Doc 1881:2
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 2.
1 N:0 2.
Ank. till Riksd. Kansli den 26 Jan. 1881, kl. 10 f. m.
Kongl. Maj:ts nådiga Proposition till Riksdagen, angående sammanförande af Stamholländeri- och Stamschäfer ifonder na till en gemensam fond under benämning Fonden för svenska hornboskaps- och fårafvelns förädlingi Gifven Stockholms slott den. 5 November 1880.
På grund af nådig proposition i ämnet anvisade vid 1844—1845 årens riksdag Rikets Ständer, jemlikt underdånig skrifvelse den 1 Mars sistnämnda år, ett anslag för en gång af 70,000 riksdaler banko till Kongl. Maj:ts förfogande för uppmuntran och befrämjande af boskapsskötseln i riket, så väl genom stamholländeriers bildande, hvartill äfven kor af inhemska racer Unge användas, samt ädla racedjurs införskrifning och framdeles utdelning af premier, som genom de åtgärder i öfrigt, Kongl. Maj:t kunde finna lämpliga för befordrandet af denna vigtiga angelägenhet. För organisering af stamholländerier och vidtagande af dermed gemenskap egande åtgärder förordnade Kongl. Maj:t, med anledning häraf, den 13 Juni 1845 en interimskomité, genom hvars försorg under åren 1846 och 1847 från England och Tyskland inköptes 8 olika stamhjordar, hvardera om 2 tjurar och 20 kor, hvilka hjordar uppstäldes inom olika delar af landet och hvartill åtgick 48,873 riksdaler 3 sk. 3 rst. banko; hvarefter, i fråga om återstoden af anslaget, 21,126 riksdaler 44 sk. 9 rst. banko, Kongl. Maj:t, enligt nådigt bref till den under tiden inrättade stamholländeristyrelsen af den 20 Oktober 1848, förklarade, att densamma borde användas till successivt Bill. till Eilcsd. Prof. 1881. 1 Sami. 1 Åfd. 2 Höft. 1
2 Kongl. Maj.is Nåd. Proposition N:o 2.
bildande af nya stamholländerier samt andra för ändamålet tjenliga åtgärder, samt tillät, att förenämnda behållning finge, i den mån densamma för häraf föranledda utgifter icke under tiden erfordrades, göras fruktbärande medelst inlösen af räntebärande obligationer. Uppå Kongl. Mapts sedermera gjorda framställningar beviljade ej mindre Rikets Ständer dels vid 1859—1860 årens riksdag till underhållande och förädling af kronans redan inrättade stamholländerier samt till uppsättande af nya, i den män sådant kunde lämpligen verkställas, 10,000 riksdaler för hvart och ett af åren 1861, 1862 och 1863, dels vid 1862 —1863 årens riksdag för statsregleringsperioden 1864—1866 ett extra anslag af 10,000 riksdaler årligen för införskaffande af goda afvelsdjur af utmärktare boskapsracer, att spridas till olika delar af landet genom uppställande antingen vid stamholländerierna eller hos enskilde; dels ock vid 1865—1866 års riksdag enahanda belopp 10,000 riksdaler för år 1866 till bildande af lämpliga holländerier i de norrländska länen samt till andra för stamholländeristyrelsens verksamhet nödiga utgifter; än äfven 1867 års Riksdag likaledes 10,000 riksdaler för att sätta stamholländeristyrelsen i tillfälle att fullfölja sina åtgärder till bildande af lämpliga holländerier i de norrländska länen.
Som emellertid redan år 1862 vid förrättad besigtning å stamholländerierna iakttagits talrika fall af den elakartade peri- eller tuberkelsjukan, och denna under de följande åren uppträdt allt mera allmän inom samtliga stamholländerier, bemyndigades stamholländeristyrelsen, jemlikt nådigt bref den 26 April 1867, att ur statens stamhjordar utmönstra och till slagt afyttra ett antal djur, och vidare, genom nådigt bref den 30 november 1869, att låta på angifna vilkor försälja statens samtliga stamhjordar; hvarefter, och sedan till följd häraf antalet af djur i samtliga stamholländerier vid 1870 års utgång nedgått till 11 tjurar och 109 kor, Kongl. Maj:t i nådigt bref den 7 Januari 1871, förklarade att stamholländeristyrelsen skulle indragas, samt inseendet öfver stamholländerierna och förvaltningen af dertill anvisade medel uppdragas åt Landtbruksakademiens förvaltningskomité, som skulle ega utse lämplig person bland sina ledamöter för öfvervakande af hithörande ämnen mot ett årligt arfvode af 750 kronor, att från anslaget till befrämjande i allmänhet af jordbruk och landtmannanäringar utgå.
Sedan under början af detta århundrade islandsfår blifvit till fårafvelns förbättrande införda i riket, men enligt nådigt bref den 30
3 Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 2.
November 1825 förordnats, att upphandling af dylika djur skulle med år 1826 upphöra, blefvo i stället under slutet af 1820-talet och under 1830-talet finulliga eller så kallade elektoralfår inköpta för medel, som anvisades från ulldiskontfonden. Sedermera har Kongl. Maj:t af besparingarne på sjette hufvudtitelns anslag till jordbruket, handeln och näringarne anvisat dels enligt nådiga brefven den 16 November 1860 och den 11 Oktober 1864 till inköp af två springgumsar för Riseberga schäferi tillhopa 1,150 riksdaler, och dels enligt nådigt bref den 2 April 1869 för inköp af får utaf Rambouillet-race 2,000 riksdaler, hvarförutom Rikets Ständer, som, jemlikt underdåniga skrivelser den 6 Februari 1858 och den 3 November 1863, afslagit Kongl. Maj:ts då gjorda nådiga framställningar om anvisande af medel till anskaffande af utländska får af utmärktare racer vid 1865—1866 års riksdag beviljat, på förslag af enskild motionär, ett särskildt extra anslag af 2,500 riksdaler för fårafvelns inom Jemtland förbättrande.
Uti underdånigt memorial den 7 Juni 1871 föreslog emellertid, på grund af den förändrade rigtning fårskötseln under senaste tiden tagit, i det landtmännen dåmera ansåge företräde böra lemnas åt får med stora kroppar och rik ull, på hvars finhet gjordes mindre afseende, sedan genom förbättrade maskiner klädestillverkningen kunde med fördel bedrifvas, genom förarbetning af medelfin eller gröfre ull, och då statens schäferier af finullig eller så kallad elektoralrace förty icke längre motsvarade det med dem afsedda ändamål, Landtbruksakademiens förvaltningskomité på anförda skäl i öfrigt, att komitén måtte bemyndigas att försälja stamschäferidjuren samt att använda de inflytande medlen tillika med de 2,000 riksdaler, som den 2 April 1869 beviljats till inköp af får utaf Rambouillet-race men ännu icke dertill användts, till inköp och utstationering af nya fårstammar; och blef denna framställning af Kongl. Maj:t bifallen jemlikt nådigt bref den 15 nästpåföljde September.
Jemte förmälan, att statens stamholländeridjur blifvit efter hand försålda och stamholländerierna upplösta med undantag af stamholländeriet af korthornsrace vid Alnarp; att några nya stamholländerier derefter icke blifvit uppsatta, utan endast afvelsdjur inköpts och till enskilda landtbrukare öfverlåtits emot amortering på fem år af inköpskostnaden; att af de genom försäljningen influtna medlen bildats en särskild fond, stamholländerifonden, som vid 1878 års slut utgjorde
4 Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition No 2-
51,852 kronor 46 öre; samt att samtliga stamschäferierna blifvit uppsagda och försålda, hvarför influtit en summa, som med upplupna räntor vid nyssnämnda tidpunkt uppgick till 20,670 kronor 80 öre, har Landtbruksakademiens förvaltningskomité uti underdånigt memorial den 2 Oktober 1879 vidare anfört: att, då erfarenheten ådagalagt det hushållningssällskapen med de medel, hvaröfver de nu förfogade, vore i tillfälle att lemna understöd för uppköp och spridning af utländska racer af nötboskap och får, der sådana för upphjelpande af boskapsoch fårskötseln kunde anses önskliga, det väl endast undantagsvis kunde komma i fråga, att understöd från stamholländeri- och schäferifonderna blefve erforderliga för inköp af utländska racedjur till boskaps- och fårafvelns förbättring inom landet; att, med den utveckling, som jordbruket och boskapsskötseln inom riket redan vunnit, det borde få antagas, att uppmuntringar till vidare förkofran af landthushållningen medelst inköp af utlänska boskaps- och fårracer hädanefter vida mindre än förr skulle ifrågasättas; att deremot hufvudsyftet vid den svenska husdjursskötseln borde blifva att med det material, som redan funnes inom landet, åstadkomma härutinnan vidare förkofran, så att genom ett noggrant urval af påläggsdjur samt eu omsorgsfull uppfödning och vård af dessa måtte bildas djurstammar, hvilka, födda och uppfödda inom landet och sålunda vanda vid klimatet och den föda, som här kunde dem bestås, skulle befinnas friskare och för våra förhållanden i allo lämpligare än från utlandet inköpta djur, hvilka mindre väl trifdes och snart urartade, då de nödgades lefva på annat sätt än det, som varit dem forunnadt i deras hemland; samt att derför de medel, som funnes afsedda för hornsboskaps- och fårafvelns förbättring inom landet, borde för framtiden på det sätt användas, att medelst dem lemnades uppmuntringar och understöd till spridning inom landet af här uppfödda afvelsdjur af redan förefintliga goda stammar utaf hornboskap och får, men för hvilkas ytterligai’e förädling utländskt blod väl någon gång kunde finnas behöfiigt och derföre äfven borde, der omständigheterna så kräfde, kunna erhållas; och har af dessa skäl förvaltningskomitén hemstält, att stamholländeri- och schäferifonderna, hvilka båda vore stälda under komiténs vård, måtte få sammanslås till en fond under benämning: Fonden för svenska hornboskaps- och fårafvelns förädling samt användas till följande ändamål:
l:o till understöd och uppmuntran åt personer, som egnade sig åt uppfödning och spridning inom landet af stammar utaf hornboskap och får, som voro för landets förhållanden lämpliga;
2:o till prisbelöningar fpr ladugårdar och schäferier, som bestode af sins emellan likartade, inom landet uppfödda och med hänseende
5 Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 2.
till de mål, för hvilka de underhölles, utmärkta och prisgilda nötkreaturs- och fårracer, lämpliga att genom afkomlingar spridas till den svenska boskaps- och fårafvelns förbättring, hornboskapen antingen såsom mjölk- eller köttdjur, fåren förproduktion så af kött som ull; samt
3:o till inköp från utlandet af afvelsdjur, då sådana kunde finnas behöfliga för uppfriskning af redan hit till landet införda utländska hornboskaps- eller lårstammar, äfvensom till inköp af nya sådana stammar eller djur, om dylika förekomme af den beskaffenhet, att det skulle kunna lända till fördel för svenska husdjursafveln, om djur af nya boskaps- eller fårstammar komme att till riket ytterligare införas.
I sammanhang härmed har komitén i underdånighet hemstält, att komitén måtte få förfoga öfver afkastningen af denna fond, med skyldighet dock för komitén att tillse, att fonden väl ökas men icke minskas, samt att, då enligt ofvanstående mom. 3 lån mot amortering söktes för uppköp af djur från utlandet, vederbörande hushållningssällskap genom sitt förvaltningsutskott vitsordade behofvet af de afsedda inköpen, till hvilka amorteringslån lemnades, sedan vederhäftigheten för lånens återbetalning blifvit behörigen styrkt.
Till följd af härå erhållen nådig remiss har Statskontoret under den 22 nästlidne Oktober i ärendet afgifvit underdånigt utlåtande och dervid, enär vederbörande embetsmyndigheter ansett de på senare tiden inträdda förändrade förhållanden i fråga om landets hornboskapsoch fårafvel böra föranleda ändring i hittills gällande föreskrifter i afseende å dispositionen af de statsmedel, som till uppmuntrande af dessa grenar af landthushållningen funnes tillgängliga, men de medel, hvaraf stamholländerifonden bildats, hade sitt ursprung från särskilda af Riksdagen till bestämda ändamål gjorda anvisningar, förmält sig anse ett bifall till den af Landtbruksakademiens förvaltningskomité nu gjorda framställning förutsätta en vida friare disposition af nämnda medel, än som vid anslagens beviljande varit ifrågasatt, samt förty funnit ärendet jemväl böra underställas Riksdagens pröfning.
På grund af hvad i ärendet förekommit vill Kongl. Maj:t härmed i nåder föreslå Riksdagen, att stamholländeri- och stamschäferifonderna,
6 Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 2.
hvilkas behållningar, enligt senast afskräde eller 1879 års räkenskaper, utgöra 55,162 kronor 93 öre för den förra och 21,884 kronor 54 öre för den senare fonden, må få sammanföras till en gemensam fond, under benämning Fonden för svenska hornboskaps- och fårafvelns förädling, att i enlighet med de närmare föreskrifter, Kongl. Maj:t kan finna godt meddela för det med benämningen afsedda ändamål, användas.
De ärendet tillhörande handlingar skola tillhandahållas det Utskott, till hvilket frågan varder af Riksdagen hänskjuten; och Kongl. Maj:t förblifver Riksdagen med all Kongl. nåd och ynnest städse välbevågen.
OSCAR
Fredrik Hederstierna.
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition No 2.
7 Utdrag af Protokoll öfver Civil-ärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i Statsrådet å Stockholms slott den 5 November 1880.
Närvarande:
Hans Excellens Herr Statsministern Grefve Posse,
Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena Friherre Hochschild,
Statsråden: Loven,
Forssell,
Taube,
Friherre von Otter,
Hederstierna,
Hammarskjöld och Richert.
Departementschefen anmälde derefter:
29:o.
Landtbruksakademiens förvaltningskomités underdåniga memorial af den 2 Oktober 1879, hvaruti komitén, på grund af numera inträdda förändrade förhållanden med hänseende till rikets liolländerier och schäferier, hemstält, att de under förvaltningskomiténs förvaltning stälda stamholländeri- och stamschäferifonderna måtte få sammanslås
8 Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 2.
till en enda fond under benämning »Fonden för svenska hornboskapsoch fårafvelns förädling» samt på angifvet sätt af komitén användas till befrämjande af boskapsskötsel och fårafvel.
På grund af hvad i ärendet förekommit tillstyrkte Statsrådet, det Kongl. Maj:t täcktes i nådig proposition föreslå Riksdagen, att stamholländeri- och stamschäferifonderna, hvilkas behållningar, enligt senast afskräde eller 1879 års räkenskaper, utgjorde 55,162 kronor 93 öre för den förra och 21,884 kronor 54 öre för den senare fonden, måtte få sammanföras till en gemensam fond, under benämning fonden för svenska hornboskaps- och fårafvelns förädling, att i enlighet med de närmare föreskrifter, Kongl. Maj:t kunde finna godt meddela, för det med benämningen afsedda ändamål användas.
Hvad Statsrådet sålunda tillstyrkt behagade Hans Maj:t Konungen i nåder gilla och befalde, att proposition skulle till Riksdagen aflåtas af det innehåll, som bilagan till detta protokoll utvisar.
Ex protocollo Otto Sjögreen.