angående byte af mark emellan Kongl. Maj:t och kronan samt Göte¬ borgs stad
Kongt. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 25.
1 N:0 25.
Ank. till Riksd. Kansli den 31 Mars 1881, kl. 12 nödd.
Kongl. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen, angående byte af mark emellan Kongl. Maj:t och kronan samt Göteborgs stad; Gifven Stockholms Slott den 26 Mars 1881.
Under åberopande af den utredning, som innefattas uti bifogade utdrag af det öfver civilärenden denna dag inför Kongl. Maj:t i statsrådet förda protokoll, vill Kongl. Maj:t härmed föreslå Riksdagen att medgifva,
att Kongl. Maj:t må ega att, för beredande af utvidgadt område för Göteborgs bangård, med Göteborgs stad träffa aftal om byte afjord inom nämnda stad enligt följande grunder:
att Göteborgs stad till kronan med full eganderätt afstår de å den af H. W. Brandel 1876 upprättade karta litt. X med röda och gröna gränslinier utmärkta områden af Gullbergsvass, Lilla och Stora Olskroken samt Ånäs, sådana dessa områden blifvit uti punkten I, mom. a), b) och c) af stadsfullmäktiges i Göteborg till Styrelsen för statens jern vägstrafik den 22 December 1879 aflåtna skrifvelse närmare bestämda; samt
att kronan till Göteborgs stad jemväl under full eganderätt afstår dels den kronans mark, som erfordras för redan beslutad utsträckning af Kronhus- och Smedjegatorna med en bredd af 33 fot för den förra och 30 fot för den senare, dels ock den kronans mark norr om Kronhusgatans fortsättning och vidare vester om Qvarnberget samt norr och vester om cellfängelset, som å den af H. W. Brandel år 1871 Bill. till Riksd. Prot. 1881. 1 Sami. 1 Afd, 14 Hiift. 1
2 Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 35.
upprättade karta (N:o 1) finnes betecknad med litt. A, B, C, D och E, tillika med det emellan egofigurerna A och B belägna område, som för närvarande disponeras af cellfängelset, äfvensom de 35 qvadratfot af egofiguren F å samma karta, som erfordras för utläggning af Qvarnbergsgatan,
med rätt för Kong]. Magt ej mindre att vid uppdragandet af gränserna för de å hvardera sidan afträdda områdena vidtaga de smärre afvikelse]- från nyssberörda områdesbestämningar, som må kunna finnas af förhållandena påkallade, än äfven att fastställa de närmare vilkor-en för bytet, under förutsättning att dessa ej komma att medföra större förpligtelse!- för kronan än dem, som innefattas uti de vilkor och förbehåll, stadsfullmäktige uti deras ofvan omförmälda skrifvelse af den 22 December 1879, mom. 2—13 uppstält.
De till ärendet hörande handlingar skola Riksdagens vederbörande Utskott tillhandahållas; och Kongl. Magt förblifver Riksdagen med all Kongl. nåd och ynnest städse välbevågen.
Under Hans Maj:ts,
Min Allernådigste Konungs och Herres sjukdom:
GUSTAF.
Fredrik Hederstierna.
Kongl. Maj ds Nåd. Proposition N:o 25.
3 Utdrag af protokollet öfver civilärenden, hållet inför Haris Kongl.
Höghet Kronprinsen-Regenten i Statsrådet ä Stockholms
Slott den 26 Mars 1881.
Närvarande:
Hans Excellens Herr »Statsministern Grefve Posse,
Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena Friherre Hochschild,
8tatsråden: Lovén,
von Steyern,
Friherre von Otter,
• Taube,
Hederstierna,
Hammarskjöld,
Richert och Themptander.
Efter gemensam beredning med chefen för Landtförvarsdepartementet anmälde chefen för Civildepartementet Statsrådet Hederstierna i underdånighet:
Styrelsens för statens jernvägstrafik underdåniga framställning om byte af mark mellan Kongl. Maj:t och kronan, å ena, samt Göteborgs stad, å andra sidan; hvarefter Departementschefen yttrade:
UI följd af den växande rörelsen å statens jernvägar har behof uppstått för statens jernvägstrafik att för utvidgning af bangården i Göteborg m. m. komma .i besittning af nämnde stad tillhörig mark. Å andra sidan har staden önskat att för reglering af gator och öppna platser samt för beredande af nya kommunikationsleder i stadens nordvestra del förvärfva vissa Kong!. Maj:t och kronan tillhöriga områden
4 Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 25.
inom stadens gränser. Sedan under en längre tid underhandlingar pågått mellan Styrelsen för statens jernvägstrafik och Göteborgs stadsfullmäktige rörande ordnandet af ifrågavarande angelägenhet, hafva nu stadsfullmäktige i skrifvelse till Trafikstyrelsen af den 22 December 1879 anmält, att stadsfullmäktige i anledning af Styrelsens framställningar i ämnet beslutat att till statens jernvägstrafik upplåta följande å en af H. W. Brandel år 1876 upprättad med litt. X betecknad karta utmärkta områden, nemligen
a) de två vester om och intill Gullbergsån belägna, med röd färgläggning utmärkta platserna mellan Bergslagernas jernvägsstation och statsbanans nuvarande område, dock dels med undantag af ett för framdragande af gata till Stora Olskroken möjligen erforderligt område, utaf den nordligaste af dessa platser, 110 fot bredt, sträckande sig söder om och längs utmed Bergslagernas jernvägsaktiebolags bangårds södra gräns från samma bolags jernväg till Gullbergsån, och dels med iakttagande, att intrång icke sker å den del af sistnämnda jernväg, som åtskiljer begge platserna; hvarvid i afseende å nämnda, till gata undantagna område beslutats, att Trafikstyrelsen skulle få tillsvidare innehafva detsamma, med skyldighet att, då området för ändamålet behöfdes, utan ersättning afträda detsamma till staden tre månader efter uppsägning;
b) den med röd färgläggning utmärkta plats af lägenheten Stora Olskroken och landeriet Ånäs, hvilken är belägen söder om och intill statsbanans nuvarande område, dock med den förändring och inskränkning beträffande sydöstra gränsen, som upptagas å en särskild af H. W. Brandel i Juni 1879 upprättad karta;
c) så stort område af Gullbergsvass till förening dels med statens nu varande bangård och dels med statsbanan fram öfver Gullbergsvass och Mosaiska församlingens begrafningsplats till Kommendantsängen vid Skansen Lejonet, att nämnda bangård och bana, tillsammans med redan innehafvande områden, erhålla den utsträckning och de gränser, som å kartan utmärkts med röd färgläggning, men med utvidgning af banvallen till gröna linien s. t. u. v. x. y; dock med undantag af den areal, som dels erfordras för att öppna platsen framför Bergslagernas stationshus må i söder erhålla den gräns, som å kartan litt. X betecknats med bokstäfverna n. o. p. q. r.; dels utaf redan förut upplåtet område och det nu ytterligare till upplåtelse ifrågasatta åtgår, om södra gränsen för en, enligt af Majoren Richert upprättad regleringsplan för Gullbergsvass, föreslagen gata söder om Bergslagernas bangård framdrages till reglerade Norra Larmgatans fortsättning i den rigtning den röda streckade linien utmärker, men med afskuret hörn mot gatan; och
5 Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 25.
dels hvad som af bangårdens nu varande område åtgår, för att Norra Larmgatan må erhålla en bredd af femtio fot på sträckningen från Köpmansgatan upp emot Kronhusgatan till den punkt, der förstnämnda gata, jemlikt den af Kongl. Maj:t den 19 Februari 1869 faststälda regleringsplan, skall hafva mera än femtio fots bredd; — allt under följande vilkor:
1) att den upplåtna marken skall användas endast till jernvägsrörelsen och dermed sammanhängande anordningar;
2) att den upplåtna marken, med nedan nämnda undantag, får tillträdas antingen genast, der den är disponibel, eller så snart den, efter uppsägning af arrendena, blifver tillgänglig; skolande uppsägning ske, sedan erforderliga arealuträkningar hunnit verkställas;
3) att den af arrendatorn J. Gullanders manbyggnad upptagna del åt Gullbergsvass, för så vidt den i jernvägsområdet ingår, jemte ett lämpligt mindre utrymme till fri gång omkring sagda byggnad, ej får tillträdas förr än efter samma byggnads undanrödjande, om tiden hvarför staden skall ega besluta;
4) att staden ombesörjer de ersättningar, hvartill arrendatorerna på grund åt uppsägningen, enligt gällande kontrakt, äro berättigade, mot det att Trafikstyrelsen, som, innan nämnda ersättningar af stadens vederbörande myndigheter beslutas och utbetalas, borde lemnas tillfälle att yttra sig öfver ersättningsanspråken, håller staden skadeslös för så väl utbetalningen af nämnda ersättningar som alla andra kostnader, hvilka staden i följd af uppsägningen måste vidkännas;
5) att Trafikstyrelsen tre månader efter uppsägning till Göteborgs stad återlemnar all den mark vester om Mosaiska församlingens begrafningsplats, som till jernvägen förut upplåtits, men icke innefattas inom de gränser för jernvägsområdet, Indika här ofvan i mom. c beskrifvits; hvarigenom till staden skall återfalla: dels området vester om östra gränsen för Norra Larmgatan och dess fortsättning enligt den af Kongl. Maj:t den 19 Februari 1869 faststälda regleringsplan och med iakttagande af den här ofvan i samma moment bestämda bredd af femtio fot för södra delen af samma gata; dels det område norr om jernvägens verkstadsbyggnad och lokomotivstall, hvilket åtgår för framdragandet af gatan söder om Bergslagernas bangård till Norra Larmgatan i den rigtning, som å kartan litt. X utmärkes af en röd streckad linie och med afskuret hörn mellan gatorna; dels de delar af nu varande jernvägsområdet, hvilka till äfventyrs äro belägna söder om norra gränsen för den, enligt nådiga brefvet den 8 April 1870, reglerade gatan, som åtskiljer förstaden Stampen och jernvägsområdet; och dels de öfriga delar af ett år 1855 till jernvägen upplåtet område, hvilka
6 Kongl. Maj;ts Nåd. Proposition N:o 25.
ligga utom de nu bestämda gränserna för bangården. Derest de å kartan med röd färgläggning utmärkta gränserna för jernvägens område skulle befinnas icke öfverensstämma med nyssnämnda regleringar, borde gränserna till enlighet med dessa rättas; och skulle det åligga staden att, derest bortflyttning af jern vägstrafikens metallgjuteri norr om lokomotivstallet inom fem år af staden fordrades, ersätta jernvägstrafiken detsammas värde;
6) att, på jernvägstrafikens bekostnad, skall öfver de nu upplåtna områdena samt de områden å Gullbergsvass, jernvägen till följd af äldre upplåtelser behåller, upprättas karta i skala af ftf naturliga storleken, hvilken karta, sedan dess rigtighet blifvit af stadsingeniören vitsordad, skall af Trafikstyrelsen öfverlemnas till Drätselkammaren i Göteborg att såsom stadens tillhörighet förvaras;
7) att Trafikstyrelsen skall upprätta och underhålla nödig hägnad af lämplig beskaffenhet omkring området;
8) att, intill dess dränering af stadsområdet, enligt framdeles antagen plan, af staden verkställes, Trafikstyrelsen skall vara pligtig att, på jernvägstrafikens bekostnad, upptaga och underhålla ändamålsenliga aflopp för vatten under grunden för jernbanan, så att någon skada af vatten ej tillskyndas ofvanför liggande jord, hvarjemte staden skall vara berättigad att, på egen bekostnad, inom bangårdsområdet verkställa sådana dräneringsarbeten, hvilka, enligt plan, som vardér antagen, skola utföras för kringliggande marks torrhållning, utan skyldighet för staden att gifva ersättning för härigenom förorsakadt intrång; dock med vilkor att dessa arbeten, så vidt de afse statsbanans område, utföras i enlighet med de bestämmelser, som Trafikstyrelsen genom vederbörande banbefäl finner nödigt att meddela till trafikens betryggande, samt att jernvägsspår och byggnader, som genom dylika arbeten möjligen behöfva flyttas eller rubbas, på stadens bekostnad återställas uti sådant skick, som deras ändamål erfordrar, äfvensom att häraf förorsakad skada å dessa eller andra jernvägens tillhörigheter af staden ersättes;
9) att Trafikstyrelsen skall dels före regleringen af Gullbergsvass och Lilla Olskroksängen låta till allmänt begagnande vidmakthålla nu befintliga vägöfvergångar öfver jernvägsområdet, nemligen en gångbana under bron öfver s. k. Drankån och tre vägöfvergångar för såväl gående som körande i jernvägens plan, den ena i närheten af arrendator!! J. Gullanders manbyggnad, den andra i gränsen mellan jernvägsområdet och Mosaiska församlingens begrafningsplats, och den tredje vid pass tvåhundra fot vester om Gullbergsån; och dels, sedan stadsplan för nyssnämnda stadsdelar blifvit antagen och kommer att utföras, anordna och i godt skick underhålla en femtio fot bred vägundergång
7 Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 25.
under spåren, ungefär midt för Gullbergsvass, samt en öfvergång i banans plan utmed östra gränsen af Mosaiska församlingens begrafningsplats, begge öfvergångarne afsedda för körtrafik; hvarjemte ofvan nämnda gångbana under Drankåbron och öfvergången i plan vester om Gullbergsån, äfven efter stadsplanens utförande, skola bibehållas, men deremot den vid arrendator!! Gullanders manbyggnad försvinna; och skall Trafikstyrelsen vara pligtig medgifva sådana smärre ändringar af läget för dessa trafikleder öfver bangårds- och banområden, att desamma må komma att motsvara gatorna i kringliggande stadsdelar;
10) att af den upplåtna platsen å Lilla Olskroken pråmhamn må utgräfvas på sätt Trafikstyrelsen föreslagit; dock med den ändring,.som föranledes af platsens inskränkning i norr; men att jernvägstrafiken icke, på grund häraf eller på grund af upplåtelserna, skall ega annan rätt till begagnande af Gullbergsån, än den som allmänheten medgifves; äfvensom att Trafikstyrelsen bör underhålla stranden och fördämningen mot ån å sitt område i sådant skick, som lämpar sig för de kaj- och strandskoningsarbeten, staden å sitt område mot ån låter verkställa ;
11) atf, derest staden kommer att anlägga bro öfver Gullbergsån emellan den föreslagna gatan till nämnda å samt Störa Olskroken, staden eger rätt att å jernvägens område verkställa de arbeten, som till stöd för bron samt gatan kunna erfordras;
12) att Trafikstyrelsen har att sjelf träffa öfverenskommelse med Mosaiska församlingen angående afstående! af det till jernbanan erforderliga område af församlingens begrafningsplats, hvarefter samma område anses vara af staden till jernvägen upplåtet på ofvan stadgade vilkor;
13) att den rätt till jernvägskommunikation, som enligt kontrakt den 27 Maj 1873 medgifvits bolaget C. Fr. Wrern & Comp., förbehålles; och
14) att Kongl. Maj:t och kronan till Göteborgs stad såsom vederlag afstår eganderätten till den kronan tillhöriga mark, om hvars öfverlåtelse till staden anhållan blifvit gjord i sammanhang med underställning af uppgjord plan för reglering af stadens nordvestra del.
Af handlingarne i sistnämnda ärende inhemtas, att den kronans mark, Göteborgs stad sålunda vill åt sig förvärfva och hvilken mark disponeras till en del af Arméförvaltningen och till en del af cellfängelset i Göteborg, utgöres af dels hvad som erfordras för redan beslutad utsträckning af Kronhus- och Smedjegatorna, med en bredd af 33 fot för den förra och 30 fot för den senare, dels ock den mark norr om Kronhusgatans fortsättning och vidare vester om Qvarnberget samt norr och vester om cellfängelset, som å en af H. W. Brandel år
8 Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 25.
1871 upprättad karta (N:o 1) finnes utmärkt med grön färg och betecknad med litt. A, B, C, D och E, tillika med det mellan egofigurerna A och B belägna, åt cellfängelset upplåtna området, äfvensom 35 qvadratfot af egofiguren F å samma karta, som erfordras för ifrågasatt utläggning af Qvarnbergsgatan, enligt en företedd karta öfver Göteborgs stads nordvestra del (N:o 3); varande hela det ifrågavarande området af stadsfullmäktige beräknadt att utgöra tillhopa 286,082 qvadratfot. Omförmälda handlingar gifva vidare vid handen, att Arméförvaltningen, som blifvit i ärendet hörd, uti afgifvet underdånigt utlåtande väl såsom sin åsigt uttalat, att med upplåtelse af kronans ifrågavarande mark borde anstå, till dess beslut fattats angående det nja artilierietablissementet i Göteborg, men, för den händelse Kongl. Maj:t skulle finna skäligt att bifalla stadsfullmäktiges framställning, såvidt den afser figurerna A. B. C. D. och E., föreslagit, att såsom vilkor dervid måtte föreskrifvas, dels att staden skulle på sin bekostnad borttaga såväl den å egofiguren D. på kartan N:o 1 belägna stenkällaren (N:o 32) som ock garnisonsvedboden (N:o 35) å figuren E på samma karta, samt efter åsatt värde öfvertaga materialierna af den förstnämnda och på sin bekostnad å anvisad plats i stället för vedboden låta uppsätta eu ny sådan, dels ock att de af Kongl. Maj:t och kronan uppgjorda kontrakt om upplåtelser å den mark, som blifvit ifrågasatt att afträdas till staden, skulle af staden öfvertagas; och har Fångvårdsstyrelsen uti infordradt utlåtande förmält, att området mellan egofigurerna A. och B. å kartan N:o 1 icke är för cellfängelset behöfligt.
Uti underdånigt memorial af deri. 21 Februari 1880 har Trafikstyrelsen, med öfverlemnande af stadsfullmäktiges ofvanberörda skrifvelse af den 22 December 1879 jemte en s. k. öfversigtskarta (00), hufvudsakligen anfört,
att, beträffande läget och vidden af de områden, Göteborgs stad förklarat sig vilja öfverlemna till statens jernvägstrafik, stadsfullmäktiges förslag i hufvudsak öfverensstämde med aftal, som under förhandliugarnes gång blifvit derom träffade mellan styrelsen och vederbörande stadsmyndigheter,
att Styrelsen icke hade något att invända mot det förbehåll, som i mom a) blifvit gjordt angående framtida återställande, efter uppsägning, af den till gata möjligen i framtiden behöfliga jordremsan om 110 fots bredd af området vid Gullbergsån;
att något intrång på Bergslagsbanans område icke kunde ifrågasättas annat än det, som denna banas styrelse redan inedgifvit., eller framdragande af ett Bergslagsbanan korsande jernvägsspår från stats-
Kongl. Maj:ts Adel. Proposition N:o 25. g
banans nya lokomotivstall midt för Skansen Lejonet till koluppla»Bplatsen vid Gullbergsån; '
att Styrelsen ansåge de uti mom c) gjorda framställningar om vissa inskränkningar af statsbanans gamla område böra medgifvas, dock att hvad anginge förslaget att, till Norra Larmgatans utvidgande till öO fots bredd på sträckningen från Köpmansgatan uppemot Kronhusgatan, inflytta gränsen mellan först nämnda gata och bangården, midt för vändskifvan framför banhallen, förbehåll dervid borde göras, att den nya gränsen icke finge förläggas närmare vändskifvan, än att denna kunde fritt, säkert och beqvämt begagnas för sitt ändamål;
samt att Styrelsen mot de uti mom. 1—13 uppstälda vilkoren icke hade annan anmärkning att framställa än den, som nyss blifvit antydd i afseende på utvidgandet af Norra Larmgatans bredd uppemot Kionhusgatan till femtio fot; utgörande det område, som för detta ändamål enligt Styrelsens förslag skulle återlemnas af bangården, ungefär 36 qvadrat.stänger;
och har Trafikstyrelsen — som beräknat vidden af de områden, Göteborgs stad förklarat sig villig att mot betingade vederlaget afstå’ till 1,506,800 qvadratfot, med anmärkning dock, att denna beräkning icke kunde blifva fullt exakt förr än efter ny utstakning af gränserna och ny uppmätning då förvärfvandet af nämnda områden, hvilka till största delen redan af tvingande skäl måst tagas i besittning och blifvit använda tid dermed afsedda ändamål, vore för statens jernvägstrafik en oeftergiflig nödvändighet, för lösandet af frågan om nödigt utrymme i Göteborg för statens jernvägstrafik förordat en öfverenskommelse mellan Kongl. Maj:t och kronan samt Göteborg om byte af mark, med vissa af btyrelsen föreslagna förbehåll i afseende å, bland annat, nyss omförmälda stenkällare och vedbod.
På föranstaltande af Kongl. Maj:t Befallningshafvande i Göteborgs och Bohus län, efter förordnande af mig, har värdering å den mark, Kongl. Maj:t och kronan, derest bytet kommer till stånd, skulle, å ena sidan, gifva och, å den andra, erhålla i vederlag, blifvit verkstäld af tre personer, nemligen Kapten Pontus Virgin, utsedd af Kong], Maj:ts Befallningshafvande, Majoren m. m. J. G. Richert, för Göteborgs . stadsfullmäktige, och Chefen för vestra väg- och vattenbyggnadsdistriktet Majoren m. m. E. Atterbom,-vald af de båda sistnämnda; och har vid denna värdering kronans till utbyte ifrågasatta mark — under förutsättning att äfven en del af arealen norr och vester om cellfängelset, efter af staden bekostade planerings- och gatuläggningsarbeten, i en framtid möjligen kunde blifva till bebyggande användbar JBih. till Biksd. Prof. 1881. 1 Sami. 1 Afä. 14 Raft. 2
10 Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 25.
— uppskattats till 100,940 kronor samt den i vederlag erbjudna marken till 219,092 kronor.
Då en utvidgning af Göteborgs bangård torde vara oundgängligen erforderlig för att tillfredsställa den väsentligt ökade trafikens fordringar; då bibehållandet af de områden, Göteborgs stad i utbyte vill förvärfva, icke vidare torde vara för något statens behof nödvändigt, och dä af den nyligen verkstälda uppskattningen framgår, att värdet af de senare områdena understiger värdet af den jord, staten skulle tillbyta sig, anser jag mig ega skäl att tillstyrka det ifrågavarande bytet, detta dock under förutsättning att den jord, som staten skulle bekomma, erhålles med full och oinskränkt eganderätt, och icke blott, såsom Göteborgs stadsfullmäktige i skrifvelse af den 22 December 1879 föreslagit, under en med vissa inskränkningar graverad besittningsrätt. Enligt ett mig tillhandakommet meddelande hafva ock stadsfullmäktige vid sammanträde den 24 innevarande månad besluta att frånträda ifrågavarande vilkor och medgifva upplåtelse under full eganderätt. Detta beslut har visserligen ännu icke kunnat vinna laga kraft, men, för att ärendets slutliga afgörande icke måtte behöfva uppskjutas ytterligare ett, år, tillåter jag mig hemställa, att Kongl. Maj:t måtte redan nu äska Riksdagens medgifvande till bytet, under förutsättning att den jord, Göteborgs stad i utbyte lemnar, bekommes med full eganderätt.
Mot öfriga af staden ifrågasatta vilkor har jag icke funnit anledning till erinran; dock torde å Kongl. Maj:t och kronans sida något förbehåll behöfva göras beträffande ej mindre förut omnämnde stenkällare och garnisonsvedbod, än äfven de Kongl. Maj:t och kronans byggnader, hvilka beröras af Kronhusgatans utsträckning. Med pröfningen af dessa vilkor torde emellertid få anstå, till dess Riksdagens beslut angående sjelfva bytet hunnit inheintas.
Jag hemställer således, att Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att medgifva, att Kongl. Maj:t må ega att, för beredande af utvidgadt område för Göteborgs bangård, med Göteborgs stad träffa aftal om byte af jord inom nämnda stad enligt följande grunder:
att Göteborgs stad till kronan med full eganderätt afstår de å den af Brandel år 1876 upprättade karta litt. X med röda och gröna gränslinier utmärkta områden af Gullbergsvass, Lilla och Stora Olskroken samt Anäs, sådana dessa områden blifvit i punkten I moment a, b och c af stadsfullmäktiges i Göteborg till Styrelsen för statens jernvägstrafik den 22 December aflåtna skrifvelse närmare bestämda; samt
att kronan till staden jemväl under full eganderätt afstår dels den kronans mark, som erfordras för redan beslutad utsträckning af
II
Kongl. Majds Nåd. Proposition N:o 25.
Kronhus- och Smedjegatorna med en bredd af 33 fot för den förra och 30 fot för den senare, dels ock den kronans mark norr om Kronhusgatans fortsättning och vidare vester om Qvarnberget samt norr och vester om cellfängelset, som å den af Brandel år 1871 upprättade karta (N:o 1) finnes betecknad med litt. A, B, C, D och E tillika med det emellan egofigurerna A och B belägna område, som för närvarande disponeras af cellfängelset, äfvensom de 35 qvadratfot af egofiguren F å samma karta, som erfordras för utläggning af Qvarnbergsgatan,
med rätt för Kongl. Maj:t ej mindre att vid uppdragandet af gränserna för de å hvardera sidan afträde! a områdena vidtaga de smärre afvikelser från nyssberörda områdesbestämningar, som må kunna finnas af förhållandena påkallade, än äfven att fastställa de närmare vilkören för bytet, under förutsättning att dessa ej komma att medföra större förpligtelser för kronan än dem, som innefattas i de vilkor och förbehåll, stadsfullmäktige uti skrifvelsen den 22 December 1879 mom. 2—13 uppstäda “
Uti hvad Departementschefen sålunda hemstält instämde Statsrådets öfriga ledamöter.
Hvad Statsrådet sålunda tillstyrkt, behagade Hans Kongl. Höghet Kronprinsen-Regenten i nåder gilla och bifalla; och befalde Hans Kongl. Höghet Kronprinsen-Regenten, att nådig proposition i ämnet af den lydelse, bilagan till detta protokoll utvisar, skulle till Riksdagen aflåtas.
Ex protocollo Paul Strandberg.