Doc 1881:23
Kongl. Majds Nåd. Proposition No 23.
N:o 23.
Ank. till Riksd. Kansli den 22 Mars 1881, kl. 5 e. in.
Kong!. Maj:ts nådiga Proposition till Riksdagen, angående -upplåtelse af Artilleriplanen till byggnadsplats för nytt liofstall m. in.: Gifven Stockholms Slott den 11 Mars 1881.
Med hänvisning till hvad hilagda protokoll öfver finansärenden för den 3 December 1880 och den 11 Mars 1881 innehålla, vill Kong!. Maj: t — under förutsättning att Riksdagen på de i protokollet för förstnämnda dag omförmälda vilkor beslutar förvärfvande för Riksbankens räkning af de staten å Helgeandsholmen tillhöriga tomter — föreslå Riksdagen att medgifva,
dels att den så kallade Artilleriplanen eller den del af Kongl. Artillerigården, som är belägen mellan Riddare , Löjtnants-, Kaptens- och Fyrverkaregatorna, må, efter afrödjande af derå nu befintliga, för landtförsvarets behof afsedda byggnader, disponeras för uppförande af nytt hofstall;
dels ock att Kongl. Maj:t må ega att, för beredande af utvidgad byggnadsplats för hofstallsanläggningen, med Stockholms stad träffa uppgörelse om utbyte af jord vid Artilleriplanen enligt följande grunder:
att staden utaf tomterna K:is 5, 6, 7 och 8 i qvarteret Rodarne äfvensom af den derinvid liggande del af Kaptensgatan till kronan afstår ett å den af stadsingeniören A. W. Wallström år 1872 öfver Artilleriplanen upprättade karta med en blå linie antydt område, innefattande enligt vice stadsingeniören R. Brodins promemoria af den 4 Mars 1873 en ytvidd af 41,765 qvadratfot;
att kronan till staden afstår så stort område af Artilleriplanen, som för utvidgning af Fyrverkare-, Riddare- och Löjtnantsgatorna till en bredd af 60 fot är erforderligt, eller, enligt nämnda promemoria, 22,765 qvadratfot;
Bill. till Riksd. Prof. 1881. 1 Samt, 1 Afd. 12 Höft. l
2 Kongl. Ma,j:ts Nåd. Proposition No 23.
med rätt för Kongl. Maj:t att vid uppdragandet af gränserna för de å hvardera sidan afträdda områden vidtaga de smärre afvikelser från nyssberörda områd esbestämningar, som må kunna finnas af förhållandena påkallade; samt
att staden för den del af det utaf densamma afträdda område, som befinnes under eganderätt tillhöra staden och som i värde öfverstiger den mark, kronan i gengäld lemnar, skall undfå ersättning att bestämmas i enlighet med de i nådiga förordningen den 14 April 1866 om jords eller lägenhets afstående för allmänt behof angifna grunder.
1 sammanhang härmed och då, till följd af hofstallets förflyttning till Artilleriplanen, den i det å nämnda plats belägna kronobageriet för Stockholms garnisons behof bedrifna brödtillverkning skulle komma att nedläggas, vill Kongl. Maj:t, för den händelse Riksdagen bifaller hvad här ofvan föreslagits, äska Riksdagens medgifvande dertill,
att föreståndaren för nämnde bageri, f. d. Majoren Friherre A. Gf. B. Fock, samt af arbetarne vid samma bageri verkgesällen J. Bergh och gesällerne J. B. Sydow, 0. F. Hagström och C. A. Kilsson må få å allmänna indragningsstaten uppföras till åtnjutande under deras återstående lifstid af pensioner till nedanstående belopp, att utgå från och med månaden näst efter den, i hvilken deras tjenst vid bageriet upphör, nemligen:
Friherre Fock............................................................................ kronor 1,500: —
Bergh .......................................................................................... » 600: —
Sydow ........................................................................................... * 400: —
Hagström......................................................................................... * 400: —
Nilsson ....................................................................... * 400: —;
äfvensom att sådan pension icke må utgöra hinder för Fock, hvilken, såsom afskedad äldre kapten vid artilleriet, åtnjuter pension af 600 kronor från Arméns Pensionskassa, att uppbära den honom i samma egenskap jemväl tillkommande fyllnadspension af 900 kronor; kommande, på sätt dagens protokoll utvisar, den enligt 1867 års riksdagsbeslut för ofvanbemälde Bergh å indragningsstaten uppförda löneförhöjning å 200 kronor att vid Berghs pensionering upphöra att utgå.
De till ärendet hörande handlingar skola Riksdagens vederbörande Utskott tillhandahållas; och Kongl. Maj:t förblifver Riksdagen med all Kongl. nåd och ynnest städse välbevågen.
OSCAK.
0. B. Theniptander.
Kont/l. Maj:ts Nåd. Proposition No 23.
)
Utdrag af Protokollet öfver Finansårenden, hållet inför Hans Magi Konungen i Statsrådet å Stockholms Slott den 3 December 1880.
Närvarande:
Hans Excellens Herr Statsministern Grefve Posse,
Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena Friherre Hochschild, Statsråden: Lovén,
Forssell, von Steyern,
Friherre von Otter,
Taube,
Hederstierna,
Hammarskjöld och Eichert.
Departementschefen, Statsrådet Forssell föredrog i underdånighet:
l:o.
Efter gemensam beredning med Chefen för Landtförsvarsdepartementet: En af fullmäktige i Riksbanken den 7 Juni 1879 afbiten underdånig skrifvelse med anhållan, att Kong! Maj:t täcktes meddela, huruvida och i sådant fall till hvilket bestämdt belopp i penningar den vid Vasabrons norra ända belägna, för hofstallets behof upplåtna egendomen No 1, qvarteret Sjöhästen, kunde få af Riksbanken från statsverket förvärfvas;
deröfver Riksmarskalksembetet efter vederbörandes hörande afgifvitinfordradt underdånigt utlåtande;
äfvensom samma fullmäktiges underdåniga skrifvelse den 20 November nästlidet år, deruti fullmäktige — under erinran, att förslaget om Riksbankens förläggande till egendomen No 1, qvarteret Sjöhästen, aldrig förevarit till pröfning hos Riksdagen — ansett sig kunna, jemväl med stöd af
4 Kongl. Maj.is Nåd. Proposition No 23.
Riksdagens skrifvelse den 16 April 1875, återupptaga och Kong!. Maj:ts pröfning underställa förslaget om beredande af plats för Riksbanken å Helgeandsholmen, sä mycket hellre som denna plats otvifvelaktigt för Riks banken och således äfven för det allmänna erbjöde större fördelar än dem, qvarteret Sjöhästen kunde anses bereda, samt med hänvisning å sådana anordningar, genom hvilka kunde, med stallbyggnadernas bibehållande å holmen, beredas nödigt utrymme äfven för en riksbanksbyggnad, anhållit, att Kong!. Maj:t ville taga i öfvervägande de af fullmäktige sålunda framstälda förslag till hofstallbyggnadernas ordnande, och, för den händelse något af dem tillvunne Sig nådigt bifall, meddela fullmäktige emot hvilken ersättning i penningar och under hvilka vilkor i öfrigt Riksbanken kunde förvärfva någondera af tvenne alternativt föreslagna platser å Helgeandsholmen, så att fullmäktige derefter kunde blifva i tillfälle att i ämnet göra framställning till Riksdagens Banko-Utskott,
öfver hvilken skrifvelse så val Öfverintendentsembetet som Riksmarskalksembetet afgifvit infordrade underdåniga utlåtanden.
Föredragande Departementschefen anförde härefter i underdånighet:
»Af hvad så val från Riksmarskalksembetet meddelats som af fullmäktige i Riksbanken anförts rörande förslaget att till plats för ett nytt riksbankshus afstå det i qvarteret Sjöhästen belägna s. k. Hennes Maj:t Enkedrottningens hofstall, torde Eders Kong! Maj:t finna att hvarken stallförvaltningen kunnat gilla den anordning, genom hvilken blifvit ifrågasatt att ersätta denna nu för hofvets räkning disponerade stallbyggnad, ej heller fullmäktige sjelfve lagt någon synnerlig vigt å förverkligandet af detta förslag, som, från dem utgånget, aldrig förevarit till pröfning hos Riksdagen, hemställande jag derför att Eders Kong! Maj:t täcktes förklara fullmäktiges ifrågavarande förslag för närvarande icke kunna bifallas.
Deremot hafva fullmäktige i sin skrifvelse af den 20 November 1879 ansett sig böra återupptaga det förslag om Riksbankens förläggande å Helgeandsholmen, som förut åtskilliga gånger varit väckt, och för hvilket fullmäktige ansett sig särskilt ega stöd i Riksdagens skrifvelse af den 16 April 1875. Fullmäktige, som antaga, att, sedan Stockholms stad a fel a g i t anbudet om förvärfvande för densamma af Kong!, hofstallets nuvarande tomter å Helgeandsholmen och sedan den hos Riksdagen väckta fråga om riksdagshusets förläggande å Helgeandsholmen icke rönt framgång, hofstallet icke torde komma att förflyttas från dess nuvarande plats, hafva förestält sig, att eu reglering af de nuvarande stall-lägenheterna för åstadkommande af holmens ordnande och önskvärd prydlighet för derå uppförda byggnader icke skulle strida mot Eders Kongl. Maj:ts önskningar, och att Riksbankens behof vore fullt tillgodosedt med den plats mellan nuvarande Norrbro och hot'-
Kongl. Maj.ts Nåd. Proposition No 23.
stallets byggnad, som kunde erhållas i fall dels bazaren undanröjdes, dels den öster ut gående flygeln af stallbyggnaden samt vagnbodarne bortflyttades och med bibehållande af stallets hufvudbyggnad förlädes i en halfrundel åt vester med nämnda hufvudbyggnad såsom bas. Ännu fördelaktigare läge skulle efter fullmäktiges åsigt Riksbanken erhålla, om jemväl den nuvarande stallbyggnadens hufvuddel nedrefves och helt och hållet nya byggnader för hofstallet uppfördes med sådant läge, att hufvudbyggnaden förlädes parallelt med Norrbro och med framsidan trehundra fot vester om brons vestra kant och hofstallets öfriga byggnader i eu halfrundel vester derom — en anordning som både ur skönhetssynpunkt skulle vara lämpligare och åt Riksbanken bereda en större plats å holmen. Fullmäktige, som icke kunnat närmare bedöma kostnaderna för det ena eller andra förslagets förverkligande, hafva anhållit, att Eders Kongl. Maj:t täcktes taga i öfvervägande de af fullmäktige sålunda framstälda förslag till hofstallbyggnadernas ordnande, och för den händelse något af desamma skulle vinna Eders Kongl. Maj:ts bifall, meddela fullmäktige, emot hvilken bestämd utgift i penningar och under hvilka vilkor i öfrig! Eders Kongl. Maj:t kunde vara benägen tillåta Riksbanken att förvärfva någon af de alternativt föreslagna platserna på Helgeandsholmen, så att fullmäktige kunde blifva i tillfälle att i ämnet afgifva framställning till Riksdagen.
Vid öfvervägandet af detta förslag synes mig från Eders Kongl. Maj:ts sida böra uppställas det anspråk att genom en dylik anordning sä väl hofstallets behof af nödigt utrymme varder vederbörligen tillgodosedt, som ock holmens ordnande och önskvärda prydlighet åstadkommes utan någon särskild utgift för Eders Kongl. Maj:t. Betraktas ur dessa synpunkter de tvenne alternativa förslagen, så visar sig, att det sistnämnda, hvilket visserligen i någon mån bättre tillfredsställer skönhetssinnets fordringar, skulle så väsentligt inskränka stallbyggnadernas och stallgårdens utrymme, att detta, såsom myndigheterna vitsordat, icke blefve för ändamålet tillräckligt. Hvad åter det förstnämnda alternativet beträffar, utvisar det af Öfverintendentsembetet uppgjorda kostnadsförslag, att för sjelfva ombyggnaden af de stall-lägenheter, hvilka i en halfrundel åt vester skulle anslutas till den bibehållna hufvudstallbyggnaden, skulle erfordras ett belopp af 672,326 kronor 88 öre. Dermed lärer emellertid icke holmens ordnande kunna sägas vara fullbordadt, och behofvet af den byggnaden omgifvande strandremsans och planens försättande i skick minskas icke derigenom att sjelfva byggnaden erhåller ett prydligare utseende. Då nu den skyldighet, som på grund af redan fattade beslut eller allmän författning kan anses åligga Stockholms kommun att utföra eller deltaga i strandens och gatuplanernas iståndsättande, antagligen kommer att blifva föremål för tvist och Eders Kongl. Maj:t icke lärer böra förbinda sig att i
6 Kongl. Maj.is Nåd. Proposition N:o 23.
vidrigt fall svara för dessa arbetens verkställande, torde bland vilkoren för den ifrågasatta regleringens utförande äfven böra ingå, att Riksbanken åtager sig ansvaret äfven för denna kostnad, af Öfverintendentsembetet beräknad till minst 700,000 kronor. Slutligen tillkommer naturligtvis som ett oeftergifligt vilkor, att Riksbanken åtager sig kostnaden för den ersättning, hvilken kan varda bazarbolaget tilldömd och som väl icke lärer komma att understiga
200,000 kronor.
Priset för den tomtplats mellan Norrbro och stallets nuvarande hufvudbyggnad, som fullmäktige ansett för Riksbanken eftersträfvansvärd, lärer sålunda icke kunna, såvida vederbörlig trygghet skall vinnas för holmens ordnande, beräknas till lägre belopp än 1,600,000 kronor.
Då emellertid mot en sådan anordning af holmen kan anmärkas, dels att holmen fortfarande blefve uppfyld af byggnader ända fram emot Norrbro, dels att en sned gatulinie komme att skära holmen emellan riksbanksbyggnaden och qvarstående stallbyggnaden, vågar jag antaga, att eu uppgörelse om plats för riksbanksbyggnad å Helgeandsholmen, som bättre tillgodosåge fordran på holmens prydliga anordning, så mycket hellre borde tillvinna sig fullmäktiges godkännande, om den kunde erbjudas under vida fördelaktigare vilkor, än de, som skulle ifrågakomma för förverkligande af det från fullmäktige framstälda förslag.
Jag tillåter mig derför att nu ånyo till pröfning upptaga det förslag till Helgeandsholmens ordnande och stallbyggnadernas förflyttning till annan plats, som uppgjordes af den af Eders Kongl. Maj:t år 1875 tillsatta komité och som hittills endast föranledt ett anbud till Stockholms stadsfullmäktige, hvilket dessa förklarat sig icke kunna antaga.
Komiterade utgingo från antagandet, att vid stallets förflyttning tillgång borde beredas till uppförande af ett nytt hofstat! och tillhörande byggnader med lika stora lokaler som de, öfver hvilka nuvarande hofstallet å Helgeandsholmen förfogar, och beräknade kostnaden härför till 1,072,600 kronor, hvarjemte beräknades kostnaden för ett vaktstall i Kongl. slottets omedelbara närhet, uppgående till 80,000 kronor eller efter afdrag af det beräknade värdet å materialierna i de Kongl. hofstallet tillhöriga byggnader å Helgeandsholmen till kontant . 30,000 kronor.
Vid den sålunda uppgjorda kostnadsberäkning har jag för öfrigt intet att anmärka, men tillåter mig fästa Eders Kongl. Maj:ts uppmärksamhet dels derå, att, ehuru före kostnadsförslagets upprättande undersökning af grunden å och i närheten af Artilleriplanen lär hafva företagits, platsens belägenhet i närheten af Nybrohamnen dock kan gifva anledning till farhågor, att å någon del af densamma kunna erfordras dyrbarare grundläggningsarbeten än
Kongl. Ma,j:ts Nåd. Proposition No 23.
som i kostnadsförslaget upptagits, dels derå att beräkningen af värdet å de uti de gamla stallbyggnaderna förefintliga materialier beror på antagandet, att en större del af dessa materialier skulle kunna i det nya stallet användas, liv arom för närvarande dock icke någon visshet kan ernås, och föreställer jag mig derför, att det i kostnadsförslaget för oförutsedda utgifter upptagna belopp så mycket hellre bör lämpligen förhöjas, som det icke torde kunna ifrågakomma att på grund af möjlig missräkning å byggnads- eller grundläggningskostnaderna begära ytterligare ersättning af Riksbanken. Jag tillåter mig derför hemställa, att det belopp, hvarför Eders Kongl Maj:t må förbinda sig att med de nuvarande stallbyggnadernas borttagande låta uppföra nytt hofstall å Artilleriplanen, måtte bestämmas till i rundt tal 1,200,000 kronor.
Denna summa är alltid vida mindre än det belopp, hvarför Riksbanken skulle behöfva ansvara för att tillvinna sig den inskränkta byggnadsplatsen mellan Norrbro och nuvarande stallbyggnaden, och då härtill kommer, att mot den för hofstallets förflyttning erforderliga penningesumma hela holmen kunde öfverlemnas till disposition för Riksbanken, synes ett sådant anbud i hvarje fall innebära större förd el. för Riksbankens hufvudmän än det af fullmäktige ifrågasatta.
Till den sålunda erforderliga lösesumma kommer visserligen kostnaden för iståndsättande och underhåll af holmens stränder och öppna platser, hvars öfvertagande måhända icke får anses som eu i hvarje händelse fullt ostridig skyldighet för Stockholms kommun. Men en uppgörelse härutinnan med kommunen lärer troligen icke möta större svårigheter, såvida från Riksdagens sida tillbörligt afseende fästes å de anspråk, som från kommunens sida kunna framställas derå, att holmens östra del lemnas obebyggd. Och då det med hänsyn till fordringarne på ett ändamålsenligt och prydligt anordnande af slottets omgifningar väl torde få anses önskvärdt, att de ä holmen ifrågakommande byggnader uppföras vester om den synlinie, som från Gustaf Adolfs staty dragés till vestra slottsflygelns yttersta hörn, torde Eders Kongl. Ala j:t böra förbehålla Stockholms kommun att, mot skyldighet att iståndsätta och underhålla holmens stränder, gator och öppna platser, förvärfva dispositionsrätten öfver den öster om nämnda linie befintliga del af holmen. Likaså och då den nuvarande bazarbyggnaden icke synes vara af något värde för Riksbanken, och dess undanflyttande icke utgör vilkor för den öfriga holmens användande, men onekligen hindrar den fria utsigt öfver holmen, hvilken det i främsta rummet är en kommunens angelägenhet att befrämja, torde för Stockholms kommun böra förbehållas rätt att efter öfverenskommelse med bazarbolaget eller expropriation af dess byggnad till fri och öppen plats disponera den mark, å hvilken bazarbyggnaden nu är uppförd.
I fråga om den för Kongl. hofvets räkning använda, uti holmens norra
8 Kong1. May.ts Nåd. Proposition N:o 23.
kajmur befintliga tvättinrättning lärer för närvarande så mycket mindre kunna ifrågakomma att träffa någon bestämmelse, som beslut först måste vara fattadt om ordnande af holmens stränder och det förslag, som jag skall utbedja mig att för Eders Kongl. Maj:t föredraga, endast afser eu uppgörelse om bortflyttande af de å sjelfva holmen förlagda, Kong!, hofstallet tillhöriga byggnader.
Hvad beträffar platsen för det nya hofstallet, lärer nu likasom vid föregående tillfällen icke böra blifva fråga om någon annan än den, som å Artilleriplanen och i dess omgifningar kan beredas, och för hvilken de af komiterade uppgjorda kostnadsförslag äro uträknade. Staten innehar deraf den större delen eller Artilleriplanen, kronomagasinets och artilleristallets tomter på grund af ostridig eganderätt, samt har dessutom fått sig genom byte af Stockholms stad öfverlåten så stor del af Kaptensgatan och qvarteret Bodarne, som ursprungligen ansågs erforderlig till beredande af nödigt utrymme för ny hofstallbyggnad.
Ytinnehållet af den sålunda redan till disposition stående tomtplats utgör
156,000 qvadratfot. Det har visserligen .vant ifrågasatt, att tomtplatsen skulle ytterligare utvidgas genom förvärfvande från staden af ytterligare mark af qvarteret Bodarne, hvilket förslag, af Drätselnämnden och Beredningsutskottet, hufvudsakligen tillstyrkt, blifvit af stadsfullmäktige afslaget, men ett bifall till eu dylik tomtutvidgning torde så mycket mindre böra anses såsom ett oundgängligt vilkor för stallbyggnadens ditflyttande, som den å och invid Artilleriplanen redan till disposition varande tomtplatsens ytinnehåll är omkring 12,000 qvadratfot större än samtliga de å Helgeandsholmen disponibla stalltomternas yta, och det i hvarje fall icke lärer kunna möta något, hinder att, om så behöfves, genom ökande af byggnadernas höjd vinna allt det utrymme, som med de anslagna byggnadsmedlen kan beredas.
För den händelse Eders Kongl. Maj:t skulle behaga godkänna, hvad jag sålunda anfört, och om derefter fullmäktige i Riksbanken finnas villige att å sin sida hemställa om Riksdagens bifall till förvärfvande å nämnda vilkor af plats för nytt Riksbankslius å Helgeandsholmen, lärer det på Eders Kongl. Maj:t ankomma att till Riksdagen göra framställning om dess medgifvande att för det nya liofstallets inrymmande anordna platsen å och omkring' Artilleriplanen.
Jag tillåter mig derför hemställa, att Eders Kongl. Maj:t ville i skrifvelse till fullmäktige i Riksbanken — under förutsättning af Riksdagens samtycke till ett nytt hofstalls inrymmande å Artilleriplanen och densamma omgifvande tomter, hvarom Eders Kongl. Maj:t torde göra nådig framställning, så snart från fullmäktiges sida blifvit hemstäldt om Riksdagens bifall till förvärfvande af plats för riksbanksbyggnad å Helgeandsholmen — förklara
9 Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 23.
sig villig, att, sedan nytt hofstall blifvit å Artilleriplanen uppfördt, låta från Helgeandsholmen bortflytta samtliga för hofstallets räkning använda, staten tillhöriga byggnader samt till fullmäktiges förfogande för uppförande af riksbanksbyggnad öfverlemna de staten derstädes tillhöriga tomter mot vilkor:
att till Eders Kongl. Maj:ts disposition, för uppförande af nytt hofstall å Artilleriplanen och vaktstall i slottets närhet, ställes ett belopp af
1,200,000 kronor att utgå i mån af behof under byggnadens utförande;
att såsom tillgång för de nya stallbyggnadernas uppförande få disponeras de nuvarande stallbyggnadernas materialier;
att Stockholms kommun varder berättigad att, efter förvärfvande och nedrifvande af bazarbyggnaden vid Norrbro, till fri och öppen plats disponera så väl denna byggnadstomt som den öfriga del af Helgeandsholmen, hvilken ligger öster om en rät linea, dragen från Gustaf Adolfs staty till yttersta hörnet af vestra slottsflygeln, allt emot skyldighet att åtaga sig kostnaderna för iståndsättande och underhåll af holmens öppna platser och gator samt stränder, der de af öppen plats eller gata mötas. Och då till beredning af frågan om hofstallets förflyttning till Artilleriplanen, bland annat torde erfordras utlåtande från vederbörande myndigheter om dispositionen af de för arméns räkning disponerade tomter och byggnader i Artilleriplanens närhet, hvilka enligt uppgjordt förslag erfordras till beredande af utrymme för den nya stallbyggnaden, anhåller jag, att ärendet i denna del matte fa öfverlemnas till Kongl. Landtförsvarsdepartementet.
Slutligen tillåter jag mig, under förutsättning att hvad sålunda är vordet hemstäldt, vinner Eders Kongl. Maj:ts nådiga bifall, fästa uppmärksamhet derå, att särskildt yttrande af Eders Kongl. Maj:t torde böra afgifvas rörande vilkoren för disposition af de Eders Kongl. Maj:t enskildt tillhöriga hus och tomter å Helgeandsholmen, öfver hvilka, jemlikt nådigt förklarande till statsrådsprotokollet af den 10 Augusti 1877, Eders Kong!. Maj:t, för den händelse beslut om hofstallets förflyttning ej inom slutet åt ar 1878 vore åt samtlige vederbörande fattadt, förbehållit sig förfoganderätt.»
Hvad föredragande Departementschefen sålunda yttrat och tillstyrkt, deruti Statsrådets öfriga ledamöter instämde, täcktes Hans Maj:t Konungen i nåder gilla och bifalla, hvarjemte Hans Maj:t Konungen för sin del, såsom egare af husen N:is 5, 7, 9 och 11 å Helgeandsholmen, behagade förklara sig villig att, sedan hofstallet blifvit till Artilleriplanen förflyttadt, låta nedrifva och bortföra nämnda å holmen befintliga, honom enskildt tillhöriga byggnader samt medgifva att tomtplatserna utan särskild ersättning till honom eller hans rättsinnehafvare finge disponeras i Bih. till Bilsd. Prof. 1881. 1 Sami, 1 Afd. 12 Häft.
10 Kongl. Maj.ts Nåd. Proposition No 23.
likhet med de staten å holmen tillhöriga tomter för holmens ändamålsenliga och prydliga ordnande; dock att denna Hans Maj:t Konungens förbindelse skulle gälla endast under förutsättning, att vid nästinstundande riksdag fattades beslut, som af Kongl. Maj:t godkändes, om hofstallets förflyttande till Artilleriplanen;
Och skulle utdrag af detta protokoll jemte handlingarne i ärendet öfverlemnas till Landtförsvarsdepartementet.
Ex protocollo Hans Wachtmeister.
Utdrag af Protokollet öfver Finansärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i Statsrådet å Stockholms Slott den 11 Mars 1881.
Närvarande:
Hans Excellens Herr Statsministern Grefve Posse,
Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena Friherre Hochschild, Statsråden: Lovén,
von Steyern,
Friherre von Otter,
Taube,
Hederstierna,
Hammarskjöld,
Richert och Themptander.
Departementschefen Statsrådet Themptander föredrog i underdånighet följande mål, nemligen:
Kongl. Maj.ts Nåd. Proposition No 23.
12:o.
Föredragande Departementschefen Statsrådet Themptander anförde härefter :
»Med anledning af en utaf fullmäktige i Riksbanken gjord underdånig framställning om beredande af plats för Riksbanken å Helgeandsholmen behagade Eders Kongl. Maj:t den 3 December nästlidet år — under förutsättning af Riksdagens samtycke till ett nytt hofstalls inrymmande å Artilleriplanen och densamma omgifvande tomter — förklara sig under vissa vilkor villig att, sedan nytt hofstall blifvit å Artilleriplanen uppfördt, låta från Helgeandsholmen bortflytta samtliga för hofstallets räkning använda, staten tillhöriga byggnader samt till fullmäktiges förfogande för uppförande af riksbanksbyggnad öfverlemna de staten derstädes tillhöriga tomter. Tillika förklarade Eders Kongl. Maj:t sig vara sinnad att, så snart från fullmäktiges sida blifvit hemstäldt om Riksdagens bifall till förvärfvande af plats för riksbanksbyggnad å Helgeandsholmen, till Riksdagen göra nådig framställning i fråga om hofstallets inrymmande å Artilleriplanen och vidliggande mark. Sedan numera, enligt hvad jag inhemtat, fullmäktige till Riksdagens Banko-Utskott aflåtit en på Eders Kongl. ,Maj:ts berörda beslut grundad framställning om riksbanksbyggnadens förläggande å Helgeandsholmen, anhåller jag att inför Eders Kongl. Maj:t få ånyo anmäla detta ärende, så vidt det afser upplåtelse af Artilleriplanen och omgifvande tomter till byggnadsplats för nytt hofstall.
Jag tillåter mig härvid först erinra derom, att, då åtskilliga byggnader och tomter å och invid Artilleriplanen användas för arméns behof, Eders Kongl. Maj:t vid ärendets senaste föredragning beslöt, att handlingarne i ärendet skulle till Landtförsvarsdepartementet öfverlemnas. Innan Eders Kongl. Maj:t fattar beslut om inhemtande af Riksdagens medgifvande till Artilleriplanens upplåtelse för det ifrågasatta ändamålet, torde derföre Chefen för Landtförsvarsdepartementet böra afgifva yttrande rörande dispositionen af nyssnämnde, för arméns räkning använda byggnader och tomter.»
Chefen för Landtförsvarsdepartementet, Statsrådet Taube utlät sig:
»Arméförvaltningen, hvars underdåniga utlåtande blifvit infordradt angående den nu ifrågasatta dispositionen af nyssberörda byggnader och tomter — hvilka utgöras af eu förrådsbyggnad, som förut användts till stall för Svea artilleriregemente, tomten N:o 6 i qvartett Bodarne, äfven kalladt Bodar och Tomter, med derå uppförd stenhusbyggnad, samt kronobageriet — har dervid uti skrifvelse den 5 sistlidne Februari anfört att,
hvad först anginge det gamla artilleristallet, så begagnades denna bygg-
12 Kong!,. Maj:ts Nåd. Proposition No 23.
nåd, hvilkens golfyta utgjorde omkring 12,500 qvadratfot, för närvarande såsom förrådslokal för den förut i stora tyghuset förvarade materiel till 6 reservbatterier, hvilken materiel måst flyttas till ifrågavarande stallbyggnad för beredande af plats ej mindre åt ett artillerimuseum, som härstädes upprättats, än äfven för den nya positions-artillerimaterielen, sedan det utrymme, som erhållits vid förflyttningen af Svea artilleriregementes materiel från stora tyghuset till kasernen, visat sig vara för sagda ändamål otillräckligt. I den mån ny fältartillerimateriel hunne anskaffas och den vid nämnda regemente nu befintliga materielen öfverflyttas till reservartilleriet, måste ytterligare förrådsutrymme beredas. Om derföre det gamla stallet nedrefves, blefve det nödvändigt att genom ny byggnads uppförande på annan plats skaffa utrymme för artilleriets effekter, och hade Arméförvaltningen tänkt sig, att ett förrådshus, motsvarande behofvet, eller med eu till 11,000 qvadratfot beräknad golfyta, kunde uppföras vid härvarande ammunitionsförråd i enlighet med approximativt kostnadsförslag, slutande å 68,400 kronor, hvilken summa alltså, om hofstallet körnare att till artilleriplanen förflyttas, hehöfdes för en ny förrådsbyggnad åt artilleriet.
I afseende å den af Arméförvaltningens artilleridepartement uti qvarteret Bodarne under N:o 6 disponerade lägenhet, vore visserligen, enligt hvad Arméförvaltningen underdånigst anmälde, stenhuset obehöfligt såsom förvaringsställe för artilleriets effekter, men gånge Artilleridepartementet, derest tomten, om hvilken för närvarande påginge rättegång med Stockholms stad, toges i anspråk för nytt hofstall, i mistning årligen af 2,500 kronor, hvilken summa nu för tomt och hus inflöte i hyra och utgjorde en väl behöflig förstärkning i sagda departements jemförelsevis svaga tillgångar till artilleriförrådens underhåll.
Beträffande derefter kronobageriet, hvarmed Arméförvaltningens intendentsdepartement hade befattning, så innehölle denna byggnad magasins- och bagerilägenheter för brödtiilverkning åt Stockholms garnisonstrupper jemte dem tillhöriga beväringsmanskap äfvensom för andra trupper, livilka till gemensamma fälttjenstöfningar eller eljest kunde i hufvudstaden eller dess närhet sammandragas. Sedan bestyret med denna inrättning blifvit från Statskontoret öfverflyttadt till Arméförvaltningen, hade, med Eders Kongl. Maj:ts nådiga tillstånd, ett maskinverk för brödtillverkningen blifvit i bageriet insatt, hvarjemte åtskilliga andra tidsenliga förbättringar derstädes egt rum. Härigenom och då tillika en från Danmark hemtad ny bakningsmetod införts, på samma gång den föråldrade entreprenaden om bakningen helt och hållet afskaffa, hade kronans bröd så vunnit i godhet, näringshalt och utseende, att detsamma, enligt sakkunniges erkännande och äfven enligt vetenskaplig analys, icke i något afseende vore underlägset, utan tvärtom öfverträffäde dylikt
13 Kongl. Maj.is Nåd. Proposition No 23.
bröd från hufvudstadens enskilda bagerier, liksom ock det förra brödet ensamt erhölles på ett sätt, som lemnade konsumenten full visshet, att icke några främmande ämnen eller någon annan spanmål än ren råg i brödet inginge. Sedan Arméförvaltningen å intendents- och civila departementen, i anledning af väckt fråga om allmänt upphörande af statsverkets magasins- och brödbakningsrörelse, fått i underdånigt utlåtande af den 23 Januari 1871 yttra sig, hvarvid Förvaltningen, i enlighet med hvad en särskild undersökningskommission i detta ämne hufvudsakligen anfört, uttalat såsom sin bestämda öfvertygelse, att under alla förhållanden tillvaron inom armén af åtminstone en större kronans bageriinrättning vore lika mycket här som öfver allt annorstädes, ur både politisk och ekonomisk synpunkt, nyttig och nödvändig, i följd hvaraf en indragning äfven af kronobageriet i hufvudstaden, der större deien af arméns ständigt tjenstgörande styrka vore förlagd och der, under yttre politiska förvecklingar, en betydande samling af trupper kunde komma att ega rum, vore desto mer vådlig och ledande till kronans skada och förlust, som nämnda bageri, helst om detsamma något utvidgades, kunde förse trupper äfven i landsorten med erforderligt bröd och för öfrigt lemnade kronan tillfälle att, när omständigheterna sådant påfordrade, utan brödprisets uppstegrande åstadkomma en större mängd bröd i reserv, — hade Eders Kongl. Majd funnit skäligt medgifva bibehållande af kronans magasins- och bagerirörelse i hufvudstaden, hvarefter, med denna rörelses öfverlemnande till Arméförvaltningens inseende, ofvanberörda förbättringar inom bageriet kommit till utförande. Vidare hade, sedan fråga första gången uppstått om hofstallets flyttning till Artilleriplanen, ocli då i hvilket fall som helst kronobageriets befintlighet på sin nuvarande plats ej särdeles länge syntes kunna påräknas, Arméförvaltningen funnit sig böra i tid vidtaga förberedande åtgärd med afseende ä bageriets förläggande annorstädes. I detta ändamål och efter uppdrag af dåvarande Chefen för Landtförsvarsdepartementet hade Förvaltningens intendentsdepartement låtit uppgöra förslag till ett nytt tidsenligt kronobageri i hufvudstaden, jemväl innefattande ångqvarn, att förläggas på en kronans tomt vid Storgatan å Ladugårdslandet, midt emot Lifgardets till häst östra stallbyggnad. Från detta nya bageri skulle, när dess produktionsförmåga dag och natt anlitades, kunna åstadkommas bröd för 25,000 man dagligen, jemte det att magasinsutrymme der blefve att tillgå för spanmål åt 10,000 man i tre månader och för bröd åt en lika stor styrka under en månad. Detta förslag hade jemte Intendentsdepartementets yttrande i ämnet under den 29 Oktober 1877 till Chefen för Landtförsvarsdepartementet öfverlemnats med begäran om utverkande af Eders Kongl. Maj:ts nådiga bifall dertill, på samma gång Intendentsdepartementet i sitt underdåniga statsregleringsbetänkande för år 1878 hos Eders Kongl. Majd särskild!
14 Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition No 23.
anmälde den beräknade kostnaden för nyssnämnda byggnadsarbete, 432,000 kronor, med underdånig hemställan, derest förslaget gillades, om nådig proposition till Riksdagen för beredande af medel till arbetets utförande, men hade denna framställning, så vidt Arméförvaltningen hade sig bekant, icke hitintills gifvit anledning till någon Kong], Maj:ts åtgärd. Då emellertid Arméförvaltningen från eu numera vunnen detaljkännedom i afseende å brödprovianteringen vid garnisonstruppperna hemtade stöd för sin förut yttrade mening i frågan, hvars ställning för öfrigt, enligt Arméförvaltningens åsigt, icke genom några nya yttre förhållanden blifvit ändrad, funne förvaltningen sig manad — för den händelse förslaget om hofstallets flyttning skulle föranleda upphörande af kronobageriinrättningen vid Artilleriplanen — till den underdåniga anhållan, att, innan en sådan åtgärd bringas till verkställighet, ett nytt kronobageri, i hufvudsaklig öfverensstämmelse med ofvan omförmälda förslag, mätte få uppföras, sedan Riksdagen beviljat den nödiga summan
432.000 kronor, och deraf till utgående under första byggnadsåret anvisat
200.000 kronor.
Slutligen öfverlemnade Arméförvaltningen en, på förvaltningens begäran, genom Öfverintendentsembetets försorg upprättad synehandling angående de tre ofvan omnämnda byggnaderna vid Artilleriplanen, enligt hvilken handling dessa byggnader blifvit uppskattade sålunda:
Byggnadernas värde i deras nuvarande skick:
Antagliga värdet af användbara materialier som vid byggnadernas rifning erhållas:
Forna artilleristallet .....................
huset N:o 6 i qvarteret Bodarne kronobageriet.................................
dock att, om byggnadernas rifning stäldes i sammanhang med en blifvande entreprenad å den nya hofstallbyggnaden, de för materialiernas värde uppgifna belopp borde förhöjas med 50 procent.
Sedan derefter Arméförvaltningen erhållit föreskrift att inkomma med underdånigt yttrande om den tillökning i årliga kostnaderna å anslaget till mathållning för manskapet vid garnisonsregementena, hvilken till äfventyrs skulle uppstå, om brödbakningen för kronans räkning komme att i hufvudstaden upphöra, har Arméförvaltningen under den 25 nysslidne Februari afgifvit detta yttrande och dervid anfört,
att, för behörigt fullgörande af denna föreskrift, Arméförvaltningen funnit nödigt att med enskild idkare af bageriyrket afhandla rörande de san-
15 Kong!. Maj:ts Nåd. Proposition No 23.
nolika grunderna för brödbakningens verkställande genom entreprenör och kronans kostnad derför, i hvilket afseende Arméförvaltningen anlitat en för större teknisk insigt i handteringen känd samt i öfrigt ansedd person bland hufvudstadens mer betydande bagare, nemligen O. W. Sclmmacher, som, efter närmare öfvervägande af frågan, ansett sig för sin del kunna, under vissa förutsättningar, ingå entreprenad med kronan om brödbakning för Stockholms garnison, dervid, såvidt för det närvarande kunde bedömas, de billigaste vilkoren för en sådan entreprenad skulle hufvudsakligen utgöra, enligt Schumachers skriftliga förklarande, att entreprenören, mot rättighet att af kronan utfå behöfligt mjöl och kontant ersättning af 1 krona 25 öre för hvarje centner bakadt mjukt, syradt bröd, skulle vara skyldig lemna dylikt bröd efter sådant förhållande mellan mjöl och bröd, att eu centner af det förra skulle motsvara 130 skålpund af det senare, när mjölet tagits af råg, i vigt af 280 skålpund å 6,3 kubikfot (14 lispund tunnan), men att deremot af en centner mjöl efter råg om 290 skålpunds vigt å 6,3 kubikfot (14 % lispund tunnan) skulle lemnas 132 skålpund mjukt bröd.
Ehuru detta Schumachers förklarande icke egde eller i sakens närvarande skick kunde ega någon för Schumaclier bindande betydelse och enär något bestämdare eller tillförlitligare yttrande från annan bagare svårligen vore att påräkna, ansåge Arméförvaltningen efter de underrättelser, som inhemtats om brödprisen i hufvudstaden och öfriga förhållanden inom bagerihandteringen härstädes, de af Schumaclier sålunda framstälda grunder kunna användas för beräkningen åtminstone af den lägsta kostnad, kronan möjligen skulle få vidkännas för garnisonsbrödets förbakning hädanefter i enskilt bageri, att tjena till jemförelse med det pris, hvartill kronan erhåller bröd från eget bageri; betviflande Arméförvaltningen dock högeligen, att en entreprenad allenast på berörda vilkor skulle i verkligheten kunna åstadkommas, vare sig med Schumaclier eller någon annan person, vuxen ett dylikt åtagande.
För beredande af nyssnämnda jemförelse hade Arméförvaltningen låtit företaga två uträkningar, af hvika syntes, att mjukt, syradt bröd från kronobageriet efter råg af 278 skålpunds vigt å 6,3 kubikfot (13 lispund 18 skålpund tunnan) nu kostade kronan 7 kronor 10 öre centnern, hvaremot sådant bröd från enskildt bageri, med tillämpning af ofvan omförmälda entreprenadvilkor och med antagande att rågen, hvaraf mjölet erhölles, vägde 280 skålpund å 6,3 kubikfot skulle betinga ett pris af 7 kronor 30 öre centnern. Då brödbehofvet för ett år under vanliga förhållanden kunde uppskattas till omkring 18,000 centner skulle följaktligen entreprenadförbakningen medföra en ökad omedelbar utgift för kronan årligen af..................kronor 3,600: —
Transport kronor 3,600: —.
16 Kong!. Maj.ts Nåd. Proposition No 33.
Transport kronor hvartill dock, enligt Arméförvaltningens mening, borde läggas, dels en motsvarande förhöjning i den kontanta ersättning för brödportion, som nu författningsenligt tillkomme underbefälet och en del manskap af garnisonen,
utgörande omkring.............................................................. »
dels ock det belopp, som, då det nyssnämnda priset för kronobageriets bröd innefattade, bland annat, hela aflöningen till bageriets personal, kunde anses böra i form af pensioner tillkomma den ene eller den andre af samma personal vid entledigandet ur kronans tjenst. I detta afseende hade Arméförvaltningen anmält, att kronobageriets föreståndare, Majoren in. m. Friherre Fock, som vore 71 år gammal, varit i berörda syssla förordnad sedan år 1866, samt att, af de fasta äldre arbetarne vid bageriet, verkgesällen J. Bergh hade 62 lefnads- och 33 tjensteår på platsen, gesällen J. B. Sydow 60 lefnads- och 16 tjensteår, gesällen C. F. Hagström 58 lefnads- och 28 tjensteår samt gesällen C. A. Nilsson 55 lefnads- och 27 tjensteår. Då, derest kronbageriet indroges, Friherre Fock, enligt Arméförvaltningens åsigt, borde bibehållas, under sin återstående lefnad, vid den hufvudsakligare delen af sin nuvarande aflöning såsom bageriets föreståndare, samt billigheten äfven syntes fordra, att förbemälde, i tjensten skickliga och redbara gesäller, som efter entledigandet svårligen, vid deras numera framskridna ålder, kunde påräkna någon säkrare förtjenst hos enskilda, jemväl komme i åtnjutande, för deras öfriga lefnad, af pension, motsvarande väsentligare delen af deras nuvarande löneinkomster i kronobageriet, så skulle, vid bifall härtill och om pensionerna finge utgå med lika belopp som de ifrågavarande personernas ordinarie aflöning i kontant, sådan denna aflöning blifvit bestämd genom Kongl. Brefvet den 21 Mars 1879, pensionsstaten komma att upptaga:
för Majoren, Friherre Fock .................. kronor 5,000: —
» Verkgesällen J. Bergh.................... » 1,740: —
samt för en hvar af de öfriga tre gesällerna, å 960 krono]', tillsammans » 2,880: —
3,600: -
550: —
9,620: —
Transport kronor 13,770: —.
Kongl. Maj:is Nåd. Proposition N:o 23.
17 Transport kronor 13,770: —
Följaktligen skulle kronans ökade kostnad genom brödtillverkningens öfverlemnande åt enskild entreprenör
till en början utgöra minst....................................................... » 13,770: —
årligen, hvilket belopp, så framt de ifrågaställa pensionerna komme att utgå från värfvade garnisonstruppernas matliållningsanslag jemväl skulle beteckna den tillökning i årlig utgift, anslaget linge vidkännas genom det nya sättet för portionsbrödets tillhandahållande åt garnisonstrupperna, häruti dock icke inberäknad kostnaden för åstadkommande af de nödvändiga, men ingalunda lätta kontroller, som å kronans sida ständigt borde utöfvas i afseende å sättet för bakningsentreprenadens fullgörande.
I det nyss funna beloppet skulle väl, derest kronan kunde på det blifvande brödprisets bestämmande nämnvärdt inverka, nedsättning framdeles vara att förvänta i mån af pensionstagarnes afgång; men Arméförvaltningen vore för sin del öfvertygad, att denna besparing snart skulle mer än motvägas af brödprisets skeende stigning, sedan kronan, dåmera i saknad af eget bageri, icke vidare kunde återtaga brödtillverkningen. Ty vid dennas utbjudande på entreprenad kunde, enligt Arméförvaltningens mening, någon verklig, till prisbillighet ledande täflan mellan spekulanter, icke med ringaste säkerhet väntas, emedan entreprenadens öfvertagande förutsatte sådana resurser och utvägar hos entreprenören samt sådana särskilda anstalter vid bageriverket, att endast en eller annan yrkesman, hvilken redan hade en större solid rörelse, som i öfrigt lämpade sig för en så beskaffad affär, kunde vara i tillfälle att uppträda såsom spekulant; och om än två eller tre spekulanter skulle till eu början kunna påräknas, vore det mer än sannolikt, att dessa hellre, efter inbördes öfverenskommelse, skulle sins emellan dela entreprenaden och sålunda sj elfva bestämma hufvudvilkoren, på det för sig möjligast fördelaktiga sätt, än att de, till kronans nytta, men egen skada, skulle underbjuda hvarandra och derigenom äfven befrämja kronans oberoende vid entreprenadens afslutande. Dessutom skulle i hvilket fall som helst en särskild prisförhöjning påtagligen göra sig gällande hvarje gång bröd erfordrades för något nytt eller extra behof, såsom t. ex. vid större fälttjenstöfningar, mobilisering eller andra tillfälligheter.
För den enskilda bageri-industrien på platsen måste det sålunda vara ett önskningsmål att kronan, genom indragning af sitt bageri, gjorde sig beroende af denna industri, och från dylik synpunkt läte det lätt förklara sig, ej mindre att, medan kronobageriet ännu funnes, bröd för flottans manskap kunnat genom entreprenad erhållas för samma pris, som kronans eget bröd kostade, än äfven att bagaren Schumachers ofvan uppgifna entreprenadvilkor icke voro öfverdrifna. Att samma vilkor blifvit väsentligen af- JJih. till Itihsd. Prof. 1881. 1 Sami. 1 A/d. 12 Käft. 3
18 Kong!. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 23.
passade efter kronans nuvarande brödpris, vore icke tvifvelaktigt. Då nemligen Arméförvaltningen, med afseende å de personers rätt, som få soldatportion i kontant, årligen bestämde kronans brödpris på grund af verkliga kostnaden, torde detta pris, såsom varande allmänt kändt inom hela garnisonen, icke gerna utom densamma kunna vara obekant.
Den genom ofvanberörda tvenne uträkningar erhållna jemförelse mellan kronans nuvarande brödpris och en blifvande entreprenörs sannolikt billigaste pris å brödet skulle å kronobageriets sida hafva utfallit än gynsammare, om den af Arméförvaltningen, i dess underdåniga skrifvelse rörande kronobageriet af den 31 Januari 1879, yttrade åsigt, att den tjenst Majoren Friherre Fock vid denna inrättning nu innehar, borde framdeles, vid inträffande ledighet, indragas såsom öfverflödig, redan nu kunnat vinna tillämpning. I sådant fall och under antagande att 1,000 kronor af lönen på nämnda plats, i förening med verkgesällens nuvarande aflöning, blefve anvisad för en kronans »bagaremästare», skulle en årlig besparing af omkring 4,130 kronor hafva uppstått och kronobageriets till 7 kronor 10 öre per centnern ofvan uträknade brödpris hafva nedgått till 6 kronor 87 öre, understigande bagaren Schumachers entreprenadpris med 43 öre centnern. Då Arméförvaltningen vågade antaga, att, om kronobageriet bibehölles, en sådan förändrad anordning blefve af Kong!. Maj:t bifallen, torde denna omständighet vid pröfningen af nu föreliggande fråga icke böra lemnas ur sigte. Detsamma vore förhållandet äfven med ett annat Arméförvaltningens syftemål, nemligen att kronobageriets ugnar måtte erhålla en ny och tidsenlig konstruktion, med inskränkning i deras antal, hvarigenom besparing både i bränsle och arbetskraft skulle vinnas, sannolikt uppgående till 2 å 3,000 kronor årligen eller derutöfver.
Arméförvaltningen ansåge sig slutligen böra särskild! vidröra bagaren Schumachers fordran, att kronan sjelf skulle tillhandahålla erforderligt mjöl och att således entreprenaden uteslutande borde gälla mjölets^ förvandling till bröd. Detta vilkor — som äfven för tio år sedan, då fråga om brödtillverkningens öfverlåtande åt enskild person på ackord väcktes, utgjorde ett af dåvarande bagaren Wennberg framstäldt förbehåll — hade sin grund i det äfventyr, som eljest, när brödpriset vore på förhand bestämdt, skulle träffa entreprenören genom de större prisvexlingar, som inom spanmålsmarknaden stundom kunde förekomma. Enär det icke torde vara lägligt eller välbetänkt att till enskild persons förfogande på en gång öfverlemna betydligare qvantiteter af kronans spanmål eller mjöl, hvarför utrymme i allt fall icke hos någon bagare härstädes numera torde kunna påräknas, skulle således mjölet hållas entreprenören tillhanda endast i mån af behof, t. ex. för 14 dagar eller en månad i sänder. Härvid torde väl i (ifrigt kunna för-
19 Kongl. Ma,j:ts Nåd. Proposition No 23.
faras sålunda, att mjölet endast efter hand och i nyssnämnda mån af kronan uppköptes, hvilket jemväl skulle befria kronan från varans magasinering; men en sådan hushållning nästan för dagen vore dock oförenlig med varans erhållande för billigare pris, ty dertill fordrades tydligen uppköp på en gång af stora partier vid lämpliga tidpunkter och på korta leveransterminer. Detta åter skulle betinga större magasinsutrymme för varans uppläggning, innan densamma förbrukades. Sådant utrymme hade ock hitintills icke saknats; men om, med antagande att kronobageriet upphörde, tillgången på magasinsplats inskränktes blott till den, som tinnes i landtförsvarets qvarvarande magasinsbyggnad på Skeppsholmen, hvilken rymmer knappast hälften af den för ett år behöfliga spanmålsmängden, så inskränktes dermed äfven icke så litet kronans utväg att vid spanmålsupphandlingarna göra sig oberoende af tillfälligare prisstegringar. Dock vore äfven i sådant fall kronans ställning bättre, än om all magasinering måste öfvergifvas, synnerligast med hänseende till hastigt inträffande behof af en ökad qvantitet bröd, som eljest kunde tvinga till oförberedda och plötsliga upphandlingar af spanmål eller mjöl för oskäliga pris. En annan anledning till önskvärdheten af ett ständigt spanmålsupplag vore, att en verksammare och mera betryggande kontroll kunde utöfvas i afseende å beskaffenheten af levererad säd, än som vid inköp af mjöl läte sig verkställa; hvilken omständighet4åter hade en särskild vigt och betydelse genom de förhållanden, som under senare tider förekommit inom svenska qvarnindustrien och hvilka gåfvo kronan nya skäl att, med bibehållande af eget bageri och magasin, äfven förskaffa sig egen, tidsenligt anordnad qvarninrättning.
Genom Chefens för Sjöförsvarsdepartementet benägna medverkan håljern väl inhemtats upplysningar angående de erfarenhetsrön, hvilka inom flottans härvarande station gjorts med hänsyn till brödleveranser för manskapets behof, verkstälde af enskilde näringsidkare, och har Marinförvaltningen uti skrifvelse af den 24 sistförflutne Februari, — med öfverlemnande af utlåtande från militärchefen vid flottans härvarande station jemte yttranden från Förvaltningsdirektionen, Chefen för sjötrupperna och räkenskapskontoret vid stationen, — förklarat sig anse ur dessa handlingar framgå, det åtgärden att låta enskild näringsidkare leverera erforderligt bröd för manskapet härstädes icke medfört någon olägenhet, men väl besparing. Förvaltningsdirektionen har uti sitt förenämnda yttrande lemnat den upplysning, att brödet af godt, sammalet rågmjöl, lagom syradt, väl bakadt och gräddadt, har, omkostnadsfritt för kronan, levererats å Skeppsholmen under nedannämnda år för följande pris pr skålpund:
år 1876
* 1877
5,75 öre.
5,U5 »
20 Kongl. Maj.ts Nådiga Proposition No 23.
år 1878 ...................................................................... 5,50 öre.
1 1879 ................................................................. 5,50 »
* 1880 ....................................................................... 5,50 »
Och har Chefen för militärpersonalen framhållit, hurusom vid en jemförelse mellan kostnaderna under de sista fem åren, 1867—1871, då brödet levererades från kronobageriet, och de 9 år brödet derefter levererats af enskilda personer, det skulle visa sig, då medelpriset för kostnaden under förenämnda lem år lägges till grund för jemförelsen, att kronan genom den förändrade anordningen gjort en besparing under dessa nio år af sammanräknadt 15,477 kronor 69 öre.
Beträffande först den i arméns intendenturväsende temligen djupt ingripande frågan om de i hufvudstaden eller dess granskap ständigt eller för kortare tid förlagda truppers förseende med bröd genom kronans omedelbara försorg och om bibehållande, med anledning deraf, af ett kronobageri härstädes, hvilken fråga nu, till följd af det väckta förslaget om hofstallets förflyttning till Artilleriplanen, måste tagas i öfvervägande, finner jag de af Arméförvaltningen anförda grunder icke för mig tillräckliga för instämmande i det slut, hvartill detta embetsverk kommit. Det antagande af en, i öfrigt ej alltför betydlig, skilnad — kronan till skada — i den årliga kostnaden för brödanskaffningen, hvilket Arméförvaltningen, efter inhemtade uppgifter från en af hufvudstadens större bageri-idkare, funnit, i händelse af truppernas förseende med bröd från enskilda bagerier, nödvändigt, torde i ej ringa mån jäfvas af det ådagalagda sakförhållande, att brödet för Flottans härvarande manskap erhållits billigare, sedan det på sistnämnda sätt anskaffats, om det än möjligen stode i godhet något efter det bröd, som numera från kronobageriet utgår. Den farhåga Arméförvaltningen hyser, att, sedan kronobageriet blifvit nedlagdt, de enskilda bagarne skulle träffa förening om brödleveransen och således, efter konkurrensens upphörande, kunna godtyckligt föreskrifva brödpriset, synes kunna häfvas, om, såsom jag förestält mig, brödanskaffningen ej längre komme att i sin helhet åligga Arméförvaltningen, utan i fråga om de garnisonerade trupperna blefve öfverlemnad åt vederbörande förvaltningsdirektioner, hvarigenom ett större antal bageriidkare blefve i tillfälle att täfla om de sålunda utbudna mindre brödleveranserna. Vid större, tillfälliga truppsamlingar invid hufvudstaden torde äfvenledes brödanskaffningens utbjudande i god tid och till leverans i smärre qvantiteter kunna förekomma en onaturlig prisstegring. Villigt medgifver jag, att kontrollen
Kongl. Maj:ts Nådiga Proposition No 23.
af det sålunda levererade brödets beskaffenhet erbjuder stora svårigheter, men föreställer jag mig dock att, vid lämpligt anordnad vetenskaplig undersökning af brödet, faran för upptäckt och dermed förenad förlust af en vinstgifvande leverans skulle afhålla från underslef den leverantör, som från sådant svek ej funne sig af moraliska skäl förhindrad. Då det dessutom stode för kronan öppet att ånyo anlägga ett eget bageri, så snart sådant skulle visa sig bringa kronan en oomtvistad ekonomisk fördel, och jag naturligen måste utgå från den förutsättning, att en dylik åtgärd vid sådant förhållande ovilkorligen blefve vidtagen, finner jag frågan om kronobageriets nedläggande och den åt detsamma upplåtna temligen bofälliga och vanprydliga byggnadens nedrifvande icke böra utgöra hinder för hofstallets föreslagna förflyttning. Att emellertid vid kronobageriets nedläggande den dervid tjenstgörande personal icke kan, efter mångårig trogen och väl vitsordad tjenst, afskedas utan allt framtida underhåll, anser jag, lika med Arméförvaltningen, naturligt, ehuru jag i afseende å pensionernas belopp är med detta embetsverk af något olika mening.
Jag får derföre i underdånighet hemställa, det Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att medgifva, ej mindre att, derest kronobageriet blifver till följd af hofstallets förflyttning till Artilleriplanen nedlagdt, förenämnda bageripersonal må få å allmänna indragningsstaten uppföras till åtnjutande under deras återstående lifstid af pensioner till nedanstående belopp, att utgå från och med månaden näst efter den, i hvilken deras tjenst vid bageriet upphör, nemligen:
Friherre Fock
Bergh .............
Sydow.............
Hagström.........
Nilsson.............
Kronor 1,500: —
» 600: —
» 400: -
» 400: —
» 400: —
än äfven att sådan pension icke må utgöra hinder för Fock, hvilken såsom afskedad äldre kapten vid artilleriet åtnjuter pension af 600 kronor från Arméns Pensionskassa, att uppbära den honom i samma egenskap jemväl tillkommande fyllnadspension af 900 kronor.
Jag anser mig böra tillägga att vid bagerigesällen Berghs pensionering kommer att å allmänna indragningsstaten besparas derifrån nu utgående 200 kronor, hvilka af Bergh åtnjutas såsom personlig löneförbättring på grund af 1867 års Riksdags beslut.
Vidkommande derefter dispositionen af tomten lo 6 i qvarteret Bodarne med derå uppförda hus, synes mig förlusten för artilleri-departementets underhållsmedel af den derifrån flytande hyresinkomst af 2,500 kronor icke böra utgöra hinder för den tilltänkta förflyttningen eller nu påkalla någon
22 Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 23.
Eders Kongl, Maj:ts åtgärd. Deremot lärer det så mycket mindre kunna undgås att, såsom Arméförvaltningen föreslagit, anskaffa medel till uppförande af eu byggnad för inrymmande af den reservartillerimateriel, som nu finnes förvarad i Svea artilleriregementes forna stallbyggnad, hvilken, på sätt förut är nämndt, måste, för att bereda plats åt det nya hofstallet, nedrifvas, som ifrågavarande reservmateriel kommer att, till följd af fortgående nyanskaffning af fältartillerimateriel, framgent ökas, och utrymme jemväl behöfves för det positionsartilleri, som är under anskaffning. Den af Arméförvaltningen såsom erforderlig ansedda byggnad skulle, enligt Förvaltningens uppgift, komma att kosta 68,400 kronor. Om dertill i första rummet finge användas värdet af materialierna i de Landtförsvarets byggnader, som nu blifvit föreslagna till nedrifning, hvilket värde af Öfverintendentsembetet blifvit beräknadt till 25,000 kronor, eller, om byggnadernas rifning ställes i sammanhang med en blifvande entreprenad å den nya hofstallbyggnaden, till 37,500 kronor, skulle det belopp, som för ändamålet måste ytterligare anvisas, blifva antingen 43,400 eller 30,900 kronor. Då emellertid detta belopp ej kan till siffran bestämmas förr än de äldre byggnadernas materialvärde blifvit genom försäljning verkligen kändt, anser jag frågan om dess anskaffande kunna intill dess hvila, så mycket hellre som, vid gynsamt utfall af en sådan försäljning, den erforderliga fyllnadssumman skulle blifva mindre än som nu kunnat beräknas. Jag anhåller derföre i underdånighet att få framdeles inkomma med förslag i detta ämne.»
Departementschefen Statsrådet Themptander anförde vidare:
»Då, såsom Eders Kongl. Maj:t af Chefens för Landtförsvarsdepartementet anförande behagade finna, hinder från arméstyrelsens sida icke möter för Artilleriplanens upplåtelse till byggnadsplats för nytt hofstall, får jag, i öfrigt åberopande hvad vid ärendets föredragning den 3 December nästlidet år blifvit anfördt, i underdånighet hemställa, att Eders Kongl. Maj:t — under förutsättning, att Riksdagen på de i protokollet öfver finansärenden för sistnämnda dag omförmälda vilkor beslutar förvärfvande för Riksbankens räkning af de staten å Helgeandsholmen tillhöriga tomter — ville föreslå Riksdagen att medgifva, att den så kallade Artilleriplanen eller den del af Kongl. Artillerigården, som är belägen emellan Riddare-, Löjtnants-, Kaptens- och Fyrverkaregatorna, må, efter afrödjande af derå nu befintliga, för Landtförsvarets behof afsedda byggnader, disponeras för uppförande af nytt hofstall.
I ordningen förekommer härefter frågan om förvärfvande från Stockholms stad af så stort område af den Artilleriplanen omgifvande mark, som ansetts erforderligt för beredande af nödigt utrymme för hofstallbyggnaden. I detta afseende tillåter jag mig i minnet återkalla, att, sedan vid 1872 års riksdag fråga blifvit väckt om Helgeandsholmens bebyggande med riksdags-
23 Kongl. May.ts Nåd. Proposition No 23.
lins m. in., och Öfverintendentsembetet, med anledning' af erhållen nådig befallning att inkomma med uppgift å någon för uppförande af nytt hofstall tjenlig plats, föreslagit, att för sådant ändamål måtte upplåtas den del af Artillerigården, som vore belägen emellan Riddare-, Löjtnants-, Kaptens- och Fyrverkaregatorna, jemte kronans å ofri grund belägna tomt Ko 6 i qvarteret Bodarne äfvensom de staden tillhöriga tomterna Kds 5, 7 och 8 i sistnämnda qvarter, Eders Kongl. Maj:t genom nådig remiss den 30 November 1872 infordrade Stockholms stadsfullmäktiges yttrande i fråga om de vilkor, hvarunder de vore villige att för ifrågavarande ändamål till kronan öfverlåta stadens rätt till tomterna Nds 5, 6, 7 och 8 i qvarteret Bodarne. I underdånig skrifvelse den 4 Oktober 1873 förklarade stadsfullmäktige till svar å den erhållna remissen, att, om icke annan lämpligare plats skulle kunna för hofstallet beredas, staden vore villig att för ändamålet af tomterna i qvarteret Bodarne och derinvid liggande del af Kaptensgatan till kronan mot skälig ersättning afstå ungefärligen så stor del, som funnes å en till remisshandlingarne hörande planritning, antydd genom en af vice stadsingeniören gjord, med blått utmärkt linie; dock med vilkor, dels att Fyrverkare-, Riddare- och Löjtnantsgatorna genom utläggning från kronans mark utvidgades till 60 fots bredd, enligt hvad å ritningen funnes på ofvannämnda sätt antydt, dels att den till kronan öfverlåtna marken blefve på ett prydligt sätt och helst med boningslägenheter för hofstallets personal bebyggd, dels ock att, innan gränsen för hvad staden skulle afstå blefve definitivt bestämd, en närmare utredning åstadkommes derom, huru platsen skulle bebyggas.
Enligt en af vice stadsingeniören Rudolf Brodin den 5 Mars 1873, med ledning af ofvan omförmälda, af A. W. Wallström år 1872 uppgjorda planritning, upprättad, i stadsfullmäktiges nyssberörda skrifvelse åberopad promemoria, innehåller Artilleriplanen en ytvidd af 137,900 qvadratfot. Derifrån skulle i och för utvidgning af Fyrverkare-, Riddare- och Löjtnantsgatorna afgå sammanlagdt 22,765 qvadratfot, hvaremot skulle tillkomma dels 3,415 qvadratfot från kronans å ofri grund belägna tomt N:o 6 i qvarteret Bodarne, dels ock sammanlagdt 38,350 qvadratfot från stadens tomter N:is 5 (jemte den dertill begagnade plats och gränddessein), 7 och 8 i samma qvarter äfvensom från Kaptensgatan. För vinnande af den ifrågasatta byggnadsplatsen för hofstallet — i sin helhet utgörande 156,900 qvadratfot — borde alltså kronan afstå 22,765 qvadratfot mark mot erhållande i utbyte af 41,765 qvadratfot, eller 19,000 qvadratfot utöfver den ytvidd kronan afstode, för hvilken skilnad skälig ersättning måste staden beredas.
Uti den areal, som skulle af staden till kronan afträdas ingår likväl äfven nyssnämnda område af 3,415 qvadratfot utaf den å ofri grund belägna tomten N:o 6, till hvilken kronan redan eger dispositionsrätt. Angående
24 Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition No 23.
denna tomt pågår för närvarande rättegång emellan Stockholms stad och kronan, i det staden uti stämning till Rådstufvurätten yrkat åläggande för kronan att genast återlemna tomten fri från alla åbyggnader eller, om detta icke kunde bifallas, genast afträda den mot lösen för den derå uppförda byggnaden af sten. Rådstufvurättens utslag i målet har ännu icke fallit.
Skäl saknas emellertid icke för antagandet, att kronans eganderätt till en del så-väl af nyssnämnda tomt som af öfriga nu ifrågavarande tomter i q varter et Bodarne skall kunna lagligen ådagaläggas; för hvilket fall naturligtvis den Stockholms stad tillkommande ersättning kominer att med motsvarande summa minskas.
Då, i öfverensstämmelse med den vid detta ärendes underdåniga föredragning den 3 December nästlidet år af dåvarande Departementschefen uttalade mening, den ytvidd af 156,900 qvadratfot, som genom det ifrågasatta egoutbytet med Stockholms stad skulle vinnas till byggnadsplats för hofstallet, torde få anses för ändamålet tillräcklig, hemställer jag, att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att medgifva, att Eders Kongl. Majffmåega att, för beredande af utvidgad byggnadsplats för hofstallsanläggningen, med Stockholms stad träffa uppgörelse om utbyte af jord vid Artilleriplanen enligt följande grunder:
att staden utaf tomterna N:is 5, 6, 7 och 8 i qvarteret Bodarne äfvensom af den derinvid liggande del af Kaptensgatan till kronan afstår ett å den af stadsingeniören A. W. Wallström år 1872 öfver Artilleriplanen upprättade karta med eu blå linie antydt område, innefattande enligt vice stadsingeniören R. Brodins promemoria af den 4 Mars 1873 en ytvidd af 41,765 qvadratfot;
att kronan till staden afstår så stort område af Artilleri planen, som för utvidgning af Fyrverkare , Riddare- och Löjtnantsgatorna till en bredd af 60 fot är erforderligt, eller, enligt nämnda promemoria, 22,765 qvadratfot;
med rätt för Eders Kongl. Maj:t att vid uppdragandet af gränserna för de å hvardera sidan afträdda områden vidtaga de smärre afvikelser från nyssberörda områdesbestämningar, som må kunna finnas af förhållandena påkallade; samt
att staden för den del af det utaf densamma afträdda område, som befinnes under eganderätt tillhöra staden och som i värde öfverstiger den mark kronan i gengäld lemnar, skall undfå ersättning, att bestämmas i enlighet med de i nådiga förordningen den 14 April 1866 om jords eller lägenhets afstående för allmänt behof angifna grunder.»
Hvad Cheferne för Finans- och Landtförsvarsdepartementen sålunda anfört och hemstält, deruti Statsrådets
25 Kongl. May.ts Nåd. Proposition No 23.
öfriga ledamöter instämde, behagade Hans Maj:t Konungen i nåder gilla och bifalla ; hvarjemte Hans Maj:t Konungen, på Statsrådets enhälliga tillstyrkande, befalde, att nådig proposition i ämnet af den lydelse, bilagan till detta protokoll utvisar, skulle genom Finansdepartementet till Riksdagen aflåtas.
Ex protocollo Axel Ädelgren.
Bih. till Riksd. Prof. 1881. 1 Sami. 1 Afd. 12 Käft.