med förslag till ny tulltaxa, m. m.

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 32.

1 N:o 32.

Kongl. May.ts nådiga proposition till Riksdagen med förslag till ny tulltaxa, m. m.; gifven Christiania slott den 28 februari 1882.

Sedan med föranledande deraf, att den med Frankrike den 14 februari 1865 afslutade handelstraktat blifvit från nämnda lands sida uppsagd, Kongl. Maj:t den 29 september 1876 tillsatt en komité med uppdrag att framlägga förslag till de ändringar i tulltaxan, som af förhållandena kunde anses påkallade, hvilket uppdrag var komitén lemnadt under förutsättning att de förenade rikenas handels- och sjöfartsförbindelser med Frankrike fortfarande skulle komma att utgöra föremål för särskild!, traktatsaftal, hvilande på likartade grunder med den då gällande traktaten, förständigade Kongl. Maj:t genom nådigt bref den 26 september 1879 komitén att taga i öfvervägande hvilka förändringar i gällande tullsatser kunde böra vidtagas, derest ett dylikt aftal icke komme till stånd.

Genom nådigt bref den 21 maj 1880 uppdrog Kongl. Maj:t vidare åt samma komité att verkställa den omfattande och sorgfälliga undersökning af rikets hufvudsakligaste näringars och industrigrenars ställning, hvarom Riksdagen i underdånig skrifvelse af den 7 maj samma år anhållit.

Efter det komitén, på grund af omförmälda särskilda uppdrag, den 18 innevarande månad afgifvit underdåniga betänkanden dels angående näringarnes ställning, dels med förslag till tulltaxa, vill Kongl. Maj:t härmed till Riksdagens kännedom öfverlemna berörda betänkanden.

Bih. till Rilcsd. Prat. 1882. 1 Samt. 1 Afd. 20 Häft.

2 Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 32.

Derjemte och under förutsättning af Riksdagens bifall till Kongl. Maj:ts den 13 nästlidna januari aflåtna nådiga proposition angående med Frankrike afslutade nya handels- och sjöfartstraktater, vill Kongl. Maj:t, med åberopande af bilagda protokoll öfver finansärenden för denna dag, föreslå Riksdagen att antaga bifogade förslag till tulltaxa att tillämpas från och med den dag, då nämnda traktater träda i gällande kraft.

De handlingar, som jemte ofvan omförmälda betänkanden till ärendet höra, skola Riksdagens vederbörande utskott tillhandahallas, och Kongl. Maj:t förblifver Riksdagen med all kongl. nåd och ynnest städse väl bevågen.

OSCAR.

O. R. Themptander.

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 32.

3 Protokoll öfver finansärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i närvaro af Hans Kongl. Höghet Kronprinsen i statsrådet å Christiania slott den 28 februari 1882.

Närvarande statsrådsledamöter:

Hans Excellens, Herr Statsministern Grefve Posse,

Hans Excellens, Herr Ministern för utrikes ärendena Friherre Hochschild,

Statsråden: von Steyern,

Friherre von Otter och

TlIEMrTANDER.

Departementschefen statsrådet Themptander anmälde, att tullkomitén numera fullgjort de, komitén den 26 september 1879 och den 21 maj 1880 lemnade uppdrag och under den 18 innevarande månad afgifvit särskilda underdåniga betänkanden, dels med förslag till tulltaxa och dels angående näringarnes ställning, hvilket senare betänkande innefattade den af Riksdagen i underdånig skrifvelse den 7 maj 1880 begärda undersökning af landets hufvudsakliga näringars och industrigrenars ställning.

I sammanhang härmed anmälde departementschefen: dels generaltullstyrelsens underdåniga skrifvelse den 11 januari 1878, deruti styrelsen, jemte meddelande af infordradt underdånigt utlåtande i särskildt mål, gjort framställning om borttagande af tullafgiften för tomkärl af trä, afsedda för inpackning af sill;

dels en af åtskillige sejlare och repslagare i underdånighet gjord ansökning om åsättande af införselstull å tågvirke;

öfver hvilka båda framställningar tullkomitén på grund af nådiga remisser meddelat yttrande i ofvan omförmälda betänkande;

4 Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition No 32.

dels ock två af t. f. chefen för utrikesdepartementet till chefen för finansdepartementet den 9 och den 26 augusti nästlidet år aflåtna skrifvelser med öfverlemnande af särskilda utaf danske ministern vid Kongl. Maj:ts hof gjorda framställningar rörande tullbehandlingen af från Danmark infördt mjöl, deröfver ej mindre generaltullstyrelsen än äfven landtbruksakademiens förvaltningskomité, den senare . efter att hafva i ämnet hört vid akademien anstälde agrikulturkemisten och växtfysiologen, afgifvit infordrade underdåniga utlåtanden.

Efter att hafva redogjort för innehållet af dessa handlingar, anförde departementschefen:

Den revision af gällande tulltaxa, komitén företagit, har ledt till förslag, åsyftande såväl större reda och enkelhet vid taxans tilllämpning som ock större egentlighet i fråga om tullbeskattningen af artiklar, som äro hvarandra närstående eller mellan hvilka i förevarande afseende måste förefinnas ett bestämdt, hittils i vår tullagstiftning icke alltid nog uppmärksammadt förhållande. Den förändrade uppställning, åtskilliga rubriker i tulltaxan enligt komiténs förslag erhållit, vittnar derom att komitén egnat synnerlig uppmärksamhet åt de tullbehandlingstvister, som under de senare åren egt rum, och med ledning deraf sökt åt taxan gifva en lydelse, som skulle så vidt möjligt undanrödja hittils förefunna brister, otydligheter eller rent af uppenbara, orimligheter. Så har i fråga om papper komitén, med vidhållande af sin förut i särfskildt betänkande af den 9 januari 1877 uttalade uppfattning, samman- 0ört under en rubrik bland annat både tryck-, planch- och skrifpapper ch derigenom sökt undanrödja den ständiga anledning till tvister, som örefinnes i den nuvarande åtskillnaden i tullsatser mellan a ena sidan planch- och tryckpapper och å andra sidan de papperssorter, som skola hänföras till “alla andra slag“ af papper. De omfattande rubrikerna j ern och väfnader hafva likaledes erhållit en i väsentliga afseenden förändrad uppställning, som varit af ett länge insedt behof påkallad. Att såsom hittils i vår tulltaxa göra förtullningen af väfnader beroende, af olika benämningar på sådana, kan ej annat än vara ytterst olämpligt. Nya benämningar, nya väfnadssätt framträda ständigt, de gamla komma ur bruk och de största oegentligheter hafva ock blifvit följden af den nuvarande rubriceringen. Komitén har ansett enda utvägen att, afhjelpa dessa olägenheter vara införandet i åtskilliga fall af trådräkning, och ehuru för tulltjenstemännen deraf måste uppkomma ett icke obetydligt ökadt arbete, icke minst för att förvärfva sig nödig färdighet i metodens användning, lära dock samma skäl, hvilka i flera andra länders tullagstiftning föranledt trådräkningens tillämpning och detta ofta i

5 Kongl. Maj:is Nåd. Proposition N:o 32.

vida större utsträckning än komitén nu ifrågasatt, äfven hos oss nödvändiggöra systemets antagande, åtminstone i den mera begränsade form komitéförslaget angifver.

De formella förändringar i tulltaxan, komitén föreslagit såväl för nyssnämnda varugrupper som för åtskilliga andra, och rörande hvilka förändringars närmare beskaffenhet jag torde få hänvisa till de af komitén anförda specialmotiv, äro efter min tanke sådana verkliga förbättringar i vår tulltaxa, att allt skäl förefinnes att icke låta anstå med deras upphöjande till lag. Ett särskildt skäl att låta tullkomiténs förslag till tulltaxa komma under pröfning redan vid innevarande riksmöte förefinnes ock deri, att, i händelse den med Frankrike afslutade handelstraktaten varder ratificerad, en ny tulltaxa måste utfärdas, upptagande de af traktaten föranledda ändringar i den nu gällande, samt det såväl för nödigt samband mellan taxans olika delar som ock för att bereda erforderlig stabilitet och lugn åt de intressen, som af tulllagstiftningen beröras, synes vara af vigt att detta ärende, sedan det nu undergått en fullständig förberedande utredning, blifver i hela sitt omfång af Riksdagen behandladt.

Då jag i främsta rummet yttrat mig om och lågt största vigten på de af komitén föreslagna formella förändringarne i tulltaxan, beror detta derpå, att komiténs förslag i allmänhet icke innehåller några vigtigare och mera väsentliga principiella afvikelser från nu gällande tulltaxa. Komitén har framhållit, hurusom den af komitén verkstälda undersökning af näringarnes ställning icke gifver anledning att ifrågasätta giltigheten af de grundsatser, hvilka under de tre senaste årtiondena mer och mer vunnit tillämpning i vår tullagstiftning. Det störa värdet af det omfattande och med lika mycken sakkunskap som intresse för ämnet utförda arbete, komitén lemnat, ligger ock deri, att man fått sammanförda i siffror åskådliggjorda öfversigter ur skilda synpunkter af vår ekonomiska utveckling under de senaste tjugu åren, och att man således kan bedöma, huruvida den lagstiftning eller, hvad nu särskildt är i fråga, den tullagstiftning, som derunder tillämpats, visat sig menlig för det inhemska näringslifvets förmåga af framgångsrik utveckling. Huru komiténs omdöme utfallit, har jag redan antydt, och det jäfvas ingalunda af de nedslående siffror, de båda sista åren på 1870-talet hafva att uppvisa beträffande åtskilliga af våra näringar, ty för lagstiftaren måste det framstå klart, att han icke har att handla efter hvarje skiftning i de ekonomiska konjunkturerna, utan att hans uppgift i detta fall måste vara att hemta ledning af de resultat, hvilka under en längre tidsföljd framgå af sådana undersökningar som de af komitén anstälda.

6 Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 32.

Lika med komitén anser jag derför den afslutade undersökningen innebära en bestämd maning att icke öfvergifva eller inskränka det system, som under de senaste årtiondena vunnit allt större tillämpning i vår tullagstiftning, men jag delar ock komiténs uppfattning, att den närvarande tidpunkten är föga gynnsam för ett fortgående på den hittills inslagna banan genom mera betydande nedsättningar i det, vår industri ännu beviljade skydd eller mera genomgripande förändringar i öfrigt. Det förslag till tulltaxa, komitén uppgjort, och hvilket jag i underdånighet hemställer må i hufvudsakliga delar läggas till grund för Eders Kongl. Maj:ts framställning till Riksdagen, hvilar således på grundsatsen att för närvarande i fråga om denna beskattnings hufvudgrunder vidblifva status quo. Detta har icke förhindrat komitén att föreslå jemkningar i fråga om en mängd tullsatser, i några fall till höjande af den nuvarande tullsatsen, isynnerhet der fråga varit om öfverflödsvaror, i andra fall till sänkning af hittils gällande tullsatser, hvarigenom särskildt ganska många allmänna förbrukningsartiklar blifvit föremål för tull-lindring, såsom chocolad, åtskilliga färger och färgningsämnen, garn, tråd och billigare väfnadsslag, m. m. Den vid korniténs förslag till tulltaxa fogade tabell Ditt E. utvisar närmare beskaffenheten af de ändringar i tullsatser, komitén ifrågasatt, samt verkningarne deraf i ökad eller minskad tulluppbörd, såvidt dessa låta sig på förhand beräkna.

En förändring, som af komitén föreslagits, kan visserligen synas vara af mera principiel natur, nämligen borttagandet af de vid 1880 års riksdag beslutade inregistreringsafgifter på hvetemjöl, gryn och bönor samt tullafgifter på majs och majsmjöl. Dessa afgifter äro emellertid så nya, att de knappt ännu kunna anses fullt införlifvade med vårt beskatt.ningssystem, och för borttagande af de nu stadgade afgifterna på mjöl har komitén äfven anfört det formella skälet om angelägenheten att undvika de svårigheter, som visat sig förbundna med tilllämpningen af dessa afgifter. De yttranden, som i anledning af danske ministerns framställning blifvit afgifna såväl af generaltullstyrelsen som af landtbruksakademiens förvaltningskomité gifva nogsamt vid handen de olägenheter, som måste uppstå så länge skiljaktiga tullbestämmelser gälla för olika mjölsorter. Fem reservanter inom tullkomitén, hvilka lika med majoriteten erkänt nyssnämnda olägenheter af en skiljaktig tullbehandling för olika mjölsorter, hafva föreslagit en lika afgift för allt inkommande mjöl, och de hafva på mycket goda skäl ansett afgiften böra benämnas tull i stället för registreringsafgift. Tullfrihet eller lika tull för allt mjöl äro således de enda alternativ, hvilka enligt allas samstämmande omdömen böra ifrågakomma, och då jag vid valet

7 Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 32.

emellan dessa båda anser mig böra förorda det af komiténs majoritet biträdda alternativet af tullfrihet, kan jag såsom skäl härför inskränka mig till att erinra, att, om det vid tull-lagstiftningen är en erkänd regel att icke med tullafgifter fördyra de oundgängligaste lifsförnödenheter, denna regel väl aldrig med större berättigande kan vinna tillämpning än när det gäller en sådan för lifvets nödtorft oumbärlig artikel som rågmjöl Jag antydde ock, att de vid 1880 års riksdag beslutade inregistreringsafgifterna icke kunde anses hafva blifvit fullt införlifvade med vår tull-lagstiftning, och till stöd för min uppfattning om denna deras mera tillfälliga natur tillåter jag mig hänvisa till Riksdagens underdåniga skrifvelse den 14 maj 1880, deri Riksdagen om denna afgift yttrat: “Då emellertid en sådan afgift till följd af sin natur bör vara mera föränderlig och kunna underkastas en mera ofta återkommande granskning samt höjas eller sänkas i samma mån som statens behof af inkomster på denna väg till- eller aftaga, har densamma icke bort sammanblandas med de i tulltaxan stadgade afgifter, utan beredas ett särskildt namn och en från öfriga afgifter afskild plats.“ Då det rent fiskaliska ändamål, hvilket, att döma efter nyss åberopade ord, synes hafva varit åsyftadt med denna afgifts införande, kan på annan väg tillgodoses, torde någon betänklighet icke böra vidare möta för afgiftens borttagande.

Då, såsom jag redan haft tillfälle i underdånighet nämna, jag i allmänhet ansluter mig till det af komitén uppgjorda förslag till tulltaxa, behöfver jag endast hänföra mig till den af komitén begagnade motivering beträffande de särskilda tullsatserna; och torde det nu tilllåtas mig att beröra de punkter, hvari den framställning till Riksdagen, Eders Kongl. Maj:t torde komma att aflåta, bör efter min åsigt skilja sig från komiténs förslag.

Då sistnämnda förslag är uppgjordt utan hänsyn till någon traktat med Frankrike, och Eders Kongl. Maj:ts framställning till Riksdagen torde böra aflåtas under förutsättning af Riksdagens bifall till Eders Kongl. Maj:ts nådiga proposition af den 13 sistlidne januari, angående med Frankrike afslutade nya handels- och sjöfartstraktater, lärer följden deraf blifva att i det taxeförslag, som skall utgöra föremål för den framställning, om hvars aflåtande nu är fråga, de uti traktaten förekommande bestämmelser, som hafva afseende på vår tull-lagstiftning, måste på sina respektive ställen behörigen iakttagas. Då emellertid den i traktatstariffen B. förefintliga rubriceringen af deri upptagna artiklar står i full öfverensstämmelse med tullkomiténs förslag, föranleder traktaten endast ändring i vissa fall af tullsatsbeloppen, för att bringa dessa till öfverensstämmelse med traktatens fordringar; blifvande dylika

8 Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 32.

jemkningar erforderliga äfven för en och annan artikel, som val ej förekommer i traktaten men är i tullbeskattningshänseende likställig med någon deri upptagen artikel.

För två i traktatstariffen upptagna artiklar, nemligen glas; fönsteroch spegel-, oslipade eller mattslipade och ofolierade, s. k. glasämnen derunder inbegripna, hvarför tullen nu är 7 öre och af komitén föreslagits till 6 öre per kilogram, samt porslin: oäkta, hvitt eller enfärgadt, men omåladt, som enligt komiténs förslag skulle draga 8 öre per kilogram, medgifver traktaten tullsatser till belopp af 7 öre för den förra och 10 öre för den senare artikeln. Med afseende å hvad af fem reservanter inom komitén blifvit rörande dessa artiklar anfördt och med hänsyn till den varsamhet, som eljest gjort sig gällande i fråga om minskning i det hittilsvarande skyddet för den inhemska industrien, tillåter jag mig hemställa, att tullsatserna å nämnda båda artiklar må i förslaget upptagas till de belopp, traktaten medgifver, eller 7 och 10 öre. För alla. de porslinsvaror, denna tullsats afser, utom tallrikar, medför förändringen i allt fall en nedsättning med 2 öre per kilogram i den nu gällande tullen.

Den betydliga nedsättning i tullen på papperstapeter, som inträder i följd af franska traktaten, synes mig följdriktigt påkalla, att bronspulver, som är ett beredningsämne för tapetfabrikationen, och nu är belagdt med en tull af 35 öre per kilogram, hvari komitén icke ifrågasatt någon ändring, göres tullfritt. Införseln af denna artikel år 1880 uppgick till ungefär 3,000 kilogram och den genom tullfriheten inträdande minskning i tullinkomst blifver derföre endast något öfver 1,000. kronor.

Redan i mitt yttrande till protokollet för den 13 sistlidne januari i sammansatt statsråd angående den med Frankrike afslutade handelstraktaten framhöll jag fördelen deraf, att den nya traktaten medgaf en mera tillfredsställande reglering af tullen å likör. Enligt den förra traktaten har denna tull varit bestämd till 76 öre för liter och icke kunnat, såsom tullen för öfriga spirituösa drycker af högre alkoholhalt, höjas i samma mån som den inhemska tillverkningsskatten på bränvin, hvaraf följden ock blifvit, att, under det t. ex. cognac på buteljer dragit i tull 88 öre per liter, likörtullen icke kunnat höjas öfver 76 öre. Tullkomitén har föreslagit tullen å likör till 90 öre per liter eller samma belopp som för cognac å buteljer, men då traktaten medgifver, att likör må draga lika hög tull som vanlig ren alkohol, och denna artikel således kan, med beräkning af den inhemska tillverkningsskatten å 50-gradigt bränvin till 40 öre per liter, åsättas en tull-

9 Rongl. Maj:ts Råd. Proposition N:o 32.

afgift af 1 krona 20 öre per liter, tvekar jag icke med afseende å varans beskaffenhet att tillstyrka tillämpning af sistnämnda tullsats.

I tullen å cigarrer och cigaretter har komitén föreslagit en nedsättning från 3 kronor till 2 kronor 50 öre per kilogram; och betraktas frågan, såsom af komitén, endast ur synpunkten af det skydd, som må kunna medgifvas den inhemska cigarrtillverkningen, så möter visserligen icke heller efter mitt förmenande den minsta betänklighet vid att stadga den föreslagna lägre tullsatsen; men lika med en reservant inom komitén anser jag det kunna antagas, att priset å svenska cigarrer hufvudsakligen regleras genom den stora konkurrensen emellan de många tillverkarne af denna artikel inom landet, och då denna tull har stor betydelse såsom en finanstull, hvilken under de senaste tio åren visat sig lemna statskassan en starkt tillväxande inkomst, finner jag icke något skäl att föreslå tullnedsättning å denna artikel.

A tågvirke, som nu är tullfritt, har komitén föreslagit en tull af 5 öre per kilogram, men på samma gång velat medgifva restitution af tullen, när utländskt tågvirke blifvit användt för fartyg, som vid svenskt skeppsvarf repareras eller nybygges. Att för tågvirke, som är en allmän förbrukningsartikel och af synnerlig betydelse ej blott för sjöfarten utan ock för åtskilliga andra näringar, låta den tullfrihet, som nu egt rum under tio års tid, efterträdas af ett tullskydd, synes mig innebära ett afsteg från de grundsatser, hvilka eljest uti komiténs förslag vunnit tillämpning. Den förmån af tullrestitution, komitén velat bereda sjöfarten, är dessutom icke på långt när tillräcklig att för denna näring afvärja olägenheterna af tullbeskattningen, eftersom tågvirke är en artikel, hvarmed det för fartyg ofta kan ifrågakomma att förse sig äfven vid andra tillfällen, än då fartyg vid skeppsvarf nybyggas eller repareras. Jag hemställer derföre, att den för ifrågavarande artikel hittils gällande tullfrihet må i förslaget bibehållas.

Beträffande oljor har komitén framhållit svårigheten att vid tullbehandlingen särskilja de olika slagen och derföre, med bibehållande af den nu stadgade tullsatsen 7 öre per kilogram för lin-, rof- och rapsolja, hvilka äro de enda slag, som utgöra föremål för inhemsk tillverkning, sammanfört öfriga feta, icke flygtiga oljor samt de rektificerade mineraloljorna uuder en gemensam tullsats af 2 öre per kilogram, hvilken tullsats skulle för de flesta oljor innefatta en nedsättning från 5 till 2 öre; och har komitén till stöd för denna nedsättning framhållit dels vissa oljors egenskap att utgöra vigtiga beredningsämnen för näringarne och dels lysoljornas allmänna användning. Tullen å oljor är företrädesvis af financiel natur och den nedsättning komitén förejBih. till Piksd. Prot. 1882. 1 Sami. 1 Afd. 20 Häft. 2

10 Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 32.

slagit skulle, beräknad efter 1880 års import, medföra en minskning i statsinkomst af omkring 475,000 kronor. Med hänsyn till svårigheten att på förhand beräkna verkningarne i financielt afseende utaf åtskilliga af de tullförändringar, som eljest föreslås, kan jag icke tillstyrka Eders Kongl. Maj:t att för närvarande godkänna komiténs förslag, och detta så mycket mindre som två reservanter inom komitén synas mig hafva bjudit goda skäl för den af dem omfattade mening, att man bör i sin fulla utsträckning tillämpa grundsaten om oljornas lika tullbeskattning och icke göra ett undantag för de tre slag, som tillverkas här i landet, och för hvilkas särskiljande det ofta möter samma svårigheter som de af komitén eljest påvisade. På de skäl, komiténs ledamöter Styffe och Lönegren utförligt framstält, tillstyrker jag derföre, att den af dem föreslagna lydelse af rubriken oljor må af Eders Kongl. Maj:t godkännas.

För allt vin af till och med 25 procents alkoholhalt har komitén föreslagit en gemensam bestämmelse med olika tullsatser allt efter sättet för varans emballerande. Vid de sålunda föreslagna tullsatserna finner jag ej något att erinra, utom att den inskränkning måste göras för tillämpningen af en dylik bestämmelse, som betingas af franska traktaten. Såsom kändt är, gälla de enligt traktaten bestämda tullsatser endast för i Frankrike producerade eller tillverkade varor, då de sjöledes direkt inkomma till Sverige. Den ställning, vi intaga till de flesta andra länder, i det vi genom särskilda traktater tillförsäkrat dem att i fråga om varuinförsel hit till riket åtnjuta behandling lika med den mest gynnade nation, hindrar oss emellertid att begränsa tillämpningen af den franska traktatens bestämmelser till franska varor, utan måste vi låta de i sistnämnda traktat förekommande tullsatser gälla alla de varor, som sjöledes direkt inkomma från det land, der de äro producerade eller tillverkade, så vida nemligen Sverige med det landet afslutat handelstraktat af nyss angifna innehåll. Deremot äro vi af den franska så väl som af öfriga traktater oförhindrade att tilllämpa differentialtullar å varor, som annorledes än sjövägen direkt ankomma från produktionslandet. Det är lätt insedt, hvilka olägenheter dylika differentialtullar i allmänhet skulle vålla oss sjelfva, då vi derigenom hindrades att för varornas forsling till landet begagna den väg och det transportmedel, som vi eljest kunde finna för oss mest lämpliga, en mängd andra olägenheter att förtiga. Att deremot för en enda artikel, af den beskaffenhet som vin, tillämpa en dylik differentialtull, bör deremot icke kunna möta någon synnerlig betänklighet och medför onekligen den fördel, att man icke behöfver längre än nödigt är utsträcka den tullindring, som genom traktaten bestäm-

11 Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 32.

mes för svagare viner. När dylika svagare viner icke hitföras sjöledes direkt från produktionsorten, skulle de följaktligen blifva underkastade den högre allmänna tullsatsen för vin. Jag tillstyrker derföre, att

n i franska traktaten upptagna det minsta omfång, som deråt

lian .gilvas.

Sedan ett förslag till tulltaxa blifvit af mig uppgjordt med iakttagande af de ändringar i tullkomiténs betänkande, för hvilka jag nu redogjort, tillåter jag mig i underdånighet hemställa, det Eders Kongl. Maj:t täcktes dels till Riksdagens kännedom öfverlemna tullkomiténs ifrågavarande båda betänkanden och dels i nådig proposition, under förutsättning af Riksdagens bifall till Eders Kongl. Maj:ts nådiga proposition angående med Frankrike afslutade nya handels- och sjöfartstraktater, föreslå Riksdagen till antagande ofvanberörda förslag till tulltaxa, att tillämpas från och med den dag, då nämnda traktater träda i gällande kraft.

Hvad föredragande departementschefen sålunda tillstyrkt, deruti statsrådets öfriga närvarande ledamöter instämde, behagade Hans Maj:t Konungen bifalla; och skulle nådig proposition till Riksdagen aflåtas af den lydelse, bilagan vid detta protokoll utvisar.

In fidem protocolli:

Hans Wachtmeister.

rubriken må affattas på det sätt, att d tullsatsens tillämpning inskränkes till

FÖRSLAG

TILL

TULL-TAXA.

Bih. till Bilcsd. Prof. 1882. 1 Samt. 1 Afd. 20 Haft.

11.

12,

13.

14.

15.

16. 17.

19.

20.

21.

Alun, alla slag .............................................................

Amykos; hänföres under Kemiskt-tekniska preparater.

Angelikarot.......................................................................

Anilinfär ger ;\hänföras under Kemiskt-tekniska preparater.

Anis och Stjernanis ......................................................

Antimonium crudum eller spetsglans och regulus ...

Apelsiner ............................................................................

Apelsinskal, torra.........................................................

Apoteksvaror, alla i taxan ej specificerade, enkla eller sammansatta, till införsel af apotekare eller, efter Medicinalstyrelsens, Vetenskaps-akademiens eller vederbörande universitets-fakultets hörande, af vetenskapsmän till begagnande för vetenskapliga ändamål, eller ock, efter Kommerskollegii pröfning, af näringsidkare, som styrka sig hafva behof af dylika varor för

åstadkommande af sina tillverkningar ............

Arsenik, till införsel af apotekare och, efter erhållet tillstånd af Kommerskollegium, för fabriks-

inrättningar..............................................................

Aseptin; hänföres under Kemiskt-tekniska preparater.

Asfalt ...............................................................................

Asfaltfilt; hänföres under Papp, förhy dnings-, press- och tak-.

Aska:

rå, af trä eller andra vegetabilier .....................

pott-, vällad eller oraffinerad, äfvensom raffinerad eller halcinerad.............................................

Askar och Dosor; tullbehandlas lika med det ämne, arbetadt, hvaraf de bestå.

41.

42.

43.

44.

50 Qvantitet för tullberäkningen.

Bernsten:

arbetad, oinfattad, ej specificerad, närmaste emballagets vigt inberäknad.................................

Bijouterivaror, af annat ämne än guld och silfver, enkla eller sammansatta, såsom armband, bröstnålar, kedjor, kors, ringar, sigiller, spännen,

urhakar m. m.....................................................<■.....

Anm. Afdrag i vigten göres ej för fodral, askar, papper eller dylikt omslag, hvari bijouterivaror inkomma, eller för kartor, hvarå de äro uppfästade.

Bildhuggeri- och arkitektoniska arheten:

konstnärsarbeten ......................................................

andra slag:

af trä; tullbehandlas såsom svarfvarearbeten. af annat ämne, hvilket, såsom arbetadt, ej

är i taxan specificeradt.................................

Bin, i kupor eller på annat sätt förvarade............

Biscuit, arbeten deraf; hänföras till Porslin, äkta.

Blanketter till räkningar och dylikt...........................

Blanksmörja, Blanksvärta och Skovax .....................

Anm. Afdrag i vigten göres ej för askar och flaskor eller dylikt omslag.

Bleckslag ar earbeten; tullbehandlas såsom det ämne arbetadt, hvaraf de bestå.

Blod, alla slag..................................................................

Blodiglar ...........................................................................

Blommor:

naturliga, friska eller torkade..............................

konstgjorda, af tyg, papper, halm, fjäder eller

andra dylika ämnen ..........................................

delar till konstgjorda blommor........................

Anm. 1. Med »delar till konstgjorda blommor» förstås endast blad i bundtar, ax för sig, knoppar för sig o. s. v. utan tillsats eller sammanbindning.

Anm. 2. Afdrag i vigten göres ej för papper, askar och dylikt omslag.

Blomsterlökar....................................................................

1 Kronor

1 kilogram

kilogram

kilogram

kilogram

kilogram

kilogram

kilogram

Tullsats.

fria.

fria.

fritt.

fria.

fria.

2 1

fria.

o

70.

Borstbindarearbeten:

med infattning af ben, horn eller andra ämnen 1 kilogram

Kronor

71.

72.

Anm. Afdrag i vigten göres ej för askar, papper eller dylikt omslag.

murare- och målareborstar....................................

Bref kuverter och Papperspåsar................................... 1

Anm. Afdrag i vigten göres ej för askar och pappersomslag.

Britanniametall; hänföres under Metaller, ej specificerade.

Broderade arbeten, alla slag, färdiga eller påbörjade, draga lika tull med det tyg, hvarå brode-! riet är anbragdt, med tillägg af 20 procent;! men om tyget är tullfritt, utgår tullen med 10 procent af varans värde.

Anm. Afdrag i vigten eger ej rum för papper, kartor och inlägg.

kilogram

fria. I — |20'

73.

74.

75.

76.

77.

Brodérduk, Marie och Stramalj:

af väfnadsämnen; hänföras till Väfnader. af papper; hänföras till Papp- och Pappersarbeten.

andra slag; hänföras till Slöjdvaror.

Bronspulver........................................................................

Bruneller; tullbehandlas såsom Plommon.

Brunsten..............................................................................

Bränvin och Sprit:

på fat, större eller mindre:

fritt.

fri.

af säd, potatis eller andra jordfrukter

af ris: arrak

af socker: rum.

i 1 liter af 50 i ) procents alko- [ ) holhalt vid t { + 15" C. j

r 1 liter af 50 1 J procents alko- ( ) holhalt vid ( { + 15° C. J

( 1 liter af 50 j J procents alko- l 1 holhalt vid ( | l + 15° C. J

78.

79.

80. 81.

83,

Bränvin och Sprit:

på fat, större eller mindre: af vindrufvor:

då varan är i Frankrike tillverkad och derifrån sjöledes direkte införes ............

då varan är annorstädes tillverkad eller på annat sätt införes.................................

af annan frukt......................................................

på andra kärl]: alla slag .......................................

Anm. 1. För tillgodonjutande af den för bränvin och sprit af fransk tillverkning här ofvan medgifna nedsättning i tullafgiften skall vid införseln för tullmyndigheten antingen genom en officiel förklaring, afgifven inför embetsmyndighet å produktionsorten, eller ock genom ett af föreståndaren för tullkammaren å utskeppningsorten utfärdadt intyg styrkas, att varan är af vindrufvor och i Frankrike tillverkad; börande båda dessa slag af intyg vara bekräftade medelst intyg, utfärdadt af svensk konsul eller vice konsul i den hamn, der inlastningen egt rum.

Anm. 2. Bränvin och sprit af annan alkoholhalt än den här ofvan angifna reduceras till normalstyrka, eller 50 procent, på sätt derom är särskildt föreskrifvet.

Anm. 3. Finnes varan vara försatt med socker eller annat främmande ämne, hvarigenom alkoholhalten angifves origtigt å profvaren, erlägges tull såsom för Likör.

Bröd:

finare småbröd, bakelser, cakes, pepparkakor med flera dylika slag, hvilka ej kunna hänföras till konfityrer, närmaste emballagets

vigt inberäknad ..................................................

andra slag.................................................................

Bälten, Strumpeband, Klädnings- och Ärmhållare med flera dylika persedlar; tullbehandlas efter hvad taxan bestämmer för art. Hängslen.

J*

liter af 50 procenta alko- | holhalt vid i + 15» C. r 1 liter af 50 J procents alkoi holhalt vid 1 + 15» C.

I" 1 liter af 50 J procents alko- | holhalt vid { + 15" C.

i 1 liter utan < afseende på I alkoholhalten.

1 kilogram

Kronor öre

60 90

fritt.

84.

86.

87.

88.

89.

90.

91.

92.

93.

94.

95.

96.

97 Böcker:

tryckta, äfvensom Boktryck, ej specificeradt... med inbundet rent eller linieradt papper; draga lika tull som papperet med tillägg af 20 procent.

med upphöjda bokstäfver till begagnande för

blinda ....................................................................

Bönor, alla slag, ej specificerade ..............................

Carayh.en eller Perlmossa ...........................................

Cassia fistula...................................................................

Celluloid:

oarbetad ...................................................................

arbetad, ej specificerad ........................................

Cement.........................................,....................................

Chokolad............................................................................

Anm. Afdrag i vigten medgifves ej för askar, papper eller dylikt omslag.

Cigarrfodral; hänföras till Portföljer. Cigarrmunstycken; tullbehandla^ såsom Piphufvuden.

Cikorierot ...........................................................................

bränd eller malen; hänföres till hvad under rubriken Kaffe är bestämdt för alla till kaffesurrogat användbara brända växter.

Cirklar, Passare och Cirkelbestick; hänföras under Instrumenter.

Citroner.............................................................................

Citronsalt eller kristalliserad Citronsyra; tullbehanlas såsom Kemiskt-tekniska preparater.

Citronskal, torra.............................................................

Clichéer; se Bokstafsstämplar.

Cokes..................................... ..................-................;......

Cyankalium; hänföres under Kemiskt-tekniska preparater.

Dadlar .............................................................................

Decimalvågar; tullbehandlas såsom Slöjdvaror af sammansatta ämnen.

98,

99.

100.

101.

102.

103.

104.

105.

106. 107.

108.

109.

Deglar; hänföras till Maskinerier, Redskap och Verktyg.

Dividvi eller Libidvi; tullbehandlas såsom Garfskidor.

Bref och Drefmat ........................................................

Drufsocker; tullbehandlas såsom Socker, oraffineradt, till färgen mörkare än N:o 18 af den i verldshandeln gällande holländska standard. Dun; tullbehandlas såsom Fjäder, spritad. Dyfvelsträck; hänföres under Apoteksvaror.

Ekollon och Knapergall, malna och omalna .........

Elektrotyper; se Bokstafsstämplar.

Emalj, i massa ...............................................................

Enbär.................................................................................

Enbärsmos .......................................................................

Essenser; se Aetherarter och Oljor, flygtiga.

Etiketter af papper ....................................................

Etuis, med eller utan tillbehör, af sammansatta eller, såsom arbetade, ej specificerade ämnen

Anm. Afdrag i vigten medgifves ej för askar, pappersomslag och inlägg.

Fartyg och Bätar, med tillbehör..............................

Fayence; tullbehandlas såsom Porslin, oäkta.

Fenkål ............................................................................

Fernissa..............................................................................

Anm. S. k. fernissa af sprit, med en obetydlig tillsats af harts eller andra ämnen, tullbehandlas under tillämpning af hvad taxan stadgar för art. Bränvin och Sprit.

Fikon .........................................................................

Fingerborgar och Syring ar ....................................

Anm. Afdrag i vigten göres ej för askar, papper eller dylikt omslag.

Bih. till Biksd. Prot. 1882. 1 Sand. 1 Afd. 20 Häft.

10 I 110. 111.

112.

113.

114.

115.

116.

117.

118,

119.

120.

Qvantitet för tullberäkningen.

Tullsats.

Fisk:

saltad eller inlagd: anjovis, sardeller och thunfisk, kärlens vigt inberäknad;......................... 1 kilogram

alla andra slag .........................................................

Fiskben; tullbehandlas såsom Ben.

Fiskrom, saltad; tullbehandlas såsom Kaviar.

Fiskskinn, oberedda eller beredda.............................

Fjedrar:

till begagnande för jernvägsmateriel..................

s. k. krinolin-, öfverklädda, omspunna eller omväfda; tullbehandlas såsom Karkasser. ur-; hänföras till delar af Ur. andra slag, ej specificerade; förtullas lika med det ämne, arbetadt, hvaraf de bestå.

Fjäder:

ospritad......................................................................

spritad ....................................................................... 1 kilogram

Fjäll, hvalfisk- eller .Ossa Sephe .............................

Flottholtz; hänföres under Korkbark.

Flyttsaker:

reseförnödenheter, af egaren sjelf medförda, då de .af vederbörande tullkammare eller tullinspektion finnas ej öfverstiga hans behof

under resan ..!......................................................

öfriga inkommande gamla och brukade husgeråds- eller andra lösörepersedlar, när, efter det egaren på tro och heder afgifvit intyg, att han dem för eget bruk och icke i hadelsafsigt infört, vederbörande tullkammare eller tullinspektion pröfvar dem icke

öfverstiga egarens behof...................................

Flädermos; tullbehandlas såsom Sirup.

Fläsk ................................................................................

Fnöske, beredt..................................................................

Fågellim; tullbehandlas såsom Fernissa.

Kronor öro

— 20 fri.

I

fria.

fria.

fri.

— |20

fria.

fria.

fria.

fritt.

fritt.

121.

122.

123,

124.

125.

126.

127.

128, 129

130.

131.

132.

133.

134.

135.

Foglar:

lefvande ....................................................................

slagtade; hänföras under Kött. preparerade till naturalie-samlingar; hänföras till Naturalier.

Folier, bly- samt tenn- eller Stanniol.....................

Formar, af hvilket ämne som helst för näringarnes behof; hänföras till Maskinerier, Redskap och Verktyg.

Fosfor ................................................................................

Fotografiska arbeten; se Kopparsticksaftryck. Frukter och Bär samt Grönsaker, ej specificerade:

friska ...........................................................................

inlagda i bränvin eller ättika, kärlens vigt inberäknad..................................................................

torkade eller saltade.............................................

insyltade; hänföras under Konfityrer.

Frö:

kanarie-.......................................................................

andra slag, ej specificerade ................................

Fyrverkeriarbeten.............................................................

Anm. Afdrag i vigten göres ej för askar, papper och dylikt omslag.

Fällar; hänföras under Hudar och Skinn, pelsverk. Färger och Färgning sämnen:

blyhvitt, kremzerhvitt och zinkhvitt................

indigo, indigoextrakt, indigokarmin och koche-

. nilj ...........................................................................

kimrök ........................................................................

målarefärger, beredda med olja...........................

andra slag, ej specificerade, oberedda eller beredda .....................................................................

Färglådor, med färger och annat, tillbehör, äfvensom färger i tuber, musslor, glas o. s. v.......

Anm. Afdrag i vigten göres ej för lådan, musslan, glaset eller annat tillbehör.

Qvantitet för tullberäkningen.

1 kilogram

kilogram

kilogram

kilogram

kilogram

kilogram

kilogram

kilogram

kilogram

kilogram

Tullsats.

Kronor

fria.

/«•

fria.

fria. — 60

fria.

196.

197.

198.

199.

200. 201.

202.

203,

204.

205.

206.

tullas de såsom hattar af det ämne, hvaraf de hufvudsakligen bestå.

Hattfoder af siden eller annan väfnad i förening med annat material ................................................

Hattfodral; se Nattsäckar.

Hattstommar, med eller utan styfning; tullbehandlas lika med det ämne, arbetad!, hvartill de närmast kunna hänföras.

Hjorthornssalt; tullbehandlas såsom Kemiskt-teki iska preparater.

Honing.................................................................................

Horn:

oarbetadt eller raspadt .........................................

arbetadt:

plattor och skifvor ............................................

knappar med eller utan fernissning...............

andra slag .................................-...........................

Anm. Afdrag i vigten medgifves ej för askar och pappersomslag.

Hudar och Skinn:

ej hänförliga till pelsverk:

oberedda, alla slag .............................................

beredda:

sulläder och bindsulläder samt hvitgarfvade (alunerade) äfvensom sämskade hudar och skinn ...

andra slag ..................

pelsverk: oberedda:

get-,

ren-, sjel-, elg-, hjort-, känguru-,

kalmuck-.

207.

208.

Hudar och Skinn:

andra slag ................................................

beredda:

lösa eller hopsydda:

get-, ren-, sjel-, elg-, hjort-, känguru-, rådjurs-, har- samt får- och lamskinn, med undantag af grå krimska och

äkta kalmuck-....................................

alla andra slag; förtullas lika med samma slag, oberedda, med tillägg af 20 procent.

fullfärdiga persedlar med pelsverk till öfvertyg, såsom skinnpelsar, muffar, kragar, m. m.; förtullas lika med pelsverket, beredt, hvaraf de bestå, med tillägg af 20 procent.

Humle ...............:.............................................._s............. .....

Hummer............................................................................

Husbiås; se Lim.

Hvitbetor:

råa...............................................................................

sönderskurna och torkade .................................

Här:

tagel.............................................................................

andra slag, ej specificerade....................................

215.j Hår- och Tagelarbeten, med eller utan infattning

och lås ...................................................................

j Härtinktur; tullbehandla^ såsom Varor, i taxan ej nämnda, arbetade.

Häktor, Hakar och Hyskor......................................

Anm. Afdrag i vigten göres ej för kartor, hvarå häktorna äro fastade, eller för askar och papper, hvari de äro inlagda.

Häng slen eller delar deraf:

af siden eller halfsiden .................... ....................

andra slag, derunder inbegripna äfven sådana Bih. till Bilcsd. Prot. 1882. 1 Sami. 1 Afd. 20 lläft.

209.

210.

211.

212.

213.

214.

216.

217.

I 218.

19 Qvantitet för tullberäkningen.

Instrumenter:

ej specificerade; förtullas lika med sådana bland ofvan uppräknade, hvarmed de närmast kunna jemföras.

Anm. a) Högst 2:ne stråkar, munstycken och så vidare må få åtfölja vid instrumentets förtullning. De öfriga äfvensom särskildt inkommande tillbehör till instrumenter förtullas efter 10 procent af värdet, b) Instrumen- [ ter, hvilka genom sina mindre dimensioner och sin beskaffenhet i öfrigt synbarligen endast utgöra leksaker, i hänföras till artikeln Leksaker.

Tullsats.

Kronor

229.

Inventarier, skepps-, ej specificerade, och icke hänförliga till husgerådssaker eller beklädnadspersedlar, äfvensom skeppsinventarier, alla .slag, tillhörande förolyckade eller sjöskadade

230.

fartyg ................................................................

Ipecacuanha; hänföres under Apoteksvaror.

Ister, alla slag.......................................................

Jalappa; hänföres under Apoteksvaror.

fria.

fritt.

23!.

232.

233.

234.

235.

236.

Jern och Stål:

tack- och barlastjern samt skrot ........................j

jern- och stålgöten samt smältstycken ............

jernvägsskenor, mer eller mindre bearbetade, I jemte tillhörande skarfjern, skarfbultar, mutt-;

rar och spik .........................................................

andra valsade eller smidda stänger, utan afse-i ende på genomskärningens form, balk-, hörnoch annat till jernvägsskenor ej hänförligt

s. k. fagonjern inbegripet ................................!

till jernvägsskenor ej hänförliga muttrar, skruf- 1 var och naglar af 12 mm. eller deröfver i

diameter..................................................................

valsade eller smidda plåtar, med eller utan; öfverdrag af zink, tenn eller bly, samt utan vidare bearbetning, än att de äro böjda eller med hål försedda, äfvensom plåtar af 3 mm.' tjocklek eller deröfver, mer eller mindre be-1

fria.

fria.

|

fria.

fria.

I

I

I

fria.

249.1 250.:

253.

255.

256.

257.

258.

259.

260. 261. 262. 263.

| 264. | 265.

riel, eller Maskinerier, Redskap och Verktyg ej hänförliga jern- och stålvaror:

1) förgylda eller förs i Ifra de...........................

2) förnicklade, polerade eller lackerade...

3) andra slag ................................................

Anm. 1. Om en till andra ej specificerade jern- och stålvaror hänförlig vara per stycke, i den form den inkommer, väger mer än 10 kilogram, så belägges den för den öfverskjutande vigten med en tull af endast 2 öre per kilogram.

Anm. 2. Vid förtullning af jern- och stålvaror, som äro inlagda i askar, papper eller annat dyl. omslag, medgifves ej afdrag derför i vigten.

Jernbeta; hänföres under Kem iskt-t ek niska preparater.

Jerntråd; se Tråd.

Jernväg smat er iel, ej specificerad, eller delar deraf

Jord, polér ........................................................................

Jute; se Hampa.

Juveler, oinfattade............................................................

Jäst, alla slag’......................................

Kaffe...................................................................................'

brändt och alla till kaffesurrogat användbara,

brända växter ...................................................

Kakao .................................................................................

malen eller’ rifven; hänföres till Chokolad.

Kakaoskal......................................................................

Kakel, alla slag ...........................................................

Kalk, osläckt och släckt ........................................

Kalmus rot.........................................................................

Kamfer, oraffinerad och raffinerad ...........................

Kamfin; tullbehandlas lika med de genom rektificering renade flygtiga, fossila eller mineraloch genom torr destination framstälda oljor.

Kanel, Kanelknopp och Cassia lignea........................

Kappsäckar; se Nattsäckar.

Kapris, kärlens vigt inberäknad ..........................

284.

285.

Klor syr adt kali.............................................................

Klortenn; se Tennsalt.

Kläder, ej specificerade:

nya gångkläder eller delar deraf samt nya färdigsydda duktyg, handdukar, lakan, örngått med flera dylika hushållspersedlar, äfven då sådana klädes- eller hushållspersedlar eller delar deraf äro märkta eller försedda med broderier, galoner, fransar, spetsar eller blonder, förtullas med 20 procents förhöjning i den tull, som är bestämd för tyget eller det ämne, hvaraf klädes-eller hushållspersedeln hufvudsakligen består.

Anm. 1. För gångkläder tages öfvertyget till grund för tullberäkningen; men uppstår svårighet att bestämma hufvudbeståndsdelen, tages till beräkningsgrund det material, som drager högsta tullafgiften.

Anm. 2. Intet afdrag i vigten medgifves för pappersomslag, kartor och inlägg.

för oljade eller fernissade kläder, derunder ej inbegripna sådana, som äro öfverdragna med kautschuk eller guttapercha, beräknas tullafgiften efter hvad för tyget är bestämdt, utan förhöjning.

Anm. Möter i något fall hinder för utrönande af hvad slags tyg oljade eller fernissade kläder äro tillverkade, hänföras de till Väfnader, vaxade, andra slag.

kläder, som utgöras af knutna eller stickade eller på strumpstol tillverkade persedlar, såsom hufvor, tröjor, underkläder m. m., äfven om dessa äro färdigsydda, försedda med knappar och band o. s. v.; förtullas utan förhöjning efter hvad för art. Strumpor och Strumpstolsarbeten är bestämdt, gångkläder, tillhöriga sjöfarande eller resande, när kläderna äro synbart brukade eller, af egarne sjelfva medförda, pröfvas icke öfverstiga deras personliga behof.......................

fria.

286,

i 287,

288,

289.

290.

291.

292.

293.

Klöf var; hänföras under Horn, oarbetad!.

Knallhattar, askarnas vigt inberäknad ....................

Knappar:

af horn; se Horn. af jern; se Jern och Stål.

af sammansatta eller, såsom arbetade ej specificerade ämnen..........................................

andra slag; tullbehandlas såsom det ämne, arbetad!, hvaraf de bestå.

Anm. 1. Då knappar af glas, horn, metall, perlemor eller stenkol icke annorlunda äro af sammansatta ämnen tillverkade, än att öglan är olikartad, höra de förtullas på sätt taxan stadgar för det ämne, arbetadt., hvaraf sjelfva knapparne äro förfärdigade.

Anm 2. Vid förtullning af knappar, alla slag, eger afdrag ej rum för vigten af papperskartor, hvarå de äro uppfästade, eller för askar och papper, hvari de äro inlagda.

Knif var:

rak- ..........................................................................

penn- ......................................................................

Anm. Såsom pennknifVar förtullas äfven knifvar, hvari finnas pennknifblad jemte andra knifblad eller redskap.

talj-, sjömans- eller gröfre arbets-...................

bords- och andra slag, ej specificerade, samt gafflar:

med skaft af silfver, förgyld eller försilfirad metall, elfenben eller hvalrosständer med skaft af andra ämnen...........................

Anm. 1. Äro knifvar eller gafflar helt och hållet af silfver, nysilfver eller andra ämnen, förtullas de såsom det ämne, arbetadt, hvaraf de bestå.

Anm. 2. Afdrag i vigten medgifves ej för askar, fodral, kartor eller pappersomslag.

Knytning ar; hänföras till Strumpstolsarbeten.

Kobolt: malm och metall .....................................

25 Qvantitet för tullberäkningen.

Tullsats.

294.

295.

296.

297.

298.

299.

300.

301.

302.

303.

304.

305.

306.

307.

Koeffyr er:

försedda med konstgjorda blommor eller plymer ..........................................................................

andra slag; tullbehandlas såsom Kläder.

Kol, trä- ..........................................................................

Kollodium; hänföres under Kemiskt-tekniska preparater.

Konfityrer......................................:....................................

Anm. Afdrag i vigten medgifves ej för närmaste emballaget, såsom papper, askar, burkar, flaskor m. m.

Konserver, i hermetiskt tillslutna eller lufttäta kärl förvarade ätbara varor, kärlens vigt inberäknad: sardiner och anjovis, inlagda i olja, i lödda

dosor ..................................................................

andra slag ...........................................................

Kopal; hänföres under Gummi.

Koppar:

rå eller garad.........................................................

smidd, valsad eller gjuten:

plåtar och andra ämnen för bearbetning......

bult och spik till fartygs byggande och förhydning ...................;........................................

andra helfärdiga arbeten: opolerade ............

polerade ..............

Kopparaska.......................................................................

Kopparrök; hänföres under Vitriol.

Kopparsticks-, Stålsticks- och Träsnitts aftryck^ fvensom litografiska och fotografiska arbeten, med eller utan färgbeläggning: oinfattade:

som tillhöra tryckta verk..............................

andra slag ...........................................................

infattade; tullbehandlas lika med Tafvelramar.

Koppartråd; se Tråd.

Koraller, äkta, oarbetade, äfvensom, arbetade, men oinfattade..................................................................

1 stycke

1 kilogram

Kronor öre

fria.

1 kilogram 1 kilogram

1 kilogram 1 kilogram

1 kilogram

!20

■30

fri-

fria.

fria.

|35

fri

fria. — 15

fria.

Bih. till Bilcsd. Prof. 1882. 1 Samt. 1 Afä. 20 Iläft.

308.

309.

310.

311.

312.

313.

314.

315.

316.

317.

318.

319.

320.

321.

323.

Korf ..................................................................................

Korgmakarearbeten:

af oskalade qvistar och gröfre spån..................

andra slag .................................................................

Koriander ...........................................................................

Korinter.............................................................................

Korkar, skurna: utan beslag.....................................

med beslag.......................................

Korkbark, äfvensom s. k. Cols eller till korkämnen

delvis bearbetadt korkbarksaffall ........................

Korksulor ................................................:......................

i förening med väfnad eller skinn...................

Kreatur, alla slag..........................................................

Kreatursfoder, ej specificerad! ....................................

Krinoliner, förfärdigade af fjedrar, med tråd eller garn omspunna eller omväfda, och sammanhållna genom vidsydda band, förtullas såsom Kläder af band;

äro de af tyg, försedda med fjedrar, tullbehandlas de såsom Kläder af det tyg, hvaraf krinolinen består.

Kristallarbeten; hänföras under Glas, andra slag. Krita, hvit, och Kr it st en, om alen och malen, äfvensom röd och svart samt pastellkrita..................

infattad; tullbehandlas såsom Blyertspennor.

Krokar till fiske..............................................................

Kromsyradt kali; hänföres till Färger, ej specificerade.

Kronessens; tullbehandlas såsom Likör.

Krukmakarearbeten och annat lergods, äfvensom arbeten af terracotta och terralith, ej specificerade ...........................................................................

Krut och andra sprängämnen ....................................

Anm. Afdrag i vigten göres ej för askar och pappersomslag.

Kubeber; hänföres under Apoteksvaror.

28 B36.

337.

338.

339.

340.

Limoner, friska; hänföras under Citroner.

saltade; hänföras under Frukter.

Lin, ohäckladt och häckladt.......................................

Linser; hänföras till Spanmål.

Litografiska arbeten; se Kopparsticksaftryck.

Ljus:

talg-.............................................................................

andra slag ..................................................................

Ljuskronor eller delar deraf, ej specificerade; förtullas lika med det ämne, arbetadt, hvaraf de hufvudsakligen bestå, och utan afdrag i vigten för påsatta glas.

Luktvatten, alla slag, flaskornas vigt inbegripen... Lumpor och för pappersbrukens behof beredd lump Lyktor; se lampor.

Läderarbeten, ej specificerade; förtullas med 20 procents förhöjning å tullen för det läder, hvaraf arbetet hufvudsakligen består.

Anm. Läderremmar, hopsydda, med metallnaglar hopnitade eller eljest synbarligen ämnade att begagnas till maskinerier, tullbehandlas såsom delar af maskinerier.

1 kilogram 1 kilogram

kilogram

Kronor öre

fritt.

12 In-

fria.

: Metaller:

361.: mer eller mindre förgylda, försilfrade, pläte-

rade eller med s. k. guldfernissa öfver-

strnkna ..................................................................

362/ utan sådan beläggning eller bestickning............

Anm. För askar, papper och dylikt omslag samt kartor göres ej afdrag i vigten.

363.

364.

! 365.

366.

367.

368.

369. ]

370. 371.1 372.]

3 73.]

Metallskrot, äfvensom söndriga och obrukbara metallarbeten, alla slag, ej specificerade...............

Metronomer, eller musikaliska taktmätare; hänföras till Instrumenter.

Metvurst; tullbehandlas såsom Korf.

Mikroskop; hänföras till Instrumenter.

Mjöd.................................................................................

Mjöl:

af spanmål; se Spanmål.

af arrowrot och andra vegetabilier, som ej kunna inbegripas under spanmål eller hänföras till medicinalier ......................................

Mosaikarbeten, oinfattade; hänföras till Sten, arbetad, polerad.

Munharmonikor; hänföras under Leksaker. Munlack .........................................................................

Anm. Afdrag i vigten eger ej rum för askar, papperspåsar eller dylikt omslag.

Murldor; se Svampar.

Musikalier..................................................................

Muskott, torr, och Muskottblomma...................'...

insyltad; tullbehandlas såsom Konfityrer.

Muskus eller Desman ........,.......................................

Musslor, ätbara:

fiiska. ■ •.........kärlens vigt inberäknad

insyltade eller saltadej °

Mynt, guld-, silfver- eller koppar- ..........................

Myrrlia; hänföres under Apoteksvaror.

Målningar och Ritningar, oinfattade.......................

1 liter

1 kilogram

1 kilogram

1 kilogram 1 kilogram

fria.

fritt.

fria.

L 120 i

fri

— jl

fritt.

fria.

lO o

374.

375.

370.

377.

378.

379.

i 3S0.

381.

382.

383.

384.

385.

386.

387.

388.

Målningar:

infettade; se Tafvelramar.

Mössfoder; tullbehandla^ såsom Hattfoder. Möss-skärmar alla slag, pappersomslagets vigt inberäknad .....................................................................

Natron:

kaustikt, äfvensom kolsyradt eller Soda .........

ättiksyradt; hänföres under Kemiskt-tekniska preparater.

Nattsäckar, Kappsäckar och Hattfodral ..................

Naturalier till vetenskapliga samlingar ..................

Neglikor.............................................................................

Nicht, gul..........................................................................

Nickel; hänföres under Metaller, ej specificerade. Nys- eller Prustrot; hänföres under Apoteksvaror. Nysilfver; hänföres under Metaller, ej specificerade. Nålar af annat ämne än guld och silfver och ej hänförliga till Bijouterivaror ..............................

Anm. Afdrag i vigten göres ej för askar eller för papper, hvari nålar äro inlagda eller uppstuckna.

Näfver...............................................................................

Nät, alla slag; förtullas lika med det garn, hvaraf de äro gjorda, med tillägg af 10 procent. Nötter:

kokos-.........................................................................

hassel-, val- och andra slag.................................

Oblat och Oblatskifvor; tullbehandlas såsom Munlack.

Olein.................................................................................

Oliver, kärlens vigt inberäknad .................................

Oljekakor ................................................................-...........

Oljor:

feta, icke flygtiga:

kroton-; hänföres till Apoteksvaror, andra slag:

på fat, större eller mindre...........................

på andra kärl, kärlens vigt inberäknad ...

435.

436.

437.

438.

439.

440.

441.

442.

443.

Potatesmjöl eller stärkelseämnet i potates ; se Stärkelse.

Pottaska; se Aska.

Pressenningar; tullbehandlas såsom Väfnader, vaxade, mattor.

Puder, alla slag; tullbehandlas såsom Varor i taxan ej nämnda, arbetade.

Qvicksilfver .......................................................................

Rabarberrot; hänföres under Apoteksvaror. Redskap eller delar deraf, ej specificerade; se Maskinerier, Redskap och Verktyg.

Res filtar, hopsydda eller kantade; tullbehandlas såsom Kläder.

Rigabalsam; tullbehandlas efter hvad taxan stadgar för art. Bränvin och Sprit.

Ris, oskalad eller Paddy ...........................................

Risgryn och Rismjöl; se Gryn.

Ritningar; se Målningar.

Rosmarin ..........................................................................

Rotting; se Rör.

Russin................................................................................

Russinstjelkar ................................................................

Räfkakor eller Räfkryddor; hänföras under Apoteksvaror.

Rökelse; tullbehandlas såsom Parfymer, jBör, vegetabiliska:

bambu- och spanska.............................................

rotting, vass och andra slag ..........................

arbeten deraf, ej specificerade, som ej utgöra korgmakarearbeten, äfvensom klufven rotting ......................................................................

inkommande såsom underbäddningförskepps-

laddningar...........................................................

Rör, tillverkade af metaller eller andra ämnen; hänföras till Maskinerier, Redskap och Verktyg. Rötter, för apotekares behof, ej specificerade; hänföras till Apoteksvaror.

Qvantitet för tullberäkningen.

Kronors öre

1 kilogram

1 kilogram

1 kilogram 1 kilogram

1 kilogram

Tullsats.

fri

fri

fria.

fria.

37 Rötter:

444J andra slag, ej specificerade................................

I Sablar ocli Sabelklingor; hänföras till Jern och Stål.

445. Sadelmakarearbeten, ej specificerade, med eller utan

beslag'.......................................................................

446. | Saffran ..........................................................................

| Sqft, bär- och frukt-; tullbehandlas såsom Vin.

447. ! Saleprot ...........................................................................

448. j Salmiak ..........................................................................

Salmiakspiriius eller Kaustik ammoniak; tullbehandlas såsom Kemiskt-tekrxiska preparater.

449. ! Salpeter, oraffinerad eller raffinerad, äfvensom chi-

lisk eller salpetersyradt natron..........................

450. Salpetersyra eller Skedvatten .......................................

451. Salt, oraffineradt och raffineradt, alla slag, ej spe-

cificerade ...............................................................

452. Saltsyra.......................................................................

453. Sand.................................................................................

Sandarak; hänföres under Gummi.

Saxar:

skräddare-, trädgårds-, ull- och öfverskärare- samt saxar till klippning af plåtar och bleck; hänföras till Maskinerier, Redskap och verktyg, andra slag:

454.1 opolerade ...........................................................

455.! polerade ...............................................................

Anm. Afdrag i vigten medgifves ej för askar, fodral) kartor och pappersomslag.

j Schalar, Schaletter och andra Dukar \ tullbehandlas såsom Väfnader.

fållade eller med tillsydda eller påknutna fransar; hänföras till Kläder.

Schellak; hänföres under Gummi.

Segel; införseltullen bestämmes efter den å väfnaden, hvaraf de bestå.

kilogram

kilogram

kilogram

kilogram

Kronor öre

fria.

— |50

fri.

fri.

fri.

fritt.

fritt.

fri.

fri.

460.

461.

462.

463,

464.

465.

466.

467.

468.

469.

470. j 471.i

Siktduk:

af metall; tullbehandlas såsom det ämne, arbet.adt, hvaraf den består, af annat material; tullbehandlas såsom Väfnader.

Silfver:

oarbetadt ..................................................................

arbetadt, äfven förgyldt och med infattade

stenar, perlor m. m..........................................

bok-, äkta och oäkta...............................................

Anm. Vigten af pappersbladen, mellan hvilka silfret ligger, inberäknas.

musiv-, puder- eller unsen- ................................

Silfverglitt; se Glete.

Silke:

rått, o färgad! ..........................................................

färgad! ....................................................................

Sirap...............................................................................

Skedvatten; se Salpetersyra.

Skeppsinventarier; se Inventarier.

Skodon, ej specificerade:

af siden eller halfsiden........................................

af yllefilt eller segelduk, med eller utan lädersulor ....................................................................

af annan väfnad samt af saffians-, karduans-, färgade, pressade eller lackerade skinn

becksöms- och s. k. sjöstöflar.............................

med bottnar af trä...............................................

L kilogram l kilogram

1 kilogram

1 kilogram 1 kilogram

l kilogram 1 kilogram

1 kilogram

fritt.

fritt.

1 140

fria. fria.

41 Qvantitet för tullberäkningen.

Spån för bokbindning, tillverkning af värjslidor m. m.; hänföras till fanérskifvor under art. Trävaror.

494. ! Späck ...............................................................................

j Stanniol; se Folier.

495. Stearin.................................................................................

Sten, ej specificerad:

496.1 oarbetad .....................................................................

497. | arbetad: polerad .....................................................

498. ! andra slag ...............................................

499.1 Stenkol och Stenkolsstybb...............................................

| Stenkolsarbeten, oinfattade eller infattade med annat

ämne än guld eller silfver; tullbehandlas såsom Bijouteri varor.

Stenkolstjära ....................................................................

Stereotyper; se Bokstafsstämplar.

Stoft, ofärgadt eller färgadt, till begagnande vid

tapettillverkning ....................................................

Storax ...............................................................................

Strumpor och andra på strumpstol eller genomstickning tillverkade arbeten, ej specificerade: af hel- eller halfsiden .......................................

kilogram

kilogram

; 500. | 501. [ö02.

503.

501. andra slag..............................................................

Anm. 1. Alngods, tillverkadt på strumpstol, tullbehandlas såsom väfnader.

Anm. 2. Afdrag i vigten göres ej för pappersomslag och inlägg.

505. Strumpstickor..................................................................

Anm. Afdrag i vigten göres ej för pappersomslag och fodral.

Strutsfjädrar; tullbehandlas såsom plymer. Strängar:

506. af metall ....................................................................

507. andra slag..................................................................

Anm. Intet afdrag i vigten eger rum för pappersomslag - och inlägg.

Bih. till Biksd. Prof. 1882. 1 Samt. 1 Afd. 20 Haft.

kilogram

kilogram

1 kilogram

kilogram

Tullsats.

Kronor öre

fritt.

' J

fri. |

fri.

fria.

fri.

fritt, fri.

80:

fria.

1 20

508.

509.

510.

511.

512.

513.

515.

516.

Stuckarbeten; tullbehandlas såsom Sten, ej specificerad, arbetad, polerad.

Stål ocb Stålarbeten; se Jern och Stål.

Stålsticks af tryck; se Kopparsticksaftryck.

Ståltråd; se Tråd.

Stärkelse af hvete, potates eller andra vegetabiliska

ämnen.........................................................................

Svafvel.................................................................................

Svafvelblomma ...........................................................;......

Svafvelsyra ......................................................................

Svamp, sug- eller tvätt- .............................................

Svampar, ätbara, såsom champignoner, murklor

och tryffel, kärlens vigt inberäknad ..................

Sviskon; tullbehandlas såsom Plommon. Symaskiner; hänföras till Maskinerier, Redskap och Verktyg.

Syring ar; se Fingerborgar.

Sågar, Sågblad och Sägbladsämnen (otandade sågblad); hänföras till Maskinerier, Redskap och Verktyg.

Såll; se Siktar.

Såpa................................................................................

Såser; se Soja.

Säckar:

nya, tomma; tullbehandlas lika med den väfnad, hvaraf de bestå.

synbart brukade ......................................................

Sängkläder beläggas med den tullafgift, som är bestämd för öfverdraget. stoppade med tagel eller annat tullpligtigt ämne, men med tullfritt öfvertyg; hänföras till Slöjdvaror, ej specificerade, tillhöriga sjöfarande eller resande, när sängkläderna äro synbart brukade eller, af egarne sjelfva medförda, pröfvas icke öfverstiga deras personliga behof.............................................

1 kilogram

1 kilogram 1 kilogram

1 kilogram

Kronor

10 fritt, fri. fri.

— ;40

— i30

— I 7

fria.

fria.

518.

520.

521,

522,

523. I 524,

| 525. ! 526.

i 527.

Tafvelramar; förtullas lika med det ämne, arbetadt, hvaraf de hufvudsakligen bestå, utan afdrag i vigten för täflan, derå anbragt glas, m. m.. för fotografier, af papp, med eller utan glas; tullbehandlas såsom Papp- och Pappersarbeten.

Anm. Skulle sådana ramar inkomma, som böra tullbehandlas efter värde, må dock denna behandling icke sträcka sig till den infattade målningen eller ritningen, som egären har att tullfritt utbekomma.

Tagel; se Hår.

Tagelsurrogat eller s. k. artificiel! tagel samt till stoppningsmaterial preparerad mossa; tullbehandlas lika med Gräs.

Talg ...............................................................................

Tamarinder........................................................................

Tandpulver; tullbehandlas såsom Varor, i taxan ej nämnda, arbetade.

Tapeter af papper; se Papperstapeter.

Tegel:

golf- och vägg- (s. k. Tiles) af högst 2 centimeters tjocklek.....................................................

andra slag...........................................................

Tenlikor eller Möbelspik ................................................

Anm. Afdrag i vigten göres ej för papper och annat omslag.

Tenn:

oarbetadt ................................................................

arbetadt, ej specificeradt:

förgyldt, försilfradt, lackeradt eller måladt andra slag...............................................................

Anm. Afdrag i vigten göres ej för pappersomslag och inlägg.

Tenn- och Blyaska .........................................................

Tennsalt eller Klortenn..................................................

Termometrar; se Instrumenter.

Terpentin, nativ eller rå................................................

1 kilogram

kilogram

kilogram

kilogram

kilogram

Kronor; öre

fri.

fria.

fritt.

fri.

fritt.

fri.

528,

529.

530.

531.

532.

533.

534.

535.

536,

537,

538,

540,

543 Terpentinolja och Terpentinspiritus ...........................

Terracotta och Terralith, arbeten deraf; se Krukmakarearbeten.

The......................................................................................

Tjära och Tjärbärma ..................................................

Tobak:

oarbetad, blad och stjelk......................................

arbetad:

cigarrer och cigarretter ................................

andra slag..............................................................

Tran, alla slag ..............................................................

Trikot och Trikotage; hänföres under Strumpor m. m..

Trippel ............................................................................

Tryffel; se Svampar, ätbara.

Tråd:

guld- och silfver-......................................................

jern- och stål-............................................................

arbeten deraf:

duk.....................................................................

andra slag; draga den tull, som taxan bestämmer för jern-och stålvaror, ej specific.. koppar- och annan ej specificerad metall-:

förgyld, försilfrad eller pläterad .....................

andra slag...............................................................

bomulls-, alla slag...................................................

linne- och hamp-:

oblekt ..................................................................

blekt eller färgad ............................................

af silke, bomull eller lin, öfverspunnen med guld, silfver eller annan metall; tullbehandlas såsom Gulddragarearbeten. af metall, öfverspunnen med silke, tråd eller papper; tullbehandlas såsom Karkasser. Träsnittsaftryck; se Kopparsticksaftryck. Träsnittsstockar; se Bokstafsstämplar.

544.

545.

546.

547.

548.

o

549. !

550. j 551.1

552.

553.

554.

555.

556.

Trävaror:

af furu eller gran, utan betsning, målning

eller lackering......................................

af nyssnämnda träslag med betsning, målning

eller lackering ....................................................

af alm, ask, björk, bok, ek och andra inhemska, ej specificerade träslag, massiva eller dermed fanerade .....................

af päron och valnöt, samt af mahogny, jakaranda och andra utländska träslag, massiva eller dermed fanerade, äfvensom arbeten, försedda med äkta eller oäkta

förgyllning ..................................................

Anm. Är arbetet sammansatt af flera träslag, sker förtullningen efter det slag deribland, som drager högsta tullafgift.

möbler, försedda med stoppning, men utan öfvertyg, förtullas efter ofvanstående bestämmelser med 20°/0 förhöjning, försedda med stoppning och öfvertyg, förtullas efter nämnde bestämmelser med 40 °/0 förhöjning.

Tumstockar; tullbehandlas såsom Maskinerier, Redskap och Verktyg.

Tungspat, omalen; tullbehandlas såsom Sten.

malen; tullbehandlas såsom blyhvitt.

Tusch1; hänföres till Färger, ej specificerade.

Tvål:

parfymerad.................................................................

Anm. Afdrag i vigten göres ej för askar, burkar, flaskor, papper och annat dylikt omslag.

andra slag...............................................................

Tågvirke, nytt ..............................................................

Tänder, konstgjorda; tullbehandlas såsom Varor, i taxan ej nämnda, arbetade.

Tändstickor, jemväl af annat material än trä, äfvensom Tändsvamp, närmaste emballagets vigt inberäknad.........................................................

572.

573.

574.

575.

576.

577.

578.

579.

Vagnmakarearbeten, ej specificerade; hänföras under Slöjdvaror, ej specificerade.

Vagnssmörja; se Maskinsmörja.

Vanilj...............................................................................

Vantar:

hel- och halfsiden-...................................................

andra slag.................................................................

. Anm. Afdrag i vigten medgifves ej för askar, pappersomslag och inlägg.

öfverkladda med skinn; tullbehandlas såsom Handskar.

Vatten, mineral- ..........................................................

Vattenglas eller en lösning af kiselsyra i kali eller natron.........................................................................

Vax, alla slag...............................................................

Vaxarbeten, ej specificerade; hänföras till Varor, i taxan ej nämnda, arbetade.

Vekar, lamp- och ljus- ...............................................

Anm. Afdrag i vigten eger ej rum för askar och pappersomslag.

Verktyg eller delar deraf, ej specificerade; se Maskinerier, Redskap och Verktyg.

Verktyg slådor:

för barn, med verktyg, hvilka icke kunna såsom sådana begagnas; tullbehandlas såsom Leksaker.

innehållande användbara, men för industriens behof synbarligen ej afsedda, verktyg m. m.; hänföras till Varor, i taxan ej nämnda, arbetade.

Vin, alla slag:

af till och med 15 procents alkoholhalt, såvida varan inkommit sjöledes direkt från produktionslandet..............................................................

Anm. När i ofvannämnda fall vin införes på buteljer, förhöjes tullen med 1 öre för hvarje butelj.

580,

581,

585.

586.

587.

588.

589.

590.

591.

592.

593.

Vin, alla slag:

af till och med 15 procents alkoholhalt, såvida varan inkommit annorledes, eller af mer än 15 procents till och med 25 procents alkoholhalt:

på fat, större eller mindre ........................

på andra kärl ................................................

af högre alkoholhalt än 25 procent; tullbehandlas såsom likör.

Vindraf, torr...............................................

Vindrufvor..................................

Vinsten, rå eller renad, samt Chrystalli tartari

och Cremor tartari...................................................

Vinstenssalt....................................................

Vinstenssyra och Vinsyra; hänföras till Kemiskttekniska preparater.

Violrot......................................................

Violsirap; hänföres under Sirap.

Visitkort och Adresskort ................................................

Vismut...................................................

Vitriol, alla slag.............................................................

Vitriololja och Vitriolspiritus; tullbehandla såsom Svafvelsyra.

Väfnadev;

helsiden-:

felb och plys ......................................................

andra slag, guld- och silfvertyg derunder inbegripna .........................................•

halfsiden-:

felb och plys, äfvensom filtar...........................

andra slag...........................................................

Anm. 1. Ingår i sidenväfnad annat spånadsämne till någon obetydlig del, skall den dock förtullas såsom helsiden, Såsom halfsiden tullbehandlas hvarje annan väfnad, deri silke ingår, äfven om detta utgör blott en ringa beståndsdel.

Anm. 2. Sammet tullbehandlas såsom helsiden, andra slag, då hela ytan utgöres af silke, ehuru frånsidan utvisar bomull.

Bih. till Riksd. Prof. 1882. 1 Samt. 1 Afd. 20 Häft.

Qvantitet för tullberäkningen.

Tullsats.

I kilogram 1 liter

1 kilogram

1 kilogram

Kronor öre

1 kilogram

1 kilogram

1 kilogram 1 kilogram

623.

625.

626.

627.

628.

629.

630.

631.

Väfnåder:

mattor ..............................................

andra slag.............................................

elastiska, innehållande trådar af kautschuk eller annat likartadt ämne; tullbehandlas lika med Band, andra slag.

Anm. Vid tullbehandling af väfnader göres ej afdrag i vigten för omslag af papper eller väf kring de särskilda styckena samt ej heller för inlägg.

Värjor och Värjklingor ; hänföras under Jern o. Stål.

Väskor; se Portföljer.

Växter:

lefvande alla slag.......................'..............................

konstgjorda; tullbehandlas såsom Blommor, konstgjorda.

Ympvax.............................................................

Zink:

oarbetad...................................................................

arbetad:

plåt och bleck, äfvensom spik till fartygs

förhydning ........................................................

förgyld eller försilfrad .......................................

utan målning, fernissning eller annan ytbe-

täckning...............................................................

andra slag.......................................................

Anm. Afdrag i vigten göres ej för askar och omslag af papper eller annat ämne.

Zitveffot............................

9 t 6 .........................................

Ångmaskiner och Ångpannor ....................................

4.99 .............,•••;..........................................................’,"'Z

Ättika och Ättiksyra, alla slag:

af till och med 10 procents syrehalt .............

lör hvarje procent högre syrehalt ökas tullafgiften med 2 öre per kilogram.

Qvantitet för tullberäkningen.

Tullsats.

kilogram

kilogram

1 kilogram

kilogram

kilogram

1 kilogram

Kronor öre

fria.

fritt.

fri.

fria.

fri.

fria.

fria.

53 Anm. 1. Till förgylda, forsilfrade eller med annan metall öfverdragna, äfvensom till emaljerade, glaserade, målade, fernissade eller lackerade arbeten äro alla sådana att hänföra, som till någon om ock ringa del blifvit på något af förenämnde sätt bearbetade; till polerade arbeten åter sådana, som till en större eller mindre del äro så polerade, att fil- eller slipningsstreck derå ej äro synliga.

Anm. 2. Kärl och omslag eller s. k. Emballage, hvari varor inkomma, då dermed synbarligen afses endast varans skydd samt ej, enligt särskilda stadganden i taxan, emballaget skall inbegripas i vigten för tullberäkningen, äro från tullafgift fria.

54 Umlerrätlelier

om hvad vid taxans tillämpning iakttagas hör.

§ 1.

Hvad vid tullklarering af brutet öretal ej hinner till hälft öre uteslutes, och räknas deremot för ett öre, hvad af sådant brutet tal stiger till eller öfver ett hälft.

§ 2.

Med de i taxan förekommande mått- och vigtbestämmelser förstås de, som uti Kongl. Maj:ts nådiga förordning den 22 November 1878 äro föreskrifna.

§ 3.

Varor, som med främmande fartyg införas, äro i Sverige icke under kastade andra eller högre afgifter än om de med svenska fartyg införas

§ 4.

Lastpenningar till Kongl. Maj:t och Kronan utgöras till lika belopp af svenska som af främmande fartyg med 14 öre för hvarje ton, beräknad efter gällande mätbref, samt betalas hvarje gång både vid inkommande och utgående; dock, om ett fartyg under loppet af ett kalenderår gör flera resor mellan Sverige och utrikes ort, erläggas dessa umgälder för utgåendet allenast första resan och vid förnyadt inkommande endast när fartyget innehar last samt större eller mindre del deraf lossar, och må härvid jemväl såsom barlastade anses fartyg, hvilkas lastqvantitet är i förhållande till deras drägtighet af ringare betydenhet; i hvilket hänseende bestämmelserna uti § 2 mom. 2 punkten 2 af Kongl. Maj:ts nådiga kungörelse den 5 Juni 1874 angående förändrade föreskrifter i afseende å utgörande af fyr- och båkafgifter samt uppbörden deraf skola lända till efterrättelse.

Då lossning och lastning på flera ställen egt rum, erläggas lastpenningar endast å första lossnings- eller lastningsstället, derom bevis på märkrullan eller passet meddelas.

5b

Från lastpenningars erläggande befrias: fartyg med eller utan destination till svensk hamn, som inkommer och åter utgår i barlast;

fartyg, som, under resa utrikes orter emellan, anlöper svensk hamn och der endast aflemnar medförde resande jemte deras effekter, eller ock endast aflastar gods i annat fartyg för export; fartyg, som af tvingande orsaker eller till inhemtande af ordres för vidare resa anlöper svensk hamn och der icke verkställer lossning och icke heller företager annan lastning än af förnödenheter för besättning, medförde resande och fartyg; fartyg, som i följd af liden sjöskada, hvarom sjöförklaring afgifves, anlöper svensk hamn och der lossar sin last, samt efter verkstäld reparation densamma åter intager och utför; fartyg, som af nyss omförmälda anledning lossar sin last och densamma till större eller mindre del försäljer, då sådan försäljning inskränkes till hvad för bestridande af reparationskostnaderna bevisligen erfordrats; samt

fartyg, som, under resa mellan utrikes orter, i svensk hamn lossar eller lastar varor till högst fjerdedelen af fartygets lastdrägtighet, för beräknande hvaraf fartygets skeppshandlingar skola tjena till grund.

I alla dessa fall skall dock fartygets skeppare ställa sig till efterrättelse de i tullstadgan gifna föreskrifter om anmälan hos närmaste tullbetjent äfvensom om märkrullans aflemnande samt, i tillämpliga delar, jemväl iakttaga hvad i nämnda stadga finnes anbefaldt rörande uttagande af tullpass.

§ 5-

A inkommande varor, som enligt taxan förtullas med vissa procent af värdet, bör godsegaren uppgifva inköpspriset med tillägg af assurans, frakt och annan derå använd kostnad, intill dess de till lossningsorten anländt. Godsegarens uppgift skall, så vidt ske kan, styrkas af faktura och konossement. Företes icke dessa handlingar, vare tullkammaren pligtig, likasom den i allt fall är berättigad, att genom tillkallade tvenne sakkunnige personer låta besigtiga varan och å angifningsinlagan anteckna antingen deras godkännande af det uppgifna värdet eller den tillökning deri, som de anse skäligen böra göras. Vill godsegaren icke verkställa förtullning efter det af besigtningsmännen varan åsätta värde, skall skriftligt bevis derom å angifningsinlagan tecknas och varan derefter, så fort sig göra låter samt sist inom en månad från angifningen, genom tullkammaren å offentlig auktion försäljas. Sedan tullafgiften, beräknad efter försäljningsbeloppet, derest detta öfverstiger godsegarens värdeuppgift, men alltid minst efter denna

senare, blifvit jemte auktionsomkostnaderna afdragen, skall behållna auktionssumman godsegaren tillställas.

Med brukade flyttsaker och resande tillhöriga effekter, som icke utgöra handelsgods, förfares enligt hvad derom särskildt är eller varder stadgadt.

§ 6.

På vederbörande fabriks- och handtverksföreningar eller, der sådana ej finnas, på vederbörande kommunalstyrelse ankommer att utse en eller flera personer i hvarje stapelstad, som ega att tillse, det de till särskilda yrken hörande varor blifva efter rigtiga värden och benämningar förtullade; dock må dessa ombuds frånvaro icke hindra tullbehandlingens företagande och fortgång.

§ 7-

Om hvad iakttagas bör vid inkommande och utgående varors angifning och journalisering samt huru förhållas skall med varans undersökning, förtullning och utlemnande m. in., derom länder till efterrättelse hvad i särskilda författningar stadgas.

§ 8.

Egaro af fartyg, som vid svenskt skeppsvarf repareras eller nybygges, äro berättigade att, sedan fartyget kommit i fullfärdigt skick och sådant inför Generaltullstyrelsen styrkt blifvit, få tillgodonjuta restitution af erlagda införselafgifter för segel och segelduk, som egaren genom behöriga intyg visat hafva varit till fartygets utredning använda och för sådant ändamål från utrikes ort införda.

De skeppsförnödenheter, hvarmed ett svenskt från utrikes ort återvändande fartyg under resan blifvit försedt, äro icke underkastade tull, så länge de förblifva i samma fartygs bruk.

§ 9.

Vid utförsel sjöledes från stapelstad af följande, utaf utländskt råämne inrikes tillverkade varor beviljas restitutionsvis af tullmedlen:

för 1 kilogram raffinerad! socker, topp-, kandi- och kak-............. 28,2 öre.

1 kilogram chokolad, konfityrer eller blandad chokolad och

konfityrer........................................................................................ 30 „

1 liter punsch ........................................................................................ 30

»

för 1 kilogram tobak, arbetad:

1 dito

1 dito

,, 1 dito

,, 1 dito

,, 1 dito

hvarvid för öfrigt iakttages:

1:° att af de i vigt här upptagna varor minst 50 kilogram af hvardera, men af blandadt chokolad och konfityrer 50 kilogram tillhopa och af punsch minst 50 liter skola till export angifvas och på en gång afsändas; kommande dock denna bestämmelse icke att ega tillämpning, då den vara, för hvilken tullrestitution sökes, utföres för proviantering af fartyg i Öresund under enahanda förhållanden med dem, då utländska, på frilager upplagda varor skulle vid dylik proviantering åtnjuta tullfrihet;

_2:o att vid angifningsinlagan alltid skall bifogas tillverkarens, under edelig förpligtelse afgifna och med två vittnen bestyrkta försäkran, att varan är svensk tillverkning och af utländskt råämne, för hvilket full införseltull blifvit erlagd, eller, beträffande flamgarn och väfnader, att de äro inom. landet tillverkade af utrikes spunnet och behörigen förtulladt garn, och i fråga om maskinsydda. bomulls- och linneartiklar, att de äro inom landet tillverkade af utrikes ifrån införda, behörigen förtullade väfnader; och kommer nu nämnda bevis att biläggas tullkammarejournalen å den tullplats, hvarifrån varan utföres; och

3:o att utförseln verificeras genom intyg af vederbörande embetsmyndighet å lossningsorten, det varan derstädes blifvit lossad, hvilket intyg bör vara af svensk konsul eller vice konsul, derest sådan å berörda ort finnes anstäld, behörigen legaliseradt; dock att, derest utförseln skett i fartyg af 30 tons drägtighet eller derutöfver, och fartyget, utklareradt direkte till utrikes ort, blifvit af tullbetjening bevakadt till öppen sjö samt Bih. till Bihsd. Prot. 1881. 1 Sami. 1 Afd. 20 Raft. ' 8

cigarrer och cigaretter.................................

spunnen, hopvriden eller pressad, äfvensom i stänger.............................................

malen eller snus.............................................

andra slag......................................................

s. k. flamgarn, färgadt' eller tryckt af

bomull.........................................................

s. k. flamgarn, färgadt eller tryckt af

ull.................................................................

bomullsväfnad .............................................

linneväfnad ...................................................

maskinsydda bomulls- och linneartiklar, såsom skjortor, kragar, mansketter, med flera, under vilkor att de icke hufvudsakligen bestå af lägre tullbeskattad väfnad än oblekt bomullsväfnad .....................

1 krona —

ii

ii

ii

ore.

ii

V

den till utförsel angifna vara, för hvilken tullrestitution äskas, tillika blifvit af tullkammare vid utklareringen antecknad å fartygets utgående sjöpass, något bevis om varans ankomst till den utländska lossningsorten ej ma för restitutionens beviljande erfordras.

Den här ofvan medgifna tullrestitution eger icke rum vid utförsel till Norge, utom i afseende å artiklarne raffineradt socker, punsch och arbetad •tobak.’ För dessa artiklar beviljas, äfven då de utföras landvägen till nämnda rike, enahanda restitution, som här förut är bestämd, under följande för landväga utförseln gällande särskilda vilkor:

a) att varupartiet skall hafva i den ordning, som föreskrifves uti nådiga förordningen af den 12 Juli 1860 angående varuförseln landvägen mellan de förenade rikena, varit hos vederbörande tullkammare å afsändningsorten till utförsel angifvet och der blifvit journaliseradt samt försedt med behörig, till ort, hvarest tullkammare finnes och förtullning får ega mm, stäld förpassning, hvilken skall godset under transporten åtfölja;

b) att vid angifningsinlagan alltid skall bifogas sådan försäkran af tillverkaren, som här ofvan i första delen af 2:dra punkten är föreskrifven, samt

c) att genom attest från tullkammaren i norska destinationsorten skall styrkas, att varan dit ankommit med orubbad försegling eller plombering samt till beskaffenhet och myckenhet funnits med förpassningen öfverensstämmande.

Vill någon införa tull underkastade varor i ändamål att desamma i annorlunda bearbetadt eller förädladt skick, än här ofvan säges, land- eller sjövägen åter utföra och den vid införseln erlagda tullafgiften tillika återbekomma, må sådant vara tillåtet under vilkor, att en dylik afsigt med införseln redan i sammanhang dermed vid varans angifning till tullbehandling skriftligen anmäles, samt att varuegaren i öfrigt ställer sig till efterrättelse de föreskrifter, hvilka Generaltullstyrelsen eger meddela till förekommande af missbruk utaf en sålunda medgifven förmån; skolande derjemte, för tillgodonjutande af denna förmån, återutförseln hafva egt rum och sådant behörigen styrkas inom natt och år efter det införseln skedde.

§ io.

Skeppare vare skyldig att, på sätt i 1 kap. af tullstadgan är förordnadt, å märkrullan noga anteckna sitt förråd af lifsmedel, till mängd och beskaffenhet, vid den påföljd för uraktlåtenhet deraf, som berörda föroidning bestämmer; och må det förråd, som för besättningens behof till begagnande om skeppsbord finnes nödigt, befrias från tull och andra afgifter i lossningsorten.

58 Till provision må, under sådana vilkor, jemväl kunna hänföras följande qvantiteter vin, bränvin, kaffe och thé, nemligen: för fartyg kommande från Östersjön eller till någon hamn i Halland samt Göteborgs och Bohus län från Nordsjö orter samt Holland, England och franska Vester sjöhamnar 6 liter vin, 3 liter bränvin, 1 kilogram kaffe och 1 hektogram thé, räknadt på hvarje person af besättningens och passagerarnes antal; samt för fartyg, kommande från orter utom Östersjön, med undantag af nyssnämnda fart till Halland och Bohus län, 9 liter vin, 6 liter bränvin, 2 kilogram kafle och 2 hektogram thé, på enahanda sätt beräknadt. Härvid bör för öfrigt iakttagas, att vin och bränvin icke mot hvarandra utbytas, så att den, som har mindre af den ena, ej får för sådan brist njuta ersättning i den andra varan, äfvensom att hvad af förenämnda fyra provisionsartiklar öfverstiger en skeppares sålunda bestämda förråd i lossningsorten skall, då fartyget icke omedelbart å nyo användes för utrikes fart, ovilkorligen förtullas. År från utrikes ort kommande fartyg, svenskt eller främmande, ämnadt att omedelbart å nyo användas för utrikes fart, må skepparen, då han vid sin ankomst till riket såsom provisionsartiklar medhafver vin, bränvin, kaffe och thé i större qvantiteter än genom denna paragraf bestämmes, vara berättigad att öfverskottet i märkrullan till återutförsel upptaga, hvarefter det bör under tullförsegling i packhuset eller i något säkert och tjenligt rum ombord å fartyget förvaras, till dess skepparen åter afseglar, då den kontroll iakttages, som i 42 § tullstadgan för reexportgods finnes föreskrifven. Likväl och derest något af detta öfverskott, under sådant fartygs längre qvarblifvande i svensk hamn, för besättningen till begagnande om skeppsbord finnes nödigt, må det i mån af behof utlemnas, hvarvid motsvarande afskrifning å de på märkrullan till återutförsel uppförda qvantiteter bör ske.

Andra provisionsartiklar, än här ofvan nämnda, må likaledes, under iakttagande af erforderlig kontroll, till den del de icke under vistande i svensk hamn ombord användas eller till qvarvarande i riket förtullas, med fartyget åter utföras.

Hvad af inrikes producerade, enligt utgående tullpasset, med fartyget bevisligen utförda provisionsartiklar öfverblifvit må vid återkomsten, liksom utländska icke tullpligtiga provisionsartiklar, tullfritt disponeras.

§ 11.

För gods, som‘under transporten genom tillfällighet tagit skada, må ej någon minskning i tullen tillåtas, så vida godsegaren sjelf vill detsamma disponera. Anser godsegaren en sålunda förskämd vara icke kunna draga den i tulltaxan utsatta tull, må han, sedan skepparen till upplysning om förhållandet afgifvit sjöförklaring, äska laga besigtning å godset, hvilken

GO

då skall af magistratsperson med biträde af två sakkunnige och ojäfvige män verkställas i närvaro. af vederbörande tullkammareföreståndare, som eger att under tjenstemanna-ansvarighet, för bevakande af kronans rätt, besigtningsåtgärden kontrollera; börande ock, derest godset är emot sjöskada försäkradt, assuradörernas ombud, om sådant i orten finnes att tillgå, genom magistratens försorg bevisligen kallas till besigtningsförrättningen, likväl utan att denna genom ombudets frånvaro må uppehållas. Befinnes godset hafva under transporten undergått förskämning, skola besigtningsmännen ej allenast härom utfärda intyg, utan jemväl efter granskning af behöriga lasthandlingar attestera värdet af enahanda vara i oskadadt skick. Derest fog till anmärkning emot förrättningen icke förekommer, antecknar tullkammareföreståndaren sitt godkännande å besigtningsinstrumentet, som icke edsvurne besigtningsmän äro pligtige att, der så äskas, med ed fästa. Tullkammaren försäljer sedermera efter föregången kungörelse, på öppen auktion i behörig ordning hvad förskämdt är, hvarvid, under iakttagande att godset, såsom å nederlag befintligt eller oför-tulladt, försäljes, införseltullen för det, som enligt taxan förtullas efter värde, beräknas efter faststäld tullprocent å auktionspriset samt för annat gods emot taxebestämmelsen minskas i samma mån, som auktionspriset understiger det vid besigtningen för oskadad enahanda vara bestämda värde; kommande behållna auktionssumman att, sedan belöpande tull blifvit erlagd, godsegaren tillställas. Försummar godsegaren fullgörandet af bevisningen om varans förskämning utöfver fjorton dagar efter den preskriptionstid, hvarinom angifningsinlagan, jemlikt tullstadgans 21 §, bör vara till tullkammaren aflemnad, ansvare för tullafgifternas fulla erläggande, derest han icke genom skriftlig anmälan hos tullkammaren inom samma tid afstår sin rätt till den skadade varan, som då medelst offentligt utrop för kronans räkning genom tullkammaren försäljes.

Hvad vid tullbehandlingen i öfrigt af varor, bergade från strandade, utrikes ifrån komna fartyg, skall iakttagas, är i kap. 5 af tullstadgan förordnadt.

§ 12-

I afseende på Sveriges och Norges inbördes handelsförhållanden länder till efterrättelse hvad derom är eller varder stadgadt.

STOCKHOLM, ISAAC MAECUS’ BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1882.