angående fyll* nadspension å allm,Unna indragning sstaten för Kommissions- landtmätaren i Kopparbergs län Bengt Henrik: Alstermark

Kongl. Maj:ts Nåd, Proposition N:o 27.

mo 27.

Ank. till Riksd. Kansli den 25 Febr. 1885, kl. 12 midcl.

Kongl. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen, angående fyll* nadspension å allm,Unna indragning sstaten för Kommissionslandtmätaren i Kopparbergs län Bengt Henrik: Alstermark; gifven Stockholms slott den 20 Februari 1885.

I anledning af en utaf Kommissionslandtmätaren i Kopparbergs län Bengt Henrik Alstermark i underdånighet gjord ansökning vill Kongl. Maj:t, under åberopande af hvad bilagda protokoll öfver civilärenden denna dag innehåller, föreslå Riksdagen, att bemälde Alstermark må från och med månaden näst efter den, i hvilken han med sjuklighetsunderstöd från Civilstatens pensionsinrättning afgår från tjensten, under sin återstående lifstid, dock ej förr än från och med 1886 års ingång, åtnjuta från allmänna indragningsstaten fyllnadspension till så stort belopp, att detta tillhopa med understödet från nämnda inrättning utgör ett tusen fyrahundra kronor, eller ett tusen kronor.

De till ärendet hörande handlingar skola tillhandahållas Riksdagens vederbörande Utskott; och Kongl. Maj:t förblifver Riksdagen med all Kongl. nåd och ynnest städse välbevågen.

OSCAR.

E. von Krusenstjerna.

Bill. till Riksd. Prof. 1885. 1 Sami. 1 Afä. 1,9 Häft.

2 Kong! Maj:ts Nåd. Proposition No 27.

Utdrag af protokollet öfver civilärenden, hållet inför Hans JYLaf.t Konungen i Statsrådet å Stockholms slott den 20 Februari 1885.

Närvarande:

Hans Excellens Herr Statsministern Thempt ander,

Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena Friherre Hochsciiild,

Statsråden: Lovén,

von Steyern,

Friherre von Otter,

Hammarskjöld,

Richert,

Ryding,

von Krusenstjerna och Friherre Tamm.

Departementschefen Statsrådet von Krusenstjerna föredrog vidare i underdånighet:

En af Kommissionslandtmätaren i Kopparbergs län Bengt Henrik Alstermark gjord, af Landtinäteristyrelsen med memorial den 19 nästlidne Januari insänd underdånig ansökning, att, som Alstermark, hvilken

3 Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 27.

ännu icke vore berättigad till pension, genom plötsligt iråkad sjukdom blifvit beröfvad förmågan att förrätta sin tjenst och vore i saknad af andra försörjningsmedel för sitt uppehälle, Kongl. Maj:t täcktes till innevarande Riksdag aflåta nådig proposition om beviljande af pension åt Alstermark för hans återstående lifstid å allmänna indragningsstaten.

Ur de till ärendet hörande handlingar anförde Departementschefen, att Alstermark, som är född den 29 Oktober 1827, blifvit konstituerad till landtmäteriauskultant den 16 Maj 1849 och till vice kommissionslandtmätare den 19 Maj 1856 samt den 30 Maj 1873 i nåder utnämnd till kommissionslandtmätare, hvarförutom Alstermark innehaft förordnanden att bestrida befattningar såsom justerare af dels bränvinsbränningsredskap, dels mått och vigter samt såsom kontrollör och krönare vid bränvinsbrännerier; att enligt läkares intyg Alstermark, som lede af partiel förlamning till följd af en trombbildning i något hjernkärl, derigenom blifvit förslöad till tankekraften och fått rörelseförmågan betydligt minskad, så att han vore oförmögen att förrätta sin tjenst, samt att Alstermarks angifna sjukdom på goda grunder kunde anses vara alldeles obotlig; afl Alstermark, hvilken år 1881 till följd af lidna ekonomiska förluster blifvit försatt i konkurs, som afslutats påföljande år, befunne sig med familj utan alla tillgångar, samt att, enligt särskilda intyg, utfärdade under åren 1870—1878,' 1878 och 1879 af Kongl. Maj:ts Befallningshafvande, domare, landtmätare, menigheter och enskilda, Alstermark under sina landtmäterigöromål ådagalagt skicklighet, nit och rättskaffenhet, hvarjemte vice Talmannen i Riksdagens Andra Kammare Diss Olof Larsson intygat, att Alstermark fört ett mycket enkelt och sparsamt lefnadssätt.

I afseende å Alstermarks förhållande i tjensten hade vidare Förste Landtmätaren i Kopparbergs län C. O. Widmark hufvudsakligen vitsordat, att Alstermark under de 28 år, han på eget ansvar handlagt landtmäteriförrättningar inom länet, varit i ovanligare grad verksam, samt att de i länets landtmäterikontor förvarade kartor och handlingar af Alstermark på det tydligaste utvisade, att han icke allenast egnat största flit åt skötandet af sin tjenst, utan ock dervid ådagalagt stor skicklighet, äfvensom verkstält flera stora och betydliga laga skiften, Indika alla syntes vara i det hufvudsakliga på ett utmärkt och förtjenstfullt sätt ändamålsenligt och noggrant utförda; och hade Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i länet, på de af förste landtmätaren anförda skäl, förordat bifall till den underdåniga ansökningen.

4 Kong!. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 27.

Direktionen öfver Civilstatens pensionsinrättning hade, på föranledande af Landtmäteri styrelsen, meddelat, att Alstermark vore berättigad att från och med månaden näst efter den, under hvilken afsked från kommissionslandtmätarebefattningen blefve honom beviljadt, för sin återstående lifstid åtnjuta från nämnda inrättning sjuklighetsunderstöd, hvilket, med afseende derå att Alstermark vore gift, komrne att utgå med två tredjedelar af pensionen i sjette klassen af tjenstemannafonden, eller fyrahundra kronor.

Uti det underdåniga memorial, hvarmed ansökningen öfverlemnats, hade Landtmäteristyrelsen anfört, att Alstermark visserligen varit bötfäld för åtskilliga fel och försummelser i tjensten; men då Alstermark under nära 29 ar såsom landtmätare pa eget ansvar varit i hög grad verksam, städse åtnjutit stort förtroende af allmänheten inom orten, der han tj en stgjort, och sannolikt genom ansträngningar i tjensten ådragit sig den obotliga sjukdom, hvaraf han nu lede, samt dertill komme, dels att Alstermark saknade alla andra medel för sitt uppehälle, än förenämnda obetydliga understöd från Civilstatens pensionsinrättning, dels att styrelsen, i den händelse att Alstermark qvarstode i tjensten till den 30 Oktober 1887 och de af Kongl. Maj:t i nådig proposition till Riksdagen föreslagna pensionsvilkoren för kommissionslandtraätare blefve medgifna, icke kunde tveka att da föreslå Alstermarks uppförande å allmänna indragningsstaten till pension å 1,600 kronor, hemstälde styrelsen, att Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen medgifva, att Alstermark Unge under sin återstående lifstid åtnjuta fyllnadspension från allmänna indragningsstaten till så stort belopp, att det tillsammans med understödet från Civilstatens pensionsinrättning utgjorde ett tusen fyrahundra kronor, eller ett tusen kronor.

Statskontoret hade till följd af nådig remiss den 6 innevarande månad afgifvit infordradt underdånigt utlåtande i ärendet, och dervid, då genom läkarebetyg blifvit styrkt, att Alstermark till följd af obotlig ansedd hjernsjukdom vore oförmögen att förrätta sin kommissionslandtmätaretjenst, samt han, enligt hvad intygadt vore, jemte familj befunne sig utan alla tillgångar i en svår ekonomisk ställning, väl ansett sig böra förorda Alstermarks begäran om beredande af pension åt honom på allmänna indragningsstaten, men i fråga om beloppet deraf hemstält, att, enär pensionen för kommissionslandtraätare, enligt nådiga brefvet den 16 Mars 1858, utgjorde niohundra kronor, endast skilnaden mellan detta belopp och förenämnda sjuklighetsunderstöd å fyrahundra kronor, eller

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 27. 5

femhundra kronor, måtte af Kongl. Ma.j:t föreslås att såsom pension för Alstermark utgå.

Föredragande Departementschefen yttrade vidare:

»Såsom förut i likartadt fall erinrats, måste kommissionslandtmätare, såsom icke åtnjutande någon lön, mera än andra tjensteman komma i en bekymmersam ställning, när de genom sjuklighet sättas ur stånd att arbeta. På grund deraf och af hvad särskildt i detta ärende förekommit, vill jag ock för min del, lika med de myndigheter, som i ärendet sig yttrat, förorda, att pension heredes Alstermark å allmänna indragningsstaten. Beträffande pensionens belopp anser jag mig böra taga hänsyn till Eders Kongl. Maj:ts nådiga förslag till Riksdagen om visst antal förhöjda pensioner för kommissionslandtmätare, till belopp af 1,600 kronor hvardera, att tilldelas kommissionslandtmätare, som uppnått 60 lefnadsår och tjenat minst 30 år samt under sammanräknade 25 år varit anstälde, bland annat, såsom vice kommissionslandtmätare eller kommissionslandtmätare och af Eders Kongl. Maj:t pröfvas hafva, så vida på dem berott, under dessa 25 år varit verksamme såsom landtmäteritjenstemän. Alstermark har redan varit i tjenst så lång tid, som enligt nämnda förslag erfordras för att kunna komma i åtnjutande af pension å 1,600 kronor, och att han af en sådan högre pension gjort sig förtjent vitsordas af Landtmäteristyrelsen. Då emellertid Alstermark icke förr än år 1887 uppnår 60 lefnadsår, vill jag icke ifrågasätta, att fyllnadspensionen föreslås efter beräkning af hela det nämnda beloppet, likasom ock Alstermark icke heller lärer böra få tillgodonjuta den högre beräkningsgrunden för pensionen utöfver det nu lagbestämda beloppet 900 kronor förr än med det år, då kommissionslandtmätare, derest Riksdagen godkänner Eders Kongl. Maj:ts förenämnda förslag, kunna komma i åtnjutande af de förhöjda pensionerna.

»Jag tillstyrker alltså i underdånighet, att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen medgifva, att Kommissionslandtmätaren Bengt Henrik Alstermark må från och med månaden näst efter den, i hvilken han med sjuklighetsunderstöd från Civilstatens pensionsinrättning afgår från tjensten, under sin återstående lifstid, dock ej förr än från och med år 1886, åtnjuta från allmänna indragningsstaten fyllnadspension till så stort belopp, att detta tillhopa med understödet från nämnda inrättning utgör ett tusen fyrahundra kronor, eller ett tusen kronor.»

Uti hvad föredragande Departementschefen sålunda yttrat och till» styrkt instämde Statsrådets öfriga ledamöter;

6 Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition No 27.

och behagade Hans Maj:t Konungen förordna, att nådig proposition i ämnet af den lydelse, bilagan till detta protokoll utvisar, skulle till Riksdagen aflåtas.

Ex protocollo

Axel Hegardt.