Doc 1881:1
Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1881.
!
KONGL. MAJ:TS
NÅDIGA
PROPOSITION
TILL
I & iksdagen,
angående Statsverkets tillstånd och behof;
Gifven Stockholms slott den 14 januari 1881.
Jemlik! grundlagens bud afgifver Kongl. Maj:t härmed nådig proposition angående statsverkets tillstånd och behof. ^ •
• Der.vid förekommer först frågan om beräkningen för nästa statsreOeringspenod af statsverkets inkomster. ^
på födande” statsregleringsPeriod äro dessa inkomster beräknade
Bill. till Rilcsd. Prof. 1881. l:a Sami. l:a Afd.
2 Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1881.
Ordinarie inkomster:
Ränta .......................................................................................... kronor
Tionde..........................................................................................
Arrendemedel...........................................................................
Bergverkstionde......................................................................
Mantalspenningar....................................................................
Bötesmedel.................................................................................
Kavalleriregementenas hästvakansspanmål ....................
Tillfälliga rotevakansafgifter................................................
Vakansafgifter af nyroterad jord.......................................
Rotevakansafgifter af utsockne frälsehemman i Halland
Vakansafgifter af bergslag................................................... ".
Trosspassevolansafgift........................................................... ”
Båtsmansvakansafgift ...........................................................
Båtsmansbeklädnadsmedel ...................................................
Kontrollstämpelmedel ............................................................
Fyr- och båkmedel ............................................................... n
Telegrafmedel .....................................................................
Jernvägstrahkmedel ...............................................................
Skogsmedel ..............................................................................
Extra uppbörd ........................................................................ ”
säger 18,760,000: —;
Bevillningar:
Tullmedel ................................................................................ kronor
Postmedel .................................................................................
Stämpelpappersmedel ...........................................................
Bränvinstillverkningsafgift................................................... *
Hvitbetssockertillverkningsafgift ....................................... »
Allmän bevillning (deraf särskild tilläggsbevillning
1,600,000 kronor) ........................................................ ”
säger 55,050,000: —;__
summa kronor
4,400,000: 1,645,000: —, 2,900,000: —, 10,000: —, 640,000: —, 260,000: 350,000: —, 76,000: —, 125,000: —, 20,000: —, 20,000: 26,000: —, 75,000: 68,000: —, 18,000: —. 1,000,000: —, 1,330,000: —, 4,500,000: —, 1,000,000: 297,000: —,
26,700,000: —, 4,730,000: —, 3,000,000: — 15,000,000: 20,000:
5,600,000: —,
73,810,000: —.
Enligt beslut, hvarom bilagda protokoll öfver finansärenden för den 5 innevarande månad *) lemnar närmare upplysning, föreslår Kongl. Maj:t i denna beräkning vissa ändringar, med iakttagande hvaraf statsverkets inkomster för år 1882 upptagas sålunda: *)
*) Se bil. till statsverkspropositionen: ”Inkomstberäkningen”; och i fråga om allmänna
bevillningen jemväl ”Finansplanen”.
3 Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1881.
Ordinarie inkomster:
säger 19,290,000: —;
Beyillningar:
Tullmedel ............................................................................
Postmedel ...........................................................................
Stämpelpappersmedel .....................................................
Bränvinstillverkningsafgift..............................................
Hvitbetssockertillverkningsafgift ................................
Allmän bevillning med särskild tilläggsbevillning
säger 55,550,000: —,
tillsammans kronor 74,840,000: —. Kongl. Maj:t föreslår vidare, enligt ofvannämnda protokoll öfver finansärenden *):
att hälften af riksbankens vinst för år 1880 må anvisas för statsverkets behof, att utbetalas vid den tid under år 1882, som af Riksdagen bestämmes, hvilken hälft här beräknas till kronor 1,200,000: —,
- transport kronor 76,040,000: —.
*) Se bil. till statsverkspropositionen: ”Inkomstberäkningen.”
kronor 27,000,000: —,
» 4,900,000: —,
» 3,000,000: —,
» 15,000,000: —,
» 50,000: —,
» 5,600,000: —,
4 Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1881.
transport kronor 76,040,000: —, samt att såsom tillgång vid förevarande statsreglering må beräknas och användas: dels ett öfverskott utöfver förut beräknade tillgångar å 1879 års statsreglering ................................................... kronor 269,903: 40,
dels militieboställenas skogsfond............... » 28,536: 74,
dels behållningen å ett för Stockholms
befästande beviljadt anslag .............. » 13,493: 61,
och dels återstoden af ett till stallbyggnad i Göteborg anvisadt anslag...... » 36,066: 25, 348,000: —,
hvarefter det för nästa statsregleringsperiod disponibla beloppet af statsverkets tillgångar uppgår till ...... kronor 76,388,000: —.
Första hufvudtiteln,
innefattande anslagen till kongl. hof- och slottsstaterna.
Häruti föreslår Kongl. Maj:t icke någon ändring.
Andra hufvudtiteln,
innefattande anslagen till justitiedepartementet.
I afseende å regleringen af denna hufvudtitel, under hvilken finnes i nu gällande riksstat till årliga eller ständiga utgifter anvisadt:
kontant.................................................................................... kronor 3,739,315: —,
indelning och dermed jemförlig anvisning, på förslag:
friheter........................... » 655: —,
ersättningar........................................................................ » 30: —,
tillsammans kronor 3,740,000: —,
5 Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1881.
vill Kongl. Maj:t i enlighet med de beslut, som innefattas uti bilagda statsrådsprotokoll öfver justitiedepartementsärenden den 5 innevarande januari *), föreslå beträffande
svea hofrätt med derunder lydande justitiestat,
[1.] att, för genomförande af delning utaf Södra Ångermanlands nuvarande domsaga i tre nya domsagor, anslaget till löner åt häradshöfdingarne under svea hofrätt måtte ökas med 9,000 kronor och anslaget till tjenstgöringspenningar åt nämnde tjensteman med 1,700 kronor, samt tjenstgöringspenningarne fördelas på sätt åberopade statsrådsprotokoll upptager. Genom bifall härtill skulle anslaget till svea hofrätt med derunder lydande justitiestat förhöjas från 573,110 kronor till 583,810 kronor, eller med .............................................................................. kronor 10,700: —;
skrifmaterialier och expenser, ved m. m.,
[2.] att för jemnande af hufvudtitelns slutsumma detta anslag höjes från 62,556 kronor till 62,856 kronor, eller med .......................................................................................... „ 300: —.
Beträffande öfriga under andra hufvudtiteln i riksstateri uppförda ordinarie anslag har Kongl. Ma:jt icke att föreslå någon förändring.
Summa kronor 11,000: —.
Lägges härtill andra hufvudtitelns slutsumma enligt gällande riksstat.............................................................. kronor 3,740,000: —,
skulle andra hufvudtiteln enligt Kongl. Maj:ts förslag
uppgå till............................................................................ kronor 3,751,000: —.
') Se bil. till statsverkspropositionen: ”Andra hufvudtiteln”.
6 Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1881.
Extra anslag.
Kongl. Maj:t vill dessutom, under åberopande af förenämnda protokoll, äska dels såsom extra anslag för år 1882:
[3.] till arvode åt krigshofrättens ordförande och
trenne militära ledamöter....................................... kronor 5,000: —,
[4.] för nya lagberedningen ........................................... 8 40,000: —,
tillsammans kronor 45,000: —;
[5.] dels ock att ett belopp af 5,009 kronor 75 öre, som blifvit förskottsvis utbetalade till komitén för afgifvande af förslag till förändringar i sjölagen, måtte få bestridas af de besparingar, hvilka uppstått å anslaget till nya lagberedningen för åren före 1878.
En jemförelse mellan denna hufvudtitel, sådan den finnes i 1881 års riksstat upptagen och sådan den af Kongl. Maj:t nu är föreslagen, utfaller på följande sätt:
1 1881: 1882:
ordinarie anslag 3,740,000:-, 3,751,000:—; således ökning kronor 11,000:—; extra » 55,000: —, 45,000: —; således minskning » 10,000: —,
" summa kronor 3,795,000: —, 3,796,000: —; således ökning kronor 1,000: —.
Tredje hufvudtiteln,
innefattande anslagen till utrikesdepartementet.
Under denna hufvudtitel finnas, enligt nu gällande riksstat, till årliga eller ständiga utgifter anvisade 613,800 kronor.
Kongl. Maj:t vill, med hänvisning till här bilagda protokoll öfver utrikesdepartementsärenden den 20 december 1880 och den 5 januari innevarande år *), beträffande regleringen af utgifterna för år 1882 föreslå,
att nedannämnda anslag måtte af Riksdagen anvisas att, emot nu trallande redovisningsskyldighet samt med samma rätt till deras användande och under enahanda vilkor som hittills, utgå, nemligen:
*) Se bil. till statsverkspropositionen: ”Tredje hufvudtiteln.”
7 Kongl Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1881.
I. till kabinettskassan:
[1.] departementschefen, ministern för
utrikes ärendena........................... kronor 24,000: _,
[2.] utrikes departementet ..................... » 32,190: —,
[3.] ministerstaten ................................... » 340,145: —,
[4.] militärattachéer ................................. » 8,400: —
[5.] skrifmaterialier, expenser och
extra utgifter............................... » 43,065: 447,800: —;
II. till konsulskassan:
[6.] utrikes departementet..................... kronor 6,550:
[7.] konsulsstaten....................................... » 142,850:
[8.] skrifmaterialier, expenser och
extra utgifter................................. » 10,600:
III. till utgifter, som bestridas af svenska statsverket allena:
[9.] underhåll af svenska kronans egendom i Konstantinopel .................. kronor 4,200: ,
[10.] till svenska kyrkan i Paris ............ » 1,800: —, 6,000-
tillsammans kronor 613,800: —.
?
Hl 160:000: —;
Extra anslag.
Under åberopande af hvad i statsrådsprotokollet den 5 januari innevarande år finnes anfördt, vill Kongl. Makt härmed föreslå Riksdagen, att bevilja
[11.] till fortsatt utgifvande af »Sveriges traktater» 4,500 kronor.
Vid jemförelse med 1881 års riksstat finnas anslagen under denna hufvudtitel vara till slutsummorna oförändrade.
8 Kongl. May.ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1881.
Fjerde hufvudtiteln,
innefattande anslagen till landtförsvarsdepartementet.
I afseende å regleringen af denna hufvudtitel, under hvilken finnes i nu gällande riksstat till årliga eller ständiga utgifter anvisadt:
kontant ................................................................................... kronor 15,655,850: —,
indelning och dermed jemförlig anvisning, på förslag:
friheter .............................................................................. * 901,750: ,
ersättningar ............................................. ”_693,400: —-,
tillsammans kronor 17,251,000: —,
vill Kongl. Maj:t, i enlighet med de beslut, som innefattas uti bilagda utdrag ur statsrådsprotokoll öfver landtförsvarsärenden den 5 innevarande månad *), föreslå, beträffande
kavalleri- och infanteriregementena,
[1.] att det i detta anslag under rubrik »friheter»
hvarvid hufvudanslagets slutsumma komme att från 1,602,250 kronor minskas till 1,573,500 kronor;
indelta arméns befälsaflöning,
[2.] att Riksdagen ville låta den i riksstateu vid detta anslag fogade anmärkning: »deraf 28,000 kronor förslagsanslag», utgå ur riksstaten;
marinregementet,
[3.] att detta anslag till oförändradt belopp, 165,000 kronor, i riksstaten uppföres för att, i den mån det genom marinregementets indragning är eller ytterligare blifver disponibelt, äfven under år 1882 användas till underhåll af garnisonen i Carlskrona;
remontering och skoning m. in. för värfvade kavalleriets, artilleriets och fortiflkationstrnppernes hästar,
[4.] att detta anslag må, med oförändradt belopp, uppföras i riksstaten såsom reservationsanslag;
*) Se bil. till statsverkspropositionen: ”Fjerde liufvudtiteln”.
9 Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1881.
volontärskolan å Carl,sborg,
[5.] att Riksdagen måtte dels förhöja detta, till belopp af 243,000 kronor nu utgående förslagsanslag med kronor 42,000: — till 285,000 kronor och medgifva, att från detta anslag, hvars benämning då lärer böra förbytas till volontärskolor, må bestridas, från ingången ' af år 1882 och framgent, äfven kostnaden för kavallerivolontärskolan, dels jemväl medgifva, att från 1881 års anslag till volontärskolan å Carlsborg, ökadt med behållningen å samma anslag under år 1880, må bestridas kostnaden för kavallerivolontärskolan från den 15 nästkommande juli till detta års slut;
inqvarteringskostnader i Stockholm
och
inqvarteringskostnader i landsorten,
[6.] att dessa båda anslag, nu tillhopa 103,200 kronor, uppföras i riksstaten såsom ett förslagsanslag under benämning inqvarteringskostnader med 103,000 kronor, hvarigenom uppstår en minskning af 200 kronor;
salpeteruppköp,
[7.] att detta förslagsanslag, nu kronor 60,000: —,
minskas med............................................. » 10,000: —
till ................................................................. kronor 50,000: —;
skrifmaterialier och expenser, ved in. m. för departementets kansliexpedition,
[8.] att för jemnande af ordinarie anslagens slutsumma detta anslag nedsättes, från ... kronor 5,000: —
med.................................................................. » 50: —
till..................................................................... kronor 4,950: —,
samt att anslagets benämning förbytes till skrifmaterialier och expenser, ved m. m. för departementets afdelning af Kongl. Majds kansli;
transport kronor 42,000: —,
2 Bih. till Riksd. Prof. 1881. l:a Sami. l:a Afd.
10 Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1881.
transport kronor 42,000: —,
disciplinkompaniet,
[9.] att det i detta anslag innefattade förslagsanslag, som nu utgör.............................. kronor 64,062: —,
må med .................................................... .32,000: —
minskas till............................................... kronor 32,062: —,
hvarefter hela anslaget komme att utgöra 43,000 kronor;____
summa ökning kronor 42,000: —.
Beträffande öfriga under fjerde hufvudtiteln i riksstaten uppförda ordinarie anslag föreslår Kongl. Maj:t icke någon förändring.
Om till förestående ökning lägges de ordinarie anslagens nu varande slutsumma,...... kronor 17,251,000: —,
efter afdrag af de föreslagna
garne å anslagen
nedsättnintill
kavalleri- och infanteriregementena ...
inqvarteringskostnader i Stockholm och i landsorten, tillsam-
sammans........................
salpeteruppköp ......
skrifmaterialier och expenser, ved in. m. för departementets
kansliexpedition.........
och disciplinkompaniet ................................
kronor 28,750:
200:
10,000:
50:
» 32,000:
71,000: —, således
17,180,000: —,
kommer fjerde uppgå till .........
hufvudtitelns ordinarie
anslag
att
kronor 17,222,000:
II
Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1881.
Extra anslag.
Kongl. Maj:t föreslår Riksdagen att bevilja till
disciplinkompaniet:
[9.] aflöningar.................................................................. kronor
artilleribehof:
[10.] fältartillerimateriel .................... kronor 400,000: —,
[11.] positionsartilleriet ..................... » 50,000: —,
[12.] projektiler till grafva kanoner » 60,000: —,
[13.] skjutförsök ...................................... » 29,984: —,
[14.] skjutfält (anvisning) .................. » 77,048: —,
fortifikationsbeliof:
[15.] Carlsborg....................................... kronor 150,000: —,
[16.] Carlskrona ................................... » 70,000: —,
intendenturbehof:
[17.] barackbyggnader å mötesplatserna (anvisning) .................. kronor 200,000: —,
[18.] ersättning för underhåll åt gar-
nisonskommenderingar ......... » 37,668: —,
generalstabens topografiska afdelning:
[19.] till fortsättande af dess arbeten..................... kronor
officerares anställning vid främmande arméer:
[20.] till understöd för sådan anställning- ....... »
skarpskytteväsendet:
[21.] till skarpskytteväsendets och skjutskicklighetens befrämjande.........................................»
byggnadsbehof:
[22.] för kavallerietablissementet i Helsin°-bor°- »
C Ö
arméns ackordsamortering:
[23.] till fullgörande af ackordsamorteringsfon-
dens förbindelser ............................................ »
transport kronor
1,700: —,
617,032: —,
220,000: —,
237,668: —, 60,000: —, 9,000: —,
30,000: —, 157,000: —,
185,000: —,
1,517,400: —
12 Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1881.
transport kronor 1,517,400: —.
landtförsvarskomitdn,
[24.] till bestridande af kostnaderna för sagde
komité under år 1880.......................................... » 17,600: —,
tillsammans kronor 1,535,000: —.
En jemförelse mellan denna hufvudtitel, sådan den finnes i 1881 års riksstat upptagen och sådan den af Kongl. Maj:t nu är föreslagen, utfaller på följande sätt:
1881: 1882:
ordinarie anslag 17,251,000:—, 17,222,000:—; således minskning kr. 29,000:—; extra » 957,000:—, 1,535,000:—; » ökning » 578,000:—;
summa kronor 18,208,000:—,18,757,000:—; således ökning kr. 549,000:—.
Femte hiifvudtiteln,
innefattande anslagen till sjöförsvarsdepartementet.
I afseende å regleringen af denna hufvudtitel, under hvilken finnes i nu gällande riksstat till årliga eller ständiga utgifter anvisadt:
kontant....................................................................................... kronor 5,072,691: —,
indelning och dermed jemförlig anvisning:
friheter................................................................................ » 77,705: —,
ersättningar....................................................................... » 24,604: —,
tillsammans kronor 5,175,000: —,
vill Kongl. Maj:t, i enlighet med de beslut, som innefattas uti bilagda statsrådsprotokoll öfver sjöförsvarsärenden den 5 innevarande månad*), föreslå, beträffande
aflöning för flottans corpser och stater,
[1.] att Riksdagen må dels medgifva, att, utöfver de afgifter för vakanta rusthållsnummer i Blekinge län och Södra Möre härad af Kalmar län, hvilka enligt 1876 års Riksdags beslut anvisats för genomförande af löneregleringen för flottan, jemväl öfriga under år 1882 inflytande dylika afgifter må för löneregleringens behof under sistnämnda år användas; dels
*) Se bil. till statsverkspropositionen: ”Femte hufvudtiteln”.
13 Kongl. May.ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1881.
och i öfrig!, för löneregleringens genomförande under år 1882, för samma år anvisa ett anslag af 50,000 kronor a extra stat, att gemensamt med anslaget till aflöning för flottans corpser och stater redovisas;
beklädnad åt sjömans- och skeppsgossecorpserna,
[2.] att den besparing, som under år 1882 kan ä detta anslag beredas, må ställas till Kongl. Maj:ts förfogande till godtgörande af eller afbetalning å den brist, som å samma anslag förut kan hafva uppkommit;
sjökrigsskolan,
[3.] att Riksdagen måtte medgifva, att, derest tillgångar till förbättrande af en del af lärarnes vid sjökrigsskolan aflöning varder genom förhöjning af afgifterna för lärjungarne beredd, sådan förbättring må tills vidare och intill dess slutlig reglering af sjökrigsskolans stat kan varda af Kongl. Maj:t med Riksdagen faststäld, kunna, inom ett belopp af 8,000 kronor årligen, i fråga varande lärare, efter Kongl. Maj:ts pröfning, tilldelas.
lots- och fyrinrättningen med lifräddningsanstalterna,
[4.] att det till lots- och fyrinrättningen med lifräddningsanstalterna uppförda penningeanslag måtte upptagas till enahanda belopp, hvartill inkomsten af titeln »fyr- och bäkmedel» beräknats, eller 1,100,000 kronor, och följaktligen anslaget, med inberäkning af deri ingående friheter och ersättningar, uppföras med 1,100,409 kronor, eller........................... 100,000: —
högre belopp än det i nu gällande riksstat upptagna, hvarvid Kongl. Maj:t tillika förutsätter, att de å nämnda inkomsttitel uppkommande öfverskott fortfarande må,’ såsom hittills, få användas för de med anslaget afsedda ändamål.
I afseende å öfriga under femte hufvudtiteln i riksstaten uppförda ordinarie anslag har Kongl. Maj:t icke att föreslå någon förändring.
Summa kronor 100,000: —.
Lägges härtill femte hufvudtitelns slutsumma enligt gällande riksstat, ......................................................................... kronor 5,175,000: —,
skulle femte hufvudtiteln enligt Kongl. Maj:ts förslag uppgå
till................................................................................................. kronor 5,275,000: —.
14 Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1 om statsverket 1881.
Extra anslag.
Förutom ofvan begärda extra anslag för genomförande
under år 1882 af löneregleringen för flottan,............... kronor
vill Kongl. Maj:t härmed föreslå Riksdagen, att bevilja till: [5.] komplettering af sjöbefästningarnes vid
Carlskrona inventarier m. m...................... kronor
[6.] en svängbro af jern å varfvet i Carlskrona »
[7.] påbyggnad af exercishuset And Stockholms
station in. m.................................................... »
[8.] artillerirnateriel...................................................... »
[9.] omarbetning af krut............................................. »
[10.] minväsendet........................................................... »
[11.] byggande af ett pansarfartyg 2,290,000 kronor samt deraf anvisa att för år 1882
utgå.................... »
[12.] ersättning för förskottsvis utbetalde kostnader för anbringande af kanonvandringar
å Kungsholmen och Hästholmen ............... »
[13] ersättning för förskottsvis utbetalde kostnader för komitén för afgifvande af förslag till lämpligaste fartygscerter för flottan ... »
tillsammans kronor
50,000: —,
48,000: —, 48,100: —,
24,500: —, 241,000: —, 60,000: —, 158,528: ro,
650,000: —,
100,000: —,
24,871: 30, 1,405,000: —.
En jemförelse mellan denna hufvudtitel, sådan den finnes i 1881 års riksstat upptagen och sådan den af Kong]. Maj:t nu är föreslagen, utfaller på följande sätt:
1881: 1882:
ordinarie anslag 5,175,000: —, 5,275,000: —; således ökning kronor 100,000: —; extra»452,000: —, 1,405,000: —; således ökning kronor 953,000: —;
summa kronor 5,627,000: —, 6,680,000: —; således ökning kronor 1,053,000:—.
Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1881.
15 Sjette hufvudtiteln,
innefattande anslagen till civildepartementet.
I afseende å regleringen af denna hufvudtitel, under hvilken linnes i nu gällande riksstat till årliga eller ständiga utgifter anvisadt:
kontant.................................................................................... kronor 4,085,915: —,
indelning och dermed jemförlig anvisning, på förslag:
friheter .............................................................................. » 19,082: —,
ersättningar ....................................................................... » 175,345: —,
tillsammans kronor 4,280,342: —,
vill Kongl. Maj:t, i enlighet med de beslut, som innefattas uti bilagda statsrådsprotokoll öfver civilärenden den 5 innevarande månad *), föreslå, beträffande
kommerskollegium,
[1.] att Riksdagen må medgifva, att de lönebelopp, som äro i kommerskollegiets stat anvisade ej mindre för en advokatfiskalstjenst än äfven för andra ledigblifna eller ledigblifvande befattningar inom kollegiet, i afseende å hvilka indragning synes kunna ega rum eller förändring böra vidtagas, må intill slutet af år 1882, i den mån de för bestridande af göromålen inom kollegiet kunna finnas erforderliga, af Kongl. Maj:t för ändamålet disponeras;
[2.] att Riksdagen må
dels, på det Kongl. Maj:t må komma i tillfälle tilldela kommerskollegiets ledamöter samt dess i stat uppförde embets- och tjensteman, med undantag af tre kanslister, tillfällig löneförbättring under år 1882 till samma belopp, som för innevarande år beviljats, på extra stat för år 1882 anvisa 8,740 kronor;
dels och likaledes på extra stat för år 1882 anvisa såsom tillfälligt lönetillägg för fyra bergmästare,
*) Se bil. till statsverkspropositionen: ”Sjette hufvudtiteln”.
16 Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1881.
som sakna boställe, och tre tjensteman vid Sala silfververk tjugo procent å de till dem utgående löner, eller tillsammans 2,420 kronor;
rikets ekonomiska kartverk,
[3.] att Riksdagen må, utöfver det å sjette hufvudtiteln för närvarande för rikets ekonomiska kartverk uppförda ordinarie anslag 6,000 kronor, under samma hufvudtitel på extra stat för år 1882 anvisa, dels till fortsättande af de ekonomiskt-geografiska kartarbetena i Norrbottens län 31,000 kronor, dels ock för de ekonomiska kartarbetena i öfriga delar af riket 45,000 kronor, eller tillsammans 76,000 kronor;
skiften och afvittringar,
[4.] att Riksdagen må dels för år 1882 bevilja förhöjning i årsarvodet för de i, Kopparbergs län anstälde 17 storskifteslandtmätare, med 400 kronor till hvar, samt i styresmannens för storskiftesverket årsarvode, likaledes med 400 kronor; dels medgifva, det de belopp, hvarmed afvittringslandtmätarnes i Vesterbottens och Norrbottens län inkomster af tjänster! under år 1882 kunna komma att understiga 2,500 kronor för yngre afvittringslandtmätare och 3,000 kronor för de afvittringslandtmätare, som på’ grund af ålder i tjensten enligt gällande taxa åtnjuta arvodesförhöjning, må afvittringslandtmätarne godtgöras och af anslagen till storskiftes- och afvittringsverken utgå; dels för år 1882 åt föredragandena af afvittringsärendena i Vesterbottens och Norrbottens län samt till skrifbiträde åt dem bevilja en tillökning af 400 kronor i det åt hvarje af dem anslagna belopp; dels ock bevilja tillfällig tillökning i styresmannens för afvittringsverket i Vesterbottens län årsarvode för år 1882 med 200 kronor;
[5.] att, till bestridande af kostnaderna för storskiftes- och afvittringsverken under år 1882, för samma år må, utöfver ordinarie anslaget 63,000 kronor, på extra stat anvisas 229,300 kronor;
Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o l,om statsverket 1881. 17
skrifmaterialier och expenser, red in. in.,
[6.] att för jemnande af hufvudtitelns slutsumma detta anslag höjes från 117,758 kronor till 117,768
kronor, eller med .................................................................... kronor 10: —.
Beträffande öfriga under sjette hufvudtiteln i riksstaten uppförda ordinarie anslag har Kongl. Maj:t icke att föreslå någon förändring-.
o O _________________________________
Förhöjningen utgör altså ........................'.................... kronor 10: —.
Lägges härtill sjette hufvudtitelns slutsumma enligt gällande riksstat ......................................................... » 4,280,842: —,
skulle sjette hufvudtiteln enligt Kongl. Maj:ts förslag uppgå till ....................................................................... » 4,280,352: —.
Extra anslag.
Förutom ofvan begärda extra anslag, nämligen, under punkten 2, till tillfällig löneförbättring för kommerskollegium och bergsstaten................................... kronor 11,160: —,
under punkten 3, till rikets ekonomiska kartverk........ » 76,000:—,
och, under punkten 5, till fullföljande af storskiftes-
och afvittringsarbetena.................................................. » 229,300: —,
vill Kongl. Maj:t härmed föreslå Riksdagen, att bevilja till:
[7.] arvoden åt den vid justeringsstyrelsen an-
stälda personal ................................................. » 9,300: —,
[8.] fortsatt utgifvande af »polisunderrättelser»... » 10,000: —,
[9.] bidrag till aflöning åt exekutionsbetjeningen
i Stockholm....................................................... » 12,200: —,
[10.] aflöning in. m. åt särskild polisstyrka på
landet................................................................... » 40,000: —,
[11.] bidrag till bestridande af kostnaderna för
allmänna landtbruksmöten.............................. » 5,000: —,
[12.] prisbelöningar vid allmänna landtbruksmöten för husdjur, redskap, maskiner m. m. » 10,000: —,
transport kronor 402,960: —,
Bih. till Rikscl. Prof. 1881. l:a Sami. l:a Afd. 3
18 Koii^l. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1881.
transport kronor
[13.] arvode åt en botanist vid landtbruksakaderniens agrikulturkemiska och fysiologiska
försöksanstalt ...................................................... »
[14.] bidrag till underhåll af fena kemiska stationer för jordbrukets och näringarnes behof »
[15.] de geologiska undersökningarna .................... »
[16.] aflönande af betjening vid Flyinge stuteri
m. in.................................................................... »
[17.] anställande af eu andre undervisare i husslöjd och en elev ........................................... »
[18.] befrämjande af husslöjden .............................. »
[19.] bidrag till upprätthållande af väfskolan i Borås och till aflönande af eu andre lärare
vid samma skola.............................................. »
[20-] hyres- och inköpsbidrag till svenska slöjdföreningens museum......................................... »
[21.] bergsskolorna i Filipstad och Falun m. m. »
[22-] aflöning åt styrelsen för allmänna väg- och
vattenbyggnader samt dess tjenstebiträden »
[23.] undersökningar och expenser för allmänna
arbeten ............................................................ »
[24.] resestipendier åt medlemmar af väg- och
vattenbyggnadscorpsen ................................. »
samt att af redan utaf Riksdagen beviljade anslag och lån anvisa för år 1882 till:
[25.] väganläggning mellan Lycksele och Stensele
kyrkor i Vesterbottens län .......................... »
[26-] väganläggning från Sorsele kyrka till Stryck-
sele by m. in. i Vesterbottens län ........... »
[27-] sänkning af sjöarne Hjelmaren och Qvismaren, lån 300,000 kronor *).
Vidare föreslår Kongl. Maj:t Riksdagen, att bevilja till:
[28-] bidrag för anläggning af nya samt förbättring eller omläggning af backiga eller
eljest mindre goda vägar .............................. »
[29.] understödjande af mindre hamn- och brobyggnader samt upprensning af åar och farleder................................................................. »
___ transport kronor
*) Se vidare här nedan Statsverkspropositionen pag. 32.
402,960: —,
1,000: —,
15,000: —, 85,500: —,
5,937: —,
3,000: —, 10,000: —,
4,800: —,
4,000: —, 14,000: —,
43,870: —,
45,000: —,
3,000: —,
7,160: —, 100,000: —,
300,000: —,
20,000: —, 1,065,227: —,
Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket '1881.
transport kronor 1,065,227: —, [30.] understöd för byggande vid större fiske-
lägen af smärre båthamnar......................... » 30,000:_
[31.] understödjande, medelst anslag, af myrutdik-
ningar och vattenaftappningar..................... » 80,000:_
[32.] befrämjande, medelst lån, af utdikningar och
aftappningar af sänka trakter och sjöar ... » 100,000:_,
[33.] ersättande af åtskilliga utaf statskontoret och arméförvaltningen förskottsvis bestridda utgifter ................................................. » 114,421:_,
tillsammans kronor 1,389,648: —.
Slutligen föreslår Kongl. Maj:t Riksdagen,
[34.] dels att, till utförande af åtskilliga nya byggnader och anläggningar vid statens redan trafikerade jernvägar, bevilja ett särskildt anslag' för år 1882 af 350,000 kronor*);
dds ock att, till bestridande åt kostnaderna för uppförande å statens jernvägstrafiks tomter i qvarteret Svanen i Stockholm af en byggnad, innehållande expeditions- och tjenstelokaler samt åtskilliga bostadslägenheter för innehafvare af befattningar vid statens järnvägstrafik, ställa till Kongl. Maj:ts förfogande likaledes ett särskildt anslagsbelopp af 400,000 kronor samt deraf anvisa 200,000 kronor*) att utgå under år 1882; samt
[35.] att dels. för fullbordande af arbetena å ej mindre den redan beslutade delen af norra stambanan genom Norrland än ock tvärbanan mellan Torpshammar och riksgränsen, för år 1882 anvisa 500,000 kronor*);
dels ock besluta, att en stambana af samma spårvidd och trafikförmåga som de öfriga stambanorna genom Norrland skall anläggas från Bräcke station eller lämplig punkt i dess närhet å tvärbanan öfver Jdellgumsjön till Sollefteå eller annan tjenlig punkt i närheten deraf vid Ångermanelfven, med rätt för Kongl. Maj:t att förordna om de orter jernvägen bör genomgå och de ställen den skall anlöpa, samt för påbörjandet af berörda stambana, för år 1882 anvisa ett särskildt anslag af 2,500,000 kronor*).
En jemförelse mellan denna hufvudtitel, sådan den finnes i 1881 års riksstat upptagen och sådan den af Kongl. Maj:t nu är föreslagen, utfaller på följande sätt:
1881: 1882:
ordinarie anslag 4,280,342: —, 4,280,352: —; således ökning kronor 10: —; extra » 1,088,658: —, 1,389,648: —; » » » 300,990: —;
summa kronor 5,369,000:—, 5,670,000:—; således ökning kronor 301,000:—.
*) Se vidare här nedan Statsverkspropositionen pag. 36.
20 Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1881.
Sjunde hufvudtiteln,
innefattande anslagen till finansdepartementet.
I afseende å regleringen af denna hufvudtitel, under hvilken finnes i nu gällande riksstat till årliga eller ständiga utgifter anvisadt: kon^ant..................................................................................... kronor 12,668,805:
indelning och dermed jemförlig anvisning, på förslag:
friheter.......................................................................... » 9,980: ,
ersättningar .................................................................. 2,720: - ,
tillsammans kronor 12,681,455: —,
vill Kongl. Maj:t i enlighet med de beslut, som innefattas uti bilagda statsrådsprotokoll öfver finansärenden den 5 innevarande månad*), föreslå, beträffande
postverket,
[1.] att Riksdagen, — dels med beviljande af en årlig pension å 200 kronor åt postiljonen Magnus Sjöqvists enka Katharina Johanna Jansdotter, att från början af år 1881 utgå så länge hon lefver ogift, dels ock med godkännande ej mindre af de i ofvan nämnda protokoll omförmälda, förändrade bestämmelser i afseende å ålderstillägg för en del posttjenstemän och vilkoren för dess åtnjutande, än äfven af öfriga enligt samma protokoll för år 1882 ifrågasatta förändringar i postverkets stater, — må bestämma det å hufvudtiteln till postverket uppförda anslag, förslagsvis beräknadt att utgå direkte af postmedlen, till samma belopp,
4,900,000 kronor, hvartill postverkets inkomster för år 1882 blifvit här ofvan beräknade; hvadan förevarande anslag, som nu utgör 4,730,000 kronor, skulle förhöjas med kronor......... 170,000: —
telegrafverket,
[2.] att Riksdagen må, såsom reservationsanslag, att af telegrafmedlen direkte utgå, för år 1882 åt telegrafverket anvisa enahanda belopp, eller 1,330,000 kronor, hvartill inkomsterna för samma år blifvit här ofvan beräknade, samt___________________
transport kronor 170,000: —
*) Se bil. till statsverkspropositionen: ”Sjunde hufvudtiteln.”
21 Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1881.
transport kronor 170,000: —, antaga de af Kongl. Maj:t för år 1881 faststälda stater såsom gällande äfven för år 1882, med rätt för Kongl. Maj:t att deri göra de jemkningar, hvilka finnas vara af omständigheterna påkallade, äfvensom att för telegrafverkets tidsenliga utveckling och förbättring använda det öfverskott, som å inkomsterna kan uppstå;
varande de förändringar i afseende å de elektriska stationerna, som under år 1880 af Kongl. Maj:t vidtagits, omförmälda i ofvan nämnda protokoll öfver finansärenden;
tullverket,
[3.] att Riksdagen, med godkännande af de i förutnämnda protokoll öfver finansärenden omförmälda, för år 1882 ifrågasatta förändringar i tullverkets stater, må bestämma anslaget för tullverket till ett mot staternas slutsumma svarande belopp af 2,485,000 kronor, att såsom förslagsanslag direkte utgå af tullmedlen;
skrifmaterialier och expenser, ved m. in.,
[4.] att detta anslag höjes från 24,632 kronor till 33,177 kronor, eller med kronor................................................................. 8,545: —.
Beträffande öfriga under sjunde hufvudtiteln i riksstaten uppförda ordinarie anslag har Kongl- Maj:t icke att föreslå någon förändring.
Summa kronor 178,545: —
Lägges härtill summan af hufvudtitelns ordinarie anslag
enligt nu gällande riksstat, ............................................... kronor 12,681,455: —,
skulle denna hufvudtitels ordinarie anslag enligt Kongl. Maj:ts
förslag uppgå till kronor..................................................................... 12,860,000: —.
Extra anslag.
Kongl. Maj:t föreslår vidare, med åberopande af ofvan nämnda protokoll, att såsom extra anslag för år 1882 må under denna hufvudtitel beviljas till:
[5.] tillfällig löneförbättring för skogsstyrelsen... kronor 3,380: —, [6.] genomförandet af statskontorets nya organisation................................................................... » 10,240: —,
transport kronor 13,620: —,
22 Kongl. Maj:ts nåd. grop. n:o 1, om statsverket 1881.
transport kronor
[7.] ersättning för af statskontoret gjorda förskotter .................................................. »
[8.] genomförandet af öfverintendentsembetets nya
organisation.......................................................... »
[9.] ombyggnad af landsstatsembetshuset i Karlskrona ....................................................................... »
[10.] genomförandet af kammarkollegii nya organisation................................................................... »
[11.] granskning af nya jordeböcker.......................... »
[12.] förvaltningen af statens domäner................... »
[13.] resekostnader vid domänförvaltningen, förslagsanslag, .......................................................... »
13,620: —, 27,119: —, 1,000: —, 45,000: —,
5,000: —, 13,600: —, 80,000: —,
14,661:
tillsammans kronor 200,000: —. En jemförelse mellan denna hufvudtitel, sådan den finnes i riksstaten för år 1881 upptagen och sådan den af Kongl. Maj:t nu är föreslagen, utfaller på följande sätt:
1881: 1882:
ordinarie anslag 12,681,455:—, 12,860,000:—; således ökning kronor 178,545:—; extra » 249,245:—, 200,000:—; » minskning» 49,245: —
summa kronor 12,930,700:—, 13,060,000:—; således ökning kronor 129,300: —
Åttonde hufvudtiteln,
innefattande anslagen till ecklesiastikdepartementet.
Nu gällande riksstat upptager under denna hufvudtitel såsom ordinarie anslag:
anvisning i kontant .............................................................. kronor 8,550,579: —,
indelning och dermed jemförlig anvisning, på förslag:
kronor 3,000: —;
13:
1,500:
Kong1, Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1881.
I öfverensstämmelse med de beslut, som omförmälas i bilagda protokoll öfver ecklesiastikärenden af den 5 innevarande månad*), föreslår Kongl. aj:t, beträffande anslagen till
riksarkivet,
[1.] att, till fortsatt utgifvande i tryck af sådana, i riksarkivet och andra samlingar befintliga skrifter och andra, handlingar, som äro af vigt för fäderneslandets historia, må såsom reservationsanslag under riksarkivets stat uppföras..................................................................
kleresistaten,
[2.] att, för kontraktsprosten i Olands norra kontrakt tillkommande årlig ersättning, till belopp af 12 kronor 79 öre, för prostetunna för Borgholms pastorat, anslaget till kleresistaten må varda höjdt med................
[3.] att för en kapellpredikantstjenst i Tärendö må å
samma anslag uppföras ett belopp af...................................
att användas på det sätt och under de vilkor, statsrådsprotokollet innehåller;
universiteten,
[4.] att såsom förhöjning af anslaget till bokinköp för universitetsbiblioteket i Upsala. må beviljas.....................
[5.] att anslaget till bokinköp för universitetsbiblioteket i Lund må höjas med......................................................
karolinska mediko-kirurgiska institutet,
[6.] att till anskaffande och underhåll af apparater och reagentier för institutets kemiska laboratorium må beviljas ett årligt anslag af..........................................................
[7.] att till anskaffande af materiel för undervisningen i. klinisk medicin vid nämnda institut må beviljas ett årligt anslag af ..............................................................
allmänna läroverken,
[8.] att, för lärares vid de allmänna läroverken uppflyttning . i högre lönegrad, enligt gällande grunder, anslaget till dessa läroverk må varda förhöjdt med ...........
4,800:
5,000:
1,500:
500:
45,000:
) Se bil. till statsverkspropositionen: ”Åttonde lmfrudtiteln.”
transport kronor 61,313:
24 Kong1. Maj ds nåd. prof. n:o 1, om statsverket 1881.
transport kronor
[9.] att för fortsatt utvidgning' af realläroverket i Göteborg, på sätt i statsrådsprotokollet omförmäles, Riksdagen må
dels bevilja en förhöjning af anslaget till de allmänna läroverken med ...........................................................
och dels medgifva, att ytterligare en adjunktslön, då Kongl. Maj:t pröfvar sådant lämpligt, öfverflvttas från staten för det å båda iinierna fullständiga läroverket i Göteborg till dervarande realläroverkets stat;
[10.] att, till förhöjning af de till praktisk utbildning af blifvande elementarlärare anslagna medel, må å anslaget till allmänna läroverken uppföras ytterligare
[11.] att till bestridande af kostnaderna för extra arvoden åt teckning slär are vid de allmänna läroverken, enligt faststälda grunder, anslaget till dessa läroverk må ökas med ........................................................................................
61,313: -
8,050:
5,500:
15,000:
seminariet för bildande af lärarinnor,
[12.] att för de vid seminariet anstälda lärares och lärarinnors uppflyttning i högre lönegrad, enligt gällande grunder, anslaget till detta läroverk må höjas med ..............................................................................................
pedagogik1 oeli folkskolor,
[13.] att, för beredande af lönefyllnad till belopp af 56 kronor 25 öre åt rektor vid pedagogien i Köping, i stället för numera indraget lönebidrag af nämnda stad, å anslaget till pedagogier och folkskolor må uppföras
folkundervisningen,
[14.] att för lärares vid folkskolelärareseminarierna uppflyttning i högre lönegrad, enligt gällande grunder,
anslaget till dessa seminarier må ökas med......................
[15.] att det såsom bidrag till aflönande af lärare i slöjd vid. folkskolorna beviljade ordinarie anslag å 15,000
kronor må varda förhöjdt med................................................
samt detta anslag, till sammanlagdt belopp af 25,000
kronor, uppföras såsom förslagsanslag. _____
transport kronor
4,500: —; 10,000:
109,420: -
25 Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1881.
transport kronor 109,420: — medicinalstyrelsen och dithörande stater,
[16.] att Riksdagen, med godkännande af den i statsrådsprotokollet upptagna aflönings- och utgiftsstat för farmaceutiska institutet, må för tillämpning deraf bevilja
en förhöjning af institutets ordinarie anslag med............ » 10,975: —;
äfvensom medgifva, att vilkoren för vederbörande löntagares skyldighet att vid tjenstledighet afstå tjenstgöringspenningarne till vikarie må af Kongl. Maj:t bestämmas.
skrifmaterialier och expenser, yed m. in.,
[17.] att det för nämnda ändamål å hufvudtiteln
uppförda förslagsanslag må höjas med................................. » 138: —.
De sålunda föreslagna tillökningar i anslag utgöra
tillhopa ............................................................................................ kronor 120,533: —.
Om härtill lägges summan af de nuvarande ordinarie anslagen under åttonde hufvudtiteln........................... » 9,770,875: —,
skulle den nya summan af denna hufvudtitels ordinarie
anslag blifva ........................................................................... kronor 9,891,408: —.
Extra anslag.
För behof af tillfällig beskaffenhet, hänförliga under åttonde hufvudtiteln, vill Kongl. Maj:t, på sätt ofvan omförmälda protokoll öfver ecklesiastikärenden vidare innehåller, föreslå Riksdagen att på extra stat bevilja, i afseende å
domkapitlens expeditioner :
[18.] för tillfällig löneförbättring åt dessa expeditioner kronor 3,716:—; universiteten:
[19.] till det språkliga seminariet vid universitetet i
Upsala................................................................... » 3,000: —,
[20.] till det språkliga seminariet vid universitetet
_ i Lund .............................................................. » 2,950: —,
[21.] till universitetsbyggnaden i Upsala..................... » 120,000: —,
[22.] till universitetsbyggnaden i Lund........................ » 50,000: —,
[23.] till fortsättande af särskilda observationer vid
den astronomiska institutionen i Lund......... » 1,500: —;
transport kronor 181,166: —,
4 Bill. till Rifcsd. Prot. 1881. l:a Sami. l:a Af cl.
26 Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1881.
transport kronor 181,166: —. karolinska mediko-kirurgiska institutet:
[24.] till arvode åt en amanuens vid institutets
gynekologiska klinik............................................ » 900: —;
allmänna läroverken:
[25.] till resestipendier åt lärare i främmande lefvande språk ............................................................ » 6,000: —
[26.] till arvoden åt extra lärare ......... » 40,000: —;
folkundervisningen:
[27.] till uppförande af en byggnad, innehållande gymnastiksal m. in. för folkskolelärarinneseminariet i Skara ................................................ » 12,000: —.
de tekniska läroverken:
[28.] till understöd åt lägre tekniska yrkesskolor... » 25,000:—;
farmaceutiska institutet:
[29.] till anskaffande af ny ångpanna och värmeledning för institutets behof .......................... » 1,956: —;
veterinärundervisningen:
[BO.] till undervisningens uppehållande vid veterinärinrättningen i Skara...................................... » 12,900: —;
vetenskapsakademien:
[31.] till underhåll af den zoologiska stationen vid
Kristineberg ........................................................... » 2,000: —;
vitterhets-, historie- och antiqvitets-akademien:
[32.] till arvoden åt vetenskapligt bildade biträden vid ordnandet och vården af de under akademiens inseende stälda samlingar samt till aflöning åt vaktbetjening ... kronor 4,000: —, till undersökning och beskrifning af fäderneslandets fornlemningar m. m.......... »> 3,200: —,
transport kronor 7,200: —, kronor 281,922: —,
27 Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1881.
transport kronor 7,200: —, kronor till utgifvande af planschverk öfver fornsaker och andra märkvärdiga föremål i statens historiska museum
m. in........................................ » 2,000: —, »
musikaliska akademien:
[33.] till godtgörande af förskjutna kostnader för akademiens nya byggnad och inmurning af
värmeapparat derstädes....................................... »
undervisningsanstalter för döfstumma och blinda:
[34.] till institutet för blinda......................................... »
[35.] till uppehållande af undervisningen vid tre
läroanstalter för öfveråriga döfstumma......... »
hospitalsvården:
[36.] till hospitalsbyggnaden i Upsala ....................... »
[37.] för inköp af landeriet Marieberg till plats för hospitalsanläggning, på sätt statsrådsprotokollet närmare utvisar, till handpenning å
köpesumman ....................................................... »
[38.] till understöd åt uppfostringsanstalter för sin-
nesslöa barn.......................................................... »
[39.] till understöd åt det i Jerfsö socken inrättade sjukhem för spetelske, under de i statsrådsprotokollet omförmäld a vilkor, ........................ »
diverse anslag:
[40.] till svenska fornskriftsällskapet ........................ »
[41.] till beredande af religionsvård åt svenske sjömän m. fl. i utländska hamnar....................... »
[42.] till restauration af domkyrkan i Linköping ... »
[43.] för tillsyn och vård af lifrustkammaren och
dermed förenade samlingar .............................. »
[44.] till förvarande och vårdande af nordiska museets samlingar ..................................... »
transport kronor
281,922: -,
9,200:
26,567:
21,000: -, 49,200: —;
160,000: —,
10,000: —, 20,000: -,
7,500: —;
2,000: -,
10,000: -, 8,000: —,
1,700: —,
11,600: —, 618,689: -
28 Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:c 1, om statsverket 1881.
transport kronor 618,689: — [45.] till vetenskaplig bearbetning af de genom Vegaexpeditionen hemförda samlingar samt af de under resan utförda fysikaliska och geografiska observationer, eu summa af 50,000 kronor, hvaraf skulle utgå under år 1882 .. » 25,000: —,
på sätt och under de vilkor statsrådsprotokollet innehåller;
[46.] till godtgörelse för vissa af statskontoret förskottsvis bestridda utgifter................................ » 16,903: —,
summa kronor 660,592: —.
En jemförelse mellan denna hufvudtitel, sådan den finnes i 1881 års riksstat upptagen, och sådan den blifvit af Kongl. Maj:t för år 1882 föreslagen, utfaller sålunda:
1881: 1882:
ordinarie anslag 9,770,875: —, 9,891,408: —; således ökning 120,533 kronor;
extra » 657,125: —, 660,592: —; » » 3,467 » ;
summa kronor 10,428,000:-, 10,552,000:—; således ökning 124,000 kronor.
Monde hufvudtiteln,
innefattande anslagen till pensions- och indragningsstaterna.
Peusionsstateu:
Nu gällande riksstat upptager för denna stat 1,286,022 kronor.
I afseende å densamma föreslår Kongl. Maj:t icke någon förändring.
Allmänna indragningsstaten:
För allmänna indragningsstaten är i nu gällande riksstat anvisadt:
kontant ............................................................................................ kronor 987,503: —,
indelning och dermed jemförlig anvisning, på förslag:
29 Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1881.
Beträffande denna stat föreslår Kongl. Maj:t enligt bilagda statsrådsprotokoll *),
[1.] att för aflidne f. d. öfversten i armén och öfverstelöjtnanten vid topografiska corpsen Carl Axel Gustaf Eugéne von Wedderkops enka Sofia Lovisa von Wedderkop, född K i lil man, må å allmänna indragningsstaten uppföras en årlig pension af 400 kronor, att af henne, från den månad i hvilken mannen aflidit, under hennes återstående lifstid åtnjutas;
[2.] att till understöd åt ännu qvarlefvande, i behof stadde landtvärnsman må för år 1882 å allmänna indragningsstaten anvisas 10,000 kronor, under vilkor att understödsbeloppen icke få öfverstiga 200 kronor åt hvarje landtvärnsman;
[3.] att för aflidne kaptenen vid kongl. flottan A. G. Ericsons enka Julie Marie Ericson, född Nordenskjöld, må å allmänna indragningsstaten uppföras eu årlig pension af 400 kronor, att af henne från ingången af april månad 1880 åtnjutas, så länge hon i sitt nuvarande enkestånd förblifver;
[4.] att länsmannen i Östbo härads mellersta distrikt af Jönköpings län Sven Svensson, efter fylda 55 lefnadsår, må, från och med månaden näst efter den, hvari han med pension ur civilstatens pensionsinrättning från tjensten afgår, under sin återstående lifstid åtnjuta från allmänna indragningsstaten fyllnadspension till så stort belopp, att detta tillsammans med pensionen från nämnda inrättning utgör 1,200 kronor, eller 600 kronor årligen;
[5.] att åt framlidne landshöfdingen i Malmöhus län Axel Adlercreutz’ enka Märta Hedvig Sofia Adlercreutz, född Lewenhaupt, må beviljas en årlig pension af 2,000 kronor, att från allmänna indragningsstaten utgå från och med juni månad 1880, eller månaden näst efter den, i hvilken hennes man aflidit;
[6.] att chefen för Flyinge stuteri, hofstallmästare!) Achates Carl Wilhelm Ernst Ulrik von Plåten må, från och med månaden näst efter den, då han vid fylda 65 år afgår från befattningen såsom chef för nämnda stuteri, å allmänna indragningsstaten under sin återstående lifstid uppbära en årlig pension af 4,000 kronor;
[7.] att bokhållaren vid Flyinge stuteri Carl Gustaf Tullberg må, från och med månaden näst efter den, uti hvilken afsked från bokhållarebefattningen varder honom beviljadt, å allmänna indragningsstaten under sin återstående lifstid undfå en årlig pension af 1,500 kronor;
[8.] att adjunkten vid allmänna läroverket i Upsala Adolf Robert Enström må erhålla rätt till pension å allmänna indragningsstaten till belopp
*) Se bil. till statsverkspropositionen: ”Nionde hnfnidtiteln”.
30 Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o /, om statsverket 1881.
af 1,500 kronor årligen, att utgå från och med månaden näst efter den, hvari afsked från adjunktsbefattningen varder honom beviljadt;
[9.] att läraren i teckning vid allmänna läroverket och vid folkskolelärareseminariet i Linköping Carl Henrik Wallberg må erhålla rätt att, från och med månaden näst efter den, i hvilken afsked varder honom såsom teckningslärare vid nämnda läroanstalter beviljadt, å allmänna indragningsstaten åtnjuta en årlig pension å 1,500 kronor;
[10.] att öfverläraren vid tekniska skolan i Stockholm Johan Zacharias Blackstadius må, från och med månaden näst efter den, i hvilken han ererhåller afsked från sin öfverlärarebefattning, å allmänna indragningsstaten åtnjuta pension till belopp af 1,500 kronor årligen;
[11.] att aflidne läraren vid musikaliska akademiens konservatorium, professoren Hermann Johannes Berens’ enka Mathilda Berens, född Brauner, må från allmänna indragningsstaten uppbära en årlig pension af 500 kronor, att utgå från och med innevarande år, så länge hon förblifver enka;
[12.] att åt läkaren vid hospitalet i Visby samt Gotlands läns lasarett och kurhus Jesper Gustaf Ernst Leijer må på allmänna indragningsstaten beviljas årlig pension till belopp af 500 kronor, att utgå från och med månaden näst efter den, då han efter erhållet afsked frånträder förenade hospitals- samt lasaretts- och kurhus-läkarebefattningarne; samt
[13.] att den lönefyllnad, hvarom löntagare, som före vidtagandet af 1840—41 års statsreglering tillträdt och ännu bibehåller lön med derunder beräknad spanmål, jemlikt stadgade grunder blifvit försäkrad, må, efter en prisskilnad af 3 kronor 61 öre för tunnan, bestämmas till utgående från allmänna indragningsstaten.
Då de nu äskade nya anvisningarne å allmänna indragningsstaten kunna antagas blifva uppvägda af de besparingar, som äro att påräkna genom äldre pensionstagares afgång, föreslår Kongl. Maj:t icke någon ändring i beloppet af anslagen å nämnda stat.
Extra anslag.
Beträffande extra anslag å denna hufvudtitel föreslår Kongl. Maj:t, att Riksdagen må
[14.] så väl å extra stat för år 1882 anvisa ett kreditiv af 900,000 kronor, att användas dels till upprätthållande af arméns pensionskassas egen pensionering med nu faststälda pensionsbelopp — mot skyldighet för pensionskassan att afstå det för året densamma tillkommande förhöjda vederlag för de till statsverket indragna rusthållsafgifterna — dels till fyll-
31 Kongl. Maj:ti nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1881.
nadspensioner i enlighet med de af Riksdagen godkända grunder för sådana pensioners utgående,
som ock medgifva, att hvad af de till pensioneringen under innevarande år anslagna medel kan blifva oanvändt må för det kommande årets pensionering användas.
En jemförelse mellan denna hufvudtitel, sådan den finnes i riksstaten för år 1881 upptagen och sådan den af Kongl. Maj:t nu är föreslagen, utfaller på följande sätt:
1881: 1882:
ordinarie anslag 2,280,000: —, 2,280,000: —;
extra___» 950,000: —, 900,000: —; således minskning 50,000: —;
summa kronor 3,230,000: —, 3,180,000: —; således minskning 50,000: —.
32 Kongl. Majds nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1881.
De under de särskilda hufvudtitlarne äskade anslag för år 1882 utgöra altså:
Härtill kommer den del af det beviljade låneunderstödet för sänkning af sjöarne Hjelmaren och Qvismaren, som
bör utgå år 1882, ......................................................... kronor 300,000: —.
De riksgäldskontorets utgifter, hvilka Kongl. Maj:t, med åberopande af bilagda protokoll öfver finansärenden den 5 innevarande januari *), anser böra i riksstat^) uppföras, äro: till riksdags- och revisionskostader samt af-
löningar m. in................................................ 624,800: —,
» annuiteter och räntor å
statsskuld............................ 13,268,603: 37,
med afdrag likväl af inflytande ränte- och kapital-
betalningar.......................... 2,405,403: 37, 10,863,200: —, 11,488,000: —.
Kongl. Maj:t föreslår härjemte, under åberopande af nyss nämnda protokoll, att till förstärkande af statsverkets grundfond må för år 1882 anvisas ............................................. 1,068,700: —.
Summan af dessa belopp, .......................................... kronor 76,388,000: —,
utvisar totalsiffran af de i riksstaten förekommande utgifter, hvilka således uppgå till enahanda belopp, hvartill statsverkets disponibla tillgångar för år 1882 här ofvan beräknats.
*) Se bil. till statsverkspropositionen: ”Finansplanen.”
33 Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1881.
I tillgångar^ har inräknats allmän bevillning jemte särskild tilläggsbevillning, som Kongl. Maj:t altså härigenom af Riksdagen äskar att utgå efter nu gällande grunder.
Under förutsättning häraf erhåller riksstaten följande utseende:
Bih. till Riksd. Pi%ot. 1881. l:a Sami. l:a Afd.
34 Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1881.
Riksstat
Kongl. Maj:ts nåd. prop. nio 1, om statsverket 1881.
för år 188 2.
36 Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1881.
Utgifter utom riksstaten.
Beträffande slutligen här ofvan under sjette hufvudtiteln omförmälda till utgående under år 1882 äskade anslag: till nya byggnader och anläggningar vid statens redan
trafikerade jernvägar......................................................... kronor 350,000: —,
» uppförande af byggnader i Stockholm för statens
jernvägstrafik ...................................... » 200,000: —,
» fortsättande af statens jernvägsbyggnader i Norrland, saminanlagdt ...... » 3,000,000: —,
tillsammans kronor 3,550,000: —,
föreslår Kongl. Maj:t, under åberopande af bilagda statsrådsprotokoll öfver finansärenden för den 5 innevarande januari *), att i fråga varande belopp må anvisas att utgå från riksgäldskontoret.
Samtliga de i denna proposition åberopade eller för öfrigt med statsregleringen sammanhang egande handlingar skola Riksdagens statsutskott tillhandahållas; och Kongl. Maj:t förblifver Riksdagen med all kongl. nåd och ynnest städse väl bevågen.
O S C A R
Arvid Fr:son Posse.
*) Se bil. till statsverkspropositionen: ”Finansplanen”.
Stockholm 1881. Kongl. Boktryckeriet, P. A. Norstedt & Söner.
Bilagor
till
Koiigl.
nådiga proposition
om statsverket år 1881.
Inkomstberäkningen.
Utgifterna å I—IX hufvudtitlarne. Finansplanen.
Propositionens justering.
Inkomstberäkningen: statsrådsprotokollet.
B
i
Inkomstberäkningen.
Utdrag af protokollet öfver finans är end en, hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 5 januari 1881.
Närvarande:
Hans Excellens, Ilerr Statsministern Grefve Posbe,
Hans Excellens, Herr Ministern för utrikes ärendena Friherre Hochschild,
Statsråden: Lovén,
von Steyebn,
Friherre von Ottek,
Taube,
Hederstierna,
Hammarskjöld,
Eichert och Themptander.
Hans excellens herr statsministern och chefen för finansdepartementet anhöll att få underställa Kongl. Maj:ts pröfning de delar af statsregleringen vid nästkommande riksdag, hvilka tillhörde finansdepartementets föredragning, samt anmälde statskontorets den 10 december sistlidna år afgifna berättelse om statsverkets tillstånd och förvaltning, hvilken berättelse finnes detta protokoll bilagd under litt. A.
1879 års statsreglering.
1880 års statsreglering.
4 Inkomstberäkningen: statsrådsprotokollet.
Härefter yttrade herr statsministern:
“Innan jag öfvergår till beräkningen af statsinkomsterna för år 1882 torde det tillåtas mig att få redogöra för de nu kända och beräkneliga resultaten af 1879 och 1880 års statsregleringar.
I riksstaten för år 1879 uppfördes bland tillgångarne en behållning å föregående statsregleringar af..................... kronor 5,800,000: —;
men enligt 1878 års rikshufvudbok uppgick den för 1879 års statsreglering disponibla reservationen endast till ............................................................... „ 2,157,324: 59,
hvadan i förhållande till beräkningen uppkommit en brist af............................................................. kronor 3,642,675: 41.
Till betäckande af denna brist finnas tillgångar: dels i det belopp, hvarmed, enligt en af statskontoret verkstäld utredning, uppkomna öfverskott å 1879 års beräknade statsinkomster kunna antagas öfverstiga bristerna i de på riksstaten uppförda förslagsanslagen för samma år, eller ... dels genom de reservationer å anslaget till vapenöfningar, som enligt Eders Kongl. Maj:ts beslut den 12 december 1879 skulle till “fonden för reserverade medel41
öfverföras,.............................. kronor 1,000,000: —,
hvaraf dock redan i 1878 års rikshufvudbok tagits i
beräkning.............................. ,, 23,746: eo,
dels ock slutligen i den summa, som 1880 års Riksdag anvisat “till betäckande af brist i föregående statsregleringar44, ..........................................
tillsammans kronor 3,912,578: si.
Jemföras nu dessa tillgångar,........................ kronor 3,912,578: 8i,
med de förut omnämnda bristerna,........................ „ 3,642,675: 41,
visar sig således, att för år 1879 uppkommit ett
öfverskott utöfver förut beräknade tillgångar af kronor 269,903: 40.
Beträffande derefter 1880 års statsreglering, hafva, så vidt hittills kan anses kändt eller beräknelig!, följande öfverskott och brister uppkommit.
kronor 563,650: —,
„ 976,253: 40,
„ 2,372,675: 41,
Inkomstberäkningen: statsrådsprotokollet. 5
Af jernvägstrafikmedel, hvilka för år 1880 beräknats till 4,000,000 kronor, hafva under året till statskontoret levererats 6,200,000 kronor,
så att öfverskottet utgör............................................. kronor 2,200,000: —
Skog smedel, beräknade i 1880 års stat till 1,000,000 kronor, hafva lemna! ett öfverskott af
omkring ...........................................................................
Tullmedel, beräknade till 24,700,000 kronor, hafva utgjort i rundt tal 27,600,000 kronor. Öfver,sköttel uppgår alltså till........................................
A bränvinstillverkningsafgift, upptagen till 15,000,000 kronor, kan beräknas ett öfverskott
200,000:
2,900,000:
af minst ...........................................................................
Enär allmänna bevillningen jemte den särskilda tilläggsbevillningen, för år 1880 beräknad till 5,500,000 kronor, bör kunna antagas lemna minst samma belopp, som under denna inkomsttitel för år 1879 influtit, eller i rundt tal 5,700,000 kronor, synes alltså å denna titel kunna beräknas
ett öfverskott af ............................................................
Då de i öfrigt å inkomsterna uppkommande öfverskott torde fullt motväga de brister, som under en eller annan titel kunna uppstå, bör
100,000: -.
200,000: —.
öjverskottet å inkomster kunna beräknas till ......... kronor 5,600,000: —.
I fråga åter om de belopp, hvartill å förslagsanslagen brister utöfver öfverskott kunna beräknas, förekommer den hufvudsakligaste bristen å ett anslag, derå brist af någon betydenhet eljest ej plägat uppstå, nemligen å 7:de hufvudtitelns anslag till restitution er, upptaget till 25,000 kronor. Då från detta anslag bör utbetalas möjligen ifrågakommande restitution af tillverkningsafgift för utfördt bränvin, samt under år 1880 en betydlig bränvinsexport egt rum, bär från samma anslag, hvars öfrige utgifter lära kunna anses motsvara anslagets beräknade belopp, såsom restitution af tillverkningsafgift utbetalts i
™ndt tal ............................................................................. kronor 2,380,000:
till hvilket belopp alltså bristen å anslaget torde uppgå.
Då vidare å anslaget till riksgäldskontorets
annuiteter m. m. uppstått en brist af.................... „ 500,000: ,
samt bristerna å förslagsanslagen i öfrigt icke
kunna beräknas lägre än till .................................... „ 1,620,000: ,
blifver alltså summan af de å förslagsanslagen
beräkneliga brister utöfver öfverskott..................... kronor 4,500,000: —.
6 Inkomstberäkningen: statsrådsprotokollet.
Om nu från ofvan beräknade öfverskott å
inkomsterna,..................................................................... kronor 5,600,000: —,
afdrages nyssnämnda bristsumma,.......................... „ 4,500,000: —,
skulle alltså å statsregleringen för år 1880 uppstå____
ett öfverskott af........................................................ kronor 1,100,000: —.
Detta öfverskott torde emellertid, då de beräkningar, som ligga till grund för antagandet af nämnda belopp, ej kunna ega erforderlig tillförlitlighet, nu icke böra inräknas bland tillgångarne för 1882 års statsreglering.
Deremot anser jag såsom tillgång i nämnda statsreglering böra beräknas och användas några andra, visserligen mindre betydliga behållningar, indika numera icke vidare äro för de med dem afsedda ändamål behöflige.
Mi inre- Härvid afser jag i främsta rummet milittebo ställenas skogs/ond.
^skoasfond. Denna fond är, jemlikt Riksdagens underdåniga skrifvelse den 20 maj 1874 och kongl. brefvet den 31 mars 1876, bildad af sådana besparade tillgångar af växande eller vindfäld skog, som vid uppgörande af planer för införande af ordnad hushållning å militieboställens skogar förefunnits och måst tillgodogöras, men icke kunnat anses tillhöra skogens reguliera årliga afkastning. Vid fullständig skogsindelning eller vid upprättande af interimshushållningsplaner borde sådan skogstillgång genom berednings- eller rensningshygge afverkas och försäljas samt försäljningsmedlen ingå till fonden, som är stäld till Eders Kongl. Maj:ts disposition för bekostande af skogsindelning eller skogsodlingsarbeten å andra militieboställens skogar, eller till ersättande af dertill möjligen från anslaget till skogsväsendet lemnade förskott. Fondens behållning uppgick, enligt gjord beräkning, vid 1880 års slut, efter afdrag af ett jemlikt nådiga brefvet den 3 december samma år derå anvisadt, ännu ej utbetaldt belopp, till 27,847 kronor 64 öre.
Enär, med undantag af några få boställen, som ännu af indelningshafvare bibehållas, samtlige militieboställen numera blifvit till statsverket öfverlemnade, förefinnes icke vidare anledning, hvarför omförmälda behållning fortfarande skulle såsom särskild fond qvarstå, hvadan jag hemställer, att densamma må för nu föreliggande statsreglering tagas i beräkning, dervid behållningen, enär den genom upplöpande räntor ökas, torde för slutsummans jemnande få till 28,536 kronor 74 öre upptagas.
öfverskott å Vidare och då Eders Kongl. Maj:t förut under denna dag uppå
^Mvudtttein föredragning af chefen för landtförsvarsdepartementet behagat tillåta,
beviljade att dels deri hos arméförvaltningen innestående behållningen å ett för anslag.
Inkomstberäkningen: statsrådsprotokollet. 7
Stockholms befästande beviljadt anslag, 13,493 kronor 61 öre, dels återstoden af ett till stallbyggnad i Göteborg anvisadt anslag, 36,066 kronor 25 öre, finge för andra ändamål disponeras, hemställer jag, att jemväl dessa medel nu må för 1882 års statsreglering tagas i beräkning.
De behållningar, hvilka jag sålunda ansett böra såsom tillgång för den nu föreliggande statsregleringen användas, äro alltså följande: det rrtöfver förut beräknade tillgångar uppkomna öfverskott för
år 1879 ................................................................. kronor 269,903: -io,
militieboställenas skogsfond....................................... » 28,536: rr,
rest å anslaget till Stockholms befästande ........ ?> 13,493: gi,
d:o å d:o till stall i Göteborg................... » 36,066: 2c,
eller tillhopa kronor 348,000: —.
I afseende å inkomsttitlarne telegrafmedel, jernvägstrafikmedel och postmedel hafva vederbörande styrelser afgifvit förslag till beräkningen af dessa inkomster för år 1882.
Hvad först angår telegraf medlen, hvilka i riksstaten för år 1881 äro beräknade till 1,330,000 kronor, anför telegrafstyrelsen, att denna inkomsttitel visserligen under de ogynsamma åren 1878 och 1879 understigit detta belopp, men att genom den ökade handel, skeppsfart och annan affärsverksamhet, som med början af år 1880 inträdt, inkomsterna ökats med 10 procent, hvadan styrelsen anser telegrafverkets inkomster för år 1882 böra upptagas till enahanda belopp, som för år 1881, eller till 1,330,000 kronor.
Häremot har jag ingenting att erinra, utan tillstyrker, att telegrafmedlen för år 1882 må beräknas till nyssnämnda belopp.
Nettobehållningen å jernvägstrafikmedlen utgjorde i jemna tal åren 1877 3,500,000 kronor, 1878 4,200,000 kronor, i879 4,500,000 kronor och 1880 6,200,000 kronor. Vid beräkningen af behållningen för år 1882 har styrelsen för statens jernvägstrafik, under antagande att å nya bandelar, som öppnas för trafik under åren 1881 och 1882, inkomster och utgifter komma att jemnt motsvara hvarandra, endast tagit hänsyn till de 1,954 kilometer jernväg, som vid 1880 års slut trafikerades. Medelinkomsten per kilometer under åren 1878, 1879 och 1880 har af trafikstyrelsen lagts till grund för beräkningen af nettobehållningen år 1882, hvilken behållning med tillämpning af dessa grunder skulle komma att uppgå till 5,275,800 kronor. Då emellertid den betydliga utsträckning jernvägsnätet kommer att erhålla under åren 1881 och 1882 nödvändigtvis medför en betydlig förökning af jernvägarnes behof af materialförlag, hvilken förlag dessutom under åren
Telegraf-
medlen.
Jernvägs-
trafikmedlen.
Postmedlen.
Öfriga
inkomsttitlar.
Tullmedlen.
Bränvinstillverleningsafgiften.
8 Inkomstberäkningen: statsrådsprotokollet.
1878 och 1879 blifvit minskadt, anser trafikstyrelsen behållningen å trafikmedlen, som i riksstaten för år 1881 är upptagen till 4,500,000 kronor, icke böra för år 1882 beräknas högre än till 5,000,000 kronor.
Denna trafikstyrelsens beräkning synes mig väl grundad, och jag tillstyrker dess godkännande.
Lika med generalpoststyrelsen anser jag, att postmecllen, hvilka för år 1881 blifvit beräknade till 4,730,000 kronor, men under tiden från och med den 1 juli 1879 till och med den 30 juni 1880 uppgått till 4,887,000 kronor, höra, med afseende derå att postutvexlingen synes vara stadd i tillväxt, för år 1882 beräknas till 4,900,000 kronor.
Beträffande .statsverkets öfriga inkomster för år 1882 och den beräkning deraf, statskontoret gjort i sin af mig förut anmälda berättelse angående statsverkets tillstånd och förvaltning, tillstyrker jag, .att Eders Kongl. Maj:t måtte godkänna samma beräkning med undantag allenast i fråga om tullmedlen och bränvinstillverkningsafgiften, hvilka jag anser böra beräknas till högre belopp, än hvad statskontoret föreslagit.
Tullmedlen, hvilka under år 1878 utgjorde allenast 23,265,000 kronor, hafva efter den förhöjning å en del tullsatser, som egde rum i maj 1879, och sedan gynsammare konjunkturer inträdt, fortfarande stigit. De utgjorde ^ 1879 25,003,000 kronor och uppgå för 1880 till
27.630.000 kronor. Ökad inkomst af tullmedlen för kommande år bör förväntas dels genom den beslutade inregistreringsafgiften å hvetemjöl, gryn och bönor, som, beräknad efter medelimporten under åren 1875 — 1879, skulle utgöra omkring 325,000 kronor, dels ock genom de nya eller förhöjda tullsatser, som för vissa artiklar blifvit faststälda genom tulltaxan den 3 december 1880, och hvilka tullsatser vid 1880 års riksdag ansågos böra medföra en ökad tullinkomst af något öfver 400,000 kronor. I statskontorets beräkning af tullmedlen för år 1882, deri dessa upptagits till allenast 26,700,000 kronor, synes mig derföre förhöjning böra ega rum, hvilken förhöjning dock . torde höra inskränkas till denna inkomsttitels afrundande till jemnt milliontal, så att tullmedlen, som i riksstaten för år 1881 äro upptagna till
26.700.000 kronor, i 1882 års stat beräknas till 27,000,000 kronor.
Enligt uppgift från byrån för kontrollen öfver tillverkningsafgif-
ter har bränvinstillverkningen under åren 1871—1880 utgjort: 1871
15,534,452 beskattningsbara kannor, 1872 16,178,014 kannor, 1873 17,522,607 kannor, 1874 17,340,546 kannor, 1875 18,750,444 kannor, 1876 18,961,441 kannor, 1877 16,435,643 kannor, 1878 16,439,834
Inkomstberäkningen: statsrådsprotokollet- 9
kannor, 1879 13,762,882 kannor och 1880 approximativt 15,117,000 kannor. Medeltalet beskattningsbara kannor för år under tioårsperioden är således 16,604,286: 3 kannor. Delar man tioårsperioden i två femårsperioder, blifver medeltalet för den första perioden 17,065,212: 6 kannor och för den andra perioden 16,143,360 kannor. Bränvinstillverkning saf giften, som af statskontoret för år 1882 föreslagits till allenast 14,000,000 kronor, är för år 1881 beräknad till 15,000,000 kronor, motsvarande enahanda belopp beskattningsbara kannor, och jag finner, med hänsyn till medelbeloppet af tillverkningen under föregående år, ingen anledning att för år 1882 föreslå någon förändring häri.
Jag hemställer alltså, att statsverkets inkomster för år 1882 må af Eders Kongl. Maj:t beräknas till följande belopp:
Ordinarie inkomster:
Inleomsttitlarnes belopp.
■)
Riksbankens
vinstmedel.
Summa tillgångar för statsregleringen år 1882.
10 Inkomstberäkningen: statsrådsprotokollet.
transport kronor 19,290,000:
Bevillning av:
Tullmedel.........................................................
Postmedel .....................................................
Stämpel pappersmedol .... ................................
Bränvinstillverkningsafgift
Hvitbetssockertillverkningsafgiit..................
Allmän bevillning0) ...........................-.....
säger 50,950,000^
»
»
»
)i
»
27.000. 000: —, 4,900,000: —, 3,000,000: - ,
15.000. 000: —, 50,000: —,
4,000,000: —,
summa kronor 73,240,000: —.
Jao- hemställer vidare, att Eders Kongl. Maj:t må hos Riksdagen gorå framställning derom, att, i likhet med hvad under de senare aren egt rum hälften af riksbankens vinstmedel for ar 1880 anvisas foi statsverkets behof, att utbetalas vid den tidpunkt under år 1882, som Riksdagen bestämmer. Vinsten för år 1880 är mig ej ännu bekant; men då den statsverket anslagna delen af 1878 ars vinst utgjorde 1 300 000 kronor och af 1879 års vinst 1,185,000 kronor, synes mig den för statsverket påräknade hälften af 1880 års vinstmedel kunna
upptagas till 1,200,000 kronor. _ „
Om under förutsättning af bifall härtill, till summan af statsverkets ofvan beräknade inkomster,..................... kronor 73,240,000: —,
lägges: ej mindre nyssnämnda belopp af riksbankens vinstmedel, ...................................................
än äfven de af mig såsom tillgång för statsregleringen omförmälda summor. öfverskott å 1879 års
statsreglering ............... kronor 209,903: ro,
militieboställenas skogs-
1,200,000:
fond
rest å anslaget till Stockholms befästande.........
rest å anslaget till stall i Göteborg .................
så erhålles för statsregleringen år 1882 en tillgång af............................................................
» 28,536: 74,
» 13,493: ci,
» 36,006: 25,
348,000:
kronor 74,788,000: —.
*) Se vidare bil. till statsverkspropositionen: “Finansplanen".
Inkomstberäkningen: statsrådsprotokollet. 11
De af herr statsministern sålunda, beträffande beräkningen af statsverkets ofvan omförmälda tillgångar och dermed sammanhängande ämnen, gjorda hemställanden och förslag behagade, sedan statsrådets ö frige ledamöter deri instämt, Hans Maj:t Konungen gilla och bifalla.
I
/
Ex protocollo: Axel Adelgren.
Inkomstberäkningen: statskontorets skrifvelse.
1 Bil. lätt. A.
Stormäktigste, Allernådigste Konung!
Jemnlikt den för statskontoret gällande nådiga instruktion åligger det detta embetsverk att årligen före den 15 december till Eders Kongl. Maj:t afgifva berättelse om statsverkets inkomster under det sistförflutna året, så vidt dessa äro kända och beräkneliga, jemte förslag till deras beräknande vid nästföljande statsreglering med hvad mera, som kan tjena till upplysning vid uppgörande åt den nådiga propositionen till Riksdagen angående statsverkets tillstånd och behof; och får statskon- Bih. till Itiksd. Prof. 1881. 1 Sami. 1 Afd. 1
2 Inkomstberäkningen: statskontorets skrifvelse.
toret härmed i underdånighet berörda nådiga föreskrift för innevarande år fullgöra.
Riksdagens senast församlade revisorer hafva verkstält granskning af 1878 års rikshufvudbok jemte öfriga räkenskaper öfver statsverkets och andra allmänna medels förvaltning under samma år. Till innehållet af den berättelse, angående statsverkets tillstånd och förvaltning under nämnda år, hvilken före revision sförrättningens början af statskontoret blifvit afgifven och sedermera till revisorerna öfverlemnad, får detta embetsverk i underdånighet hänvisa; skolande för Riksdagens statsutskott, jemlikt föreskriften i 39 § riksdagsordningen, räkenskaper och öfriga statsverket rörande handlingar hållas tillgängliga för verkställande af den granskning, som, vid utförande af berörda utskotts åliggande att utreda och uppgifva statsverkets tillstånd och behof, må erfordras.
Beträffande undsättningsfonden afgifver statskontoret särskild underdånig berättelse, och redovisas för öfrigt förhållandet med denna fond genom räkenskaper och handlingar, hvilka jemväl skola hållas statsutskottet tillhanda.
Statsverkets inkomster för år 1882 har statskontoret ansett böra beräknas på sätt bilagda tabell litt. a utvisar, och är, enligt hvad tabellen litt. b ådagalägger, denna beräkning i allmänhet grundad på medeltalen af de senaste tre årens inkomstbelopp, hvilka åter för åren 1877 och 1878 äro hemtade från de för samma år afslutade rikshufvudböckerna, men för år 1879 upptagits i enlighet med en på de nyligen afgifna landsböckerna för samma år samt i öfrigt tillgängliga räkenskaper och meddelade uppgifter grundad approximativ kalkyl. Ehuru de inkomster, hvilka sålunda för sistnämnda år uppgifvits, väl torde i någon mån afvika från det resultat, som den blifvande rikshufvudboken kommer att utvisa, lära dock några skiljaktigheter af den beskaffenhet, att de kunna utöfva något afsevärdt inflytande på inkomsternas beräkning, icke vara att befara. Vid upprättande af förslaget till inkomstberäkningen har för öfrigt afseende blifvit fästadt dels derpå, om inkomsterna varit i jemnt stigande eller fallande, dels på de vid vissa inkomsttitlar förekommande särskilda förhållanden, för hvilka statskontoret får här nedan i underdånighet närmare redogöra. Jemväl torde statskontoret böra anmärka, att de uti åberopade tabell upptagna inkomstbelopp enligt räkenskaperna för de närmast förflutna trenne åren, med undantag af jernvägstrafikmedlen, hvilka afse de till statskontoret levererade summor, utgöra hvad som före uppbördsårets slut den 30 april påföljande år varit af inkomsterna disponibelt till bestridande af statsutgifterna, hvadan således, i enlighet med den för redo-
Inkomstberäkningen: statskontorets skrifvelse. 3
visningen i rikshufvudboken gällande grundsats, afdrag skett för de vid sistnämnda tidpunkt utestående restantier och uppbördspropriebalanser.
Ordinarie inkomster.
Räntan, i riksstaten för år 1881 beräknad till 4,400,000 kronor, har för år 1879 enligt landsböckerna utgjort 4,362,428 kronor samt i medeltal för de sist förflutna trenne åren uppgått till 4,411,030 kronor. I sin senaste berättelse anmärkte statskontoret å ena sidan, att minskning i _ denna inkomsttitel är att emotse allt efter som de till statsverket indragna militie- och landsstatsboställen varda för dess räkning utarrenderade, vid hvilken utarrendering den boställena åsätta räntan bäfver i jordebok och räkenskaper afskrifven, men erinrade dervid tilllika å andra sidan, att boställsräntor i allmänhet äro boställshafvarne sjelfva anordnade samt att de sålunda, så länge de i räkenskaperna debiteras, jemväl å vederbörande anslag såsom utgift afföras, hvadan afskrifningen på uppbörden verkar motsvarande minskning i utgiften och den brist, som uppkommer i inkomsten, motväges af eu lika stor besparing å riksstatens utgiftssida. Som nu räkenskaperna utvisa, att 1879 års uppbörd, jemförd med det föregående årets, undergått en minskning af 38,339 kronor, lärer förevarande inkomst, i nära öfverensstämmelse med uppbörden för det nästförflutna året, icke böra beräknas högre än till 4,360,000 kronor.
Tionden, som vid senaste riksdag beräknades till 1,645,000 kronor, uppgick för år 1879 till 1,646,446 kronor och har i medeltal för åren 1877—1879 utgjort 1,648,914 kronor. Då uppbörden för året sålunda endast obetydligt öfverskjutit den senast antagna beräkningen, torde någon förhöjning i denna inkomsttitel vid nästinstundande statsreglering icke böra ifrågakomma.
Arrendemedlen, hvilka i riksstaten för åren 1878—1880 varit beräknade till 2,500,000 kronor, men, med afseende å blifvande utarrendering hufvudsakligen af militieboställen och jemväl i mindre betydande mån af landsstatsboställen, vid den senaste statsreglenngen upptogos till 2,900,000 kronor, hafva enligt räkenskaperna för år 1879 utgjort 2,691,729 kronor. Då emellertid det inflytande, nämnda utarrenderingar kunna komma att utöfva pa inkomsten, som för öfrigt är underkastad förändring i följd af vexlande markegång, hvad angår den del af arrendena, som utgöres i spanmål m. fl. persedlar, för närva-
4 Inkomstberäkningen: statskontorets skrifvelse.
rande icke är beräknelig^ anser statskontoret någon rubbning i den senast gjorda beräkningen i denna del icke böra vidtagas förr än sig visat, huruvida uppbörden för ett kommande år dertill gifver anledning, hvadan arrendemedlen jemväl vid 1882 års statsreglering torde få antagas till 2,900,000 kronor.
Bergverhstionde. Den behållna inkomsten af denna titel, som, i följd af det vid 1877 års riksdag fattade beslutet om denna skatts upphörande, från och med statsregleringen för år 1878 varit beräknad endast till ett belopp, motsvarande antagliga inkomsten från Sala silf ververk, samt i 1881 års riksstat uppfördes till 10,000 kronor, har för år 1879 icke uppgått till mera än 7,649 kronor. Anledningen till den för sistnämnde år inträffade minskningen i uppbörden är att söka i den omständigheten, att tionden från åtskilliga andra bergverk, hvilka ännu icke blifvit frikallade från skattens utgörande, under sagde år försålts till lägre pris, än hvartill densamma blifvit under föregående år debiterad, samt att skilnaden följaktligen måst i räkenskaperna föras såsom afkortning. Som silfvertionden från Sala bergslag likväl utgjort 13,338 kronor, synes någon nedsättning i ifrågavarande inkomsttitel nu icke böra äga rum.
Mantalspenningarne, hvilka vid de tvenne senaste statsregleringarne blifvit beräknade till 640,000 kronor, hafva i medeltal för åren 1877—1879 uppgått till 637,124 kronor och utgjorde för nästlidet år 643,577 kronor. Denna inkomst har jemväl under de sist förflutna trenne åren varit i stigande, ehuru icke af den betydenhet, att statskontoret finner sig nu böra ifrågasätta förhöjning i den senast antagna beräkningen.
Bötesmedlen, uti riksstaten för de trenne senaste åren beräknade till 260,000 kronor, hafva för år 1879 utgjort 262,199 kronor. Denna uppbördstitel har väl under de senare åren varit i nedgående och är för öfrigt af temligen oviss beskaffenhet, men då medelbeloppet för de trenne sista åren likväl uppgått till 290,977 kronor, torde den senast beräknade summan jemväl för år 1882 böra bibehållas.
Kavalleriregementenas hästvakansspanmäl. Denna inkomst, som är beroende af vexlande markegångspris å den spanmål, som af rusthållare vid det afsutna kavalleriet erlägges, har för det sist tilländagångna uppbördsåret uppgått till 323,457 kronor och i medeltal för åren 1877—1879 utgjort 340,516 kronor. Som uppbörden för år 1879
Inkomstberäkningen: statskontorets skrifvelse. 5
understigit såväl den i 1881 års riksstat beräknade summan af 350,000 kronor med 26,543 kronor, som jemväl 1878 års uppbörd med 11,320 kronor, anser statskontoret sig böra ifrågasätta någon nedsättning uti förevarande inkomsttitel och hemställer alltså, att densamma måtte, i nära öfverensstämmelse med ofvan angifna medeltal, i riksstaten för år 1882 upptagas till 340,000 kronor.
Tillfälliga rotevakansafgifter. Uppbörden häraf har för år 1879 utgjort 73,484 kronor och således icke fullt motsvarat den — med anledning af Eders Kong!. Maj:ts den 15 december 1876 meddelade beslut, att de förut till underofficerares aflöning anslagna vakanta rotar skulle till statsverket ingå och under ofvannämnde titel redovisas — i riksstaten från och med år 1878 till 76,000 kronor förhöjda beräkningen af denna inkomsttitel. Som likväl medeltalet för åren 1878 och 1879 uppgår till 75,285 kronor, synes någon nedsättning af förevarande inkomsttitel för nästinstundande statsreglering icke böra äga rum.
Vakansafgifter af nyroterad jord. Då såväl inkomsten för senaste uppbördsåret, 109,107 kronor, som ock medeltalet för de sistförflutna trenne åren, 117,543 kronor, understigit den i 1881 års riksstat till
125,000 kronor beräknade summan, finner statskontoret någon nedsättning deri böra ifrågakomma och har derföre i sitt förslag upptagit denna inkomsttitel till 115,000 kronor.
Rotevakansaf gifter af utsockne frälsehemman i Halland, vakansafgifter af bergslag samt trosspassevolansafgift. Af dessa inkomster hafva för år 1879 de tvenne förstnämnda afgifterna understigit och trosspassevolansafgiften något öfverskjutit de belopp, Indika vid senaste statsregleringar för dessa titlar blifvit beräknade, men skilnaden mellan de antagna och verkliga inkomsterna för året är allt för obetydlig, för att förändringar i de sist gjorda beräkningarne deraf skulle föranledas.
Batsmansvakansafgift och bätsmansbeklädnadsmedel. Båda dessa inkomsttitlar hafva såväl beträffande 1879 års uppbörd, utgörande för den förra titeln 59,004 kronor och för den senare 54,725 kronor, som ock hvad angår medelbeloppet för åren 1877—1879, uppgående för vakansafgiften till 70,193 kronor och för beklädnadsmedlen till 64,504 kronor, understigit de i 1881 års riksstat till respektive 75,000 kronor och 68,000 kronor beräknade beloppen; och enär alltså någon nedsättning i dessa båda inkomster synes böra äga rum, har statskontoret
6 Inkomstberäkningen: statskontorets skrifvelse.
i sitt förslag upptagit för båtsmansvakansafgiften 65,000 kronor och för båtsmansbeklädnadsmedlen 60,000 kronor.
Kontrollstämpelmedlen, för år 1881 beräknade till 18,000 kronor, hafva för år 1879 uppgått till 17, 903 kronor och i medeltal för de trenne sista åren utgjort 21,097 kronor, hvadan någon förändring af den vid nästlidne riksdag antagna beräkningen nu icke lärer böra ifrågakomma.
Fyr- och båkmedlen, hvilka i riksstaten för åren 1880 och 1881 beräknats till 1,000,000 kronor, hafva i medeltal för de nästförflutna trenne åren inbringat 1,121,820 kronor samt, enligt erhållen upplysning från generaltullstyrelsen, intill den 1 dennes uppgått till 1,171,417 kronor. Berörde inkomst lärer derföre för år 1882 få antagas till
1,100,000 kronor.
Telegraf medlen, vid de tvenne senaste statsregleringarne beräknade till 1,330,000 kronor, äro, enligt erhållen upplysning från telegrafstyrelsen, jemväl för år 1882 kalkylerade till sistnämnda summa, hvilken alltså uti bilagde tabell uppförts.
Jernvägstrafihnedel. Genom meddelande från styrelsen öfver statens jernvägstrafik har statskontoret inhemtat, att öfverskottet å trafikmedlen för år 1882 kan antagas till 5,000,000 kronor, hvilken summa derföre uti tabellen upptagits.
Skog smedlen ^ hvilka årligen från och med statsregleringen för år 1875 varit beräknade till 1,000,000 kronor, hafva för år 1879 utgjort endast 586,076 kronor, men i medeltal för de nästföregående fyra åren uppgått till 1,053,205 kronor. Ehuru denna statsinkomst, i följd af särdeles ogynsamma förhållanden för trävarurörelsen, under det nästförflutna året i så hög grad nedgått, har statskontoret likväl icke i denna tillfälliga omständighet trott sig ega tillräcklig anledning att föreslå nedsättning i den under en följd af år antagna beräkningen, synnerligast som statskontoret har sig bekant, att genom upplåtelse af flerårig afverkningsrätt å kronans parker i tvenne af de norra länen kontraherats om betydliga köpeskillingar, hvilka komma att inverka jemväl på 1882 års uppbörd.
Extra uppbörd. Denna titel, hvilken, förutom åtskilliga inkomster .af mer eller mindre tillfällig beskaffenhet, omfattar de å utlemnade odlingslån inflytande afbetalningar, är för år 1881 beräknad till 297,000
Inkomstberäkningen: statskontorets skrifvelse. 7
kronor och har för år 1879 uppgått till 352,598 kronor, deraf 219,437 kronor utgöra annuiteter å odlingslån. Enär för år 1882 dylika’an-
nuiteter —-----äro att påräkna till ett
belopp af 233,900 kronor, torde uppbörden i sin helhet jemväl för blifvande statsreglering kunna beräknas till omkring 300,000 kronor, hvilket belopp för jemnande af de ordinarie inkomsternas slutsumma blifvit utfördt med 305,000 kronor.
v Vt
Tullmedlen hafva enligt räkenskaperna utgjort i jemnt tal:
!ir 1877 .................................................................. kronor 26,229,000
....................................................... „ 23,265,000
» „ 25,003,000
-.................................................... „ 24,832,000
för
1878 ....
„ „ 1879 .....
eller i medeltal
För tiden fiån innevarande års början intill den 1 december har den debiterade tulluppbörden, enligt meddelande från generaltullstyrelsen, uppgått till ......................................................... kronor 25,559,365: —
och skulle, under antagande att enahanda uppbörd komme att för december månad debiteras, som under samma månad af det nästförflutna
året, eller ..................................................................... „ 1,387,794: —,
tulluppbörden för innevarande år sålunda utgöra kronor 26,947,159: —.
Vid innevarande års riksdag beräknades denna inkomst till
26,700,000 kronor med afseende å förväntad ökad inkomst aftullmedlen dels genom den af Riksdagen beslutade inregistreringsafgift å hvetemjöl} S-ryn samt bönor, dels ock genom de nya eller förhöjda tullsatser, som för vissa artiklar blifvit fast-stälde; och då statskontoret saknar anledning att antaga annan beräkning för nästa statsreglering, har enahanda summa, 26,700,000 kronor, blifvit i tabellen upptagen.
Postmedel. Enligt inhemtad upplysning från generalpoststyrelsen kan denna inkomst för år 1882 beräknas uppgå till 4,900,000 kronor, med hvilken summa densamma derför blifvit uti bilagde tabell uppförd.
Stämpelpappersmedlen, hvilka vid sistförfluten riksdag beräknades till 3,000,000 kronor, hafva för år 1879 utgjort 2,872,414 kronor. Som denna uppbörd i förhållande till det närmast föregående året, då inkomsten i riksstaten var uppförd till 2,400,000 kronor, visar en tillökning af närmare 600,000 kronor, förekommer icke anledning till förändring i den senast antagna beräkningen.
Inkomstberäkningen: statskontorets skrifvelse.
Bränvinstillverkningsafgiften är för år 1881 af Riksdagen beräknad till 15,000,000 kronor; motsvarande detta belopp ett lika antal beskatt-
riket utgjort i
brän vinstillverkningen
ningsbara kannor; och har jemnt tal:
år 1876 .....................................
„ 1877 ......................................
„ 1878 ......................................
„ 1879 ......................................
eller i medeltal .......................
Beträffande innevarande års tillverkning har densamma, enligt meddelad uppgift från finansdepartementets byrå för kontrollen å tillverknings afgifter, intill den 1 december uppgått till kannor 12,222,663: —, och om dertill lägges tillverkningen under december månad nästlidet år .................................... „ 2,156,453: —,
kannor 18,962,000: —,
„ 16,442,000: —,
„ 16,440,000: —,
„ 13,763,000
16,401,700
skulle, under förutsättning att sistnämnda kannetal motsvarar tillverkningen för samma månad
innevarande år, detta års tillverkning utgöra kannor 14,379,116: —.
Med hänsyn till de betydliga vexlingar denna inkomst i följd af årsväxt och andra förhållanden är underkastad, torde densamma icke böra beräknas till högre belopp än 14,000,000 kronor.
Hvitbetssockertillverkningen, i riksstaten för år 1881 beräknad till
20.000 kronor, har i medeltal för de trenne sistförflutna åren utgjort 43,751 kronor och uppgick för år 1879 till 40,425 kronor.
Under innevarande år har denna afgift, jemlikt erhållen uppgift från nyssnämnda byrå, intill den 1 dennes utgjort kronor 59,198: —, och under antagande att berörda inkomst under december månad detta år kommer att uppgå till enahanda belopp, som för samma månad nästlidet
år, eller .............................................................................. „ 11,452: —,
skulle uppbörden för innevarande år belöpa sig till kronor 70,650: —.
Då denna inkomst sålunda, efter att år 1878 hafva nedgått, ånyo stigit, lärer afgiften för år 1882 få antagas till åtminstone 50,000 kronor.
Allmänna bevillning en, som i 1881 års riksstat uppfördes med
5.600.000 kronor, deruti dock inbegripen den särskilda tilläggsbevillning af 1,600,000 kronor, som innevarande års Riksdag sig åtagit, har, enligt räkenskaperna för år 1879, utgjort 5,721,034 kronor, deraf allmänna’ bevillningen uppgått till 4,172,307 kronor och den särskilda tilläggsbevillning, som 1879 års Riksdag beviljat att med antagna
1.500.000 kronor utgå till betäckande af uppkommen brist i det näst-
Inkomstberäkningen: statskontorets skrifvelse. 9
föregående årets statsreglering, belöpt sig till 1,548,727 kronor. I jemförelse med uppbörden för år 1878, då allmänna bevillningen uppgick till 4,268,888 kronor, utvisar väl 1879 års inkomst af samma titel en minskning af 96,581 kronor, men enär inkomsten under hvartdera af de sistförflutna fem åren öfverstigit 4,000,000 kronor, anser statskontoret, under förutsättning att nu gällande bevillningsstadga varder till sina hufvudgrunder oförändrad bibehållen för år 1882 samt att någon särskild tilläggsbevillning för samma år icke ifrågakommer, allmänna bevillningen jemväl vid nästinstundande statsreglering kunna beräknas till 4,000,000 kronor.
Statskontoret framhärdar med djupaste vördnad, trohet och nit,
Stormäktigste, Allernådigste Konung!
Eders Kongl. Maj:ts
« underdånigste, tropligtigste
tjenare ock undersåtar:
O. F. AF SILLEN.
AUG. HÄGGBLADH. M. NORDLINDH. GUST. ÖSTERGREN,
föredragande.
Stockholm den 10 december 1880.
Per Samzelius.
Bill. till lliksd. Prof. 1881. 1 Sami. 1 Afd.
10 Inkomstberäkningen: statskontorets skrifvelse.
litt. a.
Statsverkets inkomster.
Ordinarie inkomster:
Ränta.................................................................................
Tionde...........................................................................
Arrendemedel.............................................................
Bergverkstionde ..............................................................
Mantalspenningar ...............,............,........vrf................,•
Bötesmedel..........................................................!..... .....
Kavalleriregementenas hästvakansspanmål.......................
Tillfälliga rotevakansafgifter..........................................
Vakansafgifter af nyroterad jord ...«...............................
Rotevakansafgifter af utsocknc frälsehemman i Halland
Vakansafgifter af bergslag.............................................
Trosspassevolansafgift .....................................................
Båtsmansvakansafgift ....................................................
Båtsmansbeklädnadsmedel.............................................
Kontrollstämpelmedel........................................................
Fyr- och båkmedel ...................................................
Telegrafmedel..................................................................
Jernvägstrafikmedel ........................................................
Skogsmedel......................................................................
Extra uppbörd.................................................
Bevillningar:
Kronor.
4,360,000!—
1.645.000 —
2.900.000 10,000
20.000 20,000 26,000
60.000 18,000
1.100.000 1,330,000 5,000,000 1,000,000
305.000 Tullmedel ..............................
Postmedel...............................
Stämpelpappersmedel ..............
Bränvinstillverkningsafgift........
Ilvitbetssockertillverkningsafgift Allmän bevillning......................
ftl
i
Ua-<hs)({’ ityÅfiiltxil .MUirrt*;
S tatsverkets inkomster* åren 1877-1879.
r.
it
12 Inkomstberäkningen: statskontorets skrifvelse.
Ut t. b.
Statsverkets
Ordinarie inkomster:
Ränta .....................................................................................
Tionde....................................................................................
Arrendemedel.................................................................................
Bergverkstionde ..............................................................................
Mantalspenningar.......................................................................... ...
Bötesmedel...................................................................................
Kavalleriregementenas hästvakansspanmål.....................................................
Tillfälliga rotevakansafgifter................................................................
Vakansafgifter af nyroterad jord...............................................................
Rotevakansafgifter af utsockne frälsehemman i Halland ......................................
Vakansafgifter af bergslag.....................................................................
Trosspassevolansafgift ........................................................................
Båtsmansvakansafgift ..................... .. ... ......... i..................................
Båtsmansbeklädnadsmedel.................................................................
Kontrollstämpelmedel..........................................................................
Fyr- och bäkmedel....................................................................
Telegrafmedel..............................................................................
| Jernvägstrafikmedel.........................................................................
Skogsmedel....................................................................................
Extra uppbörd................................................................................
Säger
Bevillningar:
Tullmedel...............................................................................
Postmedel..................................................................................
Stämpelpappersmedel.......................................................................
Bränvinstillverkningsafgift....................................................................
Hvitbetssockertillverkningsafgift..............................................................
Allmän bevillning..............................................................................
Säger
Summa
Inkomstberäkningen: statskontorets skrifvelse.
inkomster.
Bill. till Bilcsd. Prof. 1881. 1 Samt. 1 Afä.
STOCKHOLM, ISAAC MARCUS’ BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1881.
Utgifterna.
Första hufvudtiteln.
Utdrag af protokollet öfver finansärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsvadet a Stockholms slott den 5 januari
1881.
Närvarande:
Hans Excellens, Herr Statsministern Grefve Posse,
Hans Excellens, Herr Ministern för utrikes ärendena Friherre Hochschild,
Statsråden: Lovén,
von Steyern,
Friherre von Otter,
Taube,
Hederstierna,
Hammarskjöld,
Ricbert,
Themptander.
Hans excellens herr statsministern och chefen för finansdepartementet anhöll att få underställa Kongl. Maj:ts pröfning de delar af statsregleringen vid nästkommande riksdag, hvilka tillhörde finansdepartementets föredragning, samt anmälde--------
Bill. till Riksd. Prof. 1881. 1 Sami. 1 Afd.
14 Första hafyudtiteln:
Herr statsministern anförde vidare:
»Beträffande regleringen af första hufvudtiteln hemställer jag, att i propositionen angående statsverkets tillstånd och behof ma för denna hufvudtitel beräknas enahanda belopp, som nu finnes anvisadt, eller
1,218,000 kronor.» r ,
Hvad herr statsministern sålunda föreslagit, täcktes, enligt det
öfriga statsrådets tillstyrkande, Hans Maj:t Konungen i nåder gilla.
Ex protocollo: Axel Ädelgren.
STOCKHOLM, ISAAC MARCUS’ BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1881.
Andra hufvudtiteln.
Utdrag af ■protokollet öfver Justitie-departementsärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i Statsrådet å Stockholms slott Onsdagen den 5 Januari 1881,
i närvaro af:
Hans Excellens Herr Statsministern Grefve Posse,
Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena Friherre Hochschild Statsråden: Lovén,
von Steyebn,
Friherre von Otter,
Taube,
Hederstierna,
Hammarskjöld,
Richert,
Themptander.
Efter erhållet tillstånd att få inför Kongl. Maj:t anmäla hvad vid aflåtande af nådig proposition till nu instundande Riksdag angående statsverkets tillstånd och behof i afseende å regleringen af utgifterna under riksstatens andra hufvudtitel vore att iakttaga, hemstälde Chefen föi Justitie-depaitementet Statsrådet von Steyern att de å samma hufvudtitel nu uppförda ordinarie anslag måtte fortfarande komma att utgå, endast med de förändringar, hvarom här nedan förmärs; och anförde Departementschefen derefter beträffande:
Bih. till Riksd. Prof. 1881. / Sami. 1 Afd. l
2 Andra hufrudtiteln.
[1.1
Delning af Södra Ånger manlands domsaga.
Ordinarie anslag.
Svea Hofrätt med underlydande justitiestat.
Södra Ångermanlands domsaga omfattar de södra och vestra delarne af provinsen Ångermanland och är fördelad i sex tingslag, nemligen Ramsele, Sollefteå, Boteä,Gudmundrå,Säbrä och .Nora tingslag, i hvilka hvart för sig hållas årligen två lagtima ting. Sedan 1. d. Häradshöfdingen i denna domsaga, Protokollssekreteraren Carl M. Schönmeyr vid ingifvandet af underdånig ansökning om afsked tillika framhållit nödvändigheten af domsagans delning i följd af befolkningens och industriens tillväxt samt tillökningen i rättstvisternas antal, dervid af honom blifvit föreslagen en sådan fördelning af domsagan, att Ramsele tingslag med tillägg af Junsele och Lidens socknar från Sollefteå tingslag skulle utgöra en domsaga, återstående delen af sistnämnda tingslag jemte Boteå tingslag en domsaga samt Gudmundrå, Säbrå och Nora tingslag tillika med Nordingrå, nu till norra Ångermanlands domsaga hörande, tingslag en domsaga, erhöll Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i Vesternorrlands län i November 1878 nådig befallning att till Eders Kongl. Maj:t inkomma med yttrande i ämnet.
I sitt i Mars månad påföljande år ingifna utlåtande erinrade Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande att länsstyrelsen redan förut framhållit behofvet af ifrågavarande domsagas delning i anseende till de flera olägenheter för rättskipningens behöriga handhafvande, hvilka härflöte ur domsagans stora utsträckning på en yta af icke mindre än 11,834,552 qvadratrefvar, motsvarande omkring 91 qvadratmil, med ett afstånd emellan domsagans båda ändpunkter i norr och söder af omkring 30 mil och med en befolkning uppgående enligt senaste officiella uppgifter till 52,485 personer. Behofvet af domsagans delning framginge i öfrigt deraf att förvaltningen af domareembetet inom densamma under en lång följd af år faktiskt varit delad, i det att samma embete på grund af förordnande uppehållits af två domare, en för det öfre och eu för det nedre fögderiet. Enligt Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvandes åsigt borde domsagan delas i tre, hvilka hvar för sig komme att lemna sin innehafvare full sysselsättning. Hvarje försök att inskränka domsagornas antal till endast två måste medföra nödvändigheten att till eu domsaga förena Sollefteå och Ramsele tingslag, en anordning, som likväl med afseende å så väl göromålens mängd som den stora utsträckningen af* domsage-området ingalunda tillfredsstälde all-
Andra hufvndtiteln.
mänhetens behof redan för det närvarande och derföre, om den genomfördes, inom kort måste framkalla berättigade anspråk på en ny reglering. Länsstyrelsen har derföre, med hänsyn till befolkningens antal och fördelning, göromålens mängd samt de rättsökandes beqvämlighet, uppgjort följande förslag till delning af Södra Ångermanlands domsaga:
.. , Area], Summa Summa
-folkmängd. A f ^ n •• i Areal.
Qvadratref. Folkmängd. Qyadratref_
Vestra Ångermanlands domsaga:
Bodums tingslag.
Sgr 6,277 2,361,402 12,775 6,393,133
Mellersta Ångermanlands domsaga.
Sollefteå tingslag.
4 Andra hnfvudtiteln.
Sgr 8,625 1,169,078 19,835 3,519,292
o
Södra Ångermanlands domsaga:
Siibrå tingslag.
Sgr 11,745 1,016,705 19,875 1,843,657.
Ehuru enligt detta förslag folkmängden i den Vestra domsagan endast skulle uppgå till 12,775 personer och densamma skulle kunna något ökas, om, på sätt Protokollssekreteraren Schönmeyr föreslagit, jemväl Lidens socken blefve tillagd denna domsagas område, ansåg Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande sig böra frångå denna plan, enär dels afståndet till tingsstaden i Sollefteå tingslag vore för Lidens socken kortare än till den blifvande tingsstaden i Bodums tingslag, dels Resele länsmansdistrikt, som innefattar Resele och Lidens socknar, skulle genom Lidens utbrytning komma att fördelas på två olika domsagor; dels ock den Vestra domsagan i följd af målens antal derstädes antagligen ändock skulle komma att gifva sin innehafvare full sysselsättning. Utbrytningen af Junsele socken från Mellersta domsagan ansåg åter Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande vara påkallad deraf, att afståndet emellan Fjellsjö socken, hvarest tingsstaden för Bodums tingslag borde
Andra hnfvudtiteln.
förläggas, vore vida kortare än emellan Junsele socken och tingsstaden i Sollefteå. Samfärdseln emellan Junsele och Fjellsjö socknar, som fortginge obehindradt vintertiden å skogsvägar, hämmades visserligen under sommartiden deraf, att allmän väg till större delen emellan dessa socknar saknades; men en ny sådan väg hade dock redan blifvit undersökt och anläggningen deraf skulle antagligen påskyndas, om Junsele socken förlädes till Vestra domsagan.
Beträffande tingslagsindelningen är Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvandes förslag bygd! på den förutsättning, att hvarje domsaga skulle innehålla endast två tingslag, hvarigenom förordningen den 17 Maj 1872 skulle kunna i alla tre domsagorna tillämpas, och ansåg Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande att en sådan anordning läte sig genomföra utan någon nämnvärd olägenhet. Ramsele tingslags fördelning i tvenne komme att medföra ökad kostnad endast för ytterligare eu tingslokal, och den föreslagna föreningen af Gudmundrå och Kora tingslag läte sig synnerligen lätt verkställas till följd af de båda tingslagens läge utmed hvarandra på ömse sidor om Ångermanelfven vid dess nedre lopp.
Det af Protokollssekreteraren Schönmeyr väckta förslaget att till Södra domsagan lägga äfven Nordingrå tingslag har Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande förklarat sig icke kunna biträda, hufvudsakligen af det skäl, att, äfven om nämnda tingslag utbrötes från den norra domsagan, behofvet af dennas delning i allt fall qvarstode oförminskadt. En sådan delning skulle, i händelse Nordingrå tingslag bibehölles vid Norra domsagan, kunna verkställas på ett både beträffande folkmängden, arealen och målens antal äfvensom ur öfriga synpunkter synnerligen tillfredsställande sätt.
Vidare hafva Ytterlännäs sockenbor genom å kommunalstämma utsedda ombud J. E. Gavelius, F. Malmberg och O. Fahlén uti en till Eders Kongl. Maj:t i November månad 1878 ingifven skrift — under erinran att, äfven sedan domareembetets förvaltning delats mellan två vikarier, göromålen icke kunnat skötas på ett för den rättsökande befolkningen tillfredsställande sätt — anhållit att Södra Ångermanlands domsaga jemte Nordingrå tingslag måtte fördelas i tre domsagor sålunda, att en domsaga skulle bildas af Ramsele tingslag jemte Junsele, Lidens och Resele socknar, en domsaga af återstående socknar af Sollefteå tingslag, Boteå tingslag och Gudmundrå socken samt en domsaga af Högsjö och Ilemsö socknar af Gudmundrå tingslag, Säbrå tingslag, Nora tingslag samt Nordingrå tingslag.
6 Andra hnfvndtiteln.
Så väl öfver Eders Kong-]. Maj:ts Befallningshafvandes framställning som öfver det af Ytterlännäs socknemän väckta förslaget hafva samtliga tingslagens invånare blifvit genom sockneombnd inför vederbörande häradsrätter hörde, dervid samtliga ombuden förklarat sig instämma i förslaget om Södra Ångermanlands domsagas fördelning i flera domsagor. I afseende å sättet för delningen hafva ombuden från Junsele, Lidens och Resele socknar samt ett af ombuden från Multrå socken förklarat sig anse det vara tillräckligt, om domsagan blefve fördelad i två domsagor, bestående den ena af Ramsele och Sollefteå tingslag och den andra af de återstående fyra tingslagen, och skulle förstnämnda domsaga enligt dessa sockneombuds åsigt bestå af fyra tingslag, hvaraf Resele, Lidens och Junsele skulle utgöra ett. Genom eu sådan fördelning skulle, enligt dessa sockneombuds förmenande, beqvämare farleder till tingsställena kunna de rättsökande beredas,, enär de ifrågasatta tingslagen vore belägna utefter två adalar, ufnga sockneombud förorda domsagans delning i tre och biträda i allmänhet Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvandes förslag; dervid dock ombuden från Gudmundrå och Nora tingslag bestridt dessa domskretsars sammanslagning i anseende till svårigheten att under vissa tider af aret passera Ängelmanelfven. Sockneombuden från Botea tingslag framhålla såsom ett företräde hos Ytterlännäs förslag, att Resele och Lidens socknar hade större fördel att i förening med Junsele bilda ett tingslag än att förläggas till Sollefteå tingslag. Mot Gudmundrå sockens förläggande till Boteå tingslag har erinrats, att nämnda socken för närvarande jemte öfriga inom Gudmundrå tingslag bildade ett länsmansdistrikt, som ej borde klyfvas mellan två domsagor.
De myndigheter, hvilkas utlåtande öfver förslagen infordrats, hafva hufvudsakligen anfört:
Boteå tingslags häradsrätt: att häradsrätten ville framhålla behofvet af Södra Ångermanlands domsagas fördelning i tre domsagor samt att Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvandes förslag bolde i fiämsta rummet förordas;
Gudmundrå och Nora o tingslags häradsrätter, hvilka likaledes ansågo en delning af Södra Ångermanlands domsaga nödvändig, att det af Ytterlännäs socknebor framstälda förslaget bäst syntes lösa frågan;
Säbrd tingslags häradsrätt: att Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvandes förslag' till delning af domsagan vore att föredraga,
de t. f. domhafvande i domsagan: att de instämde i Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvandes förslag, dervid t. f. domhafvanden i Boteå, Gudmundrå, Säbrå och Nora tingslag anförde, att en delning af Södra
Andra hufvudtiteln.
7 Ångermanlands domsaga i tre domsagor vore af förhållandena oafvisligen påkallad, då under eu längre följd af år en sådan mängd mål till handläggning förekommit, att två domares krafter icke kunnat räcka till för desammas behandling; att erfarenheten nemligen visat, att de särskilda vikarierna åtminstone under senare åren sjelfve icke mäktat förrätta alla lagtima ting, som infallit inom de tingslag, deruti de haft förordnande att domareembetet förestå, utan att vikarierna varit nödsakade att skaffa sig biträden för att åt dem öfverlåta hållandet af en del lagtima ting; samt att detta oaktadt de domhafvandena åliggande göromålen i anseende till deras mängd och vidlyftighet icke kunnat utföras med den skyndsamhet, som önskligt varit.
Svea Hofrätt: att dä med hänsyn till den stora mängden af de vid domstolarne i Södra Ångermanlands domsaga förekommande mål och ärenden samt domsagans synnerligen vidsträckta område och antalet af dess invånare delning af domsagan oundgängligen erfordrades; då erfarenheten redan gifvit vid handen att, oaktadt under eu följd af år förvaltningen af häradshöfdingeembetet i domsagan varit delad mellan två personer, dessa icke sjelfva medhunnit alla till embetet hörande göromål, utan, i anseende till mängden af desamma, andra personer måst till förrättande af en del deraf förordnas; dä en delning af Södra Ångermanlands domsaga i två domsagor således ej ens för närvarande, än mindre för framtiden torde blifva till fyllest för undvikande af ofta återkommande vikariat och dermed förenade olägenheter; då, derest domsagan fördelades i tre domsagor, häradshöfdingeembetet i en hvar af dem säkerligen komme att, för dess innehafvare medföra tillräcklig sysselsättning; dä genom en sådan anordning af Södra Ångermanlands domsaga åtminstone större delen af befolkningen skulle kunna komma i åtnjutande af den snabbare lagskipning, Eders Kongl. Maj:ts nådiga förordning angående ändring i vissa fall af gällande bestämmelser om häradsting den 17 Maj 1872 afsåge att åvägabringa; dä, äfven om med häradshöfdingebeställningen i en af de ifrågasatta nya domsagorna till en början skulle kunna förenas domarevården i Nordingrå tingslag af Norra Ångermanlands domsaga, det likväl, under antagande af en såsom hittills fortgående tillväxt i göromålen, för visso inom kort blefve för innehafvaren af embetet förenadt med svårighet att detsamma behörigen uppehålla, och för öfrigt icke genom särskiljandet af Nordingrå tingslag torde förekommas, att Norra Ångermanlands domsaga måste i en icke aflägsen framtid klyfvas, dervid, i händelse Nordingrå tingslag redan frångått, åtminstone en af de då blifvande nya domsagorna komme att varda mindre än vederbör; samt dä slutligen det af Eders Kongl.
s
Andra hufvudtiteln.
Maj:ts Befallningshafvande framlagda förslag till delning af Södra Ångermanlands domsaga, hvilket förslag de flesta menigheterna inom denna domsaga äfvensom de tillförordnade domhafvandena derstädes tillstyrkt, syntes bäst (tillgodose ortens intressen, Hofrätten, under förutsättning att inkomster tillräckliga för blifvande domares behof bereddes, i underdånighet hemstälde, att Eders Kongl. Maj:t måtte, i hufvudsaklig öfverensstämmelse med hvad Eders Kongl. Maj ds Befallningshafvande föreslagit, förordna att Södra Ångermanlands domsaga skall delas i tre domsagor:
en, med benämning Ångermanlands vestra domsaga, omfattande Ramsele nuvarande tingslag jemte Junsele socken, samt fördelad i två tingslag, det ena kalladt Bodums tingslag och bestående af Bodums, Tåsjö, Fjellsjö och Junsele socknar, det andra benämndt Ramsele tingslag och omfattande Ramsele, Edsele och Hellgums socknar;
en, benämnd Ångermanlands mellersta domsaga, likaledes med två tingslag, omfattande, det ena Sollefteå nuvarande tingslag utom Junsele socken och det andra Boteå tingslag; samt
en, med benämning Ångermanlands södra domsaga, bestående af Gudmundrå, Säbrå och Nora tingslag; dock att, med hänseende till hvad åtskillige inom Gudmundrå och Nora tingslag erinrat om svårighet att till ett förena dessa sistberörda två tingslag, denna domsaga tills vidare skxille vara i nämnda tre tingslag fördelad.
På sätt af Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i Vesternorrlands län blifvit anfördt utgjorde den 31 December 1877 enligt uppgift af Statistiska Centralbyrån befolkningen inom nuvarande Södra Ångermanlands domsaga, hvars ytinnehåll utgör omkring 91 qvadratmil, 52,485 personer. I afseende på de handlagda målens antal, så väl tviste- och brottmålens som ansökningsärendenas, står denna domsaga utan jemförelse främst bland de under Svea Hofrätt lydande. Enligt hvad af Chefens för Justitiedepartementet embetsberättelse!- för åren 1869 — 1878 inhemtas, har sammanlagda antalet af de afgjorda målen i de till domsagan hörande tingslag i medeltal för nämnda år uppgått till 836, ett antal, som icke obetydligt öfverstiger det vid fördelningen af de två Jemtlandsdomsagorna i fyra domsagor uppgifna sammanlagda antalet af de i dessa domsagor afgjorda mål (677). Vid sådant förhållande och på de öfriga skäl, som af vederbörande myndigheter blifvit anförda, synes mig fördelningen af den nuvarande domsagans område i tre nya domsagor vara af behofvet påkallad, och kommer en hvar åt de tre domsagorna att med afseende å domaregöromålen blifva fullt jemförlig med eller öfverträffa de flesta andra domsagor under Svea Hofrätt.
Andra hufvudtiteln.
9 Beträffande åter det sätt, hvarpå ifrågavarande fördelning lämpligast kan verkställas, anser jag, då frågan om reglering af Norra Ångermanlands domsaga för närvarande icke är fullständigt utredd, och följaktligen tvekan synes kunna uppstå, huruvida en blifvande reglering åf sistnämnda domsaga lämpligast sker genom densammas fördelning i två nya domsagor eller på det sätt att Nordingrå tingslag derifrån afsöndras och lägges till annan domsaga, och då mindre lämpligt synes vara att Gudmundrå tingslag fördelas på två olika domsagor, det af Eders Ivongl. Maj:ts Befallningshafvande framstälda förslag till sina hufvudgrunder vara att föredraga framför det af Ytterlännäs socknebor förordade. Men ehuru sålunda förstnämnda förslag torde kunna i hufvudsak godkännas, synes detsamma dock i två punkter böra undergå någon modifikation. Dels torde nemligen, på sätt Svea Hofrätt hemstält, Nora och Gudmundrå tingslag med hänseende till hvad af de fleste sockneombud från dessa tingslag blifvit erinradt, icke för närvarande höra till ett tingslag förenas, dels ock synes mig vigtiga skäl tala för förläggande af Lidens och Resele socknar till Vestra domsagan i enlighet med Ytterlännäs förslag. Denna domsagas invånareantal, som enligt Eders Kong]. Maj:ts Befallningshafvandes förslag skulle uppgå till allenast 12,775 personer och betydligt understiga antalet invånare i de svagast befolkade domsagorna i riket, blefve derigenom ökadt till 16,351 personer, utan att derigenom målens antal blefve större än i vissa andra af de nybildade norrländska domsagorna. Man vunne ock derigenom den fördel, att Junsele socken icke behöfde mot sitt bestridande hänföras till det nybildade Bodums tingslag, till hvars ifrågasatta tingsstad i Fjellsjö socken, enligt hvad af Eders Kong]. Maj:ts Befallningshafvande blifvit upplyst, ännu icke från Junsele socken förer under sommartiden farbar väg. Om Resele och Lidens socknar lades till Vestra domsagan, skulle dessa socknar, jemte Junsele, kunna, såsom ock af ombuden från dessa trakter blifvit yrkadt, förenas till ett tingslag.
Derest Riksdagen efter nådig framställning anvisar för delningen af Södra Ångermanlands domsaga i tre nya domsagor erforderliga medel, synes mig derföre delningen böra blifva sådan att
en domsaga, med benämning Ångermanlands vestra domsaga, omfattar Ramsele nuvarande tingslag jemte Junsele, Lidens och Resele socknar;
en, benämnd Ångermanlands mellersta domsaga, omfattar dels Sollefteå nuvarande tingslag utom Resele, Lidens och Junsele socknar, dels Boteå tingslag; samt
Bih. till Riksd. Prat. 1881. I Sami. 1 Afd.
10 Andra hufvudtiteln.
en, med benämning Ångermanlands södra domsaga, omfattar Gudmundrå, Säbrå och Nora nuvarande tingslag; hvarförutom den, hvilken kan blifva till häradshöfding i sistnämnda domsaga utnämnd, torde böra blifva underkastad det vilkor att, derest sådant vid regleringen af Norra Ångermanlands domsaga kan befinnas lämpligt, Nordingrå tingslag o skall utan hinder af den för honom utfärdade fullmakt kunna med Ängel manlands södra domsaga förenas.
Beträffande härefter beloppet af det anslag, _ som för delningens genomförande erfordras, komma i främsta rummet i beräkning två nya häradshöfdingelöner, hvardera å 4,500 kronor. I afseende på tjenstgöringspenningarna är att märka, hurusom vid oregleringen af häradshöfdingarnes löner sportlerna i nuvarande Södra Ångermanlands domsaga beräknades till 5,437 kronor samt omkostnaderna för domsagans förvaltning till 5,000 kronor, hvadan i de för denna domsaga beräknade tjenstgöringspenningar skedde ett afdrag af 400 kronor, så att desamma, hvilka rätteligen skulle utgjort 3,500 kronor, i stat upptagas till endast 3,100 kronor. Då emellertid'enligt den nu föreslagna omregleringen ej mindre genom bildandet af nya tingslag, än ock derigenom att åtminstone i mellersta domsagan förordningen den 17 Maj 1872 genast komme att vinna tillämpning, antalet tingsresor skulle blifva i ej oväsentlig mån förökade, böra enligt de grunder, som följdes vid den allmänna regleringen af häradshöfdingarnes löneförmåner, afdrag för Överskjutande sportler öfver nödiga förvaltningsutgifter icke vidare i någon af de nya domsagorna komma att eg a rum.
Den tillökning af 400 kronor, som härigenom vunnes i det belopp af tjenstgöringspenningar, hvilket skulle på de tre domsagorna fördelas, motsvarar emellertid icke det verkliga behofvet. Att till grund för tjenstgöringspenningarnas beräknande numera lägga de förhållanden, som ogdo rum åron 1863—1872 ocli voro bestämmundo vid don allmänna regleringen af häradshöfdingarnes löner, kan ej vara billigt, när man betänker, att medeltalet vid häradsrätterna inom domsagan afgjorda mål under åren 1869—1878, de sista, för hvilka officiella uppgifter äro att tillgå, utvisar en stegring af omkring 50 %, jemfördt med medeltalet under förstnämnda decennium. Det torde derföre kunna befaras, att tjenstgöringspenningarnas bibehållande vid samma eller ungefär samma belopp, som år 1874 beviljades, skulle alltför mycket nedtrycka löneförmånerna vid dessa svårskötta domsagor och minska utsigterna att få desamma, synnerligen den vestra, besatta med duglige domare.
Med användande af medeltalet från de senast förflutna tio aren och med tillämpning i öfrigt af de grunder, som följdes vid senaste regie-
Andra hufvudtiteln.
ring af häradshöfdingarnes löneförmåner, böra tjenstgöringspenningarne upptagas till följande belopp:
för Ångermanlands vestra domsaga:
16,351 invånare å 10 kronor för hvarje tusental 160
6 gröfre brottmål å 10 kronor .............................. 60
341 andra mål å 5 kronor ....................................... 1,705
eller jemnadt till närmaste hundratal 1,900 kronor;
1,925:
för Ångermanlands mellersta domsaga:
16,259 invånare ......................................................... 160
7 gröfre brottmål......................................................... 70
233 andra mål ............................................................ 1,165
eller i jemnadt tal 1,400 kronor;
1,395: -
för Ångermanlands södra domsaga:
19,875 invånare ......................................................... 200
7 gröfre brottmål ......................................................... 70
242 andra mål ............................................................ 1,210
eller i jemnadt tal 1,500 kronor.
1,480:
Jag hemställer alltså, att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att för delning af Södra Ångermanlands domsaga, på sätt jag nu ifrågasatt, i stället för de åt domhafvanden i nämnda domsaga å ordinarie stat anvisade aflöningsbelopp af tillsammans 7,600 kronor, å ordinarie stat bevilja:
o
för häradshöfdingen i Ångermanlands vestra domsaga:
Lön ................................................................................ 4,500: —
Tjenstgöringspenningar .......................................... 1,900: — 0 400: —
för här adshöf dingen i Ångermanlands mellersta domsaga:
Lön ................................................................................. 4,500: —
Tjenstgöringspenningar ......................................... 1,400: — 5,900:
12 Andra kufvudtiteln.
[2.]
Skrifmaterialier och expenser m. in.
[3.]
Krig skof rätten.
[4.]
Nya Lagberedningen.
[5.]
Ersättning a; förskott.
för häradshöfdingen i Ångermanlands södra domsaga:
Lön ................................................................................. 4,500: —
Tjenstgöringspenningar .......................................... 1,500: — 6,000: —
och följaktligen förhöja det till Svea Hofrätt med underlydande justniestat bestämda anslag med 10,700 kronor eller från 573,110 kronor till 583,810 kronor.
Skrifmaterialier och expenser, ved m. m.
För jemnande af hufvudtitelns slutsumma hemställer jag, att detta förslagsanslag måtte höjas med 300 kronor eller från 62,556 kronor till 62,856 kronor.
Extra anslag.
I öfverensstämmelse med hvad under föregående år blifvit af Riksdagen anvisadt, hemställer jag att på extra stat för år 1882 måtte begäras 5,000 kronor till arfvoden åt Ivrigshofrättens ordförande och tre militäre ledamöter.
På innevarande års extra stat är till bestridande af kostnaderna för Nya Lagberedningen anvisadt ett anslag af 40,000 kronor och hemställer jag, att samma belopp till enahanda ändamål äskas för 1882. — Öfver sin verksamhet under år 1880 har Beredningen den 31 nästlidne December afgifvit redogörelse, hvilken för att komma till Riksdagens kännedom torde få detta protokoll biläggas.
År 1878 medgaf Riksdagen på Eders Kongl. Maj ds förslag, att de fkostnader, som erfordrades för den då arbetande komitén för afgifvande af förslag till förändringar i sjölagen, finge bestridas af besparingarna å anslaget till Nya Lagberedningen för åren 1878 och 1879. Sedan dessa besparingar blifvit för ändamålet använda, återstår ännu, enligt hvad Statskontoret anmält, att betäcka ett af Statskontoret för ifrågavarande komités räkning utgifvet förskott å 5,009 kronor 75 öre. Jag hemställer att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att detta förskott finge ersättas af de besparingar, hvilka uppstått å anslagen till Nya Lagberedningen för åren före 1878.
Hvad föredragande Departementschefen sålunda hemstält och deruti Statsrådets öfrige ledamöter in-
Andra hufvudtiteln.
stämde behagade Hans Maj:t Konungen i nåder bifalla; och skulle utdrag af detta protokoll till Finansdepartementet expedieras för behörigt iakttagande vid uppsättandet af Kongl. Maj:ts nådiga proposition angående statsverkets tillstånd och behof.
Ex protocollo C. P. Hagbergh.
Stormägtigste, AUernäcligste Konung!
Jemlikt föreskriften uti den för Nya Lagberedningen faststälda instruktion får Beredningen härmed afgifva underdånig redogörelse för sina arbeten under innevarande år.
Sedan Beredningen enligt föreskrift i nådig skrifvelse den 30 sistlidue Januari ombesörjt tryckning utaf de af Beredningen utarbetade förslag till förordning om tioårig och tjuguårig häfd samt dermed sammanhängande författningar, har Beredningen på grund af omförmälda instruktions stadganden rörande ordningsföljden för Beredningens arbeten till behandling företagit frågan om ny rättegångsordning.
_ Efter det åtskilliga förberedande arbeten blifvit verkstälda och särskildt för vinnande af lättare öfversigt af det omfattande ämnet eu promemoria angående de vigtigaste frågor, som vid ärendets handläggning borde komma under öfvervägande, blifvit af en bland Beredningens ledamöter utarbetad, uppgjordes till en början det förslag till plan för arbetets ordnande, hvilket, i underdånig skrifvelse den 26 sistlidne Maj understäldt Eders Kong], Maj:ts pröfning, blifvit enligt nådig skrifvelse den 9 derpåföljande Juli i nåder godkändt.
I öfverensstämmelse med nämnda plan har arbetet under året vidare fullföljts, dervid med afseende å de föreliggande frågornas mångfald och olikartade beskaffenhet en fördelning af göromålen ansetts lämplig. Sålunda har undertecknad Örbom förnämligast varit sysselsatt med förarbeten af öfvervägande teoretisk natur, såsom uppställande af redogörelser för och jemförelser emellan hufvuddragen af utlandets och vårt eget processväsen med mera dylikt; och har bemälde ledamot, enligt Eders Kongl. Maj:ts särskilda nådiga förordnande, under Juni, Juli och
indra hufvudtiteln.
Augusti månader uppehållit sig i utlandet, företrädesvis i lyskland, Frankrike och England, i ändamål att genom egen åskådning och meningsutbyte på ort och ställe vinna säkrare uppfattning af åtskilliga utlandets processuella förhållanden och särskildt angående rättegången i brottmål samt domstolarnas inrättning och arbetsmetoder Vidare hafva undertecknade Hedenström och Bergius dels gemensamt och dels hvar för sig utredt åtskilliga frågor af öfvervägande praktisk natur, såsom upprättande ur olika synpunkter af förslag till domstolsorganisation, landets indelning i domkretsar, dermed sammanhängande kostnadsberäkningar med mera, äfvensom i öfrigt varit sysselsatte med bearbetandet af det statistiska materialet för lösningen af föreliggande spörsmål. Hvad nämnda statistiska material angår, får Beredningen särskildt anmäla: att sedan för vinnande af närmare kännedom om bland annat antalet och beskaffenheten af vissa vid domstolarna förekommande mål äfvensom de löneförmåner, som tillkomme embets- och tjenstemännen vid rådstufvurätterna och magistraterna i rikets städer, formulär för uppgifter i dessa hänseenden blifvit inom Beredningen uppgjorda, så hafva infordrade upplysningar inkommit från de flesta städer och domsagor; att vidare särskilda redogörelser beträffande beskaffenheten af de i hofrätterna handlagda tvistemål blifvit utarbetade samt att dylik redogörelse för de i Högsta Domstolen fullföljda mål är under arbete.
Vid samfälda rådplägningar hafva de äldre lagförslagen i vissa delar, som kunnat bedömas oberoende af det sätt, hvarpå domstolsorganisationen ordnas, undergått granskning och blifvit jemförda med. hvarandra samt med motsvarande bestämmelser i utländska lagar; i sammanhang hvarmed allmänna grunder för förändrad lagstiftning i dessa delar blifvit provisoriskt antagna.
I Beredningens gemensamma öfver! äggningar och beslut i frågan om ny rättegångsordning har t. f. Byråchefen för lagärenden tagit del.
Sedan på hemställan af Beredningen e. o. Professoren i processrätt vid universitetet i Upsala, juris doktor I. Afzelius blifvit enligt nådiga skrifvelsen den 30 sistlidne April förordnad att vid utredandet af frågan om ny rättegångsordning gå Beredningen tillhanda med upplysningar och annat biträde i de hänseenden, Beredningen funne behöfligt att sådant påkalla, har Afzelius jemlikt särskild nådig tillåtelse under Maj, Juni, Juli och en del af Augusti månad uppehållit sig i utlandet, hufvudsakligen i Tyskland och Frankrike, för att taga närmare kännedom om processuella institutioner och dermed sammanhängande ämnen, företrädesvis inom civilprocessens område.
I öfrigt hafva på anmodan af Herr Statsrådet och Chefen för
Andra iiufvudtiteln.
15 Civildepartementet de ledamöter af Beredningen, som deltagit i upprättandet af förslagen till vattenrättsförordning och vissa dermed sammanhängande författningar, meddelat yttrande dels angående de redaktionsförändringar, som i sistnämnda författningar kunde erfordras med hänsyn till Riksdagens beslut i ämnet, dels ock beträffande de anmärkningar, som af Kongl. Kammarkollegium och andra myndigheter afgifvits i fråga om Beredningens förslag till flottningsstadga med mera.
I Beredningens sammansättning har under året ingen förändringförekommit.
Den 5 sistliden Mars förordnades dåvarande fiskalen i Kongl. Göta Hofrätt, numera Assessoren derstädes A. E. W. Uppström att i egenskap al sekreterare tills vidare tjenstgöra hos Beredningen.
Med djupaste vördnad, nit och trohet framhärda,
Stormäktigste, Allernådigste Konung!
Eders Kongl. Maj:ts
underdånigste och tropligtigste tjenare och undersåtar
K. J. Berg.
0. W. Stael v. Holstein. Axel Örbom. C. W. Hedenström.
0. Bergius.
Stockholm den 31 December 1880.
Wilh. Uppström.
Tredje hufudtiteln.
1 Protokoll öfver Utrikesdeparteinentsärende, hållet inför Hans Maj:t Konungen i sammansatt Statsråd å Stockholms Slott den 20 December 1880.
Närvarande:
Hans Excellens Herr Statsministern och Chefen för Finansdepartementet Grefve Posse,
Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena Friherre Hochschild,
Hans Excellens Norske Herr Statsministern Kierulf,
Statsråden Lovén,
von Steyern,
Friherre von Otter,
Hederstierna,
Hammarskjöld,
Richert,
Themptander,
Nissen,
Bachke.
Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena föredrog i underdånighet det af honom uppgjorda förslag till de förenade rikenas utrikes budget för år 1882 och anförde dervid följande:
Under en följd af år har för vårdandet af de förenade rikenas utrikes angelägenheter icke blifvit ifrågasatt någon ökning i slutsummorna af de för gemensamma ärenden utgående statsanslag utöfver den som betingats af löneregleringen för centralförvaltningen.
Denna ökning, som af Riksdag och Stortliing åren 1874 och 1878 beviljades, har nppgått till respektive 10,050 och 5,300 kronor eller tillsammans 15,350 kronor, ålderstilläggen för vissa embetsman och vaktbetjente inom utrikesdepartementet oberäknade.
Inom de olika utgiftsgrupperna hafva emellertid vissa ändringar egt rum. Vid en jemförelse mellan budgetförslagen för 1870 och 1881 finner man sålunda — hvad nu först de diplomatiska utgifterna beträffar — att kostnaderna för beskickningarne 1870 upptogos till 110,100 riksdaler hamburger banko eller 440,400 kronor, hvarifrån
Bill. till Rilcsd. Prat. 1881. 1:a Afd. Pila Sami. 1
2 Tredje hufvudtiteln.
dock för en riktig jemförelse böra dragas 1,200 riksdaler hamburger banko eller 4,800 kronor, utgörande traktamente för en militärattaché i Paris; de utgjorde alltså 435,600 kronor, medan samma kostnader för 1881 beräknats till 448,000 kronor. För expektanslöner och pensioner upptog 1870 års budget belopp, hvilka sammanlagda, i de förenade rikenas nuvarande myntslag, motsvara 53,475 kronor. I 1881 års budget äro dessa utgifter beräknade till endast 33,875 kronor. För två militärattachéer finnes i 1881 års budget uppfördt ett anslag af 12,000 kronor, medan 1870 års budget, såsom nyss erinrats, upptog endast 4,800 kronor till en sådan attaché. För skrifmaterialier, expenser och extra utgifter har slutligen förändringen varit från 75,000 kronor 1870 till 70,825 kronor 1881.
Att anslaget till traktamenten för beskickningarne under en period af tolf år (nämligen från början af 1869, då budgeten för 1870 framlades, och till 1881) icke blifvit höjdt med större belopp än 12,400 kronor oaktadt den så högst betydliga stegring i lefnadskostnader, som under just denna tid egt rum i de allra flesta länder och synnerligast i hufvudstäderna, måste jag tillskrifva mindre bristen på tillgångar än en viss hos nationalrepresentationerna befintlig obenägenhet att öka anslagen till embetsman, hvilkas arbete saknar berättigadt erkännande derför att det på grund af sin beskaffenhet oftast förblifver obemärkt, men på hvilkas allsidiga duglighet anspråken dagligen ställas högre. Denna obenägenhet skulle dock ej utgöra hinder för mig att tillstyrka Eders Kongl. Maj:t att af Riksdag och Storthing begära medel till förbättring af de löner, hvilka visat sig vara otillräckliga, såsom fallet synnerligen är med den som utgår till ministern i Madrid, äfvensom till anställande vid Eders Kongl. Maj:ts beskickning derstädes af en legationssekreterare för att biträda ministern i hans för de förenade rikenas betydande handels- och sjöfartsintressen särdeles maktpåliggande verksamhet och vid förfall för ministern omedelbart kunna öfvertaga beskickningen, —- derest icke statsverkens ställning fortfarande påbjöde ett uppskof. Inom kort torde det emellertid blifva en oafvislig pligt för Ministern för utrikes ärendena att i hvad på honom beror tillse, att ingen bland de förenade rikenas diplomatiske embetsman må vara utsatt för ekonomiska bekymmer, hvilka kännas synnerligen tryckande för den som har att bekämpa dem i främmande land.
De vid beskickningarne förekommande kansliutgifterna hafva hittills i allmänhet blifvit bestridda af beskickningschefen utan derför erhållen godtgörelse. I mån som den internationela samfärdseln ökas och göromålen vid beskickningarne i följd deraf växa, blifva dessa utgifter icke obetydliga och utgöra redan vid de större beskickningarne ett verkligt afdrag på beskickningschefens lön. Vid hvarje beskickning der legationssekreterare finnes anstäld, har ministern att ersätta honom kostnaden för bostad och vivre, derest han icke är hos ministern boende, hvilket för gifta legationssekreterare naturligtvis icke kan ifrågakomma. Minskningen i ministerns löneinkomster af dessa båda anledningar kan, såsom i Paris, uppgå till en betydlig siffra.
Då emellertid någon fullständig utredning af dessa ämnen ännu icke föreligger, och fråga vid åtskilliga tillfällen varit å bane att på ett billigt sätt aflösa ministrarnes förpligtelser i afseende å legationssekreterarnes underhåll, hvilken åtgärd åter skulle
Tredje hufvudtifeln. 3
fordra särskilda förberedelser och möjligen bör företagas först i sammanhang med en jemväl af andra skäl påkallad omarbetning af ministerreglementet, kan jag nu icke till Eders Kongl. Maj:t göra någon hemställan i dessa afseenden, utan har endast ansett mig böra fästa uppmärksamhet på förhållanden, som inom en snar framtid torde böra regleras.
[1 och 2.]
I afseende å de två första hufvudrubrikerna af kabinettekassans utgifter: Ministern för utrikes ärendena och Utrikesdepartementet, har jag icke någon ändring att föreslå. san_ För den förra finnas uppförda 24,000 kronor, för den senare 45,600 kronor. [8>]
Den tredje hufvudrubriken omfattar Ministerstaten. Den är delad i trenne under- Ministerafdelningar: traktamenten, expektanslöner och pensioner.
Den första torde, på grund af hvad jag nyss anfört, böra för år 1882 bibehållas vid samma belopp som det, hvarmed den nu utgår, eller 448,000 kronor.
Såsom expektanslön finnes i budgeten för 1881 uppfördt ett anslag af 4,800 kronor.
Då Eders Kongl. Maj:t den SO April innevarande år behagat bevilja min företrädare i utrikesministerembetet, hvilken som envoyé i disponibilitet qvarstår, en dylik lön till belopp af 6,000 kronor, torde anslaget i 1882 års budget böra beräknas till 10,800 kronor.
Från pensionsstaten har genom döden afgått kabinettsvaktmästaren Englunds enka, som uppbar pension till belopp af 100 kronor. Anslaget till pensioner torde alltså, minskadt med detta belopp, uppföras med 28,975 kronor.
Slutsumman för ministerstaten skulle då komma att utgöra 487,775 kronor eller 5,900 kronor mera än i budgeten för 1881. [4l]
Såsom anslag till militärattachéer i Berlin och Paris upptager 1881 års budget
6,000 kronor för hvardera eller tillsammans 12,000 kronor. Under loppet af innevarande år har den för militärattaché i Berlin uppförda lön utgått till en i samma egenskap vid beskickningen i Wden anstäld norsk officer. Enär det torde vara af intresse att ombyte af tjenstgöringsort för militärattachéerna stundom eger rum, så att svenska och norska krigsstyrelserna må erhålla noggrann kännedom om försvarsväsendets utveckling inom flere af Europas stater, får jag föreslå att anslaget till militärattachéerna icke bindes uteslutande vid Tyskland och Frankrike, utan uppföres endast såsom anslag till två militärattachéer å 6,000 kronor hvardera. [6-|
Anslaget till skrifmaterialier, expenser och extra utgifter finnes i 1881 ars budget, i skrifmalikhet med hvad jemväl förut egt rum, fördeladt i icke mindre än tretton underaldei- m ningar. Dessa äro:
a. skrifmaterialier, renskrifning, tryckningskostnader, ved och lyshållning. Utgiften under denna post har i medeltal för åren 1877—79 utgjort 4,206 kronor och torde böra för 1882 beräknas till 4,200 kronor;
h. möblers anskaffande och underhåll, inköp af böcker och kartor, frakt in. in. Utgiften har enligt samma medeltal utgjort 3,257 kronor. Den kan alltså för 1882 beräknas till 3,300 kronor;
4 Tredje hufvudtiteln.
c. prenumeration å tidninger och tidskrifter har i medeltal kostat i det närmaste
2,000 kronor och torde böra beräknas till detta belopp för år 1882;
d. telegrafporto har i medeltal utgått med 9,204 kronor, och kan, ehuru den numera antagna taxeringen efter ordantalet i många fall medför lägre kostnad per telegiam, icke beräknas till mindre än 9,500 kronor, enär ett allt vidsträcktare anlitande af telegrafen ligger i sakens natur;
e- postporto har för samma år uppgått till 5,416 kronor och torde böra beräknas till 5,500 kronor;
/. ekiperingspenningar är den till beloppet mest vexlande utgiften inom anslaget. Den har uppgått i medeltal för åren 1877—79 till 21,333 kronor och för tioårsperioden 1870—79, likaledes i medeltal, till nära 19,000 kronor. Då emellertid ekiperingspenningar utgå endast vid diplomatiska befattningars tillsättande efter inträffad vakans och oftast någon besparing af lönen under vakansen kan ega rum, hvilken besparing fai användas till bristens fyllande, anser jag mig icke behöfva i beräkningen för 1882 uppföra mer än det hittills vanliga beloppet 10,000 kronor;
g. vexelkostnader hafva städse utgått med ett obetydligt belopp, och torde ej behöfva, särskildt upptagas, utan hänföras lämpligen till diverse utgifter;
h. beskickningarnes extra utgifter. Medeltalet för åren 1877—79 utvisar en siffra af 7,762 kronor. Denna utgiftspost, som innevarande år redan uppgått till 7,960 kronor, torde böra beräknas till 8,000 kronor;
i. rese- och kurirkostnader. Medeltalet har varit 4,412 kronor; men utgiften har innevarande år uppgått till 9,370 kronor. Den torde derföre böra uppföras med åtminstone 5,500 kronor;
k. utomordentliga beskickningar och tillfälliga uppdrag. Medeltalet har varit 6,274 kronor. Utgiften torde derföre kunna beräknas till 6,000 kronor;
l. alderstittägg och vikariatser sättning ar. För denna post gifver medeltalsberäkningen icke någon ledning. Under år 1882 skola, enligt gällande lönestat, för utrikesdepartementet i ålderstillägg till nuvarande embetsmän och vaktbetjente utgå 1,400 kronor. Vikariatsersättningarne kunna, enligt hittills vunnen erfarenhet, icke uppgå till mer än några hundratal kronor, hvadan beräkningen för hela posten kan bibehållas såsom i 1881 års budget med 2,000 kronor;
m. hemliga utgifter finnas i 1881 års budget beräknade till 14,000 kronor, hvilken siffra torde böra bibehållas;
n. diverse utgifter. Medeltalet för åren 1877—79 har utgjort 3,309 kronor, men för tioårsperioden 1870—1879, 5,633 kronor och posten har innevarande år redan öfveretigit 5,000 kronor. Den torde derföre böra upptagas med åtminstone sistnämnda belopp.
Ett särskiljande i räkenskapen af nu omförmälda tretton eller, om vexelkostnader bokföras under diverse utgifter, tolf utgiftsposter kan hafva skäl för sig, men deremot synes mig deras detaljerande i budgeten icke ur någon synpunkt behöfligt. Jag får deiföie föreslå att under hufvudrubriken 5. Skrifmaterialier, expenser och extra utgifter uptagas endast fyra underafdelningar, nemligen
Tredje hufvudtiteln.
a. skrifmaterialier och expenser, omfattande hvad här ofvan omförmälts under a.,
b., c., d. och er,
b. ekiperingspenningar, motsvarande posten f.;
c. hemliga utgifter, motsvarande posten m., samt
d. öfriga extra utgifter uiotvarande posterna g., h., i., k, l och n.
Om detta förslag vinner Eders Kongl. Maj:ts bifall, får jag i öfverensstämmelse med ofvan gjorda beräkningar hemställa, att under hufvudrubriken 5 uppföras
kronor
a. skrifmaterialier och expenser med....... 24,500
b. ekiperingspenningar » ........................................... 10,000
c. hemliga utgifter » 14,000
d. öfriga extra utgifter » ............................................ 26,500
Summan häraf kronor 75,000 öfverstiger beräkningen för 1881 med 4,175 kronor, men är lika med det i 1870 års budget uppförda beloppet. Medeltalet för åren 1870—79 utgör 80,000 kronor. Att
denna siffra icke obetydligt öfverstiger de i budgetberäkningarne för samma år upptagna summor, förklaras dels deraf, att medeltalet för posten ekiperingspenningar en-
samt utgjort 18,800 kronor, dels deraf att budgetberäkningarne för expensanslaget i det hela icke alltid grundats på faktiska förhållanden utan jemkats för att bibehålla slutsummorna i anslaget till diplomatiska utgifter så vidt möjligt orubbade.
En jemförelse mellan kabinettskassans utgifter enligt beräkningen för 1881 och enligt nu framlagda förslag visar följande skiljaktigheter:
Med bibehållande af nuvarande fördelningsgrund skulle af förhöjningen belöpa på Sveriges del 7,112 kronor och på Norges 2,963 kronor.
Då emellertid kabinettskassans besparingar, hvilka vid slutet af innevarande år kunna Kabiberäknas uppgå till något öfver 40,000 kronor, torde ännu vid 1882 års ingång vara tillräck- »ettskasliga att betäcka en brist af 10,075 kronor, i hvilken mellankommande omständigheter, så- ^parinsom upphörande af en expektanslön eller dylikt, kunna föranleda minskning, behöfver jag 9aricke ifrågasätta någon förhöjning för 1882 utöfver de för 1881 beviljade statsanslag till kabinettskassans utgifter, under förutsättning likväl att Riksdagen, såsom hittills egt rum, medgifver Eders Kongl. Maj:t fri dispositionsrätt af anslagen till ministerstaten, militärattachéer samt skrifmaterialier, expenser och extra utgifter, och att Storthinget antingen uttryckligen medgifver samma rätt eller ock på annat lämpligt sätt, som varit ifrågasatt, sörjer för att nödig reserv må finnas för oförutsedda eller öfver beräknin-
6 Tredje hufvudtiseln.
garne stegrade utgifter. I sistnämnda afseende har jag för afsigt att, sedan Kongl. Norska Regeringen inkommit med betänkande i ämnet, till Eders Kongl. Maj:t göra underdånig framställning att föreläggas Storthinget.
Konsuls- Under hela den tidsperiod, hvars båda yttersta led jag i fråga om de diplomakassan. tjgjJa utgifterna vält till jemförelsepunkter, hafva de årliga anslagen till gemensamma utgifter för konsulatväsendet upptagits med en oförändrad summa af 280,000 kronor. Statsverkens bidrag hafva emellertid samtidigt härmed vunnit en allt större förstärkning genom de till konsulskassan från vissa konsulsdistrikt indragna afgifterna af svenska och norska fartyg, hvilken anordning till och med beredt en öfver beräkningarne så betydligt ökad tillgång, att icke blott flera nya lönade konsulat kunnat upprättas, utan ock återbetalningar å statsanslagen ega rum. Dessa återbetalningar hafva uppgått till ett sammanlagdt belopp af 280,000 kronor eller lika mycket som ett helt års anslag. Den nya anordningen med konsulatafgifternas uppbörd, hvilken sålunda visat sig i allo välbetänkt och förmånlig, har under loppet af innevarande år vunnit en ny tillämpning, i det genom nådigt beslut den 3 innevarande månad blifvit bestämdt, att de konsulatafgifter inom Helsingfors distrikt, som förut tillfallit generalkonsuln, från och med år 1881 skola ingå till konsulskassan.
Konsulatafgifter.
Inkomstberäkningen för konsulskassan 1881 upptager:
kronor
från Barcelonas distrikt ................................................................................... 5,000
» Havres » 18,000
» Leiths » 12,000
« Londons » 90,000
» Lybecks » 4,500
» Riode Janeiros» 2,000
Summa 131,500
Enligt från de respektive konsulerne ingångna uppgifter, kan innevarande års inkomst uppskattas till följande summor, hvilka dock endast kunna vara approximativa :
. kronor
för Barcelona till omkring.................................. 5,600
o Håvre » » 23,000
» Leith » b ......................................................... 15,600
b London b b ................................................................................. 100,300
b Lybeck b b ............................................................................... 4,900
Tredje hufvudtiteln.
7 Inkomsten utgjorde i afrundade tal:
, . T> . .. 1878. 1879.
Iran .Barcelonas distrikt....................................................... 5 ggo. 4 530.
» Håvres » 17*760. 22^250.
0 Leiths » 12,390. 12,940.
» Londons » 97,800. 91,410.
» Lybecks » .............. . g 230
För Rio de Janeiros distrikt har ännu ingen ledning kunnat vinnas af innnevarande års resultat, hvadan beräkningen för 1881 torde böra bibehållas. För Helsingfors distrikt kan den vid generalkonsulatets nyligen skedda reglering, af kommerskollegium och Norska Regeringens departement för det inre uppstälda beräkning läggas till grund. För Lybecks distrikt, der inkomsten af konsulatafgifter enligt konsulns förmening är i nedgående, kan en medelberäkning icke ega rum, hvilket deremot för Barcelona, Havre, Leith och London torde vara det riktiga.
Med tillämpning häraf anser jag inkomstberäkningen för 1882 kunna uppställas sålunda:
för Barcelona ............................................................................................... kronor 5,500.
» Hävre ..................................................................................................... » 21,000.
» Helsingfors ........................................................................................... » 8,000.
» Leith ........................................................................................................ » 13,500.
» London ................................................................................................. » 96,500.
» Lybeck .................................................................................................. » 5,000.
» Rio de Janeiro ...................................................... „ 2,000.
Summa kronor 151,500.
I fråga om utgifterna från konsulskassan äro följande, efter framläggande af Konsu- 1881 års budget inträdda förändringar att märka. Jemlikt ofvan åberopade nådiga late* 1 beslut af den 3 innevarande månad, skall lönen för generalkonsuln i Helsingfors utgå forsf med 14,000 kronor, hvarjemte ett anslag till kontorskostnader mot redovisningsskyldighet af 2,000 kronor blifvit för konsulatet anvisadt. Denna kostnad af sammanlagdt 16,000 kronor uppväges emellertid fullständigt af dels den påräknade inkomsten af konsulatafgifter 8,000 kronor, dels den förut åt generalkonsuln anvisade lön 8,000 kronor, utöfver hvilken han uppbar ett anslag utan redovisningsskyldighet af 2,000 kronor.
Till sistnämnda belopp uppgår således konsulskassans antagliga vinst af den nya regleringen.
Jemlikt nyssnämnda dag fattadt nådigt beslut, har hamnmästaren i Konstantinopel erhållit ett personligt tillägg af 700 kronor
Efter den detta år inträffade ledighet af konsulatet i Gibraltar blef anslaget till Konm. kontorskostnader derstädes, jemlikt nådigt beslut den 2 sistlidne Juli, nedsatt från tet i 3,000 till 2,000 kronor. Gibraltar.
Frågan om lämpligaste ordnandet af konsulatväsendet i Italien blef, efter att Konsu. hafva varit föremål för långvariga förhandlingar, slutligen genom nådigt beslut den latviisen- 17 Augusti 1877 afgjord sålunda, att den med ministerposten i Rom förenade lönade italien
8 Tredje hufvudtiteln.
Konsulatet i Riga.
Vicekonsulatet i Liverpol.
Lönade
konsulat.
generalkonsulsbefattningen skulle indragas, så snart medel till nödig fyllnad i ministerlönen kunnat från annat håll beredas, och att öfriga konsulat uti Italien, utom det i Livorno, som framdeles skulle indragas, bibehöllos såsom olönade.
Lämpligheten att konsulskassans bidrag till ministerlönen upphör, synes mig icke kunna jäfvas. Huru mycket nemligen än talar för att, på sätt konsulskomitén hemstält, konsulskassan med en rund summa bidrager till ministerstatens aflöning i det hela, så länge anslagen till diplomatiska utgifter och till konsulatväsendet utgå efter olika grunder i afseende å fördelningen rikena emellan, finner ett särskildt bidrag i Italien likväl icke stöd i några för våra intressen derstädes egendomliga omständigheter. Deremot synes mig befintligheten af åtminstone ett lönadt konsulat i Italien, förlagdt i någon af dess sjöstäder, vara af en ganska stor vigt. Ministern i Kom har vid flera tillfällen vitsordat behofvet deraf; och då i hvarje fall öfverflyttningen af konsulskassans bidrag till ministerlönen icke kan ske utan en förhöjning i anslaget till ministerstaten till större belopp än jag nu funnit kunna ifrågasättas, anser jag att en ny utredning angående behofvet af ett lönadt konsulat i en af sjöhamnarne, bland Indika Neapel börjar intaga ett för den norska klippfiskexporten allt mer betydande rum, lämpligen kan föregå en definitiv indragning af den nuvarande generalkonsulsbefattningen. Jag har för afsigt att inom kort tid föranstalta om en sådan utredning, så att densamma kan blifva Eders Kongl. Maj:t förelagd före 1882 års ingång. Till samma års Riksdag och Storthing kunna sålunda göras de framställningar, som betingas för ministerlönens fyllande genom ökadt anslag till ministerstaten.
Den nyligen inträffade vakansen af konsulatet i Kiga har gifvit anledning till öfvervägande, huruvida icke derstädes bör upprättas ett lönadt konsulat, på sätt konsulskomitén i sitt utlåtande af 4 November 1876 ifrågasatt. En sådan anordning bör dock icke komma att medföra någon nämnvärd utgift för konsulskassan, utan bör kostnaden för ett sådant konsulat kunna till allra största delen betäckas af konsulatafgifterna.
En annan fråga, som redan sedan någon tid är föremål för öfvervägande, är den om upprättandet af ett lönadt vicekonsulat i Liverpool. Kommer ett sådant till stånd, måste kostnaden för konsulatväsendet i Storbritannien något höjas. Detta kan icke heller anses obilligt, då sjöfarten på detta land gifver ett så betydligt tillskott i konsulatafgifter.
Frågor om andra lönade konsulat stå alltid på dagordningen. Konstitutionskomitén vid 1880 års Storthing yttrade i anledning af den förändring, som genom nådigt beslut den 21 Mars 1879 egde rum med konsulatet i Buenos Ayres från lönadt till olönadt, att komitén hyste tvifvelsmål, huruvida den nya anordningen erbjöde till— räckliga garantier för de icke obetydliga sjöfartsintressen, som vore fästa vid ifrågavarande distrikt. Komitén gick än längre genom att uttala, att det vore önskvärdt att, såvidt möjligt, lönade konsulat upprättades i de vigtigaste transatlantiska hamnarne och framhöll särskildt lämpligheten af ett lönadt konsulat på Sydamerikas vestkust.
Om också utförandet af en sådan plan som den sistomförmälda torde böra anstå ännu någon tid, på grund af allmänt bekanta politiska förhållanden, betviflar jag likväl icke att hela syftningen i komiténs framställning är riktig. Hvilken tvekan man än
Tredje hufvudtitelii.
måste hysa, när det gäller att föreslå nya statsutgifter till rätt betydliga belopp för upprättandet af institutioner, hvilkas nytta först efter en längre tid kan göra sig gällande, torde man dock ej behöfva låta försigtigheten gå så långt att man skulle afsåga sig begagnandet af redan befintliga tillgångar.
Af dessa skäl och af hänsyn till det hvilande förslaget till konsulatförordning, som, oafsedt frågan om de särskildt svenska konsulatärendernas behandling, torde böra i sina hufvuddelar, så snart omständigheterna medgifva, till afgörande företagas, vill jag tillstyrka Eders Kongl. Maj:t att icke föreslå nedsättning i nu utgående statsanslag till konsulskassan, ehuru beräkningen kommer att visa ett öfverskott. Jag får i stället föreslå detta öfverskotts upförande näst efter anslag till kontorskostnader utan redovisningsskyldighet under rubrik d) anslag till under reglering varande konsulat m. m.
Pensionsstaten har ökats med 4,000 kronor, till hvilket belopp pension tilldelats Pen_ förre generalkonsuln i Helsingfors Rouget de S:te Hermine. En minskning har åter sioner. egt rum till belopp af 400 kronor genom konsuln i Archangel Bruenechs enkas död.
Okadt alltså med 3,600 kronor torde anslaget till pensioner uppföras med 20,050 kronor.
Rubriken 2 under konsulskassans utgifter skulle sålunda omfatta:
a. Löner och arfvoden.
b. Anslag till kontorskostnader mot redovisningsskyldighet.
c. Anslag till kontorkostnader utan redovisningsskyldighet.
d. Anslag till under reglering varande konsulat m. m.
e. Pensioner.
I ändamål att erhålla en kortare benämning och vinna en med kabinettskassans p] utgifter öfverensstämmande uppställning, får jag föreslå att hufvudrubriken erhåller benämning Konsulsstaten.
De af konsulerne årligen afgifna berättelser rörande de förenade rikenas handelKonsuleroch sjöfart skulle — sedan de förut offentliggjorts såväl i Sverige som i Norge såsomnes ierätintegrerande del af den officiel statistiken öfver utrikes handel och sjöfart samt i 6 Sverige jemväl i det under ett par år utkomna »Svenskt Handelsarkiv» — jemlikt nådigt beslut den 15 Mars 1878 utgifvas genom ministerns för utrikes ärendena förfogande, för hvilket ändamål ett anslag af högst 3,000 kronor anvisades att från konsulskassan utgå. Mot denna anordning blefvo emellertid anmärkningar redan 1879 framstälda af den komité — konstitutionskomitén — som har att till Storthinget afgifva betänkande rörande utrikesbudgeten. Komitén yttrade den åsigt, att ifrågavarande berättelser borde såsom förut intagas i Norges officiela statistik, men att utgifvandet borde ombesörjas af byrån för handels- och konsulatärenden i norska departementet för det inre i stället för den norska statistiska centralbyrån. Konstitutionskomitén vid 1880 års Storthing vidhöll denna åsigt och hemstälde till Storthinget att för första halfåret 1881 minska Norges bidrag till utgifter i gemensamma konsulatärenden med ett belopp, som motsvarade s/7 af hvad på nämnda halfår skulle belöpa af årsanslaget 3,000 kronor till berättelsernas utgifvande, eller 643 kronor. Detta blef ock Storthingets beslut.
Bih. till Rissel. Prof. 1881. l:a Sami. l:a Afd.
10 Tredje hufvndtiteln.
Under sådana omständigheter kan jag icke, ehuru jag delar min företrädares åsigt i afseende å lämpligheten af berättelsernas utgifvande för gemensam räkning, nu ifråga- [8 ] sätta att begära bibehållande af ett anslag från konsulskassan för sådant ändamål. Till Skrifta- följd häraf kan anslaget till skrifmaterialier, expenser och extra utgifter något nedsättas. m.m. Det utgår nu under följande rubriker:
a) skrifmaterialier renskrifning, tryckningskostnader m. m. Härför finnes i 1881 års budget beräknadt 4,500 kronor. Från dragas 3,000 kronor, återstå 1,500 kronor, som fylla behofvet och med kvilket belopp anslaget torde i budgeten för 1882 uppföras;
b) konsulernes embetsutgifter. Denna post har i medeltal under senaste år obetydligt öfverstigit det i 1881 års budget beräknade beloppet 10,000 kronor. Jag föreslår bibehållande af denna siffra;
c) v ex elkostnader. Denna rubrik torde såsom obehöflig kunna försvinna och utgiften bokföras under nästa littera;
d) diverse utgifter. Dessa äro temligen vexlande och hafva stundom upgått till inemot 12,000 kronor. Medeltalet är dock betydligt mindre, hvadan de torde kunna sättas till 7,100 kronor.
Jag föreslår alltså hufvudrubriken 3, skrifmaterialier, expenser och extra utgifter
fördelad på följande sätt:
Kronor.
a. Skrifmaterialier och expenser.............................................................................. 1,500.
b. Konsulernes embetsutgifter ................................................................................ 10,000.
c. Diverse utgifter .................................................. 7,100.
Summa 18,600.
Under förutsättning att svenska och norska statsverkens bidrag till konsulskassan förblifva oförändrade, blifver det öfverskott, om hvars införande såsom anslag till under reglering varande konsulat jag redan gjort hemställan, 15,000 kronor.
En jemförelse mellan 1881 års budget och det af mig framstälda förslag visar följande skiljaktigheter:
Transport 308,150 316,850 8,700
Minsk-
ning.
Tredje hufradtiteln.
1881.
Transport 308,150
c. anslag till kontorskostnader utan redovisningsskyldighet........................................................... 64,000
d. anslag till under reglering varande konsulat
m. na...................................................................
e. pensioner ............................................................ 16,450
3. Skrifmaterialier, expenser och extra utgifter...... 22,900
Summa kronor 411,500 431,500 27,300 7,300
alltså ökning
20,000
Frågan om användandet af konsulskassans behållning, vare sig den uppstått genom öfverskott å beräknade inkomster eller besparing i utgifterna, har varit föremål för behandling af senaste Storthing i sammanhang med frågan om kabinettskassans öfverskott. Sedan Kongl. Norska Regeringens betänkande häröfver inkommit, får jag tillfälle att underställa jemväl denna angelägenhet Eders Kongl. Maj:ts pröfning. Behållningen vid innevarande års utgång torde komma att utgöra ett temligen betydligt belopp, och anledning finnes icke för närvarande att befara minskning i de påräknade inkomsterna för 1881. Skulle Eders Kongl. Maj:t således finna skäl begära den hittills vanliga dispositionsrätten öfver behållningen och såväl Riksdag som Storthing dertill lemna medgifvande, torde det böra tagas i öfvervägande att till statsverken återbetala hvad för kommande oförutsedda behof ej kan anses erforderligt.
Slutligen har jag att i sammanhang med konsulskassans budget erinra om den uppställning, som Storthinget 1880 gaf åt norska statsbudgetens 10:de hufvudtitel. Såvidt denna uppställning skall anses böra medföra en ändring för framtiden i den gemensamma konsulatbudgeten, kan jag icke underlåta att deremot uttala min betänklighet. Jag antager dock att frågan skall kunna ordnas genom nya föreskrifter om bokföringen af de gemensamma anslagen, derest Storthinget skulle vidhålla sin mening efter att hafva tagit kännedom af de skäl emot densamma, som jag meddelat Kongl. Norska Regeringens Departement för det Inre och hvaröfver Kongl. Norska Regeringens betänkande lärer komma att afgifvas i sammanhang med öfriga frågor rörande de gemensamma anslagen.
På Herr Ministerns derefter gjorda hemställan och jemlikt öfrige närvarande statsrådsledamöters underdåniga tillstyrkande, behagade Hans Maj:t Konungen i nåder förordna, att Kongl. Norska Regeringens betänkande skulle infordras öfver nu föredragna och härhos bilagda förslag till de förenade rikenas gemensamma utrikes budget för år 1882.
In fidem
A. Cronhielm.
Konsuls-
kassans
behåll-
ning.
12 Tredje liufyudtitelu.
Protokoll öfver Utrikesdepartementsärende, hållet inför Hans Maj:t Konungen i sammansatt Statsråd å Stockholms Slott den 5 Januari 1881.
Närvarande:
Hans Excellens Herr Statsministern och Chefen för Finansdepartementet Grefve Posse,
Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena Friherre Hociischild,
Hans Excellens Norske Herr Statsministern Kierulf,
Statsråden: Lovén,
von Stetern,
Friherre von Otter,
Taube,
Hederstierna,
Hammarskjöld,
Richert,
Themptander,
Nissen,
Bachke.
Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena föredrog Kongl. Norska Regeringens underdåniga betänkande af den 31 nästlidne December öfver det i sammansatt svenskt och norskt Statsråd den 20 i samma månad af Herr Ministern framlagda förslag till de förenade rikenas gemensamma utrikes budget för år 1882 med dertill hörande beräkningar, och yttrade dervid följande:
Departementet för det inre har i sitt föredrag rörande det af mig framlagda förslag till utrikes budget till en början påpekat de omständigheter, hvilka på sin tid föranledde att Storthingets uppmärksamhet icke, i vidare omfång än hvad som skedde, fästes på betydelsen af den dispositionsrätt, Kongl. Maj:t begärde öfver anslagen till diplomatiska utgifter och till utgifter för konsulatväsendet. Jag hade nämligen härom i skrifvelse till departementet för det inre af den 30 sistlidne Oktober påpekat, hurusom — då (1871) första gången fullständiga beräkningar i detalj öfver anslagsbehofven för ifrågavarande utgifter förelädes såväl Riksdagen som Storthinget — Kongl. Maj:t begärde anslagen med samma rätt till deras användande och på enahanda vilkor som dittills, utan att på samma gång lemnades någon utredning af hvad härmed afsågs. För Riksdagens del, yttrade jag, var detta obehöfligt, enär deri låg blott ett upprepande af flera
Tredje lmfrudtiteln.
föregående Kongl. propositioner och riksdagsbeslut, men jag antog att hvad Storthinget beträffade, ett förbiseende härutinnan egt ruin.
Enär jag är ense med Departementet för det inre deruti, att Storthinget — efter all den utredning frågan erhållit genom åtskilliga Norska Regeringens betänkanden och Storthingets egna komitéers utlåtanden — icke kunnat förbise, hvaruti kärnpunkten låg, och konstitutionskomitén vid senaste Storthing äfven, såsom jag i min åberopade skrifvelse anförde, uttryckligen framhållit densamma, har jag icke att till hvad Departementet i denna del upplyst foga någon anmärkning.
I ändamål att för framtiden 'bringa frågan till klarhet hade jag i skrifvelsen af den 30 Oktober framlagt tvänne alternativa förslag. Enligt det ena skulle den vid hvarje års slut befintliga behållningen i kabinettskassan och konsulskassan, till så stor del som tillkomme Norge, återbetalas till norska statskassan mot det att Storthinget, på sätt erbjudits, årligen beviljade ett lämpligt belopp till oförutsedda utgifter. Enligt det andra skulle vid framläggandet af budgetspropositionen af Storthinget äskas formligt medgifvande för Kongl. Maj:t, att för dessa utgiftsposter äfvensom för tillfälliga och oförutsedda utgifter, samt hvad konsulskassan särskildt anginge, till betäckande af bristande inkomst af konsulatafgifter, få använda hvad från föregående års anslag finnes i behåll.
Ehuru jag förklarade mig icke hysa någon betänklighet mot principen af den förra lösningen, kunde jag likväl icke underlåta att framhålla de svårigheter, som vid dess genomförande skulle möta. Jag fann dem ligga deruti:
att räkenskaperna för de under utrikesdepartementets vård stälda medel omfatta kalenderår, medan budgetåret i Norge omfattar tiden från 1 Juli ena året till 1 Juli det andra;
att de konsulskassan för året tillkommande inkomster af konsulatafgifter inom vissa distrikt icke kunna redan vid årets utgång eller ens vid tiden för räkenskapens afslutande vara för utrikesdepartementet kända;
att innan konsulatafgifterna för ett år börjat inflyta, betydliga utgifter redan förefallit, särskildt för bestridande förskottsvis af kostnader som från hemlandet först senare ersättas;
att ju större omfattning bestämmelsen om konsulatafgifternas indragning till konsulskassan erhåller, desto mer fluktuerande måste antagligen inkomsten af konsulatafgifter blifva,
och slutligen att hänsyn måste tagas ej blott till Norges andel i den gemensamma konsulatbudgeten utan till dennas hela sammanlagda belopp.
Med anledning häraf ansåg jag nödigt, att derest indragning af kabinettskassans och konsulskassans behållningar skulle som regel bestämmas, föreskriften derom borde i olikhet med den för norska statsanslag i allmänhet bestämda erhålla följande lydelse:
»Hvad efter slutlig utredning finnes i behåll från ett kalenderårs anslag skall före nästföljande års utgång till statsverken inbetalas.»
Den förutsättning, hvarunder jag ansåg mig kunna förorda en sådan regels fastställande, var att såväl bland de diplomatiska anslagen som bland anslagen till konsulatväsendet komme att uppföras lämpliga belopp för oförutsedda utgifter.
14 Tredje hufvugtiteln.
Med afseende å det senare alternativet framhöll jag:
att det lemnar orubbad den regel, Riksdagen önskat se tillämpad rörande dessa anslag och som eger långvarig häfd för sig;
att det möjliggör att uppfylla Storthingets berättigade anspråk att känna bestämda beloppet af det anslag som för hvarje särskildt statsbehof af Storthinget beviljas;
och att det icke är för norska statsbudgeten främmande.
Departementet för det inre har med påpekande af, att det förra förslaget leder dertill, att budgeten i sjelfva verket kommer att utvisa icke den verkligen beräknade utgiften, utan en fingerad utgift, större än den som beräknas och hittills i medeltal utgått, uttalat sig för det senare alternativet.
I afseende å utgiftsberäkningarne har departementet icke gjort någon anmärkning, men i fråga om beloppet af de anslag, som' böra äskas, hemstält att då beräkningarne öfver kabinettskassans utgifter med 10,075 kronor öfverstiga de i 1881 års budget upptagna och då af mig icke blifvit ifrågasatt, det Eders Kongl. Maj:t skulle begära en förhöjning i anslaget till motsvarande belopp, utan den åsigt blifvit uttalad, att skillnaden bör kunna betäckas af behållningen vid 1881 års slut, sådant i sjelfva budgetöfverslaget borde uttryckligen anmärkas.
I fråga åter om beräkningen af konsulskassans inkomster har departementet påpekat, att till följd af den för närvarande något stigande sjöfarten de af mig uppstälda siffror icke kunna anses för höga.
Departementet har vidare yttrat sig i fråga om den af senaste Storthing vidtagna uppställning af konsulatbudgeten samt rörande anslaget till konsulernes årsberättelser. Dessa yttranden föranleda icke någon ändring i de af mig framlagda förslag.
På grund af hvad jag nu anfört, får jag i underdånighet hemställa:
att den gemensamma utrikesbudgeten för år 1882 måtte erhålla följande uppställning:
I.
Kabinettslcassan :
Summa kronor 454,875. 189,500. 644,375.
Härifrån dragés beloppet af utgifter, som beräknas
kunna bestridas af behållningen vid 1881 års slut 7,075. 3,000. 10,075.
Återstod kronor 447,800. 186,500. 634,300.
Tredje hufrudtiteln.
15 II. Konsulskassan:
samt att de af mig vid underdånig föredragning den 20 nästl. December framlagda beräkningar öfver kabinettskassans och konsulskassans utgifter måtte oförändrade meddelas Riksdagen och Storthinget till ledning för bedömandet af anslagsbehofvet under nästinstundande statsregleringsperioder.
Dels af hänsyn dertill att 1881 års Riksdag har att bevilja anslag för år 1882, men innevarande års Storthing deremot kommer att behandla budgeten för 1 Juli 1881 — 1 Juli 1882, dels med afseende å den inom de båda representationerna hittills brukliga något olika praxis vid beviljande af anslagen för de gemensamma utrikes angelägenheternas vård, får jag vidare i underdånighet föreslå:
att af Riksdagen måtte för 1882 äskas de efter hittills gällande proportion på Sveriges andel belöpande summor, nämligen 447,800 kronor till kabinettskassan och
160,000 kronor till konsulskassan att utgå emot nu gällande redovisningsskyldighet samt med samma rätt till deras användande och under enahanda vilkor som hittills;
och att af Storthinget måtte för nästkommande budgettermin äskas de enligt proportionen på Norges andel belöpande summor, nämligen 186,500 till kabinettskassan och 120,000 kronor till konsulskassan äfvensom uttryckligt medgifvande att derutöfver må användas hvad af äldre anslag för samma ändamål kan finnas besparadt.
Hvad Herr Ministern sålunda föreslagit och hemställt och deruti öfrige närvarande statsrådsledamöter instämde, behagade Hans Maj:t Konungen i nåder gilla och bifalla.
In fidem
A. Gronhielm.
16 Tredje hufvudtiteln.
Sveriges och Norges gemensamma utrikes budget för år 1882.
I. Kabinettslcassan:
Beräkning öfver kabinettskassans utgifter för år 1882.
Kronor.
1. Ministern för utrikes ärendena........................................................................ 24,000.
2. Utrikesdepartementet......................................................................................... 45,600.
3. Minister staten:
a. Traktamenten:
Beskickningen i Berlin:
Envoyé Extraordinaire och Ministre Plénipotentiaire 48,000.
Legationssekreterare.................................................... 6,000. 54,000.
Beskickningen i Briissel och Haag:
Ministerresident........................................................................ 20,000.
Transport 74,000.
69,600.
Tredje hufvudtiteln.
17 Transport 74,000.
Beskickningen i Konstantinopel:
Ministre Piénipotentiaire *....................... 10,000.
Drogman**................................... 4,000. 14,000.
Beskickningen i Köpenhamn:
Envoyé Extraordinaire och Ministre Piénipotentiaire 36,000.
Legationssekreterare............................................... 5,000. 41,000.
Beskickningen i Lissabon:
Ministerresident *** .......................................................... 6,000.
Beskickningen i London:
Envoyé Extraordinaire och Ministre Piénipotentiaire 60,000.
Legationssekreterare .......... 8,000. 68,000.
Beskickningen i Madrid:
Ministerresident ....................................................................... 20,000.
Beskickningen i Paris:
Envoyé Extraordinaire och Ministre Piénipotentiaire 60,000. Legationssekreterare ..................................... 8,000. 68,000.
Beskickningen i S:t Petersburg:
Envoyé Extraordinaire och Ministre Piénipotentiaire 60,000.
Legationssekreterare..................... 8,000. 68 000
Beskickningen i Rio de Janeiro:
Chargé d’Affaires f.................................................................. 2,000.
Beskickningen i Rom:
Envoyé Extraordinaire och Ministre Piénipotentaire |f......... 19,000.
Beskickningen i Washington:
Envoyé Extraordinaire o. Ministre Piénipotentiaireftt 16,000.
Legationssekreterare................................................. 6,000. 22 000.
Beskickningen i Wien:
Envoyé Extraordinaire och Ministre Piénipotentiaire 40,000. Legationssekreterare................................................... 6,000. 46,000.
b. Expehtanslöner...........................................................................
c. Pensioner.............................................................
448,000.
10,800.
28,975.
Transport
69,600.
487,775.
557,375.
18 Tredje hufvudtiteln.
11,450.
Tredje hnfvudtiteln,
19 Transport 10,000. 83,000.
Drogman, lön 2,000.
Konsulatssekreteraren, » ......... 6,000.
Legationspredikanten, » ......... 2,000.
Orgelnisten vid svensk-norska
kapellet derstädes, arfvode...... 400.
Hamnmästaren, aflöning ............ 5,300. * 25,700.
Köpenhamn, Generalkonsuln, lön................ 12,800.**
Helsingör, Vicekonsuln, » ..................... 3,900.
Leith, Konsuln, » 16,000.
Lissabon, Generalkonsuln, » .................................... 8,000.
London, » » » ..................... 24,000.
Vicekonsuln, » ..................... 10,000.
Kanslisten, » 6,000.
En kontorist » .................... 5,000. ***
» » » ..................... 4,000. 49,000.
Cardiff, Kontoristen, » ................................... 4,000.
Liverpool, » » 5,000.
Newcastle, Vicekonsuln, » .................................... 8,000.
Lybeck, Konsuln, » 8,000.
Kio de Janeiro, Generalkonsuln, » .................................... 17,000.
Shanghai, Vicekonsuln, »f ................................* 12,000.
Tunis, Konsuln, » 6,000.
Washington, Generalkonsuln, » .......................... 16,000.
274,400.
11,450.
b. Anslag till kontorskostnader mot redovisningsskyldighet:
Barcelona................................................................. 2,000.
Havre ...................................................................... 4,000.
Helsingfors .........................................•..................... 2,000.
Leith ....'................................................................... 6,000.
London ................................................................. 11,000.
Lybeck ................................................................ 2,000.
Shanghai .............................................................. 4,000. 31,000.
c. Anslag till kontorskostnader titan redovisningsskyldighet:
Alexandrin ........................................................... 6,000.
Alger ..................................................................... 2,000.
Transport 8,000. 305,400. 11,450.
* Häraf 700 kronor i personligt tillägg.
** » 8,800 » » » ersättningsanslag.
*** » 1,000 » » » tillägg.
•j* Lönen innefattar anslag för resor inom distriktet.
20 Tredje hufrudtiteln.
3.
Transport 8,000. 305,400.
Archangel ................................................................ 2,000.
Bahia ..................................................................... 2,000.
Bilinie ....... 2,000.
Buenos Ayres .......................................................... 4,000.
Dardanellerna ............................... 500.
Gibraltar.................................................................... 2,000.
Hamburg ................................................................... 2,000.
Japan ...................................................................... 4.000.
Kiel ................................................. 4,000.
Lissabon ............................................................... 2,000.
Marseille....................'............................................. 2,500.
Montevideo ............................................................ 2,000.
Neapel ....................................................................... 3,000.
Newcastle ................................................................. 4,000.
New-York ............................................................... 6,000.
Pireus ........................................................................ 1,000.
Rio de Janeiro ...................................................... 4,000.
Rom ......................................................................... 2,000.
Smyrna................................................................. 1,000.
Tanger................................................................ 2,000.
Triest........................................................................ POOO.* 6i;000.
d) Anslag till under reglering varande konsulat m. m............. 15,000.
c) Pensioner: ............................................................................... 20,050.
Skrifmaterialier, expenser och extra utgifter:
a. Skrifmaterialier och expenser............................................ 1,500.
b. Konsulernes embetsutgifter ................................................. 10,000.
c. Diverse utgifter .......................... 7,100.
11,450.
401,450.
18,600.
Summa kronor 431,500.
Uppgift öfver de från kabinettskassan och konsnlskassan för närvarande utgående
expektanslöner och pensioner.
Från kabinettskassan:
Jemlikt Nåd. Bealut af den
3 April 1880. 1 Dec. 1868.
Expektanslöner:
Envoyén, förre Ministern för utrikes ärendena, Herr Björnstjerna 6,000. Envoyén Friherre Palmstierna ................................................ 4,800.
Summa kronor 10,800.
*) Personligt anslag.
Tredje hufvudtiteln.
21 Pensioner:
Förre Envoyén Friherre af Wetterstedt ................................ 6,000.
Förre Envoyén Herr Grefve Hamilton .................................... 4,800.
Förre Envoyén Lövenskiold......................................................... 4,000.
Förre Ministerresidenten Mansbach ......................................... 4,000-
Förre Ministerresidenten Friherre Wrede ............................. 4,000.
Envoyén Friherre Hochschilds enka.......................................... 2,800.
Förre Statsministern för utrikes ärendena Hans Excellens
Herr Friherre Stiernelds enka .................................................. 2,000.
Förre Envoyén Friherre Taubes enka...................................... 1,000.
Förre Kabinettskuriren Ohmans enka ............................ ......... 225.
Aflidne Kabinettskuriren Cronlands dotter Erika..................... 75.
Aflidne Kabinettskuriren Liljedahls dotter Clara..................... 75.
Summa kronor 28,975.
Från konsulsJcassan :
Pensioner:
31 Aug. 1877. Förre Generalkonsuln i London Willerding ....................... 4,000.
3 Dec. 1880. Förre Generalkonsuln i Helsingfors Rouget de S:te Hermine 4,000.
21 Juni 1872. Förre Konsuln i Arehangel Fleischer.................................... 3,600.
23 Sept. 1864. Förre Generalkonsuln i Rio de Janeiro Hyltén-Cavallius...... 3,200.
21 Juni 1872. Förre Generalkonsuln i Helsingfors Dahlfelt .......................... 1,600.
29 Nov. 1878. Förre Generalkonsuln i Athen von Heidenstams enka........ ... 800.
13 Juni 1862. Förre Generalkonsuln i Tripoli Hahrs enka .......................... 800.
24 Nov. 1876. Förre Generalkonsuln i Alexandria Testas enka ..................... 800.
29 Maj 1874. Vice Konsuln i New-Castle Hambros enka ........................... 400.
16 April 1869. Aflidne förre Generalkonsnln i Algier Lagerheims dotter Fatima 400.
Aflidne Konsulatsekreteraren i Tanger Frumeries döttrar:
6 Juli 1825. lAnna Karolina ....................................................................... 225.
iSofia Helena ............................................................................... 225.
Summa kronor 20,050.
22 Tredje hufyudtiteln.
Protokoll öfver Utrikesdepartementsärencle hållet inför Hans Maj:t Konungen i Statsrådet å Stockholms Slott den 5 Januari 1881.
Närvarande:
Hans Excellens Herr Statsministern och Chefen för finansdepartementet Grefve Posse,
Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena Friherre Hochschild,
Statsråden: Lovén,
von Steyeen,
Friherre von Otter,
Taube,
IIederstierna,
Hammarskjöld,
Richert,
Themptander.
Ordinarie Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena föredrog förslag till reglering anslag. ^ r;kggtateng tre^je hufvudtitel för år 1882, grundadt på hvad i sammansatt svenskt och norskt statsråd denna dag blifvit af Kongl. Maj:t i nåder beslutadt. I enlighet härmed skulle, såsom Sveriges bidrag till bestridande af gemensamma utgifter, af Riksdagen äskas 447,800 kronor till kabinettskassan och 160,000 kronor till konsulskassan.
[9 och io] Hvad derefter vidkom de i nu gällande riksstat uppförda anslag, som bestridas af svenska statsverket allena, nemligen 4,200 kronor till underhåll af svenska kronans egendom i Konstantinopel och 1,800 kronor till svenska kyrkan i Paris, hemstälde Herr Ministern, att de måtte oförändrade bibehållas. till Det för innevarande år å hufvudtiteln uppförda extra anslag af 4,500 kronor till
anslag, fortsatt utgifvande af »Sveriges Traktater» vore äfven för 1882 behöfligt. Af detta arbete hade förlidet år utkommit andra delens förra hälft, utgörande 20 ark. Den senare hälften af lika eller något större omfång vore redan under tryckning och skulle under årets lopp utkomma. Utarbetandet af serien från och med år 1521, hvilket fortgått samtidigt med den under utgifning varande delen, hade nu så långt framskridit, att äfven af denna serie första häftet sannolikt kunde emotses före detta års utgång. Hvad af traktatverket senast sett dagen, hade mötts af samma erkännande, som kommit
Tredje hufvudtiteln.
den första delen till godo, och funne Herr Ministern sig derför böra varmt förorda fullföljandet af ett arbete, hvars utgifvande på sätt som skedde gjorde fosterlandet heder.
I enlighet med Herr Ministerns derefter gjorda hemställan, uti hvilken Statsrådets öfrige ledamöter instämde, behagade Hans Maj:t Konungen förordna, att afskrift af detta protokoll, jemte dervid fogade förslag till riksstatens tredje hufvudtitel för 1882 skullfe till finansdepartementet öfverlemnas för att tjena till ledning vid författandet af Kongl. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen angående statsverkets tillstånd och behof.
In fidem
A. Cronhielm.
24 Tredje hufvudtiteln.
Förslag till rikstatens tredje hufvudtitel för är 1882.
A. Ordinarie anslag::
I. Till kabinettskassan:
Kronor.
1. Departemenschefen, ministern för utrikes ärendena 24,000.
2. Utrikesdepartementet.............................................................. 32,190.
3. Ministerstaten ............................................................................. 340,145.
4. Militärattachéer ....................................................... 8,400.
5. Skrifmaterialier, expenser och extra utgifter......................... 43,065. 447,800.
II. Till konsulskassan:
1. Utrikesdepartementet................................................. 6,550.
2. Konsulsstaten ......................................................................... 142,850.
3. Skrifmaterialier, expenser och extra utgifter........................ 10,600. jgp 000.
III. Till utgifter, som bestridas af svenska statsverket allena:
1. Underhåll af svenska kronans egendom i Konstantinopel 4,200.
2. Svenska kyrkan i Paris .......................................................... 1,800. 6,000
Summa kronor 613,800.
B. Extra anslag:
För fortsatt utgifvande af »Sveriges Traktater» ..................... 4,500.
Summa Summarum kronor 618,300.
Stockholm 1881. Kongl, Boktryckeriet, P. A. Norstedt & Söner.
1 Fjerde hufvudtiteln.
Utdrag af protokoll öfver landtförsvarsärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i Statsrådet ä Stockholms slott den 5 Januari 1881.
Närvarande:
Hans Excellens, Herr Statsministern Grefve Posse,
Hans Excellens, Herr Ministern för utrikes ärendena Friherre Hochschild, Statsråden: Lovén,
von Steyern,
Friherre von Otter,
Taube,
Hederstierna,
Hammarskjöld,
Richert,
Themptander.
2.
Departementschefen, Statsrådet Taube, anhöll derefter i underdånighet att, i sammanhang med uppgjordt förslag till reglering af utgifterna under riksstatens fjerde hufvudtitel för år 1882, få föredraga de delar af följande till Kongl. Maj:t inkomna framställningar, hvilka icke redan förut blifvit inför Kongl. Maj:t anmälda:
Statskontorets underdåniga skrifvelse den 10 December 1880 så vidt den, enligt meddeladt transumt från Finansdepartementet, rörde fjerde hufvudtiteln;
Bih. Ull Biksd. Prot. 1881. 1 Sami. 1 Afd.
I
2 Fjerde Imfvndtiteln.
Generalfälttygmästarens och Chefens för artilleriet underdåniga memorial den 13 November 1880 angående Arméförvaltningens artilleridepartements behof af statsanslag under år 1882;
Chefens för Arméförvaltningens fortifikationsdepartement underdåniga memorial den 15 November 1880 angående departementets medelsbehof för år 1882;
Chefens för fortifikationen underdåniga memorial af sistnämnda dag angående extra anslag till fästnings- och kasernbyggnader under år 1882;
Arméförvaltningens intendentsdepartements underdåniga skrifvelse den 5 November 1880 om departementets anslag för år 1882; samt
Arméförvaltningens civila departements underdåniga skrifvelse den 10 December 1880 om behofven år 1882 å de under departementets förvaltning ställda anslag.
Departementschefen anförde derefter beträffande anslagstitlarne bland de
Ordinarie anslagen:
Kavaleri- och infanteriregementena.
[l.j Redan i sin år 1879 afgifna berättelse om statsverkets inkomster
Nedsättning i hade Statskontoret anmärkt, bland annat, att de under anslaget till kavaleri och indelta kavaleri- och infanteriregementena anvisade indelningar eller infanteri- skattefriheter från ränta och tiondeafgift innefattade utgifter af den beregementena. gpaffenhet, att de i män af afgång bland löntagare på gammal stat eller af förnyad utarrendering och dermed förbunden afskrifning af ränta å indragna boställen komma att upphöra. Enligt hvad Statskontoret nu, i sin förut omförmälda skrifvelse af den 10 sistlidne December, upplyser, har af ett i Statskontoret på grund af 1879 års landsböcker upprättadt sammandrag det visat sig, att ifrågavarande indelningar, i 1881 års riksstat beräknade till 901,750 kronor, icke uppgått till mer än 873,035 kronor, och har derföre Statskontoret hemstält, att för indelta kavaleri- och infanteriregementena må under rubrik »friheter» i 1882 år riksstat i rundt tal uppföras 873,000 kronor.
Med bifall härtill torde Eders Kongl. Maj:t vilja föreslå Riksdagen, att det i förevarande anslag under rubrik »friheter» innefattade förslagsanslag, ................................................................................... kronor 901,750: —-
med.......................................................................................... » 28,750: —
nedsättes till ..................................................................... kronor 873,000: —
3 Fjerde hufvudtiteln.
hvarvid hufvudanslagets slutsumma komme att från 1,602,250 kronor minskas till 1,573,500 kronor.
Indelta arméens befälsaflöning.
1877 års Riksdag- biföll på det sätt Kongl. Maj:ts förslag om löne- [2.] fyllnad med 1,000 kronor åt hvarje regementsintendent vid indelta -Förs%s<marméen, att i anslaget till indelta arméens befälsaflöning för detta än- lönefyllnad damål beviliades en förhöjning af 28,000 kronor, att, intill dess rege- ät regementementsintendenterne blifvit tillsatte, utgå såsom förslagsanslag. Det mål, ^delta Riksdagen genom att gifva lönefyllnaden tills vidare naturen af för- “^^förslagsanslag velat vinna, var uppenbarligen det att, då tidpunkten för bestämdt <mregementsintendentstjensternas tillsättande icke kunde vid anslagets slaubeviljande med visshet förutses, förhindra, att under den närmaste tiden lönefyllnaden endast komme att öka hufvudtitelns allmänna besparingar. Sedan, — efter det Eders Kongl. Maj:t den 9 sistlidne April faststält reglemente angående besörjandet af den ekonomiska förvaltningen vid indelta arméens regementen och corpser, Vermlands fältjägarecorps och allmänna beväringsmanskapet under fred, att lända till efterrättelse från ingången af derpå följde Oktober månad, — de vid indelta arméen anslagna regementsintendentslönerna med endast ett undantag blifvit för regementsintendenter tagna i anspråk, lärer numera skälet att låta en del af regementsintendentslönerna utgå såsom förslagsanslag hafva förfallit, hvarföre jag i underdånighet hemställer, det täcktes Eders Kongl. Maj:t föreslå Riksdagen att låta den i riksstaten vid ifrågavarande statsanslag fogade anmärkning: »deraf
28,000 kronor förslagsanslag» utgå ur riksstaten.
Marinregemente!.
Eders Kongl. Maj:t torde vilja föreslå, att detta anslag må till [3.] oförändradt belopp, 165,000 kronor, i riksstaten uppföras, för att, i F^andeaf den mån det genom marinregementets indragning är eller ytterligare anslaget till blifver disponibelt, äfven under år 1882 användas till underhåll af garni sonen i Carlskrona.
4 Fjerde lnifrudtiteln.
[4-]
Förändring af remonteringsanslageis natur.
[5-]
Anslag till kavaleriets volontärskola. Namnförändring.
Remontering och skoning m. m. för värfvade kavaleriets, artilleriets och fortifikationstruppernes hästar.
Då storleken af detta anslag vore grundad på en viss för Irästarne antagen tjenstbarhetstid, men hästarnes omsättning dock i verkligbeten icke förekomme likformigt hvarje år, utan vore mer eller mindre vexlande både inom särskilda trupper och inom hela den här ifrågavarande delen af arméen, hvarest remonteringen derföre stundom kunde‘vara till och med nästan dubbelt större det ena året än det andra, och då utgifterna å anslaget dessutom vore beroende af hästprisens vexlingar, har Arméförvaltningens intendentsdepartement, som under sådant förhållande hyste den åsigt, att de å anslaget tidtals uppkommande behållningar icke kunde såsom verkliga besparingar å anslaget anses och derför ej heller borde ingå till hufvudtitelns allmänna besparingar, i sin skrifvelse af den 5 sistlidne November i underdånighet hemstält, att anslagets natur måtte från allmänt ordinarie blifva förbytt till reservationsanslag.
Då denna framställning synes välgrundad, torde Eders Kongl. Maj:t vilja föreslå Riksdagen, att ifrågavarande anslag må med oförändradt belopp uppföras i riksstaten såsom reservationsanslag.
Volontärskolan på Carlsborg.
Enär de för kavaleriets volontärskola afsedda byggnaderna å Ladugårdsgärdet komme att blifva färdiga så tidigt, att samma skolas öppnande kunde ega rum åtminstone i Juli månad innevarande år, och således medel från denna tidpunkt erfordrades till aflöning och underhåll m. in. för skolans personal och till underhåll för hästarne, hade Arméförvaltningens intendentsdepartement låtit uppgöra och bilägga sin skrifvelse af den 5 sistlidne November beräkning af kostnaden för detta underhåll m. m., och uppginge densamma för tiden från den 15 Juli detta år intill årets slut till 35,000 kronor och för helt kalenderår till 67,000 kronor. Intendentsdepartementet anser, att medel
5 Fjerde hufvudtiteln.
härför lämpligen kunde anvisas i sammanhang med dem, som utgå till infanteriets volontärskola på Carlsborg, till hvilken anstalt nu funnes å riksstaten uppfördt ett förslagsanslag å 243,000 kronor, derå likväl under åren 1880 och 1881 tillhopa torde uppkomma en behållning af omkring 50,000 kronor. Intendentsdepartementet hemställer derför, att medel för den nya kavalerivolontärskolan måtte föreslås af Riksdagen anvisade på det sätt, att 1881 års utgifter för skolan få bestridas från 1881 års anslag för infanterivolontärskolan å Carlsborg, ökadt med behållningarne å samma anslag under år 1880, samt att för år 1882 och framgent i stället för nuvarande förslagsanslaget till infanterivolontärskolan, 243,000 kronor, uppföres under benämning »kavaleriets och infanteriets volontärskolor» ett för båda skolorna gemensamt förslagsanslag å 285,000 kronor.
Då de för kavaleriets volontärskola afsedda byggnader blifva, såsom Arméförvaltningen anmärkt, färdiga till begagnande vid medlet af innevarande år, synes det rimligt, att de för sitt ändamål tagas så fort ske kan i anspråk. Då sistnämnda volontärskola dess utom är af synnerlig vigt för kavalerivapnets utbildning i allmänhet, anser jag det i hög grad önskvärdt, att skolan redan i år börjar sin verksamhet. Då jag i öfrigt finner det förslag till underhållsmedlens beredande, som af Arméförvaltningen afgifvits, vara välbetänkt, får jag i underdånighet hemställa, det Eders Kongl. Maj:t ville föreslå Riksdagen, att
dels förhöja det till belopp af 243,000 kronor nu utgående förslagsanslaget till volontärskolan å Carlsborg med 42,000 kronor till
285,000 kronor och medgifva, att från detta anslag, hvars benämning torde böra förbytas till »volontärskolor», må bestridas från ingången af 1882 och framgent äfven kostnaden för kavalerivolontärskolan,
dels jemväl medgifva, att från 1881 års anslag till volontärskolan å Carlsborg, ökadt med behållningen å samma anslag under år 1880, må bestridas kostnaden för kavalerivolontärskolan från den 15 nästkommande Juli till detta års slut.
Inqvarteringskostnader i Stockholm och Inqvarteringskostnader i landsorten.
Uti sitt underdåniga memorial af den 15 sistlidne November har Anslagens
Chefen för Arméförvaltningens fortifikationsdepartement anmält, att å sammanstående.
6 Fjerde hufvndtiteln.
det sistnämnda af dessa anslag under år 1880 uppstått en icke obetydlig brist.
Ifrågavarande båda förslagsanslag äro afsedda för alldeles likartadt ändamål, nemligen att betala de inqvarteringskostnader, bvilka skola af statsmedel bestridas. Det förefinnes derföre endast en historisk förklaringsgrund för deras uppförande i riksstaten såsom skilda anslag. Då det för önskvärd enkelhet i räkenskapsföringen icke kan vara gagneligt, att likartade utgifter utgå från olika anslag, och dertill kommer, att sedan flera år å det senare anslaget uppstått brist, hvaremot å det förra uppkommit eu i någon mån motsvarande behållning, hemställer jag i underdånighet, det Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att i riksstaten uppföra dessa båda anslag, nu tillhopa 103,200 kronor, såsom ett förslagsanslag under benämning »inqvarteringskostnader» med ett jemnadt belopp af 103,000 kronor, hvarigenom uppstår en minskning af 200 kronor.
Salpeteruppköp.
Detta förslagsanslag, som nu utgår med 60,000 kronor, har Ge- Nedsättning neralfälttygmästaren, enligt underdåniga memorialet den 13 November i anslaget. iggO, ansett kunna, med hänsyn till salpetertillverkningen samt det snart förestående upphörandet af dylik varas inlösen för kronans räkning inom Norrbottens län, minskas, och har han föreslagit minskningen till 5,000 kronor. Då under senare år utgifterna å detta anslag högst sällan öfverstigit 50,000 kronor, hyser jag den öfvertygelse, att nedsättningen kan utan fara göras något större och får, till motvägande af den å annat förslagsanslag här förut begärda förhöjning, i underdånighet hemställa, det täcktes Eders Kongl. Maj:t föreslå Riksdagen att minska detta anslag med 10,000 kronor till
50,000 kronor.
Skrifmaterialier och expenser, ved m. m. för departementets kansliexpedition.
j"g_j Detta förslagsanslag torde till jemnande af de ordinarie anslagens
Jemkning i slutsumma få från..................................................................... kronor 5,000: —
ansUget m0(]............................................................................................... »_50: —
minskas till................................................................................. kronor 4,950: —
7 Fjerde lnifVudtiteln.
och torde benämningen å anslaget böra, i öfverensstämmelse med nu gällande kansliordning, förbytas till »skrifmaterialier och expenser, ved m. m. för departementets afdelning af Kongl. Maj:ts kansli.»
Disciplinkompaniet.
Uti den stat för kompaniet, som med 1876 års ingång började tillämpas, var kompaniets befäl, beräknadt efter en styrka af 150 man, bestämdt att utgöras af chefen, 3 subalternofficerare, 6 underofficerare, 6 korpraler och 6 vicekorpraler, och skulle kostnaden härför, inberäknadt arfvode till auditör, redogörare och väbel, uppgå till 10,938 kronor. Då emellertid manskapsstyrkan så ökades, att den redan vid 1876 års generalmönstring uppgick till 288 man, således nästan dubbelt mot den beräknade, begärde Kongl. Maj:t och erhöll af Riksdagen medel ej mindre till förbättring i aflöningsvilkoren för chefen och redogöraren, än äfven till befälets ökande med 2 subalternofficerare, 6 underofficerare, 6 korpraler och 6 vicekorpraler. Sedan derefter disciplinkompaniets styrka börjat sjunka, så att den under år 1878 i medeltal utgjorde 246 man och vid generalmönstringen den 10 Oktober 1879 endast 200 man, blef, under förutsättning att styrkan dädanefter ej skulle komma att öfverstiga 200 man, af befälsökningen indragne en subalternofficer, 3 underofficerare, 4 korpraler och 4 vicekorpraler, samt extra anslagets belopp derefter rättadt. Uppå Chefens för fortifikationen underdåniga framställning har Eders Kongl. Maj:t den 23 sistlidne December, vid det förhållande att kompaniet den 30 nästförutgångne November utgjort endast 114 man, förklarat, att från ingången af detta år befälet skulle ytterligare minskas med eu subalternofficer och en underofficer.
Såsom Eders Kongl. Majt:t har sig väl bekant, pågår för närvarande en undersökning om möjligheten af disciplinkompaniets upplösning. Äfven om en sådan upplösning beslutas, torde den dock icke hinna utföras under år 1882, men jag vågar dock hysa den öfvertygelsen, att kompaniets nummerstyrka icke skall under sistnämnda år öfverstiga den siffra, hvartill den för närvarande uppgår. Under sådant förhållande anser jag kompaniet kunna under år 1882 åtnöja sig med det befälsantal, som var åt detsamma genom förutnämnda år 1875 fastställda lönestat anslaget. Aflöningskostnaden, efter nu fastställda arfvodesbelopp med deri inräknade servismedel, komme då att utgöra för
[9.]
Extra anslag till fyllnad i befälsaflönmgen.
Minskning i disciplinkompaniets underliällsamslag.
8 Fjerde hufvudtiteln.
På grund af hvad jag nu anfört hemställer jag i underdånighet, att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att till fyllnad i disciplinkompaniets aflöning bevilja för år 1882 ett extra
anslag af....................................................................................... kronor 1,700: —
Vid den betydande nedgång i disciplinkompaniets nummerstyrka, som redan egt rum, och, efter hvad jag nu anfört, torde kunna ytterligare förväntas, hvarför med temlig visshet kan antagas, att kompaniet under år 1882 ej kommer att uppgå till mer än hälften af den styrka, hvarefter förslagsanslaget till dess underhåll för innevarande år är beräknadt, tvekar jag ej att hemställa, det nämnda underhålls-
anslag, som i gällande riksstat är upptaget till......... kronor 64,062: —
må föreslås nedsatt med .................................................. » 32,000: —-
till............................................................................................. kronor 32,062: —
hvarefter ordinarie anslaget för disciplinkompaniet komme att utgöra 43,000 kronor.
ig
Fjerde hufvudtiteln.
Fjerde hufvudtitelns ordinarie anslag uppgå
nu till............................................................................... kronor 17,251,000:
Vid bifall till de af mig nu framställda förslag om minskning i anslagen till kavaleri- och infanteriregementena .............................. kronor 28,750:
inqvarteringskostnader i Stockholm och inqvarteringskostnader i landsorten,
tillsammans ....................... » 200:
salpeteruppköp........................... » 10,000:
skrifmaterialier och expenser, ved m. m. för departementets kansliexpedition j> 50
disciplinkompaniet..................... » 32,000
summa minskning kronor 71,000 och om ökning i anslaget till volontärskolan å Carlsborg...... » 42,000:
skulle de ordinarie anslagen nedsättas med. till ................................................................
29,000:
kronor 17,222,000: —
Det torde nu tillåtas mig att öfvergå till en framställning af de extra anslag, som, utöfver hvad redan blifvit angående extra anslag till disciplinkompaniet ofvan yttradt, af mig anses erforderliga under år 1882.
Artilleribehof.
Fältartillerimateriel.
Sedan Generalfälttygmästaren uti underdånigt memorial den 15 November 1878 hos Eders Kongl. Maj:t anmält behofvet af ny fältartillerimateriel och dervid uti vidfogad tablå upptagit såväl hvad af kanoner, fordon, redskap och ammunition, utöfver redan befintlig materiel, borde anskaffas, som äfven den af en sådan anskaffning beräknade kostnad, Bih. till Bifall. Prat. 1881. 1 Sami. 1 Afil. 2
[10.]
Fortsatt anskaffning af faltartiUerimateriel.
10 Fjerde hufrudtiteln.
uppgående till något öfver 4,600,000 kronor, kar Riksdagen, för år 1880 till anskaffning af ett fullständigt utrustadt batteri anvisat ett belopp af 150,000 kronor samt sedermera för år 1881 till fortsatt anskaffning af ny fältartillerimateriel 250,000 kronor.
Då de till förenämnda batteri från firman Krapp i Essen levererade kanoner med lavetter och förställare vid fortsatta omfattande försök och öfningar af alla slag under år 1880 visat sig motsvara alla förväntningar såväl beträffande skjutförmåga som lämplighet i öfrigt, har Generalfälttygmästare!! träffat öfverenskommelse med nämnda firma om leverans till den 1 April innevarande år af 30 stycken kanoner, lavetter och förställare, för hvilka samtlige dock alla redskap och tillbehör skola tillverkas inom landet, Genom denna anskaffning blifva till detta års exercis att tillgå kanoner med lavetter och förställare för 6 batterier, eller 2 åt hvarje af de tre artilleriregementena.
Af ny artillerimateriel har nu Generalfälttygmästaren, enligt hvad han i sitt förbemälda underdåniga memorial af den 13 sistlidne November omförmäler, tänkt sig böra under år 1882 anskaffas dels 36 stycken kanoner, lavetter och förställare med redskap och tillbehör, — eller dylik materiel till 6 batterier, — jemte en del ammunition, allt be-
räknadt till 50,000 kronor för batteri, således......... kronor 300,000: —
dels 40 stycken ammunitions vagn ar med tillbehör, hvarför kostnaden, efter ett pris af 3,750
kronor för stycket, skulle utgöra .............................. »__ 150,000: —
Summa kronor 450,000: — Genom en sådan anskaffning skulle — med inberäkning af 8 ammunitionsvagnar, hvartill medel redan blifvit anvisade, — hvarje regemente bekomma ytterligare 2 batterier kanoner, lavetter m. m., eller tillsammans 4 batterier, samt ammunitionsvagnar finnas att tillgå för 2 batterier på hvarje regemente.
Nödvändigheten att med all den kraft, omständigheterna medgifva, påskynda fullbordandet af det nya fältartilleriets anskaffning lärer vara nog uppenbar för att icke behöfva af mig framhållas. I den summa, som af Generalfälttygmästaren ansetts under år 1882 för ändamålet behöflig, skulle jag sålunda ingalunda velat föreslå någon minskning, om ej statsverkets tillstånd kräfde att inskränka anslagsfordringarna till det i främsta rummet nödvändiga. Jag har derför ansett mig böra föreslå det af Generalfälttygmästaren begärda belopp nedsatt med priset för 6 kanoner med lavetter och förställare, redskap och ammunition, eller med 50,000 kronor. Härigenom måste visserligen uppoffras den af Generalfälttygmästaren afsedda förmån, att hvart af artilleriregemen-
11 Fjerde hufvudtiteln.
tena finge sig tilldeladt 4 batterier af den nya materielen, men med ett anslag af 400,000 kronor skulle dock kunna förvärfvas återstoden af de 66 kanoner, hvilkas inköp bos Krupp utgör vilkoret för rätt att inom riket tillverka kanoner efter hans patent. På grund af hvad jag nu anfört hemställer jag derföre i underdånighet, det Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att till fortsatt anskaffning af ny fältartillerimateriel under år 1882 anslå å extra stat ........ 400,000 kronor.
Positionsartilleri.
Utaf de till ordnande af ett positionsartilleri beräknade kostnader, 696,150 kronor, har Riksdagen anvisat 300,000 kronor, deraf för åren 1878 och 1879 för hvartdera 100,000 kronor, för hvart af åren 1880 och 1881 50,000 kronor.
Med anledning af de gynsamma resultat, som erhållits vid eu af Flottan år 1879 verkställd sprängskjutning med eu af martinstål tillverkad 4 3:8 kanon, har Generalfälttygmästare!! å artilleriets konstruktionskontor låtit uppgöra ritning till en 12 cm. så kallad mantelkanon af martinstål, afsedcl för positionsartilleriet; hvarjemte med aktiebolaget Bofors-Gullspång uppgjorts kontrakt om tillverkning vid Bofors bruk af de för denna kanon nödiga göt, hvilka sedermera skola bearbetas vid Finspångs styckebruk. Ehuru, på grund af den för ifrågavarande kanon erforderliga storlek af göten, de verkställda försöken att åstadkomma fullt felfria göt icke vid tiden för afgifvande af Generalfälttygmästarens underdåniga memorial den 13 sistlidne November hade lyckats, ansåg sig Generalfälttygmästaren dock icke böra betvifla, att sådana inom helt kort skulle erhållas, och derefter martinstålets företräde såsom material till kanoner för positionsartilleriet kunna ådagaläggas. Han föreslog derföre, att Eders Kongl. Maj:t ville för fortsatt anskaffning af materiel till ett positionsartilleri äska ett extra anslag å 100,000 kronor.
Vid hvad Generalfälttygmästaren sålunda framställt anser jag mig ej böra göra någon annan anmärkning, än att jag, i betraktande af de för statsregleringen nu beräkneliga tillgångar^, anser mig böra inskränka anslagsfordran till det belopp, sist församlade Riksdag för ändamålet anvisade, hvarföre jag i underdånighet hemställer, det Eders Kongl. Maj:t ville föreslå Riksdagen att till positionsartillerimateriel bevilja å extra stat för år 1882 ............................................. 50,000 kronor,
[11.]
Fortsatt anskaffning af materiel till positionsartilleri.
12 Fjerde hufvudtiteln.
[12.]
Anskaffning af projektiler till de grofva kanonerna ä Oscar
Fredriksborg.
[13.]
Anslag till skjutförsök.
Projektiler till grofva kanoner.
Sedan Generalfälttygmästaren uti underdånigt memorial af den 15 November 1878 anmält behofvet af ökadt antal projektiler till de å Oscar Fredriksborg uppställda 9",24:s och 8",08:s kanoner, äfvensom att kostnaden för dessa projektilers anskaffning beräknats uppgå till 164,000 kronor, beviljade Riksdagen härtill, uppå Eders Kongl. Maj:ts förslag, för år 1880 ett extra anslag af 40,000 kronor. Uti memorial af den 15 November 1879 hade visserligen Generalfälttygmästaren gjort underdånig hemställan, att ytterligare medel för nämnda anskaffning måtte af Riksdagen begäras för år 1881, men ansåg Eders Kongl. Maj:t, i betraktande af den finansiela ställningen, att till nästkommande, 1881 års, riksdag, kunde uppskjutas med begäran om medel för ifrågavarande behof. I följd häraf har nu Generalfälttygmästaren i memorialet af den 13 sistlidne November i underdånighet anhållit, det Eders Kongl. Maj:t ville hos Riksdagen göra framställning om beviljande för år 1882 af ett extra anslag till ytterligare anskaffning af projektiler för de grofva kanonerna å Oscar Fredriksborg, till belopp af 60,000 kronor.
Efter en sådan bevillning skulle ändock ytterligare erfordras 64,000 kronor, innan ifrågavarande behof vore fyldt, och då det ej torde vara rigtigt att än vidare undanskjuta denna anslagsfordran, som, oaktadt dess vigt för hufvudstadens försvar, redan en gång måst till följd af bristande tillgångar lemnas ouppfyld, hemställer jag i underdånighet, att Generalfälttygmästarens förslag måtte af Eders Kongl. Maj:t i nåder bifallas.
Skjutförsök.
De skjutförsök, som under senaste två åren blifvit utförda och för hvilka kostnaderna blifvit bestridda från de af Riksdagen dertill anvisade medel, hafva, såsom Generalfälttygmästaren i sitt meranämnda memorial den 13 November 1880 upplyser, hufvudsakligen utgjorts af: försök med krut af olika kornstorlek samt med rör af ny konstruktion; försök med ny layett till 17 cm. kanon och till pröfning af bäddning för densamma;
13 Fjerde hufyudtiteln.
undersökning af dels förstärkta lavetter till 12 om. kanon och dels för denna kanon föreslagna granatkartescher;
försök med 22 cm. och 15 om. refflaae bakladdningshaubitser, afsedda för fästningsartilleriet; samt
omfattande försök med 8,4 cm. materiel för utrönande af dess skjutförmåga och hållfasthet.
Under den närmaste tiden ansåge Generalfälttygmästaren förestå: skjutförsök med positions- och fältkanoner af martinstål, till hvilka göten tillverkats vid Bofors bruk;
profning af lavetter med sidor af stål, äfven dessa af inhemsk tillverkning ;
profning af brandrör och brandrörshus till 24 cm. kanon; undersökning af de i förråd befintliga knall- och fallbomber till 28 cm. kanon;
inskjutning af 17 cm. kanon på större afstånd, än omständigheterna förut medgifvit, samt lavettens profning under höga elevationer; profning af granatkartescher till 8,4 cm. kanon; försök med ringgranater till 12 cm., 10 cm. och 8 cm. kanoner m. m. Då utaf de 20,000 kronor, hvilka Riksdagen för dylika försök beviljade för år 1879, numera föga återstode, och för åren 1880 och 1881 inga dylika medel blifvit begärda, hemställer nu Generalfälttygmästaren, att Eders Kongl. Maj:t måtte till Riksdagen göra framställning om beviljande för år 1882 till skjutförsök af ett extra anslag om 30,000 kronor.
Till denna hemställan tillstyrker jag i underdånighet nådigt bifall och detta så mycket hellre som af en del af dessa försök torde blifva beroende, huruvida en inhemsk tillverkning af fält- och positionskanoner m. m. i framtiden såsom hittills kan komma att ega rum; dock hemställer jag, att anslagets belopp, för jemnande af de extra anslagens slutsumma, föreslås till 29,984 kronor.
Skjutfält.
För anskaffning af ett för Svea artilleriregemente och artilleriet [14.] i sin helhet gemensamt skiutfält vid Marma jernvägsstation å iernbanan -Anvisning
o tf tf cj tj s/4- (TjTftytitocl&Yl
Upsala—Margretehill beviljade sist församlade Riksdag, uppå Eders af det till Kongl. Maj:ts proposition, ett belopp af 161,476 kronor, hvaraf på skjutfältet extra stat för år 1881 anvisades 84,428 kronor, och medgaf derjemte i lag. Riksdagen, att från Tierps kronopark skulle få\ för sagda skjutfält upplåtas den mark å kronoparken, som vore för skjutfältet erforderlig.
[15.]
Anslag till fästningsbyggnadens fortsättande vid Carlsborg.
Fjerde liufrudtiteln.
På grund af Eders Kong!. Maj:ts nådiga bref den 25 sistlidne Juni hafva redan under år 1880 blifvit vidtagna förberedande åtgärder för inköp och expropriation af så stor del af fältet, som ansetts erforderlig till skjutfält för Svea artilleriregemente, och då antagligt vore, att de för år 1881 anvisade medel till skjutfältets förvärfvande och ordnande samma år komrne att tagas i anspråk, har Generalfälttygmästaren nu hemställt, det Eders Kongl. Maj:t täcktes å extra stat för år 1882 begära anvisning af återstoden af det till skjutfältet beviljade anslag med ................................................................................. 77,048 kronor.
Äfven denna Generalfälttygmästarens framställning torde vinna nådigt bifall.
Fortifikationsbehof.
Carlsborg.
Anslagen till fortsättande af fästningsbyggnaden derstädes hafva för åren 1880 och 1881 utgjort endast 100,000 kronor för hvartdera. De svårigheter, som vid ett så stort arbete uppkomme af ett så begränsadt årsanslag, hade af Chefen för fortifikationen redan flera gånger blifvit för Eders Kongl. Maj:t i underdånighet framhållna, äfvensom omöjligheten att under sådana förhållanden- kunna utföra arbetena i enlighet med de uppgjorda kostnadsförslagen. Under förhoppning att de skäl, som de båda senaste åren föranledt den så betydliga nedsättningen uti de af Chefen för fortifikationen föreslagna, för arbetenas jemna bedrifvande behöfliga, anslagssummorna ej längre skulle visa sig så tvingande, har bemälde Chef uti sitt memorial af den 15 sistlidne November i underdånighet hemställt, att för år 1882 måtte af Riksdagen äskas en summa af 250,000 kronor till fortsättande af Carlsborgs fästningsbyggnad.
För dessa medel vore afsedda att utföras följande arbeten:
Do fortsättning och fulländning af grafvens yttre murbeklädnad å linierna III och II, eller de egentliga landtfronterna; mingallerier å linien III, jemte grundläggning af det der blifvande blockhuset, samt så mycken jordschaktning mot detta murverk, som samtidigt borde ske, eller omkring 1,150 kubikstänger;
15 Fjerde hufvudtiteln.
2:o afscliaktning och planering af marken emellan hufvudvallen och slutvärnet från östra ändan till midt för mellersta tornet, formering af de tvärvallar, som här skola uppläggas till skydd mot sidobeskjutning från Waberget, samt uppförande af jord till täckning, jemte nödig undermurning å östra delen af slutvärnets terrass (öppna batteri ofvanpå hvalf ven).
Ehuru jag delar Chefens för fortifikationen åsigt om det ofördelaktiga äfven ur ekonomisk synpunkt att bedrifva ett arbete af den omfattning, som Carlsborgs fästningsbyggnad, med alltför ringa arbetskrafter och anslag, tvingar mig dock hänsynen till den finansiela ställningen att äfven i år tillstyrka en nedsättning i hvad af Chefen för fortifikationen blifvit begärdt, hvarföre jag i underdånighet hemställer, det Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att till Carlsborgs fästningsbyggnad bevilja för år 1882 ett extra anslag af kronor 150,000.
Carlskrona.
Uti underdånigt memorial af den 15 November 1878, angående [16.] fästningsbyggnadsanslagen för år 1880, anmälde Chefen för fortifikationen, att de kontrollräkningar öfver återstående befästningsarbeten befästningar. vid Carlskrona, hvilka tid efter annan egt rum, gifvit vid handen, att någon brist ej kunde undvikas, ehuru dess belopp ej då ännu med någon säkerhet kunde uppgifvas. Det anfördes då äfven, att förnämsta skälet till den kommande bristen läge deruti, att de kostsamma inventarier och instrumentalier, deribland 2 goda ångbåtar, en smalspårig jernväg med rullande materiel m. m., hvilka beräknats att vid nämnda tid kunna försäljas, men ditintills ej funnit någon köpare, vid en förestående nödtvungen försäljning under allmän brist på större arbetsföretag sannolikt komme att inbringa betydligt mindre, än man förut haft skäl antaga, äfvensom att någon ökad kostnad uppstått genom de stora jordmassornas sjunkning uti vallarne å Kungsholms fästning och deraf förorsakad ny fyllning och gasonering. Eders Kongl. Maj:t, som gaf Riksdagen del af nämnda anförande, begärde tillika, att hela återstoden, 140,000 kronor, af det redan beviljade anslaget till Carlskrona befästningar skulle för år 1880 anvisas; men anvisade Riksdagen för sistnämnda år blott halfva summan, 70,000 kronor, och sedermera, för innevarande år återstående 70,000 kronor. Att en sådan förlängning af arbetstiden i sin mån bidragit till ökad kostnad, ansåge Chefen förfor tifikation en ej särskild!, behöfva framhållas.
16 Fjerde hufrudtiteln.
Sedan nu en stor del af de till försäljning afsedda effekter blifvit afyttrade, hvarvid prisen, såsom var emotsedt, måst betydligen sänkas, hade Chefen för fortifikationen låtit verkställa nya beräkningar öfver kostnaden för de återstående arbetena. Det har dervid äfven tagits i betraktande, att en del af de instrumentalier och inventarier, som blifvit inköpta för byggnadsanslaget och således för dess räkning borde realiseras i den mån arbetet fulländades, äfven efter fästningsbyggnadens afslutande äro nödvändiga vid fästningens förråd såväl under fred som vid krigstillfälle. I händelse af deras försäljning, nu sannolikt till lågt pris, blefve man således omedelbart derefter nödsakad att af andra medel, men till säkerligen ej obetydligen högre pris, inköpa motsvarande instrumentalier och effekter.
Enligt hvad Chefen för fortifikationen vidare anfört, utvisade de gjorda beräkningarne, att vid utgången af år 1880 erfordrades, sedan alla omkostnader blifvit pålagda, för befästningarnes
afslutande .............................................................................. kronor 175,500: —
Tillgångarne vore
behållning i kontant och materialier
från år 1880 .................................
effekter, dels redan bortslutade, dels
att realisera........................................
1881 års extra anslag..........................
vidare:
effekter, enligt förteckning, föreslagna att inlösas från fästningsbyggna-
den till fästningens förråd ............
hvarefter återstode brist att betäcka
kr. 15,140:
20,360: 70,000:
20,000:
50,000:
175,500:—. underdånighet
På grund häraf har nu Chefen för fortifikationen i hemställt, att af Riksdagen måtte till såväl afslutande af befästningarne å Carlsltrona landsida, som öfvertagande från byggnadsanslaget af en del instrumentalier och effekter, hvilka för fästningen framgent vore nödvändiga, äskas för år 1881 ett extra anslag, motsvarande de i ofvan framlagda specifikation upptagna båda sista poster, eller kronor 70,000.
Härtill tillstyrker jag i underdånighet nådigt bifall.
Fjerde hufvudtiteln.
17 Intendenturbehof.
Barackbyggnader å mötesplatserne.
ri 71
Efter derom af Eders Kong! Maj:t framstäldt förslag beviljade Anvisning af Riksdagen år 1877 medel för uppförande på arméens mötesplatser af medel till barackbyggnader med inredning och anvisade då af de 800,000 kronor, a™ådJt"' som utöfver behållningarne å allmänna beväringsfonden, hvilken till ändamålet af Eders Kongl. Maj:t anslogs, voro derför erforderliga, hälften, eller 400,000 kronor. Då dessa medel nu i det närmaste vore och fullständigt blefve under år 1881 använda, har Arméförvaltningen å intendentsdepartementet i sin skrifvelse af den 5 sistlidne November i underdånighet anhållit, det Eders Kongl. Maj:t, för anskaffande enligt den fastställda planen af återstående barackbyggnader, måtte af Riksdagen begära anvisande af det redan för ändamålet beviljade belopp,
400,000 kronor.
I betraktande af tillgångarne för statsregleringen anser jag mig böra endast på det sätt instämma i Arméförvaltningens framställning, att jag i underdånighet hemställer, det Eders Kongl. Maj:t, täcktes föreslå Riksdagen att af det till barackbyggnader å mötesplatserne beviljade belopp för år 1882 anvisa såsom extra anslag endast... kronor 200,000.
Ersättning för underhåll åt garnisonskommenderingar.
För garnisonskommenderingarne ur indelta arméen till Vaxholms [18.] fästning har af Arméförvaltningens intendentsdepartement, sedan an- Ersättning mälan i sådant afseende år 1879 egde rum, förskjutits ett sammanlagdt f°koZmmfa-' belopp af 37,667 kronor 96 öre, för hvilket Arméförvaltningen i sist- ring ur innämnda underdåniga skrifvelse anhåller om ersättning, och får jag med mvwholZ anledning deraf i underdånighet föreslå, det Eders Kongl. Maj:t ville fästning. af Riksdagen för detta ändamål äska å extra stat under år 1882
kronor ............................................................................................................ 37,668.
Bill. till Biksd. Prof. 1881. 1 Sami. 1 Åfcl. 3
18 Fjerde hufyudtiteln.
Generalstabens topografiska afdelning.
[19.] Till fortsättande af de topografiska arbetena torde Eders Kongl.
de^topogra- Maj:t v^Ja föreslå Riksdagen att å extra stat för år 1882 bevilja anfiska arbe- slag till samma belopp, som innevarande år för detta ändamål utgår, tena- eller ................................................................................................. kronor 60,000.
Officerares anställning vid främmande arméer.
[20.] Äfven för år 1882 täcktes Eders Kongl. Maj:t äska af Riksdagen
Understöd för ett extra anslag af 9,000 kronor, att, enligt Eders Kongl. Maj:ts beanstättning8 i profvande, användas till understöd åt officerare, som antingen vinna främmande anställning i aktiv krigstjenst eller få åtfölja en större armécorps’ rö-
mmeer. reiger pog någon i vänskapligt förhållande till Sverige stående makt, eller ock af Eders Kongl. Maj:t utsändas för att i främmande land inhemta upplysningar rörande krigsväsendet eller utbilda sig i yrket, — med rättighet för Eders Kongl. Maj:t att, såsom hittills, få under ett följande år använda hvad af anslaget kan under året besparas.
Skarpskytteväsendet.
[21.] _ Till skarpskytteväsendets och skjutskicklighetens befrämjande torde
skarpskytt);- jemvoäl samma anslag som nu för ändamålet utgår, 30,000 kronor, blifva väsendets och för år 1882 å extra stat äskadt. skjutskicklighetens befrämjande.
Byggnadsbehof.
[22.] Vid 1880 års riksdag beviljades, uppå Eders Kongl. Maj:ts för-
etabKssemen- uppförande af ett etablissement i Helsingborg för två sqva-
tet i Helting- droner af husarregementet Konung Carl XV, för hvilket kostnaden belor9- räknats till 358,000 kronor, en summa af 258,000 kronor, och medgafs att för ändamålet finge användas hvad som kunde inflyta vid försäljning af de kronans hus och tomtor i Helsingborg och Engelholm, b vil ka, nu disponeras af sagda husarregemente, och anvisade Riksdagen af ofvannämnda 258,000 kronor 101,000 kronor att utgå från behållnin-
19 Fjerde hufvudtiteln.
garne å militieboställskassan och de upplösta boställsdirektionernas till Arméförvaltningen öfverlemnade tillgångar. Chefen för fortifikationen har nu i det meranämnda underdåniga memorialet den 15 sistlidne November anhållit, det Eders Kongl. Maj:t täcktes hos Riksdagen begära anvisande såsom extra anslag under år 1882 af återstoden af de
till etablissementet beviljade medel med........................... kronor 157,000,
hvilken framställning torde af Eders Kongl. Maj:t bifallas.
Arméens ackordsamortering.
Ännu för år 1882 torde Eders Kongl. Maj:t vilja till fullgörande af ackordsamorteringsfondens förbindelser, i enlighet med 1875 års Riksdags beslut, äska å extra stat...................................... kronor 185,000.
/ Landtförsvarskomitéen.
För den genom Eders Kongl. Maj:ts nådiga beslut den 19 sistlidne Juni nedsatta komité för afgifvande af förslag till landtförsvarets ordnande har Arméförvaltningen af under händer hafvande medel utgifvit rese- och traktamentsersättning åt komitéens ledamöter kronor 11,541: 10, förskott till aflöning åt kanslipersonal samt till expenser .................................................................................... » 6,000: —
tillhopa ...................................................................................... kronor 17,541: lo,
och torde Eders Kongl. Maj:t äska dessa utgifter ersatta genom ett extra anslag under år 1882, hvilket anslags belopp torde för slutsummans jemnande och då i öfrigt komitéen kommer att medföra ytterligare kostnader, kunna bestämmas till................................ kronor 17,600.
Uppå Statsrådets öfriga ledamöters underdåniga tillstyrkan, täcktes Hans Maj:t Konungen till alla delar gilla och bifalla hvad nu i afseende på regleringen af utgifterna under riksstatens fjerde hufvudtitel samt de för landtförsvarets behof ifrågasatta nya såväl ordinarie som extra anslag, äfvensom i öfrigt, blifvit af Departementschefen föreslaget och hemstäldt; och skulle, angående hvad Kongl. Maj:t sålunda i nåder beslutit, utdrag af protokollet Finansdepartementet meddelas för att läggas till grund vid författandet af Kongl. Maj:ts propo-
[23.]
Anslag till fullgörande af ackordsamortermgsfondens förbindelser.
[24.]
Förskott ä Landtförsvarskomitéens utgifter.
20 Fjerde Imfvudtiteln.
sition om statsverkets tillstånd och behof, i hvad den kan komma att röra landtförsvaret; hvarjemte de till detta statsregleringsärende hörande handlingar skulle vederbörande utskott tillhandahållas.
ex protocollo Edv. Kolmodin.
Stockholm, tryckt hos K. L. Beckman, 1881.
1 Femte hufvudtiteln.
Protokoll öfver Sjöförsvar särenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i Statsrådet å Stockholms Slott den 5 Januari 1881.
Närvarande:
Hans Excellens, Herr Statsministern, Grefve Posse,
Hans Excellens, Herr Ministern för utrikes ärendena, Friherre Hochschild, Statsråden: Lovén,
von Steijern,
Friherre von Otter,
Taube,
Hederstierna,
Hammarskjöld,
Richert och Themptander.
Departementschefen, Statsrådet Friherre von Otter, anhöll i underdånighet att få underställa Kongl. Maj:ts nådiga pröfning frågan om reglering af utgifterna under riksstatens femte hufvudtitel för år 1882, dervid Departementschefen anmälde följande inkomna skrivelser och förslag nemligen:
2 Femte hufrudtiteln.
l:o) Marinförvaltningens underdåniga skrifvelse den 30 September 1880, med förslag öfver behofvet af förändringar i ordinarie anslag samt af extra anslag för flottan för år 1882;
2:o) Chefens för sjökrigsskolan embetsskrifvelse den 27 November 1880, med förslag till förbättrad aflöningsstat för skolans lärarepersonal;
3:o) Marinförvaltningens skrifvelse den 3 December 1880, med förslag till påbyggnad af exercishuset vid flottans station i Stockholm jemte åtskilliga förändringar och anordningar i detsamma;
4:o) Komiterades för afgifvande af förslag till fartygscerter för flottan den 28 Juni 1880 afgifna underdåniga betänkande;
5:o) Marinförvaltningens underdåniga skrifvelser den 12 December
1879 och 12 November 1880 angående ersättning för förskotterade kostnader för kanonvandringar å sjöfästningarna vid Karlskrona.
6:o) Samma embetsverks underdåniga skrifvelse den 26 Oktober 1880, om anvisande af medel till godtgörande af kostnaden för den under 4:o omförmälte komité.
Departementschefen yttrade härvid:
»Vid särskilda tillfällen och senast vid föredragning den 9 Januari
1880 af förslag till reglering af utgifterna under riksstatens femte hufvud titel för år 1881, har förre Chefen för sjöförsvarsdepartementet fästat Eders Kongl. Maj:ts uppmärksamhet å behofvet af tillökning i subalternofficerarnes antal. Då det nu åligger mig att afgifva förslag till dylik reglering för år 1882, har jag ansett mig ej böra underlåta att äfven uttala min åsigt om behofvet af en förstärkning af ifrågavarande befälspersonal. Men, huru vigtig lösningen af denna fråga ock må vara, lärer densamma likväl icke böra företagas till pröfning utan afvaktan på de yttranden och förslag, som den nu församlade sjöförsvarskomitén kan komma att afgifva; och jag finner mig derföre icke för närvarande böra göra någon hemställan i berörda afseende.»
Depertementschefen anförde härefter:
Femte hufvudtiteln.
3 Ordinarie anslag-
Aflöning för Flottans kårer och stater.
n i
»Beloppet af de för utgifter under denna titel erforderliga medel Afling för för år 1882, utöfver den i gällande riksstat för ändamålet uppförda Flottans summa af 1,201,484 kronor, har Marinförvaltningen enligt beräkning, ^tater^ mot hvilken jag icke har något att erinra, upptagit till 170,000 kronor.
Till betäckande häraf torde för år 1882 liksom för föregående år böra anlitas de inflytande afgifterna från de på grund af Kongl. brefvet den 10 Maj 1872 vakanssatta båtsmansnummer i Blekinge län och Södra Möre härad af Kalmar län samt, hvad derutöfver erfordras, bestridas af särskildt för ändamålet anvisadt anslag å extra stat, hvars storlek sålunda är beroende af det belopp, hvartill berörde afgifter kunna beräknas uppgå. För år 1879 kunde då varande behof af aflöningsmedel betäckas af dylika vakansafgifter till belopp af 108,466 kronor 76 öre; och då någon betydligare förhöjning i beloppet af dessa medel — hvilka beräknats kunna, efter slutad vakanssättning, uppgå till en sammanräknad summa af omkring 121,000 kronor — ej kan för år 1882 påräknas, anser jag, i likhet med Marinförvaltningen, extra anslag till lika belopp, som vid sistlidna års Riksdag böra begäras. Min hemställan blifver derföre att Eders Kongl. Maj:t täcktes göra framställning derom att Riksdagen måtte dels medgifva att, utöfver de afgifter för vakanta rusthållsnummer i Blekinge län och Södra Möre härad af Kalmar län, hvilka enligt 1876 års Riksdags beslut anvisats för genomförande af löneregleringen för flottan, jemväl öfriga under år 1882 inflytande dylika afgifter må för löneregleringens behof under sistnämnda år användas; dels ock i öfrigt för löneregleringens genomförande under år 1882 för samma år anvisa ett anslag af 50,000 kronor å extra stat att gemensamt med anslaget till aflöning för flottans kårer och stater redovisas.
Beklädnad åt sjömans- och skeppsgossekårerna.
[2.]
I anledning af gjord anmälan om uppkommen brist å detta i riks- Användandet staten såsom »förslagsanslag högst» upptagna anslag, täcktes Eders
slaget.
4 Femte hufnidtiteln.
Kongl. Maj:t föreslå 1880 års Riksdag att förändra detsamma till reservationsanslag, med hemställan tillika att af möjligen uppkommande besparingar å detta anslag finge betäckas så väl den för år 1878 balanserade bristen derå, som ock de brister, hvilka uppstått eller komme att å samma anslag uppstå för åren 1879 och 1880.
Riksdagen beslöt emellertid att anslaget skulle till oförändradt belopp, 282,000 kronor, fortfarande såsom »förslagsanslag högst» i riksstaten upptagas, men medgaf att den besparing, som under år 1881 kunde å detsamma beredas, finge af Eders Kongl. Maj:t disponeras till godtgörande af eller afbetalning å den brist, som å samma anslag förut kunde hafva uppkommit.
Med åberopande af detta Riksdagens beslut, har Marinförvaltningen anmärkt att det icke vore antagligt att genom Riksdagens sålunda lemnade medgifvande hela den vid 1879 års slut å anslaget balanserade bristen, 65,219 kronor 86 öre, komme att blifva betäckt, helst det vore möjligt att 1880 års enahanda anslag äfven visade sig otillräckligt; på grund hvaraf Förvaltningen hemstält det Eders Kongl. Maj:t täcktes äska Riksdagens medgifvande, att den besparing som under år 1882 kunde å anslaget till beklädnad åt sjömans- och skeppsgossekårerna beredas, stäldes till Eders Kongl. Maj:ts förfogande till godtgörande af eller afbetalning å den brist, som å samma anslag förut kunde hafva uppkommit.
Med erinran det Eders Kongl. Maj:t genom nådigt bref den 18 Juni sistlidne år befalt Marinförvaltningen verkställa utredning af orsakerna till detta anslags öfverskridande, men att sådan utredning ännu icke inkommit, får jag till Marinförvaltningens förevarande framställning tillstyrka nådigt bifall.
Sjökrigsskolan.
[3.]
I en till chefen för sjökrigsskolan ingifven skrift hafva de vid
Bukring af gamma skola anstälde lektorer, under åberopande att genom den under lSjökrigsslo- deri 30 Maj 1879 utfärdade stadga för skolan i fråga varande underkm aflönings- visningsanstalt kunde anses hafva i hufvudsakliga delar erhållit sin m ner- slutliga organisation, anhållit att vid sådant förhållande och då ny undervisningsplan blifvit faststäld, hvarigenom flere läroämnen erhållit ökad undervisningstid, utan att motsvarande jemkning i gällande lönestat
Femte hufrudtiteln. 5
egt rum, förnyad reglering af och förbättring i deras lönevilkor måtte varda utverkad.
Innan jag öfvergår till vidare redogörelse för sökandenas framställning och deröfver af skolans chef afgifvet yttrande, torde jag få erinra derom att, enligt ofvan åberopade stadga, skall såsom grund vid uppgörande af förslag till kursernas omfång iakttagas, att kadett, som genomgått alla landklasserna, må i de icke militära ämnena besitta ett kunskapsmått icke understigande det som för godkänd afgångsexamen vid rikets allmänna läroverk är föreskrifvet. Lärarepersonalen utgöres i de icke militära ämnena af fem utaf Eders Kongl. Maj:t förordnade lektorer, för hvilka aflöningen är beräknad efter det antal timmar de, enligt den vid statens fastställande gällande undervisningsplan, hade att i veckan undervisa samt i öfrigt af efter enahanda grund aflönade lärare och biträdande lärare, dem Chefen för sjöförsvarsdepartementet antager. Behörighet att söka lektorstjenst tillkommer den, som enligt gällande bestämmelser är behörig till sökande af lektorstjenst vid rikets allmänna läroverk.
Nu hafva sökandena hufvudsakligen anfört: att då beloppet af deras nuvarande aflöning vore grundadt på beräkning af visst arvode för undervisningstimme, deraf borde vara en följd, att jemkning i undervisningens anordnande och lärotimmarnes fördelning jemväl föranledde motsvarande förändring i deras lönevilkor, hvilket likväl icke egt rum, utan hade, exempelvis, lärarne i franska och i engelska språken, i matematik och i historia fått sig ålagdt en undervisningstid, som med tre till sju timmar i veckan öfverskrede det antal undervisningstimmar, hvarefter aflöningen varit beräknad; att emellertid införandet af en sådan förändring skulle medföra att lektorernas lönevilkor blefve allt för vexlande, hvartill komme att ifrågasatta förbättringar i undervisningen möjligen blefve uppskjutna eller inställda på grund af den rubbning de skulle förorsaka i en eller annan lärares ekonomiska ställning, samt att, med afseende å de sålunda med nuvarande aflöningssätt förenade olägenheter, detsamma syntes böra förändras derhän att, — liksom förhållandet vore vid rikets allmänna läroverk, vid nya elementarskolan, vid högre lärarinneseminarium, vid tekniska skolorna och vid skogsinstitutet in. fl. läroverk, — vid sjökrigsskolan bestämdes ett visst antal lektorslöner af lika belopp med faststäldt maximum och minimum af undervisningsskyldighet; att, då, hvad anginge aflöningens belopp, såväl fordringarne i afseende å förberedande studier och kompetens för befattningarnes erhållande, som anspråken å arbetet för desses uppehållande vore hufvudsakligen desamma för lektorerne vid
6 Femte hufvudtiteln.
sjökrigsskolan som för motsvarande befattningar vid statens öfriga läroverk, rättvisa och billighet synes påkalla att lönevilkoren för båda slagen af lektorstjenster blefve desamma samt lektorerne vid sjökrigsskolan tillförsäkrades en efter de dyrare lefnadsvilkoren i Stockholm beräknad tillräcklig bergning och betryggad framtid, helst som en undervisningstid af t. ex. 19 till 24 timmar i veckan å ett stadium motsvarande allmänna läroverkens högre klasser, utan inberäkning deri af erforderligt förarbete för undervisningen, skrifprofs rättande, extra lektioner åt mindre försigkomna elever samt tentamina, och examina icke lemnade synnerlig tid öfrig till andra värf, minst till någon verksamhet i statens tjenst, och lektorerne i öfrigt vore så godt som i saknad af den biförtjenst, som andra skolans lärare kunde påräkna genom lektioner åt skolans elever mot särskild ersättning, hvilket, i enlighet med chefens för skolans uttryckta önskan, icke förekomme vid sjökrigsskolan; att härvid jemväl borde komma i betraktande att de icke militära lärarne vid sjökrigsskolan egde i vida mindre grad än lärarekåren vid andra läroverk utsigt till framtida befordran till tjenster med större anseende och högre aflöning, som för öfrige i statens tjenst anstälde personer utgjorde eu mäktig uppmuntran under de tidigare tjensteårens arbete och försakelser, i ty att de förstnämnde ej ens hade utsigt till befordran till rektorer, för att ej nämna rättigheten till presterlig tjensteårsberäkning; att sökandena i öfrigt ansåge sig kunna hänvisa till det af komiterade för afgifvande af förslag till lönereglering för elementarläroverkens lärare den 17 Maj 1880 afgifna betänkande, som i de flesta hänseenden syntes kunna tjena till ledning vid bestämmandet af aflöningen för lektorerne vid sjökrigsskolan, med anmärkning derjemte att desse sistnämnde icke såsom de allmänna läroverkens lärare vore tillförsäkrade pension, utan till och med på grund af bestämmelserna i 35 § 1 mom. i gällande stadga för sjökrigsskolan kunde, i händelse af längre tids sjuklighet, blifva i saknad af alla löneförmåner; Och hemstälde sökandena på grund häraf att lektorerne, för hvilka verksamheten vid skolan vore och måste vara den egentliga och hufvudsakliga, måtte, med afseende å löneinkomster och andra förmåner, blifva likstälda med motsvarande tjenstemän vid statens allmänna läroverk, och således jemväl i afseende å ålderstilläggens belopp, aflöningens åtnjutande under sjukdom och tjensteårsberäkning vid sökandet af andra lärareplatser.
Chefen för sjökrigsskolan har i sitt yttrande, med anmärkning det han ansåge en förbättring af lärarepersonalens löneförmåner vara af den oafvisliga nödvändighet för skolans utveckling och framtid att detta
Femte hufvudtiteln.
ärende, äfven oafsedt ofvanberörde skrifvelse, skulle blifvit föremål för framställning från hans sida, tagit under pröfning frågan om reglering ej allenast af lektorernes utan af hela lärarepersonalens löneförmåner.
Han anför härvid följande.
Lärarne i sjökrigsskolan hade så till vida sins emellan olika ställning, att en del af dem endast delvis upptoges af skolan, medan andra åter måste egna hela sin arbetskraft åt densamma. Detta förhållande syntes nödvändiggöra två väsentligen olika grunder för beräknandet af ersättningen. För de förra borde ersättning utgå i form af arvoden, beräknade ej allenast efter den tid, som åt hvarje särskildt ämne vore anslagen, utan äfven efter vigten af dessa ämnen med afseende på skolans ändamål. För de senare åter, eller lektorerne, borde ersättningen utgå i form af fasta löner till sådana belopp, att skolan med skäl kunde af dem fordra hela deras arbetskraft, d. v. s. en undervisningsskyldighet motsvarande den, som åligger lektorerne vid de allmänna läroverken.
Hvad den förstnämnde klassen af lärare beträffade, hade chefen för skolan, med tillämpning af den ofvan uttalade grundsatsen att vid aflöningens bestämmande afseende äfven borde fästas å de särskilda läroämnenas vigt, i en förslagsvis uppgjord stat, uppfört för en del af dem högre arvoden än de för närvarande åtnjöte.
I afseende å de skolans icke militära lärare, som vid densamma hade sin uteslutande eller hufvudsakliga verksamhet, har nämnde chef, i likhet med desse lärare framhållit, att då skolans ändamål vore icke allenast att meddela den blifvande sjöofficern fackkunskaper, utan en allmän bildning till det mått, som meddelas i allmänna läroverken och denna undervisning följaktligen hos lärarne förutsatte ett kunskapsmått, motsvarande det, som för undervisningen i de allmänna läroverkens högre stadier erfordrades, hvarföre ock kompetensfordringarne för lärarne voro desamma vid båda slagen af undervisningsanstalter, så syntes det nödvändigt att, för att kunna täfla i förvärfvandet och bibehållandet af dugliga lärare, desse bereddes motsvarande förmåner. Genom en utförlig jemförelse emellan den undervisningsskyldighet, som åligger de allmänna läroverkens lärare och lektorerne vid sjökrigsskolan, har chefen vidare sökt ådagalägga att de senare vore i afseende å tjenstgöringsskyldighet i det närmaste likstälde med de förra. Så vore deremot icke förhålllandet hvad löneförmånerna beträffade, hvilka, särskildt i hufvudstaden, vore för lektorerne vid allmänna läroverken, både hvad lön och ålderstillägg beträffade, betydligt högre än lektorernes vid sjökrigsskolan,
8 Femte hufvud titeln.
der en lektor uppbär i lön allenast 1,800 och högst 2,040 kronor, hvadan hans aflöning, efter tjugu års tjenstgöring, med 4 ålderstillägg ej stege högre än till 2,800 å 3,040 kronor. Med åberopande i öfrigt af innehållet i den ingifna skriften i afseende å sökandenes ofördelaktigare ställning jemväl i afseende å pension, utsigter till biförtjenst och befordran, samt med anmärkning att de i händelse af vunnen anställning vid annat statens läroverk, ej egde rätt tillgodoräkna sig de år de vid sjökrigsskolan tjenstgjort, hade chefen ansett en förnyad lönereglering för i fråga varande tjensteman böra ega rum, för hvilken den i ofvan berörde skrift åberopade komités betänkande borde läggas till grund, och i öfverensstämmelse härmed vid sjökrigsskolan bestämmas fem fasta lektorslöner, alla till lika belopp och med en undervisningsskyldighet för deras innehafvare af minst 19 högst 24 timmar i veckan, som vore nu varande minimi- och maximitid för lektorernes vid sjökrigsskolan undervisningsskyldighet. Aflöningen borde delas i lön med ålderstillägg och tjenstgöringspenningar samt lönen bestämmas till 2,100 kronor och tjenstgöringspenningar till 1,400, med 3 ålderstillägg af 500 kronor hvardera.
För den händelse emellertid att slutlig reglering af i fråga varande lektorers löneförmåner icke skulle anses böra företagas innan löneförhållandena vid de allmänna läroverken blefve ordnade, hade chefen för skolan framlagt ett alternativt förslag till stat, öfverensstämmande med den för närvarande för de allmänna läroverken i hufvudstaden gällande och upptagande lektorslönen till 2,500 kronor med 4 ålderstillägg af 500 kronor hvardera och ett hyresbidrag af 500 kronor årligen.
För erhållande af tillgångar till de högre utgifter för skolan, som tillämpningen af vare sig det ena eller andra af dessa förslag skulle medföra, har chefen föreslagit att lärjungarne vid skolan skulle åläggas viss terminlig afgift. Han yttrar i afseende härå, att då ofvannämnde komiterade, med åberopande dels af den mera allmänt spridda välmågan i vårt land, dels af grannländernas exempel, dels ock af de betydliga afgifterna vid de enskilda läroverken, ej tvekat att, till betäckande af en del utaf den ökade kostnad, som den af samma komiterade föreslagna lönereglering skulle medföra, föreslå en betydligt förhöjd terminsafgift, han ansåge sig kunna förorda en dylik anordning äfven vid sjökrigsskolan helst långt kraftigare skäl syntes kunna anföras för stadgande vid sjökrigsskolan af en afgift till och med betydligt öfverstigande den vid de allmänna läroverken föreslagna. Härutinnan förekomma att sjökrigsskolans egenskap af specialskola gåfve den i detta hänseende en helt annan ställning än den, de allmänna läroverken in-
Femte hufvudtiteln.
toge; att en yngling, som för att egna sig åt Kongl. flottans tjenst fullständigt genomgått sjökrigsskolan, kunde dermed anses hafva afslutat sin egentliga uppfostran och erhölle såsom officer aflöning eller åtminstone ersättning för tjenstgöring och detta vid en ålder, då de af hans jemnåriga, som efter aflagd maturitetsexamen fortsätta sina studier vid universitetet, ännu hade en flerårig kurs innan de blefve behöriga att söka inträde i statens tjenst; att vid jemförelse emellan kostnaderna för utbildningen till officer vid armén med dem för genomgåendet af sjökrigsskolan, sistnämnde kurs vore billigare; att hvad som emellertid mer än något annat syntes tala för befogenheten af en högre afgift vid sjökrigsskolan, vore den omständighet, att denna skolas elever under fyra och en half månaders sjöexpedition årligen åtnjöte fri kost, en ekonomisk förmån, som väl ej kunde beräknas lägre än till omkring 180 kronor; och ansåge chefen för skolan sig, på grund häraf, kunna föreslå att en afgift ålades lärjungarne till belopp af 100 kronor för hvarje halfår, eller, om det alternativa förslaget till stat gillades, af 75 kronor, då, under antagande att antalet kadetter fortfarande blefve omkring 60 samt af dem ett antal af 5 finge friplatser, komme att inflyta ett belopp, i förra fallet af 11,000 och i senare fallet af 8,250 kronor årligen. I denna afgift skulle likväl inbegripas den afgift af 30 kronor för hvarje läsår, som på grund af bestämmelsen i 54 § af gällande stadga, af kadett erlägges såsom bidrag till bestridande af kostnaden för åskådnings- och annan allmän undervisningsmateriel, instrument m. in., hvilken afgift nu ingår i skolans expensmedel och redovisas gemensamt med dessa.
I sammanhang härmed hade chefen för skolan hemstält, dels att lektorerne vid möjligen blifvande anställning vid rikets allmänna läroverk finge tillgodoräkna sig de år de vid sjökrigsskolan tjenstgjort äfvensom tillerkännas pensionsrätt i likhet med hvad för lektorerne vid dessa allmänna läroverk vore eller kunde blifva stadgadt, dels ock att föreskrift måtte meddelas att, vid anmälan till undergående af pröfning till inträde i sjökrigsskolan, skulle erläggas en inträdesafgift af 15 kronor, närmast afsedd till ersättning åt censorerne.
Dessa af lektorerna vid sjökrigsskolan åberopade och af skolans chef vitsordade förhållanden i afseende å berörde lärares aflöningsförmåner hafva synts mig icke kunna lemnas utan beaktande, ej allenast
10 Femte hufvudtiteln.
ur synpunkten af lärarnes berättigade anspråk på billig godtgörelse för sitt arbete, utan framför allt med afseende å den inverkan de kunna ega på skolans framtid, som i så väsentlig mån är beroende deraf att vid densamma fästes lärare med nit för sitt kall och duglighet i dess utöfning. I den mån sjökrigsskolan, som vid dess inrättande var ansedd för endast 40 elever och kadetter, utbildats till den uppburna läroanstalt, i hvilken numera undervisning lemnas åt 60 lärjungar, hafva anspråken på lärarne vuxit. Under det att 1867 års reglemente för skolan lemnade valet af lärare åt Chefen för sjöförsvarsdepartementet utan att stadga några kompetensvilkor för deras antagande, förutsätter nu gällande stadga, hvad särskild! beträffar lektorstjensterna, att den sökande skall vara behörig att söka d}dik tjenst vid rikets allmänna läroverk. Undervisningen har ock blifvit utsträckt. Vid sådant förhållande äro skäl icke för handen att antaga det sjökrigsskolan skulle, med de jemförelsevis ringa förmåner den erbjuder sina lärare, kunna i längden med framgång bestå i den täflan om de bästa lärarekrafterna, som de många undervisningsanstalterna i Stockholm naturligen framkalla. Fast hellre saknas icke grund för det antagande att skolan kan gå i mistning om de dugligaste af de lärare den redan eger, utan utsigt att återvinna andra af samma halt. I öfrigt lär redan den omständighet att undervisningsplanen blifvit sedan 1876 års lönereglering, på grund af vunnen erfarenhet, ändrad, utgöra giltig anledning till en förändrad reglering af lärarnes aflöningsförmåner, hvilka numera ej stå i det förhållande till undervisningstiden, som vid dessa förmåners bestämmande var afsedd.
Om jag sålunda anser mig böra vitsorda behofvet af förändring af och tillökning i en del af lärarnes vid sjökrigsskolan aflöningsförmåner, hvilka icke uteslutande torde böra bestämmas efter undervisningstiden, finner jag mig dock icke kunna tillstyrka den af skolans chef föreslagna reglering, som grundats på ett af Eders Kong! Maj:t ännu icke pröfvadt komitébetänkande rörande lärare vid andra undervisningsanstalter.
Det alternativa förslaget till stat — å hvilket jag vidfogat uppgift om nuvarande lönevilkor, i hvilken form det torde få protokollet biläggas — är, såsom ofvan uppgifvits, grundadt, hvad lektorerne beträffar, på de förmåner som åtnjutas af deras vederlikar vid allmänna läroverken i Stockholm och innefattar i afseende å öfrige lärare en efter nuvarande förhållanden lämpad förändring i deras arvoden. Härvid må anmärkas att den för lärare i militära ämnen i fråga satta aflöningen är lägre, än hvad flere af dylika lärare vid Kong], krigsskolan åtnjuta,
Femte hufvud titeln.
äfven utan beräkning af den förmån af bostad, som tillkommer desse. Ehuruväl nu sistnämnde stat visserligen innefattar en, efter min åsigt, ingalunda för hög ersättning för den tid och det arbete, undervisningen vid sjökrigsskolan tager i anspråk, anser jag mig likväl icke nu böra, under det frågan om reglering af de allmänna läroverkens lärares löneförmåner ännu icke blifvit pröfvad, förorda densamma till fastställelse. Lämpligast synes vid berörde förhållande vara att den reglering, som nu kan ifrågakomma, blir tillfällig under afvaktan att definitiv reglering kan varda faststäld.
Beträffande de medel som erfordras för ifrågavarande löneförbättring, tvekar jag ej att, på sätt chefen för sjökrigsskolan föreslagit, tillstyrka att en afgift må åläggas dem, som njuta fördelarne af undervisningen i denna skola. Kostnaderna för lärjungarne vid densamma skulle i allt fall på intet sätt kunna sägas blifva afskräckande genom en terminlig afgift af 75 kronor eller 150 kronor för år, helst om ett visst antal friplatser vore att tillgå för obemedlade lärjungar. Såsom ofvan är anfördt, skulle, med beräkning af 55 betalande elever, erhållas en summa af 8,250 kronor årligen. I denna summa ingår likväl det belopp, som hittills influtit i följd af den eleverna åliggande skyldighet att lemna bidrag med 30 kronor årligen till utgifterna för skolans expenser. Ehuru visserligen icke hela sistberörde summa sålunda blefve för löneförbättringen tillgänglig, enär deraf måste afses en del till förhöjning i det expensmedelsanslag staten består, skulle dock med en dylik afgift en väsentlig förbättring i lärarnes aflöning kunna beredas. Då emellertid gällande stat blifvit af Riksdagen godkänd, anser jag en dylik löneförbättring ej böra utan Riksdagens medgifvande ega rum, äfven om medlen derför icke blifvit af Riksdagen anvisade.
Hvad slutligen angår öfrige i detta ärende af chefen för sjökrigsskolan och lektorerne gjorda framställningar, torde de först på förnyad anmälan, efter slutlig pröfning af den nu i fråga stälde löneförbättringen, böra blifva föremål för Eders Kongl. Maj:ts bedömande.
Jag hemställer, på grund häraf, att Eders Kongl. Maj:t måtte begära Riksdagens medgifvande att, derest tillgångar till förbättrande af en del af lärarnes vid sjökrigsskolan aflöning varder genom förhöjning af afgifterna för lärjungarne beredd, sådan förbättring må tills vidare och intill dess slutlig reglering af sjökrigsskolans stat kan varda af Eders Kongl. Maj:t med Riksdagen faststäld kunna, inom ett belopp af 8,000 kronor årligen, i fråga varande lärare, efter Kongl. Maj:ts pröfning, tilldelas.
12 Femte hufvudtiteln,
[4-]
Anslagets beräkning in. in.
Jemförelse mellan nuvarande och föreslagen ordinarie stat.
Lots- och fyrinrättningen med lifräddningsanstalterna.
Då inkomsttiteln »fyr- och båkmedel» för nu i fråga varande statsregleringsperiod beräknats till 1,100,000 kronor, lärer penningeanslaget till lots- och fyrinrättningen med lifräddningsanstalterna böra i riksstaten uppföras till enahanda belopp och följaktligen anslaget, med ^beräkning af deri ingående friheter och ersättningar, uppföras med 1,100,409 kronor, eller 100,000 kronor högre belopp än det i nu gällande riksstat upptagna, under förutsättning derjemte att de å nämnde inkomsttitel uppkommande öfverskott fortfarande må, såsom hittills, få användas för de med anslaget afsedda ändamål.
Uti sin nu anmälda skrifvelse den 30 sistlidne September har Marinförvaltningen föreslagit eu förhöjning i anslaget till ålderstillägg med 4,000 kronor; men som de nya utgifter, hvilka böra af detta förslagsanslag under året bestridas, åtminstone till en del lära komma att betäckas af behållningar, som uppstå i följd af afgång, anser jag ej skäl tillstyrka framställning om ändring i anslagets belopp.
Ej heller finner jag mig nu böra biträda Marinförvaltningens förslag att höja nu varande ordinarie anslag till flottans nybyggnad och underhåll med en million kronor; hvaremot jag utbeder mig att här nedan få göra den framställning om anvisning på extra stat af de medel, jag anser för fartygsbyggnader vara af behofvet påkallad.
I öfrigt bär Marinförvaltningen, beträffande ordinarie anslag, endast hemstält om öfverflyttning af ett mindre belopp från anslaget till skrifmaterialier och expenser, ved in. in. till anslaget för diverse behof, hvilken öfverflyttning emellertid icke synes vara af den vigt, att framställning till nu sammanträdande Riksdag i ämnet erfordras.
I afseende å de ordinarie anslagen, har jag ej att göra någon vidare framställning; och skulle följaktligen, i händelse af nådigt bifall till hvad jag ofvan anfört, ingen annan ändring i ordinarie staten förekomma, än att det till lots- och fyrinrättningen med lifräddnings-
Femte hufvudtiteln.
anstalterna uppförda anslag ökades med det belopp, hvarmed inkomsten af fyr- och båkmedel beräknats öfverstiga dess nu upptagna summa, eller .................................................................................. kr. 100,000: —■
hvadan, med tillägg af femte hufvudtitelns slutsumma
enligt gällande riksstat..................................................... » 5,175,000: —
summan häraf kr. 5,275,000: —
utgör det belopp, hvartill femte hufvudtitelns ordinarie anslag skulle för år 1882 uppgå.
Extra anslag.
På extra stat för år 1882 har Marinförvaltningen ansett följande anslag erforderliga, förutom ofvan upptagna anslag till löneregleringens
genomförande ........................................................................... kr. 50,000: —
nemligen:
Till kompletterande af sjöfästningarnes vid Carlskrona
inventarier m. m.............................................................. » 100,000: —
» anskaffande af en svängbro af jern i stället för
vestra vindbryggan å varfvet i Carlskrona............... » 48,100: —
» anläggning af en stenkaj vid Skeppsholmen i Stockholm ........................................................................... » 38,250: —
» anskaffning af artillerimateriel...................................... » 678,300: —
» kanonvandringar å sjöfästningarne Kungsholmen
och Hästholmen................................................................ » 100,000: —
» omarbetning af krut ....................................................... » 30,000: —
» skjutförsök och inskjutning af kanoner.................... » 20,000: —
» minväsendet ....................................................................... » 343,000: —
hvartill komme dels
» påbyggnad af exercishuset vid Stockholms station » 24,500: —
dels ett belopp af sammanräknadt..................................... » 117,300: —
till utbyte af bestyckningarna å monitorerna John Ericsson och Thordön, ändring af lavattaget å korvetterna Saga och Norrköping samt till nybyggnad af en bogserångare för Carlskrona station.
Tillsammans kronor 1,549,450: —
De begärda anslagen äro visserligen alla af stor vigt; men med fästadt afseende å beloppet af de tillgångar, som för närvarande
14 Femte hufvudtitelii.
lära kunna afses för femte hufvudtiteln, samt behofvet af anslag jemväl för flottans materiel, anser jag mig böra tillstyrka att anslag begäras endast för dem af ofvan berörda ändamål, hvilkas tillgodoseende icke utan allt för stora olägenheter kan uppskjutas, och får jag i sådant afseende åberopa nedanstående framställningar.
Komplettering af sj öbefastningarnes vid Carlskrona
inventarier.
Till detta ändamål, för hvilket Eders Kongl. Maj:t af 1880 års Sjobefästnin- Riksdag begärde anslag å extra stat till belopp af 96,000 kronor, an- CarMrona v^sa<^e Riksdagen, som ansåg anslaget kunna på flera år fördelas, hälften af nyssnämnde summa eller 48,000 kronor. Ehuruväl för dessa befästningars förseende med fullständig utredning enligt den redogörelse för behofvet derutinnan, som återfinnes i bilagan n:o 4 a) till Eders Kongl. Mapts nådiga proposition om statsverket till 1879 års Riksdag, ännu erfordras ett belopp af sammanlagdt 144,000 kronor, och Marinförvaltningen på grund häraf begärt att för år 1882 måtte anvisas 100,000 kronor, så anser jag mig likväl böra hemställa att framställningen till näst instundande Riksdag om anvisande af medel för ändamålet inskränkes derhän, att för fortsatt komplettering af i fråga varande sjöbefästningars inventarier m. m. må å extra stat för sistnämnda år beviljas lika stort belopp, som, enligt hvad ofvan är angifvet, af 1880 års Riksdag anvisades, eller 48,000 kronor.
Svängbro af jern å varfvet i Carlskrona.
[6.] Uti skrifvelse till Marinförvaltningen har varfschefen vid Carlskrona
^ern^carfvet s^'a^0Tb under erinran hurusom redan vid åtskilliga föregående tillfällen * Carlskrona. blifvit framhållet behofvet af en ändamålsenligare förbindelse å Kongl.
skeppsvarfvet emellan det så kallade gamla varfvet, å ena, samt reparationsdockan och förråden å Lindholmen, å andra sidan, än den nuvarande medelst vindbro af trä, ånyo anmält detta ärende, med åberopande hufvudsakligen af hvad förut blifvit i frågan anfördt, eller att den nu
Femte hufvudtiteln.
befintliga bron, med den form den innehade, endast med svårighet kunde äfven af lättare fordon passeras, samt att å densamma icke kunde utläggas jernvägsspår och följaktligen jernvägsanläggningen å varfvet ej utsträckas till Lindholmen, hvartill komme att för öppnandet af bron erfordrades en högst betydlig arbetsstyrka. På dessa skäl och enär samma bro för att kunna fortfarande begagnas snart måste undergå en betydlig reparation, har varfscliefen ansett det vara angeläget, att den blefve ersatt med eu svängbro af jern. Kostnaden för en dylik bro af sådan konstruktion att densamma kunde beqvämligen skötas af 2 man, skulle, enligt gjord beräkning, uppgå till inalles 48,100 kronor; och har Marinförvaltningen, under åberopande af hvad varfscliefen sålunda anfört, i underdånighet tillstyrkt, att medel måtte för ändamålet beredas.
Lika med dessa myndigheter anser jag det vara af stor vigt att en ny svängbro för upprätthållande af förbindelsen emellan ifrågavarande platser varder anbragt. För den nuvarande vindbrons öppnande och tillslutande erfordras en arbetsstyrka, uppgående till mer än 70 man. Härtill kommer i öfrigt att, till följd af brons konstruktion, fartyg icke kunna genomgå broöppningen med begagnande af ångkraft, utan måste dervid användas en mängd folk äfvensom förhalningstrossar, båtar och annan redskap, hvilket allt medför både tidsutdrägt och kostnad. På grund af sålunda anförda förhållanden och särskilt med fästadt afseende å den dyrbara arbetskraft, som genom i fråga varande nybyggnad skulle besparas, får jag i underdånighet hemställa att Eders Kongl. Maj:t täcktes af Riksdagen begära, att till en svängbro af jern å varfvet vid Carlskrona måtte anvisas ett extra anslag af 48,100 kronor.
Påbyggnad af exercishuset vid Stockholms station.
Sedan längre tid tillbaka har frågan om uppförande af en till- [7.] byggnad till berörda exercishus och höjande af taket på detsamma Påbyggnad varit väckt. Val fann Eders Kongl. Maj':t, i nådigt beslut den 2 Fe- % fidStwkbruari 1877, icke skäl att till då gjord framställning om anvisande af åolms station. medel till en tillbyggnad lemna bifall, med förklarande derjemte, att med höjande af exercishuset borde anstå till dess, efter verkstäld besigtning, nytt tak funnes behöflig!, i hvilket afseende det ålåge Förvaltningen af Sjöärendena att, vid tidpunkten för takets omläggning,
16 Femte hufrudtiteln.
med förnyad anmälan i ämnet till Eders Kongl. Maj:t i underdånighet, inkomma. Men med anledning af Militärchefens vid Stockholms station ånyo upprepade framställning i ämnet har Marinförvaltningen, i ofvannämnde skrifvelse den 3 december 1880, med öfverlemnande af framställningen och öfriga till ärendet hörande handlingar, ånyo understält denna fråga Eders Kongl. Maj:ts nådiga pröfning.
Af de inkomna handlingar^ inhemtas:
att Militärchefen — under åberopande det han år efter annat, i sammanhang med afgifna förslag öfver anslagsbehofven vid stationens militärdepöt, gjort framställning om nödvändigheten af exercishusets påbyggnad m. m. — såsom skäl för sitt nu framstälda förslag hufvudsakligen anfört, hurusom det med hvarje år blifvit allt tydligare att exercishuset lemnade ett allt för inskränkt utrymme för den personal, som deri skulle öfvas, men att än mera väsentliga olägenheter uti ifrågavarande byggnad förefunnes, nemligen brist på tillräckligt dagsljus samt på tillfälle att på lämpligt sätt åstadkomma luftvexling, till följd af hvilka sistnämnda förhållanden de förnämligaste vilkoren för vidmakthållande af helsa och trefnad hos öfningspersonalen således i den nuvarande byggnaden saknades;
att Militärchefen vidare, under framhållande af angelägenheten att vidtaga åtgärder för afhjelpande af nyss nämnda brister, anhållit det Marinförvaltningen måtte bereda tillgång till de för sådant ändamål erforderliga medel, hvilka han, med inlemnande af en utaf stationens byggmästare uppgjord ritning jemte kostnadsförslag öfver förändring af exercishuset, i enlighet med sagda kostnadsförslag, upptagit till
24,500 kronor;
att den sålunda föreslagna förändringen innebure: l:o) exercissalens höjande 7 fot, med bibehållande af nuvarande takkonstruktion, men med förstärkningar å hvarannan takstol, på samma gång utgörande förankring emellan murarne; 2) anbringande i vestra väggen af fönsterlufter, hvilka skulle till f af sin höjd blifva blinda samt till öfre tredjedelen så anordnade att de lemnade ljus till salen; 3:o) nya fönsterlufter å motsatta, östra väggen med 2 fots högre bröstvärn än som nu finnes; 4:o) anbringande af en lanternin å taket öfver salens midteldel äfvensom af sidoventiler och takventilatorer; samt 5:o) en tillbyggnad af tegel vid midteldelen af exercishusets vestra fa§ad, afsedd att ersätta nuvarande träförstuga samt att inrymma, förutom förstugor, 2 välbehöfliga mindre rum för befäl och underbefäl;
Femte hufvudtiteln.
att, sedan Marinförvaltningen derefter, med anledning af föreskriften i nådiga beslutet den 2 Februari 1877, från stationens varfsclief infordrat uppgifter angående så väl särskildt ifrågavarande taks som äfven hela byggnadens nuvarande tillstånd, hade, till följd af de upplysningar, som från. varfschefen i berörda afseenden inkommit, under ärendets behandling uppstått fråga, huruvida icke det kunde vara lämpligt att, utan höjning af tak och väggar, åstadkomma ökad tillgång på luft och ljus genom att borttaga husets nuvarande innerpanel och anbringa, i dess ställe, takpanel jemte takfönster i ungefärlig. likhet med hvad som funnes tillämpadt i afseende å det vid exercishuset befintliga annex;
att ett förslag i sådant syfte blifvit uppgjordt, öfver hvilket Militärchefen afgifvit yttrande, deri han, med bifogande af utlåtanden från öfverintendentsembetet samt från instruktionsofficeren i gymnastik vid exercisskolan, bland annat, anfört, att de förändringar detta förslag innebure ingalunda kunde uppfylla de fordringar, hvilka med afseende på luft och ljus samt exercismanskapets helsa behöfde tillgodoses, hvarföre .Militärchefen ansåg sig böra vidhålla sitt förut afgifna förslag, hvilket så väl Öfverintendentsembetet som instruktionsofficeren ansett ega företräde framför det senare uppgjorda förslaget; dock att, på sätt Öfverintendentsembetet föreslagit, den ifrågasatta lanterninen kunde uteslutas.
Vid ärendets slutliga behandling hos Marinförvaltningen, dervid Chefen för flottans militärpersonal jemväl närvarit, har denne — jemte det han instämt med Militärchefen både uti dennes åsigter om olägenheterna af den nu varande exercislokalen och uti det förslag till desammas afhjelpande, hvilket Militärchefen afgifvit uti här ofvan omförmälda framställning af den 12 Juni 1880 — framhållit det oafvisliga behofvet af en på- och tillbyggnad till ifråga varande hus i enlighet med sistnämnda förslag och hurusom detta behof, redan länge befintligt, efterhand alltmera framstått, då under de senare åren ett eldare- och handtverkskompani tillkommit vid stationen, matrospersonalen ökats, samt till följd af kassation vid generalmönstringar, båtsm an srekryternas antal ansenligt vuxit; hvarförutom han anfört att, med hänsyn till undervisningens ändamålsenliga bedrifvande och bevarande af ^öfningspersonalens. helsa, det vore högeligen angeläget, att den ifrågavarande förändringen komme att så snart som möjligt verkställas.
På grund af hvad Chefen för flottans militärpersonal sålunda anfört särskildt beträffande den personal, som skulle öfv as i exercishuset,
18 Femte hufvudtiteln.
har Marinförvaltningen ansett att sedan den 2 Februari 1877, då nådig föreskrift meddelades att frågan om exercishusets höjande borde anstå intilldess nytt tak derå funnes behöfligt, förhållanden inträffat, som kunde leda till denna frågas bedömande ur annan synpunkt, och har Förvaltningen följaktligen trott sig böra ånyo anmäla ärendet hos Eders Kongl. Maj:t, i det Förvaltningen, som för sin del icke hade något att erinra mot det af Militärchefen afgifna förslag om exercishusets förändring i enlighet med den af honom inlemnade ritning, i underdånighet hemstält, att Eders Kongl. Maj:t täcktes hos näst sammanträdande Riksdag för ifrågavarande ändamål äska ett belopp af
24,500 kronor.
I betraktande af hvad härvid blifvit af såväl Chefen för flottans militärpersonal som Militärchefen vid flottans härvarande station anfördt och i öfrigt i ärendet förekommit, har jag, med stöd jemväl af hvad jag vid personligt besök på platsen varit i tillfälle att inhemta, funnit frågan om förändring af den nu begagnade exercislokalen icke utan synnerlig olägenhet kunna vidare uppskjutas. Beträffande de i sådant syfte uppgjorda förslag, finner jag, lika med Marinförvaltningen och Chefen för flottans militärpersonal, det af Militärchefen i hans skrifvelse den 12 Juni 1880 framstälda innefatta lämpliga åtgärder för afhjelpande af ifråga varande olägenheter, på grund hvaraf och då den härför beräknade kostnad synes, i betraktande af de afsedda fördelarne, jemförelsevis ringa, jag föranlåtes hemställa, det Eders Kongl. Maj:t täcktes hos Riksdagen för påbyggnad af ifrågavarande exercishus och uppförande af en tillbyggnad till detsamma begära å extra stat för år 1882 ett belopp af 24,500 kronor.
Artillerimateriel.
[8.1 Behofvet af anslag å extra stat för artillerimateriel har Marin-
Artiileri- förvaltningen beräknat till 678,300 kronor enligt följande specifikation:
materiel.
Transport kronor 194,300: —
Femte hufrudtiteln.
19 Transport 194,300
Projektiler enligt särskild specifikation........................ kronor 320,000
1 st. 15 cm. kanon å kr. 12,500.............................. » 12,500
1 » )) lavett å » 8,000 ........................... » 8,000
300 » projektiler till en 27 cm. kanon å kr. 120 » 36,000
300 » )> )) » 15 cm. » å » 30 » 9,000
Artilleriinventarier............................................................ » 16,400
För kompletterande af skråförrådet för de vid Carls-
krona station befintliga kanoner....................... » 20,000
9 st. 1-tums kulsprutor med sjölavetter å kr. 5,500 » 49,500
Ammunition till 9 st. 1-tums kulsprutor .................. » 12,600
kronor 678,300
Af de sålunda till anskaffning föreslagna kanonerna af 15 cm. kaliber skulle en afses för den under byggnad varande kanonbåten Edda och de sju öfriga för att utbytas mot nu å andra flottans fartyg befintliga 16 cm. kanoner af äldre modell, hvilka deremot skulle tilldelas sjöfästningarne, samt kanonerna af 8,4 cm. till bestyckning å Kungsholms fästning i stället för dertill förut afsedda, men ännu ej anskaffade 3,24 tums. kanoner af äldre modell; och bar Marinförvaltningen derjemte anmält att inhemsk verkstad erbjudit sig att för flottan tillverka förenämnda kanoner af martinsjern, hvilket tillfälle syntes desto hellre böra beaktas, som stora fördelar både i ekonomiskt och militäriskt hänseende vore för landet att påräkna, om en sådan inhemsk tillverkning komme till stånd.
Det vore visserligen högeligen önskvärdt att hela det af Marinförvaltningen förordade anslagsbeloppet redan under nästkommande år kunde blifvit disponibelt, enär det är angeläget, så väl att de nu i öfrigt nästan fullbordade sjöbefästningarne vid Carlskrona, så snart som möjligt, förses med erforderlig bestyckning och utredning i enlighet med faststäld plan, som ock att fartygen erhålla tidsenligare och kraftigare artilleri, hvartill kommer att genom en större samtidig beställning den inhemska tillverkningen erhölle en önskvärd uppmuntran och beroendet af utlandet, med afseende å erforderlig krigsmateriel, i väsentlig mån minskades. Då emellertid det belopp, som sålunda blifvit ifrågasatt, utan alltför stor olägenhet torde kunna fördelas på mer än ett år, har jag ansett mig böra upptaga endast de behof, som framför andra synes mig angelägna.
Hvad först kanoner och lavetter beträffar, anser jag sålunda att anskaffningen åtminstone bör omfatta 1 st. 15 cm. kanon med lavett
20 Femte linfVudtitelii.
till Edda och 5 st. 15 cm. kanoner till några af öfriga fartyg i utbyte mot deras 16 cm. kanoner, som i enlighet med Marinförvaltningens ofvannämnda förslag borde tilldelas Kungsholmen, äfvensom 7 st. ännu felande lavetter för nämnde fästning.
Anskaffning af projektiler och inventarier har jag jemväl ansett kunna inskränkas till de för Eddas 27 cm. kanon 'samt för 15 cm. och 12 cm. kanonerna erforderliga behofven äfvensom det uppgifna antalet kulsprutor med lavetter kunna minskas från 9 till 3 och ammunition till samma kulsprutor i lika förhållande.
I öfverensstämmelse härmed har jag uppgjort följande beräkning öfver erforderliga medel till artillerimateriel för år 1882 nemligen:
6 st. 15 cm. kanoner af martinsmetall, deraf
Edda...........................................................................
7 ■» lavetter till 16 cm. kanoner för fästningen
Kungsholmen ........................................................
1 )) lavett för Eddas 15 cm. kanon .....................
Artilleriinventarier ............................................................
3 )> kulsprutor med lavetter och ammunition.........
150 st. projektiler för Eddas 27 cm. kanon.........
1,200 )) projektiler för 15 cm. kanoner .................
200 » projektiler för 12 cm. kanoner ..................
Besigtning och transporter .............................................
Komplettering af skråförrådet .....................................
eu för kronor
)>
kanonbåten 75,000: —
49,000
8,000
8,000
21,000
18,000
36.000 3,600 2,400
tillsammans kronor 241,000
hemställande jag att Eders Kongl. Maj:t täcktes göra framställning till Riksdagen att till artillerimateriel anvisa sistberörda belopp å extra stat för år 1882.
Omarbetning af krut.
[9.] Med erinran att sistlidne års Riksdag anvisat 30,000 kronor å
0ma7ierut9 e*tra stat fÖr år 1881 omarbetning af äldre krut, har Marinförvaltaf m' ningen anmält, att behofvet af tjenligt krut till kanoner af nyare konstruktion vida öfverstege den tillgång, som för närvarande funnes och med berörda anslag kunde åstadkommas, hvadan Förvaltningen ansett, att till undvikande af beställning å utländsk ort vid hastigt inträffande
Femte lmfvudtiteln.
behof af Renligt krut, det äldre krutets omarbetning genom våra inhemska krutbruk borde oafbrutet fortgå samt förty hemstält att enahanda belopp, som för ändamålet beviljats för år 1881, måtte jemväl för år 1882 anvisas.
För bedömande af behofvet af krut har jag låtit upprätta en tablå öfver tillgångarne å olika slag af krut för flottans och sjöfästningarnes kanoner. Af denna tablå, som torde kunna Riksdagens Statsutskott meddelas, framgår bland annat, att af vanligt styckekrut finnes ett öfverskott, uppgående till omkring 7,000 centner, som för mindre kostnad än hälften af hvad nytt krut betingar, kan omarbetas till grofkornig! af dimensioner lämpade efter de olika kanonslagen, men att af det senare slags krutet, utöfver befintlig tillgång, förefinnes en brist af icke mindre än omkring 9,400 centner. Vid sådant förhållande och då, oafsedt den betydligt större kostnaden, det icke med visshet kan påräknas att i behofvets stund erhålla tjenlig! krut från utlandet, synes mig omarbetningen af äldre styckekrut vid våra inhemska krutbruk böra fortgå, till dess behofvet blifver fyldt, eller åtminstone intill dess att tillgång deraf erhålles i samma förhållande som af projektiler.
Såsom ofvan är anfördt, har Marinförvaltningen i sitt förslag för år 1882 upptagit endast ett belopp af 30,000 kronor för omarbetning af 1,000 centner, eller den qvantitet, som hittills ansetts kunna inom landet under ett år omarbetas. Då emellertid, enligt vunnen upplysning, sådana anordningar numera blifvit vidtagna, hvarigenom icke mindre än 2,500 centner krut kunna årligen omarbetas, af hvilken qvantitet 500 centner lära komma att betingas för landtförsvaret, anser jag, med hänsyn till den känbara bristen å användbart krut, grundade skäl förefinnas att begagna det tillfälle, som sålunda erbjuder sig att så snart som möjligt afhjelpa det oafvisligaste behofvet genom omarbetning för flottans räkning af 2,000 centner äldre styckekrut till grofkornig!, och hemställer alltså, det Eders Kongl. Maj:t måtte för ändamålet af Riksdagen begära ett extra anslag för år 1882 af 60,000 kronor.
Minväsendet.
I afseende å behofvet af extra ordinarie anslag under år 1882 för minväsendets utveckling har Marinförvaltningen anfört,
att, sedan varfschefen vid Carlskrona station föreslagit anskaffning
[10.]
Minväsendet.
22 Femte hufvudtiteln.
af åtskillig' minmateriel för en kostnad af 120,408 kronor 50 öre, hvilken materiel skulle afses dels till ersättningsförråd vid uppbörderna för spärrande af inloppen till Carlskrona och dels till användning för minöfningarna, Förvaltningen, som instämde i varfschefens förslag, sedan detsamma blifvit öfversedt och jemkadt, funne ett belopp af
75,500 kr. för sagda ändamål behöfligt;
att, då de med minfartyget Rans utrustning förenade jemförelsevis dryga omkostnader gjorde detta fartygs användning till profning och inskjutning af Witheheads större eller 15-tums 19-fots minor mindre lämpligt och detsamma vore oanvändbart för 14-tums 15-fots dylika minor, hvilka anskaffats för minfartyget Rolf och antagligen framdeles komme att tillverkas för öfrige minbåtar, en så kallad skjutbro borde anläggas på lämplig plats i skärgården, på det erforderlig profning och inskjutning måtte kunna med större noggranhet och mindre kostnad verkställas; och hade, på grund af ungefärlig beräkning, kostnaden härför icke kunnat sättas lägre än 75,000 kronor;
att, då minfartyget Rån för närvarande vore försedt allenast med en fast tub för utskjutning af minor föröfver, men i senare tid så kallade svängapparater blifvit å dylika fartyg uppsatta för minornas utskjutning under olika sidoriktningar, anbringandet af sådana apparater å Rån skulle i hög grad öka dess stridbarhet och af denna anledning ansåges böra ju förr desto hellre vidtagas, derför kostnaden beräknades till 18,000 kronor;
att behofvet af 14-tums 15-fots Whiteheads minor beräknats till 18 utöfver befintlig tillgång, och som medel från 1881 års anslag för minväsendet icke vore att tillgå för bekostande af mera än 3 nya minor, anvisning alltså erfordrades å tillverkningskostnaden för 15 minor, beräknad till 95,000 kronor;
att flottans förråd af bomullskrut för närvarande icke fylde behofvet af laddningar till samtliga flottan tillhöriga minor, hvartill komme att befintlig tillgång årligen förbrukades i mån af minöfningarnas omfattning och att lämpligt öfverskott af sådant krut följaktligen alltid borde i förrådet förefinnas; anseende Förvaltningen att för upphandling af bomullskrut till denna omfattning borde anvisas 34,000 kronor;
att för åtskilliga andra för minväsendets utveckling nödvändiga arbeten och anskaffningar samt till behöfliga försök för materielens fullkomnande ett belopp efter ungefärlig beräkning af 25,500 kronor vore synnerligen behöfligt; samt
att för minpersonalens aflöning erfordrades 19,885 kronor 75 öre;
Femte Iiufvudtiteln.
hvadan slutsumman för behöfligt anslag under år 1882 till minväsendet uppginge till 342,885 kronor 75 öre eller i jemnadt tal 343,000 kronor.
Hvad angår de för Carlskrona station till en kostnad af 75,500 kronor anmälda behofven, synes mig att, med undantag af anskaffningen för 30,000 kronor af eu ångbåt, afsedd för utläggning af multipelkablar, och hvartill medel kan beredas af återstoden af anslaget till krigsfartygs byggande, samt af en del stångminor och mingafflar m. m. till en sammanlagd kostnad af 5,855 kronor, med fyllandet af de öfriga behofven kan anstå och således endast sistnämnda summa böra inberäknas i det belopp, söm bör för minväsendet af innevarande års Riksdag äskas.
Den föreslagna skjutbron för inskjutning af Whiteheads minor, på sätt i andra länder eger rum, skulle utan tvifvel blifva af gagn, men då kostnaden för anläggning af en dylik skjutbro på lämpligt ställe med för sådant ändamål erforderlig inlösen af jord och vattenområde ännu icke hunnit fullständigt utredas, så torde med begäran om anslag för ifrågavarande ändamål böra tills vidare anstå.
Ehuru i följd af gjord anvisning under tiden efter det Marinförvaltningen afgifvit sin nu i fråga varande framställning, tillgång ej finnes för förfärdigande vid härvarande minverkstad af flera än två Whiteheads minor, anser jag likväl medel för närvarande ej böra beräknas för tillverkning derutöfver af flera än tio, motsvarande en kostnad af 63,334 kronor, men att derjemte bör för ändring och komplettering af äldre minor upptagas ett belopp af 9,100 kronor.
Anskaffningen af bomullskrut torde kunna inskränkas till fyllande af behofvet för stångminor 14,490 kronor och för 8 stycken Whiteheads minor 1,316 kronor eller tillsammans 15,806 kronor.
Hvad angår det af Marinförvaltningen till minväsendets utveckling och materielens fullkomnande begärda belopp finner jag anslag härför desto mer behöfligt, som deruti äfven torde böra inbegripas medel till aflönande af lärare i fysik, kemi och minlära, i hvilka ämnen det är af synnerlig vigt att större insigt meddelas än som från befintliga läroböcker kan erhållas eller vid hittills meddelad undervisning i allmänhet kunnat inhemtas; och torde i fråga varande belopp böra beräknas till
26,500 kronor.
Lika med Marinförvaltningen anser jag i girigt böra för minfartyget Rans förseende med svängapparater afses 18,000 kronor samt för minpersonalens aflöning beräknas 19,885 kronor 75 öre.
De af mig sålunda beräknade belopp utgöra sammanlagdt 158,480 kronor 75 öre; hemställande jag att Eders Kongl. Maj:t täcktes af Riks-
24 Femte hufuidtiteln.
dagen begära anslag å extra stat för minväsendet för år 1882 till belopp, som, för jemnande af slutsumman å de extra anslagen, utföres med 158,528 kronor 70 öre.
Fartygsmateriel.
[11.] Uti ett den 28 sistlidne juni afgifvit underdånigt betänkande
^ett^ansar^mec^ förslag till fartygscerter för flottan, kafva dertill förordnade komi- 6 fartyg™ terade, bland sådana fartyg, hvilka, med hänsyn till rikets tillgångar och sjökrigsvetenskapens nuvarande ståndpunkt, syntes bäst främja vår flottas uppgift, att till kusternas försvar uppträda mot fiendtliga anfall, kvarhelst dessa mot oss försöktes, jemväl framstält en uti betänkandet med bokstafven A betecknad pansarbåtstyp, afsedd att med fördel kunna sättas i stället för så väl den ena som den andra af de typer för pansarklädda fartyg vi nu ega. Otvifvelaktigt torde ock den ifrågavarande af komitén föreslagna pansarbåten A, hvilken är att betrakta blott såsom eu utvecklingsform af den redan hos oss sedgn 15 år tillbaka antagna monitorstypen, bättre är denna sin numera i mycket föråldrade föregångare och urbild, och bättre än våra under de senare åren tillkomna, helt och hållet opansrade kanonbåtar, kunna fylla de maktpåliggande uppgifterna att utestänga fiendtliga flottor från rikets vigtigaste hamnar, försvåra fiendtliga härmassors landsättande på våra kuster och oroa en möjligen landstigen fiendes förbindelse med eget land. Äfven för stridsfälten inom skärgården egnar han sig bättre än våra nuvarande pansarbåtar. Härtill kommer dessutom det stora företräde han på sätt jemväl af komiterade framhålles, eger deruti, »att han till sin verksamhet icke är bunden af vissa på förhand bestämda försvarsställningar, hvilka tilläfventyrs aldrig blifva anfallna utan kan obehindradt och hastigt flytta sig från ett försvarsområde till ett annat, dit omständigheternas kraf för tillfället må angelägnast kalla honom, ett företräde, hvilket torde böra tillmätas så mycket större betydelse, som, oafsedt den beaktansvärda omständigheten, att vi uti besittningen af den i hjertat af Östersjön belägna ön Gotland, hafva ett högst maktpåliggande intresse att bevaka och försvara, ensamt vårt fastlands, vid pass 270 geografiska mil långa, och till mer än en tredjedel alldeles öppna kuststräcka, erbjuder ett snart sagdt obegränsadt antal anfalls- och landstigningspunkter».
Enligt mitt förmenande är det på goda grunder, som komiterade
Femte hufVudtiteln.
såsom ändamålsenligt och öfverensstämmande med god hushållning med både försvarskraft och penningar förorda, dels att antalet af de olika fartygscerterna måtte begränsas till det minsta, som skäligen kan stå tillsammans med beskaffenheten af de värf, hvilka det nödvändigt åligger vårt sjöförsvar att utföra, dels ock att hvarje fartyg som inginge i vår flotta borde hafva sådana egenskaper, att detsamma vore användbart för så väl det ena som det andra stridsfältet, så att de krafter, öfver hvilka vi hade att förfoga, icke behöfde splitras, utan lätt läte samla sig till gemensamt försvar af den punkt, som för tillfället vore mest hotad. Vår flotta skulle då enligt mitt förmenande bättre än nu är fallet fylla den uppgift, hvilken, såsom varande hennes förnämsta, icke borde öfverstiga hennes krafter, eller det ansvarsfulla åliggandet att genom den fiendtliga landstigningens försvårande och fördröjande bereda vår här rådrum att samlas och ordna sig, för att med kraft kunna möta en landstigande fiende så snart och hvarhelst han beträdde vår mark.
I betraktande häraf och på de skäl i öfrigt, hvilka uti berörda komitébetänkande blifvit anförda för lämpligheten och behofvet för vår flotta af en sådan pansarbåtstyp, som den, hvilken, betecknad med bokstafven A, blifvit af komiterade föreslagen, har jag, utan att vilja förringa det värde de äldre fartygen, hvar i sin mån, må ega för försvaret, så mycket mindre tvekat tillstyrka framställning till Riksdagen om medels anvisande till påbörjandet af ett dylikt fartygs byggande, som flottan för närvarande icke eger ett enda fullt tidsenligt pansarfartyg och något anslag till fartygs nybyggnad icke blifvit af de tre senaste Riksdagarne anvisadt. Då emellertid medel fordras äfven för andra vigtiga utgifter för flottans behof och statsverkets tillgångar icke torde medgifva desammas anlitande utöfver hvad de mest maktpåliggande behofven kräfva, har jag ansett 650,000 kronor af hela det för en sådan pansarbåts färdigbyggande erforderliga beloppet, beräknadt att förutom bestyckning, artilleriinventarier samt minor och minapparat uppgå till omkring 2,290,000 kronor, böra för år 1882 anvisas, och får jag följaktligen hemställa, att Eders Kongl. Maj:t täcktes af Riksdagen begära att till byggande af ett pansarfartyg måtte å extra stat beviljas 2,290,000 kronor, samt deraf anvisas 650,000 kronor att för år 1882 utgå.
26 Femte hufvudtiteln.
[12.]
Ersättning för kostnader för kanonvandringar.
Ersättning för förskottsvis utbetalde kostnader för anbringande af kanonvandringar å Kungsholmen och Hästholmen.
Sedan uti nådig generalorder den 30 April 1877 dåvarande Förvaltningen af sjöärendena blifvit anbefald att vidtaga erforderliga åtgärder på det att kanonerna så val för pansardonjonen å Kungsholms fästning som för kasematterna på vestra Hästholmen måtte så fort ske kunde blifva på sina platser uppsatta och försedde med tillhörande ammunition och öfrig utredning, så hade Förvaltningen, till åtlydnad häraf, uti särskilda skrivelser den 17 Augusti och 26 Oktober 1877, anmodat varfschefen i Carlskrona att gå i författning om åtgärders vidtagande för uppställningen af kanoner å fästningarne Kungsholmen och Hästholmen m. m.
Till följd af innehållet i berörda skrivelser, livilka blifvit fortifikationsbefäihafvaren i Carlskrona delgifne, aflät chefen för Kongl. fortifikationen den 21 December 1877 en skrifvelse till Förvaltningen af sjöärendena, deri bemälde chef upplyste, att, ehuru fortifikationen vore villig utföra vandringarne till ifrågavarande kanoner m. m., detta dock ej kunde låta sig göra förr än behöfliga medel af Förvaltningen anvisades, emedan kostnaderna för dessa arbeten ej inberäknats i ornbyggnadsförslaget för ifrågavarande fästningar; hvarjemte bemälde chef insände uppgjorda kostnadsberäkningar, utvisande att kostnaden för kanonvandringar för Kungsholms fästning skulle uppgå till 76,000 kronor och för Hästholmen till 24,000 kronor, hvartill lagts kostnaden för inredning af krut- och ammunitionsmagasin, beräknad för Kungsholms fästning till 26,000 kronor och för Hästholmen till 4,500 kronor, hvadan dessa kostnader skulle uppgå tillsammans till 130,500 kronor.
Med anledning häraf inkom Marinförvaltningen till Eders Kongl. Maj:t med underdånig skrifvelse den 4 Januari 1878, deri Förvaltningen — under erinran att Eders Kongl. Maj:t uti nådigt bref den 1 Juni 1877 föreskrifvit, att hvad af anslaget till artillerimateriel för år 1878 återstode, sedan vissa angifna kostnader blifvit af detsamma bestridda, skulle afses för utförandet i öfrigt, af den bestyckningsplan för Kungsholmen och Hästholmen, som under den 8 Januari 1877 blifvit faststäld, — tillika anfört, att af sålunda anvisade medel icke någon
Femte hufvudtiteln.
de! kunde afses till kanonvandringar; vid hvilket förhållande och då Marinförvaltningen icke vore i tillfälle att föreslå några medel för dessa arbeten, Förvaltningen hemstälde, att hos Riksdagen måtte göras framställning om beviljande för ändamålet af 130,500 kronor.
Då denna underdåniga skrifvelse inkommit först efter tiden för aflåtande af Eders Kongl. Maj:ts nådiga proposition angående statsverkets tillstånd och behof för år 1879, fann Eders Kongl. Maj:t i beslut den 15 Februari 1878 berörda skrifvelse icke böra föranleda särskild framställning till samma års Riksdag, hvaremot Eders Kongl. Maj:t bemyndigade Marinförvaltningen att af omhänder hafvande medel förskottsvis bestrida kostnaden för i fråga varande kanonvandringar till ett belopp af högst 100,000 kronor, med förständigande i öfrigt att, efter det utgiften blifvit till siffran känd, densamma till ersättning i underdånighet anmäla.
Sedan Marinförvaltningen derefter uti underdånig skrifvelse den 12 December 1879, med anmälan att hela det för ifrågavarande kanonvandringar anvisade belopp, 100,000 kronor, blifvit till fortifikationen utbetaldt, hemstält om ersättning härför, fann Eders Kongl. Maj:t vid underdånig föredragning af berörda skrifvelse den 31 i sistnämnda månad, godt anbefalla Marinförvaltningen att sedan, efter erhållen redovisning för de till fortifikationen utbetalda medel, beloppet af kostnaderna för ifrågavarande kanonvandringar blifvit slutligen kändt, ånyo, i sammanhang med uppgift å de behof, för hvilkas tillgodoseende extra anslag ansåges böra af den år 1881 sammanträdande Riksdag begäras, inkomma med underdånig anmälan om ersättning för de för ifrågavarande ändamål bestridda utgifter; Och har nu Marinförvaltningen dels i underdånig skrifvelse den 30 September 1880 angående behofvet af nya anslag till flottan för år 1882 hemstält om äskande hos Riksdagen af ett extra anslag till belopp af 100,000 kronor för godtgörande af ifrågavarande utgifter, dels ock med underdånig skrifvelse den 12 derpåföljande November öfverlemnat en af fortifikationsbefälhafvaren i Carlskrona afgifven, hos Förvaltningen till siffran granskad och utan anmärkning lemnad redogörelse för de medel, som af Förvaltningen för ifrågavarande kanonvandringar utgifvits, hvilken redogörelse utvisade att kostnaden för dessa arbeten utgjort berörda belopp, hvarvid Förvaltningen tillika anmält, att chefen för fortifikationen, hvilken af samma redogörelse erhållit del, icke haft någon anmärkning att mot densamma framställa.
I sammanhang med den nu lemnade redogörelse för tillkomsten af ifrågavarande utgift torde jag få erinra att, innan den nådiga befall-
28 Femte hufvud titeln.
ningen om densamma den 15 Februari 1878 meddelades, så hade Riksdagen, enligt dess skrifvelse den 18 Maj 1877, på Eders Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning, beviljat ett kreditiv af 2,000,000 kronor, som Eders Kongl. Maj:t skulle ega att i mån af behof använda till åtgärder för upprätthållande af rikets neutralitet, men att berörda kreditiv, å hvilket tillgång till betäckande af ofvan omförmälda kostnader sålunda funnits, lemnats obegagnadt och ingått såsom tillgång för derefter skeende statsregleringar.
Under åberopande af hvad sålunda förekommit får jag tillstyrka framställning till Riksdagen att, till godtgörande af ifrågavarande förskottsvis bestridda kostnader, ett extra anslag af 100,000 kronor måtte anvisas.
Ersättning för förskottsvis utbetalda kostnader för komité!! för afgifvande af förslag till nya fartygscerter.
[13.]
Ersättning för förslcotterade utgifter för en komité.
Uti nådigt bref den 26 September 1879 har Eders Kongl. Maj:t, i sammanhang med tillsättandet af en komité för afgifvande af förslag till lämpligaste fartygscerter för sjöförsvaret, anbefalt Marinförvaltningen att med omhänder hafvande medel förskottsvis bestrida ej mindre godtgörelsen till ordföranden och ledamöterne i komitén, än ock de utgifter i öfrigt, Indika i följd af komiterades uppdrag funnes oundgängliga, med föreskrift tillika att, sedan komiténs arbeten blifvit afslutade, kostnaden för desamma till ersättning i underdånighet anmäla.
Vid föredragning derefter den 23 Juli 1880 af det utaf komitén, etter fullgjordt. uppdrag, afgifna underdåniga betänkande med dervid fogade reservationer af, bland andre, kommendörkaptenen vid Kongl. Flottan m. m. C. G. Lindmark, som förordat antagandet af pansarfartyg utaf mindre cert än den af komiténs flertal föreslagna, fann Eders Kongl. Maj:t godt medgifva att de utgifter, som kunde komma att föranledas deraf att åt sakkunnig person uppdroges att utarbeta ritning och kostnadsförslag till den af bemälde kommendörkapten förordade fartygstyp, finge af allmänna medel bekostas enligt räkning, som af Chefen för sjöförsvarsdepartementet godkändes.
Sedan Marinförvaltningen derefter i skrifvelse den 26 Oktober sistnämnda år anmält, att de för ifrågavarande komité förskottsvis be-
Femte hufvudtiteln.
stridda utgifter uppgått till 23,221 kronor 30 öre samt att någon tillgång å femte hufvudtiteln, som syntes vara af beskaffenhet att böra anlitas till betäckande af desamma, icke kunde uppgifvas, behagade Eders Kongl. Maj:t under den 10 sistlidne December — med bifall till min i sammanhang dermed gjorda framställning om utbetalande af ett belopp af 1,650 kronor till Extra Ingeniören in. m. J. Gr. Braune, som fullgjort förenämnda uppdrag, — i nåder förklara sig vilja, vid behandling af förslag till reglering af utgifterna under riksstatens femte hufvudtitel för år 1882, taga under pröfning frågan om godtgörelse för så väl det för ifrågavarande komité af Marinförvaltningen redan utgifna förskott, 23,221 kronor 30 öre, som den Braune beviljade ersättning, 1,650 kronor, eller tillhopa 24,871 kronor 30 öre.
Under åberopande af hvad sålunda förekommit får jag i underdånighet anhålla det täcktes Eders Kongl. Maj:t- till Riksdagen göra framställning derom att till betäckande af ifrågavarande förskottsvis utgifna kostnader, måtte å extra stat anvisas ett belopp af tillhopa 24,871 kronor 30 öre.»
Uppå tillstyrkan af Statsrådets öfrige ledamöter behagade Hans Maj:t Konungen till alla delar i nåder bifalla hvad nu i afseende å regleringen af femte hufvudtiteln och i öfrigt för sjöförsvarets behof blifvit af Departementschefen i underdånighet hemstäldt; och skulle utdrag af protokollet öfver hvad Kongl. Maj:t sålunda beslutat Finansdepartementet meddelas, för att läggas till grund vid författandet af Kongl. Maj:ts nådiga proposition om statsverkets tillstånd och behof, i hvad den afsåge femte hufvudtiteln och sjöförsvaret.
In fidem protocolli: L. Th. Neijber.
30 Femte hufvudtiteln
Jemförelse mellan nu gällande och af Chefen för Kongl. Sjökrigsskolan alternatiTt föreslagen stat för samma skola.
Femte hnfvudtiteln.
31 Awmärkninga/r:
l:o. Enligt den föreslagna staten skulle aflöningen till lektorerne utgå med 2,500 kronor såsom lön och 500 kronor såsom hyresersättning.
2:o. Enligt nu gällande stat undfå så väl lektorer som öfrige lärare uti icke militära ämnen hvart femte år i tjugu års tid arvodestillökning med 250 kronor hvarje gång så vida arvodet för det eller de ämnen, i hvilka han är lärare, uppgår till 1,000 kronor eller derutöfver.
3:o. Enligt den föreslagna staten skulle lektorerne undfå ålderstillägg hvart femte år i tjugu års tid med 500 kronor hvarje gång samt öfrige lärare uti icke militära ämnen, med ofvan stadgade inskränkning, bibehållas vid den arvodestillökning, som nu finnes bestämd.
Sjette hufvudtiteln.
Protokoll öfver Civilärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i Statsrådet å Stockholms Slott den 5 Januari 1881.
Närvarande:
Hans Excellens Herr Statsministern Grefve Posse,
Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena, Friherre Hochschild,
Statsråden: Lovén,
von Steyern,
Friherre von Otter,
Taube,
Hederstierna,
Hammarskjöld,
Richert,
Themptander.
Departementschefen Statsrådet Hederstierna anhöll att få underställa Kongl. Maj:ts nådiga pröfning frågan om reglerandet af utgifterna under Riksstatens sjette hufvudtitel samt yttrade härvid, beträffande anslagstitlarne:
2 Sjette lmfvuiltiteln.
[1-2.]
Rätt för Kommerslcollegium att disponera lediga löner.
Tillfällig löneförbättring för Kommerslcollegium samt Bergsstaten.
Ordinarie anslag.
Kommerskollegium.
I det underdåniga yttrande till statsrådsprotokollet, som min företrädare i embetet afgaf den 9 Januari sistlidna år vid föredragning af uppgjordt förslag till reglering af utgifterna under riksstatens sjette hufvudtitel för år 1881, erinrade lian bland annat, att då lagförslagen angående ny grufvestadga, angående patent ocli angående skydd för varumärken och mönster ännu icke kommit i det skick, att desamma kunde till afgörande hos Eders Kongl. Maj:t anmälas, men de beslut, söm beträffande dessa lagförslag komme att fattas, icke kunde undgå att på organisationen af det embetsverk, som kommer att handlägga de mål, hvarå de nya författningarna skola tillämpas, i högst väsentlig män utöfva inflytande, med frågan om reglering af Kommerskollegium måste anstå ännu ett år. De sålunda angifna hindren för en slutlig lösning af denna fråga qvarstå ännu och jag är derföre förhindrad att redan nu framlägga förslag om kollegiets indragning och till hvilka vare sig nya eller redan befintliga myndigheter de kollegiet nu åliggande göromål derefter skola öfverflyttas. Förslaget till ny grufvestadga har visserligen under sistlidne Mars månad blifvit i Högsta Domstolen föredraget, men Högsta Domstolen, som beslöt att förslaget derefter skulle mellan ledamöterna cirkulera, har ännu icke afgifvit sitt underdåniga utlåtande. Vidkommande åter förslagen till patentlag och till lagar angående varumärken och mönster, hafva äfven dessa, sedan vederbörandes utlåtanden i början af sistlidna års höst inkommit, blifvit under senare delen af November månad hos Högsta Domstolen föredragna, men något utlåtande öfver dessa omfattande förslag har ännu ej hunnit att af Högsta Domstolen afgifvas. Den omständighet att frågan om kollegiets indragning således ännu icke kan förekomma till afgörande synes mig emellertid icke behöfva lägga hinder i vägen för att redan derförinnan från kollegiet till andra myndigheter öfverflytta göromål af den art, att desamma lämpligare eller åtminstone lika väl kunna af andra än kollegiet handläggas, och hvilka icke beröras af några förestående lagförändringar. Till dylika göromål torde enligt min åsigt i främsta rummet böra hänföras bestyret med
3 Sjette hufvudtiteln.
upprättandet af statistiska redogörelser rörande handeln, fabrikerna och bergverksrörelsen. Detta bestyr lär nämligen enligt sin natur lämpligast böra tillkomma den myndighet, som har den officiella statistiken i öfrigt sig anförtrodd, eller Statistiska Centralbyrån. Nämnda byrås chef har ock på uppdrag af mig uppgjort ett förslag huru öfverflyttningen skulle kunna verkställas. Öfver detta förslag har Kommerskollegium under den 21 sistlidne December erhållit befallning att afgifva utlåtande och så snart detta inkommit, hvilket sannolikt inträffar redan under denna månad, torde jag få inför Eders Kongl. Maj:t ånyo anmäla ärendet och dervid föreslå framställning till innevarande års Riksdag om de nedsättningar i Kommerskollegiets och förhöjningar i Statistiska Centralbyråns stater, som af öfverflyttningen lära föranledas.
I afbidan härå och då jag således ännu icke är i tillfälle uppgifva i hvilken mån en inskränkning kan under nästkommande år ega rum i de arbetskrafter, öfver hvilka kollegiet för närvarande för upprätthållande af sina göromål behöfver förfoga, torde nu i afseende å kollegiet tills vidare böra hos Riksdagen för år 1882 utverkas enahanda medgifvanden, som för år 1881 och flera föregående år blifvit beviljade, likasom ock, då någon lönereglering för bergmästarne icke kan genomföras så länge frågan om ny grufvestadga ännu är oafgjord, de bland bergmästarne, hvilka icke äro med boställen försedde, samt tjenstemännen vid Sala silfververk torde böra under nästkommande år komma i åtnjutande af dyrtidstillägg, i likhet med hvad för flera föregående år egt rum.
Jag tillstyrker således, det Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att
dels medgifva, att de lönebelopp, som äro i Kommerskollegiets stat anvisade ej mindre för en advokatfiskalstjenst än äfven för andra ledigblifna eller ledigblifvande befattningar inom kollegiet, i afseende å hvilka indragning synes kunna ega rum eller förändring böra vidtagas, må intill slutet af år 1882, i den mån de för bestridande af göromålen inom kollegiet kunna finnas erforderliga, af Eders Kongl. Maj:t för ändamålet disponeras;
dels, på det Eders Kongl. Maj:t må komma i tillfälle tilldela Kommerskollegiets ledamöter samt dess i stat uppförde embets- och tjenstemän, med undantag af tre kanslister, tillfällig löneförbättring under år 1882 till samma belopp, som för innevarande år beviljats, på extra stat för år 1882 anvisa 8,740 kronor;
dels och likaledes på extra stat för år 1882 anvisa såsom tillfälligt lönetillägg för fyra bergmästare, som sakna boställe, och tre
4 Sjette Imfrudtiteln.
tjensteman vid Sala silfververk tjugo procent å de till dem utgående löner eller tillsammans 2,420 kronor.
Rikets ekonomiska kartverk.
[3.] Sedan Eders Kongl. Maja uti nådiga propositionen till 1880 års
Anslag till Riksdag angående statsverkets tillstånd och behof såsom grunder för rimtla kart- Eders Kong!. Maj:ts framställningar beträffande i fråga varande kartverk. verk antagit, att den ekonomiska kartläggningen af Svea och Göta land icke skulle fortsättas i vidsträcktare mån än som påkallades af ett billigt afseende derpå, att den för densamma redan anstälda personal måtte tills vidare finna lämplig sysselsättning, hvaremot den ekonomiskt-geografiska kartläggningen af Norrbottens län skulle enligt dittills faststäld plan fortsättas och afslutas, men Riksdagen, som anvisat anslag till fortsättande år 1881 af så väl de ekonomiskt-geografiska kartarbetena i Norrbottens län som det allmänna ekonomiska kartverket, funnit att, innan ett definitivt inställande af bearbetningen utaf ekonomiska kartverket för mellersta och södra delarne af riket i fråga komme, de undersökningar, som erfordrades för bedömande af kostnaderna för ordnande af ett kartverk i hufvudsaklig öfverensstämmelse med det af utsedde komiterade uppgjorda förslag, borde anordnas, med anledning hvaraf Riksdagen hos Eders Kongl. Maj:t anhöll, att praktiska försök i vissa antydda hänseenden måtte varda anstälda och kostnaderna derför bestridas af de till kartverken anvisade medel; så har Eders Kongl. Maj:t behagat att under den 28 Maj 1880 tillsätta en kommission för de allmänna kartarbetena, med uppgift att snarast möjligt anordna och låta verkställa praktiska försök för att utröna hvilka besparingar af tid och kostnader må kunna ernås genom att förena de ekonomiska och topografiska kartverken till ett kartverk med begagnande af en gemensam fältmätning och billiga reproduktionsmetoder, samt med åliggande derjemte att ej mindre årligen uppgöra plan för de allmänna kartarbetena än äfven yttra sig öfver frågor angående förändringar i mätnings- och utgifningsskalor, öfver nya sätt för kartornas mångfaldigande, öfver organisationen af kartverkens personal, öfver de af kartverkscheferne årligen afgifna utredningar rörande behöfliga anslag med de flera kartverken angående ärenden, i hvilka Eders
5 Sjette liufyudtiteln.
Kongl. Maj:t kunde finna nödigt infordra kommissionens utlåtande, i sammanhang hvarmed i nåder förordnades att, på sätt Riksdagen beslutit, kostnaderna för de omförmälda försökens anställande skulle gäldas af de för kartverken anvisade medel.
Förberedande arbeten för de praktiska försöken utfördes genom kommissionens försorg redan under sistlidna år och bestodo i sammansättning af en stomkarta i skalan 1 : 20000 öfver ett område om 2*/2 qvadratmil inom Östergötland äfvensom i anordnande af en undervisningskurs, afsedd att bibringa de kartografer, som skola deltaga i årets fältmätningsarbeten, nödig färdighet i topografisk kartritning. Under innevarande år skola de praktiska försöken påbörjas och komma att utgöras af dels ekonomisk-topografisk kartläggning af nyss nämnda område, dels försök med olika reproduktionsmetoder.
Innan kartverkskommissionen afslutat de praktiska försöken samt med anledning af deras utgång afgifvit sitt utlåtande i ärendet, torde något slutligt ordnande af landtkartverket icke kunna i fråga komma, och jag saknar derföre anledning att nu föreslå Eders Kongl. Maj:t att vidtaga någon ändring i planen för de båda ekonomiska kartverken utan synas dessa böra äfven under år 1882 fortgå i enahanda omfattning som under åren 1880 och 1881.
Vidkommande dessa båda kartverk — det för mellersta och södra delarne af riket och det för Norrbottens län —- torde det vidare tillåtas mig erinra derom att, sedan Afdelningschefen för generalstabens topografiska afdelning uti särskilda underdåniga memorial den 10 sistlidne November afgifvit förslag för år 1881 till inkomst- och utgiftsstat för de båda kartverken, samt kommissionen för de allmänna kartarbetena uti infordradt utlåtande tillstyrkt bifall till Afdelningschefens omförmälda förslag, behagade Eders Kongl. Maj:t vid föredragning häraf den 3 December 1880 i nåder fastställa utgiftsstater för innevarande års ekonomiska kartarbeten, slutande å en summa af 69,000 kronor för dem, som afse mellersta och södra delarne af riket, samt å 27,600 kronor för arbetena inom Norrbottens län.
Till dessa utgifter äro att påräkna:
för mellersta och södra delarne af riket:
anslag på ordinarie stat 6,000 kronor, anslag på extra stat 45,000 kronor, under anslaget till Landtmäteristaten besparade 22 andre landtmätarelöner 19,800 kronor samt förslagsvis beräknad inkomst för un-
6 Sjette hufVudtitelii.
der år 1880 försålda kartor 200 kronor eller sammanräknadt 71,000 kronor; och
för Norrbottens län:
anslag på extra stat 31,000 kronor och beräknad inkomst för försäljning af kartor 200 kronor eller tillsammans 31,200 kronor.
Då kartverkens inkomster äro upptagna till sammanräknadt 102,200 kronor och de för år 1881 faststälda utgifterna belöpa sig till endast sammanlagdt 96,600 kronor, finnes för samma år en behållning af 5,600 kronor, hvilka medel jemlikt Eders Kongl. Maj:ts den 3 December 1880 fattade nådiga beslut skola öfverlemnas till kommissionen för de allmänna kartarbetena att användas till bestridande af 1881 års kartverksförsök.
Beträffande det belopp, som för kartarbetenas fortsättande under år 1882 i samma omfattning som hittills borde hos Riksdagen äskas, har Afdelningschefen anfört att, då det nu visat sig att de medel, hvilka redan finnas för det allmänna ekonomiska kartverkets arbeten tillgängliga, ej mera kunde för dessa arbeten användas •— en naturlig följd deraf, att enligt Eders Kongl. Maj:ts nådiga befallning afgång bland arbetspersonalen ej finge för det närvarande ersättas, under det att genom andre landtmätares afgång medel undan för undan tillfalla kartverket — någon framställning om ökadt anslag för detta kartverk ej vore behöflig, samt, hvad Norrbottens läns ekonomiska kartverk anginge, att då sagda kartverk säkerligen under år 1882 finge för egna arbeten åter använda alla de medel, hvilka nu vore anslagna till dessa arbeten, någon förhöjning af kartverkets anslag för år 1882 ej vore af nöden, under hvilken förutsättning Afdelningschefen ansett lämpligast vara att berörda anslag för nyss nämnda år utginge till samma belopp som för år 1881 eller med 31,000 kronor.
Af hvad jag nu tillåtit mig anföra framgår, att kostnaderna för de båda kartverken under år 1882 icke torde fullt uppgå till det belopp, hvartill kartverkens inkomster för år 1881 blifvit beräknade. Då emellertid de af kommissionen för de allmänna kartarbetena anordnade praktiska försök antagligen komma att äfven under år 1882 fortsättas och kostnaderna för dessa försöks anställande skola gäldas af de för kartverken anvisade medel, samt, enligt de upplysningar jag erhållit, några besparingar å anslagen till de öfriga kartverken icke kunna emotses, torde den behållning, som med beräkning af samma inkomst- och utgiftsstat under år 1882 som under innevarande år skulle uppstå å anslaget till
7 Sjette hufYudtiteln.
de ekonomiska kartverken, komma att till fullo behöfva tagas i anspråk för gäldande af kostnaderna för kartverkskommissionens verksamhet. Äfven om de båda andre landtmätaretjenster, hvilka ännu äro besatte, blifva under år 1882 lediga och således ett belopp af 1,800 kronor tillfaller kartverken, lär äfven denna behållning blifva behöflig. Jag finner mig derför böra hemställa, att samma anslag, som för år 1881 beviljats, måtte äfven för år 1882 äskas och att således Eders Kong!. Maj:t måtte täckas föreslå Riksdagen att, utöfver det å sjette hufvudtiteln för närvarande för rikets ekonomiska kartverk uppförda ordinarie anslag 6,000 kronor, under samma hufvudtitel på extra stat för år 1882 anvisa dels till fortsättande af de ekonomiskt-geografiska kartarbetena i Norrbottens län 31,000 kronor dels ock för de ekonomiska kartarbetena i öfriga delar af riket 45,000 kronor eller tillsammans 76,000 kronor.
Skiften och afvittringar.
Beträffande denna anslagstitel tillåter jag mig att utur det protokoll öfver civilärenden den 9 Januari 1880, hvilket åtföljde Eders Kongl. Maj:ts till samma års riksdag aflåtna nådiga proposition angående statsverkets tillstånd och behof, i minnet återkalla att, sedan Landtmäteristyrelsen beräknat att till bestridande af utgifterna för storskiftes- och afvittringsverken för år 1881 skulle erfordras
tillsammans ................................................................................ kronor 304,835
till betäckande af hvilket utgiftsbelopp funnes dels en behållning från föregående år å........................ kronor 23,000
och dels ett på riksstatens sjette hufvudtitel uppfördt ordinarie anslag till skiften och
afvittringar å ..................................................... » 63,000 86,000
hvadan ett fyllnadsanslag å extra stat erfordrades till ett belopp af .................................................................................... kronor 218,835
så behagade Eders Kongl. Maj:t i nåder föreslå Riksdagen att till bestridande af kostnaderna för storskiftes- och afvittringsverken under år 1881 för samma år utöfver ordinarie anslaget, 63,000 kronor, på extra stat anvisa 218,000 kronor.
Till svar härå anmälde Riksdagen, att omförmälda för år 1881 äskade extra anslag af Riksdagen ansetts kunna utan olägenhet något
[4-5.]
Förhöjning i årsarfvodet förstorshifteslandtmätare
711. fl.
Anslag till storskiftesoch afvittring sverken.
8 Sjette liufrudtiteln.
nedsättas, då bland annat det för år 1880 anvisade extra anslaget, 233,000 kronor, beräknats kunna lemna en behållning af omkring 23,000 kronor samt utgifterna jemväl torde kunna nedbringas genom en revision af gällande taxa på arfvode för afvittringslandtmätarne i Vesterbottens och Norrbottens län; på grund hvaraf Eders Kongl. Maj:ts nådiga framställning i berörda hänseende allenast på det sätt af Riksdagen bifölls, att för år 1881, utöfver ordinarie anslaget till skiften och afvittringar, anvisades ett extra anslag af 200,000 kronor.
Sedan Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i Kopparbergs, Vesterbottens och Norrbottens län i enlighet med gällande föreskrifter till Landtmäteristyrelsen inkommit med uppgifter och beräkningar i afseende å de belopp, som under innevarande och nästkommande år ansåges erforderliga för storskiftes- och afvittringsverken, öfverlemnade Landtmäteristyrelsen med eget utlåtande den 22 sistlidne November till Eders Kongl. Maj:t dessa handlingar; och inliemtades deraf bland annat följande:
Eders Kongl. Majrts Befallningshafvandes i Kopparbergs län förslag till utgiftsstat för storskiftes- och afvittringsverket under år 1881 upptog en slutsumma af 80,250 kronor eller 20,000 kronor mera än som uti den under år 1879 ingifna approximativa beräkning blifvit i fråga satt. Förhöjningen var beroende derpå att vid storskiftet inom Sårna och Idre socknar, hvilket redan under år 1880 tagit sin början och sedermera oafbrutet komme att fortgå, handtlangningskostnaderna jemlikt Eders Kongl. Maj:ts beslut den 27 Juni 1879 skola gäldas af allmänna medel och icke, såsom inom öfriga socknar, af jordegarne. Vidkommande utgifterna för år 1882, yttrade Eders Kongl. Majrts Befallningshafvande att, derest Eders Kongl. Majrt fortfarande föresloge och Riksdagen beviljade den nu för styresmannen och storskifteslandtmätarne utgående förhöjning i årsarfvodet, 400 kronor till en hvar af dem, Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande ansåge att, vid upprättande af statsreglering för år 1882, förändring icke borde i fråga komma uti nämnda belopp 80,250 kronor, såsom af allmänna medel erforderligt för fortsättning af storskiftes- och afvittringsarbetena.
Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i Vesterbottens län, som beräknade 1881 års utgifter vid afvittringsverket i länet till 134,660 kronor, meddelade rörande de utgifter, som vid sagda verk kunde i fråga komma år 1882, att, enär afvittringsgöromålen under sist nämnda år hufvudsakligen torde komma att bestå uti mätningsarbeten och områdestilldelningar, skattläggning af Stensele samt möjligen slutligt bestämmande af den s. k. kulturlinien, Eders Kongl. Majrts Befallningshaf-
9 Sjette hufvudtitcln.
vande, med hänsigt till mätningsarbetenas dyrhet och då områdesutstakningar och kulturliniens bestämmande jemväl torde kräfva betydliga omkostnader, funne sig böra föreslå, dels att till betalning af arfvoden jemlikt §§ 1 till och med 8 samt 12 i nådiga taxan på arfvode åt afvittringslandtmätare den 30 Maj 1873 för år 1882 måtte anvisas ett belopp af 70,000 kronor äfvensom att kronans kostnader till aflöning åt gode män och handtlangare uti samma års stat upptagas till enahanda belopp som det för år 1881 föreslagna eller 42,000 kronor, dels att det uti förslaget till stat för sist nämnda år såsom tilläggsarfvode åt landtmätare, som under sommararbetstiden varit sysselsatta med sådana förberedande arbeten för skattläggning och områdestilldelning, som betaltes allenast enligt § 8 uti nyss nämnda nådiga taxa, upptagna belopp torde, med afseende derå att skattläggningsberedning i Stensele egde rum, jemväl för år 1882 bestämmas till 3,400 kronor. För öfrigt hade Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande icke haft anledning antaga, det några vidare förändringar kunde uti staten för år 1882 i förhållande till staten för år 1881 uppstå, hvadan alltså Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande beräknat kostnaderna för afvittringsverket inom Vesterbottens län år 1882 uppgå till 134,660 kronor.
Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i Norrbottens län, som ansett ett belopp af 106,100 kronor erforderligt för afvittringens fortsättande år 1881, anmälde att, i och för beräkningen af utgifterna under år 1882, Länsstyrelsen icke hade någon annan grund än de nu varande förhållandena, hvadan Länsstyrelsen hemstälde att det för år 1881 uppgjorda utgiftsförslaget, för så vidt några nya bestämmelser, som derpå kunde inverka, icke blefve i nåder utfärdade, måtte läggas till grund för beräkningen öfver 1882 års utgifter för afvittringen i länet.
Det af Landtmäteristyrelsen uppgjorda förslag till utgiftsstat för storskiftes- och afvittringsverken under år 1881 slutade på en summa
af ...................................................................................................... kr. 321,010
och som till betäckande af detta utgiftsbelopp funnes på Riksstatens sjette hufvudtitel ett
ordinarie anslag å ................................................. kr. 63,000
och ett extra anslag å....................................... » 200,000 263,000
understege detta belopp först nämnda summa med........... kr. 58,010,
men emedan, enligt en i Statskontorets utgiftsbyrå den 16 sistlidne November uppgjord kalkyl öfver tillgångarna å anslagen till skiften och afvittringar, sedan utgifterna under år 1880 blifvit bestridda, behållningen derefter skulle utgöra 66,201 kronor 65 öre, så vore, under
10 Sjette hufvudtiteln.
förutsättning att denna behållning användes till betäckande af ofvannämnda brist å 58,010 kronor, ändock ett öfverskott å 8,191 kronor 65 öre påräkneligt till bestridande af utgifter för storskiftes- och afvittringsverken under år 1882.
Efter det Landtmäteristyrelsens berörda förslag till utgiftsstat för storskiftes- och afvittringsverken under år 1881 blifvit afgifvet, både emellertid Eders Kong! Maj:t under den 3 sistlidne December behagat utfärda förnyad taxa på arfvode för afvittringslandtmätarne i Vesterbottens och Norrbottens län. Uti berörda taxa bär, i hufvudsaklig öfverensstämmelse med livad Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i Norrbottens län samt Landtmäteristyrelsen hemstält, arfvodet för mätning och uträkning af skogsmark i skalan 1 : 16000 och 1: 20000 blifvit ej obetydligt nedsatt, så att detsamma numera utgår med 11 öre per hektar, motsvarande 0,97 öre per qvadratref, i stället för att det hittills utgjort 1,2 öre per qvadratref, hvarjemte arvodet för uppgående af linienät, hvilket hittills utgått med 2 kronor för 1,000 fot, bestämts till 50 öre för 100 meter, motsvarande 1 krona 50 öre för 1,000 fot.
När derefter ärendet angående fastställande af stat för år 1881 blef den 10 i nyssberörda månad inför Eders Kongl. Maj:t anmäldt, fann Eders Kongl. Maj:t, med hänsyn till de nedsättningar i arfvodestaxan, som sålunda egt rum, skäligt föreskrifva, att de beräknade kostnaderna för arfvoden enligt §§ 1—8 samt 12 i taxan — deri inberäknadt de särskilda tilläggsarfvodena till landtmätare, som under sommartiden varit sysselsatta med förberedande arbeten för skattläggning och områdestilldelning — Unge minskas för Vesterbottens län med 10,000 kronor och för Norrbottens län med 5,000 kronor, hvarjemte Eders Kongl. Maj:t, som samma dag bifallit en hemställan från Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i Kopparbergs län att en nyss förut ledigblifven storskifteslandtmätarebefattning inom länet icke vidare skulle återbesättas, i följd hvaraf storskifteslandtmätarnes antal i nämnda län hädanefter komme att utgöra endast 17, nedsatte staten för Dalarnes storskiftesverk med 3,200 kronor; och blef, med godkännande i öfrigt af förslaget, utgiftsstat för storskiftes- och afvittringsverken under år 1881 af Eders Kongl. Maj:t faststäld, deri samtliga utgifterna äro upptagna till ett sammanlagdt belopp af 302,810 kronor, hvaraf belöpa
på Kopparbergs län..................................... kr. 77,050,
» Vesterbottens län .................................... » 124,660,
» Norrbottens län........................................ » 101,100.
11 Sjette hufvudtiteln.
Uti ofvan omförmälda utlåtande af den 22 November 1880 har Landtmäteristyrelsen anfört, att om styrelsens förslag till utgiftsstat för storskiftes- och afvittringsverken blefve i nåder gilladt samt styresmännen, föredragandena och landtmätarne vid storskiftes- och afvittringsverken finge under år 1882 komma i åtnjutande af enahanda förmåner, som blifvit för innevarande och flera föregående år särskildt beviljade, hvarom Landtmäteristyrelsen hemstälde, så skulle, enär Styrelsen saknade skäl att göra någon anmärkning emot Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvandes beräkningar, erfordras till fortsättning under år 1882 af
storskiftesarbetena i Kopparbergs län .............................. kr. 80,250: —,
afvittringsarbetena i Vesterbottens län.............................. » 134,660: —,
dito i Norrbottens län................................ » 106,100: —,
eller tillsammans........................................................................ kr. 321,010: —,
och som till betäckande af detta utgiftsbelopp skulle, på sätt ofvan upplyst vore, finnas dels en behållning från föregående år å.................. kr. 8,191: 65,
och dels ett på Riksstatens sjette hufvudtitel uppfördt ordinarie anslag till skiften och afvittringar å )> 63,000^ — i kr. 71,191: 65,
så skulle ett fyllnadsanslag å extra stat erfordras
till ett belopp af................................................................ kr. 249,818: 35,
eller i jemnadt tal 250,000 kronor, hvadan Styrelsen hemstälde, att sist nämnda belopp måtte blifva af 1881 års Riksdag i nåder äskadt, för att, jemte nyss uppgifna 71,191 kronor 65 öre, användas till storskiftes- och afvittringsarbetenas fortsättning under år 1882.
Den af Landtmäteristyrelsen, under förutsättning af bifall till dess förslag till utgiftsstat för storskiftes- och afvittringsverken under år 1881, beräknade behållning till år 1882 från föregående år borde väl, enär sagda förslag blifvit af Eders Kongl. Maj:t nedsatt med 18,200 kronor, höjas med ett motsvarande belopp och således utgöra 26,391 kronor 65 öre; men då Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i Kopparbergs län under den 26 November 1880 till godtgörelse anmält ett belopp af 15,863 kronor 25 öre, som bemälde Befallningshafvande förskjutit för handtlangningskostnader i
12 Sjette hufvudtiteln.
Sårna under år 1880 och detta förskott lär böra ersättas från besparingarna å anslagen till storskiftes- och afvittringsverken, kan behållningen till år 1882 icke upptagas till högre belopp än 10,528 kronor 40 öre. Då Eders Kongl. Maj:t redan vid bestämmande af storskiftesoch afvittringsverkens stat för innevarande år vidtagit alla nedsättningar, som af den nya arfvodestaxan kunna blifva en följd, och anledning icke förekommer att af någon annan orsak utgifterna för år 1882 skulle understiga det för år 1881 faststälda belopp, skulle alltså för storskiften och afvittringar under år 1882 erfordras
till storskiftesverket i Kopparbergs län .......................... kr. 77,050: —,
» afvittringsverket i Vesterbottens län.......................... » 124,660: —,
» dito i Norrbottens län ............................ » 101,100: —,
Summa kr. 302,810: —,
till betäckande hvaraf funnes dels ett
ordinarie anslag å............................... kr. 63,000: —,
dels ofvannämnda behållning .............. » lö,528: 40, pr- 73,528: 40,
hvadan ett fyllnadsanslag erfordrades till belopp af... kr. 229,281: 60, eller i jemnadt tal 229,300 kronor.
Jag tillstyrker alltså att Eders Kongl. Maj:t måtte i nåder föreslå Riksdagen:
dels, i likhet med hvad under flera föregående år egt rum, att för år 1882 bevilja förhöjning i årsarfvodet för de i Kopparbergs län anstälde 17 storskifteslandtmätare med 400 kronor till hvar samt i Styresmannens för storskiftesverket årsarfvode likaledes med 400 kronor; att medgifva det de belopp, hvarmed afvittringslandtmätarnes i Vesterbottens och Norrbottens län inkomster af tjensten under år 1882 kunde komma att understiga 2,500 kronor för yngre afvittringslandtmätare och 3,000 kronor för de afvittringslandtmätare, som på grund af ålder i. tjensten enligt gällande taxa åtnjuta arfvodesförhöjning, må afvittringslandtmätarne godtgöras och af anslagen till storskiftes- och afvittringsverken utgå; att för år 1882 åt föredragandena af a.fvittringsärenden i Vesterbottens och Norrbottens län samt till skrifbiträde åt dem bevilja en tillökning af 400 kronor i det åt hvarje af dem anslagna belopp, samt att bevilja tillfällig tillökning i styresmannens för afvittringsverket i Vesterbottens län årsarfvode för år 1882 med 200 kronor;
dels ock att, till bestridande af kostnaderna för storskiftes- och afvittringsverken under år 1882, för samma år utöfver ordinarie anslaget 63,000 kronor, på extra stat anvisa 229,300 kronor.
13 Sjette hufvudtiteln.
Jemväl beträffande öfriga ordinarie anslag, som i Riksstaten för öfriga ordiinnevarande år finnas å sjette hufvudtiteln uppförda, har jag icke för narie anslag. närvarande och innan sig visat, huruvida den af mig här ofvan omnämnda öfverflyttning från Kommerskollegium till Statistiska Centralbyrån af vissa göromål bör, derest densamma af Eders Kongl. Maj:t godkännes, föranleda framställning till Riksdagen om ändring i ordinarie anslagen för ifrågavarande båda embetsverk, att föreslå annan förändring för år 1882 än i afseende å förslagsanslaget
Skrifmaterialier och expenser, ved m. m.,
hvilket för jemnande af hufvudtitelns slutsumma torde böra höjas med 10 kronor eller från 117,758 kronor till 117,768 kronor.
[6.]
Skrifmaterialier m. m.
Om nyssberörda framställning bifalles och förhöjningen på or- jemförelse
dinarie stat således blifver ............................................. kr. 10: —,
samt härtill lägges sjette hufvudtitelns slutsumma föreslagen oredligt gällande riksstat........................................... » 4,280,342: — , dinarte stat.
så erhålles det belopp .................................................. » 4,280,352: —,
hvartill sjette hufvudtitelns ordinarie anslag för år 1882 skulle uppgå.
Extra ordinarie anslag.
I fråga om de anslag på extra stat, som kunde erfordras utöfver de ofvan omförmälda 11,160 kronor till tillfällig löneförbättring för Kommerskollegium och Bergsstaten, 76,000 kronor till rikets ekonomiska kartverk och 229,300 kronor till fullföljande af storskiftesoch afvitt rings arbetena, anförde Departementschefen beträffande
14 Sjette hufvudtiteln.
Justeringsstyrelsen.
[7.]
I enlighet med hvad under de båda föregående åren egt rum
Éenvidjuste- tillstyrker jag nådig framställning till Riksdagen att på extra stat för ringsstyrelsen år 1882 anvisa till arfvoden åt den vid justeringsstyrelsen anstälda <mSk&mwlVer~ personal ett belopp af 9,300 kronor.
Öfverståthållareembetet.
[8.] Uti underdånig skrifvelse af den 14 sistlidne Oktober har Öfverståt-
Fortsatt ut- hållareembetet hemstält att då det för utgifvande af tidningen »Polisun- »Polisunder- derrättelser» beviljade anslag 10,000 kronor vore anvisadt endast för år rättelser». 1881, men det torde få anses otvifvelaktigt att tidningens utgifvande jemväl efter nämnda år vore af behofvet högligen påkalladt, samt någon nedsättning i anslaget ej kunde ega rum, så framt det med tidningen afsedda ändamål skulle vinnas, Eders Kongl. Maj:t måtte för ifrågavarande tidnings utgifvande under år 1882 bereda tillgång till enahanda anslag, som blifvit för innevarande år beviljadt.
Denna hemställan anser jag mig böra understödja och får derföre tillstyrka, det Eders Kongl. Maj:t måtte föreslå Riksdagen att för år 1882 på extra stat bevilja till fortsatt utgifvande under samma år af »Polisunderrättelser», i enlighet med de af Eders Kongl. Maj:t meddelade föreskrifter, ett anslag å 10,000 kronor.
tq -i Uti det af Eders Kongl. Maj:t till sistlidna års riksdag framlagda
Bidrag till förslag till stat för Underståthållaren och Öfverståthållareembetets aflöning åt kansli var upptaget ett belopp å 12,200 kronor att användas såsom eXtjenlngSJn.' bidrag till aflöning åt exekutionsbetjeningen i Stockholm. Enligt hvad Riksdagen uti underdånig skrifvelse den 14 Maj 1880 anmälde, beviljade Riksdagen visserligen berörda belopp, men endast såsom extra anslag för år 1881. Då enahanda anslag för år 1882 är erforderligt, tillstyrker jag nådig framställning till Riksdagen att på extra stat för år 1882 anvisa till öfverståthållareembetets förfogande såsom bidrag till aflöning åt exekutionsbetjeningen ett belopp af 12,200 kronor.
Sjette hufvudtiteln.
15 Landsstaterna i länen.
Med bifall till derom gjord nådig framställning anvisade senast mq -i församlade Riksdag för innevarande år ett extra anslag af 40,000 Särskild pokronor, att användas till aflöning och underhåll åt särskild polisstyrka ^styrka på på landet, der sådan kunde af förhållandena påkallas, äfvensom till andetbelöningar för gröfre brotts upptäckande samt förbrytares efterspanande eller gripande.
Jemte tillkännagifvande att det för nästlidet år till enahanda belopp för ändamålet beviljade anslag till fullo tagits i anspråk samt att å anslaget för innevarande år till denna dag anvisats 30,475 kronor, får jag, enär icke några förändringar inträffat i de förhållanden, på grund af hvilka berörda anslag ansetts erforderligt, utan fastmera en förhöjning i anslaget inom kort torde blifva erforderlig, i underdånighet hemställa, det Eders Kongl. Maj:t täcktes i nåder föreslå Riksdagen att för år 1882 ställa till Eders Kongl. Maj:ts förfogande ett extra anslag af 40,000 kronor, att användas till aflöning och underhåll åt särskild polisstyrka på landet, der sådan kan af förhållandena påkallas, äfvensom till belöningar för gröfre brotts upptäckande samt förbrytares efterspanande eller gripande.
Befrämjande i allmänhet af jordbruk och landtmannanäringar.
I enlighet med Landtbruksakademiens uti underdånigt memorial den 23 September 1880 derom gjorda framställning torde Eders Kongl. Maj:t vilja i nåder föreslå Riksdagen att å extra stat för år 1882 fortfarande anvisa:
såsom bidrag till bestridande af kostnaderna för allmänna landtbruksmöten 5,000 kronor;
till prisbelöningar vid sådana möten för husdjur, redskap och maskiner samt ladugårdsprodukter, sädesslag och andra jordbruksalster
10,000 kronor;
[11.]
Allmänna
landibruks-
möten.
[12.] Prisbelöningar vid dito
[13.]
Botanist vid Landtbruksakademiens försöksanstalt.
[14-]
Agrikultur-
kemiska
stationer.
Sjette hufyurttiteln.
till arfvode åt den för mikroskopiska och vextfysiologiska undersökningar vid Akademiens agrikulturkemiska och fysiologiska anstalt af Akademiens förvaltningskomité antagne botanist 1,000 kronor.
På det Eders Kongl. Maj:t måtte komma i tillfälle att såsom bidrag till underhåll af fyra kemiska stationer för jordbrukets och näringarnas behof — inom de orter, der hushållningssällskapen förbunde sig att upprätta laboratorium och bekosta lokal för detta jemte bostad eller liyresmedel för kemist och assistent samt bekosta aflöningen till dessa och laboratorietjenaren äfvensom årliga utgifterna till laboratoriets underhåll samt till inköp af böcker och inventarier för stationens behof — anvisa 3,000 kronor för hvarje station, beviljade 1876 års Riksdag på extra stat för år 1877 tillsammans 12,000 kronor, hvilket belopp alltsedan årligen till enahanda ändamål anvisats.
Jemte erinran att dylika med statsunderstöd försedda stationer blifvit, enligt Eders Kongl. Maj:ts nådiga beslut den 15 December 1876 och den 13 April 1877, inrättade i Kalmar, Skara, Halmstad och Yesterås, får jag i underdånighet anmäla, att fråga nu är väckt om beredande af statsbidrag åt ytterligare en sådan anstalt. — Uti eu till Eders Kongl. Maj:t ingifven ansökning har Örebro läns hushållningssällskaps förvaltningsutskott, på grund af sällskapets vid sammanträde den 21 September nästlidet år utskottet lemnade uppdrag, anhållit, det Eders Kongl. Maj:t ville för tiden från och med år 1882 och framgent, såsom bidrag till underhåll af en för Örebro län i staden Örebro inrättad kemisk station för jordbrukets och näringarnas behof i förening med en byrå för kontrollundersökning af säd och frö, anvisa ett årligt belopp af 3,000 kronor, samt dervid meddelat, att hushållningssällskapet, jemlik! bifogadt utdrag af dess vid berörda sammankomst förda protokoll, under förutsättning af bifall till i fråga varande framställning så väl förbundit sig att i allo fullgöra ofvan nämnda, för åtnjutande af statsbidrag till underhåll af dylik station föreskrifna vilkor och fordringar, som ock för sådant ändamål beviljat icke allenast fölen gång ett förslagsanslag å högst 5,000 kronor till inlösen af laboratorieinventarier och persedlar, utan äfven för tiden från och med år 1882 och tills vidare framgent ett årligt förslagsanslag af högst 3,000 kronor för bestridande af de årliga utgifterna vid stationen.
Till förevarande underdåniga framställning har Landtbruksakademiens förvaltningskomité uti afgifvet underdånigt utlåtande tillstyrkt nådigt bifall, med hemställan att, för beredande af medel till det afsedda ändamålet, Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att för år 1882 med 3,000 kronor höja ofvan omförmälda, hittills med 12,000
Sjette hufvudtiteln. 17
kronor beviljade anslag till bidrag åt kemiska stationer för jordbrukets och näringarnas behof.
Af de vid ansökningsskriften fogade handlingar inhemtas, att förevarande framställning afser, att Örebro läns hushållningssällskap skulle öfvertaga en i Örebro redan befintlig, under ledning af ingeniören
C. G. Zetterlund stöld enskild kemisk station och byrå för kontrollundersökning af säd och frö.
Vid i fråga varande anstalt, hvilken för år 1880 af länets hushållningssällskap åtnjutit ett understöd af 1,500 kronor, hafva under de åtta första månaderna af samma år, enligt af föreståndaren meddelad redogörelse, verkstälts ej mindre än 834 kemiska och 554 botaniska undersökningar. Då denna i och för sig omfattander verksamhet otvifvelaktigt skulle komma att, till gagn för ej allenast Örebro utan äfven angränsande läns jordbrukande och näringsidkande befolkning, än vidare utvecklas, derest åt stationen bereddes den tryggade ställning och de ökade krafter, som blefve en följd af den sammas eftertagande af hushållningssällskapet, samt billigheten fordrar, att sällskapet för stationens underhållande får åtnjuta samma förmån, som kommit andra hushållningssällskap till godo, synas giltiga skäl vara för handen för det äskade statsunderstödets beviljande; och för beredande af tillgång härtill hemställer jag i underdånighet, att Eders Kongl. Maj:t måtte föreslå Riksdagen att på extra stat för år 1882 anvisa såsom bidrag till underhåll af fem kemiska stationer för jordbrukets och näringarnas behof — inom de orter, der hushållningssällskapen förbinda sig att upprätta laboratorium och bekosta lokal för detta jemte bostad eller hyresmedel för kemist och assistent samt bekosta aflöningen till dessa och laboratorietjenaren äfvensom årliga utgifterna för laboratoriets underhåll samt till inköp af böcker och inventarier för stationens behof — ett anslag af 3,000 kronor för hvarje station eller tillsammans
15,000 kronor.
Under denna anslagstitel har jag vidare att anmäla frågan om anskaffande af medel för fortsättandet af de geologiska undersökningarna.
Uti underdånig skrifvelse den 21 Oktober sistlidna år har chefen för Sveriges geologiska undersökning, med bifogande af en öfversigtskarta, utvisande geologiska undersökningens och kartverkets dåvarande ståndpunkt, dels lemna! redogörelse för hvad som under år 1880 åt-
[15.]
Geologiska
unåersök-
ninga/rna.
18 Sjette liufvudtiteln.
gjorts, äfvensom för den vid de geologiska arbetena anstälda personal, dels ock afgifvit summariskt förslag till utgiftsstat för Sveriges geologiska undersökning under år 1882; hvarvid chefen bland annat anfört:
att undersökningar i skalan 1 : 50,000 utförts inom Stockholms, Östergötlands, Kristianstads och Malmöhus län, inom hvilka län sammanlagdt 7,8 qvadratmil blifvit undersökta, så att hela området af de i denna skala undersökta delarne af landet utgjorde omkring 407,3 qvadratmil;
att undersökningar i skalan 1 : 100,000 under samma år omfattat en areal af 42,2 qvadratmil inom områdena för de topografiska kartbladen Lenhofda, Iivetlanda, Borås, Kongsbacka, Särö och Halmstad, hvilka blad härigenom afslutats, så att nu mera omkring 216,5 qvadratmil voro i denna skala undersökta;
att revisionsarbeten för utgifvande af kartor öfver åtskilliga förut undersökta områden såsom vanligt under sommaren egt rum, samt att öfversigtsresorna för åstadkommande af en bergartskarta öfver södra Sverige i skalan 1 : 1,000,000 blifvit afslutade;
att inom området för kartbladet öfver mellersta Sverige undersökningar pågått inom Gestrikland, Helsingland, Dalarne och Jemtland, hvarförutom iakttagelserna blifvit fortsatta inom landets nordligaste lappmarker;
att de s. k. bergslagsundersökningarna, till hvilka Brukssocieteten sedan år 1872 lemnat anslag, under år 1880 bedrifvits hufvudsakligen inom Dalarne, hvarjemte några gruffält inom Örebro län varit föremål för speciela studier;
att af vederbörande hushållningssällskap bekostade praktiskt geologiska arbeten inom norra delarne af Kalmar och Elfborgs län äfven under året utförts och inom förstnämnda område fullbordats; hvarjemte noggranna undersökningar verkställts angående landets i industrielt hänseende användbara stenslag samt torfmossarna i Kronobergs län;
att till bokhandeln komme att innan 1880 års slut lemnas de af beskrifningar åtföljda geologiska kartbladen Helsingborg, Landskrona, Engelholm, Kullen och Höganäs samt Hor skalm, utgörande N:ris 74—79 af kartbladen i skalan 1 : 50,000, samt kartbladet Nissafors jemte dertill hörande beskrifning (N:r 6 af kartbladen i skalan 1 : 200,000); samt
att dessutom vore färdigtryckt kartbladet Tjällmo samt under gravyr Gustaf sberg, Finspång, Dalarö och Utö, Kreta kloster, Askersund och Kristianstad.
19 Sjette hufYudtiteln.
Förut nämnda förslagsberäkning öfver de för geologiska undersökningar under år 1882 erforderliga medel upptager utgifterna till
89,000 kronor.
Häraf beräknades för Aflöning en:
Löner och arfvoden samt ersättning till tillfälliga
biträden .............................................................................. kronor 49,650: —
Fältarbetena:
Rese- och traktamentsersättning, inköp och reparation af undersökningseffekter m. m.................................................... kronor 19,300: —
Omkostnad för resor och traktamenten, reseberättelser m. in., som på enskild
bekostnad utföras .................................... » 2,500: — 21 800-__
By råafdelning en:
Inventarier inom lokalen, arbetsmateriel, kemikalier
m. m.................................................................................... kronor 2,000: —
Biblioteket och samlingarna:
Inköp och underhåll af böcker, kartor och samlingar,
fraktkostnad m. m........................................................... » 2,000:
Kart- och boktrycket:
Tryckning af geologiska kartblad och öfriga kartor, beskrifningar och uppsatser, ritning och färglägg-
ning af diverse originalkartor m. m........................... » 11,500: —
Värme och diverse utgifter:
Omkostnad .............................................................................. » 2,050: —
Kronor 89,000: —
20 Sjette hufvudtiteln.
Då emellertid till utgifternas bestridande vore att påräkna:
inflytande medel för genom bokhandeln sålda kartor
m. m. omkring..................................................................... kronor 1,000: —
anslag af Brukssocieteten..................................................... » 1,000: —
dito af Elfsborgs läns norra hushållningssällskap » 1,500: —
eller tillsammans kronor 3,500: —
minskades härigenom det enligt förslagsberäkningen erforderliga be loppet till 85,500 kronor. Skilnaden, 2,500 kronor, mellan denna summa och det statsanslag, 83,000 kronor, som från och med år 1878 utgått och jemväl för innevarande år beviljats, hade uppkommit derigenom att, jemlikt den genom nådiga brefvet den 16 Juni 1875 faststälda löneregleringen för Undersökningens personal, under innevarande år tre och år 1882 ytterligare två af tjenstemännen komme att uppflyttas i högre lönegrad, med ålderstillägg af 500 kronor för hvardera. I förslagsberäkningen för innevarande år hade tillgång till de sålunda med 1,500 kronor ökade lönebeloppen kunnat beredas endast genom att i känbar mån minska vissa andra utgiftsposter, hvilken anordning vore förbunden med desto större svårighet, som Brukssocieteten för perioden 1881 —1883 till 1,000 kronor nedsatt det understöd af 3,000 kronor, hvarmed societeten alltsedan år 1872 årligen bidragit till geologiska undersökningar i bergslagen. Enär emellertid med ingången af år 1882 ytterligare 1,000 kronor erfordrades till tjenstemännens aflönande och en icke blott fortsatt utan äfven stegrad inskränkning i de för göromålens jemna gång nödiga kostnader skulle vålla väsentliga olägenheter och särskildt föranleda att extra geologernas antal måste minskas, d. v. s. de billigare arbetskrafterna till större eller mindre del undvaras, och den årligen rekognoserade arealen följaktligen aftaga, anhölle chefen i underdånighet, att för nu i fråga varande ändamål måtte af Riksdagen för år 1882 äskas ett anslag till belopp af 85,500 kronor.
På grund af hvad sålunda anförts i förevarande framställning, öfver hvilken Kommissionen för de allmänna kartarbetena den 22 sistlidna November afgifvit infordradt underdånigt utlåtande, och under framhållande, hurusom den i fråga satta anslagsförhöjningen är uteslutande betingad af den tjenstemännen vid Geologiska undersökningen af Riksdagen medgifna rätt att efter viss tids tjenstgöring varda i högre lönegrad uppflyttade, hemställer jag i underdånighet, att Eders Kongl. Maj:t måtte föreslå Riksdagen,
att för fortsättande under år 1882 af de geologiska undersök-
21 Sjette hufrutltiteln.
ningarna och utgifvande af derpå grundade kartor bevilja ett extra anslag för samma år till belopp af 85,500 kronor.
Hästafvelns förbättrande.
I enlighet med Stuteriöfverstyrelsens uti underdånigt memorial den 24 September 1880 gjorda hemställan och i likhet, med hvad under flera föregående år egt rum, tillstyrker jag i underdånighet nådig framställning till Riksdagen
att till aflönande vid Flyinge stuteri af erforderlig betjening samt förbättrande af betjeningens vid alla tre stuterierna lönevilkor för år 1882 på extra stat bevilja 5,937 kronor.
[16.]
Aflöning af betjenmgen vid Flyinge stuteri in. m.
Befrämjande i allmänhet af slöjderna.
1 enlighet med Landtbruksakademiens uti underdånigt memorial den 23 September 1880 gjorda framställning torde Eders Kongl.
Maj:t i nåder föreslå Riksdagen att, i öfverensstämmelse med hvad under flera föregående år egt rum, på extra stat för år 1882 bevilja
dels för anställande af en andre undervisare i husslöjd och en elev, [17.] hvilken bör åtfölja en af undervisarne i husslöjd, för att af denne .
handledas och utbildas till att kunna användas såsom lärare i husslöjd, husslöjd och ett anslag å 3,000 kronor; en elev-
dels ock till befrämjande af husslöjden, utöfver derför på ordinarie [18.] stat anvisade medel, ett till Eders Kongl. Maj:ts förfogande stäldt anslag å 10,000 kronor.
Sedan 1868 års Riksdag för anordnande af en väfskola i Borås [19.] anvisat, jemte 4,500 rdr till skolans första uppsättning, ett belopp af Väfskolan i
3,000 rdr för skolans underhåll mot vilkor att af länets landsting eller Boraseljest inom orten tillskötes ett derutöfver för ändamålet behöfligt belopp af 1,500 rdr, har enahanda belopp af 3,000 rdr årligen intill och med år 1872 samt derefter ett till 3,800 rdr eller kronor ökadt belopp årligen för skolans underhåll af statsmedel beviljats mot vilkor att af länets
22 Sjette liufvudtiteln.
landsting eller eljest inom orten för ändamålet lemnades ett likaledes årligt tillskott, motsvarande minst hälften af statsanslaget.
Omförmälda anslagsbelopp, 3,800 kronor, torde äfven för näst kommande år böra begäras; men härvid har jag att tillika i underdånighet anmäla, hurusom fråga blifvit väckt om beredande af ytterligare medel för nämnda skola. Uti eu till Eders Kongl. Maj:t stäld underdånig skrift af den 3 November nästlidet år har nämligen styrelsen för tekniska elementarskolan i Borås dels förmält, att den derstädes inrättade väfskola, hvars lärjungar under senare åren i medeltal uppgått till 40, för meddelande åt desse af undervisning i allt hvad till väfnadskonsten hörer, egde blott en lärare, hvilken, huru nitisk och skicklig han än vore, icke utan öfveransträngning och med en tjenstgöringstid af öfverhufvud 9 timmar dagligen under 10 månader af året förmådde så, som önskligt vore, handhafva undervisningen, samt att Elfsborgs läns år 1880 församlade landsting, enär ökade lärarekrafter vid skolan alltså af behofvet påkallades, för innevarande år anslagit 1,000 kronor till aflöning åt en andre lärare vid densamma, dels ock, med afseende derå att nyssnämnda summa, till följd af den stora bristen på dylika lärare, befunnes otillräcklig samt något vidare bidrag ej gerna kunde af landstinget påräknas till en läroanstalt, som ej uteslutande besöktes af alumner från länet, hemstält, huruvida Eders Kongl. Maj:t ej skulle täckas till näst sammanträdande Riksdag göra nådig framställning om anvisande af ett årligt anslag af 2,000 kronor såsom bidrag till aflöning åt en andre lärare vid väfskolan.
Kommerskollegium, som öfverlenmat förevarande ansökning, bär dervid, jemte erinran att i den för väfskolan i Borås under den 29 November 1872 nådigst faststälda, ännu gällande stat vore upptagen aflöning för en lärare i teoretisk och praktisk väfnadskonst med 2,500 kronor, till en början anfört, att det icke vore lämpligt om, på sätt skolstyrelsen i fråga satt, för anställande af en andre lärare af statsmedel anvisades 2,000 kronor, hvarigenom, under förutsättning att landstingets för innevarande år lemnade bidrag af 1,000 kronor fortfarande komme att äfven sedermera med samma belopp utgöras, denne lärares aflöning skulle komma att uppgå till 3,000 kronor. Då det emellertid af hvad skolstyrelsen andragit äfvepsom af det förhållande att lärjungeantalet vid skolan, hvilket under hvartdera af de två första åren efter densammas öppnande utgjort allenast 12, under hvartdera af åren 1878 och 1879 ökats till 40, syntes framgå, att ännu en lärare vore vid skolan behöflig, samt aflöningen för denne, vid jemförelse med den nu varande lärarens löneförmåner, skäligen borde bestämmas
23 Sjette hufyudtiteln.
till 2,000 kronor, tillstyrkte kollegiet, att åtgärd måtte i nåder vidtagas för anvisande af statsmedel till aflöning åt en andre lärare vid väfskolan i Borås af 1,000 kronor om året, mot vilkor att hvad derutöfver till samme lärares aflönande erfordrades blefve af landstinget eller på annat sätt, utan kostnad för statsverket, tillskjutet.
Behofvet af anställandet utaf ytterligare en lärare vid i fråga varande väfskola torde genom hvad i ärendet sålunda anfördt och upplyst blifvit få anses vara till fullo ådagalagdt; och, då denna läroanstalt otvifvelaktigt verkar till gagn för fcmdet i dess helhet, synes det mig endast vara af billighet påkalladt att statsverket, på sätt Kommerskollegium föreslagit, med halfva beloppet bidrager till åstadkommande af den för ändamålet erforderliga aflöning, hvilken skäligen icke torde kunna bestämmas till lägre belopp än hvad i sådant hänseende blifvit af kollegiet i fråga satt, eller 2,000 kronor för år räknadt.
På grund af hvad sålunda förekommit hemställer jag i underdånighet, att Eders Kongl. Maj:t måtte i nåder föreslå Riksdagen att på extra stat för år 1882 anvisa
dels såsom bidrag till upprätthållande af väfskolan i Borås, med vilkor att från Elfsborgs läns landsting eller eljest inom orten tillskjutes ett belopp, motsvarande minst hälften af statsanslaget, 3,800 kronor;
dels och såsom bidrag till aflönande af en andre lärare vid samma skola 1,000 kronor, under vilkor att enahanda belopp varder för ändamålet från Elfsborgs läns landsting eller eljest inom orten tillskjutet.
Under denna anslagstitel tillåter jag mig slutligen, med anledning af framställning från styrelsen för Svenska slöjdföreningen, i underdånighet tillstyrka Eders Kongl. Maj:t att af Riksdagen äska äfven för år 1882, på sätt för innevarande och flera föregående år blifvit beviljadt, ett extra anslag å 4,000 kronor såsom hyres- och inköpsbidrag åt Svenska slöjdföreningens museum.
Befrämjande i allmänhet af bergsbruket.
Jag tillstyrker i underdånighet nådig framställning till Riksdagen att, i likhet med hvad under sistlidet och flera föregående år varit förhållandet,
under vilkor att bergsskolorna i Filipstad och Falun med dertill
[20.]
Svenska slöjdföreningen.
[2E]
Bergsskolorna i Filipstad och Falun.
[22.]
Aflöning åt Styrelsen för allm. väg- och vattenbyggnader m. fl.
[23.]
Undersökningar för allmänna arbeten.
[24.]
Stipendier åt Väg- och vattenbyggnadscorpsen.
Sjette hufvudtiteln.
hörande skolor för bergsarbetare komma att jemväl under år 1882 fortsätta sin verksamhet i enahanda omfång och utsträckning som hittills, hvarom Eders Kongl. Maj:t torde vilja genom inspektion af sakkunnig person sig förvissa, å extra stat för samma år anvisa ett belopp af 14,000 kronor att till Brukssocietetens fullmäktige i Jernkontoret utbetalas.
Styrelsen för allmänna väg- och vattenbyggnader samt dess tjenstebiträden m. m.
Uti den af Eders Kongl. Maj:t till 1880 års Riksdag aflåtna nådiga proposition angående statsverkets tillstånd och behof föreslog Eders Kongl. Maj:t Riksdagen att dels med de i protokollet öfver civilärenden den 9 Januari samma år omförmälda vilkor och förbehåll i afseende å förändrad organisation af och lönereglering för Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, godkänna ett i nämnda protokoll intaget förslag till ny stat för detta embetsverk och dess biträden, dels till undersökningar och expenser för allmänna arbeten anvisa ett årligt reservationsanslag till belopp af 45,000 kronor, dels ock till stipendier för utrikes resor i ändamål att studera andra länders allmänna arbeten bevilja ett årligt anslag till samma belopp som hittills eller 3,000 kronor, samt att i händelse af bifall härtill i riksstaten under sjette hufvudtiteln uppföra ett ordinarie anslag under benämningen »Väg- och vattenbyggnadsstaten», motsvarande aflöningsmedlens och de särskilda anslagens sammanräknade belopp, 106,300 kronor.
Till svar å denna nådiga framställning anförde Riksdagen i underdånig skrifvelse den 14 sistlidne Maj, att då de hittills beslutade statsbanorna enligt den uppgjorda planen skulle vara fullbordade under loppet af år 1882 samt tidpunkten för den i fråga satta förändringen i afseende å tillsynen öfver statens jernvägsbyggnader alltså icke vore långt aflägsen, det synts Riksdagen, som vore det mest ändamålsenligt om med den slutliga organisationen af Väg- och vattenbyggnadsstaten ännu finge anstå, och detta ärende till afgörande företoges i sammanhang med fråga om förändring beträffande tillsynen öfver statens jernvägsbyggnader, i synnerhet som sannolikt vore, att sedan under arbete varande stambanor fulländats, statens jernvägsbygg-
25 Sjette liufvu(Ititeln.
byggnader icke komme att derefter bedrifvas i den omfattning, att någon särskild styrelse för ntöfvandet af tillsynen derå vidare blefve behöflig, och det derföre ville synas lämpligt att bestyret dermed öfverflyttades på Styrelsen för allmänna väg- och vattenbyggnader, som redan nu handlade en mångfald ärenden rörande enskilda jernvägsbyggnader; samt att på grund häraf och i betraktande särskilt deraf att en blifvande definitiv stat för Styrelsen så väl i fråga om antalet tjenster, som med afseende å de särskilda lönebeloppen borde rättas efter de göromål, som ålåge embetsverket, men dessa åter i ej oväsentlig mån berodde deraf dels huruvida tillsynen öfver statens jernvägsbyggnader blefve å Styrelsen Överflyttad eller icke, dels huruvida och i hvilken omfattning dessa byggnader fortfarande komme att ega rum, Riksdagen funnit sig icke böra för närvarande reglera nu i fråga varande stat utan fortfarande för år 1881 bevilja de för upprätthållande af Styrelsens göromål erforderliga medel, utgörande dessa för år 1880 ett sammanlagdt belopp af 42,310 kronor; dock att det synts Riksdagen, då det ådragit sig dess uppmärksamhet, att kamreraren och registratorn hos Styrelsen, hvilka för närvarande åtnjöte i aflöningsförmåner, den förre allenast 3,600 kronor och den senare endast 2,160 kronor, befunne sig i en väsentligen sämre ställning än icke blott deras vederlikar i de under senare tider omreglerade embetsverken, utan äfven motsvarande på gammal stat ännu qvarstående tjenstemän i Kommerskollegium, af billighet påkalladt att detta missförhållande undanröjdes och att för sådant ändamål den tillfälliga löneförbättringen för bemälde kamrerare och registrator höjdes med 600 kronor för den förre och med 960 kronor för den senare, hvarigenom deras aflöningsförmåner komme att uppgå till enahanda belopp af 4,200 och 3,120 kronor, som af deras vederlikar i Kommerskollegium uppbures, hvadan Riksdagen för beredande af tillgång härtill funnit ofvanberörda till Styrelsens aflöning förut beviljade anslag böra höjas med 1,560 kronor och på grund af hvad sålunda förekommit och anförts, samt då de till undersökningar och expenser samt vissa stipendier förut anvisade anslagen vid oförändrade belopp bibehållits, anvisat på extra stat för år 1881 dels till aflöning jemte tillfällig löneförbättring åt Styrelsen och dess tjenstebiträden 43,870 kronor, dock att af chefens arfvode Unge, så länge befattningen vore förenad med chefskapet i Styrelsen öfver statens jernvägsbyggnader, utgå blott det belopp, som utgjorde skilnaden mellan den aflöning, som i sist nämnda egenskap uppbures och 14,000 kronor; dels till undersökningar och expenser för allmänna arbeten 45,000 kronor; dels ock till stipendier åt medlemmar af Yäg-
26 Sjette hufvudtiteln.
och vattenbyggnadscorpsen för utrikes resor i ändamål att studera andra länders allmänna arbeten 3,000 kronor.
Vid föredragning af denna Riksdagens underdåniga skrifvelse har Eders Kongl. Maj:t under den 28 sistlidne Maj funnit godt för år 1881 i nåder fastställa följande aflöningsstat för Styrelsen och dess tjenstebiträden, nämligen
samt i sammanhang härmed och i anledning af Riksdagens beslut derom, att sammanräknade aflöningarna för den gemensamme chefen i Styrelsen för allmänna väg- och vattenbyggnader och Styrelsen öfver statens jernvägsbyggnader icke finge öfverstiga 14,000 kronor, förordna, att under år 1881, så länge chefskapen i nämnda styrelser äro hos en person förenade, aflöningen för chefskapet i Styrelsen öfver statens jernvägsbyggnader skall utgå med allenast
7,000 kronor.
I underdånigt memorial den 10 sistlidne December har Styrelsen för allmänna väg- och vattenbyggnader hemstält, att såvida icke Eders Kongl. Maj:t skulle finna godt att hos Riksdagen antingen förnya sin framställning om ny stat för Styrelsen och dess tjenstebiträden eller ock af Riksdagen begära eu viss lämplig summa för att såsom interimstillökning af Eders Kongl. Maj:t tilläggas de Styrelsens tjenstebefattningar, som Eders Kongl. Maj:t kunde pröfva deraf vara främst i behof, Eders Kongl. Maj:t täcktes af instundande Riksdag äska för att på extra stat för år 1882 uppföras
dels 43,870 kronor till aflöning åt Styrelsen med underlydande eller samma belopp som enligt den för innevarande år fastställa staten utgår,
27 Sjette hufvucltiteln.
dels 45,000 kronor till bestridande af kostnaderna för undersökningar och expenser för allmänna arbeten,
dels slutligen 3,000 kronor till stipendier åt medlemmar af Vägocb vattenbyggnadscorpsen för utrikes resor i ändamål att studera andra länders allmänna arbeten.
Under en följande anslagstitel ärnar jag visserligen för Eders Kongl. Maj:t framlägga förslag angående fortsättande af statens jernvägsbyggnader sedan de redan beslutade blifvit under loppet af år 1882 fullbordade. Innan emellertid definitivt beslut härom blifvit af Konung och Riksdag fattadt och man således med visshet känner huruvida och i hvilken omfattning jernvägsbyggnader för statens räkning fortfarande komme att ega ruin, torde vara för tidigt att slutligen reglera Styrelsen för allmänna väg- och vattenbyggnader, hvars framtida göromål och sammansättning väl lära böra göras beroende af frågan huruvida eu särskild öfverstyrelse för jernvägsbyggnaderna kan blifva erforderlig eller icke. Huru behjertans\7ärda anspråk Styrelsen för allmänna väg- och vattenbyggnader samt derunder lydande tjenstemän än må ega att icke allt för länge behöfva afbida en lönereglering som redan länge tillgodokommit de flesta öfriga embetsverk, anser jag mig således nu endast böra tillråda Eders Kongl. Maj:t att föreslå Riksdagen att på extra stat för år 1882 anvisa
till aflöning jemte tillfällig löneförbättring åt Styrelsen för allmänna väg- och vattenbyggnader samt dess tjenstebiträden 43,870 kronor; under vilkor att af chefens arfvode må, så länge befattningen är förenad med chefskapet i Styrelsen öfver statens jernvägsbyggnader utgå blott det belopp, som utgör skilnaden emellan den aflöning, som i sist nämnda egenskap uppbäres, och 14,000 kronor;
till undersökningar och expenser för allmänna arbeten 45,000 kronor; samt
till stipendier åt medlemmar af Väg- och vattenbyggnadscorpsen för utrikes resor i ändamål att studera andra länders arbeten 3,000 kronor,
eller tillsammans 91,870 kronor.
28 Sjette hufviultiteln.
Allmänna arbeten af beskaffenhet, att deras utförande i allmänhet kontrolleras af Styrelsen för allmänna väg- och vattenbyggnader.
Under den 1 December nästlidet år har nämnda styrelse i vanlig ordning afgifvit förslag rörande de bidrag, som under år 1882 erfordras för understödjande af allmänna arbeten.
I första rummet förekomma bland dessa följande arbeten, till hvilka Riksdagen redan beviljat statsbidrag, hvaraf dock hittills endast vissa belopp blifvit till utgående anvisade, nämligen:
[25.] Anläggning af väg mellan Lycksele och Stensele kyrkor i Vesterbottens
Väg mellan län. Till utförande af detta arbete beviljade 1876 års Riksdag ett an- 1Stensele.11 slag af 95,000 kronor, hvaraf hittills utgått 75,000 kronor och till utgående under innevarande år anvisats 10,000 kronor eller tillsammans
85,000 kronor. Vid beviljandet af förevarande anslag har Riksdagen fästat det vilkor, »att Eders Kongl. Maj:t skulle ega jemka anslagsbeloppet i den mån dagsverken och öfriga arbetskostnader kunde under arbetstiden i någon betydligare mån nedgå», och, på sätt till statsrådsprotokollet af den 9 Januari 1880 i underdånighet anmälts, har vid en med anledning häraf anstäld undersökning af den verkliga kostnaden för i fråga varande vägbyggnad befunnits, att den till 140,200 kronor ursprungligen beräknade kostnaden kunde nedsättas till 136,100 kronor, hvadan Styrelsen för allmänna väg- och vattenbyggnader hemstält, att statsbidraget, motsvarande 67,76 procent af hela kostnaden, jemväl måtte minskas från 95,000 kronor till 92,160 kronor.
Då, enligt Styrelsens förmenande, någon anledning icke synes vara för handen, att ytterligare nedsättning i kostnadsbeloppet skulle i fråga komma, har Styrelsen föreslagit, att nu måtte såsom slutligt bidrag anvisas återstoden af det sålunda jemkade anslagsbelÖppet, och hemställer jag i enlighet härmed,
att Eders Kongl. Maj:t täcktes hos Riksdagen göra framställning om medgifvande, att återstoden af i fråga varande anslag må under år 1882 få lyftas med 7,160 kronor.
29 Sjette lnifvudtiteln.
Anläggning af väg från Sorsele kyrka till Strycksele by jemte sidoväg från Lycksele öfver Ulriksdal, Carlsgård och Husbondliden till Ruskträsk i Vesterbottens län. Till berörda företag, beräknadt att kosta 515,680 kronor, beviljade 1877 års Riksdag ett anslag af 343,780 kronor, hvaraf anvisats till utgående under år 1878 kronor 24,093: 86, under år 1879 kronor 60,000, under år 1880 kronor 25,000 samt under innevarande år kronor 35,000 eller tillsammans kronor 144,093: 86.
Under förmälan, hurusom vederbörande vägbyggnadsdirektion, till följd af otillräckligheten utaf de till förevarande arbete hittills anvisade ärsbidragen, försatts i eu högst brydsam finansiel ställning, äfvensom att ytterligare svårigheter uppstått derigenom, att de på ackord till väghållningsskyldige gruppvis öfverlåtna vägdelarne förutom de svåraste vägarbetena, hvilkas utförande af vägdirektionen omedelbart ombesörjdes, blifvit fortare brutna, än de disponibla tillgångarne medgifvit, har ordföranden uti bemälda direktion i eu genom Eders Kong!. Maj:ts Befallningshafvande i länet till Styrelsen för allmänna väg- och vattenbyggnader insänd och med förord understödd skrift hemstält om anvisande för år 1882 af 100,000 kronor för i fråga varande vägbyggnad, i hvilket belopp sedermera äskats en ytterligare förhöjning af 30 procent, så att för nästkommande år åstundats ett anslag å
130,000 kronor; och har Styrelsen, under erkännande af angelägenheten deraf att ett större byggnadsföretag ej utdrages allt för långt på tiden, hvarigenom förorsakades ökade kostnader af flerahanda slag, samt med vitsord om arbetets bedrifvande på ett ändamålsenligt och anmärkningsfritt sätt, för sin del föreslagit, att till i fråga varande företag må för år 1882 äskas åtminstone 100,000 kronor.
Lika med Styrelsen får jag, då de föregående årens bidrag visat sig för små i förhållande till de kostnader arbetet kräfver, tillstyrka,
att Eders Kongl. Maj:t behagade föreslå Riksdagen att af förevarande anslag ytterligare anvisa för år 1882 ett belopp af 100,000 kronor.
Till sänkning af sjöarne Hjelmaren och Qvisrnaren har 1877 års Riksdag beviljat ett lånebidrag af 2,000,000 kronor, deraf till utgående redan anvisats 1,500,000 kronor, och lärer
här böra upptagas det belopp, som skall under år 1882 dertill utgå, eller 300,000 kronor.
[26.]
Väg från Sorsele till Strycksele in. m.
[27.]
Hjelmarens och Qvismarens sänkning.
30 Sjette hufTudtiteln.
[28.]
Anläggning in. in. af iVägar.
Beträffande dernäst de för vissa bestämda ändamål afsedda fonder, hvilka under eu längre följd af år Riksdagen plägat ställa till Eders Kongl. Maj ds förfogande, och deribland först anslaget till bidrag för anläggning af nya samt förbättring eller omläggning af backiga eller eljest mindre goda vägar har Styrelsen för allmänna väg- och vattenbyggnader, enär det behof af ökade och förbättrade kommunikationer, hvilket föranledt Styrelsen att uti underdåniga memorial af den 14 December 1877 och den 6 December 1879 föreslå omförmälda anslags höjande från 200,000 kronor till 300,000 kronor, alltjemt visade sig vara särdeles stort, hvilket bäst ådagalades af det stora antal uti Styrelsens arkiv hyflande förslag till fullt förberedda vägarbeten, — hvilka enligt den detaljerade uppgift, som Styrelsen haft tillfälle aflemna uti underdånigt memorial den 15 Oktober 1880, då omfattade en sammanräknad våglängd af 30 mil 32,756 fot, beräknade att kosta 886,109 kronor 29 öre, hvaraf såsom anslag utan återbetalningsskyldighet åstundades 559,353 kronor, allt oberäknad! de företag, som i samma underdåniga memorial föreslogos till erhållande af understöd från 1881 års vägbyggnadsmedel —, och nämnda behof genom jernvägarnes ökade verksamhet och inflytande på landets rörelse och industri samt nödvändigheten att närmare förbinda jernvägsstationerna med den omgifvande landsorten alltmer ökades, synnerligen för de provinser, som berördes af norra stambanan, i underdånighet hemstält att hos Riksdagen måtte göras framställning om i fråga varande anslags ökande till ofvan ^berörda belopp eller 300,000 kronor.
Redan vid de föregående tillfällen, då Styrelsen påpekat behofvet af en förhöjning i anslaget till bidrag för anläggning af nya vägar m. in., har detsamma ansetts väl förtjent att beaktas, och till statsrådsprotokollet för den 9 Januari 1880 yttrade dåvarande Departementschefen, att den tidpunkt antagligen icke vore aflägsen, då behofvet af en sådan förhöjning blefve oafvisligt. Sedan dess har detsamma, på sätt Styrelsen nu ytterligare framhållit, ingalunda förminskats, utan lärer i jembredd med landets fortgående utveckling göra sig allt mer känbar!, särskildt för rikets aflägsnare och med landsvägar mera sparsamt försedda trakter i samma mån som dessa komma i åtnjutande af jernvägsförbindelse med öfriga delar af riket. Vid 1880 års riksdag skedde ock — i likhet med hvad vid flera föregående riksdagar egt rum — framställning af enskild motionär om anslagets ökning. Det torde alltså icke vara med det allmännas väl förenligt att än ytterligare uppskjuta äskandet af ökade medel för i fråga varande ändamål
31 Sjette lmfnidtiteln.
och hemställer jag derför, att Eders Kong! Maj:t täcktes föreslå Riksdagen, att för år 1882 må till Eders Kongl. Maj:ts förfogande
till' bidrag för anläggning af nya samt omläggning af backiga eller eljest mindre goda vägar anvisas ett belopp af 300,000 kronor.
I fråga om de öfriga fonder för vissa bestämda ändamål, hvilka Riksdagen plägat ställa till Eders Kongl. Maj:ts förfogande, har Styrelsen för allmänna väg- och vattenbyggnader, under vitsordande att anslagen fortfarande äro väl behöfliga och att anspråken på bidrag vida öfverstigit de anvisade medlen, i underdånighet hemstält att för år 1882 samma belopp måtte anvisas som hittills utgått.
I anledning häraf tillstyrker jag i underdånighet att Eders Kongl. Maj:t måtte föreslå Riksdagen att, i likhet med hvad för flera föregående år skett, för år 1882 till Eders Kongl. Maj:ts förfogande anvisa:
till understödjande af mindre hamn- och brobyggnader samt upprensning af åar och farleder 20,000 kronor;
till understöd för byggande vid större fiskelägen af smärre båthamnar
30,000 kronor;
till understödjande, medelst anslag utan återbetalning sskyldighet, af sådana myrutdikningar och v attenaftappning ar, som företrädesvis afse att minska frostländigheten, 80,000 kronor; och
till befrämjande, medelst län, af utdikningar och aftaiopningar af sänka trakter och sjöar till beredande af o äling sföretag 100,000 kronor.
Och torde, enligt Styrelsens för allmänna väg- och vattenbyggnader hemställan, böra bibehållas äfven för år 1882 nu gällande, vid senaste riksdagar meddelade, bestämmelser angående vilkoren för erhållande och till godo njutande af statsbidrag till allmänna arbeten samt angående kontrollen deröfver.
Uti Styrelsens för allmänna väg- och vattenbyggnader ofvan omförmälda generalförslag äro vidare upptagna följande på Eders Kongl. Maj:ts nådiga pröfning beroende, till största delen uti statsrådsprotokollet den 9 Januari 1880 redan omnämnda ansökningar om statsbidrag, rörande hvilka jag här nedan får tillfälle att yttra mig, nämligen: l:o) till omläggning af vägen mellan norska gränsen vid Håns tull genom JVorclmarks härad till Gillbergs liäradsgräns, för hvithet arbete, som Styrelsen för allmänna väg- och vattenbyggnader beräknat att kosta 220,701 kronor, hvaraf skulle i statsbidrag utgå 2/s eller 147,000 kro-
[29.]
Mindrehamnoch brobyggnader.
[30.]
Smärre båthamnar.
[31.]
Myrutdikningar ochvattenaftappningar; anslag.
[32.] -
Utdikningar och aftappnmgar; lån.
32 Sjette liufvudtiteln.
nor, Styrelsen uti generalförslaget upptagit till utgående under år 1882 ett belopp af 30,000 kronor; 2:o) till förbättring af landsvägen inom Helgums och Edsele socknar i Vester-Norrlands län, derför begärts ett understöd af 53,600 kronor; hemställande dock Styrelsen, huruvida icke förevarande ärende kunde tagas i öfvervägande vid uppgörandet af förslag till fördelning af de medel, som Riksdagen kan komma att anvisa till understöd utaf anläggning af nya samt omläggning eller förbättring af backiga eller eljest mindre goda vägar; 3:o) till anläggning af ny väg genom Unnaryds, Femsjö och Färgaryds socknar i Jönköpings län från hemmanet Sjö vid sjön Unnen till Nissastigen jemte i samband dermed varande omläggningar af äldre vägar, hvilket företag, som skulle kosta 98,650 kronor, föreslagits till erhållande af ett understöd å
64.000 kronor, deraf för år 1882 24,000 kronor; 4:o) till ombyggnad af den genom storm förstörda hamnen vid Simrishamn; 5:o) för vidtagande af åtgärder att medelst indämning genom stranddammar förekomma öfversvämningar frän Umeå och Vindelns vattendrag ä Vännäs, Spölands, Eråns in. fl. byar i Umeå och Vännäs socknar af Vesterbottens län, hvartill statsbidrag förordats till belopp af 24,333 kronor; 6:o) för upprensning af en ny segelränna genom Kalmar sund, för hvilket arbete, beräknadt att kosta 400,000 kronor, upptagits ett anslag för år 1882 af 150,000 kronor; 7:o) till fullbordande af den påbörjade hamnanläggningen vid Höganäs, afsedt att nämnda år understödjas med 77,000 kronor; samt 8:o) till utvidgning af Varbergs hamn, för hvilket företag, afsedt att kosta 264,200 kronor, föreslagits ett statsbidrag å 127,800 kronor.
Med anledning af ofvan berörda framställnig i fråga om bidragför omläggning af vägen mellan Håns tull och Gillbergs härads gräns infordrades den 15 sistlidne Oktober genom Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i Yermlands län vederbörande menigheters yttranden, huruvida de ville förbinda sig att, i händelse anslag till det af Styrelsen för allmänna väg- och vattenbyggnader efter nedsättning af det först upprättade kostnadsförslag^ tillstyrkta belopp af sammanlagdt
147.000 kronor kunde dem för ändamålet beredas, utföra i fråga varande vägomläggning; men då dessa yttranden ännu icke inkommit, kan jag icke för närvarande till slutlig pröfning anmäla förevarande ärende.
Hvad åter beträffar öfriga, här ofvan likaledes omförmälda vägarbeten, nämligen inom Helgums och Edsele samt Unnaryds in. fl. socknar, torde särskilda framställningar om bidrag till desamma icke erfordras, derest Eders Kongl. Maj:t täckes, på sätt jag i underdånighet föreslagit, hos Riksdagen äska förhöjning med 100,000 kronor af an-
Sjette Hufvudtitcln. 33
slaget till bidrag för anläggning af nya vägar m. m., utan lärer, under förutsättning af Riksdagens bifall till berörda förslag, tillgång till dessa arbetens behöriga understödjande kunna af nämnda anslag beredas.
Ofriga nu i fråga varande ansökningar anser jag visserligen, i likhet med de myndigheter som öfver de samma sig yttrat, vara väl förtjent af uppmärksamhet; men då angeläget är att så mycket som möjligt inskränka statsverkets utgifter, finner jag desamma icke böra för närvarande till någon åtgärd föranleda.
Ersättning’ för af Statskontoret och Arméförvaltningen
gjorda förskott.
Enligt den vid Statskontorets berättelse om statsverkets tillstånd [33,] och behof fogade förteckning öfver förskott, kvilka böra till ersättande hos Riksdagen anmälas, har Statskontoret under åren 1879' och 1880 kontoret och
förskjutit: Arméförmlt-
ersättningar till landtstatstjenstemän för frånträdda bo- ”^3!*
_ ställen............................................................................................... 527: 92
till komitén för afgifvande af förslag till förändrad lagstiftning i fråga om väghållningsbesvärets utgörande på
landet.......................................................................................... 1,634: 65
ersättning för tryckning och häftning af Statskontorets,
Kammarkollegiets och Kammarrättens utlåtande angående
uppbörds- och redovisningsväsendet för länen.................... 966: 15.
till Kong! Norska Regeringens Departement för det Inre Sveriges oguldna andel uti de från norsk sida bestridda utgifter för den under år 1879 verkstälda uppröjningen af riksgränsen............ 7,011: 84.
kronor 10,140: 56.
Vidare hade, på sätt uti bilagan N:r 5 b vid Eders Kongl. Maj:ts till nästlidna års Riksdag aflåtna nådiga proposition angående statsverkets tillstånd och behof finnes omförmäldt, Arméförvaltningen, som på grund af nådiga bref den 30 Maj och 13 Juni 1879 förskottsvis bestridt kostnaderna för de truppkommenderingar, hvilka under nämnda månader utgått till Sundsvall och dess omgifningar samt till åtskilliga
[34.]
Anslag till nya byggnader och an läggningar vid statens jernvägar.
34 Sjette hufvudtitcln.
orter inom Gefleborgs län i anledning af yppade oroligheter bland sågverksarbetare, enligt meddelade uppgifter sålunda förskjutit dels omedelbarligen och dels genom Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i Gefleborgs och Vester-Norrlands län ett sammanräknad! belopp af omkring 100,000 kronor, men, alldenstund någon redovisning för de sålunda förskjutna medlen då ännu ej inkommit och slutlig uppgift å kostnaderna för dessa kommenderingar, af hvilka en mindre styrka om 75 man fortfarande var förlagd i Sundsvall, icke kunde lemnas förr än äfven donna truppkommendering indragits, anmälde då varande chefen för Civildepartementet, att frågan om beredande af ersättning för de af berörda anledning uppkomna kostnader skulle framdeles underställas Eders Kongl. Maj:ts pröfning.
Sist nämnda truppkommendering i Sundsvall blef genom nådigt bref den 27 Januari 1880 hemförlofvad, och Arméförvaltningen har derefter uti särskilda underdåniga skrivelser den 14 September och 12 November samma år anhållit om ersättning för samtliga af' 1 örvaltningen förskottsvis utbetalta kostnader för i fråga varande kommenderingar, uppgående enligt nu meddelade uppgifter till sammanlagdt belopp af 104,280 kronor 23 öre.
Med anledning häraf tillåter jag mig i underdånighet hemställa, att Eders Kongl. Magt, med tillämpning af grundsatsen om anslags bestämmande till jemnt tal af kronor, täcktes föreslå Riksdagen att till ersättande af i fråga varande dels af Statskontoret och dels af Arméförvaltningen förskottsvis bestridda utgifter anvisa ett* extra anslag af 114,421 kronor.
Styrelsen för statens jernvägstraflk.
Uti underdånig skrifvelse den 13 December 1880 har Styrelsen för statens jernvägstraflk hemstält, att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att. till nya byggnader och anläggningar vid ^statens trafikerade jernvägar anvisa till Styrelsens förfogande under ar 1882 ett belopp 'af 550,000 kronor, samt dervid, i fråga om fördelningen och användandet af dessa medel, anfört följande:
-»Till fullbordandet af en mindre reparationsverkstad vid Östersunds station, för hvilkens påbörjande ett anslag af 25,000
kronor redan blifvit. af Riksdagen beviljadt, beräknas.................15,000-
Transport 15,000.
Sjette hufYudtiteln.
35 Transport
Under innevarande år har å bandelen Torpshammar— Östersund eu betydlig timmer forsling förekommit från Bräcke station, der timret, som ditkommit sjöledes från do med Refsundssjön sammanhängande vattendragen, medelst ett särskildt med . ångmaskin drifvet uppfordringsverk lastas å jernvägsvagnar, som föras till den straxt vester om Torpshammar belägna hållplatsen Tirsta, hvarest timret afstjelpes i Ljungans vattendrag för att derå flottas till sin bestämmelseort. Då denna timmerforsling antagligen kommer att fortsättas i än större skala, blifver nödigt att tillöka i fråga varande uppfordringsverk, så att ett större antal vagnar kunna på en gång lastas, hvarför Styrelsen
för tillökning af uppfordring sverket vid Bräcke beräknat
ett belopp af........................................................................................
För beredandet* af stallrum åt de lokomotiv, som med anvisadt extra statsanslag komma att under nästkommande år inköpas för att vara tillgängliga, när norra stambanan i hela hennes utsträckning öppnas för trafik, erfordras: dels för tillbyggnad af lokomotivstallen
vid Bollnäs station för ytterligare 4 lokomotiv ...........................
» Storviks d:o » 2 » ...........................
)) Upsala d:o » 2 )) ...........................
dels för upp för and et af ett loka motiv stall för 4 maskiner med tillhörande vändskifva och vattenstationsbyggnad vid den blifvande stationen vid Tomteboda, i närheten af Carlberg......
Då behof uppstått af den rörliga materielens förstärkning å de närmast Göteborg belägna delarne af vestra och södra banorna, och då dertill erforderliga lokomotiv lämpligast böra förläggas i Falköping, der dessa båda banor sammanträffa, upptages
för tillbyggnad af lokomotiv stallen i Falköping för ytterligare 4 lokomotiv......................................................................................
Esomoftast bar det visat sig vara med svårighet förenadt att anordna tågmöten vid de å norra banan belägna stationerna By valla och Vånge, der förutom bufvudspåret endast finnes ett spår med tillhörande stickspår, å Indika senare stationernas hela lokaltrafik måste besörjas, då de
Transport
15,000.
12,000.
23.000.
12.000. 16,000.
40,000.
28,000.
146,000.
36 Sjette Imfvudtiteln.
Transport
begge öfriga spåren tagas i anspråk vid tågmötena. För afhjelpande af dessa olägenheter upptages
för ett tredje spår vid Byvalla station......................................
för d:o d:o vid Vånge station.........................................
Likaledes är det nödigt att vid Ockelbo station, jemväl å norra banan, vid hvilken station en ansenlig trafik med träkol utvecklat sig, för denna trafiks behöriga besörjande i någon mån utvidga spårsystemet, hvadan
till utvidgning af sparsystemet vid Ockelbo station beräknas ett belopp af.............................................................................................
Vid Hessleholms station, utgörande föreningsstation med såväl Christianstad—Hessleholms som Helsingborg—Hessleholms jernväg, är liksom å öfriga föreningsstationer en stor personal behöflig, för hvilkens inqvartering tillräckligt antal statens jernvägstrafik tillhöriga boställslägenheter saknas. Då hyrorna för bostäder dersammastädes äro ganska uppdrifna och då billigheten fordrar, att dervarande stationsbetjente erhålla samma förmåner, i fråga om inqvartering, som deras kamrater vid andra dylika stationer, har Styrelsen, särskild! med hänsyn dertill att åtskilliga materialier, som erhållits vid nedtagningen af ett större provisoriskt lokomotivstall i Elmhult, med fördel kunna användas till ett betjeningshus i Hessleholm och sålunda på lämpligaste sätt realiseras,
för uppförandet af ett för 8 hushall afsedt boställslms för
betjente vid Hessleholms station upptagit ett belopp af..............
Vid Vårgårda station, der boställslägenheter jemväl saknas för stationsbetjeningen, behöfves äfven en bostadsbyggnad, hvartill de materialier kunna användas, som finnas uti ett häststall vid Göteborgs station, hvilket numera är obehöflig!, då rangering af vagnar merendels försiggår med lokomotiv, och dessutom måste borttagas, då det står i vägen för eu gatureglering, hvadan
för uppförandet af ett för tvenne hushåll afsedt boställshus för betje?ite vid Vårgårda station beräknas......................................
Vid Flöda och Södertelje öfre stationer äro de vid banans första anläggning uppförda små stationshusen otillräckliga för den numera ej obetydliga persontrafiken, och har
Transport
146,000.
6,000.
6,000.
2,000.
12,000.
5,000.
177,000.
Sjette hufVudtiteln.
Transport
Styrelsen ansett, att de ofta återkommande klagomålen rörande bristande utrymme i trafik- och expeditionslokalerna vid dessa stationer böra afhjelpas på sådant sätt, att stationshuset i Flöda tillbygges, men att vid Södertelje öfre station en särskild boställsbyggnad uppföres för stationsföreståndaren, hvarigenom den boställslägenhet i stationshuset, denne nu begagnar, blir disponibel till tjenstelokaler, och beräknas härvid
för tillbyggnad af Flöda stationshus ett belopp af...............
och för uppförande af ett boställshus för stationsföreständaren vid Södertelje öfre station ett belopp af .............................
Vid Nässjö station, der 4 banor sammanstöta och der åtskilliga tåg göra längre uppehåll för att gifva resande tillfälle att intaga måltider, äro lokalerne i stationshuset otillräckliga, synnerligast som särskild restaurationsbyggnad derstädes saknas, hvarigenom en stor del af husets utrymme tages i anspråk för restaurationsrörelsen. För att kunna företaga en länge påtänkt utvidgning af väntsalar samt expeditions- och restauration slokaler uptages
för tillbyggnad af Nässjö stationshus ett belopp af............
Å de större föreningsstationer, der flera tåg samtidigt inträffa sedan mörker inbrutit, uppgå kostnaderna för belysning med fotogen eller lampolja till ej obetydliga belopp, hvilka kostnader borde kunna i afsevärd mån minskas genom inrättande af mindre gasverk, hvarmedelst jemväl en önskvärd bättre belysning kunde vinnas. För verkställande af försök med sådana gasverks användbarhet på föreningsstationer torde Nässjö station vara särdeles lämplig, då för belysning af väntsalar, expeditions- och restaurationslokaler, platformar m. in. hvarje afton öfver 100 lågor derstädes äro tända, hvarför
till uppförande af ett mindre gasverk vid Nässjö station
beräknas...................................................................................................
Under den tid, som förflutit sedan Jönköpings station anlades, har derstädes utvecklat sig eu ansenlig godstrafik och har för lämpligt bedrifvande af den ökade rörelsen spårsystemet vid flera särskilda tillfällen blifvit utvidgadt, hvarjemte vester om stationen på ett afstånd af omkring 1,500
Transport
177,000.
5.000.
4.000.
10,000.
14,000.
210,000.
38 Sjette lmfvu(Ititeln.
Transport
fot från yttersta vexeln sidospår utlagts och eu särskild lastplats, benämnd Talavid, anordnats. Trafikerandet af denna lastplats är emellertid förenad! med åtskilliga svårigheter, derigenom att, vid vagnars förande emellan lastplatsen och stationen, södra banans hufvudspår måste begagnas, hvadan all förbindelse med lastplatsen är afbruten så snart tåg väntas till staden vesterifrån eller skall afgå från staden vesterut, hvilka olägenheter blifva känbarare ju mera rörelsen i Jönköping tillväxer, synnerligast som den egentliga stationen, belägen emellan staden och Vettern, ej vidare kan utvidgas, hvadan det blifver nödigt att efter hand öfverflytta trafiken med tyngre gods till Talavid, och upptages för afhjelpande af ofvannämnda olägenheter
för utläggning af ett dubbelspår emellan Jönköpings station och lastplatsen Talavid...........................................................................
Under nästkommande år torde den under arbete varande jernvägen emellan Carlberg och Lilla Värtan blifva färdig till begagnande. Anordnandet af trafiken å denna bände! är visserligen beroende af den rörelses beskaffenhet, som kan komma att uppstå då hamnanläggningen vid sistnämnda fjärd varder fullbordad. Redan nu kan emellertid förutses, att i fråga varande trafik, liksom i allmänhet lokaltrafiken i närheten af större städer, lämpligast bör besörjas med många små s. k. omnibuståg, hvilka ankomma och afgå med vissa regelbundna tidsmellanrum, t. ex. hvar annan timme, hvarje timme etc., beroende på trafikens liflighet. Å en bansträcka, der dylik regelbunden lokaltrafik skall ega rum, på samma gång som den sedvanliga trafiken med tyngre tåg, gående till och från aflägsnare orter, är det i allmänhet nödigt att använda ett särskildt spår för lokaltrafiken, enär eljest nästan oöfvervinnerliga svårigheter uppstå för upprättandet af lämpliga tidtabeller, hvarförutom tågrubbningar, trots de förträffligaste signalsystem och det sorgfälligaste iakttagande af föreskrifna försigtighetsmått, kunna medföra beklagliga följder.
Emellan Stockholm och Carlberg, der banan till Värtan utgrenar sig från hufvudbanan, finnas visserligen två spår, men det ena tillhör Stockholm—Vesterås—Bergslagens jern-
, Transport
210,000.
15,000.
225,000.
Sjette lnifvudtiteln.
39 Transport
väg och är väl behöfligt för denna jernväg^ trafik, som numera närmast Stockholm ej är lättskött, sedan lokaltåg anordnats emellan Stockholm och Sundbyberg, hvarför detta spår ej kan medtagas i räkningen.
Å statsbanans spår gå nu dagligen 6 ordinarie tåg i hvardera rigtningen, hvarjemte å samma spår de ensamma lokomotiv måste framgå, hvilka, förlagda i ofvan nämnda nya lokomotivstall vid Tomteboda, användas för tåg, som ankomma till eller afgå från Stockholm eller till stationstjenst derstädes, hvadan, oberäknadt lokaltrafiken till Värtan, det dagliga antalet tåg eller ensamma lokomotiv å detta spår snart torde blifva större än på något annat ställe å statens banor. Utläggningen af ett tredje spår emellan Stockholm och Carlberg kan dessutom verkställas för en jemförelsevis ringa kostnad, enär åtskilliga förarbeten, såsom inlösning af erforderlig mark, redan till större delen äro verkstälda, hvarförutom det är antagligt att den entreprenör, som utför banbyggnaden emellan Carlberg och Värtan, skall vara beredvillig att för billigt pris åtaga sig spårets byggnad, så framt arbetena utföras innan det vid Värtabanan använda arbetsmanskapet entledigas och byggnadsmaterielen realiserats.
På grund af hvad sålunda anförts, upptages
för utläggningen af ett tredje spår emellan Stockholms norra
station och Carlbergs hållplats..............................................................
I likhet med hvad under föregående år egt rum torde derjemte
för oförutsedda nya byggnader och anläggningar under är 1882 anvisas ett visst belopp, hvilket Styrelsen nu anser
böra utgöra................................................................................................
Slutligen får Styrelsen med åberopande af sin underdåniga skrifvelse af den 7 Januari 1879, — intagen i bilagan n:r 5b till Eders Kongl. Maj:ts nådiga proposition n:o 1 till 1879 års Riksdag om statsverkets tillstånd och behof — rörande uppförandet å de för statens jernvägstrafiks räkning inköpta, i närheten af centralstationshuset belägna tomterna i qvarteret Svanen här i staden af en stenhusbyggnad, innehållande dels sådane tjenstelokaler, som ej längre kunna inrymmas i berörda stationshus, dels ock bo-
Transport
225,000.
55,000.
70,000.
350,000.
40 Sjette hufYudtiteln.
Transport 350,000.
ställslägenheter, i underdånighet erinra derom, att ett byggnadsföretag af så omfattande beskaffenhet, som det i fråga varande, ej kan fullbordas på kortare tid än tvänne år, hvadan, om byggnaden påbörjas under år 1882, dess begagnande för afssdda ändamål ej kan taga sin början förr än i slutet af år 1883, vid hvilken tidpunkt ej allenast den nu under arbete varande norra stambanan bör vara i sin helhet öppnad för trafik, utan äfven arbetena för hamnanläggningen vid Yärtan så långt framskridna, att ofvan omnämnda lokaltrafik emellan Stockholm och den nya hamnen bör vara i full gång, af hvilka båda anledningar ökadt utrymme i centralstationshuset erfordras. Under sådana förhållanden är det för Styrelsen af stor vigt att för tillfredsställande af de mångahanda anspråk på förbättrade anordningar i centralstationshusets lokaler, som redan nu framställas och som vid berörda tidpunkt icke lära kunna med fog tillbakavisas, under år 1882 låta påbörja ofta nämnda byggnad, för hvilken, på sätt i underdåniga skrifvelsen af den 7 Januari 1879 omförmäles, hela kostnaden är beräknad till 400,000 kronor, och hemställer Styrelsen, på grund af hvad nu anförts, att till påbörjande af uppförandet af ett annex till centralstationshuset å statens jernvägstrafiks tomter i qvarteret Svanen här i staden måtte för år 1882 anvisas halfva den beräknade kostnaden för hela byggnaden eller........................... 200,000.
Summa kronor 550,000.»
Beträffande först de af Styrelsen till nya byggnader och spårutläggningar samt till oförutsedda nya byggnader och anläggningar afsedda 350,000 kronor af ofvanomförmälda belopp, 550,000 kronor, så och enär jag icke finner något att erinra mot Styrelsens framställning i denna del, helst de ändamål, hvartill dessa medel skulle användas, synas mig vara af den angelägna beskaffenhet, att upskof med deras utförande icke bör ifrågakomma, biträder jag hvad Styrelsen härutinnan föreslagit.
Hvad vidare angår Styrelsens nu förnyade framställning om anslag till påbörjande af nybyggnad å de år 1878 för statens jernvägstrafiks räkning inköpta tomter i qvarteret Svanen här i staden, utbeder jag mig få till en början i Eders Kongl. Maj:ts erinran återkalla,
dels hurusom, vid anmälan den 8 Januari 1879 af Styrelsens redan då framlagda förslag i ämnet, dåvarande chefen för Civildeparte-
41 Sjette hufvudtiteln.
mentet till statsrådsprotokollet, som åtföljde Eders Kongl. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen angående statsverkets tillstånd och behof, anförde, bland annat, följande:
»Behofvet att i närheten af stationshuset vid Stockholms centralbangård uppföra en särskild byggnad, hvari kunde inrymmas behöfliga expeditions- och tjenstelokaler m. in., är genom hvad Styrelsen för statens jern vägstrafik såväl förut, som ock i synnerhet uti sin ofvan intagna skrifvelse af nästlidne gårdag anfört, så fullständigt ådagalagdt, att någon tvekan om nödvändigheten att, så fort ske kan, afhjelpa detta behof icke lärer kunna uppstå.
Sedan byggnadsplats numera blifvit förvärfvad, erfordras för vinnande af det åsyftade hufvudändamålet, — beredandet af utrymme för behöfliga expeditions- och tjenstelokaler, — att å denna plats uppföra nybyggnad i två våningar. Kostnaden för ett sådant byggnadsföretag skulle enligt Styrelsens beräkning, emot hvilken jag ej har skäl framställa någon anmärkning, uppgå till 300,000 kronor. Om härutöfver ansloges 100,000 kronor, skulle, enligt hvad Styrelsen beräknat, den ifrågasatta byggnaden kunna ökas med ytterligare två våningar, inneslutande bostadslägenheter för den personal, hvars åliggande ovilkorligen fordrar en ständig närvaro inom centralstationen eller i dennas närmaste granskap, och för hvilken personal bostäder nu måste hyras; och då, enligt hvad Styrelsen till fullo ådagalagt, härigenom skulle beredas statsverket eu icke obetydlig besparing samt dessutom kunde vinnas den för tjenstgöringen högst väsentliga fördelen, att sådane befattningsinneliafvare, hvilkas ständiga närvara å stationen företrädesvis är af behofvet påkallad, kunde blifva bosatte inom sjelfva bangårdens område, tvekar jag icke att för min del understödja Styrelsens berörda förslag, och jag tillstyrker altså Eders Kongl. Maj: t att föreslå Riksdagen att, till bestridande af kostnaderna för uppförande å nämnde tomter af en byggnad, innehållande behöfliga expeditions- och tjenstelokaler jemte åtskilliga boställslägenheter för befattningsinneliafvare vid statens jernvägstrafik, ställa till Eders Kongl. Maj:ts förfogande ett särskilt anslagsbelopp af 400,000 kronor att utgå med 200,000 kronor under år 1880 och med 200,000 kronor under år 1881»;
dels att, sedan Eders Kongl. Maj:t i öfverensstämmelse härmed gjort framställning till Riksdagen, denna i sin underdåniga skrifvelse den 13 Maj 1879 angående reglering af utgifterna under riksstatens sjette hufvudtitel, härom yttrat hufvudsakligen: Datt af den i statsrådsprotokollet förebragta utredning framgått, att ifrågavarande nya byggnad vore afsedd att, förutom åtskilliga tjenstelokaler samt smärre lä-
42 Sjette lmfvudtitelii.
genheter för portvakter, vaktmästare och stationsbetjening, inrymma tolf särskilda bostadsvåningar för jernvägstjenstemän, hvarigenom bostäder kunde beredas ej mindre för flere uppgifne tjensteman, för hvilka dylika nu förhyrdes i centralstationens granskap mot ett årligt hyresbelopp af 15,000 kronor, än äfven för Generaldirektören och chefen för statens jernvägstrafik samt Ofverdirektören för maskinafdelningen, af hvilka ingendera ännu vore med boställe inom centralstationen försedd ; att med anledning häraf erinrats, hurusom Riksdagen i underdånig skrifvelse den 28 April 1877 anhållit, att Eders Kongl. Maj:t täcktes taga i öfvervägande, om och till hvilken utsträckning tjenstebefattningar vid statens jernvägstrafik borde vara med fördelen af fri bostad i statens egna eller förhyrda lokaler förenade, samt derefter såväl i berörda hänseende, som i de med denna fråga sammanhängande öfriga omständigheter, meddela de föreskrifter, som Eders Kongl. Maj:t kunde finna för ändamålet tjenliga; att, ehuru Trafikstyrelsen den 17 December 1877 afgifvit utlåtande i anledning af Riksdagens nyssnämnda skrifvelse, Departementschefen likväl, enligt hvad statsrådsprotokollet upplyste, icke dittills ansett sig böra till slutlig pröfning anmäla den sålunda väckta frågan; att vid sådant förhållande Riksdagen varit i saknad af ledning för bedömandet af det utrymme, som för det nämnda ändamålet kunde i staten tillhöriga byggnader erfordras, och således icke heller kunnat pröfva lämpligheten af det föreliggande förslaget till bebyggande af de då nyinköpta tomterna; samt att, på grund häraf och då kostnaden för den tillämnade byggnadens uppförande vore i väsentlig mån beroende af det utrymme, som der behöfde afses till nämnda slag af lägenheter, Riksdagen funne sig för det då närvarande icke böra bevilja några medel för berörda nybyggnad».
Sedan Eders Kongl. Maj:t emellertid numera under den 23 December 1880 till slutlig pröfning förehaft Riksdagens ofvanomförmälda underdåniga skrifvelse den 28 April 1877 och Trafikstyrelsens deraf föranledda underdåniga förslag i fråga om och till hvilken utsträckning tjenstebefattningar vid statens jernvägstrafik böra vara med fri bostad förenade och dervid bestämt, bland annat, att ej mindre Generaldirektören och chefen, än äfven samtlige öfverdirektörer i Styrelsen för statens jernvägstrafik, hädanefter skola med bostad förses, samt tillika fastställt de grunder, efter hvilka de tjensteman vid statens jernvägstrafik, som
43 Sjette hufvucltiteln.
tillerkänts förmånen af fri bostad, böra med sådan tillgodoses, lärer det hinder för pröfning af den föreliggande byggnadsfrågan vara undanröjdt, som 1879 års Riksdag ansett företinnas i den omständighet att frågan om och till hvilken utsträckning tjenstebefattningar vid statens jernvägstrafik böra vara med fri bostad förenade ej förut blifvit af Eders Kongl. Maj:t afgjord.
Under åberopande af den fullständiga utredning utaf ärendet, som Trafikstyrelsen lemnat i sin den 7 Januari 1879 afgifna och i statsrådsprotokollet den 8 i samma månad och år i hufvudsakliga delar intagna underdåniga skrifvelse, och med hänvisande till hvad af dåvarande chefen för Civildepartementet till samma protokoll yttrats angående nödvändigheten att, så fort ske kunde, afhjelpa det trängande behofvet för statens jernvägstrafik af ytterligare expeditions- och tjenstelokaler samt bostadslägenheter i närheten af Stockholms centralbangård, anser jag mig böra biträda Trafikstyrelsens nu ånyo gjorda på andragna ytterligare skäl stödda framställning om angelägenheten af det ifrågavarande byggnadsföretagets påbörjande så snart som möjligt och äskande af dertill nödiga medel.
På grund af det anförda tillstyrker jag alltså i underdånighet, att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen
dels att till utförande af åtskilliga nya byggnader och anläggningar vid statens redan trafikerade jernvägar bevilja ett särskildt anslag för år 1882 af 350,000 kronor;
dels ock att till bestridande af kostnaderna för uppförande å sta- . tens jernvägstrafiks tomter i qvarteret Svanen af en byggnad, innehållande expeditions- och tjenstelokaler samt åtskilliga boställslägenlieter för innehafvare af befattningar vid statens jernvägstrafik, allt i öfverensstämmelse med Styrelsens förslag, ställa till Eders Kongl. Maj:ts förfogande likaledes ett särskildt anslagsbelopp af 400,000 kronor samt deraf anvisa 200,000 kronor att utgå under år 1882;
lärande Eders Kongl. Maj:t vilja, uppå chefens för Finansdepartementet föredragning, fatta beslut i fråga om sättet för anskaffande af härtill nödiga medel. °) *)
*) Se bil. till statsverkspropositionen: ”Finansplanen”.
44 Sjette liufrudtiteln.
[35.]
Anslag till stambanor i Norrland.
Statens jernvägsbyggnader.
I fråga om Statens jernvägsbyggnader anmälde Departementschefen ett af Styrelsen öfver statens jernvägsbyggnader den 24 sistlidne November afgifvet underdånigt memorial af följande lydelse:
»De under år 1880 verkställda arbeten å norra stambanan genom Norrland, hvilka fortgått i enlighet med den af Eders Kongl. Maj:t den 20 sistlidne Februari nådigst gillade arbetsplan hafva varit gynnade af särdeles fördelaktiga väderleksförhållanden, hvilka medgifvit att de kunnat påbörjas tidigt på våren och med högst få afbrott fortsättas långt inpå senhösten. De hafva, till följd häraf och då riklig tillgång på erforderliga arbetskrafter icke saknats, erhållit en något större omfattning än arbetsplanen förutsatt. Sålunda har på första arbetsdistriktet rälsläggningen kunnat utsträckas ytterligare 2 mil eller ända till Löfnässundet och å andra arbetsdistriktet ytterligare 14 mil eller förbi Ramsjö station. Å tredje arbetsdistriktet, der rälsläggningen var föreslagen till Åre station, har den kunnat utsträckas 1| mil derutöfver och ballastningen hunnit fullbordas emellan riksgränsen och Dufeds station så att denna 4,9 mil långa handel blifvit till alla delar färdig.
Å hela stambanan genom Norrland återstå således efter detta års utgång endast 6 mil, som icke blifvit lagda under arbete, samt 9i mil *■ att rälslägga och ballasta, hvarförutom åtskilliga kompletteringsarbeten å de till allmän trafik ännu icke upplåtna bandelarne återstå att utföra.
Då nu arbetena hunnit denna ståndpunkt, har man allt skäl antaga att den beräkning som Styrelsen öfver statens jernvägsbyggnader i sin till Eders Kongl. Maj:t den 21 December 1878 aflåtna underdåniga skrifvelse förebragt öfver såväl de erforderliga kostnaderna för de efter 1879 års slut återstående arbetena för ifrågavarande stambanas färdigbyggande i sin helhet som tiden när dessa arbeten kunna vara afskräde icke kommer att förete någon afsevärd skiljaktighet från verkliga förhållandet.
Enligt denna beräkning skulle kostnaden för de efter 1879 års slut återstående 18 milen stambana komma att uppgå till 13,500,000 kronor, och då 7,000,000 kronor deraf blifvit för 1880 års arbeten använda och sist församlade Riksdag beviljat 6,000,000 kronor för
45 Sjette hufvudtiteln.
1881 års arbeten, återstå således endast 500,000 kronor för år 1882. Men om nu under den återstående arbetstiden särdeles ogynsamma, för arbetenas bedrifvande menligt inverkande omständigheter skulle inträffa, hvarigenom den beräknade kostnaden skulle komma att öfverskridas, så finnes ännu en tillgång, som icke blifvit upptagen i förutnämnda beräkning, i värdet af det betydliga förråd af efter arbetenas afslutande öfverblifna inventarier och materialier. Detta värde anser Styrelsen kunna, lågt beräknadt, uppskattas till omkring 600,000 kronor, enär ibland inventarierna ingå icke mindre än sex i godt stånd varande ballastmaterieler, bestående af sex lokomotiv, 183 ballastvagnar och sex stycken särskildt inrättade täckta godsvagnar, Indika i inköp kostat mera än 300,000 kronor. Men då nu detta betydliga förråd icke skulle kunna utan stor förlust realiseras så hastigt att de derför inflytande medlen skulle blifva tillgängliga för bestridande af kostnaderna för återstående arbeten å stambanan i fall mot förmodan en brist i den beräknade kostnaden skulle uppstå, så anser Styrelsen, på det ej genom bristande medel stambanans fullbordan måtte fördröjas, försigtigheten fordra att, för den händelse nästinstundande Riksdag icke beslutar stambanornas fortsättning och för år 1882 dertill beviljas särskildt anslag, ett belopp af 4 å 500,000 kronor utöfver ofvannämnda anslag af 500,000 kronor ställes till Eders Kongl. Maj:ts förfogande till bestridande af de utgifter, som möjligen skulle i fråga komma utöfver sistnämnda för år 1882 påräknade anslag, hvilket förskott framdeles genom förrådernas realiserande i den mån detta kan ske kunde återgäldas.
Skulle Riksdagen deremot besluta fortsättning af stambanorna och dertill för år 1882 bevilja anslag, erfordras ej något ytterligare tillskott för den nu under byggnad varande stambanan genom Norrland, emedan i så fall den nya banan, i likhet med hvad hittills egt rum, skulle komma att öfvertaga det öfverblifna förrådet.
Rörande tiden för de ännu återstående stambanedelarnes färdigblifvande, tilltror sig Styrelsen nu, då arbetena så långt framskridit, kunna med tillförsigt bestämma:
att den återstående 9,7 mil långa bandelen å den uppåtgående stambanan emellan Ljusdal och Ange kan under loppet af nästinstundande Augusti månad och den 11,1 mil långa bandelen å tvärbanan emellan Trångsvikens station vid Storsjön och riksgränsen under loppet af derpå följande Oktober för allmän trafik upplåtas samt
att den 4,4 mil långa, mellanliggande delen å tvärbanan emellan Östersund och Trångsviken (hvarå tre mil ännu icke blifvit lagda under arbete) kan under loppet af Juli månad 1882 färdigbyggas och
46 Sjette hufvudtlteln.
följaktligen stambanan genom‘Norrland vid den tiden i sin hela längd för allmän trafik upplåtas.
Då således den uppåtgående stambanan, hvarå arbetena varit fördelade på två arbetsdistrikt, redan under loppet af nästa år, och hela tvärbanan tidigt under år 1882 blifva färdigbyggda samt något beslut ännu icke å statsmakternas sida blifvit fattadt om påbörjandet af någon ny stambana eller stambandel, så är det af största vigt att frågan om huruvida' statens jernvägsbyggnader komma att fortsättas eller att helt och hållet upphöra i och med fullbordandet af den nu under bj^ggnad varande stambanan genom Norrland redan under nästinstundande Riksdag blifver afgjord, emedan de anordningar som blifva en följd af det beslut, som då komme att fattas, redan under nästa år måste vidtagas.
Sedan Styrelsen ofvanföre i korthet redogjort för jernvägsarbetenas ståndpunkf vid 1880 års slut och uppgifva såväl det anslag, som för år 1882 erfordras för stambanans genom Norrland färdigbyggande, som de tider när de ännu återstående delarne deraf kunna för allmän trafik upplåtas, samt i underdånighet fäst Eders Kongl. Maj:ts uppmärksamhet på vigten deraf, att beslut redan under nästa riksdag blifver fattadt, om huru med statens jernvägsbyggnader skall förfaras efter den nu under arbete varande stambanans fullbordan, så anser Styrelsen sig, utan att ingå i bedömande af huruvida en fortsatt byggnad af statens stambanor kan vara öfverensstämmande med landets nuvarande finansiella ställning, hvaröfver det icke tillkommer Styrelsen att sig yttra, likväl, då en fortsättning af norra stambanan åtminstone till Angermanelfven sannolikt inom en icke allt för aflägsen framtid kommer till utförande, böra framhålla de fördelar, som i tekniskt-ekonomiskt hänseende skulle uppstå, ifall en sådan fortsättning finge ske omedelbart efter den nu under byggnad varande stambanans fullbordan. Men innan Styrelsen öfvergår härtill torde Styrelsen få i korthet erinra om de förhandlingar som under senaste riksdagar egt rum i och för bestämmandet af de stridiga delarnes af norra stambanan rigtning, emedan dessa förhandlingar jemväl röra stambanans fortsättning till Angermanelfven.
I nådig proposition till 1875 års riksdag föreslog Eders Kongl. Maj: t antingen att den år 1873 beslutade tvärbanan, hvilken afser att tillsammans med Sundsvall—Torpshammarbanan och en norsk jernväg mellan Trondhjem och riksgränsen sammanbinda Bottenhafvet och Vesterhafvet, måtte, hvad angår den dittills stridiga sträckningen emellan Torpshammar och Näskott i Jemtland, dragas från Torpshammar vesterut till Ange och derifrån i nordvestlig rigtning öfver Gällösundet
47 Sjette lmfvudtiteln.
och Östersund till Näskott, att den uppåtgående stambanan, såvidt fråga var om dess dittills obestämda rigtning emellan Hybo och tvärbanan, måtte sträckas från Hybo, öfver Välje, till Ange, samt att derjemte måtte byggas en jernväg från Gällösundet i nordostlig rigtning till Håsjö, eller ock, i händelse denna framställning icke i allo af Riksdagen bifölles, att den uppåtgående stambanan måtte dragas från Hybo, öfver Välje, till Torpshammar samt tvärbanan från Torpshammar, öfver Håsjö, Dusnäsviken och Östersund, till Näskott.
Då hvarken det ena eller andra af dessa förslag vann dåvarande Riksdags bifall, så anbefallde Eders Kongl. Magt genom nådig skrifvelse af den 25 Juni Styrelsen att till en början låta verkställa rekognoseringar jemte okulära undersökningar, hvarigenom det blefve möjligt att med säkerhet bedöma, huruvida antaglig jernvägsförbindelse kunde tillvägabringas från Hybo i rigtning vester om Stödesjön till Ån germanelfven antingen vid Sollefteå eller vid det öster derom belägna Björkå, eller om derför uppstode svårigheter af den beskaffenhet att det skulle blifva ändamålslöst anställa kostsamma och tidsödande detaljundersökningar, och föreskref Eders Kongl. Maj:t att dessa undersökningar derjemte skulle hafva till mål att utröna, huruvida för den från Hybo utgående banan eu lämpligare öfvergång af Ljungans dalgång än den förut undersökta vid Torpshammar kunde utletas mellan Stödesjön och Ange.
På grund af de resultat som förenämnda undersökningar gåfvo vid handen, för hvilka genom särskild promemoria af den 6 December 1875 blifvit närmare redogjordt, föreslog Eders Kongl. Maj:t i nådig proposition till 1876 års riksdag, att den år 1873 beslutade tvärbanan måtte dragas från Torpshammar vesterut till Ange och derifrån i nordvestlig rigtning öfver Gällösundet och Östersund till Näskott, till hvilken framställning Riksdagen den 15 Maj 1876 lemnade sitt bifall.
Beträffande den uppåtgående banan anbefallde Eders Kongl. Maj:t i nådig skrifvelse af den 10 Januari 1876 Styrelsen att, så snart årstiden det medgåfve, låta anställa fullständiga och detaljerade undersökningar för dragande af jernväg från Ange i Medelpad eller någon i grannskapet deraf belägen tjenlig punkt fram emot Ångermanelfven vid Sollefteå eller Björkå eller någon punkt emellan dessa begge platser.
I sin den 18 December 1876 till Eders Kongl. Maj:t aflåtna underdåniga skrifvelse har Styrelsen redogjort för utgången af dessa undersökningar och deri jemväl anfört de skäl, hvarpå Styrelsen grundade sitt förordande af den bland alla de undersökta särskilda linierna som utgår från tvärbanan vid Bräcke station, såsom den i alla afseenden fördelaktigaste.
48 Sjette hufvudtiteln.
I nådig proposition till 1877 års riksdag föreslog Eders Kongl. Maj:t att den uppåtgående stambanan måtte från Hybo framdragas öfver Välje i nordlig rigtning till Ange, till hvilken nådiga framställning Riksdagen den 16 April sistnämnda år lemnade sitt bifall, hvarigenom den uppåtgående stambanan till hela sin längd blef till rigtningen bestämd.
Het framgår således häraf att vid bestämmande af den nu under byggnad varande stambanans genom Norrland rigtning största vigt blifvit fästad på denna stambanas vidare fortsättning norrut till Angermanelfven, samt att denna senare jernvägsförbindelse blifvit underkastad en sorgfällig pröfning och varit föremål för noggranna och detaljerade undersökningar för utrönande af hvilken af de ifrågasatta linierna vore fördelaktigast, och då nu, enligt hvad Styrelsen har sig bekant, man inom det öfra Norrland, hvars intressen denna jernvägsförbindelse närmast berör, förenat sig om ofvannämnda rigtning emellan Bräeke och Sollefteå, så synes, enligt Styrelsens åsigt, alla förberedande åtgärder redan vara vidtagna, så att, om erforderliga medel dertill kunna tillvägabringas, ifrågavarande jernvägsförbindelse skulle kunna påbörjas efter fullbordande af de nu under byggnad varande stambanedelarne genom Norrland.
Denna jernvägsförbindelse emellan Bräeke och Angermanelfven vid Sollefteå utgör i längd 13,4 mil och är i det 'år 1876 upprättade kostnadsförslaget beräknad till 10,066,000 kronor eller 751,194 kronor per mil. Men då kostnaden såväl för denna som för alla de ^öfriga särskilda linierna, som afse förbindelse emellan tvärbanan och Angermanelfven, i likhet med hvad ursprungligen var afsedt äfven för stambanan genom Norrland, är beräknad med lättare öfverbyggnad och med broöfverbyggnader af trä, och då det, enligt Styrelsens åsigt, icke är skäl att för denna, jemförelsevis korta och i förbindelse med den öfriga stambanan genom Norrland kommande handel göra någon sådan förändring i konstruktion, hvarigenom trafikförmågan skulle blifva mindre och underhållskostnaden större än å den öfriga banan, och den olägenhet derjemte uppkomma att icke samma rörelsemateriel som å hufvudbanan derpå skulle kunna användas, anser Styrelsen att den beräknade kostnaden, dels med hänsyn härtill och dels med afseende å den, såsom erfarenheten visat, ofta förekommande prisstegringen å dagsverken och materialier, bör ökas med i jemnt tal 1,180,000 kronor, så att hela den erforderliga kostnaden för denna jernbana med lika tunga räler som hufvudbanans och med broöfverbyggnader af jern, af den styrka att statens nuvarande tyngsta lokomotiv kunna deröfver
49 Sjette hufvudtitcln.
passera, derigenom skulle komma att uppgå i jemnadt tal till 11,250,000 kronor eller 839,553 kronor per mil.
Hvad tiden för utförandet af denna handel beträffar, så beror denna på de årliga anslag, som derför kunna blifva tillgängliga.
Andamålsenligast synes det Styrelsen att tiden för banans färdigbyggande bestämmes till 3 högst 5 år, hvarigenom arbetena kunde fortgå på ett enda arbetsdistrikt, och att de årliga anslagen lämpades så att arbetena kunde de första begge åren bedrifvas med större arbetsstyrka, hvilken under de återstående åren småningom kunde minskas.
Styrelsen har ofvanföre i underdånighet anmält, att tvärbanans fullbordande kan påräknas redan under Juli månad år 1882. Men då dertill fordras användande af en stor arbetsstyrka för att, om en sen vår skulle inträffa, kunna till den tiden medhinna alla sådana återstående kompletteringsarbeten, som endast under tjenlig årstid kunna företagas, så skulle det obestridligen leda till icke ringa besparing, om denna med stor kostnad samlade arbetsstyrka, äfvensom det vid byggnaden anstälda arbetsbefälet, kunde under den återstående arbetstiden af året sysselsättas. Man skulle äfven genom en fortsatt stambanebyggnad i Norrland draga största fördel af de nu der samlade betydliga förråd af inventarier och materialier, hvilka derigenom så småningom skulle kunna förbrukas, men hvilka, i fall statens jernvägsbyggnader skulle upphöra eller för en obestämd tid uppskjutas, man antingen skulle nödsakas realisera till sannolikt ganska ringa pris, då inga större enskilda jernvägsbyggnader inom landet nu mera pågå, som deraf kunde sig begagna, eller också nödgas tills vidare förvara desamma, hvilket skulle erfordra ganska kostsamma provisionel^ byggnader och vara förenad! med årliga utgifter för vården och underhållet deraf. Då nu. dertill stambanebyggnaden genom Norrland, hvilken i anseende till. klimatiska och öfriga förhållanden i flera afseenden företer skiljaktigheter i sättet för arbetenas bedrifvande emot det i det sydligare landet använda, redan fortgått sedan år 1875, och de dervid anstälda ingeniörer derunder inhemta! en flerårig och värdefull erfarenhet och gjort sig fullt förtroliga med förhållandena inom Norrland och det sätt, hvarpå jernvägsarbeten der ändamålsenligast och billigast böra bedrifvas, samt jemväl den arbetsstyrka, uppgående till i medeltal 6 å 7,000 man, som dervid årligen varit använd, förvärfva! en utmärkt arbetsskicklighet och blifvit van att underkasta sig de försakelser och besvärligheter, som äro oskiljaktiga från så beskaffade arbetens bedrifvande i dessa under ett liårdt klimat belägna och glest befolkade orter, och hvilka svårigheter vid arbetenas början syntes dem afskräckande, så kan det svårligen bestridas att utförandet af den nu ifråga-
so
Sjette hufvudtiteln.
varande jernvägsförbindelsen aldrig skulle kunna åstadkommas med mindre kostnad, än om det finge ske utan afbrott och i sammanhang med de nu pågående jernvägsarbetena inom Norrland.
Genom ett sådant tillvägagående skulle man äfven till stor del undvika den menliga inverkan, som ett hastigt afbrott i statens jernvägsbyggnader skulle medföra icke allenast för den enskilda industrien inom landet, utan äfven och synnerligen för den mängd arbetare, som vid dessa byggnader haft en flerårig sysselsättning och hvilka under nuvarande förhållanden sannolikt, i brist på annan arbetsförtjenst, skulle komma att öka den under de senare åren i betänklig grad tilltagande emigrationen.
På grund af hvad Styrelsen ofvanföre i underdånighet anfört och för den händelse det skulle täckas Eders Kongl. Maj:t att till näst instundande Riksdag göra nådig proposition om anslag till en stambana från Bräcke station å tvärbanan med sträckning förbi Helgumssjön till Sollefteå vid Ångermanelfven, så anser Styrelsen att beloppet af ett sådant anslag lämpligast borde bestämmas för år 1882 till 2,500,000 kronor».
Departementschefen anförde härefter:
Att den uppåtgående stambanan genom Norrland icke skulle afslutas vid den punkt der densamma träffade tvärbanan, utan att densamma skulle i eu närmare eller fjermare framtid fortsättas till Ångermanelfven och således sammanbinda Norrlands mäktigaste pulsåder med såväl rikets sydligare delar som Norges hamnar, har utgjort en förutsättning, som då fråga förevarit att bestämma stambanans rigtning inom Norrland blifvit mångfaldiga gånger framhållen såväl inför Eders Kongl. Maj:t som inom Riksdagen. För de skäl, som tala för ett dylikt fortsättande, torde jag således icke behöfva redogöra. Då under år 1882 den hittills beslutade stambanan genom Norrland blir i sin helhet fullbordad, lär nu tidpunkten vara inne att afgöra, huruvida fortsättningen af norra stambanan bör ske omedelbart derefter och statens jernvägsbyggnader således få fortgå i ett sammanhang, eller om med fortsättandet bör under någon tid anstå. I afseende härå delar jag i allo den uppfattning, som af Styrelsen öfver statens jern vägsbyggnader i dess nyss anmälda memorial blifvit uttalad, eller att det i tekniskt-ekonomiskt hänseende skulle vara synnerligt fördelaktigt att icke något afbrott i jernvägsbyggandet behöfde ega rum. Då härtill kommer ej mindre att landstingen och Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i Yesterbottens och Vesternorrlands län hos Eders Kongl. Maj:t i underdånighet anhållit att till instundande Riksdag proposition
51 Sjette hufyudtltelii.
måtte aflåtas angående norra stambanans fortsättning till Ångermanelfven, än äfven att den finansiella ställningen synes vara gynsam för upplåning af de för företaget nödiga medel, tvekar jag ej att i underdånighet tillstyrka Eders Kongl. Maj:t att till 1881 års Riksdag framlägga ett förslag i nyss angifvet syfte.
Hvad då angår den sträckning, i hvilken fortsättningen af norra stambanan till Ångermanelfven skulle framdragas, torde det tillåtas mig att erinra derom att vid olika tillfällen blifvit ifrågasatta och undersökta linier, utgående dels från Torpshammar eller närheten deraf, dels från någon lämplig punkt i närheten af den plats, Ange, hvarest den uppåtgående stambanan sammanträffar med tvärbanan, dels ock längre vesterut från tvärbanan antingen från Östersund eller ännu vestligare från Näskott. Vid Sollefteå skulle samtliga dessa linier råka Ångermanelfven. ,
Sedan emellertid föreningspunkten mellan uppåtgående stambanan och tvärbanan blifvit förlagd till Ange och icke, såsom först var föreslaget, till Torpshammar, torde någon från sistnämnda plats eller närheten deraf utgående linie icke böra i fråga komma. Af en blick på kartan lär ock genast framgå, att enahanda måsto förhållandet blifva med linien Östersund—Sollefteå eller Näskott—Sollefteå, ty, förutom att båda dessa linier äro betydligt längre och således till anläggningskostnaden vida dyrare än någon af de öfriga sträckningarna, skulle dessa linier hufvudsakligen vara till gagn för förbindelsen mellan öfra Norrland och Norge samt endast i mindre grad befordra — hvad väl måste vara hufvudsyftet med stambanans fortsättning — trafiken mellan öfra Norrland och landet söder om tvärbanan.
Valet torde således böra ske mellan någon af de linier, som utgå på icke alltför stort afstånd från Ange. Fyra dylika linier äro genom Styrelsen öfver statens jern vägsbyggnader undersökta, nämligen:
a) från Gällösundet å tvärbanan öfver Ulfsjönäs, Håssjö och Mannsjön till Sollefteå;
b) från Bräcke å tvärbanan i rigtning utmed sjöarne Grötingen och Idsjön till Ulfsjönäs, der den sammanfaller med linien a) och följer denna linie till Annsjön, hvarifrån den är dragen i nära rak rigtning till Håssjö, der den sammanfaller med linien Håssjö—Sollefteå;
c) från Kotjern å tvärbanan söder om Hemsjön till Alanäset och vidare i nära nordlig rigtning till Annsjön, der den träffar linien b) och sammanfaller med denna linie ända till Sollefteå; och
d) en linie, som, jemväl utgående från Kotjern, är gemensam med linien c) till Alanäset, går derifrån öfver Mjösjön och Balsjön till Mannsjön, der den sammanträffar med de öfriga linierna.
52 Sjette hufvudtiteln.
Utaf deri af Styrelsen öfver statens jernvägsbyggnader den 18 December 1876 till Eders Kongl. Maj:t afgifna, uti Styrelsens af mig nyss anmälda memorial åberopade underdåniga skrifvelse framgår vidare att linien a) håller i längd 13 mil 13,600 fot och blifvit i Styrelsens år 1876 uppgjorda kostnadsförslag beräknad att kosta .......................................... 10,006,000 kronor
linien b) 13 mil 12,700 fot .......................................... 10,066,000 »
» c) 14 mil 1,400 fot............................................ 10,522,000 »
)) d) 14 mil 11,000 fot......................................... 10,837,000 »
att lutnings- och krökningsförhållandena samt samlade höjdskillnader å de särskilda linierna mellan tvärbanan och Mannsjön (hvarifrån sträckningen till Sollefteå är för alla linierna gemensam) med tillägg af delarna mellan Ange och liniernas utgångspunkter från tvärbanan utfalla på sätt som åskådliggjorts af Styrelsen genom en tabell, till hvilken jag tillåter mig hänvisa;
samt att afståndet mellan Ange och Sollefteå efter de olika linierna blifver
efter linien a) ................................................................ 18 mil 6,300 fot
» » b) .................................................................... 16 » 6,800 »
» » c) .................................................................... 15 » 30,900 »
» » d) .................................................................... 16 )> 4,500 »
Granskar man läget af dessa fyra linier och jemför dervid först linierna a) och b), finner man att för förbindelsen mellan öfra Norrland och landet söder om tvärbanan skulle genom en jernväg dragen efter linien b) vinnas en förkortning i väglängd af 1 mil 35,500 fot eller nära 2 mil, förutom betydligt gynnsammare lutningsförhållanden och detta med en tillökning i anläggningskostnaden af endast 60,000 kronor. Linierna c) och d) hafva visserligen fördelen af en ännu något kortare väglängd eller för c) 11,900 fot och för d) 2,300 fot, men deremot betydligt ogynsammare lutningsförhållanden och kosta dessutom i anläggning den förra 456,000 kronor och den senare 771,000 kronor mera än den från Bräcke utgående linien.
Med afseende å dessa förhållanden och då härtill komme att linierna c) och d) fortgå från Kotjern i nära paralel riktning med tvärbanan mellan Ange och Torpshammar och på ett medelafstånd af endast omkring 2‘/2 mil derifrån, har Styrelsen öfver statens jernvägsbyggnader redan i sitt år 1876 afgifna utlåtande förklarat, att linien b) eller Bräcke—Hellgumsjön—Sollefteå enligt Styrelsens åsigt vore i alla afseenden att föredraga framför de öfriga linierna och, såsom Eders
Tabell
IT,.■Halla.,de,, samt sa»,la,la MJdstflnaUr ä dr särskilda jc-nvägsllnlem. emellan Tvä,-Lana,, ad, Hägg af dclarne emellan Ange och deras utgångspunkter från Tvärbanan.
Samlade liöjdskilnader
K r ö k 11 i u
fallande
n g a
ed radier
i längd
i längd
rak linie
öfver 2,000'
1,500' t. o. m. 2,000'
horisont, bana
1 : 200 och deröfver
1 : 100—1 : 199
1 : G0—1 : 79
. I mil.
. i mil.
11,780
33,480
11,922
12,756
Ä uge—ICotj alu—Briicke—Gällösund—Blfsjönäs—Ann-
sjön—Håsjö—Mannsjön.....................................
Ange—ICotj äril—Bräeke—Ulfsjönäs Annsjön Hasjö
—Mannsjön......................... ........................
Ange — Kotjärn— Alanäset— Annsjön — Håsjö—Mann-
21,333
15,389
10,500 i 13.
26,800
2,936.2
14,190
2,200 22.0
14,000
30,900 i 1,530.0
Alanäset—Mjösjö—Hällesjö—-Mann-
19,100 ( 26.2
19,300 ! 15.9
18,700
10,800
27,700 | 28.7
23,600
53 Sjette hufvud titeln.
Kongl. Maj:t af Styrelsens denna dag anmälda memorial torde hafva inhemtat, vidhaller Styrelsen fortfarande i allo denna uppfattning.
Samma åsigt omfattas ock af vederbörande inom de öfra norrländska länen. Enligt hvad Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i Norrbottens län anmält, har 1880 års landsting för samma län uttalat såsom sin mening, att af de föreslagna sträckningarna linien Bräcke— Håssjö—Sollefteå vore den för Norrland och staten fördelaktigaste. Inom samma års landsting för Vesternorrlands län tillsattes för frågans utredning ett särskildt utskott, hvilket i sitt utlåtande dels framhöll lämpligheten deraf att jernvägen droges till det ställe vid Ångermanelfven, der sjöfarten från kustorterna hade sin ändpunkt, eller Sollefteå, hvarest två bördiga och folkrika floddalar möttes och derföre af ålder bildats en medelpunkt för handels- och affärslifvet i inre delen af Ångermanland och angränsande trakter af Jemtland, hvartill komme att vid Sollefteå genom platsens centrala läge och särskildt gynsamma lokala förhållanden skulle i en framtid kunna beredas en lätt öfvergång för banans fortsättning till nordligare bygder, dels tillkännagaf, att man inom länet snart kommit till insigt deraf att Bräcke vore den utgångspunkt som allmännast skulle tillgodose de olika orternas skilda intressen och behof af så mycket som möjligt direkta förbindelser med såväl Norge och Vesterhafvet som hufvudstaden, samt att banan derföre borde framdragas i den sträckning som linien b) utvisade. Utskottets utlåtande godkändes enhälligt af landstinget, som beslöt att hos Eders Kongl. Maj:t förorda linien Bräcke—Hellgumsjön—Sollefteå, och i det underdåniga yttrande, hvarmed Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i Vesternorrlands län öfverlemnat landstingets skrifvelse i ämnet, har Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande, under tillstyrkan af samma linie, ytterligare erinrat att enligt beräkning af 1870 års skogskomité nästan hela det område, genom hvilket jernvägen skulle framdragas, besutte eu sådan tillgång af skog, att detsamma derutinnan intoge ett af de främsta rummen, i ty att enligt komiténs beräkning skogen derå lenmade ett årligt öfverskott till afsalu af omkring 20 å 25 kubikfot per tunnland, att denna skog för närvarande i anseende till bristen på kommunikationer vore till stor del nästan utan värde, hvaremot genom jernvägens anläggning en väsentlig förbättring derutinnan skulle göra sig gällande, samt att, när linien b) valdes, jernvägen efter sitt inträde UVesternorrlands län komme i förbindelse med trakter, hvilkas odlade egovidder voro af sällsynt mäktighet och godhet. Vesterbottens läns landsting slutligen har, utan att uttala sig för någon viss linie, anhållit att jernvägen måtte erhålla den rigtning, som, så vidt
o 4
Sjette hufvudtiteln.
terrängförhållandena sådant medgåfve, på kortaste och lämpligaste väg förbunde de norra orterna med hufvudstaden.
Från en särskild kommun, den inom Jemtlands län vid Indalselfven belägna Stuguns socken, har visserligen under den 20 sistlidne December till Eders Kongl. Maj:t inkommit en underdånig ansökning, att jernvägen måtte från Gällö å tvärbanan eller annan lämplig punkt i närbeten framdragas utmed Gesundsjön och derifrån till det s. k. döda fallet och vidare till Ångermanelfven. Såsom skäl härför bär hufvudsakligen anförts, att derest jernvägen råkade Gesundsjön, som vore den naturliga bassinen för allt virke på Indalselfven och från norra delen af Jemtland, skulle detta virke kunna, i stället för att behöfva föras utefter Indalselfven och vidare till svensk utskeppningsort, kunna fraktas direkte på jernvägen till Norge. Då emellertid sökandena icke åstadkommit annan utredning rörande den förut icke undersökta jern- vägslinien Gällö—Gesundsjön än ett intyg af en tjensteman vid Vägoch vattenbyggnadscorpsen, att han vid liniens uppgående — dervid han dock i följd af snö och kyla icke kunnat begagna afvägningsinstrument — kommit till den öfvertygelse att några oöfverstigliga hinder ej skulle möta att derstädes framdraga en bana med icke större lutningar än 1 : 100, samt i allt fall uppenbart torde vara att anläggningskostnaden för denna bana blefve större än för någon af linierna a)—d), synes något afseende vid den underdåniga ansökningen icke böra fästas.
För egen del anser jag mig på de af Styrelsen öfver statens jernvägsbyggnader anförda skäl böra i allo förorda den i fråga varande luden b) Bräckt—Hellgumsjön—Sollefteå, såsom den, hvilken, vid jemförelse med de andra linierna, synes så väl i afseende å anläggningskostnad som med hänsyn till förbindelsen mellan öfre delen af Norrland och trakterna söder om tvärbanan erbjuda de största fördelarne. Då emellertid banans sträckning torde efter närmare undersökningar kunna i någon mån jemkas, så att särskildt vid öfvergången af vattendragen för banan må kunna väljas den rigtning, der största virkestillflöde kan påräknas, lär Eders Kongl. Maj:t böra härutinnan förbehålla sig full handlingsfrihet.
Icke heller mot det belopp, hvartill anläggningskostnaden blifvit af Styrelsen i dess senaste memorial beräknad eller till 11,250,000 kronor, motsvarande 839,553 kronor för milen, har jag något att erinra. Arbetet synes lämpligast böra utföras på eu tid af omkring 5 år.
Med anledning af hvad Styrelsen öfver statens järnvägsbyggnader
55 Sjette hufyudtiteln.
hemstält och hvad jag nu tillåtit mig anföra, får jag i underdånighet tillstyrka Eders Kongl. Maj:t att föreslå Riksdagen att
dels för fullbordande af arbetena å ej mindre den redan beslutade delen af norra stambanan genom Norrland än ock tvärbanan mellan Torpshammar och riksgränsen för år 1882 anvisa ett särskildt anslag af 500,000 kronor,
dels besluta att en stambana af samma spårvidd och trafikförmåga som de öfriga stambanorna genom Norrland skall anläggas från Bräcke station eller lämplig punkt i dess närhet å tvärbanan öfver Hellgumsjön till Sollefteå eller annan tjenlig punkt i närheten deraf vid Ångermanelfven, med rätt för Kongl. Maj:t att förordna om de orter jernvägeu bör genomgå och de ställen den skall anlöpa, samt för påbörjandet af berörda stambana för år 1882 anvisa ett särskildt anslag af 2,500,000 kronor,
och torde Eders Kongl. Maj:t vilja, uppå föredragning af chefen för Finansdepartementet, fatta beslut i fråga om sättet för anskaffande af härtill erforderliga medel0).
Hvad föredragande Departementschefen i ofvan berörda hänseenden hemstält och föreslagit täcktes Hans Maj:t Konungen, på tillstyrkan af Statsrådets öfrige ledamöter, i nåder gilla, med befallning tillika att utdrag af detta protokoll skulle till Finansdepartementet öfverlemnas till ledning vid författandet af Kongl. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen angående statsverkets tillstånd och behof.
*) Se bil. till statsverkspropositionen: '"Finansplanen”.
In fidem Paul Strandberg.
i
Sjunde hufvudtiteln.
Utdrag af protokollet öfver finansärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 5 januari 1881.
N är var ande:
Hans Excellens, Herr Statsministern Grefve Posse,
Hans Excellens, Herr Ministern för utrikes ärendena Friherre Hochschild,
Statsråden: Lovén,
von Steyern,
Friherre von Otter,
Taube,
Hederstierna,
Hammarskjöld,
Richert och Themptander.
Sedan de till andra, tredje, fjerde, femte och sjette hufvudtitlarne hörande frågor blifvit af vederbörande departementschefer föredragna, anhöll herr statsministern att få anmäla de frågor, som tillhörde regleringen af sjunde hufvudtiteln, samt anförde härvid beträffande anslngstitlarne:
Bih. till Riksd. Prat. 1881. 1 Sami 1 Afl.
2 Sjunde hufvudtiteln.
[10
Postverket-
Ordinarie anslag:
Postverket.
Innan jag öfvergår till frågan om post- och telegrafverkens anslagsbehof för år 1882, torde jag få inför Eders Kong!. Maj:t anmäla, att, sedan, i anledning af Riksdagens i skrifvelse den 12 maj 1880 gjorda anhållan om utarbetande af förslag till post- och telegrafverkens förenande under en gemensam styrelse, infordrade yttranden afgifvits af generalpoststyrelsen den 24 juli och telegrafstyrelsen den 16 november samma år, de två nämnda styrelserna den 24 nästlidne december erhållit uppdrag att i samråd uppgöra förslag dels till stat för den ifrågasatta gemensamma styrelsen och dels till ordnande af de båda verkens pensionsväsende. Ehuru det sålunda infordrade förslagettorde vara att införvänta så tidigt, att ärendet kan inför Eders Kong]. Maj:t anmälas före riksdagens slut, anser jag mig likväl redan nu böra föredraga de för post- och telegrafverken af vederbörande styrelser afgulna förslag till stater för år 1882, och detta desto hellre, som deruti icke blifvit ifrågasatt någon ändring i de för verkens styrelser senast faststälda stater, och i allt fall en åtgärd i det af Riksdagen angifna syfte endast i mindre väsentlig grad lärer komma att på dessa stater inverka.
Under förmälan att icke mindre tor posttjensten än för tjenstemännen en afsevärd fördel skulle beredas, om sådana anordningar träffades, att de nu för jernvägspostföringen uteslutande använda t-jenstemännen, eller de s. k. resepostexpeditörerne, och de å fasta postanstalter såsom biträden anstälda kontorsskrifvarne finge ömsevis användas till tjenstgöring i postkupé och å fast postanstalt, har generalpoststyrelsen hemstält, att de två nämnda klasserna af posttjenstemän måtte till en enda klass sammanslås.
Å postverkets afiöningsstat äro för närvarande uppförda
Sjunde hnfvudtiteln. 3
Ehuru således kontorsskrifvarnes löner äro något högre än resepostexpeditörernes, åtnjuta de senare likväl, enligt hvad generalpoststyrelsen anför, på det hela större inkomster än de förre, då resepostexpeditören, jemte den fasta aflöningen, under tjenstgöringen uppbär dagtraktamente, som, för år räknadt, icke obetydligt ötverstiger de sportler, genom frimärkesförsäljning, kontorsskrifvaren, utöfver lönen, åtnjuter, och hvilka i medeltal för år uppgå till endast omkring 250 kronor.
Enligt generalpoststyrelsens förslag skulle, i stället för de nuvarande resepostexpeditörerne och kontorsskrifvarne, i 1882 års stat uppföras 174 »postexpeditörer», 39 af första graden med 1,200 kronor i lön och 400 kronor i tjenstgöringspenningar samt 135 af andra graden med 900 kronor i lön och 300 kronor i tjenstgöringspenningar. Den till 26,200 kronor uppgående tillökning i aflöningsstaten, som häraf blefve föranledd, skulle dock komma att motsvaras af en lika stor minskning i omkostnadsstaten, då, i sammanhang med förbättrandet af den fasta aflöningen för de nuvarande resepostexpeditörerne, det för tjenstgöringen i postkupé från omkostnadsstaten utgående dagtraktamente borde nedsättas så, att detsamma allenast komme att utgöra ersättning för den ökade utgift, som för postkupépersonalen under alla förhållanden blefve en följd deraf, att densamma under tjenstgöringen befunne sig på resande fot, och i följd deraf måste förskaffa sig mat och stundom äfven nattläger utom hemmet.
Under förutsättning af bifall till berörda förslag, har generalpoststyrelsen ansett, att föreståndarne för postanstalter af 5:te, 6:te och 7:de klasserna samt på öfvergångsstat, hvilka för närvarande benämnas postexpeditörer, borde, till undvikande af förvexling, i stället, lika med föreståndare för 4:de klassens postanstalter, erhålla namn af postmästare, samt att, i sammanhang härmed, benämningen af postmästare lör dem, hvilka förestode 2:dra och 3:dje klassens postanstalter, borde utbytas mot den af postdirektör, som hittills endast tillkommit föreståndarne för lista klassens, postanstalter.
I det statsförslag, som låg till grund för den nådiga proposition nen till sistlidne års Riksdag, framhöll generalpoststyrelsen behofvet af att bereda någon löneförbättring åt de svagast aflönade posttjenstemännen, eller kontorsskrifvarne samt föreståndarne för 5:te, 6:te och 7:de klassens postanstalter. Äfven då varande chefen för finansdepartementet erkände vid ärendets föredragning inför Eders Kongl. Maj:t önskligheten af att kunna tillgodose det sålunda af generalpoststyrelsen anmälda behofvet, men fann derför ett hinder i postverkets ekonomiska ställning, och denna departementschefens åsigt Slef ock af Eders Kongl. Maj:t godkänd.
4 Sjunde hufvudtiteln.
Med erinran att postverkets ställning numera vore högst väsentligt förbättrad, livilket bland annat framginge deraf, att, såsom jag här nedan skall närmare omförmäla, postverket under nästlidna år gjort betydliga afbetalningar på sin skuld till statskontoret, har generalpoststyrelsen nu förnyat sin hemställan om beredande af förbättrade vilkor åt de nämnda tjenstemännen, i hvilken hemställan styrelsen, under förutsättning af bifall till framställningen om kontorsskrifvarn.es och resepostexpeditörernes sammanförande till en klass, inbegripit jemväl de sistnämnde tjenstemännen.
Föreståndarne för öde, 6:te och 7:de klassens postanstalter åtnjuta för närvarande i aflöning:
föreståndare för Öde klassen ............................................ kronor 1,800: ,
d:o „ 6 de d:o ............................................. „ 1,600: ,
d:o „ 7:de d:o ............................................. „ 1,200: —;
hvartill komma uppbördsprovision och sportler, som för år 1879 utgjort i medeltal för hvar och eu 600 kronor.
Derjemte äro desse tjenstemän, likasom kontorsskrifvare och resepostexpeditörer, berättigade till två ålderstillägg, hvartdera å 200 kronor, hvilka ålderstillägg få tillträdas, af resepostexpeditörerna det första efter 5 års väl vitsordad tjenstgöring och det andra efter 10 års anställning, samt af de öfriga ifrågavarande tjenstemännen, första ålderstillägget efter 10 och det andra efter 15 års tjenstgöring.
Nu, likasom år 1879, har generalpoststyrelsen ansett den förordade lönetillökningen lämpligast kunna beredas genom förbättrade vilkor i afseende på rätt till ålderstillägg samt liemstält, att nu gällande bestämmelser i detta hänseende måtte på det sätt förändras, att föreståndarne för 5:te, 6:te och 7:de klassens postanstalter samt postexpeditörerue, till hvilken senare tjenstemannaklass enligt styrelsens förut omförmälda förslag skulle hänföras så väl de nuvarande koutorsskrifvarne som resepostexpeditörerne, måtte efter 5 års väl vitsordad tjenstgöring undfå ålderstillägg med 300 kronor samt efter 10 års sådan tjenstgöring med ytterligare 300 kronor; och har styrelsen såsom vilkor för dessa ålderstilläggs åtnjutande i öfrigt föreslagit:
att med tjenst af förenämnda beskaffenhet ej Unge förenas annan tjenst å rikets, Riksdagens eller kommunens stat — befattning i telegrafverket likväl undantagen — ej heller annan tjenstebefattning, som funnes vara hinderlig för tjenstgöringen vid postverket;
att tjensteman icke uppnått den lefnads- och tj ens teål der, som berättigade till pension å postverkets stat;
att tidpunkten för första ålderstilläggets åtnjutande skulle inträda 5 år efter det att tjenstemännen tillträdt den ena eller andra af nu
Sjunde hufvudtiteln. 5
ifrågavarande befattningar i postverkets tjenst, utan hinder deraf att lian under tiden blifvit förflyttad från postexpeditör till föreståndare för postanstalt af 5:te, 6:te eller 7:de klassen eller från dylik föreståndareplats till befattning som postexpeditör, eller slutligen från föreståndare för postanstalt å öfvergångsstat till annan befattning vid postanstalt, med hvilken vore förenad rättighet till ålderstillägg, allt under vilkor, att innehafvare!! mer än fyra år af denna tid sjelf bestridt sin egen eller, på grund af förordnande, annan tjenst i postverket, dock att härvid icke finge föras honom till last den tid, han möjligen åtnjutit semester;
att andra ålderstillägget skulle få uppbäras efter ytterligare 5 år under enahanda vilkor, som gälde i afseende på första ålderstillägget;
att för öfrigt, hvad så väl det ena som det andra ålderstillägget anginge, skulle iakttagas, att den högre aflöningen ej finge tillträdas förr än vid början af kalenderåret näst efter det den stadgade tjensteåldern blifvit uppnådd, dervid löntagaren borde tillgodoräknas den tid, som före de nya bestämmelsernas meddelande förflutit från hans tillträde till befattning såsom postförvaltare, kontorsskrifvare eller resepostexpeditör, vare sig på grund af fullmakt, konstitutorial eller förordnande i de fall, då, med anledning af väckt fråga om omorganisation eller indragning, endast förordnande skolat å befattningen meddelas;
samt att af de förhöjda ålderstilläggen, likasom af de förut beviljade, tre fjerdedelar skulle anses tillhöra lönen och en fjerdedel tjenstgöringspenningarne, såsom följd hvaraf förstnämnda del åt det förhöjda ålderstillägget skulle läggas till grund vid bestämmandet af den pension, som tillkomme postexpeditör eller föreståndare för postanstalt af 5:te, 6:te eller 7:de klassen, hvilken varit i åtnjutande af dylikt ålderstillägg och, på egen begäran, från tjensten entledigades inom ett hälft år från det han blifvit till pension å postverkets stat berättigad.
I sammanhang härmed har generalpoststyrelsen ansett böra stadgas, att till de postexpeditörer och föreståndare för postanstalter af 5:te, 6:te eller 7:de klassen, hvilka icke, med tillämpning af nu föreslagna bestämmelser, blefve berättigade till förhöjdt ålderstillägg, eller hvilka, om äfven dertill berättigade, icke ville underkasta sig de derför stadgade vilkor samt icke lagligen kunde dertill förbindas, ålderstillägg skulle utgå efter hittills gällande grunder,
äfvensom att hvar och eu, som efter 1882 års ingång befordrades till postexpeditör eller föreståndare för postanstalt af 5:te, 6:te eller 7:de klassen, skulle vara pligtig att underkasta sig de föreskrifter, hvilka, såsom vilkor för rättighet till förhöjdt ålderstilläggs åtnjutande, blefve stadgade.
6 Sjunde hnfvudtiteln.
För den reglering af ålderstillägg, hvilken generalpoststyrelsen sålunda föreslagit, har styrelsen ansett en förhöjning af postverkets anslag till ålderstillägg erforderlig med 54,000 kronor, i följd hvaraf och då de nuvarande utgifterna å detta anslag, i 1881 års stat upptaget till 48,900 kronor, utgjorde 56,900 kronor, styrelsen hemstält, att anslaget i 1882 års stat måtte ökas till 110,900 kronor.
Till extra biträdens aflönande och till vikariatsersättning äro för närvarande å postverkets stat anvisade 325,000 kronor, deraf för centralförvaltningen 35,000 kronor och för postanstalterna 290,000 kronor. Med anmälan att under tiden från och med den 1 juli 1879 till samma dag 1880 utgifterna för berörda ändamål uppgått för centralförvaltningen till omkring 39,000 kronor och för postanstalterna till omkring
278.000 kronor, har generalpoststyrelsen hemstält, att anslaget till extra biträden och vikariatsersättning för centralstyrelsen måtte upptagas till
40.000 kronor och anslaget till extra biträden vid postanstalterna till
285.000 kronor.
Då utgifterna för brefbärares aflönande under nyssnämnda tid öfverstigit det härför i 1881 års stat uppförda förslagsanslag, 130,000 kronor, med 13,100 kronor, har generalpoststyrelsen ansett detta anslag böra höjas med 15,000 kronor till 145,000 kronor, hvaremot styrelsen, enär, till följd af dels indragning af ett betydligt antal poststationer, dels erhållna billigare vilkor för bestridande af föreståndarebefattningarne vid en del andra stationer, utgifterna å anslaget till poststationsföreståndares aflönande icke obetydligt nedgått, funnit detta anslag, nu i staten upptaget till 380,000 kronor, kunna minskas med ett belopp, som dock med afseende å det förestående öppnandet af åtskilliga nya jern vägsförbindelser och deraf inträdande bebo! af nya poststationer, ansetts höra inskränkas till 10,000 kronor.
Om till den nuvarande aflöning sstatens slutsumma, ............................................................................ kronor 1,792,775: —,
läggas dels de belopp, hvarmed aflöningen å stat komme att ökas genom resepostexpeditörernes sammanförande med kontorsskrifvarne i eu löne-
klass,............................................. kronor 26,200: —,
dels de föreslagna förhöjningarna i anslagen till ålderstillägg ....................................... ii 62,000: —
och till brefbärares aflönande „ 15,000: — „ 103,200: —,
samt från det sålunda erhållna beloppet,............... kronor 1,895,975: —,
transport kronor 1,895,975: —
Sjunde Imf vildt! teln.
transport kronor 1,895,975: —
afdragas ........................................................................... „ 10,000: —,
hvarmed minskning i anslaget till poststationsföreståndares aflönande antagits kunna ske, skulle aflöningsstaten alltså enligt generalpoststyrelsens förslag komma att uppgå till ............... kronor 1,885,975: —.
Då den af generalpoststyrelsen förordade sammanslagningen af resepostexpeditörerne och kontorsskrifvarne till en löneklass, utan att öka postverkets utgifter, synes mig böra lända posttjensten till fördel, och postverkets närvarande ställning lemnar tillfälle att tillgodose det länge kända och erkända behofvet af förbättring i aflöningen för vissa af de svagast aflönade posttjenstemännen, har jag ej något annat att erinra mot hvad poststyrelsen i dessa hänseenden hemstält, än att, till underlättande af post- och telegraftjensters förening, torde för rättigheten till förhöj dt ålderstillägg böra föreskrifvas enahanda vilkor, som enligt Eders Kong! Maj:ts nådiga bref den 6 juni 1873 införas i postoch telegraftjenstemännens fullmakter och konstitutorialer, eller skyldigheten att underkasta sig icke allenast den utvidgade och förändrade tjenstgöring, som af möjligen ifrågakommande förening mellan postoch telegraftjenst kan föranledas, utan ock den förflyttning till annan tjenstgöringsort, som kan varda tjenstemannen ålagd. Mot generalpoststyrelsens öfriga förslag i afseende på aflöningsstaten synes mig ingen anledning till anmärkning förekomma.
I öfvergängsstaten och indragning sstaten, upptagna för innevarande år, den förra till 13,400 kronor och den senare till 10,075 kronor, föreslår generalpoststyrelsen icke någon förändring.
Beträffande pensionsstaten har generalpoststyrelsen anmält:
att i följd af inträffade dödsfall från denna stat böra afföras de
belopp, som utgått
till f. d. kontorsskrifvaren P. E. Andersson ............... kronor 1,000: —,
„ f. d. postexpeditören i Mariefred L. A. af Donner „ 1,500: —,
„ f. d. d:o i Ljungby G. M. Adlerstam „ 400: —,
,, f. d. postmästaren i Ystad B. Nilsson ............... „ 2,250: —,
,, f. d. d:o i Vesterås E. v. Wedderkop „ 2,250: —,
„ postinspektorsdottern Anna Maria Rydberg......... „ 100: —,
tillhopa kronor 7,500: —,
men att deremot å staten böra uppföras följande pensioner, som blifvit beviljade efter det senaste statsförslag afgafs, nemligen:
te Sjunde hufvudtiteln.
till f. d. postmästaren i Hudiksvall G. W. Söderström kronor 900: —, „ f. d. sekreteraren hos generalpoststyrelsen C. E.
Löfgren ........................................................................... 11 4,000: ,
tillhopa kronor 4,900: —.
I sammanhang härmed har generalpoststyrelsen hemstält, att, sedan extra postiljonen Magnus Sjöqvist vid forslande af post från Sollefteå till Junsele den 26 maj 1880 blifvit öfverfallen och bragt om lifvet, efterlemnande enligt bouppteckning en behållning af endast 58 kronor 18 öre, Sjöqvists enka, Katarina Johanna Jansdotter, hvilken befunne sig i behöfvande omständigheter, måtte tilläggas en årlig pension af 200 kronor, att från början af år 1881 utgå så länge hon lefver
ogift. ...
Då postiljonen Sjöqvist i statens tjenst tillsatt lifvet, synes det mig vara i sin ordning att staten, ehuru Sjöqvist varit endast fem år inom postverket anstäld, icke lemnar hans enka i nöd, och jag anser mig följaktligen ega anledning att tillstyrka den pension, generalpoststyrelsen för henne föreslagit.
Under förutsättning af bifall härtill och med iakttagande af de nyss anmärkta, redan inträffade förändringarne i pensionsstaten, skulle denna stat, som för innevarande år är upptagen till 70,415 kronor, för år 1882 komma att sluta å 68,015 kronor.
Beträffande omkostnadsstaten har generalpoststyrelsen, med hänsyn till de belopp, hvartill under tiden från och med den 1 juli 1879 till och med den 30 juni 1880 utgifterna å vissa af de under denna stat uppförda anslag uppgått, funnit minskning kunna ega rum i anslaget till expenser med 10,000 kronor, eller från 325,000 till 315,000 kronor, i anslaget till dagtraktamente åt postiljoner med 5,000 kronor, från 245,000 till 240,000 kronor, samt i anslaget till postföringskostnad vid befordran å landsväg och inom postanstalternas områden samt till landtbrefbäring med 25,000 kronor, från 825,000 till 800,000 kronor, hvarjemte, under förutsättning af bifall till styrelsens förut omförmälda förslag i afseende på den fasta aflöningen åt resepostexpeditörerna, det för desse tjensteman uppförda anslag till rese- och traktamentsersättningar ansetts böra, under förändrad benämning af ‘‘anslag till rese- och traktamentsersättningar för tjensteman i jernvägspostkupé“, upptagas till allenast 133,800 kronor i stället för det nu i staten utförda beloppet 160,000 kronor. ----- Deremot finner generalpoststyrelsen, såsom en följd af den växande postuppbörden, nödigt att öka anslaget till uppbörds- och frimärkesprovision från_ 220,000 kronor till 228,000 kronor; och då före utgången af år 1882 icke blott statsbanorna Ljus-
tf
Sjunde hufvudtiteln. 9
dal—Ange samt Östersund—Riksgränsen torde komma att fullbordas, utan äfven för allmän trafik öppnas en del under anläggning varande enskilda jernvägar, anser generalpoststyrelsen anslaget till postföringskostnad vid befordran å jernväg, hvilket anslag redan under närvarande förhållanden visat sig otillräckligt, böra från sitt nuvarande belopp, 625,000 kronor, ökas till 730,000 kronor.
Med hemställan att från anslaget till diverse utgifter måtte få bestridas kostnaden för uppförande af ett posthus i Sundsvall å postverkets der egande tomt, har styrelsen vidare föreslagit, att sistnämnda anslag, för närvarande i staten upptaget till 40,000 kronor, måtte ökas med 42,700 kronor, motsvarande den beräknade utgiften för berörda byggnad, eller till 82,700 kronor.
Med anledning af styrelsens sistberörda framställning torde jag få återkalla i minnet, att Eders Kongl. Maj:t redan år 1874 funnit det otillräckliga utrymmet i den till postlokal i Sundsvall dittils förhyrda lägenhet och svårigheten att mot hyra erhålla annan fullt lämplig lokal påkalla uppförandet derstädes af ett posthus samt, på grund häraf, dels den 23 december samma år bemyndigat generalpoststyrelsen att inköpa en i staden Sundsvalls andra qvarter under n:o 74 vid nya kyrkogatan belägen gård med derå befintliga åbyggnader emot en köpesumma af 15,000 kronor, dels i nådig proposition den 22 januari 1875 föreslagit Riksdagen, att till bestridande af kostnaderna för uppförande af ett posthus å nämnda tomt måtte af postverkets öfverskottsmedel för år 1873 få användas ett belopp af högst 70,000 kronor. Denna framställning fann Riksdagen sig dock icke böra bifalla, enär för de af postverket i Sundsvall begagnade lägenheter då betalades en årlig hyra af endast 750 kronor samt, i händelse dessa lägenheter vore otillräckliga, annan lämplig lokal enligt Riksdagens antagande borde kunna anskaffas till hyra, vida understigande den årliga utgift, som skulle föranledas genom uppförandet af ett särskildt posthus.
Sedan hyran för den till postlokal begagnade lägenheten blifvit förhöjd till 1,200 kronor, och förnyade försök att genom annonsering i stadens tidningar och enskilda förfrågningar hos stadens husägare erhålla annan lämplig lokal visat sig fruktlösa, begärde generalpoststyrelsen i skrifvelse den 18 mars 1878, att postverkets tomt måtte för postverkets räkning få bebyggas, antingen med ett envåningshus af trä, till beräknad kostnad af 28,700 kronor, i hvilket fall dock skulle erfordras undantag från stadens byggnadsordning, som icke medgåfve uppförande vid den gata, tomten angränsade, af envåningsbyggnader, eller ock med ett två våningars kalkrappadt trähus, i hvilket senare, jemte nödiga uthus beräknadt till kostnad af 42,700 kronor, då, utom
Bih. till Biksd. Prot. 1881. 1 Sami. 1 Afd. 2
10 Sjunde hufvudtiteln.
postlokal, borde inrymmas bostad för postförvaltaren, att till honom upplåtas mot skälig hyra. Vid föredragning den 15 november 1878 af berörda skrifvelse, fann Eders Kongl. Maj:t emellertid, enär^ postverkets inkomster vid den tiden voro i hög grad tagna i anspråk för andra oundgängliga utgifter för postväsendets behof, och lokal för postkontoret i Sundsvall antogs fortfarande kunna mot hyra beredas, styrelsens framställning för det dåvarande icke kunna bifallas.
I underdånig skrifvelse den 31 maj sistlidne år har generalpoststyrelsen förnyat sin hemställan om den ifrågavarande tomtens bebyggande i enlighet med det senare alternativet i styrelsens skrifvelse den 18 mars 1878, hvarvid till stöd för den underdåniga framställningen anförts: att åbyggnaden å tomten numera befunne sig i så förfallet skick, att densamma, icke utan högst betydliga och kostsamma reparationer, vidare kunde till bostadslägenhet begagnas, i följd hvaraf ock tomten, som förut varit uthyrd för 450 kronor, nu icke lemnade någon afkastning; att deremot den hyra, postverket erlade för den till postlokal anskaffade lägenheten, år 1879 blifvit ytterligare förhöjd till 1,800 kronor; att, förutom att denna lägenhet vore mörk, qvaf och osund, utrymmet derstädes vore allt för litet för att tjenstgöringen skulle kunna bestridas på ett sätt, som, särskilt åt värdeförsändelserna, beredde all erforderlig säkerhet, hvilket vore af så mycket större vigt som värdet ensamt af de assurerade försändelser, hvilka genom postkontoret i Sundsvall till andra orter affärdades, åi ligen uppgmge till mera än 13,000,000 kronor; att genom kungörelse, införd tre gånger i hvardera af de inom staden utkommande tidningar, anbud infordrats å upplåtande af lämplig postlokal, utan att något enda anbud inkommit; att på grund af inhemtade upplysningar kunde antagas, att, derest i en framtid till följd af nybyggnad eller annan anledning tillfälle skulle erbjuda sig att förhyra en tjenlig postlokal i Sundsvall, den årliga hyran icke skulle komma att väsentligen understiga 4,000 kronor; att åter, med beräknande af 5 procent ränta å den erforderliga byggnadssumman och 2 procent till underhall m. in., postverkets ärligt utgift för beredande af postlokal å den tomt, postverket innehade, kunde beräknas komma att uppgå till 2,989 kronor eller, om derifrån afdroges hyra af 500 kronor för de boställsrum, som kunde komma att åt postförvaltaren upplåtas, till allenast 2,489 kronor, hvilket belopp med omkring 1,500 kronor understege det belopp som torde komma att erfordras, derest framdeles tillfälle skulle kunna beredas att i hus, som icke tillhörde postverket, erhålla tjenlig lokal för postkontoret.
Med afseende å hvad generalpoststyrelsen sålunda anfört, anser jag mig ega fullt skäl biträda styrelsens i det nu föreliggande stats-
Sjunde hufvudtiteln.
förslaget gjorda hemställan om upptagande å postverkets anslag till diverse utgifter af den beräknade kostnaden för ett posthus i Sundsvall; och hvad styrelsen' beträffande omkostnadsstaten i öfrigt föreslagit synes mig äfven af förhållandena påkalladt.
Då de föreslagna minskningarne å denna stat tillsammans uppgå till 66,200 kronor och de ifrågasatta ökningarne åter till 155,700 kronor, skulle, enligt förslaget, den ifrågavarande staten, för innevarande år faststäld till 2,782,000 kronor, komma att ökas med 89,500 kronor och uppgå till 2,871,500 kronor.
Mot generalpoststyrelsens hemställan, att till oförutsedda utgifter, hvarför i nu gällande stat beräknats ett belopp af 40,000 kronor, måtte, med ledning af den under sistlidne år vunna erfarenhet, afsättas 28,500 kronor, samt att till afkortningar och institutioner måtte upptagas 22,535 kronor, finner jag icke något att erinra.
Enligt generalpoststyrelsens nu anförda, af mig biträdda förslag, skulle postverkets stater för år 1882 komma att förete följande slutsummor:
afiöningsstaten .............................................................. kronor 1,885,975:
m.
13,400 10,075 68,015 2,871,500 28,500 22,535
öfvergångsstaten ..............................
indragningsstaten ...........................
pensionsstaten .................................
omkostnadsstaten ...........................
oförutsedda utgifter........................
afkortningar och restitutioner m _._
tillhopa kronor 4,900,000: —, innefattande förhöjning i nu gällande riksstat med 170,000 kronor och utgörande samma belopp, hvartill inkomsterna för år 1882 ansetts kunna beräknas.
Jag tillstyrker derföre, att Eders Kongl. Maj:t i propositionen till Riksdagen angående statsverkets tillstånd och behof täcktes föreslå,
att Riksdagen, dels med beviljande af en årlig pension å 200 kronor åt postiljonen Magnus Sjöqvists enka Katharina Johanna Jansdotter, att från 'början af år 1881 utgå så länge hon lefver ogift, dels ock med godkännande ej mindre åt de här ofvan föreslagna ändrade bestämmelserna i afseende å ålderstillägg för en del posttjenstemän och vilkoren för dess åtnjutande än äfven af öfriga nu tillstyrkta förändringar i postverkets stater, måtte bestämma det till postverket uppförda anslag, förslagsvis beräknadt att utgå direkte af postmedlen, till samma belopp, 4,900,000 kronor, hvartill postverkets inkomster för år 1882 antagits komma att uppgå.
12 Sjunde hufvudtiteln.
[2.]
Telegraf-
verket.
Till bestridande af de ökade utgifter, som för postverket föranledts deraf, att gästgifveri-, båll- och reservskjuts icke vidare får annat än undantagsvis för postutvexlingen anlitas, och hvartill det, för postbefordran å landsväg och inom postanstalternas områden samt till landtbrefbäring, å postverkets omkostnadsstat uppförda anslag funnes icke lemna tillgång, hafva alltsedan år 1878 å extra stat varit uppförda särskilda förslagsanslag, till belopp för år 1879 af 350,000 kronor, för år 1880 af 100,000 kronor och för innevarande år af 50,000 kronor.
Enligt hvad generalpoststyrelsen nu anmält, hafva till följd af särskilda under de senaste åren vidtagna åtgärder — såsom förut varande postgångars utbytande mot landtbrefbäring, inskränkning i en del postturer eller fastställande, såsom vilkor för desammas likasom för åtskilliga poststationers bibehållande, af större eller mindre bidrag utaf de kommunex-, till hvilkas betjenande postgångarne och postanstalterna varit afsedda, utbyte mot vanlig post af diligensbefordx-ingen å linier, der persontrafiken varit obetydlig, samt slutligen de i alla delar af riket gjorda, förnyade försök att, genom utsändande af särskilda postverkets ombud, åstadkomma aftal om postföringens besörjande på billigare vilkor än genom postskjutsens utbjudande på auktioner kunnat erhållas — postverkets utgifter i allmänhet och särskildt utgifterna å anslaget till postföringskostnad vid befordran å landsväg m. in. efter hand så betydligt nedgått, att postverket icke allenast kunnat helt och hållet undvara de omförmälda för åren 1879 och 1880 beviljade förslagsanslag å tillhopa 450,000 kronor, utan äfven varit i tillfälle att å postverkets skuld till statskontoret för lemnade förskott, hvilken skuld vid 1878 års utgång utgjorde 1,489,957 kronor 35 öre, under nästlidne år göra betydliga afbetalningar, uppgående enligt mig lernnad uppgift till 564,957 kronor 35 öre, så att postverkets omförmälda skuld nedgått till 925,000 kronor.
Vid sådant förhållande täcktes Eders Kongl. Maj:t finna, att, såsom generalpoststyrelsen äfven erinrat, någon anledning icke förefinnes att för år 1882 för landsvägsposternas befordran äska särskildt anslag utöfver hvad för detta ändamål finnes å postverkets omkostnadsstat uppfördt.
Telegrafverket.
På framställning af Eders Kongl. Maj:t har 1880 års Riksdagantagit. de för nämnda år faststälda stater för telegrafverket att gälla äfven för år 1881, med rätt för Eders Kongl. Maj:t att deri göra de
Sjunde liufvudtiteln. 13
jemkningar, som kunde finnas vara af omständigheterna påkallade. Eders Kongl. Maj:t har i anledning häraf under år 1880 besluta följande ändringar i staterna för år 1881, af beskaffenhet att böra för Riksdagen anmälas, nemligen:
a) indragning af statstelegrafstationen i Torpshammar och der varande t-elegrafisttjenst af 2:dra klassen med 800 kronors aflöning;
b) indragning af tre kommissarier af 3:dje klassen i Gefle, Jönköping och Norrköping med 2,400 kronors aflöning hvar och, i sammanhang dermed, uppförande för hvar och eu af dessa stationer af en 2:dra klassens telegrafist med 800 kronor i ordinarie aflöning och 100 kronor såsom särskilt lönetillägg;
c) indragning af en assistent af 2:dra klassen med 1,600 kronors aflöning å hvar och en af stationerna Hernösand, Sundsvall och Östersund ;
d) nedflyttning af en 2:dra assistent med 1,600 kronors aflöning till 2:dra telegrafist med 900 kronor, deraf 800 kronor i ordinarie aflöning och 100 kronor i särskild! lönetillägg, vid hvar och en af stationerna Kalmar, Södertelje, Venersborg, Vestervik och Vexiö;
e) en sådan förändring med de i Kristiania och Köpenhamn anstälde l:ste kontrollörer äfvensom med kontrollören i Nystad, hvilka förut endast åtnjutit arvoden, att hvar och en af desse tjensteman erhållit fast aflöning i likhet med kommissarie af lista klassen jemte förhöjning till 600 kronor i den hittills med 400 kronor utgående hyresersättningen, hvaremot de förut åt fem kontrollörer på nämnda tre ställen uppförda arvodesbelopp af tillsammans 11,800 kronor indragits och anslaget till hyresersättning nedsatts från 2,000 kronor åt fem till 1,800 kronor åt tre kontrollörer; samt
f) indragning af de i staten särskildt upptagna anslagen till arvoden för tjenstgöringens uppehållande vid Landsorts station och telegramby råarne i Stockholm samt öfverförande af kostnaden för sagda tjenstgöring till anslaget för extra biträden och vikariater.
De af Eders Kongl. Maj:t den 20 augusti 1880 faststälda staterna för år 1881, i hvilka stater nyssnämnda ändringar iakttagits, sluta å följande belopp:
aflöningsstaten.................................................................................. 893,030: —,
öfvergångsaflöningsstaten............................................................ 5,150: ,
pensions- och understödsstaten ............................................... 85,432: _
underhållsstaten.............................................................................. 308,128: ,
summa kronor 1,291,740: —
hvilken summa är omkring 30,000 kronor lägre än slutsumman i 1880 års stater.
[3.]
Tullverket.
14 Sjunde hufvudtiteln.
Telegrafstyrelsen har i underdånigt memorial den 9 november 1880 angående beräkning af telegrafverkets inkomster och utgifter år 1882 icke föreslagit någon ändring i de senast faststälda staterna ; och då anledning till ändring deri icke heller synes mig vara för handen, får jag, under erinran att Eders Kongl. Maj:t förut i dag beslutit beräkna telegrafverkets inkomster för år 1882 till 1,330,000 kronor, hemställa, att Eders Kongl. Maj:t måtte föreslå Riksdagen, att dels såsom reservationsanslag, att af telegrafmedlen direkte utgå, för år 1882 åt telegrafverket anvisa enahanda belopp, 1,330,000 kronor, hvartill inkomsterna blifvit beräknade, dels ock antaga de af Eders Kongl. Maj:t för år 1881 faststälda stater såsom gällande äfven för år 1882, med rätt för Eders Kongl. Maj:t att deri göra de jemkningar, Indika finnas vara af omständigheterna påkallade, samt att för telegrafverkets tidsenliga utveckling och förbättring använda det öfverskott, som å inkomsterna kan uppstå.
Tullverket.
Generaltullstyrelsen har i underdånig skrifvelse den 9 november 1880 afgifvit förslag till tullverkets stater för år 1882.
Beträffande aflöning sstaten erinrar generaltullstyrelsen, att städerna Vesterås och Lidköping under år 1880 börjat begagna sig af dem tillagd stapelstadsrätt samt att Eders Kongl. Maj:t genom särskilda nådiga bref den 9 juli och den 24 september 1880 bemyndigat generaltullstyrelsen att medelst förordnanden, gällande tills vidare, tillsätta erforderlig tjenstepersonal, bestående på hvartdera stället af en tullförvaltare och en vaktmästare, hvilka skulle erhålla: tullförvaltaren i lön 2,000 kronor, tjenstgöringspenningar 700 kronor och ålderstillägg 400 kronor efter fem och ytterligare 400 kronor efter tio års tjenstgöring i graden, samt vaktmästaren i lön 600 kronor, tjenstgöringspenningar 300 kronor och ålderstillägg 75 kronor efter fem och ytterligare 75 kronor efter tio års tjenstgöring; eller enahanda löneförmåner, som hittills i stat upptagits för nya stapelstäder. Generaltullstyrelsen, som anser omförmälda aflöning böra bibehållas, föreslår, att i 1882 års ordinarie aflöningsstat må upptagas en tullförvaltare i Vesterås och en i Lidköping med samma löneförmåner som tillkomma de enligt gällande stat lägst aflönade tullförvaltarne, samt att antalet vaktmästare i tullverket med 900 kronors aflöning må ökas från 111 till 113, hvarigenom den ordinarie aflöningsstaten, som omfattar lön och tjenstgöringspenningar, skulle komma att ökas med 7,200 kronor.
Sjunde hufyudtiteln.
15 Med förmälan att generaltullstyrelsen, begagnande sig af den rätt, Eders Kongl. Maj:t lemnat styrelsen, hållit ledigblifna platser vid kustbevakningen obesatta, der sådant funnits kunna ske utan olägenhet, anför generaltullstyrelsen vidare, att af de platser, som längst stått obesatta, generaltullstyrelsen anser sig kunna föreslå indragning af en kustsergeantstjenst till häst och en kustvaktstjenst till fot inom Helsingborgs tullkammaredistrikt samt eu kustuppsyningsmanstjenst inom Umeå distrikt, hvarigenom kustsergeanterne skulle minskas från 35 till 34, kustvakterna till häst eller till fot från 80 till 79 samt kustuppsyningsmännen från 4 till 3 och en besparing å den ordinarie aflöningsstaten uppstå till belopp af 2,900 kronor. Då, såsom jag förut nämnt, för tullpersonal i de nya stapelstäderna erfordras en ökning i aflöningsstaten med 7,200 kronor, skulle, med iakttagande af nyss berörda besparing å 2,900 kronor, den ordinarie aflöningsstaten i sin helhet komma att ökas med 4,300 kronor, eller från 1,683,800 kronor enligt 1881 års stat till 1,688,100 kronor.
Generaltullstyrelsen anmäler, att åtskilliga personer afgått från öfver g äng sa flåning sstaten och från indragning sstaten, så att dessa stater för år 1882 kunna minskas, den förra med 1,150 kronor, från 47,900 kronor till 46,750 kronor, och den senare med 3,390 kronor, från 70,035 kronor till 66,645 kronor.
Beträffande öfriga utgifts staterna föreslår generaltullstyrelsen ingen annan förändring än att det på omkostnadsstaten uppförda förslagsanslaget till diverse utgifter, som visat sig otillräckligt, må förhöjas med ett belopp, som generaltullstyrelsen, för att utgiftsstaternas slutsumma för är 1882 må blifva densamma som för år 1881, föreslagit till 240 kronor, så att nuvarande anslaget till diverse utgifter, 11,115 kronor, skulle ökas till 11,355 kronor.
Då jag icke har någon anledning till anmärkning mot de af generaltullstyrelsen sålunda framstälda förslag, hemställer jag, att samma förslag må vinna Eders Kongl. Maj:ts bifall.
Godkännes hvad jag nu hemstält, skulle tullverkets stater för år 1882 förete följande slutsummor:
aflöningsstaten .............................................................................. 1,688,100: —,
öfvergångsaflöningsstaten ......................................................... 46,750: —,
ål de rstill äggss t a 1 en........................................................................ 250,000: —,
indragningsstaten........................................................................... 66,645: —,
pensionsstaten för afskedade tjensteman och betjente...... 197,000: —,
transport kronor 2,248,495: —
16 Sjunde hufvudtiteln.
Skogsväsen-
det.
transport kronor 2,248,495:
pensionsstaterna för aflidne tjenstemäns och betjentes
i fattigdom efterlemnade enkor och barn..................... 31,800
omkostnadsstaten.......................................................................... 204,705
summa kronor 2,485,000
Jag tillstyrker alltså att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå, att Riksdagen, med godkännande af de för år 1882 ifrågasatta förändringarne i tullverkets stater, måtte bestämma anslaget för tullverket till ett mot staternas slutsumma svarande belopp af 2,485,000 kronor, att såsom förslagsanslag direkte utgå af tullmedlen.
Skogsväsendet.
I underdånigt memorial den 27 september 1880 angående anslagsbehofven för skogsväsendet under år 1882, har skogsstyrelsen bemstält om ålderstillägg åt fem jägmästare, hvilka icke uppfyllt det för åtnjutande af dylik löneförhöjning i nådiga brefvet den 5 juni 1874 föreskrifna vilkor att hafva tjenstgjort såsom ordinarie jägmästare under tio år; och bar skogsstyrelsen såsom skäl för denna framställning anfört, att desse jägmästare, innan de blefvo till sina nuvarande befattningar befordrade, under en följd af år dels förvaltat revir såsom vikarie för skogsinspektör eller för jägmästare, som i anseende till hög ålder eller sjukdom år efter år åtnjutit tjenstledighet, dels utöfvat ordinarie befattning eller innehaft fortgående förordnande eller vikariat inom skogsstyrelsen, dels ock förrättat läraretjenst vid skogsläroverken eller förestått skogsingeniörsbeställning.
Det i 1874 års nådiga bref bestämda vilkoret för erhållande af ålderstillägg, eller att under viss bestämd tid hafva varit ordinarie innehafvare af den tjenst, för hvilken ålderstillägg är i stat medgifvet, är en tillämpning af samma grundsats, som genomförts jemväl vid senare tidens löneregleringar, och jag anser en afvikelse från denna grundsats till förmån för de ifrågavarande fem jägmästarne så mycket mindre böra ega rum, som deras ordinarie tjenstetid är jemförelsevis kort och utgör för en 6 år, för en 3 år, för en 2 år och för de båda öfriga icke uppgår till ens 1 år. Jag hemställer derföre, att Eders Kongl. Maj:t måtte lemna skogsstyrelsens förevarande framställning utan afseende.
Skogsstyrelsen har i memorialet anmält att, för beredande af ålders-
Sjunde hufvudtiteln.
tillägg åt tio jägmästare, som uppfyllt de i nådiga brefvet den 5 juni 1874 meddelade föreskrifter, erfordras ett belopp af 5,000 kronor.
Då emellertid, såsom skogsstyrelsen i sammanhang härmed tillkännagifvit, en besparing af 3,000 kronor uppkommit derigenom, att två jägmästare i fjerde eller högsta lönegraden afgått och blifvit ersatta med jägmästare i lägsta lönegraden, samt tillgång till betäckande af återstående 2,000 kronor torde förefinnas i de besparingar å det bestämda anslaget för skogsväsendet, hvilka uppkomma hufvudsakligen derigenom att ålderstilläggen för en del jägmästare, hvilka innehafva förordnanden såsom skogsinspektörer, under tiden icke utgå, anser jag ifrågavarande ålderstillägg icke böra föranleda någon framställning hos Riksdagen om förhöjning i det bestämda anslaget till skogsväsendet.
Lika med skogsstyrelsen anser jag ökning i reservationsanslaget till skogsväsendet icke böra ifrågakomma, då dess nuvarande belopp, 267,630 kronor, synes vara fullt tillräckligt för bestridande af derå anvisade utgifter.
Slutligen har skogsstyrelsen gjort framställning om fortfarande lönetillägg åt dess embets- och tjensteman, för hvilken framställning jag torde få redogöra vid föredragningen af hufvudtitelns behof af anslag å extra stat.
Restitutioner m. fi. förslagsanslag1.
Under hösten år 1880 har, såsom jag förut nämnt, uppstått en betydlig export af bränvin. Exportör af bränvin är jemlikt gällande författningar berättigad till restitution af erlagd tillverkningsafgift. Beloppet af dylika restitutioner har följaktligen vuxit i samma mån som exporten och uppgick för år 1880, enligt inkomna uppgifter, till i rundt tal 2,380,000 kronor. För bestridande af dessa restitutioner är å sjunde hufvudtiteln uppfördt ett förslagsanslag af 25,000 kronor, hvilket belopp sålunda för år 1880 varit fullkomligt otillräckligt.
Enligt hvad jag förut i dag vid föredragning af den del af statsregleringen, som omfattar inkomstberäkningen, anfört, kommer denna export af bränvin och dermed sammanhängande restitution af tillverkningsafgift icke att föranleda någon brist i 1880 års statsreglering, och jag anser skäl icke heller vara för handen att med anledning af nämnda export för närvarande föreslå någon förhöjning i anslaget till restitutioner, då det icke kan med säkerhet antagas, att denna så hastigt Bill. till Biksd. Prof. 1881. 1 Sami. 1 Afd. 3
Restitu-
tioner.
Sjunde hufvudtiteln.
Andra förslagsanslag.
[4-]
Skrifmaterialier och expenser, ved m. m.
Jemförelse mellan nu-] varande och föreslagen ordinarie stat.
uppkomna export kommer att fortgå under kommande år, och det i allt fall torde vara uppenbart, att exporten af bränvin, derest den fortfar, skall såsom en gifven följd medföra ökad produktion, så att bristen å förslagsanslaget till restitutioner otvifvelaktigt alltid kommer att i motsvarande mån betäckas genom öfverskott å den utan afseende å export och med hänsyn allenast å hittills förevarande förhållanden beräknade inkomsttiteln bränvinstillverkningsafgift.
Äfven å en del andra förslagsanslag å sjunde hufvudtiteln, likasom å vissa andra hufvudtitlar, hafva nu såsom tillförene uppstått brister, å somliga anslag till ansenliga belopp. Men då totalsumman af de sålunda uppkomna bristerna icke synes vara i nämnvärd mån högre nu än vid föregående statsregleringar, och antagligt är att dessa brister framgent såsom hittills varda betäckta genom öfverskott å de för året beräknade statsinkomsterna, anser jag mig så mycket mindre ega skäl att tillstyrka Eders Ivongl. Maj:t någon framställning till Riksdagen i afseende å dessa anslags förhöjning, som Riksdagen förut vid flere tillfällen visat sig mindre benägen att bifalla dylika framställningar.
Då jag ej heller finner mig böra tillstyrka någon ändring i öfriga förut ej nämnda ordinarie anslag under sjunde hufvudtiteln, inskränker jag mig till att hemställa, att förslagsanslaget till
Skrifmaterialier och expenser, ved m. m.,
hvilket anslag tillhör de ofvan nämnda öfverskridna förslagsanslagen, må, för afrundande af de ordinarie anslagens slutsumma, förhöjas från 24,632 kronor till 33,177 kronor, eller med 8,545 kronor.
Om mina nu gjorda framställningar bifallas, skulle förhöjningen på ordinarie stat blifva ............................................ kronor 178,545: —.
Lägges härtill slutsumman af hufvudtitelns ordinarie anslag enligt nu gällande riksstat, ........................................................................... „ 12,681,455: —,
så erhålles det belopp, kronor 12,860,000: —, hvartill sjunde hufvudtitelns ordinarie anslag skulle för år 1882 uppgå.
Sjunde hufvudtiteln.
19 Extra anslag.
I fråga om de anslag på extra stat, som kunde erfordras, yttrade herr statsministern:
''Tillfällig löneförbättring för skogsstyrelsen.
I underdånigt memorial den 27 september 1880 har skogsstyrelsen, med hänsyn dertill, att dess embets- och tjensteman äro ej obetydligt lägre aflönade än innehafvare af motsvarande befattningar i andra embetsverk, der lönereglering egt rum, samt att de väsentligaste lifsförnödenheterna betinga sådana pris som göra ett lönetillägg oumbärligt, hemstält om samma lönetillägg åt skogsstyrelsen som hittills, eller 3,380 kronor, hvaraf 1,000 kronor skulle tillkomma skogsstyrelsens chef och 2,380 kronor den öfriga personalen.
Denna skogsstyrelsens hemställan synes mig vara förtjent af bifall, och jag tillstyrker derföre, att Eders Kongl. Maj:t ville föreslå Riksdagen att å extra stat för år 1882 uppföra 3,380 kronor såsom tillfällig löneförbättring för skogsstyrelsen, att utgå efter hittills derför bestämda grunder.
Genomförandet af statskontorets nya organisation.
För genomförandet af statskontorets nya organisation är för närvarande å extra stat anvisadt 10,700 kronor. Under år 1880 erfordrades för ifrågavarande ändamål endast 10,240 kronor, hvadan anslaget synes böra till detta belopp nedsättas, och jag hemställer derföre, att Eders Kongl. Maj:t täcktes för genomförandet af statskontorets nya organisation af Riksdagen äska ett belopp af 10,240 kronor att å extra stat för år 1882 utgå.
Ersättning för af statskontoret gjorda förskotter.
De af statskontoret förskottsvis bestridda utgifter, hvilka tillhöra sjunde hufvudtiteln och böra till ersättning hos Riksdagen anmälas, äro enligt från statskontoret meddelade uppgifter följande:
[5.] Tillfällig löneförbättring för skogsstyrelsen.
[G-]
Anslag för genomförandet af statskontorets nya organisation.
[7-]
Ersättning för af statskontoret gjorda förskotter.
20 Sjunde hufvudtiteln.
till reparationer under år 1880 å Tranebergs, Nockeby och Drottningholms broar.................................................................. kronor 5,187: 90,
,, arrendatorerna af kronohemmanet Neder-Jerfva, indragna landtmätarebostället Kärreberg, indragna militiebostället Råken eller Råknan,
Korsängs hofstalläng, kronohemmanen Greby, lytt. A. B. D. E. F. G. H. I. och Iv., samt Oflinge, Eskilstuna kungsladugård, indragna militieboställena Tuna Lunnagård, Ryssby, klockaregården, Mårarp Hansegården, Forsheda, Ölmestad kronogården, Södra Fagerhet,
Stora Ringbult, Staf, Södra och Norra Östbro samt Himmelsberga såsom ersättning för afkomst af exproprierad jord.................................... „ 1,321: 37,
,, transport och andra kostnader för statsverkets
bergseffekter ............................................................ „ 359: 02,
„ nybyggnader och reparationer å karaktershusen vid en del militieboställen, som lagligen ålegat kronan verkställa, men till hvilkas bestridande icke funnits tillgång å det anslag, som bland ersättningar m. in. till följd af indelta arméns aflöningstillgångars öfvertagande af statsverket varit uppfördt till bestridande af mititieboställs-
kassans utgifter ......................................................... „ 12,182: 43,
,, inlösen af öfverbyggnad å ett indraget kronofogdeboställe enligt synerätts laga kraftvunna
beslut.............................................................................. „ 7,405: 50,
,, tryckning och häftning af löneregleringskomi-
téns förslag till lönereglering för nationalmuseum samt styrelsen för allmänna väg- och vattenbyggnader.........................................................
662:
55,
eller tillhopa kronor 27,118: 77
Jag hemställer, att Eders Kongl. Maj:t måtte hos Riksdagen göra framställning, att till gäldande af nämnda förskotter må å extra stat för år 1882 anvisas ett motsvarande belopp, som för undvikande af öretal i riksstaten torde få utföras med 27,119 kronor.
Sjunde hufvudtiteln. 21
Genomförandet af öfverintendentsembetets nya organisation.
Behofvet af särskild! anslag för genomförandet af öfverintendentsembetets nya organisation qvarstår fortfarande, då plats inom denna organisation ännu icke kunnat beredas för fyra å embetets gamla stat uppförda 2:dre arkitekter, och jag tillstyrker derföre, i öfverensstämmelse med hvad öfverintendentsembetet i underdånigt memorial den 28 september 1880 hemstält, att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen, att å extra stat för år 1882 för genomförandet af öfverintendentsembetets nya organisation anvisa enahanda belopp som hittills, eller 1,000 kronor.
Ombyggnad af landsstatsembetshuset i Karlskrona.
I memorial den 26 september 1876 hemstälde Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande i Blekinge län, att en invid landsstatsembetshuset i Karlskrona belägen, handelsbolaget under firma Ludvig M. Ruben & Comp. tillhörig fastighet skulle för kronans räkning inköpas, samt att nytt landsstatsembetshus måtte få uppföras å de tomter, hvarest nuvarande landsstatsembetshuset äfvensom Rubenska fastigheten voro belägna.
Genom nådigt beslut den 11 maj 1877 bemyndigades Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande att för 30,000 kronor inköpa omförmälda Ruben & Comp. tillhöriga fastighet, hvaremot Eders Kongl. Magt, som ansåg att landsstatsembetshusets lokaler, om än i allmänhet af dålig beskaffenhet, likväl borde med tillhjelp af det ökade utrymme, som Lomme att vinnas genom för detta Rubenska huset, kunna nödtorfteligen brukas ännu någon tid, förklarade sig icke finna skäl att då hos Riksdagen föreslå uppförande af nytt landsstatsembetshus.
Nu liar Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande i memorial den 20 september 1880 tillkännagifvit, att alla rummen i för detta Rubenska huset, med undantag af två, sakna så väl eldstäder som golf; att eldstäderna i de två rum, der sådana finnas, icke kunna utan eldfara begagnas; samt att huset följaktligen icke kan för det afsedda ändamålet begagnas förr, än detsamma blifver iståndsätta hvadan Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande allt hitintills måst åtnöja sig med de förut befintliga inskränkta och olämpliga embetslokalerna.
Beträffande beskaffenheten af nämnda lokaler har Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande upplyst: att expeditionsrummen äro till antalet allt för få, så att landssekreteraren och länsnotarie!! nödgas
[8.]
Anslag för genomförandet af öfverintendentsenibetets nya organisation.
[9.]
Ombyggnad af landsstatsembetshuset i Karlskrona.
22 Sjunde hufvudtiteln.
arbeta i samma rum, hvilket vid tillfällen då landssekreteraren emottager besök af personer, som önska med honom samtala i tjensteärenden, inverkar störande på länsnotariens arbete; att å landskontoret, hvarest rummen äro ytterst små, länsbokhållaren och två landskontorister äro inhysta i ett rum, oaktadt den förre för de med räkenskapens förande förknippade arbeten ovilkorligen behöfver ett särskild! rum; att den nuvarande så kallade sessionssalen är alldeles för liten, hvarföre ock vid alla sådana förrättningar, Indika påkalla närvaro af en större samling personer, lokaler utom embetshuset måste anskaffas; att vid pröfningskomiténs sammanträden, Indika, i anseende till mängden af de handlingar, som vid dessa sammanträden erfordras och som icke lämpligen kunna från embetsverket, förflyttas, fortfarande måst hållas i sessionssalen, sittplatser för- komiténs samtliga ledamöter med största svårighet kunna beredas, hvarjemte till följd af det ringa utrymmet hettan i salen under förrättningens gång blifver nästan qväfvande; att ränterilokalen för närvarande består af en afplankning i ett af gråstensmurar uppfördt källarrum; att landtmäterikontoret, som varit inhyst i eu jord- eller källarvåning, i följd af der rådande fukt måst förflyttas till enskild för ändamålet hyrd lokal; att i anseende till bristande utrymme länsstyrelsens arkiv måst inrymmas å vinden, hvarest arkivhandlingarne äro utsatta för faran att förstöras af fukt; samt att de till embetslokalerna ledande yttre uppgångarne, hvilka utgöras af trätrappor, äro i hög grad eldfarliga.
Med anledning häraf har Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande anhållit, det Eders Kongl. Magt måtte tillse, huruvida icke nya ändamålsenliga lokaler kunna för länsstyrelsen anskaffas; och har Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande för sådant ändamål öfverlemnat två, af kostnadsberäkningar och ritningar åtföljda alternativa förslag, af hvilka det ena afser nuvarande embetshusets och för detta Rubenska husets nedrifvande och uppförande på den derigenom vunna tomten af ett nytt embetshus för eu kostnad af 125,000 kronor eller, efter afdrag af värdet å materialierna i de gamla husen, i rundt tal 120,000 kronor, hvaremot det andra förslaget går ut på att sammanbygga nuvarande embetshuset med för detta Rubenska huset samt att förändra inredningen i dessa hus till lämpliga lokaler, allt för en beräknad kostnad af 45,000 kronor.
Ehuru Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande anser det förstnämnda förslaget bäst motsvara ändamålet samt derjemte erbjuda fördelarne af större arkitektonisk prydlighet och mindre eldfara, har Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande likväl tillika förmält, att äfven utförandet af det andra förslaget skulle afhjelpa de befintliga olägenhe-
Sjunde hufvudtiteln.
terna i afseende på utrymme samt tillfredsställa billiga anspråk på eu någorlunda beqväm och ändamålsenlig anordning af embetslokalerna, hvarjemte Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande finner någon anmärkning mot den sålunda föreslagna byggnadens yttre utseende icke med fog kunna framställas.
I häröfver afgifvet utlåtande har öfverintendentsembetet instämt i hvad Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande anfört samt icke funnit anledning till anmärkning mot kostnadsförslagen.
Hvad jag sålunda anfört synes mig fullt ådagalägga behofvet af rymligare och mera tidsenliga lokaler för länsstyrelsen i Blekinge, och då detta behof, enligt min åsigt, kan blifva fullt tillgodosedt genom det af Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande framstälda alternativa förslaget till ombyggnad af det nuvarande landsstatsembetshuset och för detta Rubenska huset, tillstyrker jag, att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att, för sammanbyggande och förändrad inredning af det nuvarande landsstatsembetshuset och det för detta Rubenska huset enligt upprättadt förslag, å extra stat för år 1882 anvisa 45,000 kronor.
Genomförandet af kammarkollegii nya organisation.
För genomförandet al kammarkollegii nya organisation beviljade [10.] 1879 års Riksdag på extra stat för år 1880 ett belopp af 10,000 kronor. Anslag för Detta anslag kunde följande år nedsättas till 5,000 kronor; men då 9dlt°af°kamförhållandena ännu icke medgifva någon ytterligare nedsättning i sist marköllegii nämnda belopp, tillstyrker jag Eders Kongl. Maj:t att såsom extra 5ZmtiZ anslag för år 1882 till genomförande af kammarkollegii nya organisation af Riksdagen äska ett belopp af 5,000 kronor.
För granskning af nya jordeböcker.
I skrifvelse den 24 sistlidne december har kammarkollegium [11.] angående jordeboksarbetet inom kollegium under år 1880 tillkännagifvit: att nya jordeböcker blifvit faststälda för Östergötlands, Vestmanlands mbetet och Vesternorrlands län; att granskning påginge af nya jordeböckerna för Kalmar, Örebro och Gefleborgs län, samt att såsom alldeles ogranskade numera endast återstode jordeböckerna för Malmöhus, Göteborgs och Bohus, Jemtlands och Vesterbottens län samt Vester Bergslags fögderi af Kopparbergs län.
Då det otvifvelaktigt är af vigt att jordeboksarbetet, som kammarkollegium ansett kunna afslutas under år 1883, får oafbrutet fortgå under år 1882, tillstyrker jag, att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att, för granskning af nya jordeböcker, å extra stat för år 1882
[12. 13.]
Anslag till domänförvaltningen.
Sjunde hufvudtiteln.
anvisa ett anslag af 13,600 kronor, eller enahanda belopp, som i sådant hänseende är beviljadt för innevarande år.
Förvaltningen af statens domäner och resekostnader vid domänförvaltningen.
Sedan Riksdagen i skrifvelse den 11 maj 1880 uttalat sin önskan att snart få motse förslag till definitivt ordnande af domänförvaltningen, samt Eders Kong!. Maj:t vid föredragning af nämnda skrifvelse bemyndigat chefen för finansdepartementet att för detta ärendes handläggning inom vederbörande byrå af departementet tillkalla särskilda biträden, har förslag i omförmälda hänseende blifvit uppgjordt och den 26 november 1880 inför Eders Kongl. Maj:t anmäldt, hvarvid Eders Kongl. Maj:t behagade anbefalla kammarkollegium och skogsstyrelsen att skyndsamligen inkomma med underdåniga utlåtanden öfver förslaget, kammarkollegium efter det Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande blifvit i ämnet hörde.
Då det emellertid icke kan med säkerhet antagas, att de infordrade yttrandena inkomma så tidigt, att framställning i ämnet kan till detta års Riksdag aflåtas, anser jag vid nu förevarande statsreglering böra för domänförvaltningen upptagas samma anslag som hittills, allenast med den ändring att-, för vinnande af jemn slutsumma å hufvudtitelns extra anslag, förslagsanslaget till resekostnader vid dom än förvaltningen förhöjes med 661 kronor. Jag hemställer derföre, att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen, att å extra stat för år 1882 må uppföras dels för förvaltningen af statens domäner 80,000 kronor och dels till resekostnader vid domänförvaltningen ett förslagsanslag af 14,661 kronor.
Summan af de utaf mig tillstyrkta extra ordinarie anslagen utgör alltså 200,000 kronor.»
Statsrådets öfriga ledamöter instämde i hvad herr statsministern sålunda hemstält och föreslagit beträffande anslagen under sjunde hufvudtiteln; och behagade Hans Maj:t Konungen dertill lemna nådigt bifall.
Ex protocollo:
Axel Adelgren.
STOCKHOLM, ISAAC MAKCUS’ BOKTRYCKEKI-AKTIEBOLAG, 1881.
Åttonde hufvudtiteln.
Utdrag af protokollet öfver ecklesiastik-ärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i Statsrådet å Stockholms slott den 5 Januari 1881.
Närvarande:
Hans Excellens Herr Statsministern, Grefve Posse,
Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena, Friherre Hochschild, Statsråden: Lovén,
von Steyern,
Friherre von Otter,
Taube,
Hederstierna,
Hammarskjöld,
Richert och Themptander.
Departementschefen, Statsrådet Hammarskjöld föredrog följande ärenden rörande regleringen af åttonde hufvudtitelns ordinarie stat och de till samma hufvudtitel hänförliga extra ordinarie anslagsbehof; hvarvid Departementschefen yttrade, beträffande
Ordinarie anslag.
Riksarkivet,
Hos Eders Kongl. Maj:t har Riksarkivarien i underdånig skrifvelse den 24 September 1880 framstält anhållan om beredande af medel till fortsatt utgifvande i tryck af handlingar, som äro af vigt för fäderneslandets historia. I afseende härå har anförts följande:
[1.]
Ang. utgifvande af historisha handlingar.
2 Åttonde hufvudtiteln.
Genom nu gällande instruktion för Riksarkivets embets- och tjensteman hade Riksarkivarien ålagts beflita sig derom, att sådana arkivalier, som för fäderneslandets historia vore af synnerlig vigt, blefve i tryck utgifna. Det sålunda numera obligatoriska utgifningsarbetet hade likväl redan långt förut börjats och fortgått, sedan särskilda för ändamålet anvisade anslag gjort detsamma möjligt. När till följd af nådig proposition Rikets Ständer år 1854 första gången beviljade medel för utgifvande af historiskt vigtiga handlingar, bestämdes anslagsbeloppettill 6,000 riksdaler banko för den treåriga statsregleringsperioden 1855—1857, att utgå med 2,000 rdr för hvarje år. Sedan vid följande riksdag ett belopp af 9,000 riksdaler riksmynt anslagits för åren 1858—1860, och dessa medel stälts till Riksarkivets disposition, faststäldes af Kong!. Maj:t en bestämd plan för deras användande. För statsregleringsperioden 1861 — 1868 beviljades likaledes 9,000 rdr rmt. Då emellertid dessa medel under den afsedda tiden ej kunde användas, emedan utgifningsarbetet med den då i Riksarkivet befintliga arbetskraft endast långsamt kunde framskrida, erfordrades ej något nytt anslag för åren 1864— 1866, men Rikets Ständer medgåfvo i underdånig skrifvelse den 21 November 1868, att det vid föregående riksdag beviljade, men ännu ej anlitade anslaget finge under den nya statsregleringsperioden användas. Vid nästföljande riksdag medgafs ytterligare, att den då ännu betydliga återstoden af samma anslag finge fortfarande för ändamålet anlitas, hvarjemte ett ytterligare belopp af 3,000 riksdaler anvisades.
Af dessa medel hade utgifningen kunnat bekostas intill år 1879. Men hvad deraf vid nyssnämnda års början återstod var så otillräckligt att betäcka de oundgängliga utgifterna för ifrågavarande ändamål, att vid årets slut en brist uppstått till belopp af 1,493 kronor 36 öre. Vid sådant förhållande skulle man nödgats alldeles afbryta utgifningsarbetet, derest ej Eders Kong!. Maj:t den 6 sistlidne Augusti dertill särskild! anvisat ett belopp af 3,000 kronor. På det emellertid Riksarkivets editoriska verksamhet måtte kunna jemlik! instruktionens föreskrift äfven under följande år vederbörligen fortsättas, vore ytterligare anslag behöfligt.
Det an slagsbelopp, som ursprungligen ansetts motsvara behofvet. för ett år, hade varit 3,000 kronor. Med afseende på det omfång, Riksarkivets utgifningsarbete fått under de senare åren, skulle detta belopp ingalunda vara tillräckligt, om staten skulle vidkännas hela kostnaden. Men en betydlig del af denna kostnad, nemligen den som utginge för fortsättningen af Svenskt Diplomatarium, kunde bestridas och hade hittills uteslutande blifvit bestridd af den s. k. Posseska donationsfonden, eller de medel, som på grund af framlidne Sekreteraren i Krigshofrätten Grefve Erik Posses testamente blifvit stälda till Riksarkivets förfogande. En gynsam följd häraf vore, att Riksarkivets behof i detta hänseende för närvarande kunde varda tillgodosedt genom ett mindre anslagsbelopp, än eljest vore er-
Åttonde hufvudtiteln.
forderligt, i det nemligen beloppet kunde inskränkas till det vid utgifningsarbeteti början beräknade, eller 3,000 kronor årligen.
Den stora nytta, som beredts den historiska vetenskapen derigenom, att Riksarkivet varit satt i tillfälle att utgifva vigtiga historiska handlingar, är allmänt erkänd och synes mig innebära giltig grund för önskligheten deraf att denna verksamhet ej må af brist på medel afstanna. Jag får derföre, i öfverensstymmelse med hvad Riksarkivarien hemstält, i underdånighet tillstyrka, det Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att till fortsatt utgifvande i tryck af sådana i Riksarkivet och andra samlingar befintliga skrifter och handlingar, som äro af vigt för fäderneslandets historia, bevilja ett årligt belopp af 3,000 kronor, att under Riksarkivets stat såsom reservationsanslag uppföras.
Kleresi-staten.
Kontraktsprosten i Ölands norra kontrakt af Kalmar län. Kyrkoherden C. [2.] Lindbom har, under åberopande af 24 § i Kongl. resolutionen på presterskap^ Atnxfnnparof‘^' besvär den 10 Mars 1719, i underdånighet anhållit att, då Borgholms stad enligt Borgholms Kongl. brefvet den 12 April 1878 blifvit från och med den 1 Maj 1879 skild från Köpings socken för att utgöra ett särskildt pastorat, sökanden måtte komma i åtnjutande af s. k. prostetunna för det sålunda inom nämnda kontrakt nybildade pastoratet.
Öfver denna ansökning hafva — efter inhemtande af yttranden från Borgholms församling samt Domkapitlet i Kalmar och Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i länet — Kammarkollegium och Statskontoret afgifvit infordradt underdånigt utlåtande och dervid, enär någon prostetunna för Borgholms pastorat icke för närvarande utginge, samt den kontraktsprosten i sådant hänseende tillkommande ersättning, eller värdet å sex kubikfot tre kannor kronotiondespanmål, hälften råg och hälften korn, förvandlad till penningar, på sätt Kongl. förordningen den 23 Juli 1869 föreskrefve, utgjorde tolf kronor 79 öre, tillstyrkt, att Eders Kongl. Maj;t täcktes till Riksdagen aflåta nådig framställning om uppförande af ett mot berörda ersättning svarande belopp, jemnadt till tretton kronor, å anslaget till kleresi staten.
I enlighet härmed hemställer jag i underdånighet, att Eders Kongl. Maj:t ville föreslå Riksdagen, att för kontraktsprosten i Ölands norra kontrakt tillkommande årlig ersättning, 12 kronor 79 öre, för prostetunna för Borgholms pastorat anslaget till kleresistaten måtte varda höjdt med ett belopp af 13 kronor.
I anledning af underdånig framställning från Norrbottens läns Landsting [3.] föreslog Eders Kongl. Maj:t år 1875 Riksdagen att bevilja ett anslag af 20,000 A*f; kronor för att i mån af behof användas till uppförande åt kyrka och anläggning predikant i
Tär enda.
4 Åttonde hufvudtiteln.
af begrafningsplats samt inköp af predikantsboställe för en kapellförsamling i nordvestra delen af Pajala pastorat, under vilkor att kapellagets invånare åtoge sig dels att bekosta hvad utöfver nämnda belopp kunde erfordras för ifrågavarande ändamål, dels ock att för framtiden underhålla kyrkan och bostället. Beträffande åter Landstingets tillika gjorda underdåniga hemställan om anslag jemväl till årlig lön åt kapellpredikant, intill dess kapellborna sjelfva förmådde honom aflöna, förklarade Eders Kongl. Maj:t att, enär denne prestman i alla händelser icke kunde varda anstäld förr än efter det kyrkan blifvit färdig till begagnande, frågan derom skulle anstå till en kommande riksdag, då efter sig företeende förhållanden det erforderliga anslagets belopp och användande kunde göras till föremål för särskild pröfning.
Efter det Riksdagen bifallit förenämnda nådiga framställning, förordnades af Eders Kongl. Maj:t den 23 Mars 1877, bland annat, att inom nordvestra delen af Pajala- pastorat skulle bildas ett kapellag, benämndt Tärendö kapellförsamling, som komme att utgöras af byarna Tärendö, Ylikodanmännikko, Kompelusvaara, Isohuhta, Selkäjärvi, Saittajärvi, Lautakoski och Kainulasjärvi jemte de hemman, som kunde komma att inrättas och vore så belägna, att de lämpligen kunde till kapellaget förläggas, äfvensom att af det beviljade anslaget 12,000 kronor skulle i mån af behof användas för kyrkas uppförande och anläggande af begrafningsplats samt återstående 8,000 kronor till inköp och iordningsställande af boställe åt kapellpredikant, dock att frågan om sådant boställes inköpande borde, sedan närmare utredning om de af kapellagets invånare dertill föreslagna hemmans lämplighet, inegoareal och skattetal vunnits, underställas Eders Kongl. Maj:ts pröfning, i sammanhang hvarmed ock borde föreslås de tidpunkter, då den till predikantsboställets anskaffande afsedda summan finge lyftas. Tillika anbefaldes Domkapitlet i Hernösand att inkomma med underdånigt förslag angående uppehållande af gudstjensterna i kapellet genom särskildt anstäld predikant eller, intill dess detta kunde ske, genom pastoratets nuvarande presterskap.
I skrifvelse den 21 April 1880 har Domkapitlet, med förmälan att kyrka numera vore uppförd i Tärendö by, hos Eders Kongl. Maj:t i underdånighet anhållit-: att, då Pajala församlings kyrkoherde icke kunde medhinna att bestrida någon tjenstgöring i Tärendö, ett årligt belopp af 1,500 kronor måtte beviljas såsom bidrag af allmänna medel till aflöning åt särskild predikant i nämnda kapellförsamling, — att denna summa finge af Domkapitlet användas till aflöning af vice kapellpredikant derstädes, när särskild prestman kunde för ändamålet förordnas, intill dess, efter anskaffande af boställe, ordinarie kapellpredikant komme att sysslan tillträda, samt att nuvarande kapellpredikanten i Korpilombolo måtte få förordnas att mot skäligt arfvode, som Domkapitlet skulle bestämma, för den närmaste framtiden jemte egen syssla uppehålla tjenstgöringen i Tärendö, hvartill han förklarat sig villig.
Åttonde hnfvudtiteln.
O
I anledning häraf hafva, efter nådig remiss, Kammarkollegium och Statskontoret afgifvit underdånigt utlåtande och dervid, med tillkännagifvande att de till kapellaget hörande byar enligt jordeboken uppginge till 63 särskildt skattlagda hemmansdelar om tillsammans 3167/i92 mantal med en folkmängd, som enligt 1878 års mantalslängd utgjorde 821 personer, samt under erinran att inbyggare i nämnda byar åtagit sig att jemte deltagande i pastoratets gemensamma utskylder bidraga till kapellpredikantens aflöning med en kubikfot korn af hvarje hemmansdel, i underdånighet tillstyrkt, att Eders Kongl. Maj:t måtte hos Riksdagen göra nådig framställning om anvisande på kleresistatens anslag af 1,500 kronor för att, intill dess kapellborna förmå sjelfva bestå erforderlig aflöning, under vilkor af förberörda bidrags utgörande, utgå till lön åt en kapellpredikant i Tärendö kapell af Pajala socken, äfvensom att detta belopp må, så länge befattningen icke kan med ordinarie innehafvare besättas, i mån af behof användas till aflönande af vikarie eller till arfvode åt den prestman inom orten, som af Domkapitlet varder förordnad att jemte egen syssla uppehålla tjenstgöringen inom kapellaget.
Då af hvad i ärendet förekommit framgår, att för ernående af det ändamål, som med förut fattade beslut i ämnet till en väsentlig del åsyftats, eller anställande af kapellpredikant i Tärendö, det begärda statsbidraget icke kan umbäras till aflönande af kapell predikanten, åt hvilken boställe derstädes inom kort bör varda anordnadt, sedan Eders Kongl. Maj:t genom beslut den 10 sistlidne December godkänt inköp af dertill föreslagna hemmansdelar samt anvisat de för inköpet afsedda medel att under stadgade vilkor utgå, hemställer jag i underdånighet, det Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att å anslaget till kleresistaten uppföra ett belopp af 1,500 kronor, att för eu kapellpredikantstjenst i Tärendö användas på sätt och under vilkor, som, enligt hvad nyss är nämudt, Kammarkollegium och Statskontoret föreslagit.
Universiteten.
Vid föredragningen den BO sistlidne December af Universitetskanslerns underdåniga framställningar om anslag för universitetens och Karolinska medikokirurgiska institutets behof, har Eders Kongl. Maj:t befalt, att dessa framställningar skulle i nedan nämnde delar å nyo anmälas i sammanhang med förslag till reglering af utgifterna under åttonde hufvudtiteln.
I sitt underdåniga memorial af den 28 September 1880 har Universitets- [4.] kanslern anmält, bland annat, att det Akademiska konsistoriet i Upsala förnyat A”?e'ts™^ sin under de senare åren flera gånger gjorda framställning angående det derva- tefat i rande universitetsbibliotekets behof af ökade tillgångar för inköp och bindning af Apinia.
6 Åttonde hufvndtiteln.
böcker, hvilket behof, omförmäldt i Eders Kongl. Maj:ts proposition till Riksdagen år 1878, blifvit allt mer och mer känbart.
Till stöd för denna framställning har det Akademiska konsistoriet åberopat, förutom sina tillförene gjorda andraganden, ett nu afgifvet yttrande af universitetets Bibliotekarie, hvilken deri anfört, hurusom det nu varande, vid 1851 års riksdag till bibliotekets materiel beviljade statsanslaget, 10,200 kronor, då blifvit bestämdt i syfte att bringa universitetsbiblioteket i likställighet med Kongl. biblioteket i Stockholm, som då nyligen fått sitt bokanslag ökadt till 12,000 kronor. Det vore ej blott penningens förändrade värde och vetenskapernas utvidgning i allmänhet, som gjorde det nuvarande anslaget otillräckligt, utan ock de förbättringar i andra hänseenden, hvilka blifvit vid universitetet under de senare åren införda. År 1851 hade universitetet blott tjugufyra professioner; antalet vore nu tretiofyra ordinarie och tjugu extra ordinarie, af hvilka senare dessutom flera voro inrättade för undervisning och förhör i vetenskaper, hvari icke någon ordinarie professor funnes anstäld. Då i följd häraf föreläsningar och praktiska öfningar numera kunde omfatta flera läroämnen, hvilka förut sällan eller aldrig kommo i fråga, — då studenternas antal betydligt ökats och deras studier genom förändrade examensstadgar och införandet af flera skriftliga prof antagit en mer vetenskaplig rigtning, — och då biblioteket äfven af dem mycket mera anlitades, hade tillgångarne länge befunnits alldeles otillräckliga för att motsvara de många fordringar, som stäldes på detsamma. Det skulle derföre kunna sättas i fråga, om de nya lärareplatserna kunde fullt motsvara sin bestämmelse, så framt icke biblioteket sattes i tillfälle att anskaffa det vigtigaste i de vetenskaper, som tillhörde dessa lärareplatsers verkningskrets. En tillökning i årsanslaget af 6,000 kronor syntes derföre oundgänglig för att sätta universitetsbiblioteket någorlunda i jemnbredd med andra dylika inrättningar vid främmande universitet af lika storlek och med Kongl. biblioteket i Stockholm, hvars anslag år 1877 blifvit höjdt till 18,000 kronor. Äfven i våra grannländer vore universitetsbibliotekens behof bättre tillgodosedda. Så hade universitetsbiblioteket i Christiania ett anslag af 24,000 kronor årligen och det i Köpenhamn omkring 14,500 kr., ehuru i samma stad funnes det stora kungliga biblioteket med 27,000 kronor i årsanslag, hvarigenom i fråga om vissa mindre allmänt studerade kunskapsarter eller dyrbarare verk kunde hänvisas från det ena biblioteket till det andra.
De anförda omständigheterna, hvilkas vigtighet jag är i tillfälle att vitsorda, ådagalägga det jemväl af Universitetskanslern särskild! framhållna behofvet af förhöjning i anslaget till detta bibliotek. Då likväl detta behof synes mig för närvarande kunna i väsentlig mån afhjelpas derigenom att ifrågavarande ordinarie anslag för bokinköp ökas till 15,000 kronor, tillstyrker jag i underdånighet, det Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att till förhöjning af nämnda anslag för bokinköp vid universitetsbiblioteket i Upsala bevilja 4,800 kronor årligen.
Åttonde hufvudtiteln.
7 Till Eders Kong'!. Maj:ts pröfning har Universitetskanslern äfven öfverlemnat eu [5.] af det Akademiska konsistoriet i Lund gjord anhållan derom att till Riksdagen måtte A:nnaflåtas förnyad framställning om en tillökning af 5,000 kronor i det årliga stats-sfet\ %Lund. anslag — 9,475 kronor — som universitetsbiblioteket för närvarande åtnjöte till bokinköp. Till stöd härför har åberopats hvad vid 1878 års riksdag blifvit i ärendet anfördt, och skälen äro enligt sakens natur väsentligen desamma, som gälla i fråga om anslaget till motsvarande institution i Upsala. Kanslern tiar jemväl beträffande detta bibliotek funnit sig böra särskild! framhålla vigten af detsammas förseende med tillräckliga medel att åt lärare och lärjungar erbjuda nödig tillgång till vetenskaplig literatur.
Då den begärda förhöjningen synes mig vara för ändamålet behöflig, och hela årsanslaget för bokinköp derigenom ändock skulle komma att uppgå till ett något mindre belopp än det för universitetsbiblioteket i Upsala föreslagna, tillstyrker jag framställning till Riksdagen om ifrågavarande förhöjnings beviljande med 5,000 kronor årligen-
Karolinska mediko-kirurgiska institutet.
Lärarekollegium vid Karolinska mediko-kirurgiska institutet har i en till [6.] Universitetskanslern stäld skrifvelse, som till Eders Kongl. Maj:t öfverlemnats, an- Ans>- apparafört, hurusom den mångfald af delvis ganska dyrbara apparater och reagentier, somteKarolinska å institutets kemiska laboratorium erfordrades, och den rätt stora förbrukning af institutets bådadera, som oaktadt all omsorg och sparsamhet ej kunde förekommas, gjorde det laboratorium. i hög grad behöfligt, att ett särskildt anslag för anskaffande af materiel för den kemiska institutionen beviljades. De behof, som i detta hänseende hittills förefunnits, hade måst fyllas genom anlitande af de för institutets materiela behof anslagna medel. Dessa toges emellertid så strängt i anspråk för en mängd andra ändamål — såsom för egendomens skötsel och renhållning, för biblioteket, för anskaffande af bränsle, gas och vatten m. in., Indika olika poster numera kräfde betydligt större utgifter än vid den tid, år 1874, då nuvarande anslag för materiela behof beviljades —, att samma anslag icke vidare kunde lemna tillgång till bestridande af ytterligare en så betydande utgift, som den, hvilken för nu ifrågavarande ändamål påkallades, och hvilken de sist förflutna åren vexlat emellan 1,000 och 1,300 kronor. Detta belopp hade dock ej varit tillräckligt att förse laboratoriet med all den materiel, som der verkligen skulle behöfvas, hvartill en summa af 1,500 kronor årligen kunde under nuvarande förhållanden anses erforderlig. Och har lärarekollegiet på grund häraf anhållit, att för omförmälda ändamål ett anslag å sistnämnda belopp måtte åt institutet utverkas.
Till denna, af Kanslern i underdånig skrifvelse den 28 sistlidne September
8 Åttonde hufvudtiteln.
förordade, anhållan anser jag mig böra tillstyrka bifall och hemställer alltså, att Eders Kongl. Maj:t måtte bos Riksdagen göra framställning derom, att till anskaffande och underhåll af apparater och reagentier för Karolinska institutets kemiska laboratorium må beviljas ett årligt anslag af 1,500 kronor.
[7.] Karolinska institutets lärarekollegium har jemväl förnyat en förut gjord
fs*'mdrvii förställning, hvilken af Kanslern till bifall förordats, nemligen om anslag till anskaffande af materiel för undervisningen i klinisk medicin. Dervid har anförts, nir'd mKaroinhurusom Aera 11 .Va och vigtiga undersökningsmetoder inom medicinens och specielt
måta den medicinska diagnostikens område påkallade eu mer eller mindre kostbar ut-
institutet. rustning af apparater, instrument in. in., utan Indika hjelpmedel medicinsk klinisk undervisning icke kunde enligt vetenskapens nuvarande fordringar meddelas, samt
att det icke torde böra anses lämpligt, att afhjelpandet af de behof, som i detta
hänseende gjorde sig gällande, öfverlemnades åt vederbörande lärare, så att desse nödgades såsom hittills använda egna instrument och redskap eller från annat håll tillfälligtvis anskaffa sådana, ett tillvägagående, hvarigenom undervisningen dessutom endast på ett mer eller mindre otillfredsställande sätt kunde tillgodoses.
I hvad sålunda blifvit anfördt och upplyst finner jag mig ega giltigt skäl för tillstyrkande, det Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att till anskaffande af materiel för undervisningen i klinisk medicin vid Karolinska institutet bevilja ett årligt anslag af 500 kronor.
Allmänna läroverken.
[8.] Inom Ecklesiastikdepartementet har beräkning blifvit uppgjord öfver de
til allmänna bei°PP > som för de å stat uppförda lärarebeställningar vid allmänna läroverk, hvilmläroverken kas innehafvare äro till uppflyttning i högre lönegrad berättigade, böra enligt de uppflyttning fj>,r sådan uppflyttning faststälda grunder från och med år 1882 utgå utöfver de lönegrad, för innevarande år anvisade lönemedel. Af denna beräkning, som endast kan vara ungefärlig, framgår, att den summa, hvarmed det nuvarande läroverksanslaget för ifrågavarande behof bör ökas, utgör 45,000 kronor; och får jag fördenskull i underdånighet tillstyrka, att Eders Kongl. Maj:t täcktes hos Riksdagen för ofvanberörda ändamål föreslå en förhöjning med 45,000 kronor i anslaget till de allmänna läroverken.
[9.] I framställning till Riksdagen år 1879 föreslog Eders Kongl. Maj:t att,
itvi/Zn*aaf^x ^vidgning af det treklassiga läroverket i Göteborg till fullständigt reallärou Gsteborgt verk, med undervisning endast i de till reallinien hörande läroämnen, samt i samrtaUäroverk, ^anhang härmed inskränkning af det å båda linierim fullständiga läroverket
Åttonde hufvudtiteln.
derstädes till fullständigt å latinlinien, med undervisning endast i de till denna linie hörande läroämnen, Riksdagen måtte, på det utvidgningen af det förra och inskränkningen af det senare läroverket skulle kunna ega rum, till en början beträttände läroverkens fjerde och femte klasser, dels medgifva att, i den mån ledighet inträffade eller sådant eljest lagligen kunde ske, tre adjunktsbefattningar öfverflyttades från det dåvarande högre läroverkets stat till det treklassiga läroverkets, dels ock bevilja ett anslag af 1,250 kronor till höjande af de för rektors- och öfningsläraretjensterna vid sistnämnda läroverk bestämda atlöningsbelopp till likhet med lönerna för motsvarande tjenster vid femklassiga läroverk, allt under vilkor att vederbörande kommun förbunde sig att anskaffa och underhålla ändamålsenliga och lämpligt belägna lokaler för ett fullständigt realläroverk samt försåge dess rektor med hostad eller deremot svarande hyresersättning. Sedan Riksdagen bifallit denna framställning och Göteborgs stad åtagit sig uppfyllandet af de föreskrifna vilkoren, har Eders Kong]. Maj:t dels vidtagit nödiga åtgärder för successiv utvidgning af det treklassiga läroverket, som numera benämnes Göteborgs realläroverk, tillsvidare endast med eu fjerde och en femte klass, dels ock anbefalt kommunen att, enligt åtagande, gå i författning om uppförande af erforderliga byggnader för det tillämnade fullständiga realläroverket. Med höstterminen 1880 intogos lärjungar i realläroverkets fjerde klass, och vid början af nästa läsår kommer en femte klass att der öppnas. De lärjungar, som med vårterminen 1882 genomgått sistnämnda klass, äro vid början af höstterminen samma år färdiga att intagas i sjette klassen. Till höstterminen år 1882 måste derföre en fortsatt utvidgning af realläroverket hafva genomförts, derest icke de lärjungar, som genomgått dess femte klass, skola nödgas öfverflytta till det äldre, hittills å båda linierna fullständiga läroverket, hvilket många af dem sistlidna höst måst lemna för att i realläroverket intagas.
Realläroverkets lärarestat utgöres nu af rektor, fem kolleger och tre öfningslärare, hvarjemte, i anseende till läroverkets stora lärjungeantal, höstterminen 1880 utgörande 244, och deraf uppkomna behof af många parallelklasser, fyra extra lärare derstädes äro under innevarande läsår anstälde. För läroverkets fullständiga utvidgning till högre realläroverk skulle, i öfverensstämmelse med den beräkning, som är intagen i bilagan till Eders Kong!. Maj:ts förutnämnda proposition i detta ämne, erfordras utöfver de 1.250 kronor, som då beviljades, följande belopp:
för höjande af rektorslönen.......kr. 1,000: —
„ „ „ öfningslärarnes arfvode]! . . . . „ 1,100: —
löner åt fyra lektorer å 2,500 „ 10,000: —
„ „ tre adjunkter å 1,500 ......„ 4,500: — 16,600: —
Utaf dessa belopp synas följande vara behöfliga från och med höstterminen 1882:
10 Åttonde hufvudtiteln.
förhöjning af rektorslönen, på det rektor må kunna af Eders Kongl. Maj:t förordnas samt blifva i tillfälle att deltaga
i det vigtiga ordnandet af läroverket.......kr. 1.000: —
förhöjning af öfningslärarnes aflöning, tillsvidare med hälften
af det för don fullständiga utvidgningen erforderliga belopp „ 550: —
löner till två lektorer............„ 5,000: —-
lön till en adjunkt.............„ 1,500: — 8,050: —
Derjemte vore det otvifvelaktigt en förmån, om redan nu medgåfves, att
den fjerde af de adjunktslöner, som enligt planen för ifrågavarande tvänne läroverks förändrade organisation skulle öfverflyttas från det hittills å båda linierim fullständiga läroverket till realläroverket, finge, då lämpligt tillfälle dertill erbjöde sig, af Eders Kongl. Maj:t öfverföras till realläroverket.
I öfverensstämmelse härmed får jag i underdånighet hemställa, att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att dels till fortsatt utvidgning af Göteborgs realläroverk bevilja eu förhöjning af anslaget till de allmänna läroverken med 8,050 kronor och dels medgifva, att ytterligare eu adjunktslön må, då Eders Kongl. Maj:t pröfvar sådant lämpligt, öfverflyttas från det å båda linierna fullständiga läroverkets stat till staten för realläroverket.
[10.] Till Eders Kongl. Maj:ts disposition för att användas till praktisk utbild-
ihkwtliid "”'t klifvande elementarlärare anvisades af Riksdagen år 1874 ett extra anning 0/ \iif-slag af 15,000 kronor; och samma belopp beviljades, på derom af Eders Kong]. ^v^dde iiim Maj;t gjord framställning, hvarje följande år på enahanda sätt, tills det vid 1878 1läroverkenårs riksdag uppfördes å ordinarie stat under anslaget till elementarläroverken.
År 1875 faststäldes af Eders Kongl. Maj:t ett reglemente för den kurs, som lärarekandidater hade att till vinnande af sådan utbildning genomgå under ledning af rektor och lärare vid allmänt läroverk, och nu gällande skolstadga föreskrifver nöjaktigt genomgången profårskurs enligt bestämmelserna i detta reglemente såsom ett vilkor för behörighet att vinna anställning i egenskap af ordinarie ämneslärare vid sådant läroverk.
På de senare åren har antaleto lärarekandidater, som anmält sig till genomgående af profår, betydligt ökats. Åren 1876—1879 hafva respektive 31, 30, 41 och 39 lärarekandidater hänvisats till vederbörande läroverk för genomgående af profårskurs, och under år 1880 uppgick deras antal till 51. Profårskurs har under hvart och ett af de sista fem läsåren varit anordnad vid fyra högre läroverk, dervid Stockholms gymnasium i förening med ett eller två af hufvudstadens femklassiga läroverk räknats såsom ett sådant läroverk. Innevarande läsår har profårskurs egt rum vid de högre läroverken i Upsala och Lund, äfvensom i Stockholm vid de å latinlinien fullständiga läroverken å Norrmalm och Södermalm, hvarjemte Eders Kongl. Maj:t medgifvit, att sådan lärokurs finge, i mån af behof,
Åttonde liufvudtiteln.
l]
anordnas jemväl vid Stockholms realläroverk. Skola lärarekandidaterne kunna utan känbara olägenheter för läroverken erhålla den behöriga ledning, som är nödvändig för att ändamålet med profåret skall vinnas, måste antalet lärarekandidater, som samtidigt vid ett läroverk genomgå profår, vara temligen begränsadt. Den erfarenhet, man hittills egt, synes visa, att önskligt vore såväl för kandidaternes som läroverkens skull, att antalet kandidater, som ett läroverk finge sig ålagdt att på eu gång mottaga till handledning, inskränktes till åtta, der ej särskilda förhållanden föranledde till undantag. Med hänsyn till det antal lärarekandidater, som på sista tiden anmält sig till profårskurs och hvilket antagligen icke snart kommer att minskas, är derföre eu fördelning af profårskursen på minst fem läroverk väl behöflig.
Kostnaderna för lärarekandidaters handledning hafva under läsåren 1875 —
1880 uppgått till sammanlagdt 82,550 kronor, alltså årligen i medeltal 16,510 kronor eller något mer än 4,100 kronor för hvart och ett af de fyra läroverk, vid Indika under denna tid profårskurs varit anordnad. Då det icke är sannolikt, att kostnaderna för hvarje läroverk, der dylik lärokurs anordnas, framdeles skola blifva mindre än hittills, erfordras alltså för praktisk utbildning af blifvande lärare vid fem särskilda läroverk tillsamman 20,500 kronor, och då nuvarande anslaget för detta ändamål utgör 15,000 kronor, är eu förhöjning af detta anslag med 5,500 kronor behöflig.
På grund häraf, och enär jag anser profårs-institutionens uppehållande och ändamålsenliga utveckling vara för undervisningens fortskridande förbättring vid de allmänna läroverken af högsta vigt, får jag i underdånighet hemställa, att Eders Kongl. Maj:t täcktes göra framställning till Riksdagen om eu förhöjning af de till praktisk utbildning af blifvande elementarlärare beviljade medel med 5,500 kronor, att, i likhet med förut för detta ändamål anvisade belopp, uppföras å anslaget till de allmänna läroverken.
I nådig proposition till Riksdagen 1878 föreslog Eders Kongl. Maj:t, att [] ] .] för beredande af löneförbättring samt extra arfvoden åt teckningslärare vid de all- Ang. extra manna läroverken anslaget till dessa läroverk måtte ökas med 17,600 kronor. Zelningsif- Häraf voro 11,600 kronor afsedda till löneförbättring och återstoden, 6,000 kro- rare vid de nor, till extra arfvoden. Sistnämnda belopp var beräknadt att betäcka kostnaderna allZlerken.a för sådan tjenstgöring, som ålades teckningslärare utöfver den normala tjenstgöringstiden af 15 timmar i veckan vid högre läroverk, 8 vid femklassigt och 5 vid treklassigt läroverk. Utöfver nämnda antal timmar skulle nemligen läraren vara pligtig att mot särskild! arfvode åtaga sig så många timmars tjenstgöring, som undervisningen kräfde, dock att sådan tjenstgöring, för hvilken särskild! arfvode skulle utgå, icke utan Eders Kong!. Maj:ts tillstånd skulle få åläggas eller medgifvas teckningslärare utöfver 5 timmar i veckan vid högre läroverk, 3 timmar
12 Åttonde hufvudtiteln.
vid femklassigt och 2 timmar vid treklassigt läroverk. Arfvodet för extra tjenstgöringen skulle så beräknas, att för hvarje timme i veckan under helt läsår lärare vid tre- och feinklassiga läroverk äfvensom lärare i första och andra lönegraderna vid högre läroverk skulle erhålla 75 kronor samt lärare i högsta lönegraden vid sistnämnda läroverk 100 kronor, hvarigenom extra arfvodet skulle i det närmaste komma att motsvara afiöningen för den normala tjenstgöringstiden. Riksdagen, som fann detta förslag vara af billighet och rättvisa påkalladt samt stå i närmaste öfverensstämmelse med de i underdånig skrifvelse den 23 Maj 1877 af Riksdagen uttalade åsigter, anvisade för ifrågavarande ändamål de föreslagna beloppen.
Enligt hvad i bilaga till den åberopade nådiga propositionen angifves, hade det erforderliga beloppet för extra arfvoden beräknats efter det antal undervisningstimmar i teckning, som förekommit vid läroverken under det senast förflutna läsåret, hvartill dock, i anledning af den utveckling, hvari teckningsundervisningen syntes befinna sig, lades ytterligare 1,000 kronor. Under läsåren 1878—1879 och 1879—1880 har teckningsundervisningen gjort väsentliga framsteg, och antalet undervisningstimmar har i förhållande dertill ökats. Då under det läsår, från hvilket beräkningen utgick, endast vid nio högre läroverk teckningstimmarne i veckan öfverstego normalantalet, och sammanlagda antalet af sådana öfverskottstimmar vid dessa nio läroverk utgjorde 50, förekommo under läsåret 1879—1880 vid tjugutre högre läroverk tillsammans 1371/2 undervisningstimmar utöfver det normala antalet. Vid fem- och treklassiga läroverk, der förut högst sällan undervisningstimmarne i teckning öfverstego normalantalet, utgjorde under sistnämnda läsår de extra tjenstgöringstimmarnes antal 28Va. I följd af dessa förändrade förhållanden har det anvisade beloppet af 6,000 kronor befunnits alldeles otillräckligt och kommer utan tvifvel att så förblifva utan väsentlig ändring antingen af gällande bestämmelser för undervisningen eller af de antagna grunderna rörande ersättningen för lärarnes extra tjenstgöring. Ingendera af dessa utvägar synes mig böra tillgripas, enär afiöningen ingalunda öfverstiger skäliga anspråk, och en inskränkning af undervisningstimmarne i teckning skulle vara till stor skada för detta undervisningsämne, som just nu är på väg att vid läroverken vinna eu ställning, hvarigenom såväl dess allmänt bildande förmåga som dess praktiska gagn för ernående af eu högre yrkesskicklighet mera än förut träda i dagen och hos lärjungarne framkalla lifiigare intresse och större håg för deltagande i denna undervisning. En förhöjning i det hittillsvarande anslaget synes mig derföre af vigt. Det erforderliga beloppet af förhöjningen har jag på följande sätt beräknat:
Enligt läroverkens redogörelser för läsåret 1879—1880 utgjorde antalet extra timmar i teckning 166. Af dessa skulle för omkring 70 timmar ersättning
Åttonde liufvudtiteln.
utgå med 100 kronor i timmen.............. 7,000 kr.
och för 96 timmar å 75 kr................ 7,200 „
Under innevarande läsår, för hvilket någon fullständig uppgift åteckningstimmarnes antal ännu icke finnes att tillgå, kan dock med skäl antagas, att timmarnes antal ökats med 50, hvaraf omkring
20 å 100 kr. och 30 å 75 kr.......... . . . 4,250 „
S:a 18 450 kr.
Om härifrån afdragas förut anvisade............ 6,000 kr.
återstår såsom erforderligt ett belopp af........... 12,450 kr.
Då likväl den sålunda beräknade summan sannolikt icke blir tillräcklig för år 1882 och framgent, eftersom åtskilliga läroverk ännu icke hafva hela det antal undervisningstim mar i teckning, som för teckningsundervisningens ordnande enligt gällande bestämmelser synes komma att erfordras, anser jag rådligast, på det anslaget må kunna motsvara det verkliga behofvet, att den ifrågasatta förhöjningen upptages något högre än ofvanstående beräkning utvisar; och hemställer jag derföre i underdånighet, att Eders Kongl. Maj:t täcktes göra framställning till Riksdagen derom, att till bestridande af kostnaderna för extra arfvoden åt teckningslärare, enligt faststälda grunder, anslaget till de allmänna läroverken måtte höjas med 15,000 kronor.
Seminariet för bildande af lärarinnor.
I öfverensstämmelse med hvad Eders Kongl. Maj:t föreslagit, medgaf Riksdagen år 1878, att de vid det Högre lärarinne-seminariet austälda lärarinnor skulle få åtnjuta rätt till uppflyttning i högre lönegrad efter samma grund, som gäller för den vid seminariet anstälde adjunkt, samt att kostnaden, som ifrågavarande uppflyttningsrätt komme att medföra, finge bestridas af besparingarna å anslaget till de allmänna läroverken. På grund häraf hafva under de två sistförflutna åren ifrågavarande kostnader utgått af de för de allmänna läroverken anslagna medel, i den mån seminariets anslag icke dertill lemnat tillgång. Det stigande antalet lärjungar vid de allmänna läroverken har likväl i flere rigtningar medfört ökade behof, hvarföre anslaget för dessa läroverk, långt ifrån att lemna besparingar, tvärt om visat brist. Äfven om förhoppning torde finnas, att förhållandet skall under detta år i någon mån förbättras, vågar jag likväl icke antaga, att sådana besparingar deri skola uppstå, att dermed kunde bestridas icke blott de faststälda ålderstilläggen för lärare vid pedagogierna, hvilka äfven deraf utgått och fortfarande skola utgå, utan äfven de ål d er still ägg, hvartill lärarinnorna vid bemälda seminarium äro berättigade. En framställning till Riksdagen om anslag för ändamålet synes mig derföre vara en trängande nödvändighet. Derjemte behöfves, enligt gjord beräk-
[12.]
Ang. lärares och lärarinnors vid det Högre lära- Tinne-seminariet uppflyttning i högre lönegrad.
14 Åttonde hufvudtiteln.
[13.]
Ang. lönefyllnad åt rektor vidpedagogien i Köping.
ning, för samma o rätt åt de vid seminariet anstälde lärare en förhöjning af läroverkets anslag. År 1880 utgjorde sammanlagda beloppet af de seminariets lärare och lärarinnor tillerkända ålderstillägg 10,000 kronor. Enligt nyss åberopade beräkning kommer denna summa att ökas innevarande år för ålderstillägg till lärare med 1,000 kronor och nästkommande år för dylikt tillägg till en lärare och en lärarinna med 1,000 kronor; i följd hvaraf hela summan af ålderstillägg vid läroverket med år 1882 skulle komma att utgöra 12,000 kronor. Åfräknas härifrån dels de för ålderstillägg åt läroverkets lärare förut beviljade anslag af tillsammans 6,000 kronor dels ock den besparing å 1,000 kronor, som för närvarande uppkommer derigenom, att ålderstillägg icke utgår till den af lärarne, som
bestrider rektorstjensten och derför åtnjuter särskilt arfvode, erfordras alltså för nu ifrågavarande ändamål ett tillskott af 5,000 kronor.
På grund af dessa förhållanden får jag i underdånighet hemställa, att Eders Kong!. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att för de vid det högre lärarinneseminariet anstälda lärares och lärarinnors uppflyttning i högre lönegrad enligt gällande grunder bevilja eu förhöjning af anslaget till detta läroverk med 5,000 kronor.
Pedagogier och folkskolor.
Med anmälan att Köpings stads invånare å allmän rådstuga den 22 December 1879 besluta, att det anslag, 56 kronor 25 öre, som dittills årligen utgått af stadskassan såsom lönebidrag åt rektor vid stadens pedagogi, skulle med nämnda års utgång upphöra att af stadens medel utbetalas, har Domkapitlet i Vesterås, uti underdånig skrifvelse den 5 sistlidne April, hemstält, att åt bemälde rektor måtte beredas erforderlig lönefyllnad af statsmedel.
I detta ärende har Statskontoret afgifvit infordradt utlåtande och dervid dels meddelat att, på sätt ett Domkapitlets skrifvelse bilagdt transsumt af gällande stat för nämnda pedagogi äfven utvisar, för rektor derstädes äro under rubrik “inom kolumn specificerade inkomster" upptagna, bland annat, omförmälda nu indragna 56 kronor 25 öre från stadens kassa, hvilket belopp, enligt en af Magistraten lemnad utredning angående uppkomsten af denna aflöningsförmån, utgjort ersättning för upphörda så kallade socknegångspenningar, dels vidare anfört, hurusom ifrågavarande lönebidrag af staden blifvit för pedagogien anvisadt under en tid, då andra bestämmelser rörande lärares aflöning voro gällande än de, som på senare tider vunnit tillämpning, samt att Statsverket numera i allmänhet bestrede lärarnes hela aflöning så väl vid pedagogierna som de allmänna läroverken, under det att kommunerna sjelfva bekostade lokaler för läroverken jemte boställsrum för rektor, och att något skäl ej förefunnes, hvarför staden Köping fortfarande skulle böra vidkännas särskild! bidrag för rektors aflönande.
I öfverensstämmelse med hvad Statskontoret tillika hemstält och då äfven
Åttonde liufvudtiteln.
tillförene i likartade fall ersättning af statsmedel tillagts vederbörande, bland andra kollegan vid Nora stads pedagogi, enligt Riksdagens skrifvelse den 19 Maj 1875, får jag i underdånighet tillstyrka, att Eders Kong]. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen, att för beredande af lönefyllnad till belopp af 56 kronor 25 öre åt rektor vid pedagogien i Köping, i stället för omförmälda, numera af staden indragna lönebidrag, ett motsvarande belopp, jemnadt till 57 kronor, måtte uppföras å anslaget till pedagogier och folkskolor.
Folkundervisningen.
För den uppflyttning i högre lönegrad, som tillkommer vid folkskolelärare- [14.] seminarierna anstälde rektorer och adjunkter, erfordras, enligt en inom Ecklesia- rfsnf.;JäZl stikdepartementets afdelning för folkskoleärenden uppgjord beräkning, från ochILieiä/aremed år 1882 ett belopp af 4,500 kronor utöfver hvad förut blifvit för detta åuda-4^»<iri<,™<1 mål anslaget; och får jag i anledning häraf hemställa, att Eders Kong!. Maj:t täck-T^yrTutes till Riksdagen göra framställning derom, att för lärares vid folkskolelärare- ^gra<i. seminarierna uppflyttning i högre lönegrad, enligt gällande grunder, anslaget till dessa seminarier måtte ökas med omförmälda belopp 4,500 kronor.
Riksdagen har år 1877, i anledning af Eders Kong!. Maj:ts nådiga fram- [15.] ställning om bidrag till aflöning af lärare i slöjd vid folkskolorna, å ordinarie stat A^- unf.er' anvisat ett anslag af 15,000 kronor, att användas till understöd, med 75 kronor\inde7vlming till hvarje skola, åt sådana församlingar, som på lämpligt sätt beredde i skola]- ‘ /***»*•deri! varande barn undervisning i slöjd.
Sedan Eders Kong!. Maj:t under den 11 September 1877 utfärdat nådig kungörelse i detta ärende, hafva under åren 1878 och 1879 understöd till stadgade belopp beviljats de församlingar, som dertill befunnits berättigade. Men under år 1880, då antalet skolor, för Indika församlingarna ansetts berättigade till understöd, uppgått till 234, har understöd ej kunnat beviljas till högre belopp än 64 kronor för hvarje skola. En tillökning i anslaget är sålunda behöflig för att bereda fullt understöd för redan inrättade slöjdskolor; och då undervisningen i slöjd med ständigt stigande intresse omfattas, och nya slöjdskolor för hvarje år inrättas, är äfven med afseende härpå behöflig!, att större tillgångar för detta ändamål beredas.
Rå under tre år redan 234 slöjdskolor bildats, eller i medeltal omkring 80 skolor för hvarje år, skulle efter denna beräkning hela antalet under år 1882 komma att uppgå till omkring 400. För att bereda dem understöd efter faststälda grunder, skulle erfordras ett anslag af 30,000 kronor. Enär likväl någon säker beräkning i detta hänseende ej kan uppgöras, vore måhända skäl att för närva-
16 Åttonde hufvudtiteln.
[16.]
Ang. stat Jo) Farmaceutik stia institutet ni. m.
rande ej höja anslaget till mer än 25,000 kronor; men tillika vore önskvärdt, att dessa medel anvisades såsom förslagsanslag, så att visshet måtte förefinnas derom, att understöd till bestämda belopp kunna beredas församlingarna.
På grund häraf får jag hemställa, att Eders Kong!. Maj:t täcktes hos Riksdagen göra framställning derom, att förenämnda anslag för bidrag till aflönande af lärare i slöjd vid folkskolorna, 15,000 kronor, måtte ökas med 10,000 kronor, och att hela beloppet, tillhopa 25,000 kr., måtte uppföras såsom förslagsanslag.
Medicinalstyrelsen och dit hörande stater.
Det af Apotekaresocieteten år 1837 för apotekares bildande inrättade Far- 'macevtiska institutet underhölls till en början uteslutande genom årliga bidrag från apotekarne i riket. Först år 1845 beviljade Rikets Ständer detsamma ett årligt understöd af 1,000 riksdaler banko, mot vilkor att Apotekaresocieteten skulle årligen bidraga med ett lika belopp. Institutets dåvarande utgiftsstat uppgick till 2,200 riksdaler banko, hvarvid en tillgång utgjordes äfven af elevernas årsafgifter. Det årliga statsanslaget ökades år 1858 till 3,750 riksdaler riksmynt och år 1866 till 4,875 riksdaler samma mynt, mot enahanda vilkor som förut. Sistnämnda år beviljades dessutom 2,000 riksdaler riksmynt till arfvode åt lärarne vid institutet för den skyldighet att examinera i provisor- och apotekare-examen, som på dem öfverflyttades från Karolinska institutets professorer.
För att bereda läroanstalten tillräckliga och tjenliga lokaler hade emellertid Apotekaresocieteten låtit i sin fasta egendom vid Rörstrandsgatan här i staden uppföra, inreda och med dyrbar undervisningsmateriel förse en ändamålsenlig byggnad, innehållande sex laboratoriirum, hörsal, bostäder för laborator, amanuens och vaktmästare, rum för samlingar in. in., i hvilken byggnad institutet varit sedan år 1863 inrymdt mot en till Societeten från årsanslaget utgående årlig hyra af 2,600 kronor.
År 1875 inkom Apotekaresocieteten till Sundhetskollegium med anmälan, att apotekarne icke kunde efter 1876 års utgång erlägga de årliga bidragen till institutets underhåll, dels emedan de funno dem alltför betungande, dels och hufvudsakligen derföre, att de fleste apotekare genom ingående i den år 1873 bildade fonden för de säljbara apoteks-privilegiernas amortering kommit i en helt annan ställning än förut, i det att de icke vidare kunde fritt förfoga öfver sina af fonden inlösta privilegier och fördenskull icke heller kunde vid desamma fästa några för framtiden bindande åtaganden af ifrågavarande beskaffenhet. Deremot gjorde Apotekaresocieteten ett anbud att, om staten åtoge sig att ensam besörja och bekosta undervisningen vid institutet, öfverlemna till detsamma utan ersättning all vid läroanstalten befintlig lösegendom, samt att, om så påfordrades, till staten
Åttonde hufvudtiteln.
upplåta den del af fasta egendomen, som då användes för den farmacevtiska undervisningen, mot det att staten erlade ofvannämnda årliga hyresbelopp, 2,600 kronor, och besörjde de upplåtna lokalernas underhåll.
På grund häraf föreslog Sundhetskollegium i underdånig skrifvelse den S November 1875, dels att statsverket måtte öfvertaga hela kostnaden för undervisningen vid Farmacevtiska institutet, hvartill skulle, enligt Kollega utredning, erfordras ett årligt anslag af 19,850 kronor, och dels att institutet finge mottaga Apotekaresocietetens förberörda anbud på de dervid uppgifna vilkor.
1 anledning af detta förslag, och då tillförne i sammanhang med väckt fråga om åtskilliga läroverks förening med Teknologiska institutet och bildandet af eu teknisk högskola blifvit föreslaget, att äfven Farmacevtiska institutet skulle förenas med det Teknologiska, anbefal.de Eders Kong!. Maj;t under den 26 November 1875 komitén för afgifvande af förslag angående den tekniska undervisningens ordnande att inkomma med yttrande, bland annat, huruvida undervisningen för farmacevter lämpligen kunde förläggas till Teknologiska institutet och hvilka kostnader skulle kunna beräknas deraf uppkomma. I komiterades den 29 December samma år afgifna utlåtande yttrades af flertalet den åsigt, att gemensam undervisning för vissa bland Teknologiska institutets elever och för farmacevter, nemligen företrädesvis i allmän kemi, mineralogi samt geognosi, och denna undervisning fördelad på tvenne parallelklasser, kunde med fördel anordnas, dock att, i betraktande af då gällande låga fordringar i afseende på farmacevternas förkunskaper, eu sådan förening mellan ifrågavarande båda läroanstalter borde uppskjutas intill dess den förändring i afseende på kunskapsfordringarna för blifvande farmacevt-elever, hvilken redan vore åsyftad, hunnit fullständigt genomföras, så att måttet af dessa elevers förkunskaper för inträde vid Teknologiska institutet bragts till likhet med inträdesfordringarna för institutets elever. — Beträffande de årliga kostnader, som genom den ifrågasatta föreningen skulle uppkomma, ansåg komitén dessa icke kunna för tillfället med säkerhet beräknas, emedan de väsentligen måste bero på den utveckling, Teknologiska institutet erhållit vid den antydda tidpunkten för föreningens verkställande. Men under förutsättning,, att elevantalet derstädes då blifvit så förökadt, att en fördelning af undervisningen i allmän kemi, mineralogi och geognosi på tvenne parallelklasser i alla fall måste ega rum, skulle nämnda kostnader kunna beräknas till:
lön åt en professor i farmacevtisk kemi.........4,500 kr.
„ „ „ „ i fannakognosi, botanik och zoologi..... 3,500 „
„ „ en lärare i författningskunskap . ......... 300 „
arfvode åt en assistent i fysik............ 500 „
„ „ två assistenter i kemi............ 2,000 „
„ 1 „ en vaktmästare .............. 750 „
18 Åttonde hufvudtiteln.
förökade anslag för laboratorium och samlingar....... 1,800 kr.
, „ „ bränsle, belysning och diverse utgifter . . . . 1,500 „
tillsammans 14,850 kr.;
hvarvid tjenstgöringspenningar och dyrtidstillägg icke blifvit inberäknade. Skulle deremot föreningen verkställas under närvarande förhållanden, Ange till ofvan angifna summa läggas förökad kostnad för undervisningen i
allmän kemi.................. 1,500 kr.
mineralogi och geognosi............... 1,000 „
matematik................... 1,000 „
ritkonst.................... 1,000 „
Summa 4,500 kr.
Vidkommande lokalerna, skulle föreningen göra en utvidgning af Teknologiska institutets nuvarande byggnader nödvändig. Kostnaden härför måste i icke ringa mån bero derpå, huruvida sådan utvidgning ändock blefve nödig till följd af elevantalets tillväxt vid institutet, i hvilken händelse den farmacevtiska undervisningens förläggande till denna läroanstalt skulle medföra mindre kostnad i afseende på lokalen, än om tillbyggnad måste ensamt för sådant ändamål verkställas.
Vid föredragning af Sundhets-kollegii sistberörda framställning och nämnda komités i anledning deraf infordrade utlåtande har Eders Kongl. Maj:t väl funnit det vara oneklig!, att, sedan innehafvande! af apotek icke längre vore grundadt på privilegier, och idkandet af denna rörelse således stode öppet för hvar och en, som på grund af ådagalagd skicklighet kunde dertill erhålla nådigt tillstånd, de nuvarande apotekarne icke vore förpligtade att underhålla eu läroanstalt för bildande af dem, som eu gång skulle inträda i bedrifvandet af deras yrke; men då dermed icke vore afgjord den frågan, huruvida staten borde bekosta ett särskild! läroverk endast för den farmacevtiska undervisningen, och enär så väl vid öfvervägande af hvad komitén anfört som äfven i betraktande af åtskilliga anmärkningar deremot, hvilka en bland dess ledamöter, föreståndaren för Teknologiska institutet, Öfverdirektören Styffe, i afgifven reservation framstält, jemväl frågan, huruvida berörda undervisning lämpligen skulle kunna förläggas till nämnda institut, icke kunde anses hafva vunnit erforderlig utredning, och följaktligen ett slutligt förslag i ämnet ej heller kunde ännu för Riksdagen framläggas, har Eders Kongl. Maj:t, på det att undervisningen vid Farmacevtiska institutet icke måtte afbrytas, vid hvarje riksdag från och med år 1876 gjort framställning om anvisande för ändamålet af ett belopp, motsvarande Apotekaresocietetens dittills lemnade årsbidrag 4,875 kr., att utgå jemte de dels på ordinarie och dels på extra ordinarie stat beviljade anslagen å tillhopa 7,405 kronor. Härtill har Riksdagen lemnat bifall, hvarförutom
Åttonde hufvudtiteln.
1878 års Riksdag, på Eders Kongl. Maj:ts framställning om behofvet af förbättrade lönevilkor vid Farmacevtiska institutet samt om ökad tillgång för bekostande af dess materiel, anvisat för sådant ändamål ett belopp af 2,820 kr. De anslag, som från statsverket för närvarande utgå till institutet, belöpa sig således till 14,600 kronor, af hvilket belopp likväl 7,575 kronor äro på extra stat uppförda.
I den anmälan rörande medicinalverkets behof af anslag vid nu instundande riksdag, hvarmed Medicinalstyrelsen i underdånig skrifvelse den 27 sistlidne September inkommit, har styrelsen förmält, hurusom statens nyssnämnda bidrag till Farmacevtiska institutets underhåll icke kunde anses vara för ändamålet tillräckliga. Då dertill komme, att mer än halfva anslaget vore uppfördt på extra ordinarie stat och således för hvarje år beroende på Riksdagens pröfning, samt att apotekarnes ofvan omförmälda, för institutet oumbärliga gåfva, hvilken af dess styrelse uppskattats till ett värde af omkring 30,000 kronor, icke kunnat, ehuru institutet hittills fått begagna sig deraf, formligen mottagas, emedan gifvarnes vid densamma fastade vilkor ännu ej blifvit uppfylla, så befunne sig läroanstalten i en högst osäker ställning, som medförde stora olägenheter, bland hvilka särskild! borde framhållas svårigheten att finna lärare, som ville uteslutande egna sig åt undervisningen derstädes, då de mot en ringa lön endast tills vidare kunde förordnas. Dessutom hade behofvet af detta läroverks tastare organisation ökats derigenom, att institutets lärare på grund af nådiga kungörelsen den 19 December 1879 fått sig ålagd skyldigheten att från och med 1881 års ingång examinera äfven i farmaciestudiosi-examen, till följd hvaraf båda de för apotekare erforderliga examina skola efter nämnda tid vid institutet afläggas.
Derjemte har Medicinalstyrelsen förmält, att Farmacevtiska institutets styrelse i sistlidne September månad inkommit med en skrifvelse, hvari tillkännagifvits, att Åpotekaresocieteten till den 1 Oktober 1881 uppsagt det med institutet afslutade hyreskontrakt under yrkande, att nytt kontrakt skulle upprättas i öfverensstämmelse med det af societeten år 1875 gjorda erbjudande, och hvari tillika, efter en närmare utredning af institutets närvarande behof, anhållits, att dess styrelse måtte dels beredas tillfälle att emottaga den af bemälda societet åt staten såsom gåfva erbjudna materiel och dels bemyndigas att med societeten upprätta nytt, från den 1 Oktober 1881 gällande hyreskontrakt, innefattande aftal om lokalens underhåll, fäfvensom att underdånig framställning måtte göras om beredande åt$institutet af de anslag, som här nedan omförmälas.
Den för Farmacevtiska institutet sedan år 1878 tillämpade utgiftsstat upptager:
arfvode åt inspektor............. . . • 500 kr.
aflöning åt en lärare i kemi och farmaci . . . ,..... 3,500 „
„ „ en assistent vid laboratorium......... 1,500 „
77 ~
20 Åttonde hufvudtiteln.
aflöning åt en lärare i naturalhistoria och farmakognosi .... 3,000 kr.
„ „ en lärare i fysik och matematik ........ 1,000 „
„ „ en lärare i författningskunskap........ 300 „
„ „ en vaktmästare............. 800 „
hushyra................... 2,600 „
instrument, böcker, laborationsmaterialier......... 1,000 „
ved, kol, lysgas, vatten ............ . . 1,000 „
Summa 15,200 kr.,
hvaraf erhålles på ordinarie stat •...... 7,025 kr.
„ „ på extra stat . . . . . . . . . 7,575 „
, „ genom elevers terminsafgifter .... 600 „ 15,200 kr.
Ett af institutets styrelse i förberörda skrifvelse till Medicinalstyrelsen framlagdt förslag till stat har följande lydelse:
lön åt föreståndaren............... 500 kr.
„ „ eu professor i naturalhistoria och farmakognosi ..... 4,500 „
„ „ „ „ i kemi och farmaci......... 4,500 „
arfvode åt en lärare i fysik......... 1,200 „
„ „ „ „ i författningskunskap........ 300 „
„ „ assistenter . .............. 1,500 „
lön åt en vaktmästare............... 800 „
instrument, böcker, laborationsmateriel .......• . 1,800 „
gas, kol, ved, vatten och diverse........... 1,500 „
hyresmedel ............, . . . . . 3,000 „
Summa 19,600 kr.
Till denna utgiftssummas bestridande skulle, om 600 kronor ansåges fortfarande böra fyllas genom elevernas tenninsafgifter, behöfvas ett anslag på ordinarie stat af 19,000 kronor, hvaraf dock, så länge läraren i farmakognosi, såsom för närvarande, innehade annan tjenst, 1,500 kronor kunde besparas. Dessutom har styrelsen förmält, att ny ångpanna och värmeledning behöfde för institutet anskaffas, hvartill, enligt företedd kostnadsberäkning, erfordrades ett anslag för en gång af 1,956 kronor.
Beträffande de särskilda posterna i den af institutets styrelse sålunda föreslagna staten, har Medicinalstyrelsen ansett billigt, att de begge hufvudlärarne, under förutsättning att de icke med lärarebefattningen förenade annan tjenst, borde, med benämning af professorer, erhålla högre lön än den nuvarande, dock så, att professorn i kemi och farmaci, som hade vida större undervisningsskyldighet än professorn i naturalhistoria och farmakognosi, erhölle 4,500 kronor i lön jemte tillräcklig bostadslägenhet vid läroverket, hvaremot 4,000 kronor syntes vara nöjaktig-
Åttonde hnfvudtiteln.
ersättning åt professorn i naturalhistoria och farmakognosi. Skulle deremot någon af desse lärare med sin befattning förena annan tjenst, borde lönen nedsättas med
1.000 kronor, så att den såsom arfvode utginge med endast 3,500 kronor till den förre och endast 3,000 kronor till den senare. Billigt syntes äfven, att lärarens i kemi nu alltför trånga boställslägenhet ökades med de dertill angränsande tvenne rum, som för närvarande vore upplåtna åt vaktmästaren, hvilken i ersättning borde erhålla 400 kronor till hyra af annan lägenhet, helst i samma gård, hvartill utväg förmälts skola finnas. Medicinalstyrelsen, som icke haft något att erinra mot den föreslagna förhöjningen i arfvodet åt läraren i fysik och som, på det att lärjungarne ej måtte, utöfver hittills vanliga terminsafgifter, betungas med särskilda bidrag till laborationsmateriel eller dylikt, ansett högst behöfligt, att anslaget till sådan materiel in. m. höjdes till föreslaget belopp samt att anslaget till gas, kol m. in., hvilket på senare åren visat sig otillräckligt, ökades i enlighet med förslaget, har slutligen, vitsordande behofvet af det begärda anslaget å 1,956 kronor till ny ångpanna och värmeledning, dessutom, för att institutet måtte komma i tillfälle att åtaga sig underhållet af de mot en särdeles lag hyra af Apotekaresocieteten erbjudna lokalerna, i underdånighet framhållit, att institutet skulle bringas i den största förlägenhet, om det icke erhölle ett bestämdt årligt anslag till de hyrda lokalernas underhåll, för hvilket ändamål 500 kronor syntes vara erforderliga och hvarmed anslaget till kol, ved in. in. borde höjas.
Medicinalstyrelsen har således ansett, att Farmacevtiska institutet, för att kunna nöjaktigt ordna undervisningen och för att ändtligen kunna emottaga Apotekaresocietetens frikostiga anbud, vore i behof af ett ordinarie statsanslag å
19.000 kronor, som jemte beräknade terminsafgifter, 600 kronor, skulle på följande sätt fördelas, nemligen till
lön åt en professor i kemi och farmaci.....
eller, om annan tjenst med befattningen förenas, lön åt en professor i naturalhistoria och farmakognosi eller, om annan tjenst förenas med denna befattning,
arfvode åt en lärare i fysik........
„ „ „ ,, i författningskunskap . . .
„ „ assistenter..........
„ „ föreståndaren.........
lön åt en vaktmästare..........
hyresmedel åt d:o ..........
laboratorium, instrument, samlingar, böcker . . .
ved, kol, gas, vatten och diverse.....•
hyra till Apotekaresocieteten........
3,500 kr. 3,000 kr.
800 kr.
4,500 kronor, 4,000 „
1,200
1,500
dOO „ 1,200 „
. . • 1,800 „
. . . 2,000 „
• • • 2,600 „
Summa 19,600 kronor;
22 Åttonde hufvudtiteln.
hemställande Medicinalstyrelsen derföre i underdånighet, att Eders Kongl. Maj:t täcktes hos Riksdagen göra framställning:
dels att åt Farmacevtiska institutet, i stället för hittills på extra ordinarie stat uppförda 7,575 kronor, måtte beviljas på ordinarie stat ett anslag af 11,975 kronor att utgå jemte det förut på samma stat beviljade anslaget 7,025 kronor, så att hela det ordinarie anslaget till institutet komme att utgöra 19,000 kronor;
och dels att institutet erhölle för år 1882 ett belopp af 1,956 kronor till anskaffande af ny ångpanna och värmeledning;
hvarjemte Medicinalstyrelsen hemstält, att, i händelse Riksdagen skulle på ordinarie stat bevilja erforderligt anslag till institutet, dettas styrelse måtte erhålla nådigt bemyndigande att för läroanstaltens räkning mottaga Apotekaresocietetens anbud så väl att till samma anstalt öfverlemna all dervid befintlig lösegendom i apparater, instrument, böcker, samlingar in. in., som ock att mot nu utgående hyresbelopp af 2,600 kronor upplåta till institutet, så länge det ville sig deraf begagna, den del af societetens fasta egendom, som nu för den farmacevtiska undervisningen användes, dock med skyldighet för institutet att underhålla de upplåtna lokalerna.
Den provisoriska ställning, hvari Farmacevtiska institutet hittills befunnit sig, torde ej längre kunna fortfara, då Apotekaresocietetens uppsägning af hyreskontraktet för den af läroanstalten nu begagnade lokal nödgar till att fatta ett beslut om institutets blifvande ställning. Tvenne förslag till detta läroverks definitiva ordnande föreligga: det ena afgifvet af ofvannämnda komité, enligt hvilket farmacevternas undervisning skulle förläggas till Tekniska högskolan; det andra framstäldt redan år 1875 af dåvarande Sundhetskollegium och nu med få ändringar förnyadt af Medicinalstyrelsen.
Den af komitén lemnade utredning visar, att besparing i årliga utgifter för den farmacevtiska undervisningen kunde genom dess förläggande till Tekniska högskolan vinnas blott under den förutsättning, att ett stigande antal elever vid denna högskola skulle göra eu anordning af parallelklasser i alla fall nödvändig. Komiténs yttrade förmodan, att en sådan stegring snart nog torde inträffa, har dock hittills ej bekräftat sig; elevantalet vid Tekniska högskolan har tvärtom aftagit. Den af komitén föreslagna anordning skulle således icke medföra någon nedsättning i det för farmacevtiska undervisningen nödiga årliga statsanslaget, men deremot kräfva anslag för en gång till uppförande af nya byggnader till lärosalar, laboratorier in. in. Från ekonomisk synpunkt är derföre denna anordning ofördelaktig. Och den skulle äfven, såsom en reservant mot komiténs utlåtande visat, medföra väsentliga olägenheter för ifrågavarande undervisning. För vinnande af inträde vid Tekniska högskolan måste kunskapsfordringarna i matematik, fysik och kemi ställas lika höga för farmacevter som för andra elever, och vid högskolan finge farmacevterna så väl i de tvenne förstnämnda ämnena som i ritkonst genomgå större kurser än för
Åttonde hufvudtiteln.
dem äro behöflig^. Derigenom skulle alltså ej blott tillträdet till den fannacevtiska undervisningen onödigt försvåras, utan äfven farmacevterna vid Tekniska högskolan erhålla mindre tid än eljest för sina hufvudämnen, farmaci samt farmakognosi, och följaktligen antingen få eu sämre utbildning eller ock nödgas att åt sina studier egna flera år än hittills varit fallet.
Då det fördenskull icke torde böra komma i fråga att, med större ekonomisk uppoffring för staten, ordna den fannacevtiska undervisningen på det sätt, som är för farmacevterna det mindre fördelaktiga, synes det af Medicinalstyrelsen framstälda förslaget vara att föredraga.
Mot de särskilda posterna i Medicinalstyrelsens förslag till stat har jag ingen annan anmärkning, än att, till efterföljd af en numera antagen grundsats, den föreslagna förhöjningen i hittills varande lönebelopp må bestämmas såsom tjenstgöriugspenningar. Med iakttagande häraf synes mig den nya staten böra erhålla följande utseende:
Då 600 kronor af nämnda slutsumma äro beräknade att utgöras genom elevernas terminsafgifter, återstå 19,000 kronor, hvaraf redan 7,025 kronor finnas på ordinarie stat för institutet uppförda. Således skulle till den föreslagna nya statens fyllande erfordras ett ordinarie anslag af högst 11,975 kronor, men, så
24 Åttonde hufvudtiteln.
länge läraren i naturalhistoria och farmakognosi, såsom nu är händelsen, tillika innehar annan befattning, allenast 10,975 kronor. Enär det extra anslag, som institutet för närvarande åtnjuter, uppgår till 7,575 kronor, komme den verkliga utgiftstillökningen för närvarande att utgöra 3,400 kronor.
På grund af hvad sålunda blifvit anfördt, och då behofvet af ångpanna och värmeledning blifvit af Medicinalstyrelsen vitsordadt, hemställer jag i underdånighet, det Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen dels att, med godkännande af sistberörda stat för Farmacevtiska institutet, för dess tillämpning bevilja en förhöjning af institutets ordinarie anslagjlmed 10,975 kronor samt medgifva, att vilkoren för vederbörande löntagares skyldighet att vid tjenstledighet afstå tjenstgöringspenningarne åt vikarie må af Kongl. Maj:t bestämmas, och dels att på extra stat anvisa 1,956 kronor till anskaffande af ny ångpanna och värmeledning för institutets behof.
Öfriga ordinarie anslag.
[17.] I öfriga ordinarie anslag under åttonde hufvudtiteln har jag icke att föreslå
iiateriaiier annai1 förändring, än att, för jemnande af hufvudtitelns slutsumma, förslagsanslao7?fexpenser,got till skrifmaterialier och expenser, ved in. in., för närvarande uppgående till ved m. m. 21,497 kronor, höjes med 138 kronor, eller till 21,635 kronor.
Extra ordinarie anslag.
Domkapitlens expeditioner.
[18.] För att bereda tjenstemännen vid Domkapitlens expeditioner, i afseende å
Ang. uu- hvilka något löneregleringsförslag, grundadt på fullständig utredning, ännu ej kunf^bättring nat framläggas, tillfällig löneförbättring under år 1882 i likhet med föregående åt Dom- år, erfordras följaktligen anslag till oförändradt belopp; och får jag för den skull expeditionerÅ underdånighet tillstyrka framställning till Riksdagen derom att för berörda ändamål måtte å extra stat för år 1882 anslås 3,716 kronor.
Universiteten.
[19, 20.] För de vid universiteten inrättade seminarier för språkvetenskap hafva af vederbörande begärts understöd af statsmedel till enahanda belopp, som under flera språkveten- föregående ar beviljats, hvarvid, beträffande spraksemmanet i Upsala, det AkadevwbveniMm. lllls^a konsistoriet i sin af Kanslern förordade framställning anhållit om det der-
Åttonde hufvudtiteln.
för begärda anslagets uppförande å ordinarie stat; och då dessa seminarier fortfarande visat sig utöfva en gagnande verksamhet, utan att dock den hittills vunna erfarenheten i detta hänseende synes mig utgöra tillräcklig grund för ifrågasättande för någotdera seminariet af sådant statsanslag, som afser behof af stadigvarande beskaffenhet, får jag i underdånighet tillstyrka, det Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att åt ifrågavarande anstalter äfven för år 1882 bevilja extra anslag till samma belopp, som hittills årligen utgått, nemligen till det språkvetenskapliga seminariet i Upsala 8,000 kronor och till det i Lund 2,950 kronor.
Angående medel till fortsättande af universitetsbyggnaderna i Upsala och [21, 22.] Lund hafva af vederbörande gjorts underdåniga framställningar. Anp- uni-
Beträffånde byggnaden i Upsala, för hvilken af det vid 1877 års riksdagvZad?m%T beviljade anslag — 740,000 kronor — hittills anvisats tillsammans 500,000 kr., Aftala och har det Akademiska konsistoriet, under förmälan att numera dels aftal träffats Lund' om förändrad fördelning af utbetalningarna till byggnadsentreprenören och dels förlängning med ett år af den förut bestämda byggnadstiden under vissa vilkor medgifvits, meddelat eu på grund af dessa förhållanden uppgjord beräkning, enligt hvilken de redan verkstälda och de till 1882 års slut förestående utbetalningarna skulle utgöra tillsammans 656,768 kr. 45 öre, hvartill vore anvisade af statsanslaget ofvannämnda 500,000 kronor och af universitetets reservfond 30,000 kronor. Det ytterligare erforderliga beloppet uppginge alltså till 126,763 kronor 45 öre, ungefär motsvarande hälften af det ännu ej anvisade beloppet.
För byggnaden i Lund har begärts, att återstoden af det för densamma beviljade anslag måtte få under år 1882 utbekommas.
Med biträdande af de Akademiska konsistoriernas, af Kanslern förordade framställningar, får jag i underdånighet tillstyrka, att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att för år 1882 anvisa för universitetsbyggnaden i Upsala
120,000 kronor och för den i Lund det å derför beräknade byggnadsanslaget återstående belopp 50,000 kronor.
Vid de två senaste riksdagarne hafva beviljats extra anslag å 1,500 kronor [23]. för anställande vid den astronomiska institutionen i Lund af särskilda observatio- Ano- sät" ner, afsedda att främja ett vetenskapligt företag, hvartill åtskilliga observatorier i ‘nomtka^b- Europa och Amerika bidroge. Om fortgången af dessa observationer har Professor stationer A. Möller afgifvit redogörelse för tiden intill Maj månad 1880. * Lun,L
Under erinran att för utförande af omförmälda undersökningar beräknats eu tid af fem år och eu kostnad af 7,500 kronor, får jag i underdånighet hemställa, det Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att för fortsättande af ifrågavarande särskilda observationer anvisa ett extra anslag för år 1882 till belopp af 1,500 kronor.
26 Åttonde hofvudtiteln.
Karolinska mediko-kirurgiska institutet.
[24.] På derom af Eders Kongl. Maj:t gjord framställning anvisades vid senaste
Ang. arfvode riksdag å extra stat ett belopp af 900 kronor till arfvode åt eu amanuens vid “miensTid Karolinska mediko-kirurgiska institutets gynekologiska klinik. I en af Universi- Karoiinsha tets-kanslern till Eders Kongl. Maj:t öfverlemnad skrifvelse har institutets läraremtttiae. ]j0j]egjulIlj Under anförande, hurusom allt från början af höstterminen 1879 undervisningen oafbrutet fortgått ej allenast vid den förutvarande gynekologiska kliniken på Serafimer-lazarettet, utan ock vid den i särskildt upplåten lokal å Sabbatsbergs sjukhus anordnade gynekologiska klinik, der den nye amanuensen blifva anstäld, samt att ingen anledning funnes att antaga, det någon rubbning i detta förhållande skulle ega rum, äfvensom att i allt fall denne amanuens vore för den kliniska undervisningen vid institutet behöflig, anhållit om utverkande deraf, att ofvan omförmälda amanuensarfvode från och med 1882 blefve, i likhet med de arfvoden, som åtnjötos af öfrige kliniske amanuenser vid institutet, uppfördt på ordinarie stat.
Då, så vidt upplyst är, det förhållande, som föranledde att ifrågavarande arfvode vid förra riksdagen begärdes såsom extra anslag, är oförändradt, i det att den särskilda klinikens bestånd vid Sabbatsberg är beroende på ett mellan Stockholms stad och institutet ingånget aftal, som å ömse sidor kan uppsägas, anser jag mig endast böra tillstyrka framställning till Riksdagen derom, att till arfvode åt en amanuens vid Karolinska institutets gynekologiska klinik må på extra stat jemväl för år 1882 anvisas ett belopp af 900 kronor.
Allmänna läroverken.
[25.] För beredande af medel till resestipendier åt lärare i främmande lefvande
'penater för aPmaima läroverken, hemställer jag i underdånighet, det Eders Kongl.
lärare i uf- Maj;t täcktes föreslå Riksdagen att, i likhet med föregående år, jemväl för år 1882 rande språk.Ovilja ett extra anslag å 6,000 kronor, att af Eders Kongl. Maj:t disponeras till stipendier åt bemälde lärare för att i utlandet studera tyska, franska och engelska språken.
[26.] Med bifall till den af Eders Kongl. Maj:t i ämnet gjorda framställning an-
Ani/. ärfva- vjgac[e genagt församlade Riksdag ett extra anslag å 50,000 kronor till arfvoden lärare vid de åt extra lärare vid de allmänna läroverken. I bilagan till denna framställning allmänna omförmäles, att dåvarande Chefen för Ecklesiastikdepartementet trott sig böra taga
Åttonde hufvudtiteln.
i öfvervägande, huruvida det skulle vara möjligt att utan för stora olägenheter i viss mån begränsa läroverkens växande behof af lärarekrafter, — att han ansett detta möjligen kunna ske derigenom att, sedan det för hvarje läroverk nödiga antalet lärare beräknats med hufvudsaklig ledning af de senare årens behof, derefter hvarje läroverks skyldighet att mottaga inträdessökande lärjungar blefve behörigen faststäld och begränsad inom dess enligt vissa bestämmelser beräknade förmåga att med tillgängliga lärarekrafter och befintlig^ utrymme meddela undervisning, men att det afsedda målet måhända kunde bättre ernås på annat sätt än det sålunda antydda, äfvensom att han, innan närmare utredning häraf hunnit göras, tvekat att ifrågasätta eu förhöjning af det å ordinarie stat till arfvoden åt extra lärare förut beviljade anslag och derföre hemstält, att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen anvisande af ofvan nämnda belopp å extra stat.
För att småningom kunna inskränka läroverkens behof af extra lärare hafva, i anledning af inkomna underdåniga framställningar om arfvoden till sådane lärare för det i slutet af Augusti börjande nya läsåret, under ärendets utredning åtgärder varit ifrågasatte, åsyftande att vid läroverk, der extra lärares anställande ansågs nödigt, skulle för skyldigheten att mottaga nya lärjungar sättas vissa gränser, börjande med den eller de lägsta klasserna för att sedermera utsträckas till de högre, hvarjemte äfven andra förslag till begränsning af lärjungeantalet vid särskilda läroverk tagits i öfvervägande. De antydda åtgärderna och förslagen syntes dock vara af den stora vigt och betydelse, att det icke ansågs lämpligt att under ordinarie departementschefens af sjukdom föranledda tjenstledighet underställa dem Eders Kongl. Maj:ts pröfning och afgörande. Sedan Eders Kongl. Maj:t bestämt, huru många extra lärare finge för innevarande läsår anställas, hafva dessa förslag icke vidare upptagits, dels emedan de. om de af Eders Kong]. Maj:t gillades, likväl icke för detta läsår skulle medföra någon väsentlig verkan i åsyftad rigtning, dels ock emedan för lösningen af eu annan fråga, som varit under öfverläggning, föreslagits en åtgärd, som sannolikt skulle göra särskilda bestämmelser för begränsning af lärjungeantalet tillsvidare obehöfliga.
Den fråga, som jag härmed åsyftar, är den om lönereglering för lärarne vid de allmänna läroverken med flere läroanstalter. I det underdåniga betänkande, som i detta ärende afgifvits af dertill i nåder förordnade komiterade, hafva till förbättring af lärarnes lönevilkor framstälts förslag, för hvilkas genomförande skulle erfordras en summa af nära 800,000 kronor årligen. För (ten händelse att den ökade kostnad, som skulle uppstå, om komiterades förslag antoges, icke skulle anses till hela sitt belopp böra bestridas af statsverkets hittills varande tillgångar, och derest ej någon lämpligare utväg skulle finnas till dess betäckande, hafva komiterade föreslagit, att en förhöjd terminsafgift skulle påläggas lärjungarne vid de allmänna läroverken och de tvåklassiga pedagogierna, dock att 25 procent af närvarande lärjungeantalet skulle under vissa vilkor kunna från
28 Åttonde hufvudtiteln.
afgiftens erläggande befrias. En förbättring af lärarnes lönevilkor synes irrig vara af verkligt behof påkallad, men då jag icke anser mig böra ifrågasätta, att för detta ändamål eu anslagsförhöjning skulle beviljas till det af komiterade föreslagna belopp, i hvilket någon väsentlig nedsättning icke heller torde kunna göras, har jag trott en förhöjning af lärjungarnes terminsafgifter icke kunna undvikas, äfven om jemväl någon annan utväg kunde finnas för att, jemte direkt anslag af statsverket, bereda tillgång för nämnda ändamål. Det är denna ifrågasatta förhöjning af terminsafgiften, som jag tror skulle, åtminstone till en början, verka någon minskning af lärjungeantalet, ehuru det icke med någon större sannolikhet nu kan beräknas till hvad grad, helst denna torde blifva väsentligen beroende af förhöjningens belopp och af de bestämmelser, hvilka i sammanhang dermed kunde komma att meddelas om vilkor för befrielse från afgiftens erläggande. Minskning i lärjungeantalet skulle åter möjliggöra eu inskränkning i antalet parallelklasser och dermed ock af antalet extra lärare, hvilka företrädesvis för klassernas delning i parallelafdelningar äro behöfliga.
Af skäl, som jag vid föredragning af särskilda underdåniga ansökningar rörande löneförbättring åt lärare vid de allmänna läroverken m. 11. redan haft nåden anföra, har jag ansett mig icke kunna föreslå Eders Kongl. Maj:t att till näst sammanträdande Riksdag aflåta framställning i nämnda ärende, ehuru jag erkänner behöfliglieten af en förbättring och är af den mening, att den icke utan skada kan länge uppskjutas. Huruvida, i händelse afgörandet af den dermed sammanhängande frågan om en förhöjd terminsafgift skulle komma att tillsvidare anstå, någon särskild bestämmelse om en begränsning af lärjungeantalet för nästkommande läsår må vara lämplig, derom anser jag mig nu så mycket mindre behöfva yttra mig, som en sådan väl icke borde åsyfta en hastig omkastning af nu bestående förhållanden, utan endast en småningom skeende förändring, och den förväntade minskningen i kostnaden för extra lärares aflönande således endast småningom lärer kunna vinnas. Med nu gällande bestämmelser rörande undervisningen, lärjungars intagning i läroverken, terminsafgifter och rätt att från erläggande af sådana varda befriade är det högst sannolikt att, derest ej de ordinarie lärarnes antal ökas, kostnaden för anställande af extra lärare kommer att betydligt växa, så framt undervisningen skall kunna i behörig ordning fortgå. Deremot synes antagligt, att med 1882 års hösttermin någon minskning af ifrågavarande utgifter må kunna vara att påräkna, om bestämmelser dessförinnan meddelas, som antingen medelbart, t. ex. genom förhöjning af terminsafgiften, verka en minskning af lärjungeantalet eller ock omedelbart fastställa någon gräns för mottagandet af nya lärjungar vid läroverk, der lärjungeantalet i förhållande till antalet ordinarie lärare är alltför stort; och det är under förutsättning af någon åtgärd i den ena eller andra af dessa rigtningar, som jag vågar hoppas, att det belopp, som för innevarande år beräknats vara behöfligt utöfver det å ordinarie
Åttonde hufviidtiteln.
stat uppförda anslaget till extra lärare, skall kunna för år 1882 utan väsentlig skada för undervisningen minskas med 10,000 kronor eller från 50,000 kronor, som för nu löpande år äro anvisade, till 40,000 kronor.
Enär jag, i öfverensstämmelse med hvad sålunda blifvit anfördt, anser eu summa af 40,000 kronor erforderlig för nästkommande år till arfvoden åt extra lärare vid de allmänna läroverken för undervisningens behöriga upprätthållande derstädes, får jag underdånigst hemställa, att Eders Kongl. Maj:t täcktes göra nådig framställning till Riksdagen om anvisande af detta belopp, 40,000 kronor, å extra stat för nämnda ändamål.
Folkundervisningen.
Hos Eders Kongl. Maj:t har Domkapitlet i Skara i skrifvelse den 6 Ok- [27.] tober 1880, uppå hemställan af rektor vid folkskolelärarinneseminariet derstädes och sedan seminariets inspektor i ärendet sig yttrat, i underdånighet anhållit om luktai m, m. anslag af allmänna medel för att å den seminariet tillhöriga tomt uppföra en byggnåd af trä, innehållande en sal för seminariielevernas gymnastiska öfningar och seminariet ett lärorum för den vid seminariet upprättade fjerde klassen, båda med tillhörande 1 Skaraafklädningsrum, samt möjligen äfven ett reservrum för framtida behof; och har Domkapitlet dervid öfverlemnat ritning till byggnaden jemte kostnadsförslag, slutande å ett belopp af 12,002 kronor 65 öre.
Af Domkapitlets skrifvelse i ärendet inhemtas, att det för seminariet nu upplåtna lärohuset ej lemnar tillräckligt utrymme för läroverkets behof, i afseende hvarå bland annat anförts:
att seminariet, då lärohuset uppfördes, omfattade tre klasser, och att lärohuset med hänseende dertill anordnades så, att derstädes endast funnes tre lärosalar för seminariets elever, jemte en bönsal, ett rum för seminariets folkskola samt några mindre rum för småskolan, materielens förvarande in. in.;
att de gymnastiska öfningarna, inskränkta till fristående gymnastik, intill slutet af sistlidna läsår försiggått i bönsalen, hvars bänkar, då dessa öfningar anstäldes, måst undanflyttas;
att, sedan seminariet blifvit utvidgadt med eu fjerde klass, ett af de mindre rummen blifvit upplåtet för denna klass, i hvilken 25 elever varit intagna, ehuru utrymme i detta rum, efter nutidens sanitära fordringar, ej funnes för mer än 16;
att vid början af innevarande läsår vidtagits en annan nödfallsutväg, nemligen att såsom lärorum för en klass använda bönsalen, men att detta medförde stora olägenheter, då dagligen omflyttning af bänkar ooh bord i bönsalen måste ske och den i öfrigt vore till lärorum mindre lämplig; samt
30 Åttonde lmfvudtiteln.
att till följd af denna anordning’ elevernas gymnastiska öfningar ej kunde försiggå inom seminariets egen lokal, utan anstäldes i högre allmänna läroverkets gymnastiklokal, som tillsvidare blifvit under vissa timmar i veckan för seminariets elever upplåten mot en årlig hyra af 300 kronor, men att det vore ovisst, huru länge denna utväg, som medförde flera olägenheter, kunde få begagnas.
Beträffande förenämnda ritnings- och kostnadsförslag har Öfverintendentsembetet, efter erhållen nådig remiss, afgifvit underdånigt utlåtande och dervid ej funnit skäl till annan anmärkning än den, att den i fråga varande byggnaden, mot föreskriften i § 2 af Kongl. förordningen om publika byggnader den 31 Juli 1776, vore föreslagen att uppföras af trä; och har embete!, då genom Kongl. brefvet den 22 Juni 1877 vore föreskrifvet, att brandförsäkring af seminariibyggnader icke vidare skulle ega rum, sedan dessa byggnader af embetet mottagits, trott sig böra ifrågasätta, huruvida icke den nu föreslagna byggnaden borde uppföras af sten, i hvilket fall byggnadskostnaderna komme att ökas till
20,000 kronor.
Då det af Domkapitlets framställning synes, att seminariet så väl för den fjerde klassen som för de gymnastiska öfningarna saknar behöfliga lokaler, och den nu vidtagna åtgärden att använda bönsalen som lärorum och att låta seminariets qvinliga elever begagna det allmänna läroverkets, från seminariet aflägsna gymnastiklokal medför flera olägenheter, anser jag mig böra understödja Domkapitlets anhållan om behöfliga medels anvisande för uppförande af den föreslagna byggnaden. Ått denna byggnad kunde få uppföras af sten, såsom Öfverintendentsembetet ifrågasatt, vore visserligen önskvärd!;, men då kostnaden derigenom skulle betydligt ökas, och seminariet är beläget på en rymlig plats med omgifvande trädgård i eu utkant af staden, så att någon eldfara från angränsande byggnader ej lärer ifrågakomma, samt tomt för den nya byggnaden bör kunna beredas på tillräckligt afstånd från det nuvarande lärohuset, torde någon betänklighet ej möta för nådigt medgifvande att den nya mindre byggnaden må. på sätt Domkapitlet hemstält, uppföras af trä; och får jag derföre i underdånighet hemställa, att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Kiksdagen, att den härtill erforderliga summan, i jemnadt tal 12,000 kronor, måtte för detta ändamål såsom extra anslag för år 1882 beviljas.
De tekniska läroverken.
^28,] Koiniterade för den tekniska undervisningen, Indika i underdånig skrifvelse
Ang. lägre den 18 Augusti 1880 meddelat en sammanfattad redogörelse för de yrkesskolor, tentsVoior " som åtnjuta bidrag af de till understöd åt tekniska afton- och söndagsskolor beviljade statsmedel, hafva dervid tillika påkallat nådig uppmärksamhet å frågan om
Åttonde hrifviidtitelii.
denna undervisnings ordnande och vidare utveckling, på sätt jag nu anhåller att få inför Eders Kongl. Maj:t anmäla.
Af det till understöd för nämnda skolor afsedda extra anslag, som till belopp af 20,000 kronor årligen från och med år 1878 utgått, hafva under år 1880 statsbidrag tilldelats sexton dylika skolor, vid hvilka undervisning i hithörande ämnen, ehuru af olika omfattning, meddelats under 10 till 97 timmar i veckan åt ett antal lärjungar, som efter tillgängliga uppgifter kan antagas icke understiga 2,175. De af kommunerna utgående bidrag till dessa skolor hafva under samma år utgjort tillhopa 25,521 kr. 90 öre, hvarjemte räntor å de till vissa bland skolorna donerade medel beräknats uppgå till 9,405 kr. och lärjungarnes utgifter till 3,633 kr. Utom dessa skolor finnas, såsom bekant, åtskilliga andra likartade anstalter, såsom Tekniska skolan i Stockholm samt Tekniska elementarskolorna i Norrköping, Malmö, Örebro och Borås, för hvilka statsmedel äro anvisade på ordinarie stat. Den offervillighet och det intresse, hvarmed dessa anstalter i allmänhet omfattas, samt de bidrag dels af kommuner och dels af enskilda korporationer, som utgå till ett betydligt antal andra skolor med likartad! syfte så väl i städer som på landsbygden, ådagalägga, på sätt komiterade erinrat, hos den svenska allmänheten ett så lifligt intresse för detta slag af undervisning, att det utan tvifvel berättigar till fortsatt synnerlig omvårdnad äfven från statens sida.
Emellertid hafva vid fördelning af statsanslaget för år 1880 de begärda, ganska måttliga understödsbeloppen till flera bland skolorna måst nedsättas; och komiterade, hvilka med anledning häraf uttalat sin åsigt om behofvet af någon förhöjning i anslaget för att bereda möjlighet till dessa undervisningsanstalters understödjande på ett tillfredsställande sätt med afseende både å sakens vigt och å motsvarande uppoffringar från kommunernas sida, hafva tillika och i sammanhang härmed framhållit det önskvärda i någon utvidgning af planen för de till arbetares undervisning afsedda anstalterna. Otvifvelaktigt vore nemligen förnämsta syftet med dessa skolor att åt unga personer, de der redan inträdt i yrkena, meddela de grundläggande kunskaper, som äro erforderliga för dessa yrkens rätta utveckling; men i åtskilliga fall, der lokala eller andra omständigheter dertill föranledde, kunde derjemte vid undervisningen mera specielt afseende fästas på behofven inom särskilda vigtiga industrigrenar. Sålunda hade man inom flera länder, exempelvis Belgien, Preussen, Sachsen, Wurtemberg, Baijern, Österrike, Schweiz, Frankrike, speciela läroanstalter för byggnadsarbetare, maskinister, väfvare, urmakare, färgare, träsnidare m. fl. yrkesidkare. Dessa skolor, på olika sätt anordnade, än i förening med, än utan läro-verkstäder, och upprättade å orter, der en liflig industriel verksamhet vore rådande, hade visat sig vara särdeles gagnande, och deras underhåll toge i allmänhet endast ringa kostnad i anspråk. Äfven i Sverige vore början gjord till dylika anstalters grundande genom väfskolan i Borås samt den afdelning af Tekniska skolan i Stockholm, som vore
32 Åttonde lmfviidtitelii.
egnad åt byggnadsarbetares undervisning. Enligt livad komiterade hade sig bekant, vore i fråga satt att äfven å andra ställen inom riket inrätta skolor med sådant syfte; och då det syntes vara med statens intresse öfverensstämmande att underlätta uppkomsten af sådana anstalter till befrämjande af eu sund och af landets behof betingad industriel utveckling och derigenom för Sveriges yrkesidkare möjliggöra täflan med andra länders, då vidare det icke vore antagligt, att utan statens mellankomst något väsentligt i detta hänseende kunde åvägabringas, men redan från början torde böra bestämmas, hvilken andel staten kunde vilja taga i dylika skolors upprättande, ansågo sig komiterade böra hemställa om åtgärder för ifrågavarande syftes vinnande. Kostnaderna derför syntes ej blifva särdeles betydliga, vid det förhållande att, åtminstone till en början, endast ett mindre antal sådana anstalter torde ifrågakomma till understöds erhållande, utom det att sjelfva den vid dem erhållna arbetsprodukten i flera fall borde kunna lemna bidrag till utgifternas bestridande; och som de ifrågasatta yrkesskolorna, för att rätt uppfylla sitt ändamål, borde stå i samband med tekniska afton- och söndagsskolor, syntes det understöd, staten kunde komma att lemna sådana yrkesskolor, lämpligen böra meddelas på enahanda sätt och under samma vilkor, som förut och senast genom Eders Kong!. Maj:ts kungörelse den 28'Maj 1880 stadgats för understöd åt de tekniska afton- och söndagsskolorna; i hvilket hänseende komiterade särskild! framhållit den af erfarenheten bestyrkta nyttan af årligen återkommande inspektion genom sakkunniga personer. Slutligen hafva komiterade, hvilka ansett, att för nu omförmälda ändamål det för närvarande beviljade extra anslaget å
20,000 kronor tarfvade någon förhöjning, som af dem föreslagits till 10,000 kronor, så att anslaget skulle komma att uppgå till 30,000 kronor, äfven anmärkt att, för den händelse komiterades framställning vunne godkännande, benämningen “tekniska afton- och söndagsskolor", hvilken ej blefve rätt lämplig, i den mån undervisningen, såsom redan vid en och annan skola vore fallet, komme att till tiden utsträckas utöfver aftnar och söndagar, syntes lämpligen böra utbytas mot benämningen “lägre tekniska yrkesskolor".
Hvad i denna komiterades framställning yttrats rörande den förmodade uppkomsten af särskilda skolor för teknisk utbildning af yrkesidkare i vissa speciel^ industrigrenar, finner till någon del bekräftelse redan uti en af Stadsfullmägtige i Eskilstuna gjord och af stadens Magistrat förordad underdånig ansökning, att Eders Kong], Maj:t täcktes bereda ett årligt anslag till inrättande af en fackskola för den finare smidesmanufakturen i nämnda stad, i hvilken skola, afsedd “att till vara taga spåren af föregående konsthandtverk och att leda arbetarens smak och yrkesstudier i en rigtning, som tilläte honom att med konstnärlighet behandla materialet med iakttagande af dess egendomligheter och de olika orneringssätt, hvartill dess beskaffenhet gåfve anledning", undervisningen, enligt den af Stadsfullmägtige derför framlagda planen, skulle omfatta finare smides- och
Åttonde hufvudtiteln.
stål-arbeten, etsning eller s. k. damascering af stål, gravering af stål och andra metaller, gjutning af finare metallarbeten, drifning af koppar och messing äfvensom fackritning; hvarjemte ansökningen innehåller en öfver omkostnaderna för den ifrågasatta läroanstalten uppgjord beräkning, slutande å 6,000 kronor, deraf 500 kronor till hyra skulle af staden bekostas, så att tills vidare ett ärligt statsanslag af 5,500 kronor skulle blifva till öfriga utgifters bestridande erforderligt.
I anledning häraf har, efter nådig remiss, Kommerskollegium afgifvit underdånigt utlåtande och dervid tillika öfverlemnat infordrade yttranden dels af Direktionen för tekniska söndags- och aftonskolan i Eskilstuna, som biträdt Stadsfullmägtiges förslag i afseende å den tillämnade fackskolans inrättande, ändamål och hufvudsakliga verksamhet samt tillika uttalat sig för skolans ställande i samband med tekniska afton- och söndagsskolan under tillsyn af samma direktion, dels af Södermanlands läns Landsting, som, med afseende ä fackskolans motsedda gagnelighet ej blott för detta län, utan i lika mån äfven för öfriga delar af riket, förklarat sig sakna anledning att till samma skola lemna något bidrag, och dels af Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande, som understöd! det väckta förslaget om fackskolans inrättande och om statsanslag derför. För egen del har Kommerskollegium hufvudsakligen anfört, hurusom ådagalagdt vore, att någon åtgärd måste vidtagas för att det af ålder väl ansedda finsmide! i Eskilstuna måtte ernå eu sådan utveckling, att produkterna af denna industri, i fråga om form och prydlighet, kunde uthärda täflan med hvad utlandet inom samma tillverkningsgren hade att erbjuda; och otvifvelaktigt vore, att detta ändamål icke kunde vinnas med mindre än att arbetare med framstående anlag bereddes tillfälle att inom detta område undfå särskild undervisning, hvilken åter, till nu afsedd omfattning, icke kunde antagas komma arbetare till del a de i Eskilstuna anlagda verkstäder för mera allmänt förekommande slag af smiclesarbeten. Då således eu flickskola för den finare smidesindustrien vore af verkligt behof påkallad, men, på sätt Eders Kongl. Majds Befallningshafvande yttrat och Kollegium äfven i öfrig! inhemtat, Eskilstuna kommun saknade förmåga att till skolans underhållande bidraga i vidare mån, än hvartill densamma redan förbundit sig, eller medelst anvisande af medel till hyra för skollokal, ansåge Kommerskollegium sig böra tillstyrka nådigt bifall till Stadsfullmägtiges anhållan om beredande af ett årligt statsanslag tills vidare af 5,500 kr. till inrättande af eu s. k. flickskola för den finare smidesmanufakturen i Eskilstuna, hvilken skola borde ställas i samband med den tekniska skolan derstädes och under tillsyn af dess direktion, dock att för anslagets åtnjutande det vilkor syntes böra bestämmas, att kommunen vore skyldig tillhandahålla eu för fackskolan fullt lämplig lokal, äfven om hyresbeloppet derför skulle öfverstiga i kostnadsförslaget beräknade 500 kronor.
Hvad sålunda är vordet anförd! om behofvet ej allenast af ett något ökadt anslagsbelopp för befrämjande af den undervisning, som de tekniska afton- och
34 Åttonde hufvudtiteln.
[29.]
Ang. ny ångpanna och, värmeledning för Farmacec tulta institutetsl/ehof.
[BO]
Ang. Veteri-
söndagsskolorna äro afsedda att meddela, utan äfven af medel till statsbidrag åt sådana i samband med dem stående läroanstalter, hvilkas speciela ändamål vore att befordra arbetsskickligheten i vissa industrigrenar, synes mig i väsentliga delarvara af beskaffenhet att förtjena nådigt afseende. Om än, med hänsyn till andra vigtiga kraf, beloppet af de understöd, som komma att lemnas åt förstnämnda skolor, fortfarande måste inskränkas inom eu föga större anslagssumma än den, hvaröfver för närvarande är att för detta ändamål förfoga, anser jag likväl att, i betraktande af den ifrågavarande undervisningens gagn och för befrämjande af dess vidare utveckling i det af komiterade angifna syfte, nästa års anslag för ifrågavarande ändamål skäligen icke bör föreslås lägre, än att —• jemte det tillgång funnes till understöd åt skolorna efter hittills följda grunder — anslaget äfven medgåfve något särskildt statsbidrag, der en så kallad fackskola inrättades i samband med eu teknisk skola, vare sig sådan, till hvilken statsanslag utgår på ordinarie stat, eller till hvilken bidrag af statsmedel eljest lemnas.
Hvad angår den föreslagna fackskolan i Eskilstuna, för hvilken något särskildt ordinarie anslag, på sätt Stadsfullmägtige begärt, för närvarande icke torde böra ifrågasättas, synes mig likväl vara uppenbart, att eu dylik skolas upprättande kunde vara af stort gagn för den finare smidesindustrien så väl i nämnda stad som annorstädes i riket, hvarföre något bidrag dertill af statsmedel synes vara väl på sin plats, dock blott under de vilkor, som finnas bestämda i Eders Kongl. Maj:ts nådiga kungörelse af den 28 Maj 1880 angående understöd åt tekniska afton- och söndagsskolor; och täcktes Eders Kongl. Maj:t i detta förhållande finna ett ytterligare stöd för min härmed i underdånighet gjorda hemställan, det Eders Kongl. Maj:t ville föreslå Riksdagen att för beredande af tillgång till understöd åt lägre tekniska yrkesskolor, i stället för det tillförene anvisade anslaget å 20,000 kr. till understöd åt tekniska afton- och söndagsskolor, ä extra stat för år 1882 anslå ett belopp af 25,000 kronor.
Farmacevtiska institutet.
Rörande det i sammanhang med frågan om ny stat för Farmacevtiska institutet anmälda behof af ett extra anslag å 1.956 kronor till anskaffande af ny ångpanna och värmeledning för institutets behof, får jag här i underdånighet åberopa hvad derom förut (under n:o 16) blifvit anfördt.
V eterinärundervisningen.
För uppehållande af undervisningen vid Yeterinärinrättningen i Skara erfordras, på sätt inrättningens direktion anmält, anslag till samma belopp som förut
Åttonde hufvudtiteln.
dertill utgått; och får jag i anledning häraf hemställa, det Eders Kongl. M.a,y.tnärinräUnintäcktes föreslå Riksdagen att jemväl för år 1882 ett extra anslag af 12,900 kro-°cn 1 Skara' nor måtte för berörda ändamål anvisas.
Vetenskapsakademien.
1 särskilda underdåniga skrifvelse]' den 15 September och den 8 December [31.] 1880 bär Vetenskapsakademien anhållit om nådig framställning till Riksdagen tka 'gtåuo°ne'n derom, att det belopp af 2,000 kronor, som för hvart och ett afåren 1879—1881 -Hd Krist ineblifvit på extra stat anvisadt till underhåll af den zoologiska stationen vid Kristi-her,J' neberg i Göteborgs och Bohus län samt för främjande af arbetena vid densamma, måtte från och med år 1882 varda uppfördt på ordinarie stat; och har i den senare af nämnda skrivelser såsom stöd för denna framställning blifvit särskild! åberopadt, att, sedan en enskild person, Doktor Regnell i Brasilien, till stationen lemnat en gåfva af 25,000 kronor för uppförande af nya byggnader, hufvudsakligen aqvarier, det vore af synnerlig vigt, att anstaltens inkomster vore fasta och gifna, för att den skulle kunna fylla de stegrade anspråken på dess verksamhet.
På grund af hvad vid föregående riksdagar rörande denna fråga förekommit, anser jag mig likväl icke böra å den gjorda framställningen tillstyrka bifall i vidsträcktare mån, än att Eders Kongl. Maj:t behagade föreslå Riksdagen att för ifrågavarande ändamål jemväl för år 1882 bevilja å extra stal ett belopp af
2,000 kronor, att ställas till Vetenskapsakademiens förfogande.
Vitterhets-, historie- och antiqvitetsakademien.
Enär de extra anslag, tillsammans 9,200 kronor, som för ändamål, till- [32.] hörande Vitterhets-, historie- och antiqvitetsakademiens verksamhet, blifvit för innevarande och närmast föregående år beviljade, äro för samma ändamål behöfliga a}Jvitterjemväl för nästkommande år, får jag, med anledning af Akademiens i skrifvelse Ifl'’ den 26 Augusti 1880 gjorda framställning, i underdånighet hemställa, det Eders uqvUcuaZ- Kongl. Makt täcktes föreslå Riksdagen att för år 1882 bevilja enahanda anslags- femienssam- Mopp, nemligen:
till arfvodeu åt vetenskapligt bildade biträden vid ordnandet och vården af de under Akademiens inseende stälda samlingar samt till aflöning åt vaktbetje-
ning vid samlingarnes offentliga förevisning........ 4,000 kronor;
till undersökning och beskrifning af fäderneslandets fornlemningar m. m.................... 3,200 „
36 Åttonde hufvudtiteln.
samt till utgifvande af planschverk öfver fornsaker och andra märkvärdiga föremål i statens historiska museum m. m. . . . . 2,000 kronor.
S:a 9,200 kronor.
Musikaliska akademien.
[SB.] I underdånigt memorial den 4 December 1877 har Öfverintendentsembetet
i£Hke9af11!» anhållit att, sedan Musikaliska akademiens nya byggnad dinera blifvit, i hvad dei förskjut- på embetets åtgärd ankomme, afslutad och af Akademien mottagen, godtgörelse na kostnader måtte i nåder beredas för medel, som embetet utöfver för ändamålet anvisade bestia akademi- lopp till bestridande af kostnader för byggnadens uppförande och inmurning af enadnya hjg9' värmeapparat derstädes förskjutit, med 26,566 kronor 54 öre.
Till upplysning i denna fråga anhåller jag att fä erinra: att, efter det på Eders Kong!. Maj:ts framställning Riksdagen beviljat
190.000 riksdaler rall till uppförande af byggnad för Musikaliska akademien och dess läroverk på Kronans tomt n:r 8 i qvarteret Blasieholmen i hufvudstaden, Eders Kong!. Maj:t, efter pröfning af upprättade byggnadsritningar jemte kostnadsförslag, som upptog för sjelfva byggnaden 162,585 r:dr, för värme och ventilationsapparat
24.000 r:dr samt för gas och vattenledning 4,106 r:dr, eller tillhopa 190,691 r:dr, medelst nådigt bref den BO Maj 1873 till efterrättelse faststält berörda ritningar samt meddelat Öfverintendentsembetet, till hvars disposition byggnadsanslaget stäldes för att till dermed afsedda ändamål användas, bemyndigande att, efter samråd med Akademien, vidtaga de jemkningar i afseende på byggnadsplan^ som utan att öka förslagskostnaden kunde vid arbetets utförande finnas lämpliga;
att vidare och sedan Akademien, der åtskilliga anmärkningar gjorts mot de faststälda ritningarna, låtit upprätta och till Öfverintendentsembetet öfverlemna nya ritningar tillika med två kostnadsförslag, af Indika det ena upptog de kostnader, som för byggnadens uppförande jemte värmeapparat in. m. enligt de faststälda ritningarna skulle åtgå, efter då mera gällande pris till 221,281 r:dr, och det andra upptog samma kostnader enligt de nya ritningarna till 208,928 r:dr, Öfverintendentsembetet i skrifvelse den 28 April 1874 hos Eders Kong!. Maj:t gjort anmälan härom äfvensom meddelat, att till betäckande af kostnaderne enligt det senare, af embetet nu förordade förslaget, funnes att tillgå dels det beviljade statsanslaget å 190,000 r:dr och dels influtna medel för sålda uthus å byggnadstomten 3,500 r.dr, eller tillhopa 193,500 r:dr, hvadan en brist uppkomme till belopp af 15,428 rabatt, i enlighet med Öfverintendentsembetets hemställan Eders Kongl. Maj:t genom nådigt bref den 12 Juni 1874 gillat de nya byggnadsritningarne och be-
Åttonde hufrudtiteln. 37
myndigat Öfverintendentsembetet att verkställa byggnaden efter sistnämnda ritningar med de jemkningar, som utan byggnadskostnadens ökande kunde af omständigheterna påkallas, samt tillika föreskrifvit att, derest vid anstäld entreprenadauktion sig visade, att lägsta antagliga anbudet öfverstege det af Riksdagen beviljade anslag tillsamman med de medel, som eljest kunde vara att för byggnadens uppförande disponera, frågan om anbudets antagande borde underställas Eders Kongl. Maj:ts pröfning;
att Eders Kongl. Maj:t, på Öfveriutendentsembetets underdåniga hemställan rörande ett vid entreprenadauktion å byggnadens uppförande gjordt anbud, som med 14,206 r:dr öfversteg för arbetet tillgängliga medel, uti nådigt bref den 21 Augusti 1S74 bemyndigat Öfverintendentsembetet att antaga detta anbud;
att nämnda embete, som i underdånigt memorial den 30 November 1875 hemstält dels om beredande af erforderligt fyllnad sanslag till den då pågående nybyggnaden med nyssberörda belopp 14,206 r:dr, och dels om tillökning i den beräknade kostnaden för byggnadens värmeapparat in. in., ytterligare i underdånigt memorial den 30 Maj 1876 anfört, hurusom för den till 16,095 kronor då beräknade, i kostnadsförslaget icke upptagna, kostnaden för värme- och ventilationsapparatens inmurande, tillgång icke, på sätt vid förslagets uppgörande antagits, kunde beredas vare sig af den i samma förslag befintliga utgiftsposten å 7,000 kronor till “diverse oförutsedda utgifter“ eller genom uteslutande af något annat i samma förslag beräknadt arbete; i anseende hvartill och då kontrakt redan uppgjorts om en dylik apparat i enlighet med Akademiens förslag, samt åtskilliga i förbindelse dermed stående arbeten blifvit verkstälda, Öfverintendentsembetet anhållit om nådigt bemyndigande att, intill dess frågan om betäckande af ofvan omförmälda brist i anslaget för byggnaden kunde varda af Eders Kongl. Maj:t pröfvad och afgjord, få af under bänder varande medel bestrida erforderlig inmuruingskostnad för ifrågavarande värmeapparat; samt
att denna framställning angående förskjutande af medel till värmeledningens inmurande blifvit af Eders Kongl. Maj:t genom nådigt bref den 16 Juni 1876 bifallen; i sammanhang hvarmed Eders Kong]. Maj:t anbefalt Musikaliska akademien att afgifva underdånigt utlåtande, om och i hvad mån Akademien skulle kunna bereda sig tillgång att det beviljade förskottet genom årliga afbetalningar återgälda; och bar Akademien med anledning häraf i underdånig skrifvelse den 14 September 1876 förklarat sig icke kunna uppgifva några för ändamålet användbara tillgångar.
Uti Öfverintendentsembetets förut omförmälda memorial af den 4 December 1877 anföres, att kostnaden för värmeapparatens inmurning slutligen uppgått till 18,301 kronor 86 öre, men att den genom detta belopps sammanläggning med förut nämnda 14,206 kronor uppkommande summa af 32,507 kronor 86 öre, som skulle utvisa bristen i anslaget till ifrågavarande byggnad, kunnat genom
38 Åttonde hufyudtiteln.
besparade medel för diverse omkostnader minskas till det belopp 26,566 kronor 54 öre, om hvars ersättande Öfverintendentsembetet anhåller; och ser jag mig, på grund af hvad sålunda förekommit, föranlåten i underdånighet tillstyrka, det Eders Kongl. Maj:t täcktes hos Riksdagen göra framställning derom att, till ersättande af de medel, Öfverintendentsembetet sålunda fått förskjuta för Musikaliska akademiens nybyggnad och inmurning af värmeapparat derstädes, ett deremot svarande, till fullt krontal jemnadt belopp af 26,567 kronor måtte varda å extra stat för år 1882 anvisadt.
Undervisningsanstalter för döfstumma och blinda.
[84-] På Eders Kongl. Maj:ts framställning har Riksdagen för innevarande år
Ang imtitu-beviljat ett extra anslag af 21,000 kronor till fortsättande af Institutets förblinda ut ö> “ "'verksamhet; och har Direktionen för detta institut i skrifvelse den 18 Oktober 1880, under åberopande af de skäl, Direktionen i sin skrifvelse den 29 Oktober 1879 anfört till stöd för sin begäran om nämnda anslag, förmält, att enahanda belopp vore jemväl för år 1882 erforderligt för institutets oafbrutna verksamhet och ytterligare utveckling, samt på grund deraf anhållit, att ett statsanslag till belopp af 21,000 kronor måtte institutet för år 1882 beredas för att jemte dess öfriga tillgångar användas för fortsatt tillämpning af institutets genom nådiga brefvet den 28 Maj 1880 faststälda utgiftsstat för innevarande år.
Med anledning häraf får jag i underdånighet hemställa, att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att för i fråga varande institut anvisa å extra stat för år 1882 ett belopp af 21,000 kronor.
[85.] För uppehållande under år 1881 af undervisningen vid tre under åren
iudiJ%7öf 1878, 1879 och 1880 i Vadstena, i Skara och i Bollnäs församling af Gefleborgs håriga äif-län upprättade tillfälliga läroanstalter för öfveråriga döfstumma, har Riksdagen, stimma. j öfverensstämmelse med Eders Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning, anslagit behöflig^ medel, enligt förut uppgjord och framlagd beräkning.
För att dessa läroanstalter under år 1882 må kunna fortsätta sin verksamhet erfordras enligt nämnda beräkning för hvarje af de tre anstalterna ett belopp af 16,400 kronor, utgörande tillsamman 49,200 kronor; och får jag i underdånighet hemställa, det Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen, att sistnämnda belopp, 49,200 kronor, måtte för år 1882 på extra stat anvisas till undervisningens uppehållande vid ifrågavarande tre anstalter.
Åttonde hufvudtiteln. Hospitals vården.
39 Beträffande nybyggnaderna vid Upsala hospital har Öfverintendentsembetet [36.] underdånig skrifvelse den 28 September 1880 förmält, att under nyssnämnda Ay-, husiriar företagits till fullbordande stommarne till afdelningarna IY och Y med angrän- den i Vp*aia. sande stormcellafdelning, jemte en del inredningsarbeten inom ekonomihiiset och de är 1879 uppförda afdelningarna I och IT, samt att under innevarande år skulle utföras: slutliga inredningen af sistnämnda hus och afdelningar, livilka, sålunda fullbordade, komme att, enligt nådiga brefvet den 28 sistlidne Maj, mottagas af Hospitalsstyrelsen vid 1881 års slut för anbringande i dem af möbler och utredningspersedlar. — Yidkommande 1882 års byggnadsarbeten vid hospitalet och de dertill erforderliga medel har bemälda embete föreslagit, att under nämnda år måtte få verkställas: inredning med golf och snickeriarbete, putsning, målning samt anordnande af vatten- och värmeledningar inom afdelningarna IV och Y med angränsande stormcellafdelning, så att dessa kunde vid årets slut till Hospitalstyrelsen öfverlemnas för möblering m. in. — allt för eu kostnad af . kr. 120,200: samt vattenledning utomhus med tillhörande vattencistern och pumphus, enligt deröfver af arbetschefen för Stockholms stads vattenledning uppgjordt förslag, hvartill erfordrades återstoden af den för detta arbete till 46,000 kronor beräknade kostnaden, af hvilken redan 6,200 kronor blifvit vid sist förflutna riksdag beviljade, utgörande
således nämnda återstod ............kr. 39,800: —;
och skulle alltså för 1882 års byggnadsarbeten behöfvas ett sammanlagdt belopp af.............kr. 160,000: —.
Med afseende på hvad sålunda blifvit framstäldt, tillstyrker jag i underdånighet, det Eders Kong!. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att för år 1882 å extra stat anvisa 160,000 kronor till omförmälda byggnadsarbeten vid Upsala hospital.
I skrifvelse den 27 September 1880 angående anslag för medicinalverkets [37.]
behof har Medicinalstyrelsen förnyat sin under den 30 September 1878 gjorda eu nytt underdåniga framställning om åtgärders vidtagande till uppförande af det nya ho-meuf,“tasvespital för mellersta Sverige, hufvudsakligen afsedt för sinnessjuka från Vermlands, nge.
Örebro och Skaraborgs län, hvithet hospital, enligt den på Riksdagens begäran år 1874 framlagda fullständiga plan till ordnande af hospitalsväsendet i riket, borde ifrågakomma näst efter nybyggnaden vid Upsala hospital. Till de skäl, som redan förut blifvit an dragna rörande behofvet af denna nya sjukvårdsanstalt, har Medicinalstyrelsen nu vidare anfört att, — sedan utöfver de vid slutet af år 1875 befintliga 1,513 sjukvårdsplatser för sinnessjuka blifvit, dels genom förändringar eller tillbyggnader af förut varande hospital och dels genom nybyggnader, intill utgången af år 1880 beredda 528 nya sjukplatser, hvartill under loppet af år
40 Åttonde hufvudtiteln.
1883, eller efter fullbordandet af den pågående stora nybyggnaden vid Upsala, komme ytterligare påräknade 220 platser, — hela det sålunda tillgängliga antalet sjukplatser skulle uppbringas till 2,261, eller omkring 25 procent af de 9,000 sinnessjuka, Indika funnos i riket enligt den år 1870 gjorda beräkning; men att emellertid berörda antal sjukplatser nu mera vore för behofvet alldeles otillräckligt, enär icke blott antalet sinnessjuka måste beräknas vida högre på grund så väl af befolkningens tillväxt under de senaste tio åren som af den absoluta tillökningen af sinnessjuka, utan äfven den anförda procentberäkningen af dem, hvilka behöfde å allmän vårdanstalt intagas, måste anses alltför låg och otillfredsställande. Då tillika bristen på utrymme å mellersta Sveriges hospital fortfarande vållat stor svårighet att lemna der intagna patienter nödig uppsigt och vård, och då under det sist förflutna året ett stort antal sinnessjuka från Dalarne, Vermland, Vestmanland och Stockholm måst hänvisas att söka inträde vid hospitalen i Hernösand och Lund, utan att platser vid dem kunnat beredas eller att den anvisade utvägen i flere fall ens kunnat begagnas i anseende till de af våglängden orsakade kostnader och öfriga svårigheter vid sinnessjukas transport, så vore ett särskild! hospital för Vermlands, Örebro och Skaraborgs län högeligen behöflig!, och det så mycket mer som Vermlands län, enligt 1870 års beräkning, bland rikets alla län hade att uppvisa det relativt största antalet sinnessjuka.
Det stora behofvet af ett hospital i mellersta Sverige, särskild! för Vermland, har äfven föranled! Vermlands läns Landsting att förnya en redan åren 1867, 1872 och 1873 gjord underdånig anhållan om aflåtande af nådig framställning till Riksdagen rörande anslag till en hospitalsanläggning inom länet; och har Landstinget till stöd för sin framställning dels åberopat väsentligen samma sakförhållanden som af Medicinalstyrelsen blifvit anförda, dels ock erinrat, att angelägenheten af en sådan anstalt flere gånger blifvit af Eders Kong! Maj:t genom regeringshandlingar och af Riksdagen genom uttryckliga uttalanden erkänd.
Beträffande platsen för det ifrågastälda nya hospitalet, hvilken borde vara någorlunda centralt belägen inom det angifna sjukvårdsdistriktet, nära stad och jern vägsstation, med ymnig vattentillgång och afskildt läge samt i öfrig! lemnande nödigt utrymme för de sjukas sysselsättning med landtmannaarbeten, har förekommit: att särskildt anmodade sakkunnige personer, efter besök på flera föreslagna platser för det blifvande hospitalet, i sitt utlåtande gifvit afgjordt företräde åt egendomen Hälleberg å Kristinehamns stads grund; att såväl _Medicinalstyrelsen, efter förnyadt öfvervägande och i flera utlåtanden, som ock Öfverintendentsembetet tillstyrkt, att denna egendom borde för ändamålet väljas; att egendomens egare, Häradshöfdingen S. Löivenhielm, erbjudit sig att till staten försälja samma egendom, som vore väl bebyggd och bestode af omkring 330 tunnland jord, hvaraf öfver 63 tunnland vore tomter, åker, äng och planteringsland samt återstoden skog, för en köpeskilling af 85,000 kronor och under vilkor i
Åttonde hufvud titeln. 41
öfrigt jemlikt förslag- till köpekontrakt, bilagdt Medicinalstyrelsens underdåniga skrifvelse i ärendet den 30 September 1878; att Häradshöfding Löwenhielm uti en till Öfverintendentsembetet ingifven skrift af den 26 November 1878 förbundit sig att, derest egendomen för det afsedda ändamålet och på förut angifna vilkor inköptes af staten, tillhandahålla kronan jemväl all den till samma egendom gränsande mark, som eges af Kristinehamns stad, utano någon ersättning, och af det till Mariebergs ego-område angränsande hemmanet Ålskärr i Ölme socken och härad för hospital sanläggningens ändamålsenliga anordnande behöfliga högst femton tunnland, vare sig åker eller skogsmark, utan annan ersättning än lika stor areal af den närmast intill Kristinehamns jern vägsstation belägna del af Mariebergs skogsmark eller annan till Marieberg hörande mark, som må anses för hospitalsanläggningen minst behöflig; att Löwenhielm ytterligare afgifvit tvenne särskilda skriftliga förbindelser af den 16 September och den 1 December 1880, den förra af innehåll, bland annat, att han vidhölle sina förut uppstälda köpevilkor samt ytterligare gjorda erbjudanden för underlättande af egendomsköpet, derest slutligt aftal derom träffades inom utgången af instundande Juli månad, samt den senare innehållande, att säljaren, derest berörda köpeaftal komme till stånd förr än den till 9 tunnland 7 3ka kappland uppskattade skogstrakt, som å alla sidor omgåfves af Mariebergs egor och af sådan anledning jemväl torde böra för liospitalsanläggningen inköpas, kunde varda bebyggd, vore villig medgifva, att från köpeskillingen för egendomen Marieberg finge afdragas det belopp, hvarmed kostnaden för inköp af nu omförmälda skogstrakt kunde komma att öfverstiga 2,200 kronor.
På grund häraf, och med åberopande af förut i ärendet anförda skäl, har Medicinalstyrelsen nu i underdånighet hemstält, det Eders Kongl. Maj:t täcktes af Riksdagen äska såsom extra anslag för år 1882 dels ett belopp af 85,000 kronor till inköp af egendomen Marieberg och dels en summa af 100,000 kronor för påbörjande af en hospitalsbyggnad derstädes.
Det fullständigt utredda och flere gånger erkända behofvet af en hospitalsanläggning i mellersta Sverige fordrar otvifvelaktigt ett snart afhjelpande. Bestämmande af plats för den blifvande anläggningen måste emellertid naturligen föregå uppgörande af ritningar och kostnadsförslag för hospitalets uppförande, hvarföre hvarje års dröjsmål med afgörandet af frågan om hospitalets läge till en allt aflägsnare framtid uppskjuter den dag, då det färdiga hospitalet kan blifva till gagn. De undersökningar, som från olika synpunkter verkstälts af sakkunnige personer, synas sätta det utom allt tvifvel, att landeriet Marieberg icke blott är den jemförelsevis lämpligaste af alla hittills föreslagna platser för det blifvande hospitalet, utan ock uppfyller de skäliga fordringar, man bör hafva på en lokal för en sådan anstalt. Äf dessa skäl har jag, som trott det vara mindre angeläget att till detta års Riksdag framställning göres om anslag till byggnadens uppförande,
[38.]
Ang. uppfostringsanstalter fö i sinnesslöa barn.
42 Åttonde hufvudtiteln.
då antagligen, äfven sedan platsen tdifvit bestämd, icke ringa tid fordras för de åtgärder, som måste föregå sjelfva byggnadsarbetet, ansett mig böra i så måtto tillstyrka bifall till den nu gjorda underdåniga framställningen, att Eders Kongl. Maj:t behagade föreslå Riksdagen att, för inköp enligt ofvan angifna vilkor af ifrågavarande egendom Marieberg till plats för ett hospital, hufvudsakligen afsedt för sinnessjuka från Vermlands, Örebro och Skaraborgs län, anvisa på extra stat för år 1882 ett belopp af 10,000 kronor, att användas till handpenning å köpeskillingen för nämnda egendom.
På Eders Kong!. Maj:ts nådiga framställning har Riksdagen beviljat senast för hvartdera af åren 1880 och 1881 ett extra anslag af 20,000 kronor att i enlighet med uppgifna grunder användas till understöd åt uppfostringsanstalter för sinnesslöa barn. Med tillämpning af dessa grunder och då de allmänna bestämmelser, hvilka blifvit faststälda såsom vilkor för åtnjutande af sådant understöd, ej afsett det af Emanuela Carlbeck inrättade idiothem å lägenheten Johannesberg- vid Mariestad eller den af Föreningen i Stockholm för sinnesslöa barns vård stiftade skola, hvilka båda anstalter redan i flera år åtnjutit statsbidrag efter särskilda grunder och i enlighet dermed blifvit ordnade, har Eders Kong!. Maj:t af ofvan nämn dn, anslag för så väl 1880 som 1881 anvisat åt idiothemmet å Johannesberg 5,000 kronor, med vilkor att fyra frielever der underhölles, samt åt idiotskolan i Stockholm 10,000 kronor, med vilkor att minst 35 elever skulle derstädes uppfostras och bland dem 10 underhållas afgiftsfritt, dock med rättighet för skolans styrelse att i stället för högst fyra frielever intaga dubbla antalet mot half afgift, hvarjemte vid skolan borde, utöfver det för elevernas undervisning och Vård nödiga antal lärarinnor och sköterskor, anställas minst tre personer, som ville dertill utbilda sig; och hafva dessa anstalter varit underkastade den inspektion, som Chefen för Ecklesiastikdepartementet egt att bestämma. Sedan deremot, beträffande andra sådana inrättningar, hvilkas styrelser kunde önska bidrag af omförmälda anslag för år 1880, Eders Kong!. Maj:t genom nådig kungörelse den 30 Maj 1879 meddelat de bestämmelser, som skulle utgöra vilkor för understödets erhållande, samt föreskrifvit hvad i öfrig! vore att iakttaga vid derom skeende ansökningar, hafva på gjorda underdåniga framställningar och efter verkstäld inspektion understöd af sistnämnda anslag till ett sammanlagdt belopp af 5,000 kronor beviljats dylika anstalter inom (fefleborgs, Östergötlands, Malmöhus och Vestmanlands län; och har Eders Kongl. Maj:t genom nådig kungörelse den 28 sistlidne Maj meddelat enahanda bestämmelser som tillförene rörande vilkoren för åtnjutande af understöd för år 1881 af det till detta ändamål beviljade anslag.
Som underdåniga ansökningar redan blifvit gjorda, att åt idiothemmet ä Johannesberg och åt den i Stockholm befintliga idiotskola måtte äfven för år 1882 beredas understöd till enahanda belopp och mot samma vilkor som för nu löpande
Åttonde Imf vi! dtiteln.
år, samt framställningar om statsbidrag under nästkommande år jemväl åt de öfriga, här ofvan omförmälda anstalterna utan tvifvel kunna förväntas, tillstyrker jag i underdånighet, det Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att såsom understöd för år 1882 åt uppfostringsanstalter af ifrågavarande beskaffenhet ställa till Eders Kongl. Maj:ts förfogande ett extra anslag af 20,000 kronor, att användas i öfverensstämmelse med samma grunder, som vid beviljandet af sådant anslag för de föregående åren blifvit af Riksdagen godkända.
I skrifvelse den 30 September 1880 har Eders Kongl. Maj:ts Befallnings- [39.] hafvande i Gefleborgs län, på begäran af länets Landsting, underdånigst anhållit, det Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att äfven för år 1882 bevilja ett hemmet i anslag af 7,500 kronor såsom statsbidrag åt det inom Jerfsö socken i Helsingland Jerf*sbefintliga sjukhem för spetelska, med vilkor att Landstinget skulle för samma år till ändamålet anvisa 4,000 kronor och att spetelske sjuke äfven från orter utom länet måtte erhålla vård vid anstalten, så långt utrymmet kunde sådant medgifva.
Medicinalstyrelsen har i häröfver afgifvet underdånigt utlåtande, enär af de utaf styrelsen inhemtade upplysningar framginge, att någon minskning i antalet spetelske sjuke icke egt rum, och då det följaktligen vore af behofvet påkalladt att, till förekommande af sjukdomens spridning och till beredande af ändamålsenlig vård åt de sjuke, ifrågavarande anstalt fortfarande blefve satt i tillfälle att mottaga det högsta antalet sjuke, utrymmet medgåfve, tillstyrkt bifall till den underdåniga framställningen.
Med anledning häraf hemställer jag, det Eders Kongl. Maj:t behagade föreslå Riksdagen att jemväl för år 1882 bevilja ett extra anslag af 7,500 kronor till upprätthållande af sjukhemmet i Jerfsö socken, under vilkor att 4,000 kronor dertill af Landstinget anvisas för samma år och att spetelske sjuke äfven från andra län än Gefleborgs varda till vård å anstalten mottagna, så långt utrymmet derstädes kan sådant medgifva.
Diverse anslag.
I likhet med hvad under de sist förflutna åren skett och af samma skäl, [40—42.] som då förekommit i fråga om särskilda anslag dels till Svenska fornskriftsällskåpet, dels till beredande af religionsvård åt svenske sjömän i utländska barn- sällskapet, nar samt åt andra derstädes sig uppehållande landsmän och dels till fortsättande d0e7^fd9åt af restaurationsarbetet å domkyrkan i Linköping, torde Eders Kongl. Maj:t täckas svenske sjoföreslå Riksdagen att jemväl för år 1882 å extra stat anvisa: ^utländska1
44 Åttonde hufyudtiteln.
hamnar och till Svenska fornskriftsällskapet •.......... 2,000 kronor,
fiol o VfiSbCLU" ^ ’ 7
ration af Lin- till beredande af religionsvård åt svenske sjömän in. fl. i utländ-
Upings dom- sira hamnar...............10,000
och till restauration af domkyrkan i Linköping...... 8,000 „ .
[43.] Under åberopande af den utredning och de skäl, som vid sistlidne Riksdag
Ang. Lifrust- framlagts i fråga om Lifrustkammaren, för hvars samlingar särskild lokal ännu icke kunnat beredas, hemställer jag i underdånighet, det Eders Kong!. Maj:t behagade föreslå Riksdagen att för tillsyn och vård af Lifrustkammaren och dermed förenade samlingar bevilja jemväl för år 1882 ett extra anslag till enahanda belopp, som blifvit för innevarande år anvisadt, eller 1,700 kronor.
[44.] Sedan den af Filosofie doktorn Artur Hazelius bildade “Skandinavisk-etno-
Ang. t Nordi- grafiska samlingen", enligt ett af honom den 18 April 1880 utfärdadt öfverlåtelsesha museet.»jjre^ blifvit gåsom fin sjelfständig anstalt under namn af “Nordiska museet" stäld under en särskild styrelse, "att för all framtid och i alla väsendtliga delar orubbad uti Sveriges hufvudstad förvaras, vårdas och förevisas", hafva C. G-. Hernmarck, C. Limnell, Axel Key, Magnus Ismus och Artur Hazelius, i egenskap af ledamöter i nämnda styrelse, i skrifvelse den 27 September nästlidet år anhållit, att åt ifrågavarande museum måtte för år 1882 beredas anslag till enahanda belopp, 11,600 kr., som för innevarande år finnes anvisadt för Skandinavisk-etnografiska samlingen.
I häröfver afgifvet underdånigt utlåtande har Vetenskapsakademien förordat berörda ansökning; hvarjemte Akademien, med anledning af Eders Kong!. Maj:ts den 28 Maj 1880 Akademien meddelade nådiga befallning i fråga om upprättande af förteckning öfver de föremål i omförmälda museum, hvilka borde anses tillhöra staten, anmält, dels att Styrelsen för museet redan tillstält Akademien en tre band omfattande förteckning öfver de föremål, hvilka under åren 1876—1878 blifvit såsom gåfvor till museet öfverlemnade, jemte ett af Styrelsen utfärdadt depositionsqvitto, enligt hvilket de sålunda förtecknade föremålen såsom statens egendom fortfarande skulle förvaras i Nordiska museet, dels ock att likartade förteckningar öfver gåfvor under åren 1873—1875 samt 1879 och de fyra första månaderna af år 1880, enligt Hazelii åtagande, skulle, så snart ske kunde, Akademien i behörig ordning tillställas.
På grund af anförda förhållanden hemställer jag, det Eders Kong!. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att till förvarande och vårdande af Nordiska museets samlingar bevilja för år 1882 ett extra anslag af 11,600 kronor.
[45.] . Hos Eders Kong!. Maj:t har Intendenten vid Naturhistoriska riksmuseets
tkapiigTeZ-m™ei^°^s^’a afdelning, Professoren in. in. Friherre Adolf Erik Nordenskiöld unifem? af derdånigst anhållit, att ett anslag af 50,000 kronor måtte af allmänna medel
Åttonde liufvudtiteln.
varda anvisadt för att mot redovisning användas till bestridande af kostnaderna för vetenskaplig bearbetning ej allenast af de naturhistoriska och etnografiska samlingar, hvilka, vid den under Friherre Nordenskiölds ledning utförda Vega-expeditionon, blifvit hemförda dels från Asiens nordkust och Berings-sund, dels från de trakter expeditionen besökt, sedan den lemnat Beringsön, såsom Japan, Labuan, Singapore och Ceylon, utan ock af det rika vetenskapliga materialet af de under expeditionens öfvervintring i det arktiska hafvet anstälda utförliga meteorologiska, magnetiska och hydrografiska iakttagelser, geografiska ortbestämmelser och fysisktgeografiska undersökningar in. in. Af förenämnda samlingar hade de från Asiens nordkust och Berings-sund en särskild betydelse derigenom att de till stor del hemtats från ett verldshaf, som aldrig förr gjorts till föremål för någon naturvetenskaplig undersökning eller plöjts af ett nutida fartygs köl. På ett ändamålsenligt sätt bearbetade och beskinna, komme de derför att fylla en väsentlig lucka i kännedomen om vårt jordklot. Äfven flera af de utaf expeditionen, sedan den lemnat Beringsön, gjorda samlingarna kunde anses gifva särdeles vigtiga vetenskapliga resultat, såsom samlingarna af växtförsteningar från Japan och Labuan, hvilka anslöte sig till de likartade samlingar, dem Friherre Nordenskiöld förut hemfört från polarländerna eller som under de senare åren träffats i vårt eget land och som, jemförda med de nu ifrågavarande, lemnade en af vetenskapen hittills saknad parallelbild från tropiska och subtropiska trakter rörande den forna växtfördelningen på jordklotet. Då härjemte toges i betraktande den stora vigt, som tilldelas Yega-expeditionen ej blott i hemlandet utan äfven bland verldens öfrig^ bildade folk, syntes det vara en oeftergiflig pligt, att det material, som expeditionen hopbragt, blefve på ett värdigt sätt bearbetadt och bekantgjordt; och har Friherre Nordenskiöld, i fråga om det begärda anslagets beviljande, föreslagit det vilkor dervid, att omförmälda samlingar, sedan de blifvit bearbetade och ordnade, skulle af honom öfverlemnas till statens offentliga museer och bibliotek, dock så att det måtte tillåtas honom att af de naturvetenskapliga dupletterna öfverlemna hvad han kunde anse skäligt till någon offentlig institution i det land, Ryssland, hvars kuster expeditionen hufvudsakligen berört och hvars medborgare på ett så kraftigt sätt understödt densamma.
Vetenskapsakademien, som erhållit nådig befallning att häröfver afgifva utlåtande, har i ämnet inhemtat och till Eders Kongl. Maj:t öfverlemnat yttrande af särskilt utsedda sakkunniga ledamöter, nemligen Professorerne S. Lovén, Friherre G. von Duben och Veit Wittrock, hvilket yttrande Akademien för sin del gillat och såsom uttryck för sina egna åsigter antagit.
Bemälde ledamöter af Akademien hafva anfört att, då man toge i betraktande all den skiljaktiga verksamhet och de många olika åtgärder som måste vidtagas, den tid som måste egnas åt förberedandet, utarbetandet och fullbordandet af ett vetenskapligt verk öfver så vidlyftiga samlingar och så många olikartade
Vega-expeåitionens samlingar.
46 Åttonde hufvudtiteln.
forskningsämnen, ett sådant arbete icke kunde åvägabringas utan kostnader, ovanliga för våra förhållanden; och syntes den begärda summan, 50,000 kronor, icke vara tillräcklig för utarbetande och fullbordande af ett vetenskapligt verk öfver så vidlyftiga samlingar, som representerade så många olikartade forskningsämnen. För minskning af kostnaderna hade emellertid Friherre Nordenskiöld, enligt hvad komiterade inhemtat, för afsigt att tillvägagå på följande sätt. De särskilda afhandlingar, som öfver olika ämnen författades, skulle inlemnas till svenska vetenskapliga sällskap för att i deras publikationer intagas. Då de afbildningar, som vid afliandlingar af detta slag vore alldeles oumbärliga, emellertid antagligen konune att blifva så talrika och dyra, att samfunden icke torde kunna till fullo bekosta dem, afsåges eu del af anslaget för denna utgift, som kunde förslagsvis beräknas till 12,000 kronor. För att derjemte kunna sammanföra de sålunda på skilda håll publicerade afhandlingarna till ett samladt helt, som gåfve en verklig bild af Vega-expeditionens arbeten, skulle af dem tagas 500 å 800 exemplar i öfvertryck eller ombrutet tryck, oafsedt att eu eller aiThan afhandling undantagsvis torde komma att särskildt tryckas; varande såsom bidrag till betäckande af de nödiga tryckningskostnaderna beräknadt ett belopp af 10,000 kronor. Då vidare de fackmän, som åtoge sig den vetenskapliga bearbetningen, borde skäligen godtgöras, skulle, under antagande att för ändamålet anlitades tre specialister, som för detta uppdrag blefve uteslutande sysselsatta under två år, och med beräkning af ett arfvode utaf 3,500 kronor om året för en hvar af dem, härtill erfordras sammanlagdt 21,000 kronor. För anställande af nödig betjening, anskaffande af glaskärl, sprit in. in. måste påräknas ett belopp af 7,000 kronor; hvaremot och då Eders Maj:t ytterligare ökat den frikostighet och välvilja, hvarmed Eders Maj:t städse omfattat Vega-expeditionen, genom att upplåta den förra biblioteksvåningen i Kong], slottet till förvaringsrum för samlingarna och arbetsrum för vetenskapsmännen, någon ersättning för lokal icke behöfde ifrågakomma.
Efter anförande häraf hafva komiterade yttrat sig anse, att Friherre Nordenskiölds ansökan, med afseende så väl på det rika material, hvilket här erbjöde sig till en följd af upplysande och värdefulla afliandlingar, som på det storartade företaget, hvithet förtjenade att värdigt framställas i sina vetenskapliga resultat, borde af Akademien förordas; och har Akademien i enlighet dermed anhållit, att Eders Kongl. Maj:t täcktes hos Riksdagen utverka det för ändamålet begärda anslaget, att utgå med 25,000 kronor under hvartdera af åren 1881 och 1882.
På det man må fullständigt vinna de vetenskapliga frukterna af den berömda expedition, som under Friherre Nordenskiölds ledning hufvudsakligen af svenske män blifvit bragd till ett lyckligt slut, måste naturligtvis det material, som samlats, blifva bearbetadt, och det torde ej böra komma i fråga, att Sverige skulle undandraga sig de derför erforderliga kostnaderna. Då emellertid ändring i en redan faststäld stat ej annat än i verkligt nödfall synes böra ifråga-
Åttonde lmfnidtitoln.
sättas, samt i allt fall utväg torde kunna beredas att förskjuta de medel, som kunna vara beliöfliga, om arbetet redan detta år kan börja och fortsättas, hemställer jag i underdånighet, att Eders Kong! Maj:t behagade föreslå Riksdagen att till vetenskaplig bearbetning af de genom Vega-expeditionen hemförda samlingarna och af de under resan utförda fysikaliska och geografiska observationer bevilja ett anslag af 50,000 kronor samt deraf anvisa på extra stat för år 1882 ett belopp af 25,000 kronor, att genom Vetenskapsakademien tillhandahållas Friherre Nordenskiöld i män af behof och mot redovisningsskyldighet samt i öfrigt under de af honom erbjudna vilkor i fråga om samlingarnes öfverlemnande till staten.
De af Statskontoret för ändamål, tillhörande åttonde hufvudtiteln, gjorda [46.] förskott, Indika böra hos Riksdagen till ersättning anmälas, äro, enligt den af^torcfln- Statskontoret i sådant hänseende lemnade uppgift, följande belopp, utgörande dels mMda för-
resekostnadsersättningar och arfvoden
för reglering af presterskapets löner..........kr. 318: 66;
till två ledamöter i Komitén för döfstummeundervisningens ordnande ...................„ 672: —;
för uppgörande och granskning af förslag till förordning angående presterskapets boställen, äfvensom utgifter för tryckning, häftning m. in. af förslaget........... 15,214: 64;
och dels till arrendator!! af Wexiö hospitalsgård förskjuten ränta å belopp, som af Carlskrona—Wexiö jernvägsbolag erlagts för exproprierad mark från nämnda hospitalsgård 697: 30.
Jag hemställer i underdånighet, att Eders Kongl. Maj:t täcktes hos Riksdagen göra framställning derom att, till gäldande af nämnda förskott å tillhopa 16,902 kronor 60 öre, ett till fullt krontal jemnadt belopp af 16,903 kronor måtte varda å extra stat för år 1882 anvisadt.
Hvad föredragande Departementschefen i ofvan berörda hänseenden hemstält och föreslagit täcktes Hans Maj:t Konungen, på tillstyrkande af Statsrådets öfrige ledamöter, i nåder gilla, med befallning tillika att utdrag af detta protokoll skulle till Finansdepartementet öfverlemnas till ledning vid författandet af Kongl. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen angående statsverkets tillstånd och behof.
Ex protocollo Alfred Zimmerman.
1 Nionde hufvudtiteln.
Utdrag af protokollet öfver jinamärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet ä Stockholms slott den 5 januari 1881.
Närvarande:
Hans Excellens, Herr Statsministern Grefve Posse,
H ans Excellens, Herr Ministern för utrikes ärendena Friherre Hochschild,
Statsråden: Lovén,
von Steyern,
Friherre von Otter,
Taube,
Hederstjerna,
Hammarskjöld,
Richert och Thempt ander.
Sedan de till åttonde hufvudtiteln hörande frågor blifvit på föredragning af vederbörande departementschef pröfvade, anhöll herr statsministern att få anmäla de frågor, som tillhörde regleringen af
Btii. till li kså. Frat. 1881. L Sami. 1 A/d.
I
2 Monde hufvudtiteln.
Nionde hufvudtiteln,
omfattande pensions- och indragningsstaterna.
Härvid anmälde herr statsministern, »att någon fråga om förändring af de å pensionsstaten uppförda anslag icke förekommit.»
Beträffande åter
indragningsstaten
erinrade herr statsministern »om Kongl. Maj:ts på nedan nämnda departements föredragning dels denna dag och dels, enligt finansdepartementet tillhandakomna protokollsutdrag, förut fattade beslut om aflåtande till Riksdagen af följande framställningar, nemligen,
DO
Pension för öfversten C.
A. G. E. von Wedderkops enka.
på landtförö var sdepartementets föredragning: (se bil. 1 vid detta prat. pag. 1)
att för aflidne f. d. öfversten i armén och öfverstelöjtnanten. vid topografiska corpsen Carl Axel Gustaf Eugéne von Wedderkops enka Sofia Lovisa von Wedderkop, född Rililman, må å allmänna indragningsstaten uppföras en årlig pension åt 400 kronor, att af henne från den månad, i hvilken mannen aflidit, under hennes återstående lifstid åtnjutas ;
p.] på landtförsvarsdepartementets föredragning: (se bil. 2 vid detta prat.
Understöd åt paff. 4dj
f. d. landt- atfc till understöd åt ännu qvarlefvande, i behof stadde landtvärn»-
varnsman. - „ i , . 1. . . ^ ,xru\ i
män må för ar 1882 a allmänna indragningsstaten anvisas 10,000 kronor, under vilkor att understödsbeloppen icke få öfverstiga 200 kronor åt hvarje landtvärnsman;
Nionde hufvudtiteln.
på sjöförsvarsdepartementets föredragning: (se bil. 3 vid detta prot. pag. 6)
att för afiidne kaptenen vid kongl. flottan A. G. Ericsons enka Julie Marie Ericson, född Nordenskjöld, må å allmänna indragningsstaten uppföras eu årlig pension af 400 kronor, att af henne från ingången af april månad 1880 åtnjutas, så länge hon i sitt nuvarande enkestånd förblifver;
på civildepartementets föredragning: (se bil. 4 vid detta prof.pag. 9) att länsmannen i östbo härads mellersta distrikt af Jönköpings län Sven Svensson, efter lykta 55 lefnadsår, må från och med månaden näst efter den, hvari han med pension ur civilstatens pensionsinrättning från tjensten afgår, under sin återstående lifstid åtnjuta från allmänna indragningsstaten fyllnadspension till så stort belopp, att detta tillsammans med pensionen från nämnda inrättning utgör 1,200 kronor, eller 600 kronor årligen;
på civildepartementets föredragning: (se bil. 5 vid detta prof,, pag. 13) att åt framlidne landshöfdingen i Malmöhus län Axel Adlercreutz’ enka Märta Hedvig Soda Adlercreutz, född Lewenhaupt, må beviljas en årlig pension af 2,000 kronor, att från allmänna indragningsstaten utgå från och med juni månad 1880, eller månaden näst efter den, i hvilken hennes man aflidit;
på civildepartementets föredragning: (se bil. 6 vid detta prof. pag. 16) att chefen för Flyinge stuteri, hofstallmästare!! Acliates Carl Wilhelm Ernst Ulrik von Plåten må från och med månaden näst efter den, då han vid fylda 65 år afgår från befattningen såsom chef för nämnda stuteri, å allmänna indragningsstaten under sin återstående lifstid uppbära en årlig pension af 4,000 kronor; och
att bokhållaren vid Flyinge stuteri Carl Gustaf Tullberg °) må från och med månaden näst efter den, uti hvilken afsked från bokhållarebefattningen varder honom beviljadt, å allmänna indragningsstaten under sin återstående lifstid undfå eu årlig pension af 1,500 kronor;
[3-]
Pension för kaptenen A. Gr. Ericsons enka.
[4-]
Pension för länsmannen Sven Svensson.
[5-]
Pension för landshöfdingen A. Ad lerereutz' enka.
[6 -7.]
Pension för chefen för Fly inge stuteri A. G. W. E. U. von Plåten.
Pension för bokhållaren vid samma stuteri C. Gt. Tullberg.
*) se bil. 6 pag. 18.
4 Nionde hufvudtiteln.
[«-12.] Pension för adjunkten A. Ii. Knström.
Pension för teckningsläraren C. II. Wallberg.
Pension för öfverlär aren J. Z. Blackstadius.
Pension för professoren II. J. Berens' enka.
Pension för hospitalsläkaren J. G. K Leijer.
[13]
Ersättning för den i äldre löner ingående spanmål.
på ecklesiastikdepartementets föredragning: (se bil. 7 vid detta prat. paq. 21)
att adjunkten vid allmänna läroverket i Upsala Adolf Robert Enström må erhålla rätt till pension å allmänna indragningsstaten till belopp af 1,500 kronor årligen, att utgå från och med månaden näst efter den, hvari afsked från adjunktsbefattningen varder honom beviljadt;
att läraren i teckning vid allmänna läroverket och vid folkskolelärareseminariet i Linköping Carl Henrik Wallberg v) må erhålla rätt att från och med månaden näst efter den, i hvilken afsked varder honom såsom teckningslärare vid nämnda läroanstalter beviljadt, å allmänna indragningsstaten åtnjuta eu årlig pension å 1,500 kronor,
att öfverlärarcn vid tekniska skolan i Stockholm Johan Zacharias Blackstadius**) må från och med månaden näst efter den, i hvilken han erhåller afsked från sin öfverlärarebefattning, å allmänna indragningsstaten åtnjuta pension till belopp åt 1,500 kronor årligen;
att aflidne läraren vid musikaliska akademiens konservatorium, professoren Hermann Johannes Berens’ enka Mathilda Berens, född Bränner***, må från allmänna indragningsstaten uppbära-eu årlig pension af 500 kronor, att utgå från och med innevarande år, så länge hon förblifver enka; samt
att åt läkaren vid hospitalet i Visby samt Gotlands läns lasarett och kurhus Jesper Gustaf Ernst Leijer****) må på allmänna indragningsstaten beviljas årlig pension till belopp af 500 kronor, att utgå fiån och med månaden näst efter den, da han efter erhållet afsked frånträder förenade hospitals- samt lasaretts- och kurhusläkarebefattningarne.
Härefter anförde herr statsministern:
»Då, enligt hvad statskontoret upplyst, riksmarkegångspriset å spanmål åren 1878—1880 utgjort i medeltal 2 kronor 24 öre för kubikfoten, motsvarande 14 kronor 11 öre för tunnan, eller 3 kronor 61 öre utöfver det värde, 10 kronor 50 öre för tunnan, hvartill spanmålen vid 1840—41 års statsreglering beräknades, lärer den lönefyllnad, hvarom jemlikt då stadgade grunder löntagare, som före nämnda statsreglering tillträdt lön med derunder beräknad spanmål, är försäkrad, böra af Riksdagen bestämmas till utgående från allmänna indragningsstaten efter nämnda prisskillnad, 3 kronor 61 öre för tunnan; och kommer sålunda den ersättning, som för den ende återstående löntagaren,
*) se bil. 7 pag. 23.
**) se bil. 7 pag. 24. ***) se bil. 7 pag. 26. ****) se bil. 7 pag. 27.
Nionde liufvudtiteln.
o
hvilken eger rätt till dylik förhöjning för 15 tunnor, att utgöra 54 kronor 15 öre.
De nya anvisningar å förslagsanslaget till allmänna indragningsstaten, hvilka enligt Eders Kongl. Maj:ts af mig nu omförmälda beslut komma att äskas, torde blifva fullt uppvägda af de besparingar, som uppstå genom äldre pensionstagares afgång, och jag saknar derför anledning föreslå någon ändring i beloppet af nämnda anslag, hvadan och då å anslaget till pensionsstaten någon ny anvisning nu icke blifvit ifrågasatt de ordinarie anslagen å nionde hufvudtiteln torde såsom
hittills få upptagas:
anslaget för pensionsstaten till ................................kronor 1,286,022: —,
eko ,, allmänna indragengsstaten till ......... ,, 993,978: —,
tillsammans kronor 2,280,000
Beträffande extra anslag under denna hufvudtitel, bör vid statsverkspropositionens affattande iakttagas Eders Kongl. Maj:ts förut denna dag på föredragning af landtförsvarsdepartementet (se bil. 8. vid detta prat. pag. 29) fattade beslut att af Riksdagen äska,
så väl att å extra stat för år 1882 må anvisas ett kreditiv af
900,000 kronor, att användas dels till upprätthållande af arméns pensionskassas egen pensionering med nu faststälda pensionsbelopp, mot skyldighet för pensionskassan att afstå det för året densamma tillkommande förhöjda vederlag för de till statsverket indragna rusthållsafgifterna, dels till fyllnadspensioner i enlighet med de af Riksdagen godkända grunder för sådana pensioners utgående,
som ock att hvad af de till pensioneringen under innevarande år anslagna medel kan blifva oanvändt må för det kommande årets pensionering användas.»
Hvad herr statsministern sålunda rörande nionde hufvudtiteln anfört och hemstält biträddes af statsrådets öfriga ledamöter och blef af Hans Magt Konungen i nåder gilladt och godkändt; och behagade Hans Magt Konungen, på statsrådets tillstyrkande, härjemte förordna, att nu anmälda, för statsregleringen erforderliga handlingar skulle tillställas Riksdagens statsutskott.
Ex protocollo:
Axel Adelgren.
Bill. till BiJcsd. Prot. 1881. 1 Samt. 1 Afä.
2 Beloppet af de ordinarie anslagen å nionde hufvudtiteln.
[14]
Kreditiv för pensioneringen från arméns pensionskassa.
Nionde hufvudtiteln: bil. 1.
%
Utdrag af protokollet öfver landtför sv ar särenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen uti statsrådet å Stockholms slott den 5 januari 1881.
Närvarande:
Hans Excellens, Herr Statsministern Grefve Posse,
Hans Excellens, Herr Ministern för utrikes ärendena Friherre Hociischild,
Statsråden: Lovén,
von Steyern Friherre von Otter,
Taube,
Hederstierna,
Hammarskjöld,
Richert, och Themptander.
Departementschefen föredrog slutligen en utaf aflidne f. d. öfversten i armén och öfverstelöjtnanten vid topografiska corpsen m. m. Carl Axel Gustaf Eugéne von Wedderkops enka Sofia Lovisa von Wedderkop, född Kihlman, till Kongl. Maj:t ingifven skrift, hvaruti hon, som vid en ålder af 65 år befunne sig i svårt ekonomiskt betryck och vore oförmögen att sjelf bidraga till sitt uppehälle, i underdånighet anhållit, att Kongl. Maj:t täcktes hos Riksdagen gorå nådig framställning om beviljande för henne af någon pension; till stöd för hvilken anhållan Bill. till Piksd. Prot. 1881. 1 Sami. 1 Afd. 1
Pension för öfversten C. A. G. E.von Wedderkops enka.
'2
Nionde hufvndtiteln: bil. 1.
sökanden, med bifogande af öfversten von Wedderkops tjensteförteckning, erinrat, att hennes aflidne man allt ifrån år 1826, då han blifvit underlöjtnant vid fältmätningsbrigaden, varit anstäld i statens tjenst, der han såsom militär efter hand befordrats till öfverstelöjtnant vid topografiska corpsen och öfverste i armén, hvarefter han år 1872 utnämnts till postinspektor i Gefle och år 1874 förflyttats till postmästare i ^ Westerås, hvilken befattning han innehaft till år 1879, då han erhållit afsked, samt att han, utom denna tjenstgöring, under åren 1850 —1872 varit lärare i topografi och kartritning vid krigshögskolan äfvensom under en lång följd af år, i förening med framlidne generalmajor J. A. Hazelius, förestått en i Stockholm förlagd läroanstalt för linie-officerare, hvarest ett mycket stort antal sådana erhållit den för deras yrke nödiga undervisning.
Under åberopande af den efter mannen upprättade bouppteckning, hvaraf inhemtades, att en brist i boet förefunnes af 3,769 kronor 27 öre, hade sökanden vidare uppgifva, att hon och hennes tvenne barn nödgats afträda boet till fordringsegarne och söka urarfva-förmån, samt att hennes enda tillgång vore en henne uti civilstatens enke- och pupillkassa tillkommande pension af 400 kronor, hvaraf dock under de närmaste åren hälften komma att innehållas, enär hennes man, som endast i sju år tillhört civilstaten, ej under det stadgade antalet år inbetalt pensionsafgiften.
Uti särskilt afgifvet och vid ansökningen fogadt yttrande hade chefen för generalstabens topografiska afdelning hufvudsakligen anfört, att öfversten von Wedderkop under sin långa 46-åriga tjenstetid egnat större delen deraf åt de topografiska arbetena och i öfrigt åt dermed nära sammanhängande värf; att hans verksamhet, hvarunder han deltagit i nästan alla de olika topografiska arbetena, hufvudsakligen tagits i anspråk för fältmätning med anledning af den sällsynta smak och skicklighet i topografisk ritning, som han utvecklat och hvaruti han inom corpsen egt få likar, men ingen öfverman; att han, efter att i åtskilliga år varit anstäld såsom arbetare vid fältmätningarne, sedermera i 13 år såsom befälhafvare och ledare af dessa arbeten uppdrifvit det svenska kartverket till en grad af duglighet, som betydligt höjde sig öfver hvad föregående tid mägtat åstadkomma; att han samtidigt haft personligt, uppdrag att af originalmätningarne sammandraga 6 länskarta^ hvilket arbete kräfde mycket omdöme, samt att åt honom varit anförtrodd ledningen af tvenne andra kart-arbeten, af livilka det ena, företaget i och för tillämnade befästningar omkring hufvudstaden, otvifvelaktigt vore i sitt slag det vackraste som i Sverige åstadkommits, samt det andra, en fullständig uppmätning af Stockholms stad, utförts
Nionde liufvudtiteln: bil. 1.
i en så stor skala, att mätningen måst anordnas efter en plan, som åtminstone inom Sverige var i viss mån ny; och. hade bemälde chef slutligen upplyst, att von Wedderkop åtta gånger varit i allmänt uppdrag och i ärenden, som rörde tjensten, utsänd till främmande länder, hvarvid hans språkkunskap underlättat fullgörandet af de honom anförtrodda värf, äfvensom omnämnt hans verksamhet vid militärundervisningen, dels vid läroanstalten för linie-officerare, hvars föreståndare han varit från 1856 till 1867, dels såsom ledamot i 4:de militärdistriktets examenskommission från 1836 till 1850 samt från 1856 till 1867, och dels såsom lärare under 21 års tid i topografi vid krigshögskolan, der han dessutom väsentligen bidragit till en på allmänt uppdrag utarbetad militärgeografi.
Då obestridligt vore, att öfversten von Wedderkop varit en i många hänseenden framstående militär och, såsom sådan, dels fört de topografiska arbetena inom landet högst betydligt framåt, dels nedlagt stora förtjenster om militärundervisningen, och då det syntes skäligt att staten lemnade ett erkännande häraf genom något bidrag till hans enka, hvilken vore ålderstigen och icke egde andra tillgångar för sitt uppehälle än den pension, som hon för närvarande erhölle från civilstatens pensionskassa och af hvilken hon, under ännu närmare fyra års tid, ej finge uppbära mer än hälften, eller 200 kronor, hemstälde statsrådet i underdånighet, det Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen, att å allmänna indragningsstaten för enkan Sofia Lovisa von Wedderkop uppföra en årlig pension af 400 kronor, att af henne från den månad, i hvilken mannen aflidit, under hennes återstående lifstid åtnjutas; hemställande statsrådet slutligen, att, i händelse af nådigt bifall härtill, protokollsutdrag i ämnet finge till finansdepartementet expedieras, för behörigt iakttagande vid uppgörande af förslag till reglering af riksstatens nionde hufvudtitel.
Hans Maj:t Konungen behagade i nåder bifalla hvad statsrådet sålunda hemstält.
Ex protocollo: Edv. Kolmodin.
4 Nionde liufvudtiteln: bil. 2.
Utdrag af protokollet öfver landtförsvarsärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 5 januari 1881.
Närvarande:
Hans Excellens, Herr Statsministern Grefve Posse,
Hans Excellens, Herr Ministern för utrikes ärendena Friherre Hochschild,
Statsråden: Loven,
von Steyern,
Friherre von Otter,
Taube,
Hederstierna,
Hammarskjöld,
Richert och Themptander.
Departementschefen föredrog vidare följande ärenden rörande reglering för år 1882 af de anslag å riksstatens nionde hufvudtitel, hvilka röra landtförsvaret; och anförde dervid beträffande
understöd, åt f. d. landtvärnsman:
Understöd åt f. d. landtvärnsman.
“Eders Kongl. Maj:t torde vilja föreslå Riksdagen, att för ifrågavarande ändamål äfven för år 1882 anvisa å allmänna indragningssta-
Nionde hufrudtiteln: bil. 2.
ten 10,000 kronor, under vilkor, i enlighet med sist församlade Riksdags beslut, att understödsbeloppen icke få öfverstiga 200 kronor åt hvarje understödstagare.u
Uppå statsrådets öfrige ledamöters underdåniga tillstyrkan täcktes Hans Maj:t Konungen till alla delar gilla och bifalla hvad nu i afseende på regleringen af utgifterna under riksstatens nionde hufvudtitel blifva af departementschefen föreslaget och hemstäldt; och skulle angående hvad Kongl. Maj:t sålunda i nåder besluta utdrag af protokollet finansdepartementet meddelas, för att läggas till grund vid författandet af Kongl. Maj:ts proposition om statsverkets tillstånd och behof, i hvad den kan komma att röra landtförsvaret; hvarjemte de till dessa statsregleringsärenden hörande handlingar skulle vederbörande utskott tillhandahållas.
Ex protocollo: Edv. Iiolmodin.
6 Nionde hufyudtiteln: bil. 3.
Pension för Jcaptenen A. G. Ericsons enka.
Utdrag af protokollet öfver sjöförsvar särenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet d Stockholms slott den 30 december 1880.
Närvarande:
Hans Excellens, Herr Statsministern Grefve Posse,
Statsråden: Lovén,
von Steyern,
Friherre von Otteb,
Taube,
Hederstierna,
Hammarskjöld,
Richert och
THEMPT ANDER.
Departementschefen, statsrådet friherre von Offer föredrog i underdånighet:
En utaf aflidne kaptenen vid kongl. flottan A. G. Ericsons efterlemnade enka Julie Marie Ericson, född Nordenskjöld, till Kongl. Maj:t ingifven skrift, hvaruti hon, under åberopande af den nödstälda belägenhet, i hvilken hon blifvit genom mannens frånfälle försatt, anhållit att, med afseende härå och då mannen under kommendering såsom chef å kanonbåten “Gunhild“ ådragit sig en sjukdom, hvilken, i följd af hans nit att i det längsta bibehålla chefskapet å fartyget, grundlagt ett obotligt lidande, som förkortat hans dagar, Kongl: Maj:t måtte bereda sökanden och hennes barn någon statspension.
Nionde hufvudtiteln: bil. 3.
7 Departementschefen anförde härvid:
“Af ansökningen bilagda handlingar inhemtas, att kaptenen Ericson aflidit den 18 mars innevarande år och såsom sterbhusdelegare efterlemnat enkan och en dotter, född år 1872; att behållningen i boet, enligt bouppteckningen, utgjorde allenast 570 kronor 13 öre; samt att kaptenen Ericson, enligt företedt läkarebetyg, under tjenstgöring såsom befälhafvare å kanonbåten Gunhild ådragit sig diafragmatisk lungsäcksinflammation, hvilken, jemlikt samma intyg, sannolikt genom kaptenen Ericsons öfverdrifna tjenstenit, att i det längsta bibehålla befälet, förvärrades och antog dödlig utgång.
Uti särskildt afgifna, vid ansökningen fogade yttranden hafva dels kommendören i kongl. flottans reserv m. in. Alexis Pettersén intygat, att kaptenen Ericson, hvilken under hans befäl innehaft åtskilliga olikartade tjenstebefattningar, derunder städse ådagalagt, jemte en rik erfarenhet, ett outtröttligt, sjelfuppoffrande nit i tjensten, hvilket ock måhända bidragit till hans förtidiga bortgång, i det han, såsom chef å kanonbåten “Gunhild“ och ännu convalescent, ej lemnade kommandobryggan förrän han uppfylt den skyldighet, hans kommendering afsåg, hvarföre om honom kunde sägas, att han nära nog dog på sin post;
dels kommendörkaptenen i kongl. flottans reserv m. m. Sv. Ad. C:son Lagerberg, i afseende å kaptenen Ericsons verksamhet såsom äldste officer vid ekipagedepartementet å flottans varf i Karlskrona under den tid han stått under bemälde kommendörkaptens befäl, vitsordat, att en mera nitisk, ihärdig och omtänksam tjensteman icke stode att finna och svårligen eu sakkunnigare än hvad kaptenen Ericson varit;
dels ock kommendörkaptenen vid kongl. flottan m. m. O. Lagerberg anfört, att kaptenen Ericson, hvilken vid flere olika tillfällen stått under hans befäl, utmärkt sig för en aldrig svikande pligttrogenliet i utöfningen af tjensten jemte en icke vanlig skicklighet deri, samt att den åsigten allmänt delades af kaptenen Ericsons vapenbröder, att hans bortgång varit en lika kännbar förlust för det vapen han tillhört, som till stor saknad för hans tjenstekamrater och underlydande.
Genom nådig remiss anbefald att med underdånigt utlåtande öfver ifrågavarande ansökning till Kongl. Maj:t inkomna, har chefen för flottans militärpersonal i underdånigt memorial den 16 innevarande månad anfört: att kaptenen Ericson såväl till flottans bästa som statens fromma städse fullgjort de många och maktpåliggande uppdrag, som honom anförtrotts; att kaptenen Ericson, hvilken hösten 1879 utnämnts till chef på kanonbåten “Gunhild“ med order att under då förestående vintermånader, så ofta väderlek och omständigheter det medgåfvo,
8 Monde hufYudtiteln bil. 3.
kryssa i Kattegat, för att, der så erfordrades, lemna nödstälda fartyg bistånd, den 1 november samma år med kanonbåten afgått från Karlskrona, men den 18 februari 1880 måst, i följd af sjukdom, aflemna befälet öfver densamma; att kaptenen Ericson under fullgörandet af i fråga varande hårda tjenstgöring ådragit sig den sjukdom, hvilken genom hans brinnande nit att i det längsta söka behålla befälet så förvärrades, att densamma inom kort antog en dödlig utgång; samt att på grund af sålunda anförda förhållanden och med hänsyn till så väl kaptenen Ericsons långa tjenstetid, 24 år, hvarunder han städse tjenat konung och land med omutlig trohet och aldrig tröttnande nit, som ock till det utblottade tillstånd, hvaruti hans efterlemnade maka och barn befunne sig, chefen för flottans militärpersonal ville på det varmaste förorda den underdåniga ansökningen.
I betraktande af de sålunda i afseende å kaptenen Ericson och hans tjensteutöfning afgifna hedrande vitsord, och med särskildt fäst afseende å anledningen till hans bortgång, som, enligt sammanstämmande omdömen, antagligen är att söka i ett af synnerligt nit i tjensten eggadt begär att i det yttersta qvarstanna på sin post för fullgörande af honom anförtrodt uppdrag, finner jag mig, vid det förhållande att hans enka och minderåriga dotter befinna sig i medellös belägenhet, böra tillstyrka, det Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen, att å allmänna indragningsstaten för kaptenen Ericsons enka uppföra en årlig pension af 400 kronor, att af henne från den månad, under hvilken mannen aflidit, åtnjutas så länge hon i sitt nuvarande enkestånd förblifver; samt att, i händelse af nådigt bifall härtill, protokollsutdrag i ämnet finge till finansdepartementet expedieras, för behörigt iakttagande vid uppgörande af förslag till reglering af riksstatens nionde hufvudtitel.“
Uti denna departementschefens hemställan förenade sig statsrådets öfrige ledamöter.
Hans Maj:t Konungen behagade i nåder gilla och bifalla hvad
statsrådet uti förestående under punkterna---upptagna mål
underdånigst tillstyrkt och hemstält.
Ex protocollo: Carl Silfversvärd.
Nionde liufvudtiteln: bil. 4.
9 Utdrag af protokollet öfver civilärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 17 december 1880.
Närvarande:
Hans Excellens, Herr Statsministern Grefve Posse,
Hans Excellens, Herr Ministern för utrikes ärendena Friherre Hochschild,
Statsråden: Lovén,
von Steyern,
Friherre von Otter,
Taube,
Hederstierna,
Hammarskjöld,
Richert och Themptander.
Departementschefen, statsrådet Hederstierna föredrog vidare i underdånighet:
Kongl. Maj:ts befallningshafvandes i Jönköpings län underdåniga memorial den 12 sistlidne oktober, hvarmed öfverlemnats en af länsmannen i Östbo härads mellersta distrikt af nämnda län, Sven Svensson, Bill. till alltså. Prof. 1881. 1 Sami 1 Afd. 2
Pension för länsmannen S. Svensson.
10 Nionde hufvudtiteln: bil. 4.
till Kongl. Maj:ts befallningshafvande ingifven, af prest- och läkarebetyg jemte andra handlingar åtföljd ansökning, att, då sökanden till följd af slaganfall i början af år 1876 blifvit oförmögen att förrätta sin länsmanstjenst, utan att någon förbättring i hans helsotillstånd vore att förvänta, samt sökanden saknade egna medel för sin och sin familjs utkomst, pension å allmänna indragningsstaten måtte beredas honom, ehuru stadgade vilkor i afseende å ålder ännu icke vore uppfylda, när han, i anseende till berörda obotliga sjukdom, nödgades från tjensten söka afsked;
och hade Kong!. Maj:ts befallningshafvande, med vitsordande att sökanden med redbarhet, nit och skicklighet utöfvat sin tjenstebefattning, hemstält, att, då, enligt det för honom utfärdade läkarebetyg, icke någon förbättring i sökandens helsotillstånd kunde emotses, samt det vore med svårighet förenadt att, ensamt mot tjenstgöringspenningarne, kunna fortfarande erhålla lämplig person till bestridande af länsmanstjensten inom ifrågavarande besvärliga distrikt, innefattande jemväl Vernamo köping, Kongl. Maja täcktes hos Riksdagen föreslå, att sökanden, hvilken i 32 år varit uti statens tjenst och enligt gällande föreskrifter vore berättigad att, sedan han år 1881 uppnått 55 års ålder, från civilstatens pensionsinrättning uppbära en årlig pension af 600 kronor, måtte å allmänna indragningsstaten uppföras till åtnjutande af en fyllnadspension till enahanda belopp.
Af handlingarne i målet inhemtades, att sökanden, som vore född den 4 augusti 1826 och således uppnått en ålder af mer än 54 år, den 15 juni 1841 antagits till skrifvare å kronofogdekontor och derstädes under flera år tjenstgjort, samt att han den 10 oktober 1848 konstituerats och förordnats till sin nu innehafvande länsmanstjenst, hvilken han alltså beklädt öfver 32 år; och innehölle det för sökanden den 14 sistlidne september utfärdade, läkarebetyg, att han, som flera år lidit och fortfarande lede af följderna utaf ett slaganfall, yttrande sig i förlamning i venstra armen och benet, vore alldeles oförmögen att sköta sin länsmanstjenst, äfvensom att för framtiden ingen förbättring vore att vänta uti sökandens helsotillstånd.
Uti häröfver infordradt, den 21 sistlidne oktober afgifvet underdånigt utlåtande hade direktionen för civilstatens pensionsinrättning anfört, att, enär sökanden, som från och med november månad 1848 till pensionsinrättningen erlagt stadgade utgifter, varit i rikets tjenst öfver 30 år och derunder sin omförmälda afgiftsskyldighet behörigen fullgjort, men han ännu icke uppnått den för pensions tillträdande bestämda ålder af fylda 55 år, sökanden, om han dessförinnan från sysslan afginge, vore, jemlikt § 16 af gällande reglemente för civil-
Nionde hufvudtiteln: bil. 4.
statens pensionsinrättning den 30 november 1877, berättigad att, efter uppnådd sådan ålder, så framt han behörigen fortfore med afgifters erläggande, under den tid, som i samma ålder bruste, tillträda för sin öfriga lifstid pension i sjette klassen af nämnda inrättning med 600 kronor årligen.
Statskontoret hade derefter uti infordradt underdånigt yttrande åt den 18 nästlidne november anfört: att genom nådiga brefvet, den 1 juni 1877 vore, bland annat, stadgadt, att civile embets- och tjensteman samt betjente, hvilkas aflöning på grand af reglering vid 1876 års riksdag eller sedermera fördelats i lön och tjenstgöringspenningar, vore berättigade att, då de . uppnått 65 lefnads- och minst 35 tjensteår, vid afskedstagande! från tjensten å allmänna indragningsstaten undfå pension till lönens hela belopp; att, enligt den vid 1878 års riksdag skedda lönereglering för visse af landsstatens tjensteman, länsmännens aflöning numera utgjordes af lön 900 kronor, förutom tjenstgöringspenningar 600 kronor och expensmedel 100 kronor, hvartill för sökanden, jemlikt nådiga brefvet den 17 januari 1879, komme ett personligt ålderstillägg till lönen af 300 kronor, så att denne i sin helhet för honom utgjorde 1,200 kronor; att i följd häraf pension å allmänna indragningsstaten till motsvarande belopp skulle honom tillkomma, derest lian hade uppfylt de vilkor, som för rätt till pension å nämnda stat blifvit uti 1877 års nyss åberopade nådiga bref stadgade; att, då emellertid sökandens anställning å kronofogdekontor, utan att vara i statens tjenst antagen, icke kunde medföra rätt till tjensteårsberäkning för vinnande af rättighet till pension å allmänna indragningsstaten, sökanden ännu icke i afseende å tjensteåldern fullgjort det vilkor, som för åtnjutande af berörda förmån sålunda föreskrifvits; att han likaledes icke på långt när uppfyllt det stadgade vilkoret beträffande lefnadsaldern; men att, med afseende å innehållet af det för honom utfärdade läkarebetyg, hans väl vitsordade tjenstgöring samt svårigheten och olämpligheten af tjenstens fortsatta uppehållande genom vikarie, statskontoret ansåge, i hufvudsaklig öfverensstämmelse med Kongl. Maj:ts befallningshafvande, sig böra i underdånighet tillstyrka, att Kongl. Maj:t måtte till Riksdagen aflåta nådig proposition derom, att Svensson, hvilken, enligt hvad direktionen för civilstatens pensionsinrättning upplyst, blefve vid 55 års ålder berättigad att för sin öfriga lifstid från nämnda inrättning tillträda en årlig pension af 600 kronor, så framt han behörigen fortfore med afgifters erläggande till inrättningen under den tid, som i samma ålder bruste, måtte å allmänna indragningsstaten få uppföras till åtnjutande af en fyllnadspension till
12 Nionde hufvudtiteln: bil. 4.
enahanda belopp, eller 600 kronor årligen, att utgå från och med månaden näst efter den, då sökanden, efter uppnådda 55 lefnadsår, från tjensten erhölle afsked.
Med afseende å hvad i ärendet förekommit, tillstyrkte statsrådet, att Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen medgifva, att länsmannen Svensson, efter fylda 55 lefnadsår, finge från och med månaden näst efter den, hvari han med pension ur civilstatens. pensionsinrättning från tjensten afginge, under sin återstående lifstid åtnjuta från allmänna indragningsstaten fyllnadspension till så stort belopp, att detta tillsammans med pensionen från nämnda inrättning utgjorde 1,200 kronor, eller sex hundra kronor årligen.
Hans Maj:t Konungen behagade i nåder lemna bifall härtill samt befalte, att utdrag af detta protokoll skulle meddelas finansdepartementet till iakttagande vid uppgörande af förslaget till reglering af utgifterna under riksstatens nionde hufvudtitel.
Ex protocollo: W. J. Mocligh.
Nionde hufvudtiteln: bil. 5.
13 Utdrag af protokollet öfver civilärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 23 december 1880.
Närvarande:
Hans Excellens, Herr Statsministern Grefve Posse,
Hans Excellens, Herr Ministern för utrikes ärendena Friherre Hochschild,
Statsråden: Lovén,
von Steyern,
Friherre von Otter,
Taube,
Hederstierna,
Hammarskjöld,
Richert ,
Themptander.
Departementschefen, statsrådet Hederstierna föredrog derefter:
En af framlidne landshöfdingen i Malmöhus län m. m. Axel Pensionat Adlercreutz’ efterlemnade enka Märta Hedvig Sofia Adlercreutz, född Lewenhaupt, till Kongl. Maj:t ingifven ansökning, deruti hon, med creuté enka. bifogande af styrkt transsumt utaf den efter landshöfdingen Adlercreutz förrättade bouppteckning, i underdånighet anhållit, att, då hennes bemälde man den 20 sistlidne maj aflidit vid 59 års ålder och hon således ensam finge draga försorg om deras sex oförsörjda barn, utan att dertill eg a annan tillgång än den henne från civilstatens pensions-
14 Nionde hufvudtiteln: bil. 5.
inrättning tillkommande pension, Kongl. Maj:t täcktes till Riksdagen göra framställning derom, att pension å allmänna indragningsstaten måtte henne och de oförsörjda barnen förunnas.
De vid ansökningen fogade handlingar utvisa, att landshöfdingen Adlercreutz efterlemnat, jemte ofvannämnda enka, sex omyndiga barn, nemligen fyra söner, födda 1864, 1866, 1868 och 1871, och två döttrar, födda 1856 och 1862, samt att vid bouppteckning den 15 sistlidne juli tillgångarne i boet befunnits utgöra 562,241 kronor 32 öre, under det att skulderna uppgått till 602,472 kronor 46 öre, hvadan således en brist förefanns till belopp af 40,231 kronor 14 öre.
Statskontoret, hvars yttrande öfver ansökningen infordrats, har i afgifvet underdånigt utlåtande af den 29 nästlidne november förmält, att, enligt hvad statskontoret inhemtat, landshöfding Adlercreutz, som inträdde i statens tjenst år 1842, erhållit ordinarie tjenst såsom fiskal i Svea hofrätt år 1850, utnämnts till assessor i nämnda hofrätt 1853, till revisionssekreterare 1857, till justitieråd 1860, till president i Göta hofrätt 1868, till statsråd och chef för civildepartementet samma år samt till justitiestatsminister den 3 juni 1870, hvilket embete han innehaft under nära fyra års tid, hvarefter han den 8 april 1874 utnämndes till landshöfding i Malmöhus län; att landshöfding Adlercreutz under många riksdagar varit en af svenska folkets representanter dels såsom sjelfskrifven ledamot af ridderskapet och adeln och dels i egenskap af valdt ombud i riksdagens andra kammare; äfvensom att, i afseende å den pensionsrätt, som kunde tillkomma sökanden från civilstatens pensionsinrättning, statskontoret erhållit den upplysning, att hon erhållit pension från enskilda enke- och pupillfonden till årligt belopp af 1,200 kronor samt att hon syntes berättigad till en årlig pension af 300 kronor från allmänna enke- och pupillfonden, hvarom ansökning till Kongl. Maj:t ingifvits; och hade statskontoret, med afseende å det synnerligen framstående sätt, hvarpå landshöfdingen Adlercreutz utöfvat de mångfaldiga honom anförtrodda vigtiga befattningar och uppdrag, samt då styrkt vore, att hans efterlefvande enka och många barn befunne sig i bekymmersamma ekonomiska omständigheter, hemstält, att Kongl. Maj:t täcktes till Riksdagen aflåta proposition derom, att till understöd åt landshöfdingen Adlercreutz’ enka för hennes framtida bergning och såsom hjelp till barnens uppfostran måtte å allmänna indragningsstaten anvisas ett belopp af 2,000 kronor årligen, att från och med nästlidne juni månad beräknas och utgå.
Med afseende å landshöfdingen Adlercreutz’ för fäderneslandet synnerligen gagnande verksamhet under en nära fyratioårig embetsmannabana, dervid han beklädt flera af samhällets mest ansvarsfulla
Nionde hufvudtiteln: bil. 5.
och maktpåliggande befattningar, samt då hans efterlemnade enka för sin framtida bergning och flera oförsörjda barns uppfostran icke egde annan tillgång än det understöd, som vore att från civilstatens pensionsinrättning påräkna till belopp af högst 1,500 kronor, hemstälde statsrådet, att Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen, att bevilja landshöfdingen Adlercreutz’ enka en årlig pension af två tusen kronor, att från allmänna indragningsstaten utgå från och med juni månad 1880, eller månaden näst efter den, i hvilken hennes man aflidit.
Hans Maj:t Konungen behagade i nåder bifalla denna hemställan samt förordnade, att utdrag af detta protokoll skulle meddelas finansdepartementet till iakttagande vid uppgörande af förslag till reglering af utgifterna under riksstatens nionde hufvudtitel.
Ex protocollo:
A. Wennberg.
16 Nionde hufyudtiteln: bil. 6.
Utdrag af protokollet öfver civilärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 30 december 1880.
Närvarande:
Hans Excellens, Herr Statsministern Grefve Posse,
Hans Excellens, Herr Ministern för utrikes ärendena Friherre Hochschild,
Statsråden: Lovén,
von Steyern,
Friherre von Otter,
Taube,
Hederstierna,
Hammarskjöld,
Eichert och
ThEMPT ANDER.
Departementschefen, statsrådet Hederstierna föredrog derefter i underdånighet:
Pension för En af chefen för Flyinge stuteri, hofstallmästaren m. in. Achates
Ilyinge stil- Carl Vilhelm Ernst Ulrik von Plåten gjord, af stuteriöfverstyrelsen tv* É' u met^ memorial den 13 sistlidne oktober insänd underdånig ansökning, von Plåten, att han, hvilken uppnått en ålder af nära 65 år och varit i statens tjenst anstäld öfver 46 år, måtte, då han vid fylda 65 år från tjensten
Nionde hufvudtiteln: bil. 6.
afginge, erhålla en årlig pension å allmänna indragningsstaten af
5,000 kronor, motsvarande hans nu innehafvande kontanta lön.
Af ansökningshandlingarna inhemtades: att von Plåten, som vore född den 30 juni 1816, blifvit den 24 december 1833 antagen till korporal vid då varande kronprinsens husarregemente; att han år 1836 blifvit underlöjtnant vid samma regemente och sedermera derstädes befordrats till löjtnant och ryttmästare, från hvilken sistnämnda beställning han år 1862 erhållit afsked; samt att han redan derförut den 9 september 1859 utnämnts till sin nu innehafvande befattning, chef för Flyinge stuteri, hvilken tjenst han således beklädt i mera än 21 år.
Det insända läkarebetyget innehölle, att von Plåten under de senare åren ofta besvärats af stenbildningar och att, oaktadt lyckliga operationer, dessa lidanden dock i förening med eu framskriden ålder haft till följd, att krafterna minskats, hvadan han för att rätt vårda sin helsa väl behöfde att numera få åtnjuta en hvila, som endast minskade göromål åt honom kunde bereda.
Uti sitt ofvan omförmälda underdåniga memorial har stuteriöfverstyrelsen, under tillkännagifvande, att sökanden icke fullgjort de vilkor i afseende å tjenstetid vid armén, som berättigade honom till pension från arméns pensionskassa, i underdånighet hemstält, det Kongl. Maj:t täcktes såsom ett erkännande af det nit samt den skicklighet och omtanka, sökanden i berörda chefsbefattning städse ådagalagt, hos nästkommande Riksdag i nåder föreslå honom att, då han efter fylda 65 år från sagda chefsbefattning afginge, å allmänna indragningsstaten komma i åtnjutande af en årlig pension af 5,000 kronor.
Till följd af erhållen nådig remiss har statskontoret i underdånigt utlåtande den 25 nyssnämnda oktober månad anfört: att de, i afseende å embets- och tjenstemäns berättigande till pension å allmänna indragningsstaten, meddelade allmänna nådiga föreskrifter icke kunde, beträffande innehafvare af ifrågavarande tjenstebefattning, anses tillämpliga, men att Riksdagen likväl, i anledning af särskilda nådiga framställningar, vid olika tillfällen medgifvit dylik förmån till åtskilliga innehafvare af likartade befattningar, hvaribland till chefen för Ottenby stuteri, hofstallmästare!! J. W. Beijer, hvilken fått sig tillagd en årlig pension å allmänna indragningsstaten af 4,000 kronor; samt att med hänsyn härtill och då sökanden, förutom åtskilliga naturaförmåner, upptagna till ett sammanlagdt värde af 1,700 kronor, åtnjöte en kontant lön af 5,000 kronor, och beloppet i allmänhet af pensionen för civile embets- och tjenstemän, hvilkas aflöning, i likhet med sökandens, icke vid nyligen skedd reglering blifvit i lön och tjenstgörings- Bih. till lliksd. Brnt. 1881. 1 Sami. 1 Afd. 3
18 Nionde liufyudtiteln: bil. 6.
Pension för bokhållaren vid Flyinge stuteri G. G.
Tullberg.
penningar fördelad, motsvarade, när lönen uppginge till den summa sökanden åtnjöte, 80 procent af lönen, eller 4,000 kronor, statskontoret, med derjemte fästadt afseende å sökandens långvariga och väl vitsordade tjenstgöring samt behofvet för honom att, då han uppnådde den ålder, vid hvilken pension af civile embetsman i allmänhet erhölles, från tjensten afgå, funnit sig böra i underdånighet tillstyrka, det Kongl. Maj:t täcktes till Riksdagen aflåta nådig proposition derom, att sökanden, hvilken icke uppbure någon pension från arméns pensionskassa, måtte tilläggas rättighet att, då han efter uppnådd ålder af 65 år från chefsbefattningen för Flyinge stuteri afginge, å allmänna indragningsstaten under sin återstående lifstid uppbära en årlig pension af 4,000 kronor.
Med hänsyn till hvad sålunda blifvit anfördt, tillstyrkte statsrådet i underdånighet, det Kongl. Maj:t täcktes, i betraktande af hofstallmästaren von Plåtens långvariga och väl vitsordade verksamhet i det allmännas tjenst, föreslå Riksdagen medgifva, att hofstallmästare!! von Plåten Unge från och med månaden näst efter den, då han vid fylda 65 år afginge från befattningen såsom chef för Flyinge stuteri, å allmänna indragningsstaten under sin återstående lifstid uppbära eu årlig pension af 4,000 kronor.
Stuteriöfverstyrelsens underdåniga memorial den 15 sistlidne september angående bokhållaren vid Flyinge stuteri, hofkamreraren Carl Gustaf Tullbergs anhållan, att, enär han, som uppnått en ålder af omkring 73 år och öfver 48 år varit i statens tjenst anstäld, numera till följd af försvagad helsa vore urståndsätta att sin innehafvande bokhållarebefattning fortfarande bestrida, bemälda styrelse måtte i underdånighet föreslå honom till erhållande vid afskedstagande! af en årlig pension af 1,500 kronor.
För egen del hade stuteriöfverstyrelsen, jemte tillkännagifvande, att stuteribokhållarens löneförmåner, förutom kontant lön 1,500 kronor, utgjordes af fri bostad med planteringsland, 5 famnar ved samt foder och bete till 3 kor, hvilka förmåner kunde uppskattas till minst 600 kronor, samt med vitsordande af sökandens långvariga och trogna tjenst, i underdånighet hemstält, huruvida Kongl. Maj:t skulle finna skäligt att såsom pension åt sökanden hos näst sammanträdande Riks-
Nionde lnifvudtiteln: bil. 6.
dag föreslå ett årligt belopp af 1,500 kronor, att å allmänna indragningsstaten uppföras.
Enligt ansökningshandlingarna vore Tullberg född den 5 december 1807. Sedan lian på grund af särskilda förordnanden bestridt länsmanstjenst under sammanlagdt 2 år 3 månader, erhöll han å sin nu innehafvande stuteribokhållaretjenst under den 23 april 1834 förordnande och den 28 november samma år fullmakt, hvadan han innehaft denna tjenst i 46^- år. I afseende å hans helsotillstånd innehölle ett för honom utfärdadt läkarebetyg, att lian under de senaste två åren ofta varit besvärad och lidande af rheumatiska åkommor samt, i följd af dessa krämpor, flere gånger varit nödsakad att genom vikarie fullgöra de honom åliggande göromål vid stuteriet, samt att, med afseende å sökandens ålder, han ansåges väl behöfva fullkomlig befrielse från alla tjensteåligganden vid stuteriinrättningen.
Statskontoret, hvars utlåtande i ärendet blifvit infordradt, hade anfört, att, ehuru sökanden i allo uppfylt de allmänna vilkor, som före vidtagande af de senaste löneregleringarne, dervid aflöningen fördelats i lön och tjenstgöringspenningar, vore i författningarne stadgade för civile ombets- och tjenstemäns berättigande till pension å allmänna indragningsstaten, likväl och då den tjenstebefattning, sökanden innehade vid stuteriet, för hvilket sådan lönereglering ej egt rum, icke kunde hänföras till dem, för hvilka eu dylik förmån blifvit medgifven, sökanden saknade rätt till den förmån, han begärt; men att, då vid sökandens långt framskridna ålder ifrågavarande tjenstebefattning icke syntes kunna af honom längre uppehållas, och billigheten torde kräfva, att han efter en så långvarig och väl vitsordad tjenstgöring icke ginge i mistning af alla sina löneförmåner utan finge behålla den kontanta lönen, såsom erforderlig för hans uppehälle under ålderdomen, statskontoret ansåge sig böra i underdånighet tillstyrka, det Kongl. Maj:t täcktes till Riksdagen aflåta nådig proposition derom, att sökanden berättigades att från och med månaden näst efter den, uti hvilken afsked från bokhållarebefattningen vid Flyinge stuteri honom beviljades, å allmänna indragningsstaten under sin återstående lifstid undfå en årlig pension af 1,500 kronor, motsvarande den kontanta lön, han nu uppbure.
Med afseende å hvad sålunda förekommit, tillstyrkte statsrådet, att Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen medgifva, att bokhållaren vid Flyinge stuteri Tullberg finge från och med månaden näst efter den, uti hvilken afsked från bokhållarebefattningen varder honom beviljadt, å allmänna indragningsstaten under sin återstående lifstid undfå eu årlig pension af 1,500 kronor.
20 Nionde hufvudtiteln: bil. 6.
Hans Maj:t Konungen behagade i nåder bifalla hvad statsrådet i näst föregående två mål hemstält samt befalte, att utdrag af detta protokoll skulle meddelas finansdepartementet till iakttagande vid uppgörande af förslag till reglering af utgifterna under riksstatens nionde hufvudtitel.
Ex protocollo: Axel Hegardt.
Nionde hufvudtiteln: bil. 7.
21 Utdrag af protokollet öfver ecklesiastikärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet ä Stockholms slott den 5 januari 1881.
Närvarande:
Hans Excellens, Herr Statsministern Grefve Posse,
Hans Excellens, Herr Ministern för utrikes ärendena Friherre Hochschild,
Statsråden: Lovén,
von Steyern,
Friherre von (Utter,
Taube,
Hederstierna,
Hammarskjöld.
Richert och Themptander.
Vidare anförde statsrådet Hammarskjöld i fråga om vissa anslag under nionde hufvudtiteln:
“Hos Eders Kongl. Maj:t har domkapitlet i Upsala uti underdånig skrifvelse den 22 juni 1880 förmält, att, sedan domkapitlet i skrifvelse den 17 oktober 1877 gjort underdånig framställning om beredande af pension å allmänna indragningsstaten för adjunkten vid allmänna läroverket i Upsala Adolf Robert Enström, både under de tre år, som derefter förflutit, det redan då af domkapitlet angifna förhållande, att nämnde lärare icke skulle kunna i tjenstgöring återinträda, vunnit ytterligare bekräftelse; och har domkapitlet nu, efter en af rektor vid läroverket hos eforus särskildt gjord hemställan, under åberopande af domkapitlets förra framställning i ämnet och med bifogande af ett den 14
Pension för läroverksadjunkten A. B. Enström.
22 Monde hufvudtiteln: bil. 7.
juni 1880 utfärdadt läkarebetyg angående Enströms helsotillstånd, underdånigst anhållit, att, då Enström från och med år 1867 varit af sjukdom hindrad att sin tjenst vid läroverket utöfva, och enligt läkarebetyget måste antagas allt framgent blifva dertill oförmögen, samt då ett sådant missförhållande icke kunde vara utan men för läroverket, livilket till följd deraf under lång tid saknat en af sina ordinarie lärare och icke kunde motse någon ändring häruti på annat sätt än genom den otjenstbare lärarens pensionering, Eders Kongl. Maj:t täcktes hos Riksdagen föreslå, att nödiga medel måtte för ändamålet varda anvisade.
Af de till ärendet hörande handlingar inhemtas, att adjunkten Enström är född den 8 augusti 1828, att han börjat tjenstgöra vid Upsala högre elementarläroverk under vårterminen 1856 och den 5 april 1861 erhållit fullmakt såsom adjunkt vid läroverket, i hvilken egenskap han tjenstgjort till slutet af år 1866, samt att, enligt hvad domkapitlet vitsordat, Enström under sin tjenstgöring städse ådagalagt synnerligt nit och utmärkt lärareskicklighet och gjort sig känd för ett värdigt och hedrande förhållande i lefveimet; varande genom det företedda läkarebetyget styrkt, att Enström alltifrån hösten 1866 lidit af ryggradssjukdom, som omöjliggör allt andligt arbete, och att hans tillstånd icke visar något hopp om en sådan förbättring, att han skulle kunna ^återtaga sin befattning såsom lärare.
Öfver ifrågavarande framställning har statskontoret afgifvit infordradt underdånigt utlåtande, hvari anförts, att Enström, som uppnått en ålder af något öfver 52 år och varit anstäld i statens tjenst under 24 år, visserligen ännu icke i afseende å lefnads- och tjensteår uppfylt de genom nådiga brefvet den 12 november 1823 för civile tjenstemäns pensionsrätt föreskrift^ vilkor, som, enligt nådiga brefvet den 16 mars 1858, jemväl egde tillämpning å lärare vid allmänna läroverken; men att statskontoret, på grund af läkarebetygets innehåll och med afseende å hvad domkapitlet i frågan anfört och vitsordat, likväl ansåge sig böra i underdånighet tillstyrka, att Eders Kongl. Maj :t täcktes föreslå Riksdagen, att adjunkten Enström, hvilkens aflöning i denna egenskap, enligt gällande stat, utgjordes af lön 1,500 kronor och personlig tillökning 500 kronor, eller tillhopa 2,000 kronor, måtte från och med månaden näst efter den, uti hvilken afsked från adjunktsbefattningen blefve honom beviljadt, uppföras å allmänna indragningsstaten till åtnjutande af en mot tre fjerdedelar af berörda aflöning svarande årlig pension af 1,500 kronor, utgörande det belopp, som han under tjenstledighet för sjukdom vore berättigad uppbära.
På grund af hvad sålunda blifvit upplyst, hemställer jag i under-
Nionde hufvudtiteln: bil. 7.
dårlighet, det Eders Kongl. Maj:t täcktes hos Riksdagen göra framställning derom att, i öfverensstämmelse med hvad förut i flera likartade fall egt rum, adjunkten Enström må erhålla rätt till pension å allmänna indragningsstaten till belopp af 1,500 kronor årligen, att utgå från . och med månaden näst efter den, hvari afsked från adjunktsbefattningen varder honom beviljadt.
Domkapitlet i Linköping har insändt och förordat en af läraren i teckning vid allmänna läroverket i nämnda stad samt vid folkskolelärareseminariet derstädes Carl Henrik Wallberg gjord underdånig ansökning, att åt honom, som uppnått en ålder af mer än 70 år och numera, i. anseende till helsans försvagade tillstånd, vore oförmögen att sköta sina befattningar, matte beredas rätt till en årlig- pension af
2,000 kronor. ö 1
Af handlingarne inhemtas, att Wallberg är född den 21 september 1810; att lian från den 21 februari 1846 varit anstäld såsom vikarierande och från den 1 juli samma år såsom ordinarie lärare i teckningvid Linköpings dåvarande gymnasium samt högre lärdoms- och apologistskola äfvensom från den 27 augusti 1862 bestridt teekningslärarebefattningen vid Linköpings folkskolelärareseminarium; att Wallberg under denna långa tjenstetid af nära 35 år, innan ålder och sjuklighet gjorde honom oförmögen att vidare sköta sina befattningar, med nit och skicklighet fullgjort sina åligganden; att enligt för honom utfärdadt läkarebetyg Wallberg är lidande af kronisk rheumatism; samt att han är i behöfvande omständigheter.
Statskontoret, hvars yttrande öfver ansökningen infordrats, har anfört att, då teckningsläraretjenst vid allmänt läroverk, ehuru lön derför funnes å ordinarie stat uppförd, icke torde kunna hänföras till de tjänster vid dessa läroverk, för hvilka pensionsrätt å allmänna indragningsstaten blifvit jemlik t nådiga brefvet den 16 mars 1858, medgifven, samt förhållandet syntes vara enahanda i afseende å teckningslärarebefattning vid folkskolelärareseminarium, statskontoret ansågé sökanden icke kunna utan särskild framställning till Riksdagen blifva berättigad till ifrågavarande förmån; och enär sökanden, enligt hvad läkarebetyget innehölle, vore oförmögen att sköta sina befattningar, samt deras fortsatta uppehållande genom vikarie icke kunde vara lämpligt, funne statskontoret, i betraktande af sökandens höga ålder och val vitsordade tjenstgöring, sig böra i underdånighet tillstyrka framställning till Riksdagen derom, att Wallberg, hvilkens aflöning enligt
Pension för teckningsläraren C. H. Wallberg.
24 Nionde hufvudtiteln: bil. 7.
Pension för öfverläraren J. Z. Blackstadius.
gällande stater utgjorde för lians befattning vid allmänna läroverket
1,000 kronor i lön och 500 kronor såsom personligt ålderstilläg-g, eller tillsammans 1,500 kronor, samt för befattningen vid seminariet 800 kronor såsom arvode, och således för begge tjensterna uppgång^ till 2,300 kronor, måtte, enär pension endast för den ena befattningen syntes böra i öfverensstämmelse med antagna allmänna grunder ifrågakomma, berättigas att, efter afskeds erhållande, å allmänna indragningsstaten uppbära en årlig pension af 1,500 kronor, motsvarande den aflöning, han såsom lärare i teckning vid allmänna läroverket åtnjöte.
Med afseende å hvad sålunda förekommit, tillstyrker jag i underdånighet, det Eders Kongl. Maj:t måtte hos Riksdagen föreslå, att teckningsläraren Wallberg må erhålla rätt att från och med månaden näst efter den, i hvilken afsked varder honom, såsom lärare i teckning vid allmänna läroverket och vid folkskolelärareseminariet i Linköping, beviljad t, å allmänna indragningsstaten åtnjuta en årlig pension å 1,500 kronor.
I en till kommerskollegium aflåten och af detta embetsverk till Eders Kongl. Maj:t öfverlemnad skrifvelse har styrelsen för tekniska skolan i Stockholm, på anhållan af öfverläraren derstädes Johan Zacharias Blackstadius, hemstält, att åt denne måtte beredas pension, att utgå sedan han erhållit afsked från sin befattning.
Af styrelsens berörda skrifvelse och dervid fogade handlingar inhemtas: att Blackstadius är född den 14 mars 1816; att han, efter idkade studier dels vid akademien för de fria konsterna, der han sedermera blifvit vald till agréé, och dels i utlandet, under åren 1854—1856 tjenstgjort såsom vikarierande lärare vid dåvarande slöjdskolan och alltsedan 1859 varit derstädes anstäld såsom öfverlärare i teckning och målning af figur och landskap; att han under sin tjenstetid med skicklighet samt utmärkt ordning och nit fullgjort sina åligganden, men numera vid snart uppnådd ålder af 65 år, enligt för honom utfärdad! läkarebetyg, lede af en ögonsjukdom, hvarigenom han vore urståndsätta att sköta den till större delen vid eldsljus pågående och derför särdeles ansträngande undervisningen i förenämnda läroämne; att Blackstadii aflöning, som till och med vårterminen 1867 utgått med viss ersättning för timme, utgjort från och med den 1 september samma år till och med den 30 juni 1869 2,000 kronor och från sistnämnde dag till utgången af år 1874 2,300 kronor, hvilket belopp med 1875 års in-
Nionde hufvudtitelii: bil. 7.
gång blifvit förhöjd t med tjugu procents dyrtidstillägg, eller till 2,760 kronor, men att hans aflöning numera, från och med den 1 september 1879, i följd af minskad undervisningskyldighet faststälts till 2,050 kronor; samt att, enär den vid slöjdskolans ombildning till teknisk skola inrättade högre konstindustriela afdelning, för uppfyllande af sitt ändamål, uppstälde högre och mera speciela fordringar på skolans verksamhet, och hvad beträffade undervisningen i figurteckning och landskapsmålning det visat sig nödigt vidtaga af dessa förhållanden påkallade förändringar, styrelsen, i betraktande af Blackstadii framskridna ålder och försvagade synförmåga, ansett sig böra för undervisningen i nyssnämnda ämne anställa annan lämplig person samt förklara Blackstadius tills vidare tjenstledig.
Angående den ifrågasatta pensionens belopp har styrelsen hemstält, att detsamma måtte bestämmas till 2,000 kronor, motsvarande ungefärligen Blackstadii nuvarande aflöning och ej fullt uppgående till tre fjerdedelar af den högsta lön, han före skolans omorganisation åtnjutit. Kommerskollegium har, med afseende å de af styrelsen anförda förhållanden och med hänsyn jemväl dertill, att den af Blackstadius uppburna aflöning svårligen satt honom i tillfälle att göra hägra besparingar för framtiden, samt att, enligt ett bland handlingarna befintligt intyg, Blackstadius skulle i saknad af sin lön vid tekniska skolan råka i ytterst torftiga omständigheter, i underdånighet tillstyrkt, att honom måtte tillerkännas pension till så stort belopp, omständigheterna kunde medgifva.
Uti infordradt underdånigt utlåtande har statskontoret anfört, att, ehuru lärarne vid tekniska skolan i Stockholm, hvarken före eller efter dess omorganisering, blifvit berättigade till pension å allmänna indragningsstaten, äfven om de uppfyllt de vilkor, som för en sådan förmåns åtnjutande af civile embets- och tjensteman samt lärare vid de allmänna läroverken och en del tekniska läroanstalter blifvit i författningarna stadgade, statskontoret likväl, i betraktande af Blackstadii väl Vitsordade tjenstgöring, långt framskridna ålder, oförmåga att vidare uppehålla befattningen och medellöshet, ansåge sig böra tillstyrka framställning hos Riksdagen om pension för Blackstadius till ett belopp, motsvarande ungefärligen tre fjerdedelar af hans nuvarande aflöning, eller 1,500 kronor, att utgå från och med månaden näst efter den, då han, efter fylda sextiofem år, från öfverlärebefattningen erhölle afsked.
Med afseende å hvad sålunda förekommit, hemställer jag i underdånighet, att Eders Kongl. Maj:t täcktes hos Riksdagen göra framställning derom, att öfverläraren Blackstadius må från och med månaden Bill. till Rihsd. Prot. 1881. I Sami. 1 Afcl. 4
26 Nionde hufvudtiteln: bil. 7.
Pension för professoren H. J. Berens’ enka.
näst efter den, i hvilken han erhåller afsked från sin befattning, å allmänna indragningsstaten åtnjuta pension till belopp af 1,500 kronor årligen.
I skrifvelse den 4 september 1880 bär musikaliska akademien underdånigst anhållit, det Eders Kongl. Maj:t måtte hos Riksdagen utverka en årlig pension af statsverket till belopp af 800 kronor åt framlidne läraren i instrumentering och komposition vid det under akademiens inseende stälda läroverk, professoren Hermann Johannes Berens’ enka Mathilda Berens, född Brauner; till stöd för hvilken anhållan akademien anfört bland annat: att Berens, som afled den 9 maj 1880, efterlemna! jemte enkan fyra barn, bland dem en son, född år 1862, och två ogifta döttrar, födda 1858 och 1859, utvisande den efter honom förrättade bouppteckningen en behållen tillgång af 1,974 kronor 46 öre; att Berens, hvilken år 1861 förordnats till lärare i nämnda ämnen vid akademiens läroverk, med den mest berömvärda omsorg och nit samt på ett för akademien synnerligen tillfredsställande sätt skött denna befattning, likasom lian ock under en följd af år ledt orkesteröfningarne vid konservatoriet; att hos honom varm kärlek till ämnet, framstående förmåga som lärare och eu aldrig svikande pligttrohet förenat sig att gorå hans verksamhet af stor betydelse för akademiens undervisningsverk i dess helhet, jemte det han, såsom en bland våra mest framstående och flitige tonsättare, frambragt verk, Indika häfdade sin plats vid sidan af det bästa vår tonkonst har att uppvisa; att han under sin föregående tjenstgöring såsom musikdirektör vid lifregementets husarkår lemna! ett varaktigt minne uti en af honom stiftad understödskassa för musikkåren; att emellertid ingen af de befattningar, Berens under olika skeden af sitt lif beklädt, kunnat betrygga hans och familjens ekonomiska existens, helst hans löneförmåner vid akademien under största delen af de nära 20 år, han derstädes verkat, endast uppgått till omkring 1,500 kronor om året, hvarföre han ock måst underkasta sig ett mycket ansträngande enskildt arbete, som i förtid brutit hans krafter.
Med afseende på professoren Berens’ sålunda vitsordade förtjenster både såsom lärare och tonsättare samt i öfrigt förekomna bevekande omständigheter, hemställer jag i underdånighet, det Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen, att på allmänna indragningsstaten bevilja professoren Berens’ enka Mathilda Berens, född Brauner,
Nionde hufyudtiteln: bil. 7.
en årlig pension till belopp af 500 kronor, att under hennes återstående lifstid utgå från och med innevarande år och så länge hon förblifver enka,
Med underdånig skrifvelse den 13 oktober 1880 bär medicinalstyrelsen till Eders Kongl. Maj:t öfverlemnat en af direktionen för hospitalet i Visby samt Gotlands läns lasarett och kurhus till styrelsen insänd, af läkaren vid nämnda hospital och lasarett, medicine doktorn Jesper Gustaf Ernst Leijer gjord underdånig ansökning om rätt för honom att, vid afskedstagande! från den med lasarettsläkarebefattningen förenade hospitalsläkaretjensten, åtnjuta af hospitalsmedlen såsom pension ett mot hospitalsläkarelönen svarande belopp af 500 kronor.
Af de till ärendet hörande handlingar inhemtas: att Leijer, som är född den 6 augusti 1823 och således uppnått en ålder åf 57 år, den-1 april 1847 inträdt i statens tjenst och den 27 oktober 1859 blifvit i nåder utnämnd till hospitalsläkare i Visby; att Leijer, enligt föfjf? e- °- professoren Carl J. Rossander, lider af börjande grå starr å båda ögonen och derigenom är urståndsatt att, såsom' sig bör, sköta sin tjenst, samt att han jemväl, enligt ett af provinc.ialläkaren Axel Gods meddeladt betyg, lider af organiskt hjertfel, kronisk rheumatism och allmän svaghet; och har direktionen förordat ifrågavarande ansökning samt. erinrat, hurusom Leijer under sin tjenstetid tagit initiativ till hospitalets utvidgande; att numera, i anseende till hans af sjukdom vållade oförmåga att sin tjenst bestrida, det vore med det allmännas fördel bäst öfverensstämmande, om annan läkare vid hospitalet finge anställas; samt att den lön, Leijer såsom hospitalsläkare uppbure, eller 500 kronor, vore särdeles ringa, såsom ock framginge af en jemförelse med löneförmånerna för öfverläkarne vid öfriga hospital.
För egen del har medicinalstyrelsen, med vitsordande att Leijer med särdeles nit och ordentlighet skött hospitalsläkaretjensten, i underdånighet hemstält, det Eders Kongl. Maj:t täcktes hos'Riksdagen göra framställning derom, att Leijer måtte å allmänna indragningsstaten beviljas för lians återstående lifstid ett pensionsbelopp, svarande mot hans lön såsom hospitalsläkare, eller fem hundra kronor, dock med vilkor, att Leijer komme i åtnjutande af denna pension först från och med månaden näst efter den, då han, efter erhållet afsked, frånträder
Pension för hospitalsläkaren J. G. E. Leijer.
28 Nionde liufvudtiteln: bil. 7.
den med hospital slak aresysslan för närvarande förenade läkarebefattningen vid Gotlands läns lasarett.
Med afseende å hvad sålunda förekommit, tillstyrker jhg i underdånighet, det Eders Kongl. Maj:t behagade föreslå Riksdagen, att på allmänna indragningsstaten bevilja hospitalsläkaren Leijer en årlig pension till belopp af 500 kronor, att utgå från och med månaden näst efter den, då han, efter erhållet afsked, frånträder förenade läkarebefattningarne vid hospitalet i Visby samt vid Gotlands läns lasarett och kurhus.»
Hvad föredragande departementschefen beträffande de under nästförestående fem punkter upptagna ärenden hemstält och föreslagit behagade Hans Maj:t Konungen, på tillstyrkan af statsrådets öfrige ledamöter, i nåder gilla; och skulle protokollsutdrag härom till finansdepartementet öfverlemnas till ledning vid författandet af Kongl. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen angående statsverkets tillstånd och behof.
Ex protocollo;
Alfred Zimmennan.
Nionde hufvudtiteln: bil. 8.
29 Utdrag af protokollet öfver landtförsvarsärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 5 januari 1881.
Närvarande:
Hans Excellens, Herr Statsministern, Grefve Posse,
Hans Excellens, Herr Ministern för utrikes ärendena Friherre Hochschild,
Statsråden: Lovén,
von Steyern,
Friherre von Otter,
Taube,
Hederstierna,
Hammarskjöld,
Richert,
Themptander.
reffleWPaförårntT88e9fenff?edr0f fÖljande ärenden rörande
reglering tor ar 1882 af de anslag a nksstatens nionde hufvudtitel Imlka röra landtförsvaret; och anförde dervid beträffande ’
armens pensionering:
tionen’™ “ wl? ^ 29 f'rtlid“e sePtember direk- » för
. o pensionskassa i afseende å beloppet af det kre- arméns P
d tv som for ar 1882 kan erfordran för ifrågavarande ändamål meddelat tok hMl7eeUer att tTnft ,mder samma förutsättning
t mnlUTUL e för 4r 1882 ^°l䙫 <mm“a soZ Blh- tdl Klcsd. Prof. 1881. 1 Sami. 1 Afd. - ’
Nionde hufvudtiteln: bil. 8.
efter afdrag af skilnaden mellan den numera kända och den förut beräknade bristen i pensionskassans inkomster för år 1879, komme att belöpa sig till omkring 1,100,000 kronor.
Som likväl skyldigheten att afgå ur tjenst icke inträder förr än tre år efter den för pensions erhållande föreskrifna lefnadsålder, hade den årliga tillkomsten af pensioner icke motsvarat den, som beräknats kunna ega i’um, och syntes i följd häraf ett sa stort öfverskott a 1880 års kreditiv kunna uppstå, att direktionen, med antagande af samma förhållande äfven framgent i afseende å pensionernas tillkomst, a.nsåge detsamma blifva tillfyllest att betäcka sa väl förut beiäknad brist för år 1881 som ock den brist, hvilken kan uppkomma för år 1882, i händelse kreditivet för samma år bestämdes endast till enahanda belopp som hittills, eller 900,000 kronor.
Med anledning af hvad sålunda blifvit upplyst och enligt direktionens anhållan, får jag underdånigst hemställa, det Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen, att, i likhet med. hvad de senare aren egt ruin, å extra stat för ar 1882 anvisa ett kreditiv af 900,000 kronor, att användas dels till upprätthållande af arméns pensionskassas egen pensionering med nu faststälda pensionsbelopp, mot skyldighet föi pensionskassan att afstå det för aret densamma tillkommande fölhöjda vederlag för de till statsverket indragna rusthallsafgifterna, dels till fyllnadspensioner i enlighet med de af Riksdagen godkända grunder för sådana pensioners utgående; som ock medgifva, att hvad af de till pensioneringen under innevarande ar anslagna medel kan blifva oanvändt må för det kommande årets pensionering användas.»
Uppå statsrådets öfrige ledamöters underdåniga tillstyrkan täcktes Hans Maj:t Konungen till alla delar gilla och bifalla hvad nu i afseende på regleringen af utgifterna under riksstatens nionde hufvudtitel blifvit af departementschefen föreslaget och hemstäldt; och skulle, angående hvad Kongl. Maj:t sålunda i nåder beslutit, utdrag af protokollet finansdepartementet meddelas, för att läggas till grund vid författandet af Kongl. Maj:ts proposition om statsverkets tillstånd och. behof, i hvad den kan komma att röra landtförsvaret; hvarjemte de till dessa statsregleringsärenden hörande handlingar skulle vederbörande utskott tillhandahållas.
Ex protocollo:
Edv. Kolmodin.
STOCKHOLM, ISAAC MARCUS’ BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1881.
Finansplanen: statsrådsprotokollet.
1 Finansplanen.
Utdrag af protokollet öfver finansärenden, hållit inför Hans May.t Konungen i statsrådet åt Stockholms slott den 5 januari 1881.
Närvarande:
Hans Excellens, Herr Statsministern Grefve Posse,
Hans Excellens, Herr Ministern för utrikes ärendena Friherre
Hochschild,
Statsråden: Lovén,
von Steyern,
Friherre von Otter,
Taube,
IIederstierna,
Hammarskjöld,
Richert,
Themptander.
Härefter yttrade herr statsministern:
“De anslag Eders Kongl. Maj:t på de särskilda departementschefernes föredragning beslutat äska af Riksdagen för år 1882 utgöra sålunda :
Bill. till lliksd. Brok 1881. 1 Sand. 1 Å/d.
Sammanfattning af utgifterna under hufvudtitlarne.
Utgifter utom hufvudtitlarne.
Riksgäldskontor ets ställning.
Finansplanen: statsrådsprotokollet.
I hufvudtiteln,ordinarie II „ ordinarie ,, extra ordinarie
3,751,000:
45,000:
1,218,000:
Härtill kommer den del af det beviljade låneunderstödet för sänkning af sjöarne Hjelmaren och
Qvismaren, som bör utgå under år 1882,........................
Fullmäktige i riksgäldskontoret hafva i skrifvelse den 16 december 1880, som under litt. B. torde få biläggas dagens protokoll, lemnat uppgift å de riksgäld skontorets utgifter för år 1882, hvilka böra i riksstaten uppföras. Enligt denna fullmäktiges beräkning, emot hvilken jag icke har någon anmärkning att framställa, utgöra dessa utgifter: riksdags- och revisionskostnader samt
aflöningar in. m.........
annuiteter och räntor å
statsskuld.....................
med afdrag likväl af den under samma år beräknade inkomst af ränteoch kapitalbetalningar 2,405,420: —, hvilket afdrag för slutsummans aftra import
13,268,603: 3
624,800:
kronor 63,531,300
300,000
13,268,603: 37; 624,800:
63,831,300:
Finansplanen: statsrådsprotokollet. 3
transport 13,268,603: 37; 624,800: —; 63,831,300: —.
jemnande utföres med
allenast ........................... 2,405,403: 37^ 10,863,200: — 11,488,000: —.
Summan af statsverkets utgifter för år 1882 uppgår således till ............................................................ kronor 75,319,300: —
och öfverstiger den förut beräknade tillgången, ,, 74,788,000: —,
med ............................................................................... kronor 531,300: —.
Statskontoret hade vid 1879 års slut från riksgäld skontoret erhållit kassaförslärkning till sammanlagd! belopp af 16,500,000 kronor. Under mars, april och maj 1880 återgäldade statskontoret häraf 3,500,000 kronor; men mot slutet af år 1880 uppstod på nytt behof af kassaförstärkning, så att Eders Kongl. Maj:t, på derom gjord framställning, den 23 december samma år bemyndigade statskontoret att under loppet af första veckan i januari 1881 för nämnda ändamål hos riksgäldskontoret lyfta 1,500,000 kronor, hvadan statskontorets skuld till riksgäldskontoret för närvarande kan antagas uppgå till 14,500,000 kronor. Enligt den utredning i afseende å anledningen till förevarande behof, som lemnats vid föregående statsregleringar af dåvarande chefen för finansdepartementet, grundar sig detta behof derå, att en betydlig del af de för utgifterna under året beräknade statsinkomsterna ej inflyta förr än året derpå. Fullmäktige i riksgäldskontoret hafva af 1879 års Riksdag erhållit bemyndigande att för betäckande åt statskontorets ifrågavarande skuld upplåna erforderliga medel mot särskilda, af riksgäldskontoret utfärdade obligationer, Indika dock skola infrias inom sex år från deras utgifningsdag. Härigenom är visserligen provisoriskt ordnad! för behofvets fyllande; men då behofvet, såsom af förut nämnda utredning framgår, icke är af öfvergåendc beskaffenhet, anser jag nödvändigt att lör dess afhjelpande förstärka statsverkets grundfond, som för närvarande utgör omkring 5,000,000 kronor, till så stort belopp, att statskontoret med tillhjelp af denna grundfond må kunna bestrida statsverkets utgifter utan att, annat än undantagsvis, anlita riksgäldskontoret om kassaförstärkning. EU sådant ökande af statsverkets grundfond synes mig lämpligast böra ske successive under en följd af år och på det sätt, att till grundfonden årligen afsättas möjligen uppkomna öfverskott å föregående statsregleringar och, derest dessa ej anses tillräckliga, jemväl en del af statsverkets inkomster för året, intill dess grundfonden uppgått till erforderligt belopp.
Statsverkets utgifter för år 1882 komma, såsom jag förut nämnt, ad öfverstiga de beräknade tillgångarne -med 531,300 kronor. För att
Statskontorets kassa- /örstärkning.
TilltiggsbeviHflinti för år 1882.
4 Finansplanen: statsrådsprotokollet.
bereda tillgång till det sålunda felande beloppet, synes mig böra begagnas samma utväg, som godkänts vid de två senaste riksdagarne, nemligen att begära särskild tilläggsbevillning för år 1882. Och om denna bevillning äskas till enahanda belopp, hvarmed den för innevarande år utgår, eper ................................................................................ kronor 1,600,000: —,
skulle, efter afdrag af nyss nämnda till betäckande
af 1882 års utgifter erforderliga belopp.......... „ 531,800: —,
återstå ......................................................................... kronor 1,068,700: —,
Utgifter utom riksstat.
livilket belopp jag, med tillämpning af hvad jag förut anfört angående behofvet att förstärka statsverkets grundfond, anser böra för detta ändamål användas.
Jag hemställer alltså, att Eders Kongl. Maj:t må af Riksdagen äska för år 1882, utom allmän bevillning efter nu gällande grunder, en särskild tilläggningsbevillning, att utgå efter hvad__för tilläggsbevillningen innevarande år är stadgadt, äfvensom föreslå Riksdagen, att, till förstärkande af statsverkets grundfond för år 1882, anvisa ett be-
lopp af 1,068,700 kronor.
På föredragning af chefen för civildepartementet*) har Eders Kongl. Maj:t förut i dag beslutat föreslå Riksdagen, att för år 1882 anvisa till utgående under samma år:
till nya byggnader och anläggningar vid statens redan trafikerade
jern vägar ........................................................ kronor 850,000: ,
„ uppförande af byggnader i Stockholm för
statens jern vägstrafik ............................... „ 200,000: ,
„ fortsättande af statens jernvägsbyggnader
i Norrland, sammanlagdt ......................... „ 3,000,000:—.
Dessa belopp, tillsammans................................ kronor 3,550,000:—,
torde, i öfverensstämmelse med hvad förut egt rum, böra anvisas att utgå från riksgäldskontor.
Enligt fullmäktiges mig lemnade, förut omförmälda uppgift, skulle riksgäldskontor, efter bestridande af förut, till utgående under år 1882 anvisade utgifter, för samma år ega en beräknad tillgång af 3,687,259 kronor 68 öre, hvilken tillgång således öfverstiger det belopp, jag nu föreslagit böra å riksgäldskontor anvisas.
Uppå statsrådets tillstyrkande behagade Hans Maj:t Konungen bifalla hvad herr statsministern sålunda hemstält och åt honom uppdraga att,
*) Se bil. till statsverlcsprositionen: “Sjette Inifvudtiteln".
Finansplanen: statsrådsprotokollet. 5
sedan han erhållit protokollsutdrag om hvad som efter de öfriga departementens föredragning blifvit beslutadt med afseende å statsregleringen, uppsätta och till justering inför Kongl. Maj:t anmäla förslag till nådig proposition angående statsverkets tillstånd och behof i enlighet med Kongl. Maj:ts nu i ämnet fattade beslut.
Ex protocollo:
Axel Ädelgren.
Bill. till 1likså. Prot. 1881. 1 Sami. 1 Afd.
STOCKHOLM, ISAAC MARCUS’ BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1881.
Finansplanen: fullmäktiges i riksgäldskontoret yttrande ang. riksgäldskontorets ställning. 1
Bil. litt. B.
Till Hans Excellens Herr Statsministern och Chefen för Kongl.
Finansdepartementet.
Med anledning af statsrådets och chefens för kongl. finansdepartementet skrifvelse till fullmäktige i riksgäldskontor den 12 nästlidne november hafva fullmäktige låtit upprätta och få härmed till eders excellens öfverlemna förslagsvis uppgjorda beräkningar öfver riksgäldskontorets sannolika ställning vid slutet af hvardera året 1880 och 1881 samt redan nu påräkneliga inkomster och utgifter år 1882.
I dessa beräkningar äro såsom vanligt ej upptagna inkomster, utgifter och behållningar för de särskild! förvaltade fonderna, nemligen jernvägshypoteksfonden samt de fonderade statslånens liqvidations- och amortissementsfonder; i följd hvaraf och då de utgifter, som af upplåningen för jernvägshypoteksfonden föranledts, böra af de till fonden ingående rånte- och kapitalbetalningar betäckas, i beräkningarne ej finnes bland utgifterna uppförd den andel af annuiteterna för 1875 och 1878 års lån, som belöper å de obligationer af berörda lån, genom hvilkas försäljning medel anskaffats till utlåningen från sistnämnda fond.
Det på statskontoret anvisade, riksgäldskontoret tillkommande anslag till riksdags- och revisionskostnader, annuiteter å de fonderade lånen och räntor å öfrig statsskuld beräknades af 1879 års Riksdag, efter afdrag af de till riksgäldskontoret ingående rånte- och kapitalbetalningar, för år 1880 till 10,899,000 kronor, med hvilket belopp anslaget ock såsom förslagsanslag i riksstaten för år 1880 uppfördes. Till följd af på riksgäldskontorets inkomster och utgifter inverkande förhållanden, hvilka vid uppgörande år 1879 af statsregleringen för år 1880 ej kunde med full noggranhet beräknas, kommer detta anslag Bih. till Biksd. Prot. 1881. 1 Samt. 1 Afd. 1
Finansplanen: fullmäktiges i riksgäldskontoret yttrande ang. riksgäldskontorets ställning.
att utgå med ett något högre belopp än nyssnämnda 10,899,000 kronor. Fullmäktige hafva nemligen måst för ifrågavarande ändamål af statskontoret reqvirera 11,422,390 kronor 59 öre.
Förr än riksgäldskontorets räkenskaper för innevarande år hunnit afslutas och liqvid med statskontoret upprättas, kan det visserligen ej visa sig till hvilket belopp detta förslagsanslag i verkligheten kommer att uppgå; men då redan nu med säkerhet kan antagas att detsamma kommer att öfverstiga de af Riksdagen beräknade 10,899,000 kronor, och då, för så vidt nu kan bedömas, den del af de reqvirerade 11,422,390 kronor 59 öre, som — efter det sig visat, om och i hvad mån en del resterande liqvider, exempelvis för Bergslagernas jernvägsaktiebolags obligationer, Wessman—Barkens jernväg, Dalslands kanal m. fl., under året komma att ingå samt efter det liqvid för året mellan riksgäldskontoret och statsverket uppgjorts — möjligen må kunna såsom för mycket utbetaldt till statskontoret återbäras, måste utgöra ett jemförelsevis obetydligt belopp, hafva fullmäktige, vid beräkningen af riksgäldskontorets inkomster för återstående delen af innevarande år, ansett sig böra uppföra anslaget med det reqvirerade beloppet 11,422,390 kronor 59 öre, efter afdrag af redan derå godtgjorda 10,200,000 kronor.
Stockholm den 16 december 1880.
G. S. ÅKERHIELM.
C. v. STOCKENSTRÖM. PER SAMZELIUS. JOH. MALLMIN. ALB. ANDERSON. J. NORDENFALK. A. Y. ÅBERGSSON.
Herman Wikblad.
Fin ansplanen: fullmäktiges i riksgäldskontoret yttrande ang. riksgäldskontorets ställning. 3
Förslagsberäkningar
öfver
riksgäldskontorets ställning
för tiden från den 16 december 1880 till och med år 1882.
4 Finansplanen: fullmäktiges i riksgäldskontoret yttrande ang. riksgäldskontorets ställning.
Förslagsberäkning öfver riksgäldskontorets inkomster och
Behållning den 10 december enligt riksgäldskontorets kassaräkning 95,589: 21.| Kapitalfordringar för tills vidare förräntade medel:
mot revers eller depositionsbevis............ 2,350,000: —,
„ obligationer efter inköpspris............ 56,722: 2 5,
saldo af löpande räkningar med jernvägshypoteksfonden samt liqvidations- och amortissementsfonderna Öfver tillfälliga
försträckningar........................... 540,000^—, 2,946,722: 2 5.
3,042,311 4
Inkomster:
Kapital- och ränte-inbetalningar å till vissa bestämda föremål anvisade låne-
understöd .................................................. 1,033,000: —.
Genom förräntande af innestående behållningar................. 30.000: —.
Ersättning af statsverkets medel:
riksgäldskontoret för år 1880 tillkommande anslag för riksdags- och revisionskostnader, annuiteter å de fonderade lånen och räntor å öfrig
statsskuld............................................. 11,422,390: 5 9,
efter afdrag af godtgjorda .............................. 10,200,000^—.
summa
1,063,000
1,222,390 6 5,327,702(0
Finansplanen: fullmäktiges i riksgäldskontoret yttrande ang. riksgäldskontorets ställning. 5
utgifter från den 16 december 1880 till årets slut.
6 Finansplanen: fullmäktiges i riksgäldskontoret yttrande ang. riksgäldskontorets ställning.
Förslagsberäkning öfver riksgäldskontorets
Beräknad behållning vid 1881 års början samt fordringar för tills vidare förräntade medel............................................................
Inkomster:
inom Kronobergs och
föremål anvisade låne- 2,105,800; —.
1,120: —. 110,000: —.
Kapital- och räntebetalningar å till vissa bestämda
understöd......................................
Afbetalningar å lån till undsättningar
Kalmar län, i anledning af 1868 års missväxt Genom förräntande af innestående behållningar ...
Ersättning af statsverkets medel:
motstående för år 1881 upptagna riksdags- och revisionskostnader, aflöningar m. m. äfvensom annuiteter å de fonderade statslånen och räntor
å öfrig statsskuld.................................... 13,080,943: 3 9,
efter afdrag af den för riksgäldskontoret under samma år
beräknade inkomst af rånte- och kapitalbetalningar... 2,216,920: —.
Genom utlemnande af obligationer för 1879 års tillfälliga lån eller återbetalning från kongl. statskontoret af riksgäldskontorets återstående” fordran för
lemnad kassaförstärkning................................. 13,000,000
efter afdrag af redan upplånte........................... 9,000,000
Vid 1880 års riksdag medgifven ny upplåning ............... 6,800,000
efter afdrag af redan upplånte ........................... 3,802,538: 54.
5,189,798
2,216,920
10,864,023
4,000,000
2,997,461
transport | 25,268,203
Finansplanen: fullmäktiges i riksgäldskontoret yttrande ang. riksgäldskontorets ställning. 7
inkomster och utgifter år 1881.
8 Finansplanen: fullmäktiges i riksgäldskontoret yttrande ang. riksgäldskontorets ställning.
transport}
25,268,203
or
!
■
summa kronor| 25,268,203[07
Finansplanen: fullmäktiges i riksgäldskontoret yttrande ang. riksgäldskontorets ställning. 9
transport
Vid 1876 års riksdag till utgående från riksgäldskontoret anvisade lån för
enskilda jernvägsanläggningar...... .... ......... ............ 2,000,000: —,
efter afdrag af hvad derå till utgående år 1879 anvisats
och utbetalts.......................................... 500,000: —.
Vid 1880 års riksdag till utgående från riksgäldskontoret anvisade anslag och lån:
till statens jernvägsbyggnader i Norrland 5,100,000: —,
„ utförande af nya byggnader och anläggningar vid statens redan trafikerande jernvägar............... 800,000: —,
„ fyllnad i förut beräknade medel för anskaffande af rörlig materiel å
norra stambanan norr om Storvik 1,400,000: —, 6,800,000: _,1
tomtregleringslån till staden Hudiksvall........ ...... 100,000: —
Beräknad behållning vid 1881 års slut .......................................|
summa kronorl
13,080,943
1,500,000
6,900,000
3,787,259
25,268,2031or
Bill. till Riksd. B rot. 1881. 1 Samt. 1 Afd.
10 Finansplanen: fullmäktiges i riksgäldskontoret yttrande ang. riksgäldskontorets ställning.
Förslagsbcräkuing öfver riksgäldskontorets
Beräknad behållning vid 1882 års början samt fordringar för tills vidare förräntade medel .............................. ... ... ... ... ... ... ... ...
i
3,787,259 6 8
Inkomster:
Kapital- och räntebetalningar å till vissa bestämda föremål anvisade låneunderstöd ...................................................... 2,354,300: -.
Afbetalningar å lån till undsättningar inom Kronobergs och
Kalmar län i anledning af 1868 års missväxt ............ 1,120: —.
Genom förräntande af innestående behållningar .............. .50,000: —.
Ersättning af statsverkets medel:
motstående för år 1882 upptagna riksdags- och revisionskostnader, aflöningar m. m. äfvensom annuiteter å de fonderade statslånen samt
räntor å öfrig statsskuld ........................... 13,893,403: 3 7,
efter afdrag af den för riksgäldskontoret under samma år
beräknade inkomst af rånte- och kapitalbetalningar 2,405,420: —.
2,405,420
11,487,983
3 7
summa , 17,680,663,05
Finansplanen: fullmäktiges i riksgäldskontoret yttrande ang. riksgäldskontorets ställning. 11
inkomster ock utgifter år 1882.
1 Statsverkspropositionens justering.
Utdrag af protokollet öfver finansärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet ä Stockholms slott den 14 januari 1881.
Närvarande:
Hans Excellens, Herr Statsministern Grefve Posse,
Hans Excellens, Herr Ministern för utrikes ärendena Friherre Hochschild,
Statsråden: Lovén,
von Steyern,
Friherre von Otter,
Taube,
Hederstierna,
Hammarskjöld,
Richert och
THEMPT ANDER.
Hans excellens herr statsministern, chefen för finansdepartementet grefve Posse uppläste till justering ett i öfverensstämmelse med Kong]. Maj:ts förut fattade, af statsrådet enhälligt tillstyrkta beslut uppsatt förslag till Kongl. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen angående statsverkets tillstånd och behof.
Hans Maj:t Konungen täcktes, enligt statsrådets underdåniga tillstyrkande, i nåder gilla berörda förslag, sådant det finnes detta protokoll bilagdt; och skulle i enlighet dermed omförmälda nådiga proposition till Riksdagen aflåtas.
Bih. till Riksd. Prof. 1881. 1 Sami. 1 Afä.
Ex protocollo: Axel Ädelgren.