Doc 1885:1

Kongl. May.ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1885.

1 KONGL. MAJ:TS

NÅDIGA

PROPOSITION

TILL

R i k s <1 ti £» e n

angående statsverkets tillstånd och behof;

Gifven Stockholms slott den 14 Januari 1885.

Jemlik!, grundlagens bud afgifver Kongl. Maj:t härmed nådig proposition angående statsverkets tillstånd och behof.

Dervid förekommer först frågan om beräkningen för nästa statsregleringsperiod af statsverkets inkomster.

Med åberopande af de beslut, hvarom bilagda statsrådsprotokoll öfver finansärenden för den 19 December 1884 och den 12 innevarande månad*) lemna närmare upplysning, samt under förutsättning af bifall till de af Kongl. Maj:t den 9 i denna månad beslutade propositioner till Riksdagen dels angående nedsättning i de på viss jord hvilande grundskatter, dels

*) Se bil. till statsverkspropositionen: ”Inkomstberäkningen”. Bih. till RUsd. Prof. 1885. l:a Sami. ha Afd.

2 Kongl. Maj:ts nåd. prof. n:o 1, om statsverket 1885.

angående lindring i rustnings- och roteringsbesvären, dels ock angående nedsättning af lastpenningar^, föreslår Kongl. Maj:t, att, med uteslutande såväl ur riksstaten som ur jordeböcker och statsverkets samtliga räkenskaper af de såsom friheter åtnjutna räntor till belopp af 204,448 kronor 56 öre och kronotionde till belopp af 15,355 kronor 68 öre, hvilka enligt protokollet för den 19 sistlidne December dertill föreslagits, statsverkets inkomster för år 1886 upptagas sålunda:

Ordinarie inkomster:

Grundskatt.............................................................................. kronor 4,097,000: —

Kyrkotionde............................................................................. »> 258,000: —

Kavalleriregementenas hästvakansspanmål..................... » 340,000: —

Trosspassevolansafgift.......................................................... » 26,000: —

Båtsmansbeklädnadsmedel ................................................. » 35,000: —

Tillfälliga rotevakansafgifter............................................. » 63,000: —

Soldatvakansafgift ................................................................. » 106,000: —

Båtstnansvakansafgift ........................................................... >■ 183,000: —

Arrendemedel....................................................................... » 3,270,000: —

Bergverkstionde........................................................................ » 10,000: —

Mantalspenningar..................................................................... »> 640,000: —

Bötesmedel................................................................................. » 270,000: —

Kontrollstämpelmedel........................................................ » 25,000: —

Fyr- och båkmedel ............................................................... » 1,200,000: —

Telegrafmedel........................................................................... » 1,330,000: —

Jernvägstrafikmedel .............................................................. » 7,000,000: —

Skogsmedel ............................................................................ » 1,600,000: —

Extra uppbörd ........................................................................ . 28,000: —

säger 20,581,000: —

Bevillningar:

Tullmedel ............................................................................. kronor 29,500,000: —

Postmedel ............................................................................... » 5,470,000: —

Bevillningsafgifter för särskilda förmåner och rättigheter ................................................................................. » 300,000: —

Stämpelmedel.................................................................. » 3,225,000: —

Bränvinstillverkningsskatt ................................ » 12,000,000: —

Hvitbetssockertillverkningsafgift ............. » 150,000: —

Bevillning af fast egendom samt af inkomst............... » 3,250,000: —

säger 53,895,000: —

summa kronor 74,476,000: —

Transport kronor 74,476,000: —

3 Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1885.

Transport kronor 74,476,000: Kongl. Maj:t föreslår vidare enligt ofvan nämnda protokoll öfver finansärenden för den 12 innevarande månad:

att af postverkets reserverade medel ett belopp, motsvarande skilnaden mellan verkets beräknade inkomster och summan af dess utgiftsstater för år 1886, måtte få i riksstaten upptagas bland de för statsutgifternas bestridande

påräkneliga tillgångarne med............................................. kronor 226,000:

att af riksbankens vinst för år 1884 må anvisas för statsverkets behof, att utbetalas vid den tid under år 1886, som af Riksdagen bestämmes, samt att såsom tillgång vid förevarande statsreglering må beräknas och användas öfverskott å statsregleringen för 1883 och föregående år...............

hvarefter det för nästa statsregleringsperiod disponibla beloppet af statsverkets tillgångar uppgår till ......................................................................................

1,300,000: —

6,989,000:

kronor 82,991,000:

Första hufvudtiteln,

innefattande anslagen till Kongl. hof- och slottsstaterna.

Nu gällande riksstat upptager såsom årliga och ständiga utgifter:

för Kongl. hofstaten................................................................. kronor 1,214,900: —

» » slottsstaten ............................................................ ” 123,100:

tillsammans kronor 1,338,000: — Häruti föreslår Kongl. Maj:t icke någon ändring.

Extra anslag.

Enligt beslut, som innefattas i bilagda statsrådsprotokoll öfver finansärenden den 12 innevarande månad *), föreslår Kongl. Maj:t,

att, för vidtagande af åtgärder i syfte att mot eldfara skydda Stockholms slott, må å extra stat för år 1886 anvisas 95,000 kronor.

*) Se bil. till statsverkspropositionen: ”Första hnfvndtiteln”.

4 Kongl. Maj-.ts nåd. prof. n:o 1, om statsverket 1885.

Eu jemförelse mellan denna hufvudtitel, sådan den linnés i 1885 års stat upptagen och sådan den af Kongl. Maj:t nu är föreslagen, utfaller på följande sätt: 1

1885: 1886:

ordinarie anslag 1,838,000:— 1,338,000: —

extra_ » ------— — 95,000: — således ökning kronor 95,000: -

summa kronor 1,338,000:— 1,433,000:— således ökning kronor 95,000: —

Andra hufvudtiteln,

innefattande anslagen till justitiedepartementet.

I afseende å regleringen af denna hufvudtitel, under hvilken finnes i nu gällande riksstat till årliga eller ständiga utgifter anvisadt:

kontant.................................................................................... kronor 3,757,970: —

ersättningar för indragna indelningar m. m., på förslag, » 30: —

tillsammans kronor 3,758,000: —

vill Kongl. Maj:t, i enlighet med de beslut, som innefattas uti bilagda statsrådsprotokoll öfver justitiedepartementsärenden den 12 innevarande månad*), föreslå, beträffande

Svea hofrätt med derunder lydande justitiestat:

[1.] att det särskilda anslaget till ersättningar för indragna indelningar in. in., 29 kronor, må från riksstaten uteslutas och det kontanta anslaget höjas med 28 kronor, i följd hvaraf denna anslagsrubriks summa skulle minskas från 588,455 kronor till 588,454 kronor, eller med 1 krona;

Göta hofrätt med derunder lydande justitiestat:

[2.] att anslaget till ersättning för indragen indelning, 1 krona, må från riksstaten uteslutas och det kontanta anslaget ökas med samma belopp, i följd hvaraf denna anslagsrubriks summa skulle förblifva oförändrad;

Fångvården:

[3. | att det till fångars vård och underhåll uppförda bestämda anslag från sitt nuvarande belopp, 492,600 kronor, nedsättes med 3,800 kronor till

*) Sb bil. till statsverkspropositionen: ”Andra hufvudtiteln”.

5 Kongl. Maj:ts nåd. prop. 11:0 7, om statsverket 1886.

488,800 kronor och att således slutsumman af anslagen till fångvården ncdsättos till 1,784,500 kronor;

Ersättning åt domare, vittnen och parter:

[4.] att detta förslagsanslag må höjas med........... kronor 60,000: —

eller från 40,000 kronor till 100,000 kronor.

Öfriga ordinarie anslag:

[5.] I dessa föreslås ej annan förändring, än att, för jemnande af hufvudtitelns slutsumma, förslagsanslaget till skrifmaterialier och expenser, ved in. in.,

för nämnande uppgående till 63,611 kronor, höjes med » 400: —

eller till 64,011 kronor. _____

summa kronor 60,400: —

Härifrån afgår ofvan angifna minskning i anslaget; till Svea hofrätt med derunder lydande justitie-

stat......................................................... kronor 1: —

och till fångvården .............................. » 3,800: — kronor 3,801: —

hvadan förhöjningen utgör .......................................... kronor 56,599: —

Lägges härtill summan af hufvudtitelns ordinarie anslag enligt nu gällande riksstat..................................... » 3,758,000: —

skulle denna hufvudtitels ordinarie, anslag enligt Kongl.

Maj:ts förslag uppgå till ................................................... kronor 3,814,599: —

Extra anslag.

Under åberopande af de beslut, som innefattas i omförmälda statsrådsprotokoll, vill Kongl. Maj:t föreslå Riksdagen att bevilja såsom extra anslag för år 1886:

16.] till arfvoden åt krigshofrättens ordförande och tre militäre ledamöter..........................- .................... kronor 5,000: —

[7.] för nya lagberedningen....................................... » _40,000: —

Transport kronor 45,000; —

6 Kongl. Maj:ts nåd. pi'op. n:o 1, om statsverket 1885.

Transport kronor

[8.] för en tillbyggnad af kronohäktet å Långholmen ......................................................................................... »

[ 9. | till understöd åt förbättringskolonien vid Hall » j 10.1 till ersättning för vissa af Statskontoret för tre särskilda komitéer förskottsvis utbetalda belopp »

45,000: —

110,000: — 15,000: —

8,401: —

tillsammans kronor 178,401: —

Eu jemförelse mellan denna hufvudtitel, sådan den tinnes i riksstaten för år 1885 upptagen och sådan den af Kongl. Maj:t nu är föreslagen, utfaller på följande sätt:

1885: 1886:

Tredje hufvudtiteln,

innefattande anslagen till utrikesdepartementet.

Under denna hufvudtitel finnas, enligt 1885 års riksstat, till årliga eller ständiga utgifter anvisade 613,800 kronor.

Kongl. Maj:t vill, med hänvisning till här bilagda utdrag ur statsrådsprotokollet öfver utrikesdepartementsärenden den 12 innevarande månad,* *) beträffande statsregleringen för år 1886 föreslå:

att nedannämnda anslag måtte af Riksdagen anvisas att, emot nu gällande redovisningsskyldighet samt med samma rätt till deras användande och under enahanda vilkor som hittills, utgå, nemligen till:

Kabinettskassans utgifter:

[1.] departementschefen, ministern för

utrikes ärendena .................................................. kronor 24,000: —

[2.] utrikesdepartementet........................... » 27,495: —

[3.] ministerstaten ....................................... » 345,000: —

[4.| militärattachéer ................................... » 8,400: —

[5.] skrifmaterialier, expenser och extra utgifter ............................................................ 45,955: - 450,850: —

Transport kronor 450,850: —

*) Se bil. till statsverkspropositionen: ”Tredje liufTudtiteln”.

7 Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1885.

Transport kronor 450,850:

Konsul skassans utgifter:

[6.] utrikesdepartementet........................... kronor 10,000: —

[7.] konsulsstaten.......................................... » 132,650: —

[8.] skrifmaterialier, expenser och extra utgifter ............ » 17,350: — 160,000: -

Utgifter, som bestridas af svenska statsverket allena:

[9.] underhåll af svenska kronans egendom i Konstantinopel...................................... kronor 4,200: —

; 10. svenska kyrkan i Paris................ » 1,800: — 6,000: —

tillsammans kronor 616,850: —

Extra anslag.

Under åberopande af hvad i statsrådsprotokollet den 12 innevarande månad finnes antecknadt, vill Kongl. Maj:t föreslå Riksdagen att bevilja

[11.] till fortsatt utgifvande af »Sveriges traktater» 4,500 kronor.

En jemförelse mellan denna hufvudtitel, sådan den finnes i 1885 års riksstat upptagen och sådan den af Kongl. Maj:t nu är föreslagen, utfaller på följande sätt:

1885: 1886:

ordinarie anslag 613,800: — 616,850: — således ökning kronor 3,050: —

extra » 4,500: — 4,500: —_____

summa kronor 618,300: — 621,350: — således ökning kronor 3,050: —

8 Kong!. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1885.

Fjerde hufvudtiteln,

innefattande anslagen till landtförsvarsdepartementet.

I afseende å regleringen af denna hufvudtitel, under hvilken tinnes i 1885 års riksstat till årliga eller ständiga utgifter anvisadt:

kontant...................................................................................... kronor 15,871,800: —

indelning och dermed jemförlig anvisning, på förslag:

friheter............................................................................. » 832,000: —

ersättningar..................................................................... » 693,400: —

tillsammans kronor 17,397,200: —

vill Kongl. Maj:t, i enlighet med de beslut, som innefattas i bilagda statsrådsprotokoll öfver landtförsvarsärenden den 12 innevarande Januari *), föreslå, beträffande

Arméförvaltningen:

[1.] att detta anslag, under vilkor af bifall till det här nedan under generalitetsstaten omförmälda förslag, från dess nuvarande belopp kronor 142,700: — nedsättes med................................... » 15,400: —

till ...... .................................... kronor 127,300: —

Generalitetsstaten:

[2.] att å detta anslag måtte uppföras de i ofvan nämnda statsrådsprotokoll angifna aflöningsförmåner för generalintendenten, 1 öfverfältintendent och 5 fältintendenter jemte 5 skrifbiträden med tillsammans , . kronor 51,260: — samt att- för sådant ändamål anslaget, som nu utgör 126,265 kronor, höjes till 177,525 kronor;

Transport kronor 51,260: —

*) Se bil. till statsverkspropositionen: ”Fjerde hufvudtiteln”.

9 Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1885.

Transport kronor

Artilleristaben:

13. J att detta anslag, som nu utgör 12,200 kronor,

höjes med................................................................................. »

till 16,000 kronor;

Kommendantsstaten:

[4.] att detta anslag från dess nuvarande belopp ......................................... kronor 34,475: —

nedsättes med .................................... » 3,607: —

till ....................................................... kronor 30,868: —

Kavalleri- och infanteriregementena:

[5.] att det i detta anslag under rubrik »friheter»

innefattade förslagsanslag å......... kronor 832,000: —

nedsättes med .................................... » 15,000: —

till ......................................................... kronor 817,000: —

hvarvid hufvudanslagets slutsumma komriic att från 1,532,500 kronor minskas till 1,517,500 kronor;

Indelta arméns befälsaflöning:

[6.| att under detta anslag anvisas lön för 1 regementsintendent vid Smålands grenadierbataljon med

2,800 kronor, men att deremot från anslaget afföras 6 mönsterskrifvarelöner med tillhopa 4,600 kronor, hvarigenom anslaget, som nu utgör kronor 4,179,676: — komme att minskas med ........... » 1,800: —

till ..................................................... kronor 4,177,876: —

Lindring af rustnings- och roteringsbesvären:

[7.] att Riksdagen, vid bifall till Kongl. Maj:ts den 9 innevarande Januari beslutade nådiga propo-

Transport kronor

51,260: —

3,800: —

55,060: —

Bih. till Riksd. Prof. 1885. l:a Sami. ha Afd.

10 Kongl. Maj:ts nåd. prof. n:o 1, om statsverket 1885.

Transport kronor sition till Riksdagen angående lindring i rustningsocli roteringsbesvären, måtte bland fjerde hufvudtitelns ordinarie anslag, näst efter anslaget till »indelta arméns befälsaflöning», uppföra under benämning »lindring af rustnings- och roteringsbesvären» ett förslagsanslag å »

Ersättning för störtade eller skadade nummerhästar vid indelta kavalleriet:

[8.] att Riksdagen till beredande af ersättning för indelta kavalleriet tillhörande nummerhästar, som under extra kommenderingar störta eller så skadas, att de blifva såsom tjenstehästar obrukbara, måtte på ordinarie stat, näst efter anslaget till »roteringsunderstöd», uppföra under benämning: »ersättning för störtade eller skadade nummerhästar vid indelta kavalleriet» ett förslagsanslag å ...................................................

Vernilands fältjägarecorps:

[9.] att detta anslag, som nu utgör 135,685 kronor,

höjes med....................................................................................

till 138,070 kronor;

Artilleriet:

[10.] att för Svea artilleriregementes båda fotbatteriers förändrande, enligt de i statsrådsprotokollet den 12 Januari 1885 angifna grunder, till två åkande batterier med förläggning i Jemtland Riksdagen måtte — under medgifvande att alla de för nämnda batterier afsedda anslagsbelopp må under öfvergångstiden, i den mån de ej äro för sina särskilda ändamål behöfliga, få, i närmaste öfverensstämmelse med hvad förut vid uppsättning af nya fortifikationstrupper varit tillåtet, användas till uppsättnings- och flyttningskostnaders bestridande — nu höja det ordinarie anslaget till

artilleriet med .................................................................... »

Transport kronor

55,060: —

1,330,000: —

4,000: —

2,385: —

1,543: — 1,392,988: —

11 Kongl. Maj:ts nåd. prof. n:o 1, om statsverket 1885.

Transport kronor 1,392,988: — efter hvilken förhöjning anslaget, hvilket för närvarande utgör 1,091,966 kronor, skulle upptagas till 1,093,509 kronor;

samt att nu förevarande anslag, under förutsättning att under fjerde hufvudtiteln uppföres ett ordinarie anslag till fästnings- och positionsartilleri, måtte erhålla benämningen: »fältartilleriet»;

Fästnings- och positionsartilleriet:

[11.] att Riksdagen — med godkännande af de i nämnda statsrådsprotokoll omförm älda grunder för organisation af en fästningsartilleribataljon å Vaxholm-Oscar- Fredriksborg samt ett fästnings- och positionsartilleriregemente å Karlsborg jemte hvad som i sammanhang dermed föreslagits beträffande personalens aflöning — måtte till genomförande af den organisation af fästnings- och positionsartilleri, som enligt samma protokoll skulle ega rum under år 1886, dels anvisa, utöfver de för Svea och Göta artilleriregementens sex fästningskompanier jemte befäl samt för Göta artilleriregementes å Karlsborg förlagda tygstat och till arfvoden åt kommendant och placemajor å Vaxholm- Oscar-Fredriksborg nu anslagna medel, jemväl anslaget till reservartilleriet, 31,275 kronor, i den mån det är eller blifver tillgängligt, dels och under fjerde hufvudtiteln, näst efter anslaget till fältartilleriet, uppföra under benämning »fästnings- och positionsartilleriet» ett nytt ordinarie reservationsanslag å............... » 131,500: —-

äfvensom medgifva, att de besparingar, som under uppsättningstiden kunna å de för fästnings- och positionsartilleriet sålunda afsedda medel beredas, må af Kongl. Maj:t disponeras för bestridande af uppsättningskostnader och öfriga med organisationens genomförande förenade utgifter;

Marinregementet:

[12.] att det nuvarande anslaget till marinregementet, 165,000 kronor, må sålunda fördelas, att så~

Transport kronor 1,524,488: —

12 Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:r 1, om statsverket 1885.

Transport kronor som ordinarie anslag för marinregementet upptages ett belopp af allenast 66,000 kronor och att, näst efter anslaget under denna hufvudtitel till skjutskolor, uppföres, under benämning: »garnisonskommendering i Karlskrona», ett särskilt reservationsanslag å

99,000 kronor;

Trängen:

[13.] att Riksdagen måtte bland denna hufvudtitels ordinarie anslag, näst efter anslaget till fortifikationen, uppföra såsom reservationsanslag, under benämning: »trängen», det för trängbataljonen nu å extra

stat anvisade anslag af........................................................... »

äfvensom medgifva, att de besparingar, som fortfarande under uppsättningstiden må kunna å de för trängen afsedda medel beredas, må disponeras till bestridande af uppsättningskostnader och öfriga med organisationens genomförande förenade utgifter;

Yärfvade gamisonstruppernas rekrytering och aflöning:

[14.] att detta anslag, som nu utgör 859,212

kronor, förhöjes med ............................................................ »

till 873,435 kronor;

Remontering och skoning in. in. för värfvade kavalleriets, artilleriets och fortifikationstrnppernas hästar:

[15.] att detta anslag, som nu utgör 140,592

kronor, förhöjes med............................................................... »

till 145,022 kronor;

lega för hästar till artilleriets och fortiflkationstruppernas exercis:

[16.] att detta anslag, som nu utgör 64,000

kronor, förhöjes med............................................................ »

till 67,420 kronor;

1,524,488: —

198,000: —

14,223: —

4,430: —

3,420: —

Transport kronor 1,744,561: —

13 Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 7, om statsverket 1885.

Transport kronor

Fouragering af artilleriets, värfvade kavalleriets och fortifikationstruppernas hästar:

[17.] att detta anslag, som nu utgör 600,000

kronor, förhöjes med ......................................................... »

till 622,000 kronor;

Mathållning för manskapet vid garnisonsregementena:

[18.] att detta anslag, som nu utgör 1,101,000

kronor, förhöjes med.............................................................. »

till 1,108,000 kronor;

Försvarsverket till lands i allmänhet eller Arméförvaltningens departement:

[19.] att Riksdagen, med godkännande af det vid förut åberopade statsrådsprotokoll fogade förslag till aflöningsstat för artilleri- och ingeniörhögskolan, måtte nedsätta de under anslaget till »försvarsverket till lands i allmänhet» för skolan anvisade medel med........................................................... kronor 5,500: —

men deremot under samma anslag uppföra, med anledning af ofvannämnda förändrade organisation af Svea artilleriregementes fotbatterier,

ett belopp af.......................................... » 4,433: —

då, genom afdrag af skilnaden, ...... kronor 1,067: —

anslaget till »försvarsverket till lands i allmänhet» komme att från sitt nuvarande belopp, 2,156,416 kronor, minskas till 2,155,349 kronor;

Anskaffande och underhåll af beklädnads-, bevärings-, remtygs- samt häst- och sadelmunderingspersedlar vid det berustade kavalleriet och det berustade infanteriet:

(20.) att detta anslag, som nu utgör 150,000

kronor, förhöjes med.............................................................. »

till 205,000 kronor;

1,744,561: —

22,000: —

7,000: -

55,000: —

Transport kronor 1,828,561: —

14 Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1885.

Transport kronor 1,828,561: — att till uppsättande af nödiga reservpersedlar för rusthållskavalleriet beviljas ett extra anslag för år 1886 å 70,000 kronor;

samt att, hvad beträffar rusthållsinfanteriet, statsverket från och med år 1886 må öfvertaga den rusthållarne vid detta infanteri åliggande skyldighet att anskaffa och underhålla beklädnads-, bevärings- och remtygspersedlar, under vilkor att till staten under eganderätt samtidigt öfverlemnas af rusthållarne anskaffade motsvarande persedlar till det antal och i det skick, som för godkännande vid generalmönstring erfordras, och att rusthållarne för besvärets upphörande erlägga en årlig ersättning af 23 kronor af hvarje rusthållsnummer, att af Kongl. Maj:t för persedlarnes anskaffning och underhåll användas;

Underhåll af sängkläder m. m. på mötesplatserna:

[21.] att, till bestridande af kostnaderna ej mindre för underhållet af samtliga byggnader jemte förekommande nybyggnader å mötesplatserna, för indelta arméns, Vermlands fältjägarecorps’ och beväringsmanskapets behof samt för kompanitrossbodarnes underhåll, än äfven för underhållet af sängkläder m. m. å mötesplatserna, förevarande förslagsanslag, nu 50,000 kronor, måtte under benämning: »byggnader och sängkläder på mötesplatserna m. m.» med ett till

165,000 kronor förhöjdt belopp såsom reservationsanslag i riksstaten uppföras; utgörande den föreslagna

förhöjningen således ............................................................... » 115,000: —

Inqvarteringskostnader:

[22.] att detta förslagsanslag, som nu utgör

103,000 kronor, höjes med................................................... » 5,500: —

till 108,500 kronor;

Transport kronor 1,949,061:

15 Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1885.

Transport kronor 1,949,061: —

Skrifmaterialier och expenser, ved m. m. för departementets afdelning af Kongl. Maj:ts kansli:

[23.] att detta förslagsanslag, till jemnande af de ordinarie anslagens slutsumma, från 4,207 kronor

höjes med.................................................................................... » 113; —

till 4,320 kronor.

Beträffande öfriga under fjerde hufvudtiteln uppförda ordinarie anslag föreslår Kongl. Maj:t icke någon förändring.

Summa kronor 1,949,174: — Härifrån afgår ofvan angifna minskning i anslagen till Arméförvaltningen kronor 15,400: —

» kommendantsstaten » 3,607: —

» kavalleri-och infanteriregementena ... » 15,000: —

» indelta arméns be-

fälsaflöning............ » 1,800: —

» försvarsverket till

lands i allmänhet » 1,067: — » 36,874: _

hvadan förhöjningen utgör................................................... kronor 1,912,300: —

Lägges härtill summan af hufvudtitelns ordinarie

anslag enligt nu gällande riksstat .................................... » 17,397,200: —

skulle denna hufvudtitels ordinarie anslag enligt Kongl.

Maj:ts förslag uppgå till ..................................................... kronor 19,309,500: —

Extra anslag.

Förutom det extra anslag, som här ofvan under ^

punkten 20 blifvit begärdt till uppsättande af reservpersedlar för rusthållstrupperna, ....................................... kronor 70,000: —

föreslår Kongl. Maj:t vidare, med åberopande af statsrådsprotokollet för den 12 innevarande Januari, att Riksdagen må under denna hufvudtitel på extra stat bevilja till

Transport kronor 70,000: —

[24.]

[25.]

[26.]

[27.]

[28.]

[29.]

[30.]

[31.]

[32.]

[33.]

[34.]

[35.]

[36.]

Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1885.

Transport kronor

fältartillerimateriel............................................ »

positionsartillerimateriel ................................. »

fästningsartillerimateriel ................................. »

infanteriammunitionsvagnar ........................... »

Karlsborgs fästningsbyggnad ........................ »

försvarsarbeten vid Vaxholm-Oscar—Fre-

driksborg............................................................ »

krigsbryggemateriel .......................................... »

fälttelegrafmateriel............................................. »

etablissement för artilleridivisionen i Jemtland 350,000 kronor samt deraf anvisa

att under år 1886 utgå .............................. »

en stallbyggnad å Karlsborg för positions-

artilleriet............................................................ »

byggnader för trängbataljonen 273,000 kronor samt deraf anvisa att under år 1886

utgå..................................................................... »

reseunderstöd för officerare och intenden-

turtjenstemän................................................... »

skarpskytteväsendets och skjutskicklighetens befrämjande ............... »

70,000: — 600,000: — 50,000: — 100,000: — 60,000: — 200,000: —

28,000: — 30,000: — 24,700: —

125,000: — 15,000: —

100,000: — 9,000: — 80,000: —

tillsammans kronor 1,491,700:

En jemförelse mellan denna hufvudtitel, sådan den finnes i 1885 års riksstat upptagen och sådan den af Kongl. Maj:t nu är föreslagen, utfaller på följande sätt:

1885. 1886.

ordinarie! 17 397,200: - 19,309,500: — således ökning kronor 1,912,300: anslag |

ext.ra 1 1,318,800:— 1,491,700:— » » » 172,900: —

anslag j ’’_____

smnmakronor 18,716,000: — 20,801,200: — således ökning kronor 2,085,200 —

Kongl. Maj:ts nåd. prof. n:o 1, om statsverket 1885.

17 Femte hufvudtiteln,

innefattande anslagen till sjöförsvarsdepartementet.

I afseende å regleringen af denna hufvudtitel, under hvilken finnes i nu gällande riksstat till årliga eller ständiga utgifter anvisadt:

kontant ..................................................................................... kronor 5,419,691: —

indelning och dermed jemförlig anvisning:

friheter ............................................................................ » 77,705: —

ersättningar .................................................................... » 24,604: —

_tillsammans kronor 5,522,000: —

vill Kongl. Maj:t, i enlighet med de beslut, som innefattas uti bilagda statsrådsprotokoll öfver sjöförsvarsärenden den 12 innevarande månad *), föreslå, beträffande

Officerskorpsens tillökning:

[1.] att, på det Kongl. Maj:t må komma i tillfälle att i den ordning, som kan finnas lämplig, öka antalet officerare vid flottan med en flaggman, två kommendörkaptener af första grad, två kommendörkaptener af andra grad, nitton kaptener och elfva löjtnanter, de under anslaget till aflöning för flottans korpser och stater för permanenta reservstaten anvisade 114,000 kronor må, i den mån dessa medel blifva tillgängliga, få användas till aflöning åt nämnda antal officerare;

[2.] att detta medgifvande äfven må få afse innevarande år; samt

[3.] att Riksdagen medgifver, att, derest Kongl.

Maj:t skulle beordra någon del af flottans personal att tills vidare uteslutande tjenstgöra vid minvapnet, aflöningen för denna personal må för innevarande och nästkommande år under pågående minexpeditioner förhöjas med femtio procent af den nu bestämda dagaflöningen till sjös, att utgå från anslaget till flottans öfningar;

*) Se bil. till statsverkspropositionen: »Femte hufvudtiteln».

Bih. till Riksd. Prat. 1885. l:a Sami. l:a Afd.

18 Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1885.

Aflöning för flottans korpser och stater:

[4.] att, mot det att vakansafgifterna af de på tioårig vakans stälda båtsmansrusthållsnurmner i Blekinge län och Södra Möre härad af Kalmar län bland statsverkets inkomster upptagas, ett anslag å ordinarie stat under femte hufvudtiteln må uppföras till belopp af 114,000 kronor med titel »ersättning för vakanta rusthållsnummer i Blekinge län och Södra Möre härad

af Kalmar län»........................................................................... kronor

[5.] att hvad af detta anslag icke redan på grund af 1872 års Riksdags beslut bör inräknas bland tillgångarne till aflöning för flottans korpser och stater må för genomförande af den år 1876 beslutade löneregleringen under år 1886 användas;

[6.] att i öfrigt för denna lönereglerings genomförande under år 1886 ett extra anslag af 50,000 kronor må å extra stat för samma år anvisas, att gemensamt med anslaget till aflöning för flottans korpser och stater redovisas;

[7.] att det protokollet öfver sjöförsvarsärenden den 12 innevarande månad bilagda förslag till stat (Bil. A), upptagande de militära befattningar vid flottan, hvilkas innehafvare böra åtnjuta boställe eller inqvarteringsbidrag, må af Riksdagen godkännas; och

[8.] att anslaget till aflöning för flottans korpser och stater, nu utgörande 1,210,284 kronor, må höjas med det för beredande af inqvarteringsbidrag åt chefen för minafdelningen i Marinförvaltningen erforderliga belopp, 900 kronor, eller till 1,211,184 kronor............ »

Beklädnad åt sjömans- och skeppsgossekorpserna samt anskaffande och underhåll af de till båtsmansbeklädnaden hörande s. k. småpersedlarne m, m.

[9.] att det å, femte hufvudtiteln upptagna reservationsanslag för anskaffande och underhåll af de till båtsmansbeklädnaden hörande s. k. småpersedlarne och kappsäcken äfvensom minskning af vakansafgiften för rusthållen inom Blekinge län och Södra Möre härad af Kalmar län, 40,000 kronor, minskadt med den del

114,000

900 Transport kronor 114,900

Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:u 1, om statsverket 1885.

Transport kronor

deraf, som redan inbegripits i anslaget till ersättning för vakansafgifterna, 11,500 kronor, eller till 28,500 kronor, må sammanföras med det till beklädnad åt sjömans- och skeppsgossekorpserna anslagna belopp,

259,000 kronor, och detta senare anslag alltså höjas med 28,500 kronor eller till 287,500 kronor samt erhålla reservationsanslags natur; .................................... »

[10.] att den besparing, som under år 1886 kan beredas på anslaget till beklädnad åt sjömans- och skeppsgossekorpserna, 'må ställas till Kongl. Maj:ts förfogande till godtgörande af eller afbetalning å den brist, som å samma anslag förut uppkommit;

Lindring i rustnings- och roteringsbesvären:

[11.] att de å femte hufvudtiteln för båtsmansindelningen uppförda friheter må minskas från 77,300 kronor till 75,500 kronor samt att det för båtsmansindelningen uppförda anslag till ersättningar, nu utgörande 24,600 kronor, må ökas med motsvarande belopp eller till 26,400 kronor; samt

[12.] att Riksdagen, vid bifall till Kongl. Maj:ts den 9 innevarande Januari beslutade proposition till Riksdagen angående lindring i rustnings- och roteringsbesvären, må under hufvudtiteln flottans personal med rubrik: »lindring i rustnings- och roteringsbesvären» uppföra ett förslagsanslag af 162,000 kronor »

Lots- och fyrinrättningen med lifräddningsanstalterna:

[13.] att det till lots- och fyrinrättningen med lifräddningsanstalterna erforderliga penningeanslag må upptagas till enahanda belopp, hvartill inkomsten af titeln fyr- och båkmedel beräknats, eller till 1,200,000 kronor, och följaktligen anslaget, med inberäkning af deri ingående friheter och ersättningar, utföras med 1,200,409 kronor; hvarvid Kongl. Maj:t tillika förutsätter, att de å inkomsttiteln fyr- och båkmedel uppkommande öfverskott fortfarande må såsom hittills

få användas för de med anslaget afsedda ändamål;__

Transport kronor

114,900: —

28,500: —

162,000: —

305,400: —

20 Kongl. Majits nåd. prop. n:o 1. om statsverket 1885.

Transport kronor 305,400: — Skrifmaterialier och expenser, ved m. m.:

[14.] att det härtill i nuvarande riksstat anvisade anslag, 47,612 kronor, må till jemnande af hufvudtitelns slutsumma nedsättas med 400 kronor till 47,212 kronor.

I afseende å öfriga under femte hufvudtiteln i riksstaten uppförda anslag har Ivongl. Maj:t icke att föreslå någon förändring; dock att den numera mindre riktiga titeln »för sjömätningar och sjökartekontorets verksamhet» må utbytas mot titeln: »sjökarteverkeP~> och i öfrigt titlarne under diverse anslag upptagas så, som de i den protokollet öfver sjöförsvarsärenden den 12 innevarande månad bifogade förslagsstat (Bil. B) förekomma.

Från här ofvan föreslagna nya anslag och förhöjning i anslag bör afräknas:

dels det af sistlidne års Riksdag beviljade anslag å 40,000 kronor till anskaffning och underhåll af de s. k. småpersedlarne m. m., hvaraf 11,500 kronor ingå i anslaget till ersättning för vakansafgifterna'^och 28,500 kronor i beklädnadsanslaget,.......................................... kronor 40,000: —-

dels ock det belopp, hvarmed expensmedelsanslaget blifvit nedsatt, eller ............................................. » 40O: — »

då tillökningen utgör................................... [ kronor

Lägges härtill femte hufvudtitelns slutsumma enligt gällande riksstat............................................................ ,,

så komma femte hufvudtitelns ordinarie anslag enligt Kongl. Maj:ts förslag att uppgå till..................... kronor

40:400:

265,000:

5,522,000:

5,787,000:

Kongl. Maj:ts nåd. grop. n:o 1, om statsverket 1885.

21 Extra anslag.

Förutom ofvan begärda extra anslag för genomförande under år 1886

af löneregleringen för flottan ............................................. kronor 50,000: —

vill Kongl. Maj:t härmed föreslå Riksdagen att bevilja till:

[15.] fullbordande af pansarbåten Svea.................. » 1,218,000: —

[16.] anskaffning af en första klassens minbåt...... » 190,600: —

[17.] » af två andra klassens minbåtar » 174,000: —

[18.] » af artilleriutredningar m. m...... » 190,000: —

[19.] minetablissement i Karlskrona ........................ » 90,200: —

[20.] elektrisk lysapparat derstädes........................... » 16,200: —

[21.] mintillverkningspersonalens aflöning............... » 19,885: 25

[22.] anskaffning af minor och minväsendets utveckling .......... » 85,111: 75

[23.] anskaffning af 3 st. 32 cm. kanoner för

Kungsholms fästning ....................................... » 180,000: —

[24.] förändring af destilleringsapparat derstädes » 3,800: —

[25.] fullbordande af jernvägsförbindelsen mellan flottans varf i Karlskrona och Karlskrona

—Vexiö jernväg ............................................... » 142,878: —

[26.] ny ångspruta för Karlskrona station ............ » 19,500: —

[27.] ersättning af sjöskador å två flottans fartyg » 19,825: —

tillsammans kronor 2,400,000: —

Fn jemförelse mellan denna hufvudtitel, sådan den finnes i 1885 års riksstat upptagen och sådan den af Kongl. Maj:t nu är föreslagen, utfaller på följande sätt:

1885. 1886.

ordinarie anslag 5,522,000: — 5,787,000: — således ökning kronor 265,000: — extra » 1,965,000: — 2,400,000: — » » » 435,000: —

summa kronor 7,487,000: — 8,187,000: — således ökning kronor 700,000: —

Då likväl bland Ökningen på ordinarie anslagen ingå dels 162,000 kronor för lindring i rustnings- och roteringsbesvären, hvilket belopp ej tillgodokommer sjöförsvaret, dels 102,500 kronor af anslaget till ersättning för vakansafgifterna, Indika redan förut ingått till femte hufvudtiteln, eller tillhopa 264,500 kronor, utgör den verkliga tillökningen allenast:

på ordinarie anslagen ................................................ kronor 500: —

på extra » ................................................ » 435,000: —

eller tillhopa kronor 435,500: —

22 Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1885.

Sjette hufvudtiteln,

innefattande anslagen till civildepartementet.

I afseende å regleringen af denna hufvudtitel, under hvilken finnes i nu gällande riksstat till årliga eller ständiga utgifter anvisadt:

kontant......................................................................................... kronor 4,566,255: —

indelning och dervid jemförlig anvisning, på förslag:

friheter....................................................................... » 10,582: —

ersättningar........................................................................ » 24,445: —

tillsammans kronor 4,601,282: —

vill Kongl. Maj:t, i enlighet med de beslut, som innefattas uti bilagda statsrådsprotokoll öfver civilärenden den 12 innevarande månad*), föreslå, beträffande

Kommerskollegium:

A. Kommerskollegium och patentbyrån:

[1.] att Riksdagen må dels, på det Kongl. Maj:t må komma i tillfälle tilldela Kommerskollegiets ledamöter samt dess i stat uppförde embets- och tjensteman, med undantag af fyra kanslister, tillfällig löneförbättring under år 1886 till samma belopp, som för innevarande år beviljats, på extra stat för år 1886 anvisa 8,540 kronor,

dels medgifva, att intill slutet af år 1886, i den mån sådant är erforderligt för bestridande af göromålen inom Kollegiet eller för beredande åt bemälde embets- och tjensteman af samma aflöningsförmåner, som andre med dem likstälde tjensteman åtnjuta, af Eders Kongl. Maj:t må för ändamålet disponeras de aflöningsbelopp, som äro i Kommerskollegiets stat anvisade ej mindre för en advokatfiskalstjenst, än äfven för andra ledigblifna eller ledigblifvande befattningar inom Kollegiet, i afseende å hvilka indragning kan ega rum eller förändring eljest vidtagas;

[2.] dels ock ytterligare medgifva, att de under år 1886 inflytande afgifter för patent och för regi-

*) Se bil. till statsverkspropositionen »Sjette hufvudtiteln».

23 Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1885.

strering af varumärken må användas till bestridande af de utgifter, hvilka betingas af en tillämpning under samma år af förordningen angående patent och lagen om skydd för varumärken,;

B. Bergsstaten:

[3.] att Riksdagen må dels på extra stat för år 1886 anvisa såsom tillfälligt lönetillägg för tre tjensteman vid Sala silfververk tjugo procent å de till dem utgående löner eller tillsammans 500 kronor,

dels ock, med de i statsrådsprotokollet föreslagna vilkor och förbehåll i afseende å lönereglering för bergmästarne, godkänna det i samma protokoll intagna förslag till ny stat för dem; samt till följd häraf medgifva, att det under sjette hufvudtiteln uppförda ordinarie anslag »Kommerskollegium», deri anslaget

till bergsstaten ingår, höjes med ...................................... kronor

eller från 76,400 kronor till 84,500 kronor;

Landtmäteristaten:

[4.] att, under förutsättning att Riksdagen bifaller hvad beträffande rikets allmänna kartverk kommer att föreslås, från anslaget till landtmäteristaten uteslutas 23 andre landtmätarelöner, hvilka uppgå till sainmanlagdt 20,700 kronor, samt att följaktligen anslagets slutsumma nedsättes från 108,800 kronor till 88,100 kronor;

Rikets allmänna kartverk:

[5.] att Riksdagen må dels godkänna hvad uti punkterna 8—10 i statsrådsprotokollet under detta anslag ifrågasatts beträffande afiöningsförmåner för kartverkspersonalen;

dels medgifva, att det för rikets ekonomiska kartverk å ordinarie stat anvisade anslag å 6,000 kronor må från och med år 1886 utgå till rikets allmänna kartverk och följaktligen anslagets titel i öfverensstämmelse dermed ändras;

8,100: —

Transport kronor 8,100:

24 Kong!,. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1885.

Transport kronor

dels ock, utöfver nämnda anslag, å sjette hufvudtiteln på extra stat för år 1886 anvisa till fortsatt bearbetande af rikets allmänna kartverk 184,000 kronor;

ÖtVerståthållareembetet:

[6.] att till aflöning åt exekutionsbetjeningen i Stockholm må från och med år 1886 å sjette hufvudtitelns ordinarie anslag till öfverståthållareembetet uppföras ett belopp, motsvarande det nu å extra

stat för samma ändamål anvisade, eller........................... »

kommande, i händelse af bifall härtill, ordinarie anslaget till Öfverståthållareembetet att höjas från dess nuvarande belopp, 75,222 kronor, till 87,422 kronor;

Landsstaterna i länen:

[7.] att, på det Frosta härads östra och Svartlösa härads länsmansdistrikt må kunna delas hvardera i två länsmansdistrikt, aflöningsbelopp, som blifva tillgängliga i följd af anbefalda regleringar af länsmansdistrikten inom Gotlands och Vestmanlands län, må användas för inrättande af en länsmanstjenst inom Malmöhus län och en dylik tjenst inom Stockholms län;

[8.] att penningeanslaget under »landsstaterna i länen» må höjas med det belopp, hvartill en indragen löningsjords och tre indragna landsstatsboställens afkastning är i stat beräknad, eller .................................... »

kommande, derest hvad sålunda föreslagits blifver bifallet, anslaget till »landsstaterna i länen (deraf

95.000 kronor reservationsanslag)» att höjas från 2,638,019 kronor till 2,641,179 kronor;

Tåg- och vattenbyggnadsstaten:

[9.] att det under anslaget till »väg- och vattenbyggnadsstaten» uppförda reservationsanslag »till undersökningar och expenser för allmänna arbeten» må från och med år 1886 höjas från 40,000 kronor till

50.000 kronor och således med .......................................... »

8,100: —

12,200: —

3,160: —

10,000: —

Transport kronor 33,460:

25 Kongl. May.ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1885.

Transport kronor

kommande anslaget till väg- och vattenbyggnadsstaten, i händelse af bifall till hvad nu blifvit föreslaget, att ökas från 106,400 kronor till 116,400 kronor;

Skiften och afvittringar:

[10.j att Riksdagen må dels för år 1886 bevilja förhöjning i årsarfvodet med 400 kronor till hvarje storskifteslandtmätare i Kopparbergs län, som icke kommer att åtnjuta arfvode efter taxa, samt i styresmannens för storskiftesverket årsarfvode likaledes med 400 kronor; dels medgifva, att de belopp, hvarmed inkomsterna af tjensten under år 1886 för afvittringslandtmätare i Vesterbottens och Norrbottens län och de storskifteslandtmätare i Kopparbergs län, hvilka åtnjuta arfvode efter taxa, kunna komma att understiga 2,500 kronor för dem, som tillhöra första lönegraden, och 3,000 kronor för dem, som på grund af ålder i tjensten åtnjuta arfvodesförhöjning, må desse tjensteman godtgöras af anslagen till storskiftes- och afvittringsverken; dels för år 1886 åt föredragandena af afvittringsärendena i Vesterbottens och Norrbottens län samt till skrifbiträde åt dem bevilja en tillökning af 400 kronor i det åt hvarje af dem anslagna belopp, dels ock bevilja tillfällig förhöjning i styresmannens för afvittringsverket i Vesterbottens län årsarfvode för år 1886 med 200 kronor;

[11. ] att, till bestridande af kostnaderna för storskiftes- och afvittringsverken under år 1886, för samma år, utöfver ordinarie anslaget, 63,000 kronor, på extra stat anvisas 187,000 kronor;

[12.] att anslaget till skiften och afvittringar frånskiljes de under sjette hufvudtitelns underafdelning »jordbruket, handeln och näringarna» uppförda anslag samt, med bibehållande af egenskapen af reservationsanslag, nedflyttas till samma hufvudtitels underafdelning »diverse anslag» och der upptages främst bland de under samma afdelning förekommande

anslag; ___

Transport kronor

Bill. till Rissel. Prot. 1885. Va Sami. Va Afd. „

33,460: —

33,460: — 4

jKoric/l. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1885.

Transport kronor

Undervisningsanstalter för jordbruk och landtmannanäringar:

[13.] att Riksdagen må såsom understöd till uppehållande af eu mejeriskola inom Jemtlands län bevilja ett årligt anslag af....................................................... »

och i följd deraf höja det ordinarie anslaget till »undervisningsanstalter för jordbruk och landtmannanäringar» med motsvarande belopp eller från 172,400 kronor till 175,400 kr.

Befrämjande i allmänhet af jordbruk och landtmannanäringar :

[14.] att Riksdagen må på ordinarie stat bevilja till aflöning åt en föreståndare för den växtfysiologiska anstalten vid landtbruksakademiens experimentalfält ett årligt belopp af ................................................. »

samt medgifva, att föreståndarens lön, efter innehafvarens af beställningen väl vitsordade tjenstgöring under en tid af fem år, räknad från och med året näst efter det, då han blifvit antagen, må höjas med 500 kronor och efter ytterligare fem års enahanda tjenstgöring ånyo höjas med 500 kronor, att utgå från sjette hufvudtitelns anslag till ålderstillägg;

kommande anslaget till befrämjande i allmänhet af jordbruk och landtmannanäringar, i händelse Riksdagen bifaller hvad sålunda föreslagits, att höjas från 41,450 kronor till 45,450 kronor;

Hästafvelns förbättrande:

[15.] att af det a anslaget i kolumnen »indelning och dermed jemförlig anvisning, på förslag: friheter» uppförda belopp, 2,300 kronor, må uteslutas 1,230 kronor och till följd deraf anslagets slutsumma minskas från 95,850 kronor till 94,620 kronor;

[16.] att anslaget till hästafvelns förbättrande frånskiljes de under sjette hufvudtitelns underafdelning

Transport kronor

33,460

3,000

4,000

40,460:

27 Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1885.

Transport kronor 40,460: — »jordbruket, handeln och näringarna» uppförda anslag samt, med bibehållande af egenskapen af reservationsanslag, nedflyttas till samma hufvudtitels underafdelning »diverse anslag» och der upptages närmast efter anslaget till »jordförluster genom kanal- och väganläggningar»;

Fiskerinäringens understöd:

[17.] att Riksdagen må medgifva, att fiskeriintendenten Rudolf Lundberg må ega att från och med innevarande år uppbära första ålderstillägget till den med hans befattning förenade lön, eller 500 kronor;

Sala bergslag:

. [18.] att det å detta anslag i kolumnen »indelning och dermed jemförlig anvisning, på förslag: friheter» uppförda belopp, 62 kronor, uteslutes och anslagets slutsumma således minskas från 6,382 kronor till 6,320 kronor;

Skrifmaterialier och expenser, ved m. in.:

[19.] att, för jemnande af hufvudtitelns slutsumma, detta anslag höjes från 118,874 kronor till

119,153 kronor eller med..................................................... »_279: —

summa ökning kronor 40,739: —

Beträffande öfriga under sjette hufvudtiteln i riksstaten uppförda ordinarie anslag har Kongl. Maj:t, icke att föreslå någon förändring.

Om till förestående ökning lägges de ordinarie anslagens nuvarande slutsumma, kronor 4,601,282: — efter afdrag af de föreslagna minskningarne å anslagen till landtnläteristaten, hästafvelns förbättrande och Sala bergslag,

tillsammans..................................... »__21,992: —

således .........................................................................................._ ” 4,579,290: —

komma sjette hufvudtitelns ordinarie anslag att uppgå

till............................................................................................ kronor 4,620,029: —

28 Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1885.

Extra anslag.

Förutom ofvan begärda extra anslag, nemligen:

under punkten 1, till tillfällig löneförbättring för Kom-

merskollegium.......................................... kronor

» » 3, till tillfälligt lönetillägg för de tre

tjenstemännen vid Sala silfververk »

» » 5, till fortsatt bearbetande af rikets

allmänna kartverk................................. »

» » 11, till fullföljande af storskiftes- och

afvittringsarbetena................................. »

vill Kongl. Maj:t härmed föreslå Riksdagen att bevilja till:

[20.] ett skyndsammare bearbetande af aflönings-

och pensionsstatistiken........................................................... »

[21.] fortsatt utgifvande af »polisunderrättelser» » [22.] anslag till två fögderitjenster inom Jemt-

lands län............................................................................ »

[23.] aflöning m. in. åt särskild polisstyrka på

landet..........................................................................................

[24.] anordnande af tillsynen öfver statens jern-

vägsbyggnader ........................................................................... »

[25.] arfvode åt en extra byråingeniör hos Väg-

och Vattenbyggnadsstyrelsen................................................ »

[26.] anordnande af högre undervisning i mejerihushållning vid Ultuna och Alnarps landtbruksinstitut » [27.] bidrag till bestridande af kostnaderna för allmänna landtbruksinöten .................:...................................... »

[28.] prisbelöningar vid allmänna landtbruksinöten

för husdjur, redskap, maskiner m. m............................... »

[29.] bidrag till underhåll af sju kemiska stationer för jordbrukets och näringarnes behof.............. »

[30.] de geologiska undersökningarne ..................... »

[31.] anställande af en andre undervisare i husslöjd och en elev ..................................................................... »

[32.] befrämjande af husslöjden................................. »

Transport kronor

8,540: — 500: — 184,000: — 187,000: —

5,000: — 10,000: —

6,800: —

50,000: —

20,000: —

3,000: —

10,000: —

5,000: —

10,000: —

21,000: — 86,000: —

3,500: — 10,000: —

620,430: —

i

29 Kongl. Maj:ts nåd. grop. n:o 1 ■ om statsverket 1885.

Transport kronor

[33.] bidrag till upprätthållande af väfskolan i Borås och till aflönande af en andre lärare vid samma

skola ............................................................................................. »

[34.] bergsskolorna i Filipstad och Falun............... »

[35.] anordnande af en allmän skandinavisk industriutställning i Stockholm under år 1886 ............... »

[36.] ersättning för åtskilliga utaf Statskontoret

förskottsvis bestridda utgifter ............................................. »

[37.] bidrag för anläggning af nya samt förbättring eller omläggning af backiga eller eljest mindre

goda vägar ................................................................................ »

[38.] understödjande af brobyggnader och mindre hamnbyggnader samt upprensning af åar och farleder » [39.] understödjande medelst anslag utan återbetalningsskyldighet af torrläggning utaf sådana vattensjuka marker, som utan att kunna med fördel odlas sprida frostskador öfver oingifvande nejd.............. »

Vidare anmärkes här:

[40.] att enligt 1881 års riksdagsbeslut blifvit för år 1886 anvisade till understödjande medelst lån af enskilda jernvägsanläggningar 1,000,000 kronor, och [41.] att till odlingslånefonden skola under år 1886 af Riksgäldskontoret, i mån af behof, öfverlemnas medel till så stort belopp, som jemte de till fonden ingående annuiteter å äldre odlingslån kan erfordras till fyllande af högst 1,000,000 kronor.

Ytterligare föreslår Kongl. Maj:t Riksdagen [42.] att till utgående under år 1886 anvisa dels å riksstatens sjette hufvudtitel: till utförande af nya byggnader och anläggningar samt till inköp af inventarier vid statens jernvägstrafik » dels ock å riksstaten utom hufvudtitlarne: till anskaffande af ny rörlig materiel vid statens redan trafikerade jernvägar 550,000 kronor;

[43.] att på extra stat för år 1886 bevilja för anläggning af ett jernvägsspår från Stockholms östra

Transport kronor

620,340: —

4,800: — 14,000: —

250,000: —

3,831: —

'500,000: — 100,000: —

100,000: —

300,000: —

1,892,971: —

30 Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1885.

Transport kronor 1,892,971: — station å Stockholm—Rimbobanan till Albano station

å Värtabanan ett belopp af ........ ................................... » 50,000: —

[44.] och att till fortsättning af arbetena å stambanan mellan Bräcke och Sollefteå för år 1886 anvisa ett anslag af 2,000,000 kronor *).

Slutligen erinras, att Riksdagen

[45.] dels år 1883 till jernvägsanläggningen mellan Kihlafors och Stugsundet för år 1886 anvisat 247,000 kronor,

[46.] dels år 1884 till inköp och ombyggnad af jernvägen mellan Sundsvall och Torpshammar likaledes för år 1886 anvisat 2,154,000 kronor.

tillsammans kronor 1,942,971: —

En jemförelse mellan denna hufvudtitel, sådan den finnes i 1885 års riksstat upptagen och sådan den af Kongl. Maj:t nu är föreslagen, utfaller på följande sätt:

1885: 1886:

Sjunde hufvudtiteln,

innefattande anslagen till finansdepartementet.

I afseende å regleringen af denna hufvudtitel, under hvilken tinnes i nu gällande riksstat till årliga eller ständiga utgifter anvisadt:

kontant ...................................................................................... kronor 13,688,820: —

indelning och dermed jemförlig anvisning, på förslag:

friheter......................................................................... » 8,460: —

ersättningar..................................................................... » 2,720: —

tillsammans kronor 13,700,000: —

vill Kongl. Maj:t i enlighet med de beslut, som innefattas uti bilagda statsrådsprotokoll öfver finansärenden den 19 December 1884**) och den 12 innevarande månad ***) föreslå, beträffande

*) Se vidare här nedan »Statsverkspropositionen» pag. 52.

**) Se vidare bil. till statsverkspropositionen: »Inkomstberäkningen» pag. o.

***) Se vidare bil. till statsverkspropositionen: »Sjunde hufvudtiteln».

Kong!. Maj:ts nåd. grop. n:o 1, om statsverket 1885.

Statskontoret:

[1.] att å Statskontorets stat för eu tjensteman i andra lönegraden, hvilken med hänsyn till åligganden och tjensteställning inom riksbokslutsbyrån bör benämnas förste revisor, uppföres lön 3,000 kronor och tjenstgöringspenningar 1,500 kronor samt denne tjensteman tilldelas rätt till ålderstillägg efter vissa år i likhet med öfrige tjensteman i samma lönegrad, att anslaget till vikariat, renskrifning, flitpenningar och tillfälliga biträden höjes med 2,000 kronor eller från 17,200 kronor till 19,200 kronor, och

att således anslaget till Statskontoret höjes med kronor eller från 93,800 kronor till 100,300 kronor;

Postverket:

[2.J att Riksdagen, dels med beviljande af årliga pensioner för befälhafvaren å postångfartyget Sofia, kaptenen Gustaf Adolf Höggren och matrosen å samma fartyg Johan Fredrik Nilsson till belopp för den förre af 4,000 kronor, att utgå från och med månaden näst efter den, hvarunder han erhåller entledigande från sin omförmälda befälhafvarebefattning, och för den senare af 400 kronor, att uppbäras från och med år 1886, dels ock med godkännande af öfriga enligt statsrådsprotokollet för den 12 Januari tillstyrkta ändringar i postverkets stater, må för år 1886 bestämma postverkets anslag, förslagsvis beräknadt, till 5,696,000 kronor, att utgå dels direkt af postverkets uppbörd för året, dels, i den mån denna icke blir för ändamålet tillräcklig, af postverkets reserverade, hos Statskontoret innestående medel, hvarigenom summan af postverkets utgiftsstater, som nu utgör 5,513,000 kronor, skulle ökas med........................................................................ »

Telegrafverket:

[3.] att Riksdagen dels såsom reservationsanslag, att af telegrafmedlen direkte utgå, för år 1886 åt

Transport kronor

6,500

183,000

189,500

32 Kongl. Maj:ts nåd. grop. n:o 1, om statsverket 1885. ’

Transport kronor telegrafverket anvisar enahanda belopp, 1,330,000 kronor, hvartill inkomsterna af berörda medel blifvit beräknade, dels. ock antager de af Kongl. Maj:t för år 1885 faststälda utgiftsstater för verket såsom gällande äfven för år 1886, med rätt för Kongl. Maj:t att ej mindre deri göra de jemkningar, som kunna finnas af behofvet påkallade, än äfven för telegrafverkets tidsenliga utveckling och förbättring använda det öfverskott, som kan å inkomsterna uppstå;

Tullverket:

[4.j att Riksdagen, med godkännande af ej mindre hvad som enligt statsrådsprotokollet för den 12 innevarande månad föreslagits beträffande ålderstillägg åt vissa vid kustbevakningen anstälda personer, än äfven de enligt samma protokoll förordade ändringar i öfvergångsaflönings-, indragnings- och omkostnadsstaterna, bestämmer anslaget för tullverket till ett mot staternas slutsumma svarande belopp af 2,468,000 kronor, att såsom förslagsanslag utgå direkte af tullmedlen, hvarvid uppkommer eu minskning, i anslagets nuvarande belopp af 4,500 kronor;

att Riksdagen må förklara öfveruppsyningsman, som befordras till tjensteman i första ålderstilläggsgraden, berättigad att, såvida ålderstillägget vid den nya tjensten ej är högre än vid den förut innehafda öfveruppsyningsmannabefattningen, i fråga om åtnjutande af ålderstillägg räkna sig till godo den tid, han innehaft nämnda befattning;

Skogsväsendet:

[5.] att Riksdagen må, med uteslutande ur staten af det nu uppförda anslaget till inrättande af flottleder i Norrbottens län, 23,000 kronor,

dels godkänna den af Domänstyrelsen föreslagna, i statsrådsprotokollet för den 12 Januari omförmälda stat för Ombergs skogsskola samt för tillämpning af

Transport kronor

189,500

189,500

33 Kongl. Maj:ts nåd. grop. n:o 1, om statsverket 1885.

Transport kronor

densamma under år 1886 höja anslaget till statens skogsskolor med 850 kronor eller till 23,650 kronor,

dels medgifva, att af anslaget till kronoskogarnes förvaltning och befrämjande af skogsväsendet i allmänhet må från och med år 1886 till lektorn i naturvetenskap vid skogsinstitutet August Emil Holmgren, så länge han bestrider denna befattning, årligen anvisas en personel löneförbättring af 1,000 kronor,

dels ock höja sistnämnda anslag med 150 kronor till 214,050 kronor,

så att anslaget till skogsväsendet skulle erhålla denna uppställning:

bestämdt anslag:

för skogsstaten kronor 404,400: —

» statens skogsskolor.............. » 23,650: — kronor 428,050: —

reservationsanslag:

till skogsinstitutet kronor 21,300: —

» enskilda skogs-

undervisningen » 8,600: —

» kronoskogarnes förvaltning och befrämjande af skogsväsendet i

allmänhet ......... » 214^050:— » 243,950: —

summa kronor 672,000: —

hvarigenom det nu utgående anslaget skulle minskas med 22,000 kronor;

Lyshållning med flera utgifter för kronans publika hus i Stockholm:

[6.] att förslagsanslaget härtill må höjas till 30,000

kronor med................................................................................ ”

Transport kronor

Bill. till Riksd. Prot. 1885. l:a Sami. l:a Afd.

189,500: —

12,000: — 201,500: —

34 Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1885.

Transport kronor 201,500: —

Städers friheter:

[7.] att af det i riksstaten å denna anslagstitel under kolumnen »indelning och dermed jemförlig anvisning: friheter» uppförda belopp, 8,460 kronor, må uteslutas 5,940 kronor och återstående 2,520 kronor bibehållas, med iakttagande att kolumnens benämning rättas till »friheter och kyrkotionde», hvarigenom anslagets slutsumma minskas till 26,790 kronor;

Skrifmaterialier och expenser, ved in. in.:

[8.] att detta förslagsanslag inå nedsättas från 36,870 kronor till 36,810 kronor eller med 60 kronor.

Beträffande öfriga under sjunde hufvudtiteln i riksstaten uppförda ordinarie anslag föreslår Kongl.

Maj:t icke någon förändring.

Summa kronor 201,500: —

Härifrån afgår ofvan angifva minskning i anslagen :

till tullverket ...................................... kronor 4,500: —

» skogsväsendet .............................. » 22,000: —

» städers friheter ........................... » 5,940: —

» skrifmaterialier och expenser,

ved m. m.................................. » 60: » 32,500: —

hvadan förhöjningen utgör.................................................. kronor 169,000: —

Lägges härtill summan af hufvudtitelns ordinarie

anslag enligt nu gällande riksstat....................................... » 13,700,000: —

skulle denna hufvudtitels ordinarie anslag enligt Kongl.

Maj:ts förslag uppgå till....................................................... kronor 13,869,000: —

Kongl. May.ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1885.

35 Extra anslag.

Kongl. Maj:t föreslår vidare, med åberopande af ofvan nämnda protokoll öfver finansärenden den 12 innevarande Januari, att under denna hufvudtitel må å extra stat beviljas till:

[9.] genomförande af Statskontorets nya organisation ...................................................................................... kronor

[10.] ersättning för af Statskontoret gjorda förskotter .......................................................................................... ”

[11.] genomförande afOfverintendentsembetets nya

organisation................................................................................ »

[12.] ^landsättande af taket å Kalmar slott och verkställande i sammanhang dermed af vissa förändringar i afseende å slottstornen, en femtedel af det

beviljade anslaget, 80,000 kronor, med........................... »

[13.] vidtagande af åtgärder till skydd mot eldfara för tekniska skolans hus i Stockholm .................. »

[14.] aflöning åt domänintendenter och uppehållande af domängöromålen hos länsstyrelserna......... »

[15.] resekostnader vid domänförvaltningen, förslagsanslag....................................................................................

[16.] äfvensom för de Kongl. teatrarne anvisas ett

kreditiv af högst .................................................................... ”

att under spelåret 1885—1886 användas under de vid 1884 års riksdag bestämda vilkor för disposition af det då anvisade kreditivet. ___________

» tillsammans kronor

7,820: — 75,798: — 1,000: —

16,000: — 88,000: — 45,000: — 21,382: — 15,000: —

270,000: —

En jemförelse mellan denna hufvudtitel, sådan den finnes i riksstaten för år 1885 upptagen och sådan den af Kongl. Maj:t nu är föreslagen, utfaller på följande sätt:

1885. 188(J.

ordinarie anslag 13,700,000: — 13,869,000: — således ökning kronor 169,000: — extra » 409,000:— 270,000: —_» minskning » 139,000: —

summa kronor 14,109,000: — 14,139,000: — således ökning kronor 30,000: --

36 Kong! Maj:ts nåd. grop. n:o 1, om statsverket 1885.

Åttonde hufvudtiteln,

innefattande anslagen till ecklesiastikdepartementet.

I afseende å regleringen af denna hufvudtitel, under hvilken finnes i nu gällande riksstat till årliga eller ständiga utgifter anvisadt:

kontant.......................................................................................... kronor 9,040,752: —

indelning och dermed jemförlig anvisning, på förslag:

friheter och kyrkotionde ............................................. » 501,805: —

ersättningar........................................................................ » 718,491: —

tillsammans kronor 10,261,048: —

vill Kongl. Maj:t, i enlighet med de beslut, som innefattas uti bilagda statsrådsprotokoll öfver ecklesiastikärenden för den 12 innevarande månad*), föreslå, beträffande:

Kleresistaten:

[1.] att i kolumnen »friheter och kyrkotionde» må, i stället för det i nu gällande riksstat der upptagna belopp, 148,600 kronor, uppföras allenast 18,000 kronor;

Universiteten:

[2.] att i kolumnen »friheter och kyrkotionde» må, i stället för det i nuvarande riksstat der upptagna belopp, 109,600 kronor, uppföras 35,820 kronor,

[3.] att såsom ersättning för indelt ränta och kronotionde det fasta anslaget för universiteten höjes med 93,500 kronor, hvaraf 39,991 kronor 85 öre för universitetet i Upsala och 53,508 kronor 15 öre för universitetet i Lund,

och att i stället det under »indelning och dermed jemförlig anvisning, på förslag: ersättningar» uppförda förslagsanslag af 101,400 kronor nedsättes till

1,800 kronor, motsvarande ersättning för spanmålsindelning, tillkommande ProfessorSkytteanus; tillföljd

*) Se bil. till statsverkspropositionen: »Åttonde hufvudtiteln.»

37 Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1885.

hvaraf anslaget till universiteten minskas med 6,100 kronor,

[4.] att under det i statsrådsprotokollet omförmälda vilkor må, till höjande af aflöningen för hvardera af laboratorerne i®experimentel fysiologi och medicinsk fysik samt i experimentel patologi och patologisk anatomi vid universitetet i Upsala till 4,500 kronor, hvaraf 1,500 kronor skola utgöra tjenstgöringspenningar, beviljas å ordinarie stat 1,500 kronor för hvardera befattningen eller tillhopa................. kronor

[5.J att till arfvoden åt extra ordinarie amanuenser vid universitetsbiblioteket i Lund, enligt de bestämmelser, Kongl. Maj:t kan finna nödigt meddela, må på ordinarie stat för Lunds universitet beviljas

ett anslag af .............................................................................. »

[6.] att förhöjning i årsanslaget till underhåll och reparationer af Lunds universitets byggnader må beviljas med .............................................................................. »

Karolinska mediko-kirurgiska institutet:

[7.] att till lön åt eu vaktmästare vid institutets histologiska institution må uppföras ett årligt anslag af......................................................................................... »

Allmänna läroverken:

[8.] att det i kolumnen »friheter och kyrkotionde» i nuvarande riksstat upptagna belopp, 7,320 kronor, må uteslutas;

Högre lärarinneseminariet:

[9.] att för lärares uppflyttning i högre lönegrad, enligt gällande grunder, anslaget må höjas med ......... »

Pedagogier och folkskolor:

[10.] att i kolumnen »friheter och kyrkotionde» må, i stället för det i nuvarande riksstat der upptagna belopp, 5,350 kronor, uppföras 1,010 kronor;

Transport kronor

3,000: —

1,500: — 6,000: —

750: —

1,000: —

12,250: —

38 Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1885.

Transport kronor

Folkundervisningen:

[11.] att för lärares vid folkskolelärareseminarierna uppflyttning i högre lönegrad, enligt gällande grunter, anslaget till samma seminarier må ökas med ............... »

[12.] att det å ordinarie stat uppförda förslagsanslaget till lönetillskott åt lärare vid folkskolor och småskolor å 2,450,000 kronor må höjas med............... »

' Vetenskapsakademien:

L13.] att till underhåll af den zoologiska statio-

nen vid Kristineberg i Göteborgs och Bohus län samt för främjande af de vetenskapliga arbetena vid densamma må på ordinarie stat uppföras ett belopp af » [14.] att för beredande af ökadt arfvode åt amanuensen vid meteorologiska centralanstalten anslaget till anstalten må höjas med ............................................... »

Fattigvården i Stockholm och landsorten:

[15.] att det i kolumnen »friheter och kyrkotionde)) i nuvarande riksstat upptagna belopp, 20 kronor, må uteslutas;

Lasaretts underhåll:

[16.] att i kolumnen »friheter och kyrkotionde» må, i stället för det i gällande riksstat der upptagna belopp, 12,615 kronor, uppföras 4,360 kronor:

Uppfostringsanstalter för sinnesslöa barn:

[17.] att till utbildande af lärare- och vårdarepersonal för sinnesslöa barn samt till understöd åt uppfostringsanstalter för dylika barn, under vissa i statsrådsprotokollet angifna vilkor, må på ordinarie stat uppföras ett förslagsanslag af.................................... »

12,250: —

4.900: — 430,000: —

/

2,000: —

1.000: —

25,000: —

Transport kronor 475,150:

Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1885.

39 Transport kronor 475,150: —

Kyrkors underhåll:

[18.] att i kolumnen »friheter och kyi’kotionde» må, i stället för det i nuvarande riksstat der upptagna belopp, 217,600 kronor, uppföras 193,300 kronor;

Skrifmaterialier och expenser, ved m. in.

Extra anslag.

För behof af tillfällig beskaffenhet, hänförliga under åttonde hufvudtiteln, vill Kongl. Maj:t, på sätt ofvan omförmälda protokoll öfver ecklesiastikärenden vidare innehåller, föreslå Riksdagen att på extra stat bevilja, i afseende å

Riksarkivet:

[20.] till fortsatt utgifvande i tryck af sådana skrifter och handlingar, som äro af vigt för fäderneslandets historia, ....................................................................... kronor__3,000: —

Transport kronor 3,000: —

40 Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1885.

Transport kronor

[21.] till uppförande af eu tillbyggnad åt Riksarkivet å dess nuvarande tomt och en mindre del af Riksgäldskontorets tomt, på sätt statsrådsprotokollet innehåller, 575,000 kronor, hvaraf skulle för år 1886 anvisas......................................................................................... »

Nationalmuseum:

[22.] till vård, underhåll och tillökning af statens konstindustriela samlingar ..........................................

Derjemte vill Kongl. Maj:t föreslå Riksdagen att medgifva, att till vård, underhåll och tillökning af nämnda samlingar må användas 3,000 kronor af det för innevarande år åt svenska slöjdföreningens museum anvisade anslag.

Vidare föreslår Kongl. Maj:t, i enlighet med omförmälda protokoll öfver ecklesiastikärenden, att på extra stat må anvisas i afseende å

Lifrustkammaren:

[23.] för tillsyn, underhåll och vård af samlingarne m. in., såsom i statsrådsprotokollet finnes angifvet, .........................................................................................

Domkapitlens expeditioner:

[24.] för tillfällig löneförbättring åt tjenstemännen vid dessa expeditioner ...............................................

Universiteten:

[25.] till det språkliga seminariet vid universitetet i Upsala .......................................................................... »

[26.] till det språkliga seminariet vid universitetet i Lund .............................................................................. »

[27.] till det matematiska seminariet vid universitetet i Upsala ..................................... ((

Transport kronor

3,000: —

100,000: —

4,000: —

5,800: —

* 3,716: —

3,000: —

2,950: —

1,500: — 123,966: —

41 Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1885.

Transport kronor

[28.] till det matematiska seminariet vid universitetet i Lund ........................................ »

[29.] till ändringar och reparationer af vissa byggnader för universitetet i Upsala 86,000 kronor,

deraf att utgå under år 1886 ............................................. »

[30.] till ny byggnad för patologisk- anatomiska institutionen i Lund ...................................................... »

[31.] till inredning af sistnämnda byggnad samt anskaffande af vetenskaplig materiel för institutionen » [32.] till offentliggörande i tryck af vissa på astronomiska observatoriet i Lund utförda zon-observationer............................................................................................ »

Karolinska mediko-kirurgiska institutet:

[33.] till arfvode åt eu amanuens vid institutets gynekologiska klinik .....................................................

Allmänna läroverken:

[34.] till löneförbättring åt lärarne vid dessa läroverk, efter samma grunder som för innevarande år, »

[35.] till resestipendier åt lärare i främmande lefvande språk .......................................................................... »

[36.] till arfvoden åt extra lärare........................... «

Högre lärarinneseminariet:

[37.] till löneförbättring åt lärare och lärarinnor vid detta läroverk, efter samma grunder som för innevarande år, ..................................................................... »

Pedagogierna:

[38.] till löneförbättring åt lärare vid de enoch två-klassiga pedagogierna.................. »

Transport kronor

Bih. till Rilcsd. Prof. 1885. l:a Sami. l:a Afd.

123,966: — 1,000: —

18,000: — 31,000: — 10,000: —

3,000: —

900: —

336,975: —

6,000: — 40,000: —

4,000: —

8,750: —

583,591: — 6

42 Kongl. Maj:ts nåd. grop. n:o 1, om statsverket 1885.

Transport kronor

Folkundervisningen:

[39.] till löneförbättring åt lärare och lärarinnor vid folkskolelärareseminarierna samt till arfvoden åt teckningslärare för extra tjenstgöring och extra arfvoden åt musiklärare vid dessa seminarier, efter

samma grunder som för innevarande år,........................

[40.] till byggnad för folkskolelärarinneseminariet, i Umeå 79,000 kronor, deraf att utgå under år

1886 ..........................................................................................

[41.] till understöd åt mindre bemedlade lärjungar vid sådana folkhögskolor, som åtnjuta bidrag af statsmedel,..................................................................................

1 De tekniska läroverken:

[42.] till understöd åt lägre tekniska yrkesskolor <>

Medicinalstyrelsen med dithörande stater:

[43.] för , tillfällig löneförbättring åt provinsialläkare ............................................................................................. »

[44.] till arfvode för granskning af hospitalens räkenskaper ................................................................................. »

[45.] till uppehållande i Stockholm af en poliklinik för tandsjukdomar, hvarest tandläkareelever jemväl erhålla undervisning, ...................................................... »

Yeterinärundervisningen:

[46.] till veterinärinrättningen i Skara, med godkännande af det i statsrådsprotokollet angifna förslag till veterinärinrättningens ombildning,............................ »

Vetenskapsakademien:

[47.] till aflönande af räknebiträden för numerisk tillämpning af en utaf professoren J. A. H. Gyldén utarbetad teori för hirnlakropparnes rörelser ............... »

Transport kronor

583,591: —

33,300: — 40,000: — 15,000: —

25,000: —

25,000: — 1,200: —

4,000: —

12,900: —

3,000: — 742,991: —

43 Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1885.

Transport kronor 742,991:

Vitterhets-, historie- och antiqvitetsakademien:

[48.] till arfvoden åt vetenskapligt bildade biträden vid ordnandet och vården af de under akademiens inseende stälda samlingar samt till aflöning åt vaktbetjening....................................kronor 4,000:

till undersökning och beskrifning af fäderneslandets fornlemningarin. in. » 3,200: —

till utgifvande af planschverk öfver fornsaker och andra märkvärdiga föremål i statens historiska museum in. in.............................................. * 2,000: » 9,200:

[49.] till arbeten för bevarande af vissa kyrkoruiner i Visby ............ ” 10,000:

Undervisningsanstalter för döfstumma och blinda:

[50.] till uppehållande af blindinstitutets verksamhet ........................................................................................ 8 21,000:

[51.] till tryckning af blindskrifter ...................... ® 2,500:

[52.] till understöd åt blindlärareelever ............... » 1,200:

[53.] till en blindskola i Vexiö ..........,................... 8 11,000:

[54.] till en handtverksskola i Kristinehamn för blinda .....................................................................................■— 8 7,000:

I afseende å institutet för blinda vill Kongl. Maj:t härjemte, i enlighet med statsrådsprotokollet, föreslå:

[55.] dels att Riksdagen må medgifva, att kronolägenheten Tomteboda må från den 14 Mars 1886 till nämnda institut upplåtas,

och dels att för uppförande derstädes af nya byggnader för institutet må anslås en summa af 415,600 kronor, hvaraf att utgå under år 1886 ......... » 100,000:

Vidare föreslår Kongl. Maj:t, i öfverensstämmelse med omförmälda protokoll öfver ecklesiastikärenden, att på extra stat må anvisas:

[56.] till uppehållande af undervisningen vid tre läroanstalter för öfveråriga döfstumma .......................... w_____49,200:

Transport kronor 954,091:

44 Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1885.

Transport kronor 954,091: —

ende å

Hospitals vår den:

[57.] till hospitalsanläggningen vid Kristinehamn » 350,000: —

[58.] till understöd åt det i Jerfsö socken inrättade sjukhem för spetelske, under de i statsrådsprotokollet omförinälda vilkor,................................................... » 7,500: _

Diverse anslag:

[59.] till svenska fornskriftsällskapet........................ »■ 2,000: —

[60.] till beredande af religionsvård åt svenske

sjömän m. fl. i utländska hamnar .................................... » 10,000: —

[61.] till nordiska museet............................................. » 16,000: —

[62.] till understöd för fortsatt utgifvande af tidskriften »Nyare bidrag till kännedom om de svenska

landsmålen och svenskt folklif» ......................................... » 3,150: —

[63.] till understöd för fortsatt utgifvande af tidskriften »Acta matematica» ................................................... » 4,000: _

[64.] till understöd på de i statsrådsprotokollet angifna vilkor åt sådana anstalter eller föreningar,

som anordna föreläsningskurser för arbetsklassen,...... » 15,000: —

[65.] till anordnande och underhåll af vattenhöjdmätningsstationer, inköp af nivelleringsinstrument

m. m. samt utförande af precisionsnivelleringsarbeten » 40,500: —

summa kronor 1,402,241: —

En jemförelse mellan denna hufvudtitel, sådan den finnes i 1885 års stat upptagen och sådan den nu blifvit af Kongl. Maj:t för år 1886 föreslagen, utfaller sålunda:

1885: 1886:

ordinarie anslag 10,261,048: — 10,481,759: — således ökning kronor 220,711: —

summa kronor 11,824,000: — 11,884,000: — således ökning kronor 60,000: —

Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1885.

45 Monde hufvudtiteln,

innefattande anslagen till pensions- och indragningsstaterna.

Pensionsstaten:

Nu gällande riksstat upptager för denna stat kontant 1,305,530 kronor; och har Kongl. Maj:t i den 19 December 1884 beslutad nådig proposition föreslagit, beträffande

Folkskolelärarnes enke- och pupillkassa;

[1.] att i sammanhang med uppförande å ordinarie stat för år 1886 af det förslagsanslag, 180,000 kronor, som Riksdagen beviljat å extra stat för åren 1884 och 1885 till löneförbättring åt lärare och lärarinnor vid folkskolor, statens bidrag till folkskolelärarnes enke- och pupillkassa måtte ökas med 7,500 kronor eller till 63,500 kronor.

Anslaget till pensionsstaten skulle härigenom uppgå till 1,313,030 kronor.

Allmänna indragningsstaten:

För allmänna indragningsstaten är i nu gällande riksstat anvisadt:

kontant.......................................................................................... kronor 1,309,170:

ersättningar för indragna indelningar m. in., på förslag ............................................................................................... »_6,400: —

tillsammans kronor 1,315,570: —

Beträffande denna stat föreslår Kongl. Maj:t enligt bilagda statsrådsprotokoll *):

[2.] att vaktkonstaplarne vid Varbergs f. d. straff-fängelse Gustaf Olsson, Anders Larsson Ahlqvist och Niklas Andersson Hed må å allmänna indragningsstaten uppföras till åtnjutande under deras återstående lifstid af eu årlig pension till belopp af 400 kronor för dem hvardera;

[3.] att till gratifikationer åt de från 1808 och 1809 årens krig qvarlefvande landtvärnsman, som sig derom anmäla, må för år 1886 anvisas å

'*) Se bil. till statsverkspropositionen: ”Nionde hufvudtiteln”.

46 Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1885.

allmänna indragningsstaten 3,000 kronor, under vilkor att gratifikationsbeloppen ej må öfverstiga 200 kronor åt hvarje landtvärnsman;

[4.] att Riksdagen måtte medgifva,

att under förutsättning att antalet kommissionslandtmätare för hela riket, oberäknadt dem, som äro sysselsatte vid rikets allmänna kartverk samt vid storskiftes- och afvittringsverken, bestämmes till 120 och att, intill dess antalet nedgått till denna siffra, ej flere än 4 årligen till kommissionslandtmätare befordras, må, med ändring af nu gällande bestämmelser om kommissionslandtmätares och andre landtmätares pensionsförmåner från allmänna indragningsstaten, i stället å samma stat uppföras 48 pensioner till belopp af 1,600 kronor för hvarje, att af Kongl. Maj:t,, i den mån nämnda antal pensionsrum dertill lemnar tillfälle, vid kornmissionslandtmätares afgång från landtmäteristaten äfvensom från anställning vid rikets allmänna kartverk, derest sådan innehafves, tilldelas kommissionslandtmätare, som uppnått 60 lefnadsår och tjenat minst 30 år samt under sammanräknade 25 år varit anstälde vid generallandtinäterikontoret eller vid ekonomiska kartverket eller vid rikets allmänna kartverk eller såsom storskiftes- eller afvittringslandtmätare, vice kommissionslandtmätare eller kommissionslandtmätare och af Kongl. Maj:t pröfvas hafva, såvida på dem berott, under förenämnda 25 år varit verksamme såsom landtmäteritjenstemän,

att nuvarande kommissionslandtmätare må, sedan de uppnått 60 lefnadsår och tjenat 30 år, ega att vid afskedstagandet, derest de icke komma i åtnjutande af förenämnda förhöjda pensioner, uppföras å allmänna indragningsstaten till pension af 900 kronor, med rättighet derjemte för dem att i den ordning, de undfått nådigt afsked, kunna, i mån af äldres afgång, under de för de förhöjda pensionernas erhållande stadgade vilkor uppföras till åtnjutande af det högre pensionsbeloppet, samt

att den i tjenst qvarvarande andre landtmätaren må förklaras berättigad att under enahanda vilkor som kommissionslandtmätarne komma i åtnjutande af de för desse föreslagna förbättringar i pensionsförmånerna;

[5.] att chefen för Ottenby stuteri, hofstallmästare!! Grefve Fredrik Salomon Albreclit Mauritz Posse må från och med månaden näst efter den, då han vid fyldft 65 år afgår från befattningen såsom chef för Ottenby stuteri, å allmänna indragningsstaten under sin återstående lifstid uppbära en årlig pension af 4,000 kronor;

[6.] att kartografen vid Norrbottens läns ekonomiska kartverk Erik Olof Nordlinder må från och med månaden näst efter den, då han, till följd deraf att hans verksamhet såsom kartograf vid nämnda kartverk ej vidare erfordras, varder derifrån entledigad, å allmänna indragningsstaten under sin återstående lifstid uppbära en årlig pension af 1,250 kronor;

47 Kongl. Majits nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1885.

[7.] att adjunkten vid allmänna läroverket i Umeå Robert Wilhelm Gillberg må från och med månaden näst efter den, då afsked varder honom beviljadt, under sin återstående lifstid å allmänna indragningsstaten åtnjuta en årlig pension af 1,875 kronor;

[8.] att teckningsläraren vid allmänna läroverket i Kalmar Sven Gfustaf Lindblom må från och med månaden näst efter den, då han efter erhållet afsked frånträder sin befattning såsom lärare i teckning vid nämnda läroverk, under sin återstående lifstid å allmänna indragningsstaten åtnjuta en årlig pension af 1,500 kronor;

[9.] att provinsialläkaren i Ölands södra distrikt Claes Samuel Zacharias Kuylenstjerna må från och med månaden näst efter den, då afsked från provinsialläkaretjensten varder honom beviljadt, under sin återstående lifstid å allmänna indragningsstaten åtnjuta en årlig pension af 1,500 kronor;

[10.] att läraren i verkstadsarbete vid Chalmers tekniska läroanstalt i Göteborg Per Olof Dalen må, sedan han efter ingången af år 1886 från sin tjenst undfått afsked, från och med månaden näst derefter å allmänna indragningsstaten uppbära en årlig pension af 3,000 kronor;

[11.] att öfverläraren vid tekniska skolan i Stockholm August Paschs enka Hedvig Sophia Elisabeth Pascli, född Lundh, må från och med sistlidne Augusti månad, så länge hon lefver enka, å allmänna indragningsstaten åtnjuta eu årlig pension af 400 kronor;

[12.] att å allmänna indragningsstaten må anvisas ett personligt lönetillskott å 1,500 kronor årligen för laboratorn vid karolinska mediko-kirurgiska institutets fysiologiska laboratorium, doktor R. A. A. Tigerstedt, att utgå så länge han omförmälda laboratorstjenst. bestrider;

[13.] att å allmänna indragningsstaten för år 1886 må anvisas ett anslag allo,000 kronor, att enligt de närmare bestämmelser, Kong]. Maj:t kan finna godt att meddela, användas till understöd af högst 250 kronor åt sådane äldre behöfvande folkskolelärare, hvilka oförvitligen skött sin tjenst, men derifrån erhållit afsked före år 1867;

[14.] att för kanslisten i Kammarkollegium Carl Tlieodor Uttermarck må å allmänna indragningsstaten uppföras en årlig pension af 600 kronor, att, jemte den pension från civilstatens pensionsinrättning af 600 kronor, hvartill han efter erläggande af retroaktivafgifter kan varda berättigad, utgå från och med månaden näst efter den, under hvilken afsked från kanslisttjensten honom beviljas;

[15.] att den lönefyllnad, hvarom löntagare, som före vidtagandet af 1840—1841 års statsreglering tillträd t och ännu bibehåller lön med derunder beräknad spannmål, jemlikt stadgade grunder blifvit försäkrad, må, efter en prisskilnad af 3 kronor 74 öre för tunnan, bestämmas till utgående från allmänna indragningsstaten; samt

48 Kongl. Maj:ts nåd. 'prof. mo 1, om statsverket 1885.

[16.] att för afrundande af samteliga hufvudtitlarnes slutsummor det kontanta anslaget till allmänna indragningsstaten höjes med 850 kronor eller från 1,309,170 kronor till 1,310,020 kronor, hvarigenom anslaget till

allmänna indragningsstaten komme att utgöra............... kronor 1,316,420: —

Lägges härtill anslaget till pensionsstaten.............. » 1,313,030: —

blifver slutsumman af hufvudtitelns ordinarie anslag

enligt Kongl. Maj:ts förslag................................................ kronor 2,629,450: —

Extra anslag.

I fråga om extra anslag under denna hufvudtitel föreslår Kongl. Maj:t:

[17.] att å extra stat för år 1886 må anvisas ett kreditiv af 900,000 kronor, att användas dels till upprätthållande af arméns pensionskassas egen pensionering med nu faststälda pensionsbelopp, mot skyldighet för pensionskassan att afstå det för året densamma tillkommande förhöjda vederlag för de till statsverket indragna rusthållsafgifterna, och dels till fyllnadspensioner i enlighet med de af Riksdagen godkända grunder för sådana pensioners utgående;

äfvensom att hvad af de till pensioneringen under år 1885 anslagna medel kan blifva oanvändt må för det kommande årets pensionering användas.

En jemförelse mellan denna hufvudtitel, sådan den finnes i riksstaten för år 1885 upptagen och sådan den af Kongl. Maj:t nu är föreslagen, utfaller på följande sätt:

1885: 1886:

ordinarie anslag 2,621,100: — 2,629,450:— således ökning kronor 8,350: -— extra » 901,500: — 900,000: — » minskning » 1,500: —

summa kronor 3,522,600:

3,529,450:— således ökning kronor 6,850:

Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1885. 49

De under de särskilda hufvudtitlarne äskade anslag för år 1886 utgöra alltså:

Ordinarie: Extra: Summa:

Härtill kommer det extra anslag till anskaffande af ny rörlig materiel vid statens redan trafikerade jernvägar,

Kongl. Maj:t i sammanhang med regleringen af utgifterna under sjette hufvudtiteln föreslagit, att till utgående under

år 1886 anvisas utom hufvudtitlarne, ........................... kronor 550,000: —

De Riksgäldskontorets utgifter, hvilka Kongl. Maj:t, med åberopande af bilagda protokoll öfver finansärenden den 12 innevarande Januari*), anser böra i riksstaten uppföras, äro: riksdags- och revisionskostnader samt aflö-

ningar in. m., förslagsvis, .................. kronor 618,775: —

annuiteter å de fonderade statslånen samt räntor å öfrig statsskuld ... kronor 12,586,745: — efter afdrag af de till Riksgäldskontor ingående rånte- och kapitalafbetal-

ningar..................... kronor 2,432,520: —

förslagsvis, ♦................................................. kronor 10,154,225:— 10,773,000: —

Kongl. Maj:t föreslår Riksdagen vidare, under åberopande af nyss nämnda protokoll, att

dels afsätta till fonden för ett nytt riksdagshus kronor 300,000: — och dels anvisa till förstärkande af statsverkets

kassaförlagsfond ............................................................ »___ 217,000: —

Summan af dessa belopp ......................................... kronor 82,991,000: —

utvisar totalsiffran af de i riksstaten förekommande utgifter, hvilka således uppgå till enahanda belopp, hvartill statsverkets disponibla tillgångar för år 1886 här ofvan beräknats; och erhåller riksstaten följande utseende:

*) Se bil. till statsverkspropositionen: ”Finansplanen”.

Bill. till Rilsd. Prot. 1885. 1:a Sami. l:a Afd. ■

50 Kongl. May.ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1885.

Riksstat

Kronor.

Tillgångar och inkomster:

Öfverskott å statsreglering ar ne för är 1883 och föregående år Statsverkets inkomster:

ordinarie inkomster ........................................................ 20,581,000

beviIlningar ........................................................................ 53,895,000

Af postverkets reserverade medel ........................

Af riksbankens vinst för är 1884........................

6,989,000

74,476,000

226,ooo;

1,300,000

Summa kronor 82,991,000

Kongl. Maj:ts nåd. grop. n:o 1, om statsverket 1885.

för år 188 6.

52 Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1885.

Utgifter utom riksstaten.

Beträffande slutligen här ofvan under sjette hufvudtiteln omförmälda, till utgående under år 1886 äskade anslag för fortsättande af arbetena å stambanan mellan Bräcke och Sollefteå, 2,000,000 kronor, föreslår Kongl. Maj:t, under åberopande af bilagda statsrådsprotokoll öfver finansärenden den 12 innevarande januari*), att nämnda belopp, som bör bestridas af upplåga medel, må anvisas att utgå från Riksgäldskontoret.

Samteliga de i denna proposition åberopade eller för öfrigt med statsregleringen sammanhang egande handlingar skola Riksdagens Statsutskott tillhandahållas; och Kongl. Maj:t förblifver Riksdagen med all Kongl. nåd och ynnest städse väl bevågen.

OSCAR

O. R. Themptander.

*) Se bil. till statsverkspropositionen: >Finansplanen».

Stockholm 1885. Kongl. Boktryckeriet, P. A. Norstedt & Söner.

Bilagor

till

Kong!. Maj:ts

nådiga propositio

om statsverket år 1885.

Inkomstberäkning eu.

Utgifterna å I—IX hufvudtitlarne. Finansplanen.

Propositionens justering.

Inkomstberäkningen: statsrådsprotokollet.

3 Inkomstberäkningen.

Utdrag af protokollet öfver finansärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i Statsrådet å Stockholms slott den 19 December 1884.

Närvarande:

Hans Excellens Herr Statsministern Themptandek,

Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena Friherre Hochschild,

Statsråden: Lovén,

von Steyern,

Friherre von Otter,

Hammarskjöld,

Richert,

Ryding,

von Krusenstjerna,

Friherre Tamm.

Hans Excellens Herr Statsministern och Chefen för Finansdepartementet Themptander yttrade:

»Då det förslag, jag nu ämnar underställa Eders Kongl. Maj:ts pröfning, skulle, i händelse af nådigt bifall, inverka på uppställningen i 1886 år riksstat af jemväl andra liufvudtitlar än den sjunde, har jag trott mig böra före statsregleringens behandling detsamma anmäla.

I mitt yttrande till statsrådsprotokollet den 10 Januari 1883 angående inkomstberäkningen i den samma dag beslutade nådiga propositionen till 1883 års Riksdag angående statsverkets tillstånd och behof erinrade jag, huru riksstaten upptager å utgiftssidan, under många au-

4 Inkomstbcräkningen: statsrådsprotokollet.

slag, såväl ränta som tionde i kolumnen för »indelning och dermed jemförlig anvisning,, friheter», hvilken kolumn omfattar sådana indelningar, som visserligen i räkenskaperna debiteras och afföras, men i verkligheten hvarken till statsverket utgöras eller af statsmedel utbetalas, utan bestå i frihet från skatt, hvilken dock å utgiftssidan upptages såsom ett anslag för visst ändamål. Senaste skatteregleringskomitén hade derföre i sitt betänkande hemstält, att, under förutsättning af grundskatternas samt rustnings- och roteringsbesvärens samtidiga afskrifning, beloppen af dessa anslag, i den mån de utgöra rustkållsräntor eller räntor af militära eller civila boställen med mera dylikt, matte såväl på inkomst- som utgiftssidan bortfalla; och derom aflät ock Lders Kongl. Maj:t till Riksdagen nådig framställning. Denna framställning vann i så måtto Riksdagens bifall, att de såsom friheter dittills upptagna anslagsbelopp helt och hållet uteslötos från andra och nionde hufvudtitlarne samt att eu dylik anslagspost uteslöts å hvardera af sjette och sjunde hufvudtitlarne. Åtskilliga dylika anslagsposter qvarstå således ännu i riksstaten, och hvad angår de under fjerde och femte hufvudtitlarne under rubriken friheter upptagna frinjutna rusthållsräntor, förfaller naturligtvis frågan om deras uteslutande, då någon rubbning i indelningsverket ej lärer af Eders Kongl. Maj:t nu komma att föreslås, om än viss lindring i rusthålls- och roteringsbesvären kan blifva ifrågasatt. Äfven för uteslutande under de andra hufvudtitlarne af vissa i kolumnen friheter upptagna anslag möter hinder, när sådant icke står i sammanhang med en fortgående afskrifning af grundskatterna. Men deremot har det synts mig uppenbart, att ett uteslutande ur riksstaten af dylika friheter kunde ske i vida större utsträckning, än 1883 års Riksdag medgifvit, och detta oberoende af frågan om grundskatternas afskrifning. Jag anmodade derföre i skrifvelse den 6 sistlidne Oktober Kammarkollegium och Statskontoret att till Eders Kongl. Maj:t inkomma med underdånigt utlåtande, huruvida, oberoende af frågan om grundskatternas afskrifning, något hinder kunde anses möta för uteslutande från och med år 1886 ur såväl jordeböcker som riksstat och öfriga statsverkets räkenskaper af sådana i jordeböckerna upptagna grundskatter å ecklesiastika boställen samt å hemman och lägenheter, tillhöriga enskildt. verk, menighet eller inrättning, Indika äro vederbörande boställsinnehafvare eller hemmanets egare anordnade.

Nyssbemälda båda embetsverk hafva numera i sitt den 8 dennes afgifva underdåniga utlåtande anfört, att, då här afsedda räntor och kronotionde, Indika sedan lång tid tillbaka i jordeböckerna och räkenskaperna upptagits såsom vederbörande boställens och öfriga hemmans och lägenheters innehafvare anordnade eller eftergifna och hvilka på

Inkomstberäkningen: statsrådsprotokollet. 5

grund af nådiga brefvet den 17 December 1869 angående upprättande af nya jordeböcker och Kammarkollegii derpå grundade kungörelse den 28 Januari 1870 på enahanda sätt upptagits i de sedermera upprättade nu gällande jordeböckerna, i verkligheten hvarken utgjordes till kronan eller af statsmedel till vederbörande utbetalades samt dessa utskylders indragning till statsverket hittills icke blifvit ifrågasatt, ej heller torde kunna utan rubbning af de genom privilegier och donationsbref tillförsäkrade rättigheter åvägabringas, ansåge Kollegierna, att något skäl icke förefunnes att i jordeböcker och räkenskaper än vidare å ena sidan bland statsverkets inkomster och å andra sidan bland dess utgifter upptaga ifrågavarande räntor och kronotionde, samt hemstälde fördenskull, att desamma från och med år 1886 måtte från kronans jordeböcker samt riksstat och öfriga statsverkets räkenskaper uteslutas.

Embetsverken hafva derefter lemnat en fullständig utredning om de utgiftsbelopp, hvilka enligt deras åsigt böra ur riksstaten uteslutas, och i hvilka fall samt med hvilka belopp anslag ännu böra qvarstå i kolumnen »friheter» eller »friheter och kyrkotionde», hvilken senare benämning kolumnen hittills egt på åttonde hufvudtiteln och synes rätteligen böra ega jemväl på sjunde hufvudtiteln. Då jag helt och hållet hänför mig till den af embetsverken sålunda lemnade utredning, anhåller jag, att deras utlåtande må få såsom bilaga *) fogas till detta protokoll, och går nu att endast i korthet angifva, hvilka belopp efter embetsverkens hemställan böra under de särskilda hufvudtitlarne i nyss nämnda kolumn uteslutas och hvilka belopp böra der qvarstå.

Sjette hufvudtiteln.

Å anslaget till hästafvelns förbättrande förekomma nu friheter till belopp af 2,300 kronor. Deraf böra qvarstå 1,070 kronor och återstoden

uteslutas med ........................................................................ kronor 1,230: —

Den under anslagstiteln Sala bergslag upptagna frihet uteslutes med............................................................... 62: —

Sjunde hufvudtiteln.

Under denna liufvudtitel förekomma friheter numera endast å anslagstiteln städers friheter och till

- Transport kronor 1,292: —

*) Se sid. 9.

6 Inkomstberäkningen: statsrådsprotokollet.

Transport kronor 1,292: — belopp af 8,460 kronor. Deraf anse embetsverken 2,520 kronor böra qvarstå, ehuru, då en mindre del deraf rätteligen är kyrkotionde, kolumnens benämning bör rättas till »friheter och kyrkotionde».

Deremot hemställes om uteslutande af återstående

beloppet med....................................................................... „ 5,940: —

Åttonde hufvudtiteln.

Ifrågavarande kolumn bär redan under deftna hufvudtitel benämningen »friheter och kyrkotionde», och föreslås nu lika litet som år 1883 något uteslutande ur kolumnen af de belopp, som utgöra kyrkotionde. Med iakttagande häraf och af de omständigheter, som i särskilda fall af embetsverken anses för närvarande utgöra hinder för friheternas uteslutande, föreslå embetsverken:

att å anslagstiteln lcleresistaten, der friheterna och kyrkotionde! nu upptagas till 148,600 kronor, må bibehållas i kolumnen 18,000 kronor, men uteslutas .......................................................................................

att å anslagstiteln universiteten, der friheterna och kyrkofonden nu utgöra 109,600 kronor, bibehålies ett belopp af 35,817 kronor 89 öre, hvilket iag hemställer måtte afjemnas till 35,820 kronor,

då återstoden bör uteslutas med ...............................

att å titeln allmänna läroverken må uteslutas

samtliga derunder upptagna friheter...........................

att å titeln pedagogier och folkskolor, hvarunder nu i kolumnen upptagas 5,350 kronor, må bibehållas 1,009 kronor 87 öre, hvilket belopp jag föreslår att utjemnas till 1,010 kronor, då återstoden bör uteslutas med ..........................................................................

att, med bibehållande å anslaget till barnmor skeunder visning en och barnbördshus en af derunder i denna kolumn nu upptagna 700 kronor, deremot må å anslaget till fattigvården i Stockholm och lands-

130,600:

73,780:

7,320:

4,340:

Transport kronor 223,272: —

Inkomstberäkningen: statsrådsprotokollet.

7 Transport kronor 223,272: —

orten uteslutas det i denna kolumn förekommande

belopp ................................................................................. v 20:

att å anslagstiteln lasaretts underhäll, der kolumnen nu upptager 12,615 kronor, ett belopp af 4,358 kronor 61 öre bör bibehållas, hvarvid afrundning torde böra göras till 4,360 kronor, hvarefter återstoden bör uteslutas med.......................................... „ 8,255: —

samt att å anslagstiteln kyrkors underhåll, der friheter och kyrkotionde nu upptagas med 217,600 kronor, må qvarstå ett belopp af 193,300 kronor och således uteslutas......................................................... ,, 24,300: —

Summa kronor 255,847: —

Med åberopande af hvad sålunda blifvit anfördt tillstyrker jag, att samtliga här ofvan till uteslutande föreslagna belopp af friheter må från och med år 1886 å vederbörliga ställen ur riksstaten uteslutas och att såsom följd deraf de i riksstaten beräknade inkomster af ränta och tionde må minskas. Denna minskning uppgår emellertid enligt den utredning, som embetsverken med stöd af räkenskaperna lemnat, till sammanlagdt endast 204,448 kronor 56 öre ränta och 15,355 kronor 68 öre kronotionde och understiger således med 36,042 kronor 76 öre det belopp, hvars uteslutande bland utgifterna jag här ofvan tillstyrkt. Skiljaktigheten förklaras deraf, att, enligt hvad senaste räkenskaper utvisa, ifrågavarande under titel af dels friheter, dels ock friheter och kyrkotionde upptagna förslagsanslag lemnat öfverskott. Då emellertid inkomsttitlarne ränta och tionde i riksstaten beräknats på grund af hvad de enligt räkenskaperna utgjort, lärer enahanda beräkningsgrund böra tillämpas å den nedsättning i berörda inkomsttitlar, hvarom nu är fråga, och räntan och kronotionde!! således minskas endast med här ofvan anförda, af embetsverken uppgifna belopp, utgörande tillhopa 219,804 kronor 24 öre eller i rundt tal 219,800 kronor; börande såsom en följd häraf de sålunda ur riksstaten uteslutna rånte- och tiondebeloppen jemväl uteslutas ur jordeböcker och statsverkets samtliga räkenskaper.»

I detta vttrande instämde Statsrådets öfrige ledamöter.

v O

Inkomstberäkningen: statsrådsprotokollet.

Hvad sålunda blifvit af Statsrådet hemstäldt behagade Hans Maj:t Konungen i nåder bifalla, med förklarande att detta nådiga beslut skulle iakttagas vid uppgörande af förslag till statsregleringen för år 1886 och utdrag af detta protokoll i sådant afseende expedieras till civil- och ecklesiastikdepartementen.

Ex protocollo: Adolf von Hofsten.

Inkomstberäkningen: Kammarkollegii och Statskontorets yttrande.

9 Till Konungen.

I skrifvelse den 16 sistlidne Oktober har Hans Excellens Herr Statsministern och Chefen för Eders Kongl. Maj:ts Finansdepartement anhållit, att Kammarkollegium och Statskontoret måtte till Eders Kongl. Maj:t inkomma med underdånigt utlåtande, huruvida, oberoende af frågan om grundskatternas afskrifning, något hinder kunde anses möta för uteslutande från och med år 1886 ur såväl jordeböcker som riks-

10 Inkomstberäkningen: Kammarkollegii och Statskontorets yttrande.

stat och öfriga statsverkets räkenskaper af sådana i jordeböckerna upptagna grundskatter å ecklesiastika boställen samt å hemman och lägenheter, tillhöriga enskildt verk, menighet eller inrättning, hvilka äro vederbörande boställsinnehafvare eller hemmanets egare anordnade.

Då här afsedda räntor och kronotionde, hvilka sedan lång tid tillbaka i jordeböckerna och räkenskaperna upptagits såsom vederbörande boställens och öfriga hemmans och lägenheters innehafvare anordnade eller eftergift^ och hvilka på grund af nådiga brefvet den 17 December 1869 angående upprättande af nya jordeböcker och Kammarkollegii derpå grundade kungörelse den 28 Januari 1870 på enahanda sätt upptagits i de sedermera upprättade, nu gällande jordeböckerna, i verkligheten hvarken utgöras till kronan eller af statsmedel till vederbörande utbetalas samt dessa utskylders indragning till statsverket hittills icke blifvit ifrågasatt, ej heller lärer kunna utan rubbning af de genom privilegier och donationsbref tillförsäkrade rättigheter åvägabringas, anse Kollegierna, att något skäl icke förefinnes att i jordeböcker och räkenskaper än vidare å ena sidan bland statsverkets inkomster och å andra sidan bland dess utgifter upptaga ifrågavarande räntor och kronotionde, samt hemställa fördenskull, att desamma från och med år 1886 måtte från kronans jordeböcker samt riksstat och öfriga statsverkets räkenskaper uteslutas.

Hvad särskildt riksstaten för år 1886 beträffar, så böra, i händelse Eders Kongl. Maj:t skulle finna godt bifalla hvad Kollegierna här ofvan föreslagit, följande förändringar i de å 1885 års riksstats sjette, sjunde och åttonde hufvudtitlar under rubrik: »indelning och dermed jemförlig anvisning på förslag», »friheter och kyrkotionde» uppförda utgiftsposter vidtagas:

I de å sjette hufvudt-iteln under titel »hästafvel^ förbättrande» upptagna friheter ingår värdet af hästvakansspanmål för sju rusthåll vid Yestgöta regemente och två rusthåll vid Andra Lifgrenadierregementet, från utgörande af hvilken spanmål vederbörande i och för hingsthållning njuta befrielse. Värdet å denna frihet, utgörande enligt senast afslutade rikshufvudbok 1,067 kronor 61 öre, torde böra i riksstaten qvarstå och der upptagas med i jemnadt tal 1,070 kronor, hvaremot återstoden af de under ifrågavarande titel uppförda friheter, bestående af räntor, som äro Ottenby stuteriinrättning anordnade af .några under dess disposition varande hemman och lägenheter, hvilka räntor enligt räkenskaperna uppgå till 1,201 kronor 56 öre, bör ur riksstaten uteslutas.

Likaledes bör ur riksstaten uteslutas den under titel Sala bergslag upptagna frihet 62 kronor, utgörande ränta till belopp af 61 kronor

Inkomstberäkningen: Kammarkollegii och Statskontorets yttrande. It

98 öre å ett hemman, som jemlikt Kongl. bref den 11 Juli 166 7 blifvit skänkt till samtliga garmakare och kopparsmeder i Avesta.

I det belopp, 8,460 kronor, som å sjunde hufvudtiteln upptages såsom städers friheter, ingå 2,513 kronor 57 öre, som Göteborgs stad på grund af 1621 års privilegier och Kongl. bref den 1 Juni 1622 åtnjuter. Häraf äro 2,152 kronor 31 öre ränta och 345 kronor 16 öre kronotionde af åtskilliga hemman och lägenheter i Säfvedals och Askims härad af Göteborgs och Bohus län, till hvilka staden ej har egandeeller dispositionsrätt, samt 16 kronor 10 öre presteutlagor från Orgryte, Landvetters och Fässbergs pastorat. Om indragning till statsverket af dessa rånte- och tiondeanslag emot ersättning af statsmedel i enlighet med föreskrifterna i § 2 af Kongl. förordningen den 23 Juli 1869 har fråga blifvit väckt och är för närvarande på Kammarkollegii pröfning beroende; och torde ifrågavarande utskylder böra tills vidare i riksstaten qvarstå.

Bland de friheter, hvaraf Carlshamns stad enligt riksstaten är i åtnjutande, finnes äfven kyrkotionde till belopp af 4 kronor 29 öre. Då kyrkotionden i Skåne, Halland, Blekinge och Bohus län, ehuru densamma upptages i räkenskaperna och riksstaten, icke är i jordeböckerna införd och då Kammarkollegium och Statskontoret ännu icke varit i tillfälle att fullgöra föreskriften i Eders Kongl. Maj:ts nådiga remiss den 29 December 1882 att efter församlingarnes och öfriga vederbörandeshörande afgifva underdånigt utlåtande öfver det af skatteregleringskomitén i underdånigt betänkande den 18 förutgångne November framstälda förslag i afseende på den del af kyrkotionden i ofvannämnda provinser, som är kyrkorna behållen eller i öfrigt för församlingarnes egna behof användes, så sakna Kollegierna anledning att nu väcka förslag om någon förändring i fråga om kyrkotiondens upptagande i riksstaten.

Under förutsättning således, att ofvanberörda, af Carlshamn frinjutna tiondebelopp fortfarande kommer att i riksstaten upptagas, torde rubriken »friheter» å sjunde hufvudtiteln, i öfverensstämmelse med hvad som å åttonde hufvudtiteln är iakttaget, böra förändras till »friheter och kyrkotionde')').

Såsom friheter för Falu stad upptager riksstaten bland annat tomtoch bodpenningar 12 kronor 50 öre och gerningsöre!! 50 kronor. Anledningen dertill att dessa utskylder, hvilka sedan lång tid tillbaka i jordeböckerna och räkenskaperna för Kopparbergs fögderi af Kopparbergs län upptagits tillsammans med räntan, kommit att i nämnda handlingar qvarstå är att söka deri, att på grund af de särskilda förhållanden, som finnas inom detta län, nya jordeböcker för detsamma på grund af Kongl. brefven den 5 Oktober 1849 och den 22 Augusti 1855 icke

12 Inkomstberäkningen: Kammarkollegii och Statskontorets yttrande.

upprättats. Såsom icke varande af grundskatts natur böra ifrågavarande utskylder icke vidare i jordeböcker och kronoräkenskaper vare sig tillsammans med räntan eller annorledes upptagas, i följd hvaraf de ock kunna^ur riksstaten uteslutas.

Återstoden af ofvanberörda, såsom städers friheter upptagna belopp, hvaraf enligt räkenskaperna 5,345 kronor 20 öre utgör ränta och 25 kronor 36 öre kronotionde, åligger, med undantag af ett räntebelopp af 54 kronor 28 öre, hvilket såsom jemförligt med frälseränta redan blifvit enligt Kammarkollegii beslut ur jordeboken uteslutet, hemman och lägenheter, som städerna ega eller disponera, och bör således ur riksstaten uteslutas.

Det belopp, som, enligt hvad här ofvan är anfördt, skulle i riksstaten under ifrågavarande titel qvarstå, utgör sammanlagdt 2,517 kronor 86 öre eller i jemnadt, tal 2,520 kronor.

Af de under åttonde hufvudtiteln upptagna friheter förekomma först kleresistatens. Oberäknadt 16,840 kronor 4 öre kyrkotionde bestå dessa af ränta 119,740 kronor 66 öre och kronotionde 9,491 kronor 57 öre. Såväl räntorna som kronotionden äro, såvidt Kollegierna kunnat utröna, vederbörande boställs- eller hemmansinnehafvare eftergifna med undantag för kronotionden af Nyköpings och Trosa städer i Södermanlands län samt eu del af kronotionden i Björsäters samt Grebo och Värna församlingars pastorat af Östergötlands län. Beträffande kronotionden i Nyköping och Trosa har Kammarkollegium i underdånig skrifvelse den 22 Mars 1861 angående förhållandet med kronotionden å städernas i riket jord upplyst bland annat: att i äldre tider och till slutet af 1670-talet kronotionden af Nyköpings stad debiterats gemensamt med tionden af S:t Nicolai socken i Jönåkers härad, men att derefter och sedan med år 1692 en viss tiondesättning blifvit införd i Jönåkers, Rönö och Hölebo härad någon kronotionde af staden icke blifvit i räkenskaperna redovisad; att vid efterseende i räkenskaperna såväl för äldre som senare tider icke kunnat upptäckas, att kronotionde åt Trosa stad någonsin varit debiterad; att kyrkoherdarne i Nyköping fått sig kronotionden derstädes tillagd genom hertig Carls bref den 20 Januari 1595 och att kyrkoherden i Trosa af ålder innehade denna stads kronotionde; samt att Eders Kongl. Majrts Befallningshafvande i Södermanlands län uti infordradt och till Kollegium den 6 November 1855 afgifvet yttrande anfört, att det höga belopp af 3 å 5 kappar af hvarje Vinland, hvartill tionden blifvit bestämd vid öfverenskommelsers uppgörande om presträttigheter i Nyköping och Trosa, tydligen ådagalade, att presterskapet derstädes ansetts innehafva äfven kronans andel af tionden; och ansåg Kollegium, att, då vederbörande kyrkoherdar vore berättigade att

Inkomstberäkningen: Kammarkollegii och Statskontorets yttrande. 13

disponera kronotionden af dessa städers jord, någon vidare åtgärd beträffande samma kronotionde icke erfordrades. Denna åsigt gillades ock af Kongl. Maj:t enligt nådigt bref den 30 Augusti 1861. Emellertid hade antagligen till följd af den utredning rörande ifrågavarande kronotionde, som Kollegium, enligt hvad förberördt är, från Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande infordrat, densamma upptagits till redovisning redan i 1855 års specialräkningar för Nyköping och Trosa, hvilket förhållande, enligt hvad Kollegierna erfarit, ännu fortfar, men efter hvilken grund beloppet af tionden beräknats, är för Kollegierna obekant. I Kongl. resolutionerna angående lönereglering för presterskapet i Nyköpings vestra och östra församlingar den 11 Maj 1855 omnämnes ej kronotionden, men den är utan tvifvel inbegripen i afgifterna afstadsjorden. I Kongl. löneregleringsresolutionen för presterskapet i Trosa den 22 Februari 1867 är deremot föreskrifvet, att kyrkoherden eger uppbära kronotionden af stadsjorden, 120 kubikfot 1 kanna, eller i det närmaste det belopp, hvarmed denna tionde i specialräkningen upptages. Då kronotionden af Nyköpings och Trosa städers jord, enligt senast afslutade rikshufvudbok utgörande sammanlagdt 799 kronor 36 öre, sålunda synes vara, i strid mot föreskriften i ofvanberörda Kongl. bref den 30 Augusti 1861, upptagen i dessa städers specialräkningar, finner sig Kammarkollegium böra vidtaga åtgärder för ytterligare utredning af denna fråga, och torde emellertid ifrågavarande kronotionde böra tills vidare i riksstaten qvarstå.

Vidkommande derefter den presterskapet i Björsäters samt Grebo och Värna församlingars pastorat anslagna kronotionde, enligt senast afslutade rikshufvudbok utgörande sammanlagdt 372 kronor 25 öre, så har Kongl. Maj:t för Björsäters pastorat den 19 Juni 1835 och för det pastorat, som omfattar de båda sistnämnda församlingarne, den 4 Maj 1852 faststält överenskommelser om pastoraliernas utgörande för en tid af 50 år, hvilka överenskommelser jemväl omfatta den presterskapet anslagna del af kronotionden. Dessa kronotiondeanslag skola, jemlikt Kongl. resolutionerna den 24 April 1868 och den 19 November 1869 angående lönereglering för presterskapet i nämnda pastorat, till statsverket indragas, så snart löneregleringen inom dessa pastorat träder i tillämpning. Så vidt Kollegierna hafva sig bekant, har sådant likväl ännu icke skett, och då hinder för anslagens indragning således för närvarande möter, lära desamma tills vidare böra såsom frihet i riksstaten qvarstå.

Enligt den utredning, Kollegierna här ofvan lemna!, skulle således under titel kleresistaten såsom friheter och kyrkotionde i riksstaten fortfarande upptagas:

14 Inkomstberäkningen: Kammarkollegii och Statskontorets yttrande.

kronotionde ................................................................ kronor 1,171: 61

kyrkotionde .................................................................. ,, 16,840: 04

tillsammans kronor 18,011: 6 5 eller i jemnadt tal 18,000 kronor, hvaremot det i riksstaten upptagna Överskjutande beloppet bör derur uteslutas.

Af de rånte- och kronotiondebelopp, som ingå uti de i riksstaten uppförda fribeter, nemligen

för universiteten.......................................................

,, allmänna läroverken.........................................

,, pedagogier och folkskolor.............................

fattigvården i Stockholm och landsorten., lasaretts underhåll............................................

it

i /

92 öre ränta och 445 kronor 69 öre kronotionde, anordnade till lasaretts underhåll, jemlikt af Kammarkollegium redan meddeladt beslut, ur jordeböcker och räkenskaper uteslutas. Dessa ränte- och kronotiondebelopp likasom de öfriga här ofvan upptagna, hvilka äro vederbörande hemmans och lägenheters innehafvare eftergifna, böra således ur riksstaten uteslutas, i följd hvaraf och då allmänna läroverken och fattigvården i Stockholm och landsorterna icke äro i åtnjutande af några andra friheter sådana ej heller böra för dem i riksstaten upptagas. De återstående friheterna för öfriga här nämnda inrättningar äfvensom för barnmorskeundervisningen och barnbördshusen utgöras endast af kyrkotionde, nemligen

för universiteten.................................................................... kronor 35,817: 89

„ pedagogier och folkskolor ......................................... „ 1,009: 8 7

,, barnmorskeundervisningen och barnbördshusen. . ,, 695: so

,, lasaretts underhåll ........................................................ ,, 4,358: 6i

och böra efter lämplig afjemning af de särskilda beloppen fortfarande i riksstaten upptagas.

Under titel kyrkors underhåll ingå i riksstaten såsom friheter bland annat ränta af bergsfrälsejord, hvilken ränta, enligt räkenskaperna utgörande 3,699 kronor 39 öre, är anordnad Kristine kyrka i Falun; och är förhållandet med ifrågavarande anslag följande.

Genom resolution den 25 Februari 1642 beviljade Kongl. Maj:t invånarne i Falun rätt att köpa under bergsfrälset och frihet der va-

inkomstberäkningen: Kammarkollegii och Statskontorets yttrande. 15

rande täcktekarlsjord och hemman emot en billig värdering, som landshöfdingen skulle låta anställa, hvarjemte Kongl. Maj:t förunnade den nja kyrkan i nämnda stad alla de medel, som för täcktekarlsjorden och hemmanen komme att erläggas. Enligt hvad jordeböckerna antyda har redan på 1600-talet eu del af ifrågavarande jord blifvit löst till bergsfrälse, men räntan å denna del af jorden qvarstår fortfarande i jordeboken, oaktadt kyrkan derför synes hafva uppburit lösen. För den öfriga delen af ifrågavarande jord, hvilken, så vidt jordeböckerna upplysa, icke blifvit köpt till frälse, antecknas räntan såsom kyrkan donerad. Då kyrkan icke eger eller innehar denna jord, med undantag möjligen för någon jemförelsevis obetydlig del deraf, torde ifrågavarande räntebelopp nu icke böra ur riksstaten uteslutas. Frågan om huruvida dessa räntor fortfarande böra i jordeboken och räkenskaperna qvarstå måste i första rummet göras till föremål för utredning i orten, om anställande hvaraf Kammarkollegium nu går i författning.

Återstående beloppen af frinjutna räntor och kronotionde under titel kyrkors underhåll, enligt räkenskaperna utgörande de förra 2,413 kronor 68 öre och den senare 4,797 kronor 83 öre, åligga hemman och lägenheter, som disponeras af kyrkor, och böra således ur riksstaten utgå.

De friheter och den kyrkotionde, som under titel kyrkors underhåll skulle i riksstaten qvarstå, utgöres dels af ofvanberörda

räntor..................................................................................... kronor 3,699: 39

dels ock af kyrkofonden ............................................... „ 189,619: 20

tillsammans kronor 193,318: 59

eller i jemnadt tal 193,300 kronor.

Då, i händelse af godkännande af hvad Kollegierna här ofvan föreslagit, ett belopp af 204,448 kronor 56 öre ränta och 15,355 kronor 68 öre kronotionde komme att i riksstaten å utgiftssidan utgå, så bör ock, enär desamma, på sätt förberördt är, i verkligheten för statsverket äro hvarken utgift eller inkomst, de i riksstaten beräknade inkomster af ränta och kronotionde med motsvarande belopp minskas.

Stockholm den 8 December 1884.

Underdånigst:

O. F. AF SILLEN. HANS FORSSELL.

ATJG. HÄGGBLADH. ALB. ANDERSON. L. W. RIBEN.

Föredragande.

J. K. M. MARTIN.

E. E. Falk.

16 Inkomstberäkningen: Kammarkollegii och Statskontorets yttrande.

Summa |204,448|56| 15,35516 81219,804124) 5,867|8o

1,516[ 7 71248.345; i o

1,067

6i [256,797 lss

476,601162 512,627]

STOCKHOLM, ISAAC MARCUS’ BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1884.

Inkomstberäkningen: statsrådsprotokollet.

17 Inkomstberäkningen.

Utdrag af protokollet öfver finansärenden, hållet inför Hans May.t Konungen i Statsrådet å Stockholms slott den 12 Januari

1885.

Närvarande:

Hans Excellens Herr Statsministern Themptander,

Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena Friherre Hochschild,

Statsråden: Lovén,

von Steyern,

Friherre von Otter,

Hammarskjöld,

Richert,

Ryding,

von Krusenstjerna,

Friherre Tamm.

Hans Excellens Herr Statsministern, Chefen för Finansdepartementet Themptander anhöll att få underställa Kongl. Maj ds ompröfvande de delar af statsregleringen vid nu instundande riksdag, som rörde beräkningen af statsverkets tillgångar för de behof, hvilka vid ifrågavarande statsreglering borde fyllas, dervid Herr Statsministern, efter att hafva anmält Statskontorets den 8 December nästlidet år afgifna berättelse om statsverkets tillstånd och förvaltning, hvilken finnes detta protokoll bilagd under Ditt. A., vidare yttrade:

Bill. till Biksd. Frot. 1885. 1 Sami. 1 Afd.

18 Inkomstberäkningen: statsrådsprotokollet.

1883 års statsreglering.

18S4 års statsreglering.

»Uti Statskontorets berättelse finnes redogjordt för en hos nämnda embetsverk uppgjord förslagsberäkning öfver resultaten åt 1883 års statsreglering i afseende å öfverskott och brister å statsverkets inkomster samt besparingar och brister i de på riksstaten uppförda förslagsanslag, enligt hvilken förslagsberäkning öfverskotten å statsverkets inkomster,

efter afdrag för brister å vissa inkomsttitlar, utgjort kronor 8,543,523: — hvaremot å en del förslagsanslag uppstått brister hvilka efter afdrag af de besparingar, andra förslagsanslag lemnat, beräknats till ....................... ,>_______1,791,054: —

så att på det hela öfverskott och besparingar skulle

komma att öfverskjuta bristerna med................. kronor 6,752,469: —

Lägges härtill det öfverskott å myntverkets inkomster för år 1883, som under början af år

1884 blifvit till Statskontoret levereradt, eller ...... „__ 195,000: —

så kan behållningen å 1883 års statsreglering

beräknas till .............................................................. kronor 6,947,469: —

Statskontoret har vidare redogjort för, huru-

ledes å ett vid 1862—1863 årens riksmöte under sjette hufvudtiteln upptordt reservationsanslag till lättnad i skjutsningstungan, der den genom entreprenad bestriddes och vore särdeles tryckande, uppkommit en behållning af 41,670 kronor 7 öre, hvilken, sedan 1879 års Riksdag indragit nämnda reservationsanslag och i stället uppfört ett förslagsanslag under titel »bidrag till skjutsentreprenader», numera icke för ändamålet behöfdes och derföre borde tagas i beräkning såsom tillgång vid den blifvande statsregleringen. Med tillägg af denna behållning........... ........ „ 41,670: 07

uppkommer alltså en tillgång åt.............................. kronor 6,989,139: 07

i afseende hvarå jag hemställer, att densamma må få, enligt den vid de senare riksdagarne antagna grundsats, tagas i beräkning för 1886 års statsreglering, dervid summan torde få jemnas till 6,989,000 kronor.

Beträffande statsregleringen för år 1884 hafva, så vidt hittills kan vara kändt eller beräknelig^ följande öfverskott och brister uppstått:

Jernvägstrajikmedel, hvilka för år 1884 beräknats till 6,800,000 kronor, hafva under året till Kongl. Statskontoret levererats till belopp af 7,000,000 kronor, så att å dessa medel uppstått ett öfverskott af........................................................................................ kronor 200,000: —_

Transport kronor 200,000: —

Inkomstberäkningen: statsrådsprotokollet.

Transport kronor

Skog smedel, hvilka i riksstaten upptagits till

1,200,000 kronor, hafva lemnat en inkomst af

2,122,500 kronor, så att öfverskottet utgjort i

jemnt tal .......................................................................... >>

Tullmedel, beräknade till 28,500,000 kronor, hafva influtit med 33,884,500 kronor. Öfverskottet

uppgår alltså i rundt tal till.....................................

Stämpelmedel äro i 1884 års riksstat beräknade till 3,100,000 kronor. Med ledning af hvad för år 1883 influtit såsom stämpelmedel och kortstämplingsafgift tillsammans bör inkomsten för år 1884 kunna antagas uppgå till mera än 3,250,000 kronor, och ett öfverskott å denna titel synes

alltså vara att påräkna till belopp af ..................... ,,

Bränvinstillverkningsskatt, i riksstaten upptagen till 12,000,000 kronor, har uppgått till 13,712,605 kronor 48 öre och således lemnat ett

öfverskott i jemnt tal af ............................................ »

Hvitbetssockertillverkningsafgift har influtit med öfver 268,400 kronor, men i staten beräknats till endast 90,000 kronor, hvadan äfven å denna

inkomst uppstått ett öfverskott af i rundt tal ...... ,,

Allmän bevillning är i 1884 års riksstat uppförd med 3,350,000 kronor, hvaraf 3,100,000 kronor beräknats belöpa sig på bevillning af fast egendom och af inkomst samt 250,000 kronor på bevillningsafgifterna för särskilda förmåner och rättigheter. Dessa olika slag af bevillningen torde, med" ledning af förhållandena under åren 1881—

1883, kunna antagas för år 1884 lemna en inkomst af omkring 3,550,000 kronor, då öfverskottet skulle blifva .............................................................................—__»

200,000:

920,000: —

5,330,000: —

150,000:

1,710,000:

170,000:

200,000:

Då i öfrigt de å en del inkomsttitlar uppkommande öfverskott kunna antagas ungefärligen motsvara de brister, som å andra inkomsttitlar kunna uppstå, torde alltså öfverskottet af inkomsten kunna beräknas till ................................................... kronor 8,680,000:

Vid jemförelse med förra årets förhållanden

och. med ' ledning af gjorda undersökningar i af-__________________________

Transport kronor 8,680,000:

Grundskatt och kyrkotionde.

20 Inkomstberäkningen: statsrådsprotokollet.

Transport kronor 8,680,000: — seende å de anslag, vid hvilka sådant kunnat ega rum, torde bristerna på förslagsanslagen, utöfver de på en del anslag möjligen uppkommande öfverskott, ej kunna beräknas lägre än till.................... ,, 2,280,000: _

Och efter detta afdrag skulle alltså öfverskottet å 1884 års statsreglering kunna beräknas till .................................................................................... kronor 6,400,000: —

Denna öfversigt af resultatet af senaste årets statsreglering, hvilken öfversigt endast kan vara approximativ, har jag, såsom vanligt, här intagit, ehuru meningen icke är att taga dessa öfverskott i beräkning vid uppgörande af den nu föreliggande budgeten, utan blifva de en tillgång vid den statsreglering, hvarmed 1886 års Riksdag har att sysselsätta sig, då ock den exakta siffran af ifrågavarande öfverskott är känd. Tillvaron af betydliga öfverskott å de senare årens statsregleringar vittnar, såsom jag förut framhållit, om den varsamhet, som gjort sig gällande vid statsinkomsternas beräknande, en varsamhet, som, under alla förhållanden påkallad, blir det än mera, när fråga samtidigt är om skattelindringar. Till företagande af sådana innebära dylika under en följd af år återkommande öfverskott emellertid också en bestämd uppfordran. Betydliga skattelindringar hafva äfven under det senaste året redan trädt i verkställighet efter borttagandet af den personliga skyddsafgiften, höjandet af det bevillningsfria existensminimum och medgifvandet af större skattefria afdrag vid taxering af de lägre inkomstbeloppen; och att fortgå på skattelindringarnes väg, denna gång i fråga om grundskatter, rustnings- och roteringsbesvär samt lastpenningar, har Eders Kongl. Maj:t redan beslutit föreslå Riksdagen.»

Vidkommande härefter frågan om beräkningen af statsverkets inkomster för år 1886 anförde Herr Statsministern följande:

»Då, enligt den nådiga proposition, Eders Kongl. Maj:t den 9 dennes beslutat aflåta till Riksdagen angående nedsättning i de å viss jord hvilande grundskatter, ränta och kronotionde å hemman eller lägenhet skola i kronans jordeböcker och räkenskaper sammanföras till en summa under benämning grundskatt, följer deraf, att en sådan åtgärd bör jemväl i riksstaten vidtagas.

Det af Statskontoret i öfverensstämmelse med den hittills följda uppställningen af riksstaten uppgjorda förslag rörande beräkningen af räntan och tionden för år 1886 upptager

Inkomstberäkningen: statsrådsprotokollet. :

räntan till................................................................ kronor 4,275,000:

och tionden till ............................................................ „ 1,650,000:

eller tillsammans................................................... kronor 5,925,000:

Utgående från denna beräkning, emot hvilken jag icke funnit anledning till erinran, anhåller jag att få redogöra för de förändringar i riksstaten, som påkallas dels af räntans och kronotiondens sammanförande till en inkomstpost, dels ock af den i nyssnämnda Kongl. proposition föreslagna nedsättning i dessa skatter.

I här ofvan upptagna tiondebelopp inbegripes, på sätt Statskontoret upplyst, jemväl den inom Skåne, Halland, Blekinge och Bohuslän utgående kyrkotionden. Då densamma till sin väsentligaste del tillgodonjutes af vederbörande socknekyrkor och endast jemförelsevis obetydliga delar deraf ingå till statsverket eller användas till ändamål, för hvilka staten i öfriga delar af riket drager försorg, lärer ifrågavarande tionde visserligen icke på det hela kunna anses såsom en statsinkomst.

Då likväl kyrkotionden, såsom nyss är nämndt, i någon mån berör äfven statsverket samt är i räkenskaperna redovisad under sitt särskilda konto, finner jag mig icke böra föreslå dess uteslutande ur riksstaten; men nu angifna förhållande synes mig betinga denna tiondes upptagande i riksstaten under särskild inkomsttitel; och frånräknas fördenskull kyrkotionden, enligt Statskontorets uppgift utgörande......................................... kronor 258,324: —

Vidare och då Eders Kongl.

Maj:t den 19 sistlidne December beslutat föreslå Riksdagen att, i sammanhang med uteslutande ur riksstaten af åtskilliga i statsrådsprotokollet för samma dag uppräknade friheter i ränta och kronotionde å sjette, sjunde och åttonde hufvudtitlarne, äfven minska de beräknade inkomsterna af räntan och kronotionden med det belopp, hvartill dessa

Transport kronor 258,324: —~ 5,925,000:

22 Inkomstberäkningen: statsrådsprotokollet.

Transport kronor 258,324: friheter enligt räkenskaperna sammanlagdt uppgå, afföres ytterligare i rundt tal............................................................... „ 219,800:

Tillsammans med räntan hafva hittills redovisats vakansafgifterna af de nio båtsmansrotar i Södra Möre härad af Kalmar län, hvilka vid en derstädes företagen jemkning i båtsmansrustningen bildats af presterskapets förut på rustningen indelta utlagor samt enligt Kongl. brefvet den 13 December 1825 få tills vidare vara vakanta. Då ifrågavarande vakansafgifter uti den af Eders Kongl.

Maj:t den 9 dennes beslutade nådiga proposition angående lindring i rustnings- och roteringsbesvären hänförts till dessa besvär, lära de i riksstaten böra upptagas bland vakansafgifterna, och afföras således här........................ „

5,925,000:

Till återstoden......................................................

bör deremot läggas drängespanmålen i Färentuna härad af Stockholms län, hvilken utskyld, nu redovisad under titel vakansafgift af nyroterad jord, såsom utgörande ersättning för den arbetsskyldighet, som ålegat hemmanen i nämnda härad till vissa kungsgårdar och djurgårdar, är närmast hänförlig till räntan och derföre enligt förstnämnda nådiga proposition skall i fråga om lindring behandlas på enahanda sätt, som för grundskatten är

föreslaget, .......................................................................

då grundskatten utgör .........................................

Enligt nyss omförmälda nådiga proposition skulle från lindringen i grundskatten undantagas dels kronan behållna räntor och kronotionde af statens utarrenderade egendomar samt af militieoch civilboställen äfvensom af skogsområden, hvilka äro upplåtna sågverken i de norra länen i ersätt

90: 26 478,214: 26.

kronor 5,446,785: 74

3,768: 58.

kronor 5,450,554: 32.

Transport kronor 5,450,554: 32

Inkomstberäkningen: statsrådsprotokollet.

23 Transport kronor 5,450,554: 32 ning för privilegierad stockfångst, och af tills vidare upplåtna slåtter- m. fl. lägenheter samt strömfall med tillhörande utmål, hvilka räntor och kronotionde förslagsvis beräknas till ......... kronor 37,000: —

dels ock följande anordnade ränteoch kronotiondebelopp, nemligen:

ä fjerde hufvudtiteln:

Friheter, som åtnjutas af rusthåll och rotar samt innehafvare af militieboställen, enligt Statskontorets förslag nedsatta till ..........................

817,000: —

ä femte hufvudtiteln:

Båtsmansindelningens friheter, i nu gällande riksstat upptagna till 77,300 kronor, hvilket belopp dock i anledning af tillskottsräntornas i Blekinge indragning till statsverket hör minskas till 75,500 kronor, hvartill komma de friheter, som åtnjutas af lots- och fyrinrättningen, 405 kronor, eller tillsammans ....................... „ 75,905: —

å sjette hufvudtiteln:

Friheter, som medgifvits gästgifvare, färjor och färjkarlar samt för jordförluster genom kanal- och väg-

anläggningar, sammanlagdt ...............

Efter afräkning af dessa ränte- och kronotiondebelopp, utgörande

8,220:

kronor 938,125:

qvarstår såsom grundskatt, hvarå nedsättning bör

ega rum, .....................................................................

och då detta belopp minskas, enligt ofta åberopade proposition om grundskattenedsättningen, med trettio procent af grundskattens belopp eller ...

återstår .............................................................................

hvadan med tillägg af ofvannämnda, från skatte-

nedsättningen undantagna belopp ........................

grundskatten blifver ....................................................

kronor 4,512,429: 32

1,353,728: 80

kronor 3,158,700:

938,125:

kronor 4,096,825: 52;

24 Inkomstberäkningen: statsrådsprotokollet.

och hemställer jag förty, det täcktes Eders Kongl. Maj:t föreslå Riksdagen att, med uteslutande af de hittills i riksstaten förekommande inkomsttitlarne ränta och tionde, i stället i riksstaten bland de ordinarie inkomsterna för år 1886 uppföra i runda tal:

grundskatt ............ 4,097,000 kronor och

kyrkotionde ......... 258,000 ,,

Då, såsom förberördt är, Eders Kongl. Maj:t beslutat aflåta proposition till Riksdagen äfven angående lindring i rustnings- och roteringsbesvären, bör jag här redogöra för, huruvida och i hvad mån en sådan lindring må verka till någon förändring uti de i riksstaten nu upptagna inkomsttitlar, som ega gemenskap med nämnda besvär.

Värdet å rustning och rotering lärer icke nu böra i riksstaten upptagas såsom inkomst i vidsträcktare mån, än hittills varit förhållandet. Dock skola, i händelse Eders Kongl. Maj:t under femte hufvudtiteln äskar ersättning för de till aflöning för flottans korpser och stater nu anvisade afgifter af de på tioårig vakans satta rusthåll i Blekinge län och Södra Möre härad af Kalmar län, dessa vakansafgifter såsom inkomst i riksstaten upptagas. Likaledes böra rotevakansafgifterna af Sårna, Idre och Hede byar i Kopparbergs län, hvilka afgifter hittills uppburits af Elfdals socknemän, men i sammanhang med lindring i roteringen för desse skola till statsverket indragas, bland öfriga vakansafgifter inräknas.

Kavalleriregementenas hästvatcansspanmål, trosspassevolansafgift och båtsmansbeklädnadsmedel. Tillfälliga rotevalcans-

Hvad nu de särskilda hit hänförliga inkomsttitlarne angår, så inverkar den ifrågasatta lindringen i rustningen och roteringen icke på kavalleriregementenas hästvakansspanmål, trosspassevolansafgiften och båtsmansbeklädnadsmedlen, hvadan dessa inkomsttitlar i enlighet med Statskontorets förslag lära få i 1886 års riksstat upptagas till enahanda belopp, hvartill de för innevarande år äro beräknade.

Inkomsttiteln tillfälliga rotevakansafgifter innefattar, utom afgifter för rusthåll och rotar för uraktlåten rekrytering, jemväl de vid början af år 1878 till statsverket tills vidare indragna afgifter af åtskilliga till underofficerares aflöning förut anslagna vakanta rusthåll och rotar vid infanteriet. Då ifrågavarande rusthåll och rotar skola i likhet med öfriga, hvilkas vakansafgifter ingå till statsverket, erhålla lindring medelst afkortning å vakansafgifterna, medför detta en minskning vid inkomstberäkningen enligt följande grunder. Derest ifrågavarande rusthåll och rotar elda de vakansafgifter enligt de i Eders Kongl. Maj ds omförmälda proposition för lindringens beräknande bestämda värden, skulle efter afräkning af det rustnings- och roteringsunderstöd, som utbetalas af statsmedel, dessa vakansafgifters belopp utgöra:

Inkomstberäkningen: statsrådsprotokollet.

för 49 rusthåll ..................................................................... kronor 9,064: 35

och för 442 rotar .............................................................. „ 67,782: 03

tillsammans kronor 76,846: 38

hvarifrån afgår lindring med trettio procent eller ... ,, 23,053: 91

då återstoden utgör ........................................................... kronor 53,792: 47.

Nu uppgå vakan safgifterna emellertid enligt senast afslutade 1882 års rikshufvudbok till allenast kronor 70,165: — och då lindringen för dessa rusthåll och rotar icke kommer att utsträckas längre än för dem, som erlägga vakansafgifter till enahanda belopp som ofvannämnda

värden, bör i följd häraf qvarstå.................................... ,, 53,792: 47

hvadan beloppet af lindringen i sjelfva verket utgör

endast .................................................................................. kronor 16,372: 53.

Enligt hvad Statskontoret i sin ofvan omförmälda berättelse upplyst, hafva de tillfälliga vakansafgifterna, deruti inbegripna äfven de, som erläggas för uraktlåten rekrytering, i medeltal för åren 1881

—1883 utgjort ................................................................... „ 79,065: —

och då med afdrag härifrån af ofvannämnda lindring „ 16,372: 53.

återstoden utgör..................................................................... kronor 62,692: 47

hemställer jag, att de tillfälliga rotevakansafgifterna må för år 1886 beräknas till 63,000 kronor.

Öfriga i riksstaten upptagna vakansafgifter förekomma der under Soldatfyra särskilda titlar, nemligen: oMåumaL.

vakansafgifter af ny rot er ad jord, hvarunder innefattas dels afgif- länsafgift. terna af den nya ordinarie soldat- och båtsmansrotering, för hvilken hel afgift efter markegångstaxan erlägges, dels afgifterna af den nya båtsmansindelningen i Blekinge, dels ock ofvarmämnde i Färentuna härad utgående drängespanmål, hvars upptagande tillsammans med räntan jag här ofvan föreslagit;

rotevakansafgifter af utsockne frälsehemman i Halland, hvilka afgifter utgöras med endast hälften af det belopp, hvartill vakansafgiften enligt markegångstaxan för en båtsman i länet uppgår;

vakansafgifter af bergslag, hvilka likaledes endast utgå med hälften af hvad som enligt markegångstaxan erlägges för annan roterad jord; samt

båtsmansvakansafgift, som omfattar de enligt markegångstaxan utgående afgifterna af städernas båtsmanshåll och af båtsmansrotarne på Visingsö, för hvilka sistnämnda afgifterna utgöra 7 kronor 50 öre per rote.

Nu tillkomma, såsom förut är nämndt, vakansafgifter af nio båts- Bih. till Biksd. Prof. 1885. 1 Sami. 1 Afd. 4

26 Inkomstberäkningen: statsrådsprotokollet.

mansrotar i Södra Möre härad af hittills till aflöning för flottans korpser och stater anvisade vakanta rusthåll i Blekinge och Södra Möre samt af tre soldatrotar i Kopparbergs län.

Ofvannämnda fördelning af vakansafgifterna synes mig kunna och böra förenklas på det sätt, att samtliga vakansafgifter fördelas på endast två titlar, nemligen soldatvakansafgift och båtsmansvalcansafgift.

Vidkommande beräkningen af ifrågavarande afgifter lärer det kunna antagas, att rust- och rotehållarne, der de på grund åt nu gällande bestämmelser må anses icke böra tillförbindas att utan eget medgifvande underkasta sig förändring i beräkningsgrunden för vakansafgifterna, skola ingå på det för tillgodonjutande af lindring bestämda vilkor angående vakansafgiftens belopp. Med tillämpning således af de värden å rustning och rotering, som i och för lindringens beräknande blifvit bestämda, samt med ledning af räkenskaperna i fråga om rusthållens och rotarnes antal lemnas här följande redogörelse för

l:o soldatvakansafgifterna:

787,606 rotar ny ordinarie rotering ............................. kronor 120,936: 66

366,126 bergslagsrotar .................................................... ,, 30,858: 36

3 rotar i Särna, Idre och Hede byar i Kopparbergs län................................................................. ,, 40: —

tillsammans kronor 151,835: 02

hvaraf efter lindring med trettio procent .................. ,, 45,550: 51

återstå................................................................................. kronor 106,284: 51.

2:o båtsmansvakansafgifterna:

48,200 rusthåll, ny indelning i

Blekinge .................................... kronor 5,302: —

Transport kronor 5,302: —

80,638: 82

Inkomstberäkningen: statsrådsprotokollet.

27 På grund af hvad sålunda förekommit hemställer jag, att Eders Kongl. Maj:t behagade föreslå Riksdagen att, med uteslutande ur riksstaten af inkomstitlarne vakansafgifter af nyroterad jord, rotevakansafgifter af utsockne frälsehemman i Halland samt vakansafgifter af bergslag, bland de ordinarie inkomsterna för år 1886 uppföra soldatvakansafgift med

106,000 kronor, samt att båtsmansvdkansfgiften måtte höjas till 188,000 kronor.

Beträffande öfriga ordinäre inkomsttitlar får jag, med åberopande af Statskontorets berättelse, hemställa, att de måtte upptagas till de af Statskontoret föreslagna belopp. Dervid ber jag endast få erinra derom, att, såsom jag förut nämnt, skog smedlen för år 1884, enligt en från Domänstyrelsen efter årets utgång inkommen uppgift, belöpt sig till icke mindre än i rundt tal 2,122,000 kronor, hvilket ådagalägger såväl en fortfarande tillväxt i atkastningen af statens skogar som att den tillökning, Statskontoret föreslagit i beräkningen af dessa medel till 1,600,000 kronor, åtminstone icke kan anses för hög.

I öfverensstämmelse med Statskontorets förslag tillstyrker jag, att tullmedlen må beräknas till 29,500,000 kronor. Den nedsättning i de bland tullmedlen ingående lastpenningarne, Eders Kongl. Maj:t beslutat föreslå Riksdagen, från 14 till 10 öre per ton, och som lärer kunna verka en minskning i tullinkomsten af högst 200,000 kronor, bör så mycket mindre verka till någon rubbning i den af mig sålunda föreslagna siffran å de beräknade tullmedlen, som dessa under år 1883 något öfverstigit trettiotre och en half millioner kronor och för sistlidet år, enligt från Generaltullstyrelsen mig tillhandakommen uppgift, uppgått till 33,834,528 kronor 27 öre.

Skogsmedhn och, öfriga ordinarie inkomster.

Tullmedel.

Postmedel.

28 Inkomstberäkningen: statsrådsprotokollet.

Med ledning af erhållen uppgift från Generalpoststyrelsen har Statskontoret i sin inkomstberäkning upptagit postmedlen för år 1886 till

5.630.000 kronor. Detta belopp har, enligt hvad Generalpoststyrelsens skrifvelse med förslag till stater för postverket närmare utvisar, erhållits sålunda, att Generalpoststyrelsen till en början, under förutsättning att samma tillväxt i postverkets inkomster, som egt rum i medeltal för åren 1881—1883, vore att förvänta jemväl för år 1886, beräknat en tillökning i det för innevarande år i staten upptagna inkomstbeloppet, 5,210,000 kronor, med fem procent eller 260,000 kronor i rundt tal. Derjemte och då det synts Styrelsen lämpligt att — i stället för att hittills postverkets afräkningar med andra länders postförvaltningar endast på det sätt varit synliga i postverkets stater, att å omkostnadsstaten varit »för godtgörelse till främmande postverk» uppfördt ett anslag, motsvarande det belopp, hvarmed utgifterna till andra postförvaltningar antagits komma att öfverskjuta hvad svenska postverket hade att af dem räkna sig till godo — å omkostnadsstaten upptaga de berörda utgifterna till hela deras beräknade belopp, men å andra sidan bland inkomsterna redovisa hvad svenska postverket i enahanda hänseende hade att påräkna från andra postförvaltningar, har, med iakttagande af motsvarande höjning i berörda anslag å omkostnadsstaten, till inkomstsumman ytterligare lagts ett belopp af

160.000 kronor, motsvarande i rundt tal hvad som under senare hälften af år 1883 och förra hälften af år 1884 blifvit det svenska postverket af främmande postförvaltningar tillgodofördt.

Det må visserligen icke förnekas, att den förändrade uppställning i staten, Generalpoststyrelsen sålunda velat gifva åt postverkets afräkningar med främmande postverk, ur ren hokföringssynpunkt eger sitt berättigande. Men då det icke kan anses lämpligt att under förevarande inkomsttitel, som eger karakteren af bevillning och såsom sådan i riksstaten betecknas, upptaga inkomster, hvilka bero af aftal med andra stater, och anledning härtill för närvarande synes mig så mycket mindre förekomma,1 som de belopp, hvilka det svenska postverket har att påräkna från andra postförvaltningar, icke förslå till betäckande af de motsvarande utgifter, verket liar att vidkännas, finner jag mig böra hemställa, att Generalpoststyrelsens ifrågavarande förslag, genom hvars godkännande svårigheter jemväl skulle uppstå för jemförelse med föregående års stater, icke måtte bifallas, utan postmedlen för år 1886, med gillande i öfrigt af Generalpoststyrelsens beräkning, i staten upptagas till 5,470,000 kronor.

Enär emellertid det förslag till utgiftsstater för postverket, hvilket jag har för afsigt att, i, sammanhang med öfriga anslagsfrågor under sjunde hufvudtiteln, underställa Eders Kongl. Maj:ts pröfning, slutar å

Inkomstberäkningen: statsrådsprotokollet.

5,696,000 kronor, och det belopp, hvarmed postverkets utgifter under år 1886 kunna komma att öfverskrida postuppbörden, lärer, på samma sätt som medgifvits för innevarande år, få tillskjutas af postverkets reserverade, hos Statskontoret innestående medel, hvilka vid 1884? års utgång uppgingo till omkring 2,045,000 kronor, oberäknad! 1884 års räntor till belopp af ungefär 80,000 kronor samt ännu icke från postverket verkstad leverering af öfver skottsmedel för 1884 års sista qvartal, hemställer jag vidare, under förutsättning af nådigt bifall till hvad jag kommer att föreslå rörande postverkets utgiftsstater, att af verkets omförmälda reserverade medel ett belopp, motsvarande skilnaden mellan de beräknade inkomsterna och utgiftsstaternas slutsumma, eller 226,000 kronor, måtte få i riksstaten för år 1886 upptagas bland de för statsutgifternas bestridande påräkneliga tillgångarne.

Öfriga bevillningar torde få upptagas till de af Statskontoret föreslagna belopp. Jag åberopar härom den af Statskontoret förebragta utredning och anhåller endast att till kompletterande af densamma få erinra derom, att, enligt mig meddelade uppgifter, följande inkomsttitlar under år 1884 uppgått till nedannämnda belopp:

bränvinstillverkningsskatt ......................................... kronor 13,712,605: 48

hvitbetssockertillverkningsafgift .............................. ,, 268,440: 50.

Ehuru jag hemställer, att statsverkets inkomster för år 1886 må med de belopp, jag här föreslagit, få i statsverkspropositionen upptagas i den ordningsföljd, som hittills varit iakttagen, och likaledes med den vanliga fördelningen i ordinarie inkomster och bevillningar, torde det tillåtas mig att, likasom föregående år, låta i detta mitt yttrande inflyta en gruppering af dessa inkomster, som bättre än den sedvanliga uppställningen lemnar en öfversigt af dessa inkomsters olika natur ur finansiel synpunkt och närmare sammanför inkomster af närbeslägtad art.

Denna öfversigt angifver såsom

Statsverkets inkomster:

A. Inkomster, som ej utgöra skatter:

Transport kronor 19,068,000: —

Öfriga bevillningar.

Inkomsternas

uppställning.

30 Inkomstberäkningen: statsrådsprotokollet.

Transport kronor 19,068,000: —

B. Skatter:

a) allmänna:

tullmedel ............kronor 29,500,000: —

bränvinstillverk-

ningsskatt ...... „ 12,000,000: —

hvitbetssockertill-

verkningsafgift „ 150,000: —

stämpelmedel...... „ 3,225,000: —

mantalspenningar „ 640,000: —

bevillning af fast egendom samt

af inkomst...... ,, 3,250,000: — 48,765,000: _

b) af viss fastighet:

grundskatter ...... „ 4,097,000: —

kyrkotionde......... „ 258,000: —

kavalleriregementenas hästva-

kansspanmål... „ 340,000: —

trosspassevolans-

afgift................. „ 26,000: —

båtsmansbekläd-

nadsmedel...... „ 35,000: —

tilllällig roteva-

kansafgift......... „ 63,000: —

soldatvakansafgift ,, 106,000: —

båtsmansvakans-

afgift ............... „ 183,000: -- 5,108,000: —

c) särskilda afgifter: fyr-och båkmedel ,,

kontrollstämpel-

medel............... ,,

bergverkstionde „

bevill ningsafgifter för särskilda förmåner och rättigheter ...... „

1,200,000: —

25,000: —

10,000: —

3Q0,QÖQ: ~J>535>0QQ: — 55,408,000: — Summa kronor 74,476,000: —.

Inkomstberäkningen: statsrådsprotokollet. 31

Enligt den numera under en följd af år gällande praxis har riksbankens vinst fördelats så, att ungefär hälften anvisats åt statsverket och beräknats såsom tillgång i budgeten och återstoden reserverats åt riksbanken. I följd häraf har i hvardera af de båda senaste statsregleringarne upptagits utaf bankens vinstmedel ett belopp af 1,300,000 kronor. Från bankofullmägtiges ordförande har jag erhållit det meddelande, att vinstmedlen för nästlidna år enligt gjordt öfverslag uppgingo till omkring 2,521,000 kronor. Det torde således icke möta något hinder att i budgeten för 1886 beräkna bidraget från riksbankens vinstmedel till samma siffra som under de båda senaste åren, eller 1,300,000 kronor, helst den andel af vinstmedlen, som under de senare åren reserverats åt riksbanken, städse öfverstigit hälften af bankovinsten med stundom rätt betydliga belopp. Jag hemställer derföre, att Eders Kongl. Magt må hos Riksdagen göra framställning derom, att af riksbankens vinstmedel för år 1884 må anvisas för statsverkets behof, att utbetalas vid den tidpunkt under år 1886, Riksdagen bestämmer, ett belopp af 1,300,000 kronor.

Om, under förutsättning af bifall till hvad jag sålunda föreslagit, till

slutsumman af statsverkets ofvan beräknade inkomster ................................................................. kronor 74,476,000: —

lägges:

af postverkets reserverade medel........................ ,, 226,000: —

nyss nämnda belopp af riksbankens vinstmedel ,, 1,300,000: —

samt det af mig såsom tillgång förut omförmälda öfverskott i statsregleringen för 1883 och föregående år .................................................................. „ 6,989,000: —

så erhålles för statsregleringen år 1886 en tillgång af ............................................................. kronor 82,991,000: —

De af föredragande departementschefen sålunda i afseende å beräkningen af statsverkets ofvan omförmälda tillgångar och dermed sammanhängande ämnen gjorda hemställanden och förslag, i hvilka Statsrådets öfrige ledamöter instämde, behagade Hans Maj:t Konungen gilla och bifalla.

Riksbankens

vinstmedel.

Ex protocollo: Adolf von Hofsten.

Inkomstberäkningen: Statskontorets skrifvelse.

1 Bil. Litt. A.

Till Konungen.

Jemlikt gällande instruktion åligger det Statskontoret att årligen före den 15 December till Eders Kongl. Maj:t afgifva berättelse om statsverkets inkomster under det sistförfluten året, så vidt dessa äro kända och beräkneliga, jemte förslag till deras beräknande vid nästföljande statsreglering med hvad mera, som kan tjena till upplysning vid uppgörande af den nådiga propositionen till Riksdagen angående

2 Inkomstberäkningen: Statskontorets skrifvelse.

statsverkets tillstånd och behof; och får Statskontoret berörda nådiga föreskrift för innevarande år härmed i underdånighet fullgöra.

Riksdagens senast församlade revisorer hafva verkstält granskning af 1882 års rikshufvudbok jemte öfriga räkenskaper öfver statsverkets och andra allmänna medels förvaltning under samma år; och Statskontoret får i underdånighet hänvisa till innehållet af den berättelse angående statsverkets tillstånd under nämnda år, hvilken före revisionsförrättniagens början af detta embetsverk blifvit afgifven och sedermera till revisorerna öfverlemnats. Jemlikt föreskrift i 39 § af Riksdagsordningen skola räkenskaper och öfriga statsverket rörande handlingar för Riksdagens Statsutskott hållas tillgängliga för verkställande af den granskning, som vid fullgörande af bemälda utskotts åliggande att utreda och uppgifva statsverkets tillstånd och behof må vara erforderlig.

Beträffande undsättningsfonden afgifver Statskontoret särskild underdånig berättelse, och redovisas för öfrigt förhållandet med denna fond genom räkenskaper och handlingar, som äfvenledes skola hållas Statsutskottet tillhanda.

Hvad angår statsverkets inkomster för år 1886, har Statskontoret ansett desamma böra beräknas på sätt bilagda tabell Lutt. a) utvisar och, enligt hvad tabellen Lutt. b) ådagalägger, för denna beräkning i allmänhet lågt till grund medeltalen af de senaste tre årens inkomstbelopp, hvilka åter för åren 1881 och 1882 äro hemtade från de för samma år afskräde rikshufvudböckerna, men för år 1883 upptagits i enlighet med en på de nyligen afgifna landsböckerna för samma år samt i öfrigt tillgängliga räkenskaper och meddelade uppgifter grundad approximativ kalkyl. Ehuru de inkomster, hvilka sålunda för sistnämnda år uppgifvits, väl torde i någon mån afvika från det resultat, som den blifvande rikshufvudboken kommer att utvisa, böra dock några skiljaktigheter af sådan beskaffenhet, att de kunna utöfva något afsevärdt inflytande på inkomsternas beräkning, icke vara att befara. Vid upprättandet af förslaget till inkomstberäkningen har för öfrigt afseende blifvit fästadt dels derpå, om inkomsterna varit i jemnt stigande eller fallande, dels på de vid vissa titlar förekommande särskilda förhållanden, för hvilka Statskontoret får här nedan i underdånighet närmare redogöra; börande Statskontoret tillika anmärka, att de uti åberopade tabell upptagna inkomstbelopp, enligt räkenskaperna för de närmast förflutna Henne åren, med undantag af jernvägstrafikmedlen, som afse de till Statskontoret levererade summor, utgöra hvad som före uppbördsårets slut, den 30 April påföljande år, varit af inkomsterna disponibelt till statsutgifters bestridande och att således, i enlighet med den

Inkomstberäkningen: Statskontorets skrifvelse.

för redovisningen i rikshufvudboken gällande grundsats, afdrag skett för de vid sistnämnda tidpunkt utestående restantier och uppbörds,propriebalanser.

Ordinarie inkomster.

Räntan är såväl i innevarande som nästkommande års riksstater beräknad till 4,300,000 kronor och har enligt räkenskaperna utgjort

för år 1881 ............................................................ kronor 4,309,751: —

„ „ 1882 ........................................................ „ 4,368,027: —

,, „ 1883 ............................................................ „ 4,300,523: —

eller i medeltal för dessa tre år .............................. „ 4,326,100: —

Tillökningen i uppbörden för år 1882 är hufvudsakligen föranledd af inom Örebro län, till följd af Kongl. kungörelsen den 9 Juni 1871 angående tackjernstiondens upphörande, efterräkningsvis för föregående år debiterade belopp af tillsammans mera än 50,000 kronor; och ingå i 1883 års uppbörd af enahanda anledning inom Kopparbergs län likaledes efterräkningsvis debiterade medel omkring 15,000 kronor. Den olikhet, som, oberäknadt den af nyssnämnda förhållanden förorsakade, eger rum emellan 1881 och de följande årens inkomst, har härrört dels till någon ringa del af vexlingarna i den tillfälliga uppbörden under denna titel samt dels ock i väsendtligare mån af skilnaden emellan de vid slutet af hvarje uppbördsår utestående restantierna. Då dessa den 1 Maj 1882 utgjorde 43,300 kronor, men den 1 Maj 1884 uppgingo till 52,400 kronor, blifver skilnaden i berörda hänseende emellertid endast 9,100 kronor, i betraktande hvaraf inkomsttiteln »ränta» visar sig i sjelfva verket hafva för år 1883 minskats med i rundt tal 15,000 kronor, en omständighet, hvilken åter har sin grund i den afskrifning utaf räntan, som, enligt hvad här nedan förmäles, verkstälts i sammanhang med utarrendering af indragna militieboställen. AJd sådant förhållande och då dessutom i den debiterade uppbörden för förenämnda trenne år innefattas frinjutna boställsräntor till belopp af 10,000 kronor, hvilka enligt 1883 års riksdagsbeslut uteslutits från såväl inkomstsidan som utgiftssidan i riksstaten för år 1884, anser Statskontoret förevarande inkomsttitel för år 1886 icke böra beräknas till högre belopp än 4,275,000 kronor.

Tionden, som vid senaste riksdag beräknades till 1,650,000 kronor, uppgick för år 1883 till 1,648,568 kronor, hvaraf 258,324 kronor kyrkotionde, och har i medeltal för åren 1881—1883 utgjort 1,651,211 kronor. Jemte erinran att vexlingarna i beloppet af denna inkomst äro, oberäk-

4 Inkomstberäkningen: Statskontorets skrifvelse.

nadt det inflytande, som utöfvats af skiljaktigheterna emellan restantierna vid hvarje års början och slut, hufvudsakligen beroende af kyrkofonden, hvilken tionde undantagandes den mindre del deraf, som debiteras i Blekinge samt Göteborgs och Bohus län och hvilken löses efter bestämda lägre pris, fortfarande utgår efter markegång, samt att erfarenhet ännu saknas om den minskning, hvilken kommer att föranledas af stadgandet i 24 punkten af nådiga kungörelsen den 10 November 1882 angående arrendator befriande från utgörande af den egendomen genom skattläggning åsätta tionde, hemställer Statskontoret, att denna inkomsttitel äfven för år 1886 måtte få upptagas med 1,650,000 kronor.

Arrendemedel. Denna inkomsttitel, som i innevarande års riksstat är upptagen med 3,000,000 kronor, blef, med afseende å den beslutade indragningen till statsverket af de till landshöfdingelöneregleringsfonden ingående arrenden och afgäldsbelopp, af sistlidne Riksdag uti riksstaten för nästkommande år uppförd med 3,150,000 kronor. Enligt räkenskaperna har denna inkomst utgjort:

för år 1881 ......................................................... kronor 3,073,567: —

„ „ 1882 ........................................................... „ 3,159,387: —

,, „ 1883 .......................................................... „ 3,150,329: -

eller i medeltal för dessa tre år................................. ,, 3,127,761: —

Om till detta medeltal lägges inkomsten af de från och med nästkommande år till statsverket indragna, nu till ofvannämnda fond ingående arrenden m. m., utgörande omkring 150,000 kronor, uppkommer en summa af 3,277,761 kronor; och anser Statskontoret, som af en från Domänstyrelsen erhållen förteckning öfver förändringar under år 1883 i arrendeinkomsterna funnit någon ytterligare tillökning i dessa inkomster ej vara att för den närmaste tiden emotse, arrendemedlen böra i riksstaten för år 1886 upptagas med 3,270,000 kronor.

Bergverlcstionde har, i följd af det vid 1877 års riksdag fattade beslut om denna skatts upphörande, vid statsregleringarne från och med år 1878 endast varit beräknad till ett belopp, motsvarande antagliga inkomsten af tionden från Sala silfververk, samt i riksstaterna från och med år 1881 uppförts med 10,000 kronor. Inberäknad tionden från några andra bergverk, hvilka ännu icke blifvit frikallade från skattens utgörande, har hela uppbörden utgjort:

för år 1881 kronor 9,074: — deraf från Sala bergslag kronor 8,044: 13 „ „ 1882 „ 12,307:- „ „ „ „ „ 11,087: ss

„ ,,1883 „ 15,340:— „ „ „ „ „ 13,714: 12

eller i medeltal för

dessa år kronor 12,240: — „ „ „ „ „ 10,948: eo.

Inkomstberäkningen: Statskontorets skrifvelse.

5 Ehuru denna inkomst under de sistförfluten åren visat sig vara i stigande, torde dock, vid det förhållande att densamma under ett af dessa år understigit den senast antagna beräkningen, som dessutom nära motsvarar medeltalet för åren 1881—1883 af afgiften från Sala silfververk, någon förändrad beräkning af inkomsttiteln bergverkstionde nu icke böra ega rum.

Mantalspenningarne, som i riksstaterna för åren 1881—1885 beräknats till 640,000 kronor, hafva för år 1883 utgjort 647,980 kronor och i medeltal för de sistförflutna tvenne åren uppgått till 645,065 kronor. Ej heller det å denna inkomsttitel uppkomna öfverskott är af den betydenhet, att med anledning deraf någon högre beräkning synes böra ifrågakomma, utan torde mantalspenningarne äfven i 1886 års riksstat upptagas med 640,000 kronor.

Bötesmedlen, i riksstaterna från och med år 1879 beräknade till

260,000 kronor, hafva för år 1883 belöpt sig till 287,066 kronor. För de tvenne sista åren har medelbeloppet utgjort 279,840 kronor. Vid det förhållande att denna inkomst årligen från och med år 1880 ej obetydligt öfverstigit hvad i riksstaten upptagits torde någon förhöjning i beräkningen deraf nu böra eg a rum; lärande dock ifrågavarande inkomsttitel, med afseende å dess temligen ovissa beskaffenhet, ej uti riksstaten för år 1886 böra upptagas med högre belopp än 270,000 kronor.

Kavalleriregementenas hästvakansspanmål erlägges på grund af nådiga beslut den 27 December 1873 och den 30 Januari 1874 årligen, intilldess annorlunda kan varda förordnadt, af rusthållen vid det afsutna kavalleriet med 139,658 kubikfot 4 kannor, hälften råg och hälften korn. Denna inkomst, som till beloppet är beroende af vexlande markegångspris och i riksstaten från och med år 1882 beräknats till 340,000 kronor, har väl för sistlidet år endast utgjort 332,783 kronor, men i medeltal för de tre sistförflutna åren uppgått till 341,551 kronor, hvarföre densamma torde i riksstaten för år 1886 kunna upptagas med oförändradt belopp af 340,000 kronor.

Tillfälliga rotevakans afgift er, i riksstaten från och med år 1878 beräknade till 76,000 kronor, hafva för år 1883 utgjort 78,768 kronor och i medeltal för de tre åren 1881 —1883 79,065 kronor. Det sålunda uppkomna öfverskottet synes emellertid Statskontoret icke vara af den betydenhet, att någon förändring i den förut antagna beräkningen bör ifrågakomma.

Vakans afgifter af nyroterad jord, som i 1882 och 1883 årens riksstater beräknats till 115,000 kronor, äro såväl i innevarande som nästkommande års riksstater upptagna med 125,000 kronor. Inkomsten har

6 Inkomstberäkningen: Statskontorets skrifvelse.

för sistlidet år utgjort 127,601 kronor och i medeltal för åren 1881— 1883 belöpt sig till 133,142 kronor. Med afseende derå att förändring i beräkningen af denna inkomst så nyligen egt rum samt att uppbörden under år 1883 endast obetydligt öfverstigit det belopp, hvartill inkomsten i 1885 års riksstat upptagits, anser Statskontoret denna inkomst böra till oförändradt belopp i 1886 års riksstat beräknas.

Rotevakansafgifter af utsockne frälsehemman i Halland, vakans af gifter af bergslag och trosspassevolansafgift. I medeltal för åren 1881— 1883 har den förstnämnda af dessa inkomsttitlar något understigit och de öfriga titlarne något öfverskjutit de belopp, hvilka blifvit för år 1885 beräknade; men då medelbeloppen på det hela i det närmaste motsvara senast antagna förhållandet med dessa uppbördstitlar, torde några förändringar i de sist gjorda beräkningarne icke böra ifrågakomma.

Båtsmansvakansafgift, som i 1881 års riksstat beräknades till 75,000 kronor, har i riksstaterna för åren 1882—1885 upptagits med ett till

65.000 kronor nedsatt belopp. Då uppbörden deraf under åren 1881— 1883 oafbrutet minskats och för sistnämnda år endast utgjort 60,419 kronor, anser Statskontoret denna inkomsttitel i 1886 års riksstat icke böra upptagas med högre belopp än 60,000 kronor.

Båtsmansbeklädnadsmedel utgöras af den ersättning, som af vissa rust- och rotehållare vid båtsmaushållet erlägges för såväl den s. k. stora beklädnaden som äfven för kappsäcken och de s. k. småpersedlarne. Sedan sistlidet års Riksdag beslutit, att statsverket från och med år 1885 skulle på vissa vilkor öfvertaga den rust- och rotehållarne vid båtsmaushållet åliggande skyldighet att anskaffa och underhålla de till båtsmansbeklädnaden hörande s. k. småpersedlarne samt kappsäcken, blef ifrågavarande inkomsttitel, som uti innevarande års riksstat är upptagen med 60,000 kronor, i riksstaten för år 1885 beräknad till ett belopp af 35,000 kronor, motsvarande den för år 1883 belöpande ersättningen för den s. k. stora beklädnaden; och torde båtsmansbeklädnadsmedlen böra med samma belopp i 1886 års riksstat upptagas.

Kontrollstämpelmedel. Denna inkomsttitel, som i 1883 års riksstat var beräknad till 18,000 kronor, är i riksstaterna för åren 1884 och 1885 upptagen med 20,000 kronor. Då uppbörden fortfarande under åren 1881—1883 visat sig vara i stigande samt utgjort för sistnämnda år 27,940 kronor och i medeltal för de uppgifna trenne åren 26,065 kronor, synes ifrågavarande inkomst i 1886 års riksstat kunna upptagas med ett till 25,000 kronor förhöjdt belopp.

Fyr- och båhnedlen, hvilka i riksstaten för år 1885 beräknats till

1.200.000 kronor, hafva utgjort:

Inkomstberäkningen: Statskontorets skrifvelse.

för år 1881 ...........................

„ » 1882............................

„ 1883 ...........................

eller i medeltal för dessa tre år

kronor 1,314,180: —

„ 1,504,014: —

„ 1,510,854: —

„ 1,443,016: —

Enligt nådiga kungörelsen den 9 November sistlidet år har från och med innevarande år en nedsättning af fyr- och båkafgiften egt rum med 10 procent; och, efter hvad Statskontoret inhemtat, belöper sig denna inkomst under innevarande år, intill den 1 dennes räknadt, till 1,255,130 kronor. I händelse samma uppbörd komme att för December månad debiteras som under motsvarande tid af nästföregående år, skulle inkomsten för innevarande år uppgå till 1,292,897 kronor; lärande vid sådant förhållande någon förändrad beräkning af denna inkomsttitel icke böra ifrågakomma, utan densamma äfven i riksstaten för år 1886 upptagas med 1,200,000 kronor.

Telegraf medlen, i riksstaten för åren 1881—1885 beräknade till

1,330,000 kronor, äro, enligt hvad Statskontoret inhemtat, af Telegrafstyrelsen jemväl för år 1886 beräknade till nämnda summa, hvilken alltså blifvit, i bilagda tabell uppförd.

Jernvägstrajikmedel. Genom meddelande från Styrelsen för statens jernvägstrafik är upplyst, att behållna inkomsten af trafikmedlen för år 1886 kan antagas till 7,000,000 kronor, hvadan denna summa vid nästa statsreglering torde böra beräknas.

Skogsmedlen. Dessa medel, som äro beräknade i innevarande års riksstat till 1,200,000 kronor och i riksstaten för år 1885 till 1,400,000 kronor, hafva uppgått

under år 1881................................................ till kronor 1,521,754: —

„ „ 1882............................................... „ „ 1,646,241: -

„ „ 1883............................................... „ „ 1,943,893: —

eller i medeltal för dessa tre år........................ „ „ 1,703,963: —

Enligt från Domänstyrelsen erhållen uppgift hafva statsverkets skogsmedel, som under sistlidet års trenne första qvartal inflöto med 1,592,585 kronor, under motsvarande tid af innevarande år uppgått till 1,679,356 kronor. Med afseende derå, att denna inkomst alltsedan år 1880 varit i oafbrutet stigande och under hvart och ett af de tre sistförflutna åren i betydlig mån öfverstigit det för år 1885 beräknade beloppet, torde en förhöjning i denna beräkning böra ega rum. Då emellertid denna inkomst beror af förhållanden, som icke på förhand med någon säkerhet kunna förutses, har Statskontoret ansett, att densamma för år 1886 icke bör beräknas till högre belopp än 1,600,000 kronor.

8 Inkomstberäkningen: Statskontorets skrifvelse.

%

Extra uppbörd. Denna inkomsttitel, som omfattar flera mer eller mindre tillfälliga inkomster, är, med inberäkning dels af inflytande köpeskilling för den gamla länsresidensbyggnaden i Jönköping och dels af behållningen vid 1884 års utgång å den från och med år 1885 till statsverket indragna landshöfdingelöneregleringsfonden, uti riksstaten för sistnämnda år upptagen med 303,000 kronor. Inkomsten har enligt räkenskaperna utgjort:

för år 1881 ............................................................... kronor 357,255: —

„ „ 1882 .............................................................. „ 370,520: —

_ „ „ 1883 ............................................................. „ 381,193: —

eller i medeltal för dessa tre år.................................... „ 369,656: —

Efter afdrag dels af annuiteterna å odlingslån, hvilka annuiteter till och med år 1883 ingått under denna titel, men enligt 1883 års riksdagsbeslut skola från och med innevarande år till och med år 1888 ingå till en särskild fond med ändamål att understödja odling af sänka trakter, och dels, hvad 1881 års uppbörd angår, af 22,815 kronor 53 öre, utgörande influten ersättning för de af skogsplanteringskassan förskottsvis bestridda utgifter för en del häradsallmänningar inom Skaraborgs län, utgör medeltalet af inkomsten för åren 1881—1883 131,943 kronor. Denna inkomst, som till ej obetydlig del är af tillfällig beskaffenhet, torde med afseende jemväl å den minskning deri, som blifver en följd af utbytet af expeditionslösen mot stämpelafgift, icke böra beräknas till högre belopp än 128,000 kronor.

BeviSIningar.

Tullmedlen hafva enligt räkenskaperna utgjort:

för år 1881 ............................................................ kronor 29,849,639: —

„ „ 1882 ............................................................ „ 31,108,483: -

„ „ 1883 ........................................................... „ 33,509,452: —

eller i medeltal för dessa år.................................... „ 31,489,191: —

Utiriksstaten för år 1883 voro tullmedlen beräknade till 27,500,000 kronor. Med afseende derå, att tullinkomsterna under de då sistförfluten fem åren befunnit sig i jemnt stigande år efter år och med mera än en million kronor öfverstigit det nästföregående årets, blefvo desamma af 1883 års Riksdag uti innevarande års riksstat upptagna till ett belopp af 28,500,000 kronor.

Den af Statskontoret i dess den 12 December sistlidet år afgifna underdåniga berättelse föreslagna beräkning af statsverkets inkomst

Inkomstberäkningen: Statskontorets skrifvelse. 9

för år 1885 af tullmedlen, enligt hvilken denna inkomst skulle, i nära öfverensstämmelse med medeltalet af uppbörden för de trenne åren 1880, 1881 och 1882, i nästkommande års riksstat upptagas med

29,500,000 kronor, blef visserligen af Eders Kongl. Maj:t godkänd; men, i följd af nådigt beslut att föreslå Riksdagen en nedsättning i tullen å kaffe, ansåg Eders Kongl. Maj:t tullmedlen för år 1885 böra upptagas till endast 29,000,000 kronor. Innevarande års Riksdag, som afslog den föreslagna nedsättningen af kaffetullen, ansåg det oaktadt, med anledning af den betydande minskning i tulluppbörd, som egde rum under årets första qvartal, tullmedlen för år 1885 icke böra beräknas till högre belopp, än det af Eders Kongl. Maj:t ifrågasatta eller 29,000,000 kronor.

För tiden från innevarande års början intill den 1 December har den debiterade tulluppbörden, enligt meddelande från Generaltullstyrelsen, uppgått till........................................................... kronor 31,565,531: —

och skulle, under antagande att enahanda uppbörd komme att för December månad debiteras som under samma månad af det nästförflutna

året, eller ....................................................................... ,, 1,980,056: —

tulluppbörden för innevarande år sålunda utgöra kronor 33,545,587: —

Den af Riksdagen antydda minskningen i tulluppbörden under innevarande års första qvartal har alltså visat sig vara föranledd af tillfälliga orsaker; och om äfven de förhållanden, som framkallat detta och föregående årens betjMliga tullinkomster, icke kunna antagas komma att oafbrutet göra sig gällande, torde dock någon förhöjning i beräkningen deraf böra ega rum och denna inkomsttitel kunna i riksstaten upptagas med åtminstone 29,500,000 kronor.

Postmecllen äro, såsom Statskontoret inhemta!, för år 1886 af Generalpoststyrelsen beräknade till 5,630,000 kronor, hvadan denna summa blifvit å bilagda tabell uppförd.

Bevillningsafgifter för särskilda förmåner och rättigheter. Dessa bevillningsafgifter, som till och med innevarande år ingå bland den allmänna bevillningen, äro i 1885 års riksstat särskildt för sig upptagna och beräknade till 225,000 kronor. Med afdrag dels af afgifterna för gåfva, testamente, fideikommiss, arf och fynd samt för karaktersfullmakter, hvilka afgifter redan upphört eller komma att med nästkommande års ingång upphöra, och dels af stämpelafgiften för spelkort, som från och med innevarande år blifvit sammanförd med stämpelmedlen, hafva ifrågavarande särskilda bevillningsafgifter utgjort:

10 Inkomstberäkningen: Statskontorets skrifvelse.

för år 1881 1882 1883

kronor 303,674

n n

ii ii

eller i medeltal för dessa tre år ...............

och anser Statskontoret desamma kunna räknas till 300,000 kronor.

309,722: — 319,530: —

............... „ 310,975: —

i riksstaten för år 1886 be-

v

ii

Stämpelmedlen, som enligt räkenskaperna utgjort:

för år 1881..............................................................kronor 3,104,183: —

„ „ 1882 .............................................................. „ 3,018,783: —

,, „ 1883 ............................................................. „ 3,164,958: —

eller i medeltal för dessa tre åren ........................... ,, 3,095,975: —

äro uti innevarande års riksstat beräknade till 3,100,000 kronor; men med afseende å den af sistlidne Riksdag, i sammanhang med afskaffandet af de särskilda bevillningsafgifterna för gåfva, testamente, fideikommiss och arf, beslutade förhöjning af stämpelafgifterna för bouppteckningar med flera enskilda handlingar upptogs denna inkomsttitel för år 1885 till 3,125,000 kronor. Stämpelafgiften för spelkort, som, enligt hvad ofvan förmälts, från och med detta år blifvit med stämpelmedlen sammanförd, hade uppgått

år 1881 till .................................................................. kronor 110,392: —

„ 1882 „ .................................................................. „ 113,840: —

„ 1883 „ ................................................................. „ 114,749: —

eller i medeltal för åren 1881—1883 ........................ „ 112,993: —

Stämpelmedlen och kortstämplingsafgiften tillsammans hafva således i medeltal för de trenne sistförflutna åren belöpt sig till mera än 3,200,000 kronor, hvarföre och med afseende jemväl å omförmälda förhöjning af stämpelafgifterna för vissa handlingar Statskontoret anser stämpelmedlen kunna med 3,225,000 kronor i riksstaten för år 1886 upptagas.

Bränvinstillverknings skatten. Enligt räkenskaperna har bränvins-

tillverkningen i riket utgjort i jemnt tal:

år 1879 ............................... kannor 13,763,000 eller liter 36,017,711

1881 1882 1 883

•n

•n

5?

V)

*n

utgörande i medeltal för femårsperioden

ii

ii

ii

39,699,890

43,041,799

34,460,656

33,047,505

37,253,512.

Innevarande års tillverkning har, enligt erhållen uppgift från

Inkomstberäkningen: Statskontorets skrifvelse. 11

Finansdepartementets byrå för kontrollen å tillverkningsafgifter, intill

den 1 i denna månad uppgått till ................................... liter 28,376,017

och om dertill lägges tillverkningen under December

nästlidet år......................................................................... r> 5,498,448

skulle, under förutsättning att sistnämnda litertal komme att motsvara tillverkningen för samma månad innevarande år, detta års tillverkning blifva ............ liter 33,874,465.

Då, vid det förhållande att bränvinstillverkningen under de fyra första månaderna detta år ej obetydligt understigit tillverkningen under motsvarande tid af föregående året, den minskning i denna tillverkning, som de senare åren egt rum och hvilken stode i närmaste samband med den inom landet pågående nykterhetsrörelsen, syntes allt jemt fortgå i betydande omfattning, ansåg innevarande års Riksdag, med afseende jemväl derå att Riksdagens beslut om förbud mot utskänkning af bränvin under sön- och helgdagar samt inom läger äfven i sin mån måste antagas komma att minska konsumtionen och derigenom äfven den beskattningsbara tillverkningen, bränvinstillverkningsskatten, som i detta års riksstat beräknats till 12,000,000 kronor, böra för år 1885 upptagas till 1,000,000 kronor lägre belopp, hvarföre Riksdagen ock beräknade denna statsinkomst uti sistnämnda års riksstat till endast 11,000,000 kronor.

Denna sålunda beräknade tillverkningsskatt motsvarar efter 40 öre per liter en tillverkning af endast 27,500,000 liter, hvadan och då tillverkningen under år 1883 öfverstigit detta litertal med mera än 5,500,000 liter och för innevarande år synes blifva ännu större, Statskontoret anser sig böra hemställa, att denna statsinkomst, som i medeltal för de sistförfluten tre åren inbringat 14,314,656 kronor, måtte för år 1886 beräknas åtminstone till enahanda belopp, som af detta embetsverk under den 12 sistlidne December föreslogs i fråga om beräkningen för år 1885, eller 12,000,000 kronor, hvilken summa motsvarar en tillverkning af 30,000,000 liter.

Hvitbetssockertillverkningsafgiften, i innevarande års riksstat upptagen till 90,000 kronor och för år 1885 beräknad till 100,000 kronor, har utgjort:

för' år 1881 ............................................................. kronor 101,324: —

„ „ 1882 ........................................... „ 114,945: —

,, „ 1883 .............................................................. „ 129,888: —

eller i medeltal för dessa åren..................................... ,, 115,386: —

Enligt uppgift från ofvannämnda kontrollbyrå har denna afgift under innevarande år intill den 1 dennes uppgått till kronor 217,685.

12 Inkomstberäkningen; Statskontorets skrifvelse.

Då denna inkomst under de sistförflutna åren oafbrutet varit i stigande och under Januari med November detta år uppgått till mera än dubbla den summan, hvartill densamma i 1885 års riksstat är beräknad, torde en förändring i denna beräkning böra ega rum. I sådant afseende och då ledning saknas för bedömande, huruvida de förhållanden, som föranledt den betydliga ökningen i hvitbetssockertillverkningen, kunna komma att fortfara, föreslår Statskontoret, att ifrågavarande statsinkomst icke må för år 1886 beräknas till högre belopp än 150,000 kronor.

Bevillning af fast egendom samt af inkomst. Denna skatt, som jemte ofvannämnda bevillningsafgifter för särskilda förmåner och rättigheter motsvarar den i innevarande års riksstat förekommande inkomsttiteln »allmänna bevillningen», är i 1885 års riksstat beräknad till 3,250,000 kronor.

Efter afdrag dels af den från och med innevarande år upphörda personliga skyddsafgiften, dels af den, på sätt ofvan berördt är, från samma tid med stämpelmedlen sammanförda kortstämplingsafgiften samt dels af jemväl omförmälda, delvis upphörda och till återstående delen under särskild rubrik i riksstaten numera upptagna bevillningsafgifter för särskilda förmåner och rättigheter har den allmänna bevillningen utgjort:

för år 1881.............................................................. kronor 3,420,153: —

„ „ 1882........................................................... „ 3,579,288: —

„ ,, 1883............................................................. „ 3,695,147: —

eller i medeltal .............................................................. „ 3,564,862: —

Med afseende å den minskning i inkomstbevillningen för tiden från och med innevarande år, som kan blifva en följd af den uti gällande bevillningsstadga vidtagna förhöjningen dels af existensminimum, dels ock af det bevillningsfria afdraget för inkomst, understig-ande 1,200 kronor, och hvilken minskning blifvit, i det vid den till 1883 års Riksdag aflåtna nådiga proposition angående statsverkets tillstånd och behof bilagda utdrag af protokollet öfver finansärenden den 10 Januari nämnda år, beräknad till 246,400 kronor, torde någon förändrad beräkning af denna inkomst nu icke böra ifrågakomma, hvarföre och under antagande, att den gällande bevillningsstadgan blifver till sina hufvudgrunder bibehållen oförändrad för år 1886, Statskontoret hemställer, att den för år 1885 antagna beräkningen jemväl för år 1886 måtte bibehållas.

Öfver resultatet af 1883 års statsreglering, hvad angår öfverskott och brister å statsverkets inkomster samt besparingar och brister i de på riksstaten uppförda förslagsanslag, har härstädes efter nu kända

Inkomstberäkningen: Statskontorets skrifvelse. 13

förhållanden blifvit upprättad — — forslagsberäkning — —, hvaraf framgår, att öfverskottet å statsverkets inkomster, efter afdrag

för brister å vissa inkomsttitlar, utgjort .............. kronor 8,543,523: —

hvaremot å en del förslagsanslag uppstått brister, hvilka efter afdrag af de besparingar, andra

förslagsanslag lemnat, beräknats till........................ » 1,791,054: —

så att på det hela öfverskott och besparingar

skulle komma att öfverskjuta bristerna med ...... kronor 6,752,469: —

Lägges härtill det öfverskott å myntverkets inkomster för år 1883, som under början af innevarande år blifvit till Statskontoret levereradt, eller „__195,000: —

så kan behållningen å 1883 års statsreglering beräknas till ........................................................................ kronor 6,947,469: —

Vid 1862—1863 årens riksmöte uppfördes under riksstatens sjette hufvudtitel ett reservationsanslag till lättnad i skjutsningstungan, der den genom entreprenad bestriddes och vore särdeles tryckande. Detta anslag qvarstod å riksstaten med ett sedermera till 175,000 kronor förliöjdt belopp, intilldess detsamma, till följd af de genom utfärdandet af nådiga skjutsstadgan den 31 Maj 1878 inträffade förändrade förhållanden, enligt 1879 års Riksdags beslut indrogs och ett förslagsanslag, benämndt “bidrag till skjutsentreprenader“, i stället uppfördes. Sedan de för utdelning till skjutslagen för år 1879 af samma års ofvanberörda reservationsanslag anvisade medel blifvit utgifna, återstod af anslaget 41,670 kronor 7 öre, som fortfarande i räkenskaperna balanseras. Då nyssnämnda Riksdag, med bifall till Eders Kongl. Maj:ts derom aflåtna nådiga förslag, tillika medgifvit, att från ofvanberörda, då uppförda förslagsanslag äfven finge utgå understöd åt sådana skjutslag, till hvilkas understödjande det indragna reservationsanslaget varit afsedt, torde den å detta anslag sålunda uppkomna behållning, 41,670 kronor 7 öre, såsom för ändamålet icke vidare behöflig böra tagas i beräkning såsom tillgång vid den blifvande statsregleringen.

Stockholm den 8 December 1884.

Underdånigst:

O. F. AF SILLEN.

AUG. HÄGGBLADH.

L. W. RIBEN.

Föredragande.

PER SAMZELIUS. C. Kinberg.

14 Inkomstberäkningen: Statskontorets skrifvelse.

Bil. Litt. a.

Statsverkets inkomster.

Inkomstberäkningen: Statskontorets skrifvelse.

✓

Statsverkets Inkomster

åren 1881-

16 Inkomstberäkningen: Statskontorets skrifvelse.

Statsverkets

Inkomstberäkningen: Statskontorets skrifvelse.

inkomster.

Bil. Litt. b.

Utgifterna.

Första hufvudtiteln.

Utdrag af protokollet öfver finansärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i Statsrådet å Stockholms slott den 12 Januari 1885.

Närvarande:

Hans Excellens Herr Statsministern Themptander,

Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena Friherre Hochschild,

Statsråden: Lovén,

von SteTERN,

Friherre von Otter,

Hammarskjöld,

Richert,

Ryding,

von Krusenstjerna,

Friherre Tamm.

Departementschefen, Hans Excellens Herr Statsministern Themptander anhöll derefter alt fa anmäla de frågor, som tillhörde regleringen af första hufvudtiteln.

o

Hvad föret angick

Första hufvudtiteln.

ordinarie anslag

under denna hufvudtitel, förklarade Departementschefen sig icke ega anledning föreslå någon förändring i de i riksstaten för innevarande år uppförda anslagens belopp.

Beträffande ett ifrågasatt

extra anslag

yttrade Herr Statsministern:

“I underdånig skrifvelse den 24 November 1884 har Rilcsmarskalksembetet med anledning af de vidtomfattande och förödande eldsvådor, som för få år sedan i Danmark öfvergått Fredriksborgs slott och nu senast Kristiansborgs slott, framhållit behofvet af åtgärder, genom livilka Stockholms slott, Sveriges mest framstående, monumentala, dyrbara och minnesrika byggnad, skulle kunna varda betryggadt mot svårare följder af en uppkommande eldfara. I sådant afseende åberopades ett af slottsintendenten Ernst Jacobsson, efter en i samråd med brandchefen i Stockholm, kommendörkaptenen Elis Bruno Hollstén, verkstäld undersökning af byggnaden, afgifvet förslag. I detta anmärktes,

att antalet utgångar från vinden till taket vore otillräckligt, att öfver vissa lokaler i våningen två trappor upp funnes mellan plafonden och brandbottnen ej använda utrymmen af fem eller sex fots höjd, hvilkas golf och tak utgjordes af i dagen liggande bjellcar för öfver- och underliggande bjelklag, hvartill komme, att flera sådana mellanrum stodo i förbindelse med hvarandra medelst öppningar i murarne, varande påtagligt att, då just sådana dolda rum voro vid eldsvådor de försåtligaste och mest olycksbringande, här förelåge en ganska betänklig brist i konstruktionen, hvilken brist skulle kunna gifva anledning till en plötslig och vidsträckt utbredning af elden,

att af samma natur vore de tomrum, som uppkomme öfver kyrkan och södra hvalfvet derigenom att taken i dessa lokaler voro hvälfda, ehuru icke med sten, utan med tillhjelp af trävirke, hvarpå hvalfformen åstadkommits genom utsalningar af trä,

att öfver rikssalen och södra hvalfvet saknades brandbotten,

Första liufvudtiteln.

att afståndet mellan de med jerndörrar försedda murarne å vinden öfver norra galleriet, rikssalen och kyrkan vore så stort, att i synnerhet vid de två sistnämnda ställena, der massor af trävirke vore hopade, eldsläckningen ansåges i hög grad svår att verkställa, om icke vindarne ytterligare afdelades,

att å slottets hela norra och östra sida, till en sammanlagd längd af omkring 720 fot, icke funnes någon uppgång till vinden,

att på åtskilliga ställen å vinden taklagets långbjelkar äfvensom träpanelen voro fortsatta under takplåten öfver skiljemurarne, samt

att af särdeles eldfarlig beskaffenhet vore vindarne å hela södra sidan, der till följd af äldre tiders obekantskap med jernkonstruktioner bjelk- och taklag åstadkommits genom de mest kombinerade sammanställningar af groft virke, som tillsammans bildade en vid släckningsvårt åtkomlig härd för elden.

I anseende till dessa uppgifna olägenheter hade slottsintendenten Jacobsson, med hvilken brandchefen instämt, föreslagit,

att slottet borde indelas i nitton delar genom vertikala murar, hvilkas alla öppningar från bottnen till vinden borde förses med stadiga jerndörrar, genom hvilkas igenslutande hvarje slottets del kunde vid eldstillfälle afstängas till slottets hela höjd,

att ytterligare tio brandluckor från vinden till taket borde anbringas,

att, beträffande de omförmälda mellanrummen öfver våningen två trappor upp, undra sidan af det bjelklag, hvarpå brandbottnen hvilade, borde förses med underpanel af bräder, som plåtbesloges, och öppningarne i mellanmurarne igenmuras, hvarefter till hvarje mellanrum borde beredas nedgång genom en i brandbottnen anbragt plåtlucka,

att, till betäckning af det nuvarande trägolfvet öfver rikssalen och södra livalfvet, borde utbredas ett icke för tjockt lager sandblandad lera af samma beskaffenhet, som redan funnes öfver kyrkan,

_ att å vinden öfver norra galleriet, rikssalen och kyrkan borde anbringas afdelningsväggar, två i hvarje, bestående af bräder, dränkta i eldfärg och sedermera plåtbeslagna å ömse sidor,

att å vinden öfver »hvita hafvet» äfven borde anbringas eu sådan afdelningsvägg,

att östra lilla trappan och den så kallade byråtrappan (i nordvestra hörnet) borde påmuras, då största afståndet mellan uppgångarne till vinden blefve 370 fot,

att den omförmälda olägenheten, att taklagets långbjelkar och träpanelen fortsattes öfver vindens skiljomurar, borde afhjelpas medelst takplåtens uppbrytande och borttagande af trävirket till en stens tjock-

4 Första luifvudtiteln.

lek, så att en sten kunde anbringas och eldens fortplantning derigenom förhindras,

att, då här och hvar en fortsättning af trävirket i mellanväggarne till underliggande lokaler, der en brandfri afstängning förutsattes, torde vid en närmare undersökning konstateras, ett belopp borde upptagas för afhårning af samma virke och inmurning af tegel,

att på det högsta förordades anordnande af sa kallade takkammar eller uppmurning till tre eller fyra lots höjd öfver takets yta af alla de mellanväggar, som voro föreslagna att afskiljas med jerndörrar, samt att alla träytor å södra sidans vindar borde bestrykas med Grahams eldfärg.

Öfver de sålunda ifrågasatta arbetena hade slottsmtendenten Jacobsson upprättat ett kostnadsförslag, som slutade å 95,000 kronor Jemte det Riksmarskalksembetet på det varmaste förordat bifall till förslaget i dess helhet, har Riksmarskalksembetet, då de till slottets underhåll anslagna medel icke voro afsedda för så genomgående arbeten som det nu ifrågavarande samt i öfrigt voro hårdt anlitade för det nödiga underhållet, hvadan någon som helst tillgång för nu ifrågavarande ändamål icke derifrån kunde påräknas, hemstält om aflåtande af nådig proposition till Riksdagen om ett anslag för en gång af 95,000 kronor, att utgå under loppet af innevarande år.

Efter erhållen nådig remiss har Ofverintendentsembetet afgiiyit underdånigt utlåtande, deri Embetet, under förordande af bifall till framställningen, förmält sig icke hafva funnit skäl till anmärkning vare sig emot de föreslagna åtgärderna eller emot den beräknade

kostnaden. _ . ...

Det af sakkunnige män sålunda afgifna yttrande och förslag tara fullständigt ådagalägga behofvet af åtgärder för att mot eldfara skydda Kong! slottet i Stockholm. Erfarenheten har ock gifvit vid hunden, att det nuvarande, allt sedan 1856—1858 årens riksdag ej förhöjda anslaget af 63,000 kronor till reparationer af Stockholms slott med flere byggnader icke kan lemna tillgång till bekostande af ett arbete af den* omfattning som det ifrågavarande. Anslaget har nemligen under eu följd af år visat sig otillräckligt för bestridande af de utgifter, för hvilka det är afsedt, hvarföre Eders Kongl. Maj:t nödgats sjelf bekosta reparationer och inredningar. De nu behöfliga arbetena kunna för öfrigt icke hänföras till byggnadens vanliga underhåll, likasom de icke heller afse att bereda någon ökad beqvämlighet vid byggnadens begagnande, utan måste vidtagas för att mot eldfara skydda statens dyrbaraste fastighet, och när genom den nu hållna undersökningen uppmärksamheten blifvit fäst på tillvaron af eu dylik fara i ganska

F örsta 1 uifvudtiteln.

liög grad, lärer vidtagandet af de nödiga befunna åtgärderna få erkännas såsom eu statens angelägenhet af trängande beskaffenhet. Lika med Riksmarskalksembetet anser jag ock arbetenas uppskjutande till ett annat år icke vara tillrådligt, utan att anslaget bör för ändamålet finnas tillgängligt redan i år. Men detta behöfver ej föranleda någon rubbning i årets redan faststälda stat, utan är Eders Kongl. Maj:t oförhindrad att, så snart Riksdagen för år 1886 beviljat det anslag, hvarom nu är fråga, låta Statskontoret dessförinnan i mån af behof förskjuta erforderliga medel. Jag hemställer derföre, att Eders Kongl. Maj:t måtte föreslå Riksdagen

att, för vidtagande af’ åtgärder i syfte att mot eldfara skydda Stockholms slott, å extra stat för år 1886 anvisa 95,000 kronor.)»

Statsrådets öfrige ledamöter instämde i hvad Herr Statsministern sålunda hemstält och föreslagit beträffande anslagen under första hufvudtiteln; och beslöt Hans Maj:t Konungen, att i öfverensstämmelse dermed framställning skulle till Riksdagen aflåtas angående regleringen af denna hufvudtitel.

Ex protocollo: Adolf von Hofslen.

1 Andra hufvudtiteln.

Utdrag af protokollet öfver Justitie-departementsärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i Statsrådet å Stockholms slott den 12 Januari 1885,

i närvaro af:

Hans Excellens Herr Statsministern Themptander,

Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena Friherre Hochschild,

Statsråden: Loven,

von Steyern,

Friherre von Otter,

Hammarskjöld,

Richert,

Ryding,

von Krusenstjerna,

Friherre Tamm.

Departementschefen Statsrådet von Steyern föredrog följande ärenden rörande regleringen af andra hufvudtitelns stat, hvarvid Departementschefen anförde beträffande:

Bill. till Bilisd. Prof. 1885. 1 Sand. 1 Afd.

2 Andra luifvudtiteln.

[1, 2.] Uteslutande af ersättning för indragna indelningar.

Ordinarie anslag.

Svea och Göta Hofrätter med derunder lydande justitiestaten

Sedan Riksdagen

underdånig

skrifvelse den 11 Maj ISIG till vinnande al enkelhet och reda i rikets räkenskaper anhållit om utredning i syfte att vissa af statsverket såsom ersättning för indragna rånte- och tiondeanslag utgående belopp, som för närvarande vore beroende af hvarje års markegång, måtte bestämmas till oföränderliga penningeanslag, har Statskontoret i häröfver den 31 December 1883 afgifvet underdånigt utlåtande, hvad anginge de under andra hufvudtiteln såsom ersättning för indragna räntor uppförda belopp af tillhopa trettio kronor, anfört, hurusom, då dessa ersättningar icke vore beroende på vexlande markegång, utan utginge i penningar med oföränderliga belopp, Riksdagens framställning visserligen icke påkallade någon förändring i desamma, men att det emellertid syntes oegentlig!, att för bestridande af ifrågavarande, till beloppen obetydliga ersättningar särskilda anslag i riksstaten skulle upptagas.

Af ifrågavarande belopp äro tjugunio kronor uppförda under »Svea Hofrätt med derunder lydande justitiestat» och deraf utgår ersättning för räntor, som varit indelta till

nämnden i Bjursås, Åls och Leksands tingslag med en

tredjedel för hvarje socken ............................................ kronor 9: 37.

nämnden i Rättviks och Ore tingslag med hälften till

hvardera ........................................................................... » G: 25.

kyrkovärdar och nämnd i Mora, Sofia Magdalena och Wenjans tingslag, med 3 kronor 13 öre till de båda förstnämnda socknarna, af Indika Sofia Magdalena utbrutits från Mora, och med 3 kronor 12

öre till kyrkovärd^! i Wenjan ...................................... »

kyrkovärdar och nämnd i Orsa tingslag ........................... » 3: 12.

» » » i Kl (Hals » ........................... » 3: 13.

Summa kronor 28: 12.

Återstoden af detta anslag eller 88 öre blifver årligen, såsom besparing i statsregleringen, tillgodoförd det i riksliufvudboken för redovisning af öfverskott och brister, under benämning af »fonden för reserverade medel», upplagda särskilda konto.

Under erinran att, när den allmogen i Dalarne tillförene åliggande så kallade extra grufvedrängshjelpen upphörde, ersättning af statsmedel

Andra liufvudtiteln.

för de närandemanslöner, som af berörda ränta utgått, diet å stat uppförd under det kontanta penningeanslaget till Svea Hofrätt med derunder lydande justitiestat, från hvilket anslag denna ersättning fortfarande utgår, bär Statskontoret ansett, såsom ledande till enkelhet och reda, lämpligast, att nu ifrågavarande ersättningsbelopp till nämnd och kyrkovärdar i vissa tingslag af Kopparbergs län, 28 kronor 12 öre, sammanföras med nyssberörda samma nämnd och kyrkovärdar tillkommande godtgörelse för deri upphörda extra grufvedrängshjelpen. Då emellertid af det kontanta anslaget till Svea Hofrätt med underlydande justitiestat nu äro odisponerade 42 öre, behöfver detta anslag för ändamålet höjas endast med 28 kronor. *

Under Göta Hofrätt med derunder lydande justitiestat är såsom ersättning för en till statsverket indragen ränta uppfördt en krona, hvaraf 75 öre utgår till tingsrätten i Bråbo härad af Östergötlands län och återstoden tillgodoföres fonden för reserverade medel. 1 afseende härå har Statskontoret ansett lämpligast, att denna ersättning blefve inlöst, för hvilket ändamål densamma borde kapitaliseras efter fem procent, då det belopp, vederbörande eu gång för alla erhölle, skulle utgöra femton kronor. För den händelse Bråbo härad skulle vägra att ingå härpå, syntes det emellertid ej vara skäl att i riksstaten bibehålla detta anslag, utan hemstälde Statskontoret i sådant fall, att anslaget måtte från riksstaten uteslutas och penningeanslaget för Göta Hofrätt med derunder lydande justitiestat ökas med samma belopp.

Då riksstaten redan upptager kontant anslag till Bråbo härad under rubrik tingsgästningspenningar till nämnden, anser jag särskild inlösen af ersättningen till tingsrätten derstädes ej böra ifrågasättas; och hemställer jag alltså att Eders Kongl. Maj:t måtte föreslå Riksdagen dels att det under riksstatens andra hufvudtitel, vid anslagsrubriken »Svea Hofrätt med derunder lydande justitiestat», upptagna särskilda anslag på förslag 29 kronor till ersättning för indragna indelningar måtte från riksstaten uteslutas samt det vid nämnda anslagsrubrik uppförda kontanta anslag höjas med 28 kronor;

och dels att likaledes det under samma hufvudtitel, vid anslagsrubriken »Göta Hofrätt med derunder lydande justitiestat», upptagna särskilda anslag på förslag 1 krona till ersättning för indragen indelning måtte från riksstaten uteslutas och kontanta anslaget vid samma anslagsrubrik höjas med 1 krona.

Fångvården.

Sedan straffängelset i Varberg indragits samt Riksdagen år 1884 beviljat den vid fängelset anstälde kamererare Kristoffer Westerhult

[3.] •

Nedsättning af anslag.

4 Andra hufvudtiteln.

pension å allmänna indragningsstaten och, enligt livad Fångvårdsstyrelsen i memorial den 30 sistlidne September anmält, Bevakningsbefälhafvaren vid samma fängelse J. P. Enström transporterats till enahanda befattning vid straffängelset i Landskrona, kunna de för -* dessa tjensteman å förra straffängelsets i Varberg stat upptagna löneanslag, 1,800 kronor för kamereraren och 2,000 kronor för bevakningsbefälhafvaren, indragas. Jag hemställer derföre, att Eders Kongl.

Maj:t måtte föreslå Riksdagen, att med 3j«800 kronor nedsätta det till långars vård och underhåll å riksstaten uppförda bestämda anslag och följaktligen älven slutsumman af anslagen till fångvården, som sålunda skulle komma att utgöra 1,784,500 kronor.

I sammanhang härmed torde jag böra erinra, att de två öfriga på straffängelsets i Varberg stat uppförda aflöningar, till direktören och till predikanten, fortfarande uppbäras af sina innehafvare, hvilka ännu ej kunnat beredas motsvarande anställning i fångvårdens tjenst. Sedan direktören förordnats att tills vidare bestrida direktörsbefattningen vid länscellfängelset i Mariestad, har emellertid den besparing för statsverket uppstått, att den för sistnämnda direktörsbefattning anslagna aflöning, som något understiger aflöningen för direktören vid Varbergs straffängelse, icke behöfver utgå under den tid förordnandet varar.

Ersättning åt domare, vittnen och parter.

[4.] Statskontoret har i sin berättelse om statsverket anmält, att, i

11 anslå3 ^ deu genom kungörelsen den 6 Augusti 1881 på Riksdagens

ansag' förslag medgifna förhöjning i ersättningen åt vittnen i brottmål, utgifterna från ifrågavarande förslagsanslag i betydlig mån ökats och öfverstigit anslagets i riksstaten sedan flera år med 40,000 kronor beräknade belopp

under år 1882 med ......... kronor 66,247: — och

» » 1883 » ......... » 69,181: —

På grund häraf och då anledning icke finnes att antaga, att denna tillökning i utgifter skulle vara af öfvergående natur, hemställer jag att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att höja förslagsanslaget till ersättning åt domare, vittnen och parter med 60^000 kronor eller till 100,000 kronor.

Öfriga ordinarie anslag.

[5.] I öfriga ordinarie anslag under andra hufvudtiteln har jag icke

aUerjlxpen- att ^öros^å annan förändring än att för jemnande af hufvudtitelns slutser, ved in. in.

Aii lira Imf v udtiteln.

o

summa förslagsanslaget till skrifmaterialier och expenser, ved m. in., för närvarande uppgående till 63,611 kronor, höjes med 400 kronor eller till 64,011 kronor.

Extra anslag.

I enlighet med hvad under föregående år blifvit anvisadt, hem- [6.] ställer jag, att på extra stat för år 1886 måtte begäras 5,000 kronor till arfVoden åt Krigshofrättens ordförande och tre militäre ledamöter.

Af sistlidne Riksdag äskade Eders Kongl. Maj:t till bestridande |_7.J af kostnaderna för Nya Lagberedningen ett anslag af 40,000 kronor eller samma belopp, som från och med år 1875 varit till samma ända- c ' mål anvisadt; men då af 1877 och följande årens anslag till Lagberedningen vid 1883 års slut innestod hos Statskontoret ett sammanräknadt belopp af mer än 10,000 kronor utöfver hvad som toges i anspråk för bestridande af vissa förskottsvis till tvenne komitéer utbetalade belopp, blef Eders Kongl. Maj:ts ifrågavarande framställning endast på det sätt af Riksdagen bifallen, att på extra stat för år 1885 anvisades ett anslag af 30,000 kronor för Nya Lagberedningen. Det belopp, som, enligt uppgift af vederbörande tjensteman i Statskontoret, vid 1884 års utgång derstädes innestod odisponeradt utaf anslagen till Nya Lagberedningen, utgjorde omkring 15,500 kronor, deraf enligt Riksdagens omförmälda beslut 10,000 kronor äro afsedda att jemte det för år 1885 beviljade anslag, 30,000 kronor, betäcka utgifterna för Nya Lagberedningen under nämnda år. Men då dessa utgifter, inberäknadt ersättningen åt ledamöter i den af Eders Kong]. Maj:t den 5 sistlidne December förordnade, i berättelsen om hvad i rikets styrelse sig tilldragit vidare omförmälda »Förstärkta Lagberedningen)), antagligen komma att öfverstiga 40,000 kronor, blir intet af det nu befintliga öfverskottet att disponera för lagarbetets fortsättande under år 1886.

Jag hemställer derföre, att ett anslag af 40,000 kronor till Nya Lagberedningen måtte för sistnämnda år begäras.

Beredningen har öfver sin verksamhet under år 1884 afgifvit eu redogörelse, som, för att komma till Riksdagens kännedom, torde få detta protokoll biläggas.

För en tillbyggnad af kronohäktet å Långholmen har Riksdagen, [8.] på Eders Kongl. Maj:ts förslag, beviljat ett anslag af 220,000 kronor och Kronohäktet

holmen.

6 A mlra hufvudtitelu.

. C9-]

Understöd åt kolonien vid llcdl.

deraf anvisat 110,000 kronor att utgå under år 1885. Jag hemställer att återstoden, 110,000 kronor, måtte begäras att utgå för år 1886.

Föreningen till minne af Konung Oscar I och Drottning Josefina har hos Eders Kongl. Maj:t anhållit att till Riksdagen måtte, i likhet med hvad som skedde åren 1883 och 1884, göras framställning om ett anslag för år 1886 af 15,000 kronor för understöd åt den af föreningen grundlagda åkerbrukskolonien vid Hall.

Angående upphofvet till detta anslag torde Eders Kongl. Maj:t erinra sig, att sedan föreningen hos Eders Kongl. Magt underdånigst anhållit om beredande af anslag till förräntande och amortering af koloniens skuld, vid 1883 års slut beräknad till 140,000 kronor, samt utredt blifvit, att denna skuld skulle kunna genom ett årligt understöd till kolonien af 15,000 kronor amorteras på tolf år, har Eders Kongl. Maj:t begärt och Riksdagen beviljat ett anslag af 15,000 kronor för hvardera af åren 1884 och 1885 till understöd åt nämnda koloni. När anslaget första gången utanordnades till föreningen, förklarade Eders Kongl. Maj:t sig vilja utse en revisor, som skulle deltaga i den årliga granskningen af koloniens räkenskaper och förvaltning. Med tillämpning af detta beslut har Eders Kongl. Maj:t förordnat Ledamoten af Riksdagens Andra Kammare L. O. Larsson att deltaga i revisionen för förvaltningsåret 1 Juli 1883—30 Juni 1884, det första under hvilket ifrågavarande bidrag af statsmedel kommit kolonien till del. Af den af honom jemte föreningens revisorer undertecknade revisionsberättelsen inhemtas, att statsanslaget behörigen användts för sitt ändamål, förräntning och amortering af koloniens skuld, som vid räkenskapsårets slut utgjorde 124,831 kronor 99 öre; att afkastningen af koloniens jordegendom i följd af ofördelaktig skörd varit lägre än något föregående år, men att deremot élevafgifternas belopp stigit ej blott i följd af någon tillökning i elevernas antal, utan ock derföre att elevafgifterna i enlighet med Riksdagens önskan blifvit förhöjda; samt att årskostnaden för hvarje elev ytterligare något minskats, så att den utgjorde 327 kronor 62 öre, mot resp. 334: 15, 335: 76, 338: 51 och 362: 50 under de närmast föregående åren. Revisorerna vitsorda ändamålsenligheten af den behandling eleverna underkastas äfvensom det välsignelserika resultatet af koloniens verksamhet. Att denna sträcker sig vida omkring, inhemtas deraf, att, enligt styrelsens årsberättelse, de 139 elever, som den 30 Juni 1884 voro vid kolonien intagna, tillhörde 18 af rikets län jemte Stockholms stad.

Med anledning af Riksdagens vid beviljande af anslag för år 1885 uttalade önskan, att fortsatta försök måtte göras till försäljning af vissa

Andra lmfvudtiteln.

delar af koloniens jordegendom, har under nästlidna år auktion å nyo hållits för försäljning eller utarrendering af de två egolotter, hvilka, såsom i bilagorna till Eders Kongl. Maj:ts framställning till 1884 års Riksdag omförmäldes, ansetts lämpligen kunna från egendomen afskilja^. Men å den ena egolotten afgafs intet köpeanbud, och det belopp, som bjöds för den andra, var så lågt, att det icke kunde af styrelsen antagas. Enahanda var förhållandet med arrendeanbuden. Revisorerna yttra i anledning häraf, att då jemväl under näst föregående år auktion blifvit i enahanda syfte hållen, men utan resultat, och då delar af egendomen visserligen icke borde utan skälig ersättning afyttras, syntes åtgärder i omförmälda hänseende revisorerna vara för den närmaste framtiden gagnlösa.

Genom att under sistlidna år från fängelsernas besparingskassor anvisa ett understöd af 40,000 kronor har Eders Kongl. Maj:t beredt föreningen tillfälle att uppföra två nya byggnader, afsedda att något utvidga det för bostäder åt eleverna afsedda utrymme, men företrädesvis att fylla det trängande Lehofvet af större ekonomilokaler för ett så stort hushåll som det vid kolonien befintliga, äfvensom af ändalnålsenligare arbetslokaler. Vid anslagets beviljande fäste Eders Kongl.

Maj:t det vilkor att flera än 150 elever icke skulle få vid anstalten intagas utan Eders Kongl. Maj:ts samtycke, hvarigenom farhågan för anstaltens utvidgande i större skala än tillgångarne medgifva torde vara undanröjd.

De af koloniens styrelse flerfaldiga gånger framhållna vilkor för ett ändamålsenligt och sparsamt ordnande af koloniens hushållning hafva genom berörda åtgärd blifvit af Eders Kongl. Maj:t undanröjda, på samma gång ökade anspråk kunna från det allmännas sida ställas derpå, att kolonien genom en klok och omtänksam förvaltning så snart möjligt är befrias från den gäld, som ännu trycker densamma.

Då koloniens behof af det af Riksdagen beviljade extra anslag äfven för nästkommande år synes obestridligt och jemväl blifvit af Eders Kongl. Majrts Befallningshafvande i Stockholms län och Fångvårdsstyrelsen vitsordadt, hemställer jag att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att anvisa samma belopp, 15,000 kronor, till understöd åt kolonien vid Hall för år 1886.

Slutligen har jag att anmäla de för ändamål rörande andra Imf- [10.] vudtiteln utanordnade förskott, livilka böra hos Riksdagen till ersättande JSrsäftwyjgr anmälas. Dessa förskott äro enligt af Statskontoret lemnad uppgift m ms ° " dels på grund af Eders Kongl. Maj:ts nådiga bref den 6 Augusti 1881 och den 29 Februari 1884 till komil ön för utarbetande af förslag till

8 Andra Imfvudtiteln.

författningar angående handelsfirma och procura 635 kronor 70 öre, dels på grund af nådiga brefven den 24 November 1882 och den 4 April 1884 till komitén för revision af gällande sjölag 7,367 kronor 45 öre, och dels på grund af nådiga brefvet, den 1 Juli 1881 till komitén för utarbetande af förslag till ny lagstiftning rörande försvarslöse och till allmänt arbete förfallne personer 397 kronor 70 öre. Då, enligt hvad jag förut omförmält, Nya Lagberedningens anslag ej lemna tillgång till ersättande af ifrågavarande förskott, tillhopa 8,400 kronor 85 öre, hemställer jag att Eders Kongl. Majd täcktes för deras betäckande äska ett extra anslag för år 1886, hvilket till undvikande af öretal i riksstaten torde böra bestämmas till 8,401 kronor.

I sammanhang härmed får jag meddela, att två af ifrågavarande komitéer, nemligen de för utarbetande af förslag till författningar angående handelsfirma och procura samt angående försvarslöse och till allmänt arbete förfallne personer, numera afslutat sina arbeten medelst aflemnande af lagförslag med tillhörande motiv. Det af förstnämnda komité författade förslag till lag angående handelsregister, firma och procura har öfverlemnats till Kommerskollegium för afgifvande af underdånigt utlåtande. Det af den andra komitén aflemnade förslag till förordning angående lösdrifveri är lagdt till grund för ett lagförslag i ämnet, öfver hvilket Högsta Domstolen afgifvit yttrande, och om hvars framläggande för Riksdagen Eders Kongl. Maj:t redan fattat beslut.

Hvad föredragande Departementschefen sålunda hemstält, deruti Statsrådets öfrige ledamöter instämde, behagade Hans Majd Konungen i nåder bifalla; och skulle utdrag af detta protokoll till Finansdepartementet expedieras för behörigt iakttagande vid uppsättandet af Kongl. Majds nådiga proposition angående statsverkets tillstånd och behof.

Ex protocollo C. P. Hagbergli.

Andra hufviidtiteln.

9 Till Konungen.

I öfverensstämmelse med föreskriften i den för Nya Lagberedningen faststälda instruktion får Beredningen härmed afgifva underdånig redogörelse för sina arbeten under innevarande år.

Det i Beredningens arbetsredogörelse för år 1883 omförmälda principbetänkande i fråga om rättegångsväsendets ombildning har efter fortsatt arbete derå under innevarande års förra hälft afslutats, i det att Beredningen den 6 Juni till Eders Kongl. Maj:t öfverlemnat Betänkande, angående rättegångsväsendets ombildning; detta betänkande, • affattadt i fyra delar, innehållande den första grunderna för domstolsförfattningen, den andra grunderna för rättegångsordningen i tvistemål, den tredje grunderna för rättegångsordningen i brottmål samt den fjerde, såsom bihang till nämnda förslag, plan för rikets judiciella indelning jemte yttrande om rättegångsafgifterna, domstolsbyggnaderna m. m. äfvensom till ämnet hörande, i tabellform uppstälda, statistiska uppgifter. I sammanhang med berörda betänkande har Beredningen äfven dels redogjort för vissa speciella frågor, som genom särskilda nådiga beslut blifvit till Beredningen remitterade för att tagas i öfvervägande vid behandlingen af ärendet angående rättegångsväsendets ombildning, såsom frågorna om handelsdomstolars inrättande, om rättegångsfullmagt medelst telegram, om inskränkning i bruket af edgång m. m., dels ock afgifvit af chefen för Justitiedepartementet i skrifvelse den 10 sistlidne April infordradt yttrande i afseende å lämpligaste sättet för den vidare behandlingen af ofvannämnda lagstiftningsärende.

Så väl betänkandets särskilda delar som de trenne i sistlidna års redogörelse omförmälda, af Beredningens då varande sekreterare författade uppsatser, nemligen öfversigt af straffprocessrätten enligt främmande och svensk lagstiftning, redogörelse för domstolarnes inrättning etc. samt öfversigt af den svenska processens historiska utveckling, hafva jemväl blifvit genom Beredningens försorg till trycket befordrade.

Efter dessa arbetens fullbordande har Beredningens sammansättning blifvit förändrad. Sedan förut varande ordföranden i Nya Lagberedningen A. Örbom den 4 Juni blifvit i nåder utnämnd till justitieråd, i sammanhang hvarmed Eders Kongl. Maj:t förklarat, att det honom meddelade förordnande att vara ordförande i Beredningen skulle fortfara, till dess Beredningen till Eders Kongl. Maj:t aflemnat sitt nyss nämnda betänkande angående rättegångsväsendets ombildning, samt de Häradshöfdingen C. W. Hedenström och Häradshöfdingen Bill, till Biksd. Prof. 1885. 1 Sa.nl. 1 Afä. 2

A>i Lagberedningens berättelse.

10 Andra luifvudtiteln.

S. O. G. Berg-ius gifna förordnande;! att vara ledamöter i Beredningen,, jemlik!, Eders Kongl. Majds likaledes den 4 Juni meddelade beslut, med Augusti månads utgång uppkört, har Eders Kongl. Maj:t den 30 i sistnämnda månad förordnat undertecknade Annerstedt att tills vidare vara ordförande samt Korberg och Wåhlin att tills vidare vara ledamöter i Beredningen.

Presidenten K. J. Berg har, jemlikt Eders Kongl. Majds den 20 Februari 1883 honom gifna förordnande, fortfarande tagit del i Beredningens förhandlingar.

Assessoren A. E. W. Uppström, hvilken den 30 Augusti erhållit nådigt förordnande att förestå ett revisionssekreterareembete, har till följd deraf upphört att såsom sekreterare hos Beredningen tjenstgöra.

Beträffande de af Beredningen efter September månads ingång förehafda arbeten, får Beredningen erinra, hurusom genom nådigt bref den SO Augusti Beredningen erhållit uppdrag att under den närmaste tiden derefter, på de i det aflemnade principbetänkandet angifna grunder, utarbeta förslag till lagbestämmelser om åtalsrätt och skadeståndstalan samt om den förberedande undersökningen i brottmål, äfvensom angående skiljemän och särskild skadeståndsnämnd. Till fullgörande häraf har Beredningen utarbetat och under den 26 November till Eders Kongl. Makt afgifvit förslag till Lag angående vissa bestämmelser om rättegången i brottmål, innehållande detta lagförslag stadganden dels om åtalsrätt och skadeståndstalan, dels om den förberedande undersökningen, hvartill hänförts efterforskning af brott jemte hus- och kroppsransakan, och dels om häktning och reseförbud samt qvarstad, så ock om embetsmans skiljande från utöfning af embete, medan han står under tilltal.

I Beredningens gemensamma öfverläggningar och beslut i fråga om sistberörda lagförslag har undertecknad Herslow, som den 26 September blifvit förordnad till byråchef för lagärenden, tagit del.

Vidare och efter det nyssnämnda förslag med dertill hörande motiv blifvit genom Beredningens försorg befordrade till tryck, har Beredningen företagit frågan om skiljemän och särskild skadeståndsnämnd; och har ett preliminärt utkast till bestämmelser i detta ämne blifvit inom Beredningen uppgjordt i ändamål att läggas till grund för Beredningens samfälda öfverläggningar i ämnet.

Underdånigst L. ANNERSTEDT.

ERNST HERSLOW. A. NORBERG. C. WÅHLIN.

Stockholm den 31 December 1884.

STOCKHOLM, ISAAC MARCUS’ BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1885.

Tredje hufvudtiteln.

Protokoll

öfver utrikesdepartementsärende, hållet inför Hans Maj-.t Konungen i statsrådet d Stockholms slott den 12 januari

1885.

Närvarande:

Hans Excellens Herr Statsministern Themptander,

Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena Friherre Hochschild, Statsråden Loven,

von Steyern,

Friherre von Otter,

Hammarskjöld,

Richert,

Ryding,

von Krusenstjerna,

Friherre Tamm.

Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena föredrog regleringen af utgifterna under riksstatens tredje hufvudtitel för år 1886 och anförde dervid i underdånighet:

Uti skrifvelse den 10 sistlidne maj, angående regleringen af utgifterna under denna hufvudtitel för innevarande år, har Riksdagen uttalat följande, som jag ber att i främsta rummet få beröra.

»Innan Riksdagen går att yttra sig i fråga om de framställningar, hvilka vid innevarande riksmöte blifvit af Eders Kongl. Maj:t gjorda beträffande tredje hufvudtiteln, innefattande anslagen till utrikesdepartementet, har Riksdagen velat framhålla önskvärdheten deraf, att en lika öfverskådlig uppställning, som efter år 1880 vunnits i afseende å de öfriga hufvud-

Bih. till Riksd. Prot. 1885. 1 Sami. 1 Afd. 1

2 Tredje hufmdtiteln.

titlarne, jemväl måtte kunna anordnas i afseende å denna hufvudtitel med dess särskilda bilagor. Riksdagen har ingalunda förbisett, att det särskilda behandlingssätt, som i anseende till de unionella förhållandena måste ega rum vid de till denna hufvudtitel hörande frågor, skall lägga hinder i vägen för enkelhet i uppställningen, men Riksdagen har förestält sig, att genom lämpliga anordningar och tydliga hänvisningar dessa hinder skola kunna i väsentlig mån undanrödjas, hvilket Riksdagen här velat framhålla.»

Vid beredningen af det förslag till reglering af hufvudtiteln, jag nu har att inför Eders Kongl. Maj:t framlägga, har jag haft detta Riksdagens uttalande för ögonen och bemödat mig att utfinna en uppställning, som kunde erbjuda på samma gång enkelhet och öfverskådlighet i afseende å förhållandet mellan den för de förenade rikena gemensamma utrikesbudgeten och den svenska riksstatens ifrågavarande del. Svårigheterna härvid, som verkligen äro icke obetydliga, ligga förnämligast i följande omständigheter:

l:o. Fördelning på flera föredragningar och således utredning i skilda protokoll af samma detaljer.

Detta betingas af det sätt, hvarpå den gemensamma utrikesbudgeten beredes och måste beredas. Till en början uppgöres ett förslag, öfver hvilket, sedan detsamma blifvit jemte nödig motivering föredraget i sammansatt statsråd, Eders Kongl. Maj:ts Norska Regerings betänkande skall grundlagsenlig! infordras. Sedan detta betänkande inkommit, föredrages förslaget ånyo, hvarvid hänsyn bör tagas icke blott till möjligen framstälda anmärkningar, utan ock till under mellantiden inträffade omständigheter eller fattade nådiga beslut, som inverka på budgetens uppställning. Först sedan Eders Kongl. Maj:t vid denna andra föredragning fattat definitivt beslut rörande den gemensamma utrikesbudgeten, kan frågan om svenska riksstatens tredje hufvudtitel föredragas, då antingen en rekapitulation af nästan allt, som förekommit vid de nämnda båda föredragningarne, måste i statsrådsprotokollet intagas eller ock, såsom hittills varit brukligt, protokollen öfver de föregående föredragningarne i sin helhet, jemte det svenska statsrådsprotokollet, aftryckas såsom bilagor till propositionen om statsverket.

Dervid har lätt kunnat inträffa, att den ordningssiffra, som i propositionen insättes framför en anslagsrubrik, återfinnes på olika ställen i protokollerna, nämligen såväl der utredning lemnas om det för de förenade rikena gemensamma anslagsbehofvet till det ändamål rubriken afser, som der den svenska andelen af ett begärdt anslag är föremål för omnämnande. Af Riksdagens skrifvelse framgår ock, att missförstånd vållats häraf, i det en af mig, vid föredragning den 21 december 1883, såsom framdeles möjligen behöflig, omnämnd tillökning med 3,000 kronor af det gemensamma

Tredje bufvudtiteln. 3

expensanslaget under kabinettskasan blifvit uppfattad såsom identisk med den af Eders Kongl. Maj:t, på min tillstyrkan vid föredragning den 9 januari 1884, begärda förhöjning med 3,050 kronor af Sveriges bidrag till samma expensanslag.

Jag skall senare i ett sammanhang redogöra för de åtgärder, jag ämnar föreslå, i ändamål att för framtiden förekomma dylika missförstånd och i syfte att bereda Riksdagen bättre öfversigt öfver budgetens detaljer.

2:o. Olika proportion vid fördelningen mellan rikena af de olika anslagen.

Någon ändring härutinnan torde icke vara af omständigheterna påkallad. Anslaget till kabinettskassan har under en längre följd af år varit mellan de förenade rikena fördeladt efter en proportion, 12 : 5, som ungefär motsvarat folkmängden i hvardera landet. De af statsverken lemnade bidragen till konsulskassan hafva, jemväl under längre tid, fördelats efter eu annan proportion, som ehuru tillkommen genom en invecklad beräkning funnit ett enkelt uttryck i förhållandet 4 : 3. Fullständig utredning härom återfinnes i det af svenske och norske komiterade den 4 november 1876 afgifna betänkande om konsulatväsendet (sid. 64—70 och 170—173).

3:o. Olikhet mellan kabinettskassans och konsulsTcassans utgifter derutinnan, att de förra täckas uteslutande af statsanslag, medan de senare bestridas dels af konsxdatafgifter af svenska och norska fartyg, dels af statsanslag.

Denna olikhet föranleder i afseende å utredningen af konsulskassans anslagsbehof den oklarhet, att slutsiffran för utgiftsrubriken konsulsstaten icke återfinnes i uppställningen af de särskilda anslagsrubrikerna under den gemensamma konsulskassan, utan förekommer der minskad med den beräknade inkomsten af konsulatafgifter. Detta kan emellertid icke undvikas, enär, om nämnda slutsiffra infördes med sitt oförminskade (brutto-)belopp, proportionen vid fördelningen mellan rikena af hela utgiften skulle vexla med de olika konjunkturerna för sjöfarten och åtgärden i öfrigt vålla oreda och brist på öfverskådlighet i uppställningen af konsulskassans budget.

Till hvilka oriktigheter ett förbiseende af förbindelsen mellan konsulatafgifternas belopp och utgiftsrubriken konsulsstaten kan leda, framgår af nu gällande riksstats bestämmelser om konsulskassan. Det Andra Kammarens beslut, som efter gemensam votering blef Riksdagens, innehöll nämligen i afseende å anslaget till denna kassa, att detsamma skulle i riksstaten upptagas »med oförändradt belopp 160,000 kronor». Härmed afsågs tydligen icke annat än slutsumman, enär fördelningen väl borde göras i enlighet med sådana af Kongl. Majjt framlagda beräkningar, mot hvilka någon anmärkning inom Riksdagen icke förekommit, och med fästadt afseende å faktiskt gifna omständigheter. Så skedde emellertid icke, utan i riksstaten för 1885 intogs samma fördelning som förekommit i riksstaten

Kabinetts-

kassan.

4 Tredje hufvudtiteln.

för 1884, ehuru den senare hvilade på väsentligen olika förutsättningar i fråga om konsulatafgifternas belopp m. m.

4:o. Olikhet mellan de af Riksdagen och Storthinget faststälda bestämmelser för beredandet af nödig reserv för oförutsedda och tillfälliga utgifter.

För Sveriges del lemnas för sådant ändamål oinskränkt disposition öfver dels kabinettskassans, dels konsulskassans besparingar med undantag för löneanslaget till departementschefen och lönestaten för utrikesdepartementet, medan från norsk sida årligen anvisas särskilda anslag till dylika utgifter, mot det att Norges andel af de vid räkenskapsårets slut befintliga besparingarne återbetalas till norska statsverket. Olägenheten af denna olika anordning öfvervinnes utan väsentligare svårighet, derest olikheten verkligen begränsas till de oförutsedda utgifternas område, men den blifver synnerligen kännbar och bidrager i högst väsentlig mån till invecklandet af budgetens uppställning, om olikheten, såsom för närvarande är fallet, utsträckes till de ständiga och förutsedda utgifterna. Det är derför naturligt, att jag måste lägga stor vigt uppå att anledningen till sådan förveckling undanrödjes derigenom, att till täckande af årliga och ständiga utgifter må för Sveriges såväl som för Norges del anvisas tillräckliga särskilda anslag, men icke mer eller mindre tillfälliga besparingar.

För att bereda Riksdagen en åskådlig öfversigt öfver tredje hufvudtiteln har jag låtit öfver anslagen upprätta en tablå, som i sex kolumner innehåller: hvarje anslags rubrik, anslagsspån enligt gällande (svenska) riksstat, siffran enligt den föreslagna (svenska) riksstat^, Norges andel i den gemensamma utgiften, summan af Sveriges och Norges gemensamma utgift för ändamålet samt anmärkningar. I sistnämnda kolumn hänvisas till föregående års beslut, till utredningar i statsrådsprotokollen in. m. som erfordras för att sätta en och hvar in i ämnets detaljer. Dertill komma typografiska anordningar, genom hvilka allt som angår den svenska riksstatens tredje hufvudtitel framträder som hufvudsak, medan den gemensamma utrikes budgeten erhåller karaktären af upplysande bilaga.

Sedan Herr Ministern närmare redogjort för dessa anordningar samt framlagt ofvan oinförmälda tablå, fortsatte Hans Excellens sitt anförande sålunda:

Hvad nu angår de särskilda anslagen under tredje hufvudtiteln, möter först anslaget till kabinettskassan. Jemlikt Eders Kongl. Maj:ts denna dag i sammansatt statsråd fattade beslut är anslagsbehofvet beräknadt till 638,700 kronor för de förenade rikena gemensamt, deraf ls/17 belöpa på Sverige med 450,850 kronor.

Tredje hufvudtiteln. 5

Löneanslaget till departementschefen är upptaget till samma belopp som i nu gällande riksstat eller 24,000 kronor. Detta anslag har af ålder varit uppfördt å den svenska riksstaten allena, men i verkligheten bidrager Norge efter den för kabinettskassans utgifter faststälda proportion äfven härtill, i det Norges bidrag till rubriken 5 utgår något högre än proportionen. För fullständighetens skull och enär af öfverläggningen i kamrarne under senaste riksdag framgår, att ovisshet bland statsutskottets ledamöter egt rum i denna punkt, anser jag mig böra ytterligare upplysa, att i beräkningarne öfver den gemensamma utrikesbudgeten från och med 1879 iakttagits enahanda af mig nu omförmälda sätt att för Norges del låta det större bidraget till rubriken 5 uppväga det mindre till rubriken 1, medan före nämnda tidpunkt både nuvarande rubriken 3 (ministerstaten) och rubriken 4 (numera 5) uppfördes till större belopp än det af proportionen betingade, (se härom bil. n:o 2 till prop. n:o 1 om statsverket 1871, sid. 2, samt bil. n:o 2 b till prop. n:o 1 om statsverket 1878, sid. 10).

Äfven för utrikesdepartementet är beloppet, 27,495 kronor, lika med det i gällande riksstat upptagna.

Så är ock förhållandet med ministerstaten, upptagen till 345,000 kronor, samt med militärattachéer, för hvilka fortfarande uppföras 8,400 kronor.

Hvad åter angår skrifmaterialier, expenser och extra, utgifter, upptager riksstaten för innevarande år under denna rubrik 42,905 kronor, medan i förslaget till riksstat 1886 beloppet uppförts med 45,955 kronor eller 3,050 kronor högre än hittills. Detta beror emellertid icke derpå, att beräkningen af expensanslaget — 75,000 kronor för båda rikena — blifvit höjd, då tvärtom denna beräkning är sedan flera år oförändrad, icke häller derpå, att i öfrigt högre anslag blifvit af mig ifrågasatta för kabinettskassans utgifter, utan uteslutande på den omständighet, att endast genom en sådan ökning slutsumman af Sveriges bidrag till kabinettskassans utgifter kommer att stå i faststäldt förhållande [12:5] till det bidrag, Norge erlagt och erlägger. Jag vågar antaga, att Riksdagen, vid behandlingen af en förnyad framställning härom, skall finnas villig bevilja denna ringa förhöjning i de för ständiga utgifter anvisade anslagen och icke för betäckande af bristen hänvisa till besparingarne, hvilka, såsom jag redan påpekat, måste afses för mera tillfälliga eller oförutsedda utgifter, på sätt eger rum med det särskilda anslag, Norge utöfver sin andel i de ständiga utgifterna årligen ställer till Eders Kongl. Maj:ts förfogande.

Hvad derefter vidkommer konsulskassan, har Eders Kongl. Maj:t vid föredragningen i sammansatt statsråd faststält beräkningar, enligt hvilka för båda rikena skulle uppkomma ett anslagsbehof af 280,000 kronor, deraf

160,000 kronor belöpa på Sveriges andel.

6 Tredje hufvudtiteln.

Dessa fördelas på följande rubriker.

[6.] Utrikesdepartementet är uppfördt såsom i nu gällande riksstat med 10,000

kronor.

[7.] För konsulsstaten beräknas 132,650 kronor eller 4/7 af det belopp, som

återstår, sedan från den beräknade totalutgiften 450,650 kronor blifvit dragen den beräknade inkomsten af konsulatafgifter utaf svenska och norska fartyg

218,500 kronor.

[8.] Hvad slutligen beträffar skrifmaterialier, expenser och extra utgifter, är

denna rubrik upptagen till 17,350 kronor. Enligt räkenskaperna för åren 1881—83 har Sveriges andel i denna utgift utgjort i medeltal 18,715 kronor 31 öre.

[9 och Till utgifter, som bestridas af svenska statsverket allena, finnas å

10.] gällande riksstat uppförda: 4,200 kronor till underhåll af svenska kronans

egendom i Konstantinopel och 1,800 kronor till svenska kyrkan i Paris. I afseende å dessa anslag har jag icke någon ändring att föreslå.

[11.] Om fortskridandet af verket »Sveriges Traktater» har utgifvaren lemnat

en den 9 innevarande månad daterad redogörelse, ur hvilken följande må anföras:

»Sedan vid slutet af år 1883 verkets andra del fullständigt utkommit, har under förlidet år min verksamhet varit riktad på den slutliga redaktionen af arbetets fjerde del samt på kompletterande af materialet för den tredje. Liksom för de tvänne första banden hafva de till de tvänne följande delarne hörande urkunderna till det mesta måst sökas i främmande land. För fjerde delen, omfattande tiden 1521—1570, har detta blifvit i det väsentligaste undangjordt och för den tredje, omfattande åren 1409—1520, har, hvad beträffar Sveriges förhållanden till Danmark, genom under sommarens lopp verkstälda forskningar i danska Geheimearkivet materialsamlingen kompletterats. Enär under det tidskifte, hvilket denna del omfattar, den s. k. unionstiden, Sveriges utrikes politik var nästan uteslutande riktad på Danmark, inses lätt, att det material, som Danmark har att lemna, måste för denna del vara af den största omfattning och betydelse. I det danska Geheimearkivet ligga ock lyckligtvis bevarade de från Sveriges regering under hela denna tid till Danmark afgångna akterna; för det svenska Traktatverket en så mycket vigtigare omständighet, som de motsvarande från Danmark till Sverige sända originalakterna äro förstörda. Arbetet i det danska Geheimearkivet har således för denna tid varit vida betydligare än på något annat ställe, vårt eget Riksarkiv icke undantaget. Att genomforska det dan-

♦

Tredje hufvudtiteln, 7

ska arkivet, afskrifva, kollationera och kritiskt behandla dessa talrika akter, hvilkas blotta läsning kräfver speciela paläografiska och linguistiska kunskaper, har fordrat ganska lång tid, och det kan derför anses vara ett stort steg framåt på verkets förande mot sin fullbordan, att detta svåra och mödosamma arbete nu är utfördt. Näst Danmark var, som bekant, den mägtiga tyska Hansan den magt, som på Sveriges yttre öden under denna tid utöfvade det största inflytandet. Sedan år 1870 pågår i Tyskland genom en der stiftad förening, benämnd »Der Verein för Hansische Geschichte», under kejsarens af Tyskland protektion en publikation af det gamla Hanseförbundet^ akter. Detta storartade arbete utföres af fyra vetenskapsmän, hvilka erhållit hvar för sig en tidsafdelning att redigera. Då genom deras arbeten det varder obehörigt, att för den tidrymd, hvilken Traktat verkets tredje del skall omfatta, anställa forskningar i de forna Hansestädernas arkiv, har jag, till besparing af icke blott 'tid utan äfven penningar, ansett lämpligt att dröja med utgifvandet af ofvannämnda del, tills att dessa tyska urkundsamlingar blifvit offentliggjorda. Detta förklarar hvarför den fjerde delen af Traktaterna utgifves före den tredje. Tryckningen af fjerde delen pågår och första afdelningen af densamma utkommer i denna eller nästa månad.»

Tysklands förnämste kännare af Nordens historia, professor Schäfer i Jena, har såsom slutord i en utförlig recension af arbetet yttrat följande, som bättre än något mitt vitsord kan tjena att sätta det i dess rätta ljus:

»Verkets yttre motsvarar i hvarje afseende dess rika innehåll och det noggranna vetenskapliga arbete, som derå blifvit nedlagdt. Fortsättes och fulländas det så som det blifvit börjadt, tillkommer utgifvaren och de honom understödande svenska statsmakterna den ära, att hafva frambragt ett vetenskapligt arbete, öfver hvilket deras land kan vara stolt och som helt visst kommer att på mångfaldigt sätt inverka gynsaint på de historiska vetenskapernas utveckling i norden.»

Jag tillstyrker, att Eders Kongl. Maj:t måtte äfven för 1886 begära anvisandet af ett extra anslag till belopp af 4,500 kronor, för fortsatt utgifvande af Traktatverket.

På grund af det nu anförda hemställer jag,

att Eders Kongl. Maj:t måtte af Riksdagen för år 1886 begärande anslag under tredje hufvudtiteln, som finnas intagna i kolumnen b af den -af mig framlagda tablå, hvilken torde få dagens protokoll biläggas;

att anslagen måtte äskas att utgå mot nu gällande redovisningsskyldighet samt med samma rätt till deras användande och under enahanda vilkor som hittills,

8 Tredje hufvudtiteln.

och att afskrift af protokollen vid föredragning i sammansatt statsråd den 19 nästlidne december och denna dag rörande den för Sverige och Norge gemensamma utrikesbudgeten måtte såsom bilagor åtfölja protokollet öfver denna föredragning.

Jemlikt öfrige statsrådsledamöters tillstyrkande,

behagade Hans Maj:t Konungen, med gillande af det föredragna förslaget till riksstatens tredje hufvudtitel för år 1886 samt af hvad Herr Ministern för utrikes ärendena i öfrigt hemställt, befalla att afskrift af detta protokoll skulle till finansdepartementet öfverlemnas för att tjena till ledning vid författandet af Kongl. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen angående statsverkets tillstånd och behof.

ex protocollo

Fredrik von Rosen.

4S

»

.Ö*Å. Riksd. Prof, 1885. l:a Sami. l:a Afd.

10 Tredje liufvudtiteln.

Bil. A.

Tredje hufvudtiteln.

11 Anmärkningar.

[Til] kabinettskassans utgifter bidrager Sverige med 12/A och Norge med ä/17- Anslagen till minister-

■j staten, militärattachéer äfvensom till skrifmaterialier, expenser och extra utgifter må användas utan hinder af deras fördelning å särskilda utgiftstitlar eller inskränkning till något visst år.

(Sverige bestrider allena löneanslaget till departementschefen, men för vinnande af ofvan angifna

-J proportion mellan slutsumman för Sveriges andel och slutsumman för Norges andel i kabinettskassans utgifter är Norges bidrag till anslagsrubriken 5. beräknadt högre än proportionen.

Förhöjningen i svenska riksstaten från 1885 till 1886 betingas deraf, ett ehuru slutsumman af Sveriges andel i kabinettskassans utgifter bör förhålla sig till slutsumman af Norges bidrag som 12 : 5, Sveriges bidrag under några år utgått med 3,050 kr. mindre än proportionen. (Jfr härom: K. M. Prop. N:o 1 om statsverket 1883, bilagan: Tredje Hufvudtiteln, sid. 21 och 22, samt K. M. Prop. N:o 1 om statsverket 1884, bilagan: Tredje Hufvudtiteln, sid. 23; äfvensom sid. 5 här ofvan. Hvad angår behofvet af hela det gemensamma anslagsbeloppet, 75,000 kr., för expenser, se K. M. Prop. N:o 1 om statsverket 1881, bilagan: Tredje Hufvudtiteln, sid. 3—5.)

Till en del af konsulskassans utgifter påräknas de vid de lönade konsulaten inflytande konsulatafgifterna utaf svenska och norska fartyg (ang. beräkningen af dessa se sid. 15 här nedan).

< Besten af utgifterna bestrides af statsanslag, till hvilka Sverige bidrager med 4/7 och Norge med 3/7. Anslagen under konsulskassan må fritt användas, allenast med den inskränkning lönestaten för utrikesdepartementet betingar.

Hela utgiften för konsulsstaten 1886 utgör 450,650 kr. (se sid. 19, råd 12 uppifrån), men då inkomsten af konsulatafgiften 1886 beräknas till 218,500, utföres här i kolumnen d endast skilnaden 232,150 kr.

CBeräkningen för 1885 af det gemensamma anslaget (d) var 28,750 kr. Ökningen för 1886 har tillkommit för vinnande af samma med 7 jemt delbara slutsumma — 280,000 kr. — för statsanslagen till konsulskassan, hvilken under en följd af år varit tillämpad. Hvad angår ökningen å svenska riksstaten från 1885 till 1886 jfr sid. 6 här ofvan.

Tredje hufvudtiteln.

18 Bil. B.

Utdrag af protokollet öfver utrikesdepartementsärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i sammansatt statsråd å Stockholms slott den 19 december 1884.

Närvarande:

Hans Excellens Herr Statsministern Themptander,

Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena Friherre Hochschild,

Hans Excellens Norske Herr Statsministern Richter,

Statsråden Lovén,

von Steyern,

Friherre von (Utter,

Hammarskjöld,

Richert,

Ryding,

VON K RUSENST JERN A.

Friherre Tamm,

Stång,

SVERDRUP.

l:o.

Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena anförde i underdånighet:

I det jag nu utber mig att få inför Eders Kongl. Maj:t föredraga förslag till de förenade rikenas gemensamma utrikesbudget för år 1886 att läggas till grund för de propositioner, som härom böra föreläggas näst sammanträdande Riksdag och Storthing, får jag till en början erinra derom, att sedan Eders Kongl. Maj:t i propositioner till Riksdagen och Storthinget innevarande år rörande utrikesbudgeten för 1885 äskat några förhöjningar utöfver de för 1884 beviljade belopp, hvarigenom afsågs att bereda dels lönetillökning åt ministern i Madrid och lön åt en legationssekreterare dersammastädes, dels medel för uprättande af ett lönadt generalkonsulat för Italien i Genua samt af ett lönadt konsulat för nordliga Spanien i Bilbao, dessa förhöjningar af Riksdagen afslogos, hvarefter framställningen derom till Storthinget återtogs. ä>

14 Tredje hufvudtiteln.

Med afdrag af nu omnämnda .tillökning för beskickningen i Madrid, hvilken jag nu icke ifrågasätter, upptager beräkningen öfver kabinettskassana utgifter under år 1886 en slutsumma af 638,700 kronor. Den sönderfaller i följande hufvudrubriker:

Ministern för utrikes ärendena 24,000 kr.;

Utrikesdepartementet 38,950 kr.

Dessa summor äro desamma som nu utgå.

Vidare kommer ministerstaten beräknad till 488,750 kronor. Denna summa omfattar såsom hittills tre underafdelningar:

traktamenten i öfverensstämmelse med nu gällande lönestat beräknade till 452,000 kronor, således 19,000 kronor mindre än beräkningen för 1885, hvilken, såsom jag redan påpekat, upptog lönetillökning för ministern och lön åt en legationssekreterare i Madrid med respektive 13,000 och 6,000 kronor;

expektanslöner beräknade till 4,800 kronor eller 6,000 kronor mindre än det belopp, som för 1885 upptogs; samt

pensioner beräknade till 31,950 kronor. Sistnämnda summa är åter 6,000 kronor högre än i beräkningen för 1885, hvilka båda hvarandra upvägande förändringar härröra deraf, att förre envoyén i disponibilitet herr Björnstjerna blifvit med bifall till hans derom gjorda ansökan den 10 juli innevarande år förflyttad från expektans- till pensionsstat. I öfrigt är vid pensionsstaten att märka, att densamma, äfven sedan förre envoyén friherre Taubes enka, som uppbar pension till belopp af 1,000 kronor, den 29 maj innevarande år aflidit, för närvarande i verkligheten belöper sig till 32,950 kronor, eller 1,000 kronor mer än beräkningen för 1886 upptager.

Den fjerde hufvudrubriken militärattachéer beräknas såsom för 1885 till 12,000 kronor.

Enahanda är ock förhållandet med den femte hufvudrubriken: skrifmaterialier, expenser och extra utgifter, uptagen till 75,000 kronor. Verkliga utgiften har under åren 1880—83 varit i medeltal för år 77,841 kronor.

Af slutsumman 638,700 kronor skulle, enligt den vedertagna proportionen, 12: 5, falla på Sveriges andel 450,850 kronor och på Norges 187,850 kronor.

De inkomster, hvilka tillflyta konsulskassan genom de afgifter som erläggas af svenska och norska fartyg, voro för 1885 beräknade till 216,000 kronor, hvartill skulle komma

4,000 kronor för den händelse att lönade konsulat uprättades i Genua och Bilbao. Jag anser det fortfarande särdeles önskvärdt, att de förenade rikena egde ett lönadt generalkonsulat i Italien, men sedan innevarande års Riksdag icke beviljat den för dettas inrättande nödvändiga förhöjningen af det under flera år brukliga statsanslaget, och ingen omständighet sedan dess inträffat, som gifver anledning till gynsammare utsigter för en förnyad begäran om sådan förhöjning, måste jag inskränka mig till hvad som inom gränsen af nuvarande statsanslag kan göras för att tillgodose svenska och norska skeppsfartens och handelns berättigade anspråk. Inom kort skall jag underställa Eders Kongl.

Tredje hufvudtiteln.

15 Maj:t frågan om upprättande af ett lönadt konsulat för nordliga Spanien i Bilbao. Under förhoppning om Eders Kong!. Maj:ts bifall dertill har jag bland de inkomster, hvilka 1886 kunna för konsulskassan påräknas, upptagit konsulatafgifterna inom Bilbao distrikt, hvilka blifvit uppförda till 2,500 kronor, med hvilket belopp ifrågavarande beräkning öfverstiger den för 1885.

Konsulskassans inkomst af sjöfarten 1886 beräknas således till 218,500 kronor, för-

delade på följande sätt:

Afgifter från Antwerpens distrikt________ ____________kronor 11,500: —

» » Barcelonas » » 7,000: —

» » Bilbaos » » 2,500: —

» » Havres » ___________________.. » 18,000: —

» » Helsingfors » » 7,000: —

» » Köpenhamns » » 25,000: —

» « Leith’s » » 15,000: —

» » Lissabons » » 6,000: —

» » Londons » » 107,000: —

» » Lybecks » » 8,500: —

» » Rigas » » 8,000: —

» » Rio de Janeiros » » 3,000: —

Summa kronor 218,500: —.

Denna beräkning skiljer sig i vissa punkter från beräkningen för 1885. Ökning å några håll motsvaras emellertid af minskning å andra, hvadan jag anser mig böra påpeka allenast ett par betydligare skiljaktigheter. Från Köpenhamns distrikt gifva inkomna uppgifter vid handen, att inkomsten kan beräknas högre än förut. 1886 års siffra har derför blifvit höjd med 3,000 kronor, Motsatt förhållande eger rum med beräkningen för Håvres distrikt, hvilken blifvit sänkt med 3,500 kronor i jemförelse med 1885 års beräkning.

Hela inkomsten af konsulatafgiften vid ofvan uppräknade konsulat, utom Bilbao, var under 1883 icke obetydligt högre än ofvan upptagits, men af vederbörande konsulers rapporter framgår, att under innevarande år minskning är att förutse och att inkomsten sannolikt fortfarande kommer att sjunka, hvilket ock står i samklang med kända förhållanden i afseende å sjöfarten. Af sådan anledning anser jag klokheten bjuda att hålla beräkningarna inom mycket måttliga gränser.

Af den sålunda till 218,500 kronor beräknade inkomsten af konsulatafgifter kunna med ledning af 1883 års förhållanden i runda tal 74,500 kronor eller 34, i % antagas belöpa på svenska och 144,000 kronor eller 65,9 % på norska fartyg.

Hvad dernäst vidkommer konsulskassans utgifter, är den första hufvudrubriken: Utrikesdepartementet upptagen med oförändradt belopp 17,500 kronor.

Under konsulsstaten förekomma deremot några skiljaktigheter. Den första underafdelningen: löner och arfvoden upptager sålunda å ena sidan icke lönen för en generalkonsul i Genua, 12,000 kronor, men deremot å den andra en förhöjning af 500 kronor

16 Tredje kufvudtiteln.

för vicekonsuln i Helsingör, utgörande det nuvarande innehafvaren af befattningen vid 1886 års ingång eventuel! tillkommande ålderstillägg. Under anslagen till kontorskostnader mot redovisningsskyldighet är, jemlik! Eders Kong! Maj:ts beslut den 16 sistlidne maj, upptagen en förhöjning af anslaget för generalkonsulatet i Antwerpen till belopp af 1,500 kronor, men affördt anslaget till Genua 2,000 kronor. Anslagen till kontorskostnader utan redovisningsskyldighet hafva minskats: från 2,000 till 1,500 kronor för Tanger, jemlikt nådigt beslut nyssnämnda dag, samt med hela de förut anvisade beloppen för Triest — 1,000 kronor — jemlikt nådigt beslut den 25 sistl. januari, och för Bahia —

2.000 kronor — der efter den under innevarande års lopp inträffade ledigheten af konsulatet indragning af anslaget icke lärer möta betänklighet. Den sista underafdelningen: pensioner är uppförd med samma belopp som nu utgår, 21,950 kronor eller 1,600 kronor mindre än i beräkningen för 1885, motsvarande det af förre generalkonsul Dahlfelt i lifstiden uppburna pensionsbelopp

Hvad slutligen vidkommer tredje hufvudrubriken: skrifmaterialier, expenser och extra utgifter, har den blifvit uppförd med samma belopp som förut, med undantag deraf, att för vinnande af jemn slutsumma underafdelningen diverse utgifter höjts från 9,250 till 10,850 kronor.

Hela utgiftssumman uppgår sålunda till 498,500 kronor. Dragés härifrån den beräknade inkomsten af konsulatafgifter, 218,500 kronor, uppkommer ett anslagsbehof af

280.000 kronor, hvaraf enligt nu gällande proportion, 4: 3, Sverige skulle vidkännas 160,000 och Norge 120,000 kronor.

Under förutsättning att Eders Kongl. Maj:t kommer att af Riksdagen begära fortfarande dispositionsrätt öfver uppkommande besparingar såväl för kabinettskassan som för konsulskassan, lärer framställning till Storthinget böra göras om anvisande i likhet med föregående år af särskilda anslag till mötande af oförutsedda eller öfver beräkningarne stegrade utgifter, äfvensom till betäckande af brist i påräknad inkomst af konsulatafgifter. Dessa särskilda anslag torde böra, i likhet med hvad senast var fallet, sättas till 12,000 kronor för kabinettskassan oeh 24,000 kronor för konsulskassan.

Jag hemställer i underdånighet, det Eders Kongl. Maj: t behagade öfver de förslag och beräkningar, för hvilka jag nu redogjort, infordra underdånigt betänkande från Kongl. Norska Regeringen.

Till denna af det sammansatta statsrådets öfriga ledamöter tillstyrkta hemställan behagade Hans Maj:t Konungen i nåder lemna bifall.

ex protocollo

Fredrik von Rosen.

Tredje hufvndtiteln.

17 Bil. C.

Utdrag af 'protokollet öfver utrikesdepartementsärenden. hållet inför Hans Maj-.t Konungen i sammansatt statsråd å Stockholms slott den 12 januari 1885.

N ärvarande:

Hans Excellens Herr Statsministern Themptandee,

Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena Friherre Hochschild,

Hans Excellens Norske Herr Statsministern Richter,

Statsråden Lovén,

von Steyern,

Friherre von Otter,

Hammarskjöld,

Richert,

Ryding,

von Krusenstjerna,

Friherre Tamm,

Stång.

Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena anmälde, att Kongl. Norska Regeringen på föredragning af departementet för det inre den 7 innevarande månad afgifvit underdånigt betänkande öfver det i sammansatt statsråd den 19 nästlidne decemljer af Herr Ministern föredragna förslag till de förenade rikenas gemensamma utrikes budget för år 1886, och anförde derefter i underdånighet :

Genom nådigt beslut den 30 nästl. december har Eders Kongl. Maj:t med bifall till mitt derom gjorda förslag samt i öfverensstämmelse med vederbörande svenska och norska myndigheters tillstyrkande beslutat upprättande af ett lönadt. svenskt och norskt konsulat i Bilbao, för hvilket blifvit anvisade dels lön åt konsuln med 9,000 kronor, dels anslag till kontorskostnader mot redovisningsskyldighet med 2,000 kronor, eller de belopp, som i den af mig framlagda beräkningen öfver den gemensamma utrikes budgeten redan blifvit uppförda.

Bill. till Rilcsd. Prot. 1885. ha Sami. l:a A/d.

18 Tredje hufvudtiteln.

Enär hvarken detta beslut, eller hvad Kongl. Norska Regeringen i nu anmälda betänkande yttrat om budgeten för 1885 i dess helhet, föranleder till någon jemkning af deri intagna beräkningar, får jag i underdånighet hemställa, att samma beräkningar måtte oförändrade läggas till grund för de propositioner, som böra till Riksdagen och Storthinget aflåtas.

Vidare får jag tillstyrka, att de för beräknade utgifters bestridande nödiga anslag måtte af Riksdagen och Storthinget begäras att utgå efter den för båda rikenas bidrag till sådana utgifter redan under lång tid antagna proportion ej mindre för kabinettskassan än för konsulskassan.

Slutligen får jag med tillämpning häraf samt med hänsyn såväl till de för Sverige och Norge icke sammanfallande statsregleringsperioderna som till förhållandet med den olika dispositionsrätt öfver besparingar å ifrågavarande anslag, hvilken i de båda rikena under senare år varit faststäld, föreslå,

att af Riksdagen måtte för år 1886 begäras 450,850 kronor till kabinettskassan och

160.000 kronor till konsulskassan att utgå emot nu gällande redovisningsskyldighet samt med samma rätt till deras användande och under enahanda vilkor som hittills,

och att af Storthinget måtte för budgetterminen 1 Juli 1885—30 Juni 1886 äskas 187,850 kronor till kabinettskassan och 120,000 kronor till konsulskassan förutom hvad i konsulatafgifter af norska fartyg kan komma att under samma period inflyta, äfvensom derutöfver ett anslag för tillfälliga eller oförutsedda utgifter af 36,000 kronor, hvaraf

12.000 kronor för kabinettskassan och 24,000 kronor för konsulskassan.

Sedan det sammansatta statsrådets öfrige ledamöter till alla delar förenat sig uti hvad af Herr Ministern för utrikes ärendena blifvit föreslaget och hemstäldt,

behagade Hans Maj:t Konungen detsamma i nåder gilla och godkänna.

ex protocollo

Fredrik von Rosen.

Tredje hufyudtiteln.

19 Beräkning öfver kabinettskassans utgifter för år 1886.

Kronor.

A) Ministern för utrikes ärendena _______________________-................... 24,000

B) Utrikesdepartementet_______________________________________________________.. 38,950

C) Ministerstaten:

a. Traktamenten:

Beskickningen i Berlin:

Envoyé Extraordinarie och Ministre

Plénipotentiaire___________________________ 48,000

Legationssekreterare......................... 6,000 54,000

Transport 54,000

62,950

20 Tredje hufvudtiteln.

Transport 54,000

Beskickningen i Bryssel och Haag:

Ministre Plénipotentiaire_________________________________ 20,000

Beskickningen i Konstantinopel:

teiÄW"} Ministre Plénipotentiaire..................... 10,000

Uppbär fråu konsulskassan 2,0001 Drömman 4 000 14 000

Beskickningen i Köpenhamn:

Envoyé Extraordinarie och Ministre

Plénipotentiaire............................ 36,000

Legationssekreterare........................... 5,000 41;000

Beskickningen i London:

Envoyé Extraordinaire och Ministre

Plénipotentiaire____________________________ 60,000

Legationssekreterare........................... 8,000 68,000

Beskickningen i Madrid:

Ministre Plénipotentiaire................................. 20,000

Beskickningen i Paris:

Envoyé Extraordinaire och Ministre

Plénipotentiaire............................ 60,000

Legationssekreterare.......................... 8,000 68,000

Beskickningen i S:t Petersburg:

Envoyé Extraordinaire och Ministre

Plénipotentiaire............................ 60,000

Legationssekreterare............................ 8,000 68,000

Beskickningen i Rio de Janeiro:

Uppbär såsom generalkonsul» Chargé d’AffaireS .......................................... 2,000.

17.000 kr. ( ° ’

Beskickningen i Rom:

Envoyé Extraordinaire och Ministre Plénipotentiaire.................................................... 29,000

Beskickningen i Washington:

säso” generaikoiisu11 Envoyé Extraordinaire och Ministre

16.000 kr. samt konsulatafgifter. f J

Plénipotentiaire............................. 16,000

Legationssekreterare........................... 6,000 22,000

62,950

Transport 406,000

62,950

Tredje hufvudtiteln.

Transport 406,000

Beskichiingrn i Wien:

Envoyé Extraordinaire och Ministre

Plénipotentiaire............................ 40,000

62,950

Summa kronor 638,700

Beräkning öfver konsulskassans inkomster och utgifter för år 1886.

Inkomster:

Svenska statsverkets bidrag...-------------------------------------------------

Norska statsverkets bidrag......................................................

Konsulatafgifter förslagsvis:

inom Antwerpens konsulsdistrikt......................... 11,500

» Barcelonas » 7,000

» Bilbaos » 2,500

» Havres » 18,000

» Helsingfors » 7,000

» Köpenhamns » ..............v................. 25,000

» Leiths » 15,000

» Lissabons » 6,000

» Londons » 107,000

» Lybecks » 8,500

» Rigas » 8,000

» Rio de Janeiros » 3,000

Summa kronor

Kronor.

160,000

120,000

22 Tredje hufvudtiteln.

Uppbär kousulatafgifter.

d:o.

I lönen ingår ålderstillägg 500 ^ kronor.

Jemför ministerstaten.

D:o d:o.

Uppbär konsulatafgifter samt! åtnjuter fri bostad. (

Häraf utgå 700 kr. såsom ersätt-1 ning för bostad. f

Uppbär konsulatafgifter. 1 lönen J ingå 2:ne ålderstillägg af 500 kr. > hvardera.

I lönen ingår ålderstillägg afl 500 kronor. J

I lönen ingår ålderstillägg afl 500 kronor. /

Jemföf ministerstaten.

I lönen ingå ersättning för

förl :ne / ;raJ

resor inom distriktet samt ålderstillägg af 500 kr. hvardera. Uppbär konsulatafgifter; jem-j för ministerstaten. j

U tgifter:

A) Utrikesdepartementet_____________.________._______________________________

B) Konsulsstaten:

a. Löner och arfvoden:

Alexandrin, Generalkonsuln, lön ......... 12,000

Antwerpen, » » 13,000

Arkhangel, » » 8,000

Barcelona, » » 12,000

Bilbao, Konsuln, » 9,000

Hamburg, Generalkonsuln, » 8,000

Ilåvre, » » 14,500

Vice Konsuln, » 5,000 19,500

Helsingfors, Generalkonsuln, » 14,000

Konstantinopel, Minis tre Plénip. » 10,000

Drogman, » 2,000

Konsulatsekreteraren, » 6,000

Hamnmästaren, aflöning 5,300 23,300 Köpenhamn, Generalkonsuln, » 15,000

Vicekonsuln, » 4,500 19,500

Helsingör » » _________ 4,900

Leith, Konsuln, » 16,000

Lissabon, Generalkonsuln, » 15,000

London, » » 24,000

Vicekonsuln, » 10,500

Kanslisten, » 6,000

En kontorist, » 5,000

« » » 4,000 49,500

Cardili', Kontoristen, » 5,000

Liverpool, Vicekonsuln, » 9,000

Newcastle, » » _________ 9,500

WestHartlepool, Kontoristen, » 5,000

Lybeck, Generalkonsuln, » 12,000

Riga, Konsuln, » 9,000

Rio de Janeiro, Generalkonsuln, » 17,000

Shanghai, Vicekonsuln, » 13,000

Washington, Generalkonsuln, » 16,000 319,200

17,500

Transport 319,200

17,500

Tredje liufvudtiteln.

23 Transport 319,200

b. Anslag till kontorskostnader mot redovisningsskyldighet:

Antwerpen . Barcelona...

Bilbao.......

Havre________

Helsingfors.

Köpenhamn

Leith________

Lissabon____

London _____

Lybeck......

Riga..........

Shanghai...

4.500 2,000 2,000

1.000 2,000

4.000 49,500

c. Anslag till kontorskostnader utan redovisningsskyldighet:

Alexandrin ..................... 6,000

Alger______________ 3,000

Arkhangel_____________________ 2,000

Buenos Ayres...................................................... 4,000

Dardanellerna.................. 500

Gibraltar__________ 2,000

Hamburg_______________ 2,000

Havana................................................................ 3,000

Japan................. 4,000

Kiel____________________________________________________________________ 1,500

Liverpool_____________________________________________________________ 5,000

Marseille................... 1,500

Monte video.......................................................... 2,000

Neapel------------------------------------ 3,000

Newcastle............ 4,000

Newyork...._________________ 6,000

Pireus................................................................. 1,000

Rio de Janeiro______________ 4,000

Rom------------------------- 3,000

Smyrna..............................,................................. 1,000

Tanger................. 1,500

Transport

60,000

428,700

17,500

17,500

24 Tredje hufvudtiteln.

Transport 428,700 17,500

d. Pensioner:...................................................................... 21,950 450,650

C) Skrifmaterialier, expenser och extra utgifter:

a. Skrifmaterialier och expenser........................................... 3,500

b. Konsulernes embetsutgifter—.....—.....................-.........--- 16,000

c. Diverse utgifter.............................................................. 10,850 30,350

Summa kronor 498,500

Stockholm 1885. Kongl. Boktryckeriet, P. A. Norstedt & Söner.

Fjerde hufvudtiteln.

Utdrag af protokollet öfver landtförsv arsärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i Statsrådet å Stockholms slott den 12 januari 1885.

Närvarande:

Hans Excellens, Herr Statsministern Themptander,

Hans Excellens, Herr Ministern för utrikes ärendena, Friherre Hochschild, Statsråden: Loyén,

von Steyern,

Friherre von Otter,

Hammarskjöld,

Richert,

Ryding,

von Krusenstjerna,

Friherre Tamm.

Departementschefen, Statsrådet Ryding anhöll i underdånighet, att få underställa Kongl. Maj:ts nådiga pröfning frågan om reglerandet af utgifterna under riksstatens fjerde hufvudtitel för år 1886 och att i sammanhang dermed få föredraga följande till Kongl. Maj:t inkomna framställningar i de delar, som icke förut blifvit inför Kongl. Maj:t anmälda:

statskontorets underdåniga skrifvelse den 8 december 1884 så vidt den, enligt meddeladt transsumt från finansdepartementet, rörde fjerde hufvudtiteln;

g

Fjerde hufvudtiteln.

generalfälttygmästarens och chefens för artilleriet underdåniga

skrifvelse den 12 november 1884 angående arméförvaltningens artilleridepartements behof af statsanslag under år 1886;

generalfälttygmästarens och chefens för artilleriet underdåniga

skrifvelse den 8 november 1884 om tillökning af artilleristabens anslag;

generalfälttygmästarens och chefens för artilleriet särskilda underdåniga skrivelser af samma dag angående omorganisation af svea artilleriregementes två fotbatterier m. in. och om uppsättning af fästnings- och positionsartilleri;

arméförvaltningens å artilleri- och civila departementen underdåniga skrifvelse den 15 oktober 1884 angående reglering af artillerioch ingeniörhögskolans anslag;

arméförvaltningens å artilleri-, intendents- och civila departementen underdåniga skrifvelse den 4 november 1884 angående behofvet af en regementsintendent vid Smålands grenadierbataljon in. in.;

arméförvaltningens å fortifikationsdepartementet underdåniga skrifvelse den 13 november 1884 angående departementets medelsbehof för år 1886;

arméförvaltningens å fortifikationsdepartementet underdåniga skrifvelse af samma dag i fråga om svea lifgardes kasern in. m.;

chefens för fortifikationen underdåniga skrifvelse den 15 november 1884 angående behofvet af stamhästar för sappörbataljonen;

chefens för fortifikationen särskilda underdåniga skrivelser den 12 och den 15 november 1884 angående extra anslag under år 1886 till rikets fästningsbyggnader samt till komplettering af fälttelegraf- och krigsbryggematerielen;

arméförvaltningens å intendentsdepartementet underdåniga skrifvelse den 28 november 1884 om departementets anslag för år 1886;

arméförvaltningens å artilleri- och intendentsdepartementen underdåniga skrifvelse den 31 oktober 1884 i fråga om vilkoren för statsverkets öfvertagande af persedelunderhållet vid rusthållstrupperna;

arméförvaltningens å intendentsdepartementet underdåniga skrifvelse den 30 september 1884 rörande väckt fråga om ersättning från statsverket för störtade eller skadade nummerhästar vid indelta kavalleriet;

generalintendentens underdåniga skrifvelse den 10 november 1884 angående fullföljande af intendenturens organisation;

öfverstelöjtnanten, chefen för krigshögskolan H. Gadds särskilda underdåniga skrifvelser den 12 november 1884 angående trängbataljonens anslag och om byggnader för bataljonens inqvartering;

3 Fjerde hufvudtiteln.

arméförvaltningens å civila departementet underdåniga skrifvelse den 31 oktober 1884 om fördelning af marinregementets anslag;

arméförvaltningens å civila departementet underdåniga skrifvelse den 7 november 1884 angående behofven under år 1886 å de under departementets förvaltning stälda anslag; samt

chefens för generalstabens topografiska afdelning underdåniga skrifvelse den 27 november 1884 i fråga om behofven af medel för de topografiska arbetena under år 1886.

Departementschefen yttrade härefter:

Då jag nu går att — min pligt likmätigt — inför Eders Kongl. Maj:t anmäla de brister inom landtförsvaret, som inom den närmaste framtiden torde böra afhjelpas, om ej vårt land i händelse af yttre fara skall stå alltför värnlöst, har jag ej kunnat förbise de svårigheter, som härvid möta, då bristerna äro många inom snart sagdt alla försvarsväsendets grenar, men reformerna ej kunna på eu gång, utan först småningom sättas i verket samt bringas till utförande.

Vid bestämmandet af ordningsföljden dessa reformer emellan är det nemligen nödvändigt att taga hänsyn ej blott till arméns nuvarande tillstånd och dess behof vid mobilisering utan ock till det sätt, hvarpå försvarsbudgeten kan och bör med minsta olägenhet för statsverket tillgodoses, hvarjemte tillbörlig uppmärksamhet äfven torde böra egnas befintliga strömningar inom allmänna föreställningssättet rörande de olika organisationssystemen — strömningar, hvilka kunna i hög grad antingen underlätta eller försvåra reformernas antagande och genomförande.

Den största bristen inom vår här, såväl i fråga om de indelta som de garnisonerade trupperna, är den befintliga stammens oförmåga, till och med vid mobiliseringens början, att lemna erforderlig tillgång på utbildadt befäl och manskap, samt vidare den fullständiga saknaden af all reserv till ersättande af den oundvikliga afgången inom stamtruppen. Ja, vår stamtrupp är manstarkast på fredsfot. Derefter sjunker dess styrka oupphörligt och minskas redan vid mobiliseringens början.

Dessa olägenheter kunna — med bibehållande af nuvarande system — afhjelpas endast genom uppsättandet af nya truppafdelningar, genom tjenstetidens förkortande för stammanskapet, på det ett större antal med den sådant manskap beredda utbildning må vid mobilisering vara att tillgå, samt genom införandet af eu efter tidens kraf affattad beväringslag.

Då det emellertid för närvarande icke kan vara fråga om en genomgripande förändring af hela härordningen, utan endast om förbättringar i vissa af dess delar, anser jag mig icke nu böra tillstyrka förändringar

4 Fjerde Imfvudtiteln.

i afseende å den indelta armén, ehuru dess organisation visserligen är grundad på lång tjenstetid.

Återstår sålunda den garnisonerade armén. Denna omfattar en stor del af specialvapnen, nemligen allt artilleri, fortifikationstrupperna och trängen samt en del af kavalleriet — hvilka vapenslag samtliga kräfva en lång utbildningstid. På grund af denna längre utbildningstid framträder vid dem, i ännu högre grad än vid infanteriet, behofvet af en redan i fredstid utbildad kader, tillräckligt talrik att kunna gifva vapenslagen sin behöriga styrka vid mobilisering samt så långt som möjligt äfven fylla de luckor, afgången i krig förorsakar. Åro de nödiga härdelarne — såsom fästnings- och positionsartilleri, träng m. m. — till finnandes, kunna nu nämnda fordringar lätteligen tillgodoses vid en på allmän värnpligt grundad härordning, som medgifver alla de värnpligtige tillräckligt lång utbildningstid. Inom vårt land lärer emellertid förslag till införande af en sådan härordning för närvarande sakna hvarje utsigt till framgång, och tanken på ordnande af landets försvarsväsende uteslutande på den allmänna värnpligtens grund måste derför, huru militäriskt riktig den än må vara, nu lemnas å sido. Men kan man också icke vinna den bästa möjliga lösningen, bör man åtminstone söka att inslå i den rätta rigtningen, och detta torde lättast samt med påfallande fördel kunna ske derigenom att vid garnisonerade armén tillämpas de hufvudsakligaste grunderna i 1883 års förslag, hvilket förslag just kännetecknades genom den kortare tjenstetiden och den fullständigare utbildning, som redan från början kom manskapet till del.

Dessa grunder voro — såsom bekant är — att första aftalet om tjenstetid endast omfattar 2 år, d. v. s. den tid, som vid specialvapnen i allmänhet erfordras för genomgåendet af fullständiga rekryt- och korpralskolor, hvarefter förnyadt aftal — rekapitulation — med obefordrade soldater eger rum endast med dem, som, beredande sig annan stadig sysselsättning under mellantiderna, dock vilja förbinda sig till deltagande i de årligen återkommande s. k. repetitionsöfningarna, motsvarande indelta arméns regementsmöten.

Medelst införande af en dylik »tvångspermittering», hvarigenom den obefordrade stamsoldaten efter genomgångna skolor endast har att inställa sig till korta repetitionsöfningar, undviker man de fel och lyten, man velat påbörda värfvade garnisonerade trupper, och vinner på samma gång en ej obetydlig besparing i kostnad för statsverket, en besparing, som kan komma kadrernas utvidgning till godo vid det vapenslag, der detta bäst behöfves och för närvarande äfven lättast låter sig verkställas, nemligen vid artilleriet.

5 Fjerde hufvudtiteln.

Uppsättandet af träng- och sjukvårdstrupper i tillräckligt antal är visserligen en angelägenhet, hvars vigt allmänt erkännes, men för att kunna behörigen tillgodogöra den erfarenhet, som vinnes vid nu pågående organisation af den första trängbataljonen, torde med uppsättningen af ytterligare trängtrupper böra anstå, och hvad beträffar fortifikationstrupperna samt kavalleriet, är någon väsentligare tillökning af dessa specialvapen för närvarande icke ifrågasatt. Vid fortifikationstrupperna erfordras visserligen, förutom redan befintliga afdelningar, äfven en jernvägsafdelning, men denna torde kunna utan alltför stora svårigheter under den närmaste framtiden uppsättas. Dess årliga underhåll bör nemligen ej kräfva synnerligen stora kostnader, enär såväl befälet som manskapet vid densamma i fredstid säkerligen med lätthet skola finna användning i den civila jernvägsbyggnads- och jernvägstrafikens tjenst. Något förslag till dylik komplettering af fortifikationstrupperna lärer emellertid icke under innevarande års riksdag kunna framläggas.

Hvad angår kavalleriet, som bland specialvapnen intager en så betydande plats, kräfver detta vapenslag en lång och synnerligen omsorgsfull rekrytutbildning, hvartill kommer att hästarnes skötsel måste vara en helt annan än hvad nuvarande förhållanden vid största delen af vårt kavalleri medgifva. Vid ett krigsutbrott är det detta vapenslag, som först skall träda i verksamhet, och det ställer då stora anspråk på hästarnas uthållighet. Dessa anspråk kunna ej motsvaras af nummerhästen vid det indelta kavalleriet, hvilken helt och hållet saknar den träning och kanske äfven den dressyr, hvarförutan en hästs fältduglighet alltid måste lemna mycket öfrigt att önska.

Derföre börjar man ock — som jag tror — att allt allmännare inse indelningsverkets olämplighet såsom organisationsgrund för kavalleriet. Af denna anledning torde ock det indelta kavalleriet vara den trupp, som i andra rummet bör komma i åtanka vid de partiela reformernas genomförande, och detta så mycket mera som beräkningar gifva vid handen, att fullständigare utbildning i alla afseenden skall kunna vinnas utan ökade kostnader, derest rytteriets uppsättande och underhåll helt och hållet öfvertagas af staten, mot det att rusthållaree erlägga vakansafgifter. Skulle också den icke så sällan uttalade åsigten, att en indelt soldat måste vara försedd med torp, träda hindrande i vägen i fråga om en dylik förändrings genomförande i det öfriga Sverige, så bör detta åtminstone ej vara förhållandet hvad Skåne beträffar, enär af der förlagde 1,740 effektive ryttare endast ett fåtal — enligt uppgifter, lemnade den 1 januari 1881, endast 29 — bebodde

6 Fjerde hufvudtiteln.

eller brukade dem tilldelade torp. I detta afseende kan dock icke heller förslag föreläggas 1885 års Riksdag.

Hvad slutligen infanteriet angår, så har detta vapenslag, på grund af sitt antal, sin större lätthet att komma fram i nästan all slags mark, sitt afgörande ingripande i striden och sina öfriga egenskaper alltid betraktats såsom hufvudvapnet. På samma gång är det emellertid också det vapen, vid hvilket utbildningen är förenad med de minsta svårigheterna samt kan verkställas på den kortaste tiden, och på dessa grunder torde, helst då i betraktande tages att förändringar icke böra eller kunna genomföras på en gång inom hela armén, skäl vara att härvid lemna specialvapnen företrädet. I denna min uppfattning styrkes jag af den omständigheten, att den öfvervägande delen af infanteriet är indelt; — och rörande indelningsverkets fördelar och olägenheter vid fråga om infanteriet synas åsigterna ännu vara långt ifrån eniga. Att under sådana förhållanden föreslå några förändringar, som angripa de hufvudgrunder, på hvilka roteringen hvilar, anser jag vara mindre välbetänkt.

Ihågkommas måste dessutom, att ett öfverflyttande på statsverket af infanterirekrytens anskaffning vid indelta armén, af torpens underhåll och vård, eller af öfriga skyldigheter af liknande art, hvilka nu åligga rotehållaren, skulle för statsverket medföra så betydande kostnader, att indelningsverkets bestånd derigenom skulle äfventyras. Rätt vore väl ej heller, så länge de hufvud sakligaste aflöningsskyldigheterna utgöras af rotehållaren, att icke rekryteringen också af honom bestrides. Den, som betalar kostnaden, bör också vara den, som har rättighet att uppgöra kontrakten.

Jag anser mig således ej kunna tillstyrka Eders Kongl. Maj:t att nu föreslå några reformer i afseende på rotehållsregementena. Då man emellertid i allmänhet synes vara af den uppfattning, att brukningen af torpen och de å dem förekommande reparationerna vålla rotehållaren största besväret och de känbaraste olägenheterna, hvadan en värdefull lindring skulle honom beredas om han blefve befriad från dessa onera, samt rotehållarne, enligt hvad det uppgifvits, i flera orter sökt på det sätt erhålla befrielse från nämnda skyldigheter, att de i stället till soldaten erlägga en kontant summa årligen, så torde böra tagas i öfvervägande, huruvida ej lindring i berörda, särskildt öfverklagade onera skäligen kunde åstadkommas genom ett medgifvande i enahanda riktning. Nämnda kontanta ersättning till soldaten kan nemligen ingalunda uppgå till någon ansenligare del af hela roteringskostnaden, och erhåller rotehållaren nu, i enlighet med den af Eders Kongl. Maj:t den

7 Fjerde liufvudtiteln.

9 innevarande månad beslutade framställning till Riksdagen, genom bidrag från statsverket lindring i denna kostnad med 30 procent, torde i sammanhang dermed bestämmelser böra utfärdas, hvarigenom rotehållaren lemnas rättighet att, mot den ersättning, hvarom han kan med den antagne soldaten öfverenskomma, på denne öfverflytta skyldigheten att fullgöra ofvan nämnda onera. Derigenom blefve ej rubbadt det förhållande mellan rotehållare och soldat, hvarpå hela indelningsverket hvilar och hvilket icke kan rubbas utan att verket faller sönder, och icke heller blefve på staten lagd en skyldighet, som denne ej kan fullgöra utan oberäkneliga kostnader.

Det linnes slutligen ännu ett vigtigt skäl, som gör att man vid beträdandet af de partiela reformernas väg kan låta dessa tills vidare hellre anstå vid infanteriet. Detta skäl är, att en utsträckning af beväringens öfningstid, i enlighet med den af Eders Kongl. Maj:t den 9 innevarande januari beslutade nådiga proposition till Riksdagen, har vid infanteriet ett vida större och mera gagnande inflytande än. vid de öfriga vapnen. Vid specialvapnen har nemligen beväringen en jemförelsevis underordnad roll, under det deremot vid infanteriet massan af det stridande manskapet, i händelse af krig, kommer att utgöras af beväring, i det för hvarje stamsoldat der måste vid mobilisering räknas icke mindre än 3—4 man beväring. En utsträckning af dennas öfningstid kommer således infanteriet mest till gagn, och den är också — man må besluta sig för hvilken organisationsform som helst -— för infanteriet alldeles nödvändig, om detsamma med något hopp om framgång skall kunna gå fienden till mötes.

År det således klart att, i fråga om försvarsväsendets utveckling, den närmaste tidpunkten mest lämpar sig för beträdandet af de partiela reformernas väg, så torde äfven — af hvad jag här ofvan anfört — obestridligt framgå, att de reformer, som först vidtagas, höra afse specialvapnens och för närvarande främst artillerivapnets utveckling, på samma gäng som i allmänhet de garnisonerade truppernas tjenstg öring sförhållanden och hela ställning förbättras. Hvad de garnisonerade trupperna beträffar, torde nemligen alla åsigter kunna enas i fråga om det system, som bör väljas, så mycket mera som det skall kunna ådagaläggas, att vid detta system — på sätt jag vid fråga om anslaget till »de värfvade garnisonstruppernas rekrytering och aflöning» beder att få inför Eders Kongl. Maj:t närmare utveckla — det är möj-

8 Fjerde liufvudtitelih

ligt att införa förbättringar samtidigt dermed att rätt betydande besparingar göras. Besparingarna blifva till och med så betydliga, att kostnaderna för de nya organisationer, till hvilka förslag nn komma att inför Eders Kongl. Maj:t framläggas och hvilka omfatta endast det allra oundgängligaste af förbättringarna, synas, genom ett klokt ordnande af de garnisonerade regementenas tjenstgöringsförhållanden, böra, sedan förändringen hunnit genomföras, till fullo betäckas af dessa besparingar.

Kunna sedermera förbättringarna få lugnt fortgå i den ordning, jag här ofvan anfört, och ökas beväringens öfningstid steg för steg, så komma också arméns duglighet och mobiliseringsförmåga att stegför steg höjas, och eu reformering af landtförsvaret skall sålunda äfven medelst partiela förbättringar kunna efter hand genomföras.

Under tillkännagifvande vidare, att vid den nu förestående statsregleringen af departementschefen icke åsyftades andra ändringar i. nu utgående ordinarie anslag, än som här komme att af honom särskildt omförmälas, och med erinran tillika att, enär den nya värnpligtslag, Kongl. Maj:t beslutat förelägga Riksdagen till antagande, skulle komma att tillämpas först från och med år 1887, medel till bestridande af de kostnader för beväringen, som i följd af samma lag tillkomme, icke behöfde redan vid 1885 års Riksdag äskas, anförde departementschefen beträffande de

Ordinarie anslagen:

Arméförvaltningen.

[1.] . .

Fullföljande af Då en af de väsentligare bristerna i nuvarande här organisation be-

ren^organisa- stode deri, att intendenturen ej ännu vore inrättad i öfverensstämmelse tion. öfverfo- de grundsatser, som i härar med erfarenhet från nutida krig redan

aTmedriVrån vunnit stadga, föreslog generalintendenten i underdånig skrifvelse den förevarande 5 december 1883 fullföljandet af arméintendenturens organisation genom generalitet!- tillsättande af en fältintendent för hvarje militärdistrikt. I sammanhangstaten. dermed borde ock den å arméförvaltningens stat nu befintliga befattning såsom intendent och chef för militärbyrån i intendentsdepartementet utbytas mot en öfverfältintendentsbeställning samt medel an-

9 Fjerde hufviultiteln.

visas till skr if biträde åt fältintendenterne. Hos 1884 års Riksdag gjordes af Eders Kongl. Maj:t äfven framställning om de härför behöfliga anslagsmedel, hvilka emellertid icke blefvo af Riksdagen beviljade.

På grund af frågans högst väsentliga betydelse för såväl arméns mobilisering och underhåll i fält, som äfven för den planmessiga hushållningen vid armén i fredstid har generalintendenten nu i sin underdåniga skrifvelse den 10 november 1884 funnit sig böra ånyo framlägga denna fråga till Eders Kongl. Maj:ts nådiga pröfning.

I ofvan berörda skrifvelse af den 5 december 1883 har generalintendenten såsom skäl för sitt förslag hufvudsakligen anfört,

att inrättandet af förvaltningsmyndigheter vid arméfördelningarna utgjorde det i andra länder bepröfvade och måhända enda medlet att under freden vederbörligen utbilda den förvaltningspersonal, som vid arméfördelningarna på krigsfot blifver oundgängligen nödvändig och på hvilken personals förmåga att väl fylla sin uppgift arméns underhåll och dermed äfven dess välfärd då komma att blifva väsentligen beroende,

att fältintendentsbefattningarna kräfva en alltför mångsidig förmåga för att kunna vid krig besättas med personer, som sakna en deremot svarande utbildning, och att, om vid krigsutbrott tillgripes den nödfallsutvägen att besätta fältintendentsbefattningarna med regemeutsintendenter, sådant bland annat medförde den stora olägenheten, att man på detta sätt ryckte från sina ordinarie befattningar en del af desse intendenter just i det ögonblick, då deras tjensteväg vid trupperna vore bäst behöflig,

att under fredstid befintligheten vid hvarje arméfördelning af eu under fördelningsgeneralen stäld intendenturtj ens teman, som tillika lydde under arméförvaltningen och generalintendenten, skulle mäktigt bidraga till ernående af en god hushållning vid trupperna, både i hvad som rörde varors och persedlars anskaffning, samt deras förvaring och förbrukning, och sålunda äfven rent ekonomiskt gifva staten full ersättning för de kostnader, hvilka vore förenade med dylika tjenstemäns aflönande, på samma gång derigenom möjliggjordes en önskvärd decentralisation af arméförvaltningens många och olikartade göromål, och att, derest framdeles skulle åt regementenas förvaltningsdirektioner kunna lemnas en mera utsträckt frihet vid hushållningen med de till truppernas beklädnad, utrustning och underhåll anvisade medel, hvilken åtgärd i Tyskland visat sig vara det verksammaste sättet att befordra en sund ekonomi, det just dervid blefve nödvändigt att tillika i fältintendenterne ega en omedelbart ingripande kontroll ej blott

10 Fjerde hufvud titeln.

å föreskrift^ formers iakttagande, utan äfven och väsentligast beträffande hushållningens ändamålsenliga anordning i dess helhet.

I sammanhang med tillsättandet af fältintendenter i militärdistrikten borde, enligt generalintendentens förslag, äfven den i senaste härordningsförslagen upptagna öfverfältintendentsbefattningen på det sätt inrättas, att den utbyttes mot den å arméförvaltningens stat nu befintliga intendentstjensten, hvilken i stället skulle indragas, och ansåg generalintendenten med afseende å den synnerliga vigten att vid besättande af öfverfältintendentstjensten må kunna göras ett godt val, och då de med befattningen förenade göromål vore högst vigtiga och trägna, att den i härordningsförslagen uppförda öfverste-aflöningen för denna tjenst ingalunda vore för hög.

Till statsrådsprotokollet den 9 januari 1884, hvilket finnes bilagdt statsverkspropositionen till samma års Riksdag, uttalade jag min åsigt i förevarande fråga.

Jag erinrade nemligen då, att den ekonomiska förvaltningen vid armén i verkligheten är af så stor betydenhet, att de direkta utgifter, som göras till befrämjande af bästa möjliga anordningar och derigenom framkallad god hushållning vid denna förvaltning, måste, långt ifrån att lända statsverket till ökad tunga, bereda detsamma väsentlig vinst, derest ändamålet dermed uppnås. Fullbordandet af intendenturens organisation på sätt förut i de framstälda härordningsförslagen och senast af. generalintendenten blifvit ifrågasatt, förklarade jag tillika enligt min åsigt, hvilken särskildt stödde sig på den vid främmande härar vunna erfarenhet, vara ett bland grundvilkoren för att nå nämnda mål, på samma gång derigenom skulle afhjelpas den vid en mobilisering högst betänkliga brist, som nu förefinnes i intendenturens organisation.

Den mening, jag sålunda uttalade, har jag icke funnit anledning frångå, och jag tillåter mig derföre att nu åter upptaga följande, af mig vid frågans senaste föredragning framstälda förslag i ämnet, hvilket förslag afsåg icke allenast öfverfältintendenten och fältintendenterne, utan äfven intendenturcorpsens högste chef.

De till tjenstgöring vid de särskilda arméfördelningarna eller militärdistrikten afsedde fältintendenterne uppföras till vinnande af största likformighet å samma stat, der fördelningsgeneralerne och fältläkarne äro upptagne, eller generalitetsstaten, och till denna stat öfverföras i sammanhang härmed icke blott den på arméförvaltningens stat nu uppförde intendenten och chefen för intendentsdepartementets militärbyrå, hvilken komme att benämnas öfverfältintendent, utan äfven intendenturcorpsens högste chef generalintendenten, likasom förut generalfälttyg-

11 Fjerde hufvudtiteln. 4

mästaren och fortifikationsgeneralen — chefer för arméförvaltningens artilleri- och fortifikationsdepartement — äro å generalitetsstaten upptagne. Då hvad särskildt beträffar generalintendentens och öfverfältintendentens befattningar, dessa på sina innehafvares skicklighet och arbetsförmåga ställa särdeles stora anspråk, och det för armén och statsverket är af största vigt, att dessa platser städse må kunna hållas väl besatta, böra aflöningsförmånerna för nämnda befattningar icke lämpligen sättas lägre, än hvad i härordningsförslagen förutsatts, nemligen för generalintendenten dika med fördelningsgeneral och för öfverfältintendenten lika med öfverste.

Vid bifall till förändringen skulle således från arméförvaltningens stat afföras der upptagna aflöningsförmåner för

generalintendenten, lön.................................... kr. 6,200: —

tjenstgöringspenningar................................. » 2,800: — pr. 9^000: _

intendenten och chefen för militärbyrån i

intendentsdepartementet, lön..................... » 4,400: —

tjenstgöringspenningar................................. j> 2,000: — » 6,400: _

Summa kronor 15,400: — jemte det sist nämnda befattning tillkommande ålderstillägg af 600 kronor.

Deremot blefve följande belopp af nöden å generalitetets stat:

Summa kronor 51,260

Dragés härifrån hvad som besparas å arméförvaltningens

stat.

kr. 15,400:

skulle hela tillökningen i kostnad blifva............................ kronor 35,860: —

ytterligare minskadt med det eventuela ålderstillägget af 600 kronor.

12 Fjerde hnfmdtiteln.

Inqvartering skulle dessutom i förhållande till tjenstegrad tillkomma dem bland ofvannämnde tjensteman, som blifva förlagde till tjenstgöring i städerna.

Af generalintendenten har väl i hans senaste skrifvelse fråga jemväl blifvit väckt derom, att befattningen såsom byråchefsassistent å intendentsdepartementet, hvilken befattning nu upprätthålles af en dertill kommenderad officer mot arfvode, skulle utbytas mot en byråintendentstjenst med lön, på det denna plats skulle kunna beklädas med lämplig person vald bland regementsintendenterne, men ehuru en dylik anordning skulle i flera afseenden kunna vara lämplig, anser jag berörda framställning icke för närvarande böra föranleda någon hemställan till Riksdagen, helst den nuvarande anordningen med arfvode kan lemna valfrihet att tills vidare, och innan intendenturen hunnit mera utvecklas, efter omständigheterna till göromålens skötande förordna vare sig militärperson eller tjensteman från intendenturcorpsen.

Jag hemställer således nu, det Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen,

att å generalitetsstaten uppföra de här ofvan angifva aflöningsförmåner för generalintendenten, 1 öfverfältintendent samt 5 fältintendenter jemte 5 skrifbiträden med tillsammans 51,260 kronor;

samt att, såvida detta förslag godkännes, från anslaget till arméförvaltningen afföra de å samma anslag upptagna aflöningsbelopp såväl för generalintendenten, som äfven för intendenten och chefen för intendentsdepartementets militärbyrå med sammanräknadt 15,400 kronor.

Anslaget till arméförvaltningen, nu ................................... kr. 142,700: —

skulle i följd häraf med ........................................................ » 15,400: —

minskas till ................................................................................ kr. 127,300: —

Generalitetsstaten.

[2.]

Förhöjning för indenturen och genom öfverforing från arméförvaltningene

Vid bifall till det nyss, vid behandling af frågan om arméförvaltningen af mig framstälda förslag till fullbordande af intendenturens organisation, skulle anslaget till generalitetsstaten, nu kr. 126,265: — höjas med .................................................................................... » 51,260: —

anslag, +jll

kr. 177,525; —

Fjerde liufvudtiteln.

13 ÄrtiSferistaben.

Vid särskilda tillfällen har generalfälttygmästaren inför Eders Kongl. Maj:t framhållit, hurusom artillerivapnets under den senare tiden alltjemt stegrade utveckling medfört behofvet af förökning utaf arbetskrafterna inom artilleristaben.

I underdånig skrifvelse den 15 november 1883 anhöll generalfälttygmästaren ock, att artilleristabens anslag måtte erhålla den reglering och förhöjning, som erfordrades för att tjenstgöringen inom staben skulle kunna på ett fullt lämpligt sätt ordnas och de många olikartade frågor, hvilka det tillhör artilleristyrelsen att behandla, måtte kunna vederbörligen handläggas. För ökande af arbetskrafterna inom staben samt beredande af medel till ritmaterialier vid konstruktionskontoret, till bestridande af utgifter för eldning i stabens nya lokaler vid artillerigården, rengöring, belysning samt underhåll af möbler och inventarier derstädes, inköp af böcker för artilleristyrelsens bibliotek, m. fl. dylika utgifter, äfvensom till aflönande af en vaktmästare utom den, som nu finnes i stabens stat upptagen, ifrågasatte generalfälttygmästaren en förhöjning af tillsammans 8,700 kronor i stabens nuvarande anslag.

Vid föredragning inför Eders Kongl. Maj:t af frågan om reglering af utgifterna under fjerde hufvudtiteln för år 1885 förklarade jag mig erkänna de ökade kraf, artillerivapnets alltjemt stegrade utveckling måste ställa på arbetskrafterna inom artilleristyrelsen, men jag ansåg att åtminstone tills vidare annan tillökning i artilleristabens anslag, så vidt anginge sjelfva personalen, icke borde hos Riksdagen begäras, än ett tillägg af 800 kronor till ersättning åt öfver- och underbefäl, som beordras till tillfällig tjenstgöring vid staben, hvarjemte det, i följd af stabens inrymmande på två skilda ställen i hufvudstaden, uppkomna behofvet af ökad betjening syntes mig för närvarande böra tillgodoses endast på det sätt, att ett belopp af 600 kronor för ändamålet ställes till generalfälttygmästarens förfogande.

Då deremot erfarenheten visat, att det ringa anslag af 600 kronor, som är afsedt till ved, ljus, skrif- och ritmaterialier in. m., blifvit fullkomligt otillräckligt i den mån artilleristyrelsens och stabens verksamhet betydligt utvidgats och särskild! då i följd häraf måst beredas nya lokaler, samt härtill kom, att till inköp af böcker och tidskrifter för artilleristyrelsens bibliotek samt för åtskilliga andra behof alldeles

[3.]

Förhöjning af artilleristabens anslag.

[4-3

Nedsättning af kommendantsstatens anslag.

Fjerde hufvudtiteln.

inga medel funnos beräknade, fann jag, på grund af gjord beräkning, den tillökning, som i följd häraf måste anses alldeles oundgänglig, icke kunna sättas lägre än till 2,400 kronor.

Med tillägg af ofvan omförmälda 800 kronor till ersättning för tillfällig tjenstgöring vid staben och 600 kronor för betjening, utgjorde således den af mig föreslagna, anslagsförhöjningen i dess helhet 3,800 kronor; men den vid sistlidne års riksdag gjorda framställning om beviljande af detta belopp blef af Riksdagen icke bifallen, hvarföre generalfälttygmästaren i sin underdåniga skrifvelse den 8 november 1884 funnit sig nödsakad ånyo hemställa om åtgärder för de förefintliga behofvens afhjelpande.

Departementschefen redogjorde härefter närmare för de af generalfälttygmästaren framstälda förslag i ämnet samt yttrade vidare:

På de af mig redan förut anförda skäl anser jag nödvändigt, att artilleristabens anslag erhåller tillökning åtminstone med det belopp af

3,800 kronor, som jag här ofvan beräknat. Önskligt vore visserligen, på grund af artilleriets vigt, om, i enlighet med generalfälttygmästarens förslag, kunde åt artilleristaben gifvas en större utveckling, än denna ringa förhöjning i anslaget kan medgifva, men det mest trängande behofvet bör dock för närvarande vara dermed afhjelpt. Sedan Eders Kong!. Maj:t genom beslut den 12 september 1884 förordnat, att de två arfvoden, som i artilleristabens stat äro upptagna för 1 konstruktionsofficer och 1 sekreterare, må tilldelas artilleristabsofficerare, utan att förordnande särskildt meddelas dem att vara konstruktionsofficerare eller sekreterare, har derigenom undanröjts ett hinder för ändamålsenligare fördelning af göromålen inom staben, och torde i öfverensstämmelse härmed innehafvarne af samma två arfvoden böra i blifvande ny stat för staben benämnas allenast artilleristabsofficerare.

Jag hemställer alltså, det Eders Kongl. Maj:t nu behagade föreslå Riksdagen,

att höja anslaget till artilleristaben kronor 12,200, med............................................................... »

3,800

till

kronor 16,000.

Kommendantsstaten.

Sedan den af Eders Kongl. Maj:t den 13 maj 1881 anbefalda indragning af såväl kommendantskapen å Karlsten samt i Kristianstad och Malmö, som äfven gränsebefälhafvarebefattningen i Haparanda nu

15 Fjerde luifvudtiteln.

blifvit genomförd, kunna de medel undvaras, som å anslaget till kommendantsstaten finnas uppförda

till kommendantskapet å Karlsten.................................... kronor 1,950: —

» » i Kristianstad............................. » 705: —

» » i Malmö ....................................... » 397: 50.

» » i Haparanda................................. » 555: —

tillsammans kronor 3,607: 50.

Anslaget till kommendantstaten, nu..................... kronor 34,475: —

torde derföre hos Riksdagen böra föreslås att nedsättas med jemnadt belopp ............................................ » 3,607: —

till ........................................................................................... kronor 30,868: —.

Kavalleri- och infanteriregementena.

Af ett i statskontoret på grund af 1883 års landsböcker upprättadt sammandrag, har, enligt hvad statskontoret i underdånig skrifvelse den 8 december 1884 anmält, visat sig, att de under anslaget till indelta kavalleri- och infanteriregementena i 1885 års riksstat till ett belopp af 832,000 kronor uppförda indelningar eller friheter från ränta och tiondeafgift — innefattande utgifter af den beskaffenhet, att de, i mån af afgång bland löntagare på gammal stat eller förnyad utarrendering och dermed förbunden afskrifning af ränta å indragna boställen, komma att upphöra — uppgått för år 1883 till endast 817,669 kronor, och har statskontoret derföre hemstält, att å ifrågavarande anslag må under rubrik »friheter)) i 1886 års riksstat uppföras i rundt tal en summa af

817,000 kronor.

Med bifall härtill, torde Eders Kongl. Maj:t vilja föreslå Riksdagen, att det i anslaget till kavalleri- och infanteriregementena under rubrik »friheter» innefattade för-

hvarvid hufvudanslagets slutsumma komme att från

1,532,500 kronor minskas till 1,517,500 kronor.

[5.]

Nedsättning i anslaget till kavalleri- och infanteriregementena.

16 Fjerde hufvndtiteln.

[6.]

Anvisande af lön för 1 regementsintendent. Afförande från anslaget af 6 mönsterskrifvarelöner.

Indelta arméns befälsaflöning.

Arméförvaltningen har, på sätt jag torde få tillfälle längre fram vidare omförmäla, afgifvit underdånigt utlåtande rörande statsverkets öfvertagande af anskaffning och underhåll af beklädnads-, bevärings-, remtygs- samt häst- och sadelmunderingspersedlar vid det berustade kavalleriet och det berustade infanteriet. I särskild underdånig skrifvelse den 4 november 1884 anhåller arméförvaltningen å artilleri-, intendents- och civila departementen att få fästa Eders Kongl. Maj:ts uppmärksamhet å eu härmed i sammanhang stående fråga rörande indelta arméns intendenturpersonal.

Då vid 1875 års lönereglering för indelta armén, med hänsyn till den då förestående och sedermera verkstälda förändring i hushållningssättet inom hären, regementsintendentstjenster uppfördes å aflöningsstaterna, förbigicks i detta hänseende Smålands grenadierbataljon af den orsak att, enligt det samtidigt med löneregleringsfrågan föreliggande organisationsförslag, bataljonen var afsedd att indragas. Enär således vid organisationsfrågans fall grenadierbataljonen kom att sakna regementsintendent, måste, då förvaltningssättet genom det nya förvaltningsreglementet af den 9 april 1880 omskapades, en provisorisk anordning träffas, och förordnade Eders Kongl. Maj:t i sådant afseende, att vid Smålands husarregemente och grenadierbataljonen, tills vidare och intill dess lönemedel för ytterligare en regementsintendent kunde varda beviljade, dervarande regementskommissarier skulle, med bibehållande af förrådsuppbörden, bestrida efter de närmare bestämmelser, som af arméförvaltningen meddelades, äfven de delar af regementsintendentsysslorna, som omfatta de förvaltningsbestyr, hvari regementskommissarierne dittills gått till hända, hvaremot öfriga för regementsintendenterne afsedda tjenstgöringsskyldigheter vid hvardera truppen borde, under iakttagande i tillämpliga delar af förvaltningsreglementets föreskrifter, skötas af en dertill af chefsembetet förordnad särskild person, mot visst af arméförvaltningen bestämdt skäligt arfvode, att utgå af den vid Smålands husarregemente besparade regementsintendentslönen.

Enligt hvad arméförvaltningen nu anfört, har den anordning, som sålunda träffades, kunnat med nöd fortgå, så länge regementskommissarierne vid ifrågavarande båda rusthållstrupper haft endast en jemförelsevis ringa persedeluppbörd. Vid genomförande af Riksdagens för

17 Fjerde lmfvudtiteln.

sin del fattade beslut om beklädnads-, bevärings- och utredningspersedlarnes anskaffning och underhåll äfven vid rusthållsregementen och corpser af kronan, komme emellertid förrådsförvaltningen, såvida den skulle kunna, på sätt vid öfriga trupper skett, tidsenligt ordnas, att så taga regementskommissariernes krafter och omtanke i anspråk, att tid för dem komme att saknas för de vigtiga delar af regementsintendentsgöromålen — mötesunderhållet in. m. — som nu måste af dem bestridas. Under sådant förhållande betingade, efter arméförvaltningens åsigt, den ifrågasatta förändringen af persedelunderhållet vid rusthållstrupperna ovilkorligen tillsättandet af den felande regementsintendenten vid Smålands grenadierbataljon, hvarför ock arméförvaltningen hemställer, att Eders Kongl. Maj:t måtte af Riksdagen äska derför erforderliga lönemedel 2,800 kronor.

Vid förutnämnda år 1875 beslutade lönereglering för armén blefvo, med förklaring att mönsterskrifvaretjensterna skulle i mån af mönsterskrifvarnes afgång indragas, å indelta arméns stater uppförda löner till 43 dy like tjensteman med ett belopp af sammanlagdt 30,400 kronor. Då anslaget till indelta arméns befälsaflöning vid 1877 års riksdag insattes på ordinarie stat, affördes från samma anslag lönerna för då redan afgångne mönsterskrifvare, samt för de mönsterskrifvare, som med bibehållande af boställen qvarstodo på gammal stat, tillsammans 29 mönsterskrifvarelöner om tillhopa 19,800 kronor. Af de då återstående 14 mönsterskrifvare, livilka genom fullmakt fått sig tillförsäkradt att bibehållas vid sina tjenster, men till följd af Kongl. brefvet den 8 april 1862 voro underkastade lönereglering och följaktligen måste mottaga de nya kontanta lönerna, qvarstå, enligt hvad arméförvaltningen å civila departementet i sin underdåniga skrifvelse den 7 november 1884 anmält, nu endast 8 med en aflöning af 6,000 kronor, hvaremot 6 afgått, för hvilka aflöningsbeloppen utgjort tillsammans 4,600 kronor, och kommer sistnämnda belopp således icke vidare att för mönsterskrifvarne erfordras.

Lika med arméförvaltningen finner jag statsverkets öfvertagande af persedelunderhållet vid rusthållstrupperna deremot med nödvändighet betinga uppförande af lön för regementsintendent vid Smålands grenadierbataljon, der sådan tjensteman nu saknas; och får jag derföre hemställa, det Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen,

att under förevarande anslag till »indelta arméns befälsaflöning» anvisa lön för en regementsintendent vid Smålands grenadierbataljon med 2,800 kronor,

18 Fjerde hufrudtiteln.

men deremot från anslaget afföra 6 mönsterskrifvarelöner med tillhopa 4,600 kronor.

Vid bifall härtill skulle anslaget till indelta arméns befälsaflöning,

nu........................................................................................ kronor 4,179,676: —,

minskas med................................................................... » • 1,800: —

till......................................................................................... kronor 4,177,876: —.

[7-]

Anslag för lindring af rustnings- och roteringsbesvären.

Lindring af rustnings- och roteringsbesvären.

I den af Eders Kongl. Maj:t den 9 innevarande månad beslutade nådiga proposition till Riksdagen angående lindring i rustnings- och roteringsbesvären är föreslaget, bland annat, att lindring skall tillgodokomma rust- och rotehållare, vare sig de utgöra besväret effektivt eller erlägga vakansafgift till regemente eller kår, på det sätt att ett belopp, motsvarande 30 procent af det för rustningen eller roteringen i samma nådiga proposition bestämda värde, minskadt med statsunderstödet, der sådant nu utgår, skall af statsmedel till vederbörande utbetalas.

Då till bestridande af ifrågavarande utbetalning till rust- och rotehållare vid kavalleriet och infanteriet ett statsanslag med förslagsanslags natur torde böra under fjerde hufvudtiteln uppföras, och då, med tillämpning af nyssnämnda förslag, värdet å rustningen och roteringen för de nummer, som äro effektiva eller erlägga vakansafgift till regemente eller kår, sedan understödet frånräknats, befunnits utgöra:

för 3,505 rusthåll vid kavalleriet ........................... kronor 865,614: 22.

» 2,940 d:o » infanteriet ....... » 537,692: 64.

» 200 rotar » kavalleriet ........................... » 52,765: —

)) 19,724 d:o » infanteriet ........................... » 2,976,760: 81.

tillsammans kronor 4,432,832: 67, hvarå den föreslagna lindringen skulle uppgå till 1,329,849 kronor 80 öre, så hemställer jag, det Eders Kongl. Maj:t behagade föreslå Riksdagen,

att, vid bifall till Eders Kongl. Maj:ts den 9 innevarande januari beslutade nådiga proposition angående lindring i rustnings- och roteringsbesvären, bland fjerde hufvudtitelns ordinarie anslag, näst efter anslaget till »indelta arméns befälsaflöning», uppföra, under benämning: »lindring af rustnings- och roteringsbesvären», ett förslagsanslag å jemnadt belopp

1,330,000 kronor.

Fjerde hufvudtiteln.

19 Ersättning för störtade eller skadade nummerhästar vid indelta kavalleriet.

I Riksdagens skrifvelse af den 11 maj 1884 rörande ifrågasatta lättnader i rustningsbesväret anhöll Riksdagen, att Eders Kongl. Maj:t täcktes låta utreda, under livilka vilkor ersättning skulle kunna rusthållare beredas för nummerhäst, som under tjenstgöring störtar eller så skadas, att den för framtiden blifver såsom tjenstehäst obrukbar, samt derefter för Riksdagen framlägga förslag i ämnet.

Till fullgörande af Eders Kongl. Maj:ts, vid nämnda skrifvelses föredragning den 30 i samma månad, meddelade föreskrift, har arméförvaltningen å intendentsdepartementet, efter kavalleriinspektörens samt vederbörande chefsembetens och förvaltningsdirektioners hörande, nu i sin underdåniga skrifvelse den 30 september 1884 framlagt utredning och förslag i denna fråga.

Beträffande dervid först, huruvida skäl kunde vara för handen att för det åsyftade ändamålet anlita de i eu del orter bildade hästförsäkringsbolagens medverkan, erinrar arméförvaltningen, att sådana bolag, så vidt kändt vore, icke utbetala ersättning för blott skada, utan endast för det fall, att häst dör eller af veterinär förklaras oduglig till allt vidare bruk, samt att för öfrig! försäkringspremierna måste antagas komma att öfverstiga de ersättningsbelopp, som statsverket kunde nödgas vidkännas för de under tjenstgöring tilläfventyrs störtade eller skadade hästar, hvarföre arméförvaltningen ansett sig icke kunna tillstyrka användandet af denna utväg.

Hos arméförvaltningen hade vidare kommit under bedömande, huruvida ersättning för nummerhäst borde utgå för skador, som inträffa under all slags tjenstgöring.

Väl syntes, enligt hvad arméförvaltningen förmäler, i de till förvaltningen från vederbörande regementen och corpser inkomna yttranden den åsigt hafva i allmänhet gjort sig gällande, att ersättning för nummerhäst, då det ålåge statsverket att gälda sådan, borde till rusthållaren utgå för olycksfall vid alla tillfällen, då hästen kommenderades från rusthållet och således icke af rusthållaren sjelf vårdades, d. v. s. under alla möten och kommenderingar. Att statsverket iklädde sig skyldighet att till rusthållaren gifva ersättning för häst, som störtade eller skadades, utan afseende huruvida detta inträffade under de ordinarie öfningarne eller under de s. k. extra kommenderingarne, kunde arméförvaltningen för sin del likväl icke förorda.

[»•]

Nytt ordinarie anslag till ersättande af hästar vid indelta kavalleriet.

20 Fjerde hufvudtiteln.

Af en så utsträckt ersättningsskyldighet kunde nemligen, enligt arméförvaltningens åsigt, utom många och ledsamma tvister emellan rusthallarne och kronan, med skäl befaras den påföljd, som svårligen ens genom stränga kontroller skulle kunna förebyggas, att de rustande komme att med mindre omsorg än hittills vårda sina nummerhästar, ty hade staten iklädt sig skyldighet att ersätta nummerhäst, som störtade eller skadades äfven under de vanliga mötena, vore derigenom borttagen en af de kraftigaste driffjedrarne för de rustande att åt hästarne egna noggrann vård.

Den af arméförvaltningen sålunda yttrade åsigt öfverensstämmer i allo med den, som uttalats af kavalleriinspektören, hvilken antydt farhåga att ett dylikt medgifvande skulle öka svårigheten för befälet att bibehålla det indelta rytteriet i brukbart skick, hvarjemte kavalleriinspektören förmält sig anse att, så länge de rustande ega skyldighet att hålla nummerhäst, de i allmänhet äfven måste underkasta sig möjligheten att nödgas utan ersättning anskaffa ny häst i stället för den, som blifvit skadad.

Deremot hafva såväl arméförvaltningen, som kavalleriinspektören ansett billigt att ersättning tillerkännes rusthållare för olycksfall, som kunna träffa hästen under extra kommenderingar.

Arméförvaltningen har derför föreslagit,

att ersättning för nummerhäst, som under tjenstgöring störtar eller så skadas, att den i följd deraf kasseras vid nästpåföljande mönstring, må rusthållare tilläggas endast i det fall, att olyckshändelsen inträffat under sådana skolor och öfningar, som på särskild befallning anordnas, eller kavalleri-korprals- och volontärskolor, gemensamma fälttjenstöfningar, särskilda fältöfningar för officerare m. in., samt att i sådant fall, oberoende deraf huruvida rusthållare har sin häst försäkrad i särskilt hästförsäkringsbolag eller icke, ersättning må efter krigsrätts utslag till honom utbetalas, under förutsättning likväl att den rustande ej kan anses vara genom nummerhästens vanvård sjelf vållande till olyckan;

att-, för utrönande häraf, å hästar, som beordras till dylik extra kommendering, anställes noggrann besigtning såväl vid kommenderingens början som vid dess slut, hvilken besigtning, i allmänhet å kontingenternas samlingsplatser och upplösningsorter, men, i händelse af hela regementets eller corpsens uppbrott, sqvadronsvis, förrättas af vederbörande veterinär i närvaro af officer, hvarvid äfven rusthållarne skola ega sjelfve eller genom befullmäktigade ombud vara tillstädes, om rusthållarne sådant önska; samt

21 Fjerde hufyudtiteln.

att, med antagande af remontpriset till 600 kronor och hästens tjenstetid i medeltal till 12 år, efter hvilken tid ersättning ej utginge, ersättningsbeloppet för störtad eller i följd af ådragen skada kasserad nummerhäst måtte tills vidare bestämmas till 600 kronor, dock med afdrag af 50 kronor för hvarje år den varit såsom nummerhäst antagen, men iitan afräkning för den störtade eller skadade hästens värde, — detta senare dels för att undvika tvist om detta värde och dels emedan en på berörda sätt graderad ersättning eljest kunde blifva väl ringa eller ingen, då de 12 tjensteåren nalkades sitt slut.

Hvad särskild! beträffar rotehållarne vid Jemtlands hästjägarecorps, hvilka af Jemtlands roteringskassas inkomster uppbära remonteringsbidrag, för närvarande utgående för hvarje gång med 450 kronor, har arméförvaltningen tillstyrkt, att äfven till desse rotehållare finge för häst, som störtar eller i följd af skada kasseras, utbetalas, utöfver det remonteringsbidrag som erhölles från roteringskassan, ett särskild! ersättningsbelopp under enahanda vilkor, som föreslagits för rusthållskavalleriet, dock med endast 100 kronor för hvarje fall samt med iakttagande, att ingen ersättning lemnades om hästen vore öfver 15 år gammal.

Till bestridande af de kostnader, som vid bifall till arméförvaltningens förslag för statsverket uppstode, har arméförvaltningen hemstält om beredande af ett förslagsanslag af 2,000 kronor. I händelse åter rusthållarne ansåges böra undfå ersättning äfven då nummerhäst vid de ordinarie vapenöfningarne störtade eller toge skada, beräknades ett förslagsanslag till förhöj dt belopp af 10,000 kronor komma att erfordras.

Jag anser för min del skäligt, att ersättning från statsverket beredes de rust- och rotehållare, bvilkas nummerhästar vid andra tjenstgöringstillfällen än under de ordinarie öfningarne störta eller så skadas, att de blifva såsom tjenstehästar obrukbara. Den högre kostnad, hvilken uppstode om denna förmån utsträcktes dertill, att ersättning gåfves äfven för hästar, som störtade eller skadades under de ordinarie öfningarne, är icke af den betydenhet, att jag skulle anse sjelfva kostnadssiffran böra afskräcka från en sådan utsträckning. Deremot kan jag icke jäfva det af vederbörande myndigheter uttalade omdöme, att en dylik ersättningsskyldighet från statsverkets sida med skäl kan befaras skola, genom minskande af rusthållarnes intresse att hålla hästarne i bästa skick, inverka menligt på det indelta kavalleriets tjenstbarhet, hvarföre jag anser detta sätt för beredande af lättnad i rustningsbesväret vara på sådan grund förkastligt.

22 Fjerde hufvudtiteln.

Vid tillstyrkande således, att ersättningsskyldigheten inskränkes till de extra kommenderingarne, har jag i fråga om ersättningens belopp och vilkoren för dess åtnjutande vid rusthållskavalleriet intet att erinra mot arméförvaltningens förslag, hvilket synes egnadt. att medföra reda och enkelhet i förekommande ersättningsfrågors afgörande.

Beträffande ersättningen åt rotehållare vid Jemtlands hästjägarecox-ps torde, till vinnande af största öfverensstämmelse med vilkoren vid rusthållskavalleriet, lämpligen böra i de af arméförvaltningen föreslagna bestämmelser göras den ändring, att såsom ersättning utbetalas skilnaden mellan remonteringsbidraget från Jemtlands roteringskassa och 600 kronor, dock med afdrag å ersättningsbeloppet af V12 för hvarje år hästen varit såsom nummerhäst antagen; och torde för tillgodonjutande af ersättningen böra gälla i allo samma vilkor som vid rusthållskavalleriet.

Då medelremontpriset tjenat till grund för ersättningsbeloppens beräknande, lärer, i händelse framdeles eu mera stadigvarande och allmän förändring i remontprisen befinnes hafva inträdt, det böra bero på Eders Kongl. Maj:t att besluta om skälig höjning eller sänkning af ersättningsbeloppen.

Det förslagsanslag 2,000 kronor, arméförvaltningen ifrågasatt till ifrågavarande ersättningars bestridande, torde vara för ändamålet väl knappt. Jag anser för min del nödigt att anslaget sättes något högre, på det detsamma icke redan från början må behöfva öfverskridas. Skulle åter förslagsanslaget icke till fulla beloppet behöfva tagas i anspråk, komme öfverskottet i sådant fall statskassan direkt till godo.

Jag hemställer på grund af hvad jag sålunda anfört, det Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen,

att till beredande af ersättning för indelta kavalleriet tillhörande nummerhästar, som under extra kommenderingar störta eller så skadas, att de blifva såsom tjenstehästar obrukbara, på ordinarie stat näst efter anslaget till »roteringsunderstöd» uppföra under benämning: »ersättning för störtade eller skadade

nummerhästar vid indelta kavalleriet» ett förslagsanslag å 4,000 kronor.

Fjerde hufvudtiteln.

23 Indelta arméns och Vermlands fältjägarecorps’ vapenöfningar.

I underdånig skrifvelse den 12 november 1883 angående beliofvet af anslag för innevarande år anmälde arméförvaltningen å intendentsdepartementet, hurusom vapenöfningsanslagen, otillräckliga för sjelfva vapenöfningarna, numera på ett allt för betänkligt sätt toges i anspråk för utgifter, som vore främmande för anslagens egentliga ändamål.

Å den indelta arméns mötesplatser hade nemligen under de senare åren uppförts en stor mängd byggnader, såsom baracker, kokhus m. m., utan att något särskild! anslag anvisats för dessa byggnaders underhåll, såsom deremot skett för underhållet af de för mötesplatserna samtidigt anskaffade sängkläder, handdukar och tvättställ. Från anslagen till indelta arméns och beväringsmanskapets vapenöfningar hade i följd häraf måst bekostas utgifterna för underhållet af nämnda byggnader, likasom af de äldre barackerna, sjukhusen med flera byggnader å mötesfälten samt af det indelta kavalleriets särskilda etablissement, och samma anslag hade äfven måst bekosta oundgängliga nybyggnader, såsom sjukhus till ersättande af äldre utdömda dylika, arrestbyggnader, lokaler för korprals- ocs timmermansskolor, proviantbodar o. s. v. I medeltal under åren 1878—1883 hade, oaktadt härvid iakttagits den största sparsamhet och endast en ringa del af de tid efter annan hos intendentsdepartementet anmälda behof kunnat tillgodoses, utgifterna för byggnader och reparationer från de begge vapenöfningsanslagen uppgått till öfver 100,000 kronor årligen.

För indelta arméns och beväringsmanskapets förseende med nödiga förrådslokaler till inrymmandet af dess materiel samt dessa lokalers underhåll och reparation funnes, enligt hvad intendentsdepartementet jemväl erinrat, ej annan tillgång än ett belopp af 5,000 kronor under anslaget till försvarsverket till lands i allmänhet, hvilken summa, enär derifrån borde bekostas underhållet äfven af utredningsförråden å Karlsborg och i Stockholm m. fl. förrådsbyggnader, visat sig för ändamålet alldeles otillräcklig.

Intendentsdepartementet framhöll särskilt i afseende å det för handen varande behofvet af nybyggnader på en del mötesplatser, att de nu anordnade arrestlokalerna vid ett flertal regementens mötesplatser äro af dålig beskaffenhet, i allmänhet förlagda till sjukhusvindarna, samt ingalunda egnade sig för användning vid den utsträckta tillämpning af arreststraffet, som blifvit en följd af de nyligen omarbetade

Frånskiljande af utgifterna för byggnader å mötesplatserna.

24 Fjerde hufrudtiteln.

krigslagarna, äfvensom att en del af förrådslokalerna på mötesplatserna måste utvidgas.

Nödvändigheten fordrade således nya medel för byggnaderna å mötesplatserna, och föreslog intendentsdepartementet i detta hänseende att, i stället för höjande för ifrågavarande ändamål af de begge vapenöfningsanslagen och anslaget till försvarsverket till lands i allmänhet, de erforderliga medlen måtte helt och hållet skiljas från nämnda anslag och uppföras i riksstaten såsom ett särskilda anslag, afsedt för såväl indelta arméns, som beväringsmanskapets samtliga byggnader å mötesplatserna.

Ett sådant särskiljande af byggnadsutgifterna ansåg intendentsdepartementet skola derjemte medföra icke allenast den fördel, att hvarje anslag finge användas för sitt egentliga ändamål, utan äfven en i flera hänseenden önskvärd förenkling i de med byggnadsunderhållet förenade bestyr samt befordra enkelhet och reda i räkenskaperna, då deremot under nuvarande förhållanden redovisningen inför intendentsdepartementet för reparationer af byggnader å ett regementes mötesplats vanligen afsåge tre till fyra olika anslag.

Enär å riksstatens fjerde hufvudtitel redan förefunnes ett särskildt anslag å 50,000 kronor »till underhåll af sängkläder in. m. å mötesplatserna», afsedt för bekostande af filtar, madrass- och putvar äfvensom af handdukar och tvättställ, syntes det intendentsdepartementet lämpligt och fördelaktigt att med detta anslag sammanslå de begärda anslagsmedlen för byggnader till ett gemensamt anslag, under hvilket nya anslag sålunda komme att, så vidt omständigheterna medgåfve, sammanföras alla de nu från spridda håll föga planmessigt utgående kostnaderna för samtliga de till ifrågavarande truppers inqvartering m. m. erforderliga och af intendentsdepartementet underhållna byggnaderna å mötesplatserna jemte dertill hörande servis.

Det för nu angifna behof nödiga anslag af sammanlagdt 150,000 kronor borde, enligt intendentsdepartementets åsigt, för att bäst motsvara sitt ändamål och såsom i längden ledande till största besparing, ega naturen af reservationsanslag, hvaremot borde från riksstaten uteslutas det nuvarande anslaget å 50,000 kronor till underhåll af sängkläder m. m. på mötesplatserna.

Som underhållet af de å mötesplatserna befintliga gevärsförrådsbyggnaderna, ammunitionsbodar och smedjor icke ombesörjes af intendentsdepartementet, utan af arméförvaltningens artilleridepartement, hafva dessa byggnader ej heller i intendentsdepartementets ofvannämnda beräkningar afsetts. För deras underhåll finnes ej anvisad

25 Fjerde ImfVudtitelii.

annan tillgång, än ett belopp af 1,000 kronor under anslaget till försvarsverket till lands i allmänhet, och har, då uppförandet af nya sådana byggnader ifrågakommit, extra anslag dertill af Riksdagen anvisats.

Af dylika medel hafva under åren 1873—1882 för ändamålet användts tillhopa 115,904 kronor 5 öre, hvarjemte generalfälttygmästaren under de senare åren till statsregleringarne upprepade gånger anmält behofvet af nya gevärs- och ammunitionsförrådsbyggnader samt utvidgning eller ytterligare inredning af redan befintliga gevärsförråd vid ett större antal regementen. Kostnaderna härför samt för anskaffning vid några regementen af smedjor beräknades till sammanlagdt 75,500 kronor, som generalfälttygmästaren hemstälde måtte anvisas att utgå under två år med omkring hälften hvardera året.

Vid detta ärendes föredragning inför Eders Kongl. Maj:t den 9 januari 1884, då frågan om statsregleringen för innevarande år till pröfning förevar, yttrade jag mig i ämnet på följande sätt:

»Ått anslaget till indelta arméns och Vermlands fältjägarecorps’ vapenöfningar, hvilket är otillräckligt för sjelfva vapenöfningarne, numera ännu mindre kan, utan en för arméns tjenstbarhet högeligen betänklig inskränkning i öfningarne, bestrida kostnaderna för underhållet af byggnader å mötesplatserna tillika med erforderliga om- och nybyggnader, lärer af hvad anfördt blifvit vara uppenbart. För underhållet af de under senare tider å mötesplatserna tillkomna, med anvisade extra medel uppförda talrika baracker med flera byggnader hafva några särskilda tillgångar icke blifvit i landtförsvarsdepartementets stater beräknade, och dock har vid statsregleringen år 1877 njrbyggnadskostnaden ensamt för barackerna antagits till icke mindre än

1,215,500 kronor, hvaraf 116,200 kronor för stamtruppens och 1,099,300 kronor för beväringsmanskapets baracker. Hvad Audare särskildt angår utgifterna för de för beväringsmanskapet nödvändiga byggnader, hvilka utgifter, såsom redan blifvit nämndt, bestridas från anslaget till beväringsmanskapets vapenöfningar, hvartill de’ under nu varande förhållanden måste hänföras, synes det mig, med afseende å detta anslags egenskap af förslagsanslag, icke lämpligt att utgifter af sådan art fortfarande från detta anslag bestridas. Derest samtliga byggnadsutgifter deremot, såsom nu af arméförvaltningen blifvit föreslaget, bestridas från ett enda anslag af reservationsanslags natur, torde sådant vara väl egnadt att befordra största planmessighet i anordningarna för ny-

26 Fjerde Irafmdtiteln.

byggnaderna och underhållet samt derigenom en god hushållning vid användandet af de för dessa utgifter tillgängliga medel.

Enligt hvad arméförvaltningen upplyst, hafva de utgifter för byggnader å mötesplatserna, som under senare åren blifvit bestridda dels från nyss nämnda anslag till beväringsmanskapets vapenöfningar och dels från anslaget till indelta arméns och Vermlands fältjägarecorps’ vapenöfningar, i medeltal för hvarje år uppgått till omkring 100,000 kronor. Då de för beväringsmanskapets behof afsedda byggnader, till hvilka inom kort torde böra komma särskilda matskjul, måste komma att kräfva större kostnader, än stammanskapets, skulle framdeles genom byggnadsutgifternas skiljande från de begge vapenöfningsanslagen lättnad i utgifter företrädesvis tillgodokomma förslagsanslaget till beväringsmanskapets vapenöfningar, hvarå betydlig brist årligen uppstår. Stammens vapenöfningsanslag erhölle äfven en behöflig lättnad, och uppförandet af ett särskilt byggnadsanslag skulle tillika, såsom arméförvaltningen antydt, medföra icke allenast den rättelse i närvarande förhållanden, att hvarje anslag finge användas för sitt egentliga ändamål, utan äfven eu beaktansvärd förenkling i förvaltnings- och räkenskapsväsendet.

Till bestridande af utgifterna för de byggnader, nemligen gevärsförråd, ammunitionsbodar och smedjor, som för närvarande höra under artilleridepartementets förvaltning, har, enligt eu hos arméförvaltningen gjord beräkning, under de sista tio åren erfordrats för både underhåll och nybyggnad i medeltal ett årligt belopp af 13,257 kronor, hvilket belopp alltså borde, för att få medlen för byggnadsbehofvet å mötesplatserna samlade i ett anslag, tilläggas den för öfriga byggnaderna behöfliga summa af något öfver 100,000 kronor, så att totalsumman komme att utgöra 113,257 kronor, eller, i jemnadt tal, 115,000 kronor; och torde, i händelse af bifall härtill, det af generalfälttygmästaren till innevarande statsreglering begärda extra anslag till gevärs- och ammunitionsförråd samt smedjor icke böra af Riksdagen nu äskas, innan tillräcklig erfarenhet först vunnits, huruvida icke detta behof kan med det beräknade och här ofvan angifna ordinarie anslagsbeloppet småningom afhjelpas.

Då anslaget till »försvarsverket till lands i allmänhet», hvarunder, såsom förut blifvit nämndt, två mindre belopp varit af Eders Kongl. Maj:t, anvisade till underhåll bland annat af vissa förrådsbyggnader å mötesplatserna m. m., deremot kommer att få vidkännas ökade kostnader för underhållet af hufvudförråden och särskilt för centralförrådet å Karlsborg, samt då för öfrigt redan anmälts behof af detta

27 Fjerde hufvudtiteln.

anslags förhöjning, lärer, i betraktande häraf , och då utgifterna inom anslaget af Eders Kongl. Maj:t i stater för hvarje år bestämmas, någon nedsättning i nämnda anslag icke böra i sammanhang härmed ifrågasättas.

Beträffande slutligen arméförvaltningens förslag att med det nya anslaget till byggnader å mötesplatserna sammanföra det i riksstaten med 50,000 kronor uppförda anslaget till underhåll af sängkläder m. m. på mötesplatserna, anser jag detta förslag välbetänkt, och skulle härigenom planen att under ett enda anslag förena de för inqvartering å mötesplatserna afsedda medel blifva genomförd.»

På dessa skäl tillstyrkte jag att för bekostande af underhållet utaf samtliga byggnader jemte förekommande nybyggnader å mötesplatserna för indelta arméns, Vermlands fältjägarecorps’ och beväringsmanskapets behof, särskilda medel till belopp af 115,000 kronor måtte i riksstaten uppföras tillsammans med de under anslaget till »underhåll af sängkläder m. m. på mötesplatserna» anvisade 50,000 kronor och att detta anslag således derefter måtte, under benämning »byggnader och sängkläder m. m. på mötesplatserna» upptagas med ett till 165,000 kronor förhöjdt belopp och med reservationsanslags natur; men af Eders Kongl. Maj:t i öfverensstämmelse härmed till 1884 års Riksdag aflåten framställning blef icke af Riksdagen bifallen.

Enär nödvändigheten af den ifrågasatta anslagsregleringen fortfarande, i lika hög om ej i högre grad, vore för handen, har arméförvaltningen å intendents- och artilleridepartementen nu i sina underdåniga skrifvelser angående anslagsbehofven för år 1886 hos Eders Kong!. Maj:t hemstält om aflåtande till Riksdagen af förnyad framställning i ofvanberörda syfte.

Då jag härtill nu tillstyrker nådigt bifall, har jag endast föga att tillägga till hvad som redan anförts om det oafvisliga behofvet af särskilda byggnadsmedel för indelta arméns och beväringsmanskapets behof. Jag vill emellertid fästa uppmärksamheten derå, att öfverflyttningen på statsverket af anskaffningen och underhållet af beklädnads-, bevärings-, remtygs- samt häst*- och sadelmunderingspersedlar vid rusthållstrupperna medför behof af ytterligare förrådsutrymme för de reservpersedlar, hvilka, såsom jag framdeles torde få tillfälle vidare nämna, blifva af nöden för rusthållstrupperna, äfvensom jag på grund af de synnerligen stora praktiska svårigheter, som möta vid kompanitrossbodarnes underhåll på sätt för närvarande måste ske genom rotehållarne, anser mig nu böra föreslå, att Kronan finge med de begärda byggnadsmedlen bestrida utgifterna äfven för nämnda trossbodar.

[9.]

Förhöjning af anslaget, till fyllande af rekryteringsmedlen.

28 Fjerde liufvudtiteln.

Bland brister, som synas böra med det snaraste afhjelpas, tillåter jag mig slutligen särskild! framhålla saknaden af matskjul å mötesplatserna för stammen och beväringen, enär denna brist har till följd att, äfven sedan regementenas kokinrättningar numera blifvit särdeles väl anordnade, utspisningen till manskapet under ogynsamma väderleksförhållanden ändock måste ske på ett allt annat än tillfredsställande sätt.

Jag anhåller att framdeles vid behandling af frågan om anslaget till »underhåll af sängkläder m. m. på mötesplatserna» få formulera den framställning, som i förevarande ämne borde till Riksdagen aflåtas.

Vermlands fältjägarecorps.

Under förra hälften af år 1884 har chefsembetet vid denna corps hos arméförvaltningen anmält, att corpsens i stat till 3,375 kronor beräknade anslag till rekryteringspenningar vore otillräckligt, — öfver hvilken anmälan generalbefälhafvaren i tredje militärdistriktet afgifvit yttrande, hvarefter arméförvaltningen å civila departementet den 17 juni 1884 inkommit med underdånig framställning i ämnet.

Af handlingarnc i detta ärende framgick,

att, sedan Kongl. Maj:t den 14 februari 1871, med anledning af väckt fråga om förändring af dåvarande Vermlands fältjägareregemente, hvilket räknade en nummerstyrka af 600 man, till en corps å 500 man, förordnat att blifvande nummervakanser vid regementet icke borde besättas förr, än nummerstyrkan understege sistnämnda antal, hvilket då borde genom rekrytering upprätthållas, blef genom Kongl. brefvet den 19 april 1872 rekryteringsanslaget för regementet bestämdt att tills vidare utgå efter 6 riksdaler 67 öre årligen för hvarje man, med ett sammanlagdt belopp af 3,335 riksdaler;

att uppå regementsbefälhafvarens sedermera, på grund af rekryteringsmedlens ådagalagda otillräcklighet, gjorda framställning om förhöjning i rekryteringspenningarne, blef*genom nådiga brefvet den 20 februari 1874 medgifvet att, utöfver förenämnda 3,335 riksdaler årligen, finge för år 1874 till ifrågavarande ändamål vederbörande tillhandahållas ytterligare 2,425 riksdaler, således tillhopa 5,760 riksdaler, eller det belopp, som med tillämpning af de af Eders Kongl. Maj:t för Riksdagen då framlagda nya grunder för beräkning af de värfvade garnisonstruppernas rekryteringsanslag skulle Vermlands fältjägareregemente tillkomma; och skulle detta tillskott i rekryteringspenningarne utgå från

29 Fjerde liufvudtiteln.

de å regementets stat genom nummerstyrkans nedsättning besparade aflönings- och inqvarteringsmedel;

att sedermera genom nådiga brefvet den 21 maj 1875 blef förklarad!, att omförmälda tillskott skulle utgå så länge sådant af behofvet påkallades och de för manskapets aflöning och rekrytering vid regementet då i stat anslagna medel oförminskade utginge;

att Vermlands fältjägareregemente från ingången af år 1876, i enlighet med Eders Kongl. Maj:ts med Riksdagen år 1875 i sammanhang med den allmänna löneregleringen vid armén fattade beslut, förbyttes till corps, för hvilken den 26 november 1875 utfärdades ny stat, i hvilken dock rekryteringspenningarne upptogos till endast 3,375 kronor;

att vid 1876 års riksdag förbättring beviljades i manskapets aflöning siormkaer ;

att förutnämnda, icke i staten upptagna extra rekryteringsmedlen fortforo att utgå till och med år 1877, då, till följd af några års gynsammare värfningskonjunkturer och den från år 1877 beviljade högre aflöningen, corpsens rekryteringsräkenskaper visade en rätt betydlig reservation å rekryteringsmedlen, hvarför behof af det extra tillskottet för tillfället icke förefans;

att emellertid denna reservation, sedan corpsen inskränkts till de i staten uptagna rekryteringspenningar 3,375 kronor, årligen minskades och vid medlet af 1883 var förtärd, hvarefter rekryteringsräkningen åsamkat sig en brist, som, enligt den genom chefsembetet gjorda utredning, efter verkställande af 1884 års rekrytering skulle uppgå till 4,202 kronor 55 öre; samt

att, då rekryteringskostnaderna vid corpsen i medeltal under åren 1875—1883 uppgått, enligt ett af rekryteringsdirektionen lemnadt räkenskapssammandrag, till 5,468 kronor 74 öre årligen, generalbefälhafvaren och arméförvaltningen funnit det vara otänkbart, att rekryteringen vidare kunde verkställas med de i staten för ändamålet uppförda 3,375 kronor, hvaremot sådant kunde ske, derest corpsen fortfarande finge disponera ett lika belopp med det, som under åren 1874 —1877 till densamma för rekryteringsändamål utgått, eller 5^760 kronor.

Uti sin underdåniga skrifvelse af den 7 november 1884 har nu arméförvaltningen å civila departementet, med åberopande af sin förenämnda underdåniga framställning af den 17 juni samma år, hemstält

[10.]

Förändring i organisationen och förläggningen af svea artilleriregementes två fotbatterier.

30 Fjerde liufvudtiteln.

om rekryteringspenningarnes höjande vid ifrågavarande corps till 5,760 kronor; och då detta belopp är, såsom af det föregående iuhemtas, beräknadt i öfverensstämmelse med hvad för rekryteringsändamål blef vid 1874 års riksdag anslaget för de värfvade garnisonstrupperna, för hvilka sedermera hnslagen till rekryteringskostnaderna blifvit, senast vid 1877 års riksdag, ytterligare väsentligt förhöjda, lärer redan häraf, likasom af de förut angifna medeltalsberäkningarne, vara uppenbart, att de för Vermlands fältjägarecorps nu framstälda anspråk icke äro obefogade. De öfverskrida visserligen med omkring 300 kronor den förutnämnda medelsiffran, men då kostnaden för rekrytering naturligen alltjemt här en tendens till stegring samt allt för täta rubbningar i staten böra undvikas, anser jag, lika med generalbefälhafvaren och arméförvaltningen, förhöjningen i rekryteringspenningarne vid corpsen lämpligen böra bestämmas till 2,385 kronor, så att rekryteringsmecllen komme att sammanlagdt uppgå till enahanda belopp, som förut varit för rekryteringen anvisadt, eller 5,760 kronor.

Jag hemställer alltså, det Eders Kongl. Maj:t behagade föreslå Riksdagen att höja anslaget till Vermlands fältjägarecorps, nu.................................................................. kronor 135,685: —

med..................................................................................... » 2,385: —,

till............................................................................................ kronor 138,070: —.

Artilleriet.

a) Fältartilleriet.

Hos Eders Kongl. Maj:t hemstälde generalfälttygmästare!! och chefen för artilleriet i underdånig skrifvelse den 27 november 1883 att till Riksdagen måtte göras den framställning, som erfordrades för att svea artilleriregementes femte division, eller 9:de och 10:de batterierna, af hvilka för närvarande det 10:de och en del af 9:de batteriet äro förlagda i Stockholm samt återstående delen af 9:de batteriet är garnisoneradt i» Hernösand, måtte i stället erhålla gemensam förläggningsort i trakten invid Östersund samt att dessa båda fotbatterier vid förflyttningen till Jemtland måtte organiseras såsom åkande artilleri.

I nådig proposition till 1884 års Riksdag föreslog Eders Kongl. Maj:t. äfven beviljande af de medel, som för en sådan förflyttning och organisation erfordrades, men denna framställning blef icke af Riksdagen bifallen.

31 Fjerde hufvudtiteln.

Då emellertid frågan om en lämplig förläggningsort för ifrågavarande batterier under mera än 10 år stått på dagordningen och det vid flera tillfällen hade såväl af Eders Kongl. Magt som af Riksdagen blifvit uttaladt att organisationen af det för Norrland afsedda artilleriet borde gå i den nu angifna riktningen, har generalfälttygmästaren och chefen för artilleriet i sin ofvanberörda underdåniga skrifvelse den 8 november 1884 ansett sig böra ånyo draga denna fråga inför Eders Kongl. Maj:ts pröfning samt dervid förnyat sin anhållan om vidtagande af nödiga åtgärder för organisationsplanens genomförande.

För generalfälttygmästarens och chefens för artilleriet förslag i afseende å de två batterierna redogjorde jag utförligt vid föredragning inför Eders Kongl. Maj:t den 9 januari 1884 af frågan om regleringen af utgifterna under fjerde hufvudtiteln för år 1885, men torde det tilllåtas mig att nu i korthet ånyo erinra om de hufvudsakliga skäl, som föranledt nämnda förslag, och om de grunder, som beträffande personalens tjenstgörings- och aflöningsförhållanden ansetts vid förslagets genomförande böra vinna tillämpning.

Redan år 1874, då närmare bestämmelser meddelades rörande omorganisationen af svea artilleriregemente, betraktades de 9:de och 10:de batteriernas spridda förläggning i Stockholm och Hernösand såsom endast provisorisk. I följd af de olägenheter, det nuvarande öfvergångstillståndet medför och hvilka i statsrådsprotokollet för den 9 januari 1884 finnas närmare beskrifna, måste vid nämnda batterier de öfningar och den utbildning, som skulle behöfvas för att hålla dem i stridsdugligt skick, nu ske under så ogynsamma förhållanden, att dessa, på sätt chefen för artilleriet framhållit, utan tvifvel kunde hafva till följd, att nämnda batterier i framtiden icke kunde motsvara det ändamål, som med dem åsyftats — att utgöra fullgod stam för ett till Norrlands försvar afsedt artilleri.

Det är derföre af icke ringa vigt att berörda ogynsamma förhållanden så snart som möjligt ändras och första vilkoret derför är att de båda batterierna sammanföras till en ny gemensam förläggningsort.

Dertill lärer, såsom Eders Kongl. Maj:t redan tillförene förklarat, böra väljas en från kusten något aflägse belägen och derföre mera skyddad plats, och hafva verkstälda undersökningar redan tidigt gifvit vid handen, att trakten vid Östersund är för batteriernas förläggning synnerligen lämplig. Den omständighet, att Östersund sedermera blifvit satt i direkt jernvägsförbindelse såväl med det sydligare Sverige, som äfven med Norge, har åt platsen jemväl i det hänseende, hvarom nu är fråga, gifvit ökad vigt och betydelse, och har i öfverensstämmelse

32 Fjerde hufvudtiteln’.

härmed Östersund i de senare härordningsförslagen städse angifvits såsom förläggningsort för Norrlands artilleri. Alla skäl tala således för valet af Ostersundstrakten.

I sammanhang med förflyttningen borde emellertid de'båda batterierna från fotbatterier förändras till åkande. I alla de senaste härordningsförslagen hafva det norrländska artilleriets batterier antagits böra vara åkande och, utom den stora fördelen att icke hafva tre olika slag af fältartilleri — åkande, ridande och fotartilleri •—■ med deraf följande särskilda förhållanden såväl under fredsöfningar som vid mobilisering, talar för behofvet af åkande artilleri i Norrland äfven den omständigheten, att detta artilleri, relativt fåtaligt som det sannolikt alltid kommer att blifva, behöfver i krig kunna författa sig till aflägse belägna punkter minst lika hastigt som de öfriga arméfördelningarnes artilleri.

Under förutsättning att i fråga varande batterier således organiseras såsom åkande, har öfver en division fältartilleri i Norrland uppgjorts bifogade förslag Lit. A.

Då emellertid alla de i detta förslag upptagne officerare och underofficerare med vederlikar äfvensom liste och 2:dre konstaplar samt batterihandtverkare redan finnas å svea artilleriregementes nuvarande stat, skulle den personaltillökning, som föranleddes af batteriernas organiserande såsom åkande i stället för fotartilleri, endast utgöra

6 afdelningstrumpetare och 56 artillerister,

hvarjemte erfordras sådan tillökning i antalet hästar, att dessa, i öfverensstämmelse med 1883 års härordningsförslag, komma att vid hvartdera batteriet blifva 34 stamhästar jemte 30 legda hästar.

Enligt organisationsplanen skulle å den nya förläggningsorten komma att för personalen gälla hufvudsakligen enahanda vilkor i afseende å tjenstgöring och aflöning, som i 1883 års härordningsförslag ifrågasattes för stamtruppen, dock med några mindre modifikationer, föranledda deraf att systemet skulle för en relativt liten styrka komma att tillämpas vid sidan af det äldre sätt för styrkans upprätthållande, som vid svea artilleriregemente, likasom vid den öfriga värfvade armén, nu är gällande. Dessa modifikationer äro:

att allt såväl öfver- som underbefäl, hvilket är upptaget på batteriernas stat, beräknas vara i ständig tjenstgöring, dels emedan det skall fortfarande tillhöra svea artilleriregemente, der allt öfrigt befäl är i ständig tjenstgöring, dels emedan, i och för skötandet af artilleriets mångahanda tekniska m. fl. göromål, ..icke hela den på fältbatterierna uppförda befälsstyrkan kan påräknas för tjenstgöring vid sjelfva truppen och i de skolor, som för densamma äro afsedda;

33 Fjerde hufvudtiteln.

att l:ste konstaplarne liksom vid det öfriga artilleriet upptagas bland manskapet, hvarjemte benämningen 2:dre konstapel bibehålies;

att batterihandtverkarne inbegripas i nummerstyrkan;

att endast blifvande l:ste och 2:dre konstaplar utbildas i andra årets skolor (konstapelsskolor) vid detachementet, under det att, till följd af det vid en så liten styrka ringa antalet elever, särskild sergeantsskola ej bör derstädes anordnas, utan underofficerseleverne fortfarande utbildas vid regementets hufvudstation, der äfven sjukvårdsartilleristerne böra erhålla sin daning; samt

att aflöningsförmånerna i viss män afpassas efter förhållandena under nuvarande organisation.

För officerare och underofficerare med vederlikar böra aflöningsförmånerna väl fortfarande vara desamma som nu för denna personal vid Svea artilleriregemente, hvaremot aflöningsförmånerna för manskapet skulle utgå sålunda: lega, högst 80 kronor sammanlagdt för de begge första åren och högst 80 kronor för hvarje följande år, samt månadslön 10 kronor för hvarje i tjenstgöring tillbragt månad; beställningsmän erhålla i arfvoden per månad, l:ste konstaplar 15 kronor, 2:dre konstaplar 10 kronor, trumpetare 3 kronor och kompanihandtverkare 10 kronor, allt under tjenstgöring, hvaremot arfvodena eljest utgå med hälften af nämnda belopp; kommendering stillägg för tjenstgöring i högre grad utgå enligt nu gällande bestämmelser, men icke ålders- och examenstillägg, likasom ej särskilda medel till arfvoden åt värfvare beräknas.

På grund af aftal vid antagandet skulle soldaten under fredstid hållas till ständig tjenstgöring endast under den tid af två år, som erfordras för den behöriga utbildningen i rekryt- och konstapelsskolorna, men derefter, om lian för längre tid anställes, i allmänhet inkallas endast till de korta årliga repetitionsöfningarna.

De för aflöning och beklädnad samt för underhåll af personal och hästar vid detachementet i Östersund erforderliga medel hafva af chefen för artilleriet blifvit beräknade och sammanstälda i bifogade tablå Lit. B.

Enligt vidare lemnad utredning finnas dock redan nu för 9:de och 10:de batterierna anvisadt tillsammans 117,064 kronor 86 öre.

Det belopp, hvarmed årliga kostnaden för samma batterier efter deras förändring till åkande komme att öfverstiga den nuvarande kostnadssumman, skulle i följd häraf, enligt chefens för artilleriet beräkning i bilagda tablå Lit. C, utgöra 52,929 kronor Hd öro.

I underdånigt utlåtande häröfver har arméförvaltningen, på sätt jag vid den förra föredragningen af detta ärende anmälde, tillkänna-

34 Fjerde hufvudtiteln.

gifvit sig icke hafva funnit något att erinra mot grunderna i det af chefen för artilleriet uppgjorda förslaget samt vidare yttrat sig om de förändringar i fjerde hufvudtitelns anslag, som deraf hetingas.

De anslagstillägg, arméförvaltningen sålunda vid kostnadernas fördelning å vederbörande ordinarie anslag funnit böra göras, voro följande:

å anslaget till artilleriet .................................................. kronor 1,543:

å anslaget till värfvade garnisonstruppernas rekrytering och aflöning...................................................... » 14,223:

å anslaget till remontering och skoning .................... » 3,840:

å anslaget till lega af hästar .......................................... » 3,420:

å anslaget till fouragering................................................ » 19,000:

å anslaget till mathållning vid garnisonsregementena » 7,000: —

samt å anslaget för försvarsverket till lands i allmänhet........................................................................... 5) 4,433:

tillsammans............................................................................. kronor 53,459:

Att detta belopp något öfverstiger den af chefen för artilleriet angifna summa 52,929 kronor 84 öre beror, såsom arméförvaltningen erinrat, endast derpå att arméförvaltningen föreslagit afrundning i anslagsposterna under do båda större förslagsanslagen till fouragering och till mathållning.

Derjemte skulle, enligt hvad arméförvaltningen anmärkt, framdeles erfordras medel för underhåll af det blifvande etablissementet för denna artilleridivision samt någon tillökning i anslaget till ved och ljus vid fästnings- och garnisonsorterna, hvaremot, då antalet officerare, och underofficerare med vederlikar förblefve oförändradt, någon rubbning i anslaget till inqvarteringskostnader icke erfordrades.

Vidhållande mitt förut gjorda tillstyrkande af den föreliggande organisationsplanen, får jag alltså, jemte det jag utber mig att framdeles vid behandling af frågan om anslag på extra stat för byggnadsbehof få yttra mig om de för eu artilleridivision i Jemtland nödiga byggnader, nu i underdånighet hemställa, det Eders Kongl. Maj:t täcktes ånyo föreslå Riksdagen,

att för svea artilleriregementes båda fotbatteriers förändrande, enligt de här ofvan angifna grunder, till två åkande batterier med förläggning i Jemtland, Riksdagen måtte — under medgifvande att alla de för nämnda batterier afsedda anslagsbelopp må under öfvergångstiden, i den mån de ej äro för sina särskilda ändamål behöfliga, få i närmaste öfverensstäm-

Fjerde lmfnultiteln. 35

melse med hvad förut vid uppsättning af. nya fortifikationstrupper varit tillåtet, användas till uppsättnings- och flyttningskostnaders bestridande — på ordinarie stat uppföra här ofvan uppräknade, enligt arméförvaltningens utredning nödiga tillägg å vederbörande anslag med tillsammans 53,459 kronor. Godkännes hvad sålunda blifvit föreslaget, komme det nuvarande reservationsanslaget till artilleriet, livilket, derest anslag till fästningsocli positionsartilleri, på sätt jag ernar föreslå, uppföres på ordinarie stat, torde böra benämnas ))fältartilleriet)), att från sitt nuvarande belopp....................................................................................... kronor 1,091,966: —

förhöjas med .................................................................... __1,543.

till ....................................................................... kronor 1,093,509: —

b) Fästnings- och positionsartilleri.

I underdånig skrifvelse den 12 december 1883 framlade generalfälttygmästaren och chefen för artilleriet för Eders .Kongl. Maj:t. plan till organiserande af ett särskildt fästnings- och positionsartilleri jemte förslag till början af detsammas uppsättande, och i nådig proposition till senast församlade Riksdag bar Eders Kongl. Maj:t, med godkännande af de skäl, som generalfälttygmästaren och chefen för artilleriet anfört för organisationen af ett sådant artilleri, framhållit att saknaden af positionsartilleri samt ett behörigen utveckladt fästningsartilleri måste räknas till de mest känbara brister i landets försvarsväsende, hvarföre Eders Kongl. Maj:t föreslog Riksdagen att för genomförande af den organisation af fästnings- och positionsartilleri, som ansågs böra till en början ega rum under år 1885, anvisa erforderliga anslag.

Detta förslag vann då visserligen icke Riksdagens bifall, men under erinran att frågan är för vårt försvar af den högsta betydelse och utan tvifvel kau lösas oberoende af mera omfattande förändiingar i bärens organisation, har chefen för artilleriet eldigt sin underdåniga skrifvelse i ämnet af den 8 november 1884 ansett det vara hans pligt att ännu en gång hemställa, det Eders Ivongl. Maj:t täcktes i förutnämnda syfte göra framställning till Riksdagen.

Af de ofta anförda skälen för uppsättning af ett från fältartilleriet skildt fästnings- och positionsartilleri torde nu endast böra nämnas.

att rätta handhafvandet af en dyrbar fästningsartillerimateriel, med ammunition och utredning, kräfver studier och erfarenhet af annan art

[Ilo

Uppsättning af fästningsoch positionsartilleri.

36 Fjerde lm fynd ti teln.

än som kunna förväntas hos ett från fältartilleriet beordradt, tillfälligt befäl; samt

att vid en mobilisering af armén hvarken befäl eller manskap finnes att tillgå för att sköta den positionsartillerimateriel, hvartill Riksdagen ända sedan 1877 årligen beviljat större eller mindre anslag.

Den under de två sista åren församlade artillerikomitén har särskild! haft sig förelagdt att uppgöra förslag till bestämmelser för fästnings- och positionsartilleriets utrustning och öfningar, och genom sitt nyligen afslutade arbete har komitén, på sätt chefen för artilleriet anfört, ytterligare ådagalagt, att det rätta handhafvande! i farans stund af den vigtiga fästnings- och positionsartillerimaterielen endast kan förväntas af eu personal, som får odeladt deråt egna sin tjenstetid, en åsigt, som äfven bekräftats af erfarenheten under de marsch- och skjutförsök med materiel från positionsartilleriet, hvilka under 1884 års sommar utförts med personal, tillfälligt kommenderad från fältartilleriet.

_ Planen till fästnings- och positionsartilleriets uppsättning, af mig utförligt anförd till det vid 1884 års statsverksproposition fogade statsrådsprotokoll af den 9 januari 1884, var hufvudsakligen följande:

Med öfverförande till nämnda artilleri af svea och göta artilleriregementens 6 fästningskompanier skulle bildas

1 fästningsartilleribataljon, bestående af 4 kompanier om 100 man och förlagd å Waxholm Oscar Fredriksborg, samt

1. fästnings- och positionsartilleriregemente med 2 fästnings- och 6 positionskompanier om 100 man samt med förläggning å Karlsborg, hvilket regemente likväl först efter hand skulle uppsättas.

För aflönings- och tjenstgöringsförhållandena vid fästnings- och positionsartilleriet skulle, på sätt i nämnda statsrådsprotokoll är närmare angifvet, komma att gälla väsentligen samma grunder, som blifvit anförda här ofvan vid fråga om förändrad organisation af svea artilleriregementes två fotbatterier. Då likväl icke allt befäl och underbefäl vid ^fästnings- och positionsartilleriet beräknats vara i tjenstgöring hela året, utan en del endast under rekryt- och konstapelsskolorna eller ock blott under de årliga repetitionsöfningarna, samt dagaflöning komme att utgå. allenast för tjeustgöringsdagar, skulle till följd häraf vid detta artilleri dagaflöningen och, hvad beträffar underbefälet, äfven portionsersättningen statsverket besparas för den tid af året, hvarunder vederbörandes tjenstgöring icke behöfver tagas i anspråk.

Vid fästningsartilleribataljonen skulle, enligt organisationsplanen, finnas;

37 Fjerde Imfvudtiteln.

1 öfverstelöjtnant och corpschef, tillika kommendant å Waxholm Oscar Fredriksborg,

1 major,

4 kaptener af 1 klassen,

4 kaptener af 2 » ,

8 löjtnanter af 1 » ,

5 underlöjtnanter,

8 styckjunkare,

16 sergeanter af 1 klassen,

1 stabstrumpetare,

16 förste konstaplar,

24 andre Jconstaplar,

4 trumpetare,

4 kompanihandtverkare och 352 artillerister

samt följande civilpersonal, nemligen:

1 förste bataljonsläkare,

1 regementsintendent,

1 förrådsförvaltare,

1 tygskrifvare,

2 handtverksmästare och

2 rustkammarsmeder,

hvaremot ecklesiastikvården och auditörsgöromålen skulle upprätthållas af lämplige personer mot arfvoden.

På hvarje kompani borde 2 nummer kunna besättas med volontärer.

Samtliga de för aflöningar, beklädnad och underhåll af personalen vid fästningsartilleribataljonen å Waxholm Oscar Fredriksborg erforderliga årliga kostnader beräknades till en sammanlagd summa af 265,954 kronor 85 öre på sätt närmare utvisas af den härefter fogade bilagan Lit. D.

I fästningsartilleribataljonen skulle likväl ingå de å Waxholm Oscar Fredriksborg nu förlagda 3 kompanier af svea artilleriregemente och 1 kompani af göta artilleriregemente, för hvilka kompanier sammanlagda kostnaderna för närvarande utgöra 150,218 kronor 23 öre, och när detta belopp jemte 2,200 kronor, motsvarande nu utgående men sedermera obehöfliga arfvoden till kommendanten samt placemajoren å Waxholm Oscar Fredriksborg, afräknas från hela den anförda kostnadssumman af 265,954 kronor 85 öre, visar sig, att förhöjningen i nu utgående belopp komme att utgöra 113,536 kronor 62 öre.

Som i nämnda belopp 150,218 kronor 23 öre, hvartill nuvarande

38 Fjerde hufvudtlteln.

kostnaderna för de 4 kompanierna af svea och göta artilleriregementen beräknats, är inbegripet det af Eders Kongl. Maj:t genom nådiga brefvet den 17 mars 1882 på grund af minskning i permittering vid trupperna å Waxholm och Oscar Fredriksborg medgifna årliga kostnadstillägg af approximativt 14,164 kronor 27 öre, för livilket särskilda medel icke blifvit i riksstaden anvisade, komme vid kompaniernas öfverförande till fästningsartilleribataljonen minskningen i de för svea och göta artilleriregementen uppförda anslag att uppgå till endast 136,053 kronor 96 öre.

Vid fästnings- och positionsartilleriregementet om 8 kompanier skulle enligt den af chefen för artilleriet framlagda planen, då regementet framdeles blifvit fullständigt uppsatt, finnas följande personal:

1 öfverste och regementschef, tillika kommendant å Karlsborgs fästning,

1 öfverstelöjtnant,

2 majorer,

8 kaptener af l:a klassen,

8 » » 2:a )> ,

16 löjtnanter » l:a » ,

10 underlöjtnanter,

16 styckjunkare,

32 sergeanter af l:a klassen,

1 stabstrumpetare,

32 förste konstaplar,

48 andre konstaplar,

8 trumpetare,

8 kompanihandtverkare och 704 artillerister;

samt följande civilpersonal, nemligen:

1 auditör,

1 regementsläkare,

1 förste bataljonsläkare,

1 regementsintendent,

1 batalj ons veterinär,

1 verkmästare,

2 förrådsförvaltare,

3 tygskrifvare,

2 besigtningsrustmästare,

6 handtverksmästare,

8 rustkammarsmeder och

39 Fjerde hufvudtiteln.

4 stockmakare, hvaremot ecklesiastikvården komme att upprätthållas af lämplig person mot arfvode.

På hvarje kompani borde 2 nummer kunna besättas med volontär er.

Vidare borde, utom 1 tjenstehäst till hvardera af öfversten, öfverstelöjtnanten och majorerne, beräknas 60 stamhästar och

120 legda hästar.

Hela kostnaden för fästnings- och positionsartilleriregementet å Karlsborg har beräknats till 507,805 kronor 40 öre på sätt närmare utvisas af bilagan Lit. E.

Då- likväl vid organisationen af fästnings- och positionsartilleriregementet å Karlsborg de derstädes nu förlagda 2 fästningskompanier af göta artilleriregemente böra uppgå i det nya regementets båda fästningsartilleri-kompanier, äfvensom den nu för Karlsborg afsedda tygstatspersonal vid artilleriet skulle till sagda nya regemente öfverföras, kau såsom tillgång vid det nya regementets uppsättande beräknas af de nu för göta artilleriregemente utgående anslagsmedel ett belopp af 79,513 kronor 71 öre. Vidare kunna de till kommendant och placemajor å Karlsborg nu utgående arfvodesbelopp, tillsammans 3,400 kronor, indragas, då tillsättning af öfverste för positions- och fästningsartilleriregementet, tillika kommendant å Karlsborg, framdeles ifrågakommer, hvarjemte vid antagande af läkare för regementet synes kunna besparas aflöningen för 1 andre bataljonsläkare vid göta artilleriregemente med 1,630 kronor.

Efter dessa afdrag visar sig tillökningen i statsverkets kostnad komma att för fästnings- och positionsartilleriregementet efter dess fullständiga uppsättning blifva 423,261 kronor 69 öre, men på min hemställan har Eders Kongl. Maj:t gillat, att såsom bidrag till kostnaden för ett fästnings- och positionsartilleri beräknas de till reservartilleriet anvisade medel 31,275 kronor, hvaraf större delen genast kan blifva härtill tillgänglig, och i följd deraf skulle för hela det nya fästningsoch positionsartilleriregementet erfordras en tillökning i nuvarande anslag af endast 391,986 kronor 69 öre.

Emellertid och då uppsättning af fästnings- och positionsartilleriet först efter hand kan ske, inskränker sig chefens för artilleriet förslag för närvarande dertill,

att å Waxholm Oscar Fredriksborg bildas 1 fästningsartilleribataljon och att deraf under år 1886 uppsättes den å bilagan Lit. F. i sådant

40 Fjerde liufvudtiteln.

afseende angifna nya personal jemte det de 4 der förlagda fästningskompanierna till bataljonen öfverflyttas;

samt att till organisation af 1 fästnings- och positionsartilleriregemente å Karlsborg göres en början genom uppsättning af 2 nya positionskompanier och öfverförande till regementet af de 2 å Karlsborg förlagda fästningskompanierna af göta artilleriregemente jemte samma regementes der förlagda tygstat, allt i enlighet med planen i bilagan Lit. G.; dock att under första året eller år 1886 uppsättning skulle ske endast af den nya personal och de hästar, som i bilagan Lit. H. finnas i sådant afseende angifna.

Årliga kostnadstillökningen för den organisation, om hvilken sålunda nu närmast är fråga, skulle alltså, med jemnande af första organisationsårets kostnadssiffror, blifva: för fästningsartilleribataljonen

å Waxholm......... kr. 113,536:62; hvaraf för år 1886 kr. 96,800: —

för fästnings- och positionsartilleri

å Karlsborg ...... » 127,462:50; » » j> » » 66,000: —

minskadt med reservartilleriets

anslag................... » 31,275: —; _31,275: —

återstår att fylla kr. 209,724: 12; hvaraf för år 1886 kr. 131,525: —

Af reservartilleriets anslag skulle ett mindre belopp icke blifva genast tillgängligt, utan först i mån af den vid reservartilleriet ännu qvarstående fåtaliga personalens afgång, hvarföre intilldess måste anstå med antagande af den personal vid det nya artilleriet, för hvilken motsvarande medel behöfdes.

_ På det fästnings- och positionsartilleriets organisation må från början vinna full fasthet och derigenom undvikas de olägenheter, hvilka, på sätt jag framdeles vid fråga om trängen torde få tillfälle vidare erinra, äro med ett mera provisoriskt tillstånd förbundna, anser jag mig böra tillstyrka, att de nya anslagsmedel, som nu erfordras för fästnings- och positionsartilleriet, uppföras på ordinarie stat, för att, när sådant lämpligen kan verkställas, tillsammans med de för samma artilleri påräknade tillgångar från redan befintliga ordinarie anslag framdeles fördelas å de särskilda anslag i riksstaten, hvarunder medlen med afseende å utgifternas olika beskaffenhet böra slutligen upptagas.

*

Fjerde Imfyudtiteln. 41

Jag hemställer derföre, det Eders Kongl. Maj:t behagade föreslå Riksdagen:

att, med godkännande af omförmälda grunder för organisation af en fästningsartilleribatalj on å Waxholm Oscar Fredriksborg samt ett fästnings- och positionsartilleriregemente å Karlsborg jemte hvad som föreslagits beträffande personalens aflöning, till genomförande af den organisation af fästnings- och positionsartilleri, som enligt hvad förut blifvit nämndt skulle ega rum under år 1886, dels anvisa, utöfver de för svea och göta artilleriregementens 6 fästningskompanier jemte befäl samt för göta artilleriregementes å Karlsborg förlagda tygstat och till arfvoden åt kommendant och placemajor å Waxholm Oscar Fredriksborg nu anslagna medel, jemväl anslaget till reservartilleriet 31,275 kronor, i den mån det är eller blifver tillgängligt, dels och i riksstaten under fjerde hufvudtiteln näst efter anslaget till fältartilleriet uppuppföra under benämning »fästnings- och positionsartilleriet» ett nytt ordinarie reservationsanslag å jemnadt belopp 131,500 kronor;

äfvensom medgifva, att de besparingar, som under uppsättningstiden kunna å de för fästnings- och positionsartilleriet sålunda afsedda medel beredas, må, i likhet med hvad förut vid uppsättning af nya trupper varit medgifvet, af Eders Kongl. Maj:t disponeras för bestridande af uppsättningskostnader och öfriga med organisationens genomförande förenade utgifter.

Marinregemente!.

Anslaget till marinregementet, af hvilket anslag numera endast en del tages i anspråk för regementet, har likväl år från år i riksstaten uppförts till oförändradt belopp af 165,000 kronor, för att enligt Riksdagens medgifvande, i den mån anslaget redan vore eller ytterligare blefve disponibelt, användas till underhåll af garnisonen i Karlskrona.

Af marinregementets personal är fortfarande i tjenst ett större antal officerare och underofficerare med vederlikar, hvaremot af manskapet numera endast en distinktionskorporal qvarstår. I Riksdagens

G

[12.]

Delning af anslaget till marinregementet i två särskilda anslag.

42 Fjerde liufvudtiteln.

till Eders Kongl. Magt aflåta a skrifvelse den 10 maj 1884 angående reglerandet af utgifterna under fjerde liufvudtiteln för år 1885 anhöll Riksdagen, då det i betraktande häraf syntes vara lämpligt att det anslag, som vidare behöfdes till aflöningar för marinregementet, och det, som vore behöfligt för garnisonskommenderingen, blefve uppförda hvar för sig, det Eders Kongl. Maj:t täcktes för Riksdagen framlägga förslag om anslagets fördelning i nämnda syfte.

Sedan sådant förslag blifvit af Eders Kongl. Maj:t från arméförvaltningen infordradt, har arméförvaltningen med underdånig skrifvelse i ämnet af den 31 oktober 1884 öfverlemnat en öfver samtliga nuvarande utgifterna för marinregementet upprättad förslagsstat. Slutsumman i denna stat uppgår till 66,000 kronor, och har i staten tillika angifvits hurusom de deri för särskilda ändamål uppförda utgiftsbelopp grundade sig antingen på marinregementets aflöningsstat af den 26 januari 1864 eller på eljest gifna speciela bestämmelser. Arméförvaltningen har i följd häraf tillstyrkt, att af marinregementets nuvarande anslag, 165,000 kronor, det belopp, som motsvarar förslags statens slutsumma eller

66,000 kronor, måtte uppföras såsom anslag för marinregementet, och att återstoden, 99,000 kronor, måtte upptagas såsom anslag för garnisonskommenderingen i Karlskrona, äfvensom att det senare anslaget, med hänsyn till den inverkan på kostnaden för kommenderingens underhåll, vexlande prisförhållanden måste utöfva, måtte erhålla naturen af reservationsanslag, hvarigenom bereddes utväg att med den besparing, som under gynnsammare prisförhållanden något år kunde vinnas, möta tilläfventyrs inträffande stegring i utgifterna under annat år.

I öfverensstämmelse härmed hemställer jag, det Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen,

att det nuvarande anslaget till marinregementet,

165,000 kronor, må sålunda fördelas, att såsom ordinarie anslag för marinregementet upptages ett belopp af allenast 66,000 kronor och att, näst efter anslaget under fjerde hufvudtiteln till skjutskolor, uppföres, under benämning: ))garnisonskommendering i Karlskrona)», ett särskilt reservationsanslag å 99,000 kronor.

Fjerde hufvudtiteln.

43 Trängen.

Det för organiserande af 1 trängbataljon erforderliga anslag för år 1885 blef, i enlighet med Eders Kongl. Maj:ts förslag till sistlidne års Riksdag, anvisadt på extra stat med 198,000 kronor under medgifvande att de besparingar, som under uppsättningstiden kunde å de för trängen sålunda afsedda medel beredas, finge disponeras för bestridande af uppsättningskostnader och öfriga med organisationens genomförande förenade utgifter.

Sedan Eders Kongl. Maj:t, enär medel till särskild inspektör för trängen icke blifvit af Riksdagen anslagna, åt öfverstelöjtnanten, chefen för krigshögskolan m. in. Hemming Gadd uppdragit att, efter samråd med generalbefälhafvaren i fjerde militärdistriktet och generalintendenten, inkomma med yttrande och förslag angående de åtgärder, som för trängbataljonens uppsättning kunde under år 1885 blifva erforderliga, har öfverstelöjtnanten Gadd, bland annat, i underdånig skrifvelse den 12 november 1884 anmält, hurusom, så länge anslaget för trängen stode på extra stat, vissa svårigheter häraf uppstode vid organiserande af den trängbataljon, hvars uppsättning nu pågår. Då nemligen det befäl och underbefäl samt den civilpersonal, som från arméns regementen och corpser blefve öfverflyttade till trängbataljonen, der icke kunde uppföras på ordinarie stat, utan endast erhålla beställningar på förordnande och tills vidare, samt derföre icke heller kunde förmenas att, ehuru utan uppbärande af lön, qvarstå vid sina ordinarie tjenster vid andra regementen och corpser med rätt att dit återgå, måste det vara att befara, att afgången bland trängbataljonens befäl och underbefäl genom begagnandet af nämnda rätt skulle blifva starkare än som för tjenstgöringen och utbildningen särskild! vid ett nyuppsatt truppslag kunde vara nyttigt, hvarföre det vore synnerligen önskligt att trängbataljonens anslag blefve från nästkommande år uppfördt på ordinarie stat.

I verkligheten är den sålunda påpekade olägenheten icke ringa vid organiserande af ett vid vår armé helt och hållet nytt truppslag, der det måste vara af största vigt, att det befäl och underbefäl, som för detta truppslag med omsorg och kostnad utbildas, också får vid truppen bibehållas.

Då de vid trängbataljonen tjenstgörande officerare och underofficerare, så länge de vid bataljonen hafva anställning blott på extra stat, nödgas att, såsom förut blifvit nämndt, qvarstå vid de beställningar, som de på ordinarie stat innehafva vid andra regementen eller corpser,

[13.]

Uppförande på ordinarie stat af anslaget till trängen.

44 Fjerde hufvudtiteln.

blir häraf också en följd, att sistnämnda beställningar icke heller kunna fast besättas med andre personer, och de olägenheter, som uppkomma af ett sådant provisoriskt tillstånd, blifva, när detta tillstånd såsom här är fallet sträcker sig till ett större antal beställningar, hvarken få eller obetydliga.

I den af Riksdagen gillade stat för trängbataljonen, slutande i jemnad summa på 198,000 kronor, ifrågasätter jag icke någon förändring. Då emellertid den i aflöningsförmånerna ingående dagaflöningen icke för allt befäl och underbefäl beräknats för hela året, utan dagaflöningens tillgodonjutande under längre eller kortare tid af året måste blifva beroende af tjenstgöringsförhållandena och de särskilda bestämmelser, som deraf betingas, lärer i den aflöningsstat, som i sinom tid för bataljonen utfärdas, böra iakttagas, på sätt som skett i de af mig denna dag framlagda förslagsstaterna för fästnings- och positionsartilleriet, att dagaflöningen, i stället för att upptagas under hvarje särskild tjenst, sammanräknas och hopföres till en summa, af hvilken dagaflöningen skall bestridas, och på enahanda sätt torde böra förfaras med den till underbefälet utgående portionsersättning.

För öfrigt lärer anslaget till trängbataljonen såsom ordinarie anslag böra under uppsättningstiden ega reservationsanslags natur och torde det lämpligen först efter nämnda tids slut kunna uppdelas å alla de särskilda anslagstitlar i riksstaten, hvarunder anslagsmedlen med afseende å de olika behof, hvarför de äro afsedda, böra slutligen hänföras.

Jag tillstyrker således, det Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen,

att bland fjerde hufvudtitelns ordinarie anslag, näst efter anslaget till fortifikationen, uppföra såsom reservationsanslag, under benämning »trängen», det för trängbataljonen nu å extra stat anvisade anslag af 198,000 kronor;

äfvensom medgifva, att de besparingar, som fortfarande under uppsättningstiden må kunna å de för trängen afsedda medel beredas, må disponeras till bestridande af uppsätt.ningskostnader och öfriga med organisationens genomförande förenade utgifter.

Fjerde hufyudtiteln.

45 Värfvatle garnisonstruppernas rekrytering och aflöning.

Mer eller mindre berättigade anmärkningar hafva, såsom jag redan varit i tillfälle att framhålla, blifvit gjorda, angående det värfvade, garnisonerade manskapets tjensteförkållanden. Om än nämnda manskaps rent militära egenskaper vunnit ett ganska odeladt erkännande från fackmännens sida, har man dock påvisat i grunderna för detta manskaps antagande, tjenstgöring och aflöning vissa o egentligheter, som dels kunna ofördelaktigt inverka på manskapets moraliska egenskaper, och dels med all säkerhet vålla statsverket ökade utgifter, utan att den större kostnaden motsvaras af militära fördelar eller på ett ändamålsenligt sätt kommer manskapet till godo. Vissa modifikationer i dessa nu gällande grunder tillåter jag mig derför hos Eders Kongl. Maj:t förorda.

Den värfvade soldaten antages för närvarande i en ålder af 17 till 29 år med en kapitulationstid af minst 3 år, men äfven af 4, 5 till och med 6 år, efter hvilken tids slut han kan värfvas för ytterligare ett eller flere år. Rättighet till pension inträder efter upphunna 20 tjenste- och 40 lefnadsår.

Hvad till en början beträffar rekryteringsåldern, torde denna behöfva begränsas såväl i den ena som den andra riktningen. Då minimiåldern för inträde i tjenst vid rotehållet är 18 år, synes det mig, som om en tidigare rekryteringsålder icke bör förekomma vid do värfvade trupperna. Vid en tidigare ålder torde kroppskrafterna mer sällan nått den utveckling, att de kunna motstå de med soldatutbildningen förbundna ansträngningarna. Ej heller torde anlagen vid en tidigare ålder vara för de flesta så uppenbara, att de böra få — äfven under förutsättning af målsmans bifall — ingå aftal, afseende en tidrymd af ett eller flere år. Å andra sidan, då maximiåldern för inträde i tjenst vid indelta trupperna blifvit begränsad till 25 år, synes rekryteringsåldern vid de värfvade trupperna böra på lika sätt begränsas. Inträde i tjenst vid en senare ålder kan ej vara föranledd af håg och lust för militärtjensten, hvarförutom rekrytens mottaglighet för undervisning vid en senare ålder måste vara ringa. Antagande af stamrekryt med högre ålder innebär dessutom en misshushållning af det skäl, att ju äldre han är vid antagandet, desto färre äro de år, under hvilka han efter erhållen utbildning kan påräknas i härens led vid inträffande mobilisering.

ri4,]

Plan till reformerande af de garnisonerade truppernas tjenstgörings- och aflöningsförhållanden.

46 Fjerde hufvudtiteln.

En begränsning af kapitulationstiden vid det första antagandet torde likaledes vara ändamålsenlig. Att bestämma denna längre, än livad de militära fordringarna göra nödigt, är utan tvifvel att försvåra rekryteringen. Att förbinda sig till militärtjenst för ett flertal år, innan man ännu pröfvat denna tjensts natur, måste alltid kännas motbjudande för hvar och en, som icke af omständigheterna är tvungen att ordna sig efter stundens behof, utan omtanke för framtiden. Visserligen medgifves för närvarande, oafsedt kapitulationen, afsked »för framtida väl» i ganska stor utsträckning, men mången gång lärer befrielse från eu flerårig militärtjenst blifva oneklig af anledningar, hvilka dock icke äro af den beskaffenhet, att de berättiga till afskeds beviljande. Ju kortare tid det första aftalet kan omfatta, desto större utsigt sålunda till en god trupp. Men å andra sidan måste denna tid vara så lång, att de militära intressena blifva fullt tillgodosedda. Så länge måste den antagne soldaten qvarstå, att han blifver i tillfälle förvärfva de egenskaper och den skicklighet, som af honom såsom stamsoldat fordras. Senaste landtförsvarskomité ansåg första aftalet böra omfatta minst 2 år. Äfven jag anser denna tid väl vald för ett första aftal med en vid de värfvade trupperna inträdande soldat. Eu ytterligare afkortning deruti bör ingalunda förekomma. De fordringar, som ställas å våra stamsoldater, nemligen att icke allenast vara ett stöd i ledet för de mindre öfvade beväringssoldaterne, utan ock under freden rekrytera underbefälsklassen och vid mobilisering ersätta den stora brist deruti, som då förefinnes, samt vidare att under kriget utgöra den slutliga reserven för afgångne bland befälet, göra det väl behöfligt att i regeln hvarje stamsoldat genomgår, förutom rekrytskola, äfven en korporalskola. Härtill är likväl en tjenstetid om 2 år tillräcklig.

Att medgifva aftal om längre tjenstetid än 2 år vid soldatens första antagande finner jag icke öfverensstämmande vare sig med de militära intressena eller, såsom redan blifvit antydt, med individens egen fördel. De militära anlagen, sådana de utvecklat sig under de två första årens tjenstgöring, samt den derunder visade stadga och pålitlighet i och utom tjensten böra ur kronans synpunkt blifva bestämmande vid fråga om önskvärdheten af ett ytterligare qvarblifvande i tj ensten.

Men äfven den tid, för hvilken enligt nu gällande bestämmelser nytt tjensteaftal kan afslutas, anser jag tarfva sådan inskränkning, att rekapitulation ej må ske för längre tid än högst 3 år hvarje gång, efter som icke ett mångårigt aftal, utan endast fortfarande ådagalagdt

47 Fjerde hufyudtiteln.

intresse för tjensten och godt uppförande böra härvid vara afgörande. Det är derjemte nödvändigt att bestämma en viss åldersgräns för den obefordrade, värfvade soldatens qvarhållande i nummer, och har jag icke anledning att frångå hvad senaste landtförsvarskomité i detta afseende föreslog såsom gräns, eller fylda 31 år.

För den, som icke derförinnan kommit i åtanke till befordran, kan icke tjensten erbjuda intresse, och hans längre qvarstannande i tjenst kan ej heller från militär synpunkt vara af något värde, men väl ådraga staten pensioneringsskyldighet vid det slutliga afskedstagande!.

Bestämmelserna angående rekapitulation borde i sammanhang härmed förändras jemväl i syfte att begränsa antalet af de under lång tid Renande soldater. Endast härigenom kan en någorlunda jemn omsättning inom stamstyrkan åstadkommas. Likväl torde härutinnan icke lämpligen böra meddelas ovilkorlig föreskrift, utan det böra lemnas öppet, att, om än endast i nödfall, derifrån göra undantag under missgynnande konjunkturer för rekryteringen. Jag anser det sålunda kunna stadgas, att i allmänhet ej mer än högst 15 procent af stammens nummerstyrka vid hvarje regemente eller corps må utgöras af manskap med längre än 6 års tjenstetid.

Visserligen är det af betydelse, att en del manskap — utmärkt icke allenast för skicklighet i de militära färdigheterna, utan äfven fölen större tjenstevana och en fastare disciplin — bibehålies i stamtruppen under en längre följd af år. Men redan med den nuvarande medeltjenstetiden vid de garnisonerade trupperna, 5,96 år, hvilken äfven vid en förändring i öfrigt af tjenstgöringsförhållandena man bör söka att genom förbättrad aflöning för rekapitulanter bibehålla, är denna fordran ganska väl tillgodosedd och, för att än ytterligare göra detta, på ett fullt ändamålsenligt sätt, borde enligt min mening, som jag här nedan skall vidare utveckla, vid de garnisonerade trupperna tillfälle att vinna befordran till korporal och vice korporal beredas för ett något ökadt antal soldater. Härigenom binder man det dugligaste och pålitligaste manskapet till långvarigare tjenst, utan att flertalet qvarstannar längre än hvad önskligt är för tillgodoseendet af deras utbildning såsom stamsoldater. Med en medeltjenstetid af omkring 6 år kan man dessutom påräkna, särskildt vid förlängning af beväringens krigstjenstskyldighet, att den värfvade stammens styrka vid en inträffande mobilisering skall på ett värdefullt sätt utsvälla genom upptagande af beväringsskyldige f. d. stamsoldater, hvillca ett eller annat år förut lemnat tjensten och sålunda kunna antagas fortfarande på ett tillfredsställande sätt fylla en plats i stammen. Med ytterligare förlängning

48 Fjerde Imfrudtiteln.

af medeltjenstetiden komme denna väl behöfliga reserv för den fåtaliga stammen att mer och mer minskas.

Mot anordnandet af det värfvade manskapets nuvarande tjenstgöring framställer sig en del anmärkningar. Inträdet vid de garnisonerade trupperna har i regeln medfört ständig tjenstgöring så länge anställningen varat. Då det första aftalet omfattat 3 — 6 år, har vid dessa trupper sålunda förekommit eu mångårig oafbruten tjenstgöring. Någon fullständig planmessighet i sjelfva utbildningen har derföre icke nödvändigt behöft eg a rum. Den för ändamålet anslagna tiden har varit så rundlig, att någon på förhand uppgjord begränsning af tiden för soldatens genomgående af vissa utbildningsskeden icke varit af förhållandena påkallad. Då nyvärfvade rekryter ingått i tjenstgöring å alla tider af året, har stor oregelbundenhet med hänsyn till rekrytskolornas längd för olika individer deraf uppkommit, hvaraf äfven följt, att en viss ojemnhet ej kunnat undvikas med afseende å det arbete, som af dem kräfts vid olika tider i rekrytskolan. I nära anslutning till rekrytskolorna har ej heller soldatens vidare utbildning anordnats. Manskapets fleråriga tjenstgöring i garnisonsorterna har medgifvit underbefälsskolors anordnande, när omständigheterna i öfrigt dertill kunnat gifva anledning. Under senare år har väl en viss sträfvan gjort sig gällande att under de första tjensteåren fullborda soldatens utbildning såväl till soldat som ock till underbefäl, men förhållandena hafva dock gestaltat sig så, att i det hela soldatens tid tagits ganska ojemnt i anspråk, i det han varit under vissa tider strängt sysselsatt med teoretisk och praktisk utbildning, men under andra åter hänvisad till en mer eller mindre tidsödande garnisons- och kaserntjenst. Om detta senare under de första tjensteåren varit ett mer sällan förekommande un dan tagsförhållande, har det deremot efter genomgåendet af rekrytoch underbefälsskolorna blifvit regeln. Det äldre manskapets militäröfningar hafva hufvudsakligast varit förlagda till de s. k. exercismångderna april, maj och juni. Under öfriga delen af året hafva de militära öfningarna varit af natur att mer sysselsätta folket, än ytterligare utbilda det, och manskapet i öfrigt användts till vaktgöring, handräckningar in. m., som visserligen kunnat taga dess tid i anspråk, men säkerligen icke odlat dess intelligens. I alla händelser har mycken tid för detsamma blifvit öfrig till sysslolöst lif eller tillfälligt förvärf, och beggedera äro ofta nog, särskildt i de stora garnisonsstäderna, anledningar till oordentligt lefnadssätt. Visserligen har befälet under senare tider på ett erkännansvärdt sätt sökt intressera manskapet för nyttig sysselsättning såsom läsning m. in. under den lediga tiden, an-

Fjerde hufvudtiteln. 49

ordnat för detsamma underhållande samqväm med föredrag, sång o. s. v.; och orätt vore att förneka det icke nykterhet med deraf följande ordentlighet mer och mer vunnit utbredning bland de garnisonerade trupperna. Detta loford gäller i första rummet det yngre manskapet, särskildt under de tider, då det är strängt sysselsatt i rekrytoch underbefälsskolor. Man kan icke förneka och får icke vara blind derför, att sjelfva de nuvarande tjenstgöringsförhållandena i mycket äro egnade att bidraga till utvecklandet af mindre goda moraliska egenskaper hos den äldre, obefordrade garnisonerade soldaten och framför allt till att hos honom grundlägga obenägenhet för ett verksamt och nyttigt lif efter afskedstagandet. Den mångåriga garnisonstjensten, hvarunder han, född och klädd af staten, lefver ett bekymmerlöst lif, vänjer honom alltför lätt ifrån de borgerliga sysselsättningarna, Sedan han under många år varit borta från dessa, kan han blott med svårighet åter blifva en verksam arbetare i det praktiska lifvet, oaktadt han under sin tjenst utan tvifvel förvärfvat sig en del kunskaper, som borde, vara honom under alla förhållanden till gagn och nytta.

För att emellertid afhjelpa det nuvarande systemets brister, synes det mig, som vid bestämmandet af det värfvade manskapets tjenstgöring borde såsom en ledande grundsats tillämpas, att denna, liksom vid indelta trupperna, inskränkes till den för manskapets utbildning afsedda tiden, hvilken tid härför så planmessigt som möjligt tages i anspråk.

Inom de stora europeiska arméerna tillgodoses soldatens utbildning genom en första grundläggande utdaning i rekryt- och’ underbefälsskolor, hvarunder den militära uppfostran fullständigt tillgodoses och efter hvilkas slut manskapet hemförlofvas, för att derefter åter inställa sig till kortare, tid efter annan återkommande repetitionsöfningar, hvarunder, såsom namnet tillkännagifver, nödig repetition af det i skolorna genomgångna eger rum, hvarförutom derunder företagas de mer omfattande, för såväl befälets som manskapets utbildning nödiga öfningar, hvilka endast kunna verkställas med större afdelningar, än som i rekryt- och underbefälsskolorna stå till förfogande. Dessa af erfarenheten vitsordade grunder för soldatutbildningen borde äfven hos oss tillämpas i fråga om de värfvade trupperna, der icke några af organisationen,. härflytande egendomligheter kunna uppställa hinder derför. Jag anser således, att den värfvade soldaten bör under den tjenstetid af 2 år, hvartill han förbinder sig vid det första aftalet, genomgå en rekrytskola och eu omedelbart derpå följande korporal-

so

Fjerde hufvudtiteln.

skola, efter hvars sint han hemförlofvas, såvida han icke erbjudes och finner med sin önskan öfverensstämmande att genomgå en sergeantsskola för mottagande af eu för befordran till de högre underbefälsgraderna behöflig, mera omfattande undervisning.

Någon erinran mot de tider, som 1883 års härordningsförslag förutsatte för dessa skolor, har jag icke att göra, aldrahelst erfarenheten från våra nuvarande garnisonerade trupper bestyrkt deras lämplighet.

Såsom ett nödvändigt vilkor för utbildningens ordnande på berörda sätt lärer böra föreskrifvas, att tjenstgöringen för årets samtlige rekryter i regeln tager sin början å en och samma dag, lämpligast den 1 november, från hvilken dag deras tjenstetid äfven skulle räknas, utan att likväl hinder mötte, att, om förhållandena det påfordrade, en eller annan nyan tagen rekryt, som vore i saknad af sysselsättning, finge redan före nämnda dag inträda i tjenstgöring, eller att, der brist i antalet rekryter vid skolans början förefinnes, denna brist finge under den närmast följande tiden fyllas. För att icke rubbningar i utbildningsplanen i sin helhet härigenom måtte uppkomma, borde äfven i dylika undantagsfall såväl tjenste- som tjenstgöringstiden räknas från den ordinarie tiden för rekrytskolans början.

Hvad beträffar rekapitulanternes tjenstgöring anser jag att, i öfverensstämmelse med den nyss förordade utbildningsplanen för det värfvade manskapet, desse skulle inkallas att tjenstgöra i allmänhet endast under 30 dagars repetitionsöfningar årligen (fortifikationstruppernas mångsidiga öfningar torde för dem kräfva någon förlängning i denna tid), och att under årets öfriga del de skola vara permitterade, utan rättighet att då af statsverket åtnjuta annat än sin lega, hvarföre sådant skulle ingå såsom vilkor vid tjensteaftalet.

Endast i Stockholm och å Vaxholm betinga garnisonsförhållandena undantag härutinnan, i det att vid hvarje af gardesregementena samt vid fästningsartilleriet å Vaxholm måste ifrågasättas en garnisonskommendering, utom de vanliga skolorna. Artilleriets och fortifikationstruppernas handtverkare beräknas ständigt tjenstgörande.

De anmärkningar, som ofvan blifvit riktade mot det äldre manskapets tjenstgöring vid våra garnisonerade trupper, skulle med införandet af den föreslagna tvångspermitteringen komma att förfalla. Man har visserligen uttalat farhåga att denna permittering skulle försvåra rekapitulationen och lemna de äldre soldaterne öppet endast att här och der söka en mer tillfällig arbetsförtjenst. Detta skulle väl kunna blifva händelsen, om icke permitteringen vore förbunden med trygghet för permittenten att utan afbrott egna sig under hela året

51 Fjerde hufvudtiteln.

utom en månad åt de borgerliga sysselsättningarna. Han kan således utan hinder af tjensten binda sig vid fast sysselsättning och skapa sig ett hem liksom våra indelta soldater; och förebilden härvid finner man i jägaren vid Vermlands fältjägare corps samt den indelte soldaten i Skåne, Dalarne och Norrland, bland hvilkas löneförmåner torp icke ingår och mot hvilkas lefverne inga deraf orsakade anmärkningar förekomma. Under förutsättning att den värfvade soldatens aflöningsförmåner förbättras på sätt, jag här nedan föreslår, bör han efter de två första tjensteåren, hvarunder hans tid och uppmärksamhet tagas i anspråk af ett strängt arbete i rekryt- och korporalsskolor, kunna återgå till de borgerliga sysselsättningarna, från hvilka han icke hunnit blifva afvänjd, med en sparad penning, som i icke ringa mån skall underlätta detta. De fördelar, som derefter erbjudas honom såsom rekapitulant, äro dessutom så stora, att de ganska väsentligt böra bidraga att betrygga hans ställning såsom en nyttig samhällsmedlem. Föreskrifterna kunna dessutom så affattas, att endast de, som visa goda anlag och ett stadgadt uppförande, erbjudas att rekapitulera, och utan tvifvel skall befälet vid rekapitulanternes antagande gifva dem företräde, som visa sig mellan de årliga repetitionsöfningarna ega fast och passande sysselsättning. Tvångspermitteringen skall således utan tvifvel blifva en häfstång för höjandet af den värfvade soldatens anseende och lemna honom tillfälle att redan under tjenstetiden så ordna för framtiden, att hans ställning äfven efter afskedet är betryggad.

Men tvångspermitteringen skall dessutom för statsverket medföra en högst väsentlig besparing. Redan för närvarande är visserligen permittering af äldre manskap vid de garnisonerade trupperna i icke ringa utsträckning både medgifven och beräknad, men erfarenheten har visat, att, då det är beroende uteslutande af manskapets fria vilja att begagna sig af detta medgifvande eller ej, manskapet i långt mindre grad än man önskat begagnar sig deraf samt att antalet permittenter år från år minskats. Under år 1882 funnos sålunda under permitteringstiden ej flere än i medeltal 1,766 permitteringstagare, inberäknadt vakanta nummer, i stället för det enligt plan beräknade antalet af 2,503 stycken. Orsaken till denna företeelse torde vara att söka i de bättre förhållanden med afseende på föda, beklädnad, inqvartering o. s. v., under hvilka den värfvade soldaten numera lefver mot fordom. Stora kostnader utöfver de beräknade åsamkas emellertid statsverket härigenom, hvilka kostnader med införande af den tvungna permitteringen kommc att besparas.

Innan jag öfvergår till frågan om denna besparings storlek, tillåter

52 Fjerde hufuidtiteln.

jag mig framhålla de förändringar med afseende å manskapets aflöning, hvilka stå i det närmaste samband med de här ofvan ifrågasatta nya bestämmelser rörande manskapets antagande och tjenstgöring. I samma mån som dessa bestämmelser kunna verka försvårande för nummerstyrkans hållande i fullt antal, blifver nemligen nödigt att förbättra den värfvade soldatens aflöning. Svårt torde det emellertid vara att på förhand afgöra huru förändringarna i tjenstetid och tjenstgöringsförhållanden kunna verka. De föreslagna vilkoren såväl för inträde i tjenst som ock för rekapitulation, det strängare arbetet i rekryt- och underbefälsskolor, som en begränsad utbildningstid måste medföra, samt den ifrågasatta tvungna permitteringen torde dock skäligen betinga förhöjning i den värfvade soldatens aflöningsvilkor, såvida all anledning till tvifvel på möjligheten att hålla den värfvade stammen fulltalig skall kunna undanrödjas. I alla händelser torde en förhöjning i aflöningen i icke ringa grad medverka till ernåendet af det mål, hvartill samtliga här gjorda framställningar syfta, nemligen den värfvade stammens höjande i alla afseende!!. Genomförandet af de ifrågasatta förändringarna skulle för öfrig!, äfven om aflöningen höjes, i det hela medföra så stora besparingar enligt hvad här nedan närmare skall visas, att medgifvande på samma gång af en dylik förhöjning måste äfven ur denna synpunkt anses billigt. Såväl Eders Kongl. Maj:t som Riksdagen hafva redan vid pröfvandet af staten för den under uppsättning varande trängbataljonen behagat godkänna de för bataljonens stammanskap föreslagna aflöningsbelopp, hvilka blifvit satta med hänsyn till tjensteförhållanden, som i allt öfverensstämma med dem, jag här ofvan förordat att tillämpas vid samtliga garnisonerade trupper, och de i staten för trängbataljonen upptagna aflöningsgrunderna anser jag också böra införas vid de garnisonerade trupperna i allmänhet.

Med tillämpning af dessa grunder för aflöningen skulle denna komma att utgå sålunda:

a) under ständig tjenstgöring:

för soldat ] rekryt—.......................................................

I rekapituiant.............................................

(beroende den verkliga siffran på logans belopp)

» vice korporal .............................................................

» korporal eller andre konstapel ............................

» distinktionskorporal eller förste konstapel.......

b) för manskap, tjenstgörande 1 månad, hemförlofvade 11 månader:

soldat, rekapituiant ........................................................... högst 90 kronor

högst 160 kronor

» 200 »

» 260 )>

)) 320 »

» 380 »

Fjerde Imf vild titeln.

vice korporal.......................................................... högst 120 kronor

korporal eller andre konstapel......................................... )) 150 »

distinktionskorporal eller förste konstapel .................. » 180 »

Nämnda aflöningsbelopp synas mig lemna tillräcklig trygghet för nummerstyrkans bibehållande i fullt antal. En ytterligare anordning, som skulle medverka dertill och tillika innebära andra beaktansvärda fördelar, anhåller jag nu få med några ord beröra.

Redan förut har jag framhållit önskvärdheten af ett något förökad t antal underbefäl vid de värfvade trupperna, för att dugligt och pålitligt manskap måtte genom erbjuden befordran qvarhållas i stammens led till värdefullt stöd för dess yngre element. Rekapitulationen i sin helhet måste också derigenom underlättas och den känbara bristen å underbefäl, hvilken nu vid en mobilisering skulle uppstå, kräfver en sådan åtgärd. Något förökande af nummerstyrkan åsyftar jag härmed icke, utan endast beredande af en del underbefälsarfvoden utöfver de redan befintliga på det sätt att dylika arfvoden för distinktionskorporaler (1. konstaplar), korporaler (2. konstaplar) och vice korporaler uppfördes till ett antal af sammanlagdt 146. I detta antal ingå arfvoden för 36 sjukvårdskorporaler (2. konstaplar) och sjukvårds vice korporaler, enär det är angeläget att den del af stamtruppen, som utbildas till sjukvårdssoldatens vigtiga kall, erhåller någon utsigt till befordran på det derigenom åt hären måtte bevaras sådane sjukvård ssoldater, som genom särskild fallenhet för sitt kall och större skicklighet deruti kunna vid mobilisering i någon mån lindra olägenheterna af den stora brist å läkarekrafter, hvilken vid ett sådant tillfälle måste hos oss blifva synnerligen kännbar.

För tillgodoseende af det å Waxholm förlagda fästningsartilleriets behof skulle dessutom erfordras 2 batterihandtverkarearfvoden.

Till utrönande af de förändringar i kostnader, som tillämpningen af här föreslagna grunder för manskapets anställning, aflöning och tjenstgöring vid de garnisonerade trupperna, skulle medföra, har jaglåtit uppgöra fullständiga beräkningar. Af dessa framgår att dervid uppkommer:

å beklädnads- och underhållskostnad en årlig besparing af kr. 715,411: 75 mot en ökad rekryterings- och aflöningskostnad af )) 221,583: —

eller i sin helhet en besparing af ................................... kr. 493,828: 75

hvilken besparing, under förutsättning att repetitionsöfningarna vid fortifikationstrupperna utsträckas till

60 dagar, nedgår med ......................................................... kr. 13,937: 50

eller till.......................................................................................kr. 479,891: 25

54 Fjerde hufnidtiteln.

Eu annan besparing, som vid tillämpning af bär föreslagna grunder för tjenstgöringens ordnande kan vid det garnisonerade rytteriet åstadkommas, är slutligen den, som uppkommer gefiom utackorderande, mellan de årliga repetitionsöfningarna, af de stamhästar, hvilka ej äro behöfliga för de under året pågående skolorna. Med tillämpning af de för dylik ^ackordering i 1883 års härordningsförslag angifna grunder och under antagande att vid lifgardet till häst 60 och vid kronprinsens husarregemente 278, eller tillsammans 338 hästar utackorderas, skulle på detta sätt kunna påräknas en årlig besparing af 91,159 kr. 20 öre. Som det vid dylik utackordering är nödvändigt tillse, att hästarne icke må komma i sådana händer eller användas till sådant bruk, att deras för kavallerihästar nödiga egenskaper försämras, torde dock till en början icke hela det nämnda antalet lediga hästar kunna med fördel bortlemnas, utan i sådant hänseende böra tills vidare beräknas ett mindre antal, förslagsvis 30 vid lifgardet till häst och 100 vid kronprinsens husarregemente eller tillsammans 130 hästar, och komme då den här ifrågavarande besparingen att i allt fall uppgå till omkring 47,000 kr.

Sammanläggas de bär ofvan under olika förutsättningar beräknade besparingar komma dessa att uppgå till emellan 584,987 kronor 95 öre och 526,891 kronor 50 öre och skola de sålunda i hvarje fall uppgå till mer än 500,000 kronor ärligen, ett belopp tillräckligt stort, att ensamt för sig väl motivera de förändringar i grunderna för manskapets vid de garnisonerade trupperna anställning, tjenstgöring och aflöning, som af mig bär ofvan blifvit ifrågasatta.

På grund af hvad jag sålunda varit i tillfälle att anföra, anhåller jag lå på följande sätt sammanfatta de bestämmelser, jag anser borde blifva gällande i fråga om manskapets anställning, tjenstgöring och aflöning vid de garnisonerade trupperna:

l:o. Erforderligt antal stamrekryter för de garnisonerade trupperna anskaffas genom frivilligt aftal och mot den aflöning, som här nedan sägs.

2:o. För att blifva antagen till stamrekryt fordras: att åtnjuta medborgerligt förtroende, att vara till krigstjenst duglig samt att hafva fylt 18, men ännu ej 26 år.

3:o. Tjenstetiden bestämmes vid första aftalet till två år och kali sedermera förlängas, hvarje gång med ett, två, eller högst tre år; dock att icke någon må obefordrad i tjenst qvarstå längre än till den 1 november det år, under hvilket han fyller 31 år; börande i allmänhet ej mer än 15 procent af stammens nummerstyrka vid hvarje regemente eller corps utgöras af manskap med längre än 6 års tjenstetid. Stam-

55 Fjerde hufvu <1 titeln.

rekryts tjenstetid beräknas städse från den 1 november det år, under hvilket ban antages. Hans tjenstgöring bör ock i regeln taga sin början den 1 november, dock må stamrekryt undantagsvis äfven på andra tider inträda i tjenstgöring.

4:o. Stamsoldat erhåller sin första utbildning i en rekrytskola om ett år, hvarefter han genomgår en korporalskola, som vid fotfolket, fästnings- och positionsartilleriet samt trängen varar i åtta månader och vid rytteriet, fältartilleriet samt fortifikationstrupperna ett år. Permittering, företrädesvis till helger och under skördetiden, kan under denna tid ske till den utsträckning regementschefen finner lämpligt.

Stamsoldat, som det önskar, kan efter genomgången korporalskola beviljas inträde i sergeantskola, som pågår under ett år och i hvilken meddelas den utbildning, som erfordras för befordran till underofficer.

5:o. Soldat, som efter den i punkt. 3 omförmälda första tjenstetid af 2 år ånyo vinner anställning i stammen (rekapitulant), inkallas i allmänhet endast till 30 dagars repetitionsöfningar årligen, så vida icke rikets försvar eller upprätthållande af inre ordningen annorlunda kräfver.

För fortifikationstrupperna kommer dock rörande repetitionsöfningarnas längd bestämmelse att årligen meddelas af Kongl. Maj:t efter förslag af chefen för fortifikationen.

6:o. Af manskapsstyrkan förblifver, utom den del, som tjenstgör i de uti punkt. 4 omnämnda skolor, följande i ständig tjenstgöring, nemligen:

vid hvartdera af svea och andra lij'gardesregementena 300 man, korporaler, vice korporaler och soldater;

vid lifgardet till häst 150 man, korporaler, vice korporaler och ryttare; vid artilleriregementena samtlig^ batterihandtverkare; vid fästning sartilleriet ä Waxliohn så stor styrka att, inberäknadt manskapet i rekryt- korporal- och sergeantskolor, 200 man, korporaler, vice korporaler och soldater äro i tjenstgöring; samt

vid fortifikationstrupperna samtlige handtverkssoldater.

7;o. För stamsoldat beräknas för de två första åren af hans anställning i stammen i rekryteringskostnad och lega sammanlagdt högst 80 kronor för begge åren samt vidare, då han är inkallad i tjenstgöring, månadslön af 10 kronor, qvarter in natura, underhåll, beklädnad och utredningspersedlar m m. Lega och månadslön utbetalas icke under löpande tjensteår till fulla beloppet, utan innehålles deraf en lämplig summa, hvilken förräntas till den tid, då soldaten efter afslutad korporalskola hemförlofvas.

56 Fjerde hufvudtiteln.

För stamsoldat, som efter de två första årens anställning blifver antagen att fortfarande qvarstå i stammen, beräknas lega af högst 80 kronor för hvarje år, hvarunder han sålunda qvarstår, samt för öfrigt under tjenstgöring enahanda förmåner, som i förestående mom. 1 finnas upptagna.

8;o. Dessutom utgå månadsarfvoden för vissa beställningar sålunda:

till distinktionskorporal (1. konstapel), inkallad i tjenstgöring................................................................................... kronor 15: —

» distinktionskorporal (1. konstapel), icke inkallad i

tjenstgöring .............................................................................. » 7: 50

» korporal (2. konstapel), inkallad i tjenstgöring............ » 10: —

» » » icke inkallad i tjenstgöring ... » 5: —

» vice korporal, inkallad i tjenstgöring............................ » 5: —

» » » icke inkallad i tjenstgöring ..................... » 2: 50

)> batterihandtverkare (handtverkssoldat), inkallad i

tjenstgöring ........................................................................... » 10: —

» batterihandtverkare (handtverkssoldat), icke inkallad i

tjenstgöring ............................................................................. » 5: —

9:o. Korporal eller soldat, tjenstgörande i högre grad än han innehar, åtnjuter under den tid tjenstgöringen varar ett tillskott i sitt månadsarfvode, motsvarande skilnaden mellan detta och den högre gradens månadsarfvode.

10:o. Stammanskapets månadslön utbetalas för tjenstgöring, som varar en half månad eller derunder, med half, för tjenstgöring öfver en half till och med en månad med hel, och för tjenstgöring öfver en till och med l'/2 månad med en och eu half månads aflöning o. s. v.

På förut anförda skäl anser jag, att tillika månadsarfvoden för nedanstående antal nya underbefälsplatser vid de garnisonerade trupperna, borde uppföras, nemligen:

för distinktionskorporaler, korporaler, vice korporaler. s:ma

30 62 - 107

3 — = 9

7 — = 16

4 — = 8

_2_4 = 6

Summa 34 46 66 = 146

Nu förekommer likväl, att eu tillämpning af här ifrågasatta grunder för de garnisonerade truppernas uppsättande och underhåll låter sig verkställas endast småningom och i den mån, kontrakten med det nuvarande manskapet hinna utlöpa, att såsom följd häraf de förändringar, som blefve erforderliga i de för dessa truppers vidmakthållande nu uppförda anslag, ej heller kunna omedelbart företagas, samt att å anslaget till »värfvade garnisonstruppernas rekrytering och aflöning» för närvarande förefinnes en ganska betydlig besparing, som gör det möjligt att utan förhöjning å samma anslag tills vidare bestrida de förökade utgifter, hviika i anledning af förändringen komme att drabba detta anslag, på samma gång utgifterna å underhållsanslagen minskades, hvarföre en reglering af vederbörande anslag ej vid denna statsreglering kan ifrågasättas.

Vid dessa förhållanden och då Eders Kongl. Maj:t beslutat att för 1885 års Riksdag framlägga förslag till hy värnpligtslag, hvars bestämmelser, på sätt förut blifvit antydt, måste i vissa afseenden ega inflytande på föreskrifterna rörande stamsoldaten och särskildt i fråga om hans tjenstetid, samt Eders Kongl. Maj:t derjemte, i enlighet med min här förut gjorda hemställan, torde vilja till Riksdagen framställa förslag om beviljande af medel till uppsättande af fästnings- och positionsartilleri med organisation och tjenstgöringsförhållanden öfverensstämmande i allo med den af mig nu närmare utvecklade plan, synes mig att i afvaktan på afgörandet hos Riksdagen af nämnda två frågor Eders Kongl. Maj:t nu lämpligen borde låta anstå med fattande af definitivt beslut i det här föreliggande ämnet.

Men det måste å andra sidan vara af icke ringa vigt att Riksdagen vid pröfning af de förslag till förbättringar i landtförsvaret, som till densamma nu hänskjutas, ej må sakna kännedom om Kongl. Maj:ts åsigt rörande den af mig framlagda plan att, samtidigt med förbättrande af de garnisonerade truppernas tjenstgöringsförhållanden och

8 Fjerde hufvudtiteln.

transport: 15

vid göta artilleriregemente

vid 10 fältbatterier .................. 6

)> 3 fästningskompanier......... 9

» vendes artilleriregemente

vid 10 fältbatterier ................. 4

» fortifikationstrupperna .............. —

Iakttagande åt förut föreslaget tillägg till anslaget.

[15.]

Uppsättning af stamhästar för sappörbataljonen ro. m.

58 Fjerde hufvudtiteln.

ställning, tillika genom inskränkande af den tid, hvarunder soldaten af statsverket klädes och födes, bereda besparingar, hvilka beräknats böra efter band blifva fullt tillräckliga att betänka kostnaderna för den bos Riksdagen föreslagna utveckling ej allenast af specialvapnen utan äfven af intendenturen.

Det är derföre jag i underdånighet hemställer, det Eders Kongl. Maj:t täcktes redan nu i princip godkänna den af mig bär förut utvecklade plan till ordnande af de värfvade garnisonerade truppernas tjenstgörings- och aflöningsförbållanden, men att dock tills vidare finge anstå med beslutande af föreskrifter i ämnet och bestämmande af den tidpunkt, från hvilken samma föreskrifter borde vid de garnisonerade trupperna efter hand vinna tillämpning.

Enligt hvad förut blifvit yttradt vid fråga om förändrande af svea artilleriregementes två fotbatterier till två åkande batterier med förläggning i Jemtland, erfordras för detta ändamål, och då behofvet blefve af ordinarie natur, att anslaget till rekrytering och aflöning,

nu .......................................................................................... kronor 859,212: —

erhåller ett tillägg af....................................................... » 14,223: —

hvarefter anslaget skulle komma att utgöra ............ kronor 873,435: —

Remontering och skoning m. m. för värfvade kavalleriets, artilleriets och fortifikationstruppernas hästar.

I underdånig skrifvelse den 10 september 1883 hade chefen för fortifikationen anfört, hurusom i sappörbataljonens utbildning uppstode en känbar brist derigenom, att denna trupp icke, såsom pontonierbataljonen, vore i besittning af hästar. Manskapet vore i följd deraf alldeles främmande för körning och hästskötsel, och underbefälet ej ridkunnigt, liksom äfven officerarne saknade den öfning i ridning, utan hvilken de svårligen kunde i fält utföra de uppdrag, som kunde blifva dem ålagda. Derföre hade ock i alla organisationsförslag, som under senare åren blifvit utarbetade, samtliga ingeniörtrupperna tilldelats det för fredsöfningarne erforderliga antal stamhästar.

Vid pontonierbataljonen utgjorde dessa stamhästars antal för närvarande 20 stycken, oberäknadt de 10 hästar, som tillhöra fältsignalkompaniet. Visserligen ansåge chefen för fortifikationen sappörbatal-

59 Fjerde hufvud titeln.

jonen vara i behof af ett lika antal för öfningarnes fullständiga bedrifvande, men stallrum kunde å Karlsborg ej för närvarande i fästningsbyggnadens hus beredas för flera än 8 stycken och, då detta antal medgåfve att öfva en afdelning af två trespända vagnar med en beriden officer och ett underbefäl, syntes till en början med 8 hästar den känbaraste bristen blifva någorlunda fylld.

Chefen för fortifikationen hemstälde fördenskull att af Riksdagen måtte begäras medel för dessa hästars anskaffning och underhåll.

Eders Kongl. Maj:ts med anledning häraf till 1884 års Riksdag framstälda förslag om beviljande af förhöjning dels i nu förevarande anslag till remontering och skoning med 590 kronor och dels med

3,000 kronor i fourageringsanslaget, eller tillsammans 3,590 kronor, blef emellertid icke af Riksdagen bifallet.

Chefen för fortifikationen har nu i sin skrifvelse den 15 november 1884, under åberopande af hvad han redan förut anfört rörande behofvet af stamhästar vid sappörbataljonen, gjort förnyad framställning om beredande af medel för berörda ändamål.

Då jag fortfarande är af den mening, att det för sappörbataljonens behöriga utbildning är nödigt att bataljonen förses åtminstone med det antal hästar, hvarom chefen för fortifikationen hemstält, samt kostnaden för detta behofs afhjelpande, på sätt den i statsrådsprotokollet den 9 januari 1884 i sådant afseende meddelade närmare utredning visar, är föga betydlig, får jag, med åberopande af samma utredning samt under erinran att, enligt hvad deri omförmälts, särskildt anslag för den till omkring 5,000 kronor beräknade kostnaden för första uppsättningen af hästarne jemte nödiga inventarier kan umbäras, enär denna kostnad torde kunna från eljest tillgängliga medel bestridas, härmed, i underdånighet hemställa, det Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen,

att, till beredande af medel för remontering och underhåll af 8 stamhästar vid sappörbataljonen, höja

anslaget till remontering och skoning med .......................................... kronor 590: —

samt anslaget till fouragering med

ett belopp af.................................. » 3,000: —

tillsammans kronor 3,590: —

Med anledning af den ifrågasatta förändringen af svea artilleriregementes båda fotbatterier till åkande erfordrades, enligt hvad förut under anslaget till artilleriet blifvit nämndt, i anslaget till remontering

Iakttagande af förut före slagen förhöj ning.

[16.]

Förhöjning

anslaget.

[17-]

Förhöjning

anslaget.

[18.]

Förhöjning

anslaget.

60 Fjerde hufvudtiteln.'

och skoning, som nu utgör .............................................kronor 140,592: —

en förhöjning af....................................... kr. 3,840: —

Lägges härtill ofvan nämnda belopp för

sappörbataljonens hästar..................... » 590: — )( ^ ^gQ. _

skulle anslagets slutsumma blifva ................................. kronor 145,022: —

Lega för hästar till artilleriets och fortifikationstruppernas exercis.

Den under anslaget till artilleriet omförmälda förändring af svea artilleriregementes två fotbatterier till åkande skulle föranleda en för-

Fouragenng af artilleriets, värfvade kavalleriets och fortifikations-

truppernas hästar,

För enahanda ändamål skulle anslaget till fouragering höjas med.................. kr. 19,000: —

hvarjemte i detta anslag, på sätt under anslaget till remontering blifvit nämndt, för stamhästar vid sappörbataljonen

skulle erfordras eu förhöjning af ...... r 3,000: — g2 000- _

Fourageringsanslaget, som nu utgör.................................... » 600,000: —

komme efter dessa förhöjningar att uppgå till........ kronor 622,000: —

Mathållning för manskapet vid garnisonsregementena.

I detta anslag erfordrades likaledes för organisationen af svea artilleriregementes fotbatterier eu förhöjning af kronor 7,000: — då anslaget, som nu utgör ......................................... » 1,101,000: —

komme att blifva........................................................... kronor l~lÖ8~ÖÖ0: —

Fjerde hufvudtiteln.

61 Försvarsverket till iands i allmänhet eller arméförvaltningens departement.

Artilleri- och ingeniör högskolan. Från anslaget till »försvarsverket till lands i allmänhet» utgå kostnaderna för aflöning vid artilleri- och ingeniörhögskolan enligt stat med 25,380 kronor.

I följd af högskolans den 1 oktober 1884 verkstälda förflyttning från Marieberg till Stockholm, har, enligt arméförvaltningens ofvan berörda skrifvelse af den 15 oktober 1884, det i aflöningsstaten upptagna arfvode för läkare 400 kronor blifvit umbärligt, hvarjemte af de för betjening uppförda belopp, nemligen 1,100 kronor arfvode till 1 väbel och 2,730 kronor för aflönande af drängar, en del kan indragas. För tiden från skolans flyttning till 1885 års slut har Eders Kongl. Maj:t äfven bestämt att till betjening vid skolan icke finge användas mera än de till aflönande af väbel i staten upptagna arfvodesmedel tillika med ett belopp af 750 kronor.

Beträffande betjeningsstaten har arméförvaltningen nu hemstält att, i stället för dertill i staten upptagna tillsammans 3,830 kronor, måtte uppföras aflöning dels till 1 väbel, hvilken äfven borde göra tjenst såsom förste vaktmästare, med 800 kronor lön och 300 kronor tjenstgöringspenningar, och dels till 1 vaktmästare, som tillika skulle tjenstgöra såsom laboratoriidräng, med 450 kr. lön och 300 kronor tjenstgöringspenningar, tillhopa således 1,850 kronor, hvarjemte hvardera enligt arméförvaltningens förslag skulle ega att uppbära ett lönetillägg af 100 kronor efter fem års tjenstgöring.

Då från den summa af 2,380 kronor, hvarmed kostnaderna för skolan på detta sätt, med inberäknande af det besparade läkarearvode^ skulle nedgå, dragés ett belopp af 400 kronor, som i anseende till den numera vid läroverket betydligt ökade undervisningsskyldiglieten i tilllämpad mekanik medgifvits såsom tillägg till det arfvode, hvilket förut med blott 400 kronor varit anslaget till läraren i detta ämne, lomme besparingen å högskolans aflöningsstat att utgöra 1,980 kronor, så att denna stat kunde från 25,380 kronor minskas till 23,400 kronor.

I afseende å inqvarteringsförhållandena har arméförvaltningen anfört, hurusom genom högskolans flyttning till Stockholm den å Marieberg för skolans chef, lärare, repetitörer och öfriga personal jemte en del af eleverne förut beredda inqvartering in natura hade upphört. En följd deraf blefve, att hela den militära personalen, allt efter som den hade anställning på stat vid garnisonsregementen i Stockholm eller

[19.]

Reglering af artilleri- och ingeniörhögskolans anslag.

62 Fjerde hufvudtiteln.

i landsorten, skulle i stället för inqvartering in natura komma i åtnjutande af enahanda kontanta inqvarteringsersättning från Stockholms stad eller anslaget till inqvarteringskostnader, som nämnde personer skulle uppburit, om de icke varit till högskolan kommenderade. Den utgift, som sålunda i följd af naturainqvarteringens upphörande komme att drabba inqvarteringsanslaget, beräknade arméförvaltningen skola i de fall, då samma anslag komme att draga inqvarteringskostnaden för hela den i skolans aflöningsstat upptagna militärpersonal, uppgå till 1,950 kronor.

Under erinran vidare, att i högskolans omkostnads- och underhållsstat numera är uppfördt ett belopp af 3,600 kronor för inqvartering af de skolans elever, hvilka icke i och för sin tjenst åtnjuta inqvartering i Stockholm, har arméförvaltningen, enär det uppenbarligen vore rättast att inqvarteringsersättningar, såsom till beloppet vexlande, icke bestridas från högskolans till slutsumman fixerade stat, utan från förslagsanslaget till inqvarteringskostnader, hvarigenom ock största reda och likformighet vunnes, funnit sig böra sätta i fråga, huruvida icke det vore lämpligt att för sådant ändamål till sagda förslagsanslag öfverföra nämnda 3,600 kronor jemte den uppkomna besparingen å högskolans aflöningsstat, eller således i jemnadt tal 5,500 kronor.

De af arméförvaltningen sålunda gjorda förslag finner jag väl grundade, dock att jag måste afstyrka den för väbeln och skolans vaktmästare föreslagna förmån af ålderstillägg efter fem års tjenstgöring samt anser den sistnämndes aflöning böra uppföras endast såsom arfvode, då aflöningsstaten komme att blifva i öfverensstämmelse med den vid detta protokoll fogade bilagan Lit. 1.

Jag hemställer alltså, det Eders Kongl. Maj:t behagade föreslå Riksdagen,

att, med godkännande af det. vid protokollet fogade förslag till aflöningsstat för artilleri- och ingeniörhögskolan, nedsätta de under anslaget för »försvarsverket till lands i allmänhet» för skolan anvisade medel med 5,500 kronor, samt att i stället med ett lika belopp höja förslagsanslaget till inqvarteringskostnader.

Iakttagande af förut föreslaget tillägg till anslaget.

På

skulle,

sätt här ofvan under anslaget till artilleriet blifvit nämndt med anledning af förändrad organisation af svea artillerirege-

63 Fjerde hufvudtiteln.

mentes fotbatterier, blifva nödigt, att förevarande anslag till »försvarsverket till lands i allmänhet» höjdes med 4,433 kronor.

Afräknas dessa 4,433 kronor från besparingen af 5,500 kronor på artilleri- och ingeniörhögskolans stat, återstår ett belopp af 1,067 kronor, hvarmed anslaget till »försvarsverket till lands i allmänhet» kunde minskas.

Sist nämnda anslag, nu ....................................... kronor 2,156,416: —,

skulle genom afdrag af nämnda................................. » 1,067: —

komma att nedsättas till ............................................. kronor 2,155,349: —.

Anskaffande och underhåll af beklädnads-, bevärings-, remtygs- samt hästoch sadelmunderingspersedlar vid det berustade kavalleriet och det berustade infanteriet.

[20.]

Hos Eders Kongl. Makt anmälde Riksdagen i skrifvelse den 11 förhöjning af maj 1884 att Riksdagen beslutat, att statsverket från och med år 1885 Extra anslag må öfvertaga den rusthållarne vid ej mindre det berustade kavalleriettm reservperän äfven det berustade infanteriet åliggande skyldighet att anskaffa och underhålla beklädnads-, bevärings-, remtygs- samt häst- och sadelmunderingspersedlar, under vilkor, att staten samtidigt erhåller1 fri dispositionsrätt till i bruk varande, af rusthållarne anskaffade motsvarande persedlar, att den rusthållarne beredda lindring kommer att fortfara endast så länge ett det upphörda åliggandet motsvarande statsanslag af Riksdagen anvisas, samt att, hvad det berustade infanteriet beträffar, såsom vilkor för statens öfvertagande af den detta infanteri åliggande ofvan nämnda skyldighet, bestämmes att rusthållarne ingå på att erlägga en årlig ersättning för besvärets upphörande af 40 kronor af hvarje rusthållsnummer, hvilken Eders Kongl. Maj:t skulle ega att för det med besväret afsedda ändamål disponera.

Till bestridande af härför erforderliga utgifter uppförde Riksdagen å ordinarie stat under fjerde hufvudtiteln ett reservationsanslag af

150,000 kronor.

Med anledning af Riksdagens berörda skrifvelse anbefalde Eders Kongl. Maj:t genom nådigt bref den 30 maj 1884 arméförvaltningen å artilleri- och intendentsdepartementen att, så snart ske kunde, afgifva utlåtande, huruvida anskaffningen och underhållet af de beklädnads-, bevärings-, remtygs- samt häst- och sadelmunderingspersedlar, som för närvarande anskaffas af rusthållare vid kavalleriet och infanteriet, må

64 Fjerde hufvudtiteln.

kunna af statsverket öfvertagas på de af Riksdagen i skrifvelsen angifna vilkor samt, i händelse förändring i eller tillägg till nämnda vilkor skulle finnas oundgängligen vara af nöden, i sådant hänseende afgifva förslag.

Arméförvaltningen har numera inkommit med utlåtande i förevarande ämne; och enär i afseende å persedelunderhållet vid rusthållstrupperna förhållandena äro väsentligt olika vid kavalleriet och vid infanteriet, blifver nödigt att i detta ärende särskilja frågorna om persedelunderhållet vid hvartdera truppslaget, hvarföre jag anhåller att till en början få föredraga frågan om rusthällskavalleriet.

Då frågan härom den 21 november 1884 senast förevar, anförde jag, hurusom, oberoende af den från arméförvaltningen infordrade utredning, det syntes kunna förutsättas, att de hinder, som, särskilt från knappheten af de för ändamålet beräknade och anslagna medel, kunde möta för statsverkets öfvertagande för framtiden af ifrågakomna persedlars anskaffning och underhåll vid rusthållskavalleriet, skulle blifva i vederbörlig ordning undanröjda, äfvensom jag, hvad särskild!, angick året 1885, erinrade att vid rusthållspersedlarnes aflemnande till statsverket i fullgodt skick, kostnaden ensamt för persedlarnes underhåll kunde beräknas under år 1885 blifva lägre än den, som statsverket sedermera skulle nödgas att för såväl anskaffningen som underhållet vidkännas.

Med gillande af de sålunda uttalade åsigter, behagade Eders Kongl. Maj:t derföre under den 21 november 1884 förordna att, om än vid antydda förhållanden lindringens fortfarande bestånd icke för närvarande kunde vederbörande rusthållare såsom visst tillförsäkras, de åtgärder likväl skulle vidtagas, som kräfdes för att rusthållare vid de beridna rusthållstrupperna, på sätt Riksdagen åsyftat, måtte redan från och med år 1885 komma i åtnjutande af ifrågakomna lindring i rust.ningsbesväret. I afseende å de närmare bestämmelser, som dervid af Eders Kongl. Maj:t meddelades rörande rusthållspersedlarnes öfverlemnande till statsverket in. in., torde här böra anmärkas, att till kronan borde afleverera^ fullständiga såväl munderings- som karl- och hästutredningssamt beväringspersedlar till det antal och i det skick, som för godkännande vid generalmönstring erfordras, tillika med de öfriga persedlar, som hittills, på grund af särskild! meddelade föreskrifter, derutöfver af de rustande vid vederbörande regementen eller corpser hållits; att öfverlemnandet af persedlarne skulle i allmänhet försiggå vid regementsmötena, men för dessförinnan till skolor kommenderadt manskap ega rum å kommenderingsorten; samt att persedlarne derefter

65 Fjerde Imfrudtiteln.

skulle anses vara öfvertagna af kronan, som sedermera tills vidare ock intilldess annorlunda förordnas komme att ombesörja deras underhåll ock nyanskaffning i mån af behof, dock att persedlarne, i enlighet med den af Riksdagen i dess skrifvelse i ämnet uttalade åsigt, skulle fortfarande såsom hittills å rusthållen förvaras, med skyldighet för rusthållarne att upplåta lämpliga förvaringsrum, äfvensom att åt persedlarne egna noggrann tillsyn och vård.

Till utrönande, huruvida de af Riksdagen anvisade tillgångar kunde blifva tillräckliga för bestridande af de med statsverkets öfvertagande af persedelunderhållet förenade kostnader, har arméförvaltningen å intendentsdepartementet, med ledning af infordrade uppgifter från vederbörande regementen och corpser, låtit uppgöra approximativa kalkyler särskildt för kavalleriet, upptagande de belopp, hvartill kostnaderna för persedelunderhållet, så vidt intendentsdepartementets befattning dermed vidkomme, kunde komma att belöpa sig efter besvärets öfvertagande af statsverket, samt utvisande den brukningstid, hvilken borde bestämmas för hvar och en persedel, som af kronan öfvertoges, hvarje persedels värde såsom ny, samt årskostnaden i förhållande till brukningstiden, med tillägg, i öfverensstämmelse med hvad i afseende å andra för dylika ändamål utgående anslag varit vanligt, af tio procent af årsvärdet för ifrågakommande persedelreparationer.

Af omförmälda kalkyler visar sig, att anskaffningen och underhållet vid rusthållskavalleriet af de persedlar, med hvilka intendentsdepartementet har befattning, ansetts icke kunna beräknas till lägre belopp för år än 184,012 kronor 50 öre.

Härvid har dock af arméförvaltningen erinrats, att i dessa beräkningar äro inbegripna samtliga nummer och således äfven de för olika ändamål anslagna vakanta numren. Derest nemligen statsverket öfvertager persedelunderhållet, blefve häraf en gifven följd, att vakansafgifterna komma att minskas med belopp, motsvarande den lättnad, som kommer de effektiva numren till godo, hvadan ock, då dessa utgifter ingå till lönande af underbefäl, gevärshandtverkare m. m., ersättning för den minskning i vakansafgifterna, som genom statens öfvertagande af persedelunderhållet förorsakas, måste beredas för sådane löntagare och för de ändamål i öfrigt, hvilka fått sig anvisade inkomsterna af de vakanta numren, hvarförutom man måste vara beredd på ett uppsättande af dessa vakanta nummer, då anslaget likväl borde räcka till.

Beträffande det berustade kavalleriets beväpning, har arméförvaltningen, för den händelse att rusthållskavalleriet fortfarande vore be-

66 Fjerde hufvudtiteln.

väpnadt på samma sätt som nu, beräknat årliga kostnaden bärför till 15,138 kronor 75 öre, hvilket belopp dock för ryttarens förseende med karbin af ny modell komme att ökas till 17,577 kronor 60 öre.

Det blefve vidare, enligt hvad arméförvaltningen anmält, nödvändigt, i händelse kronan öfvertager persedelunderhållet, att i förråd hålla tillgängligt ett visst antal reservpersedlar, åtminstone 5 procent af antalet, till utdelande vid förefallande behof, såsom då persedelskador ej hinna att under kommenderingar och möten m. m. afhjelpas före uppbrottet, samt vid inträffande mobilisering. Dessa reservpersedlars anskaffning skulle enligt gjord beräkning erfordra ett anslag för eu gång af 70,000 kronor.

Slutligen har till bestridande af förvaltningskostnader m. in. upptagits ett belopp af omkring 1 krona per nummer, eller ungefär 3,000 kronor, så att hela den årliga utgiften för statsverkets öfvertagande vid berustade kavalleriet af de i Riksdagens skrifvelse omförmälda besvär skulle komma att uppgå, förutom nämnda 70,000 kronor för en gång, i rundt tal till 203,000 å 205,000 kronor årligen.

Detta belopp har arméförvaltningen ansett, med hänsyn till ökad förslitning i följd af utvidgade öfningar och skolor samt större fordringar på vapnens beskaffenhet m. m., icke tåla någon nedsättning, helst tilläfventyrs inträffande prisstegring å materialier skulle kunna i de beräknade utgifterna medföra förhöjning till ej obetydliga belopp, hvarförutom erinrats, att de nuvarande sadlarna varit i bruk ganska länge och således troligen måste inom de närmaste tio åren omsättas i stor mängd.

Då enligt utgiftsberäkningarne samtliga kostnaderna visade sig uppgå i medeltal för hvarje nummer vid rusthållskavalleriet till 56 kronor 81 öre eller alternativt 57 kronor 52 öre, har arméförvaltningen anmärkt, hurusom denna beräkning ej väsentligt skilde sig från den siffra, 52 kronor, hvartill i detta hänseende kammarrådet A. Andersson kommit i sitt den 15 september 1874 afgifna betänkande angående sättet och vilkoren för grundskatternas samt rustnings- och roteringsbesvärens afskrifning, helst skilnaden till en del vore föranledd deraf, att ryttaren numera är utrustad med vapen, för hvilka en kortare brukningstid ansetts böra beräknas, och med sadel af en kostsammare modell än före år 1867, då de beräkningar uppgjordes, som legat till grund för den i betänkandet uppgifna kostnadssiffran.

Arméförvaltningens beräkning rörande behofvet af anslag för en gång till anskaffning af reservpersedlar afser, enligt hvad arméförvalt-

67 Fjerde liufmdtiteln.

ningen anmält, icke några reservpersedlar för beväpningen, enär sådana, användbara för rusthållskavalleriet, till större delen redan finnas.

Mot de af arméförvaltningen i detta ärende framlagda beräkningar bar jag icke funnit anledning till anmärkning. Det framgår af desamma, att anskaffningen och underhållet af persedlarne vid rusthållskavalleriet icke kunna bestridas med det derför anvisade årsanslag af

150.000 kronor, utan att ett tillägg till samma anslag af 55,000 kronor är nödvändigt, hvarjemte erfordras ett anslag för en gång af

70.000 kronor till nödiga reservpersedlars uppsättande.

Redan förut har jag anmält, att, då intendenturgöromålen vid Smålands husarregemente och Smålands grenadierbataljon efter förändringen i afseende å persedelunderhållet ej vidare kunna uppehållas af den vid dessa trupper nu anstälda intendenturpersonal, hvilken till en del är för begge trupperna gemensam, persedelunderhållets öfverflyttande på statsverket betingar att aflöning beredes för en regementsintendent vid Smålands grenadierbataljon, äfvensom jag, vid fråga om anslag till byggnader å mötesplatserna, erinrat om behof af ökadt utrymme i förrådslokalerna för reservpersedlarnes inrymmande; och får jag, som i sammanhang dermed också hemstält, att aflöning för en regementsintendent vid Smålands grenadierbataljon och särskilda medel till byggnader å mötesplatserna måtte af Eders Kongl. Maj:t hos Riksdagen äskas, nu tillstyrka, att Eders Kongl. Maj:t, på det statsverket må kunna fortfarande bestrida anskaffningen och underhållet af beklädnads-, bevärings-, remtygs- samt häst- och sadelmunderingspersedlarne vid rusthållskavalleriet, täcktes tillika föreslå Riksdagen,

att dels förhöja det i riksstaten för ändamålet uppförda ordinarie reservationsanslaget från dess nuvarande belopp 150,000 kronor till 205,000 kronor, eller med 55,000 kronor,

dels ock anvisa till uppsättande af nödiga reservpersedlar för rusthållskavalleriet ett extra anslag för år 1886 å 70,000 kronor.

Återstår härefter frågan om persedelunderhållet vid rustliållsinfanteriet.

Enligt hvad förut blifvit nämndt, ansåg Riksdagen, att såsom vilkor för statens öfvertagande af den rusthållarne vid detta infanteri åliggande skyldighet, att anskaffa och underhålla vissa persedlar, borde bestämmas erläggande af en årlig ersättning af 40 kronor af hvarje rusthållsnummer.

Angående vilkoren för statsverkets öfvertagande af persedelunderhållet vidrusthållsinfante-

riet,

68 Fjerde lmfvudtiteln.

Då likväl verkstälda beräkningar gifvit vid banden, att den årliga utgift, som anskaffningen och underhållet af beklädnads-, remtygs- och beväringspersedlar vid rusthållsinfanteriet nu medför, i verkligheten betydligt understiger det såsom årsafgift ifrågasatta beloppet af 40 kronor för hvarje rusthållsnummer, så att genom förändringen ingalunda lindring, utan i stället ökad tunga skulle för desse rusthållare uppkomma, ansåg sig Eders Kongl. Maj:t, vid ärendets föredragning den 21 november 1884, icke lämpligen böra förordna om rusthållarnes hörande öfver omförmälda vilkor, utan förklarade att Eders Kongl. Maj:t, med anledning af de af Riksdagen anförda skäl för öfverflyttande på statsverket af ifrågakomna persedlars anskaffning och underhåll jemväl vid rusthållsinfanteriet, ville för näst sammanträdande Riksdag framlägga förslag, huru detta på mindre betungande vilkor för rusthållarne må kunna ske.

Enligt Riksdagens skrifvelse har såsom grund för årsafgiftens beräknande till 40 kronor tjenat de i kammarrådet Anderssons ofvan nämnda betänkande af den 15 september 1874 angifna årliga värden, eller för beklädnaden 35 kronor, för remtyg 2 kronor och för beväpningen 3 kronor.

I afseende härå har arméförvaltningen påpekat, hurusom i sagda betänkande väl, beträffande kostnaderna för beklädnad m. m. vid rusthållstrupperna, hänvisades till ett den 27 maj 1868 afgifvet betänkande af komiterade för utredning af frågan om rustnings- och roteringsbesvären, i hvilket senare betänkande, uti bilagan lit. D, för både det effektiva och det afsutna kavalleriet beräknats: för beklädnaden 35 kronor, för remtyg 2 kronor och för beväpningen 3 kronor, eller tillsammans 40 kronor, men att en vid samma betänkande fogad tabell, lit. H, dock utvisar att, enligt infordrade uppgifter från chefsembetena och Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande, marrmikostnaden för samtliga dessa bestyr vid rusthållsinfanteriet i allmänhet uppgått till vida mindre belopp, eller vid lifregementets grenadiercorps till 30 kronor 65 öre, vid andra lifgrenadierregementet till 19 kronor 88 öre, vid Smålands grenadier bataljon till 19 kronor 93 öre och vid Vestgöta regemente till 17 kronor 35 öre.

I verkligheten måste också, enligt hvad arméförvaltningen anmärkt, beklädnaden för infanteristen blifva billigare än för kavalleristen, helst den senare hade i medeltal längre årlig tjenstgöring. Af uträkningar, som arméförvaltningen framlagt, visar sig äfven, att kostnaden för anskaffning och underhåll af beklädnads- och remtygspersedlarne, med tillämpning af de i instruktionen för beklädnadsdirek-

Fjerde hufvudtiteln.

tionerna vid roterade infanteriet stadgade beräkningsgrunder, skulle för hvarje nummer utgöra i medeltal endast 17 kronor 45 öre.

Såsom bidrag till förvaltningskostnad m. m., har arméförvaltningen vidare beräknat, likasom för rusthållskavalleriet, ett visst belopp, i detta fall omkring 50 öre per nummer, samt för beväpningen, efter nu gällande modell 3 kronor 92 öre, men efter ny modell 4 kronor 89 öre, hvarföre arméförvaltningen ansett den afgift, vederbörande rusthållare vid infanteriet borde erlägga, icke billigtvis kunna sättas högre än till 22 å 23 kronor för hvarje nummer.

På grund af den utredning, hvilken sålunda förekommit, får jag tillstyrka, det Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen

att, hvad beträffar rusthållsinfanteriet, statsverket från och med år 1886 må öfvertaga den rusthållarne vid detta infanteri åliggande skyldighet att anskaffa och underhålla beklädnads-, bevärings- och remtygspersedlar, under vilkor att till staten under eganderätt samtidigt öfverlemnas af rusthållarne anskaffade motsvarande persedlar till det antal och i det skick, som för godkännande vid generalmönstring erfordras, och att rusthållarne för besvärets upphörande erlägga en årlig ersättning af 23 kronor af hvarje rusthållsnummer, att af Eders Kongl. Maj:t för persedlarnes anskaffning och underhåll användas.

Då vid afsutna kavalleriet de rusthållare, som erlägga vakansafgift, enligt redan gällande bestämmelser äro befriade från skyldighet att anskaffa och underhålla de vanliga rusthållspersedlarne för de vakanta numren, kan den nu föreslagna särskilda afgiften icke ifrågakomma för sådana nummer, så länge de äro vakanta, utan måste anses inbegripen i vakansafgiften.

Underhåll af sängkläder m. m. på mötesplatserna.

Under åberopande af hvad jag här förut vid fråga om anslaget till »indelta arméns och Vermlands fält] ägare corps’ vapenöfningar» anfört derom, att de för bekostande af underhållet utaf samtliga byggnader tillika med förekommande nybyggnader å mötesplatserna för indelta arméns, Vermlands fältjägarecorps’ och beväringsmanskapets behof m. in. erforderliga särskilda medel till belopp af 115,000 kronor lämpligen borde uppföras under samma anslag, hvarifrån utgifterna för underhåll af sängkläder m. m. på mötesplatserna bestridas, får jag i underdånighet hemställa, det Eders Kongl. Maj:t behagade föreslå Riksdagen,

[21.]

Förhöjning af detta anslag för bekostande jemväl af utgifterna för byggnaderna å mötesplat-

70 Fjerde hufvud ti teln.

att till bestridande af kostnaderna ej mindre för underhållet af samtliga byggnader jemte förekommande nybyggnader å mötesplatserna, för indelta arméns, Vermlands fältjägarecorps’ och beväringsmanskapets behof, samt för kompanitrossbodarnes underhåll, än äfven för underhållet af sängkläder m. m. på mötesplatserna, förevarande förslagsanslag, nu 50,000 kronor, måtte under benämning: »byggnader och sängkläder på mötesplatserna m. m.» med ett till 165,000 kronor förhöjdt belopp såsom reservationsanslag i riksstaten uppföras.

. [22.] Ofverföring af medel från artilleri- och ingeniörhög- Bkolan8 anslag.

Inqvarteringskostnader.

På sätt jag förut, under anslaget till »försvarsverket till lands i allmänhet», ifrågasatt, borde vid reglerandet af artilleri- och ingeniörhögskolans stater de till beloppet vexlande inqvarteringskostnaderna vid högskolan lämpligen skiljas från skolans anslag derigenom att ett belopp af 5,500 kronor derifrån öfverföres till anslaget för inqvarteringskostnader.

Förslagsanslaget till inqvarteringskostnader, nu ............ kr. 103,000: —

komme efter tillägg af nämnda ....................................... » 5,500: —

att uppgå till ...................................................................... kr. 108,500: —

Skrifmaterialier och expenser, ved m. m. för departementets afdelning af Kongl. Maj:ts kansli.

Jemkning af För jemnande af de ordinarie anslagens slutsumma torde till före-

ansiaget. varande förslagsanslag, nu............................................................ kr. 4,207: —

få läggas............................................................................................ » 113: —

hvarefter anslaget komme att utgöra .................................... kr. 4,320: —

Fjerde hufvudtitelns ordinarie anslag utgöra nu kr. 17,397,200: — De af mig ifrågasatta nya och tillökningar i förut befintliga ordinarie anslag, efter afdrag af de i vissa anslag föreslagna nedsättningar, uppgå till 1,912,300 kronor; och skulle således de ordinarie anslagen genom tillägg af detta belopp......... » 1,912,300: —

komma att höjas till............................................................ kr. 19,309,500; —

Fjerde liufrudtitelu.

71 Extra ordinarie anslag:

Efter erinran, att vid behandlingen af frågan om nödiga medel för att statsverket må kunna fortfarande bestrida anskaffningen och underhållet af beklädnads-, bevärings-, remtygs- samt häst- och sadelmunderingspersedlarne vid rusthållskavalleriet, anmälts behofvet af ett extra anslag för år 1886 å 70,000 kronor till uppsättande af reservpersedlar för samma kavalleri, yttrade departementschefen följande beträffande de extra anslag, som vidare blefvo för år 1886 erforderliga:

Artilleribehof.

Fältartillerimateriel.

Till ny fältartillerimateriel har hittills af Riksdagen beviljats 2,600,000 kronor af det belopp 4,600,000 kronor, som för anskaffning af sådan materiel beräknats vara erforderligt.

Den anskaffning af materiel m. m., som under år 1886 borde ega rum, skulle, enligt hvad generalfälttygmästaren i sitt memorial af den

12 november 1884 anfört, blifva följande, nemligen:

24 stycken 8 cm. kanoner med lavetter, föreställare och

tillbehör, å 6,750 kronor............................................................ kr. 162,000.

32 ammunitionsvagnar med tillbehör, å 3,750 kr................ )) 120,000.

förändring af 24 äldre packvagnar med tillbehör å 300 kr. » 7,200.

rid- och anspannspersedlar för 3 batterier å 30,000 kr. pr

batteri.............................................................................................. » 90,000.

ammunition för 5 batterier å 37,700 kronor pr batteri...... » 188,500.

9 reservlavetter med tillbehör till 3 artilleri-ammunitions-

kolonner å 3,590 kronor stycket........................ » 32,310.

summa kronor 600,010,

eller i rundt tal 600,000 kronor.

[24.]

Anslag till fältartillerimateriel.

Efter den sålunda ifrågasatta anskaffningen skulle finnas kanoner med lavetter och föreställare, ammunitionsvagnar och packvagnar jemte samtliga tillbehör, äfvensom ammunition, för 25 af de till anskaffning

[25.]

Anslag till poaitionsartillerimateriel.

[26.] Anslag till fästningsartillerimateriel.

72 Fjerde hufrudtiteln.

föreslagna 34 batterier, samt rid- och anspannspersedlar till 14 af de till förseende med dylika persedlar föreslagna 26 l/2 batterier; och har generalfälttygmästaren derföre nu hemstält, att Eders Kongl. Maj:t måtte på extra stat för år 1886 af Riksdagen äska till fältartillerimateriel lika belopp, som anvisats för år 1885, eller 600,000 kronor.

Till denna underdåniga framställning tillstyrker jag nådigt bifall.

Positionsartiilerimateriel.

I underdånigt memorial af generalfälttygmästaren den 2 november 1876 har kostnaden för anskaffning af ett positionsartilleri blifvit beräknad till 696,150 kronor, deraf Riksdagen för hvartdera af åren 1878 och 1879 anvisat 100,000 kronor samt för hvarje af åren 1880—1885

50,000 kronor eller sammanräknadt 500,000 kronor.

I enlighet med hvad generalfälttygmästaren i ofvan berörda skrifvelse af den 12 november 1884 begärt, får jag hemställa, att Eders Kongl. Maj:t måtte föreslå Riksdagen,

att äfven för år 1886 till fortsatt anskaffning af positionsartiilerimateriel bevilja ett extra anslag af 50,000 kronor.

Fästningsartillerimateriel.

Sedan kostnaden för bestyckning af den färdiga delen af Karlsborgs fästning år 1878 blifvit beräknad till 3,618,000 kronor, har intill år 1882 af denna summa anvisats 475,000 kronor, hvarefter åren 1882—1884 till fästningsartillerimateriel i allmänhet af Riksdagen beviljats 100,000 kronor årligen.

Då väl många år skulle komma att åtgå innan den erforderliga fästningsartillerimaterielen kunde vara anskaffad, om ej större belopp än 100,000 kronor kunde såsom årsanslag för ändamålet erhållas, har generalfälttygmästaren ansett sig böra hemställa att 200,000 kronor måtte dertill begäras för år 1886.

Med hänsyn till de öfriga angelägna anslagsbehofven vid denna statsreglering, nödgas jag dock hemställa,

att äfven för år 1886 måtte såsom extra anslag till fästningsartillerimateriel äskas allenast ett belopp af 100,000 kronor.

Fjerde hufvudtiteln.

73 Snfanteri-ammunitionsvagnar.

I underdåniga memorial den 15 november 1882 och den 14 november 1883 har generalfälttygmästare!! uppgifvit behofvet af infanteriammunitionsvagnar enligt den senast faststälda mobiliseringsplanen uppgå till 268 stycken vid truppträngen, deraf 100 redan äro anskaffade, och till 187 dylika vagnar vid ammunitionskolonnerna.

Då i utbyte mot berörda 100 nyanskaffade infanteriammunitionsvagnar, hvilka utlemnats till armén, inlevererats ett lika antal äldre ammunitionsvagnar, som efter vederbörlig ändring kunna användas för ammunitionskolonnerna och till ett antal af 57 stycken redan blifvit för detta ändamål ändrade, hade af generalfälttygmästare!! tillika blifvit föreslaget, att ammunitionskolonnernas behof af 187 vagnar måtte fyllas på det sätt, att ytterligare 87 nya infanteriammunitionsvagnar anskaffas och utlemna^ till armén i utbyte mot lika antal befintliga äldre vagnar samt att ändring måtte ega rum dels af 130 äldre dylika vagnar på samma sätt som förut skett med de 57 vagnarne, och dels af rid- och anspannspersedlar för 187 vagnar.

Sammanlagda kostnaden härför beräknades till 239,112 kronor, hvaraf generalfälttygmästare!!, enär kostnaden icke behöfde utgå på en gång, utan syntes böra på flera år fördelas, begärde att till en början måtte anvisas 60,000 kronor.

Då efter genomförande af den utaf generalfälttygmästaren frarnstälda anskaffningsplan tillgången på infanteriammunitionsvagnar ökades åtminstone till 187 nya och lika många ändrade, eller tillsammans 374 vagnar, samt behofvet af infanteriammunitionsvagnar, livilket behofs fyllande är af särdeles vigt, sålunda skulle kunna någorlunda tillgodoses, tillstyrkte jag, det Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå 1884 års Riksdag att till anskaffande af nya och ändring af äldre ammunitionsvagnar med tillhörande rid- och anspannspersedlar bevilja för år 1885 ett extra anslag af 60,000 kronor, hvilken framställning dock ej blef af Riksdagen bifallen.

Generalfälttygmästaren bär med anledning häraf nu ånyo anhållit, att Eders Kongl. Maj:t ville af Riksdagen för ändamålet äska ett extra anslag af 60,000 kronor; och får jag på förut anförda skäl tillstyrka att till anskaffande af nya och ändring af äldre ammunitionsvagnar med tillhörande rid- och anspannspersedlar måtte för år 1886 äskas ett extra anslag af 60,000 kronor.

[27.]

Anslag till infanteriammunition svagnar.

[28.] Anslag till Karlsborgs fästningsbyggnad.

Fjerde Imfrudtiteln.

Fortiflkationsbehof.

Karlsborg.

Följande af chefen för fortifikationen uppgjorda tabell utvisar de enligt 1876 års beräkningar till fullbordande af Karlsborgs hufvudfästning erforderliga medel äfvensom de summor, som sedan nämnda år blifvit dertill anvisade:

Med åberopande af de skäl, som af chefen för fortifikationen flera gånger förut och senast i hans inför Eders Kong! Magt anmälda underdåniga memorial af den 15 november 1882 och den 15 november 1883 blifvit anförda för byggnadsanslagets bestämmande till minst

200,000 kronor årligen, har chefen för fortifikationen nu i sin skrifvelse den 12^ november 1884 hemstält, att till Karlsborgs fästningsbyggnad måtte för 1886 års arbeten beredas ett anslag till nyss nämnda belopp

200,000 kronor. *

Då fullbordandet af Karlsborgs hufvudfästning, enligt hvad de af befälhafvare!! för generalstaben i detta ämne senast verkstälda omsorgsfulla undersökningar bekräftat, är för landets försvar af den allra största vigt, anser jag krigsstyrelsen icke kunna åtaga sig någon del af ansvaret för denna angelägenhets försummande genom uraktlåtenhet

75 Fjerde hiifrudtiteln.

att söka utverka beviljandet af tillräckliga medel för fästningsbyggnadens ändamålsenliga bedrifvande. Att fästningsbyggnaden icke med de ringa anslag af 100,000 kronor, som under de sista åren dertill anvisats, kan på något kraftigare sätt föras framåt lärer vara uppenbart, likasom det äfven blifvit visadt, att arbetet genom allehanda omkostnader väsentligt fördyras i den mån det i följd af de alltför små årsanslagen måste utdragas på tiden.

Jag tillstyrker derföre, det Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen, att till Karlsborgs fästningsbyggnad anvisa för år 1886 ett extra anslag af 200,000 kronor.

Vaxholm Oscar Fredriksborg.

Den af Eders Kongl. Maj:t den 12 april 1878 tillsatta befästningskomité erhöll i uppdrag, bland annat, att afgifva fullständigt förslag till befästningslinien Vaxholm Oscar Fredriksborgs försättande i försvarstillstånd under krigstid. Komitén, som afgaf sitt underdåniga betänkande den 9 mars 1880, uttalar deri, efter eu föregående redogörelse för traktens topografiska och hydrografiska beskaffenhet, äfvensom för de derstädes utförda befästningar, sitt omdöme i följande ordalag: »Det synes häraf, att det fasta försvaret i Stockholms skärgård, sådant det för närvarande befinnes, närmast afser afvärjandet af fiendtliga fartygs omedelbara inträngande genom sunden och att de för detta ändamål utförda befästningar och försänkningar m. m. icke kunna anses annorlunda än som det minimum, hvartill man genom omständigheterna nödgats inskränka sig, och livilka derföre vid fyllande af ofvan nämnda uppgift för ingen del kunna undvara ett verksamt biträde af flottans fartyg och sjöminor, äfvensom af gröfre och lättare kanoner, uppställda uti batterier å lämpliga punkter utanför de permanenta fästena.»

Komitén visar vidare att, om fienden får tillfälle att landsätta trupper på öarne och bemäktiga sig dem, skulle de små fästena å Rindön, liksom Vaxholms fästning, vara för svaga att-, åt sig sjelfva lemnade, kunna bestå mot det förenade anfallet af eu flotta och fiendtliga landttrupper, hvilka då blefve i stånd att uppföra kanoner på ställen, der de blifva ganska farliga för fästningsverken och deras besättningar. Det vore derföre, enligt komiténs åsigt, nödvändigt att söka förhindra en sådan landstigning af fienden genom att utom de permanenta fästningarnes besättningar förlägga särskilda rörliga trupper på flertalet af öarne, hvilka trupper, om deras antal ej skulle blifva allt för stort, till

[29]

Anslag till försvarsarbeten vid Vaxholm Oscar Fredriksborg.

76 Fjerde hufrudtiteln.

sitt skydd och stöd behöfde på förhand uppförda batterier och fältverk. Äfven för att kunna väl bevaka de många sunden med de uti dem anlagda minor och försänkningar samt för att der hindra fienden från att anfalla med kontraminor och bevarade småfartyg, borde på flera ställen jordskansar uppkastas och förses med skyddande blinderingar såväl för de elektriska tändstationer, som tillhöra de utlagda minorna, som äfven för det manskap, som får sig sundets bevakning och första försvar ombetrodt,

Komitén ingår derefter i en detaljerad redogörelse för ej mindre dessa befästningar, deras lägen och utstakning, än ock för batteriernas bestyckning och den beräknade besättningsstyrkan. Enär vid ett krigsutbrott och Stockholms försättande i försvarstillstånd, en ofantlig mängd arbeten förestode, och så väl arbetskrafter som materialier då utan all fråga komme att befinnas otillräckliga i förhållande till de behof, som framställde sig och borde fyllas, fann komitén oundgängligt, att eu del af de ofvan omnämnda fältbefästningarne och jordbatterierna vid Vaxholm blefve utförda redan under fredstid och i synnerhet att de jordmassor, som för deras bildande äro oundgängliga, på förhand uppläggas, särskildt på sådana ställen, der batterierna eller förskansningarne ligga på berggrund och jorden således icke kan direkt uppschaktas ur grafvar, utan måste hemtas från andra håll, såsom fallet är på ej få ställen. Förhållandet vore alldeles detsamma med anläggningen å öarne af sådana vägar, som behöfdes genast vid rustningarnas början, och hvilkas utförande, om dermed till den tiden uppskötes, skulle mycket fördröja de öfriga arbetenas fullbordande, emedan på dessa vägar måste framföras alla materialier, som ej kunna transporteras sjövägen, likasom’ sedermera både kanoner och ammunition till batterierna.

En del af dessa arbeten, ehuru dryga nog att utföra, äro likväl enkla till sin natur, såsom just ofvan nämnda jordupplag och väganläggningar med dertill hörande bergsprängning.

Enligt hvad chefen för fortifikationen i sin skrifvelse den 12 november 1884 anfört, äro vid Vaxholm förlagde 180 å 200 man kronoarbetskarlar, af Indika endast en del för närvarande kunde användas för kronans räkning. Under flera år efter den egentliga fästningsbyggnadens afslutande hade nemligen kronoarbetskarlarne användts att spränga sten i större mängd och upplägga den vid stranden af Rindö på ett ställe der den med lätthet kan inlastas i skutor, ämnade att vid krigstillfälle försänkas i öppningarne i Kodjupsförsänkningen, men sedan material nu blifvit samlad i tillräcklig myckenhet vore manskapet disponibelt till andra arbeten.

Fjerde hufvudtiteln. 77

Chefen för fortifikationen har vid detta förhållande' ansett att med ofvan omtalade angelägna försvarsarbeten ej längre borde uppskjutas, och att af dessa arbeten nu borde företagas sådana, till hvilkas utförande kronoarbetsmanskapet vid Vaxholm hufvudsakligen kan användas. Dervid lämpade sig närmast till företagande ett batteri på Vermdölandet strax norr om det gamla tornet vid Fredriksborg, helt nära kasernen för de der förlagda kronoarbetskarlar, samt vidare ett haubitzbatteri å Rindö jemte vissa väganläggningar och lastningsbryggor för batterierna, hvilka försvarsarbeten hörde till de mera angelägna å denna linie. Under antagande att dessa arbeten utföras af kronoarbetskarlar, beräknar chefen för fortifikationen kostnaden för samma arbeten komma att stadna vid 56,000 kronor, och har chefen för fortifikationen anhållit, att Eders Kong!. Maj:t täcktes för ändamålet begära såsom anslag för år 1886 hälften af nämnda belopp, eller 28,000 kronor.

Då genom bifall till chefens för fortifikationen förslag ifrågavarande vigtiga arbeten för Vaxholm Oscar Fredriksborgs-li niens försvar skulle kunna med lindrigaste kostnad för statsverket utföras, hemställer jag, det Eders Kong!. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen, att till försvarsarbeten vid Vaxholm Oscar Fredriksborg anvisa för år 1886 ett extra anslag af 28,000 kronor.

Krigsbryggemateriel.

I underdånig skrifvelse den 31 oktober 1883 framstälde chefen för fortifikationen plan till förbättrande af' arméns krigsbryggemateriel genom förändring och kompletterande af de 3 äldre krigsbryggeekipagen till 2 ekipage af fullt tidsenlig beskaffenhet samt uppsättande af ett nytt ekipage af 1875 års modell i stället för det 3:dje äldre ekipaget, hvilket såsom sådant försvunne vid de tre äldre ekipagens sammanslagning till två.

Genom sammanslagningen skulle nemligen, enligt hvad chefen för fortifikationen härvid erinrade, ekipagens hela antal vid den svenska krigsbryggeutredningen minskas till 5, hvilket antal dock vore alldeles för" ringa för att vid krigstillfälle kunna fylla härens behof af dylik materiel, så vigtig i vårt land för krigsrörelsernas hastiga och säkra utförande. Alla de senare årens arméorganisationsförslag hade antagit ej mindre än 10 ekipage såsom svenska härens behof, mot hvilket antagande ingen anmärkning förekommit; och ansåg chefen för fortifikationen det vara önskvärdt att ju förr dess heldre kunna anskaffa

78 Fjerde liufvudtiteln.

hela denna materiel, men på det att anskaffningssättet måtte blifva så billigt som möjligt derigenom att arbetet utfördes af ingeniörbataljonernas egna arbetare, föreslog chefen för fortifikationen, enligt hvad nyss nämndes, att anskaffningen dock för närvarande borde inskränkas till endast ett nytt ekipage af 1875 års modell, i stället för det tredje äldre ekipaget.

Kostnaden för genomförande af det sålunda framstälda förslaget beräknades af chefen för fortifikationen till omkring 67,000 kronor, hvaraf hos sistlidne års Riksdag begärdes anvisande för år 1885 af hälften med 33,500 kronor, men ansåg Riksdagen sig böra för år 1885 bevilja endast det belopp, som beräknats för de 3 äldre ekipagens förändring med 7,800 kronor.

Sedan denna förändring, hvilken redan är under utförande, blifvit fulländad, skulle emellertid, på sätt anmäldt blifvit, antalet krigsbryggeekipage blifva nedsatt till endast 5, samt således blifva mindre än hvad till och med hittills funnits; och då detta, enligt chefens för fortifikationen åsigt, vore så mycket betänkligare, som tillverkningen af ett ekipage kräfde ganska lång tid, om det, såsom vid kostnadens beräknande förutsattes, skulle till eu stor del tillverkas på fortifikationstruppernas egna verkstäder, bär chefen för fortifikationen nu i sin underdåniga skrifvelse den 15 november 1884 bemstält, att till anskaffande af ett krigsbryggeekipage af 1875 års modell i stället för det tredje äldre ekipaget måtte beviljas ett extra anslag af 59,200 kronor samt att deraf måtte anvisas 30,000 kronor att utgå under år 1886.

På grund af de af chefen för fortifikationen sålunda anförda skäl får jag hemställa, det Eders Kongl. Maj:t behagade föreslå Riksdagen, att till krigsbryggemateriel anvisa på extra stat för år 1886 ett belopp af

30,000 kronor.

Fäittelegrafmateriel.

[3 i.]

Anslag tm . Då den nu befintliga telegrafmaterielen, enligt hvad erfarenheten ^materieif V1'sab är för behofvet otillräcklig, begärde chefen för fortifikationen i underdånig skrifvelse den 14 november 1883, att medel måtte beredas för samma materiels kompletterande och förändrande till 3 fälttelegrafafdelningar hvardera med 30 km. linieledning och 7 fullständiga stationer samt för nyanskaffning af en fjerde afdelning, likaledes med 30 km. linieledning och 7 stationer.

Kostnaderna härför uppgingo, enligt verkstäld beräkning, till 63,071 kronor 23 öre, men derifrån aigingo dels 7,087 kronor 50 öre, mot-

Fjerde tiufvudtiteln. 79

svarande de arbeten för den äldre materielens förändrande, hvilka småningom kunde utföras i fortifikationstruppernas egna verkstäder, och dels 6,456 kronor 91 öre, utgörande värdet af en del verktyg och materialier, med hvars anskaffning chefen för fortifikationen ifrågasatte finge tills vidare anstå, hvarföre chefen för fortifikationen anhöll om anvisande af återstående 49,526 kronor 82 öre att utgå under två år; men hos Riksdagen gjord framställning om beviljande på extra stat för år 1885 af 24,700 kronor af nämnda belopp blef icke af Riksdagen bifallen.

Chefen för fortifikationen, som nu i underdånig skrifvelse den 15 november 1884 förnyat sin anhållan om beredande af medel till fälttelegrafmaterielens ordnande på ett mot behofvet svarande sätt, har dervid åberopat de redan vid föregående tillfället härför angifna och i statsrådsprotokollet för den 9 januari 1884 utförligt anförda skäl, bland hvilka såsom det förnämligaste torde böra framhållas, att de stora afstånden i vårt land och det ständiga telegrafnätets gleshet i förhållande till de vidsträckta operationsområdena göra det för vår armé synnerligen vigtigt att behofvet af tillfälliga telegraflinier blifvcr tillbörligen tillgodosedt.

Som vissa bland den äldre materielen befintliga vagnar, i synnerhet de, som medföra materiel till liniers byggande, äro för tungt lastade och behöfva lättas för att komma fram i all sådan mark, der telegraf kan behöfva uppsättas, ingick i förslaget äfven afhjelpandet af denna olägenhet genom antagande af en ny packningsplan, men förändringen för sådant ändamål af de äldre fordonen, hvilken skulle utföras å fortifikationstruppernas verkstäder och kräfver ej obetydlig tid, kan, enligt hvad chefen för fortifikationen anmält, icke påbörjas förrän visshet vunnits att medel till sjelfva telegrafmaterielen erhålles.

Slutligen har chefen för fortifikationen särskild! erinrat, att en del af fälttelegrafens materiel ej kan inom landet erhållas, utan derföre måste i tid anskaffas, för att icke vid en mobilisering betänkliga svårigheter skulle uppstå.

Då jag anser af vigt, att åtgärder för fälttelegrafmaterielens kompletterande snart vidtagas, hemställer jag, det Eders Kong!. Maj:t behagade föreslå Riksdagen att för detta ändamål bevilja å extra stat för år 1886 ett belopp af 24,700 kronor.

80 Fjerde lmfyudtiteln.

Anmälan om behofvet af om- eller nybyggnad af kasern för svea lifgarde m. m.

Byggnadsbehof.

Svea lifgardes kasern.

Sedan chefen för svea lifgarde rörande den kasern, som af detta garde begagnas, hos arméförvaltningen anmält, att trossbottnarne i två kasernrum hotade att instörta, hvilken fara måst genom tillfällig understöttning förebyggas, samt regementschefen sedermera, med anledning af upptäckta ytterligare bristfälligheter, begärt skyndsam besigtning af hela kasernen, har chefen för fortifikationen låtit fullständigt undersöka ifrågavarande kasernbyggnad, hvarvid befunnits, att bjelklagen till alla kasernrummens golf äro mycket bristfälliga och de flesta så uppruttna, att de endast genom stöttning kunnat qvarhållas i sitt läge.

Med anledning häraf och då ifrågavarande byggnad, som ursprungligen varit afsedd till helt andra ändamål, vore med sin nuvarande inredning i hög grad olämplig för kasernering och dessutom alldeles för trång för den deruti inrymda styrkan, hade chefen för fortifikationen föreslagit att, i sammanhang med den i alla händelser nödvändiga och dyrbara reparationen, så väl en tidsenligare inredning af den gamla kasernen måtte få vidtagas, som äfven eu ny kasernflygel på vestra sidan uppföras af samma storlek, som den nuvarande östra flygeln.

Enligt uppgjorda ritningar och kostnadsförslag skulle kostnaderna för dessa byggnadsarbetens utförande uppgå till icke mindre än 344,000 kronor, hvilket belopp, med iakttagande af vissa utaf medicinalstyrelsen föreslagna förbättringar i byggnadsplan!)., komme att höjas till 375,000 kronor.

Under åberopande häraf har arméförvaltningen redan i underdånig skrifvelse den 21 september 1882 anhållit, att, då medel till arbetets utförande icke kunde beredas å det ordinarie anslaget till underhåll af kaserner, Eders Kongl. Maj:t täcktes framställa proposition till Riksdagen om extra anslags beviljande för denna kaserns om- och tillbyggnad i den utsträckning Eders Kongl. Maj:t kunde finna erforderligt,

Då det emellertid af handlingarne i ärendet syntes framgå, att äfven med användande af ofvan nämnda betydliga kostnader kasernbyggnaden icke skulle kunna bringas i verkligt ändamålsenligt skick, och då numera, efter ordnandet af Ladugårdslands strandgata, försäljning af den utaf svea lifgarde och lifgardet till häst disponerade mark emellan storgatan och strandgatan borde kunna ske på ett för kronan fördelaktigt sätt, samt sålunda tillgångar kunna beredas för uppförande

81 Fjerde liufvudtiteln.

åt svea lifgarde af en behöflig ny kasernbyggnad, har jag låtit föranstalta utredning, huruvida möjligen kronans verkliga fördel skulle på detta sätt bättre tillgodoses än genom nedläggande af betydande summor på den gamla kasernens om- och tillbyggnad. Dervid har äfven tagits i öfvervägande, huruvida en förflyttning af andra lifgardets kasern, hvilken likaledes befinnes i ett mycket otillfredsställande skick, till annan kronan tillhörig mark lämpligen bör ega rum och kan verkställas utan uppoffring i väsentligare mån af fördelarne utaf denna kaserns nuvarande förläggning. Öfver kostnaderna för nya kasernetablissement samt öfver det antagliga försäljningsvärdet af de utaf gardena disponerade tomtområden, som vid förslagets genomförande skulle kunna föryttras, hafva beräkningar i sammanhang härmed blifvit uppgjorda.

För den händelse frågan om beredande på detta sätt af nya kasernetablissement för gardesregementena ej komme att göras till föremål för framställning hos 1885 års Riksdag, har nu arméförvaltningen å fortifikationsdepartementet i sin underdåniga skrifvelse den 13 november 1884, med framhållande af vådan deraf, att svea lifgardes kasern fortfarande får begagnas i dess nuvarande nära fallfärdiga skick, förnyat sin framställning om begärande hos Riksdagen af extra anslag till kasernens om- och tillbyggande.

Jag torde emellertid blifva i tillfälle att inom kort för Eders Kong!. Maj:t framlägga fullständigt förslag i de af mig här ofvan i korthet berörda frågor samt tror mig kunna antaga att, derest andra lifgardets kasern flyttas, tillräckliga byggnadsmedel skulle kunna genom föryttrande af umbärliga tomter beredas, och denna omständighet föranlåter mig hemställa att extra anslag till Svea lifgardes kaserns omoch tillbyggnad icke nu må hos Riksdagen äskas.

Etablissement för artilleridivisionen i Jemtland.

Derest svea artilleriregementes 9:de och 10:de batterier, såsom här förut under anslaget till »artilleriet» blifvit föreslaget, erhålla sin förläggningsort i trakten af Östersund, skulle, enligt hvad chefen för artilleriet anmält, den lämpligaste platsen för etablissement och öfningsfält åt dessa batterier blifva den å Frösön invid bron från fastlandet belägna lägenheten Hornsberg med angränsande område.

Nämnda lägenhet synes mig vara för ändamålet fullt lämplig, men, på sätt jag yttrade då frågan härom senast förevar, torde det likväl vara ändamålsenligt att låta det definitiva valet af byggnadsplats vara

ii

[32.]

Anslag till byggnader m. m. för artilleridivisionen vid Östersund.

82 Fjerde hufvudtiteln.

beroende på det pris, hvarför lägenheten kan erhållas, samt huruvida i trakten af Östersund skulle, derest detta pris ställer sig för högt, kunna beredas annan fullt tjenlig och för kronan billigare mark.

Enligt det förslag, som blifvit å militärbyrån inom arméförvaltningens fortifikationsdepartement upprättadt, och hvilket förslag hos Eders Kongl. Maj:t anmäldes vid frågans föredragning den 9 januari 1884, skulle till etablissement för de båda batterierna och till öfningsfält inköpas ett område af 29 å 30 hektar samt derjemte erfordras följande byggnads- och reparations- med flera arbeten, nemligen: en byggnad innehållande stallrum, undervisningslokaler och verkstäder, vidare eu kasernbyggnad, matinrättningsbyggnad, exercishus, ridhus, ett stall för stamhästar, ett sommarstall för legda hästar, kasernvaktbyggnad, manskapsarrestbyggnad, skosmedja, ett sjukstall, tvätt- och badhus, ammunitionsförråd och laboratorium, afträde!!, kol- och vedbodar, gödselstad m. m. äfvensom reparation af det nu befintliga kronomagasinet och af manbyggnaden å lägenheten Hornsberg samt slutligen planeringar, inhägnader o. d.

Hela kostnaden för såväl terräng som byggnader beräknades att uppgå till sammanlagdt 373,000 kronor, men då en del af den till inköpande föreslagna arealen torde, med hänsyn till det närvarande behofvet för endast 2 batterier, kunna undvaras, hvarigenom minskning uppkommer äfven i utgifterna för planeringar och inhägnader, bör kostnadsbeloppet kunna nedsättas till 350,000 kronor. Deremot skulle kronans tomt vid Stenhammar invid Hernösand med den derå befintliga förrådsbyggnad äfvensom exercisfältet vid nämnda stad, då framdeles förflyttningen af den i Hernösand förlagda artilleristyrkan verkställts, blifva för statsverket disponibla vare sig till annat allmänt behof eller till försäljning.

Jag hemställer således, det Eders Kongl. Maj:t täcktes ånyo föreslå Riksdagen, att till etablissement för en artilleridivision i Jernband bevilja på extra stat ett belopp af 350,000 kronor samt att deraf för år 1886 anvisa 125,000 kronor.

Stall å Karlsborg för positionsartilleriet.

[33.]

Anslag till en För de två kompanier positionsartilleri, hvilka komme att tillhöra för ^positions- (^: föreslagna fästnings- och positionsartilleriregementet å Karlsborg artilleriet. från början af samma regementes organisation, skulle, enligt hvad generalfälttygmästare!! och chefen för artilleriet anmält, af nya bygg-

Fjerde hufYudtiteln. 83

nader erfordras ett stall för 21 stamhästar och ett sommarställ för 40 legda hästar.

Kostnaderna härför uppgå, enligt den inom fortifikationsdepartementet uppgjorda beräkning, till 15,000 kronor för vinterstallet och

6,000 kronor för sommarstallet. Af dessa belopp skulle dock endast det förra 15,000 kronor blifva behöflig! under år 1886; och torde Eders Kongl. Maj:t vilja äska denna summa på extra stat för samma år.

Byggnader för trängbataljonen.

[34]

Enligt ett inom fortifikationsdepartementet upprättadt, af mig- till- Anslas tiU. förene anmäldt förslag, skulle vid förläggning af trängbataljonen å bt2ngbataijo°kronoegendomen Marieberg erfordras förändring och tillbyggnad af det nenförut utaf artilleri- och ingeniörhögskolan begagnade läroverkshuset för inrymmande af manskaps- och lektionsrum, expeditionslokaler, underofficersbostäder, rustkammare och matinrättning m. m., förändring af den af nämnda skolas chef förr begagnade lägenhet till vakt- och arrestrum jemte bostad för väbeln, uppförande af en beväringskasern, ett vinter- och ett sommarstall, ridhus, exercishus, vagnsförråd och afträden äfvensom planeringar af exercisfält m. m., för hvilket allt kostnaderna beräknats uppgå till 273,000 kronor.

Eders Kongl. Maj:t föreslog äfven sistlidne års Riksdag att bevilja detta belopp på extra stat samt deraf anvisa 100,000 kronor för år 1885, men oaktadt Riksdagen anslog medel till uppsättande af trängbataljonen blef framställningen om medel för byggnader åt densamma ej bifallen.

Det är emellertid en oafvislig nödvändighet, att med det snaraste kasern för bataljonen inredes samt öfriga för bataljonens förläggning och öfning erforderliga byggnader blifva uppförda. För att bataljonens skolor och öfningar skola kunna i vederbörlig ordning ega rum måste en del af byggnadsarbetena, såsom öfverstelöjtnanten Gadd i underdånig skrifvelse den 12 november 1884 andragit, utföras redan under år 1885, hvarföre han äfven fästat uppmärksamhet på behofvet deraf, att byggnadsmedlen kunna blifva tillgängliga till en del under år 1885 och till återstående del under år 1886.

Då likväl rubbning i den redan faststälda statsregleringen för år 1885 lärer, så vidt möjligt är, böra undvikas, och utväg borde kunna beredas att efter hand förskjuta de behöfliga byggnadsmedlen från andra för landtförsvarets behof anslagna tillgångar, för att sedermera er-

[35]

Reseunderstöd åt officerare och intendenturtjenstemän.

Medel till de topografiska arbetena uppé tagna under annan hufvu dtitel.

84 Fjerde hufvudtiteln.

sättas, får jag hemställa, det Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att till byggnader för trängbataljonen bevilja på extra stat 273,000 kronor samt deraf för år 1886 anvisa 100,000 kronor.

Diverse behof.

Reseunderstöd åt officerare och intendenturtjenstemän.

Till bestridande af kostnader för officerares utsändande till främmande länder i ändamål att inhemta upplysningar rörande krigsväsendet och såsom bidrag till de kostnader, officerare måste vidkännas under anställning i utländsk krigstjenst eller eljest under resor till främmande länder för utbildning i sitt yrke, har under en lång följd af år anslagits å extra stat ett belopp af 9,000 kronor. På det tillfälle jemväl måtte beredas att genom utsändande af tjenstemän vid intendenturen till främmande stater tillgodogöra intendenturen den der vunna erfarenhet i hvad till en armés hushållning hörer, höjdes anslaget vid 1883 års riksdag till 12,000 kronor, men utgår för innevarande år med sitt förra belopp 9,000 kronor.

Jag hemställer, att för år 1886 måtte till reseunderstöd åt officerare och intendenturtjenstemän äskas ett extra anslag å enahanda belopp, 9,000 kronor, med rättighet för Eders Kongl. Maj:t att få under ett följande år använda hvad af anslaget kan under året besparas.

Generalstabens topografiska arbeten.

Vid föredragning den 19 december 1884 genom statsrådet och chefen för civildepartementet af frågan om de ekonomiska och topografiska kartverkens framtida bearbetande, har Eders Kongl. Maj:t, med godkännande af åsigten om lämpligheten af nämnda begge kartverks sammanslagning, behagat besluta hemställan till näst sammanträdande Riksdag derom, att de anslag, som för rikets allmänna kartverk behöfde anvisas, måtte från och med år 1886 i sin helhet uppföras under sjette hufvudtiteln.

_ Under förutsättning af Riksdagens bifall härtill, skulle det hittills å fjerde hufvudtiteln på extra stat beviljade anslag af 60,000 kronor till fortsättande af de topografiska arbetena, om hvilket anslags bere-

85 Fjerde hufvudtiteln.

dande för år 1886 chefen för generalstabens topografiska afdelning ansett sig böra göra framställning, nn icke vidare bos Riksdagen äskas.

Skarpskytteväsendets och skjutskicklighetens befrämjande.

För detta ändamål bar för åren 1883—1885 beviljats extra anslag till belopp af 80,000 kronor årligen.

Den uppmuntran, som härigenom kommit skytteväsendet inom landet till del, har medfört icke allenast ökad lifaktighet inom de skytteföreningar, hvilka förut voro i verksamhet, utan äfven bildande af nya skyttegillen i flera delar af landet. Med anledning af skyttarnes sålunda stigande antal torde inom en ej aflägsen framtid ytterligare förhöjning i skytteanslaget blifva erforderlig, men då vid 1884 års slut, enligt infordrad upplysning från arméförvaltningen, behållning från föregående år å anslaget förefans till belopp af 16,229 kronor 62 öre, lärer, oaktadt utgifterna under år 1884 uppgått till omkring 86,000 kronor, tidpunkten för förhöjning icke ännu vara inne.

Jag hemställer derföre, att för skarpskytteväsendets och skjutskicklighetens befrämjande måtte för år 1886 äskas på extra stat lika belopp, som under innevarande år för ändamålet utgår, eller 80,000 kronor.

Hvad chefen för landtförsvarsdepartementet sålunda i afseende å regleringen af utgifterna under riksstatens fjerde hufvudtitel, äfvensom i öfrigt, yttrat, tillstyrkt och hemstält täcktes Hans Maj:t Konungen, på tillstyrkande af Statsrådets öfrige ledamöter, i nåder bifalla och gilla, med befallning tillika att utdrag af detta protokoll skulle till finansdepartementet öfverlemnas till ledning vid författandet af Kongl. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen angående statsverkets tillstånd och behof.

Ex protocollo Eugene Peyron.

[36]

Anslag till skarpskytteväsendets och skjutskicklighetens befrämjande.

Bil. Lit. A.

00 Förslag öfrer en division åkande artilleri i Norrland.

Anm. 1. Alla officerare, underofficerare och batteri trumpetare äro uppförde på svea artilleriregementes nuvarande stat. Anm. 2. Hästsjukvardcn, rättsväsendet samt ecklesiastikvar den skötas tills vidare af enskilda personer mot erforderliga ersättningar.

i orten.

2) Regementskommissariebefattningen bör skötas af en underofficer vid regementet med derför anvisadt arfvode; denne torde på samma gång kunna vara för rådsförvaltare.

Fjerde hufvudtiteln.

Fjerde hufvudtiteln,

87 Bil. Lit. B.

Förslag

öfver kostnaden f<»r 1 division åkande artilleri i Norrland.

88 Fjerde hufnidtiteln,

Fjerde liufYiultiteln.

90 Fjerde hufvudtiteln

Bil. Lit. C.

Tablå,

utvisande tillökningen i kostnad för omorganisationen af 5:te divisionen

af svea artilleriregemente.

Fjerde hufrudtiteln.

91 Bil. Lit. D.

Förslag

öfrer den årliga totalkostnaden för 1 fästniugsartilleribataljon å Vaxholm Oscar Fredriksborg.

92 Fjerde hufvudtiteln.

Fjerde hufvud titeln.

*) Amu. ArtillorietB förrådsförvaltare åtnjuta ett ålderstillägg om 300 kr. att såsom arfvode efter 5. tjensteåret utgå.

94 Fjerde hufvudtiteln,

Fjerde hiifvudtiteln.

95 Bil. Lit. E.

Förslag

%

öfver den årliga totalkostnaden för 1 fästnings- och positionsartilieri-

regemente å Karlskorg.

96 Fjerde liufvudtitelii.

1 styckjunkare, lön.....................................

beklädnad............................

15 dito.................^..................................

8 arfvoden till förrådsunderofficeraré å 800 kr.

1 sergeant af 1. klassen, lön........................

lönetillägg..............

beklädnad...............

31 dito....................................................

1 stabstrumpetare, lön.................................

lönetillägg.......................

beklädnad.......................

transport . 720: - . 200: -

360: — 12: 200: —

360:

12: — 200:

DagafI öning.

Dagaflöning, sota till vederbörande utgår enligt särskilda bestämmelser utgör:

för öfverste 5 kr., öfverstelöjtnant ocli major 4 kr., kapten 3 kr., löjtnant och underlöjtnant 2 kr., auditör 2 kr., regementsläkare 4 kr., förste bataljonsläkare och regementsintendent 3 kr., bataljonsveterinär 2 kr. styckjunkare 1 la’., sergeant och stabstrumpetare 40 öre: varande dagaflöningen förslagsvis beräknad för öfversten, öfverstelöjtnanten och majorerne under 365 dagar, för åtta kaptener under 365, två kaptener under 242 och sex kaptener under 30 dagar, för åtta löjtnanter under 365, sex löjtnanter under 242 och två löjtnanter under 30 dagar, för tio underlöjtnanter, auditöron, regementsläkaren, förste batalj onsläkaren, regementsintendenten och bataljonsveterinären under 365 dagar, för tolf styckjunkare under 365 och fyra styckjunkare under 242 dagar, för åtta sergeanter under 365, sex sergeanter under 242 och aderton sergeanter under 30 dagar, samt för stabstrumpetaren under 365 dagar, tillsammans .....................................................................................

Portion för underbefäl in. 11.

Portion å 62 öre beräknas förslagsvis för tolf styckjunkare under 365 och

fyra styckjunkare under 242 dagar, för åtta sergeanter under 365, sex

l

Kronor. I ö.

96,060

13,800

2,400

17,732

572 Kronor.

132,056

45,689

transport |

i—| 177,745 [80

Fjerde liufvndtiteln. 97

*) Anm. Artilleriets förrådsföryaltare åtnjuta ett ål ders tillägg om 300 kr. att såsom arfvode efter 5:te tjensteåret utgå.

98 Fjerde liufvudtiteln

Fjerde hufvudtiteln,

100 Bil. Lit. F.

Fjerde hufVudtiteln.

Förslag och kostnadsberäkning

för organiserandet af fästningsartilleribataljonen å Waxliolm Oscar Frcdrikslborg med afseende å den under lista året förekommande uppsättning.

i

i

4 8

5 1 1 8

4 Brist.

" >3

CD W e-t-

'_&

Erforderligt nytt anslag.

öfverstelöjtnant (chef)................................

major..................................................

kaptener af 1. klassen.................................

kaptener af 2. klassen.................................

löjtnanter af 1. klassen ..............................

underlöjtnanter.........................................

förste bataljonsläkare ................................

regementsintendent....................................

styckjunkare .............................................

sergeanter af 1. klassen.............................

stabstrumpetare ........................... : ........

arfvoden till kompanichefer.........................

d:o » förrådsundorofficerarc................

öfriga arfvoden 1 2 3........................................

särskilda anslag.........................................

tygstaten................................................

servisersättning......................................

aflöning och arfvoden in. m. för manskap......

beklädnad och underhåll m. m.:

för 104- man nyanvärfde, utöfver nuvarande styrka för hela bataljonen, sedan det efter hittills gällande grunder anvärfda manskapet hunnit afgå '

Härifrån dragas nu utgående arfvoden till kommendanten och placemajoren............ kronor 2,200

1 De enligt nuvarande stater utgående arfvoden vid artilleriet öfverstiga de föreslagna med..................... » 1,000

Summa erforderligt nytt anslag

2 Medikaments- och kommunionspenningar för ondast resp. 328 och 368 personer.

3 Aflöning:

Arfvoden:

4 Lega:

l:ste konstaplar, 4 2:dre konstaplar,

månader ä 10 kr. i månaden..............

4 l:ste konstaplar ii 180 kr. per år........

4 2:dre konstaplar a 120 » » »........

4 trumpetare å 36 » » »........

96 man ä 40 kr..................................

8 » å 80 » ...............................

4 trumpetare och 92 artillerister i 12

kr.

12,480: — 720: — 480: — 144: — 3,840: — 640: —

Summa kronor 18,304: —

Efter organisationens fullständiga genomförande uppgår det erforderliga nya anslaget för beklädnad och underhåll m. in. till en lägre summa än motsvarande kostnad under l:sta organisationsåret, hvilket heror derpå, att*under l:sta året ingen minskning beräknats i omkostnaderna för det enligt nuvarande organisation befintliga manskapets beklädnad och underhåll.

Bil. Lit. G.

Förslag

öfver personal och hästar vid fästnings- och positionsartilleriregementet under första

organisationsperioden.

3 P-

<

s

Amm. i. Fästningskompanierna hafva samma personal som göta artilleriregementes nuvarande I och II kompanier.

Anm. 2. 2 nummer på hvarje positionskompani kunna besättas mod volontärer.

Anm. 3. Rättsväsendet, sjukvården, intendenturtjensten samt hästsjukvården skötas till en boijan dels af civilpersonalen vid göta artilleriregementes å Karlsborg förlagda fältbatterier dels af enskilda personer mot arfvoden.

Anm. 4. Tygstatspersonalcn är densamma som göta artilleriregementes för närvarande å Karlsborg förlagda tygstat. y—1

O

Fjerde hufYudtiteln.

102 Bil. Ut. H.

Förslag- och kostnadsberäkning för organiserandet af fästnings- och positionsartilleriregementet med afseende å den under l:sta året förekommande uppsättning. (Styrkan till eu början ansedd att utgöras af göta artilleriregementes å Karlsborg förlagda 2 fästningskompanier om 5G nummer, 2 nyuppsatta position skompanier om 100 nummer samt göta artilleriregementes å Karlsborg förlagda tygstat).

i

3 6

4 4

major* 1 ......................................................

kaptener af 1. klassen.......................... ...........

kaptener af 2. klassen .....................................

löjtnanter af 1. klassen.....................................

underlöjtnanter...............................................

styckjunkare..................................................

sergeanter af 1. klassen...................................

arfvoden till kompanichefer...............................

d:o » förrådsunderofficerare .....................

arfvode till majoren, sa länge denne är corpsbefäl-

hafvare.......................................................

öfriga arfvoden2 * .............................................

särskilda anslag..............................................

tygstaten.......................................................

servisersättning .............................................

aflöning och arfvoden m. m. för manskap...........

beklädnad och underhåll...................................

hästar............................

Erforderligt nytt anslag.

Summa.

Att utgå l:sta året.

Summa

Alla officerare och styckjunkare samt 8 sergeanter beräknas vara i tjenstgöring 365 dagar årligen; 4 sergeanter ondast under repetitionsöfningarna, 30 dagar.

Tlorn”i lnfo.rmatio"spfficer 400 kr., till 1 informationsunderofficer 100 kr., för undervisningen i gjunnastik -00 kr., till auditörsbiträde 750 kr., till regementskommissarien 500 kr.

1 Hedikamonts- och kommunionspenningar för 200 resp. 224 personer 461,20 kr., till biblioteket 100 kr., till skrifmaterialier 500 kr., till undervisningsmateriel 150 kr., till gymnastikporsedlar 200 kr.

Medikaments- och kommunionspenningar för endast 52 resp. 06 personer.

V4 åt don i bil. lit. E för dessa ändamål beräknade kostnaden.

Aflöning: 2 l:e konstaplar, 2 2:dre konstaplar, 2 trumpetare och 46 artillerister i 12 månader ä 10 kr. i

månaden ......................................................................................... kr (y240: —

Arfvoden: 2 l:sto konstaplar ä 180 kr. per år.......................................

2 2:dre konstaplar ä 120 kr. » »

2 trumpetare ä 36 kr. » »

Lega: 48 man ä 40 kr........................................

4 » ä 80 » ...........

360:

240:

72:

1,920:

320:

Vs af den i bil. lit. E beräknade kostnaden. 10 stamhästar uppsättas l:sta året,

Summa kronor 9,152:

Fjerde hufvudtiteln

103 Bil. Lit. I.

Förslag

till allöningsstat för artilleri- och ingeniörhögskolan, afsedd att tillämpas

från ingången af år 1886.

104 Fjerde hufrudtiteln

att utgå från anslaget å riksstatens 4:de hufvudtitel till försvarsverket till lands i allmänhet; och må, i enlighet med kongl. brefvet den 3 mars 1882, de reservationer, som kunna uppkomma å aflöningsstaten, få användas till betäckande af möjligen uppstående brist i de för högskolans omkostnader och underhåll anslagna medel.

Stockholm, K. L. Beckman, 1885.

i

Femte hufvudtiteln.

Protokoll öfver Sjöförsvar särenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i Statsrådet å Stockholms Slott den 12 Januari 1885.

Närvarande:

Hans Excellens Herr Statsministern Themptander,

Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena Friherre Hochschild, Statsråden: Lovén.

von Steyern,

Friherre von Otter,

Hammarskjöld,

Richert,

Ryding,

von Krusenstjerna och Friherre Tamm.

Departementschefen, Statsrådet Friherre von Otter, anmälde i underdånighet frågan om reglering af utgifterna under riksstatens femte hufvudtitel för år 1886 och föredrog härvid tillika:

Marinförvaltningens särskilda skrivelser:

den 30 September 1884 i fråga om de ordinarie anslagen samt behofvet af extra anslag för flottan under förstnämnda år;

den 5 December 1884 angående uppförande af skjul för minbåtar vid flottans station i Stockholm; samt

den 16 December 1884 angående tillökning i begärdt anslag till pansarbåten Sveas bestyckning.

Departementschefen yttrade derefter:

Bih. till lUksd. Prof. 1885. 1 Sami. 1 Afd.

2 Femte hufvudtitelii.

[1-3]

Angående

officerskårens

tillökning

in. in.

Vid flera föregående tillfällen har behofvet af tillökning i flottans officerskår blifvit framhållet, och detta behof blifver allt mera oafvisligt, i samma mån försvarskrafterna i öfverensstämmelse med tidens kraf lämpligen ordnas, och det bidrag, nya reservstaten hittills lemnat till samma behofs afhjelpande, minskas.

Det nuvarande antalet af 140 officerare på aktiva staten bestämdes år 1873 vid sammanslagningen af Kongl. flottan och skärgårdsartilleriet, hvilkas officerskårer tillhopa utgjordes af 172 officerare; men redan i det förslag till lag om grunder för ordnande af flottans personal, som, med ledning af särskilde komiterades betänkande, förelädes 1875 års riksdag, upptogs officerskårens antal till 228, nemligen 3 amiraler, 10 kommendörer, 15 kommendörkaptener af l:a klassen, 20 kommendörkaptener af 2:a klassen, 35 kaptener af l:a klassen, 40 kaptener af 2:a klassen, 35 löjtnanter af l:a klassen, 40 löjtnanter af 2:a klassen och 30 underlöjtnanter. Då sedermera vid 1878 års Riksdag Eders Kongl. Maj:t föreslog ökande af officerskåren med 2 kommendörer, 10 kommendörkaptener, 17 kaptener, 27 löjtnanter och 4 underlöjtnanter eller till ett antal af 200 samt att för åstadkommande deraf permanenta reservstaten skulle upphöra, yttrade statsutskottet i sitt häröfver afgifna utlåtande: »Vid sådant förhållande och då de gjorda be- »räkningarne öfver personalbehofvet för flottans- nuvarande materiel sy- »nas ådagalägga, att den nu äskade tillökningen i befälsstyrkan är af »oundgängligt behof påkallad, har utskottet, som funnit det förelig- »gande förslaget äfven derutinnan ändamålsenligt, att ökningen i offi- »cerskårens numerär endast inträder i mån af afgång inom reservstaterna, ansett sig böra samma förslag till bifall förorda». Frågan förföll likväl genom kamrarnes olika beslut. Eders Kongl. Maj:ts vid följande Riksdag framstälda förslag att, med permanenta reservstatens bibehållande, öka den aktiva statens officerskår med det här ofvan upptagna antalet subalternofficerare, nemligen 27 löjtnanter och 4 underlöjtnanter, ansåg Riksdagen sig icke kunna bifalla, hufvudsakligen anförande, att meningarne inom representationen otvifvelaktigt vore ganska delade i fråga om den ställning, sjövapnet borde inom landets försvarsväsende intaga, antingen detta vapen borde utvecklas så, att det skulle kräfva en vida större personal än den nuvarande eller, på sätt tillförene varit ifrågasatt, i den mån inskränkas, att en mindre personal blefve tillräcklig.

I det af 1880—1882 årens sjöförsvarskomité afgifna betänkande angående sjöförsvarets ordnande föreslogs likaledes en ökning af offi-

Femte hufrudtiteln.

cerskåren med 25 officerare, hvarigenom antalet skulle uppgå till 165, en tillökning, som efter hvad motiveringen härför gifver vid handen, icke kunde anses innefatta allt hvad komitén i den vägen önskat och ansett erforderligt, utan endast så mycket, som med afseende å nödvändigheten af den strängaste sparsamhet kunnat ifrågasättas. Eders Kongl. Maj:t, som jemväl ansåg denna tillökning vara alltför otillräcklig och kunna genom anlitande af de för permanenta reservstatens aflöning redan anvisade medel göras större och mera motsvarande behofvet, hemstälde till 1883 års Riksdag att, på det Eders Kongl. Maj:t måtte komma i tillfälle att i den ordning, som kunde finnas lämplig, öka antalet officerare vid flottan till 175 nemligen med 1 flaggman, 2 kommendörkaptener af l:a klass, 2 kommendörkaptener af 2:a klass, 19 kaptener och 11 löjtnanter, de under anslaget till aflöning för flottans kårer och stater inbegripna, för permanenta reservstatens aflöning anvisade 114,000 kronor måtte, i den mån dessa medel blefve tillgängliga, få användas till aflöning åt nämnda antal officerare. Förslaget att på detta sätt och med nämnda antal öka officerskåren tillstyrktes af Riksdagens särskilda utskott och vann andra kammarens bifall, men kom, till följd af härordningsförslagets fall, icke under pröfning i första kammaren.

Behofvet af en tillökning i flottans aktiva officerspersonal, sålunda alltjemt af Eders Kongl. Maj:t framhållet, af sjöförsvarskomitéerna erkändt och af Riksdagens statutskott och båda kamrar vid skilj da tillfällen medgifvot, lärer alltså vara alldeles obestridligt och, oafsedt den tillökning i antalet så väl officerare som underofficerare, hvilken blifver oundgänglig i mån af minförsvarets fortfarande utveckling och minmaterielens ökande, stegras, såsom ofvan är antydt, detta behof alltmera i mån af afgång på nya reservstaten samt derigenom att flertalet cjvarvarande officerare på denna stat till följd af ålder eller annan orsak icke längre kunna till allmän tjenstgöring påräknas. A nämnda stat qvarstå nemligen 27 officerare med en ungefärlig medelålder af 65 år, under det medelåldern för de 10 äldsta utgör omkring 78 år, och likväl bestrida 17 af dessa officerare tjenstebefattningar, som efter hand, åtminstone till största delen, måste öfvertagas af den aktiva statens officerare, hvilkas antal redan nu är så otillräckligt att vid hvarje sjökommendering, sjukdomsfall eller tillfälligt uppdrag, som icke är med' förut innehafvande tjenstebefattning förenligt, på en eller annan plats alltid uppkommer brist, hvilken endast kan afhjelpas derigenom att flere tjenster, hvilka eljest hvardera fordra sin man, anförtros åt samma officer, såsom exempel hvarå må anföras att 21 kom-

4 Femte hufrudtiteln.

panier af flottans sjömanskår behöft ställas under befäl af 8 kompanichefer. r

I fråga om storleken af den behöfliga officerspersonalen har städse framhållits, att denna måste bestämmas af materielens storlek och beskaffenhet, beroende af den vigt och betydelse för landets försvar flottan kommer . att tilldelas, och om än det således icke låter sig göra att nu definitivt bestämma behofvet af officerspersonalens tillökning, så är det dock, särdeles med afseende derpå att en sådan tillökning endast efter hand låter sig verkställa, af synnerlig vigt att i möjligaste män söka afhjelpa den redan nu befintliga bristen, hvilket synes mig icke kunna ske lämpligare än genom att, på sätt Eders 'Kongl. Maj:t föreslog 1883 års Riksdag, besluta permanenta reservstatens upphörande och, i mån af afgång på denna samt öfriga reserv- och indragningsstater, öka den aktiva staten med det då föreslagna antal officerare.

Utom det i statsrådsprotokollet den 8 Januari 1883 anförda hufvudsakliga skäl för permanenta reservstatens upphörande nemligen att densamma, förutsatt att personalen på den aktiva staten lämpligen ökades, kunde anses mindre behöflig, sedan skyldigheten att vid viss lefnads- och tjensteålder från tjensten afgå trädt i kraft, finnas äfven andra dertill manande anledningar, hvaribland svårigheten vid förflyttning af officer från den aktiva staten till permanenta reservstaten icke utgör den minsta.

Enligt gällande föreskrift öfverflyttas officer af kaptens eller högre grad från aktiva staten till permanenta reservstaten, när Eders Kongl. Maj:t med afseende pa tjenstens fördel prof var sådan förflyttning böra ega rum; och äro aflöningsförmånerna å båda staterna desamma likasom tjenstgöringen, med den skilnad endast att officer på permanenta reservstaten i allmänhet icke sjökommenderas.

Då denna reservstat först bildades, funnos bland den aktiva kårens officerare flere, hvilka till följd af ålder, sjuklighet eller annan orsak föredrogo att blifva från vidare sjötjenstgöring befriade och derföre blefvo på egen begäran till permanenta reservstaten öfverflyttade, men detta händer numera mindre ofta, hvilket är eu naturlig följd af det obligatoriska afskedstagande^ som småningom gör att alla officerare af den aktiva staten i allmänhet kunna anses, hvar inom sin grad,, fullt tjenstbara samt villiga och lämpliga att i sitt egentliga yrke, sjökrigstjensten, intill föreskrifven afgångstid fortfarande blifva använda. Som emellertid såväl ändamålet med permanenta reservstaten som an-

Femte hnfVudtiteln.

gelägenheten att använda det dertill beviljade anslag fordra, att, i mån af tillgång, öfverflyttning skall eg a- rum, så måste sådan ske äfven utan den öfverflyttades medgifvande och äfven om denne skulle utan men för tjensten eljest kunnat på den aktiva staten qvarstå, och det blifver i så fall ensamt beroende på Eders Kongl. Maj:ts pröfning och afgörande, hvilken officer skall till sådan öfverflyttning ifrågakomma. Så länge ännu å aktiva staten funnos sjöofficerare, hvilka egnade sin hufvudsakliga verksamhet åt för tjensten främmande sysselsättningar, så långt sådant funnes med tjenstens bibehållande förenligt, och ansågo denna såsom en bisak eller eljest visade sig för tjensten olämpliga och ointresserade, var valet härtill mindre svårt; men med den numera stränga utgallring, som eger rum redan för inträde i sjökrigsskolan, med den derstädes och jemväl efter officersutnämningen erhållna utbildning samt den i allmänhet trägna, oafbrutna tjenstgöringen ökas naturligen intresset för vapnet, hvarförutan tiden sällan medgifver att väsendtligen syssla med utom tjensten varande bestyr, och det blifver till följd deraf allt svårare att vid uppkommande ledighet, med iakttagande af skyldig rättvisa, bestämma hvilken officer, som med afseende på tjenstens fördel bör till permanenta reservstaten öfverflyttas.

Genom officerskårens nu föreslagna tillökning vunnes äfven den från försvarssynpunkt icke oväsendtliga fördelen, att eu del af sjöbeväringen kunde exerceras af flottans officerare och derigenom blifva åtminstone i någon mån hemmastadd med den tjenstgöring, hvartill den i händelse af krig är ämnad och deribland att, såsom afsedd att utgöra en del af bemanningen å sjöbefästningarne, handtera dervarande materiel. Detta har hittills, i brist af nödigt befäl och underbefäl, icke kunnat ega rum, hvarföre sjöbeväringen endast erhållit samma utbildning som landtbeväringen och exercerats af arméns officerare. Visserligen är det afsedt att i detta förhållande för innevarande år söka göra ändring, men sådant torde dock icke kunna ske utan olägenhet och men för flottans öfningar och tjenstebehof i öfrigt.

Jag har här ofvan antydt, att officerspersonalens tillökning äfven påkallas af den betydande utveckling minväsendet vunnit. I den mån denna utveckling fortgått och minmaterielen ökats, har behofvet att för denna vigiiga del af sjöförsvaret ega tillgång på eu lämplig och tillräcklig personal med erforderlig specialkunskap för handhafvande af den hithörande dyrbara materielen allt mer och mer gjort sig gällande.

På min derom gjorda framställning tillsatte Eders Kongl. Maj:t

6 Femte hufvu(Ititeln.

deri 17 Maj sistlidne år en kommission, bestående af framstående målsmän för olika grenar af försvaret, hvilken kommission hade till uppgift att, efter verkstälda undersökningar, inkomma med utredning angående åtskilliga till deras ompröfning öfverlemnade frågor deribland: under hvilka vilkor den för såväl kustförsvaret som handelssjöfarten vigtiga farleden genom Baggensstäket utan fara för hufvudstadens försvar kunde upprensas till ett visst större djup; huruvida anledning till förändring i hittills föreslagna minlinier i Stockholms skärgård förefunnes, samt angående de anordningar, deri kostnad och den personal, särskild! från armén och särskild! från flottan, som för dessa minliniers så väl som nämnda skärgårds försvar i öfrigt erfordrades o. s. v.

Nämnda kommission, som den 20 sistlidne December inkommit med fullständigt betänkande angående ifrågavarande förhållanden, yttrar deruti bland annat, att den personal, som erfordrades för skötande af minlinierna med tillhörande syft- och tändstationer, skulle lemnas från flottan, men att härför mötte oöfvervinnerliga svårigheter icke blott uti den stora bristen på befäl och underbefäl, utan ock uti bristen på i materielens skötsel öfvad personal samt att det derföre vore en tvingande nödvändighet att en särskild minör afdelning med fulltaligt befäl blefve härför afsedd, derförutan intet effektivt minförsvar kunde åstadkommas.

Till ledning för bedömandet af frågan härom torde böra erinras att, på grund af det olika sätt hvarpå sjöminor användas, sjöminförsvaret sönderfaller uti två väsentligt olika delar: det fasta och det rörliga minförsvaret. Det förstnämnda afser hufvudsakligen att medelst förankrade minor antingen helt och hållet spärra ett farvatten eller göra det osäkert för fiendens fartyg att befara; det rörliga afser åter att medelst dels sjelfgående dels s. k. stångminor, utskjutna från eller förda å fartyg eller båtar, vid lämpliga tillfällen anfalla fienden, hvarhelst han mötes.

Med anledning af denna skiljaktighet i minvapnets användande är jemväl materielen olika för de olika försvarssätten, likasom fordringarne på den personal, som skall handtera den olika materielen, och, om man bortser från de rent militära fordringar, som måste ställas på hvarje krigsman, kan man väl påstå, att sjömannen och minör en (vid det fasta minförsvaret), hvarhelst de än stå på den militära gradskalan, hafva högst få beröringspunkter med hvarandra, hvarå såsom bevis kan anföras, att i flere länder såsom Amerika, England, Holland och, såsom jag tror, åtminstone delvis Ryssland, bestyret med det fasta minförsvaret öfverlemnats åt hären. Minörens yrke är nemligen i allt hufvudsakligen

Femte hufvudtiteln.

tekniskt: han skall kunna konstruera minor, elektriska instrument och tändrör, undersöka och reparera kablar och batterier, skarfva kablar, sammansätta de olika delarne till ett helt, snabbt sköta ett stort antal minor, uppgöra planer och beräkningar öfver minspärrningar m. m. Deremot inskränker sig det för det fasta minförsvaret erforderliga sjömanskap egentligen endast till att kunna sköta utläggningsfartyget och nöjaktigt handtera sig i båt, hvaruti tillräcklig färdighet lärer kunna bibringas dertill erforderligt såväl befäl som underbefäl och manskap utan att de derför behöfva göra några egentliga sjöexpeditioner. Hos den personal, som skall handhafva det rörliga minförsvaret, är åter förhållandet annorlunda; ty då de fartyg och båtar, hvilka äro försedda med sjelfgående minor, böra kunna förflyttas hvarthelst å kusten, der deras närvaro anses behöflig, erfordras hos deras bemanning nödigt sjömanskap, hvaremot den till dessa fartyg hörande minmatorielens skötande är vida enklare och icke torde kräfva annan undervisning och öfning än den minkurs, som så väl officerare, som underofficerare och manskap alltid äro skyldige att genomgå.

Då således egentligt sjömanskap för handhafvandet af det fasta minförsvaret är för minören lika litet behöflig! som specialkunskap i alla till detta försvar hörande detaljer är för sjömannen, skulle tvifvelsutan den öfning, som hittills ansetts böra vara densamma för dessa yrkesmän blifva mera gagnande för dem, om den komme att för hvardera afse uteslutande hans speciela yrke och om således för handhafvande af det fasta minförsvaret en särskild minörafdelning tillsattes.

Att behofvet af minörer icke kan fyllas från flottans nuvarande kårer samtidigt dermed, att fartyg och sjöfästningar derifrån erhålla sina besättningar, lärer icke behöfva vidare framhållas, och om den materiel, som under femton års tid anskaffats för det fasta minförsvaret och ytterligare lärer komma att ökas, skall kunna förverkliga de förhoppningar, som dervid knutit sig, kan frågan om en fast personal för minornas betjenande icke längre uppskjutas, synnerligast som det härför erforderliga personalantalet endast småningom och under loppet af flera år kan fyllas, önskvärd! hade derföre varit att redan nu kunna inkomma med förslag om bildandet af en särskild minörafdelning; men dels har det af ofvannämnda kommission afgifna betänkande, hvarpå ett dylikt förslag delvis skulle grundas, såsom ofvan är nämndt, först inkommit mot slutet af det nyss tilländalupna året, dels erfordras ytterligare utredning samt inhemtande af erfarenheten från andra länder, der dylika minörkårer redan blifvit bildade, innan jag anser mig kunna framlägga ett så fullständigt förslag som frågans vigt kräfver.

8 Femte hufvudtiteln.

Då emellertid angeläget synes mig vara att, i den mån sådant kan ske, redan nu söka förbereda bildandet af en dylik minörafdelning, bär jag trott något böra åtgöras för att vid min vapnet fästa dem af flottans personal, hvilka visat sig ega lust och fallenhet derför. Hittills har i allmänhet en viss obenägenhet förefunnits hos denna personal att egna sig åt minförsvaret, hvartill orsaken torde vara att söka dels i den påtagliga risk detta vapens handterande medför, dels i uppfattningen att derigenom utsigten till befordran och dermed en mera tryggad utkomst skulle minskas och dels äfven deri att åtminstone i yngre åren de, som af böjelse egnat sig åt sjövapnet, icke gerna utbyta detsamma mot det mindre inbjudande minväsendet utan att åtminstone härvid kunna påräkna någon särskild fördel.

För att söka undanrödja detta och för att erhålla dugliga och pålitliga minörer synes derföre nödvändigt vara att, på sätt i andra länder eger rum, aflöningsförmånerna för minörpersonalen något förbättras, och jag tror, att det skulle vara för ändamålet lämpligt att tills vidare, intill dess förslag till minörafdelningens fullständigare ordnande hinner uppgöras och fastställas, med 50 proc. förhöja dagaflöningen till sjös under minöfningarna för dem, som uteslutande användas vid minvapnet. Kostnaden härför, som enligt gjorda beräkningar skulle uppgå till 7 å 8,000 kronor och i alla händelser icke komrne att öfverstiga 10,000 kronor, borde utgå af anslaget till flottans öfningar.

Med anledning af hvad jag sålunda anfört i fråga om nödvändigheten af officerskårens tillökning och åtgärder för en minörafdelnings bildande får jag i underdånighet föreslå Eders Kongl. Maj:t att till Riksdagen hemställa:

att, på det Eders Kongl. Maj:t måtte komma i tillfälle att i den ordning, som kan finnas lämplig, öka antalet officerare vid flottan med 1 flaggman, 2 kommendörkaptener af l:a grad, 2 kommendörkaptener af 2:a grad, 19 kaptener och 11 löjtnanter, de under anslaget till aflöning för flottans kårer och stater för permanenta reservstaten anvisade 114,000 kronor måtte, i den mån dessa medel blifva tillgängliga, få användas till aflöning åt nämnda antal officerare ;

Femte hufvudtiteln.

Ö

att detta medgifvande äfven må få afse innevarande år samt

att Riksdagen medgifver att, derest Eders Kongl. Maj:t skulle beordra någon del af flottans personal att tills vidare uteslutande tjenstgöra vid minvapnet, aflöningen för denna personal må för innevarande och nästkommande år under pågående minexpeditioner förhöjas med 50 proc. af den nu bestämda dagaflöningen till sjös att utgå från anslaget till flottans öfningar.

I afseende å anslagen under femte hufvudtiteln har jag att göra följande framställningar, nemligen beträffande:

Ordinarie anslag.

♦

Aflöning för Flottans kårer och stater.

Vid 1872 års Riksdag beslöts att till lindring af den dryga fattigvårdsbörda, som kommunerna i Blekinge län och Södra Möre härad i Kalmar län hade fått vidkännas till följd af det stora antalet båtsmän, som der skulle uppsättas och underhållas, högst halfva antalet af de der befintliga båtsmansrusthåll skulle få sättas på vakans samt de derför inflytande afgifter ingå till statsverket för att, till ersättning af det manskap flottan härigenom förlorade, användas, på sätt af Eders Kongl. Maj:t kunde varda bestämdt, till förökande antingen af flottans matroskår eller af varfvens arbetsstyrka. Genom nådigt bref den 27 Augusti 1875 förordnades, att aflöningen till de i följd af samma nådiga bref uppsatta eldare- och handtverkskompanierna skulle af vakansmedlen bestridas; och då vid 1876 års Riksdag ny lönereglering för flottans kårer och stater beslöts, beräknades naturligtvis dessa vakansafgifter, hvilka då för år 1877 upptogos till 75,000 kronor, såsom en tillgång härtill. Sedermera hafva äfven öfriga vakansafgifterna, utöfver nämnda 75,000 kronor, på grund af hvarje Riksdags medgifvande fått, jemte derutöfver behöflig! extra anslag, användas till att under året genomföra nämnda lönereglering, så att för närvarande hela beloppet af vakansafgifterna i Blekinge och Södra Möre anlitas för aflöningen.

Genom sistlidet års riksdagsbeslut att statsverket skall från och Bill. till Riksd. Prot. 1885. 1 Sami. 1 Åfd. 2

[4-8]

Aflöning för Flottans kårer och stater.

10 Femte hufvudtiteln.

med år 1885 öfvertaga anskaffande och underhåll af de båtsmansbeklädnaden tillhörande s. k. småpersedlarne äfvensom kappsäcken och att, såsom en motsvarande lindring för de vakanta båtsmansrusthållen i Blekinge och Södra Möre, vakansafgiften från sagde tid skall med en tiondedel minskas, hvilket beslut Eders Kongl. Maj:t den 21 sistlidne November godkänt, kommer flottans inkomst af vakansafgifterna att framdeles förminskas, hvarför ock Riksdagen, i sammanhang med nämnda sitt beslut, anvisade ersättning härför i det å ordinarie stat under femte hufvudtiteln då uppförda reservationsanslag å 40,000 kronor, af hvilka, enligt marinförvaltningens beräkning, 11,500 kronor skulle motsvara vakansafgifternas minskning.

Detta anslag är emellertid, såsom nyss nämts, af reservationsanslags natur, hvaremot aflöningsanslaget är ett fast anslag. Besparingarne å det förra skola reserveras för det med anslaget afsedda ändamål, besparingarne å det senare skola gå till de allmänna besparingarne. Det är derföre oegentligt, att sammanföra och gemensamt redovisa dessa båda anslag, hvilket dock blifver en nödvändighet, då det ju icke kan ifrågakomma att använda det senast tillkomna anslaget till några särskilda aflöningsposters bestridande.

Redan denna omständighet, men ännu mera det likaledes oegentliga deruti att en tiondedel af en till femte hufvudtiteln ingående inkomst hädanefter skall blifva i riksstaten synlig, under det att de öfriga nio tiondedelarne deraf, eller de återstående vakansafgifterna, fortfarande förblifva osynliga i nämnda stat, synes mig utgöra giltig anledning att ifrågasätta att vakansafgifterna, hvilka ingå till statskontoret och derifrån levereras till marinförvaltningen, hädanefter må såsom en statsverkets inkomst upptagas och beräknas samt ett anslag till ersättande af desse utgifter å ordinarie stat under femte hufvudtiteln uppföras. Så har tillförene under liknande förhållande skett med båtsmansbeklädnadsmedlen vid 1877 års riksdag och torde jemväl vara det principielt riktigaste, då på detta sätt så väl eu statsverket tillflytande inkomst som en statsverkets utgift för flottan kommer att behörigen redovisas. I fråga om beloppet af den inkomst och af det ersättningsanslag, som för vakansafgifterna bör uppföras, får jag erinra, att nämnda afgifter, hvilka få erläggas för högst 1,150 rusthåll, beräknats, då samtlige desse rusthåll begagna sin vakansfrihet, kunna uppgå till 121,790 kronor, men att desamma, ehuru vakanssättningen varit medgifven i mera än 12 år, ännu icke uppgått till detta belopp. Vid sådant förhållande har jag ansett de debiterade vakansafgifterna för de tre senaste år, för hvilka de ännu äro kända, nemligen 1881, 1882 och 1883 kunna läggas till

Femte hufvudtiteln.

grund för beloppets bestämmande och då desse, enligt uppgift från marinförvaltningens civilafdelning, utgjort:

för år 1881 .................................................................... 112,399: 10.

» , 1882 115,?72: 34.

» » 1883 114,418: 42.

Summa 342,089: 86.

eller i medeltal för år 114,029 kronor 95 öre, denna sistnämnda summa, jemnad till 114,000 kronor, utgöra det anslag å ordinarie stat under femte hufvudtiteln, som undm* titel: »ersättning för vakanta rusthållsnummer i Blekinge län och Södra Möre härad af Kalmar län», bör, i händelse Eders Kongl. Maj:t gillar denna min framställning, af Riksdagen begäras. Af detta anslag är hvad som motsvarar eldare- och handtverkskompaniernas uppsättning, (enligt 1877 års stat 88,669 kronor 50 öre), redan på grund af 1872 års riksdagsbeslut och ofvan åberopade 1875 års nådiga bref för aflöningen tillgängligt, hvaremot för Överskjutande beloppets användande till löneregleringens genomförande särskildt medgifvande af Riksdagen lärer böra begäras, intill dess erforderliga medel härför genom afgång å reserv- och indragningsstaterna erhållas, då äfven denna del af anslaget blifver att använda för sitt egentliga ändamål: förökande af matroskåren eller varfvens arbetsstyrka efter Eders Kongl. Maj:ts bepröfvande.

Enligt den af marinförvaltningen på grund af gällande stater uppgjorda beräkning skulle alla till titeln »aflöning för flottans kårer och stater» hänförliga utgifter uppgå till 1,392,284 kronor, hvilket belopp jag dock anser kunna nedsättas till detsamma, som beräknats nästlidet år eller 1,391,284 kronor, så att, om härifrån afräknas enahanda summa, som är i detta års riksstat såsom anslag för aflöningen uppfördt eller 1,210,284 kronor, ett belopp af 181,000 kronor enligt beräkningen skulle utöfver enahanda anslag för år 1886 erfordras för aflöningen samma år. Med beräkning att jemväl hela det här ofvan ifrågasatta anslag till ersättning för vakanta båtsmansrusthållsnummer i Blekinge län och Södra Mörc härad af Kalmar län 114,000 kronor får, såsom hittills vakansafgifterna, för löneregleringens genomförande under år 1886 användas, skulle alltså för ändamålet ytterligare erfordras ett extra anslag af 67,000 kronor. Marinförvaltningen, som genom en lägre beräkning af vakansafgifterna, upptagit detta extra anslagsbehof till 70,941 kronor 56 öre, har likväl under anförande, att under flere år ett extra anslag af 50,000 kronor, utöfver ordinarie anslaget

12 Femte hufvudtitelu.

och vakansafgifterna, varit tillräckligt och lemnat öfverskott med undantag allenast af år 1883, då utgifterna öfverstego tillgångarne med 6,769 kr. 20 öre, samt under antagande att anledningarne till sistberörda förhållande varit tillfälliga, ansett ett extra anslag af 50,000 kronor jemväl för år 1886 vara för aflöningen tillräckligt. Detta vågar jag äfven antaga blifva förhållandet hufvudsakligen med hänsyn dertill att, sedan numera den för permanenta reservstaten afsedda summa af 114,000 kronor utaf de på aflöningsanslaget genom afgång å de äldre reservstaterna och indragningsstaten uppkomna tillgångar i det aldra närmaste är fylld, hela den derefter uppkommande tillgång i följd af afgång å sistnämnda stater kommer att ^.våndas för löneregleringens behof och således föranleder minskning i det härför erforderliga extra anslag. Jag anser derför, lika med marinförvaltningen, ett extra anslag af 50,000 kronor till löneregleringen böra af Riksdagen för år 1886 äskas.

Vid nästlidet års Riksdag föreslog Eders Kongl. Maj:t att, för den händelse Eders Kongl. Maj:t skulle besluta att chefens för flottans militärpersonal embete skulle indragas äfvensom att eu stationsbefälhafvare skulle tillsättas såsom högsta myndighet vid hvardera utaf flottans stationer, de förändringar i inqvarteringsstaten, som häraf föranleddes, skulle få, i hufvudsaklig öfverensstämmelse med då gällande bestämmelser, provisoriskt vidtagas med vilkor att det till inqvarteringsbidrag då utgående belopp derigenom icke öfverskredes och att den förändrade inqvarteringsstaten förelädes innevarande års Riksdag till godkännande; och vann detta nådiga förslag Riksdagens bifall. Sedan de ifrågasatta förändringarne genom det af Eders Kongl. Maj: t under den 10 juli sistlidne år faststälda nya reglementet för flottan kommit till stånd och provisorisk inqvarteringsstat blifvit i sammanhang dermed faststäld, har marinförvaltningen med sitt statsregleringsförslag för år 1886 öfverlemnat förslag till förändrad inqvarteringsstat och dervid tillika anfört:

att af den vid 1876 års Riksdag godkända stat, upptagande de militära befattningar vid flottan, hvilkas innehafvare åtnjuta boställe eller inqvarteringsbidrag i penningar, inhemtades, att anvisningen från tillgången för löneregleringens genomförande beräknats till 22,900 kr. för inqvarteringsbidrag i penningar till officerare och underofficerare;

att vid 1877 års Riksdag i nämda stat upptogos två nya befattningar med inqvarteringsbidrag till belopp af 900 kronor, hvaremot två andra befattningar med inqvarteringsbidrag till belopp af 1,500 kronor indrogos, i följd hvaraf staten för inqvarteringsbidrag i penningar till

Femte hufvudtiteln.

innehafvare af fasta befattningar, hvilken sedan dess förblifvit oförändrad, alltså slutar på 22,300 kronor; och

att uppå Eders Kongl. Majds nådiga framställning 1877 års Riksdag härutöfver medgifvit, att officer, hvilken är till tjenstgöring vid flottans militärdepöt eller varf kommenderad och icke åtnjuter fri bostad i kronans hus eller enligt gällande stat är berättigad till ersättning derför i penningar, finge uppbära inqvarteringsbidrag med ett efter år räknadt belopp af 300 kronor vid Karlskrona och 400 kronor vid Stockholms station från nämnda tillgång, hvarjemte 1883 års Riksdag, likaledes i öfverensstämmelse med Eders Kongl. Maj:ts framställning, ökade dåvarande aflöningsanslaget med 8,800 kronor, på det att den förmån af inqvarteringsbidrag, hvilken vid 1877 års Riksdag medgifvits officerare, kommenderade till tjenstgöring vid militärdepöt eller varf, skulle kunna utsträckas till cheferna för båtsmanskompanierna och till de officerare, som utöfver stat eller vid tillfälligt förfall för dem, som äro i stat upptagna, kommenderades till tjenstgöring i öfverstyrelsen (chefen för flottans militärpersonal och marinförvaltningen) eller i sjöförsvarsdepartementets kommandoexpedition.

Af det förändrade förslaget till inqvarteringsstat visar sig, att inqvarteringsbidraget i penningar till innehafvare af fasta befattningar slutar med 22,200 kronor, och att denna stat alltså med 100 kronor understiger hvad Riksdagen, såsom ofvan är nämndt, härför anvisat och att i öfrig! någon annan afvikelse från den förra inqvarteringsstaten icke förekommer, än att de hos chefen för flottans stab tjenstgörande officerare erhållit samma förmån af inqvarteringsbidrag, som förut vid tjenstgöring hos chefen för flottans militärpersonal, hvilket icke leder till någon ökad utgift.

Vid utfärdandet den 10 sistlidne juli af ny instruktion för marinförvaltningen pröfvade Eders Kongl. Maj:t nödigt att, med hänsyn till den framstående plats i sjöförsvaret minväsendet redan intager och allt mer kommer att intaga, en särskild afdelning för behandling af hithörande ärenden borde i marinförvaltningen inrättas. För att chefsbefattningen för denna afdelning, hvilken befattning Eders Kongl. Majd tills vidare uppdragit åt chefen för aftilleriafdelningen att jemte sin egen utöfva, skall kunna tillsättas, blifver det nödigt att åt honom i stat anvisas ett lika inqvarteringsbidrag, som till öfriga förvaltningens ledamöter eller 1,000 kronor, hvartill, utöfver den genom den nya inqvarteringsstaten uppkomna besparing af 100 kronor, skulle erfordras en medelsanvisning af 900 kronor.

14 Femte hufvudtiteln.

[9, 10.]

Beklädnad åt sjömans- och skeppsgossekårerna m. m.

På grund af det ofvan anförda får jag i underdånighet hemställa, att Eders Kongl. Maja täcktes föreslå Riksdagen:

att, mot det att vakansafgifterna af de på tioårig vakans stälda båtsmansrusthållsnummer i Blekinge län och Södra Möre härad af Kalmar län bland statsverkets inkomster upptagas, ett anslag i ordinarie stat under femte hufvudtiteln måtte uppföras till belopp af 114,000 kronor med titel »ersättning för vakanta rusthållsnummer i Blekinge län och Södra Möre härad af Kalmar län»;

att hvad af detta anslag icke redan på grund af 1872 års Riksdags beslut bör inräknas bland tillgångarne till aflöning för flottans kårer och stater, må, för genomförande af den år 1876 beslutade löneregleringen, under år 1886 användas;

att i öfrigt för denna lönereglerings genomförande under år 1886 ett extra anslag af 50,000 kronor måtte å extra stat för samma år anvisas att gemensamt med anslaget till aflöning för flottans kårer och stater redovisas ;

att bilagda förslag till stat, (Bil. A) upptagande de militära befattningar vid flottan, hvilkas innehafvare böra åtnjuta boställe eller inqvarteringsbidrag, måtte af Riksdagen godkännas; och

att anslaget till aflöning för flottans kårer och stater, nu utgörande 1,210,284 kronor, måtte höjas med det för beredande af inqvarteringsbidrag åt chefen för minafdelningen i marinförvaltningen erforderliga belopp 900 kronor eller till 1,211,184 kronor.

Beklädnad åt sjömans- och skeppsgossekårerna samt anskaffande och underhåll af de till båtsmansbeklädnaden hörande s. k. småpersedlarne m. m.

Anslaget till beklädnad åt sjömans- och skeppsgossekårerna bestämdes år 1877 till ett förslagsanslag högst 282,000 kronor och har sedermera varit i riksstaten upptaget med detta belopp, till dess sistlidne års

Femte hufvudtiteln.

riksdag, i sammanhang med beviljande af ett reservationsanslag å 40,000 kronor till anskaffande och underhåll af småpersedlar och kappsäckar, hvilket beklädnadsbestyr statsverket till lindring af roterings- och rusthållsbördan skulle öfvertaga, minskade beklädnadsanslaget till högst

259,000 kronor eller med 23,000 kronor, motsvarande den godtgörelse som för år 1883 erlagts af de båtsmansnummer, hvilka med kronan ingått aftal om anskaffning och underhåll af kappsäck och småpersedlar, derför kostnaden i så fall förut utgått af beklädnadsanslaget, men derefter skulle bestridas af det nya anslaget.

Då af detta anslag, enligt hvad förut är nämndt, 11,500 kronor beräknats utgöra godtgörelse för den, såsom motsvarande lindring för de vakanta båtsmansnumren i Blekinge och Södra Möre, beslutade minskning med f m åt vakansafgifterna, återstå för småpersedlars och kappsäckars anskaffande 28,500 kronor. Efter hvad marinförvaltningen anmält är detta belopp likväl otillräckligt för nämnde persedlars anskaffande, hufvudsakligen till följd deraf, att de från beklädnadsanslaget öfverflyttade 23,000 kronor endast utgöra fyra femtedelar af verkliga anskaffningskostnaden för persedlarne, enär rust- och rotehållarne i fredstid icke varit skyldiga att erlägga mera såsom godtgörelse derför, hvarföre marinförvaltningen anhållit att få gemensamt redovisa beklädnadsanslaget och det nya anslaget till småpersedlars och kappsäckars anskaffande. Då dessa anslag emellertid äro af så olika natur att det ena utgör ett förslagsanslag och det andra ett reservationsanslag, har Eders Kongl. Maj:t ansett en dylik gemensam redovisning, med hänsyn till möjligen uppkommande besparingar, icke låta sig göra, utan föreskrifvit att reservationsanslaget skall för sig redovisas och den motsedda bristen framdeles till godtgörande anmälas. För att för framtiden förekomma den eljest oundvikliga bristen på detta reservationsanslag skulle visserligen ytterligare omkring 6,000 kronor från beklädnadsanslaget kunna dit öfverflyttas, men enär båda ifrågavarande anslag afse beklädnaden, synes det mig vara mycket riktigare och ledande till mera enkelhet i räkenskaperna att sammanföra dessa anslag till ett enda, hvarvid, med hänsyn till anslagets ändamål, detsamma lämpligast borde gifvas natur af reservationsanslag, såsom Riksdagen gjort med det senast för småpersedlarnes anskaffande bestämda. Jag anser således, att de för småpersedlars och kappsäckars anskaffande beräknade 28,500 kronor utaf det af sistlidne års Riksdag anvisade reservationsanslag å 40,000 kronor, böra sammanföras med det nu i riksstaten till 259,000 kronor upptagna beklädnadsanslaget till ett gemensamt anslag under titel »beklädnad åt sjömans- och skepps-

16 Femte liufyudtiteln.

gossekårerna», till belopp af 287,500 kronor och af reservationsanslags natur.

Å beklädnadsanslaget har sedan år 1877 en brist uppstått. För att godtgöra denna har Eders Kongl. Maj:t hos Riksdagen begärt och Riksdagen under senaste åren medgifvit, att de besparingar å anslaget, som möjligen kunde uppkomma, finge härtill användas, och för att möjliggöra sådan besparing har förutom andra inskränkningar uppfordring af manskap från båtsmanskompanierna i möjligaste mån minskats; men härigenom har å andra sidan den tillgång på billigt arbetsmanskap, som varfvet förut haft i uppfordrade båtsmän, äfven ganska väsendtligt minskats och måst ersättas med legdt folk mot daglön, som i vissa fall ända till 16 gånger öfverstigit den kostnad varfvet eljest fått vidkännas, hvarigenom anslaget till tiottans nybyggnad och underhåll, redan förut för sitt ändamål mindre tillräckligt, blifvit detta i ännu högre grad. Detta är visserligen en ganska väsendtlig olägenhet, men, derest en framställning om särskild! extra anslag till täckande af bristen å beklädnadsanslaget skall kunna undvikas, synes mig ingen annan utväg finnas än att på samma 'sätt som hittills bereda besparing på detta anslag, hvilket, sedan bristen en gång hunnit betäckas, torde kunna anses i allmänhet blifva för sitt ändamål tillräckligt, äfven sedan uppfordringen af båtsmän blifvit ökad till hvad den rätteligen borde vara, så att någon vidare brist å detsamma derefter ej torde vara att befara.

Med anmälan att bristen å ifrågavarande anslag vid 1883 års slut ytterligare nedgått från 62,447 kronor 70 öre till 54,396 kronor 21 öre genom besparing å årsanslaget till belopp af 8,051 kronor 49 öre, men att, om än nästlidet och detta års anslag likaledes komme att lemna öfverskott, dessa öfverskott likväl icke kunde antagas betäcka hela bristen, har marinförvaltningen hemstält, att Eders Kongl. Maj:t täcktes äska Riksdagens medgifvande att den besparing, som under år 1886 kan beredas på anslaget till beklädnad åt sjömans- och skeppsgossekårerna, må ställas till Eders Kongl. Maj:ts förfogande till godtgörande af eller afbetalning å den brist, som å samma anslag förut uppkommit.

Med anledning häraf får jag i underdånighet hemställa att Eders Kongl. Maj:t ville föreslå Riksdagen:

att det å femte hufvudtiteln upptagna reservationsanslag för anskaffande och underhåll af de till båtsmansbeklädnaden hörande så kallade småpersedlarne och kappsäcken äfvensom minskning af vakansafgiften för rusthållen inom Blekinge län

Femte lmfvudtitein.

i 7

och Södra Möre härad af Kalmar län 40,000 kronor, minskadt med den del deraf, som redan inbegripits i anslaget till ersättning för vakansafgifterna, 11,500 kronor, eller till 28,500 kronor, måtte sammanföras med det till beklädnad åt sjömans- och skeppsgossekårerna anslagna belopp 259,000 kronor och detta senare anslag alltså bestämmas till 287,500 kronor samt erhålla reservationsanslags natur, och

att den besparing, som under år 1886 kan beredas på anslaget till beklädnad åt sjömans- och skeppsgossekårerna, må ställas till Eders Kongl. Maj:ts förfogande till godtgörande af eller afbetalning å den brist, som å samma anslag förut uppkommit.

Lindring’ i rustnings- och roteringsbesvären.

Då enligt den nådiga proposition angående nedsättning i de på viss jord hvilande grundskatter, som Eders Kongl. Maj:t på föredragning af Herr Statsministern och Chefen för Finansdepartementet den 9 dennes beslutat aflåta till Riksdagen, de till båtsmansrustningen i Blekinge län anordnade tillskottsräntor skola med ingången af år 1886 till statsverket indragas emot ersättning till vederbörande rusthållare, hemställer jag, att de å femte hufvudtiteln för båtsmansindelningen uppförda triheter, hvaribland nyssberörda tillskottsräntor utgörande 1,789 kronor 98 öre nu inbegripas, må minskas från 77,300 kronor till 75,500 kronor samt att det för båtsmansindelningen uppförda anslag till ersättningar, nu utgörande 24,600 kronor, må ökas med motsvarande belopp eller till 26,400 kronor.

Uti. den af Eders Kongl. Maj:t den 9 dennes beslutade nådiga proposition angående lindring i rustnings- och roteringsbesvären är föreslaget, bland annat, att lindring skall tillgodokomma de rust- och rotehållare, som utgöra besväret effektivt, på det sätt att ett belopp motsvarande tretio procent af det för rustningen eller roteringen i samma nådiga proposition bestämda värde, minskadt med statsunderstödet, der sådant nu utgår, skall af statsmedel till vederbörande utbetalas.

Då ett statsanslag till bestridande af ifrågavarande utbetalning till rust- och rotehållare vid båtsmanshållet bör å femte hufvudtiteln uppföras samt, med tillämpning af nyssnämnda grunder, kostnaden för rust- Bih. till. Rikad. Prot. 1885. 1 Sami. 1 A/d. 3

[L, 12.]

Lindring i rustnings- och roteringsbesvären.

18 Femte hufvudtiteln.

[13.]

Lotsverket.

[14.]

Skrifmaterialier och expenser, ved m. m.

ningen och roteringen vid de effektiva numren, sedan understödet från-

räknats, utgör:

för 845 båtsmansrusthåll i Blekinge........................................ 79,634: 34.

». 405 d:o i Södra Möre.................................... 40,439: 53.

» 3,385 båtsmansrotar................................................................. 420,464: 92.

tillsammans 540,538: 79,

derå den bestämda lindringen blifver 162,161 kronor 64 öre, hemställer jag, att under hufvudtiteln flottans personal må med rubrik: »Lindring i rustnings- och roteringsbesvären» för ifrågavarande ändamål uppföras ett förslagsanslag af 162,000 kronor.

Lots- och fyrinrättningen med lifräddningsanstalterna.

Då inkomsttiteln fyr- och båkmedel för nu ifrågavarande statsregleringsperiod beräknats liksom för innevarande år till 1,200,000 kronor, lärer penningeanslaget till lots- och fyrinrättningen med lifräddningsanstalterna böra i riksstaten upptagas till enahanda belopp och följaktligen anslaget, med inberäkning af deri ingående friheter och ersättningar, utföras med 1,200,409 kronor, under förutsättning derjemte att de å förenämnda inkomsttitel uppkommande öfverskott fortfarande må såsom hittills få användas för de med anslaget afsedda ändamål.

Öfriga anslag.

I afseende å öfriga ordinarie anslag under femte hufvudtiteln har jag ingen annan framställning att göra än att, till jemnande af hufvudtitelns slutsumma, anslaget till skrifmaterialier och expenser, ved m. m. må nedsättas med 400 kronor från 47,612 kronor till 47,212 kronor samt att den numera mindre riktiga titeln »för sjömätningar och sjökartekontorets verksamhet» må utbytas mot titeln: isjökar teverket» och i öfrigt titlarne under diverse anslag upptagas så som de i bifogade förslagsstat (Bil. B.) förekomma.

I händelse af nådigt bifall till hvad jag ofvan anfört, skulle, såsom af nyssberörda förslag till stat synes, den ordinarie staten för år 1886, med inberäknande af de för handelns behof under femte hufvudtiteln anvisade anslag, komma att sluta på 5,787,000 kronor. Då summan af

Femte hufvudtiteln.

de ordinarie anslagen för år 1885 utgör 5,522,000 kronor, visar sig alltså en förhöjning af 265,000 kronor; men då häri ingår dels 162,000 kronor för lindringar i rustnings- och roteringsbesvären dels 102,500 kronor af anslaget till ersättning för vakansafgifterna i Blekinge och Södra Möre, utgör den verkliga förhöjningen endast 500 kronor, motsvarande skilnaden emellan det äskade beloppet 900 kr. till inqvarteringsbidrag åt eu ledamot i marinförvaltningen och det belopp 400 kr. hvarmed expensmedelsanslaget blifvit nedsatt.

Extra ordinarie anslag.

Fartygsmateriel.

[15—tf

För ett verksamt kustförsvar erfordras, på sätt såväl af 1879—1880 Fartygsårens s. k. certkomité som ock af 1880—1882 årens sjöförsvarskomité matene1, framhålles, förutom den materiel af olika slag, som hufvudsakligen är afsedd för försvaret af vigtigare farleder i den inre skärgården, äfven snabbgående pansarbåtar och minbåtar, båda lätt-manövrerliga och tillräckligt sjödugliga att kunna förflyttas hvarthelst å vår vidsträckta kust, der deras närvaro påkallas, samt så grundgående som omständigheterna, utan åsidosättande af andra erforderliga egenskaper, kunna medgifva.

Vid de öfningar, som med dessa båda fartygscerter under de senaste åren i olika länder egt rum, hafva sammanstämmande åsigter gjort sig gällande angående desammas synnerliga lämplighet för försvaret af egen kust, hvarjemte man vunnit den erfarenhet, dels att en flotta eller ett fartyg i mörker, tjocka eller krutrök, oaktadt största uppmärksamhet hos dess besättning, oaktadt användandet af elektriskt ljus och till och med oaktadt vaktbåtars posterande på lämpliga platser och afstånd kring fartygen, icke kunnat trygga sig mot öfverrumpling af minbåtar, då flera af dessa samtidigt och från olika håll samt med stor hastighet anfallit dem, och dels att vid dager och god sigt minbåtarne deremot i allmänhet visat sig icke kunna ostraffade närma sig moderna fiendtliga krigsfartyg, emedan dessas maskinkanoner lätt. oskadliggöra minbåtarne, innan de komma fartygen tillräckligt nära för att med sina minor göra dem någon skada.

Derjemte har man kommit till den öfvertygelse att de största pansarfartyg kunna förstöras genom en väl och lyckligt riktad sjelfgående

20 Femte hnfvudtiteln.

mina, samt att nät till skydd mot desamma, äfven om de skulle lyckas utestänga dem från fartygssidan, likväl äro opraktiska och olämpliga, derest icke det fartyg, som begagnar sig deraf, jemväl är på annat sätt skyddadt, emedan det genom nätens användande urståndsättes att manövrera.

Förutom ofvannämnda rön har man likväl äfven funnit, att minbåtarnes verksamhet för försvaret högst betydligt förlamas, derest de icke kunna stödja sig på befästningar eller bepansrade fartyg med groft artilleri, synnerligast sedan de mäktigare sjönationerna, för anfall mot främmande stränder, numera bygga eu särskild cert grundgående fartyg med kraftiga maskiner, som gifva dem eu hastighet af 16 knop. De äro bestyckade med maskinkanoner och andra lätta och snabbskjutande pjeser, samt hufvudsakligen afsedda att förstöra en fiendes minbåtar. Att närma sig de med grofva kanoner försedda pansarbåtarne torde dessa fartyg deremot icke äfventyra. Förutom det skydd, pansarbåtarne sålunda lemna, kunna och böra desamma, då transportfartyg saknas, och sådana kunna ej alltid vid hvarje företag medföras, i mån af behof förse minbåtarne med minor i reserv, bränsle och dylikt samt möjligen äfven manskap; hvarjemte, enär å minbåtarne icke alltid kan påräknas eu med den sjelfgående minans konstruktion fullt hemmastadd person, men sådan deremot alltid bör finnas å pansarbåten, som tillika är försedd med minattiralj, minbåtarne äfven i detta hänseende äro beroende af pansarbåtarne vid tillfälliga behof af reparation eller dylikt, äfvensom då deras maskiner komma i olag, för betäckning af deras reträtt, då så påfordras o. s. v.

Att samtliga ofvan anförda förhållanden äro till stor fördel för försvaret af egen kust liksom af icke ringa olägenhet för den fiende, som anfaller densamma, är uppenbart, helst den försvarande vid egna välkända stränder i allmänhet icke bör hafva svårt att intaga ställningar, skyddade såväl af skärgårdens otillgänglighet som genom befästningar och minspärrningar; och att framför allt den svenska skärgården synnerligen lämpar sig för ett dylikt försvar, lärer desto mindre kunna bestridas, som våra föreslagna relativt små grundgående pansarbåtar liksom minbåtarne kunna, då så påfordras, i skydd af klippor och skär intaga ankarsättningar, dit de fiendtliga mångdubbelt större och mera djupgående pansarfartygen icke kunna följa dem, men hvarifrån de, genom noggrant iakttagande af fiendens rörelser och. färdiga att begagna hvarje tillfälle att oroa och skada honom, kunna välja rätta ögonblicket för anfall mot hans krigs- och transport-fartyg.

I Österrike, hvars maritima förhållanden åtminstone i flera afseen-

Femte lmfvudtiteln.

deri närma sig våra, har ny plan för kustförsvaret under sistförflutna året blifvit faststäld, hvarvid man förkastat de stora pansarkolosserna, såsom olämpliga och jemte snabbgående minbätar antagit en fartygstyp, hvilken i mycket synes likna den under byggnad varande pansarbåten »Svea». Liksom denna är den försedd med nödig attiralj för utskjutandet af sjelfgående minor, endast maskiner och pannor samt de svåra kanonerna skola skyddas af pansar, och kostnaden beräknas till 2 millioner floriner eller omkring 3 millioner kronor, således obetydligt mera än för de för vårt kustförsvar föreslagna.

Af hvad sålunda är anfördt torde framgå, att de åsigter, hvilka af 1879 års certkomité uttalades, angående den fartygsmateriel, som för ett ändamålsenligt kustförsvar erfordrades, mer och mer göra sig gällande jemväl utom landet, och att pansar- och minbåtar af lämplig konstruktion och i proportionerligt antal sins emellan, äro de certer, hvaraf vi företrädesvis äro i behof, och hvilka samtliga, sedan, hvad minbåtarne beträffar, de nyaste modeller blifvit från utlandet anskaffade, kunna, med undantag af pansaret, inom landet tillverkas såväl på kronans som enskild! varf.

Till byggande af eu pansarbåt beviljade 1883 och 1884 årens Riksdagar respektive 838,000 och 812,000 kronor eller tillhopa 1,650,000 kronor.

Arbetet med detta fartyg är nu så långt framskridet, att detsammas bepansring kan eg a rum nästkommande år, och då den dertill erforderliga pansarplåten, hvilken, såsom nyss är anfördt, icke kan inom landet tillverkas, lärer kunna påräknas att blifva levererad först omkring ett år efter derom afslutadt kontrakt, och då med fartygets full-, bördande, som jemväl antages kunna ega rum nästkommande år, icke utan olägenhet och ökad kostnad kan anstå, erfordras dertill återstoden af det för fartyget med artilleri och minutredning m. m. hehöfliga belopp.

Såsom jag redan i statsrådsprotokollet den 9 Januari sistlidna år anförde, har den förbättring i den af certkomitén föreslagna typ blifvit vidtagen, att fartygets längd ökats med 23 fot, hvarigenom utrymme kunnat beredas för insättande af eu maskin af tillräcklig kraft, att gifva fartyget en från 13 till 14 knop ökad hastighet, hvarjemte nu afses, att i stället för det ursprungligen afsedda pansaret af jern, anskaffa ett motståndskraftigare af bästa material som kan erhållas, utan att den derför beräknade kostnaden derigenom anses behöfva öfver skridas.

Derjemte har marin förvaltningen föreslagit att anskaffa en kraf-

22 Femte hufVudtiteln.

tigare bestyckning än den af certkomitén föreslagna, nemligen två 27 tons kanoner af nyaste modell i stället för de föreslagna två 25 tons; 4 st. 15 cm. kanoner i stället för 3; hvarjemte skulle tillkomma 2 st. 38 m. m. Nordenfelts kanoner med lavetter äfvensom stålsköldar till skydd för däckskanonerna mot kulsprutor och gevär. Denna tillökning i artillerikraft beräknas betinga eu med 30,000 kronor ökad kostnad, och ehuru motvilligt jag än vill tillstyrka ett öfverskridande af det ursprungliga kostnadsförslaget, nödgas jag dock dertill med fästadt afseende å fartygets derigenom utan tvifvel högst betydligt ökade stridsduglighet, helst, vid jemförelse mellan den först föreslagna typen och den nu afsedda förbättrade, en tillökning i kostnaden af 30,000 kronor icke kan anses obillig eller omotiverad. Jag hemställer alltså, att Eders Kongl. Maj:tbehagade hos Riksdagen göra framställning, att det till 1,188,000 kronor beräknade anslaget till pansarbåten Sveas fullbordande måtte höjas med 30,000 kronor eller till 1,218,000 kronor, så att kostnaden för detta fartyg komplett skulle komma att uppgå till 2,868,000 kronor.

Enligt det af 1880—1882 årens sjöförsvarskomité förslagsvis uppgjorda program för den flytande sjökrigsmaterielens successiva förnyelse med ett årligt anslag af 2 millioner kronor, hvilket torde vara det minsta belopp, som för sådant ändamål lärer kunna ifrågasättas, såframt det skall blifva möjligt att inom en icke alltför aflägsen framtid kunna åstadkomma ett för våra förhållanden lämpligt och tillfredsställande sjöförsvar, borde redan nästkommande år påbörjas byggandet af ytterligare en pansarbåt af enahanda typ och kostnad, som den nu under byggnad varande pansarbåten Svea, hvilket äfven af marinförvaltningen på det lifligaste tillstyrkes af skäl, som jag till alla delar biträder; men huru maktpåliggande det än är, att ett erforderligt antal dylika fartyg snarast möjligt anskaffas, nödgas jag likväl med fästadt afseende å beloppet af de tillgångar, som för närvarande kunna afses för sjöförsvaret samt nödvändigheten att söka tillgodose jemväl andra dess vigtiga behof, för nästkommande år, hvad beträffar anslag till pansarbåtar, endast tillstyrka framställning om anvisande af medel för fullbordandet af den nu under byggnad varande pansarbåten Svea.

Då jag af anförda skäl sålunda nödgas att från marinförvaltningens förslag utesluta påbörjandet af en ny pansarbåt, anser jag mig likväl i stället, förutom den af marinförvaltningen jemväl föreslagna l:a klassens minbåt, böra hemställa om anslag derjemte till 2 st. 2:a klassens minbåtar, hvilka hvardera betinga mindre än halfva kostnaden af den större certen eller omkring 87,000 kronor.

De under senare åren anskaffade minbåtar äro alla af den större

Femte hufvudtiteln.

certen eller l:a klassens, hvilka såsom fullt sjödugliga, snabbgående och tillräckligt rymliga att kunna medföra bränsle för längre tid och afstånd, nemligen för tillryggaläggande af mer än 1,000 engelska mil, äro särdeles lämpliga såsom kunskapare och derföre till ett visst antal behöfliga. Genom sin öfverlägsna hastighet kunna de icke af fiendens stridsfartyg upphinnas och äro genom sin ringa skottyta på längre afstånd svåra att träffa. De äro äfven afsedda för såväl den större (19 fots 15 tums) som den mindre (15 fots 14 tums) sjelfgående minan.

De mindre eller 2:a klassens minbåtar äro tillräckligt sjödugliga att under vanliga förhållanden jemväl kunna förflyttas till hvilken del af kusten som helst, äro mindre djupgående och hafva en mindre skottyta än den större certen, men kunna endast uppdrifvas till 18 knop, utskjuta endast deri mindre sortens minor samt äro på grund af det relativt ringa förråd af bränsle m. m. som de kunna inrymma, mindre sjelfständiga och mera i behof af skydd och bistånd samt komplettering af förråderna, än de större minbåtarne.

Till redan befintliga fartyg samt till sjöfästningarne erfordras, såsom af marinförvaltningen anmäles, ett belopp af 190,000 kronor till komplettering af artilleri och utredningsföremål, nemligen:

6 st. 38 mm. Nordenfelts kanoner ........................... 27,000: —

6 st. lavetter till d:o d:o .......................... 12,800: —

11 st. 25 mm. kulsprutor ........................................... 52,140: —

11 st. sjölavetter till kulsprutor............................... 6,700: —

500 st. revolvrar............................................................. 16,850: —

200.000 skarpa patroner (1867 års gevär) .......... 12,400: —

12.000 patroner till 25 mm. kulsprutor .................. 23,640: —

4,300 projektiler med hylsor till 38 mm. kanon... 36,470: —

5 st. tubkanoner................................................. 2,000: —-

Summa 190,000

Med ett årligt anslag af 2 millioner kronor till fartygsmateriel kunde vi. förutom den materiel af olika slag vi förut ega, efter 10 år eller år 1895 hafva en flotta af alternativt:

Pansarbåtar. l:a kl. minbåtar. 2:a kl. minbåtar.

eller 5

samt derjemte ett belopp af omkring 300,000 kronor årligen för ersättande af utrangerade öfningsfartyg, kanonbåtar m. m. samt till anskaffning af minor, artilleri- och inventarie-utredningar m. m.

24 Femte hufvudtiteln.

[19—22]

Minviisendefc.

På grund af hvad sålunda är anfördt får jag underdånigst hemställa, att Eders Kongl. Maj:t behagade för år 1886 till fartygsmateriel

äska följande anslag:

Till fullbordande af pansarbåten »Svea» ............... 1,218,000: —

» anskaffning af en l:a klassens minbåt........... 190,600: —

» » af två 2:a klassens minbåtar...... 174,000: —

» » artilleriutredningar in. m. ............ 190,000: —

eller tillhopa kr. 1,772,600: —

Minväsendet.

Marinförvaltningen har hemstält, att för minväsendet och mintillverkningspersonalens aflöning nedanstående extra anslag måtte af Riksdagen för år 1886 äskas nemligen:

till uppförande af minförråd m. in. vid Karlskrona station 90,200: — till anskaffning af en elektrisk lysapparat vid samma station 16,200: — till minväsendets utveckling och minpersonalens aflöning 32,600: —

eller tillhopa kronor 139,000: —

Uti mitt yttrande till statsrådsprotokollet den 9 Januari 1884 framstälde jag behöfligheten af ett minetablissement vid Karlskrona station samt föreslog att, till påbörjande af detta etablissement, en byggnad till minkontor samt sjöinstrument och sjökarteförråd måtte uppföras och nödigt anslag dertill begäras af Riksdagen, som jemväl dertill anvisade begärda 90,500 kronor. Planen för etablissementet upptager härförutan:

en minförrådsbyggnad för en beräknad kostnad af .............. 66,000: -—

en byggnad för elektriskt lysapparatsförråd beräknad till ... 16,200: — landningsbrygga och spårvägar för en kostnad af................. 8,000: •—-

Summa kronor 90,200: —

Och enär jag anser det vara af synnerligt vigt, att det påbörjade minetablissementet fullbordas så snart som möjligt, anser jag, lika med marinförförvaltningen, det härför erforderliga anslag af 90,200 kronor böra af Riksdagen för år 1886 äskas.

Likaledes delar jag marinförvaltningens åsigt om behöfligheten af anslag å 16,200 kronor till en elektrisk lysapparat för skyddande af minlinierna i det s. k. stora inloppet till Karlskrona.

Beträffande återstoden af det utaf marinförvaltningen för minväsendet ifrågasatta anslag, hvaraf 19,885 kr. 75 öre till mintillverkningspersonalens aflöning, är att märka, att deri icke ingår något anslag

Femte liufvudtiteln.

till minanskaffning. Till detta ändamål föreslog marinförvaltningen i sin uppgift om anslagsbehofvet för innevarande år ett belopp af 66,000 kronor, men Eders Kongl. Maj:t ansåg det böra tillsvidare anstå med anslaget till anskaffningen af minor, dels emedan den af marinförvaltningen föreslagna förändrade plan till minspärrning i inloppen till Stockholm och Södertelje icke blifvit af Eders Kongl. Maj:t faststäld dels under afvaktan på definitiva bestämmelser angående de olika minlinierna samt resultaten utaf anbefalda försök med en ny sorts minor (Pietruskis).

Sedan numera den här ofvan af mig omförmälda kommission af framstående målsmän för olika grenar af försvaret afgifvit utlåtande i fråga om minlinierna i Stockholms skärgård ooh deruti beräknat återstående kostnaden för anskaffning af de för minspärrningarne i Stockholms och Södertelje skärgårdar behöfliga minor till omkring

400,000 kronor och sedan, enligt Eders Kongl. Maj:t beslut, inköp skett af s. k. Pietruskis minor, med hvilka ytterligare försök komma att under detta år så snart ske kan verkställas, synes mig derefter icke längre böra dröjas med anskaffningen af erforderliga minor; och då det härför nödiga anslagets storlek påkallar att detsamma på flere år fördelas, anser jag eu del deraf böra redan för år 1886 begäras, hvarvid jag föreslår, att, oberäknadt de för mintillverkningspersonalens aflöning fortfarande erforderliga 19,885 kronor 75 öre, anslagsbeloppet för min anskaffning och minväsendets utveckling dels med hänsyn till de tillgångar, som för närvarande kunna för sjöförsvaret afses, dels till jemnande af extra anslagens slutsummor bestämmes till 85,111 kronor 25 öre, deraf omkring 70,000 kronor för anskaffning af minor.

Med afseende härå hemställer jag att för år 1886 följande anslag

må af Riksdagen begäras till minväsendet, nemligen:

Till minetablissement i Karlskrona............................................. 90,200: —

,, elektrisk lysapparat derstädes ........................................... 16,200: ■—

,, mintillverkningspersonalens aflöning ................................. 19,885: 75.

,, anskaffning af minor och minväsendets utveckling...... 85,111: 25.

eller tillhopa kronor

211,397

Sjöfästningarnes vid Karlskrona bestyckning.

Sedan marinförvaltningen med skrifvelse den 6 november 1883, efter framställning af öfverkommendanten i Karlskrona, till Eders Kongl. Maj:ts nådiga fastställelse öfverlemnat förslag till förändrad bestyck- Bih. till Itiksd. Prat. 1885. 1 Sami. 1 A/d. 4

[23.]

Sjöfästningarnes vid Karlskrona bestyckning.

26 Femte hufvudtiteln.

[24]

Destilleriiigsapparat å Kungsholms fästning.

ning af sjöfästningarne vid Karlskrona, enligt hvilket, bland annat, tre stycken 27 cm. kanoner, som äro uppstälda å Kungsholms fästning på vallgångarne af linierna I och IX uti dessa liniers utgående vinklar, skulle utbytas mot lika många 32 cm. refflade kanoner, hvilket förslag numera blifvit af Eders Kongl. Maj:t faststäldt, har marinförvaltningen uti dess skrifvelse angående anslagsbehofvet för nästkommande år, framhållande behofvet af fästningarnes förseende med delvis kraftigare artilleri än det för närvarande å dem befintliga, föreslagit att till anskaffande af kanoner af nyare konstruktion och af det kraftfullaste slag, som för närvarande inom landet kan tillverkas, Eders Kongl. Maj:t måtte af Riksdagen äska ett extra anslag för år 1886 af 180,000 kr.

Med afseende å de redan högst betydliga kostnader, som blifvit nedlagda på Kungsholms fästning i och för försvaret af stora inloppet till Karlskrona, och då sådana åtgärder, hvarförutan dessa kostnader möjligen kunde komma att anses förspilda, icke torde böra försummas, helst då de utan jemförelsevis större kostnad kunna åstadkommas, samt då å ifrågavarande fästning icke finnes en enda kanon som förmår att ens vid mynningen med sina projektiler genomtränga de nyare större krigsskeppens pansar, är det af vigt att de föreslagna pansarbrytande kanonerna anskaffas. Dertill fordras likväl, såvidt tillverkningen såsom afsedt är skall ske inom landet, jemförelsevis lång tid^ och anser jag mig af dessa skäl böra, lika med marinförvaltningen, i underdånighet föreslå, att Eders Kongl. Maj:t måtte af Riksdagen för år 1886 begära ett extra anslag af 180,000 kronor för anskaffande af 3 st. 32 cm. kanoner för Kungsholms fästning, hvilka kanoner jemväl ingå i den af Eders Kongl. Maj:t senast faststälda bestyckningsplan för nämnda fästning.

Förändring af destilleringsapparat å Kungsholms fästning.

Uti förslagen till arbetsplan för såväl år 1884 som för innevarande år har varfschefen vid Karlskrona station upptagit förbättring af destilleringsapparaten å Kungsholms fästning med eu beräknad kostnad af 3,800 kr., men marinförvaltningen har, då den del af anslaget till flottans nybyggnad och underhåll, som kunnat för stationen afses, visat sig otillräcklig för andra mera maktpåliggande arbeten, icke kunnat föreslå medels anvisande för förstberörda ändamål. Då likväl en förbättring; af destilleringsapparaten å Kungsholms fästning förr eller senare måste ega rum och derest, såsom ämnadt är, eu del af sjöbeväringen hädan-

Femte hufvudtiteln.

efter skall å fästningen vapenöfvas, redan under innevarande år blifver oundgänglig, hemställer jag, att Eders Kongl. Maj:t måtte af Riksdagen härtill begära ett extra anslag å 3,800 kronor.

Jernvägsförbindelse emellan flottans varf i Karlskrona och Karlskrona—Wexiö jernväg.

För denna jernvägsförbindelse, hvilken fullbordad beräknas kosta

215,000 kronor, har nästlidet års riksdag å extra stat för innevarande år anvisat 72,122 kronor.

För att detta byggnadsföretag icke skall ställa sig dyrare än beräknad! är, har marinförvaltningen ansett detsamma böra upplåtas till utförande på entreprenad att fullbordas under år 1886 samt, med afseende så väl härå som med hänsyn till betydelsen för flottan att ju förr desto heldre kunna använda denna trafikled, hvilken ansetts kunna utan svårighet fullbordas på två år, tillstyrkt, att återstoden af beräknade kostnadsbeloppet för ifrågavarande jernvägsförbindelse, 142,878 kronor, måtte af Riksdagen begäras för år 1886; och får jag på de sålunda anförda skälen hemställa, att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att, till fullbordande af jernvägsförbindelsen mellan flottans varf i Karlskrona och Karlskrona—Wexiö jernväg, anvisa ett extra anslag för år 1886 å 142,878 kronor.

Ångspruta för Karlskrona station.

[26]

Redan vid afgifvande af förslag å erforderliga extra anslag för inne- ÅngSpruta varande år gjorde varfschefen i Karlskrona framställning om anskaffande af för Karisytterligare en ångspruta vid flottans dervarande station samt anförde till bevis för behofvet deraf: att vattenledningen derstädes, med hänsyn till tryck och ledningsförmåga befunne sig i ett skick, som gjorde densamma i och för eldsläckningsändamål allt utom tillfredsställande, hvarföre trygghet att fullt tillräcklig vattenmängd under alla förhållanden vid eldsolycka vore att påräkna, endast funnes i den mån pålitliga uppfordringsverk, som kunde från sjön till brandstället fortskaffa vatten, stode till buds; att de två uppfordringsverk, som redan funnes, ett tillhörigt flottan och det andra staden, icke kunde anses nog i en stad med den utsträckning som Karlskrona, der kronan på olika ställen egde dyrbara kaserner och andra byggnader, der det stora flertalet hus vore af trä och der således vid en större eldsolycka, under häftig blåst, stor fara kunde vara för handen att flere eldsvådor uppstode samtidigt, om

[25]

Jernväg till varfvet i Karlskrona.

28 Femte hufvud titeln.

icke för vattentillgången vore någorlunda rikligt sörjdt; och att erfarenheten vid två svårare eldsvådor under år 1883 tydligen ådagalagt behofvet af rikligare vattentillgång än den, som kunnat åstadkommas, när eldsolyckan inträffat å någon från sjön mera aflägsen plats.

Marinförvaltningen ansåg likväl, att med ångsprutans anskaffning borde anstå till dess medel för ändamålet kunde blifva att tillgå från flottans ordinarie anslag, och anmodade fördenskull varfschefen att i sammanhang med förslag till arbetsplan för varfvet år 1885 och närmast följande år afgifva yttrande och förslag om anvisande af medel till anskaffande af, bland annat, ångspruta, så långt tillgångarne å hvardera arets anslag till flottans nybyggnad och underhåll medgåfve inom det . belopp, som vanligen anvisades till varfvet, utan eftersättande af vigtigare behof.

Under anförande att erfarenheten tillräckligt visat, att anslaget till flottans nybyggnad och underhåll icke medgåfve fyllandet af behof, som läge långt närmare det ändamål, som med nämnde anslag afsåges, än anskaffande åt ny ångspruta, och att alltså all sannolikhet saknades, att behofvet på detta sätt skulle kunna fyllas vare sig år 1885 eller närmast följande år, vid hvilket förhållande fullgod och tillräcklig ångsprutmateriel under eu följd af år fortfarande komme att saknas, har varfschefen förnyat sin förberörda framställning; och har marinförvaltningen med åberopande af hvad varfschefen sålunda anfört angående behofvet för Karlskrona station af eu ny ångspruta, som beräknats kosta 19,500 kronor, hemställt, att anslag härtill måtte af Riksdagen för år 1886 äskas.

Med afseende härå anser jag mig böra i underdånighet tillstyrka, att Eders Kong]. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att för ifrågavarande ändamål bevilja ett extra anslag för år 1886 å 19,500 kronor.

[27]

Ersättning af sjöskador.

Ersättning af sjöskador å två flottans fartyg.

Under öfningsexpeditioner år 1883 med monitorn Thordön och kanonbåten Skuld hafva båda dessa fartyg drabbats af sjöskada, Thordön den 23 Juli genom grundstötning å Rimö flagg-grund i Östergötlands skärgård och Skuld den 7 September genom ombordläggning med sälfångstångaren Vega i Varholmssundet i Bohus läns skärgård. Genom nådigt bref den 21 December 1883 har Eders Kong]. Maj:t anbefallt marinförvaltningen att af omhänderhafvande medel utbetala till

Femte hufvudtiteln.

bergnings- och dykeribolaget Neptun för Thordöns bergning 30,000 kronor. Detta belopp har af marinförvaltningen blifvit anordnadt; men bolaget har under anspråk på högre bergarelön icke velat lyfta detsamma, innan bergarelönen blifvit af domstol bestämd. För anbefalld reparation af Thordön efter grundstötningen hafva utgifvits af omhänderhafvande medel 10,554 kronor 10 öro och beräknas för ändamålet ytterligare erfordras 3,300 kronor. I ersättning för den Vega genom ombordläggningen med Skuld förorsakade skada har marinförvaltningen, likmätigt Eders Kongl. Maj:ts nådiga bref i ämnet den 2 November 1883, till aktiebolaget Ishafvet utbetalt af omhänderhafvande medel 4,133 kronor 34 öre, hvarjemte marinförvaltningen, likaledes i enlighet med erhållen nådig anvisning, förskjutit kostnaden för Skulds iståndsättning med 1,835 kronor.

Angående ifrågavarande sjöskador har undersökning vid krigsrätt egt rum och åtal mot två officerare varit anhängiggjorda. Genom laga kraft egande utslag af krigshofrätten den 27 Mars nästlidet år, hvad den ene officeren angår, och genom nådigt utslag den 23 sistlidne Juli hvad beträffar den andre, hafva båda ådömts disciplinstraff för begångna tjensteförseelser, men ingendera har blifvit ålagd att gälda kostnad och skada, som genom samma förseelser tillskyndats kronan.

Under åberopande häraf har marinförvaltningen hemställt, att Eders Kongl. Maj:t täcktes af Riksdagen begära att å extra stat för år 1886 måtte anvisas i rundt tal 50,000 kronor, deraf 30,000 kronor för bergningen af monitorn Thordön och 20,000 kronor till ersättande af öfriga erforderliga utgifter för ofvannämnda år 1883 timade sjöskador.

Då jag emellertid anser det vara hvarken erforderligt eller lämpligt att, innan det blifvit i vederbörlig ordning bestämdt huru mycket kronan skall betala såsom bergarelön för monitorn Thordön, begära något anslagsbelopp härtill för att derefter möjligen till en kommande Riksdag behöfva göra framställning om ytterligare anslag för samma ändamål, har jag funnit det belopp, som till ersättande af förenämnda sjöskador nu bör af Riksdagen äskas, kunna inskränkas till öfriga af marinförvaltningen uppgift) a utgifter härför, utgörande sammanräknade i närmaste krontal 19,825 kronor, och föreslår alltså, att Eders Kongl. Maj:t måtte till ersättning af sjöskador å monitorn Thordön och kanonbåten Skuld af Riksdagen för år 1886 begära ett extra anslag af 19,825 kronor.

30 Femte hufvudtiteln.

För uppförande af skjul för minbåtar vid flottans station i Stockholm har varfschefen derstädes till marinförvaltningen gjort framställning om utverkande af ett extra anslag å 107,600 kronor, men marinförvaltningen har ansett frågan vara otillräckligt utredd och i öfrigt, icke af så trängande beskaffenhet att icke med densammas lösning kan till ett kommande år anstå, och har jag med afseende härå, huru vigtigt det än är att anordningar till beredande af skydd åt minbåtarne under vintrarne vidtagas, ansett berörda framställning för närvarande icke böra till någon Eders Kongl. Maj:ts åtgärd föranleda.

Sammanlagda summan af de för år 1886 erforderliga extra anslag skulle alltså, såsom af ofvannämnda bilaga synes, utgöra 2,400,000 kr.; och en jemförelse mellan denna hufvudtitel, sådan den tinnes i 1885 års riksstat upptagen och sådan den nu är föreslagen, utfaller sålunda:

År 1885. År 1886.

Ordinarie anslag 5,522,000 5,787,000 således ökning 265,000 kr.

Extra „ 1,965,000 2,400,000 435,000 „

Summa kronor 7,487,000 8,187,000 således ökning 700,000 ,,

Då likväl, såsom förut är nämndt, bland ökningen på ordinarie anslagen ingå dels 162,000 kronor för lindring i rustnings- och roteringsbesvären, hvilket belopp ej tillgodokommer sjöförsvaret, dels

102,500 kronor af anslaget till ersättning för vakansafgifterna, hvilka redan förut ingått till femte hufvudtiteln, eller tillhopa 264,500 kronor, utgör den verkliga tillökningen allenast:

på ordinarie anslag......................................... 500 kr.

och på extra anslag ....................................... 435,000 ,,

eller tillhopa 435,500 kr.

Hvad chefen för sjöförsvarsdepartementet sålunda i afsende å regleringen af utgifterna under riksstatens femte hufvudtitel hemställt och föreslagit täcktes Hans Maj:t Konungen, på tillstyrkan af Statsrådets öfriga ledamöter, i nåder gilla, med befallning tillika att afskrift af detta protokoll skulle till finansdepartementet öfverlemnas till ledning vid författandet af Kongl. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen angående statsverkets tillstånd och behof.

In ficlem

F. Wrangel.

Femte hufvudtiteln,

31 Förslag Bil. a.

till

stat, upptagande de militära befattningar vid flottan, hvilkas innehafvare åtnjuta boställe eller inqvarteringsbidrag i penningar.

*) Innehar boställe eller bostad.

32 Femte liufrudtitelrt.

Anmärkning': Officer, hvilken är till tjenstgöring i sjöförsvarsdepartementet, marinförvalt-

ningen eller flottans station kommenderad och icke åtnjuter fri bostad i kronans hus eller enligt ofvanstående stat är berättigad till ersättning derför i penningar, må uppbära inqvarteringsbidrag med ett efter ar räknadt belopp af 300 kronor vid Karlskrona och 400 kronor vid Stockholms station. Chef för båtsmanskompani tillkommer, under enahanda vilkor, inqvarteringsbidrag med ett efter år räknadt belopp af 400 kronor, om han är bosatt i Stockholm, men eljest af 300 kronor.

*) Innehar boställe eller bostad.

Femte hufvudtiteln,

33 Förslag eu. b.

till

Riksstat för Femte Hufvudtiteln år 1886.

Bih. till Rilcsd. Prof. 1885. 1 Sami. 1 Afd.

34 Femte liufrudtitelii

Transport

Stipendier åt sjöofficerare under anställning i utländsk tjenst eller kommendering utrikes

Durchmarschkostnader, reservationsanslag ......

Sjukvård...................................................

Diverse behof............................................

Bese- och traktamentspenningar, förslagsanslag Skrifmaterialier och expenser, ved m. m., förslagsanslag .............................................

Extra utgifter .........................................

S:gr

Summa för sjöförsvaret

Handeln.

Lots- och fyrinrättningen med lifräddningsan-

stalterna, reservationsanslag .....................

Undervisningsanstalter för sjöfart..................

Nautisk-meteorologiska byrån.......................

Alderstillägg för personalen vid undervisningsanstalterna för sjöfart och föreståndaren för nautisk-meteorologiska byrån, förslagsanslag

Summa

Summarum.

Kronor.

3,522,234

947,707

4,469,941

- 1,317,059

— 5,787,000

Extra ordinarie anslag.

Till genomförande under år 1886 af löneregleringen för flottan...........

» fullbordande af pansarbåten Svea .......

» anskaffning af en l:a klassens minbåt...

» » af två 2:a klassens minbåtar.

» » af artilleriutredningar m. m..

» minetablissementet i Karlskrona ..........

» elektrisk lysapparat derstädes...............

Femte hufvud titeln

35 Stockholm, K. L. Beckman, 1885,

Sjette hufvudtiteln.

Protokoll öfver civilärenden, hållet inför Plans Maf.t Konungen i Statsrådet å Stockholms slott den 12 Januari 1885.

Närvarande:

Hans Excellens Herr Statsministern Themptander,

Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena Friherre Hochschild, Statsråden: Lovén,

von Steyern,

Friherre von Otter,

Hammarskjöld,

Richert,

Rydino,

von Krusenstjerna,

Friherre Tamm.

Departementschefen Statsrådet von Krusenstjerna anhöll att få underställa Kongl. Maj:ts nådiga pröfning frågan om reglerandet af utgifterna under riksstatens sjette hufvudtitel samt yttrade härvid beträffande anslagstitlarne:

Bih. till Riksd. Prof. 1885. 1 Sami. 1 Afd. 1 Raft.

2 Sjette hufvudtiteln.

Kommerskollegium.

A. Kommerskollegium och Patentbyrån.

[1] Under den 9 innevarande månad har Eders Kongl. Maj:t behagat

me!”kollegium besluta, att till Riksdagen aflåta nådig proposition om inrättandet af att disponera ett särskildt statsdepartement för landtbruk, industri och handel. Då, I°ner' på sätt i statsrådsprotokollet för nämnde dag; blifvit närmare utveckladt,

Tillfällig lone- f 1 0 1 , ° 7

förbättring för inrättandet åt ett sadant departement synes hora töranleda dertill att kommerskoi- kommerskollegium kan indragas och flertalet af dit hörande ärenden

legitim. c? ^ __

förläggas till en byrå inom det nya departementet, torde Eders Kongl. Maj:t behaga finna att i afbidan på berörda förslags utgång alla försök till lösning af frågan om kollegiets ombildning måste tills vidare anstå. Det interimistiska tillstånd, hvari kollegiet länge befunnit sig, kommer sålunda att ytterligare fortvara, kanske i flera år. Vid sådant förhållande torde, fastän någon omorganisation ej nu kommer till stånd, i allt fall åt kollegiets embets- och tjenstemän böra beredas samma löneförmåner, som öfriga med kollegiet eljest likstälda embetsverk redan länge åtnjutit, detta ej blott af hänsyn till de nuvarande tjenstemännens, såsom mig synes, befogade anspråk att ej år efter år behöfva arbeta under sämre vilkor än andre, utan ock på den grund att, derest ej bättre aflöningsförmåner beredas, det torde blifva allt svårare att under nu rådande osäkerhet om embetsverkets framtida ställning åt detsamma förvärfva nya dugliga arbetskrafter i mån af de redan befintligas afgång. Löneförbättringen skulle naturligtvis ske inom de gränser och under de vilkor, som i de under senare tider faststälde lönestater blifvit i allmänhet bestämda. Aflöningsbeloppen skulle således ej kunna öfverstiga för eu tjensteman i tredje graden 7,000 kronor, i andra graden 5,500 kronor och i första graden 4,000 kronor.

Sedan flera år tillbaka hafva några befattningar inom kollegiet varit indragna, hvilkas löner enligt Riksdagens år efter år lemnade medgifvande kunnat användas till bestridande af göromålen inom kollegiet. I slutet af sistlidna år blef genom kommersrådet J. U. Grön-' lunds frånfälle ett kommersrådsembete ledigt, hvilket embete, då med innevarande års ingång flere grupper af ärenden blifvit skiljde från kollegiets handläggning, synes kunna indragas, så snart de ärenden,

3 Sjette lmfviidtiteln.

som tillhöra den rotel Grönlund innehade, kunna på de tre återstående kommersrådsbefattningarna öfverflyttas; Och Eders Kongl. Maj:t har ock derföre endast för år 1885 förordnat om det lediga embetets uppehållande. En sådan aflöningsförbättring, som jag ifrågasatt, synes nu kunna efter hand beredas utan någon utgift för statsverket utöfver hittills utgående ordinäre och extra anslag, allenast lönebeloppen för ledigblifna och ledigblifvande befattningar användas jemväl till lönetillskott åt innehafvare af de tjenster, som bibehållas. Ovisst torde dock vara, huruvida befogenhet att lemna ett sådant lönetillskott innefattas under de uttryck föregående Riksdagar begagnat i fråga om medgifvande att använda ledigblifna löner, och ett tillägg till hvad förut härom beslutats torde således böra föreslås.

Jag tillstyrker derföre, att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att

dels, på det Eders Kongl. Maj:t må komma i tillfälle tilldela kommerskollegiets ledamöter samt dess i stat uppförde ombets- och tjenstemän, med undantag af fyra kanslister, tillfällig löneförbättring under år 1886 till samma belopp som för innevarande år beviljats, på extra stat för år 1886 anvisa 8,540 kronor,

dels medgifva att intill slutet af år 1886, i den mån sådant är erforderligt för bestridande af göromålen inom kollegiet eller för beredande åt bemälde embets- och tjenstemän af samma aflöningsförmåner, som andre med dem likstälde tjenstemän åtnjuta, af Eders Kongl. Maj:t må för ändamålet disponeras de aflöningsbelopp, som äro i kommerskollegiets stat anvisade ej mindre för en advokatfiskalstjenst än äfven för andra ledigblifna eller ledigblifvande befattningar inom kollegiet, i afseende å hvilka indragning kan ega rum eller förändring eljest vidtagas. I

I öfverensstämmelse med hvad Eders Kongl. Maj:t föreslagit medgaf 1884 års Riksdag, att de under år 1885 inflytande utgifter för patent och för registrering af varumärken finge användas till bestridande af de utgifter, hvilka betingades af en tillämpning under samma år af förordningen angående patent och lagen om skydd för varumärken.

Det torde tillåtas mig att erinra om de anordningar, som blifvit af Eders Kongl. Maj:t vidtagna för tillämpningen af berörda båda nya författningar, hvilka trädt i kraft den 1 Januari innevarande år.

Under förklarande att någon fast organisation af den myndighet, som skulle handlägga patentärenden och ärenden rörande registrering

[2]

Angående disposition af patent- och varum ärkesafgifter.

4 Sjette hufvucltiteln.

af varumärken ännu icke kunde förekomma, meddelade Eders Kongl. Maj:t rörande anordningen af bemälda myndighet genom nådigt bref till kommerskollegium af den 7 sistlidne November vissa bestämmelser att lända till efterrättelse under år 1885 och tills vidare intill dess annorlunda förordnades.

Enligt dessa bestämmelser har för handläggning af ifrågavarande ärenden inrättats en särskild byrå inom kommerskollegium, benämnd Kongl. patentbyrån, hvilken förestås af en tillförordnad byråchef och å hvilken är anstäld för patentärenden såsom ledamot en föreståndare för byråns tekniska afdelning. Byråchefen handlägger alla patent- och registreringsärenden. Föreståndaren för den tekniska afdelningen åligger att granska patentärendena ur teknisk synpunkt. I den mån sådant för göromålens behöriga gång erfordras, anställas derjemte tills vidare särskilda tekniska biträden och amanuenser. Hvarje fråga af teknisk beskaffenhet, som för patentärendes bedömande måste pröfvas, afgöres af byråchefen och föreståndaren för tekniska afdelningen samfäldt; yppas dervid olika meningar, gäller dem mening, som omfattas af byråchefen. öfriga frågor i patentärenden så ock alla registreringsärenden afgöras af byråchefen ensam. Öfverinseendet öfver byrån tillkommer kommerskollegiets president, hvilken har att tillse att de vid byrån anstälda personer fullgöra sina åligganden.

Under samma dag den 7 sistlidne November har Eders Kongl. Maj:t derjemte dels meddelat särskilda föreskrifter rörande patent- och varumärkesregistren samt angående beskaffenheten af de handlingar, som i patent- och registreringsärenden inlenmas, dels faststält provisorisk stat för patentbyrån att gälla för år 1885, slutande å en summa af 37,200 kronor.

Sedan Eders Kongl. Maj:t förordnat personer att under år 1885 förestå byråchefs- och föreståndarebefattningarna, öppnades patentbyrån den 2 innevarande månad. Under tiden till och med den 10 i denne månad inkommo 20 patentansökningar och 133 ansökningar om registrering af varumärken, för hvilka inbetaltes afgifter till sammanlagdt belopp af 6,320 kronor.

Då, äfven om den nya patent- och registreringsmyndighetens organisation kan genomföras oberoende af frågan om kommerskollegiets ombildning eller indragning, någon fast organisation af samma myndighet i allt fall icke lärer böra i fråga komma förr än man fått inhemta någon tids erfarenhet, huru den nu vidtagna, mer provisoriska anordningen verkat, lärer Eders Kongl. Maj:t böra af 1885 års Riksdag äska enahanda medgifvande som af sistlidne års Riksdag lemnats,

5 Sjette hufvudtiteln.

eller att de under år 1886 inflytande utgifter för patent och för registrering af varumärken må användas till bestridande af de utgifter, hvilka betingas af en tillämpning under samma år af förordningen angående patent och lagen om skydd för varumärken.

B. Bergsstaten.

Efter det 1874 års Riksdag i följd af nådig proposition haft till- [3] fälle taga del af då ifrågasatte hufvudgrunder för omorganisationen af Lönereglering bergsstaten och bestämt aflöningsvilkoren för tjenstemännen vid samma miLtarne. stat, utfärdade Eders Kongl. Maj:t i nådigt bref den 13 November 1874 föreskrifter angående reglering af bergmästaredistrikten i riket och andra med organisationen sammanhängande frågor, hvilka föreskrifter allt sedan blifvit till väsentliga delar oförändrade. I följd af den reglering, som då bestämdes, blef bergmästaretjensternas antal, som då utgjorde nio, inskränkt till sex, hvaremot sju grufingeniörer skulle å bergsstaten anställas. För närvarande är sålunda i öfverensstämmelse med nämnda nådiga bref riket indeladt i sex bergmästaredistrikt med en bergmästare i hvarje distrikt och omfatta dessa senare: första eller norra distriktet: Norrbottens, Vesterbottens, Jemtlands och Vesternorrlands län; andra eller Gefle-Daladistriktet: Gefleborgs och Kopparbergs län; tredje eller östra distriktet: 'Stockholms, Upsala, Södermanlands och Yestmanlands län med undantag af Sala silfververk; fjerde eller mellersta distriktet: Örebro och Skaraborgs län; femte eller vestra distriktet: Vermlands, Elfsborgs, samt Göteborgs och Bohus län; samt sjette eller södra distriktet: Jönköpings, Kronobergs, Kalmar, Gotlands, Blekinge, Kristianstads, Malmöhus och Hallands län. Bergmästaren i östra distriktet, som vid regleringen innehade dåvarande åttonde distriktet, omfattande, bland andra, Östergötlands, Kalmar och Gotlands län, utöfvar fortfarande befattningen såsom bergmästare jemväl i dessa län, men i öfrigt är den år 1874 stadgade distriktsindelningen i allo genomförd, sedan under år 1878 bergmästaren i förra femte distriktet från sin befattning erhöll afsked. — Till bostadsstationer för bergmästarne i de nya distrikten äro bestämda: i norra distriktet: Piteå eller annan inom distriktet nära postkontor belägen ort på ett afstånd af högst tio mil från nämnde stad; i Gefle-Daladistriktet: Falun eller något inom tre mil derifrån i närheten af jernväg beläget ställe; i östra distriktet: Stockholm eller något inom tre mil derifrån i närheten af jernväg beläget ställe, dock med rättighet för nuvarande innehafvaren af detta distrikt att fortfarande bibehålla sin bostad inom Östergötlands län; i mellersta

6 Sjette hufvudtiteln.

distriktet: bostället Knutsberg med Lilla Elfstorp, staden Nora eller annat inom tre mil derifrån i närheten af jernväg beläget ställe; i vestra distriktet: Filipstad; och i södra distriktet: Wexiö eller.något inom tre mil derifrån i närheten af jernväg beläget ställe. — På grund af 1874 års reglering äro å bergsstaten jemväl anstälde sju grufingeniörer, af hvilka en förestår bergsöfverstyrelsens grufkartekontor och de öfrige sex äro anstälde: en inom hvarje af östra, mellersta, vestra och södra distrikten, samt en inom Kopparbergs och en inom Gefleborgs län, med skyldighet för de två sistnämnde att jemväl i enlighet med de föreskrifter, som kunna af bergsöfverstyrelsen meddelas, tjenstgöra inom norra distriktet.

Desse grufingeniörer hafva hufvudsakligen till åliggande, eu, som är föreståndare för bergsöfverstyrelsens grufkartekontor, att vårda den i samma kontor befintliga samling af kartor och andra handlingar, hålla desamma tillgängliga för dem, som önska deraf taga kännedom, vid behof kopiera kartorna och, när så föreskrifves, å dem inlägga kompletteringar, samt öfrige sex grufingeniörer, hvilka böra vara boende en hvar inom det bergmästaredistrikt eller län, för hvilket han är anstäld, att på eget ansvar jemte bergmästaren och efter öfverenskommen fördelning hafva tillsyn öfver grufdriften inom distriktet eller länet och tillhandagå med upprättandet af brytningsplaner, verkställandet af grufmätningar och affattandet af graf kartor, med rättighet likväl för bergmästaren i egenskap af förman för grufingeniören att pröfva och, der anledning dertill förekommer, förändra de af denne gifna anvisningar och föreskrifter. Såväl bergmästare som grufingeniörer äro underkastade den vidsträcktare tjenstgöringsskyldighet eller jemkning i åligganden, som kan finnas erforderlig; och har Eders Kongl. Maj:t genom nådigt bref den 8 Februari 1878 förklarat, att, enär frågan om utfärdande af ny grufvestadga då ännu var oafgjord samt förändrad lagstiftning i detta ämne möjligen kunde föranleda till förändrade bestämmelser i afseende å bergmästaretjensterna, ledig bergmästarebefattning, intilldess annorlunda förordnas, icke skall med ordinarie innehafvare tillsättas, till följd hvaraf ock för närvarande icke mindre än tre bergmästarebefattningar allenast på förordnande bestridas. Grufingeniörsbefattningarnä tillsättas enligt 1874 års regleringsbref allenast medelst förordnande tills vidare.

I fråga om de tre tjensterna vid Sala silfververk, bergshauptmans-, grufingeniörs- och bergsvärdiebefattningarna, skedde ingen förändring genom 1874 års reglering.

7 Sjette hufTudtiteln.

Beträffande aflöningsförmånerna, hafva bergmästarne från och med år 1859 åtnjutit i lön 2,400 kronor, hvartill kommit från och med år 1875 beviljad löneförbättring af 20 procent eller 480 kronor åt fyra bergmästare, som icke innehafva boställe. De två öfrige bergmästarne, nemligen den i mellersta och den i vestra distriktet, hafva boställen, hvilka tillkommit genom föranstaltande af näringsidkare inom distrikten och hvilka, jemlikt nådigt bref den 9 Januari 1874, skola för ändamålet bibehållas. Grufingeniörerne åter, hvilka före 1874 års reglering haft sig anvisade arfvoden å allenast 900 kronor, fingo genom ofvan nämnda nådiga bref den 13 November 1874 dessa arfvoden förhöjda till 1,500 kronor årligen. Dessutom innehar grufingeniören i mellersta distriktet ett förut åt bergmästaren i förra femte distriktet upplåtet boställe. Så väl bergmästarne som grufingeniörerne äro berättigade till rese- och traktamentsersättning och ega derjemte rätt till sportler, hvilka, numera ej uppgående till afsevärda belopp, torde bufvudsakligast utgöras för bergmästarne af lösen för mutsedlar, utmålsdesignationer och hviloståndsresolutioner samt för grufingeniörerne af arfvode för grufmätningar och kartläggningsförrättningar. Tjenstemännen vid Sala silfververk åtnjuta i aflöningar från statsverket tillhopa 2,500 kronor; och har jemväl till dem från och med år 1875 på extra stat anvisats tillfällig löneförbättring med tillhopa 500 kronor.

Till de vid bergsstaten i orterna anstälde tjensteman äfvensom föreståndaren för grufkartekontoret har sålunda utgått å ordinarie stat från anslaget till kommersekollegium till

tjenstemännen vid Sala silfververk ........................ kronor 2,500

6 bergmästare................................................................. j> 14,400

föreståndaren för grufkartekontoret........................ » 1,500

6 grufingeniörer ............................................................ » 9,000

kronor 27,400;

samt å extra stat från och med år 1875 till

tjenstemännen vid Sala silfververk ....................... » 500

4 bergmästare.................................................................. » 1,920

kronor 2,420 tillhopa kronor 29,820.

Redan länge har erkänts, att de åt bergmästarne anslagna ordinarie löner icke motsvarade hvad lämpligt och billigt är, såsom uttryck

8 Sjette hufvudtiteln.

hvaraf Riksdagen ock alltifrån ingången af år 1875 år efter år tilldelat dem, som voro mest vanlottade härutinnan, förenämnda så kallade tillfälliga löneförbättring, men frågan om ett definitivt reglerande af lönerna har ständigt undanskjutits i afvaktan på utfärdande af den nya gruflagstiftning, som under flera år varit föremål för behandling. Då emellertid Eders Kongl. Maj:t, efter det 1884 års riksdag lemnats tillfälle att yttra sig öfver ett af mig upprättadt förslag, med godkännande af hvad Riksdagen derom anförde, den 16 Maj 1884 utfärdade ny grufvestadga, behagade Eders Kongl. Maj:t jemväl anbefalla kommerskollegium att, jemte det kollegiet skulle afgifva utlåtande huruvida, i afbidan på utfärdande af ny instruktion för bergsstaten, några särskilda ordningsföreskrifter för sagde stat med hänsyn till den nya stadgans tillämpning kunde vara erforderliga, tillika efter utredning huruvida nuvarande organisationen af bergsstaten vore lämplig, eller om densamma borde i ett eller annat afseende undergå förändring, afgifva förslag till definitiv lönereglering för bergsstaten.

Sedan bemälda kollegium i anledning häraf anmodat samtlige bergmästarne att, efter grufingeniörernes hörande, yttra sig i ämnet, har kollegiet, med öfverlemnande af dels de till följd deraf från bergstjenstemännen inkomna yttranden, dels ock förslag till ordningsföreskrifter i ofvan berörda hänseende, uti underdånigt utlåtande, som den 6 December 1884 till Eders Kongl. Maj:t inkommit, framlagt sina åsigter i fråga om bergsstatens nuvarande organisation och beträffande dess löneförhållanden.

I fråga om organisationen af bergsstaten hade, sedan nämnde stat genom förberörda nådiga bref den 13 November 1874 blifvit till sitt nuvarande skick ordnad, några förhållanden icke inträdt, som enligt kollegiets uppfattning föranledde någon förändring i denna stat, såvidt anginge arten och antalet af de tjenstebefattningar i landsorten hvarom nämnda bref handlade; dock framhöll kollegiet, hurusom, med hänsigt till en betydligare, af motsedd förbättring i kommunikationsmedel beroende, tillökning i grufdriften inom rikets nordliga trakter, det icke för närvarande läte sig med bestämdhet afgöras, huruvida en förstärkning af der nu tillgänglig tjenstemannapersonal kunde framdeles blifva erforderlig.

Vidare yttrar kollegiet sig i fråga om, till hvilket distrikt så väl Östergötlands län vid nuvarande bergmästarens i östra distriktet afgång från sin befattning, som ock Stockholms stad, som för närvarande icke är å något bergmästaredistrikt indelad, lämpligen böra förläggas.

9 Sjette liufvudtitelri.

Angående Sala silfververk har kollegiet, enär frågan om upphörande af arrendet af silfververket vore af Eders Kongl. Maj:ts och Riksdagens pröfning beroende, ansett någon åtgärd för åvägabringandet af en behöflig ansedd förändring af styrelsen och administrationen vid silfververket icke kunna och böra vidtagas förr än nämnda hufvudfråga blifvit afgjord; och hvad beträffar organisationen af arbetskrafterna vid grufkartekontoret har kollegiet hemstält att frågan derom, såsom sammanhängande med frågan rörande kommerskollegiets indragning eller ombildning, nu icke måtte till slutlig handläggning företagas.

Sedan kollegiet sålunda yttrat sig i afseende å bergsstatens organisation, har kollegiet, med hänsyn till hvad derutinnan anförts, funnit sig angående löneregleringen för bergsstaten böra inskränka sitt yttrande till frågan om de i landsorten anstälde sex bergmästare och sex grufingeniörer, derutinnan kollegiet andragit följande:

»Den aflöning af statsmedel, som af desse för närvarande uppbäres, lärer, äfven i förhållande till hvad andre i statens tjenst anstälde med dem någorlunda jemförlige befattningsinnehafvare numera i löneförmåner åtnjuta,- icke kunna anses såsom tillfredsställande hvarken ur billighetens synpunkt eller med hänsigt till tjenstemannaverksamhetens eget intresse, hvilket bjuder, att befattningarnas innehafvare, der de med nit och skicklighet egna sig åt fullgörande af sina tjensteåligganden, ock må kunna påräkna att af sitt arbete dervid vinna en anständig bergning, utan att vara hänvisade att vid sidan af tjensten i annan sysselsättning söka medel till betäckande af nödiga lefnadskostnader.

Den studiekurs, som erfordras för vinnandet af kompetens till dessa befattningar, kräfver längre tid än den för ernåendet af berättigande till inträde inom de åtminstone allra flesta andra grenar af den administrativa tjenstemannabanan. I den mån näringsidkaren, hvars göranden och låtanden inom bergsnäringen i väsentliga delar stå under bergstjenstemannens kontroll, sjelf i allmänhet beflitar sig om förvärfvandet af en mera fullständig, på vetenskapligt underlag grundad, förfarenhet i hvad till hans yrke hörer, är det ock i ökadt mått påkalladt, att bemälde tjensteman, derest hans ställning skall kunna blifva hvad den bör vara, skall, för bedömandet af de under tjensteutöfningen mötande spörsmål och förhållanden, vara i besittning af insigter och skicklighet, som hos dem, med hvilka denna tjensteutöfning bringar honom i beröring, icke lemna rum för något tvifvel, att han är sin plats fullt vuxen. Härtill kommer, att staten i fråga om förvärfvandet för sin tjenst af derför företrädesvis lämpliga personer är inom detta område mera än eljest utsatt för en stegrad täflan från verksamhets-

Bth. Ull Btksd. Prut. 1885. 1 Sami. 1 Afd. 1 Sä/t. 2

10 Sjette hufvudtlteln.

fälten inom industrien. Det ligger i dennas intresse att för sin tjenst uppsöka de bästa och mest framstående förmågorna, och den godtgörelse, som för dylika förmågor i denna tjenst erbjudes, öfverstiger ej sällan mångdubbelt hvad i det hänseendet må vara att i statens tjenst påräkna, under det att tillika, alltefter näringslifvets utveckling, efterfrågan härutinnan från industriens sida alltjemt ökas. Det fåtal af befattningar, som numera äro att inom bergsstaten vinna, hvarmed helt naturligen följer förminskad utsigt till en icke alltför sen befordran, kan icke heller annat än utöfva en tillbakahållande inflytelse i fråga om benägenhet att åt verksamhet inom denna stat egna sin kraft och sin framtid. Erfarenheten har också visat, att antalet af dem, som efter aflagda behöriga kunskapsprof sökt inträde å bergsstaten, under senare tider alltjemt aftagit; och för närvarande finnes å denna stat allenast en enda extra ordinarie att vid förefallande behof af förordnande använda.

I betraktande af samtliga dessa omständigheter och med hänsyn till den tillökning i arbete, som ej mindre bergsnäringens fortgående utveckling inom landet, än äfven den nya grufvestadgans tillämpning i sin mån för bergstjenstemannen medför, måste det vara af vigt, att aflöningsvilkoren å sagde stat varda så ordnade, att de någorlunda stå tillsammans med de anspråk, som sj elfva saken och det allmänna ega rätt och böra eg a rätt att ställa å ifrågavarande tjensteman.

För närvarande uppgår bergmästarelönen till 2,400 kronor, med tillfällig löneförbättring af 20 procent eller 480 kronor, åt fyra bergmästare, som icke hafva boställe. De sex grufingeniörerne åtnjuta hvardera ett årligt arfvode af 1,500 kronor.

De extra inkomster, som enligt uppgifter i de nu infordrade yttrandena från tjenstemännen influtit och kunna beräknas tillflyta desse, äro, såsom lätt inses, beroende af vexlande förhållanden, hvarjemte uppgifterna i vissa fall icke heller äro så affattade, att deraf kan med tillförlitlighet slutas vare sig till beloppet af verkligen behållen inkomst eller till förhållandet i hvad mån sådana inkomster betingats af verksamhet i tj ensten eller utom denna, hvithet sistnämnda sätt att bereda sig inkomst det för öfrigt dels med ökade tjenstegöromål blifver mindre tillfälle att anlita och dels icke är med tjensteutöfningens fordran förenligt att i någon vidsträcktare omfattning begagna sig af.

I likhet med hvad inom förvaltningen numera i allmänhet eger rum, torde aflöningen äfven för bergstjenstemännen böra fördelas i lön och tjenstgöringspenningar; och synes, vid jemförelse med hvad i sådant hänseende blifvit åtskillige andre löntagare tillerkändt, aflöningen skäligen kunna bestämmas sålunda, att för bergmästare lönen sättes

11 Sjette hufvudtiteln.

till 2,500 kronor med två ålderstillägg, hvartdera å 500 kronor, att kunna tjenstemannen tillgodokomma, det ena tillägget efter fem års och det andra efter ytterligare fem års tjenstgöring, samt att tjenstgöringspenningarne bestämmas till 1,500 kronor, hvarigenom bergmästareaflöningen skulle vid första tillträdandet af bergmästare^’enst utgöra 4,000 kronor och kunna efter tio års tjenstetid uppgå till 5,000 kronor; äfvensom att för grufingeniör lönen sättes till 1,500 kronor, likaledes med två ålderstillägg, hvartdera å 500 kronor, att kunna utgå, det ena tillägget efter fem års och det andra efter tio års tjenstetid, samt att tjenstgöringspenningarne fastställas till 1,000 kronor, hvarigenom grufingeniörsaflöningen skulle vid första tillträdet af befattningen utgöra 2,500 kronor och kunna efter tio års tjenstetid uppgå till 3,500 kronor.

Två af bergmästarne, den i mellersta distriktet och den i vestra distriktet, samt grufingeniören i mellersta distriktet hafva boställen, hvilka tillkommit genom föranstaltande af näringsidkare inom distrikten och skola för nu omförmälda ändamål bibehållas, de tvenne förstnämnda jemlikt nådigt bref den 9 Januari 1874 och det sistnämnda jemlikt nådigt bref den 13 November samma år. Enligt uppgift af t. f. bergmästaren i mellersta distriktet har taxeringsvärdet å det af honom begagnade bostället Knutsberg med Lilla Elfstorp förut utgjort 28,000 kronor, fastän detta värde, sedan han istånd satt bostället genom nybyggnader och reparationer, blifvit förhöjdt till

45,000 kronor. Det åt grufingeniören i mellersta distriktet upplåtna bostället, Stora gården med Stortorp, är taxeringsvärderadt till 20,000 kronor. Af bergmästaren i vestra distriktet innehafvas i Filipstad boställshus med tomt, taxeringsvärderade till 21,000 kronor, hvarjemte åt honom är upplåten en kronojord med taxeringsvärde af 13,900 kronor, hvilken kronojord dock, enligt nådiga brefvet den 9 Januari 1874, skall efter nuvarande innehafvarens afgång från tjensten till statsverket indragas.

Förmånen, i penningevärde beräknad, af nyttjanderätten till dessa boställen är af hvardera innehafvaren, i hvad honom vidkommer, uppskattad: af t. f. bergmästaren i mellersta distriktet, på anförda skål, till högst 600 kronor om året; af t. f. grufingeniören i samma distrikt, enligt hvad t. f. bergmästaren anmält, till 600 kronor om året, då om några år bostället blifvit iståndsatt och en på egorna uppbygd gård kunde uthyras; samt af bergmästaren h vestra distriktet till 500 kronor om året, hvarjemte den åt honom upplåtna kronojorden beräknats lemna i afkomst omkring 700 kronor om året.

12 Sjette hufvudtiteln.

Med nyttjanderätten till samtliga boställena följer åliggande att bekosta underhåll af de å dem befintliga nödiga hus och byggnader; och vill det med afseende derå samt enär en icke alltför högt satt beräkningsgrund för uppskattningen af ifrågavarande förmån torde böra göras gällande, synas som om nämnda förmån skulle, jemte det densamma hvad angår bergmästarebostället i mellersta distriktet, med hänsyn till det för detta bestämda taxeringsvärde, icke lärer böra beräknas till mindre än 1,000 kronor om året, kunna beträffande hvartdera af de två andra boställena skäligen upptagas till ett värde af 500 kronor om året, lrvilka belopp alltså borde å vederhörande boställsinnehafvares löner afräknas. Men då nuvarande bergmästaren i vestra distriktet jemte förmånen af boställe innehar nyttjanderätt till förenämnda kronojord, torde hvad honom för hans tjenstetid angår böra å lönen ytterligare för afkastningen å samma jord afräknas ett likaledes till 500 kronor om året utjemnadt belopp, hvarigenom löneafdraget för honom skulle uppgå till 1,000 kronor, ett afdrag, hvilket, der han, som utnämndes till bergmästare i distriktet år 1863, komrne i åtnjutande af två ålderstillägg, icke skulle verka till minskning i hans nuvarande lön.

Till följd af föreskrift i nådigt bref den 8 Februari 1878 äro endast tre af nu i tjenst varande bergmästare, nemligen den i norra, den i östra och den i vestra distriktet, med fullmakt försedde. Då emellertid anledningen till den i sagda nådiga bref meddelade föreskriften om derefter ledigvordna bergmästaretjensters besättande endast medelst förordnande tills vidare af bergsöfverstyrelsen lärer med utfärdandet af ny grufvestadga hafva bortfallit, torde bergmästare hädanefter böra i enahanda ordning som tillförene af Kongl. Maj:t medelst nådig fullmakt å tjensten utnämnas. Hittills hafva grufingeniörerne, jemlikt nådiga brefvet den 13 November 1874, å sina befattningar erhållit endast förordnande tills vidare, men synas hädanefter böra äfven i det fallet få en sådan förbättrad ställning, att de med fullmakt af bergsöfverstyrelsen förses. Enär möjligen förändrade förhållanden inom bergverksindustrien kunna nödvändiggöra förändringar i vidtagna anordningar i afseende å bergmästarnes och grufingeniörernes tjenstgöringsskyldighet, torde dock, i hufvudsaklig likhet med hvad i sistnämnda nådiga bref är stadgadt, böra i fullmakterna för samtlige ifrågavarande tjensteman införas bestämmelsen, att de skola vara underkastade den vidsträcktare tjenstgöringsskyldighet eller jemkning i åligganden eller förändring,! tjenstgöringsområde, som kan varda föreskrifven, hvilket förbehåll äfven lärer böra i fråga om de bergmästare,

13 Sjette hufrudtiteln.

som för närvarande äro med fullmakt försedde, gälla såsom vilkor för undfående äf rätt att af nu föreslagna löneförmåner varda delaktige.

Rätt att vid afskedstagande undfå pension till belopp motsvarande lönen och dithörande ålderstillägg, der vederbörande är af sådant eller sådana tillägg i åtnjutande, torde ock böra tillkomma ej blott bergmästare utan äfven grufingeniör vid uppnådda 65 lefnadsår och minst 35 tjensteår, med skyldighet för tjenstemannen att vid nämnda lefnadsoch tjensteålder från sin befattning afgå, der honom ej i vederbörlig ordning medgifves och han är villig att i tjensten längre qvarstå».

Då den af kommerskollegium sålunda föreslagna aflöningsstat för sex bergmästare och sex grufingeniörer upptoge:

och för bemälde tjenstemän aflöningen för närvarande utginge med följande belopp:

14 Sjette hufvudtiteln.

skulle för den föreslagna regleringens genomförande, förutom hvad till ifrågakomma!]de ålderstillägg åtginge, erfordras en anslagstillökning

af .................................................................................................. kronor 11,680.

Härjemte har kollegiet föreslagit de vilkor och förbehåll, som enligt kollegiets åsigt borde bestämmas i afseende å rättigheten att komma i åtnjutande af ofvan berörda löneförmåner.

Enligt af kommerskollegium från bergmästarne och grufingeniörerne

infordrade uppgifter synas deras extra inkomster under de fem sista åren hafva utgjort, i medeltal för hvarje år, för:

bergmästaren i norra distriktet:................................... 508 kr.

» » Gefle—Dala » 1,366 »

)) » östra » 438 »

» )) mellersta » 554 »

» ‘ » vestra » 347 »

» » södra » 1,268 »

en grufingeniör i norra och Gefle—Dala distrikten ......... 1,350 »

en » » » » » ........ 450 »

graf ingeniör en i östra distriktet .................................. 385 »

>.* » mellersta » 1,350 »

)> » vestra » 575 »

» » södra » 400 »

Ovisst torde dock vara om ej, på sätt kollegiet ock anmärkt, bland dessa extra inkomster inräknats sådana, som rätteligen borde anses vara af enskild natur och ej föranledda af innehafvande tjenstebefattning.

I enlighet med hvad kommerskollegium anfört, täckes Eders Kongl. Maj:t finna någon framställning icke-böra för närvarande göras i fråga om ordnandet af tjenstemännens vid Sala silfververk befattningar eller om skötandet af de göromål, som nu handhafvas af den vid bergsöfverstyrelsens grufkartekontor anstälde grufingeniören, och lära desse tjensteman alltså böra fortfarande och intill dess frågorna om arrendet af silfververket och om kommerskollegiets omorganisation hunnit afgöras, bibehållas vid sina nu innehafvande aflöningar. Vid sådant förhållande blifver det emellertid nödigt att jemväl för nästkommande år äska tillfällig löneförbättring åt de tre tjenstemännen vid Sala silfververk till enahanda belopp, som under de senare åren varit vanligt, nemligen 500 kronor.

15 Sjette hufvudtiteln.

Nya grufvestadgan är byggd på grundsatsen om inmutningsrättens bibehållande och för öfrigt i väsentliga delar på samma principer, som legat till grund för grufvestadgan af år 1855. Vid sådant förhållande och då bergstjenstemännens åligganden i fråga om grufdriften komma att förblifva ungefärligen desamma som de hittills varit samt några förändrade förhållanden icke heller eljest inträdt af beskaffenhet, att de böra föranleda någon ändring uti bergsstatens nuvarande organisation, torde denna få bibehållas vid de hufvudgrunder, som genom nådiga brefvet den 13 November 1874 blifvit faststälde; och lärer Eders Kongl. Maj:t vilja framdeles meddela erforderliga bestämmelser uti de bergmästaredistriktens reglering rörande frågor, hvilka, på sätt ofvan är omförmäldt, blifvit af kommerskollegium bragta på tal.

Beträffande löneregleringen för de i landsorten anstälde sex grufingeniörerne kan jag icke tillstyrka hvad kommerskollegium i detta afseende hemstält. Jemlikt nyss åberopade nådiga bref af den 13 November 1874 hafva grufingeniörerne å sina befattningar erhållit endast förordnande tills vidare, och de skäl, som då bestämde fastställandet af en dylik anordning, synas mig fortfarande tala för densammas bibehållande. I underdånigt utlåtande, som af kommerskollegium afgifvits och hvilket af chefen för civildepartementet åberopades, då han tillstyrkte Eders Kongl. Maj:t att i proposition till 1874 års Riksdag äska anslag för anställande af sju grufingeniörer, yttrade kollegiet beträffande dessa befattningar att, ehuru enligt kollegiets då afgifna förslag grufingeniörerne skulle både i näringens och deras eget intresse få bestämda åligganden, kollegiet likväl ansåge befattningarna böra betraktas såsom expektansplatser och dessa ingeniörer derefter, såsom förhållandet dittills varit med extra grufingeniörer, på det sätt anställas att de genom förordnanden till befattningens bestridande blott tills vidare antoges; och i ytterligare utlåtande i ämnet af den 20 Oktober 1874 bär kollegiet förmält, att kollegiet vid afgifvande af nyssnämnda förslag utgått från den förutsättningen, att den, som med verkligt intresse egnade sig åt detta slags tjensteverksamhet, sjelf icke skulle betrakta befattningen såsom annat än en expektansplats, enär det knappt kunde antagas, att en i denna rigtning tekniskt bildad person med framstående duglighet skulle för sig uppställa eu dylik befattning såsom egentligt mål för sina sträfvanden, helst då för den, hvilken vid densamma med nit och skicklighet fullgjorde sina åligganden, utsigterna till vidare befordran i sjelfva verket icke kunde anses ogynsamma, ity att antalet bergmästaretjenster enligt

16 Sjette luifyudtiteln.

regleringen blefve nästan detsamma som antalet grufingeniörsbefattningar, och att alltså den föreslagna formen för grufingeniörernes antagande icke syntes vara någonting, som i och för sig motverkade syftet att vid ifrågavarande befattningar kunna anställa och bibehålla företrädesvis skickliga och dugliga personer. Hvad sålunda vid nämnda tidpunkt anfördes synes mig fortfarande ega tillämplighet, och numera kan dertill läggas det ytterligare skäl, att tjensteman, hvilkas ställningsynes närmast motsvara grufingeniörernes, eller de extra distriktsingeniörerne vid väg- och vattenbyggnadsstaten, likaledes antagas endast på förordnande. Jag kan derföre icke biträda kollegiets förslag, att grufingeniörerne hädanefter skola förses med fullmakter.

Hvad beträffar deras aflönings vilkor, tilltror jag mig icke heller att för närvarande deri föreslå någon förhöjning. Grufingeniörernes arfvoden blefvo år 1874, då extra grufingeniörernes befattningar utbyttes mot nuvarande grufingeniörstjensterna, förhöjda från 900 kronor till 1,500 kronor. Denna aflöning är visserligen icke betydlig, men redan i den omständighet, att lönen blifvit så nyligen bestämd, ligger för mig en anledning att ej allt för snart framkomma med förslag om löneförhöjning. Dertill kommer ett annat, än mer betydande skäl. På grund af föreskrifterna i 57 § af nya grufvestadgan om markscheiderkartas upprättande öfver grufva, som erhållit utmål och är under arbete samt icke i sin helhet är från dagen fullt åskådlig, och derom att nya grufarbeten skola inom viss tid å kartan inläggas, kommer grufkartors upprättande hädanefter att erhålla en utsträckning, som, då bergmästarnes öfriga göromål i allmänhet ej tillåta dem att dermed taga befattning, skall för grufegaren, på hvars bekostnad kartläggningen sker, nödvändiggöra anlitande af grufingeniörernes biträde i väsentligen högre grad än hittills. Den inkomst, som härigenom tillskyndas desse tjenstemän, synnerligast under den närmast kommande tiden, blir antagligen icke ringa. Innan derföre frågan om löneförhöjning åt dem vidare behandlas, torde det vara skäl förskaffa sig någon erfarenhet om hvilken förändring i deras ekonomiska omständigheter nu nämnda förhållanden komma att föranleda.

Emot hvad kommerskollegium tillstyrkt i fråga om bergmästarnes aflöning finner jag deremot intet att erinra, och skulle således enligt min åsigt aflöningsstaten för desse blifva följande:

Sjette lmfvudtiteln.

hvarigenom, då aflöningarna för närvarande utgå dels å

ordinarie stat med ......................................................... 14,400: —

och dels å extra stat med ........................................ 1,920: —

tillhopa kronor 16,320

8,100

1,920

6,180: —,

en anslagstillökning skulle uppstå å ordinarie stat af.

men deremot det extra anslaget å................................................

ej vidare behöfva af Riksdagen äskas, hvadan den föreslagna löneregleringen för bergmästarne i sjelfva verket skulle

föranleda en anslagsförhöjning af allenast................................. ___ ,

hvilket belopp likväl, för den tid nuvarande bergmästaren i vestra distriktet i tjensten qvarstår och innehar ofvan berörda kronojord, kommer att minskas med 500 kronor årligen.

Då numera efter nya grufvestadgans utfärdande hinder icke lärer mota för bergmästarnes förseende med fullmakter, torde likväl, enär möjligen förändrade förhållanden inom bergverksindustrien och i fråga om kommunikationer kunna påkalla förändringar i vidtagna anordningar i afseende å bergmästarnes tjenstgöringsskyldighet, uti fullmakterna böra införas bestämmelsen, att bergmästarne skola vara underkastade den vidsträcktare tjenstgöringsskyldighet eller jemkning i åligganden eller förändring i tjenstgöringsområde, som kan varda föreskrifven, hvilket förbehåll äfven lärer böra i fråga om de bergmästare, som för närvarande äro med fullmakt försedde, gälla såsom vilkor för undfående af rätt att af nu föreslagne löneförmåner varda delaktige.

Beträffande den rätt till ålderstillägg, som skulle tillkomma bergmästarne, torde böra föreskrifvas, att för den, som på grund af nådiga brefvet den 8 Februari 1878 erhållit förordnande tills vidare, dylikt förordnande må medföra samma rätt som fullmakt.

Med hänsyn till beskaffenheten af bergmästarnes tjenstgöring lärer, i enlighet med hvad som gäller för distriktscheferna vid väg- och Bill. till Riksd. Prof. 1885. 1 Sami. 1 Afä. 1 Haft. 3

18 Sjette hufVudtiteln.

vattenbyggnadsstaten, någon rättighet till semester icke böra för bergmästarne ifrågasättas.

I afseende å bergmästares rättighet att åtnjuta de af mig föreslagna löneförmånerna torde sålunda, med iakttagande af hvad jag nu i underdånighet hemstält och i hufvudsaklig öfverensstämmelse i öfrigt bred hvad för de under senare tider reglerade verk i allmänhet blifvit stadgadt, böra bestämmas följande vilkor och förbehåll:

att bergmästare skall vara underkastad den vidsträcktare tjenstgöringsskyldighet eller jemkning i åligganden eller förändring i tjenstgöringsområde, som kan varda föreskrifven;

att med bergmästareembetet icke må förenas annan tjenst å rikets, riksdagens eller kommunens stat, ej heller annan tjenstebefattning med mindre den finnes icke vara hinderlig för fullgörandet af tjenstgöring^! inom distriktet; dock att bergmästare, som vid nya löneregleringens inträdande redan innehar annan tjenst, må densamma bibehålla så länge den icke är för tjenstgöring^ inom bergmästaredistriktet hinderlig;

att tjenstgöringspenningar få uppbäras endast för den tid, tjenstens innehafvare verkligen tjenstgjort, men skola för den tid, han varit från tjenstgöring befriad, utgå till den som tjensten förrättat;

att den, som af sjukdom hindras att förrätta sin tjenst, eger uppbära hela lönen; men att den, som eljest undfår ledighet för svag helsas vårdande, enskilda angelägenheter eller särskildt uppdrag, kan förpligta att under ledigheten, förutom sina tjenstgöringspenningar, afstå så mycket af lönen, som för tjenstens förrättande erfordras eller eljest pröfvas skäligt;

att tidpunkterna för den bergmästare medgifna förhöjning af lönen efter viss tids fortsatt innehafvande af tjensten bestämmes att inträda: första förhöjningen efter fem år, under vilkor att innehafvaren mer än fyra år af denna tid sjelf bestridt sin egen eller på grund af förordnande annan statens tjenst, och andra förhöjningen efter ytterligare fem år på samma vilkor, under iakttagande, hvad såväl den ena som den andra förhöjningen angår, att den högre aflöningen ej får tillträdas förr än vid början af kalenderåret näst efter det, den stadgade tjensteåldern blifvit uppnådd; börande bergmästare dervid tillgodoräknas den tid, som före den nya statens tillämpning förflutit från det han på grund af förordnande enligt nådiga brefvet den 8 Februari 1878 tillträdt bergmästarebefattning; samt

att bergmästare skall, då han uppnått 65 lefnadsår och minst 35 tjensteår, vara förpligtad att med oafkortad lön såsom pension å allmänna indragningsstaten från tjensten afgå, Eders Kong!. Maj:t dock

19 Sjette Imfvudtiteln.

obetaget att låta med alskedet anstå, derest och så länge den pensionsberättigade pröfvas kunna i tjensten på ett tillfredsställande sätt gagna det allmänna och kan finnas villig att i samma tjenst qvarstå.

Derjemte torde böra stadgas såsom vilkor för att nuvarande bergmästaren i vestra distriktet skall ega åtnjuta den nu föreslagna högre aflöningen, att derå afdrages 500 kronor årligen såsom motsvarande den beräknade afkastningen af den åt honom upplåtna kronojorden, hvilken lärer efter hans afgång från tjensten indragas.

Ehuru fyra af bergmästarne, då löneregleringen komme att träda i verket, skulle vara berättigade till ålderstillägg, tre med 1,000 kronor hvar samt en med 500 kronor, anser jag dock att någon förhöjning å sjette hufvudtitelns förslagsanslag till »ålderstillägg» icke deraf behöfver föranledas.

På grund af hvad jag nu anfört, tillstyrker jag, att Eders Kongl. Maj:t måtte i nåder föreslå Riksdagen att

dels på extra stat för år 1886 anvisa såsom tillfälligt lönetillägg för tre tjenstemän vid Sala silfververk tjugo procent å de till dem utgående löner eller tillsammans 500 kronor;

dels ock, med nu föreslagna vilkor och förbehåll i afseende å lönereglering för bergmästarne, godkänna ofvan intagna förslag till ny stat för dem; ,

samt till följd häraf medgifva, att det under sjette hufvudtiteln uppförda ordinarie anslag »Kommerskollegium», deri anslaget till bergsstaten ingår, höjes med 8,100 kronor eller från 76,400 kronor till

84,500 kronor.

Derest hvad sålunda föreslagits i fråga om bergmästarnes aflöning godkännes, skulle det under anslagstafla »Kommerskollegium» under loppet af elfva år anvisade extra anslag å 1,920 kronor för tillfällig löneförbättring åt fyra bergmästare ej vidare ifrågakomma.

Landtmäteristaten.

Under förutsättning att hvad jag kommer att föreslå beträffande rikets allmänna kartverk vinner bifall, torde från anslaget till landtmäteristaten böra uteslutas 23 andre landtmätarelöner, hvilka uppgå till sammanlagd! 20,700 kronor, samt följaktligen anslagets slutsumma nedsättas från 108,800 kronor till 88,100 kronor.

[4]

2oandrelandtmätarelöners uteslutande från anslaget,

20 Sjette hufvudtiteln.

[5.]

Anslag till rikets allmänna kartverk.

Rikets allmänna kartverk.

Då jag den 19 sistlidne December”) inför Eders Kongl. Maj:t föredrog. det af kommissionen för de allmänna kartarbetena afgifna underdåniga utlåtande rörande de ekonomiska och topografiska kartverkens framtida bearbetande jemte chefens för generalstaben deröfver afgifna yttrande, behagade Eders Kongl. Maj:t godkänna den af statsrådets samtlige ledamöter uttalade åsigt att det fortsatta bearbetandet af rikets allmänna kartverk (det ekonomiska och det topografiska) borde eg a rum i hufvudsaklig öfverensstämmelse med följande af mig tillstyrkta hufvudgrunder:

Do att för uppmätning och kartläggning af landets särskilde delar, med undantag af Norrbottens län, hvars kartläggning fullbordas enligt nu gällande plan, tre olika skalor användas:

skalan 1 : 20 000 för den ännu icke i denna skala kartlagde del af landet, som faller söder om den linie, hvilken betecknar 29:de bladvådens norra kant' å den för »generalstabens karta öfver Sverige» gällande bladindelning, med de smärre afvikelse!- från denna linie, som erfordras för att de deraf afskurna socknar och härad må blifva i samma skala i sin helhet kartlagda; och bör uppmätningen i denna skala, i öfverensstämmelse med hvad hittills egt rum, tills vidare endast omfatta fullständig planmätning men i förening med noggranna höjdbestämmelser, hvilkas resultat genom siffror å kartorna utsättas;

skalan 1 : 50 000 dels för höjdformernas uppmätning och afbildning å den del af nyss nämnda område, som ännu icke varit föremål för topografisk kartläggning i nämnda skala, dels för fullständig topografisk kartläggning af den del af det norrländska kustlandet, som ligger mellan nyssnämnda 29:de bladvådslinie och södra gränsen för Norrbottens län, samt af det närmaste området kring de vigtigaste kommunikationslederna genom Jemtland och omkring Storsjön; samt

skalan 1 : 100 000 för fullständig topografisk kartläggning af hela det öfriga området med de undantag, som kunna befinnas nödiga för de delar af Vesterbottens läns fjelltrakter, der ingen afvittringsmätning kommer att utföras;

2:o att de stomkartor, som sammansättas till underlag för topografisk uppmätning af de delar af landet, hvilka icke blifva föremål

*) Se bilagda, protokoll öfver civilärenden den 19 December 1884.

21 Sjette liufvudtiteln.

för kartläggning i skalan 1 : 20 000, utarbetas med hänsyn till att äfven kunna läggas till grund för ekonomiska mätningars utförande;

3:o att den i skalan 1 : 20 000 upprättade och med höjdsiffror fullständigade plankartan utgifves i oförminskad skala samt i färgtryck förmedelst ett billigt reproduktionssätt;

4:o att utgifningen af generalstabens karta i skalan 1 : 100 000 fortsättes efter oförändrad plan, men att den nuvarande gravyrmetoden utbytes mot heliogravyr;

5:o att framdeles efter pröfning af vederbörandes förslag fastställes, huru öfvergången till de skalor, hvari kartorna öfver Norrbottens län utgifvas, skall ordnas efter en med afseende på bladindelningen lämplig gräns;

6:o att det nuvarande ekonomiska kartverket i afseende på personal och anslag förenas med generalstabens topografiska afdelning och att det framdeles skall åligga nämnda afdelning att, med biträde af den personal, hvarom här nedan bestämmes, utföra alla de med landets allmänna kartläggning och beskrifning förenade arbeten i öfverensstämmelse med de allmänna grunder, som här ofvan blifvit angifna, samt i enlighet med den instruktion, Eders Kongl. Maj:t täcktes utfärda;

7:o att, förutom af de vid generalstabens topografiska afdelning kommenderade generalstabsofficerare, hvilkas antal genom nämnda instruktion bestämmes, och den på generalstabens stat uppförde professor, arbetena skola utföras dels af civile kartografer och kartografaspiranter, dels af från armén kommenderade officerare och underofficerare, dels ock af qvinlig personal;

‘8:o att arfvode till kartograf bestämmes till 1,500 kronor med fyra ålderstillägg å 500 kronor, hvilka utgå efter respektive 5, 10, 15 och 20 års väl vitsordad tjenstgöring, med rätt för nuvarande kartografer vid ekonomiska kartverket, hvilka öfvergå till generalstabens topografiska afdelning, att i fråga om ålderstillägg räkna sig till godo den tid de tjenstgjort vid det ekonomiska kartverket;

9:o att den officer, som förordnas att handhafva närmaste ledningen af de ekonomiska kartarbetenas utförande, må tilldelas ett årligt arfvode af 1,000 kronor, och att årliga arfvoden, livartdera till ett belopp af 500 kronor, tilldelas de kartografer, högst trenne, hvilka förordnas att biträda vid kartarbetenas Öfvervakande och ledning;

10:o att arfvodena för öfrig civil personal, såsom gravörer m. fl. — hvilkas aflöningsförmåner delvis måste grundas på beting — äfvensom storleken af de dagaflöningar och reseersättningar, hvilka skola

22 Sjette hufvudtiteln.

utgå för arbete ä fältet, af Eders Kongl. Maj:t, uppå förslag af afdelningschefen vid generalstabens topografiska afdelning såsom kartverkschef, bestämmas, samt

ll:o att alla de allmänna kartarbetena rörande frågor skola genom chefen för civildepartementet beredas och inför Eders Kongl. M'aj:t föredragas, och att de för dessa arbeten erforderliga anslag i sin helhet och under rubrik »till fortsatt bearbetande af rikets allmänna kartverk)) uppföras under sjette hufvudtiteln.

Under åberopande för öfrigt af hvad statsrådsprotokollet för den 19 sistlidne December rörande förevarande fråga innehåller och i öfverensstämmelse med Eders Kongl. Maj:ts då i nåder fattade beslut, anhåller jag att Eders Kongl. Maj:t, för att förenämnda hufvudgrunder må kunna från och med år 1886 tillämpas, täcktes föreslå Riksdagen att dels godkänna hvad i punkterna 8 —10 föreslagits i fråga om aflöningsförmåner för kartverkspersonalen,

dels medgifva att det för rikets ekonomiska kartverk å ordinarie stat anvisade anslag å 6,000 kronor må från och med år 1886 utgå till rikets allmänna kartverk och följaktligen anslagets titel i öfverensstämmelse dermed ändras,

dels ock, utöfver nämnda anslag, å sjette hufvudtiteln på extra stat för år 1886 anvisa till fortsatt bearbetande af rikets allmänna kartverk 184,000 kronor.

Under förutsättning af bifall härtill har Eders Kongl. Maj:t icke vidare äskat det hittills å fjerde hufvudtiteln till generalstabens topografiska arbeten på extra stat anvisade anslag, som för innevarande år utgör 60,000 kronor, och bör under nyssnämnda förutsättning det ordinarie anslaget till landtmäteristaten nedsättas med 20,700 kronor.

Öfverståthållareembetet.

[6]

Anslag till aflöning åt exekutionsbetjeningen i Stockholm.

Sedan aflöning åt exekutionsbetjeningen i Stockholm varit å ordinarie stat uppförd, men Riksdagen för 1881 och derpå följande år anvisat härför anslagna medel på extra stat, emedan det enligt Riksdagens åsigt vore ovisst, om icke utgifterna för detta ändamål rätteligen borde bestridas uteslutande af Stockholms stad, har Eders Kongl. Maj:t, då den utredning i ämnet, som Riksdagen i sammanhang med dess nyssnämnda beslut an ty dt sig förvänta utaf den s. k. skatteregloringskomitén icke kommit till stånd, genom nådigt bref den 25 Januari 1884 anbefalt öfverståthållareembetet att efter nödig utredning af förevarande