Prop. 1889:33

angående utbyte af mark mellan kronan och Stockholms stad vid Artilleri¬ planen m. to.

Typ: Proposition
Källa: weburn.kb.se

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 33.

N:o 33.

Kongl. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen angående utbyte af mark mellan kronan och Stockholms stad vid Artilleriplanen m. to.; Gifven Stockholms slott den 26 Mars 1889.

Undei’ åberopande af bilagda protokoll öfver finansärenden för denna dag, vill Kongl. Maj:t härmed föreslå Riksdagen att medgifva:

A) att Kongl. Maj:t må ega att för beredande af plats för hofstallanläggningen träffa aftal med Stockholms stad om utbyte af mark vid Artilleriplanen enligt följande grunder:

l:o) att staden till kronan med eganderätt afstår af den öppna platsen nedanför Artilleriplanen och af de i stadens besittning varande tomterna i qvarteret Bodarne den mark, som å en till stadsingeniörskontorets tjensteutlåtande till drätselnämnden den 28 December 1888 hörande ritning betecknats med röd kantfärg, innehållande omkring 3,605 qvadratmeter (40,900 qvadratfot), att af kronan genast tillträdas;

2:o) att kronan till staden med eganderätt afstår de, enligt hvad samma ritning utvisar, för Artilleri- och Sibyllegatornas vidgning invid Artilleriplanen behöfliga jordstycken, omkring 391 qvadratmeter (4,440 qvadratfot) för den förra och omkring 810 qvadratmeter (9,190 qvadratfot), för den senare, att likaledes af staden genast tillträdas, men med rätt för kronan att hafva kronobageribyggnaden qvarstående å dess nu varande plats, till dess att byggnaden icke vidare af kronan användes för sitt nu varande ändamål eller om- eller nybyggnad ifrågakommer;

3:o) att för den mark, kronan sålunda erhåller mera än staden, eller omkring 2,404 qvadratmeter (27,270 qvadratfot), beräknas ett värde af 327,240 kronor;

4:o) att staden till kronan afträder den rätt, staden må anse sig tillkomma öfver tomten N:o 6 i qvarteret Bodarne, till den del, som Bih. till Rilcsd. Prot. 1889. 1 Sami. 1 Afd. 21 Häft. 1

2 Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 33.

faller inom den för hofstall byggnaden afsedda plats, mot det att kronan afstår från anspråk på tomtens återstod och till staden öfverlemnar densamma;

5:o) att staden förbinder sig att söder om hofstalltomten hålla ett 18 meter (60,6 fot) bredt område öppet till gata; och

6:o) att kronan till staden afstår eganderätten till det å en karta, tillhörande en af stadsingeniörskontoret den 8 Februari 1884 öfver Skuggan, Ropsten och Lugnet samt Hjorthagen jemte närmast angränsande del af Kongl. Djurgården och Värtahamnen upprättad beskrifning, närmare angifna område å Kongl. Djurgården, innehållande 100 hektar 78 ar (204 tunnland 5,6 kappland), som begränsas i öster af hamnanläggningen, i norr af Lilla Värtan och Husarviken, i vester af Husarviken och landsvägen öster om Uggelbacken samt i söder af jernvägen och hamnområdet, jemte rätt till vattnet derinvid under vilkor:

att staden vid tillträdet af nämnda område till kronan erlägger skilnaden mellan det för området beräknade värde, 556,882 kronor 25 öre, och värdet å den mark vid Artilleriplanen, kronan enligt punkt 3:o skulle erhålla mera än staden, 327,240 kronor, eller 229,642 kronor 25 öre;

att staden åtager sig att bekosta flyttning af de å torplägenheterna Lugnet och Ropstensporten befintliga byggnader eller att låta uppföra nya sådana å de ställen, Djurgårdens styrelse anvisar, äfvensom att å sin bekostnad föranstalta om uppodlande och försättande i bärande skick af mark till lika omfång med den, nämnda lägenheter nu innehafva;

att de vägar, som leda öfver ifrågavarande område, skola hållas öppna och af staden för all framtid underhållas;

att det likaledes skall åligga staden att underhålla den öfver inre delen af Husarviken i närheten af lägenheten Fiskartorpet uppförda träbro, hvilken till staden öfverlemnas utan lösen;

att staden inträder i de rättigheter och skyldigheter, som på grund af föregående nådiga resolutioner och upplåtelsebref tillkomma kronan gent emot innehafvare af lägenheten Ropsten;

att området skall af staden tillträdas den 1 Juli 1890; samt att de områden, hvilka, å förut omförmälda karta af år 1884 betecknade med II och III, jemlikt nådigt bref den 31 Maj 1878 blifvit till staden upplåtna att tillträdas i den mån, staden funnes deraf vara i behof för hamnen vid Lilla Värtan eller för upplags- och byggnadsplatser, skola, sedan Kongl. Maj:t i hvarje fall pröfvat till upplåtelse ifrågasatt områdes erforderlighet för hamnen eller de för denna behöfliga upplags- och byggnadsplatser, i sådan ordning för ändamålet

3 Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 33.

ifrågakomma, att i företa, rummet tagas i anspråk omförmälda med II betecknade egofigur och den del af egofiguren III, som, innefattande en areal af 370,6 ar, å en i stadsingeniörskontoret den 18 Mars 1889 verkstäld kopia af nyssberörda karta betecknats med röd kantfärg och siffrorna III l), samt att den återstående delen af samma egofigur, å nämnda kartekopia betecknad med III 2), jemte dertill gränsande vatten icke i något fall må af staden tillträdas förr än fyratio år efter aftalets träffande; och

B) att af den mellangift å 229,642 kronor 25 öre, hvilken, enligt hvad förut blifvit förmäldt, bör af Stockholms stad för erhållande af Hjorthagen med angränsande mark till kronan erläggas, ett belopp af 29,642 kronor 25 öre må af Hans Maj:t Konungen disponeras för bestridande af kostnaden för utvidgning af nuvarande hjortparken vid Gripsholm samt återstoden, 200,000 kronor, till Kongl. Statskontoret inlevereras för att af detta embetsverk på lämpligt sätt göras räntebärande och årliga räntan deraf i likhet med Övriga för Kongl. Djurgårdens förvaltning afsedda medel disponeras till Djurgårdens förbättring och försköning.

De till ärendet hörande handlingar skola Riksdagens vederbörande utskott tillhandahållas; och Kongl. Maj:t förblifver Riksdagen med all Kongl. nåd och ynnest städse välbevågen.

OSCAR.

F. v. Essen.

4 Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 33.

Utdrag af protokollet öfver finansärenden, hållet inför Hans Ma.j:t Konungen i Statsrådet å Stockholms slott den 26 Mars

1889.

Närvara nde:

Hans Excellens Herr Statsministern Friherre Bildt,

Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena Grefve Ehrensvård,

Statsråden: Herr Lovén,

Friherre von Otter, von Krusenstjerna,

Wennerberg,

Friherre von Essen,

Örbom,

Friherre Åkerhielm.

Chefen för Finansdepartementet, Statsrådet Friherre von Essen anförde i underdånighet:

»I underdånig skrifvelse den 11 Maj 1888 anmälde Riksdagen, att Riksdagen, i sammanhang med beslut om uppförande å vestra delen af Helgeandsholmen af två skilda byggnader för inrymmande af Riksdagen, Riksgäldskontoret och Justitieombudsmansexpeditionen samt af Riksbanken, till uppförande af nytt hofstall å Artilleriplanen och anordnande eller uppförande af ett vaktstall i Kongl. slottets närhet, anvisat en summa af högst 1,070,000 kronor samt medgifvit, att Artilleriplanen eller den de! af Artillerigården, som är belägen emellan Riddare-, Artilleri-, Kaptens- och Sibyllegatorna, äfvensom erforderlig del af tomten N:o 6 i qvarteret Bodarne finge, efter afrödjande af det å Artilleriplanen befintliga förra artilleristallet, disponeras för uppförande

5 Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 33.

af nytt hofstall, med rätt för Eders Kongl. Maj:t att, för beredande af tjenligare byggnadsplats för hofstallanläggningen, med Stockholms stad träffa uppgörelse om utbyte af det för ändamålet erforderliga jordområde mot vederlag antingen af annan mark vid Artilleriplanen eller ock, efter skeende uppskattning, af motsvarande del af myntverkets till gata afsedda tomt.

Vid underdånig föredragning häraf den 8 Juni nästlidet är anmäide jag, att den nya hofstallanläggningen enligt en af arkitekten L. Peterson uppgjord eskissritning kortfme att upptaga en areal af högst 132,500 qvadratfot, hvaraf 98,200 qvadratfot af den kronan tillhöriga Artilleriplanen, hvilken i sin helhet innehölle 137,900 qvadratfot, samt omkring 3,400 qvadratfot af den utaf kronan disponerade tomten N:o 6 i qvarteret Bodarne, om hvilken tomt, innehållande 10,456 qvadratfot, likväl tvist mellan Stockholms stad och kronan vore anhängiggjord, så att alltså arealen af den mark vid Artilleriplanen och af tomterna N:ris 5, 7 och 8 i qvarteret Bodarne, som kronan borde af Stockholms stad tillbyta sig, utgjorde omkring 30,900 qvadratfot. Jag erinrade tillika, att Eders Kongl. Maj:t, med anledning af eu utaf Stockholms stadsfullmägtige gjord underdånig framställning om tillstånd att öfver södra delen af myntverkets tomt N:ris 1, 2 och 8 i qvarteret Bryggaren framdraga en 40 meter bred gata, den 14 Oktober 1887 anbefallt Öfverintendentsembetet att, efter stadsfullmägtiges hörande, afgifva förslag till öfverenskommelse, enligt hvilken kronan för den del af myntverkets tomt, som vore afsedd att afträdas till staden, erhölle i värde motsvarande ersättning af staden tillhörig, men för kronan behöflig mark antingen invid Artilleriplanen och inom qvarteret Bodarne eller eljest. På min underdåniga hemställan behagade Eders Kongl. Maj: t vid nyssnämnda föredragningstillfälle, med återkallande tills vidare af berörda åt Öfverintendentsembetet lemnade uppdrag, anbefalla Embetet att med Stockholms stadsfullmägtige, hvilka i underdånig skrifvelse den 4 Oktober 1873 förklarat Stockholms stad villig att för ifrågasatt hofstallanläggning å Artilleriplanen till kronan på vissa vilkor afstå staden tillhörig mark vid nämnda plan, skyndsamt inleda underhandlingar och, under förbehåll af Eders Kongl. Maj:ts godkännande, träffa aftal om dels öfverlåtande till kronan af den enligt omförmälda eskissritning för hofstallanläggningen erforderliga andel af stadens mark vid Artilleriplanen och i qvarteret Bodarne, mot vederlag antingen af kronan tillhörig mark af Artilleriplanen, som icke komme att af hofstallanläggningen upptagas, eller, efter skeende uppskattning, af motsvarande del af myntverkets till gata afsedda tomt, med iakttagande i förra fallet att, derest såsom vederlag lemnades mark, hvarå den för kronobageriet

6 Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 33.

använda byggnad vore uppförd, kronan förbehölles rätt att hafva byggnaden å platsen qvarstående, intill dess annan byggnad kunde varda för ändamålet uppförd eller Eders Kongl. Maj:t eljest annorlunda förordnade, dels och afträdande till kronan af den rätt, stadsfullmägtige kunde anse staden tillkomma öfver tomten N:o 6 i qvarteret Bodarne, till den del densamma behöfde för hofstallanläggningen tagas i anspråk.

Genom nådigt bref den 22 Juni 1888 uppdrog derefter Eders Kongl. Maj:t åt öfverintendentsembetet att, efter samråd med chefen för Kongl. hofstallet, uppgöra fullständiga, af kostnadsförslag åtföljda ritningar till hofstallbyggnaden å Artillériplanen samt bemyndigade tillika Embetet att, derest vid uppgörandet af dessa ritningar sådana afvikelser funnes böra ske från den förut upprättade eskissritningen till ifrågavarande byggnad, hvilka kunde föranleda förändring eller utvidgning af den för hofstallanläggningen enligt sistnämnda ritning afsedda tomtplats, vid de genom nådiga brefvet den 8 i samma månad anbefalda underhandlingar med Stockholms stadsfullmägtige vidtaga de jemkningar med afseende å det för hofstallanläggningen erforderliga jordbyte, som häraf påkallades.

Sedan på grund af denna nådiga befallning ritnings- och kostnadsförslag för stallbyggnaden blifvit upprättade, anhöll öfverintendentsembetet, med tillkännagifvande att, på sätt situationsplanen utvisade, för byggnadens utförande med tillämpning af samma ritningsförslag erfordrades af Stockholms stad tillhörig mark vid Artilleriplanen 37,900 qvadratfot, genom Öfverståthållareembetet om Stockholms stadsfullmägtiges yttrande, dels huruvida staden vore villig att för omförmälda stallbyggnad till kronan öfverlåta nämnda mark, dels ock i sådant fall hvilken ersättning af kronan tillhörig mark, som af staden kunde betingas såsom vederlag för en dylik upplåtelse, dervid Embetet tillika meddelade, att den kronan tillhöriga mark vid Artilleriplanen, hvilken, enligt sist upprättade ritning öfver hofstallanläggningen, icke komme att derför erfordras, egde en areal af 20,900 qvadratfot, samt att myntverkets till gata afsedda tomt innefattade omkring 25,511 qvadratfot.

I sin till Öfverståthållareembetet aflåtna svarsskrifvelse, dagteeknad den 17 sistlidne Januari, anmärkte stadsfullmägtige till en början, att på Öfverintendentsembetets ritningar hela området söder om den föreslagna stalltomten vore utlagdt till öppen plats med planteringar. Ehuru något yrkande i sådant syfte icke blifvit framstäldt i Embetets skrifvelse, hade stadsfullmägtige till undvikande af missförstånd ansett sig böra framhålla, att det icke vore välbetänkt att för all framtid binda staden vid en dylik anordning. Det syntes stadsfullmägtige all-

7 Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 33.

deles tillfylles, att staden förbunde sig att lemna obebygdt ett område af 18 meters (60,6 fots) bredd söder om stalltomtens södra gräns för att till gata användas. Vid den föreslagna stalltomten hade icke annat varit att erinra, än att det för framtida reglering af Artillerigatan syntes lämpligt, att tomtens gräns mot öster komme att utgöras af samma gatas norr om Linnégatan faststälda nya vestra gatulinie, framdragen rätt söderut, hvarigenom stalltomtens område något ökades.

Med nyssnämnda rättelse i afseende å Artillerigatans linie vore stadsfullmägtige sålunda villige att godkänna Ofverintendentsembetets förslag i hvad det afsåge gränserna för stalltomten samt att förbinda staden att söder om tomten hålla ett 18 meter (60,6 fot) bredt område öppet till gata. För detta ändamål skulle af den på ofri eller stadens grund belägna egendomen N:o 6 i qvarteret Bodarne med en areal af 10,456 qvadratfot användas till sistnämnda gata omkring 3,330 qvadratfot, till stalltomten omkring 3,200 qvadratfot, hvarefter skulle återstå till stadens disposition 3,926 qvadratfot. Då egendomen vore af staden upplåten på det vilkor, att den när som helst kunde af staden utan ersättning återtagas, kunde någon ersättning ej medgifvas för den del, staden behölle, så mycket mindre som den i stalltomten ingående delen skulle lemnas till fri och egen grund.

Vidare hade stadsfullmägtige funnit bestämmelsen om kronobageriets borttagande böra förtydligas så, att platsen skulle göras fri, så snart byggnaden af en eller annan anledning icke längre af kronan användes för sitt ändamål och således icke blott om orsaken dertill vore en annan bageribyggnads uppförande.

Stadsfullmägtige vore sålunda villige att ingå på ett byte, hvilket efter de gränser för kronans mark, som upptagits i en på Öfverståthållareembetets begäran den 23 September 1872 deröfver upprättad designation, skulle ega rum på det sätt,

att staden afstode till kronan det på en till stadsingeniörskontorets tjensteutlåtande till drätselnämnden den 28 December 1888 hörande karta med röd kantfärg lagda området, innehållande omkring ..................................................................................... 40,900 qvadratfot,

samt att kronan afstode till staden för vidgning dels af Sibyllegatan omkring 9,190 qvadratfot, med rätt att hafva kronobageribyggnaden qvarstående å dess nuvarande plats, tilldess att byggnaden icke vidare af kronan användes för sitt nuvarande ändamål eller om- eller nybyggnad ifrågakomme, dels af

transport 40,900 qvadratfot

8 Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 33.

transport 40,900 qvadratrot Artillerigatan omkring 4,440 qvadratrot eller tillsammans..................................................................................... 13,630 __„__

Skilnaden komme då att utgöra omkring......... 27,270 qvadratrot,

för hvilka staden skulle erhålla ersättning.

För bedömandet åt värdet af denna mark meddelade stadsfullmägtige, att staden jemlik!, kontrakt ar den 12 Februari 1884 betalt 17 kronor 15 öre qvadratfoten för de med dåliga hus bebygda, i hörnet åt Hamn- och Nybrogatorna belägna tomterna N:is 4 och 5 i qvarteret Skrafvelberget mindre, att kronan för de vid Strandvägen belägna obebygda hörntomterna al det till gardesregementena förut upplåtna området begärde 12 kronor qvadratfoten, att kronan för de obebygda tomterna N:is 1, 6 och 7 i qvarteret Korporalen enligt köpebref af den 1 Maj 1886 erhållit för hörntomterna 8 kronor 90 öre qvadratfoten och för mellantomterna 6 kronor 90 öre qvadratfoten, samt att enligt köpebref af den 2 Maj 1882 den med ett dåligt trähus bebygda, i hörnet af dåvarande Löjtnants- och Kaptensgatorna belägna tomten N:o 6 i qvarteret Kyrkogården betalts med 10 kronor 34 öre qvadratfoten. Med ledning häraf både priset å den mark, staden skulle afstå, blifvit af stadsfullmägtige bestämdt efter 12 kronor qvadratfoten till 327,240 kronor, ett pris, som måste anses skäligt, helst kronan skulle få ersättning för den mark, som afstodes till gatuutvidgningarna, hvilka i alla händelser blefve nödvändiga för hofstallets egen skull.

Hvad anginge det ifrågasatta vederlaget af ett område vid Kongl. Myntet, funne stadsfullmägtige detta område icke på något sätt kunna mäta sig i värde med det, staden lemnade, då det vore beläget i en mindre värdefull del af staden.

Deremot ansåge sig stadsfullmägtige böra såsom lämpligt vederlag föreslå ett område å Kongl. Djurgården, hvarom stadsfullmägtige år 1883 gjorde underdånig framställning, och hvilket område enligt en af stadsingeniören den 8 Februari 1884 upprättad karta med beskrifning i areal innehölle:

tomter, trädgård och park.............................. 5 tunnland 0, l kappland

åker....................................................................... 2 „ 16,0 „

äng ..................................................................... 32 „ 12,0 „

skogs- och betesmark .................................... 147 „ 31,2 „

allmänna vägar ................................................ 2 ■ ',, 1,8 . „

189 tunnland 29,1 kappland

af Husarviken ................................................... 14 _8,5 „

eller tillsammans 204 tunnland 5,6 kappland.

9 Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 33.

Beträffande värdet af detta område, omfattande bland annat lägenheten Hjorthagen med dervarande hjortpark, anförde stadsfullmägtige, att vederbörande expropriationsnämnd år 1886 bestämt värdet å den mark, som från Kongl. Djurgården exproprierats till Stockholm—Rimbo jernväg, till 3,000 kronor tunnlandet för åkerjord och 400 kronor tunnlandet för skogsmark, eller ett medelpris af 1,700 kronor tunnlandet. Ehuru endast ungefär en femtedel af nu ifrågavarande mark utgjordes af åker och äng, hade stadsfullmägtige likväl ansett, att värdet derå borde bestämmas efter nämnda medelpris af 1,700 kronor för tunnlandet till 347,100 kronor. Staden skulle sålunda betala en mellangift af 19,860 kronor.

På det att staden snarast möjligt måtte komma i besittning af Hjorthagen, skulle staden bekosta anordnandet på annat ställe af hjortpark och af nödiga bostäder för bevakningen in. m. för en summa ej öfverstigande 50,000 kronor.

På grund af det sålunda anförda hafva stadsfullmägtige förklarat staden villig att med kronan träffa ett aftal af följande innehåll:

För att bereda plats för hofstallet afstår staden till kronan med eganderätt af den öppna platsen nedanför Artilleriplanen och af de i stadens besittning varande tomterna i qvarteret Bodarne den mark, som å den till stadsingeniörskontorets tjensteutlåtande till drätselnämnden den 28 December 1888 hörande ritning betecknats med röd kantfärg, innehållande omkring 40,900 qvadratfot.

Kronan afstår till staden med eganderätt de, enligt hvad samma ritning visar, för Artilleri- och Sibyllegatornas vidgning invid Artilleriplanen behöfliga jordstycken, omkring 4,440 qvadratfot för den förra och omkring 9,190 qvadratfot för den senare, med rätt för kronan att hafva kronobageribyggnaden qvarstående å dess nuvarande plats, tilldess att byggnaden icke vidare af kronan användes för sitt nuvarande ändamål eller om- eller nybyggnad ifrågakommer.

För den mark, kronan sålunda erhåller mera än staden, eller omkring 27,270 qvadratfot, beräknas en ersättning af 12 kronor för hvarje qvadratfot.

Kronan erhåller eganderätt till den del af ofria tomten N:o 6 i qvarteret Bodarne, som faller inom stalltomten, mot det att staden kommer i besittning af tomtens återstod.

Staden förbinder sig att söder om stalltomten hålla ett 18 meter (60,6 fot) bredt område öppet till gata.

Kronan afstår till staden eganderätten till det å stadsingeniörskontorets den 8 Februari 1884 upprättade karta öfver Skuggan, Rop- Bih. till Biksd. Prof. 1889. 1 Samt. 1 Afd. 21 Häft. 2

10 Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 33.

sten och Lugnet samt Hjorthagen jemte närmast angränsande del af Kongl. Djurgården och Värtahamnen närmare angifna område å Kongl. Djurgården, innehållande 204 tunnland 5,6 kappland, som begränsas i öster af hamnanläggningen, i norr af Lilla Värtan och Husarviken, i vester af Husarviken och landsvägen öster om Uggelbacken samt i söder af jernvägen och hamnområdet, jemte rätt till vattnet derinvid, med iakttagande deraf att nuvarande innehafvare af lägenheterna Ropsten och Lugnet lemnas oqvalde i sin besittningsrätt till dessa lägenheter för den tid, de senast fått fastställelse å denna rätt. Ersättningen för detta område beräknas till 1,700 kronor för hvarje tunnland.

Utötver den mellangift, som blir en följd af ofvan åsätta pris å den mark, som staden skulle förvärfva och afhända sig, förbinder staden sig att bekosta anordnandet å annat ställe af hjortpark och af nödiga bostäder för parkens bevakning m. in. för en summa ej öfverstigande 50,000 kronor.

Ofverintendentsembetet, som med underdånig skrifvelse den 30 sistlidne Januari öfverlemnat stadsfullmägtiges omförmälda skrifvelse, har dervid, hvad anginge dels de tomterna vid Artilleriplanen åsätta värdena och dels den föreslagna anordningen af området söder om stalltomten, anfört, hurusom Embetet, med hänsyn till förevarande tomters läge och de upplysningar rörande värdet å angränsande sådana, hvilka Embetet inhemta!, ej funnit skäl till anmärkning mot det förstnämnda tomter åsätta värdet af 12 kronor qvadratfoten, men att Embetet ansåge särdeles önskvärdt, derest området söder om stalltomten till Nybroviken kunnat, i betraktande af stallanläggningens monumentala betydelse, hållas fortfarande öppet, ehuru något yrkande derom under för handen varande omständigheter ej af Embetet framstäldes.

På grund af nådig remiss har Riksmarskalksembetet. den 14 i denna månad afgifvit underdånigt utlåtande i ärendet och dervid tillika öfverlemnat infordradt yttrande från chefen för Kongl. Djurgårdens styrelse. Jemte förmälan att, enligt verkstäld beräkning, djurgårdskassan, om stadsfullmägtiges förslag antoges, komme att för ny djurhages inrättande m. m. få vidkännas en förlust af 10,140 kronor, oberäknadt den minskade hötillgången, bär bemälde chef vidare ansett värdet å det ifrågavarande området af Djurgården vara af stadsfullmägtige alldeles för lågt beräknadt. Af sådan orsak har chefen för djurgårdsstyrelsen uppgjort förslag till ny beräkning af markens värde, dervid hänsyn tagits till det förhållande, att, enligt hvad kändt vore, i årlig hyra för de till enskilda personer upplåtna upplags-eller byggnadsplatser i närheten af Värtahamnen betalades minst 5 öre för hvarje

11 Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 33.

qvadratfot. Oberäknad! 14 tunnland 8,5 kappland af den invid det nu ifrågavarande området belägna Husarviken, innehölle, enligt hvad handlingarne utvisade, den mark, af hvilken staden sökte komma i besittning, en areal af 189 tunnland 29,1 kappland, af hvilket område likväl 10 tunnland 17,8 kappland tillhörde lägenheten Ropsten och 13,3 kappland utgjorde jordområdet för de Djurgården tillhöriga torplägenheterna Lugnet och Ropstensporten. Om för återstående arealen, 178 tunnland 30 kappland, efter 5 öre qvadratfoten eller 2,800 kronor tunnlandet, beräknades ett värde af.................................... kronor 501 025:_

och härtill lades värdet af den inom området växande skogen, uppskattadt till ... uppkomme en värdesumma af

från hvilken borde dragas den af stadsfullmägtige fordrade ersättningen för den staden tillhöriga mark, som vore afsedd att ingå i området för

hofstallbyggnaden,......................................................

hvarefter skulle återstå ett belopp af

, 55,857: 25

kronor 556,882: 25

som skulle komma djurgårdskassan till godo

„ 327,240: —

kronor 229,642: 25,

Beträffande lägenheten Ropsten har chefen för djurgårdsstyrelsen erinrat, att, enligt nådig resolution den 19 September 1783, notarius publicus Jan Adolf Norling, hvilken då på arrende innehade denna lägenhet, tillförsäkrats att efter förre innehafvarens af lägenheten, hofqvartermästaren Billings, och hans dotters inträffade död få behålla Ropsten med den mark och tillhöriga förmåner, som Billing- förunnade blifvit, för sig och efterkommande att nyttja och disponera, så till skog och mark som fiske och fiskvatten, dock, hvad ekar anginge, med iakttagande af § 1 i nådiga resolutionen på allmogens besvär vid 1762 års riksdag och med skyldighet för Norling att erlägga en årlig tomtöreafgift af 33 Riksdaler 16 skillingar specie samt med förbindelse i öfrigt för honom och arfvingar, eller hvilka det i framtiden angå kunde, att alltid vid köp och salu af denna lägenhet först hembjuda densamma kronan, som skulle ega bördsrättighet framför någon annan.

I fråga om de nyssnämnda torplägenheterna Lugnet och Ropstensporten, hvilka af ålder användts till bostäder åt tvenne Djurgårdens ordinarie arbetare, vore det enligt chefens för djurgårdsstyrelsen mening otvifvelaktigt,^att bibehållandet af dessa torp skulle för Djurgården vara fördelaktigast. Då det emellertid kunde för staden vara af någon vigt, att dessa lägenheter, såsom liggande inom det område staden önskade förvärfva, afstodes till staden, borde i sådant fall staden äfven kännas skyldig ej mindre att bekosta flyttning af de å torpen

12 Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 33.

nu befintliga byggningar eller att låta uppföra nya sådana å de ställen, Djurgårdens styrelse funne lämpligt anvisa, än ock att på sin bekostnad föranstalta om uppodlandet och försättandet i fullt bärande skick af mark, till arealen motsvarande den, som afträddes.

Under åberopande af hvad sålunda blifvit anfördt har chefen för djurgårdsstyrelsen tillstyrkt bifall till den af Stockholms stadsfullmägtige gjorda framställning under följande vilkor, nemligen:

att staden för 178 tunnland 30 kappland erlägger till djurgårdskassan i mellangift 229,642 kronor 25 öre;

att staden kännes skyldig att bekosta flyttning af de å torplägenheterna Lugnet och Ropstensporten befintliga byggnader eller att låta uppföra nya sådana å de ställen, Djurgårdens styrelse finner lämpligt att anvisa, äfvensom att föranstalta om och bekosta uppodlandet och försättandet i bärande skick af mark till samma omfång som den, dessa lägenheter innehafva;

att de vägar, som ligga inom det område, hvaraf staden kan komma i besittning, skola hållas öppna och af staden för all framtid underhållas;

att det likaledes skall åligga staden att underhålla den öfver inre delen af Husarviken i närheten af lägenheten Fiskartorpet bygda träbro, hvilken till staden öfverlemnas utan lösen; samt

att det område, som i följd af stadsfullmägtiges omförmälda framställning kan komma att Djurgården afhändas, icke må tillträdas förr än Djurhagen blifvit utrymd.

Chefen för djurgårdsstyrelsen har vidare fäst uppmärksamhet å ett förhållande, som syntes förtjent att komma under öfvervägande i sammanhang med den nu föreliggande frågan.

Genom nådigt bref den 31 Maj 1878 har nemligen förklarats, att, under vilkor och förutsättning att Stockholms stad samtidigt med den enligt samma nådiga bref beslutade jern vägsanläggningen från Carlberg till Lilla Värtan företoge och på sin bekostnad fullbordade anläggandet å föreslaget ställe vid nämnda sjö af en hamn med tillhörande upplagsplatser jemlikt plan, som kunde blifva af Eders Kongl. Maj:t faststäld, skulle åt Stockholms stad utan ersättning till statsverket upplåtas vissa å upprättad karta med bokstäfverna C, D, F och J utmärkta områden af Djurgården med vattnet derinvid att tillträdas, de med bokstäfverna C och D betecknade områden genast och det öfriga, i den mån staden funnes deraf vara i behof för hamnen eller för upplagsoch byggnadsplatser. Nyssnämnda med F och J utmärkta områden, hvilka först framdeles skulle få af staden tillträdas, äro å förut omförmälda, den 8 Februari 1884 upprättade karta betecknade, det förra,

13 Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 33.

som innefattar lägenheten Hermanstorp, med II och det senare, omfattande hofjägarebostället Tegeludden och den så kallade Lindarängen jemte en del af en skogbeväxt mark, benämnd Kruthusbacken, med III. Chefen för djurgårds styrelsen har nu erinrat, att Lindarängen åtminstone från början af detta århundrade varit använd till skjutfält för artilleriets behof samt att användningen af samma trakt för detta särskilda ändamål genom nådigt bref den 11 Mars 1881 blifvit utsträckt derhän, att Lindarängen och Lindarängsviken upplåtits till öfningsfält för Stockholms garnison i allmänhet mot vilkor, bland annat, att af statsmedel skulle derför till djurgårdskassan årligen erläggas 1,035 kronor. Då annan för garnisonens fältöfningar lämplig terräng, som kunde ersätta det intrång, Ladugårdsgärdet under de senare åren lidit genom tillkomsten derstädes af åtskilliga större etablissement för allmänt behof, icke funnes inom Djurgårdens egoområde, måste Lindarängens bibehållande för berörda ändamål fortfarande anses vara oundgängligen nödvändigt. Det syntes derför önskvärdt, att i sammanhang med den nu föreliggande frågan kunde tillvägabringas en sådan inskränkning af den genom nådiga brefvet den 31 Maj 1878 staden förunnade förmån, att densamma komme att upphöra, så vidt den hade afseende å det omförmälda, med litt. J (å 1884 års karta med III) betecknade jordområdet, innefattande hofjägarebostället Tegeludden samt Lindarängen och Kruthusbacken jemte dertill gränsande vatten, och detta så mycket hellre som det kunde antagas, att staden näppeligen någonsin eller åtminstone icke förrän i en långt aflägsen framtid kunde komma i behof af sagda område.

Riksmarskalksembetet, som instämt i chefens för djurgårdsstyrelsen yttrande, har för egen del vidare anfört,

att, derest Eders Kongl. Maj:t, enär, enligt hvad chefen för djurgårdsstyrelsen upplyst, den enda till djurhage möjligen användbara plats å Djurgården, eller lägenheten Skuggan, af anförda skäl ej vore för detta ändamål fullt lämplig, skulle besluta hjortarnes förflyttning till den vid Gripsholm befintliga djurhagen, som dock i sådant fall behöfde utvidgas, derför belöpande kostnad borde bestridas af den ersättningssumma, staden blefve skyldig att erlägga för till densamma afstådd mark å Djurgården;

att, i händelse stadsfullmägtiges förevarande framställning skulle af Eders Kongl. Maj:t och Riksdagen bifallas, den för marken utgående kapitalersättningen borde, på sätt i föregående likartade fall egt rum, inlevereras till Statskontoret och der för framtiden förvaltas samt derå fallande ränta årligen af Eders Kongl. Maj:t disponeras för Djurgårdens

14 Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 33.

samt eventuel för hjortparkens vid Gripsholm behof, på sätt Eders Kongl. Maj:t framdeles derom täcktes bestämma;

att Riksmarskalksembetet i allo instämde i hvad chefen för djurgårdsstyrelsen yttrade rörande Lindarängeus fortfarande behöflighet till plats för de i Stockholm garnisonerade truppernas vapenöfningar; samt att den rätt, som genom föregående nådiga resolutioner och upplåtelsebref blifvit innehafvare af lägenheten Ropsten under Eders Kongl. Maj:ts regeringstid tillförsäkrad, borde, i händelse staden skulle af samma lägenhet vara i behof, varda honom tillgodosedd och bevarad.

Som i chefens för djurgårdsstyrelsen omförmälda yttrande viss tid icke uppgifvits, inom hvilken de i Hjorthagen befintliga hjortar kunde flyttas till annan plats och lägenheten derefter till Stockholms stad öfverlemnas, har jag hos Riksmarskalksembetet begärt upplysning i detta afseende; och har bemälda Embete med skrifvelse af denna dag öfverlemnat yttrande från chefen för djurgårdsstyrelsen, deri denne meddelat, att det ifrågasatta området kunde till staden öfverlemnas ett år efter det aftal derom blifvit med staden träffadt. Med afseende på önskvärdheten att sjöledes kunna från parken förflytta hjortarne torde tideu närmare böra bestämmas till den 1 Juli 1890.

Då Riksdagen iemnat Eders Kongl. Maj:t rätt att med Stockholms stad träffa uppgörelse om utbyte af det för hofstallanläggningen erforderliga jordområde mot vederlag antingen af annan mark vid Artilleriplanen eller ock, efter skeende uppskattning, af motsvarande del af myntverkets till gata afsedda tomt, men Stockholms stadsfullmägtige, hvilka förklarat sig villiga att till kronan afstå det för hofstallanläggningeu erforderliga området, 40,900 qvadratfot, af det erbjudna vederlaget endast velat taga i anspråk sammanlagdt 13,630 qvadratfot vid Artilleriplanen och i öfrigt begärt ersättning i annan kronan tillhörig mark, eller lägenheten Hjorthagen med angränsande område å Kongl. Djurgården, lärer Eders Kong]. Maj:t finna, att uppgörelse på de af staden föreslagna grunderna icke kan ega rum utan Riksdagens hörande.

Beträffande antagligheten från kronans sida af det utaf staden föreslagna aftaiet, har ÖfVerintendentsembetet ej haft något att erinra vid det af stadsfullmägtige beräknade värdet, 327,240 kronor, å den mark vid Artilleriplanen, kronan skulle erhålla mera än staden. Med afseende härå och då ej heller vid öfriga för jordbytet föreslagna anordningar, hvad trakten vid Artilleriplanen angår, torde vara något

15 Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 33.

väsentligt att anmärka, torde aftalet i denna del vara af beskaffenhet. att kunna godkännas. Hvad åter vidkommer förslaget i hvad det afser att i vederlag för stadens återstående fordran i mark skulle mot viss mellangift lemnas lägenheten Hjorthagen med angränsande område å Djurgården, kan frågan härom naturligtvis endast under den förutsättning komma under pröfning, att Eders Kongl. Maj:t, till hvars enskilda disposition Djurgården är öfverlemnad, skulle i nåder förklara sig vilja afstå från dispositionsrätten öfver det ifrågavarande området. Som emellertid Eders Kongl. Maj:t behagat meddela mig, att Eders Kongl. Maj:t under vissa vilkor vore sinnad att härtill lemna sitt bifall, torde det tillåtas mig att ingå i granskning af denna del af förslaget.

Såsom jag redan nämnt, hafva stadsfullmägtige uppskattat värdet af omförmäla område till 347,100 kronor, så att, då värdet af den mark vid Artilleriplanen, kronan skulle erhålla mera än staden, i värde upptagits till 327,240 kronor, staden skulle hafva att erlägga en mellangift af allenast 19,860 kronor, hvarförutom staden erbjudit sig att med 50,000 kronor bekosta anordnandet af en hjortpark å annat ställe. Chefen för djurgårdsstyrelsen, med hvilken Riksmarskalksembetet instämt, har deremot beräknat värdet af samma område till 556,882 kronor 25 öre, dervid icke ifrågasatts särskild ersättning för anordnande af ny hjortpark; och skulle alltså enligt sistnämnda beräkning den mellangift, som staden hade att erlägga, uppgå till 229,642 kronor 25 öre. I betraktande af det ifrågavarande områdets sjmnerligen fördelaktiga läge, hvilket, i den mån rörelsen vid Värtahamnen hinner utveckla sig, varder ännu fördelaktigare, synes mig otvifvelaktigt, att stadsfullmägtige derför beräknat ett alldeles för lågt värde, hvaremot och då grundad invändning icke lärer kunna göras mot den af myndigheterna verkstälda värdeuppskattningen jag hemställer, att den senare måtte få läggas till grund för aftalet.

Med framhållande af Lindarängens behöflighet såsom öfningsplats för Stockholms garnison har chefen för djurgårdsstyrelsen uti sitt i frågan afgifna yttrande fästat uppmärksamheten på önskvärdheten deraf, att i sammanhang med den nu förevarande frågan träffades sådan uppgörelse med Stockholms stad, att den ifrågavarande ängen, åtminstone under längre tid framåt, utan hinder af den jemlikt. nådiga brefvet. den 31 Maj 1878 staden tillerkända rätt, kunde för nyssnämnda ändamål fortfarande disponeras. Då omförmälda, för militäröfningar synnerligen väl lämpade plats endast med största svårighet lärer kunna för detta ändamål undvaras, men deremot Stockholms stad, sedan densamma väl förvärfvat den vidsträckta, i Värtahamnens omedelbara när-

16 Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 33.

het belägna Hjorthagen, först i en temligen aflägsen framtid kan tänkas för hamnens ändamål komma i behof jemväl af Lindarängen, synes mig bland vilkoren för Hjorthagens afstående till staden böra intagas bestämmelse derom, att af de enligt 1878 års nådiga bref till stadens framtida disposition upplåtna områden, eller de egofigurer, som å 1884 års karta betecknas med II (lägenheten Hermanstorp) och III (hofjägarebostället Tegeludden med Lindarängen och Kruthusbacken), Lindarängen först i sista rummet och i intet fall före utgången af en viss tidrymd, som lämpligen torde kunna bestämmas till fyratio år efter aftalets träffande, får af staden tagas i anspråk. Som emellertid, enligt hvad jag inhemtat, det med III betecknade området icke i sin helhet är till plats för militäröfningar erforderligt, utan detta endast gäller den del deraf, som å en i stadsingeniörskontoret den 18 Mars 1889 verkstäld kopia af 1884 års karta betecknas med röd kantfärg och siffrorna III 2), torde återstoden af området, å kartekopian betecknad med III 1) och omfattande hofjägarebostället Tegeludden med en areal af 370,6 ar, kunna i fråga om dispositionsrätten likställas med egofiguren II och således af Stockholms stad i förekommande fall utan afvaktande af viss tidpunkt få tagas i anspråk.

Vid de af chefen för djurgårdsstyrelsen och Riksmarskalksembetet i öfrig! föreslagna vilkoren för upplåtelse af Hjorthagen har jag i sak intet att erinra.

Af den mellangift å 229,642 kronor 25 öre, som Stockholms stad har att för Hjorthagen erlägga, bör i första rummet bestridas kostnaden för ersättande af den hjortpark, som komme att utrymmas. Då sådan ersättning skulle beredas genom utvidgning af den nuvarande hjortparken vid Gripsholm och kostnaden härför beräknats uppgå till omkring 30,000 kronor, torde för vinnande af jemn summa å den fond, som i öfrigt bör bildas af mellangiftsmedlen, af dessa medel böra för ändamålet disponeras ett belopp af 29,642 kronor 25 öre. Återstoden, 200,000 kronor, lärer böra till Statskontoret inlevereras för att derstädes förräntas, med rätt för Eders Kongl. Maj:t att disponera den årliga räntan till Djurgårdens förbättring och försköning.

På grund af hvad jag sålunda anfört hemställer jag i underdånighet, att Eders Kongl. Majrt täcktes i nådig proposition föreslå Riksdagen att medgifva:

A) att Eders Kongl. Maj:t må ega att för beredande af plats för hofstallanlägguingen träffa aftal med Stockholms stad om utbyte af mark vid Artilleriplanen enligt följande grunder:

l:o) att staden till kronan med eganderätt afstår af den öppna platsen nedanför Artilleriplanen och af de i stadens besittning varande

17 Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 33.

tomterna i qvarteret Bodarne den mark, som å en till stadsingeniörskontorets tjensteutlåtande till drätselnämnden den 28 December 1888 hörande ritning betecknats med röd kantfärg, innehållande omkring 3,605 qvadratmeter (40,900 qvadratrot), att af kronan genast tillträdas;

2:o). att kronan till staden med eganderätt afstår de, enligt hvad samma ritning utvisar, för Artilleri- och Sibyllegatornas vidgning invid Artilleriplanen behöfliga jordstycken, omkring 391 qvadratmeter (4,440 qvadratrot) för den förra och omkring 810 qvadratmeter (9,190 qvadratfot) för den senare, att likaledes af staden genast tillträdas, men med rätt för kronan att hafva kronobageribyggnaden qvarstående å dess nu varande plats, till dess att byggnaden icke vidare af kronan användes för sitt nu varande ändamål eller om- eller nybyggnad ifrågakommer;

3:o) att för den mark, kronan sålunda erhåller mera än staden, eller omkring 2,404 qvadratmeter (27,270 qvadratfot), beräknas ett värde af 327,240 kronor;

4:o) att staden till kronan afträde!- den rätt, staden må anse sig tillkomma öfver tomten N:o 6 i qvarteret Bodarne, till den de!, som faller inom den för hofstallbyggnaden afsedda plats, mot det att kronan afstår från anspråk på tomtens återstod och till staden öfverlemnar densamma;

5:o) att staden förbinder sig att söder om hofstalltomten hålla ett 18 meter bredt område öppet till gata; och

6:o) att kronan till staden afstår eganderätten till det å en karta, tillhörande en af stadsingeniörskontoret den 8 Februari 1884 öfver Skuggan, Ropsten och Lugnet samt Hjorthagen jemte närmast angränsande del af Kongl. Djurgården och Värtåhamnen upprättad beskrifning, närmare angifna område å Kongl. Djurgården, innehållande 100 hektar 78 ar (204 tunnland 5,6 kappland), som begränsas i öster af hamnanläggningen, i norr af Lilla Värtan och Husarviken, i vester af Husarviken och landsvägen öster om Uggelbacken samt i söder af jernvägen och hamnområdet, jemte rätt till vattnet derinvid under vilkor:

att staden åtager sig att bekosta flyttning af de å torplägenheterna Lugnet och Ropstensporten befintliga byggnader eller att låta uppföra nya sådana å de ställen, Djurgårdens styrelse anvisar, äfvensom att å sin bekostnad föranstalta om uppodlande och försättande i bärande Bih. till Riksd. Prof. 1889. 1 Sami. 1 Åfd. 21 lläft. 3

18 Kongl. Maj:ts Nåd. 'Proposition N:o 33.

skick af mark till lika omfång med den, nämnda lägenheter nu innehafva;

att de vägar, som leda öfver ifrågavarande område, skola hållas öppna och af staden för all framtid underhållas;

att det likaledes skall åligga staden att underhålla den öfver inre delen af Husarviken i närheten af lägenheten Fiskartorpet uppförda träbro, hvilken till staden öfverlemnas utan lösen;

att staden inträder i de rättigheter och skyldigheter, som på grund af föregående nådiga resolutioner och upplåtelsebref tillkomma kronan gent emot innehafvare af lägenheten Ropsten;

att området skall af staden tillträdas den 1 Juli 1890; samt att de områden, hvilka, å förut omförmälda karta af år 1884 betecknade med II och III, jemlik! nådigt bref den 31 Maj 1878 blifvit till staden upplåtna att tillträdas i den mån, staden funnes deraf vara i behof för hamnen vid Lilla Värtan eller för upplags- och byggnadsplatser, skola, sedan Eders Kongl. Maj:t i hvarje fall pröfvat till upplåtelse ifrågasatt områdes erforderlighet för hamnen eller de för denna behöfliga upplags- och byggnadsplatser, i sådan ordning för ändamålet ifrågakomma, att i första rummet tagas i anspråk omförmälda med II betecknade egofigur och den del af egofiguren III, som, innefattande en areal af 370,6 ar, å en i stadsingeniörskontoret den 18 Mars 1889 verkstäld kopia af nyssberörda karta betecknats med röd kantfärg och siffrorna III l), samt att den återstående delen af samma egofigur, å nämnda kartekopia betecknad med III 2), jemte dertill gränsande vatten icke i något fall må af staden tillträdas förr än fyratio år efter aftalets träffande; och

B) att af den mellangift å 229,642 kronor 25 öre, hvilken, enligt hvad förut blifvit förmäldt, bör af Stockholms stad för erhållande af Hjorthagen med angränsande mark till kronan erläggas, ett belopp af 29,642 kronor 25 öre må af Eders Kongl. Maj:t disponeras för bestridande af kostnaden för utvidgning af nuvarande hjortparken vid Grips holm samt återstoden, 200,000 kronor, till Statskontoret inlevereras för att af detta embetsverk på lämpligt sätt göras räntebärande och årliga räntan deraf i likhet med öfriga för Kongl. Djurgårdens förvaltning afsedda medel disponeras till Djurgårdens förbättring och försköning.!)

I hvad föredragande Departementschefen sålunda anfört och hemstält förenade sig Statsrådets öfriga närvarande medlemmar.

Härefter behagade Hans Maj:t Konungen, med förklarande att Han, under förutsättning af Riksdagens

19 Kongl. May.ts Nåd. Proposition N:o 33.

bifall till hvad sålunda blifvit föreslaget, afstode från dispositionsrätten till det å omförmälda karta af år 1884 närmare angifna område, hvilket, enligt hvad föreslaget blifvit, skulle till Stockholms stad öfverlemnas, i enlighet med Statsrådets tillstyrkande förordna, att nådig proposition skulle till Riksdagen aflåtas af den lydelse bilagan litt. C vid detta protokoll utvisar.

Ex protocollo:

C. Blomstedt.