angående anslag till restauration af Skara domkyrka

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 33.

1 N:o 33.

Ank. til] Eiksd. Kansli den 10 Mars 1885, kl. 3 e. m.

Kongl. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen, angående anslag till restauration af Skara domkyrka; gifven Stockholms slott den 20 Februari 1885.

Skara domkyrka är otvifvelaktigt ett af de äldsta och mest betydande kyrkliga minnesmärken inom det gamla Sverige. Enligt hvad blifvit ådagalagdt, äro de under senare tider å kyrkan yppade bristfälligheter af så betänklig art, att fara är för handen att i en ej aflägsen framtid hela den åldriga tempelbyggnaden faller till en ruin eller åtminstone genom ofullständigt och otillräckligt botande af än en, än eu annan af de mest hotande bristfälligheterna förvandlas till ett lappverk, ovärdigt både fosterlandssinnets och den kristliga fromhetens kraf. Ett torn har redan måst nedtagas, och anledning finnes att frukta, att samma åtgärd blifver nödvändig äfven i fråga om det andra, hvarigenom vestra gafvelns bestånd skulle blifva tvifvelaktigt. Redan sedan flera år tillbaka hafva förberedande åtgärder vidtagits till förekommande af templets förstörelse, i det en fullständig plan till kyrkans restauration blifvit af numera Ofverintendenten Helgo Zettervall upprättad.

Bill. till Riksd. Prot. 1885. 1 Sand. 1 Afd. 24 Häft. 1

2 Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 33.

Kostnaderna för denna plans utförande äro beräknade till 370,000 kronor. På enskild väg bär genom frivilliga bidrag, äfven af Skaraborgs läns landsting, bildats en för berörda ändamål afsedd fond, för närvarande uppgående till mer än 33,000 kronor, och af domkyrkans tillgångar kunna för ändamålet påräknas vid pass 40,000 kronor. Om man än har skäl att vänta att, derest utsigt visar sig att kunna bringa restaurationsplanen till fullbordan, fortsatt. offervillighet inom Vestergötland och särskildt inom Skara församling skall bereda ytterligare tillgångar, är dock uppenbart, att statens kraftiga mellankomst är nödvändig för att det trängande och behjertansvärda behofvet må blifva

afhjelpt.

På grund häraf får Kongl. Maj:t, med åberopande .åt hvad bilagda statsrådsprotokoll innehåller, föreslå Riksdagen att till restauration af Skara domkyrka, hufvudsakligen i enlighet med den derför uppgjorda planen, bevilja ett anslag af två hundra femtio tusen kronor och deraf anvisa trettiofem tusen kronor att utgå under år 1886; för hvilket ändamål tillgång torde kunna beredas genom motsvarande nedsättning af den summa Kongl. Maj:t föreslagit att användas till förstärkande af statsverkets kassaförlagsfond.

De till förevarande ärende hörande handlingar skola Riksdagens vederbörande Utskott tillhandahållas, och Kongl. Maj:t. förblifver Riksdagen med all Kongl. nåd och ynnest städse välbevågen.

OSCAR.

C. G. Hammarskjöld.

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 33.

3 Utdrag af protokollet öfver ecklesiastikärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i Statsrådet å Stockholms slott den 20 Februari 1885.

N ärvarande:

Hans Excellens Herr Statsministern Themptunder,

Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena Friherre Hochschild, Statsråden: Loven,

von Steyern,

Friherre von Otter,

Hammarskjöld,

Richert,

Ryding,

v o n Krusenstjernå,

Friherre Tamm.

29:o.

Vidare yttrade Departementschefen Statsrådet Hammarskjöld:

»Skara domkyrka befinner sig för närvarande i det skick, som ingalunda tillfredsställer vare sig fosterland ssinnet eller den kristliga fromhetens kraf. Frågan om detta åldriga tempels restauration har länge varit och under de senare åren allt mer och mer blifvit eu behjertansvärd angelägenhet. Senast åren 1841—1848 företogs en ganska omfattande reparation å kyrkan, dervid äfven korets sidoskepp höjdes. Ehuru icke allenast kyrkans tillgångar deraf medtogos, utan äfven lån för ändamålet måste upptagas, kunde denna reparation likväl icke omfatta hela kyrkans yttre. Allt sedan nämnda tid hafva endast smärre,

4 Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 33.

synnerligen påfallande brister kunnat afhjelpas; och då omsider mellan det nordvestra tornet och kyrkans mur en betänklig remna begynte blifva synlig, samt denna remna efter flera af sakkunnige personer anstälda besigtningar och till sist af dåvarande arkitekten, numera Öfverintendenten H. Zettervall företagen grundlig undersökning befans hotande, nödgades man år 1872 nedtaga detta torn till samma höjd som kyrkans tak. Inom en icke aflägsen framtid synes enahanda åtgärd blifva oundgänglig äfven i fråga om det andra tornet, och derest detta måste nedtagas, fruktar man för hela den vestra gafvelns bestånd.

Dessa missförhållanden föranledde redan år 1878 Domkapitlet i Skara att vidtaga förberedande åtgärder för en möjlig restauration af kyrkan, hvilka åtgärder hufvudsakligen hade till följd, att samma år ett af förenämnde Zettervall uppgjordt förslag till kyrkans restaurering, jemte kostnadsförslag, slutande å 370,000 kronor, blef till Eders Kongl. Maj:ts nådiga pröfning öfverlemnadt.

Ofverintendentsembetet, hvars yttrande i ämnet infordrades, förklarade sig icke hafva något mot restaurationsplanen att erinra.

I skrifvelse den 24 September nästlidna år har Domkapitlet nu omförmält att, sedan berörda förslag till Eders Kongl. Maj:ts pröfning öfverlemnades, försök gjorts att på enskild väg genom frivilliga gåfvor söka åstadkomma en grundfond för ifrågavarande restauration i enlighet med den plan, som kunde komma att af Eders Kongl. Maj:t gillas och stadfästas. Resultatet af dessa bemödanden vore för närvarande en för ändamålet afsedd fond, belöpande sig till 33,766 kronor 16 öre, hvaraf 29,145 kronor 21 öre vore till Domkapitlets vård och förvaltning öfverlemnade. Domkyrkans egen besparade behållning utgjorde, oberäknad den för löpande utgifter behöfliga så kallade lilla kassan, 39,922 kronor 48 öre Det sammanlagda belopp, som för närvarande vore att till kyrkans restaurering påräkna, uppginge således till 73,688 kronor 64 öre.

Med framhållande deraf, att ett företag, hvars totalkostnad beräknats till minst 370,000 kronor, icke rimligtvis kunde med så ringa tillgång ens påbörjas, utan att sannolikhet vunnes derom, att det belopp, som för restaurationsarbetenas fortgång och afsilande erfordrades, kunde erhållas, har Domkapitlet vidare anfört, att restaurationsföretagets påbörjande inom en icke allt för aflägsen framtid vore synnerligen önskvärdt, icke blott på grund af kyrkans bristfälliga beskaffenhet, utan äfven till följd af den omständighet, att en betydlig del af nämnda frivilliga sammanskott, nemligen af Skaraborgs läns landsting för ändamålet beviljade 15,000 kronor, kunde återfordras, derest ej inom en tid

Kongl. May.ta Nåd. Proposition N:o 33. 5

af femton år från det gåfvan lemnades restaurationsarbetet begynt sättas i verket.

På grund häraf ansåg Domkapitlet det vara dess pligt att icke längre uppskjuta den underdåniga hemställan, som nu af Domkapitlet gjordes, nemligen att Eders Kongl. Maj:t behagade till innevarande års Riksdag göra nådig framställning om beviljande af nödiga medel för verkställande af restaurationsplanen, för hvilket ändamål, enligt Domkapitlets förmenande, icke torde böra äskas lägre belopp än det i kostnadsförslaget uppgifna, eller 370,000 kronor, då det lilla kapital, som redan blifvit samladt, antagligen komme att blifva väl behöfligt för oförutsedda utgifter, helst enligt Ofverintendenten Zettervalls förklaring icke på förhand kunde med full säkerhet bestämmas, hvad af den nuvarande byggnaden kunde komma att visa sig dugligt till användning i den nya.

Af hvad i ärendet förekommit behagade Eders Kongl. Maj:t finna, att frågan om Skara domkyrkas restauration är i högsta måtto beaktansvärd. Enligt sakkunnige personers utsagor äro de bristfälligheter, som under senare tider yppats i åtskilliga delar af kyrkan, af den beskaffenhet att de göra hennes bestånd ovisst äfven för en närmare framtid. Ett omfattande och genomgripande restaurationsarbete är oundgängligen nödvändigt, derest man ej vill äfventyra, att hela den vördnadsbjudande tempelbyggnaden faller till en ruin eller genom ett planlöst och otillfredsställande botande af än en, än en annan af dess synbaraste brister, på sätt hittills under mer än halftannat århundrade varit fallet, småningom förvandlas till ett otympligt lappverk, i hvilket knappast ett spår af kyrkans ursprungliga byggnadsstil skulle kunna återfinnas. I alla tider har staten ansett såsom en pligt och satt eu heder uti att omsorgsfullt omhulda och vidmakthålla de åldriga och storartade prof på medeltidens kyrkliga byggnadskonst, som flere af våra domkyrkor erbjuda. Af dessa är Skara domkyrka en af de äldsta och mera märkeliga. Då den numera har ganska ringa tillgångar, är den i synnerligt behof af understöd och hjelp för sitt fortfarande bestånd. Flera af de skäl, som föranledt Eders Kongl. Maj:t att besluta aflåtande till innevarande års Riksdag af nådig proposition om statens medverkan till restauration af Upsala domkyrka, synas mig alltså gälla äfven domkyrkan i Skara. Det torde emellertid icke böra ifrågasättas, att statens bidrag till företaget skall bestämmas så högt, som Domkapitlet föreslagit, eller lika med hela den beräknade kostnadssumman. Såsom jag nämnt, är en summa af omkring 70,000 kronor redan för ändamålet tillgänglig. Derjemte synes man hafva skäl att vänta och fordra, att,

6 Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 33.

derest ett betydligt bidrag af statsmedel beviljas och dermed gifves utsigt att det stora verket kan bringas till fullbordan, eu ökad offervillighet inom Vestergötland och särskildt inom Skara församling skall bereda ytterligare tillgångar. Af dessa skäl anser jag mig icke böra tillstyrka större statsanslag än 250,000 kronor. Jag får derföre, efter gemensam beredning af ärendet med Chefen för Finansdepartementet, i underdånighet hemställa, det Eders Kongl. Maj:t måtte föreslå Riksdagen att till restauration af Skara domkyrka hufvudsakligen i enlighet med omförmälda plan bevilja ett anslag af två hundra femtio tusen kronor och deraf anvisa trettiofem tusen kronor att utgå under år 1886; till hvilka medel tillgång torde kunna beredas genom en motsvarande nedsättning af den summa Eders Kongl. Maj:t i den till innevarande års Riksdag aflåtna nådiga proposition om statsverkets tillstånd och behof föreslagit att användas till förstärkande af statsverkets kassaförlagsfond.»

Hvad Departementschefen sålunda heinstält täcktes Hans Maj:t Konungen på tillstyrkan af Statsrådets öfriga ledamöter i nåder bifalla; och skulle proposition till Riksdagen aflåtas enligt den lydelse bilagan B vid detta protokoll utvisar.

Ur protokollet

Wilh. Beskow.