angående för¬ ändrad lydelse i vissa delar af värnpligtslagen den 5 juni 1885

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition. Ko 31.

1 N:o 31.

Kongl. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen, angående förändrad lydelse i vissa delar af värnpligtslagen den 5 juni 1885; gifven Stockholms slott den 14 mars 1891.

Under åberopande af bilagda utdrag af statsrådsprotokollet öfver landtförsvarsärenden för denna dag, vill Kongl. Maj:t härmed föreslå Riksdagen att besluta, att 1 §, 3 § mom. 1, 6, 14, 25, 27 och 28 §§, 33 § mom. 2 och 3, 34 samt 52 §§ af värnpligtslagen den 5 juni 1885 äfvensom 53 § af berörda lag, sådan densamma lyder i lagen den 5 mars 1886, skola erhålla följande förändrade lydelse:

Hvarje svensk man är värnpligtig från och med det kalenderår, under hvilket han fyller tjuguett år, till och med det, under hvilket han fyller 40 år.

§ 3.

1. Yärnpligten fullgöres i beväringen och landstormen. Beväringen delas i första och andra uppbådet. Tjenstetiden är åtta år i första och derefter fyra år i andra uppbådet.

I krigstid bestämmer dock endast behofvet tjenstetidens längd för det uppkallade manskapet.

§ 6.

Äfven före det år, värnpligten inträder, må yngling^anmäla sig till inskrifning och dervid uppgifva den truppafdelning eller flottans station, hvilken han vill tillhöra. För bifall härtill fordras, att han är Bill. till Riksd. Prot. 1891. 1 Sami. 1 Afd. 17 Käft. 1

2 Kongl. Majds Nåd. Proposition N:o 31.

till krigstjenst duglig och i öfrigt lämplig till den tjenst, hvartill han anmäler sig.

Han tillhör likväl första uppbådet intill dess åtta år förflutit från och med det år, då han fylde tjuguett år.

Hvad i denna lag stadgas om värupligtige gäller i tillämpliga delar för de enligt denna paragraf inskrifne, äfven innan de i värnpligtsåldern inträdt.

Vid inskrifningsförrättning är med undantag af den, som är å sjömanshus inskrifven, hvarje till densamma inkallad värnpligtig skyldig att personligen inställa sig; dock att vederbörande inskrifningsnämnd må kunna, der omständigheterna sådant påkalla, utan personlig inställelse inskrifva den, som vid tiden för förrättningen har fast anställning utomlands eller derstädes uppehåller sig för idkande af studier eller utbildning i sitt yrke och tillika i den ordning, Konungen föreskrifver, styrker, att han är till krigstjenst duglig.

Till inskrifningsförrättning skola vederbörande tjensteman införskaffa de värnpligtiges prestbetyg.

Efter inskrifningen erhåller den värnpligtige en inskrifningsbok, hvaruti skall af vederbörande befäl antecknas hvad som beträffande hans värnpligt är af vigt att kunna styrka, såsom fullgjord tjenstgöringsskyldighet m. m. dylikt.

§ 25.

1. I flottan inskrifvas:

a) å sjömanshus inskrifne värnpligtige, samt

b) de, som hafva anställning vid lots- och fyrinrättningarna med lifräddningsanstalterna.

2. Dessutom skola till det antal, som Konungen pröfva!- erforderligt, i flottan inskrifvas andra värnpligtige, som anses vara för flottan behöflige.

3. Alla värnpligtige, som icke blifvit inskrifne i flottan, äro underkastade inskrifning i hären.

§ 27-

1. Värnpligtig är, sedan han blifvit inskrifven, skyldig att för sin utbildning tjenstgöra under fredstid i nittio dagar, hvilken tjenst-

3 Kongl. Maj ds Nåd. Proposition N:o 31.

göling skall fullgöras vid rytteriet, artilleriet och ingeniörtrupperna samt flottan under det första året, men vid fotfolket och trängen under två år med sextioåtta dagar under det första året och tjugutvå dagar under det derpå följande.

2. Från all öfning i fredstid befrias:

a) de i 25 § mom. 1 b. omförmälde värnpligtige.

b) värnpligtig, som styrker, att han vid ingången af det år, då han fyller tjuguett år, antingen varit vid sjömanshus inskrifven minst fyra år och deraf under minst tolf månader haft anställning i utrikes sjöfart, eller ock efter inskrifning å sjömanshus såsom eldare eller maskinist under minst ett år varit i dylik befattning använd, med skyldighet likväl att för åtnjutandet af sådan befrielse tillhöra flottans reserv under hela sin värnpligtstid.

§ 28. *

1. Då rikets försvar det kräfver, må Konungen efter statsrådets hörande till tjenstgöring inkalla beväringens första uppbåd eller de större eller mindre delar deraf, som finnas behöfliga.

2. Derest i anseende till krig eller fara för krig det för rikets försvar finnes nödigt, att äfven beväringens andra uppbåd, eller någon del deraf i skilda orter eller vid olika vapen, inkallas, må Konungen derom förordna, sedan han statsrådet hört och, såvida Riksdagen ej är samlad eller inom trettio dagar sammanträda skall, låtit riksdagskallelse utfärda.

3. Utom de förenade rikenas gränser må beväringeus första uppbåd vid hären användas endast till rikets försvar, och efter det att statsrådet blifvit hördt samt riksdagskallelse utfärdats. Utan Riksdagens medgifvande må beväringens andra uppbåd vid hären icke användas utom de förenade rikenas gränser.

§ 33.

2. För den i hären inskrifne värnpligtige, som tillhör beväringens första uppbåd, gäller dessutom:

a) att, om han vill för längre tid än två månader vistas utom kompaniområdet, anmälan derom skall före afresan göras hos vederbörande kompanibefäl;

b) att, vid afflyttning till annat kompaniområde för att der mantalsskrifvas, han är pligtig derom göra anmälan, så väl före aflyttnin-

4 Kongl. Maj.is Nåd. Proposition N:o 31.

gen hos det kompanibefäl, hvarunder han förut stått, som ock, inom en månad efter ankomsten till den nya boningsorten, hos närmaste befäl vid det kompani, inom hvars område han inflyttat.

3. Den, hvilken enligt § 27 mom. 2 tillhör flottans reserv, så ock annan värnpligtig vid flottan, som är inskrifven å sjömanshus och tillhör första uppbådet, är skyldig att, då han flyttar från ett sjömanshus till annat, derom göra anmälan hos kompanibefälet vid så väl det ena som det andra af de kompaniområden, inom hvilka dessa sjömanshus äro belägna, men, derest han upphör att vara vid sjömanshus inskrifven, skall dylik anmälan göras dels hos kompanibefälet vid det kompaniområde, inom hvilket det sjömanshus är beläget, der han senast varit inskrifven, dels hos befälet vid det kompani, inom hvars område han är bosatt; börande sålunda föreskrifna anmälningar ske senast en månad efter det ombyte af eller afgång från sjömanshus egt rum.

Första uppbådet tillhörande värnpligtig vid flottan, hvilken icke är vid sjömanshus inskrifven, vare underkastad de i mom. 2 gifna bestämmelser rörande anmälan vid tillfällig vistelse utom kompaniområdet eller vid afflyttning.

§ 34.

Den, som innehaft anställning vid härens eller flottans stam under minst* två år, anses hafva fullgjort sin beväringsöfning, men skall efter erhållet afsked, så länge han i följd af sin värnplikt qvarstår i beväringen, tillhöra dess första uppbåd.

§ 52.

De särskilda bestämmelserna i § 27 mom. 1 angående de värnpligtiges öfningstid skola endast efter hand tillämpas, på det sätt att

vid rytteriet, artilleriet och ingeniörtrupjperna samt flottan

under hvardera af åren 1887 och 1888 värnpligtige, tillhörande första årsklassen, öfvas i trettiosex dagar och under år 1887 värnpligtige, tillhörande andra årsklassen, med undantag af de å sjömanshus inskrifne, i femton dagar;

under hvardera af åren 1889 och 1890 värnpligtige, tillhörande första åldersklassen, öfvas i trettioåtta dagar,

5 Kongl. Maj:ts Nåd. Fr oposition N:o 31.

under år 1891 värnpligtige, tillhörande första årsklassen, öfvas i fyratio dagar; och

under år 1892 värnpligtige, tillhörande första årsklassen, öfvas i sextiofyra dagar;

hvarefter stadgandet i § 27 mom. 1 träder i kraft; samt vid fotfolket och tvungen

under hvardera af åren 1887 och 1888 värnpligtige, tillhörande första årsklassen, öfvas i tjuguen dagar och värnpligtige, tillhörande andra årsklassen i femton dagar;

under hvartdera af åren 1889 och 1890 värnpligtige, tillhörande första årsklassen, öfvas i tjugutre dagar och värnplige, tillhörande andra årsklassen, i femton dagar;

under år 1891 värnpligtige, tillhörande första årsklassen, öfvas i tjugufem dagar och värnpligtige, tillhörande andra årsklassen, i femton dagar; och

under år 1892 värnpligtige, tillhörande första årsklassen, öfvas i 42 dagar och värnpligtige, tillhörande andra årsklassen, i femton dagar;

hvarefter stadgandet i § 27 mom. 1 träder i kraft.

§ 53.

Denna lag skall å invånarne i Gotlands län tillsvidare tillämpas med den olikhet i afseende å tiden och sättet för värnpligtens fullgörande:

a) att värnpligten för invånare i Gotlands län inträder vid början af det kalenderår, under hvilket han fyller nitton år, och fortfar till och med det, under hvilket han fjoller trettioåtta år;

b) att tjenstetiden i beväringen är tolf år, hvaraf åtta år i första och fyra år i andra uppbådet;

c) att den värnpligtige är, sedan han blifvit inskrifven, skyldig att för sin utbildning tjenstgöra under fredstid i nittio dagar, hvilken tjenstgöring skall fullgöras under tre på hvarandra följande år med sextiosex dagar under första samt tolf under hvartdera af de båda följande åren; dock att under år 1891 första årsklassen öfvas allenast trettio dagar och under år 1892 fyratio dagar;

d) att, då beväringen jemlikt § 28 till tjenstgöring inkallas, det andra uppbådet icke skall uppfordras, förr än första uppbådet från hela länet blifvit inkalladt, samt att så väl under fred som i krigstid de

6 Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 31.

värnpligtige i Gotlands län skola vara befriade från tjenstgöring utom länets område.

Der för tillämpning af de i denna paragraf gifva särskilda föreskrifter rörande värnpligtens utgörande i Gotlands län erfordras undantag i ett eller annat hänseende från öfriga i denna lag gifna bestämmelser, eger Konungen derom förordna.

De till ärendet hörande handlingar skola vederbörande utskott tillhandahållas, och Kongl. Maj:t förblifver Riksdagen med all Kongl. nåd och ynnest städse väl bevågen.

OSCAR.

H. Palmstierna.

/

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 31.

7 Utdrag af protokollet öfver landtförsvarsärenden, hållet inför Hans May.t Konungen uti statsrådet d Stockholms slott den 14 mars 1891.

Närvarande:

Hans Excellens Herr Statsministern Friherre Åkerhielm,

Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena Grefve Lewenhaupt, Statsråden: Herr Friherre von Ottek,

Herr Wennerberg,

Friherre Palmstierna,

Friherre von Essen,

Friherre Åkerhielm,

Östergren,

Groll,

WlKBLAD.

Efter gemensam beredning med statsrådet och chefen för sjöförsvarsdepartementet yttrade chefen för landtförsvarsdepartementet, statsrådet friherre Palmstierna:

»Den komité, som den 14 sistlidne november af Eders Kongl. Maj:t tillsattes för att granska och afgifva yttrande öfver det, på uppdrag af mig, inom generalstaben uppgjorda förslag till ny härordning, har den 12 i denna månad till Eders Kongl. Maj:t inkommit med utlåtande i ämnet. Jag ber till en början att i korthet få redogöra för detsamma.»

Sedan härefter föredragning af utlåtandet äfvensom af de utaf komitén i sammanhang dermed utarbetade förslag till grunder för ny härordning och till ny värnpligtslag samt af förslaget till allmänna

Tryckning af homiténs betänkande.

8 Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 31.

grunder för öfvergång från den nuvarande till den nya härordningen egt rum, fortsatte departementschefen vidare:

»Då jag, jemlikt det mig af Eders Kong]. Maj:t vid komiténs tillsättande lemnade bemyndigande, ej sällan öfvervarit komiténs öfverläggningar och jag i det väsendtliga är ense med komitén, skulle jagför min del vara oförhindrad att inom den närmaste framtiden förelägga Eders Kongl. Maj:t förslag till nådig proposition om fullständig ombildning af försvarsväsendet. Minst några veckor torde emellex-tid dessförinnan åtgå för att öfver komiterades förslag inhemta vederbörande myndigheters yttranden. Och då dessutom hälften af den tid, grundlagen ansett Riksdagens årliga sammanvaro i regeln böra räcka, nu i det närmaste lupit till ända, lärer lämpligast vara, att frågan i hela sin vidd hänskjutes först till en kommande Riksdag och att för närvarande endast sådana förberedande åtgärder i ärendet vidtagas, som äro af nöden för dess slutliga framläggande inför Eders Kongl. Maj:t och Riksdagen.

Till en början torde så val komiterades betänkande och förslag som mitt, vid komiténs tillsättande, afgifna underdåniga yttrande till statsrådsprotokollet böra bringas till Riksdagens kännedom. Jag hemställer alltså, att Eders Kong!. Maj:t täcktes i nåder medgifva:

att berörda betänkande, förslag och anförande må få genom landtförsvarsdepartementets försorgtryckas i erforderligt antal exemplar och i vanlig ordning till vederbörande utdelas.

Men om sålunda ännu någon tid måste förflyta, innan förslag till fullständig omdaning af försvaret kan föreläggas representationen, följer deraf icke, att jag anser nu pågående Riksdag böra åtskiljas, utan att försök gjorts att åtminstone i vissa delar få en förstärkning af den nuvarande försvarsorganisationen till stånd. Jag har i mitt ofvannämnda underdåniga anförande till statsrådsprotokollet betonat angelägenheten deraf, att åtgärder i detta syfte snarast möjligt vidtagas, och då i samtliga hittills afgifna härordningsförslag förefinnas vissa punkter, i hvilka alla öfverensstämma, synes mig lämpligt, att några af dessa, som företrädesvis äro af vigt, utbrytas från komiterades förslag och nu företagas till särskild behandling. Den blifvande grunden för eu ny försvarsorganisation behöfver icke beröras deraf, och frågan om sättet för ordnandet af försvaret i dess helhet skulle följaktligen fortfarande stå öppen.

9 Kongl. Majds Nåd. Proposition N:o 81.

De af dessa punkter, som lämpligen synas böra på detta sätt behandlas, äro:

l:o) frågan om utsträckning af de värnpligtiges tjenste- och öfningstid; och

2:o) frågan om ökande af de i Norrland förlagda truppförbandens styrka.

En tredje fråga skulle visserligen, hvad angår vigt och betydelse för försvaret, i viss mån kunna ställas i jemnbredd med de nu nämnda, den nemligen, som angår ordnandet af reservbefälsinstitutionen. Det torde emellertid icke vara rätt lämpligt att i detta sammanhang upptaga nämnda fråga till behandling. Beskaffenheten af de åtgärder, som i sådant syfte måste vidtagas, är dertill i allt för hög grad beroende af den utgång, frågan om förlängda vapenöfningar för de värnpligtige kan erhålla. Gifves åt sist omförmälda fråga en sådan lösning, som komiterade förorda, kan med fog sägas, att jemväl frågan om reservbefälsinstitutionens ordnande derigenom blifvit löst. Det skall då icke möta någon svårighet för krigsstyrelsen att ur de beväringsskyldiges egna led till reservbefäl af alla erforderliga grader utbilda sådana värnpligtige, som på grund af särskilda egenskaper dertill lämpa sig.

Äfven om öfningstiden, på sätt nu närmast är i fråga, bestämmes till endast 90 dagar, torde hinder icke möta att till reservbefäl af de lägre graderna utbilda särskild! framstående värnpligtige och sålunda göra åtminstone en början till en ordnad reservbefälsinstitution.

Jag ber alltså, helst en anordning af sistnämnda beskaffenhet icke torde påkalla särskilda af representationens samtycke beroende mått och steg, att först framdeles och i annat sammanhang få upptaga Eders Kongl. Maj:ts uppmärksamhet med denna angelägenhet.

Det är alltså endast för så vidt komiténs förslag berör de båda öfriga, ofvan angifna frågorna, som jag anser detsamma för närvarande böra komma under behandling. Komitén har, hvad dervid angår först de värnpligtiges tjenstetid i närmaste öfverensstämmelse med de flera förslag till fullständig ombildning af försvaret, som i senare tider förelagts Riksdagen, hemstält, att nämnda tjenstetid måtte bestämmas att räcka tjugu år eller från och med det år, den värnpligtige fyller tjuguett år, och till och med det, han uppnår fyratio år; och skulle den värnpligtige under denna tid i 8 år tillhöra beväringens linie, i 4 år dess reserv och i 8 år landtstormen. Jag anser förslag till dylika bestämmelser nu böra föreläggas Riksdagen, dervid jag emellertid finner de år 1885 af Eders Kongl. Maj:t föreslagna stadganden om beväringens indelning i två uppbåd tills vidare böra på det sätt återupptagas, att Bih. till Rilcsd. Prof. 1891. 1 Samt. 1 Afd. 17 Håft. " 2

Utsträckning af de värnpligtiges tjenstetid.

10 Utsträckning af de värnpligiiges öfningstid.

Kongl. May.ts Nåd. Proposition N:o 31.

värnpligtig förklaras skola tillhöra beväringens första uppbåd 8 år och dess andra uppbåd 4 år. Det första uppbådet skulle då komma att hafva väsendtligen samma uppgifter som i komiterades förslag äro tilldelade beväringens lista och 2:dra linie och andra uppbådet komma att motsvara dess reserv, dock med den skilnad, att de värnpligtige i andra uppbådet blefve fritagna från den anmälningsskyldighet vid flyttning och längre bortovaro från kompaniområdet, som enligt komiterades förslag skulle åligga alla till beväringen hörande värnpligtige, äfven om de hunnit den ålder, som berättigar till öfverförande i reserven.

Hvad sjelfva den föreslagna utsträckningen af de värnpligtiges tjenstetid angår, lär derom vara så mycket taladt och skrifvet, att någon omständlig redogörelse för de skäl, som tala för nödvändigheten af en dylik åtgärd, nu icke torde vara af nöden. Dessa skäl hafva dessutom med sådan enstämmighet omfattats af alla myndigheter, som yttrat sig i denna fråga, att någon på sakförhållanden grundad invändning mot desamma icke lärer kunna göras. Då vårt land svårligen kan tänkas komma att föra andra krig än sådana, i hvilka sjelfva dess existens står på spel, torde också i sig sjelf vara klart, att de lagstadganden, som hafva till uppgift att på förhand bestämma hvilken del af nationens krafter må tagas i anspråk för en sådan den yttersta ansträngning fordrande eventualitet, måste utgå från den synpunkt, att ingen manlig medlem af densamma, som ännu är i den åldern att han kan verksamt gagna försvaret, må vara berättigad att hålla sig undan. Detta är i sjelfva verket innebörden af ett sådant stadgande och det kan icke ofta nog upprepas, att för nationens lif under vanliga, fredliga förhållanden detsamma är af ingen eller nästan ingen betydelse. Den något utsträckta mönstrings- och anmälningsskyldighet, som för de värnpligtige komme att, blifva en följd af det föreslagna stadgandet om tjenstetidens utsträckning, lärer nemligen ej kunna betraktas såsom särskildt betungande. Framför allt om den ställes vid sidan af de många organisativa fördelar, som en sådan utsträckning af värnpligten skulle medföra och för hvilka flera gånger inför Eders Kongl. Majit och Riksdagen redogjorts, torde böra medgifvas, att de anspråk, som staten under fred härigenom komme att ställa på den enskilde samhällsmedlemmens offervillighet icke kunna anses öfverdrifna.

Hvad vidare angår öfningstiden för de värnpligtige kan det nu afgifna komitébetänkandet så till vida sägas, beträffande nämnda fråga, öfverensstämma med förut för Riksdagen framlagda härordningsförslag, som i detsamma hemställes, att öfningstiden för samtlige värnpligtige under öfvergångstidens första tre år må bestämmas till 90 dagar.

11 Kongl. Maj.is Nåd. Proposition No 31.

Som bekant har nemligen äfven i de förslag till härväsendets ombildning, som för härens organisation tillämpa systemet »stam och beväring», denna tid för de värnpligtiges öfning påyrkats; och det lärer böra medgifvas, att ett dylikt tidsmått för öfningarne, som i och för sig skulle vara alldeles otillräckligt, derest frågan gällde att bilda en armé, sammansatt af uteslutande värnpligtige, i hvarje fall måste betraktas som ett minimum, om öfverhufvud de värnpligtige skola kunna sägas bilda en verklig förstärkning åt den stående armén. Af de tabeller, som finnas fogade vid mitt förut åberopade statsrådsanförande, framgår också att man ingenstädes, icke ens i de stater, der det s. k. milissystemet lagts till grund för försvarsorganisationen, ansett de värnpligtiges militära utbildning kunna afslutas på så kort tid; och man kan enligt mitt förmenande tillmäta endast föga vigt åt den ofta gjorda invändningen, att man här i landet, der de värnpligtige vid insättandet i sina respektiva truppförband hafva att påräkna stöd af mera utbildade j^rkessoldat.er, kan nöja sig med en afsevärdt kortare öfningstid än annorstädes. Jag har i mitt omförmälda anförande till statsrådsprotokollet utförligt yttrat mig om bristerna i systemet »stam och beväring»; och det torde i allt fall böra medgifvas att, då i våra mobiliserade truppafdelningar de värnpligtige skulle komma att utgöra ■§ delar, ja måhända i en och annan till och med £ delar af hela styrkan, och då vidare, efter all militärisk erfarenhet, ett af olikartade delar sammansatt truppförband i regeln antager de talrikast förekommande elementens karakter, det icke går an att låta de värnpligtige stanna i det allra första rekrytstadiet. Hur man än ordnar försvaret, om man dertill använder den nuvarande stammen eller för ändamålet skapar en ny eller slutligen, med uppgifvande af stamsystemet, bildar en ren värnpligtsarmé, qvarstår alltså ständigt som en oafvislig fordran, att öfningen af de värnpligtige varder fullständigare än nu, och med skäl kan sålunda ett blifvande beslut om ökad utbildning af denna del utaf armén sägas tillgodokomma hvilken organisation af härväsendet, som slutligen varder antagen.

För mig, som anser den allmänna värnpligten följdrigtigt tillämpad vara den enda grund, hvarpå en stark och jemförelsevis billig försvarsorganisation kan fotas, tillkommer dessutom ett annat skäl, som efter min uppfattning nödvändiggör, att frågan om förlängning af de värnpligtiges öfningstid snarast möjligt, och oberoende af frågan om landtförsvarets totala ombildning, kommer till stånd. Skall nemligen den nuvarande härorganisationen, som för sammansättningen af den mobiliserade hären lägger systemet stam och beväring till grund, ut-

12 Kongl. Majds Nåd. Proposition N:o 31.

bytas mot ett annat, som ersätter stammen med fullständigt utbildade värnpligtig, inses lätt, att den fullständigare utbildningen af de värnpligtige bör taga sin början ju förr dess hellre, så vida ej den för arméns tjenstduglighet i sig synnerligen kritiska tid, då öfvergången från den gamla till den nya organisationen eger rum, skall öfver höfvan förlängas. Den senaste komitén har för denna öfvergång beräknat eu tid af 10 år, d. v. s. den föreslår, att den åldersklass värnpligtige, som inträder i värnpligtsåldern vid utgången af denna tidrymd, beräknad från det år, beslut om organisationens antagande träder i kraft, skall erhålla den utbildning, som i förslaget är bestämd såsom den normala. Dermed är emellertid öfvergången till den nya organisationen ingalunda afslutad; då för uppsättande af fältarmén med tillhörande reserver enligt komiténs förslag erfordras 12 årsklasser värnpligtige, skulle nemligen ytterligare 12 år eller tillsammans 22 år komma att förflyta, innan den nya armén erhållit den planmässiga utbildningen; och då det icke rimligen lärer kunna ifrågasättas, att de värnpligtiges utbildning skulle med ens höjas från sitt nuvarande mått till den omfattning, som för en af endast värnpligtige sammansatt armé är nödvändig, torde också vara klart, att ju förr början med en ökad utbildning af de värnpligtige göres, dess förr kan denna utbildnings höjdpunkt uppnås och dess kortare varder den del af öfvergångstiden, som måste förflyta, innan alla de årsklasser värnpligtige, som skola ingå i fältarmén, erhållit den derför såsom nödig ansedda utbildningen.

Lika med komiterade anser jag alltså, att öfningstiden för de värnpligtige nu bör bestämmas till 90 dagar, men jag finner emellertid intet hinder möta deremot, att den ifrågasatta förlängningen af öfningstiden inträder successive under åren 1892 och 1893 med en ökning af 24 dagar för hvardera af dessa års första klasser. Då öfningstiden enligt nuvarande bestämmelser nästa år är 40 dagar och år 1893 42 dagar, skulle alltså densamma, vid bifall till den nu ifrågasatta förlängningen deraf, komma att utgöra för 1892 års första klass 64 dagar och för motsvarande klass år 1893 90 dagar. Hvad särskildt infanteriet och trängen angår, hvilka vapens beväring undergår vapenöfning två på hvarandra följande år, skulle, då, så länge stamsystemet bibehålles, 2:dra beväringsklassens vapenöfning lämpligen synas böra bestämmas till samma tid som regementsmötena i regeln pågå eller 22 dagar och vid sådant förhållande öfningstiden 90 dagar för de dessa vapen tilldelade värnpligtige lärer böra fördelas med 68 dagar på första och 22 dagar på andra året, öfningstiden för denna del af beväringen under åren 1892 och 1893 komma att så ordnas, att 1892 års första

13 Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 31.

klass öfVas 42 dagar och dess andra klass 15 dagar samt 1893 års första klass G8 dagar och dess andra klass 22 dagar. Beträffande slutligen de värnpligtige å Gotland, hvilka nu undergå vapenöfning i sammanlagdt 54 dagar, fördelade med 30 dagar på första, 12 på andra och 12 på tredje året, skulle, då vid öfningstidens utsträckning för samtlige värnpligtige utöfver nyssnämnda mått anledning saknas att för de värnpligtige å Gotland stadga någon särskild längre öfningstid, jemväl de värnpligtige derstädes komma att öfvas 90 dagar, som dock med hänsigt till omöjligheten att med endast en af de föga talrika beväringsklasserna å Gotland sammansätta högre truppenheter, torde böra såsom hittills fördelas på tre år med 66 dagar första, 12 dagar andra och 12 dagar tredje året, så att andra och tredje beväringsklasserna derstädes fortfarande komme att hvarje år öfvas samtidigt. Enär för de värnpligtige å Gotland ökningen i öfningstiden skulle blifva 36 dagar, hvilken lämpligen synes böra så inträda, att 1892 års första klass erhåller eu med 10 dagar och 1893 års motsvarande klass en, i enlighet med den föreslagna ordningen å fastlandet, med 26 dagar ökad öfning, skulle alltså öfningstiden för nu ifrågavarande värnpligtige komma att utgöra, år 1892 för första klassen 40 dagar och för de båda öfriga 12 dagar samt år 1893 för första klassen 66 dagar och för hvardera af de båda öfriga likaledes 12 dagar.

I gången af min framställning borde nu följa en redogörelse för de kostnader, som af förslaget om de förlängda beväringsöfningarne skulle blifva en följd. Innan jag öfvergår dertill, torde det emellertid tillåtas mig att först få afgifva förslag till några mindre, men i och för sig ganska angelägna förändringar i värnpligtslagen, som, oberoende af den mera genomgripande omarbetning af samma lag, hvilken betingas af bifall till komiterades härordningsförslag, synas böra i detta sammanhang komma till stånd.

Dels finner nemligen jag mig böra hos Eders Kongl. Maj:t hemställa om återupptagande af det till 1890 års Riksdag af Eders Kong]. Maj:t framlagda förslag om rätt för utomlands sig uppehållande värnpligtige att undergå vapenöfning utan hinder deraf, att de icke blifvit inskrifne, och dels har statsrådet och chefen för sjöförsvarsdepartementet påpekat några oegentligheter i värnpligtslagens stadgande!! beträffande flottans beväring, som han förmält sig anse nu böra rättas.

Såsom Eders Kongl. Maj:t torde erinra sig, ledde förstnämnda förslag sitt ursprung från flera'tid efter annan till Eders Kongl. Maj:t inkomna underdåniga ansökningar, deri å utländsk ort sig uppehållande värnpligtige, med påpekande af de olägenheter och kostnader, som för

Öfriga mindre ändringar i värnpligt slagen.

14 Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 31.

dem uppkommo i följd af nödvändigheten att hemresa till Sverige så väl vid inskrifningsförrättning som vid vapenöfning, hemstält, att varda från inställelse vid inskrifningsförrättningen befriade. Det gångna årets erfarenhet har ytterligare bekräftat behöfligheten af ifrågavarande ändring i värnpligtslagens bestämmelser, i det att på nytt flera ansökningar i nyssnämnda syfte till Eders Kongl. Maj:t inkommit, som emellertid Eders Kongl. Maj:t, då desamma stått i strid med värnpligtslagens uttryckliga stadganden, funnit sig nödsakad afslå. Då, på sätt jag vid föredragning af detta ärende sistlidet år erinrade, någon militärisk olägenhet icke kan af den ifrågasatta rättigheten följa, förutsatt att, såsom jemväl nämnda år föreslogs, densamma icke tillägges andra värnpligtige än sådana, som äro till krigstjenst duglige, samt komiterade i sitt förslag till värnpligtslag upptagit bestämmelser i förevarande afseende af alldeles samma innehåll, som dem jag sistlidet år föreslog, lärer alltså grundadt skäl för denna frågas återupptagande förefinnas.

De af statsrådet och chefen för sjöförsvarsdepartementet framstälda anmärkningar afse 25 § 1 och 2 mom. samt 27 § 2 mom. värnpligtslagen. Förstnämnda lagrum innehåller nemligen under b., att endast lotsar och lotslärlingar skola inskrifvas i flottan, under det att vid lotsverket med de dertill hörande fyrinrättningarne och lifräddningsanstalterne är anstäld jemväl annan personal, som på grund af sin särskilda yrkesskicklighet synes böra inskrifvas i flottan.

Enligt nuvarande lydelse af 25 § 2 mom. samma lag kunna vidare, förutom å sjömanshus inskrifne värnpligtige samt lotsar och lotslärlingar, i flottan inskrifvas endast sådana »yrkesmän», som anses vara för flottan behöflige, under det att flottan i synnerhet till besättning å de befästningar, som skydda Karlskrona, har behof af ett ganska stort antal värnpligtige utan särskild för flottan lämpad yrkesskicklighet.

Slutligen har det visat sig att för flottans mobilisering komma att behöfvas vida flera eldare och maskinister, än som finnas inom beväringsklasserna, äfven om dessa ökas till tolf; och har statsrådet och chefen för sjöförsvarsdepartementet vid sådant förhållande ansett lämpligt, att ökadt antal dylika yrkesmän beredes flottan på det sätt, att de af dem, som kunna styrka, att de efter inskrifning å sjömanshus minst ett år före inträdet i värnpligtsåldern varit i berörda egenskaper verkligen använda, må, i likhet med de i 27 § 2 mom. b) värnpligtslagen ouiförmälde värnpligtige, befrias från öfning i fredstid mot skyldighet att under hela sin värnpligtstid och således, derest utsträckningen

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 31. 15

af beväringens tjenstetid varder medgifven, i tillsammans 20 år tillhöra flottans reserv.

Mot dessa framställningar har jag så mycket mindre någon erinran att göra som jemväl komiterade i sitt förslag till värnpligtslag upptagit bestämmelser med i hufvudsak samma syfte.

Härförutom kunde visserligen ifrågasättas, att jemväl de öfriga förslag till ändringar i värnpligtslagen, som Eders Kongl. Maj:t föreläde 1890 års Riksdag, ånyo gjordes till föremål för nådig proposition. Det vigtigaste af dessa förslag, det som angick utsträckt tjenstetid i beväringen för de studerande vid universitet och högskolor och om hvilkets återupptagande ett flertal studenter vid Upsala universitet, uppgående till nära 1000, i en om varm fosterlandskärlek vittnande petition, hos Eders Kongl. Maj:t anhållit, kommer emellertid, derest tjenstetiden i beväringen, på sätt jag nu föreslagit, utsträckes för alla värnpligtige, att förlora sin betydelse; och hvad de öfrige ändringsförslagen angår, beröras dessa så af det förslag till förändrad härordning, som komiterade afgifvit, att jag icke ansett dem böra utan samband med nämnda förslag till afgörande företagas.

Under åberopande af hvad jag sålunda anfört, hemställer jag alltså, att Eders Kongl. Maj:t täcktes genom nådig proposition, sådan densamma finnes detta protokoll bilagd, föreslå Riksdagen, att nedannämnda §§. och mom. i värnpligtslagen må erhålla följande förändrade lydelse:

§ 1.

Hvarje svensk man är värnpligtig från och med det kalenderår, under hvilket han fyller tjuguett år, till och med det, under hvilket han fyller 40 år.

§ 3.

1. Värnpligten fullgöres i beväringen och landstormen. Beväringen delas i första och andra uppbådet. Tjenstetiden är åtta år i första och derefter fyra år i andra uppbådet.

1 krigstid bestämmer dock endast behofvet tjenstetidens längd för det uppkallade manskapet.

§ 6.

Äfven före det år, värnpligten inträder, må yngling anmäla sig till inskrifning och dervid uppgifva den truppafdelning eller flottans

10 Ronyl. Maj ds Nåd. Proposition N:o 31.

station, hvilken lian vill tillhöra. För bifall härtill fordras, att han är till krigstjenst duglig och i öfrigt lämplig till den tjenst, hvartill han anmäler sig.

Han tillhör likväl första uppbådet intill dess åtta år förflutit från och med det år, då han fylde tjuguett år.

Hvad i denna lag stadgas om värnpligtige gäller i tillämpliga delar för de enligt denna paragraf inskrifne, äfven innan de i värnpligtsåldern inträdt.

§ 14-

Vid inskrifningsförrättning är med undantag af den, som är å sjömanshus inskrifven, hvarje till densamma inkallad värnpligtig skyldig att personligen inställa sig; dock att vederbörande inskrifningsnämnd må kunna, der omständigheterna sådant påkalla, utan personlig inställelse inskrifva den, som vid tiden för förrättningen har fast anställning utomlands eller derstädes uppehåller sig för idkande af studier eller utbildning i sitt yrke och tillika i den ordning, Konungen föreskrifver, styrker, att han är till krigstjenst duglig.

Till inskrifningsförrättning skola vederbörande tjenstemän införskaffa de värnpligtiges prestbetyg.

Efter inskrifningen erhåller den värnpligtige en inskrifningsbok, hvaruti skall af vederbörande befäl antecknas hvad som beträffande hans värnpligt är af vigt att kunna styrka, såsom fullgjord tjenstgöringsskyldighet m. m. dylikt.

§ 25.

1. I flottan inskrifvas:

a) å sjömanshus inskrifne värnpligtige, samt

b) de, som hafva anställning vid lots- och fyrinrättningarna med lifräddningsanstalterna.

2. dessutom skola till det antal, som Konungen pröfvar erforderligt, i flottan inskrifvas andra värnpligtige, som anses vara för flottan behöflige.

3. Alla värnpligtige, som icke blifvit inskrifne i flottan, äro underkastade inskrifning i hären.

§ 27.

1. Värnpligtig är, sedan han blifvit inskrifven, skyldig att för sin utbildning tjenstgöra under fredstid i nittio dagar, hvilken tjenstgöring

17 Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 31.

skall fullgöras vid rytteriet, artilleriet och ingeniörtrupperna samt flottan under det första året, men vid fotfolket och trängen under två år med sextioåtta dagar under det första året och tjugutvå dagar under det derpå följande.

2. från all öfning i fredstid befrias:

a) de i 25 § mom. 1 b. omförmälde värnpligtige;

b) värnpligtig, som styrker, att han vid ingången af det år, då han fyller tjuguett år, antingen varit vid sjömanshus inskrifven minst fyra år och deraf under minst tolf månader haft anställning i utrikes sjöfart, eller ock, efter inskrifning å sjömanshus, såsom eldare eller maskinist under minst ett år varit i dylik befattning använd, med skyldighet likväl att för åtnjutandet af sådan befrielse tillhöra flottans reserv under hela sin värnpligtstid.

§ 28.

1. Då rikets försvar det kräfver, må Konungen efter statsrådets hörande till tjenstgöring inkalla beväringens första uppbåd eller de större eller mindre delar deraf, som finnas behöfliga.

2. Derest i anseende till krig eller fara för krig det för rikets försvar finnes nödigt, att äfven beväringens andra uppbåd, eller någon del deraf i skilda orter eller vid olika vapen, inkallas, må Konungen derom förordna, sedan han statsrådet hört och, så vida Riksdagen ej är samlad eller inom trettio dagar sammanträda skall, låtit riksdagskallelse utfärda.

3. Utom de förenade rikenas gränser må beväringens första uppbåd vid hären användas endast till rikets försvar, och efter det att statsrådet blifvit hördt samt riksdagskallelse utfärdats. Utan Riksdagens medgifvande må beväringens andra uppbåd vid hären icke användas utom de förenade rikenas gränser.

§ 33.

2. För den i hären inskrifne värnpligtige, som tillhör beväringens första uppbåd, gäller dessutom:

a) att, om han vill för längre tid än två månader vistas utom kompaniområdet, anmälan derom skall före afresan göras hos vederbörande kompanibefäl;

b) att, vid afflyttning till annat kompaniområde för att der mantalsskrifvas, han är pligtig derom göra anmälan, såväl före afflyttnin-

Bik. till Riksd. Prof. 1891. 1 Sami. 1 Afd. 17 Höft. B

18 Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 31.

gen hos det kompanibefäl, hvarunder han förut stått, som ock, inom en månad efter ankomsten till den nya boningsorten, hos närmaste befäl vid det kompani, inom hvars område han inflyttat.

3. Den, hvilken enligt § 27 mom. 2 tillhör flottans reserv, så ock annan värnpligtig vid flottan, som är inskrifven å sjömanshus och tillhör första uppbådet, är skyldig, att, då han flyttar från ett sjömanshus till ett annat, derom göra anmälan hos kompanibefälet vid såväl det ena som det andra af de kompaniområden, inom hvilka dessa sjömanshus äro belägna, men, derest han upphör att vara vid sjömanshus inskrifven, skall dylik anmälan göras dels hos kompanibefälet vid det kompaniområde, inom hvilket det sjömanshus är beläget, der han senast varit inskrifven, dels hos befälet vid det kompani, inom hvars område han är bosatt ; börande sålunda föreskrifna anmälningar ske senast en månad efter det ombyte af eller afgång från sjömanshus egt rum.

Första uppbådet tillhörande värnpligtig vid flottan, hvilken icke är vid sjömanshus inskrifven, vare underkastad de i mom. 2 gifna bestämmelser rörande anmälan vid tillfällig vistelse utom kompaniområdet eller vid afflyttning".

§ 34.

Den, som innehaft anställning vid härens eller flottans stam under minst två år, anses hafva fullgjort sin beväringsöfning, men skall efter erhållet afsked, så länge han i följd af sin värnpligt qvarstår i beväringen, tillhöra dess första uppbåd.

§ 52.

De särskilda bestämmelserna i § 27 mom. 1 angående de värnpligtiges öfningstid skola endast efter hand tillämpas, på det sätt att

vid rytteriet, artilleriet och ing eniörtrupp erna samt flottan

under hvartdera af åren 1887 och 1888 värnpligtige, tillhörande första årsklassen, öfvas i trettiosex dagar och under år 1887 värnpligtige, tillhörande andra årsklassen, med undantag af de å sjömanshus inskrifne, i femton dagar;

under hvartdera af åren 1889 och 1890 värnpligtige, tillhörande första årsklassen, öfvas i trettioåtta dagar; under år 1891 värnpligtige, tillhörande första årsklassen, öfvas i fyratio dagar, och

under år 1892 värnpligtige, tillhörande första årsklassen, öfvas i sextiofyra dagar;

19 Kongl. Maj-.ts Nåd. Proposition No 31.

hvarefter stadgandet i § 27 mom. 1 träder i kraft; samt

vid fotfolket och trängen

under hvardera af åren 1887 och 1888 värnpligtig©, tillhörande första årsklassen, öfvas i tjuguen dagar och värnpligtig, tillhörande andra årsklassen, i femton dagar;

under hvardera af åren 1889 och 1890 värnpligtige, tillhörande första årsklassen, öfvas i tjugutre dagar och värnpligtige, tillhörande andra årsklassen, i femton dagar;

under år 1891 värnpligtige, tillhörande första årsklassen, öfvas i tjugufem dagar och värnpligtige, tillhörande andra årsklassen, i femton dagar; och

under år 1892 värnpligtige, tillhörande första årsklassen, öfvas i 42 dagar och värnpligtige, tillhörande andra årsklassen, i femton dagar;

hvarefter stadgandet i § 27 mom. 1 träder i kraft.

§ 68.

Denna lag skall å invånarne i Gotlands län tills vidare tillämpas med den olikhet i afseende å tiden och sättet för värnpligtens fullgörande:

a) att värnpligten för invånare i Gotlands län inträder vid början af det kalenderår, under hvilket han fyller nitton år, och fortfar till och med det, under hvilket han fyller trettioåtta år;

b) att tjenstetiden i beväringen är tolf år, hvaraf åtta år i första och fyra år i andra uppbådet;

c) att den värnpligtige är, sedan han blifvit inskrifven, sk}ddig att för sin utbildning tjenstgöra under fredstid i nittio dagar, hvilken tjenstgöring skall fullgöras under tre på hvarandra följande år med sextiosex dagar under första samt tolf under hvartdera af de båda följande åren; dock att under år 1891 första årsklassen öfvas allenast trettio dagar och under år 1892 fyratio dagar.

d) att, då beväringen jemlikt § 28 till tjenstgöring inkallas, det andra uppbådet icke skall uppfordras, förr än första uppbådet från hela länet blifvit inkalladt, samt att så väl under fred som i krigstid de värnpligtige i Gotlands län skola vara befriade från tjenstgöring utom länets område.

Der för tillämpning af de i denna paragraf gifna särskilda föreskrifter rörande värnpligtens utgörande i Gotlands län erfordras undantag i ett eller annat hänseende från öfriga i denna lag gifna bestämmelser, eger Konungen derom förordna.

20 Kostnaden för de utsträckta öfningarna.

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 31.

I fråga om den kostnad, som genom utsträckning på föreslaget sätt af tiden för de värnpligtiges öfning, skulle, hvad beträffar landtförsvaret, för statsverket uppkomma, har arméförvaltningen å artillerioch intendentsdepartementen den 7 och 3 i denna månad afgifvit särskilda underdåniga yttranden.

Enligt desamma skulle under år 1892 erfordras förhöjning i nedannämnda anslag med följande belopp:

Å anslaget för beväringsmanskapets vapenöfniugar kronor 860,000: —

,, „ för försvarsverket till lands i allmänhet „ 484,620: —

deraf å artilleridepartementets andel i samma anslag 217,620 kronor och å intendentsdepartementets 267,000 kronor samt

„ „ till byggnader och sängkläder på mötesplatserna............................................... „ 11,000: —

Summa kronor 1,355,620: —

Minskning af årsklassernas styrka.

Förhöjningen för år 1893 skulle, utöfver den ökning i anslagen som erfordras för år 1892, på samtliga anslagen komma att stiga till

1,822,000 kronor, så att hela den ökade kostnaden, efter det öfmngstiden uppnått sitt bestämda maximum komme att uppgå till 3,177,620 kronor.

I beräkningarne äro upptagna, förutom underhåll, beklädnad och ammunition m. m. för beväringen, dels kostnaden för lega och underhåll af hästar för beväringens vid specialvapnen öfningar och dels kostnaden för underhåll af munderingspersedlar för underbefäl och stammanskap vid den stående armén, som beordras att vapenöfva beväringen; och erinrar arméförvaltningen å intendentsdepartementet, beträffande sistnämnda båda poster, att motsvarande utgifter icke upptagits i föregående kostnadsförslag, men att vid den ifrågasatta mera betydliga utsträckningen af de värnpligtiges öfningar, det är oundgängligt taga desamma i beräkning, helst, hvad angår särskildt persedelunderhållet för stammanskapet med underbefäl, de medel från hvilka nämnda underhåll för närvarande bestridas, redan under nuvarande förhållanden visat sig endast med svårighet förslå för ifrågavarande ändamål.

Jag har intet att häremot erinra, men ber, beträffande beloppet af den förhöjning, som arméförvaltningen ansett erforderlig för bestridande af kostnaderna för de förlängda öfningarne, att få påpeka det arméförvaltningen vid beräkningarnas uppgörande, i enlighet med hvad

21 Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 31.

förut varit vanligt, utgått från förutsättningen att lista beväringsklassen skulle komma att utgöra 31,000 man.

1 detta afseende bör emellertid ihågkommas, att, derest tjensteoch öfningstiden för de värnpligtige utsträckes på sätt jag ofvan föreslagit, större stränghet vid pröfning af de värnpligtiges krigstjenstduglighet både kan och måste iakttagas och att årsklasserna i sådan händelse följaktligen komma att blifva mindre manstarka. Jag åberopar i detta afseende den utredning, komiterade i sitt betänkande lemnat. De utgå dervid visserligen från förutsättningen af eu ännu längre öfningstid än nu är i fråga, men gifvet är, att de på öfningstidens utsträckning beroende förhållanden, som verka till en starkare kassation af de värnpligtige, måste komma att, om än i förminskad mån, göra sig gällande, äfven derest öfningstiden bestämmes till 90 dagar; och då genom ökandet af åldersklassernas antal en vida större numerär värnpligtige än nu skulle komma att vid mobilisering stå till krigsstyrelsens förfogande, synes mig denna styrka för framtiden böra, i motsats mot hvad under nu rådande knappa tillgång på värnpligtige kunnat ega rum, noga tillse, att, i öfverensstämmelse med gällande stadganden, endast sådana värnpligtige varda godkände, som med afseende å kroppsbeskaffenhet fullständigt uppfylla de fordringar, Indika för verklig krigstjenst måste uppställas.

Första årsklassen synes mig vid sådant förhållande utan fara för synnerligt misstag kunna i närmaste öfverensstämmelse med hvad som är fallet i de flesta europeiska länder, beräknas till omkring procent af befolkningen eller vid pass 24,000 man. Enligt verkstäld utredning skulle, hvad år 1892 angår, eu minskning i beräknade kostnaden för de ökade öfningarne såsom följd häraf uppkomma af i rundt tal 253,000 kronor och skulle häraf belöpa å anslaget till försvarsverket till lands i allmänhet i rundt tal 112,000 kronor, deraf å artilleridepartementets andel i anslaget 55,000 kronor och å intendentsdepartementets andel

57.000 kronor, å anslaget till beväringsmanskapets vapenöfningar 139,000 kronor och å anslaget till byggnader och sängkläder å mötesplatserna

2.000 kronor.

En ytterligare nedsättning i kostnaden med ett ganska afsevärdt belopp skulle vidare kunna vinnas derigenom, att dagaflöningen för de värnpligtige, i enlighet med Eders Kongl. Maj:ts förslag år 1886, bestämdes till 10 öre i stället för 20 öre, med hvilket belopp nämnda aflöningsförmån nu utgår.

En sådan åtgärd förordas af komiterade, hvilka gå ännu längre, i det de föreslå, att de värnpligtige väl skulle bibehålla enahanda

22 Kongl. May.ts Nåd. Proposition No 31.

dagaflöning som hitintills, men deremot icke vidare komma i åtnjutande af slitningsersättning för de s. k. småpersedlarne, som de dock fortfarande skulle sjelfva anskaffa sig. Nämnda ersättning utgår för närvarande med 16 öre och verkliga kostnaden för dylika persedlars underhåll vid kommenderingar af längre varaktighet beräknas af arméförvaltningen till 14 öre. Ordnades de värnpligtiges aflöning, på sätt komiterade föreslagit, skulle alltså af dagaflöningen rätteligen endast 4 respektive 6 öre kunna anses utgöra sådan aflöning i nu vanlig bemärkelse; och skulle, derest komiterades förslag en gång varder lag, den besparing i utgift, som af en dylik anordning blefve en följd, uppgå till i rundt tal 1,000,000 kronor.

Då emellertid komiterade härvid utgå från förutsättningen af en årslång öfning, men i detta sammanhang endast är fråga om öfningarnes utsträckning till 90 dagar, har jag ej ansett skäl att för närvarande väcka något förslag i denna rigtning.

Slutligen ber jag jemväl få tillkännagifva, att arméförvaltningen å artilleridepartementet jemlikt erhållen föreskrift vid beräkningen af den erforderliga förhöjningen i dess andel uti anslaget till försvarsverket till lands i allmänhet, hvilken förhöjning nödvändiggöres af ökad ammunitionsåtgåug m. in., utgått från förutsättningen, att beväringens skjutöfningar för framtiden skulle ordnas i enlighet med de för stamtruppen gällande bestämmelser, men att, då detta under den kortare öfning, som skulle ega rum under år 1892, icke torde låta sig göra, en ytterligare nedsättning i anslagsbehofvet för denna utgift kan för nämnda år vidtagas. Jag finner vid sådant förhållande det ursprungligen i detta afseende uppgifna beloppet kunna för år 1892 nedsättas till 120,000 kronor, hvilken summa alltså skulle vara tillräcklig att för nämnda år bestrida kostnaden för den ökade ammunitionsåtgången.

Beräknade på detta sätt skulle sålunda anslagsförhöjningarne för år 1892 komma att utgöra:

Å anslaget för beväringsmanskapets vapenöfningar:

af arméförvaltningen beräknad

förhöjning ................................... kr. 860,000: —

minskning på grund af nedsättningen i åldersklassens styrka „ 139,000: — 721,000: —

Transport 721,000 —

23 K.ongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 31.

Å anslaget till försvarsverket till lands i allmänhet: ursprungligen beräknad förhöjning ...... „

minskning på grund af nedsättningen i åldersklassens styrka

art.-dep...................... „

int.-dep..................... „

minskning på grund af förväntad mindre ammunitionsåtgång „

„ „ till sängkläder m. in.

å mötesplatserna: ursprungligen beräknad förhöjning ...... „

minskning på grund af nedsättning i åldersklassens styrka „

transport 721,000: —

484,620: —

55,000: —

57,000: —

42,620:— 154,620:— 330,000: —

11,000: —

____2,000: — 9,000: —

Kronor 1,060,000: —

För år 1893 skulle, med vidhållande af samma beräkningsgrunder, ökningen komma att uppgå till ytterligare 1,473,500 kronor, så att utgiftsförhöjningen mot innevarande år under dessa anslagstitlar skulle blifva 2,533,500 kronor.

Då öfningstiden under nämnda år komme att i sin helhet vara 50 dagar längre än under innevarande år, skulle alltså efter denna uträkning på hvarje öfningsdag belöpa en ökad kostnad af 50,670 kronor eller ungefär samma summa som t. ex. beräknades sistlidet år, då i anledning af den inträdda förlängningen med två dagar i de värnpligtiges öfningstid förhöjning i nu förevarande anslag med 102,000 kronor ansågs erforderlig.

Varder förslaget om de ökade öfningarne för de värnpligtige Höjning i afupphöjdt till lag, lärer emellertid ytterligare en förökning i statsutgifterna varda af nöden. Såsom bekant är befälet vid de truppförband, truppernas

24 Kongl. Maj:ts Nåd.Proposition N:o 31.

som endast bestå af befälskadrer och beväring, eller de s. k. beväringstrupperna sämre aflönadt än befälet vid de öfriga trupperna. Att icke tala om den omständigheten, att löjtnanter af l:a klassen icke äro vid beväringstrupperna anstälde, tillkommer öfverstelöjtnanten och majorerne vid Gotlands nationalbeväring äfvensom kaptener af l:a klassen vid samtliga beväringstrupperna i fast lön resp. 3,500 kronor, 3,000 kronor och 2,000 kronor, under det att till officerare af motsvarande grader vid de öfriga truppförbanden utgå resp. 4,000 kronor, 3,500 kronor och 2,800 kronor. Underofficerare vid beväringstrupperna äro vidare, med undantag af fem vid Gotlands artillericorps’ stamtrupp tjenstgörande, icke i åtnjutande af något bekläduadsbidrag, under det att till fanjunkare vid indelta armén i sådant afseende utgå 150 kronor, till sergeanterna af så väl första och andra klassen vid samma armé 120 kronor och till underofficerarne vid den värfvade armén olika belopp, i regeln 200 kronor. Anledningen till den anmärkta olikheten är naturligtvis att söka i antagandet, att befälspersonalen vid beväringstrupperna, så länge öfningarne af beväringen pågingo jemförelsevis endast kortare tider, skulle kunna genom sysselsättning på annat håll den långa tid af året, den ej var upptagen af tjenstgöringen vid vederbörande truppförband, förvärfva sig afsevärda bidrag till sitt lifsuppehälle. Genom utsträckningen af nämnda öfningar skulle emellertid samma personals ställning i detta afseende betydligt förändras, och då vederbörande officerare och underofficerare vid ifrågavarande trupper för framtiden skulle komma att, oberäknadt den s. k. rotetjenstgöringen, vara lika mycket tagna i anspråk som befälet vid den indelta armén, torde all billighet fordra, att de beträffande den fasta lönen likställas med sistnämnda befäl. Jag anser derföre mig så mycket snarare böra väcka förslag härom, som framställningar i detta syfte redan under nuvarande förhållanden blifvit af armémyndigheterna gjorda och anspråken på eu dylik löneförhöjning svårligen lära vid vapenöfningarnes utsträckning kunna tillbakavisas. Jag har derför låtit upprätta förslag (Bil. 1 och II) till förändrade stater för meranämnda trupper, utgående från den förutsättning, att befälet vid desamma skulle, med oförändrad aflöning i öfrig!, i fast lön åtnjuta samma belopp som det öfriga annébefälet, dervid jag dock, för vinnande af fullständig likformighet i aflöningsförhållandena, funnit 2:dra sergeanterna vid beväringstrupperna, som nu åtnjuta ett lönetillägg af 60 kronor utöfver den i regeln för denna tjenstemannaklass utgående fasta lön, böra vid beklädnadsbidrags erhållande afstå från nyssnämnda löneförmån.

25 Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 31.

För Blågås Laterna gifva vid handen, att utöfver nuvarande anslag för ifrågavarande ändamål erfordras vid Gotlands nationalbeväring 13,708 kronor samt vid hvar och en af beväringsbataljonerna 6,710 kronor; och får jag, beträffande sättet för uppförande i riksstaten af dessa belopp, erinra, att,till följd af beväringstruppernas pågående omorganisation, medel till aflönande af samtliga beväringstruppernas befäl utgå från de lyra olika anslagstitlarne »Marinregementet», »Gotlands nationalbeväring», »Hallands beväring» och »Yesternorrlands beväring», och att vid sådant förhållande den för Blekinge bataljons befäl erforderliga anslagsförhöjningen torde böra uppföras under förstnämnda anslag och förhöjningen för de öfriga truppförbanden under den af de öfriga anslagstitlarne, till hvilken förhöjningen med hänsigt till anslagets benämning kan anses höra.

Såsom jag ofvan antydt, synes mig slutligen frågan om stärkandet af Norrlands försvarskrafter nu jemväl böra komma under öfvervägande, försvars- Den föreslagna förlängningen i de värnpligtiges öfningstid, ehuru i och krafter. för sig af stor vigt, kan ingalunda, icke ens för tillfället, anses göra tillfyllest i detta afseende. Nya truppafdelningar måste bildas, för att de i dessa aflägsna trakter förlagda stridskrafter må kunna sättas i stånd att någorlunda motsvara de uppgifter, som vid en eventuel mobilisering i första hand torde komma att ställas på desamma. Intet af de förslag till härväsendets ombildning, som under de senare åren framlagts, har kunnat undgå att taga hänsyn till denna angelägenhet, Att icke tala om de särskilda åtgärder, som tid efter annan föreslagits i syfte att öka de för Norrland afsedda kavalleri- och artilleritruppförbanden, ifrågasattes sålunda år 1871, att ett nytt infanteriregemente skulle uppsättas i Vesternorrland, år 1875, att de i Norrbottens, Vesterbottens, Yesternorrlands och Jemtlands län förlagda infanteritruppförbanden skulle organiseras såsom regementen af 1 1 linie och 2 landtvärnsbataljoner och att i sammanhang dermed ett fullständigt artilleriregemente, ett fullständigt kavalleriregemente och en trängbataljon, afsedda för den norrländska arméfördelningen, skulle uppsättas, samt år 1883, att nyssnämnda infanteritruppförband skulle i fred organiseras såsom regementen af 1 i bataljons styrka samt afsedda att under krig uppsätta 2 linie, 1 depot och en reservbataljon och att på samma gång Norrlands artilleri-, kavalleri- och trängtruppförband skulle uppbringas till nyss ängifna Bill. till Jliksd. Prof. 1891. 1 Sami. 1 Afl. 17 Häft. 4

2(3

Kong!. Maj:is Nåd. Proposition N:o 31.

styrka. Den komité, hvars förslag-' ligger till grund för denna min framställning, har ansett sig böra föreslå, att de fyra nordligast förlagda infanteriregementena uppbringas till samma styrka som landets öfriga infanteriregementen af normal storlek.

.Behofvet af den ifrågasatta förstärkningen utaf de norrländska truppförbanden lärer alltså få anses ådagalagd!. Hvad angår sättet för förstärkningens åvägabringande anser jag, beträffande det • vigtigas te vapnet infanteriet, lika med komiterade de tre nuvarande indelta truppförbanden i Norrbotten, Vesterbotten och Jernband äfvensom Vester norrlands bataljon böra organiseras som regementen. Det lärer emellertid icke för närvarande kunna ifrågasättas, att sj elfva den vid dessa truppförband fast anstälda manskapspersonal uppbringas till en styrka, motsvarande den vid ett vanligt regemente. En så stor manskapsstyrkas uppsättande torde svårligen kunna påyrkas, innan definitivt beslut om sjelfva grunden för försvarsorganisationen kommit till stånd. Åtgärden i fråga synes mig alltså böra inskränkas dertill, att vid dessa truppförband anställes dika stor befäls- och underbefälskader som vid ett infanteriregemente och att i öfrig!, behofvet af manskap fylles utaf värnpligtige. Anordningen måste naturligtvis betraktas såsom provisorisk, men möjligheten att med de ökade kadrerne på ändamålsenligt sätt ordna mobiliseringen blefvo i allt fall vida större än nu är fallet.

Hvad de erforderliga nya kadrernas styrka angår, har jag emellertid, med afseende å hela karakteren af de förändringar i den nuvarande försvarsorganisationen, som för närvarande äro i fråga, ansett de bestående förhållanden höra vara bestämmande och följaktligen vid beräkningen af kadertillökningen tagit till utgångspunkt det antal officerare, underofficerare samt befäl af manskapsklassen och med statsmedel direkt aflönade volontärer, som är anstäldt vid ett af de vanliga större indelta infanteriregementena. Beträffande särskild! Vesternorrlands bataljon, hvilken såsom bekant har en från de öfriga truppförbandens alldeles afvikande organisation, liar jag ansett förstärkningen i befälsstyrkan af manskapsklassen kunna på det sätt åstadkommas, att arfvoden till lika stort antal korpraler och vice korpraler som vid ett dylikt regementeuppföras å den för Vesternorrlands bataljons stammanskap gällande stat, utan att i öfrigt antalet stammanskap ökas.

Aflöningén för den personal af manskapsklassen, som är afsedd att vid de tre» indelta corpserna nyanskaffas, har jag ansett böra ordnas efter de grunder som äro gällande för dylik direkt utaf statsmedel aflönad personal vid de öfriga indelta truppförbanden. I fråga om officerare och underofficerare åter torde afiöningsförhållandena vid bevaring^-

27 Kongl. Maj:te Nåd. Proposition No 31.

trupperna, derest de bestämmas i enlighet med hvad jag nyss föreslagit, böra tagas till norm. .Då den ny anskaffade befälspersonalen icke behöfver tagas i anspråk för den s. k. rotetjenstgöringen, följer deraf också, att tjenstgöringspenningar eller den de! af den till indelta arméns befäl utgående aflöning, som är afsedd att utgöra ersättning för nämnda tjenstgöring, icke bör för denna personal beräknas. Om jag undantager de blifvande regémentscheferne äfvensom eu adjutant vid Vesternorrlands regemente, Indika tjensteman af lätt insedda skäl måste året om vara i tjenstgöring, bär jag alltså ansett ingen åt den nytillkomna personalen höra komma. i åtnjutande af nyssomförmälda löneförmån; och då, hvad angår de tre indelta t nipp förbanden, de nuvarande tjenstgöringspenningarne till de tre eorpschetörne såsom följd af den nya anordningen varda obehödiga, komma förökningen i utgift för tjenstgöringspenningar vid dessa corpser att inskränkas till den jemförelsevis obetydliga förhöjning, som föranledes deraf att för framtiden en öfverste i stället för, såsom nu är fjället, en öfverstelöjtnant komma att fora befälet (ifver desamma.

Jag bär med dessa förutsättningar till utgångspunkt låtit upprätta förslag (Bil. III, IV och V) till nya stater för de ifrågavarande fyra trupp förbanden och visar sig af dem att, med frånräkning dels af den i staterna upptagna, vid innevarande Riksdag beviljade förhöjda dagaflöningen till redan vid vederbörande truppförband anstälde sergeanter och vederlikar, till hvilken» bestridande anslag genom Riksdagens beslut i frågan är tillgängligt, och dels af hvad som erfordras för att bereda förhöjning af den fasta lönen för det nuvarande befälet vid Vesternorrlands bataljon till samma belopp som är bestämdt för befälet af motsvarande grader vid indelta och värfvade armén, den förökning i statsutgift, som skulle blifva en följd af den föreslagna förändringen i staterna för dessa truppförband, uppgår till 276,215 kronor, deraf skulle belöpa å anslaget till indelta arméns befälsafföning, från hvithet anslag aftöningen jemväl till beväringsbefälet vid de indelta corpserna torde böra utgå, 199,785 kronor och' å anslaget till Vesternorrlands beväring 76,430 kronor. Det synes mig emellertid ej nödigt, att dessa summor varda i sin helhet disponibla redan år 1892, utan torde för detta år hälften af de erforderliga beloppen kunna anses tillräcklig^. Ånslagsförhöjningen för år 1892 skulle alltså blifva, å förstnämnda anslag i rundt tal 100,000 kronor, och. å anslaget till Vesternorrlands beväring likaledes i rundt tal 38,000 kronor, som jag dock, för att utjemna alla de summor, Indika komma att för landtförsvaret nu äskas, anser böra bestämmas till 38,057 kronor.

Hvad angår anslagsförliöj ningen under anslaget till stam trupp vid

Specialvapen.

28 Kong!. Maj:ts Nåd. Proposition No 31.

Vesternorrlands bataljon, torde böra ihågkomma^, att enligt den plan för anslagets användning, som förelädes 1887 års Riksdag, ingen annan aflöning till korpraler i regeln derifrån bestrides än s. k. disponibilitetsarfvoden, hvilka utgå för den tid, vederbörande korpraler äro tjenstfria, och att arfvoden till korpralerna under tjenstgöring utgå från anslaget till beväringsmanskapets vapenöfningar. Då disponibilitetsarfvodena, som utgå med respektive 7 kronor 50 öre, 5 kronor och 2 kronor 50 öre, för närvarande beräknas för lOt månad, men för den händelse vapcnöfningstiden för de värnpligtige utsträckes, torde böra beräknas allenast för 8 i månad, blir alltså anslagsförhöjningen, derest arfvoden, på sätt föreslaget blifvit, uppföras för 8 nya distinktionskorpralsbeställningar, 20 korprals- och 16 vice korpralsbeställningar, sammanlagd! 1,304 kronor 75 öre eller i rundt tal 1,305 kronor; och torde hela denna summa böra för år 1892 begäras, hvarjemte anslaget vid bifall härtill lärer böra erhålla benämningen anslag till aflöning till stamtrupp vid Vesternorrlands regemente.

Slutligen anser jag mig böra tillägga, att vid uppsättningen af den nya kaderstyrkan volontärer, korpraler och underofficerare först synas böra antagas och först derefter utnämning af officerare i regeln ega rum.

Hvad angår specialvapnen, anser jag nya artilleri-, kavalleri- och trängafdelningar böra för den norrländska härafdelningen uppsättas och ber jag, då jag nu öfvergår till en redogörelse för de åtgärder, som jag redan under nuvarande förhållanden finner böra i nämnda syfte vidtagas, att få erinra, att, i fråga om dessa vapens uppbringande till ökad styrka, det icke är möjligt att, på sätt som beträffande infanteriet föreslagits, låta åtgärderna, vore det ock blott för tillfället, stanna vid eu förstärkning af kadrerna och förlängningen af de värnpligtiges öfningar. Såsom jag i mitt ofvannämnde anförande till statsrådsprotokollet påpekat, är deri utbildning, som fordras för den enskilde artilleristen, kavalleristen och förgångsmannen vid trängen, sådan, att den icke ens tillnärmelsevis kan inhemtas på några månader. Det är sålunda min afsigt att föreslå uppsättning jemväl af stammanskap vid de afdelningar af nämnda specialvapen, som jag finner för Norrland nödvändiga. Något afsteg från den allmänna plan för de partiella förbättringar af försvaret, som jag med denna min framställning afser, kan emellertid icke anses deraf betingas. Varder en ny härordning under den närmaste framtiden antagen, måste alltid någon tid förflyta, innan öfvergången från den nuvarande til] den nya blifvit genomförd; och då något fäst anstäldt manskap vid härens olika truppafdelningar städse måste finnas och tjenstetiden för det manskap, som nu är i fråga att antagas, med nödvändighet måste bestäm-

29 Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition n:o 31.

mas att blifva jemförelsevis mycket kort, lärer ingen svårighet böra sig att i den nya organisationen inpassa de sålunda nyuppsatta truppafdelningarne.

I alla de härordningsförslag, som under de senare åren framlagts, bär förutsatts, att det svenska artilleriet skulle så förstärkas, att åtminstone sex tidsenligt organiserade fältbatterier skulle kunna vid mobilisering tilldelas hvarje af de sex fördelningarne. Den ökade betydelse, som under nutidens krig kommit detta vapen till del, har naturligtvis härvid varit bestämmande. Men om en så stor styrka artilleri i och för sig ansetts nödig för hvar och eu af de olika fördelningarne, inses lätt, att, hvad särskild! angår Norrland, behofvet att med ett starkt artilleri utrusta den för dess försvar afsedda härafdelningen måste framträda med ökad styrka. Äfven med den förändring i organisationen af dess infanteritruppförband, som jag i dag föreslagit, varda de utan all fråga qyålitativt mycket svaga, och det torde vara så mycket nödigare att gifva dem stöd af ett jemförelsevis starkt artilleri. Dertill kommer den stora ytvidden af det område, som denna härafdelning är kallad att i främsta rummet försvara och som torde försätta densamma i läge att vid krig nödgas samtidigt uppträda på flera än ett ställe. Jag finner alltså nödvändigt att redan nu söka få en sådan förstärkning af artilleriet till stånd, att åtminstone åt den norrländska fördelningen må kunna vid mobilisering tilldelas sex fältbatterier.

Ett återupptagande allena af det flera gånger väckta förslaget om de två svea artilleriregemente tillhöriga, för Norrland afsedda fotbatteriernes organiserande som åkande, gör härutinnan icke till fyllest. Krigsstyrelsen skulle visserligen derigenom sättas i tillfälle att vid mobilisering förse den norrländska liksom de öfriga fördelningarne med fem tidsenligt organiserade batterier, men den ytterligare artilleristyrka, som jag finner för Norrland erforderlig, skulle icke kunna på så sätt åvägabringas. Det synes mig derför lämpligt att, jemte det förslag nu å nyo väckes om nämnda organisationsfråga, Eders Kongl. Maj:t tillika föreslår Riksdagen att medgifva uppsättandet vid svea artilleriregemente af ett nytt åkande batteri.

Då det faller af sig sjelf, att de tre åkande batterier, om hvilkas uppsättande framställning sålunda synes mig böra göras, måste erhålla en likformig organisation, har jag vid upprättande af förslag härtill (Bil. VI) utgått från det förslag till omorganisering af de båda fotbatterierna, som förelädes 1884 och 1885 års Riksdag.

För manskapets anställning, tjenstgöring och aflöning skulle sålunda de i 1888 års härordningsförslag i nämnda afseenden uppgjorda

Artilleriet.

30 Kavalleriet.

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N.o 31.

grunder vinna tillämpning; och skulle vidare erfordras att utöfver den vid svea artilleriregemente redan anstälda för de båda fotbatterierna beräknade personal ytterligare 9 afdelningstrumpetare och 160 artillerister uppsattes äfvensom att antalet af för de båda batterierna afsedda hästar ökades, sa att för hvarje af de tre batterierna kom me att finnas tillgängliga 34 stamhästar jemte 30 iegda hästar.

Hvad betälet angår, bar jag vidare icke ansett någon ny regementsofficer nödig och för det tredje batteriet beräknat enahanda så väl officers-, som underolficerspersonal som för de båda fol batterierna. Kostnaden för den tilltänkta organisationen skulle,'enligt hvad nyssnämnda bilaga gifver vid handen, efter densammas fullständiga genomförande, komma att uppgå till 250,009 kronor 5 öre; hvadan och då från redan befintliga anslag, enligt den åren 1884 och 1885 lemnade utredning för ändamålet äro tillgängliga 117,064 kronor 86 öre, eller, med tillägg åt det belopp, 1,168 kronor, som vid innevarande Riksdag beviljats för beredande af ökad dagaflöriing åt de för de två fotbatterierna afsedda sex sergeanter och två batteritrumpetare, Indika redan äro vid svea artilleriregemente anstälde, en summa af 118,232 kronor 86 öre, den erforderliga kostnadsökningen skulle uppgå till 131,776 kronor 19 öre eller i rundt tal 132,000 kronor.

Hvad angår sättet för uppförande i riksstaten af detta belopp, lärer nu ej böra ifrågasättas att detsamma uppdelas å de olika titlar i riksstaten, under Indika anslågsförhöjning vid bifall till mitt sålunda tramstälda förslag hd ifver af nöden, utan torde beloppet, deraf för år 1892 hälften eller 66,000 kronor synes böra äskas, för närvarande lämpligen böra i sin helhet uppföras under anslaget till artilleriet; och lärer detsamma vidare böra erhålla karakteren af reservationsanslag och Eders Kongl. Maj:t inrymmas rättighet att, på sätt städse varit vanligt vid nya truppers uppsättande, disponera å anslaget uppkommande besparingar till bestridande af uppsättningskostnader och öfriga med genomförandet af den nya organisationen förenade utgifter.

Slutligen ber jag få tillkännagifva att jemväl det nya tredje batteriet synes mig höra förläggas till Östersund och torde hinder icke mota att, med användande af de blifvande reservationerna å anslaget, så utvidga det tilltänkta nya artillerietablissementet i nämnda stad, om hvilkets uppförande förslag förelagts nu pågående riksdag, att i detsamma kan inrymmas jemväl detta tredje batteri.

Hvad beträffar frågan om ökandet af den för Norrland afsedda kavalleristyrka, torde ingen annan utväg för uppnående af detta mål under nuvarande förhållanden stå öppen än att vid det enda i Norr-

/

31 Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition n:o 31.

land förlagda kavalleritruppförbandet, Jemt!ands häst jägarecorps, anställa värfvad stam med erforderligt befäl och dymedelst uppbringa nämnda af endast 2 sqvadroner bestående truppförband till den såsom nödig ansedda styrkan af fem sqvadroner.

Hvad jag redan yttrat om nödvändigheten att vid specialvapnen anställa särskild manskapsstyrka har i främsta rummet sin tillämpning på kavalleriet och hvad detta vapen angår hafva också komiterade föreslagit, ait under hela öfvergångstiden den nu förefintliga manskapsstyrkan skulle hållas fulltalig och i mån af afgång ersättas med volontärer. Den sålunda nu af mig ifrågasatta åtgärden kan alltså anses stå i fullkomlig öfverensstämmelse med grundtankarne i komiterades öfvergångsförslag.

För organisationen af de erforderliga tre nya sqvadronerna torde den vid 1889 års Riksdag framlagda plan till organisation af kavalleriet i dess helhet böra tjena till ledning. De erinringar mot nämnda organisationsplan, som under öfverläggningarne inom Riksdagen framstäldes, afsågo hufvudsakligen dels svårigheten att med de föreslagna normerna för v-ärfningen och tjenstetiden hålla manskapsstyrkan komplett och dels den förmenta olämpligheten af det för hästarnes underhåll och vård emellan mötena ifrågasatta s. k. utackorderingssystemet. Då emellertid frågan nu rör sig om endast eu mindre styrkas uppsättande, i antal uppgående till endast 255 man, och nödigt afseende å förhållandena inom den provins, der de nya sqvadronerna äro ämnade att förläggas, lärer medföra, att de erforderliga hästarne, på sätt jemväl år 1889 för Jemtlands hästjägarecorps delvis föreslogs, mellan mötena ej utackorderas, utan ställas i depot, torde från nyssnämnda omständigheter skäl mot ifrågavarande organisationsplans tillämplighet i detta fall icke kunna hemtas.

Jag har med nämnda organisationsplan till utgångspunkt låtit upprätta dels förslag till stat för Jemtlands hästjägarecorps (Bil. VII), och dels tabell (Bil. VIII) öfver kostnaden för manskapsstyrkan samt dess skolor och öfningar. Enligt nämnda bilagor skulle hela kostnaden för de tre sqvadronerna komma att uppgå till 260,415 kronor; —Och torde beloppet, i likhet med det för de tre nya batterierna vid svea artilleri ifrågasatta anslag och af enahanda skäl tills vidare böra i riksstaten uti sin helhet uppföras som reservationsanslag, dervid åt Eders Kong]. Maj:t likaledes lärer böra inrymmas rättighet att till uppsättningskostnader förfoga öfver de å anslaget uppkommande reservationer.

Ehuru den första uppsättningen af hästar och munderingar m. m. äfvensom iordningställandet af corpsens skoletablissement måste komma

Trängen-

82 Kongl. Maj ds Nåd. Proposition N:o 31

att medtaga ganska betydliga kostnader, anser jag emellertid, då de nya sqvadronerne endast så småningom kunna uppbringas till sin afsedda styrka, hela anslaget ej vara för nästa år erforderligt, utan torde hälften af det för den nya organisationen nödiga belopp, eller i rundt tal 130,000 kronor, kunna under år 1892 anses för ändamålet tillräckligt.

Hvad slutligen beträffar frågan om de för Norrland erforderliga trängtrupperna anhåller jag att, utöfver hvad jag förut derom yttrat, ytterligare få erinra, att jag i mitt underdåniga anförande till statsrådsprotokollet för den 12 januari 1889 i den då å bane bragta frågan om uppsättande af göta trängbataljon förklarat mig anse tre trängbataljoner redan under nuvarande förhållanden vara för hären oundgängligt nödvändiga, Jag har alltså eu i och för sig grundad anledning att nu upptaga frågan om uppsättande af en tredje sådan bataljon. I förevarande sammanhang, då frågan gäller speciella för Norrlands försvar nödiga åtgärder, tillkommer emellertid ytterligare ett skäl. Uti Norrland kommer med anledning af jernvägsnätets ringa utsträckning landsvägskommunikationerna att för trängväsendet spela eu mycket större ro] än i det öfriga Sverige, hvarföre här behöfvas en större trängstyrka, som dessutom måste organiseras på ett särskildt sätt med hänsyn till de i denna landsända brukliga enspända kärrorna.

Hvad angår organisationen af den nya bataljonen, torde förstås af sig sjelft att denna bör blifva fullkomligt öfverensstämmande med den, som antagits för de båda redan uppsatta trängbataljonerna. Jemlik! hosfogade tabell (Bil IX), hvilken är upprättad med ledning af den för 1889 och 1890 årens Riksdagar framlagda kostnadsberäkning för göta trängbataljon, skulle, inberäknadt hvad som åtgår för att åt sergeanter och vederlikar vid den nya bataljonen bereda samma dagaflöning, som numera är bestämd för arméns öfrige tjenstemän af denna löneklaSs, kostnaden för bataljonen efter dess fullständiga uppsättande komma att uppgå till 200,142 kr. 12 öre eller, med afrundning uppåt till närmast högre krontal, till samma belopp 200,143 kr., som i 1892 års riksstat kommer att uppföras för göta trängbataljon; och torde nämnda belopp af förut anförda skäl böra i riksstaten upptagas såsom reservationsanslag, med Eders Kongl. Maj:t tillagd rättighet att disponera derå uppkommande besparingar för bestridande af uppsättningskostnader och öfriga med genomförandet åt den nya trängbataljonens organisation förenade kostnader.

Hvad slutligen angår det belopp, som för bataljonens uppsättning

Kong!. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 31. 33

torde böra för år 1892 begäras, är det visserligen sant, att för sjelfva bataljonens organisation hela nyssnämda summa ej kan för nämnda år blifva erforderlig; men då efter min mening något särskild!, anslag för bataljonens blifvande kasernetablissement icke bör ifrågasättas, utan erforderliga kostnader derför bestridas från bataljonens eget anslag, lärer vara nödvändigt, att detsamma redan från början utgår med så stort belopp som möjligt. Jag anser alltså, att 150,000 kronor nu böra för ändamålet äskas.

Med hemställan slutligen, att det för uppsättningen af de tre värfvade sqvadronerna vid Jemtlands hästjägarecorps afsedda reservationsanslag må få i riksstaten upptagas under benämning »Jemtlands hästjägarecorps» och derstädes uppföras näst efter »anslaget till indelta arméns befälsaflöning», till hvilket sistnämnda anslag det för aflöning af befäl och underbefäl vid de nya sqvadronerna afsedda anslagsbelopp, framdeles vid hela reservationsanslagets uppdelning på riksstatens olika titlar torde komma att öfverföras, samt med erinran vidare, att af de nu i riksstaten uppförda anslag, som beröras af denna min framställning, anslagen till »indelta arméns befälsaflöning», till »artilleriet», till »trängen» och till »Gotlands nationalbeväring», med anledning af Riksdagens redan fattade beslut i 1892 års riksstat komma att uppföras med höjda belopp, förstnämnda anslag med 4,208,812 kronor, anslaget till »artilleriet» med 1,113,650 kronor, anslaget till »trängen» med 285,437 kronor och anslaget till »Gotlands nationalbeväring» med 200,509 kronor tillstyrker jag alltså, att Eders Kongl. Maj:t, vid bitall till hvad jag nu yttrat, täcktes genom proposition, sådan den finnes detta protokoll bilagd, föreslå Riksdagen:

att, under förutsättning att tiden för de värnpligtiges öfningar under år 1892 utsträckes i enlighet med hvad jag hemstält,

dels, med godkännande af de föreslagna nya grunderna för aflöningen af den vid Blekinge bataljon, Gotlands nationalbeväring,Hallands bataljon och Aresternorrlauds bataljon anstälda personal, höja anslaget till

»Marinregementet» .....................nu kronor 66,000: —

med „ 6,710: —

till kronor 72,710: —

Bill. till Riksd. Prof. 1891. 1 Sami. 1 Afd. 17 Raft. 5

84 Kongl. Maj ds Nåd. Proposition N:o 31.

anslaget till »Gotlands nationalbeväring», med ^beräkning af den innevarande år redan medgifva

förhöjning, nu kronor 200,509: 44

med ,, 13,708: —

till ]<ronor 21472l7: —

anslaget till »Hallands beväring»

samt anslaget till Vesternorrlands beväring

nu kronor 31,420: — med „ 6,710: ——

till kronor 38,130.-—

dels för nämnda år höja anslaget till beväringsmanskapets vapenöfning^-.,, uu kronor 1,472,000: —

med ___ „__721,000: —

till kronor 2,193,000: —

dels för samma år höja anslaget till »försvarsverket till lands i allmänhet eller arméförvaltningens

departement» ........................... nu kronor 2,404,600: —

med 330,000: —

till kronor 2,734,600: —

och dels likaledes för år 1892 höja anslaget till »byggnader och sängkläder på mötesplatserna»

nu kronor 165,000: — med „ 9,000: —-

till kronor 174,000: —;

att vidare, med godkännande ej mindre af hvad som föreslagits beträffande anställande vid Norrbottens, Vesterbottens och Jemtlands fältjägarecorpser äfvensom vid Vesternorrlands bataljon af ytterligare personal utöfver den vid samma truppförband nu anstälde, utan äfven af de för den ifrågasatta nya personalen föreslagna löneförmåner och deraf föranledda ändringar i de tre indelta truppförbandens nuvarande stater,

35 Kongl. Ma j ds Nåd. Proposition N:o 31.

höja dels anslaget till »indelta arméns befälsaflöning», med ^beräkning af redan medgifven förhöjning,

nu kronor 4,208,812: —

med 3, 100,000: —

till kronor 4,308,812: —

och dels anslaget till Vesternorrlands beväring

nu kronor 31,420: — med, utöfver här ofvan föreslagen

förhöjning ...................................... „ 6,710: —

ytterligare............................................ „ 38,057: —

till kronor 76,187: —

att, med godkännande af förslaget om inrättande vid Vesternorrlands bataljon af 8 nya distinktionskor prals-, 20 korprals- och 16 vice korpralsbeställningar med enahanda aflöningsförmåner, som äro förenade med motsvarande förut vid bataljonen befintliga beställningar, dels medgifva att anslaget till »aflöning till stamtrupp vid Vesternorrlands bataljon» må för framtiden i riksstaten uppföras under benämning aflöning till »stamtrupp vid Vesternorrlands regemente» och dels höja nämnda anslag

nu kronor 26,644: — med „ 1,305: —

till kronor 27,949: —; att, med godkännande af hvad som föreslagits beträffande dels omorganisationen af de två svea artilleriregemente tillhörande fotbatterierna, dels uppsättande vid samma regemente af ett nytt åkande batteri, dels ock den vid dessa batterier anstälda personals aflöning höja anslaget till »artilleriet», med inberäkning af den innevarande år medgifna förhöjning,................................................. kronor 1,113,656: —

med „ 66,000: —

till kronor 1,179,656:—, äfvensom medgifva, att omförmälda belopp, 66,000 kronor, må under anslaget »till artilleriet» upptagas såsom reservationsanslag;

att, med godkännande af hvad som föreslagits beträffande dels uppsättande vid Jemtlands hästjägare-

36 Kongl. Maj ds Nåd,. Proposition N:o 31.

corps af tre värfvade sqvadroner och dels den dervid anstälda personals aflöning äfvensom de i sammanhang dermed föreslagna ändringar i corpsens nuvarande slät, låta i riksstaten under benämning »Jemtlands hästjägarecorps» näst efter anslaget till »indelta arméns befäls aflöning» såsom reservationsanslag uppföra hvad som för genomförande af den nya organisationen under år 1892 erfordras med 130,000 kronor;

att, med godkännande af hvad som föreslagits beträffande organisationen af en tredje trängbataljon och personalens aflöning, höja anslaget till »trängen», efter förut medgifven förhöjning kronor 285,437: —

med ,, 150,000: —

till kronor 435,437: — äfvensom medgifva att beloppet 150,000 kronor må under anslaget upptagas såsom reservationsanslag; samt att tillåta, att uppkommande reservationer å de för de tre åkande batterierna vid svea artilleriregemente, för de tre nya sqvadronerna vid Jemtlands hästjägarecorps och för den nya trängbataljon en afsedda medel må, hvarje reservationsbelopp hvad angår motsvarande truppafdelning, af Eders Kongl. Maj:t disponeras för bestridande af uppsättningskostnader och öfriga med den föreslagna organisationens genomförande förenade utgifter.»

Till hvad Departementschefen sålunda hemstält angående dels ändringar i värnpligtslagen och dels höjning i förenämnda under fjerde hufvudtiteln uppförda anslag m. in. behagade Hans Maj:t Konungen, på tillstyrkan af statsrådets öfriga ledamöter, lemna nådigt bifall; och skulle nådiga propositioner, sådana de finnas detta protokoll bilagda, till Riksdagen aflåtas.

Ex protocollo: Emil Hallgren.

STOCKHOLM, ISAAC MARCUS’ ÖOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1891.

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition No 31.

i

Bil. I.

Förslag till stat för Gotlands nationalbeväring.

Militärbefälhafvare med stab och civilpersonal.

Löner m. m.

1 öfverste och militärbefälhafvare, lön............. 6,000:

lönetillägg för 2 tjenstehästar ä 400 kronor... 800: fourageersättning å 1 krona om dagen för hvarje häst............................................................. 780:

1 regementsläkare med skyldighet att jemväl besörja sjukvården vid sjukhuset i Visby, lön...................................

1 andre bataljonsläkare, lön ..............................................

1 regementsintendent, lön.................................... 1,800: —

lönefyllnad ................................................... l’000: —

dagaflöning å 8 kronor, förslagsvis i 60 dagar 180: —

Anm. Efter 10 års väl vitsordad tjenstgöring åtnjuter regementsintendenten ett ålderstillägg å lönen af 500 kronor, att utgå från fjerde hufvudtitelns anslag till ålderstillägg.

1 vaktmästare, lön ..............................................................

Kronor.

Anm. Den till militärbefälhafvaren nu utgående inqvarterings-j ersättning skall vid den nuvarande tjensteinnehafvarens afgång! upphöra.

regementsqvartermästare, lön .......................... 1,800: — i

lönetillägg för 1 tjenstehäst ......................... 400: —

fourageersättning............................. 865: — j

andre regementsadjutant, lön........................... 900: —

lönetillägg för 1 tjenstehäst .......................... 400: —

fourageersättning ............. 365: —

1 regementsauditör, lön..............................................7777.7777."

regementspastor, lön

Bill. till Biksd. Prof. 1891. 1 Sami. 1

Transport j Afd. 17 Käft.

Kronor.

7,530 —

2,565

1,665

2,800

20,275

20,27 5|-

II

Kongl. Maj ds Nåd. Proposition N:o 31.

Transport

Dagaflöning.

Dagaflöning, som utgör för militärbefälhafvaren 5 kronor,! regementsläkaren 4 kronor, regementsqvartermästaren och regementspastorn 3 kronor samt regementsadjutanten, rege-! mentsauditören och andre bataljonsläkaren 2 kronor, utgårj till desse för tjenstgöring under de årliga vapenöfningarnej från anslaget till beväringens vapenöfningar samt beräknasj för tjenstgöring under öfriga tiden af året jemte beväringens redovisning, förslagsvis för 300 dagar, till följande! tjenstemän sålunda:

för 1 miiitärbefälhafvare....................................................|

,, 1 regementsqvartermästare ............................................

„ 1 regementsadjutant...........................................................

„ 1 regementsläkare...........................................................j

Infanteri.

Officerare, underofficerare och spel.

Löner m. m.

Staben.

1 öfverstelöjtnant, lön.................

lönetillägg för 1 tjenstehäst .

fourageersättning .................

1 major, lön...............................

lönetillägg för 1 tjenstehäst .

fourageersättning ...................

1 major, d:o ............................

1 förste regementsadjutant, lön. lönetillägg för 1 tjenstehäst .

fourageersättning....................

I andre regementsadjutant, lön. lönetillägg för 1 tjenstehäst .

fourageersättning ...................

1 bataljonsadjutant, lön.............

beklädnad...............................

arfvode ..................................

4,000

3,500

1,200

1 bataljonsadjutant, d:o.

Transport

Kronor.

Kronor.

20,275 —!

1,500

1,200

4,765

4,265

4,265

1,965

1,665

18,285

4,200;—

.24,475

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 31.

in

IV

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 31.

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition No 31.

v

VI

Konyl. Maj ds Nåd. Proposition N:o 31.

Kong!.. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 31.

VII

Transport

'

Anm. Sistnämnda 4 arfvoden utgå till de subaltemofficerare, som ej tjenstgöra vid stamtruppen eller såsom adjutant hos artilleribefälhafvaren och på sådan grund åtnjuta dagaflöning för ständig tjenstgöring.

Dagaflöning,

som utgör för kapten 3 kronor, subalternofficer 2 kronor, styckjunkare 1 krona, sergeant 80 öre och spel 40 öre, . beräknas för följande personal under tjenstgöring vid stamtruppen hela året sålunda:

I för 1 kapten ....................................................................

I „ 1 subalternofficer........................................................

! „ 1 d=o ................................................*.......

I „ 1 styckjunkare ..........................................................

i 1 d:o .......................................................

Kronor.

1 sergeant

2 d:o

„ trumpetare ................................................................

Dagaflöning till den öfriga personalen utgår för tjenstgöring under de årliga vapenöfningarna från anslaget till beväringens vapenöfningar.

Portion.

Portion åtnjutes af underofficerare och trumpetare underj tjenstgöring i likhet med manskapet.

Beklädnad.

' Beklädnad åtnjutes af 2 styckjunkare och 3 sergeanter,| tjenstgörande vid stamtruppen. Trumpetare erhålla be-j klädnad i likhet med manskapet.

Diverse anslag.

Medikamentspenningar för 100 man å 2 kronor 25 öre ...j

Kommunionspenningar för 111 personer å 5 öre ...............

Till sjukvård åt manskapet vid stamtruppen å länslasarettetj i Yisby ..............................................................................|

1,095

146 Kronor.

185,767

— 4,307

55 Transport | — —

190,455

VIII

Kongl. Maj ds Nåd. Proposition N:o 31.

Kong!,. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 31.

IX

Bil. II,

Förslag till stat för Hallands bataljon (Vesternorrlands bataljon)

(Blekinge bataljon).

Bill. till Riksd. Prof. 1891. 1 Samt, 1 Afl. 17 Höft.

ii

X

Kongl. Muj:ts Nåd. Proposition N:o 31.

d:0 d:0

sergeant af andra klassen,

beklädnad ....................

d:o d:o fältmusikant, lön

beklädnad ........

fältmusikanter, d:o trumslagare (hornblåsare) lön

lön.

240: - 120: -

240: - 120: -

i Dagaflöning utgår, för tjenstgöring mellan de årliga vapenöfningarua jemte beväringens redovisning, från anslaget till ersättning åt värnpligtsområdenas befäl*) och, under de årliga vapenöfningarna, af anslaget till beväringens vapenöfningar, samt utgör:

(för bataljonschef och regementsläkare 4 kronor; kapten ochj regementsqvartermästare 3 kronor; löjtnant och under-] löjtnant 2 kronor; fanjunkare och regementstrumslagare] 1 krona; bataljonsadjutant, sergeant och fältmusikant] 80 öre samt spel 40 öre.

Portion.

Portion åtnjutes af underofficerare och spel under vapenöfningar, i likhet med beväringsmanskapet samt utgår, för tjenstgöring under den öfriga tiden af året jemte] beväringens redovisning, från anslaget till ersättning åt] värnpligtsområdenas befäl.

Beklädnad.

Beklädnad åtnjutes af trumslagare (hornblåsare) i likhet] med bataljonens beväringsmanskap.

__ Transport]

Kronor. ö.

41,820

41,820

*) Anm. Såsom tjenstgörande mellan de årliga vapenöfningarna beräknas'endast bataljonschefen, 4 kaptener, regementsqvartermsästaren och 5 underofficerare.

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 31.

XI

XII

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 31.

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 31.

XIII

Bil. in

Förslag til! stat för Norrbottens (Vesterbottens) regemente.

Staben.

1 öfverste och chef, lön.............................................

tjenstgöringspenningar .........................................

dagafiöning å 5 kronor, förslagsvis i 60 dagar ...

lönetillägg för 2 tjenstehästar å 400 kronor ......

fourageersättning å 1 krona om dagen för hvarje

häst .................................................................

1 major, lön............................................................

tjenstgöringspenningar ..........................................

dagafiöning å 4 kronor, förslagsvis i 60 dagar ...

lönetillägg för 1 tjenstehäst................................

fourageersättning...................................................

1 regementsqvartermästare, lön .................................

tjenstgöringspenningar .........................................

dagafiöning å 3 kronor, förslagsvis i 60 dagar ...

lönetillägg för 1 tjenstehäst ...............................

fourageersättning..................................................

1 förste regementsadjutant, lön.................................

tjenstgöringspenningar ..........................................

dagafiöning å 2 kronor, förslagsvis i 60 dagar ...

lönetillägg för 1 tjenstehäst .................................

fourageersättning..................................................

1 regementsauditör, lön................................................

tjenstgöringspenningar..................................................

dagafiöning ä 2 kronor, förslagsvis i 60 dagar ...

1 regementspastor, lön ................................................

dagafiöning ä 3 kronor, förslagsvis i 60 dagar ...

1 regementsläkare, lön ...............................................

dagafiöning å 4 kronor, förslagsvis i 60 dagar ...

6,000

1,500

3,500

1,800

'400

ISO

1,200

2,800

240 Kronor.

Transport

9,330 : —

5,005

3,145 | —

2,285 j —

1,420 | - 980 i — 3,040 ! —

25,205 | —

XIV

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 31.

Kongl. May.ts Nåd. Proposition N:o 31.

xv

XVI

Kongl. M.aj:ts Nåd. Proposiion N:o 31.

Kongl. Majds Nåd. Proposition N:o 31.

XVII

XVIII

Kongl. Majds Nåd. Proposition N:o 31.

XIX

Bil, IV.

Förslag till stat för Jemtlands regemente.

XX

Kongl. Maj ds Nåd. Proposition N:o 31.

1 andre bataljonsläkare, lön .....................................

dagaflöning å 2 kronor, förslagsvis i 60 dagar ...

1 regementsintendent, lön.............................................

dagaflöning ä 3 kronor, förslagsvis i 60 dagar ...

Anm. Elter tio års väl vitsordad tjenstgöring åtnjuter regementsintendenten ett ålderstillägg å lönen af 500 kronor att utgå från fjerde hufvudtitelns anslag till ålderstillägg.

| 1 bataljonsadjutant, jemte portion under vapenöfnin-

garne, lön...........................................................

tjenstgöringspenningar .......................................

dagaflöning å 80 öre, förslagsvis i 60 dagar ......

beklädnad..........................................................

arfvode ................................................................

j 1 gevärshandtverkare, jemte 2 nummerlöner och portion

under vapenöfningarne, lön .............................

dagaflöning å 40 öre, förslagsvis i 60 dagar ......

1 d:o d:o d:o d:o ............................. ...................

1 förste hornblåsare jemte portion under vapenöfningarne, lön............................................................

dagaflöning å 1 krona, förslagsvis i 60 dagar......

beklädnad...........................................................

I

Anm. Jemlikt kongl. brefvet den 22 juni 1876 fa ofvaunämnda till hornblåsaren anslagna 570 kronor tillsvidare och intilldess denna hornblasareplats kan blifva tillsatt disponeras af regementschefen för musikcorpsens undervisning och utveckling.

Kompanistaten.

| 1 kapten af första klassen, lön....................................

Transport 900 120 2,800 180

Kronor

25,205

2,980

200:

200:

24:

2,800

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N;o 31.

XXI

XXII

Kongl Maj:ts Nåd. Vroposiion N:o 31.

Transport

1 vice korpral, jemte beklädnad in natura och portion under

vapenöfningarne, lön ............................................ 60: —

dagaflöniug å 10 öre, förslagsvis i 60 dagar......... 6: —-

31 d:o d:o eko d:o................................................. ...............

1 vice korpral, jemte beklädnad in natura och portion under

vapenöfningarne, lön .......................................... 60: —

dagaflöning ä 10 öre, förslagsvis i 60 dagar ...... 6: —

ersättning för rotelön, motsvarande en medel-

vakansafgift ................................................... 150: —

1 d:o d:o d:o d:o d:o...........................................................

1 volontär, jemte beklädnad in natura samt portion och tobaksskilling eller dagaflöniDg under vapenöfningarne från vapenöfningsanslaget, ersättning för nummerlön, motsvarande en

medelvakansafgift ...................................................................

3 d:o d:o d:o d:o ..............................................................

Till musikens underhåll ..................................................................

Anm. Åt' de å anslaget uppkommande besparingar eller, i den mån dessa icke lemna tillgång, åt fjerde hufvudtitelns allmänna besparingar utgår tillsvidare under skottår fourageersättning för skottdagen till dertill berättigade löntagare.

Beväringsbefälet.

Staben.

Kronor. | öre

79,657

2,046

150 : — 450 —

2,000 ! —

Kongl. Maj ds Nåd. Proposition N:o 31.

XXIII

■é;- Transport

1 regementsväbel, jemte portion under vapenöfningarne,

lön .................................................................. 360:

beklädnad........................................................... 120

arfvode ................................................................ 200

Kompanistaten.

720:

150:

1 kapten af första klassen, lön.........................................

3 d:o d:o d:o.................................................................

1 d:o af andra klassen, lön .........................................

I d:o d:o d:o.................................................................

1 löjtnant af första klassen, lön .....................................

3 d:o d:o d:o.................................................................

1 d:o af andra klassen, lön ........................................

3 d:o d:o d:o.................................................................

1 underlöjtnant, lön .........................................................

3 d:o d:o ........................................................................

1 fanjunkare, jemte portion under vapenöfningarne, lön

beklädnad ....................................................................

3 d:o d:o d:o....................................................... •_...............

1 sergeant af första klassen, jemte portion under vapenöfningarne,

lön ............................................................................ 360: —

beklädnad ......................................................... 120: —

9 d:o d:o d:o....................................................................................

1 sergeant af andra klassen, jemte portion under vapenöfningarne,

lön ............................................................................ 240: -

beklädnad ................................................................ J120:

7 d:o d:o d:o....................................................................................

1 korporal, jemte beklädnad, in natura och portion under vapenöfningarne, lön ........................................................ 120: —

ersättning för ro telön, motsvarande eu medelvakans-

afgift ..................................................i................. ISO: —

17, d:o

1 vice korpral, femte beklädnad in natura ock

d:o d:o .........................................................................

vice korpral, jemte beklädnad in natura ock portion under

vapenöfningarne, lön ................................................ 60:

ersättning för rotelön, motsvarande en medelvakans-

afgift ................................................................... 150:

d:o d:o d:o .........................................................................

Transport j 144,056

XXIV

Kongl. Majds Nåd. Proposition N:o 31.

Kongl. Majds Nåd. Proposition N:o 31.

xxv

Bil r,

Förslag till stat för Vesternorrlands regemente.

Officerare, underofficerare, civilpersonal och spel.

Löner m. m.

Staben.

1 öfverste och chef, lön......................................

tjenstgör i ngspe aningar..................................

lönetillägg för 2 tjenstehästar å 400 kronor fourageersättning å 1 kr. om dagen för

hvarje häst..............................................

1 öfverstelöjtnant och l:e major, lön........ .........

lönetillägg för 1 tjenstehäst ........................

fourageersättning .........................................

1 major, lön.........................................................~

lönetillägg för 1 tjenstehäst .......................

fourageersättning ........................................

1 d:o d:o...............................................................

1 regementsqvartermästare, lön...........................

lönetillägg för 1 tjenstehäst .......................

fourageersättning .........................................

1 förste regementsadjutant, lön...........................

tjenstgöringspenningar...................................

lönetillägg för en tjenstehäst .....................

fourageersättning ..........................................

1 andre regementsadjutant, lön ..........................

lönetillägg för 1 tjenstehäst ........................

fourageersättning ........................................

1 regementsauditör, lön......................................."

1 regementspastor, lön ........................................

1 regementsläkare, lön.......................................

1 förste bataljonsläkare, lön ................................

1 andre d:o d:o .......................

0,000:

1,500:

800:

4,000

3,500:

400:

365:

1,800:

400:

365:

1,200:

200:

400:

365:

900:

400:

365:

Bih, till liilcsd. Prot. 1891. 1 Sami.

Transport Afl, 17 Höft.

Kronor. I ö. j Kronor.

9,030

4,765

2,565

2,165

1,665

2,800

1,800

35,920!—

TV

XXVI

Kong!, Maj:ts Nåd. Proposition No 31.

Ko w/l. Maj:ts Nåd. Proposition N:o ‘61.

XXVII

Transport

1 fältmusikant, lön................................................ 240: —

beklädnad ...................................................... 120: —

7 d:o d:o d:o ......................................................

1 trumslagare (hornblåsare) lön ..........................................

7 d:o d:o d:o ..........................................

1 d:o d:o d:o ..........................................

7 d:o d:o d:o ........................................

Dagaflöning.

Kronor.

Kronor.

112,910!—

360 — 2,520 — 80 560 — 40! 280!-

111,045

Dagaflöning utgår för tjenstgöring mellan de årliga vapenöfningarne jemte beväringens redovisning från anslaget till ersättning åt värnpligtsområdenas befäl *) och under de årliga vapenöfningarne af anslaget till beväringens vapenöfningar, samt utgör:

för regementschef 5 kronor; öfverstelöjtnant, major och regementsläkare 4 kronor; kapten, regeraentsqvartermästare, förste bataljonsläkare, regementspastor och regementsintendent 3 kronor; regementsadjutant, löjtnant, andre bataljonsläkare, underlöjtnant och regements-! auditör 2 kronor; fanjunkare och regementstrumslagare 1 krona; bataljonsadjutant, sergeant, regementsväbel och fältmusikant 80 öre samt gevärshaudtverkare och: spel 40 öre.

Portion.

Portion åtnjutes af underofficerare med vederlikar och spel under vapenöfningar i likhet med beväringsmanskapet samt utgår för tjenstgöring under den öfrige tiden af året jemte beväringens redovisning från anslaget till ersättning åt värnpligtsområdenas befäl.

Beklädnad.

Beklädnad åtnjutes af trumslagare (hornblåsare) i likhet med bataljonens beväringsmanskap.

Transport!

116,750!

*) Anm. Såsom tjenstgörande emellan de årliga vapenöfningarna beräknas förutom regementschefen och förste regementsadjutanten, för hvilka tjenstgöringspenningar här ofvan upptagits, majoren, 4 kaptener, regementsqvartermästaren, andre regementsadjutanten och 5 underofficerare.

XXVIII

Kong!. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 31.

Transport

Volontär er.

8 distinktionskorpraler, 12 korpraler, 24 vice korpraterj och 16 menige, tillsammans 60 man.

utgöres af:

Aflöning

Lega,

som utgår med 40 kronor för hvartdera af de 2 första tjensteåren och med 80 kronor för hvartdera af de öfriga, beräknas förslagsvis:

för 10 man ä 40 kronor ... ....................... 400: -

„ 50 „ å 80 „ ............;icu........... 4,000: -

Lön,

som utgår under tjenstgöring med 10 kronor för månad, beräknas förslagsvis under kommendering till volontär-

skolan för 8 man i 10^ månader.................................

samt bestrides under de årliga vapenöfningarne vid; bataljonen af anslaget till beväringsmanskapets vapenöfningar.

Arfvode,

som under tjenstgöring utgår för månad med 15 kronor till1 distinktionskorpral, med 10 kronor till korpral och] med 5 kronor till vice korpral, beräknas förslagsvis:

under kommendering till volontärskolan för 1 vice korpral i 10 | månader .....................................................|

samt bestrides under de årliga vapenöfningarna vid! bataljonen af anslaget till beväringsmanskapets vapen-; öfningar.

Transport)

Kronor. ö.; Kronor. ! ö.

4,400

110,750

52!so

5,292

122,042150

Kongl. Maj:ls Nåd. Proposition N:o 31..

XXIX

Kronor. ! ö. ; Kronor, j ö.

Transport

122,042; öo

Beklädnad och underhåll.

ill!»

Dessa förmåner åtnjutas af volontärerne i likhet med bataljonens beväringsmanskap.

Särskilda anslag.

Diverse kostnader för musiken..............

2,000

Summa1;

124,042 öo

xxx

Kong! Maj:Is Nåd. Proposition N:o 31.

Bil. VI.

Förslag och kostnadsberäkning för en division åkande artilleri

i Norrland.

!

Löner, dagaflöning m m. åt officerare och underofficerare.

i i i

Kronor, ö. | Kronor, j ö.

1 major, lön............................................................

dagaflöning, 365 dagar, å 4 kronor............

lönetillägg för 2 tjenstehästar ....................

fourageersättning ............................................

1 löjtnant, detachementsadjutant, lön ................

dagaflöning, 365 dagar, å 2 kronor ............

1 kapten af första klassen, lön............................

dagaflöning, 365 dagar, å 3 kronor ............

2 d:o d:o d:o.........................................

1 kapten af andra klassen, lön............................

dagaflöning, 365 dagar, å 3 kronor ............

2 d:o d:o d:o.........................................

3 battericliefsarfvoden å 600 kronor .................

6 löjtnanter å 1,930 kronor.................................

1 underlöjtnant, lön................................................

dagaflöning, 365 dagar, å 2 kronor ............

2 d:o d:o d:o.........................................

1 styckjunkare, lön................................................

dagaflöning, 365 dagar, å 1 krona ............

beklädnad ........................................................

portion, 365 dagar, ;i 62 öre........................

5 styckjunkare d:o .................................................

1 sergeant, lön........................................................

dagaflöning, 365 dagar, å 80 öre................

lönetillägg........................................................

Transport

3,500

1,460

1,200

2,800

1,095

1,800

1,095

6,490

1,930

5.790 1,800

11,580

1,330

2,660

1,511

7,556

55,227

Kongl. Majds Nåd. Proposition N:o 31.

XXXI

XXXII

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 31.

Transport

arfvoden: 12 förste konstaplar i 12 mån. å 15 kr. i mån. 21 andre konstaplar i 12 „ å 10 ,, „

9 afdelniugstrumpetare i 12 mån. å 3 kr. i män.

6 batterihaijdtverkare i 1 mån. å 10 „ „

3 d:o i 11 ä 10 „ „

3 d:o ill å 5 „ „

kommenderingstillägg: en del af Svea art.reg:tes nuv. anslag.

lega: 138 man å 40 kr.........................................

174 „ å 80 „ .............;..............................................

Beklädnad och underhåll m. m. för manskap.

beklädnad: 312 man i 30 dagar å 33 öre om dagen i 3,088

189 „ i 335 ,. ä 33 „ „ „ ........

underhåll: 312 „ i 30 „ ä 62 „ „ .........

189 „ i 335 „ å 62 „ „ ........

servis och sängkläder: 312 man å 9 kr. om året................

kaserninventariers underhåll: 312 man å 2 kr. 50 öre om året

Hästars remontering, fouragering m. m.

102 stamhästar: remontering, skoning och medikamenter

å 80 kr. om året .....................................................

fouragering 365 dagar å 1 ljr. om dagen .............

90 hästar, legda i 30 dagar: lega, skoning och medikamenter å 90 kr...........................................................

fouragering å 1 kr. om dagen .................................

Ved och ljus.

Kostnaden bestrides enligt gifna grunder af anslaget till ved och ljus vid fästnings- och garnisonsorter.

Inqvartering sersättning för officerare och underofficerare\

Utgår enligt författningarna.

Summa

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 31.

XXXIII

Bil. VII.

Förslag till tilläggsstat för Jemtlands hästjägarecorps, vid tillkomsten

af 3 nya sqvadroner.

Bill. till Riksd. Prof. 1891. 1 Sami. 1 Afd. 17 Raft.

v

XXXIV

Kongl. Maj ds Nåd. Proposition N:o 31.

Transport) 67,992 | —

Rongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 31.

XXXV

XXXVI

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 31.

Bil. Vill.

Kostnadsberäkning för manskapsstyrkan vid 3 nya sqvadroner vid Jemtiands hästjägarecorps jemte dess skolor och öfningar.

2 kronor i 12 månader

3 kronor i 12 „

3 kronor i 1

1) Dagaflöning i 305 dagar till skolsqvadronens personal:

för 1 ryttmästare å 3 kronor ...........................

„ 4 subalternofficerare å 2 kronor ..............

„ 5 sergeanter å 80 öre ............................

„ 2 trumpetare å 80 öre ............................

„ 1 andre bataljonsläkare å 2 kronor .........

„ 1 bataljonsveterinär å 2 kronor ..............

2) Tilläggsarfvode för skolsqvadronens korpraler

11 månader:

4 korpraler å ,5 kronor i månaden ..................

4 vicekorpraler å 2,50 kronor i månaden ......

3) Kommenderingstillägg:

1 sjukvårdskästjägare å

2 hofslagare „ i

1 d:o „ £

4) Medikamentspenningar:

255 man å 2,25 kronor årligen...................................... ..

5) Kommunionpenningar:

255 man å 5 öre årligen..................................................

6) Servis:

255 man å 8 kronor årligen .......................................

7) Kaserninventariers underhåll:

255 man å 2,50 kronor årligen.......................................

8) Underhåll af etablissementet ........................................

9) Underhåll af beväringspersedlar......................................

10) Musikens underhåll........................................................

11) Skoning och medikamenter:

108 hästar i ständig tjenstgöringjä 10 kronor årligen 1,080 165 hästar i depot å ö.kronor årligen ............... 990

3 underofficershästar å 2 kronor årligen .......... 6

Transport

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 31.

XXXVII

XXXVIII

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition Nio 31.

Bil. IX.

Förslag och kostnadsberäkning för en trängbataljon om 2 kompanier med en nummerstyrka vid hvarje kompani af 120 korpraler, spel och

soldater.

Transport | 34,944j—

Kongl. May.ts Nåd. Proposition N:o 31.

XXXIX

XL

Iiongl. Maj-.ts Nåd. Proposition N:o 31.

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 31.

XLI

*) Anm. Förrådsförvaltaren åtnjuter dessutom ett ålderstillägg vode utgå efter 5:te tjensteåret.

Bih. till Bilcsd. Prot. 1831. 1 Samt. 1 Afd. 17 Häft.

af 300 kronor att såsom arf- VI

XLII

Kong}. Maj:t Nåd. Proposition N:o 31.

Kong!, Maj:ts Nåd. Proposition N:o 31.

XLIII

i„ 1 v w 1

Summa! 1 | 200,142j 12