med förslag till förordning angående förändrad lydelse af § 53 i värnpligtslagen den 5 Juni 1885
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 12.
1 N:o 12.
krås., till Riksd. Kansli den 25 Jan. 188G, kl. 2 e. na.
Kongl. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen, med förslag till förordning angående förändrad lydelse af § 53 i värnpligtslagen den 5 Juni 1885; Gifven Stockholms slott den 30 December 1885.
Under hänvisning till bilagda utdrag af statsrådsprotokollet öfver landtförsvarsärenden för denna dag, vill Kongl. Maj:t härmed föreslå Riksdagen att antaga följande förslag till
Förordning angående förändrad lydelse af § 53 i värnpligtslagen den 5 Juni 1885.
Härigenom förordnas, att § 53 i värnpligtslagen den 5 Juni 1885 skall erhålla följande förändrade lydelse:
§ 53.
Denna lag skall å invånarne på Gotland tills vidare tillämpas med den olikhet i afseende å tiden och sättet för värnpligtens fullgörande :
a) att värnpligten för invånare på Gotland inträder vid början af det kalenderår, under hvilket han fyller nitton år, och fortfar till och med det, under hvilket han fyller trettioåtta år;
b) att tjenstetiden i beväringen är tolf år, hvaraf sex år i första och sex år i andra uppbådet;
c) att den värnpligtige är, sedan han blifvit inskrifven, skyldig
Bih. till Riksd. Prof. 1886. 1 Smil. 1 Afd. 8 Hälft. 1
2 Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 12.
att för sin utbildning tjenstgöra under fredstid i femtiofyra dagar, hvilken tjenstgöring från och med år 1887 skall af vederbörande årsklasser fullgöras med trettio dagar under det första, med tolf dagar under det andra och med tolf dagar under det tredje året;
d) att då beväringen jemlikt § 28 till tjenstgöring inkallas, det andra uppbådet icke skall uppfordras, förr än första uppbådet från hela ön blifvit inkalladt, samt att så väl under fred som i krigstid de värnpligtige på Gotland skola vara befriade från tjenstgöring utom öns område.
Der för tillämpning af de i denna paragraf gifna särskilda föreskrifter rörande värnpligtens utgörande å Gotland erfordras undantag i ett eller annat hänseende från öfriga i denna lag gifna bestämmelser, eger Konungen derom förordna,
De ärendet tillhörande handlingar skola vederbörande Utskott tillhandahållas, och Kongl. Maj:t förblifver Riksdagen med all Kongl. nåd och ynnest städse välbevågen.
OSCAR.
Axel Ryding.
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 12.
3 Utdrag af protokollet öfver landtför sv ar särenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i Statsrådet å Stockholms slott den 30 December 1885.
Närvarande:
Hans Excellens Herr Statsministern Themptandee,
Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena Grefve Ehkensvård,
Statsråden: Lovén,
von Steyern,
Friherre von Otter,
Hammarskjöld,
K i c helt,
Ryding,
von Krusenstjerna,
Friherre Tamm.
Chefen för Landtförsvarsdepartementet, statsrådet Ryding anförde i underdånighet:
Uti en till Kongl. Maj:t i början af år 1885 öfverlemnad underdånig skrifvelse hafva de för Gotland valde ledamöter af Riksdagens båda Kamrar, under framhållande af den ogynsamma ställning, i hvilken Gotlands nationalbeväring, i jemförelse med beväringen å fastlandet, befunne sig med hänsyn till aflöning, underhåll, beklädnad och helsovård, i underdånighet anhållit bland annat,
att, om det ansåges oafvisligen nödigt, att beväringen på Gotland fortfarande skulle vara ordnad annorlunda än beväringen i öfriga
4 Kongl. Maj.is Nåd. Proposition N:o 12.
delar af riket, Eders Kongl. Maj:t täcktes i nåder låta öfverse nu gällande bestämmelser och föreskrifter om Gotlands nationalbeväring, i syfte att denna beväring måtte erhålla samma skydd af lag och enahanda utrustning, aflöning, underhåll, beklädnad och omvårdnad i öfrigt som den öfriga beväringen; men
att, om Gotlands ifrågavarande undantagsställning ansåges ej numera vara oundgängligen nödvändig, Eders Kongl. Maj:t täcktes, så fort ske kunde, vidtaga åtgärder för Gotlands inordnande under den allmänna beväringslagens stadgande!).
Vid detta ärendes föredragning inför Eders Kongl. Maj:t den 28 Augusti 1885 ansåg jag mig böra förorda en sådan förändring af Gotlands försvarsväsende, att detsamma komme att grundas på beväring och landstorm i hufvudsaklig öfverensstämmelse med den nya värnpligtslagen den 5 Juni 1885, men med den utsträckta tjenstgöring, som för Gotland af förhållandena påkallas, och framlade jag följande »Förslag till förändrad anordning af försvarsväsendet. på Gotland:
Hvad angående nationalbeväringen på Gotland särskildt finnes stadgadt skall upphöra att gälla vid ingången af år 1887, från hvilken tid värnpligtslagen den 5 Juni 1885, med undantag af de i § 52 gifna öfvergångsstadganden, skall ega tillämpning äfven å invånarne på Gotland, dock tills vidare med den olikhet
beträffande § 1: att tiden för värnpligtens fullgörande inträder två år tidigare och upphör sex år senare än i denna § sägs;
„ § 3: att tjenstetiden blifver i beväringen 12 år och
i landstormen 8 år ;
,, 27 § mom. 1: att den tid vederbörande skola vara
skyldige att för sin utbildning tjenstgöra under fredstid bestämmes till femtiofyra dagar, hvaraf trettio under det första, tolf under det andra och tolf under det tredje värnpligtsåret; skolande öfningarne ske på Gotland;
,, § 28: att uti nytt moment stadgas att så länge det
åligger Gotlands befolkning en vidsträcktare värnpligt än rikets öfriga inbyggare, nämnda ös beväring är i fredstid befriad från all kommendering utom öns gränser; och
,, § 32: att alla till beväringen eller landstormen hö-
rande värnpligtige, som icke under årets lopp varit
5 Kongl. Maj:ts lSäd. Proposition N:o 12.
inkallade till tjenstgöring och ej heller äro å sjömanshus inskrifne, skola eu gång hvarje år undergå mönstring kompani vis;
hvarjemte i följd af de sålunda för Gotland föreslagna förändringar i vissa af värnpligtslagens bestämmelser skulle erfordras motsvarande mindre redaktionsförändringar i andra delar af lagen, såsom i §§ 5, 6, 16 o. s. v.»
Då befolkningen på Gotland hittills alltid lemnats tillfälle att yttx’a sig rörande väckta förslag till ändringar i de angående krigstjenstskyldigheten derstädes särskild! gällande bestämmelser, behagade Eders Kongl. Maj:t på min hemställan förordna, att ofvan anförda förslag skulle delgifvas öns invånare att deröfver sig yttra; och uppdrogs åt Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i Gotlands län att om delgifvande! föranstalta.
Till fullgörande af denna befallning har Eder Kongl. Majt:s Befallningshafvande på Gotland i länskungörelse den 31 Augusti 1885, jemte det förslaget till allmän kännedom meddelades, anmodat vederbörande ordförande för stadsfullmäktige i Wisby samt kommunalfullmäktige och kommunalstämmorna i länet att låta fullmäktige och stämmorna utse ett ombud, hvar för sin kommun, hvilka ombud derefter skulle inställa sig å landskansliet i Wisby, de ifrån Wisby stad och norra häradet den 25 September och de från södra häradet den 26 i samma månad för att afgifva ifrågakomna yttrande, och har Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande uti underdånig skrifvelse den 30 September öfverlemnat de vid dessa sammanträden förda protokoll, af hvilka inhemtas följande:
Vid sammanträdet den 25 September godkändes af ombuden för 39 kommuner mot 7 ombud, hvilka röstade för afslag, det ifrågavarande förslaget med följande förändringar, nemligen
beträffande § 3: att beväringen skulle fördelas i två uppbåd med sex årsklasser i hvartdera, af hvilka det andra uppbådet eller de sex äldre årsklasserna icke skulle utkommenderas förr än första uppbådet från hela ön utfordrats; „ § 28: att befrielsen från kommendering utom öns
gränser skulle gälla äfven under krig; och ,, § 32: att detta lagrum skulle erhålla samma lydelse
som § 32 i värnpligtslagen den 5 Juni 1885.
I detta uttalande förenade sig vid det dagen derpå hållna sammanträdet med södra häradets ombud 23 af dessa ombud, medan 20 ombud omfattade samma åsigt, som uttalats af mindretalet vid sammanträdet den 25 September; och hade sålunda ombuden för tillsammans
6 Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 12.
62 kommuner mot ombuden för 27 kommuner i hufvudsak anslutit sig till det af mig framlagda förslaget.
Dessutom förklarade sig samtliga ombuden vid båda sammanträdena vilja framhålla den allmänna önskan, att de å Gotland roterade båtsmännen måtte öfverflyttas till landtförsvaret och användas såsom stamtrupp för Gotlands försvar, eller ock i allt fall få fullgöra sin tjenstgöring på Gotland i stället för i Karlskrona.
Vidkommande denna önskan lärer med afseende å det läge, i hvilket försvarsfrågan i sin helhet för närvarande befinner sig, tills vidare icke lämpligen kunna ifrågasättas öfverflyttning af båtsmansrote]-^ från sjöförsvaret till landtförsvaret, och torde frågan om den ort, hvarest de gotländske båtsmännen må fullgöra sin tjenstgöring för sjöförsvarets räkning, icke vid detta tillfälle kunna blifva föremål för pröfning.
Emellertid anser jag det vara af synnerlig vigt, att försvaret på Gotland bringas i ett bättre skick än det, hvari det för närvarande befinnes, och att med ordnandet deraf ej må anstå i afvaktan på lösningen af den nämnda frågan om båtsmanshållet, i synnerhet som genom den af mig föreslagna organisationen af nationalbeväringen bördan för öns invånare skulle lättas på samma gång försvaret i verkligheten vunne i styrka.
Jag vill här i afseende å nämnda förslag erinra, att, då enligt detsamma de värnpligtige på Gotland ej skulle tjenstgöra utom ön, häraf måste följa, att någon inskrifning af desse värnpligtige till tjenstgöring vid flottan ej skulle ifrågakomma.
De af kommunerna på Gotland utsedda ombuden hafva, såsom förut nämnts, med öfvervägande majoritet i hufvudsak gillat den ifrågasatta omorganisationen. De förändringar, som af flertalet föreslagits, skulle icke leda till inskränkning i mitt förslag, vare sig beträffande de värnpligtiga årsklassernas antal eller de värnpligtiges utbildningstid. I betraktande häraf och med fäst afseende på de fördelar, som äfven med godkännande af de omförmälda modifikationerna otvifvelaktigt stå att. vinna, nemligen för öns värnpligtige att få fullgöra sina vapenöfningar på 3 år i stället för, såsom nu är fallet, 11 år, och att dervid med hänsyn till beklädnad, underhåll, aflöning och inqvartering vinna fullständig likställighet med fastlandets värnpligtige, samt i militäriskt hänseende derutinnan att öfningarne blifva mera ändamålsenligt ordnade och försvaret derigenom mera effektivt, anser jag mig böra förorda, att ofvan berörda, af mig uppgjorda förslag med de vid sammanträdena med ombud för Gotlands kommuner af flertalet begärda ändringar må vinna Eders Kongl. Majrts gillande.
7 Kongl. Maj-.ts Nåd. Proposition N:o 12.
Bifalles detta, skulle således äfven å invånarne på Gotland komma att från och med år 1887 tillämpas värnpligtslagen den 5 Juni 1885, dock tills vidare med den olikhet,
att någon inskrifning af värnpligtige i flottan ej på Gotland eger rum;
samt att hvad för öfrigt i de här efteråt angifna paragrafer af värnpligtslagen är för riket i allmänhet stadgadt, skall för Gotland gälla med de förändringar, som här nedan för hvarje paragraf sägs:
§ 1. Värnpligten för invånare på Gotland inträder vid början af det kalenderår, under hvilket han fyller nitton år, och fortfar till och med det, under hvilket han fyller trettioåtta år.
§ 3. .Tjenstetiden i beväringen är tolf år, hvaraf sex år i första och sex år i andra uppbådet.
§ 5. Värnpligtig är skyldig att inställa sig till inskrifning det år, han fyller nitton år. Från början af detta år beräknas hans tjenstetid i beväringen i alla sådana fall, då för värnpligtige i allmänhet tjenstetiden i beväringen enligt gällande bestämmelser skolat beräknas från början af det år, hvarunder värnpligten inträdt.
§ G- Värnpligtig, som före det år, värnpligten inträder, blifvit inskrifven, tillhör beväringen intilldess tolf år förflutit från och med det år, då han fyllde nitton år.
§ 13. Inskrifning förrättas med de värnpligtige, som under året fylla nitton år, samt med de äldre värnpligtige, hvilka vid föregående inskrifningsförrättningar bort vara tillstädes men uteblifvit eller vid sådan förrättning erhållit uppskof med inskrifning.
§ 16. Förefinnes sådan anledning till befrielse, hvarom i § 16 förmäles, ännu vid inskrifningsförrättningen det år, under hvilket den värnpligtige fyller sitt tjuguandra lefnadsår, frikallas han under fredstid från värnpligtens fullgörande i beväringen.
§ 21 inom. 1. Värnpligtig är, sedan han blifvit inskrifven, skyldig att för sin utbildning tjenstgöra under fredstid i femtiofyra dagar, hvilken tjenstgöring skall fullgöras med trettio dagar under det första, med tolf dagar under det andra och med tolf dagar under det tredje året.
mom. 2 b. Värnpligtig, som styrker att han vid ingången af det åi', då lian fyller nitton år, varit vid sjömanshus inskrifven minst fyra år och deraf under minst tolf månader haft anställning i utrikes sjöfart, befrias från öfning i fredstid men vare, för åtnjutandet af sådan befrielse, under hela sin värnpligtstid skyldig att i händelse af krig förrätta den tjenstgöring, som för försvaret af Gotland kan blifva honom ålagd.
§ 28. Då beväringen på Gotland till tjenstgöring inkallas, må
8 Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 12.
det andra uppbådet icke uppfordras, förr än första uppbådet från hela ön blifvit inkalladt. Såväl under fred som i krigstid skall beväriugen på Gotland vara befriad från tjenstgöring utom öns område.
§ 34. Den, som innehaft anställning vid härens eller flottans stam under minst två år, anses hafva fullgjort sin beväringsöfning, men skall efter erhållet afsked tillhöra beväringens första uppbåd till och med det kalenderår, under hvilket han fyller trettio år.
§ 37. Landstormen må icke föras utom Gotland.
§ 49. De i fråga om Gotlands nationalbeväring tidigare gifna bestämmelser skola, så vidt de strida mot ofvan föreslagna stadganden, från ingången af år 1887 upphöra att gälla.
§ 52. Denna § skall i afseende å de värnpligtige på Gotland ej ega tillämpning.
För att emellertid värnpligtslagen af den 5 Juni 1885 med de nu anförda förändringarna må kunna tillämpas äfven på Gotland och sålunda en förbättrad organisation af Gotlands försvarsärende skall komma till stånd, erfordras ändring medelst Konungens och Riksdagens sammanstämmande beslut af § 53 i värnpligtslagen, hvilken innehåller, att denna lag icke har tillämpning å invånarne på Gotland utan att desse skola tills vidare på förut öfligt sätt fullgöra sina skyldigheter i afseende å öns försvar.
Jag får derföre hemställa, att Eders Kongl. Maj:t, med gillande af det utaf mig nu förordade förslag till förändrad anordning af försvarsväsendet på Gotland, täcktes föreslå Riksdagen att antaga eu förordning angående följande förändrade lydelse af § 53 i värnpligtslagen:
r§ 53.
Denna lag skall å invånarne på Gotland tills vidare tillämpas med den olikhet i afseende å tiden och sättet för värnpligtens fullgörande:
a) att värnpligten för invånare på Gotland inträder vid början af det kalenderår, under hvilket han fyller nitton år, och fortfar till och med det, under hvilket han fyller trettioåtta år;
b) att tjenstetiden i beväringen är tolf år, hvaraf sex år i första och sex år i andra uppbådet;
c) att den värnpligtige är, sedan han blifvit inskrifven, skyldig
9 Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 12.
att för sin utbildning tjenstgöra under fredstid i femtiofyra dagar, hvilken tjenstgöring från och med år 1887 skall af vederbörande årsklasser fullgöras med trettio dagar under det första, med tolf dagar under det andra och med tolf dagar under det tredje året;
d) att då beväringen jemlikt § 28 till tjenstgöring inkallas, det andra uppbådet icke skall uppfordras förr än första uppbådet från hela ön blifvit inkalladt, samt att såväl under fred som i krigstid de värnpligtige på Gotland skola vara befriade från tjenstgöring utom öns område.
Der för tillämpning af de i denna paragraf gifna särskilda föreskrifter rörande värnpligtens utgörande å Gotland erfordras undantag i ett eller annat hänseende från öfriga i denna lag gifna bestämmelser eger Konungen derom förordna.»
På tillstyrkan af Statsrådets öfrige ledamöter täcktes Hans Maj:t Konungen bifalla hvad departementschefen sålunda hemstält; och skulle propositionen till Riksdagen aflåtas af innehåll bilagan vid detta protokoll utvisar.
Ex protocollo: O. E. Pauli.
Bill. till itiksd. Prof. 1886,