an¬ gående rättighet för Justitierådet Claes Albert Lindhagen till fyllnadspension å allmänna indragning sstaten

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 38.

19 N:o 38.

Ank. till Riksd. Kansli den 17 April 1886, kl. 7 e. in.

Kongl. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen, angående rättighet för Justitierådet Claes Albert Lindhagen till fyllnadspension å allmänna indragning sstaten; gifven Stockholms Slott den 13 April 1886.

Under åberopande af bilagda utdrag af statsrådsprotokollet för denna dag, vill Kong]. Maj:t härmed föreslå Riksdagen att medgifva, att Justitierådet Claes Albert Lindhagen må från och med månaden näst efter den, i hvilken han med pension från Civilstatens pensionsinrättning afgår från justitierådsembetet, under sin återstående lifstid å allmänna indragningsstaten uppbära en fyllnadspension till så stort belopp, att detta tillhopa med pensionen från nämnda inrättning utgör åtta tusen kronor, eller fem tusen sex hundra kronor.

Kongl. Maj:t förblifver Riksdagen med all Kongl. nåd och ynnest städse välbevågen.

OSCAR.

Nils von Steyern.

20 Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 38.

Utdrag af protokollet öfver Justitiedepartementsärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i Statsrådet å Stockholms Slott Tisdagen den 13 April 1886,

i närvaro af:

Hans Excellens Herr Statsministern Themptander.

Hans Excellens Herr Ministern för Utrikes ärendena Grefve Ehrensvård,

Statsråden: Lovén,

von Steyern,

Hammarskjöld,

Richert,

Ryding,

von Krusenstjerna,

Friherre Tamm.

Statsrådet Friherre von Otter var af sjukdom förhindrad att denna dag komma tillstädes.

Departementschefen, Statsrådet von Steyern, anmälde i underdånighet:

En af Justitierådet Claes Albert Lindhagen gjord ansökning, deri anförts, att sökanden, som i medlet af September månad sistlidna år träffats af slag med förlamning af högra sidan, ännu icke vore återstod från följderna deraf, och att, hurudan utgången än måtte blifva, det dock redan nu vore klart, att på sätt bifogadt läkarebetyg äfven innehölle, sökanden icke kunde utan fara för helsa och lif återtaga en så ansträngande befattning, som ledamotskapet i Konungens Högsta Domstol, der särdeles den dagligen återkommande föredragningen under fyra timmar utan afbrott, hvilken måste åhöras med spänd uppmärksamhet, skulle blifva för sökandens krafter alltför mycket profvande för att kunna uthärdas. Äfven om sökanden frånsåge den fara, han sjelf löpte,

21 Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 38.

vore det i allt fall med säkerhet att befara, att hans tjenstgöring skulle blifva alltför ofta afbruten, hvarigenom sökanden, snarare än att vara till nytta, skulle blifva hinderlig för arbetenas jemna och ordentliga gång. Men om det sålunda å ena sidan läge klart, att sökanden borde lemna sitt justitierådsembete, vore å andra sidan den pension, som nu kunde tillfalla honom från Civilstatens pensionsinrättning, så ringa, att den på intet sätt försloge för sökandens och hans familjs behof. Med hänsyn till dessa förhållanden hemstälde sökanden underdånigst, huruvida icke Kongl. Maj:t för undanrödjande af detta hinder för sökandens afskedstagande, täcktes göra framställning till Riksdagen om beviljande af sådant anslag, att den pension af 8,000 kronor årligen, som vid fylda 65 års ålder skulle sökanden tillkomma, måtte kunna redan nu af honom uppbäras för hans återstående lifstid, från och med månaden näst efter den, då afsked från justitierådsembetet blefve sökanden beviljadt.

Af det ansökningen bifogade, af behörig läkare utfärdade intyg inhemtades, att sökanden, som den 14 sistlidne September insjuknat uti hjernblödning med högersidig förlamning och ännu ej vore återstäld från följderna deraf, hvarken nu eller för framtiden kunde, utan öfverhängande fara för lif och helsa, återtaga och fullgöra sin tjenstgöring såsom ledamot af Högsta Domstolen; och var genom i öfrigt bifogade handlingar ådagalagdt, att sökanden vore född den 25 Juli 1823 och anstäld i statens tjenst sedan den 15 December 1849.

I afgifvet yttrande öfver ifrågavarande ansökning hade Direktionen för Civilstatens pensionsinrättning meddelat, att de i 14 § af nådiga reglementet för nämnda inrättning den 28 September 1883 stadgade vilkor för pensions erhållande väl ännu icke blifvit af sökanden fullgjorda, ity att han till inrättningens kassa erlagt årliga afgifter för allenast tjugunio år och tre månader, så att sökanden icke för närvarande vore berättigad till pension från nämnda inrättning, men att, om sökanden erlade dylika afgifter i första pensionsklassen för ytterligare nio månader med ett hundra tjugusex kronor, han blefve berättigad att från och med månaden näst efter den, hvarunder han erhölle nådigt afsked från justitierådsembetet, undfå pension för sin öfriga lifstid i första klassen af inrättningens tjenstemannapensionsfond med två tusen fyra hundra kronor om året.

Statskontoret, hvars yttrande jemväl infordrats, har, under erinran att sökanden den 4 Maj 1874 utnämnts till justitieråd, samt att lönen för justitieråd utgör 10,000 kronor och att pensionen för den afskedstagande, som är berättigad till denna förmån, skall utgå med 8,000 kronor, i underdånighet anfört, att, med afseende å innehållet af det åbe-

Bih. tiU Rihsd. Prof. 1886. 1 Sami. 1 Afd. 23 Käft.

22 Kongl. Mnj:ts Nåd. Proposition N:o 38.

ropade läkarebetyget och då det otvifvelaktigt vore för tjenstgöringen inom Högsta Domstolen synnerligt menligt, om en ledamot af domstolen under en tid af öfver två år, eller den tid, som ännu återstode, intilldess sökanden uppnått stadgad pensionsålder, skulle qvarstå vid innehafvande befattning, utan att kunna densamma utöfva, Statskontoret ansåge sig böra tillstyrka, det Kongl. Maj:t täcktes i nåder föreslå Riksdagen att medgifva, att sökanden må från och med månaden näst efter den, i hvilken han med pension från Civilstatens pensionsinrättning afgår från justitierådseinbetet, under sin återstående lifstid å allmänna indragningsstaten uppbära en årlig fyllnadspension till så stort belopp, att detta, tillhopa med pensionen från nämnda inrättning, utgör 8,000 kronor, eller 5,600 kronor.

Med afseende å hvad sålunda förekommit och under erinran att ett justitierådsembete icke kan genom vikarie uppehållas, hvadan embetet måste ligga nere, till dess sådan pension blifver sökanden beredd, att han kan från embetet afgå, hemstälde Departementschefen, att Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen, att medgifva, att Justit-ierådet Claes Albert Lindhagen må från och med månaden näst efter den, i hvilken han med pension från Civilstatens pensionsinrättning afgår från justitierådsembetet, under sin återstående lifstid å allmänna indragningsstaten uppbära en årlig fyllnadspension till belopp af fem tusen sex hundra kronor.

Till denna, af Statsrådets öfriga ledamöter biträdda hemställan täcktes Hans Maj:t Konungen lemna bifall.

Ex protocollo

Th. Wilh. Malm.

Stockholm, Ivar Hseggströms boktryckeri, 1886.