angående aflöning åt tjensteman vid åtskilliga hospital
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition No 36.
1 N:o 26.
Ank. till Riksd. Kansli den 25 Febr. 1885, kl. 12 mudd.
Kongl. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen, angående aflöning åt tjensteman vid åtskilliga hospital; gifven Stockholms Slott den 13 Februari 1885.
Sedan Medicinalstyrelsen afgifvit underdånigt förslag till aflöning åt läkare och öfrige tjensteman vid åtskilliga hospital, vill Kongl. Maj:t, under åberopande af hvad bilagda utdrag af protokollet öfver ecklesiastikärenden för denna dag innehåller, härmed föreslå Riksdagen att godkänna följande aflöningsstat och bestämmelser för läkare och andra tjensteman vid åtskilliga hospital:
Stockholms hospital.
Ofverläkaren ...........................................................................................
jemte boställsvåning och ved;
biträdande läkaren..................................................................................
jemte bostad med möbler och sängkläder, lyse, ved, tvätt och första klassens kost;
sysslomannen...........................................................................................
jemte boställsvåning och ved;
Upsala hospital.
Ofverläkaren ...................................
jemte boställsvåning och ved;
Kronor.
6.500 Bill. till Riksd. Prof. 1885. 1 Sami. 1 Afd. 18 Häft.
2 Kona!. Maj.ts Nåd. Proposition No 26.
Krouor.
två biträdande läkare, hvardera 2,500 kronor ..............................1
jemte för hvardera bostad med möbler och sängkläder, l)Tse,i ved, tvätt och första klassens kost;
sysslomannen....................................................
jemte boställsvåning och ved;
Nyköpings hospital.
Läkaren ............................................
sysslomannen ....................................
jemte boställsvåning och ved;
Vadstena hospital.
Öfverlä karen.........................................................................................
jemte boställsvåning och ved; dock med skyldighet för överläkaren att, intill dess annorlunda bestämmes, jj stället för boställsvåning åtnöjas med en hyresersättning af 1,200 kronor årligen;
biträdande läkaren.....................................................................................
jemte bostad med möbler och sängkläder, lyse, ved, tvätt och första klassens kost;
sysslomannen ............................................................................................
jemte boställsvåning och ved;
Vexiö hospital.
Öfverläkaren............................................................................................
jemte boställsvåning och ved;
biträdande läkaren ................................................................................
jemte bostad med möbler och sängkläder, lyse, ved, tvätt och första klassens kost;
sysslomannen ...................................................................................
jemte boställsvåning och ved;
5,000
3,500
2,500
7,000
3,000
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition No 26.
3 Lunds hospital.
Öfverläkaren ...............................................................
jemte boställsvåning och ved;
biträdande läkaren .............................................................
jemte bostad med möbler och sängkläder, lyse, ved, tvätt och första klassens kost;
sysslomannen.................................................................
jemte boställsvåning och ved;
Kronor.
7,000
3.500 Göteborgs hospital.
Öfverläkaren ...........................................................................
jemte boställsvåning och ved;
biträdande läkaren......................................................................................
jemte bostad med möbler och sängkläder, lyse, ved, tvätt och! kost lika med allmänna afdelningen samt såsom kostförbättringspenningar 200 kronor;
sysslomannen.................................................................................................
jemte boställsvåning och ved;
3,000
Hernösands hospital.
Öfverläkaren.............................................................................................
jemte boställsvåning och ved;
biträdande läkaren.....................................................................................
jemte bostad med möbler och sängkläder, lyse, ved, tvätt och första klassens kost;
sysslomannen .................................................................................................
jemte boställsvåning och ved.
3,000
De för aflöningsstatens tillämpning nödiga utgifter bestridas af förslagsanslaget till hospitals underhåll.
4 Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition No 26.
Vid tillämpning af denna stat iakttaga:
att två tredjedelar af den kontanta aflöningen utgöra lön och eu tredjedel tjenstgöringspenningar;
att biträdande läkare, som är medicine licentiat och boende vid hospitalet, egen att utöfver ofvan bestämda aflöning bekomma ärligen 1,000 kronor, under vilkor att han icke med befattningen såsom biträdande läkare förenar annan tjenst; samt
att för biträdande läkare, som icke är boende vid hospitalet, aflöningen i alla händelser utgår med endast 2,000 kronor om året utan någon rätt till naturaförmåner.
Vidare vill Kongl. Maj:t föreslå Riksdagen att medgifva, att till aflöning åt öfrige vid nämnda hospital erforderlige tjensteman Kongl. Maj:t må, förutom de naturaförmåner Kongl. Maj:t kan finna skäligt bestämma, i hufvudsaklig öfverensstämmelse med Medicinalstyrelsens förslag använda ett kontant belopp af högst 16,000 kronor utaf förslagsanslaget till hospitals underhåll.
De till ärendet hörande handlingar skola Riksdagens vederbörande utskott tillhandahållas, och Kongl. Maj:t förblifver Riksdagen med all Kongl. nåd och ynnest städse välbevågen.
OSCAR.
C. G. Hammarskjöld.
Kongl. Maj.ts Nåd. Proposition No 26.
5 Utdrag af protokollet öfver ecklesiastikärenden, hållet inför Hans Maj.t Konungen i Statsrådet å Stockholms Slott den 13 Februari 1885.
Närvarande:
Hans Excellens Herr Statsministern Themptander,
Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena Friherre Hochschild, Statsråden: Lovén,
von Steyern,
Friherre von Otter,
Hammarskjöld,
Stickert,
Hg din g,
von Krusenstjerna och Friherre Tamm.
32:o.
Departementschefen Statsrådet Hammarskjöld anförde i underdånighet:
I anledning deraf att under de senare åren flere hospitalsdirektioner ingått till Medicinalstyrelsen med framställningar om löneförbättring för hospitalstjenstemän, hvilkas löneförmåner ansetts vara för låga i förhållande till deras ansvarsfulla och mödosamma tjenstebefattningar, fäste Medicinalstyrelsen i underdånig skrifvelse den 13 April 1883 Eders Kongl. Maj:ts nådiga uppmärksamhet på behofvet af en sådan löneförbättring. Medicinalstyrelsen anförde dervid, bland annat, att, enär de fordringar, som stäldes på öfverläkarne vid hospitalen, vore ganska stora, men deras lönevilkor relativt ringa, läkare med erkänd skicklighet och duglighet för detta kall hellre egnade sig åt andra områden, der de med visshet kunde motse vida större förmåner, samt att i denna hospitalsläkarnes ofördelaktiga ställning
6 Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 26.
säkerligen vore att söka orsaken, hvarför till lediga biträdande läkareplatser vid hospitalen under senare åren endast undantagsvis anmält sig legitimerade läkare, men i allmänhet blott medicine kandidater, hvilka vanligen lemnade dessa platser, sedan de afslutat sina studier. Medicinalstyrelsen ansåg derför, att för öfverläkarne aflöningen borde höjas till 7,000 kronor vid Upsala, Vadstena, Lunds och Göteborgs hospital, 6,500 kronor vid Vexiö ochHernösands hospital, 5,500 kronor vid Malmö och 5,000 kronor vid Stockholms hospital. Af denna aflöning skulle tjenstgöring^! enningar i allmänhet utgå i förhållande till hospitalens omfång och antalet sjukplatser, eller med 2,000 kronor vid hospital för 300—400 sjuke och 1,500 kronor vid hospital med omkring 220 sjukplatser. Vidare hemstälde Medicinalstyrelsen om löneförbättring för läkaren vid Nyköpings hospital äfvensom för sysslomän, predikanter och sekreterare in. m. Summan af den föreslagna tillökningen i aflöningsstaten för de ifrågavarande hospitalen uppgick till 25,100 kronor.
Vid underdånig anmälan af detta ärende den 23 November 1883 fann Eders Kongl. Maj:t godt att, enär berörda stat skulle för statsverket medföra väsentligen ökade och synnerligen dryga utgifter, utan att likväl antagligt vore, att någon nämnvärd förändring i den af Medicinalstyrelsen anmärkta svårighet att erhålla kompetente underläkare vid hospitalen skulle vinnas, till styrelsen återremittera ärendet samt anbefalla styrelsen att inkomma med förnyadt yttrande i ämnet och dervid, under iakttagande af de besparingar, som kunde finnas möjliga och skäliga, för hvarje tjenst föreslå en . efter dess vigt och det tjensteinnehafvaren åliggande arbete afpassad aflöning, hvarvid dels, der med tjenst vore förenad annan aflönad befattning eller med tjensten följde naturaförmåner, vid aflöningens bestämmande afseende derå borde fästas och i följd deraf i förslaget jemväl leinnas uppgift ä sådana förmaners storlek och beskaffenhet i öfrigt, dels ock aflöningen, der den ej ansåges böra utgå såsom arfvode, skulle fördelas i lön och tjenstgöringspenningar enligt de grundsatser, som vid senare löneregleringar blifvit iakttagna.
Till åtlydnad af denna nådiga befallning har Medicinalstyrelsen medelst underdånig skrifvelse den 29 sistlidne September afgifvit förnyadt yttrande och förslag i förenämnda hänseende.
Hvad först anginge öfverläkarne å hospitalen — heter det i detta yttrande —. hyste Medicinalstyrelsen fortfarande den åsigt, att någon väsentlig nedsättning af de föreslagna nya aflöningsförmånerna icke borde ega rum. Dessa tjensters maktpåliggande och ansvarsfulla beskaffenhet fordrade, att deras innehafvare egde en deremot någorlunda svarande aflöning, så vidt man skulle kunna hoppas att vinna dugliga och skickliga personer att bestrida desamma. Redan i sitt föregående utlåtande i ärendet hade Medicinal-
Kongl. Maj.is Nåd. Proposition No 26.
styrelse)! erinrat om de höga fordringar, som stäldes på en hospitalsläkare, hvilken, förutom en omfattande medicinsk bildning, måste ega nödig administrativ förmåga och vara i besittning af särskilda personliga egenskaper för att kunna på ett tillfredsställande sätt sköta sin svåra och högst mödosamma befattning. Genom nådiga stadgan för sinnessjuke den 2 November 1883, enligt hvilken öfverläkare vid hospital icke allenast erhållit säte och stämma i Direktionen, utan äfven fått sig anförtrodt högst maktpåliggande uppdrag rörande anstaltens förvaltning i särskilda delar, kunde fordringarna på öfverläkarens duglighet anses hafva blifvit än ytterligare stegrade. Till följd af denna öfverläkarens omfattande verksamhet beträffande ej mindre sjukvården än anstaltens administration vore öfverläkaren, åtminstone vid de större hospitalen, i regeln urståndsatt att dessutom utöfva medicinsk praktik och följaktligen icke heller i tillfälle att på denna väg förskaffa sig några ökade inkomster, hvilket i öfrig! ej heller läge i anstaltens intresse, enär de omfattande göromålen å dylika sjukvårdsinrättningar kräfde att öfverläkaren oafbrutet och odeladt egnade sin tid och sina krafter åt anstalten och de sjuke.
Med denna uppfattning funne Medicinalstyrelsen, äfven om vederbörligt afseende fästes på de naturaförmåner, som borde åtfölja öfverläkarnes aflöning, sig icke kunna i vidsträcktare män föreslå någon nedsättning i sitt förra underdåniga förslag rörande ifrågavarande tjensteman än beträffande dels öfverläkaren vid Göteborgs hospital, der anledningen till den förut relativt höga aflöningsförmånen kunde anses hafva bortfallit, sä att hans löneförmåner kunde ställas i öfverensstämmelse med motsvarande tjenstemäns vid andra hospital af samma storlek och patientantal, samt dels öfverläkarne vid Stockholms och Upsala hospital, med afseende a den särskilda aflöning dessa båda tjensteman, såsom tillika lärare i psykiatri, den förre vid Karolinska mediko-kirurgiska institutet och den senare vid universitet i Upsala, å berörda undervisningsanstalters stater uppbure, på grund hvaraf de borde kunna åtnöjas med en i förhållande till de respektiva hospitalens storlek relativt lägre lön, än den, som tillkomme öfverläkarne vid andra likartade hospital.
I sin underdåniga skrifvelse den 13 April 1883 hade Medicinalstyrelsen, i betraktande deraf att Eders Kongl. Maj:t då nyligen faststält lönestat för biträdande läkare vid hospitalen, icke ansett sig böra föreslå någon löneförhöjning för dessa tjensteman. Styrelsen hyste nemligen den mening, att man svårligen kunde bestämma biträdande läkarnes löneförmåner så höga, att de kunde väsentligen inverka på unga läkares beslut att egna sig åt hospitalsläkarekallet. Ett sådant beslut vore snarare, enligt Medicinalstyrelsens åsigt, beroende, förutom på håg och fallenhet för yrket, af önskan att
8 Kongl. Maj.fs Nåd. Proposition N:o 26.
förvärfva nödig erfarenhet och skicklighet för vinnande af befordran till öfverläkareplats. Emellertid och då det obestridligen vore en stor vinst fölen sjukvårdsanstalt, om biträdande läkaren vore utexaminerad, helst han ofta vid tillfälliga förfall för öfverläkaren måste träda i dennes ställe, och billigheten syntes fordra, att en fullt legitimerad biträdande läkare kunde påräkna något högre löneförmåner än en medicine kandidat, har styrelsen nu hemstält om den förändring i aflöningstaten för sådana biträdande läkare vid hospitalen, livilka äro medicine licentiater, att de, förutom naturaförmåner, måtte få uppbära en årlig kontant aflöning af 3,500 kronor, under vilkor likväl, att de icke med befattningen såsom biträdande läkare förena annan tjenst. Derjemte bär Medicinalstyrelsen ansett det stadgande böra i nya lönestaten inflyta, att för biträdande läkare, hvilken icke är vid hospitalet boende, aflöningen i alla fall utgår med endast 2,000 kronor årligen utan rättighet till åtnjutande af naturaförmåner.
Enär vid hospitalen i Stockholm och Lund stora svårigheter mött för handhafvande af sjukvården på tillfredsställande sätt med det läkarebiträde, som står till dessa anstalters förfogande, hafva, enligt hvad Medicinalstyrelsen anmält, från vederbörande Direktioner förnyade framställningar blifvit gjorda hos styrelsen om anställning vid nämnda hospital af amanuenser. I sitt först nämnda förslag hade äfven Medicinalstyrelsen gjort hemställan om anslag till eu amanuens vid Lunds hospital; och då denna anstalt vore i det närmaste lika omfattande som Upsala hospital, der redan medel anvisats för en andre biträdande läkare, har Medicinalstyrelsen fortfarande ansett anställandet af eu amanuens för sjukvården vid Lunds hospital vara önskvärdt. Beträflande Stockholms hospital, vore visserligen sjukantalet derstädes icke så stort som vid de båda sistnämnda hospitalen, men å andra sidan förefunnes här en särskild anledning till förstärkt läkarebiträde på grund af den omfattande kliniska verksamhet, som egde rum vid detta hospital, der allra största delen af studerande genomginge föreskrifven tjenstgöring. Härförutom erinrar styrelsen, att läkarebiträdet vid hospitalen inom vårt land i allmänhet vida understiger det, som vid motsvarande anstalter i utlandet anses behöflig!. Med anledning häraf hemställer styrelsen, att ett anslag af 1,000 kronor årligen samt naturaförmåner i likhet med biträdande läkares måtte anslås för hvardera af Stockholms och Lunds hospital till arfvoden åt amanuenser.
Hospitalssysslomännens göromål hade på senare tider erhållit en högst betydlig tillökning dels i anledning af hospitalens utvidgning, dels på grund af en mera omfattande räkenskapsföring, mera detaljerad redovisningsskyldighet o. s. v. Till följd häraf hade nästan samtliga liospitalsdirektionerna vid uppgörandet af utgiftsstater under de senare åren gjort framställning om en, det ökade arbetet motsvarande löneförbättring för dessa tjensteman; och hade
Kong!. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 26.
9 Medicinalstyrelsen, som funnit Direktionernas framställningar i berörda afseende befogade, på grund af § 7 mom. 1 af nådiga stadgan för sinnessjuke den 2 November 1883 utanordna! af liospitalsmedlen särskilda arfvoden för år 1884 till skrifbiträden åt hospitalssysslomännen. Af nämnda skäl och i betraktande af det förtroende sysslomannen egde i handhafvande! af eu betydande penningeuppbörd, samt dä det derjemte vore af högsta vigt att till dessa tjenster kunna förvärfva fullt pålitliga personer, ansåge styrelsen sig icke kunna föreslå någon nedsättning af de aflöningsbelopp, som funnes upptagna i styrelsens förut afgifna förslag till aflöningsstat för dessa tjensteman, och Indika aflöningar vore beräknade efter de särskilda anstalternas olika storlek, nemligen för sysslomännen vid de största hospitalen till 3,500 kronor och vid de medelstora till 3,000 kronor, allt för år. Deremot ansåge styrelsen för närvarande ingen anledning förefinnas till löneförhöjning för sysslomännen vid de smärre hospitalen (Nyköpings och Visby). Hvad anginge de af styrelsen nu föreslagna lönebeloppen, öfverstege de obetydligt de belopp, som för år 1884 utgått till nämnda syssloman under form af lön och arfvode till skrifbiträde.
Oafsedt beliofvet af en skälig tillökning i sysslomännens löneförmåner på grund af de stegrade fordringarna å dessa tjensteman, vore vid de tre största hospitalen, nemligen Upsala, Vadstena och Lunds, dessutom särskilda biträden åt sysslomännen af nöden. Vid dessa hospital, som hvartdera hyste ett antal af omkring 360—400 sjuke, kunde svårligen sysslomännen utan sådana biträden handhafva de många och olikartade göromål, som ålåge dem på grund af gällande instruktion, samt utöfva nödig kontroll å allt hvad som vore stäldt under deras tillsyn. Af denna anledning hade vederbörande Direktioner vid de under senare åren uppgjorda förslag till utgiftsstater för nämnda hospital, hemstält, att vid hvart och ett af dem måtte anställas en särskild tjensteman såsom bokhållare. I enlighet härmed har äfven Medicinalstyrelsen föreslagit, att en bokhållare med arfvode af 600 kronor för år jemte husrum, lyse och ved samt kost efter första klassens utspisning, måtte anställas vid hvartdera af Upsala, Vadstena och Lunds hospital.
Beträffande sedermera hospitalspredikanternas aflöning, så och ehuru Medicinalstyrelsen icke förbisåge den vigt och betydelse, som ett väl utfördt presterligt biträde utöfvade vid vården af sinnessjuke, syntes likväl, då dessa tjenster i regeln vore förenade med andra presterliga beställningar, inga svårigheter böra möta att finna lämpliga och nitiska själasörjare, utan att utgiftsstaterna för hospitalen behöfde drabbas af några förhöjningar i denna del. Tvärtom innefattade det af styrelsen nu uppgjorda förslaget någon, om än obetydlig .minskning i 1884 års stat. En jemnare fördelning för framtiden af dessa löner borde likväl komma till stånd och har styrelsen derför Bill. till Bilcsd. Prot. 1885. 1 Sami. 1 Afd. 18 Käft. 2
10 Kong]. Mnj.ts Nåd. Proposition No 26.
föreslagit löner för hospitalspredikanterne af 800, 600 och 500 kronor för år, allt efter hospitalens storlek eller läge, enligt hvad närmare framgår af styrelsens nu framlagda förslag till aflöningsstat. Enär göromålen, enligt gällande instruktion vore vida mera omfattande för predikanter, som kodde inom anstalten, än för dem, som hade tillstånd att bo utom densamma, borde de förre åtnjuta tillskott af naturaförmåner, nemligen hostad, lyse och ved äfvensom kost etter första klassens utspisning.
Hvad slutligen anginge sekreterarebefattningarna vid hospitalen, Indika i regeln vore förenade med andra tjenster, har Medicinalstyrelsen ansett, att vid Stockholms, Upsala, Vadstena och Lunds hospital — der aflöningen för sekreterarne under nästlidna år utgjort respektive 900, 500 och vid de båda sistnämnda hospitalen 600 kronor, hvarjemte dessa tjensteman, med undantag af sekreteraren vid Stockholms hospital, undfått såsom ersättning för skri!'biträde, i Vadstena 300 kronor och vid hvart och ett af de båda öfriga hospitalen 400 kronor — sekreterarne borde erhålla i arfvode 800 kronor om året hvardera. Sekreterarne vid öfriga hospital deremot skulle enligt styrelsens förslag bibehållas vid sina nuvarande löneförmåner, hvilka likväl, i händelse den föreslagna nya staten blefve antagen, borde utgå under form af arfvoden. Enligt styrelsens förslag komme således sammanlagda beloppen af arfvoden åt sekreterarne att understiga hvad som under år 1884 utgått för dessa tjensteman under form af lön eller arfvode och ersättning för skrifbiträde tillsammans.
Vidkommande aflöningens fördelning i lön och tjenstgöringspenningar, har denna, med afseende på de grundsatser, som vid senare löneregleringar iakttagits, enligt förslaget bestämts på det sätt, att lönen upptages till tvä tredjedelar och tjenstgöringspenningarna till en tredjedel af hela lönebeloppet; och har Medicinalstyrelsen ansett, att denna fördelning i den lönestat, som, på grund af dess förevarande hemställan, kunde komma att fastställas, borde gälla ej mindre för öfverläkarne än för samtlig^ hospitalstjenstemän, åt hvilka ersättning icke skulle utgå under form af arfvode.
Hvad angår staten för Visby hospital, har Medicinalstyrelsen funnit sig sakna anledning att för närvarande deruti föreslå någon förändring, dels emedan läkaren derstädes nyligen enligt nådiga brefvet den 14 Oktober 1881 erhållit löneförbättring, dels emedan någon framställning derom från hospitalsdirektionens sida icke blifvit gjord. Vidare har styrelsen ansett aflöningen för läkarevården vid Malmö asyl under dess provisoriska tillstånd kunna fortfarande bestridas mot den ersättning, som blifvit i öfverensstämmelse med Eders Kong!. Maj:ts nådiga bref den 23 November 1883 bestämd att gälla intill dess frågan om förflyttning af sjukvårdsanstalten till annan plats blifvit afgjord.
11 Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition No 26.
På grund af hvad Medicinalstyrelsen sålunda anfört, liar styrelsen för tjenstemännen vid nedannämnda hospital föreslagit följande aflöningsstat, vid hvilken för jemförelses skull här fogas uppgift om den för ifrågavarande tjensteman bestämda kontanta aflöning under år 1884.
Stockholms hospital (260 sjukplatser).
Kontant aflöning för år kronor.
Öfverläkare!!, som uppbär 3,000 kronor i lön och 1,000 kronor i tjenstgöringspenningar samt efter 5 års tjenstgöring ett ålderstillägg af 500 kronor såsom e. o. professor i psykiatri vid Karolinska mediko-kirurgiska
institutet .............................................................................
jemte boställe och ved.
Biträdande läkaren................................................................
jemte bostad med möbler och sängkläder, lyse, ved och tvätt samt första klassens kost.
Sysslomannen .........................................................................
samt boställe och ved.
Amanuensen, arfvode ...............................................................
jemte bostad med möbler och sängkläder, lyse, ved och tvätt samt första klassens kost.
Predikanten ..............................................................................
Sekreteraren, arfvode .............................................................
4,500
2,500
3,500
1,000
3,200
1.500 900
Upsala hospital (400 sjukplatser).
Öfverläkare!!, som uppbär 2,500 kronor i årsarfvode
såsom lärare i psykiatri vid Upsala universitet...........
jemte boställe och ved.
1 biträdande läkare ..............................................................
1 d:o clio .................................................................
samt hvardera boställsrum med möbler och sängkläder, ved, tvätt, lyse och första klassens kost.
Transport
2.500 2,500
2.500 2,500
24,600 22,100
12 Kong!. Maj.ts Nåd. Proposition N:o 26.
Kongl. Maj.ts Nåd. Proposition N:o 26.
14 Kongl. Maj.is Nåd. Proposition No 26.
Kontant aflöning för år kronor.
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 26.
16 Kong!. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 26.
.Derjemte har Medicinalstyrelsen föreslagit, att vid tillämpningen af denna stat skulle iakttagas:
att, der den kontanta aflöningen ej utgår under form af arfvode, % deraf utgöra lön och 1/3 tjenstgöringspenningar;
att biträdande läkare, som är medicine licentiat och boende vid hospitalet, egen uppbära en kontant årlig aflöning af 3,500 kronor, under vilkor att han icke med befattningen såsom biträdande läkare förenar annan tjenst;
att för biträdande läkare, som icke är boende vid hospitalet, aflöningen i alla händelser utgår med endast 2,000 kronor om året utan någon rätt till naturaförmåner; samt
att predikant, som bor vid hospitalet, eger åtnjuta — förutom kontant aflöning — bostad, lyse, ved och kost efter första klassens utspisning.
Det af Medicinalstyrelsen nu framlagda förslag till förändrad aflöning för tjenstemännen vid ofvannämnda hospital slutar således i kontanta medel på en summa af 117,000 kronor, under det att- motsvarande belopp enligt 1884 års stat uppgår till 96,750 kronor, hvadan, den föreslagna staten öfverstiger 1884 års stat med 20,250 kronor. Deremot understiger den nu föreslagna staten med 4,850 kronor den stat, som Medicinalstyrelsen i sin skrifvelse den 13 April 1883 understälde Eders Kong!. Maj:ts pröfning, en minskning, som dock hufvudsakligen är beroende på den provisoriska aflöningsstaten för öfverläkaren vid Malmö asyl. På sätt Medicinalstyrelsen erinrat, kan emellertid den nu föreslagna staten vid tillämpningen komma att i någon mån öfver- eller understiga den beräknade summan, i händelse styrelsens förslag om olika aflöning för biträdande läkare, allt efter som de äro legitimerade eller endast medicine kandidater samt boende vid hospitalen eller icke, godkännes. Uppmärksammas bör äfven, att det nu framlagda förslaget gent emot 1884 års stat innefattar en minskning i naturaförmåner, särskild! för öfverläkare och syssloman, hvarigenom en afsevärd besparing kan komma att uppstå i utgifterna för hospitalens underhåll.
Aflöningarna för samtlig^ vid hospitalen anstälde tjensteman hafva af ålder utgått af hospitalens inkomster. Beloppen hafva faststälts af Kong!. Maj:t på förslag af hospitalsöfverstyrelsen utan att Riksdagens yttrande eller samtycke inhemtats. Den hastiga utvecklingen af hospitalsväsendet under de senare åren har fört med sig, att förändringar måst företagas i tjensternas antal och tjenstemännens aflöning än vid ett än vid ett annat hospital. Dessa vid olika tider och under olika förhållanden företagna löneregleringar hafva vållat, att för närvarande kunna upptäckas några inkonseqvenser i
17 Kongt. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 26.
aflöna)gsväsendet vid hospitalen. Det torde icke vara skäl att längre fortgå på banan af partiella löneregleringar, utan, såsom Medicinalstyrelsen äfven föreslagit, taga frågan i öfvervägande i ett sammanhang. Det af Medicinalstyrelsen senast framlagda förslag till stat innebär visserligen en väsentlig tillökning i hittills till löner och arfvoden utgående utgifter. Det torde likväl, såsom styrelsen ock framhållit, icke böra anses för högt i betraktande sä väl af de stegrade anspråk, som numera ställas på ifrågavarande tjensteman, som af de stegrade lefnadsomkostnader, som under senare år inträdt. Mot den föreslagna staten finner jag mig således icke hafva skäl till anmärkning. Utom ett par smärre jemkning^- i uttryck anser jag endast den formella ändring böra vidtagas att — då Medicinalstyrelsen bland de föreslagna allmänna bestämmelserna upptagit äfven den, att biträdande läkare, som är medicine licentiat och vid hospitalet boende, skall i aflöning hafva 3,500 kronor under vilkor att han icke med befattningen såsom biträdande läkare förenar annan tjenst, hvilken bestämmelse naturligtvis icke är behöflig, om beloppet 3,500 kronor är det i sjelfva lönestaten upptagna — aflöningen för biträdande läkare i sjelfva lönestaten vid de större hospitalen öfverallt upptages till 2,500 kronor eller det normala beloppet, derest bemälda vilkor icke äro uppfylda, och icke, såsom i Medicinalstyrelsens förslag skett, än till 2,500 än till 3,500 kronor. Men då nu fråga är om en genomgående reglering af aflöningen för de vid hospitalen anstälda embets- och tjenstemän, hvarigenom skulle förorsakas en icke obetydlig tillökning i statens utgifter för ändamålet, anser jag ^ någon fastställelse å lönestaten icke böra lemnas, innan ärendet varit föremål för Riksdagens pröfning och godkännande, såsom eljest i allmänhet sker med lönestater för embets- och tjensteman. Något skäl till undantag i denna del för de vid hospitalen anstälde embets och tjensteman torde så mycket mindre finnas, som dessas aflöning liksom hospitalens öfriga utgifter numera till väsentlig del bestridas af ett å åttonde hufvudtiteln uppfördt förslagsanslag. För Riksdagen torde emellertid icke höra nu framläggas staterna för hospitalet i Visby och asylen i Malmö, enär Medicinalstyrelsen icke ifrågasätter någon ändring i de redan faststälda aflöningarna för tjenstemännen vid hospitalet i Visby, samt i fråga om asylen i Malmö det, med hänsyn till den sväfvande frågan om asylens förflyttning, icke synes mig lämpligt att föreslå någon förändring i aflöningarna derstädes. Hvad öfriga anstalter angår synes mig ingen betänklighet möta att till Riksdagens pröfning framlägga den föreslagna aflöningsstatens detaljer i afseende a aflöningarna för öfverläkare, biträdande läkare samt syssloman. Hvad åter beträffar öfrige tjensteman vid hospitalen, har jag af ordföranden i Medicinalstyrelsen inhemta!, att deras befattningar äro af den beskaffenhet, att det ej sällan är behöflig! att efter sig företeende omständigheter göra eu Bill. till Piksd. Prof. 1.985. 1 Sami 1 Afd. 18 Käft. " 3
18 Kongl. Maj.ts Nåd. Proposition N:o 26.
eller annan jemkning i de med befattningarna förenade åligganden och förmåner, och att derför icke obetydliga olägenheter skulle uppstå och täta propositioner till Riksdagen om ändringar vore att emotse, om staten, i hvad den angår desse tjenstemän, af Riksdagen i detalj pröfvades. Riksdagens kontroll torde emellertid kunna förenas med den önskvärda friheten att utan nya propositioner rätta sig efter vexlande förhållanden, om Riksdagen medgåfve, att ett belopp af 16,000 kronor eller endast med 1,100 kronor Överskjutande summan af samtliga af Medicinalstyrelsen föreslagna aflöningssummor för desse tjenstemän finge af Eders Kong!. Maj:t användas för deras aflöning i hufvudsaklig öfverensstämmelse med de af Medicinalstyrelsen föreslagna grunder.
Då förslaget till lönestat, derest det blifver faststäldt, skulle för åtskilliga embete och tjenstemän medföra en minskning af naturaförmåner, på samma gång deras kontanta aflöning skulle höjas, men för andra en minskning i den sistnämnda, torde vara tydligt, att dess tillämpning för nuvarande innehafvare af tjensterna ej kan inträda förr än, hvad angår dem, som äro förordnade endast på viss tid, tiden för deras nuvarande förordnande tilländagått, samt, hvad angår dem, som innehafva fullmakt på sina embeten eller tjenster, förr än de sjelfva sådant medgifvit.
Jag hemställer derför i underdånighet, det Eders Kong!. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att dels godkänna den af Medicinalstyrelsen nu framlagda aflöningsstaten, så vidt den afser öfverläkarne, biträdande läkarne och sysslomännen vid Stockholms, Upsala, Vadstena, Vexiö, Lunds, Göteborgs och Hernösands hospital samt läkaren och sysslomannen vid Nyköpings hospital, dock, hvad biträdande läkarne angår, med nyssnämnda ändring, dels ock medgifva, att öfriga i berörda aflöningsstat upptagne tjenstemän vid nämnda hospital må tilldelas aflöningsförmåner i hufvudsaklig öfverensstämmelse med hvad Medicinalstyrelsen senast föreslagit, samt att för sistnämnde tjensteman kontanta aflöning må användas ett belopp af högst 16,000 kronor utaf förslagsanslaget till hospitals underhåll.
Hvad Departementschefen sålunda hemstält täcktes Hans Maj.t Konungen på tillstyrkan af Statsrådets öfrige ledamöter i nåder bifalla; och skulle proposition till Riksdagen aflåtas i enlighet med bil. N:o 5 vid detta protokoll.
Ex protocollo Alfred Zimmerman.
Stockholm, Associations-Boktryckeriet, 1885.