angående efter¬ skänkande af kronans rätt till danaarf efter sjömannen Robert Sa,hlin

Kong!,. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 35.

X:o 35.

Kongl. Ma,j:ts nådiga proposition till Riksdagen, angående efterskänkande af kronans rätt till danaarf efter sjömannen Robert Sa,hlin; gifven Stockholms slott den 8 mars 1889.

Andre landtmätaren Anders Sahlins enka Anna Sahlin, född Söderberg, afled den 30 mars 1868, efterlemnande såsom sterbhusdelegare en son, sjömannen Robert Sahlin, som vistades å utrikes ort, samt en dotter, snickaren Anton Svanbergs enka, Ulrika Andrietta Svanberg, hvilka båda jemlikt af enkan Sahlin upprättadt testamente jemte andra deri angifna personer tillerkänts viss andel af hennes qvarlåtenskap.

Som bemälde Robert Sahlin icke under längre tid låtit sig afhöra, förklarade rådstufvurätten i Sundsvall, på ansökan af enkan Svanberg, genom beslut den 26 maj 1885, att Sahlin skulle för död anses. Af instrumentet öfver den efter honom den 25 juni 1886 förrättade bouppteckning inhemtas, att han såsom enda arfvinge efterlemnat »halfsystern» enkan Svanberg, hvilken uppgifvit boet, äfvensom att tillgångarne deruti utgjordes af Robert Sahlins aids- och testamentsmedel efter sin förenämnda moder, 1,000 kronor, jemte derå upplupen 5 procent ränta under 10 år eller 500 kronor.

På förekommen anledning instämde kammaradvokatfiskalsembetet, å Kongl. Maj:ts och kronans vägnar, enkan Svanberg och länsmannen Axel Rydin i Sala, den sistnämnde såsom god man för Robert Sahlin, till rådstufvurätten i Sundsvall, med yrkande att Sahlins qvarlåtenskap Bill. till lliksä. Prof. 188.9. 1 Smid. 1 Af cl. 23 Höjt. I

2 Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 35.

måtte förklaras för danaarf. Genom utslag den 1 oktober 1888, som vunnit laga kraft, förklarade rådstufvurätten, att, enär, efter det Robert Sahlin blifvit för död förklarad, någon laglig arfvinge efter honom icke inom natt och år sig anmält, samt enkan Svanberg, såsom af oäkta börd, icke egde någon rätt till arf efter Robert Sahlin eller på grund af åberopadt testamente kunde anses vara berättigad att träda i hans ställe såsom testamentstagare till ifrågavarande medel, qvarlåtenskapen efter Robert Sahlin borde såsom danaarf tillfalla kronan, hvarjemte Rydin ålades att till kammaradvokatfiskalsembetet för medlen i laga ordning redovisa.

Af de utaf Rydin för sådant ändamål åberopade samt i öfrigt företedda handlingar inhemtas, att Robert Sahlins laglott i boet efter sin bemälda moder rätteligen utgjort 1,639 kronor 63 öre; att i följd af Robert Sahlins förutvarande gode man, grufingeniören A. M. Gullbrandssons försummelse att medelst klander af det utaf enkan Sahlin upprättade testamente tillvinna Robert Sahlin hans fulla laglott, enkan Svanberg med stöd af samma testamente af enkan Sahlins qvarlåtenskap lyftat 639 kronor 63 öre mera än henne lagligen bort tillkomma; samt att, sedan uti ett vid rådstufvurätten i Sala anhängiggjordt mål emellan Rydin, å ena, samt Gullbrandsson, å andra sidan, angående klander af redovisning Gullbrandsson blifvit genom rådstufvurättens utslag den 4 oktober 1875 förpligtad att till Rydin redovisa Robert Sahlins omförmälda arfsmedel med 1,639 kronor 63 öre jemte ränta, samt Gullbrandsson derpå blifvit i konkurstillstånd försatt, Rydin för Robert Sahlins räkning ur Gullbrandssons konkursbo uppburit den Robert Sahlin tilldömda arfslotten oafkortad jemte ränta med tillhopa 2,480 kronor 46 öre; och har Rydin den 13 december 1888 behörigen redovisat ifrågavarande danaarfsmedel med 3,413 kronor 54 öre, hvarefter, sedan derifrån afdragits den kammaradvokatfiskalen tillkommande aktoratsprovision, återstoden 3,072 kronor 19 öre inlevererats till kongl. statskontoret.

Innan omförmälda rättegång mot enkan Svanberg och länsmannen Rydin af kammaradvokatfiskalsembetet anhängiggjordes, hade enkan Svanberg uti eu till Kongl. Maj:t ingifven skrift af den 3 februari 1888, med förmälan, att, då hon hos bemälde Rydin sökt att få lyfta henne tillkommande arfsmedel efter Robert Sahlin, Rydin vägrat att till henne utlemna desamma, enär hon såsom född före enkan Sahlins äktenskap vore oäkta dotter till denna, i underdånighet anhållit, att, då vid sådant förhållande ifrågavarande medel skulle såsom danaarf tillfalla kronan, sökanden, som vore medellös, måtte komma i åtnjutande af kronans

3 Kongl. Maj.ifi Nåd. Proposition N:o 35.

rätt till danaarf efter Robert Sahlin, hvilken^ enda tillgångar enligt sökandens uppgift utgjordes af hans mödernearf, 1,000 kronor, jemte ränta. Af bifogadt intyg af vederbörande pastorsembete bekräftas sökandens uppgift, att hon, som är född den 14 april 1816, är medellös.

I anledning af berörda ansökning hafva underdåniga utlåtanden afgifvits dels af Kongl. Maj:ts befallningshafvande i Vesternorrlands län, som på de af sökanden anförda skäl tillstyrkt bifall till framställningen, dels ock af kammaradvokatfiskalsembetet, som dervid anfört, att, då sökanden, på sätt här ofvan angifvits, af enkan Sahlins qvarlåtenskap lyftat 639 kronor 63 öro utöfver hvad henne lagligen bort tillkomma, samt ifrågavarande ansökning endast afsåge, att sökanden måtte få åtnjuta kronans rätt till den qvarlåtenskap efter sökandens för död förklarade halfbroder, som härflutit från de 1,000 kronor, honom tillfallit enligt moderns testamente, och hvilket belopp med ränta upptoges i den efter honom upprättade bouppteckning, den summa, som kunde ifrågakomma att efterskänkas till förmån för sökanden, borde inskränkas till ett belopp, som stode i samma förhållande till hela behållna danaarfvet, som det Robert Sahlin i testamentet tillagda och af Gullbrandsson lyftade kapital 1,000 kronor stode till det af Rydin i Gullbrandssons konkurs lyftade kapitalbelopp 1,639 kronor 63 öre; med afseende hvarå kammaradvokatfiskalsembetet i betraktande af sökandens naturliga slägtskap med Robert Sahlin och hennes styrkta medellöshet hemstält, att säkanden måtte af ifrågavarande danaarfsmedel erhålla ett belopp af 1,873 kronor 71 öre.

Med afseende å hvad sålunda i ärendet förekommit vill Kongl. Maj:t härmed föreslå Riksdagen att medgifva, att af ifrågavarande danaarfsmedel måtte sökanden tilldelas ett belopp af 1,873 kronor 71 öre.

De till ärendet hörande handlingar skola Riksdagens vederbörande utskott tillhandahållas; och Kongl. Maj:t förblifver Riksdagen med afl kongl. nåd och ynnest städse välbevågen.

OSCAR.

F. v. Essen.

I

Kong! Maj ds Nåd. Proposition N:o 35.

Utdrag af protokollet öfver Jinansärenden, hållet inför Hans Majd Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 8 mars 1889. '

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern friherre Bildt,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärenden grefve Ehrensvärd, Statsråden: herr Boven,

friherre von Otter, von Krusenstjerna,

Wennerberg, friherre Palmstjerna, friherre von Essen,

Örbom,

friherre Åkerhielm.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet friherre von Essen föredrog i underdånighet följande ärenden, nemligen:

Departementschefen föredrog vidare:

En af enkan Ulrika Andrietta Svanberg i underdånighet gjord ansökning om efterskänkande till hennes förmån af kronans rätt till danaarf efter sjömannen Robert Sahlin, hvilken, jemlikt rådstufvurättens i Sundsvall laga kraftvunna beslut den 26 maj 1885, förklarats skola för död anses samt icke efterlemna! kända arfvingar;

0 Kongl. Maj.is Nåd. Proposition N:o 36.

öfver hvilken ansökning ej mindre Kongl. Maj:ts befallningshafvande i Vesternorrlands län än äfven kammaradvokatfiskalsembetet afgifvit infordradt underdånigt yttrande, dervid embetet upplyst, att ifrågavarande danaarfsmedel utgjorde, efter afdrag af kammaradvokatfiskalen tillkommande provision, 3,072 kronor 19 öre.

Med afseende å hvad i ärendet förekommit hemstälde statsrådet, att förevarande ansökning måtte på det sätt bifallas, att Kongl. Maj:t täcktes i nådig proposition föreslå Riksdagen att medgifva, att af ifrågavarande danaarfsmedel måtte sökanden tilldelas ett belopp af 1,873 kronor 71 öre.

Hvad statsrådet sålunda hemstält behagade Hans Maj:t Konungen bifalla; och skulle nådig proposition

till Riksdagen aflåtas af den lydelse bilagan--vid

detta protokoll utvisar.

Ex protocollo

C. Blomstedt.

N;o 36.

Kongl. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen, angående jordafsöndring från kungsladugården Borgholm i Kalmar län; gifven Stockholms slott den 22 mars 1889.

Med åberopande af bilagda protokoll öfver ecklesiastikärenden vill Kongl. Maj:t härmed föreslå Riksdagen att medgifva:

att från kungsladugården Borgholm n:is 1—6 om 53/4 mantal i Repplinge socken på Öland må till plats för nytt lasarett för alltid åt