Doc 1884:1

Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1884.

{

KONG!,. MAJ:TS

NÅDIGA

PROPOSITION

TILL

11 ifesdagen9

angående statsverkets tillstånd och behof;

gifven Stockholms slott den 12 januari 1884.

Jemlikt grundlagens bud afgifver Kong!. Maj:t härmed nådig proposition angående statsverkets tillstånd och behof.

Dervid förekommer först frågan om beräkningen för nästa statsregleringsperiod af statsverkets inkomster.

Med åberopande af de beslut, hvarom bilagda statsrådsprotokoll öfver finansärenden för den 9 innevarande månad*) lemnar närmare upplysning, samt under förutsättning af bifall till dels Kongl. Maj:ts den 31 december sistlidet år beslutade proposition till Riksdagen angående nedsättning i vissa för den inrikes posttrafiken gällande portosatser, dels ock Kongl. Maj:ts

*) Se bil. till statsverkspropositionen: ”Inkomstberäkningen”.

Bih. till Riksd. Prof. 1884. l:a Sami. l:a Afd. 1

i

2 Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1884.

ning i tullen å kaffe, föreslår Kongl. Maj:t, att statsverkets inkomster för år 1885 upptagas sålunda:

Ordinarie inkomster:

Ränta ....................................................!................................... kronor 4,800,000: —,

Tionde ....................................................................................... 8 1,650,000: ,

Arrendemedel.......................................................................... 8 3,150,000: ,

Bergverkstionde...................................................... 8 10,000: ,

Mantalspenningar.................................................................... ” 640,000: ,

Bötesmedel............................................................................... 8 260,000: ,

Kavalleriregementenas hästvakansspanmål..................... 8 340,000: ,

Tillfälliga rotevakansafgifter............................................. 8 76,000: ,

Vakansafgifter af nyroterad jord .......................•••••....... » 125,000: ,

Rotevakansafgifter af utsockne frälsehemman i Halland ....................................................................................... 8 20,000: ,

Vakansafgifter af bergslag................................................. 8 20,000: ,

Trosspassevolansafgift............... 8 26,000: ,

Båtmansvakansafgift,............................................................... ” 65,000: ■,

Båtsmansbeklädnadsmedel ............................ 8 60,000: ,

Kontrollstämpelmedel......................................................... 8 20,000: ,

Fyr- och båkmedel .......................................................... 8 1,200,000: ,

Telegrafmedel........................................................................... 8 1,330,000: ,

Jernvägstrafikmedel ............................................................. 8 7,000,000: ,

Skogsinedel .......................................................................... 8 1,400,000: ,

Extra uppbörd ........................................................................ 8 178,000: ,

säger 21,870,000: —;

Bevillningar:

Tullmedel ............................................................................... kronor 29,000,000: —,

Postmedel .............................................................................. 8 5,210,000: ,

Stämpelmedel.......................................................................... 8 3,100,000: ,

Bränvinstillverkningsskatt .........................................-........ 8 12,000,000: ,

Hvitbetssockertillverkningsafgift ...... 8 100,000: ,

Bevillning af fast egendom samt af inkomst............... » 3,250,000: ,

Bevillningsafgifter för särskilda förmåner och rättigheter *..... .......................................................................... » 250,000: —,

säger 52,910,000: —;__

summa kronor 74,780,000: —.

transport kronor 74,780,000: —.

3 Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1884.

transport kronor 74,780,000: —. Kongl. Maj:t föreslår vidare enligt ofvan nämnda protokoll öfver finansärenden:

att af postverkets reserverade medel ett belopp, motsvarande skilnaden mellan verkets beräknade inkomster och summan af dess utgiftsstater för år 1885, måtte få i riksstaten upptagas bland de för statsutgifternas bestridande

påräkneliga tillgångarna med ...... kronor 303,000: —,

att hälften af riksbankens vinst för år 1883 må anvisas för statsverkets behof, att utbetalas vid den tid under år 1885, som af Riksdagen bestämmes,

hvilken hälft här beräknas till ........................................ » 1,300,000: —,

sarnt att såsom tillgång vid förevarande statsreglering må beräknas och användas öfverskott å

statsregleringarna för år 1882 och föregående år...... » 5,317,000: —,

hvarefter det för nästa statsregleringsperiod disponibla beloppet af statsverkets tillgångar uppgår till ..................................................................................... kronor 81,700,000: —■

Första hufvudtiteln,

innefattande anslagen till kongl. hof- och slottsstaterna.

Nu gällande riksstat upptager såsom årliga och ständiga utgifter:

för kongl. hofstaten................................................................. kronor 1,214,900: —,

» » slottsstaten ............................................................ » 123,100: —,

tillsammans kronor 1,338,000: —. Häruti föreslår Kongl. Maj:t icke någon ändring.

Extra anslag.

Enligt beslut, som innefattas i bilagda statsrådsprotokoll öfver finansärenden den 9 innevarande månad *), föreslår Kongl. Maj:t,

att för införande af elektrisk belysning i kongl. slottet å extra stat må anvisas ett belopp af 55,000 kronor.

*) Se bil. till statsverkspropositionen: ”Första hufvudtiteln”.

4 Kong!» Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1884.

En jemförelse mellan denna hufvudtitel, sådan den finnes i 1884 års stat upptagen och sådan den af Kongl. Maj:t nu är föreslagen, utfaller på följande sätt:

1884: 1885:

ordinarie anslag 1,338,000: —, 1,338,000: —;

extra » ------, 55,000:—; således ökning kronor 55,000: —;

summa kronor 1,338,000:—, 1,393,000: —; således ökning kronor 55,000:—.

Ändra hufvudtiteln,

innefattande anslagen till justitiedepartementet.

I afseende å regleringen af denna hufvudtitel, under hvilken finnes i nu gällande riksstat till årliga eller ständiga utgifter anvisadt:

kontant......................................................................................... kronor 3,757,970: —,

ersättningar för indragna indelningar in. m., på förslag, »__30: —,

tillsammans kronor 3,758,000: —,

har Kongl. Maj:t icke att i omförmälda ordinarie anslag föreslå någon förändring.

Extra anslag.

Kongl. Maj:t vill, under åberopande af de beslut, som innefattas uti bilagda statsrådsprotokoll öfver justitiedepartementsärenden den 9 innevarande januari *), föreslå Riksdagen,

dels att bevilja såsom extra anslag för år 1885:

[1.] till arvoden åt krigshofrättens ordförande och

trenne militäre ledamöter......................................................... kronor 5,000: —,

[2.] för nya lagberedningen .......................................... » 40,000: —,

[3.] till uppförande af ett nytt kronohäkte i War-

berg...................................... » 70,000: —,

[4.] till understödjande af förbättringskolonien Hall__» 15,000: —,

tillsammans kronor 130,000: —;

*) Se bil. till statsverkspropositionen: ”Andra hufvudtiteln”.

5 Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1884.

dels ock att medgifva,

[5.] att ett belopp af 12,593 kronor 46 öre, som blifvit förskottsvis utbetaldt till komitéerna för utarbetande af förslag till författningar angående handelsfirma och procura, med mera, samt angående förhållandena mellan de svenske lapparne och de bofaste i Sverige, måtte få bestridas af anslaget till nya lagberedningen för åren 1877, 1880 och 1881.

En jemförelse mellan denna hufvudtitel, sådan den finnes i riksstaten för år 1884 upptagen och sådan den af Kongl. Maj:t nu är föreslagen, utfaller på följande sätt:

1884: 1885:

ordinarie anslag 3,758,000: —, 3,758,000:—;

extra»__131,000:—, 130,000: —; således minskning kronor 1,000:—;

summa kronor 3,889,000: —, 3,888,000: —; således minskning kronor 1,000;—.

Tredje hufvudtiteln,

innefattande anslagen till utrikesdepartementet.

I afseende å regleringen af denna hufvudtitel, under hvilken finnas i nu gällande riksstat till årliga eller ständiga utgifter anvisade 613,800 kronor, vill Kongl. Maj:t, i enlighet med de beslut, som innefattas uti bilagda statsrådsprotokoll öfver utrikesdepartementsärenden den 9 innevarande månad*), föreslå,

att nedannämnda anslag måtte af Riksdagen anvisas att utgå emot nu gällande redovisningsskyldighet samt med samma rätt till deras användande och under enahanda vilkor som hittills, nemligen:

I. till kafiinettskassan:

[1.] departementschefen, ministern för

utrikes ärendena ................................................ kronor 24,000: —,

[2.] utrikesdepartementet...................... » 27,495: —,

[3.] ministerstaten .................................... » 358,400: —,

transport kronor 409,895: —,

*) Se bil. till statsverkspropositionen: ”Tredje hufvudtiteln”.

6 Kongl. May.ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1884.

transport kronor 409,895: —,

[4.] militärattachéer.................................. » 8,400: —,

[5.] skrifmaterialier, expenser och

extra utgifter........................................................ » 45,955: —, 464,250: —;

II. till konsnlskassan:

[6.] utrikesdepartementet ....................... kronor 10,000: -—,

[7-1 konsulsstaten ...................................... » 141,550: —,

[8.] skrifmaterialier, expenser och

extra utgifter ..................................................... _16,450: —, 168,000: —;

III. till utgifter, som bestridas af svenska statsverket allena:

[9.] underhåll af svenska kronans egendom i Konstantinopel ...................................... kronor 4,200: —,

[10.] till svenska kyrkan i Paris......... » 1,800: —, 6,000: —;

tillsammans kronor 638,250: —.

Extra anslag.

Under åberopande af hvad i statsrådsprotokollet den 9 innevarande månad finnes antecknadt, vill Kongl. Maj:t föreslå Riksdagen att bevilja

[11.] till fortsatt utgifvande af »Sveriges traktater» 4,500 kronor.

En jemförelse mellan denna hufvudtitel, sådan den finnes i 1884 års riksstat upptagen och sådan den af Kongl. Maj:t nu är föreslagen, utfaller på följande sätt:

1884: 1885:

Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1884.

7 Fjerde liufvudtiteln,

innefattande anslagen till landtförsvarsdepartementet.

I afseende å regleringen af denna hufvudtitel, under hvilken finnes i 1884 års riksstat till årliga eller ständiga utgifter anvisadt:

kontant..................................................................................... kronor 15,720,600: —,

indelning och dermed jemförlig anvisning, på förslag:

friheter ............................................................................ » 832,000: —,

ersättningar ............................................ »__693,400: —,

tillsammans kronor 17,246,000: —,

vill Kongl. Maj:t, i enlighet med de beslut, som innefattas i bilagda statsrådsprotokoll öfver landtförsvarsärenden den 9 innevarande januari*), föreslå, beträffande

armdförvaltningen:

[1.] att detta anslag, under vilkor af bifall till det här nedan under generalitetsstaten omförmälda förslag,

från dess nuvarande belopp, ......... kronor 142,700: —,

nedsättes med .................................... » 15,400: —,

till ........................................................... kronor 127,300: —;

generalitetsstaten:

[2.] att å detta anslag måtte uppföras de i ofvan nämnda statsrådsprotokoll angifna aflöningsförmåner för generalintendenten, 1 öfverfältintendent och 5 fältintendenter jemte 5 skrifbiträden med tillsammans ............... kronor 51,260: —,

samt att för sådant ändamål anslaget, som nu utgör 126,265 kronor, höjes till 177,525 kronor;

transport kronor 51,260: —,

*) Se bil. till statsverkspropositionen: »Fjerde hufvudtiteln».

8 Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1884.

transport kronor

artilleristaben:

[3.] att detta anslag, som nu utgör 12,200 kronor,

höjes med ...................................................................................... »

till 16,000 kronor;

indelta arméns befäls aflöning:

[4.] att efter 1884' års utgång de 47 sqvadronshästläkaretjensterna vid kavalleriet, i mån af inträffande ledigheter, må indragas, samt i stället, och allt efter det medel genom nämnda tjensters indragning blifva för ändamålet tillgängliga, vid kavalleriet inrättas 12 bataljonsveterinärbefattningar med den i förutnämnda statsrådsprotokoll angifna fördelning å kavalleriets regementen och kårer, jemte det 5 extra hästläkare anställas ;

att, i sammanhang härmed, aflöningsförmånerna för hästläkarne vid kavalleriet och artilleriet måtte bestämmas att från och med år 1885 utgå på sätt i samma protokoll angifvits, dock, hvad häst- och fourageersättning till kavalleriets hästläkare angår, först i den mån Kongl. Maj:t finner de genom ofvanberörda indragningar tillgängliga medel å vederbörande anslag lemna tillgång till dylik ersättning; samt

att, vid bifall härtill, de efter år 1884 ifrågakommande ålderstillägg för regementsveterinärer må utgå från anslaget under fjerde hufvudtiteln till ålderstillägg, äfvensom för öfrigt de medel, hvilka under anslagen till indelta arméns befäls aflöning, lifgardet till häst och kronprinsens husarregemente finnas uppförda till hästläkares aflönande, måtte ställas till Kongl. Maj:ts förfogande att, från och med år 1885 och intill dess slutlig reglering af vederbörande anslag kan ega rum, i mån af behof användas till genomförande af de föreslagna förändringarne i veterinärstaten;

51,260: —,

3,800: —

transport kronor 55,060: —,

Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1884.

transport kronor 55,060: —,

artilleriet:

[5.] att, för svea artilleriregementes båda fotbatteriers förändrande, enligt de i statsrådsprotokollet den 9 januari 1884 angifva grunder, till två åkande batterier med förläggning i Jemtland, Riksdagen måtte — under medgifvande att alla de för nämnda batterier afsedda anslagsbelopp må under öfvergångstiden, i den mån de ej äro för sina särskilda ändamål behöfliga, få, i närmaste öfverensstämmelse med hvad förut vid uppsättning af nya fortifikationstrupper varit tillåtet, användas till uppsättnings- och flyttningskostnaders bestridande — nu

höja det ordinarie anslaget till artilleriet med.................. » 1,543: —,

efter hvilken förhöjning anslaget, hvilket för närvarande utgör 1,091,966 kronor, skulle upptagas till 1,093,509 kronor;

[6.] att Riksdagen — med godkännande af de i nämnda statsrådsprotokoll oinförmälda grunder för organisation af 1 fästningsartilleribataljon å Vaxholm- Oscar-Fredriksborg samt 1 fästnings- och positionsartilleriregemente å Karlsborg jemte hvad som dervid föreslagits beträffande personalens aflöning — måtte till genomförande af den organisation af fästnings- och positionsartilleri, som enligt samma protokoll skulle ega rum under år 1885, anvisa, utöfver de för svea och göta artilleriregementens 6 fästningskompanier jemte befäl samt till arvoden åt kommendant och placemajor å Vaxholm-Oscar-Fredriksborg nu anslagna medel, ej mindre anslaget till reservartilleriet 31,275 kronor, i den mån det är eller blifver tillgängligt, än äfven ett extra anslag för år 1885 å 131,500 kronor;

äfvensom medgifva, att de besparingar, som under uppsättningstiden kunna å de för fästnings- och positionsartilleriet sålunda afsedda medel beredas, må af Kongl. Maj:t disponeras för bestridande af uppsättningskostnader och öfriga med organisationens genomförande förenade utgifter;

transport kronor 56,603: —,

2 Bill. till Riksd. Prof. 1884. l:a Sami. l:a Afd.

10 Kongl. May.ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1884.

trängen:

transport kronor

[7.] att Riksdagen, med godkännande af de i förut åberopade statsrådsprotokoll angifna grunder för organisation af trängtrupper vid armén samt hvad dervid föreslagits i fråga om personalens aflöning, måtte till organiserande under år 1885 af 1 trängbataljon jemte stab för trängen anvisa ett extra anslag för samma år å 206,700 kronor;

äfvensom medgifva, att de besparingar, som under uppsättningstiden kunna å de för trängen sålunda afsedda medel beredas, må af Kongl. Maj:t disponeras för bestridande af uppsättningskostnader och öfriga med organisationens genomförande förenade utgifter;

marinregemente!:

[8.] att detta anslag till oförändradt belopp, 165,000 kronor, i riksstaten uppföres, för att, i den mån det genom marinregementets indragning är eller ytterligare blifver disponibelt, äfven under år 1885 användas till underhåll af garnisonen i Carlskrona;

värfvade garnisonstruppernas rekrytering och aflöning:

[9.] att detta anslag, som nu utgör 859,212 kronor,

förhöjes med.................................................................................... »

till 873,435 kronor;

remontering och skoning, m. m. för yärfvade kavalleriets, artilleriets och fortiflkationstrupperaas hästar:

[10.] att detta anslag, som nu utgör 140,592 kronor,

förhöj es med.................................................................................... »

till 145,022 kronor;

lega för hästar till artilleriets och fortiflkationstrupperaas

exercis:

[11.] att detta anslag, som nu utgör 64,000 kronor,

förhöjes med ...... »

till 67,420 kronor;

56,603: —,

14,223: —

4,430: —

3,420: —

transport kronor 78,676: —,

Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1884.

transport kronor 78,676: —,

fouragering af artilleriets, värfvade kavalleriets och fortiflkationstruppernas hästar:

[12.] att detta anslag, sola nu utgör 600,000 kronor,

förhöjes med ................................................................................. » 22,000: —

till 622,000 kronor;

mathållning för manskapet vid garnisonsregementena:

[13.] att detta anslag, som nu utgör 1,101,000

kronor, förhöjes med................................................................. » 7,000: —

till 1,108,000 kronor;

Gotlands nationalbeväring:

[14.] att detta anslag, som nu utgör 200,262 kronor,

förhöjes med............................................i................................... » 1,735: —

till 201,997 kronor;

försvarsverket till lands i allmänhet eller arméförvaltningens departement:

[15.] att detta anslag, som nu utgör 2,156,416

kronor, förhöjes med.................................................................. » 4,433: —

till 2,160,849 kronor;

samt att till aflöning af personal för drifvande af en ammunitionsfabrik å Karlsborg måtte beviljas på extra stat för år 1885 ett anslag af 7,000 kronor;

underhåll af sängkläder m. m. på mötesplatserna:

[16.] att, till bestridande af kostnaderna ej mindre för underhållet af samtliga byggnader jemte förekommande nybyggnader å mötesplatserna, för indelta arméns, Vermlands fältjägarekårs och beväringsmanskapets behof, än äfven för underhållet af sängkläder in. m. på mötesplatserna, förevarande förslagsanslag, nu 50,000 kronor, måtte, under benämning: »byggnader och sängkläder m.m. på mötesplatserna», med ett till 165,000 kronor förhöjdt belopp såsom reservationsanslag i riksstaten uppföras; utgörande den föreslagna förhöjningen således............... » 115,000: —;

transport kronor 228,844: —,

12 Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1884.

transport kronor 228,844: —,

skrifmaterialier och expenser, ved in. in. för departementets afdelning af Kongl. Maj:ts kansli:

[17.] att detta förslagsanslag, till jemnande af de ordinarie anslagens slutsumma, från 4,742 kronor minskas med 444 kronor till 4,298 kronor.

Beträffande öfriga under fjerde hufvudtiteln uppförda ordinarie anslag föreslår Konglf Maj:t icke någon förändring.

Summa kronor 228,844: —.

Härifrån afgår ofvan angifna minskning i anslagen:

till arméförvaltningen............ kronor 15,400: —,

» skrifmaterialier och expenser, ved m. m. för departementets afdelning af Kongl.

Maj:ts kansli....................................... » 444: —,

» 15,844:

hvadan förhöjningen utgör................................................ kronor 213,000: —.

Lägges härtill summan af hufvudtitelns ordinarie anslag enligt nu gällande riksstat.................................... » 17,246,000: —,

skulle denna hufvudtitels ordinarie anslag enligt

Kongl. Maj:ts förslag uppgå till........................................ kronor 17,459,000: —.

Extra anslag.

Förutom ofvan begärda extra anslag, nemligen: under punkten 6, till organiserande af fästnings- och

positionsartilleri....................................

» » 7, till organiserande af en trängbatal-

jon samt stab för trängen ...............

» » 15, till aflöning af personal för drif-

vande af en ammunitionsfabrik å

Karlsborg..............................................

föreslår Kongl. Maj:t vidare, med åberopande af ofvannämnda protokoll öfver landtförsvarsärenden, att

kronor 131,500: —,

» 206,700: —,

» 7,000: —,

transport kronor 345,200: —■,

13 Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1884.

transport kronor 345,200: —, Riksdagen må under denna hufvudtitel på extra stat

bevilja till:

[18.] fältartillerimateriel................................................ » 600,000: _,

[19.] positionsartillerimateriel....................................... » 50,000: —,

[20.] fästningsartillerimateriel .................................... « 100,000: —,

[21.] projektiler för grofva kanoner ................... » 64,000: —,

[22.] skjutförsök.............................................................. ,, 30,000: —,

[23.] infanteriammunitionsvagnar.............................. » 60,000: —,

[24.] Karlsborgs fästningsbyggnad ........................... » 200,000: —,

[25.] krigsbryggemateriel ............................................. » 33,500: —,

[26.] fälttelegrafrnateriel................................................ » 24,700: —

[27.] byggnader å skjutfältet vid Marma............... » 60,000: —,

[28.] etablissement för artilleridivisionen i Jemtland 350,000 kronor samt deraf anvisa att under år

1885 utgå...................................................... >, 125,000: —,

[29.] en stallbyggnad å Karlsborg för positions-

artilleriet .................................................................................... » 15,000: —,

[30.]' byggnader för en trängbataljon 273,000

kronor samt deraf anvisa att under år 1885 utgå..... » 100,000: —,

[31.] reseunderstöd åt officerare och intendentur-

tjenstemän .................................................................................. » 12,000: —,

[32] fortsättande af generalstabens topografiska

arbeten.......................................................................................... » 60,000: —,

[33.] skarpskytteväsendets och skjutskicklighetens befrämjande........................................................... >> 80,000: —,

tillsammans kronor 1,959,400: —.

En jemförelse mellan denna hufvudtitel, sådan den finnes i 1884 års riksstat upptagen och sådan den af Kongl. Maj:t nu är föreslagen, utfaller på följande sätt:

1884: 1885:

ordinarie anslag 17,246,000: —, 17,459,000: —; således ökning kr. 213,000: —; extra_» 1,174,000:—, 1,959,400: —; » » » 785,400:—;

summa kronor 18,420,000: —, 19,418,400: —; således ökning kr. 998,400: —.

14 Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o I, om st,atsv< rhet 1884.

Femte hufvudtiteln,

innefattande anslagen till sjöförsvarsdepartementet.

I afseende å regleringen af denna hufvudtitel, under hvilken finnes i nu gällande riksstat till årliga och ständiga utgifter anvisadt:

kontant.......................................................................................... kronor 5,402,303: ,

indelning och dermed jemförlig anvisning:

friheter ................................................................................ ” 77,705: ,

ersättningar............................................ »______________24,604: —,

tillsammans kronor 5,504,612: —,

vill Kongl. Maj:t, i enlighet med de beslut, som innefattas uti bilagda statsrådsprotokoll öfver sjöförsvarsärenden den 9 innevarande månad *), föreslå, beträffande

aflöning för flottans kårer och stater:

[1.] att, utöfver de afgifter' för vakanta rusthållsnummer i Blekinge län och södra Möre härad af Kalmar län, hvilka enligt 1876 års Riksdags beslut anvisats för genomförande af löneregleringen för flottan, jemväl öfriga efter ingången af år 1885 inflytande dylika afgifter må för löneregleringens behof under sistnämnda år få användas;

[2.] att i öfrigt för löneregleringens genomförande under år 1885 ett anslag af 50,000 kronor måtte å extra stat för samma år anvisas att gemensamt med anslaget till aflöning för flottans kårer och stater redovisas;

[3.] att, i händelse Kongl. Maj:t skulle besluta indragning af chefens för flottans militärpersonal embete, de 2,000 kronor, hvilka på grund af Riksdagens beslut år 1876 såsom årligt tillägg till fasta lönen tillkomma förenämnde chef, så framt han icke uppbär flaggmans lön, må på enahanda vilkor få tillgodonjutas af den högre officer vid flottan, som kommer att ersätta nämnde chef;

[4.] att, derest Kongl. Maj:t skulle besluta tillsätta

*) Se bil. till statsverkspropositionen: »Femte hnfvudtiteln».

15 Kongl. Maj:ts nåd.' pr op. n:o i, om statsverket 1884.

stationsbefälhafvare och med detta embete i Carlskrona förena öfverkommendantsembetet, såsom särskildt arvode åt innehafvaren af dessa förenade embeten måtte få användas ett belopp af 3,000 kronor för år räknadt utaf de besparingar, som på de till aflöning åt flottans kårer och stater af Riksdagen anvisade anslag må kunna beredas; samt [5.] att de förändringar i inqvarteringsstaten, som utaf indragningen af chefens för flottans militärpersonal ämbete och stationsbefälhafvares tillsättande föranledas, måtte få, i hufvudsaklig öfverensstämmelse med nu gällande bestämmelser, provisoriskt vidtagas; dock med vilkor att det till inqvarteringsbidrag nu utgående belopp derigenom icke öfverskrides och att den förändrade inqvarteringsstaten förelägges nästkommande års Riksdag till godkännande;

beklädnad åt sjömans- och skeppsgossekårerna:

[6.] att den besparing, som under år 1885 kan å detta anslag beredas, må ställas till Kongl. Maj:ts förfogande till godtgörande af eller afbetalning å den brist, som å samma anslag förut uppkommit;

lots- och fyrinrättningen med lifräddningsanstalterna:

[7.] att det till lots- och fyrinrättningen med lifräddningsanstalterna erforderliga penningeanslag måtte upptagas till enahanda belopp, hvartill inkomsten af titeln fyr- och båkmedel beräknats, eller till 1,200,000 kronor, och följaktligen anslaget, med inberäknande af deri ingående friheter och ersättningar, utföras med 1,200,409 kronor; hvarvid Kongl. Maj:t tillika förutsätter, att de å inkomsttiteln fyr- och båkmedel uppkommande öfverskott få användas för de med berörda anslag afsedda ändamål;

nautisk-meteorologiska byrån:

[8.] att anslaget till nautisk-meteorologiska byrån, 9,000 kronor, må i riksstaten såsom reservationsanslag uppföras;

16 Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o /, om statsverket 1884.

skrifmaterialier och expenser, ved, m. ni.:

[9.] att det härtill i nuvarande riksstat anvisade anslag, 47,224 kronor, må till jemnande af hufvudtitelns slutsumma bestämmas till 47,612 kronor och

således förhöjas med.............................................................. kronor 388: —.

I afseende å öfriga under femte hufvudtiteln i riksstaten uppförda anslag har Kongl. Maj:t icke att ,

föreslå någon förändring. _______

Summa kronor 388: —. Lägges härtill 5:te hufvudtitelns slutsumma enligt gällande riksstat........................................................................ » 5,504,612: —,

skulle 5:te hufvudtiteln i Kongl. Maj:ts förslag uppgå

till ............................................................................................. kronor 5,505,000: —.

Extra anslag.

Förutom ofvan begärda extra anslag för genomförande under år 1885

af löneregleringen för flottan, ............................................. kronor 50,000: —.

vill Kongl. Maj:t härmed föreslå Riksdagen, att bevilja till:

[10.] fullbordande af ett öfningsfartyg.................... » 350,000: —,

[11.] fortsättande af en pansarbåt ........................... » 812,000: •—,

[12.] anskaffande af en minbåt ................................. » 190,600: —,

[13.] artilleri- och utredningsmateriel till redan

befintliga fartyg ........................................................................ » 276,400: —,

[14.] minväsendet och mintillverkningspersonalen » 128,000: —,

[15.] förrådshus å Björnholmen för laddade projektiler .......................................................................................... » 6,000: —,

[16.] skjutförsök och inskjutning af kanoner......... » 25,000: —,

[17.] komplettering af sjöbefästningarnas inventarier ....................................................„....................................... » 38,600: ,

[18.] ersättning af brandskada å kronans varf i Carlskrona......................... » 16,278: ,

transport kronor 1,892,878: —,

IT

Kongl. Majds nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1884.

transport kronor 1,892,878: —

[19.] jernvägsförbindelse mellan varfvet i Carls-

krona och Wexiö—Carlskrona jernväg ........................... » 72,122: —,

[20.] nytt kruthus för sjöbefästningarna vid Carlskrona .......................................................................................... » 35,000: —,

tillsammans kronor 2,000,000: —.

Eu jemförelse mellan denna hufvudtitel, sådan den finnes i 1884 års riksstat upptagen och sådan den af Kongl. Maj:t nu är föreslagen, utfaller på följande sätt:

1884. 1885.

ordinarie anslag 5,504,612: —, 5,505,000: —; således ökning kronor 388: —; extra d:o 2,094,550: —, 2,000,000: —; således minskning » 94,550: —;

summa kronor 7,599,162: —, 7,505,000: —; således minskning kr. 94,162: —.

Sjette hufvudtiteln,

innefattande anslagen till civildepartementet.

I afseende å regleringen af denna hufvudtitel, under hvilken finnes i nu gällande riksstat till årliga eller ständiga utgifter anvisadt:

kontant.......................................................................................... kronor 4,260,691: —,

indelning och dervid jemförlig anvisning, på förslag:

friheter................................................................................. » 10,582: —,

ersättningar........................................................................ » 175,345; —,

_tillsammans kronor 4,446,618: —,

vill Kongl. Maj:t, i enlighet med de beslut, som innefattas uti bilagda statsrådsprotokoll öfver civilärenden den 9 innevarande månad*), föreslå, beträffande

kommerskollegium:

[1.] att, för tillfällig löneförbättring, å extra stat för år 1885 i statsregleringen beräknas 8,540 kronor;

*) Se bil. till statsverkspropositionen: ”Sjette hufvudtiteln”.

Bill. till Rifcsd. Prat. 1884. l:a Sami. ha Afd.

18 Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1884.

[2.] att likaledes på extra stat för år 1885 anvisas såsom tillfällig löneförbättring för fyra bergmästare, hvilka icke äro med boställen försedde, och tre tjensteman vid Sala silfververk tjugo procent å de till dem utgående löner, eller tillsammans 2,420 kronor;

rikets ekonomiska kartverk:

[3.] att Riksdagen må, utöfver det å riksstatens sjette hufvudtitel för rikets ekonomiska kartverk uppförda “ordinarie anslag 6,000 kronor, under samma hufvudtitel på extra stat för år 1885 anvisa till fortsättande “af de ekonomisk-geografiska kartarbetena i Norrbottens län 31,000 kronor och för de ekonomiska kartarbetena i öfriga delar af riket 45,000 kronor, eller tillsammans 76,000 kronor, äfvensom medgifva, att möjligen uppstående behållningar å båda anslagen må användas äfven för bestridande af utgifter för det topografiska kartarbetet;

och att den från berörda anslag till ordinarie och extra kartografer vid de båda ekonomiska kartverken utgående dagafiöningen under tiden för arbetet på fältet må från och med år 1884 höjas från 3 kronor till 4 kronor 50 öre, med tillskott, hvad det allmänna ekonomiska kartverket angår, af ytterligare en krona för den kartograf, som biträder vid arbetenas öfvervakande och kontroll;

landsstaterna i länen:

[4—5.] att det till landshöfdingelönernas bestridande erforderliga kontanta belopp 318,500 kronor från och med år 1885 uppföres å riksstatens ordinarie anslag;

att landshöfding för resor i anledning af beväringsmönstringar tillförsäkras rese- och traktamentsersättning enligt gällande resereglemente;

att landshöfding förklaras berättigad att från och med månaden näst efter den, då han, efter 65 lefnadsår och minst 35 tjensteår, deraf minst 5 år såsom landshöfding, från embetet afgått, under sin återstående lifstid å allmänna indragningsstaten uppbära årlig pension af 7,000 kronor;

1 Kongl. Majds nåd. grop. nio /, om statsverket 1884.

att landshöfdingelöneregleringsfondens behållning vid 1884 års utgång i kontant, utestående uppbörd och utlånta medel reserveras för att, i den mån räntan å densamma lemnar tillgång, användas till att förse landshöfdingarnes bostadsvåningar med de inventarier af större och varaktigare värde, som af Kongl. Maj:t finnas erforderliga;

samt att, under förutsättning det Riksdagen bifaller hvad sålunda föreslagits, landshöfdingelöneregleringsfonden må, med undantag endast af berörda behållning, med 1885 års ingång till statsverket indragas, och till följd deraf

dels det under sjette hufvudtitelns anslag till landsstaterna i länen uppförda anslag till »indelning och dermed jemförlig anvisning, på förslag, ersättningar», 150,900 kronor från riksstaten uteslutas och anvisningen i kontant under samma anslag höjas med 297,057 kronor 72 öre,

dels ock det belopp, hvarmed den åt nuvarande landshöfdingen i Göteborgs och Bohus län jemte lönen beviljade personel lönetillökningen öfverskjuter den föreslagna lönen, 17,000 kronor, eller sålunda

1,000 kronor uppföras å allmänna indragningsstaten, att derifrån utbetalas till beställningens nuvarande innehafvare, så länge han dervid qvarstår;

att Riksdagen må medgifva, att penningeanslaget under »landsstaterna i länen» ytterligare höjes med det belopp, hvartill fem indragna landsstatsboställens afkastning är i stat beräknad eller 6,472 kronor;

kommande hela ordinarie anslaget »landsstaterna i länen», i händelse af bifall till hvad nu blifvit föreslaget, att i jernnt tal höjas från nuvarande beloppet 2,485,389 kronor till 2,638,019 kronor och sålunda med kronor

ålderstillägg:

[6.] att Riksdagen må medgifva, att de för undervisare i boskapsskötsel och mejerihushållning, landtbruksingeniörer, landtbruksakademiens sekreterare, agrikulturkemisten, intendenten vid akademiens ex-

152,630:

transport kronor 152,630:

20 Kongi. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1884.

transport kronor periraentalfält, undervisaren i fårskötsel och ullkultur, clen å ordinarie stat uppförde undervisaren i husslöjd och fiskeriintendenten i fråga kommande ålderstillögg må från och med är 1885 utgå af förslagsanslaget »ålderstillägg», samt för sådant ändamål från och med samma år höja detta anslag från 213,500 kronor till

239,000 kronor, eller med.................................................... »

skiften och afvittringar:

[7.] att Riksdagen må dels för år 1885 bevilja förhöjning i årsarvodet med 400 kronor till hvarje storskifteslandtmätare i Kopparbergs län, som icke kommer att åtnjuta arvode efter taxa, samt i styresmannens för storskiftesverket årsarvode likaledes med 400 kronor, dels medgifva, det de belopp, hvarmed inkomsterna af tjensten under år 1885 för afvittringslandtmätare i Vesterbottens och Norrbottens län, och de storskifteslandtmätare i Kopparbergs län, hvilka åtnjuta arvode efter taxa, kunna komma att understiga 2,500 kronor för dem, som tillhöra första lönegraden;, och 3,000 kronor för dem, som på grund af ålder i tjensten åtnjuta arvodesförhöjning, må desse tjensteman godtgöras af anslagen till storskiftes- och afvittringsverken, dels för år 1885 åt föredragandena af afvittringsärendena i Vesterbottens och Norrbottens län samt till skrifbiträde åt dem bevilja en tillökning af 400 kronor i det åt hvarje af dem anslagna belopp, dels ock bevilja tillfällig förhöjning i styresmannens för afvittringsverket i Vesterbottens län årsarvode för år 1885 med 200 kronor;

[8.] att, till bestridande af kostnaderna för storskiftes- och afvittringsverken under år 1885, för samma år, utöfver ordinarie anslaget 63,000 kronor, på extra stat anvisas 225,000 kronor;

undervisningsanstalter för jordbruk och landtmannanäringar:

[9.] att, i händelse Riksdagen bifaller hvad vid anslaget »ålderstillägg» föreslagits, nu ifrågavarande__

transport kronor

152,630:

25,500:

178,130

21 Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1884.

transport kronor

anslagstitel minskas med det belopp, 3,000 kronor, som derå anvisats till ålderstillägg åt två undervisare i boskapsskötsel och mejerihushållning, samt till följd deraf nedsättes från 175,400 kronor till 172,400 kronor;

landtbruksingeniörer och deras biträden:

[10.] att Riksdagen må medgifva, att ytterligare två landtbruksingeniörer med enahanda aflöningsförmåner, som äro nuvarande ingeniörer beviljade, må från och med år 1885 anställas, samt, för beredande af tillgång å härför erforderliga aflöningsinedel, höja ordinarie anslaget »landtbruksingeniörer och deras biträden» med ...................................................... »

[11.] att, i händelse Riksdagen bifaller hvad vid anslaget »ålderstillägg» föreslagits, anslaget »landtbruksingeniörer och deras biträden» minskas med det derå för ålderstillägg nu anvisade belopp 15,000 kronor;

kommande sålunda ifrågavarande anslag att höjas med 4,000 kronor och minskas med 15,000 kronor, samt således att från nuvarande beloppet 58,500 kronor nedsättas till 47,500 kronor;

befrämjande i allmänhet af jordbruk och landtinannanäringar; befrämjande i allmänhet af slöjderna; fiskerinäringens understöd: .

[12—14,] att, i händelse Riksdagen bifaller hvad vid anslaget »ålderstillägg» föreslagits, nu förevarande tre anslag från och med år 1885 minskas med de under dem för ålderstillägg anvisade belopp och sålunda nedsättas:

anslaget för »befrämjande i allmänhet af jordbruk och landtmannanäringar» med 4,500 kronor, eller från 45,950 kronor till 41,450 kronor;

anslaget för »befrämjande i allmänhet af slöjderna» med 1,500 kronor, eller från 42,000 kronor till 40,500 kronor; och

178,130: —.

4,000: —;

transport kronor 182,130:

22 Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1884.

transport kronor 182,130: —; anslaget för »fiskerinäringens understöd” med

1,000 kronor, eller från 18,600 kronor till 17,600 kronor;

skrifmaterialier och expenser, ved, m. m.:

[15.] att, för jemnande af hufvudtitelns slutsumma, detta anslag höjes från 118,340 kronor till 118,874

kronor, eller med.................................................................... kronor 534: —,

summa ökning kronor 182,664- —.

Beträffande öfriga under sjette hufvudtiteln i riksstaten uppförda ordinarie anslag har Kongl. Maj:t icke att föreslå någon förändring.

Om till förestående ökning lägges de ordinarie anslagens nuvarande slutsumma, kronor 4,446,618:—, efter afdrag af de föreslagna minskningarna å anslagen till undervisningsanstalter för jordbruk och landtmannanäringar, landtbruksingeniörer och deras biträden, befrämjande i allmänhet af jordbruk och landtmannanäringar, befrämjande i allmänhet af slöjderna och fiskerinäringens understöd, tillsammans » 25,000: —,

således......................................................................................... » 4,421,618: —,

komma sjette hufvudtitelns ordinarie anslag att uppgå

till....................................................................k............................. kronor 4,604,282: —.

Extra anslag.

Förutom ofvan begärda extra anslag, nemligen: under punkten 1, till tillfällig löneförbättring för

kommerskollegium ........................... kronor 8,540: —,

» » 2, till tillfällig löneförbättring för

bergsstaten ......................................... » 2,420: —,

» » 3, till rikets ekonomiska kartverk ... » 76,000: —,

» » 8, till fullföljande af storskiftes- och

afvittringsarbetena............................. » 225,000: —,

transport kronor 311,960: —,

/

23 Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1884.

transport kronor

vill Kongl. Maj:t härmed föreslå Riksdagen, att bevilja till:

[16.] fortsatt utgifvande af »polisunderrättelser» » [17.] bidrag till aflöning åt exekutionsbetjeningen

i Stockholm ......................................................................... »

[18.] anslag till två fögderitjenster inom Jemt-

lands län .................................................................................... »

[19.] aflöning, in. m. åt särskild polisstyrka på

landet ..................................... »

[20.] anordnande af tillsynen öfver statens jern-

vägsbyggnader........................................................................... »

[21.] arvode åt en extra byråingeniör hos väg-

oeh vattenbyggnadsstyrelsen, m. m.................................. »

[22.] uppförande vid Alnarps landtbruksinstitut af bostad åt förste läraren vid dervarande skola för

den högre mejeriundervisningen.......................................... »

[23.] anordnande af högre undervisning i mejerihushållning vid Ultuna och Alnarps landtbruksinstitut » [24.] bidrag till bestridande af kostnaderna för

allmänna landtbruksmöten ........................... »

[25.] prisbelöningar vid allmänna landtbruksmöten

för husdjur, redskap, maskiner, m. m............................ »

[26.] arvode åt en botanist vid landtbruksaka-

demiens agrikulturkemiska och fysiologiska försöksanstalt ........................................................................................ »

[27.] bidrag till underhåll af fem kemiska stationer för jordbrukets och näringarnes behof.............. »

[28.] de geologiska undersökningarna..................... »

[29. | aflönande af betjening vid Flyinge stuteri,

m. m.............................................................................................. »

[30.] anställande af en andre undervisare i husslöjd och en elev...................................................................... »

[31.] befrämjande af husslöjden................................. »

[32.] bidrag till upprätthållande af väfskolari i Borås och till aflönande af en andre lärare vid samma

skola ............................................................................................. »

[33.] hyres- och inköpsbidrag till svenska slöjdföreningens museum ............................................................... »

[34.] bergsskolorna i Filipstad och Falun ............ »

transport kronor

311,960: —.

10,000: —, 12,200: —, 6,800: —, 50,000: —, 20,000: —, 5,000: —,

12,000: —, 10,000: —, 5,000: —, 10,000: —,

1,000: —,

15,000: —, 86,000: —,

5,937: —,

3,500: —, 10,000: —,

4,800: —,

4,000: —, 14,000: —, 597,197: —,

24 Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1884.

transport kronor 597,197: —,

[35.] ersättning för åtskilliga utaf statskontoret

förskottsvis bestridda utgifter............................................. >» 13,521: —,

[36.] bidrag för anläggning af nya samt förbättring eller omläggning af backiga eller eljest mindre

göda vägar ................................. » 400,000: —,

[37.] understödjande af brobyggnader och mindre hamnbyggnader samt upprensning af åar och farleder » 100,000: —,

[38.] understödjande, medelst anslag utan återbetalningsskyldighet, af torrläggning utaf sådana vattensjuka marker, som utan att kunna med fördel

odlas sprida frostskador öfver omgifvande nejd, ......... » 100,000: —-,

Vidare an märkes här:

[39.] att enligt 1881 års riksdagsbeslut blifvit för år 1885 anvisade till understödjande, medelst lån, af enskilda jernvägsanläggningar 1,000,000 kronor, och [40.] att till odlingslånefonden skola under år 1885 af riksgäldskontoret, i mån af behof, öfverlemnas medel till så stort belopp, som jemte de till fonden ingående annuiteter å äldre odlingslån kan erfordras till fyllande af högst 1,000,000 kronor.

Ytterligare föreslår Kongl. Maj:t Riksdagen,

[41.] att bevilja på extra stat: till utförande af nya byggnader och anläggningar äfvensom till inköp af inventarier vid statens jernvägstrafik 800,000 kronor, och

till anskaffande af ny rörlig materiel vid statens redan trafikerade jernvägar 1,550,000 kronor; samt deraf anvisa att utgå: under år 1885:

å sjette hufvudtiteln till nya byggnader och anläggningar äfvensom till inköp af inventarier............... » 500,000: —

och utom hufvudtitlarne till ny rörlig materiel 1,000,000 kronor; samt

under år 1886:

till nya byggnader och anläggningar äfvensom till inköp af inventarier 300,000 kronor

och till ny rörlig materiel 550,0000 kronor;_

transport kronor 1,710,718: —,

Kongl. Maj:ts nåd. grop. n:o 1, om statsverket 1884.

transport kronor 1,710,718: —,

och [42.] att till fortsättning af arbetena å stambanan mellan Bräcke och Sollefteå för år 1885 anvisa ett anslag af 2,000,000 kronor *).

Slutligen erinras,

[43.] att 1883 års Riksdag till jern vägsanläggningen mellan Kihlafors och Stugsundet för år 1885 anvisat

1,600,000 kronor.

Tillsammans kronor 1,710,718: —.

En jemförelse mellan denna hufvudtitel, sådan den finnes i 1884 års riksstat upptagen och sådan den af Kongl. Maj:t nu är föreslagen, utfaller på följande sätt:

1884: 1885:

Sjunde hufvudtiteln,

innefattande anslagen till finansdepartementet.

I afseende å regleringen af denna hufvudtitel, under hvilken finnes i nu gällande riksstat till årliga eller ständiga utgifter anvisadt:

kontant..................................................................................... kronor 13,407,451: —,

indelning och dermed jemförlig anvisning, på förslag:

friheter......................................................................... » 8,460: —,

ersättningar..................................................................... » 2,720: —

tillsammans kronor 13,418,631

vill Kongl. Maj:t, i enlighet med de beslut, som innefattas uti bilagda statsrådsprotokoll öfver finansärenden den 9 innevarande månad**), föreslå, beträffande

*) Se vidare här nedan ”Statsverkspropositionen” pag. 50.

**) Se bil. till statsverkspropositionen: ”Sjunde hufvudtiteln”. Bih. till Riksd. Prof. 1884. lia Sami. l:a Afd.

26 Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1884.

departementets afdelning af Kongl. Maj:ts kansli:

[1.] att under departementets afdelning af Kongl.

Maj:ts kansli upptages med anslag å ordinarie stat en kontroll- och justeringsbyrå med följande personal:

en byråchef med samma lön, tjenstgöringspenningar och ålderstillägg, som öfrige byråchefer inom kansliet,

en byråingeniör

och en kanslisekreterare, begge med enahanda lön, tjenstgöringspenningar och ålderstillägg, som äro bestämda för kanslisekreterare,

samt en vaktmästare med lön, tjenstgöringspenningar och ålderstillägg i likhet med hvad som utgår till den lägre aflönade af departementets nu å stat upptagne vaktmästare och med samma skyldighet att vidkännas löneafdrag för förmånen af fri bostad, som gäller för departementets öfriga vaktbetjening,

äfvensom att det nu å departementets stat uppförda anslag till amanuenser, vikariatsersättning, renskrifning, m. in., 7,000 kronor, må, för betäckande af dylika kostnader jemväl för kontrolloch justeringsbyrån, höjas med 2,000 kronor eller till 9,000 kronor,

hvarigenom anslaget för departementets expedition

skulle ökas med..................................................................... kronor

eller från 45,200 kronor till 62,400 kronor;

samt att Riksdagen må särskildt förklara, det alla expenser vid kontroll-och justeringsbyrån skola bestridas af anslaget för kontroll å tillverkningsafgifter;

stämpelomkostnader:

[2.] att det i nu gällande stat förekommande förslagsanslag: »stämpelpappersomkostnader» må med enahanda belopp, som för år 1884, upptagas under förändrad rubrik: »stämpelomkostnader;

17,200:

transport kronor .... 17,200:

27 Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1884.

transport kronor...... 17,200: —,

kostnader för allmänna bevillningens uttaxering:

[3.] att det i nu gällande stat förekommande förslagsanslag: »kostnader för kortstämpling och allmänna bevillningens uttaxering» må med enahanda belopp, som för år 1884, upptagas under förändrad rubrik: »kostnader för allmänna bevillningens uttaxering»;

postverket:

[4.] att Riksdagen, med godkännande ej mindre af hvad som enligt statsrådsprotokollet för den 9 innevarande månad föreslagits beträffande ålderstillägg till visse postverkets betjente och angående förändrade grunder för beräkning af rabatt vid köp af större parti frimärken, brefkort och frankokuvert, än äfven af öfriga enligt samma protokoll ifrågasatta förändringar i postverkets stater, må för år 1885 bestämma postverkets anslag, förslagsvis beräknadt, till 5,513,000 kronor, att utgå dels direkte af postverkets uppbörd för året, dels, i den mån denna icke blifver för ändamålet tillräcklig, af postverkets reserverade, hos statskontoret innestående medel, hvarigenom således summan af postverkets utgiftsstater, som nu utgör 5,300,000 kronor, skulle ökas med.......................................................................................... » 213,000:

telegrafverket:

[5.] att Riksdagen dels såsom reservationsanslag, att af telegrafmedlen direkte utgå, för år 1885 åt telegrafverket anvisar enahanda belopp, 1,330,000 kronor, hvartill inkomsterna af berörda medel blifvit beräknade, dels ock antager de af Kongl. Maj:t för år 1884 faststälda utgiftsstater för verket såsom gällande äfven för år 1885, med rätt för Kongl. >

Maj:t att ej mindre deri göra de jemkningar, som kunna finnas af behofvet påkallade, än äfven för telegrafverkets tidsenliga utveckling och förbättring

transport kronor. . . 230,200: —,

28 Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1884.

transport kronor, använda det öfverskott, som kan å inkomsterna uppstå;

tullverket:

[6.] att Riksdagen, med godkännande af de i ofvannämnda protokoll öfver finansärenden omförmälda förändringar i tullverkets stater, må bestämma anslaget för tullverket till ett mot staternas slutsumma svarande belopp af 2,476,000 kronor, att såsom förslagsanslag direkte utgå af tullmedlen ; och att Riksdagen måtte medgifva, att, då tjenst vid tullverket är ledig och kommer att i vanlig ordning återbesättas, den del af aflöningen efter stat, som icke erfordras för tjenstens uppehållande under dylik ledighet, må tillfalla tullstatens enskilda pensionsinrättning till förmån för enkor och barn efter embets- och tjensteman samt betjente vid tullverket;

domänstyrelsen:

[7.] att; på det de nu å domänstyrelsens stat uppförda tre tjenstebefattningar i andra lönegraden må kunna utbytas mot befattningar, hvilka göras likställiga med de två i staten förut befintliga fenster i tredje lönegraden i fråga om såväl lön och tjenstgöringspenningar som rätt till ålderstillägg, det för verket å ordinarie stat upptagna anslag må ökas med » eller från dess nuvarande belopp 88,300 kronor till

94.000 kronor;

skogsväsendet:

[8.] att det bestämda anslaget för skogsstaten höjes med 987 kronor till 404,400 kronor;

att, med uteslutande af det i riksstaten upptagna anslaget till undersökning af vattendragen i Norrbottens län, 3,000 kronor, till inrättande af flottleder i samma län under reservationstitel anvisas

23.000 kronor;

230,200:

5,700:

transport kronor...... 235,900

29 Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1884.

transport kronor

att anslaget till enskilda skogsskolor höjes med

1,000 kronor till 8,600 kronor och anvisas: »till enskilda skogsundervisningen»;

samt att anslaget till kronoskogarnes förvaltning och befrämjande af skogsväsendet i allmänhet upptages till 213,900 kronor,

så att anslaget till skogsväsendet skulle erhålla denna uppställning:

bestämdt anslag:

för skogsstaten kronor 404,400: —,

» statens skogsbo101” ............ _J___22,800: —, kr. 427,200: —

reservationsanslag: för inrättande af flottleder i Norrbottens län..... kronor 23,000: —,

» skogsinstitutet » 21,300: —,

» enskilda skogsundervisningen » 8,600: —,

» kronoskogarnes förvaltning och främjande af skogsväsendet i

allmänhet ......... » 213,900: —, kr. 266,800: _;

summa kronor 694,000: —, hvarigenom det nu utgående anslaget skulle ökas

med.............................................................................................. »

byggnader och reparationer:

[9. | att reservationsanslaget härtill höjes med . »

eller från 155,480 kronor till 200,000 kronor;

kontroll å tillverkningsafgifter;

[10.] att förslagsanslaget till kontroll å tillverkningsafgifter, under förutsättning af Riksdagens bifall

transport kronor

235,900: —,

21,597: —;

44,520: —,

302,017: —,

30 Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1884.

transport kronor 302,017: —, till Kongl. Maj:ts här ofvan under denna hufvudtitel framstälda förslag om anslag till en kontroll- och justeringsbyrå, må nedsättas från 450,000 kronor till 430,000 kronor eller med 20,000 kronor;

ålderstillägg:

[11.] att förslagsanslaget till ålderstillägg höjes från 28,000 kronor till 30,800 kronor eller med........ » 2,800: —;

skrifmaterialier och expenser, ved, m. m.;

[12.] att detta förslagsanslag må nedsättas från 36,818 kronor till 36,370 kronor, eller med 448 kronor.

Beträffande öfriga under sjunde hufvudtiteln i riksstaten uppförda ordinarie anslag föreslår Kongl.

Maj:t icke någon förändring.

Summa kronor 304,817: —.

Härifrån afgår ofvan angifna minskning i anslagen :

till kontroll å tillverkningsafgifter kronor 20,000: —,

» skrifmaterialier och expenser,

ved, in. m..................................... .448: —, » 20,448: —,

hvadan förhöjningen utgör.................................................. kronor 284,369: —. -

Lägges härtill summan af hufvudtitelns ordinarie

anslag enligt nu gällande riksstat .................................... » 13,418,631: —,

skulle denna hufvudtitels ordinarie anslag enligt

Kongl. Maj:ts förslag uppgå till ....................................... kronor 13,703,000: —.

Extra anslag.

Kongl. Maj:t föreslår vidare, med åberopande af ofvan nämnda protokoll öfver finansärenden, att under denna hufvudtitel må å extra stat beviljas till:

Bl

Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1884.

[13.] genomförande af kammaidcollegii nya organisation ........................................................................................... kronor

[14.] genomförande af statskontorets nya organisation ............................................................................................... »

[15.] ersättning för af statskontoret gjorda förskotter ............................................................................................. »

[16.] genomförande af öfverintendentsembetets nya

organisation ............... »

[17.] uppförande af ny länsresidensbyggnad i Jönköping, å det beviljade anslaget återstående,..................... »

i sammanhang hvarmed Kongl. Maj:t föreslår Riksdagen, att

dels medgifva, att den nuvarande residensbyggnaden i Jönköping med tillhörande tomt, den till residenset anslagna s. k. bymarksjorden dock undantagen, må försäljas å offentlig auktion till den högstbjudande, med rätt för Kongl. Maj:t att närmare bestämma vilkoren för försäljningen och tiden för köpeskillingens erläggande äfvensom att pröfva gjordt anbuds antaglighet,

dels ock förklara köpeskillingen böra bland statsverkets inkomster under titel extra uppbörd redovisas;

[18.] iståndsättande af taket å Kalmar slott och verkställande i sammanhang dermed af vissa förändringar i afseende å slottstornen 120,000 kronor, att utgå under fem år, hvaraf under år 1885 skulle anvisas att

utgå en femtedel eller .............................................................. »

[19.] aflöning åt domänintendenter och uppehållande

af domängöromålen hos länsstyrelserna .............................. »

[20.] resekostnader vid domänförvaltningen, förslagsanslag, ..................................................................................... »

[21.] ersättning till statskontoret för redan utbetalda förskott för de kongl. teatrar!]e, till betäckande

af brist för spelåren den 1 juli 1881—30 juni 1883,...... »

[22.] äfvensom att Riksdagen måtte dels medgifva, det de kongl. teatrarnes verksamhet får fortgå å såväl den stora som den dramatiska teatern under tre spelår, räknadt från den 1 nästkommande juli, dels ock för de kongl. teatrarne för spelåret 1884 —1885, utöfver det å ordinarie stat uppförda anslag af

60,000 kronor, anvisa å extra stat ett anslag af ............ »

2,400: —, 9,740: —, 92,846: —, 1,000: —, 75,000: —,

24,000: —, 45,000: —, 20,544: —,

87,470: —,

40,000: —,

tillsammans kronor 398,000: —.

32 Kongl. Majits nåd. prop. nio 1, om statsverket 1884.

En jemförelse mellan denna hufvudtitel, sådan den finnes i riksstaten för år 1884 upptagen och sådan den af Kongl. Maj:t nu är föreslagen, utfaller på följande sätt:

1884: 1885:

Åttonde hufvudtiteln,

innefattande anslagen till ecklesiastikdepartementet.

I afseende å regleringen af denna hufvudtitel, under hvilken finnes i nu gällande riksstat till årliga eller ständiga utgifter anvisadt:

kontant ...................................................................................... kronor 8,969,170: —,

indelning och dermed jemförlig anvisning, på förslag:

friheter och kyrkotionde ............................................ » 501,805: —,

ersättningar....................................................................... » 718,491: —,

tillsammans kronor 10,189,466: —, vill Kongl. Maj:t, i enlighet med de beslut, som innefattas uti bilagda statsrådsprotokoll öfver ecklesiastikärenden för den 9 innevarande månad*), föreslå, beträffande

universiteten:

[1.] att Riksdagen må till arvode åt en lärare vid Upsala universitet, som kan finnas villig och lämplig att derstädes meddela undervisning i slaviska

språk, bevilja ett årligt anslag af....................................... kronor...... 2,500: —,

[2.] att under det i statsrådsprotokollet omförmälda vilkor må, till höjande af aflöningen för hvardera af laboratorerne i experimentel fysiologi och medicinsk fysik samt i experimentel patologi och

transport kronor...... 2,500: —,

*) Se bil. till statsverkspropositionen: ”Åttonde hufvudtiteln.”

Kongl. Majits nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1884.

transport kronor...... 2,500: —,

patologisk anatomi vid universitetet i Upsala till 4,500 kronor, hvaraf 1,500 kronor skulle utgöra tjenstgöringspenningar, å ordinarie stat uppföras 1,500 kro-

nor för hvardera befattningen, eller tillhopa ........... » 3,000: —,

[3-] att till aflöning åt en ordinarie professor i fysiologi och embryologi vid universitetet i Lund må

å ordinarie stat uppföras ............................................. » 6,000: —

deraf 1,500 kronor såsom tjenstgöringspenningar;

karolinska mediko-kirurgiska institutet:

[4.] att, för inrättande vid institutets patologiskt anatomiska afdelning af eu laboratorsbefattning med en på högst fyra år i sender anstäld innehafvare, må

beviljas ett årligt anslag af ................................................ » 3,000: —;

allmänna läroverken:

[5.] att för lärares vid de allmänna läroverken uppflyttning i högre lönegrad, enligt gällande grunder, anslaget till dessa läroverk må höjas med........... » 35,000: —;

folkundervisningen:

[G.j att för lärares vid folkskolelärareseminarierna uppflyttning i högre lönegrad, enligt gällande grunder, anslaget till samma seminarier må höjas med » 6,000: —,

[7.J att anslaget till arvoden och resekostnadsersättning åt folkskoleinspektörer må höjas med ..... » 10,000: —;

de tekniska läroverken:

[8.] att till inrättande af ett lektorat i geologi och mineralogi vid tekniska högskolan må beviljas

en årlig aflöning af.............................................................. » 3,000: —-,

hvaraf 1,000 kronor såsom tjenstgöringspenningar;

samt att i sammanhang härmed den i staten för nämnda högskola upptagna professuren i allmän kemi, mineralogi och geognosi må, utan förändring af der-

transport kronor... 68,500: —,

Bih. till Riksd. Prat. 1884. 1 Sami. 1 Afd.

34 Kanal. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1884.

transport kronor...... 68,500:

för i staten uppförda löneförmåner, förändras till en professur i allmän kemi;

[9.] att Riksdagen må dels medgifva, att lektorsbefattningen i allmän byggnadslära, husbyggnadskonst och byggnadsstatik vid tekniska högskolan, med bibehållande af den i staten för högskolan upptagna aflöningen, 4,000 kronor, hvaraf 1,300 kronor utgöra tjenstgöringspenningar, förändras till ett lektorat i allmän byggnadslära och byggnadsstatik, dels ock till inrättande af ett lektorat i husbyggnadskonst vid

samma högskola bevilja en årlig aflöning af ........... » 3,000:

hvaraf 1,000 kronor såsom tjenstgöringspenningar;

[10.] att följande årliga anslag å tekniska högskolans stat må varda förhöjda med nedanstående belopp, nemligen:

a) anslaget till aflöning åt assistenter och andra till-

fälliga lärarebiträden med............................. <■ 2,000:

b) » till kemiska laboratorier med ................... » 1,000:

c) » » diverse utgifter för bränsle, belysning,

m. in. med ....................................................... » 1,500:

[11.] att årsanslaget till tekniska söndags- och aftonskolan i Eskilstuna må höjas med......................... » 1,400:

medicinalstyrelsen med dithörande stater:

[12.] att till arvode för granskning af hospitalens räkenskaper må å medicinalstyrelsens stat uppföras ett årligt anslag af ................................................... » 1,200:

[13.] att för uppehållande i hufvudstaden af en poliklinik för tandsjukdomar, hvarest tandläkareelever jemväl skola erhålla undervisning, må beviljas ett

årligt anslag af .................................................................. » 4,000:

att användas enligt de i statsrådsprotokollet angifna grunder;

skrifmaterialier och expenser, ved, m. in.:

[14.] att detta förslagsanslag må höjas med......... » 582:

summa kronor . . 83,182:

35 Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1884.

Beträffande öfriga under åttonde hufvudtiteln i riksstaten uppförda anslag har Kongl. Maj icke att föreslå någon förändring.

Om de sålunda föreslagna förhöjningarna i anslag

under denna hufvudtitel, hvilka utgöra tillhopa......... kronor 83,182: —,

läggas till summan af hufvudtitelns nuvarande ordinarie anslag ..................................................................... » 10,189,466: —

skulle den nya summan af ordinarie anslag under

åttonde hufvudtiteln blifva ....................................... kronor 10,272,648: —.

Extra anslag.

För behof af tillfällig beskaffenhet, hänförliga under åttonde hufvudtiteln, vill Kong]. Maj:t, på sätt ofvan omförmälda protokoll öfver ecklesiastikärenden vidare innehåller, föreslå Riksdagen, att på extra stat bevilja, i afseende å

riksarkivet:

[15.] till fortsatt utgifvande i tryck af sådana skrifter och handlingar, som äro af vigt för fäderneslandets historia .................................................................. kronor 3,000: —;

lifrnstkammaren:

[16.] för tillsyn, underhåll och vård af samlingarna, samt expenser, m. in., såsom i statsrådsprotokollet finnes angifvet, ............................................................ » 5,800: —;

domkapitlens expeditioner:

117.] för tillfällig löneförbättring åt tjenstemännen vid dessa expeditioner................................................... » 3,716: —;

transport kronor 12,516: —>

36 Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1884.

transport kronor

universiteten:

[18.] till det språkliga seminariet vid universitetet i Upsala ...................................................................... »

[19.] till det språkliga seminariet vid universitetet

i Lund ....................................................................................... »

[20.] till det matematiska seminariet vid universitetet i Upsala..................................................................... »

[21.] för tillbyggnad å den anatomiska institutionens i Upsala hus............................................................... »

[22.] till ny byggnad för den patologisk-anatomiska institutionen i Lund och inköp af tomtplats dertill 81,000 kronor, hvaraf under år 1885 skulle

utgå.............................................................................................. »

[23.] till inköp af en vertikalcirkel för det astronomiska observatoriet i Upsala ........................................ »

[24.] till offentliggörande i tryck af vissa vid astronomiska observatoriet i Lund anstälda zonobservationer 9,000 kronor, deraf år 1885 skulle utgå.............................................................................................. »

/

karolinska mediko-kirurgiska institutet:

[25.] till arvode åt en amanuens vid institutets

gynekologiska klinik .............................................................. »

[26.] till ny byggnad för institutets anatomiska, histologiska, fysiologiska och hygienska institutioner samt farmakologiska samlingar ....................................... »

allmänna läroverken:

[27.] till löneförbättring åt lärarne vid dessa läroverk, efter samma grunder, som den för innevarande år beviljade,.......................................................... »

[28.] till resestipendier åt lärare i främmande

lefvande språk .......................................................................... 8

[29.] till arvoden åt extra lärare ............................

transport kronor

12,516: —,

3,000: —, 2,950: — 1,500: —, 40,000; —,

50,000: —, 6,000: —,

3,000: —;

900: —, 115,000: —;

336,975: —,

6,000: —, 40,000: —;

617,841: —,

Kongl. Maj:ts nåd. grop. n:o 1, om statsverket 1884.

transport kronor

högre lärarinneseminariet:

[30.] till löneförbättring åt lärare och lärarinnor vid detta läroverk, efter samma grunder, som den för innevarande år beviljade,............................................. »

pedagogier:

[31.] till löneförbättring åt lärarne vid de en-och tvåklassiga pedagogierna...................................................... »

folkundervisningen:

[32.] till löneförbättring åt lärare och lärarinnor vid folkskolelärareseminarierna samt till arvoden åt teckningslärare för extra tjenstgöring och extra arvoden åt musiklärare vid dessa seminarier, efter samma grunder, som blifvit bestämda för innevarande år,................................................................................ »

[33.] till löneförbättring åt lärare och lärarinnor

vid folkskolor, förslagsanslag, ....... »

[34.] till understöd åt mindre bemedlade lärjungar vid sådana folkhögskolor, som åtnjuta bidrag af statsmedel,................................................................. »

de tekniska läroverken:

[35.] dels till komplettering af inredningen och den lösa undervisningsmaterielen på tekniska högskolans kemiska afdelning ............... kronor 10,000: —,

och dels till anskaffande af åtskilliga maskiner och redskap för

samma högskolas mekaniska verkstad » 14,000:—, »

[36.] till understöd åt lägre tekniska yrkesskolor »

medicinalstyrelsen med dithörande stater:

[37.] för tillfällig löneförbättring åt provinsialläkare .................................................... »

transport kronor

617,841: —,

4,000: —;

8,750: —;

33,300: —, 180,000:

15,000: —;

24,000: —, 25,000: —;

20,000: —, 927,891:

38 Kong!.. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1884.

transport kronor 927,891: —, [38.] till anskaffande af erforderliga instrument och mobilier för den här ofvan under 13:de punkten föreslagna poliklinik för tandsjukdomar................ » 2,415: —;

veterinärundervisningen:

[39.] till undervisningens uppehållande vid veterinärinrättningen i Skara......................................................... » 1 2,900: —;

vetenskapsakademien:

[40.] till underhåll af den zoologiska stationen

vid Kristineberg i Göteborgs och Bohus län........f...... »

[41.] till aflönande af räknebiträden för numerisk tillämpning af den utaf professoren J. A. H. Gyldén

utarbetade teori för himlakropparnes rörelser.............. »

[42.] till ny byggnad för naturhistoriska riksmuseum 240,000 kronor, hvaraf för år 1885 skulle

utgå ............................................................................................ »

[43.] till betäckande af en del utaf kostnaderna för en under åren 1882—83 inrättad fysikalisk observationsstation på Spetsbergen....................................... »

2,000: —, 3,000: —,

39,000: —,

12,547: —;

vitterhets-, historie- och antiqvitetsakademien:

[44.] till arvoden åt vetenskapligt bildade biträden vid ordnandet och vården af de under akademiens inseende stälda samlingar samt till aflöning åt

vaktbetjening......................................... kronor 4,000: —,

till undersökning och beskrifning af fäderneslandets fornlemnin-

gar, m. m.............................................. » 3,200: —,

till utgifvande af planschverk öfver fornsaker och andra märkvärdiga föremål i statens historiska

museum, in. in. ............................. >• 2,000: —, B g 200-

[45.] till vidtagande af åtgärder för bevarande af vissa kyrkoruiner i Visby, på sätt i statsrådsprotokollet finnes angifvet, 20,000 kronor, deraf för år 1885 skulle utgå .................................................................... » 10,000: —;

transport kronor 1,018,953: —,

39 Kongl. Maj:ts nåd. grop. n:o 1, om statsverket 1884.

transport kronor 1,018,953: —,

undervisningsanstalter för döfstumma och blinda:

[46.] till uppehållande af blindinstitutets verksamhet................................................................................. »

[47.] till tryckning af blindskrifter ...................... »

148.] till understöd åt blindlärareelever .............. »

[49.] till en blindskola i Vexiö...............................

[50.] till en handtverksskola för blinda i Kristinehamn................................................................................ »

I afseende å institutet för blinda vill Kongl. Maj:t

härjemte, i enlighet med statsrådsprotokollet, föreslå:

[51.] dels att Riksdagen måtte medgifva, att kronolägenheten Tomteboda i Solna socken af Stockholms län må från den 14 mars 1885 till nämnda institut upplåtas,

och dels att för uppförande derstädes af nya byggnader för institutet måtte anslås en summa af 5281,000 kronor samt deraf till utgående under år 1885 anvisas............................................................................ »

Vidare föreslår Kongl. Maj:t, i öfverensstämmelse med omförmälda protokoll öfver ecklesiastikärenden, att på extra stat måtte anvisas:

[52.] till uppehållande af undervisningen vid tre

läroanstalter för öfverårige döfstumma........................ »

samt i afseende å

21,000: —, 2,500: —, 1,200: —, 11,000: —,

7,000: —.

100,000: —.

49,200:

hospitalsvården:

[53.] till hospitalsanläggningen vid Kristinehamn » 250,000: —,

[54.] till inrättande af eu vatten- och aflopps-

ledning vid Amdstena hospital....................... kronor 96,900: —,

till uppförande af nytt bostadshus för öfverläkaren vid sistnämnda hospital......... » 29,100: —, 000-

[55.] till inköp af 7» mantal Storhagen, för att

läggas till Göteborgs hospitals område,.......................... kronor 35,000: —,

[56.] till understöd åt uppfostringsanstalter för sinnesslöa barn, enligt de i statsrådsprotokollet an-

gifna grunder, .........................................................................» _ 25,000: —,

transport kronor 1,646,853: —,

40 Kongl. Majds nåd. prof. n:o i, om statsverket 1884.

transport kronor 1,646,853: —, [57.] till understöd åt det i Jerfsö socken inrättade sjukhem för spetälske, under de i statsrådsprotokollet omförmälda vilkor,............................................. » 7,500: •—;

diverse anslag:

[58.] till svenska fornskriftsällskapet.....................

[59.] till beredande af religionsvård åt svenske

sjömän, in. fl. i utländska hamnar...................................

[60.] till restauration af domkyrkan i Linköping

[61.] till nordiska museet............................................

[62.] till understöd för fortsatt utgifvande af tidskriften: »Nyare bidrag till kännedom om de svenska

landsmålen och svenskt folklif».........................................

[63.] till understöd för utgifvande under år 1885

af tidskriften: »Acta inathematica» ...................................

[64.] till godtgörande af medel, förskjutna af statskontoret,..........................................................................

» 2,000: —,

» 10,000: —,

» 4,500: —,

» 16,000: —,

» 3,150: —,

» 4,000: —,

» 349: —,

summa kronor 1,694,352: —.

En jemförelse mellan denna hufvudtitel, sådan den finnes i 1884 års stat upptagen och sådan den nu blifvit af Kongl. Maj:t för år 1885 föreslagen, utfaller sålunda:

Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1884.

41 Monde hufvudtiteln,

innefattande anslagen till pensions- och indragningsstaterna.

Pensionsstaten:

Nu gällande riksstat upptager för denna stat 1,305,030 kronor.

I afseende å densamma föreslår Kongl. Maj:t icke någon förändring.

Allmänna indragningsstaten:

För allmänna indragningsstaten är i nu gällande riksstat anvisadt:

kontent......................................................................................... kronor 1,309,108:

indelning och dermed jemförlig anvisning, på förslag:

ersättningar......................................................................... » q 40O:

tillsammans kronor 1,315,508: —.

Beträffande denna stat föreslår Kongl. Maj:t enligt bilagda statsrådsprotokoll *):

. justitieradet Eduard Henrik Carleson må å allmänna indrag-

ningsstaten uppföras en årlig pension åt 5,600 kronor att jemte den honom från civilstatens pensionsinrättning tillkommande pension 2,400 kronor utgå från och med månaden näst efter den, under hvilken afsked från justitierådsembetet varder honom beviljadt;

[2.] att kamererare!! vid indragna straff-fängelset i Varberg Kristoffer Westerhult må, från och med månaden näst efter den, då afsked från förenämnda kamererarebefattning varder honom meddeladt, uppföras å allmänna indragningsstaten till åtnjutande för sin återstående lifstid af en årlig pension af 2,000 kronor;

[3.J den rätt till pension, som, i följd af Rikets Ständers beslut och kongl. brefvet den 16 mars 1858, under stadgadt vilkor tillkommer lärare vid de högre militärläroverken, hädanefter må upphöra så vidt angår vid dessa läroverk såsom lärare anstälde officerare, med undantag för dem, som vunnit anställning innan beslutet om pensionsrättens upphörande kan vaida utfärdadt; /

[4.] att till gratifikationer åt de från 1808 och 1809 årens krig qvarlefvande landtvärnsman, som sig derom anmäla, må för år 1885 anvisas å

*) Se bil. till statsverkspropositionen: ”Nionde hnfvudtiteln”.

Bih. till Rikscl. Prof. .1884. 1. Sami. I Afä.

42 Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1884.

allmänna indragningsstaten 4,000 kronor, under vilkor att gratifikations beloppen ej må öfverstiga 200 kronor åt hvarje landtvärnsman;

[5.] att, såvida det under fjerde hufvudtiteln framstälda förslag rörande fullföljande af arméintendenturens organisation varder af Riksdagen godkändt, den nu varande innehafvaren af befattningen såsom intendent och chef för militärbyrån inom arméförvaltningens intendentsdepartement måtte, jemväl efter det befattningen afförts från arméförvaltningens stat och under benämning: öfverfältintendent, upptagits å generalitetsstaten, bibehållas vid rättigheten att efter afskedet komma i åtnjutande af den pension från allmänna indragningsstaten, som svarar mot hans nu innehafvande tjenst, och hvilken pension han skulle, enligt de för tjenstemännen på arméförvaltningens stat gällande pensionsgrunder, i februari 1885 intjenat;

[6.] att å allmänna indragningsstaten för aflidne löjtnanten vid flottan S. G. Westmans enka Ellen Westman, född Boltenhagen, uppföres en årlig pension af 300 kronor, att från och med innevarande års början utgå så länge hon i sitt nuvarande enkestånd förblifver;

[7.] att aflidne föreståndaren för navigationsskolan i Hernösand Adolf Fredrik Rullanders enka Emilia Charlotta Kullander, född Magnusson, må uppföras å allmänna indragningsstaten till åtnjutande af en årlig pension af 300 kronor, att från och med innevarande års början utgå så länge hon i sitt nuvarande enkestånd förblifver;

[8.] att lärarne vid musikaliska akademiens konservatorium och direktören för samma läroverk må, då de uppnått 60 lefnadsår och minst 20 tjensteår, efter afskedstagande från tjensten ega att under sin återstående lifstid uppbära pension å allmänna indragningsstaten med det belopp, hvartill lönen uppgår;

[9.] att provinsialläkare må ega att vid fylda 60 år och efter 30 års tjenstgöring i statens tjenst afgå derifrån med pension å allmänna indragningsstaten till belopp af 4,000 kronor;

[10.] att på allmänna indragningsstaten må anvisas en personlig lön åt filosofie doktoren Alfred Gabriel Nathorst, att af honom under hans återstående lifstid, eller till dess han kan varda befordrad till annan statens tjenst, uppbäras till samma belopp, som utgår till riksmusei ordinarie intendenter, nemligen 4,000 kronor fast lön, 1,000 kronor tjenstgöringspenningar och två ålderstillägg, hvartdera å 500 kronor, att utgå enligt de i nådiga brefvet den 12 maj 1876 meddelade bestämmelser rörande aflöningen för öfrige intendenter vid riksmuseum, med skyldighet för doktor Nathorst att under vetenskapsakademiens inseende vårda vissa dela» af riksmusei botaniska och palteontologiska samlingar, hufvudsakligen efter den fördelningsgrund, som i akademiens underdåniga skrifvelse den 14 september 1881 är antydd och som akademien i öfrigt kan efter sig företeende omständigheter finna

43 Kongt. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1884.

skäl närmare bestämma, samt att ställa sig till efterrättelse deri instruktion, som akademien för honom utfärdar;

[11.] att rektorn vid Nora pedagogi Ernst Brandberg må å allmänna indragningsstaten beviljas eu årlig pension af 3,000 kronor, att till honom från och med månaden näst efter den, då han efter erhållet afsked afgår från sin berörda befattning, under hans återstående lifstid utgå;

[12.] att läraren i musik vid Venersborgs högre allmänna läroverk Oscar Hem*ik Bergqvist må beviljas en årlig pension å allmänna indragningsstaten till belopp af 900 kronor, att utgå från och med månaden näst efter den, i hvilken afsked från musiklärarebefattningen varder honom beviljadt;

[13.] att läraren i teckning vid högre allmänna latinläroverket i Göteborg Anders Hallin må beviljas en årlig pension å allmänna indragningsstaten till belopp af 1,000 kronor, att utgå från och med månaden näst efter den, då han efter erhållet afsked frånträder berörda befattning;

[14.] att t. f. läraren i teckning vid Jakobs och Ladugårdslands lägre allmänna läroverk i Stockholm Sven Herlin må beviljas rätt till pension å allmänna indragningsstaten till belopp af 600 kronor årligen, att utgå från och med månaden näst efter den, då han, efter erhållet entledigande, afgår från sina befattningar såsom t. f. teckningslärare vid nämnda läroverk;

[15.] att vaktmästaren vid karolinska inediko-kirurgiska institutet Carl Petter Berggren må erhålla rätt att från och med månaden näst efter den, i hvilken afsked från vaktmästaretjensten varder honom beviljadt, å allmänna indragningsstaten åtnjuta en årlig pension af 750 kronor;

]16.] att vaktmästaren vid gymnastiska centralinstitutet Anders Fredrik Andersson må erhålla rätt till pension å allmänna indragningsstaten till belopp af 800 kronor årligen, att utgå från och med månaden näst efter den, hvarunder afsked från vaktmästaretjensten varder honom beviljadt;

[17.] att å allmänna indragningsstaten må för öfverläkaren vid Göteborgs hospital, m. in. Carl Theodor Anjous enka Inga Maria Anjou, född Molin, uppföras en pension af 800 kronor, att af henne från 1884 års början årligen åtnjutas, så länge hon förhlifver enka;

[18.] att chefen för byrån för kontrollen öfver tillverkningsafgifter, kanslirådet friherre Alfred Henrik Eduard Fock må från och med månaden näst efter den, under hvilken afsked från byråchefsbefattningen varder honom beviljadt, erhålla pension å allmänna indragningsstaten under sin återstående lifstid till belopp af 5,000 kronor årligen;

[19.] att bankinspektören Carl Gustaf Carlqvist må från och med månaden näst efter den, uti hvilken han från bankinspektörsbefattningen afgår, å allmänna indragsstaten för sin återstående lifstid uppbära en årlig pension af 3,000 kronor; samt

44 Kongl. Maj ds nåd. prop. n:o 7, om statsverket 1884.

[20.] att den lönefyllnad, hvarom löntagare, som före vidtagandet af 1840—1841 års statsreglering tillträdt och ännu bibehåller lön med derunder beräknad spanmål, jemlikt stadgade grunder blifvit 'försäkrad, må, efter eu prisskilnad af 4 kronor 73 öre för tunnan, bestämmas till utgående från allmänna indragningsstaten.

I sammanhang härmed vill Kongl. Maj:t erinra derom, att Kongl. Maj:t härofvan under sjette hufvudtiteln föreslagit,

[21.] att landshöfding förklaras berättigad att från och med månaden näst efter den, då han efter 65 lefnadsår och minst 35 tjensteår, deraf minst 5 år såsom landshöfding, från embetet afgått, under sin återstående lifstid å allmänna indragningsstaten uppbära årlig pension af 7,000 kronor; samt

[22.] att det belopp, hvarmed den åt nuvarande landshöfdingen i Göteborgs och Bohus län jemte lönen beviljade personella lönetillökningen öfverskjuter den föreslagna lönen 17,000 kronor, eller 1,000 kronor uppföres å allmänna indragningsstaten, att derifrån utbetalas till beställningens nuvarande innehafvare, så länge han dervid qvarstår.

Vidare föreslår Kongl. Maj:t, att för afrundande af samtliga hufvudtitlarnes slutsummor det kontanta anslaget till allmänna indragningsstaten höjes med 312 kronor, eller från 1,309,108 kronor till 1,309,420 kronor, så att enligt Kongl. Maj:ts förslag de ordinarie anslagen under denna hufvudtitel blifva:

pensionsstaten ............................................................................. kronor 1,305,030: —,

allmänna indragningsstaten................................................... » 1,315,820: —,

tillsammans kronor 2,620,850: —.

Extra anslag.

I fråga om extra anslag å denna hufvudtitel föreslår Kongl. Maj:t, att å extra stat för år 1885 må anvisas ett kreditiv af 900,000 kronor, att, användas dels till upprätthållande af arméns pensionskassas egen pensionering med nu faststälda pensionsbelopp, mot skyldighet för pensionskassan att afstå det för året densamma tillkommande förhöjda vederlag för de till statsverket indragna rusthållsafgifterna, och dels till fyllnadspensioner i enlighet med de af Riksdagen godkända grunder för sådana pensioners utgående,

äfvensom att hvad af de till pensioneringen under år 1884 anslagna medel kan blifva oanvändt må för det kommande årets pensionering användas.

45 Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1884.

En jemförelse mellan denna hufvudtitel, sådan den finnes i riksstaten för år 1884 upptagen och sådan den af Kongl. Maj:t nu är föreslagen, utfaller på följande sätt:

1884: 1885:

ordinarie anslag 2,620,538: —, 2,620,850: —; således ökning kr. 312: —;

extra»900,000: —, 900,000: — ;

3,520,538: —, 3,520,850: —; således ökning kr. 312: —.

summa kronor

46 Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1884.

De under de särskilda hufvudtitlarne äskade anslag för år 1885 utgöra altså :

Härtill kominer det extra anslag, Kongl. Maj:t i sammanhang med regleringen af utgifterna under sjette hufvudtiteln äskat för ny rörlig materiel vid statens redan trafikerade jernvägar och hvaraf skulle för år 1885 anvisas att

utgå utom hufvudtitlarne ................................................... kronor 1,000,000: —.

De riksgäldskontorets utgifter, hvilka Kong]. Maj:t, med åberopande af bilagda protokoll öfver finansärenden den 9 innevarande januari *), anser böra i riksstaten uppföras, äro: riksdags- och revisionskostnader samt aflö-

ningar, in. in. förslagsvis,.................. kronor 620,800: —,

annuiteter å de fonderade statslånen samt räntor å

öfrig statsskuld...... kronor 12,182,500: —,

efter afdrag af de till riksgäldskontor ingående rånte- och kapitalafbetal-

ningar .................. kronor 2,721,120: —,

förslagsvis,.......................................^...... kronor 9,461,380: —, 10,082,180: _.

Kongl. Maj:t föreslår Riksdagen vidare, under åberopande af nyss nämnda protokoll, att

dels bilda en fond för nytt riksdagshus med flera offentliga byggnadsföretag, hvilken fond skulle ställas under statskontorets förvaltning,

och dels till denna fond nu afsätta ett belopp af kronor 900,000: —.

transport kronor 80,733,180: —•

*) Se bil. till statsverkspropositionen: ”Finansplanen".

47 Kongl. Maj:ts nåd. pröp. n:o 1, om statsverhet 1884.

transport kronor 80,733,180: —.

Slutligen föreslår Kongl. Maj:t, att till förstärkande af statsverkets grundfond må för år 1885 afsättas ett belopp af .............................................................................................. kronor 966,820: —.

Summan af dessa belopp ........................................ kronor 81,700,000: —,

utvisar totalsiffran af de i riksstaten förekommande utgifter, hvilka således uppgå till enahanda belopp, hvartill statsverkets disponibla tillgångar för år 1885 här ofvan beräknats; och erhåller riksstaten följande utseende:

48 Kong! Maf.ts nåd. prop. n:o 1, om stats erhet 1884.

Riksstat

Tillgångar och inkomster:

öfverskott från statsregleringarne för år 1882 och föregående

år.....................................................................................................'............

Statsverkets inkomster:

ordinarie inkomster......................................................... 21,870,000

bevillningar ........................................................................ 52,910,000

Af postverkets reserverade medel ...............................................................

Af riksbankens vinst för år 1883...............................................................

Kronor.

5,317,

00C

74,780,

303,

1,300,

00C

00C

00C

Summa kronor

81,700,000

Kongl. Maj:ts nåd. grop. n:o 1, om statsverket 1884,

för år 188 5,

Bih. till Riksd. Prof. 1884. l:a Sami. l:a Afd.

so

Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1884.

Utgifter utom riksstaten.

Beträffande slutligen här ofvan under sjette hufvudtiteln omförmälda, till utgående under år 1885 äskade anslag för fortsättande af arbetena å stambanan mellan Bräcke och Sollefteå, 2,000,000 kronor, föreslår Kongl. Maj:t, under åberopande af bilagda statsrådsprotokoll öfver finansärenden den 9 innevarande januari *), att nämnda belopp, som bör bestridas af upplåga medel, må anvisas att utgå från riksgäldskontor.

Samtliga de i detta protokoll åberopade eller för öfrig! med statsregleringeu sammanhang egande handlingar skola Riksdagens statsutskott tillhandahållas; och Kongl. Maj:t förblifver Riksdagen med all kongl. nåd och ynnest städse väl bevågen.

OSCAR

O. 11. Toemptander.

*) Se bil. till statsverkspropositionen: ”finansplanen.*’

Stockholm 1884. Kongl. Boktryckeriet, P. Å. Norstedt & Söner.

Bilagor

till

Kongl. MaJ:ts

nådiga proposition

om statsverket år 1884.

i

Bill. till Riksd. Prof. 1884. 1 Samt. 1 Afd.

Inkomstberäkningen.

Utgifterna å l—IX hufvudtitlarne. Finansplanen.

Propositionens justering.

Inkomstberäkningen: statsrådsprotokollet.

3 Inkomstberäkningen.

Utdrag af protokollet öfver finansärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 9 januari 1884.

Närvarande:

Hans Excellens Herr Statsministern Thyselius,

Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena Friherre Hochschild,

Statsråden: Lovén,

von Steyern,

Friherre von Otter,

Hammarskjöld,

Richert,

Tiiemptander,

Ryding,

von Krusenstjerna.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Themptander, anhöll att få underställa Kongl. Maj:ts ompröfvande de delar af statsregleringen vid nu instundande riksdag, som rörde beräkningen af statsverkets tillgångar för de behof, hvilka vid ifrågavarande statsreglering borde fyllas, dervid departementschefen, efter att hafva anmält statskontorets den 12 december nästlidet år afgifna berättelse om statsverkets tillstånd och förvaltning, hvilken berättelse finnes detta protokoll bilagd under litt. A., vidare yttrade:

4 Inkomstberäkningen: statsrådsprotokollet.

Statsregle- Sedan numera 1881 års rikshufvudbok blifvit afslutad, visar sig

före Hr 1882. att vid nämnda års slut förefans, utöfver förut beräknade och disponerade tillgångar, en behållning af 62,889 kronor 48 öre.

1882 års Uti statskontorets nyssberörda berättelse finnes redogjordt för eu

StatringlC' hos nämnda embetsverk uppgjord förslagsberäkning öfver resultaten af 1882 års statsreglering i afseende på öfverskott och brister å statsverkets inkomster samt besparingar och brister i de på riksstaten uppförda förslagsanslag, enligt hvilken förslagsberäkning öfverskotten å

statsverkets inkomster, efter afdrag af brister å vissa inkomsttitlar,

utgjort................................................................................ kronor 7,583,710: —,

hvaremot å en del förslagsanslag uppstått brister, hvilka efter afdrag af de besparingar, andra förslagsanslag lemnat, beräknats till ........................... „ 2,359,065: —,

så att i det hela öfverskottet och besparingarna

skulle komma att öfverskjuta bristerna med......... kronor 5,224,645: —.

Lägges härtill det öfverskott å myntverkets inkomster för år 1882, som under början af år

1883 blifvit till statskontoret levereradt, eller...... ,, 30,000: —,

så kan behållningen å 1882 års statsreglering

beräknas till.................................................................... kronor 5,254,645: —.

Med tillägg af ofvan omförmälda, förut ej beräknade öfverskott för tiden före år 1882,..*....... „ 62,889: 48,

uppkommer alltså en tillgång af.............................. kronor 5,317,534: 48,

i afseende hvarå jag hemställer, att densamma må få, enligt den vid de senare riksdagarne iakttagna grundsats, tagas i beräkning för 1885 års statsreglering, dervid summan torde få jemnas till 5,317,000 kronor.

18statfTS Beträffande derefter statsregleringen för år 1883, hafva, såvidt

reglering, hittills kan vara kändt eller beräknelig!, följande öfverskott och brister uppstått:

Jernvägstrajihnedel, hvilka för år 1883 beräknats till 6,200,000 kronor, hafva under år.et till statskontoret levererats till belopp af

7,300,000 kronor, så att å dessa

medel uppkommit ett öfverkott å kronor 1,100,000: —.

Skogsmedel, hvilka i riksstaten beräknats till 1,000,000 kronor, hafva lemnat en inkomst af något öfver

transport kronor 1,100,000: —;

Inkomstberäkniii gen: statsrådsprotokollet.

800,000:

6,000,000:

transport kronor 1,100,000:

1.816.000 kronor, så att öfverskottet

utgjort i rundt tal................................. ,,

Tullmedel, beräknade till

27.500.000 kronor, hafva influtit med

33,508,243 kronor 51 öre. Öfverskottet uppgår alltså i jemt tal till ...... „

Hvitbetssockertillverkningsafgift liar influtit med 149,304 kronor 89 öre, men i staten upptagits till endast 70,000 kronor och således lem-

nat ett öfverskott i rundt tal af...... „

Enär Allmänna bevillning en, som för år 1883 beräknats till

4.100.000 kronor, med ledning- af hvad för år 1882 influtit bör kunna antagas lemna omkring 4,630,000 kronor, synes alltså å denna titel kunna påräknas ett öfverskott af ...

70,000:

530,000:

8,500,000:

Deremot har brist uppstått å bränvinstillverkningsafgiften, hvilken inkomsttitel beräknats till 14,000,000 kronor, men endast influtit med circa

13,220,000 kronor och således lemnat en brist af kronor 780,000: och då i öfrigt de å en del inkomsttitlar uppkommande öfverskott kunna antagas ungefärligen motsvara de brister, som å andra inkomsttitlar kunna uppstå, torde alltså öfverskottet af inkomster

kunna beräknas till.................................................... „

Beträffande bristerna på förslagsanslagen, så torde, vid jemförelse med föregående års förhållanden och verkstäld undersökning i fråga om de anslag, i afseende å hvilka sådan kunnat eg a rum, dessa brister, utöfver de på eu del anslag möjligen uppkommande öfverskott, ej kunna beräknas lägre än till........................................................ ,,

och efter detta afdrag skulle alltså öfverskottet ä

1883 års statsreglering kunna beräknas till .......... kronor 5,200,000: —.

7,720,000:

2,520,000:

På sätt vid de senare statsregleringarne iakttagits, lärer emellertid någon disposition af det sistförflutna årets öfverskott ej nu böra

Arrende-

medel.

lyr- och häk medel.

6 Inkomstberäkningen: statsrådsprotokollet.

ifrågasättas, utan desamma reserveras för den budget, som uppgöres till nästkommande års riksdag, då ock de beräkningar, hvilka ligga till grund för kalkylen öfver nämnda öfverskott, kunna ske med erforderlig noggrannhet. Den nu gjorda kalkylen visar emellertid, att de öfverskott från tidigare statsregleringar, hvilka jag ansett böra upptagas såsom tillgång i nu föreliggande budgetförslag för år 1885, icke blifvit genom några sedermera inträffade förhållanden minskade, utan äro i sin helhet tillgängliga.

Hänvisande till statskontorets förslag till inkomsternas beräknande för år 1885, anhåller jag att få närmare yttra mig rörande nedannämnda inkomsttitlar:

Statskontoret har föreslagit arrendemedlens upptagande i riksstaten med oförändradt belopp 3,000,000 kronor. I händelse Eders Kongl. Maj:t bifaller hvad chefen för civildepartementet vid regleringen af sjette hufvudtiteln kommer att föreslå rörande indragning till statsverket af de till landshöfdingelöneregleringsfonden nu ingående arrendeoch afgäldsbelopp, in. m., kommer inkomsttiteln arrendemedel att i riksstaten ökas med ett belopp, som bemälde departementschef efter förhållandena år 1882 angifvit till 141,394 kronor 89 öre. Under nyssnämnda förutsättning och då de hittills till statsverket influtna arrendemedlen under åren 1881 och 1882 öfverstigit 3 millioner kronor med respektive 73,567 och 157,556 kronor, hemställer jag, att arrendemedlen må för år 1885 i staten beräknas i rundt tal till 3,150,000 kronor.

Fyr- och bakmedlen, som i 1884 års stat upptagas till 1,200,000 kronor, hafva af statskontoret för nästa år beräknats till 1,300,000 kronor. Medeltalet af denna uppbörd för åren 1880 -1882 utgör emellertid blott 1,336,556 kronor, och då från och med innevarande års början, enligt nådiga kungörelsen den 9 sistlidne november, en nedsättning med tio procent tills vidare medgifvits i dessa afgifter, har jag, efter samråd med chefen för sjöförsvarsdepartementet, ansett beräkningen af ifrågavarande medel böra för år 1885 lemnas oförändrad och desamma sålunda framgent böra i staten upptagas till 1,200,000 kronor, och detta så mycket heldre som den alldeles ovanligt lifliga sjöfarten under de två senaste åren, hvilken föranledt den betydliga uppbörden af fyr- och båkmedel derunder, ej kan med visshet påräknas fortfara; viljande jag endast tillägga, att, enligt från generaltullstyrelsen mig tillhandakommen uppgift, fyr- och båkmedlen nästlidna år uppgått till 1,511,295 kronor och således till en något lägre siffra än hvartill statskontoret antagit dem

Inkomstberäkningen: statsrådsprotokollet. 7

komma att uppgå, då statskontoret, utan att ega tillgång till uppgifter för december månad, afgaf sin berättelse.

Jernvägstrajihnedlen hafva, enligt hvad styrelsen för statens jernvägstrafik upplyst, i medeltal för de fem sista åren lemnat en inkomst af 3,237 kronor per kilometer trafikerad banlängd. Detta belopp, multipliceradt med den väglängd, 2,299 kilometer, som förefans vid slutet af år 1883, angifver 7,441,863 kronor såsom den summa, hvilken skulle tillkomma statsverket såsom behållen kontant tillgång af jernvägstrafikmedel under år 1885. Styrelsen anser emellertid, att den sistlidet års höst för trafik öppnade bandelen Bräcke—Håssjö, 67 kilometer, med all säkerhet kan antagas icke komma att under år 1885 lemna något öfverskott; att de öfriga nya linierna ännu fordra betydliga kompletteringskostnader; samt att rälsutbyte å de äldre linierna ännu år 1885 måste fortgå i likhet med åren 1883 och 1884. I följd häraf har styrelsen äfven ansett, att från den ofvannämnda beräknade behållningen bör afdragas såväl ett mot Håssjöliniens längd efter den antagna medelinkomsten svarande belopp, 216,879 kronor, som en till ungefär samma belopp uppgående summa till de högre kostnaderna för banans förnyelse. Styrelsen har således föreslagit, att inkomsten af statens jernvägstrafik måtte i riksstaten för år 1885 upptagas till en summa af 7,000,000 kronor, till hvilket belopp statskontoret äfven beräknat samma inkomster. Jag har ej anledning ifrågasätta någon ändring i denna embetsverkens förslagsberäkning.

Skogsmedlen voro i riksstaten för år 1883 upptagna till 1,000,000 kronor och äro i innevarande års stat beräknade till 1,200,000 kronor. Statskontoret har ansett denna beräkning böra för år 1885 höjas till

1,400,000 kronor. I detta statskontorets förslag vill jag ej ifrågasätta någon ändring, utan anhåller endast få erinra, att dessa medel för år 1883, enligt från domänstyrelsen efter årets utgång inkommen uppgift, såsom jag förut nämnt, belöpt sig till icke mindre än 1,816,000 kronor i rundt tal, hvilken siffra lemnar ett glädjande vittnesbörd om en fortgående tillväxt i afkastningen af statens skogar.

Inkomsttiteln extra uppbörd har statskontoret ansett kunna beräknas, i likhet med staten för innevarande år, till 133,000 kronor, ehuru statskontoret, för jemnande af de ordinarie inkomsternas slutsumma, i den vid dess berättelse fogade tabellen utfört beloppet af extra uppbörd med endast 128,000 kronor. Under förutsättning af nådigt bifall till hvad jag sedermera, vid föredragning af sjunde hufvudtiteln, kommer

Jernväg*-

trafikmedel.

Skogsmedel

Extra

uppbörd.

Tullmedel.

Postmedel.

8 Inkomstberäkningen: statsrådsprotokollet.

att föreslå angående försäljning af den nuvarande länsresidensbyggnaden i Jönköping och den inflytande köpeskillingens upptagande bland statsverkets inkomster såsom extra uppbörd, bör inkomsttitelns belopp höjas, hvarvid jag bör meddela, att nämnda byggnad med tillhörande tomt uppskattats till ett värde af 48,000 kronor. Jag hemställer derföre, med tagen hänsyn jemväl till önskvärdheten af en jemn slutsiffra för samtliga ordinarie inkomster, att inkomsttiteln extra uppbörd må beräknas till 178,000 kronor.

I 1884 års riksstat äro tullmedlen beräknade till 28,500,000 kronor, och har statskontoret för år 1885 föreslagit en med en million kronor förhöjd beräkning af desamma. Enligt från generaltullstyrelsen mig tillhandakommen uppgift har tulluppbörden nästlidet år belöpt sig till 33,508,243 kronor. Då man tillika tager i betraktande den jemna stegring, tulluppbörden företer under en följd af de senare åren, kan den föreslagna beräkningen synas väl låg, men då å andra sidan de gynnsamma förhållanden, hvilka medgifvit en så vidsträckt varuförbrukning inom landet, som den, hvarom senare tiders ansenliga tullinkomster vittna, icke få antagas komma att oafbrutet göra sig gällande, lärer försigtigheten bjuda att icke alltför hastigt stegra beräkningen af denna inkomsttitel. Jag gillar således den uppfattning, hvilken ligger till grund för statskontorets afgifna förslag. I följd af Eders Kongl. Maj:ts förut i dag enligt särskild! protokoll fattade beslut, att föreslå Riksdagen en nedsättning i tullen å kaffe med sex öre, eller från 26 till 20 öre per kilogram, bör emellertid en nedsättning i den af statskontoret föreslagna siffran ega rum, som jag dock anser ej böra görås med större belopp än en half million kronor, om än den nyss antydda ändringen i kaffetullen, beräknad efter sistlidna års ganska stora införsel af denna vara, gifver såsom minskning i tulluppbörden en siffra, som med 3 å 400,000 kronor öfverstiger en half million. Det är emellertid, såsom jag vid föregående tillfällen erinrat, endast i mycket runda tal tullinkomsterna böra beräknas, sedan de nått den höga siffra, de numera förete i vår budget. Jag hemställer derföre, att tullmedlen må i riksstaten upptagas till 29,000,000 kronor.

Postmedlen, hvilka för år 1884 blifvit beräknade till 5,300,000 kronor, men under tiden från och med den 1 juli 1882 till och med den 30 juni 1883 — efter afdrag af en del inkomster, som icke för framtiden äro att påräkna — uppgått till 5,703,250 kronor, har generalpoststyrelsen, i händelse det förslag, styrelsen framstält om nedsättning

Inkomstberäkningen; statsrådsprotokollet. 9

i en del för den inrikes posttrafiken gällande portosatser, vinner godkännande, ansett för år 1885 böra beräknas till 5,210,000 kronor.

Under erinran att Eders Kongl. Magt den 31 december 1883 beslntit, att till Riksdagen aflåta nådig framställning i öfverensstämmelse med generalpoststyrelsens berörda förslag, tillstyrker jag, att postmedlen måtte upptagas till det af generalpoststyrelsen beräknade beloppet.

Enär emellertid det förslag till utgiftsstater för postverket, hvilket jag har för afsigt att, i sammanhang med öfriga anslagsfrågor under sjunde hufvudtiteln, framlägga till Eders Kong]. Maj:ts pröfning, slutar å 5,513,000 kronor, och det belopp, hvarmed postverkets utgifter under år 1885 kunna komma att öfverskrida postuppbörden för året, lärer böra tillskjutas af postverkets reserverade, hos statskontoret innestående medel, hvilka för närvarande utgöra omkring 1,411,000 kronor och, enligt generalpoststyrelsens beräkning, vid 1884 års utgång komma att uppgå till omkring 2,000,000 kronor, hemställer jag, under förutsättning af nådigt bifall till hvad jag kommer att föreslå rörande postverkets utgiftsstater, att af verkets omförmälda reserverade medel ett belopp, motsvarande skilnaden mellan de beräknade inkomsterna och utgiftsstaternas slutsumma, eller 303,000 kronor, måtte få i riksstaten för år 1885 upptagas bland de för statsutgifternas bestridande påräkneliga tillgångarna.

1884 års riksstat upptager bränvinstillverkningsskatten till 12,000,000 kronor, och vid samma siffra har statskontoret ansett denna inkomsttitel böra bibehållas för år 1885. Detta statskontorets förslag är jag sinnad att biträda, om än jag anser mig böra meddela, att skatten för det under nästlidet år tillverkade bränvin et uppgår till 13,223,002 kronor och att utförseln af bränvin under samma år varit mycket obetydlig och ej föranledt restitution af skatt till högre belopp, såvidt vid afgifvandet af statskontorets berättelse var kändt, än cirka 120,000 kronor. I hvad mån den på senare tiden inträdda minskningen i bränvinsförbrukningen kommer att fortfara eller än vidare fortgå, lärer dock för närvarande ej kunna med visshet förutses; och har jag vid sådant förhållande funnit den af statskontoret förordade låga beräkningen af denna inkomsttitel vara af nödig varsamhet vid budgetens uppgörande påkallad.

Allmänna bevillningen, i detta års stat beräknad till 3,350,000 kronor, har statskontoret ansett böra för nästa år upptagas med ett till Bill. till Rilcsd. Vrot. 1884. 1 Sam. 1 Afd. 2

Bränvins-

tillverknings-

skatt.

Bevillning af fast egendom samt af inkomst och

bevillningsafgifter för särskilda för måner och rättigheter.

Öfriga

inkomster.

Inkomsternas

uppställning.

10 Inkomstberäkningen: statsrådsprotokollet.

3,500,000 kronor förhöj dt belopp, och finner jag ej något mot denna förhöjning att erinra, Men då enligt sistlidne Riksdags beslut bevillningsstadgan, på grund af hvars bestämmelser de under allmänna bevillningen hörande afgifter hittills utgått, blifvit utbytt mot två särskilda förordningar, den ena angående bevillning af fast egendom samt af inkomst och den andra angående bevillning saf gifter för särskilda förmåner och rättigheter, torde dessa förändrade benämningar å de särskilda slagen af den allmänna bevillningen böra i riksstaten återfinnas. Senaste Riksdags bevillningsutskott uppgjorde ock i sitt af Riksdagen godkända betänkande n:o 22 särskild beräkning af afkastning^ utaf de två olika slagen af bevillning, så att bevillningen af fast egendom samt af inkomst beräknades komma att lemna 3,100,000 kronor och de öfriga bevillningsafgifterna 250,000 kronor. Då nu de förhållanden, hvilka föranledt statskontoret att förorda en förhöjd beräkning af bevillningen, företrädesvis gälla den hittills utgående bevillningen efter andra artikeln, som motsvarar den nuvarande bevillningen af fast egendom samt af inkomst, lärer det vara denna bevillning, som bör i staten upptagas med den förhöjning, statskontoret förordat, under det att de särskilda bevillningsafgifterna bibehållas vid det af förra Riksdagen beräknade belopp. Jag hemställer således, att i staten för år 1885 må i stället för allmänna bevillningen uppföras: bevillning af fast egendom samt af inkomst med ett belopp af 3,250,000 kronor och bevillning saf gifter för särskilda förmäner och rättigheter med ett belopp af 250,000 kronor.

Beträffande öfriga inkomsttitlar får jag, med åberopande af statskontorets berättelse, hemställa, att de måtte upptagas till de åt statskontoret föreslagna belopp.

Ehuru jag hemställer, att statsverkets inkomster för år 1885 må med de belopp, jag här föreslagit, få i statsverkspropositionen upptagas i den ordningsföljd, som hittills varit iakttagen, och likaledes med den fördelning i ordinarie inkomster och bevillning^', som af åtskilliga förhållanden påkallas, torde det dock tillåtas mig att, likasom föregående år, låta i detta mitt yttrande inflyta en gruppering af dessa inkomster, som bättre än den sedvanliga uppställningen lemnar en öfversigt af dessa inkomsters olika natur ur finansiel synpunkt och närmare sammanför inkomster af närbeslägtad art.

Denna öfversigt angifver såsom

Inkomstberäkningen: statsrådsprotokollet.

Statsverkets inkomster:

11 A. inkomster, som ej utgöra skatter:

arrendemedel ................................................... kronor 3,150,000,

skogsmedel .....................................................

jernvägstrafikmedel .....................................

postmedel .........................................................

telegrafmedel ..................................................

bötesmedel........................................................

extra uppbörd...................................................

B. skatter: a) allmänna:

tullmedel ........................

bränvinstillverkningsskatt

ii

ii

ii

ii

ii

1.400.000,

7.000. 000,

5.210.000,

1.330.000, 260,000, 178,000,

hvitbetssockertillverk-

ningsafgift ........................

stämpelmedel......................

mantalspenningar ............

bevillning af fast egendom samt af inkomst ............

kronor 29,000,000,

„ 12,000,000,

ii

V

18,528,000;

100,000,

3.100.000,

640,000,

3.250.000, 48,090,000;

c) särskilda afgifter:

fyr och båkmedel ...............

kontrollstämpelmedel .........

bergverkstionde ..................

bevillningsafgifter för särskilda förmåner och rättigheter ..............................

O

11 V

1,200,000,

20,000,

10,000,

6,682,000;

250?0Q.(jiJ1i480,000;1 56,252,000; summa kronor 74,780,000.

Såsom tillgång för statsutgifternas bestridande torde fortfarande såsom hittills böra påräknas hälften af riksbankens vinst för nästlidet år.

Riksbankens

vinstmedel.

12 Inkomstberäkningen: statsrådsprotokollet.

Vinsten i sin helhet har enligt en från bankofullmägtiges ordförande mig meddelad uppgift belöpt sig till 2,631,410 kronor 99 öre. Jag hemställer följaktligen, det Eders Kongl. Maj:t må hos Riksdagen göra framställning derom, ätt hälften af riksbankens vinstmedel för år 1883 må anvisas för statsverkets behof, att utbetalas vid den tidpunkt under år 1885, Riksdagen bestämmer; lärande denna tillgång böra i riksstaten beräknas i rundt tal med 1,300,000 kronor.

Om, under förutsättning af bifall till hvad jag sålunda föreslagit,

till slutsumman af statsverkets ofvan beräknade

inkomster,........................................................................ kronor 74,780,000: —,

lägges:

af postverkets reserverade medel........................ » 303,000: —,

nyss nämnda belopp af riksbankens vinstmedel » 1,300,000: —,

samt det af mig såsom tillgång förut omförmälda öfverskott å statsregleringarne för år

1882 och föregående år................................... )) 5,317,000: —,

så erhålles för statsregleringen år 1885 en tillgång af.......................:.................................................... kronor 81,700,000: —.

De af föredragande departementschefen sålunda i afseende å beräkningen af statsverkets ofvan omförmälda tillgångar och dermed sammanhängande ämnen gjorda hemställanden och förslag behagade, sedan statsrådets öfrige ledamöter deri instämt, Hans Maj:t Konungen gilla och bifalla.

Ex protocollo: Axel Ädelgren.

STOCKHOLM, ISAAC MARCUS’ BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1884.

Inkomstberäkningen: statskontorets skrifvelse.

1 Bil. Iitt. A.

Till Konungen.

Jemlikt gällande instruktion åligger det statskontoret att årligen före den 15 december till Eders Kongl. Maj:t afgifva berättelse om statsverkets inkomster under det sistförflutna året, så vidt dessa äro kända och beräkneliga, jemte förslag till deras beräknande vid nästföljande statsreglering med hvad mera, som kan tjena till upplysning vid uppgörande af den nådiga propositionen till Riksdagen angående

2 Inkomstberäkningen: statskontorets skrifvelse.

statsverkets tillstånd och behof; och får statskontoret berörda nådiga föreskrift för innevarande år härmed i underdånighet fullgöra.

Riksdagens senast församlade revisorer hafva verkstält granskning af 1881 års rikshufvudbok jemte öfriga räkenskaper öfver statsverkets och andra allmänna medels förvaltning under samma år; och statskontoret får i underdånighet hänvisa till innehållet i den berättelse angående statsverkets tillstånd under nämnda år, hvilken före revisionsförrättningens början af detta embetsverk blifvit afgifven och sedermera till revisorerna öfverlemnats. Jemlik! föreskrift i 39 § af riksdagsordningen skola räkenskaper och öfriga statsverket rörande handlingar för Riksdagens stats-utskott hållas tillgängliga för verkställande af den granskning, som vid fullgörande af bemälda utskotts åliggande att utreda och uppgifva statsverkets tillstånd och behof må vara erforderlig.

Beträffande unclsättningsfonden afgifver statskontoret serskild underdånig berättelse, och redovisas för öfrigt förhållandet med denna fond genom räkenskaper och handlingar, som äfvenledes skola hållas stats-utskottet till banda.

Hvad angår statsverkets inkomster för år 1885, har statskontoret ansett desamma böra beräknas på sätt bilagda tabell litt. a utvisar och, enligt hvad tabellen litt. b ådagalägger, för denna beräkning i allmänhet lagt till grund medeltalen af de senaste tre årens inkomstbelopp, hvilka åter för åren 1880 och 1881 äro hemtade från de för samma år afskräde rikshufvudböckerna, men för år 1882 upptagits i enlighet med en på de nyligen afgifna landsböckerna för samma år samt i öfrigt tillgängliga räkenskaper och meddelade uppgifter grundad approximativ kalkyl. Ehuru de inkomster, hvilka sålunda för sistnämnda år uppgifvits, väl torde i någon män afvika från det resultat, som den blifvande rikshufvudboken kommer att utvisa, böra dock några skiljaktigheter af sådan beskaffenhet, att de kunna utöfva något afsevärdt inflytande på inkomsternas beräkning, icke vara att befara. Vid upprättandet af förslaget till inkomstberäkningen har för öfrigt afseende blifvit fästadt dels derpå, om inkomsterna varit i jemt stigande eller fallande, dels på de vid vissa titlar förekommande serskilda förhållanden, för hvilka statskontoret får här nedan i underdånighet närmare redogöra; börande statskontoret tillika anmärka, att de uti åberopade tabell upptagna inkomstbelopp, enligt räkenskaperna för de närmast förflutna trenne åren, med undantag af jernvägstrafikmedlen, som afse de till statskontoret levererade summor, utgöra hvad som före uppbördsårets slut den 30 april påföljande år varit af inkomsterna disponibelt till statsutgifters bestridande, och att således, i en-

Inkomstberäkningen: statskontorets skrifvelse. B

lighet med deri för redovisningen i rikshufvudboken gällande grundsats, afdrag skett för de vid sistnämnda tidpunkt utestående restantier ock uppbördspropriebalanser.

Ordinarie inkomster.

Räntan, som i 1884 års riksstat beräknats till 4,300,000 kronor, tiar för år 1882 uppgått till 4,366,237 kronor samt i medeltal för de sist förflutna trenne åren utgjort 4,346,805 kronor. I sistnämnda summa ingå frinjutna boställsräntor, hvilka med tillhopa 10,000 kronor, enligt innevarande års riksdagsbeslut, uteslutits från såväl inkomstsidan som utgiftssidan i riksstaten för år 1884. Med afseende härå samt då denna inkomsttitel under ett af nyssnämnda trenne åren endast med 9,751 kronor öfverstigit det belopp, hvartill densamma i 1884 års riksstat beräknats, anser statskontoret inkomsttiteln “ränta14 i riksstaten för år 1885 böra upptagas med oförändradt belopp af 4,300,000 kronor.

Tionde, som i riksstaterne från och med år 1881 blifvit beräknad till 1,645,000 kronor och äfven i 1884 års riksstat upptagits till detta belopp, har för år 1882 utgjort 1,653,169 kronor samt i medeltal för åren 1880—1882 belöpt sig till 1,651,371 kronor. Oberäknadt det inflytande, som skiljaktigheterna mellan restantierna vid hvarje års början och slut utöfva, är vexlingen i beloppet af denna inkomst hufvudsakligen beroende af kyrkotionden, hvilken löses efter markegång. Då emellertid uppbörden för hvart och ett af de senaste trenne åren öfverstigit beräkningen och under denna tid äfven varit i stigande, torde förevarande inkomsttitel i riksstaten för år 1885 böra, i nära öfverensstämmelse med medeltalet af uppbörden för dessa åren, upptagas med ett till 1,650,000 kronor förhöjdt belopp.

Arrendemedel, som vid sistförfluten riksdag beräknades till 3,000,000 kronor, hafva utgjort:

för år 1880 ........................................................... kronor 2,886,324: —,

» » 1881 ............................................................ » 3,073,567: —,

» » 1882 ........ » 3,157,556: —,

eller i medeltal för dessa tre år .............................. » 3,039,149: —.

Denna inkomsttitel är underkastad förändringar, så väl i följd af vexlande markegång, hvad angår den del af arrendena, som utgöres i spanmål eller andra naturapersedlar, som äfven till följd af förnyade utarrenderingar i mån af äldre kontrakters tilländalöpande; och anser

4 Inkomstberäkningen: statskontorets skrifvelse.

statskontoret, med afseende derå att medelinkomsten för sistförfluten trenne åren icke i någon betydligare mån öfverstigit det för år 1884 beräknade beloppet, samt att en af domänstyrelsen till statskontoret öfverlemnad förteckning öfver förändringar under år 1882 i arrendeinkomsterna af för statsverkets räkning utarrenderade egendomar ej eller utvisar någon väsentlig tillökning i dessa inkomster, att arrendemedlen böra med oförändradt belopp af 3,000,000 kronor i riksstaten för år 1885 upptagas.

Berga erkstionde. I följd af det vid 1877 års riksdag fattade beslutet om denna skatts upphörande, har denna inkomsttitel i statsregleringarne från och med år 1878 endast varit beräknad till ett belopp, motsvarande antagliga inkomsten af tionden från Sala silfververk, samt i riksstaterna från och med år 1881 uppförts med 10,000 kronor. Inberäknad tionden från några andra bergverk, hvilka ännu icke blifvit frikallade från skattens utgörande, har hela uppbörden för år 1882 visserligen uppgått till 12,308 kronor, deraf afgiften från Sala bergslag belöper sig till 11,087 kronor 83 öre. Då emellertid medeltalet af uppbörden för senaste trenne åren endast uppgått till 10,388 kronor och således obetydligt öfverstigit beräkningen, lärer bergverkstionden äfven för år 1885 få antagas till 10,000 kronor.

Mantalspenningar ne, beräknade i riksstaten för åren 1880—1883 till 640,000 kronor och i 1884 års riksstat upptagna till samma belopp, hafva för det sistförflutna året utgjort 644,757 kronor samt i medeltal för åren 1880—1882 uppgått till 643,631 kronor. Det å denna inkomsttitel uppkomna öfverskott synes vara alltför ringa, för att högre beräkning med anledning deraf bör ifrågasättas.

Bötesmedlen, hvilka i riksstaten från och med år 1879 varit beräknade till 260,000 kronor, hafva för år 1882 belöpt sig till 275,655 kronor och i medeltal för åren 1880—1882 uppgått till 272,612 kronor. Då emellertid denna inkomsttitel är af temligen oviss beskaffenhet, lärer den förut upptagna beräkningen böra bibehållas.

Kavalleriregementenas bästa akansspanmål. Denna inkomst, som på grund af nådiga beslut den 27 december 1873 och den 30 januari 1874 årligen, intilldess annorlunda kan varda förordnadt, af rusthållen vid det afsutna kavalleriet erlägges med 139,658 kubikfot 4 kannor spanmål, hälften råg och hälften korn, och hvilken i riksstaten från och med år 1882 beräknats till 340,000 kronor, har för nyssnämnda år i penningevärde uppgått till 337,916 kronor. Beloppet af denna inkomst är beroende af vexlande markegångspris, och torde densamma i riksstaten för år 1885 upptagas med oförändradt belopp af 340,000 kronor.

Inkomstberäkningen: statskontorets skrifvelse. 5

Tillfälliga rotevakansafgifterna, i riksstaten från och med år 1878 beräknade till 76,000 kronor, hafva visserligen för år 1882 uppgått till 79,780 kronor och i medeltal för åren 1880—1882 utgjort 79,703 kronor; men detta sålunda uppkomna öfverskott synes statskontoret icke vara af den betydenhet, att någon förändring i beräkningen bör deraf föranledas.

Vakansafgifter af nyroterad jord, hvilka i innevarande och närmast föregående årens riksstater beräknats till 115,000 kronor, äro i 1884 års riksstat upptagna till 125,000 kronor. Uppbörden bär för år 1882 uppgått till 133,303 kronor och i medeltal för åren 1880—1882 belöpt sig till 132,212 kronor. Med afseende derå att förändring i beräkningen af denna inkomst så nyligen egt rum, samt att uppbörden under ett af nyssnämnda tvenne åren understigit det belopp, hvartill inkomsten i 1884 års riksstat upptagits, anser statskontoret denna inkomst böra till oförändradt belopp i 1885 års riksstat beräknas.

Rotevakansåfgifter af utsockne frälsehemman i Halland, rotevakansafgifter af bergslag och trosspassevolansafgiften. Af dessa inkomster har för år 1882 den förstnämnda något understigit och de öfriga något öfverskjutit de belopp, hvilka blifvit för år 1884 beräknade; men då medelbeloppen för åren 1880—1882 på det hela i det närmaste motsvara det senast antagna förhållandet med dessa uppbördstitlar, torde några förändringar i de sist gjorda beräkningarne icke böra ifrågakomma.

Båtsmansvakansafgiften har i riksstaten för innevarande och näst föregående året, likasom uti 1884 års, beräknats till 65,000 kronor. Uppbörden för år 1882 tiar utgjort 69,309 kronor och medeltalet för åren 1880 — 1882 belöpt sig till 69,703 kronor. Då emellertid 1882 års uppbörd ej obetydligt understigit uppbörden för år 1881, och 1880 års inkomst icke ens uppgick till det beräknade beloppet, torde någon förändring i beräkningen af denna afgift ej böra ega rum.

Bdtsmansbeklädnadsmedlen, vid innevarande års riksdag för år 1884 beräknade till 60,000 kronor, hafva för år 1882 uppgått till endast 57,989 kronor; men då medeltalet af uppbörden för åren 1880—1882 utgjort 62,098 kronor, lärer denna inkomst äfven i 1885 års riksstat upptagas med 60,000 kronor.

Kontrollstämpelmedlen, som i 1883 års likasom i de tvenne närmast föregående årens riksstat beräknats till 18,000 kronor, äro i riksstaten för år 1884 upptagna till 20,000 kronor. Uppbörden har utgjort för år 1882 26,623 kronor och i medeltal för åren 1880—1882 24,169 kronor. Då emellertid inkomsten i icke ringa mån är beroende på

6 Inkomstberäkningen; statskontorets skrifvelse.

tillfälligheter, hvilka icke kunna på förhand beräknas, torde någon ytterligare förhöjning i beräkningen nu icke böra ifrågasättas.

Fyr- och håkmedel äro för år 1884 beräknade till 1,200,000 kronor och hafva för år 1882 uppgått till 1,504,014 kronor samt i medeltal för åren 1880—1882 inbringat 1,336,556 kronor. Under innevarande år intill den 1 dennes har denna inkomst, enligt från generaltullstyrelsen erhållen uppgift, utgjort 1,472,690 kronor; och skulle, i händelse samma uppbörd komme att för december månad debiteras som under motsvarande tid af det nästföregående året, för innevarande år uppgå till 1,522,245 kronor. En högre beräkning af denna inkomst synes statskontoret alltså böra ega ruin; men då, enligt nådiga kungörelsen den 9 sistlidne november, den nu stadgade fyr- och båkafgiften skall från och med den 1 nästkommande januari tillsvidare nedsättas med 10 procent, anser statskontoret denna inkomsttitel icke böra i riksstaten för år 1885 upptagas till högre belopp än 1,300,000 kronor.

Telegraf medlen, hvilka i riksstaten för åren 1881—1884 varit beräknade till 1,330,000 kronor, äro, enligt hvad statskontoret inhemtat, af telegrafstyrelsen jemväl för år 1885 kalkylerade till nämnda summa, hvilken alltså blifvit i bilagda tabell uppförd.

Jernvägstrafihnedlen. Jemlikt en från styrelsen öfver statens jernvägstrafik erhållen uppgift kan nettobehållningen å trafikmedlen för år 1885 antagas till 7,000,000 kronor, hvadan denna summa vid nästa statsreglering torde böra beräknas.

Skogsmedlen, som i riksstaten för åren 1875—1883 varit beräknade till 1,000,000 kronor, upptogos af innevarande års riksdag i riksstaten lör år 1884 till 1,200,000 kronor. Uppbörden har utgjort

för år 1880 ..............................................c......... .. kronor 1,315,469 —,

,, ,, 1881 ............................................................ ,, 1,521,754 —,

,, „ 1882 ............................................................ „ 1,649,851 —,

eller i medeltal för dessa tre åren ........................ „ 1,495,691 —.

Enligt från domänstyrelsen erhållen uppgift hafva statsverkets skogsmedel för detta års trenne första qvartal uppgått till 1,592,585 kronor. En förhöjning i den nu antagna beräkningen torde vid sådant förhållande böra ske. Då likväl denna inkomst beror af förhållanden, som icke på förhand med någon säkerhet kunna förutses, har statskontoret ansett densamma för år 1885 icke böra beräknas till högre belopp än 1,400,000 kronor.

Extra uppbörd. Förutom åtskilliga inkomster af mer eller mindre tillfällig beskaffenhet hafva bland statsverkets inkomster under denna titel hittills äfven ingått de å utlemnade odlingslån inflytande afbetalningar. Enligt innevarande års riksdagsbeslut komma emellertid an-

Inkomstberäkningen: statskontorets skrifvelse. 7

nuiteterna å odlingslån från och med år 1884 till och med år 1888 att ingå till en särskild fond med ändamål att understödja odling af sänka trakter, m. m; och blef, med afseende härå, titeln extra uppbörd i 1884 års riksstat upptagen till 133,000 kronor, deruti inberäknadt det belopp af sammanlagdt 56,403 kronor 54 öre, som till följd af Riksdagens beslut om indragning till statsverket af några vid läroverken i Eskilstuna, Sölvesborg och Askersund befintliga fonder komma att inflyta. Efter afdrag af annuiteterna å odlingslån och dessutom, hvad 1880 och 1881 årens uppbörd angår, dels af 22,815 kronor 53 öre, utgörande influten ersättning för af skogsplanteringskassau förskottsvis bestridda utgifter för en del häradsallmänningar inom Skaraborgs län, och dels 67,611 kronor, från domkapitlet i Karlstads stift till statsverket öfverlemnadt kapital, utgör medeltalet af inkomsten för åren 1880—1882 144,398 kronor. Som denna inkomst emellertid till en ej obetydlig del är af tillfällig beskaffenhet, torde densamma icke böra beräknas för år 1885 till högre belopp än det, hvarmed densamma i 1884 års riksstat upptagits, eller 133,000 kronor; varande dock för jemnande af de ordinarie inkomsternas slutsumma beloppet i tabellen utfördt med 128,000 kronor.

Bevillningar.

Tullmedlen. Denna bevillning har enligt räkenskaperna utgjort: för år 1880 ........................................................ kronor 27,622,164: —,

„ „ 1881 ......................................................... „ 29,849,639: —,

„ „ 1882 ........................................................ „ 31,108,483: -,

eller i medeltal för dessa år ................................. „ 29,526,762: —.

Enligt meddelande från generaltullstyrelsen har den debiterade tulluppbörden för tiden från innevarande års början intill den 1 dennes

uppgått till ................................................................ kronor 31,526,887: —,

och skulle, under antagande att samma uppbörd komme att för december månad debiteras som

under motsvarande tid af sistlidet år, eller......... „ 2,095,629: —,

innevarande års tulluppbörd sålunda utgöra...... kronor 33,622,516: —.

Uti innevarande års riksstat äro tullmedlen beräknade till 27,500,000 kronor och i riksstaten för år 1884, med hänsyn dertill att bruttoinkomsten under de sistförflutna fem åren befunnit sig i jemnt stigande år efter år och med mera än en million kronor öfverstigit det nästföregående årets, af Riksdagen upptagna till ett belopp af 28,500,000

8 Inkomstberäkningen: statskontorets skrifvelse.

kronor. Ehuru de orsaker, hvilka framkallat den betydliga stegringen i tullinkomsten, icke torde kunna få antagas vara af stadigvarande natur, anser dock statskontoret, att någon förhöjning i beräkningen af denna inkomsttitel bör ega rum; lärande densamma i nära öfverensstämmelse med medeltalet af uppbörden för de trenne sistförfluten åren uti riksstaten för år 1885 upptagas med 29,500,000 kronor.

Postmedlen äro, på sätt statskontoret inhemtat, för år 1885 af generalpoststyrelsen beräknade till 5,210,000 kronor, hvadan denna summa blifvit å bilagda tabell uppförd.

Stämpelmedlen hafva enligt räkenskaperna utgjort:

för år 1880 ............................................................ kronor 3,104,685: —,

1881 ............................................................ „

1882 ........................................................... „

it

eller

V 77

i medeltal för dessa år

3,104,183: —, 3,019,161: —, 3,076,010: —.

Det belopp, hvartill dessa medel uti innevarande års riksstat äro beräknade, eller 3,000,000 kronor, ansågs af sistförflutna Riksdag böra för år 1884 höjas med 100,000 kronor, utgörande den ungefärliga afkastningen af stämpelafgiften för spelkort, hvilken, enligt Riksdagens beslut, numera skall sammanföras med stämpelafgiften, och blefvo af sådan anledning stämpelmedlen i 1884 års riksstat upptagna till ett belopp af 3,100,000 kronor. Kortstämplingsafgiften har i medeltal för de sistförflutna trenne åren utgjort 110,637 kronor; med förmälan hvarom statskontoret hemställer, att någon förändring i den för år 1884 faststälda beräkningen af stämpelmedlen ej må ega rum.

Bränvinstillverkningsskatt. Enligt räkenskaperna har bränvinstill-

verkningen i riket utgjort i jemnt tal:

år 1878 .............................. kannor 16,440,000 eller liter 43,023,480,

„ 1879 .............................. „ 13,763,000

„ 1880 ............................. „ 15,170,000

„ 1881 .............................. „ 16,447,000

„ 1882 .............................. „ 13,168,000

V

11 ’1

36,017,771,

39,699,890,

43,041,799,

34,460,656,

utgörande i medeltal för

femårsperioden ........................... ,, 14,997,600 „ „ 39,248,719.

Beträffande innevarande års tillverkning har densamma, enligt erhållen uppgift från finansdepartementets byrå för kontrollen å tillverkningsafgiften, intill den 1 i denna månad uppgått till liter 27,559,057, och om dertill lägges tillverkningen under december

nästlidet år 2,265,243 kannor, eller.................................... ,, 5,928,141,

skulle, under förutsättning att sistnämnda litertal motsvarar tillverkningen för samma månad innevarande år, detta års tillverkning komma att utgöra ........................ liter 33,487,198.

9 Inkomstberäkningen: statskontorets skrifvelse. 9

Under antagande att den minskning i bränvinskonsumtionen, som under de senare åren inträdt, allt mera skulle fortgå, ansåg innevarande års Riksdag denna skatt icke böra för år 1884 beräknas till högre belopp än till 12,000,000 kronor, hvilken summa, efter en skatt af 40 öre per liter, motsvarar en tillverkning af 30,000,000 liter. Med afseende å den ytterligare minskning i brän vinstill verkningen, som under innevarande år egt rum, anser statskontoret skäl ej vara för handen att föreslå någon förändrad beräkning af denna skatt.

Hvitbetssockertillverkningsafgiften, i riksstaten för år 1883 beräknad till 70,000 kronor, blef för år 1884 upptagen till 90,000 kronor. Uppbörden har utgjort:

för år 1880 ........................................................ kronor

„ „ 1881.............................................................. ,

1882..............................................

eller

# 11 11

i medeltal för dessa åren

70,650: —, 101,324: —, 114,945: —, 95,640: —.

Enligt, uppgift från nyssnämnda byrå har denna afgift under innevarande år intill den 1 dennes utgjort.................... kronor 108,984: —,

och under antagande att berörde inkomst under december månad detta år kommer att uppgå till enahanda belopp som för samma månad sistlidet år, eller ,, 20,903: —,

skulle uppbörden för innevarande år belöpa sig till kronor 129,887: —. Med afseende å den tillökning, som å denna inkomsttitel visat sig för såväl innevarande som de båda nästförflutna åren, synes afgiften för år 1885 kunna beräknas åtminstone till 100,000 kronor.

Allmänna bevillningen. I öfverensstämmelse med Eders Kongl. Maj:ts nådiga förslag till sistförflutna Riksdag beslutade Riksdagen, att den efter art. I i bevillningsstadgan utgående personliga skyddsafgift skulle från och med nästkommande år upphöra; och åtog Riksdagen sig för år 1884 en allmän bevillning af 3,350,000 kronor, hvaraf 3,100,000 kronor beräknades belöpa sig på bevillningen af fast egendom samt af inkomst och 250,000 kronor på bevillningsafgifterna af särskilda förmåner och rättigheter.

Efter afdrag af såväl den personliga skyddsafgiften som af stämpelafgiften för spelkort, hvilken senare afgift, på sätt ofvan berördt är, från och med nästkommande år skall sammanföras med stämpelmedlen, har den allmänna bevillningen utgjort:

för år 1880........................'................................... kronor 3,571,349

„ 1881........................................................... „

1882.......................................

eller

’1 11

i medeltal för dessa tre år

3,763,400

3,905,109

3,746,619

och således i ej ringa mån öfverstigit det belopp, hvartill densamma af

t

10 Inkomstberäkningen: statskontorets skrifvelse.

Riksdagen för år 1884 beräknats. Vid sådant förhållande och då denna inkomst under de sistförflutna åren visat sig vara i stigande, anser statskontoret att eu förändring i den senast vidtagna beräkningen kan ega ruin, och att allmänna bevillningen sålunda bör med ett förhöjdt belopp i riksstaten för år 1885 upptagas. Med afseende dock å den minskning i inkomstbevillningen, som blifver en följd af den uti bevillningsstadgan för år 1884 och påföljande år intill slutet af det år, under hvars lopp ny bevillning af Riksdagen blifver faststäld, vidtagna förhöjningen dels af existensminimum, dels ock af det bevillningsfria afdraget för inkomst understigande 1,200 kronor, och hvilken minskning blifvit, i det vid den till innevarande års Riksdag aflåtna nådiga proposition angående statsverkets tillstånd och behof bilagda utdrag af protokollet öfver finansärenden den 10 sistlidne januari, beräknad till

246,400 kronor, torde denna bevillning likväl icke böra för år 1885 beräknas högre än till 3,500,000 kronor; och, under antagande tillika, att nyssnämda bevillningsstadga äfvensom den nådiga förordningen den 14 sistlidne september, angående bevillningsafgiften för särskilda förmåner och rättigheter, varda till sina hufvudgrunder bibehållna oförändrade för år 1885, hemställer alltså statskontoret, att sistnämda summa måtte i beräkningen upptagas.

Af 1881 års rikshufvudbok visar sig, att vid nämnda års slut förefanns en för följande statsregleringar disponibel behållning af.......................................................................................... kronor 7,221,929: 88.

Häraf hafva disponerats:

enligt 1882 års riksstat 269,903: 40.

„ 1883 „ „ 2,789,137:—.

„ 1884 „ „ 4,100,000: —. „ 7,159,040: 40,

och återstår utöfver förut sålunda beräknade och disponerade tillgångar en behållning af 62,889 kronor 48 öre.

Öfver resultatet af 1882 års statsreglering, hvad angår öfverskott och brister å statsverkets inkomster samt besparingar och brister i de på riksstaten uppförda förslagsanslag, har härstädes blifvit efter nu

kända förhållanden upprättad — — — forslagsberäkning — ----, hvaraf

framgår, att öfverskottet å statsverkets inkomster, efter afdrag lör brister i vissa inkomsttitlar, utgjort.............................. kronor 7,583,710: ,

hvaremot å en del förslagsanslag uppstått brister, hvilka efter afdrag af de besparingar, andra förslagsanslag lemnat, beräknats till ........................... „ 2,359,065: ,

så att på det hela öfverskott och besparingar skulle

komma att öfverskjuta bristerna med (transport) kronor 5,224,645: —.

Inkomstberäkningen: statskontorets skrifvelse. 11

transport kronor 5,224,645: —. Lägges härtill det öfverskott å myntverkets in-

komster för år 1882, som under början af innevarande år blifvit till statskontoret levereradt, eller ,,__30,000: —,

så kan behållningen å 1882 års statsreglering

beräknas till..................................................................... kronor 5,254,645: —.

Stockholm den 12 december 1883.

Underdånigst:

O. F. AF SILLEN.

AUG. HÄGGBLADH. M. NORDLINDH. L. W. RIBEN.

Föredragande.

Per Samzelius.

12 Inkomstberäkningen: statskontorets skrifvelse.

Bil. litt. a.

Statsverkets inkomster.

Inkomstberäkningen: statskontorets skrifvelse.

13 Statsverkets inkomster

åren 1SSO—18S2.

u

Inkomstberäkningen: statskontorets skrifvelse.

Statsverkets

Inkomstberäkningen: statskontorets skrifvelse.

inkomster.

Bil. litt. b,

1 Utgifterna.

Första hufvudtiteln.

Utdrag af protokollet öfver finansärenden, hållet inför Hans Mafit Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 9 januari 1884.

Närvarande:

Hans Excellens Herr Statsministern Thyselius,

Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena Friherre Hoohschild,

Statsråden: Lovén,

von Steyern,

Friherre von Otter,

Hammarskjöld,

Richert,

Themptander,

Ryding.

von Krusenstjerna.

Departementschefen, statsrådet Themptander anhöll derefter att få anmäla de frågor, som tillhörde regleringen af första hufvudtiteln. JBih, till Biksd. Prot. 1883. 1 Sand. 1 Afd. 1

2 Hvad först angick

Första hufvudtiteln.

ordinarie anslag

under denna hufvudtitel förklarade departementschefen sig icke ega anledning föreslå någon förändring i de i riksstaten för innevarande år uppförda anslagens belopp.

Beträffande ett för år 1885 ifrågasatt

extra anslag

yttrade departementschefen:

»I underdånig skrifvelse den 14 sistlidne november har riksmarskalksembetet gjort framställning om afhjelpande af förefintliga brist.fälligheter vid lyshållningen inom Stockholms slott.

Med anledning deraf att åtgången af gas till belysning inom kongl. slottet under de senare åren så betydligt tilltagit, att densamma från 987,500 kubikfot år 1880 stigit till 1,161,300 kubikfot år 1881 och 1,522,300 kubikfot år 1882, utan att förbränningstiderna eller lågornas antal tillika ökats, hvarjemte lukt af gas tidt och ofta spridt sig i gångar och trappor, in. fl. ställen, har ståthållareembetet på slottet, enligt hvad embetet i skrifvelse af den 20 oktober 1883 hos riksmarskalksembetet anmält, låtit verkställa undersökning af en del utaf gasrören, hvarvid befunnits att de, å de ställen der undersökning egt rum, varit alldeles förrostade och odugliga. Som med temlig visshet kunde antagas, att större delen af gasrören, hvilka äro af jern och år 1856 blefvo inlagda, befunnos i nämnda uppfrätta tillstånd, syntes det ståthållareembetet nödvändigt att för besparande af den dryga utgiften för gas, som genom de felaktiga rördelarne nu oförbränd bortströmmade, äfvensom till förekommande af fara genom explosion af bildade gassamlingar, uppbrytning, undersökning och omläggning af slottets hela nät af gasrör, med undantag af de i senare tid på yttre borggården inlagda stålrören, så snart som möjligt verkstäldes. För detta ändamål uppdrog ståthållareembetet redan i början af år 1883 åt slottsintendenten E. Jacobsson att verkställa nödiga undersökningar och derefter inkomma med förslag till de åtgärder, som till följd deraf vore att vidtaga. Efter fullbordadt uppdrag aflemnade bemälde slottsindendent till ståthållareembetet ett dylikt förslag till borttagande af en större del af de nuvarande gasrören samt deras ersättande med nya

Första liufvudtiteln.

rör af stål jemte murars iståndsättande derefter, hvilket arbete beräknats föranleda en sammanlagd kostnad af 41,675 kronor.

Då emellertid, med Eders Kongl. Maj:ts nådiga begifvande, försök af ett härstädes bildadt bolag pågått sedan den 1 augusti nästlidet år med elektrisk belysning efter Edisons system af en del utaf kongl. slottets hittills med gas upplysta trappor och gångar, och denna belysning, af tillkallade sakkunnige män, professorerne E. Edlund och G. It. Dahlander gillad och godkänd, visat sig synnerligen lyckad .och till alla delar tillfredsställande samt ej heller kunde åstadkomma någon eldfara och explosion, har ståthållareembetet hemstält att, i stället för gas, elektrisk belysning måtte i kongl. slottet få införas. Kostnaden för anbringande af denna belysning med 500 glödlampor jemte deras insättning uppginge, enligt af nämnda bolag gjordt anbud, till ett belopp af 55,000 kronor. Ståthållareembetet tillägger vidare, att denna summa väl något öfverstege ofvanberörde kostnad för inläggande af nya gasrör, men att deremot belysningen i kongl. slottet blefve i väsentlig mån förbättrad, lättare att sköta, ej eldfarlig och betydligt billigare än den närvarande, hvarförutom undvekes det besvärliga och tidsödande samt i flere afseenden förstörande arbetet med genombrytning och rubbning af ett stort antal planer, gångar, golf och trossbottnar, väggar och murar, m. m., äfvensom för upptagande af gamla och nedläggning af nya gasrör.

Med afseende på vigten deraf, att det högst bristfälliga skick, hvaruti belysningen inom kongl. slottet för närvarande befunne sig, snarast möjligt måtte blifva af hjelp!, har riksmarskalksembetet för sin del instämt i ståthållareembetets ofvanberörda förslag om införande af elektrisk belysning i kongl. slottet, hvilken belysning, ehuru något dyrare i anläggningskostnad än hvad reparationen af den nuvarande gasledningen betingade, dock för framtiden blefve billigare och på samma gång mera tryggande för eldfara. Riksmarskalksembetet har fördenskull i underdånighet hemstält, att Eders Kongl. Maj:t täcktes hos näst sammanträdande Riksdag göra framställning om beviljande af ett anslag för en gång af 55,000 kronor för införande i kongl. slottet af elektrisk belysning efter Edisons system, med det dertill hörande uppgift antal glödlampor.

Behofvet af en genomgående och ofördröjligen skeende förbättring af lyshållningen inom kongl. slottet synes mig genom hvad ståthållareembetet och riksmarskalksembetet anfört till fullo ådagalagdt. Likaså synas mig nämnde myndigheter hafva anfört öfvertygande skäl för lämpligheten af den nuvarande gaslysningens utbytande mot elektrisk belysning. Det å första hufvudtiteln uppförda, allt sedan 1856—1858

4 Första hufvudtiteln.

årens riksdag icke förhöjda ordinarie anslaget af 63,000 kronor till reparationer å Stockholms slott, m. fl. för de kongl. hofven u pplåtna byggnader kan så mycket mindre lemna tillgång till bekostande af ett arbete af den omfattning som det nu ifrågasatta, som anslaget under en följd af år visat sig otillräckligt för bestridande af de med anslaget afsedda utgifter, hvarföre ock Eders Kongl. Maj:t Sjelf bekostat reparations- och inredningsarbeten i kongl. slottet till betydliga belopp. Särskilda extra anslag hafva ock förut beviljats för med detta likartade arbeten, som ansetts falla utom den årliga underhållskostnaden, såsom för anbringande af vattenledning, gasledning, åskledare, m. m., allt enligt särskilda riksdagsbeslut. Jag hemställer alltså, att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen,

att för införande af elektrisk belysning i kongl. slottet å extra stat för år 1885 anvisa ett belopp af 55,000 kronor.»

Statsrådets öfriga ledamöter instämde i hvad departementschefen sålunda hemstält och föreslagit beträffande anslagen under första hufvudtiteln; och beslöt Hans Maj:t Konungen att i öfverensstämmelse dermed framställning skulle till Riksdagen aflåtas angående regleringen af denna hufvudtitel.

Ex protocollo: Axel Ädelgren.

STOCKHOLM, ISAÅC MARCUS’ BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1884.

Andra hufvudtiteln.

Utdrag af protokollet öfver Justitie-departementsärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i Statsrådet d Stockholms slott Onsdagen den 9 Januari 1884,

i närvaro af:

Hans Excellens Herr Statsministern Thyselius,

Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena Friherre Hociischild.

Statsråden: Loven,

von Steyern,

Friherre von Otter,

Hammarskjöld,

Richert,

Themptander,

Rydinö,

von Krusenstjerna.

Departementschefen Statsrådet von Steyern föredrog följande ärenden rörande regleringen af andra hufvudtitelns stat, hvarvid Departementschefen yttrade beträffande:

Bill. till Bil;sd. Prat. 1884. 1 Sami. 1 Afd.

2 Andra hufvudtiteln.

[1.]

Krig skof rätten.

[2,]

Nya Lagberedningen.

[3.]

Kronohäkte Vurberg.

Ordinarie anslag.

I de ordinarie anslagen under andra hufvudtiteln har jag icke att föreslå någon förändring.

Extra anslag.

I öfverensstämmelse med hvad under föregående år blifvit anvisadt, hemställer jag att på extra stat för år 1885 måtte begäras 5,000 kronor till arfvoden åt Krigshofrättens ordförande och tre militäre ledamöter.

På innevarande års extra stat är till bestridande af kostnaderna för Nya ■ Lagberedningen anvisadt ett extra anslag af 40,000 kronor, och hemställer jag att samma belopp till enahanda ändamål begäres för år 1885. Öfver sin verksamhet under år 1883 har Beredningen den 31 sistlidne December afgifvit redogörelse, hvilken för att komma till Riksdagens kännedom torde få detta protokoll biläggas.

I skrifvelse till chefen för Justitiedepartementet den 14 November 1883 »bär chefen för Landtförsvarsdepartementet gjort framställning derom, att erforderliga åtgärder måtte vidtagas för att Yarbergs f. d. fästning med alla derinom befintliga lägenheter måtte för disciplinkompaniets inrymmande derstädes och inrättandet af ett militärhäkte för armén ställas till Landtförsvarsdepartementets förfogande.

Efter det innehållet af berörda vid detta protokoll fogade skrifvelse blifvit föredraget, samt chefen för Sjöförsvarsdepartementet, under erinran om den be-,

sparing i kostnad, som kunde vinnas derigenom, att militärhäktet blefve gemensamt för armén och flottan, förklarat sig anse den nu föreslagna lokalen tills

vidare motsvara jemväl flottans behof, anförde chefen för Justitiedepartementet

vidare:

De lokaler inom Yarbergs fästning, hvilka användts såsom straffängelse, äro ej vidare för detta ändamål erforderliga. På förslag af Fångvårdsstyrelsen har nemligen Eders Kong!. Maj:t den 22 Oktober 1880 förordnat, att straffängelset i Yarberg skulle upphöra att såsom straffängelse begagnas och der intagna fångar flyttas till Landskrona eller Karlskrona. I afgifvet utlåtande öfver chefens för Landtförsvarsdepartementet nu föredragna framställning har Fångvårdsstyrelsen erinrat, hurusom det blifvit ifrågasatt att använda dessa sålunda numera obegagnade lokaler för annat fångvårdens behof. 1 sammanhang med förslaget om straffan-

Andra hufvudtitelu.

gelsets indragning hemstälde nemligen Fångvårdsstyrelsen att lokalerna måtte tills vidare upplåtas till station för vissa till allmänt arbete dömde, och i det förslag till förordning angående lösdrifveri, som af särskilde komiterade afgifvits, hade dessa hemstält, att ifrågavarande straffäftgelse mätte efter förändrad anordning tills vidare, intill dess en bättre tvångsarbetsanstalt kommit till stånd, användas till arbetsanstalt för icke straffade lösdrifvare af mankön. Men då så väl Fångvårdsstyrelsen som förenämnda komiterade ansett straffängelsets användande till förvaringsort för försvarslöse endast såsom en provisorisk anordning, och denna förvaringsort saknade det centrala läge och de tillfällen till sådan sysselsättning för personalen, som för en anstalt af denna beskaffenhet vore önskvärd, ansåg Styrelsen hinder från fångvårdsförvaltningens sida icke böra möta för straffängelsets upplåtande till station för disciplinkompaniet.

I)å följaktligen väsentliga olägenheter synas vara förenade med inrymmandet af en tvångsarbetsanstalt i förra straffängelsets i Varberg lokaler, medan deremot dessa lokaler enligt chefens för Landtförsvarsdepartementet omdöme äro synnerligen lämpliga att användas såsom station för disciplinkompaniet, anser jag mig böra tillstyrka Eders Kong! Maj:t att villfara den af chefen för Landtförsvarsdepartementet i detta hänseende gjorda hemställan.

Men nämnde departementschefs hemställan afser jemväl öfverlåtande till Landtförsvarsdepartementet af det inom fästningens område uppförda kronohäktet att användas till sådant militärhäkte, der enligt strafflagen för krigsmakten fängelse och straffarbete, ådömda för militära förbrytelser, i vissa fall skulle aftjenas. Ändamålsenligheten deraf, att äfven denna inom ett åt landtförsvaret i öfrigt upplåtet område belägna lokal får för militära ändamål användas, lärer ej kunna bestridas, men då kronohäktet fortfarande begagnas såsom cellfängelse, kan detsamma icke af fångvården afträdas, utan att motsvarande fängelselokaler i utbyte ställas till fångvårdens förfogande. Fångvårdsstyrelsen, som upplyser, att kronohäktet innehåller 24 celler och att två derinvid belägna byggnader äro inredda till bostäder åt bevakningspersonalen, ransakningslokal in. in., har låtit uppgöra ritning och kostnadsförslag till en ny häktesbyggnad, afsedd att innehålla 26 celler, ekonomibyggnad med boningsrum för föreståndaren, sjukrum, ransakningslokaler in. m. För denna byggnad jemte tvätthus och stängsel har kostnaden beräknats till 68,500 kronor, hvartill komma 1,500 kronor för anskaffande af byggnadstomt, derest häktet icke anses böra förläggas i f. d. stenhuggeriet inom fästningsområdet, der eljest lämplig plats derför funnes.

Öfverintendentsembetet, som anbefalts att öfver ritningen och kostnadsförslag^ afgifva yttrande, har funnit desamma föranleda endast en mindre anmärkning i afseende på ritningen, hvilken anmärkning borde kunna iakttagas utan tillökning i byggnadskostnaden.

Den plats inom fästningsområdet, som i Fångvårdsstyrelsens utlåtande ifråga-

4 Andra hufvudtiteln.

sättes för kronohäktets anläggande, lärer enligt meddelande af generaldirektören i Styrelsen visserligen vara i afseende på utrymmet tillräcklig, men någon undersökning om grundens lämplighet för en byggnads uppförande derå har ännu ej hunnit ske. Platsen uppgifves dessutom, ehuru belägen utom fästningsvallen, dock hafva sådant läge, att vägen dit antagligen behöfver tagas genom det område, som skulle upplåtas åt Landtförsvarsdepartementet. Under sådana förhållanden torde det högre anslagsbeloppet höra begäras att i mån af behof utgå.

Jag hemställer alltså, att Eders Kongl. Maj:t, på det att Varbergs fästning med der inom befintliga lokaler må kunna upplåtas till station för disciplinkompaniet och till militärfängelse för armén och flottan, måtte föreslå Riksdagen att till uppförande af ett kronohäkte i Yarberg bevilja ett extra anslag för år 1885 af 70,000 kronor.

[4.] Hos Eders Kongl. Maj:t har föreningen till minne af Konung Oscar I

Understöd åt och Drottning Josefina gjort framställning om understöd jemväl för nästkom-

jmi. mande år åt forbattrmgskoJonien vid Hall.

Efter det Eders Kongl. Maj:t, med anledning af Oscar-Josefina-föreningens i ämnet gjorda framställning, föreslagit nästlidna års Riksdag att till förräntande och afbetalning under innevarande år af koloniens skuld vid 1888 års slut till belopp af högst 140,000 kronor måtte beviljas ett extra anslag af

15,000 kronor under de vilkor, Eders Kongl. Maj:t kunde komma att till vinnande af trygghet för anslagets rätta användande bestämma, har Riksdagen i skrifvelse den 11 Juni 1888 anfört, att den utredning, som i afseende å ifrågavarande välgörenhetsinrättning förelegat, icke synts egnad att i allo bäfva de betänkligheter, som i anledning af Eders Kongl. Maj:ts framställning i ämnet vid 1879 års riksdag gjorde sig gällande; att det förefallit Riksdagen som vore sjelfva anläggningen felaktig, i det för anstalten inköpts en vida större egendom än behofvet kraft, helst nämnda egendom innehölle en areal af något mera än 1,600 tunnland, deraf 480 tunnland odlad jord; att om det än finge anses angeläget att kunna med jordbruksarbeten samt skogs- och trädgårdsskötsel sysselsätta eleverna, likväl en vida mindre jordrymd vore derför tillräcklig; att räkenskaperna jemväl visade, att denna egendom, hvilken år 1874 blifvit inköpt med inventarier för 212,000 kronor, för året 1 Juli 1881—1 Juli 1882 lemnat en afkastning af endast 3,147 kronor 10 öre; att Riksdagen, som häri sett ett bestämdt missförhållande, derför ansett sig böra ifrågasätta, om icke genom försäljning eller utarrendering af någon större del af egendomen bättre jemvigt i anstaltens ekonomiska ställning kunde beredas; att i samma syfte det ej synts vara obilligt, om anspråken på kommunernas bidrag stäldes något högre, vare sig genom ökning af årsafgiftens belopp eller genom utsträckning från tre till fem år af den tid, för hvilken afgiften skulle utgå, samt att innan genom dy-

Andra hufvudtiteln.

lika åtgärder eller genom nedbringande af förvaltningsutgifterna anstaltens styrelse lyckats åstadkomma jemvigt mellan inkomster och utgifter, det ej synts vara skäl att ytterligare utvidga anstaltens verksamhet; men att, då emellertid denna verksamhet, mot hvilken i och för sig några anmärkningar icke förekommit, kunde, om än i främsta rummet till fördel för närmast kringliggande orter, likväl sägas omfatta hela riket, i det elever från 21 län funnes vid anstalten intagna, Riksdagen ansett staten ej höra undandraga sig att i den mån lemna bidrag till anstaltens uppehållande, att densamma icke nu måtte nödgas upphöra. 1 anseende härtill blef Eders Kong!. Maj:ts framställning af Riksdagen på det sätt bifallen, att till understödjande af åkerbrukskolonien Hall för innevarande år anvisades på extra stat ett belopp af 15,000 kronor.

Sedan de af Riksdagen sålunda gjorda erinringar jemlik! Eders Kong!. Maj:ts beslut vid detta ärendes föredragning den 29 Juni nästlidna år delgifvits styrelsen för Oscar-Josefina-föreningen, med föreläggande för styrelsen att afgifva underdånigt yttrande angående de åtgärder, föreningen med anledning deraf kunde vara villig att vidtaga, har styrelsen i underdåniga skrivelser den 14 Augusti och den 21 December nästlidna år förmält, aåt styrelsen, i syfte att i möjligaste måtto tillmötesgå Riksdagens uttalade åsigter, tagit i noggrant öfvervägande hvad af Riksdagen blifvit erinradt. — Hvad anginge frågan om försäljning eller utarrendering af någon större del af ifrågavarande egendom till beredande af bättre jemvigt i anstaltens ekonomiska förhållanden, hade vid egendomens inköp hänsyn tagits ej mindre till det stora antal barn inom landet, derför vård vid kolonien kunde tagas i anspråk, än äfven den omständighet, att enligt erfarenheten i andra länder sådana förbättringsanstalter som åkerbrukskolonien vid Hall, hvilka ej kunde motsvara sitt ändamål utan eu talrik, väl vald tjenstepersonal af föreståndare, själasörjare, skol- och yrkeslärare, jemte tillsynings- och bevakningspersonal, måste blifva allt för kostsamma, derest ej ett större antal elever der kunde upptagas. På ett sådant antal elever fördelad blefve kostnaden för hvarje elev betydligt mindre, och, derest kostnaden vid kolonien Hall skulle kunna nedbringas till jemvigt med koloniens inkomster, måste derföre dess verksamhet utvidgas. Då så väl inom som utom Sverige allt mera vore erkändt, att icke någon verksamhet för ynglingar så väl egnade sig till förbättring i seder och sinnelag, som arbeten vid jordbruket i den fria naturen, hade föreningen ansett sig handla i det allmännas sanna intresse, då den för de influtna gåfvomedlen anskaffat en egendom, som med särdeles sundt läge förenade en tillräckligt stor jordrymd för att i flerfaldiga rigtningar bereda verksamhet åt så stort antal elever, att den önskade jemvigten mellan inkomster och utgifter vid kolonien af sig sjelf skulle kunna inträda. Med anledning af Riksdagens framställning hade styrelsen emellertid sökt utreda, huruvida försäljning eller utarrendering af någon del af egendomen kunde utan allt för stor olägenhet ega rum. Endast

6 Andra hufrudtiteln.

två egolotter hade dervid befunnits kunna ifrågakomma, båda belägna vid egendomens utkanter, den ena innefattande 179 tunnland 14,7 kappland och den andra 139 tunnland 16,g kappland. Efter det karta med egobeskrifning öfver dessa lotter blifvit upprättad, hade styrelsen genom kungörelser i vanlig ordning utlyst auktion för försäljning eller utarrendering af desamma, men vid auktionen erhölls icke på någondera lotten anbud af arrende och ett å den förstnämnda lotten gjordt köpeanbud ansågs icke antagligt, då det understeg den af styrelsen beräknade lägsta köpeskillingen, 18,500 kronor. En omständighet, som väsentligen försvårade försäljning af någon del af egendomen, läge för öfrigt deri, att egendomen, som vore bebyggd allenast till en gård, häftade för gemensamma inteckningar till högt belopp, och att af dessas innehafvare svårligen kunde fordras, att de skulle eftergifva sin rätt till någon del af panten eller nöja sig med inteckning i blott eu obebyggd del af densamma. Under förutsättning att koloniens bestånd medelst anslag blefve betryggadt, skulle styrelsen ej underlåta ytterligare bemödanden att vare sig genom utarrendering eller försäljning af större eller mindre del af fastigheten söka förbättra koloniens ställning.

I anledning af Riksdagens förslag att, till beredande af ekonomisk fördel för kolonien, öka årsafgiftens belopp eller utsträcka tiden för betalningsskyldigheten, hade styrelsen under Mars månad nästlidna år förhöjt afgiften för elever från de större stadskommunerna till 200 kronor samt bestämt, att bidragen för elever i allmänhet och så vida lämplig anställning icke dessförinnan kunde dem beredas skulle erläggas under fem år, eller två år utöfver hvad förut varit faststäldt,

Efter att hafva tagit kännedom af de sålunda vidtagna åtgärderna, har Eders Kongl. Maj:t den 16 nästlidne November förordnat, att ofvannämnda af Riksdagen till understödjande af åkerbrukskolonien Hall anslagna medel 15,000 kronor skulle ställas till styrelsens för föreningen till minne af Konung Oscar I och Drottning Josefina disposition att användas till ränta och amortering å koloniens skuld vid 1883 års slut, samt förklarat, att Eders Kongl. Maj:t ville utse en person att å statens vägnar deltaga i revisionen af koloniens förvaltning och räkenskaper, för hvilket ändamål styrelsen borde i god tid före början af nästa revision hos Eders Kongl. Maj:t göra underdånig anmälan om den dag, då revisionen skulle taga sin början. Deremot har Eders Kongl. Maj:t den 26 Oktober samma år förklarat Oscar-Josefina-föreningens ansökning om bidrag af 40,000 kronor till uppförande af eu byggnad vid kolonien Hall för -beredande af sjukoch verkstadsrum, bageri, bostäder för tjensteman och uppsyningsman m. in. icke för det dåvarande böra bifallas.

Under erinran att elevafgifternas höjning och utsträckningen af tiden för deras erläggande endast för framtiden kunde bereda kolonien ökad inkomst, i den mån afgång egde rum bland nu varande elever, Indika intagits på hittills gällande vilkor, har styrelsen i sin nu gjorda underdåniga ansökning anfört, att de förhållanden, som

Andra hufvudtiteln.

år 1882 föranledde föreningens framställning om anslag af allmänna medel för koloniens fortsatta uppehållande, ännu qvarstode oförminskade och att genom åtskilliga af behofvet påkallade utgifter jemte räntor föreningens skulder, såsom förutsedt varit, ökats och den 31 December 1883 komme att fullt uppgå till 14D,000 kronor eller., såsom en skrifvelsen bilagd på räkenskaperna grundad uppgift närmare visade, till 140,146 kronor 5 öre, från hvilket belopp innevarande år afginge det af sistlidne Riksdag beviljade anslag för samma år med 15,000 kronor; och har styrelsen på grund häraf underdånigst anhållit, det Eders Kongl.

Maj:t täcktes, i enlighet med Dess till förra Riksdagen aflåtna proposition, hos Riksdagen göra framställning om anslag till betalning af föreningens återstående skuld.

Denna ansökning har af Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i Stockholms län, under hvars tillsyn kolonien är stadd, varmt förordats. Så väl Eders Kongl.

Maj:ts Befallningshafvande som styrelsen i sin till föreningen afgifna berättelse för förvaltningsåret Juli 1882—Juli 1883 hafva angående kolonien lemnat åtskilliga uppgifter, af hvilka jag tillåter mig anföra följande. Gårdsbrukets nettoafkastning, som under det synnerligen ofördelaktiga året 1881—1882 endast utgjorde något öfver 3,000 kronor, har under följande år stigit till 6,039 kronor 49 öre. Kostnaden för hvarje elevs underhåll, hvilken under åren 1879—1882 i medeltal utgjort 345 kronor, belöpte sig året 1882—1883 till 334 kronor 15 öre. Slöjdundervisningen har under året hedrifvits med märkbar framgång. Vid Stockholms läns hushållningssällskaps distriktsmöte i Södertörn den 6 Juli 1883 erhöll kolonien första priset för hemslöjd och fick mottaga sällskapets silfvermedalj.

I allmänhet hafva eleverna ådagalagt ett godt uppförande och särskildt har antalet rymningar och rymniugsförsök varit mindre än föregående år. Af de under året afgångna 30 elever hafva 23 inträdt i tjenst eller.arbetsanställning och 7 såsom obotligt sjuka återsändts till hemorten.

Då kolonien utan tvifvel fortfarande är i stort behof af statens understöd och synes hafva gjort sig af sådant understöd väl förtjent, hemställer jag, att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att jemväl för nästkommande år bevilja till understödjande af nämnda koloni ett extra anslag af 15,000 kronor.

Slutligen har jag att anmäla de af Statskontoret uppgifna förskott, hvilka [5.] höra hos Riksdagen till ersättning anmälas. Dessa förskott äro dels på grund af Eders Kongl. Maj:ts nådiga bref den 6 Augusti 1881 till komitén för utarbetande af förslag till författningar angående handelsfirma och prokura samt angående skydd för varumärken 277 kronor 10 öre dels på grund af nådiga blefven den 16 Juni och den 22 December 1882 samt den 16 Mars, den 22 Juni och den 14 September 1883 till komitén för utarbetande af förslag till lagbestämmelser angående förhållandena mellan de svenske lapparne och de bofaste i

Nya Lagberedningens berättelse.

8 Andra hufvudtiteln.

Sverige 12,316 kronor 36 öre. Då enligt uppgift af vederbörande tjensteman i Statskontoret besparingar å extra anslaget till Nya Lagberedningen för åren 1877, 1880 och 1881 lemna tillgång till ersättande af nämnda förskott, hemställer jag, att, i öfverensstämmelse med hvad Riksdagen i fråga om kostnaderna för dylika komitéer flera gånger förut medgifvit, Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen, att omförmälda kostnader, tillsammans 12,593 kronor 46 öre, måtte få bestridas af besparingarna å Nya Lagberedningens anslag för åren 1877, 1880 och 1881.

Jag torde i sammanhang härmed få meddela att i anledning af förstnämnda komités förslag till lag om skydd för varumärken ett lagförslag antagligen kan komma att föreläggas instundande Riksdag, samt att sistnämnda komité afslutat sina arbeten och att dess förslag för närvarande undergår granskning i Högsta Domstolen.

Hvad föredragande departementschefen sålunda hemstält, deri Statsrådets öfrige ledamöter instämde, behagade Hans Maj:t Konungen i nåder bifalla; och skulle utdrag af detta protokoll till Finansdepartementet expedieras för behörigt iakttagande vid uppsättandet af Kongl. Maj:ts nådiga proposition angående statsverkets tillstånd och behof.

Ex protocollo C. P. Hagbergh.

Till Konungen,

Innan Nya Lagberedningen, jemlikt föreskriften i dess instruktion, går att afgifva underdånig redogörelse för arbetet under innevarande år, torde Beredningen böra erinra om de förändringar, dess sammansättning undergått under samma tid, nemligen:

Andra lmfvudtiteln.

att Presidenten i Eders Kong! Maj:ts och Rikets Svea Hofrätt Karl Johan Berg den 26 Februari, uppå derom gjord ansökning, entledigats från ordförandebefattningen i Beredningen, men blifvit förordnad att så väl i fråga om grunderna för föreliggande lagförslag som vid förslagens granskning fortfarande taga del i Beredningens förhandlingar i den mån hans öfriga göromål det medgåfve;

att till ordförande i Beredningen undertecknad Örbom blifvit nämnda dag förordnad med skyldighet att fortfarande deltaga i arbetet å den särskilda afdelning, åt hvilken det egentliga redaktionsbestyret uppdraga, samt

att, sedan tillförordnade Byråchefen för lagärenden, Assessoren Friherre Otto Wilhelm Staél von Holstein den 13 Januari blifvit utnämnd till president i Eders Kong!. Maj:ts och Rikets Höta Hofrätt, innehafvare]! af byråchefsbefattningen icke vidare tagit del i Beredningens förhandlingar.

Hvad den på Beredningens åtgärd beroende frågan om rättegångsväsendets ombildning angår, får Beredningen, med hänvisning till hvad nästföregående årsberättelse innehåller dels om det under utarbetning varande betänkandets indelning i tre hufvudafdelningar, en för civilprocessen, en för kriminalprocessen och eu för domstolsinrättningen, dels ock om det antagna sättet för ämnenas behandling inom hvarje särskild hufvudafdelning, i underdånighet meddela att de i nämnda berättelse närmare omförmälda preliminära förslagen till allmänna grunder dels för rättegången i brottmål, dels för domstolsförfattningen blifvit under året granskade och genomgångna så väl enskildt som vid gemensamma öfverläggningar; hvarefter förslagen blifvit, innan Beredningen vid sommarferiernas början åtskildes, hufvudsakligen godkända såsom grundval för betänkandet i dessa delar. Vid handläggningen af hithörande ämnen har Beredningen jemväl haft tillgång till och uppmärksammat en af Presidenten Friherre Stael von Holstein under den tid, då han deltog i Beredningens arbeten, skriftligen gjord sammanfattning af hans åsigter rörande grunderna för kriminalprocessen, hvilken sammanfattning i form af ett särskildt förberedande förslag under titel “ Rättegång slag, senare delen: Om rättegång i brottmål“ benäget öfverlemnades till Beredningen i April månad.

Under behandlingen af de till domstolsförfattningen hörande ämnen har, till följd åt arbetets betydliga omfattning samt för vinnande af reda och öfverskådlighet, befunnits nödigt att såsom eu särskild fjerde hufvudafdelning behandla åtskilliga med domstolsförfattningen sammanhängande frågor af öfvervägande administrativ och ekonomisk natur, såsom angående tingshusbyggnadsskyldigheten, rättegång saf gifter nas ordnande m. in. äfvensom den detaljerade plan för rikets judiciella indelning, som ansetts böra uppgöras för att underlätta uppfattningen af de föreslagna grunderna för domstolsorganisationen. Då Beredningens ledamöter och sekreterare icke kunnat medhinna att samtidigt med öfriga oundgängliga göromål fullborda bearbetningen af de omförmälda ämnena, har Lands- Bih. till Piiksd. Prof. 1884. 1 Sami. 1 Afd. ' 2

10 Andra hufrudtiteln.

sekreteraren Mats Zachrison, enligt särskilda af Eders Kong!. Maj:t, på Beredningens hemställan, den 9 Februari och den 29 Juni meddelade förordnanden, under tiden från den 12 Februari till den 1 Juli samt vidare från den 1 September till årets slut biträda med utarbetandet af ifrågavarande afdelning af betänkandet och erforderliga utredningar i dermed förbundna frågor.

Efter sommarferiernas slut förehades åtskilliga gemensamma granskningsarbeten, hvarefter arbetet med uppsättandet af den närmare motiveringen till de ofvan omförmälda förslagen företogs af Beredningens ledamöter väsentligen enligt den fördelning, att Örbom skulle uppsätta de allmänna inledningarna till de omnämnda hufvudafdelningarna äfvensom den speciella motiveringen till rättegångsordningen i tvistemål, Hedenström motiveringen till rättegångsordningen i brottmål samt Bergius motiveringen till domstolsförfattningen.

Vid årets slut hafva arbetena blifvit bragta derhän, att betänkandet så väl i dessa som öfriga delar, allenast med undantag af några få stycken, föreligger i manuskript, färdigt att, efter någon ytterligare granskning i språkligt och formel! hänseende, befordras till tryckning; och har Eders Kong!. Maj:t uppå Beredningens hemställan att större skyndsamhet med betänkandets slutliga aflemnande skulle kunna beredas, derest tryckningen finge börja successivt, i den mån hvarje särskild afdelning blefve fullständigt afslutad, den 14 innevarande månad i nåder uppdragit åt Beredningen att, på sätt föreslaget blifvit, gå i författningom tryckningen af betänkandet.

Efter särskilt uppdrag har Beredningens sekreterare under detta år varit sysselsatt med det redan förut började utarbetandet af efterföljande uppsatser, afsedda att särskild! offentliggöras såsom bidrag till utredningen i vissa frågor, åt hvilka i sjelfva betänkandet ej lämpligen kunnat gifvas nog utförlig behandling. Dessa uppsatser, som numera samtliga äro i fullbordadt skick aflemnade, utgöras af

Do) öfversigt af straffprocessrätten enligt främmande och svensk lagstiftning,

2:o) redogörelse för domstolarnas inrättning i några bland de förnämsta europeiska kulturländerna, och dermed sammanhängande ämnen, såsom särskild! frågorna om jurisdiktion eu i handelssaker och om sakförareverksamhetens ordnande, samt

3:o) öfversigt af den svenska processens historiska utveckling jemte redogörelse för den s. k. polisjurisdiktionen.

Sedan, enligt Eders Kong!. Maj:ts den 22 Juni meddelade nådiga beslut, till Beredningen öfverlemnåts Riksdagens den 2 i samma månad aflåtna skrifvelse

Andra hufvudtiteln.

bland annat om ändring af nuvarande edsformulär, så bär Beredningen, till åtlydnad af den i nämnda beslut lemnade föreskrift, den 28 Juni afgifvit yttrande och förslag till förändrad lagstiftning rörande ordalagen vid edgångs fullgörande.

Underdånigst

Axel Örbom.

C. W. Hedenströiu. 0. Bergius.

Wilh. Uppström.

Stockholm den 31 December 1883.

Till Herr Statsrådet och Chefen för Kongl. Justitiedepartementet.

Enligt gällande reglemente för värfvade arméns disciplinkompani utgöres chefens för kompaniets trupp af sådant manskap, som, i enlighet med disciplinstadgan för Landfför'. krigsmakten, blifvit ur värfvade arméns rullor utstruken för att vid nämnda kom- ™ume»tet pani uttjena sin återstående kapital]ationstid. Kompaniets förläggningsort är sedan *k^fveite. år 1872 Karlsborgs fästning, der kompaniet, som enligt reglementet är att anse såsom en fortgående arbetskommendering, sysselsättes med arbete för fortifikationens räkning. I militäriskt hänseende står kompaniet, i likhet med andra å fästningen förlagda trupper, under kommendantens inseende och myndighet, men i öfrigt lyder det under chefen för fortifikationen, som eger öfvervaka att ingenting uraktlåtes för vinnande af de med detta kompani afsedda hufvudändamål, nemligen att “truppen genom noggrann tillsyn och strängt sysselsättande må vänjas vid ordentlighet, nykterhet och arbetsamhet samt genom sitt arbete i möjligaste måtto återgälda kronans kostnader för densamma».

12 Andra hufvudtiteln.

Ått vidmakthålla disciplinen inom en sålunda sammansatt trupp måste blifva i ej ringa grad vanskligt, och klart är, att sammanförandet på ett ställe af alla de individer, hålka ej inom de särskilda regementena kunnat hållas till ordning, icke i och för sig kan främja ordningens upprätthållande. Detta måste vinnas genom särskilda medel, hvartill bland annat höra sträng tillsyn och, såsom oundgängligt vilkor derför, gynsamma lokala förhållanden.

I sistnämnda hänseende uppfyller Karlsborgs fästning icke mera de anspråk, hålka måste ställas på förläggningsorten för en trupp af disciplinkompaniets art. De första åren efter disciplinkompaniets förläggning till Karlsborg valordningen inom detsamma god och bestraffningarna voro i förhållande till truppens beskaffenhet fåtaliga. Garnisonen å fästningen utgjordes då endast af ett artilleri-depöt-kompani, och arbetena bedrefvos inom ett inskränktare utrymme, hvadan kompanibefälets tillsyn öfver de mindre talrika disciplinsoldaterne var mera odelad. I den mån åter som garnisonen och, samtidigt med denna, äfven den civila befolkningen å fästningen ökades, samt tillsynen försvårades dels genom arbetenas utsträckning och dels derigenom att befälsrätten öfver manskapet till följd af gällande grunder för arbetskommenderingar delades, i samma mån försämrades också disciplinen inom det efter passevolans ens upphörand e hastigt tillväxande kompaniet. Denna kompaniets under de senare åren med skäl öfverklagade disciplinära ståndpunkt och de missförhållanden, hvilka i öfrigt vidlåda kompaniets förläggning å Karlsborg, hafva äfven fastat chefens för fortifikationen synnerliga uppmärksamhet, och tid efter annan äro af bemälde chef framställningar rörande detta ämne hos Kongl. Maj:t gjorda.

Med anledning af ett uti berättelsen om 1879 års generalmönstring med kompaniet af mönsterherren uttaladt och på anförda sifferuppgifter grundadt omdöme om kompaniets försämring i disciplinärt hänseende, infordrades från vederbörande myndigheter å Karlsborgs fästning, nemligen kommendanten, cheferne för artilleridetachementet och sappörbataljonen, fortifikationsbefälhafvaren samt chefen för disciplinkompaniet, särskilda yttranden dels om disciplinsoldaternas uppförande i allmänhet och anledningen till dess otillfredsställande beskaffenhet, dels angående det inflytande disciplinsoldaterne kunde antagas utöfva på andra å fästningen förlagda trupper, dels ock om nyttan af kompaniets användande vid fästningsbyggnaden.

Åf dessa yttranden inhemtas hufvudsakligen, att, oaktadt kompanibefälets nitiska bemödanden att vidmakthålla tukt och ordning, truppens under senare åren framträdande böjelse lör trots och olydnad mot befälet visat sig vara i tilltagande och nått eu oroväckande höjd, så att anledning vore att befara allvarligare händelser, derest ej lämpliga åtgärder vidtoges. Till detta missförhållande vore, bland annat, fästningens lokala omständigheter i väsentlig mån,eu bidragande orsak. Genom arbetsplatsernas vidsträckthet och spridda lägen försvårades

Andra Imfvudtiteln.

möjligheten för befälet att öfvervaka soldaterne under arbetet, och genom manskapets användande i arbete tillsammans med ett stort antal private arbetare bereddes soldaterne utväg att på oloflig väg förskaffa sig rusgifvande drycker. Den ömsesidiga vexelverkan, som, i synnerhet under arbetstiderna, måste uppstå och svårligen kunde undvikas emellan disciplinsoldaterne, å ena, samt öfrige trupper inom fästningen och de talrika frivilliga arbetare, å andra sidan, med deraf föranledda lockelser till bränvinssmuggling, måste undangräfva disciplinen icke blott hos soldaterne vid disciplinkompaniet, utan ock hos fästningens garnison och verka demoraliserande å den sistnämnde, samt äfven menligt inverka på ordningen vid arbetet och på arbetsfliten hos en del af de frivillige. Denna menliga inverkan minskade i hög grad och kunde under vissa förhållanden till och med motväga den ekonomiska fördel, som tillgången på disciplinkompaniets arbetskrafter eljest borde lemna. Enligt fortifikationsbefälhafvarens åsigt skulle det derföre ur ren ekonomisk synpunkt vara för fästningsarbetet fördelaktigt, om detsamma hädanefter komme att bedrifvas allenast med frivillige arbetare.

På grund af dessa förhållanden har chefen för fortifikationen, med hvilken generalbefälhafvare!! i tredje militärdistriktet instämt, uttalat såsom sin åsigt, att Karlsborgs fästning numera icke vore en passande förläggningsort för en så organiserad trupp som disciplinkompaniet.

Derest det med disciplinkompaniet afsedda hufvudändamål skall, såsom sig bör, uppfyllas, synes mig också förflyttning af kompaniet till annan ort vara en oafvislig nödvändighet. Såsom en lämplig förläggningsort för detsamma har af chefen för fortifikationen föreslagits Varbergs f. d. fästning, hvars för närvarande obegagnade inre del för några få år sedan begagnades till straffängelse och utan större förändringar kan iordningsättas för disciplinkompaniets emottagande. Denna fästnings läge och beskaffenhet i öfrigt erbjuda onekligen många fördelar för det ifrågasatta ändamålet. Till fästningens inre del leder endast en port genom ett fästningshvalf, och alla linierna äro så stängda utåt, att ett olofligt aflägsnande knappast är tänkbart. Bevakningen under den tid på dygnet, då manskapet ej är på arbete, blir således ganska enkel och lätt verkstäld, hvarigenom sådana rymningar eller olofliga afvikanden, som innevarande år egt rum på Karlsborg, böra kunna förekommas. Tillfälle till full sysselsättning för manskapet genom stenhuggning för enskild räkning kan, enligt hvad chefen för fortifikationen inhemtat, lätt erhållas. Ett par stenhuggarefirmor hafva nemligen förklarat sig villiga att använda disciplinsoldater mot den ersättning till kronan, hvarom öfverenskommelse kan blifva träffad. Vidare erbjuder transporten till Varberg stora beqvämligheter, enär densamma kan ske dels på jernväg och dels största delen af året med ångfartyg. Läget är dessutom friskt och lär ej lida af några på helsan skadligt inverkande förhållanden.

Till de reparationer och förbättringar, som skulle blifva en nödvändig följd

14 Andra hufvudtlteln.

af f. cl. straffängel,sets i Varberg upplåtande för disciplinkompaniet, har kostnadsförslag uppgjorts genom fortifikationsbefälhafvaren i Göteborg, hvilken dervid beräknat, att kompaniets nummerstyrka komme att stanna vid 120 man. För den händelse åter att kompaniet skulle växa öfver nyssnämnda siffra, finnes ingen svårighet att bereda rum för en betydligt större styrka, enär f. d. straffängelset för ungefär 25 år sedan inreddes till emottagande af 850 lifstidsfångar. Uti fästningslinierna och de till f. d. straffängelset hörande boningshusen finnes äfven mer än tillräckligt utrymme för kompaniets befälspersonal. Enligt förslaget skulle hela kostnaden för verkställandet af nu ifrågakommande reparationer uppgå till högst 89,000 kronor, och har skriftligt anbud å arbetets utförande till detta pris jemväl ingått.

Derest hela Varbergs f. d. fästning med alla derinom befintliga lägenheter, såsom önskligt vore, å nyo stäldes till Landtförsvarsdepartementets disposition, skulle härigenom möjlighet vinnas att snart fylla jemväl ett annat behof, som synes icke längre kunna undanskjutas, nemligen inrättandet af ett militärhäkte för armén.

I denna fråga tager jag mig friheten erinra, att, sedan år 1878 inom Riksdagen motion väckts angående omarbetning af krigslagarne, begge Kamrar ne vid behandlingen af detta ärende uttalat den åsigt, att de, som sakfäldes för rent militära förbrytelser, icke, så vidt möjligt vore, borde vid straffens verkställande sammanblandas med andra brottslingar. Skälet för denna åsigt lärer vara att söka deruti, att det gifves vissa handlingar, Indika, då de begås af medborgare utom krigsmakten, antingen äro strafflösa eller belagda med jemförelsevis lindriga straff, men som, föröfvade af krigsmän, måste för upprätthållande af disciplin och ordning inom krigsmakten eller af andra dermed likartade anledningar strängt straffas. För dessa brott, hvilka sålunda kunna betecknas såsom rent eller åtminstone öfvervägande militära, kan med skäl fordras, att straffet verkställes på ett sätt, som utmärker förbrytelsens speciella karakter och ej sammanför den felaktigt med vanliga brottslingar, och detta vinnes genom straffets verkställande i militärhäkte.

I öfverensstämmelse med Riksdagens uttalade önskan, blef också i den nya strafflagen för krigsmakten af den 7 Oktober 1881 samt disciplin s tadgan af samma dag stadgadt, att straffarbete, som i vissa fall blifvit krigsman ådömdt på tid ej öfverstigande två år, skall, der så ske kan, undergås å fästning under militärbevakning, samt enkelt fängelse, ådömdt på grund af strafflagen för krigsmakten, verkställas antingen å fästning under militärbevakning eller å högvakt inom garnisonsort; hvarjemte Kong!. Maj:t, uppå framställning af Krigshofrätten,

Andra hufvndtiteln.

genom nådigt bref den 27 Januari 1882 förklarat, att regemente- samt flottans stationers häkten i garnisonsorterna tills vidare skola, i fråga om fängelsestraffs verkställande, anses såsom militärhäkten å högvakt.

För att få utredt dels i hvilken utsträckning inrättande af nya militär häkten å fästningarna kunde, till följd af dessa förändrade föreskrifter, antagas blifva för armén af hehofvet påkalladt och dels i hvilken mån vederbörande trappers militärhäkten i garnisonsorterna lämpligen skulle kunna ordnas för verkställande af enkelt fängelsestraff, hafva yttranden blifvit infordrade så väl från Krigshofrätten som från Arméförvaltningens fortifikation sdepartement, hvarjemte Medicinal- och Fångvårdsstyrelserna hvar för sig blifvit i detta ärende hörde.

Otvifvelaktigt skulle det, såsom Krigshofrätten äfven härvid anmärkt, medföra flera både ekonomiska och militära fördelar att, i den mån sådant låter sig gorå, använda de särskilda regementenas eller stationernas militärhäkten för aftjenande af enkelt fängelse, enär derigenom ej endast hehofvet af nya militärisk ten kunde i icke obetydlig grad förminskas utan äfven kostnaden för en mängd transporter statsverket besparas. Emellertid framställa sig några väsentliga hinder mot att i regeln, och i synnerhet för verkställande af fängelsestraff på" längre tid, låta de särskilda regementenas häkten träda i stället för militärhäkte å fästning.

Sålunda torde man, i fråga om de militära fångames vård och behandling, ej kunna lemna å sido den erfarenhet i afseende på behandlingen af fångar i allmänhet, som endast genom en längre tids sysselsättning med fångvård kan förvärfvas, och ej heller torde de fångar, hvilka skola förvaras i militärhäkte, höra förnekas de lättnader, som enligt gällande bestämmelser komma dem till del, hvilka uttjena sin strafftid i allmänt fängelse. I nämnda hänseende finnes till exempel föreskrifvet, att cellfångar skola dagligen minst en halftimme beredas tillfälle att vistas i fria luften, hvarvid noggrant bör tillses att meddelanden fångarna emellan eller mellan fånge och fri person ej må ega ruin, hvarför ock härtill fordras särskilda fånggårdar. Vidare och då fullständig sysslolöshet under längre tid visa'! sig hafva ett i hög grad menligt inflytande på cellfångarnes själsförmögenheter, har dem äfven medgifvits rättighet till sådant arbete, som i cell kan verkställas, och bär man af nämnda anledning ansett nödigt att fängelsedirektörerne äro fångarne behjelplig^ med anskaffande af dylikt arbete. Detta slags fångar ega jemväl rättighet att sjelf va förse sig med mat och vissa mindre beqvämligheter, så framt detta befmnes med ordningen inom fängelset förenligt.

Åtskilliga af dessa och öfriga i afseende å fångarnes vård gifna föreskrifter och bestämmelser äro af den beskaffenhet, att för deras tillämpning och öfvervakandet af deras efterlefnad stora svårigheter möta i regementenas häkten, der lokalerna ej äro derför afpassade och bevakningspersonalen dagligen ombytes, utan alt alltid kan göras afseende å dess större eller mindre lämplighet för eu ända-

16 Andra liufvudtiteln.

målsenlig och god skötsel åt' för lång tid i cell innesluta fångar. Korridorer utanför cellerna för fångarnes närmare öfvervakande finnas endast på få ställen, och fånggårdar för deras dagliga vistande i fria luften saknas öfver allt vid garnisonernas kaserner, hvartill kommer, att i de allmänna fängelserna gudstjenst hvarje söndag hålles, hvilket ej eger ram i regementenas häkten, äfvensom att, då vid dessa senare häkten särskilda sjukrum saknas, i följd hvaraf sjuke fångars förflyttande ur garnisonshäktena ej tör kunna undvikas, sådant lätt kan medföra olägenheter.

Redan af dessa skäl torde det blifva svårt att vid garnisonsregementenas häkten behålla fångar, som blifvit dömda till fängelsestraff på någon längre tid, men äfven i ekonomiskt hänseende skulle sådant icke kunna ske utan stora uppoffringar.

I afseende på det arrest-utrymme, som för närvarande finnes vid de olika garnisonerna, och den deraf beroende möjligheten att der på längre eller kortare tid emottaga fängelsefångar, inhemtas nemligen af infordrade uppgifter från regementen och corpser, jemförda med de i fortifikationens vård befintliga ritningar och handlingar, att vid de flesta garnisonshäktena utrymmet redan förut är alltför inskränkt eller i hvarje fall icke större än som regementenas vanliga behof krafvel-, samt att för emottagande af fängelsefångar på längre tid skulle erfordras nybyggnader eller större förändringar, för hvilka kostnaden på de flesta ställen skulle uppgå till betydliga belopp, utan att dock genom dessa förändrade anordningar garnisonshäktena skulle kunna i ändamålsenlighet täfla med de allmänna fängelserna inom vårt land. Medicinalstyrelsen har också fästat uppmärksamheten derpå, att de nu vid värfvade armén befintliga arrester, enligt derom till Styrelsen afgifna inspektionsrapporter, ej befinna sig i det skick, att de under något längre tid, t. ex. för ett par månaders fängelsestraff, kunna utan fara för de deri förvarade personers helsa såsom häkten användas, samt att de fordringar, som ur sanitär synpunkt måste ställas å dessa arrester, icke kunna utan ganska betydliga och kostsamma förändringar vinnas.

Af denna utredning torde tydligen framgå nödvändigheten att anskaffa särskilt militärhäkte för dem, hvilka skola undergå enkelt fängelse under något längre tid; och då, beträffande straffarbete, som ådömts för rent militära förbrytelser, ännu mindre någon ' möjlighet förefinnes att uti nuvarande häkten verkställa detta straff på ett sätt, som öfverensstämmer med Riksdagens uttalade önskan och nya strafflagens derpå grundade föreskrifter, återstår att tillse, huru många häkten för nu ifrågavarande ändamål kunna behöfva beredas och huru rymliga de böra tilltagas.

Krigshofrätten har, med ledning af infordrade uppgifter om antalet af de under vissa år för brott mot krigslagarne dömde, ansett två militärhäkten å fästning vara erfor-

ludra hufvudtiteln. |?

ställande.11611111^11 ^ f<>r straffarbetes och för längre fängelsestraffs verk-

TWvad"* ™tf wfft 1‘ sSS»'dW *?,

ÄÄ“ - * ** Z*« *» « «TÄfÄTS »fr it,» vs *f rvr4' reta

04 „plw ,f®1§e “et ai 1850 uppförda kronocellfängelset. Detta innehåller uti godt stind* *Nferaf L”skild»a?-f af F4“«f.4risslp1seu cell itc till alla delar

“ * ?fÄttirås}& lä sa

aftÄÄÄr * aÄ

anhålla tf/vin c!\h™,d saluuda haft äran anföra har jag härmed velat

r \ l ÄtÄÄft Ä

tfÄÄaÄäÄs br

försvarsdepartementets disposition. Stockholm den 14 NoSef 1883

AXEL BTDim

J. E. Elliot.

m. till Biksd. Prof. 1884. 1 Sami 1 Afd,

Tredje hufvudtiteln.

Utdrag af protokollet öfver utrikesdepartementsärenden, hållet inför Hans Majd Konungen i sammansatt statsråd å Stockholms slott den 21 december 1883.

Närvarande:

Hans Excellens Herr Statsministern Thyselius,

Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena Friherre Hochschild, Hans Excellens Norske Herr Statsministern Kierulf,

Statsråden Loven,

von Steyern,

Friherre von Otter,

Hammarskjöld,

Richert,

Themptander,

Ryding,

von Krusenstjerna,

Helliesen,

Holmboe.

5:o.

Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena föredrog derefter ett af honom uppgjordt förslag till de förenade rikenas gemensamma utrikesbudget för år 1885, hvarvid Hans Excellens yttrade:

Beräkningarne öfver kabinettskassans utgifter hafva under några år visat en fortgående minskning i utgifternas slutsumma. Sålunda blefvo i den. budget, som, uppgjord för 1882, förelädes 1881 års Riksdag och Storthing, dessa utgifter beräknade till 644,375 kronor, men uppskattades för 1883 till 641,350 kronor och finnas i den vid innevarande års Riksdag och Storthing uppgjorda budgeten för 1884 upptagna till 638,700 kronor.

Bih. till Biksd. Prof. 1884. l:a Sami. l:a Afd. 1

Kabineits-

kassan.

2 Tredje hufvudtiteln.

Det är mig icke möjligt att denna gång ställa i utsigt en ytterligare minskning för år 1885. Jag måste tvärtom af anledningar, som jag hoppas måtte finna såväl Eders Kongl. Maj:ts som nationalrepresentationernas godkännande, ifrågasätta en anslagsförhöjning, hvilken jag emellertid ansett mig pligtig hålla inom ytterst måttliga gränser och hvilken derför också motsvarar endast de behof, jag anser högst angeläget att fylla, men icke dem jag måste finna endast i någon högre grad önskvärd! att tillgodose.

[3.] Till dessa senare räknar jag löneförhöjningar åt beskickningscheferna i

Mimstersiaten. Rom samt Bryssel och Haag, anställandet af en tjensteman af lägre grad vid beskickningen i Paris samt upprättandet af legationssekreterareposter vid alla de beskickningar, der sådana nu saknas.

Det ligger i öppen dag, att olägenheter måste uppstå deraf, att den fasta personalen vid en beskickning består af endast en person. När förfall för honom inträffar eller han erhåller den ledighet, som nu för tiden och synnerligast med hänsyn till de i Sverige under senare tid vidtagna regleringar af embetsmäns lönevilkor icke lärer kunna nekas diplomater under någon tid hvarje år, måste beskickningsärendena ligga nere, derest möjlighet saknas att utsända vikarie från hemlandet, hvilket ofta nog inträffar, enär utrikesdepartementets personal ingalunda är större än arbetet der påkallar utan tvärtom under vissa delar af året är synnerligen betungad af arbete och under alla förhållanden har fullt upp af göromål.

Vid beskickningen i Paris, den ojemförligt mest sysselsatta af samtliga beskickningarne, förefalla till vida större utsträckning än vid de öfriga göromål af beskaffenhet att för sin behöriga skötsel fordra handläggning, icke så mycket af en embetsman i den jemförelsevis höga ställning, som legationssekreterarne intaga, utan snarare af en mera underordnad tjensteman, hvilken med kännedom af landets språk förenade allmän praktisk duglighet, men kunde sakna egentlig embetsmanna-utbildning. Hans tjenstår skulle tagas i anspråk vid införskaffande af sådana upplysningar, som kunna begäras muntligen hos myndigheter och enskilde, vid utförandet af vissa smärre uppdrag, hvilka åt beskickningen lemnas af myndigheter i hemlandet, och för att tillhandagå landsmän med råd och upplysningar i angelägenheter af mindre vigt, uti hvilka de äro vane att i temligen stort mått anlita beskickningens hjelp. En sådan tjensteman, under senare tiden af sin anställning benämnd »chancelier» (kanslist), fanns för icke längesedan anställd just vid beskickningen i Paris, nämligen under åren 1832-—1863. Befattningen indrogs, antagligen för besparings skull, då innehafvare^ som varit mycket anlitad och inom de förenade rikena åtnjöt allmänt anseende för hjelpsamhet och tjenstaktighet, slutligen vid en framskriden ålder afled efter att under några år hafva uppburit aflöningen såsom pension.

Lönen för ministern i Bryssel och Haag är afgjordt otillräcklig för en gift man, och lönen för ministern i Rom är, synnerligast sedan genom

Tredje hufvudtiteln. 3

tvångskursens upphäfvande samtliga lefnadskostnader ytterligare stigit, numera temligen knapp.

Jag anser mig emellertid böra, såsom redan nämndt är, låta anspråken på tillgodoseendet af dessa behof anstå, men måste med så mycket större eftertryck framhålla krafvet på en förhöjning af anslaget för beskickningen i Madrid.

Redan under många år hafva, till följd af de spanska tullförfattningarnes ytterliga stränghet, reklamationer af våra fartyg ådömda bötesbelopp Madrid. varit det ständigt återkommande inslaget i beskickningens arbete och så är ännu förhållandet. Lifligare handelsförbindelser mellan de förenade rikena och Spanien torde kunna emotses såsom en följd dels af de detta år afslutade handels- och sjöfartstraktaterna med detta land, dels af den exposition för grufmateriel m. m., som under årets lopp egt rum i Madrid, och i hvilken den svenska bergshandteringen varit på ett framstående sätt representerad. Men ökade handelsförbindelser, liksom ökad sjöfart kräfva större vaksamhet, medföra derå konfliktfall, der en beskicknings mellankomst är af nöden, och föranleda derför också ett alltmer stegradt arbete. Under sådana förhållanden kan beskickningschefen icke lemnas utan ett ständigt biträde. Beskickningen kali heller icke under några förhållanden lemnas vakant under sommarmånaderna. De senaste åren har en med norskt stipendium (7,500 kr.) försedd attaché gjort legationssekreteraretjenst derstädes och under ministerns frånvaro förestått beskickningen, men denne attaché är numera befordrad till tjenstgöring i utrikesdepartementet. Derest icke en legationssekreterarepost upprättas i Madrid, återstår sålunda endast att hädanefter, liksom under åren 1878 och 1880 egde rum, under ministerns frånvaro ditsända en särskild chargé daffaires. Detta kan emellertid, med beskickningarnes nuvarande personal och med det arbete, som åligger centralförvaltningen, icke ske annat än på bekostnad af intressen, hvilkas åsidosättande det är min pligt att så vidt möjligt förekomma. Dessutom har en sådan anordning, som ej kan vidtagas utan ganska dryga kostnader, den olägenhet, att den endast för ett kort vikarierande anställde diplomatiske tjenstemannen saknar den kännedom af personer och af säregna lokala förhållanden, utan hvilken tillfredsställande och snabba resultat af hans verksamhet svårligen kunna ernås. Detta är tillfället öfverallt, men torde ingenstädes vara det i högre grad än i Spanien. Jag tillstyrker derför, att vid beskickningen i Madrid måtte anställas en legationssekreterare..

Jag har redan i underdånighet erinrat, att lönen för ministern i Rom Lönefårhsjär temligen knapp. Lefnadskostnaderna i Madrid äro ingalunda lägre, utan nistem i snarare högre än i Rom. När dertill kommer, att de förenade rikenas in- Madrid. tressen i Spanien, såsom jag nyss påpekat, äro af synnerlig vigt och omfattning, torde jag hafva fullgiltig anledning att nu återkomma till hvad jag redan vid föredragning af budgeten för 1882 inför Eders Kongl. Maj:t

Expektanslöner.

4 Tredje hufvudtiteln.

betonade, att lönen för ministern i Madrid måste höjas. Eders Majestät fann med afseende på de vigtiga underhandlingar, som blefvo denne agent under loppet af 1882 anförtrodda, skäl vara för handen att höja hans diplomatiska rang. Innehafvaren af hvilket embete som helst torde emellertid i valet mellan en högre inkomst och en högre rang sällan behöfva tveka. I föreliggande fall synes mig billigheten fordra, att till förbättringen i yttre ställning, hvarigenom det allmännas intresse blifvit tillgodosedt, lägges en förökad inkomst för embetets innehafvare, hvarigenom behörigt afseende fästes på hans intresse.

Derest Eders Kongl. Maj:t gillar hvad jag nu i underdånighet anfört, tillhör det mig att föreslå de belopp, hvarmed anslaget till beskickningen i Madrid skulle som eu följd deraf behöfva höjas.

För en legationssekreterare torde lönen böra sättas till samma belopp i Madrid som i Berlin och Wien eller 6,000 kronor. Dessutom bör han i ersättning för bostad och vivre hos ministern samt, under ministerns frånvaro, i arfvode såsom chargé d’affaires kunna påräkna hvad för legationssekreterarne på sist nämnda platser utgår eller respektive 9 och 18 kronor per dag. Med beräkning att ministern årligen åtnjuter ledighet, under två månader, erfordras sålunda ett tillägg af helt nära 3,850 kronor, hvilka, såsom vid andra beskickningar är fallet, torde böra läggas till ministerlönen. Förhöjningen för ministern personligen anser jag böra bestämmas till 9,000 kronor, så att han må komma i åtnjutande af samma behållna inkomst, som uppbäres af ministern i Rom eller 29,000 kronor.

Dessa förhöjningar utgöra med lämplig afrundning tillsammans 19,000 kronor, sålunda fördelade:

nuv. anslag föreslaget belopp

ministern, lön............................................................... 20,000 33,000

legationssekreteraren, lön......................... — 6,000

samt rätt att af ministern uppbära ersättning för bostad och vivre äfvensom arfvode såsom chargé d’affaires enl. stadgade grunder

Summa 20,000 39,000.

Slutsumman för traktamenten under ministerstaten skulle genom nu ifrågasatta förhöjning ökas från 452,000 till 471,000 kronor.

I expektanslöner upptager beräkningen ingen förändring. Genom frih. Palmstiernas öfverflyttning på pensionsstat den 26 sist!, april uppstod väl en minskning af 4,800 kronor, men en motsvarande förhöjning har egt rum, då Eders Kongl. Maj:t den 16 nästlidne november behagat bifalla ministern i Wien, grefve von Essens begäran att på grund af sjukdom blifva återkallad och dervid försatt honom i disponibilitet med rätt att uppbära dylikt arfvode.

Tredje hufvudtiteln. 5

Pensioner hafva minskats genom upphörande af flen pension, som uppbars af f. d. statsministern för utrikes ärendena herr frih. Stjernelds enka till belopp af 2,000 kr., men ökats dels till följd af frih. Palmstiernas nyss omförmälda öfverflyttande på pensionsstat med 4,800 kr., dels genom beviljande af en pension åt den under året aflidne introduktören för främmande sändebud, grefve von Saltbas enka med 600 kronor. Ökningen, hvilken sålunda för närvarande utgör 3,400 kronor i det hela, i jemförelse med beräkningen för 1884, torde likväl icke behöfva föranleda någon förhöjning i anslagsbehofvet för 1885.

Anslaget till skrifmaterialier, expenser och extra utgifter har under flera år beräknats till 75,000 kronor. Detta belopp har emellertid icke varit fullt tillräckligt, oaktadt ekipering spenningar, som anslås till 10,000 kronor per år, utgått med i medeltal endast hälften så stort belopp. Vid genomgående af de särskilda rubrikerna visar sig, att synnerligast telegrafkostnader årligen stegras icke obetydligt. Redan vid framläggande af 1882 års budget påpekade jag, att en sådan stegring ligger i sakens natur. Medeltalet för denna utgiftspost uppgick under åren 1877—79 till 9,204 kronor och har sedan dess utgjort: 1880 11,012, 1881 14,078, 1882 13,109 kronor och torde för innev. år knappast kunna anslås till mindre belopp än för 1882. Enär beräkningen för 1882 upptog denna post endast till 9,500 kronor, hvilket belopp sedermera bibehållits (inbegripet under rubriken a. skrifmaterialier och expenser 24,500 kr.), torde en förhöjning af åtminstone 3,000 kronor i expens-anslaget snart nog blifva en nödvändighet. För denna gång anser jag emellertid dermed kunna anstå.

Genom den förhöjning å ministerstaten, hvilken jag ansett mig pligtig föreslå, skulle kabinettskassans utgifter under år 1885 komma att uppgå till 657,700 kronor eller 19,000 kronor mera än under 1884. Af denna förhöjning skulle enligt vedertagen proportion falla på Sverige ungefär

13,400 och på Norge 5,600 kronor.

Vid framläggandet af förslagen till utrikes budget har jag flera gånger berört frågan om en mera genomgripande omreglering af- ministerstatens löner. Jag har ock dervid omnämnt, att en sådan omreglering möjligen borde företagas först i sammanhang med en jemväl af andra skäl påkallad omarbetning af ministerreglementet. Genom de den 15 innev. månad af Eders Kongl. Maj:t fattade beslut angående fixerandet i penningar af legationssekreterarnes indemnitet m. in. är denna omarbetning till en väsentlig del förberedd, och jag hyser derför förhoppning att redan under nästkommande år kunna underställa Eders Kongl. TVTaj:t ett fullständigt förslag till reglemente för beskickningarne. Ministerstatens löneförhållanden komma att genom det under utgifning varande andra häftet af Sveriges aflöningsoch pensionsstatistik framträda i en fullständigare och riktigare dager, än det är möjligt att genom anmärkningar till budgetsförslagen sprida deröfver.

Pensioner.

6 Tredje hufvudtiteln.

Ornregleringen blifver derefter lättare att åstadkomma och torde mota svårighet endast i de bristfälliga formerna för åstadkommande af unionella bestämmelser i fråga om pensionsförhållanden och dylikt. Jag tviflar emellertid icke på att dessa svårigheter skola kunna småningom öfvervinnas.

Konsuiskassan. Beräkningen öfver konsulskassans inkomster af konsulatafgifter under år 1884 blef sålunda uppställd:

från Antwerpens distrikt.................................................... kronor 12,000.

» Barcelonas » ...............................-.................... » 6,000.

» Havres » » 22,500.

» Helsingfors » ® 7,000.

» Köpenhamns » » 21,000.

» Leiths » Ä 15,000.

» Lissabons » » 5,000.

» Londons » ® 105,000.

» Lybecks » }> 5,500.

» Rigas » » 8,000.

» Rio de Janeiros » » 2,000.

Summa kronor 209,000.

Jemlikt nådigt beslut den 13 sist!, juli har konsulsbefattningen i Kiel blifvit indragen och det derunder förlagda distrikt sammanslaget med Lybecks. Konsulatafgifterna från det sålunda utvidgade distriktet komma att till konsuiskassan ingå med ett belopp, som medgifver att höja beräkningen här ofvan med ungefär 2,000 kronor. Af de från vederbörande konsuler ingångna uppgifter om det löpande årets skeppsfart på deras distrikt samt med tillämpande af en försigtig medeltalsberäkning torde beräkningen kunna något höjas jemväl för Barcelonas, Helsingfors, Köpenhamns, Leiths, Lissabons, Londons och Rios distrikt, men torde höra sänkas för Havres del.

Konsiilat-af- Den beräkning, jag anser mig kunna uppställa för 1885, får då följande gifter. utseende:

afgifter från Antwerpens distrikt .................................... kronor 12,000.

» » Barcelonas » » 7,000.

» » Håvres - » .................................... » 21,500.

» » Helsingfors » » 7,500.

» » Köpenhamns » » 22,000.

» » Leiths » » 16,000.

Transport kronor 86,000.

Tredje hufmdtiteln.

7 Transport kronor 86,000.

afgifter från Lissabons distrikt » 6,000.

» » Londons » » 106,000.

» » Lybecks » » 7,500.

» » Rigas » » 8,000.

» » Rio de Janeiros » t .................................... » 2,500.

Summa kronor 216,000.

Om härtill lägges beräknade inkomsten af konsulatafgifter inom tvänne distrikt, der jag på grund af redan vunnen utredning anser mig böra ifrågasätta upprättande af nya lönade konsulat, nemligen Bilbao och Genua, torde konsulatafgifterna för år 1885 kunna ökas med ........................................................................ kronor 4,000.

och slutsumman alltså kunna anslås till kronor 220,000.

Lläraf kunna, med ledning af 1882 års förhållanden, 31,8 % eller 70,000 kronor anses belöpa på svenska och 68,2 % eller 150,000 kronor på norska fartyg.

Frågan om ett lönadt konsulat i Italien har under flera år stått på [7.1 dagordningen. För ett år tillbaka yttrade jag vid föredragning af förslaget till utrikes budget för 1884, att det varit min afsigt att förelägga Eders Kongl. Maj:t frågan om ett lönadt konsulat i Neapel; att emellertid Storthingets konstitutionskomité såsom än mer önskligt framhållit upprättandet af ett lönadt konsulat i Bilbao; att ehuru önskvärdt det syntes mig att åtminstone i en af Italiens sjöstäder hafva eu lönad agent, som kunde egna sig uteslutande åt tjensten, jag likväl icke haft något emot ett uppskof med denna frågas ordnande, i betraktande af den större vigt, den spanska marknaden eger för Norges fiskerier; att det väl för öfrigt icke vore omöjligt att finna utvägar för upprättande af lönade konsulat såväl i Bilbao som i någon italiensk hamn, samt att vissa tillgångar, hvilka kunde tagas i anspråk för de ifrågasatta befattningarne, redan funnes för handen, nämligen dels anslag till kontorskostnader till de nuvarande olönade konsulerne på ifrågavarande orter, dels konsulatafgifterna inom de respektive konsulsdistrikten, dels slutligen ett då odisponeradt öfverskott af konsulskassans tillgångar.

Den utredning af dessa frågor, som nu föreligger, ger till resultat, att Lönade kon- Eders Kongl. Maj:ts vederbörande beskickningar tillstyrkt dels ett lönadt sul0acl generalkonsulat för Italien i Genua, dels ett lönadt konsulat för nordliga Spanien i Bilbao, samt att Kongl. Norska Regeringen, instämmande häruti, tillstyrkt löner af 12,000 kronor för innehafvaren af det förra och af 9,000 kronor för innehafvaren af det senare, äfvensom ett anslag till kontoi’skostnader mot redovisning af 2,000 kronor för hvartdera konsulatet. Från den sammanlagda utgiften 25,000 kronor afgå emellertid nuvarande anslaget

8 Tredje hufvudtiteln,

till kontorskostnader i Bilbao 2,000 kronor och konsulatafgifternas belopp inom båda distrikten, hvilka, såsom ofvan blifvit omförmäldt, kunna anslås till omkring 4,000 kronor, då alltså den ökade utgiften för konsulskassan skulle blifva ungefär 19,000 kronor.

För det fall att en så stor utgift icke skulle kunna bestridas af konsulskassans nu disponibla tillgångar och det sålunda skulle uppstå fråga om att tillsvidare på stat uppföra blott endera af ifrågavarande befattningar, har Norska Regeringen uttalat sig för att konsulatet i Bilbao gifves företräde framför generalkonsulatet, i Italien.

Jag anser det för min del kunna ifrågasättas, huruvida icke tvärtom generalkonsulatet i Italien borde, under den af Norska Regeringen riktigt gjorda förutsättning, taga försteget framför konsulatet i Bilbao, i hvilket afseende jag endast anser mig behöfva erinra derom, att den numera beslutade och redan nästkommande år inträdande indragningen af den med ministerposten i Rom hittills förenade generalkonsulsbefattningen för Italien betingar och väl alltid förutsatts skola medföra upprättandet af ett lönadt konsulat i någon af Italiens sjöhamnar, i saknad hvaraf de förenade rikena från och med nästkommande år i detta land icke skulle hafva någon lönad konsularagent, medan i Spanien finnes det redan längre tid bestående lönade generalkonsulatet i Barcelona.

Jag tror emellertid, att valet icke behöfver göras, enär jag förutsätter, att nationalrepresentationerna skola utan tvekan bevilja nödiga medel till båda konsulatens upprättande, helst den förhöjning i statsverkens bidrag till konsulskassan, som för ändamålet kräfves, kan begränsas till det måttliga beloppet af 14,000 kronor, hvaraf 8,000 kronor för Sveriges och 6,000 kronor för Norges del.

Ehuru kommerskollegiets utlåtande i fråga om dessa båda konsulat icke ännu hunnit inkomma, har jag icke kunnat draga i betänkande att i budgetförslaget uppföra anslag till desamma med de af Norska Regeringen tillstyrkta belopp. Före budgetförslagets slutliga behandling torde jag dessutom blifva i tillfälle att förelägga Eders Kongl. Majestät ärendet i fullständigt skick.

Beräkningarna öfver konsulskassans utgifter förete för öfrig! ändringar endast i följande punkter.

Generalkon- I sammanhang med den redan omförmälda sammanslagningen af Kiels

suiat i Lybeck. konsulsdistrikt med Lybecks blef konsulatet på sistnämnda ort upphöjdt till generalkonsulat och innehafvarens lön förhöjd med 4,000 kronor.

Samma dag eller den lo sistl. juli beviljades åt kontoristen vid vicekonsulatet i Cardiff ett personligt lönetillägg af 1,000 kronor att utgå från början af innevarande år.

Genom nådigt beslut denna dag har Eders Kongl. Maj:t behagat tillägga vicekonsuln i Newcastle en löneförhöjning af 1,000 kronor.

Tredje liufvudtiteln.

9 Vid ingången af 1885 är, jemlikt nådiga beslutet den 8 december 1882,vicekonsuln i Shanghai, A. B. Christiernsson berättigad till ett andra, samt vicekonsuln i London, A. Kirsebom till ett första ålderstillägg af 500 kronor hvardera.

Samtliga de af dessa beslut eller bestämmelser föranledda ökningar äro under löner och arfvoden iakttagna.

Bland anslagen till kontorskostnader mot redovisningsskyldighet förekommer en ökning af 500 kronor, hvarmed anslaget till generalkonsulatet i Helsingfors blifvit, jemlikt Eders Kongl. Maj:ts beslut denna dag, förhöjdt.

Likaledes förekomma bland anslagen till kontorskostnader utan redovisningsskyldighet eu ändring, nämligen för Kiel, der det förut utgående anslaget 4,000 kronor till konsuln blifvit indraget samt, jemlikt Eders Kongl. Maj:ts beslut den 23 nästl. november, ett anslag af 1,500 kronor anvisats till vicekonsuln på platsen.

Rubriken pensioner har blifvit minskad med 4,000 kronor, motsvarande beloppet af den pension, som uppbars af numera aflidne f. d. generalkonsuln Ewerlöf.

Med afseende å anslaget till skrifmaterialier, expenser och extra utgifter får jag upplysa, att af dess tre underafdelningar tvänne under senare år utvisat en stegring, som betingar förhöjningar deruti. Så är fallet med b. konsulernes embetsutgifter, hvilkas medeltal för åren 1880—82 varit 12,935 kronor, men med jemn stegring från 11,250 till 14,660 kr. och som innevarande år uppgå till närmare 18,000 kronor. Den i 1884 års beräkningar upptagna siffran 12,000 kronor torde derföre böra höjas med 4,000 kronor. Diverse utgifter hafva ock varit synnerligen höga under senare år och ehuru detta till en del beror på tillfälliga omständigheter, såsom att kostnaden för legationssekreteraren A. Grips mission till Sandwichsöarne bestreds under denna post, torde likväl en förhöjning af 1,500 kronor vara högeligen påkallad.

Något särskild! anslag till bestridande af kostnaden för deri, jemlikt Eders Kongl. Maj:ts beslut den 23 nästl. november, utsände konsulatinspektörens aflöning in. m. anser jag mig icke behöfva för det närvarande ifrågasätta. Skulle uppkommande besparingar icke dertill förslå, lärer en framställning till 1885 års Riksdag och Storting kunna derom göras.

De förändringar, som vid jemförelse med 1884 års budgetöfverslag framträda i fråga om konsulskassan, synas af följande öfversigt:

1.

2.

Ålderstillägg.

Pensioner.

[8.]

Utsändande af konsulatinspelctör.

10 Tredje liufvudtitehi.

c. anslag till kontorskostnader utan redovisningsskyldighet.

d. anslag till under reglering varande

3. Skrifmaterialier, expenser och extra

Mot denna ökning i utgifter skulle svara dels den stegring i inkomster, som kan beräknas af höjda konsulatafgifter och som jag redan uppgifvit till 11,000 kronor, dels en ökning i statsanslagen, som jag vill tillstyrka Eders Kongl. Maj:t att af Riksdagen och Storthinget äska med sammanlagdt 14,000 kronor. Sveriges bidrag skulle alltså i sin helhet uppgå till 168,000 och Norges till 126,000 kronor.

Till betäckande af brist i inkomster samt till mötande af oförutsedda eller öfver beräkningarne stegrade utgifter torde Eders Kongl. Maj:t af Storthinget begära ett särskildt anslag, hvilket jag föreslår måtte för kabinettskassan sättas såsom förut till 12,000 kronor, men för konsulskassan i proportion till den nu beräknade högre inkomsten af konsulatafgifter höjas till

24,000 kronor. Af Riksdagen behagade Eders Kongl. Maj:t såsom hittills begära dispositionsrätt öfver uppkommande besparingar.

Jag får slutligen i underdånighet hemställa, det Eders Kongl. Maj:t behagade öfver de förslag och beräkningar, för hvilka jag nu redogjort, infordra underdånigt betänkande från Kongl. Norska Regeringen.*

Uti denna hemställan instämde det sammansatta statsrådets öfrige ledamöter, hvarefter Hans Maj:t, Konungen behagade densamma i nåder bifalla.

ex protocollo Au g. Gyldenstolpe.

Tredje huivndtiteln.

11 Protokoll öfver utrikesdepartementsärende, hållet inför Hans Maj:t Konungen i sammansatt statsråd å Stockholms slott den 9 januari 1884.

N ärvarande:

Haris Excellens Herr Statsministern Thyselius,

Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena Friherre Hochschild, Hans Excellens Norske Herr Statsministern Kierulf,

Statsråden Lovén,

yon Steyern,

Friherre yon Otter,

Hammarskjöld,

Richert,

Themptander,

Ryding,

von Krusenstjerna,

Helliesen,

Holmboe.

Sedan Kongl. Norska Regeringen den 31 nästlidne december afgifvit underdånigt betänkande öfver det af Herr Ministern för utrikes ärendena i sammansatt statsråd den 21 samma månad framlagda förslag till de förenade rikenas gemensamma utrikes budget för år 1885, föredrog Hans Excellens nu samma förslag ånyo och yttrade dervid följande:

Rörande den af mig föreslagna förhöjningen af anslaget till beskickningen i Madrid bär departementet för det inre i sitt till grund för det underdåniga betänkandet afgifna föredrag uttalat, att medan departementet tillträder mina yttranden om den nuvarande ministerlönens otillräcklighet gentemot befattningens stigande betydelse., och de höga lefnadskostnaderna

Beskickningen i Madrid,

12 Tredje hufvndtiteln.

på platsen, det för departementet ställer sig tvifvelaktigt, huruvida tillräcklig anledning finnes att nu — samtidigt dermed att jag om förmält flera andra lönetillökningar in. in. under ministerstaten, hvilka jag arisåge i någon högre grad önskvärda, men likväl icke för närvarande funnit mig kunna tillstyrka — på en gång förse beskickningen i Madrid både med ett jemförelsevis icke obetydligt tillägg till ministerns lön och med en ny legationssekreterarebefattning. Departementet, hvars yttrande Kongl. Norska Regeringen i hufvudsak biträdt, har derför ansett sig böra hemställa, huruvida det icke vore rättast att tillsvidare låta det bero vid att beskickningen i Madrid blefve ställd i samma äflöningsförhållande som beskickningen i Rom, hvilket skulle kunna uppnås derigenom, att ministerns lön blefve höjd till 29,000 kronor.

Med anledning häraf bör jag ånyo för Eders Kongl. Maj:t påpeka, att här föreligga två särskilda frågor, nemligen den om anskaffande åt ministern i Spanien af det arbetsbiträde, hvaraf han upprepade gånger förklarat sig vara i behof, och derjemte den om en tillökning af nämnde ministers traktamente till sådant belopp, att han må utan allt för stor svårighet kunna bära de kostnader, hvilka uppehållet på en särdeles dyr ort medför. Jag bestrider ingalunda, att det hade varit särdeles ömkligt, om krafvet på eu ökning af anslaget till utrikesdepartementets budget hade kunnat inskränkas till eu mindre summa än den som jag nu anser mig skyldig tillstyrka, att Eders Kongl. Maj:t måtte af Riksdagen och Stortinget begära; men ansvarig för att det arbete, som vården af de förenade rikenas intressen i utlandet fordrar, blifver utfördt på ett tillfredsställande sätt och då detta ovilkorligen förutsätter en tillräcklig arbetspersonal, kan jag ej frångå den mening, som jag den 21 nästlidne december vid föredragning af budgetförslaget inför Eders Kongl. Maj:t uttalade om nödvändigheten att skaffa ett embetsbiträde åt ministern i Madrid, en mening, som jag först efter moget öfvervägande framställt och som ej kan rubbas af den omständighet, att detta embetsbiträde är nödvändigt just vid den beskickning, der ministerns aflöning erkännes vara alldeles otillräcklig. Jag skulle anse mig icke hafva rätt fullgjort min pligt, om jag ej, i hvad på mig beror, beredde Riksdagen och Storthinget tillfälle att besluta rörande anslag, hvilka enligt min förmening begge äro lika erforderliga och af hvilka intetdera kan fyllas med de nu under utrikesdepartementets förvaltning stående medel, utan att andra berättigade kraf skulle lida.

Hvad öfriga utgifter från kabinettskassan beträffar samt hvad angår konsulskassans såväl inkomster som utgifter, har Kongl. Norska Regeringen icke mot beräkningarne framställt annan anmärkning än att, med afseende å det för konsulatet i Triest uppförda anslag till kontorskostnader utan redovisningsskyldighet, Regeringen i särskild!, afgifvct betänkande tillstyrkt, att

Tredje hufvudtiteln. 13

detsamma, som blifvit beviljadt åt den nyligen aflidne konsuln personligen, måtte för framtiden upphöra att utgå. Enär frågan om detta anslags bibehållande eller indragande, först sedan beskickningen i Wien afgifvit yttrande om regleringen af ifrågavarande konsulat, kan blifva föremål för Eders Kongl. Maj:t,s pröfning, men sådant yttrande ännu icke inkommit, torde beräkningarne jemväl i denna punkt få förblifva orubbade, helst strykningen af ett så ringa utgiftsbelopp endast kunde föranleda en motsvarande nedsättning i de förslagsvis upptagna inkomsterna af konsulatafgifter, men hvarken gifva anledning till minskning i statsbidragens siffra eller lämpligen till uppförande af något öfverskott.

Kommerskollegiet har numera afgifvit underdånigt utlåtande i fråga Lf"adebf om upprättandet åt lönade konsulat i Bllbao och i en åt Italiens sjöstäder och Genua. samt dervid, i likhet med Norska Regeringen, tillstyrkt upprättandet af båda befattningarne. Vidkommande valet af station för eu lönad konsul i Italien har kollegiet, med afseende å de af ministern i Rom i ämnet meddelade upplysningar, funnit öfvervägande skäl tala för att Genua utses till station för en blifvande generalkonsul. Hvad angår aflöningsförmånerna för konsuln i Bilbao, hvilka af Norska Regeringen föreslagits till 9,000 kronor jemte det att konsuln borde mot redovisningsskyldighet åtnjuta det till kontorskostnader vid konsulatet nu anvisade anslag af 2,000 kronor, så ehuru det sålunda föreslagna lönebeloppet, i betraktande af hvad ministern i Madrid i detta hänseende anfört, synes kollegiet ganska knappt, finner sig kollegiet likväl för närvarande icke ega tillräcklig anledning att föreslå ändring uti Norska Regeringens förslag, hvilket kollegiet, som icke har något att erinra mot de för generalkonsuln i Genua föreslagna löneförmåner, alltså biträder. Slutligen har kollegiet anmält att, för den händelse medel för närvarande icke skulle kunna beredas till bestridande af kostnaderna för upprättandet af båda de omförmälda lönade befattningarne, kollegiet, oaktadt tillbörligt afseende å de omständigheter, som synas hafva föranledt Norska Regeringens uttalande derom, att för sådant fall företräde borde gifvas åt konsulatet i Bilbao, likväl under sagda förutsättning för sin del anser, att ett lönadt generalkonsulat för Italien bör i främsta rummet upprättas.

Enär hvad jag vid föredragningen den 21 nästlidne december tillstyrkte för att bereda utväg för båda befattningarnes uppförande å konsulsstaten — nemligen en ökning i de svenska och norska statsbidragen med tillsammans 14,000 kronor, hvaraf 8,000 kronor skulle falla på Sveriges och 6,000 på Norges del — föranledt departementet för det inre att uttala, det departementet så mycket mindre ville uttala sig mot den ringa ökningen i Norges bidrag till konsulskassan, som departementet i och för sig vore ense med mig rörande önskvärdheten af båda befattningarnes upprättande,

14 Tredje hufvudtiteln.

Generalkonsulatet i Kina och Japan.

torde Eders Kong!. Maj:t finna skäl vara för handen, att af Riksdagen och Storthinget äska nämnda tillökning af 14,000 kronor till konsulskassan utöfver de nu utgående statsbidragens belopp.

En vidlyftig utredning har pågått om det af mig för ett år tillbaka ifrågasatta lönade generalkonsulatet i Kina och Japan. Som denna utredning emellertid icke är afslutad, kan jag icke för närvarande tillstyrka Eders Kongl. Maj:t att af Riksdagen och Storthinget begära anslag till ett sådant konsulat.

Derest Eders Kong], Maj:t gillar hvad af mig blifvit såväl i fråga om beskickningen i Madrid som i öfrigt tillstyrkt, får jag i underdånighet hemställa, det Eders Kongl. Maj:t behagade besluta,

att det föredragna förslaget till Sveriges och Norges gemensamma utrikes budget för år 1885 skall med tillhörande beräkningar meddelas Riksdagen och Storthinget samt att de för utgifternas bestridande nödiga anslag skola af Riksdagen och Storthinget äskas att utgå efter den för de båda rikenas bidrag till sådana utgifter hittills gällande proportion såväl för kabinettskassan som för konsulskassan.

Med tillämpning häraf samt med hänsyn till ej mindre de för Sverige och Norge olika statsregleringsperioderna, än äfven förhållandet med den olika dispositionsrätt öfver besparingar å ifrågavarande anslag, hvilken i de båda rikena numera tillämpas, får jag slutligen föreslå,

att af Riksdagen måtte för 1885 äskas 464,250 kronor till kabinettskassan och 168,000 kronor till konsulskassan att utgå emot nu gällande redovisningsskyldighet samt med samma rätt till deras användande och under enahanda vilkor som hittills,

och att af Storthinget måtte för budgetterminen 1 juli 1884—30 juni 1885 äskas 190,650 kronor till kabinettskassan och 123,000 kronor till konsulskassan, förutom hvad i konsulatafgifter af norska fartyg kan komma att under samma period inflyta, äfvensom derutöfver ett anslag för tillfälliga eller oförutsedda utgifter af 34,000 kronor, hvaraf 12,000 kronor för kabinettskassan och 22,000 kronor för konsulskassan.

Hans Excellens Herr Statsministern Thyselius yttrade, att äfven han funne det aflöningsbelopp, hvaraf Kongl. Maj:ts minister i Madrid för det närvarande vore i åtnjutande, icke stå i ett väl afpassadt förhållande till embetets vigt och de höga lefnadskostnaderna i den hufvudstad, der han hade att bevaka de förenade rikenas angelägenheter; och då Herr Ministern för utrikes ärendena förklarat, att anställandet af en legationssekreterare i Madrid, ministern till biträde, vore af oafvisligt behof betingadt samt att å det till kabinettskassan anvisade anslag icke kunde, utan åsidosättande af andra vigtiga ändamål, beredas tillgång vare sig till förhöjning i ministerns traktamente eller till aflöning vid den ifrågasatta legationssekrete-

Tredje hufvudtiteln.

rarebefattningen, ansåge Herr Statsministern sig böra tillstyrka bifall till hvad af Herr Ministern för utrikes ärendena blifvit i afseende å beskickningen i Madrid föreslaget; likasom Herr Statsministern instämde uti de för öfrigt af Herr föredraganden framställda förslag.

Svenska statsrådets öfrige ledamöter instämde i hvad Herr Statsministern anfört och tillstyrkte alltså nådigt bifall till hvad Herr Ministern för utrikes ärendena hemställt och föreslagit.

Hans Excellens Norske Herr Statsministern Kierulf samt Statsråden Helliesen och Holmboe anförde, att de i hufvudsak slöto sig till Norska Regeringens föredragna betänkande, men att de — efter hvad Herr Ministern för utrikes ärendena upprepade gånger framhållit i afseende å nödvändigheten af att beskickningen i Madrid för att. kunna behörigen fylla sin uppgift erhölle ökad personal — icke ansågo sig böra afstyrka Herr Ministerns förslag om anställande af en legationssekreterare derstädes och att de i öfrigt instämde i hvad Herr Ministern anfört.

Hans Magt Konungen behagade derefter i nåder gilla och godkänna hvad Herr Ministern för utrikes ärendena

c?

hemställt och föreslagit.

In fidera

Aug. Gyldenstolpe.

16 Tredje hufvudtiteln.

Sveriges och Norges gemensamma utrikesbudget för år 1885.

Beräkning öfver kabinettskassans utgifter för 1885.

Kronor.

1. Ministern för utrikes ärendena_________________________________________ 24,OCX)

2. Utrikesdepartementet........................................................ 38,950

3. Minister staten:

a. Traktamenten:

Beskickningen i Berlin:

Envoyé Extraordinär och Ministre Plé-

nipotentiaire .......................... 48,000

Legationssekreterare...______________________ 6,000 54 000

Transport 54,000

62,950

Tredje hufvudtiteln.

Transport 54,000

Beskickningen i Bryssel och Haag:

Ministerresident..._______________________________________ 20,000

Beskickningen i Konstantinopel:

kJÄ“To%oupkPrbär} Ministre Plénipotentiaire------------------ 10,000

2000kr. fr“n konsul8ka8san| Drogman......................................... 4,000 14;000

Beskickningen i Köpenhamn:

Envoyé Extraordinär och Ministre

Plénipotentiaire_________________________ 36,000

Legationssekreterare._______________________ 5,000 4i;000

Beskickningen i London:

Envoyé Extraordinär och Ministre

Plénipotentiaire__________________________ 60,000

Legationssekreterare........................ 8,000 68,000

Beskickningen i Madrid:

Ministre Plénipotentiaire...________________ 33,000

Legationssekreterare........................ 6,000 39;000

Beskickningen i Paris:

Envoyé Extraordinär och Ministre

Plénipotentiaire......................... 60,000

Legationssekreterare_____________________ 8,000 68,000

Beskickningen i S:t Petersburg:

Envoyé Extraordinär och Ministre

Plénipotentiaire_________________________ 60,000

Legationssekreterare________________________ 8,000 68,000

Beskickningen i Bio de Janeiro:

noofkr*ä"°m goneralkon8aB Chargé d’Affaires........................................ 2,000

Beskickningen i Bom:

Envoyé Extraordinaire och Ministre Plénipotentiaire.............................................. 29,000

Beskickningen i Washington:

SJiSokr. ÄoSSEÄ! 1 Envoyé Extraordinaire och Ministre

Plénipotentiaire......................... 16,000

Legationssekreterare________________________ 6,000 22,000

Transport 425,000

Bih. till Riksd. Prat. 1884. ha Sami. l:a Afd.

62,950

62,950

Beräkning öfver konsulskassans inkomster och utgifter för år 1885.

Inkomster:

Kronor.

Svenska statsverkets bidrag................................................ 168,000

Norska statsverkets bidrag ________________________________________________ 126,000

Konsulatafgifter förslagsvis:

inom Antwerpens konsulsdistrikt ___________________________ 12,000

» Barcelonas » 7,000

» Bilbaos » 2,500

» Genuas » 1,500

» Havres » 21,500

» Helsingfors » 7,500

» Köpenhamns » 22,000

» Leiths » 16,000

» Lissabons » 6,000

» Londons » 106,000

» Ljbecks » 7,500

» Rigas » 8,000

» Rio de Janeiros » 2,500 220,000

Summa kronor 514,000

Tredje hufvudtiteln.

19 Utgifter:

1. Utrikesdepartementet ...............—.

2. Konsulsstaten:

ppbär konsulatafgifter.

D:o d:o

D:o d:o

lönen ingår ålderstillägg afl f 500 kronor. J

emför ministerstaten.

D:o d:o

ppbär konsulatafgifter samt tnjuter fri bostad, äraf utgå 700 kronor såsom rsättning för bostad.

ppbär konsulatafgifter. I lö-' en ingår ålderstillägg af 500 onor.

lönen ingår ålderstillägg af' kronor.

lönen ingår ålderstillägg af kronor.

emför ministerstaten.

lönen ingår ersättning för esor inom distriktet samt 2:ne ålderstillägg af 500 kr. hvardera. Uppbär konsulatuppgifter; jemför ministerstaten.

17,500

Transport 330,700

17,500

20 Tredje hufvudtiteln.

Transport 330,700 17,500

b. Anslag till kontorskostnader mot redovisningsskyldighet:

Antwerpen......................................................... 3,000

Barcelona.................. 2,000

Bilbao______________ 2,000

Genua__________________ 2,000

Havre -------------------- 4,000

Helsingfors_________________ 2,500

Köpenhamn _________ 4,500

Leith ___________ 6,000

Lissabon...______ ______ 4,000

London ----------------------------------------- 11,000

• Lybeck ......... 2,000

Riga......-...... 3,000

Shanghai--------------------------------------------------------- 4,000 50,000

c. Anslag till kontorskostnader utan redovisningsskyldighet:

Alexandrin ______________ 6,000

Alger............ 3,000

Archangel ____________ 2,000

Bahia ................... 2,000

Buenos Ayres ___________________ 4,000

Dardanellerua ________ 500

Gibraltar ...... 2,000

Hamburg............ 2,000

Havana ------------------------------ 3,000

Japan -----------------------------_____....._________ ______________ 4)000

Kjel...................................... 1,500

Liverpool --------------------- 5,000

Marseille_____________________________ 1,500

Montevideo._____________ 2,000

Neapel.._________________________ 3,000

Newcastle ........... 4,000

Newyork______________ 6,000

Pireus .................... 1,000

Rio de Janeiro ___________________________________________________ 4,000

Rom............... 3,000

Smyrna__________ 1,000

Tanger....................... 2,000

Triest~~......-.......---------------------------------------- 1,000 63,500

Transport 444,200 17,500

Tredje hufvudtiteln.

21 Transport 444,200 17,500

d. Pensioner:.................................................................... 23,550 467,750

3. Skrifmaterialier, expenser och extra utgifter:

a. Skrifmaterialier och expenser........................................... 3,500

b. Konsulernes embetsutgifter............................................... 16,000

c. Diverse utgifter.............................................................. 9,250 28,750

Summa kronor 514,000

22 Tredje liufvudtitelii.

Ordinarie

anslag.

Protokoll

öfver utrikesdepartementsärende, hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 9 januari

1884.

Närvarande:

Hans Excellens Herr Statsministern Thyselius,

Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena Friherre Hochschild, Statsråden Loven,

von Steyern,

Friherrre von Otter,

Hammarskjöld,

Richert,

Themptander,

Ryding,

von Krusenstjerna.

Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena föredrog frågan om regleringen af utgifterna under riksstatens tredje hufvudtitel för år 1885 och anförde dervid i underdånighet:

Vid föredragning uti sammansatt svenskt och norskt statsråd denna dag har Eders Kongl. Maj:t, hvad angår Sveriges bidrag till den gemensamma utrikes budgeten, redan beslutat, att af Riksdagen skola äskas 464,250 kronor till kabinettskassan och 168,000 kronor till konsulskassan. Dessa belopp öfverstiga med respektive 16,450 och 8,000 kronor de å innevarande års riksstat uppförda anslag för samma ändamål. Ökningen för kabinettskassan beror dels på det begärda högre anslaget för beskickningen i Madrid, hvilket på Sverige belöper med 13,400 kronor, dels på den skilnad mellan å ena sidan beräknade utgifter och å den andra begärda och beviljade anslag, som jag redan vid framläggande af regleringen af tredje

Tredje hufvudtiteln.

hufvudtiteln för år 1884 inför Eders Kongl. Maj:t påpekade. Detta missförhållande mellan beräknade utgifter och begärda anslag har fortgått under några år och har kunnat utjemnas endast genom anlitandet af befintliga besparingar å hufvudtiteln. Men besparingarnes belopp har småningom * nedgått och måste under loppet af innevarande år än ytterligare tagas i anspråk vid tillsättandet af den nu lediga ministerposten i Wien och i sammanhang dermed möjligen ifrågakommande omflyttningar inom de förenade rikenas diplomati, hvilka såväl den ena som de andra betinga utgåendet af ekiperingspenningar till belopp öfverstigande derför afsedda årliga anslag af 10,000 kronor.

Men äfven om besparingarne kunde förslå att betacka en mindre brist i anslagsbeloppen, måste jag ur en annan synpunkt finna det betänkligt att fortfarande anlita en sådan utväg, Den anta ,na proportionen mellan de förenade rikenas bidrag till diplomatiska utgifter, hvilken proportion för närvarande, liksom under lång tid förut varit fallet, är bestämd sålunda, att Sverige bestrider 12/u och Norge 5/17 af de gemensamma utgifterna, rubbas nämligen, om Sverige undandrager sig att betala hela sin andel, medan Norge erlägger sin till fullo. Jag bör ock erinra derom, att Storthinget, som icke velat medgifva Eders Kongl. Maj:t samma dispositionsrätt öfver uppkommande besparingar på anslaget till kabinettskassan, hvilken af Riksdagen år efter år beviljats, till ersättning derför utöfver sin proportionerliga andel till de beräknade utgifterna, årligen beviljar ett särskildt anslag till tillfälliga och oförutsedda utgifter.

Hvad åter beträffar ökningen å konsulskassan, 8,000 kronor, betingas den uteslutande af de ifrågasatta nya lönade konsulaten i Genua och Bilbao.

I afseende å öfriga ordinarie anslag under hufvudtiteln har jag icke [9 och 10. någon ändring att föreslå.

Väl har svenska församlingen i Paris fortfarande behof af större ekonomisk hjelp än den som lemnas af det å ordinarie stat uppförda anslaget af 1,800 kronor; men innan det af Eders Kongl. Maj:t vid förra riksdagen begärda och då jemväl gifna bemyndigandet att för församlingens bästa få afyttra de för hennes behof öfverflödiga tomtdelarne af statens egendom i Paris kunnat göras tillgodo, är det svårt att bedöma, i hvilken mån statens mellankomst kan anses påkallad för att trygga församlingens ekonomiska existens. Det är en fråga, som alltså ännu måste hvila.

Det å tredje hufvudtiteln för innevarande år uppförda extra anslag för [11.] fortsatt utgifvande af »Sveriges Traktater» torde Eders Kongl. Maj:t behaga u att till oförändradt belopp äska jemväl för 1885. Offentliggörandet af dessa xr“ uns °9'

24 Tredje Jmfvudtiteln.

urkunder har under 1883 fortskridit medelst utgifvandet af 2:dra bandets senare del. I denna del hafva vigtiga historiska frågor blifvit lösta medelst en öfverlägsen skarpsinnighet, parad med ett arbetsnit, som ej låtit sig afskräckas af några svårigheter eller ryggat tillbaka för någon möda. På sådant sätt har utgifvaren nått resultat, hvilka än ytterligare befästa den framstående ställning han intager bland våre historiska forskare.

Tryckningen af 4:de bandet (1521 —1570) har icke kunnat påbörjas under det förflutna året, men är nu förberedd, så att en del deraf bör kunna utkomma under årets lopp.

Sedan Herr Ministern derefter föredragit härhos bilagda förslag till riksstatens tredje hufvudtitel för år 1885,

behagade Hans Maj:t Konungen, i enlighet med Statsrådets enhälliga tillstyrkande, med gillande af förslaget befalla, att detsamma jemte afskrift af detta protokoll skulle till finansdepartementet öfverlemnas för att tjena till ledning vid författandet af Kongl. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen angående statsverkets tillstånd och behof.

In fidem

Aug. Gyldenstolpe.

Tredje hufvudtiteln.

25 Förslag till Riksstatens tredje liufvudtitel för år 1885.

/

A. Ordinarie anslag.

I . Till kabinettskassan:

Kronor. Kronor.

1. Departementschefen, Ministern för utrikes ärendena.......... 24,000

2. Utrikesdepartementet.................................................... 27,495

3. Ministerstaten_______________________________________________________ _ 358,400

4. Militärattachéer............................................................ 8,400

5. Skrifmaterialier, expenser och extra utgifter.................... 45,955 464 250

II. Till konsulskassan:

1. Utrikesdepartementet.................................................... 10,000

2. Konsulsstaten___________________________________________________________141,550

3. Skrifmaterialier, expenser och extra utgifter.................... 16,450 168 000

III. Till utgifter som bestridas af svenska statsverket allena:

1. Underhåll af svenska kronans egendom i Konstantinopel... 4,200

2. Till svenska kyrkan i Paris _________________________________________ 1,800 6 000

Summa kronor 638,250

B, Extra anslag.

För fortsatt utgifvande af »Sveriges Traktater»......................................... 4,500

Summa summarum kronor 642,750

Bill. till Riksd. Prof. 1884. l:a Sami. l:a Afdeln. 4

<

Fjerde hufvudtiteln.

Utdrag af protokollet öfver landtförse ar särenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i Statsrådet å Stockholms slott den 9 Januari 1884.

Närvarande:

Hans Excellens, Herr Statsministern Thyselius,

Hans Excellens, Herr Ministern för utrikes ärendena, Friherre Hociischild, Statsråden: Lovén,

von Steyekn,

Friherre von Otter,

Hammarskjöld,

Richert,

Themptander,

Ryding,

von Krusenstjerna.

Departementschefen, Statsrådet Ryding anhöll i underdånighet, att få underställa Kongl. Maj:ts nådiga pröfning frågan om reglerandet af utgifterna under riksstatens fjerde hufvudtitel för år 1885 och att i sammanhang dermed få föredraga följande till Kongl. Maj:t inkomna framställningar i de delar, som icke förut blifvit inför Kongl. Maj:t anmälda:

statskontorets underdåniga skrifvelse den 12 december 1883 så vidt den, enligt meddeladt transsumt från finansdepartementet, rörde fjerde hufvudtiteln;

generalfälttygmästarens och chefens för artilleriet underdåniga skrifvelse den 14 november 1883 angående arméförvaltningens artilleridepartements behof af statsanslag under år 1885;

i

i

2 Fjerde lmfvudtiteln.

generalfälttygmästarens och chefens för artilleriet underdåniga

skrifvelse den 15 november 1883 om tillökning af artilleristabens anslag;

generalfälttygmästarens och chefens för artilleriet underdåniga

skrifvelse den 27 november 1883 angående omorganisation af Svea artilleriregementes två fotbatterier in. m.;

generalfälttygmästarens och chefens för artilleriet underdåniga

skrifvelse den 12 december 1883 angående uppsättning af fästnings-

och positionsartilleri;

arméförvaltningens fortifikationsdepartements underdåniga skrifvelse den 15 november 1883 angående departementets medelsbehof för år 1885;

chefens för fortifikationen underdåniga skrifvelse den 10 september 1883 angående anskaffning af ett antal stamhästar för sappörbataljonen;

chefens för fortifikationen särskilda underdåniga skrivelser den 31 oktober samt den 14 och 15 november 1883 angående extra anslag under år 1885 till Karlsborgs fästningsbyggnad samt till komplettering af fälttelegraf- och krigsbryggematerielen;

arméförvaltningens intendentsdepartements underdåniga skrifvelse den 12 november 1883 om departementets anslag för år 1885;

generalintendentens underdåniga skrifvelse den 5 december 1883 angående fullföljande af intendenturens organisation;

generalintendentens underdåniga skrifvelse den 10 december 1883 med plan till organiserande af trängtrupper;

arméförvaltningens civila departements underdåniga skrifvelse den 30 november 1883 angående behofven år 1885 å de under departementets förvaltning stälda anslag;

chefens för generalstabens topografiska afdelning underdåniga skrifvelse den 26 november 1883 i fråga om behofvet af medel för de topografiska arbetena under år 1885; samt

t. f. militärbefälhafvarens på Gotland underdåniga skrifvelse den 3 november 1883 med öfverlemnande af ansökan utaf officerarne vid samma bevärings artilleristamtrupp i fråga om utsträckt rättighet till dagaflöning.

Under tillkännagifvande att härvid af departementschefen icke åsyftades andra ändringar i nu utgående ordinarie anslag, än som särskild! komme att omförmäla^, anförde departementschefen beträffande de

Fjerde hufrudtiteln.

3 Ordinarie anslagen:

Arméförvaltningen.

[1-1

Beträffande mtendenturväsendet vid armén har generalintendenten Fullföljande åt i sin underdåniga skrifvelse den 5 december 1883 erinrat, att eu af .“^org^Lde väsentligare bristerna i den nu varande bärorganisationen bestode tion. öfverfa-deri, att intendenturen ej ännu vore inrättad i öfverensstämmelse med aTmeddnat de grundsatser, som i härar med erfarenhet från nutida krig redan vunnit förevarande stadga, och hvilka vore egnade ej blott att bereda arméns säkra och genSitetL ändamålsenliga underhåll vid inträffande krig, utan äfven att i fredstid ° staten, åstadkomma största möjliga besparing. Visserligen hade steg tagits i denna rigtning, såsom då genom 1875 års riksdagsbeslut den nu varande intendenturpersoualen vid trupperna tillsattes, och förvaltningen der ordnades så, som den för närvarande handbafves. I härordningsförslaget af samma år både begärts inrättandet af förvaltningsmyndigheter vid arméfördelningarna, bestående för hvarje sådan af eu fältintendent och en utredningsförvaltare, men frågan derom hade med det nämnda härordningsförslaget fallit, liksom icke heller vid 1877 års riksdag förslaget om tillsättande inom hvarje militärdistrikt af en fältintendent vunnit Riksdagens godkännande.

Dessa senare förvaltningsorgan hade emellertid upptagits i alla sedermera för Riksdagen framlagda härordningsförslag och utgjorde det i andra Länder bepröfvade och måhända enda medlet att under freden vederbörligen utbilda den förvaltningspersonal, som vid mobiliserade arméfördelningar blifver oundgängligen nödvändig, och på hvilkens förmåga att väl fylla sin uppgift arméns underhåll och dermed dess välfärd då komma att blifva väsentligen beroende. Fältintendenterne måste nemligen ega ej blott en fullständig kännedom om alla intendenturbehof vid en mobiliserad fördelning med dess olika vapen m. m., utan äfven tillräcklig vana att bedöma en orts tillgångar med hänsyn till militära förnödenheters utgörande, samt besitta förmåga att säkert och skyndsamt under fältförhållanden sammanskaffa och på lämpligaste sätt använda samma förnödenheter för truppernas behof. Dessa platser kräfdc sålunda en allt för mångsidig förmåga för att kunna vid krigsutbrott besättas med personer, som saknade en deremot svarande utbildning. Om äfven så kunde ega rum med de underordnade tjenstemän, som måste ingå i en intendentur på fältfot, måste dock den ledande personen, fältintendenten, vara en på förhand under fredstid fullt

4 Fjerde hufvudtiteln.

utdanad tjensteman. Att arméförvaltningen med dess redan under fredstid knappa personal skulle under krigsförhållanden, då icke allenast embetsverkets vanliga funktioner utan derjemte en del nya måste uppfyllas, kunna lemna någon större kontingent af tjensteman för mobila ändamål, vore föga sannolikt. De tjensteman, som kunde från verket undvaras, blefve mer än väl behöflige och bäst användbare för de underordnade befattningar vid de mobiliserade general- och fältintendenturerne, å hvilka expeditions- och revisionsvana vore af nöden. Dessutom hade de fleste af desse tjensteman ej erhållit den praktiska och mångsidiga daning, som vore ett vilkor för att kunna med full omsigt sköta fältintendentens vigtiga befattning.

Att åter vid krigsutbrott besätta fältintendentsbefattningarne med härtill befordrade regementsintendenter hade, enligt generalintendentens åsigt, den stora olägenheten, att man på detta sätt vid mobiliseringen ryckte från sina ordinarie befattningar en del af desse intendenter just i det ögonblick, då deras tjenstevana vid trupperna vore bäst behöflig. Det vore sålunda för åstadkommande af en under mobilisering och fältförhållanden säkert verkande intendenturtjenst af väsentlig vigt, att man redan under fredstid tillsatte fältintendenter, hvilkas sysselsättning borde bibringa dem den utbildning, som fältförhållandena kräfva.

Men äfven under fredstid skulle befintligheten vid hvarje arméfördelning af en under fördelningsgeneralen stäld intendenturtjensteman, som tillika vore lydande under arméförvaltningen och generalintendenten, mägtigt bidraga till ernående af en god hushållning och sålunda äfven rent ekonomiskt gifva staten full ersättning för de kostnader, hvilka vore förenade med aflönandet af dylika tjenstemän. Fältintendentens fredsuppgift blefve nemligen, bland annat, att inom arméfördelningen, hvars icke alltför vidsträckta område borde kunna medgifva sådant, förskaffa sig detaljkännedom rörande så väl truppernas öfningsplatser med derå befintliga förråds- och andra byggnader, truppernas beklädnad och utredning m. m., som äfven orternas ekonomiska förhållanden och resurser, samt att med stöd af denna erfarenhet granska de utaf regementenas förvaltningsdirektioner framstälda förslag och öfvervaka de vid regementena vidtagna ekonomiska åtgärder. Granskningen af dessa förslag och kontrollen öfver deras utförande verkstäldes nu i de flesta fall af centralmyndigheten, arméförvaltningen, som sålunda belastades med en mängd detaljgöromål, hvilka upptoge en dyrbar tid, väl behöflig för ärenden af mera omfattande art.

Genom öfverlemnande af detta granskningsbestyr åt fältintendenten och beslutanderätten i vissa fall åt generalbefälhafvaren skulle en

5 Fjerde liufrudtiteln.

önskvärd decentralisation af arméförvaltningens många och olikartade göromål ernås, och det syntes ligga i öppen dag, att granskningen af ofvanberörda förslag m. m., äfvensom kontrollen öfver utförandet, borde lättare än för centralmyndigheten och jemväl med fullständigare detaljkännedom kunna verkställas af fältintendenten, som, utom den speciela insigt han måste förutsättas ega om truppernas ekonomi, derjemte vore i tillfälle att, vid behof, å ort och ställe förskaffa sig ytterligare upplysningar för att derefter stadga sitt omdöme.

Om, för öfrigt, åt de särskilda förvaltningsdirektionerna framdeles skulle kunna lemnas en mera utsträckt frihet vid hushållningen med de till truppernas beklädnad, utrustning och underhåll anvisade medel, hvilken åtgärd till exempel i Tyskland visat sig vara det verksammaste sättet att befordra en sund ekonomi, så blefve just dervid nödvändigt, att tillika ega en omedelbart ingripande kontroll, ej blott å hvad som rörde föreskrifna formers iakttagande, utan äfven och väsentligast beträffande hushållningens ändamålsenliga anordning i dess helhet.

Det vore för öfrigt ej blott anskaffningen af beklädnads-, utrednings- och underhålls effekter, som erfordrade en, så att säga, lefvande kontroll. Lika mycken sådan behöfdes för att åstadkomma en god förvaring och en ekonömisk förbrukning af dessa effekter. Att en dylik kontroll väl behöfdes, derom vittnade till exempel olikheten i förbrukningen af beklädnadspersedlar vid olika regementen, hvilken vid somliga af dessa medgåfve ej obetydliga besparingar, under det att vid andra enahanda anslag visade sig väl knappa. Tvifvelsutan skulle eu lämplig öfvervakning i det antydda syftet lända staten till betydlig besparing, men den syntes ej vara möjlig att åvägabringa annat än genom tillvaron inom hvarje militärdistrikt af en intendenturtjensteman, som hade tillfälle att såväl under som mellan vapenöfningarne besöka truppernas förråd och deras mötesplatser samt stode i direkt förbindelse med distriktets generalbefälhafvare. Denne sistnämndes medverkan vore nemligen af behofvet påkallad, på samma gång som det inflytande, generalbefälhafvaren sålunda komme att utöfva på truppernas ekonomi, tillika borde kunna utveckla denna till större öfverensstämmelse med de militära klufven. Generalbefälhafvarens ingripande i de under honom stälda truppernas förvaltning vore för öfrigt egnadt att bereda honom ett fullständigare befäl öfver dessa trupper, samt sålunda inom armén befordra goda hierarkiska förhållanden.

De i såväl 1875 års som senare härordningsförslag vid fältintendenturerna upptagne utredningsförvaltare vid arméfördelningarnes förråd syntes, för så vidt inom hvarje arméfördelning uppsattes en trängbataljon

6 Fjerde hufvudtiteln.

med särskild intendenturpersonal och behörigt förråd, icke under den nuvarande organisationen vara oundgängligen nödvändiga, enär arméfördelningens förråd nu kunde i det närmaste sammanfalla med trängbataljonens. Den ställning, som förordats för fältintendenten, gjorde det ej heller förmånligt, att hans verksamhet bundes vid omsorgen om ett särskild! förråd, hvilket skulle hindra honom i utöfvandet af kontrollen öfver hela distriktets intendenturförhållanden. Deremot, blefve fältintendenten, till följd af sin temligen stora expedition, i behof af ett skrifbiträde, hvartill intendentsaspiranter kunde någon gång med fördel användas.

Generalintendenten hemställer derföre, att till Riksdagen måtte göras framställning om tillsättande vid hvarje militärdistrikt af en fältintendent samt om anvisande af lämpligt arfvode för ett skrifbiträde åt fältintendenten.

Beträffande den aflöning, som borde bestås åt fältintendenten, hade, enligt hvad generalintendenten vidare anfört, alla framstälda förslag varit ense om att åt fältintendenten anvisa löneförmåner, motsvarande dem, hvilka åtnjutas af en i ständig tjenstgöring varande öfverstelöjtnant, och syntes skrifbiträdets arfvode böra anslås till 730 kronor, beräknadt efter 2 kronor om dagen.

I sammanhang med tillsättandet af fältintendenter har generalintendenten föreslagit, att äfven den i senaste härordnings förs lag upptagna öfverfältintendentsbefattningen med öfverstes grad och 'deremot svarande löneförmåner måtte tillsättas på det sätt, att den utbyttes mot den nu å arméförvaltningens stat befintliga intendentstjensten, hvilken i stället indroges. Såsom af senaste landtförsvarskomité rigtigt framhållits, vore det nemligen af synnerlig vigt att vid besättandet af denna tjenst kunna göra ett godt val, och de med befattningen förenade högst vigtiga och trägna göromål gjorde att den föreslagna aflöningen för denna tjenst ingalunda vore för hög. Bestämdes öfverfältintendentens löneförmåner sålunda, i likhet med öfrige intendenturtjenstemäns, efter de grunder, som äro tillämpade å de militära aflöningsstaterna, borde emellertid denna befattning, enligt generalintendentens åsigt, uppföras på annan stat än arméförvaltningens, såsom ock redan vore förhållandet med de militära byråcheferne inom arméförvaltningens artilleri- och fortifikationsdepartement.

Den ekonomiska förvaltningen vid armén är i verkligheten af så stor betydenhet, att de direkta utgifter, som göras till befrämjande af bästa möjliga anordningar och derigenom framkallad god hushållning vid denna förvaltning, måste, långt ifrån att lända statsverket till ökad tunga, bereda detsamma väsentlig vinst, derest ändamålet dermed kan

Fjerde hufvudtiteln.

uppnås. Fullbordandet af intendenturens organisation på sätt förut i de framstälda härordningsförslagen och nu senast af generalintendenten blifvit ifrågasatt anser jag på de skäl, som här förut blifvit anförda, och på grund af den erfarenhet, som i detta hänseende vunnits vid främmande härar, utgöra ett bland grundvilkoren för att nå nämnda mål, på samma gång derigenom skulle afhjelpas den vid en mobilisering högst betänkliga brist, som nu förefinnes i intendenturens organisation.

De till tjenstgöring vid de särskilda arméfördelningarne eller militärdistrikten afsedde fältintendenterne böra härvid lämpligast uppföras å samma stat, der fördelningsgeneralerne och fältläkarne äro upptagne, eller generalitetsstaten, och till denna stat lärer i sammanhang härmed böra öfverföras icke blott den på arméförvaltningens stat nu uppförde intendenten och chefen för intendentsdepartementets militärbyrå, hvilken komme att benämnas öfverfältintendent, utan äfven intendenturcorpsens högste chef generalintendenten, likasom förut generalfälttygmästaren och fortifikationsgeneralen — chefer för arméförvaltningens artillerioch fortifikationsdepartement — äro å generalitetsstaten upptagne. Hvad särskilt beträffar generalintendentens och öfverfältintendentens befattningar, ställa dessa på sina innehafvares skicklighet och arbetsförmåga, såsom bekant, särdeles stora anspråk, och jag anser derföre samt på grund af den störa vigten för armén och statsverket att dessa platser städse må kunna hållas väl besatta, det vara olämpligt att aflöningsförrnånerna för nämnda befattningar äro lägre, än hvad i härordningsförslagen förutsatts, nemligen för generalintendenten lika med fördelningsgeneral och för öfverfältintendenten lika med öfverste.

Vid bifall till den förändring, hvarom nu är fråga, skulle från arméförvaltningens stat af oras der upptagna aflöningsförmåner för

jemte det sist nämnda befattning tillkommande ålderstillägg af 600 kronor.

generalintendenten,' lön.... tjenstgöringspenningar

kr fi 900- -

2,800:

kr. 9,000:

intendenten och chefen för militärbyrån i

intendentsdepartementet, lön.....................

tjenstgöringspenningar ..............................

a 4.nn- —

2,000:

» 6,400:

Summa kronor 15,400: —

Deremot blefve följande belopp af nöden

8 Fjerde hufVudtiteln.

å generalitetets stat:

Dragée härifrån hvad som besparas å arméförvaltnin-

ningens stat.............................................................................. » 15,400: —

skulle hela tillökningen i kostnad blifva....................... kronor 35,860: —

ytterligare minskadt med det eventuela ålderstillägget af 600 kronor.

Inqvartering skulle dessutom i förhållande till tjenstegrad tillkomma dem bland ofvannämnde tjensteman, som blifva förlagde till tjenstgöring i städerna.

Jag hemställer således, det Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen,

att å generalitetsstaten uppföra de här ofvan angifna aflöningsförmåner för generalintendenten, 1 öfverfältintendent samt 5 fältintendenter jemte 5 skrifbiträden med tillsammans 51,260 kronor;

samt att, såvida detta förslag godkännes, från anslaget till arméförvaltningen afföra de å samma anslag upptagna aflöningsbelopp såväl för generalintendenten, som äfven för intendenten och chefen för intendentsdepartementets militärbyrå med sammanräk-

Vid bifall till det nu framstälda förslaget lärer den nuvarande innehafvaren af befattningen såsom intendent och chef för militärbyrån

9 Fjerde hufvudtiteln.

inom arméförvaltningens intendentsdepartement böra, jemväl efter det befattningen afförts från arméförvaltningens stat och under annan benämning upptagits å generalitetsstaten, bibehållas vid sin rätt att efter afskedet komma i åtnjutande af den pension från allmänna indragningsstaten, som svarar mot hans nu innehafvande tjenst och hvilken pension han enligt pensionsgrunderna för arméförvaltningens tjensteman skulle i februari 1885 intjenat, i hvilket hänseende jag anhåller att sedermera få göra särskild framställning till iakttagande under nionde hufvudtiteln.

Generalitetsstaten.

Vid bifall till det nyss, vid behandling af frågan om anslaget till arméförvaltningen, af mig framstälda förslag till fullbordande af intendenturens organisation, skulle anslaget till generalitetsstaten, nu kr. 126,265: — med.................................................................................................. » 51,260: —

höjas till ................................................................................ kronor 177,525: —

Artilleristaben.

Generalfälttygmästaren och chefen för artilleriet har i sin underdåniga skrifvelse den 15 november 1883 anhållit, att i artilleristabens anslag måtte beredas den förhöjning, som vore nödig för stabens utveckling på angifvet sätt, hufvudsakligen i syfte att öka arbetskrafterna inom staben, hvarjemte erfordrades medel till inköp och bindning af böcker och tidskrifter för artilleristyrelsens bibliotek, till ritmaterialier vid konstruktionskontoret, till bestridande af utgifter för eldning i stabens nya lokaler vid artillerigården, rengöring, belysning samt underhåll af möbler och inventarier derstädes m. fl. dylika utgifter äfvensom till aflönande af en vaktmästare utom den, som nu finnes i stabens stat upptagen, utgörande den förhöjning i anslaget, som blifvit ifrågasatt, tillsammans 8,700 kronor.

Departementschefen redogjorde närmare för den framstälda planen till stabens utveckling samt de i sammanhang dermed väckta förslag och yttrade derefter vidare:

Med erkännande af de ökade kraf, artillerivapnets alltjemt stegrade utveckling måste ställa på arbetskrafterna inom artilleristyrelsen, anser jag likväl att åtminstone tills vidare annan tillökning i artilleristabens anslag, så vidt angår sjelfva personalen, icke borde hos Riksdagen begäras, än ett tillägg af 800 kronor till ersättning åt öfver- och underbefäl, som beordras till tillfällig tjenstgöring vid staben, hvarjemte det,

[2.]

Förhöjning för intendenturen och genom öfverföring från arméförvaltningens anslag.

[3.]

Förhöjning af artilleristabens anslag.

[4-]

Förändringar i veterinärstaten. Anslagssumman oförändrad.

10 Fjerde hufyudtiteln.

i följd af stabens inrymmande på två olika ställen i staden, uppkomna behofvet af ökad betjening nu torde böra tillgodoses endast på det sätt, att för ändamålet ett belopp af 600 kronor ställes till generalfälttygmästare^ förfogande.

Deremot har erfarenheten visat, att det ringa anslag af 600 kronor, som är afsedt till ved, ljus, skrif- och ritmaterialier m. in., blifvit fullkomligt otillräckligt i den mån artilleristyrelsens och stabens verksamhet betydligt utvidgats och särskildt då i följd häraf måst beredas nya lokaler, hvarförutom till inköp af böcker och tidskrifter för artilleristyrelsens bibliotek samt för åtskilliga andra behof inga medel finnas beräknade. Jag anser derföre på grund af gjord beräkning den tillökning i nämnda 600 kronor, som måste anses aldeles oundgänglig, icke kunna sättas lägre, än till 2,400 kronor.

Lägges till sistnämnda summa ofvan omförmälda belopp af 800 kronor till ersättning för tillfällig tjenstgöring vid staben, och 600 kronor för betjening, blefve hela den förhöjning, som nu skulle ifrågakomma, 3,800 kronor; och jag hemställer således, det Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att höja anslaget till artilleristaben,

Indelta arméns befäls aflöning.

Veterinär staten. Sjukvården för de artilleriet tilldelade hästar besörjes vid hvarje af de tre artilleriregementena af 1 regements- och 1 bataljonsveterinär. Deremot upptaga gällande stater för kavalleriet, förutom 1 regementsveterinär vid hvarje regemente eller corps, tillsammans icke mindre än 47 sqvadronshästläkare eller 1 för hvarje sqvadron. Af dessa 47 sqvadronshästläkarebefattningar är dock alltjemt ett större antal i brist på kompetente sökande till befattningarne obesatt, och de göromål, som tillhöra de vakanta beställningarne, hafva vid hvarje trupp uppehållits af dess öfrige hästläkare mot ersättning från de genom vakanserna disponibla löner. För närvarande uppgår antalet vakanta sqvadronshästläkarebefattningar till 15 eller således omkring en tredjedel af hela antalet och kommer utan tvifvel att ökas i mån af de äldre sqvadronshästläkarnes afgång. Enligt numera och alltsedan år 1849 gällande bestämmelser antagas nemligen till sqvadronshästläkare endast examinerade veterinärer. För desse, hvilka icke

Fjerde hufrudtiteln. 11

allenast aflagt maturitetsexamen, utan derefter vid veterinärinstitutet genomgått en kurs under 3 till 4 år, och således måste antagas besitta eu ganska god bildning både i allmänhet och i sitt fack, erbjuda dock sqvadronshästläkarebefattningarne med underofficers grad och föga betydliga aflöningsförmåner, enligt hvad vakansernas antal nogsamt utvisar, alltför ringa lockelse. Då nu förhoppning icke finnes att erhålla kompetente personer till besättande af ifrågavarande befattningar, synes redan denna omständighet kräfva förändring i veterinärstatens vid kavalleriet nuvarande sammansättning.

Men härtill kommer äfven att, då ursprungligen vid hvarje sqvadron fanns anstäld endast en hofsmed eller hofslagare, af hvilken icke fordrades andra veterinärkunskaper än som meddelades honom af regementshästläkaren, och sqvadronshästläkarne sedermera trädde i hofslagarnes ställe, häraf blifvit en följd, att antalet hästläkare på stat vid svenska armén blifvit, i förhållande till hästarnes antal, större än vid andra arméer. Med afseende härå har också i såväl 1875 som 1878 och 1883 års härordningsförslag iakttagits, att hästläkarnes antal minskats, i det att sqvadronshästläkaretjensterna indragits och för hvarje enhet om 5 sqvadroner beräknats endast 2 hästläkare, nemligen 1 regements- och 1 bataljonshästläkare.

Sådan indragning af hästläkare vid kavalleriet kan under nuvarande förhållanden desto lättare ske, som ett visst antal af manskapet vid kavalleriregementena årligen kommenderas till genomgående af hofbeslagsskola och derunder, enligt föreskrift i Eders Ivongl. Maj:ts nådiga bref den 16 sistlidne november, erhålla undervisning jemväl i skötsel af hästens vanligare åkommor, hvarigenom, vid nedsättning af hästläkarnes antal, åt de återstående beredes lämplige biträden vid hästsjukvården.

Aflöningen till artilleriets bataljonsveterinärer utgår med 900 kronor i fast lön och dertill dagaflöning å 2 kronor eller 730 kronor för hela året. Vid värfvade kavalleriet borde hästläkarne af motsvarande grad således aflönas på samma sätt. För bataljonsveterinärerne vid det indelta kavalleriet skulle aflöningsförmånerna utgöra 900 kronor i lön samt dagaflöning vid vapenöfningarne jemte ådermöten och remonteringar eller förslagsvis i 60 dagar med 120 kronor. För regementsveterinärerne utgör aflöningen vid artilleriet och värfvade kavalleriet 1,800 kronor i lön tillika med dagaflöning efter 3 kronor eller 1,095 kronor för året, samt vid indelta kavalleriet 1,800 kronor lön jemte dagaflöning, beräknad för 60 dagars vapenöfningar till 180 kronor.

Dessa aflöningsbelopp för arméns hästläkare måste emellertid an-

12 Fjerde hufviidtitcln.

ses i och för sig ganska ringa, och jag finner vid bibehållande af samma belopp oundgängligt, att hästläkarne vid armén beredes utsigt att åtminstone såsom regementsveterinärer, hvilken befattning för desse läkare utgör slutpunkten för befordran, kunna vinna en mera tryggad ekonomisk ställning, såvida det för staten skall blifva möjligt att åt sig förvärfva och bibehålla fullt lämplige och erfarne män till vårdande af den dyrbara materiel, som utgöres af arméns hästar. För sådant ändamål synes lämpligast att, på sätt härordningsförslagen af åren 1875, 1878 och 1883 innehöllo, regementsveterinären tillägges förmånen af ålderstillägg med 1,000 kronor efter 10 års väl vitsordad tjenstgöring i graden, hvilken anordning ock torde blifva för statsverket den billigaste.

Vid förevarande omorganisation af hästläkarekåren anser jag vidare på grund af hästvårdens synnerliga vigt för kavalleriets tjenstbarhet böra iakttagas, att hästläkarne vid detta vapen blifva beridne, för hvilket ändamål nämnde tjensteman, såsom officerares vederlikar, böra tilldelas vanlig ersättning för 1 tjenstehäst hvardera.

Genomförandet af de sålunda ifrågasatta förbättringar i afseende å veterinärstaten skulle icke medföra förhöjning i de nu utgående kostnaderna för hästsjukvården vid armén. Fastmera och ehuru jag anser härvid böra iakttagas, att medel jemväl beräknas till extra hästläkares aflönande, skulle för statsverket uppkomma en i förhållande till hela kostnadssumman icke oväsentlig årlig besparing. '

Den nuvarande kostnaden för veterinär staten är följande:

1 regementeneterinär vid artilleriet, lön ......... kr. 1,800: —

dagaflöning » 1,095: — pr

2 )) 3) )> ............................................ ))

2 » » värfvade kavalleriet, eller lifgardet

till häst och Kronprinsens husarregemente ................................ »

2,895: — 5,790: —

5,790: —

Vid indelta kavalleriet, bestående af 6 regementen och corpser:

1 regementsveterinär, lön.............................. kr. 1,800: —

dagaflöning för 60 dagar » 180: —

5 » ........................................................................

» 1,980 )) 9,900

transport kr. 26,355

Fjerde hufvudtiteln.

transport

1 bataljonsveterinär vid artilleriet, lön ............ kr. 900: —

dagaflöning » 730: —

2 » » )» .............................................

1 sqvadronshästläkare vid värfvade kavalleriet, lön ............

9 » » » » .............

beklädnad och portion åt desse 10 sqvadronshästläkare

i 365 dagar å 1 krona .....................................................

1 sqvadronshästläkare vid indelta kavalleriet, lön kr. 700: —

dagaflöning för 60 dagar » 60: —

36 » vid d:o..................................................

jemte nummerlön och portion.

portion under 60 dagars vapenöfningar för sistnämnde 37 hästläkare å 60 öre om dagen.................................

kr. 26,355: —

» 1,630: —

» 3,260: —

» 800: — » 7,200: —

» 3,650: —

)> 760: —

» 27,360: —

1,332: —

S:a kr. 72,347:

förutom 37 nummerlöner.

Kostnaden för veterinär staten blefve efter de ifrågasatta förändringarna följande:

14 Fjerde hufvndtiteln.

transport kr. 32,475: —

ålderstillägg med 1,000 kr. efter 10 års tjenstgöring i graden beräknas förslagsvis för omkring halfva antalet regementsveterinärer eller för 5 st...................... » 5,000: —

1 bataljonsveterinär vid artilleriet, lön............ kr. 900: —

dagaflöning » 730: —

vid lifgarde! till häst, lön kr. 900: —

dagaflöning .................. » 730: —

lönetillägg och fourageersättning för 1 tjenstehäst j> 765: —

vid Kronprinsens husarregemente ......

vid lifregementets dragoncorps,

lön.................................... kr. 900: —

dagaflöning, förslagsvis

i 60 dagar.................... » 120: —

lönetillägg och fourageersättning för 1 tjenstehäst )> 765: —

»

»

»

:»

vid lifregementets husarcorps .............. »

» Smålands husarregemente............... »

» skånska husarregementet (10 sqvadr.) »

)) skånska dragonregementet » »

Jemtlands hästjägarcorps ............... »

5 extra hästläkare, arfvoden å 400 kr. kostnader för beordrande af extra hästläkare, för Indika beräknas dagtraktamente efter 4 kr. 50 öre, förslagsvis

1,630:

3,260:

2,395:

2,395:

1,785

1,785

1,785

5,355

5,355

1,785

2,000

1,500:

Summa kronor 68,505:

Bataljonsveterinärbefattningarna vid kavalleriet borde, enligt min mening, tillsättas först i den mån aflöningsmedel för dem efter hand genom afgång bland sqvadronshästläkarne och indragning af sistnämnda tjenster blifva tillgängliga. De lönemedel, som under de särskilda anslagen för indelta arméns befäls aflöning, lifgardet till häst och Kronprinsens husarregemente nu finnas uppförda för kavalleriets hästläkare, lära vid sådant förhållande under öfvergångstiden böra för förändringarnes genomförande ställas till Eders Kong!. Maj:ts förfogande till dess den af samma förändringar betingade slutliga reglering af vederbörande anslag kan ega ram.

15 Fjerde hufnidtiteln.

På grund af livad jag sålunda anfört hemställer jag, det Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen,

att efter 1884 års utgång de 47 sqvadronshästläkaretjensterna vid kavalleriet, i mån af inträffande ledigheter, må indragas samt i stället, och allt efter det medel genom nämnda tjänsters indragning blifva för ändamålet tillgängliga, vid kavalleriet inrättas 12 bataljonsveterinärbefattningar med den här förut angifna fördelning å kavalleriets regementen och corpser, jemte det 5 extra hästläkare anställas;

att i sammanhang härmed aflöningsförmånerna för hästläkarne vid kavalleriet och artilleriet bestämmas att från och med år 1885 utgå på sätt jag i det föregående likaledes angifvit; dock, hvad häst- och fourageersättning till kavalleriets hästläkare- angår, först i den mån Eders Kongl. Maj:t finner de genom ofvanberörda indragningar tillgängliga medel å vederbörande anslag till dylik ersättning lemna tillgång;

samt att, vid bifall härtill, de efter år 1884 ifrågakommande ålderstillägg för regementsveterinärer må utgå från anslaget under fjerde hufvudtiteln till ålderstillägg, äfvensom för öfrigt de medel, livilka under anslagen till indelta arméns befäls aflöning, lifgardet till häst och Kronprinsens husarregemente finnas uppförda till hästläkares aflönande, måtte ställas till Eders Kongl. Maj:ts förfogande att, från och med år 1885 och intill dess slutlig reglering af vederbörande anslag kan ega rum, i mån af behof användas till genomförande af de föreslagna förändringarna i veterinärstaten.

Indelta arméns och Vcnnlands fältjägarecorps’ vapenöfningar.

Detta anslag, hvilket i riksstaten för år 1878 upptogs till 1,319,800 ^j^ifbegge6 kronor, är ännu för år 1884 uppfördt till ungefärligen enahanda belopp vapenöfmngseller 1,322,300 kronor. tanfgen t

Redan vid behandlingen af frågan om statsregleringen för år 1878 byggnader & ådagalade då varande chefen för landtförsvarsdepartementet, att öfnings- ån-

anslaget icke vore tillräckligt för att lemna tillgång till de för arméns slagets summa tjenstduglighet nödvändiga öfningarnas behöriga utförande, och på oforandrad-

16 Fjerde luifvudtiteln.

framställning af Eders Kongl. Maj:t beviljade Riksdagen till indelta arméns och Vermlands fältjägarecorps’ vapenöfningar ytterligare medel, Indika uppfördes å extra stat, för år 1878 med 388,000 kronor och för år 1879 likaledes med 388,000 kronor.

Under senare åren hafva deremot icke allenast icke några särskilda medel för ofvan nämnda ändamål blifvit anvisade, utan vapenöfningsanslagets tillgångar hafva, under fortgående prisstegringar, derjemte allt mera, till men för öfningarne, tagits i anspråk för bestridande af vissa oundgängliga byggnad sutgifter, hvilka måste anses mera främmande för anslagets egentliga ändamål.

Å den indelta arméns mötesplatser hafva nemligen under de senare åren uppförts en stor mängd byggnader, såsom baracker, kokhus m. m., livilka årligen tarfva underhåll, och det ligger i sakens natur, att den årliga underhållskostnaden för dessa träbyggnader städse växer. 1 sin underdåniga skrifvelse den 12 November 1883 har arméförvaltningens intendentsdepartement erinrat, hurusom något särskildt anslagför bekostandet af dessa byggnaders underhåll icke anvisats, såsom deremot skett för underhållet af de för mötesplatserna samtidigt anskaffade sängkläder, handdukar och tvättställ. Vid sådant förhållande hade för underhållet af nämnda byggnader, likasom af de äldre barackerna och sjukhusen m. m. å mötesfälten samt det indelta kavalleriets olika etablissement, i stället måst anlitas anslagen till indelta arméns och beväringsmanskapets vapenöfningar. Från dessa anslag hade äfven måst bestridas utgifterna för en del oundgängliga nybyggnader, såsom sjukhus, i stället för äldre utdömda dylika, arrestbyggnader, lokaler för förberedande korporal- och timmermansskolor, proviantbodar samt bostäder å några mötesplatser för förrådsförvaltare och förrådsvaktmästare. Oaktadt härvid den största sparsamhet iakttagits och endast en ringa del af de tid efter annan hos intendentsdepartem,entet anmälda behof kunnat tillgodoses, hade likväl utgifterna för »byggnader och reparationer» från de begge vapenöfningsanslagen under de sista sex åren i medeltal uppgått till öfver 100,000 kronor per år. Men i följd häraf hade vapenöfningsanslagen icke kunnat, såsom sig bort, lemna tillgång för utförandet af alla de öfningar, hvartill de egentligen äro afsedda.

För den indelta arméns och beväringsmanskapets förseende med nödiga förrådslokaler till inrymmandet af dess under intendentsdepartementets förvaltning ställda materiel samt dessa lokalers underhåll och reparationer funnes ej heller annan tillgång än en i staten för intendentsdepartementets andel i anslaget för »försvarsverket till lands i

17 Fjerde Inifvudtiteln.

allmänhet®, under titeln byggnader och reparationer, upptagen förslagssumma af 5,000 kronor årligen, hvarmed dock jemväl skulle bekostas underhållet af utredningsförråden å Karlsborg och i Stockholm jemte andra förrådslokaler. Kostnaderna för' samtliga dessa byggnader och lokaler hade under de sista sex åren i medeltal uppgått till 7,000 kronor om året, hvaraf ensamt indelta arméns och' beväringsmanskapets förrådsbyggnader kräft omkring 5,000 kronor, och då i betraktande toges," att den sålunda på hufvudförråden m. m. nu belöpande årliga utgiftssumma af 2,000 kronor komme att ökas med de kostnader, som hädanefter blefve af nöden för underhållet af det nyligen inrättade centralförrådet å Karlsborg, hvilket förut ej påkallat några dylika kostnader, så visade sig häraf, att ofvan nämnda belopp af 5,000 kronor vore alldeles otillräckligt för bekostandet af förrådshus jemväl för indelta stamtrupperna och beväringsmanskapet.

I afseende å det för handen varande behofvet af nybyggnader på en del mötesplatser har intendentsdepartementet särskilt framhållit, att de nu anordnade arrestlokalernä vid de flesta regementens mötesplatser äro af dålig beskaffenhet och för öfrigt, i allmänhet förlagda till sjukhusvindarne, ingalunda egnade sig för användning vid den utsträckta tillämpning af arreststraffet, som blifvit en följd af de nyligen omarbetade krigslagarne, äfvensom att en del förrådslokaler å mötesfälten äro alltför trånga och fördenskull förr eller senare nödvändiggöra kostsammare till- eller ombyggnader. Då sålunda för nybyggnader och stegrade underhållskostnader komme att på de nuvarande anslagen ställas allt för stora kraf för att de skulle kunna ens någorlunda tillfredsställas, fordrade nödvändigheten en tillökning af hittills varande tillgångar eller beredande af nya sådana för byggnaderna -å mötesplatserna. I detta afseende har intendentsdepartementet ansett sig böra föreslå att, i stället för höjande för ifrågavarande ändamål af de begge vapenöfningsanslagen samt anslaget till försvarsverket till lands i allmänhet, de erforderliga medlen måtte helt och hållet skiljas från nämnda anslag och uppföras i riksstaten såsom ett särskilda anslag, afsedt för såväl indelta arméns, som beväringsmanskapets samtliga byggnader å mötesplatserna.

Ett sådant särskiljande af byggnadsutgifterna ansåge intendentsdepartementet skola medföra icke allenast att hvarje anslag finge användas för sitt egentliga ändamål, utan äfven en i flera hänseenden önskvärd förenkling i de med byggnadsunderhållet förenade bestyr samt befordra enkelhet och reda i räkenskaperna, då deremot under nu varande förhållanden redovisningen inför intendentsdepartementet

18 Fjerde hufvudtiteln.

för reparationer af byggnader å ett regementes mötesplats vanligen afsåge tre till fyra olika anslag.

De utgifter för byggnader och reparationer, som af intendentsdepartementet under senaste sex åren bestridts dels från anslaget till indelta arméns och Vermlands fältjägarecorps’ vapenöfningar och dels från förslagsanslaget till beväringsmanskapets vapenöfningar, hafva, såsom redan blifvit nämndt, i medeltal uppgått till omkring 100,000 kronor årligen, och intendentsdepartementet föreslår derföre att detta belopp måtte upptagas på det nya anslaget för byggnader å mötesplatserna.

Särskildt har departementet härvid fästat uppmärksamheten derå att, enär det öfvervägande största antalet af de å mötesplatserna uppförda barackbyggnader är afsedt för beväringsmanskapet, och den för dessa byggnader belöpande, årligen tilltagande underhållskostnaden, om den fortfarande, såsom hittills, måste bestridas från förslagsanslaget för beväringsmanskapets vapenöfningar, i allt fall komme att drabba statsverket i form af ökad brist å berörda förslagsanslag, att årligen af statskassan fyllas.

A fjerde hufvudtiteln finnes vidare nu uppfördt ett särskildt anslag till »underhåll af sängkläder m. m. på mötesplatserna», afsedt för bekostandet af filtar, madrass- och putvar äfvensom af handdukar och tvättställ, hvilket anslag såsom förslagsanslag anvisades af 1877 års Riksdag att utgå med 88,000 kronor årligen, men sedermera, enär denna kort derefter nyanskaffade materiel de första åren icke behöfde i betydligare mån iståndsättas eller förnyas, år 1880 nedsattes till ännu anvisade 50,000 kronor. Det vore, enligt intendentsdepartementets åsigt, lämpligt att med detta anslag sammanslå det af departementet föreslagna särskilda anslaget för byggnader till ett enda anslag under benämning: anslaget till »byggnader och sängkläder för indelta armén, Vermlands fältjägarecorps och beväringsmanskapet», under hvilket nya anslag sålunda komme att, så vidt omständigheterna medgåfve, sammanföras alla de nu från spridda håll föga planmessigt utgående kostnaderna för samtliga de till nämnda truppers inqvartering m. in. erforderliga och af intendentsdepartementet underhållna byggnader å mötesplatserna jemte dertill hörande servis.

Intendentsdepartementet har derföre ansett, att för nu angifna behof borde uppföras ett anslag af sammanlagdt 150,000 kronor, hvilket anslag borde, för att bäst motsvara sitt ändamål och såsom i längden ledande till största besparing, ega naturen af reservationsanslag, hvar-

19 Fjerde hufvudtiteln.

emot borde från riksstaten uteslutas det nuvarande anslaget å 50,000 kronor till underhåll af sängkläder m. in. på mötesplatserna.

Underhållet af de å mötesplatserna befintliga gevärsförrådsbyggnader, ammunitionsbodar och smedjor ombesörjes icke af intendentsdepartementet, utan af arméförvaltningens artilleridepartement, och dessa byggnader hafva ej heller i intendentsdepartementets ofvannämnda beräkningar afsetts. För deras underhåll finnes ej anvisad annan tillgång, än ett belopp af 1,000 kronor under anslaget till försvarsverket till lands i allmänhet, och har, då uppförandet af nya sådana byggnader ifrågakommit, extra anslag af Riksdagen dertill anvisats. Af dylika medel hafva sålunda under åren 1873—1882 för ändamålet användts följande belopp, nemligen:

Till denna statsreglering har generalfälttygmästaren förnyat af honom redan förut gjord anmälan om behofvet af nya gevärs- och ammunitionsförrådsbyggnader samt utvidgning eller ytterligare inredning af redan befintliga gevärsförråd vid ett större antal regementen, och har kostnaden härför san#, för anskaffning vid några regementen af smedjor beräknats till sammanlagdt 75,500 kronor, hvaraf generalfälttygmästaren ansett omkring hälften eller 38,000 kronor böra äskas såsom extra anslag för år 1885.

Att anslaget till indelta arméns och Vennlands fältjägarecorps’ vapenöfningar, hvilket. är otillräckligt för sjelfva vapenöfningarne, numera ännu mindre kan, utan en för arméns tjenstbarhet högeligen betänklig inskränkning i öfningarne, bestrida kostnaderna för underhållet af byggnader å mötesplatserna tillika med erforderliga om- och nybyggnader, lärer af hvad anfördt blifvit vara uppenbart. För under-

år 1873 » 1874 » 1875 » 1876 » 1877 » 1878 » 1879 » 1880 » 1881 » 1882

kr. 31,475: 92. » 15,323: 08. » 20,327: 13. » 23,593: 05. » 6,333: 50.

» 1,333: 40.

» 3,975: 80.

» 3,056: 67.

» 10,485: 50.

Summa kr. 115,904: 05.

20 Fjerde hufvudtiteln.

hållet af de under senare tider å mötesplatserna tillkomna, med anvisade extra medel uppförda talrika baracker med flera byggnader hafva några särskilda tillgångar icke blifvit i landtförsvarsdepartementets stater beräknade, och dock bär vid statsregleringen år 1877 nybyggnadskostnaden ensamt för barackerna antagits till' icke mindre än

1,215,500 kronor, hvaraf 116,200 kronor för stamtruppens och 1,099,300 kronor för beväringsmanskapets baracker. Hvad vidare särskild! angår utgifterna för de för beväringsmanskapet nödvändiga byggnader, hvilka utgifter, såsom redan blifvit nämndt, bestridas från anslaget till beväringsmanskapets vapenöfningar, hvartill de under nu varande förhållanden måste hänföras, synes det mig, med afseende å detta anslags egenskap af förslagsanslag, icke lämpligt att utgifter af sådan art fortfarande från detta anslag bestridas. Derest samtliga byggnadsutgifter deremot, såsom nu af arméförvaltningen blifvit föreslaget, bestridas från ett enda anslag af reservationsanslags natur, torde sådant vara väl egnadt att befordra största planmessighet i anordningarne för nybyggnaderna och underhållet samt derigenom en god hushållning vid användandet af de för dessa utgifter tillgängliga medel.

Enligt hvad arméförvaltningen upplyst, hafva de utgifter för byggnader å mötesplatserna, som under senare åren blifvit bestridda dels från nyss nämnda anslag till beväringsmanskapets vapenöfningar och dels från anslaget till indelta arméns och Vermlands fältjägarecorps’ vapenöfningar, i medeltal för hvarje år uppgått till omkring 100,000 kronor. Då de för beväringsmanskapets behof afsedda byggnader, till hvilka inom kort torde böra komma särskilda matskjul, måste komma att kräfva större kostnader, än stammanskapets, skulle framdeles genom byggnadsutgifternas skiljande från 'de begge vapenöfningsanslagen lättnad i utgifter företrädesvis tillgodokomma förslagsanslaget till beväringsmanskapets vapenöfningar, hvarå betydlig brist årligen uppstår. Stammens vapenöfningsanslag erhöllo äfven en behöflig lättnad, och uppförandet af ett särskild! byggnadsanslag skulle tillika, såsom arméförvaltningen antydt, medföra icke allenast den rättelse i närvarande förhållanden, att hvarje anslag finge användas för sitt egentliga ändamål, utan äfven eu beaktansvärd förenkling i förvaltnings- och räkenskapsväsendet.

Till bestridande af utgifterna för de byggnader, nemligen gevärsförråd, ammunitionsbodar och smedjor, som för närvarande höra under artilleridepartementets förvaltning, har, enligt en hos arméförvaltningen gjord beräkning, under de sista tio åren erfordrats för både underhåll och nybyggnad i medeltal ett årligt belopp af 13,257 kronor, hvilket

21 Fjerde liufvudtiteln.

belopp alltså borde, för att få medlen för byggnadsbehof^ å mötesplatserna samlade i ett anslag, tilläggas den för öfriga byggnaderna behöfliga samma af något öfver 100,000 kronor, så att totalsumman komme att utgöra 113,257 kronor, eller, ijemnadttal, 115,000 kronor; och torde, i händelse af bifall härtill, det af generalfälttygmästaren till innevarande statsreglering begärda extra anslag till gevärs- och ammunitionsförråd samt smedjor icke böra af Riksdagen nu äskas, innan tillräcklig erfarenhet först vunnits, huruvida icke detta behof kan med det beräknade och här ofvan angifna ordinarie anslagsbeloppet småningom afhjelpas.

Då anslaget till »försvarsverket till lands i allmänhet», hvarunder, såsom förut blifvit nämndt, två mindre belopp varit af Eders Kongl. Maj:t anvisade till underhåll bland annat af vissa förrådsbyggnader å mötesplatserna m. m., deremot kommer att få vidkännas ökade kostnader för underhållet af hufvudförråden och särskild! för centralförrådet å Karlsborg, samt då för öfrigt redan anmälts behof af detta anslags förhöjning, lärer, i betraktande häraf och då utgifterna inom anslaget af Eders Kongl. Maj:t i stater för hvarje år bestämmas, någon nedsättning i nämnda anslag icke böra i sammanhang härmed ifrågasättas.

Beträffande slutligen arméförvaltningens förslag att med det nya anslaget till byggnader å mötesplatserna sammanföra det i riksstaten med 50,000 kronor uppförda anslaget till underhåll af sängkläder m. m. på mötesplatserna, anser jag detta förslag välbetänkt, och skulle härigenom planen att under ett enda anslag förena de för inqvartering å mötesplatserna afsedda medel blifva genomförd.

Då jag således nu tillstyrker, att för bekostande af underhållet af samtliga byggnader jemte förekommande nybyggnader å mötesplatserna för indelta arméns, Vermlands fältjägarecorps’ och beväringsmanskapets behof särskilda medel till belopp af 115,000 kronor må i riksstaten uppföras under samma anslag, hvarifrån utgifterna för underhåll af sängkläder m. m. å mötesplatserna bestridas, anhåller jag att sedermera vid behandling af frågan om anslaget till »underhåll af sängkläder m., m. på mötesplatserna» få yttra mig angående den framställning, som i ämnet borde till Riksdagen aflåtas.

22 Fjerde hufrudtiteln.

[5.]

Förändring i organisationen och förläggningen af Svea artilleriregementes två fotbatterier.

Artilleriet,

a) Fältartilleriet.

T underdånig skrifvelse den 27 sistlidne november har generalfälttygmästaren och chefen för artilleriet anfört, hurusom i Eders Kongl. Maj:ts nådiga bref den 2 oktober 1874 meddelats närmare bestämmelser rörande den genom kongl. brefvet den 6 september 1872 anbefalda förändringen i Svea artilleriregementes organisation och dervid med afseende å nämnda regementes 9:de och 10:de batterier, hvilka enligt sistnämnda nådiga bref skulle förläggas i Hernösand, bland annat föreskrifvits:

att frågan om dessa batteriers förläggning i Hernösand, sedan de blifvit fullständigt uppsatta, skulle förfalla, och i stället till förläggningsort för desamma utses eu för deras stationerande och truppens öfvande lämplig, samt från kusten något aflägse belägen punkt;

att, intill dess ett för begge fotbatterierna gemensamt etablissement kommit till stånd, en styrka af 9:de batteriet skulle förläggas i Hernösand;

att den öfriga delen af 9:de batteriet såväl som hela 10:de batteriet till en början skulle uppsättas i Stockholm, men hela denna kontingent såväl som detachementet i Hernösand, sedan för fotbatterierna en ny station blifvit bestämd, till samma ort förflyttas, och att de båda batteriernas manskap då skulle så lika som möjligt på dessa batterier fördelas; samt

att de för 9:de och 10:de batterierna afsedda hästar skulle anskaffas i den mån, som stallutrymme vid hufvudstationen sådant medgåfve, samt derstädes dresseras och bibehållas för öfningarna med 10:de och den till hufvudstationen förlagda delen af 9:de batteriet, intill dess att de båda fotbatterierna kunde till gemensam förläggningsort förflyttas, då hästarne borde på ifrågavarande batterier lika fördelas.

Redan vid den genom berörda nådiga bref af den 2 oktober 1874 till genomförande anbefalda omorganisation af Svea artilleriregemente hade sålunda, enligt hvad chefen för artilleriet vidare anfört, 9:de och 10:de batteriernas eller 5:te divisionens förläggning till en del i Stockholm och till återstående del i Hernösand betraktats såsom provisorisk, och äfven sedermera hade Eders Kongl. Maj:t uttalat sig i samma rigtning, bland annat i nådiga brefvet den 4 december 1874 och genom nådiga generalorder den 19 mars 1875.

23 Fjerde hufvudtiteln.

De ogynsamma förhållanden, under hvilka utbildningen vid nämnda batterier nu måste bedrifvas för att hålla dem i stridsdugligt skick, kunde emellertid, enligt chefens för artilleriet åsigt, utan tvifvel i framtiden hafva till följd, att dessa batterier icke komme att motsvara det med dem åsyftade ändamål, nemligen att utgöra fullgod stam för ett till Norrlands försvar afsedt artilleri. Den i Hernösand förlagda delen af 9:de batteriet vore nemligen hvarken med hänsyn till befäls- eller nummerstyrkan tillräcklig att utgöra stam för ett fotbatteri, lokalerna för vinteröfningarnas bedrifvande vore öfver höfvan inskränkta, och hvarken exercisfältet eller skjutfältet tillfredsstälde i nämnvärd grad nutidens fordringar. För den återstående delen af 9:de batteriet äfvensom för 10:de batteriet skulle, så vidt förhållandena sådant medgåfve, plats beredas i Svea artilleriregementes dertill ej beräknade kasern, men af brist på utrymme derstädes hade af 5:te divisionen i Stockholm icke kunnat uppsättas större styrka än i medeltal 40 man. Detta manskap utbildades vid sidan af regementets öfriga styrka, men i betraktande af det nuvarande öfvergångstillståndet hade ej materiel (kanoner, fordon, rid- och anspannspersedlar m. in.) blifvit för denna del af 5:te divisionen utlemnad, och det anslagna hästantalet vore ej heller tillräckligt för bedrifvande af någon med denna styrka särskildt ordnad hästexercis, hvarföre den del af truppen, som ej vore upptagen i rekryt- eller andra skolor, användes till förstärkande af den styrka, som gör garnisonstjenst, och fördelades under den årliga exercistiden på de öfriga härvarande batterierna.

Med anledning häraf syntes det chefen för artilleriet i hög grad önskvärdt, att en ny, gemensam förläggnings ort så snart som möjligt anvisades för de båda batterierna.

Genom nådiga generalorder den 19 mars 1875 hade, på sätt chefen för artilleriet vidare anfört, jag, som då var öfverstelöjtnant och chef för Jemtlands fältjägarecorps, erhållit befallning att utse och inkomma med förslag till lämplig plats i Jemtland för nämnda batteriers förläggning, och hade i det utlåtande, hvilket af mig efter verkstäld undersökning afgafs, trakten vid Östersund angifvits såsom synnerligen lämplig för batteriernas förläggning med afseende å de särskilda förhållanden, som enligt nämnda generalorder dervid skulle tagas i betraktande. Den omständighet, att staden Östersund sedermera efter stambanans framdragande genom Norrland blifvit satt i direkt jernvägsförbindelse såväl med det sydligare Sverige som ock med Norge, gåfve, enligt chefens för artilleriet åsigt, ökad vigt och betydelse åt nämnda plats, och då dertill komme att i de senaste härordningsför-

24 Fjerde hufvndtiteln.

slagen Östersund angifvits såsom förläggningsort för Norrlands artilleri, funne chefen för artilleriet alla skäl tala för att Svea artilleriregementes 5:te division vid den ifrågasatta förflyttningen förlädes vid Östersund.

I sammanhang härmed har bemälde chef framhållit önskvärdheten att de båda batterierna, hvilka, såsom förut nämndes, nu äro fotbatterier, vid förflyttningen varda organiserade såsom åkande. I alla de senaste härordnings förslagen hade nemligen det norrländska artilleriets batterier antagits böra vara åkande och, utom den stora fördelen att icke hafva tre olika slag af fältartilleri — åkande, ridande och fotartilleri — med deraf följande särskilda förhållanden såväl under fredsöfningar som vid mobilisering, talade för behoivet af åkande artilleri i Norrland äfven den omständigheten, att detta artilleri, relativt fåtaligt som det sannolikt alltid komme att blifva, behöfde i krig kunna förflytta sig till aflägse belägna punkter minst lika hastigt som de öfriga arméfördelningarnas artilleri.

Under förutsättning att i fråga varande batterier således organiserades såsom åkande, har öfver en division fältartilleri i Norrland blifvit af chefen för artilleriet uppgjordt bifogade förslag Lit. A.

Alla de i detta förslag upptagne officerare och underofficerare med vederlikar äfvensom l:ste och 2:dre konstaplar samt batterihandtverkare funnes, enligt hvad chefen för artilleriet anmärkt, redan å Svea artilleriregementes nuvarande stat. Personaltillökningen, föranledd af batteriernas organiserande såsom åkande i stället för fotartilleri, uppginge till

6 afdelningstrumpetare och

56 artillerister,

hvarjemte i hästarnes antal, på sätt nedan närmare anföres, föreslagits tillökning.

Nummerstyrkan vid dessa batterier kunde, enligt chefens för artilleriet åsigt, ej anskaffas på annat sätt än genom värfning. Då emellertid vid en sålunda ifrågasatt, om ock ringa, tillökning af den värfvade armén 'det nuvarande sättet för värfningen antoges böra utbytas mot det system för styrkans upprätthållande, hvithet af Eders Kongl. Maj:t i den nådiga propositionen till senast församlade Riksdag angafs beträffande den föreslagna härens stamtrupp, så hade chefen för artilleriet ansett sig nu böra föreslå detta systems användande, ehuru med några mindre modifikationer, föranledda deraf, att detsamma skulle för en relativt liten styrka komma att tillämpas vid sidan af det äldre anskafl-

Fjerde liufvudtiteln. 25

ningssätt, som vid Svea artilleriregemente, likasom vid den öfriga värfvade armén, nu vore gällande. Dessa modifikationer vore:

att allt såväl öfver- som underbefäl, hvilken vore upptaget på batteriernas stat, beräknas vara i ständig tjenstgöring, dels emedan det skulle fortfarande tillköra Svea artilleriregemente, der allt öfrigt befäl vore i ständig tjenstgöring, dels emedan, i och för skötandet af artilleriets mångahanda tekniska m. fl. göromål, icke hela den på fältbatterierna uppförda befälsstyrkan kunde påräknas för tjenstgöring vid sjelfva truppen och i de skolor, som för densamma vore afsedda;

att l:ste konstaplarne liksom vid det öfriga artilleriet upptagas bland manskapet, hvarjemte benämningen 2:dre konstapel borde bibehållas ;

att batterihandtverkarne inbegripas i nummerstyrkan; att endast blifvande l:ste och 2:dre konstaplar utbildas i andra årets skolor (konstapelsskolor) vid detachementet, under det att, till följd af det vid en så liten styrka ringa antalet elever, särskild sergeantsskola ej borde derstädes anordnas, utan underofficerseleverne fortfarande utbildades vid regementets hufvudstation, der äfven sjukvårdsartilleristerne borde erhålla sin daning; samt

att aflöningsförmånerna i viss mån afpassas efter förhållandena under nuvarande organisation.

Beträffande den för upprätthållande af nummerstyrkan erforderliga årskontingenten af rekryter, så hade desses antal af chefen för artilleriet beräknats i enlighet med de i nämnda nådiga proposition angifna grunder och uppginge antalet för båda batterierna till 48 man, hvilka sålunda komme att tillhöra de årliga rekrytskolorna.

Det antal hästar, som i senaste förslag till lagar om härordningen beräknats såsom erforderliga vid hvarje åkande batteri, nemligen 34 stamhästar och 30 legda hästar, blefve, enligt hvad chefen för artilleriet anmärkt, naturligtvis oundgängligen nödvändigt i och för upprätthållande af undervisningen i rekryt- och konstapelsskolorna.

Aflöningsförmånerna för officerare och underofficerare med vederlikar hade synts chefen för artilleriet böra fortfarande vara desamma som nu för denna personal vid Svea artilleriregemente, hvaremot aflöningsförmånerna för manskapet, i följd af det nya anskaffningssättet, beräknats efter samma grunder, som utförligare angifvas här nedan vid fråga om uppsättning af nya trupper för fästnings- och positionsartilleriet.

De för aflöningar och beklädnad samt för underhåll af personal och hästar vid detachementet i Östersund erforderliga anslag hade af

26 Fjerde hufvudtiteln.

chefen för artilleriet blifvit beräknade och sammanstälda i bifogade tablå ^ Lit. B.

Å andra sidan hade de till 9:de och 10:de batterierna nu utgående anslag blifvit sammanförda å tablån Lit. C., och af densamma framginge, på sätt chefen för artilleriet erinrat, att de å tablån Lit. B. såsom erforderliga upptagna anslag redan nu vore till största delen anvisade.

För att erhålla en öfversigt af kostnaderna vid 2 åkande batteriers förläggning i Östersund jemförda med de nuvarande kostnaderna för 2 fotbatterier hade derföre å en särskild tablå, Lit. D, slutsummorna för de särskilda utgiftsposterna å tablåerna Lit. B. och C. blifvit sammanstälda. Af denna jemförelse framginge, att den årliga kostnaden för sagda 5:te division efter dess förändring till åkande skulle komma att öfverstiga den nuvarande med 52,929 kronor 84 öre.

Den lämpligaste platsen för ett etablissement för de båda batterierna hade chefen för artilleriet funnit vara den å Frösön invid bron från fastlandet belägna lägenheten Hornsberg med angränsande område. Ett för ändamålet synnerligen lämpligt område syntes der utan allt för stora kostnader kunna förvärfvas åt kronan. Derigenom erhölles såväl särdeles fördelaktig plats för ett etablissement som erforderligt öfningsfält för skolorna under större delen af deras öfningar i fria luften. Platsen vore genom en bredvid liggande höjdsträckning skyddad för de i trakten skarpaste vindarna, de vestliga, och vatten funnes invid området, enär Storsjön utgjorde dess östliga gräns. På ifrågavarande mark läge eu stor, kronan tillhörig magasinsbyggnad, hvilken, med undantag af taket, vore i synnerligen godt stånd och kunde rymma batteriernas fältförråd samt dessutom hade stort utrymme äfven för andra ändamål. Genom att sålunda invid sjelfva staden Östersund förlägga etablissementet vunne man den fördel, att det öfver- och underbefäl, som ej hade sin permanenta eller tillfälliga bostad i kasern, kunde bo i Östersund, hvarjemte tillförseln af alla förnödenheter och effekter till detachementet blefve synnerligen lätt.

Vid uppgörandet af planen för ett etablissement vid Hornsberg ansåge chefen för artilleriet vidare att afseende borde fästas derå, att i enlighet med senaste liärordningsförslag ett helt artilleriregemente om sex batterier kunde komma att dit förläggas.

För de båda nu ifrågavarande batterierna skulle emellertid erfordras ett jemförelsevis mindre etablissement.

Repetitionsöfningarna med hela den samlade styrkan funne chefen

27 Fj er de hiifvu dt iteln.

för artilleriet kunna med fördel utföras på den numera utvidgade exercisplatsen Frösö läger, der tillfälle till samöfningar med infanteri och kavalleri sålunda skulle erbjuda sig. För detta ändamål erfordrades dock uppförande derstädes af en befälspaviljong, en barack, ett sommarstall samt ett skjul för kokapparat. Kostnaderna för dessa nu nämnda byggnader skulle emellertid tills vidare och så länge blott 2 batterier blefve förlagda invid Östersund kunna nästan helt och hållet inbesparas, om ett större område vid Hornsberg blefve förvärfvadt åt kronan, hvilket dessutom syntes vara i alla hänseenden önskvärd!. Ifrågavarande sommar-(repetitions-)öfningar, äfvensom beväringens öfningar, kunde nemligen då genom en lämplig fördelning af exercistimmarna till största delen utföras vid Hornsberg, under det att endast mera omfattande öfningar, såsom division sexercis, samöfningar med de andra vapnen in. in. skulle utföras vid Frösö läger, dit batterierna vid sådana tillfällen skulle marschera och der de, när så befunnes ändamålsenligt och önskvärd!, kunde bivuakera under en eller ann,an natt. Den del af styrkan, som ej rymdes i det tilltänkta etablissement^ vid Hornsberg, kunde under sagda öfningar inlogeras i den förut omnämnda magasinsbyggnaden, hvarigenom den enda byggnad, som i och för dessa öfningar skulle behöfva uppföras, blefve ett sommarstall för de legda hästarne.

Om, sedan det nu förordade området vid Hornsberg blifvit förvärfvadt och erforderliga byggnader der uppförda, en förflyttning af Svea artilleriregementes 9:de och 10:de batterier till Östersund komme till stånd, kunde, enligt hvad chefen för artilleriet erinrat, såväl den vid Stenhammar invid Hernösand belägna, kronan tillhöriga tomt med derå befintliga, till fältförråd för 9:de batteriet nu använda byggnad, som ock det kronan tillhöriga exercisfältet vid Hernösand försäljas.

Slutligen anmäler chefen för artilleriet, att han på grund af nyligen verkställda, förberedande undersökningar egde anledning antaga att ett för fältartilleri tillräckligt skjutfält skulle kunna erhållas i närheten af Frösö läger, der den i sådant fall erforderliga marken vore till stor del boställsjord och således ej svår att för kronan förvärfva.

Chefen för artilleriet har derföre i underdånighet hemställt:

att såsom förläggningsort för Svea artilleriregementes 9:de och 10:de batterier trakten invid Östersund måtte varda bestämd;

att vid förflyttningen till Jemtland dessa batterier måtte organiseras såsom åkande artilleri;

att å den nya förläggningsorten batteriernas nummerstyrka måtte

28 Fjerde liufvudtiteln.

anskaffas genom värfning hufvudsakligen efter de grunder, som af Eders Kongl. Maj:t i den nådiga propositionen till senast församlade Riksdag angåfvos beträffande den föreslagna härens stamtrupp, med de modifikationer, som af omständigheterna föranledas;

att till arfvoden och särskilda anslag samt för aflöning, beklädnad och underhåll af batteriernas nummerstyrka, äfvensom för anskaffning och underhåll af erforderliga hästar måtte, utöfver de för dessa ändamål nu, till eu stor del från Norrbottens hästjägaresqvadrons fond, utgående medel, af Riksdagen äskas och derefter anvisas en årlig summa af 52,929 kronor 84 öre;

att en styrka af 60 man utaf beväringen i Jemtland måtte tilldelas artilleriet derstädes samt artilleriets beväring i Westernorrlands län till annat vapen öfverföras;

att den invid Östersund å Frösön belägna lägenheten Hornsberg jemte ett dertill angränsande område måtte åt kronan förvärfvas, och derstädes uppföras ett etablissement för de båda batterierna, samt återstoden af området utläggas till öfningsfält för divisionen; att ett skjutfält för divisionen måtte i närheten anskaffas; att kronans tomt och byggnad vid Stenhammar invid Hernösand samt exercisfältet invid denna stad måtte försäljas; samt

att, i fall erforderliga anslag varda beviljade att utgå från och med 1885 års början, batteriernas förflyttning till den nya förläggningsorten måtte, sedan byggnader derstädes blifvit uppförda, först på hösten sagda år ega rum, och att de under tiden besparade anslagen måtte få användas till uppsättnings-, organisations- och flyttningskostnader.

I häröfver afgifvet underdånigt utlåtande har arméförvaltningen förmält sig icke hafva funnit något att erinra emot grunderna i det afgifna förslaget samt på följande sätt yttrat sig om de förändringar i fjerde hufvudtitelns anslag, som vid 'bifall till generalfälttygmästarens framställning blefve erforderliga.

Anslaget till artilleriet. Då den för officerare, underofficerare och batteritrumpetare erforderliga aflöning redan finnes å Svea artilleriregementes stat uppförd och medel dertill under anslaget anvisade, erfordrades tillökning endast af de å sagda regementes stat under rubrikerna »arfvoden» och »särskilda anslag» upptagna belopp. Hvad då först beträffade de af generalfälttygmästaren å tablån Lit. B. upptagna arfvoden för den ekonomiska förvaltningen, så förekomme, att redan genom nådiga brefvet den 4 december 1874 anvisats arfvode till regementskommissarie med 800 kronor, att utgå med 300 kronor från rege-

29 Fjerde hufvndtitel n.

mentets munderingsanslag (under anslaget till försvarsverket till lands i allmänhet), med 300 kronor från mathållningsanslaget och med 200 kronor från fourageringsanslaget, samt 2 arfvoden till kompaniförrådsunderofficerare å 300 kronor med 600 kronor, att utgå från munderingsanslaget — således tillhopa 1,400 kronor. Då den af generalfälttygmästaren häri föreslagna ändring inskränkte sig till en af förslaget om fotbatteriernas förändring till åkande fältbatterier betingad förhöjning i förrådsunderofficerarnes arfvoden till 400 kronor, eller detsamma, som nu för sådana sysslor vid fältbatterierna utgår, hvarigenom kostnaden på det hela höjdes från 1,400 till 1,600 kronor, och munderingsanslaget syntes kunna bära denna lilla ökning i utgift, kunde någon an slagsfordran till följd af nu ifrågavarande förvaltningsarfvoden icke erfordras.

I fråga om sättet för hästsjukvårdens bestridande, kunde visserligen ifrågasättas, huruvida ej vid Svea artilleriregemente, liksom vid de båda öfriga, den på stat uppförde bataljonsveterinären borde beordras till tjenstgöring vid detachementet. Det hade emellertid synts arméförvaltningen, som denna anordning vid Göta och Vendes artilleriregementen ej visat sig medföra några synnerliga fördelar. Der nemligen, såsom vid Svea och Göta artilleriregementen, delar af liufvudstyrkan måste för öfningarne tidtals aflägsna sig från stationen, hade med ej obetydlig kostnad för kronan enskildt biträde vid hästsjukvården måst anskaffas antingen för den bortkommenderade eller den hemmablifna styrkan. Då således i alla fall för extra hästläkarevården måste uppkomma kostnad, som kunde antagas icke blifva ringare, än det nu föreslagna arfvodets belopp, hade generalfälttygmästarens förslag att förlägga den extra hästläkarevården till detachementet med dess obetydligare hästantal och deremot bibehålla de ordinarie veterinärerne vid hufvudstyrkan synts arméförvaltningen vara, särskildt med fästadt afseende å öfningarne, väl betänkt, så mycket hellre som hinder ej mötte att, om så framdeles skulle finnas ändamålserfligare, förflytta bataljonsveterinären till Östersund och använda arfvodesmedlen i Stockholm.

Angående läkarevården funne arméförvaltningen visserligen att, derest en af Svea artilleriregementes bataljonsläkare, som nu är stationerad vid detachementet å Vaxholm, blefve förflyttad till Östersund, något arfvode för nämnda vård icke erfordrades. Men då behofvet, af militärläkare å Vaxholm till följd af der afsedd uppsättning af en fästnings- och positions artilleribataljon qvarstode, så syntes det vara med god hushållning förenligt att låta vid den större styrkan qvarstanna

30 Fjerde hufvudtiteln.

den ordinarie batalj onsläkaren, som då komme att från Svea artilleriregementes stat öfverflyttas till fästningsartilleriets, och att vid den mindre styrkan i Östersund tills vidare upprätthålla läkarevården mot ett arfvode, i afseende å hvars af chefen för artilleriet föreslagna belopp 600 kronor arméförvaltningen ej funnit skäl till anmärkning.

Å anslaget till artilleriet borde således, enligt arméförvaltningens åsigt, med anledning af den nu föreliggande organisationen uppföras arfvoden:

Såsom bidrag härtill kunde emellertid beräknas de nu utgående, men efter omorganisationen och förflyttningen öfverflödiga arfvoden för läkarevård vid detachementet i Hernö-

sand .................................................................................... kr. 300: —

för presterlig vård derstädes ................................... » 50: — 35g.

hvadan förhöjningen af det i Svea artilleriregementes stat

till arfvoden anvisade belopp blefve.................................... h\ 1,500: —

Såsom »särskilda anslag» erfordrades:

medikamentspenningar för 208 man å 2,25...... kr. 468: —

hvaraf dock afginge redan anvisade dylika

penningar för 146 man med........................... » 328: 50 pr ^gg. gg

kommunionspenningar för 232 man å 0,05 » 11: 60

afgår anvisade .............!...................................... » 8: 50 3. jq

undervisningsmateriel och gymnastikapparater in. m.......... 200: —

Nytt anslag tillhopa........................................................................ kr. 342: 60

Härtill kunde dock i första rummet användas det genom omorganisationen öfverflödiga anslaget till underhåll af tjenstehäst för batterichefen i Hernösand.......................................... 300: —,

då hela tillökningssumman i Svea artilleriregementes »särskilda anslag» blefve.................................................................. kr. 42: 60

31 Fjerde lmfvudtiteln.

I anslaget till Svea artilleriregemente under statsanslaget till artilleriet borde således äskas förhöjning,

Värfvade garnisonstruppernas rekrytering och aflöning. Å detta anslag komme, enligt hvad arméförvaltningen vidare anfört, i öfverensstämmelse med uträkningarna i chefens för artilleriet tablåer — och oberäknad! en obestämbar mindre summa för kommenderingstillägg, hvilken kunde tagas af de redan åt Svea artilleriregemente till sådant ändamål anvisade medel — utgifterna efter omorganisationen för aflö-

ning, arfvoden och lega att uppgå till.......................... kr. 32,606: —

vid hvilket förhållande, då härtill redan funnes anslagna » 18,382: 56

den behöfliga anslagstillökningen blefve .;....... kr. 14,223: 44

Då emellertid å nuvarande anslaget funnes en oanvisad tillgång å 79 öre, skulle nämnda 44 öre icke behöfva medtagas.

Anslaget till remontering och skoning m. m. för värfvade kavalleriets, artilleriets och fortif kationstruppernas hästar. Utgiften å detta anslag

efter omorganisationen vore beräknad till............................. kr. 5,440: —

hvaraf redan funnes anvisade ................................................... » 1,600: —

hvadan behofvet af tillökning utgjorde ................................. kr. 3,840: —

Anslaget till lega för hästar till artilleriets och fortifikationstruppernas exercis. Kostnaden för dessa behof efter omorganisationen kunde antagas till........................................................................................... kr. 5,400: —

och då nu dertill äro anslagna.................................................. » 1,980: —

funne arméförvaltningen att såsom förhöjning borde äskas kr. 3,420: —

Anslaget till fouragering af artilleriets, värfvade kavalleriets och fortifikationstruppernas hästar. Fourageringskostnaden vore för östersundsbatterierna beräknad, för stamhästarne till kr. 24,820: — för de legda hästarne till ........................... )) 1,800: — p.r> £6 620: _

transport kr. 26,620: —

32 Fjerde hufrudtiteln.

transport kr. 26,620: —

Till de båda nuvarande fotbatterierna funnes under anslaget anvisade,

för stamhästarne ................................................ kr. 7,300: —

» de legda hästarne ...................................... » 660: — B 7.960:

hvarföre arméförvaltningen ansåge att skilnaden ............ kr. 18,660: —,

jemnad till..................................................................................... » 19,000 —,

borde äskas tillagd det nuvarande förslagsanslaget till fouragering.

Anslaget till mathållning för manskapet vid garnisonsregementena. Kostnaden för manskapets naturaunderhåll vore beräknad till kr. 30,039: —

och då för samma ändamål nu efter lika beräkningsgrund skulle utgå............................................................. )) 23,427: 32,

komme, enär den ej här medtagna kostnaden för underbefälet blefve oförändrad, tillökningsbehofvet att

utgöra .............................................:............................................. kr. 6,611: 68,

hvadan detta förslagsanslag borde äskas förhöjdt med

jemnade..................................................................................... )> 7,000: —

Anslaget till försvarsverket till lands i allmänhet. Å detta anslag

kräfde nu föreslagna omorganisation tillökning under titlarne: värfvade regementenas beklädnad m. m., sängkläder och servismedel, kaserninventarier samt musikinstrumenters anskaffande och underhåll vid värfvade armén.

Beklädnaden, med hvad dertill hörde, för manskapet (för underofficerare med vederlikar oförändradt) komme att medföra en kostnad

af............................................................................. kr. 15,988: 50,

hvilket belopp, då derifrån afdroges bekläd-

nadsmedlen för nuvarande två fotbatterier )) 12,469: 38,

utvisade en tillökning af............................................................... kr. 3,519: 12.

För sängkläder och servismedel, som beräknades

till ................................................................................ kr. 1,872: —

funnes nu tillgängliga............................................. » 1,314: —;

således erfordrades anslagstillökning med............................ kr. 558: —

Kostnaden för kaserninventarier ................... kr. 520: —

erfordrade, efter afdrag af nu disponibla ............ )> 365: —,

en ökning af anslaget med........................................................ kr. 155: —

transport kr. 4,232: 12.

Fjerde lmfvudtiteln.

transport kr. 4,232: 12

Svea artilleriregementes anslag till musikinstrumenter borde

ock erhålla en förhöjning af............................................. » 200: —

Behofvet, af förhöjning i detta anslag utgjorde således ... kr. 4,432: 12

hvilket belopp kunde jemnas till ........................ » ’ 4,433: —

Dessutom erfordrades, enligt hvad arméförvaltningen slutligen anmärkt, framdeles medel för underhåll af det blifvande etablissementet, jemte någon tillökning i anslaget till ved och ljus vid fästnings- och garnisonsorterna, hvaremot, då antalet af officerare och underofficerare med vederlikar förblefve oförändradt, någon rubbning i anslaget till inqvarteringskostnader icke erfordrades.

Hela den erforderliga förhöjningen i de ordinarie anslagen beräknades sålunda af arméförvaltningen till sammanräknad! 53,459 kronor. Att detta belopp något öfverstiger den af chefen för artilleriet angifna summa, berodde, på sätt arméförvaltningen erinrat, uteslutande på den af arméförvaltningen föreslagna afrundning i anslagsposterna under de båda större förslagsanslagen till fouragering och till mathållning.

För genomförande af den redan år 1874 såsom nödig ansedda förändring i förläggningen af Svea artilleriregementes båda fotbatterier lärer tiden kunna få anses numera vara inne, och jag anser generalfälttygmästaren och chefen för artilleriet hafva anfört öfvertygande skäl för ändamålsenligheten deraf, att nämnda batterier, hvilkas förläggningsort måste blifva Jemtland, i sammanhang härmed förändras till åkande. Hvad i organisationsplanen tillika föreslagits derom, att manskapet å den nya förläggningsorten antages på hufvudsakligen enahanda vilkor i afseende å tjenstgöring och aflöning, som i nådiga propositionen till senast församlade Riksdag om ny härordning blifvit för stamtruppen ifrågasatta, finner jag mig jemväl böra biträda.

De skiljaktigheter, som förefinnas i afseende å rekrytkontingentens storlek samt i afseende på legan för dem, som rekapitulera efter de 2 första årens tjenstgöring, äro betingade och tillräckligt motiverade af olikheterna i den nuvarande beväringsförordningens stadganden mot bestämmelserna i den värnpligtslag, som för nämnda Riksdag framlades.

Genom tillämpning af det system, enligt hvilket soldaten vid värfvad trupp, på grund af aftal vid antagandet, skall under fredstid hållas till ständig tjenstgöring endast under den tid, i detta fall två år, som för hans behöriga utbildning i skolorna erfordras, men derefter, om han för längre tid anställes, inkallas endast till de korta årliga repetitionsöfningarne, anser jag den värfvade truppens beskaffenhet och hela

34 Fjerde hufvudtiteln.

ställning i socialt hänseende skola väsentligen höjas, på samma gång tillgång erhålles på dugligt folk för minsta kostnad, enär detsamma af statsverket underhålles endast och allenast under så lång tid, som är nödig för sjelfva utbildningen och för de förvärfvade färdigheterna^ bibehållande genom repetitionsöfningarne. Derföre och för att erfarenhet om nämnda systems verkningar må vinnas, synes mig i hög grad tjenligt att vid ifrågavarande artilleritrupps nya organisation detta system med deraf följande aflöningssätt vinner tillämpning i den mån nu varande förhållanden det medgifva.

Den i närheten af Östersund å Frösön belägna lägenhet, som blifvit ifrågasatt att användas för artilleridivisionens etablissement, synes vara dertill fullt lämplig och jag har äfven låtit uppgöra kostnadsberäkningar för etablissementet med afseende å dess uppförande derstädes, men det torde vara ändamålsenligt att ännu låta det definitiva valet af byggnadsplats vara beroende på det pris, hvarför lägenheten kan erhållas, samt huruvida i trakten af Östersund skulle, derest detta pris ställer sig för högt, kunna beredas annan fullt tjenlig och för kronan billigare mark. För de beräknade kostnaderna för ett sådant etablissement anhåller jag att få redogöra vid behandlingen af frågan om anslag på extra stat till byggnadsbehof.

Jag hemställer således nu, att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå, att för Svea artilleriregementes båda fotbatteriers förändrande, enligt de här ofvan angifna grunder, till två åkande batterier med förläggning i Jemtland, Riksdagen måtte — under medgifvande att alla de för nämnda batterier afsedda anslagsbelopp må under öfvergångstiden, i den mån de ej äro för sina särskilda ändamål behöfliga, få i närmaste öfverensstämmelse med hvad förut vid uppsättning af nya fortifikationstrupper varit tillåtet, användas till uppsättnings- och flyttningskostnaders bestridande -—• på ordinarie stat uppföra de enligt arméförvaltningens utredning nödiga tillägg å vederbörande anslag, nemligen:

å anslaget till artilleriet å anslaget till värfvade garnisonstruppernas rekrytering och aflöning.........

å anslaget till remontering och skoning

å anslaget till lega af hästar.................

å anslaget till fouragering ....................

kr. 1,543:

» 14,223

r 3,840 j> 3,420 » 19,000

transport kr. 42,026

Fj er de hufvudtiteln.

transport kr. 42,026: — å anslaget till mathållning för manskapet vid garnisonsregementena............ » 7,000: —

samt å anslaget för försvarsverket till

lands i allmänhet.................................... » 4,433: —

tillsammans kronor. 53,459: —

.Vid bifall till hvad sålunda blifvit föreslaget, komme det nuvarande anslaget till artilleriet............................................. kr. 1,091,966: —

att förhöjas med ................................................................. » 1,543: —

till.......................................................................................... kronor 1,093,509: —

b) Fästnings- och positionsartilleri.

Generalfälttygmästaren och chefen för artilleriet har i sin underdåniga skrifvelse den 12 december 1883 framställt plan till organiserande och uppsättande af ett särskildt fästnings- och positionsartilleri, hvilket, i sig upptagande Svea- och Göta artilleriregementens 6 fästningskompanier, skulle bestå af

1 fästniugsartilleribataljon, om 4 kompanier, förlagd å Waxholm Oscar Fredriksborg, samt

1 fästnings- och positionsartilleriregemente, om 8 kompanier, med förläggning å Karlsborg, hvilket regemente dock ansetts böra först efter hand uppsättas.

Nödvändigheten att i Sverige": likasom i andr# länder gifva fästnings- och positions-artilleriet den omvårdnad och utveckling, som först genom en från fältartilleriet skild organisation kunna ernås, har redan vid flera föregående tillfällen föranledt underdåniga förslag från chefen för artilleriet i sådant syfte. I åtskilliga till Riksdagen gjorda framställningar har äfven Eders Kongl. Maj:t uttalat sitt gillande af en dylik uppfattning och senast i de nådiga propositionerna till 1880 års och 1883 års Riksdagar. Chefen för artilleriet har derföre, under antagande att anledningen dertill, att denna vigtiga fråga ej blifvit vid senaste Riksdag löst, vore att söka i dess samband med de då framstälda, mera omfattande härordningsförslag, nu trott sig böra till Eders Kongl. Maj:t hemställa, huruvida ej, oberoende af ett sådant samband, förnyade åtgärder borde vidtagas för att jemväl hos oss åstadkomma ett särskildt fästnings- och positions-artilleri.

Skälen för organisationen af ett sådant artilleri hade redan så

[6]

Uppsättning af fästningsoch positionsartilleri.

36 Fjerde lmfvudtiteln.

många gånger blifvit uttalade, att chefen för artilleriet nu ansett sig bland dessa endast böra framhålla:

att rätta handhafvandet af en dyrbar fästningsartillerimateriel, med ammunition och utredning, kräfver studier och erfarenhet af annan art än som kunna förväntas hos ett från fältartilleriet beordradt, tillfälligt befäl; samt

att vid en mobilisering af armén hvarken befäl eller manskap finnes att tillgå för att sköta den positionsartillerimateriel, hvartill Riksdagen ända sedan 1877 årligen beviljat större eller mindre anslag.

Beträffande grunderna för organisationen af ett fästnings- och positionsartilleri, har chefen för artilleriet anfört, hurusom landt.försvarskomitén i sitt den 19 juni 1882 afgifna förslag ansett att fästningsoch positionsartilleriet borde utgöras, oafsedt fästningsartilleriafdelningen på Gotland, af 6 fästnings- och 6 positionskompanier, och att i den nådiga propositionen till senaste Riksdag, med godkännande häraf, uttalats den åsigt, att sagda artilleri borde delas i en bataljon om 4 fästningskompanier, förlagda å Waxholm Oscar Fredriksborg, samt ett regemente om 2 fästnings- och 6 positionskompanier med förläggning å Karlsborg, hvarföre chefen för artilleriet vid förevarande framställning utgått från samma organisationsgrunder. I öfrigt hade med afseende på kompaniernas nummerstyrka samt densammas anskaffning och aflöningsförmåner iakttagits följande grunder:

hvarje kompani erhåller en manskapsstyrka af 100 man, konstaplar, trumpetare och artillerister, i stället för i senaste härordningsförslag upptagna 75 man, hvarigenom det stora behofvefi af stammanskap blefve vid mobilisering något bättre tillgodosedt, äfvensom tungan af den oundvikliga garnisonstjenstgöringen, särdeles å Waxholm, minskades;

manskapsstyrkan upprätthålles hufvudsakligen enligt de grunder för anskaffningen, som i den nådiga propositionen till senast församlade Riksdag angåfvos beträffande härens stamtrupp;

äflöningsförmånerna för manskapet utgå sålunda: lega, högst 40 kr. för hvartdera af de två första åren och högst 80 kronor för hvarje följande år, samt månadslön 10 kronor för hvarje i tjenstgöring tillbragt månad; beställningsmän erhålla i arfvoden per månad l:ste konstaplar 15 kronor, 2:dre konstaplar 10 kronor, trumpetare 3 kronor och kompanihandtverkare 10 kronor, allt under tjenstgöring, hvaremot arfvodena eljest utgå med hälften af nämnda belopp; kommendering stillägg för tjenstgöring i högre grad utgå enligt nu gällande bestämmelser, men icke ålders- och examenstillägg, likasom ej arfvoden till värfvare beräknas. På sätt chefen för artilleriet vidare anfört, borde, då manskapet

37 Fjerde hufvud titeln.

sålunda komme att anskaffas enligt det system, som i senaste härordningsförslaget angifvits, stamartilleristerne äfven erhålla sin utbildning i enlighet med samma förslag, d. v. s. först i en rekrytskola om ett år och derefter i en konstapelsskola, för att efter denna utbildningstid, såvida rekapitulation egt rum, inkallas endast till 30 dagars repetitionsöfningar årligen.

En följd häraf blefve att officerarne och underofficerarne vid fästnings- och position sartilleriet, i olikhet med befälet vid det öfriga artilleriet, komme att vara i tjenstgöring dels hela året, dels 8 månader och dels 1 månad (30 dagar), hvilket åter föranledde åtskilliga olikheter i artilleribefälets ekonomiska förhållanden. Aflöningsförmånerna för officerarne vid fästnings- och positionsartilleriet hade emellertid ansetts icke kunna beräknas annorlunda än efter nu gällande grunder, d. v. s. fast lön samt dagaflöning för tjenstgöringsdagarna, ehuruväl de af officerarne, som vore i kort tjenstgöring årligen, skulle blifva under vissa förhållanden något sämre aflönade än indelta arméns officerare. För att deremot något upphjelpa aflöningsförmånerna för de underofficerare, som icke vore i ständig tjenstgöring, borde underofficerarne af nämnda kategori, i öfverensstämmelse med nådiga brefvet den 26 november 1875, undfå beklädnadsersättningen oafkortad för hela året, hvaremot deras dagaflöning och portionsersättning blott skulle utgå för tjenstgöringsdagarna.

Efter att hafvå framhållit dessa allmännare bestämmelser, redogör chefen för artilleriet för sjelfva organisationen, dels af fästningsartilleribataljonen, dels af fästnings- och positionsartilleriregementet.

Fästningsartilleribataljonen. Vid denna bataljon, bestående af 4 kompanier om 100 man, skulle enligt organisationsplanen finnas:

1 öfverstelöjtnant och corpschef, tillika kommendant å Waxholm Oscar Fredriksborg,

1 major,

4 kaptener af 1 klassen,

4 )) »2 *»

8 löjtnanter af 1 »

5 underlöjnanter, »

8 styckjunkare,

16 sergeanter af 1 klassen,

38 Fjerde hufvudtiteln.

1 stabstrumpetare,

16 förste konstaplar,

24 andre konstaplar,

4 trumpetare,

4 kompanihandtverkare och 352 artillerister,

samt följande civilpersonal, nemligen:

1 förste bataljonsläkare,

1 regementsintendent,

1 förrådsförvaltare,

1 tygskrifvare,

2 handtverksmästare och 2 rustkammarsmeder,

hvaremot ecklesiastikvården och auditörsväsendet skulle upprätthållas af lämplige personer mot arfvoden.

På hvarje kompani borde 2 nummer kunna besättas med volontärer.

Beträffande den för upprätthållande af nummerstyrkan erforderliga årskontingent af rekryter, så hade antalet, i enlighet med de i den nådiga propositionen till senaste Riksdag angifna grunder, beräknats för hvarje kompani till 23 man, hvilka sålunda komme att tillhöra de årliga rekrytskolorna. De 21 man vid hvarje kompani, som återstode i andra årsklassen, skulle tillhöra konstapelsskolorna, hvarjemte ett lämpligt antal rekapitulanter i följande årsklasser borde beordras såsom elever i sergeants- och garnisonsskolorna.

Rekryt-, konstapels- och sergeantsskolorna syntes chefen för artilleriet kunna lämpligast förläggas å Waxholm, garnisonsskolan deremot å Oscar Fredriksborg. Utbildningstiden i rekrytskolan antoges i enlighet med senaste härordningsförslag böra vara ett år, under det att densamma i konstapelsskolan å Waxholm måste, i stället för den i nämnda förslag upptagna tid af 8 månader, utsträckas till ett år, på det att, oafsedt den omständighet att de fästningsartilleriets skolor tillhörande praktiska öfningar bäst utföras under sommarmånaderna, garnisonstjensten å nämnda fästningar måtte kunna upprätthållas, utan att densamma blefve alltför betungande eller .alltför stor inskränkning uppstode i undervisningen i skolorna, hvilkas elever måste bestrida nämnda garnisönstjenst. Varade konstapelsskolorna blott 8 månader, skulle nemligen hvarje rekryt under den tid, då konstapelsskola ej vore sammandragen, komma att upptagas af garnisönstjenst i det närmaste hvarannan dag, hvarigenom hufvudafsigten med det nya anskaffnings-

39 Fjerde hufvudtiteln.

och skolsystemet enligt chefens för artilleriet åsigt skulle förfelas. För garnisonsskolan, hvilken jemväl måste bestrida garnisonstjenstgöringen å Oscar Fredriksborg, skulle, förutom officerare och underofficerare, erfordras 2 förste och 4 andre konstaplar, 1 trumpetare, 1 sjukvårdsartillerist, 1 kompanihandtverkare och 35 man.

Med hänsyn till nu antydda tjenstgöring i skolorna samt öfriga förrättningar å fästningarna hade beräkning blifvit uppgjord, upptagande styrkan af den under olika tider af året vid fästningsartilleribataljonen tjenstgörande personalen.

Samtliga de för aflöuingar, beklädnad och underhåll af personalen vid fästningsartilleribataljonen å Waxholm Oscar Fredriksborg erforderliga årliga kostnader hade, med tillämpning af förutnämnda grunder, blifvit beräknade till en sammanlagd summa af 265,954 kronor 85 öre på sätt närmare utvisas af härefter fogade bilaga Eif. E.

Då likväl, vid organisationen af en särskild fästningsartilleribataljon å Waxholm Oscar Fredriksborg, de nu å dessa fästningar förlagda 3 kompanier af Svea artilleriregemente samt 1 kompani af Gröta artilleriregemente, enligt chefens för artilleriet åsigt, borde i bataljonen uppgå, hade, för utrönande af tillökningen i nu varande kostnad, från det anförda beloppet, 265,954 kronor 85 öre, afräknats kostnaderna för de 3 kompanierna af Svea artilleriregemente 112,511 kronor 37 öre och för 1 kompani af Gröta artilleriregemente 37,706 kronor 86 öre eller tillsammans 150,218 kronor 23 öre, då förhöjningen i nu utgående belopp visade sig utgöra 115,736 kronor 62 öre.

Emellertid och som i förenämnda summa 150,218 kronor 23 öre, som utgjorde nuvarande kostnaden för de 4 kompanierna af Svea och Gröta artilleriregementen, vore inbegripen den till följd af minskningen i permittering vid trupperna å Waxholm och Oscar Fredriksborg medgifna årliga kostnadstillökning af approximativt 14,164 kronor 27 öre, för hvilken särskilda medel icke blifvit i riksstaten anvisade, komme minskningen i de för nämnda regementen uppförda anslag att uppgå till endast 136,053 kronor 96 öre.

Fästnings- och positionsartilleriregeinentet. Detta regemente, bestående af 2 fästnings- och 6 positionskompanier om 100 man, skulle enligt den af chefen för artilleriet framlagda planen, då det blefve fullständigt uppsatt, erhålla följande personal:

1 öfverste och regementschef, tillika kommendant å Karlsborgs fästning,

1 öfverstelöjtnant,

2 majorer,

40 Fjerde lnifvudtitehi.

8 kaptener af l:a klassen,

8 » )) 2:a » ,

16 löjtnanter » l:a » ,

10 underlöjtnanter,

16 styckjunkare,

32 sergeanter af l:a klassen,

1 stabstrumpetare,

32 förste konstaplar,

48 andre konstaplar,

8 trumpetare,

8 kompanihandtverkare och 704 artillerister;

samt följande civilpersonal, nemligen:

1 auditör,

1 regementsläkare,

1 förste bataljonsläkare,

1 regementsintendent,

1 bataljonsveterinär,

1 verkmästare,

2 förrådsförvaltare,

3 tygskrifvare,

2 besigtningsrustmästare,

6 handtverksmästare,

8 rustkammarsmeder och

4 stockmakare, hvaremot ecklesiastikvården antoges komma att upprätthållas af lämplig person mot arfvode.

På hvarje kompani borde 2 nummer kunna besättas med volontärer.

Vidare borde, utom 1 tjenstehäst till hvardera af öfversten, öfverstelöjtnanten och majorerne, beräknas 60 stamhästar och 120 legda hästar.

Äfven här har den årliga rekrytkontingenten vid hvarje kompani beräknats till 23 man. Utbildningstiden i rekryt- och sergeantsskolorna antoges också lika lång som vid fästningsartilleribataljonen, hvaremot tiden för utbildningen i konstapelsskolorna synts chefen för artilleriet kunna inskränkas till 8 månader årligen, dels till minskande af kostnaderna, och dels i betraktande deraf att garnisonstjenstgöringen å Karlsborg, der andra trupper äfven äro förlagda, ej borde taga elevernes tid på långt när så mycket i anspråk som motsvarande tjenstgö-

Fjerde lmfvudtiteln.

ring å Waxholm. Någon garnisonsskola skulle, af nämnda skäl, ej heller å Karlsborg behöfvas.

På dessa grunder både de till aflöningar, beklädnad och underhåll af personal samt till anskaffning och underhåll af hästar för fästnings- och positionsartilleriregementet erforderliga årliga anslag af chefen för artilleriet beräknats till sammanlagd! 508,305 kronor 40 öre, hvarifrån dock enligt min åsigt ett af bemälde chef för ecklesiastikvården uppfördt belopp af 500 kronor kan afgå, enär nämnda tjenstgöring borde kunna besörjas af garnisonspastorn, då hela kostnaden för 1 positions- och artilleriregemente å Karlsborg blefve 507,805 kronor 40 öre, på sätt närmare utvisas af bilagan Lit. F.

Då likväl vid organisationen af fästnings- och positionsartilleriregementet å Karlsborg, de nu derstädes förlagda 2 fästningskompanier af Göta artilleriregemente borde uppgå i det nya regementets båda fästningsartillerikompanier, äfvensom den nu för Karlsborg afsedda tygstatspersonal vid artilleriet borde till sagda nya regemente öfverföras, kunde, på sätt chefen för artilleriet vidare andragit, såsom tillgång vid det nya regementets uppsättande beräknas af de nu för Göta artilleriregemente utgående anslagsmedel ett belopp af 79,513 kronor 71 öre. I följd häraf skulle för hela det nya fästnings- och positionsartilleriregementet erfordras en tillökning i nuvarande anslag af 428,291 kronor 69 öre.

Hvad inqvarteringen å Karlsborg af fästnings- och positionsartilleriregementet beträffade, har chefen för artilleriet, under åberopande af chefens för fortifikationen i ämnet uttalade åsigt, ifrågasatt, att framdeles skulle åt nämnda regemente upplåtas de bostäder, som nu begagnas af infanteriets korpralskola, och för denna i stället uppföras ett etablissement i närheten af volontäretablissementet. De enda nybyggnader, som vid sådant förhållande för det nya regementet behöfde uppföras, vore ett stall för stamhästarne och ett sommarstall för de legda hästarne.

Beträffande uppsättandet af fästnings- och positionsartilleriet funne chefen för artilleriet detta kunna ske endast efter hand, under flera år, dels med afseende å kostnaderna och dels emedan organisationen af de delar, som skola nyuppsättas, kräfver en viss, af dess egen beskaffenhet beroende, tid för att kunna fullföljas. Dervid syntes organisationen af fästningsartilleribataljonen å Waxholm samt uppsättandet af två positionskompanier å Karlsborg böra först och främst ifrågakomma.

För organiserande, så snart som möjligt, af fästningsartilleribataljonen å Waxholms Oscar-Fredriksborgs fästningar funne chefen för ar-

42 Fjerde hufvudtiteln.

tilleriet tala bland annat den omständighet, att byggandet och anordnandet af dessa för hufvudstadens försvar så vigtiga fästningar vore afslntade, och_ att den för dem enligt hittills uppgjorda bestyckningsplaner afsedda artillerimaterielen med utredning äfvensom en del ammunition vore anskaffad, under det tillräcklig trupp saknades; hvartill komme, att organisationen af de å samma fästningar nu befintliga artilleritrupperna, 3 från Svea artilleriregemente detacherade kompanier och 1 kompani från Göta artilleriregemente, föranledde en mängd oegentligheter med afseende på tjenstgöringen och underhållet, särdeles beträffande rekrytering och utbildning af det långt från hufvudstationen detacherade kompaniet af Göta artilleriregemente.

För uppsättandet inom den närmaste tiden af två positionskompanier å Karlsborg ansåge chefen för artilleriet det särskilt tala, att, sedan Riksdagen årligen från och med 1877 anvisat medel till positionsartillerimateriel, dylik materiel blifvit till närmare två tredjedelar af det beräknade behofvet anskaffad. Det borde derföre ej längre uppskjutas att skaffa tillgång på befäl och manskap för att vid mobilisering sköta denna dyrbara materiel.

Organisationen af fästningsartilleribataljonen ä Waxliolm funne chefen för artilleriet kunna hufvudsakligen ske under ett år. De nuvarande tre kompanierna af Svea artilleriregemente samt det å Oscar Fredriksborg förlagda kompani af Göta artilleriregemente borde då öfverföras på den nya bataljonen. Nummerstyrkan, som skulle uppsättas enligt det nya systemet, kunde emellertid ej genast blifva fulltalig, och den nuvarande nummerstyrkan borde under tiden efter hand afgå. Fn följd häraf blefve åter, att allt det afsedda befälet icke redan under det första året behöfde uppsättas.

Med afseende härå hade af chefen för artilleriet den plan för uppsättandet af bataljonen blifvit uppgjord, som angifves å bilagan Lit. G.

Af denna framgår, att de nuvarande anslagen för Svea och Göta artilleriregementens fyra kompanier icke skulle redan under första uppsättningsåret behöfva ökas med den ofvan anförda summan 115,736 kronor 62 öre, stim först ett följande år blefve erforderlig, utan att för det första året ett anslag af 99,009 kronor 55 öre eller i jemnt tal 99,000 kronor skulle vara tillräckligt.

Uppsättandet af de 2 positionskompanierna å Karlsborg kräfde deremot, enligt chefens för artilleriet åsigt, något längre tid, enär nummerstyrkan skulle helt och hållet nyanskaffas genom anvärfning årligen af ett bestämdt antal rekryter. Emellertid kunde och borde befälet successive uppsättas i något större proportion än som motsvarade nämnda

43 Fjerde hufvndtiteln.

tillökning af manskapet, på det att en befälskader måtte bildas ej allenast för de båda nu ifrågavarande utan äfven för de öfriga kompanierna.

Till önskvärd förenkling och öfverensstämmelse i hela artilleriets organisation redan under öfvergångstiden funne chefen för artilleriet det skulle lända, att Göta artilleriregementes på Karlsborg förlagda 2 kompanier samt tygstatspersonal, utan att till sin organisation nu förändras, blefve förenade med de nya positionskompanierna, hvarigenom organisationen af ett från fältartilleriet skildt fästnings- och positionsartilleriregemente å Karlsborg skulle kunna anses påbörjad och Göta artilleriregemente komma att, likasom Svea och Wendes regementen, bestå af 10 fältbatterier med samma befälspersonal. I den mån nummerstyrkan vid de båda öfverflyttade kompanierna, som borde benämnas fästningskompanier, behöfde till följd af afgång ersättas, syntes anskaffningen intill nu bestämd styrka kunna ske enligt det nya systemet, hvarigenom för det första året några ökade kostnader icke kom me att erfordras.

Med beräkning således, att det nya fästnings- och positionsartilleriregementets styrka komme att till en början utgöras af Göta artilleriregementes å Karlsborg förlagda 2 fästningskompanier om 56 nummer, 2 nyuppsåtta positionskompanier om 100 nummer samt Göta artilleriregementes å Karlsborg förlagda tygstat, hade chefen för artilleriet för påbörjandet af fästnings- och positionsartilleriregementets organisation upprättat plan, sådan den, — efter det jag nu, på förut angifvet skäl, uteslutit ett af chefen för artilleriet beräknadt särskilt arfvode för ecklesiastikvården, men deremot tillagt ett sådant af 500 kronor, att utgå till majoren så länge denne är corpsbefälhafvare, — visar sig i bilagorna H och I.

Af sistnämnda bilaga framgår, att, sedan anslagsmedlen för Göta artilleriregementes två fästningskompanier samt tygstatspersonal å Karlsborg blifvit till det nya regementets stat öfverförda, skulle för ändamålet erfordras såsom nytt anslag 127,462 kronor 50 öre, men under första året endast 66,108 kronor 10 öre eller i jemnadt tal 66,000 kronor.

För de båda positionskompanierna skulle, enligt hvad chefen för artilleriet anmält, af nya byggnader erfordras endast ett stall för 21 stamhästar och ett sommarstall för 40 legda hästar. Chefen för artilleriet har i följd häraf hemställt:

att ett särskildt fästnings- och positoonsartilleri måtte, i den män erforderliga medel dertill kunna beredas, organiseras och uppsättas;

44 Fjerde li»frudtiteln.

att sagda artilleri måtte komma att bestå utaf 1 fästningsartilleribataljon, om 4 kompanier, förlagd å Waxliolm Oscar Fredriksborg, och

1 fästnings- och positionsartilleriregemente, om 8 kompanier, förlagdt å Karlsborg, allt med den personal och de hästar som förut angifvits;

att nummerstyrkan måtte anskaffas genom värfning hufvudsakligen efter de grunder, som af Eders Kongl. Maj:t i den nådiga propositionen till senast församlade Riksdag angåfvos beträffande den föreslagna härens stamtrupp, med de modifikationer, som af omständigheterna föranledas;

att den hufvudsakliga organisationen af fästnings artilleribatalj o nen å Waxholm måtte ega rum under år 1885, och Svea artilleriregementes tre kompanier samt Göta artilleriregementes fästningskompani å Waxholm till nämnda bataljon öfverföras äfvensom den å bilagan Lit. G angifna personal då uppsättas;

att, förutom rekryt-, konstapels- och sergeantsskolor, äfven en garnisonsskola måtte vid bataljonen anordnas;

att af 1. årsklassens beväring en kontingent om 375 man måtte från och med år 1886 tilldelas artilleriet å Waxholm;

att organisationen af fästnings- och positionsartilleriregementet å Karlsborg jemväl under år 1885 måtte påbörjas, och Göta artilleriregementes 2 fästningskompanier och tygstatspersonal å Karlsborg till nämnda regemente öfverföras, samt den å bilagan Lit. I angifna, för

2 positionskompanier afsedda personal då uppsättas;

att öfverflyttningen till fästnings- och positionsartilleriet måtte ega rum endast i den mån sådant utan kränkning af förvärfvade rättigheter pröfvas kunna ske;

att nödiga medel måtte hos Riksdagen begäras för de till påbörjande under år 1885 afsedda organisationer;

samt att, i händelse erforderliga medel blifva beviljade, den hufvudsakliga uppsättningen af fästningsartilleribataljonen äfvensom påbörjandet af fästnings- och positionsartilleriregementets organisation måtte få ega rum först mot slutet af år 1885, och de under tiden besparade anslagen få användas till uppsättnings- och organisationskostnader.

På sätt chefen för artilleriet i sina ofvan anförda uttalanden framhållit, måste till de i landets försvarsväsende mest känbara brister räknas saknaden af positionsartilleri samt ett behörigen utveckladt fästningsartilleri. Denna brist anser jag vara allt för väsentlig, att densammas afhjelpande skäligen kan lemnas beroende på framtiden, helst de åt-

45 Fjerde hufvndtiteln.

gärder, som för ändamålet blifva nödiga, i allt fall måste kräfva ej obetydlig tid, och ordnandet af försvarsväsendet i denna del kan verkställas oberoende af hvad som möjligen kan blifva bestämdt i afseende å arméorganisationen i dess helhet.

I fråga om tillämpning vid denna organisation af det system, enligt hvilket soldaten, på grund af aftal vid antagandet, skall under fredstid hållas till ständig tjenstgöring endast under den tid, som för hans behöriga utbildning i skolorna erfordras, men derefter, om han för längre tid anställes, inkallas endast till de korta årliga repetitionsöfningarne, får jag hänvisa till hvad jag härom nyss yttrat i mitt anförande rörande omorganisation af Svea artilleriregementes fotbatterier vid deras förläggning i Jemtland.

De årliga kostnaderna för fästnings- och positionsartilleriet, i hvad de afse personal och hästar, skulle, efter det organisationen blifvit fullt genomförd, komma, enligt de meddelade beräkningarna, att medföra en tillökning i utgifter för statsverket af 115,736 kronor 62 öre för fästningsartilleribataljonen å Waxholm och af 428,291 kronor 69 öre för fästnings- och positionsartilleriregementet å Karlsborg. Härifrån böra dock afräknas nu utgående arfvoden dels till kommendanten samt till placemajoren å Waxholm Oscar Fredriksborg, tillsammans 2,200 kronor, hvilket belopp redan första året vid tillsättning af 1 öfverstelöjtnant vid fästningsartilleribataljonen, tillika kommendant, kan ingå i kostnadssumman för nämnda bataljon, och dels till kommendant och placemajor å Karlsborg, tillsammans 3,400 kronor, hvilka arfvoden indragas då tillsättning af öfverste för positions- och fästningsartilleriregementet, tillika kommendant å Karlsborg, framdeles ifrågakommer.

Vid antagande af läkare för regementet synes derjemte kunna besparas aflöningen för 1 andre bataljonsläkare vid Göta artilleri-regemente med 1,630 kronor.

Efter dessa afdrag kommer tillökningen i statsverkets kostnad efter organisationens fullständiga genomförande att utgöra för fästningsartilleribataljonen å Waxholm 113,536 kronor 62 öre samt för fästningsoch positionsartilleriregementet å Karlsborg 423,261 kronor 69 öre, hvilken kostnad jag dock anser kunna ytterligare minskas med 31,275 kronor, utgörande de för närvarande till reservartilleriet anslagna medel.

Redan i underdånigt memorial den 15 november 1879 har nemligen chefen för artilleriet fästat uppmärksamhet på möjligheten att såsom bidrag till kostnaden för ett fästnings- och positionsartilleri anlita sist nämnda medel, då fältartilleriet, när nödigt befäl och underbefäl upp-

46 Fjerde Imfvudtiteln.

sättas vid fästnings- och positionsartilleriet, blefve befriadt från nödvändigheten att dertill vid mobilisering aflåta en icke obetydlig del af sin redan förut otillräckliga befälspersonal.

Hvad reservartilleriet beträffar, uppgår styrkan vid detsamma nu till endast 5 officerare samt 11 konstaplar och artillerister. Aflöningen till denna personal utgör 3,970 kronor, hvilken mindre del af anslaget således blefve tillgänglig först i mån af samma personals afgång, hvarföre intilldess skulle anstå med antagande af den personal vid det nya artilleriet, för hvilken medlen behöfdes.

Såsom förut är nämndt, inskränker sig emellertid chefens för artilleriet förslag i afseende å fästnings- och positionsartilleriet för närvarande dertill, att å Waxholm Oscar Fredriksborg bildas 1 fästningsartilleribataljon och att deraf under år 1885 uppsättes den å bilagan Lit. G i sådant afseende angifna nya personal jemte det de 4 der förlagda fästniugskompanierna till bataljonen öfverflyttas, samt att till organisation af 1 fästnings- och positionsartilleriregemente å Karlsborg göres en början genom uppsättning af 2 nya positionskompanier och öfverförande till regementet af de 2 å Karlsborg förlagda fästningskompanierna af Göta artilleriregemente, dock att under år 1885 uppsättning skulle ske endast af den nya personal och de hästar, som i bilagan Lit. I finnas i sådant afseende angifna.

Årliga kostnadstillökningen för den organisation, om hvilken sålunda nu närmast är fråga, skulle blifva för fästningsartilleribataljonen å

Waxholm ............... kr. 113,536: 62; hvaraf för år 1885 kr. 96,800: —

för fästnings- och positionsartilleri å

Karlsborg............... » 127,462:50; » o o » j> 66,000: —

Summa kr. 240,999: 12; summa för år 1885 kr. 162,800: —

minskadt med rereservartilleriets

anslag................. x 31,275:—; 31,275: —

återstår att fylla... kr. 209,724: 12; hvaraf för år 1885 kr. 131,525: —-

Då det icke lärer kunna med full noggrannhet på förhand bestämmas, huru mycket af det år 1885 erforderliga belopp komme att under samma år belöpa å de särskilda ordinarie anslag, hvarunder det med afseende å utgifternas beskaffenhet skulle höra, torde beloppet, på samma sätt som vid fältartilleriets och fortifikationstruppernas organisation förut iakttagits, böra för år 1885 äskas på extra stat, för att först vid näst påföljande Riksdag å ordinarie stat under behöriga titlar

47 Fjerde hufvudtiteln.

uppföras på samma gårig nu påräknade tillgångar från redan befintliga ordinarie anslag då skulle från dessa öfverföras.

På grund af hvad sålunda blifvit anfördt hemställer jag, det Eders Kongl. Maj:t behagade föreslå Riksdagen:

att, med godkännande af omförmälda grunder för organisation af 1 fästningsartilleribataljon å Vaxholm Oscar Fredriksborg samt 1 fästnings- och positionsartilleriregemente å Karlsborg jemte hvad som dervid föreslagits beträffande personalens aflöning, till genomförande af den organisation af fästnings- och positionsartilleri, som enligt hvad förut blifvit nämndt skulle ega rum under år 1885, anvisa, utöfver de för Svea och Göta artilleriregementens 6 fästningkompanier jemte befäl samt till arfvoden åt kommendant och placemajor å Vaxholm Oscar Fredriksborg nu anslagna medel, ej mindre anslaget till reservartilleriet 31,275 kronor, i den mån det är eller blifver tillgängligt, än äfven ett extra anslag för nämnda år å jemnadt belopp 131,500 kronor;

äfvensom medgifva, att de besparingar, som under uppsättningstiden kunna å de för fästnings- och positionsartilleriet sålunda afsedda medel beredas, må, i likhet med hvad förut vid uppsättning af nya trupper varit medgifvet, af Eders Kongl. Maj:t disponeras för bestridande af uppsättningskostnader och öfriga med organisationens genomförande förenade utgifter.

Trängen.

Till ^ordnande af arméns trängväsende har generalintendenten i sin underdåniga skrifvelse den 10 december 1883 framställt plan, afseende uppsättande af en trängbataljon för hvarje af de fem arméfördelningarne, samt hemställt att under år 1885 två dylika bataljoner måtte uppsättas.

Generalintendenten har dervid erinrat, hurusom det oafvisliga behof vet af trängens ordnande på ett tillfredsställande sätt redan länge varit erkändt. Detta hade synnerligen varit fallet allt sedan kriget mellan Tyskland och Frankrike åren 1870—71 ådagalagt såväl de stora fördelarne och nödvändigheten af att vid utbrytande krig kunna

[7]

Uppsättande af 1 trängba taljon jemte stab för trän gen.

48 Fjerde linfrudtiteln.

hastigt försätta en armé i fullt mobilt tillstånd, som ock att ett bland de hufvudsakliga vilkoren härför vore ett redan under fredstid ändamålsenligt ordnadt trängväsende. I fråga härom har generalintendenten särskilt anfört hvad den komité, hvilken den 14 april 1874 afgaf utlåtande rörande det sedermera till 1875 års Riksdag afgifna härordningsförslaget, i förevarande ämne yttrat: »Då en armé icke kan förflytta sig utan de medel, som fordras för uppehållandet af dess tillvaro såsom sådan, är det uppenbart, att ett ordnadt trossväsende eller en träng är ett bland de väsentligaste vilkoren för härens verksamhetsförmåga, och lika nödvändigt som det är, att soldaten i ledet öfvas, lika oundgängligt är det ock att trängsoldaten inläres i de åligganden, han måste känna, på det den stridande delen af hären aldrig af brist på hvad den behöfver för sitt uppehälle, sin fortskaffning, sina sjukas vård m. in. måtte urståndsättas att kraftigt och såsom härförarens tanke angifver uppträda mot fienden. Ekonomiska skäl och ett skyldigt afseende på statsverkets utgifter få således icke hindra ordnandet af härens träng redan på fredsfot. I vårt land med dess stora vidd, glesa befolkning och ringare tillgångar, i förhållande till andra, stater, är en ordnad träng om möjligt ännu nödvändigare än annorstädes. Härtill kommer att hvad som vid krigets utbrott fordrar längsta tiden och största arbetet att sätta i fullständigt skick, är just trängen, äfven då en sådan finnes i fredstid inrättad. Att i behofvets stund från intet skapa en sådan, dertill kan man numera aldrig hoppas att få tillräcklig tid.» Uppsättandet af en trängcorps ansåg komitén derföre vara en af de första fordringarne på härväsendets förbättrande i vårt land.

Den s. k. trängkomitén, hvilken erhöll uppdrag att åstadkomma eu fullständig utredning rörande trängens lämpligaste organisation med afseende särskildt å svenska förhållanden, hade i sitt den 21 juni 1877 afgifna underdåniga utlåtande föreslagit, att vid hvarje arméfördelning skulle uppsättas 1 trängbataljon om 2 kompanier, hvarigenom vunnes den för mobiliseringens skyndsamhet högst vigtiga fördel, att hvarje arméfördelning kunde sjelfständigt mobilisera sin träng, och detta hade äfven blifvit tillämpad!; såväl af 1882 års landtförsvarskomité, som i det till 1883 års Riksdag framstälda härordningsförslaget.

Under nu varande förhållanden organiserades svenska arméns träng, enligt hvad generalintendenten vidare anfört, först vid krigsutbrott, och bestode då af en del befäl och stammanskap, som måste uttagas från de stridande trupperna, utan att för sina blifvande åligganden vid trängen hafva erhållit någon föregående utbildning, samt för öfrigt af

49 Fjerde hufviidtitelir.

beväring, hvilken lika litet erhållit någon den ringaste förberedelse i trängmanskapets åligganden. Under sådana förhållanden kunde man svårligen vänta annat, än att vid ett utbrytande krig trupperna skulle blifva särdeles illa betjenade, hvilket ej kunde undgå att inverka förlamande på krigsrörelserna samt jemväl förorsaka stark afgång bland trupperna genom sjukdom, båda delarne till oberäknelig skada. Härtill komme ytterligare, att de stridande trupperna genom uttagandet af befäl och underbefäl åt trängen måste vidkännas en betänklig minskning af sin redan förut alltför knappa befälskader, samt att, då det för trängen behöfliga talrika beväringsmanskapet under nu bestående förhållanden måste vid mobilisering först sändas till regementenas samlingsplatser,. för att utrustas, och derifrån sedermera fortskaffa till trängens mobiliseringsort, häraf vid mobiliseringen förorsakades en tidsförlust, som vore desto mera skadlig i samma mån manskapet för sin tjenstgöring vid trängen saknade nödig förberedelse.

Dessa ofördelaktiga förhållanden ansåge generalintendenten kunna afhjelpas endast derigenom, att redan i fredstid inom hvarje arméfördelning funnes en kader af trängbefäl och trängtrupp åtminstone af den storlek, som vore erforderlig för att vid mobilisering besätta de vigtigaste befäls- och underbefälsbefattningarne samt de manskapsplatser, hvilka erfordrade en mera drifven detaljutbildning, äfvensom vidare ett trängförråd, innehållande, förutom sjukvårdsförnödenheter, fordon m. m. för fördelningen, jemväl beklädnads- och utredningspersedlar till den för trängen afsedda beväring, samt att denna beväring redan i fredstid der erhölle öfning.

Då det vore fråga om att för den nuvarande svenska armén föreslå en trängtrupp, som nätt och jemnt motsvarade det nyss antydda minimibehofvet, har generalintendenten funnit det ändamålsenligt att förblifva vid de grunder för organisationen af detta truppslag, som i de senast afgifna härordningsförslagen tillämpats. Vid den nuvarande armén måste man dock, i stället för beväringskarlar med 90 dagars öfning, åtnöja sig med dylikt manskap, som före krigsutbrottet tjenstgjort blott 30 dagar. Derigenom upstode i trängtruppernas inre halt en nedsättning så stor, att vidare sådan genom minskning af vare sig stamtruppens numerär eller af den fast aflönade befälskadern icke kunde ske utan att upplösa den mobiliserade trängens sammanhållning. Fastmera borde stamtruppens numerär motsvara, utom den i nämnda härordningsförslag upptagna stamstyrka, äfven, åtminstone till någon del, den utsvällning, som enligt samma härordningsförslag skulle åstadkommas genom inkallande af de i värnpligtsåldern varande f. d. stam-

50 Fjerde hufmdtiteln.

soldaterne vid trängen. Af 1882 års landtförsvarskomité, som förutsatte en till 32 års ålder utsträckt värnpligt, hade nämnda utsvällning beräknats till 101 man per trängbataljon. Om man också medtoge i beräkningen, att äfven under nu varande krigsförfattning, med endast 5 års beväringspligt, ett mindre antal f. d. stamsoldater befunne sig i värnpligtsåldern, kunde dock detta, för öfrigt ej med säkerhet påräkneliga reservmanskap ingalunda motsvara förutnämnda reserv af 101 stamsoldater, utan syntes det af denna anledning nödvändigt att något höja det Renande manskapets numerär utöfver den, som i sist afgifna härordningsförslaget upptagits. En tillökning af 34 man per trängbataljon, hvarigenom bataljonens styrka, som i berörda härordningsförslag upptogs till 206 man korporaler, spel och soldater, skulle växa till 240 man, vore så liten, att den endast med hänsyn till det företräde, som i tjenstgöring varande manskap egde framför f. d. stammanskap, kunde anses motsvara det afsedda ändamålet, och komme derigenom hvardera af bataljonens 2 kompanier att erhålla samma nummerstyrka som 1 kompani vid ingeniörtrupperna.

Vidkommande befälet ansåge generalintendenten det visserligen med hänsyn till mobiliseringen hafva varit önskligt, att detta tillsattes i ett antal, som motsvarade icke blott den fasta officers- och underofficerspersonalen enligt det vid 1883 års Riksdag framlagda härordningsförslaget, utan äfven det i samma förslag för trängen påräknade värnpligtiga befäl, men generalintendenten hade dock icke trott sig böra ifrågasätta tillökning i den fasta officers- och underofficerskader, som i nämnda härordningsförslag upptagits.

På samma gång generalintendenten på nu anförda hufvudsakliga grunder uttalat det omdöme, att för arméns stridsduglighet vore nödvändigt att 1 trängbataljon för hvarje militärdistrikt organiserades, har generalintendenten ansett att redan under år 1885 borde uppsättas 2 dylika bataljoner, hvardera med här nedan angifna sammansättning, nemligen

militärpersonal:

1 major och bataljonschef,

3 kaptener af lista klass,

2 d:o af 2:dra klass,

4 löjtnanter af lista klass,

3 d:o af 2:dra klass, hvaraf 1 adjutant,

4 underlöjtnanter,

5 fanjunkare,

15 sergeanter af lista klass,

51 Fjerde hufyudtiteln.

?5 sergeanter ,af 2:dra klass,

2 stabstrumpetare,

30 korpraler,

35 vice korpraler,

4 spel i nummer samt 171 soldater;

civilpersonal:

1 regementsläkare,

1 förste bataljonsläkare,

1 regementskommissarie,

1 batalj onsveterinär,

1 förrådsförvaltare,

2 handtverkare af lista klass samt 2 d:o af 2:dra klass.

hästar:

1 officershäst (för bataljonschefen),

40 stamhästar.

Dessutom under vapenöfningarna 30 legda hästar.

Den sålunda föreslagna organisationen innefattade, enligt hvad generalintendenten härvid anmärkt, ej i fråga om befälskadern annan afvikelse från det senaste nådiga härordningsförslaget, än att 4 löjtnanter utbytts mot 4 underlöjtnanter samt att fördelningen af löneklasserna något lämpats efter de inom armén nu rådande förhållanden. Civilpersonalen afveke från den i samma härordningsförslag upptagna deruti, att 1 regementsläkare och 1 regementskommissarie tillkommit, hvaremot 1 af de 2 förrådsförvaltarne ej upptagits. Regementsläkarebefattningen vore afsedd att, der så ansåges lämpligt, besättas med militärdistriktets fältläkare, hvilken derigenom komme i generalbefälhafvarens närhet samt sattes i tillfälle att omedelbart öfvervaka utbildningen af distriktets för sjukvårdskompanierna och för fältsjukhusen afsedda sjukvårdsmanskap, hvilket befunne sig vid trängbataljonen. En regementskommissarie syntes icke kunna undvaras, enär trängbataljonen, med dess stamtrupp och jemförelsevis talrika beväringsstyrka samt stora förråd, lika väl som hvarje annan truppdel vore i behof af en vederbörligen utbildad intendenturtjensteman. Trängbataljonens fordonsoch persedelförråd kunde deremot, under kontroll af regementskommissarien, åtminstone tills vidare, skötas genom endast 1 förrådsförvaltare.

52 Fjerde hufvudtiteln.

I fråga om manskapets anskaffning ock aflöning samt dess tjenstgöring, nemligen de 2 första åren i en ettårig rekrytskola ock en 8 månaders korpralskola, men derefter i allmänket endast under 30 dagars repetitionsöfningar årligen, öfverensstämmer generalintendentens förslag med de kär förut angifna grunderna för fästnings- ock positionsartilleriets organisation.

Officerares ock underofficerares aflöningsförmåner kar generalintendenten ansett köra keräknas efter de grunder, som tillämpas vid värfvade armén, dock med någon, af de olika tjenstgöringsförkållandena betingad modifikation. En del eller något mer än kälften af befälet måste vara i ständig tjenstgöring vid staben samt vid rekryt-, korpral- och sergeantskolorna, hvarföre desse officerare och underofficerare med vederlikar komme att jemte den fasta lönen erhålla dagaflöning under hela året. Af den återstående befälskadern komme större delen att under fredstid ej vara i tjenstgöring längre än vid de årliga repetitionsöfningarne om 30 dagar, jemte de samtidigt infallande öfningarne med andra klassens beväringsmanskap, ock erhölle dagaflöning endast för denna tid. Deremot ock då första klassens beväringskontingent för trängen borde, i öfverensstämmelse med det senaste härordningsforslaget, delas i fem afdelningar, som hvar efter annan öfvades i 15 dagar, komme ett mindre antal af befälet att vara i tjenstgöring under sammanlagdt 97 dagar. I fråga om detta befäl bär af generalintendenten blifvit ifrågasatt, att detsamma äfven skulle beräknas såsom ständigt tjenstgörande, på det å ena sidan måtte finnas tillgång på fullständigt aflönadt befäl att inträda dels vid inträffande sjukdomsfall bland de under hela året tjenstgörande och dels vid den tjenstledighet under 6 veckor, som borde beredas de sistnämnde i likhet med befälet vid värfvade armén, samt å andra sidan det öfriga, mellan repetitionsöfningarne tjenstfri, sämre aflönade befälet måtte i viss mån betryggas för att ej annat än i utomordentliga fall inkallas till tjenstgöring utöfver tiden för berörda öfningar.

Slutligen bar generalintendenten ansett sig böra framhålla vigten deraf, att redan vid uppsättandet af de första trängtrupperna tillsättes 1 inspektör för trängen med åliggande att göra sig noggrant förtrogen med allt hvad detta truppslag rörer, öfvervaka de med uppsättandet förenade åtgärder samt leda dess utbildning i en ändamålsenlig rigtning. I senaste härordningsforslaget hade upptagits för trängen i dess helhet en dylik inspektör, med öfverstes grad och aflöningsförmåner, jemte beriden adjutant. Tills vidare syntes dock tillräckligt, om inspektören

53 Fjerde hufvudtiteln.

tilldelades öfverstelöjtnants grad och löneförmåner samt såsom adjutant en från trän gen beordrad subalternofficer.

De årliga kostnaderna för 2 trängbataljoner jemte inspektör för trängen skulle, enligt de af generalintendenten framlagda kostnadsberäkningar, utgöra följande:

1 trängbataljon i Stockholm

1 » förlagd i annan ort...........................

1 inspektör för trängen, lön............... kr. 5,000: —

dagaflöning ........................................ » 1,460: —

lönetillägg och fourageersättning

för en tjenstehäst........................... » 765: —

1 adjutant med lön vid trängen. För denne upptages här endast dagaflöning för 335 dagar å 2 kr.

kr. 670: —

lönetillägg och fourageersättning för

en tjenstehäst ................................. » 765: —

kronor 211,160:

75.

209,096: 75.

7,225: —

1,435:

summa kronor 428,917: 50.

Den fullkomliga bristen på organiserade trängtrupper vid svenska armén manar oafvisligen till vidtagande af åtgärder för irppsättande af dylika trupper, hvilka äro nödvändiga för vidmakthållandet af arméns krigsduglighet och för att under krig, så vidt ske kan, från armén afvända de lidanden och den manspillan, som förorsakas af brist på oumbärliga förnödenheter och tjenlig sjukvård.

Jag instämmer till fullo i hvad i detta hänseende blifvit af generalintendenten anfördt, likasom jag gillar de af honom föreslagna grunder för trängens organisation, tjenstgöringsförhållanden och aflöning. Endast en mindre förändring i beräkningen af aflöningsmedlen för befälet synes mig böra ifrågasättas, i det jag anser det icke aldeles nödigt att dagaflöning, såsom det blifvit föreslaget, för ett visst antal af det icke ständigt tjenstgörande befälet beräknas för hela året, enär till dagaflöning vid detta befäls inkallande till extra tjenstgöring tillgång torde kunna beredas genom besparingar på aflöningsmedlen. För det manskap, som under andra tjenstgöringsåret genomgår 8 månaders korpralskola, hafva i generalintendentens förslag upptagits underhållsmedel jemväl för de 4 återstående månaderna af samma år, men då detta manskap på grund af vilkoren vid dess antagande skulle efter utbildningstidens slut från den garnisonerade truppen afgå och der-

54 Fjerde hufvudtiteln.

efter endast inkallas till repetitionsöfningarne, bör kostnadssumman för hvarje bataljon minskas med hvad som för nämnda 4 månader beräknats.

Hvad angår trängtruppernas uppsättning, anser jag, i likhet med generalintendenten, att det skulle vara önskligt om denna uppsättning kunde till en början omfatta 2 bataljoner. Då likväl fråga här är om ett för den svenska armén hittills främmande truppslag, om hvilket nödig praktisk erfarenhet med hänsyn till våra förhållanden fullständigt torde vinnas först under sjelfva uppsättningen, tvekar jag, huruvida icke den första uppsättningen bör af rent praktiska skäl inskränkas till 1 bataljon, som då kunde erhålla förläggning å kronoegendomen Marieberg vid Stockholm; och då jag nu tillstyrker denna inskränkning i generalintendentens förslag, sker sådant endast under förutsättning att såväl den andra som äfven de öfriga, väl behöfliga bataljonerna skola inom kort tillkomma och att vid deras uppsättning man skall kunna på ett för trängen i dess helhet gagneligt sätt tillgodogöra sig den då om truppslaget här redan vunna erfarenheten.

De af mig nyss ifrågasatta förändringar i beräkningen af dels aflöningsmedlen för befälet och dels kostnaderna för manskapets underhåll medföra en nedsättning i den af generalintendenten beräknade kostnad för hvarje trängbataljon med 13,037 kronor 73 öre, och skulle, med iakttagande häraf, hela den årliga kostnaden för den trängbataljon, hvilkens uppsättning under år 1885 jag ansett mig böra tillstyrka, uppgå till 198,123 kronor 2 öre, på sätt närmare utvisas af vidfogade bilaga Lit. K.

Då det för trängens första ordnande och behöriga utveckling är angeläget, att densamma från början erhåller sin egen målsman, den föreslagne inspektören, hvilken tills vidare torde böra vara af endast öfverstelöjtnants grad, så böra till den nyss nämnda kostnadssumman

för 1 trängbataljon ............................................................ kronor 198,123: 02

läggas de ofvan beräknade kostnaderna för staben,

Detta belopp, hvilket kan jemnas till 206,700 kronor, lärer dock af samma skäl, som beträffande de för fästnings- och positionsartilleriets organisation erforderliga medel blifvit anförda, till en början böra uppföras endast på extra stat; och får jag nu hemställa, det Eders Kongl. Maj:t behagade föreslå Riksdagen,

att, med godkännande af ofvan omförmälda grunder för organisation af trängtrupper vid armén samt

55 Fjerde hufvudtiteln.

livad dervid föreslagits i fråga om personalens aflöning, till organiserande under år 1885 af 1 trängbataljon jemte stab för trängen anvisa ett extra anslag för samma år å 206,700 kronor;

äfvensom medgifva, att de besparingar, som under uppsättningstiden kunna å de för trängen sålunda afsedda medel beredas, må af Eders Kongl. Maj:t disponeras för bestridande af uppsättningskostnader och öfriga med organisationens genomförande förenade utgifter.

Marinregcm entet.

t8-]

Eders Kongl. Maj:t torde, beträffande anslaget till marinregementet, Fömyadt bevilja föreslå, att detta anslag må till oförändradt belopp 165,000 kronor Iiage^tiifma'i riksstaten uppföras, för att, i den mån det genom marinregementets nnregementet. indragning är eller ytterligare blifver disponibelt, äfven under år 1885 användas till underhåll af garnisonen i Karlskrona.

Yärfvade garnisonstruppernas rekrytering och aflöning.

Enligt hvad förut blifvit yttradt vid fråga om förändrande af Svea artilleriregementes två fotbatterier till två åkande batterier med förläggning i Jemtland, erfordras för detta ändamål i anslaget till rekry-

tering och aflöning, nu .......................................................... kr. 859,212: —-

ett tillägg af................................................................................. » 14,228: —

hvarefter anslaget skulle komma att utgöra ... ....... kronor 873,435: —

[9.]

Förhöjning af anslaget till rekrytering m. ra.

Remontering och skoning in. in. för viirfvade kavalleriets, artilleriets och

fortifikationstruppemas hästar.

[10.]

Ehuru fortifikationens trupper äro fördelade på två särskilda ba- Uppsättning taljoner, pontonierbataljonen och sappörbataljonen, med förläggning den fö/sappörba-1 förra i Stockholm och den senare på Karlsborg, har i planerna för taljonen m. m. arméns mobilisering tanken på två olika slag af ingeniörtrupper redan längesedan öfvergifvits, och båda bataljonerna erhålla numera samma utbildning och öfning i den mån omständigheterna sådant medgifva, likasom af krigsbryggematerielens 6 ekipager 3 äro förlagda till Karlsborg och 3 till Stockholm.

Under erinran härom har chefen för fortifikationen i sin ofvanbe-

56 Fjerde hufyiidtiteln.

rörda skrifvelse af den 10 september 1883 anfört, hurusom i sappörbataljonens utbildning uppstode en kännbar brist derigenom, att denna trupp icke, såsom pontonierbataljonen, vore i besittning af hästar. Manskapet vore i följd deraf alldeles främmande för körning och hästskötsel, och underbefälet ej ridkunnigt, liksom äfven offieerarne saknade den öfning i ridning, utan hvilken de svårligen kunde i fält utföra de uppdrag, som kunde blifva dem ålagda. Derföre hade ock i alla organisationsförslag, som under senare åren blifvit utarbetade, samtliga ingeniörtrupperna tilldelats det för fredsöfningarna erforderliga antal stamhästar.

Vid pontonierbataljonen utgjorde dessa stamhästars antal för närvarande 20 stycken, oberäknadt de 10 hästar, som tillhöra fältsignalkompaniet. Visserligen vore sappörbataljonen i behof af ett lika antal för öfningarnas fullständiga bedrifvande, men stallrum kunde å Karlsborg ej för närvarande i fästningsbyggnadens hus beredas för flere än 8 stycken och, då detta antal medgåfve att öfva en afdelning af två trespända vagnar med en beriden officer och ett underbefäl, syntes till eu början med 8 hästar den känbaraste bristen blifva någorlunda fyld, hvarföre chefen för fortifikationen nu hemställt att af Riksdagen måtte begäras medel för dessa hästars anskaffning och underhåll.

Kostnaden för remontering och skoning in. in. samt fouragering af 8 stamhästar för sappörbataljonen jemte underhåll af erforderliga stallinventarier har hos arméförvaltningen blifvit sålunda beräknad:

l:o Remonterings-, skonings- och medikamentskostnader:

för 8 hästar: remonteringspenningar å 63 kr. årligen kr. 504: —

skoning å 9 kr. 25 öre........................... » 74: —

medikamenter å 1 kr. 50 öre............ » 12: — kqa.

2:o Fourageringskostnader:

för 8 hästar i 365 dagar å 1 kr. pr dag, förslagsvis................................................................... kr. 2,920: —

hvartill kommer för underhåll af de för fourageringens besörjande erforderliga inventarier, förslagsvis.................................................... » 30: — 2,950'_

3:o Stallinventariers underhåll, förslagsvis ........................... 30: —

summa kronor 3,570

57 Fjerde hufvudtiteln.

Då det för sappörbataljonens behöriga utbildning är nödigt, att bataljonen förses åtminstone med det af chefen för fortifikationen begärda mindre antal hästar, hvarför kostnaden icke heller blifver särdeles betydande, anser jag förslaget härom böra vinna bifall.

För ändamålet kräfves förhöjning •

med 590 kronor i nu förevarande anslag för remontering och skoning m. m., hvilket anslags utgifter äro genom särskild stat närmare beräknade och begränsade för hvarje å staten upptaget regemente.

Ofri ga kostnaderna, jemlikt ofvan gjorda beräkning, fördela sig

med 2,950 kronor å anslaget till fouragering af artilleriets, värfvade kavalleriets och fortifikationstruppernas hästar, samt

med 30 kronor å anslaget till försvarsverket till lands i allmänhet; men med afseende å det sistnämnda beloppets ringa storlek lärer någon förhöjning i anslaget till försvarsverket till lands icke för nu ifrågavarande ändamål ifrågakomma.

Hvad beträffar kostnaden för första uppsättningen af hästarne jemte nödiga inventarier, finner jag, lika med arméförvaltningen, extra anslag härför kunna umbäras, då denna kostnad, uppgående till omkring 5,000 kronor, torde’ kunna från eljest tillgängliga medel bestridas.

Jag hemställer alltså, det Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Eiksdagen,

art, till beredande af medel för remontering och underhåll af 8 stamhästar vid sappörbataljonen, höja anslaget till remontering och skoning med kronor 590: — samt anslaget till fouragering med

ett jemnadt belopp af ..................... » 3,000: —

tillsammans kronor 3,590: —

Med anledning af den ifrågasatta förändringen utaf Svea artilleriregementes båda fotbatterier till åkande, erfordrades, enligt hvad förut under anslaget till artilleriet blifvit nämndt, i anslaget till remontering

och skoning, som nu utgör..................................................... kr. 140,592: —

en förhöjning af............................................... kr. 3,840: —

Eägges härtill ofvan nämnda belopp för

sappörbataljonens hästar........................ » 590:— ^ 4 430--_

skulle anslagets slutsumma blifva kronor 145,022: —

58 Fjerde Imf vild t i teln.

[11.]

Förhöjning

anslaget.

[12.]

Förhöjning

anslaget.

[13.]

Förhöjning

anslaget.

[14.]

Förhöjning

anslaget.

Lega för hästar till artilleriets och fortiflkationstruppernas exercis.

Den under anslaget till artilleriet omförmälda förändring af Svea artilleriregementes två fotbatterier till

åkande skulle föranleda en förhöjning med ..................... kr. 3,420: —,

i anslaget till lega af hästar, så att detta anslag, nu... )) 64,000: —,

derefter komme att utgöra............................................... kronor 67,420: —.

Fouragering af artilleriets, värfvade kavalleriets och fortifikations-

truppernas hästar.

För enahanda ändamål skulle anslaget till fouragering höjas med......... kr. 19,000: —,

hvarjemte i detta anslag, på sätt under anslaget till remontering blifvit nämndt, för stamhästar vid sappörbataljonen skulle erfordras en förhöjning af............................................................ »_____3,000: —, kr_ 22,000: —,

Fourageringsanslaget, som nu utgör ....................... » 600,000: —,

komme efter dessa förhöjningar att uppgå till ...... kronor 622,000: —.

Mathållning för manskapet vid garnisonsregementena.

1 detta anslag erfordrades likaledes för omorganisationen af Svea artilleriregementes fotbatterier

en förhöjning af..................................................................... kr. 7,000: —,

då anslaget, som nu utgör ..........................................:.... )) 1,101,000: —,

komme att blifva............................................................ kronor 1,108,000: —.

Gotlands nationalbeväring.

I en af t. f. militärbefälhafvaren på Gotland insänd ansökning hafva de vid Gotlands nationalbevärings artillericorps’ 3:dje batteri,

59 Fjerde hufrudtiteln.

eller nationalbeväringens artilleristamtrnpp, anstälde officerare i underdånighet anhållit att, då den för Gotlands nationalbeväring faststälda stat icke tillerkänner de i Visby garnisonerade, i daglig tjenstgöring varande officerarne af omförmälda batteri, 1 kapten och 2 subalternofficerare jemte den hos artilleribefälhafvaren tjenstgörande adjutanten, dagaflöning för längre tid än vapenöfningarne pågå, under det samma stat deremot upptager dagaflöning för hela året åt underofficerarne vid batteriet, likasom ock vid 1876 års Riksdag dylik dagaflöning beviljats den vid nämnda batteri tjenstgörande läkaren, Eders Kongl. Maj:t täcktes hos Riksdagen göra framställning derom, att jemväl officerarne vid batteriet och den hos artilleribefälhafvaren dagligen tjenstgörande adjutanten måtte på samma sätt som officerarne vid öfriga i garnison förlagda trupper komma i åtnjutande af dagaflöning under hela året. T. f. militärbefälhafvaren har, med tillstyrkande af denna underdåniga ansökning, tillika erinrat att, då åt kompani-, sqvadrons- och batterichefer vid garnisonstrupperna eljest vore anslagna arfvoden till belopp af 600 kronor, billigheten kräfde, att äfven kaptenen vid stamtruppen härvid finge i egenskap af batterichef bibehålla det för stamtruppens chef nu i stat uppförda arfvode af 400 kronor.

Arméförvaltningen, som häröfver blifvit hörd, har anfört, hurusom, enligt hvad sökandena och militärbefälet åsyftat, de fasta lönerna för de fyra officersbeställningar, livilka den ifrågasatta löneregleringen omfattar, skulle förblifva oförändrade, hvaremot å stat borde uppföras följande dagaflöningsbelopp, att utgå under hela året: för kompanichefen vid stamtruppen, å 3 kr., kr. 1,095: —,

)) 1 löjtnant å 2 kr........................... » 730: —,

» 1 underlöjtnant å 2 » ........................... » 730: —,

» 1 adjutant å 2 » ........................... » 730: —, pr g 285- _

Deremot skulle från staten afföras följande i staten anvisade arfvodesbelopp, nemligen:

för kompanichefen, ett å................................ kr. 400: —,

för löjtnanten ett arfvode å 300 och ett

å 150

»

450:

för underlöjtnanten ett arfvode å 300 och ett å 100 ....................................................

1 kr. 1,550:

för adjutanten, ett å

hvadan den erforderliga förhöjningen i nationalbeväringens anslag blefve ..............................................................

kr. 1,735: —.

transport kr. 1,735: —

60 Fjerde hufrudtiteln.

transport kr. 1,735: —

Då emellertid ifrågavarande befälspersonal enligt stat åtnjöte från förslagsanslaget till allmänna beväringens vapenöfningar dagaflöning under vapenöfningarne, samt då dessutom en af subalternofficerarne undfinge sådan dagaflöning under den tid, rekrytskolan vid stamtruppen räcker, hvilka aflöningsbelopp uppginge till sammanlagdt » 720: —,

så nedbringades genom afdrag af detta belopp, 720 kronor, hvilket minskade utgifterna å ett förslagsanslag och sålunda komme statsverket direkt till godo, den för staten genom aflöningsregleringen uppkommande verkliga kostnadsökningen till .................................................................... kr. 1,015: —.

Att officerarne vid stamtruppen icke redan förut, i likhet med det derstädes fast anstälda underbefälet samt befäl och underbefäl vid andra garnisonerade trupper, vore till dagaflöning för hela året berättigade, antoge arméförvaltningen härröra deraf att officerarne, såsom ej fast anstälde vid utan endast kommenderade till stamtruppen, ansetts vara der endast tillfälligtvis tjenstgörande. Denna omständighet utgjorde dock enligt arméförvaltningens åsigt icke något verkligt skäl emot den nu ifrågastälda aflöningsförändringen, enär dagaflöningen ju icke skulle af officer vid artillericorpsen åtnjutas för längre tid än den, under hvilken han vore vid stamtruppen tjenstgörande. Icke heller förekomme, så vidt förvaltningen kunde finna, något på organisationen beroende skäl att, då underofficerarne och läkaren åtnjuta dagaflöning, bibehålla det nuvarande aflöningssättet undantagsvis för officerarne, och, hvad anginge aflöningens belopp, jemfördt med annat garnisonsbefäls, kunde ur billighetens synpunkt intet tala mot bifall till förslaget.

Äfven jag anser den gjorda framställningen billig och välgrundad, hvarföre jag hemställer, det Eders Kongl. Maj:t ville föreslå Riksdagen,

att å anslaget till Gotlands nationalbeväring uppföra medel till dagaflöning under hela året till de vid artilleristamtruppeu tjenstgörande 1 kapten, 1 löjtnant och 1 underlöjtnant jemte den vid artillericorpsen anstälde adjutant med det här ofvan beräknade belopp af sammanlagdt 3,285 kronor och i stället från staten afföra till samma personal för närvarande utgående, här ofvan närmare omförmälda arfvodesbelopp

Fjerde hufrudtiteln. 61

å tillsammans 1,550 kronor, samt att för sagda ändamål höja anslaget till Gotlands nationalbeväring,

nu .................................................................. kr. 200,262: ■-

med...............................................................» 1,735: —

till ......................................................... kronor 201,997: —

I likhet med arméförvaltningen anser jag någon förändring i förslagsanslaget till beväringsmanskapets vapenöfningar, hvilket anslag är i riksstaten beräknadt lägre, än de årliga kostnader, som derifrån bestridas, icke med anledning af den derå vid förslagets genomförande uppkommande besparing af 720 kronor kunna ifrågasättas.

Försvarsverket till lands i allmänhet eller arméförvaltningens departement.

[15]

Ammunitionstillverkningen. Enligt år 1878 uppgjorda beräkningar Extra anslag har behofvet af skarpa kopparpatroner till 1867 års gevär, i händelse af arméns mobilisering, antagits uppgå till 30 å 31 millioner. På grund vid en ammuaf sedermera vunnen erfarenhet särskildt från rysk-turkiska kriget och ni£°^ba“k ä med stöd af de fordringar å ammunition, som inom utländska arméer nu uppställas, måste emellertid, enligt hvad generalfälttygmästaren i sitt memorial af den 14 November 1883 anfört, antalet vid en mobilisering erforderliga skarpa kopparpatroner numera för den svenska armén beräknas till omkring 66 millioner. N

Att under de för banden varande förhållanden åstadkomma ett så stort antal skarpa patroner är icke möjligt, då ammunitionsfabrikens å Marieberg beskaffenhet, på sätt generalfälttygmästaren anmält, ej under vanliga förhållanden medgifver att, utöfver årsförbrukningen, tillverka något betydligare antal ' sådana patroner. Reservförrådet af skarpa patroner utgör för närvarande endast 14 millioner och då den årliga förbrukningen kan beräknas till 21 millioner, så har generalfälttygmästaren, under antagande att de för 1867 års gevär faststälda kantantändningspatroner ej kunna utan försämring förvaras stort längre tid än 12 år, beräknat det erfordras en årlig tillverkning af 4^ millioner skarpa patroner för att, på en tidrymd af 8 år, utom fyllandet af årsförbrukningens behof, kunna uppnå endast den såsom ett minimum för reservförrådet ansedda siffran af 30 millioner skarpa patroner.

Enär den af generalfälttygmästaren jemväl vid flera föregående statsregleringar framhållna vigten af reservförrådets ökaude och vidmakthållande lärer vara obestridlig, men ammunitionsfabriken å Marieberg icke i sitt nuvarande skick bereder möjlighet till den tillverkning, som borde ega rum utöfver hvad som motsvarar den stigande årsför-

62 Fjerde hufvudtiteln.

brukningen, samt då derjemte tillverkningen af artilleriets brand- och antändningsrör måste bedrifvas i större skala än hittills, för att motsvara behofvet, torde, för åstadkommande af ökad tillverkning, icke finnas annan utväg, än att antingen utvidga fabriken å Marieberg eller ock å annan ort inrätta enhy ammunitionsfabrik.

Emot det förstnämnda alternativet talar först och främst fabrikens vid Marieberg olämpliga belägenhet i händelse af krigsutbrott. Då nemligen vid ett inträffadt krig nödigt är att söka oupphörligen genom nytillverkning ersätta förbrukad ammunition, blefve, under förutsättning att anfallet först riktas mot hufvudstaden, nödvändigt förflytta fabrikationen till en mera aflägsen del af landet, der tillverkningen kunde ostörd fortgå och hvarifrån förbindelsen med egen armé kunde obehindradt upprätthållas. Att först vid krigsutbrottet förflytta ammunitions- och rörtillverkningen från Marieberg till annan ort, skulle likväl möta störa svårigheter med hänseende till transport,af personal, maskiner och materiel m. m., och igångsättningen af en möjligen å annan ort förut befintlig, men obegagnad fabrik skulle icke kunna ske utan stor tidsutdrägt vid ammunition stillverkningen, till verkligt men för försvaret.

Att under sådana omständigheter företaga en utvidgning af fabriken å Marieberg synes desto mera olämpligt, som sådant icke kan verkställas utan ansenliga kostnader. Utom det att nuvarande laboratoriet och laddhuset derstädes äro högst olämpligt belägna, hvarigenom en mängd tidsödande transporter med deraf föranledd ökad kostnad för patrontillverkningen förorsakas, är utrymmet i denna fabriks lokaler redan nu så knappt, att det svårligen kan undvikas att olika slag af tillverkningen måste, äfven der sådatit blifver för arbetet och personalen ganska menligt, ja till och med farligt, förläggas till samma arbetslokaler. Samtidigt med andra arbeten måste der exempelvis beredas knallsilfver — hvarvid utvecklas för helsan skadliga gaser — äfvensom slag- och friktionssatser, vid hvilkas beredning stor försigtighet måste iakttagas till förekommande af olyckor, och nämnda sammanblandning af arbetena har till följd, att personer, sysselsatta med arbeten af ofarlig beskaffenhet, onödigtvis utsättas för fara. Laboratorie-byggnaden, som uppfördes för 40 år sedan, afsåg också från början en tillverkning af delvis annan beskaffenhet, än som nu ifrågakommer, och kan derföre naturligtvis icke motsvara de fordringar, som börä ställas på eu sådan byggnad. Att nu, samtidigt med fabrikens utvidgning, försätta de gamla byggnaderna i tidsenligt och ändamålsenligt skick, skulle, enligt uppgjorda kostnadsförslag och ritningar,

63 Fjerde Imfvudtiteln.

kräfva stora förändringar och medföra högst betydliga kostnader, utan att ändamålet dock till fullo vunnes.

Deremot skulle Karlsborg, der, såsom bekant, redan för längre tid tillbaka vidtagits vissa förberedande åtgärder för anordnande af ammunitionsfabrik i krigstid, på grund af såväl det större skydd mot fiendtliga angrepp bär förefinnes, som äfven dess egenskap af centralort för förråden, vara en synnerligen lämplig plats för ammunitionsfabrik, och jag har derföre, i likhet med arméförvaltningens artilleridepartement, hvars yttrande i ärendet inhemtats, ansett det vara fördelaktigt om, i stället för nedläggande af kostnader på utvidgning af fabriken å Marieberg, vidare åtgärder till åstadkommande af en ammunitionsfabrik vid Karlsborg nu kunde tagas, dock under förutsättning dels att en ammunitionsfabrik tills vidare fortfarande upprätthölles vid Marieberg, och dels att de åtgärder, som vidtoges vid Karlsborg, genast kunde leda till en förökad tillverkning af ammunition och rör. För att åstadkomma sistnämnda resultat vore, enligt artilleridepartementets åsigt, riktigast att vid Marieberg tills vidare tillverkades alla patronhylsor och för artilleriets behof äfven rör, samt att i fabriken å Karlsborg företoges laddning, pakettering och emballering af de patronhylsor, som sändes dit från Marieberg. Enligt beräkning af styresmannen för ammunitionsfabriken å Marieberg skulle nemligen genom sådan anordning icke blott tillverkningen af skarpa och lösa kopparpatroner kunna uppbringas till 9 millioner årligen, utan äfven en tillökning af antalet rör för artilleriets räkning kunna ernås, hvilket senare är så mycket nödvändigare, som under sist förflutna åren ej tillräckligt antal rör kunnat tillverkas, utan reservförrådet deraf måst för den årliga förbrukningen anlitas. Uppläggas tillika å Karlsborg oladdade patronhylsor i förråd för kommande krig, skulle derigenom bristen på en väl skyddad verkstad för patronhylsetillverkningen i ej ringa män motvägas.

Genom disciplinkompaniets föreslagna förflyttning till Varbergs f. d. fästning, skulle lokaler för fabrikens räkning blifva lediga på Karlsborg, och de kostnader, som i öfrigt blefve nödiga för uppsättning af en dylik fabrik i mindre skala, synas kunna utan extra anslag bestridas.

Till en fullständig ammunitionsfabrik å Karlsborg hafva ritningar och kostnadsförslag blifvit uppgjorda, men då anläggningskostnaden för en sådan fabrik med hvad dertill hörer beräknats skola uppgå till inemot 900,000 kronor, lärer för närvarande icke kunna ifrågasättas att till Karlsborg, såsom oneklig! vore, förlägga samtliga arbeten för

64 Fjerde hufvudtiteln.

ammunitionstillverkningen, utan nu böra stanna vid den ofvan föreslagna anordningen.

Emellertid och med antagande att den nya fabriksafdelningen blifver färdig under loppet af år 1884 samt att densamma sålunda år 1885 kan börja sin verksamhet, erfordras för sistnämnda år medel för tjenstepersonai derstädes, då, vid ammunitionstillverkningens bedrifvande i större omfång än förut, den vid Marieberg nu anstälda personal måste tills vidare der bibehållas. Såsom ledande på samma gång till största enhet och minsta kostnad synes fabrikernas ledning böra så anordnas, att de två afdelningarne komma att stå under gemensam styresman, boende vid Marieberg, men att närmaste tillsynen öfver Karlsborgsafdelningen uppdrages åt en arbetsofficer, som vore styresmannen ansvarig för arbetenas ordentliga utförande och hvars räkenskaper skulle uppsändas till Marieberg, derifrån hela fabrikens redogörelse sedermera borde till arméförvaltningen ingå.

Kostnaden särskildt för den vid Karlsborgs-afdelningen erforderliga tjenstepersonal m. in. har arméförvaltningens artilleridepartement beräknat på följande sätt:

1 arbetsofficer, arfvode .........................................................kr. 900: —

1 läkare, arfvode ......................................................................... » 200: •—

1 underofficer, verkmästare på laboratoriet, arfvode......... )> 200: —

1 underofficer, tjenstgörande vid patronfabriken, arfvode » 100: —

1 förvaltare, lön.............................................................................. » 1,800: —

(ålderstillägg å 300 kronor efter öde och 10:de tjensteåret).

1 handtverksmästare, lön ............................................................ » 700: —

underhåll af 3 drängar och 1 häst.......................................... » 2,400: —

summa kronor 6,300: —

hvarförutom skulle erfordras en tillökning åt 300 kronor i styresmannens nu med 1,200 kronor utgående arfvode samt aflöning till en för begge fabrikerna gemensam skrifvare med 1,000 kronor.

Dessa kostnader skulle således sammanlagdt uppgå till 7,600 kronor, men då det i staten upptagna arfvode till läkare kan derur uteslutas samt fabriken å Karlsborg icke kan antagas redan från 1885 års början vara i fullständig verksamhet, synes mig kostnadssumman för samma år kunna nedsättas till jemnt 7,000 kronor.

Med anledning af hvad jag sålunda anfört och då med fastställande af definitiv stat för den nya fabriksafdelningen ännu torde böra anstå, hemställer jag- i underdånighet, det Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen,

Fjerde hufvud titeln.

att till aflöning afl personal för drifvande af en ammunitions fabrik å Karlsborg bevilja för år 1885 ett extra anslag af 7,000 kronor.

På sätt här ofvan under

anslaget

till artilleriet blifvit nämndt iakttagande af skulle, med anledning af förändrad organisation af Svea artillerirege- °gCun förnuj*" mentes fotbatterier,

verket till lands i

blifva nödigt,

Sist nämnda anslag,

allmänhet höjdes med. nu..................................

att förevarande anslag till försvars-

skulle derefter

komma att utgöra.

[16]

Förhöjning af detta anslag för bekostande jemväl af utgifterna för byggnaderna å mötesplat-

Underhåll af sängkläder in. in. på mötesplatserna.

Under hänvisning till det af mig här förut vid behandlingen af frågan om anslaget till »indelta arméns och Wermlands fältjägarecorps’ vapenöfningar» framstälda förslag, att för bekostande af underhållet utaf samtliga byggnader jemte förekommande nybyggnader å mötesplatserna, för indelta arméns, Wermlands fältjägarecorps’ och beväringsmanskapets behof, särskilda medel till belopp af 115,000 kronor måtte i riksstaten uppföras under samma anslag, hvarifrån utgifterna för underhåll af sängkläder m. m. å mötesplatserna bestridas, får jag i underdånighet hemställa, det Eders Kongl. Maj:t behagade föreslå Riksdagen,

att till bestridande af kostnaderna ej mindre för underhållet af samtliga byggnader jemte förekommande nybyggnader å mötesplatserna, för indelta arméns, Wermlands fältjägarecorps’ och beväringsmanskapets behof, än äfven för underhållet af sängkläder m. m. på mötesplatserna, förevarande förslagsanslag nu

50.000 kronor måtte under benämning: »byggnader och sängkläder in. m. på mötesplatserna» med ett till

165.000 kronor förhöjdt belopp såsom reservationsanslag i riksstaten uppföras.

Skrifmaterialier och expenser, ved in. in. för departementets afdelning

af Kongl. Maj:ts kansli.

Till jemnande af de ordinarie anslagens slutsumma torde föreva- Jemkning af

, „ Co ° anslaget.

rande förslagsanslag ia

från.................................................................................................... kr. 4,742: —

med................................................................................................» 444: —

minskas till.................................................................................kronor 4,298: —.

[17]

66 Fjerde liafvudtiteln.

Fjerde hufvudtitelns ordinarie anslag utgöra nu kr. 17,246,000: —.

De af mig ifrågasatta tillökningar i de ordinarie anslagen, efter afdrag af de föreslagna nedsättningarne i anslagen till arméförvaltningen samt till skrifmaterialier och expenser, ved m. m. för departementets afdelning af Kongl. Maj:ts kansli, uppgå till 213,000 kronor; och skulle således de ordinarie anslagen genom tillägg af detta belopp » 213,000: —

komma att höjas till.............................................,.. kronor 17,459,000: —.

Extra ordinarie anslag.

I fråga vidare om behofvet af extra anslag anförde departementschefen : ,

Vid bifall till hvad jag i det föregående vid behandlingen af de ordinarie anslagen yttrat, skulle å extra stat för år 1885 äskas följande belopp:

för organiserande af fästnings- och positions-

artilleri................................................................................. kronor 131,500: —,

för uppsättning af 1 trängbatalj on samt till

stab för trängen................................................................. » 206,700: —,

till aflöning af personal för drifvande af en ammunitionsfabrik å Karlsborg ................................... » 7,000: —.

Vidare förekomma följande frågor:

Artilleribehof.

Fältartillerimateriel.

t18-]

Anslag till Af den för ny fältartillerimateriel beräknade kostnad, omkring ^materiel?" 4,600,000 kronor, har Riksdagen hittills beviljat 2,000,000 kronor, hvaraf vid senaste Riksdag 600,000 kronor för år 1884.

Den materiel, som före 1884 års utgång antages vara anskaffad, utgöres, enligt hvad generalfälttygmästaren i sin underdåniga skrifvelse

Fjerde hufvudtiteln. 67

af den 14 November 1883 anmält, af 108 stycken kanoner med lavetter och föreställare samt 144 stycken ammnnitionsvagnar, således af hvardera slaget för 18 batterier; rid- och anspannspersedlar för 7 batterier; samt ammunition för 13 batterier, hvarjemte 90 stycken packvagnar af äldre modell, eller för 18 batterier, blifva förändrade.

Den anskaffning, som under år 1885 skulle ega rum, har generalfälttygmästaren ansett böra utgöras af följande:

18 stycken 8 c.m. kanoner med föreställare, lavetter och tillbehör, efter 6,750 kronor pr kanon ...... kr. 121,500: —

24 stycken ammunitionsvagnar med tillbehör, efter

3,750 kronor stycket .......................................................... » 90,000: —

förändring af 15 stycken äldre packvagnar, uppgående jemte tillbehör till 300 kronor stycket.............. » 4,500: —

rid- och anspannspersedlar för 4 batterier, efter 30,000

kronor för hvarje .................................................................... » 120,000: —

ammunition för 7 batterier, efter 37,700 kronor, eller i rundt tal ..................................................................._)) 264,000: —-.

summa kr. 600,000: —-.

Efter det den sålunda föreslagna anskaffning egt rum skulle finnas kanoner med lavetter, ammunitionsvagnar och packvagnar, jemte samtliga tillbehör, för 21 stycken af de till anskaffning föreslagna 34 batterier; rid- och anspannspersedlar för 11 batterier samt ammunition för 20 batterier. , .

Den af mig uttalade åsigt om angelägenheten deraf, att anskaffningen af den nya fältartillerimaterielen fortgår utan afbrott och med all den kraft, omständigheterna medgifva, har af Eders Kongl. Magt, liksom äfven af Riksdagen, förut blifvit godkänd, och får jag derföre hemställa,' att å extra stat för år 1885 äskas till fältartillerimateriel lika belopp, som anvisats för år 1884, eller 600,000 kronor.

Positionsartillerimatericl.

I underdånigt memorial af generalfälttygmästare!! den 2 November 1876 har kostnaden för anskaffning af materiel för ett positionsartilleri blifvit beräknad till 696,150 kronor; och har Riksdagen för sagda ändamål för hvartdera af åren 1878 och 1879 anvisat 100,000 kronor, samt för hvarje af åren 1880—1884 50,000 kronor, eller sammanräknadt 450,000 kronor.

[19.]

Anslag till positionsartillerimateriel.

i

[20.] Anslag till fästningsartillerimateriel.

[21]

Fortsatt anskaffning af projektiler till grofva kanoner.

68 Fjerde Iiufviidtiteln.

För fortsättande af anskaffningen utaf dylik materiel får jag, i enlighet med livad generalfälttygmästare!! i ofvanberörda skrifvelse af den 14 November 1883 begärt, hemställa att Eders Kongl. Maja måtte föreslå Riksdagen, att äfven för år 1885 bevilja till positionsartillerimateriel ett extra anslag af 50,000 kronor.

Fästom gsartillerimateriel.

Af den summa, 3,618,000 kronor, som vid 1878 års Riksdag anmäldes såsom erforderlig för bestyckning af den nu färdiga delen af Karlsborgs fästning enligt uppgjord bestyckningsplan, har intill år 1882 anvisats 475,000 kronor, hvarefter åren 1882 och 1883 till fästningsartillerimateriel i allmänhet beviljats hvartdera året 100,000 kronor.

Då med ett så ringa årligt anslag, som det sistnämnda, dröjsmålet med bestyckningens fullbordande blefve allt för stort, har generalfälttygmästaren nu hemställt, att för år 1885 måtte af Riksdagen äskas ett belopp af 200,000 kronor.

I likhet med generalfälttygmästaren finner äfven jag det vara icke ringa angeläget, att anskaffningen af flen nödiga fästningsartillerimaterielen kunde fortgå hastigare, än de sista årens anslagsbelopp medgifva, men då det icke är fullt visst, huruvida anskaffning i sådan större omfattning af stålkanoner ännu låter sig verkställas inom landet, och med fästadt afseende jemväl å de stora kraf, som på statsverket ännu måste ställas för den nya fältartilleriiffaterielen, anser jag anslagsfordran för fästningsartillerimaterielen äfven denna gång böra inskränkas till den summa, sist församlade Riksdag för ändamålet anvisade, hvarföre jag hemställer, det Eders Kongl. Maj:t behagade föreslå Riksdagen att till fästningsartillerimateriel bevilja för år 1885 ett extra anslag å 100,000 kronor.

Projektiler till grofva kanoner.

Sedan generalfälttygmästaren år 1878 anmält behofvet af ökadt antal projektiler till de å Oscar Fredriksborg uppstälda 9,24"s och 8,08"s kanoner, hvilka projektiler beräknats uppgå till en kostnad af

164,000 kronor, beviljade Riksdagen härtill, uppå Eders Kongl. Maj:ts förslag, extra anslag med 40,000 kronor för år 1880 och 60,000 kronor för år 1882.

För behofvets fyllande erfordras således ytterligare 64,000 kronor. Generalfälttygmästarens i memorial den 15 November 1882 framstälda

69 Fjerde lmfvudtiteln.

anhållan att detta belopp måtte hos Riksdagen begäras å extra stat för år 1884, hvilket ärende föredrogs den 29 December 1882, fann Eders Kongl. Maj:t, som i sammanhang med framläggande för 1883 års Riksdag af förslag till ny härordning ville äska på ordinarie stat ett årligt anslag af 1,000,000 kronor till krigsmaterielens underhåll, icke då böra till särskild åtgärd föranleda.

Framställningen om extra anslag med 64,000 kronor för projektilernas anskaffning har derföre af generalfälttygmästaren i hans underdåniga skrifvelse den 14 november 1883 förnyats; och då det erforderliga antalet projektiler för fästningen måste anskaffas samt detta behofs fyllande, hvilket redan länge fått stå tillbaka, icke bör vidare uppskjutas, tillstyrker jag, det Eders Kongl. Maj:t måtte af Riksdagen äska till projektiler för grofva kanoner ett extra anslag för år 1885 å 64,000 kronor.

Skjutförsök.

De skjutförsök, hvilka under de senaste åren blifvit utförda, hafva hufvudsakligen utgjorts af:

försök för profning af osmidt, biåsfritt martinstål såsom kanonmateriel;

försök för utrönande af 12 cm. stålkanoners och 16 cm. haubitsers, af stålbandadt tackjern, skjutförmåga, hvarvid undersökts verkan och hållbarhet af olika slags projektiler;

försök med 8 cm. kanon af 1881 års modell, för utrönande af ringgranaters förhållande vid nedslag på mark af olika beskaffenhet, äfvensom för profvande af en ny granatkartesch-modell; samt försök med olika slag af brandrör in. m.

Enligt hvad generalfälttygmästaren i skrifvelse den 14 November 1883 anmält, förestå under närmaste tiden följande skjutförsök:

fortsatta försök för pröfning af osmidt martinstål såsom materiel till 12 cm. kanoner;

profning af en 16 cm. stålhaubits med dertill hörande lavett: jemförelse mellan svenskt 5 mm. krut och tyskt 6—10 mm. medelst skjutning ur en 16 cm. haubits;

fortsatta försök med åtskilliga brandrörssorter äfvensom med tändskrufvar;

dels fortsatta, dels nya försök med granatkartescher och kartescher till flera slag af kanoner, tillhörande positions- och fästningsartilleriet; profning af en 16 cm. stålkanon med dertill hörande lavett, samt

[22.] Anslag till skjutförsök.

[23.]

Anslag till infanteriammunitionsvagnar.

70 Fjerde hufrudtiteln.

skjutförsök för undersökning af 5 mm. kruts lämplighet för 20 cm. framladdningskanon af 1867 års modell och för 17 cm. framladdningskanon af 1864 års modell.

Då de till dylika försök af Riksdagen senast anslagna belopp, nemligen 29,663 kronor för år 1882 och 29,984 kronor för år 1883 redan blifvit använda, samt för år 1884 icke några medel för i fråga varande ändamål blifvit begärda, har generalfälttygmästare!! i underdånighet hemställt, att Eders Kongl. Magt täcktes till Riksdagen göra framställning om beviljande för år 1885 till skjutförsök af ett extra anslag å

30,000 kronor. Till denna underdåniga hemställan tillstyrker jag nådigt bifall.

InfanteriainmunitionsYagnar.

Af de medel, som vid 1871 års riksdag beviljades till anskaffning af artillerimateriel, var ett belopp af 110,000 kronor beräknadt för infanteriammunitionsvagnar med tillhörande selar. För denna summa hafva, enligt hvad generalfälttygmästaren i underdånig skrifvelse den 15 november 1882 anfört, 100 vagnar med tillhörande utredning blifvit anskaffade samt verkställts ändring dels af 100 parselar till dessa vagnar och dels af 57 bland de 100 äldre ammunitionsvagnar, hvilka inlevererats till artilleriförråden i utbyte mot de 100 nyanskaffade och till armén utlemnade vagnarne. För närvarande finnas således endast 157 tidsenliga infanteriammunitionsvagnar färdiga.

Enligt den senast faststälda mobiliseringsplanen erfordrades dock vid truppträngen 268 och vid ammunition skolonnerna 187 infanteriammunitionsvagnar. Då endast 100 vagnar blifvit nyanskaffade och till armén utlemnade mot lika antal äldre ammunitionsvagnar, som efter vederbörlig ändring kunna användas för ammunitionskolonnerna, skulle dessa kolonners behof af 187 vagnar kunna fyllas på det sätt, att 87 nya vagnar anskaffades och utlemnades till trupperna i utbyte mot 87 befintliga äldre vagnar, hvarefter dessa äldre vagnar, likasom de föregående 100, skulle öfverflyttas till ammunitionskolonnerna, hvilkas behof af infanteriammunitionsvagnar sålunda blefve fyldt. Då emellertid endast 57 af de redan inlevererade äldre vagnarne blifvit ändrade, skulle nu ytterligare 130 dylika vagnar behöfva omändras, hvarjemte ändring af rid- och anspannspersedlar behöfde verkställas för 187 vagnar.

Kostnaderna härför beräknades af generalfälttygmästaren sålunda: 87 nya vagnar å 1,000 kr. stycket..................................... kr. 87,000: —

transport kr. 87,000: —

Fjerde hufvudtiteln.

transport kr.

ändring af parselar till samma vagnar, efter 25 kr. paret »

tillbehör till vagnarne, efter 51 kr. för hvarje vagn...... r

ändring af 130 äldre vagnar, efter 400 kr. för hvarje » reparation och aptering för 187 vagnar af befintliga rid- och anspannspersedlar af gammal modell, efter 500 kronor för hvarje vagn................................................ »

87,000: — 2,175: — 4,437: — 52,000: —

93,500: —

summa kronor 239,112: —

Då nämnda summa likväl skulle kunna på flera år fördelas, hemstälde generalfälttygmästaren i ofvannämnda skrifvelse af den 15 november 1882, att Eders Kongl. Maj:t behagade deraf för år 1884 af Riksdagen äska ett belopp af 60,000 kr., men vid föredragningen af denna hemställan den 29 december 1882 ansåg Eders Kongl. Maj:t, enär, såsom jag förut anfört, i sammanhang med framläggande för Riksdagen af förslag till ny härordning skulle äskas uppförande på ordinarie stat af ett större anslag till krigsmaterielens underhåll, att generalfälttygmästarens framställning icke då borde till särskild åtgärd föranleda.

Generalfälttygmästaren har nu i sin skrifvelse den 14 november 1883 förnyat framställningen; och då efter genomförande af den utaf generalfälttygmästaren framstälda anskaffningsplan tillgången på infanteriammunitionsvagnar ökades åtminstone till 187 nya och lika många ändrade eller tillsammans 374 vagnar, samt behofvet af infanteriammunitionsvagnar, hvilket behofs fyllande är af särdeles vigt, sålunda skulle kunna någorlunda tillgodoses, får jag tillstyrka, det Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att till anskaffande af nya och ändring af äldre ammunitionsvagnar med tillhörande rid- och anspannspersedlar bevilja för år 1885 ett extra anslag af 60,000 kronor.

Fortifikationsbehof.

Karlsborg.

I sin ofvan omförmälda underdåniga skrifvelse den 15 november 1883 har chefen för fortifikationen anfört, hurusom, då Karlsborgs fästning först anlades, det på 16,000 fots afstånd från fästningen belägna Yaberget naturligtvis ej kunde utöfva någon verkan på fästningens

[24.]

Anslag till Karlsborgs fästningsbyggnad.

I

7 2 Fjerde hufvudtiteln.

försvar, men att artilleriets alljemt fortgående utveckling häruti småningom medfört en ej oväsentlig förändring. 1876 års befästningskomité hade också uttalat den åsigt, att man vid Karlsborgs försvar måste tillämpa samma princip, som redan öfverallt utomlands gjort sig gällande vid befästningar af större värde, nemligen att en fästnings försvar måste föras aktivt, och att för den skull Karlsborgs hufvudfästning måste omgifvas med ett antal skansar, som borde anläggas framför densamma. Naturen sjelf hade anvisat de platser, der dylika skansar framför Karlsborg borde uppföras, nemligen:

1. på öfverstå delen af Vaberget,

2. vid Hästebacka på smalaste stället å den landtunga, som söder om Karlsborg bildas af Vettern i öster och nedre Bottensjön i vester, samt

3. å höjden vid Hammarsnäset vid norra ändan af den landtunga, som från norr sträcker sig mellan Vettern och öfre Bottensjön ned mot Rödesund; och dessa tre ställen hade äfven blifvit. af 1876 års komité angifna såsom lämpliga platser för de detacherade verken.

Då Vaberget samt Hästebacka onekligen vore de vigtigaste platser, som framför fästningen borde mera permanent befästas, hade chefen för fortifikationen, med anledning af den uppmärksamhet, som i synnerhet Vaberget på senare tider allt mera ådragit sig i fråga om Karlsborgs försvarbarhet, och då öfverdrifna begrepp förefunnes om kostnaderna för anläggandet af dylika detacherade verk, låtit utarbeta generela förslag till de skansar, som behöfde anläggas på Vaberget och vid Hästebacka jemte beräkning öfver kostnaderna för samma skansar. Enligt dessa förslag skulle befästningen å Vaberget utgöras af 2 skansar. Af dessa skulle den ena bestå af 3 sammanbundna vridbara jerntorn enligt Grusons system, hvartdera för 2 gröfre kanoner, uppföras helt och hållet under fredstid samt kräfva en kostnad af omkring

874.000 kronor.

Den andra skansen borde byggas s. k. halfpermanent, d. v. s. med minsta möjliga byggnadskostnad i fredstid och med afseende å dess fullbordande med minsta möjliga arbetstid vid krigstillfälle. Kostnaden för denna hade beräknats till 252,000 kronor, och borde vid krigsrustning återstående arbeten kunna med en arbetsstyrka af 250 man utföras på 18 å 20 dagar.

Vid Hästebacka skulle, enligt samma förslag, uppföras ett halfpermanent verk för 16 gröfre och 6 fältkanoner med en kostnad af

442.000 kronor, och vid krigsrustning kunde återstående arbeten utföras af 400 man på 15 å 20 dagar.

73 Fjerde hufvudtiteln.

Vidkommande åter skansen på Hammarsnäset, hade chefen för fortifikationen på uppgifna skäl ansett, att uppförandet af denna skans möjligen kunde helt och hållet verkställas vid krigsrustning.

Beträffande frågan, huruvida den mången gång ifrågasatta fästningen mellan Yettern och Mälaren borde i afseende på utförandet ega företräde framför de framskjutna verken vid Karlsborg, har chefen för fortifikationen, i likhet med befälhafvaren för generalstaben i hans underdåniga utlåtande angående Karlsborg af den 23 december 1882, funnit sig derom icke kunna uttala ett bestämdt omdöme, innan först och främst verkstälts de af Eders Kongl. Maj:t anbefalda förberedande noggrannare uppmätningar af de trakter, som för den omtalade fästningen blifvit ifrågasatta, samt derefter utkast till den nya fästningen hunnit utarbetas. Redan detta utgjorde således hinder för påbörjandet nu omedelbart af de framskjutna skansarna på Vaberget och vid Hästebacka, och ett sådant påbörjande borde, enligt chefens för fortifikationen åsigt, i allt fall icke tillstyrkas med mindre än att årsanslagen till Karlsborgs fästningsbyggnad blefve så stora att, på samma gång hufvudfästningen fortsattes tills den blefve fullständigt sluten, anskaffning och uppsättning af de omförmälda jerntornen på Vaberget jemväl kunde ske.

På grund af hvad sålunda blifvit anfördt och då hufvudfästningens fulländande, åtminstone till sina vigtigaste delar, emellertid icke borde uppskjutas, har chefen för fortifikationen nu i underdånighet hemställt, det Eders Kongl. Maj:t behagade af Riksdagen äska å extra stat för år 1885 till Karlsborgs fästningsbyggnad enahanda belopp, som för år 1884 dertill anvisats, eller 200,000 kronor.

Till denna hemställan får jag, under åberopande af den utförliga utredning angående Karlsborgs fästningsbyggnad, som den 10 januari 1883 vid behandlingen af frågan om statsregleringen för år 1884 förebragtes, hos Eders Kongl. Maj:t tillstyrka nådigt bifall.

Komplettering af krigsbryggeniaterielen.

Sedan Eders Kongl. Maj:t den 8 Juli 1875, på förslag af chefen för fortifikationen, fastställt ny modell för krigsbryggomaterielen att lända till efterrättelse vid anskaffande af de tre krigsbryggeekipage, till hvilka Riksdagen då hade beviljat anslag, hafva under de följande åren och intill 1878 anskaffats tre nya ekipage, hvilka derefter under de sista fem åren årligen användts vid ingeniörtruppernas praktiska öf-

[25]

Anslag till krigsbryggemateriel.

74 Fjerde liufvmltiteln.

ningar och befunnits fullt motsvara de förväntningar, man gjort sig angående denna materiel praktiska duglighet och lämplighet.

Vår krigsbryggemateriel består således för närvarande af dels 3 nya ekipage, hvart och ett med materiel till en 72 meter lång brygga för alla vapen, lastad på 28 trespända vagnar, och dels 3 äldre ekipage, deraf två blifvit anskaffade år 1855 och ett 1865, hvart och ett med materiel till en endast 48 meter lång brygga för alla vapen, lastad på 15 sexspända och ett tvåspändt fordon.

Chefen för fortifikationen har nu i sin underdåniga skrifvelse den 31 Oktober 1883 föreslagit, att omförmälda 3 äldre ekipage måtte sammanslås till 2 sådana, hvardera med materiel till en 72 meters brygga, samt att till fyllande derefter af ekipagernas antal anskaffas ett nytt ekipage af 1875 års modell.

De fel hos de äldre ekipagen, som gjorde en förändring af dem önskvärd och nödvändig, vore först och främst dels svårigheten att fortskaffa de lastade vagnarne, hvilka för sin stora tyngd erfordrade ett anspann af icke mindre än sex hästar, och dels det mycket invecklade och svårlärda packningssättet, som i ej ringa mån försvårade materielens lastning på vagnare efter verkstäld uppbrytning af en krigsbrygga. Till dessa fel hos de äldre ekipagen hade vidare kommit den svårighet, som numera två olika packnings sätt medförde såväl vid bryggeexercisens inlärande som vid ekipagens användande vid krigstillfälle, då det ofta kunde blifva nödvändigt att slå så långa biyggor, att två ekipage dertill måste användas, men dessa möjligen icke vore af samma modell.

Då dessutom den brygglängd af endast 48 meter, som de äldre ekipagen medgåfve, till och med i södra delen af Sverige vid många tillfällen vore för ringa och två dylika ekipage ej på något ställe vore tillräckliga till en bryggslagning öfver t. ex. dalelfvens nedra lopp, syntes det äfven för afhjelpande af dessa fel nödvändigt att ju förr dess heldre företaga ändring af de äldre ekipagen.

Den utväg, som härvid med minsta kostnad borde föra till ett godt resultat, vore att sammanslå de 3 äldre ekipagen till 2 sådana samt förändra och fullständiga dem så, att de, hvad materiel en beträffade, blefve fullkomligt öfverensstämmande med de nya ekipagen, samt att, med behållande af de äldre vagnarne, minska deras belastning och göra denna i möjligaste måtto öfverensstämmande med de nya ekipagernas, hvarigenom vunnes den fördel, att vagnarnes anspann kunde nedbringas till fyra hästar, en minskning, som ej obetydligt ökade lättheten att kunna fortskaffa vagnarne.

75 Fjerde hufvudtiteln.

Då de tre äldre ekipagen sammansloges till två, minskades, enligt , hvad chefen för fortifikationen vidare anfört, ekipagens antal vid den svenska krigsbryggeutredningen till 5, hvilket antal dock vore alldeles för ringa för att vid krigstillfälle kunna fylla härens behof af dylik materiel, så vigtig i vårt land för krigsrörelsernas hastighet och säkra utförande. Alla de senare årens arméorganisationsförslag hade antagit ej mindre än 10 ekipage såsom svenska härens behof, mot hvilket antagande ingen anmärkning förekommit, och, då detta behof vore, om ock ej fullkomligt, så i det närmaste oberoende af hvilken arméorganisation som framdeles möjligen blefve antagen, ansåge chefen för fortifikationen att det visserligen vore önskvärd! att ju förr dess heldre kunna anskaffa hela denna materiel, men på det att anskaffningssättet, enligt hvad nedan sägs, måtte blifva så billigt som möjligt, syntes honom anskaffningen dock för närvarande böra inskränkas till ett nytt ekipage af 1875 års modell, i stället för det tredje äldre ekipaget, hvilket såsom sådant försvunne genom sammanslagningen af de tre äldre ekipagen till två.

Kostnaden för förändringen af de äldre ekipagen och deras förseende med fullt utrustade verktygsvagnar hade chefen för fortifikationen funnit uppgå till 7,831 kronor 21 öre, och ett nytt ekipage af 1875 års modell kostade enligt gällande priser 66,480 kronor 35 öre. Kostnaden för den föreslagna förändringen och kompletteringen af krigsbryggeutredningen uppginge således sammanlagdt till 74,311 kronor 56 öre, under antagande att ekipagets alla persfedlar uppköptes hos enskilde fabrikanter.

Under de senare åren hade emellertid, enligt hvad chefen för fortifikationen ytterligare anfört, vid ingeniörbataljonerna undervisningen i trä-, jern- och sadelmakarearbeten så utvecklats, att största delen af de till krigsbryggeutredningen hörande persedlar der kunde af egna arbetare tillverkas, så att både den föreslagna förändringen af de tre äldre ekipagen, och största delen af materielen till det nya ekipaget kunde och borde vid bataljonerna utföras, hvarigenom materielen erhölles icke allenast för ringare kostnad, utan äfven af bättre beskaffenhet.

Arbetskrafterna vid bataljonernas verkstäder och utrymmet derstädes medgåfve dock icke någon större hastighet vid materielens förfärdigande, men då genom detta sätt för anskaffningen kunde vinnas, utom andra fördelar, en ej oväsentlig besparing för statsverket, droge chefen för fortifikationen icke i betänkande att föreslå, det ofvannämnda förändring och nyanskaffning finge utföras på två år, hvarigenom kost-

[26.] Auslag till fälttelegrafmateriel.

76 Fjerde hufvud titeln.

naden borde kunna nedbringas med omkring 10 procent eller till 67,000 kronor, hvilket belopp chefen för fortifikationen derför ansett böra af Riksdagen begäras till utgående under två år med 33,500 kronor hvardera året.

Då således dels för de tre äldre krigsbryggeekipagens förändring till två ekipage, hvardera med materiel till 72 meters brygga, och dels till ett nytt ekipage af 1875 års modell i stället för det tredje äldre ekipaget, skulle erfordras tillsammans endast 67,000 kronor, får jag, som i allo delar chefens för fortifikationen åsigt om krigsbryggematerielens stora vigt för krigföringen inom vårt land, hemställa det Eders Kong!. Maj:t behagade föreslå Riksdagen, att till krig sbrygg emateriel anvisa på extra stat för 1885 hälften af sistnämnda belopp med

33,500 kronor.

Komplettering af fälttelegrafmaterielen.

Beträffande behofvet af fälttelegrafmaterielens komplettering har chefen för fortifikationen i sin underdåniga skrifvelse den 14 november 1883 anfört, hurusom uppsättningen af svenska arméns fälttelegraf daterade sig från 1871, då Riksdagen beviljade medel till anskaffning af fälttelegrafmateriel samt till påbörjande af fältsignalkompaniets uppsättning.

Den materiel, hvartill medel anvisades, var afsedd för elektrisk telegrafledning till en sträckning af 4 svenska mil med 4 stationer, hvartill kom redan befintlig försöksmateriel med omkring 1 svensk mils linielängd och 2 stationer. Derjemte ingick i anslaget medel till materiel för en optisk telegrafal delning med 3 hufvud- och 11 mindre stationer.

Denna materiel har blifvit anskaffad och under årens lopp något tillökad, fältsignalkompaniet har blifvit uppsatt, och svenska arméns fälttelegrafväsende har nu följande storlek och organisation. Såsom taktisk enhet har antagits en fälttelegrafafdelning, fördelad uti 2 sektioner. Hvarje afdelning medför på 8 stycken tvåspända vagnar en linielängd af 19,600 meter, eller nära 2 nymil, och 4 stycken fullständiga stationer. Hela den befintliga telegrafmaterielen räckte, enligt hvad chefen för fortifikationen anfört, till 4 dylika afdelningar jemte en mindre stabsutredning, med ett fordon, och i de äldre mobiliscringsförslagen hade ej heller mera än fyra sådana afdelningar upptagits, hvarvid dock kompaniets trupp jemte befäl måste betydligt förstärkas samt de i fredstid felande fäittelegrafisterne från telegrafverket anskaffas. I de nyare förslagen till härordning hade deremot på-

77 Fjerde lnifvudtiteln.

räknats 8 fullständiga fälttelegrafafdelningar, betjenade af 2 kompanier trupper. Af dessa 8 afdelningar hade beräknats 1 till hvar och eu af härens fördelningar samt 2 till högqvarteren. Fälttelegrafen skulle det då likväl ålegat att uppehålla sambandet endast mellan de olika härafdelningar som stodo i fält inom samma trakt, under det man påräknat statstelegrafens biträde för upprättandet och skötandet af de s. k. etapptelegraferna, som borde förbinda de stridande trupperna med deras bakom varande depöter, förråder m. m. Hela det telegrafsystem, som måste bildas utefter landets kuster och förbinda der varande observationsposter med arméns högqvarter, kunde ej heller tillhöra fälttelegrafen, utan måste öfverlatas åt statstelegrafen i samråd med kustförsvaret.

De stora afstånden i vårt land med dess relativt glesa befolkning medförde emellertid, på sätt chefen för för fortifikationen vidare erinrat, att maskorna i det stående telegrafnätet här vore mycket vidare än hvad förhållandet är i mellersta Europa, hvarifrån vi hufvudsakligen hade att rörande detta ämne hemta vår erfarenhet, men med maskornas vidd växte ock behofvet af tillfälliga telegraflinier. Fälttelegrafens utsträckning vore nemligen mycket mindre beroende på de opererande truppernas antal, än på operationsområdets vidsträckthet och det befintliga telegrafnätets gleshet.

Såsom jemförelse har chefen för fortifikationen anfört, hurusom en tysk fälttelegrafafdelning medförde 33,75 k. m. linietråd, förutom 1,200 m. tråd till »permanent linie» och 315 in. flodkabel, således mycket mera än vår nuvarande afdelning, samt att för en tysk armékår vore beräknadt 11 å 12 stationer och omkring 64 å 79 km. linieledning (förutom etapptelegraf). I Österrike vore på en armékår beräknadt 11 stationer och 74 km. linieledning, likaledes förutom etapptelegraf.

Chefen för fortifikationen har i följd häraf ansett den i senaste förslag till härordning uppstälda beräkning på 8 fullständiga fälttelegrafafdelningar såsom behöfliga vid en mobilisering vara fullt befogad, hvarjemte stabsutredningarne borde ökas från 2 till 3, så att det måtte finnas 1 för chefen för krigstelegrafen i stora högqvarteret samt 1 för hvardera af cheferite för telegrafväsendet vid två detacherade truppafdelningars qvarter.

Hvad afdelningarnas storlek beträffar, hade chefen för fortifikationen funnit redan den erfarenhet, som inhemtats under fältmanövrer och stabsöfningar, hafva till fyllest bevisat, att den nuvarande svenska fälttelegrafafdelningen medförde allt för litet materiel. Hvarken vid

78 Fjerde lmfvudtiteln.

fälttjensten i Skåne 1871, i Vestergötland 1874 eller i Södermanland 1878 liade fälttelegrafen kunnat motsvara de fordringar, man ställt på den, oaktadt de sammandragna truppernas antal varit ringa och det område, operationerna omfattat, mycket mindre än hvad förhållandet kunde antagas blifva vid ett verkligt fälttåg. Vissa vagnar, i synnerhet de som medföra materiel för liniers byggande, vore derjemte för tungt lastade och behöfde lättas, för att komma fram i all sådan mark, der en telegraf kunde behöfva uppsättas.

Föranledd af dessa omständigheter hade chefen för fortifikationen uppdragit åt fortifikationskomitén att taga hela fälttelegraffrågan i betraktande och framställa förslag till materielens ordnande på ett mot behofvet mera svarande sätt.

Enligt det af komitén afgifna förslag skulle, på sätt chefen för fortifikationen nu åberopat, svenska fäittelegrafmaterielen i fredstid fortfarande, liksom nu, bestå af en stabsutredning och fyra fälttelegrafafdelningar, men den materiel hvarje afdelning medförde skulle räcka till en linie af 30 kilometer och 7 fullständiga stationer (i st. f. nu endast 19,6 kilometer och 4 stationer).

Derjemte skulle en ny packningsplan antagas, med någon minskning af den vigt, som nu medfördes på hvarje stolp- och trådvagn.

Afdelningen skulle komma att medföra 11 vagnar och hela fälttelegrafmaterielen således bestå af 1 stabsvagn och 44 sektionsvagnar, hvaraf för närvarande funnos 1 stabsvagn och 33 sektionsvagnar, men dessa senare behöfde dock undergå åtskilliga förändringar.

Kostnaden för den sålunda erforderliga nyanskaffningen jemte förändringen af den äldre materielen har enligt förslag, som chefen för

fortifikationen låtit upprätta, beräknats till ...................... kr. 63,071: 23

Derifrån ansåge chefen för fortifikationen dock kunna afdragas halfva kostnaden för förändringarna af den äldre materielen, enär dessa förändringar syntes kunna småningom utföras i fortifikationstruppernas egna verkstäder med tillhjelp af det årliga underhålls-an-

slaget, utgörande detta afdrag.................. kr. 7,087: 50

Derjemte har chefen för fortifikationen ifrågasatt, att tills vidare finge anstå med inköp af en del verktyg och

materialier, i värde motsvarande............ » 6,456: 91 pr jg 544. ^

Återstående kostnaden utgjorde då....................... kronor 49,526: 82

79 Fjerde hufvudtiteln.

Chefen för fortifikationen hade visserligen funnit det hafva varit önskvärdt att hela den för armén vid en mobilisering erforderliga fälttelegrafmateriel kunde snarast möjligt finnas tillgänglig, helst anskaffningen af den myckenhet små effekter, som deruti inginge och hvaraf en del ej ännu kunde åstadkommas inom landet, skulle vid en krigsrustning medföra betänkliga svårigheter och en oundviklig tidsförlust, men chefen för fortifikationen hade trott sig för närvarande höra inskränka sin begäran till anvisandet af förutnämnda belopp 49,526 kronor 82 öre att utgå under två år och i sådant fall med 24,700 kronor under år 1885.

På grund af den sålunda af chefen för fortifikationen lemnade utredning om nödvändigheten af fälttelegrafmaterielens kompletterande, får jag hemställa, det Eders Kong! Maj: t måtte föreslå Riksdagen att dertill bevilja å extra stat för år 1885 det af chefen för fortifikationen för samma år begärda belopp 24,700 kronor.

I

Byggnadsbehof.

Byggnader å skjutfältet vid Manna.

Sedan nämnda skjutfält, till hvars inlösen Riksdagen för åren 1881 och 1882 beviljat anslag, blifvit så afröjdt, att under de sista åren skjutöfningar för Svea artilleriregemente derstädes kunnat ega rum dels med fyra batterier och dels med underbefälsskolan, hvarjemte skjutförsök der företagits, så har, enligt hvad generalfälttygmästare!! och chefen för artilleriet .anmält, behofvet af byggnader för personal, hästar och materiel visat sig i hög grad trängande, synnerligast när kylig och regnig väderlek varit rådande, då den under bar himmel lägrade personalen under längre tid måst tjenstgöra i våta kläder, samt den skötsel och vård, som bort egnas hästar och materiel, ej varit möjlig att åstadkomma, likasom öfningarne under sådana förhållanden icke kunnat medföra önskvärd nytta.

Å Manna skjutfält komme, på sätt generalfälttygmästare!! anfört, att, utom Svea artilleriregementes öfningar, jemväl utföras de skjutöfningar m. m., som äro gemensamma för samtliga artilleritruppernas befäl och underbefäl. Dessa sistnämnda öfningar, hvilka för närvarande verkstäldes å Tånga hed, måste nemligen ofördröjligen derifrån förflyttas, enär, sedan de nya långskjutande fält- och positionskanonerna kommit till användning, fara för kringliggande trakt i högre grad än

[27.]

Anslag till byggnader å skjutfältet vid Marma.

80 Fjerde lmfvudtiteln.

förut genom skjutöfningarne uppstått. Skulle sådana öfningar medföra verklig nytta, borde de utföras under så gynsamma förhållanden som möjligt, hvarjemte erfordrades lektionssalar för de i öfningarne deltagande. Skjutförsök af alla slag borde ock kunna utan större olägenhet verkställas under hvilken årstid som helst, och dessa omständigheter talade äfven för behöftiga byggnaders snara uppförande å skjutfältet vid Marma.

Samtliga de byggnader och andra inrättningar, som borde vid skjutfältet efterhand komma till utförande, skulle, enligt de på generalfälttygmästarens föranstaltande uppgjorda ritningar och kostnadsförslag, komma att jemte inventarier kräfva eu kostnad af omkring 339,689 kronor, hvarifrån borde afräknas ett belopp af 32,000 kronor, utgörande dels behållna försäljningsmodel för skogseffekter och dels värdet af virke, som för blifvande byggnader undantagits, så att återstoden blefve 307,689 kronor.

Genom nådigt bref den 25 maj 1883 har Eders Kongl. Maj:t medgifvit uppförande vid Marma af en barack för 150 man jemte underbefäl samt ett stallskjul för 44 hästar samt till bestridande af den till

30,000 kronor beräknade kostnaden för samma byggnader med tillhörande inventarier anvisat 25,000 kronor af de för sålda skogseffekter influtna medel, hvarjemte vid skjutfältet i förråd befintligt virke till värde af 5,000 kronor skulle få för ändamålet användas.

Nämnda barack och stallskjul äro afsedda för 2 af de 4 batterier från Svea artilleriregemente, med hvilka skjutöfningar å Manna samtidigt pågå, och har generalfälttygmästare!! nu i sin underdåniga skrifvelse den 14 november 1883 hemställt att för år 1885 måtte äskas ett extra anslag af 60,000 kronor för de byggnader, som ytterligare äro af behofvet mest påkallade.

Dessa byggnader, afsedda att användas dels af de 2 återstående af de å Manna samtidigt exercerande 4 batterierna från Svea artilleriregemente och dels vid de för samtliga artilleritruppernas befäl och underbefäl gemensamma skjutöfningarne, äro:

1 manskap sbarack,

1 stallskjul för 44 hästar, utgörande det antal, som för närvarande till skjutfältet medtages för 2 batterier,

1 byggnad, innehållande lektionsrum, matrum och rum för inqvartering under de gemensamma skjutöfningarne, samt

1 förrådsbyggnad

jemte inventarier till de tre förstnämnda byggnaderna.

Då de här uppräknade byggnaderna synas mig vara af oundgäng-

Fjerde hufmdtiteln. 81

ligt behof påkallade, samt saknaden af nödiga byggnader vid skjutfältet icke allenast inverkar menligt på personalens tjenstbarhet, utan äfven måste medföra en för statsverket högeligen kostsam vanvård af munderingspersedlar, materiel och hästar, får jag tillstyrka, det Eders Kongl. Maj:t ville föreslå Riksdagen att till byggnader å skjutfältet vid Manna bevilja för år 1885 ett extra anslag af 60,000 kronor.

Etablissement för artilleridivisionen i Jenitland.

Förslag till de byggnader, som skulle blifva erforderliga för Svea artilleriregementes 9:de och 10:de batterier vid deras här förut, under anslaget till »artilleriet», ifrågasatta förläggning till trakten af Östersund har jemte plan till etablissement^ anordning blifvit å militärbyrån inom arméförvaltningens fortifikation sdepartement upprättadt.

Enligt detta förslag skulle till etablissement för de båda batterierna och till öfningsfält. inköpas ett område af 29 å 30 hektar samt derjemte erfordras följande byggnads- och reparations- med flere arbeten, nemligen: eu byggnad innehållande stabsrum, undervisningslokaler och verkstäder, vidare en kasernbyggnad, matinrättnings byggnad, exercishus, ridhus, ett stall för stamhästar, ett sommarstall för legda hästar, kasernvaktbyggnad, manskapsarrestbyggnad, skosmedja, ett sjukstall, tvätt- och badhus, ammunitionsförråd och laboratorium, afträden, koloch vedbodar, gödselstad in. m. äfvensom reparation af det nu befintliga lcronomagasinet och af manbyggnaden å lägenheten Hornsberg samt slutligen planeringar, inhägnader o. d.

Hela kostnaden för såväl terräng, som byggnader har blifvit beräknad att uppgå till sammanlagdt 373,000 kronor, men då en del af den till inköpande föreslagna arealen torde, med hänsyn till det närvarande behofvet för endast 2 batterier, kunna undvaras, hvarigenom minskning uppkommer äfven i utgifterna för planeringar och inhägnader, anser jag kostnadsbeloppet kunna nedsättas till 350,000 kronor. Deremot skulle kronans tomt vid Stenhammar invid Hernösand med den derå befintliga förrådsbyggnad äfvensom excercisfältet vid nämnda stad, då framdeles förflyttningen af den i Hernösand förlagda artilleri styrkan verkställts, blifva för statsverket disponibla vare sig till annat allmänt behof eller till försäljning.

Jag hemställer således, det Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen, att till etablissement för en artilleridivision i Jemtland be-

[28.] Anslag till byggnader m. m. för artilleridivisionen vid Östersund.

it

[29.]

Anslag till en stallbyggnad för positionsartilleriet.

[30.]

Anslag till byggnader för en trängbataljon.

82 Fjerde lmfvudtiteln.

vilja på extra stat ett belopp af 350,000 kronor samt deraf för år 1885 anvisa 125,000 leronor.

Stall å Karlsborg för positionsartilleriet.

Å kostnaderna för de stallbyggnader, som skulle erfordras å Karlsborg, i händelse två kompanier positionsartilleri varda, i enlighet med det derom framstälda förslaget, der uppsatta, har inom fortifikationsdepartementet beräkning likaledes blifvit uppgjord. *

De beräknade kostnaderna äro: till ett stall för stamhästarne 15,000 kronor och till ett sommarstall för de legda hästarne 6,000 kronor, af livilka båda summor endast den förstnämnda, 15,000 kronor, skulle erfordras under år 1885; och torde Eders Kongl. Maj:t vilja äska detta belopp på extra stat för samma år.

Byggnader å Marielberg för eu t rang!) åtal jon.

Vid förläggning, på sätt förut blifvit föreslaget, af en trängbataljon å kronoegendomen Marieberg, skulle, enligt ett inom fortifikationsdepartementet upprättadt förslag, erfordras förändring och tillbyggnad af det för närvarande utaf artilleri- och ingeniörhögskolan begagnade läroverkshuset för inrymmande af manskaps- och lektionsrum, expeditionslokaler, underofficersbostäder, rustkammare och matinrättning m. m., förändring af den till chefen för nämnda skola upplåtna lägenhet till beredande af vakt- och arrestrum jemte bostad för väbeln, uppförande af en beväringskasern, ett vinterstall, ett sommarstall, ridhus, exercishus, vagnsförråd samt afträden äfvensom planeringar af exercisfält in. m.

Den sammanlagda kostnaden för omförmälda byggnader och arbeten uppgår, enligt verkstälda beräkningar, till 273,000 kronor; och hemställer jag det Eders Kongl. Maj: t täcktes föreslå Riksdagen, att bevilja detta belopp på extra stat samt deraf anvisa, att år 1885 utgå,

100,000 kronur.

Fjerde hufvudtiteln.

83 Diverse behof.

Ilesciniderstöd åt officerare och intendeiiturtjenstemän.

[3 h] ..

Till bestridande af kostnader för officerares utsändande till fram- R„e,seu“derstod

. . . . åt omcerare

mande länder i ändamål att inhemta upplysningar rörande krigsväsen- och intendendet och såsom bidrag till de kostnader, officerare måste vidkännas under tuifieiistemananställning i utländsk krigstjenst eller eljest under resor till främmande länder för utbildning i sitt yrke, har sedan lång tid tillbaka årligen anvisats å extra stat ett belopp af 9,000 kronor, hvartill vid 1883 års Riksdag, med afseende å den synnerliga vigten för statsverket af intendenturens behöriga utbildning, lades en summa af 3,000 kronor för att tillfälle måtte beredas att genom utsändande af tjensteman vid intendenturen till främmande stater tillgodogöra intendenturen den i nämnda stater vunna erfarenhet i hvad till en armés hushållning hörer.

Jag hemställer derför, att äfven för år 1885 måtte till reseunderstöd åt officerare och intendenturtjenstemän äskas ett extra anslag af

12,000 kronor, med rättighet för Eders Kongl. Maj:t att få under ett följande år använda hvad af anslaget kan under året besparas.

Generalstabens topografiska arbeten.

[32.]

Enligt gällande nådiga föreskrifter åligger det generalstabens topo- Ånslas nu de grafiska afdelning att utföra alla de geodetiska mätningar och beräkningar, ^betena^ som utgöra grundvalen för så väl de ekonomiska, som äfven de topografiska kartläggningsarbetena. Då dessa geodetiska arbeten i följd af sin natur måste fortgå öfver vidsträckta områden innan de slutliga kontrollerna erhållas och då de genom nämnda kontroller bestämda punkter förut icke kunna för sitt kartografiska ändamål användas, så följer häraf, att dessa arbeten böra hafva ett flerårigt försprång. Olägenheterna deraf, att ett sådant nödigt försprång, till följd af brist på behöfliga penningemedel, icke kunnat uppnås, hafva ock vid den år 1881 verkstälda statsreglering blifvit anmälda, men under afvaktan på lösning af frågan om de ekonomiska och topografiska karteverkens förenande har anslaget till de topografiska arbetena bibehållits vid samma belopp som förut, dock med medgifvande att dertill äfven finge an-

[33.]

Anslag till skarpskytteväsendets och skjutskicklighetens befrämjande.

84 Fjerde liufyudtiteln.

vändas möjligen uppstående behållning å vissa till de ekonomiska kartearbetena anslagna medel.

Då nu chefen för Civildepartementet lärer hafva för afsigt framlägga förslag derom, att möjligen uppstående behållningar å anslagen dels till fortsättande af de ekonomisk-geografiska kartearbetena i Norrbottens län och dels för de ekonomiska kartearbetena i öfriga delar af riket må under år 1885 få användas äfven till bestridande af utgifter för det topografiska karteverket, får jag, under förutsättning af bifall till detta förslag, hemställa det Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att till fortsättande af de topografiska arbetena bevilja för år 1885 ett extra anslag till samma belopp, som nu för ändamålet utgår, eller 60,000 kronor.

Skarpskytteväsendets och skjutskicklighetens befrämjande.

För detta ändamål är för år 1884 anvisadt ett extra anslag af 80,413 kronor; och torde för år 1885 böra äskas ett lika anslag, hvilket dock lämpligen bör bestämmas till jemnt belopp af 80,000 kronor.

Hvad chefen för landtförsvarsdepartementet sålunda i afseende å regleringen af utgifterna under riksstatens fjerde hufvudtitel hemställt och föreslagit täcktes Hans Maj:t Konungen, på tillstyrkande af Statsrådets öfriga ledamöter, i nåder gilla, med befallning tillika att utdrag af detta protokoll skulle till finansdepartementet öfverlemnas till ledning vid författandet af Kongl. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen angående statsverkets tillstånd och behof.

Ex protocollo O. E. Pauli.

i

Bil. Lit. A.

Förslag öfver eu division åkande artilleri i Norrland.

Anm. 1. Alla officerare, underofficerare och batteritrumpetare äro uppförda på Svea artilleriregementes nuvarande stat. Anm. 2. Hästsjukvården, rättsväsendet samt ecklesiastikvården skötas tills ridare af enskilda personer mot erfor- (lerliga ersättningar.

Anteckningar.

En af Svea artilleriregementes bataljonsläkare blifver disponibel för divisionen i Xorrland, om en fästningsartilleri-bataljon, med egen civil personal, kommer att uppsättas å Vaxholm; tills vidare får sjukvården mot arfvode bestridas af läkare i orten

2) Regementskommissariebefattningen bör skötas af en underofficer vid regementet med derför anvisadt arfvode; denne torde på samma gång kunna vara förradsförvaltare.

OO

Ov

Fjerde hufvndtitelii.

86 Fjerde hufvudtiteln

Bil. Lit. B.

Förslag

öfver kostnaden för 1 division åkande artilleri i Norrland.

Fjerde hufvudtiteln.

88 Fjerde hufvudtiteln

I

Fjerde liufvudtitelil.

89 Bil. Lit. C.

Beräkning

af kostnaden för 5:te divisionen af Svea artilleriregemente enligt nu befintliga anslag.

90 Fjerde luifviidtiteln.

Fjerde liufrudtiteln.

92 Fjerde lmfvudtiteln.

Bil. Lit. 1).

Tablå

utvisande tillökningen i kostnad för omorganisationen af 5:te divisionen af

Svea artilleriregemente.

Fjerde hufvudtiteln,

93 Bil. Lit. E.

Förslag

öfver den årliga totalkostnaden för 1 fiistningsartilleribataljon å Vaxholm Oscar Fredriksborg.

94 Fjerde Imfvucl titeln.

95 Fjerde hufvndtiteln.

*) Anm. Artilleriets förrådsförvaltare åtnjuta ett ålderstillägg om 300 kr. att såsom arfvode efter 5 tjenstearet utgå. '

96 Fjerde hufvudtiteln.

Fjerde lmfvudtitelii.

97 Bil. Lit. F.

Förslag

öfver den årliga totalkostnaden för 1 fästnings- och positionsartilleri-

regemente å Karlsborg.

Fjerde lmfvudtiteln.

Fjerde liufrudtitcln. 99

100 Fjerde linfrudtiteln.

*) Anm. Artilleriets förrådsförvaltare åtnjuta ett åldorstillägg om 300 kr. att såsom arfvode efter 5:te tjensteåret utgå.

Fjerde lmfvudtiteln.

102 Fjerde hufrndtitcln

Fjerde lmfvudtiteln.

103 Bil. Lit. G.

Förslag och kostnadsberäkning

för organiserandet af fSistningsartilleribataljonen å Waxliolm, Oscar Fredriksborg med afseende å den under l:sta dref förekommande

uppsättning.

l

i

4 8

5 1 1 8

st.

Brist.

CD

a

öfverstelöjtnant (chef).................................

major........................................................

kaptener af 1. klassen....................................

kaptener af 2. klassen .................................

löjtnanter: af 1. klassen ............................. ..

underlöjtnanter.............................................

förste bataljonsläkare.....................................

regementsintendent........................................

styckjunkare ...............................................

sergeanter af 1. klassen..................................

stabstrumpetare.............................................

arfvoden till kompanichefer ...........................

d:o » förrådsunderoffleerare .................

öfriga arfvoden 1 * * ..........................................

särskilda anslag............................................

tygstaten.....................................................

servisersättning...........................................

aflöning och arfvoden m. m. för manskap .........

beklädnad och underhåll m. m.:

för 104 man nyanvärfde, utöfver nuvarande

styrka.............................................

för hela bataljonen, sedan det efter hittills gällande grunder anvärfda manskapet hunnit afgå4 ..........................................

De enligt nuvarande stater utgående arfvoden öfverstiga do föreslagna med kronor...........

_ Summa erforderligt nytt anslag

Modikaments- och kommunionspenningar för endast rosp. 328 och 368 personel Aflöning: 4 l:ste konstaplar, 4 2:dre konstaplar, 4 trumpetare och 92 arti

månader å 10 kr. i månaden ..............................................

Arfvoden: 4 l:ste konstaplar å 180 kr. per år........................................

4 2:dre konstaplar å 120 » » » ........................................

4 trumpetare å 36 » » *> ........................................

Lega: 96 man å 40 kr........................................

8 » å 80 » ................................................................

Erforderligt nytt anslag.

Summa kronor 18,304: —

4 Efter organisationens fullständiga genomförande uppgår det erforderliga nya anslaget för beklädnad och underhåll m. ml till en lägre summa än motsvarande kostnad under lista organisationsåret, hvilket beror derpå, att under lista året ingen minskning beräknats i omkostnaderna för det enligt nuvarande organisation befintliga manskapets beklädnad och underhåll.

104 Fiertle hufvud titeln.

Bil. Lit. H.

Förslag

öfver personal och hästar vid fästnings- och positionsartilleriregementet under första

organisation sperioden.

Anm. 1. Fästningskompanierna hafva samma personal som Göta artilleriregementes nuvarande I och II kompanier.

Anm. 2. 2 nummer på hvarje positionskompani kunna besättas med volontärer.

Anm. 3. Rättsväsendet, sjukvården, intendcnturtjensten samt hästsjukvårdon skötas till en början dels af civilpersonalen vid Göta artilleriregementes å Karlsborg förlagda fältbatteri er dels af enskilda personer mot arfvoden.

Anm. 4. Tygstatspersonalen är densamma som Göta artilleriregementes för närvarande å Karlsborg förlagda tygstat.

Fjerde hufvudtitcln.

105 Bil. Lit. I.

Förslag och kostnadsberäkning

för organiserandet af fästnings- och positionsartilleriregementet med afseende å den under lista året förekommande uppsättning. (Styrkan till en början afsedd att utgöras af (tota artilleriregementes å Karlsborg förlagda 2 fästom gskompan ier om 56 nummer, 2 nyuppsatta positionskompanier om 100 nummer samt Gröta artilleriregementes å Karlsborg förlagda tygstat).

tjenstgöring 365 dagar årligen; 4 sergean-

gymnastik

1 Alla officerare och styckjunkare samt 8 sergeanter beräknas Tara

ter endast under repetitionsöfningama, 30 dagar.

2 Till 1 informationsofficer 400 kr., till 1 informationsunderofficer 100 kr., för undervisningen

200 kr., till auditörsbiträde 750 kr., till regementskommissarien 500 kronor.

8 Medikaments- och kommunionspenningar för 200 resp. 224 personer 461,20 kr., till biblioteket 100 kr., till skrifmaterialier 500 kr., till undervisningsmateriel 150 kr., till gynmastikpersedlar 200 kronor.

4 Medikaments- och kommunionspenningar för endast 52 resp. 66 personer.

B V4 af den i bil. lit. F. för dessa ändamål beräknade kostnaden.

6 Aflöning: 2 l:e konstaplar, 2 2:dre konstaplar, 2 trumpetare och 46 artillerister i 12 månader ä 10 kr. i

månaden.........................................

Ärfvoden: 2 lista konstaplar ä 180 kr. per år

2 2: dre konstaplar k 120 kr. » » ..............

2 trumpetare å 36 kr. » » ...............

Lega: 48 man å 40 kr.........................................

4 » ä 80 » .

7 1/q af den i bil. lit. 16 beräknade kostnaden.

8 10 stamhästar uppsättas'lista året.

Summa kronor 9,152: —

106 Fjerde lmfvudtiteln

Bil. Lit. K.

Förslag och kostnadsberäkning

för eu trängbataljon om 2 kompanier, med en nummerstyrka vid hvarje kompani af 120 korpraler, spel och soldater.

Fjerde hufvudtiteln

108 Fjerde hufVudtiteln,

Fjerde hufnidtiteln.

109 J) Anm. Förrådsförvaltaren åtnjuter dessutom ett ålderstillägg af 300 kr. att såsom arfvode utgå efter 5:te tjensteåret.

Ilo

Fjerde hufvudtiteln

*) Anm. Inqvarteringskostnader äro beräknade under förutsättning, att allt befäl har bostad utom kasernen, och minskas sålunda i samma mån som bostäder kunna uti kasernen för dem beredas.

Fjerde Imf™ (Ititeln

1 Femte hufvudtiteln.

Protokoll öfver Sjöförsvarsärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i Statsrådet å Stockholms Slott den 9 Januari 1884.

Närvarande:

Hane Excellens Herr Statsministern Thyselius,

Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena Friherre Hochschild, Statsråden: Lovén,

von Steyern,

Friherre von Otter,

Hammarskjöld,

Richert,

Themptander,

Ryding och

von Krusenstjerna.

Departementschefen, Statsrådet Friherre von Otter, anmälde i underdånighet frågan om reglering af utgifterna under riksstatens femte hufvudtitel för år 1885 och föredrog härvid Marinförvaltningens underdåniga skrifvelse den 15 September 1883 i fråga om de ordinarie anslagen samt behofvet af extra anslag för flottan under förstnämnda år.

Departementschefen yttrade derefter:

Bill. till Riksd. Prot. 1884. 1 Sami. 1 Åfd.

2 Femte hnfvndtiteln.

[1—6] Aflöning för flottans kårer och stater.

Ordinarie anslag.

Aflöning för Flottans kårer och stater.

Enligt en af Marinförvaltningen gjord beräkning, mot hvars riktighet jag ej har någon anmärkning att framställa, skulle de under denna anslagstitel hänförliga utgifter för år 1885 uppgå till kr. 1,391,284: — om från denna summa dragés det i riksstaten uppförda anslaget.................................................................. » 1,210,284: —

skulle, utöfver beloppet af nämnda anslag, under år 1885 erfordras för aflöning af flottans kårer och

stater ......................................................................... » 181,000: —

Till aflöningen äro, utöfver riksstatsanslaget, genom särskilda riksdagsbeslut 1872 och 1876 beviljade 75,000 kronor af behållna inkomsten af de rusthåll i Blekinge län och Södra Möre härad af Kalmar län, hvilka åtnjuta vakansfrihet för 10 år, hvarjemte Riksdagen för genomförande af senaste löneregleringen anvisat för år 1884, likasom för flere föregående år, återstående inkomsten för nämnda rusthåll jemte ett extra anslag af 50,000 kronor.

De under nästlidet år från Statskontoret levererade båtsmansvakansafgifterna hafva uppgått till 112,589 kronor 72 öre och, då dessa afgifter icke kunna antagas under år 1885 väsendtligt öfverstiga detta belopp, skulle följaktligen ett extra anslag af 68,410 kronor 28 öre vara behöflig! för löneregleringens genomförande år 1885; men enär å tillgångarna för aflöningen 1882 uppstått en behållning af 485 kronor 27 öre samt ingå förhållanden inträffat, som kunna anses medföra ökade utgifter å ifrågavarande anslagstitel med undantag för de inqvarteringsbidrag, nästlidet års Riksdag medgifvit båtsmanskompanicheferne och en del andre officerare, för hvilket behof anslaget likväl blifvit förlröjdt med derför beräknade 8,800 kronor, anser jag, liksom Marinförvaltningen, ett extra anslag af 50,000 krsnor under år 1885 vara för ändamålet tillräckligt.

_ Uti mitt yttrande till statsrådsprotokollet den 8 Januari sistlidne år i fråga om sjöförsvarets ordnande tillstyrkte jag, bland annat, att, i _ öfverensstämmelse med hvad sjöförsvarskomitén i dess år 1882 afgifna betänkande föreslagit, chefens för Flottans militärpersonal embete

Femte hufyudtiteln.

skulle indragas ock ifrågasatte derjemte att i stället en högre officer skulle anställas till biträde åt chefen för Sjöförsvarsdepartementet i rent militära frågor, genom hvilken anordning jag ansåg, att de fördelar tillvaron af nämnda chefsembete medfört kunde bibehållas, under det olägenheterna af bland annat tidsutdrägt och onödig skriftvexling undvekes, äfvensom besparing i kostnad uppkomme. Till följd af den utgång, frågan om sjöförsvarets ombildning efter nya grunder vid förra riksdagen erhöll, föranledde detta förslag, då stäldt i samband med ombildningen, icke någon åtgärd; men då detsamma är alldeles oberoende af en förändrad organisation af sjöförsvaret och då den erfarenhet, jag sedan dess ytterligare vunnit, på intet sätt rubbat min öfvertygelse om fördelarne af indragningen utaf ifrågavarande chefsembete, är det min afsigt, att, sedan infordradt, men ännu endast delvis afgifvet förslag i sådan riktning från komitén för öfverseende af Flottans reglemente inkommit, till Eders Kongl. Maj:ts bepröfvande framlägga förslag till förändrade föreskrifter i förberörda hänseende. Som likväl den rättighet att till aflöning åt chefen för Flottans militärpersonal, derest denne ej åtnjuter flaggmans lön, använda såsom tillägg till fasta lönen ett belopp af 2,000 kronor, som för närvarande på grund af 1876 års riksdags beslut förefinnes, icke lärer utan Riksdagens särskilda medgifvande få bibehållas för deri officer, som kommer att ersätta nämnde chbf, så torde sådant medgifvande af Riksdagen böra utverkas.

I förenämnda mitt yttrande till statsrådsprotokollet tillkännagaf jag jemväl, att jag icke både något att erinra emot sjöförsvarskomiténs förslag att tillsätta en station Befälhafvare såsom högsta myndighet vid hvardera af Flottans stationer, hvilket förslag lärer böra komma under ompröfning i sammanhang pred det om indragning af förenämnda chefsembete. Med stationsbefälhafvarebefattningen skulle, hvad Carlskrona station angår, tillika förenas öfverkommendantsembetet. Härigenom blefve till aflöning för dessa förenade embeten att tillgå de 2,000 kronor, som 1876 års Riksdag medgifvit få användas såsom tillägg till fasta lönen åt öfverkommendanten, derest denne ej uppbud flaggmåns lön, så att den officer, hvilken sålunda förenade stationsbefälhafvare- och öfverkommendantsbefattningarna, alltid komme att åtnjuta:

fast lön.......................................................................................8,000 kronor

och dagaflöning.............................................................................. 2,190 »

eller tillsammans 10,190 kronor.

4 Femte hufvudtiteln.

Detta är visserligen lika med en i tjenst varande flaggmans aflöning, men jag tillåter mig erinra att, då före år 1875 stationsbefälhafvare- och öfverkommendantsbefattningarna i Carlskrona voro förenade hos en person, aflöningsförmånerna för dessa befattningar, på grund af äldre bestämmelser, enligt hvilka löneförmånerna i allmänhet utgingo med lägre belopp än nu, utgjorde

lön och tjenstgöringspenningar ...................................................... 6,000 kr.

arvode ..................................................................................................... 1,800 )>

bidrag till representationskostnader................................................ 3,200 »

eller tillsammans 11,000 kr.

utgörande 3,800 kronor mera än aflöningen för den då högst aflönade af öfrige flaggman, stationsbefälhafvaren i Stockholm.

Det bidrag till representationskostnaders bestridande, öfverkommendanten sålunda förut haft, blef vid senaste lönereglering indraget, utan annat vederlag än den officerare af alla grader beviljade löneförbättring och utan att förändrade förhållanden dertill kunde gifva anledning; ty samma anspråk på att denne, vid stationen högst kommenderande, skall utöfva sedvanlig gästvänlighet, i enlighet med det vid alla örlogsstationer antagna bruk, vid besök af främmande vänskapliga nationers krigsfartyg qvarstå oförminskade, och man kan icke billigtvis begära, att stationsbefälhafvaren och öfverkommendanten vid fullgörande af denna, om än icke anbefallda, dock lika oafvisliga representationsskyldighet skall, på sätt hittills måst ega rum, göra enskilda uppoffringar, helst denna befälhafvareplats dessutom pålägger innehafvaren andra mycket betydliga kostnader, och man icke lärer få påräkna att alltid kunna besätta platsen med personer, som äro i tillfälle till dylika uppoffringar.

Reglementskomitén har äfven i det här ofvan nämnda, af dem delvis afgifna förslag hemstält, att ett belopp af 3,000 kronor årligen måtte anvisas till bestridande af öfverkommendantens i Carlskrona representationskostnader, hvarigenom denne blefve i aflöningshänseende ungefärligen likstäld med landshöfdingarne i riket, hvilket icke torde anses obilligt.

Med afseende såväl på de ökade göromål af maktpåliggande och ansvarsfull beskaffenhet öfverkommendanten skulle erhålla genom öfvertagande tillika af stationsbefälhafvarebefattningen i Carlskrona som ock på de högre lefnadskostnader, hvilka, såsom ofvan antydts, äro oundgängliga för en embetsman i den ifrågavarande stationsbefälhaf-

Femte lmfvudtiteln.

varens och öfverkommendantens ställning, anser äfven jag nuvarande aflöningsförmåner för öfverkommendanten i Carlskrona, om han tillika blifver stationsbefälhafvare, böra förhöjas med 3,000 kronor, såsom särskildt arvode; och jag tvekar så mycket mindre att tillstyrka en sådan förbättring i inkomster, som till dess åstadkommande icke erfordras anvisande af något särskildt anslagsbelopp utan endast Riksdagens medgifvande att härtill få använda de besparingar, som å de till aflöning anvisade anslag kunna dels genom indragningen af chefens för Flottans militärpersonal embete dels på annat sätt beredas.

Slutligen komma, i händelse ofvanberörda förändring i afseende å chefens för Flottans militärpersonal embete och station sbefälhafvarebefattningarne varda vidtagna, åtskilliga ändringar att påkallas i nu gällande inqvarteringsstat, hvilka förändringar dock först, sodan fullständigt förslag i frågan från reglementskomitén inkommit, kunna närmare bestämmas, men Riksdagens medgifvande att inom det för ändamålet nu anvisade anslagsbelopp få provisoriskt vidtaga dessa ändringar, derest sådant erfordras tidigare, än ny inqvarteringsstat kan varda Riksdagen till godkännatide förelagd, anser jag dock böra utverkas.

I enlighet med hvad jag nu anfört, hemställer jag i underdånighet att Eders Kongl. Magt i fråga om de till aflöning åt Flottans kårer och stater anvisade anslag täcktes föreslå Riksdagen:

att utöfver de afgifter för vakanta rusthållsnummer i Blekinge län och Södra Möre härad af Kalmar län, hvilka enligt 1876 års Riksdags beslut anvisats för genomförande af löneregleringen för Flottan, jemväl öfriga efter ingången af år 1885 inflytande dylika afgifter må för löneregleringens behof under sistnämnda år få användas;

att i öfrigt för löneregleringens genomförande under år 1885 ett anslag af 50,000 kronor måtte å extra stat för samma år anvisas att gemensamt med anslaget till aflöning för Flottans kårer och stater redovisas;

att, i händelse Eders Kong]. Magt skulle besluta indragning af chefens för Flottans militärpersonal embete, de 2,000 kronor, hvilka på grund af Riksdagens beslut år 1876 såsom årligt tillägg till fasta lönen tillkomma förenämnde chef, så framt han icke uppbär flaggmans lön, må på enahanda vilkor få tillgodonjutas af den högre officer vid Flottan, som kommer att ersätta nämnde chef;

att, derest Eders Kongl. Maj:t skulle besluta tillsätta stationsbefälhafvare och med detta embete i Carlskrona förena öfverkommendantsembetet, såsom särskildt arvode åt innehafvare!) af dessa förenade embeten måtte få användas ett belopp af 3,000 kronor för år räknadt utaf

6 Femte hufvud titeln.

[6]

Beklädnad åt sjömans- och skeppsgossekårerna.

de besparingar, som på de till aflöning åt Flottans kårer och stater af Riksdagen anvisade anslag må kunna beredas; samt

att de förändringar i inqvarteringsstaten, som utaf indragningen af chefens för Flottans militärpersonal embete och stationsbefälhafvares tillsättande föranledas, måtte få i hufvudsaklig öfverensstämmelse med nu gällande bestämmelser provisoriskt vidtagas, dock med vilkor att det till inqvarteringsbidrag nu utgående belopp derigenom icke öfverskrides och att den förändrade inqvarteringsstaten förelägges nästkommande års Riksdag till godkännande.

Beklädnad åt sjömans- och skeppsgossekårerna.

Sedan å detta förslagsanslag, hvilket år 1877 bestämdes till högst

282,000 kronor, under nästpåföljande år en betydlig brist uppkommit, framstälde Eders Kongl. Maj:t, med afseende derå att anslaget i följd af en del tillfälliga förhållanden det ena året toges mera i anspråk än det andra och under förutsättning att anslagets belopp efter medeltalsberäkning vore tillräckligt, till 1880 års Riksdag förslag att förändra anslaget från naturen »förslagsanslag högst» till reservationsanslag och i sammanhang dermed medgifva, att af möjligen uppkommande besparingar å detta anslag finge betäckas såväl den för år 1878 balanserade bristen derå som ock den brist, hvilken uppstått eller kornme att i samma anslag uppstå för åren 1879 och 1880. Denna framställning ansåg sig Riksdagen endast så till vida kunna tillmötesgå, att Riksdagen beslöt, att ifrågavarande anslag skulle till oförändrad! belopp 282,000 kronor fortfarande såsom förslagsanslag högst i riksstaten upptagas, men medgaf, att den besparing, som under år 1881 kunde å förenämnda anslag beredas, finge af Eders Kongl. Maj it disponeras till godtgörande af eller afbetalning å den brist, som å samma anslag förut kunde hafva uppkommit. Enahanda medgifvande i afseende på sedermera uppkomna besparingar å anslaget hafva alla påföljande Riksdagar, på derom gjorda framställningar, lemnat.

Till följd häraf och af de förändrade föreskrifter angående beklädnaden af flottans trupper, Eders Kongl. Maj:t, i hufvudsakligt syfte att minska beklädnadskostnaden, den 6 Augusti 1881 till efterrättelse faststält, har bristen å ifrågavarande anslag, hvilken vid 1880 års slut uppgick till 100,403 kronor 69 öre, minskats och, enligt hvad Marinförvaltningen anmält, under år 1882 nedgått från 89,505 kronor 18 öre till 62,447 kronor 70 öre eller med ett belopp af 27,057 kronor 48 öre. Men äfven om nästlidna och innevarande års beklädnads-

Femte lmfvudtiteln.

anslag likaledes lemna öfverskott, hvilka, enligt Riksdagens medgifvanden, användas till afbetalning å bristen, kan denna dermed icke anses blifva till fullo godtgjord, och jag anser mig fördenskull böra, i likhet med hvad Marinförvaltningen föreslagit, i underdånighet hemställa, att Eders Kongl. Maj:t täcktes äska Riksdagens medgifvande att äfven den besparing, som under år 1885 kan beredas pa anslaget till beklädnad åt sjömans- och skeppsgossekårerna, må ställas till Eders Kongl. Maj:ts förfogande till godtgörande af eller afbetalning å den brist, som å samma anslag förut uppkommit.

Lots- och fyrinrättningen med lifräddningsanstalterna.

Då inkomsttiteln fyr- och båkmedel för nu ifrågavarande statsregleringsperiod beräknats, liksom för innevarande år, till 1,200,000 kronor, lärer penningeanslaget till lots- och fyrinrättningen med lifräddningsanstalterna böra i riksstaten upptagas till enahanda belopp, och följaktligen anslaget, med inberäkning af deri ingående friheter och ersättningar, utföras med 1,200,409 kronor, under förutsättning derjemte att de å förenämnde inkomsttitel uppkommande öfverskott fortfarande må, såsom hittills, få användas för de med anslaget afsedda ändamål.

Nautisk-Meteorologiska byrån.

För nautisk-meteorologiska byrån finnes för närvarande i riksstaten uppfördt ett ordinarie anslag af 9,000 kronor, hvaraf enligt af Eders Kongl. Maj:t fastst-äld stat 5,000 kronor utgå såsom lön och tjenstgöringsperitungar åt föreståndaren samt 4,000 kronor till arvode åt arbetsbiträden, ombud och observatörer, vaktmästare, premier, gratifikationer, trycknings- och bokbinderi-, post-, telegraf- och transportkostnader samt inköp af instrument och redskap, böcker, tidskrifter, kartor, skrifmaterialier in. m.

Vid afgifvande af förslag till stat för byrån för år 1882 hemstälde dess styrelse, att nämnda anslag måtte från allmänt ordinarie anslag blifva förbytt till reservationsanslag samt anförde såsom skäl härför, att, då kostnaden för instrument m. in. icke kunde på förhand beräknas, detta måste orsaka, att vissa år öfverskott uppstode, hvilka borde till statsverket inlevereras, under det att andra år brist uppkomme, till hvars fyllande medel icke då funnes att påräkna, hvadan i sådant

[7]

Lotsverk^.

[8]

Nautiskmeteorologiska byrån.

8 Femte hafva (Ititeln.

[9]

Skrifmaterialier ock expenser, ved m. m.

. [10] Ofningsfartyg.

fall framställning måste ske till Eders Kongl. Maj:t om bristens betäckande med medel från hufvudtitelns allmänna besparingar, samt att vid sådant förhållande de tillfälliga behållningarna svårligen kunde anses såsom verkliga besparingar å anslaget.

Då, på sätt anfördt blifvit, de behof, för hvilka en del af ifrågavarande anslag är afsedd, äro af vexlande beskaffenhet och, under sådana omständigheter, ett fast anslag lätteligen kan föranleda dertill, att ett uppkommande öfverskott användes till behof, som icke för tillfället egentligen föreligga men anses framdeles vara att motse, och till hvilkas fyllande, om och när de uppkomma, man befarar att tillgång i följd af andra angelägnare utgifter möjligen skulle komma att saknas, och detta i sjelfva verket skulle vålla mindre god hushållning än om visshet förefunnes, att gjorda besparingar finge till betäckande af uppkommande behof anlitas, får jag i underdånighet tillstyrka Eders Kongl. Maj:t att föreslå Riksdagen, att anslaget till nautisk-meteorologiska byrån 9,000 kronor må i riksstaten såsom reservationsanslag uppföras.

I afseende å öfriga ordinarie anslag under femte hufvudtiteln har jag ingen annan framställning att göra än att, till jemnande af hufvudtitelns slutsumma, anslaget till skrifmaterialier och expenser, ved in. m. må förhöjas från 47,224 kronor till 47,612 kronor.

I händelse af nådigt bifall till hvad jag ofvan anfört skulle, såsom af bilagda förslag till stat synes, den ordinarie staten för år 1885, med inberäknande af de för handelns behof under femte hufvudtiteln anvisade anslag, komma att sluta på 5,505,000 kronor, hvilket icke utgör någon annan förändring af de i innevarande års stat upptagna ordinarie anslagen än nyssnämnda, till jemnande af slutsiffran, föreslagna förhöjning af 388 kronor.

Extra anslag.

Fartygsmateriel.

Då Eders Kongl. Maj:t af 1882 års Riksdag äskade anslag till ett ofningsfartyg i stället för den föråldrade ångkorvetten Gefle, beräknades detta ofningsfartyg komma att kosta 1,480,000 kronor samt fartygets bestyckning 170,000 kronor. Riksdagen beviljade det för fartygets byggande erforderliga belopp 1,480,000 kronor samt anvisade

Femte hufvudtiteln.

deraf för år 1883 650,000 kronor, hvarefter 1883 års Riksdag för innevarande år till öfningsfartygets fortsättande anvisat ytterligare 650,000 kronor. Enligt uppgjordt kontrakt med Kockums mekaniska verkstad i Malmö om fartygs skr ofvets färdigbyggande i hufvudsakliga delar, skall detta vara fullgjordt den 1 nästkommande Oktober, och, enligt kontrakt med Bergsunds mekaniska verkstad, skall maskinen, hvilken beräknats framdrifva fartyget med en hastighet af 114 knop eller 14 knop mer än som från början afsågs, levereras färdig till insättning den 15 Maj 1885. För att arbetet med denna fartygsbyggnad skall utan afbrott och tidsutdrägt kunna fortgå och afslutas, erfordras alltså för år 1885 dels återstoden af det redan beviljade anslaget eller 180,000 kronor, dels de till bestyckningen beräknade 170,000 kronor eller tillsammans 350,000 kronor.

Till påbörjande af en pansarbåt af den typ, som af komitén för afgifvande af förslag till fartygscerter blifvit tillstyrkt, och beräknad att, jemte artilleri- och minmateriel kosta 2,838,000 kronor, beviljade nästlidet års Riksdag 838,000 kronor. För att vid byggandet af detta fartyg söka tillgodogöra sig alla de förbättringar, hvilka till följd af senaste årens erfarenhet och inom den beräknade kostnaden skulle kunna ernås, erhöllo sakkunnige personer nådigt uppdrag att i detta hänseende yttra sig, och framstälde desse härvid såsom önskningsmål:

»att pansarbåtens fart ökas till fjorton knop;

att bestyckningen förstärkes i den mån sådant lämpligen kan ske, och tillgängliga medel det medgifva;

att pansarets tjocklek icke understiger den af certkomitén föreslagna, men pansarplåten tillverkas af bättre material än jern; samt att, derest sådant till vinnande af ofvannämnda förbättringar finnes erforderligt, vare sig med hänsyn till kostnad eller vigt, det rörliga kanontornet utelemnas och tornkanonerna uppställas på vändskifva inom barbet-torn».

Sedan denna framställning delgifvits Marinförvaltningen för att vid uppgörandet af ritningar och kostnadsförslag till pansarbåten iakttagas, hafva dylika ritningar och förslag, enligt hvilka pansarbåtens längd ökats från 232 till 255 fot och maskinkraften likaledes ökats för att gifva fartyget en hastighet af minst 14 knop, blifvit af Eders Kongl. Maj:t den 7 sistlidne December faststälda, samt Marinförvaltningen bemyndigats att, efter infordrande af anbud från de privata verkstäder inom landet, som egde största erfarenhet i fartygsbyggnad, afsluta kontrakt om ut- Bih. till Eihd. Prot. 1884. 1 Samt. 1 Afl. 2

. C11].

Paus ar b åt.

[12]

Minbåt.

iO Femte liufvu(Ititeln.

förandet af så väl de delar af arbetet, hvilka kunde åstadkommas med de af Riksdagen redan anvisade medel som ock öfriga delar deraf, till hvilka medel ännu icke beviljats, men hvilka ansåges böra vid enskild verkstad utföras, dock med iakttagande, hvad anginge dessa sistnämnde delar af arbetet, att avtalet träffades vilkorligt i afvaktan på Riksdagens beslut om medels anvisande för ändamålet.

Beträffande det anslagsbelopp, som för pansarbåtens försättande under år 1885 borde ifrågakomma, har Marinförvaltningen, som ansett det för densamma behöfliga återstående beloppet, 2,000,000 kronor, böra fördelas i två lika delar, i enlighet dermed ifrågasatt ett anslag af 1,000,000 kronor; men då det, enligt de uppgjorda kostnadsberäkningarne, för fartygets färdigbyggande, med undantag för pansar samt artilleri och minutredning, skulle erfordras allenast ett belopp, utöfver redan beviljade medel, af omkring 812,000 kronor samt det icke synes lämpligt att i förväg beställa en obetydligare del af vare sig pansar eller artilleri och minutredning, och detta desto mindre som genom att uppskjuta anskaffandet häraf till den tidpunkt, då sådan anskaffning blifver erforderlig för att icke vålla uppskof med fartygets fullbordande, man blifver i tillfälle att tillgodogöra sig all den erfarenhet, som pågående försök rörande såväl motståndskraften hos olika slags pansar som verkan af förbättrad artilleri- och minmateriel ända till dess kunna lemna; har jag ansett anslagsbehofvet för ifrågavarande fartygsbyggnad kunna och höra för år 1885 inskränkas till förenämnda 812,000 kronor.

För fartygets komplettering med pansar och bestyckning skulle derefter återstå ett anslagsbehof af 1,188,000 kronor.

För att kunna, på sätt sjöförsvarskomitén framhållit, utan afbrott fortgå med anskaffande af de jemte pansarbåtar för vårt försvar så vigtiga minbåtarne, har Marinförvaltningen föreslagit anskaffandet af ytterligare en första klassens minbåt, beräknad att likasom den, till hvilken sistlidet års Riksdag beviljade anslag och hvilken, enligt kontrakt, skall levereras omkring den 1 Augusti 1884, kosta 190,600 kronor.

Ehuru de af certkomitén föreslagna andra klassens minbåtar torde vara fullt tillfredsställande och lämpliga för utskjutande af den mindre sortens minor, synas likväl, med fästadt afseende å den större sjödugligheten och det ökade bränsleutrymmet hos första klassens minbåtar, hvarigenom desse utan bränsleförrådets komplettering kunna tillryggalägga 1000 d 1200 nautiska mil samt följaktligen bättre lämpa sig såsom kunskapare eller avisofartyg, på samma gång som desamma

Femte hufvudtiteln.

efter behof kunna använda den större eller den mindre sortens minor, dessa första klassens minbåtar vara att föredraga, helst skilnaden i pris, cirka 17,000 kronor, är jemförelsevis obetydlig i förhållande till ofvanberörda fördelar; och kan jag fördenskull icke annat än biträda Marinförvaltningens framställning i detta hänseende.

I enlighet med den af mig vid förra statsregloringen vidtagna förändring, har jag äfven nu under titeln fartygsmateriel ansett mig böra upptaga de för artilleri- och minmaterial m. m. till flottans redan befintliga fartyg erforderliga anslagsbehof.

För att å en del flottans fartyg, enligt faststäld bestyckningsplan, åstadkomma mera tidsenligt, lättare men kraftigare artilleri än det nu befintliga, äfvensom till ammunition och anskaffning af elektriska lysapparater för fartyg har Marinförvaltningen hemställt, att följande an-

slag skulle för år 1885 begäras, nemligen:

för 11 st. 12 c.in. kanoner.................. 82,500: —

» 8 » lavettage................................ 48,000: —

» 4 gröfre kulsprutor............... 28,000: —

u 800 » 15 c.m. granater ............... 24,000: —

i) 3,300 >» 12 » » 49,500: —

» komplettering af skråförrådet........... 20,000: —

» ammunition till kulsprutor.................. 16,000: —

» elektriska lysapparater för fartyg... 28,400: —

eller tillhopa kronor 296,400: —

Af dessa anslagsbehof lärer likväl utan olägenhet kunna anstå med de för skråförrådets kompletterande beräknade 20,000 kronor, hvarigenom ofvannämda behof för år 1885 endast komme att uppgå till

276,400 kronor.

På grund af hvad sålunda blifvit anfördt, får jag i underdånighet hemställa att Eders Kongl. Maj:t . behagade för år 1885 till flottans ny-

byggnad och komplettering af Riksdagen äska:

Till fullbordande af ett öfningsfartyg ................. 350,000: —

)> fortsättande af en pansarbåt ........................... 812,000: —

}) anskaffande af en minbåt ................................ 190,600: —

)> artilleri- och utredningsmateriel till redan

befintliga fartyg ................................................... 276,400: —

eller tillhopa kronor 1,629,000: —

[13]

Artilleri- och utredningsmateriel för redan befintliga fartyg.

12 Femte Imfvudtiteln.

[14]

Minväsendet och mintillverkningspersonalen.

Minväsendet.

Marinförvaltningen liar hemstält, att för minväsendet och mintillverkningspersonalens aflöning nedanstående extra anslag måtte af Riks-

dagen för år 1885 äskas, nemligen:

till anskaffning af materiel för det fasta minförsvaret i inloppen till Stockholm och Södertelje, beräknad i sin helhet till 330,000 kronor .......................... kr. 66,000: —

till anskaffning af en elektrisk lysapparat för det

fasta minförsvaret vid Carlskrona...................................... » 16,200: —

till anskaffning af bomullskrut .................................. » 5,400: —

» minväsendets utveckling och mintillverkningspersonalens aflöning................................................................. » 32,400: —

eller tillsammans kr. 120,000: —.

Då emellertid uti det af Marinförvaltningen den 15 September 1882 afgifna förslag till ordnande af det fasta minförevaret i inloppen till Stockholm och Södertelje, hvilket ligger till grund för den här ofvan nämnda kostnadsberäkning, ifrågasättas vissa icke ovigtiga förändringar i den förut delvis faststälda minspärrningsplanen, och då lämpligheten af dessa förändringar icke ännu varit föremål för nådig pröfning, enär sjelfva den förändrade planen, under afvaktan af resultaten utaf försök med nya uppfinningar, icke blifvit af Eders Kongl. Maj.-t faststäld, synes med det ifrågasatta anslaget till anskaffning af materiel för det fasta minförsvaret tills vidare böra anstå. Likaledes kan för närvarande anstå med anskaffande af en elektrisk lysapparat för fasta minförsvaret vid Carlskrona. Deremot har jag med afseende å öfriga ofvannämnda, af Marinförvaltningen under denna titel ifrågasatta anslag icke något att erinra.

Härjemte har jag ansett ett af varfschefen i Carlskrona anmäldt behof vara af stor vigt och påkalla skyndsamt afhjelpande, nemligen beredande af lämplig lokal för stationens sjöinstrument och sjökortförråd, samt i sammanhang dermed ordnandet af lokaler för allt hvad som tillhör mindepartementets verksamhet.

Den ursprungligen till förvaring af sjöinstrument och sjökort samt till minkontor anvisade byggnad å skeppsvarfvet blef vid branden den 20 Januari 1881 svårt skadad, och då densamma redan förut var för ändamålet mindre tjenlig och endast provisoriskt dertill begagnades,

Femte hufvudtiteln.

lärer den, om äfven numera reparerad, likväl icke vidare böra till förvaringsrum för instrumentförråd m. in. ånyo användas, så mycket mindre som lokalen är behöflig och användbar för andra varfvets ändamål.

Den i följd af branden för tillfälligt inrymmande af sjöinstrument m. m. upplåtna, eljest till nedrifning bestämda gamla skeppsgossekasernen är, efter hvad chefen för mindepartementet anmält, härtill alldeles olämplig. Vid skarpskjutning och salut äfvensom vid stark ostlig bris skakas hela byggnaden våldsamt och vibrerar, hvilket menligt inverkar på gången af kronometrar och pendeln samt på öfriga derinom förvarade dyrbara astronomiska m. fl. instrument och apparater. Dessutom ligger denna byggnad som är af trä, utom varfvets område, i närheten af en del andra gamla trähus inom staden och är följaktligen lätt utsatt för fara såväl genom eld som inbrott.

En annan lokal för ifrågavarande under chefens för mindepartementet vård hörande dyrbara sjöinstrument och sjökort bör fördenskull anskaffas; men härvid torde tillika böra tillses, att denna lokal så förlägges, att i dess omedelbara grannskap kan beredas plats för äfven öfriga mindepartementets förråd.

Liksom allt öfrigt till minväsendet vid stationen hörande, är, hvad byggnader angår, helt och hållet provisoriskt anordnadt, såsom varande under senaste åren tillkommet, så är äfven den till förråd för närvarande anvisade gamla f. d. plåtslagareverkstaden både otillräcklig och mindre lämplig till detta ändamål och blifver detta ännu mera i mån af minväsendets utveckling; hvarförutom, så framt det för försvaret så vigtiga min väsendet skall kunna på ett praktiskt sätt ordnas, nödvändigt torde blifva, att dess inrättningar och förråd så snart som möjligt sammanföras på en plats. Ur denna synpunkt har ock chefen för mindepartementet så väl som varfsehefen föreslagit den å nordvestra delen af nya varfvet, söder om straff-fängelsets inhägnad belägna, af berggrund bestående öde tomten, såsom fullt lämplig för ändamålet, då densamma icke blott skulle medgifva uppförande af den nu främst behöfliga byggnad för minkontoret och förvaring af sjöinstrument utan äfven framdeles bereda plats för förrådshus m. m., hvarjemte tomten äfven erbjöde fördelen af nära grannskap till reparationsverkstaden, samt farvattnet utanför densamma väl lämpade sig för företagande af elektriska minundersökningar; och har mindepartementschefen uppgjort följande kostnadsförslag för ett sådant minetablissement:

för den nya sjöinstrument- och sjökarteförrådsbyggnaden, tillika

14 Femte hufvudtiteln.

innehållande mindepartementschefskontor samt meteorologiskt och astronomiskt observatorium ............................................................ kr. 90,500: —

för minförrådsbyggnad .......................................................... » 66,000: —

» elektrisk lysapparatförråd............................................. » 16,200: —

» landningsbrygga och spårvägar.................................... » 8,000: —

Summa kr. 180,700: — •

Då jag delar varfsehefens åsigt om behöfligheten af en annan lokal för sjöinstrument och sjökort samt minkontor, hvartill icke någon af de redan befintliga äldre bj^ggnaderna kunna användas, och då det föreslagna läget för en ny sådan byggnad synes dertill fullt lämpligt, får jag i underdånighet föreslå, att Eders Kongl. Maj:t måtte af Riksdagen till uppförande af en byggnad till förvarande af sjöinstrument och sjökortförråd samt till minkontor m. in. i Carlskrona äska ett anslag för år 1885 af 90,500 kronor.

Om det för minväsendets utveckling och mintillverkningspersonalens aflöning begärda anslag, till slutsummans jemnande, nedsättes till 32,100 kronor, skulle sålunda för minväsendet erfordras följande extra anslag för år 1885, nemligen:

till minkontor samt sjöinstrument- och sjökort-

förråd m. in................................................................................ kr. 90,500: —

till bomullskrut................................................................ » 5,400: —

» minväsendets utveckling in. in.......................... » 32,100: —

Summa kr. 128,000: —.

. L15]

Förrådshus å Björnholmen.

Förrådshus å Björnholmen för laddade projektiler.

Enligt meddelade föreskrifter skola de på expedition utgående fartygen vara försedda med ett visst antal laddade projektiler. För uppläggning och förvaring af den del utaf dessa projektiler, som efter slutad expedition till förrådet inlevereras, finnes vid flottans station i Stockholm icke någon plats, enär projektilerna icke få förvaras laddade på varfvet. Visserligen kunna do efter återlevereringen urladdas, men eu sådan operation är både tidsödande och i viss mån farlig, hvarföre det ansetts i flere afseenden synnerligen önskvärdt, om någon plats kunde beredas utom stationens område, der projektiler af ifrågavarande slag, i likhet med hvad förhållandet är i Carlskrona, kunde förvaras laddade från det ena året till det andra. Sedan flottan förvärfvat den i Stockholms skärgård vid farleden mellan Waxholm och

Femte liufvudtiteln.

15 Oscar Fredriks borg belägna Björnholmen för uppförande af ett kruthus, minmagasin in. m., har varfschefen vid Stockholms station, som ansett denna plats lämpa sig särdeles väl för anläggning af ett förrådshus för laddade projektiler, gjort framställning om uppförande derstädes af ett dylikt förrådshus, afsedt för 1100 laddade projektiler och beräknadt att kosta 6,000 kronor.

Då jag icke kunnat annat än dela varfschefens uppfattning om behöfligheten af ett förrådshus för laddade projektiler vid härvarande station, och då detta lärer kunna lämpligast och med minsta kostnad åstadkommas, om detsamma finge uppföras samtidigt med de nu pågående arbetena för flottans räkning å Björnholmen, hvars lämplighet såsom plats för ett dylikt förrådshus jag i allo kan vitsorda, så får jag i underdånighet hemställa, att Eders Kong!. Maj:t må föreslå Riksdagen att för år 1885 för ifrågavarande ändamål anvisa ett extra anslag af 6,000 kronor.

Skjutförsök och inskjutning af kanoner.

För skjutförsök och inskjutning af kanoner har Riksdagen tid efter annan anvisat äskade anslag och senast år 1882 för nästlidet år till detta ändamål beviljat ett extra anslag af 20,000 kronor. Dessa skjutningar hafva under sistförfluten år pågått och komma under detta år att fullföljas så långt anslagna medel lemna tillgång. På det att inskjutning af anskaffade kanoner och andra skjutförsök derefter må kunna verkställas, erfordras, efter hvad Marinförvaltningen anmält, ytterligare anslag, hvarföre Förvaltningen hemställt, att Eders Kongl. Maj:t täcktes af Riksdagen äska ett extra anslag till detta ändamål för år 1885 af 25,000 kronor; och får jag, med afseende å vigten af dessa skjutförsök, biträda denna Marinförvaltningens underdåniga hemställan.

Komplettering af sjöbefästningarnas vid Karlskrona inventarier m. m.

De för detta ändamål erforderliga behof upptogos vid anmälan af förslaget till reglering af utgifterna å femte liufvudtiteln för år 1880 enligt eu af Marinförvaltningen uppgjord specifikation sålunda:

[16]

Skjutförsök.

[17]

Sjöbefästningarna vid Carl skrona.

16 Femte Inifvudtiteln.

[13]

Brandskade-

ersättning.

En flyttbar lyftkran för svåra kanoner

Ammunitionsdurkars inredning-.................

Utredning.......................................................

Inventarieutredning......................................

Inventarier .......>.............................................

17 st. bäddningar till 3",24 kanoner.....

Uppläggning af kanoner ..........................

Oförutsedda utgifter ..................................

kr. 12,000: — » 30,500: — » 66,792: 81.

» 52,126: 92. ). 68,389: 28.

» 3,400: —

46,700: — b 590: 20.

Kronor 280,499: 21.

hvarifrån dock borde afdragas återstoden af förut

anvisade medel .............................................................. » 28,499: 21.

é ------

hvarigenom således skulle för ändamålet erfordras kronor 252,000: — Af detta belopp har Riksdagen sedermera anvisat:

för år 1880 ................................................................................. kr. 60,000:

» b 1881 .............................................................................. » 48,000: —

). v, 1882 ................................................................................. » 48,000: —

» b 1883 .......................................................... b 38,000: —

hvarjemte Eders Kongl. Maj:t genom nådigt bref den 11 Februari 1881 för byggande af en ångslup af jern till uppehållande af förbindelse emellan Carlskrona och dess sjöfästningar, hvilken ångslup ingår bland befästningarnas inventarier, från andra tillgångar anvisat .......................................................................................... kr. 19,400: —

tillhopa kronor 213,400: — Återstående anslagsbehofvet för ifrågavarande ändamål utgör alltså, på sätt Marinförvaltningen i sina underdåniga skrifvelser den 29 September 1882 och den 15 September nästlidet år anmält, 38,600 kronor; och får jag alltså, med stöd af Marinförvaltningens och varfschefens i Carlskrona derom gjorda framställningar, i underdånighet föreslå, att Eders Kongl. Maj:t till den ännu återstående anskaffningen af inventarier m. m. till sjöbefästningarna i Carlskrona täcktes af Riksdagen begära anvisning af ett extra anslag för år 1885 af 38,600 kronor.

Ersättning för brandskada å kronans varf i Carlskrona.

Genom eldsvåda å kronans varf i Carlskrona den 4 Juni 1881 nedbrunno två projektilbodar och ett virkesskjul och afbrändes taket till östra fyrkantens östra flygel. 1 afvaktan på redogörelse af varfs-

Femte hufvudtiteln.

chefen derstädes öfver antalet och beskaffenheten af de persedlar, som vid denna brand skadades och som i följd deraf behöfde anskaffas eller iståndsättas, medgaf Eders Kongl. Maj:t, på Marinförvaltningens underdåniga framställning, genom nådigt bref den 2 September 1881, att oundgängliga utgifter i följd af branden finge utaf Förvaltningen af omhänderhafvande medel förskjutas och derefter anmälas till ersättande.

Sedan undersökning vid krigsrätt angående eldens uppkomst blifvit hållen samt, enligt det dervid förda protokoll, aktor i målet förklarat sig ej hafva anledning att i detsamma föra talan mot någon, äfvensom inventering och värdering egt rum af de brandskadade effekterna, och brandskadan å byggnaderna uppskattats, meddelade varfschefen i skrifvelse till Marinförvaltningen den 16 September 1882 fullständig redo-, görelse i fråga om den skada och förlust, som af branden orsakats; och inhemtas häraf hufvudsakligen: att nämnda skada och förlust, inberäknädt de nedbrunna byggnadernas värde, uppskattats till 232,846 kronor 81 öre, att flere af de uppbrunna så väl som af de till följd af branden kasserade effekterna utgjordes af föråldrade lavetter och fartygsinventarier, Indika icke behöfde ersättas, att de nedbrunna byggnaderna icke heller behöfde återuppbyggas och att särskild anvisning af medel för brandskadan i öfrigt icke erfordrades utöfver ersättning för de utgifter Marinförvaltningen, på grund af Eders Kongl. Maj:ts förenämnda nådiga bref, förskottsvis bestridt.

I afseende å dessa utgifter åter har Marinförvaltningen anmält, att desamma omfattat kostnader för besigtning och inventering af de spetsprojektiler, som varit utsatta för branden, för iståndsättande af de projektiler, som härvid befunnits skadade men till krigsbruk dugliga, för anskaffning af förladdningar till en anbefald fartygsexpedition, eftersom stationens hela förråd af förladdningar genom branden förlorats, och för andra af branden föranledda oundgängliga arbeten, samt att dessa kostnader uppgått enligt räkenskapen till sammanlagdt 16,278 kronor 15 öre; hemställande Marinförvaltningen, att Eders Kongl. Magt täcktes af Riksdagen begära att å extra stat för år 1885 måtte, till ersättande af ifrågavarande brandskador, anvisas det erforderliga beloppet ; och får jag, på grund af hvad sålunda förekommit och blifvit upplyst, i underdånighet tillstyrka att framställning till Riksdagen måtte ske om beviljande för ifrågavarande ändamål af ett extra anslag å 16,278 kronor.

Bih. till JRikscl. Prot. 1884. 1 Sami. 1 Afd.

18 Femte liufvudtiteln.

Femte lmfvudtiteln.

sen, den emellan varfvet och Carlskrona—Wexiö jernväg, hvilken det således numera endast kan ifrågakomma att utföra enligt det andra af de framstälda förslagen eller medelst tunnel under stadens torg, har deremot hittills fått stå tillbaka för tillgodoseende af andra flottans behof, som ansetts mera trängande, ehuruväl förnyade och allt enträgnare framställningar ifrån vederbörande myndigheter, varfschefen i Carlskrona och Marinförvaltningen, nogsamt gifva vid handen, att äfven behofvet af denna jernvägsförbindelse blifvit allt mer och mer oafvisligt.

I samma män jernvägen mera begagnas för forsling af de för flottan behöfliga materialier, utrustnings- och förbrukningsartiklar, hafva ock olägenheterna af det närvarande transportsättet mellan jernvägen och varfvet gjort sig mera kännbara. Denna transport sker nemligen dels med dragkraft deis medelst präntning, det senare företrädesvis vid forsling af tyngre pjeser. Hvilkendera, af dessa transportsätt, som anlitas, så medför det alltid tidsförlust, ansenlig kostnad och behof af betydliga arbetskrafter, hvarförutan, om forsling med pråm af tyngre pjeser från skeppsbron skall kunna ske utan alltför stor uppoffring af arbetskrafter och utan risk att icke en eller annan tyngre pjes skall löpa fara att förloras, såsom vid ett tillfälle var förhållandet med en 27 c. m. kanon, det blifver alldeles oundgängligt att gifva åt den del af kajen, der inlastningen skall ske, en större bärkraft samt anbringa en lyftkran, anordningar, hvilka, såsom ofvan synes, enligt uppgjordt kostnadsförslag och ritningar skulle medföra en utgift af 93,000 kronor, och härmed vore likväl endast en del af olägenheterna vid detta transportsätt undanröjda. Tidsförlusten för omlastningen, om än minskad, qvarstode till en del och vid de tider, då is hindrade sjökommunikationen, skulle fortfarande såsom nu de tyngre artiklarne blifva qvarliggande vid skeppsbron, till dess lämpligåre väderleksförhållanden inträffade, en olägenhet, som äfven i fredstid kan vara till hinder och men för arbetena vid varfvet och, i händelse af krig, kunde blifva af mycket olycksbringande påföljd.

Äfven kostnaderna af det nuvarande transportsättet äro högst ansenliga, Enligt uppgjorda beräkningar belöper sig den årliga kostnad staten fått vidkännas för transporter från jernvägen till varfvet af kol, virke, plåt, sand och dylikt ensamt för Ingeniör departementet till omkring

20,000 kronor och lägges härtill kostnaden för transport af kanoner, projektiler, ångpannor, maskindelar och annat tyngre gods, hvartill hvarje gång erfordras en myckenhet arbetsfolk, uppgår denna kostnad till högst betydliga belopp. I alla de fall, der leverantören åtagit sig leveransens

20 Femte till fynd titeln.

verkställande vid varfvet, blifver naturligtvis den levererade varan kronan så mycket dyrare, som kostnaden för denna transport, och. det är gifvet, att denna kostnad härvid sättes temligen högt, då densamma är svår att på förhand bestämdt beräkna såsom beroende på en del tillfälliga omständigheter. Med ledning af de i allmänhet på platsen gängse prisen har den kostnad leverantörer fått vidkännas för dylika transporter beräknats till i medeltal 11 öre pr centner.

Svårigheterna och kostnaderna vid det nuvarande transportsättet har jemväl vållat, att vid en del leveransuppgörelser leverantörerna numera fästa det vilkor, att varfvet skall ombesörja transporten från jernvägsstationen eller skeppsbron, men, då detta företrädesvis är och lärer blifva förhållandet vid leveranser af tyngre gods, hvilket en leverantör svårligen torde hafva utvägar att på denna våglängd transportera åtminstone icke utan att på platsen hafva särskild kommissionär, blifver härigenom en betydande del af varfvets arbetsstyrka dragen från de arbeten, för hvilka densamma är afsedd, hvilket naturligtvis icke kan ske utan skada för dessa arbeten.

De nu nämnda olägenheterna i följd af brist på jern vägsförbindelse mellan varfvet och Wexiö—Carlskrona jernväg äro, såsom nu blifvit visadt, redan under fredliga förhållanden af ganska afsevärd betydelse och blifva det ännu mer i samma mån som storleken och tyngden hos en del pjeser, såsom kanoner och pansarplåtar, ökas, men härtill kommer att, i händelse af krig, jernvägen torde få antagas blifva den trafikled, på hvilken så väl behöflig artillerimateriel som kol och andra förbrukningsartiklar företrädesvis tillföras flottan, och vid ett dylikt tillfälle, då tidsvinst kan vara af afgörande vigt och arbetskrafterna torde vara fullt upptagna af de göromål, för hvilka de hufvudsakligen äro afsedda, kan bristen af denna kommunikation vålla oersättlig förlust och skada.

Det torde ock böra anmäkas att, om det skall blifva en möjlighet att med nuvarande underhållsanslag äfven nödtorftigt möta de växande behofven, helst sedan numera i stället för de för varfvet relatift billiga båtsmännen, daglönare, som icke kunna erhållas utan mångdubbelt högre dagspenning, åtminstone delvis måste anlitas, är det alldeles oeftergifligt att minska arbetskostnaden så mycket som möjligt, och dertill skulle den föreslagna förbindelsen till icke ringa grad bidraga.

Slutligen torde såsom en icke ovigtig fördel af den föreslagna tunneln äfven kunna anföras, att densamma, såsom varande bombfri, vid krigstillfällen lemnar ett välbehöfligt skydd för krut och annan materiel.

Såsom ofvan är nämndt skulle kostnaden för den ifrågasatta jern-

Femte lmfnidtiteln.

vägsförbindelsen uppgå till 215,000 kronor, af hvilken kostnad Marinförvaltningen endast ansett en tredjedel för år 1885 erforderlig; med afseende hvarå och på grund af det ofvan anförda jag i underdånighet hemställer, att Eders Kongl. Maj:t måtte föreslå Riksdagen att till en jernvägsförbindelse mellan Flottans varf i Carlskrona och Carlskrona—Wexiö jernväg bevilja ett belopp af 215,000 kronor, samt deraf för år 1885 anvisa 72,122 kronor, till hvilket belopp jag till jemnande af extra anslagens slutsumma föreslår detta anslag.

Nytt kruthus vid Carlskrona station.

" C2°]

Det för Carlskrona station erforderliga krut förvaras för närva Kruthus vid rande dels i tre kruthus, å Koholmen, Mjölnareholmen och Ljungskär? Carlskronadels ock för sjöbefästningarnes behof i ett kruthus å Kungsholmen- Af de tre förstnämnda ligga de å Mjölnareholmen och Ljungskär så nära staden och flottans etablissement derstädes, att stor skada och förlust å så väl kronans som enskild egendom är att befara af en möjligen inträffande krutexplosion, hvarförutom intet af dem lemnar sk}Md mot nutidens artilleri; kruthuset å Kungsholmen är icke heller öfverensstämmande med nutidens fordringar samt dessutom numera afsedt och behöfligt för inrymmande af diverse andra fästningens förnödenheter.

Med afseende härå har varfschefen i Carlskrona, i afgifvet utlåtande med förslag angående behofvet af extra anslag för år 1885, framhållit behöfligheten af dels ett anslag till kruthus å Carlsholmen på 35,000 kronor, dels ett dylikt å enahanda belopp för att å Espeskär, på ett afstånd af 10,000 fot från Carlskrona, uppföra ett kruthus, afsedt att under fredstid inrymma sjöbefästningarnes krutförråd, hvilket vid krigstillfälle skulle derifrån förflyttas och inrymmas i krutmagasinen under fästni ngs vallar ne; varande kruthusen, som borde göras dubbla och af trä, beräknade att rymma hvardera 5,000 centner krut.

I fråga om krutliuset å Carlsholmen, afsedt att ersätta de nuvarande kruthusen å Mjölnareholmen och Ljungskär, så lärer, på sätt Förvaltningen af sjöärendena i afgifvet utlåtande den 7 Augusti 1868 anfört, sådana anordningar kunna vidtagas, att kruthuset å Koholmen hufvudsakligen användes för inrymmande af stationens fredsbehof af krut och de nämnda öfriga båda kruthusen således endast undantagsvis och för en mindre del af krutförrådet behöfva tagas i anspråk, hvadan med nytt kruthus å Carlsholmen synes åtminstone för närvarande

22 Femte Imf vild ti teln.

kunna anstå. Beträffande deremot nytt kruthus i stället för det nuvarande å Kungsholmen befintliga, så förekommer: att detta kruthus redan af senaste befästningskomité uti dess betänkande den 30 Augusti 1880 upptagits såsom förvaringsplats för diverse förnödenheter; att ehuru en icke obetydlig del af fästningens fredsinventarier ännu icke blifvit kompletterade, utrymme likväl saknas för ett ändamålsenligt förvarande af fästningens stora uppbördsmateriel, så att kommendanten på uppbördsmannens härom gjorda anmälan hos varfschefen framhållit nödvändigheten af att snarast möjligt få gamla kruthuset såsom sådant utrymdt, i ändamål att kunna detsamma såsom materialförråd använda; att fördenskull, om icke kruthuset, som redan enligt Kongl. Brefvet den 3 Juni 1881 varit ifrågasatt att utrymmas, blifver tillgängligt såsom förrådshus, annat sådant måste inom fästningen uppbyggas, om, såsom föreskrifvet är och nödvändigt torde vara, fästningarnas fredsinventarier skola förvaras å fästningarna, medan de öfriga förvaras å varfvet i Carlskrona; och att det gamla kruthuset numera ansetts aldeles otjenligt såsom sådant, hvarjemte de i dess ställe till förvaring af krut afsedda krutmagasinen under vallarne antagligen för all framtid komma att vara så besvärade af fukt, att krutet, derstädes en längre tid förvaradt, skulle förlora sina vigtigaste egenskaper.

Vid dessa förhållanden och då krutets förvarande i det nuvarande otjenliga kruthuset äfven kan i händelse af explosion vålla oberäknelig skada å befästningarna, anser jag, lika med varfschefen, att ett kruthus å Espeskär eller annan dertill lämplig plats till förvarande af sjöbefästningarnas krutförråd under fredstid bör åvägabringas samt hemställer alltså, att ett anslag å 35,000 kronor härtill må af Riksdagen för år 1885 äskas.

Förutom ofvanstående har Marinförvaltningen föreslagit att till nya häkten vid flottans stationer skulle äskas ett extra anslag för år 1885 af

87,000 kronor; men alldenstund det för närvarande är i fråga att genom andra anordningar bereda nödiga häkten för både flottans och arméns räkning, lärer ofvanberörda förslag nu ej böra föranleda någon Eders Kongl. Majrts nådiga åtgärd.

Femte Imfvudtitcln.

23 Sammanlagda summan af de för år 1885 erforderliga extra anslag skulle alltså, såsom af ofvannämnda bilaga synes, utgöra 2,000,000 kronor; och en jemförelse mellan denna hufvudtitel, sådan den finnes i 1884 års riksstat upptagen och sådan den af Ivongl. Maj:t nu är föreslagen, utfaller på följande sätt:

1884. 1885.

Uppå tillstyrkan af statsrådets öfrige ledamöter behagade Hans Maj:t Konungen till alla delar i nåder bifalla hvad nu i afseende å regleringen af femte hufvudtiteln och i öfrigt för sjöförsvarets behof blifvit af departementschefen i underdånighet hemstäldt; och skulle afskrift af protokollet öfver hvad Kongl. Maj:t sålunda beslutat Finansdepartementet meddelas, för att läggas till grund vid författandet af Kongl. Maj:ts nådiga proposition om statsverkets tillstånd och behof, i hvad den afsåge femte hufvudtiteln och sjöförsvaret.

In fidem procolli L. Th. Neijber.

24 Femte hufyndtiteln

Förslag

till

Riksstat för Femte Hufvudtiteln år 1885.

Femte hufvudtiteln

25 Kronor.

Extra ordinarie anslag.

Till genomförande under år 1885 af löneregleringen för flottan................... .........

» fullbordande af ett öfningsfartyg................................................................

» fortsättande af en pansarbåt................................................... .................

o anskaffande af en minbåt....................................................... ..................

' » artilleri- och utredningsmatoriel till redan befintliga fartyg...........................

» minväsendet och mintillverkningsporsonalen................................................

» förrådshus å Björnholmen för laddade projektiler............................................

» skjutförsök och inskjutning af kanoner..........................................................

» komplettering af sjöfästningarnes inventarier..................................................

» ersättning af brandskada å kronans varf i Carlskrona......................................

» jernvägsförbindelse mellan varfvet i Carlskrona och Wexiö—Carlskrona jernväg... u nytt kruthus på Espeskär eller annan lämplig plats för sjöbefästningarne vid

Carlskrona................ ........ ................................................................

Summa

Bih. till Bihsd. Prat. 1884. 1 Sami. 1 Å/d.

190.000 276,400 |—

128.000 6,000

25.000 38,600 16,278 72,122

2,000,000 |- 4

Sjette hufvudtiteln.

Protokoll öfver Civilärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i Statsrådet å Stockholms slott den 9 Januari 1884.

Närvarande:

Hans Excellens Herr Statsministern Thyselius,

Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena Friherre Hochschild, Statsråden: Lovén,

von Steyern,

Friherre von Otter,

Hammarskjöld,

Richert,

Themptander,

Ryding,

von Krusenstjerna.

Departementschefen Statsrådet von Krusenstjerna anhöll att få underställa Kongl. Maj:ts nådiga pröfning frågan om reglerandet af utgifterna under riksstatens sjette hufvudtitel samt yttrade härvid, beträffande anslagstitlarne:

Bill. till Itilisd. Prat. 1884. 1 Sami. 1 Afd. 1 lläft.

2 Sjette lmfvudtiteln.

[1-2] Ang. de till Kommerskollegium anvisade anslag.

Tillfällig löneförbättring för Bergsstaten.

Ordinarie anslag1.

Kommerskollegium.

Sedan inom Civildepartementet blifvit under 1883 års sommar uppbörd! nytt förslag till grufvestadga, i hufvudsakliga delar bygdt på samma grundsatser som nu gällande lagstiftning i ämnet, samt derefter för Eders Kong!. Magt blifvit den 2 sistlidne November anmäldt, att med granskning af såväl detta förslag som de utaf utsedde komiterade utarbetade förslagen till förordning om patent och till lag om skydd för varumärken numera så fortskridit, att alla dessa ärenden inom en kortare tid kunde varda Eders Kongl. Maj:t till pröfning förelagda, behagade Eders Kongl. Magt befalla, att den af Riksdagen framstälda anhållan att få emottaga proposition om indragning eller ombildning af Kommerskollegium nu skulle till behandling upptagas, på det förslag till denna frågas lösning måtte kunna till nästkommande riksdag framställas. För sådant ändamål fann Eders Kongl. Maj:t samma dag godt förordna, att åt en komité af sakkunnige män skulle lemnas uppdrag att taga frågan i öfvervägande, utan annan vid utförandet af detta uppdrag fästad inskränkning eller begränsning än att för handläggning af ärenden angående handeln och näringarna borde finnas ett särskild! embetsverk, till följd hvaraf, sedan af komiterade blifvit utredt dels hvilka bland de Kommerskollegiets behandling nu tillhörande ärenden borde vid en ombildning af embetsverket vid detsamma bibehållas eller af ett nytt i dess ställe möjligen inrättadt öfvertagas eller ock till redan bestående embetsverk eller myndigheter hänvisas, dels ock huruvida något eller några slag af ärenden, som nu af andra embetsverk eller myndigheter vinna handläggning, borde till det ombildade eller nya embetsverket öfverflyttas, komiterade skulle hafva att afgifva fullständigt förslag till det ifrågavarande embet,sverkets organisation, äfvensom till de förändringar, hvilka i ett eller annat afseende kunde påkallas af ett hänvisande till behandling annorstädes af ärenden, hvilka nu .tillhörde Kommerskollegiet. Till ordförande i den sålunda förordnade komitén utsågs Kabinettssekreteraren C. H. T. A. Lagerheim och till ledamöter deri Ofverdirektören

3 Sjette hufvudtitehi.

P. E. Sidenbladh, Kommersrådet J. Sjöberg, f. d. Kommendörkaptenen J. E. Ekman och Fabriksidkaren R. Almström.

Enligt hvad komiténs ordförande hos mig, anmält, torde komiténs betänkande komma att i rnidten af instundande Februari månad ingifvas till Eders Kongl. Maj:t; Och anhåller jag att, sedan detsamma inkommit och behörig beredning föregått, få underställa ärendet Eders Kongl. Maj:ts pröfning.

Emellertid är jag för närvarande förhindrad att rörande kollegiets förändrade organisation framställa något förslag. Vid sådant förhållande torde de nu för Kommerskollegiet anvisade belopp, nemligen å ordinarie stat 76,000 kronor och å extra stat för tillfällig löneförbättring 8,540 kronor, fortfarande böra i statsregleringen beräknas.

Likaledes och då någon lönereglering för bergmästarne icke lämpligen torde böra vidtagas förr än den nya grufvestadgan blifvit till sitt innehåll slutligen bestämd, lära de fyra bergmästare, hvilka icke äro med boställen försedde, samt de tre tjenstemännen vid Sala silfververk böra äfven under nästkommande år, i likhet med hvad för flera föregående år egt rum, få sig anvisade tillfällig löneförbättring med tjugo procent å de till dem utgående löner; och hemställer jag således, att Eders Kongl. Maj:t måtte föreslå Riksdagen att för berörda ändamål på extra stat för år 1885 anvisa 2,420 kronor.

Rikets ekonomiska kartverk.

Redan förut har inför Eders Kongl. Maj:t blifvit anmäldt, hurusom de praktiska försök, hvilka kommissionen .för de allmänna kartarbetena fått sig anbefaldt att verkställa för att utröna, hvilka besparingar af tid och kostnader kunde ernås genom att förena de ekonomiska och topografiska kartverken till ett kartverk med begagnande af en gemensam fältmätning och billiga reproduktionsmetoder, under år 1882 afslutats, och att bemälda kommission den 21 Oktober samma år afgifvit underdånigt utlåtande i fråga om de ekonomiska och topografiska kartverkens framtida bearbetande, samt dervid, med godkännande i dess hufvudgrunder af det förslag, som blifvit af 1878 års kartverkskomité framstäldt, föreslagit vissa bestämmelser rörande kartverkens ordnande. Asigterna derom inom kommissionen hade dock icke kunnat förenas, utan två af kommissionens ledamöter, dåvarande afdelnings-

[3]

Anslag till rikets ekonomiska kartverk.

4 Sjette hufvudtitcln.

chefen för generalstabens topografiska afdelning och chefen för statistiska centralbyrån, hade uttalat särskilda från kommissionens öfriga ledamöters åsigt skiljaktiga meningar; och i det yttrande, som befälhafvaren för generalstaben, på grund af nådig befallning, den 12 December 1882 afgaf, och hvari han visserligen i åtskilliga delar biträdde kommissionens förslag, uttalade han dock i fråga om andra delar af detsamma väsentligen afvikande tankar. Då enighet mellan de sakkunnige sålunda icke kunnat ernås rörande lämpligaste sättet föi kai Inverkens framtida bearbetande, och denna omständighet bjöde, att eu synnerligen fullständig och noggrann beredning af denna på vår Samtida utveckling i flera hänseenden ingripande fråga måste föregå, innan ärendet till slutligt afgörande företogos, kunde något definitivt förslag angående kartverksfrågans ordnande icke före sistförfluten riksdag föi Eders Kongl. Magt framläggas.

Efter det emellertid tvifvelsmål uppstått, huruvida icke de beräkningar, kommissionen på grund af de verkstälda försöksarbetena gjcnt i fråga om tiden och kostnaderna för kartarbetenas fullbordande, tilläfventyrs kunde i verkligheten gestalta sig något annorlunda och således i mer eller mindre mån tåla jemkning, har tillfälle till erfarenhets vinnande härutinnan erbjudit sig, sedan, i och med de ekonomiska kartarbetenas förläggande till Vermlands län, en ny arbetsmetod, i vissa väsentliga delar öfverensstämmande med den af kommissionen för dess försöksarbeten begagnade, derstädes tillämpats. Resultaten af dessa arbeten föreligga nu i den af afdelningschefen rörande 1883 års verksamhet afgifna underdåniga berättelse af den 29 November

samma år. _ .ii

I denna berättelse anför afdelningschefen, bland annat, att falt-

mätningen inom nämnda län utförts på underlag af en förut i orten sammansatt stomkarta i stället för att, såsom eljest plägade ske, företagas särskildt på hvar och en af de till mätningsskalan nedtranspoiterade hemmanskartorna, hvilka först efter fältmätningens utförande hopfogades till ett sammanhängande helt; att detta nya arbetssätt enligt afdelningschefens åsigt utgjorde ett nästan nödvändigt vilkor såväl för utöfvandet af en verksam kontroll som för eu sådan planmessig anordning och fördelning af både vinter- och sommararbetena, att äfven en tillfälligt anstäld och således billigare personal kunde vid fältmätningen användas; och att, då samma arbetssätt redan blifvit tillämpadt vid de af kommissionen för de allmänna kartarbetena utförda försöksarbeten, en sammanställning af de under två års arbeten i Vermland nu vunna resultat och de på grund af nämnda försöksarbeten

Sjette hufyiidtiteln. 5

härledda och härmed jemförbara siffror vore af intresse. För att visa, huru eu sådan jemförelse utfaller, atidrager afdelningschefen följande:

»tlvad då först stomkartans sammansättning vidkommer, så har under åren 1882 och 1883 sammansatts ett område af omkring 55 qvadratmil,' häri likväl inberäknadt ett bälte af omkring 7 qvadratmil af sjön Venern, emedan den härinom belägna skärgård förorsakat tidsödande mätningar. Om för denna sammansättning använd personal och tid läggas till grund för en beräkning, så erhålles det resultat, att för sammansättning af 32 qvadratmil stomkarta erfordras under fem månader ej fullt 5 personer. I kartverkskommissionens beräkningar antages det erfordras 11 personer för samma ai'bete.

Vid de vinterarbeten, som kunna hänföras till stomkartans upprättande, hafva under de senaste två åren användts 5 å 6 qvinliga biträden samt 2 kartografer, hvilka dock tidtals haft andra arbeten sig anförtrodda. Kommissionens för sammansättning af 32 qvadratmil beräknade vinterpersonal eller 7 personer, förutom 8 qvinliga biträden, har sålunda visat sig under de hittills utförda arbetena af detta slag kunna icke obetydligt minskas.

Beträffande slutligen planmätning å förut sammansatt stomkarta kan endast resultatet af en sommars arbete läggas till grund för en jemförelse. Af detta resultat, sammanstäldt med derför använd tid och personal, har emellertid beräknats, att med 6 månaders arbetstid, hvaraf 5 i arbetsorten och 1 för ritning vid hufvudstationen, kan 1 kartograf planmäta och upprita ett område af 1,9 qvadratmil. I kartverkskommissionens beräkning, der en renritning på särskildt papper likväl förutsättes, antages 1 kartograf kunna på 7 månader planmäta och renrita 1,6 qvadratmil.»

Efter de sålunda verkstälda jemförelserna mellan resultaten af arbetena i Vermland och de af kommissionen gjorda beräkningar anför afdelningschefen slutligen följande:

»I sitt underdåniga utlåtande af den 21 Oktober 1882 rörande de praktiska försöken har kartverkskommissionen framhållit vanskligheten af att genom några få qvadratmils kartläggning efter nya metoder kunna draga några tillförlitliga slutsatser i fråga om tid och kostnad för hela landets uppmätning. Ehuru de två sistförflutna årens arbeten omfatta en jemförelsevis större yta, kunna dock de af dem härledda siffror icke heller erbjuda någon fullkomligt säker grundval för uppställandet af nya beräkningar rörande i fråga varande slag af arbeten. Men den slutsats torde af det anförda kunna dragas, att de hittills i dessa afseenden på olika vägar härledda siffror äro för höga och icke

6 Sjette hnfmdtiteln.

kunna tillmätas tillräcklig’ tillförlitlighet. Sådana förenklingar och förbättringar i arbetsmetoder, att den’ fast anstälda personalens antal kan minskas genom uppblandning med för arbete å fältet endast mot dagaflöning anstälda biträden, att det ekonomiska kartverkets arbeten i vidsträcktare grad än hittills kunna användas som underlag för den topografiska kartans upprättande, samt slutligen att kostnaderna för kartornas utgifvande kunna nedbringas, torde nemligen både kunna-och böra införas. De kunna likväl icke på en gång genomföras och allra minst under sådana ogynsamma förhållanden, hvillca sedan eu följd af år utöfvat ett hämmande tryck på de allmänna kartverkens fortgång, och hvaraf såsom exempel endast torde behöfva framhållas, att det ekonomiska kartverkets arbeten på fältet under de senaste åren uteslutande utförts af eu personal, hvars medelålder för närvarande uppnår den höga siffran af 46 år och hvaraf flertalet åtnjuter 2 å 3 ålderstillägg å arfvode t.

Jag vågar derför inför Eders Kongl. Maj:t uttala den åsigten, att, i den mån ofvan antydda reformer visa sig kunna så småningom genomföras, do hittills beräknade siffror i afseende å tid och kostnad för de allmänna kartverkens fullbordande skola kunna betydligt nedsättas.»

Sedan Eders Kongl. Magt, med anledning af hvad afdelningschefen i sin embetsberättelse sålunda anfört, funnit nödigt från kommissionen för de allmänna kartarbetena inhemta yttrande, huruvida någon tids ytterligare erfarenhet kunde erfordras för bedömande af den tid och do kostnader, som kunde åtgå för de allmänna kartarbetenas utförande enligt det af kommissionen afgifna förslag, har kommissionen uti underdånigt utlåtande af den 12 December 1883 till en början erinrat, hurusom kommissionen i dess utlåtande af den 21 Oktober 1882 betonat de svårigheter. Indika förutsågos skola möta vid att genom försöksarbeten, indika af mångfaldiga skäl måste begränsas så väl till Oinfattning som i afseende på tiden för deras fullbordande, kunna härleda några fullt tillförlitliga slutsatser rörande erforderlig tid och kostnad för hela landets kartläggning, samt uttalat den åsigt, att, först sedan de många med en sådan kartläggning förenade olika slag af arbeten efter en fullt ordnad plan under en längre tid fortgått, några mera tillförlitliga, tids- och kostnadsberäkningar kunde utföras; hvarefter kommissionen vidare anfört att, då kommissionen icke dess mindre ansett sig böra lägga de genom de utförda försöksarbetena härledda siffror i hufvudsak oförändrade till grund för sina kostnadsberäkningar, hade detta skett med samtidigt framhållande af do skäl, hvilka otvetydigt talade för att de på denna väg erhållna kostnadssiffror vore för

7 Sjette lmfvudtiteln.

höga och i den uttalade afsigten att framför allt undanrödja hvarje anledning till tvifvel om de beräknade kostnadernas tillräcklighet; att resultaten af de arbeten, Indika, efter nämnda försöksarbetens afslutande blifvit inom Vermlands län utförda, nu gåfve ytterligare stöd för den åsigten, att de beräknade kostnaderna kunde icke obetydligt nedbringas hvad beträffade den del af de allmänna kartarbetena, som folie inom området af det ekonomiska kartverkets verksamhet, likasom af hvad i öfrigt blifvit af afdelningschefen för generalstabens topografiska afdelning anfördt kunde slutas, att till besparing ledande förenklingar <5ch förbättringar i arbetsmetoder äfven inom öfriga grenar af kartarbetet kunde så småningom införas; samt att kommissionen under sådana förhållanden ansåge skäl vara för handen att inhemta någon tids ytterligare erfarenhet för bedömandet af den tid och de kostnader, som kunde vara erforderliga för de allmänna kartarbetenas fullbordande.

Äfven i andra afseende]! torde måhända ytterligare erfarenhet böra inhemtas för kartfrågans rätta bedömande. I fråga om metoderna lör kartors reproducerande hafva under senaste åren i flera främmande länder gjort sig gällande vissa nya metoder af beskaffenhet att genom deras tillämpning ej ringa tid och kostnad lära kunna besparas, huruvida dessa fördelar möjligen motvägas af olägenheter, som göra metodernas användning i mer eller mindre mån olämplig, har ännu icke, så vidt jag känner, varit föremål för undersökning i vårt land; men för ett, slutligt ordnande af grunderna för fortsättandet af rikets kartläggning torde eu närmare utredning äfven härutinnan vara af nöden.

På grund af hvad jag sålunda anfört lärer Eders Kong!. Maj:t finna, att frågan om kartverkens definitiva ordnande ännu icke vunnit den utredning, att den nu bör till Eders Kongl. Maj:ts bepröfvande framläggas. Då för öfrigt några särskilda skäl icke äro för handen att för närvarande vidtaga någon väsentlig ändring i ett eller annat afseende i planen för de båda ekonomiska kartverken, öfvergår jag nu till att föreslå hvad som under sådana förhållanden, enligt min tanke, kan anses lämpligt och skäligt.

För dessa båda kartverk — det för mellersta och södra delarne af riket och det för Norrbottens län — har afdelningschefen för generalstabens topografiska afdelning uti särskilda underdåniga memorial den 26 November 1883 afgifvit förslag till inkomst- och utgiftsstat, och har Eders Kongl. Maj:t, sedan kartverkskommissionen i ärendet sig yttrat, den 14 nästlidne December faststält utgiftsstater för innevarande års ekonomiska kartarbeten, slutande å en summa af 65,500 kronor för dem,

8 Sjette liufvudtiteln.

som afse mellersta och södra delarhe af riket, samt å 31,000 kronor för arbetena inom Norrbottens län. x

Till dessa utgifter äro att påräkna:

för mellersta och södra delarne af riket:

beräknad behållning för år 1883 3,G00 kronor, anslag på ordinarie stat 6,000 kronor, anslag på extra stat 45,000 kronor, under anslaget till landtmäteristaten besparade 23 andre.landtmätarelöner 20,700 kronor samt förslagsvis beräknad inkomst för under år 1883 försålda kartor 200 kronor, eller tillhopa 75,500 kronor; och

för Norrbottens län:

motsedd behållning från år 1883 5,000 kronor, anslag på extra stat 31,000 kronor samt beräknad inkomst för försäljning af kartor 200 kronor, eller sammanräknadt 36,200 kronor.

Enligt Riksdagens medgifvande och Eders Kong!. Maj:ts beslut af sist berörda dag kommer beräknade öfverskottet å tillgångarne för kartverket för mellersta och södra delarna af riket att i män af behof användas till bestridande af utgifter för det topografiska kartverket.

I fråga om storleken af det anslag, som för det ekonomiska kartverkets fortsättande under år 1885 kunde erfordras och borde hos Riksdagen äskas, har afdelningschefen för generalstabens topografiska afdelning anfört, att, sedan Eders Kongl. Maj:t genom nådigt bref af den 8 Januari 1879 befalt, att inom kartografpersonalen inträffande ledigheter icke borde utan nådig tillåtelse återbesättas, kartografernas antal så småningom minskats från 17 till det nuvarande antalet 12. De öfverskott å de anvisade anslagen, som härigenom år efter annat uppstått, hade visserligen, oberoende af den fast anstälda personalens minskning, kunnat med fördel användas för kartverkets arbeten genom anställande af tillfälliga biträden vid arbetena å fältet; men sedan Eders Kongl. Maj:t den 28 Maj 1880, i öfverensstämmelse med Riksdagens derom gjorda framställning, förordnat, att kostnaden för de praktiska försök, iivilka det ålades kommissionen för de allmänna kartarbetena att utföra, skulle bestridas af de till kartverken anvisade medel, hade deraf följt, att åt ekonomiska kartverkens arbeten måst gifvas en sådan begränsning, att de för sistnämnda ändamål 'nödiga medel kunde inbesparas. Sedan nämnda praktiska försök under år 1882 fullbordats, hade Eders Kongl. Maj:t på derom gjorda framställningar bifallit, att under år 1883 och innevarande år möjligen uppstående behållning i det med 45,000 kronor beviljade extraanslaget till de ekonomiska kartarbetena i södra och mellersta delarne af riket finge i händelse af behof

9 Sjette Imfvu cl titeln.

användas äfven till bestridande af utgifter för det topografiska kartverket. De för 1884 afgifna förslag till arbetsplaner och till de deraf beroende inkomst- och utgiftsstater hade derföre blifvit för båda de ifrågavarande kartverken i samband uppgjorda med afseende fästadt på en möjligast planmessig fortgång af de, ehuru af olika kartverk utförda, likväl af hvarandra så nära beroende särskilda arbetsprocesserna, och härvid hade det visat sig nödigt att i viss mån begränsa arbetsplanen för det ekonomiska kartverket och dymedelst bereda en tillgång, hvarförutan det topografiska kartverkets arbeten måst på ett störande sätt inskränkas. De under de senare åren å ekonomiska kartverkets anslag uppkomna öfverskott hade också hufvudsakligen föranledts deraf, att utgifterna för kartverket måst begränsas för beredande af tillgång för andra med detsamma nära sammanhängande ändamål. Ett af dessa ändamål hade varit att åt de geodetiska arbetena, hvilka det ålåge den topografiska afdelningen att utföra och hvilka utgjorde grundvalen äfven för det ekonomiska kartverkets arbeten, gifva erforderlig utvidgning, livilket ändamål icke skulle kunnat uppnås med de jemförelsevis ringa medel, som stått till topografiska afdelningens förfogande; och har afdelningschefen på grund af hvad han sålunda anfört hemstält, att det nu utgående extra anslaget för det allmänna ekonomiska kartverket af

45,000 kronor måtte beviljas äfven för år 1885 samt behållningen derå få i mån af behof användas äfven till bestridande af utgifter för det topografiska kartverket.

Vid afgifvande af underdånigt förslag rörande beloppet af det anslag, som för Norrbottens läns ekonomiska kartverk för 1885 erfordras, har afdelningschefen meddelat, att kartarbetena inom nämnda län nu så fortskridit, att uppmätningen af länets fjellbyggd under år 1883 afslutats samt den plana kartläggningen af lappmarkens skogland under innevarande år motses kunna fullbordas, så att detta kartverks arbeten derefter i hufvudsak komma att inskränka sig till uppmätning och återgifvande af höj dbildningen såväl inom den i detta afseende ännu icke bearbetade delen af nämnda skogland som ock inom kustlandet samt till utgifning i tryck af kartor med tillhörande bcskrifningar. Denna kartutgifning kunde under år 1885 bedrifvas i större omfattning och, delvis af denna anledning, hade afdelningschefen ansett nödigt att af 1884 års anslagsmedel söka bereda ett öfverskott, som vid förslag till inkomst- och utgiftsstat för detta kartverk sistnämnda år beräknats till 5,200 kronor. Men härvid hade för afdelningschefen, enligt hvad han förmält, jemväl en annan omständighet varit bestämmande, för hvilken jag nu anhåller att få redogöra.

Bih. till Piksd. Prof. 1 Afd. 1 Sami. 1 Hiift.

o

10 Sjette lmfnidtiteln.

Redan innan afdelningschefen afgifvit förenämnda förslag rörande arbetena 1885, hafva komiterade för uppgörande af förslag till förordning angående de svenske lapparne och de bofaste i Sverige hos Eders Kong! Maj:t gjort underdånig hemställan om vidtagande af åtgärder, genom hvilka Vesterbottens fjelland snarligen kunde blifva lagdt å karta på det sätt och i den ordning, som redan skett för Norrbottens läns fjelltrakter; i hvilket afseende komiterade hufvudsakligen anfört, att de vid uppgörande af sitt förslag förutsatt, att trakter, som komme att upplåtas till lapparne, snart skulle blifva kartlagda, emedan en fullt riktig indelning i lappbyar icke kunde ega rum utan tillgång på kartor öfver de trakter, som skulle indelas till sådana byar, och uppfattningen om, att en trakt kunde erbjuda tillräckligt bete för ett visst antal renar, icke kunde blifva riktig, såvida man icke egde kännedom om traktens naturliga beskaffenhet.

Uti underdånigt utlåtande i anledning af denna framställning har afdelningschefen, som icke kunnat frånkänna de af komiterade anförda skäl stor betydelse, instämt i hufvudsyftet med deras hemställan och dervid framhållit, hurusom fördelar genom besparing af tid och kostnader obestridligen skulle vinnas' derigenom att, i den mån arbetena med Norrbottens läns kartläggning fullbordades, den härigenom successivt ledigblifvando personal, hvilken redan vore förtrogen med de särskilda arbetsmetoder, som vid kartläggning af fjellandet tillämpas, och med de egendomliga förhållanden, hvarmed vistelsen i sådana öde trakter vore förknippad, finge i det angränsande länet användas. Innan de allmänna grunderna för hela landets kartläggning blifvit faststälda, ansåg afdelningschefen dock, att något förslag i afseende på tid, sätt och medels anskaffande för eu sådan anordning icke lämpligen kunde uppställas. Då emellertid några egentliga kartläggningsarbéten inom Vesterbottens län icke kunde påbörjas med mindre än att åt den grundläggande triangelmätningen gifvits ett par års försprång, framhöll afdelningschefen önskvärdheten deraf, att en sådan triangelmätning ju förr desto hellre kunde påbörjas inom Vesterbottens län.

I sammanhang med afdelningschefens nu föreliggande hemställan om anslag för Norrbottens läns ekonomiska kartverk för år 1885 har afdelningschefen, under åberopande af hvad han i anledning af omförmälde komiterades framställning anfört, påpekat, hurusom enligt hans åsigt en utväg förefunnes för att kunna under år 1885 påbörja triangelmätning inom Vesterbottens län. Han yttrar i sådant afseende att, då de terräng-rekognosceringar, hvartill, efter det planmätningen under år 1884 antagligen blefve fullbordad, arbetet å fältet inom Norrbottens

11 Sjette liufvudtiteln.

län i hufvudsak komme att inskränkas, redan kunde sägas hafva ett visst försprång i förhållande till afvittringen, af hvars fortgång utgifningen af kartorna vore beroende, så torde åt dessa terräng-rekognosceringar kunna gifvas en sådan begränsning, att såväl med hänsyn till det öfverskott, hvilket blifvit å 1884 års anslag beredt, som ock under förutsättning att det nu utgående anslaget af 31,000 kronor äfven blefve för år 1885 beviljadt, en tillgång kunde beredas, tillräcklig för triangelmätningens påbörjande inom Vesterbottens län.

Med stöd af hvad afdelningschefen sålunda, anfört, har han föreslagit, att anslag till ekonomiska kartverket i Norrbottens län måtte för år 1885 anvisas till enahanda storlek, som för år 1884 medgifvits, samt att den behållning, som möjligen kunde komma att uppstå, finge användas till bestridande af utgifter för generalstabens topografiska afdelning', äfvensom att den vid Norrbottens läns kartverk anstälda personal finge med anledning deraf och om så befunnes lämpligt användas vid topografiska arbeten äfven utom nämnda läns område.

Slutligen har afdelningschefen hemstält dels att, då med 1884 års utgång vinterarbetena i Norrbottens län icke vidare torde få den omfattning, att någon officer af generalstaben behöfde vara under vintermånaderna förlagd inom länet, förmanskapet och den närmaste ledningen af arbetena vid hufvudstationen i Luleå måtte öfverlemnas åt en kartograf och ett arfvode af 500 kronor för år åt denne i sådant afseende anvisas, dels ock att den nu till kartografpersonalen vid de båda ekonomiska kartverken under arbete å fältet utgående dagaflöning af 3 kronor måtte från och med år 1885 ökas till 4 kronor 50 öre med tillskott af, på sätt redan vore medgifvet, ytterligare en krona om dagen för den kartograf, som vid det allmänna ekonomiska kartverket biträder vid kartarbetenas öfvervakande och kontroll; i hvilket senare afseende afdelningschefen anfört, att berörda dagaflöning, som år 1867 faststäldes till sitt nuvarande belopp, uppenbarligen vore otillräcklig med hänsyn till den stegring i lefnadskostnad, som sedan dess inträdt, samt att, sedan do vid generalstabens topografiska afdelning anstälda civila biträden och kommenderade officerare af armén genom nådiga brefvet af den 30 april 1881 fått sig tillerkänd en dagaflöning under arbeten å fäjtet af 4 kronor 50 öre, billigheten fordrade, att öfverensstämmelse åvägabragtes i afseende å denna aflöning åt de vid de olika kartverken likstälda personer. Den i fråga satta förhöjningen i aflöningen, uppgående för hela kartverkspersonalen till ett sammanlagdt belopp af omkring 3,600 kronor, skulle ej föranleda någon tillökning i kartverksanslagen.

12 Sjette liufyudtiteln.

[

Kartverkskommissionen har förordat allt hvad afdelningschefen sålunda hemstält.

I öfverensstämmelse med hvad komiterade för uppgörande af förslag till förordning angående de svenske lapparne och de bofaste i Sverige hemstält, torde Eders Kong]. Maj:t finna det vara nödigt, att åtgärder vidtagas för kartläggning af Vesterbottens läns fjelland, om än till en början ondast i den omfattning afdelningschefen för generalstabens topografiska afdelning angifvit. Med anledning deraf och med afseende jemväl å hvad afdelningschefen i öfrigt anfört lärer någon förändring i de hittills utgående anslagen till de ekonomiska kartverken nu icke böra ifrågakomma; och torde möjligen uppstående behållningar å anslagen till båda kartverken, i likhet med hvad som nu eger rum i afseende å anslaget till allmänna ekonomiska kartverket, böra användas till fyllande af kostnader för det topografiska kartverket, för hvars arbeten, såsom chefen för landtförsvarsdepartementet till dagens statsrådsprotokoll anmält, de för detta kartverk anvisade medel icke förslå.

Nödigt afseende å stegrade lefnadskostnader äfvensom billigheten påkalla den af afdelningschefen föreslagna förhöjda dagaflöningen vid arbete å fältet, hvilken synes böra utgå redan från och med innevarande år. Då aflöningens nuvarande belopp blifvit af 1875 års riksdag faststäldt, torde emellertid förhöjningen, fastän icke föranledande någon anslagsökning, ej kunna beviljas utan Riksdagens medgifvande.

Jag tillstyrker således i underdånighet, att Eders Kongl. Maj:t, som framdeles lärer taga under öfvervägande frågan om den vid Norrbottens läns kartverk anstälda personals användande vid topografiska arbeten utom länet äfvensom afdelningschefens hemställan om öfverlemnande af förmanskapet och närmaste ledningen af kartverksarbetena vid hufvudstationen i Luleå åt en kartograf samt om arfvode åt denne, täcktes föreslå Riksdagen

att, utöfver det å riksstatens sjette hufvudtitel för rikets ekonomiska kartverk uppförda ordinarie anslag 6,000 kronor, under samma hufvudtitel på extra stat för år 1885 anvisa till fortsättande af de ekonomisk-geografiska kartarbetena i Norrbottens län 31,000 kronor och för de ekonomiska kartarbetena i öfrige delar af riket 45,000 kronor eller tillsammans 76,000 kronor, äfvensom medgifva att möjligen uppstående behållningar å båda anslagen må användas äfven för bestridande af utgifter för det topografiska kartarbetet,

samt att den från berörda anslag till ordinarie och extra kartografer vid de båda ekonomiska kartverken utgående dagaflöning under tiden för arbetet på fältet måtte från och med år 1884 höjas från 3 kronor

13 Sjette liufvudtiteln.

till 4 kronor 50 öre, med tillskott, hvad det allmänna ekonomiska kartverket angår, af ytterligare en krona för den kartograf, som biträder vid arbetenas öfvervakande och kontroll.

Landsstaterna i länen.

I underdånig skrifvelse den 13 sistlidne Juni angående regleringen af utgifterna under riksstatens sjette hufvudtitel har Riksdagen, med föranledande af en inom densamma väckt motion, anhållit det Eders Kongl. Maja täcktes till Riksdagen afgifva förslag till landshöfdingelöneregleringsfondens indragning till statsverket samt i sammanhang dermed till uppförande i riksstaten af de till landshöfdingelönernas bestridande erforderliga belopp äfvensom till de åtgärder i öfrig!, som på grund af denna anordning kunde erfordras.

I anledning häraf har statskontoret den 18 nästlidne Oktober afgifva infordradt underdånigt utlåtande och deri förordat godkännande af riksdagens i fråga varande framställning samt föreslagit de åtgärder, som för sådan händelse borde vidtagas.

Landshöfdingelöneregleringsfonden daterar sig egentligen från 1828—4830 årens riksdag. 1 sin till denna riksdag aflåtna nådiga proposition anförde Kongl. Maj:t, bland annat, att i anseende till missförhållandet mellan de vid landshöfdingetjensterna varande lönevilkor, för vissa af dessa tjenster alldeles otillräckliga och för andra åter utöfver behofvet bestämda, Kongl. Maj:t föranstaltat om project till en lämplig och billig jemkning och reglering härutinnan, hvilken, efter hvad föreses kunde, så komme att utfalla, att något tillskott icke syntes blifva erforderligt, utan att bristerna i hvad som lämpligen syntes böra bestås vid on tjenst kunde fyllas af öfverskottet deruti vid en annan, och att denna lönereglering komme att grunda sig derpå, att de indelta lönerna försvunno; och föreslog i följd deraf Kongl. Maj:t att, i mån som de indelta lönerna vid landshöfdingetjensterna kunde med innehafvarnes begifvande eller vid deras afgång upphöra och till statsverket ingå, ett kontant belopp, svarande mot samma löner efter ett medium af de senast derförutgångna tio årens markegångspris beräknade, måtte af statsverket i stället utbetalas.

Landshöfdingélöneregleringsfondens indragning m. m.

14 Sjette Imfriultiteln.

Till svar å donna proposition yttrade Rikets Ständer i underdånig skrifvelse den 4 januari 1830 angående regleringen af riksstatens dåvarande andra hufvudtitel att, som något förslag till den i nådiga propositionen omförmälda jemkning och reglering af landshöfdingelönerna ej blifvit Rikets Ständer meddeladt, Rikets Ständer ansett sig böra inskränka sitt yttrande i detta ämne till endast den underdåniga anhållan att, med begagnande af de för landshöfdingarne på stat då befintliga anslag, utan vidare utgift för statsverket, eu för desse embetsman lämplig lönereglering måtte vidtagas.

Sedan härefter med anledning af Kong!. Maj:ts nådiga föreskrifter förslag till en lämpligare reglering af lönevilkoren vid landshöfdingetjensterna blifvit upprättadt, faststälde Kongl. Maj:t den 24 Februari 1837 aflöningsstat för landshöfdingarne, fria husrum i landshöfdingeresidenset eller, der sådana icke tunn os, den i stället anslagna hushyra oberäknade. Enligt denna lönereglering, angående hvilkens genomförande och afslutande närmare bestämmelser meddelades genom nådiga brefvet den 20 Juni 1853, blot en jemnare fördelning af de dertill befintliga tillgångarne vidtagen. I afseende å löneregleringen skulle iakttaga,s, bland annat, att dåvarande landshöfdingar icke rubbades i de löneförmåner och rättigheter, de enligt sina fullmakter och författningarne egde tillgodonjuta, så att löneregleringen icke i andra delar, än hvad deremot ej vore stridande, för dem tillämpades; och borde de uppkommande tillgångarne till löneförhöjningarne under särskild rubrik ingå och redovisas till dåvarande andra hufvudtitelns besparingar samt löneförhöjningarne derifrån utgå, intilldess öfverflyttningen deraf från eu till annan landshöfdingetjenst å stat kunde verkställas. Under 1860talet väcktes åter fråga, huruvida icke landshöfdingarnes löner skulle, efter då mera förändrade förhållanden, kunna inom de för ändamålet befintliga och påräkneliga tillgångar lämpligare regleras; och enligt nådiga brefvet den 28 November 1871 förklarade Kongl. Maj:t sig med en sådan reglering afse såsom slutligt mål dels att samtlige landshöfdingar, jemte det de bibehöllos vid bostad i länsresidenset och vid dertill hörande trädgård och parkanläggningar, de der borde i sammanhang med bostaden af- och tillträdas, finge från landshöfdingelöneregleringsfonden qvartalsvis uppbära öfriga löneförmåner, sätta till vissa belopp i penningar, dels ock att statsverket befriades från att utgifva ej mindre forsellönser,sättning, der sådan till landshöfding utginge, än äfven det belopp, hvarmed värdet å de till landshöfdingarne förut indelta och anordnade, men enligt förordningen den 23 Juli 1869 till statsverket, mot ersättning medelst statsanslag i penningar, indragna

15 Sjette liufvudtiteln.

räntor och tiondeanslag, samma värde beräknadt efter årligt medelmarkegångspris, öfversköte berörda räntors och tiondeanslags omsättningsvärde. För vinnande af detta mål förordnade Kongl. Magt att, i den mån sådant lämpligen utan förnärmande af någons lagliga rätt kunde ske, alla till landshöfdingeindelningarne hörande fiske- och jagträttigheter, boställsjordar och andra lägenheter af hvad namn och beskaffenhet som helst, med undantag endast af de förenämnda, till länsresidensen hörande trädgårdar och parkanläggningar, skulle, der sådant icke redan skett, under arrende på tjugu år till den högstbjudande å auktion upplåtas mot afgifter, bestämda, icke i naturapersedlar att efter markegångspris lösas, utan endast i penningar, Indika arrendeafgifter, likasom afgifterna för de redan utarrenderade boställshemman och jordar, slutligen, sedan utarrenderingen blifvit i sin helhet genomförd, borde till löneregleringsfonden redovisas och ingå, hvarjemte Kongl. Maj:t vidare stadgade, att alla öfriga till landshöfdingarne från statsverket utgående lönebidrag vare sig penningar eller ersättningar för oindelt spanmål, för dagsverken, för qvarnräntor, för salpeterhjelpens förändrade utgörande, för exproprierad mark in. in. dylikt, likasom ersättningar af läns-, städs- eller landtkommuner eller bolag för upplåten jord, skulle efter 1874 års slut, der löntagares rätt icke sådant förhindrade, redovisas och ingå till löneregleringsfonden.

Enligt hvad statskontoret upplyst, är den enligt nådiga brefvet den 28 november 1871 åsyftade reglering af landshöfdingelönerna och i sammanhang dermed statsverkets befriande från forsellönsersättning samt viss godtgörelse för indragna räntor och tiondeanslag numera i allo genomförd, sedan landshöfdingelönen i Gefleborgs län, efter förre tjenstinnehafvarens afgång, blifvit jemlikt nådiga brefvet den 25 sistlidne Maj reglerad.

Landshöfdingelönerna äro för närvarande bestämda att, utöfver den landshöfdingarne tillkommande rättighet att njuta bostad i länsresidenset och begagna de dertill hörande trädgårdar och parkanläggningar, utgöra för landshöfdingarne i Göteborgs och Bohus län och Malmöhus län

15,500 kronor åt hvardera och för en hvar af de öfrige tjugotvå landshöfdingarne 13,000 kronor samt uppgå sålunda till sammanlagdt belopp af

317,000 kronor — Af dessa löner utgår dock den till landshöfdingen i Göteborgs och Bohus län, jemlikt nådiga brefvet den 11 November 1881, under nuvarande innehafvarens tjenstetid med endast 15,000 kronor, beroende derpå att han redan förut blifvit, enligt nådiga brefven den 15 Januari och den 12 Mars 1875, för sin tjenstetid tillagd en personlig lönetillökning af 3,000 kronor för år, hvadan nuvarande laudshöf-

16 Sjette lmfvudtiteln.

dingen i sistnämnda län uppbär i årliga löneinkomster 18,000 kronor. Vidare äro nuvarande innehafvarne af landshöfdingebeställningarne i Jönköpings och Elfsborgs län, jemlikt nådiga brefven den 12 Mars 1875 och den 11 November 1881, berättigade att under sin tjenstetid bibehålla de under lönerna förut inbegripna boställena Rjhof i Jönköpings län och Restad i Elfsborgs län, med beräknad afkastning för det förra bostället af 5,100 kronor och för bostället Restad af 1,700 kronor, till följd hvaraf under tiden besparas deremot svarande belopp å de för dessa landsliöfdingar bestämda löner.

Landshöfdingelöneregleringsfondens tillgångar bestå till väsentligaste del af de till landshöfdingeindelningarne förut hörande boställsjordar, lägenheter och rättigheter. Fonden har derjemte en behållning i kontant, utestående uppbörd och utlånta medel, som enligt 1882 års räkenskaper utgjorde 124,847 kr. 1 öre.

Enligt den af statskontoret lemnade utredning utgöras fondens utgifter af

dels ständiga, nemligen:

löner åt 22 landshöfdingar å 13,000 kronor...... 286,000: —

d:o åt 2 d:o å 15,500 » ..... 31,000: — 317,000: —

dels öfver gående:

personel löneförhöjning för nuvarande landshöf-

dingen i Göteborgs och Bohus län ............ 3,000: —

godtgörelse till statsverket såsom amortering af ackordet vid landshöfdingebeställningen i Vermlands län, enligt nådiga brefven den

27 December 1873 och den 13 Juni 1874 1,350: — 4,350: —

Fondens inkomster åter enligt samma utredning utgöras, beräknade efter förhållandena under år 1882, af:

l:o) anslag på riksstaten under rubrik »sjette hufvudtitelns anslag till landsstaterna i länen", bestående

Sjette hufVudtiteln. 17

dels utaf anvisning i kontant........ kronor 21,442: 28

dels och af det under nyssnämnda anslagsrubrik uppförda anslag till »indelning och dermed jemförlig anvisning på förslag, ersättningar» utgående ersättningar: för de till landshöfdingarne förut indelta och anordnade, men enligt förordningen den 23 Juli 1869 till statsverket indragna räntor och tiondeanslag, utgörande enligt det i samma förordning bestämda omsättningsvärde .................. » 122,115: 02

samt för afskrift^ qvarnräntor och andra till landshöfdingeindelningarne förut hörande anslag af oindelt spanmål och persedlar, i värde beräknadt efter 1882 års medelmarkegångspris ............................................... » 26,595: 04

summa anslag 170,152: 34 2:o) arrenden utaf de för fondens räkning utarrenderade fiske- och jagträttigheter, boställsjordar och andra lägenheter, i värde enligt 1882 års markegångs- och medelmarkegångspris, jemte uppskattade afkastningen å de af nuvarande landshöfdingarne i Jönköpings och Elfsborgs län mot

afdrag å lönerna innehafvande boställen............ kronor 123,432: 28

3:o) ersättningar af län, stads- eller landtkommuner eller bolag och enskilda personer samt allmänna verk för åt dem upplåten jord, hyresmedel, b o ställsräntor och ersättning för upphörd

dagsverksskyldighet vid Alnarp.............................. » 22,751: 30

4:o) räntemedel till följd deraf, att fondens behållning enligt nådiga brefvet den 11 November 1881 gjorts räntebärande, hvilka räntemedel för år 1882, vid hvars utgång af fondens behållning voro utlånade 103,982 kronor 50 öre, uppgingo till » 4,538: 50

Då något giltigt skäl, hvarför aflöningen till landshöfdingarne skall bestämmas i annan ordning än den, som är gällande i afseende å lö- Bih. till Rihd. Prot. 1884. 1 Sami. 1 Afd. 1 Saft. 3

18 Sjette hufyudtiteln.

nerna till statens öfrige embets- och tjensteman, icke lärer förefinnas, och då landshöfdingelöneregleringsfondens indragning till statsverket står i öfverensstämmelse med de åsigter i fråga om medelsförvaltningen, som under senare tider gjort sig gällande, och främjar enkelhet och reda i förvaltningen, anser jag mig böra tillstyrka fondens indragning, dock under de vilkor jag nu torde få närmare utveckla.

Såsom jag förut tillåtit mig nämna, afsåg bildandet af berörda fond att åstadkomma en för landshöfdingarne lämplig lönereglering, och Kong!. Maj:t har ock varit i tillfälle att tid efter annan, i den mån fondens ökade tillgångar sådant medgifvit, vidtaga förbättringar i lönevilkoren, som påkallats af de ständigt växande lefnadskostnaderna och penningevärdets fall. Bibehölles fonden, torde ock dess ställning inom en icke aflägsen framtid hafva medgifvit Eders Kong!. Maj:t att besluta den ytterligare lönetillökning, som i viss mån redan är erforderlig och antagligen vore vid den tiden oundgänglig. Varder nu fonden indragen och skola i följd deraf landshöfdingarnes, i likhet med andre embetsmäns, löner blifva fast bestämda af båda statsmakterna, torde man således nu böra tillse, hvilka ytterligare åtgärder böra i sammanhang med fondens öfverlemnande vidtagas för att det med fonden åsyftade ändamålet — en lämplig lönereglering för landshöfdingarne — må anses vara vunnet.

Hvad först sjelfva lönerna angår, torde — under förutsättning att de öfriga förmåner jag anser mig böra föreslå varda beviljade — de belopp, hvartill lönerna nu äro bestämda, kunna anses för närvarande skäligen motsvara hvad för beställningarna erfordras, utom i fråga om landshöfdingebefattningen i Göteborgs och Bohus län. Nuvarande innehafvaren af detta embete åtnjuter, såsom jag förut nämnt, i personlig löneinkomst 18,000 kronor, men efter hans afgång skulle lönen för en blifvande innehafvare uppgå till allenast 15,500 kronor. Denna summa är, med afseende å de synnerligen dryga lefnadskostnaderna i residensorten, uppenbarligen för låg, och jag anser derför, att lönen bör bestämmas, om icke till 18,000 kronor, dock åtminstone till 17,000 kronor för år. Denna förhöjning skulle dock ej föranleda någon ökad statsutgift under den nuvarande landshöfdingens tjenstetid, då denne redan har sig tillförsäkradt ett belopp, som Öl verstiger 17,000 kronor.

Enligt landshöfdingeinstruktionen åligger det landshöfding, hvarför sitt län, att förrätta mönstring med de beväringsskyldig^. För de deraf föranledda resor åtnjuter han icke någon godtgörelse. Då emellertid omkostnaderna för dessa resor, med afseende å länens större eller mindre vidsträckthet, i väsentligen olika grad tynga på landshöf-

19 Sjette hnfyndtiteln.

dingarne i de särskilda länen, samt vid bestämmande af deras löner hänsyn härtill ej synes varit tagen, torde detta missförhållande böra utjemnas, och landshöfdingarne berättigas att för i fråga varande resor åtnjuta ersättning enligt resereglementet, att utgå af sjette hufvudtitelns förslagsanslag: »rese- och traktamentspenningar». År landshöfdingen hindrad att sjelf verkställa dessa förrättningar och måste deras hållande således uppdragas åt annan person, har denne redan nu rätt att för resorna uppbära godtgörelse med enahanda belopp, som skulle tillfallit landshöfdingen, om han varit till ersättning berättigad.

Med landshöfdingelönen är förenad förmånen af fri bostad. Så länge emellertid en tillträdare af ett landshöfdingeresidens icke får mottaga detsamma annat än, så att säga, med tomma väggar, är denna förmån förbunden med ganska känbara ekonomiska uppoffringar för de, nödvändigtvis temligen rymligt tilltagna bostadslokalernas förseende med nödiga möbler och andra inventarier, uppoffringar så stora, att icke alltid den för embetet mest lämplige kan vara i tillfälle att underkasta sig dem. Utgifterna härför kunna nemligen för en landshöfding, som icke eger tillräcklig enskild förmögenhet, föranleda vid embetets tillträdande en skuldsättning, till hvars amortering lönen sedermera icke annat än undantagsvis lemnar tillgång. Vid ett tillfälle under senare åren, nemligen år 1866, har det också visat sig behöfligt att åt den då tillträdande landshöfdingen i Jemtlands län bereda medel till anskaffande af inom länsresidenset erforderliga möbler.

Af dessa anledningar har jag trott, att det ingalunda skulle vara ovigtigt, att någon del af den betydande landshöfdingelöneregleringsfonden för framtiden blefve reserverad för att, i den mån räntan dertill lemnade tillgång, förse landshöfdingarnes boställsvåningar med de inventarier af större och varaktigare värde, som för deras inredning, efter Eders Kongl. Maj:ts bepröfvande i hvarje särskild! fall, funnes erforderliga. Jag anser att, om fondens kontanta behållning, som vid 1882 års slut uppgick till 124,847 kronor 1 öre, blefve med derå ytterligare intill utgången af år 1884 tillkomna räntor för detta ändamål anslagen, så skulle derigenom så småningom kunna vinnas en icke ringa fördel och detta utan någon märkbar uppoffring från det allmännas sida.

En omständighet slutligen, som ofta och äfven inom Riksdagen utgjort föremål för uttalanden, är missförhållandet i afseende å beloppet af den landshöfdingarne tillförsäkrade pension, hvilken icke står i riktigt förhållande till löneförmånerna och embetets vigt. Pensionen utgör nemligen icke mera än 6,000 kronor. Om aflöningarne vore så rikligt tilltagna, att

20 Sjette hufvudtiteln.

anledningen till pensionens ringa belopp kunde sökas i en berättigad förutsättning, att en del af lönen kunde genom en klok hushållning besparas, vore om pensionsfrågan ingenting att säga; men så är ingalunda fallet. Redan vid 1856—1858 årens riksdag blef landshöfdingarnes pension från 4,500 riksdaler ökad till dess nuvarande belopp 6,000 kronor. I sammanhang dermed bestämdes för åtnjutande af pension till detta belopp, förutom de då allmänt gällande vilkor, äfven att landshöfding skulle innehaft embetet minst fem år. Vid jemförelse med de sedan den tiden stegrade lefnadskostnaderna torde pensionens böjande till 7,000 kronor ej kunna anses mera än möjligen motsvara de anspråk, som ifrågavarande embetsmål! böra ega rätt att hafva på skälig bergning, sedan de offrat sina bästa krafter i de maktpåliggande värf, som äro åt landshöfdingar uppdragna. Jag hemställer alltså, att landshöfding måtte erhålla rätt att, då han efter 65 lefnads- och minst 35 tjenst-eår, deraf minst 5 år såsom landshöfding, från embetet afgår, under sin återstående lifstid å allmänna indragningsstaten uppbära en årlig pension af 7,000 kronor.

Under förutsättning att Eders Kongl. Maj:t gillar hvad jag hittills yttrat, anhåller jag att få till Eders Kongl. Maj:ts pröfning framställa, hvilka åtgärder i öfrigt, som af fondens indragning till statsverket, enligt min tanke, skulle blifva erforderliga; i hvilket afseende jag tillåter mig föreslå, i hufvudsaklig öfverensstämmelse med hvad statskontoret derom hemstält,

att sammanlagda beloppet af de för landshöfdingarne, med iakttagande af den i fråga satta förhöjningen uti landshöfdingelönen i Göteborgs och Bohus län, nödiga löner 318,500 kronor uppföres i riksstaten å sjette hufva dtitelns ordinarie anslag under rubriken »landsstaterna i länen», efter afdrag dock af hvad till samma löners bestridande redan nu finnes å staten i kontant anvisadt, eller 21,442 kronor 28 öre;

att de afdrag, som skola under nuvarande innehafvares tjenstetid för åtnjuten boställsförmån ega rum å landshöfdingelönerna i Jönköpings och Elfsborgs län, med 5,100 kronor å lönen i det förra länet och med 1,700 kronor å lönen i det senare länet, efter fondens indragning ingå till sjette hufvudtitelns allmänna besparingar;

att det åt nuvarande landshöfdingen i Göteborgs och Bohus län beviljade personela lönetillägg må med det belopp, hvarmed detsamma jemte lönen öfverskjuter den för landshöfdingebeställningen föreslagna lön, eller således med 1,000 kronor uppföras å allmänna indragningsstaten

Sjette liufvudtiteln. 21

att derifrån utbetalas till nuvarande innehafvaren af beställningen, så länge han dervid qvarstår;

att då, hvad angår utgiften för amortering af ackordet vid landshöfdingebeställningen i Vermlands län, 1874 års riksdag bifallit, att de för lånet till landshöfdingeackordens amortering utstälda förbindelser, som då återstodo oinlösta, fingo annulleras och amorteringsfondens skuld i dess helhet afskrifvas mot vilkor, att ett årligt belopp af 1,350 kronor från och med år 1875 till och med 1885 från landshöfdingelöneregleringsfonden utginge och under inkomsttiteln extra uppbörd redovisades, ifrågavarande belopp, derest fonden varder med 1884 års utgång indragen, icke vidare må utgå;

att, hvad härefter beträffar landshöfdingelöneregleringsfondens förut af mig omförmälda inkomstbelopp, — förutom det å 21,442 kronor 28 öre, som torde böra, såsom jag nyss nämnt, ingå i landshöfdingelönernas sammanlagda belopp 318,500 kronor — riksstatens anslag till »indelning och dermed jemförlig anvisning på förslag, ersättningar», må efter fondens indragning icke vidare utgå;

att inkomsten af arrenden upptages och beräknas i riksstaten bland statsverkets ordinarie inkomster under titeln »arrendemedel»;

att af de utaf mig förut under mom. 3 omnämnda inkomster af åtskilliga ersättningar m. m.,

a) de ersättningar, enligt 1882 års markegång tillsammans uppgående till 385 kronor 89 öre, som till fonden erläggas utaf allmänna verk för till dem upplåtna jordområden å de landshöfdingarne anslagna löningsjordar, nemligen af

Fångvårdsstyrelsen:

för en del af lägenheten Stallhagen i Vesterås stad, enligt nådiga brefvet den 15 Oktober 1867, 10,25 smör att lösas efter årligt medelmarkegångspris;

för den till cellfängelsets i Gefle disposition upplåtna Kungsträdgården vid Gefle stad, enligt nådiga brefven den 11 Juni 1842, den 21 Mars 1850 och den 31 Mars 1882, tillhopa 325 kronor; och

Armé för vältning en: för en till Lifregementets husarkår upplåten jordrymd vid Örebro stad mot afgäld af 20 kubikfot 2 kannor råg, att lösas efter årligt medelmarkegångspids enligt nådiga brefvet den 10 December 1861,

vid fondens indragning icke vidare böra utgå;

b) den af kommuner och bolag utgående afgäld för till dem för all framtid upplåten jord samt afgälden för den å viss tid afsöndrade

22 Sjette hufvudtiteln.

andel af Halmstads slottsjord, tillhopa utgörande år 1882 17,409 kronor 83 öre, upptagas bland statsverkets arrendemedel;

c) boställsräntorna, uppgående för nämnda år till 446 kronor 53 öre och hvilka vid utgången af nu gällande arrendeaftal angående de boställsjordar, hvaraf räntorna utgå, komma att upphöra, må intill dess redovisas bland statsverkets ordinarie inkomster under titel »ränta»;

d) hyresmedlen för eu källare i Nyköpings gamla slott äfvensom planpenningarne för f. d. kronomagasinet Helgevärma, tillsammans uppgående för år 1882 till 106 kronor 25 öre, redovisas bland statsverkets inkomster under inkomsttitel »extra uppbörd»;

e) den ersättning, som jemlikt förordningen den 15 sistlidne Juni skall från statsverket till fonden utgöras för den från och med år 1884 till statsverket indragna afgälden för upphörd dagsverksskyldighet vid Alnarp, hvilken afgäld år 1882 utgjorde 4,402 kronor 80 öre, må med fondens indragning förfalla.

I 1884 års riksstat äro för landsstaterna i länen uppförda: Anvisning i kontant, deraf 95,000 kronor reservationsanslag, 2,334,489: — Indelning och dermed jemförlig anvisning på förslag,

ersättningar.......................................................................... 150,900: —

summa 2,485,389: —

I enlighet med hvad jag föreslagit, skulle anslaget till indelningsersättningar från riksstaten uteslutas och penningeanslaget förhöjas

med 297,057 kronor 72 öre eller till ................... kronor 2,631,546: 72

samt riksstatens anslag till landsstaterna i länen

alltså med................................................................. » 146,157: 72

komma att öfverskjuta nuvarande beloppet af samma anslag.

Deremot komme statsverkets inkomster att årligen ökas med de till lanclshöfdingelöneregleringsfonden nu ingående arrenden och afgälder m. in., hvilka efter förhållandet år 1882 utgjorde tillhopa 141,394 kronor 89 öre och antagligen inom få år komme att betydligt förhöjas; hvarjemte statsverkets utgifter skulle minskas med de fonden tillkommande ersättningar dels för jord, som upplåtits åt allmänna verk och dels för upphörd dagsverksskyldighet vid Alnarps kungsgård, utgörande dessa ersättningar efter förhållandet år 1882 tillhopa 4,788 kronor 69 öre.

På grund af hvad jag sålunda anfört, får jag i underdånighet tillstyrka, att Eders Kong!. Maj:t behagade föreslå Riksdagen

Sjette liufvndtiteln.

att det till landshöfdingelönernas bestridande erforderliga kontanta belopp 318,500 kronor från och med år 1885 å riksstatens ordinarie anslag uppföres;

att landshöfding för resor i anledning af beväringsmönstringar tillförsäkras rese- och traktamentsersättning enligt gällande resereglemente;

att landshöfding förklaras berättigad att från och med månaden näst efter den, då han efter 65 lefnadsår och minst 35 tjensteår, deraf minst fem år såsom landshöfding, från embetet afgått, under sin återstående lifstid å allmänna indragningsstaten uppbära årlig pension af 7,000 kronor;

att landshöfdingelöneregleringsfondens behållning vid 1884 års utgång i kontant, utestående uppbörd och utlånta medel reserveras för att, i den mån räntan å densamma lemnar tillgång, användas till att förse landshöfdingarnes boställsvåningar med de inventarier af större och varaktigare värde, som af Kongl. Maj:t finnas erforderliga, samt

att, under förutsättning det Riksdagen bifaller hvad sålunda föreslagits, landshöfdingelöneregleringsfonden måtte, med undantag endast af berörda behållning, med 1885 års ingång till statsverket indragas; och till följd deraf

dels det under sjette hufvudtitelns anslag till landsstaterna i länen uppförda anslag till »indelning och dermed jemförlig anvisning på förslag, ersättningar», 150,900 kronor, från riksstaten uteslutas och anvisningen i kontant under samma anslag höjas med 297,057 kronor 72 öre; och

dels det belopp, hvarmed den åt nuvarande landshöfdingen i Göteborgs och Bohus län jemte lönen beviljade personela lönetillökningen öfverskjuter den föreslagna lönen 17,000 kronor, eller sålunda 1,000 kronor uppföras å allmänna indragningsstaten att derifrån utbetalas till beställningens nuvarande innehafvare, så länge han dervid qvarstår;

Och torde, i händelse af bifall härtill, landshöfdingelöneregleringsfondens inkomster af arrenden och afgäld för till kommuner, bolag och enskilda personer upplåten jord, boställsräntor, hyresmedel och plan-

Höjning i anslaget till följd af indragning utaf landstatsloställen.

, [6] Ålder stillägg.

i

24 Sjette hufvxidtiteln.

penningar upptagas bland statsverkets ordinarie inkomster, för att redovisas, arrenden och afgäld under inkomsttiteln »arrendemedel», boställsräntorna under inkomsttiteln »ränta» samt hyresmedel och planpenningar under inkomsttiteln »extra uppbörd».

Vidare får jag i underdånighet anmäla att, enligt hvad statskontoret uti sin berättelse angående statsverkets tillstånd och behof meddelat, följande landsstatsboställen till statsverket indragits, utan att ersättning till vederbörande tjensteman ännu blifvit å anslaget till »landsstaterna i länen» uppförd:

länsmansbostället i Vester-Rekarne härad af Södermanlands län 1| mantal Berga n:o 1,

kronofogdebostället i Oxie och Skytts härads fögderi inom Malmöhus län 1 mantal Vallby n:o 12 och

länsmansbostället i Oxie härads vestra distrikt af sistnämnda län Anne och Allekärr;

kronofogdebostället i Öster-Nerikes fögderi af Örebro län 1 mantal Attersta n:o 7 med qvarn; samt

länsmansbostället i Åkerbo härads första distrikt af Vestmanlands län 1 mantal Aspa n:o 5.

På grund häraf torde, på sätt statskontoret hemstält, Eders Kongl. Maj:t behaga föreslå Riksdagen, att penningeanslaget under »landsstaterna i länen» må ytterligare höjas med det belopp, hvartill nämnda indragna landsstatsboställens afkastning är i stat beräknad, eller 6,472 kronor;

kommande i fråga varande anslag, i händelse af bifall till hvad jag beträffande detsamma hemstält, att höjas med sammanlagdt 152,629 kronor 72 öre eller i jemnt tal 152,630 kronor och sålunda från nuvarande beloppet 2,485,389 kronor till 2,638,019 kronor.

Ålderstillägg.

Från detta anslag utgå de ålderstillägg, som enligt faststälda löneregleringar tillkomma tjenstemän, anstälde i departementets kansli, i statistiska centralbyrån, i landtmäteristyrelsen, i öfverståthållareembetets

25 Sjette hufrudtiteln.

kansli, vid landsstaterna och i väg- och vattenbyggnadsstyrelsen. Deremot äro fortfarande på vissa af hufvudtitelns ordinarie anslag till jordbruket, handeln och näringarna anvisade ålderstillägg för åtskillige å samma anslag uppförde tjensteman, hvilka, jemlikt Riksdagens beslut och nådiga brefven den 29 Maj 1874 och den 1 Juni 1877', äro berättigade till ålderstillägg enligt de allmänna grunderna för sådana tilläggs åtnjutande, eller för hvarje ålderstillägg fem kalenderårs väl vitsordad tjenstgöring. Dylika ålderstillägg, alla å 500 kronor, förekomma under följande anslag, nemligen under anslagen för:

Undervisningsanstalter för jordbruk och landtmannanäringar:

3 ålderstillägg åt två undervisare i boskapsskötsel och mejerihushållning;

Landtbruksingeniörer och deras biträden:

3 ålderstillägg åt 18 landtbruksingeniörer;

Befrämjande i allmänhet af jordbruk och landtmannanäringar:

2 ålderstillägg åt landtbruksakademiens sekreterare,

2 ålderstillägg för agrikulturkemisten,

2 ålderstillägg för intendenten vid landtbruksakademiens experimentalfält,

3 ålderstillägg för en undervisare i fårskötsel och ullkultur; ■

Befrämjande i allmänhet af slöjderna:

3 ålderstillägg för en undervisare i husslöjd;

Fiskerinäringens understöd:

2 ålderstillägg för fiskeriintendenten.

Sammanlagda summan af ålderstillägg, som kunna komma att under dessa anslag utgå, utgör 37,000 kronor. Hela denna summa är dock ej anvisad, utan uppgå de ålderstillägg, som tid efter annan, i den mån tjenstemännen blifvit till löneförhöjning berättigade, äro anvisade å de särskilda anslagen, till ett belopp af tillhopa 25,000 kronor, deraf å anslaget till undervisningsanstalter för jordbruk och landtmannanäringar 3,000 kronor; > landtbruksingeniörer och deras biträden 15,000 kronor; befrämjande i allmänhet af jordbruk och landtmannanäringar 4,500. kronor; befrämjande i allmänhet af slöjderna 1,500 kronor och fiskerinäringens understöd 1,000 kronor.

Enligt hvad landtbruksakademiens förvaltningskomité anmält och med afseende å de af komitén gifna vitsord, lära derjemte landtbruksingeniören Gustaf Theodor Ohlsson, undervisaren i fårskötsel och ullkultur Thomas Hofman-Bang och undervisaren i husslöjd Albert Theodor Ramström vara berättigade att från och med år ’ 1885 komma i åtnjutande, Ohlsson, som utnämndes år 1876, af första och de båda Bill. till Riksd. Birot. 1884. 1 Sund. 1 Ajd. 1 Häft. 4

26 Sjette hufvudtiteln.

öfrige, hvilka tillsattes år 1874, af andra ålderstillägget. Summan af dessa ålderstillägg utgör 1,500 kronor, men som de för ålderstillägg till undervisaren i fårskötsel och ullkultur och för undervisaren i husslöjd redan anvisade medel lemna tillgång till de för Hofman-Bang och Ramström ifrågakommande ålderstillägg, skulle det endast vara ålderstillägget till Ohlsson, som behöfde föranleda anslagsökning.

Det hittills iakttagna förfaringssättet med ålderstilläggens inläggande i anslagsbeloppen medför ej endast den olägenhet, att hvarje gång en af i fråga varande tjenstemän intjenat ett ålderstillägg, som icke kan med det för sådant ändamål redan å anslagstiteln anvisade belopp bestridas, framställning måste göras till Riksdagen om uppförande å anslaget af derför nödiga medel, utan äfven den oegentlighet att, då en gång alla dessa ålderstillägg blifvit uppförda, reservationerna komma att obehörigen ökas under de tider, då tjensteinnehafvare ännu ej tillträdt sina ålderstillägg.

För afhjelpande häraf tillåter jag mig hemställa, att Eders Kongl. Maj:t måtte föreslå Riksdagen medgifva, att de för undervisare i boskapsskötsel och mejerihushållning, landtbruksingeniörer, landtbruksakademiens sekreterare, agrikulturkemisten, intendenten vid akademiens experimentalfält, undervisaren i fårskötsel och ullkultur* den å ordinarie stat uppförde undervisaren i husslöjd och fiskeriintendentcn i fråga kommande ålderstillägg måtte från och med år 1885 utgå af förslagsanslaget till »ålderstillägg», samt för sådant ändamål från och med samma år höja detta anslag med 25,500 kronor eller från 213,500 kronor till 239,000 kronor;

lärande i sammanhang härmed nedsättning böra göras å de ofvan uppgifna fem särskilda anslagen med de belopp, hvartill de å samma anslag hittills anvisade ålderstillägg uppgå, eller 25,000 kronor.

Derest hvad jag sålunda hemstält bifalles, torde anslaget »ålderstillägg» böra nedflyttas bland de under hufvudtitelns ordinarie anslag förekommande »diverse anslag» och der få sin plats näst före anslaget till »skrifmaterialier och expenser, ved in. m.»

Skiften och afvittringar.

Enligt de af Eders Kongl. Maj:t faststälda planer för storskiftesoch afvittringsarbetenas fortgång under år 1883 skulle dessa arbeten hufvudsakligen omfatta:

inom Kopparbergs län: egogradering på marken, egomätning af in-

27 Sjette hufvudtiteln.

egor m. m. i Sårna socken med lära kapellag samt uti 'Elfdals socken, fortsättning med bydelning af inegor samt åbodelning af sockens inegor äfvensom uppmätning och gradering af de båda Elfdals socken tillhörande men inom Lillherrdals socken af Jemtlands län belägna skogstrakter;

inom Vesterbottens län: egobesigtningar och uppskattningar samt upprättande af förslag till skattläggningar och områdestilldelningar äfvensom öfriga arbeten för afvittringens fullbordande i Sorsele socken; egoaffattning i Mala kapellförsamling; upprättande af skattläggningsoch områdestilldelningsförslag för de socknar, inom hvilka »skattläggningsberedningon fullbordats;

inom Norrbottens län: afslutande af undersökningen om disposition af öfverloppsmarken i Pajala socken samt Tärendö och Muonionalusta kapellförsamlingar; taxeringsgöromål m. in. i Gellivare socken; mätningar i Jockmocks socken och uppgående af rågångar i Arvidsjaurs socken.

Såsom redan den 14 sistlidne December blifvit af mig i underdånighet anmäldt, hade, sedan Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande i Kopparbergs, Vesterbottens och Norrbottens län i enlighet med gällande föreskrifter till landtmäteristyrelsen inkommit med uppgifter och beräkningar i afseende å de belopp, som under innevarande och nästkommande år ansågos erforderliga för storskiftes- och afvittringsverken, bemälda styrelse derefter, med öfverlemnande af samma uppgifter och beräkningar, uppgjort och med memorial den 21 November 1883 understält Eders Kongl. Maj:ts pröfning förslag till stat för storskiftes- och afvittringsverken under innevarande år, hvarjemte styrelsen gjort anmälan om det anslag, som för samma verk erfordrades för år 1885.

Af dessa handlingar inhemtades:

att af de vid storskiftesverket i Dalarne anstälde ordinarie storskifteslandtmätare, hvilkas antal vid 1883 års ingång utgjorde 15, en redan afgått och att under år 1883 två och i början af innevarande år ytterligare en komme att afgå, till följd hvaraf och då enligt Eders Kongl. Maj:ts förut fattade beslut några nya ordinarie storskifteslandtmätare icke skola tillsättas i de afgåendes ställe, antalet af de vid storskiftesverket anstälde ordinarie landtmätare kunde beräknas komma att utgöra blott 11;

att landtmäteristyrelsen med afseende å det synnerligen önsk-

[7, 8.]

Höjning i år sarfvo clet för slorslcifteslandtmätare in. fl.

Anslag till storslciftesoch afvittringsverken.

28 Sjette lmfTudtiteln.

värda deruti, att storskiftes- och afvittringsverken inom Kopparbergs län påskyndades, såvidt tillgångarne medgåfve, emellertid bemstält, att för sådant ändamål fem tillfälliga biträden måtte under sommarmånaderna anställas för mätningar inom Sårna socken med Idre kapellag;

att, då beträffande afvittringen inom Vesterbottens län mätningarna derstädes blifvit fullbordade med undantag af dem, som till ringa utsträckning förekomme ofvan den så kallade kulturgränsen, och af egobesigtning och skattläggning endast obetydligt återstode, samt förslag till områdestilldelning redan vore upprättadt öfver Lycksele, Fredrika och Åsele» socknar, landtmäteristyrelsen ansett antalet afvittringslandtmätare i detta län kunna nedbringas från 16 till 14;

att ordinarie afvittringslandtmätarnes antal inom Norrbottens län, som vid 1880 års ingång utgjorde 15 och vid 1883 års början 13, sedermera nedgått till 11 och vid understälda förslagets upprättande utgjorde 12, sedan eu af de i Vesterbottens län anstälde 16 landtmätarne blifvit transporterad till Norrbottens län: men att landtmäteristyrelsen, då det vore af vigt att, såvidt med tillgängliga medel vore möjligt, påskynda afvittringsarbetena inom Norrbottens vidsträckta län, der afvittringen i förhållande till de respektive länens ytvidd icke lika mycket framskridit som inom Vesterbottens län, hemstälde, att ytterligare en afvittringslandtmätare finge förflyttas från sistnämnda län till Norrbottens och att tre vikarierande landtmätare, i stället för två af Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande föreslagne, finge under sommarmånaderna användas;

samt att, då sedan flera år tillbaka brist egt rum i afvittringsanslagen för Norrbottens län, hvilken brist blifvit öfverförd till efterföljande år derigenom, att den del af landtmätarne tillkommande arfvode enligt §§ 1—9 i arfvodestaxan den 3 December 1880, som de jemlikt § 12 mom. 2 af samma taxa egde uppbära efter årets slut, sedan räkning blifvit aflemnad och af Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande pröfvad, blifvit i räkenskapen afförd först året efter det, under hvilket arbetet egt rum; och då denna brist numera kunde antagas uppgå till omkring 27,000 kronor, men behållningen å afvittringsanslagen vid 1883 års slut, under förutsättning att de för 1883 anvisade belopp blefve utbetalde, enligt kalkyl öfver tillgångarne å anslagen till skiften och afvittringar, uppgjord uti statskontorets riksbokslutsbyrå, utgjorde 25,842 kronor 33 öre, landtmäteristyrelsen hemstälde, att denna behållning tillika med ett mindre belopp af 1884 års anslag, eller tillhopa

27,000 kronor, måtte uti 1884 års stat för Norrbottens län anvisas till betäckande af brister uti föregående års afvittringsanslag för länet.

29 Sjette hufvudtiteln.

Då ärendet angående fastställande af stater för storskiftes- och afvittringsverken för år 1884 den 14 nästlidne December inför Eders Kongl. Maj:t anmäldes, behagade Eders Kong], Maj:t godkänna hvad landtmäteristyrelsen hemstält i fråga om ordinarie landtmätarnes antal och anställande af tillfälliga biträden, likasom Eders Kongl. Maj:t ock gillade styrelsens förslag till stater med undantag endast i fråga om beräknandet af ene styresmannens i Norrbottens län aflöningsförmåner. De af Eders Kongl. Maj:t för år 1884 faststälda stater, hvilka i följd af nyssberörda afvikelse från styrelsens förslag understiga de af styrelsen ifrågasatta belopp med 2,800 kronor, sluta å ett sammanlagdt belopp af 321,900 kronor, hvaraf belöpa på

Kopparbergs län ................................... kronor 80,100: —

Vesterbottens » » 103,300: —

Norrbottens » » 138,500: —.

Af det nu anförda synes, att den af Eders Kongl. Maj:t redan förut godkända och af 1882 års riksdag biträdda grundsatsen om afvittringsarbetenas verkställande genom tillfälliga biträden i stället för fast anstälde landtmätare vunnit allt vidsträcktare tillämpning.

Beträffande behofvet af anslag för storskiftes- och afvittringsverken för år 1885 bar landtmäteristyrelsen i dess ofvan omförmälda underdåniga memorial anfört, att, oaktadt de inom Vesterbottens län sysselsatte afvittringslandtmätarnes antal torde böra till följd af arbetenas aftagande småningom förminskas, och oaktadt genom tillfälliga orsaker besparingar på 1883 års stater inom alla tre länen sannolikt torde uppkomma, styrelsen likväl, då afvittringslandtmätarnes antal inom Norrbottens län med fördel kunde förökas om tillgångarne så medgåfve, ansåge, att de föreslagna staterna för år 1884, med afdrag af de 27,000 kronor, hvilka blifvit föreslagna att i utgiftsstaten för Norrbottens län uppföras till betäckande af brister uti föregående års afvittringsanslag, kunde tjena till ledning för bestämmande af anslagsbehofvet för år 1885. Med afdrag af nyssnämnda 27,000 kronor utgjorde summan af de föreslagna utgiftsstaterna för år 1884 297,700 kronor; och då anslaget för samma år uppginge till 300,000 kronor samt skillnaden mellan dessa summor 2,300 kronor icke vore större, än att den väl kunde behöfvas för att med uppkommande besparingar betäcka möjliga brister eller. icke förutsedda behof, hemstälde landtmäteristyrelsen, att, till bestridande af kostnaderna för storskiftes- och afvittringsverken under år 1885, för samma år måtte utöfver det ordinarie anslaget, 63,000 kronor, af Riksdagen begäras ett anslag på extra stat af 237,000 kronor.

30 Sjette liufvudtitelii.

Derjemte har landtmäteristyrelsen hemstält, att åt styresmännen, föredragandena samt landtmätarne vid storskiftes- och afvittringsverken måtte beredas samma aflöningsförmåner som hittills.

Vid hvad landtmäteristyrelsen sålunda föreslagit har jag icke någon annan erinran att framställa, än att det ifrågasatta anslaget på extra stat synes kunna något nedsättas. Dels kommer nemligen ofvanberörda af styrelsen beräknade öfverskott 2,300 kronor att ökas med det belopp 2,800 kronor, hvarmed de af Eders Kongl. Maj:t för år 1884 faststälda stater understiga de af styrelsen föreslagna, dels lära, såsom styrelsen omnämnt, besparingar vara att påräkna hos Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande å de faststälda utgifts staterna för år 1883. Dessa besparingar äro visserligen ännu icke till siffran kända, men torde, enligt hvad mig blifvit meddeladt, i Kopparbergs och Norrbottens län sannolikt uppgå till sammanlagdt omkring 17,000 kronor. Vid sådant förhållande och om än något, och detta ej alltför ringa, belopp alltid måste reserveras för att möta oförutsedda utgifter, lärer anslagsbehofvet för år 1885 kunna minskas med 12,000 kronor.

Jag tillstyrker således i underdånighet, att Eders Kong]. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen

dels att för år 1885, i likhet med hvad förut egt rum, bévilja förhöjning i årsarfvodet med 400 kronor till hvarje storskifteslandtmätare i Kopparbergs län, som icke kommer att åtnjuta arfvode efter taxa, samt i styresmannens för storskiftesverkets årsarfvode likaledes med 400 kronor; att medgifva, det de belopp, hvarmed inkomsterna af tjensten under år 1885 för afvittringslandtmätare i Vesterbottens och Norrbottens län och de storskiftesIan'dtmätare i Kopparbergs län, hvilka åtnjuta arfvode efter taxa, kunna komma att understiga 2,500 kronor för dem, som tillhöra första lönegraden, och 3,000 kronor för dem, som på grund af ålder i tjensten åtnjuta arfvodesförhöjning, må desse tjensteman godtgöras af anslagen till storskiftes- och afvittringsverken; att för år 1885 åt föredragandena af afvittringsärendena i Vesterbottens och Norrbottens län samt till skrifbiträde åt dem bevilja en tillökning af 400 kronor i det åt hvarje af dem anslagna belopp, samt att bevilja tillfällig förhöjning i styresmannens för afvittringsverket i Vesterbottens län årsarfvode för år 1885 med 200 kronor;

31 Sjette hufvudtiteln.

dels ock att, till bestridande af kostnaderna för storskiftes- och afvittringsverken under år 1885, för samma år, utöfver ordinarie anslaget 63,000 kronor, på extra stat anvisa 225,000 kronor.

Undervisningsanstalter för jordbruk och landtmanna-

näringar.

I händelse hvad jag hemstält vid anslaget »ålderstillägg» bifalles, skulle nu ifrågarande anslagstitel minskas med det belopp, 3,000 kronor, som derå anvisats till ålderstillägg åt två undervisare i boskapsskötsel och mejerihushållning, samt till följd deraf komma att nedsättas från 175,400 kronor till 172,400 kronor.

Landtbruksingeniörer och deras biträden.

I underdånigt memorial den 14 sistlidne September har landtbruksakademiens förvaltningskomité gjort framställning om aflåtande af nådig proposition till innevarande års riksdag angående anslag på ordinarie stat till ytterligare två landtbruksingeniörer, hvardera med en aflöning af 2,000 kronor.

Landtbruksingeniörernes antal uppgår för närvarande till 18, sedan 1883 års riksdag, i enlighet med Eders Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning, anslagit medel, så att deras antal, som dittills utgjort 16, kunnat ökas med två.

Jag anhåller att få i Eders Kongl. Maj:ts minne återkalla, hurusom landtbruksakademiens förvaltningskomité i det memorial, som låg till grund för Eders Kongl, Maj:ts proposition till 1883 års riksdag, anfört bland annat:

att med det stigande intresset icke allenast för åkerjordens fullständiga afdikning, omläggning och ordnande, utan ännu mer för torrläggning af sänka eller vattendränkta marker, afsedda för odling af säd eller foderväxter, den landtbrukande befolkningens behof af ingeniörsbiträde år ifrån år så tillvuxit att, då enligt sammandrag af de reqvisitioner å sådant biträde, som till förvaltningskomitén ingått, antalet begärda förrättningsdagar år 1871 uppgått till 1,579, detta antal

t [9]

Uteslutande från anslaget af det för ålderstillägg anvisade bebelopp.

[10]

Anvisande af löner åt ytterligare två landtbruksingeniörer.

32 Sjette lmfyudtiteln.

sedermera stigit till 2,549 år 1872, till 3,104 år 1881 och till 3,475 år 1882;

att, till följd af lagen om dikning och annan afledning af vatten af den 20 Juni 1879, hvilken lag från och med år 1880 trädt i kraft, flere egare af gemensamma marker förenat sig till utförande af större samfälda företag för reglering af vattendrag och afdikning af stora arealer mer eller mindre vattendränkt mark, samt såsom laga förrättningsmän härvid anlitat landtbruksingeniörer, hvarigenom behofvet af sådane under sista tiden blifvit ännu större, så att reqvisitioner för dylika laga förrättningar, hvilka vanligen kräfde många förrättningsdagar, ej kunnat fullgöras annorlunda än genom förrättningsdagarnes fördelning på flera år, och stundom icke ens kunnat upptagas, på det icke allt för många andra jordbrukare på skilda håll skulle komma att sakna biträde, råd och upplysningar;

att, då de allra flesta förrättningar voro af den beskaffenhet, att de måste handläggas under den tid af året, då marken vore ofrusen eller fri från snö eller öfverflödigt vatten, samt äfven något afseende borde fästas vid väderleksförhållandena, ej mera än 180 å 200 arbetsdagar kunde beräknas för hvarje ingeniör till arbete ute på fältet;

att, enär uti nådiga reglementet för de i statens tjenst anstälde landtbruksingeniörer af den 8 December 1865 vore föreskrifvet, att öfver undersökningarna skulle afgifvas betänkande, kostnadsförslag, plankarta, längd- och tvärprofil, de arbeten, som blefve eu följd af de utaf ingeniörorne ute på fältet utförda undersökningar, fullt upptoge den återstående tiden af året; och

att, om efterfrågan af biträde utaf landtbruksingeniörer under år 1882 sammanstäldes med tillgången på arbetskrafter för samma år, omkring 216 förrättnings dagar belöpte å hvarje af statens landtbruksingeniörer.

I sitt memorial af den 14 sistlidna September har förvaltning,skomitén erinrat, hurusom de agronomiska förrättningar, hvilka handläggas af landtbruksingeniörerne, år från år varit i stigande, så att dessa förrättningar ej kunnat i allo bestridas af de i statens tjenst då anstälde 16 landtbruksingeniörerne, hvarefter komitén vidare anfört, att det vore att emotse, att nämnde tjenstemän skulle komma att anlitas vida mera än -förr, när under 1884 och påföljande år lån komme att sökas från odlingslånefonden, hvadan behofvet af agronomiska biträden för uppgörande af afdiknings- och odlingsplaner säkerligen blefve vida större än under de föregående åren; och att ytterligare två landtbruksingeniörer borde på ordinarie stat antagas, på det att de motsedda

33 Sjette Imfvudtiteln.

ökade förrättningarne för afdikning och., odling af sänka trakter måtte kunna handläggas i behörig tid och ordning, hvilket ej kunde medhinnas med de landtbruksingeniörer, som vid tiden för memorialets afgifvande funnos anstälde, samt de tvänne, till hvilkas anställning vid förra riksdagen lemnats anslag och hvilka komme att träda i tjenstgöring med år 1884.

Enligt upplysningar från landtbruksakademiens tjenstförrättande sekreterare hafva reqvisitionerna å biträde af landtbruksingeniörer äfven under år 1883 varit i stigande, i det att begärde arbetsdagar under nämnda år uppgått till 3,507; och har sekreteraren tillika meddelat, att utaf de göromål, till hvilka biträde sålunda reqvirerats, ej mindre än 600 förrättnings dagar måst i brist af arbetskrafter eftersättas.

Af det nu anförda torde vara uppenbart, att behof af ökadt biträde af landtbruksingeniörer utöfver de 18, som nu mera är o anstälde i statens tjenst, redan med hänsyn till nu för handen varande förhållanden förefinnes; och då detta naturligtvis än mera skall blifva fallet i den mån genom tillgångars beredande från odlingslånefonden verksamheten i afseende å sänka trakters odling kommer att vinna förhöjd lifaktighet, har jag ansett det vara nödvändigt i tid tillse, att ej, i brist på biträde utaf sakkunniga personer, nyttiga odlingsföretag må varda undertryckta.

I denna öfvertygelse och med erinran, att aflöningen för landtbruksingeniör utgör i lägsta lönegraden 2,000 kronor, förutom reseoch traktamentsersättning, samt kan ökas efter fem års väl vitsordad tjenstgöring till 2,500 kronor, efter ytterligare fem år till 3,000 kronor och efter ytterligare fem år till 3,500 kronor, tillåter jag mig tillstyrka, att Eders Kong!. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen medgifva, att ytterligare två landtbruksingeniörer med enahanda aflöningsförmåner, som äro nuvarande ingeniörer beviljade, ma från och med år 1885 anställas samt för beredande af tillgång å härför erforderliga aflöningsmedel höja ordinarie anslaget »landtbruksingeniörer och deras biträden» med

4,000 kronor.

Derest min framställning vid anslaget »ålderstillägg» godkännes, skulle anslaget »landtbruksingeniörer och deras biträden» minskas med det derå för ålderstillägg nu anvisade belopp 15,000 kronor;

och kommer sålunda i fråga varande anslag, i händelse af bifall Bih. till Riksd. Prot. 1884. 1 Sami. J Afd. 1 Häjl. 5

[11]

Uteslutande från anslaget af det för ålderstillägg anvisade belopp.

34 Sjette liufvudtitcln.

till hvad jag beträffande detsamma hemstält, att höjas med 4,000 kronor och minskas med 15,000 kronor samt således att från nuvarande beloppet 58,500 kronor nedsättas till 47,500 kronor.

Befrämjande i allmänhet af jordbruk och landtmanna-

näringar.

Befrämjande i allmänhet af slöjderna,'.

Fiskerinäringens understöd.

[12—14] Derest hvad jag föreslagit vid anslaget »åld ers till ägg» godkäimes,

Uteslutande komma nu förevarande tre anslag från och med år 1885 att minskas

frSafad?få-n med de under dem för ålderstillägg anvisade belopp och sålunda att

ålderstillägg nedsättas: anvisade be~

lopp. anslaget för »befrämjande i allmänhet af jordbruk och landtmanna-

näringar» med 4,500 kronor eller från 4e,950 kronor till 41,450 kronor;

anslaget för »befrämjande i allmänhet af slöjderna» med 1,500 kronor eller från 42,000 kronor till 40,500 kronor; och

anslaget för »fiskerinäringens understöd» med 1,000 kronor eller från 18,600 kronor till 17,600 kronor.

Beträffande öfriga ordinarie anslag, som i riksstaten för innevanlrie <cinslag. rande år finnas å sjette hufvudtiteln uppförda, har jag icke att föreslå annan förändring för år 1885 än i afseende å förslagsanslaget

Skrifmaterialier och expenser, ved m. in.,

[15] hvilket anslag för jemnande af hufvudtitelns slutsumma torde böra Shrifmateria- höjas med 534 kronor eller från 118,340 kronor till 118,874 kronor.

lier m. m.

35 Sjette lrafviidtiteln.

Sjette hufvudtitelns ordinarie anslag uppgå till kronor 4,446,618:

Vid bifall till de af af mig framstälda förslag om höjning i anslagen till landsstaterna i länen med

tillhopa.............................. kronor 152,630: —-

» ålderstillägg med............... » 25,500: —

» landtbruksingeniörer och

deras biträden med ... » 4,000: —

» skrifmaterialier, expenser,

ved m. m. med ............ » 534: —■

summa ökning kronor 182,664: —

äfvensom om minskning i

anslagen

till undervisningsanstalter för jordbruk och landtman-

nanäringar med ........... kronor

» landtbruksingeniörer och

deras biträden med ...... )>

)) befrämjande i allmänhet af jordbruk och landt-

mannanäringar med...... )>

)> befrämjande i allmänhet

af slöjderna med ......... »

)) fiskerinäringens understöd

med.................................. )>

summa minskning kronor

3,000: — 15,000: —

4,500: —

1,500: —

1,000: — 25,000: —

Jemförelse mellan nuvarande och föreslagen ordinarie stat.

skulle de ordinarie anslagen höjas med ............... kronor 157,664: —

eller till .......................................................................... kronor 4,604,282: —

Extra ordinarie anslag.

I fråga om de anslag på extra stat, som kunde erfordras utöfver de ofvan omförmälda 8,540 kronor till tillfällig löneförbättring för kommerskollegium, 2,420 kronor till dylik löneförbättring för bergsstaten, 76,000 kronor till rikets ekonomiska kartverk och 225,000 kronor till fullföljande af storskiftes- och afvittringsarbetena, anförde departementschefen beträffande

Sjette hufvudtiteln.

[16.]

Fortsatt utgifvande af »Polisunderrättelser».

[17.]

Bidrag till aflöning åt exelcutionsbetjeningen i Stockholm.

36 Öfverståthållareembetet.

I underdånig skrifvelse den 19 December 1883 har Öfverståthållareembetet hemstält att, då det för utgifvande t af tidningen »Polisunderrättelser» beviljade anslag 10,000 kronor afsåge allenast år 1884, men det nu mera torde få anses vara ådagalagdt, att tidningen vore af behofvet så påkallad, att dess upphörande icke gerna kunde ifrågasättas, samt någon nedsättning i anslaget ej kunde eg a rum, Eders Kongl. Maj: t täcktes till Riksdagen aflåta nådig proposition om beviljandet på ordinarie stat af ett anslag a 10,000 kronor för utgifvandet af ifrågavarande tidning.

Ehuru den nytta, omförmälda tidning obestridligen medför, är af beskaffenhet, att dess utgifvande synes böra framgent understödjas, lära dock tillfyllestgörande skäl för anslagets uppförande å ordinarie stat för närvarande icke förefinnas; hvarför jag tillstyrker, att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att, i likhet med hvad förut skett, till fortsatt utgifvande under år 1885 af »Polisunderrättelser», i enlighet med de af Eders Kongl. Maj:t meddelade föreskrifter, på extra stat för samma år bevilja ett anslag å 10,000 kronor.

Såsom bidrag till aflöning åt exekutionsbetjeningen i Stockholm har Riksdagen från och med år 1881 på extra stat anvisat ett belopp af 12,200 kronor, sedan derförut under eu följd af år ett visst belopp varit för aflönande af vakt- och exekutionsbetj eningen vid öfverståthållareembetets kansli å rikets ordinarie stat upptaget. Detta senare belopp, som från och med år 1873 bestämdes till 11,450 kronor, ökakades vid 1874 och följande årens riksdagar med ett dyrtidstillägg af 2.290 kronor, så att sammanlagda beloppet utgjorde 13,740 kronor; men då häraf jemväl utgick aflöning till två vid kansliet anstälde vaktmästare och desses aflöning, vid fastställandet år 1880 af ny stat för öfverståthållareembetet, deri uppfördes med sammanlagdt 1,600 kronor, blef återstående beloppet 12,140 kronor, jemnadt till 12,200 kronor, i enlighet med Eders Kongl. Maj:ts nådiga proposition den 14 Januari sistnämnda år, anvisadt till aflöning åt exekutionsbetjeningen, dock icke, på sätt Eders Kongl. Maj:t föreslagit, å ordinarie utan, såsom ofvan är nämndt, å extra stat. Riksdagen förklarade såsom skäl härför uti sin underdåniga skrifvelse den 11 Maj 1880, att det kunde vara ovisst, huruvida icke utgifterna för detta ändamål rätteligen borde

37 Sjette hufrndtiteln.

bestridas uteslutande af Stockholms stad samt att utredning derutinnan syntes kunna förväntas blifva förebragt af den utaf Eders Kongl. Maj:t år 1879 tillsatta skatteregleringskomitén; och i afvaktan på en dylik utredning har Riksdagen äfven för åren 1882 och 1883 uppfört anslaget å extra stat. Skatteregleringskomitén har emellertid icke åstadkommit någon utredning i ämnet, antagligen af det skäl att, enligt hvad komitén förmäler, det kommunala beskattningsväsendet i städerna icke stode i något ovilkorligt beroende af eller sammanhang med de af komitén i öfrigt föreslagna skattereformer. Då jemväl vid nästlidet års riksdag, sedan statsutskottet, enligt hvad dess betänkande utvisar, tagit kännedom om eu utaf eu ledamot i skatteregleringskomitén verkstäld, men af komitén icke granskad utredning i ärendet, af hvilken synes framgå, att för utsökningsväsendet i Stockholm anslag städse funnits upptagna å rikets stat, beslutits att å extra stat för år 1884 anvisa det ifrågavarande beloppet, torde en ytterligare utredning af denna fråga vara af behofvet påkallad, och har jag för afsigt att i underdånighet föreslå, det Eders Kongl. Maj:t behagade åt öfverståthållare embete t uppdraga att under loppet af innevarande år dermed till Eders Kongl. Maj:t inkomma. Tills vidare och då ofvan nämnda belopp, enligt hvad öfverståtliållareembetet i underdånig skrifvelse den 27 Juli 1883 anmält, äfven för år 1885 är för ändamålet erforderligt, får jag i underdånighet tillstyrka, det Eders Kongl. Maj:t måtte föreslå Riksdagen att på extra stat för 1885 anvisa till öfverståthållareembetets förfogande såsom bidrag till aflöning åt exekutionsbetjeningen i Stockholm ett belopp af 12,200 kronor.

Landsstaterna i länen.

Med bifall till hvad Eders Kongl. Maj:t föreslagit, har sistlidne [18.] Riksdag medgifvit att de aflöningsbelopp, som till följd af den utaf Anslag till Eders Kongl. Maj:t beslutade sammanslagningen af andra och tredje tjenltcr^m fögderierna i Upsala län till ott fögderi blefve tillgängliga, finge an- Jemtlands vändas för inrättande af en kronofogde- och en häradsskrifvare tjenst in- lan'

om Jemtlands län; hvarjemte och då fögderiregleringen inom Upsala län icke skulle genomföras annorlunda än i den mån någon af fögderitjenstemännen i de båda fögderierna afginge, Riksdagen för uppehållande under innevarande år af nämnda tjenstår inom Jemtlands län på extra

38 Sjette liufvudtiteln.

stat för samma år anvisat 6,800 kronor, att utgå i den mån sådant kunde vara erforderligt.

Sedan Eders Kongl. Maj:t derefter den 22 sistlidne Juni beslut.it, att af Jemtlands läns tre fögderier skulle från och med innevarande år bildas fyra fögderier, har den nya kronofogde t j ensten blifvit tillsatt på förordnande tills vidare. Till den nya häradsskrifvarebefattningen har förslag upprättats, men handlingarna härom hafva ännu icke inkommit till civildepartementet.

Då någon af tjenstemännen inom Upsala läns förenämnda fögderier ännu icke afgått, hemställer jag, att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen

att för uppehållande af de omförmälda båda fögderitjensterna inom Jemtlands län under 1885 må på extra stat för samma år anvisas ett anslag af 6,800 kronor, att utgå i den mån sådant kan varda erforderligt.

,..[!?.] , Sed an Riksdagen för innevarande år, i likhet med hvad jemväl för

lisstyrka ^på 1883 egt ruin, beviljat ett anslag å 50,000 kronor, att användas till landet. aflöning och underhåll af särskild polisstyrka på landet, der sådan kan af förhållandena påkallas, äfvensom till belöningar för gröfre brotts upptäckande samt förbrytares efterspanande eller gripande, hafva, såsom jag förut vid fråga om fördelning af dessa medel anmält, från Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande i länen inkommit framställningar om delaktighet i detta anslag med belopp, tillsammans uppgående till mer än den anvisade summan. Detta förhållande torde nogsamt utvisa, att sagda anslag fortfarande är af behofvet påkalladt; och hemställer jag derföre, att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att jemväl för år 1885 ställa till Eders Kongl. Maj:ts förfogande ett extra anslag af 50,000 kronor, att användas till aflöning och underhåll af särskild polisstyrka på landet, der sådan kan af förhållandena påkallas, äfvensom till belöningar för gröfre brotts upptäckande samt förbrytares efterspanande och gripande'.

Derest denna framställning bifallos, lärer Eders Kongl Maj:t, såsom förut skett, vilja förständiga vederbörande länsstyrelser att, hvad beträffar anslaget till särskild polisstyrka på landet, bidrag företrädesvis tilldelas kommuner, hvilka sjelfva vilja lemna motsvarande tillskott, eller der landsting eller enskilde är o villige att för ändamålet bidraga, samt att undantag härifrån endast må medgifvas i särskilda fall, då behofvet af förstärkt polisuppsigt finnes oafvisligt och bidrag till bestridande af kostnaderna derför icke kan erhållas.

Sjette liufrudtiteln.

39 Väg- och vattenhyggnadsstaten.

I underdånig skrifvelse den 21 November 1883 har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen rörande tillsynen öfver statens jern vägsbyggnader under ar 1885 anfört att, ehuru dessa jern vägsbyggnader nu mera erhållit större utsträckning än som förutsattes, då 1882 års Riksdag till anordnande af tillsynen öfver dessa byggnader för år 1883 beviljade ett anslag af 20,000 kronor, styrelsen likväl icke ville ifrågasätta] att högre belopp för år 1885 dertill hos Riksdagen äskades än det för hvardera af åren 1883 och 1884 anvisade eller 20,000 kronor.

Berörda för år 1884 anslagna belopp, 20,000 kronor, har af Eders Kongl. Maj:t fördelats på enahanda sätt som 1883 års anslag till samma ändamål; och enär, till följd af det vid sistnämnda års riksdag beslutade inköp för statens räkning af jernvägen mellan Söderhamn och sjön Bergviken samt denna jernvägs ombyggnad och utsträckning, statens pågående jern vägsbyggnader och deraf beroende göromål inom väg- och vattenbyggnadsstyrelsen erhållit ett ej obetydligt ökadt omfång, lärer någon- minskning af kostnaderna för dessa göromåls bestridande ingalunda kunna ifrågasättas; hvadan jag tillstyrker, att Eders Kongl. Maj:t behagade föreslå Riksdagen att äfven för år 1885 på extra stat anvisa och till Eders Kongl. Maj:ts förfogande ställa ett belopp af 20,000 kronor att användas för anordnande under samma år af tillsynen öfver statens jernvägsbyggnader.

I sitt anförande till statsrådsprotokollet den 6 Mars 1883 angående bildande af en fond med ändamål att genom lån understödja odling af sänka trakter framhöll dåvarande chefen för civildepartementet, hurusom, derest en sådan anordning komme till stånd, väg- och vattenbyggnadsstyrelsen otvifvelaktigt komme att behöfva ökade arbetskrafter dels för granskning och kontrollering af planer och kostnadsförslag i vida större. omfattning än tillförene, dels ock för att ega tillgång till särskilda biträden med nödiga insigter i de till odling af de utdikade fälten hörande arbeten.

Sedan Riksdagen derefter fattat sitt beslut om odlingslånefondens bildande och vilkoren för erhållande af lån från densamma, har’väg-och vattenbyggnadsstyrelsen i memorial den 15 September 1883 anfört, bland annat:

att de allra flesta af de i styrelsens arkiv inneliggande, i enlighet med förut stadgade vilkor för erhållande af anslag eller lån och gifna

[20]

Tillsynen öfver statens jernvägsbyggnader.

[21]

Arfvode åt en extra byråingeniör

m. in.

40 Sjette hufvudtiteln.

föreskrifter fullständigt utarbetade och granskade samt i öfrigt förberedda planer och förslag till vattenaftappnings- och frostafledningsföretag måste till vederbörande intressenter återsändas för förfullständigande;

att till den granskning af inkommande planer, som sålunda ånyo måste företagas, afseende icke allenast planerna för vattenafledningsarbetenas utförande, utan äfven de för erhållande af statslån erforderliga odlingsplanerna, styrelsens tjenstemannapersonal blefve otillräcklig, särdeles som någon inom styrelsen anstäld tjensteman icke egde eller kunde begäras ega den insigt och erfarenhet i landthushållning, som erfordrades för bedömande af uppgjorda odlingsplaners beskaffenhet och som för eu fullständig granskning af dylika mål numera komme att påkallas, samt

att styrelsen derför såge sig föranlåten anhålla, att styrelsen finge anställa någon erfaren landtbruksingeniör eller annan lämplig person för att i egenskap af extra byråingeniör biträda med ifrågavarande planers granskning, samt att, intill dess Riksdagen blefve i tillfälle att för ändamålet anslå nödiga medel, Eders Kongl. Maj:t täcktes för. år 1884, till bestridande af en sådan extra tjenstemans arfvode och öfriga tillfälliga omkostnader, i nåder anvisa ett belopp af högst 5,000 kronor.

Vid föredragning af detta memorial dep 28 September 1883 behagade Eders Kongl. Magt bifalla styrelsens hemställan om anställande tills vidare af en extra byråingeniör äfvensom, till bestridande af arfvode åt honom samt af andra tillfälliga omkostnader, föranledda af bestyret med odlingsplanernas granskning, af tillgängliga medel anvisa för år 1884 ett belopp af högst 5,000 kronor.

Under åberopande häraf har styrelsen i förenämnda skrifvelse af den 21 November 1883 anhållit, det Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att för år 1885 till samma ändamål anslå enahanda belopp.

Enligt hvad styrelsen meddelat, utgöras de tillfälliga omkostnaderna hufvudsakligen af ersättningar till extra byråingeniören och styrelsens distriktstjenstemän för resor i och för kontroll å odlingsföretagen.

Då af hvad i ärendet förekommit torde framgå, att behofvet af en extra byråingeniör för ifrågavarande göromål äfven under år 1885 kommer att göra sig gällande, likasom att andra tillfälliga omkostnader i följd af kontrollen öfver odlingsföretagen äro att under samma, tid emotse, hemställer jag, att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att på extra stat för år 1885 anvisa och ställa till Eders Kongl. Maj:ts förfogande ett belopp af 5,000 kronor, till bestridande ej mindre

41 Sjette liufvudtitein.

af arfvode åt den för granskning af vattenaflednings- ooh odlingsplaner hos styrelsen anstälde extra byråingeniör än äfven af de andra tillfälliga omkostnader, som af kontrollen öfver odlingsföretagen kunna föranledas.

Undervisningsanstalter för jordbruk och landtmanna-

näringar.

Med anledning af Eders Kongl. Maj:ts till 1882 års riksdag gjorda framställning om beviljande af medel till ordnande af högre undervisning i mejerihushållning vid Ultima och Alnarps landtbruksinstitut anvisade Riksdagen för nämnda ändamål på extra stat för år 1883 ett belopp af 10,000 kronor; och anbefalde Eders Kongl. Maj:t derefter uti nådigt bref den 2 Juni 1882 landtbruksakademiens förvaltningskomité att, efter inhemtande af yttranden från styrelserna för berörda landtbruksinstitut, afgifva förslag till närmare bestämmelser rörande anordnandet vid instituten af ifrågavarande undervisning.

Sedan förvaltningskomitén i anledning häraf öfverlemnat förslag till ordningsstadgar för undervisningen, Indika stadgar jemte tillhörande undervisningsplan blifvit affattade i öfverensstämmelse med de af institutens styrelser afgifna yttranden i ämnet med tillägg af de närmare bestämmelser, som förvaltningskomitén funnit nödiga för undervisningens fullt ändamålsenliga handhafvande, yttrade sig jemväl komitén för landtbruksläroverkens organisation i detta ärende; och meddelade Eders Kongl. Maj:t derefter uti nådigt bref till förvaltningskomitén den 13 April 1883 förekrifter angående ordnandet af ifrågavarande undervisning vid landtbruksinstituten.

Eders Kongl. Maj:t förordnade dervid:

att första kursen för mejerielever så väl vid Ultima som vid Alnarps landtbruksinstitut skulle taga sin början den 1 November 1883;

att förvaltningskomitén skulle ega att, i hufvudsaklig öfverensstämmelse med det af komitén ingifna förslaget, utfärda ordningsstadgar att tillsvidare tjena till efterrättelse vid undervisningen, samt att hela det för mejeriundervisningen beviljade anslag för år 1883,

10,000 kronor, skulle af statskontoret, på reqvisition af styrelsen för vederbörande landtbruksinstitut, utbetalas med 5,000 kronor till hvardera institutet, och att hvardera styrelsen skulle ega att häraf, till anskaffande af nödig undervisningsmateriel och vidtagande af de för Bill. till Ili/csd. Prat. 1884. 1 Sami. 1 Afä. 1 Raft. G

[22]

Uppförande vid Alnarp af bostad åt föreståndaren för dervarande skola för högre undervisning i mejerihus hållning.