rörande försälj¬ ning af åtskilliga kronans jordområden i Malmö m. m.
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 19.
1 N:o 19.
Kongl. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen, rörande försäljning af åtskilliga kronans jordområden i Malmö m. m.; gifven Stockholms slott den 1 februari 1889.
Med åberopande af bilagda utdrag af protokollet öfver landtförsvarsärenden, vill Kongl. Maj:t härmed föreslå Riksdagen att medgifva:
att ej mindre Kronprinsens husarregementes nuvarande kasern, stall- och ridhus samt vakt- och sjukhusbyggnader med tillhörande tomter, än äfven öfriga i ofvanberörda statsrådsprotokoll omförmälda, med grön färg å en vid samma protokoll fogad karta utmärkta, kronan tillhöriga områden i Malmö stad må, med undantag endast af de med bokstäfverna A och A 1 å kartan betecknade, invid citadellets inre vallgraf belägna egofigurer, mot 498,000 kronor och de öfriga vilkor, som i Malmö stadsfullmägtiges skrifvelse den 7 mars 1887 finnas närmare angifna, till Malmö stad under full eganderätt upplåtas;
att i köpslutet må anses inbegripna jemväl sådana möjligen icke särskild! omnämnda delar af den egentliga stadens fästningsverk å norra fronten, norra glacisen samt bastionerna Nyköping och Norrköping, som enligt 1805 års raseringsplan blifvit Kongl. Magt och kronan förbehållna och icke sedermera med full eganderätt afträdts, äfvensom samtliga de försålda områdena tillhörande kanaler och grefvar;
att, vid bifall härtill, dels den kronan tillhöriga s. k. Engeströmska lyckan vid Malmö må begagnas till byggnadsplats för nytt kasernetablissement för Kronprinsens husarregemente med rätt för Kongl. Maj:t att vidtaga sådana smärre utbyten af de lyckan tillhöriga egoområden, som för att bringa det blifvande etablissementet i omedelbar beröring med den invid ^detsamma af Malmö stad anlagda väg kunna Bill. till Biksd. Prat. 1889. 1 Smil. 1 Afd. 12 Höft. 1
2 Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 19.
erfordras, dels den af Malmö stad erhållna köpeskilling äfvensom af reservationerna å anslaget till kavalleriet en summa af 102,000 kronor må med tillsammans sexhundratusen kronor användas för uppförande å nämnda byggnadsplats af ett sådant etablissement.
De till ärendet hörande handlingar skola Riksdagens vederbörande utskott tillhandahållas; och Kongl. Maj:t förblifver Riksdagen med all kongl. nåd och ynnest städse välbevågen.
OSCAR.
Hj. Palmstierna.
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 19.
3 Utdrag af 'protokollet öfver landtförsvarsärenden, hållet inför Hans May.t Konungen uti statsrådet å Stockholms slott den 1 februari 1889.
N ärvarande:
Hans excellens herr statsministern friherre Bildt,
Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena grefve Ehrensvård,
Statsråden: herr Lovén,
friherre von Otter, von Krusenstjerna,
Wennerberg, friherre Palmstierna, friherre von Essen,
Örbom,
friherre Akerhielm.
1:o.
Efter gemensam öfverläggning med cheferne för justitie- och finansdepartementen anförde departementschefen, statsrådet friherre Palmstierna:
»Frågan om uppförande af nytt kasernetablissement åt den i Malmö förlagda afdelning af Kronprinsens husarregemente har sedan lång tid tillbaka stått på dagordningen. Den nuvarande kaserntomten blef för att underlätta Malmö stads inqvarteringsbesvär år 1835 inköpt för en summa af 26,666 rdr 32 sk. banko, dervid dock de båda i norr och vester liggande stallbyggnaderna ingingo i köpet. Sedan kronan blifvit egare af tomten, uppfördes under femtiotalet å densamma eu kasernbyggnad och en ytterligare stallbyggnad. Dessutom höra till
4 Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 19.
-etablissementet, förutom ett i senare tider uppfördt skostall med smedja, ridhus och sjukhus, af hvilka dock ridhuset är beläget å det staden tillhöriga Drottningtorget och sjukhuset på en kronan tillhörig särskild tomt invid norra hamnkanalen.
Etablissementet befans redan år 1865 för trångt, hvadan arméförvaltningen, sedan chefen för regementet uti ett nämnda år till Kongl. Maj:t ingifvet underdånigt memorial framhållit de brister, som vidhäftade regementets dåvarande etablissement så väl i Malmö som i Helsingborg och Engelholm, uti sitt deröfver afgifna underdåniga utlåtande föreslog att, hvad Malmö anginge, den öfverklagade bristen på utrymme skulle afhjelpas derigenom att till kaserntomtens utvidgning inköptes den öster om etablissementet belägna, enskild person tillhöriga s. k. Gaddska tomten, hvilken tillsammans med kronotomten bildar det vid hörnet af norra och östra hamnkanalerna belägna qvarter. Det Riksdagen understälda förslag härom vann emellertid ej dess bifall, hvadan frågan tills vidare förföll.
År 1874 upptogs den på nytt af regementschefen, men hans framställning medförde, på grund af den då påtänkta förändrade armeorganisationen, som möjligen kunde föranleda regementets förflyttning, intet annat resultat än uppförandet bredvid kasernbyggnaden af ofvannämnda skostall med smedja.
Någon framställning om etablissement^ utvidgning eller ombyggnad förekom derefter icke förr än år 1883, då i chefens för fortifikationen nedannämnda underdåniga memorial uppslag gafs till frågans lösning på nu föreliggande sätt. Riksdagens revisorer hade dock under tiden genom delegerade besökt etablissementet och för sin del gjort erinringar om det skick, hvari detsamma befann sig. Deras till 1884 års Riksdag afgifna berättelse om af dem verkstäld granskning af statsverkets tillstånd, styrelse och förvaltning under år 1881 innehåller i detta afseende, att kasernens utrymme är så inskränkt, att endast omkring 40 man af hvarje sqvadron kan derinom beredas bostad; att rustkamrarne äro belägna i vindsvåningarne öfver stallarne, hvarigenom nersedlarne utsättas för stallångornas skadliga inflytande; att sqvadronschefernes och rustkammarunderofficerarnes expeditioner äro inrymda i rustkamrarne, hvarest eldstäder icke finnas, och der således de vidlyftiga skrifgöromålen vintertiden icke kunna i god ordning försiggå; att köket, beläget i kasernbyggnaden under markens yta, ej lemnar aflopp för ångan, hvilken deremot intränger i byggnaden; att vaktrummen för underbefäl och manskap, belägna i samma jordvåning, äro genomträngda af fukt, hvilket jemväl är förhållandet med arrestrummen, deribland i synnerhet det för sträng arrest afsedda, enligt hvad revi-
5 Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 19.
sorerne vitsorda, är af särdeles olämplig beskaffenhet; samt att samtliga kasern- och stallbyggnader äfven i öfrigt äro synnerligen oändamålsenliga och delvis förfallna.
Äfven arméförvaltningen, som afgaf utlåtande öfver revisorernes berörda berättelse, instämde i revisorernes uttalande, dervid särskildt åberopande en af fortifikationsbefälhafvaren i Skåne afgifven embetspromemoria, af hvilken i detta ämne ytterligare inhemtas, bland annat, att kasernbyggnaden, som uppfördes på en tid då man beräknade, att endast 40 man per sqvadron skulle vara i tjenstgöring emellan mötena, från början afsågs att rymma allenast 120 man; att äfven med denna styrka det reglementerade utrymmet af 570 kubikfot per man icke uppnås; att i kasernen saknas tvättrum, puts- och torkrum, dagrum, korridorer, handrustkammare, lektionsrum samt utrymme för de expeditionshafvande fanjunkarne, chefsexpedition och förvaltningsdirektionen; att matinrättningens lokaler äro alldeles otillräckliga och icke lemna rum för halfva den garnisonerade styrkan att äta samtidigt; att exercis-‘och gymnastikrum saknas; samt slutligen att de båda stallbyggnader, som förefunnos å tomten då kronan inköpte densamma och hvilka uppförts i utfylda fästningsgrafvar, äro så till materialier som byggnadssätt synnerligen oändamålsenliga och i det närmaste fallfärdiga.
Behofvet af ett nytt etablissement synes alltså oafvisligt; men äfven efter det genom Malmö stads nedan omförmälda anbud att inköpa åtskilliga kronan tillhöriga, i Malmö belägna jordområden, som vid nytt kasernetablissements uppförande komma att delvis sakna användande, utsigter öppnades att kunna med jemförelsevis obetydliga tillskott från statens sida få ett alldeles nytt etablissement till stånd, har dock det nära samband, denna fråga eger med det å bane bragta förslaget om svenska kavalleriets omorganisation, föranledt, att det definitiva afgörandet deraf undanskjuta i afvaktan på de beslut, krigsstyrelsen kunde komma att fatta rörande nyssuämda förslag. Sedan Eders Kongl. Maj:t den 12 sistlidne januari, på min föredragning, beslutat att till Riksdagen aflåta nådig proposition om kavalleriets omorganisation, har jemväl detta hinder för frågans lösande undanröjts, så att saken nu är i det skick, att den kan underställas Eders Kongl. Maj:ts pröfning.
Med hänsigt till frågans omfattning och den vidlyftiga behandling, den undergått hos vederbörande förvaltningsmyndigheter, beder jag att få låta redogörelsen för densamma sönderfalla i två hufvudafdelningar, den ena omfattande frågan om platsen för det nya etablissementet och de åtgärder, som vidtagits i syfte att på fördelaktigaste sätt för kronan afyttra ofvannämnda kronan tillhöriga jordområden i
6 Kongl. Maj:ts Nåd. Fr oposition N:o 19.
Malmö, och den andra upptagande de olika förslag till nytt kasernetablissement, som tid efter annan uppgjorts.
I. Uti embetsskrifvelse den 22 oktober 1883 fäste chefen för fortifikationen dåvarande statsrådets och chefens för landtförsvaret uppmärksamhet på de brister och olägenheter, som vidlådde husaretablissementet i Malmö och hvilka, oaktadt de ej ringa kostnader, som under de senare åren blifvit på både kasernen och stallarne nedlagda, enligt chefens för fortifikationen åsigt snarare till- än aftagit. En hufvudsaklig svårighet, som ditintills hindrat frågans vidare behandling, hade emellertid legat deruti, att någon för etablissementet passande tomt icke funnits att tillgå för måttligt pris. Uti den å bilagda karta med bokstäfverna E. L. utmärkta egolott, Engeströmska lyckan kallad, ansåg chefen för fortifikationen en sådan vara funnen. Innefattande en areal af omkring 9 tunnland, erbjöde den fullt tillräckligt utrymme för etablissementet, hvars gård borde blifva stor nog för att lemna ersättning för det nuvarande så kallade fotexercisfältet öster om staden. Dess läge vore högre än de framför liggande vattensjuka så kallade fortifikations- och kommendantsängarne. Dess afstånd från den bebyggda staden utgjorde mindre än 1000 meter, då en föreslagen väg öfver Hästhagen blefve utförd; ett jernvägsspår berörde dess ena hörn och underlättade således alla transporter; och slutligen vore regementets exercisfält beläget ej långt ifrån och i hvarje fall betydligt närmare det föreslagna nya etablissementet än det gamla.
Med uppgift tillika å de fastigheter och tomter i Malmö, som kronan skulle kunua afyttra i ändamål att med försäljningssumman underlätta det nya etablissementets uppbyggande, ansåg sig chefen för fortifikationen derför böra inhemta departementschefens föreskrift, huru vida den föreslagna tomten kunde anses passande samt om de uppräknade tomterna borde föreslås till försäljning.
Departementschefen, som inhemtat att den till byggnadsplats föreslagna tomten vore hospitalsjord, infordrade med anledning häraf domänstyrelsens yttrande, huru vida och under hvilka vilkor egolotten kunde för omförmälda ändamål till landtförsvaret upplåtas. I sitt den 7 december 1883 afgifna utlåtande upplyste domänstyrelsen, att ifrågavarande lägenhet genom serafimerordensgillets kontrakt den 28 september 1865 utarrenderats till Anders Pettersson för en tid af 30 år från midfastan 1866 emot dels ett årligt arrende af 183 kubikfot 4,8 6 kannor spanmål, hälften råg och hälften korn, motsvarande för arrendeåret 1882 till 1883, efter spanmålens förvandlande i penningar enligt arrendekontraktets bestämmelse, 471 kronor 55 öre, dels en vid tillträdet erlagd städja af 2,094 kronor; att bemälde Anders Petterssons
7 Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition No 19.
sterbhusdelegare i skriftlig, handlingarne bilagd utfästelse förbundit sig att när så påfordrades till kronan afträda ifrågavarande mark emot erhållande af eu kontant ersättning af 500 kronor årligen, att lyftas vid hvarje arrendeårs slut, och åtagande derjemte å kronans sida att efter gode mäns värdering ersätta vid afträdandet af marken derå möjligen befintlig gröda, så framt icke tillsägelse om afträdandet skett innan marken blifvit besådd; att magistraten i Malmö och tillförordnade domänintendenten i Malmöhus län uti infordrade utlåtanden meddelat, att lägenheten, som under arrendetiden minskats med 1 qvadratref, exproprierad för Malmö—Ystad jern vägs behof, numera innehölle 50 qvadratref 32,7 5 qvadratstänger, äfvensom förklarat, att de, med fäst afseende å ej mindre jordens lämplighet för trädgårdsskötsel på grund af dess läge intill Malmö stad än äfven beloppet af det vid arrendets tillträdande af Anders Pettersson erlagda städjekapitalet, ansåge sterbhusdelegarnes omförmälda anspråk på ersättning för arrendets afträdande icke vara för högt, samt att Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande i Malmöhus län, som jemväl afgifvit utlåtande i ämnet, med instämmande i magistratens och t. f. domänintendentens yttranden, derjemte uttalat den öfvertygelse, att, om kronan skulle inköpa för ändamålet passande jord, priset skulle ställa sig så högt, att den utgift kronan finge vidkännas genom att utlösa arrendatorn och genom mistningen af årliga arrendeafgiften för lägenheten blefve en obetydlighet i förhållande till räntan å den inköpta jordens handelsvärde; och hade domänstyrelsen för egen del ej något att erinra mot lägenhetens användande för det nu ifrågasatta ändamålet, för den händelse Eders Kongl. Maj:t skulle finna de af lägenhetens innehafvare uppstälda vilkor för arrendets afträdande vara antagliga.
Sedan domänstyrelsens yttrande afgifvits, anbefaldes chefen för fortifikationen bland annat att låta undersöka byggnadsgrunden å den s. k. Engeströmska lyckan. Resultatet af denna undersökning föreligger i chefens för fortifikationen underdåniga utlåtande den 30 mars 1885. Marken derstädes utgör, enligt detsamma, en naturlig formation af olika lerlager, egande i sig sjelf god bärighet, men har olägenheten att lida af grundvatten, som till eu del uppmjukar leran. Att alldeles aflägsna detta vatten låter sig, enligt hvad chefen för fortifikationen anmäler, icke göra till följd af markens ringa höjd öfver hafvet. Genom att leda grundvattnet till ett i citadellgrafven utmynnande dike kan man dock sänka det till ett djup, som chefen för fortifikationen finner tillräckligt, helst de byggnader, som komma att uppföras derstädes, i allmänhet icke skola förses med källare och dessa, der de måste anordnas, ganska väl kunna delvis läggas ofvan jord. Enligt
8 Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 19.
hvad chefen för fortifikationen upplyste, hade också erfarne byggmästare i Malmö, som tagit platsen i betraktande, förklarat det icke vara förenadt med någon risk att bygga på denna grund, så mycket mindre som grundläggningen i alla fall måste göras med beton, af orsak att gråsten icke finnes att tillgå i trakten af Malmö. Chefen för fortifikationen ansåg alltså, att, om Engeströmska lyckan dränerades, inga betänkligheter mötte mot dess användande för ifrågavarande ändamål. Ett särskildt företräde funne chefen för fortifikationen denna byggnadsplats besitta deruti, att den efter all anledning ej löper fara att blifva kringbyggd, då den närbelägna Hästhagen endast under förutsättning att den betydligt höjes, lämpar sig för bebyggande, och sålunda antagligen kommer att utläggas till plantering.
Deremot ansåg chefen för fortifikationen nödigt att, ehuru Engeströmska lyckan lemnade tillräcklig plats för samtliga byggnader, som kunna komma att i och för husaretablissementet erfordras, dertill dock lades en del af Hästhagen, åtminstone det stycke, som ligger emellan lyckan, dess utdragna södra gränslinie, ett å kartan angifvet, under jernvägen framgående afloppsdike samt jern vägen. Härigenom skulle beredas behöflig! utrymme framför byggnaderna äfvensom tillfälle att dit inleda ett jernvägsspår, till besparing ej mindre för sjelfva byggnadsarbetena än ock sedermera för leverans af fourage in. m., samt slutligen full säkerhet att inga enskilda byggnader komma till stånd emellan etablissementet och jernvägen.
Redogörelsen för det sätt, hvarpå chefen för fortifikationen tänkt sig att kronan skulle förvärfva detta område, torde få göras i sammanhang med framställningen af den tilltänkta afyttringen utaf åtskilliga kronans tomter i Malmö.
Denna sistnämnda fråga om afyttring till Malmö stad af åtskilliga derstädes belägna, kronan tillhöriga tomter har gifvit anledning till långvariga underhandlingar med stadsmyndigheterna i Malmö.
I sin ofvannämnda underdåniga skrifvelse redogjorde chefen för fortifikationen för de så beskaffade områden, som enligt hans åsigt kunde komma i fråga till afyttring; varande dessa områden, som å bilagda karta äro utmärkta med grönt, följande:
l:o) Nuvarande kasernområdet, å kartan betecknad med bokstafven M;
2:6) Fotexercisfältet öster om staden;
9 Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 19.
3:o) Fortifikations- och kommendantsängarne utanför citadeliet, å kartan betecknade med F. t. T. XII och XX;
4:o) Circa hälften af arealen emellan citadellets yttre och inre grafvar, å kartan betecknad med bokstafven C;
5:o) Fyra norra kurtiner af gamla fästningen, som undantogos vid upprättandet af raseringskontraktet 1805, å kartan betecknade med II, III, IV och V;
6:o) f. d. norra frontens glacis, vester om gamla hamnen till citadeliet, å kartan betecknad med I, VI och VII;
7:o) Den s. k. Björkmanska tomten inuti staden, å kartan betecknad med bokstafven B; samt
8:o) Eu bit af bastionen Nyköping, å kartan betecknad med bokstäfverna a, b, c, d och h.
Områdena jemte derå uppförda byggnader, för Indika närmare redogöres i fortifikationsbefälhafvarens i Skåne bilagda promemoria, blefvo i enlighet med dåvarande statsrådets och chefens för landtförsvarsdepartementet föreskrift genom fortifikationsbefälhafvarens försorg värderade af förste landtmätaren i Malmöhus län och 2 byggmästare.
Värderingsinstrumentet, som jemväl här bifogas, upptager värdet å nuvarande kasernetablissementet med ridhus samt sjukhus och vaktbyggnad äfvensom å fotexercisfältet, fortifikations- och kommendantsängarne samt citadellets mark med eu derstädes uppförd qvarn till sammanlagdt 424,000 kronor. A öfrige områden, deri inberäknad den s. k. slottsplatsgatan, som utöfver de af chefen för fortifikationen angifna områden upptages i fortifikationsbefälhafvarens promemoria, ansåge värderingsmännen sig ej böra sätta några värden, då nyttjanderätten till dem redan afhändts kronan och den fördel, vederbörande nyttjanderättsinnehafvare kunde anses hemta deraf att nämnda rätt ombyttes till full eganderätt, funnes lämpligen böra utgöra föremål för särskilda underhandlingar emellan kronan och nyttjanderättsinnehafvarne.
Sedan detta värderingsinstrument inkommit, anmodade fortifikationsbefälhafvaren i Skåne, likaledes enligt honom på grund af dåvarande statsrådets och chefens för landtförsvarsdepartementet befallning genom chefen för fortifikationen meddelad föreskrift, uti skrifvelse den 20 juni 1884 stadsfullmägtige i Malmö att afgifva yttrande, i hvad mån Malmö stad kunde vara villig att inlösa ifrågavarande tomter och jordar m. m. samt i öfrigt bidraga till bestridande af kostnaderna för uppförande i Malmö af nytt kasernetablissement; och blef frågan af stadsfullmägtige öfverlemnad till utredning af särskildt utsedde komiterade.
I sitt med anledning deraf afgifna utlåtande förklarade komiterade sig anse nödigt, att staden utöfver den i värderingsinstrumentet upp- Bill. till Riksd. Frot. 1889. 1 Sand. 1 Afd. 12 Höft. 2
10 Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 19.
tagna andel af citadellets emellan inre vallgrafvarne belägna mark sökte förvärfva sig de med E och G å kartan betecknade områden äfvensom för beredande af lättare tillträde till ifrågavarande områden en 40 fot bred remsa af länscellfängelsets trädgård långs yttre fästningsgrafven från bron vid cellfängelset, hvarjemte komiterade i öfrigt hemstälde, att då förutom de årliga afgifter till kronan, som omnämnas i fortifikationsbefälhafvarens promemoria, staden hade att erlägga en del afgifter för områden, hvilka blifvit med full eganderätt till densamma af kronan öfverlåtne, staden nu måtte, i sammanhang med frågan om förvärfvande af eganderätt till ofvanomförmälda byggnader och områden, söka att genom kapitalisering efter fem procent vinna befrielse från nämnda afgifter.
Enligt komiterades utredning voro dessa följande:
a) på grund af nådiga brefvet den 14 november 1854 och kompromissbeslut den 21 mars 1855 erlägges årligen för den å kartan med XV betecknade andel af bastionen Nyköping till arméförvaltningen 6 kronor samt för de med XVI och XVII utmärkta delar af samma bastion till fortifikationens besparingskassa 14 kronor;
b) jemlik! samma bref och kompromissbeslut erlägges för tvenne till utvidgning af gamla begrafningsplatsen använda jordstycken, å kartan betecknade med XIII och XIV, årligen till arméförvaltningen 100 kronor; och
c) enligt kongl. brefvet den 5 oktober 1877 och öfverlåtelsehandling den 23 april 1878 har staden att för de med XIX och a betecknade andelarne af bastionen Nyköping till fortifikationens besparingskassa erlägga en årlig afgäld af 122 kronor.
Dessutom har staden genom kongl. brefvet den 25 februari 1848, vid förvärfvande af eganderätten till det med VIII betecknade området af norra glacisen, fått sig ålagd skyldighet att tillhandahålla tjenlig plats för garnisonens skjutöfningar, och hemstälde komiterade att staden jemväl måtte söka befrielse från denna skyldighet.
Stadsfullmägtige godkände dessa komiterades framställningar och hade ej heller annan erinran att göra mot den af de utsedde värderingsrnännen anstälda värdering, än att de ansågo kaserntomten icke kunna uppskattas till högre värde än 2 kronor per qvadratfot.
I sin skrifvelse till fortifikationsbefälhafvaren den 15 december 1884, som utgjorde svar å dennes ofvannämnda skrifvelse den 20 juni samma år, förklarade de sig alltså anse värdet af meranämnda tomter och byggnader m. m. böra beräknas på följande sätt:
Husaretablissementets tomt ......................................... kronor 135,552: —
Byggnaderna derstädes.................................................. „ 18,230: 2 8
Transport kronor 153,791: 28
11 Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 19.
Transport kronor
Ridhusbyggnaden..............................................................
Sjukhus- och vakt byggnaden......................................
Fotexercisfältet................................................................
Fortifikations- och kommendantsängarne..................
De å kartan med C, E och G betecknade andelar af citadellets mark med slottsqvarnbvggnaden jemte en 40 fot bred remsa af cellfängelsets trädgård ..................................................................
Den för östra delen af f. d. bastionen Nyköping till fortifikationens besparingskassa utgående afgift af 38 kronor efter 5 procent kapitali-
sering till ...........................................................................
Afgiften till samma kassa för den med VI betecknade delen af norra glacisen 15 kronor till „ Afgiften till samma kassa för den med VII betecknade andel af nämnda glacis 20 kronor till ,, Den för den s. k. Björkmanska tomten till
arméförvaltningen utgående afgift 37 öre till ...... ,,
Afgiften till arméförvaltningen för det å kartan med XV betecknade område 6 kronor till...... ,,
Den till fortifikationens besparingskassa för de med XVI och XVII utmärkta områdena utgående afgift 14 kronor till ..........................
Till arméförvaltuingen utgående 100 kronor
för områdena XII och XIV till...................................
Den för områdena XIX ab-a utgående afgift af 122 kronor, hvaraf 112 kronor till fortifikationens besparingskassa och 10 kronor till arméförvaltningen .............................................................................
153,791: 28 5,000
37,000: —
760: — 300: — 400: — 7: 40 120: —
280: •— 2,000: —
2,440: —
Summa kronor 366,098: 6 8.
De fyra norra kurtinerna, som å kartan betecknas med II, III, IV och V, den med I utmärkta andelen af norra glacisen samt slottsplatsgatan äfvensom området öster om sjukhuset, hvilka jordlotter af staden disponeras utan att afgift derför erlägges, ansågo deremot stadsfullmägtige icke kunna asättas något bestämdt värde, ehuruväl de medgåfvo, att det kunde förtjena någon uppoffring från stadens sida att få de sväfvande rättsförhållandena rörande äfven dessa områden slutligen ordnade.
12 Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 19.
För att emellertid så mycket som möjligt bidraga till att kasernetablissementet blefve förlagdt till Malmö, förklarade stadsfullmägtige, med erinran, att af den beräknade värdesumman 3,980 kronor, som de ansågo kunna afrundas till 4,000 kronor, skulle tillgodokomma fortifikationens besparingskassa och återstoden kronan, det de voro villige höja den kronan direkt tillfallande lösesumma till 400,000 kronor och att dessutom låta anlägga och bekosta eu väg öfver Hästhagen till den föreslagna platsen för det nya etablissementet, hvilken väganläggning af stadsfullmägtige beräknades kosta 40,000 kronor eller eventuel^ derest lägenheten Davidshall, som läge i sträckningen af densamma, komme att exproprieras, till 60,000 kronor.
Slutligen erbjödo sig äfven stadsfullmägtige att afstå den emellan Engeströmska lyckan och Malmö—Ystads jernväg belägna andel af Hästhagen mot samma pris, som i värderingsinstrumentet åsatts fortifikations- och kommendantsängarne, eller 2,000 kronor per tunnland, allt dock under förutsättning dels att tre sqvadroner af regementet jemte dess chefsexpedition och förvaltningsdirektion fortfarande blefvo förlagda i Malmö och att etablissement för dessa sqvadroner blefve å Engeströmska lyckan uppfördt, dels ock att staden tillerkändes full eganderätt till alla ofvan omförmälda, i skrivelser! särskild! uppräknade byggnader, tomter och jordområden, som icke redan blifvit till full ego åt staden upplåtne, jemte öfrige i skrifvelsen möjligen icke omnämnda delar af den egentliga stadens fästningsverk å norra fronten, norra glacisen samt bastionerna Nyköping och Norrköping med dertill hörande kanaler och grafvar samt för framtiden befriades ej mindre från alla de afgifter, för hvilka ersättning blifvit i lösesumman inberäknad, än äfven från skyldigheten att tillhandahålla plats för garnisonens skjutöfningar.
Stadsfullmägtiges underdåniga skrifvelse öfverlemnades den 30 mars 1885 till Eders Kongl. Maj:t af chefen för fortifikationen, som dervid tillika yttrade sig öfver antagligheten af detta stadsfullmägtiges anbud. Mot de af värderingsmännen åsätta värden å kronans tomter, hvilka utom hvad anginge värdet å kaserntomten af stadsfullmägtige godkändes, funne chefen för fortifikationen någon erinran från kronans sida icke vara att göra. Det kunde tyckas, yttrade han, som om 2,000 kronor per tunnland för kommendants- och fortifikationsängarne icke vore mycket, då bekant vore, att ännu högre pris villigt betalades i stadens omedelbara närhet, men ifrågavarande ängar hade ej så stort värde, såsom varande mycket lågländta, delvis sänka samt bildande smala långsträckta egofigurer långs yttre kanterna af fästningsgrafvarne, hvilka utgjorde afloppskanaler för stadens orenlighet. För att de
13 Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 19.
skulle kunna blifva till byggnadstomter användbara, måste stora kostnader nedläggas på deras påfyllning, grafvarnes reglering samt väganläggningar. Marken emellan citadellgrafvarne, som utgjordes af utplanerade bastioner och kurtiner i det gamla citadellet, läge deremot högre och sundare och vore också värderad till 2,500 kronor per tunnland, hvilket, enligt chefens för fortifikationen åsigt, vore det lägsta pris, hvarför kronan kunde afhända sig den. För staden vore i öfrigt af vigt att komma i besittning af marken på ömse sidor om citadellgrafvarne, emedan den derigenom finge tillfälle att ordna grafvarne och afloppsväsendet, hvarefter, enligt chefens för fortifikationen åsigt, ett bebyggande af citadellmarken med enskilda hus väl kunde ifrågakomma.
Mot värderingsmännens tillvägagående att icke åsätta några värden å de tomter, till hvilka kronan redan förut åt staden afhändt sig nyttjanderätten, ansåge chefen för fortifikationen någon befogad anmärkning ej heller kunna göras. Det handlade i denna fråga, förmenade han, hufvudsakligen om att reglera ett missförhållande, så att staden fritt måtte kunna vidtaga de förändringar med sina kanaler och sitt hamnområde, som en ständigt växande trafik kräfde och fördelen deraf vore det bestämmande för värdet af dessa tomter.
Det af staden åsätta pris för Hästhagens mark ansåg chefen för fortifikationen likaledes kunna godkännas, ehuru ifrågavarande tomt ligger mera aflägsen än de kronans jordar, som blifvit värderade till enahanda belopp. Deremot syntes honom stadsfullmägtiges åtgärd att med eu tredjedel nedsätta det af värderingsmännen bestämda värde å kaserntomten vara af beskaffenhet att böra föranleda anbudets förkastande. Han medgaf emellertid, att det vore ganska svårt att bestämdt säga i hvad mån denna nedsättning kunde vara berättigad. De byggmästare, som verkstält värderingen, voro visserligen ansedda som de förste och mest erfarne i dylika frågor. Vid bestämmandet af värdet å kaserntomten hade de emellertid tagit i betraktande, att möjligen några af de derstädes uppförda byggnader, af hvilka särskilt kasernen vore i jemförelsevis godt skick, kunde bibehållas; hvaremot stadsfullmägtige tydligen mera tänkt på tomtens värde, sedan alla byggnaderna blifvit nedrifna. Etablissementet hade vidare ett fördelaktigt läge vid öppet torg och östra hamnkanalen, men brist på byggnadstomter rådde ej i Malmö och det syntes, som om rörelsen hade benägenhet att draga sig från östra till vestra delarne af staden.
Å andra sidan borde dock erinras, att staden icke velat erbjuda något i aflösen för den inqvarteringsbörda, som ålåge staden i följd af bristande kasernutrymme och hvilken, såsom, enligt komiterades ut-
14 Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 19.
redning, medförande en årlig utgift för staden af 4,632 kronor, kapitaliserad efter fem procent, motsvarade ett belopp af 92,640 kronor.
Då denna chefens för fortifikationen skrifvelse inkom hade emellertid arbetena för upprättande af förslag till förändrad organisation af kavalleriet tagit sin början, dervid tillika uppstått fråga att till Malmö förlägga hela Kronprinsens husarregemente. Dåvarande statsrådet och chefen för landtförsvarsdepartementet anbefalde med anledning deraf chefen för fortifikationen att genom vederbörande fortifikationsbefälhafvare inhemta stadsfullmägtiges i Malmö yttrande, i hvad mån staden kunde vara villig att medverka till åstadkommande af ett nytt kasernetablissement i Malmö afsedt för hela Kronprinsens husarregemente.
Svar på den framställning, fortifikationsbefälhafvaren till följd häraf gjorde hos stadsfullmägtige i Malmö, meddelades den 4 oktober 1886. Stadsfullmägtige vidhöllo deri sitt förra anbud endast med den förändring, att de erbjödo sig att, derest regementet i sin helhet blefve förlagdt till Malmö, och ett nytt etablissement för dess behof uppfördt, utan särskild ersättning till kronan öfverlemna det område af Hästhagen, innehållande omkring 4,7 tunnland, som vid kasernetablissementets förläggande å Engeströmska lyckan ansågs erforderligt för byggnadstomtens utvidgning, att af kronan disponeras så länge detsamma begagnades endast för husaretablissementets behof.
Chefen för fortifikationen, som med underdånigt utlåtande den 29 oktober 1886 till Eders Kongl. Maj:t öfverlemnade stadsfullmägtiges i Malmö underdåniga svarsskrifvelse, förklarade sig dock anse omförmälda af staden gjorda medgifvande icke vara af beskaffenhet att rubba den uppfattning, rörande anbudets antaglighet, han förut uttalat. Kostnaden för inköpet af den erforderliga marken i Iiästhagen vore i kostnadsförslagen beräknad till 6,000 kronor och det vore denna jemförelsevis obetydliga summa, som i följd af det nya anbudet blefve disponibel för sjelfva kasernetablissementets uppförande.
Fråga om ökadt bidrag från staden Malmö för kasernetablissementets förläggande derstädes blef emellertid å nyo väckt af enskild motionär inom stadsfullmägtige. Resultatet af denna motion föreligger i en genom Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande i Malmöhus län öfverlemnad skrifvelse från stadsfullmägtige i Malmö den 7 mars 1887, deri de, med vidhållande af öfriga bestämmelser i erbjudandet den 24 september 1886, förklara sig villige att höja det belopp, som skulle omedelbart tillkomma kronan, till 500,000 kronor.
Det slutliga anbudet innehåller alltså följande bestämmelser:
Under förutsättning att Kronprinsens husarregemente i sin helhet
15 Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 19.
varder förlagdt till Malmö och ett nytt etablissement för dess behof å Engeströmska lyckan uppfördt, erbjuda sig stadsfullmägtige:
att till Eders Kongl. Maj:t och kronan erlägga ett belopp af femhundratusen (500,000) kronor och till fortifikationens besparingskassa fyratusen (4,000) kronor, mot det att Malmö stad tillerkännes full och oinskränkt eganderätt till kasern, stall- och ridhus samt vakt- och sjukhusbyggnaderna med tillhörande tomter samt till alla de å kartan med grön färg utmärkta områden, äfvensom möjligen icke omnämnde delar af den egentliga stadens fästningsverk å norra fronten, norra glacisen samt bastionerne Nyköping och Norrköping, hvilka enligt 1805 års raseringsplan blifvit Kongl. Maj:t och kronan förbehållne, och icke sedermera med full eganderätt afträdts, allt med tillhörande kanaler och grafvar, samt befrias från alla förut omförmälde, till arméförvaltningen eller fortifikationens besparingskassa nu utgående afgifter äfvensom från skyldigheten att tillhandahålla plats för garnisonens skjutöfningar;
att låta anlägga och bekosta lämplig väg öfver Hästhagen till platsen för det nya etablissementet;
samt att kostnadsfritt afstå för etablissementet erforderligt område af Hästhagen mellan Malmö—Ystadsjernvägen och Engeströmska lyckan.
Uti de områden, som Malmö stad önskade att tillösa sig af kronan, ingick emellertid större delen af marken emellan citadellets inre vallgrafvar, som genom Kongl. Maj:ts bref den 1 februari 1850 är, med undantag af eu till enskild person utarrenderad qvarntomt, upplåten till disposition af fångvårdsstyrelsen; och anmodades af sådan anledning nämnda styrelse genom nådig remiss den 21 oktober 1887 att yttra sig, huruvida från dess sida något vore att erinra deremot, att ifrågavarande mark öfverlemnades till Malmö stad.
Efter att hafva i ämnet infordrat yttrande från direktören vid centralfängelset i Malmö, som mot förslaget att till Malmö öfverlemna ifrågavarande område framstälde åtskilliga erinringar, väsentligen gående derpå ut, att fängelserna i följd deraf skulle dels komma att lida brist på utrymme och dels till men för fångvården bringas i omedelbar beröring med stadens planlagda område, afgaf fångvårdsstyrelsen underdånigt utlåtande den 18 november 1887, uti hvilket den, med påpekande för egen del, att fängelsernas nuvarande område, som är inneslutet af yttre fästningsgrafven, derigenom eger en naturlig gräns, på detta och de i öfrigt af fängelsedirektören åberopade skäl, afstyrkte den ifrågasatta upplåtelsen.
I ett senare den 17 januari 1888 dagtecknadt utlåtande förklara-
16 Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 19.
de dock nämnda styrelse, i anledning af förnyad remiss, att, derest ett väckt förslag om utdragande i vestlig eller nordvestlig rigtning af en långs med f. d. bastionen Norrköping framgående kanal blefve satt i verket, hinder från styrelsens sida icke mötte för afståendet af den del af det till styrelsen upplåtna område, som komme att ligga söder om denna kanal, förutsatt likväl att den nya kanalen icke komme att dragas allt för nära den inre fästningsgrafven utan tvärs öfver den treangulära figur, hvarå bastionen Stenbock jemte den med S. å kartan betecknade s. k. qvarntomt är belägen, samt utfalla i den vinkel, nuvarande yttre fästningsgrafven vester om nyssnämnda tomt bildar.
Med anledning af hvad fångvårdsstyrelsen i omförmälda yttranden anfört, anmodade dåvarande statsrådet och chefen för landtförsvarsdepartementet chefen för fortifikationen att från stadsfullmägtige i Malmö infordra utlåtande rörande de förändringar i fråga om de för det tilltänkta köpslutet bestämda vilkor, som ansågos böra eg a rum, derest Eders Kongl. Maj:t funne godt från försäljning undantaga hela det till fångvårdsstyrelsen upplåtna, uti köpeanbudet inbegripna jordområde eller ock den del deraf, som afsåges i fångvårdsstyrelsens senare utlåtande.
Stadsfullmägtiges svar afgafs den 29 mars 1888. De förklarade deri, att då nu ifrågavarande område vore för staden det jemförelsevis värdefullaste åt allt, som blifvit ifrågasatt att inlösas, det i stadsfullmägtiges underdåniga skrifvelse den 7 mars 1887 gjorda köpeanbud måste anses i sin helhet förfallet, derest Eders Kongl. Maj:t skulle finna för godt från försäljning undantaga hela området emellan inre och yttre fästningsgrafven.
Vidkommande åter förslaget att den del af området, som vid en blifvande kanalreglering kunde komma att ligga innanför den nya kanalen, skulle bibehållas under fångvårdsstyrelsens disposition, upplyste stadsfullmägtige att enligt det enda förslag till kanalreglering, som förelåge och som ännu ej af stadsfullmägtige antagits, den nya kanalen skulle komma att dragas alldeles intill inre fästningsgrafven; och som dessutom frågan om kanalens reglering stode i nära samband med andra ärenden, som tarfvade vidlyftig utredning, kunde för det dåvarande hvarken bestämmas arealen af det område, som enligt fångvårdsstyrelsens senare förslag skulle komma att för fångvårdens behof bibehållas, eller beräknas det afdrag, som derför kunde böra göras å den af stadsfullmägtige erbjudna köpesumman. Stadsfullmägtige ansågo sig alltså icke heller kunna gå in på detta förslag.
Deremot förklarade de sig villige att i så måtto tillmötesgå fångvårdsstyrelsens önskningar, att de afstodo från anspråket på de å kai’-
17 Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 19.
tan med A och Al, betecknade områden om ungefär två och ett tredjedels tunnland emot ett afdrag af 6,000 kronor å den åt Eders Kongl. Maj:t och kronan erbjudna lösesumma; hvarjemte de, då det särskildt med hänsyn till vexlingen i fastighetsvärdena vore för staden af vigt att det. gjorda köpeanbudet snarast möjligt blefve slutligen pröfvadt, funno sig böra tillkännagifva, att de icke ville anses bundna af samma anbud längre än till utgången af år 1889.
Öfver sistnämnda, utaf stadsfullmägtige i Malmö afgifna yttrande har jag ansett mig böra inhemta fångvårdsstyrelsens utlåtande. I detsamma, som är dateradt den 27 sistlidne december, förklarar sig fångvårdsstyrelsen väl finna fängelsernas närvarande behof af utrymme vara tillgodosedt genom stadsfullmägtiges medgifvande, att ett område af 21/3 tunnland eller omkring 130,600 qvadratfot finge af det ursprungligen till upplåtelse afsedda området åt kronan bibehållas, men hemställer, derest Eders Kongl. Maj:t skulle vilja för sin del antaga det af stadsfullmägtige .gjorda anbud, att, då den gynsamma afstängning,* som fängelsernas i Malmö nuvarande område eger i den yttre fästningsgralven, genom den ifrågasatta öfverlåtelsen skulle komma att gå förlorad, den måtte blifva ersatt genom en stängselmur kring de delar af samma område, från hvilka stadsfullmägtige i sitt förnyade förslag afstått; och anser fångvårdsstyrelsen kostnaden för denna omkring 1,500 fot långa murs uppförande kunna approximativt beräknas till ett belopp af 25,000 kronor.
Vidare och som den bro öfver yttre fästningsgrafven, som i Vestergatans förlängning utgör enda infartsvägen från staden till nitadebet, hittills bekostats och underhållits af fångvården, men staden genom, den föreslagna öfverlåtelsen skulle blifva egare af marken på båda sidor om nämnda bro, samt, enligt hvad handlingarne gåfvo vid handen, ämnade anlägga en utfartsväg å den mark, hvaraf staden skulle komma, i besittning, anser fångvårdsstyrelsen att, till förekommande af stridiga meningar härutinnan, vid öfverlåtelsen till staden af ifrågavarande jordområden bör fästas det vilkor, att byggnads- och underhållsskyldigheten af denna bro skall ensam åligga staden.
Slutligen heder jag få nämna, att så väl arméförvaltningen å fortifikationsdepartementet som chefen för Kronprinsens husarregemente och generalbefälhafvare!! i lista militärdistriktet afgifvit yttrande i fråga om antagligheten af det utaf Malmö stad gjorda anbud, och att samtliga dessa myndigheter hemstält om detsammas antagande, dervid emellertid regementschefen, med hvilken generalbefälhafvaren instämt, för sin del^ hemstält, att, som nuvarande kasernetablissement är beläget på ett afstånd af 51/., kilometer från regementets exercisfält å Limhamn, Bill. till BiUsd. Prot. 1889. 1 Sami. 1 Afd. 12 Höft. 3
18 Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 19.
samt nämnda fält är det enda ställe, hvarest regementets skjutöfningar kunna försiggå, efter det den af Malmö stad till regementet för närvarande upplåtna skjutplats icke vidare komme att stå till dess förfogande, staden måtte bibehållas vid skyldigheten att tillhandahålla skjutplats åt garnisonen, intill dess det nya kasernetablissementet blifvit färdigt och tagits i bruk.
II. Då jag nu öfvergår till redogörelsen för de förslag till sjelfva kasernetablissementet, som tid efter annan upprättats, synes mig densamma lämpligen kunna inskränkas till sådana, som afgifvits efter det den s. k. Engeströmska lyckan definitivt ifrågasatts till byggnadsplats. Föregående förslag, hvithet afsåg etablissementets förläggande å d.en §. k. kommendantsängen invid Malmö och hvartill fullständiga ritningar dessutom icke blefvo upprättade, har numera förlorat allt intresse.
Såsom jag redan nämnt, väcktes frågan om uppförande af nytt kasernetablissement i Malmö till förnyadt lif genom chefens för fortifikationen förenämnda skrifvelse den 23 oktober 1883, deri den s. k. Engeströmska lyckan föreslogs till byggnadsplats. Sedan erforderliga upplysningar inhemtats om tomtens beskaffenhet och vilkoren för dess upplåtande till ifrågavarande ändamål, anbefalde dåvarande statsrådet och chefen för landtförsvarsdepartementet i skrifvelse den 1 maj 1884 chefen för fortifikationen att upprätta alternativa förslag till etablissementer för 2 eller 3 sqvadroner, beräknade eu hvar för 100 man och 106 hästar. Fullständiga ritningar och kostnadsförslag härtill inlemnades den 30 mars 1885, och beräknades kostnaden för ett etablissement för 3 sqvadroner till 713,000 kronor, och för ett dylikt för 2 till
563,000 kronor. Dessutom blef på grund af statsrådets och chefens för landtförsvarsdepartementet muntliga begäran ett generelt kostnadsförslag till ett etablissement för 240 man och 260 hästar upprättadt af fortifikationsbefälhafvaren i Skåne; och slutade detta kostnadsförslag på en summa af 633,000 kronor.
Uti ingen af dessa tre kostnadssummor ingick emellertid kostnaden för anskaffning af inventarier, beräknad till 25,000 kronor för det första, 18,000 kronor för det andra och 32,000 kronor för det tredje förslaget. Ej heller var deri medräknad kostnaden för inköp af den för etablissementet erforderliga del af den s. k. Hästhagen, som Malmö stad sedermera erbjöd sig att kostnadsfritt afstå.
Sedan Eders Kongl. Maj:t under den 4 december 1885 faststält
19 Kongl. Maj.is Nåd. Proposition N:o 19.
nya grunder för manskapets antagning ock tjenstgöring vid, jemte andra värfvade regementen, Kronprinsens husarregemente, måste naturligtvis förslaget till kasernetablissementet lämpas efter de förändrade tjenstgöringsförhållanden, som dermed inträdde; och blef med anledning deraf, på departementschefens befallning, nytt förslag till etablissement, upprättadt, afsedt för 5 sqvadroner med 25 å 30 underofficerare, 220 man, 12 nummerspel och 280 hästar. Detta förslag, som aflemnades den 3 maj 1886, upptog kostnaden för etablissementet, inventarier oberäknade, till 713,000 kronor, hvartill dock eventuell borde läggas
65,000 kronor för ett mindre ridhus och eu underbofälsbyggnad.
Då emellertid denna summa öfversteg det belopp, hvarmed Malmö stad förklarat sig vilja bidraga till åstadkommande derstädes af ett nytt kasernetablissement för hela regementet, och det syntes angeläget att kostnaderna inskränktes till det belopp, hvaröfver kronan vid antagande af detta anbud komrne att förfoga, lät, min närmaste företrädare i embete! från chefen för fortifikationen infordra ytterligare ett förslag, vid hvilkets upprättande jemväl skulle tagas hänsyn till de förändringar, som dåmera vidtagits i det under utarbetande varande förslaget till förändrad organisation af kavalleriet; och skulle förslaget afses för 2 regementens chefsexpeditioner och 2 skolsqvadroner, hvardera beräknad till 1 ryttmästare, 6 subalternofficerare, 1 läkare, 1 fanjunkare, 5 sergeanter, 1 musikunderofficer, 1 volontär, 124 man samt 14 officers- och 136 nummerhästar. Förförslaget uppgjordes två alternativer, af hvilka det ena utvisade en kostnad af 693,000 kronor, och det andra, som af chefen för fortifikationen förordades, 687,000 kronor. Under förutsättning att endast ett regemente förlädes till Malmö, och att sålunda eu sqvadronskasern och en stallbyggnad kunde uteslutas, ansågs emellertid kostnaden komma att uppgå till 485,000 kronor, om stabsbyggnaden uppfördes i endast 2 våningar, men till 498,000 kronor, om den uppfördes till full höjd med 3 våningar; och var i intet af dessa förslagkostnaden för inventarier inberäknad.
De från min närmaste företrädares något afvikande åsigter beträffande kavalleriets tilltänkta nya organisation, som af mig hysas och som redan af Eders Kongl. Maj:t blifvit gillade, nödvändiggjorde dock ännu ett förslags upprättande. Som Eders Kongl. Maj:t behagade erinra sig, är i det Riksdagen nu understöda förslag i nämnda afseende åt skolsqvadronerna gifven en något större styrka än ifrån början föreslagits och är jemväl förordadt, att i fråga om de tjenstfri^ hästarnes uppfödande det s. k. depötsystemet särskildt vid Kronprinsens husarregemente måtte komma till något vidsträcktare användning. Utgående härifrån, har jag anbefalt chefen för fortifikationen att inkomma med
20 Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 19.
förslag till nytt kasernetablissement, lämpadt efter dessa förändringar i det vid mitt tillträde af statsrådsembetet delvis färdiga förslaget till kavalleriets förändrade organisation.
Sådant förslag bär den 12 sisthdne december inkommit. Enligt detsamma, hvilket är upprättadt af fortifikationsbefälhafvaren i Skåne och i hvilket, till vinnande af ett prydligare utseende utaf etablissementet i dess helhet, äfven någon förändring i de tilltänkta byggnadernas förläggning sins emellan är vidtagen, skulle etablissementet komma att bestå af: 1 kasernbyggnad, afsedd att lemna utrymme för 1 ryttmästare, 6 subalternofficerare, 1 regementsintendent, 1 läkare, 1 veterinär, 1 expeditionshafvande underofficer, 8 andre underofficerare, 1 förrådsförvaltare och 182 man, äfvensom chefsexpedition, officersmess, arrest- och vaktlokaler samt skräddare- och skomakareverkstäder, vidare kokhus, sjukhus, förrådsbyggnad, ridhus, två stallbyggnader, hvardera för 108 hästar, ett exercis- och gymnastikhus, ett sjukstall, en smedja med skostall, en afträdesbyggnad och två gödselstadar. Kostnaderna, deri _ inberäknade utgifterna för inköp af en kokapparat jemte vattenledning, dränering af byggnadsplatsen, afloppsledningar, inhägnad, planering, schaktning, makadamisering, stensättning och grisning af ridbanor, åskledare och inledning af jernvägsspår, upptagas till 600,000 kronor, och upplyser fortifikationsbefälhafvaren slutligen, att den numera af Malmö stad anlagda väg förbi det tilltänkta etablissementet icke omedelbart berör den s. k. Engeströmska lyckan, utan är skild derifrån genom en mindre jordremsa, öfver hvilken staden förfogar. Han anser emellertid, att en del af Engeströmska lyckan måste utläggas till den jemväl förbi etablissementet framgående s. k. Plantagevägens utvidgning, och torde, efter hans förmenande, något hinder för utbyte af dessa jordstycken icke komma att från stadens sida möta.
Af hvad jag redan yttrat torde framgå, att jag anser mig kunna förorda de af vederbörande myndigheter gjorda framställningar så väl i fråga om den s. k. Engeströmska lyckans användande till byggnadstomt som beträffande Malmö stads köpeanbud å de kronan tillhöriga, i Malmö belägna jordområden, som vid nytt kasernetablissements uppförande kunna ifrågakomma till afyttring. Den s. k. Engeströmska lyckan ligger visserligen, enligt hvad chefen för fortifikationen upplyser, något lågt, men då källare endast undantagsvis erfordras i de tilltänkta byggnaderna, torde vidare afseende på denna omständighet så mycket
21 Kongl. Maj.is Nåd. Proposition N:o 19.
mindre böra fästas, som, enligt hvad chefen för fortifikationen erinrar, hinder för dess torrläggning till nödigt djup ej möter, och marken erbjuder god bärighet. I öfrigt förenar platsen hos sig flera företräden. Den ligger nära till staden och regementets öfningsfält å Limhamn, hvarest, såsom jag längre fram kommer att nämna, skjutbana för regementet jemväl torde böra inrättas. Den kan utan afsevärda kostnader sättas i omedelbar förbindelse med provinsens och dymedelst hela landets jernvägsnät, och slutligen torde, på sätt Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande i Malmöhus län anmärkt, kostnaden för dess förvärfvande till byggnadsplats vida understiga de utgifter, som skulle blifva nödiga, derest staten nödgades för ändamålet inköpa eu lika välbelägen tomt invid Malmö. Som Eders Kongl. Maj:t täcktes erinra sig, utgöres nämnda kostnad dels af den årliga afgift, 500 kronor, som intill midfastan 1896 skall erläggas till nuvarande innehafvare af lyckan och till hvilkens gäldande de under arméförvaltningens fortifikationsdepartement stälda arrendejordskylds- och tomtöremedlen, enligt hvad chefen för fortifikationen anmält, lemna tillgång, dels ock af årliga arrendeafgiften för lyckan, som för närvarande utgår med 470 kronor i rundt tal. Då förstnämnda afgift skall utgå endast för 6 år, eller med sammanlagdt
3.000 kronor, och den årliga arrendeafgäld, hvaraf staten vid platsens användande till byggnadstomt går förlustig, kapitaliserad efter 5 procent, motsvarar en summa af i rundt tal 9,000 kronor, skulle alltså statens utgift för den vidsträckta kaserntomtens anskaffning komma att uppgå till allenast 12,000 kronor.
Äfven i fråga om antagligheten af Malmö stads köpeanbud har jag inga erinringar att göra. Sedan staden numera höjt detsamma till
500.000 kronor eller, med afdrag för de 6,000 kronor, som belöpa på de för fångvårdsstyrelsens behof afsedda delarne af platsen mellan citadellgrafvarne, till 494,000 kronor, torde chefens för fortifikationen erinran, att staden ej beräknat någon ersättning för den lättnad i dess inqvarteringsbörda, som blifver en följd af ett nytt kasernetablissements uppförande, hafva förlorat sin giltighet. Nämnda summa motsvarar nemligen i det närmaste sammanlagda beloppet af det värde, som vid den af statens egna myndigheter föranstaltade värdering åsatts statens till föryttring afsedda tomter och byggnader i Malmö, och den kapitaliserade årliga inqvarteringstungan; och dertill kommer ytterligare dels värdet af den del -utaf Hästhagen, som staden erbjudit sig att under nyttjanderätt till kronan upplåta och som af chefen för fortifikationen värderats till 6,000 kronor, dels ock förpligtelsen för Malmö stad att anlägga väg till etablissementet, hvilken förpligtelse, äfven om den ej kan anses innebära någon egentlig' uppoffring från stadens sida, då
22 Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 19.
staden af andra skäl lärer varit nödsakad att bringa detta vägarbete till stånd, dock besparat kronan de ej oansenliga utgifter, som eljest erfordrats för att sätta kasernetablissementet i förbindelse med staden.
Hvad angår detaljerna af det tilltänkta aftalet med Malmö stad, förekomma emellertid några omständigheter, som, ehuru af ringa betydenhet, torde böra i korthet beröras. Till en början är den s. k. Björkmanska, vid hörnet af Södergatan i Malmö belägna tomt, af hvilken staden önskar att komma i besittning, genom nådigt bref den 20 augusti 1802 på evärdliga tider mot tomtören upplåten till egaren af angränsande tomt; hinder för staten att till Malmö stad afstå den rätt till jorden, staten ännu eger, möter dock på grund deraf icke, och, enligt hvad som framgår af meranämnde komitorades utlåtande, är det i sjefva verket endast denna rätt, staden önskar att få på sig öfverlåten, för att sedermera komma i tillfälle att med egaren till angränsande fastighet träffa en för reglering af nämnda gata erforderlig öfverenskommelse.
Beträffande derefter den summa, 4,000 kronor, som Malmö stad i sitt köpeanbud anser böra tillkomma arméförvaltningens fortifikationsdepartement såsom ersättning för åtskilliga till nämnda departement för närvarande ingående årliga afgälder, hvaraf departementet vid antagande af köpeanbudet skulle gå förlustig!, beder jag få erinra, att ifrågavarande afgälder tillfalla fortifikationens besparingskassa, men att någon rätt för denna kassa att, sedan de jordområden, för hvilka afgifterna utgå, icke mera tillhöra staten, erhålla godtgörelse för förlusten deraf icke kan anses förefinnas. Omförmäldu 4,000 kronor kunna alltså betraktas såsom eu statsverkets tillgång och afses för enahanda ändamål som den öfriga köpesumman.
Det är vidare att märka, att, derest Malmö stads köpeanbud godkännes, Kronprinsens husarregementes skjutöfningar icke kunna såsom hittills försiggå å den plats, som staden jemlikt sitt åtagande för ändamålet anvisat. Som Eders Kongl. Magt täcktes erinra sig, har emellertid arméförvaltningen redan erhållit befallning att söka träffa öfverenskommelse med vederbörande om inrättande af ny skjutplats å regementets exercisfält vid Limhamn; och torde hinder icke möta att, om densamma till följd af sih aflägsenhet från det nuvarande etablissementet icke kan begagnas under den tid, det nya etablissementet uppföres, mot särskild ersättning af Malmö stad utverka rättighet för regementet att tills vidare begagna den nuvarande skjutplatsen.
Slutligen torde med anledning af de erinringar som fångvårdsstyrelsen framstäf mot förslaget om upplåtelse till Malmö stad af jorden emellan de båda vallgrafvarne, från upplåtelsen böra undantagas det område
23 Kongl. ■Maj:ts Nåd. Proposition N:o 19.
af cirka 2 i tunnland, som å kartan är omgifvet med en röd gränslinie och hvars bibehållande åt staten vederbörande stadsmyndigheter mot deremot svarande afdrag å köpeskillingen numera medgifvit. Att åter, på sätt fångvårdsstyrelsen föreslagit, å gränsen till nämnda område, som sålunda skulle komma att fortfarande stå under fångvårdsstyrelsens disposition, uppföra eu särskild mur af den jemförelsevis dyrbara beskaffenhet, som af nämnda styrelse ifrågasatts, anser jag ej erforderligt; ett plank af enahanda dimensioner och hållfasthet, som de vid flera af rikets cellfängelser uppförda, lärer göra samma nytta; och torde den härför nödiga kostnad, hvilken, enligt från chefens för fortifikationen expedition lemnade upplysningar, uppgår till omkring 2,000 kronor, kunna bestridas af tillgängliga medel, utan att särskilt anslag derför behöfver af Riksdagen äskas. Jag anser äfvenledes mindre lämpligt att, såsom fångvårdsstyrelsen föreslagit, genom förnyade underhandlingar söka i sammanhang med köpslutet på Malmö stad öfverflytta skyldigheten att underhålla bron vid cellfängelset, utan torde frågan derom böra göras till föremål för särskild öfverenskommelse, hvilken lärer kunna träffas utan Riksdagens hörande. Jag tillstyrker alltså, att anbudet i dess föreliggande skick varder antaget.
I fråga om sjelfva kasernetablissementet och kostnaden för detsammas uppförande beder jag få erinra, att i senast utarbetade förslag utrymmet beräknats något större än förut i syfte att dels bereda bostäder för åtskilliga af regementets ej till den årliga skolsqvadronen kommenderade underofficerare, dels ock lemna tillfälle i depot insätta en del af regementets tjenstfria hästar; och då vidare ett särskilt sjukhus är afsedt att vid etablissementet uppföras, hvarförutom materialier och arbete numera ställa sig något ifrare än vid den tidpunkt, de öfriga förslagen upprättades, torde lätt inses, att slutsumman måste blifva något högre. Genom de föreslagna förändringarne synes mig emellertid etablissementet hafva vunnit i ändamålsenlighet, och har jag i öfrigt intet annat att i detta afseende tillägga än att, då etablissementet är afsedt för hela Kronprinsens husarregemente och sålunda de i regementets nuvarande etablissement i Helsingborg befintliga kaserninventarier böra efter det nya etablissementets i Malmö färdigbyggande dit öfverflyttas, det icke lärer vara erforderligt att i kostnadsberäkningen upptaga någon särskild utgiftspost för kaserninventariers inköpande.
Hvad angår sättet för anskaffande af den erforderliga kostnadssumman 600,000 kronor, torde, på sätt jag vid underdånig föredragning af förslaget till kavalleriets förändrade organisation redan yttrat, den
24 Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 19.
del deraf, som ej täckes af den utaf Malmö stad erbjudna köpesumma, böra utgå af blifvande reservationer å anslaget till kavalleriet.
Med erinran slutligen, att, då utbyte af kronans mark mot stadens är af nöden för att bringa det nya etablissementet i omedelbar förbindelse med den af Malmö stad invid detsamma anlagda väg, bemyndigande dertill jemväl bör af Riksdagen äskas, hemställer jag alltså, att Eders Kong!. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att medgifva:
att ej mindre Kronprinsens husarregementes nuvarande kasern, stall och ridhus samt vakt- och sjukhusbyggnader med tillhörande tomter än äfven öfriga ofvan omförmälda med grön färg å hosföljande karta utmärkta, kronan tillhöriga områden i Malmö stad må, med undantag endast af de med bokstäfverne A och A 1 å kartan betecknade, invid citadellets inre vallgraf belägna egofigurer, mot 498,000 kronor och de öfriga vilkor, som i Malmö stadsfullmägtiges skrifvelse den 7 mars 1887 finnas närmare angifna, till Malmö stad under full eganderätt upplåtas;
att i köpslutet må anses inbegripna jemväl sådana möjligen icke särskildt omnämnda delar af den egentliga stadens fästningsverk å norra fronten, norra glacisen samt bastionerna Nyköping och Norrköping, som enligt 1805 års raseringsplan blifvit Kongl. Maj:t och kronan förbehållna och icke sedermera med full eganderätt afträdts, äfvensom samtliga de försålda områdena tillhörande kanaler och grafvar;
att vid bifall härtill dels den kronan tillhöriga s. k. Engeströmska lyckan vid Malmö må begagnas till byggnadsplats för nytt kasernetablissement för Kronprinsens husarregemente, med rätt för Kongl. Maj:t att vidtaga sådana smärre utbyten af de lyckan tillhöriga egoområden, som för att bringa det blifvande etablissementet i omedelbar beröring med den invid detsamma af Malmö stad anlagda väg kunna erfordras, dels den af Malmö stad erhållna köpeskilling äfvensom af reservationerna å anslaget till kavalleriet en summa af 102,000 kronor må, med tillsammans sexhundratusen kronor, användas för uppförande å nämnda byggnadsplats af ett sådant etablissement.))
Hvad departementschefen sålunda yttrat och hemstält behagade Hans Maj;t Konungen, på tillstyrkan af statsrådets öfriga ledamöter, i nåder gilla; och skulle följaktligen proposition i ämnet till Riksdagen aflåtas af det innehåll, bilagan 4 vid detta protokoll utvisar.
Ex protocollo F. Lagerfelt.
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 19.
25 Bil. I.
x Afskrift. .
På anmodan af fortifikationsbefälhafvaren i Skåne hafva undertecknade företagit värdering å de inom Malmö belägna kronans tomter, byggnader och jordegor, som omnämnas uti fortifikationsbefälliafvarens bär' vidlagda P. M. af den 22 mars 1884; — för hvilka värderingsåtgärder i det följande härefter närmare redogöres sålunda:
Bill. till lliksd. Vrot. 1889. 1 Sami. 1 Afd. 12 Höft.
26 Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 19.
27 Kongl. Maj.is Nåd. Proposition N:o 19.
Hvad deremot angår det öfrig a, som bilagda P. M. upptager, nemligen: 5:o) östra delen af för detta bastionen Nyköping — 8:o) den s. k. Björkmanska tomten ■— 9:o Slottsgatan — 10:o) de fyra norra kurtinerna (undantagandes, af den ena knrtinen, här förut under 3:o antecknade, kronan behållna sjukhus- och vaktbyggnadstomten) samt 11 :o) f. d. norra glacis en — — —
å hvilka samtliga områden, till en del mot årliga afgifter, dispositionsrättigheter och dylikt, härförinnan lemnats — — — anse värderingsmännen lämpligast att för närvarande icke uppställa något förslag om värdet å dispositionsrättigheters förvandling till full eganderätt m. to., enär en sådan värdering torde bäst egna sig att verkställas vid eller åtminstone föregås af underhandlingar emellan ömse sidors vederbörande.
Sålunda värderadt — — — dervid undertecknad "YVetterlund, som i motsats till de båda andre värderingsmännen, icke under sin föregående vistelsetid eller verksamhet samlat erfarenhet om tomte-, byggnads- och egovärden i Malmö, hufvudsakligast deltagit medelst uträkningar med mera dylikt samt upprättande af ett detta värderingsinstrument bilagdt karteutdrag angående uti citadellets närhet nu ifrågastälda egor — — — betygar.
Malmö den 10 April 1884.
C. MERTENZEN, A. J., DJURBERG,
byggmästare i Malmö. byggmästare i Malmö.
J. P. WETTERLUND,
förste landtmätare i Malmöhus län.
Vidimeras ex officio J. L. Leyonmarck,
t. f. registrator i kongl. landtförsvarsdepartementet.
28 Kongl. Maj.is Nåd. Proposition N:o 19.
Bil. 2.
Afskrift.
P. M.
rörande de kronans tomter, byggnader och jordar i Malmö, hvilka kunna ifrågakomma att afyttras, sedan ett nytt husaretablissement blifvit uppfördt derstädes:
l:o) Det gamla husaretablissementet, beläget å tomterna n:is 797, 798 och 799. Tomt och byggnader värderas särskilda
a) Tomten, innehållande enligt köpebref 67,776 qvadratfot (men enligt från stadsingeniörskontoret erhållen uppgift 69,825 qv.fot). Kronan har köpt tomten af staden Malmö.
b) Byggnaderna:
a) kasernen, uppförd på 1850-talet ........ 104 fot lång 50 fot bred.
b) Östra stallbyggnaden, uppförd på dito 142 „ ,, 36 „ „
c) Skostall och smedja, uppförd 1877...... 46 „ „ 29 „ ,,
d) Vestra stallbyggnaden............................. 208 „ „ 56 „ ,,
e) Norra d:o .................................................. 196 ,, „ 56 „ „
/) Afträdesbyggnad och gödselstad.
g) Inhägnader.
2:o) Ridhusbyggnaden, 212 fot lång, 58 fot bred, ligger på stadens mark, hvarför endast byggnaden värderas.
3:o) Sjukhus- och vaktbyggnaden vid norra hamnkanalen ligger på kronans mark och kan således fritt försäljas till enskild person. Tomten utgör del af de nedanför nämnda norra kurtinerna. Byggnaden upptages till det värde den kan hafva i enskilde personers hand. Byggnaden är 104 fot lång, 43 fot bred, och är uppförd af kronan på 1830-talet.
4:o) S. k. Fotexercisfältet i Skjutsstallyckan vid östra förstaden. Fältet, hvilket kronan tillbyta sig af staden, innehåller enligt en af förste landt.mätaren G. Gustafsson år 1866 upprättad karta 5 tunnland 7,4 kappland och torde till större delen kunua utläggas till byggnadstomter.
5:o) Östra delen af f. d. bastionen Nyköping (a. k. h. 1. å bifogade orienteringskarta) innehåller enligt en af förste landtmätaren G. Gustafs-
29 Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 19.
son år 1878 uppgjord karta öfver citadellet, 22,900 qvadratfot. Genom Kongl. Maj:ts nådiga bref den 5 oktober 1877 upplåts denna del af bastionen åt staden mot en årlig afgift af 38 kronor.
6:o) Fortifikations- och kommendantsäng ar ne vester och söder om citadellet utanför yttre fästningsgrafvarne eller stadskanalerna som de kallas, innefatta de å bifogade orienteringskarta med XII, XX, F, K och T (vester om jernvägen) utmärkta jordar, K är Kommendantsängen.
Dessa jordar äro å den af förste landtmätaren G. Gustafsson år 1878 upprättade karta öfver citadellet utmärkte med n:is 25—43 och 53—57 och upptagne till en sammanlagd areal af 1,438,300 qvadratfot, oberäknadt grafvar och diken. Kommendantsängen, som inbegripes i ofvanstående areal, utgör 6 tunnland 31,3 kappland.
För grässkörden å Fortifikationsängen, som utarrenderas på 5 år i sänder med rättighet för kronan att när som helst återtaga marken, betalas årligen 740 kronor.
För stycket T vester om jernvägen betalas på enahanda vilkor 30 kronor per år. För kommendantsängen, som är utarrenderad på Ilårs uppsägning, betalas 400 kronor per år.
Om jorden utarrenderades på längre tid och brukades ordentligt, borde dock högre arrende kunna påräknas.
7:o) Af citadellet mellan yttre och inre fästningsgrafven kunde ifrågakomma att afyttra den utplanerade bastionen Stenbock med slottsqvarnen jemte angränsande vallotter mellan staketet vid bastionen Carl Gustaf i öster och vägen till Limhamnen i norr.
a) Dessa jordar upptagas å G. Gustafssons karta under nås 16, 17, 18, 19, 22, 23, del af 24 och del af 3 med en sammanlagd areal
nås 16—19 ........................................................ 548,500
nås 22—23........................................................ 24,700
delar af n:o 3 och n:o 24 omkring........................... 28,800
Summa 602,000 qv.-fot.
b) Slottsqvarnen, som är kronans tillhörighet, är utarrenderad för en årlig afgift af, såvidt mig bekant, 500 kronor. Det lilla boningshuset samt utbyggnaden vid qvarnen är arrendatorns. Arrendatorn disponerar tomten närmast kring qvarnen.
8:o) S. k. Björkmanska tomten n:o 400 på hörnet af Södergatan och Stoi'a Nygatan. Denna tomt, som uppgifves innehålla 485 qvadratfot, blef genom Kongl. Majås nådiga bref den 20 augusti 1802 upplåten åt handlanden H. C. Björkman mot en årlig tomtöreafgift af 12
30 Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 19.
skilling banco. Tomten kan således ej försäljas till annan person än innekafvaren, och priset torde närmast komma att bero af hvad nuvarande innehafvaren (handlanden Gråberg) vill betala för att erhålla full eganderätt till tomten och lagfart å densamma. Tomten är å orienteringskartan betecknad med B.
9:o) Slottsplatsgatan mellan Vestergatans norra gatulinie och Stora Nygatans södra gatulinie vid gamla begrafningsplatsen. Den 27 december 1848 medgaf kongl. krigskollegium att eu gata af 24 alnars bredd finge anläggas å Slottsplatsen, som då tillhörde kronan. Sedan dess har staden ej förvärfvat eganderätt till marken. Gatans nuvarande bredd och längd äro mig icke bekanta, men upplysning härom torde lätt kunna erhållas å stadsingeniörskontoret. Gatan är å orienteringskartan utmärkt med grön färg.
10:o) De 4 norra kurtinerna, å bifogade orienteringskarta utmärkta med II, III, IV och V, hvilka undantogos vid raseringen 1805 och då förbehöllos kronan. Sedermera har Kongl. Maj:t genom nådigt bref den 13 januari 1828 gifvit magistraten i Malmö dispositionsrätten öfver dessa kurtiner och år 1831 den 15 januari medgifvit, att hamndirektionen finge borttaga vallarne mot förbindelse att i stället anlägga en plantering, men eganderätten har staden aldrig förvärfvat, och då sjukhuset ligger å en af dessa kurtiner, är det således beläget å kronans mark. Arealen af platsen, der de 4 kurtinerna stodo, är ej noggrant känd, men de funnos utmärkta å den af Kongl. Maj: t gillade raseringsplan öfver Malmö fästning, som förvaras i stadens arkiv, och torde tillsammans utgöra cirka 100,000 qvadratfot.
Huru mycket sjukhuset med gårdsplats utgör är ej heller uppmätt särskild!, men torde utgöra cirka 8,900 qvadratfot, inberäknade i de 100,000.
ll:o) F. d. Norra glacisen mellan gamla hamnen och citadellet, hvilken likaledes undantogs vid raseringen 1805. Hamndirektionen har vid olika tider erhållit dispositionsrätt, men ej eganderätt till densamma. Den består af 3 stycken:
a) Det enligt kongl. bref den 1 september 1826 upplåtna stycket, innehållande enligt en af Jean Åkerblom år 1826 upprättad karta 15,400 qvadratfot.
b) Det enligt kongl. bref den 30 mars 1838 upplåtna stycket, innehållande enligt eu af L. B. Falkman år 1837 upprättad karta 16,2 kappland = 29,350 qvadratfot.
Såsom ersättning för gräsbetet betalas åt fortifikationens besparingskassa årligen 15 kronor.
c) Det genom kongl. bref den 19 september 1840 upplåtna stycket,
31 Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 19.
innehållande enligt en af G. G. Bejer år 1840 upprättad karta, 1 tunn land 29,6 kappland = 107,800 qvadratfot.
Såsom ersättning för gräsbetet betalas till fortifikationens be sparingskassa årligen 20 kronor.
Landskrona den 22 mars 1884.
FRITZ EWERLÖF,
. fortifikationsbefålhafvare.
Vidimeras ex officiel
J. L. Leyonmark
t. f. registrator i kongl. landtförsvarsdepartementet.
Bil. till Kong/, Maj*? prof) X9 19.
af
MALMÖ STAD
som ifrågasättas till försäljning
Skala 1: 8000
500 meter.
E x e r c i s\f ä 1
tet
utmärker den mark,, som fortfarande forbli/hr Kronans egendom.
utmärker (ten mark,, hvartill Kronan afhändt sig eganderätten sedan I80.r>
utmärker dm mark, som Malmö Stod önskar HUösa sig.
Gen. {Stab. Lit. An£t.
Il a