåniga skrifvelse den 18 innevarande månad, hvarmedelst öfverlemnats en af Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i Jemtlands län till Styrelsen insänd, af förste vaktkonstapeln vid länsfängelset i Östersund Olof Borg gjord ansökning om afsked från nämnda befattning, under förutsättning att pension på indragningsstat, motsvarande hans nu åtnjutande lön, kunde honom tillgodokomma; utvisande de vid berörda ansökning fogade handlingar och betyg: att Borg, hvilken vore född den 21 Oktober 1813 och den 4 November 1831 antagits till fältjägare vid Jemtlands fältjägare-regemente, derifrån han, befordrad till sergeant och utnämnd till svärdsman, den 10 Februari 1864 på egen begäran erhållit afsked, blifvit den 25 Augusti 1845 anstäld såsom fångvaktmästare vid länsfängelset i Östersund och den 11 September 1865 af Fångvårdsstyrelsen förordnad till förste vaktkonstapel derstädes ; att Borg i fångvårdens tjenst verkat på ett för honom hedrande sätt; samt att han, till följd af framskriden ålder och vacklande helsa, nu egde en inskränkt förmåga att bestrida sin tjenst; Och har Fångvårdsstyrelsen
hil. N:o 1 till Kongl. Majds Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket 1879.
— jemte anmälan att Borg, som i egenskap af förste vaktkonstapel åtnjöte i årlig lön 650 kronor, två ålderstillägg 100 kronor och beklädnadsbidrag 80 kronor, äfvensom årlig gratifikation, hvilken för senaste tjenstgöringsåret uppgått till 75 kronor, och derförutom uppbure från arméns pensionskassa årlig pension af 180 kronor samt fyllnadspension 120 kronor, eller tillsammans 300 kronor — underdånigst hemstält, att Kongl. Maj:t täcktes hos Riksdagen föreslå Borg till erhållande å allmänna indragningsstateu af ett belopp, motsvarande hans nu innehafvande lön och ålderstillägg, eller 750 kronor, att utgå från och med månaden näst efter den, då han undfinge afsked.
På grund af hvad sålunda förekommit, men med fästadt afseende jemväl derå, att Borg redan af statsmedel åtnjuter pension till belopp af 120 kronor, hemstälde Herr Statsministern, att nådig proposition måtte till näst sammanträdande Riksdag aflåtas derom, att Borg må berättigas att från och med månaden näst efter den, då han erhåller afsked från förste vaktkonstapels-befattningen vid länsfängelset i Östersund, å allmänna indragningsstaten för sin återstående lifstid uppbära en hans nuvarande lön med ålderstillägg, efter afdrag af ofvannämnda fyllnadspension, motsvarande årlig pension af sexhundra trettio kronor.
Hvad Herr Statsministern sålunda hemstält och deruti Statsrådets öfrige ledamöter instämde, täcktes Hans Maj:t Konungen i nåder bifalla; Och skulle detta beslut genom utdrag af protokollet meddelas Finansdepartementet, för att vid regleringen af utgifterna under nionde hufvudtiteln iakttagas.
5:o.
Eu af Styrelsen för den till minne af Konung Oscar I och Drottning Josefina år 1873 stiftade förening i underdånighet gjord ansökning, hvaruti bemälda styrelse hufvudsakligen anfört: att erfarenheten nogsamt visat, att bland barn, som blifvit beträdda med straffbara gerningar, många vore, till följd af dåliga föredömen och sällskap eller skadliga böjelser, så långt komne på villoväg, att det fordrades längre tid för att genom noggrann tillsyn, vård och uppfostran undertrycka de onda anlagen och vanorna samt i deras ställe ingifva de unga personerna en god sinnesriktning och allvarliga föresatser jemte vana vid ordning och arbete; att enahanda förhållanden i alla civiliserade länder föranledt både landets styrelse och enskilda föreningar att gemensamt eller hvar för sig inrätta uppfostringsanstalter för att der upptaga och under allvarlig handledning till gudsfruktan och goda seder ombilda sådan vanartig ungdom; att erfarenheten jemväl ådagalagt, att denna ungdom, hvilken, lemnad åt sig sjelf utan nödig upptuktelse och handledning, antagligen i de flesta fall skulle fortgått på den brottsliga väg, den börjat, kunnat genom uppfostran i sådana anstalter från samma väg återföras och blifva nyttiga samhällsmedlemmar; att saknaden och behofvet af dylika anstalter i Sve- Bih. till Riksd. Prof. 1879. 1 Samt. 1 Afd. 2
io
Bil. No 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. No 1 om Statsverket 1879.
rige föranledt styrelsen att med medel, som Hennes Maj:t Drottning Josefina till föreningen öfverlemnat, samt i öfrigt genom donationer och sammanskott från alla delar af riket tillfallit föreningen, inköpa egendomen Hall, belägen vid Söderteljeviken i Östertelje socken af Svartlösa härad, och der för sagda ändamål anlägga en åkerbrukskoloni efter mönstret af kolonien Mettray i Frankrike och Ruyselede i Belgien; att jemte det föreningen från början, så långt utrymmet medgifvit, i befintliga byggnader till uppfostran emottagit vanartiga ynglingar under femton år, hvilka * dit hänvisats dels af domstolar samt dels af polis- och kommunalmyndigheter, föreningens omsorg varit att vid kolonien anställa för ändamålet lämpliga lärare och ledare för ungdomen samt å kolonien uppföra de för koloniens utveckling med ett större antal elever nödiga byggnader; att sålunda blifvituppförde tre två-våningshus af sten, inrymmande i bottenvåningarne erforderliga skol- och arbetslokaler äfvensom kök och ekonomi-lägenheter samt i hvardera öfre våningen sofrum för 50 elever, jemte förvaringsrum för deras kläder, m. in.; att af dessa byggnader, hvilka i medeltal kostade omkring 30,000 kronor hvardera, två vore färdiga och beboddes samt den tredje under innevarande höst kommit under tak; att kolonien, der för närvarande vore intagna 77 elever, skulle nästa år kunna upptaga och lemna vård åt ända till 150 ynglingar; att föreningen vid den sålunda grundlagda kolonien å Hall, hvilken i egendom, med inventarier och byggnader, representerade ett kapital af omkring 320,000 kronor, hittills bestridt underhållet af derstädes intagna elever med de tillgångar, öfver hvilka föreningen haft att förfoga, förnämligast bestående af afkastningen från egendomen, jemte det af målsmän och kommunalstyrelser för hvarje vid kolonien intaget barn erlagda bidrag, för närvarande bestämdt till 150 kronor årligen under minst tre år; att, då likväl dessa tillgångar icke varit för ändamålet tillräckliga, föreningen icke såge sig i tillfälle att för framtiden vidmakthålla och utveckla kolonien i den utsträckning, förhållandena vid Hall medgåfve och behofvet för en talrik mängd vanartad ungdom kräfde; samt att under senaste räkenskapsår, då antalet gossar utgjort i medeltal 58 å 59, kostnaden för hvarje gosse uppgått till 397 kronor 39 öre; på grund hvaraf allt och då kolonien vid Hall afsåge att från brottets väg afleda och rädda der intagne ynglingar, samt fångvården således antagligen i framtiden skulle komma att befrias från tungan af flertalet bland dessa personer, föreningens styrelse underdånigst anhållit, att Kongl. Maj:t täcktes hos näst sammanträdande Riksdag göra nådig framställning derom, att på de vilkor och under de kontroller, Kongl. Maj:t kunde i nåder bestämma, ett bidrag af femtio öre per dag för hvarje vid kolonien å Hall, på grund af domstols utslag eller polis-eller kommunalmyndighets begäran, för vanart intagen elev måtte från nästkommande års början få till kolonien utgå af förslagsanslaget till fångars vård och underhåll; varande tillika af sistbemälda styrelse anmäldt, att förslag till stadgar för koloniens vård och förvaltning blifvit uppgjordt för att, sedan föreningens ledamöter vid nästa allmänna sammankomst fått tillfälle att deröfver sig yttra, Kongl. Maj:ts nådiga pröfning underställas.
Bil. N:o 1 till Kongl. Maj:t Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket, 1879. 11
Uti häröfver afgifvet underdånigt utlåtande har Fångvårdsstyrelsen yttrat: att i främmande länder, der sådana uppfostringsanstalter, som nu vore i fråga, förefunnes, erfarenheten ådagalagt, att brottslig ungdom kunnat genom ändamålsenlig vård och handledning återföras till stadgad vandel; att det i 5 kap. 1 § af nu gällande strafflag meddelade stadgande derom, att barn under femton år, som begått straffbar gerning, kunde i allmän uppfostringsanstalt insättas, ännu icke, i saknad af sådan anstalt, kommit i tillämpning, men att behofvet för vårt land af uppfostringsanstalter för vanartad ungdom torde vara allmänt kändt och närmare ådagalades deraf, att under senare tid allenast i Stockholm mer än 300 brott i medeltal årligen blifvit begångna af barn under femton år samt att den ungdom mellan femton och tjugu år, som till ett antal af mer än 300 årligen intoges å
landets fångvårdsanstalter, till stor del utgjordes af personer, hvilka redan i tidi-
gare år varit med brott och vanart beträdda; att inom landet visserligen funnes flera välgörenhetsinrättningar för barnuppfostran, men att de flesta af dessa afsåge icke vanartade, utan värnlösa och öfvergifna barn; att de få anstalter, som emottogo vanartad ungdom, i allmänhet icke torde vara ordnade på ett fullt ändamålsenligt sätt, bland annat deri, att barnen vanligen icke der behölles längre än tills de fylt femton år; och att, hvad kolonien vid Hall anginge, Fångvårdsstyrelsen varit i tillfälle inhemta, att för ynglingars eller gossars emottagande vid kolonien såsom vilkor antagits: att gossen vore tio år gammal, men icke fylt femton år; att han gjort sig känd för gröfre vanart eller straffbara gerningar; att inträde för honom å kolonien söktes af polis- eller kommunalmyndighet, derest icke, såsom i åtskilliga fall redan skett, domstol förklarat gossen böra
i allmän uppfostringsanstalt intagas; att målsman eller kommun förbunde sig att för gossen till kolonien erlägga årligt bidrag af 150 kronor under tre år och i alla händelser intill slutet af det kalenderår, under hvilket gossen fylde sexton år, samt att målsmansrätten öfver gossen öfverlätes på koloniens styrelse, med rättighet för denna att, om så nödigt ansåges, vid kolonien bibehålla eleven tills denne fylt tjugu år, under hvilken tid kolonien, mot underhåll och vård åt eleven, egde tillgodogöra sig hans arbetskraft; Och enär kolonien vid Hall, som blifvit ordnad efter bästa mönster i andra länder, afsåge att bilda dervarande elever till dugliga arbetare vid jordbruk och dermed samband egande yrken samt således åsyftade att fylla ett i lagen redan erkändt allmänt behof, men anstalter af ifrågavarande beskaffenhet lika litet inom Sverige, som i andra länder torde kunna påräknas utan allmänt understöd; så och då härtill komme, dels att det för ändamålet nu begärda bidrag af allmänna medel så mycket mindre kunde anses öfverstiga det nödvändiga, som från målsmän eller kommun i de flesta fall icke utginge något bidrag till kolonien för längre tid än för det år, hvarunder eleven fylde sexton år, samt dels att, i händelse, såsom det vore att hoppas, flertalet af de vid kolonien intagna vanartiga gossar blefve till nyttiga
12 Bil. N:o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket 1879.
samhällsmedlemmar omdanade, staten, jemte fördelen deraf, torde för sitt bidrag till kolonien kunna påräkna minskning i fångvårdskostnaden, finge Fångvårdsstyrelsen, under förutsättning att kolonien genom de stadgar för densamma, föreningens styrelse förmält sig skola Kongl. Maj:ts nådiga pröfning underställa, komme att hänföras till sådana allmänna uppfostringsanstalter, som i 5 kap. 1 § strafflagen afsåges, underdånigst hemställa, att förevarande framställning måtte vinna Kongl. Maj:ts nådiga bifall.
Under erinran, att det till ifrågavarande stiftelse begärda bidrag af allmänna medel skulle, med beräkning af elevernas antal till det högst uppgifna, eller 150 personer, uppgå under vanliga år till 27,375 kronor, samt att fångvårdens förslagsanslag under de begge senare åren lemnat öfverskott, öfverstigande nämnda belopp, yttrade Herr Statsministern vidare, att, då inrättande här i landet af en uppfostringsanstalt för vanartad ungdom blifvit i strafflagen förutsatt och vore af stort behof påkallad, samt- gagneligheten af dylika anstalter i länder, der sådana kommit till stånd, blifvit genom erfarenheten bekräftad, ansåge Herr Statsministern sig böra hemställa, att Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen medgifva, att till kolonien vid Hall finge, från nästkommande års början, från förslagsanslaget till fångars vård och underhåll tills vidare utgå ett bidrag, beräknadt efter femtio öre för dag för hvart och ett af nyssnämnda antal barn, som, på grund af domstols beslut eller uppå polis- eller kommunal-myndighets anmälan, vore derstädes till vård och uppfostran intaget; dock att såsom vilkor för detta bidrag bestämdes, att för ifrågavarande förening blefve upprättade och Kongl. Maj:ts pröfning understälda sådana stadgar, som Kongl. Maj:t funne lämpliga och för koloniens vid Hall verksamhet i ofvan angifna riktning betryggande.
Jemväl till denna, af Statsrådets öfrige ledamöter biträdda hemställan täcktes Hans Maj:t Konungen lemna nådigt bifall; skolande protokollet i förevarande ärende såsom bilaga åtfölja den nådiga propositionen till 1879 års Riksdag, angående statsverkets tillstånd och behof.
Ex protocollo
Tli. Wilh. Malm.
Bil. N:o 1 till Kongl. Maj:ta Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket 1879.
13 Utdrag af protokollet öfver Justitie-departements-ärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i Statsrådet å Stockholms Slott Onsdagen den 8 Januari 1879,
i närvaro af:
Hans Excellens Herr Statsministern Friherre De Geek,
Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena Björnstjerna,
Statsråden: Herr Lagerstråle,
Thyselius,
Lovén,
Friherre VON Otter,
Forssell,
Rosensvård, von Steyern,
Malmström.
Efter erhållet tillstånd att få inför Kongl. Maj:t anmäla hvad vid aflåtande af nådig proposition till nu instundande Riksdag angående statsverkets tillstånd och behof i afseende å regleringen af utgifterna under riksstatens andra hufvudtitel vore att iakttaga, erinrade Herr Statsministern till en början, att Kongl. Maj:t redan, på Justitie-departementets föredragning, den 29 sistlidne November beslutat begära Riksdagens medgifvande dertill, att från förslagsanslaget till fångars vård och underhåll måtte få utgå bidrag till kolonien vid Hall, men att detta bidrag, såsom understigande de under åren 1876 och 1877 å förslagsanslaget uppkomna öfverskott, icke för närvarande behöfde föranleda framställning om förhöjning af anslagets belopp; och hemstälde Herr Statsministern att, beträffande de å ifrågavarande hufvudtitel nu uppförda ordinarie anslag, icke måtte föreslås någon annan förändring än att, enär genom den med innevarande år inträdda lönereglering för kronofogdar och länsmän desses rättighet till ersättning för mistade bötesandelar upphört, hvilken ersättning utgått med sammanlagdt 23,409 kronor, det i nuvarande riksstat till belopp af 107,000 kronor uppförda förslagsanslag till ersättning åt personer, menigheter och allmänna inrättningar för dem genom
14 Bil. No 1 till Kongl. Maj ds Nåd. Prop. No 1 om Statsverket 1879.
nya strafflagens införande frångångna bötesandelar må minskas med jemnt belopp af 23,000 kronor och således nedsättas till 84,000 kronor; hvarjemte Herr Statsministern, angående sådana till föremål under andra hufvudtiteln hänförliga behof, som borde anses tillhöra den extra statsreglering en, hemstälde, att jemväl för år 1880 måtte äskas dels 5,000 kronor till arfvoden åt Krig skof rättens ordförande och tre militäre ledamöter samt dels 40,000 kronor till bestridande af kostnaderna för Nya Lagberedningen; anmälande Herr Statsministern, att Beredningen den 31 nästlidne December afgifvit redogörelse öfver sin verksamhet under år 1878, hvilken redogörelse Herr Statsministern hemstälde måtte, för att komma till Riksdagens kännedom, få biläggas protokollet för denna dag.
Hvad Herr Statsministern sålunda hemstält och deruti Statsrådets öfrige ledamöter instämde behagade Hans Maj:t Konungen i nåder bifalla; och skulle utdrag af detta protokoll till Finans-departementet expedieras, för behörigt iakttagande vid upprättandet af Kongl. Maj:ts nådiga proposition angående statsverkets tillstånd och behof.
Ex protocollo
Th. Wilh. Mahn,
Bil. N:o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1 om Statsverket 1879.
15 Sto rmäktigste, Al 1 ernådigste Konung!
I öfverensstämmelse med föreskriften uti den för Nya Lagberedningen faststälda instruktion får Beredningen härmed afgifva underdånig redogörelse för sina arbeten under innevarande år.
Sedan Beredningen jemlikt föreskriften i Eders Kongl. Maj:ts nådiga skrifvelse den 31 December 1877 ombesörjt tryckning af det utaf Beredningen utarbetade och till Eders Kongl. Maj:t den 20 i nämnda månad öfverlemnade förslag till förordning angående torrläggning af jord, påbörjades arbetet med uppgörande af förslag till de stadganden angående öfrige delar af vattenrätten, hvilka falla inom civillagens område. Under det Beredningen var sysselsatt med nämnda arbete fick, med anledning af derom från Beredningen gjord framställning, Beredningen emottaga Eders Kongl. Maj:ts nådiga skrifvelse den 15 sistlidne Mars, deri förklarades, att Beredningen vid den fortsatta handläggningen af frågan om vattenrätten vore oförhindrad att afgifva förslag äfven till sådana administrativa föreskrifter, som med de civilrättsliga bestämmelserna i ämnet ansågos ega omedelbart sammanhang. Härefter utarbetades nu utkast ej mindre till förordningar dels angående allmän flottled, dels rörande ett tillägg till gällande expropriationslag i fråga om vattens upplåtande för allmänt behof, dels ock angående vattenverk och öfriga ämnen, som i 20 Kap. Byggningabalken omförmälas, hvilka samtliga förordningar äro afsedda att blifva af civillags natur, än äfven till flottningsstadga, samt till eu författning innehållande administrativa bestämmelser, som ega sammanhang med stadgandena röraude torrläggning af jord, vattenverk m. m. Med afseende å den mångfald af praktiska frågor, som innehöllos i utkasten till förordning angående allmän flottled äfvensom till flottningsstadga, blefvo, innan Beredningen vid semesterns början den 1 Juli åtskildes, samma utkast delgifna sakkunnige personer under anhållan om deras yttrande deröfver. Sedan Beredningen från en stor del af dem fått emottaga sådana yttranden, blefvo vid semesterns slut den 1 September sistberörda två utkast företagna till slutlig granskning och slutligt förslag i ämnet utarbetadt, hvarjemte motiv till lagförslagen affattades.
Med hänsyn till det nära samband, som förefinnes emellan bestämmelserna angående allmän flottled och återstående delar af vattenrätten, har Beredningen emellertid ansett att sistnämnda lagförslag ej bort till Eders Kongl. Maj:t aflemnas förr än öfriga omförmälda lagförslag undergått den slutliga granskning, hvarmed Beredningen för närvarande är sysselsatt.
På anmodan af Hans Excellens Herr Statsministern och Chefen för Justitiedepartementet, med anledning af Högsta Domstolens anmärkningar vid Beredningens förslag till förordning angående torrläggning af jord, har under en del af No-
16 Bil. N:o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket 1879.
vember samt innevarande månad Beredningen tillhandagå^ med upplysningar samt afgifvit promemoria i ämnet.
I anseende till hinder af andra embetsgöromål har undertecknad Annerstedt under året ej tagit del i andra arbeten inom Beredningen än handläggning af sistnämnda ärende.
Enligt Eders Kongl. Maj:ts nådiga förordnande har under innevarande år Kaptenen vid Väg- och Vattenbyggnadscorpsen Lars Berg vid flera tillfällen lemnat Beredningen biträde i förekommande tekniska frågor.
Med djupaste vördnad, trohet och nit framhärda
Stormäktigste, Allernådigste Konung
Eders Kongl. Maj:ts
underdånigste och tropligtigste tjenare och undersåtar
K. J. Berg.
L. Annerstedt. Axel Örbom. C. W Hedenström.
E. von Krus enstj erna.
wuh. miss.
Stockholm den 31 December 1878
Stockholm, tryckt, hos A. L. Normans Boktryckeri-Aktiebolag, 1879.
Bil. N:o 2 a) till Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 1 om Statsverket 1879. 1
Utdrag af protokollet öfver Utrikesdepartementsärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i sammansatt Statsråd å Stockholms Slott den 13 December 1878.
N ärvarande:
Hans Excellens Herr Statsministern och Chefen för Justitiedepartementet, Friherre De Geer,
Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena Björnstjerna, Hans Excellens Norske Herr Statsministern Kierulf,
Statsråden: Lagerstråle,
Thyselius,
Lovén,
Friherre VON Otter,
Forssell,
Rosensvård,
Vulf von Steyern,
Malmström,
VOGT,
Holmboe.
l:o.
Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena anförde i underdånighet:
Det förslag till de förenade rikenas utrikes budget, jag nu anhåller att tå i underdånighet. föredraga, upptager, till oförändrade belopp och med samma fördelning som hittills de båda rikena emellan, de anslag af statsmedel, som för budgetterminen påräknas såväl till de diplomatiska utgifterna, hvilka utgå af kabinettskassan, som till utgifterna för konsulatväsendet, hvilka bestridas af konsulskassan.
Anslaget till kabinettskassans utgifter upptager sålunda en slutsumma af 634,300 kronor, hvaraf på Sveriges andel komma 447,800 och på Norges 186,500 kronor.
Den beräkning öfver kabinettskassans utgifter, som finnes budgetförslaget bilagd, innefattar ej heller andra förändringar än att, sedan genom förre envoyén Friherre Adelsvärds och förre chargé d’affaires Hegardts’ enkas död, tvenne pensioner, den förra å
6,000 och den senare å 600 kronor blifvit lediga, pensionsstaten minskats med 6,600 kronor och det sålunda besparade beloppet öfverflyttats under titeln »skrifmaterialier, expenser och extra utgifter.»
Bill. till Riksd. Prot. 1879. l:a Sami. I;a Afd.
i
2 Bil. N:o 2 a) till Kongl. Majds Nåd. Proposition N:o 1 om Statsverket 1879.
Anslaget till konsulskassans utgifter är uppfördt att utgå med enahanda belopp som hittills, eller från svenska statsverket med 160,000 kronor och från norska statsverket med 120,000 kronor.
Under årets lopp hafva följande förändringar i dessa utgifter inträda
Konsulatet i Dunkerque har, jemlikt nådigt beslut af den 1 nästlidne November, blifvit indraget och dess distrikt förlagdt under generalkonsulatet i Havre, i sammanhang hvarmed löneförhöjning blifvit beviljad generalkonsuln derstädes från 13,000 till det af konsulskomitén föreslagna belopp af 14,500 kronor samt vice konsuln från 4,000 till 4,500 kronor, och har derjemte anslaget till kontorskostnader mot redovisningsskyldighet för samma generalkonsulat blifvit ökadt från 3,000 till 4,000 kronor.
1 Lybeck har, på grund af Eders Ivongl. Maj:ts beslut af den 15 sistlidne Mars, ett aflönadt konsulat blifvit upprättadt omfattande staden Lybeck med område samt hamnarne i Mecklenburg. Till konsuln är anvisad lön af 8,000 kronor jemte ett anslag till kontorskostnader mot redovisningsskyldighet af 2,000 kronor, hvaremot inflytande konsulatafgifter skola till konsulskassan inbetalas.
Lediga äro chargé d’affaires- och generalkbttsulåbefättningen i Athen äfvensom generalkonsulsbefattningarne i Buenos Ayres och Rio de Janeiro, beträffande hvilka dels indragning, dels väsendtliga förändringar blifvit af konsulatkomitén föreslagna. Som likväl dessa frågor ej ännu erhållit den utredning att de kunnat för Eders Kong!. Maj:t till afgörande föredragas, hafva i budgetförslaget samma anslag som hittills blifvit för ifrågavarande platser upptagna.
Å pensionsstaten har enligt nådigt beslut af den 29 sistlidne November blifvit uppförd förre generalkonsuln i Athén von Heidenstanfs enka med ett belopp af 800 kronor.
För utgifvande af konsulernes embetsberättelse!’ har, genom nådigt beslut af den 15 * sistlidne Mars, ett årligt belopp af högst 3,000 kronor blifvit anvisadt.
Den förhöjning i konsulskassans utgifter, som genom dessa förändringar förorsakas
och i budgetförslaget intagits, uppgår sålunda:
för generalkonsulatet i Havre................................................................... till kronor 3,000
» konsulatet i Lybeck, utöfver hittills utgående anslag........................ » » 5,700
å pensionsstaten .......................................................................................... » » 800
för tryckning af konsulernes embetsberättelse!’ ...... » » 3,000
Summa 12,500.
Till betäckande af denna ökade utgift har beräknats:
konsulatafgifter från Lybecks distrikt,............................................................. kronor 4,500
ökade konsulatafgifter inom Havres distrikt, dels till följd af distriktets utvidgning, dels ock med afseende å det öfverskott utöfver hittills beräknad inkomst af konsulatafgifter, som vid detta konsulat under innevarande år influtit .......................................................................................................... » 8,000
Summa kronor 12,500.
Bil. N:o 2 a) till Kongl. Majtts Nåd. Proposition N:o 1 om Statsverket 1879. 3
Oaktadt de tryckta konjunkturer, hvaröfver i allmänhet klagats, har de förenade rikenas sjöfart på såväl Storbritannien som norra Frankrike innevarande år varit mer än vanligt liflig, till följd hvaraf konsulskassans inkomst af konsulatafgifter väsendtligen ökats, på sätt af nedanstående synes:
Konsulatafgifterna inom Storbritannien inbringade i runda tal:
år 1874 ................................................................................................................... £ 6,144
» 1875 .................................................................................................................... » 5,741
» 1876 ................................................................................................................... » 6,390
» 1877 .................................................................................................................... » 5,966
»> 1878 intill början af December månad, oberäknad! hvad som influtit vid ett
stort antal vice konsulat och ännu ej redovisats, omkring .................................... » 6,340.
Inkomsten för hela året kommer följaktligen utan tvifvel att öfverstiga till och med den för år 1876, hitintills den högsta, som något år uppburits.
Inom Havres distrikt hafva influtit:
år 1877................................................................................................................ Knes 13,190
» 1878 till början af December ....................................................................... » 23,543.
På sätt brukligt varit, torde böra föreslås, att anslagen såväl till de diplomatiska utgifterna som till konsulatväsendet ställas till Eders Kongl. Maj:ts disposition, med samma rätt till deras användande och under samma vilkor som hittills.
Då öfver förslag till utrikes budget Kongl. Norska Regeringen eger att afgifva betänkande, innan det af Eders Kong!. Maj:t slutligen pröfvas, får jag nu endast hemställa, det Eders Kongl. Maj.t behagade förordna om sådant betänkandes afgifvande öfver förslaget till utrikes budget för 1880.
Till denna hemställan, uti hvilken svenska och norska statsrådets öfrige ledamöter instämde, behagade Hans Maj:t Konungen lemna nådigt bifall.
ex protocollo
A. Cronliiehn.
4 Bil. N:o 2 a) till Kongl. Majds Nåd. Proposition N:o 1 om Statsverket 1879.
Protokoll öfver Utrikesdepartenientsärende, hållet inför Hans Maj.t Konungen i sammansatt svenskt och norskt Statsråd å Stockholms Slott den 8 Januari 1879.
Närvarande:
Hans Excellens Herr Statsministern och Chefen för Justitiedepartementet Friherre De Geer,
Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena Björnstjerna, Hans Excellens Norske Herr Statsministern Kierulf,
Statsråden: Lagerstråle,
Thyselius,
Lovén,
Friherre von Otter,
Forssell,
Rosensvärd,
VULT VON STEYERN,
Malmström,
VOGT och Holmboe.
Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena föredrog i underdånighet Kongl. Norska Regeringens betänkande af den 31 nästlidne December öfver det i sammansatt svenskt och norskt statsråd den 13 i samma månad af Herr Ministern framlagda förslag till de förenade rikenas utrikes budget för år 1880 med dertill hörande beräkningar.
Då Norska Regeringen icke framställt någon anmärkning mot de ifrågasatta anslagen eller de framlagda beräkningarne, hemstälde Herr Ministern, det Kongl. Maj:t täcktes godkänna förslaget til! gemensam utrikesbudget för år 1880, sådant detsamma blifvit den 13 nästlidne December framlagdt, äfvensom att Kongl. Maj:t täcktes äska de uppförda beloppen att utgå mot nu gällande redovisningsskyldighet samt med samma rätt till deras användande och under enahanda vilkor som hittills.
Till denna hemställan, uti hvilken öfrige närvarande statsrådsledamöter instämde, behagade Hans Maj:t Konungen lemna nådigt bifall, och skulle, till följd deraf, härhos bilagda förslag till de förenade rikenas utrikesbudget för år 1880 i vanlig ordning läggas till grund för de propositioner, som för nästinstundande statsregleringsperiodor böra till svenska Riksdagen och norska Storthinget aflåtas.
In fidem
A. Cronhielm.
Bil, N:o 2 b) till Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o l om Statsverket 1879. 5
Sveriges och Norges gemensamma utrikesbudget för är 1880.
Sverige. Norge. Tillsammans.
I. Kabinettskassans utgiften Kronor. Kronor. Kronor.
1. Ministern för utrikes ärendena................................... 24,000. • 24,000.
2. Utrikesdepartementet .................................................. 32,190. 13,410. 45,600.
3. Ministerstaten ............................................... 341,295. 142,205. 483,500.
4. Militärattachéer.......................................................... 8,400. 3,600. 12,000.
5. Skrifmaterialier, expenser och extra utgifter ............ 41,915. 27,285. 69,200.
Summa kronor 447,800. 186,500. 634,300.
II. Konsulskas sans utgifter:
1. Utrikesdepartementet ................................................. 7,000. 4,450. 11,450.
2. Konsulatembets- och tjenstemänuens aflönin-
gar m. in................................................. 390,950.
afgår hvad härutaf beräknas kunna bestridas med inflytande konsulatafgifter ...... 138,500.
utföras således med ................................................ 143,400. 109,050. 252,4o0.
3. Skrifmaterialier, expenser och extra utgifter ............ 9,600. 6,500.__16J00.
Summa kronor 160,000. 120,000. 280,000.
Beräkning öfver kabinettskassans utgifter för ar 1880.
1. Ministern för utrikes ärendena ......................................................
2. Utrikesdepartementet ......................................................... ...........
3. Ministerstaten:
a) Traktamenten:
Beskickningen i Athen.
Chargé d’Affaires ...................................................................... 2,000.
Beskickningen i Berlin.
Envoyé Extraordinär och Ministre Plénipotentiaire ... 48,000. Legationssekreterare ..................................................... 6,000. 54;000.
Beskickningen i Brilssel och [lång.
Ministerresident............................................................................. 20,000.
Kronor.
24,000.
45,600.
Transport 76,000.
69,600.
6 Bil. N:o 2 b) till Kongl. Maj:tu Nåd. Proposition N:o 1 om Statsverket 1879.
Beskickningen i Konstantinopel.
Ministerresident Drogman........................
Beskickningen i Köpenhamn.
Envoyé Extraordinär och Ministre Plénipotentiaire, Legationssekreterare.................
Beskickningen i Lissabon.
Ministerresident.......................
Beskickningen i London.
Envoyé Extraordinarie och Ministre Plénipotentiaire. Legationssekreterare.........
Beskickningen i Madrid.
Ministerresident.................................
Beskickningen i Paris.
Envoyé Extraordinär och Ministre Plénipotentiaire. Legationssekreterare..........................
Beskickningen i S:t Petersburg.
Envoyé Extraordinär och Ministre Plénipotentiaire. Legationssekreterare................................
Beskickningen i Korn.
Envoyé Extraordinär och Ministre Plénipotentiaire
Beskickningen i Washington.
Envoyé Extraordinär och Ministre Plénipotentiaire. Legationssekreterare....................................
Beskickningen i Wien.
Envoyé Extraordinär och Ministre Plénipotentiaire. Legationssekreterare..................................
b) Expektanslöner
c) Pensioner
4. Militärattachéer:
i Berlin...........................................
i Paris
69,600.
19,200.
L4 * 6’300- 483,500.
6,000.
6,000.
12,000.
Transport
565,100.
5.
Bil. N:o 2 b) till Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 1 om Statsverket 1879. 7
Transport 565,100.
Skrifmaterialier, expenser och extra utgifter:
a) Skrifmaterialier, tryckningskostnader, ved och lyshållning .........
b) Möblers anskaffande och underhåll, inköp af böcker och kartor,
frakt in. in. ...............................................................................
c) Prenumeration å tidningar och tidskrifter..................................
(/) Telegrafporto .................................................................................
e) Postporto ......................................................................................
f) Ekiperingspenningar......................................................................
g) Vexelkostnader................................................................................
h) Beskickningarnes extra utgifter.....................................................
i) Rese- och kurirkostnader..............................................................
k) Utomordentliga beskickningar och tillfälliga uppdrag ..................
l) Ålderstillägg.................................................................................
in) Hemliga utgifter..............................................................................
n) Diverse utgifter .............................................................................
3,500.
1,500.
1,500.
6,000.
5.000.
10,000.
500.
6.000. 6,000.
5.000.
1.000.
14,000.
9,200.
Summa kronor
69,200.
634,300.
Beräkning öfver koasulskassans inkomster och utgifter för år 1880.
Inkomster:
Svenska statsverkets bidrag .......
Norska statsverkets bidrag ..........
Konsulatafgifter, förslagsvis:
Utgifter:
1. Utrikesdepartementet .....................................................
2. Konsulatembets- och tjensternännens aflöningar in. in.
a) Löner och arfvoden.
Alexandrin, Generalkonsuln, lön................................
Archangel, Konsuln d:o ................................
Athen, Generalkonsuln, d:o.................................
5,000,
18,000.
15.000.
96.000. 4,500.
Summa kronor
12,000.
8,000.
10,000.
Kronor.
160,000.
120,000.
138.500.
418.500.
11,450.
Transport 30,000.
11,450.
8 Bil. N:o 2 b) till Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 1 om Statsverket 1879.
11,450.
Transport
313,100. 11,450.
Bil. N:o 2 b) till Kongl. Maj:t$ Nåd. Proposition N:o 1 om Statsverket 1879. 9
Transport 313,100. 11,450.
c) Anslag till kontorskostnader utan redovisningsskyldighet.
Alexandria ........................................................................... 6,000.
Algier .................................................................................... 2,000.
Archangel ............................................................................. 2,000.
Baliia ................................................................................ 2,000.
Bilbao .................................................................................. 2,000.
Buenos Ayres....................................................................... 4,000.
Dardanellerna........................................................................ 500.
Gibraltar ........................................................................... 3,000.
Hamburg................................................................................ 2,000.
Helsingfors .......................................................................... 2,000.
Japan ................................................................................... 4,000.
Kiel ...................................................................................... 4,000.
Lissabon............................................................................... 2,000.
Marseille................................................................................. 2,500.
Neapel................................................................................. 3,000.
Newcastle ............................................................................. 4,000.
New-York ...................................................................... 6,000.
Rio de Janeiro ................................................................... 4,000.
Rom..................................................................................... 2,000.
Smyrna ............................................................................... 1,000.
Tanger...................................................... 2,000.
Triest .................................................................................. '•00,)- 61,000.
d) R.vpektanslöner .................................................................................... 2,800.
e) Pensioner .................................... 14,050. 390 950
3. Skrifmaterialier, expenser och extra utgifter.
a) Skrifmaterialier, tryckningskostnader m. m.......*....................... 4,500.
b) Konsulernas embetsutgifter........................................................ 10,000.
c) Vexelkostnader ............................................ 250.
d) Diverse utgifter......................................................................... 1,350. jg jqq
Summa kronor 418,500.
Bih. till Riksd. Prot. 1879. l:a Sami. ha Afd.
10 Bil. N:o 2 c) till Kanyl. MajUs Nåd. Proposition N:o 1 om Statsverket 1879.
Uppgift öfver de från kabinettskassan och konsulskassan för närvarande utgående
expektans!©^ och pensioner.
Från kabinettskassan:
Jemlik* nåd. Beslut Expektanslöner:
af den Kronor.
19 Febr. 1864. Förre Envoyén i Köpenhamn, Herr Grefve Hamilton.................... 4,800.
1 Dec. 1868. Förre Envoyén i Koustantinopel, Friherre Palmstierna .................. 4,800.
» » Förre Ministerresidenten i Bryssel, von Mansbach ........................ 4,000.
15 April 1869. Förre Ministerresidenten i Haag, Friherre WTede........................... 4,000.
23 Sept. 1864. Förre Chargé d’Affaires i Rio de Janeiro, Hyltén-Cavailius ......... 1,600.
Summa kronor 19,200.
Pensioner:
29 Sept. 1870. Förre Envoyén, Friherre af Wetterstedt......................................... 6,000.
7 » 1858. Förre Envoyén Lövenskiold.............................................................. 4,000.
Envoyén, Friherre Hochschilds enka................................................. 2,800.
4 Maj 1858. j 3
23 April 1869. Förre Statsministern för utrikes ärendena, Hans Excellens Herr
Friherre Stiernelds enka .............................................................. 2,000.
4 Dec. 1838. Förre Envoyén, Friherre Taubes enka.......... ............................... 1,000.
22 Nov. 1863. Förre kabinettskuriren Ohrnans enka ............................................ 225.
17 Febr. 1858. Kabinettsvaktmästaren Englunds enka........................................... 100.
2 Jan. 1863. Aflidne kabinettskuriren Cronlands dotter Erika ........................... 75.
» » Aflidne kabinettskuriren Liljedahls dotter Clara ........................... 75.
Summa kronor 16,275.
Från konsulskassan:
Expektanslöner:
23 Sept. 1864. Förre Generalkonsuln i Rio de Janeiro, Hyltén-Cavailius ............ 1,600.
24 Nov. 1876. Förre t, f. konsuln i Calais, Clausen ........................................... 1,200.
Summa kronor 2,800.
Bil. N:o 2 c) till Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 1 om Statsverket 1879. 11
Jemlik^ nåd. Beslut Pensionär:
af den s Kronor.
31 Aug. 1877. Förre Generalkonsuln i London, Willerding.................................. 4,000.
21 Juni 1872. Förre Konsuln » Archangel, Fleischer ............................................. 3,600.
» » Förre Generalkonsuln i Helsingfors, Dahlfelt ................... 1,600.
29 Nov. 1878. Förre Generalkonsuln i Atlieu, von Heidenstams enka.................. 800.
13 Juni 1862. Förre Generalkonsuln i Tripoli, Halirs enka.................................... 800.
24 Mars 1876. Förre Generalkonsuln i Abo, af Forselles enka .............................. 800.
24 Nov. 1876. Förre Generalkonsuln i Alexandrin, Testas enka ........................... 800.
8 April 1854. Konsuln i Archangel, Bruenechs enka ............................................. 400.
29 Maj 1874. Vice konsuln i New-Castle, Hambros enka ................................... 400.
16 April 1869. Afl. förre Generalkonsuln i Algier, Lagerheims dotter Fatinia...... 400.
Afl. konsulatsekreteraren i Tanger, Frumeries döttrar:
6 Juli 1825. jAnna Karolina.................................................................................... 225.
4 Febr. 1832. | Sofia Helena..................................................................................... 225.
Summa kronor 14,050.
12 Bil. N:o 2 d) till Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N;o 1 om Statsverket 1879.
Protokoll öfver Konungen
Utrikesdepartementsärende, hållet inför 'lans Majå i Statsrådet å Stockholms Slott den 8 Januari 1879.
Närvarande:
Hans Excellens Herr Statsministern och Chefen för Justitiedepartementet Friherre De Geer,
Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena Björnstjerna,
Statsråden: Lagerstråle,
Thyselius,
Lovén,
Friherre von Otter,
Forssell,
Rosensvärd,
Vult von Steyern,
Malmström.
Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena föredrog frågan om de anslag under tredje hufvudtiteln, hvilka år 1880 böra af svenska statsverket allena bestridas.
Herr Ministern erinrade i främsta rummet, att enligt det denna dag i sammansatt svenskt och norskt statsråd godkända förslaget till gemensam utrikesbudget för 1880, Sveriges andel af de gemensamma utgifterna komme att uppgå till 607,800 kronor eller samma belopp, som i nu gällande riksstat finnes uppfördt.
Af ordinarie utgifter upptoge samma riksstat vidare 6,000 kronor, hvaraf till underhåll af svenska kronans egendom i Konstantinopel 4,200 och till understöd åt svenska kyrkan i Paris 1,800 kronor.
Då det förra anslaget redan utgått under en följd af år och fortfarande vore behöfligt, samt ^et senare, som först från och med innevarande år börjat utgå i stället för det under föregående år till svenska kyrkan i London anvisade beloppet, vore högeligen påkalladt för upprätthållandet af svensk gudstjenst i Paris, der den genom enskildas gåfvor och kollektör tillkomna kyrkobyggnaden under loppet af sistlidna år blifvit fullbordad och invigd, hemställde Herr Ministern det ifrågavarande båda anslag måtte äskas att jemväl under 1880 med oförändrade belopp utgå.
Hvad slutligen vidkomme frågan om extra anslag under tredje hufvudtiteln, hemställde Herr Ministern det Kong!. Maj:t täcktes för 1880 äska samma belopp som för 1879 eller 4,500 kronor till fortsatt utgifvande af »Sveriges Traktater». Detta arbete hade under det förflutna året framskridit derhän, att manuskriptet till andra delen blifvit nära
Bil. N:o 2 d) till Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 1 om Statsverket 1879. 13
fullbordadt och utgifvaren derjemte kunnat göra temligen omfattande förarbeten till de följande, hvaremot tryckningen i afvaktan på åtskilliga upplysningar af vigt måst anstå längre än beräknadt varit, så att andra delens första häfte, ehuru nära färdigt, ännu icke kunnat utkomma. Deremot skulle antagligen ett par följande häften kunna utkomma med korta mellanrum.
Hufvudtitelns slutsumma för ordinarie utgifter skulle således oförändradt blifva 613,800 och för extra-ordinarie 4,500, tillsammans 618,300 kronor.
Hvad Herr Ministern för utrikes ärendena sålunda hemställt och deri Statsrådets öfrige ledamöter instämde, behagade Hans Maj:t Konungen i nåder gilla och bifalla, och skulle utdrag af detta protokoll jemte dervid fogade tabell öfver riksstateus tredje hufvudtitel till finansdepartementet öfverlemnas till ledning vid författandet af Kongl. Maj:ts nådiga proposition till riksdagen angående statsverkets tillstånd och behof.
In fidem
A. Cronhielm.
14 Bil. N:o 2 e) till Kongl. Majds Nåd. Proposition N:o 1 om Statsverket 1879.
Tabell öfver Riksstatens Tredje Hufvudtitel för år 1880.
Ordinarie anslag.
T. Kabinettskassans utgifter:
Kronor.
1. Ministern för utrikes ärendena........................................................... 24,000.
2. Utrikesdepartementet....................................................................... 32,190.
3. Ministerstaten .................................................................................. 341,295.
4. Militärattachéer.............................................................................. 8,400.
5. Skrifmaterialier, expenser och extra utgifter .................................. 41,915. 447,800.
IT. Konsnlskassans utgifter:
1. Utrikesdepartementet.......................................................................... 7,000.
2. Konsulatembets- och tjenstemännens aflöningar in. m...................... 143,400.
3. Skrifmaterialier, expenser och extra utgifter .................................... 9,600. 160,000.
TJ[. Utgifter, som bestridas af svenska statsverket allena:
1. Underhåll af svenska kronans egendom i Konstantinopel ............... 4,200.
2. Understöd åt svenska kyrkan i Paris............... 1,800. 6,000.
Summa kronor 613,800.
I
Extra anslag.
För fortsatt utgifvande af »Sveriges Traktater»......................................................... 4,500.
Summa Summarum kronor 618,300,
Stockholm 1879. Kongl, Boktryckeriet, P, A, Norstedt k Söner.
Bil. No 3 a, till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1879.
1 Utdrag af Protokollet öfver Landtförsvars-ärenden, hållet inför Hans Maj:t Kol tung eu i Statsrådet åt Stockholms Slott den 8 Januari 1879.
Närvarande:
Hans Excellens, Ilerr Statsministern, Friherre De Geer,
Hans Excellens, Herr Ministern för utrikes ärendena Björnstjerna,
Statsråden: Herr Lagerstråle,
Thyselius,
Loven,
Friherre von Otter,
Forssell,
Rosensvärd, von Steyern,
Malmström.
Departementschefen, Statsrådet Bosensvärd, anhöll i underdånighet att, i sammanhang med uppgjordt förslag till reglering af utgifterna å riksstatens fjerde hufvudtitel under år 1880, få föredraga följande till Kongl. Maj:t inkomna framställningar:
Generalfålttygmästarens och Chefens för Arméförvaltningens Artilleridepartement underdåniga memorial af den 15 November 1878 angående departementets medelsbehof för år 1880;
Chefens för Arméförvaltningens Fortifikationsdepartement underdåniga memorial den 15 November 1878 med Chefens för fortifikationen memorial af samma dag angående såväl departementets medelsbehof som anslag till fästningsbyggnader under år 1880;
Arméförvaltningens underdåniga skrifvelse den 8 Oktober 1878 angående Intendentsdepartementets medelsbehof för år 1880;
Samma embetsverlcs underdåniga skrifvelse den 8 November 1878 om behofven år 1880 å de anslag, som stå under dess Civila departements förvaltning ;
Medicinalstyrelsens underdåniga skrifvelse den BO September 1878 an- Bih. till Piksd. Prof. 1879. 1 Samt 1 Afd. 1
2 Bil N:o 3 a, till Konr/1. Maj ds Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1879.
gående anslag till militär-veterinår-stipendier och om läkarevården vid pontonierbataljonen;
Arméförvaltningens underdåniga skrifvelse den 7 Mars 1878 angående Byggmästaren A. G. Stillströms underdåniga ansökan om godtgörelse för åtskilliga öfverarbete]! vid Svea artilleriregementes kasern etablissement;
Chefens för fortifikationen underdåniga förslag till husaretablissement i Helsingborg af den 18 December 1877 jemte deröfver afgifna vederbörliga utlåtanden.
Departementschefen anförde derefter:
Då statsverkets tillgångar, som under en följd af år varit i stigande och leinnat icke obetydliga öfverskott, nu, enligt hvad Chefen för Finansdepartementet anmäler, sa nedgått, att särskilda åtgärder blifva nödvändiga för behofvens fyllande, lärer den närvarande tidpunkten icke vara lämplig att framlägga mera omfattande förslag, som ställa andra fordringar på statsverket än sådana, för hvilkas tillgodoseende utvägar nu kunna beredas.
Ur denna synpunkt och med iakttagande af den ordning, som i gällande riksstat följes, får jag nu i underdånighet framställa hufvud titelns särskilda anslagsbehof, hvarvid inga andra förändringar i de ordinarie anslagen åsyftas, än dem jag nu kommer att anmäla.
Arméförvaltningen.
Frågan om ordnande af Arméförvaltningens aflöningsförhållanden, i likhet med hvad för andra centrala embetsverk egt rum, har efter Kong]. Maj:ts nådiga befallning under aret varit föremål för Löneregleringskomitéens verksamhet. I förhoppning att denna behandling, — vid det förhållande att Arméförvaltningen hade för temligen kort tid sedan framgått ur en sådan ombildning' af det forna Krigskollegiet, som hvilade på de hufvudgrundsatser, Indika vid nu skeende omorganisation af de centrala verken gorå sig gällande,—-skulle kunna så snart utföras, att frågan kunde föreläggas sist församlade Riksdag, blek i propositionen om statsverkets tillstånd och behof under år 1879 eu summa af 44,000 kronor beräknad till Arméförvaltningens lönereglering. Då emellertid Löneregleringskomitéens betänkande ännu ej den 29 Mars sistlidet år blilvit afgå (vet, måste frågan för 1878 års riksdag förfalla, hvarför Eders Kong], Maj:t sistnämnde dag aflat nådig proposition till Riksdagen om fortfarande under år 1879 af Arméförvaltningens för närvarande å extra stat utgående aflöningsanslag. Sedan komitéen den 23 Augusti 1878 ingifvit sitt betänkande, har Arméförvaltningen den 7 derpå följde December inkommit med deröfver infoidiadt underdånigt utlåtande. De af komiterade i Arméförvaltningens organisation föreslagna förändringar hafva emellertid, mot förmodan, visat sig så betydliga och genomgripande, att jag måste anse tvifvelaktigt, huruvida frågans
3 Bil. No 3 a, till Kong!. Maj:ts Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1870.
afgörande kali så tidigt underställas Eders Kong!. Maj:ts pröfning, att lönestaten kan för 1879 års Riksdag framläggas. Vid sådant förhållande erfordras äfven för år 1880 de nu för Arméförvaltningens aflöning uppförda extra anslag
till dyrtidstillägg ....................................................................... kronor 19,240: —
» tjenstgöringspenningar ........................................................ » 3,250: —•
» öfvertaliga tjenstemän in. fl.............................................. » 7,400: —
tillsammans kronor 29,890
Artilleri- och Ingeniör-Högskolan. (Nytt anslag).
Under statsanslaget ä denna hufvudtitel »till försvarsverket till lands i allmänhet» finnes uppfördt ett belopp af 45,366 kronor 50 öre, afsedt att bestrida aflöning och underhåll för det å kronoegendomen Marieberg förlagda artilleri- och ingeniörläroverket. Då emellertid tillhandahållande af medel för nu angifna ändamål ej kunde sägas hafva den ringaste gemenskap med de åligganden, som egentligen falla inom Arméförvaltningens Artilleridepartements verksamhetsområde, sådant detta finnes utstakadt i § 7 af Arméförvaltningens nu gällande instruktion, har Generalfälttygmästare!!, i sitt underdåniga memorial af den 15 sistlidne November, ansett sig böra uttala den mening, att det vore lämpligt, om detta anslag utbrötes ur den för Artilleridepartementet afsedda andel i anslaget till försvarsverket till lands i allmänhet och, i likhet med hvad eger rum för krigshögskolan och krigsskolan, uppfördes såsom ett särskilt anslag å riksstatens fjerde hufvudtitel under benämning af Artillerioch Ingeniör-Högskolan; och har Generalfälttygmästaren i ämnet vidare anfört,
att högre artilleriläroverket å Marieberg inrättades i följd af Kong! brefvet den 4 Mars 1817, hvaruti jemväl stadgades, att de för läroverket nödiga medel skulle uppföras på Krigskollegiets artilleristat, hvarjemte uti Nådiga instruktionen den 18 Mars 1817 för Generalfälttygmästaren föreskrefs, att han skulle vara styresman för artilleriets högre läroverk och hafva inseende öfver förvaltningen af de dertill anslagna medel likasom äfven vården af de för läroverket anslagna lägenheter samt dess bibliotek och instrumentsamlingar m. in. Denna Generalfälttygmästarens egenskap att vara styresman för det högre artilleriläroverket bibehölls fortfarande oaktadt de förändringar, läroverket i (ifrigt undergick, intill dess Kong! Maj:t genom nådigt bref den 13 November 1866 bestämde, att de åligganden härutinnan, som dittills tillhört Generalfälttygmästaren och Chefen för artilleriet, skulle upphöra samt öfvertagas af Inspektören för militärläroverken och Krigsundervisningskommissionen, hvarjemte det dåvarande högre artilleriläroverket förändrades till krigshögskola för artilleri- och ingeniör-offieerare samt generalstabsofficersaspiranter. Genom nådiga generalorder af den 18 Juli 1877 anbefaldes, i sammanhang med inrättandet af eu
4 Bil. N:o 3 a, till Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1879.
nY krigshögskola i Stockholm, att skolan å Marieberg skulle förändras till ett läroverk endast för artilleriets och fortifikationens officerare, hvilket läroverk under den 7 December samma år förklarades skola benämnas Artilleri- och Ingeniör-Högskolan; och blef för densamma faststäldt nådigt reglemente den 1 November 1878. Sedan Artilleri- och Ingeniör-Högskolan sålunda nu blifvit ordnad och, i likhet med öfriga för arméen gemensamma läroverk, — den nya krigshögskolan och krigsskolan — är ställd omedelbart under Inspektören för militärläroverken och Krigsundervisningskommissionen, samt Generalfältfcygmästaren ej annorlunda än såsom ledamot af nämnda kommission, vare sig personligen eller genom ombud, har något med skolans styrelse och den der meddelade undervisning att skaffa, så och då för krigshögskolan i Stockholm ett särskildt anslag blifvit i riksstaten uppfördt, har Generalfälttygmästare!! ansett det ej mindre vara följdrigtigt än äfven medföra åtskilliga fördelar, derest utgifterna för Artilleri- och Ingeniör-Högskolan skildes från Artilleridepartementets stat och de till utgifter för skolan nödiga medel uppfördes å särskildt anslag, hvilket, likasom öfriga dylika anslag, borde af Arméförvaltningens Civila departement disponeras, hvaremot läroverkets byggnader fortfarande af Artilleridepartementet underhölles, i likhet med öfriga byggnader å kronoegendomen Marieberg.
I sammanhang härmed uttalar Generalfälttygmästare!! den åsigt, att, i likhet med hvad vid krigshögskolan eger rum, fullständig aflöning på Artillerioch Ingeniör-!lögskolans stat borde för skolans chef uppföras, samt denne chef innehafva regementsofficers grad. Härigenom skulle den svårighet, som kunde uppstå, att för ifrågavarande befattning undvara eu officer på stat vid något af artilleriregementena eller fortifikationen undanrödjas, och, hvad artilleriet särskildt vidkomme, en minskning i någon mån åvägabringas uti den ofta nog kännbara bristen på till tjenstgöring vid regementena disponible officerare och ej minst på regementsofficerare. På grund af dessa förhållanden har Generalfålttygmästaren ansett att uti Artilleri- och Ingeniör-IIögskolans stat borde inräknas aflöning för en chef, till de belopp, som af öfverstelöjtnant åtnjutas.
Den af Generalfälttygmästare!! föreslagna utbrytningen af anslaget till Artilleri- och Ingeniör-Högskolan från anslaget till försvarsverket till lands i allmänhet och detsammas ställande under Arméförvaltningens Civila departements förvaltning synes mig öfverensstämmande med såväl anslagets natur som anordningen af anslagen på hufvudtiteln i öfrig!, hvarför jag dertill tillstyrker nådigt bifall. Hvad angår chefens för skolan aflöning, så och ehuru det måste vara af vigt, att officerare vid arméens regementen och corpser ej, i vidsträcktare mån än nödvändigheten oundgängligen kräfver, bindas vid befattningar, hvarigenom de blifva för sin egentliga tjenstgöring oanvändbare, hvarför jag ock, lika med Generalfälttygmästare!!, är af den åsigt, att särskild aflöning, i
5 Bil. No 3 a, till Kongl. Majits Nåd. Frop. No 1, om Statsverket 1373.
likhet med hvad vid krigshögskolan egen rum, borde åt chefen för nu ifrågavarande läroverk anvisas, anser jag dock, enär vid innevarande statsreglering endast de oundgängligaste förhöjningar i de årliga anslagen torde böra äskas, frågan om anslående af sjelfständig lön till chefen för ifrågavarande läroverk böra till ett kommande år anstå.
På grund af hvad jag nu anfört, hemställer jag i underdånighet, att Eders Kong]. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen,
att under titel »Artilleri- och Ingeniör-Högskolan» uppföra å fjerde Hufvudtiteln, näst efter anslaget till krigshögskolan, ett nytt anslag å kronor 45,366: 50, samt
att, vid bifall härtill, anslaget till försvarsverket till lands i allmänhet med samma belopp minskas.
Stipendier för militär-vetcrinärcr. (Nytt anslag).
Uti förenämnda underdåniga skrifvelse af den 30 September 1878 har Medicinalstyrelsen fäst uppmärksamheten på det förhållande, att vid artillerioch kavalleriregementenas vapenöfningar, äfvensom vid andra tillfällen, ej sällan inträffat, att militäre veterinärplatser varit vakante eller att de anställde regemente- och bataljonsveterinärerne till följd af styrkt sjuklighet eller annan giltig anledning varit urståndsatte att upprätthålla dem åliggande tjenstgöring, till följd hvaraf hästsjukvården icke kunnat behörigen bestridas. Framställningar från chefsembetena angående vikarier för tjenstgöringens upprätthållande hade, då inga för sådan tjenstgöring afsedde personer funnes att tillgå, ej heller medel vore anvisade till aflöning åt extra militärveterinärer, icke kunnat föranleda nödig åtgärd.
Genom aftal, hufvudsakligen med elever vid veterinärinstitutet, hade det väl någon gång lyckats chefsembetena att erhålla personer till förenämnda angelägna befattningars bestridande, men kostnaderna härför hade varit oskäligt höga, utan att dock någon egentlig säkerhet förefunnits, att de veterinärelever, som kunnat öfvertalas att för någon tid bestrida tjensterna, egt dertill erforderliga insigter och egenskaper. Då emellertid vården af hästarne vore för artilleriets och kavalleriets duglighet af den största vigt, har Medicinalstyrelsen ansett sig böra hos Eders Kongl. Maj:t framhålla behofvet deraf att lämpliga personer funnes för ändamålet att tillgå, och är Styrelsen af den åsigt, att den till ändamålets ernående bästa utvägen vore antagandet af militäre veterinärstipendiater. Härtill lämplige personer kunde, enligt Medicinalstyrelsens mening, erhållas dels bland utexaminerade, dels ock hufvudsakligen bland ännu vid läroverket qvarstående elever vid veterinärinstitutet i dess båda högsta klasser, Indika elever, efter aflägga!!-
6 Bil. N:o 3 a, till Kong!-. Maj:ts Nåd. Trop. N:o 1, om Statsverkd 1879.
det af afgångsexamen från högre elementarläroverk, genomgått omkring tre års luns vid institutet. Eu likartad stipendiatinstitution, afse dd för manskapets sjukvård vid arméen och flottan, funnes sedan längre tid tillbaka och syntes pa det hela hafva lemna! tillfredsställande resultat. — Efter pröfning af förhandenvarande förhållanden har Medicinalstyrelsen ansett lämpligast, att antalet af militäre veterinärstipendiater för närvarande bestämmes till fem, samt att stipendierna må utgå med 300 kronor åt hvarje stipendiat, hvarjemte, vid inträffad tjenstgöring, borde stipendiaten bestås ett dagtraktamente af fyra kronor samt reseersättning i 7:de klassen af gällande resereglemente. Till jemförelse med nu föreslagna belopp omnämner Medicinalstyrelsen, att stipendiater i fältläkarecorpsen, till största delen personer, som redan aflagt medicine-kandidatexamen, innehafva årsstipendier på 3—400 kronor, men åtnjuta under tjenstgöring utom reseersättning G ä 7 kronor om dagen. Att föreslå lägre belopp an det förut anförda, för militär-veterinär-stipendierna ansåge Medicinalstyrelsen olämpligt, da afseende fästes dervid, att sfipendiaterne måste under tjenstgöring med trupp vare försedde med uniform.
Svårigheten att upprätthålla hästsjukvården under de ofta inträffade och länge fortgående vakanserna, äfvensom vid tillfälliga förfall bland den dertill utsudda personalen, är Eders Kong! Maj it nogsamt bekant genom de underdåniga framställningar från vederbörande regements- och corpschefer, hvilka det ålegat mig att inför Eders Kongl. Maj:t föredraga. Då den af Medicinalstyrelsen nu föreslagna stipendiatinrättning synes mig, likasom Styrelsen, böra kunna lemna eu ej oväsentlig hjelp i detta hänseende, hemställer jag i underdånighet, att Eders Kongl. Maj:t täcktes af Riksdagen äska,
att för 5 militärveterinärstipendier, hvardera å 300 kronor, måtte beviljas ett nytt ärligt anslag af 1,500 kronor, att under benämning »stipendier för militärveterinärer» uppföras ä fjerde hufvudtiteln näst efter anslaget till »pensioner och stipendier åt fältläkarecorpsen».
Indelta Arméen.
Indelta Arméens heta[»aflöning-.
Al skäl, som framställts i underdånigt betänkande af den 23 November sistlidet år angående den ekonomiska förvaltningens ordnande vid indelta arméen och V ermlands fältjägarecorps, har Arméförvaltningen ansett sig böra i underdånighet föreslå dels förhöjning i aflöningsförmånerna för regementsinte-liden törne vid arméen, dels ock att vid Smålands grenadierbataljon och Yermlands fältjägarecorps, hvarest intendentsaflöning icke finnes anvisad, måtte anslås dylik aflöning.
7 Bil. No 3 a, till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1879.
Då emellertid Eders Kongl. Maj:t ännu icke fattat beslut om det nya ordnandet af den ekonomiska förvaltningen vid indelta arméen ock Vermlands fältjägarecorps, hvartill förslaget, som först nyligen blifvit af Arméförvaltningen afgifvet, ännu icke kunnat undergå vederbörlig beredning, och då således ännu icke kan tagas en säker öfverblick öfver omfånget af regementsintendenternes blifvande verksamhetsområde, får jag, som visserligen hyser den förmodan, att en aflöningsförhöjning måste för regementsintendentsplatserne beredas, om desse skola kunna med fullt lämplige personer besättas, dock i underdånighet föreslå, att denna Arméförvaltningens nu föreliggande hemställan icke måtte föranleda någon nådig åtgärd.
Indelta Arméens och Vermlands Mtjägarecorps’ Yapenöfningar.
Vid 1877 och 1878 årens riksdagar har Eders Kongl. Maj:t äskat uppförande å ordinarie stat af en förhöjning i detta anslag af 388,000 kronor, men har Riksdagen, som år 1877 ansåg det ej kunna med visshet antagas, att berörda förhöjning vore för framtiden till lika högt belopp behöflig, och år 1878 fann, att någon erfarenhet i detta hänseende då ännu icke var vunnen, båda åren anvisat denna förhöjning att såsom extra anslag utgå.
Under sistlidet år har för arméens vapenöfningar för första gången kunnat användas det åt vapenöfningsanslaget sålunda lemnade tillskott. Då emellertid räkenskaperna öfver sagda anslag ännu icke kunnat afslutas och således ej med visshet kunna angifvas kostnaderna för vapenöfningarna i det fullständigare skick, hvartill desamma skulle genom merberörda förhöjning uppbringas, så, och i betraktande af Riksdagens skäl för vägran att ännu uppföra densamma på ordinarie stat, hemställer jag i underdånighet, att Eders Kongl. Maj:t ville af Riksdagen begära i anslaget för indelta arméens och Vermlands fältjägarecorps’ vapenöfningar samma förhöjning af 388,000 kronor, att äfven under år 1880 på extra stat utgå.
Yärfvade Arméen.
Husarregementet Konung Carl XV.
Under den 13 sistlidne December bär Eders Kongl. Maj:t, som vid granskning af det utaf Arméförvaltningen till nådig fastställelse öfverlemnade förslag till ny aflöningsstat för Husarregementet Konung Carl XV funnit, att i staten qvarstode anslag, som, sedan numera passevolans^! med sqvadronscheferne upphört, syntes icke hafva sin rätta plats i regementets aflöningsstat, efter det Arméförvaltningen med anledning deraf afgifvit infordradt yttrande, i nåder förordnat, att följande å nyssnämnde stat uppförda anslag:
8 Bil. N:o 3 a, till Kongl. Maj ds Nåd. Trop. N:o 1, om Statsverket 1879.
till beväringspersedlars underhåll .................................... Kronor 324: —
till betäckande af skilnaden mellan bestämda rationspriset för de fyra månaderna Juni—September och det för
vanliga tjenstgöringstiden gällande pris för de till regementets kommendering i Göteborg hörande en underofficers- och
25 husarhästar............................................................................. » 991: —
till underhåll af 100 sadel- och hästmunderingar för oberidna delen af regementet..................................................... » 300: —
eller tillhopa ............................................................................... Kronor 1,615: —
skola från staten afföras och derför möjligen ifrågakommande kostnader, på sätt Arméförvaltningen föreslagit, utgå från vederbörande statsanslag, nemligen anslaget till försvarsverket till lands i allmänhet och anslaget till fourragering af artilleriets, värfvade kavalleriets och fortifikationstrnppernes hästar.
Husarregementet Konung Carl XY är det enda af arméens stamtrupper, som saknar handtverkare på stat. För gevärsvården finnes nu enligt Kongl. brefvet den 7 December 1852 å Arméförvaltningens Artilleridepartements andel i anslaget till försvarsverket till lands i allmänhet uppförde två arfvoden
å 129 kronor................................................................................. Kronor 258: —
inqvarteringspenningar för 2 gevärshandtverkare........................ » 72: —
tillsammans Kronor 330: — Svårigheten att för denna ringa aflöning och utan fast anställning erhålla kunnige och pålitlige arbetare har, synnerligast sedan regementet blifvit beväpnadt med karbiner, gjort sig gällande, och då regementet helt och hållet saknar sadelmakare samt nu en för ändamålet mer än tillräcklig besparing skulle uppkomma på regementets hittills gällande stat, får jag hemställa, att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att på Husarregementets Konung Carl XY stat måtte i likhet med förhållandet vid öfriga kavalleriregementen uppföras aflöning
för en gevärshandtverkare med................................................... Kronor 600: —■
» en sadelhandtverkare ........................................................... » 700: —
eller tillsammans Kronor 1,300: — Under förutsättning af bifall härtill skulle anslaget till Husarregementet
Konung Carl XY, nu.................-............................................. Kronor 188,929: 05
minskas med skilnaden mellan ofvannämnda nedsättning i
staten..............................................
och aflöningen för handtverkare
Kronor 1,615:
» 1,300: —
eller
315: —
och således hädanefter utgå med
Kronor 188,614: 05. Ehuru
9 Bil. N:o 3 a, till Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1873.
Ehuru härigenom Artilleridepartementets andel i anslaget till försvarsverket i allmänhet finge en minskad utgift af 330 kronor, har jag icke ansett häraf höra föranledas en motsvarande nedsättning i detta för mångfaldiga behof hårdt anlitade och förut otillräckliga anslag.
Marinregemente!.
Äfven för år 1880 blifver detta anslag erforderligt för att, i den män det genom Marinregementets indragning är eller ytterligare blifver disponibelt, användas till underhåll af garnisonen i Carlskrona, hvarföre Eders Kongl. Maj:t torde föreslå Riksdagen, att detsamma må äfven under sistnämnda år lör omförmälda ändamål med oförändrad natur utgå.
Fortifikationen.
Medicinalstyrelsen har uti sitt underdåniga memorial af den 30 sistlidne September, uppå anförda skäl, hemställt, att förste bataljonsläkaretjensten vid pontonierbataljonen måtte förändras till regementsläkaretjenst vid fortifikationstrupperne med de lönevilkor, regementsläkare vid värfvade arméen tillkomma; och har liknande framställning blifvit gjord äfven af Chefen för fortifikationen i hans underdåniga memorial af den 15 November 1878.
Ehuru med afseende på pontonierbaljonens med fältsignalskompaniet styrka, i jemförelse med åtskilliga regementen och corpser inom arméen, den gjorda framställningen ej saknar giltighet, kan jag, i betraktande af denna anslagsfordrans mindre trängande natur, icke tillstyrka, att densamma för närvarande blifver föremål för någon Eders Kongl. Maj:ts nådiga åtgärd.
Beväringen.
Beväringsmanskapets vapenöfningar.
Förslagsanslaget till beväringsmanskapets vapenöfningar, som flera år varit uppförd! till allenast 651,000 kronor, har under åren 1875-78 öfverskridits med betydliga belopp vexlande mellan 328,309 och 577,600 kronor, och ehuru antagas kan, att nedsatta pris på de flesta förnödenheter bör minska denna utgift för närmast kommande år, torde dock anslaget böra förhöjas med omkring 250,000.
Bih. till Riksd. Prot. 1873. 1 Sami. 1 AfcL 2
10 Bil. N:o 3 a, till Kontjl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1373.
Anslaget utgör nu.................................................................... Kronor 652,500: —
och om förhöjningen, för jemnande af hufvudtitelns slutsumma, upptages till........................................................... » 248,000: _
skulle anslaget komma att uppföras till.............................. Kronor 900,500: —
Materielen.
Försvarsverket till lands i allmänhet eller Arméförvaltningens departement.
Artilleridepartementet. Oaktadt den vid 1876 års riksdag beviljade förhöjning, hafva, enligt hvad Generalfälttygmästare!! i sitt memorial af den 15 sistlidne November anfört, Artilleridepartementets andel i detta anslag visat sig för dermed afsedda ändamål otillräcklig. I sitt underdåniga memorial af den 13 November 1875 hade Generalfälttygmästare!! framhållit behofvet af en förhöjning i berörde anslagsandel af 75,000 kronor, hvilken förhöjning ock äskades vid 1876 års riksdag, som emellertid deraf beviljade blott 50,000 kronor. Sedermera hade, uppå Arméförvaltningens å Artilleridepartementet underdåniga framställning, Eders Kongl. Maj:t genom nådiga beslut den 18 Maj 1877 och den 12 April 1878 medgifva att, till betäckande af de vid 1876 och 1877 årens slut i nämnda anslag befintliga brister, utgörande för det förra året 49,154 kronor 51 öre och för det senare 77,155 kronor 92 öre, ett motsvarande belopp finge — med undantag endast för 2,255 kronor 80 öre, som af andra tillgångar ersattes — utgå af behållningen å influtna försäljningsmedel; en tillgång, hvarifrån dock, enligt hvad Generalfälttygmästaren upplyser, något väsentligare bidrag ej vore att luidcr den närmare framtiden förvänta.
Efter att hafva redogjort för behofvet af ökade tillgångar under de särskilde titlarne i staten för ifrågavarande anslag, kommer Generalfälttygmästare!! bil den slutsats, att eu förhöjning deri af 59,000 kronor erfordras.
Den af Generalfälttygmästare!! sålunda framhållna otillräckligheten af dén andel i anslaget till försvarsverket till lands i allmänhet, hvilken af Artilleridepartementet disponeras, finner jag högeligen betänklig och det är endast svårigheten att vid innevarande statsreglering erhålla dertill nödiga medel, som hindrar mig att tillstyrka Eders Kongl. Maj:t att af Riksdagen äska hela den begärda förhöjningen. På det att emellertid det vigtiga artillerivapnet icke måtte sakna nödig öfning, till följd af brist i de delar af detta anslag, som äro härför afsedde, anhåller jag i underdånighet, att Eders Kongl. Maj:t dock ville af Riksdagen i anslaget äska någon förhöjning, hvilken torde för denna gång
Bil. N:o 3 a, till Kongl. Maj ds Kådiga Prof. Ko 1, om Statsverket 1873. 11
kunna inskränkas till det belopp, hvarmed den vid 1876 års riksdag framstälda anslagsfordran nedsattes, eller 25,000 kronor.
Enligt livad förut angående Artilleri- och Ingeniör-Högskolan blifvit af mig anfördt, skulle, vid Eders Kongl. Maj;ts bifall till af mig då gjord framställning, detta anslag få minskas med 45,366 kronor 50 öre.
Fortifikationsdepartementets andel. Arméförvaltningens Fortifikationsdepartement har uti Chefens förbemä-lda memorial af den 15 sistlidne November i underdånighet anfört,
att från och med år 1861 å Fortifikationsdepartementcts andel i försvarsverket till lands i allmänhet årligen utgått ett belopp af 18,000 kronor till bestridande af utgifter för kommendantskapet i rikets fästningar och garnisonsorter. Till och med år 1875 hade utgifterna understigit det sålunda anvisade beloppet, så att under årens gång uppkommit eu besparing, som vid sistnämnda års slut utgjorde 26,579 kronor 48 öre. Med året 1876 inträdde emellertid ett motsatt förhållande. Jeinlikt nådiga föreskrifter skulle nemligen Fortifikationsdcpartementet bekosta ej mindre underhåll af stallinventarier och redskap för renhållningen i stallarne vid Lifgardet till häst och Husarregementet Konung Carl NY, än äfven vattenförbrukningen inom härvarande garnisonsregementens kaserner. Underhållet af förenämnda stallinventarier och redskap var emellertid på passevolans öfvertaget af sqvadronscheferne vid sagda regementen mot, enligt äldre föreskrifter, bestämda belopp, som sammanlagdt utgjorde 787 kronor 50 öre. Sedan passevolansen med 1876 års början allmänt upphört, har ifrågavarande underhållskostnad så ökats, att den år 1877 uppgick till 3,330 kronor 43 öre, och anser Arméförvaltningen den sannolikt ej komma att understiga detta belopp. Tillökningen i denna utgiftstitel skulle således utgöra 2,543 kronor.
Kostnaden för vattenförbrukningen inom lifgardesregementenas kaserner, hvilken intill 1875 års slut bestreds till hälften af kronan, till hälften af passevolantörerne, medförde då eu årlig utgift för kronan af endast omkring 600 kronor, och för år 1876, då, efter passevolansens upphörande, kronan drabbats af hela kostnaden, 1,200 kronor. Men sedan de för kronan fördelaktiga kontrakt, som, intill sistnämnda års utgång, legat till grund för afgiftens beräknande, blifvit af Stockholms Drätselnämnd uppsagda och Förvaltningen från och med år 1877 måst, i likhet med öfriga större konsumenter, ehuru med nedsättning i taxan, erlägga betalning efter beräkning af den mängd af vatten, som verkligen åtgått och blifvit genom mätare bestämd, så har ifrågavarande kostnad för lifgardeskasernerne år 1877 uppgått till 4,763 kronor 20 öre och för den del af Svea artilleriregementes kasern, som då var upplåten till begagnande, till 1,555 kronor 4 öre, eller tillsammans 6,318 kronor 24 öre, och kommer densamma innevarande år, sedan hela sist nämnda kasern
12 Bil. No 3 a, till Kong!. Maj:ts Nåd. Trop. N:o 1, om Statsverket 1879.
till regementet upplåtits, att uppgå till närmare 10,000 kronor, hvarunder Förvaltningen anser vattenförbrukniugskostnaderne ej kunna för framtiden nedbringas, sedan försök att genom brunnsborrningar minska behofvet af vatten från Stockholms vattenledning ej lemnat önskadt resultat. — Häraf framginge, enligt hvad Arméförvaltningen yttrar, att den förenämnda behållningen å kommendantskapsmedlen nedgått till ett tills vidare reserveradt belopp af 10,797 kronor 84 öre, samt att en årlig brist af omkring 13,000 kronor kornrne att af redan nu anförda anledningar uppstå å berörda medel, hvaraf eu mängd utgifter dessutom skola bestridas, såsom anskaffning och underhåll af å fästnings- och garnisonsorter erforderliga brandredskap, båtar, flaggor, vimplar och flaggstänger, lyktor och lampor, renhållningsmateriel, postkurar, vaktpelsar, gevärsbroar och gevärsgafflar, möbler och inventarier för vaktrummen, yxor och sågar m. fl. redskap, äfvensom kostnaden för sotning och kakelugnars rensning, lyktors tändning och skötsel, renhållning, sopning och skurning, stormskadors afhjelpande, låsars insmörjning och vård, reparationer af spruthus, skjul och salutbatterierna m. in., anskaffning af Post- och Inrikes Tidningar, statskalendrar, skrifmaterialier, vaktjournaler in. m., handlingars inbindning, underhåll af eu telegrafledning mellan kaserner och vakter i Stockholm, samt vattenförbrukning i ångbadhuset derstädes in. m.
Men oafsedt denna brist på 13,000 kronor årligen, visade sig anslaget till berörda utgifter alltmer otillräckligt för dermed afsedda ändamål, sedan numera ännu en fästnings- och garnisonsort, Oscar Fredriksborg, tillkommit samt garnisonen på Carlsborg alltjemt tillökats och dit förlagts underbefäls- och volontärskolor ur indelta arméen, hvarför eu ytterligare brist af 4,000 kronor derå sannolikt komme att uppstå, På dertill komme, att eu ny och tidsenlig brandsläckningmateriel borde för fästningarne anskaffas, har Arméförvaltningen ansett sig böra i underdånighet hemställa, att ifrågavarande medel, som för närvarande utgå med 18,000 kronor, måtte höjas med ett lika belopp till 36,000 kronor.
Då den af Arméförvaltningen anmälda reservationen å anslaget, 10,797 kronor 84 öre, måste — så vidt den icke erfordras för betäckande af redan under år 1878 uppkomna brister i anslaget, — åtgå för samma ändamål innan slutet af 1879, så och då nödvändigt måste beredas utväg till undvikande för framtiden åt sådan brist, hvilken hufvudsakligen förorsakats af stegringen i kostnaden för underhåll af stallinventarier in. in. vid värfvade kavalleriet, äfvensom af den betydliga tillökning i afgiften för vattenförbrukning, som numera af Stockholms stad utkräfves, anser jag anslaget böra förhöjas; men då genom vidtagande af kraftiga åtgärder kostnaden för vattenbrukningen möjligen skulle kunna minskas, anser jag förhöjningen, för närvarande och intill dess outförbarheten af en sådan kostnadsnedsättning blifvit fullt ådagalagd, böra
13 Bil. No 3 a, till Kongl. May.ts Nåd. Trop. N:o 1, om Statsverket 1879.
stanna vid 10,000 kronor. Hvad deremot beträffar den tillökning i utgift, som till en del redan uppkommit ock vidare befaras, med anledning af Oscar Fredriksborgs upptagande bland rikets fästningar ock garnisonens å Garlsborg förstärkning, så torde för närvarande och, innan det sig visat, om ej någon deremot svarande minskning i utgiften för öfriga garnisonsorter skulle kunna beredas, densamma ej påkalla någon anslagsfordran. Beträffande slutligen den för kronan, såsom sin egen brandförsäkringsgifvare, så vigtiga frågan om brandredskapen i fästnings- och garnisonsorter, hemställer jag i underdånighet. att Eders Kongl. Maj:t, som torde anse att med anskaffandet af tidsenlig brandredskap å förenämnda orter icke bör anstå till dess medel kan småningom och uteslutande å ett årligt anslag beredas, ville anbefalla Arméförvaltningen att inkomma med underdånigt förslag öfver kostnaden för dylik anskaffning, hvarefter Eders Kongl. Maj:t torde vilja fatta nådigt beslut om åvägabringande af de härför nödiga medel.
Angående anslaget till försvarsverket till lands i allmänhet hemställer jag sålunda i underdånighet, att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att i anslaget bevilja förhöjning
å Artilleridepartementets andel med ....................................... kronor 25,000:
å Fortifikationsdepartementets med ......................................... » 10-000:
summa förhöjning kronor 35,000: —;
att, vid bifall till förslaget om uppförande för Artilleri- och Ingeniör- Högskolan af ett nytt ordinarie anslag, i nu förevarande anslag vidtaga eu
nedsättning af 45,366 kronor 50 öre.
Om från den föreslagna nedsättningen ..................... kronor 45,366: so
dragés summan af förenämnda förhöjningar .......................»____35,000: —
kommer anslaget att minskas med kronor 10,366: so.
Anslaget, nu ........................................................................... » 2,109,090: 47
skulle, efter afdrag af............................................................ »___10,366: so
kommma utgöra kronor 2,098,723: 97.
Ved och ljus vid fästnings- och garnisonsorter.
Angående detta anslag anför Chefen för Arméförvaltningens Fortifikationsdepartement i förut anmälda memorialet af den 15 November 1878, hurusom, sedan kronan till följd af passevolansens upphörande måst från och med år 1876 vidkännas kostnaden för uppvärmandet och belysningen äfven af manskapsrummen m. fl. lokaler inom härvarande garnisonskaserner, hvilken kostnad endast
14 Bil No 3 a, till Kong!. Maj-.ts Nåd. Prof. No 1, om Statsverket 1879.
till en del kunnat betackas med den från Stockholms stad lemnade servisersättning, samt deijemte ej blott Svea artilleriregementes nya och vidlyftiga kasernetablissement utan ock ny kasern för Disciplinkompaniet in. fl. lägenheter inom Carlsborgs fästning sedan nämnde tid tillkommit, har å detta anslag, oaktadt noggrann hushållning, uppstått årlig brist af mer än 20,000 kronor och då någon förhoppning att för framtiden nedbringa den årliga bristen under nämnda summa icke funnes, ansåg förenämnde chef sig böra, för åstadkommande af rättelse i missförhållandet mellan tillgång och utgift å ifrågavarande anslag, i underdånighet tillstyrka, att eu förhöjning i anslaget beredes med omkring
20.000 kronor, eller för jemnande af slutsumman, 20,008 kronor 50 öre.
Arsredogörelserna för detta anslag hafva under eu följd af år företett brist, hvilket förhållande ej afbrutits genom den i detsamma vid 1876 års riksdag medgifna förhöjning af 10,000 kronor. Bristen, som utgjort
lör ar 1874 ............................................................................... kronor 15,297: 83
» 1875 ................................................................................. » 13,151: 93
» 1876 ............................................................................... » 16,626: ii
» 1877 ...... » 30,530: 16
ar föi år 1878 ännu ej till siffran känd, men torde icke blifva väsentligt mindre än under näst föregående år.
Prisstegring, passevolansens upphörande samt det derigenom och genom nybyggnader ökade antalet af lokaler, som från anslaget skola förses med värme och ljus, äro anledning till detta missförhållande, hvilket jag, lika med Chefen för Fortifikationsdepartementet, anser böra afhjelpas. Medeltalet af bristen under de häi ofvan specificerade 4 år utgör nästan 19,000 kronor, och kommer, om är 1878 medräknas, tvifvelsutan att ej litet öfverstiga 20,000 kronor. I betraktande deraf att den betydliga höjning, som egde rum år 1877, måste antagas hafva uppkommit, ej af prisstegring, utan genom tillkomsten af flera byggnader, hvilka skola från anslaget upplysas och värmas, anser jag, lika med Chefen för fortifikationen, förhöjning i anslaget erfordras med minst det af honom föreslagna belopp. Jag får derföre i underdånighet hemställa, att Eders Kong], Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att i detta anslag,
som nu utgör .............................................................................. kronor 46,391: 50,
bevilja en förhöjning af ............................................................ » 20,008: so,
hvarigenom det skulle uppgå till kronor 66,400: —
Ilderstillägg.
Enär flertalet af embets- och tjenstemännen i Landtförsvarsdepartementets afdelning af Kong!. Maj:ts Kansli redan vid ingången af år 1879 egde kom-
15 Till. N:o 3 a, till Kongl. Majtti JS/åd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1879.
ma i åtnjutande af ålderstillägg å innehafvande löner, samt flere förrådstjenstemän och kassörer vid artilleriet och fortifikationen dels redan vore och dels vid början af år 1880 blefve till ålderstillägg berättigade, hvartill komme att, derest ny lönereglering för Arméförvaltningen vid 1879 års riksdag fastställdes, åtskillige embets- och tjenstemän jemväl vid detta embetsverk berättigades att med 1880 års början uppbära ålderstillägg, har Arméförvaltningen å Civila departementet, jemlikt dess underdåniga skrifvelse af den 8 sistlidne November, ansett förslagsanslaget till ålderstillägg böra för år 1880 bestämmas till 12,000 kronor och alltså förhöjas med 8,500 kronor.
Det väsentligaste behofvet af tillökning i detta anslag skulle tvifvelsutan uppkomma genom Arméförvaltningens lönereglering. Då emellertid frågan derom måste, enligt min åsigt, till en följande riksdag uppskjutas, torde också till dess kunna anstå frågan om förhöjningen i detta förslagsanslag.
Skrifmaterialier och expenser, ved m. in. för Arméförvaltningen
in. Ii. verk.
Med afseende på detta i innevarande års riksstat med 8,770 kronor uppförda anslag har Arméförvaltningen å Civila departementet i nyssnämnda skrifvelse anmält, hurusom detsamma under loppet af flera år visat sig för de dermed afsedda ändamål otillräckligt, samt att under de fem åren, 1873—1877, bristen uppgått till följande belopp
år 1873 till............................... kronor 3,965: 64
» 1874 » ................................................................................. » 5,704: 98
» 1875 » ................................................................................. » 7,886: 12
» 1876 » ........... » 6,559: 89
» 1877 » ................................................................................. » 9,127: 28
utgörande tillhopa kronor 33,243: 91 eller i medeltal för hvartdera året 6,648 kronor 78 öre 5 — och vore orsaken härtill att söka dels i allmänhet uti prisstegring å de förnödenheter, som af anslaget bekostas, dels i utvidgning af embetslokaler och deraf föranledd ökad vedåtgång inom Arméförvaltningens embetshus, hvarest, utom Förvaltningens egen personal samt Chefens för fortifikationen expedition, numera äfven aitilleristabens och artilleriets konstruktionskontors personal funnes inrymd, dels ock deruti, att Generalstaben, som från ifrågavarande anslag erhåller medel till upphandling af ved, för icke längesedan inflyttat i en vida större lokal, än den förut begagnade.
16 Bil. ■ N:o 3 a, till Kongl. Maj:!s Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1879.
På grund af livad sålunda i afseende på ifrågavarande anslag blifvit anfördt, liar Arméförvaltningen hemställt, att hos Riksdagen måtte i samma anslag äskas
en förhöjning af......................................................................... kronor 6,230.
hvarigenom, med tillägg af anslagets nuvarande belopp...... )) 8,770: —
anslaget för framtiden skulle komma att utgöra .................. kronor 15,000: —
Denna Arméförvaltningens hemställan torde af Eders Kongl. Maj:t i nåder bifallas,
Skrifmaterialier och expenser, ved m. in. för departementets afdelning'
af Kongl. Maj:ts Kansli.
Detta förslagsanslag torde, till jemnande af de ordinarie anslagens slutsumma, föreslås minskadt med ......................................................... kronor 33: so.
Efter att sålunda hafva gjort reda för de förändringar i ordinarie anslag under fjerde hufvud titeln, h vilka jag anser böra vid förestående statsreglering företagas, torde det tillåtas mig att få i underdånighet gorå framställning, utöfver hvad förut redan skett, om de extra ordinarie anslag, hvarom fordringarne synas mig oafvisliga.
Disciplinkompaniet.
Den nedgång i manskapsstyrkan vid kompaniet, hvilken under sistlidet år egt ruin, är, ehuru möjligen förebildande en återgång till ett bättre förhållande, ej tillräcklig att föranleda en nedsättning i detta till aflöning åt nödig befälsförstärkning vid kompaniet anvisade anslag, hvarföre jag hemställer, att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att låta det till oförändradt belopp 9,709 kronor, såsom extra anslag, äfven under år 1880 utgå.
Artillerilbeliof.
Fältartillerimateriel.
Uti sitt memorial af den 15 sistlidne November har Generalfälttygmästare!! och Chefen för Arméförvaltningens Artilleridepartement anfört,
att
Bil. Nto 3 a, till Kongi. Maj:U Nåd. Prop. N:o J, om Statsverlcet 1879.
att på grund af de erfarenheter, som 1870—71 årens krig lenmat, i nästan alla arméer den åsigten inom kort gjort sig gällande, att fältartilleriets materiel måste helt och hållet omskapas, på det att detta vapen måtte kunna ”bibehålla sin plats i förhållande till de andra vapenslagen, särdeles med hänsyn till de redan vid denna tid så betydligt förbättrade eldhandvapnen. Att ej heller vår fältartillerimateriel kunde tillfredsställa de nya, betydligt stegrade fordringarne på eldverkan och taktisk användbarhet vore naturligt. Sjelfva pjeserne, antagne år 1863, hade inom kort blifvit de äldsta fältpjeser i Europa, och den öfriga materielen, — lavetter, förställare, ammunitionsvagnar, m. in. — konstruerad år 1831 för de slätborrade kanonerne samt för relativt ringa kostnad ändrad vid införandet af de reffLade kanonerne, och allt sedermera använd, kunde med skäl anses vara. mindre tidsenlig. Kanonfordonet vore vid 3",24 batterierna sä tungt, att det måste fortskaffas med ett numera för fältartilleriet såsom synnerligen olämpligt ansedt anspann af 8 hästar, och den afbröstade 3",24 pjesen vore allt för svårhandterlig för serviserne, för att denna kanon skulle kunna till någon större omfattning användas vid fältarméen i vår terräng; det oaktadt vore pjesen ej ens så kraftig som t. ex. den tyske Jätte fältkanonen af 1873 års modell, hvilken endast användes vid ridande artilleriet. Yid 2"58 batterierna vore kanonen allt för litet kraftig, äfven såsom den lättare i ett tvåkalibersystem. Båda pjeserne voro med afseende såväl på området för den verksamme elden som på träffsäkerheten betydligt underlägsne de i utlandet numera antagne kanonerne.
Då det sålunda sedan någon tid synts oafvislig^ att vår fältartillerimateriel måste till största delen utbytas mot en sådan, som tillfredsställer tidens fordringar, hade, med begagnande af de penningemedel, som Eders Kongl. Maj:t på (1 en<>ralfälttygmästare]is underdåniga förslag täckts vid särskilda tillfällen anvisa, försök blifvit under de senaste fem åren utförda, i ändamål att undersöka,
dels om vårt nuvarande system, framladdning med spelrumsprojektiler, kunde så utvecklas, att detsamma kunde antagas för de nye, kraftige fältkanonerne och desse således med säkerhet här tillverkas;
dels om kanoner enligt nyss anförda system skulle blifva såväl med afseende på skjut förmåga som i öfriga hänseenden fullt jemngode med de bäste kände utländske bakladdningskanonerne.
Jemte öfverlemnade af försökskommissionens rapporter och svensk-norska artillerikomitéens utlåtanden i ämnet hade Generalfälttygmästaren och Chefen för Artilleriet vid förnyade tillfällen, senast i underdånigt memorial af den 2 sistlidna Oktober, inför Eders Kong]. Maj:t redogjort för fältkanon frågans utveckling hos oss. Af dessa redogörelser framginge, att man'; här i det längsta Bill. till Itihd. Prat. 1879. 1 Sam/. 1 Afl. 3
18 Bil. No 3 a, till Kongl. Maj-.ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket, 1879.
haft anledning vänta sig, att vårt system med framladdning, för hvars förbättrande omfattande åtgärder efter hand blifvit vidtagna, skulle kunna användas för de nye kraftigare kanoncrne, men att de i år utförda försöken med 8,3 c- in. kanoner slutligen ådagalagt, att den önskade balistiska effekten icke kunde utan allt för stora olägenheter samt under trygghet för pjesernes uthållighet ernås med bibehållande af framladdning.
Med anledning af dessa resultat och de under försöken vunna erfarenheter hade ock Eders Kongl. Maj:t, på grund af Generalfälttygmästarens hemställan i ofvannämnda underdåniga memorial af den 2 sistlidne Oktober, genom nådiga generalorder af den 4 sistlidne November befallt, att, vid skeende förändring af fältartilleriet, en s. k. hufvudkanon skulle antagas, samt att kanonen skulle erhålla en kaliber af 8 i c. in. och inrättas för bakladdning.
Då således frågan om kalibern för framtida fältkanoner samt deras inrättande för fram- eller bakladdning fatt sin lösning, så återstode att afgöra, huruvida anskaffning af dylika pjeser så fort som möjligt borde ega rum eller om härmed ännu någon tid kunde anstå.
Enligt Generalfälttygmästarens åsigt vore det alldeles nödvändigt, att ett land sådant som Sverige, med eu fåtalig och föga öfvad armé, måste söka att, beträffande den af alla organisationer oberoende krigsmaterielen, kunna mäta sig med möjligen blifvande fiender, och ansåge Generalfälttygmästare]! derföre, då ovisst vore hvad äfven den närmaste framtiden kunde bära i sitt sköte, för sin oafvisliga pligt att fästa Eders Kongl. Maj:ts nådiga uppmärksamhet på det oundgängliga behofvet såväl af nya fältkanoner som af fullständig utredning med ammunition och materiel för fältartilleriet, oaktadt de för våra förhållanden högst betydliga belopp, som härför måste tagas i anspråk.
Enligt det förslag, som Generalfälttygmästare!! i sådant afseende! låtit uppgöra och som å bifogade tablå fullständigt angåfves, hade Generalfälttygmästaren fäst vederbörligt afseende dels å artilleriets nuvarande organisation och gällande utrustningsplaner samt dels å trängkomitéens förslag.
Fältartilleriets styrka hade i följd häraf beräknats, på fastlandet till 30 linie- och 9 reservbatterier samt på Gotland, i enlighet med 1875 års härordningsförslag, till 1 liniebatteri, eller till 40 batterier med sammanlagdt 240 kanoner. Af detta antal batterier ansåge Generalfälttygmästare!!., att de sex stycken 2,58 batterier med 36 stycken framladdningskanoner, Indika jemte dertill hörande jernmateriel för få år sedan anskaffats, borde tills vidare bibehållas, enär de, både hvad skjutförmåga och träffsäkerhet vidkomma, voro ej så obetydligt öfverlägsna våra äldre 2",58 kanoner, äfven om de ej kunde mäta sig med de tidsenligo bakladdningskanonerne, och skulle således endast 34 batterier eller 204 bakladdningskanoner af senast fastställda kaliber tills vidare behöfva anskaffas,
19 Bil. N:o 3 a, till Kongl. Maj ds Nåd. Prop. N:o /, om Statsverket 1870.
Beträffande härefter den öfriga materielen, eller aramunitionsvagnar och andra fordon för batteriernas 2:dra och 3:dje linier samt ammiinitionskolonnerna, så hade, vid beräkningen af behofvet häraf samt ammunitions-, rid- och anspann- jemte utrednings-persedlar, vederbörlig hänsyn tagits till hvad som för närvarande funnes af dessa effekter såsom användbart för det nya fältartilleri et och endast återstoden blifvit upptagen till nyanskaffning.
Vidkommande slutligen kostnaden för anskaffning af den nya materielen, så fram ginge densamme af den bifogade tabellen, och utgjorde slutsumman 4,602,469 kronor, hvilken summa enligt Generalfälttygmästarens åsigt skulle kunna fördelas på sex år.
På grund af det ofvan anförda har Generalfälttygmästaren underdånigst hemställt, att Eders Kong! Maj:t täcktes af Riksdagen äska ett extra anslag för år 1880:
till anskaffning af ny fältartillerimateriel .................. 800,000 kronor.
De genomgripande förändringar fältartilleriet vid de europeiska arméerna i senare tider undergått, och hvarigenom området för dess kraftiga verkan vunnit en, i förhållande till de nya handgevärens skottvidd, erforderlig utsträckning, utan att derigenom dess rörlighet och mångsidiga användbarhet minskats, utan snarare ökats, framkallade snart öfvertygelsen om att svenska fältartilleriet måste undergå motsvarande förändringar, för så vidt detsamma skulle hållas i jemnhöjd med det utländska samt fylla de fordringar, som derpå med skäl kunde ställas och hvarförutan dess medverkan till landets försvar blek e af underordnadt värde. Då emellertid den väg, på hvilken fältartilleriets ökade verkan i allmänhet vunnits, förutsatte öfvergifvandet af det hos oss för fa.ltpjeser dittills med fördel bibehållna framladdningssystemet, hvithet för desse lätte pjeser var ett vilkor för användandet af det så länge med framgång begagnade <jc1i med förkärlek omfattade svenska kanonjernet, var det en naturlig önskan, att icke säga en pligt, att söka utröna, huruvida icke, med bibehållande af framladdningssystemet, ett efter tidens fordringar kraftigt och rörligt samt med andra länders jemförlig! fältartilleri skulle kunna åvägabringas. De försök, som i detta afseende med Eders Kongl. Maj:ts nådiga tillstånd under artilleristyrelsens ledning i flora år fortgått, jemte deröfver afgifna komitéutlåtanden hafva tid efter annan blifvit inför Eders Kongl. Maj:t anmälda och med lifligt deltagande följda icke endast inom artilleriet utan äfven inom den öfriga arméen, som deraf väntat lösningen al en för försvaret så vigtig fråga som fältartilleriets blifvande ståndpunkt. Då nu dessa försök blifvit afslutade, de under deras fortgång mot hvarandra stridiga åsigter i alla hufvudsakliga delar bringats till enhet och genom de af Generalfälttygmästaren åberopade, af Eders Kongl. Maj:t under den 4 sistlidne November i öfverenstämmelse med svensk-norska artillerikommitéens utlåtande och på vederbörande Generalfälttygmästares likstämmiga till-
20 Bil. JS:o 3 a, till Kon/jl. Maj:ls Nåd. ./dråp. N:o 1, om statsverket 1813.
styrkan, särskild! för Sverige och särskild* för Norge, fattade enahanda beslut en gemensam grund blifvit lagd för fältartilleriet i båda de förenade rikena, är nu tidpunkten inne för åtgärders vidtagande till svenska fältartilleriets förändring. I likhet med Generalfälttygmästare!! anser jag, att dermed icke längre bör eller utan våda kan anstå, äfven om derföre andra vigtiga föremål måste undanskjutas.
Det uppskof med denna angelägenhet, som redan egt rum, vinner sin förklaring och sitt försvar endast i de omständigheter jag ofvan anfört.
Emot den af Generalfälttygmästaren och Chefen för artilleriet framlagda plan för fältartilleriets materiel, omfattande 40 batterier k 6 kanoner hvardera, deraf 9 reservbatterier och 1 afsedt för Gotland, och hvari tills vidare skulle ingå 6 under senare tider anskaffade 2,58 tums framladdningsbatterier, liar jag intet att i hufvudsak anmärka.
Icke heller anser jag mig kunna tillstyrka, att dess verkställighet utsträcktas under en längre tid. Men då den för nu förevarande statsreglering ifrågasatta summan, 800.000 kronor, synes mig vara större än, vid betraktande af statens tillgångar, bör, äfven för ett så vigtigt ändamål som detta, för denna gång begäras, har jag, efter samråd med Generalfättygmästaren och i förhoppning att ett kommande år rikligare medel må kunna anvisas, trott mig kunna föreslå en nedsättning till 300,000 kronor.
För detta belopp skulle, efter de uppgöda prisen, kunna anskaffas 5 batterier af ny konstruktion, dock endast ett af batterierna med fullständig utrustning åt fordon jemte ammunition. I händelse af bifall härtill och då jag har för afsigt att föreslå Eders Kong!. Maj:t att ytterligare ett batteri, med kanoner, lavetter och förställare, måtte få anskaffas för medel, som efter noggrann beräkning kunde förskjutas mot ersättning af ett kommande års anslag, så skulle 2 nya batterier redan 1880 kunna utlemnas till hvardera af de 3 artilleriregementena, och således ett, om icke särdeles stort, dock betydelsefullt steg vara taget till införande af en tidsenlig materiel inom svenska fältartilleriet.
Redan vid de två närmast föregående statsregleringarna har Eders Kongl. Maj:t till täckande af utgifter å extra stat gifvit anvisning å de besparingar, som ä indelta arméens aflöningsanslag måste uppstå, så länge en del af arméens boställen få disponeras till aflöning dels åt arméens underbefäl dels åt andra löntagare på gammal stat. Hufvudmassan af dessa boställen eller dem, som användas till aflöning åt underbefäl, få innehafvas till den 14 Mars 1881. Då således äfven under år 1880 eu besparing af denna anledning uppstår, torde en anvisning derå äfven vid instundande riksdag böra ega rum. Som emellertid källan till besparingen ständigt minskas genom löntagares afgång ur tjenstår, befordran eller frivilliga öfvergång på ny aflöningsstat, anser jag mig
21 Bil. N:o 3 a, till Kong!. Maj ds Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1879.
ej kunna föreslå, att ifrågavarande anvisning bestämmes högre än till 50 ä
60.000 kronor, och har den siffra, jag nu kommer att föreslå, inom dessa gränser blifvit bestämd af önskan att jemna de extra anslagens slutsumma.
.Tåg hemställer således i underdånighet, att Eders Kong!. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att till nytt fältartilleri dels för år 1880 bevilja ett extra anslag å 243,934 kronor 46 öre, dels medgifva, att för detta ändamål må användas af hufvudtitelns allmänna besparingar under samma år 56,065 kronor 54 öre.
Position s-artilleri.
Rörande detta har Generalfälttygmästaren anfört, att han uti memorial af den 1 November 1876 i underdånighet redogjort såväl för den materiel, som, utöfver redan befintlig, borde anskaffas för ordnande af ett till förstärkande af landets försvarsförmåga behöfligt positions-artilleri, som äfven för de med en sådan anskaffning förenade kostnader, uppgående till 696,150 kronor; och hade Riksdagen, på derom af Eders Kong!. Maj:t gjorda nådiga framställningar, härtill redan anvisat 200.000 kronor, hälften för hvardera af åren 1878 och 1879.
I följd häraf har Generalfälttygmästaren nu underdånigst anhållit, att Eders Kong!. Maj:t, för fortsatt anskaffning af ifrågavarande materiel, täcktes af Riksdagen äska ett extra anslag äfven för år 1880,
till Positions-artilleri af................................................. 100,000 kronor.
Denna framställning torde i Nåder bifallas.
Bestyckningen af Carl sborgs fästning.
Vidare har Generalfälttygmästaren anfört, att, sedan han i memorial af den 15 November 1877 i underdånighet fäst Eders Kongl. Maj:ts nådiga uppmärksamhet på angelägenheten af att anskaffa nödig artillerimateriel till bestyckning af de fästningsverk å Carlsborg, hvarå byggnadsarbetena inom några få år ansåges kunna vara afslutade, och i sammanhang härmed uppgifvit kostnader för anskaffning af de för detta ändamål nödiga skjut- och kast-pjeser, jemte tillhörande lavetter och projektiler, beräknade — efter afdrag af det belopp, 375,000 kronor, som redan blifvit af Riksdagen för ifrågavarande ändamål beviljadt — till 3,240,000 kronor, hade Eders Kongl. Maj:t hos sist församlade Riksdag för nämnda ändamål äskat, för år 1879, ett extra anslag
22 Bil. N:o 3 a, Ull Kontjl. Maj:ts Nåd. Prof). N:o 1, om Statsverket 1879.
af 300,000 kronor, hvilken framställning dock endast blifvit i den män af Riksdagen bifallen, att härtill anvisats 100,000 kronor.
Vidblifvande sin nti förenämnda underdåniga memorial uttalade åsigt, att den då återstående bestyckningens anskaffning icke borde fördelas på flera än 10 år, har Generalfälttygmästare!! underdånigst hemställt, att Eders Kong! Maj:t måtte hos Riksdagen för år 1880 äska ett extra anslag,
till bestyckning af Carlsborgs fästning utaf............... 300,000 kronor.
Med godkännande af Generalfälttygmästarens åsigt, att bestyckningen af de färdiga verken å Carlsborg borde försiggå under loppet af tio år, begärde Eders Kong!. Maj:t af 1878 års Riksdag för detta ändamål 300,000 kronor. Utan att underkänna den stora vigten af förevarande anslagsbehof ansåg sig Riksdagen, i betraktande af tillgångarnes dåvarande knapphet, icke kunna för år 1879 bevilja af anslaget mer än 100,000 kronor. Då tillgångarne vid nu förevarande statsreglering äro ännu inskränktare än vid den närmast föregående, anser jag mig, under förhoppning att större anslag kan under gynnsammare förhållanden för detta behof erhållas och således den ursprungligen beräknade tiden af tio år ej kommer att öfverskridas, nu böra tillstyrka Eders Kongl. Maj:t att af Riksdagen för Carlsborgs bestyckning äska —ej samma summa, som sistlidet är begärdes, utan — för år 1880 endast ett extra anslag af 200,000 kronor.
Projektiler för grofva kanoner.
I afseende härå har Generalfälttygmästare!! andragit, att för de till bestyckningen å Oskar Fredriksborg hörande 4 stycken 9",24 och 9 stycken 8",08 kanoner funnes för närvarande att- tillgå 628 projektiler för de förra och 672 stycken för de senare; då likväl, enligt föreslagen utrustningsplan för fästningen, dessa projektiler borde ökas till i medeltal 300 stycken per pjes för 9",24 kanoner, men till endast 200 stycken per pjes i medeltal för 8",08 kanoner, enär för flera af dessa sistnämnda kanoner, i följd af deras uppställning, ej behöfde beräknas mer än 100 stycken per pjes, måste en ytterligare anskaffning ega rum af 572 stycken 9",24 projektiler, beräknade efter pris af
130 kronor per stycke till..................................................... kronor 74,360: —
samt af 1,128 stycken 8//,os projektiler beräknade, efter pris
af 80 kronor per stycke, till ................................................ » 90,240: —
kostnaden för denna anskaffning utgjorde sålunda kronor 164,600: — och anhöll Generalfälttygmästare!!, att Eders Kongl. Maj:t täcktes af Riksdagen äska ett extra anslag för år 1880 till förökande af antalet projektiler för de grofva kanonerne å Oskar Fredriksborg af 164,000 kronor.
Bil. N:o 3 a, till Kongl. Mq):ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1879.
23 Då nödvändigheten af att ega tillräckligt antal projektiler för bestyckningen af den vigtigaste befästningen vid inloppet till Stockholm är uppenbar och då detta behof ej kan anses tillgodosedt med mindre projektil an tal än det af Generalfälttygmästare]! föreslagna, förenar jag mig i den af honom gjorda framställning ; dock så att jag, i betraktande af de inskränkta tillgångarne för statsregleringen, om än med någon tvekan, anser att anslagets utgående kan på två år fördelas. Jag hemställer således i underdånighet, att Eders Kongl. Maj:t behagade föreslå Riksdagen att för projektiler till den grafva bestyckningen å Oscar Fredriksborg bevilja ett extra anslag under år 1880 af 82,000 kronor.
(xevärstillverknin gen.
På det att en stam af skicklige arbetare måtte kunna vid Carl Gustafs stads gevärsfaktori bibehållas, behagade Eders Kongl. Maj:t af 1878 års Riksdag, såsom extra anslag för år 1879, äska 155,000 kronor för användande vare sig till förkortade eller vanliga gevär efter nu gällande modell eller annan, som kunde blifva följande Riksdag delgifven. Riksdagen, som förklarade sig vidhålla sin redan 1875 tillkännagifna uppfattning, att en fråga af så vidt omfattande betydelse med hänseende till de deraf föranledde kostnader, som bestämmandet af en ny gevärsmodell, icke borde definitivt afgöras, innan Riksdagen derom erhållit kännedom, ansåg sig icke böra bifalla den nådiga framställningen, helst, efter Riksdagens åsigt, hinder icke mötte för nästkommande Riksdag att, derest omständigheterna dertill föranledde, ställa till Eders Kongl. Maj:ts disposition erforderliga medel så tidigt, att gevärstillverkningen ändock kunde under förra hälften af år 1879 påbörjas; och ansåg Riksdagen Eders Kongl. Maj:t icke sakna tillgång till anvisande af det mindre belopp, som kunde för arbetarnes sysselsättande under de första månaderna af samma år vara behöflig!.
Eders Kongl. Maj:t känner fullkomligt de orsaker, hvarföre den vigtiga frågan om ny handgevärsmodell icke ännu kunnat inför Eders Kongl. Maj:t till slutlig behandling förekomma. Den af Eders Kongl. Maj:t för afgifvande af förslag i ämnet under den 13 April 1877 förordnade, af svenske och norske officerare bestående komité förklarade den 25 sistlidne Februari såsom resultatet af sina arbeten sig böra förorda ett gevär af 10,15 m. m:s kaliber med kolfslutningsmekanism efter Jarmanns modell, dock borde, innan definitivt beslut i ämnet fattades, gevären i något större antal utlemnas till trupp för profskjutning och begagnande under tjenstgöring. Anskaffningen af de härför erforderliga gevären drog temligen långt ut på tiden. Den ytterligare prof-
24 Till. No 3 a, till Kongl. Majds Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1879.
ning, som modellen derefter, på sätt komitéen föreslagit, både härstädes och i Norge blifvit underkastad, har, efter livad komitéen nu anmäler, icke kunnat ändra dess åsigt, ehuru komitéen vill, innan den afgifver slutligt förslag om modells antagande, se afhulpna de mindre felaktigheter, som å särskilda gevär under de senaste försöksskjutningarne yppat sig och som komitéen, med stöd äfven af styresmannens för Carl Gustafs stads gevärsfaktori uttalade mening, anser härleda sig ej från konstruktionen utan från ofullkomligheten i tillverkningen, hvilken fatt ske för hand utan nödiga maskiner och af arbetare, som hittills varit ovane vid förfärdigande af kolfslutningsmekanismer.
Då det, efter den utredning af frågan, som redan egt rum, torde kunna med full visshet antagas, att ny gevärsmodell kommer att af Eders Kongl. Maj:t godkännas och att densamma blir försedd med kolfslutningsmekanism, så synes omtänksamheten bjuda ej mindre att, såsom ock redan skett, upphöra med tillverkning af gevär efter nu gällande modeller, än äfven att tillfälle beredes till vidtagande af de åtgärder, som erfordras för att kunna på ändamålsenligt sätt tillverka gevär med kolfslutningsmekanism. Vid 1878 års slut qvarstodo hos Arméförvaltningen af medel, som vore för gevärstillverkning tillgängliga, odisponerade 154,000 kronor. Dessa medel utgjordes dels af återstoden af det vid 1871 års riksdag beviljade extra anslag för tillverkning af infanterigevär, dels ock af den vinst, som, efter det kronans arbete ej lemnat faktoripersonalen tillräcklig sysselsättning, genom tillverkning på beställning af norska staten och andra kunnat för faktoriet uppkomma. Denna tillgång synes mig skäligen böra, i den mån densamma icke erfordras för betäckande af kostnaden för de tillverkade försöksgevären, användas till de åtgärder och arbeten, som äro behöfliga såsom förberedelse till den nya gevärstillverkningen, d. v. s. till anskaffande af maskiner m. m. till förfärdigande af kolfslutningsmekanismer, till inlösen af patent o. d.
Genom förändring af redan belintlige maskiner, förfärdigande af nya sådane eller delar dertill, äfvensom af erforderliga verktyg skulle dessutom tillfälle beredas att sysselsätta och underhålla den stam af arbetare, som ännu vid faktoriet bibehållits och för hvilken, enligt hvad nu kan förutses, arbete eljest med Mars månads utgång skulle saknas.
Då de gevär, 50 till antalet, som anskaffats af den af komitterade föreslagna modellen, måst, såsom redan är nämndt, förfärdigas för hand, ett förhållande, som vid den tid Eders Kongl, Majds nådiga proposition till sist församlade riksdag affattades, icke kunde bedömas, så kan deraf ingen ledning hemtas för kostnaden af dylika gevär, tillverkade med hjelp af ändamålsenliga, tid och arbete besparande maskiner. En fullt tillförlitlig erfarenhet i detta afseende lärer således icke kunna vinnas förr, än maskiner blifvit anskaffade,
och
25 Bil. N;o 3 a, till Kongl. Majds Nåd. Prof). N:o 1, om Statsverket 1879.
och arbetarne vunnit någon vana vid tillverkningen efter den nya modellen, hvarjemte ett gevärs kostnad alltid är beroende på den skala, i hvilken tillverkningen bedrifves; men enligt sakkunniges omdöme tinnes ingen anledning, hvarföre kostnaden för gevär med kolfslutningsmekanism skulle blifva betydligt olika den för gevär af nu gällande modell under samma förhållanden. En annan sida af saken är kostnaden för utbyte af de nu befintliga gevären mot sådana af ny modell, men denna kostnad är beroende af det antal, som skall utbytas, och hvad de årliga utgifterna beträffar, på den skyndsamhet, med hvilken detta utbyte bedrifves. — Men härom lärer på frågans nuvarande ståndpunkt det vara för tidigt att framställa förslag.
Som emellertid de nu besparade gevärsmedlen, med bifall till mitt förslag om deras användande, antagligen skulle under innevarande år medtagas samt möjligheten af att derefter behålla faktoriarbetarne är beroende af vissheten om att ega medel för deras sysselsättning, och då, äfven om faktoriets nedläggande, mot min förmodan, skulle kunna ur synpunkten af statens intresse försvaras, nuvarande tidsförhållanden måste synas temligen olämpliga för vidtagande af en sådan åtgärd, så och då slutligen de med antagande af en ny gev årsmodell förenade kostnader antagligen kunna med någon större säkerhet än nu meddelas den i Januari 1880 sammanträdande Riksdagen, anser jag mig höra förnya mitt i senaste statsregleringsförslag framställda yrkande om nya medel för gevärstillverkning, hvarvid jag dock kommer att inskränka anslagsfordringen till den summa, som synes mig för det angifna syftets vinnande erforderlig och som står i förhållande till statsverkets för närvarande knappa tillgångar.
På grund åt hvad jag nu anfört, hemställer jag i underdånighet, att Eders Kongl. Maj:t behagade föreslå Riksdagen,
dels att medgifva, att den vid 1878 års slut befintliga behållningen å medel, som äro för gevärstillverkning tillgängliga, måtte få i första rummet användas, ej mindre till anskaffning af maskiner för tillverkning af gevär med kolfslutningsmekanism, eller till förändring för dylikt ändamål af redan befintliga maskiner, än äfven till inlösen, der sådant kan ifrågakomma, af rätt att tillverka dylikt gevär;
dels ock bevilja för år 1880 ett extra anslag af 100,000 kronor, att användas för tillverkning af gevär efter modell, som kan blifva Riksdagen delgifven.
(xevärsammunition, Kavalleri- och Artillerisal)] ar, Ammunitionstillverkning under krig, Förrådsbyggnader, Infanteriammunitionsvagnar.
Uti sitt merannämnda memorial af den 15 November 1878 har Generalfälttygmästaren fäst uppmärksamheten på det förhållande, att det reservförråd Bih. till Rihd. Prat. 1879. 1 Sami. 1 Afl. 4
26 Bil. No 3 a, till Kong! Maj:ts Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1879.
af gevärsammunition, som för närvarande finnes, utgör omkring 12 millioner patroner. Om man emellertid för mobiliseringsplanen tillämpar det förslag till ammunitionsutredning, som af komiterade för ordnandet af härens trängväsende blifvit i dess underdåniga betänkande af den 21 Juni 1877 afgifvet, och dertill lägger hvad som erfordras för fästningsbesättningarne, flottan, frivilliga skarpskytteföreningar m. fl., så skulle behofvet af gevärsammunition för den första utredningen uppgå till 30 ä 31 millioner patroner. Enär dock en ny gevärsmodell snart torde fastställas, anser sig Generalfälttygmästare!! icke böra föreslå, att reservförrådet höjes högre än till 16 millioner patroner. För tillverkning af de sålunda erforderliga 4 millionerna erfordras 200,000 kronor, hvilka han hemställer måtte äskas att under loppet af två år utgå.
För artilleriet och kavalleriet finnas för närvarande 10,987 till krigsbruk afsedde sablar, men då vid mobilisering skulle erfordras 14,350 och dessutom 10 procent af sistnämnda antal borde finnas i reserv, hvarigenom hela behofvet uppginge till 15,785 stycken, har Generalfälttygmästaren föreslagit, att medel måtte för anskaffning af de bristande omkring 4,800 sablarne begäras. Kostnaden uppginge till 86,400 kronor, hvilken kostnad han anser kunna fördelas på två år.
För ordnande af ammunitionstillverkningen under krig, då ammunitionsfabriken å Marieberg hvarken kan fylla behofvet ej heller är tillbörligt tryggad mot fara från fienden, har Generalfälttygmästaren uppgjort förslag, upp-
tagande en ny verkstadsbyggnad å Marieberg .................. kronor 44,000: —
en större och två mindre byggnader å Carlsborg............... » 180,000: —
för Carlsborg afsedda ångmaskiner och hydraulisk press för pressning af blytråd till kulor; samt till komplettering af redan befintliga maskiner m. in...................... » 84,000: —
tillsammans kronor 308,000: —
för hvilka kostnader Generalfälttygmästaren, som ansett dem böra fördelas på tre år, nu föreslår, att anslag måtte begäras.
Samma myndighet har äfvenledes ansett, att till nya gevärsförrådshus och krutkapell samt till beredande af större utrymme uti redan befintliga erfordras ett anslagsbelopp af 60,000 kronor.
Slutligen har Generalfälttygmästaren, med anmälan att 100 stycken infanteriammunitions vagnar af den genom generalorder den 28 Mars sistlidet år fastställda modell, tillverkade af härför af 1871 års Riksdag beviljade medel, skulle blifva före 1878 års utgång till härvarande tygförråd levererade, anhållit, att medel måtte äskas till förfärdigande af ytterligare erforderliga nya och förändring af gamla dylika fordon, hvarför kostnaden beräknats till 239,750 kronor.
27 Bil. No 3 a, till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1873.
Alla dessa af Generalfälttygmästare!! framställda anslagsfordringar äro visserligen behjertad värda, och framstår bland dem särskild! behofvet af ordnande af ammnnitionstillverkningen för krigstillfälle, men anser jag dock, att desamma böra, vid nu förevarande statsreglering, stå tillbaka för andra, hvilka jag funnit oafvisliga. .Tåg hemställer således, att desamma ej måtte nu föranleda någon Eders Kongl. Maj:ts' nådiga åtgärd.
Kostnader, förorsakade af rotssjukdomen bland Yendcs Artilleriregementes hästar.
Den 26 November 1875 behagade Eders Kongl. Maj:t, efter framställning af vederbörande Generalbefälhafvare och Kongl. Majits Befallningshafvande, samt sedan lärarekollegiet vid Veterinärinstitutet och Sundhetskollegiet i ämnet afgifvit utlåtande, i nåder förordna, att 53 af Vendes artilleriregementes hästar skulle nedslagtas och regementets rusthållsstall undergå följande, af vederbörande myndigheter föreslagna reningsåtgärder, nemligen att trävirket skulle uppbrännas, tegelmurarne kalkrappas, stenfoten till tegelmuren desinficieras noggrant, stengolfvet uppbrytas och fyllningen till en fots djup utföras på inhägnad mark och komposteras medelst tillblandning af kalk, ny fyllning inläggas och kullerstenarna före stensättningen tvättas i en lösning af karbolsyra; hvarefter stallet oj skulle få användas förr än ett år förflutit efter reningen, och platsen deromkring under tiden hållas genom stängsel afskild från öfriga delar af artillerigården; och befallde Eders Kongl. Majit Arméförvaltningen att förskjuta de för verkställandet af förenämnda nedslagtnings- och reningsåtgärder erforderliga medel, samt sedermera till ersättning anmäla desamma. Till inköp af nya hästar åt regementet i de nedslagtades ställe anvisades redan af 1876 års Riksdag erforderligt anslag. Nu anmäler Generalfälttygmästare!!, att stallens rening åstadkommit en utgift af 50,113 kronor 86 öre, och hemställer jag derföre i underdånighet, att Eders Kongl, Majit täcktes af Riksdagen till ersättning af det förskott, hvarmed denna utgift blifvit bestridd, äska ett motsvarande extra anslag att utgå under år 1880.
Skjutfält för Svea artilleriregemente.
Vid de båda senaste riksdagarne har Eders Kongl. Maj:t, efter derom af Generalfälttygmästare!! gjord underdånig hemställan, äskat nödiga medel för anskaffning af ett, utaf största behof påkalladt skjutfält för Svea artilleriregemente, men hafva Eders Kongl. Majits nådiga framställningar icke vunnit Riksdagens
28 Bil. N:o 3 a, till Kongl. Maj:ts Kärf. Prof. ±s :o 1, om StaUverket 1879.
bifall. — På grund af en från Chefen för Landtförsvarsdepartementet afbiten embetsskrifvelse af den 6 Juli sistlidet år hade, enligt hvad Generalfälttygmästaren nu upplyser, ytterligare undersökningar för erhållande af ett för Svea artilleriregemente användbart skjutfält blifvit verkställda dels i trakten af Rosersberg, dels vid egendomen Johannisberg i Gottröra socken inom Stockholms län, dels och i närheten af Kungsör; men af de inkomna rapporterna framginge, att icke å något af dessa ställen terrängen ansetts tjenlig till skjutfält för artilleriet, enär, der sådant kunnat ifrågasättas, marken befunnits till större delen uppodlad eller eljest antingen försedd med jordstenar eller så vattensjuk, att ovisst vore, om densamma skulle kunna nöjaktigt torrläggas. Dessa undersökningar hade således gifvit stöd åt Generalfälttygmästarens redan uti underdåniga memorialet af den 15 November 1877 uttalade öfvertygelse, att fortsatta forskningar efter ett mera än fältet vid Karg passande skjutfält för Svea artilleriregemente blefve fruktlösa. Då härtill komme, att senaste Riksdag lemnat bifall till Eders Kongl. Maj:ts framställning angående en jernvägs anläggning från Norra stambanan vid Carlberg till Lilla Värtan, med hamn vid den strand åt nämnda vatten, som berör Ladugårdsgärdet, och i ungefärlig förlängning af artilleriets nuvarande skottlinie, hvarigenom all skarpskjutning å sistnämnda fält för Svea artilleriregemente måste inom kort förbjudas, och detta regemente således blefve urståndsatt att erhålla någon den ringaste öfning uti hvad för artilleriet är en hufvudsak, eller skarpskjutning, så har Generalfälttygmästaren ansett sig böra ännu eu gång anhålla, att Eders Kongl. Maj:t täcktes till Riksdagen göra förnyad framställning derom, att för expropriation och ordnande af ett skjutfält å den enda, hittills såsom lämplig befunna platsen vid Harg måtte beviljas ett anslag af 270,700 kronor.
Vid de undersökningar, som pågått om lämpliga trakter för ett skjutfält, har vederbörande myndigheters uppmärksamhet särskilt varit fästad på kronans egna domäner, men har det icke lyckats att finna någon sådan, som uppfylt alla de vilkor, som måste uppställas för en i allo till ifrågavarande ändamål tjenlig plats. Då emellertid sålunda måst ifrågasättas att förvärfva en ny, för statens behof afsedd jordfastighet, har jag i samråd med chefen för Finansdepartementet kommit att öfverväga, huruvida ej medel härtill skäligen skulle kunna tagas af de tillgångar, som för närvarande tillflyta staten i köpeskillingar för försålda mindre jordfastigheter, en åtgärd, som kan anses jemförlig med att disponera innehafvande fastigheter för särskildt ändamål eller utbyta mindre behöfliga fastigheter mot en för särskildt ändamål väl afpassad egendom. I afseende å de för försålda fastigheter inflytande köpeskillingar stadgades val i 1874 års Kongl. bref i ämnet, att desamma skulle till Riksgäldskontoret levereras, men sedan Riksdagen år 1877 medgifvit Eders Kongl. Maj:t att å denna fond anvisa utgifter för inköp af skogbärande marker, kan densamma icke längre
29 Bil. No 3 a, till Kongl. Majds Nåd. IVop. No 1, om Statsverket 1879.
anses som eu tillgång för Riksgäldskontor. Efter livad Chefen för Finansdepartementet upplyst, har någon sådan anvisning ännu icke ifrågakommit och lärer för närvarande icke föreligga något oafvisligt behof att för nämnda . ändamål anlita denna tillgång. Beloppet af de köpeskillingar, som intill December månad 1878 betingats, uppgår, enligt uppgift från Kammarkollegium, till
400,000 kronor, hvaraf till samma tid influtit 104,000 kronor, och torde med beräkning allenast af de försäljningar, som under senare hälften af år 1878 skett men ännu icke af Eders Kongl. Maj:t godkänts, fonden kunna antagas uppgå till ej obetydligt högre belopp.
Då behofvet af ett skjutfält för Svea artilleriregemente måste, efter hvad ofvan är anfördt, anses öfverhängande, men tillgången på medel nu är knappare, än hvad vid de närmast föregående statsregleringarne varit fallet, har jag, i öfverensstämmelse med Chefen för Finansdepartementet, ansett, att utväg till detta behofs fyllande skäligen kunde beredas genom användande af de ofvan angifna försäljningsmedlen. Ehuru hvad af dessa redan influtit icke lemnar tillgång till ögonblickligt gäldande af alla kostnaderna för skjutfältets inköp och iordningsställande, torde dock, om medlen få för ändamålet disponeras, Arméförvaltningen kunna finna utväg att af de tillgångar, den har under händer, och mot framtida ersättning förskjuta de delar af ifrågavarande kostnader, som blifva erforderliga tidigare än förenämnda försäljningsmedel hinna inflyta. .lag hemställer derföre i underdånighet, att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att medgifva, det af de köpeskillingar, som inflyta för de kronans mindre fastigheter, som enligt 1874 års riksdagsbeslut få försäljas, måtte till inköp och anordnande af ett skjutfält för Svea artilleriregemente få användas 270,000 kronor.
Fortifikationsfoehof.
Carlsborg.
Redan vid flera föregående tillfällen har Chefen för fortifikationen framhållit de olägenheter och ökade kostnader, som, utom försenadt färdigblifvande, uppstode, då ett stort arbetsföretag, sådant som en fästningsbyggnad, måste bedrifvas med alltför små årliga anslag. Vid Carlsborg hade erfarenheten gifvit vid handen, att, under nuvarande byggnadspris, dessa olägenheter blefve ganska kännbara, så snart byggnadsanslaget för ett år nedginge under .300,000 Kronor. Arbetsanslaget för år 1879, som utgår med endast 184,100 Kronor, understege således betydligen det såsom ett minimum för en god hushållning angifna belopp. Om derföre än statsverkets tillgångar äfven i år vore trångt
30 Bil. N:o 3 a, till Kongl. Maj:ts Nåd. Trop. N:o 1, om Statsverket 1879.
begränsade, tilltrodde sig dock ej Chefen för fortifikationen att tillstyrka byggnadsanslagets nedsättande under den summa, som fordrades för ett efter hans åsigt klokt användande af statens medel. lian har derföre till byggnadsarbeten å Carlsborg under år 1880 föreslagit följande anslagsbelopp:
Till fortsättande af hufvudgrafvens yttermur (contrescarp) samt bakom lig-
gande jordmassors formerande m. ‘m..................................... Kronor 154,500: —-
till ett sjukhus å den s. k. paviljongsudden............... » 100,000: —
till ett exercishus för artilleriet och Sappörbataljonen » 45,500: —
Summa Kronor 300,000: —
Hvad först beträffar den i sista rummet uppförda anslagsfordran — till exercishuset — var den af Chefen för fortifikationen redan för innevarande år framställd, men behagade Eders Kongl. Maj:t gilla min vid underdånig föredragning den 7 Januari sistlidet år yttrade åsigt, att, i betraktande af de mera begränsade tillgångarne för 1879 års statsreglering, beviljande af medel för detta behof, kunde till ett följande år anstå; och då tillgångarne vid innevarande statsreglering kräfva undanskjutande af fordringar, som ej äro oafvisliga, anser jag mig ej heller nu böra förorda upptagande å budgeten af detta anslag.
Hvad åter angår anslaget till sjukhusbyggnader, blef detta vid sist församlade riksdag af Eders Kongl. Maj:t äskadt. Riksdagen fann tillökningen i truppernas antal å Carlsborg framkalla behofvet af nya sjukhusbyggnader såväl för sjukvården, enär den nu till sjukhus använda byggnad ej inrymde mer än omkring 50 sjuke, som äfven derför att sistnämnda byggnad vore till bostadslokaler behöflig. Då emellertid de föreslagna sjukhusbyggnaderna vore afsedda att uppföras af sten, men, enligt hvad Riksdagen föreställde sig, det kunde anses af erfarenheten ådagalagdt, att trähus vida bättre än stenhus lämpade sig till sjukhuslokaler och genom en sådan förändring af byggnadsmaterial eu ej ringa besparing i kostnaden borde kunna åstadkommas, hade Riksdagen ej tvekat att i ärendet begära ytterligare utredning. Härtill komme, att, då sjukhuset vore afsedt att förläggas utom fästningen och således vid ett anfall sannolikt måste öfvergifvas, äfven denna omständighet hade synts Riksdagen böra föranleda valet af ett billigare material, och, enär genom uppförande af eu särskild byggnad för artilleriets befäl utrymmet inom fästningen i allt fäll för den närmaste framtiden något ökades, ansåg Riksdagen ett års uppskof med sjukhusbyggnaden ej böra föranleda synnerliga svårigheter. Vid anmälan derför om sitt bifall till hvad Eders Kongl. Maj:t eljest angående fästningsarbetena på Carlsborg föreslagit, anhöll 1878 års Riksdag, det täcktes Eders Kongl. Maj:t låta före nästa riksdag utreda, huruvida icke de till uppförande afsedda sjukhusbyggnaderna å Carlsborg lämpligast borde af trä förfärdigas, samt derefter till Riksdagen göra den framställning i ämnet, hvartill utredningen funnes föranleda.
31 Bil. No 3 a, till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. No 1, om Statsverleet 1879.
Med anledning häraf anbefaldc Eders Ivongl. Maj:t den 24 sistlidne Maj Medicinalstyrelsen att i ämnet afgifva underdånigt utlåtande, hvilket inkom den 10 derpå följde September,
Medicinalstyrelsen yttrade deruti:
att militära sjukhus kunde med hänsyn till deras olika bestämmelse indelas i tre hufvudsakliga, olika kategorier, nemligen: permanenta militärsjukhus för fredstid, temporära militärsjukhus för fredstid, och
fältsjukhus för krigstid, hvilka sistnämnda med afseende på deras användning benämndes sjukhus i första linien (flyttande) och sjukhus i andra linien (stående). På dessa olika slag af sjukhus uppstälde militärhygienen olika fordringar. — Permanenta militära sjukhus för fredstid, afsedda för långvarigt, fortgående användande, borde till byggnadssätt, inredning, lufttillgång m. m. ej skilja sig från andra permanenta sjukhusbyggnader, utan uppföras i öfverensstämmelse med vanliga civila sjukhus, t. ex. de, hvilka, byggda på allmän bekostnad, funnes inom alla län. Alla sådana sjukhus, som under senare tider inom Sverige blifvit byggda, vore uppförda af sten, såsom det lämpligaste, varaktigaste, sundaste och i längden troligen äfven billigaste byggnadsmaterialet. Olikheten i deras konstruktion betingades af befintliga tillgångar, byggnadstomternas läge och beskaffenhet, det antal sjuke, för hvilket de vore afsedda, tillämpning af korridor- eller paviljongsystemet o. s. v., men i ett afseende hade Medicinalstyrelsen alltid ansett, att de borde med hvarandra vara öfverensstämmande, nemligen deri, att de, med hänsyn till hygienens fordringar, uppfördes af sten. Trähus, äfven om de byggdes med den största omsorg och med det bästa och till följd deraf dyrbaraste material, komme dock alltid att mer eller mindre sjunka och sätta sig, sprickor uppstode och ofta påkommande reparationer tarfvades, synnerligast i de rum, som vore afsedda, till badlokaler, eller för ångpannor, rörledningar o. s. v. Trähusen vore derjemte naturligtvis långt mera utsatta för eldfara än byggnader af tegel. Afseende förtjente äfven, att inom stora byggnader af trä, till följd af byggnadsämnets resonnans, ej kunde förekommas, att allt buller inom byggnaden fortleddes, hvarigenom den ro och tystnad, som för svårt sjukes vård vore ett nödvändigt vilkor, ej kunde vinnas. Slutligen tillkomme det vigtiga sanitära skälet, att sjukhus af godt, väl brändt tegel, såsom uppförda af ett fastare, mindre poröst material än trä, ej i samma grad kunde insupa de smittoämnen, hvilka inom sjukhus, framför allt de, som alltjemt vore med sjuke belagda, utvecklades, och hvilka öfverförde sjukdomarne samt vållade betydlig mortalitet. — Permanenta militära sjukhus af sten funnes flerestädes vid större garnisonsplatser i Sverige, såsom garnisonssjukhusen i Stockholm och Göteborg, Flottans sjukhus i Carlskrona in. fl. 1 utlandet användes äfven stenhus för alla större permanenta sjukhus-
32 Bil N:o 3 a, Ull Koncjl, Maj-M Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1879.
etablissement, vare sig civila eller militära. — Temporära militära sjuk hus för fredstid vore vanligen endast afsedda för vapenöfningstiderna under våren och sommaren, således för kortare användning, och kunde derföre till konstruktion och inredning m. m. vara af annan beskaffenhet och vida enklare än de permanenta militärsjukhusen. I ett afseende, nemligen med hänsyn till lufttillgången i sjukrummen, borde de dock vara lika väl lottade, emedan de sjukes återställande deraf i väsentlig mån vore beroende. Vid alla svenska mötesplatser funnes temporära militärsjukhus, uppförda af sten, såsom t. ex. vid Axevalla och Tvedörra hed, men vanligast af trä, efter olika modell, dock oftast korridorsjukhus med två våningar och vind. Under senare tid och med erfarenhet från utlandet, hade Medicinalstyrelsen funnit skäl att tillstyrka uppförandet af sådana sjukhus af trä i barackform, såsom t. ex. vid Herrevadskloster. — Fältsjukhus för krigstid vore,' flyttande eller stående. De flyttande fältsjukhusen vore afsedda att från den aktiva arméen mottaga sådane sjuke och sårade, hvilka ej kunde eller borde vid truppen vårdas, samt bereda dem erforderlig skötsel, till dess de kunde till truppen återgå eller furflyttas till de stående fältsjukhusen, hvilkas bestämmelse vore att, så länge det erfordrades, vårda alla från arméen dem tillsände sjuke eller sårade. Den största uppmärksamhet måste riktas derpå, att lufttillgången vid fältsjukhusen vore tillräcklig, hvarförutan de ytterst smittosamma fältsjukdomarne allt mera utvecklade sig och lokalerna blefve med sjukdomsgiftet impregnerade. För att förhindra detta hade under de senare krigen, i mindre skala på Krim och i stor skala under amerikanska och tysk-franska krigen, sjukbaracker af trä blifvit använda, för att derigenom bereda smärre sjuklokaler med tillräcklig lufttillgång — 1,200 kubikfot per man — men isolerade från hvarandra, för att om möjligt förekomma smittans öfverförande, för hvilket ändamål likartade byggnader äfven någon gång användes till kortare bruk vid inträffade epidemier under fredstid. Sådana provisionela byggnader uppfördes af trä, så billigt som möjligt, och vore i fält, för kortare tider och då klimatet det tilläte, af stort värde. De kunde äfven ersättas af tält, transportabla byggnader af bräder och tältduk o. s. v., alla dock afsedda uteslutande för en kortare tids användande. — Det nu föreslagna militärsjukhuset vid Carlsborgs fästning tillhörde onekligen den första af förenämnda kategorier åt sjukhus och utgjorde ett militärsjukhus för permanent bruk, hvilket förhållande äfven tydligen utvisades deraf, att det vore afsedt att utgöra det enda sjukhuset vid fästningen, hvars alltmera växande garnison vore i stort behof af ett väl ordnadt, tidsenligt sjukhus. Under sådant förhållande och på grund af hvad sålunda blifvit anfördt, ansåg Medicinalstyrelsen, att de nu ifrågasatta, till uppförande afsedda sjukhusbyggnaderna å Carlsborg böra af sten förfärdigas.
Detta
33 Bil. N:o 3 a, till Kongl. Maj:ts Nåd. Pr ap. No 1, om Statsverket 1879.
Detta Medicinalstyrelsens yttrande blef åt' Eders Kongl. Maj:t öfverlemnadt till Chefen för fortifikationen med befallning att i frågan afgifva utlåtande, och har nu nämnde chef uti sitt mera nämnda underdåniga memorial af den 15 sistlidne November yttrat, det förnyade kostnadsberäkningar visat, att, om byggnaderna utfördes af trä, blefve kostnaden för ekonomibyggnaden och två sjukhuspaviljonger 90,800 kronor och, om de uppföras af sten, 102,800 kronor, hvilken senare kostnad dock genom några förändringar i ekonomibyggnaden af sten ansåges kunna nedbringas till den begärda summan, 100,000 kronor. Skilnaden i kostnad skulle således blifva endast 9,200 kronor, under det skilnaden i varaktighet oah underhåll vore ganska betydlig. — Med anledning af Riksdagens i skrifvelsen uttryckta förmodan, att sjukhuset, såsom afsedt att förläggas utom fästningen sannolikt måste vid ett anfall öfvergifvas, anmärker Chefen för fortifikationen, att, om sjukhusetablissementet komme att, såsom afsedt vore, förläggas å norra udden, utanför fästningens hufvudvall, detta dock ingalunda vore liktydigt med utanför sjelfva fästningen, eller föranledde dertill, att sjukhuset måste vid anfall öfvergifvas. Fästningens landtfronter slutade nemligen på båda sidor till sjön och från allt, som läge norr om dem, blefve 'en anfallande fiende afstängd, således ej mindre från den norra udden än från strandremsorna mellan sjön och fästningens östra och vestra vallar. Udden sträckte sig endast 1,600 fot utanför fästningens hufvudvall och kunde derifrån fullständigt bestrykas med både artilleri- och handgevär, så att någon landstigning ej på minsta vis vore att befara. Antagligt vore ock, att vid krigstillfälle några låga verk komme derstädes att anläggas, för att kunna väl upptäcka och bevaka vattenytan i inloppet till viken. Att sjukhuset kunde af fienden beskjutas under fortgången af en belägring, vore visserligen sant, men Carlsborgs fästnings område vore ej större, än att hvarje punkt deraf likaledes kunde af en belägrande fiende nås, åtminstone med kasteld. Å sjukhuset komme i krigstid geneverflaggan naturligtvis att hissas, men, om det läge inom fästningen, kunde en fiende knappast skona det äfven med bästa vilja, enär han måste förbehålla sig att få beskjuta andra i dess omedelbara granskap belägna föremål. Läge det deremot afskildt, såsom nu är föreslaget, saknade han all anledning att deremot rikta sina skott, om han, såsom ju borde antagas, ville iakttaga de folkrättsliga fördragen. Gjorde han åter ej detta eller blefve beskjutningen så häftig, att den ej skonade någon del af det befästade området, så återstode, sjukhuset måtte ligga inom eller utom lmfvudvallen, ej annat råd än att förlägga de sjuke och sårade uti de förrådshvalf, som ligga under lmfvudvallen, hvilka, visserligen i nödfall för en tid användbara till detta ändamål, dock på intet sätt kunde motsvara de sanitära fordringar, man ställer på ett verkligt sjukhus. Af dessa skäl hade Chefen för fortifikationen intet att invända mot den af Öfverfältläkaren föreslagna platsen för sjukhuset.
Bih. till Rtksd. Prat. 1879. 1 Sami. 1 Åfd. 5
34 Bil. N:o 3 a, till Kongl. Maj:ts Nåd. Prof, N:o 1, om Statsverket 1879.
Behofvet af ett sjukhus etablissement å Carlsborg liar sist församlade Riksdag erkänt, och då Riksdagens betänkligheter med afseende å det material, hvaraf etablissementet bör uppföras, torde häfvas genom den ytterligare utredning af denna fråga, som nu blifvit lemnad, hemställer jag i underdånighet, att Eders Kongl. Maj:t täcktes ånyo föreslå Riksdagen att till sjukhusbyggnaden å Carlsborg bevilja ett extra anslag af 100,000 kronor, att under år 1880 utgå.
Likaledes torde Eders Kongl. Maj:t vilja af Riksdagen äska det extra anslag af 154,500 kronor, som Chefen för fortifikationen ansett böra under år 1880 användas till fortsättande af hufvudgrafvens yttermnr (contrescarp) samt bakom liggande jordmassors formerande, m. in.
Carl skrona.
Af de till befästningarne vid Carlskrona år 1871 beviljade 3,750,000 kronor hafva af Riksdagen blifvit anvisade 3,720,000 kronor, hvadan deraf återstå endast 30,000 kronor. Dessutom har Riksdagen, på Eders Kongl. Maj:ts nådiga proposition vid 1878 års riksdag, beviljat 110,000 kronor till ersättning för den kostnad, hvarmed bepansringarne öfverstigit den ursprungligen beräknade. Chefen för fortifikationen hemställer nu i underdånighet, att dessa sammanräknade 140,000 kronor måtte för år 1880 begäras af Riksdagen. — Med afseende på denna summas tillräcklighet för de beslutade befästningarnes fulländande anför bemälde Chef, att, sedan år 1876 i Oktober fullständiga kontrollräkningar öfver återstående arbeten egt rum, sådana förnyats såväl år 1877 som är 1878 på hösten, samt att dessa utvisa, det någon brist ej torde kunna undvikas. Förnämsta skälet dertill läge deruti, att de dyrbara inventarier och instrumentalier, hvaribland två goda bogserångbåtar, en smalspårig jernväg med rullande materiel m. nr, som man beräknat vid denna tid kunna försälja, men hvartill man hittills ej funnit köpare, vid en snart instundande nödtvungen försäljning under nuvarande allmänna brist på större arbetsföretag, sannolikt koinme att inbringa betydligt mindre än man förut haft skäl att antaga. Någon ökad kostnad hade ock uppstått å Kungsholms fästning genom sjunkning af de stora jordmassorna i fästningens vallar och deraf förorsakad påfyllning och ny gasonering. Chefen för fortifikationen kunde emellertid icke ännu uppgifva beloppet af den brist, som kunde komma att uppstå.
På grund af hvad Chefen för fortifikationen sålunda hemställt, torde Eders Kongl Maj:t, vilja föreslå Riksdagen att till befästningsarbetena vid Carlskrona under år 1880 anvisa 140.000 kronor.
Bil. No 3 a, till Kongl. Maj:ts Nåd. Trop. N:o 1, om Statsverket 1879.
IiiteiMleiitiirhehof.
35 Garnisonskonmienderingar ur Indelta Arméen.
Sedan några år tillbaka hafva kommenderingar ur indelta arméen måst utgå för att förstärka garnisonerna å Oarlsborgs och Vaxholms fästningar. Behofvet af dessa kommenderingar var till en stor del uppkommet ur svårigheten att hålla de för garnisonstjenstgöring å förbemälda orter afsedde värfvade trupper fulltaliga. Sedan denna svårighet för det närvarande är öfvervunnen samt, hvad Carlsborg beträffar, garnisonsstyrkan blifvit förstärkt af det numera uppsatte 2:a Sappörkompaniet och snart genom det 3:dje kompaniet får en ytterligare förstärkning, hvartill kommer att infanteriets volontärskola blifvit der förlagd, har någon garnisonsförstärkning ur indelta arméen ej å denna fästning ansetts erforderlig; hvarför den ock redan med Mars månad sistlidet år upphört. Deremot kan å Vaxholm, om än de der förlagda Svea artilleriregementes fästningskompanier skulle kunna hållas fulltaliga, garnisonsförstärkning, enligt derom af vederbörande myndigheter lemnad utredning, ej, efter fullbordande af Oscar Fredriksborg, undvaras. Under sådant förhållande skulle jag icke hafva tvekat att föreslå Eders Kongl. Maj:t att af Riksdagen äska ett årligt anslag för upprätthållande af garnison å Vaxholm och Oscar Fredriksborg, för så vida denna fråga icke på det närmaste sammanhängde med frågan om eu förändrad organisation af fåstningsartilleriet, hvartill förslaget, som af Géneralfälttygmästaren ingifvits, ännu icke kunnat underställas Eders Kongl. Maj:ts pröfning och har jag derföre ansett, att garnisonskommenderingarne till Vaxholm skulle kunna ännu någon tid på hittills öfligt sätt fortgå och bekostas.
Uti sin underdåniga skrifvelse af den 8 Oktober 1878 har Arméförvaltningen beräknat kostnaderna för garnisonsförstärkningskommenderingarne å Vaxholm och Carlsborg intill den 1 i sistnämnda månad till 58,852 kronor 68 öre, hvilka af Intendentsdepartementet förskjutits, och hemställer jag, enär Arméförvaltningen, i likhet med hvad förut skett, torde kunna balansera det lemnade förskottet intill början af nästkommande år, att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att å extra stat för år 1880 bevilja till ersättning för förskjutna kostnader för garnisonsförstärkningskommenderingar 58,852 kronor 68 öre.
Generalstabens topografiska afdelnings arbeten.
För fortsättning af dessa arbeten torde Eders Kongl. Maj:t vilja föreslå Riksdagen att å extra stat för år 1880 anslå lika belopp, som nu utgår, eller
90,000 kronor.
36 Zfc. No 3 a, till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsvorkst 1879.
Officerares anställning vid främmande arméer.
De understöd, som från detta sedan flera år tillbaka å fjerde hufvudtiteln uppförda extra anslag å 9,000 kronor utgått, hafva ständigt varit eftersökta af officerare, hvilka önskat förkofra sig i sitt yrke, och det torde ej kunna bestridas, att de officerare, som varit i utländsk krigstjenst anställde, derifrån medfört vidgad erfarenhet och ökade kunskaper, till gagn för dem sjelfve och arméen, Emellertid hafva på senare tid yppat sig svårigheter att förskaffa officerare anställning i aktiv krigstjenst, och den frihet, som de båda sistförflutna årens Riksdagar medgifvit, att använda anslaget äfven för officerare, hvilka, utan att vara anställde i aktiv krigstjenst, åtfölja eu större armécorps’ rörelser hos någon i vänskapligt förhållande till Sverige stående makt, har det endast undantagsvis varit möjligt att begagna.
Då det emellertid är af vigt, icke blott för arméens officerare att personligen få lära känna främmande arméers förhållanden, utan äfven för krigsstyrelsen att ega tillfälle att till utlandet afsända officerare för att vid en gifven tidpunkt taga närmare kännedom om någon särskild gren af krigsväsendet, synes mig ett bemyndigande för krigsstyrelsen att äfven i sådant ändamål kunna använda anslaget vara önskvärdt. Jag får derföre i underdånighet hemställa, det Eders Kongl. Maj:t ville föreslå Riksdagen att jemväl för år 1880 bevilja ett extra anslag af 9,000 kronor, att, enligt Eders Kongl. Maj:ts bepröfvande, användas till understöd åt de officerare, som antingen vinna anställning i aktiv krigstjenst eller få åtfölja en större armécorps’ rörelser hos någon i vänskapligt förhållande till Sverige stående makt, eller ock af Eders Kongl. Maj:t utsändas för att i främmande land inhemta upplysningar rörande krigsväsendet eller utbilda sig i yrket, — med rättighet för Eders Kongl. Maj:t att, såsom hittills, få under ett följande år använda hvad af anslaget kan under året besparas.
Skarpsky ttevii sen (lots och skjutskicklighetens befrämjande.
Under förklarande att äfven för år 1879 anvisats detta sedan flera år utgående extra anslag, anhöll 1878 års Riksdag i underdånighet, att Eders Kongl. Maj:t täcktes i nåder tillse, huruvida icke grunderna för anslagets användning lämpligen borde i den mån förändras, att äfven förening, som, med åsidosättande af andra militära öfningar, endast hade till uppgift att bibringa sina medlemmar skjofärdighet, kunde från samma anslag erhålla understöd; och har Eders Kongl. Maj:t, med anledning häraf, under den 20 sistlidne December behagat i Nåder förordna,
Bil. N:o 3 a, till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1879. 37
att från anslaget till skarpskytteväsendets och skjutskicklighetens befrämjande understöd må, utom såsom hittills åt frivilliga skarpskytteföreningar, som bildats på grund af nådiga kungörelsen den' 8 Mars 1861, kunna komma äfven sådana skytteföreningar till del, Indika, utan att bedrifva andra militära öfningar, hafva till hufvudsakligt ändamål att bibringa skjutfårdighet åt medlemmar af föreningen, Indika antingen på grund af nådiga kungörelsen den 13 November 1860, angående den allmänna beväringen, äro skyldige att deltaga i landets försvar, eller ock ännu icke uppnått den för sådan skyldighets fullgörande stadgade ålder; dock med vilkor att till skjutöfningarne användas gevär af någon för arméen till krigsbruk gällande modell, samt att stadgar, som böra afse att betrygga såväl eu ändamålsenlig ledning af skjutöfningarne som en vederbörlig redovisning af understödsbeloppen, blifvit af Kongl. Maj:ts Befallningshafvande för föreningen fastställda. Då, ehuru en stor del af skarpskytteföreningarna upplösts, dock till understöd åt de qvarvarande, till målskjutningspremier och kostnader för täflingsskjutningar, äfvensom till underhåll af skotthus och skjutbanor åtgår en stor del af det hittills beviljade anslaget och ännu icke kan bestämmas, huru mycket kan erfordras till utförande af beslutade skjutbanor samt till understöd åt skytteföreningar, torde Eders Kongl. Maj:t vilja föreslå Riksdagen att anslaget till oförändradt belopp, 50,000 kronor, måtte få äfven under år 1880 å extra stat utgå.
Arméens Ackordsamortering.
För fullgörande af ackordsamorteringsfondens förbindelser erfordras äfven för år 1880 samma belopp, som innevarande år, eller 185,000 kronor, Indika torde å extra stat äskas.
Byggnadsbehof.
Barackbyggnader å mötesplatserna.
Till uppförande af baracker å indelta arméens mötesplatser, att begagnas under beväringsmanskapets och en del af stamtruppernas vapenöfningar, beviljades vid 1877 års riksdag, utöfver hvad Eders Kongl. Maj:t för ändamålet redan af allmänna beväringsfondens tillgångar anvisat, 800,000 kronor, hvaraf hälften skulle under år 1878 utgå.
38 Bil. N:o 3 a, till Kongl. Maj:ts Nåd. Frop. N:o 1, om Statsverket 1879.
Sedan Arméförvaltningen, på Eders Kongl. Maj:ts den 1 Juni 1877 meddelade befallning, inkommit med förslag till barackers uppförande för de sålunda anvisade medlen, hvarvid enligt nådig föreskrift blifvit iakttaget, att mötesplatserne borde med sådana byggnader förses i den ordning, som af deras sins emellan nordligare läge bestämdes, derest ej särskilda förhållanden gåfve anledning att föreslå afvikelse från denna ordning, och Eders Kongl. Maj:t med anledning deraf under den 10 sistlidne Maj fattat nådig beslut i ämnet, äro nu, enligt hvad Generalintendenten upplyst, baracker under uppförande för en klass beväring vid Lifregementets grenadiercorps, Första och Andra Lifgrenadierregementena, Yestgöta regemente, Smålands grenadierbataljon, Uplands, Skaraborgs, Södermanlands, Elfsborgs, Yestgöta Dals, Yestmanlands, Kalmar, Nerikes och Yermlands regementen samt Vermlands fältjägarecorps, äfvensom baracker för befäls- och rekrytmöten samt förberedande underbefälsskolor vid Första och Andra Lifgrenadierregementena, Södermanlands, Jönköpings, Kalmar och Nerikes regementen samt Norra Skånska infanteriregementet, Indika samtliga barackbyggnader skola vara fullbordade under åren 1879 och 1880.
Arméförvaltningen å Intendentsdepartementet har nu i sin underdåniga skrifvelse af den 8 sistlidne Oktober hemställt, att vid innevarande års riksdag måtte äskas återstoden af den af 1877 års Riksdag för baracker beviljade summa, eller 400,000 kronor, hvarjemte Förvaltningen förnyat sin redan år 1876 gjorda framställning om beredande af medel till dylika byggnader för arméens officerare, hvartill skulle erfordras 456,000 kronor. Behofvet af baracker för de regementen och corpser, hvilka icke, såsom de i Norra Sverige förlagda, redan förut äro eller nu blifva dermed försedda, torde emellertid ej vara så trängande, att vid den knapphet i tillgångar för statsregleringen, som nu förefinnes, det kan vara skäl att yrka anvisande till 1880 af de för ändamålet beviljade återstående 400,000 kronor. Yid sådant förhållande torde Eders Kongl. Maj:t icke finna skäl att ingå i pröfning af hvad Förvaltningen i öfrigt anfört beträffande dylika byggnader för befälet. Jag hemställer derföre i underdånighet, att Arméförvaltningens förevarande framställning icke måtte föranleda någon nådig åtgärd.
KavallerietaMissenientet vid Stockholm.
Af de för detta, till gemensamt bruk för Lifregementets dragoncorps’ exercis-sqvadron, befälsmöte och förberedande underbefälsskola samt för kavalleriets volontär- och underbefälsskolor afsedda etablissement beviljade 440,000 kronor återstå ännu oanvisade 120,000 kronor.
39 Bil. No 3 a, till Kongl. Maj ds Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1879.
Till följd af den omarbetning af planen för etablissementet, hvilken anbefallts, sedan sist församlade Riksdag medgifvit en större frihet i anslagets användning, hvarmed sammanhängt väckt förslag om annan plats för detsamma, till undvikande af åtskilliga med den först ifrågasatta förenade kostnader, har utförandet ännu icke kunnat taga sin början. Det torde således vara tvifvelaktigt, huruvida det kan till fullo utföras under år 1880. I hvarje fall torde dess fullbordande draga så långt ut på sistnämnda år, att betalningen af en del byggnads- eller inredningsarbeten kan till början af år 1881 uppskjutas. Det är derföre jag, i känslan af nödvändigheten att, så vidt möjligt, lätta utgiftsstaten för år 1880, hemställer, att Eders Kongl. Maj:t ville af Riksdagen för ifrågavarande ändamål, att såsom extra anslag under år 1880 utgå, äska endast
60,000 kronor.
Svea artilleriregementes kasernetablissement.
Hos Eders Kongl. Maj:t hade Byggmästaren Å. G. Sällström, hvilken på entreprenad uppfört det nyligen fullbordade kasernetablissementet för Svea artilleriregemente, i underdånighet anhållit, att, enär han lidit stora förluster derigenom att grundmassorna, som uti det kostnadsförslag, hvarefter entreprenaden beräknats, upptagits till 162,694 kubikfot granitkallmur, i verkligheten uppgått till 321.484, och således till 158,790 kubikfot kallmur mer än som beräknats i kostnadsförslaget, honom måtte i nåder beredas ersättning för de kostnader, han genom tillökningen i grundarbeten sålunda måst vidkännas, Indika kost nader uppskattats, för 134,224 kubikfot kallmur med grundgräfning, vattenpumpning, spontpålning in. in., efter ett pris af 30 öre per kubikfot, till 40,267 kronor 20 öre, samt för 24,566 kubikfot med endast gräfning och läggning, efter ett pris af 20 öre per kubikfot, till 4,913 kronor 20 öre, eller tillsammans 45,180 kronor 40 öre; hvarförutom Sällström anhållit, att kostnaden för eu förbättrad konstruktion af innertaket i regementets matsalsbyggnad, som han, utöfver hvad honom enligt entreprenadkontraktet ålegat, låtit utföra, måtte honom ersättas med 3,819 kronor 60 öre.
Till stöd för dessa underdåniga framställningar har Byggmästaren Sällström hufvudsakligen anfört, att han — som genom ifrågavarande entreprenads utförande åsamkats stora förluster till följd af den stegring i prisen å arbetslöner, transporter och inaterialier, hvilken under byggnadstiden inträffat, men hvilka förluster det först efter kasernetablissementets fullbordande stått att utröna — ej kunnat beräkna ofvan nämnda grundmurar annorlunda än efter de jordborrningar på 50 fots eqvidistance, hvarpå kostnadsförslaget grundats, men hvilka borrningar, allt efter som sehaktningen och grundgräfningen under arbets-
40 Bil. No 3 a, till Kong! Maj ds Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1879.
åren fortskridit, visat sig otillförlitliga, emedan den stenbundna marken i höggrad försvårat bestämmandet af det verkliga djupet till bergshällen och dennas olika fall under öfverliggande jordmassa, hvarigenom på de flesta ställen schaktningens djup till berget och i följd deraf grundens massa betydligt öfverskridit den i kostnadsförslaget upptagna; samt, vidkommande taket å matsalsbyggnaden, att enligt ritningen och entreprenadkostnadsförslaget hela takkonstruktionen öfver matsalen skulle vara synlig inifrån nämnde sal, men att, då detta visat sig otjenligt såväl i afseende på värmets qvarhållande, som derigenom att en samlingsplats för damm skulle bildas, hvaraf man vid luftdrag fått olägenhet i salen, Sällström hade afhjelpt dessa olägenheter genom anbringande af ett liorizontelt bjelklag af plank, uppburet af spännstolar, ståndare och tvärbjelkar, som underpanelats till ett sedermera afputsadt tak, hvilken anordning, som åstadkommit fördelen af en rymlig vind, medfört en ökad kostnad af 3,819 kronor 60 öre utöfver den i entreprenadkontraktet för taket beräknade summa.
Uti häröfver afgifvet underdånigt utlåtande hade Arméförvaltningen, å Fortifikations- och Civila departementen, efter det erforderliga upplysningar erhållits från Kronans kontrollant vid ifrågavarande byggnadsarbete, Byggmästaren E. Thavenius, anfört följande:
Enligt de under loppet af grundläggningsarbetet af nämnde kontrollant verkställda och i Fortifikationsdepartementets militärköntor företedda uträkningar, vore förhållandet mellan de i kostnadsförslaget upptagna och verkligen utförda grundmassor, som följer:
vid östra kasernbyggnaden, der grunden, med stöd af borrningskartan, beräknats att läggas 7—11 fot under jordytan, hade den måst nedföras ända till 28 fots djup, hvaraf följden blifvit, icke allenast att grundmassorna betydligt ökats utöfver kostnadsförslaget, utan ock att högst dyrbara jordspänningar och vattenpumpningar måst utföras, för Indika någon ersättning icke upptagits i kostnadsförslaget. Öfverskottsmassan, som af kontrollanten blef beräknad till 44,818 kubikfot och till och med syntes vara något större, skulle, efter pris af 30 öre per kubikfot, hafva kostat................................................... 13,445: 40.
För stallbyggnaderna upptoge kostnadsförslaget 44,488 kubikfot underjordisk grund, hvaremot ingen särskild sådan blifvit upptagen för de dermed sammanbyggda ridhusen. Kontrollanten hade emellertid ansett, att hälften af den för sistnämnde byggnader beräknade sockelmur skulle räknas som grund under jordytan, hvilken i sådant fall blefve 50,535 kubikfot för samtliga dessa byggnader. Som grunden omfattat 135,326 kubikfot, hade entrepre-
Transport 13,445: 40. nören
41 Bil. N:o 3 a, Ull Kong!. Mqj-.ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1879.
Transport 13,445; 40.
nören utöfver förslaget måst utföra icke mindre än 84,791 kubik-
fot, hvarför kostnaden, efter ett pris af 30 öre, blefve .................. 25,437: 30.
Yid gymnastikbyggnaden hade grunden under jordytan, i stället för uti förslaget upptagne 7,533 kubikfot, utgjort 12,148 kubikfot, eller 4,615 kubikfot mera, derför kostnaden, efter 30 öre per kubikfot, uppginge till ........................................................... 1,384: 50.
Grunden under kansli byggnaden upptogs i kostnadsförslaget till 14,152 kubikfot, men hade i verkligheten blifvit 32,754 kubikfot, så att den ökade massan utgjorde 18,602 kubikfot, för hvilka priset antagits till endast 20 öre, emedan svårigheten vid och sålunda utgifterna för grundläggningsarbetet varit vida mindre.
Kostnaden för den Överskjutande grundmassan blefve följaktligen 3,720:*40.
För matsalsbyggnaden upptoge kostnadsförslaget icke någon särskild underjordisk grund, men om, såsom kontrollanten antagit, en tredjedel af den beräknade sockelmuren, 4,650 kubikfot, ansåges såsom grund under jorden och fråndroges den verkligen lagda kallmursgriuiden, uppstode ett öfverskott af 482 kubikfot, derför kostnaden, efter 20 öre kubikfoten, blefve.............................. 96: 40.
Grundmassorna för tvätthus, sjukstall och smedja vore ej heller uti förslaget öfver dessa byggnader angifna, utan sammanförda med kostnaderna för bergssprängningar och jordschaktningar; men med ledning af de uppgjorda ritningarne kunde desamma beräknas till omkring 4,000 kubikfot, hvilken massa understege den verkligen utgjorda med 5,482 kubikfot, hvarför priset
äfvenledes skulle vara 20 öre, eller .................................................. 1,096: 40.
Om till dessa kostnadssummor lades entreprenörens utgift för förändringen i konstruktionen af taket öfver matsalen ..................... 3,819: 60.
erhölles den i den underdåniga ansökningen upptagna ersättnings-
summan .......................................................r............................. Kronor 49,000:
Att ofvan uppgifna stora grundmassor verkligen blifvit lagda, hade bestyrkts genom i afskrift företedda räkningar öfver grundläggningen, å hvilka räkningar upptoges sammanlagdt 344,030 kubikfot, eller 22,546 kubikfot utöfver de här ofvan uppgifna massorna, hvilka dock icke innefattade grunden till vestra kasernbyggnaden. Denna senare grund hade visserligen äfven betydligt öfverskridit hvad derföre beräknats, men som detta orsakats af skäl, hvartill entreprenören sjelf lärer varit vållande, hade något ersättningsanspråk derpå icke kunnat grundas. Men äfven den Överskjutande grundmassan, som uppkommit till följd af ökadt djup å grunden, torde i verkligheten vara något Bih. till Rilesd. Prot. 1879. 1 Sami. 1 Afd. 6
42 Bil. N:o 3 a, till Kong! Maj ds Nåd. Prop. N:o 1, om StatwerJcet 1879.
större än hvad entreprenören, med stöd af kontrollantens beräkningar, uppgifvit. Att döma af kostnadsförslag^, syntes nemligen någon underjordisk grund icke hafva varit beräknad för ridhus- och matsalsbyggnaderna, för hvilka kontrollanten afdragit från de utgjorda massorna 7,595 kubikfot, utan syntes det hafva antagits att grunden till dessa byggnader skulle komma att läggas omedelbart under gårdsplanet.
Den uppgiga,. högst betydliga skilnaden mellan beräknade och utgjorda grundmassor hade, såsom i den underdåniga ansökningen äfven omförm nies, orsakats deraf, att djupet till berghällen och sluttningarne af berget oftast varit vida större än som utvisats af de borrningar, hvilka legat till grund för beräkningarne och hvilka år 1872 anställdes för ett föregående, genom Generalfälttygmästarens försorg upprättadt förslag till etablissement å samma ställe. Borren hade nemligen i flesta fall stannat mot större stenar, hvarmed marken var ytterst bemängd, och icke, såsom antogs, nedgått till berget. Marken, som bestod af lera, var dessutom så hård, att, såsom kontrollanten uppgifvit, borren, vid af honom gjorda borrningar, mången gång derföre icke kunnat neddrifvas, utan vridit sig i spiralform. Likväl var det icke möjligt att lägga grunden på jordlagren, af fara för att glidning å den mycket sluttande underliggande berghällen kunde uppstå. Visserligen hade byggmästaren Sällström genom att anställa gräfningar kunnat, innan kontraktet afslöts, försäkra sig om, huruvida borrningarna öfverensstämde med verkliga förhållandet, men dels hade dessa gräfningar. för att han skulle fullkomligt förvissat sig om .förhållandet, måst utföras ganska vidlyftigt och i följd deraf medfört mycken tid och kostnad, dels var det omöjligt att ana, det sådana olikheter mellan skenbara och verkliga djup till berget kunde förefinnas, och mindre skiljaktigheter kunde med skäl ansetts blifva betäckta genom å annat håll möjligen uppstående besparingar å de upptagna kostnadssummorna.
Emellertid inträffade tillika, att prisen å alla byggnadsmaterialier och å arbete i hög grad stegrades kort efter kontraktets afstötande hösten år 1873, eller samma år anslag till kasernetablissementet af Riksdagen beviljats. Det kunde derföre med säkerhet antagas, att entreprenören, utöfver nu uppgifva förluster å grundmassorna, lidit betydlig sådan derigenom, att de i kostnadsförslaget upptagna priser voro för lågt beräknade. Sålunda hade entreprenören endast genom tegelprisets stegring förlorat mer än 37.000 kronor, ehuru han, enligt bestämmelse i entreprenadkontraktet, tätt uppbära en särskild ersättning af 30.000 kronor för tegel, hvars pris öfverstiga 50 kronor per 1.000. 1
lika stor, om ej större proportion stego under arbetstiden virkes-, jern- och dagsvorksprisen. Huru hastigt denna stegring skedde, kunde slutas deraf, att, då teglet i början af år 1873 gällde och i k osta ads förslaget upptogs till 50 kronor per 1.000, betalades det redan år 1874 med 70 kronor, det högsta
43 Bil. No 3 a, till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1879.
pris, som derefter under entreprenadstiden erlades. Häraf framginge att, om tiden för kontraktets afstigande, — hvilket länge fördröjdes till följd af svårigheterna att erhålla eu lämplig och pålitlig entreprenör för det stora och lätt förlustbringande arbetet samt af de underdåniga framställningar om vissa eftergifter och medgifvanden för den blifvande entreprenören, Indika fördenskull måste göras, — ytterligare måst uppskjutas för att lemna Sällström tillfälle till tidsödande, jemförande undersökningar af marken, hade följden blifvit, att Kronan icke allenast fått betala hvad nu begäres i ersättning för ökade grundmassor, utan ock blifvit nödsakad höja entreprenadsumman i förhållande till prisstegringen.
Såsom skäl mot nådigt bifall till ansökningen kunde möjligen invändas, att entreprenören borde hafva i kontraktet förbehållit sig ersättning för oförutsedd tillökning i grundmassorna; men då Befälhafvare!! för fortifikationen svårligen kunnat ingå på ett dylikt eventuel ersättningsanspråk, till hvars betäckande medel å anslaget helt och hållet saknades, hade ett sådant anspråk antagligen medfört ytterligare uppskof med kontraktets afsilande och derigenom förorsakat förhöjning i entreprenadsumman; hvadan entreprenörens uraktlåtenhet att försäkra sig mot förlust å grundläggningen sålunda i allt fall varit till vinst för Kronan.
Då de särskilda kostnader, som förorsakats af de ökade djupen å grundarbetena, toges i betraktande, syntes de uppgiga prisen å grundmassorna ingalunda för högt beräknade, utan vore den begärda ersättningen antagligen ej större, än att den ökade kostnaden för grundläggningen derigenom jemt och nätt betäcktes.
Vidkommande slutligen den fordrade ersättningen för förändring i matsalsbyggnadens takkonstruktion, vore otvifvelaktigt, att entreprenören varit dertill berättigad, om anspråk derå väckts innan arbetet verkställdes, men entreprenören hade, såsom i den underdåniga ansökningen omförmäles, alltjemt hoppats, att arbetet i dess helhet skulle kunnat afslutas åtminstone utan förlust, i hvilket fall han ej haft för afsigt att begära någon ersättning för berörde förändring.
Då sålunda de anförda ökade kostnaderna åsamkats entreprenören endast till följd af hans förtroende till den företedda borrningskartan, hvars tillförlitlighet han saknade all anledning att ifrågasätta, samt den uraktlåtenhet, han möjligen begått genom att ej söka skydda sig mot förluster, torde, på sätt här ofvan framhållits, hafva medfört vinst för Kronan, som nu erhållit kasernetablissementet till så billigt pris, att det i allt fall medfört förlust för entreprenören, hvilken, detta oaktadt, enligt hvad af kontrollanten vitsordats, sökt med största noggrannhet och tillmötesgående, stundom öfverstigande hans kontraktsenliga åtagande, utföra sin entreprenad, ansåge sig Arméförvaltningen böra i
44 Bil. N:o 3 a, till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1879.
underdånighet tillstyrka nådigt bifall till förevarande ansökning, såsom på billighet grundad, samt likaledes hemställa, att den begärda ersättningen, 49,000 kronor, måtte, derest ej Kongl. Maj:t pröfvade skäligt derför äska särskilt anslag af Riksdagen, få i sin helhet eller till den del, Kongl. Maj:t kunde i nåder finna lämpligt, utgå af besparingarna å anslaget till Svea, Göta och Wendes artilleriregementen.
Vid underdånig föredragning af detta ärende den 12 Juli 1878 förklarade Eders Kongl. Maj:t — som, lika med Arméförvaltningen, ansåg med billighet öfverensstämmande, att någon ersättning komme Byggmästaren Sällström till del för de af honom, enligt hvad Arméförvaltningen vitsordat, utförda, ej i beräkningen upptagna grundläggningsarbeten och annat öfverarbete — sig vilja, vid det förhållande att tillgång till beredande af dylik ersättning då saknades å det af Arméförvaltningen omförmälda anslag, taga frågan i förnyadt öfvervägande vid uppgörande af propositionen till nästkommande Riksdag om statsverkets tillstånd och behof.
Då Eders Kongl. Maj:t redan erkänt billigheten i Sällströms anspråk, hvilken till fullo framgår ur hvad Arméförvaltningen i ämnet anfört, torde Eders Kongl. Maj:t vilja föreslå Riksdagen att, till ersättning åt Byggmästaren A. G. Sällström för öfverarbeten vid uppförande af Svea artilleriregementes kasernetablissement, bevilja att å extra stat utgå under år 1880 ett anslag af
49,000 kronor.
Byggnader för Husarregementet Konung Carl XV.
Med anledning af Chefens för Husarregementet Konung Carl XV, uti underdånigt memorial den 19 Augusti 1876, hos Eders Kongl. Maj:t gjorda framställning om det bristfälliga skick, hvaruti de för husardetachementen i Helsingborg och Engelholm afsedda byggnader sig befunne, samt i sammanhang dermed gjorda hemställan, att, då nya byggnader i följd häraf oundgängligen erfordrades, desamma mätte för båda detachementen uppföras i Helsingborg och således Engelholms sqvadron dit förflyttas, blef Chefen för fortifikationen anbefalld att låta uppgöra och till Eders Kongl. Maj:t inkomma med ritningar och kostnadsförslag till anläggning i Helsingborg af ett fullständigt etablissement för två sqvadroner af Husarregementet Konung Carl XV. Ett sådant förslag kunde ej af Chefen för fortifikationen ingifvas förr än den 20 December 1877, hvarföre frågan ej kunde komma till behandling vid 1878 års riksdag.
Detta var ingalunda första gången fråga blifvit väckt om förbättring af Husarregementet Konung Carl den XV:s inqvarteringsförhållanden. Redan år
45 Bil. N:o 3 a, till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1879.
1865 ingick dåvarande regements-chefen med en framställning om afhjelpande af de olägenheter och brister, som förefunnos vid regementets särskilda etablissement, hvarvid då anmärktes angående Helsingborgsetablissementet, utom det att ingen kasern funnes — hvarföre manskapet vore inqvarteradt uti ett åt staden förhyrdt hus, som icke lemnade tillräckligt utrymme eller luftqvantitet per man — jemte andra brister, att stallarne, uppförde af korsvirke, tillika med rustkammare och fodermagasiner, befunnos så dåliga, det fara vore för handen, att de förr eller senare skulle nedramla, samt om förhållandena i Engelholm gafs det omdöme, att inqvarteringen vore, om möjligt, sämre än i Helsingborg, att ridhuset vore otillräckligt och stallarne lika dåliga som de Helsingborgska. Sedan Arméförvaltningen på nådig . befallning afgifvit utredning och kostnadsförslag öfver ej mindre etablissementens iståndsättande och fullkomnande än ock en alternativt föreslagen förflyttning till Malmö af den i Engelholm förlagda sqvadronen, ansåg Kongl. Maj:t, som väl fann det vara för regementets tjenstbarhet af högsta vigt, att dess särskilda etablissement blefve på ett tillfredsställande sätt ordnade, sig dock, enär statens tillgångar måste tagas i anspråk för så många andra föremål, böra vid 1867 års riksdag inskränka sin framställning i ämnet till att begära medel för inköp af en tomt till utvidgning af etablissementet i Malmö. Denna framställning blot af Riksdagen afslagen.
Oaktadt frågan om inköp af sagde tomt för utvidgning af etablissementet i Malmö sedermera åter förevarit, men lått förfalla, har dock sistnämnda etablissement under de senare åren med ganska stor kostnad undergått åtskilliga förbättringar, såsom uppförande åt särskild skostall, ötrige stallarnes iståndsättande, inrättandet af afträdeshus och gödselstad i öfverensstämmelse med helsovårdsstadgans föreskrift, inredning af arrester m. in,, men dock qvarstår fortfarande olägenheten af kasernens alltför inskränkta utrymme och mindre lämpliga anordning äfvensom bristen å exercis- och gymnastiklokaler. Etablissementen i Helsingborg och Engelholm hafva deremot blifvit allt bristfälligare, oaktadt tid efter annan vidtagna reparationsarbeten, enär deras fullständigare iståndsättande icke kan ske utan ombyggnad. — Byggnaderna i Helsingborg voro år 1876 i så dåligt skick, att byggnadsnämnden, på grund af 54 § i byggnadsstadgan för rikets städer, fann sig böra föreskrifva, att stallarne skulle, så fort ske kunde, nedrifvas och att densamme emellertid icke finge begagnas till ytterligare upplag af foder och spanmål samt att äfven ridhuset skulle rifvas eller nya yttermurar i detsamma uppföras. Byggnadsnämnden fann nemligen dessa byggnader vara af den beskaffenhet, att de, särdeles under de tider, då större förråd af foder der funnes upplagda, måste anses vådliga för ej endast der tjenstgörande befäl och manskap samt för hästarne, utan ock för de å stallgården trafikerande och för närboende. — Det är på grund
46 Bil. Nio 3 a, till Kong! Magits Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1879.
af den undersökning, som till följd häraf blef af fortifikatioiisbefälliafvareii i Skåne verkställd å byggnaderna både i Helsingborg och Engelholm och hvarigenom i allt väsentligt gafs stöd åt byggnadsnämndens i Helsingborg yttrande, som Chefen för Husarregementet ingå!' sin ofvannämnda framställning af den 19 Augusti 1876.
Då således behofvet af nya byggnader och en förbättrad inqvartering för de nu i Helsingborg och Engelholm förlagda sqvadroner af Husarregementet Konung Carl XV nödvändigt måste tillfredsställas, uppstod frågan om en förändrad förläggning af nämnde delar af regementet. Den grundligaste och ur många synpunkter för regementet fördelaktigaste förändringen — den att sammanföra hela regementet i Malmö — stöter, äfven oafsedt det mindre lämpliga att lemna en sådan gränsort som Helsingborg utan all garnisons-styrka, på åtskilliga svårigheter. Så är det närvarande etablissementets tomtplats för trång att medgifva några nya byggnaders uppförande och angränsande tomters dyrhet synes förbjuda tanken på eu betydligare utvidgning. Genom att förlägga de för Helsingborgs- och Engelholms-sqvadronerna nödiga byggnader på annan, i Malmö kronan tillhörig mark, som blefve ganska långt aflägsen från det nuvarande etablissementet, skulle en stor del af de fördelar, som vunnes genom regementets sammanförande, gå förlorade. Det närvarande etablissementets försäljning och uppförande å ny annan tomt af byggnader för hela regementet skulle, om tjenlig plats stode att finna, sannolikt medföra alltför stora kostnader, helst enligt de undersökningar, hvilka under sommaren blifvit verkstälda, den del af kronans obebyggda tomter, som är till byggnadsplats tjenlig, icke lemnar utrymme för ett så stort etablissement. Dertill kommer att öfningsfältet ej har lämplig form och vidd för större antal sqvadroner, än det nu i Malmö förlagda, och att en utvidgning af detsamma till följd af lokala förhållanden ej utan för sådant ändamål oskäliga kostnader torde kunna vinnas. Tanken måste således återföras pa uppbyggande i Helsingborg af ett etablissement, i hvilket naturligtvis också komme att, inrymmas den nu i Engelholm förlagda sqvadronen. Det förslag till sådant etablissement, som, efter hvad ofvan är anfördt, blifvit af Chefen för fortifikationen uppgjordt, slutar emellertid på den höga kostnadssumman af
535,000 kronor, hvari dock ingår värdet af tomten. Under sistlidet år har sträfvandet gått ut på att nedbringa kostnadsförslaget, hvilket ock så pass lyckats, att fortifikationen anser byggnaderna jemte platsen, efter numera förändrade byggnadspris, kunna erhållas för 471,000 kronor.
Sedan ärendets utredning hunnit denna punkt, hafva emellertid yppat sig betänkligheter vid dess framläggande för innevarande års Riksdag. Utom det att kostnaden, äfven i dess ganska betydligt mildrade skick, förefaller väl hög, och derföre kan föranleda till försök att ytterligare nedtrycka densamma, har uppstått fråga om att till Helsingborg förlägga äfven den tredje af regemen-
4-7
Bil. No 3 a, till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1879.
tets nu särskilt detacherade sqvadroner. hvilken är i Ystad garnisonerad. För regementet vore det, såsom redan förut antydts, både militärt och ekonomiskt fördelaktigt, att dess förläggningsorter blefve så få som möjligt. De byggnader, som af sqvadronen i Ystad disponeras, äro emellertid i det skick, att det ej vore med god hushållning öfverensstämmande att endast åt ofvan angifna allmänna grund öfvergifva desamma. Men behof har visat sig af sannolikt temligen dyrbara nybyggnader för utvidgning af etablissementet å Herrevadskloster, der nu Skånska Husar- och Dragon-regementenas exercissqvadroner hafva sina öfningar, men utrymmet är alldeles för inskränkt för dessas ändamålsenliga ordnande äfven i ekonomiskt hänseende. Den förutsättningen har då legat temligen nära, att det kunde vara klokt att upplåta Husarregementet Konung Carl XV:s byggnader i Ystad för Skånska Dragonregementets exercissqvadron, inom hvilket sistnämnde regementes förläggningsområde Ystad är beläget, och, i stället för att utvidga etablissementet å Herrevadskloster, som derförutan är tillräckligt för Skånska Husarregementet, låta nybyggnaden komma tillgodo Husarregementet Konung Carl XY:s sqvadron i Ystad, hvilken sålunda kunde sammanföras med någon af regementets båda andra afdelningar, och då rimligast med den Helsingborgska. Denna fråga, som för Husarregementet Konung Carl XY är i hög grad vigtig, har emellertid blifvit så sent väckt, att vederbörlig utredning af densamma ännu icke kunnat afslutas. Trots de skal, som således tala för uppskjutandet. af den Helsingborgska byggnadsfrågan till en kommande Riksdag, skulle jag dock, på grund af de båda etablissementens bedröfliga skick, som till och med ej är alldeles fritt från fara för hästarne i Helsingborg, om än senaste lappningar torde lyckats göra den i någon mån mindre öfverhängande, dock hafva föreslagit Eders Kong}. Maj:t att för ändamålet äska medel vid innevarande års riksdag, derest ej nödvändigheten att för år 1880 i möjligaste måtto inskränka budgeten hade till de öfriga skälen lagt svårigheten att nu fordra anslag för ett nytt byggnadsföretag af denna omfattning. Jag anser mig derföre böra i underdånighet tillstyrka, att de i ämnet gjorda framställningar icke måtte vid nu ifrågavarande statsreglering föranleda någon åtgärd.
Arméens pensionering.
Enligt dess underdåniga skrifvelse den 23 Maj 1878 har Riksdagen, uppå Eders Kongl. Maj:ts framställning, icke blott för upprätthållande af Arméens pensionskassas egen pensionering samt till fyllnadspensioner anslagit ett kreditiv till samma belopp som under år 1878, eller 900.000 kronor, utan äfven medgifvit, att hvad af det för år 1878 anvisade kreditiv kunde blifva oan vänd!, finge för det kommande årets pensionering användas.
48 Bil. No 3 a, till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1879.
Ur en i Arméens pensionskassa anställd beräkning framgår, att de för innevarande år till pensioneringen sålunda användbara medel icke blott blifva för ändamålet tillräckliga utan lemna det öfverskott, att, i den händelse detta blifver för pensioneringen under år 1880 disponibelt, någon förhöjning i kreditivsumman ännu för sistnämnda år icke är erforderlig. Vid sådant förhållande för jag i underdånighet hemställa, att Eders Kongl. Maj:t, i likhet med hvad sistlidet år egt rum, ville föreslå Riksdagen att å extra stat för år 1880 anvisa ett kreditiv af 900 000 kronor, att användas dels till upprätthållande af Arméens pensionskassas egen pensionering med nu fastställda pensionsbelopp, mot skyldighet för pensionskassan att afstå det för året densamma tillkommande förhöjda vederlag för de till statsverket indragna rusthållsafgifterna, dels till fyllnadspensioner i enlighet med de af Riksdagen godkända grunder för sådana pensioners utgående; som ock medgifva att hvad af de till pensioneringen un der innevarande år anslagna medel kan blifva oanvändt, må för det kommande årets pensionering användas.
Understöd åt f. d. landtvärnsman.
Eders Kongl. Maj:t torde vilja föreslå Riksdagen att för ifrågavarande ändamål äfven för år 1880 anvisa å allmänna indragningsstaten 10,000 kronor under vilkor, i enlighet med sist församlade Riksdags beslut, att understödsbeloppen icke få öfverstiga 100 kronor åt hvarje understöd stagare.
Uppå Statsrådets öfrige ledamöters underdåniga tillstyrkan, täcktes Hans Maj:t Konungen till alla delar gilla och bifalla hvad nu i afseende å regleringen af utgifterna under riksstatens fjerde hufvudtitel samt de för landtförsvarets behof ifrågasatta nya, så väl ordinarie som extra, anslag, äfvensom i öfrig!, blindt af Departementschefen föreslaget och hemstäldt; och skulle angående hvad Kongl. Maj:t sålunda i nåder besluta utdrag af protokollet Finans-departementet meddelas, för att läggas till grund vid författandet af Kongl. Maj:ts Proposition om statsverkets tillstånd och behof, i hvad den kan komma att röra landtförsvaret; hvarjemte de till detta statsregleringsärende hörande handlingar skulle vederbörande utskott tillhandahållas.
Ex protocollo N. C. Arfvidsson.
Bil. No 3 b, till Kong!,. Maj:ts Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1879.
1 Utdrag af Protokollet öfver LandtfÖrsvars-ärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i Statsrådet å Stockholms Slott den 20 December 1878.
Närvarande:
Hans Excellens, Herr Statsministern, Friherre De Geer,
Hans Excellens, Herr Ministern för utrikes ärendena, Björnstjerna, Statsråden: Herr Lagerstråle,
Thyselius,
Loven,
Friherre von Otter,
Forssell,
Rosensvärd, von Steyern,
Malmström.
Chefen för Landtförsvars-departementet, Statsrådet Rosensvärd, föredrog i underdånighet :
29.
Enkan efter aflidne Stallmästaren vid Husarregementet Konung Carl XY Matlhas Giese, Ingrid Petersons underdåniga ansökning, det Kongl. Maj:t täcktes till Riksdagen göra framställning om pension åt sökanden för hennes återstående lifstid; varande vid denna ansökning fogade följande intyg:
prestbetyg, utvisande att sökanden, som är född den 15 Mars 1808 och blifvit enka 1868, befunne sig i fattiga omständigheter;
läkarebetyg, innehållande att hon under flera år lidit af grå starr och, ehuru opererad derför, likväl vore alldeles oförmögen att medelst arbete bidraga till sitt uppehälle; Bih. till Rilcsd. Prof. 1879. 1 Sami. 1 A/d. 1
2 Bil. N:o 3 i, till Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1879.
afskrift af regementsorder den 11 December 1868, utvisande att Regementsstallmästaren Giese nämnda dag aflidit samt att regementet, såsom ett uttryck af oskrymtad tacksamhet för de oskattbara tjenster, Giese under sin nära 49-åriga tjenstetid gjort regementet, efter honom anlagt 8 dagars sorg;
intyg af Generalmajoren och f. d. Chefen för Husar-regementet Konung Carl XY Friherre C. A. B. Cederström, hvari vitsordas att Giese under sin långa tjenstetid med ovanlig skicklighet och aldrig tröttnande nit skött sina åligganden i tjensten samt till stor del bragt den enskilda ridningen vid kavallerierna inom riket till dess närvarande ståndpunkt, äfvensom inom det enskilda lifvet gjort sig känd för stor redbarhet.
Departements-chefen anförde härefter:
Aflidne Stallmästaren Gieses förtjenster äro redan af Riksdagen erkända, i ty att 1867 års Riksdag beviljade honom å allmänna indragningsstaten en pension af 400 kronor att utöfver don pension, honom från Arméens Pensionskassa kunde tillkomma, af honom efter afskedet åtnjutas. Till följd af hans innan afskedet redan den 10 December 1868 inträffade död kom denna indragningsstatspension aldrig att af honom uppbäras. I betraktande såväl af mannens förtjenster, som enkans fullkomliga medellöshet, jemte dess af ålder och ögonlidande förorsakade oförmåga att genom arbete förvärfva ens bidrag till sitt uppehälle, får jag i underdånighet hemställa, det Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå den snart sammanträdande Riksdagen att å allmänna indragningsstaten uppföra en årlig pension af 300 kronor, att af henne från och med år 1879 under hennes återstående lifstid åtnjutas.
Uppå Statsrådets öfrige ledamöters underdåniga tillstyrkan, täcktes Kongl. Maj:t härtill lemna nådigt bifall; och skulle utdrag af protokollet härom Finans-departementet meddelas till iakttagande vid uppgörande af det underdåniga förslaget till reglering af utgifterna under riksstatens nionde hufvudtitel.
Ex protocollo
N. C. Arfvidsson.
Bil. No 3 c, till Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. No 1, om Statsverket 1879.
a
Utdrag af Protokoll öfver LandtfÖrsvars-ärenden, hållet inför Hans Maf.t Konungen i Statsrådet å Stockholms Slott den 20 December 1878.
Närvarande:
Hans Excellens, Herr Statsministern, Friherre De Geer,
Hans Excellens, Herr Ministern för utrikes ärendena Björnstjerna, Statsråden: Herr Lagerstråle,
Thyselius,
Loven,
Friherre von Otter,
Forssell,
Rosensvärd,
Steyern,
Malmström.
Chefen för Landtförsvars-departementet, Statsrådet Rosensvärd, föredrog i underdånighet :
30.
Enkan efter t. f. intendenten vid Arméens utredningsförråd i Göteborg, f. d. Öfverste-löjtnanten m. m. Johan Fredrik Flack, Hellevid Fredrika Zelows underdåniga ansökning om pension, till stöd för hvilken underdåniga anhållan sökanden anfört:
att hon, som enligt bifogadt prestbetyg uppnått en ålder af 76 år, måst göra sig urafva efter sin innevarande år aflidne make och således saknade alla tillgångar, helst Flach, som under kommendering till Danmark år 1848 blifvit utnämnd till Kapiten,
4 Bil. N:o 3 c, till Kongl. Maj:ts Nåd. Trop. N:o 1, om Statsverket 1879.
då försummat att erlägga föreskrifven befordringsafgift, hvaraf följden blifvit, att sökanden finge uppbära endast löjtnantsenkepension och detta först i Juni 1880, att då utgå med 112 kronor 50 öre årligen; att innevarande års Riksdag beviljat hennes man, i egenskap af utredningsintendent, pension, hvilken han dock aldrig fått tillträda; samt att Öfverste-löjtnanten Flack tjenat staten i 60 år och derunder vid Elfsborgs regemente blifvit befordrad till andre Majorsbeställning, från hvilken han erhållit afsked år 1852, hvarefter han från år 1855 till sin död tjenstgjort som intendent vid Göteborgs utredningsförråd.
Med afseende på aflidne Öfverste-löjtnanten Flachs långa och väl vitsordade statskonst, hvarvid komma i betraktande framför annat hans i intendenturbefattningar inlagda förtjenster, bevisade såväl vid mobiliserad arméfördelning år 1848 i Danmark, som ock vid Arméens utredningsförråd i Göteborg, der han under mer än 20 års tid med, enligt Arméförvaltningens vitsord, särdeles nit, trohet och skicldighet utöfvat intendentsbefattningen, vid hvars indragning honom af sistförsamlade Riksdag var tillerkänd pension å allmänna indragningsstaten, så och i betraktande af enkan Flachs medellöshet och höga ålder af 76 år, hvilken utesluter förmågan att genom arbete sig försörja, hvartill kommer, att Flach af döden hindrades att draga någon förmån af den honom af Riksdagen tillagda pension, hemställde Statsrådet i underdånighet, det Kongl. Maj:t täcktes till den snart sammanträdande Riksdagen aflåta nådig proposition om uppförande å rikets allmänna indragningsstat af en årlig pension till belopp af 300 kronor, att af sökanden från och med år 1879 under hennes återstående lifstid åtnjutas.
Härtill täcktes Kongl. Maj:t lemna nådigt bifall; och skulle utdrag af protokollet härom Finans-departementet meddelas till iakttagande vid uppgörande af det underdåniga förslaget till reglering af utgifterna under riksstatens nionde hufvudtitel.
Ex protocollo jV. C. Arfvidsson.
Stockholm, K. L. Beckman, 1879.
Bil. No 4 a Ull Kong! Maj:ts Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1879.
1 Utdrag af protokollet Öfver Sjöförsvar särenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen, i Statsrådet, å Stockholms Slott den 8 Januari 1878.
N ärvarande:
Hans Excellens, Herr Statsministern Friherre Be Geer,
Hans Excellens, Herr Ministern för Utrikes ärendena Björnstjerna, Statsråden: Herr Lagerstråle,
Tliyselius,
Lovén,
Friherre von Otter,
Forssell,
Rosensvärd, von Steg er n och Malmström.
Departementschefen, Statsrådet Friherre von Otter anhöll i underdånighet att, i sammanhang med uppgjordt förslag till reglering af utgifterna å riksstatens femte hufvudtitel under år 1880, få föredraga följande inkomna skrivelser och förslag:
Do) Marinförvaltningens underdåniga skrifvelse den 28 September 1878, med förslag öfver behofvet af förändring i ordinarie samt af extra statsanslag under femte hufvudtiteln för år 1880;
2:o) Chefens för Mariningeniörstaten underdåniga memorial den 18 Oktober 1878, om beredande af ålderstillägg för ingeniörer och extra ingeniörer;
3:o) Marinförvaltningens embetsskrifvelse den 27 sistlidne December, med utredning och förslag rörande tillökning i förslagsanslaget till skrifmaterialier och expenser, ved in. m.;
Do) Samma embetsverks embetsskrifvelse den 29 November 1878, Bih. till Biksd. Prot. 1879. 1 Samt. 1 Afd. 1
2 Bil. N:o 4 a till Kong!. Maj:ts Nåd. Trop. No 1, om Statsverket 1819.
i hvad densamma anginge behofvet af tillökning i anslaget till undervisningsanstalter för sjöfart; samt
5:o) Chefens för flottans militärpersonal underdåniga skrifvelse den 29 November 1878 med förslag till organisation af eu sjökrigshögskola för flottans officerare.
Derefter anförde Departementschefen beträffande:
Aflöning för Flottans kårer och stater.
1, 2. »För genomförande af den åren 187G och 1877 faststälda lönereglering för flottan, — för livilket ändamål senast församlade Riksdag dels medgaf, att under statsregleringsåret inflytande afgifter för vakanta rusthåll i Blekinge län och Södra Möre härad af Kalmar län finge afses, dels ock anvisade anslag å extra stat med 50,000 kronor att, i mån af behof, under samma år användas, — skulle, enligt Marinförvaltningens beräkning, erfordras under år 1880 utöfver det ordinarie aflöningsanslaget ett belopp af 172,976 kronor 45 öre, derutaf inqvarteringsbidrag 29,500 kronor. Till sistnämnda summa skulle, enligt hvad jag under punkten 4 här nedan kommer att anmäla, läggas ytterligare 1,800 kronor till inqvarteringsbidrag åt deri omnämnde personer, hvarigenom det för detta ändamål erforderliga belopp komme att uppgå till 31,300 kronor samt hela den, för genomförande af löneregleringen för år 1880, utöfver ordinarie anslaget behöfliga summa i sin helhet uppgå till 174,776 kronor 45 öre. Vid granskning' af denna beräkning har jag emellertid funnit berörda belopp kunna nedsättas till samma summa, som för innevarande år ansetts för ändamålet behöflig, eller 170,000 kronor; och då ofvan nämnda vakansafgift kan antagas under år 1880 inflyta med samma belopp, hvartill den för år 1879 beräknats eller 120,000 kronor, skulle följaktligen derutöfver för löneregleringens genomförande jemväl under förstnämnda år, eller 1880, erfordras särskilda medel till belopp af 50,000 kronor.
Då förhållandena i detta afseende sålunda äro desamma, som under innevarande år, torde ock enahanda framställning böra ske nu som då; dock finner jag mig böra föreslå den ändring med afseende å det extra anslaget, att detsamma till väsentlig förenkling vid redogörelsen måtte, i öfverensstämmelse med hvad Eders Kongl. Maj:t de senast förflutna tre åren föreskrifvit i afseende å de vakansafgiftsbelopp, som till löneregleringens genomförande användas, få till anslaget för aflöning' åt Flottans
Bil. N:o 4 a til! Kong!. Majds Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1879. 3
kårer och stater öfverföras för att gemensamt med detta redovisas; och hemställer sålunda att Eders Kongl. Magt må föreslå Riksdagen:
att utöfver de afgifter för vakanta rusthållsnummer i Blekinge län och Södra Möre härad af Kalmar län, hvilka, enligt 1876 års Riksdags beslut, anvisats för genomförande af löneregleringen för flottan, jemväl öfriga efter ingången af år 1880 inflytande dylika afgifter må för löneregleringens behof under sist nämnda år få användas;
att i öfrigt, för löneregleringens genomförande under år 1880, ett anslag af 50,000 kronor måtte å extra stat för samma år anvisas att gemensamt med anslaget till aflöning för flottans kårer och stater redovisas.
3. Vid underdånig föredragning den 7 Januari sistlidne år af frågan om reglering af utgifterna under femte hufvudtiteln för år 1879, understälde jag Eders Kongl. Maj:ts pröfning angelägenheten deraf, att det redan vid flere föregående tillfällen framhållna behofvet af tillökning i Kongl. Flottans officerskår blefvo tillgodosedt; i anledning hvaraf Eders Kongl. Maj:t ock täcktes, med bifall till min derom gjorda hemställan, begära Riksdagens medgifvande att _ en del af de till reserv- och indragningsstaterna afsedda medel Ange, i den mån de blefve tillgängliga, användas till aflönande åt uppgifvet antal officerare, deribland 27 löjtnanter och 4 underlöjtnanter, vid Kongl. flottan. Riksdagens båd/i kamrar stannade likväl, jemlikt underdånig skrifvelse den 20 Maj samma år vid behandling af detta ärende i olika beslut, hvilka af Riksdagen ansågs vara af beskaffenhet, att frågan för samma Riksdag förfallit.
Med afseende å denna frågas synnerliga vigt för flottans framtid, anser jag mig emellertid redan nu böra till densamma återkomma, dervid jag naturligen finner mig böra, med hänsyn till de skäl, som kunna anses hafva bidragit till den ena Kammarens utslag å framställningen, tillse, huruvida icke det då afgifna förslaget kan, utan att det med detsamma afsedda syftemål i hufvudsaken eftersattes, i någon mån inskränkas och derigenom Riksdagens godkännande . nu vinnas för en åtgärd, som uppenbarligen förr eller senare måste vidtagas.
Vid flottans sättande på krigsfot erfordras, efter utelemnande af sådana äldre fartyg, hvilka icke utan större kostnader och tidspillan kunna försättas i tjenstbar^ skick, till redan befintliga fartyg och nu förberedda. minspärrningar, 103 sill >al tern officerare samt för stationstjenstgöringen m. m. och i reserv minst 29 eller tillsammans 132, vid hvilket förhållande och då nuvarande tillgången enligt stat är 69, det felande antalet eller 63 subalternofficerare för sådan händelse måste fyllas från andra
4 Bil■ N:o 4 a till Kong!. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1877).
källor såsom sjökadettkårens öde klass och sjöbeväringen. Härigenom skulle emellertid uppkomma ett procentförhållande emellan vid flottan anstälde och för tillfället konstituerade officerare som, i betraktande deraf att sjöbeväringsofificerare måste anses sakna nödig kännedom om sj ö k r ig s in åt e r i e lens handhafvande, lärer få betraktas såsom i hög grad otillfredsställande. En tillökning af endast 31 subalternofficerare, eller det i föregående förslag upptagna antal, och hvilka i allt fall skulle endast successivt anställas, kan derföre ej rimligen anses öfverskrida gränsen af det ytterst nödvändiga,
Hvad åter angår den förut föreslagna tillökningen af officerare inom den aktiva kårens kaptens- och högre grader, så afsågs dermed icke att skapa ett nytt antal sådana platser utöfver dem som på den aktiva staten och den permanenta reservstaten tillsammans redan inrymdes, utan endast att, med indragning af den sistnämnda, å den aktiva staten erhålla ett efter det förökade antalet subalternofficerare redan länge godkändt och afvägdt förhållande emellan antalet officerare inom de. särskilda graderna. En permanent reservstat saknar nemligen, enligt .min uppfattning, nu mera efter fastställande af en förbättrad pensionering, hvarigenom bestämmelsen om tvunget afsked vid viss lefnads- °ch tjensteålder kan vinna följdriktig tillämpning, den betydelse som en dylik stat hade vid tiden för den nu varande permanenta reservstatens inrättande. På grund häraf ansåg jag och vidhåller fortfarande att det visserligen vore önskvärd! att regementsofficers- och kaptensgraderna vid den aktiva staten tillökades med det antal, som betingades af en tillökning i subalternofficersgraderna och att den permanenta reservstaten af stängdes. Men ehuruväl jag sålunda finner det till sistlidne års Riksdag framstapla förslag i dess helhet bäst motsvara fordringarna å ökad tillgång på officerare i jemn! afvägdt förhållande emellan de olika graderna, sa kan det ju emellertid icke bestridas, att tillräckligt antal högre officerare blifver att tillgå om, utom det antal den aktiva kårens stat upptager sammanlagd! med dem hvilka, efter erhållet afsked med pension och fylnadspension, intill viss lefnadsålder äro skyldige att vid inträffande krig eller större rustningar tjenstgöra, sådana officerare fortfarande blefve att påräkna från nyssnämnda reservstat. Vid sådant förhållande medgifver. jag gerna att det skäl, som anförts för tillökningen inom den aktiva kårens kaptens- och högre grader icke i och lör sig utgör tillräcklig anledning att nu förnya framställningen i denna del,, helst om hufvudsaken eller subalternofficersgradernas tillökning derigenom lättare kan vinnas.
Da jag sålunda går att tillstyrka förnyad framställning till Riksdagen
Bil. N:o 4 a till Kongl. Maj ds Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1879. 5
i frågan, ehuru, af anförda skäl, endast i hvad den afser en tillökning af subalternofficerare, torde jag få erinra att den invändning mot officerskårens tillökning man velat hemta från den påstådda nödvändigheten att samtidigt höja öfningsanslagets belopp, synes bero på den förutsättningen att fartyg till större antal eller för längre tid än vanligt skulle behöfva utrustas för att icke sjöbefarenheten inom officerskåren skulle komma att lida. Så blefve dock icke förhållandet, ty redan nu under de vanliga sommaröfningarne, när ett större antal fastän icke på långt när alla våra fartyg varit rustade, har tillgången på subalternofficerare ofta icke medgifvit att hvarje fartyg fått det antal dylika officerare, som det enligt den för kriget beräknade besättningslistan bör hafva. Det skulle för öfrigt icke allenast icke möta hinder utan till och med medföra vissa fördelar om nämnda antal under fredsöfningarna öfverskredes. Den tillökning i kostnaderna, som blefve en följd af sjöaflöning åt det ökade antalet officerare, är åter alltför obetydlig att utöfva nämnvärd inverkan på nämnda anslags tillräcklighet. Förhöjning i öfningsanslaget, önskvärd i och för sig, synes mig derföre ej utgöra ett vilkor för att den aktiva officerskåren må kunna ökas med i frågavarande antal.
Att frågans afgörande ej bör vidare undanskjutas följer redan deraf att beräkningen af erforderligt antal subalternofficerare är, som ofvan blifvit, angifvet, grundad på den materiel vi redan ega. Emot partiela, riksdag efter riksdag, för ett år i sender fattade beslut om officerskårens tillökning, ställer sig åter svårigheten att under sådana förhållanden åstadkomma det systematiska ordnande af sjökrigsskolan, som är nödigt om officerskårens rekrytering skall med tillbörlig stadga kunna upprätthållas. I sådant afseende torde få erinras att behofvet af nya officerare vid flottan bör kunna beräknas åtminstone 6 år i förväg eller den tid, som erfordras för ynglingens utdaning till sjöofficer. Det antal elever, livilka årligen vinna inträde i skolan, bör, om rubbninningar skola kunna undvikas, afpassas efter behofvet af nya officerare det år dessa elever, efter afslutad kurs, lemna skolan. Med tillämpningen af tvunget afsked vid viss ålder och med ledning af en föregående tids erfarenhet om det antal officerare, som före uppnådd pensionsålder af en eller annan orsak lemnar vapnet, låter detta behof med erforderlig noggranhet i förväg sig beräkna i hvad det afser ersättning för afgångne, och så naturligtvis äfven, om genom successiv, på förhand bestämd, tillökning ytterligare behof kommer att uppstå; men skulle under tiden, i följd af vexling i besluten vid en allenast successivt skeende pröfning af nya officerares uppförande å stat antingen en förberedd tillökning till större eller mindre del eller möjligen
6 Bil. No 4 a till Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. No 1, om Statsverket 1879.
helt och hållet afvisas, eller en oförberedd tillökning uppstå, så komme naturligen att inträffa, att antalet offieersämnen under en följd af år blefve i ena fallet för stort och i det andra för litet.
I det åberopade förslaget till sistlidne års Riksdag beräknades kostnaderna för tillsättning af samtlige då ifrågasatta nya officersbeställningar till 154,647 kronor 50 öre, eller 40,647 kronor 50 öre utöfver redan anvisade 114,000 kronor för en permanent reservstat. Då nu för tillsättningen af nya 27 löjtnants- och 4 underlöjtnantsbeställningar, enligt beräkningarna för samma förslag, erfordrades 46,115 kronor skulle, för att ej öfverskrida förstnämnde siffra, anvisas för de nya subalternbeställningarna af de för permanenta reservstaten påräknade
medel ......................................................................................... kr. 5,467: 50
och af öfriga reservstats- och indragningsstatens medel » 40,647: 50
samt det för den permanenta reservstaten afsedda belopp sålunda nedsättas till .........................................................
46,115: — 108,532: 50
Summa 154,647: 50
Af bifall till berörda förslag blefve i öfrigt eu gifven följd att på nådig pröfning i hvarje särskildt fall komme att bero, i hvilken ordning medel, som genom afgång på reserv- och indragningsstaterne blefve tillgängliga, komme att användas antingen för aflöning åt nya subalternofficerare vid Kongl. Flottan inom ett belopp af 46,115 kronor eller till öfverflyttning af kaptener och officerare af högre grad på permanenta reservstaten inom ett belopp af 108,532 kronor 50 öre.
Slutligen torde böra bär anmärkas att, eldigt från Marinförvaltningen lemnad uppgift, det till reserv- och indragningsstaterna anvisade belopp, 238,422 kronor 5 öre, var den 31 December nästliden år disponerad! sålunda:
till Permanenta Reservstaten ................................................ kr.
Nya Reservstaten .......................................................... »
Kongl. Maj:ts Flottas Reservstat ................................ >>
Indragningsstaten ............................................................ »
Indragne vid Göteborgs depot..................................... »
65,250: — 133,213: — 2,126: 25. 30,399: 97. 4,050: — 3,382: 83.
»
»
)>
»
disponibel återstod
Summa kr. 238,422: 05.
På grund af hvad jag sålunda härofvan i underdånighet anfört anser jag mig böra hemställa det Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen:
att till aflöning, i öfverensstämmelse med den vid 1876 och 1877
7 Bil. N:o å a till Kong!. Majds Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverlcet 1879.
årens Riksdagar faststälda lönereglering för Kongl. Flottans officerare, åt 27 löjtnanter och 4 underlöjtnanter, hvilka böra i den ordning som finnes lämplig tillsättas för successivt upptagande å Kongl. Flottans stat, icke allenast medgifva användandet af 5,467 kronor 50 öre utaf det till upprättandet af eu permanent reservstat afsedda belopp 114,000 kronor, utan ock anvisa ytterligare 40,647 kronor 50 öre att ifrån reservoch indragningsstaterna, i mån af derå uppförde officerares afgång, öfverflyttas tillika med nyssberörda mindre belopp till staten för Kongl. Flottans officerskår.
4. Sedan vid sistlidet års Riksdag framstäldt förslag om upprättande af en för armén och flottan gemensam artilleribyrå, i hvilken 3 å 4 officerare af flottan beräknats komma att tjenstgöra och för livilka antagits att, förutom arvode å fjerde hufvudtitelns stat, inqvarteringsbidrag af tillsammans 1,600 kronor årligen komme att erfordras, icke vunnit Riksdagens bifall, täcktes Eders Kongl. Maj:t under den 31 Maj 1878 föreskrifva att, för beredande af ändamålsenligare handläggning af angelägenheter rörande flottans artilleri, ytterligare tre officerare skulle förordnas att tills vidare tjenstgöra å Marinförvaltningens militärafdelning; och har Marinförvaltningen i sitt förberörda förslag öfver de belopp, som till aflöning för flottans kårer och stater år 1880 komme att blifva behöfliga, anmält, att inqvarteringsbidrag å 500 kronor åt en hvar af nämde officerare, eller tillsammans 1,500 kronor, komme att erfordras.
Vidare har Eders Kongl. Maj:t den 5 Oktober 1877 i nåder förordnat om anställning dels af två informationsofficerare och två informationsunderofficerare för undervisningen i minväsendet vid flottans stationer utöfver det antal som i 1876 års stat upptogs, dels ock af en adjutant hos Öfverkommendanten i Carlskrona, hvartill kommer, sedan inflyttning skett i den nya lokalen för Sjökrigsskolan, en tredje ordinarie kadettofficer, för hvilka samtlige, med undantag af den vid Stockholms station anstälde informationsunderofficer i minväsendet, för hvilken bostad finnes anvisad, inqvarteringsbidrag till följande belopp erfordras, nämligen:
1 Informationsofficer i minväsendet i Stockholm ............... kr. 500: —
1 d:o d:o i Carlskrona .............. » 400: —
1 Kadettofficer .............................................................................. » 500: —
1 Adjutant bos Öfverkommendanten i Carlskrona ........... » 300: —
1 Informationsunderofficer i minväsendet i Carlskrona...... » 100: —
tillsammans kr. 1,800
8 Bil. No 4 a till Konc/l. Maj:ts Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1879.
Uti den af Marinförvaltningen öfver behofvet af erforderliga inqvarteringsbidrag gjorda beräkning är, efter afdrag för upplåtna bostadslägenheter på grund af den genom nådiga brefvet den 12 Juli 1878 fastställda bostadsregleringen vid Stockholms station, för ändamålet upptaget ............................................................................. kr. 21,100: —
hvartill kommer på grund af 1877 års Riksdagsbeslut... » 6,900: —
äfvensom till ytterligare 3 i Marinförvaltningens militär-
afdelning tjenstgörande officerare ................................. » 1,500: —
Summa kr. 29,500: —
Med tillägg af ofvan upptagna nya inqvarteringsbidrag » 1,800: —•
skulle således det för ändamålet erforderliga belopp
uppgå till............................................................................... kr. 31,300:
eller den summa, jag här ofvan under punkterna 1 och 2 beräknat skola kunna ingå i det af mig till 170,000 kronor upptagna belopp till genomförande af löneregleringen för flottan.
Jag har följaktligen under denna punkt endast att tillstyrka nådig framställning till Riksdagen derom
att, utöfver de militära befattningar, hvilkas innehafvare redan finnas i stat upptagne till erhållande af inqvarteringsbidrag i penningar, derest de icke åtnjuta boställe eller bostad, följande dylika befattningar måtte å staten få uppföras till erhållande af enahanda förmån med de i sådant afseende för deras vederlikar faststälda belopp, nemligen :
3 Officerare i Marinförvaltningens militärafdelning, å 500 kr. .. 1,500 kr. 1 Informationsofficer i minväsendet vid Carlskrona station ... 400 »
1 d:o d:o vid Stockholms d:o ... 500 »
1 Kadettofficer........................................................................................ 500 »
1 Adjutant hos Ofverkommendanten i Carlskrona..................... 300 »
1 Informationsunderofficer i minväsendet vid Carlskrona station 100 »
1 d:o d:o vid Stockholms d:o 150 »
5. Den vid 1874 års Riksdag faststälda och, hvad personalens antal beträffar, ännu gällande stat för Mariningeniörstaten upptager: 1 Öfverdirektör, 2 Direktörer, 5 Ingeniörer, 2 Byggmästare, 2 extra Ingeniörer, 2 Ingeniörer samt 2 Underingeniörer. Af denna stats tjenstemän, till hvilka icke räknas underingeniörerne, som egentligen äro
elever,
Bil. No 4 a till Kongl. Majits Nåd. Trop. No 1, om Statsverket 1879. 9
elever, tillkommer rätt till ålderstillägg icke de 2 extra ingeniörerne och de sist nämnde 2 ingeniörerne, Indika senare förut benämnts ritare och varit anstälde i Öfverdirektörens kontor samt numera äro tjenstgörande i Marinförvaltningens ingeniörafdelning. Dessa fyra tjensteman, likasom byggmästare, äro anstälde under vilkor af viss tids ömsesidig uppsägning.
Nu bär Öfverdirektören uti sitt förut omförmälda memorial den 18 sistlidne Oktober anfört, att tillkomsten af dessa uppsägbar! klasser af tjensteman, Indika hufvudsakligen hade likartad tjenstgöring med de ordinarie ingeniörerne, icke halt sin grund uti tillfälligt behof af ökad personal, utan deruti, att den ursprungligen anstälda fasta personalen befunnits otillräcklig, i följd hvaraf ock nämnda klasser tillagda arvoden upptagits på ordinarie stat, så att platserna äro ständiga, ehuru deras innehafvare äro uppsägbar». Den osäkerhet i nämnde tjenstemäns ställning, som häraf blefve en följd, både upprepade gånger föranledt eller varit nära att föranleda personer, Indika det för tjensten skulle varit högligen gagnande att vid staten bibehålla, att emottaga dem gjorda anbud å betydligt högre allöningsförmåner vid enskilda mekaniska verkstäder. Då det emellertid vore eu påtaglig fördel att kunna bibehålla kunnige och pålitlige tjens temän af i fråga varande klasser, jemväl med hänsyn till önskvärdheten att, såsom regel, yppade ledigheter inom den fast anstälda personalen blefve från dem fylda, samt i betraktande af den långsamhet vid befordran, som inom Mariningeniörstaten, i likhet med andra kårer med fåtalig personal, egde rum, an sago Öfverdirektören nödvändigt, att afgång bland de på uppsägning anstälde ingeniörer och extra ingeniörer ur statens tjenst genom verksamma åtgärder blefve förebygd. I sådant afseende vore väl de kraftigaste medlen, att uppsägbarheten borttoges och att det fasta arvodet- höjdes, men då af dessa åtgärder den förstnämnda skulle föranleda rubbning i grunden för Mariningeniörstatens organisation och den senare påkalla höjning i gällande aflöningsstat, funne sig Öfverdirektören för vinnande af det åsyftade ändamålet böra förorda, att i fråga varande ingeniörer och extra ingeniörer blefve tillförsäkrade ålderstillägg efter 5 och 10 års tjenstgöring med 500 kronor hvarje gång, i likhet med hvad redan funnes bestämdt för ej mindre de fast anstälde ingeniörerne, än ock de två vid Mariningeniörstaten likaledes på viss tids uppsägning förordnade byggmästarne.
De af Chefen för Mariningeniörstaten sålunda anförda omständigheter synas mig vara väl förtjent» af uppmärksamhet, och då det fram- Bih. till lliksd. Prat. 1 Sami. 1 Åfd. 2
10 Bil. N;o A. a bill Konyl. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1879.
stälda förslaget, enligt hvilket beloppet af ålder stilläggen kan för år 1880 beräknas till högst 1,500 kronor, utan tvifvel på det för statsverket billigaste sätt bidrager dertill att staten i täflan med den enskilda industrien skall kunna vid sin tjenst bibehålla skicklige fartygs- och maskinkonstruktörer, anser jag mig böra förorda nådig framställning till Riksdagen derom,
att enahanda rätt till ålderstillägg, som jemlikt gällande föreskrifter tillkommer Mariningeniör och Byggmästare vid Mariningeniörstaten, må tillgodokomma de vid samma stat anstälde två extra ingeniörer och de två med arvoden aflönade ingeniörerne.
o
Ålderstillägg,
6. Från detta förslagsanslag, som i riksstaten för år 1879 är
uppfördt till 25,000 kronor, utgår löneförhöjning efter viss tjenstetid åt löntagare vid Sjöförsvarsdepartementet af Kongl. Maj:ts kansli, Mariningeniörstaten och Civilstaten vid flottans stationer, åt civile embets- och tjensteman samt betjente vid Marinförvaltningen, lärare i icke militära ämnen vid Sjökrigsskolan samt lärarne vid skeppsgosseskolan i Carlskrona. Af gjord beräkning inliemtas att löneförhöjningar, enligt gällande bestämmelser, skulle med år 1880 tillgodokomma berörde löntagare till sammanlagt belopp af.......................... kr. 31,850: —
Under förutsättning af bifall till ofvan gjorda framställning i afseende å dylika förhöjningar åt vissa
tjenstemän vid Mariningeniörstaten skulle härtill
komma ................................................................................. » 1,500: —
och alltså för år 1880 erfordras eu summa af......... kronor 33,350: —
Till Riksdagen torde derföre böra hemställas att i fråga varande anslag från dess nuvarande belopp, 25,000 kronor, förhöjes med i jemnt tal 8,000 kronor eller till 33,000 kronor.
Undervisningsverken.
7. Under åberopande af de alltmer växande anspråken på ökade insigter hos sjöofficeren i delvis nytillkomna grenar af sjökrigstjensten, har Chefen för Flottans militärpersonal i ofvan åberopade skrifvelse den 29 November sistlidna år anfört att, ehuru sjökrigsskolan på ett tillfredsställande, med sådana anstalter i andra länder fullt jemförlig! sätt bibringar do unga sjöofficersämnena eu för deras blifvande yrke god grund, denna skola dock icke kunde anses tillfyllestgörande för att ensamt derpå bygga sjöofficerens hela yrkesbild-
11 Bil. No 4 a till Kong!. Majds Nåd. Prof. No 1, om Statsverket 1879.
ning, på grund hvaraf han ansett sig böra föreslå inrättandet vid flottans härvarande station af eu lärokurs under benämning »Högre Sjökrigsskola». Denna undervisningsanstalts hufvudsakliga uppgift skulle blifva att dels lemna samtlige hädanefter utnämnde underlöjtnanter vid Kong! Flottan tillfälle till förvärfvande af den för deras yrkesutbildning nödvändiga allmänna kunskap i en del militärämnen, Indika icke i tillräcklig omfattning studerades vid Sjökrigsskolan, och dels bibringa högre specialkunskap företrädesvis i minväsendet åt officerare,, som ville egna sig mera uteslutande åt denna detalj af tjensten; hvarjemte det skulle vara en hvar officer, som sådant önskade, förunnadt, att efter gjord anmälan och om hans tjenstgöring det medgåfve, få följa föreläsningarne i samtlige eller enstaka ämnen, som tillhörde lärokursen.
Enligt det förslag till ordnandet af en sådan lärokurs, hvilket finnes skrifvelsen vidfogadt, skulle densamma vara tvåårig och fördelad å två afdelningar: en nedre, obligatorisk för en hvar, som hädanefter utnämndes till officer; och en öfre, hvilken skulle vara tillgänglig fölen hvar, som, sedan han genomgått skolans nedre afdelning, anmälde sill önskan att i kursen vinna inträde.
Undervisningen i den nedre aldelningen skulle omfatta:
Fysik och kemi, mindre kurs, hufvudsakligast med afseende lästa dt vid minväsendet;
Teoretisk och 'praktisk kurs i minväsendet, mindre kurs, omfattande minmaterielens användande vid så väl det rörliga som det lasta minförsvaret;
Militärisk kustgeografi med särskild hänsyn till sjökrigsmatenelens användande i strategiskt och taktiskt hänseende, hvarmed skulle vara förenad öfning i sjökrigsspel;
Lefvande språk (Franska, Engelska och Tyska) med frihet för eleven att välja 'ett af dessa språk såsom obligatoriskt examen sämne.
Undervisningen i den öfre utdelningen skulle omfatta:
Fysik och kemi, större kurs, med hufvudsakligt afseende å min-
väsendet; _
Teoretisk och praktisk kurs i minväsendet, större kurs, hufvudsakligast omfattande det fasta minförsvaret, jemte handterandet och vården af sjelf gående minor;
' Militärisk kustgeografi, hufvudsakligen med fästa dt afseende på våra förnämsta minpositioners och hamninlopps hydrografiska och topografiska beskaffenhet;
Fackritningar i minväsendet tillhörande delar;
Mineringsförslags utarbetande;
12 Bil. N:o 4 a till Kongl. Maj:ts Nåd. Trop. N:o 1, om Statsverket 1870.
Lefvande språk (Franska, Engelska och Tyska) med frihet för eleven att välja ett af dessa språk såsom obligatoriskt examensämne.
Kursen i hvardera afdelningen skulle vara ettårig och fördelad på tre . terminer, en höst-, eu vår- och en sommartermin, samt taga sin början den 1 Oktober. Höst- och vårterminerna skulle upptagas af teoretisk och praktisk undervisning vid stationen och sommarterminen uteslutande användas till praktiska minöfningar dels vid stationen och dels pa minöfningsexpedition. Vid hvarje termins slut skulle gifvas korta ferier.
Lärepersonalen skulle utgöras af:
2 informationsofficerare i minväsendet, en för hvardera afdelningen;
1 lärare i fysik och kemi;
1 lärare i militärisk kustgeografi; samt
3 lärare i lefvande språk,
till Indika samtlige arvoden skulle utgå enligt nedanstående förslag:
Derjemte bär samme Chef uti sin likaledes under den 29 Novembei sistlidne ar afgifna årsberättelse framhållit önskvärdheten deiaf att en mindre summa, beräknad till 1,200 kronor årligen, blefvo anslagen föi att enligt nådigst faststälda grunder utgå såsom skälig er-
13 Bil. N:o 4 a till Kongl. Majds Nåd. Prop. N:o 1, cm Statsverket 1879.
sättning för nedlagd tid och arbete åt de officerare, som funnes lämplige och villige att, medelst föredrags hållande i sjökrigsvetenskapliga eller med dem sammanhängande ämnen, bereda tillfälle åt andra officerare, att få inhemta den kännedom om sjökrigsvetenskapens framsteg i olika riktningar, som eljest i saknad ofta af både tid och utväg icke kunde förvärfvas.
Behofvet af lärokurser för att hos sjöofficeren underhålla och förkofra de kunskaper och öfriga insigter, hvaraf honom i tjensten göres behof, är icke nytt. Redan under första decennierna af detta århundrade höllos vid flottans station i Carlskrona föreläsningar uti navigation och artilleri och i början af 1820-talet lades dertill föreläsningar i sjötaktik, manöver och krigshistoria. De komiterade, som år 1826 afgåfvo förslag till ordnande af rikets sjöförsvar, ansågo en högre applikativ undervisningsanstalt för flottan böra, efter samma grunder som artilleriets på Marieberg, inrättas i Carlskrona, hvartill ock från och med 1830 anslogs ett årligt belopp af 1,500 Riksdaler. Föreläsningarna fortgingo till in på 1850-talet, men applikation sskolan fick icke den betydelse för vapnet som dermed åsyftats och anslaget indrogs småningom samt användes för andra ändamål. Frågan lag derefter någon tid nere till dess Orlogsniannasällskapet vid början af år 1874 till Eders Kongl. Maj:t inkom med förslag till ordnande af en högskola för sjöofficerare vid flottans härvarande station, för hvilken årliga kostnaden beräknades till 10,000 kronor. Ärende! remitterades till den då församlade sjöförsvarskomité, hvilken i sitt betänkande den 16 April samma år förklarade sig väl inse behöfligheten af eu högskola, der flottans officerare kunde beredas tillfälle att ytterligare utvidga förvärfvado kunskaper för yrket, men ansåg det åsyftade ändamålet kunna vinnas, om undervisningen vid då varande krigshögskolan ordnades med större hänsyn till sjöofficerarnes utbildning derstädes än då vore fallet, med anledning hvaraf Eders Kongl. Maj:t, i nådigt beslut den 8 Maj 1874, fann frågan för det dåvarande ej böra till någon åtgärd föranleda.
Den högre militära undervisningen för arméns officerare har emellertid nu mera tagit, en riktning, hvarigenom möjligheten att i gemensamma undervisningsanstalter, på sätt komitén ifrågasatt, förena undervisningen för arméns och flottans officerare blifvit ännu mera aflägsnad. Vid pröfning den 2 Februari 1877 af Chefens för Generalstaben underdåniga förslag till upprättande af en krigshögskola i Stockholm fann nemligen Eders Kongl. Maj:t det vara ådagalagdt, att krigshögskolan å Marieberg icke förmådde att ensam bibringa de olika ar-
14 Bil. N:o 4 a till Kongl. Majds Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1879.
ter af högre militärbi] cl ning, som nutiden kräfver, hvarföre generalstabslinien skildes från läroverket å Marieberg, hvilket derefter blef en högre fackskola för artilleri- och ingeniörbildningens befrämjande. De officerare af flottan, Indika önska egna sig mera åt den artilleristiska detaljen, kunna visserligen vid sistnämnda läroverk erhålla erforderlig ytterligare utbildning, hvarföre icke heller det föreliggande förslaget till högre lärokurser för flottans officerare afser sådan utbildning; men deremot kan undervisning i de ämnen, som äro nödvändiga för grundläggande af kännedomen om sjöminors användande, konstruktion och handterande svårligen förläggas till nämnda läroverk, emedan det i sådant fall skulle få sig ålagd eu ny art af högre bildning, som mera än den utbrutna skilde sig från detsammas öfriga uppgifter. Med hänsyn så väl härtill, som i betraktande af de i vissa ämnen betydligt ökade insigter, Indika numera fordras af en sjöofficer, derest han skall kunna på bästa sätt tillgodogöra all den förstörelsekraft som nutidens dyrbara sjökrigsredskap, då de rätt handhafvas, i så hög grad besitta, anser jag det vara högligen af behofvet påkalladt att en särskild lärokurs för sjöofficerare anordnas i hufvudsaklig öfverensstämmelse med hvad Chefen för flottans militärpersonal föreslagit och med ledning i öfrigt af den erfarenhet, som vunnits af de mindre kurser i minväsendet, hvilka under senaste åren fortgått vid flottans båda stationer. Tjenlig lokal för denna kurs kan erhållas i befintlig byggnad å Skeppsholmen.
T afseende å kostnaden för ifrågavarande lärokurs förekommer att lärarearvodena i de militära ämnena äro beräknade efter omkring 100 kronor årligen för hvarje understsningstimme i veckan, läsåret beräknadt till 26 veckor för den nedre samt 32 veckor för don öfre af delningen; och häremot torde intet vara att anmärka. Men i de icke militära ämnena äro arvodena beräknade efter 300 kronor årligen för hvarje undervisningstimme i veckan, livilket belopp, i betraktande af det sannolika elevantalet, som icke lärer komma att öfverstiga 20, samt de arvoden, Indika äro faststälda för undervisningen vid sjökrigsskolan, torde kunna tillsvidare bestämmas till 200 kronor för hvarje undervisningstilinne i veckan, hvarigenom eu minskning i kostnaden af 1,400 kronor skulle uppstå. Derjemte torde det till modeller, böcker, instrument, ved, samt skrif- och ritmaterialier föreslagna belopp af 3,000 kronor kunna minskas med 1,000 kronor eller till 2,000 kronor.
Emellertid är det, såsom ock af Chefen för flottans miltärpersonat blifvit framhållet, nödigt att, i likhet med hvad som under förra delen
15 Bil. N:o 4 a till Korujl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1879.
af detta århundrade egde rum i Carlskrona, genom föredrags hållande, särskild! i sjökrigshistoria och taktik samt artilleri och minväsendet, en hvar officer beredes tillfälle att utan genomgående af ordnade kurser följa de förändringar inom de olika grenarno af sjökrigsvetenskapen, hvilka icke med lika fördel kunna genom sjelfstudium odlas på egen hand äfven om, såsom dock icke alltid är fallet, tjenligen tidskrifter funnes att tillgå; och torde det belopp, som härför vore behöflig!, i betraktande deraf att detsamma bör fördelas mellan båda stationerna, icke kunna föreslås lägre än till 1,500 kronor.
De anslagsbelopp för den högre sjöofficersbildningens befrämjande, som komme att erfordras derest de här anförda grunder för densammas ordnande af Eders Kongl. Maj:t godkännas, skulle således utgöra: arvoden till informationsofficerare och lärare i de militära
ämnena................................. kr. 2,500: —
arvoden till lärare i icke militära ämnen .............................. » 2,800: —
lionorarier åt föreläsare i sjökrigsvetenskapliga ämnen ... » 1,500: —
modeller, böcker, instrument, ved samt skrif- och rit-
materialier........................................................................ » 2,000: —
arvode till en vaktmästare ........................................................ » 200: —
Summa kr. 9,000: —
Och hemställer jag på grund häraf, att Eders Kongl. Maj:t måtte föreslå Riksdagen att å riksstatens femte hufvudtitel främst under undervisningsverken må, under titel: »till befrämjande af den högre sjöoffieersbildningen» uppföras ett anslag å 9,000 kronor, hvarigenom anslagen för undervisningsverken komme att höjas från 39,820 kronor till 48,820 kronor.
Skrifmaterialier och expenser, ved in. in.
8. På sätt, vid föredragning den 20 December nästlidne år af Riksdagens Revisorers berättelse angående verkstäld granskning af Statsverkets jemte dertill hörande fonders tillstånd, styrelse och förvaltning är 1876, blifvit af mig i underdånighet anmäldt, hade Revisorerne, — med anmärkning, att det under titel »skrifmaterialier och expenser, ved in. m. för flottans stationer» uppförda förslagsanslag å 27,000 kronor öfverskridits under år 1875 med 15,450 kronor 36 öre och under år 1876 med 32,125 kronor 50 öre, — anfört, att, då de behof, för hvilka detta anslag toges i anspråk, synbarligen växte i samma mån som flottans verkstäder utvidgades, kontrollen å den ekonomiska förvaltningen vid varfven skärptes samt anspråken på ord-
16 Bil. No 4 a till Kong1. Mnj-.ts Nåd. Trop. No 1, om Statsverket 1879.
ning och snygghet inom varf och kaserner ökades, något tillbakagående å denna anslagstitels utgiftsumma icke vore att förvänta; i följd hvaraf Revisorerne ansett sig böra framhålla olämpligheten deraf att förslagsanslaget bibehölles vid ett nominelt belopp, som stode i uppenbart missförhållande till det verkliga behofvet.
Sedan, med anledning häraf, — och då Marinförvaltningen, i utlåtande öfver Revisorernes berörde anmärkning, förklarat sig jemväl anse ifrågavarande förslagsanslag fortfarande blifva till sitt i riksstaten upptagna belopp otillräckligt för anvisningarna derå och att det följaktligen vore önskligt om tillökning i anslaget kunde ega rum, — jag anmodat Marinförvaltningen att inkomma med utredning och förslag rörande det belopp, till hvilket ifrågavarande förslagsanslag borde höjas, för att antagligen kunna motsvara behofvet, har Marinförvaltningen i embetsskrifvelse den 27 December sistlidne år, med öfverlemnande af uträkning å utgifterna under åren 1873—1877 å nämnde anslag, afgifvit yttrande i ärendet. Marinförvaltningen har härvid erinrat, att anslaget till skrifmaterialier och expenser, ved in. in., som före år 1877 varit i riksstaten fördeladt på Sjöförsvarsdepartementets kanslioch kommandoexpeditioner, på Förvaltningen af Sjöärendena och på flottans båda stationer, med nämnda års ingång blifvit i Riksstaten uppfördt såsom ett gemensamt förslagsanslag, samt i öfrigt anfört att, på sätt af den ingifna uträkningen framginge, utgifterna för ändamålet under, nämnda fem år i medeltal uppgått till 60,183 kronor 99 öre, och att de i synnerhet under åren 1876 och 1877 betydligt ökats, så att under det förra året utgifterna i sin helhet uppgått till 71,322 kronor 96 öre och under det senare till 73,080 kronor 3 öre, vid hvilket förhållande och då, af de anledningar Riksdagens Revisorer anfört, någon synnerlig minskning i dessa utgifter ej syntes vara för framtiden att motse, Marinförvaltningen ansåge sig böra föreslå att anslaget måtte bestämmas till 70,000 kronor årligen.
Af berörde uträkning framgår i öfrigt, bland annat, att utgifterna under i fråga varande titel ensamt för flottans stationer under sistnämnda båda år stigit till närmare 60,000 kronor årligen.
Jemlikt underdånig skrifvelse den 13 Maj 1876 fann sig Riksdagen på anförda skäl böra, med uteslutande ur riksstaten af de då under 5:te hufvudtiteln upptagne särskilda anslagen till skrifmaterialier och expenser, ved m. m., i stället uppföra ett gemensamt förslagsanslag för ändamålet å 35,807 kronor 2 öre, deri jemväl ingick ett till 2,500 kronor beräknadt belopp för Chefens för flottans militärpersonal expedition.
i öfver-
17 Bil. N:o å a till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1879.
I öfverensstämmelse med hvad Marinförvaltningen sålunda föreslagit får jag i underdånighet hemställa att ifrågavarande förslagsanslag måtte förhöjas med ett belopp som, för jemnande af hufvudtitelns slutsumma, upptages till 34,250 kronor eller från 35,607 kronor 2 öre till 69,857 kronor 2 öre.
Lots- och fyrinrättningen med lifräddningsanstalterna.
9. Då inkomsttiteln »fyr- och båkmedel» för nu ifrågavarande statsregleringsperiod beräknats till endast 1,000,000 kronor, lärer penningeanslaget till Lots- och fyrinrättningen med lifräddningsanstalterna böra uppföras i riksstaten till enahanda belopp och följaktligen anslaget, med inberäkning af deri ingående ränta, utföras med 1,000,460 kronor, under förutsättning derjemte, att de å nämnda inkomsttitel uppkommande öfverskott fortfarande må, såsom hittills, få för de med anslaget afsedda ändamål användas.
Undervisningsanstalter för sjöfart.
10. I ofvan anmälda underdåniga skrifvelse den 28 September 1878 har Marinförvaltningen, med åberopande att utgifterna för navigationsskolorna utöfver stat för berörde år uppgått till 8,422 kronor 92 öre, hemställt att, vid sådant förhållande och då i följd af skolornas fortgående utveckling ytterligare utgifter öfver staten kunde emotses, för tillfälliga utgifter för navigationsskolorna måtte anvisas 10,000 kronor årligen, hvarigenom anslagets nu varande belopp 95,250 kronor komme att ökas till 105,250,kronor. På grund af infordrade ytterligare upplysningar har Marinförvaltningen vidare i embetsskrifvelse den 29 November samma år,
dels upplyst, att ofvan angifna belopp af 8,422 kronor 92 öre utgjordes af följande poster, nemligen:
arvode till biträdande lärare vid skeppsbyggeriafdelningen vid navigationsskolan i Göteborg .................................................. kr. 1,800: —
möbler och undervisningsmateriel m. in. för samma skola » 1,300: —
lokal för Göteborgs navigationsskolas skeppsbyggeriaf-
delning .............................................................. » 2,500: —
Transport kr. 5,600: —
3 Bil. till Riksd. Prot. 1879. 1 Samt. 1 Afl.
18 Bil. N:n 4 a till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1879.
Transport kr. 5,600: —
fylnad i aflöning åt vikarierande lärare vid navigationsskolan i Göteborg................................................................. » 618: 75.
möbler och inventarier för navigationsskolan i Hernösand » 1,200: — och vikariatsersättningar i anledning af föreståndaren för
navigationsskolan i Gefle Hectors tjenstledighet......... » 1,004: 17.
Kronor 8,422: 92.
dels ock anfört, att då det vore att emotse att ålderstilläggen å lönerna för lärarne vid navigationsskolorna, hvilka lönetillägg i 1878 års stat upptagits till 11,750 kronor och för år 1879 beräknats till 12,750 kronor, komme att ökas, Marinförvaltningen ansåge sig böra hemställa att inom det å stat uppförda belopp till undervisningsanstalter för sjöfart måtte uppföras ett förslagsanslag af 12,000 kronor till ålderstillägg åt bemälde lärare.
Hvad nu beträffar framställningen angående förhöjning i anslaget med 10,000 kronor för tillfälliga utgifter, så torde jag få erinra derom att, — sedan jag i sammanhang med föredragning den 30 December 1878 af framställning om anvisande af särskilda medel till instrument, kartor, böcker m. in. för navigationsskolan i Göteborg, anmält att, då med navigationsskolornas utveckling det vore att förutse, att behofvet af expensmedel ytterligare komme att tillväxa, det kunde ifrågasättas huruvida icke hvarje elev vid navigationsskolas särskilda afdelning, så vidt han icke vore medellös, borde, i likhet med hvad för närvarande är förhållandet inom elementarläroverken, i sin mån bidraga till skolans utgifter i berörda hänseende medelst en lämpligt afpassad årlig skolafgift, — Eders Kongl. Maj:t täcktes, på min derom jemväl gjorda framställning, anbefalla vederbörande att, för utredande af de på denna frågas bedömande inverkande omständigheter, inkomma med underdånigt utlåtande i ärendet; och då, i händelse sådan afgift kommer att varda eleverne vid navigationsskolorna ålagd, erforderliga medel härigenom torde erhållas till de expenser för] skolorna, hvartill i sådant afseende å stat anvisade medel icke förslå, lärer för sådant ändamål någon förhöjning, hvilken i Marinförvaltningens berörda förslag beräknats till 2,500 kronor, icke för närvarande böra ifrågakomma.
I afseende å den af Marinförvaltningen upptagna post å 1,800 kronor till arvode åt en biträdande lärare i skeppsbyggeriafdelningen vid navigationsskolan i Göteborg förekommer, att Förvaltningen af Sjöärendena redan i skrifvelse den 27 Februari 1877, på grund af gjord anmälan af Direktionen för nämnda skola, hemställt om anvisande
19 Bil. N:o 4 a till Kong! Majits Nåd. Prof. Nio 1, om Statsverket 1819.
af medel till biträde åt lärare i skeppsbyggeri; i anledning af hvilken framställning Inspektören för navigationsskolorna, jemte anmälan att elevantalet i skeppsbyggeriafdelningen under den tid af endast omkring 7 år, som dess verksamhet fortgått, alltmer ökats så att detsamma då utgjorde 16, tillika förklarat att han i anseende till läroämnenas omfattning och beskaffenhet, ansåge det omöjligt för en lärare att kunna med framgång och på ett fullt tillfredsställande sätt sköta undervisningen redan med det dåvarande elevantalet, hvilket kunde antagas komma att med läsåret 1877—1878 ökas till minst 20, hvadan lian funne sig böra förorda Förvaltningens framställning. Genom nådigt bref den 4 April nämnda år blef densamma på det sätt bifallen, att ett arvode af 600 kronor utaf tillgängliga medel anvisades till en biträdande lärare för läsåret 1877—1878. Fullt kompetent person, som vore villig att mot det sålunda bestämda arvodet åtaga sig berörda undervisning under den uppgifna tiden kunde emellertid icke anskaffas, utan måste eu nyligen utexaminerad elev för höstterminen 1877 antagas till biträde vid samma undervisning, men då denne hvarken vore kompetent samt icke heller kunde motsvara de fordringar, som under vårterminen med dess mera omfattande kurser måste ställas på den biträdande läraren, fann Eders Kongl. Maj:t, på derom gjord framställning, skäligt anvisa ett belopp af 1,800 kronor till aflönande under år 1878 af en biträdande lärare, men anbefallde derjemte Förvaltningen att innan den 1 Oktober sistnämnde år inkomma med underdånigt yttrande, huruvida särskildt arvode för en sådan lärare jemväl för år 1879 och framgent kunde, på grund af då för handen varande förhållanden, anses behöflig! Med anledning häraf har ock Marinförvaltningen,. efter det skoldirektionen vitsordat behofvet af eu biträdande lärare vid skeppsbyggeriafdelningen såväl för år 1879 som framgent, jemte tillstyrkan att för innevarande år ett arvode af 1,800 kronor måtte för ändamålet anvisas, tillika i underdånighet hemställt att till aflönande af en sådan lärare, hvilken jemväl borde tillförsäkras rätt till ålderstillägg i likhet med lärare vid navigationsafdelning eller 2 sådana efter 5 och 10 års tjenstgöring med 250 kronor hvarje gång, måtte uppföras å navigationsskolans i Göteborg stat från och med år 1880 ett belopp af 1,800 kronor.
Med afseende å hvad sålunda förekommit och då, på sätt den för läsåret 1877—1878 afgifna berättelse öfver navigationsskolornas verksamhet upplyser, antalet inskrifna elever vid Göteborgs navigationsskolas skeppsbyggeriafdelning under nämnda läsår utgjort 19, hvilket antal antagligen icke kommer att för framtiden nedgå, helst denna afdelning är den enda offentliga anstalt i riket, der undervisning i
20 Bil. No å a till Kongl. Mgy.ls Nåd. Trop. N:o 1, om Statsverket 187.9.
skeppsbyggeri meddelas, så synes mig giltiga skäl vara för handen att å stat anvisa medel för anställande af ännu en lärare derstädes.
Vidare har Marinförvaltningen bland behof, som vore afsedda att fyllas genom den föreslagna förhöjningen i anslaget till navigationsskolorna, upptagit en post på 2,500 kronor till hyrande af lokal för skeppsbyggeriaf delningen vid navigationsskolan i Göteborg. Under första tiden efter skeppsbyggeriafdelningens förflyttande från Carlskrona till Göteborg var denna afdelning inrymd i samma byggnad som navigationsskolans öfriga afdelningar, men på gjord anmälan om dessa afdelningars behof af ökadt utrymme förflyttades skeppsbyggeriskolan till särskild förhyrd lokal sedan medel derför blifvit af Eders Kongl. Majd anvisade i nådigt beslut den 15 September 1876. I samma nådiga beslut anbefalldes emellertid vederbörande att höra stadsfullmägtige i Göteborg huruvida staden vore villig att, så länge undervisningen i skeppsbyggeri der vore förlagd, kostnadsfritt upplåta lokal för upprätthållande af undervisningen i berörda ämne. Stadsfullmägtige förklarade väl att staden så till vida vore villig att bidraga till anskaffande af lokal för ifrågavarande undervisning, att staden mot årlig hyra af 400 kronor och på i öfrigt uppgifna vilkor för ändamålet uppläte 4 rum under loppet af fem år i stadens vid Klippan i närheten af skeppsvarfvet Kusten belägna hus, men på gjord anmärkning att den erbjudna lokalen saknade tillräckligt utrymme och dessutom läge aflägse från navigationsskolebyggnaden samt således vore olämplig för ändamålet, blef stadsfullmägtiges anbud icke antaget. Sedan framstäldt förslag om förhyrande utaf enskild person af viss uppgifven lokal icke heller funnits böra antagas, anbefaldes vederbörande att, intill dess sig visat huruvida icke för framtiden lokal för nämnde afdelning kunde beredas i sammanhang med påtänkt ny eller utvidgad lokal för navigationsskolan i Göteborg, för läsåret 1877—1878 anskaffa rum i och för undervisningen i skeppsbyggeri vid samma skola på de billigaste vilkor som kunde betingas. I följd häraf har ock aftal träffats om upplåtande af en, enskild person tillhörig lägenhet, mot en årlig hyressumma af 2,500 kronor. Sedan emellertid frågan om ny eller utvidgad lokal för navigationsskolan förfallit, fann Eders Kongl. Maj:t, i nådigt beslut den 31 Maj 1878," särskilda åtgärder för anskaffande af fast lokal för undervisningen i skeppsbyggeri vare sig i Göteborg eller annanstädes, böra vidtagas, och har i sådant afseende Marinförvaltningen på Eders Kongl. Maj:ts nådiga befallning gått i författning om stadsfullmäktiges hörande på hvilka vilkor staden vore villig åtaga sig att låta i närheten af det för navigationsskolan upplåtna hus uppföra
21 Bil. N:o 4 a till Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1879.
särskild byggnad för inrymmande af undervisningen i skeppsbyggeri med beräkning af det antal elever, som skulle komma i åtnjutande af sådan undervisning, till högst 30; men utlåtande i berörda afseende har ännu icke från stadsfullmäktige inkommit. — I sammanhang härmed torde böra erinras att Eders Kongl. Maj:t under den 8 November 1878 funnit godt föreskrifva att tills vidare och intill dess annorlunda kunde varda bestämdt, ett antal af 25 elever, eller det största den nu förhyrda lokalen kunde rymma, finge i skeppsbyggeriafdelningen intagas.
Då nu, intill dess särskild byggnad för skeppsbyggeriafdelningen kan komma att blifva uppförd, medel fortfarande måste afses för hyrande af lokal för densamma, anser jag anslaget böra tillökas med ett belopp af 2,500 kronor för ifrågavarande ändamål.
1 gällande stat för navigationsskolorna i riket finnes till Eders Kongl. Maj:ts disposition afsatt ett belopp af 450 kronor, deraf jemväl vikariatsersättningar påräknats kunna utgå; men då, såsom af Marinförvaltningens uppgift inhemtas, dessa ersättningar för ett år uppgått till mer än 1,600 kronor och således det för ändamålet afsedda belopp finnes otillräckligt, har jag ansett att den till Eders Kongl. Maj:ts disposition stälda summa bör ökas med ett belopp, som jag föreslår att upptagas till 1,250 kronor.
Vidkommande slutligen det anmälda behofvet af förökade tillgångar för bestridande af den föreståndare och lärare vid navigationsskolorna enligt stat tillkommande förhöjning i aflöningen efter viss tjenstetid, så får jag på grund af hvad Marinförvaltningen derutinnan anfört, — med erinran likväl att beloppet för år 1880 torde böra upptagas till 13,750 kronor, — underdånigst hemställa, att det i anslaget till undervisningsanstalter för sjöfart ingående belopp för aflöningsförhöjning till föreståndare och lärare vid navigationsskolorna efter viss tjenstetid — för närvarande beräknadt till 11,750 kronor --- måtte förhöjas till 13,000 kronor och såsom förslagsanslag utgå.
Min hemställan under denna anslagsrubrik blifver följaktligen, att Eders Kongl. Maj.-t täcktes föreslå Riksdagen:
att, — för beredande af tillgång till uppförande å ordinarie stat af aflöning med 1,800 kronor för ytterligare en lärare i skeppsbyggeri, hvilken i öfrigt bör åtnjuta rätt till ålderstillägg i likhet med lärare vid navigationsafdelning; till förhyrande af lokal för undervisningen i samma ämne; till bestridande af ålderstillägg åt dertill berättigade öfverlärare och lärare samt till förhöjande af det till Eders Kongl. Maj:ts disposition afsedda belopp af anslaget med 1,250 kronor, — samma anslag måtte med 6,750 kronor förhöjas, eller från dess nuvarande
22 Bil. N:o 4 a till Kongl. Maj:U Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1879.
summa 95,250 kronor till 102,000 kronor, äfvensom att deraf 89,000 kronor måtte upptagas såsom bestämdt anslag och återstoden eller 13,000 kronor såsom förslagsanslag.
I afseende å öfriga ordinarie anslag, som uti Riksstaten för år 1879 finnas under femte hufvudtiteln uppförda och icke ofvan blifvit särskildt omförmälda, har jag icke någon ändring att föreslå.
Om de sålunda af mig gjorda framställningar bifallas, skulle
förhöjningen i de ordinarie anslagen blifva.................. kr. 58,000: —
och då dertill lägges nu gällande riksstat^ slutsumma » 5,348,000: —
men från sammanlagda beloppet....................................... kr. 5,406,000: —
afdrages skillnaden emellan innevarande års anslag till lots- och fyrinrättningen med lifräddningsanstalterna och det för år 1880 upptagna................................ )) 200,000: —
så erhålles det belopp.......................................................... kr. 5,206,000: —
hvartill femte hufvudtiteln, enligt hvad bilagda förslag till riksstat utvisar, skulle för år 1879 uppgå.
Extra anslag.
De tillfälliga behof, för hvilkas tillgodoseende Marinförvaltningen i ofvan omförmälda framställning den 28 September 1878 förmält sig anse erforderliga medel böra för år 1880 af Riksdagen begäras äro följande:
svängbro
af jern i stället för nuvarande vestra ...................................... kr.
Vid Carlskrona station: för anskaffande af en
vindbryggan .........
för anläggning af en skjutbana för kanoner ..............
för uppförande af virkesskjul ..........................................
för inköp af två Kongl. Fortifikationen tillhörande
ångbåtar.............................................................................
till arbetsmaskiner i verkstäderna ...................................
för s. k. Hollströmska magasinets förändring och anordning till rustkammare in. m...............................
Transport kr.
48,100
55,500:
11,000:
23,500: - 213,100: —
23 Bil. Nio 4 a till Kongl. Majits Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1879.
Transport kr. 213,100: — för inredande af kasern i högvaktsbyggnaden för
sjöreserven........................................................................ » 22,200: —
för nybyggnad af skeppsgossekasern i Carlskrona ... » 100,000: —
Vid Stockholms station:
för uppförande af en gjuteribyggnad å galérvarfvet » 46,000: —
för anskaffning af ett mudderverk.................................... » 60,000: —
till anskaffning af verktyg.................................................. y> 15,000: —
samt dessutom
för sjöbefästningarnes vid Carlskrona kompletterande » 252,000: —
till artillerimateriel och handvapen ................................ » 596,200: —
till skjutförsök och inskjutning af kanoner .................. )> 30,000: —
till minmateriel ....................................................................... » 200,000: —
Summa kronor 1,534,500: —
Då Eders Kongl. Maj:t vid fördelningen af det ordinarie anslaget till flottans nybyggnad och underhåll för år 1879 å detta anslag anvisat medel för det s. k. Hollströmska magasinets inredande till rustkammare, lärer den i detta afseende gjorda framställning icke föranleda vidare yttrande. Hvad vidare angår öfriga här i fråga satta anslag, så, ehuru de visserligen samtliga afse arbeten och anskaffningar, hvilka i allmänhet äro ganska angelägna och för hvilka medel derför måste inom de närmare åren beredas, torde likväl påräkneliga tillgångar icke medgifva anvisande under år 1880 af anslag för mer än en mindre del af dem, helst härtill kommer det ofvan icke upptagna men särdeles angelägna behofvet af anslag till krigsfartyg; och torde jag, under sådan förutsättning, få redogöra för de af de anmälde behofven, hvilka äro af beskaffenhet att med deras tillgodoseende icke kan utan synnerligt men till kommande år uppskjutas.
11. Artillerimateriel. De af Marinförvaltningen under denna titel anmälda behof äro:
Kronor.
Kanoner af 5", 63, 4", i och 3", 24 kaliber 29 st...................... 78,050: —
lavetter till d:o d:o 38 x> .................... 142,400: —
2 st. 5", 63 sjölavetter af Krupps tillverkning ....................... 20,000: —
11 st. lavetter till kulsprutor..................................................... 5,500: —
100 revolvers jemte ammunition.................................................. 5,000: —
projektiler af olika slag................................................................. 345,250: —
Summa 596,200: —
De i fråga varande kanonerna äro med undantag af en 4",1, som erfordras till en af exercisskolorna, afsedda för sjöbefästningarne vid
24 Bil. No å a till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1879.
Carlskrona. Af de 38 lavetterna äro 29 afsedda till nyssnämnda kanoner och de återstående till andra fästningarne tillhöriga 5", 63 kanoner, som ännu sakna lavetter. De båda Kruppska sjölavetterna hafva begärts för att, såsom egande i vissa afseenden företräde framför våra egna, tjena till ledning vid skeende tillverkning inom landet af dylika lavetter.
Då anskaffningen af samtlige pansarbrytande kanoner med lavetter för såväl Kungsholmen, som Vestra Hästholmen är i det närmaste fullgjord och det felande antalet refflade kanoner af 5", 63 och smärre kalibrar i nödfall kan för tillfället ersättas med i förråd befintliga slätborrade kanoner, så torde Marinförvaltningens framställning hvad beträffar kanoner och kanonlavetter för närvarande kunna inskränkas till det belopp, som erfordras för anskaffning af dels de båda modell-lavetterna från Krapp till 5", 63 kanoner, 20,000 kronor, dels till de för redan färdiga 5,63-tums kanoner erforderliga 9 st. fästningslavetter, 63,000 kronor, eller tillhopa 83,000 kronor.
För anskaffning af lavetter till 1-tums'kulsprutor har Eders Kongl. Maj:t af anslaget till flottans nybyggnad och underhåll för år 1879 anvisat ett belopp af 4,000 kronor, och torde det felande beloppet 1,500 kronor kunna af samma anslag för 1880 bestridas.
Den ifrågasatta anskaffningen af revolvers med ammunition anser jag, då behofvet icke är större än ofvan angifvits, för närvarande kunna anstå.
Hvad slutligen beträffar projektilbehofvet bör jag erinra, att nästlidne års Riksdag anvisade medel till anskaffning af alla felande projektiler i ett antal af 300 till hvarje då befintlig refflad kanon af 4", i och större kalibrar. Då med användandet af detta anslag antalet projektiler, hvilka nu finnas eller äro under tillverkning, kommer att för ett slag af de nu i förråd befintliga eller redan bestälda kanoner uppgå till minst 180, men för kanoner af alla de andra kalibrarne till långt flere, för ett slag till och med 426 för hvarje kanon, anser jag vid sådant förhållande och med fästadt afseende å angelägenheten deraf att inskränkningar göras, mig nu icke böra tillstyrka framställning om anslag föri fråga varande ändamål.
I händelse af nådigt bifall till hvad jag sålunda anfört skulle till artillerimateriel hos Riksdagen begäras 83,000 kronor såsom extra anslag för år 1880.
12. Kompletterande af sjöbefästning änne vid Carlskrona. Den af Marinförvaltningen för detta ändamål uppgjorda specifikation upptager:
En
25 Bil. N:o 4 a till Kongl. Majds Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1879.
En flyttbar lyftkran för svåra kanoner .............................. kr. 12,000: —
Ammunitionsdurkars inredning.............................................. » 30,500: —
Utredning, efter afdrag af värdet af projektiler ock i
förråd befintlige utredningseffekter............................. » 66,792:81.
Inventarieutredning, efter afdrag af värdet af handvapen och i förråd befintlige inventarieutrednings-
effekter ................................................................................. » 52,126: 92.
Inventarier, efter afdrag af i förråd befintlige sådana
effekter ............................................................................. » 68,389: 28.
17 st. bäddningar till 3,"24 kanoner.................................... » 3,400: —
Uppläggning af kanoner ......................................................... » 46,700: —
Oförutsedda utgifter......................................... » 590: 20.
Tillhopa kronor 280,499: 21
hvarifrån borde afdragas återstod af förut anvisade
medel .................................................................................. kr. 28,499: 21
och följaktligen nu erfordras kr. 252,000: —
Då arbetena å Kungsholmens och Vestra Hästholmens befästningar enligt den derför faststälda plan nu nalkas sin fullbordan, men dessa befästningar skulle blifva af ringa betydelse för försvaret, om de ej voro försedda med de nödvändigaste förrådspersedlarne, så torde, med fästadt afseende derå att i händelse af krig mindre rådrum antagligen kommer att lemnas för komplettering af nämnde befästningar än de flesta andra delar af vårt försvarsverk, det vara synnerligen angeläget att de anskaffningar eller arbeten, som derstädes ännu återstå, varda så snart som möjligt i mån af tillgång utförda.
Då jag emellertid under närmast föregående punkt, vid beräkning af anslaget för artillerimateriel, förutsatt att med anskaffning af fulla antalet af de för i fråga varande fästningar erforderliga lättare, refflade kanoner komme att anstå, så torde med afseende så väl härå, som att kostnaden jemväl för de för öfrige fästningskanoner erforderliga inventarie- och utredningspersedlar in. in. äro i samma uppgift beräknade efter krigsbehof, af den för dessa utredningar till 191,299 kronor 21 öre upptagna summan, hälften eller omkring 96,000 kronor kunna för närvarande uteslutas och följaktligen om detta belopp afdrages från ofvan upptagne slutsumma, 252,000 kronor, det Bih. till Riksd. Prot. 1 Sami. 1 Åjd. 4
26 Bil. No 4 a till Kongl. Waj:ts Nåd. Prop. No 1. om Statsverket 1879.
under denna titel erforderliga anslag för år 1880 uppgå till 156,000 kronor.
I sammanliang härmed torde jag likväl böra erinra att i berörde specifikation ej upptagits kanonvandringar å Kungsholmen och Vestra Hästholmen, men då Eders Kongl. Maj:t i nådigt bref den 15 Februari 1878 bemyndigat Marinförvaltningen att af omhänderhafvande medel förskjuta det för denna anläggning erforderliga belopp, och kostnaden för densamma ännu icke blifvit till siffran känd, lärer framställning om ersättning härför icke' för närvarande böra ske.
Jag får följaktligen i underdånighet hemställa det täcktes Eders Kongl. Maj:t af Riksdagen äska ett extra anslag för år 1880 till kompletterande af sjöbefästningarna vid Carlskrona af 156,000 kronor.
13. Anläggning af en skjutbana vid Carlskrona för inskjutning af kanoner. I likhet med hvad de två senaste åren egt rum, bär varfschefen vid Carlskrona station jemväl nu, vid öfverlemnande af uppgift af behofvet utaf extra anslag under år 1880, framhållit angelägenheten af anläggning för flottans räkning af en skjutbana. Utan en sådan anläggning kunde inskjutning icke ske af flottans artilleri, hvars 4,1tums, 5,03- tums och 9,24- tums kanoner ännu vore oinskjutna. Kartläggning af en skjutbana hade emellertid år 1877 blifvit fullbordad och eu del af den till skjutbana hörande materiel vore anskaffad, såsom invinklingsskärmar, liastighetsmätare in. m., samt hus för materielens bevarande blifvit å Getskär uppfördt. För att skjutbanan skulle kunna anses vara i komplett skick fordrades ytterligare:
anbringande af en betonblindering å Getskär, beräknadt till omkring............................................................................................. hr. 17,000: —
inköp af några Öar och holmar för att derå uppställa skärmar och signalstänger äfvensom uppförande af ny skottvall å Getskär och ett vakthus, omkring ... » 13,000: —
Summa kr. 30,000: —
Och har Marinförvaltningen med åberopande af denna framställning tillstyrkt begäran om anvisande för ändamålet af anslag å extra stat till nämnda belopp.
Såsom ofvan är antydt har redan förut fråga varit väckt om anläggning af eu skjutbana vid Carlskrona. Vid föredragning den 2 Februari 1877 af en i sådant hänseende utaf dåvarande Förvaltningen af
27 Bil. No 4 a till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1879.
sjöärendena gjord framställning, täcktes Eders Kongl. Maj:t, -— vid det förhållande att det af komiterade för uppgörande af förslag till gemensam konstruktion, anskaffning och inskjutning af skjutvapen för armén och flottan afgifna betänkande då ännu icke varit föremål för pröfning, och frågan om anläggning af en skjutbana vid Carlskrona borde blifva beroende af det beslut, hvartill berörde betänkande kunde gifva anledning, — förklara Förvaltningens framställning då icke till någon Eders Kongl. Maj ds vidare åtgärd föranleda. Sedan härefter vid föredragning af berörde betänkande Eders Kongl. Majd beslutat framställning till Riksdagen om åtgärder för anskaffning och inskjutning m. in. gemensamt för armén och flottan af kanoner, men denna framställning icke vunnit Riksdagens bifall och följaktligen frågan härom tills vidare förfallit, så lärer frågan om lämpligaste sättet för beredande af tillfälle till inskjutning af flottans kanoner icke längre böra uppskjutas; och då en för ändamålet lämplig anläggning skulle kunna åstadkommas för ett belopp, som på grund af redan skedda anskaffningar icke öfverstiger den jemförelsevis ringa summan af 30,000 kronor och varda förlagd på den plats dit de fleste af flottans kanoner levereras, finner jag mig icke kunna underlåta att, i enlighet med hvad Marinförvaltningen hemstält, tillstyrka framställning till Riksdagen om anvisande af berörde belopp å extra stat för år 1880 för anläggning af en skjutbana vid Carlskrona station för inskjutning af kanoner.
14. Skjutförsök och inskjutning af kanoner. För detta ändamål har Marinförvaltningen gjort framställning om anvisande af 30,000 kronor; och får jag, med åberopande af hvad i föregående punkt blifvit mifördt i fråga om inskjutning af kanoner, tillstyrka nådig framställning hos Riksdagen om anvisande för samma ändamål af ifrågavarande belopp såsom extra anslag för år 1880.
15. Minväsendet. Marinförvaltningen har, under åberopande af en den 28 September 1878 aflåten embetsskrifvelse med förslag å erforderlig minmateriel till spärrande af inloppen till Carlskrona, hemställt att till betäckande af de för omförmälda minspärrningar erforderliga kostnader måtte för år 1880 beredas tillgång till 134,967 kronor 50 öre, hvartill komme erforderliga medel för minförsök och minvapnets utveckling, i följd hvaraf skulle för minväsendet under året 1880 erfordras ett extra anslag af sammanlagdt 200,000 kronor.
Af nämnde skrifvelse inhemtas att hela kostnaden för erforderlig materiel uppginge för stora loppet till 259,576 kronor 92 öre och för
28 Bil. N:o 4 a Ull Kongl. Matris Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1879.
det vestra — enligt ett skrifvelsen bilagdt och af Eders Kongl. Maj:t efter Öfverkommendantens i Carlskrona hörande den 7 November 1878 faststäldt förslag — till 182,472 kronor 98 öre, hvartill komme kostnaden lör inrättandet af tänd- och syftstationer för båda inloppen 20,000 kronor och alltså tillsammans 462,049 kronor 90 öre, från hvilket belopp dock kunde dragas kostnaden för redan anskaffad materiel, 284,557 kronor 40 öre och för krut 42,525 kronor, så att den till komplettering af minmateriel till spärrning af nämnda inlopp återstående kostnaden uppginge till 134,967 kronor 50 öre.
Vid min redogörelse för de behof, som under innevarande år ansågos erforderliga för minväsendet anmälde jag i underdånigt anförande till statsrådsprotokollet den 7 Januari nästlidne år att Förvaltningen af sjöärendena hade inkommit med infordradt utlåtande angående tillverkning vid flottans varf i Stockholm af sjelfgående minor af Whiteheads konstruktion för såväl svenska som norska flottans behof, dervid jemväl fogats memorial af den 13 Oktober 1877, afgifvet af särskilda sakkunnige personer, innehållande en fullständig utredning ej mindre öfver hvad som erfordrades för dylika minors förvaring, underhåll och skötsel och hvad derutöfver för den egentliga nytillverkningen vore af nöden, än ock angående talrikheten och beskaffenheten af den för nämnde tillverkning erforderliga personal.
Da emellertid i afseende å mindetaljens vidare ordnande Riksdagens medverkan då icke syntes erforderlig i andra delar än dels i fråga om åstadkommandet åt eu magasinsbyggnad för minornas förvarande, eftersyn och vård och dels i fråga om medel till anskaffning af maskiner, verktyg m. in., för ny tillverkning och probering, så anhöll jag att framdeles få Eders Kongl. Maj:ts pröfning underställa förslaget i öfrigt.
Sedan Riksdagen derefter anvisat erforderliga medel för uppförande af så stor del af magasinsbyggnaden, som under de närmaste åren ansetts behöflig samt till anskaffning af maskiner och verktyg för minornas vård, probering och nytillverkning, torde jag nu få återkomma till den vid nämnde tillfälle uppskjutna frågan om den för Whiteheadska mindetaljen föreslagna personal.
De åsigter som vidkommande personalen uttalades i ofvan omförmälda memorial voro följande:
29 Bil. No 4 a till Kong/. Maj:ls Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1879.
att den personal, som erfordras dels för vårdandet i magasinet dels för skötandet ombord af de Whiteheadska torpederna, företrädesvis borde tagas ur mariningeniörstaten och bland maskinistunderofficerarne;
att då det icke vore lämpligt att upprätta eu särskild stat, innefattande det fåtal personer, som härtill erfordrades, mariningeniör- och maskiniststaterna borde ökas med det antal personer den Whiteheadska torpedodetaljen kräfde, men att framdeles, sedan torpedfartygens antal och med dem torpedpersonalen ökats samt erfarenhet vunnits om de fordringar personalen borde motsvara, frågan om dess organisation på särskild stat syntes böra till förnyad pröfning upptagas;
att intet land, som skaffat sig den Whiteheadska torpedmaterielen, ansett sig kunna undvara personer med teoretiska kunskaper för desammas vård, underhåll och reglering, hvarföre en teoretiskt och praktiskt utbildad ingeniör i första rummet vore lör ändamålet erforderlig ;
att dernäst framstode behofvet af eu lista gradens maskinistunderofficer för att handhafva uppbörden i torpedmagasinet och hvilken i öfrigt skulle hafva till åliggande att under ingeniörens särskilda medverkan revidera torpederna samt derjemte vara verkmästare i torpedmagasinet;
att den slutliga hopsättningen och regleringen af torpederna borde utföras uteslutande af dessa två personer, hvilka, jemte ett fåtal officerare, borde vara de ende, som kände till hemligheten af torpedernas konstruktion;
att på ett minfartyg af Rans cert borde kommenderas två torpedmaskinister och till biträde i torpedrummen derjemte 5 första klassens sjömän af eldare och handtverkskompaniet för att biträda vid skötseln af utskjutningsapparaten, luftkompressionspumpar och accumulatorn;
att alltså för den Whiteheadska torpeddetaljen borde uppsättas en personal af eu ingeniör, en maskinistunderofficer af lista graden, fem maskinistunderofficerare af 2lära graden samt fem första klassens sjömän; och skulle ingeniören erhålla lika aflöning, pensionsrätt m. m. som nu tillkommer mariningeniör, maskinisterna och manskapet lika aflöning, som nu finnes foa deras vederlikar i stat bestämd, men derjemte hvar och eu bland denna personal ett lämpligt arvode, dels såsom ersättning ej mindre för den fara arbete af denna beskaffenhet
30 Bil. No å a till Kongl. Maj-.ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1879.
medförde, än ock för den trägnare tjenstgöring, dessa personer i förhållande till sina kamrater erhölle.
Från Marinförvaltningen, som uti sin föregående skrifvelse i detta ämne icke utlåtit sig i personalfrågan, har, efter det genom nästlidne Riksdags beslut tillfälle beredts att vid flottans varf härstädes tillverka äfven dylik minmateriel, utlåtande derutinnan infordrats och den 16 Oktober 1878 inkommit, deri embetsverket, i hufvudsaklig öfverensstämmelse med hvad i ofvannämnde memorial af den 13 Oktober 1877 homstälts samt Varfs- och Ingeniördepartementscheferne vid Stockholms station äfven förordat, på de i memorialet anförda skäl föreslagit följande minpersonal, nemligen:
En miningeniör,
En maskinistunderofficer af l:a graden,
5 maskinistunderofficerare af 2:a graden,
5 första klassens sjömän,
för hvilka aflöningsförmånerna — som borde blifva lika med dem som åtnjutas af deras vederlikar vid flottan, med tillägg af ett årligt arvode af 150 kronor för maskinistunderofficerare af l:a graden och 100 kronor för hvar och en af de öfrige, — uppginge till:
Löner och tjenstgöringspenningar ......
Dagaflöning ................................................
Beklädnadsersättning .............................
Arvoden..................................................
hvartill komme natura portion eller
hvarjemte Marinförvaltningen hemställt:
att miningeniören måtte erhålla pensionsrätt och bostad, när sådan kan beredas, i likhet med och under samma vilkor som ingeniörerne vid mariningeniörstaten;
att maskinistunderoffieerarne måtte uppföras å Kongl. Flottans maskiniststat och kunna vinna befordran inom densamma, samt sålunda personalen å denna stat ökas med en maskinistunderofficer af l:a graden och fem maskinistunderofficerare af 2:a graden, den förre afsedd att tjenstgöra såsom uppbördsman och verkmästare i minmagasinet med åtnjutande af bostad i likhet med och under samma vilkor som
31 Bil. No 4 a till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1879.
underofficer å varfstat, och de sednare afsedda att tjenstgöra vid mindepartementet, då de icke vore sjökommenderade till tjenstgöring såsom minmaskinister; samt
att manskapet måtte upptagas å staten för Kongl. Flottans sjömanskår och för den skull elclare- och handtverkskompanierna ökas med fem man af l:a löneklassen.
Med afseende å behöfligheten af särskild personal vid denna vigtiga detalj delar jag fullkomligt de åsigter, som i det omförmälda memorialet uttalats och af Marinförvaltningen åberopats och anser äfven den föreslagna personalens så väl antal som aflöning väl afpassad efter den närmaste tidens behof, endast med den jemkning att, derest dugliga personer icke kunna till underofficerare vid mindetaljen erhållas för lika aflöning med maskinistunderofficerarne, icke särskilda arvoden utan deremot svarande förhöjd dagaflöning borde dem tilldelas. Deremot synes det mig, att någon tids erfarenhet vore gagnelig så väl med hänsyn till den föreslagna personalens tillräcklighet, som i fråga om de fordringar på densamma borde sättas innan den uppfördes å ordinarie stat, vid hvilket förhållande och då denna personal hufvudsakligen komme att användas vid mintillverkningen, aflöningen och öfriga förmåner, till beloppet icke öfverstigande hvad Marinförvaltningen föreslagit, tills vidare torde kunna bestridas af de till minväsendet anvisade medel och derför icke någon vidare åtgärd för närvarande i detta hänseende vara erforderlig. Derest denna mening af Eders Kongl. Maj:t gillas skulle för detta ändamål under år 1880 erfordras ett belopp af högst 19,885 kronor 75 öre.
Sedan Eders Kongl. Maj:t under den 8 November sistlidet år anbefallt ej mindre uppförandet af den för sjelfgående minors förvaring, vård och probering afsedda magasinsbyggnad än ock anskaffning af de för dylika minors tillverkning erforderliga maskiner och verktyg, samt således denna tillverkning bör kunna taga sin början under år 1880, torde slutligen af Riksdagen äfven härtill böra äskas medel, som, för jemnande af det för minväsendet under år 1880 i öfverensstämmelse med nu afgifna förslag erforderliga belopp, bör beräknas till 45,146 kronor 75 öre och således hela anslaget för minväsendet till 200,000 kronor; och hemställer jag på grund af hvad sålunda anförts, att Eders Kongl. Maj:t för minväsendet under år 1880 måtte begära ett extra anslag af 200,000 kronor.
32 Bil. No 4 a till Kongl. Ma/j:ts Nåd. Prof. No 1, om Statsverket 1879.
16. Fartyg sinat eriel. Jag torde härvid få erinra derom, att, på sätt vid föredragning' den 7 Januari 1878 af frågan om reglering af utgifterna under 5:te hufvudtiteln för innevarande år blef af mig underdånigst anmäldt, flottans förutvarande inilitäriska och tekniska byråar, i infordradt utlåtande med förslag å den fartygsmateriel som ansågs under nästa statsregleringsperiod böra anskaffas, förklarat sig anse sjöförsvaret framför allt vara i behof af pansrade fartyg, så sjödugliga att de kunde efter omständigheterna förflytta sig från ena stridsfältet till det andra och derjemte, under icke alltför ogynnsamma förhållanden, tillgodogöra sitt artilleri i farvattnen vid inloppen till våra skärgårdar, samt att i första rummet så stort anslag för ändamålet erfordrades, att derföre kunde anskaffas åtminstone ett sådant fartyg af minsta cert, hvilket antogs komma att kosta omkring två millioner kronor, hvarefter i andra rummet komme behofvet af ett öfningsfartyg för att ersätta korvetten Gefle, hvilken, bygd 1847, snart upphörde att vara tjenstbar.
Med tillkännagifvande att jag visserligen delade den af byråarne uttalade åsigt om behofvet af sådan materiel, som af dem i första rummet föreslagits, hemstälde jag likväl, på anförda skäl, att Eders Kongl. Maj:t måtte af Riksdagen äska det belopp som ansåges behöflig! för anskaffning af ett nytt tidsenligt öfningsfartyg, samt af detta belopp anvisa 500,000 kronor att utgå under år 1879, hvilken hemställan blef af Eders Kongl. Magt bifallen; men då den ekonomiska ställningen, hvilken gjorde det mer än sannolikt, att statsinkomsterna för den närmaste framtiden komme att nedgå, med nödvändighet manade till inskränkning i utgifterna, ansåg Riksdagen, som i förevarande fall — der fråga endast vore om påbörjande af ett byggnadsföretag, hvilket i händelse vid en kommande Riksdag tillgångarne blefve mera rikliga, då kunde till arbetets fortskyndande med vida större anslag än det för år 1879 äskade tillgodoses, — fann ett uppskof ej böra kunna medföra någon synnerlig olägenhet, sig icke böra bifalla i fråga varande nådiga framställning.
Den närvarande ekonomiska ställningen manar visserligen fortfarande att till det nödvändigaste inskränka utgifterna; men då öfriga extra anslag under denna hufvudtitel kunnat sammanlagde föreslås till icke obetydligt lägre belopp än det som af sistlidne års Riksdag beviljades och dertil kommer att flere år erfordras för att kunna färdigbygga de fartyg, hvaraf sjöförsvaret är mest i behof, så synes det
mig
33 Bil. N:o 4 a till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1879.
mig vara af största vigt att medel till fartygsbyggnad må komma att vid nu tillstundande Riksdag beviljas; och torde jag med hänsyn härtill nu få redogöra för de förhållanden, som i sådant afseende synas mig särskilt böra beaktas.
Korvetten Gefle är redan 30 år gammal, undergick år 1803 förbyggnad och åren 1873 — 1874 betydlig reparation samt erhöll 1866 nya ångpannor. Derest detta fartyg skall fortfarande under någon längre tid kunna för ofvan nämnda ändamål påräknas, måste detsamma innan kort ånyo undergå förbyggnad och förses med nya ångpannor, hvilket, med hänsyn dertill att fartyget förer en jemförelsevis svag bestyckning och att dess maskineri är det äldsta större propellermaskineri i Sverige, icke kan anses vara med god hushållning förenligt. En korvett, förande 10 å 12 långskjutande kanoner, beräknad att göra 12 å 13 knops fart, kan enligt en af Öfverdirektören vid Mariningeniörstaten uppgjord, på nu gällande priser å arbete och materialier i Sverige grundad noggrann beräkning, byggas för 1,866,400 kronor med inberäkning af alla inventarier och full utredning, dock med undantag af bestyckning och ammunitionen, nemlig:
Fartyg och inventarier .................................................. kr. 1,183,100: —
Inventarieutredning och utredning .................................... » 53,300: —
Maskineri med inventarier ................................................... » 630,000: —
tillhopa kronor 1,866,400; —
Af flere öfverslag öfver kostnaden för pansrade fartyg, som blifvit dels gjorda inom Marinförvaltningen, dels erhållits från utlandet och enskilda verkstäder inom landet, visar det sig omöjligt att kunna erhålla ett så beskaffadt fartyg, som af militäriskt och tekniska byråarne föreslagits för lägre belopp än omkring 2 V, millioner kronor. Denna kostnad kan visserligen synas betydlig i betraktande deraf att ett sådant fartygs anfallskraft skulle representeras af högst två pansarbrytande kanoner jemte apparater för sjelfgående minor; men då, enligt min åsigt, ett verksamt försvar af våra kuster icke kan utsträckas till andra delar deraf än dem, som närmast angränsa Stockholms och Oarlskrona farvatten, så länge vi af bepansrad materiel sakna sådan af den beskaffenhet att såväl sjelfva fartyget som kanonbetjeningen är någorlunda skyddad af sådant pansar som motstår nutidens lättare skeppskanoner och att fartyget derjemte kan efter omständigheterna förflytta sig från ett stridsfält till ett annat vid våra kuster, så anser Bill. till Rilcsd. Prof.. 1879. 1 Sand. 1 Afd. 5
34 Bil. N:o 4 a till Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1879.
jag det vara af synnerlig vigt att anslag af Riksdagen begäres till ett pansradt fartyg af bär omförmälda beskaffenhet, beräknadt att, utom artilleri- och min-inventarier, kosta 2 Va millioner kronor.
Slutligen anser jag mig böra fästa uppmärksamheten å behofvet af ännu ett slag af fartyg hvars anskaffande, ehuru det icke strängt taget är att afse för stridsändamål, likväl är af framstående betydelse. Allt sedan år 1867 har en mindre kanonbåt vintertiden varit förlagd till rikets vestkust för att bistå fartyg, som på ett eller annat sätt vore i fara eller behöfde hjelp. Intill och med inberäkning af vintern 1877—1878 hafva dessa kanonbåtar tagit af grund eller eljest från större skada med åtföljande förlust af egendom och kanske menniskolif bergat 29 större fartyg, lemna! bogserhjelp åt deraf i behof stadde omkring 176 större fartyg och flere än 1,000 fiskarebåtar och kustfarare. Den kanonbåt som sistlidne vinter fanns derstädes stationerad, var dessutom stäld till Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvandes förfogande för att biträda vid ordningens upprätthållande under pågående sillfiske. För vetenskapliga undersökningar, såsom till bedömandet af sillens förekomst på nämnda kust, hafva dessa båtar äfvenledes under ett par år varit anlitade. Men jemte det att de icke rätt väl lämpa sig för dessa uppgifter äro de numera vordne äldre och kunna icke för ändamålet påräknas under särdeles många flere år utan att på dem nedläggas kostnader, Indika neppeligen kunna anses motsvara hvad dermed vunnes. Derjemte har Varfschefen i Carlskrona upprepade gånger begärt och Marinförvaltningen tillstyrkt inköpandet af en Kongl. Fortifikationen tillhörig' vid befästningsarbetena i Carlskrona använd ångbåt, som skulle kunna erhållas för jemförelsevis billigt pris och fylla ett länge kändt behof af bogserångare och isbrytare. Fartyget är emellertid äldre och dertill kommer att ett fartyg lämpligt för dessa ändamål äfven borde kunna afses till sådana expeditioner på vestkusten, som ofvan omförmälts. Ett förslag till ett nytt fartyg som skulle lämpa sig för alla de här angifna ändamålen har derföre anskaffats, slutande å en kostnad af 232,000 kronor om fartyget bygdes hufvudsakligen af svenskt jern, men 202,000 kronor om det bygdes uteslutande af engelskt jern. Anskaffning af ett sådant fartyg, afsedt att vintertiden stationeras på vestkusten och att vid behof kunna bryta väg i farlederna till flottans ena eller andra station, samt att den öfriga tiden af året vara att tillgå för bogsering vid Carlskrona station, anser jag således med snaraste böra sättas i verket, dervid kostnaden torde, med afseende särskildt å det svenska
]}il. No 4 a till Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. No 1, om Statsverket 1879.
jernets öfverlägsenhet för i fråga varande ändamål, böra beräknas efter det högre beloppet.
Samtliga dessa fartyg anser jag böra vara fullbordade under loppet af högst 5 år.
Det lägsta belopp hvartill medel för anskaffning af ny fartygsmateriel för åren 1880—1884 under några förhållanden sålunda bolin skrankas, är följaktligen:
till en korvett......................................
» ett pansradt mindre fartyg ..
» isbrytare och högst öhaf .............
eller i rundt tal 4,600,000 kronor.
1 anledning af Eders Kongl. Maj:ts nådiga framställning till 1877 års riksdag om beviljande af medel för krigsfartygsmateriel, blef af Riksdagen, som förmälte sig fortfarande anse större och dyrbarare fartygscerter än som kunde med ett års anslag fullbordas då icke böra påbörjas, till i fråga varande ändamål för 1878 anvisadt ett extra anslag af 1,000,000 kronor. På grund af en utaf mig redan den 30 April förstnämnde år aflåten embetsskrifvelse med begäran om utlåtande huru berörde anslag skulle, med hänsyn till sjökrigsmaterielens följdriktiga utveckling och förkofran kunna fördelaktigast användas, yttrade flottans då varande militäriska och tekniska byråar att, förutsatt att samma anslag komme att visa sig derför tillräckligt, detsamma fördelaktigast kunde användas till åstadkommande af eu pansarbåt, bestyckad med en 9",24 kanon, samt, med afseende på sjöegenskaper, närmande sig de fordringar, som redan af 1876 års försökskommission blifvit angifna, eller att den hade så stora dimensioner och den sjöduglighet, som erfordrades för att kunna under de flesta omständigheter utan fara förflytta sig längs landets kuster. Flera förslag till ett pansradt fartyg, beräknadt att kosta högst en million och i öfrigt förenande de egenskaper, som det uppstälda programmet angaf, hafva derefter tagits i öfvervägande. Bland dessa förslag torde ett som närmast grundar sig på den tyska Wespe-typen vara det som bäst motsvarar programmet. Men ett fartyg af så små dimensioner kan icke förses med tjockare pansar än att det genomskjutes af nutidens lättare skeppskanoner (15 °/m) hvarförutan det skulle föra endast en kanon och göra blott omkring 9 knops fart, under det att för ungefärligen samma pris kan erhållas två af våra opansrade större kanonbåtar, hvilka med en
.................. kr. 1,866,400: —
.................. » 2,500,000: —
............... » 232,000: —
tillhopa kronor 4,598,400: —
30 Bil. N:o 4 a till Kong!. Maj:ts Nåd. Prof. No 1, om Statsverket 4879.
fart af 12 till 13 knop föra tillsammans 4 kanoner. Då sålunda ett pansradt fartyg af så små dimensioner icke kan anses bättre skyddadt mot förstörelse genom nutidens äfven lättare skeppskanoner än den opansrade kanonbåten med sin större flytkraft samt ett sådant fartyg förer mindre artilleri och icke gör så hastig fart, så måste det anses fördelaktigare att anskaffa två opansrade än en pansrad kanonbåt af nämnda typ för ifrågavarande belopp
Af min ofvan uttalade åsigt om de far tygsbyggnad er, h vilkas verkställande under nu varande förhållanden synas mig vara angelägnast, följer emellertid att jag anser det vara ändamålsenligare att nu använda den redan beviljade millionen till påbörjande under år 1879 af dessa byggnader, hvarigenom ock fartygen kunde ett år tidigare än här ofvan är beräknadt komma försvaret till gagn, än att för närvarande tillöka antalet opansrade kanonbåtar. Under förutsättning, att denna åsigt vinner godkännande skulle ofvan angifna belopp, 4,600,000 kronor, kunna nedsättas till 3,600,000, Indika då borde utgå under åren 1880 —1883, dervid jag likväl anser mig kunna antaga att, derest statsverkets tillgångar under tiden det medgifva, vapnets utveckling, genom anvisande af större belopp än här ifrågasatts, kommer att tillgodoses. För år 1880 torde likväl, med hänsyn till öfriga anslagsbehof, framställningen om anvisande af medel till ifrågavarande fartygsbyggnader böra afse endast något mindre än eu fjerdedel af sistnämnda belopp, eller 850,000 kronor; och hemställer jag för den skull
att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att till fartygsmateriel bevilja 3,600,000 kronor samt deraf anvisa att under 1880 utgå 850,000 kronor, under förutsättning derjemte att det vid 1877 års Riksdag till krigsfartygsmateriel anvisade belopp af 1,000,000 kronor får användas för enahanda ändamål, som det, för hvilket berörde 850,000 kronor sålunda äro afsedda.
17. Skeppsgosseinrättningen i Carlskrona. Med erinran att den för nämnde ändamål afsedda byggnad bör, enligt faststäld plan, den 1 September 1880 upplåtas till begagnande, hemställer jag, i öfverensstämmelse med Marinförvaltningens tillstyrkan, om framställning till Riksdagen att af det härtill redan beviljade anslag återstoden, eller 100,000 kronor, måtte anvisas att utgå under nämnde år.
En jemförelse mellan denna hufvudtitel, sådan den finnes i 1879 års riksstat upptagen och sådan den af mig nu är föreslagen utfaller på följande sätt:
Or-
37 Bil. N:o 4 a till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1879.
1879. 1880.
Ordinarie anslag......... 5,348,000 5,206,000 således minskning kr. 142,000
Extra ordinarie anslag 1,676,000 1,499,000 )>_»___»_177,000
Summa 7,024,000 6,705,000 således minskning kr. 319,000
Uppå tillstyrkan af Statsrådets öfrige ledamöter behagade Hans Maj:t Konungen till alla delar i nåder bifalla hvad nu i afseende å regleringen af utgifterna under riksstatens femte hufvudtitel blifvit af Departementschefen i underdånighet hemstäldt; och skulle utdrag af protokollet öfver hvad Kongl. Maj:t sålunda beslutat Finansdepartementet meddelas, för att läggas till grund vid författandet af Kongl. Maj:s nådiga proposition om statsverkets tillstånd och behof, i hvad den kommer att afse nämnde hufvudtitel.
Exprotocollo
L. Th. Neijber.
Bill. till Piksd. Prot. 1879. 1 Sami, 1 Åfd.
G
Bil. No 4 a till Kongl. Majds Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1819.
1 Förslag
till
Riksstat för Femte Imfvudtiteln år 1880.
2 Bil. No 4 a till Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. No 1, om Statsverket 1879.
Bil. N:o 4 a till Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1879.
Bil. No 4 b till Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. No 1, om Statsverket 1879.
1 Utdrag af protokollet öfver Sjöförsvar särenden, hållet inför Hans Maj:t, Konungen, uti Statsrådet, å Stockholms Slott den 30 December 1878.
N ärvarande:
Hans Excellens, Herr Statsministern Friherre De Geer,
Hans Excellens, Herr Ministern för Utrikes ärendena Björnstjerna, Statsråden: Herr Lagerstråle,
, Thyselius,
Loven,
Friherre von Offer,
Forssell,
Bosensvärd, von Steijern och Malmström.
Härefter föredrog Departementschefen:
5.
a) Lotsstyrelsens underdåniga skrifvelse den 30 November 1877, med förslag till aflöningsstater för Lotsstyrelsen, för befäl och underbefäl vid lotsinrättningen samt för personalen vid fyrinrättningen;
b) Förvaltningens af Sjöärendena underdåniga skrifvelse den 23 November 1877, med förslag till aflöningsstater för polispersonalen vid Flottans varf;
Bill. till Riksd. Prat. 1879. 1 Sand. 1 Afä.
2 Bil. No 4 l till Kong!. Majds Nåd. Prof. No 1, om Statsverket 1879.
c) Direktionens öfver Amiralitetskrigsmanskassan underdåniga skrifvelse den 12 September 1877, med förslag till aflöningsstat för samma kassas tjensteman och betjente, äfvensom
d) samma Direktions underdåniga skrifvelse den 23 Juli 1878, med kamereraren vid kassan m. m. F. Lindboms ansökning att vid afskedstagandet erhålla pension jemte fylnadspension i enlighet med de i Kongl. brefvet den 22 Juni 1877 stadgade grunder;
Och yttrade Departementschefen dervid:
»I det förslag till förändrad pensionsreglering för Flottans kårer och stater, som förelädes 1876 års Riksdag, upptogos icke, af anförda skäl, embets- och tjenstemännen i Förvaltningen af Sjöärendena och Lotsstyrelsen, lotsbefälet, embets- och tjenstemännen vid Mariningeniörstaten, Kongl. Flottans Civilstat och Amiralitetskrigsmanskassan, ej eller varfspolisen; men sedan, i sammanhang med förslag till Förvaltningens af Sjöärendena ombildning, ny lönestat blifvit för detta embetsverk uppgjord och af Eders Kongl. Maj:t gillad samt jemväl nya stater dels för Mariningeniör- och Civilstaterna, dels för Lotsstyrelsen samt för lotsbefälet, dels ock för Amiralitetskrigsmanskassans tjensteman och betjente vunnit nådig fastställelse, föreslog Eders Kongl. Maj:t 1877 års Riksdag att de af föregående års Riksdag godkända grunder för pensioneringen af Flottans befäl och underbefäl med vederlikar måtte, under tillika föreslagna iakttaganden, jemväl få tillämpas vid pensioneringen af embets- och tjensteman samt betjente vid ofvannämnde verk och inrättningar samt för varfspolisen, hvarigenom samtlig^ löntagare å fast stat vid Flottan och lotsverket, hvilka alla, förutom varfspolisen, redan vore delegare i Amiralitetskrigsmanskassan, komme att vara underkastade enahanda pensioneringsvilkor, med undantag endast af löntagare å de stater, hvilkas indragning påginge eller vore i fråga satt och för hvilka äldre bestämmelser i berörda hänseende fortfarande skulle gälla. Riksdagen, som biföll framställningen, med undantag af hvad den afsåg pensioneringen af personalen vid Lotsstyrelsen, befäl och underbefäl vid lotsverket, Amiralitetskrigsmanskassan och varfspolisen, yttrade, med afseende å dessa stater, att Riksdagen ej ansåge lämpligt ingå i pröfning af förslag till pensionering, grundande sig på lönestater, hvilka ej varit föremål för Riksdagens pröfning, såsom förhållandet vore med staterna för dessa embetsverk och kårer; att fastställande af desammas pensionering i sjelfva verket innebure ett godkännande af de för dem upprättade lönestater, utan att desse varit, med behörig utredning försedde, till Riksdagens pröfning framlagda; vid hvilket förhållande, och enär någon
3 Bil. No 4 b till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1870.
särskild anledning icke syntes förefinnas hvarföre de ifrågavarande lönestaterna icke skulle liksom öfriga underkastas Riksdagens granskning och godkännande, Riksdagen då icke ansåg sig kunna bifalla den nådiga framställningen i hvad den afsåge lotsverket, Amiralitetskrigsmanskassan och varfspolisen.
I följd af nådig befallning vid föredragning af Riksdagens berörda beslut, hafva nu ofvan anmälda underdåniga skrivelser med förslag till stater blifvit ingifna.
Hvad nu först angår Lotsstyrelsen samt befäl och underbefäl vid lotsverket, så har, sedan ofvanberörda nådiga framställning till Riksdagen afläts och efter det Lotsstyrelsen afgifvit åberopade förslag till stater, samma styrelse, till fullgörande af derom meddelad nådig befallning, inkommit med förslag dels till instruktion för styrelsen, dels till förordning angående lots- och fyrinrättningen, dels ock till reglemente för personalen vid lots- och fyrstaterne samt räddningsanstalterna för skeppsbrutne, öfver hvilka sistnämnda två förslag Eders Kongl. Maj:t, efter det Kommerskollegium och Generaltullstyrelsen samt liandelsoch sjöfartsnämnder blifvit i ärendet hörda, täckts infordra yttrande från Högsta domstolen, på hvars utlåtande föredragningen inför Eders Kongl. Maj:t af dessa förslag för närvarande är beroende. Vid sådant förhållande torde frågan om pensionering af embets- och tjenstemän samt betjente vid Lotsstyrelsen samt befäl och underbefäl vid lotsverket icke böra särskiljas från berörda förslag, utan komma under bedömande i sammanhang med pröfningen af den fullständiga organisation af i fråga varande styrelsegren, som förslagen innefatta, och följaktligen särskild åtgärd i anledning af den ofvan omförmälda skrifvelsen med stater för berörde löntagare icke nu böra vidtagas.
Beträffande härefter varfspolisen, så afser det afgifna förslaget dylik bevakning icke allenast vid Carlskrona station, utan ock vid Stockholms, vid hvilken sistnämnda station polis ännu ej finnes anstäld. Hvad Stockholms station beträffar torde jag få erinra att, sedan, i anledning af väckt fråga om åvägabringande af öfverenskommelse derom, att bevakningen vid stationen skulle öfvertagas af Stockholms poliskår, Öfverståthållareembetet förklarat sig icke kunna ingå på den af dåvarande stationsbefälhafvaren gjorda framställning om användande af stadens polis till bevakning af stationens varf och utom detsamma beläget område af Skepps- och Kastellholmarne, Eders Kongl. Maj:t, genom nådigt beslut den 14 Juli 1874, fann frågan om förändring i sättet för bevakningen af i fråga varande stations område då ej till någon vidare åtgärd föranleda. Vid sådant förhållande och ehuruväl behofvet af
4 Bil. N:o 4 b till Kongl. Maj-.ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1879.
bevakning genom derför särskildt anstäld personal gör sig gällande vid Stockholms station, — synnerligast med afseende å det stora antal af Flottans trupper, som i saknad af varfspolis måste för bevakningen användas och derigenom går i mistning af undervisning och öfning i sjökrigsyrket, — torde dock frågan om upprättande af särskild kår för ändamålet icke för närvarande, innan vidare utredning af ärendet vunnits, böra komma under pröfning. Derförinnan synes ej eller pensioneringsfrågan kunna vinna önskvärd lösning och med dennas afgörande torde desto hellre kunna utan men anstå, som antagligen medlemmarne af denna så nyligen bildade kår ännu icke på längre tid uppfylt de vilkor i afseende å ålder och tjenstetid, som skulle erfordras för erhållande af pension.
Beträffande slutligen frågan om pensionering af tjänstemännen vid Amiralitetskrigsmanskassan och derstädes anstäld vaktmästare, så har Direktionen öfver kassan, i åberopade skrifvelsen af den 12 September 1877, bland annat anfört: att, enligt gällande reglemente för kassan, dess tjenstemän hade lika värdighet och befordringsrätt med Flottans öfrige civile, i anseende hvartill ock aflöningsförmånerne vore lika för det ena och andra verkets tjenstemän inom motsvarande* grader; att, sedan år 1875 dels en kanslisttjenst, dels ock särskildt aflönad stuguvakt för vedsågning, gaturenhållning in. in. blifvit indragne, något skäl att ifrågasätta ytterligare indragning icke förefunnes, desto mindre som göromålen i följd af de nya grunderna för pensioneringen blifvit ökade, och att anledning icke eller för närvarande vore för handen att föreslå nedsättning eller förhöjning i aflöningen eller i de vilkor, som för densammas åtnjutande vore faststälda.
Derjemte har Direktionen, under erinran att, enligt gällande stat och reglemente, aflöningen till i fråga) varande tjentemän och betjente utginge af de inkomster, som tillhörde kassans pensionsfond, i följd hvaraf och fastställande af staten tillkomme Eders Kongl. Maj:t efter kassadelegarnes hörande, andragit, att, derest staten för dessa löntagare förelädes Riksdagen till granskning och godkännande, en sådan förändring i nu varande förhållanden jemväl betingade att aflöningen bestredes af det i riksstaten. uppförda förslagsanslag för pensionering af Flottans befäl och underbefäl; och hade, i öfverensstämmelse med hvad sålunda blifvit anfördt, ny aflöningsstat af Direktionen uppgjorts, utan annan skiljaktighet från nu gällande stat, än att i anmärkningen under punkten f i förslaget intagits, att aflöningen utginge af i fråga varande förslagsanslag, i stället för att å gällande stat vore anmärkt, att aflöningen utginge af pensionsfondens inkomster; varande slutligen
5 Bil. N:o å l till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1879.
af Direktionen erinradt, att föredragande ledamoten i Direktionen äfvensom kassans sekreterare och ombudsman, hvilka för sina befattningar endast uppbure arvoden enligt äldre stat, icke för dessa erlade pensions- och gratialsafgifter, hvadan Direktionen ansett denna arvodesstat icke utgöra föremål för det nu afgifna yttrandet.
I särskild skrift har, såsom ofvan är anmäldt, Direktionen öfverlemnat en af kamereraren vid kassan m. m. F. Lindbom till Eders Kong]. Maj:t stäld underdånig ansökning, deri Lindbom, — under åberopande att han, som vore född den 26 November 1811 och således 67 år gammal, 1830 antogs till kontorsskrifvare vid Flottans station i Carlskrona och 1835 utnämndes till kammarskrifvare och kanslist i Amiralitetskrigsmanskassan, inom hvilket verk han sedermera befordrats till revisor och derefter till kassör samt slutligen 1850 erhållit fullmakt på kamereraretjensten — anfört, att han, efter eu sålunda tillryggalagd tjenstetid af nära 48 år med aftagande kroppskrafter och af den stundande ålderdomen mer och mer omtöcknade själsförmögenheter, med oro och bekymmer motsåge den tid, då han skulle nödgas draga sig tillbaka från sin tjenstebefattning och öfvergå på pensionsstat, emedan enligt gällande bestämmelser honom skulle tillkomma pension och fylnadspension endast efter stadgandena i nådiga cirkuläret den 20 November 1860 med tillsammans 2,000 kronor, eller lika med kammarskrifvare vid Flottan, då hans vederlikar derstädes vore, jemlikt nådiga brefvet den 22 Juni 1877, i berörda hänseende tillförsäkrade 4,000 kronor, ett missförhållande, som vore dess mer anmärkningsvärdt, som tjenstemannapersonalen vid båda dessa stater i alla öfriga hänseenden vore likstäld; på grund hvaraf han anhållit att han vid afskedstagandet från sin befattning såsom kamererare vid Amiralitetskrigsmanskassan måtte varda berättigad till enahanda pension och fylnadspension, som för hans vederlikar vid Flottan vore genom ofvannämnde 1877 års bref bestämd, mot erläggande från 1878 års början af fylnaden i den derför stadgade högre pensionsafgiften; Och hade Direktionen, med vitsordande att Lindbom städse med utmärkt skicklighet och nit fullgjort sina åligganden och så väl härigenom som genom sitt efterdömliga förhållande i öfrigt förvärfvat sig Direktionens tacksamhet och välvilja, hemställt huruvida icke Eders Kongl. Maj:t skulle finna skäligt att utverka tillämpningen, hvad Lindbom anginge, af det till 1877 års riksdag afgifna förslag om lika pensionsrätt för tjenstemännen vid kassan som för Flottans civilstat.
På sätt af Direktionen blifvit anmärkt, hafva tjenstemännen vid Amiralitetskrigsmanskassan sedan äldre tider varit likstälde med tjenst^-
6 Bil. No 4 b till Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverlcet 1819.
män och betjente vid stationernes civilstater och hafva derföre alltid så väl löneförmånernas belopp som vilkoren för deras åtnjutande varit enahanda för dem båda. — Någon afvikelse från denna regel har icke eller nu ansetts böra sättas i fråga, helst desse tjenstemän och betjente, i enlighet med Kongl. Maj:ts, på Rikets Ständers beslut vid 1856—1858 årens riksdag grundade, nådiga cirkulär af den 20 November 1860, efter denna tid kommit i åtnjutande af icke allenast deras förut egande pension från Amiralitetskrigsmanskassans fonder, utan ock fylnadspension från de till förbättrad pensionering af Flottans embets- och tjenstemän anvisade statsmedel. Ett ytterligare skäl för beviljande af förbättrad pensionsrätt åt desse tjenstemän torde ock föreligga i den omständighet, att från och med år 1877 de pensioner, som till gemenskapen vid Flottan och lotsverket helt och hållet från statsmedel utgå, vederbörande tillhandahållas genom Amiralitetskrigsmanskassan, hvilkens tjenstemän sålunda äfven för statsverket hafva direkta bestyr. Den aflöningsstat, som för i fråga varande tjenstemän och betjente för närvarande gäller, är i afseende å lönebeloppen i deras helhet alldeles lika med den, som i öfverensstämmelse med de af 1874 års riksdag åt stationernas tjenstemän och betjente beviljade löner' faststäldes att gälla från och med år 1875. Samma år skedde ock indragning af en kanslisttjenst, hvars göromål fördelades på öfrige tjenstemän, äfvensom af en s. k. stuguvakt, hvars bestyr förenades med vaktmästarebefattningen vid kassan. Sedan aflöningen vid stationernas civilstat blifvit delad i lön och tjenstgöringspenningar, har jemväl för kassans tjenstemän sådan fördelning från och med år 1877 egt rum i enlighet med den faststälda stat, hvaraf eu afskrift bilägges detta mitt underdåniga anförande och hvaraf sig visar att aflöningarna, förutom ålderstillägg, äro följande:
Lön.
1 Kamererare............................................ 3,000:
1 Kassör................................................... 2,200:
1 Revisor .................................................. 1,800:
1 Kammarskrifvare ................................. 1,200:
1 Vaktmästare, som jemväl bestrider
stuguvaktssysslan, med fri bostad 700:
Summa 8,900: — 2,800: — 11,700: —
Kassans Direktion har i sin underdåniga framställning anmält, det någon anledning att i fråga sätta ytterligare indragning än den, som
7 Bil. No 4 b till Kongl. Maj:ts Nåd. Trop. No 1, om Statsverket 1879.
skedde 1875 i tjenstepersonalen, desto mindre förefinnes, som göromålen i följd af de faststälda nya grunderna för Flottans pensionering blifvit ökade och jag har icke eller för min del att åberopa något förhållande, som skulle kunna till slik indragning föranleda; hvadan jag anser det samtlige i staten upptagne tjensteman och den vid kassan anstälde vaktmästare böra komma i åtnjutande af enahanda pensionsrätt, som den, hvilken enligt nådiga brefvet den 22 Juni 1877 är tillförsäkrad med dem likstälda civile embets- och tjenstemän vid Flottans stationer. Jag erkänner villigt giltigheten af den betänklighet, som vid pröfningen hos Riksdagen år 1877 gjorde sig gällande emot beviljande af pension åt tjenstemän och betjente, hvilkas löner vore faststälda utan Riksdagens medverkan och deri förhöjning ock kunde beviljas med deraf föranledda högre pensioner, utan att Riksdagens godkännande deraf skulle erfordras; men det synes mig att den af Direktionen föreslagna förändring, att tjenstemännens aflöning skulle bestridas allenast af statsmedel, icke bör nödvändigtvis betingas deraf att Riksdagen, för att kunna pröfva pensionsrätter ansett sig böra haft tillfälle att granska de lönebelopp, hvarpå samma rätt beror; en sådan förändring kornnie att medföra andra olägenheter och innebära eu oegentlighet af den art, att jag icke kan föreställa mig att sådant varit af Riksdagen afsedt. Dessa tjenstemäns hufvudsakliga tjenstgöring består uti förvaltningen af Amiralitetskrigsmanskassans egna fonder, uppbärandet af de till densamma ingående pensions- och gratialsafgifter samt utbetalningen af kassans pensioner jemte gratial till enkor och faderlösa barn. Med denna skyldighet följer visserligen jemväl åliggandet att af anvisade statsmedel utdela fylnadspensioner till Flottans embets- och tjenstemän samt dessutom, såsom ofvan anförts, pensioner till gemenskapen såväl vid Flottan som vid lotsverket; men då tjenstemännens hufvudsakliga verksamhet tages i anspråk för kassan och dess delegare, bör väl ock vara följdriktigt att deras aflöning utgår ifrån kassans tillgångar under det att tillika ett billigt anspråk synes vara att staten för de ökade bestyr, som tillskyndas desse tjenstemän för pensioneringen af den med statsmedel aflönade Flottans personal, nu, lika som efter 1856—1858 årens Riksdag skett, beviljar dem fylnadspensionen efter enahanda grunder med dem, som gälla för deras vederlikar inom Kongl. Flottans civilstat. För att emellertid betrygga Riksdagen det icke genom lönernas förhöjning äfven pensionerna skulle kunna utan Riksdagens hörande stegras, torde uttryckligen böra stadgas, att hvarken tillökning i den pensionsberättigade tjenstemannapersonalens antal eller förhöjning i dess löner må ega rum med mindre
8 Bil. No 4 i till Kongl. Maj:ts Nåd. Trop. No 1, om Statsverket 1879.
Riksdagen i afseende å den pensionsrätt, som deraf skulle föranledas, medgifver att slik tillökning eller löneförhöjning må ske; likasom ock med den nu i fråga satta förbättrade pensioneringen torde böra följa skyldighet för de pensionsberättigade att i tillämpliga delar vara underkastade alla de vilkor, som i nådiga kungörelsen den 24 November 1876 finnas för Flottans befäl och underbefäl med vederlikar bestämda. Den enda betänklighet, som, efter mitt förmenande, skulle kunna hos Riksdagen uppstå emot beviljandet af de fylnadspensioner, som nu föreslås, torde väl få sökas i en möjlig farhåga att nu gällande stat för Amiralitetskrigsmanskassans löntagare upptoge större personal eller högre löner än som nödigt vore; men, då denna stat icke innebär den ringaste afvikelse i afseende å lönebeloppen ifrån hvad som är af Riksdagen pröfvadt för deras vederlikar vid Flottans stationer samt antalet af kassans tjensteman år 1875 minskades, under det att göromålen numera ifrån och med år 1877 blifvit förökade, synes all betänklighet härutinnan böra falla, helst beloppet af de medel, som för ändamålet kunna komma att tagas i anspråk, måste blifva af ringa betydenhet, då hela antalet löntagare, hvilkas pensionsrätt nu skulle regleras, utgöres af allenast fyra jemte en vaktmästare och dessa redan äro berättigade till fylnadspension enligt 1860 års cirkulär i den mån pensionsåldern af dem uppnås. För vinnande af den högre pensionsrätten borde dock tjensteinnehafvarne vara pligtige att erlägga förhöjd pensionsafgift i öfverensstämmelse med förbemälda nådiga kungörelse från och med år 1878, eller, om lönen hvarpå pensionsrätten grundas tillträdts senare, från och med månaden näst efter den, då sådant tillträde egt rum. Härvid torde derjemte böra anmärkas att, då 1877 års Riksdag till oförändradt belopp beviljade det af Eders Kongl. Maj:t äskade anslaget till pensionering af befäl och underbefäl med vederlikar, oaktadt löntagarne inom Lotsstyrelsen, Amiralitetskrigsmanskassan och varfspolisen äfvensom befäl och underbefäl vid lotsverket från den förbättrade pensioneringen uteslötos, för visso kan antagas att beviljandet af här i fråga varande pensionsrätt icke eller bör, för det närvarande åtminstone, föranleda till äskande af någon förhöjning i anslaget, till nämnde pensionering.
På grund af hvad sålunda blifvit anfördt, får jag i underdånighet hemställa, att Eders Kongl. Magt måtte föreslå Riksdagen,
att, under förbehåll det den för Amiralitetskrigsmanskassans löntagare nu gällande stat hvarken hvad angår de pensionsberättigades antal eller beloppet af de till dem nu utgående löner må tillökas eller förhöjas, med mindre Riksdagen i afseende å den pensionsrätt som
Statsverket 1879.
9 Bil. N:o 4 b till Kongl Maj:ls Nåd. Prop. No 1, om
deraf skulle föranledas, bifaller en sådan förändring, medgifva att löntagare å Amiralitetskrigsmanskassans stat må ega vid åt skedstagandet erhålla pension och fylnadspension i enlighet med de genom nadiga kungörelsen den 24 November 1876 och nådiga brefvet den 22 Juni 1877 för pensionering af Kongl. Flottans civilstat fas t strida grunder och att följaktligen de för denna pensionering erforderliga medel till den del de'icke komma att utgå från Amirahtetskrigsmanskassan, hnge bestridas af det för pensioneringen af Flottans befäl och underbefäl med vederlikar på nionde hufvudtiteln anvisade anslag, dock med vilkor ett den förhöjda pensionsafgift, som dessa grunder bestämma,^ skall erläggas från och med den 1 Januari 1878 eller, om lönen hvarpå pensionsrätten grundas senare tillträdts, från och med manaden nast etter
den sådant tillträde egt rum. '
Under förutsättning af bifall till dessa allmänna grunder för pensionering af löntagare vid Amiralitetskngsmanskassau, torde den i traga om kamereraren Lindbom gjorda hemställan icke till någon särski framställning till Riksdagen föranleda.»
Till denna, af Statsrådets öfrige ledamöter biträdda, hemställan behagade Hans Maj:t Konungen lemna nådigt bifall samt förordna, att utdrag af detta protokoll skulle meddelas Finansdepartementet till iakttagande vid uppgörande af förslaget till _ reglering af utgifterna under riksstatens nionde hufvudtitel.
Ex protocollo L. Tii. Neijbcr.
Bill. till Piksd. Prof. 1879. 1 Sami. 1 Afl.
Bil. N:o 4 b till Kongl. Ma/jits Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1879.
Afskrift.
Kongl. Maj:ts i nåder faststälda stat för Amiralitetskrigsmanskassan, att tillämpas från och med år 1877 intilldess ny stat kan varda i nåder faststäld.
Efter 5 års tjenstgöring i samma grad ökas lönen med 500 kronor och efter 10 års tjenstgöring i samma grad med ytterligare 500 kronor. Efter 5 års tjenstgöring i denna grad ökas lönen med 500 kronor.
Anmärkningar:
l:o) Denna aflöning utgår af de inkomster, som tillhöra Amiralitetskrigsmanskassans pensionsfond och i enlighet med föreskrifterna i 160, 162 och 164 §§ i reglementet för Flottan II delen, hvarvid för ifrågavarande tjensteman gäller hvad för Kongl. Flottans civilstat finnes stadgadt;
2:o) En hvar af förenämnde tjensteman är underkastad den tillökning eller förändring i tjenstegöromål, som framdeles kan blifva föreskrifven;
3:o) Tiden för tillträdandet af lönetillökningar, efter vissa års tjenstgöring i samma grad, beräknas från och med året näst efter det, under hvilket tjenstemannen blifvit på ordinarie stat till tjenst inom graden förordnad eller befordrad;
4:o) Kammarskrifvare, som tillika innehar annan befattning, eger icke, så länge detta förhållande fortfar, att uppbära ålderstillägg.
Bil. No 4 c till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1879.
X
Utdrag af Protokollet öfver Sj oför svar s-ärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen, i Statsrådet, å Stockholms Slott den 30 December 1878.
Närvarande:
Hans Excellens, Herr Statsministern Friherre De Geer;
Hans Excellens, Herr Ministern för utrikes ärendena Björnstjerna; Statsråden: Herr Lagerstråle,
Thyselius,
Loven,
Friherre von Otter,
Forssell,
Rosen.sväd, von Steyern och Malmström.
Departementschefen, Statsrådet Friherre von Otter anförde i underdånighet :
2.
»De af Eders Kongl. Maj:t med Riksdagen faststälda och i nådig kungörelse den 24 November 1876 utfärdade grunder för pensionering af Flottans befäl och underbefäl med vederlikar innehålla i 9:de punkten, att den, som åtnjuter aflöning eller pension af andra allmänna
Bill. till Rilcsd. Prot. 1879. 1 Sami. 1 Åfd.
2 Bil. N:o 4 c till Kongl. Maj ds Nåd. Prop. N:o /, om Statsverket 187 D.
medel eller innehar beställning å rikets stat, icke är berättigad till fylnadspension.
Denna punkt ’— till sin lydelse lika med det 3:dje bland de vilkor, Indika, i öfverensstämmelse med det af 1856—1858 årens riksdag godkända förslag till förbättrad pensionering för Flottans embete- och tjenstemän, äro stadgade i Kongl. cirkuläret den 20 November 1860 — tillämpas sålunda, att hvarje pensionär, som erhåller ett uppdrag i statens tjenst mot åtnjutande arvode, årligt eller månadtligt till större eller mindre belopp, under tiden går i mistning af fylnadspensionen.
Då detta förhållande emellertid för mången pensionär utgör ett hinder att emottaga befattning, till hvars utöfvande han kan vara fullt lämplig, oaktadt han uppnått den lefnads- och tjensteålder, att han, jemlikt gällande bestämmelser, varit förpligtad att ur tjensten afgå, och staten härigenom beröfva!’ sig en utväg att, till besparing för statsverket, fölen ringa aflöning utöfver fylnadspensionen kunna besätta eu plats, till hvars bestridande embete- eller tjensteman med beställning å stat eljest måste användas; så synes det mig som skulle det leda till fördel ej mindre för staten för den enskilde, om berörda stadgande så till vida ändrades, att endast fast lön å rikets stat eller pension af andra allmänna medel än dem, som för pensionering af Flottans befäl och underbefäl med vederlikar äro anvisade, utgjorde hinder för bibehållandet af fylnadspensionen.
Under erinran i öfrigt att sistlidne års Riksdag på gjord framställning medgaf, att arvodes åtnjutande ej må utgöra hinder för bibehållande af fylnadspension som utgår i enlighet med de af Riksdagen godkända grunder för Arméens pensionering af de till fyllnadspensioner anvisade medel, får jag alltså med afseende å användandet af det i Riksstaten uppförda anslag till pensionering af Flottans befäl och underbefäl med vederlikar, i underdånighet hemställa det Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen,
att nionde punkten i de uti nådiga kungörelsen den 24 November 1876 utfärdade grunder för berörde pensionering måtte erhålla följande förändrade lydelse:
»Den som åtnjuter lön på rikets stat eller pension från andra allmänna medel än dem, som för pensionering af Flottans befäl och underbefäl med vederlikar äro anvisade, är icke berättigad till fylnadspension.»
Till denna af Statsrådets öfriga ledamöter biträdda hemställan behagade Hans Magt Konungen lemna
3 Bil. No 4 c till Korujl. Maj:s Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1879.
nådigt bifall samt förordna, att utdrag af protokollet skulle meddelas Finansdepartementet till iakttagande vid uppgörande af förslaget till reglering af utgifterna under riksstatens nionde hufvudtitel.
Ex protocollo L. Th. Neijber.
Bil. No 5 a, till Kongl. Majds Nåd. Prof. om Statsverket 1879.
1 Utdrag af protokollet öfver Civil-ärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i Statsrådet å Stockholms Slott den 20 December 1878.
N ärvarande:
Hans. Excellens, Herr Statsministern Friherre De Geer,
Hans Excellens, Herr Ministern för Utrikes ärendena Björnstjerna, Statsråden: Herr Lagerstråle,
Thyselius,
Lovén,
Friherre von Otter,
Forssell,
Rosensvärd, von Steijern och Malmström.
32.
Slutligen anförde Departementschefen, Statsrådet Thyselius:
Uti det underdåniga yttrande jag senast afgaf i fråga om en reorganisation af Kommerskollegiet uttalade jag den äfven vid föregående tillfällen tillkännagifna och, ju längre dess mer, befästade åsigt, att ett embetsverk för handelns, sjöfartens och näringarnas angelägenheter icke bör i Sverige saknas, men erkände tillika, att det embetsverk, som nu har att handlägga dessa ärenden, huru förtjenstfull dess verksamhet än är, dock icke i allo väl lämpar sig efter nu varande tids förhållanden och behof. En reorganisation af Kommerskollegiet eller dess utbytande mot ett annnat embetsverk, lämpligare för ända- Bih. till Riksd. Prat. 1 Sami. 1 Afd. 1
2 Bil. N:o 5 a, till KongI. Maj:ts Nåd. Prop. om Statsverket 1879.
målet inrättadt, vore således äfven efter min öfvertygelse af behof påkalladt; men, för att sådant måtte med framgång kunna till v ägabringas, ansåg jag att omfånget och beskaffenheten af den verksamhet och de åligganden, som skulle tillkomma det ombildade eller nyinrättade embetsverket, borde förut vara åtminstone till det väsentligaste bestämda. Så var likväl, efter hvad jag vid samma tillfälle anförde, icke förhållandet, enär förslag till ny förordning angående svenska och norska konsulatväsendet väl vore af utsedde komiterade afgifvet, men icke kunnat till pröfning förekomma till följd af den omständighet, att- deröfver infordradt utlåtande från vederbörande norsk myndighet icke ännu inkommit, enär en af Eders Kongl. Maj:t förordnad komité för utarbetande af förordning angående patenter, äfvensom af en högeligen behöflig lag till skydd för varumärken och mönster icke fullbordat sitt uppdrag, enär, i anledning af det förslag till ny grufvestadga, som af särskilde komiterade blifvit uppgjordt, infordrade utlåtanden icke inkommit, enär samma förhållande vore för handen i afseende på ett likaledes uppgjordt förslag till författning angående minderåriges antagande och användande i fabrik, handtverk eller annan handtering, och enär en af Eders Kongl. Maj:t tillsatt komité fortfarande vore sysselsatt med utarbetande af stadganden, bland annat, derom till hvilken utsträckning åtgärder i ändamål att genom skärpta kontroller i fråga om fartygs sjöduglighet, däckslast m. m. förekomma förlust af menniskolif och gods kunde i fråga om svenska fartyg eller främmande fartyg i svensk hamn vara af nöden; Och då således uti alla de industriens grenar, till hvilka kollegiets verksamhet sträcker sig, handel, sjöfart, bergsbruk, fabriker och handtverk, frågor om förändrad lagstiftning voro under behandling och till följd deraf icke kunde bestämmas om och till hvilken utsträckning för de ärenden, som enligt de förväntade nya författningarna skulle handläggas och bedömas, biträde måste anlitas af en styrelse eller förvaltning för handel och näringar, täcktes Eders Kongl. Maj:t deruti finna ett hinder för framläggande vid sistförflutna riksdag af något förslag till organisation af en så beskaffad styrelse eller förvaltning.
Då jag nu anhåller att få denna fråga inför Eders Kongl. Maj:t ånyo anmäla, åligger mig att lemna en redogörelse huru långt med dessa vigtiga lagstiftningsarbeten fortgått under det år, som nu skrider till sitt slut, enär deraf skall visa sig om de omständigheter, som vid årets början lade hinder för lösningen af denna länge påtänkta organisationsfråga, fortfarande äro för handen, eller om de nu mera må anses i större eller mindre mån öfvervunna.
Bil. N:o 5 a, till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. om Statsverket 1879. ?>
Det utlåtande från norsk myndighet, hvars afgifvande, såsom redan är nämndt, måste afbidas innan frågan om ordnande af Sveriges och Norges konsulatväsenden kan vinna vidare behandling, är väl, efter hvad Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena mig meddelat, den 12 i denna månad till utrikes departementet inkommet, men, med hänseende till den betydliga omfattningen af detta ärende, har detsamma icke ännu kunnat och lärer icke heller kunna innan Riksdagens sammanträdande erhålla den fullständiga beredning, som måste föregå dess anmälande till slutlig behandling af Eders Kongl. Maj:t i sammansatt Svenskt och Norskt Statsråd. Frågan om och i hvad mån de konsulatärenden, som nu höra till Kommerskollegiets upptagande och till ett antal af emellan ett- och tvåtusen årligen dit inkomma, kunna kollegiet frånskiljas, måste således ännu vänta på sin lösning.
Beträffande dernäst omarbetningen af patentförordningen och upprättandet af förslag till lagar till skydd för varumärken och mönster, täckes Eders Kongl. Maj:t erinra sig, att den för dessa ändamål nedsatta komité i underdånighet anmält, att den nu mera afslutat sina arbeten. Komiterade, hvilka på begäran erhållit nådigt tillstånd att till trycket befordra sitt betänkande och de upprättade lagförslagen, hafva väl icke ännu dermed till civildepartementet inkommit; men, enligt hvad mig blifvit meddeladt, hafva desse komiterade, i likhet med den komité, som särskildt haft att yttra sig i fråga om indragning eller förändrad organisation af Kommerskollegiet, ansett att patentärendenas behandling icke lämpligen kan öfverlemnas hvarken till den tekniska högskolan, eller till en byrå under civildepartementet, utan yttrat, att enär antalet af dessa ärenden icke i vårt land nått sådan höjd, att de påkallade handläggning af en uteslutande eller företrädesvis dermed sysselsatt myndighet, det, enligt komiterades åsigt, vore rigtigast att, på sätt i Sverige länge iakttagits, dessa ärenden, hvilka på grund af sin natur stode synnerligen nära dem, som angå den allmänna näringsverksamheten, hänvisades till det embetsverk, som har till uppgift att i främsta rummet vaka öfver den allmänna näringsverksamhetens intressen. Mot den myndighet, som nu har att handlägga de ifrågavarande ärendena, hafva komiterade icke heller funnit någon annan anmärkning förekomma, än att denna myndighet ej är så organiserad, att den kan förväntas innehafva tillräckliga insigter på den industriela teknikens område, men om denna brist blefve afhulpen genom nämnda myndighets förstärkning med erforderliga tekniska krafter, syntes det komiterade, som borde densamma desto heldre fortfarande anlitas för patentärendenas behandling, som den genom en långvarig sysselsättning
4 Bil. N:r 5 a, till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. om StatsverJcet 1871).
med dylika göromål hunnit förvärfva en värdefull erfarenhet i dessa ärendens behandling. Vid valet af den myndighet, åt hvilken bestyret med patentärendena borde uppdragas, hafva komiterade derföre trott sig under närvarande förhållanden både kunna och böra, utan hinder af den väckta frågan om Kommerskollegiets indragning, fästa sig vid detta kollegium, helst, derest i stället derför ett annat embetsverk framdeles blefve inrättadt, i sammanhang dermed torde komma under pröfning på hvad sätt patentärendenas behandling inom detta embetsverk borde ordnas. I enlighet med dessa åsigter hafva komiterade föreslagit, att för pröfning af patentansökningar skall inom kollegiet bildas en särskild afdelning, bestående af två dess ledamöter och tre i tekniska ämnen kunnige män, dem Konungen dertill för viss tid förordnar. Men icke allenast vid den Kommerskollegium nu tillhörande befattning med patentärendena hafva komiterade ansett detta kollegium böra bibehållas, utan de hafva äfven tillstyrkt att behandlingen af frågor rörande skydd för ej mindre varumärken, än industriela mönster och modeller borde åt kollegiet uppdragas.
De ifrån Kommerskollegium infordrade utlåtanden öfver af särskilda komiterade uppgjorda förslag dels till ny grufvestadga och dels till författning angående minderåriges antagande och användande vid fabrik, handtverk eller annan handtering, hafva ännu icke inkommit till Kongl. Maj:t, dock lärer det förra af dessa utlåtanden, hvilket utgjort föremål för flera och långvariga öfverläggningar inom kollegium, vara att under någon af de första månaderna af nästa år emotse, hvarefter förslaget, såsom afseende äfven inmutningsrättens bestämmande, torde blifva föremål för högsta domstolens yttrande.
I fråga slutligen om den komité, som fått i uppdrag att tillse hvilka åtgärder må vara att i lagstiftningsväg vidtaga för att i möjligaste mån förekomma och inskränka olyckor till sjös, har jag att anmäla, att denna komité den 14 i denna månad afslutat sina arbeten och, jemte hemställande om åtskilliga förändringar i sjölagens bestämmelser, tillika i sitt under tryckning varande, icke ännu till Justitiedepartemetet inkomna, betänkande uttalar den mening att, för tillämpning af de allmänna bestämmelser komiterades förslag innehålla, medverkan af en »Sjöfartsöfverstyrelse» är af nöden. Sjöfartslagstiftningen måste nemligen, enligt komiterades åsigt, ega en viss elasticitet och suppleras af en ständigt vaken och verksam administration, som kunde leda tillämpningen af de allmänna grundsatserna efter de tillfälliga förhållandenas kraf. Bredvid sjölagen komme således alltid att behöfvas åtskilliga föreskrifter af administrativ och tillfällig natur och det vore
o
Bil. No 5 a, till Kong!. Maj:ts Nåd. Prop. om StatseerM 1879.
företrädesvis vid handhafva]idet af denna administrativa, lagstiftning, som det vore af vigt att med sorgfällig uppmärksamhet å företeelserna pa den utländska sjöfartslagstiftningens område förena en genom personlig erfarenhet vunnen noggrann kännedom om den inhemska handelsflottans egendomliga förhållanden och särskilda behof. För sådant ändamål hade regeringen behof af biträde utaf eu sjöfartsöfverstyrelse. Sverige egde redan i Kommerskollegiet en central myndighet för sjöfarts väsendet och komiterade hade förut i sitt betänkande meddelat det omdöme, att kollegiet icke underlåtit att följa med företeelserna a den utländska och särskild!, den engelska sjölagsstiftningens område, så att från tiden före år 1871 intet eller föga torde vara att från den engelska sjölagstiftningen hemta, som icke blifvit här i landet antingen upptaget,' eller ock pröfvadt men_ olämpligt befunnet; och de frågor, som nu kunde anses stå på dagordningen för don svenska sjö fartslagstiftningen, voro alla att härleda från den s. k. Plimsollska agitationen. Det läge emellertid i sakens natur, att en central myndighet, för att kunna bibehålla nödigt samband med yrkesmännen och på samma gång handla fullt oberoende af yttre inflytelser, måste inom sig ega den fackkunskap och erfarenhet i nautiskt-merkantila angelägenheter, som. äro nödvändiga vid vården af handelsflottans allmänna intressen, för hvilket ändamål ett af endast embetsmän sammansatt kollegium icke vore tillräckligt. Komiterade hafva derföre ansett det vara högst ensidigt, att Kommerskollegiet, såsom Sjöfartsöfverstyrelse blefve förstärkt .med en eller liera i nautiskt-merkantilt hänseende, teoretiskt och praktiskt bildade ledamöter, helst valde bland handelsflottans befäl.
Af det nu anförda behagade Eders Kongl. Maj:t finna, att, ehuru året 1878 icke varit overksamt med hänseende till. ofvanomförmälda lagstiftningsarbeten, utan desamma affiliera närma sig målet, så har dock intet enda af dem inträdt i det skede eller kommit i det skick, att det kunnat till slutlig behandling inför Eders Kongl. Maj:t anmälas. De två ännu icke inlemnade underdåniga betänkanden, för hvilkas liufvudsakliga innehåll jag redogjort, för sa vidt angår den myndighet, som skulle till behandling upptaga de ärenden betänkandena afse, uttala oförtydbart, att bland nu varande embetsverk icke något annat än Kommersekollegit är dertill lämpadt, och genom detta de bägge komiterades sammanstämmande, på noggrann granskning af förhållandena grundade, omdöme har ett betydande stöd blifvit lemnadt åt den åsigt att detta embetsverk icke bör eller kan indragas, utan att någon annan embetsmyndighet varder satt i dess ställe; men ehvad det nu varande kolle-
1tih. Ull Riktid. Prat. 1 Sami. 1 Åfd. 2
6 Bil. N:o 5 a, till Katigt. Maj:ts Nåd. Prop. om Statsverket 1879.
giet, ehuru i förändrad form, skall bibehållas eller det anses mera tjenlig!, att dess åligganden öfverflyttas till ett nytt embetsverk eller emellan flera fördelas, så måste jag, under åberopande af förut afgifna yttranden, vidhålla den mening att det ingalunda kan vara tillrådligt att dertill upprättas och framläggas förslag, innan ännu omfånget och beskaffenheten af de göromål, som skulle embetsverket tillkomma, kunnat till hufvudsakligare delar bestämmas, och att sådant icke nu kan ega rum, torde finnas vara af det anförda ådagalagdt.
Jag hemställer alltså i underdånighet, att Eders Kongl. Magt, med förklarande att Dess nådiga afsigt är att så snart omständigheterna medgifva förelägga riksdagen förslag till organisation af den styrelse eller förvaltning, som det skall tillhöra att handlägga de ärenden, som afse handel, sjöfart och näringar, måtte besluta att någon 'proposition i sådan syftning icke kommer att till den snart sammanträdande riksdagen aflåtas.
Uti allt hvad föredragande Departementschefen sålunda yttrat och hemstält instämde Statsrådets öfrigo ledamöter;
Och behagade Hans Maj:t Konungen dertill lemna bifall, med befallning att protokoll sutdrag härom skulle såsom bilaga åtfölja propositionen till näst sammanträdande riksdag angående statsverket.
Ex protocollo
Axel Hegardt.
Stockholm, K. L. Beckman, 1879.
Bil. No 5 i, till Kongl. Maj ds Nåd. Pr ap. No 1, om Statsverket 1879.
1 Utdrag af Protokoll öfver Civil-ärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i Statsrådet ä Stockholms Slott den 8 Januari 1879.
Närvarande:
Hans Excellens, Herr Statsministern, Friherre De Geer,
Hans Excellens, Herr Ministern för Utrikes ärendena, Björnstjerna, Statsråden: Herr Lagerstråle,
Thyselius,
Loven,
Friherre von Otter,
Forssell,
Rosensvärd, von Steyern och Malmström.
Departementschefen, Statsrådet Thyselius, anhöll att få underställa Kongl. Maj:ts nådiga pröfning frågan om reglerandet af utgifterna under Riksstatens sjette hufvudtitel samt yttrade härvid, beträffande anslagstitlarna:
1 :o Iioimners-Kollegiimi.
Enligt hvad Statsrådsprotokollet den 20 sistlidne December gifver vid handen, har Eders Kongl. Maj:t, med bifall till min derom gjorda hemställan, behagat förklara sin nådiga afsigt vara att, så snart omständigheterna medgifva, förelägga Riksdagen förslag till organisation af den styrelse eller förvaltning, som det skall tillhöra att handlägga de ärenden, som afse handel, sjöfart och näringar, men beslutit, att någon proposition i sådan syftning icke kommer att till den snart sammanträdande Riksdagen aflåtas.
Bill. till Riksd. Prat. 1879. 1 Sami. 1 Åfä.
2 \Bil. A:o 5 b, till Kong!. Mag:ts Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1879.
Da således Kommers-Kollegium måste under nästkommande år aibeta under samma förhållanden som hittills, erfordras att för göromålens behöriga upprätthållande utverka enahanda medgifvande i afseende å användandet af lönerna för indragna eller ledigblifvande befattningar, som för innevarande år blifvit lemnadt. Derjemte och på det innehafvarne af befattningar vid Kommers-Kollegium icke må blifva i allt för hög grad lidande genom det oundvikliga uppskofvet med regleringsfrågans afgörande, torde tillfällig löneförbättring böra dem beredas. I afseende härå anser jag mig icke böra ifrågasätta någon förändring i hvad för innevarande år blifvit beviljadt. Visserligen har till följd af innehafvarens befordran en kanslistbefattning hos Kollegium under sistlidet år blifvit ledig; men sedan Kollegium uti underdånigt memorial den 2 / September sistlidet år, med erinran att innehafvaren af denna befattning ålåge, bland annat, att emottaga och granska handlingar, som på grund af gällande föreskrifter skola hos Kollegium företes för att till utrikes ort bestämda fartyg må med svenskt fribref förses, anfört att de med befattningen förenade åligganden icke lämpligen kunde vexelvis af flere personer ombesörjas utan borde uppdragas åt en för nämnda åligganden lämplig person, som i fast anställning' försåges med tillräcklig aflöning för att kunna hvarje söckendag i embetsverket tillstädesvara, behagade Eders Kongl. Maj:t vid underdånig föredragning den 11 sistlidne Oktober, med bifall till Kollegiets . derom gjorda hemställan, medgifva, att oftanämnda kanslistbefattning finge. tills vidare på förordnande uppehållas, såsom följd hvaraf åt den tillförordnade innehafvaren af denna befattning torde för nästkommande år, likasom för innevarande, böra beviljas dyrtidstillägg.
Hvad härefter angår det under denna anslagstitel uppförda anslaget till »bergsstaten», anhåller jag få erinra, att enligt Eders Kongl. Maj ds och Riksdagens beslut skola af nämnda anslag utgå ordinarie löner till sex bergmästare med 2400 kronor hvardera samt till sju grufveingeniörer med 1500 kronor åt en hvar af dem eller tillsammans 24,900 kronor, hvilket belopp med 2100 kronor understiger den för aflönande af bergmästare och grufveingeniörer på ordinarie stat uppförda summa 27,000 kronor, samt att, enär jemlikt Nådigt bref den 13 November 1874 sammanslagning af gamla sjette och gamla femte bergmästaredistrikten icke skulle ega rum, förr än då varande bergmästaren i sistnämnda distrikt från tjensten afgått, berörda anslag måst, enligt hvad i Statsrådsprotokollet den 9 Januari 1875 närmare
Bil. N:o 5 b, till Kong!. Maj ris Nåd. Trop. N:o 1, om Statsverket 1879. 3
omförmäles, för bestridande af utgående aflöningar fortfarande bibehållas vid oförminskad! belopp. Men sedan bergmästaren i förra femte bergmästaredistriktet den 8 Februari 1878 undfått nådigt afsked och således den vid 1874 års riksdag beslutade reglering af bergmästaretjensterna kunnat fullständigt genomföras, bör berörda anslag numera minskas med förutnämnda Överskjutande belopp 2100 kronor.
I sammanhang med beviljande af nämnda afsked behagade Eders Kongl. Maj:t, enär frågan om utfärdande af ny grufvestadga ännu vore oafgjord samt förändrad lagstiftning i detta ämne möjligen kunde föranleda till förändrade bestämmelser i afseende å bergmästaretjensterna, i nåder föreskrifva, att såväl bergmästare^ ensten i det enligt berörda nådiga bref den 13 November 1874 nybildade mellersta distriktet som ock öfriga derefter ledigblifvande bergmästarebefattningar, intilldess annorlunda förordnades, icke skulle med ordinarie innehafvare tillsättas, och bemyndigades Kommers-Kollegium förordna lämplig person att mot åtnjutande af de tj ens ten åtföljande löneförmånerna, sådan bergmästarebefattning upprätthålla. Vid detta förhållande lärer någon lönereglering för bergmästarne nu icke kunna ifrågasättas, hvaremot de fyra bergmästare, hvilka icke äro med boställen försedde, synas böra under nästkommande år, såsom för flera föregående, ehvad de äro ordinarie innehafvare af sina befattningar eller endast förordnade att dem tills vidare bestrida, komma i åtnjutande af tillfällig löneförbättring. I afseende å dyrtidstillägg för tjenstemännen vid Sala silfververk saknar jag anledning ifrågasätta någon afvikelse från hvad för innevarande år är beviljadt.
På grund af hvad sålunda i underdånighet anfördt blifvit, tillstyrker jag, det Eders Kongl. Maj:t måtte i nåder föreslå Riksdagen, att
dels medgifva, att de lönebelopp, som äro i Kommers-Kollegiets stat anvisade ej mindre för en advokatfiskalstjenst än äfven för andra ledigblifna eller ledigblifvande befattningar inom Kollegium, i afseende å hvilka indragning synes kunna ega rum eller förändring böra vidtagas, må intill slutet af år 1880, i den mån de för bestridande af göromålen inom Kollegium kunna finnas erforderliga, af Eders Kongl. Maj:i för ändamålet disponeras;
de/s, på det Eders Kongl. Magt må komma i tillfälle tilldela Kommers-Kollegiets ledamöter samt dess i stat uppförde embets- och tjenstemän, med undantag af tre kanslister, tillfällig löneförbättring under år 1880 till samma belopp, som för innevarande år beviljats, på extra stat för år 1880 anvisa 8740 kronor;
4 Bil. N:o ö h, till Äonr/!. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1870.
dels ock minska ordinarie anslaget till »bergsstatem med 2100 kronor, men deremot på extra stat för år 1880 anvisa såsom tillfälligt lönetillägg för fyra bergmästare, som sakna boställen, och tre tjensteman vid Sala silfververk tjugo procent å de till dem utgående löner eller tillsammans 2420 kronor.
2:o Statistiska Tabellkomuiissionen.
Enligt nådigt beslut den 20 Oktober 1877 erhöll komitén för reglering af de förvaltande embetsverkens och myndigheternas löneförhållanden uppdrag att öfvergå till regleringen för Statistiska Centralbyrån, hvarvid Chefen för detta embetsverk i nåder förordnades att vara ordförande i komitén under den tid, frågan om samma verks reglering af komitén behandlades. Sedan komitén redan i början af sistlidet år inkommit med betänkande i ämnet, hvilket blifvit till tryck befordradt, torde det nu tillåtas mig underställa Eders Kongl. Maj:ts nådiga pröfning såväl komiténs förslag till organisation och lönereglering för Statistiska Centralbyrån, som ock de frågor, hvilka dermed sammanhänga.
Uti berörda betänkande skildrar komitén först uppkomsten af statistiska tabellverket samt huru den förra kommissionens öfver tabellverket göromål slutligen blifvit öfverflyttade å Statistiska Tabellkommissionen, hvilken, som bekant är, utgöres af en hufvudsakligen rådplägande afdelning, Statistiska Beredningen, och en förnämligast verkställande afdelning, den nu ifrågavarande Statistiska Centralbyrån. Härefter redogör komitén för omfånget och beskaffenheten af byråns nuvarande verksamhet. I afseende härå tillåter jag mig, till undvikande af vidlyftighet, hänvisa till det tryckta betänkandet (sid. 10—28) samt anhåller här endast få erinra, att för närvarande bearbetas och offentliggöras af Statistiska Centralbyrån ärligen
1) Redogörelse för folkmängdens summariska belopp, för ingångna och
upplösta äktenskap, barnsbörder och födda barn, aflidne, med de
vigtigaste dödsorsakerna, samt inflyttningar till och utflyttningar
från riket;
2) från och med år 1865 redogörelse för jordbruket och boskapssköt-
seln enligt hushållningssällskapens årsberättelser;
3) från och med år 1874 redogörelse för årsväxten enligt Kongl. Maj:ts
Befallningshafvandes årsväxtberättelser;
4) från och med år 1874 redogörelse för kommunernas fattigvård
samt kommunernas och landstingens finanser;
5) från och med år 1885 redogörelse för rikets sparbanker;
ö
Bil. N:o 5 b, till Kong!. Nåd. Prof). N:o 1, om Statsverket 1879.
hvart tredje år:
6) från och med år 1865 redogörelse för folkmängden inom härad, tings-
lag, domsagor, städer och län till ledning för riksdagsmannavalen;
7) från och med år 1872 redogörelse för riksdagsmannavalen;
hvart femte år:
8) från och med femårsperioden 1856—1860 Kongl. Maj:ts Befallnings-
hafvandes femårsberättelser jemte sammandrag deraf; hvarjemte
9) detaljerade allmänna folkräkningar af Byrån utförts för städerna
Stockholm och Göteborg år 1868 samt för hela riket åren 1860 och 1870.
Utom det betydliga arbete, som föranledes af utarbetandet och offentliggörandet af förutnämnda redogörelser, tagas Byråns krafter i hög grad i anspråk dels af den internationela statistiker dels ock genom meddelande af upplysningar och utredningar, som begäras såväl från utlandet som från myndigheter och enskilde inom riket; anhållande jag få i förstnämnda hänseende erinra, att enligt den vid 1869 års internationela statistiska kongress träffade, genom nådigt beslut den 27 Januari 1870 godkända öfverenskommelse, Statistiska Centralbyrån har till åliggande att ej mindre utarbeta och på franska språket från trycket utgifva en statistisk redogörelse öfver folkmängden och dess fördelning efter kön, ålder, civilstånd, yrken m. m. för samtliga europeiska länder, än äfven till de särskilda staternas statistiska embetsverk, på hvilkas lott arbetet med andra grenar af statistiken fallit, meddela de uppgifter rörande Sverige, som af dem äskas och kunna från Sverige erhållas.
Komitén, som (sid. 28 och 29) redogör för personalen vid Byrån och arbetsfördelningen inom densamma, anmärker härefter, att Byråns nuvarande tjenstemän, utgörande utom Chefen, eu Sekreterare och två Aktuarie!-' äfvensom eu för bearbetande af uppgifterna om kommunernas fattigvård och finanser särskild! tillförordnad Aktuarie, omöjligen skulle kunnat åstadkomma det Byrån i växande omfattning ålagda arbetet, så framt ej betydligt biträde dervid erhållits af en inom Byrån anstäld extra personal, som mot ersättning dels för timmar och dels på beting utfört de enklare och mera mekaniska göromålen. Denna personal uppgick vid betänkandets afgifvande till ett antal af sexton.
Sedan komitén vidare meddelat, att Byråns bibliotek numera så ökats, att detsamma uppginge till omkring 14,500 verk, i följd hvaraf detsamma^ vård allt mera upptoge en af de ordinarie tjenstemännens tid, samt fästat uppmärksamhet derå att primäruppgifterna angående befolkningsstatistiken, hvilka inginge i form af dupletter af ministerialböckerna, utgjorde ett så vigtig! medel till betryggande af civila rättig-
Bil. N:o 5 b, till llnngl. Maj-.ts Nåd. Trop. N:n 1, om. Statsverket 1879.
heter i de fall, då kyrkoböcker blefve genom olyckshändelse förstörda, att deras förvarande och i ordning hållande kräfde särdeles stor omsorg, i hvithet afseende komitén upplyst, att redan tio fall inträffat, då genom vidimerade afskrift^!' af dylika handlingar kyrkob oks arkiv, som genom vådeld blifvit förstörda, kunnat ersättas, har komitén i afseende å det antal ordinarie tjensteman, hvaraf Byrån, för sina åliggandens bestridande, vore i behof, hufvudsakligen erinrat om följande förhållanden :
att under Byråns snart tjugoåriga tillvaro antalet af dess ordinarie tjena temän ej ökats, men att folkmängdstillväxten i riket under tiden, utgörande inemot 800,000 invånare, ej obetydligt ökat Byråns arbete redan hvad befolkningsstatistiken anginge;
att Byrån dessutom efter hand fått sig ålagdt att bearbeta redogörelser dels för jordbruket och boskapsskötseln i tvenne olika serier, dels för riksdagsmannavalen och dels för sparbankerna samt att i tryck utgifva länsstyrelsernas femårsberättelser;
att under den tid, utarbetandet af statistiken öfver fattigvården och kommunernas finanser ålegat Byrån, visserligen särskild! anslag till ökadt arbetsbiträde varit beviljadt, men att genom detta ytterligare åliggande äfven föranledts tillökning i Byråns allmänna göromål eller dem, som ålåge de ordinarie tjenstemännen;
att under Byråns verksamhetstid förbindelser knutits med flertalet af de statistiska embetsverk, som numera uppstått i nästan alla civiliserade länder, hvilka förbindelser vore i ständigt tilltagande och haft till följd ej blott ett allt jemt ökadt internationell utbyte af statistiska publikationer, utan ock, förutom allt det arbete, som ålåge Byrån i och för den internationela statistiken, hvarjehanda förfrågningar, förslag och meddelanden i nästan alla ämnen, som läge inom statistikens område;
att arkivet af ministerialboksutdrag äfvensom Byråns bibliotek, hvilka årligen betydligt tillväxte, redan nu toge i anspråk en betydlig del af tjenstemännens tid;
att vetenskapens kraf på Byråns tjensteman ingalunda finge förbises; att i de statistiska primäruppgifterna, som Byråns arkiv innehölle och af hvilka blott sammandrag för större administrativa områden kunnat offentliggöras, funnes material för eu mer detaljerad jemförande statistik och till särdeles vigtiga och lärorika skildringar; samt
att bibliotekets rika innehåll, som alltjemt ökades, särdeles genom nya statistiska arbeten från utlandet, lemnade tillfälle till de vigtigaste upplysningars spridning och lärorika jemförelse!' med andra länder,
7 Bil. No 5 b, till Kon;fl. Map.ts Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1879.
men att dessa tillfällen nu endast kunde undantagsvis begagnas, då såväl Chefens som tjenstemännens tid allt mer och mer upptoges af de löpande göromålen inom Byrån.
På grund häraf har komitén såsom sin åsigt uttalat: att de arbeten, som borde utföras af ordinarie tjensteman inom Byrån, numera vunnit en sådan tillväxt, att desamma icke längre kunde af den nuvarande personalen behörigen fullgöras; att möjligheten af arbetets utförande för närvarande vore beroende dels deraf, att ett i förhållande till de ordinarie tjenstemännen allt för stort antal extra biträden användes och dels deraf att vissa arbetens fullbordande, mer än lämpligt vore, försenades och att följaktligen, så framt Byråns nuvarande verksamhet skulle fortfara i oförminskad omfattning, dess ordinarie personal oundgängligen måste ökas med en tjensteman, oberäknade de arbetskrafter, som erfordrades för utarbetandet af den kommunala finansstatistiken, hvilket för närvarande upptoge en dertill förordnad särskild tjenstemans hela tid och derutöfver kräfde icke obetydligt extra arbetsbiträde; och har komitén, under förutsättning att utarbetandet af statistiken öfver kommunernas fattigvård och finanser fortfarande komme att tillhöra Byrån och att dennas verksamhet jemväl i (ifrigt blefve oförminskad, i underdånighet hemstält:
att Statistiska Centralbyrån med den sjelfständigt ställning, som embetsverket de facto redan intager, må utgöras af en Chef och fem ordinarie tjensteman, deraf tre tillhörande andra och två den första lönegraden, på sätt nedan omförmäles;
att Chefen och öfrige ordinarie tjensteman må af Eders Kongl. Maj:t utnämnas, de senare efter ansökning och med rätt för Chefen att i underdånighet förorda den, han till tjensten anser bäst egnad;
att för erhållande af tjenst i Statistiska Centralbyrån i allmänhet må fordras aflagd akademisk examen med företrädesvis vitsordad skicklighet i matematik, lefvande språk, statskunskap eller historia, dock med det undantag härifrån, som af Eders Kongl. Maj:t må pröfvas berättigad! af redan ådagalagd framstående fallenhet för och skicklighet i statistiskt arbetes utförande;
att extra ordinarie tjensteman och tillfälliga biträden samt vaktbetjening må af Chefen antagas;
att samtlig© ordinarie tjensteman skola vara underkastade skyldigheten att gemensamt deltaga i göromålen på det sätt, som behofvet af skyndsamhet och noggrannhet påkallar och af Chefen med hänsyn härtill föreskrifves;
8 Bil. N:o -5 b, till Kong!. Maj:ts Nåd. Trop. N:o 1, om Statsverket 1879.
att hvarje ordinarie tjensteman skall vara ansvarig för utförandet af det statistiska arbete, som honom tilldelats, och föredraga de frågor, som deraf kunna föranledas;
att uti alla frågor, som inom Statistiska Centralbyrån förekomma till handläggning och afgörande, beslutanderätten må tillhöra Chefen ensam, dock att i organisations-, anslags- och andra vigtiga frågor, hvilka i en blifvande instruktion närmare böra bestämmas, den föredragande tjensteman, som vidhåller mot Chefens beslut stridig åsigt, må ega att densamma afgifva till ett för sådant tillfälle fördt protokoll, hvilket i mål, som höra Eders Kongl. Majrts Nådiga pröfning underställas, skall i utdrag åtfölja Chefens underdåniga utlåtande;
att, då Chefen åtnjuter semester, såsom här nedan föreslås, eller eljest under kortare tid, som ej öfverstiger fjorton dagar, är hindrad att sitt embete förrätta, hans ställe skall, der Eders Kongl. Maj:t ej annorlunda förordnar, företrädas af Sekreteraren;
att i öfverensstämmelse med hvad som i instruktionen för Riksarkivet är för dervarande tjensteman stadgadt, Chefen må ega att vid ådagalagdt behof bevilja Byråns tjensteman ledighet, dem inom andra lönegraden under högst fjorton dagar och dem inom första graden under högst en och en half månad, men att fråga om längre tjenstledighet skall till Eders Kongl. Maj:ts Nådiga pröfning hänskjutas; samt att vaktbetjeningen fortfarande må utgöras af en förste vaktmästare och en vaktmästsre.
Vidare har komitén, under anförande att de vilkor för åtnjutande af aflöning enligt ny stat och de allmänna grunder för löneregleringen, hvilka vid pröfningen af korniténs redan afgifna förslag blifvit faststälda för andra embetsverk, torde böra blifva gällande för Statistiska Centralbyråns embets- och tjensteman samt betjente, i underdånighet hemstält:
att embets- och tjensteman i Statistiska Centralbyrån skall vara underkastad den vidsträcktare tjenstgöringsskyldighet eller jemkning i åligganden, som vid eu möjligen inträdande förändrad organisation af Byrån eller eljest i allmänhet kan vara stadgad-, äfvensom, derest i en framtid verkets ställning inom förvaltningen så förändras, att detsamma ej längre kan såsom sjelfständigt embetsverk anses, vara förpligtad, att, med bibehållande af den tjenstegrad och aflöning, han innehar, efter den nya arbetsordningen sköta de med tjensten förenade göromål;
att med embete eller tjenst i Statistiska Centralbyrån icke må förenas annan tjenst å rikets, Riksdagens eller kommuns stat, ej heller
an-
9 Bill. N:o 5 b, till Kongl. Maj:ts Nåd. Trop. om Statsverket 1879.
annan tjenstebefattning, med mindre den finnes icke vara hinderlig för fullgörande af tjenstgöringen i Byrån;
att aflöningarna för Statistiska Centralbyråns embets- och tjensteman samt betjente fördelas i lön och tjenstgöringspenningar, hvilka senare få uppbäras endast för den tid, tjenstens innehafvare verkligen tjenstgjort eller åtnjutit semester, men skola för den tid, han eljest varit från tjenstgöring befriad, utgå till den, som tjensten förrättat;
att den, som af sjukdom hindras att sin tjenst förrätta, eger uppbära hela lönen, men att den, som eljest undfår ledighet för svag helsas vårdande, enskilda angelägenheter eller särskilda uppdrag, kan förpligtas att under lediglietön utöfver sina tjenstgöringspemiingar afstå så mycket af lönen, som för tjenstens förrättande erfordras eller eljest pröfvas skäligt;
att vid sjukdomsförfall, eller när det erfordras för beredande af semester, tjensteman af lägre grad skall vara skyldig att, om han förordnas till högre befattning inom Byrån, densamma emot åtnjutande, i förstnämnda fall, af de för befattningen anslagna tjenstgöringspenningar, men eljest af deremot svarande belopp, i stället för egna tjenstgöringspenningar bestrida, dock ej längre än tre månader under ett år;
att, der förhöjning af lönen efter viss tids fortsatt innehafvande af samma tjenst anses böra medgifvas, tidpunkten för första förhöjningen bestämmes att inträda efter fem år, under vilkor, att innehafvare!! mera än fyra år af denna tid sjelf bestridt sin egen eller på grund af förordnande annan statens tjenst, dock att härvid icke må föras honom till last den tid, han åtnjutit semester, och för andra förhöjningen, om sådan eger rum, efter ytterligare fem år på samma vilkor, under iakttagande, hvad såväl den ena som den andra förhöjning angår, deraf, att den högre aflöningen ej får tillträdas förr än vid början af kalenderåret näst efter det den stadgade tjensteåldern blifvit uppnådd, börande löntagaren dervid tillgodoräknas den tid, som före den nya statens utfärdande förflutit från hans tillträde till tjensten, vare sig på grund af fullmakt eller konstitutorial;
att tjensteman skall, då han uppnått 65 lefnads- och minst 35 tjensteår, vara förpligtad att med oafkortad lön såsom pension från tjensten afgå, Eders Kongl. Maj:t dock obetaget att låta med detsamma anstå, derest och så länge den pensionsberättigade pröfvas kunna i tjensten på ett tillfredsställande sätt gagna det allmänna och kan finnas villig att i densamma qvarstå; samt
Bill. till Riksd. Prof. 1879. 1 Samt. 1 Afd. •>
in
Bil. N:o 5 b, till Kong!. Maj ds Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1879.
att semester må åtnjutas af verkets Chef och andra gradens tjensteman under en och en half månad samt af tjenstemännen inom första graden under en månad årligen.
I fråga om löneförmånerna har komiténs flertal uttalat den åsigt att Chefens för Statistiska Centralbyrån embetsställning syntes vara närmast jemförlig med Chefernas för Riksarkivet och öfverintendents- 'cmbetet, i följd hvaraf hans löneförmåner alltså borde bestämmas i likhet med hvad i sådant afseende blifvit af Riksdagen, i enlighet med Eders Kongl. Maj:ts nådiga proposition, för Riksarkivarien beviljadt och af komitén i dess underdåniga förslag den 18 Oktober 1877 för Öfverintendenten föreslaget eller till 7,500 kronor, deraf 5,000 kronor lön och 2,500 kronor tjenstgöringspenningar. Verkets nuvarande stat upptoge för de öfriga tjenstemännen löneförmånerna, dyrtidstillägget oberäknad!, sålunda: Sekreteraren, lön 4,000; två Aktuarie!-, hvardera lön 2,500 kronor, jemte rätt till tre ålderstillägg af 500 kronor hvartdera efter 5, 10 och 15 års tjenstetid. Dessa löneförmåner, likasom beskaffenheten af de göromål, som ålåge tjenstemännen, af hvilka två benämndes Aktuarie!-, ehuru deras åliggande ingalunda vore likartade eller jemförliga med Aktuariers i andra verk, gjorde tjensterna närmast hänförliga till den tjenstegrad, som å gamla iönestaterna för de centrala embetsverken räknats såsom den tredje, men å de nya lönestaterna utgjorde den andra; och hade komitén alltså ansett sig böra å sitt förslag till stat för verket upptaga hvarje af desse tre tjensteman till 3,000 kronor i lön och 1,500 kronor i tjenstgöringspenningar jemte två ålderstillägg, hvartdera å 500 kronor. De af komitén föreslagna två nya tjensterna ansåges deremot böra räknas till första nya lönegraden och löneförmånerna således för hvarje af dem bestämmas till 1,800 kronor i lön och 1,200 kronor i tjenstgöringspenningar, jemte enahanda rätt till ålderstillägg. Löneförmånerna för byråns två vaktmästare borde enligt komiténs åsigt bestämmas lika med vaktbetjeningens inom andra centrala embetsverk.
Beträffande kostnaderna för extrabiträden och vikariat har Komitén upplyst, att den extra personal, som byrån för närvarande använde, utgjorde, om deruti inberäknades den tjensteman, som vore tillförordnad att utarbeta den kommunala finans statistiken, sjutton personer; att kostnaden för sådant extra biträde uppgått för år 1877 till omkring 15,650 kronor och att byrån för bestridande af denna kostnad haft att tillgå dels det ordinäre reservationsanslaget af 10,000 kronor och dels det på extra stat uppförda förslagsanslaget af 10,000 kronor, detta senare afsedt jemväl för utgifvande! i tryck af redogörelsen för kommunernas fat-
11 Bil. N:o 5 b, till Kong!. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om BlatsvcrM 1*79.
tigvård och finanser. Derest nu, såsom komitén föreslagit, de ordinarie tjenstemännens antal ökades med två, syntes årliga kostnaden för extra biträden kunna minskas med omkring 5,650 kronor, i följd hvaraf komitén ansåge ett årligt belopp af omkring 10,000 kronor blifva för ifrågavarande ändamål framdeles erforderligt, bvilket belopp,, med afseende å arbetets vexlande omfattning under olika år och svårigheterna att på förband beräkna kostnaderna härför, syntes komitén böra i staten uppföras såsom förslagsanslag. Då derjemte årliga kostnaden för vikariat under semester komme att, under förutsättning al bifall till komiténs förslag i öfrig!, uppgå till 1,075 kronor, bär komitén hemstält, att, för bestridandet af kostnaderna dels för arfvoden till extra biträden och dels för ofvannämnda vikariatsersättningar, till Byråns förfogande må ställas ett förslagsanslag af — i jemn summa — 1 i ,000 kronor.
Efter att sålunda hafva redogjort för komiténs förslag anhåller jag underdånigst att få anmäla ett af Chefen för Statistiska Centralbyrån den 31 sistlidne Oktober afgifvet underdånigt memorial, deruti bemälde Chef — jemte förmälan, att såväl Sekreteraren och en Aktuarie som en vaktmästare voro enligt komiténs förslag till ålderstillägg berättigade — fästat uppmärksamhet på de materiela behof för Byråns verksamhet, livilka icke utgjort föremål för komiténs. pröfning. I sådant afseende har Chefen till en början erinrat, att de i nu gällande stat uppförda reservationsanslagen
till bibliotekets underhållande...................................................... kr. 1,500: —
och till en statistisk tidskrift..................................................» 1,000: —
fortfarande vore behöfliga.
Af det på extra stat anvisade förslagsanslag af 10,000 kronor för bearbetande af statistik angående kommunernas fattigvård och finanser, hade användts till aflöning åt en extra ordinarie Aktuarie 2,500 kronor, till två extra biträden 2,400 kronor samt till ett vexlande antal tillfälliga biträden mot timaflöning omkring 1,200 kronor; hvadan alltså för det personliga arbetet med nämnda statistik åtginge tillsammans för. år 6,100 kronor. Derest nu komiténs löneregleringsförslag vunne bifall och nämnda förslagsanslag i sammanhang dermed indroges, så att äfven den andel af samma anslag, som användts till bestridande af tryckningskostnad, ej mera blefve tillgänglig, erfordrades förhöjning i det ordinarie anslaget, till det officiela statistiska trycket; och då kostnaden för detta tryck ej kunde för hvarje år till bestämdt belopp uppgifvas, utan på ett år folie vida tyngre än på ett annat, hemstälde Cheien att detta anslag måtte utgå såsom förslagsanslag och att dess belopp, vid det
12 Bil. N:o 5 b, till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Siatsverlcet 1879.
förhållande att under de senaste åren för ändamålet åtgått hela reservationsanslaget af 10,000 kronor samt vid pass 8,000 kronor af förslagsanslaget för kommunala finansstatistiken, måtte i 1880 års stat upptagas till 15,000 kronor.
Slutligen har Chefen hemstält att, i den händelse Byråns expensmedel ej skulle fortfarande få från Civil-Departementet utgå, för detta ändamål måtte å Byråns stat uppföras ytterligare ett förslagsanslag till belopp af 3000 kronor.
Hvad först angår det af komitén utan meningsskiljaktighet framställda förslag, att Statistiska Centralbyrån skall bestå af en chef och fem ordinarie tjensteman, synes mig hvad komitén anfört angående omfånget och beskaffenheten af Byråns verksamhet till fullo ådagalägga, att för beredande af de för Byrån erforderliga arbetskrafter den af komitén föreslagna tillökning af verkets ordinarie' personal är af behofvet påkallad.
Då komitén, som mig synes, på goda skäl ansett, att å samtlige fem tjenstemännen böra ställas så höga anspråk, att de skola hvar för sig vara ansvarige för ui förandet af det statistiska arbete, som dem tilldelas, och föredraga de frågor, som deraf kunna föranledas, med rätt för den föredragande att, om han i vissa vigtigare frågor vidhåller sin mot Chefens beslut stridiga åsigt, densamma afgifva till ett för sådant tillfälle fördt protokoll, hvilket i mål, som böra Eders Kongl. Maj:ts nådiga pröfning underställas, skall i utdrag åtfölja Chefens underdåniga utlåtande, hade måhända icke utan fog kunnat ifrågasättas, att samtlige desse fem tjensteman skulle tillhöra andra lönegraden. Komiténs flertal har emellertid föreslagit, att tre af tjenstemännen skulle tillhöra andra, men de öfriga två hänföras till första lönegraden; och enär, med afseende derå att första anställning vid ordinarie tjenst inom Byrån torde kunna vinnas vid jemförelsevis yngre år än inom andra embetsverk, icke bör betaras, att ju ej de två befattningar, som skulle hänföras till första lönegraden, kunna med fullt dugliga personer besättas, anser jag mig kunna biträda berörda förslag.
Öfriga af komitén föreslagna grunder för organisationen af ifrågavarande embetsverk gifva i de hufvudsakliga delarna icke anledning till någon väsendtlig anmärkning från min sida. Den slutliga pröfningen af de utaf komitén i detta hänseende föreslagna bestämmelser torde emellertid böra förekomma först vid behandlingen af frågan om utfärdande af instruktion för embetsverket efter detsammas reorganisation.
13 Bil. No 5 b, till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1879.
Emot de af komitén föreslagna allmänna grunder och vilkor för löneregleringen har jag ingen annan erinran att framställa, än att i öfverensstämmelse med hvad som blifvit stadgadt i afseende å embetsed] tjenstemännen vid Eders Kongl. Maj:ts Kansli, vid Landtmäteristyrelsen och vid landsstaterna i länen, semester bör få åtnjutas endast när sådant utan hinder för göromålens behöriga gång kan ske.
Beträffande härefter frågan om aflöningsbeloppen för Statistiska Centralbyråns chef samt tjenstemän och vaktbetjente instämmer jag uti det af komiténs flertal afgifna förslag, utom deri att jag, delande den af chefen derutinnan uttalade skiljaktiga åsigt, anser tjenstgöringspenningarna för den tjensteman, för närvarande benämnd Sekreterare, hvilken haft och för framtiden kommer att få åliggandet att såsom chefens närmaste man vid behof företräda dennes ställe, böra höjas till
2,000 kronor.
De skäl, komitén anfört till stöd för sin åsigt att det för bestridande af kostnaderna dels för arfvoden till tillfälliga biträden och dels för vikariatsersättningar erforderliga anslag borde erhålla egenskapen af förslagsanslag, kunna väl icke frånkännas giltighet; men då i afseende å öfriga embetsverk den grundsats i allmänhet gjort sig gällande, att de för sådana ändamål erforderliga anslag böra anvisas endast till begränsade belopp, samt den svårighet för de ifrågavarande kostnadernas bestridande, med ett begränsadt anslag, som skulle uppkomma deraf att kostnaderna under olika år uppgå till synnerligen olika belopp, synes kunna, under förutsättning att anslagets belopp ej är för lågt, öfvervinnas derigenom att hvad af anslaget under ett år kan besparas får under ett följande år, då utgifterna äro större, användas, anser jag det ifrågavarande anslaget böra, i likhet med det motsvarande å nu gällande stat, erhålla egenskapen af reservationsanslag. Godkännes denna åsigt, bjuder dock försigtigheten att ej bestämma anslagets belopp allt för lågt. Det af komitén för arfvoden åt tillfälliga biträden föreslagna belopp 10,000 kronor synes mig likväl något för knappt; och då dessutom för vikariatsersättningar enligt komiténs beräkning erfordras årligen 1,075 kronor, hvithet belopp kommer att något höjas, derest enligt mitt förslag sekreterarens tjenstgöringspenningar ökas, anser jag det nu ifrågavarande anslagets belopp böra bestämmas till 12,000 kronor.
I afseende å de uti nu gällande stat uppförda reservationsanslagen till bibliotekets underhållande och till en statistisk tidskrift har icke någon förändring blifvit ifrågasatt.
14 Bil. No 9 b, till Kong!. Maj:ts Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1879.
Nuvarande ordinarie reservationsanslaget »till det officiela statistiska trycket» blek i enlighet med Eders Kongl. Majrts derom gjorda framställning vid 1876 års Riksdag höj dt till det uti innevarande års riksstat uppförda belopp 10,000 kronor. Vid underdånig anmälan af den utaf Chefen för statistiska Centralbyrån gjorda hemställan, hvaruti ifrågasatts att nämnda anslag, då uppfördt till belopp af endast 5,000 kronor, måtte höjas och förändras till årligt förslagsanslag å 10,000 kronor, erinrade jag, enligt hvad Statsrådsprotokollet den 10 Januari 1876 gifver vid handen, att de belopp, som under föregående år utöfver anslaget varit erforderliga för bestridande af tryckningskostnaderna hufvudsakligen anvisats å sjette hufvudtitelns förslagsanslag »till skrifmaterialier och expenser, ved in. in.»; och yttrade jag vi dåre att, enär sådana kostnader otvifvelaktigt vore af beskaffenhet att fortfarande kunna utgå af berörda förslagsanslag, visserligen ingen svårighet mötte för dessa kostnaders bestridande utan den då ifrågasatta anslagsförhöjningen, men att, då med god ordning syntes öfverensstämma, att erforderliga medel funnes särskildt anvisade för årligen återkommande statsbehof, jag ansåg tjenlig^ att anslaget höjdes. Deremot ansåg jag anslaget höra fortfarande bibehålla egenskapen af reservationsanslag, så mycket hellre som, derest någon gång af tillfällig anledning samma anslag skulle befinnas otillräckligt, utväg funnes att likasom förut anvisa erlorderlig fyllnad af förberörda förslagsanslag till skrifmaterialier och expenser, ved in. in. Vidhållande do sålunda af mig uttalade och af Eders Kongl. Magt godkända åsigter kan jag icke understödja chefens nu gjorda framställning derom, att förevarande anslag måtte förändras till förslagsanslag, hvaremot jag, med afseende derå att från och med nästkommande år jemväl tryckningskostnaderna i och för redogörelserna öfver kommunernas finanser och fattigvård synas böra af detta anslag bestridas, anser anslaget lämpligen böra förhöjas till det af chefen föreslagna belopp 15,000 kronor.
Sedan Rikets Ständer enligt underdånig skrifvelse den 24 Oktober 1860 bifallit nådig framställning derom, att det då under förevarande anslagstitel uppförda belopp 1,000 rdr »till ved, ljus, skrifmaterialier in. m.» finge från staten för statistiska Tabellkommissionen utgå och öfverflyttas till Sjette hufvudtitelns allmänna förslagsanslag »till skrifmaterialier och expenser, ved in. m.», har statistiska Centralbyrån fått årligen af de på reqvisitionen utaf Chefen för Civil Departementet från sistnämnda förslagsanslag utanordnade belopp lyfta de för byrån er- 1 orderliga expensmedel. Då byråns utgifter för skrifmaterialier och ved m. m. fortfarande böra bestridas genom anordning å nämnda för-
15 Bil. N:o 5 b, till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1879.
slagsanslag, torde Chefens i berörda hänseende gjorda framställning icke föranleda annan åtgärd, än att vid utfärdande af ny stat för byrån bör tillses, huruvida icke byrån må kunna, i likhet med hvad som genom nådiga bref den 1 Juni 1877 medgifvits Kongl. Riksarkivet och Kongl. Biblioteket, bemyndigas att omedelbart hos Statskontoret och emot redovisning inför Kammar-Rätten reqvirera de erforderliga beloppen, hvarvid likväl synes böra tagas i öfvervägande om icke det belopp, som sålunda årligen må utan föregående nådig pröfning till byrån utbetalas, bör i viss mån begränsas, exempelvis till den af Chefen föreslagna summa 3,000 kronor.
Enligt de af mig nu framstälda förslag skulle förevarande anslagstitel regleras på följande sätt.
Stat för Statistiska Centralbyrån att tillämpas från och med år 1880.
16 Bil. N:o 5 h, till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1879. Aflöning smedlen för Statistiska Centralbyrån skulle således
uppgå till....................................................................................... 29,400 Kr.
Härtill komma Reservationsanslagen
till bibliotekets underhållande................................... 1,500
» arfvoden åt tillfälliga biträden samt till vi-
kariatsersättning................................................ 12,000
» officiela statistiska trycket................................ 15,000
» en statistisk tidskrift .......................................... 1,000 29,500 »
Summa 58,900 Kr.
Nu gällande Riksstat upptager ordinarie anslagen under
denna anslagstitel till sammanräknade............................... 38,400 »
Således skilnad 20,500 Kr.
Men om härifrån afräknas de å extra stat för innevarande år uppförda anslagen
dels till dyrtidstillägg............................................ 2,900
dels ock för utarbetande och utgifvande af statistiska redogörelser öfver kommunernas finanser och fattigvård........................... 10,000 12,900 »
blifver den verkliga tillökningen endast 7,600 Kr.
På grund af hvad sålunda förekommit får jag, som anhåller att vid behandlingen af anslagstiteln »ålderstilläggD få yttra mig i fråga om anvisande af de för bestridande af föreslagna ålderstilläggen erforderliga medel, i underdånighet tillstyrka, att Eders Kongl. Maj:t måtte i nåder föreslå Riksdagen, att
de/s, med nu föreslagna vilkor och förbehåll i afseende å förändrad organisation af och lönereglering för Statistiska Centralbyrån, godkänna ofvanintagna förslag till ny stat för detta embetsverk;
dels ock, med bibehållande af reservationsanslagen till bibliotekets underhållande- och till en statistisk tidskrift, det förra å 1,500 kronor och det senare å 1,000 kronor, ej mindre i stället för reservationsanslaget till arfvoden åt tillfälliga biträden å 10,000 kronor uppföra ett dylikt anslag »till arfvoden åt tillfälliga biträden samt till vikariatsersättningar» till belopp af 12,000 kronor, än äfven höja reservationsanslaget till officiela statistiska trycket från 10,000 kronor till 15,000 kronor; kommande i händelse af bifall härtill ordinarie anslaget »Statistiska Tabellkommissionen» att höjas från 38,400 kronor till 58,900 kronor eller med 20,500 kronor.
3:o
Bil. No 5 b, till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1879.
3: o Landtmäteristaten.
Sedan Eders Kongl. Maj:t den 31 Maj 1878, med godkännande af Riksdagens beslut i fråga om lönereglering för landtmäteri-styrelsen och förste landtmätarne, i hvad samma beslut afveke från den nådiga framställningen i ämnet, för bemälda styrelse och förste landtmätarne faststält förändrade löneförmåner att tillämpas från och med innevarande år samt i sammanhang härmed anbefalt chefen för landtmäteriet att, efter inhemtande af vederbörandes yttrande, inkomma med anmälan, huruvida chefen och en hvar af de hos landtmäteri-styrelsen anstälde embets- och tjenstemän samt vaktbetjente äfvensom förste landtmätarne- för sin del vore villige att ingå på den nya lönestaten med de för åtnjutande deraf stadgade vilkor eller föredroge att bibehållas vid sina förut varande aflöningsförmåner, har bemälde chef, Generaldirektören m. m. L. B. Falkman uti underdånigt memorial den 4 sistlidne Oktober fullgjort berörda föreskrift, hvarvid han, bland annat, af anförda skäl, hvilkas giltighet icke kunnat bestridas, förklarat, att han för egen del icke kunde ingå på den nya staten. Vid föredragning af detta ärende den 13 sistlidne December täcktes Eders Kongl. Magt i nåder förklara Generaldirektören Falkman berättigad att fortfarande bibehållas vid sina dåvarande aflöningsförmåner samt att såsom följd häraf från innevarande års början ej mindre såsom lön uppbära 6000 kronor af de på den nya lönestaten för landtmäteridirektören uppförda aflöningsmedel, än äfven, i likhet med hvad dittills egt rum, åtnjuta afkomsten i hyror af de bemälde Generaldirektör på lön anslagna boställsrum och lägenheter i Generallandtmäterikontorets hus, hvaremot de å allmänna indragningsstaten för honom uppförda 2800 kronor icke kornrne att till honom utbetalas. Enligt Eders Kongl. Maj d s sistnämnde dag fattade beslut och på grund af hvad i öfrigt förekommit äro deremot samtlig^ öfrige befattningsinnehafvare vid landtmäteristaten i åtnjutande af aflöning enligt de nya vid sistlidet års Riksdag beslutade staterna med förbindelse att vara underkastade tillämpning af derför stadgade vilkor.
Löneregleringen för landtmäteristaten är således fullständigt genomförd, utom hvad angår den nuvarande chefen, hvaraf likväl något nytt anslagsbehof icke föranledes.
Detta oaktadt nödgas jag redan nu ifrågasätta en förändring i afseende å förevarande anslag.
Uti det af lönerglerinskomitén afgifna betänkande, som låg till grund för det vid sistlidet års Riksdag framlagda förslag till organi-
jBih. till Rilcsd. Prot. 1879. 1 Sami. 1 Afd. 3
18 Bil. N:o 5 b, till Kong!. Maj:ts Nåd. JProp. N:o 1, om Statsverket 187.9.
sation och lönereglering för landtmäteri-styrelsen, hade komitén, som ansett att en ingeniörsbefattning och båda de förutvarande amanuensbefattningarna borde indragas, beträffande frågan om anslag till vikariatsersättningar och aflöning till extra biträden in. in. anfört, att de årliga vikariatsersättningarna borde beräknas till 1404 kronor 17 öre; att årliga kostnaden för renskrifning inom Generallandtmäterikontoret ansåges uppgå till 1000 kronor; att den indragning af amanuensbefattningen å landtmäterifiskalskontoret, hvilken af komitén ifrågasatts, icke kunde ske, utan att derstädes anstäldes ett extra biträde, hvars aflöning med hänsigt till svårigheten att dertill erhålla lämplig person icke kunde beräknas lägre än till 1500 kronor; samt att då komitén föreslagit minskning i ingeniörernes antal, sådant skett under förutsättning att landtmäteri-styrelsen skulle ega, då tillfälligtvis hopade göromål sådant kräfde, antaga extra biträden för befordrande af arbetets jemna gång, för hvilket ändamål ansåges tillräckligt ett belopp af 1100 kronor eller för slutsummans jemnande 1095 kronor 83 öre. På grund häraf hade komitén föreslagit, att till landtmäteri-styrelsens förfogande måtte för bestridande af vikariats ersättningar, arfvoden åt extra biträden och renskrifningskostnad ställas ett årligt anslag af 5000 kronor.
I afseende härå yttrade jag vid underdånig föredragning den 7 Januari 1878 att, då såväl de begge amanuenserne som den tredje ingeniören, hvilkas befattningar skulle komma att med sina nuvarande löneförmåner på indragningsstat uppföras, hade förpligtelse att mot åtnjutande af dessa förmåner, utgörande för de två förstnämnde med dyrtidstillägg 1440 kronor för hvarje och för den sistnämnde med inberäkning af dyrtidstillägg och sportler 2662 kronor, fortfarande bestrida de göromål, som dem då ålåge, så syntes det ifrågavarande anslaget '»för närvarande och så länge ofvannämnda förhållande fortfar» kunna från 5000 kronor nedsättas till 3500 kronor; och blef, .med godkännande af denna åsigt, uti det af Eders Kongl. Maj:t för Riksdagen framlagda och i denna del af Riksdagen gillade förslag till stat för landtmäteri-styrelsen uppfördt »till vikariatsersättning, arfvoden åt extra biträden och renskrifningskostnad» ett belopp af endast 3500 kronor.
Derjemte tillåter jag mig erinra, att Riksdagen, med bifall till Eders Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning, på allmänna indragningsstaten från och med innevarande år uppfort för Ingeniören vid Generallandtmäterikontoret Per Emanuel Bergstrand 2,662 kronor, samt för eu hvar af Amanuenserne Lars Petter Ågren och
19 Bil. N:o ,5 b, till Kong!. Maj:Is .Nåd Prop. N:o 1, om Statsverket 1870.
Gustaf Salomon Lindmark 1440 kronor, att utgå för så lång tid, do hvar för sig i sin berörda befattning qvarstode och dermed förenade åligganden fortfarande fullgjorde.
Nu bar emellertid Eders Kong! Maj:t den 6 sistlidne December i nåder utnämnt Amanuenserne Ågren och Lindmark att vara förste landtmätare, den förre i Göteborgs och Bobus och den senare i Wermlands län, såsom följd hvaraf de för dem å indragningsstaten uppförda belopp sammanräknade 2,880 kronor komma att statsverket besparas. Derigenom går likväl landtmäteri-styrelsen miste om det af bemälde två tjenstemän påräknade biträde.
Uti underdånigt memorial bar ock bemälda styrelse, under åberopande af löneregleringskomiténs förut omförmälda anförande, anmält, att, derest Ågren, som varit amanuens i landtmäterifiskalskontoret, blefve till förste landtmätare befordrad, Styrelsen vore i behof af 1500 kronor till aflöning åt det extra biträde, som i sådan händelse skulle i Ågrens ställe tjenstgöra i landtmäterifiskalskontoret; och behagade Eders Kongl. Maj it, vid underdånig föredragning häraf likaledes den 6 sistlidne December, utöfver de enligt nu gällande stat till aflönande af extra biträden anvisade medel ställa till landtmäteri-styrelsens förfogande för enahanda ändamål under innevarande år ett belopp af 1500 kronor att utgå af tillgängliga besparingar; hvarjemte Eders Kong], Maj:t förklarade sig vilja i sammanhang med regleringen för år 1880 af utgifterna under sjette hufvudtiteln taga i öfvervägande frågan om beredande af den för landtmäteri-styrelsen af ofvanberörda anledning erforderliga anslag,stillökning.
Visserligen qvarstår Ingeniören Bergstrand ännu vid sin befattning och har således skyldighet att fortfarande fullgöra dermed förenade åligganden, men då honom icke lärer kunna åläggas att i allmänhet bestrida de göromål, som varit uppdragna åt amanuenserne och enligt den nya organisationen böra fullgöras af extra biträden, torde den förutsättning, under hvilken det för aflöning åt extra biträden in. m. afsedda belopp ansetts kunna nedsättas från 5000 kronor till 8500 kronor, icke vidare förefinnas. Enär dessutom landtmäteri-styrelsen och lönereglering,skomitén sammanstämmande intygat, att indragningen åt amanuensbefattningen å landtmäterifiskalskontoret icke kunnat ske, med mindre derstädes anställes ett extra biträde, äfvensom att ensamt för detta biträdes aflönande erfordras ett belopp af 1500 kronor årligen, torde behofvet af en anslagsförhöjning med nämnda belopp böra anses till fullo ådagalagdt.
20 Bil N:o 5 b, till Kong!. Majds Nåd. Prop, N:o 1, om StatxverM 1879.
Jag hemställer således, att Eders Kongl. Maj:t måtte föreslå Riksdagen, att för ökande af det till Landtmäteri-styrelsens förfogande »för vikariatsersättning, arfvoden åt extra biträden och renskrifningskostnad» stälda belopp från 3500 kronor till 5000 kronor höja ordinarie anslaget »Landtmäteristaten» från 107,300 kronor till 108,800 kronor eller med 1500 kronor.
4:o Rikets ekonomiska kartverk.
Under åberopande af hvad jag beträffande denna anslagstitel anfört till de Statsrådsprotokoll den 10 Januari 1876, den 8 Januari 1877 och den 7 Januari 1878, hvilka åtföljt Eders Kongl. Maj:ts nådiga proposition till hvarje af nämnda års Riksdagar angående statsverkets tillstånd och behof, anhåller jag nu endast få i minnet återkalla, att Eders Kongl. Maj:t den 18 Maj 1877 uppdragit åt en komité att efter tagen kännedom af då verkställa utredningar och noggrann pröfning af alla på saken inverkande förhållanden ej mindre afgifva utlåtande huruvida nu gällande bestämmelser angående de ekonomiska kartarbetena i mellersta och södra delarna af riket vore i allo ändamålsenliga eller borde i ett eller annat hänseende ändras, samt om och på hvad sätt de för dessa kartarbetens fullbordande beräknade kostnader kunde minskas, än äfven i öfrigt göra de framställningar angående såväl de topografiska och ekonomiska kartverken som ock geologiska och sjökarteverket, hvilka möjligen kunde finnas vara af behofvet påkalladp och kunde leda till lättnad vid de olika arbetenas utförande; och behagade Eders Kongl. Maj:t utse till Ordförande i denna komité Landshöfdingen F. W. E. C. Leijonancker samt till ledamöter Chefen för Generalstaben Friherre C. F. H. Raab, Afdelningschefen för Generalstabens Topografiska afdelning Friherre A. V. von Vegesack,. Godsegaren A. Odelberg, Chefen för Sveriges geologiska undersökning O. M. Torell, Chefen för Sjökartverket T. A. Arwidsson och Förste Landtmätaren A. F. Helander.'
Bemälda komites den 6 Maj 1878 afgifna betänkande inkom, sedan detsamma med nådigt tillstånd blifvit till tryck befordradt, under sistlidne September månad till Civil-Departementet och är beledsagadt af fyra särskilda reservationer, hvadan således endast tre af komiténs ledamöter i alla delar förenat sig om betänkandets innehåll.
Ur detta betänkande tillåter jag mig här anmärka, att beträffande frågan, om en ekonomisk karta i skalan 1 : 20,000 bör fortfarande utarbetas, komitén, jemte uttalande af den åsigt att ett dylikt ekonomiskt kartverk, ur jordbruks-statistisk synpunkt seclt, vore nödvändigt och
21 Bil. N:o 5 b, till Kong!. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1879.
icke utan förbiseende af landets sanna intresse kunde indragas, med mindre någonting annat, bättre, sattes i stället, tillika anfört, att, enligt komiténs uppfattning, det jordbruks-statistiska ändamålet icke vore det enda eller ens det vigtigaste för ekonomiska kartverket. Visserligen upprättades detsamma på grund af öfvertygelse!! att man på detta sätt lämpligast kunde och borde bearbeta jordbruksstatistiken, men sådant det nu förelåge, efter snart 20 års arbete, hade det fått en betydelse, som vore vida större. Det ekonomiska kartverket vore nemligen stomkartverk för den topografiska uppmätningen af landet och i allmänhet för allt kartarbete på land, en omständighet, som borde tillmätas stor vigt, då derigenom, i och för andra kartarbeten, såväl offentliga som enskilda, icke allenast kostnad besparades utan äfven en säkerhet vunnes, som svårligen på något annat sätt skulle uti vårt land stå att erhålla. Med en sådan grundval färdig läte sig sedermera alla slag kartläggningsarbeten för ekonomiska, agronomiska, topografiska, geologiska m. fl. ändamål med jemförelsevis lätthet verkställa, hvarigenom mången undersökning för olika syften möjliggjordes. Det ekonomiska kartverket kunde dessutom göra mycket gagn vid beskattning af jorden; och det allmänna kulturintresse, som vore fästadt vid detta kartverk, såsom förökande kännedomen om vårt land och gifvande en bild af dess kulturståndpunkt, finge slutligen ej heller vid bedömande af kartverkets värde förbises. Derjemte borde erinras, att de största kostnaderna för våra kartverk redan vore utgifna och det största arbetet redan undangjordt i och genom tillvägabringandet af våra afvittringsoch skifteskartor. Nu gälde frågan hufvudsakligast att göra sig detta utomordentliga geografiska material till godo, hvarvid det måste vara statens och ej den enskildes pligt att göra de derför ännu erforderliga uppoffringarna, Indika, huru stora de än vore, dock kunde kallas obetydliga i jemförelse med den nytta, man kunde draga af förökad kännedom om vårt land. Komitén hade således kommit till den slutsats, att ett kartverk, motsvarande det nuvarande ekonomiska, borde fortfarande bearbetas, samt att hvarje förändring, som skulle vidtagas dermed, borde gå i rigtningen att utvidga det eller åtminstone påskynda dess fullbordan.
På grund häraf och af i öfrigt utförligt och. sakrikt andragna skäl tiar Komitén föreslagit bland annat,
O 7
att kartläggningen i skalan 1 : 20,000 af södra och mellersta delarna af riket fortsättes i angifvet omfång;
att kartan i skalan 1 : 20,000 skall innehålla, utom detsamma som den nuvarande ekonomiska kartan i samma skala, allt hvad eu topo-
2 2
Bil. N:o 5 b, till Kong!. Maj ds Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1879.
grafisk karta bör upptaga, således äfven de topografiska beteckningarna för markens höjningar och sänkningar samt höj dsiffror på sjöar, längs vattendrag, dalgångar och vigtigare vägar samt på större höjder; äfvensom att mossar och kärr i allmänhet utmärkas, ehuru endast större sådana, när fråga är om ,nymätningar i skogsmark och obygd;
att kartorna i skalan 1 : 20,000 mångfaldigas medelst någon fotografisk reproduktionsmetod och utgifvas bladvis i samma skala genom öfvertryck från sten och medelst färgtryck på ett sådant sätt, att åker, äng och vatten på kartorna återgifvas med sina respektive färger gult, grönt och blått, gränser tecknas röda och allt det öfriga svart;
att arealuträkningar göras på dessa kartor och häradsbeskrifningar utgifvas fortfarande som hittills;
att af liäradsbeskrifningarna sammandragas korta länsbeskrifningar af angifvet innehåll;
att en topografisk karta i skalan 1 : 100,000 sammandrages från den ekonomiskt-topografiska kartan i skalan 1:20,000 och mångfaldigas medelst heliogravyr; samt att ritningen till heliogravyr utföres i skalan 1 : 50,000, i hvilken den äfven kan mångfaldigas medelst någon billig fotografisk metod;
att den delen af det norrländska kustlandet, hvilken ligger emellan den norra gränsen för kartverket i 1 : 20,000 samt Norrbottens läns södra gräns, äfvensom ett område omkring de vigtigaste kommunikationslederna genom Jemtland samt omkring Storsjön, i allt 300—320 qvadratmil, uppmätas i skalan 1 : 50,000; att hela återstoden af Norrland inom nämnde gränser uppmätas i skalan 1 : 100,000; samt att kartläggningen inom Norrbottens län fortsättes enligt nu faststäld plan;
att kartan öfver Norrland, med undantag af Norrbottens län och Vesterbottens lappmark, utgifves bladvis i skalan 1 : 100,000 medelst heliogravyr; att kartan öfver Norrbottens kustland utgifves enligt nu lastställd plan; samt att hela lappmarkskartan inom såväl Norr- som Vesterbottens län, utgifves i skalan 1 : 200,000 eller samma skala som nu är bestämd för kartan öfver Norrbottens läns lappmarker;
att de ekonomiska och topografiska kartverken i afseende å personal och anslag böra sammanslås till ett kartverk, »landkartverket», som ställes under styrelse och ledning af Chefen för Generalstaben; samt att till åstadkommande af det nödiga sambandet de olika kartverken emellan en »kommission för de allmänna kartarbetena')') tillsättes bestående af: Chefen för Generalstaben, Ordförande, Afdelningschefen vid Generalstabens topografiska afdelning, Chefen för Sjökartverlcet,
23 Bil. N:o 5 b, till Kong}. Maj:ts Nåd. Prov. N:o t, om Statsverket 1819.
Chefen för Sveriges geologiska undersökning, jemte tre öfrige ledamöter, dertill för viss tid af Eders Kongl. Maj:t utsedde.
Under åberopande af sitt uti förutnämnda statsrådsprotokoll den 8 Januari 1877 intagna utlåtande och af i öfrigt anförda skäl har Afdelningschefen för Generalstabens topografiska afdelning Friherre von Vegesack uti afgifven reservation tillstyrkt, bland annat, att det ekonomiska kartverk, som har till uppgift att kartlägga södra och mellersta delarna af riket, skulle ej vidare på annat sätt bearbetas, än att de vid 1878 års slut påbörjade arbetena afslutades; att för de personer, Indika nu äro anstälde vid detta kartverk, måtte beredas ersättning för de förluster, de komma att göra genom arbetenas inställande; att hela Vesterbottens, Jemtlands och Vesternorrlands län, norra och mellersta delarne af Gefleborgs och Kopparbergs län samt nordligaste delarne af Vermlands län måtte topografiskt kartläggas i skalan 1 : 100,000, men kartläggnings skalan 1 : 50,000 bibehållas för söder derom liggande delar af landet; att Norrbottens län måtte kartläggas i enlighet med de bestämmelser, Indika äro upptagna i nådiga brefvet den 21 Maj 1874; att det topografiska kartverket måtte utgifvas öfver hela landet i bladform i skalan 1 : 100,000 så vida holiogravyr kan begagnas såsom reproduktionsmedel för denna karta; samt att, om det ej skulle lyckas att begagna heliogravyr, utan vanlig gravyr måste äfven framdeles användas, den topografiska kartan såväl öfver de delar af mellersta och norra Sverige, som skulle kartläggas i skalan 1 : 100,000, som ock öfver hela Norrbottens län måtte utgifvas i bladform i skalan 1:20,0000; att Norrbottens läns kartverk måtte helt och hållet förenas med Generalstabens topografiska afdelning.
Komiténs Ordförande Landshöfdingen Leijonancher, som icke gillat det föreslagna nya kartverket i skalan 1 : 20,000, enär detsamma komme att medföra eu svårligen beräknelig men afgjordt mycket hög kostnad och fordra särdeles lång tid att fullborda samt i högst väsendtlig mån fördröja afslutandet af det vigtigaste kartverket, nemligen det topografiska i skalan 1 : 100,000, har instämt i Friherre von Yegesacks reservation och deri afgifna förslag till kartverkens bearbetande, dock med det undantag att uppmätning i skalan 1 : 50,000 af de i komitébetänkandet omnämnda delar af Norrland torde vara af behofvet påkallad.
Eu ledamot af komitén Förste Landtmätaren Helander, liar, delande flertalets åsigt derom, att en ekonomisk karta i skalan 1 : 20,000 bör fortfarande utarbetas, i öfrigt uti flera hänseenden varit af skiljaktig mening. Hans fullständigt motiverade förslag innefattar bland annat,
24 Bil. No 5 Ij, till Kong!. Maj:U Nåd. Trop. No /, om Statsverket 1879.
att kartan i skalan 1 : 20,000 skulle innehålla, utom detsamma som den nuvarande kartan i samma skala, höjdsiffror på sjöar, längs vattendrag, dalgångar och vigtigare vägar samt större höjder, äfvensom att mossar och kärr i allmänhet borde utmärkas ehuru endast större sådana när fråga vore om nymätning i skogsmark och obygd, hvarförutom, i den mån sådant läte sig göra utan att äfventyra kartans tydlighet, till vinnande af någon kännedom om åkerjordens beskaffenhet, olika slag af jordmån borde antydas medelst användande af bokstafsbeteckning å kartorna för * åtminstone större sammanhängande åkerfält; att kartorna i skalan 1 : 20,000 skulle mångfaldigas, arealuträkningar på dessa kartor göras och häradsbeskrifningar utgifvas på sätt komiténs flertal föreslagit; att af häradsbeskrifningarne skulle sammandragas korta länsbeskrifningar likaledes i enlighet med flertalets förslag; att topografiska kartor i skalan 1 : 100,000 öfver trakter, der plankartor i skalan 1:20,000 blifvit eller blifva upprättade, fortfarande såsom hittills borde sammandragas och mångfaldigas medelst heliogravyr, samt att ritningen till heliogravyr utfördes i skalan 1 : 50,000, i hvilken den äfven kunde mångfaldigas medelst någon billig fotografisk metod; att den delen af norrländska kustlandet, hvilken ligger emellan den norra gränsen för kartverket i skalan 1 : 20,000 samt Norrbottens läns södra gräns äfvensom ett område omkring de vigtigaste kommunikationslederna genom Jemtland samt omkring Storsjön, i allt 300—320 qvadratmil, uppmättes i skalan 1 : 50,000 samt att hela återstoden af Norrland inom nämnda gränser, med undantag af Vesterbottens lappmarker, uppmättes i skalan 1 : 100,000; att kartan öfver Norrland, med undantag af Norrbottens län och Vesterbottens lappmarker, utgåfves bladvis i skalan 1: 100,000 medelst heliogravyr, samt att för denna karta finge begagnas samma arbets- och beteckningssätt, som hittills användts vid den topografiska kartläggningen i motsvarande skalor uti södra och mellersta delarne af riket; att utgifning af kartan öfver Norrbottens kustland fortsattes enligt faststäld plan, men mätningen af lappmarken af stannade så fort som möjligt, sedan behöfliga konnektioner vunnits för en framtida fortsättning, dock att erforderliga geodetiska mätningar eller ortbestämmelser derförinnan gjordes, till säkerhet för afvittringsmätningarnes sammansättning sedan länskartverket i framtiden blifvit återupptaget; att ekonomiska och topografiska kartarbetena måtte sammanslås till ett gemensamt verk under benämning landkartverket, som stäldes under styrelse och ledning af Landtmäteristyrelsen.
Godsegaren Odelberg, som icke delat komiténs åsigter i fråga om organisationen af personalen vid samt sättet för utförandet af det s. k.
land-
25 Bil. N:o <5 b, till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. K:o 1, om Statsverket 1879.
landkartverket, och erinrat att det måste vara ytterst kostsamt och tidsödande att rekognosera och på en stomkarta i skalan 1: 20,000 inlägga terräng, så vida arbetet skulle ske med vederbörlig sanning och noggranhet, har ansett, att de ekonomiska och topografiska kartarbetena borde utföras sålunda att, sedan i den trakt, der mätning och kartläggning skulle ske, de geodetiska punkterna blifvit utsatta och vissa höjdpunkter äfven blifvit bestämda, allt utaf generalstabens topografiska afdelning, den ekonomiska stomkartan med alla sina detaljer skulle på föreskrifvet sätt utarbetas utaf kartografer, stälde under ledning af landtmäteristyrelsen. Den färdiggjorda ekonomiska stomkartan borde derefter öfverlemnas till generalstabens topografiska afdelning, som nedtransporterade densamma i skalan 1: 50,000 och begagnade den sålunda förminskade stomkartan vid rekognosering för inläggning af terrängen. Båda kartorna borde utgifvas, den ekonomiska skalan i 1: 20,000 jemte häradsbeskrifning och den topografiska i skalan 1: 100,000. Vidkommande slutligen Norrbottens läns ekonomiska kartverk förefunnes icke något antagligt skäl derför, att, på sätt komitén förslagit, i 10 år fortsätta kartarbetena i aflägsna ödemarker genom att på de upprättade kartorna inlägga terräng och således derstädes ännu uppoffra några hundra tusen kronor, hvadan Godsegaren Odelberg tillstyrkte att, sedan den ännu ofullbordade delen blifvit kartlagd, allt vidare kartarbete i Norrbottens län måtte tills vidare inställas och de dertill anslagna medel användas vid ekonomiska stomkartverket i mellersta och södra delarne af riket.
Då således, enligt, hvad jag nu i största korthet antydt, skiljaktiga åsigter inom komitén gjort sig gällande icke allenast i fråga om organisationen och ledningen af den personal, som bör verkställa de ekonomiska kartarbetena, och sättet för dessa arbetens utförande utan äfven beträffande lämpligheten och nödvändigheten af att vidare fortsätta det ekonomiska kartverkets bearbetande, har jag ansett komiterades förslag icke böra till slutlig pröfning företagas, förr än vederbörande fått i anledning deraf sig yttra. Eders Kong}. Maj:t har ock den 27 September 1878, med bifall till min derom gjorda, af Statsrådets öfriga ledamöter biträdda hemställan behagat anbefalla Landtmäteri-Styrelsen, Landtbruks-Akademiens förvaltningskomité och Chefen för Statistiska Centralbyrån att i ämnet afgifva utlåtanden. De sålunda infordrade utlåtandena hafva ännu icke inkommit. Emellertid har, sedan Afdelnings-Chefen för generalstabens topografiska afdelning uti särskilda underdåniga memorial den 4 nästlidne November afgifvit förslag för år 1879 till inkomst- och utgiftsstat för såväl Norrbottens läns Bill. till Riksd. Prof. 1 Samt. 1 Afd. 4
26 Bil. N:o 5 l, till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1879.
ekonomiska kartverk som det kartverk, hvilket afser mellersta och södra delarne af riket, Eders Kongl. Maj:t den 15 i samma månad faststält utgiftsstater för 1879 års kartarbeten, slutande sig å en summa af 70,500 kronor för dem, som afse mellersta och södra delarne af riket, samt å 32,300 kronor för Norrbottens läns kartverk.
Till dessa utgifter äro att påräkna
för mellersta och södra delarne af riket:
behållning från år 1877 2,000 kronor, anslag på ordinarie stat
6,000 kronor, anslag på extra stat 46,000 kronor, under anslaget till landtmäteristaten besparde 18 andre landtmätarelöner 16,200 kronor samt fordringar för under år 1878 försålda kartor, förslagsvis 300 kronor, eller sammanräknade 70,500 kronor; och
för Norrbottens län:
motsedd behållning från år 1878 2,000 kronor, anslag på extra stat 30,000 kronor och beräknad inkomst för kartförsäljning 300 kronor eller tillsammans 32,300 kronor.
De faststälda staterna upptaga
för mellersta och södra delarne af riket:
Till arfvode åt den officer af Generalstaben hvilken skall föredraga
kartverket rörande ärenden in. m.................................................... 666: 67.
Till särskilt arfvode åt en kartograf för kartarbetets öfver-
vakande och kontroll............................................................... 500: —
» arfvode åt 2 kartografer å 3,000 .......................................... 6,000: —
» dito åt 8 kartografer å 2,500 ............................................... 20,000: —
» dito åt 2 kartografer å 2,000 .............................................. 4,000: —
» dito åt 5 kartografer å 1,500 ............................................... 7,500: —
» dito åt sju qvinliga rit.biträden att dem emellan fördelas
på föreskrifvet sätt..................................................................... 5,900: —»
» dito åt en vaktmästare............................................................... 700: —
Till dagaflöning under fältmätningstid:
Till omförmälde Generalstabsofficer, förslagsvis 300: —
» en kartograf å 4 kronor om dagen.................. 600: —
» sexton kartografer å 3 kronor om dagen, tillsammans förslagsvis................................................ 7,200: — 8,100- _
Transport 53,366: 67.
27 Bil. No 5 b, till Kong! Maj:ts Nåd. Prof. No 1, om Statsverket 1870.
Transport 53,366: 67.
Till reseersättningar:
Till bemälde Generalstabsofficer förslagsvis ........ 400: —
» omförmälda biträde.................................................. 500: —
» sexton Kartografer, tillsammans........................... 4,800: — 5^700: —
» hyra för arbetslokalen .............................................................. 2,250: —
» dess städning, ved, olja och ljus .....................förslagsvis 650:
» rif- och skrifmaterialier.......................................... » 500:
» uppköp och underhåll af instrument och effekter » 500: —
» dagsverkskostnader ............................................... » 5,000:
» tryckning af häradsbeskrifningar................... » 2,000: —
» diverse utgifter............................................. »_533: 33.
Summa Kronor 70,500: —
samt
för Norrbottens län:
Till dagaflöning och resekostnadsersättning åt den Generalstabsofficer, hvilken tjenstgör såsom Arbetschef vid
kartverket, förslagsvis ............................................................ 2,500: —
» den Generalstabsofficer, hvilken redogör för kartverkets
medel m. in.................................................................................. 333: 33.
» arfvode åt 2 Kartografer å 2,500 kr.................................... 5,000: —
» dito åt 3 Kartografer å 1,500 » ................................... 4,500: —
» dito åt ett extra biträde..................................................... 1,200: -—
» dagaflöning under fältmätningstid åt fyra Kartografer
och ett extra biträde, förslagsvis ......................................... 1,660: —
» Chefens inspektionsresor................................................■_........... 300: —
» resekostnad för fyra Kartografer och ett extra biträde,
å 300 kr.......................................................................................... 1,500: —
» aflöning och resekostnadsersättning åt fem tillfälliga
biträden, förslagsvis.................................................................... 4,200: —
» handräckningskostnader under fältarbetena, förslagsvis... 6,400: — » graverings- och tryckningskostnader, » ... 3,600: —
» hyra för arbetslokalen, lyshållning m. in. )) ... 700: —
)) reparation af instrument in. m. » 200: —
» inventariers uppköp och underhåll, rit- och skrifmaterialier in. in................................................................................... 206: 67.
Summa Kronor 32,300: —
28 Bil. N:o 5 b, till Körtel. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1879.
Beträffande det belopp, som för kartarbetenas fortsättande under år 1880, i samma omfattning som hittills, borde hos Riksdagen äskas, har Afdelningschefen anfört att, då utgifterna under nyssnämnda år, efter all sannolikhet, blefve minst lika stora med de för år 1879 beräknade och för nästkommande år icke kunde, såsom för innevarande år varit fallet, påräknas någon behållning från föregående år, det för bearbetandet af allmänna ekonomiska kartverket afsedda extra anslag borde för år 1880 höjas med 2000 kronor eller från 46,000 till 48,000 kronor, men att deremot Norrbottens läns kartverk för att under år 1880 fortgå efter nu gällande bestämmelser icke hade behof af något förhöjdt anslag.
Då, äfven om vid pröfning af komiterades förslag varder beslutadt, att det ekonomiska kartverk, som bearbetar södra och mellersta delarne af riket, icke vidare skall fortsättas eller ock att andra grunder än de nu gällande skola vid bearbetandet deraf följas, i allt fall förekommer att, enligt hvad Chefen för generalstabens topografiska afdelning, under livilkens ledning detta kartverk är stäldt, upplyst, för den vid detta kartverk tjenstgörande personal kommer att under året 1880 återstå åtskilligt redan påbörjadt arbete, som i hvad fall som helst icke bör lemnas ofullbordadt, lärer någon förändring beträffande nämnda kartverks bedrifvande under det år, för hvilket statsreglering kommer att uppgöras af den snart sammanträdande Riksdagen, icke böra ega rum; men, enär Eders Kongl. Maj:t torde finna godt i nåder förordna, att, innan beslut i anledning af komiténs betänkande varder fattadt, inträffande ledigheter inom kartografpersonalen icke böra utan inhemtande al Eders Kongl. Maj:ts tillåtelse återbesättas, och jag har allt skäl antaga, att till följd af besparingar, som dels derigenom och dels medelst ytterligare indragningar af Andre Landtmätarebefattningar kunna blifva för kartverket tillgängliga, det uppgifna behofvet kan utan tillökning i förut utgående statsanslag blifva fyldt-, får jag i underdånighet tillstyrka:
det Eders Kongl. Maj:t täcktes i nåder föreslå Riksdagen att, utöfver det å sjette hufvudtiteln för närvarande för rikets ekonomiska kartverk uppförda ordinarie anslag 6000 kronor, under samma hufvudtitel på extra stat för år 1880 anvisa till fortsättande af de ekonomisktgeografiska kartarbetena i Norrbottens län 30,000 kronor och för de ekonomiska kartarbetena i öfriga delar af riket 46,000 kronor eller tillsammans 76,000 kronor.
Bil. N:o 5 b, till Kong!. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1879.
5:o ÖfYerståthållare-Embetet.
29 En förändrad organisation af och i sammanhang dermed lönereglering för de tjenstebefattningar vid Öfverståthållare-Embetet, hvilkas aflöning helt och hållet eller delvis bestrides af statsmedel, har länge varit ifrågasatt; och sedan ej mindre ny utsökningslag antagits än äfven under den 12 Juli 1878 utfärdats särskilda författningar angående hvad i vissa fall borde iakttagas vid utsökningslagens tillämpning äfvensom beträffande andra dermed sammanhängande ämnen, samt jemväl i öfrigt erforderliga förberedande åtgärder vidtagits för lösningen af berörda organisationsfråga, inkom Öfverståthållare-Embetet under sistlidne September månad med särskilda underdåniga framställningar och förslag dels beträffande indragning af Stockholms Handelsoch Ekonomi-Kollegium och deraf beroende förändrad organisation af Öfverståthållare-Embetet i kronouppbördsärenden, dels och i fråga om tjenste- och lönereglering för Underståthållaren och Öfverståthållare- Embetets Kansli. Öfver den förra framställningen infordrades den 21 i sistnämnda månad Stats-Kontorets och Kammar-Rättens underdåniga utlåtande, hvarjemte Stats-Kontoret samma dag anbefalldes att i anledning af det senare förslaget inkomma med utlåtande.
Det infordrade utlåtandet öfver förstnämnda framställning bär ännu icke inkommit. Deremot har Stats-Kontoret i anledning af den senare framställningen afgifvit utlåtande, hvilket den 31 sistlidne December till Departementet inlemnats; men, då häri framställas vigtiga erinringar emot hvad Öfverståthållare-Embetet hemställt och föreslagit, torde Eders Kongl. Maj:t finna nödigt anbefalla nämnda Embete att i anledning af detta utlåtande inkomma med underdånigt yttrande. Jag kan således icke för närvarande till slutlig pröfning framlägga något förslag rörande omförmälda organisationsfråga; men, om i följd häraf en för ifrågavarande befattningsinnehafvare länge emotsedd och af behofvet påkallad lönereglering måste uppskjutas, torde under tiden, likasom hittills egt rum, de befintliga missförhållandena i deras aflöningsförmåner böra åtminstone i någon mån genom tillfällig löneförbättring afhjelpa*. I afseende härå anser jag mig, med erinran att, äfven om någon befattning, hvilken kan ifrågakomma att indragas, skulle under tiden blifva ledig, densamma måste, intill dess en förändrad organisation hinner genomföras, vederbörligen upprätthållas, icke hafva skäl afvika från hvad Eders Kongl. Maj:t från och med år 1875 hvarje år föreslagit och Riksdagen bifallit.
30 Bil. N:o 5 b, till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1879.
Den nya utsökningslagen har emellertid framkallat en med tjensteoch löneregleringen för Öfverståthållare-Embetet sammanhängande fråga, den om anställande af ntmätningsmän för Stockholm och hvad dermed står i samband, hvilken fråga är af beskaffenhet att, äfven om densamma nu icke måste i alla delar slutligen pröfvas, likväl icke kunna helt och hållet undanskjutas. Öfverståthållare-Embetet har uti underdånig skrifvelse den 31 Augusti 1878 gjort framställning i ämnet och yttrar dervid till en början följande:
»All verkställighet, till hvilken det ålegat Öfverståthållare-Embetets kansli lemna handräckning, har hittills ombesörjts omedelbart af exsekutionsbetjenter, hvilkas antal utgjort aderton, men, sedan under sistlidet år en aflidit och en på begäran erhållit afsked, nu uppgår till sexton. Enligt den för dem af Öfverståthållaren den 15 Januari 1834 utfärdade instruktion äro de indelade att två och två tillsammans tjenstgöra och få ej i tjensten företaga något utan förut erhållna skriftliga order. Öfver de verkställighetsåtgärder, som åt dem uppdragas, föres af dem anteckningsbok, genom hvilkens granskning kontrollen å dem utöfvas. Härförutom åligger det exsekutionsbetjenterna att såsom ordonnanser turvis tjenstgöra hos underståthållaren och fogaten. Deras aflöning utgöres dels af fast lön och dels af arfvode enligt taxa, som på förslag af Öfverståthållare-Embetet blifvit af Eders Kongl. Maj:t faststäld i nådig skrifvelse den 22 November 1867. Lönen, hvilken utgår af det på riksdagens sjette hufvudtitel uppförda anslag till vaktoch exsekutionsbetjeningen vid kansliet, utgörande för närvarande sammanlagdt 13,740 kronor, bestämmes af Öfverståthållare-Embetet och vexlar emellan 840 kronor och 400 kronor. Beloppet af det arfvode, en hvar af dem kan årligen påräkna, är beroende på mängden och beskaffenheten af de verkställighetsåtgärder, för hvilka han anlitas. Med ledning af de uppgifter, exsekutionsbetjenterna sjelfve meddelat, och den kännedom, Öfverståthållare-Embetet derom kunnat genom granskning af anteckningsböckerna förvärfva, torde det på hvarje exsekutionsbetjent belöpande arfvode ej kunna beräknas till högre belopp än ungefär 200 å 300 kronor årligen i medeltal. Den låga aflöning, som sålunda kunnat erbjudas exsekutionsbetjenterna, har föranledt att för anställning i dylik befattning synnerligen stränga vilkor icke kunnat uppställas särskild t i fråga om insigt i de till utsökningsväsendet hörande författningar. Anspråken i detta hänseende hafva måst inskränkas ganska betydligt och till hvilken grad detta varit förhållandet inses bäst deraf, att af de nu tjenstgörande exsekutionsbetjenterna de fleste varit handtverkare och ingen förut innehaft anställning, som betingar
31 Bil. No 5 b, till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1879.
eller medför ringaste insigt i de lagar och författningar, om hvilka en underexsekutor oundgängligen måste eg a kännedom för att på ett någorlunda tillfredsställande sätt kunna fullgöra sitt maktpåliggande värf. Att härutinnan åvägabringa en förändring har länge utgjort ett önskningsmål för Öfverståtliållare-Embetet, men frågan härom har fått anstå i afbidan på antagande af ny utsökningslag. Sedan numera detta hinder undanröjts och den 12 sistlidne Juli utkommit nådig förordning angående förändrade föreskrifter om utmätning för krono- eller kommunalutskylder, allmänna avgifter in. in., får Öfverståthållare-Embetet härmed framlägga underdånigt förslag till ordnande af underexsekutorernas i Stockholm göromål och aflöning.»
Efter att härefter hafva erinrat om dels stadgandena i 2, 3 och 7 §§ af utsökningslagen den 10 Augusti 1877 derom, att utmätningsman skall i stad vara stadsfogde; att, om mer än en stadsfogde erfordras, konungen bestämmer deras antal och omfånget för hvarderas befattning; att i Stockholm, om konungen finner godt sådant medgifva, stadsfogde eger under enahanda ansvarighet och med det förbehåll i afseende å fördelningen af köpeskilling för utmätt lös egendom, som för kronofogde är stadgadt, samt under de vilkor i öfrig!, konungen må föreskrifva, för bestämdt fall i sitt ställe till utmätningsman sätta annan man, som af öfverexsekutor antagen är, samt att utmätningsman skall vid sin förrättning hafva med sig ojäfvigt vittne, dels och föreskrifterna i nådiga förordningen om nya utsökningslagens införande och hvad i afseende derå iakttagas skall, samt nådiga förordningen i fråga om utmätning för krono- eller kommunalutskylder, allmänna afgifter in. m., båda af den 12 sistlidne Juli, yttrar Ofverståthållare-Embetet vidare:
»Derigenom att indrifningen af resterande kronoutskylder öfverflyttas från kronouppbördsverket, till stadsfogdarne, kommer antalet af de ärenden, deri verkställighet genom deras försorg skall eg a rum, att ökas med ungefär 30,000 om året, hvartill antalet debetsedlar å kronoutskylder inom Stockholms stad, hvilka vid kronouppbördsstämmans slut varit obetalde, under åren 1867—1876 i medeltal årligen uppgått.»
»I fråga om böter eger för närvarande det förfarande rum, att böter, ådömda i Öfverståthållare-Embetets afdelning för polisärenden, uttagas af poliskommissarierne i de särskilda distrikten efter order af polisdomaren, hvaremot öfriga böter, för hvilkas indrifning Ofverståtliållare-Embetets åtgärd äskas, uttagas af fogaten genom exsekutionsbetjenterne. Då nu 22 § i förordningen om nya utsökningslagens an-
32 Bil. No 5 b, till Kong!. Maj:ts Nåd. Prof. No 1, om Statsverket 1879.
tagande och hvad i afseende derå iakttagas skall lärer böra så förstås, att utmätning för böter skall i stad ske af stadsfogde, och det för ifrigt icke torde vara lämpligt att åt poliskommissarierne uppdraga ett för deras befattning så främmande bestyr som förrättandet af utmätning, torde härutinnan den förändring böra ske, att, der utmätning måste verkställas för böter, ådömda i af delningen för polisärende]], målet till stadsfogdes åtgärd öfverlemnas, äfvensom att indrifning af andra på Öfverståthållare-Embetets åtgärd beroende böter af stadsfogde verkställes; och anser Öfverståtliållare-Embetet, att för ett ordentligt handhafvande af exsekutionsväsendet erfordras anställande af två stadsfogdar, 6 extra utmätningsman eller exsekutionsbetjente och 8 vittnen äfvensom tillfälliga biträden, medan indrifningen af restantierna i Stockholm pågår; hvarförutan poliskommissarierna torde böra likasom hittills tillhandagå vid indrifningen af böter, dock utan rätt att verkställa utmätning.»
Härefter yttrar sig Ofverståthållare-Embetet i fråga om fördelning af göromålen stadsfogdarne emellan, samt anför beträffande aflöningsförmånerna, att af den ofvan omförmälda underdåniga skrifvelsen om handels- och ekonomikollegiets indragning inhemtades, hurusom till arfvode för debetsedlarnes utdelning samt resterande utskylders indrifvande upptagits 12,000 kronor, hvilka enär besväret härmed komme att öfverflyttas till de under Öfverståthållare-Embetet lydande stadsfogdarne följaktligen skulle ställas till Öfverståthållare-Embetets förfogande. »Om», heter det vidare, »förslaget härutinnan vinner nådigt bifall, kan med dessa 12,000 kronor och de från statsverket nu anslagna 13,740 kronor tillräcklig aflöning åt såväl extra utmätningsmännen, vittnena och tillfälliga biträden som ock erforderligt antal vaktmästare beredas, dervid Ofverståthållare-Embetet antagit, att 9,000 kronor skulle utgå till de sex extra utmätningsmännen, 12,500 kronor till de åtta vittnena och tillfälliga biträden samt återstoden till skrifbiträde åt stadsfogdarne och vaktbetjening i kansliet. Någon förhöjning i anslaget till vakt- och exsekutionsbetjeningen i Öfverståthållare-Embetets kansli skulle således icke erfordras. Men deremot måste medel anskaffas till stadsfogdarnes aflöning, hvilken, med hänsigt till den störa uppbörd, stadsfogdarne komma att omhänderhafva, helst restantierna för Stockholms stad ensamt uppgå årligen i medeltal till 400,000 kronor, icke torde höra bestämmas till lägre belopp för hvardera stadsfogden än fyra tusen kronor, deraf 2,500 kronor i lön och 1,500 kronor i tjenstgöringspenniugar, samt derutöfver två ålderstillägg, hvardera å 500 kronor
att
Bil. No 5 b, till Kongl. Majds Nåd. Prof. No 1, om Statsverket 1879. 33
att tillgodonjutas det ena fem år efter tjenstens tillträde och det andra efter förloppet af ytterligare fem år; och som från äldsta tider Stockholms stad hufvudsakligast aflönat polisverket och uppbördsverket antagligen af det skäl, att dithörande ärenden ursprungligen tillkommit magistratens handläggning, men deremot ej bidragit till aflöningen för exsekutionsverket, hvilken alltid uteslutande bekostats af statsverket, sannolikt af skäl att utsölmingsärendenas behandling icke någonsin ålegat Stockholms magistrat, torde aflöningen till stadsfogdarne böra af statsmedel utgå.»
Uti infordradt underdånigt utlåtande af den 22 sistlidne Oktober har Statskontoret anfört, att- det af Öfverståthållare-Embetet framstälda förslag till ordnande af de bestyr, som enligt den nya utsökningslagen och dermed sammanhang egande författningar skulle åligga underexsekutor i Stockholm, hade, hvad personalen anginge, synts Statskontoret ej gifva anledning till någon anmärkning. Beskaffenheten af denna personal vore i utsökningslagen bestämd och det nu ifrågasatta antalet af tjenstemän inom de särskilda graderna syntes ej öfverstiga hvad behofvet kräfde.
Ej heller i fråga om lönevilkoren hade Statskontoret haft något att erinra. De begge stadsfogdarne, hvilkas verksamhet torde blifva ganska omfattande, skulle enligt förslaget kunna efter tio års tjenstgöring komma till en aflöning af 5,000 kronor, under det högsta aflöningen för Kronofogde utgjorde, förutom särskild! expensanslag, 4,500 kronor. Skilnaden vore alltså icke större än som fullt motsvarades af de drygare lefnadskostnader, stadsfogdarne, såsom i Stockholm bosatte, vore underkastade.
Beträffande frågan om beredande af medel till stadsfogdarnes aflönande hade, på sätt Ofverståthållare-Embetet anfört, exsekutionsverket för hufvudstaden från äldre tider städse bekostats af statsverket och statens skyldighet i detta hänseende hade vid flere tillfällen blifvit af representationen uttryckligen erkänd. Så hade, i underdånig skrifvelse den 6 Februari 1858, i anledning af väckt fråga om förhöjning i anslaget till Ofverståthållare-Embetets kansli, Rikets Ständer yttrat, bland annat, att det visserligen ålåge städerna i allmänhet att bestrida de kostnader, som med exsekutionsväsendet derstädes vore förenade, men att, då Stockholms stad vore att betrakta såsom ett särskild! län och aflöningen för den hos dess Öfverstyrelse anstälda personal dittills städse blifvit af statsmedel bekostad, Rikets Ständer funnit något tvifvel icke böra uppstå om statens åliggande att, derest aflöningen befunnes
Bih. till Riksd. Prof. 1819. / Sami. 1 9/d. 5
34 Bil. N:o 5 b, till Kon[/l. Majds Nåd. Prop. No /, om Statsverket 1879.
otillräcklig, ytterligare anslå de medel, som till densammas förbättrande erfordrades. Sedermera hade jemväl 1862—1863 och 1872 årens riksdagar i nämnda anslag beviljat förhöjning och de sista fem riksdagarne hade genom beviljande af dyrtidstillägg å det till disposition af Ofverståthållareembetet stälda anslag till aflöning af vakt- och exsekutionsbetjeningen medgifvet, att exsekutionsväsendets uppehållande i hufvudstaden uteslutande ålåge statsverket. Visserligen hade en till 1865— 1866 års riksdag gjord nådig framställning om anvisande af arfvoden dels åt en tjensteman, som under benämning exsekutionskommissarie eller stadsfogde skulle biträda såsom underexsekutor i Stockholm och dels för ett tjenstebiträde åt bemälde tjensteman, icke blifvit bifallen af Rikets Ständer, Indika dervid yttrat att, »då det i allmänhet tillkomme städerna sjelfve att bestrida de kostnader, som med exsekutionsväsendet derstädes vore förenade, Rikets Ständer, med hänsigt för öfrigt till det angifva inskränkta ändamålet med anställande af ifrågavarande tjensteman jemte biträde, ansett något bidrag från statens sida för detsamma icke böra ifrågakomma;» men i afseende på det förra af dessa skäl syntes så väl af uttrycken i Rikets Ständers skrifvelse, der det talas om bidrag från statens sida, som af den vid ärendets afgörande förda diskussion framgå, att man utgått från den oriktiga förutsättningen, att exsekutionsbetjeningen i Stockholm dittills af staden aflönats.
På gruud af hvad sålunda blifvit anfördt ansåge statskontoret sig böra tillstyrka nådig framställning om anvisande såsom förhöjning i Ofverståthållare-Embetets anslag af 8,000 kronor att utgå såsom aflöning åt två stadsfogdar med 2,500 kronor i lön och 1,500 kronor i tjenstgöringspenningar för hvardera samt om berättigande för dessa tjensteman att efter förn års väl vitsordad tjenstgöring undfå ett ålderstillägg å 500 kronor och efter ytterligare fem års dylik tjenstgöring ett ålderstillägg å samma belopp.
Vid underdånig föredragning af detta ärende den 8 sistlidne November fann Eders Kongl. Maj:t godt att dels i afseende å det antal stadsfogdar, som borde i Stockholm anställas, omfånget för hvardera^ befattning samt rättighet för dem att i vissa fall i sitt ställe till utmätningsman sätta annan man, bifalla hvad Ofverståthållare-Embetet föreslagit, dels ock till bestridande af aflöning under innevarande år åt två stadsfogdar med högst 4,000 kronor för hvardera ställa till Ofverståthållare-Embetets förfogande ett belopp af 8,000 kronor samt anbefalla Stats-Kontoret att under titel »förskott emot framdeles ersättning» utanordna och under innevarande år qvartalsvis till Öfverståthållare-
85 Bil. No 5 b, till Kongl. Maj:ts Nåd. Trop. N:o 1, om Statsverket 1879.
Embetet utbetala sistnämnda belopp; hvarjemte Eders Kongl. Maj:t förklarade sig vilja i sammanhang med behandlingen af frågan om reglering för år 1880 af utgifterna under Riks statens sjette hufvudtitel taga i öfvervägande Öfverståthållare-Embetets framställning i hvad densamma afsåge meddelande af bestämmelser för tiden efter innevarande år rörande aflöningsförmånerna för ifrågavarande två stadsfogdar och beredande af tillgång till bestridande af aflöningarna.
Då jag således nu ånyo underställer ärendet Eders Kongl. Majds Nådiga pröfning, anser jag mig, med afseende å hvad Ofverståthållare- Embetet och Stats-Kontoret anfört, böra förorda, att aflöningen till de två stadsfogdarne i Stockholm må få af statsmedel utgå.
Emot Öfverståthållare-Embetets af Statskontoret _ understödda förslag beträffande aflöningsförmånerna för nämnda två tjenstemän bär jag väl intet att erinra; men då, såsom jag förut antydt, numera visat sig, att frågan om lönereglering för de med statsmedel aflönade tjenstebefattningar vid Öfverståthållare-Embetet hittills icke kunnat till slutlig pröfning företagas, synes mig i afvaktan derå böra lämpligen anstå med slutliga bestämmandet angående ifrågavarande stadsfogdars aflöningsförmåner. Jag hemställer derföre, att för närvarande i afseende härå endast vidtages sådan åtgärd, att, i likhet med hvad för innevarande år egt rum, ett belopp af 8,000 kronor må kunna ställas till Öfverståthållare-Embetets förfogande för bestridande af aflöning under nästkommande år åt två stadsfogdar i Stockholm med högst 4,000 kronor för hvardera.
Slutligen har jag att anmäla, hurusom Öfverståthållare-Embetet uti underdånig skrifvelse den 4 sistlidne November hemställt, att, som det för utgifvande af tidningen »Polisunderrättelser» beviljade anslag 10,000 kronor vore anvisadt endast för år 1879, men det torde få anses otvifvelaktigt, att tidningens utgifvande jemväl efter nämnda år vore af behofvet högeligen påkalladt, samt någon nedsättning i anslaget ej kunde eget rum, så framt det med tidningen afsedda ändamål skulle vinnas, Eders Kongl. Maj:t täcktes till Riksdagen aflåta nådig proposition om beviljande af ett anslag å 10,000 kronor för fortsatt utgifvande under år 1880 af tidningen »Polisunderrättelser.»
Denna hemställan anser jag mig böra i allo understödja.
Hvad sålunda förekommit gifver mig anledning i underdånighet tillstyrka nådig framställning till Riksdagen,
att på det Eders Kongl. Maj:t må komma i tillfälle för år 1880 bevilja tillfällig löneförbättring för följande embete- och tjenstemän i Öfverståthållare-Embetet, nemligen åt Konungens fogat till belopp af
3fi
Bil. N:o 5 />, till Kong!. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 187kl.
500 kronor samt åt Underståthållaren, sekreteraren och kamreraren, aktuarien, hvarje af de två notarierne, kammarskrifvaren och sekreterarens kanslist med 20 procent af hvarderas lön, äfvensom höja anslaget för aflönande af vakt- och exsecutiousbetjeningen likaledes med 20 procent, på extra stat för år 1880 anvisa 5,250 kronor; samt att för samma år likaledes på extra stat bevilja till aflöning åt två stadsfogdar i Stockholm, med högst 4,000 kronor för hvardera, 8,000 kronor och
till fortsatt utgifvande under år 1880 af »Polisunderrättelser» i enlighet med de af Eders Kongl. Maj:t meddelade föreskrifter 10,000 kronor.
6:o Landsstaterna i länen.
I enlighet med de vid nästlidna Riksdag fattade beslut bär Eders Kongl. Majd den 31 Maj 1878 fastställt ny aflöningsstat för de Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande underlydande, till landsstaten hörande embets- och tjenstemän samt betjente, med undantag af räntmästare och häradsskrifvare, för hvilka, vid det förhållande att väckt förslag om. förändring af räntmästarebefattningarna och indragning af häradsskrifvare^’ensterna ej blifvit pröfvadt, definitiv lönereglering icke kunnat ifrågasättas.
.Då det.från Kammar-Kollegium, Kammar-Rätten och Stats-Kontoret i anledning af berörda förslag infordrade utlåtande ännu icke inkommit, torde frågan om slutlig lönereglering för sistnämnda befattningar ej heller nu kunna till afgörande företagas; hvadan, utan afseende å en af Häradsskrifvarne i Östergötlands län den 24 sistlidne Oktober ingitven ansökning i fråga om lönereglering för häradsskrifvarne, nu endast lärer böra vidtagas åtgärd, så att, i likhet med hvad för innevarande och flera föregående år egt ruin., de svagast aflönade räntmästarne samt häradsskrifvarne må komma i åtnjutande under nästkommande år af tillfällig löneförbättring efter enahanda grunder, som hittills tillämpats.
Jag hemställer således, att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen, att på det Eders Kongl. Majd må komma i tillfälle lämpligen förhöja lönerna för de svagast aflönade landträntmästarne, till Eders Kongl. Maj ds förfogande på extra stat för år 1880 anvisa 10,200 kronor.
Till beredande af lönetillökning för häradsskrifvarne under innevarande år med 20 procent å de till dem utgående löner och försel-
37 Bil. N:o 5 b, till Kongl. Ma,j:ts Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1819.
lönsersättningar beviljade nästlidet års Riksdag ett extra anslag af 34,367 kronor 40 öre; men som beslut fattats om indragning till statsverket af häradsskrifvarebostället i Göstrings och Vifolka härads fögderi af Östergötlands län ett mantal N:o 8 Marstad samt detta boställes ränta och afbastning skall godtgöras med sammanräknade 665 kronor, hvarigenom summan af de till häradsskrifvare utgående kontanta löner och forsellönsersättningar ökas från 171,837 kronor till 172,502 kronor, erfordras för den ifrågavarande löneförbättringen 20 procent å sistnämnda belopp eller 34,500 kronor 40 öre; Och tillstyrker jag således nådig framställning till Riksdagen, att, för beredande af tillfällig löneförhöjning åt 117 häradsskrifvare under år 1880, anvisa ett extra anslag för samma år till belopp af 34,500 kronor 40 öre.
Enligt hvad Stats-Kontoret uti sin den 13 December nästlidet år afgifva underdåniga berättelse angående statsverkets tillstånd och behof erinrat, hafva genom särskilda nådiga beslut blifvit till statsverket indragna ett expeditionskronofogdeboställe, två kronofogdeboställen och ett länsmansboställe. Sammanlagda beloppen af ränta och afbastning för dessa boställen utgöra: ränta, 326 kronor 25 öre och afbastning 1,079 kronor 75 öre. Härtill kommer för ofvannämnda häradsskrifvareboställe ränta 147 kronor och afbastning 518 kronor, hvadan således sammanräknade räntan uppgår till 473 kronor 25 öre och afbastningen till 1,597 kronor 75 öre; och har Stats-Kontoret uti berörda skrifvelse hemställt, att penningeanslaget till landsstaterna i länen måtte ökas med nämnda belopp jemte 300 kronor till hyresersättning åt häradsskrifvaren i förutnämnda fögderi eller tillsammans 2,371 kronor, hvaremot Stats-Kontoret ansett någon minskning af det å landtstatsanslaget uppförda beloppet af Hud eif ränta och ersättning för indragna räntor» icke af nu omförmälda förhållanden påkallas, enär berörda belopp vore uppfördt såsom förslagsanslag.
Vidare bär Eders Kongl. Maj:t vid föredragning den 30 sistlidne December af Kammar-Kollegiets och Stats-Kontoret den 21 i samma månad inkomna underdåniga memorial i fråga om de åtgärder, som' borde vidtagas i anledning af Eders Kongl. Maj:ts och Riksdagens beslut beträffande landssekreterares, landskamrerares och kronofogdars boställen och löningsjordar samt vederbörandes derom afgifna yttranden, i nåder förordnat, bland annat, dels att två kronofogdeboställen,
38 Bil. N:o 5 b, till Kanyl. Maj:U Nåd. Trop. N:o 1, om Statsverket 1879.
hvilkas innehafvare a-flidit, skulle, sedan sterbhusdelegarne åtnjutit fardag derå, den 14 Mars 1880 till statsverket indragas, dels ock att åtskilliga åt landssekreterare, landskamrerare och kronofogdar anslagna boställen och löningsjordar, hvilka till följd af indelningshafvarnes medgifvande eller annan anledning icke vidare borde efter nya löneregleringens inträdande såsom aflöningsförmån tillgodonjutas, skulle den 14 Mars 1881 likaledes till statsverket indragas, med rätt för samtlige befattningsinnehafvare att från och med innevarande år åtnjuta kontant aflöning enligt gällande stat. Sammanlagda beloppen af ränta och afkastning för.nu omförmälda boställen och löningsjordar utgöra räntan
I, 088 kronor 25 öre och afkastningen 8,257 kronor 75 öre eller tillsammans 9,346 kronor.
Om till sistnämnda belopp 9,346 kronor lägges förrberörda summa 2,371 kronor, utgör således det sammanräknade belopp, hvarmed höjning af penklingeanslaget till landsstaterna i länen nu kunde ifrågakomma,
II, 717 kronor; men, enär på grund af de upplysningar, jag i Kammar- Kollegium inhemtat, med säkerhet kan beräknas, att nämnda penningeanslag lernnar tillgång till bestridande af jemväl omförmälda utgiftsbelopp, till följd deraf att vid bestämmande, i enlighet med de fastställda nya aflöningsgrunderna, af afdrag å kontanta aflöningen för sådana indelningshafvare, hvilka komma att äfven efter innevarande års ingång såsom löneförmån åtnjuta boställe eller löningsj ord, dessa afdrag blifva af Kollegium fastställda till belopp ej obetydligt öfverstigande den för sådana boställen och löningsjordar i staten förut uppförda ränta och afkastning, anser jag ej erforderligt, att nu göres framställning om förhöjning uti oftanämnda penningeanslag.
Då beloppet af det under denna anslagstitel uppförda förslagsanslag »indelt ränta och ersättning för indragna räntor» under senare åren visat sig ej motsvara utgiftssumman, torde af nu omförmälda förhållanden ej heller böra föranledas minskning i nämnda förslagsanslag.
Slutligen får jag, jemte erinran att sednaste Riksdag, med bifall till Eders Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning, för innevarande år beviljade ett extra anslag till belopp af 40,000 kronor att användas dels till aflöning och underhåll åt särskild polisstyrka å landet å de orter, der sådant kunde af förhållandena påkallas, och dels till belöningar för gröfre brotts upptäckande och förbrytares efterspanande eller
Bil. N:o 5 b, till Kong!. Maj ds Nåd. Prof). N:o 1 om Statsverket 1879. 39
gripande, samt med tillkännagifvande att det anslag till lika belopp, som af riksdagen för år 1878 till samma ändamål beviljats, blifvit till fullo utanordnadt och att af anslaget för innevarande år redan anvisats ej mindre än 23,600 kronor, i underdånighet hemställa, att Eders Kong!.' Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att till Eders Kongl. Maj:ts förfogande för år 1880 ställa ett extra anslag af 40,000 kronor att användas dels till aflöning och underhåll åt särskild polisstyrka på landet, der sådan kan af förhållandena påkallas, och dels till belöningar för gröfre brotts upptäckande samt förbrytares efterspanande eller gripande.
o
7:o. Ålderstillägg.
Derest den af mig föreslagna reglering för statistiska centralbyrån varder bifallen, bör tillgång beredas å de medel, som äro erforderliga för bestridande af de embets- och tjensteman samt betjente enligt den föreslagna nya aflöningsstaten tillkommande ålderstillägg. Det för sådant ändamål erforderliga belopp, hvilket kan beräknas under nästkommande år uppgå till 1,100 kronor, torde böra anvisas å nu ifrågavarande anslag, hvilket likväl för närvarande är afsedt endast för ålderstillägg åt embets- och tjenstemän samt betjente inom Civildepartementet, Landtmäteristaten samt Landsstaterna i länen. Ett medgifvande af anslagets anlitande äfven för nu ifrågavarande ändamål behöfver dock ej föranleda höjning af det belopp, hvartill anslaget blifvit i Riksstaten förslagsvis uppfördt, enär sammanräknade ålderstilläggen för embets- och tjenstemän vid landtmäteristaten, enligt hvad redan är kändt komma att med 2,200 kronor understiga den summa, som vid bestämmande af anslagets belopp togs i beräkning.
Då jag emellertid icke heller anser mig böra föreslå nedsättning i detta anslags belopp, får jag nu endast hemställa, att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen medgifva, att de för embets- och tjenstemän samt betjente inom statistiska centralbyråns ifrågakommande ålderstillägg må få utgå af sjette hufvudtitelns förslagsanslag till »ålderstillägg».
8:o. Anslagen
dels till lättnad i skjutsning stång an der den genom entreprenad bestrides och är särdeles tryckande; och
dels till förändrad reglering af skjutsväsendet.
Af de anslag, som under dessa benämningar finnas på Sjette Imf-
40 Bil. N:o 5 b, till Kong!. Maj:t» Nåd. Prof. N:o /, om Statsverket. 1879.
vudtiteln "uppförda, är det förra ett reservationsanslag på 175,000 och det senare ett förslagsanslag på 25,000 kronor. Sedan nu mera, till följd af Konungs och Riksdags sammanstämmande beslut, ny stadga angående skjutsväsendet blifvit utfärdad och då enligt denna stadga afgifterna för åstadkommande af entreprenader icke skola utgå af skjutslagen, hvart och ett särskilt för det gästgifveri, hvartill det är indeladt, utan sammanräknade beloppet af de för landstingsområde eller stad, som ej till landsting hör, faststälda entreprenadafgifter, bör efter föreskrifna grunder gäldas till en viss del af staten och till en annan del af landstinget eller staden, kommer, när denna stadga varder bragd till full verkställighet, det behof, som det förra af dessa anslag skulle afhjelpa, att förfalla. Då emellertid skjutsningen vid åtskilliga gästgifverier är mot visst bidrag öfvertagen af entreprenör för så lång tid, att densamma ej kan å ny entreprenad upplåtas i sammanhang med det allmänna ordnande af skjutsentreprenaderna, som i den utfärdade nya stadgan föreskrifves, skulle, derest det genom samma anslag afsedda understöd med innevarande år indroges, inträffa, att liera skjutslag, livilka fortfarande hafva att vidkännas särdeles tryckande utgifter för entreprenader, nödsakades desamma utgifva, utan att dervid komma i åtnjutande af den väl behöfliga lättnad, som riksdagen vid anvisandet af ifrågavarande anslag velat bereda. Detta har icke varit afsigten med regleringen, som afsett icke att för egarne till hemman af vissa jordnaturer öka, utan deremot att för dem minska tyngden af en börda, som de länge haft att bära. Det bör fördenskull så ställas, att under den tid, som kommer att förflyta intill dess den nya anordningen kan äfven vid dessa gästgifverier varda införd, medel finnas för tilldelande af det förut lemnade understödet. Det för nämnda ändamål å riksstaten nu uppförda anslag lärer dock icke af denna anledning behöfva der bibehållas, så framt riksdagen samtycker dertill, att utaf det anslag, som anvisas för entreprenader, ingångna i öfverensstämmelse med föreskrifterna i stadgan angående skjutsväsendet, Kongl. Maj:t må efter de grunder, som vid den sednast verkställa fördelningen af anslaget till lättnad i skjutsningstungan blifvit följda, anvisa understöd åt de skjutslag, hvilka deraf äro i synnerlig grad besvärade, i hvilket afseende mig torde tillåtas i minnet återkalla, att Eders Kongl. Maj:t den 18 Maj nästlid ne år bestämt detta, understöd, på landet till 3 31 procent af vederbörandes tillskott utöfver 20 kronor å helt förmedladt mantal och i stad till samma andel af tillskottet utöfver 30 kronor å hvarje fullt hundratal af stadens innevånare.
Beträf-
41 Bil. N-.o Sb, till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1879.
Beträffande åter det andra anslaget eller det, som har inskriften »Till förändrad reglering af skjutsväsendet», så är detsamma af riksdagen beviljadt för befrämjande af eu anordning efter de hufvudgrunder, som i den sedermera utfärdade stadgan vunnit tillämpning, och detta anslag lärer således, enär syftemålet dermed blefve detsamma, kunna å riksstaten qvarstå, ehuru med en, till följd deraf att syftemålet nu är uppnådt, skedd förändring i öfverskriften, hvilken lämpligen torde kunna blifva »Bidrag till skjutsentreprenader)'). Det belopp, som härför må år 1880 tagas i anspråk, kan visserligen icke med full tillförlitlighet nu af mig till siffran uppgifvas, emedan Kongl. Maj:t ännu icke varit i tillfälle bestämma den blifvande högsta skjutslegan inom rikets olika län och än mindre några skjutsentreprenader i enlighet med föreskrifterna i den nya stadgan afslutats. Den för ordnande af skjutsväsendet nedsatta komité har emellertid uppgjort en beräkning öfver hvad som skulle falla på staten att i bidrag till skjutsentreprenader utgifva, slutande sig denna beräkning på 321,125 kronor. Sedermera hafva dock omständigheter inträffat, hvilka, efter hvad med stor sannolikhet är att emotse, komma att synnerligast i de orter, der entreprenadafgifterna nått den största höjden, verka en icke obetydande nedsättning deraf, och det vill till följd deraf synas mig, som skulle, derest till grund för Eders Kongl. Maj:ts framställning till Riksdagen lägges komiterades beräkning, afrundad till 300,000 kronor, detta belopp böra lemna erforderlig tillgång till understöd äfven för de skjutslag, som efter hvad ofvan är antydt kunna blifva af redan utfästade entreprenad-afgifter särdeles betungade.
Jag hemställer alltså i underdånighet att Eders Kongl. Maj:t måtte föreslå Riksdagen
att . med indragning af det å ordinarie stat nu uppförda reservationsanslag Till lättnad i skjutstungan, der den genom entreprenad bestrides och är särdeles tryckande, och med förändring ^ af benämningen på det likaledes å ordinarie stat beviljade förslagsanslaget till förändrad reglering af skjutsväsendet, på ordinarie stat under titel: Bidrag till skjutsentreprenader uppföra ett förslagsanslag till belopp af Trehundra tusen kronor och tillika medgifva att af detta anslag må efter samma grunder, som den 18 Maj sistlidna år bletvo af Kongl. Maj:t tillämpade, utgå understöd åt sådana skjutslag, till understöd för hvilka det nu till indragning föreslagna anslaget varit afsedt;
kommande i händelse af bifall härtill en anslagsförhöjning att ega rum till belopp af 100,000 kronor.
Bill. till Riksd. Prot. 1 Rami. 1 Åfd.
G
42 Bil. No 5 b, till Kongl. Magris Nåd. Prof No 1, om Statsverket 1879.
9:o. Skiften ocli afvittringar.
Det torde tillåtas mig att ur det protokoll öfver Civilärenden den 7 Januari 1878, hvilket åtföljde Eders Kongl. Maj:ts till samma års riksdag aflåtna nådiga proposition angående statsverkets tillstånd och behof, nu i minnet återkalla, att sedan jag vid behandlingen af denna anslagstit.el sökt att med ledning af tillgängliga upplysningar utreda beloppet af den brist, som befarades uppstå i 1878 års tillgångar för de i samma års stat för storskiftes- och afvittringsverken upptagna utgifters bestridande, jag vidare anförde att, med ledning af då vunnen erfarenhet, antagas kunde, att sedan afvittringslandtmätarnes i Vesterbottens län räkningar på arfvoden för arbetena under år 1877 hunnit granskas, dessa arfvoden, för hvilkas bestridande i nämnda års stat vore uppförda, 50,000 kronor, befunnes sammanräknade icke obetydligt öfverstiga sagda belopp.
Rörande den brist i tillgängliga model, som härigenom skulle uppkomma, var det icke möjligt att då framlägga någon beräkning, enär derför erforderliga uppgifter saknades; men emellertid antog jag, på grund af antydda förhållanden, att det belopp, som utöfver redan tillgängliga medel under år 1878 erfordrades till skiften och afvittringar, borde beräknas åtminstone till 12,000 kronor.
Anledningen dertill, att det för berörda ändamål utöfver ordinarie anslaget af riksdagen i enlighet med Eders Kongl. Maj:ts framställning beviljade extra, anslag befunnits otillräckligt, var egentligen att söka deri, att inom Vesterbottens län under år 1876 utgifterna för arfvoden åt afvittringslandtmätarne samt under såväl år 1876 som år 1877 kostnaderna för handtlangning och gode män betydligt öfverskridit de af Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i nämnda län på förhand för dessa utgifter beräknade belopp, likasom att på grund häraf ansetts höra i staten får år 1878 till enahanda utgifter uppföras vida högre belopp, än Eders Kongl. Maj ds Befallningshafvande förut beräknat. I afseende härå erinrade jag att, om å ena sidan det väl varit önsaligt, att de till Eders Kongl. Majd inkomna och Riksdagen meddelade beräkningar varit mera tillförlitliga, så borde dock å andra sidan beaktas, att, enär afvittringslandtmätarne undfinge arfvode efter taxa och handtiangningskostnaderna åtminstone i viss mån höjdes till följd deraf, att afvittringslandtmätarnes arbetsprodukt ökades, staten således måste antagas i verkstäldt arbete hafva erhållit och erhålla fullt vederlag för de Överskjutande ej på förhand beräknade kostnadsbeloppen, äfvensom att staten genom den högre arbetsprodukt, som af högre års-
43 Bil. N:o 5 b, till Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. N:o /, om Statsverket 1879.
aflöning betingades, beredde sig förmånen af afvittringsverkets fortskyndande och derigenom en betydlig besparing i utgifter.
Enär det belopp, som erfordrades ej mindre till betäckande af beräknad brist i tillgängliga medel för storskiftes- och afvittringsarbetenas bedrifvande år 1878, än äfven för samma arbetens fortsättande år 1879 utgjorde 296,035 kronor, tillstyrkte jag att utöfver ordinarie anslaget,
63,000 kronor, af Riksdagen måtte äskas ett extra anslag af 233,000 kronor. Och behagade Eders Kongl. Maj:t med bifall till denna och mina i öfrigt gjorda framställningar uti förutnämnda nådiga proposition föreslå Riksdagen dels, i likhet med hvad för flere år egt rum,
Ko att för år 1879 bevilja förhöjning i årsarfvodet för de i Kopparbergs län anstälde aderton storskifteslandtmätare med 400 kronor till hvarje samt i Styresmannens för Storskiftesverket årsarfvode likaledes med 400 kronor;
2:o att medgifva, det de belopp, hvarmed afvittringslandtmätarnes i Vesterbottens och Norrbottens län inkomster af tjenstår under år 1879 kunde komma att understiga 2,500 kronor för yngre afvittringslandtmätare och 3,000 kronor för de afvittringslandtmätare, som på grund af ålder i tjensten enligt gällande taxa åtnjöte arfvodesförhöjning, [inge afvittringslandtmätarne godtgöras och af anslagen till storskiftesoch afvittringsverken utgå;
3:o att för år 1879 åt Föredragandena af afvittringsärenden i Vesterbottens och Norrbottens län samt till skrifbiträde åt dem bevilja on tillökning af 400 kronor i det åt hvarje af dem anslagna belopp, och
4:o att bevilja tillfällig tillökning i Styresmannens vid afvittringsverket i Vesterbottens län årsarfvode för år 1879 med ett belopp af 200 kronor; dels och att för sistnämnda år, utöfver ordinarie anslaget till skiften och afvittringar, på extra stat anvisa 233,000 kronor.
Sedan Riksdagen bifallit hvad Eders Kongl. Magt sålunda föreslagit, har Eders Kongl. Maj:t enligt nådigt bref den 31 Maj 1878, med anledning af det under 2:o omförmälda medgifvande, funnit godt i nåder förordna, att Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i Vesterbottens och Norrbottens län skulle pröfva, huruvida den afvittringslandtmätare, hvilkens arfvode efter taxa icke under nämnda år uppgått till 2,500 kronor eller 3,000 kronor, kunde anses hafva under året åstadkommit så stor arbetsprodukt, som skäligen kunnat af honom fordras, samt, om förhållandet funnes vara sådant, göra underdånig framställning om anvisande af det för gäldande af medgifna arfvodestillökningen erforderliga belopp, hvilken framställning borde till Landt-
44 Bil. Ny, ö b, till Kong!. Hlaj:ts Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1S7.9.
mäteri-styrelsen insändas och af bemälda Styrelse till Eders Kongl. Maj:t öfverlemnas; hvarjemte Eders Kongl. Maj:t förklarade sig vilja uppå framställning af Eders Kongl. Maj:ts vederbörande Befallningshafvande taga i öfvervägande dels huruvida de afvittringslandtmätare i Vesterbottens och Norrbottens län, hvilka under sommararbetstiden ar 1879 vant sysselsatte med sådana arbeten för skattläggning och områdestilldelning, som betaltes allenast enligt § 8 i nådiga taxan den 30 Maj 1873 samt under samma arbetstid ådagalagt synnerlig flit och tillika åstadkommit eu mer än vanligt stor arbetsprodukt, kunde utöfver stadgadt dagarfvode komma i åtnjutande af ett tilläggsarfvode för hvarje dag, hvilket i man af arbetsproduktens storlek finge uppgå till högst 7 kronor, dels ock huruvida de storskiftes- och afvittringslandtmätare, hvilkas kostnad för tjensteresor under år 1879 visades hafva i afsevärd män öfverstigit derför anslaget ersättningsbelopp, kunde beviljas godtgörelse för den Överskjutande kostnaden.
. Vidare har Eders Kongl. Maj:t i sammanhang med utfärdandet af nådiga kungörelsen den 12 Juli 1878 angående ändring i § 10 mom. 2 och § 24 mom. 1 af nådiga stadgan om afvittring i Vesterbottens och Norrbottens läns lappmarker funnit godt att, med hänseende till vigten deraf att de skogstjenstemän, hvilka hade till åliggande att i egenskap af kronoombud föra talan vid afvittringsförrättningarna, blefve i tillfälle med full sakkännedom detta uppdrag fullgöra, i nåder föreskrifva, att afvittringsstyresmännen skulle, på sätt uti nådiga bref af nämnde dag närmare omförmäles, tillhandahålla vederbörande skogstjenstemän kopior af transportkartor jemte bestyrkta afskrifter af egobeskrifningar, häfdeförteckningar, taxeringslängder och sammanträdes-protokoll; hvarjemte Eders Kongl. Maj rf. behagade i nåder medgifva, att kostnaden för kopieringen af de kartor och handlingar, hvilka enligt berörda nådiga föreskrift borde skogstjenstemännen tillställas, finge utaf afvittringsmedlen gäldas.
Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i Kopparbergs, Vesterbottens och Norrbottens län hafva härefter i enlighet med gällande föreskrifter till Landtmäteri-styrelsen inkommit med uppgifter och bei åkningar i afseende a. bestämmande af de belopp, som under innevarande och nästkommande år ansåges erforderliga för storskiftes- och afvittringsverken, hvilka handlingar Landtmäteri-styrelsen med underdånigt memorial den 21 sistlidne November öfverlemnat.
Ur handlingarna i detta ärende torde det tillåtas mig erinra, att Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i Vesterbottens län, med tillkännagifvande att arfvodena till afvittringslandtmätarne i länet enligt
Bil. N:o 5 b, till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1879. 45
gällande taxebestämmelser uppgått under år 1877 till 74,347 kronor 54 öre, anfört att, ehuru då ännu icke vore kandi, till hvad belopp kostnaden i berörda hänseende komme att under år 1878 uppgå, Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande likväl, enär erfarenheten ådagalagt, att för hvarje år allt högre och högre belopp för ändamålet erfordrats, dertill orsaken hufvudsakligen torde vara att söka riti förvärfvad större vana vid afvittringsgöromålen, särdeles egoaffattningarnas utförande, ansåge rådligast, att det belopp, som borde uti innevarande års stat för nämnda ändamål upptagas, höjdes från det uti 1878 års stat uppförda belopp 65,000 kronor till 75,000 kronor; — att Kronans kostnader för gode mäns och handtlangares aflöning uti nämnda län under år 1878 uppgått till 39,070 kronor 26 öre eller 2,070 kronor 26 öro mera än i staten varit för ändamålet uppfördt; — att Eders Kongl. Maj:ts bemälde Befallningshafvande, under antagande att priset på handtlangningsarbete kunde komma att ytterligare stiga, hemstält att för omförmälda ändamål måtte uti innevarande års stat uppföras 42,000 kronor; — att genom uppgående af hufvudbaslinier och kronoparkernas rågränser i Gellivare socken under år 1878 förorsakats en betydlig stegring i kostnaden för gode mäns och handtlangares aflöning inom Norrbottens län, i det denna kostnad, hvilken i staten beräknats till
13,000 kronor, uppgått till 22,720 kronor 14 öre, men att, då härigenom en väsendtlig de! af dylika arbeten nu vore fullbordad, och af i öfrigt anförda skäl Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i sistnämnda län ansett ett belopp af 15,000 kronor vara under innevarande år för ändamålet tillräckligt; — att Landtmäteri-styrelsen in hem tat, och meddelat upplysning angående beloppet af den expeditionslösen, som under åren 1873—4877 tillfallit en hvar af Afvittringsföredragandena i Vesterbottens och Norrbottens län; — samt att det af Landtmäteri-styrelsen upprättade, Eders Kongl. Maj:ts pröfning understälda förslag till stat för storskiftes- och afvittringsverken under innevarande år upptog för Kopparbergs län 60,750 kronor, för Vesterbottens län 143,835 kronor och för Norrbottens län 88,100 kronor eller tillsammans 292,685 kronor.
Vid underdånig föredragning af detta ärende den 6 sistlidne December behagade Eders Kongl. Maj it i nåder förklara,
att, enär jemlikt nådiga cirkuläret den 31 Maj 1878 angående lönereglering för vissa embete- och tjenstemän vid landsstaten, jemfördt med nådiga kungörelsen angående stämpelpappersafgiften den 20 påföljande September, föredragande hos länsstyrelse icke borde efter innevarande års ingång få uppbära lösen för andra expeditioner än sådana,
46 Bil. N:o 5 b, Ull Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1879.
som part eller annan på egen begäran crliölle eller eljest icke författningsenligt vore pligtig lösa, i följd hvaraf ersättning för minskning i sportelinkomst skäligen borde afvittringsföredragandena i Vesterbottens och Norrbottens län tillgodokomma, Eders Kongl. Maj:t funne skäligt, med bifall till hvad Landtmäteri-styrelsen i berörda hänseende föreslagit, medgifva, att från och med innevarande år och intill dess annorlunda förordnades, finge af afvittringsmedlen till enhvar af bemälde föredragande efter hvarje (partals utgång betalas det belopp, hvartill enligt afgifvande, af Eders Kong], Maj:ts Befallningshafvande granskad och godkänd räkning lösen skolat i enlighet mod dittills gällande expeditionstaxa uppgå för sådana af afvittringsföredragande utfärdade expeditioner, som part eller annan vant författningsenligt pligtig lösa, med skyldighet för bemälde afvittringsföredragande att fortfarande sjelfve vidkännas kostnaden för sådana expeditioners utskrifning;
att, då i fråga om godtgörande af kostnaden för de afskrift^- af egobeskrifningar, häfdeförteckningar och taxeringslängder, Indika enligt nådiga brefvet den 12 Juli 1878 borde utaf afvittringsstyresmännen i Vesterbottens och Norrbottens län tillhandahållas vederbörande skogsbo» stomän, afvittringsstyresmännen ålåge ombesörja att sådana afskrifter behörigen åstadkommes emot det billigaste pris, som kunde betingas, kunde hvad i afseende härå blifvit i ärendet anfördt och hems-i bild t icke föranleda vidare yttrande eller åtgärd, än att, såsom Landtmäteri-styrclsen föreslagit, vid fastställande af stat erforderliga belopp för bestridande af slik kostnad borde tagas i beräkning;
att, då till godtgörelse åt gode män och för handtlangning inom Vesterbottens län under år 1878 åtgått 39,070 kronor 26 öre, samt vid sådant förhållande det i berörda hänseende under år 1879 erforderliga belopp desto mindre borde, såsom Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande och Landtmäteri-styrelsen föreslagit, beräknas till 42,000 kronor, som icke antagligt vore att dagsverksprisen skulle under sistnämnda år ställa sig högre än under år 1878, för ifrågavarande ändamål skulle i staten för Vesterbottens län förslagsvis uppföras endast 39,000 krono]1, samt
att som, beträffande Eders Kong]. Maj:ts Befallningshafvandes i Vesterbottens län framställning att i staten måtte uppföras 5,000 kronor till gäldande af kostnader för utbrytning vid laga skiften af områden för lägenheter, Indika vid redan verkstäld afvittring tilldelats gemensamt område, ovisst vore, huruvida anspråk på ersättning för dylika kostnader vidare kunde varda i nåder godkända, samt, derest sådant komrne att ega rum, på pröfning i hvarje särskilt fall borde
47 Bil. N:o 5 b, till Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1879.
ankomma, huru derför erforderliga medel borde anvisas, det till följd af sagda framställning utaf Landtmäteri-styrelsen i Staten uppförda belopp 5,000 kronor borde derifrån uteslutas.
Med anledning af hvad sålunda förklarats och på grund af hvad Landtmäteri-styrelsen i öfrigt anfört blef utgiftsstat för Storskiftes- och Afvittringsverken under år 1879 ofvannämnde dag den 6 nästlidne December af Eders Kongl. Maj:t faststäld, deruti samtliga utgifterna äro upptagna till ett sammanlagdt belopp af 284,685 kronor.
Häraf belöpa sig på
Kopparbergs lån:
Arfvode åt Styresmannen .......................................... 2,500
Förhöjning deruti enligt nådigt bref den 31 Maj
1878 .................................................................... 400 2,900
Arfvode åt 2 landtmätare i första lönegraden å
1,500 kronor till hvarje ...................................... 3,000
Förhöjning deruti enligt ofvan åberopade nådiga
bref å 400 kronor till hvarje.......................... 800 g gQQ
Arfvode åt 16 landtmätare i andra lönegraden å
2,000 kronor till hvarje .................................... 32,000
Förhöjning deruti enligt åberopade nådiga bref
å 400 kronor till hvarje ................................... 6,400 gg^QQ
Resepenningar åt Styresmannen .......................................... 600
D:o åt 18 Storskifteslandtmätare, å 200 kronor till hvarje..................................................................... 3,600
Till ersättning åt de landtmätare, hvilkas kostnad för tjensteresor visas hafva i afsevärd mån öfverstigit
nyss nämnda resepenningar, förslagsvis ..................... 500
Ofverarbetesersättningar, beräknade enligt nådigt bref den 19 Maj 1876 till 600 kronor årligen till hvarje
landtmätare, förslagsvis...................................................... 10,800
Till papper och beskrifningsblanketter, förslagsvis ......... 150
60,750.
Vesterbottens län:
Arfvode åt Föredraganden samt för skrifbiträde 1,200 Förhöjning deruti enligt nådigt bref den 31 Maj
1878..............................................................400 1,600
Transport 1,600
60,750.
48 Bil. N:o 5 b, till Kong!. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1879.
Transport 1,600 60,750. Till bestridande af ersättning qvartalsvis åt föredraganden för mistade sportler, förslagsvis ..................... 700
Arfvode åt Styresmannen .......................................... 3,500
Förhöjning deruti enligt nyss åberopade nådiga
bref ■;..................................................................... 200 3,700
Till betalning af arfvoden jemlik! §§ 1 till och med 8 samt 12 i afvittringstaxan samt för upprättande
af linienät, förslagsvis ...................................................... 75,000
Till arfvodesförhöjning enligt § 10 i nyss nämnda taxa åt nio landtmätare i andra lönegraden, å 500 kronor till hvarje.................................................................. 4,500
Till godtgörelse enligt nådiga brefvet den 31 Maj 1878 åt de landtmätare, hvilkas inkomster af tjensten understiga 2,500 kronor i första och 3,000 kronor
i andra lönegraden, förslagsvis...................................... 500
Till tilläggsarfvoden, jemlikt nådiga brefvet den 31 Maj 1878, åt de landtmätare, hvilka under sommararbetstiden varit sysselsatte med sådana förberedande arbeten för skattläggning och områdestilldelning, som betalas allenast enligt § 8 i nämnda nå-
diga taxa, förslagsvis ........................................................ 1,500
Ersättning åt Styresmannen för tjensteresor .................. 800
D:o åt aderton landtmätare för tjensteresor å 250
kronor till hvarje............................................................... 4,500
Till ersättning, jemlikt nådiga brefvet den 31 Maj 1878, åt de landtmätare, hvilkas kostnad för tjensteresor visas hafva i afsevärd mån öfverstigit nyss nämnda
resepenningar, förslagsvis ............................................... 500
Ersättning åt aderton landtmätare för husrum under
sommarmånaderna, å 50 kronor till hvarje ............ 900
Godtgörelse till gode män och för handtlangning förslagsvis................................................................................. 39,000
Till bestridande af kostnaderna för inköp af papper, för afskrifter till skogstjenstemän af egobeskrifningar, häfdeförteckningar och taxeringslängder,
för tryckning af blanketter och kungörelser, för in-
Transport 133,200 60,750.
bind-
Bil. No 5 b, till Kong! Maj:ts Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1879. 49
Transport 133,200 60,750. bindning af handlingar samt för anskaffande och
underhåll af kartonger, förslagsvis .............................. 900
Till ersättning åt allmänna ombud, förslagsvis.................. 500
Till ersättning åt vaktbetjeningen vid Länsstyrelsen för afstådd boställslägenliet och ved att disponeras af
föredraganden .......................................................... 140
Jemlikt nådiga brefven den 24 April och den 24 December 1874 för hyra af arbetsrum åt i Umeå bosatte afvittringslandtmätare samt till rummens uppvärmning, belysning och städning, tillsammans..... 745
Till anskaffande af en polarplanimeter af Amslers konstruktion och en cirkelplanimeter af Ljungströms
konstruktion, förslagsvis ................................................... 300
Till lagning af de till afvittringsverket utlemnade tält,
förslagsvis.......................................................................... 50 j 35^35
Norrbottens län:
Arfvode åt Föredraganden samt för skrifbiträde 1,200
Till bestridande af ersättning qvartalsvis åt föredraganden för mistade sportler, förslagsvis.......................... 700
Arfvode åt Styresmannen J. É. Nyström ........................ 1,700
D:o åt Styresmannen H. W. Boström........................ 1,000
Till betalning af arfvoden, jemlikt §§ 1 till och med 8
samt 12 i afvittringstaxan, förslagsvis........................ 52,000
Till arfvodesförhöjning, enligt § 10 i nyss åberopade taxa åt nio afvittringslandtmätare i andra lönegraden, å 500 kronor till hvarje....................................... 4,500
Till godtgörelsc, enligt nådiga brefvet den 31 Maj 1878, åt de landtmätare, hvilkas inkomster af tjensten understiga 2,500 kronor i första och 3,000 kronor
i andra lönegraden, förslagsvis..................................... 500
Till tilläggsarfvoden, jemlikt nyss nämnda nådiga bref, åt de landtmätare, hvilka under sommararbetstiden varit sysselsatte med sådana förberedande arbeten
Transport 62,000 196,585
Bih. till Riksd. Prot. 1879. 1 Sami. 1 Afl. 7
50 Sil. N:o 5 b, till Kongl. Maj:ts Nåd. Trop. No 1, om Statsverk 1879.
Transport
för skattläggning- och område stilldelning, som betalas allenast efter § 8 i ofvan nämnda nådiga taxa,
förslagsvis .............................................................................
Ersättning åt Styresmannen J. E. Nyström för tjensteresor, enligt gällande nådiga Landtmäteritaxa, förslagsvis ...................................................................................
Ersättning åt femton landtmätare för tjensteresor, å 250
kronor till hvarje...............................................................
Till ersättning, jemlikt nådiga brefvet den 31 Maj 1878, åt de landtmätare, hvilkas kostnad för tjensteresor visas hafva i afsevärd mån öfverstigit nyss nämnda
resepenningar, förslagsvis ................................................
Ersättning åt femton landtmätare för husrum under
sommarmånaderna, å 50 kronor till hvarje ...........
Godtgörelse till gode män och ersättning för handtlangning, förslagsvis ......................................................
Till bestridande af kostnaderna för inköp af papper, för afskrifter till skogstjenstemän af egobeskrifningar, häfdeförteckningar och taxeringslängder, för tryckning af blanketter och kungörelser, för inbindning af handlingar, för forsling af kartor och handlingar samt för anskaffande och underhåll af
kartonger, förslagsvis.......................................................
Till arfvoden åt tolkar vid sammanträden, förslagsvis ... Till hyra af arbetslokal för i lappmarken arbetande landtmätare och förvaringsrum för afvittringen derstädes rörande kartor och handlingar samt till samma lokals städning, uppvärmning in. m. d. förslagsvis att i män eif behof användas ...........................
62.000 196,585.
2,800
1,300
3,750
1,000
500 88,100.
Summa Kronor 284,685, hvilken summa med 11,315 kronor understiger de för innevarande år till skiften och afvittringar beviljade anslag, uppgående sammanräknade till 296,000 kronor.
I sammanhang härmed förekom till nådig pröfning en af Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i Vesterbottens län gjord underdånig framställning att, som, utöfver det i 1877 års stat anvisade belopp 104,685 kronor och det genom Nådigt bref den 2 November 1877 särskild! beviljade anslag å 10,000 kronor, kostnaderna för afvittringen i
51 Bil. Nio 5 b, till Kong!.. Majits Nåd Prop. Nio 1, om Statsverket 1879.
samma iän nämnda år uppgått till 17,131 kronor 74 öre, sistnämnda belopp måtte varda länets ränteri godtgjordt; i anledning af hvilken framställning statskontoret afgifvit infordradt underdånigt utlåtande; och sedan jag härvid anmält, att uti en af Statskontorets Riksbokslutsbyrå den 30 November 1878 upprättad »kalkub öfver tillgångarna å anslagen till skiften och afvittringar, efter det utgifterna under samma år blifvit bestridda, en behållning antoges förefinnas till belopp af 14,229 kronor 99 öre, behagade Eders Kongl. Maj:t i anledning af nämnda framställning föreskrifva, att af tillgängliga och för år 1879 beviljade anslag till skiften och afvittringar godtgörelse för ifrågavarande förskott finge utaf Statskontoret anordnas; hvarjemte Eders Kongl. Magt förklarade att, derest i följd häraf berörda anslag befunnes otillräckliga till bestridande af redan till utgående deraf faststälda utgifter, Eders Kongl. Magt ville, uppå särskild underdånig framställning, meddela nådigt beslut om godtgörande af sålunda uppkommen brist.
För storskiftes- och afvittringsarbetenas fortsättande under år 1880 hafva Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i Kopparbergs, Westerbottens och Norrbottens län ansett erforderliga samma belopp, som af dem för innevarande år beräknats, dock att under år 1880 ej erfordrades anslag till anskaffande af planimetri- och till lagning af tält i Westerbottens län; och har Landtmäteri-styrelsen, uti ofvan omförmälda memorial den 21 sistlidne November, för egen del i underdånighet anfört, att om Styrelsens förslag till utgiftsstat för storskiftes- och afvittringsverken blefvo i nåder gilladt samt styresmännen, föredragandena och landtmätarne vid storskiftes- och afvittringsverken finge under år 1880 komma i åtnjutande af enahanda förmåner, som blifvit för innevarande och flera föregående år särskilt beviljade, hvarom Landsmäteri-styrelsen hemstälde, så skulle år 1880 erfordras för
storskiftesverket i Kopparbergs län .................................. 60,750 kronor,
afvittringsverket i Westerbottens län................................. 143,485 »
afvittringsverket i Norrbottens län .................................... 88,100 »
hvarjemte till bestridande af utgifter vid nämnda verk, som nu icke kunde med något slags säkerhet förutses, borde beräknas förslagsvis ............................. 4,000 »
tillsammans 296,335 kronor.
Som till betäckande af detta belopp endast funnes ett på Riksstatens Sjette Hufvudtitel uppfördt ordinarie anslag till »skiften och afvittringar» ........................ 63,000 »
erfordrades ett fyilnadsanslag å extra stat till belopp af 233,335 kronor,
52 Bil. N:o 5 b, till Bong!. Ma/:ts Nåd. Pro/:. N:o 1, om Statsverket 1879.
eller i jemnadt tal, likasom för år 1879 beviljats, 233,000 kronor; hem-
ställande Landtmäteri-styrelsen att sist nämnda belopp måtte blifva af 1879 års Riksdag i nåder äskadt för att, jemte nyss uppgifna ordinarie anslag, användas till storskiftes- och afvittringsverkens fortsätt-
ning under år 1880.
Den af mig sistlidet år uttalade förutsättning, att, sedan afvittringslandtmätarnes i Westerbottens län räkningar på arfvoden för arbetena under år 1877 hunnit granskas, dessa arfvoden, för hvilkas bestridande i nämnda års stat vore uppförde allenast 50,000 kronor, skulle befinnas sammanräknade icke obetydligt öfverstiga sagda belopp, har visserligen, enligt hvad förut blifvit antydt, besannats; men jag är ock i tillfälle nu åberopa bevis för riktigheten af min på samma gång uttalade åsigt, att staten i verkstäldt arbete erhållit fullt vederlag för den Överskjutande, ej på förhand beräknade kostnaden och att staten genom den högre arbetsprodukt, som af högre årsaflöning betingades, beredde sig förmåner af afvittringsverkets fortskyndande. Eders Kong], Maj:ts Befallningshafvande i Westerbottens län har nemligen till mig öfverlemnat dels en skrifvelse af afvittringsstyresmannen i länet, hvari anföres, bland annat, att orsaken till stegringen i den arbetsprodukt, som de med egoaffattning sysselsatte afvittringslandtmätare åstadkommit, vore att söka i den till öfveransträngning gränsande drift och ifver, hvarmed i allmänhet egoaffattningen bedrefves, äfvensom i den omständighet, att flertalet landtmätare företoge fältgöromålen tidigare på våren, än förut varit öfligt, och fortsatte desamma inpå senhösten, dels. och särskilda af afvittringsföredraganden upprättade uppgifter å två afvittringslandtmätares sommararbeten under åren 1872—1877, m. in. af hvilka uppgifter framgår,
att under åren 1872 och 1873, då afvittringslandtmätarne åtnjutit fasta arfvoden med begränsad öfverarbetesersättning, desse två landtmätare affattat tillsammans första året 169,252 qvadratref och andra året 188,748 qvadratref:
att under år 1874, då afvittringslandtmätarne från och med den 1 Juni åtnjutit godtgörelse efter taxa, nämnde två landtmätare affattat tillsammans 363,654 qvadratref; samt
att deras sammanlagda arbetsprodukt derefter utgjort år 1875 affattning af 514,105 qvadratref,
» 1876 » 563,478 j>
Bil. N:o 5 b, till Kwn/jl. Maj:s Nåd. Trop. N:o 1, om Statsverket 181.9. 53
Då således egomätningen under år 1876 omfattat nära 50,000 qvadratref mera än under år 1875, men deremot under år 1877 icke kunnat uppbringas högre än till omkring 15,000 qvadratref mera än under nästföregående år, synes häraf måhända kunna dragas den slutsats, att den år 1877 uppnådda arbetsprodukt icke skall kunna i väsendtlig mån öfverskridas.
Emellertid har denna stegring i arbetsprodukten föranledt dertill att uti innevarande års stat måst till godtgörande af afvittringslandtmätarnes i Westerbottens län arfvoden uppföras 75,000 kronor eller
10,000 kronor mera än som sistlidet år för ändamålet beräknades. Dessutom har, såsom förut blifvit anmärkt, det för bestridande af gode mäns och handtlangares i nämnda län aflöning afsedda belopp måst höjas med 2,000 kronor. Härtill komma dels sammanräknade 800 kronor till bestridande af kostnaderna för anskaffande af de afskrifter, som enligt nådiga brefvet den 12 Juli 1878 böra tillställas skogstjenstemännen, dels ock 1,400 kronor till bestridande af afvittringsföredragandena tillkommande ersättning för minskning i sportelinkomst, hvilken senare utgift likväl varder statsverket godtgjord genom motsvarande stämpelpappersafgift.
Med undantag deraf att under nästkommande år icke är att emotse någon utgift för anskaffande af instrument eller lagning af tält, förekommer i öfrigt icke för närvarande någon anledning att beräkna utgifterna för storskiftes- och afvittringsverken under år 1880 annorlunda än för innevarande år.
Förutnämnda af Statskontorets Riksbokslutsbyrå den 30 .November 1878 upprättade »kalkul» gifver vid handen, att, derest de uti samma års stat förslagsvis uppförda belopp icke behof!, öfverskridas, vid sistlidet års utgång skulle funnits en behållning å anslagen till skiften och
afvittringar till belopp af .............................................................. 14,229: 99.
Under enahanda förutsättning skulle innevarande års anslag
lemna ett öfverskott af........................................................ 11,315: —
men, om från........................................................................summan 25,544: 99.
afräknas det belopp, som enligt Eders Ivongl. Maj:ts omförmälda den 6 sistlidne December meddelade beslut skall godtgöras Westerbottens läns landtränteri ............ 17,131: 74.
sä skulle, derest nämnda förutsättningar besannades, återstå
Kronor 8,413: 25.
Enär emellertid, enligt hvad redan är kändt, kostnaderna för aflöning åt gode män och handtlangare under år 1878 öfverstigit de der-
54 Bil. N:o 5 b. till Kong!. Majds Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 187.9.
för i samma års stat uppförda belopp med sammanräknade 11,790 kronor 40 öre samt minskningarna i andra utgiftsposter, såvidt nu kan bedömas, uppgå endast till omkring 2,500 kronor, torde med visshet kunna antagas, att någon behållning' å de hittills för skiften och afvittringar beviljade anslag icke är att påräkna, utan lärer fasthellre böra befaras, att nu tillgängliga medel skola, om än icke i väsendtlig mån, befinnas otillräckliga till bestridande af redan bestämda utgifter.
Med afseende härå och dä såväl under innevarande som nästkommande år opåräknade utgifter kunna ifrågakomma dels i anledning deraf att afvittringslandtmätare, hvilken på grund af styrkt sjukdomsförfall åtnjuter tjenstledighet, är berättigad uppbära arfvode enligt stadgade grunder, dels ock till följd af framstälda anspråk att af afvittningsmedlen undfå ersättning för laga skifteskostnader i de fall, då vederbörande hemmansinnehafvare vid föregående afvittring gått miste om förmånen att få sina egor i sammanhang med allmän afvittring på statens bekostnad utbrutne och rörlagde; dä dessutom en eller flera förslagsvis upptagna utgiftsposter möjligen kunna komma att öfverskridas; och dä förslag blifvit väckt att jemväl storskifteslandtmätarnes arbeten skulle godtgöras efter taxa, samt, derest detta förslag skulle vinna Eders Kongl. Maj:ts nådiga bifall, deraf möjligen kan föranledas sådan stegring i storskifteslandtmätarnes arbetsprodukt, att deras arfvoden kunna komma att i någon mån öfverstiga derför nu beräknade belopp; så synes mig vid beräknande af nästkommande års anslagsbehof böra för oförutsedda utgifter afses ett belopp, som för vinnande af jemn slutsumma lämpligen torde kunna bestämmas till 11,665 kronor.
Enligt min åsigt erfordras således för skiften och afvittringar under år 1880 följande belopp:
till storskiftesverket i Kopparbergs län ........................................... 60,750
» afvittringsverket i Westerbottens län.......................................... 135,485
)) afvittringsverket i Norrbottens län................................................ 88,100
» bestridande af oförutsedda utgifter .......................................... 11,665
Summa kronor 296,000;
och om härifrån afräknas ordinarie anslaget.................................... 63,000,
behöfver således på extra stat för år 1880 anvisas..................... 233,000
kronor eller samma belopp, som för innevarande år blifvit såsom extra anslag beviljadt.
På grund häraf och då jag icke har något att erinra vid de af Landtmäteri-styrelsen i öfrigt gjorda framställningar, tillstyrker jag att Eders Kongl. Maj:t måtte i nåder föreslå Riksdagen
55 Bih. No 5 l, till Kong! Maj:ts Nåd. Prop. No 1 om Statsverket 1879.
dels, i likhet med hvad för flera år egt rum, att för år 1880 bevilja förhöjning i årsarfvodet för de i Kopparbergs län anstälde 18 storskifteslandtmätare med 400 kronor till hvarje, samt i styresmannens för storskiftesverket årsarfvode likaledes med 400 kronor; att medgifva, det de belopp, hvarmed afvittringslandtmätarnes i Vesterbottens och Norrbottens län inkomster af tjensten under år 1880 kunna komma att understiga 2,500 kronor för yngre afvittringslandtmätare och 3,000 kronor för de afvittringslandtmätare, som på grund af ålder i tjensten enligt gällande taxa åtnjuta arfvodesförhöjning, må afvittringslandtmätarne godtgöras och af anslagen till storskiftes- och afvittringsverken utgå; att för år 1880 åt föredragandena af afvittringsärenden i Vesterbottens och Norrbottens län samt till skrifbiträde åt dem bevilja en tillökning af 400 kronor i det åt hvarje af dem anslagna belopp, samt att bevilja tillfällig tillökning i styresmannens vid afvittringsverket i Vesterbottens län årsarfvode för år 1880 med ett belopp af 200 kronor;
dels och att enär det belopp, som i händelse af bifall härtill erfordras till bestridande af kostnaderna för storskiftes- och afvittringsverken under år 1880, utgör 296,000 kronor, för sistnämnda år utöfver ordinarie anslaget, 63,000 kronor, på extra stat anvisa 233,000 kronor.
10:o. Undervisningsanstalter för jordbruk och landtniannanäringar.
Under denna anslagstitel har jag till en början att anmäla framstälda förslag om anordnande af särskild undervisning i vissa grenar af landthushållningen.
A.) Uti underdånigt memorial den 17 November 1877 har Eders Tr-idgårda- Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i Malmöhus län, med tillkännagif- mast:ll'eskolavande att det stora behofvet af trädgårdsskötselns allvarliga befrämjande i Skåne gifvit anledning till bildande af en trädgårdsförening för provinsen, hvilken förenings första uppgift varit att verka för åstadkommande af en trädgårdsmästareskola vid Alnarp, i underdånighet anfört, bland annat, att en sådan skola derstädes öppnats våren år 1876 med bidrag från Malmöhus läns hushållningssällskap till belopp af 1,600 kronor; att, enligt hvad erfarenheten gifvit vid handen, det likväl varit omöjligt att med nämnda ringa anslag få skolan så fullständigt ordnad som önskligt vore, hvarförutan endast lärjungar från Malmöhus län kunde vid skolan anställas, så länge undervisningen ensamt bekostades af detta läns hushållningssällskap; att då önskligt vore ej mindre att skolans verksamhet kunde utsträckas, än äfven att genom inrättande af
Högre undervisning i mejerihushållning.
56 Bil. No 5 b, till Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. No 1, om Statsverket 1879.
frilärlingsplatser mindre bemedlade ynglingar bereddes tillfälle att besöka skolan, staten syntes lämpligen böra taga ifrågavarande undervisning om hand medelst beredande åt en trädgårdsmästareskola för södra Sverige af likartade förmåner med dem, som blifvit landtbruksskolorna beviljade; att utbildning af fullt yrkesduglige inhemske trädgårdsmästare vore af stor vigt för ägarne af mindre jordegendomar och följaktligen för trädgårdsskötseln hos den stora mängden af befolkningen, hvilken endast på sådant sätt kunde erhålla den sakkunniga hjelp, som för omförmälda hushållsgren vore så väl behöflig, samt att för en trädgårdsmästareskola för södra Sverige icke funnes lämpligare plats än vid Alnarp, der redan vore väl skötta trädgårdar, inneslutande landets sannolikt största samlingar af park- och fruktträd. På grund häraf och af öfriga sakrikt anförda skäl har Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande hemstält om beviljande dels för en gång af 22,300 kronor för uppförande å Alnarps landtbruksinstituts område och genom dess styrelses försorg af en ny byggnad för en trädgårdsmästareskola samt för beredande derjemte af utrymme för utställning och förvaring af frukt, dels ock af ett årligt anslag till skolan till belopp af
4,000 kronor att af nämnda styrelse förvaltas.
Landtbruksakademiens förvaltningskomité har uti infordradt underdånigt utlåtande väl vitsordat, att en särskild läroanstalt för trädgårdsmästarelärlingar vore både önsklig och af verkligt behof påkallad, men af uppgifna anledningar ansett skolan icke böra förläggas till Alnarp, utan upprättas i Lund.
Härefter har Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i Malmöhus län uti underdånigt memorial den 21 Januari 1878 ånyo sig yttrat och dervid, jemte meddelande af ytterligare upplysningar rörande trädgårdsanläggningarna vid Alnarp, hemstält, att å det framstälda förslaget om trädgårdsmästareskolans förläggande till Lund icke måtte fästas nådigt afseende.
B) Vidare hafva förslag blifvit väckta om anordnande af högre undervisning rörande mejerihushållningen.
Sedan Malmöhus läns Hushållningssällskap uti underdånigt memorial den 24 September 1877 på anförda skäl hemstält, att en högre mejeriskola, afsedd för hela landet, måtte blifva inrättad vid Alnarp, för hvilket ändamål erfordrades dels ett årligt anslag å 7,000 kronor, dels och till uppförande af nödig byggnad ett belopp 24,575 kronor, har Landtbruksakademiens förvaltningskomité uti afgifvet underdånigt utlåtande anfört, att komitén i allo delade Hushållningssällskapets uttalade
57 Bil. N:o 5 b, till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1879.
talade åsigter om vigten för vårt land att tillfälle bereddes till vinnande af en fullständigare och mera vetenskaplig undervisning i mejerihushållningen än den, som nu meddelades vid mejeriskolorna och vid de enskilda egendomar, der mejerielever med understöd af statsmedel vore anstälde. Visserligen hade genom do här i Sverige vidtagna anstalter för mejerihushållningen denna på senare tider gjort icke obetydliga framsteg, men för densammas vidare utveckling och fullkomnande erfordrades dock ytterligare åtgärder; och att sådana med det snaraste borde sättas i verket, derom vore komitén lika lifligt öfvertygad som hushållningssällskapet. Komitén kunde dock ej biträda sällskapets förslag om inrättande af en särskild högre mejeriskola vid Alnarp, utan ansåge, att det afseclda målet, svenska mejerihushållningens höjande och framtida utveckling, lämpligast kunde och borde vinnas genom de båda landtbruksinstituten vid Alnarp och Ultima, der en fullständig vetenskaplig undervisning uti ifrågavarande vigtiga del af landthushållningen borde blifva tillgänglig för eleverne vid instituten äfvensom för de andre personer, Indika ville besöka dessa läroanstalter endast för studiet af mejerihushållningen. Instituten borde så mycket lättare kunna bland läroämnena upptaga nämnda gren af landthushållningen, som vid båda instituten redan funnes mejerier, i Indika praktiska öfningar och demonstrationer kunde åstadkommas.
Styrelserna för nämnda institut erhöllo den 29 November 1877 nådig befallning att i anledning af hvad Förvaltningskomitén anfört afgifva underdånigt utlåtande; Och har Styrelsen för landtbruksinstitutet vid Ultima uti underdånigt memorial den 15 December 1877 förklarat, att Styrelsen på det allra högsta gillade det af Malmöhus läns hushållningssällskap väckta förslag om vidtagande af åtgärd för utbildande af skicklige vetenskapligt bildade mejerister; att enligt Styrelsens åsigt detta mål lämpligast kunde vinnas genom att bereda tillfälle för några af de från landtbruksinstituten utgående skickligaste elever, hvilkas håg särskild! läge åt detta håll, att efter slutad kurs vid institutet egna sin tid åt ett grundligt och vetenskapligt studium af mejerihan dteringen; samt att de härför erforderliga anordningar syntes kunna åstadkommas vid Ultima utan att medföra synnerligen störa kostnader.
Det från Styrelsen för landtbruksinstitutet vid Alnarp infordrade utlåtande inkom den 12 Mars 1878. Deri föreslår Styrelsen, att af Styrelsen må vid Alnarp anställas eu lärare i mejeriskötsel och en aslå/i. till Riktat, Fiol. 1879. 1 Sami. i Aj'd. 8
58 Bil. Nio 5 b, till Kong!. Maj:ts Nåd. Trop. No 1, om Statsverket 1879.
sistent med skyldighet att bestrida den af Förvaltningskomitén och Malmöhus läns hushållningssällskap föreslagna undervisning; att dessa lärare, hvilka borde ställas i samma förhållande till Styrelsen som institutets öfriga lärarepersonal, skulle vara skyldige jemväl utföra de försök och undersökningar angående mjölkhushållningen, som kunde varda af Styrelsen föreskrifna; att i öfverensstämmelse med de af hushållningssällskapet inlemnade ritningar och kostnadsförslag måtte få vid Alnarp uppföras byggnad, innehållande bostad för nämnde två lärare samt nödiga rum för mejerieleverne; samt att för ifrågavarande ändamål måtte anvisas 7,000 kronor årligen och till byggnadens uppförande 24,575 kronor.
Enligt mitt omdöme lider det intet tvifvel att, såsom ock Landtbruksakademiens Förvaltningskomité vitsordat, en läroanstalt för trädgårdsmästare-lärlingar är både önsklig och af verkligt behof påkallad, och att således de medel, som blefve af Staten anvisade för anordnande af en sådan läroanstalt å den plats, som kan finnas för ändamålet lämpligast, vore väl använda. Ännu vigtigare anser jag dock, att i antydd riktning vidtagas åtgärder för mejerihushållningens utveckling och fullkomnande. De uppoffringar, som för detta ändamål kunde från Statens sida ifrågakomma, synas ej heller vara af betydenhet i jemförelse med de stora fördelar, som äro att vinna genom främjande af en bland jordbruksnäringens vigtigaste grenar. Men då Eders Kongl. Maj:t på grund af hvad Chefen för Finans-Departementet meddelat i fråga om de tillgångar, som äro att påräkna för den nu instundande statsregleringen, ansett dervid icke böra ifrågasättas andra nya eller tillfälliga anslag än sådana, hvilkas beviljande antingen är beroende af förut fattade beslut eller icke kan utan synnerligt men till lägligare tid uppskjutas, finner jag mig förhindrad att uti något af förut omförmälda hänseenden göra framställning om beredande af de för åsyftade ändamålens vinnande erforderliga anslag, hvadan något vidare yttrande i ardedning af de särskilda förslagen icke heller behöfver för närvarande af mig afgifvas.
Bil. No 5 b, till Konrjl. Majtls Nåd. Prov. No 1, om Statsverket 1879.
59 Det torde nu tillåtas mig att öfvergå till behandlingen af
C. frågan om beredande af de anslag, som är o oundgängligen nödiga, på det landtbruksinstitutet vid Ultuna må kunna uppfylla sin bestämmelse.
I afseende härå ' anhåller jag få erinra, att, sedan Styrelsen för nämnda institut uti underdånig skrifvelse den 16 December 1876 anhållit, att, enär de upprepade och af statsrevisorerne äfven framhållna anmärkningarna mot Styrelsens förvaltning af institutets angelägenheter lätteligen kunde framkalla ett allmännare misstroende mot institutet till stort men för denna läroanstalt, Eders Kongl. Magt ville förordna en undersökning, om de öfverkbräde bristerna i förvaltning och hushållning verkligen förefunnes, samt 1877 års Riksdag jemväl fattat beslut om framställande af underdånig anhållan i enahanda syfte, Eders Kongl. Maj:t under den 27 April sistnämnda år funnit godt uppdraga åt en komité att verkställa undersökning angående förvaltningen och hushållningen vid institutet samt framställa förslag till afhjelpande af de brister och olägenheter i ena eller andra hänseendet, hvilka vid den sålunda anbefalda utredningen kunde varda iakttagna.
Denna komité afgaf den 13 Oktober 1877 sitt af åtskilliga bilagor åtföljda betänkande; och sedan i anledning deraf ej mindre Styrelsen för institutet än äfven Landtbruksakademiens Förvahningskomité afgifva infordrade underdåniga utlåtanden, hafva enligt Eders Kong], Maj:ts derom meddelade nådiga föreskrift betänkandet och utlåtandena blifvit till tryck befordrade samt erforderligt antal exemplar deraf till Riksgäldskontoret öfverlemnats för att med blifvande riksdagstryck utdelas.
Uti detta betänkande lemnar komitén till en början en förberedande framställning rörande institutets uppkomst och fortgången af hushållningen derstädes; och har komitén härvid erinrat, bland annat, att det för institutet afsedda årliga anslag från och med år 1875 utgår till belopp af 20,000 kronor:
att Styrelsen för institutet dessutom årligen uppbär ett belopp af
3,000 kronor till en vid institutet förlagd, för undervisning af sex elever afsedd Statens mejeriskola;
samt att enligt Nådigt bref den 9 November 1860 blifvit till en agrikulturkemisk försöksanstalt vid Ultima anvisadt ett årligt, under anslagstiteln »befrämjande i allmänhet af jordbruk och landtmannanä-
Anslag för landtbruksinstitvtet vid Ultuna.
60 Bil. No 5 b, till Kong!. Majds Nåd. Prop. No 1, om Statsverket .1879.
ringar» uppfördt anslag å 4 500 kronor, hvilket anslag »icke i annan mån kommit institutet till godo, än att läraren i agrikulturkemi m. m. genom sin af detta anslag utgående aflöning såsom föreståndare för försöksanstalten kan sägas till någon del jemväl vara aflönad såsom lärare vid institutet.»
Berörda förberedande framställning, hvilken återfinnes å sidorna 2—21, innehåller vidare uppgifter angående de för institutet beviljade tillfälliga anslag samt lån af statsmedel, om jordegendomens storlek och brukningssättet, om kreatursbesättningen samt de i sammanhang med jordbruket bedrifna binäringar, om de å egendomen verkstälda nybyguader samt beträffande den skuldsättning, hvilken institutet varit underkastadt. Genom den sålunda meddelade skildringen af hushållningen vid institutet har komitén ansett vara tillräckligt ådagalagdt, att institutet allt sedan dess tillkomst oafbrutet haft att kämpa mot finansiela svårigheter och ofta varit i saknad af medel till bestridande af nödiga utgifter. Då eu sådan finansiel ställning vore ganska betänklig och till och med kunde sägas uti sig innebära alla hufvudsakliga brister och olägenheter tillsammantagna, har komitén trott den utredning, som komitén hade sig ålagdt verkställa, egentligen böra omfatta de förhållanden, som föranledt och fortfarande underhållit omnämnda för institutet, dess Styrelse och tjensteman så tryckande ställning.
Sedan komitén härefter uttalat sina åsigter i berörda hänseende, hvarom jag för undvikande af vidlyftighet tillåter mig hänvisa till det tryckta betänkandet, sidorna 21—30, framställer komitén förslag till de åtgärder, som enligt komiténs omdöme böra vidtagas för afhjelpande af angifna missförhållanden. Komitén, som härvid tagit i betraktande, huruvida det icke skulle vara ändamålsenligt att, med bibehållande af läroverket till sin organisation hufvudsakligen orubbadt, till enskild person på arrende upplåta egendomens jordbruk, men af anförda, som mig synes, fullt giltiga skäl ansett sig böra afstyrka vidtagande af en sådan åtgärd, har i främsta rummet uppställt det vigtiga och genomgripande förslaget, att nuvarande föreståndarebefattningen må indragas och de åligganden, som enligt gällande reglemente tillhöra denna befattning, fördelas på två personer, af hvilka den ena, under benämning Rektor, är chef för det högre läroverket, och den andre, som benämnes Intendent, förvaltar landtegendomen och är föreståndare för den lägre landtbruksskolan, hvilken måste vara med jordbruket i oskiljaktigt samband, enär lärlingarne påräknas såsom arbetare dervid.
61 Bil. E:o 5 b, till Kong!-. Majds Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1819.
Hvad komitén sålunda föreslagit har Styrelsen för landtbruksinstitutet vid Ultuna afstyrkt på anförda skäl, hvilka icke torde kunna lemnas utan uppmärksamhet; och Landtbruksakademiens Förvaltningskomité har förklarat sig instämma uti de åsigter, som Styrelsen i detta hänseende uttalat, med erinran att föreståndaren såväl för landtbruksinstitutet vid Alnarp som för högre landtbruksskolan vid Aas i Norge hade samma åligganden som föreståndaren för ifrågavarande landtbruksinstitut enligt dess nu gällande stadgar.
Såväl nu nämnda som åtskilliga andra i komiténs betänkande framställda förslag torde emellertid, såsom endast berörande organisations- och förvaltningsfrågor, icke vara af beskaffenhet att omedelbart inverka på bestämmandet af de anslagsbehof, som oundgängligen måste fyllas, om landtbruksinstitutet vid Ultuna icke skall genom brist på materiela hjelpmedel urstån dsättas att på ett fullt nöjaktigt sätt uppfylla sin bestämmelse; och då Landtbruksakademiens Förvaltningskomité redan väckt förslag om utfärdande af förnyade stadgar för icke allenast ifrågavarande landtbruksinstitut utan äfven landtbruksinstitutet vid Alnarp, öfver hvithet förslag institutens styrelser afgifvit infordrade underdåniga utlåtanden, men detta ärende ännu icke vunnit sådan beredning, att detsamma kunnat till slutlig pröfning föredragas, torde Eders Kongl. Maj:t finna lämpligt, att komiténs betänkande och deröfver afgifna utlåtanden, i hvad de afse omförmälda organisations- och förvaltningsfrågor, förekomma till slutlig pröfning först i sammanhang med berörda ärende, samt att nu ondast bör tagas i öfvervägande hvad komiténs betänkande innehåller och i öfrigt förekommit beträffande beräknandet af de för institutet erforderliga anslag.
I sist omförmälda hänseende har, till en början, komitén anmärkt, att landtbruksinstitutet vid Ultuna årligen förlorade en icke obetydlig summa genom befintligheten derstädes af mejeriskolan, hvilken för att ej sjelf drabbas af en allt för stor brist i sitt kredit måste erhålla mjölken till ett pris, understigande med några öre kannan det pris, hvartill mjölken i oförädlad form antagligen skulle kunna afsättas. Förlusten, åbragt genom mejeriskolan, skulle naturligtvis blifva ändå större, om, såsom komiterade hoppades, ett större antal välfödda djur komme att producera åtminstone femtio procent mera mjölk än för närvarande. I betraktande häraf och då möjligheten att erhålla undervisning i mejeriskötsel på egendomar, som genom läge vore anvisade
62 Bil. No 5 b, till Kong!. Maj:is Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1879.
på uteslutande användande i mejeriet af all den mjölk, de producerade, numera icke vore förenad med någon svårighet, tvekade komiterade icke att förorda upphörande af nämnda skola. Mejeriet borde dock af anförda skäl fortfarande bibehållas, så mycket hellre som vid en landtbruksläroanstalt det borde ingå uti undervisningen att jemte de lärdomar rörande smör- och ostberedning, som på lärosalen erhölles, få se dem praktiskt tillämpas uti ett väl ordnadt mejeri. Men om mejeriskolan indroges, kunde det derför beviljade årliga anslag 4 3000 kronor indragas.
Med erinran att den af komitén anmärkta prisskilnad måste anses såsom en Statens uppoffring, för att förse landtbruksläroverket med den i en vigtig del af landthushållningen behöfliga undervisningsmateriel, har Styrelsen för institutet uti det afgifna utlåtandet anhållit, att intet afseende måste fästas vid komiténs omförmälda förslag. Landtbruksakademiens Förvaltningskomité har, enär mejeriskolan vore för undervisningen vid läroanstalten oundgänglig, ansett afseende icke böra fästas vid den möjliga minskning i inkomster, som kunde af skolan förorsakas; hemställande Förvaltningskomitén, att mejeriskolan måtte bibehållas och fortgå, intilldess eu fullständigare vetenskaplig undervisning kunde vid institutet åstadkommas.
Lika med Styrelsen för institutet och Förvaltningskomitén anser jag ifrågavarande mejeriskola böra bibehållas, desto hellre som enligt den åsigt, jag redan haft tillfälle uttala, öfningarna vid nämnda skola böra, så fort omständigheterna sådant medgifva, utvidgas till en fullständig vetenskaplig undervisning rörande mejerihushållningen. Jaganser således det för nämnda skola anvisade årliga anslag böra fortfarande till oförminskadt belopp utgå.
Vidare har komitén, som ansett sammanblandning af läroanstaltens och landtegendomens ekonomi icke vara lämplig, i underdånighet anfört, att, då det högre läroverkets vid Ultima omkostnader icke borde till större eller mindre del bestridas medelst tillskott från egendomen, och alla de prestationer i arbete eller varor, som från egendomen komme läroverket, dess lärare eller tjenstepersonal till godo, borde med kontanta penningar eller anvisning derå godtgöras, hela landtbruksegendomens behållna afkastning borde efter hvarje räkenskapsår och efter vederbörligen verkställd revision till Statskontoret insändas. I sammanhang härmed har komitén, som ansett de ordinarie lärarnes
63 Bil. N:o 5 b, till Kong!. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1879.
vid det högre landtbruksläroverket aflöningsförmåner böra på angifvet sätt höjas, hemställt, att sammanräknade beloppet af de för den agrikulturkemiska försöksstationen samt det högre landtbruksläroverket och landtbruksskolan beviljade årliga anslag, nu uppgående till 24,500 kronor, måtte enligt angifven beräkningsgrund höjas till 30,000 kronor. Härutöfver erforderliga utgifter till det högre läroverket borde kunna bestridas med afgifterna utaf eleverne, om dessas antal hädanefter, såsom i allmänhet under senare åren, komme att utgöra 45 till 50 och om afgiften för hvarje höjdes till 750 kronor årligen, hvilket komitén tillstyrkte. Men då oförutsedda förhållanden kunde inträffa, hvaribland hufvudsakligen minskning i antalet elever, samt af ett eller annat skäl de nödvändiga utgifterna kunde komma att höjas eller de påräknade inkomsterna relativt till behofven minskas, och då en förhöjning af den föreslagna årsafgiften icke vore rådlig eller genast efter behofvets inträffande verkställbar, borde till Styrelsens förfogande finnas ett förslagsanslag, hvars storlek likväl icke kunde på förhand beräknas.
Beträffande de sålunda af komitén framställda förslag har Styrelsen för institutet anfört, hufvudsakligen, att det syntes vara ett högst ovanligt och föga lämpligt sätt för förvaltningen af kronans egendom att låta redovisa dess afkastning till statsverket efter räkning för hvarje år. En dylik anordning skulle troligen innebära fröet till ganska svåra förvecklingar, hvilka snart skulle nödvändiggöra ytterligare förändringar. Beloppet af behållningen skulle ofta nog ingalunda' motsvara de förväntningar, som en och annan myndighet, som egde att deröfver yttra sig och att dermed taga befattning, kunde anse sig berättigad hysa. Mången gångskulle det blifva svårt att visa, att på egendomens förbättring nedlagda summor blifvit på ändamålsenligaste sätt använda. Det syntes dessutom som om för institutets Styrelse, hvilken borde antagas bestå af personer, som varmt nitälskade för institutets väl, läge en belöning och uppmuntran deri, att, om hon lyckades genom god förvaltning bereda större behållningar, hon ock derigenom finge tillgång att vid institutet införa en eller annan kanske länge önskad förbättring. Sannolikt vore, att många af institutets behof, såsom af ökade samlingar, förbättrad undervisningsmateriel m. m., lättare kunde blifva fyllda, då Styrelsen hade någorlunda frihet att, så att säga, genom egen sparsamhet dertill bereda tillgång, än om hvarje sådant behof måste blifva föremål för en underdånig framställning och derefter till Riksdagens pröfning hänskjutas. Styrelsen kunde således icke förorda bifall till komiténs berörda förslag. Hvad särskild! anginge komiténs beräkning af det under angifven förutsättning för institutet erforderliga årsanslag,
64 Pil. No 5 l, till Kongl. Maj:ts Nåd. Trop. No 1, om Statsverket 1879.
borde anmärkas, att det af komitén beräknade belopp tages i anspråk för bestridande af föreslagna aflöningar. Enligt institutets räkenskaper uppginge det tillskott utöfver statsanslaget, som läroverket för närvarande måste årligen hafva af egendomen, till minst 9000 kronor. Detta tillskott kunde icke blifva mindre än det nu vore, ty äfven nu betäcktes kostnaden för lärarnes aflöning med årsanslaget, och det af komitén beräknade belopp vore således 9000 kronor för litet. Komitén hade visserligen föreslagit en förhöjning af elevafgiften, som nu utginge med 750 kronor för det första och 600 kronor för det andra året, till 750 kronor för hvartdera året; men dels utgjorde den föreslagna förhöjningen af 150 kronor för hvarje af 20 elever, hvilket vore det högsta antal, hvartill andra årets kurs kunde beräknas, tillsammans endast 3000 kronor, dels vore ovisst, huruvida en sådan förhöjning i afgiften icke skulle medföra en så stor minskning i elevernes antal, att hela vinsten af förhöjningen ginge förlorad, dels vore det mycket tvifvelaktigt, huruvida en ytterligare höjning i elevafgiften vore med rättvisa och billighet förenlig. Komitén hade uttalat den riktiga grundsatsen, att lärares aflöning, underhåll af lärosalar och till en viss grad äfven undervisningsmateriel borde bekostas af Staten, men att öfriga omkostnader för föda, bostad, uppassning, med mera, borde af lärjungarne godtgöras. Ofverskottet af elevernes afgifter, sedan kosthållet blifvit betaldt, uppginge nu till ungefär 250 kronor för hvarje af 40 betalande elever, således tillsammans 10,000 kronor. Häraf åtginge omkring 7300 kronor till betjening, laboratoriet, dissektioner, belysning och uppvärmning af elevbyggnaden. Eleverne betalte således för sina bostäder återstående 2700 kronor eller omkring 70 kronor rummet, hvilket tycktes vara tillräckligt för ett litet rum utan uppassning. Ökades elevafgiften, vore således fara, att man läte eleverne betala en del kostnader, som rätteligen borde bestridas af institutet.
På de sålunda af Styrelsen anförda skäl har jemväl Landtbruksakademiens Förvaltningskomité hemställt, att komiterades framställning i omförmälda hänseende icke måtte till någon åtgärd föranleda.
Vid inrättande af landtbruksmstituten såväl vid Ultima som vid Alnarp synes den grundsats hafva gjort sig gällande, att årliga behållna afkastningen af de för instituten anslagna jordegendomar borde användas för institutets ändamål och att endast för hvad derutöfver erfordrades tillgång borde beredas genom beviljande af särskilda anslag. Tillämpningen af denna grundsats innebär förpligtelse för institutens Styrelser att till ett föredöme för dess lärjungar förvalta jordegendomen och den deraf härflytande behållna afkastning med sådan
klok
65 Till. J\:o 5 b, till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1879.
klok beräkning, att institutet må kunna icke allenast motsvara de vid dess inrättande uppställda anspråk, utan allt jemnt utvecklas och fullkomnas. Såvidt jag kunnat inhemta af komiténs betänkande, finnes till afvikande, särskild! för Ultima, från omförmälda hittills följda grundsats ingen annan anledning än den, onekligen ganska beaktansvärda, att bestridandet af de för landtbruksläroverken vid Ultuna erforderliga årliga utgifter icke borde göras i någon mån beroende af jordbrukets vexlande afkastning. Men då all fara i nämnda hänseende, om sådan verkligen förefinnes, torde kunna genom vidtagande af andra lämpliga åtgärder undanrödjas, synes mig skäl ej vara för handen att endast af denna anledning öfvergifva tillämpningen af en grundsats, hvars riktighet hittills icke blifvit af erfarenheten jäfvad.
Med afseende härå och under åberopande i öfrigt af hvad Styrelsen för landtbruksinstitutet vid Ultima anfört, får jag, — med erinran att, enligt § 3 af de för nämnda landtbruksinstitut nu gällande den 8 Maj 1868 utfärdade stadgar, Styrelsen har sig anförtrodt fastställa de afgifter, som åt lärjungar höra erläggas, och att Styrelsen icke lärer underlåta att, om och när sådant lämpligen kan ega rum och finnes erforderligt, höja olevafgifterna —, lika med Styrelsen och Landtbruksakademiens Förvaltningskomité hemställa, det komiterades framrtällning att inkomsten af ifrågavarande jordegendom måtte omedelbart till statsverket redovisas samt institutet erhålla ett årligt statsanslag, motsvarande hela dess behof, icke må vinna bifall; anhållande jag likväl få återkomma till frågan, huruvida det nu för institutet utgående årliga anslag bör anses tillräckligt.
I fråga om kreatursbesättningen vid Ultuna innehåller betänkandet, att komitén, som funnit det nu befintliga antal dragare otillräckligt, anställt beräkning öfver det för gårdsbruket och dermed i samband stående arbeten nödigt ansedda antal, hvaraf framginge att, inberäknade dem som liölles i reserv för möjligen tillfälligt otjenstbara hästar eller oxar, erfordrades 23 par dragare. Af dessa borde 16 par vara hästar och 7 par oxar; och då för närvarande funnes, oberäknade 4 för institutet afsedda hästar, endast 25 sådana djur samt 8 oxar, borde således. ytterligare 7 hästar och 6 oxar anskaffas. Det vore härvid antaget, att ibland arbetshästarna skulle finnas några fölston, så att gårdsbruket kunde medelst egen afvel underhålla stallet med i medeltal två unghästar årligen.
Bih. till Iliksd. Prot. 1 Sami. 1 Afd.
66 Bil. No 5 b, till Konr/l. Majd» Nåd. Prof. No 1, om Statsverket 1879.
Fårens antal, för närvarande uppgående till 170, kunde enligt komiténs åsigt nedsättas, men deremot borde mjölkboskapen ökas. Enligt beräkning både komitén antagit, att på Ultima med underlydande gårdar kunde, utom nödiga dragare, ungboskap och föl för insättande i de utmönstrade djurens ställe, födas 150 kor och tjurar. De institutet tillhöriga djur utgjorde den 30 Juni 1877, enligt uppgift af räkenskapsföraren, 62 kor, 23 qvigor, 12 påläggskalfvar och 13 spädkalfvar. Om man antoge, att utaf dessa nu befintliga 48 påläggsdjur inom nästföljande två år 20 erfordrades till fyllande af platser efter dem bland de 62 korna, som under tiden utmönstrades, och att kornas antal under nämnda tid af egen afvel ökades med de öfriga 28, så att således efter nämnda tids förlopp kreatursuppsättningen i koladugården kunde uppgå till 90, återstode dock ett antal af 60 djur, kor och tjurar, hvilka enligt komiténs mening borde inköpas i mån som ökad produktion af kraftfoder och halm kunde medgifva uppställandet af djur till beräknadt antal.
Hvad anginge institutets byggnader ansåge komitén afhjelpandet af befintliga brister i deras underhåll vara nödvändigt dels för hushållningens regelbundna gång dels ock för uppehållande af institutets anseende; och hade komitén för utrönande af kostnaden såväl för iståndsättande af och någon förändring uti befintliga byggnader som ock för uppförande af några mindre hus, som hushållningen hädanefter kunde kräfva, låtit anställa syn och värdering, vid hvilken i närvaro af två bland komiténs ledamöter och enligt af komitén lemnad instruktion en van syneförrättare, biträdd af byggmästare och värderingsman, uppgjort kostnadsförslag till nödiga reparationer, förändringar och nybyggnader. Enligt det betänkandet bifogade syneinstrument uppginge samtliga kostnaderna härför till eu summa af 38,785 kronor 40 öre, hvaraf 7,166 kronor 15 öre för reparationer å hus, som uteslutande tillhörde det högre landtbruksläroverket, 7,500 kronor för uppförande i stället för magasinsbyggnaden, som vore mycket gammal och förfallen samt otillräcklig för behofvet, af en ny sådan byggnad med användande dertill af gamla dugliga materialier, 2,800 kronor för uppförande å utgården Kungsängen af en mejeribyggnad, samt sammanräknade 965 kronor för uppförande af åtskilliga nödiga ansedda vedbodar.
Utöfver nämnda belopp erfordrades dessutom enligt komiténs åsigt för inköp och iståndsättande af en å egendomen befintlig, enskild person tillhörig byggnad, kallad »Fjells fugan», hvilken borde användas till bostad åt intendenten, 4,000 kronor, samt för flyttning af lärlingsbyggnaden nära intill Intendentens boning 2,809 kronor.
67 Bil. No 5 b, till Ilongl. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1, cm Statsverket 1879.
På grund häraf och af öfriga anförda skäl har Komitén uppställt följande beräkning öfver de anslag för en gång, hvilka af komitén förordas att utgå under loppet af tvänne år med hälften under hvartdera:
Till inköp af dragare, 7 hästar å 750 ................. 5,250: —
6 oxar å 375 .................................................................. 2,250: — 7,500: —
Till inköp af kor, 60 st. å 200 ............................. 12,000: —
afgår för får, som kunna säljas till........................ 2,000: — 10,000: _
Till inköp och reparerande af den s. k. Fjellstugan till bostad åt Intendenten samt uppförande af uthus till densamma ................................... 4,000: —
Flyttning af lärlingsbyggnaden jemte källarens
ombyggnad ................................................................. 2,800: —
Reparations- och byggnadskostnad i öfrigt utgör enligt syneinstrumentet 39,785,40, men upptages i rundt tal till .................................................. 39,800: — 46,600: -—
Såsom bidrag till afbetalande af instituters skul-
der, hvilka, den 30 Juni 1877, efter afdrag af fordringar, uppgingo till 27,034 kronor, anser sig komitén endast böra hemställa om anslag till godtgörande af den skuld till Kongl. Maj:t och Kronan, hvilken ännu återstår såsom rest på det lån, som beviljades år 1862 till bebyggande af Kungsängsgården.....................................10,000:
Summa, att utgå under 2 år, kronor 74,100: —
Uti sitt oftanämnda utlåtande har institutets Styrelse, som icke kunnat biträda komiténs åsigt, att fårens antal borde minskas, hemställt om beviljande af ett anslag å 6,105 kronor 32 öre för att dermed inlösa den af enskild person vid institutet uppställda och för institutet behöfliga kreatursstam, hvilken, enligt hvad komiténs betänkande gifver vid handen, bostode af 30 kor, 2 tjurar och 6 qvigor; anseende Styrelsen, att frågan om ytterligare anslag för inköp af flera dragare och flera kor borde bero på framdeles af Styrelsen gjord framställning.
Det af komitén beräknade belopp vore väl erforderligt för samtliga byggnadernas försättande i fullgodt skick, men det syntes Styrelsen icke lämpligt utdöma allt, som funnes i någon mån bristfälligt. Klokare vore att, såsom hittills tillgått, år efter år verkställa behöfliga reparationer, så att allt hölles i fullt brukbart skick. Fn stor del af reparationerna kunde då äfven utföras för mindre kostnad med användande
fift Bil. N:o 5 b, till Kongl. Maj:ts Nåd. Frop. N:o 1, om Statsverket 1879.
af den vid institutet befintliga arbetsstyrka. Bland de föreslagna reparationerna funnes dock vissa, som till en del kunde betraktas såsom fullbordande af ett ännu ej afslutadt byggnadsföretag, till hvilket de för detsamma^ utförande anslagna medel ej varit fullt tillräckliga, nemligen reparationerna å lärlingsbyggnaden, hvilken borde så snart som möjligt brädbeklädas. Styrelsen ansåge således det för dessa reparationer föreslagna anslag 3,556 kronor vara för institutet behöflig! Hvad beträffade de af komitén föreslagna nybyggnader, kunde Styrelsen icke annat än tillstyrka bifall till hvad komiterade föreslagit rörande rifning af det otillräckliga och vanprydliga magasinet samt uppförande af nytt sådant, hvartill erfordrades 7,500 kronor. Likaledes förordades uppförandet af vedbodar. Den föreslagna flyttningen af lärlingsbyggnaden ansåge Styrelsen obehöflig, hvaremot Styrelsen tillstyrkte, att den så kallade Fjellstugan, hvilken vore väl behöflig såsom bostad för institutets tjensteman, inköptes.
Då erfarenheten visat, att det varit ganska svårt för institutet verkställa de föreskrifna af betalningarna å det institutet enligt särskilda nådiga bref den 24 Januari 1862, den 9 Januari 1863 och den 26 Februari 1864 från besparingarna å sjette hufvudtitelns anslag till jordbruket, handeln och näringarna till uppförande af byggnader å Kungsängen beviljade räntefria lån å 20,000 kronor, hvaraf 10,000 kronor ännu återstode oguldne, kunde styrelsen icke annat än instämma i komiténs förslag om beviljande af anslag till godtgörande af den återstående skulden.
Landtbruksakademiens Förvaltningskomité har uti nu omf o murkla hänseenden hufvudsakligen instämt uti de af Styrelsen uttalade åsigter. Dock ansåge Förvaltningskomitén sig böra erinra, att de mindre lyckade skördar, som under senare åren erhållits vid Ultima, torde till en del vant beroende deraf, att jorden ej kunnat i rätt tid brukas och besås. Känd! vore, att- vårsådden å den styfva Upplandsleran alltid, om den skulle lyckas, måste verkställas inom eu mycket kort tid, innan jorden ännu uttorkat, och att, om denna tidpunkt för vårsådden försummades, skörden alltid blefve svag och under torkår så felsloge, att missväxt ej kunde undvikas. Det vore således klart, att, om antalet dragare vore för ringa, så att vårbruket ej kunde i behörig tid utföras, häraf vid landtbruket- förorsakades stor förlust, oafsedt att brist på nödiga dragare alltid äfven vid jordens bruk under sommaren och hösten äfvensom under skördetiden verkade hind eldigt för utförandet af arbetena vid jordbruket. Förvaltningskomitén ansåge således, lika med komiterade, önskvärd!, att medel ställdes till styrelsens för institutet förfo-
69 Bil. No 5 b, till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1879.
gande, på det att institutet måtte blifva försedt med erforderligt antal dragare.
Sedan, med undantag af ordföranden, samtlige de ledamöter i institutets Styrelse, Indika underskrifvit förutnämnda utlåtande, sökt och erhållit entledigande från deras omförmälda befattningar, samt andra ledamöter blifvit af Eders Kongl. Maj:t utsedde, har Styrelsen uti underdånig skrifvelse den 14 September 1878 anfört, att Styrelsen, lika med ofvanbemälde komiterade, funne institutet icke kunna på behörigt sätt motsvara de anspråk, som på eu Statens inrättning af detta slag skäligen borde ställas, så länge för gårdens ekonomi oundgängligen nödiga byggnader antingen saknades eller befunnes i mer eller mindre förfallet skick. Styrelsen ansåge sig derföre böra hemställa om beredande af anslag dels för verkställande af de vid förrberörda af komiterade föranstaltade syneförrättning nödiga ansedda reparationer till belopp af 28,520 kronor 40 öre, dels för uppförande af föreslagna nya magasinsbyggnad, mejeribyggnad å Kungsängen och vedbodar samt inköp och reparation af »Fjellstugan» tillsammans 15,265 kronor. Och då, i händelse erforderliga medel beviljades för ökande af kreatursstammen, den å Kungsängen befintliga ladugårdsbyggnad komme att i dess helhet tagas i anspråk samt i följd häraf en ny stallbyggnad å Kungsängen blefve behöflig, funne Styrelsen nödigt att för uppförande af en dylik byggnad enligt bifogadt kostnadsförslag begära ett anslag å 4,950 kronor.
Då behofvet af en ny laboratoriebyggnad vid institutet, hvilket vore vitsordadt icke allenast uti komitébetänkandet utan äfven uti ett bifogadt af sakkunnige män utfärdadt intyg, gjort sig allt mer och mer känbart samt den nu befintliga laboratoriebyggnaden för öfrigt vore behöflig för den kemiska försöksstationens arbeten, hemstälde styrelsen vidare om beviljande af medel för uppförande af en ny laboratoriebyggnad enligt bifogad ritning och kostnadsförslag till belopp af 34,965 kronor. Likaledes hade behof af en byggnad, afsedd för de vid försöksstationens experimentalfält odlade växters torkning, förvarande och aftröskning, alltjemnt gjort sig gällande, hvadan Styrelsen hemstälde, att för tillvägabringande af en sådan byggnad enligt bifogadt kostnadsförslag måtte anvisas 2,694 kronor 80 öre.
Ytterligare ansåge sig Styrelsen böra hemställa, att för inköp af flen vid Ultima befintliga enskild person tillhöriga kreatursstam, för ökande i öfrigt af ladugårdens besättning och för anskaffande af erforderliga dragare måtte anvisas det af komiterade beräknade belopp.
Då slutligen erfarenheten visat, att ett för institutet erforderligt
70 Bil. N:o 5 b, till Kongl. Maj:ts Nåd. Trop. N:o 1, om Statsverket 1879.
förlags- och rörelsekapital icke kunnat af institutets egna tillgångar beredas, utan att Styrelsens ledamöter måst på eget ansvar för ändamålet upplåna medel, men sådant icke kunde skäligen fordras af Styrelsens ledamöter, anhölle Styrelsen i underdånighet om beviljande af ett förlagskreditiv i Riksbanken å 10,000 kronor, hvarförutom Styrelsen, som funne sig urståndsatt att bereda tillgång till återbetalande af ännu oguldne 10,000 kronor af det institutet beviljade statslån, hemstälde om befrielse för institutet från återgäldande af berörda belopp.
. I anledning af Styrelsens sistberörda framställning har Landtbruksakademi ens Förvaltningskomité afgifvit infordradt underdånigt utlåtande och dervid tillstyrkt anvisande af följande utaf Styrelsen ifrågasatta anslag:
till uppförande af magasinsbyggnad, mejeribyggnad och vedbodar samt
inköp och iståndsättande af »Fjellstugan» Kronor 15,265: —
» uppförande af en stallbyggnad ............................ » 4,950: —
» » » en torklada ...................................... » 2,694: 80,
» inköp af kor och dragare......................................... » 18,750: —
» reparation och brädfodring af lärlingsbyggnaden » 3,556: —•
» inbetalning af institutets ofta nämnda återstående skuld till statsverket.................................. » 10,000: —
samt till förlagskapital.................................................... » 10,000: —
tillsammans Kronor 65,215: 80.
I öfrigt har Förvaltningskomitén ansett sig icke kunna understödja Styrelsens framställning, åberopande dervid dels sitt förutnämnda i anledning af komitébetänkandet afgifna utlåtande dels ock Nådigt bref den 15 December 1876, hvarigenom Eders Kongl. Magt afslagit en af Styrelsen för institutet gjord anhållan om beviljande af anslag för uppförande af laboratoriebyggnad i enlighet med nu jemväl åberopade ritning och kostnadsförslag.
Slutligen anhåller jag få i underdånighet anmäla, att de af mig, på grund af § 13 i de för Ultima landtbruksinstitut gällande stadgar, utsedde revisorer uti en den 22 sistlidne November afgifven berättelse angående granskningen af institutets räkenskaper och. förvaltning för tiden från och med den 1 Juli 1877 till och med den 30 Juni 1878 anfört, bland annat, att, enligt hvad vinst- och förlustkontot gåfve vid handen, Ultima egendom lemna! en vinst af 10,032 kronor 49 öre, underdel att undervisningsanstalterna utöfver statsanslaget kräft en utgift af 10,482 kronor 91 öre. Då kostnaderna för institutet syntes vara till slutsumman någorlunda ständiga och dessa under året ensamt för ele-
Bil. N:o 5 b, till Kongl. Maj-.ts Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1879.
verne öfverskridit hela årsanslaget med 6,760 kronor, hvartill komme 3,432 kronor 91 öre kostnad för lärlingarne utöfver det för deras arbete bokförda belopp, oaktadt deras konto icke vore belastad! med någon afgift för undervisning, sa vore tydligt, att, derest ej annan ökad årsinkomst bereddes läroverket, egendomen årligen måste allt framgent lemna omkring 10,000 kronor till hjelp för undervisningens bestridande. Men om det äfven finge antagas, att det framåtgående, som inom olika hushållsgrenar tydligen förspordes, blefve varaktigt, så vore dock långt ifrån gifvet, att af egendomens årsvinst berörda summa kunde årligen blifva tillgänglig, vid hvilket fall ingen annan utväg funnes att betäcka läroverkets brist än medelst den för en statsinstitution olämpliga åtgärden af skuldsättning. Det syntes derföre revisorerne synnerligen önskvärd!, att, till aflägsnande af antydda svårigheter, det till institutet utgående årliga ordinarie statsanslag kunde höjas med åtminstone ett belopp, motsvarande hvad som i allmänhet utginge till rikets landtbrukslärlingsskolor.
Det för flertalet af sistnämnda skolor utgående årliga anslag utgör, som bekant är, 4,000 kronor.
De af Eders Kongl. Maj:t utsedde komiterade hafva genom den af dem åstadkomna fullständiga och förtjenstfulla utredning till fullo ådagalagt, att landtbruksinstitutet vid Ultima allt sedan dess tillkomst oafbrutet måst kämpa mot finansiela svårigheter och ofta varit i saknad af medel till bestridande af nödiga utgifter; att ursprungliga orsaken till dessa svårigheter måste sökas deri, att de anslag, som begärts och beviljats för institutets organisation samt egendomens förseende med delvis nya byggnader och inventarier, varit otillräckliga, i följd hvaraf skuldsättning måst för bestridande af oundvikliga utgifter anlitas; samt att Staten nu måste räcka institutet en hjelpsam hand, såvida landets äldsta landtbruksläroverk skall kunna, frigjordt från finansiela svårigheter, Indika i allmänhet icke böra nedtynga en Statens egen inrättning, på ett i alla hänseenden nöjaktigt och efterdömligt sätt verka för sitt stora ändamål.
Jag har således ej af nöden söka framlägga bevis för riktigheten af dessa åsigter, hvarvid jag i öfrig! icke skulle kunna i hufvudsak anföra något annat, än som redan blifvit i komiterades betänkande och ■de afgifna utlåtandena yttradt. „
Om ändamålet med Statens mellankomst icke skall förfelas, synes mig å ena sidan böra sorgfälligt undvikas, att behofven uppskattas ringare än de äro och att i följd deraf de för dessas afhjelpande beviljade medel blifva otillräckliga. Men å andra sidan torde, med följd-
72 Bil. N:r 5 b, till Koiujl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1879.
riktig tillämpning af den grundsats, som gjort sig gällande vid institutets inrättande ock anvisande åt detsamma af en ej obetydlig statsegendom, höra noga beaktas, att genom särskilda anslag af statsmedel icke skola fyllas andra behof, än sådana, hvilka icke kunna tillgodoses genom klok hushållning med och ändamålsenligt användande af de tillgångar, hvaröfver institutet förfogar. Härtill kommer dessutom, att på grund af nu för handen varande förhållanden alla behof af anslag böra till det minsta möjliga inskränkas.
Att vid nu föreliggande frågas afgörande tillerkänna enhvar af de angifna synpunkterna sitt behöriga inflytande är förenadt med icke ringa svårighet.
Det synes mig emellertid uppenbart, att, då landtegendomens afkastning måst tagas i anspråk till bestridande af utgifterna för institutets undervisningsanstalter, så att genom afkastningen ej kunnat beredas tillgång till gäldande af kostnaden för de å Kungsängen uppförda nybyggnader, institutet bör befrias från återstående andelen af den skuld, som institutet i anledning häraf åsamkat sig; och ehuru genom efterskänkande af ifrågavarande fordran till belopp af 10,000 kronor kunna komma att lemnas ouppfyllda andra behof, för hvilkas afhjelpande de till Eders Kongl. Maj:ts förfogande ställda besparingarna å reservationsanslagen till jordbruket, handeln och näringarna äro afsedde, anser jag mig likväl kunna tillstyrka, att nämnda fordran må afskrifvas och institutet befrias från skuldens återbetalande. För tillgodoseende af detta institutets behof erfordras således, derest Eders Kongl. Maj:t bifaller min hemställan, icke Riksdagens medverkan.
Då, enligt hvad såväl komiterade som Landtbruksakademiens Förvaltningskomité vitsordat, antalet dragare vid Ultuna är för ringa och hela framgången af jordbruket kan genom denna brist äfventyra», torde vara otvifvelaktigt, att afhjelpandet af detta behof, hvartill erfordras ett anslag för en gång af 7,500 kronor, icke kan uppskjutas.
Ehuru landtegendomen kan lemna god tillgång på foder, har institutet likväl sedan lång tid tillbaka i följd af brist på nödiga medel varit i saknad af erforderligt antal kor; och för att i någon män undvika detta för landthushållningen menliga förhållande har, enligt hvad Riksdagen uti underdånig skrifvelse den 28 April 1877 (N:o 29) anmärkt, den oegentlighet egt rum, att institutet måst använda en af enskild person vid egendomen välvilligt uppställd kreatursstam. Att institutet således oundgängligen behöfver medel för inköp af kor torde ej med fog kunna bestridas. Men då, såsom komiterade erinrat, sådant inköp bör ega rum endast i den mån ökad produktion af kraftfoder och halm kan
med-
73 Bil. No 5 b, till Kongl. Maj\ts Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1879.
medgifva uppställandet af djur till beräknadt antal, synes för närvarande det till inköp af kor oundgängligen erforderliga belopp kunna inskränkas till hvad, som åtgår till betalning för nämnda kreatursstam ökadt till jemn summa af 6,500 kronor.
Till inköp af dragare och kor skulle således enligt min åsigt nu erfordras sammanräknade 14,000 kronor.
Då derjemte, på grund af hvad åberopade syneinstrumentet innehåller och i öfrigt förekommit, uppförandet vid Ultima af en ny och för behofvet tillräcklig magasinsbyggnad synes vara synnerligen angeläget och böra skyndsamt företagas, anser jag mig icke kunna annat än förorda bifall till komiterades, af Styrelsen för institutet och Landtbruksakademiens Förvaltningskomité understödda framställning om beviljande af anslag för detta ändamål till belopp af 7,500 kronor.
De för institutets landthushållning befintliga behof, hvilka nu af mig föreslagits att medelst särskilda anslag fyllas, hade sannolikt ej uppkommit, om institutet varit i tillfälle att år efter år af landtegendomens afkastning använda åtminstone någon del för de afsedda ändamålen. Så är äfven åtminstone i väsendtlig mån förhållandet med öfriga af komiterade anmälda behof. Men då dessa till största delen härflyta deraf att de vid institutet befintliga såväl äldre som nyare byggnader, af brist på erforderliga medel, icke kunnat vederbörligen underhållas och således det kan finnas anledning befara, att, äfven om medel för nödiga reparationskostnaders bestridande nu genom tillfälligt anslag bereddes, liknande behof skulle efter någon tid återkomma, har jag ansett mig böra taga i öfvervägande, huruvida icke ändamålsenligaste åtgärden uti ifrågavarande hänseende vore att söka upphäfva orsaken till det angifna missförhållandet genom att bereda institutet ökade årliga tillgångar eller med andra ord genom' att, såsom revisorerne föreslagit, höja institutets ordinarie anslag.
Då de båda landtbruksinstitutens årliga tillgångar äro till icke oväsendtlig del beroende af den vexlande behållning, som do åt dem anvisade landtegendomar kunna lemna, låter sig ej göra att uppställa en fullt noggran jemförelse i detta hänseende. Det torde likväl icke sakna intresse att erfara, huru förhållandet gestaltat sig under det räkenskapsår, senast till Civildepartementet inkomna revisionsberättelser omfatta. Deraf visar sig, att landtbruksinstitutet vid Alnarp, hvarest alla byggnader kunnat uti anmärkningsfritt skick underhållas, under räkenskapsåret från och med den 14 Mars 1877 till den 14 Mars 1878 lemnat ett öfverskott till belopp af 5,092 kronor 81 öre. Härtill kornig. till Rilcsd. Prot. 1 Sami, 1 A/d, 10
74 Bil. N:o 5 b, till Kong!. Maj:U Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1879.
mer institutets ordinarie anslag 29,400 kronor, eller tillsammans 34,492 kronor 81 öre.
Under räkenskapsåret från och med den 1 Juli 1877 till och med den 30 Juni 1878 har åter vid Ultima, såsom förut är nämndt, vinsten af landthushållningen uppgått till 10,032 kronor 49 öre, hvartill kommer årsanslaget 20,000 kronor, således tillsammans 30,032 kronor 49 öre.
Enligt denna beräkning skulle institutets vid Alnarp årliga tillgångar öfverstiga institutets vid Ultuna med omkring 4,400 kronor. I afseende härå bör dock ej lemnas oanmärkt, att, såsom redan blifvit meddeladt, läraren i agrikulturkemi vid sistnämnda institut, hvilken tilllika är föreståndare för den derstädes förlagda agrikulturkemiska försöksstationen, kan sägas vara såsom lärare i viss mån aflönad af det för försöksststionen utgående anslag. Denna omständighet torde dock motvägas, bland annat deraf, att de för jordbruksnäringen särdeles gynsamma förhållandena i Skåne tillförsäkra institutet vid Alnarp en mera jemn och säker årlig inkomst af landthushållningen, än som vid Ultuna kan påräknas.
Med afseende härå och under åberopande af hvad förrbemälde revisorer anfört, anser jag mig böra förorda att ordinarie anslaget för landtbruksinstitutet vid Ultuna liöjes med 4,000 kronor, en åtgärd, som torde innefatta en större hjelp och vidare kraftigare befrämja institutets framtida utveckling och förkofran, än om nu ett flera gånger större tillfälligt anslag institutet beviljades.
Beträffande Styrelsens för institutet senaste framställning tillåter jag mig erinra, att, då den af styrelsen tillförne gjorda anhållan om anslag för eu ny laboratoriebyggnad af slogs, sådant skedde på den grund att, enligt hvad Landtbruksakademiens Förvaltningskomité ådagalagt, den då liksom nu företedda ritningen icke kunde godkännas. Såväl denna som öfriga af Styrelsen nu ifrågasatta nybyggnader synas vara för institutet väl behöfliga, synnerligast om man afser, att, såsom önskligt är, allt derstädes bör försättas i mönstergiltigt skick; men, då för närvarande icke böra ifrågasättas andra anslag än sådana, livilkas beviljande icke kan utan synnerligt men uppskjutas, anser jag mig icke kunna understödja styrelsens framställning i denna del.
Hvad slutligen angår styrelsens begäran om ett förlagslcreditiv i Riksbanken till belopp af 10,000 kronor, vill det synas mig, som om detta behof blefve åtminstone i viss män afhjelpt, derest, såsom jagföreslagit, institutets årsanslag liöjes. Som i allt fall ett »kreditiv», derest sådant finnes lämpligt och oundgängligen nödigt, torde kunna utan Riksdagens medverkan beredas institutet på sådant sätt, att sty-
75 Bil. No i> b, till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. No 1, om StaUverlcet 1879.
relseledamöternes personliga ansvarighet ej behöfver för ändamålet tagas i anspråk, finner jag Styrelsens berörda anhållan icke böra till någon åtgärd föranleda.
På grund af hvad sålunda förekommit, tillråder jag Eders Kongl. Maj:t föreslå Riksdagen,
att till inköp af nödiga dragare och kor för landtbruksinstitutet vid Ultima samt uppförande derstädes af en ny magasinsbyggnad bevilja och på extra stat för år 1880 anvisa ett sammanräknadt belopp af 21,500 kronor; samt
att på det Eders Kongl. Maj:t må komma i tillfälle öka årsanslaget för nämnda institut från 20,000 kronor till 24,000 kronor höja ordinarie anslaget »Undervisningsanstalter för jordbruk och landtmannanäringar» från 172,900 kronor till 176,900 kronor eller med 4,000 kronor.
11. Landtbruksingeniörer och deras biträden.
Landtbruksakademien liar uti underdånigt memorial den 23 sist,lidne September anfört, att de agronomiska förrättningarna inom landet på senare tiden ansenligen ökats, såväl till antal som till omfång, synnerligast sedan inom de norra länen, der stora obegagnade odlingsmarker ännu förefunnes, agronomiskt biträde nu i vida större grad än förr årligen begärdes för uppgörande af planer dels för sjösänkningar och sänka markers torrläggning för odling till åker och äng, dels för moss- och myrmarkers aftappning till fredande mot frostskador, samt derjemte i öfriga delar åt landet sådant biträde nu mer än förr påkallades för utförande af underdiknings- och andra kulturarbeten. Reqvisitionerna å biträde af de i statens tjenst anstälda landtbruksingeniörer både derföre vida öfverstigit, hvad af dem kunnat verkställas, hvaraf följden varit, dels att åtskilliga arbeten måst tills vidare lemnas å sido, dels att åt de arbeten, som blifvit handlagda, ofta icke kunnat, anslås den tid, som dertill varit af behofvet påkallad. Dessa omständigheter hade klarligen lagt i dagen, att landtbruksingeniörernes antal vore för ringa, hvarför Akademien för afhjelpande af denna brist i underdånighet anhölle, det Eders Kongl. Magt behagade till Riksdagen aflåta nådig proposition om ytterligare anslag på ordinarie stat till två landtbruksingeniörer, hvardera med eu aflöning af 2,000 kronor. Och som landtbruksingeniörerne, särdeles om deras antal ökades, hade för utförande af vissa arbeten större behof af biträden än det, som kunde på-
<6 Bil. N:o 5 b, till Kongl. Maj:ls Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverk 1879.
räknas af de hittills anstälde tre landtbruksstipendiaterne, samt det dessutom vore erforderligt, att stipendiaternes antal ökades, så att kompetente personer funnes att tillgå för fyllande af ledigblifvande landtbruksingeniörsbefattningar, äfvensom att på förordnande bestrida dylik befattning, om någon af de ordinarie landtbruksingeniörerne af sjukdomsfall blefve ur stånd satt att tjenstgöra, hemstälde Akademien jemväl om beviljande af 3,000 kronor till aflöning åt ytterligare tre landtbruksstipendiater med 1,000 kronor till hvarje.
På grund af hvad Landtbruksakademien anfört, synes mig väl högeligen önskvärd!, att den gjorda framställningen kunde vinna bifall, men då ett uppskof med ökande af landtbruksingeniörernes och landtbruksstipendiaternes antal icke kan sägas medföra synnerligt men, anser jag mig i enlighet med den för nu instundande statsreglering antagna. grundsats böra i underdånighet hemställa, att förevarande framställning icke må till någon åtgärd föranleda.
12:o Befrämjande i allmänhet af jordbruk och landtmannanäringar.
föi'^ordbruket 5)1 underdånigt memorial den 23 sistlidne September bär Landt-
och dess bi- bruksakademien anhållit, att Eders Kongl. Maj:t täcktes i nåder förenäträdaLdamt Slå Riksdagen att på extra stat för år 1880 anvisa ej mindre samma sköSdn! för jordbruket och dess binäringar samt trädgårdsodlingen behöfliga anslag, som för innevarande och föregående år beviljats, än äfven ett särskild! anslag å 1,000 kronor att användas till arfvode åt en Entomolog, hvilken, anstäld på förordnande af Landtbruksakademiens Förvaltningskomité, skulle arbeta på utredning af kännedomen om de insekter, som vore för landtbruket till skada, samt söka utfinna medel att förekomma de förödelser, dessa djur åstadkomme å åkerfälten och trädgårdarne samt å ängs- och skogsmarkerna; hemställande Akademien derjemte, att då Entomologen, hvilken syntes äfven kunna innehafva annan anställning, borde pa dertill tjenliga tider enligt förordnande af Akademiens Förvaltningskomité företaga resor inom landet, honom måtte beredas rätt till dagtraktamente och resekostnadsersättning, i likhet med hvad som beviljats statens, för befrämjande af landtbrukets utveckling, kringresande undervisare. Till stöd för förslaget om anställande af en Entomolog har Akademien anfört, att det vore nogsamt kändt, hurusom de för landtbruket skadliga insekter både här och i utlandet, förekomme i sådana massor, att landtmännens förhoppningar och skördeutsigter af dem gäckades och icke sällan alldeles tillintet-
Bil, N:o 5 b, till Konyl. Maj ds Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1870. 77
gjordes. Enda säkra sättet att kunna motarbeta insekternas förödelsearbete vore att fullständigt lära känna deras utvecklingshistoria och lefnadssätt, så att landtbrukarne genom sina kultur åtgärder måtte kunna förekomma och hämma deras utveckling. För vinnande af en sådan kännedom fordrades att specielt studera insektverlden uti hennes förhållanden till landtbruket, ett fält som hittills alltför litet bearbetats och som kräfde vidlyftiga och trägna forskningar af vetenskapsmän.
Ehuru jag finner hvad Lantbruksakademien anfört till stöd för sistberörda framställning vara förtjent af all uppmärksamhet, får jag dock af samma skäl, som under nästföregående anslagstitel blifvit åberopadt, hemställa, att denna framställning icke må till någon åtgärd föranleda; men då förutnämnda för innevarande och föregående år beviljade anslag, fortfarande äro behöfliga, tillstyrker jag i underdånighet, att Eders Kongl. Maj:t måtte i nåder föreslå Riksdagen att på extra stat för år 1880 anvisa följande för jordbruket och dess binäringar samt trädgårdsodlingen behöfliga anslag, nemligen:
a) såsom bidrag till bestridande af kostnaderna för allmänna landtbruhsmöten) 5,000 kronor;
b) till prisbelöningar vid sådana möten för husdjur, redskap och maskiner samt ladugårdsprodukter, sädesslag och andra iordbruksalster,
10,000 kronor;
c) till prisbelöningar vid täflingsmöten för gödboskap, smör, ost, fläsk och kött å de orter inom landet, der det kan finnas tj enliga st dem anställa och der Hushållningssällskapen vilja förena sig om sammanskott af medel till dessa utställningar, 5,000 kronor;
d) till understöd åt personer af mankönet för genomgående af fullständig lärokurs i boskaps uppfödande, skötsel och vård, 2,000 kronor;
e) till Svenska Trädgårdsföreningen och dess elevskola under vilkor att föreningen, såvidt ske kan, verkställer utdelning af fruktträd och plantor företrädesvis till de folkskolestyrelser, som derom göra framställning, och jemte redovisning för det erhållna statsbidraget till Landtbruksakademien afgifver berättelse om antalet af de eleAmr, hvilka under året vid inrättningen njutit undervisning, äfvensom rörande verkställda. utdelningen af fruktträd samt om öfriga föremål för föreningens verksamhet, 4,500 kronor;
f) till arfvode åt en för mikroskopiska och växtfysiologi!^ undersökningar vid Akademiens agrikulturkemiska och fysiologiska försöksanstalt på förordnande af Landtbruksakademiens Förvaltningskomité antagen botanist, 1,000 kronor; och
Geologiska
undersök-
ningarna.
78 Bil, N:o 5 b, till Kong! Maj:U Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1879.
g) såsom bidrag till underhåll af fyra kemiska stationer för jordbrukets och näringarnas behof inom de orter, der hushållningssällskapen förbinda sig att upprätta laboratorium och bekosta lokal för detta jemte bostad eller hyresmedel för kemist och assistent samt bekosta aflöningen till dessa och laboratorietjenaren äfvensom årliga utgifterna för laboratoriets underhåll samt till inköp af böcker och inventarier för stationens behof — 3,000 kronor för hvarje station, eller tillsammans 12,000 kronor.
Under denna anslagstitel har jag vidare att anmäla frågan om anskaffande af medel för fortsättande af de geologiska undersökningarna.
För utgifterna vid det geologiska undersökningsverket under innevarande år har Eders Kong!. Maj:t den 22 sistlidne November fastställt följande stat:
Aflöning ar.
Chefen för undersökningen..................................................... 7,000
4 tjensteman å 4,000 ................................................................ 16,000
1 tjensteman.................................................................................. 3,000
4 tjensteman å 2,500................................................................. 10,000
2 biträdande tjensteman å 2,100.................................. 4,200
1 förste vaktmästare ............... 750
1 andre vaktmästare..................................................................... 600
Särskilda arfvoden till Chefens biträde och Amanuensen
å 500 kronor enligt nådigt bref den 5 Juni 1874 1,000
Extra ersättning för öfverarbete jemlikt nådigt bref den
11 November 1870 förslagsvis....................................... 2,000
Ersättning till tillfälliga biträden under vintern jemlikt nådigt bref den 16 April 1870 samt arfvoden till extra geologerne jemlikt nådigt bref den 12 Maj 1871 förslagsvis ............................................................... 3,500 4g qqq '
Fältarbetena.
Rese- och traktamentsersättning till Chefen efter 4:de klassen i gällande resereglemente, till 9 tjensteman efter 6:te klassen, 2 biträdande tjensteman efter 7:de klassen samt nödigt antal extra geologer efter 8:de klassen, förslagsvis................................................... 18,000
Transport 18,000 48,000.
Bil. No 5 b, till Kongl. Maj:U Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverk 1879. 79
Transport 18,000 48,500.
Inköp och reparationer af undersökningsverktyg, kartor
in. m. förslagsvis................................................................ 500
Omkostnad för resor, reseberättelser med bilagor in. in.
som med särskild! anslagna medel bekostas ............ 6,500 25 000
Byr åafdelningen.
Inköp och reparationer af inventarier, rit- och skrifmateriel,
öfrige förbrukningsartiklar in. in. förslagsvis........................... 1,000.
Laboratorium.
Inventarier, kemikalier, gasförbrukning m. m. förslagsvis ......... 600.
Museum.
Inventarier, inköp af och frakt för samlingar in. in. förslagsvis 1,600.
Biblioteket.
Inköp och bindning af böcker, byte med utländska institutioner
m. in förslagsvis.............................................................................. 600.
Kart- och boktrycket.
Tryckning af geologiska kartor med beskrifningar, monografier
m. m. förslagsvis............................................................................... 12,500.
Värme och vatten.
Omkostnader förslagsvis.......................................................................... 1,400.
Diverse och oförutsedda utgifter, lokalens renhållning in. in.
förslagsvis............................................................................................ 750.
Summa kronor 91,500.
80 Bil. No 5 b, till Kong1. Maj:ts Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1879.
För bestridande af dessa utgifter äro att tillgå: l:o det för innevarande år anvisade extra anslag 83,000 kronor; 2:o inflytande medel för försålda kartor, uppgående enligt gjord beräkning till 1,000 kronor;
3:o från Jernkontoret utgående anslag för geognostiska undersökningar i bergslagen för år 1879 3,000 kronor;
4:o af Kalmar läns norra hushållningssällskap beviljadt anslag 1,500 kronor för särskilda undersökningar inom samma läns norra del;
5:o af Elfsborgs läns norra hushållningssällskap beviljadt anslag 1,500 kronor för undersökningar inom samma läns norra del;
6:o af Gotlands landsting beviljadt anslag 500 kronor för undersökningar å Gotland; samt
7:o påräknad behållning från år 1878 med 1,000 kronor, eller tillhopa 91,500 kronor, motsvarande utgifterna för det geologiska undersökningsverket under år 1879 enligt förenämnda stat.
Uti underdånig skrifvelse den 15 November sistlidne år har Chefen för Sveriges Geologiska undersökning, med bifogande af en öfversigtskarta, utvisande undersökningens och karttryckets nuvarande ståndpunkt, dels lemnat redogörelse för hvad under år 1878 åtgjorts, äfvensom för den vid geologiska arbetena anställda personal, dels ock afgifvit summariskt förslag till utgiftsstat för Sveriges Geologiska undersökning under år 1880; hvarvid Chefen anfört:
att undersökningar i skalan 1 : 50,000 under år 1878 fortgått i Stockholms, Örebro, Östergötlands, Kristianstads och Malmöhus län, inom Indika län sammanlagdt 10 qvadratmil blifvit undersökta, så att hela området af de i denna skala undersökta delarne af landet utgjorde, med frånräknande af de större vattnen, omkring 393,5 qvadratmil;
att undersökningar i skafull 1 : 100,000 under samma år omfattat en areal af omkring 15 qvadratmil inom de topografiska bladen Lenhofdas, Hvetlandas och Nissafors’ område, så att numera omkring 144 qvadratmil vore i denna skala undersökta;
att dessutom omfattande revisionsarbeten verkställts för utgifvande af kartor öfver flera förut undersökta områden äfvensom öfversigtsresor utförts inom södra och mellersta Sverige, samt att de under året insamlade försteningarne från södra Sverige lemnat en särdeles värderik tillökning till de förut befintliga samlingarna;
att geognostiska undersökningar under samma år blifvit med det från Jernkontoret utgående anslag utförda inom en del af mellersta Sverige;
att
81 Bil. No 5 b, till Kong!. Majds Nåd. Prof. No 1, om Statsverket 1879.
att ekonomiskt geologiska undersökningar verkställts inom Kalmar län på bekostnad af länets norra hushållningssällskap, inom Efsborgs län på bekostnad af detta läns norra hushållningssällskap samt på Gotland, bekostade af dess landsting;
att Chefen för undersökningen, hvilken varit förordnad såsom prisdomare vid 1878 års verldsutställning i Paris, enligt nådigt tillstånd deltagit i en internationel geologisk kongress derstädes och företagit vetenskapliga och praktiskt geologiska resor i England, Frankrike, Norra Italien och Schweiz.
att före nämnda års slut skulle blifva färdigtryckta i skalan 1: 50,000 kartbladen Brefven, Gottenvik, Landsort och Källskär samt Herrevadskloster;
att dessutom kartbladen Linderöd och Lessebo i skalan 1: 200,000 redan vore färdigtryckta samt under arbete kartbladen Hjulsjö, Tjällmo och Norrköping;
Förutnämnda förlagsberäkning öfver de för Geologiska undersökningen under år 1880 erforderliga medel upptager utgifterna till 88,500 kronor.
Häraf beräknades för:
Aflöning en:
Löner och arfvoden samt ersättning till tillfälliga biträden......... 48,500.
Fältarbetena:
Rese- och traktamentsersättning, inköp och reparation af undersökningseffekter m. m. att utgå af statsanslag med 18,000 Omkostnad för resor, reseberättelser med bilagor, m. m.,
som med särskild! anslagna medel bekostas............... 4,500 gg 500
By råafdelning en och laboratorium.
Inventarier inom lokalen, arbetsmateriel, kemikalier in. in......... 2,000.
Biblioteket och samlingarna'.
Inköp och underhåll af böcker, kartor och samlingar, fraktkost-
nader m. m........................................................................................... 2,000.
Bill. til! Rihtd. Pro!. I Sand. 1 Afd. 11
82 Bil. N:o 5 b, till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1879.
Kart- och boktrycket:
Tryckning af geologiska kartblad och öfriga kartor, beskrifningar och uppsatser, ritning och färgläggning af diverse originalkartor m. m.......................................................................... 11,500.
Värme och diverse utgifter:
Omkostnader ............................................................................................ 2,000.
Kronor 88,500.
Då emellertid i detta belopp äfven inginge utgifter för de undersökningar, som bekostades af Jernkontoret med 3,000 kronor och Elfsborgs läns norra hushållningssällskap med 1,500 kronor, och då vid pass 1,000 kronor antagligen kornme att genom försäljning af kartor och beskrifningar under år 1880 till undersökningsverket inflyta, ansåge Chefen endast 83,000 kronor eller samma belopp som för innevarande år behöfva för ifrågavarande ändamål af Riksdagen anvisas.
Den under anslagstiteln »rikets ekonomiska kartverk» omförmälda komité har icke ifrågasatt annat, än att de geologiska undersökningarna böra fortsättas; men såväl uti komiténs betänkande som uti två af de detsamma åtföljande reservationer göres framställning om vissa förändringar i nu gällande bestämmelser angående det geologiska kartverkets bearbetande och den derpå grundade kartutgifningen. Dessa förändringar äro dock åtminstone i de väsendtligare delarna beroende af hvad komiterade föreslagit beträffande de ekonomiska och topografiska kartverken; och då pröfning af frågan härom af redan angifvet skäl ännu icke kunnat företagas, följer häraf, att jag icke heller nu kan till afgörande föredraga komiterades förslag rörande det geologiska kartverket eller ifrågasätta någon ändring under år 1880 i planen för detsammas bearbetande.
På grund häraf och under åberopande af hvad Chefen uti nu föredragna underdåniga memorial anfört, tillstyrker jag nådig framställning till Riksdagen
att för fortsättande under år 1880 af de geologiska undersökningarna och utgifvande af derpå grundade kartor bevilja ett extra anslag för samma år till belopp af 83,000 kronor.
Bil. N;o 5 b, Ull Kongl. Majds Nåd. Prof). N:o 1, om Statsverket 1879.
13:o Hästafvel!!* befrämjande.
Med erinran att under denna anslagstitel finnes uppfördt ett särskild!, reservationsanslag till prisbelönande af hästar å 35,000 kronor, har Stuteri-Öfverstyrelsen uti underdånigt memorial den 20 September 1878 anfört, att efter prisbelöningarnas införande intresset för hästuppfödningen hvarje år ökats så att, då efter 1874 års besigtningsmöten endast 555 hästar inom hela riket kunnat prisbelönas, antalet under år 1877 prisbelönade hästar uppgått till 1,604 och kunnat blifva ännu större, derest icke flera å rullorna införda hästar måst uteslutas i anledning deraf, att statsanslaget ej varit tillräckligt att dermed prisbelöna alla de hästar, som af de tillsatta nämnderna ansetts deraf förtjena.
På grund häraf och då landstingen och hushållningssällskapen för år 1878 höjt sina bidrag till sammanräknade 46,137 kronor, har Stuteri-Öfverstyrelsen hemställt, att förrberörda reservationsanslag, hvaraf jemväl måste bestridas de för prisbelöningen ifrågakommande omkostnader, måtte höjas från 35,000 kronor till 50,000 kronor.
Denna framställning finner jag särdeles behjertansvärd; men med afseende å behofvet att så mycket som möjligt inskränka statens utgifter, nödsakas jag likväl tillråda Eders Kongl. Maj:t att icke för närvarande i anledning af densamma vidtaga någon åtgärd.
Deremot får jag, i enlighet med Stuteri-Öfverstyrelsens derom i underdånigt memorial gjorda hemställan och i likhet med hvad under flera föregående år egt rum, i underdånighet tillstyrka, att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen
att till aflönande vid Elyinge af erforderlig betjening samt förbättrande af betjeningens vid alla tre stuterierna lönevilkor för år 1880 på extra stat bevilja 5,937 kronor.
14:o Befrämjande i allmänhet af slöjderna.
Sedan 1875 års Riksdag utöfver det under denna anslagstitel till reseunderstöd åt fabriks- och handtverksarbetare på ordinarie stat uppförda belopp 8,000 kronor för år 1876 anvisat till enahanda ändamål ett extra anslag å 4,000 kronor, har med anledning af Eders Kongl. Maj:ts derom gjorda framställningar samma belopp blifvit till omförmälda ändamål för hvarje af åren 1877, 1878 och 1879 på extra stat
Reseunderstöd för fabriks- och handtverksarbetare.
84 Bil. N;o 5 b, till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1879.
Befrämjande af husslöjden
Yäfskolan i Borås.
allvisadt. Någon särskild anhållan om detta extra anslags beviljande jemväl för ar 1880 har icke inkommit; och då för handen varande förhållanden nödvändiggöra all möjlig inskränkning i statens utgifter, samt i allt fall, derest det på ordinarie stat för ifrågavarande ändamål beviljade belopp skulle blifva otillräckligt för fyllande af oafvisliga behof,. utväg icke torde saknas att dertill bereda medel genom anlitande af tillgängliga besparingar, anser jag mig icke böra göra framställning om förutnämnda extra anslags beviljande för år 1880,
Uti underdånigt memorial den 23 September 1878 bär Landtbruks- ' akademien anhållit, att åtgärd måtte vidtagas, så att de särskilda till befrämjande af husslöjden inom landet för innevarande och föregående år anvisade extra anslag måtte varda jemväl för år 1880 beviljade. Jemte det jag förordar bifall till denna framställning anhåller jag, under åberopande af hvad jag beträffande denna anslagstitel anfört till det statsrådsprotokoll den 8 Januari 1877, som åtföljde Eders Kongl. Maj:ts till. samma års Riksdag aflåtna nådiga proposition angående statsverkets tillstånd och behof, nu endast få erinra, att Riksdagen enligt underdånig skrifvelse den 22 Maj 1877 bifallit Eders Kongl. Maj:ts nådiga framställning derom, att aflöningen för undervisare i husslöjd finge , utgöra 2,000 kronor, men efter innehafvares af sådan beställning väl vitsordad, tjenstgöring under en tid af fem år, räknad från och med aret näst efter det, då han bill vit antagen, ökas med 500 kronor och således utgå med 2,500 kronor, vidare efter fem års sådan tjenstgöring höjas till 3,000 kronor och slutligen efter ytterligare fem års enahanda tjenstgöring höjas till 3,500 kronor.
På grund häraf och då den undervisare i husslöjd, till hvilken aflöning utgår från det under förevarande anslagstitel särskild! till befrämjande af husslöjder på ordinarie stat beviljade belopp, blifvit antagen under år 1874, synes uppflyttning för honom i högre lönegrad böra ifrågakomma från och med år 1880, i anledning hvaraf åtgärd lärer höra vidtagas för beredande af tillgång till denna lönetillökning.
Det för innevarande och flera föregående år anvisade bidrag till upprätthållande af väfskolan i Borås torde äfven för nästkommande år böra begäras.
SS*' . Slutligen, har jag att anmäla, hurusom. Styrelsen för Svenska Slöjdföreningen uti ingifven underdånig ansökning anhållit, dels att i likhet med hvad för innevarande och föregående år egt rum ett anslag å 4,000 kronor måtte föreningen beviljas för år 1880 såsom hyres- och inköpsbidrag åt föreningens museum, dels ock att för sistnämnda år måtte anvisas 1,200 kronor för understödjande af föreningens tekniskt
85 Bil. N:o 5 b, till Kongl. Maj ds Nåd. Trop. N:o 1, om Statsverket 1879.
literära verksamhet under vilkor att föreningen vederbörligen styrkte, att ett deremot svarande antal värdefulla artiklar i tekniska ämnen blifva på föreningens bekostnad publicerade.
Förstnämnda af Kommerskollegium uti afgifvet underdånigt utlåtande understödda anhållan finner jag mig böra till bifall förorda, hvaremot jag tillstyrker, att ansökningen i öfrigt icke må till någon åtgärd föranleda, desto hellre som inga andra nya anslag böra ifrågasättas än sådana, hvilkas beviljande icke kan utan synnerligt men uppskjutas.
Med anledning af hvad sålunda blifvit anfördt hemställer jag i underdånighet, att Eders Kongl. Maj:t måtte i nåder föreslå Riksdagen, att dels för beredande af tillgång till den för eu undervisare i husslöjd ifrågakommande löneförhöjning öka det under denna anslagstitel särskildt till befrämjande af husslöjder uppförda belopp från 10,000 kronor till 10,500 kronor samt således höja ordinarie anslaget »befrämjande i allmänhet af slöjderna» från 37,500 kronor till 38,000 kronor eller med 500 kronor;
dels ock på extra stat för år 1880 bevilja för anställande af en ytterligare undervisare i husslöjd och en elev, hvilken bör åtfölja en af undervisarne i husslöjd för att af denne handledas och utbildas till att kunna användas såsom lärare i husslöjd, ett anslag å 3,000 kronor;
till befrämjande af husslöjder utöfver derför på ordinarie stat anvisade medel, ett till Eders Kongl. Maj:ts förfogande stål dt anslag å
10.000 kronor;
såsom bidrag till upprätthållande af väfslcolan i Borås, med vilkor att från Elfsborgs läns landsting eller eljest inom orten tillskjutes ett belopp, motsvarande minst hälften af statsanslaget, 3,800 kronor; samt såsom hyres- och inköpsbidrag åt Svenska Slöjdföreningens museum
4.000 kronor.
15:o Befrämjande i allmänhet af bergsbruket.
I enlighet med hvad under sistlidet och flera föregående år egt rum torde Eders Kongl. Maj:t vilja föreslå Riksdagen,
att, under vilkor att bergsskolorna i Filipstad och Falun med dertill hörande skolor för bergsarbetare komma att jemväl under år 1880 fortsätta sin verksamhet i enahanda omfång och utsträckning som hittills, hvarom Eders Kongl. Maj:t torde vilja genom inspektion af sak-
86 Bil. N:o 5 b, till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1879.
kunnig person sig förvissa, å extra stat för samma år anvisa ett belopp af 14,000 kronor att till Brukssocietetens Fullmäktige i Jernkontoret utbetalas.
16:o. Skrifmaterialier och expenser, ved in. in.
De utgifter, som skola af detta förslagsanslag bestridas, komma att från och med innevarande år i ej oväsendtlig mån ökas, till följd deraf att, i enlighet med de af Eders Kongl. Maj:t och Riksdagen för vissa embets- och tjensteman! vid landsstaten antagna aflöningsgrunder, kostnaden för den renskrifning, som icke kan medhinnas af de hos länsstyrelserna anställda kanslister och kontorister samt extra biträden, skall gäldas af detta anslag; men då den nya anordningen vidtagit först från och med innevarande månad och således all erfarenhet saknas om det belopp, hvartill den ifrågakommande utgiftsförhöjningen kan uppgå, är det mig icke möjligt derom nu framlägga någon beräkning. Vid sådant förhållande och då anslaget har egenskap af förslagsanslag, anser jag mig icke böra beträffande det belopp, hvartill detsamma finnes i Riksstaten uppfördt, föreslå annan förändring, än att för jemnande af hufvudtitelns slutsumma nämnda anslag höjes från 87,872 kronor 17 öre till 87,934 kronor 87 öre eller med 62 kronor 70 öre.
Sedan föredragande Departementschefen härefter anmält, att beträffande alla de ordinarie anslag, som uti Riksstaten för innevarande år funnes under Sjette hufvudtiteln uppförda och icke härofvan blifvit särskildt nämnda, anledning saknades att föreslå förändring, så att, om hvad Departementschefen hemställt blefve godkändt, slutsumman af ordinarie anslagen å lmfvudtiteln skulle komma att uppgå till 4,185,482 kronor 17 öre, anförde Departementschefen vidare i fråga om
17 :o. Justeringsstyrelsen.
Då Riksdagen vid beviljandet af det anslag 9,300 kronor, som Eders Kongl. Maj:t äskat för inrättande af detta embetsverk, icke funnit skäl att låta nämnda belopp uppföras på ordinarie stat, utan en-
87 Bil. N:o 5 b, till Kongl. Maj:U Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1879.
däst anvisat detsamma för innevarande år, men någon omständighet icke inträffat, som för nästkommande år kan göra behofvet af detta anslag mindre angeläget, får jag i underdånighet hemställa, att
Eders Kongl. Maj:t täcktes af Riksdagen begära enahanda belopp, 9,300 kronor, att under år 1880 utgå och användas till arfvoden åt den vid styrelsen anstälda personal.
Uti sin till Riksdagen förlidet år aflåtna proposition har Eders Kongl. Maj:t föreslagit, dels att den inkomst af lösen och justeringsafgifter, som kommer att till justeringsstyrelsen inflyta, må ingå och redovisas till Statskontoret, dels ock att bemälda styrelse måtte till vikariatsersättning och för bekostande af nödigt arbetsbiträde få använda erforderligt belopp af de medel, som sålunda komma att inflyta. Då uti sitt å denna proposition aflåtna svar Riksdagen väl lemnat sitt bifall till hvad Eders Kongl. Maj:t i förra delen föreslagit, men deremot icke meddelat något yttrande i anledning af framställningen i senare hänseendet, lärer Eders Kongl. Maj:t finna för godt att till den sammanträdande Riksdagen förnya framställningen derom, att af justeringsstyrelsens uppbörd må användas hvad för ofvannämnda ändamål kan finnas vara af oundgängligt behof erforderligt.
Slutligen och då af det belopp 90,000 kronor, som enligt en af Vetenskapsakademien uppgjord och Riksdagen förut meddelad beräkning erfordras för bestridande af kostnader, som omedelbart föranledas af införandet af det metriska systemet för mått och vigt, 40,000 kronor ännu icke äro af Riksdagen anvisade, men detta belopp antagligen under nästa år kommer att för ändamålet tagas i anspråk, hemställer jag i underdånighet, att Eders Kongl. Maj:t ville göra framställning derom, att Riksdagen må på extra stat för år 1880 i detta afseende bevilja och ställa till Eders Kongl. Maj:ts förfogande nämnda belopp, 40,000 kronor.
18:o. Statens jernvägstraftk.
Sedan Styrelsen för Statens jern vägstrafik den 7 December 1878 inkommit med underdånigt förslag till specifik kostnadsstat för Statens jernvägstrafik under år 1879, slutande å ett belopp af 11,287,000 kronor eller 507,000 kronor mindre än den för sistlidet års Riksdag framlagda approximativa beräkning af berörde kostnader upptog, hvilket förslag blifvit af Eders Kongl. Maj:t den 20 nästlidne December faststäldt, har bemälda Styrelse i underdånighet ingifvit beräkning öfver sanno-
88 Bil. No 5 l, till Kong! Maj:ts Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1879.
likt blifvande så väl inkomster som omkostnader vid statens jernvägstrafik under år 1880, och dervid till en början anfört:
Till följd af industriela och kommersiela förhållanden, som äro för väl kända för att här behöfva vidare beskrifvas, hafva inkomsterna af trafiken på Statens jernvägar, som allt ifrån år 1869 till och med år 1876 befunnit sig i stigande såväl i totalsumma som per trafikerad banmil, under 1877 och ännu mera 1878 visat ett ej obetydligt aftagande, i det att hela inkomstbeloppet, som år 1876 utgjorde
Kr. 16,609,048: 48 eller per banmil 115,661: 90.
under år 1877 nedgick
till ................................. » 16,346,342: 16 » » 109,486: 55.
och år 1878 ungefärligen kommer att sluta
på en summa af x> 14,800,000: — » » 96,600: —
Meddellängden trafikerad bana har varit,
år 1876........................... 143,6 mil
» 1877.......................... 149,3 mil och
» 1878.......................... 153,2 mil samt utgör vid 1878 års slut
160,9 mil.
Ehuru beklagligen ännu inga tecken till en snar förbättring inom handelns och näringarnes områden kunna skönjas och verkningarna af den nu pågående vidt omfattande industriela krisen icke lära så hastigt kunna upphöra, anser Styrelsen sig dock till grund för beräkningen af 1880 års inkomster kunna lägga ett något högre belopp per banmil än det innevarande års trafik synes komma att lemna, hufvudsakligen af det skäl, att rörelsen på de under åren 1876—1878 öppnade nya bandelarne om 19 mils längd antagligen bör hinna att i någon mån utveckläs, och att stillheten i trävarurörelsen antagligen bör inom två år hafva upphört, och Styrelsen antager derföre, att inkomsten under år 1880 bör uppgå till vid pass 98,000 kronor per banmil.
Efter denna gnfhd för beräkningen skulle bruttoinkomsten af trafiken på nu färdiga 160,9 mil år 1880 uppgå till i rundt tal 15,800,000 kronor.
Enligt här nedan närmare specificerade beräkningar skulle omkostnaderna för drift och underhåll under år 1880 komma att uppgå till inalles 11,739,000 kronor, hvartill kommer det af Riksdagen beviljade bidrag till Statens jernvägstrafiks pensionsinrättning med 1,5 procent af skillnaden emellan bruttoinkomsterna samt drift och underhållskostnaden, hvilken skilnad enligt ofvanstående utgör 4,061,000 kronor, så att ifrågavarande bidrag kan beräknas till 60,900 kronor.
Om
89 Bil. N:o 6 b, till Kongl. Maj ds Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1879.
Om således ifrån bruttoinkomsten ....................................... Kr. 15,800,000.
afdrages dels den beräknade drift- och underhållskostnaden ...................................................... Kr. 11,739,000
dels bidraget till pensionsinrättningen » 60,900 11^799^900.
återstår som nettobehållning Kr. 4,000,100;
och anser Styrelsen, att sistnämda belopp, eller i rundt tal 4,000,000 kronor, kan i Riksstaten upptagas såsom Statsverkets nettoinkomst af Statens jernvägar under år 1880.
Uti sitt den 10 December 1877 afgifna underdåniga förslag till beräkning af Statens jernvägstrafiks inkomster och omkostnader för år 1879 hade Styrelsen bland utgifterna äfven upptagit en summa af 777,250 kronor för tillökning af materialförrådet, hvilket belopp dock vid Riksstatens upprättande icke blef från trafikinkomsterna afdraget, utan i stället ett extra anslag af högst 1 million kronor anvisadt för hvartdera af åren 1878 och 1879 till betäckande af den ökning i Statens jernvägars materialförråd och kassaförlag, som under dessa år kunna uppkomma. Nu har det emellertid visat sig, att ingen nämnvärd sådan förlagstillökning uppkommer under år 1878, och sannolikt kommer samma förhållande att inträffa år 1879.
Ökning af materialförrådet måste härleda sig från någon af följande orsaker, nemligen antingen utsträckning af de trafikerade banornas längd, eller uppkomsten af en lifligare rörelse, eller stegrade inköpspris på materialier, eller uppläggning af större partier kasserade effekter, förnämligast räler, som icke kunnat med fördel försäljas. Nu är det visserligen sannolikt, att åtminstone 14,5 mil nya delar af Norra stambanan varda fullbordade före 1880 års slut, men dessa äro dock ej af beskaffenhet att föranleda någon så betydlig tillökning af materialförlaget, att särskild!- afseende dervid kan behöfva fästas; några anledningar till en väsendtligen lifligare rörelse förefinnas för närvarande icke, och ej heller är någon stegring i prisen på konsumtionsocli underhålsmaterialier att befara, helst rälsbehofvet för 1880 redan är kontraheradt till samma låga leveranspris som för år 1879, och lagret af kasserade räler, som under innevarande år blifvit ej obetydligt reduceradt, antagligen ej bör komma att växa under de tvänne följande åren. Af dessa skäl anser Styrelsen sig ej böra för år 1880 bland beräknade utgifter upptaga någon tillökning af materialförlaget.
Under erinran att, på sätt ofvan anförts, utgifterna för drift och underhåll år 1880 beräknats till 11,739,000 kronor, eller 55,000 kronor Bill. till Bikscl. Prof. 1879. 1 Sami. 1 A/d. 12
90 Bil. No 5 b, till Kong!. Maj:ts Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1819.
mindre, än livad för innevarande år vid 1877 års sint approximativt beräknats, men 452,000 kronor utöfver hvad den specifika kostnadsstaten för innevarande år utvisade, har Styrelsen vidare uti bifogade och åberopade förslag dels till arfvodesstat och dels angående sannolikt förestående utgifter vid Statens jernvägstrafik under 1880 redogjort för de särskilda utgiftsposterna samt dervid anmärkt, att denna förhöj-
ning drabbade:
Byråafdelningen med...................................................................... Kr. 5,000,
Banafdelningen med ...................................................................... » 287,000,
Maskinafdelningen med................................................................. » 50,000
och Trafikafdelningcn med............................................................ » 110,000.
eller tillhopa Kr. 452,000;
varande berörda förslag af följande lydelse:
Bil. No 5 b, till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. om Statsverket 1879.
91 Underdånigt förslag
till arfvodesstat vid Statens jernvägstrafik för år 1880.
Bil. N:o 5 b, till Kong!. Majds Nåd. Prv]?, om Statsvarket 1879.
Bil. N:o 5 b, till Kong! Maj:ts Nåd. Trop. om Statsverket 1879. 93
94 Bil. No 5 b, till Kongl. Maj:ts Nåd. Trop. om Statsverket 1870.
Sannolikt förestående utgifter vid Statens jernvägstraflk
under år 1880.
Pil. N:o Sb, till Kong!. Majds Nåd. Trop. om Statsverket 1870.
96 Bil. No 5 i, till Kongl. Maj:ts Nåd, Prop. om Statsverket 1879.
Eldning
Bil. AT:o [> b, till Kongl. Majds Nåd. Prop. om Statsverket 1879. 97
08 Bil. N:o 5 h, till Kong!. Majd» Nåd. Prof. om Statsverket 1879.
99 Bil. No <5 b, till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1879.
Slutligen har Styrelsen i underdånighet hemstält: dels att ett extra anslag af 150,000 kronor måtte i nåder anvisas för 1880 till utförande af följande
Nybyggnader:
Vid Stadsgårdens station i Stockholm. Uppförandet af en byggnad af sten i f. d. jérnvågen, afsedd att inrymma 4 betjeningsboställslägenheter, dels för de vid svängbron öfver Söderström och i tunneln under Södermalm tjenstgörande bro- och tunnelvakterna, och dels tvänne vid Stadsgårdens station anstälde stationskarlar, hvilka betjente, till men för tjenstgöringen, för närvarande bo å Södermalm på längre afstånd från tjenstgöringsplatsen...... Kr. 18,000.
Vid. Örebro station. Utvidgning, på sätt Styrelsen i underdånig skrifvelse den 20 sistiidne November anmält, af den tillbyggnad till stationshuset, för hvilken 17,000 kronor af Riksdagen beviljats, sålunda att densamma utom expeditionslokaler kan inrymma bostäder åt det trafikbefäl, som är stationeradt i denna stad, och för hvithet för närvarande bostäder måste till rätt höga
pris förhyras i enskilda hus............................................... » 33,000.
Vid Göteborgs station Nya spåranordningar å den vester om Lilla Bommens hamn belägna delen af Göteborgs hamnbana, hufvudsakligast bestående i utläggning af dubbelt spår emellan stationen och tullhuset, hvilka anordningar erfordras för besörjandet af den ökade trafik, som väntas uppstå efter Bergslagernas jomvägars öppnande för trafik i hela deras utsträckning, och hvilka arbeten, enligt emellan Styrelsen, Göteborgs stad samt Styrelsen för bemälda jernvägar afskräde överenskommelser, det åligger Statens jernvägstrafik att bekosta mot det att Bergslagernas jernvägsaktiebolag bekostar den jemväl erforderliga utvidgningen af den öster om Lilla Bommens hamn belägna delen af
hamnbanan ................................................................................ » 29,000.
För diverse oförutsedd^, nya byggnader och anläggningar » 70,000.
Summa Kr. 150,000;
dels att af det extra anslag, 5,400,000 kronor, hvilket 1877 års Riksdag beviljat till rörlig materiel å Norra stambanan, och hvaraf för år
100 Bil. No 5 b, till Kong!. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1870.
1878 fått lyftas 1,000,000 kronor och för år 1879 utgår 1,500,000 kronor, måtte för år 1880 ställas till Styrelsens förfogande en summa af likaledes 1,500,000 kronor att användas till anskaffning af lokomotiv och vagnar för bemälda banas räkning enligt den fördelning, som Eders Kongl. Maj:t finner godt fastställa efter pröfning af de underdåniga förslag till utgiftsstater under sistnämnda år, hvilka Styrelsen är skyldig ingifva.
Sedermera har under nästlidne gårdag Styrelsen för Statens jernvägstrafik inkommit med en underdånig framställning angående anslag dels till gäldande af köpeskilling för tre invid centralbangården i Stockholm belägna fastigheter, dels till uppförande på de sålunda förvärfvade tomterna af nödiga expeditionslokaler och bostadslägenheter.
I detta hänseende tillåter jag mig i minnet återkalla: att eu af Eders Kongl. Maj:t den 26 Februari 1875 gillad plan för norra bangårdens här i staden utvidgning upptager bland andra jordområden, som borde för Statens jernvägstrafiks räkning inlösas, ett Stora Barnhuset tillhörigt område, af hvithet, en del erfordrades för sjelfva bangården och den andra delen, som afsåga till gata utanför norra godsmagasinet, antogs skola öfvertagas af Stockholms stad i utbyte mot andra, inom det nya bangårdsområdet belägna, staden tillhöriga jordstycken; att, då emellertid ett dylikt utbyte ej kommit till stånd och liqvid med Stora Barnhuset af åtskilliga anledningar ej kunnat under 1877 ega rum, den för hela omförmälda jordområde beräknade lösesumma, 85,000 kronor, upptagits i Styrelsens den 7 December 1877 nådigst gillade förslag till användande af de för år 1878 utaf Riksdagen anvisade extra anslag till Statens järnvägstrafik; att Styrelsen i underdånig skrifvelse den 26 Mars 1878 anmält, att Stockholms stadsfullmäktige då mera beslutit förvärfva åt staden ofvanomförmälda del af oftanämnda jordområde, för hvilket ändamål Styrelsen, som ännu då icke kunnat med Störa Barnhusets direktion uppgöra liqvid angående jordområdet i dess helhet, öfverlåtit på staden sin rätt till förvärfvande af ifrågavarande del deraf, samt tillika på anförda skäl hemstält, att de besparingar, som sålunda under året kunde uppstå på anslaget till inlösen af berörda jordområde, finge användas till förvärfvande af vissa uppgifna i qvarteret Svan belägna tomter, livilka. i lika hög, om icke högre, grad vore för utvidgningen tjenliga; att — sedan Eders Kongl. Maj:t i anledning häraf den 29 Mars förlidet år bemyndigat Styrelsen att uppgöra och Eders Kongl. Maj:ts pröfning och godkännande underställa köpeaftal om egendomen N:o 70 B vid Clara Bergsgatan uti nämnda qvarter samt förklarat sig vilja, derest detta aftal blefve godkändt, be-
Bil. No 5 b, till Kong!. Maj:s Nåd. Prof. No 1, om Statsverket 1879.
sluta om köpeskillingens gäldande äfvensom, på framställning af Styrelsen, taga i öfvervägande, om och på hvad vilkor två andra likaledes i qvarteret Svan belägna egendomar, N:o 70 A vid samma gata och N:o 67 vid Mästersamuelsgatan, kunde, der anbud om försäljning af dem till Styrelsen inkomme, för Statens jernvägstrafik inköpas ■— Styrelsen den 30 April sagda år i underdånighet dels öfverlemna! och anhållit om godkännande af köpekontraktet angående egendomen N:o 70 B, inköpt för ett pris af 100,000 kronor; dels hemstält om tillåtelse att afsluta köp jemväl om förberörde egendomar N:o 70 A vid Clara Bergsgatan och N:o 67 vid Mästersamuelsgatan, hvilka vore fala till pris af 55,000 kronor för den förra och 85,000 kronor för den senare, dels föreslagit, att den till minst 70,000 kronor uppgående andel af de till inlösen af Stora Barnhusets af mark beräknade 85,000 kronor, hvilken icke vidare vore för detta ändamål behöflig, finge i främsta rummet användas till gäldande af de under året 1878 till betalning förfallande anparter af köpeskillingarne för berörda egendomar, dels ock antydt att, som Stockholms stad för anläggning af nya gator behöfde att af ett Statens jernvägstrafik tillhörigt, men för dess bruk icke erforderligt, område förvärfva två i qvarteron Riddaren och Lagerbärsträdet belägna mindre tomtplatser af tillsammans omkring 11,000 qvadratfots vidd, hvilka Staten vid sammanbindningsbanans anläggning blifvit ålagdt inlösa, den blifvande lösesumman för dessa tomtplatser lämpligen torde kunna användas till nu ifrågavarande egendomars betalande; samt ändtligen att Eders Kongl. Maj:t, vid föredragning af denna framställning den 3 sistlidne Maj, behagat bifalla hvad Trafikstyrelsen sålunda hemstält och föreslagit, samt förklarat Sig vilja, på anmälan af samma Styrelse, göra det förslag till innevarande års Riksdag, som för slutligt ordnande af frågan om gäldande af de utfästa köpeskillingarne kunde finnas erforderligt.
Med erinran om detta Eders Kongl. Maj:ts nådiga beslut, har Styrelsen för Statens jernvägstrafik uti förutnämnda underdåniga skrifvelse af den 7 innevarande månad, anfört följande:
På grund af sålunda erhållet bemyndigande har Trafikstyrelsen med vederbörande säljare afslutat köp och låtit vederbörligen lagfara erhållna köpebref, hvarigenom Statens jernvägstrafik förvärfvat eganderätt till de i fråga varande fasta egendomarna, nemligen:
N:o 16 med adressnummer 70 B vid Klarabergsgatan för
ett pris af .............................................................................. Kr. 100,000.
N:o 12 med adressnummer 67 vid Mästersamuelsgatan för » 85,000.
Transport Kr. 185,000.
102 Bil. No 5 b, Ull Kongl. Maj:ts Nåd. Trop. No 1, om Statsverket 1879.
Transport Kr. 185,000.
N:o 11 med adressnummer 70 A vid Klarabergsgatan för ............................................................................................
60,804; 14. ioo,000: 10,000: —
__55,000.
Summa Kr. 240,000.
Enligt köpebrefven bär Trafikstyrelsen iklädt sig förbindelser att betala de öfverenskomma köpeskillingarne sålunda, nemligen:
för N:o 16 kontant vid köpets afsittande ...... 19,195: 86.
dock med afdrag af ränta till tillträdesdagen den 1 Oktober och under tiden förfallande annuitet å ett innestående hypotbekslån.
Kontant den 1 Oktober .............................. 20,000: —
samt genom öfvertygande af inteckningar till belopp af...............................................
för N:o 12 kontant vid köpets afslutande.....
samt genom öfvertaga!ide af inteckningar till belopp af.................................................... 75,000: —
samt
för N:o 11 kontant vid köpet! afslutande ...... 5,000: —
D:o att betala vid tillträdet
den 1 Oktobet 1879 ....................................... 24,246:
samt genom öfvertagando af inteckningar till belopp af.................................................. 25,754: —
Till slutet af år 1878 bär Trafikstyrelsen i och för dessa köp kontant utbetalt
för N:o 16 ................................................................. 39,195: 86.
för inteckning i dito .................................. 13,104: 14. gg 300-
för N:o 12 ...................................................................................... 10,000: —
» N:o 11 ..................................................................................... 5,000: —
85,000:
55,000:
Summa kronor 67,300, — hvadan ännu qvarståonde betalningsansvar utgöres af dels inteckningar till belopp af:
i N:o 16..................................................................... 47,700: —
i )) 12 75,000: —
i » 11...........................................................
25,754
148,454:
dels den del af köpeskillingen för N:o 11, som skall kontant erläggas vid tillträdet den 1 Oktober 1879......... 24,246:
eller inalles kronor 172,700:
103 Bil. N:o 5 b, till Kongl. Maj:ts Nåd Prof). N:o /, om Statsverket 1871).
Till bestridande af ofvanstående kontanta utbetalning- under näst förflutna året, 67,300 kronor, bär Styrelsen haft att tillgå den besparing', kronor 70,764: 70, som uppkommit derigenom, att Stockholms stad öfvertagit större delen af det till norra bangårdens utvidgning afsedda området framför nämnda bangårds tvänne godsmagasin, för hvithet områdes inlösen ett extra anslag, stort 85,000 kronor, var för året 1878 anvisadt, Efter afdrag af utbetalade 67,300 kronor, återstår således ett öfverskott af kronor 3,464: 70.
Om 2,700 kronor af denna behållning får användas till ytterligare afbetalning å köpeskillingar och resten till diverse med köpen förenade utgifter, så erfordras till hela köpeskillingens liqviderande ett nytt extra anslag af 170,000 kronor, lrvilket belopp Styrelsen underdånigst_ hemställer, att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att bevilja och anvisa till utgående under år 1879, enär det icke kan vara. skal, att Staten låter de med 6 procent ränta löpande inteckningarna qvarstå i egendoman ut under längre tid, än som för laga uppsägning af lånen erfordras.
Till den ränta, som under tiden upplöper, torde hyrorna för egendomen N:o 16 jemte do 764 kronor, som återstå af ötverskottet pa anslaget till norra bangårdens utvidgning blifva ungefärligen tillräckliga.
Hvad angår de i Trafikstyrelsens föregående skrivelser i detta ämne omförmälda, till 11,000 qvadrat!ots vidd beräknade jordområden, som nu tillhöra Statens jernvägstrafik men framdeles äro beliöfliga tor Stockholms stad till anläggning af nya gator, så hemställer Styrelsen underdånigst, att värdet af dessa områden nu ej måtte tagas i beräkning, emedan dels tiden, då beslutade gator komma att utföras, ännu icke är bestämd, dels Statens järnvägstrafik är i behof att af Stockholms stad erhålla områden på andra platser i staden, bland annat i f. d. jernvågen vid Stadsgården för uppförande åt en betjeningsbostad, och ett utbyte af områden härvid lämpligen torde kunna ske.
Uti sitt förut åberopade, underdåniga memorial af den 28 Mars 1878 har Trafikstyrelsen i korthet an ty dt de orsaker, som föranledde den då gjorda framställningen angående det för Statens jernvägstrafik redan länge kända behofvet af större utrymme för de till Centralstationen hörande tjenstelokaler, till vinnande hvaraf Styrelsen förberedande underhandlat dels med Stockholms stad, dels med enskilda egendomsegare, hvarvid ådagalagts, att något annat medel icke återstod än att genom köp förvärfva de norr om stationshuset belägna egendomarne N:ris 16, 12 och 11 i qvarteret Svan, Indika tillsammans utgöra en fyrsidig figur om 23,595 qvadratfots vidd, gränsande omedelbart. intill bangården med en sida om 182 fots längd och sträckande
104 Bil N:o 5 b, till Kon(/l Maj:ts Nåd. Prop. JY:o 1, om Statsverket 1879.
sig med sin norra sida 138,6 fot längs Mästersamuelsgatan, med den södra 121,3 fot långs Clarabergsgatan samt med den östra 183 fot intill egendomen N:o 10 i samma qvarter.
För det Imfvudsakliga ändamålet med i fråga varande inköp, nemligen tillfälle att i nästan omedelbar fortsättning af det nuvarande stationshuset vid Centralstationen uppföra en särskild byggnad till vinnande af ökadt utrymme för beböfliga expeditions- och tjenstelokaler, ega de nu förvärfvade tomterna ett särdeles fördelagtigt läge; och då de samtliga är o disponibla från och med den 1 nästkommande Oktober, samt minst tvänne ar erfordras för den erforderliga byggnadens utförande, hvarunder behofvet af ökadt utrymme i såväl det ena som andra afseende! blifver allt mer känbar!, anser Styrelsen sig böra i sammanhang med sin här ofvan gjorda framställning om anslag till köpeskillingens bestridande i underdånighet hemställa, det Eders Kongl. Maj:t täcktes tillika föreslå Riksdagen att bevilja ett extra anslag till uppförande på de inköpta tomterna i qvarteret Svan af eu byggnad för det redan antydda och här nedan närmare angifna ändamålet.
Behofvet af större utrymme för expeditioner och tjenstelokaler än det nuvarande stationshuset medgifver är framkalladt af den betydliga utsträckning, som det sammanhängande Svenska jern vägsnätet under senare åren vunnit, och den naturligtvis derigenom ökade rörelsen samt äfven på de vidsträcktare direkta förbindelser med utländska jernvägar, som i följd af den allmänna samfärdseln redan uppstått och fortfarande utvecklas.
Det befintliga stationshuset blef färdigt år 1871, då de trafikerade statsbanorna egde eu längd af 111,1 mil, de dermed sammanhängande enskilda jern vägarn e 44,4 mils längd, och hela nätet en utsträckning af 155,r> mil. för närvarande består det sammanhängande nätet af 154,5 mil statsbanor och 291,6 mil enskilda jen lagar eller tillsammans 436,1 mil samt kommer inom 1881 års slut att bestå af 198,2 mil statsbanor och minst 345,2 mil enskilda jernvägar, eller tillsammans o44 mil, hvartill kan läggas större delen af det Norska jern vägsnätet, som då på trenne ställen är förbundet med de! Svenska.
Eu sa betydande utvidgning af det sammanhängande jernvägsnälel kan icke undgå att utöfva inflytande på behofvet af utrymme inom Centralstationen dels för det kontor, som handhafver kontrollen och afräkningarne med främmande jernvägar, synnerligen om i förbindelse dermed ett för alla eller de flesta i samtrafik med hvarandra stående banor gemensamt afräkningskontor kommer att inrättas, dels ock för statistiska och milkontoren, dels slutligen för expeditionerna af ankommande
105 Bil. No 5 b, till Kongl. Maj:ts Nöd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1879.
mande och afgående paketer och ilgods, hvilka måste hafva sin plats i närheten af expeditionen för resande, i samma plan som personplatf ormen.
För behöflig utvidgning af de 3:ne ofvannämnda kontorens arbetsrum finnes ej passande utrymme inom stationshuset-utan att dertill taga i anspråk större delen af de lokaler, som för närvarande användas af l:a och öde trafikdistriktens expeditioner, hvilka fördenskull behöfva inrymmas annorstädes.
Expeditionen för både ankommande och afgående ilgods är nu inredd uti södra flygeln af stationshuset uti en obeqväm och alltför inskränkt lokal, som redan måst utvidgas medelst ett tillbygdt magasin af bräder, hvilket, vanprydligt till utseende och eldfarligt för hela byggnaden, antagligen ej länge kan få bibehållas. Om en särskild större lokal för endast ankommande ilgods beredes i det föreslagna nya huset, så kan nyssnämda träbyggnad utan olägenhet borttagas.
Denna anordning sammanhänger ock med en önskvärd flyttning och utvidgning af de åt postverket och tullverket i norra delen af stationshuset på Hedra botten inrymda lokaler. Dessa hafva nemligen både otillräckligt utrymme och ett obeqvämt läge, i det de sakna direkta utgångar till platformen samt äro skiljda från jernvägens expedition för ankommande ilgods, hvilken bör, likasom postverkets expedition för ankommande paket, vara nära förbunden med stationens tullexpedition, emedan såväl postverkets som statsbanornas direkta förbindelser med utlandet alltmera utvidgas och begagnas för försändning af oförtullade varor direkt till hufvudstaden.
Ett annat skäl föranleder äfven nyssnämnda flyttning af postverkets lokal. Trafikstyrelsens biljettryckeri är nu i brist på lämpligare plats förlagdt en trappa upp i hufvudbyggnaden i ett rum, hvars golf måst förstärkas för att utan skada för byggnaden kunna uthärda den skakning, som tryckmaskinerna åstadkomma. Genom postexpeditionens förflyttning skulle utrymme för tryckeriet vinnas på Hedra botten, i omedelbar närhet till grundmurarne, och den nyssnämda olägenheten undvikas.
Vidare ökas Trafikstyrelsens arkiver oupphörligt med handlingar, som böra förvaras, en del för all framtid och en del blott ett visst antal år. För dessa saknas nu plats derföre, att den, som dertill från början varit afsedd och lämplig på vinden, måst inredas till bostäder för Styrelsens vaktmästare, hvilken anordning dock endast kan anses såsom tillfällig och bör, så snart ske kan, förändras i anseende till den
Bill. till Rihd. Prut. 1879. 1 Samt. 1 Af cl. 14
106 Bil. N:o 5 b, till Kong!. Maj:ts Nåd. Trop. N:o 1, om Statsverket 1879.
obestridliga eldfara för hela byggnaden, som är oskiljaktig från bostäder, omgifna endast af brädväggar. Dels genom post- och tullexpeditionernas undanflyttning och dels i den föreslagna nya byggnaden kunna platser beredas för ordentliga bostäder åt de 3:ne vaktmästare, som nu begagna de åt dem inredda rummen på vinden.
Då den beslutade jern vägen från Carlberg till lilla Värtan enligt planen bör vara färdig senast år 1881, komma antagligen flera särskilda lokaltåg att anordnas hvarje dag emellan Centralstationen och de vid nyssnämnda bana belägna hållplatser. Om dessa tåg skola expedieras . vid de för det öfriga ganska stora antalet persontåg afsedda lokaler inom stationshuset, äro trängsel och förvexlingar att befara, hvarföre Styrelsen anser ändamålsenligt att särskildt för denna trafik i den nya byggnaden anordna en mindre väntsal med biljettexpedition, hvilken kan erhålla en särdeles lämplig plats invid platformen nära intill den plats, hvarifrån dessa lokaltåg antagligen komma att utgå.
Enligt det upprättade förslaget till de inköpta tomternas bebyggande, som närmare angifves af vidlagde planritning, skulle hela platsen upptagas af en fyrsidig byggnad med kringbygd gård och yttre hufvudfasader åt bangården samt Clarabergs- och Mästersamuelsgatorna.
Utom källarvåning skulle byggnaden innehålla:
a) på Hedra botten i jemnhöjd med platformen, som utsträckes längs husets åt bangården vettande sida fram till Mästersamuelsgatan: expeditionsrum och magasin för ankommande ilgods; tullexpedition för visitation och förtullning af från utlandet direkt ankommande oförtulladt il- och postpaketgods; för postverket nödiga lokaler; väntsal med biljettkontor för resande med lokaltågen till Värtan; ett rum för smärre vagnsreparationer, alla på vestra sidan åt banan, samt dessutom en boställslägenhet om 5 rum och kök åt Mästersamuelsgatan; bostäder för en portvakt åt hvardera gatan samt inåt gården smärre lägenheter för vaktmästare och stationsbetjening;
b) en trappa upp: åt bangården och delvis åt bägge gatorna tjenstelokaler för l:a och 5:te trafikdistriktens ban- och maskmatdelningar; samt 2:ne boställslägenheter på 6 rum och kök hvardera.
De i bottenvåningen och 1 trappa upp såsom bostäder betecknade lägenheter äro ämnade att till tjenstelokaler förändras i den mån behofvet af dylika lokaler blir större.
Enligt det uppgjorda kostnadsförslaget skulle en byggnad af det omfång och utrymme, här ofvan omförmälts, belöpa sig på omkring
300,000 kronor.
107 Bil. N:o 5 b, till Kong!. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket 1879.
Sedan Styrelsen sålunda redogjort för hufvudändamålet med den föreslagna nybyggnaden, får Styrelsen underdånigst framlägga eu annan fråga, hvars lösning skulle kunna vinnas i sammanhang med hufvudfrågans, och detta på ett för Statens jernvägstrafik såväl i ekonomiskt som administrativt afseende mycket fördelaktigt sätt.
Detta vore att, med tillgodogörande af den grundbyggnad och den takbetäckning, hvilka af sjelfva hufvudändamålet betingas, ofvanpå de tvänne redan beskrifna våningarna på nedra botten och en trappa upp, lägga ytterligare tvänne våningar, inneslutande bostadslägenheter för den personal, hvars tjensteåligganden ovilkorligen fordra en ständig närvaro inom centralstationen eller i dennas närmaste granskap, och för hvilken personal bostäder nu måste förhyras.
Den tillökning i byggnadskostnad, som härigenom skulle uppkomma, utgår enligt kostnadsförslaget ett belopp af 100,000 kronor. Men detta belopp skulle blifva förräntadt efter 5 procent och inom en tidrymd af omkring 8 år amorteradt, genom de belopp af tillsammans 15,000 kronor, som nu årligen varda utbetalde såsom hushyror till de tjenstemän af nyss berörda slag, hvilka med inqvartering in natura måste förses.
Uti underdånigt memorial af den 17 December 1877 med anledning af nådig remiss uppå Riksdagens skrifvelse den 28 April samma år, rörande närmare bestämmelser i fråga om och till hvilken utsträckning tjenstebefattningar vid Statens jernvägstrafik böra vara med fördelen af fri bostad försedda, har Styrelsen sökt att redogöra för de grunder, i enlighet hvarmed sådana bestämmelser borde fattas och tillämpas, samt uppräknat de Embets- och Tjenstemän samt betjente, hvilka antingen äro eller borde vara med fria bostäder försedda, vare sig i Statens egna hus eller i förhyrda lägenheter, äfvensom föreslagit det antal rum, som borde tjenstemän af olika grader bestås.
I enlighet med i nämde memorial uttalade åsigter har Styrelsen sökt att indela de tillämnade b o ställslägenheterna uti den föreslagna byggnaden så, att deruti skulle kunna inrymmas i första rummet nedanstående tjenstemän, för hvilka bostäder nu hyras uti Censtralstationens granskap och till vidstående årliga belopp nemligen:
Bandirektören vid l:a Trafikdistriktet ......................................... kr. 1,600.
D:o vid 5:e Trafikdistriktet ......................................... » 1,800.
Maskindirektören vid l:a Trafik distriktet .................................... » 2,000.
D:o vid 5:e Trafikdistriktet .................................... » 1,800.
Transport 7,200.
108 Bil. No 5 b, till Kong!,. Maj:ts Nåd. Prop. No 1, om Statsverket. 1879.
Transport 7,200.
Trafikdirektören vid 5:e Trafikdistriktet...................................... kr. 1,800.
Trafikdirektörsassistenten vid l:a Trafikdistriktet....................i » 1,800.
D:o vid 5:e Trafikdistriktet..................... » 1,800.
2 baningeniörer å 1,200..................................................................... » 2,400.
Tillsammans hyror Kronor 15,000.
De 7 boställslägenheter om 6 rum och kök samt 2 d:o om 5 rum och kök, som erfordras för ofvan uppräknade 9 tjensteman, upptaga ett utrymme, som ungefärligen motsvaras af tvänne hela våningar i den föreslagna nybyggnaden, och anordnandet af dessa bostäder skulle således, på sätt redan är nämndt, inbespara Statens jern vägstrafik en årlig utgift af omkring 15,000 kronor. Då emellertid, enligt hvad ofvan antydts, våningen 1 trappa upp tills vidare kan i vissa delar användas till boställslägenheter, så låter det sig göra att här inrymma några bland de ofvan uppräknade tjenstemännen, och på detta sätt låter sig äfven göra att bereda två ytterligare boställen i de öfre våningarna, nemligen en åt Styrelsens Chef och en åt Öfverdirektören för Maskinafdelningen, af hvilka sist nämnde embetsman ingendera ännu är med boställe inom Centralstationen försedd, ehuru angeläget detta än måste anses vara, enligt hvad Styrelsen i sitt nyss omförmälda memorial närmare utvecklat.
Häraf täcktes Eders Kongl. Maj:t nådigst finna, hvilka väsentliga besparningar och fördelar af andra slag skulle tillvinnas Statens jernvägstrafik, derest, på . sätt framstäldt blifvit, tillfället begagnades att, i sammanhang med utförandet af ett i alla händelser högst nödvändigt byggnadsföretag, tillgodose den för trafiktjensten så vigtiga inqvarteringsfrågan.
Den i kostnadsförslaget beräknade summa, 400,000 kronor, för hela den föreslagna byggnaden torde lämpligast fördelas med hälften, eller
200,000 kronor, på livartdera af åren 1880 och 1881.
Pa grund af hvad sålunda blifvit anfördt och med underdånig erinran, att det förslag till nybyggnader under 1880, Styrelsen redan framlagt i underdånigt memorial af den 11 December sistlidet år, slutar på ett belopp af 150,000 kronor, och att hela den för nya byggnader och anläggningar under året 1880 erforderliga summa af Styrelsen sålunda förslagsvis beräknas till inalles 350,000 Kr., får Styrelsen i underdånighet hemställa, att Eders Kongl. Maj:t hos näst sammanträdande Riksdag nådigst täcktes äska:
dels ett extra anslag af 170,000 kronor till bestridande af återstående köpeskillingsliqvider för de af Statens jernvägstrafik förvärf-
109 Bil. N:o 5 b, till Kongl. Majds Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1879.
vade fasta egendomarna i qvarteret Svan af dåra församling här i Stockholm att utgå under 1879,
dels ock ett extra anslag af 400,000 kronor till uppförande å samma egendomars tomter af en stenhusbyggnad i centralstationshusets förlängning och innehållande, förutom sådana tjenstelokaler, som berörda stationshus icke vidare förmår upptaga, äfven åtskilliga boställslägenheter, hvilket anslag torde få fördelas med hälften eller 200,000 kronor på hvartdera af åren 1880 och 1881.
Mot de af Styrelsen för Statens jernvägstrafik enligt ofvanintagna förslag till arfvodes- och kostnads-stater gjorda beräkningar af utgifterna för Statens jern vägstrafik under år 1880 har jag intet att anmärka.
Hvad angår de af Styrelsen i dess första underdåniga skrifvelse ifrågasatta nybyggnader, synas de mig vara af verkligt behof påkallade, hvadan jag finner mig böra understödja Styrelsens anhållan om äskande af ett särskildt anslag å 150,000 kronor till deras utförande.
Icke heller mot Styrelsens i samma skrifvelse gjorda framställning, att för år 1880 måtte till dess förfogande ställas 1,500,000 kronor af det redan beviljade anslaget till rörlig materiel å norra stambanan norr om Storvik förekommer någon anledning till erinran.
Behofvet att i närheten af stationshuset vid Stockholms Centralbangård uppföra en särskild byggnad, hvari kunde inrymmas behöfliga expeditions- och tjenstelokaler m. m., är genom hvad Styrelsen för Statens jernvägstrafik såväl förut, som ock i synnerhet uti sin senare skrifvelse, anfört så fullständigt ådagalagdt, att någon tvekan om nödvändigheten att, så fort ske kan, afhjelpa detta behof icke lärer kunna uppstå. För detta ändamål har i främsta rummet varit nödigt att åt Statens jernvägstrafik förvärfva någon norr eller söder om stationshuset och i dess närhet belägen med bangården sammanhängande byggnadsplats, hvartill de omförmälda tre tomterna i qvarteret Svan utan tvifvel, äro de mest lämpliga. Då nu ett sannolikt ej återkommande tillfälle yppade sig att på fördelaktiga vilkor inköpa dessa tomter och, enligt hvad Styrelsen uti förutnämnda skrifvelse den 26 Mars 1878 anmält, all utsigt saknades att kunna söder om stationshuset förvärfva tjenlig plats, hade detta tillfälle icke, utan ett klandervärd! förbiseende af Statens intressen, kunnat lemnas obegagnadt. Styrelsen har ock, såsom förut erinrats, härå fästat uppmärksamhet, i anledning hvaraf Eders Kongl. Maj:t genom beslut den 29 Mars och den 3 Maj 1878 bemyn-
110 Bil. No 5 b, till Kongl. Majits Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1879.
digat Styrelsen att gå i författning om fastigheternas inköpande. Sedan Styrelsen numera åstadkommit fullständig utredning rörande behofvet af anslag för bestridande af de utaf berörda fastighetsköp föranledda utgifter, torde, i enlighet med Eders Kongl. Majits redan uttalade nådiga vilja, frågan härom böra underställas Riksdagens pröfning. Emot hvad Styrelsen i sådant afseende yttrat och föreslagit har jag intet att erinra. Jag delar således Styrelsens åsigt, att för ändamålet bör i främsta rummet afses den af angifven orsak uppkomma besparingen å det belopp, 85,000 kronor, som vid 1877 års Riksdag beräknats åtgå till inlösen af ett för bangårdens utvidgning då ifrågasatt jordområde, tillhörigt Allmänna Barnhuset, uppgående denna besparing till 70,764 kronor 70 öre; och då, såsom Styrelsen erinrat, Staten icke bör längre tid, än nödigt är, låta oguldna qvarstå de med sex procent årlig ränta löpande skuldbelopp, som belasta fastigheterna, anser jag, lika med Styrelsen, Önskligt, att det belopp, 170,000 kronor, som utöfver nämnda besparing erfordras för förvärfvandet af oinskränkt eganderätt till samma fastigheter, anvisas att utgå redan under innevarande år.
Sedan byggnadsplats blifvit förvärfvad, erfordras för vinnande af det åsyftade hufvudändamålet, — beredandet af utrymme för behöfliga expeditions- och tjenstelokaler, — att å denna plats uppföra nybyggnad af två våningar. Kostnaden för ett sådant byggnadsföretag skulle enligt Styrelsens beräkning, emot hvilken jag ej har skäl framställa någon anmärkning, uppgå till 300,000 kronor.
Om härutöfver ansloges 100,000 kronor, skulle, enligt hvad Styrelsen beräknat, den ifrågasatta byggnaden kunna öjcas med ytterligare två våningar, inneslutande bostadslägenheter för den personal, hvars åligganden ovilkorligen fordrar en ständig närvaro inom Centralstationen eller i dennas närmaste granskap, och för hvilken personal bostäder nu måste hyras.
I anledning af Styrelsens i detta hänseende framstälda förslag och hvad Styrelsen i sammanhang dermed yttrat, tillåter jag mig erinra, att jag under förhandenvarande förhållanden icke ansett mig hittills böra till slutlig pröfning anmäla den af Styrelsen omförmälda, af Riksdagen uti underdånig skrifvelse den 28 April 1877 väckta, frågan om meddelande af föreskrifter, om och till hvilken utsträckning tjenstebefattningar vid Statens jernvägstrafik böra vara med fördelen af fri bostad förenade. Lösningen af denna fråga torde emellertid väsendtligen underlättas, i mån som Statens jernvägstrafik sättes i tillfälle att uti egna, dertill inredda byggnader bereda bostäder åt sådana befatt-
Bil. N:o 5 b, till Kong!. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1879. 111
ningsinnehafvare, som böra dermed förses, samt således befrias från de af förhållandenas vexling föranledda svårigheter, som äro förenade med förhyrandet af lägenheter hos enskilde husegare. Redan denna omständighet talar för bifall till Styrelsens ifrågavarande förslag att, för beredande af bostadslägenheter, öka den för expeditions- och tjenstelokaler nödiga byggnaden med två våningar; och då, enligt hvad Styrelsen till fullo ådagalagt, härigenom skulle beredas Statsverket en icke obetydlig besparing samt dessutom kunde vinnas den för tjenstgöringen högst väsendtligt fördelen, att sådana befattningsinnehafvare, hvilkas ständiga närvaro å stationen företrädesvis är af behofvet påkallad, kunde blifva bosatte inom sjelfva bangårdens område, tvekar jag icke att för min del understödja Styrelsens berörda förslag.
För den ifrågasatta byggnaden i sin helhet skulle erfordras ett sammanräknadt belopp af 400,000 kronor, hvilket jag lika med Styrelsen anser böra anvisas att utgå med hälften under hvarje af åren 1880 och 1881.
På grund af det anförda tillstyrker jag alltså i underdånighet, att Eders Kongl. Maj:t behagade föreslå Riksdagen:
dels att till utförande af åtskilliga nya byggnader och anläggningar vid Statens redan trafikerade jernvägar anvisa ett särskildt anslag för år 1880 af 150,000 kronor;
dels att utaf det till fyllnad i förut beräknade medel för anskaffande af rörlig materiel å Norra stambanan norr om Storvik beviljade särskilda anslag å 5,400,000 kronor ställa till Eders Kongl. Maj:ts förfogande för år 1880 ett belopp af 1,500,000 kronor;
dels att till gäldande af återstående köpeskilling för tre af Statens jernvägstrafik förvärfvade fasta egendomar i qvarteret Svan inom dåra församling här i hufvudstaden bevilja ett särskildt anslag af 170,000 kronor att utgå redan innevarande år;
dels ock att till bestridande af kostnaderna för uppförande å nämnda tomter af en byggnad, innehållande bohöfliga expeditions1 och tjenstelokaler jemte åtskilliga boställslägenheter för befattningsinnehafvare vid Statens jernvägstrafik ställa till Eders Kongl. Maj:ts förfogande ett särskildt anslagsbelopp af 400,000 kronor, att utgå med 200,000 kronor under år 1880 och med 200,000 kronor under år 1881;
lärande Eders Kongl. Maj:t, uppå föredragning af Chefen för Finans-Departementet, fatta sitt nådiga beslut angående sättet för anskaffande af de medel, hvarom sålunda är fråga.
112 Bil. N:r 5 l, till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1879.
19:o. Styrelsen för Allmänna Väg- och Vattenbyggnader samt dess
tjenstebiträden, m. in.
Uti underdånigt memorial den 23 December sistlidet år bär Styrelsen för Allmänna Väg- och Vattenbyggnader hemstält:
a) att till aflöning åt Styrelsen och dess tjenstebiträden måtte för år 1880 anvisas samma belopp, som för innevarande år beviljats, nemligen för:
b) att, på de af Styrelsen uti dess underdåniga memorial den 8 December 1877 anförda grunder, enahanda summa, eller 45,000 kronor, som för nu löpande år anvisats till undersökningar, inspektionskostnader och expenser för allmänna arbeten, måtte äfven för år 1880 till samma ändamål beviljas; och
c) att till stipendier åt medlemmar af Väg- och Vattenbyggnads- Corpsen för utrikes resor i ändamål att studera andra länders allmänna arbeten likaledes måtte anvisas enahanda belopp som föregående år eller
3,000 kronor.
Då Eders Kongl. Maj:t under 20 sistlidne December förständiga! komitén för afgifvande af betänkande och förslag angående lönereglering