lagen.nu
Prop. 1883:34

angående del- aktigtighet i folkskolelärarnes pensionsinrättling för lä¬ rare- och lärarinnebefattningar vid, de af landsting in¬ rättade seminarier för bildande af lärare och lärarin¬ nor vid småskolor

Typ
Proposition
Källa
weburn.kb.se

14 Kongl. Majds Nåd. Proposition N:o 34.

N:o

34.

Ant. till Riksd. Kanali den 10 Mars 1883. kl. 12 midd.

Kongl. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen, angående delaktigtighet i folkskolelärarnes pensionsinrättling för lärare- och lärarinnebefattningar vid, de af landsting inrättade seminarier för bildande af lärare och lärarinnor vid småskolor; Gifven Stockholms slott den 2 Mars 1883.

Med anledning af livad bilagda protokoll öfver ecklesiastikärenden i ämnet innehåller, vill Kongl. Maj:t härmed föreslå Riksdagen att, på det lärare och lärarinnor vid de af landsting i öfverensstämmelse med Kongl. Kungörelsen den 11 Januari 1878 inrättade seminarier för bildande af småskolelärare och lärarinnor må enligt de grunder, som i statsrådsprotokollet omförmälas, erhålla rätt till tjenstårsberäkning och pension från folkskolelärarnes pensionsinrättning, Riksdagen måtte utöfver det under riksstatens nionde hufvudtitel förut uppförda anslag till nämnda pensionsinrättning bevilja för ifrågavarande ändamål ett ytterligare årligt anslag å 1,500 kronor, att utgå från och med år 1884.

De till ärendet hörande handlingar skola Riksdagens vederbörande Utskott tillhandahållas; och Kongl. Maj:t förblifver Riksdagen med all Kongl. nåd och ynnest städse välbevågen.

OSCAR

C. G. Hammarskjöld.

Kongl. Majds Nåd. Proposition N:o 34.

15 Utdrag af protokollet öfver ecklesiastikärenden, hållet inför Hans Maja Konungen i Statsrådet å Stockholms slott den 2 Mars 1883.

Närvarande:

Hans Excellens Herr Statsministern Grefve Posse,

Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena Friherre Hochschild,

Statsråden: Lovén,

- von Steyern,

Friherre von Otter,

Hederstiernå,

Hammarskjöld,

Richert,

Themptander,

Ryding.

§ 26.

Departementschefen Statsrådet Hammarskjöld anförde:

»Uti underdånig’ skrifvelse den 20 Maj 1882 angående regleringen af utgifterna under riksstatens Nionde hufvudtitel har Riksdagen förmält, att förslag blifvit hos Riksdagen väckt dels, att rätt till delaktighet i folkskolelärarnes pensionsinrättning måtte tillkomma de läroanstalter för bildande af småskolelärarinnor, som vore eller blefve af landsting inrättade i öfverensstämmelse med Kongl. Kungörelsen den 11

16 Kong}. Maj:ts Nåd, Proposition N:o 34.

Januari 1878, för hvarje läraretjcnst dervid, som vore afsedd att uppehållas af examinerad folkskolelärare eller lärarinna, under vilkor att vederbörande landsting till pensionsinrättningen i behörig ordning inbetalade pensionsafgifter för dessa läraretjenster och för öfngt i tilllämpliga delar iakttoge föreskrifterna i reglementet för nämnda inrättning dels ock, att examinerad folkskolelärare eller lärarinna, som bestrede sådan läraretjenst, måtte för åtnjutande _ af pension från folkskolelärarnes pensionsinrättning få såsom ordinarie tjenstetid vid folkskola räkna den tid, han eller hon, sedan förenämnda förmån för ifrågavarande befattning blifvit beviljad, densamma uppehållit; och har Riksdagen — under anförande hufvudsakligen, hurusom det vore af nöden, att småskolan för att kunna rätt fylla sin uppgift anförtroddes åt lärare och lärarinnor, som åtnjutit planmessig undervisning och handledning for sin verksamhet, samt att, sedan flere landsting inrättat smaskolelärareseminarier, det för möjligheten att vid dessa läroanstalter få anstälde kunnige och skicklige personel-, som i folkskolans tjenst förvärfvat erfarenhet, vore afvigt att tjenstetid^! vid dylikt seminarium räknades dem till godo, likasom om de tjenstgjort vid folkskola — anhållit, att, enär ej mindre frågan om den höjning i statsanslaget till folkslcolelärarnes pensionsinrättning, som för ändamalet kunde erfordras, än äfven öfiiga hit hörande omständigheter borde erhålla behörig utredning innan beslut derom fattades, Eders lvongl. Maj:t, efter det sådan utredning af ärendet skett, måtte till Riksdagen aflåta framställning om beredande för lärare och lärarinnor vid sinåskolelärarinnesemmarier, som af landsting inrättats, af tjensteårsberäkning och pensionsrätt lika med lärare och lärarinnor vid folkskolan på det sätt och under de vilkor, som ofvan

blifvit antydda. , r

I anledning häraf hafva samtliga Kongl. Maj:ts Befallningshafvande på nådig befallning inkommit med infordrade uppgifter rörande de af landstingen för bildande af småskolelärarinnor anordnade seminarier samt de vid dem anstälde, från folkskolelärareseminarier utexaminerade lärare och lärarinnor, af Indika uppgifter synes, att dylika seminarier, inrättade i öfverensstämmelse med Kongl. Kungöielsen den 11 Januari 1878, finnas inom aderton län, att anslag dertill beviljats åt en del landsting för vissa år och af andra tillsvidare, att vid några af dessa äro anstälde dels lärare vid folkskolelärareseminarier, dels personer, Indika antingen innehafva andra läraretjenster, som äro delaktiga i pensionsinrättningen, eller ock, såsom ej vid folkskoleläraresemmarium examinerade, icke kunna till pensions erhållande komma i fråga, samt att, sedan dessa afräknats, återstå vid ifrågavarande seminarier anstälde

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 34.

3 lärare och 13 lärarinnor, som undergått examen vid folkskoleläraresemmanum och ej hafva annan anställning.

• . Äfvenledes har direktionen öfver folkskolelärarnes pensionsinrätt-

nmg ’ ärendet afgifvit mfordradt underdånigt utlåtande, som den 23 sistlidne Januari till Ecklesiastikdepartementet inkommit, innehållande hufvudsakligen, att direktionen ej kunnat undgå att finna synnerliga svåi lgheter mota för gällande pensionsreglementes tillämpning på ifrågavarande lararetjenster, enär med åtskilliga af dessa tjenstefel följde hvarken åtta manaders undervisning om året eller den för folkskolelarare i gällande författning bestämda lön, samt tjensterna voro af tillåtlig natur, och det, i anseende till den olikhet, som rådde vid tillsynen öfver dessa seminarier och sättet för lärares antagning och entledigande, redan nu och ännu mer framdeles torde blifva omöjligt att konstatera^ huruvida en lärare blifvit af behörig myndighet och i vederbörlig

i antagen, och att direktionen, i händelse det väckta förslaget oaktadt dessa svårigheter vunne bifall, ansåge det för pensionsinrättningen gällande reglemente ej kunna på ifrågavarande tjenster tillämpas med mindre an att dels inskränkning skedde till sådana tjenster, som med afseende pa den årliga undervisningstiden samt lärarens kompetens och löneförmåner vore likstälda med folkskoleläraretjensterna; delsen särskild styrelse enligt af Eders Kongl. Maj:t gifna föreskrifter blefve tillsatt för hvarje seminarium med åliggande att antaga och afskeda lärare samt att fullgöra hvad som i förhållande till pensionsinrättningen åligger skolråden särskild! i fråga om afgifvande af föreskrift^ årsuppgifter; dels-ock att seminarierna blefve stälda under den inspektion Edeis Kongl. Maj:t kunde unna skäligt bestämma.

, +-!)a7i!nije ,har direktionen beträffande den tillökning i statsanslaget till folkskolelararnes pensionsinrättning, som kunde erfordras fäst uppmärksamheten derpå att, till följd af ifrågavarande seminariers tillaliiga beskaffenhet, all ledning saknades för beräknandet af det sannolika antalet tjenster, för hvilka pensionsdelaktighet komme att ega rum och att -således ingen möjlighet funnes att på förhand beräkna storleken åt denna tillökningoch funne direktionen i detta afseende ingen annan_ utväg, an att tillfälle bereddes pensionsinrättningen att för hvarje ar i början af det nästföljande af statsverket uppbära ett visst bidrag för hvarje tjenst af ifrågavarande beskaffenhet, som under föregående Z vant ^rättningen delaktig, hvilket bidrags storlek syntes utan stolle fel i_ detta fall kunna bestammas till det belopp, som för hvarje beraknad tjenst utginge af statsverket enligt den kalkyl, hvilken lagts

Bil/, till Biksd, Prof. 1883. 1 Sand. 1 Åfä. 22 Höft.

18 Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 34.

till grund för det nu utgående statsanslaget, och hvilket belopp i rundt

tal utei or de 89 kronor. . . , •

Då ifrågavarande af landsting inrättade seminarier visat sig vara

af stort gagn för småskolelärares och lärarinnors bildande, synas mig de af Riksdagen anförda skäl tala för, att de lärare och lärarinnor, som tjenstgöra vid sådana seminarier och dermed förenade ofmngsskolor, ma erhålla rätt till tjensteårsberäkning och pension uka med folkskolelärare. Dervid torde dock, i hufvudsaklig öfverensstämmelse med hvad direktionen föreslagit, böra såsom vilkor bestämmas: . . .

Do) att seminariet så väl i afseende på undervisningstid som i Girigt är ordnadt i full öfverensstämmelse med föreskrifterna i Kongl.

Kungörelsen den 11 Januari 1878, .... j i j

2-o) att seminariet ställes under eu särskild, af vederbörande landsting utsedd styrelse, bestående af minst tre personer, hvilken egei att antaga och afskeda seminariets lärare och lärarinnor samt till pensions- Lättningen erlägger stadgade pensionsålder för de lararetjenster vid seminariet, som äro delaktiga i inrättningen, och lemna! foreskrifna

aisuppgifter,^amtare^engter, hyilka seminariets styrelse kan erhålla

delaktighet i pensionsinrättningen, i afseende pa larares_ kompetens oc 1 löneförmåner äro likstälda med ordinarie läraretjenster vid folkskola ■ Af statsverket skulle för hvarje ^äretjenst, soni vunne delaktighet i pensionsinrättningen, enligt direktionens beräkning erfordras ett

årligt bidrag af 89 kronor; och då, enligt hvad ofvan ar namndt 16 tjen

stek vid dessa seminarier för närvarande aro af beskaffenhet att del aktighet i pensionsinrättningen kunde for dem kornmal flaga, skulle den tillökning i anslaget till folkskolelärarnes pensionsinrattmng, som blefve för förenämnda ändamål erforderlig, utgöra 1,424 _ kronor.

Direktionen öfver folkskolelärarnes pensionsinrattmng har emellertid af anförda skäl ifrågasatt, att till pensionsinrättningen skulle utgå för hvarje år efter vissa grunder beraknad ersättning foi dess okade nensioneringsansvar, hvilket torde förutsätta, att förhöjningen i det nuvarande anslaget bestämdes såsom förslagsanslag. Detta förslag anser jag mig icke höra biträda. Deraf skulle nemligen uppstå den oegentlifheten, att det å nionde hufvudtiteln uppförda anslag till pensionsinrättningen skulle sönderfalla i tvenne delar, den ena ett stolle fast anslag, den andra ett litet förslagsanslag Det torde ock icke kunna betvifla*, att derest antalet vid ifrågavarande seminarier fattade fenster med delaktighet i pensionsinrättningen okas, sa att behoi åt större bidrag af statsmedel blifver erforderligt, Riksdagen skall finnas villig

19 Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition No 34.

att bevilja den ytterligare förhöjning, som kan visas behöflig. Om alltså den förökning i pensionsinrättningens anslag, som nu skulle ifrågakomma, bestämmes såsom fast, synes mig beloppet kunna, med ledning af de förhållanden, för hvilka jag förut redogjort, för närvarande beräknas till en jemn summa af ett tusen fem hundra kronor.

På grund af hvad sålunda blifvit anfördt, får jag hemställa, att Eders Kongl. Maj:t täcktes hos Riksdagen göra framställning derom att, på det lärare och lärarinnor vid de af landsting i öfverensstämmelse med Kongl. Kungörelsen den 11 Januari 1878 inrättade seminarier för bildande af småskolelärare och lärarinnor må enligt omförmälda, af mig förordade grunder erhålla rätt till tjensteårsberäkning och pension från folkskolelärarnes pensionsinrättning, Riksdagen måtte utöfver det under riksstatens nionde hufvudtitel förut uppförda anslag till nämnda pensionsinrättning bevilja för ifrågavarande ändamål ett ytterligare årligt anslag å 1,500 kronor, att utgå från och med år 1884.»

I denna hemställan instämde Statsrådets öfriga ledamöter;

och täcktes Hans Maj:t Konungen i nåder gilla och bifalla hvad Statsrådet sålunda hemstält äfvensom förordna, att, i öfverensstämmelse med nu uppläst förslag, nådig proposition i ämnet skulle till Riksdagen aflåtas af det innehåll bilagan vid detta protokoll utvisar.

Ex protocollo C■ A. Th. Ädelgren.