angående lindring i rustnings- och roteringsbesvären
Kongl. Majds Nåd. Prop. No 19.
1 N:o 19.
Kongl. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen, angående lindring i rustnings- och roteringsbesvären; Gifven Stockholms slott den 9 januari 1885.
Kong! Maj:t, som denna dag beslutat till Riksdagen aflåta nådig proposition med förslag till ny värnpligtig, vill, för att samtidigt bereda lättnad i de på viss jord bvilande besvär som utgöras till försvarsverket, härmed föreslå Riksdagen att, för den händelse Riksdagen godkänner nyss nämnda nådiga proposition, jemväl antaga följande
Lag
angående lindring i rustnings- och roteringsbesvären.
§ i-
I rustnings- och roteringsbesvären skall för år 1886 och framgent lindring ega rum med trettio procent af dessa besvärs uppskattade värde, på sätt samt under iakttagande af de särskilda bestämmelser och undantag, som här nedan i denna lag omförmälas.
§ 2.
Vid uppskattning af rustnings- och roteringsbesvären för det i § 1 angifna ändamål skola prestationerna för hvarje rusthåll eller rote Bih. till Riksd. Prot. 1885. 1 Sami. 1 Afd. 13 Haft. 1
2 Kong! Maj:ts Nåd. Prop. No 19.
bestämmas regements- och kårvis samt vid båtsmanshållet kompanivis till nedan nämnda värden:
a) ä hela rustnings- eller roteringsbesväret:
vid berustade kavalleriet: för Lifregementets dragonkår 1
» Lifregementets husarkår j........................
» Smålands husarregemente .........................
» Skånska husarregementet 1 » Skånska dragonregementet )........................
vid berustade infanteriet:
» Lifregementets grenadierkår1
» Yestgöta regemente j........................
» Andra lifgrenadierregementet .....................
» Smålands grenadierbataljon..........................
vid roterade kavalleriet:
):> Jemtlands hästjägarekår (för dubbelrote) vid roterade infanteriet:
» Första lifgrenadierregementet]
» Uplands regemente >.....................
)i Vestgöt.adals »
» Skaraborgs » .......................................
» Yestmanlands j>
» Nerikes »
» Vermlands » r Kronobergs »
» Jönköpings »
» Dalregementet
» Helsinge regemente ......................
» Bohus läns »
» Vesterbottens fältjägarekår » Kalmar regemente
» Elfsborgs regemente ........................................
» Södermanlands regeménte » Norrbottens fältjägarekår » Jemtlands »
» Norra skånska infanterireg:t » Södra skånska »
..... 350 kronor.
.... 320 »
..... 300 »
..... 320 »
.... 310 »
.... 300 »
.... , 300 »
. .. 180 »
.... 170 »
.... 160 )»
150 »
140 »
130 »
3 Kong! Maj:ts Nåd. Prop. N:o 19.
för de med ny ordinarie rotering till hälften emot annan roterad jord belagda hemman och lägenheter inom de f. d. privilegierade jernbergslagen:
hälften af hvad här ofvan är utsatt för det regemente, till hvilket de äro indelta, eller inom hvars stånd de äro belägna;
vid berustade båtsmanshållet:
för Blekinge l:a—6:te kompani.................................................. 110 kronor.
» Södra Möre l:a—3:dje » ............................................... 100 »
vid roterade båtsmanshållet:
)> Tjusts kompani » Gotlands l:a och 2:a kompani
» Södermanlands l:a och 2:a » j, gQ
» Södra Roslags l:a och 2:a ))
)) Norra Roslags l:a och 2:a »
» Norrlands 3:e och 4:e »
» öfriga bå„tsmanskompanier...................................................... 120 d
» frälseroteringen i Blekinge och Södra Möre.................. 130 ))
» utsockne frälsehemman i Halland (half vakansafgift) 60 »
» städernas båtsmanshåll............................................................ 110 »
b) å skyldigheten att hålla karl:
» Lifregementets dragonkår \ )}
» Lifregementets husarkår J.........................................
d Smålands husarregemente...................................................... 150 »
» Skånska husarregementet 1
» Skånska dragonregementet >.......................................... 130 »
» Jemtlands häst] ägarekår
c) ä skyldigheten att hålla karl med beklädnad, remtyg och beväpning:
)) Lifregementets grenadierkår 1 200 kronor
» Yestgöta regemente |.....................................
» Andra lifgrenadierregementet ......................................... 190 »
» Smålands grenadierbataljon................................................... 180 »
§ 3.
För soldatrotarne inom Sårna, Idre och Hede byalag i Kopparbergs län, båtsmansrotarne på Visingsö och de nio båtsmansrotar i Kalmar län, för hvilka presterskapet mot eftergift af sina utlagor er-
4 Kong! Maj:ts Nåd. Prop. No 10.
lägger vakansafgift, beräknas lindringen å samma belopp, hvarmed vakansafgifterna för dessa rotar nu utgöras.
§ 4.
För de med ny ordinarie rotering eller med ny båtsmansindelning belagda hemman och lägenheter äfvensom för städernas båtsmanshåll komma från och med år 1886 vakansafgifterna att utgöras enligt de värdebelopp, som i § 2 mom. a) äro för hvarje fall bestämda, med tillgodonjutande å samma belopp af den i § 1 stadgade lindring.
§ 5.
Såsom vilkor för åtnjutande af ifrågavarande lindring skall gälla:
l:o) att de till statsverket indragna rånte- och tiondeanslag samt de afskrifna räntor, för hvilka ersättning till rusthåll och rotar nu utbetalas, vare sig efter årlig markegång eller tioårig medelmarkegång, skola omsättas till penningar efter medeltalet af 1874—1883 årens medelmarkegångspris; och att det sålunda uppkommande belopp med tillagd forsellönsersättning, der sådan hittills förekommit, varder för hvarje rusthåll eller rote sammanfördt med det till rusthållet eller roten eljest från statsverket utgående penningeanslag, hvarefter ifrågavarande sammanlagda statsanslag såsom rustnings- eller roterirjgsunderstöd årligen med oförändradt belopp till vederbörande utbetalas;
2:o) att den ersättning för indragen kronotiondespanmål, som utgår till soldaterne vid Södermanlands regemente, skall omsättas till penningar, på sätt i nästföregående moment sägs, och med tillagd forsellön årligen utbetalas med oförändradt belopp, dock att de soldater, som antagits innan beslutet härom varder offentliggjordt, bibehållas vid rättigheten att, om de så önska, under sin tjenstetid uppbära ifrågavarande ersättning enligt de bestämmelser, som härom nu äro gällande;
3:o) att de till Jemtlands roteringskassa och pensionskassorna vid de skånska infanteriregementena i spanmål utgående anslag likaledes omsättas till penningar enligt de under mom. 1 af denna paragraf meddelade föreskrifter och sedermera till kassorna årligen utbetalas med oförändradt belopp;
4:o) att det skall åligga de rusthållare vid infanteriet, hvilka utgöra besväret effektivt, att, emot befrielse från skyldigheten att anskaffa
5 Kong!,. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 19.
och underhålla beklädnads-, remtygs- och beväringspersedlar, dels till staten under eganderätt öfverlemna af rusthållarne anskaffade motsvarande persedlar, till det antal och i det skick, som för godkännande vid generalmönstring erfordras, och dels att till staten såsom ersättning för nämnda besvärs upphörande årligen erlägga 23 kronor för hvarje nummer;
5:o) att vakansafgifterna ej mindre af de på tioårig vakans stälda båtsmansrusthållen i Blekinge län och i Södra Möre härad af Kalmar län, än ock af utsockne frälsehemmanen i Halland utgöras enligt de i § 2 bestämda värdebelopp med den nedsättning, som af lindringen varder en följd;
6:o) att de här ofvan i § 3 omförmälda rotevakansafgifter, som af Sårna, Idre och Hede byalag nu utgöras till Elfdals socknemän i Kopparbergs län, indragas till statsverket emot befrielse för socknemännen från skyldigheten att vid inträffande krig anskaffa de soldater, för hvilka ifrågavarande afgifter utgå; och
7:o) att hvarje med rusthåll eller rote upprättadt vakanskontrakt, hvilket antingen i följd af uppsägning eller eljest på grund af bestämmelse i kontraktet skolat upphöra under loppet af år 1886 eller derefter följande år, förblifver gällande intill slutet af det kalenderår, under hvilket kontraktet eljest sktille gått till ända.
§ 6.
Vid bestämmande af det belopp, hvarmed lindring bör rusthåll eller rote tillgodokomma, skall följande iakttagas:
A) Beträffande effektiva rusthåll och rotar.
Rusthåll eller rote, som icke åtnjuter understöd, erhåller lindring med trettio procent af fulla värdet å rustningen eller roteringen, sådant samma värde i § 2 mom. a) blifvit bestämdt, hvaremot för rusthåll eller rote, som är i åtnjutande af understöd, hvarom i § 5 mom. 1 förmäles, lindringen skall utgöra trettio procent af allenast det belopp, hvarmed nyssnämnda värde å rustningen eller roteringen öfverstiger understödet; kunnande, der understödet skulle uppgå till lika belopp med eller öfverstiga besvärets värde, sådan lindring, som i denna lag afses, icke ifrågakomma.
6 Kongl. Majits Nåd. Prop. N:o 19.
B) Beträffande helvalcanta rusthåll och rotar vid kavalleriet, vakanta rotar
vid infanteriet samt vakanta rusthåll och rotar vid båtsmanshållet.
l:o) Der vakansafgiften, med inberäkning deri jemväl af trosspassevolansafgiften, då sådan utgår, är lika stor med eller större än det bär ofvan i § 2 mom. a) bestämda värde å rustningen eller roteringen, skall lindring tillgodokomma rusthåll eller rote, som icke åtnjuter understöd, med trettio procent af vakansafgiftens eller nämnda afgifters sammanlagda belopp, men rusthåll eller rote, som är i åtnjutande af understöd, endast med trettio procent af det belopp, hvarmed vakansafgiften eller summan af berörda afgifter öfverstiger understödet; och kommer alltså, der understödet uppgår till lika belopp med eller öfverstiger afgifterna, lindring, hvarom i denna lag är fråga, icke att ega rum.
2:o) Der vakansafgiften, med inberäkning deri jemväl af trosspassevolansafgiften, då sådan utgår, är lägre än det i § 2 mom a) satta värde å rustningen eller roteringen, skall den lindring, som, enligt hvad här ofvan är stadgadt, skolat tillkomma rusthållet eller roten, om besväret varit effektivt, minskas med skilnaden mellan nyssnämnda värde och afgiftsbeloppet, men skrdle denna skilnad vara lika stor med eller större än berörda lindring, kommer, så länge detta förhållande fortfar, någon lättnad i rustningen eller roteringen enligt denna lag icke att ega rum.
C) Beträffande halfvakanta rusthåll och rotar vid kavalleriet och vakanta
rusthåll vid infanteriet.
bo) Der vakansafgiften för karl, och vid infanteriet jemväl för beklädnad, remtyg och beväpning, är lika stor med det i § 2 mom. b) eller c) bestämda värde, skall lindring tillgodokomma rusthåll eller rote i de fall och efter enahanda beräkningsgrund, som här ofvan angående effektiva rusthåll och rotar stadgas.
2:o) Der vakansafgiften för karl, och vid infanteriet jemväl för beklädnad, remtyg och beväpning, är lägre än det i § 2 mom. b) eller c) bestämda värde, skall den lindring, som enligt hvad här ofvan är stadgadt skolat tillkomma rusthållet eller roten, om besväret varit effektivt, minskas med skilnaden mellan nyssnämnda värde och afgift, men är denna skilnad lika stor med eller större än berörda lindring, kommer, så länge detta förhållande fortfar, någon lättnad i rustningen och roteringen enligt denna lag icke att ega rum.
7 Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 19.
3:o) Der vakansafgiften för karl, och vid infanteriet äfven för beklädnad, remtyg och beväpning, är större än det i § 2 mom. b) eller c) bestämda värde, skall öfverskottet tilläggas värdet å hela rustningseller roteringsbesväret och lindring å summan häraf, efter afdrag af understödet, der sådant utgår, tillgodokomma rusthållet eller roten i öfverensstämmelse med hvad bär ofvan angående effektiva rusthåll och rotar är stadgadt.
§ 7.
Rustnings- eller roteringsskyldighet, som fullgöres medelst hingsthållning eller genom erläggande af tillfällig vakansafgift, skall vid beräknande af lindring anses lika med effektiv rustning eller rotering.
§ 8.
Vid beräknande af lindring för de rotar, som äro delaktige i Jemtlands roteringskassa eller Vestmanlands knektelegomedelskassa, skall såsom understöd anses icke allenast det understöd af statsmedel, som af rotarne omedelbart tillgodonjutes, utan äfven den på en hvar af dem belöpande andel i de till nämnda kassor utgående statsanslag, hvilka anslag, oberoende deraf att de framgent såsom hittills endast medelbart komma rotehållarne till godo, skola i och för den nu ifrågavarande beräkningen sålunda uppdelas, att af anslaget till Jemtlands roteringskassa hvarje kavallerinummer påföres dubbelt mot infanterinummer, och att anslaget till Vestmanlands knektelegomedelskassa delas lika å samtliga de till understöd derifrån berättigade rotar.
§ 9.
I fråga om lindring för de Göteborgs stad anslagna rotar inom Säfvedals härad skall gälla hvad här ofvan blifvit stadgadt beträffande de till Elfsborgs regemente hörande rotar, och skola de afgifter, Göteborgs stad för närvarande uppbär af förstnämnda rotar, tills vidare fortfarande staden tillfalla; ankommande det på särskild utredning, huruvida samma afgifter böra till statsverket indragas och om i sådant fall staden må anses berättigad till ersättning för förlusten af berörda förmån.
8 Kongl. Maj ds Nåd. Prop. No 19.
§ 10.
Den lindring, hvarom här ofvan förmäles, skall af rusthåll och rotar, hvilkas vakansafgifter ingå till statsverket, tillgodonjutas medelst afkortning å vakansafgiften, samt af öfriga rusthåll och rotar erhållas medelst utbetalning till hvarje af ett lindringen motsvarande belopp.
I afseende å tid och ställe för denna utbetalning, så ock för utbetalningen af det understöd, som utgår enligt § 5 inom. 1, skall gälla hvad i kongl. förordningen den 23 juli 1869 samt kongl. kungörelsen den 5 oktober 1871 är stadgadt i fråga om utbetalning af ersättning för indragna rånte- och tiondeanslag, som åtnjutas i och för fullgörande af något besvär.
§ Il-
Hemman eller lägenhet, som framdeles underkastas ordinarie rotering, skall vid utgörande af detta besvär njuta lindring i öfverensstämmelse med hvad här förut är stadgadt.
I händelse Riksdagen bifaller hvad Kongl. Maj:t ofvan föreslagit, vill Kongl. Maj:t slutligen äska Riksdagens medgifvande, att de ytterligare bestämmelser, som vid tillämpningen af Kongl. Maj:ts och Riksdagens beslut angående lindring i rustnings- och roteringsbesvären kunna finnas erforderliga, må af Kongl. Maj:t meddelas.
De till ärendet hörande handlingar skola Riksdagens vederbörande utskott tillhandahållas, och Kongl. Maj:t förblifver Riksdagen med all kongl. nåd och ynnest städse välbevågen.
OSCAR.
Axel Buding.
Kong!. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 19.
9 Utdrag af protokollet öfver landtför svar särenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i Statsrådet å Stockholms slott den 9 januari 1885.
Närvarande:
Hans Excellens Herr Statsministern Themptander,
Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena, Friherre Hochsciiild, Statsråden: Lovén,
« von Steyekn,
Hammarskjöld,
Richert,
Ryding-,
von Krusenstjerna,
Friherre Tamm.
Statsrådet, Friherre von Otter var af sjukdom hindrad att närvara.
Chefen för landtförsvarsdepartementet, Statsrådet Ryding anhöll att, efter verkstäld gemensam beredning inom landt- och sjöförsvarsdepartementen, nu få föredraga frågan om beredande af lindring i rustnings- och roteringsbesvären samt yttrade i detta ämne följande:
Dill. till Eiksd. Prof. 1985. 1 Sami. 1 Afd. 13 Raft. 2
10 Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 19.
På föredragning af Hans Excellens Herr Statsministern och chefen för finansdepartementet har Eders Kongl. Maj:t denna dag beslutat föreslå Riksdagen att i de på viss jord hyllande grundskatter medgifva nedsättning med 30 procent af deras belopp under förutsättning att motsvarande lindring beredcs i rustnings- och roteringsbesvären.
1 ör de närmare bestämmelser, som i fråga om denna lindring i rustnings- och roteringsbesvären samt vilkoren derför blifva nödiga och hvilka af mig i samråd med Statsrådet och chefen för sjöförsvarsdepartementet ansetts böra föreslås, anhåller jag att nu få inför Eders Kongl. Maj:t redogöra.
Då fråga nu icke är om antagande af någon på annan grund än rustning och rotering byggd försvarsorganisation, ligger det i sakens natur, att lindringen i rustnings- och roteringsbesvären måste ordnas så, att något hinder derigenom icke uppstår för nuvarande försvarsorganisations bibehållande och utveckling på den redan gifna grunden. Derjemte lärer ock böra iakttagas, att lindring meddelas endast i den mån besväret utgör en verklig börda för den skattskyldige eller med andra ord endast å den del af ifrågavarande besvär, som icke medelst utgående statsanslag redan är ersatt. Då emellertid å ena sidan rustning och rotering i de flesta fall utgöras medelst åtskilliga på grund af ortförhållanden och andra omständigheter skiljaktiga och till värdet vexlande prestationer och å andra sidan det understöd, som till åtskilliga rusthåll och rotar af statsmedel nu utbetalas, till större delen är beroende af markegång och således äfven är till beloppet vexlande, blifver det, för att i hvarje fall kunna i penningar bestämma beloppet af lindringen, nödigt att erhålla ett uttryck för storleken af det besvär, hvarå lindring bör ega rum, för hvilket ändamål ett visst värde å besväret för hvarje rusthåll och rote måste bestämmas, likasom ock det nu utgående understödet, der det ej redan består af penningar, bör dertill omsättas för att med ett år ifrån år oföränderligt belopp till vederbörande utbetalas.
Hvad värdet å rustningen och roteringen angår, har Eders Kongl. Maj:t i nådig proposition till 1883 års Riksdag angående afskrifning af, bland annat, rustnings- och roteringsbesvären föreslagit visst för hvarje regemente, kår eller båtsmanskompani gemensamt värde å prestationerna för hvarje rusthåll eller rote, och dessa värden torde böra antagas äfven för den nu ifrågavarande lindringen, dock med de förändringar deri, som af sedermera inträffade omständigheter påkallas. Eders Kong!. Maj:t har nemligen, i anledning af Riksdagens skrifvelse den 11 maj 1884 angående vissa lättnader i rustnings- och roterings-
Kongl. Maj:tx Nåd. Prop. No 19.
besvären, den 21 november samma år förordna!, dels att statsverket skall utan någon ersättning af vederbörande rusthållare från och med år 1885 med vissa förbehåll öfvertaga skyldigheten att anskaffa och underhålla ej mindre beklädnads-, bevärings-, remtygs- samt häst- och sadelmunderingspersedlar vid rusthållskavalleriet under förutsättning att för framtiden ett för ändamålet tillräckligt anslag af Riksdagen beviljas, än äfven de till båtsmansbeklädnaden hörande s. k. småpersedlarne och kappsäcken, dels ock att den för rusthåll inom Blekinge län och Södra Möre härad af Kalmar län, hvilka på grund af kongl. brefvet den 10 maj 1872 äro eller blifva vakanta, utgående årliga vakansafgift skall från och med år 1885 minskas med en tiondedel. Med afseende härå och under antagande att Riksdagen beviljar erforderliga medel till ifrågavarande persedlars anskaffning och underhåll, bör naturligtvis en emot berörda lättnad i rustningsbesväret ungefärligen svarande nedsättning i ofvan nämnda år 1883 antagna värden ega rum, och då den årliga kostnaden för anskaffning och underhåll af ifrågavarande persedlar vid kavalleriet kan antagas hafva uppgått till något öfver 50 kronor per nummer samt den afgift för småpersedlarne och kappsäcken, som af rusthållarne vid båtsmanshållet enligt markegång senast erlagts, uppgått till närmare 10 kronor per nummer, hemställer jag att värdet å rustningsbesväret för hvarje rusthåll vid kavalleriet måtte bestämmas, vid lifregementets dragon- och husarkårer till 350 kronor, vid Smålands husarregemente till 320 kronor och vid de skånska kavalleriregementena till 300 kronor samt att det hvarje båtsmansrusthåll åliggande besvär måtte åsättas ett värde, vid kompanierna i Blekinge af 110 kronor och vid kompanierna i Södra Möre af 100 kronor. Deremot och enär den utgift för småpersedlarne och kappsäcken, som senast drabbat båtsmansrotarne, för år beräknad, ej uppgått till mer än högst 4 kronor 77 öre och lägst 3 kronor 11 öre per nummer, lärer den lättnad, som genom befrielse från ifrågavarande skyldighet kommit båtsmansrotarne till del, vara allt för obetydlig att kunna föranleda någon förändring i de år 1883 antagna värdena å båtsmansroteringen.
Om ock det vida öfvervägande antalet rusthåll och rotar utgör besväret effektivt, förekomma dock ganska många fall, der detsamma i sin helhet eller till en del fullgöres medelst erläggande af vakansafgift, och då de skiljaktiga vilkor, hvarunder vakanserna tillkommit och fortfara, äro af beskaffenhet att inverka på frågan om, i hvad mån och på hvilket sätt lindring må vakanta rusthåll och rotar beredas, anhåller jag, med åberopande i öfrigt af den utredning, som härom förekommer dels i det af kammarrådet A. Anderson den 15 september
12 Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 19.
1874 afgifna betänkande angående sättet och vilkoren för grundskatternas samt rustnings- och roteringsbesvärens afskrifning, dels ock i skatteregleringskomiténs den 13 september 1882 afgifna betänkande och förslag angående skatteförhållandena i riket, att få rörande ofvan nämnda vakanser lemna den redogörelse, som med hänsyn till nu föreliggande fråga kan anses vara af behofvet påkallad.
Af de vakansafgifter, som af rusthåll och rotar utgöras, ingår eu del till statsverket, hvaremot andra användas för försvarsväsendets behof. Till den förra gruppen höra i allmänhet — utom hästvakansafgiften vid rusthållsinfanteriet och trosspassevolansafgiften af rusthållen vid kavalleriet och infanteriet, rörande hvilka avgifter någon ändring icke är ifrågasatt uti det förslag, jag nu ämnar underställa Eders Kongl. Maj:ts pröfning — de afgifter, som utgöras af hemman och lägenheter, hvilka fått sig ny ordinarie rotering eller båtsmansrustning ålagd, afgifterna för städernas båtsmanshåll samt de afgifter för åtskilliga rusthåll och rotar vid infanteriet, hvilka förr varit anvisade såsom bidrag till underbefälets aflöning, men med ingången af år 1878 tills vidare indragits till statsverket och sedermera redovisats tillsammans med tillfälliga rotevakansafgifter. Den andra gruppen åter omfattar dels de vakansafgifter af rusthåll och rotar vid kavalleriet och infanteriet, som användas för vederbörande regementens och kårers behof, antingen till löner åt underbefäl och volontärer eller till underhåll af fältmusiken, dels de vakansafgifter af ett antal rotar vid Norrbottens fältjägarekår, hvilka användas för det i Hernösand förlagda batteri af Svea artilleriregemente, dels ock afgifterna för ofvan nämnda på tioårig vakans stälda båtsmansrusthåll i Blekinge samt Södra Möre härad af Kalmar län, hvilka afgifter användas såsom bidrag för aflöningen af flottans stater och kårer.
Hvad den nya ordinarie roteringen angår, erlägges för densamma i allmänhet tills vidare vakansafgift, hvilken enligt krigs- och kammarkollegiernas kungörelse den 25 februari 1835 och kammarkollegii kungörelse den 9 oktober samma år skall bestämmas vid de årliga markegångssättningarne efter de för hvarje ort upprättade, af Kongl. Maj:t faststälda allmänna kontrakt och öfriga gällande stadgar. Härvid förekomma dock undantag, dels för hemman och lägenheter inom vissa f. d. privilegierade bergslagsorter, hvilka hemman och lägenheter jemlikt kongl. kungörelsen den 9 juni 1871 fått sig ålagdt att för det rotetal, till hvilket de blifvit extra roterade, utgöra vakansafgift till hälften emot annan roterad jord inom det län, der de äro belägna, dels för utsockne frälsehemman i Halland, rörande hvilka genom kongl. brefven
Kong!. Maj:ts Nåd. Trop. N:o 19.
deri 10 oktober 1848 och den 18 april 1854 förordnats, att alla de båtsmansnummer, uti hvilka omförmälda hemman hafva del, må ständigt så i freds- som krigstid hållas vakanta med förbindelse och rättighet för hemmansegarne att för deras andel i rotarne erlägga vakansafgift med endast hälften af det belopp, hvartill vakansafgiften för en båtsman i länet uppgår enligt de föreskrifter och beräkningar, som då följdes och framdeles i behörig ordning kunde meddelas och till efterrättelse antagas, dels ock för de nio båtsmansrotar i Södra Möre härad, hvilka i sammanhang med genomförande af en jemkning i båtsmansindelningen derstädes bildats af presterskapets, till båtsmansindelningen förut anslagna utlagor och jemnlikt kongl. brefvet den 13 december 1825 tills vidare få vara vakanta emot afgifter, svarande mot utlagornas belopp, sammanlagdt 90 kronor 26 öre.
Af städernas båtsmanshåll äro 779,414 rotar på grund af kongl. brefvet den 25 maj 1824 tills vidare stälda på vakans emot afgifter, hvilka enligt kongl. brefven den 21 maj 1816 och den 5 augusti 1817 skola motsvara hela beloppet af kontanta lönen samt årliga markegångsvärdet i hvarje län å ej mindre de persedlar, båtsmannen är berättigad att åtnjuta, än äfven under fredstid, och då hela båtsmanshållet icke behöfver uppfordras, en tredjedel af årliga beklädnadskostnaden för äretjenst och en tredjedel af kostnaden för handräckningspersedlarne, hvaremot under krig, då hela båtsmanshållet beständigt måste vara i tjenstgöring, hela beklädnadskostnaden utgöres, men befrielse eger rum för hela handräckningsbeklädnaden. Återstående 100 nummer, för hvilka Stockholms stad utgjort effektiv rotering, äro jemlikt kongl. brefvet den 14 november 1842 stälda på vakans tills vidare emot afgifter, genom kongl. brefvet den 31 mars 1853 bestämda till hvad som motsvarar de vilkor och persedlar, kompaniet före dess indragning åtnjutit. Tillsammans med städernas båtsmanshåll hafva stundom upptagits de på Visingsö varande sex båtsmansrotar, hvilka jemlikt kongl. brefvet den 14 augusti 1750 ständigt få vara vakanta mot en årlig afgift i fredstid af 7 kronor 50 öro och under krig af 15 kronor för hvarje rote.
De vakanser, hvilkas afgifter, enligt hvad här förut är nämndt, år 1878 indragits till statsverket, äro med hänsyn till så väl sättet för vakansernas tillkomst som vilkoren för desamma af enahanda art med de vakanser, hvilkas afgifter fortfarande användas för landtförsvarets behof; och är i afseende å dessa vakanser genom kongl. brefven den 26 mars 1831 och den 30 juni 1832 stadgadt, att vederbörande regements- och kårchefer skola med rust- och rotehållare för en tid af
14 Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 19.
högst femton år afstilla kontrakt om vakanser till det för hvarje regemente och kår bestämda antal. Numera äro dessa kontrakt vanligen stälda på ett års ömsesidig uppsägning. För några vakanta rotar gälla dock andra bestämmelser. Detta är fallet dels med de första lifgrenadierregemente! tillhörande 44 rotar i Hollestads f. d. bergslag af Östergötlands län, hvilka jemlikt kongl. brefvet den 28 oktober 1823 få vara vakanta, till dess annorlunda i nåder förordnas, emot det att för hvarje rote erläggas såsom årlig afgift 100 kronor, deruti, sedan jemlikt kongl. kungörelsen den 24 maj 1841 mötespassevolansafgiften upphört, ett densamma motsvarande afdrag af 10 kronor 50 öre per nummer åtnjutes, dels ock med 115 rotar vid Norrbottens fältjägarekår, med hvilka, på grund af kongl. blefven den 14 november 1846 och den 16 mars 1847, vakanskontrakt afslutats för en tid af 50 år, räknad från sistnämnda års början, uti hvilka kontrakt den årliga afgiften för hvarje rote är bestämd till fem tunnor riadt afradsgildt korn, att utgöras in natura eller i penningar efter årlig markegång för Norrbottens län, dock i senare fallet med högst 33 riksdaler 16 skillingar banko; och har, sedan ro tehål] arnes skyldighet att lemna årligt, af riksmarkegångspris till beloppet beroende bidrag i penningar till soldatbeklädnadens underhåll enligt kongl. kungörelsen den 23 mars 1858 upphört, en deremot svarande nedsättning i den sålunda bestämda vakansafgiften årligen egt rum, hvadan afgiften för år 1883 uppgått till allenast 43 kronor 69 öre för hvarje rote.
Angående båtsmansvakanserna i Blekinge och Södra Möre är genom ofvan nämnda kongl. bref den 10 maj 1872 stadgadt, att tills vidare och intill dess Eders Kongl. Magt kan finna skäligt annorlunda i nåder förordna båtsmansrusthåll derstädes må i den män de genom båtsmäns afgång blifva lediga, dock ej inom någon socken till öfver halfva antalet, sättas på vakans för en tid af tio år, derest rusthållarne förklara sig villige att årligen erlägga såsom vakansafgift ett belopp, svarande i Blekinge emot medeltalet af de senast förflutna tio årens markegång för en vakant indelningsbåtsman, minskadt med fem kronor, och i Södra Möre efter det värde, hvartill kostnaden för en båtsman blifvit uppskattad i den ordning, kongl. brefven den 13 december 1825 och den 20 december 1836 bestämma, hvilka utgifter, såsom förut berördt är, enligt kongl. förordningen den 21 november 1884 skola minskas med en tiondedel.
Vid redogörelsen för vakanserna bör jag ock omnämna dem, hvilkas utgifter anvisats åt menigheter. Hit hänförliga äro dels de tre soldatrotar i Sårna, Idre och Hede byalag af Kopparbergs län, hvilka vid
Eongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 19.
det ständiga knektehållets införande i Dalarne i anseende till deras aflägsenhet befriades från effektiv rotering, men genom kongl. brefvet den 26 januari 1684 samt 2:a punkten i knektekontraktet med allmogen i Dalarne den 12 januari 1728 förpligtades att till Elfdals socknemän, hvilka åtogo sig att, då krig inträffade, anskaffa soldater för nämnda rotar, årligen betala 80 daler kopparmynt för hvarje rote, hvilken afgift jern likt kongl. brefvet den 30 november 1824 fortfarande utgår till Elfdals socknemän och för alla tre rotarne utgör 40 kronor, dels ock de 44 rotar inom Säfvedals härad af Göteborgs och Bohus län, hvilka på grund af konung Gustaf II Adolphs memorial för stadsrådet i Göteborg den 23 februari 1624 samt enligt kongl. brefven den 3 och 13 april 1691 äro anslagna Göteborgs stad.
Enär, hvad här ofvan omförmälda dels till statsverket indragna och dels till regementen och kårer ingående vakansafgifter af så väl hel- som halfvakanta rusthåll samt af rotar angår, det ofta inträffar, att dessa utgifter för olika rusthåll och rotar vid samma regemente eller kår utgöras med olika belopp, kan det ifrågasättas, huruvida icke en sådan ojemnhet borde undanrödjas och samtliga vakansafgifter vid hvarje regemente eller kår bestämmas till enahanda belopp; men utom de hinder för eu sådan förändring, hvilka finnas deri att åtskilliga nu gällande vakanskontrakt icke utan båda parternas begifvande kunna upphäfvas från och med år 1886, förekommer äfven att,, då rust- och rotehållare, som utgöra besväret effektivt, icke, så länge landtförsvaret är hufvudsakligen grundadt på rustning och rotering, lära kunna tvingas att fullgöra besväret genom erläggande af vakansafgift, utan sådant fortfarande såsom hittills måste blifva beroende af frivillig öfverenskommelse, det skulle kunna inträffa, för den händelse det belopp, hvartill vakan safgiften biff vit på förhand bestämd, komme att ställa sig högre än det verkliga värdet å besväret, att ingen eller högst få anmälde sig till erläggande af vakansafgift, i hvilket fall det för hvarje regemente och kår bestämda antalet vakanser icke skulle kunna erhållas, hvaremot åter, i fall vakansafgiften komme att befinnas jemnt motsvara eller ock understiga värdet å prestationen, en täflan mellan de rustnings- eller roteringsskyldige skulle uppstå om förmånen att få erlägga vakansafgift, i hvilket fall, då beloppet af vakansafgiften icke finge utgöra grunden för bestämmande af hvilka nummer, som skulle sättas på vakans, hufvudsakligen endast godtycket komme att härvid göra sig gällande. Af dessa skäl lärer det fortfarande såsom hittills böra öfverlemnas åt regemente- och kåreheferne att för erhållande af det bestämda antalet vakanser ingå aftal om den vakansafgift, som i hvarje
16 Kong!. Maj:ts Nåd. Prop. No 19.
fall kan erhållas. Obilligt skulle det emellertid vara, om den, som erlägger lägre vakansafgift än som motsvarar värdet å prestationen, oberoende häraf skulle komma i åtnjutande af lindring till enahanda belopp, som skulle erhållits, derest besväret utgjorts effektivt, eller om deri, som erlägger högre vakansafgift än värdet å besväret, utan afseende härå skulle åtnjuta lindring endast med det belopp, hvartill lindringen skulle hafva uppgått, om numret varit effektivt. Lika väl som den förre kan anses redan hafva kommit i åtnjutande af lindring till det belopp, hvarmed vakansafgiften understiger värdet å besväret, och derföre nu icke bör erhålla lindring i vidsträcktare mån än som tarfvas för att värdet å den qvarstående bördan skall blifva lika med hvad som skulle efter erhållen lindring qvarstått, om numret varit effektivt, lika väl lärer den senare böra tillgodonjuta lindring, beräknad å hela det belopp, han i stället för effektiv rustning eller rotering verkligen utgifver.
Om beloppet af lindringen för vakanta nummer således bör blifva beroende af den i hvarje särskildt fall utgående vakansafgiftens belopp, så följer deraf att för de halfvakanta numren vid kavalleriet och de vakanta numren vid rusthållsinfanteriet, hvilka från och med år 1886 komma att erlägga vakansafgift för karl och hvad de sistnämnde angår jemväl för beklädnads-, remtygs- och beväringspersedlar, särskilda värden å de skyldigheter, för hvilka vakansafgift erlägges, böra i och för lindringens beräknande bestämmas. Härvid förekommer att, enär i de här ofvan föreslagna värden å hela rustningsbesväret vid kavalleriet kostnaden för remontering och hästens underhåll kan anses ingå med 170 kronor, kommer efter afräkning häraf samt af trosspassevolansafgiften, der sådan utgår, från värdet å hela besväret att såsom årlig kostnad för karl, efter afjemning till närmaste tiotal kronor, återstå vid lifregementets båda kavallerikårer 180 kronor, vid Smålands husarregemente 150 kronor, och vid de skånska kavalleriregementena samt Jemtlands hästjägarekår 130 kronor. Vidkommande åter rusthållen vid infanteriet, hvilka i stället för skyldigheten att remontera och underhålla häst hafva att erlägga lösen för hästvakansspanmål, utgörande vid Smålands grenadierbataljon 44 kubikfot 1 kanna och vid det öfriga rusthållsinfanteriet 47 kubikfot 2,50 kannor, hälften råg och hälften korn för hvarje nummer, så, enär den omständigheten att denna spanmål vid Smålands grenadierbataljon utgör ett något lägre belopp, än vid det berustade infanteriet i öfrigt, motväges af ett högre markegångspris inom den ort, der bataljonen är förlagd, torde nämnda spanmål kunna för hela rusthållsinfanteriet beräknas till enahanda värde, hvilket med tillägg af
Tfongl. Maj:U Nåd. Prop. JY:o 19.
trosspassevolansafgiften uppginge till omkring 120 kronor för hvarje nummer, hvadan, efter afdrag af detta belopp från det för hela rustningsbesväret antagna värde, skyldigheten att hålla karl med beklädnad, remtyg och beväpning kan anses medföra en kostnad vid lifregementets grenadierkår och Vestgöta regemente af 200 kronor, vid andra lifgrenadierregemente t af 190 kronor och vid Smålands grenadierbataljon af 180 kronor.
Då, såsom jag här ofvan yttrat, äfven vakansafgifterna, der de icke öfverensstämma med det å besväret antagna värde, böra komma i betraktande vid lindringens beräknande, är det nödigt att dessa utgifter, der de äro underkastade af markegång beroende årliga vexlingar, utbytas mot bestämda penningeafgifter. Hvad de till den nya ordinarie roteringen och båtsmansindelningen samt städernas båtsmanshåll hörande rusthåll och rotar angår, åt hvilka rättigheten att utgöra vakansafgift endast är tills vidare medgifven, lära nu gällande bestämmelser icke lägga hinder i vägen för vidtagande af den ändring, att vakansafgifterna från och med år 1886 bestämmas att utgå efter de värden, som för lindringens beräknande må komma att läggas till grund, dock med iakttagande deraf att de rotar i bergslag, som hittills erlagt vakansafgift till hälften mot annan roterad jord, bibehållas vid denna rättighet. Deremot torde de rusthåll och rotar, hvilka på grund af kontrakt eller eljest äro berättigade att för viss kortare eller längre tid vara vakanta emot afgifter, som beräknas efter markegång, icke utan vederbörande skattskyldiges bifall kunna tillförbindas att erlägga vakansafgifter efter ofvan nämnda värden, men då de vakansafgifter, som för dessa rusthåll och rotar nu utgöras, i allmänhet skola motsvara det verkliga värdet å besväret, lärer det icke kunna anses obilligt, om för åtnjutande af lindring i förevarande fall uppställes det vilkor, att rust- och rotehållarne ingå på att erlägga afgifter efter ofvan berörda, för lindringens beräknande föreslagna värden.
I underdånigt utlåtande den 31 december 1883 har statskontoret meddelat en redogörelse, utvisande, bland annat, efter hvilken beräkningsgrund de i och för rustning och rotering vid kavalleriet och infanteriet nu utgående understöd af statsmedel utbetalas, och har statskontoret, vid det förhållande att den väsentligaste delen af ifrågavarande anslag utgår efter medelmarkegång och således är underkastad årliga förändringar, hemstält, att till förenkling af räkenskaperna och lättnad vid uträkningen af de särskilda anslagsbeloppen nu utgående ersättningar för augmentsräntor och roteringsunderstöd måtte utbytas mot bestämda belopp, beräknade efter medium af markegångsprisen Bill. till Jlihd. Prat. 1885. 1 Sami. 1 Afd. 15 Raft. 3
18 Kong!.. Maj:ts Nåd. Trop. N:o 19.
för åren 1873—1882 med tillagd forsellön, der sådan hittills förekommit; att den till soldaterne vid Södermanlands regemente utgående ersättning för indragen kronotiondespanmål måtte omsättas till penningar efter det i nådiga förordningen den 23 juli 1869 stadgade medelvärde jemte forsellön, dock med rättighet för de soldater, som antagits före den dag nådigt beslut i detta hänseende kunde varda meddeladt, att fortfarande under deras tjenstetid uppbära berörda ersättning efter medelmarkegångspris med forsellön; samt att ersättningen till Jemtlands roteringskassa för indragna augments- och hemmansräntor måtte utbytas mot ett penningeanslag till uppgifvet belopp. Med afseende å den här ofvan antydda angelägenheten deraf att, derest någon lindring i rustningen och roteringen skulle medgifvas, de för enahanda ändamål nu utgående understöd sättas till bestämda penningebelopp, anmodade jag i embetsskrifvelse den 28 oktober 1884 arméförvaltningen och kammarkollegium att afgifva underdånigt utlåtande, huruvida hinder kunde anses möta för ofvan berörda, af statskontoret åsyftade förenklings åstadkommande på det sätt, att i sammanhang med de lättnader i rustnings- och roteringsbesvären, som kunde blifva beslutade, stadgades förbehåll derom att ofvan nämnda, till rust- och rotehållare utgående ersättningar för indraget understöd skulle utbytas mot bestämda penningebelopp, beräknade på sätt statskontoret föreslagit, likasom ock derom att hinder af vederbörande rotehållares rätt ej skulle anses möta för genomförande af den af statskontoret föreslagna förändring beträffande knektetunnorna vid Södermanlands regemente och anslaget till Jemtlands roteringskassa. Uti ett med anledning häraf den 17 december 1884 afgifvet underdånigt utlåtande hafva embetsverken beträffande nyssberörda knektetunnor samt anslaget till Jemtlands roteringskassa anfört: att, då knektetunnorna på grund af kongl. brefvet den 23 januari 1683 och kongl. reglementet den 23 november 1686 tillgodonjötos af soldaterne vid Södermanlands regemente i ändamål hufvudsakligen att bereda rotehållarne lättnad i den till soldaterne utgående årliga lön, och anslagets omsättning till penningar efter den af statskontoret föreslagna beräkningsgrund skulle medföra en minskning i beloppet från 17,443 kronor 50 öre, hvartill anslaget uppgick år 1882, till 14,177 kronor 18 öre och sålunda antagligen påkalla stegring af den årliga lön, rotehållarne hade att till soldaterne utgifva, frågan om detta anslags bestämmande i penningar kunde sägas beröra äfven rotehållarnes rätt; samt att förhållandet vore enahanda med anslaget till Jemtlands roteringskassa, alldenstund de till understöd från samma kassa berättigade rotehållare enligt det för kassan
Kong!. Maj:ts Nåd. Trop. N:o 19.
gällande nådiga reglemente vore förpligtade att, om kassans tillgångar, oberäknadt dess till ett visst minimibelopp bestämda fond, något år icke vore tillräckliga till bestridande af de kassan årligen åliggande utgifter, genom tillskott fylla bristen. Embetsverken, som på grund häraf funnit nyss nämnda tvänne anslag vara med hänsyn till vederbörande rotehållares rätt jemförliga med de ersättningar för augmentsräntor och roteringsunderstöd, som till rust- och rotehållare utbetalas, hafva derefter såsom sin åsigt uttalat, att något hinder icke kunde anses möta derför att i sammanhang med de lättnader i rustnings- och roteringsbesväret, som kunde blifva beslutade, förbehåll stadgades derom, att samtliga berörda, vare sig direkt eller indirekt till förmån för rust- och rotehållare utgående statsanslag, så vidt de utginge efter medelmarkegång eller årsmarkegång, utbyttes mot bestämda årliga ersättningsbelopp med tillagd forsellön, der sådan hittills förekommit, dock hvad anslaget till soldaterne vid Södermanlands regemente anginge, så vida den af statskontoret föreslagna bestämmelse till skyddande af nuvarande soldaters rätt iakttoges. Vidkommande sedermera det markegångspris, som för anslagens omsättning till penningar borde läggas till grund, hafva embetsverken, enär detsamma, så vidt möjligt vore, borde vara ett tillförlitligt uttryck för det nuvarande medelvärdet å de persedlar, som skulle till penningar omsättas, i följd hvaraf ett eller annat års ovanligt höga eller ovanligt låga markegång dervid icke borde utöfva något mera afsevärdt inflytande, samt dertill komme att dessa anslag till största delen nu utbetalades efter medelmarkegångspris, hållit före att medeltalet af 1874—1883 årens medelmarkegångspris, i hvilket inginge prisbestämmelser för 19 år, egde företräde framför det pris, som enligt statskontorets förslag skulle vid omsättningen tillämpas.
Då statskontoret i sitt ofvan berörda underdåniga utlåtande väckt förslag om vidtagande af åtgärder för omsättning till penningar efter medium af medelmarkegångsprisen för åren 1873—1882 jemväl af de ersättningsbelopp, som efter medelmarkegångspris utgå till elfva båtsm ans rusthåll i Kalmar län för några förut på rustningen indelta, men numera afskrifna qvarnräntor, har chefen för sjöförsvarsdepartementet i skrifvelse den 8 november 1884 anmodat marinförvaltningen och kammarkollegium att afgifva gemensamt underdånigt utlåtande, huruvida hinder kan anses möta för ofvan nämnda, af statskontoret åsyftade förenklings åstadkommande på det sätt, att i sammanhang med de lättnader i rustnings- och roteringsbesvären, som kunde blifva beslutade, stadgades att dessa efter medelmarkegångspris nu utgående årliga er-
20 Kong!,. Majds Nåd. Prop. No 19.
sättningar skulle utbytas mot bestämdt årligt belopp, beräknadt efter det af statskontoret föreslagna medelmarkegångspris; och. hafva embetsverken i deras med anledning häraf den 20 december 1884 afgifna underdåniga utlåtande yttrat att, derest ofvan antydda lättnad i rustningen blefve så stor, att det med visshet kunde förutses att densamma allt framgent fullt uppvägde den förlust, som genom ersättningens förvandling till ett visst oföränderligt penningebelopp möjligen kunde uppkomma, något hinder icke syntes finnas för den ifrågakomna förändringen; dock att äfven för ifrågavarande ersättningars förvandling till penningar medeltalet af 1874—1883 årens medelmarkegångspris borde läggas till grund. Den bestämmelse rörande ifrågavarande ersättningars förvandling till penningar, som förekom i det af Eders Kongl. Maj:t till 1883 års Riksdag aflåtna förslag om rustnings- och roteringsbesvärens afskrifning, förutsatte icke vederbörande ersättningstagares bifall till förvandlingen. Orsaken härtill var den, att enligt samma förslag rustnings- och roteringsbesvären skulle småningom helt och hållet upphöra. Då sådant nu icke är i fråga, lära andra ersättningstagare än de, som vilja komma i åtnjutande af lindring, icke böra tillförbindas att emottaga dem tillkommande ersättningar med ett en gång för alla bestämdt penningebelopp, och lärer af detta skäl omsättning till penningar af' ifrågavarande ersättningar nu böra bestämmas såsom vilkor för lindringens åtnjutande.
I förut åberopade skrifvelse den 11 maj 1884 har Riksdagen hos Eders Kongl. Maj:t anmält sitt beslut, att statsverket må från och med år 1885 öfvertaga jemväl den rusthållarne vid infanteriet åliggande skyldighet att anskaffa och underhålla beklädnads-, bevärings- och remtygspersedlar under vilkor, bland annat, att rusthållarne inginge på att erlägga eu årlig ersättning af 40 kronor för besvärets upphörande. Då det emellertid vid verkstälda beräkningar visat sig, att den årliga utgift, som anskaffningen och underhållet af nämnda persedlar medför, i verkligheten betydligt understiger nyssnämnda belopp, fann Eders Kongl. Maj:t vid ärendets föredragning den 21 november 1884 icke skäl förordna om rusthållarnes hörande öfver omförmälda vilkor, och af den utredning, som härutinnan åstadkommits i det från arméförvaltningen sedermera inkomna underdåniga utlåtande, framgår att ifrågavarande utgift icke skäligen kan skattas högre än till 22 å 23 kronor för hvarje nummer. Om det skulle inträffa att, oaktadt afgiften för persedelunderhållets öfvertagande af statsverket minskades till sistnämnda belopp, åtskilliga rusthållare ändock vägrade ingå på ifrågavarande uppgörelse, komme härigenom betydande olägenheter att föror-
Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 19.
sakas krigsförvaltningen. Till förebyggande häraf har jag ansett, att såsom vilkor för åtnjutande af lindring i rustningen borde stadgas, att de rusthållare vid infanteriet, som utgöra besväret effektivt, skola vara förbundne att emot befrielse från skyldigheten att anskaffa och underhålla ifrågavarande persedlar, dels till staten under eganderätt öfverlemna af rusthållarne anskaffade motsvarande persedlar till det antal och i det skick, som för godkännande vid generalmönstring erfordras, och dels till staten såsom ersättning för nämnda besvärs upphörande årligen erlägga 23 kronor för hvarje nummer.
Beträffande öfriga i ämnet erforderliga bestämmelser, hvilka till en del motsvaras af bestämmelser, föreslagna i Eders Kongl. Maj:ts till 1883 års Riksdag aflåtna nådiga proposition angående afskrifning af grundskatter samt af rustnings- och roteringsbesvären m. m. torde någon särskild motivering icke vara erforderlig.
Departementschefen föredrog härefter ett på förhand utarbetadt förslag till lag angående lindring i rustnings- och roteringsbesvären, i hvilket förslag de närmare bestämmelserna rörande vilkoren och sättet för samma lindrings tillgodonjutande blifvit sammanfattade, äfvensom ett jemväl uppsatt förslag till nådig proposition i ämnet till Riksdagen, samt hemstälde,
att Kongl. Maj:t täcktes, under förutsättning att den af Kongl. Maj:t denna dag beslutade nådiga proposition till Riksdagen med förslag till ny värnpligtslag varder af Riksdagen bifallen, vilja föreslå Riksdagen att besluta lindring i rustnings- och roteringsbesvären med trettio procent af dessa besvärs uppskattade värde samt i sådant afseende till Riksdagen aflåta nådig proposition, sådan den finnes detta protokoll bilagd.
Den af chefen för landtförsvarsdepartementet sålunda gjorda hemställan, hvilken biträddes af Statsrådets öfriga ledamöter, behagade Hans Maj:t Konungen gilla och bifalla; och skulle såväl utdrag af protokollet, som äfven sex särskilda tabeller, hvilka af departementschefen vid föredragningen åberopats till åskådliggörande af beräkningen utaf den lindring, som, vid tillämpning af de föreslagna bestämmelserna i § 6 af lagen angående lindring i rustnings- och
22 Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. No 19.
roteringsbesvären, skulle vederbörande i olika fall tillkomma, bifogas den nådiga proposition, som komme att till Riksdagen allåtas.
Ex protocollo O. E. Pauli.
Kong!,. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 19.
§ 6 A.
Uträkning å den effektiva rusthåll (rotar) vid N. N. regemente (kår)
tillkommande lindring.
24 Kong!. Maj:ts Nåd. Prop. JV:o 19.
§ 6 Bi.
Uträkning å deri lindring, som tillkommer helvakanta rusthåll (rotar) vid kavalleriet (vakanta rotar vid infanteriet), Indika till N. N. regemente (kår) erlägga vakansafgift, som (tillsammans med tros spat se volansafgiften) är lika stor med eller högre än värdet å rustnings-(roterings-)besväret.
Kong!. Maj:ts Nåd. Prop. No 19.
§ 6 B 2.
Uträkning .å den lindring, som tillkommer helvakanta rusthåll (rotar) vid kavalleriet (vakanta rotar vid infanteriet), Indika till N. N. regemente (kår) erlägga vakansafgift, som (tillsammans med trosspassevolansafgiften) är lägre än värdet å rustnings(röterings)besväret.
26 Kongl. Nåd. Trop. No 19.
§6 O i.
Uträkning öfver den lindring, som tillkommer halfvakanta rusthåll (rotar) vid kavalleriet (vakanta rusthåll vid infanteriet), hvilka till N. N. regemente (kår) erlägga vakansafgift för karl (för karl, beklädnad, »remtyg och beväpning) till belopp lika med det derför bestämda värde.
Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. No 19.
§ 6 0 2,
Uträkning öfver den lindring, som tillkommer halfvakanta rusthåll (rotar) vid kavalleriet (vakanta rusthåll vid infanteriet), hvilka till N. N. regemente (kår) erlägga vakansafgift för karl (för karl, beklädnad, remtyg och beväpning) till belopp lägre än det derför bestämda värde.
28 Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. No 19.
6 0 3.
Uträkning öfver den lindring, som tillkommer halfvakanta rusthåll (rotar) vid kavalleriet (vakanta rusthåll vid infanteriet), hvilka till N. N. regemente (kår) erlägga vakansafgift för karl (för karl, beklädnad, remtyg och beväpning) till belopp större än det derför bestämda värde.
/
Stockholm, K. L. Beckman, 1885.