angående visso, nya bestämmelser i afseende ä mätt och vigt

Kongt. Maj.is Nåd. Proposition N:o 31.

1 N:o 31.

Ank. till Riksd. Kansli den 10 Mars 1885, kl. R e. m.

Kong!.. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen, angående visso, nya bestämmelser i afseende ä mätt och vigt; gifven Stockholms slott den 20 Februari 1885.

Kongl. Maj:t vill, med åberopande af bilagda utdrag af protokollet öfver finansärenden för denna dag, härmed föreslå Riksdagen att antaga följande nya bestämmelser i afseende å mått och vigt, nemligen: att 1,000 kilogram kallas en ton; att 100 kilogram kallas en deciton;

att målkärl för torra varor på l1/* hektoliter få justeras; att för mätning af kol, koks, torf, sand, kalk och mineralier få justeras målkärl på 20, 10 och 5 hektoliter; samt

att vedmått få justeras med 1 meters längd och 1 meters höjd, med 2 meters längd och 1 meters höjd, och med 2,» meters längd och l,o meters höjd.

De till ärendet hörande handlingar skola Riksdagens vederbörande Utskott tillhandahållas; och Kongl. Maja förblifver Riksdagen med all Kongl. nåd och ynnest städse välbevågen.

0 S C A H.

0. R. Themptander.

Bill. till Riksd. Frat. 1885. 1 Sami. 1 Afd. 22 Höft.

2 Kongl. Maj:ts Nåd. Proportion N:o 31.

Utdrag af protokollet öfver Finansärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i Statsrådet ä Stockholms slott den 20 Februari 1885.

Närvara n d e:

Hans Excellens Herr Statsministern Themptander,

Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena Friherre Hoch-

SCHILD,

Statsråden: Lovén,

von Steyern,

Friherre von Otter,

Hammarskjöld,

Richert,

Röding,

von Krusenstjerna,

Friherre Tamm.

Departementschefen Hans Excellens Herr Statsministern Themptander föredrog vidare:

Chefens för Finansdepartementets kontroll- och justeringsbyrå memorial den 22 sistlidne Januari med förslag till vissa nya bestämmelser i fråga om mått och vigt;

hvaröfver Vetenskapsakademien afgifvit infordradt underdånigt utlåtande;

och yttrade Herr Statsministern härvid:

»Sedan chefen för Finansdepartementets kontroll- och justeringsbyrå afgifvit förslag till vissa nya bestämmelser i fråga om mått och vigt, samt Vetenskapsakademien i infordradt underdånigt utlåtande såsom ut-

3 Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 31,

tryck af sina egna åsigter antagit ett af tvenne dess ledamöter, Professorerne E. Edlund och D. G. Lindhagen afgifvet yttrande, anhåller jag att få underställa Eders Kongl. Maj:ts nådiga pröfning de särskilda förslag, som sålunda föreligga.

Så väl i det förslag till stadga om rikets mått och vigt efter metersystemet, hvithet Vetenskapsakademien afgaf den 5 Januari 1876, som i den nådiga propositionen till sistnämnda års Riksdag om antagande af detta system fans eu särskild benämning för 1,000 kilogram, hvilken benämning endast i afseende å stafningssättet var olika, i Vetenskapsakademiens förslag tenn och i den nådiga propositionen ton. Antagandet af samma vigtenhet var äfven förordadt af Landtmäteristyrelsen, som dock för densamma föreslog benämningen tonnå. Riksdagen fann emellertid ej behöflig! att tilldela vigtbestämmelsen 1,000 kilogram någon särskild benämning och uteslöt derföre bestämmelsen derom. Såsom skäl anfördes dervid, att, då i England redan funnes eu vigt med benämningen »ton)», hvilken ej obetydligt skilde sig från 1,000 kilogram, Riksdagen befarade att, derest samma benämning gåfves åt sistnämnda vigtsats, härigenom skulle vid varureqvisitioner emellan Sverige och England lätteligen faral bedas förvecklingar.

Behofvet af eu större vigtenhet än kilogrammet har dock varit erkändt i det äldre systemet genom de högre vigtenheterna nyläst (= 4250,76 kilogram) och centner (■ 42,5un? kilogram) och har äfven efter det nya

systemets antagande gjort sig känbar!. Så har Styrelsen för statens jernvägstrafik hemstält om bemyndigande att i officiella beräkningar och redogörelser få såsom vigtenheter begagna dels 100 kilogram under benämning metercentner, dels ock 1,000 kilogram under benämning meterton, och vid sistlidet års riksdag gjorde en motionär framställning om införande af samma vigtenheter, hvilken framställning tillvann sig bifall af Riksdagens Första Kammare.

Med åberopande häraf har chefen för kontroll- och justeringsbyrån föreslagit, att 1,000 kilogram måtte benämnas ton och 100 kilogram deciton, i afseende hvarå han anfört, att särskild benämning för den föreslagna och redan i taxor och förordningar använda vigtenheten, 100 kilogram, skulle i många fall bereda lättnad och öfverskådlighct. Eu sådan enhet stode ej heller i strid med systemet och vore i åtskilliga länder antagen. Genom dess antagande skulle ock mångfalderna af kilogrammet blifva analoga med mångfalderna af grammet, Indika vore 100 och 1000 gånger denna enhet. Endast i fråga om benämningen kunde någon tvekan råda. Mot den ifrågasatta benämningen metercentner eller metrisk centner kunde anmärkas, att ordet centner icke tillhörde det metriska syste-

4 Kong!. Maj.ls Nåd. Proposition No 31.

niet och endast undantagsvis användes samt då icke alltid för att beteckna 100 kilogram utan såsom t. ex. i Tyskland för att beteckna 50 kilogram eller 100* tyska skålpund, hvaremot 100 kilogram benämndes dubbelcentner. Qvintal användes i åtskilliga länder för att beteckna 100 kilogram, men tillhörde icke ursprungligen systemet och förefölle oegentlig! för den, som ej kände ordets arabiska härledning. Deremot skulle, om lön antogcs såsom beteckning för 1,000 kilogram, tiondedelen deraf kunna benämnas derutom Sammansättningen »deri» betecknade nemligen öfver allt inom systemet tiondedelen, och då i ordet ton mångfaldsbegreppet icke framträdde, utan den dermed betecknade qvantiteten betraktades såsom eu enhet, vore benämningen deciton lika egentlig och exakt som decimeter, deciliter och decigram, hvarjemte dess betydelse genast borde inses af hvar och eu, som kände grunderna för det metriska systemet.

Vetenskapsakademien, som ansett otvifvelaktigt, att en vigtenhet, större än den största i metersystemet nu gällande, vore af behofvet högt påkallad, bär förty förordat nådigt bifall till förslaget om införande af två nya vigtenheter, den ena pa 1,000 och den andra på 100 kilogram. Men för att undvika den af Riksdagen befarande förvexlingen med engelsk ton, bär Akademien hemstält, att den förstnämnda vigtenheten måtte benämnas meterton och den senare deciton.

Byråchefen har vidare föreslagit, att målkärl för torra varor på, en half hektoliter måtte få justeras, samt i afseende härå erinrat, att eif sådant förslag varit förordadt af Kommerskollegium, åtskilliga handels- och sjöfartsnämnder och den för utarbetande af författning om mått och vigt efter metersystemet tillsätta komité, äfvensom att motion vid Riksdagen väckts om ett sådant målkärls införande. Att det icke ingått i Vetenskapsakademiens förslag och den nådiga propositionen om metersystemets införande, anser byråchefen hafva berott derpå, att ett sådant målkärl skulle innebära eu afvikelse från de strängt systematiska bestämmelserna. Deremot åberopar emellertid byråchefen, att ett sådant målkärl från många håll uppgifvits blifva till lättnad för rörelsen.

1 det nu afgifna utlåtandet har Vetenskapsakademien förklarat, att då det icke blifvit ifrågasatt, att någon ny enhet skulle i systemet införas derigenom, att ett målkärl på 1hektoliter finge krönas och anses såsom lagligt mätningsredskap, någon skadlig afvikelse från metersystemet icke kunde anses uppstå deraf, att ett målkärl på 1 ‘/3 hektoliter blefve ansedt för laggilt; och dä det tvifvelsutan skulle vid uppmätning af större qvantiteter spanmål eller dylika varor medföra beqvämlighet och skyndsamhet, om ett målkärl på 1 Va hektoliter funnes att tillgå, ity att måttet på eu hektoliter vore val litet och det på 2 hektoliter väl stort att vid en sådan

o

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 31.

operation användas, har Vetenskapsakademien förordat bifall äfven till denna del af framställningen.

Enligt Vetenskapsakademiens förslag upptog den ofvanuämnda nådiga propositionen under benämning 1 kolläst (ny) ett kolmått på 20 hektoliter, hvithet motsvarar l,on kolläst å 12 tunnor. Riksdagen, som befarade, att ett sådant nytt mått under enahanda benämning som det nuvarande skulle, då det innehölle eu större rymd än detta, vid samfärdseln inom landet leda till förvecklingar, uteslöt 20-hektolitern som kolmått, så att något kolmått efter metriska systemet icke finnes, utan innehåller § 19 af nådiga förordningen den 22 November 1878 endast, att i afseende på mätning af träkol gäller hvad derom redan är eller framdeles varder stadgadt.

Härom yttrar nu chefen för kontroll- och justeiiugsbyrån, att det syntes vara uppenbart, att de befarade olägenheterna ej kunde uppstå, då skilnaden mellan 20-hektolitern och den nu brukliga kollästen endast vore eu procent, hvilket antagligen vore mindre än de genom olika förfaringssätt vid mätningen af en sådan vara som kol uppstående skilnaderna i mätningsresultaten. Då det också syntes vara nödvändigt, att ett lagligt kolmått funnes, och då efter 1889 års ingång de gamla kollästerna ej vidare finge justeras, borde bland målkärl för torra varor upptagas utan särskild benämning ett på 20 hektoliter eller 2 kubikmeter för mätning af kol, koks, torf, sand, kalk och mineralier. Såsom utfyllnad i den lucka, som annars skulle uppstå i målkärlsserien mellan 2 och 20 hektoliter, syntes i enlighet med meterkomiténs förslag dimensionerna 10 och 5 hektoliter böra införas; och antoge byråchefen dessa målkärl komma att befinnas särdeles nyttiga för sådane af ofvannämnda varuslag, för Indika 20-hektolitern till följd af varans tyngd skulle blifva för ohandterlig.

Äfven detta förslag är biträdt af Vetenskapsakademien, som yttrar, att Riksdagens farhågor i afseende på det nya kolmåttet syntes vara alldeles ogrundade. Fullkomligt omöjligt vore att uppmäta eu läst kol inom noggrannheten af en procent. Om målkärlet hade den af komiterade föreslagna formen, motsvarades en procent af ungefär 6,5 millimeter eller något mer än 2 linier i kärlets höjd. Emedan kolen hade eu olika storlek och form, kunde det fy Ida kolkärlet icke jemnstrykas, såsom skedde vid mätning af spannmål, och varans verkliga höjd i kärlet kunde derföre icke bestämmas med någon noggrannhet. Den minsta skakning på kolmåttet förändrade äfven mätningsresultatet, och det torde derföre vara nästan omöjligt att få två efter hvarandra företagna mätningar af samma qvantitet att öfverensstämma med hvarandra inom eu procent. Det syntes vara eu lycklig tillfällighet, att det gamla kolmåttet så noga öfverens-

6 Kongl. Maj.is Nåd. Proposition N:o 31.

stämde med 20-hektolitern, att det ena måttet kunde sättas i stället för det andra, utan att skilnaden vid mätningen blefve märkbar. Då de nu brukliga måtten för kol icke kunde eller ens borde få justeras efter år 1888, men lagliga mått för dessa mätningar fortfarande voro behöfliga, tillstyrktes, såsom jag redan nämnt, bifall till förslaget.

I den till 1876 års Riksdag aflåtna nådiga propositionen föreslog Eders Kongl. Maj:t, enligt Vetenskapsakademiens hemställan, att för mätning af råd skulle användas följande mål: »1 vedfamn (ny), utan afseende å vedens längd, mätes af fyra qvadratmeter. Der icke i afseende å vedmått särskild öfverenskommelse om vedens längd är träffad, skall veden anses hafva eu längd af 1 meter, så att vedfamnen då innehåller 4 kubikmeter.» Riksdagen anmärkte emellertid häremot, att, då det föreslagna nya måttet under enahanda benämning som det nuvarande skulle innehålla större rymd än detta, stadgandet sannolikt komme att under samfärdseln inom landet leda till förvecklingar; att det ej heller syntes lämpligt att, under det ved icke i allmänhet inom landet upphögges till större längd än högst tre fot, såsom regel föreskrifva, att veden borde vara längre; samt att särskild! mått för uppmätning af ved icke torde erfordras. Riksdagen uteslöt alltså berörda stadgande i förslaget och utsatte deremot, att Eders Kongl. Maj:t egde bestämma om justering af vedmått. I öfverensstämmelse härmed hänvisar § 1!) i nådiga förordningen den 22 November 1878 till hvad redan är eller varder stadgadt.

Chefen för kontroll- och justeringsbyrån har nu föreslagit, att, utan att någon bestämmelse gifves i afseende på vedens längd, föreskrift måtte meddelas om att vedmått få justeras med 1 meters längd och ] meters höjd, eller 2 meters längd och 1 meters höjd, eller för, meters längd och 1,« meters höjd; och har Vetenskapsakademien, då nu brukliga vedmått icke efter 1888 kunna eller ens böra få justeras, men lagliga mått fortfarande äro behöfliga, hemstält om justering af vedmått på 1,2 och 4 qvadratmeter.

Med erinran afl enligt gällande stadgande!! vägar icke äro underkastade . periodisk amjmteviutj, har chefen för kontroll- och justeringsbyrån slutligen föreslagit, att vågar, som begagnas i kronans magasin, vid inoch utlastning af fartyg, på offentliga försäljningsplatser eller i öppna bodar och magasin, der handel och rörelse idkas, skola omjusteras hvart tredje ur.

Mot detta sistnämnda förslag har Vetenskapsakademien framställ åtskilliga anmärkningar. 1 sådant afseende erinras först, att vågar, så väl afsigtlig! som oafsigtlig! lätt kunna undergå förändring, så att de gifva ett origtigt resultat, utan att justeringsmärkena deraf rubbas. Dessa

7 Kong1. Maj:tf; Nåd. Proposition N:o 31.

gåfve således ej på vågar samma skydd som på mått eller vigter. Deremot vore det svårt att undersöka, om vigter, längdmått eller vågar hade sin behöriga valör, då åter en hvar lätteligen kunde medelst användande af vigter utröna, huruvida eu våg visade rätt eller icke. Vida större säkerhet emot underslef i afseende å vågar skulle vinnas, derest, i öfverensstämmelse med hvad § 29 mom. 4 i nådiga förordningen den 22 November 1878 redan stadgade i afseende å decimal- och centecimal vågar, föreskrift meddelades derom, att, då likarmad väg nyttjades, skulle, om någon af kontrahenterna sådant önskade, undersökning ske af vågens rigtiget vid en belastning, som icke understege den minsta tillåtna, och att nödiga vigter för sådant ändamål skulle vara att tillgå. Härtill komme de kostnader och svårigheter, som voro förenade med vågarnes transport till justeringsstället samt saknaden af desamma under de dagar, justeringen varade. Akademien har derföre afstyrkt bifall till förslaget om vågars periodiska omjustering.

Med afseende å de skäl, Akademien anfört emot förslaget om vågars periodiska omjustering, hemställer jag, att förslaget derom icke måtte till någon Eders Kongl. Maj:ts åtgärd föranleda.

Deremot finner jag öfrig» af chefen för kontroll- och justeringsbyrån väckta och af Vetenskapsakademien biträdda förslag vara för den allmänna rörelsens skull af ett verkligt behof påkallade, och då jag anser benämningen ton för 1,000 kilogram vara egentligare än meterton, samt den befarade förvexlingen med en engelsk ton lätteligen kan undvikas, derigenom att i affärstal, der eljest missförstånd kan uppstå, angifves, om det är svensk eller engelsk ton, som afses, likasom redan ofta sker genom begagnande af uttrycket engelsk ton, hvartill kommer att i Norge benämningen för 1,000 kilogram redan är ton enligt lagen af den 22 Maj 1875, synes mig samma benämning böra jemväl här i landet användas.

Jag tillstyrker derföre, att Eders Kongl. Maj:t måtte i nådig proposition föreslå Riksdagen att antaga följande nya bestämmelser i afseende å mått och vigt, nemligen:

att 1,000 kilogram kallas en ton; att 100 kilogram kallas en deciton; att målkärl för torra varor på l7ä hektoliter få justeras; att för mätning af kol, koks, torf, sand, kalk och mineralier få justeras målkärl på 20, 10 och 5 hektoliter, samt

8 Kongl. Mcij.is Nåd. Proposition N:o 31.

att vedmått få justeras med 1 meters längd och 1 meters höjd, med 2 meters längd och 1 meters höjd samt med 2,5 meters längd och 1,6 meters höjd.»

Häri instämde Statsrådets öfriga ledamöter.

Hans Maj:t Konungen behagade i nåder bifalla, hvad Statsrådet sålunda hemstält och tillstyrkt, samt förordnade att nådig proposition skulle till Riksdagen aflåta^ af den lydelse, bilagan — vid detta protokoll utvisar.

Ex protocollo Axel Adelgren.

Stockholm, John Björkmans boktryckeri 1885.

Rättelser

i Kong!. Maj:ts Proposition N:o 31:

I ,

Sid. 4 rad. 21 och 22 uppifr. stär: på eu half läs: på en och en half » 6 » 12 nedifr. står: 1,2 och 4 läs: 1, 2 och 4

» 7 » 2 uppifr. » vågar » målkärl

» » » 13 nedifr. » affärstal, » affärsaftal,

Bih. till Riksd. Prat. 1885. 1 Samt. 1 Afd.