med förslag till ny värnpligtslag
Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 18.
1 N:o 18.
Kongl. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen med förslag till ny värnpligtslag; Gifven Stockholms slott den 9 januari 1885.
Kongl. Maj:t, som denna dag till Riksdagen aflåter nådiga propositioner angående nedsättning i de på viss jord hvilande grundskatter och om lindring i rustnings- och roteringsbesvären, har härmed velat föreslå Riksdagen att, för den händelse Riksdagen godkänner nyss nämnda nådiga propositioner, jemväl antaga bifogade förslag till ny värnpligtslag.
Kongl. Maj:t förblifver Riksdagen med all Kongl. nåd och ynnest städse väl bevågen.
OSCAR.
Axel Ryding.
Pih. Ull Itihd. Prat. 1885. 1 Sami. 1 Afä. 12 Saft,
2 Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. No 18.
Värnpligt och värnpligtsålder.
Frikallelse.
Beväring och landstorm.
Förslag
till
ny värnpligtslag.
Art. I.
Allmänna bestämmelser.
§ 1.
Hvarje svensk man är pligtig att deltaga i fäderneslandets försvar från och med det kalenderår, under hvilket han fyller tjuguett år, till och med det, under hvilket han fyller fyratio år.
§ 2.
Från värnpligtens fullgörande frikallas den, som till följd af lyte, sjukdom eller annan dylik orsak är till tjenst vid rikets försvar oförmögen.
§ 3.
1. Värnpligten fullgöres i beväringen och landstormen. Beväringen delas i första och andra uppbådet. Tjenstetiden är sex år i första uppbådet och derefter sex år i det andra.
I krigstid bestämmer dock endast behofvet tjenstetidens längd för det uppkallade manskapet.
2. Under den tid värnpligtig icke tillhör beväringen, tillhör han landstormen.
Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 18.
§ 4.
Beväringen tillhör hären eller flottan, landstormen endast hären.
§ 5.
1. Värnpligtig är skyldig att inställa sig till inskrifning i hären eller flottan det år, han fyller 21 år.
2. Tjenstetiden enligt § 3 mom. 1 beräknas från början af nyss nämnda år, äfven om den värnpligtige till följd af laga förfall eller beviljadt uppskof först ett senare år skulle blifva inskrifven.
Har sådan senare inskrifning skett till följd af den värnpligtiges förfallolösa uteblifvande, räknas tjenstetiden från början af inskrifningsåret.
Inställer inskrifven värnpligtig sig icke till tjenstgöring det år, han första gången blifvit till vapenöfning inkallad, räknas hans tjenstetid från början af det år, han inträder i tjenstgöring.
§ 6.
Äfven före det år, värnpligten inträder, må yngling anmäla sig till inskrifning och dervid uppgifva den trupp afdelning eller flottans station, hvilken han vill tillhöra. För bifall härtill erfordras, att han är till krigstjenst duglig och i öfrigt lämplig till den tjenst, hvartill han anmäler sig.
Han tillhör likväl första uppbådet, intilldess sex år förflutit från och med det år, då han fylde 21 år.
Hvad i denna lag stadgas om värnpligtige gäller i tillämpliga delar för de enligt denna paragraf inskrifne, äfven innan de i värnpligtsåldern inträdt.
§ 7.
Vapenför värnpligtig inskrifves till vapentjenst; öfrige värnpligtige till annan befattning vid hären eller flottan, hvartill de må finnas lämplige.
§ 8.
Rörande inskrifne värnpligtiges befrielse från tjenstgöring under
Värnpligtens fullgörande i hären och flottan.
Tiden för inskrifning.
Tjenstetid.
Tidigare inskrifning kan medgifvas.
Värnpligtigs
tjenst.
Befrielse under krigstid.
4 Värnpligtig får ej hindras att inställa sig.
Värnpligtig, som är förlustig medborgerligt förtroende.
Inskrifnings-
områden.
Rullföringen öfver dem, som inträda i värnpligtsåldern.
Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N;o 18.
krigstid meddelar Konungen de föreskrifter, som för rikets tjenst och det allmännas behof finnas vara påkallade.
§ 9.
Värnpligtig, som är lagstadd eller annorledes i annans tjenst eller arbete antagen, må ej af husbonde eller arbetsgivare hindras att i behörig tid inställa sig till inskrifning, vapenöfning eller annan tjenstgöring.
§ io.
Värnpligtig, som är förlustig medborgerligt förtroende, måjej vapenöfvas, utan skall till lämpliga arbeten användas.
Art. II.
Om inskrifning till utgörande af värnpfigten.
§ 11.
1. Riket indelas för de värnpligtiges inskrifning uti visst antal inskrifningsområden.
2. Hvarje inskrifningsområde delas i visst antal bataljons-, kompani- och afdelningsområden.
3. För hvarje af här nämnda områden förordnas en befälhafvare.
§ 12-
1. Vederbörande mantalsskrifningsförrättare åligger att, sedan mantalsskrifningarna blifvit afslutade, med ledning af mantalslängderna och i enlighet med de föreskrifter, Konungen utfärdar, uppsätta fullständiga listor öfver de till beväringen hörande värnpligtige till grund för den stamrulla, som skall föras öfver de värnpligtige inom hvarje kompaniområde. Dessa listor skola för granskning öfversändas till vederbörande pastorsembeten, hvilka genom anteckning å dem böra
Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 18.
upplysa, dels om någon af deruti upptagne värnpligtige aflidit eller afflytta! till annan ort, som, då den är känd, bör uppgifvas, dels om och Indika utom de å listorna upptagne, men till samma åldersklasser hörande personer, efter mantalsskrifningen inflyttat i församlingen, hvarefter listorna, bekräftade med vederbörande pastorers underskrifter, skola af dem till mantalsskrifningsförrättaren återsändas. Mantalsskrifningsförrättaren insänder dessa listor, behörigen transporterade och summerade, till Konungens Befallningshafvande, som ofördröjligen öfversänder dem till inskrifningsområdets befälhafvare. Om den tid, inom hvilken mantalsskrifningsförrättare samt pastorer skola fullgöra förberörda åligganden, varder särskildt stadgadt.
2. Direktionerna öfver sjömanshusen skola på sätt och inom tid, som Konungen bestämmer, hvarje år insända uppgift å de i sjömanshusens register inskrifne, till beväringen hörande värnpligtige till Konungens Befallningshafvande, som ofördröjligen öfversänder äfven dessa uppgifter till inskrifningsområdets befälhafvare.
3. Denne befälhafvare läte derefter upprätta fullständiga rullor öfver inskrifningsområdets värnpligtige af de tolf första årsklasserna.
4. Presterskapet samt landstatens tjensteman, synnerligen mantalsskrifningsförrättare, så ock direktionerna öfver sjömanshusen, vare pligtige att, i allt hvad på dem kan ankomma, tillhandagå vederbörande befäl med de upplysningar och det bistånd, som af dem kunna äskas för de värnpligtiges redovisande och inskrifning.
5. Der anteckningar motsvarande husförhörslängderna föras af annan myndighet än presterskapet, skola presterskapets skyldigheter enligt denna § åligga sådan myndighet.
§ 13.
1. Hvarje år skall på tider och ställen, som bestämmas af Ko-
nungens Befallningshafvande efter hörande af inskrifningsområdets befälhafvare, inskrifning inom de särskilda inskrifningsområdena förrättas med de värnpligtige, som under året fylla 21 år, samt med de äldre värnpligtige, hvilka vid föregående inskrifningsförrättningar bort vara tillstädes, men uteblifvit eller vid sådan förrättning erhållit uppskof med inskrifning. »
2. Värnpligtig, som är inskrifven vid sjömanshus, redovisas inom det inskrifningsområde, der sjömanshuset är beläget.
3. Inkallelse till inskrifningsförrättning verkställes af Konungens Befallningshafvande genom kungörelse.
Värnpligtigs
inskrifning.
6 Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. iV:o
§ 14.
Personlig in- Vid inskrifningsförrättning är hvarje till densamma inkallad värnmottagand°Caf pligtig skyldig att personligen inställa sig med undantag af den, som inskrifnings- är inskrifven å sjömanshus.
bok' Till inskrifningsförrättning skola vederbörande tjensteman inför-
skaffa de värnpligtiges prestbetyg.
Efter inskrifningen erhåller den värnpligtige en inskrifningsbok, hvari skall af vederbörande befäl antecknas hvad som beträffande hans värnpligt är af vigt att kunna styrka, såsom fullgjord tjenstgöringsskyldighet med mera dylikt.
§ 15-
inskrifning Värnpligtig må undergå inskrifning å den ort, der han vistas, äfven Ut°orten!m’ 0111 l)atl derstädes icke är mantalsskrifven, men skall i sådant fall hos vederbörande inskrifningsnämnd anmäla sig och dervid förevisa af honom sjelf anskaffadt prestbetyg. Sådan värnpligtig anses dock fortfarande tillhöra det område, der han är mantalsskrifven, så vidt han icke till annat område i laga ordning öfverflyttar.
Art. 11T.
Om uppskof med inskrifning och tjenstgöring,
§ 16-
Uppskof med Uppskof med inskrifning till nästföljande års inskrifningsförrättning insöfning. pan medgifvas:
a) den, som af en eller annan möjligen öfvergående anledning, såsom tillfällig sjukdom, försenad kroppsutveckling eller dylikt, vid inskrifningsförrättningen befinnes till tjensten oförmögen eller olämplig; samt
b) ende arbetsföre sonen till orkeslös eller vanför fader eller till enka, äfvensom ende arbetsföre brodern till ett eller flera minderåriga eller vanföra fader- och moderlösa syskon, dock endast såvida sagda
7 Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 18.
föräldrar eller syskon äro af sonens eller broderns arbete för sitt uppehälle beroende och med honom sammanbo.
Förefinnes dylik anledning till befrielse ännu vid inskrifningsförrättningen det år, under hvilket den värnpligtige fyller sitt 24:de lefnadsår, frikallas han under fredstid från värnpligtens fullgörande i beväringen.
§ I?-
Uppskof med den i § 27 omförmälda tjenstgöring vid hären eller flottan under fredstid kan till det år, under hvilket värnpligtig fyller 22 år, medgifvas:
a) värnpligtig, som idkar studier och styrker sig behöfva sådant uppskof för afslutande af redan fortskriden lärokurs;
b) å sjömanshus inskrifven värnpligtig, som enligt intyg från sjömanshusdirektionen är förhyrd för längre resa å handelsfartyg och som till följd deraf icke utan väsentlig olägenhet kan, så länge resan fortvara^ inställa sig;
c) annan värnpligtig, så vidt giltiga skäl för uppskofvets beviljande pröfvas vara anförda, såsom att han sjelf förvaltar och brukar honom tillhörig fast egendom eller sjelf drifver honom tillhörig handels-, fabriks- eller annan industriel rörelse, samt vid inskrifningsförrättningen befinnes af en eller annan anledning icke hafva varit i tillfälle att på lämpligt sätt ordna om fastighetens eller rörelsens skötande under den tid, han för sin militära tjenstgöring skulle blifva frånvarande.
Art. IV.
Om inskrifningsnämnd och inskrifningsrevisioii.
§ 18.
För hvarje bataljonsområde skall finnas en inskrifningsnämnd, bestående af områdets befälhafvare såsom ordförande samt fyra ledamöter, nemligen en af Konungens Befallningshafvande i det län, till hvilket största delen af området hörer, dertill förordnad lagfaren man, äfvensom för hvarje kompaniområde den rullförande kompaniofficern samt två Inom samma område bosatte, icke militäre personer, hvilka jemte
Uppskof med tjenstgöring.
Inskrifnings-
nämndens
samman-
sättning.
8 Inskrifnings-
nämndens
åligganden.
Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 18.
ett lika antal suppleanter väljas hvarje gång för två år af landstinget eller, der kompaniområde utgöres af stad, som ej under landsting lyder, af stadsfullmägtige. En af de sålunda utsedde ledamöterne och en af suppleanterne afgå dock efter lottning vid slutet af det år, då denna lag vunnit tillämpning, hvarefter eu ledamot och en suppleant årligen väljas. Omfattar kompaniområde landsdelar, hörande under olika landsting, eller landsdel och stad, som ej under landsting lyder, väljas särskild!. för hvarje sådan landsdel eller stad två ledamöter i nämnden jemte lika antal suppleanter. De af landsting eller stadsfullmägtige valde ledamöter eller, i händelse de äro hindrade, deras suppleanter deltaga i nämndens förrättningar endast i hvad angår det område, för hvilket de blifvit valde.
För att beslut må kunna af nämnden fattas, erfordras att ordföranden och minst 2 ledamöter äro tillstädes. Nämndens ordförande och ledamöter hafva lika rösträtt. Falla rösterna lika, gälle ordförandens mening.
Nämnden biträdes af en läkare.
§ 19-
Inskrifningsnämnden, hvars ledamöter sammankallas af Konungens Befallningshafvande, tillkommer och åligger:
a) att verkställa de i § 13 omnämnda inskrifningar samt dervid i flottan inskrifva de värnpligtige, hvilka i § 25 mom. 1 omförmälas;
b) att pröfva och besluta om de i §§ 2, 16 och 17 omnämnda frikallelser och uppskof;
c) att mottaga de inskrifnes anmälningar rörande de vapenslag, de önska tillhöra;
d) att pröfva och yttra sig om de inskrifnes lämplighet för det ena eller andra vapenslaget eller för annan befattning vid hären eller flottan;
e) att tillställa de inskrifne den i § 14 omnämnda inskrifningsbok, i hvilken nämndens beslut bör vara antecknadt, och med hvilken bör följa ett utdrag af denna lag samt af andra lagar och stadganden rörande krigsmagten; börande sådan inskrifningsbok för värnpligtig, som är å sjömanshus inskrifven och icke vid förrättningen sig inställer, öfversändas till vederbörande sjömanshusdirektion, der inskrifningsboken får af den värnpligtige afhemtas;
f) att förordna om de värnpligtiges öfverförande vid behörig tid såväl till beväringens andra uppbåd som till landstormen.
Öfver nämndens beslut föres protokoll af den utaf Konungens Befallningshafvande förordnade ledamoten, och skola, innan nämnden
9 Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 18.
lemnar förrättningsstället, såväl inskrifningslängderna som protokollet af nämnden underskrifvas.
§ 20.
Öfver inskrifningsnämndens beslut må besvär anföras endast af ledamot i nämnden eller af värnpligtig, som beslutet rörer. Dessa besvär skola ställas till den i nästföljande § omförmälda inskrifningsrevision samt inom fjorton dagar efter beslutets meddelande ingifvas till Konungens Befallningshafvande i det län, inom hvilket förrättningen egt rum. Besvären må äfven inom behörig tid med posten insändas; dock skall i sådant fall behörigen styrkas, att den klagande egenhändigt undertecknat besvärsskriften eller att densamma på hans begäran eller med hans samtycke blifvit uppsatt.
§ 21.
För hvarje inskrifningsområde skall finnas en inskrifningsrevision, bestående af landshöfdingen i det län, till hvilket största delen af området hörer, såsom ordförande samt af fyra ledamöter, nemligen inskrifningsområdets befälhafvare äfvensom för hvarje till området hörande län, eller ej under landsting lydande stad, tre inom länet eller staden bosatte män, som jemte tre suppleanter utses för tre år af landstinget eller, för stad, som icke lyder under landsting, af stadsfullmäktige. Efter lottning afgå dock en af de sålunda utsedde ledamöterne jemte en suppleant vid slutet af första året samt ytterligare en ledamot och en suppleant vid slutet af andra året från det, denna lag vunnit tillämpning. En ledamot och en suppleant väljas årligen i de afgåendes ställe, hvarje gång för tre år.
Der befälhafvare för inskrifningsområde i egenskap af befälhafvare för bataljonsområde deltagit i inskrifningsnämnds förhandlingar, förordnas annan lämplig militärperson i hans ställe till ledamot af den inskrifningsrevision, som har att till pröfning upptaga samma nämnds beslut.
De af landsting eller stadsfullmägtige valde ledamöter eller, i händelse de äro förhindrade, deras suppleanter deltaga i nämnda förrättning endast i hvad den angår det område, för hvilket de blifvit valde.
Om det antal ledamöter, som för beslut erfordras, så ock om omröstning gälle för inskrifningsrevision hvad i § 18 är om inskrifningsnämnd stadgadt.
Bill. till Riksd. Prot. 1885. 1 Sami. 1 Afd. 12 Håft.
Besvär öfver inskrifningsnämndens beslut.
Inskrifnings-
revisionens
samman-
sättning.
Inskrifnings-
revisionens
verksamhet.
Inskrifningsrevisionens beslut må ej öfverklagas.
Tjenstskyldighet vid bestämdt vapen.
Yärnpligtigs inskrifning i flottan.
10 Kongl. May.ts Nåd. Prop. N:o 18.
Revisionen biträdes af en militärläkare och en dertill förordnad civilläkare.
§ 22.
Inskrifningsrevisionen, som sammanträder på kallelse af ordföranden, tillkommer:
a) att pröfva och afdöma besvär mot inskrifningsnämnds beslut;
b) att granska sådana inskrifningsnämnds beslut, öfver hvilka olika meningar varit inom nämnden till protokollet antecknade;
c) att bland de värnpligtige, som enligt § 19 dertill pröfvats lämplige, uttaga det antal, som från inskrifningsområdet skall tilldelas rytteriet, artilleriet, ingeniörtrupperna och trängen, hvarvid i första rummet till nyssnämnda vapen uttagas de, hvilka dertill sig anmält;
d) att i afseende å dem, hvilka enligt § 25 mom. 2 skola i flottan inskrifvas, tillämpa hvad här ofvan blifvit om inskrifning till specialvapen föreskrifvet.
Inskrifningsrevisionens beslut öfverlemnas till Konungens Befallningshafvande för att genom dess försorg vederbörande kungöras.
§ 23.
Ej må i inskrifningsrevisionens beslut ändring sökas.
Art. V.
Om de värnpligtiges tjenstskyldighet i beväringen.
§ 24.
Värnpligtig är skyldig att tjenstgöra vid det vapen, i hvilket han inskrifves.
§ 25.
1. I flottan inskrifvas:
a) å sjömanshus inskrifne värnpligtige, samt
b) lotsar och lotslärlingar.
11 Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 18.
2. Dessutom skola till det antal, som Konungen pröfvar erforderligt, i flottan inskrifvas andra yrkesmän, som anses vara för flottan beliöflige.
3. Alle värnpligtige. som icke blifvit inskrift^ i flottan, äro under- värnpligtig.*
kastade inskrifning i baren. till hären.
§ 26.
Värnpligtige uttagas ur inskrifningsområden på sätt §§ 19 och 22 bestämma, till rytteriet, artilleriet, ingeniörtrupperna, trängen och flottan, 01 a Tapen" hvarefter öfrige värnpligtige tilldelas fotfolket.
§ 27.
1. Värnpligtig är, sedan han blifvit inskrifven, skyldig att för sin värnpiigtigs utbildning tjenstgöra under fredstid i 48 dagar, hvilken tjenstgöring utbllt<j‘iimgs skall fullgöras vid rytteriet, artilleriet och ingeniörtrupperna samt flottan
under det första året, men vid fotfolket och trängen under två år med 33 dagar under det första året och 15 dagar under det derpå följande.
2. Från deltagandet i de 15 första dagarnes vapenöfningar befrias värnpligtig vid hären, om han, vid anställd pröfning, visar sig dels hafva förvärfva! den skjutskicklighet, som af rekryt fordras för att blifva godkänd i skjutning, dels ock ega den färdighet i vapenföring, marsch och manöver, som af värnpligtig under motsvarande öfningstid i allmänhet vinnes.
3. Från all öfning i fredstid befrias:
a) lotsar och lotslärlingar,
b) värnpligtig, som styrker att han vid ingången af det år, då han fyller 21 år, varit vid sjömanshus inskrifven minst 4 år och deraf under minst 12 månader haft anställning i utrikes sjöfart; med skyldighet likväl att för åtnjutandet af sådan befrielse 'tillhöra flottans reserv under hela hans värnpligtstid.
§ 28.
1. Då rikets försvar det kräfver, må Konungen efter statsrådets uppbåd^tm hörande till tjenstgöring inkalla beväringens första uppbåd eller de <3C s g g' större eller mindre delar deraf, som finnas behöfliga.
2. Derest i anseende till krig eller fara för krig det för rikets försvar finnes nödigt, att äfven beväringens andra uppbåd, eller någon
12 Sättet för inkallelse till tjenstgöring.
Tjensteför-
rättning.
När värnpligtig lyder under krigslag.
Mönstringsskyldighet för icke inkallade.
Kongl. Maj:ts Nåd. Trop. N:o 18.
del deraf i skilda orter eller vid olika vapen, inkallas, må Konungen derom förordna, sedan Han statsrådet hört och, såvida Riksdagen ej är samlad eller inom trettio dagar sammanträda skall, låtit riksdagskallelse utfärda.
3. Utom de förenade rikenas gränser må beväringens första uppbåd vid hären användas endast till rikets försvar, och efter det att statsrådet blifvit hördt samt riksdagskallelse utfärdats. Utan Riksdagens medgifvande må beväringens andra uppbåd vid hären icke användas utom de förenade rikenas gränser.
§ 29.
Värnpligtig inkallas till tjenstgöring af vederbörande befäl antingen genom kungörelse, som minst två gånger uppläses i kyrkorna och införes i en eller flera af ortens tidningar, eller genom omedelbar order.
§ 30.
Värnpligtig vare skyldig att, då han är inkallad till tjenstgöring, verkställa den tjensteförrättning, honom af vederbörande befälhafvare anvisas; dock att personer med särskild yrkeskunskap företrädesvis användas i de förrättningar, der denna deras yrkeskunskap kan vara påkallad.
§ 81.
Till tjenstgöring inkallad värnpligtig är underkastad de i krigslag gifna bestämmelse^ såväl under all tjenstgöring och under marscher, då han står under militärbefäl, som ock i fråga om åtlydnad af påbud, hvarigenom han inkallas till tjenstgöring.
§ 32.
De till beväringen hörande värnpligtige, som icke under årets lopp varit inkallade till tjenstgöring, skola undergå mönstring kompanivis eller, då kompaniområdets vidsträckthet dertill föranleder, socknevis; dock äro de å sjömanshus inskrifne från inställelse vid dylik mönstring befriade, så ock öfrige värnpligtige, hvilka till befälet aflemna tillförlitlig uppgift om sin bostad.
13 Kongl. Ma.j:ts Nåd. Prop. N:o 18.
§ 33.
1. För värnpligtig, som tillhör beväringen, gäller: vIsteiseOTtooh
a) att han under hela sin tjenstetid tillhör det vapen, vid hvilket anmälnings-
han fått sin första utbildning; skyldighet.
b) att den, som blifvit inskrifven i hären, skall, då han till annat inskrifningsområde afflyttar, tillhöra den truppafdelning, som erhåller sine värnpligtige från det område i hvilket han inflyttar, hvaremot värnpligtig vid flottan tillhör, derest han är å sjömanshus inskrifven, den flottans station, som erhåller värnpligtige från det sjömanshus, der han senast inskrifvits, men i annat fall den station, som är närmast belägen till det inskrifningsområde, i hvilket han är bosatt;
c) att, om han icke är till tjenstgöring inkallad, när landstormen inom hans ort uppbådas, han är pligtig utgå med densamma och då har lika skyldighet med landstormsman.
2. För den i hären inskrifne värnpligtige, som tillhör beväringens första uppbåd, gäller dessutom:
a) att, om han vill för längre tid än två månader vistas utom kompaniområdet, anmälan derom skall före afresan göras hos vederbörande kompanibefäl;
b) att, vid afflyttning till annat kompaniområde för att der mantalsskrifvas, han är pligtig derom göra anmälan såväl före afflyttningen hos det kompanibefäl, hvarunder han förut stått, som ock, inom en månad efter ankomsten till den nya boningsorten, hos närmaste befäl vid det kompani, inom hvars område han inflyttat.
3. Värnpligtig vid flottan, som är inskrifven å sjömanshus och tillhör första uppbådet, är skyldig att, då han flyttar från ett sjömanshus till annat, derom göra anmälan hos kompanibefälet vid såväl det ena som det andra af de kompaniområden, inom hvilka dessa sjömanshus äro belägna, men, derest han upphör att vara vid sjömanshus inskrifven, skall dylik anmälan göras, dels hos kompanibefälet vid det kompaniområde, inom hvilket det sjömanshus är beläget, der han senast varit inskrifven, dels hos befälet vid det kompani, inom hvars område han är bosatt, börande sålunda föreskrifna anmälningar ske senast en månad efter det ombyte af eller afgång från sjömanshus egt rum.
Första uppbådet tillhörande värnpligtig vid flottan, hvilken icke är vid sjömanshus inskrifven, vare underkastad de i mom. 2 gifna bestämmelser rörande anmälan vid tillfällig vistelse utom kompaniområdet eller vid afflyttning.
4. De i mom. 2 och 3 af denna paragraf omförmälda anmälningar
14 Värnpligtig, som tillhört härens eller flottans stam.
Förmåner under marsch.
Förmåner under öfrig tjenstgöring.
Pensionering.
Landstormsmans tjenstgöringsskyldighet.
Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 18.
må af den värnpligtige göras antingen omedelbart eller ock genom vederbörande presterskap eller sjömanshusdirektion.
§ 34.
Den, som innehaft anställning vid härens eller flottans stam under minst två år, anses hafva fullgjort sin beväringsöfning, men skall efter erhållet afsked, så länge han i följd af sin värnpligt qvarstår i beväringen, tillhöra dess första uppbåd.
Art. VI.
Om de värnpligtiges underhåll och förmåner i beväringen.
§ 35.
1. Under marsch till och från mötesplatsen erhåller värnpligtig marschaflöning enligt särskilda bestämmelser.
2. Under öfrig tjenstgöring erhåller värnpligtig underhåll, sjukvård, beklädnad, utredningspersedlar och annan erforderlig utrustning samt dessutom dagaflöning, likaledes enligt särskilda bestämmelser.
3. Värnpligtig, som under tjenstgöring ådrager sig sådan skada, att hans arbetsförmåga derigenom i större eller mindre mån minskas, erhåller det understöd eller den pension, som författningarna rörande pensionering vid hären eller flottan bestämma.
Art. VII.
Om landstormen.
§ 36.
Landstormen kan endast under krig och till hemortens försvar uppkallas efter derom af Konungen i statsrådet fattadt beslut. Uppbådad landstormsman är underkastad i krigslag gifna bestämmelser.
Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 18.
§ 37.
1. Den inom ett inskrifningsområde befintliga landstorm bildar en landstormsbataljon.
2. Hvarje landstormsbataljon delas i landstormskompanier, hvart och ett bestående af allt till landstormen hörande manskap inom samma kompaniområde.
3. Hvarje landstormskompani delas i sockenafdelningar, så att allt lan dstorm sman skap från en och samma socken kommer att tillhöra samma sockenafdelning.
§ 38.
Landstormen må icke föras utom eget och närmast tillgränsande inskrifnings områden.
§ 39.
1. Befälhafvare inom inskrifningsområde är under fredstid befälhafvare äfven för områdets landstormsbataljon.
2. Befälhafvare inom kompaniområde är under fredstid befälhafvare äfven för områdets landstormskompani.
3. Befälhafvare för sockenafdelningarna förordnas af fördelningsgeneralen, och ega desse befälhafvare att utse behöfligt underbefäl.
4. Under krig förordnar Konungen befälhafvare för de större afdelningar af landstormen, som då kunna bildas.
§ 40.
Landstormsman är under tjenstgöring pligtig att sjelf förse sig med kläder och att, derest staten icke kan genast vid uppkallandet anskaffa föda, under tiden förse sig äfven med sådan, mot ersättning af staten för värdet af soldatportion.
Vapen, ammunition samt fälttecken, angifvande landstormsmans egenskap af krigsman, tillhandahållas af staten.
Landstormens
indelning.
Landstormens
tjenstgörings-
område.
Befäl vid landstormen.
Landstormsmans underhåll och förmåner.
16 Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 18.
Underlåten anmälan om flyttning.
Uteblifvande från inskrifning.
Försummelse att aflemna prestbetyg.
Försummad inställelse till mönstring.
Laga förfall.
Art. VIII.
Om påföljd för åsidosättande af denna lags föreskrifter och om laga förfall.
§ 41.
'Värnpligtig, som utan laga förfall underlåter fullgöra, hvad honom enligt § 33 mom. 2 och mom. 3 åligger, böte för hvarje gång fem kronor.
§ 42.
1. Värnpligtig, som förfallolöst uteblifver från den i § 13 omförmälda inskrifningsförrättning, böte första gången tio kronor, och, för hvarje gång han ånyo dermed beträdes, tjugo kronor, samt vare dessutom i hvarje fall underkastad äfventyr att blifva hemtad på egen bekostnad.
2. Värnpligtig, som på grund af § 15 inställer sig vid inskrifningsförrättning å annan ort, än der han är mantalsskrifven, men dervid försummar aflemna prestbetyg, samt till följd deraf icke kan emottagas, anses lika med den, som icke instält sig till inskrifningsförrättning.
§ 43.
Värnpligtig, som bort inställa sig till sådan mönstring, som i § 32 omnämnes, men utan laga förfall uteblifvit, böte hvarje gång fem kronor.
§ 44.
1. Såsom laga förfall för uteblifvande från inskrifning eller tjenstgöring eller för annan uraktlåtenhet att fullgöra denna lags bestämmelser anses, om man är sjuk, om man är i Konungens och Rikets tjenst uppbådad eller faren eller om man sitter i häkte; vederbörande dock obetaget att, då andra än nu sagda förfall förebäras, pröfva, om de äro af den vigt, att de må gälla såsom ursäkt.
2. För vid sjömanshus inskrifven värnpligtig skall under krigstid dessutom såsom laga förfall för inställelse till tjenstgöring räknas att
17 Kong!. Majds Nåd. Prof. N:o 18.
vara på utrikes sjöresa stadd; inträdande dock tjenstskyldigheten, så snart den värnpligtige anländer till svensk hamn eller sammanträffar med svenskt örlogsfartyg.
§ 45.
Sjukdom skall, för att såsom laga förfall anses, styrkas med behörig läkares intyg, hvilket den värnpligtige är skyldig sjelf anskaffa. Kan han ej skaffa läkarebetyg, vare honom tillåtet att styrka förfallet med intyg af prest i församlingen eller af ordförande i kommunalstämma eller kommunalnämnd.
Art. IX.
Om åtal, så ock om användning af böter enligt denna lag.
§ 46.
Förseelser mot denna lag åtalas af allmän åklagare. Böter, som enligt lagen utgå, skola afsättas till bildande af en invalid- eller pensionsfond för värnpligtige, livilka under tjenstgöring erhållit sådan skada, att de derigenom blifvit i större eller mindre mån oförmögne att sig med arbete försörja, samt för enkor och barn efter värnpligtige, som aflidit i krig eller till följd af i krig ådragen sjukdom eller skada, dock utan att sådant för närvarande medför någon rubbning af den de värnpligtige i § 35 mom. 3 tillförsäkrade rätt till understöd.
§ 47.
Denna lag skall tillämpas från ingången af år 1887, från hvilken tid alltså ej mindre kongl. kungörelsen angående den allmänna beväringen den 13 november 1860 tillika med de i samma kungörelse sedermera gjorda tillägg, än äfven de af Kongl. Maj:t i afseende a den Bill. till Riksd. Prof. 1885. 1 Sami. 1 Afd. 12 Höft. 3
Intyg om sjukdom.
Åtal.
Böters användning.
Tidpunkten, från hvilken lagen skall tillämpas.
18 Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 18.
Öfvergående
stadgande.
Gotlands invånare.
Lappbefolk'
ningen.
allmänna beväringens mönstringar och öfningsmöten särskildt meddelade bestämmelser, så vidt de strida mot innehållet af denna lag, skola upphöra att gälla.
§ 48.
Under år 1887 skola jemväl de värnpligtige af andra årsklassen, hvilka tilldelats rytteriet, artilleriet, ingeniörtrupperna och flottan, undergå vapenöfning i 15 dagar.
§ 49.
Invånare å Gotland skall tills vidare på förut öfligt sätt fullgöra sina skyldigheter i afseende å öns försvar.
§ so.
Af Konungen bestämmes om och i hvad mån samt under hvilka vilkor befrielse från de i denna lag föreskrifna skyldigheter må kunna tills vidare medgifvas den nomadiserande lappbefolkningen.
§ 51.
De för denna lags tillämpning erforderliga närmare föreskrifter meddelas af Konungen.
Denna lag må icke ändras eller upphäfvas utan Konungs och Riksdags sammanstämmande beslut.
Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 18.
19 Utdrag af protokollet Öfver landtför svar särenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i Statsrådet å Stockholms slott den 9 januari 1885.
N ärvarande:
Hans Excellens Herr Statsministern Themptander,
Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena, Friherre Hochsciiild, Statsråden: Loyén,
von Steyern,
Hammarskjöld,
Riciiert,
Ryding,
von Krusenstjerna,
Friherre Tamm.
Statsrådet, Friherre von Otter var af sjukdom hindrad att närvara.
Chefen för landtförsvarsdepartementet, Statsrådet Ryding anförde: »Allt sedan, med den nya riksdagsordningens införande, försvarsfrågan kom på dagordningen i vårt land, har så mycket talats och
20 Kongl. May.ts Nåd. Prof. N:o 18.
skrifvits om de många bristfälligheterna i vår nu gällande beväringslag, att det icke torde vara behöfligt att vidlyftigt orda om nyttan, ja nödvändigheten af beväringsinrättningens fullständigare ordnande samt ett förökande dervid af den försvarskraft, som är afsedd att genom beväringen tillgodokomina fosterlandet, då för dess värnande beväringen måste tagas i anspråk.
Att uti systemet stam och beväring, så tillämpadt att vid hufvudstyrkan af armén, eller fotfolket, en ofullständigt öfvad stam skall vid mobiliseringen upptaga uti sina led en 3—4 gånger så stor styrka beväring, att, säger jag, uti detta system bevar ing ens öfning stid ej kan på krigskonstens nuvarande ståndpunkt inskränkas till 30 dagar, torde få anses gifvet. Att vidare för ett land, som vill tillämpa ett sådant system, men som ej anser sig hafva råd att under freden hålla ens kadern fulltalig, man måste söka att genom beväringslagens stadgande!! få vid mobiliseringen införlifvad med kadern ju flere dess bättre af dem, som, ehuru då icke tjenande i stammen, likväl förut erhållit någon fullständigare utbildning såsom stamsoldater vid specialvapnen eller såsom volontärer vid indelta armén, samt att således do uti beväringsrullorna upptagna årsklassernas antal bör ökas, synes äfvenledes vara obestridligt. Nödvändigheten för oss af beväringspligtens utsträckning torde således inses af hvar och en, som ej vill vara blind för de faror, som ligga uti bibehållandet af det tillstånd, hvaruti vi i afseende å försvaret nu befinna oss; och hvarje till försvarets ordnande framstäldt förslag, som grundat sig på systemet stam och beväring och som framlagts för Riksdagen, har derför också åtföljts af förslag till ny bevärings- eller värnpligtslag, som upptagit dels längre öfningstid för den inmönstrade beväringen och dels tillökning af antalet årsklasser inom densamma.
Det är emellertid icke endast ur dessa synpunkter, som nödvändigheten af en ny beväringslags antagande hos oss får bedömas. Äfven andra i hög grad tvingande skäl göra en sådan lag oundgänglig.
Erfarenheten gifver nemligen vid handen, att ett ganska stort antal af de beväringsskyldige under nuvarande förhållanden undandrager sig beväringspligten, och, hvad värre är, detta antal synes år från år betänkligt tillväxa. Sålunda visar sig att af det mönstrings- och beväringsskyldiga manskapet, som uppgick till ett antal
år 1869 af 39,370 man, voro utan laga förfall frånvarande 6,304 man, d. v. s. 16,oi proc.;
år 1874 voro af 47,435 man utan laga förfall frånvarande 11,774 man, d. v. s. 24,82 proc.;
21 Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. No 18.
år 1879 voro af 60,014 man utan laga förfall frånvarande 16,748 man, d. v. s. 27,91 proc.; och
år 1884 voro af 69,735 man utan laga förfall frånvarande icke mindre än 27,332 man, d. v. s. 39,19 procent.
Dessa siffror tala i all sin korthet ett språk, som ej kan missförstås, och närmare upplysningar rörande hithörande förhållanden äro lemnade i den utredning, som åtföljde Eders Kongl. Maj:ts nådiga proposition till 1880 års Riksdag angående lag om allmänna värnpligten. Särskild! vill jag påpeka såsom märkligt det stora antal, som lyckats undandraga sig mönstringarne under sistförflutna året, enär detta kunnat ske oaktadt vederbörande mönstringsförrättare kort förut blifvit genom cirkulär uppmanade att söka noggrant tillämpa nuvarande beväringslags bestämmelser mot dem, som sökte undanhålla sig från beväringens mönstringar eller möten.
När nu kändt är att ett dylikt undanhållande från en jiligts fullgörande ingalunda eger rum företrädesvis inom den kroppsarbetande befolkningen, utan tvärtom till icke ringa del bland sådana, som utbilda sig för affärsverksamheten eller tjenstemannabanan, såsom bokhållare, studerande och dylike, så torde lätteligen inses hvilket förderfligt inflytande detta i längden måste utöfva på hela nationalkarakteren. Har icke den mera upplyste och bildade en sann uppfattning af medborgarens pligter mot sitt land, så har man ännu mindre skäl att förvänta det hos den mindre upplyste, som tvärtom i detta exempel från de i bildning öfver honom stående lätteligen ser en maning att äfven för sin del söka undandraga sig hvad lagen bjuder; och vådan deraf, att en dylik missaktning för lagarne uppammas inom ett samhälle, som vill kallas »lagbunden, inses lätt af hvar och en, som icke vill låta historiens lärdomar draga sig spårlöst förbi.
Skärpt kontroll öfver de beväringsskyldige är derför en oeftergiflig fordran. Derigenom vinnes dessutom äfven den fördelen, att man lättare och rättvisare kan från beväringsbördan befria dem, som verkligen kunna behöfva en dylik lindring. Detta mål kan dock ej ernås annat än genom ett ordnadt inskrifning sväsende.
Bland alla de förslag till ny värnpligtslag, som under de närmast föregående åren varit utarbetade, torde det, som framlades för 1883 års Riksdag — tack vare den mångsidiga och grundliga behandling detsamma inom de år 1880 tillsatta landt- och sjöförsvarskomitéerna undergick — vara det för våra förhållanden bäst afpassade. Det blef äfven år 1883 till sina hufvudsakligaste delar godkändt af Riksdagens Andra kammare.
22 Kongl. May.ts Nåd. Prof. No 18.
I afseende å detta förslag har man visserligen någon gång hört yttras, att det antal — tillsammans 12 — årsklasser i beväringens båda uppbåd, förslaget upptog, skulle vara för stort, men detta är en anmärkning, hvars behörighet jag ingalunda kan godkänna. Vi böra äfven i detta fall låta erfarenheten lära oss hvad behofvet kräfver, och vi finna då, att i t. ex. 1848—1850 års krig mellan Danmark och Tyskland uppbådades inom det förstnämnda landet manskap från icke mindre än 17 årsklasser, och i samma lands fejd år 1864, ett krig som endast varade sex månader, 13 årsklasser af den stridbara befolkningen. Af dessa 13 årsklasser blefvo, utom de 8 första genast uppbådade årsklasserna, äfven de 9:de, 10:de och 11 :te årsklasserna inkallade under fanorna redan i januari 1864, ehuru kriget först näst derpå följande månad utbröt. Och i Frankrike finna vi, att 1870—71 års sju månaders kamp med Tyskland kräfde ett uppkallande af 21 årsklasser, utan att man ändock lyckades att föra den väldiga striden till ett lyckligt slut. Med en så lindrig öfningstid, som den hos oss ifrågasatta af högst 90 dagar, och med denna öfningstid fördelad på endast de 2 första åren, kan dessutom årsklassernas större antal icke blifva någon börda under fredstid. Föreskriften om dem är i fredstid helt enkelt att betrakta såsom en bokföringsåtgärd i och för lättare kontroll öfver det manskap, som vid krigstillfälle måste inkallas under fanorna.
Alla skäl tala således för bibehållandet i allt väsentligt af den lag för värnpligtens fullgörande, som senast varit utarbetad och för Riksdagen framlagd, och de få afvikelse!-, som förefinnas i det förslag till lag, som jag nu ernar inför Eders Kongl. Maj:t framlägga, äro betingade af olikheterna i arméns nuvarande organisation och förläggning, jemförda med den organisation och den förläggning, som af landtförsvarskomitén förutsattes.
Emot en utsträckning af beväringens öfningstid utöfver de nu bestämda 30 dagarne har hittills ett väsentligt hinder mött i den af många hysta åsigten, att rust- och rotehållarne voro i knektekontrakten tillförsäkrade sådana förmåner, att en dylik utsträckning icke borde ifrågakomma utan att lindringar bereddes i rustnings- och roteringsbesvären. Sedan emellertid Hans Excellens Herr Statsministern och Chefen för finansdepartementet meddelat, att statens finanser numera medgifva lindring i de på viss jord hvilande grundskatter och på samma gång i rustnings- och roteringsbesvären, samt Eders Kongl. Maj:t på grund häraf beslutat att till Riksdagen framställa förslag om eu nedsättning i grundskatterna, uppgående till 30 procent af deras
23 Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 18.
belopp, under förutsättning att motsvarande lindring beredes i rustnings- och roteringsbesvären, torde berörda hinder få anses härmed blifva häfdt. Fördelaktigt vore visserligen om, i sammanhang med nämnda lindringar, beväringens öfningstid kunde utsträckas till 90 dagar, eller samma tid, som upptogs i landtförsvarskomiténs förslag, men då å andra sidan derå skäl tala för billigheten och klokheten af att ej på en gång kräfva en så stor utsträckning af den nuvarande öfningstiden, har jag trott förslaget i detta hänseende för närvarande böra inskränkas till endast 48 dagars fredsöfningar, i enlighet med de närmare bestämmelserna i 27 § af lagförslaget, hvilket förslag, af mig uppgjordt efter öfverläggning och i samråd med chefen för sjöförsvarsdepartementet, jag anhåller att nu få inför Eders Kongl. Maj:t fullständigt föredraga.
Sedan föredragning af förslaget till ny värnpligtslag, hvilket finnes fogadt vid dagens protokoll, härefter egt rum, förmälde chefen för landtförsvarsdepartementet i fråga om de föreslagna bestämmelserna rörande lagens tillämpning, att den tidpunkt, då lagen borde träda i kraft, ansetts böra sättas först till början af år 1887 på det tillräckligt rådrum måtte erhållas att, innan lagen tillämpades, ordna de inskrifningsförhållanden, som af föreskrifterna i densamma blefve en följd, samt att, hvad beträffade Gotlands inbyggare, det, så länge icke någon större utsträckning af de värnpligtiges öfningstid, än den nu föreslagna, ifrågakomme, ej syntes vara skäl att utbyta den värnpligt, invånarne på nämnda ö, enligt särskild konvention, åtagit sig, emot den, som enligt förslaget skulle åligga rikets öfriga befolkning.
Chefen för landtförsvarsdepartementet hemstälde derefter, att Kongl. Maj:t måtte för sin del godkänna samt i nådig proposition, sådan den finnes detta protokoll bilagd, föreslå Riksdagen att antaga det nu anmälda förslag till ny värnpligtslag.
Till denna hemställan, hvilken Statsrådets öfrige ledamöter biträdde, behagade Hans Maj:t Konungen lemna bifall; och skulle utdrag af protokollet bifogas den nådiga proposition, som i följd häraf komme att till Riksdagen aflåtas.
Ex protocollo O. E. Pauli.