Doc 1892:1

Korall. Maj:tx nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1892.

‘ihsfiUrtO

: U-Åe.htuyi *)

... .

ni’f• •[!.;,• 7!/!

! i i I 7 !-l| [iuIti! <lf .1.1 ('jb' f '!i>t '(Oljig!/ lli;2 laf-ftldn /•)eetl’.]>e< i*l J miligh 'iUihi f->t<agi[i ..... . iirdlf.e.airÅR-tiiMv''.

:'i t>v

i’ J i

KONGL. MAJ:TS

NADIGA

PROPOSITION

lott < M . i

TILL

Riksdagen

l-.lHiiwlattmi 'i/joGlaiLK^Inriu:!/ ..... f-iboniKoiöo

lobo1jTl'><purGh\ri nm/i ui:!i -•«/'i

!•>!

t.lihm-•, .!.

P )l ;? !

•(ofihllKlovl^ ivrödimi; jj-rtxM

angående statsverkets tillstånd och behof;

•of to.< i! to. [ i- •iinfiriri bbmtlkt J

Gifven Stockholms slott den 16 Januari 1892.

-no' , •miorfgsttfri il-.io t.mol nWii'Å*'u\* •toi *i

■ooo.ffui. _ _

i ilo» fiol.,:! t: /llit-rri/fiiri'!

:*>( »oj" ix. 1 iii jWv.-joiiLh -> /Ii i it>i->< i*.»G r: /il

Jeinlikt grundlagens bud afgifver Kongl. Maj:t hlivmed nådig proposition angående statsverkets tillstånd och,.behof.

Dervid förekommer först frågan om beräkningen för nästa statsregleringsperiod af statsverkets inkomster.

Med åberopande af de beslut, hvarom bilagda statsrådsprotokoll öfver finansärenden för den 13 innevarande månad '*) leinnar närmare upplysning, och under de i samma protokoll angifna förutsättningar föreslår Kongl. Magt, att statsverkets inkomster för år 1893 upptagas sålunda:

*) Se-bil. till statsverkspropositionen: ”Inkomstberäkningen”.

Uih till Riksd. /'rot. 1892. l;u Samt. Un Afd.

2 Kongl. Maj:ta nåd. grop. n:o /, om statsverket 1892.

Ordinarie inkomster:

Grundskatt.......................................................................... kronor 3,264,000: —

Kyrkotionde ........................................................................ » 250,000: —

Kavalleriregementenas hästvakansspanmål....................... » 300,000: -

Afgifter för persedelunderhållet vid rusthållsinfanteriet » 51,000: —

Trosspassevolansafgift......................................................... » 26,000: —

Tillfälliga rotevakansafgifter.............................................. » 53,000: —

Soldatvakansafgift............................................................... » 67,000: —

Båtsmansvakansafgift..............*.......................................... » 285,000: —

Arrendemedel............................................................. » 2,500,000: —

Mantalspenningar................................................................ » 665,000: —

Bötesmedel......................................................................... » 240,000: —

Kontrollstämpelmedel.......................................................... » 25,000: —

Fyr- och båkmedel............................................................. » 1,200,000: —

Telegrafmedel..........................j........................................... » 1,350,000: —

Jernvägstrafikmedel..../...4......i..................1..J...........i..J. » 6,500,000: —

Skogsmedel.......................................................................... » 2,500,000: —

Skolavgifter.......................................................................... » 340,000: —

Extra uppbörd................................................. » 100,000: —

säger 19,716,000: —

Bevillningar:

Tullmedel............................................................................ kronor 41,000,000: —

Postmedel............................................................................. > 7,800,000: —

Bevillningsafgifter för särskilda förmåner och rättigheter > 333,000: —

Stämpelmedel.................................................... » 3,500,000: —

Bränvinstillverkningsskatt................................................ » 13,700,000: —

Hvitbetssockertillverkningsafgift...................................... > 1,800,000: —

Bevillning af fast egendom samt af inkomst................ » 4,860,000: —

säger 72,993,000: —

summa kronor 92,709,000: —

Kongl. Maj:t föreslår vidare enligt ofvan nämnda protokoll öfver tinansärenden för den 13 innevarande månad:

Transport kronor 92,709,000: —

3 Kongl. Maj:t* nåd. prop. n:o /, om statsverket 18.92.

Transport kronor 92,709,000: — att såsom tillgång vid förevarande statsreglering må af öfverskottet å statsregleringarna för år 1890

och föi’egående år beråknas och användas ..................... » 5,818,000: —

och att af Riksbankens vinst för år 1891 må anvisas för statsverkets behof till utbetalning vid den tid

under år 1898, som af Riksdagen bestämmes.......; ■ »_1,750,000: —

hvarefter det för nästa statsregleringsperiod disponibla

beloppet af statsverkets tillgångar uppgår till................kronor 100,277,000: —

Första hufvudtiteln,

innefattande anslagen till Kongl. hof- och slottsstaterna.

Nu gällande riksstat upptager såsom årliga eller ständiga utgifter:

för Kong], hofstaten........................................................... kronor 1,196,900: —

» > slottsstaten .................................................. > 123,100: —

tillsammans kronor 1,320,000: — Häruti föreslår Kongl. Maj:t icke någon ändring.

Andra hufvudtiteln,

innefattande anslagen till justitiedepartementet.

I afseende å regleringen af denna hufvudtitel, under hvilken finnas i nu gällande riksstat till årliga eller ständiga utgifter anvisade 3,854,107 kronor, vill Kongl. Maj:t i eldighet med de beslut, som innefattas i bilagda statsrådsprotokoll öfver justitiedepartementsärenden den 13 innevarande månad*), föreslå Riksdagen beträffande

*) Se bil. till statsverkspropositionen: ”Andra hufvudtiteln”.

4 KongI. Moj:ts nåd. ]iroj>. u:o /, om statsverket 18.92

Fångvården:

[l.J att det i gällande stat för Fångvårdsstyrelsen uppförda anslag till vikariat,sersättning samt arfvoden och flitpenningar åt extra, biträden m. mi, 11,800 kronor, må höjas till 13,000 kronor eller med kronor 1,200;

[2.] att bestämda anslaget till fångars vård och underhåll må minskas med belopp, motsvarande de å detta anslag nu anvisade arfvoden till chefen för nu mera upplösta kronoarbetskompaniet å Vaxholm, 2,000 kronor, och till en suhalternofticer vid samma kompani, 1,200 kronor, eller således med tillhopa 3,200 kronor;

[3.] att godkänna, det i omförmälda statsrådsprotokoll intagna förslag till aflöningsstaf, för tjenstemännen vid tvängsarbetsanstalten å Svartsjö äfv ensom de vilkor, som blifvit föreslagna för åtnjutande af deri upptagna löneförmåner;

[4.] att bestämda, anslaget till fångars vård och underhåll må ökas med sammanlagda beloppet af de i förenämnda aflöningsstat, upptagna löner och arfvoden,

8.800 kronor;

[5.] att förslagsanslaget till fångars vård och underhåll må nedsättas med dels 1,200 kronor, motsvarande den föreslagna förhöjningen i anslaget till Fångvårdsstyrelsen, dels ock 5,600 kronor, motsvarande det belopp, hvarmed den föreslagna ökningen i bestämda anslaget till fångars vård och underhåll öfverstiger föreslagna minskningen i samma anslag, eller således med tillhopa

6.800 kronor;

kommande, i händelse öfvahnämnda framställningar bifallas,

anslaget till Fångvårdsstyrelsen, som nu utgör 59,500 kronor, att uppgå till 60,700 kronor;

bestämda, anslaget till fångars vård och underhåll, som nu utgör 506,000 kronor och som skall minskas med 3,200 kronor men ökas med 8,800 kronor, att uppgå till 511,600 kronor;

förslagsanslaget till fångars vård och underhåll, som nu utgör 1,120,900 kronor, att upptagas till 1,114,100 kronor; samt

5 Kongl. Majtia nåd. prop. nto 1, om atatsmrkel 1892.

fång vård säl isläget i sin helhet att upptagas till samma belopp som i nu gällande riksstat eller 1,781,400 kronor;

Ersättning åt domare, vittnen och parter:

ter/ib

[6,| att det nu i riksstaden under denna anslags-

titel uppförda anslag hötes med.................................... kronor

från nuvarande beloppet 100,000 kronor till 135,000 kronor;

-!■> list innöta -riiniiAOn i;ol ilo '

[öut no-' .itp.

35,000: —

gninbo-MivK.I

10110*1/1 Ko!.T

Öfriga ordinarie anslag:

• t no | iMf tt* <. ».,!(■

[7,] I afseende å dessa har Kongl. Magt icke att föreslå någon annan förändring, än att, till jemnande af hufvudtitelns slutsumma, anslaget till skrifmaterialier och expenser, ved m. in. nedsättes med 7 kronor eller från 64,210 kronor till 64,212 kronor.

in ' >f;i;!*'.*i r itc T:o>!- .. »/! fn ifHln.--. 4-"-*—i<->vr;.'' ■ •;};—‘WH-1~—

Den föreslagna förhöjningen i ordinarie anslag Tt,{t

utgör således................................................................... kronor 35,000: —

Härifrån afgår ofvan angifna minskning i anslaget-'iV‘ till skrifmaterialier och expenser, ved m. m.:'..!........ ■» o ■ —

hvadan förhöjningen utgör...............i.................kronor 34,993: ^

Lägges härtill slutsumman af andra hufvudtitelns f.;:*: ordinarie anslag enligt nu gällande riksstat.................. > 3,854,107: —

skulle andra hufvudtitelns ordinarie anslag enligt

Kongl. Maj:ts förslag uppgå till...................................... kronor 3,889,100: —

.nisliJbxnrfrnf erbeiT

Extra anslag.

* ; ! '•.*'(! il tf •!'••/«! 1 / : ■ i' • i t * * •’ . i'»1 il} * it ' !:»' V> ;t; ’ j!’»t • It. t f < U * * !M' >! ’J ‘ ; 'ii i' : : i

För behof af tillfällig beskaffenhet, hänförliga under andra hufvudtiteln, vill Kong!. Magt, på sätt omförmälda protokoll öfver justitiedepartementsärenden vidare innehåller, föreslå Riksdagen att dels bevilja såsom extra anslag för år 1893:

[8.] till arfvoden åt Krigsbofrättens ordförande och tre militäre ledamöter....................................................... kronor 5,000: —

[9.] för Nya Lagberedningen ................ > 40,000: —

Transport krono!* 45,000:

6 Kong!. Maj:tu nåd. prof. n:o I, om statsverket 1892.

Transport, kronor 45,000: —

[10.] för Svea hofrätt» förstärkning med en öfvertalig

division................................................................................ » 17,500: —

[11.] till understöd åt förbättringskolonien vid Hall, att, om möjligt, användas uteslutande till afbetalning å

koloniens kapitalskuld.......................................................... * 15,000: —

[12.] dels ock medgifva, att af besparingar å Nya

Lagberedningens anslag vid 1891 års slut till belopp af 7,103 kronor 29 öre må användas 2,000 kronor till ersättande af förskott, som Statskontoret utbetalt till en i statsrådsprotokollet omnämnd komité.

tillsammans kronor 77,500: —

En jemförelse mellan denna hufvudtitel, sådan den finnes i riksstaten för är 1892 upptagen och sådan den af Kongl. Maj:t nu är föreslagen, utfaller på följande sätt:

1892. 1893.

Tredje hufvudtiteln,

innefattande anslagen till utrikesdepartementet.

I afseende å regleringen af denna hufvudtitel, under hvilken finnas i nu gällande riksstat till årliga eller ständiga utgifter anvisade 606,750 kronor, vill Kongl. Magt i enlighet med de beslut, som innefattas uti bilagda statsrådsprotokoll öfver utrikesdepartementsärenden den 13 innevarande månad*), föreslå,

att nedannämnda ordinarie anslag må af Riksdagen anvisas, att utgå emot nu gällande redovisningsskyldighet samt med samma rätt till deras användande och under enahanda vilkor som hittills, nemligen:

*) Se bil. till statsverkspropositionen: ”Tredje liiifvudtileln”.

Kongl. Maj:ts nåd. prop. tv.o 1, om statsverket 1892.

7 Kabinettskassans utgifter:

[L] departementschefen, Ministern för'

utrikes ärendena................................................ kronor

[2.] utrikesdepartementet........................... »

[3.] ministerstaten...................................... »

[4.] militärattachéer...................... »

[5.] skrifmaterialier, expenser och extra utgifter........................................................j..'.'it. »

24,000: —

27,495: —

337,941: —

8,471: —

. JlTUflHM

45,893: — 443,800: —

Konsulskassans utgifter:

[6.] utrikesdepartementet........................... kronor 10,000: —

[7.J konsulsstaten........................................ > 129,685: ±<- • - •: >/!

[8.] skrifmaterialier, expenser och extra utgifter................................................ >__ 20,315: — 160,000;

summa kronor 603,800: —

. h Irf

Utgifter, som bestridas af svenska statsverket allena:

[9.] svenska kyrkan i Paris......................>_2,950: —

_tillsammans kronor 606,750: —

Extra anslag. 1

Under åberopande af hvad i statsrådsprotokollet för den 13 innevarande månad finnes antecknadt, vill Kongl. Maj:t föreslå Riksdagen att bevilja:

[10.] för fortsatt utgifvande af »Sveriges traktater» ..... kronor 4,500: —

Vid jemförelse med 1892 års rikstat finnas slutsummorna å anslagen under denna hufvudtitel vara oförändrade.

8 Kongl. Maj:ts nåd. prof. n:o 1, om statsverket 1892.

: 1‘iili^hi e.itfiée.uilett‘>nidntf

Fjerde hufvudtiteln,

innefattande anslagen till landtförsvarsdepartementet.

I afseende å regleringen af denna hufvudtitel, under hvilken finnes i 1892 års riksstat till årliga eller ständiga utgifter anvisadt:

kontant................................................kronor 19,159,600: —

indelning och dermed jemförlig anvisning, på förslag:

friheter..................................................................... > 817,000: —

ersättningar..................mattiufj»- *u......-__>_693,400: —-

tillsammans kronor 20,670,000: —

Vliiu i tf ‘Un hr*'* I'1 ■t-rf-n*1 f ?'*rTf f'~~~~fo ; "

vill Kongl. Maj;t' i enlighet med de beslut, som innefattas i bilagda statsrådsprotokoll öfver landtförsvarsärenden den 13 innevarande Januari,*) föreslå Riksdagen beträffande :«

- m it ■ t. ; *«,*j *H; ‘'J*-

Generalitetsstaten:

u

löning åt fördelningsintendenter med biträden föreslagits, medgifva, att för inrättandet af sex fördelningsintendentsbefattningar med erforderliga biträden anslaget till generalitetsstaten, nu kronor 126,265, må med kronor höjas till kronor 161,185;

.] att, med godkännande af hvad beträffande af- * '

Illa,-

.vMlmf I

34,920:

Indelta armens hefälsaflöniiig;

| 2.] att, med godkännande ej mindre af hvad som föreslagits i fråga om anställande vid Norrbottens, Vesterbotténs och Jemt! ands fältjägarecorpser af ytterligare personal utöfver den, vid samma truppförband nu anställa, utan äfven af de för den ifrågasatta nya personalen föreslagna löneförmåner och deraf föranledda förändringar i de för berörda truppförband nu gällande stater, höja anslaget till indelta arméns bevisa flöning,

nu kronor 4,208,812, med...........................................

till kronor 4,308,812; _

Transport kronor

bi! I

1 >111 ITIII

100,000: —

134,920: —

*) Se bil. till statsverkspropositionen: ”Fjerde hufvudtiteln”.

■9

Kongl. Majt:s nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1892.

im.M[-.tintT Transport kronor 134,920: —

Jemtlands hästjägarecorps:

[3.] att, med godkännande af hvad som föreslagits beträffande dels uppsättande vid Jemtlands hästjägarecorps af tre värfvade sqvadroner och dels den dervid anstälda personals aflöning, äfvensom de i Sammanhang dermed föreslagna förändringar i cörpsens stat, låta. i riksstaten, näst efter anslaget till »indelta arméns befälsaflöning», under benämning »Jemtlands hästjägarecorps» såsom reservationsanslag uppföra hvad som för genomförande af den nya organisationen under 1893 erfordras

med ................................................................................... » 130,000: —

äfvensom medgifva, att å anslaget uppkommande ^ . ^ ^ reservationer må af Kongl. Magt få disponeras för bestridande af uppsättningskostnader och öfriga med organisationens genomförande förenade utgifter;

Lindring i rustnings- och roteringsbesvärcn:

[4.J att, för den händelse den nådiga propositionen denna dag angående ändring i § 1, § 3 mom. 1, §§ (i,

27 och 28, § 33 mom. 2 och 3 samt §§ 34, 52 och 53 i vämpligtslagen och det af Kongl. Maj:t jemväl denna dag godkända förslag om förstärkningar i landets nuvarande försvarsorganisation varda af Riksdagen antagna, höja ifrågavarande anslag, nu kronor 1,330,000,

med i rundt tal ...........................a.j...........■ •• » 880,000: —

till kronor 2,216,000;

•J.nnbei )'••<! •><>! i s< >- s i j i:jr.j/. .igtm/I It; .m .-:.h-ri*»d

Imlelta arméns och Vermlands fältjägarecorps’ vapenöfningar:

[5.] att. höja detta anslag, nu kronor 1,322,300, med » 177,700: -

till kronor 1,500,000;

Artilleriet:

[6.] att, med godkännande af hvad som föreslagits beträffande dels omorganisation af de två, Svea artilleriregemente tillhörande, för Norrland afsedda fotbatterierna, dels uppsättande vid samma regemente af ett .*»17.17 ' lin

Transport kronor 1,328,620: —

Hili. till Hiksd. Prat. 1891. 1:a Smal. 1:a A/d.

10 Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1892.

Transport kronor nytt åkande batteri och dels den till anställning vid dessa batterier föreslagna personals aflöning, höja anslaget till artilleriet, nu kronor 1,113,650, med........... »

till kronor 1,179,456;

äfvensom medgifva, att omförmälda belopp, 65,800 kronor, må under anslaget upptagas såsom reservationsanslag, med Kongl. Maj:t förbehållen rättighet att till bestridande af uppsättningskostnader och öfriga med den föreslagna organisationens genomförande förenade utgifter använda derå uppkommande reservationer;

Karlsborgs artillericorps:

[7.] att, med godkännande af de i statsrådsprotokollet uppgift^ grunder för organisationen af en fästningsartillericorps ä Karlsborg jemte hvad som föreslagits beträffande personalens aflöning, för corpsen anvisa, utöfver de för Göta, artilleriregementes å Karlsborg förlagda 2 fästningskompanier nu anslagna medel, jemväl 10,400 kronor af reservartilleriets anslag samt såsom nytt anslag.................................................... »

att sistnämnda anslagsbelopp, under benämning »Karlsborgs artillericorps» uppföres såsom reservationsanslag näst efter anslaget till Vaxholms artillericorps, samt att de besparingar, som under uppsättningstiden kunna å de för artillericorpsen afsedda medel beredas, må af Kongl. Maj:t disponeras för bestridande af uppsättningskostnader och öfriga med organisationens genomförande förenade utgifter;

Marinregemente!:

[8.] att, med godkännande af de i statsrådsprotokollet, föreslagna nya grunderna för aflöningen af den vid Blekinge bataljon anstälda personal, höja anslaget

till marinregementet, nu kronor 66,000, med.............

till kronor 72,710;

1,328,620: — 65,800: —

100,000: —

6,710: —

Transport kronor 1,501,130: —

11 Konyl. Maj:ts nåd. prop. n:o 7, om statsverket 1892.

Transport kronor

Tränjon:

[9.] att, med godkännande af hvad som föreslagits beträffande organisationen af eu tredje trängbataljon och personalens aflöning, höja anslaget till trängen, nu

kronor 285,437, med....................................................... »

till kronor 435,437,

samt att medgifva, att förutom det belopp, 200,143 kronor, som i årets riksstat är under nämnda anslag såsom reservationsanslag upptaget, ifrågavarande belopp,

150,000 kronor, må ytterligare under förevarande anslag uppföras såsom reservationsanslag, med rättighet för Kongl. Maj:t att använda uppkommande reservationer a det sålunda till den nya bataljonen anslagna belopp till bestridande af uppsättningskostnader och öfriga med genomförandet af bataljonens organisation förenade utgifter;

Gotlands nationalbeväring:

[10.] att, med godkännande af de i statsrådsprotokollet föreslagna nya grunderna för aflöningen af den vid Gotlands nationalbeväring anstälda. personal, höja anslaget till Gotlands nationalbeväring, nu kronor

200,509, med...................................................................... »

till kronor 216,703;

Hallands beväring:

[11.] att, med godkännande af de i statsrådsprotokollet föreslagna nya grunderna för aflöningen af den vid Hallands bataljon anstälda personal, höja anslaget

till Hallands beväring, nu kronor 12,660, med............. >>

till kronor 19,370;

Vesternorrlands beväring:

[12.] att, med godkännande af de i statsrådsprotokollet föreslagna nya grunderna för aflöningen af den

Transport kronor

1,501,130: —

150,000: —

16,194: —

6,710: —

1,674,034: —

12 Kohgl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1892.

Transport kronor

vid Vesternorrlands bataljon nu anstälda personal äfvensom hvad beträffande ökningen af befälspersonalen hemstälts, höja anslaget till Vesternorrlands beväring, nu

kronor 31,420, med................................................. .

till kronor 76,130;

samt att, vid bifall härtill, medgifva, att anslaget ma. för framtiden benämnas »Vesternorrlands regemente»;

»•i (. f M >ir >!•><{ '•*() u * < Mirfol ! It; './j? :*!>•>

Aflöning till staintrnpp vid Vesternorrlands bataljon:

[13.] att, med godkännande af hvad som beträffande ökning af korpralsplatserna vid Vesternorrlands bataljon föreslagits, höja anslaget till nämnda bataljons

stamtrupp, nu kronor 26,644, med..........*........ . . »

till kronor 27,949;

äfvensom, vid bifall härtill, medgifva, att anslaget för framtiden må benämnas »aflöning till stamtrupp vid Vesternorrlands regemente»;

:ruin';ot<0i:ioutint -duud hd

Beväringsmanskapets vapenöfning»!':

[14.] att höja anslaget till beväringsmanskapets

vapenöfningar, nu kronor 1,472,000, med*..................... >

till kronor 2,270,000;

; j i; i . rl i

Voloutärskolor:

[15.] att, med godkännande af förslaget om inrättande af eu eller flera nya volontärskolor, låta: af det för ändamålet nödiga belopp, 240,000 kronor, såsom reservationsanslag i riksstaten uppföra 100,000 kronor, och af sådan anledning liöja anslaget till volontärskolor, nu kronor 285,000, med.....................................

till kronor 385,000;

äfvensom bemyndiga, Kong!. Magt att till byggnads- och öfriga kostnader, som för skolans eller, sko-, lomas inrättande varda af nöden, använda uppkommande reservationer å nämnda för den eller de nya skolorna afsedda belopp, kronor 100,000; .'•' •ar; •

II

irn(<i7

Transport kronor

1,674,034: —

44,710:

, »i n *'f >1 <‘"O.O»'. i

1,305: —

t

798,000: —

! ,■ ,i i; • ;<tä *. • (. , .j f f: ,

100,000: —

..i ii il Hrr

i .itc. !

2,618,049; —

Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 7, om statsverket 1802.

Transport kronor

Försvarsverket till lands i allmänhet eller arméförvaltningens departement:

[16.] att, för beredande af ökade tillgångar dels till anskaffande af förbrukningsammunition till det nya geväret in. in. och dels till bestridande af kostnaderna, för erforderlig beklädnad, utredning och ammunition m. in. i anledning af de värnpligtiges ifrågasatta förlängda öfningar, höja anslaget till försvarsverket till lands i allmänhet eller arméförvaltningens departement, nu kronor 2,404,600, ined.ii:‘Uhi«-,i-‘.fihi.%-'.,.,iJ..;i!ixrt.vJJJ:i:-<'J:«»r»6: till kronor 2,752,600;

Byggnader och sängkläder å mötesplatserna m. in.:

[17.] att höja förevarande anslag, nu kronor 165,000,

med ..........................................:...........................-........ *

till kronor 172,000;

lic. i in-» •irtrth.'- Hbljj , in-ni t:*1 ^

Inqvartcringskostnader:

[18.] att, med godkännande af förslaget, att sammanlagda, inqvarterings- och servisersättningen till underofficerare med vederlikar, som för närvarande äro berättigade till dylik ersättning, må, utan ändring af servisersättningens nuvarande belopp, bestämmas att från och med innevarande års början utgå till underofficerare med vederlikar vid i Stockholm förlagda, ej till Stockholms garnison hörande regementen och corpser med 200 kronor, till dylika tjensteman vid i Göteborg garnisonerade regementen och corpser med 190 kronor 50 öre och till öfriga, till inqvarteringsersättning berättigade underofficerare och vederlikar med 96 kronor, höja anslaget till inqvarteringskostnader, nu kronor 113,000.

med...............................................L.................................. »

till kronor 133,000;

Salpeteruppköp:

[19.] att förevarande anslag må från och med ingången af innevarande år få användas jemväl till inköp af råmaterialier till röksvagt krut, och

Transport kronor

2,618,049: —

hji-dfh; rtdimif

t | j ; ( !<_•

■in!- . fr.- '

" 348,000: —

7,000: —

20,000: —

2,993,049: —

It

Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1802.

Transport kronor 2,993,049: — att anslaget såsom följd deraf må i riksstaten få uppföras under benämning »anslag för uppköp af salpeter eller råmaterialier till röksvagt krut»;

Skrifmaterialier och expenser, ved in. in. för departementets afdelning af Kongl. Majrts kansli och kommandoexpeditionen :

[20.] att detta anslag, nu kronor 6,201, för jemnande af slutsumman å hufvudtitelns anslag minskas med 49 kronor till kronor 6,152;

Ändring i befordringsgrunderna för 2:dre bataljonsläkare:

[21.] att, i ändamål att ordinarie andre bataljonsläkare må kunna i tur efter utnämningsdagen befordras till förste bataljonsläkare, medgifva, dels att de åt förste bataljonsläkarne beviljade aflöningsförmåner må, i den mån de genom nuvarande innehafvares afgång blifva lediga och derefter framgent, få, utan hinder deraf att beloppen äro å truppförbandens särskilda stater uppförda, användas till aflöning åt motsvarande antal af de till tjensteåldern äldste bataljonsläkarne, räknadt från deras första utnämning till ordinarie bataljonsläkare, samt dels att från fjerde hufvudtitelns allmänna besparingar må få bestridas den ökning i dagaflöningskostnaden, som genom sådan anordning till äfventyra någon gång kan vid de värfvade garnisonerade truppförbanden uppkomma.

Beträffande öfriga under fjerde hufvudtiteln uppförda ordinarie anslag föreslår Kong]. Maj:t ingen

förändring. . ________________ __________ '___

Summa kronor 2,993,049: — Härifrån åtgår minskning i anslaget till skrifmaterialier och expenser, ved in. in. för departementets afdelning af Kongl. Maj:ts kansli och kommando-

expeditionen... ............................................................... » 49: —

hvadan förhöjningen utgör................... ........................... kronor 2,993,000: —

Lägges till denna förhöjning summan af hufvudtitelns anslag enligt nu gällande riksstat........................ »■ 20,670,000: —

skulle denna hufvudtitels ordinarie anslag enligt Kongl.

Maj:ts förslag uppgå till.................................................. kronor 23,663,000: —

Kongl. Maj:ts nåd. grop. n:o 1, om statsverket 1892.

15 Extra anslag.

Under åberopande af hvad i statsrådsprotokollet den 1 Januari finnes antecknadt, föreslår Kongl. Magt vidare, att under denna hufvudtitel på extra stat bevilja:

[22.] för tillämpning af nya värnpligtslagens föreskrifter i fråga om de värnpligtiges inskrifning och redovisning in. m.............. kronor

[23.] » anskaffning af mobiliseringsammunition

till de nya gevären.................................... »

[24.] » anskaffande af fästningsartillerimateriel... »

[25.] att Riksdagen af det redan beviljade anslaget till förändring af arméns nuvarande gevär till vapen af liten kaliber må för år 1893 anvisa återstoden med » Vidare föreslår Kongl. Maj:tRiksdagen att på extra stat för samma år bevilja

[26.] för anskaffande af infanteriammunitionsvagnar * äfvensom att af det redan beviljade anslaget [27.] till byggnader å Karlsborg för år 1893 anvisa »

att på extra stat för år 1893 bevilja:

[28.] för fortsättande af befästningsarbetena vid Karlsborgs hufvudfästning och på Vaberget äfvensom till anskaffning af pansarlavetter till de för befästningarna å sistnämnda plats erforderliga kanoner ......... »

[29.] » anskaffning och komplettering af fält-

ingeniörinateriel......................................... »

samt

[30.] » expropriation af mark och öfriga för uppförande af ett permanent fäste i trakten af Tingstäde a Gotland nödiga förberedande arbeten....................................... »

att

[31.] »•• anskaffning af den för fältarméns trupper och staber samt sj ukvårdskompanier erforderliga sjukvårdsmateriel bevilja 93,666

Transport kronor

3 innevarande Riksdagen må

77,500: —

800,000: — 100,000: —

568,000: —

20,000: — 46,074: —

200,000: — 12,200: —

100,000: —

1,923,774: —

16 Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1892.

Transport kronor 1,923,774: —

kronor 25 öre och deraf för år 1893 anvisa hälften med i rundt tal ij.. i.............. » 47,000: —

att på extra stat för år 1893 bevilja:

[32.] till reseunderstöd åt officerare och intenden-

turtjenstemän..................................~..s- » 9,000: —

[33.] » fortsättande af generalstabens topografiska

arbeten..........-.............................................. * 90,000: —

[34.] » skarpskytteväsendets och skjutskicklighetens befrämjande..................................... » (10,000: —

och [35.] » gäldande af utaf arméförvaltningen och

statskontoret utgifna förskott...................:__26,426: —

tillsammans kronor 2,156,200: —

En jemförelse mellan denna hufvudtitel, sådan den finnes i 1892 års riksstat upptagen och sådan den af Kongl. Maj:t, nu är föreslagen, utfaller på följande sätt:

1892. 1893.

ordinarie anslag 20,670,000:— 23,663,000: — således ökning kronor 2,993,000: — extra » 2,172,800:— 2,156,200:— » minskning j»____ 16,600:—

summa kronor 22,842,800: — 25,819,200: — således ökning kronor 2,976,400: —

Femte hufvudtiteln,

innefattande anslagen till sjöförsvarsdepartementet.

I afseende å regleringen af denna hufvudtitel, under hvilken finnes i nu gällande riksstat till årliga och ständiga utgifter anvisadt:

kontant............................................................................... kronor 6,156,381:

indelning och dermed jemförlig anvisning, på förslag:

friheter.................................r........^..................... » 75,905:

ersättningar............................................................... » 26,404:

tillsammans kronor 6,258,690: —

vill Kongl. Maj:t i enlighet med de beslut, som innefattas uti bilagda statsrådsprotokoll öfver sjöförsvarsärenden den 13 i denna månad*), föreslå beträffande

-*) Se bil. till statsverkspropositionen i ”Femte hufvudtiteln”.

Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1892.

Aflöning för flottans kårer och stater:

[1.] att det i nu gällande riksstat till aflöning för flottans kårer och stater anvisade anslag å 1,579,734 kronor må förhöjas:

dels med det för år 1893 till förändrad organisation af sjömanskåren erforderliga belopp........................ kronor

dels med de till l:a repetitionskursen för reservofficerare behöfliga........................................................... »

eller till 1,647,934 kronor;

[2.] att hvad af anslaget till vakanta rusthållsnummer i Blekinge län och Södra Möre härad af Kalmar län icke redan på grund af 1872 och 1876 årens riksdagsbeslut bör inräknas bland tillgångarne till aflöning för flottans kårer och stater må likasom föregående år för fyllande af behofvet under denna anslagstitel under år 1893 användas;

[3.] att i öfrig! ett anslag af 50,000 kronor till genomförande af senast beslutade lönereglering för flottan må å extra stat för år 1893 anvisas'att gemensamt med anslaget till aflöning för flottans kårer och stater redovisas;

Uppsättning af eu fästningsartilleri kår för sjöbefästningarna vid Garlskrona:

[4.] att Riksdagen för uppsättande af en fästningsartillerikår, afsedd för sjöbefästningarna vid Carlskrona, må med godkännande af de för samma kår uppgjorda., vid ofvannämnda protokoll öfver sjöförsvarsärenden fogade stater (bil. A.—D.) på ordinarie stat anvisa ett förslagsanslag högst......................................................»

Beklädnad åt sjömans- och skeppsgossekårerna:

[5.] att de besparingar, som under år 1893 kunna å reservationsanslaget till beklädnad åt sjömans- och skeppsgossekårerna beredas, må, i den mån de icke erfordras till täckande af öfverbetalningar å detta reserva-

Transport kronor

Bih. till Rikad. Prof. 1892. l:a Sand. 1:tt Afd.

66,000:

2,200:

189,600:

257,800:

18 Kongl. MajUs nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1892.

Transport- kronor tionsanslag, få användas till godtgörande af eller afbetalning å den brist, som å anslaget uppkommit, innan detsamma erhöll reservationsanslags natur;

Lindring i rustnings- och roteringsbesvären:

[6.] att förslagsanslaget till lindring i rustningsoch roteringsbesvären, nu 60,000 kronor, må höjas

med................................................................................. »

till 66,600 kronor;

Flottans nybyggnad och underhåll:

[7.] att af den år 1887 medgifna förhöjning med högst 100,000 kronor i anslaget till flottans nybyggnad och underhåll må, utöfver det i riksstaten för år 1892 deraf anvisade belopp 20,000 kronor, för år 1893 ytterligare uppföras.................................................................... j

samt nämnda anslag, nu 1,220,000 kronor, alltså upptagas till 1,240,000 kronor;

Sjöbeväringens vapenöfningar:

[8.] att, under förutsättning af bifall till föreslagen tillökning i öfningstiden för värnpligtige, det till sjöbeväringens vapenöfningar anvisade förslagsanslag må

förhöjas med...................................................................... »

eller från 72,400 kronor till 185,000 kronor;

Sjökrigsskolan:

[9.] att de vid sjökrigsskolan anstälde lektorers förmaner må sålunda förbättras:

a) att aflöningen i T.a lönegraden bestämmes till 3,600 kronor, deraf lön 1,800 kronor, tjenstgöringspenningar 1,200 kronor och hyresbidrag 600 kronor;

b) att de nu utgående ålderstilläggen, hvilka skola anses såsom tillägg till den fasta lönen, må i 2:a, 3:e och 4:e lönegraderna förhöjas från 250 till 500 kronor; samt

Transport kronor

257,800:

6,600:

20,000:

112,600:

397,000:

19 Kongl. Maj:ts nåd. prof. n:o 1, om statsverket 1892.

Transport kronor

c) att lektorerna vid sjökrigsskolan må förklaras berättigade att från allmänna indragningsstaten erhålla pension efter enahanda grunder och på samma vilkor, som äro eller varda bestämda för lektorernas vid de allmänna läroverken pensionsrätt;

[10.] att den här ofvan i punkten b) bestämda förhöjning i ålderstillägg äfven medgifves biträdande läraren i matematik;

[11.] att för beredande af ofvanberörda löneförbättring må utöfver de 1,300 kronor af kadetternas terminsafgifter, som enligt Riksdagens medgifvande år 1888 få dertill användas, af Riksdagen beviljas en förhöjning af............................................................................ »

i det för sjökrigsskolan anvisade anslag, 31,040 kronor, så att detsamma kommer att utgöra 32,900 kronor; äfvensom]

[12.] att, vid bifall härtill, må såsom vilkor för åtnjutande af de förbättrade avlöningsförmånerna och af pensionsrätt stadgas:

a) att den lektor, som vill tillgodonjuta dessa förmåner,

£ *- icke må jemte sin lärarebefattning vid sjökrigsskolan utöfva lärareverksamhet vid någon privat undervisningsanstalt för inträde i nämnda skola;

b) att han skall hafva anmält sig att ingå på den nya lönestaten före 1893 års början; samt

c) att han i öfrigt skall i tillämpliga delar vara underkastad de vid löneregleringarna för statens embetsoch tjensteman i allmänhet för lönernas åtnjutande faststälda vilkor;

Sjökarteverket:

[13.] att reservationsanslaget till sjökarteverket, nu

60.000 kronor, må höjas med.......................................... »

till 70,000 kronor.

Durchmarschkostnader:

[14.] att anslaget till durchmarschkostnader, nu

14.000 kronor, må nedsättas med 4,000 kronor och

sålunda upptagas till 10,000 kronor; ___

397,000: —

1,860: —

10,000: —

Transport kronor 408,860:

20 Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1892.

Transport kronor 408,860: —

Lots- och fyrinrättningen med lifräddningsaiistalterna:

[15.] att det till lots- och fyrinrättningen med lifräddningsanstalterna erforderliga penningeanslag må upptagas till enahanda belopp, hvartill inkomsten af titeln fyr- och båkmedel beräknats, eller till 1,200,000 kronor, och följaktligen anslaget, med ^beräkning af deri ingående friheter och ersättningar 409 kronor, utföras med 1,200,409 kronor; hvarvid Kongl. Maj:t tillika förutsätter, att de å inkomsttiteln fyr- och båkmedel uppkommande öfverskott fortfarande må såsom hittills få användas för de med anslaget afsedda. ändamål.

Den föreslagna tillökningen i ordinarie anslag utgör

således.................................................................................. kronor 408,860: —

hvarifrån bör afräknas nedsättningen i anslaget

till durchmarschkostnader......................................... » 4,000: —

då anslagsförhöjningen utgör ......................................... kronor 404,860: —

Lägges härtill femte hufvudtitelns slutsumma enligt

gällande riksstat................................................................ » 6,258,690: —

skulle femte hufvudtitelns ordinarie anslag enligt Kongl.

Maj:ts förslag uppgå till .................................................. kronor 6,663,550: —

Extra anslag.

Förutom ofvan begärda extra anslag för genomförande under år 1893 af

löneregleringen för flottan ............................................. kronor 50,000: —

vill Kongl. Maj:t härmed föreslå Riksdagen att bevilja till:

[16.] fullbordande af pansarbåten Thule................... » 1,118,000: —

[17.] artillerimateriel och skjutförsök 676,300 kronor

samt deraf för år 1893 anvisa........................................... » 530,000

[18.] rörliga minförsvaret .........................;...........» 100,000

[19.] fasta och tillfälliga minförsvaret.................... » 150,000

[20.] kruthus å Bergholmen........................................ » 21,250

[21.] signal- och telefon-stationer................ » 46,000

Transport kronor 2,015,250

21 Kong!. Maj:ts nåd. prof. n:o 1, om statsverket 1892.

Transport kronor 2,015,250: —

äfvensom

[22.] dels medgifva, att för tillbyggnad af underbefälsskolans hus i Carlskrona må användas hos Marinförvaltningen innestående odisponerade 14,416 kronor 48 öre af de för tioårsvakanserna. i Blekinge län och Södra Möre härad af Kalmar län influtna båtsmansvakansafgifter, dels ock för samma tillbyggnad bevilja ett belopp af 110,583 kronor 52 öre samt deraf för år

1893 anvisa .................................................................... » 56,000: —

samt anvisa till:

[23.] exercishus och ekonomibyggnader å Kungs-

holms fästning och Vestra Hästholmen ............................ » 67,500: —

[24.] sängservis och beklädnad för 500 man värnpligtige..........................................................-........................ » 46,000: —

tillsammans kronor 2,184,750: —

En jemförelse mellan denna hufvudtitel, sådan den finnes i 1892 års riksstat upptagen och sådan den af Kongl. Maj:t nu är föreslagen, utfaller på följande sätt:

1892. 1893.

Sjette hufvudtiteln,

innefattande anslagen till civildepartementet.

1 afseende å regleringen af denna hufvudtitel, under hvilken finnes i nu gällande riksstat till årliga eller ständiga utgifter anvisadt:

kontant.............................................................................. kronor 4,785,345: —

indelning och dermed jemförlig anvisning, på förslag:

friheter........................................................................ » 9,290: —

ersättningar................ ............................................ » 6,231: —

tillsammans kronor 4,800,866: —

22 Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1892.

vill Kongl. Maj:t i enlighet med de beslut, som innefattas uti rådsprotokoll öfver civilärenden den 13 innevarande månad ! träffande

Rikets ekonomiska kartverk:

[1.] att Riksdagen må, utöfver det å riksstatens sjette hufvudtitel för rikets ekonomiska kartverk uppförda ordinarie anslag, 6,000 kronor, under samma hufvudtitel på extra stat för år 1893 anvisa till de ekonomisk-geografiska kartarbetena i Norrbottens län och de delar af Vesterbottens län, som äro belägna ofvan odlingsgränsen eller ingå i kartblad, tillhörande den under utgifning varande kartan öfver förstnämnda län, 31,000 kronor och för de ekonomiska kartarbetena i öfriga delar af riket 45,000 kronor, eller tillsammans

76,000 kronor, äfvensom medgifva att möjligen uppstående behållningar å båda anslagen må användas äfven till bestridande af utgifter för det topografiska kartverket;

Landtbruksingeniörer och deras biträden:

[2.] att Riksdagen må medgifva, att ytterligare en landtbruksingeniör må från och med år 1893 anställas med enahanda aflöningsförmåner, som äro nuvarande landtbruksingeniörer beviljade, samt för beredande af tillgång å härför erforderliga aflöningsmedel höja anslaget till »landtbruksingeniörer och deras biträden» från 47,500 kronor till 49,500 kronor eller med..................... »

Befrämjande i allmänhet af jordbruk och landtmanna-

näringar:

[3.] att Riksdagen må medgifva, att assistenten vid landtbruksakademiens agrikulturkemiska afdelning Carl Gustaf Eggertz må ega att, så länge han vid denna befattning qvarstår, från anslaget till »befrämjande i all-

Transport kronor

bilagda' stats- '), föreslå be-

2,000: —

2,000: —

) Se bil. till statsverkspropositionen: ”Sjette hufvudtlteln”.

Kongl. Maj:t» nåd. prop. n:o /, om statsverket 1892.

Transport kronor 2,000

niftrihet af jordbruk och landtuiannanäringar» åtnjuta ett personligt lönetillägg af 1,200 kronor åi'ligen;

Skiften och afvittringar:

[4.] att Riksdagen må dels för år 1893 bevilja förhöjning i styresmannens för storskiftesverket i Kopparbergs län årsarfvode med 400 kronor; dels medgifva, att de belopp, hvarmed inkomsterna af tjensten under ar 1893 för afvittringslandtmätare i Vesterbottens och Norrbottens län samt storskifteslandtmätare i Kopparbergs län kunna komma att understiga 2,500 kronor för dem, som tillhöra första lönegraden, och 3,000 kronor för dem, som på grund af ålder i tjensten åtnjuta arfvodesförhöjning, må desse tjensteman godtgöras af anslagen till storskiftes- och afvittringsverken; dels ock för år 1893 åt föredraganden af afvittringsärendena i Norrbottens län samt till skrifbiträde åt honom bevilja en tillökning af "400 kronor i det åt honom anslagna belopp;

Skrifmaterialier och expenser, ved m. m.:

[5.J att, för jemnande af hufvudtitelns slutsumma,

detta anslag ökas med............................................. » 746

eller från 117,795 kronor till 118,541 kronor.

Vidare föreslår Kongl. Maj:t beträffande

Statens jernvägstrafik:

[6.] att Riksdagen må medgifva, att banvakt vid statens jernvägstrafik må kunna uppflyttas i 19:de löneklassen enligt gällande aflöningsreglemente för embetsed! tjensteman samt betjente vid statens jernvägstrafik med årligt arfvodesbelopp af 600 kronor;

Patentbyrån:

[7.] att Riksdagen må medgifva, att afgifterna för patent och för registrering af varumärken må användas

Transport kronor

2,746

24 Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1892.

Transport, kronor 2,746: — till bestridande af de utgifter, hvilka betingas af till— lä,rapning under år 1893 af förordningen angående patent och lagen om skydd för varumärken;

Arbetareförsäbringen:

[8.] att Riksdagen må medgifva, att Kongl. Maj:t må för år 1893 använda de till underlättande a,f åtgärder för arbetares olycksfallsförsäkring och sjukkassors bildande afsätta belopp, i man af behof, dels till förvaltningsbidrag åt sjukkassor under enahanda vilkor, som i Riksdagens underdåniga skrifvelse den 13 Maj 1891 (N:o 85) äro angifna, dels ock till utarbetande och offentliggörande genom försäkringsinspektörens försorg af årsredogörelse för sjukkasseväsendet, i riket.

Summa ökning kronor 2,746: —

Om till förestående ökning lägges de ordinarie anslagens nuvarande slutsumma ..............'.................... • » 4,800,866: —

komma sjette hufvudtitelns ordinarie anslag att uppgå till kronor 4,803,612: —

Extra anslag.

Förutom ofvan under punkten 1 begärda extra

anslag till fortsatt bearbetande af rikets

ekonomiska kartverk ........................... kronor 76,000: —

vill Kongl. Maj:t, härmed föreslå Riksdagen att bevilja till:

[9.] handhafvande af kontroll å försäkringsan-

stalterna....................................................... » 4,500: —

[10.] fortsatt, utgifvande af »polisunderrättelser»... » 15,000: —

[ll.] aflöning m. m. åt särskild polisstyrka på

landet........................................................... . » 65,000: —

[12.] ersättning för juridiskt biträde åt de svenske lapparne i Norge samt till lappfogdar

och lappförmän............................... » 10,000: —i

Transport kronor 170,500: —

[13.]

[14.]

[15.]

[16.]

[17.]

[18-]

[19-]

[20.]

[21-]

[22.]

[23.]

[24.]

[25.]

[26.]

[27.]

[28.]

[29.]

[30.]

Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o i, om statsverket 1892.

25 Transport kronor

undersökningar af mindre hamnar och farleder ............................................................. »

aflöningar och öfriga utgifter vid Ultuna

landtbruksinstitut,.......................................

nya byggnader vid Ultuna landtbruksinstitut

och jordegendom m. m..............................

byggnadsarbeten och ny värmeledning vid

Alnarp in. in...............................................

anordnande af högre undervisning i mejerihushållning vid Alnarps landtbruksinstitut bidrag till bestridande af kostnaderna för

allmänna landtbruksmöten .......................-

prisbelöningar vid allmänna landtbruksmöten för husdjur, redskap, maskiner

m. m..........................................................~

bidrag till underhåll af sju kemiska stationer för jordbrukets och näringarnas

behof..............................................................

understöd åt frökontrollanstalter...................

utbildande af en elev i boskapsskötsel och

mejerihushållning ......................~...............

understöd åt svenska mosskulturföreningen

de geologiska undersökningarna...................

anställande af en andre instruktör i husslöjd bidrag till upprätthållande af väfskolan i Borås och till aflönande af en andre lärare vid samma skola................................

deltagande i 1893 års internationela utställning i Chicago och understöd åt teknici

för att besöka nämnda utställning...........

beredande åt alster af svensk industri och svenska näringar af afsättning i främmande länder.............................................

uppehållande af eu regulier ångbåtsförbi lidelse mellan Sveriges vestkust och England uppehållande af eu regulier ångbåtsförbindelse mellan östra kusten af Sverige och ryska östersjöprovinserna...........................

»

»

»

»

»

»

»

»

»

»

»

»

»

»

170,500: — 5,000: — 29,000: — 19,000: — 15,000: — 10,000: — 7,500: —

12,500: —

28,000: — 10,000: —

1,000: — 10,000: — 91,500: — 2,000: —

4,800: —

200,000: —

20,000: — 50,000: —

^50,000: — 735,800: —

llih. till Riksd. Prot. 1892. l:a Samt. ha Afd.

Transport kronor

26 Korigl. May.ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1892.

Transport kronor

[31.] bergsskolorna i Filipstad och Falun »

[32.] inrättande åt en fond för fiskerinäringens

befrämjande_______ »

[33.] anordnande af fabriksinspektion.................... »

[34.] ersättning för åtskilliga utaf Statskontoret

förskottsvis bestridda utgifter............_...... »

[35.] bidrag för anläggning af nya samt förbättring eller omläggning af backiga eller

eljest mindre göda vägar...................... »

[36.] understödjande af brobyggnader och hamnbyggnader samt upprensning af åar och

farleder.................. »

[37.] understödjande, medelst anslag utan återbetalningsskyldighet, af sådana myrutdikningar och vättenaftappningar, hvilkas ändamål är att minska frostländigheten för närliggande bygd..............................

hvarjemte Kongl. Maj:t föreslår, att i afseende å de tre sistnämnda anslagen må gälla de vilkor och bestämmelser, som i statsrådsprotokollet omförmälas.

Vidare anmärkes här:

[38.] att enligt 1891 års Riksdags beslut blifvit för år 1893 beviljade till understödjande, medelst lån, af enskilda jernvägsanläggningar 1,000,000 kronor,

och

[39.] att till odlingslånefonden skola under år 1893 af Riksgäldskontoret i mån af behof öfverlemnas medel till så stort belopp, som jemte de till fonden ingående annuiteter å odlingslån kan erfordras till fyllande af högst 1,000,000 kronor.

Ytterligare föreslår Kongl. Maj:t Riksdagen att till utgående under år 1893 anvisa

735,800: — 14,000: —

50,000: — 16,800: —

14,788: - 800,000: — 150,000: —-

100,000: —

Transport kronor 1,881,388:

27 Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1892.

[40.]

[41.]

[42.]

[43.]

Transport kronor 1,881,388: — å riksstatens sjette hufvudtitel: till utförande af nya byggnader och anläggningar vid statens jernvägstrafik.............. » 500,000: —

samt å riksstaten utom hufvudtitlarne: till anskaffande af ny rörlig materiel vid statens trafikerade jernvägar ett belopp af 1,200,000 kronor;*) och

till fortsättning af arbetena å stambanan mellan Vännäs (Nyby) och Öfver-Luleå (Boden) 4,000,000 kronor*).

Slutligen föreslår Kongl. Maj:t: att Riksdagen må till Kongl. Maj:ts förfogande ställa- ett belopp af 4,000,000 kronor, att i mån af behof lyftas för att användas till Luleå-Gellivara-banans försättande i fullständigt skick och till inköp af rullande materiel för densamma, äfvensom till ersättande af de för banan under år 1891

häfda utgifter.**) ______________

tillsammans kronor 2,381,388: —

En jemförelse mellan denna hufvudtitel, sådan den finnes i 1892 års riksstat upptagen och sådan den af Kongl. Maj:t nu är föreslagen, utfaller på följande sätt:

1892. 1893.

ordinarie anslag 4,800,866:— 4,803,612: — således ökning kronor 2,746: — extra anslag 2,060,134:— 2,381,388: — »___»__» 321,254: —

summa kronor 6,861,000:— 7,185,000: — således ökning kronor 324,000: —

*) So vidare härnedan »statsverkspropositionen» pag. 51.

**) Se vidare härnedan »statsverkspropositionen» pag. 54.

28 Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1892.

Sjunde hufvudtiteln,

innefattande anslagen till finansdepartementet.

I afseende å regleringen af denna hufvudtitel, under hvilken finnes i nu gällande riksstat till årliga eller ständiga utgifter anvisadt:

kontant............................................... kronor 16,340,060: —

indelning och dermed jemförlig anvisning, på förslag:

friheter och kyrkotionde............................................ » 6: —

tillsammans kronor 16,340,066: —

vill Kong]. Maj:t i eldighet med de beslut, som innefattas uti bilagda statsrådsprotokoll öfver finansärenden för den 13 innevarande månad*), föreslå beträffande

Statskontoret:

[1.] att det under denna rubrik upptagna belopp inå, för ökande af deri ingående anslag till vikariat, renskrifning, flitpenningar och tillfälliga biträden, höjas

från 100,800 kronor till 102,800 krono]- eller med...... kronor 2,000: —

Postverket:

[2.] att Riksdagen, dels med beviljande af årliga understöd till förre styrmannen å postfartyget Sofia Karl August Hammarberg å 600 kronor och till vaktbetjenten Sivert P:son Gjärsvalls enka Annika Henriksdotter å 300 kronor, att till henne utgå, så länge hon lefver ogift, med rätt för Hammarberg och enkan Gjärsvall att uppbära de föreslagna understöden från och med innevarande år, dels ock med godkännande af öfriga enligt statsrådsprotokollet för den 13 innevarande Januari tillstyrkta ändringar i postverkets stater äfvensom af de enligt samma protokoll föreslagna,^bestämmelserna

____ Transport kronor 2,000: —

*) Se bil. till statsverkspropositionen: ”Sjunde hufvudtiteln”.

29 Kongl. Maj:ls nåd. jtrop. n:o 1, om statsverk t 1892.

Transport kronor

angående semester för tjenstemännen vid postdistriktsförvaltningarna och postanstalterna samt angående rätt för q vinliga postfunktionärer att komma i åtnjutande af ålderstillägg, må för år 1893 bestämma postverkets anslag, förslagsvis beräknadt, till 7,477,000 kronor, att utgå direkt af postmedlen, hvarigenom postverkets utgiftsstater skulle ökas med....................................................

Telegrafverket:

[3.] att Riksdagen, med godkännande af de i ofvannämnda protokoll öfver finansärenden oinförmälda ändringar i telegrafverkets stater, under Kongl. Maj:t förbehållen rätt att i verkets utgiftsstater göra de jemkningar, som kunna finnas af behofvet påkallade, må såsom reservationsanslag, att utgå direkt af telegrafmedlen, till telegrafvei‘ket för år 1893 anvisa enahanda belopp, 1,350,000 kronor, hvartill telegrafinkomsterna för året blifvit beräknade, samt tillika medgifva, att det öfverskott, som kan å telegrafinkomsterna uppstå, må af Kong]. Maj:t användas för telegrafverkets tidsenliga utveckling och förbättring;

Tullverket:

[4.] att Riksdagen, med godkännande af de enligt ofvannämnda protokoll öfver finansärenden föreslagna förändringar i tullverkets stater, må bestämma anslaget för tullverket till ett mot staternas slutsumma svarande belopp af 2,548,000 kronor, att såsom förslagsanslag utgå direkt af tullmedlen; hvarvid uppstår en minskning i anslagets nuvarande belopp af 2,000 kronor;

Skogsväsendet:

[5.] att Riksdagen må godkänna den i ofvan åberopade protokoll öfver finansärenden föreslagna staten för skogsinstitutet och de vilkor för den nya afiöningens åtnjutande, hvilka i sammanhang dermed tillstyrkts;

Transport kronor

2,000: —

227,000: —

229,000: —

30 Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 18.92.

Transport kronor

att, med uteslutande ur staten af de deri nu upptagna anslagen för statens skogsskolor, 24,500 kronor, och till skogsinstitutet, 21,300 kronor, såsom bestämdt anslag under titel »för statens skogsläroverk» uppföras 47,700 kronor;

samt att anslaget till kronoskogarnes förvaltning och befrämjande af skogsväsendet i allmänhet minskas med 500 kronor från 401,992 kronor till 401,492 kronor;

sä att anslaget till skogsväsendet erhåller denna uppställning:

bestämdt anslag:

för skogsstaten............ kr. 447,208: —

» statens skogsläro-

verk.................-- * 47,700: — kr_ 494)908: _

förslagsanslag:

till alderstillägg åt skogsstaten och

skogsinstitutets lärarepersonal........ » 84,400: —

till

reservationsanslag: enskilda skogs-

undervisningen ... kr. 8,600: — kronoskogarnes förvaltning och befrämjande af skogsväsendet i allmänhet......................... » 401,492: — kl.

Summa kronor

410,092: — 989,400: —

hvarigenom det nuvarande anslaget till skogsväsendet

i dess helhet skulle ökas med.........................................

Och föreslår Kongl. Maj:t i sammanhang härmed Riksdagen att medgifva:

att jägmästare må i fråga om rätt till ålderstillägg räkna sig till godo den tid, han innehaft befattning

229,000: —

1,400: -

Transport kronor 230,400: —

31 K orig l. Majrts nåd. grop. n:o /, om statsverket 1892.

Transport kronor 230,400: — såsom direktör eller lektor vid skogsinstitutet, föreståndare för statens skogsskola eller underlärare vid Ombergs skogsskola, vare sig befattningen innehafts på grund af konstitutorial eller, i följd af fråga om skogsläroverks reglering, endast på nådigt förordnande; samt att första gradens tjensteman hos Domänstyrelsen, som vinner anställning såsom jägmästare, eller jägmästare, som vinner anställning såsom första gradens tjensteman hos Domänstyrelsen, må för alderstilläggs åtnjutande tillgodoräkna sig den tid, han egt att för samma ändamål räkna sig till godo vid den förut innehafda tjenstår; allt under de vilkor i öfrigt, som stadgas i nådiga kungörelserna af den 10 November 1882, den 29 November 1889 och den 6 Juni 1890.

Beträffande öfriga under sjunde hufvudtiteln uppförda ordinarie anslag föreslår Kongl. Maj:t icke någon

förändring.__

Summa kronor 230,400: — Härifrån afgår ofvan angifna minskning i anslaget

till tullverket med..........................................■....■..iiiili'...: »___2,000: —

hvadan förhöjningen på det hela å de ordinarie anslagen blifver................................................................... kronor 228,400: —

Lägges härtill summan af hufvudtitelns ordinarie

anslag enligt nu gällande riksstat.................................. » 16,340,066: —

skulle denna hufvudtitels ordinarie anslag enligt Kongl.

Maj:ts förslag uppgå till................................................... kronor 16,568,466: —

Extra anslag.

Kongl. Maj:t föreslår vidare, med åberopande af ofvannämnda protokoll öfver finansärenden för den 13 innevarande Januari, att under denna lmfvudtitel må å extra stat beviljas till

[6.] arfvode för en byråassistent å finansdepartementets bankbyrå.............................................................. kronor 4,000: —

Transport kronor 4,000: —

32 Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1892.

Transport kronor 4,000: — [7.] ersättning för af Statskontoret gjorda förskott » 384,304: —

[8.] genomförande af Öfverintendentsernbetets nya

organisation............................................ » 500: —

[9.] uppförande af nytt landsstatshus i Luleå........ * 102,000: —

[10.] anläggning af telefonledningar:

dels en femtedel af det af 1889 års Riksdag härför

anvisade anslag eller........................................................ » 150,000: —

dels till telefonledningar från Stockholm till Örebro, från Stockholm öfver Norrköping till Linköping, från Malmö till Kristianstad samt från Göteborg öfver Varekil

till Lysekil................................ » 206,450: —

[11.] aflöning åt domänintendenter och uppehållande af domängöromålen hos länsstyrelserna ................ » 45,000: -—

[12.] resekostnader vid domänförvaltningen, förslagsanslag.......................................................................... » 40,080: —

[13.] skogsodlingens befrämjande............................. » 25,000: —

tillsammans kronor 957,334: —

Eu jemförelse mellan denna hufvudtitel, sådan den finnes i riksstaten för ar 1892 upptagen och sådan den af Kongl. Maj:t nu är föreslagen, utfaller på följande sätt:

1892. 1898.

ordinarie anslag 16,340,066: — 16,568,466: — således ökning kronor 228,400: —

extra >____783,234:— 957,334:— » » » 174,100: —

summa kronor 17,123,300:— 17,525,800: — således ökning kronor 402,500: —

Åttonde hufvudtiteln,

innefattande anslagen till ecklesiastikdepartementet.

I afseende å regleringen af denna hufvudtitel, under 1 gällande riksstat till årliga eller ständiga utgifter anvisadt:

indelning och dermed jemförlig anvisning, på förslag:

friheter och kyrkotionde.............. » 253,190: —

ersättningar......................................... » 514^028: —

tillsammans kronor 12,335,282: —

33 Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1892.

vill Kongl. Magt i enlighet med de beslut, som innefattas uti bilagda statsrådsprotokoll öfver ecklesiastikärenden för den 13 innevarande månad*), föreslå beträffande

Departementets afdelning af Kongl. Maj:ts kansli:

[1.] att, för beredande af ett särskildt årligt arfvode såsom godtgörelse åt den kanslisekreterare inom ecklesiastikdepartementet, som förordnas att å folkskolebyrån till föredragning bereda besvärsmål jemte öfriga rent administrativa mål och ärenden, hvilka icke åt byråchefen sjelf handläggas, äfvensom att, i den mån sådant erfordras, under byråchefens inspektionsresor bestrida dennes öfriga göromål å byrån, anslaget till departementets afdelning af Kongl. Maj:ts kansli må höjas från sitt nuvarande belopp, 78,800 kronor, till 79,800 kronor, eller med.................... ..................... kronor 1,000:

Kleresistaten:

[2.] att, såsom årlig ersättning för prosteturma, tillkommande kontraktsprosten i Vesterbottens tredje kontrakt för Edefors församling, må beviljas 13 kronor 73 öre och för sådant ändamål den under kleresistaten uppförda anvisning i kontant, 20,646 kronor, ökas till 20,660 kronor, eller med ett jemnadt belopp af.......... » 14:

Universiteten:

[3.] att årsanslaget till anatomiska institutionen vid universitetet i Upsala, 5,000 kronor, må höjas till 6,000 kronor, eller med ett belopp af........................................ »

[4.] att till aflöning åt en laborator i växtfysiologi vid botaniska institutionen vid universitetet i Lund må

beviljas ett årligt anslag af............................................... »

hvaraf 750 kronor såsom tjenstgöringspenningar;

[5.] att till förhöjning af årsanslaget till den kemiska institutionen vid universitetet i Lund med den__

Transport kronor

*) Se bil. till statsverkspropositionen: ”Åttonde liufvudtiteln”.

Bih. till Riksd. Prot. 1892. 1:a Sami. l:a Afä.

1,000: —

3,000: —

5,014:

34 Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o /, om statsverket 1892.

Transport kronor 5,014: fördelning af anslaget, som i statsrådsprotokollet angifves, må beviljas.............................................................. » 1,500:

[6.] att till arfvode åt en assistent vid fysiska institutionen vid universitetet i Lund må beviljas ett

årligt anslag af................................................................... » 1,500:

afseende punkterna, 3—-6 ökning af anvisningen i kontant till universiteten från nuvarande beloppet, 686,681 kronor, till 693,681 kronor, samt af hela anslagstiteln för universiteten, nu 722,501 kronor, till 729,501 kronor;

Karolinska mediko-kirurgiska institutet:

[7-1 att under det i statsrådsprotokollet omförmälda vilkor må till höjande af aflöningen för laboratorn i fysiologi, till 4,500 kronor, hvaraf 1,500 kronor skulle utgöra tjenstgöringspenningar, på ordinarie stat beviljas » 1,500:

[8.] att det till den medicinska kliniken utgående årsanslag må ökas från 500 kronor till 2,000 kronor,

eller med ett belopp af..................................................... » \ 599.

afseende punkterna 7 och 8 förhöjning af institutets ordinarie anslag från nuvarande beloppet, 163,100 kronor, till 166,100 kronor.

I fråga om

Allmänna läroverken

[9.] vill Kongl. Maj:t, i öfverensstämmelse med nämnda protokoll öfver ecklesiastikärenden, för eslå Riksdagen :

a) med afseende på lärarnes vid de högre och femklassiga allmänna läroverken aflöning,

att — under förutsättning att lästiden så utsträckes, att lärarnes tjenstgöringstid kommer att uppgå till 39 veckor om året — för lärarne vid dessa läroverk må bestämmas den i statsrådsprotokollet angifna lönereglering, att gälla från och med år 1893;

b) med afseende på de extra ordinarie ämneslärarnes aflöning,

Transport kronor 11,014:

35 Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1892.

Transport kronor

att, derest icke Kongl. Maj:t i särskilda fall annorlunda bestämmer, dels vikarierande lektor, som icke innehar ordinarie läraretjenst, må, om han fullgjort stadgade vilkor för att kunna till lektor utnämnas, uppbära arfvode efter 2,000 kronor, men eljest efter 1,800 kronor för år räknadt, dels vikarierande adjunkt eller kollega äfvensom extra lärare må, om han efter aflagd akademisk examen, som enligt gällande bestämmelser medför eller af Kongl. Maj:t genom särskildt beslut förklarats medföra behörighet till lärarebefattning, vederbörligen genomgått stadgad profårskurs, uppbära arfvode efter 1,800 kronor, men eljest efter 1,500 kronor för år räknadt;

c) med afseende på terminsafgifternas förhöjning, att — under förutsättning att den föreslagna löneregleringen för lärarne vinner fastställelse — lärjungarne vid de allmänna läroverken skola från och med vårterminen 1893, utom förut bestämda afgifter, erlägga, en terminlig, till statsverket ingående afgift till belopp af 10 kronor för lärjunge i första, andra och tredje klasserna, af 20 kronor för lärjunge i fjerde och femte klasserna samt af 30 kronor för lärjunge i sjette och sjunde klasserna, dock att befrielse derifrån må kunna beviljas enligt de i statsrådsprotokollet upptagna bestämmelser, samt att i fråga om uppbörd och redovisning af terminsafgifter äfvensom påföljd af uraktlåtenhet att dem erlägga skall gälla hvad derom i statsrådsprotokollet sägs;

d) med afseende på mindre läroverks ombildning m.m., att treklassiga allmänna läroverken i Söderköping,

Vimmerby, Askersund, oSa.la, Sölvesborg, Trelleborg, Marstrand, Strömstad, Åmål, Filipstad, Skellefteå och Örnsköldsvik, tvåklassiga pedagogierna i Södertelge, Köping och Nora samt enklassiga pedagogien i Simrishamn må ombildas till mindre, allmänna läroverk med treämneslära re samt treklassiga allmänna läroverken i Alingsås, Falköping, Engelholm, Varberg och Arvika till mindre, allmänna läroverk med fyra ämneslärare, äfvensom att ett nytt mindre, allmänt läroverk med tre ämneslärare___

Transport kronor

11,014: —

11,014: —

36 Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1892.

Transport kronor må upprättas i Motala, allt på sätt och under vilkor samt med de närmare bestämmelser, som i statsrådsprotokollet omförmälas;

e) med afseende på behofvet af särskild!, statsbidrag till vissa mindre läroverk,

att bevilja ett förslagsanslag å................................ »

hvaraf bidrag må kunna lemnas till undervisningens uppehållande vid mindre, såsom samskola inrättadt allmänt läroverk, då det i läroverkets stat upptagna anslag visat sig icke vara tillräckligt för ändamålet; dock att berörda bidrag icke må öfverstiga det belopp,. hvartill de till statsverket inflytande terminsafgifterna från läroverket under kalenderåret uppgått;

f) med afseende på förändrade anordningar vid Jakobs femklassiga läroverk i Stockholm:

att profårskurs för blifvande lärare vid mindre läroverk med tre eller fyra. ämneslärare må anordnas vid Jakobs läroverk, och att vid detta läroverk må för sådant ändamål inrättas en särskild afdelning, samt. att till bestridande af kostnaderna härför må af reservationerna å anslagen till de allmänna läroverken användas ett belopp af högst 14,200 kronor årligen;

att lärjunge, som intagits vid den afdelning af Jakobs läroverk, der olika årsklasser undervisas tillsammans, må befrias från all terminsafgift; samt

att gymnastiklära rebefattningen vid Jakobs läroverk må indragas;

g) med afseende på behofvet af skolkare:

att vid hvarje allmänt läroverk må anställas en läkare för att utöfva tillsyn öfver lärjungarnes helsotillstånd och biträda rektor vid öfvervakandet af de hygieniska anordningarna vid läroverket; samt

att skolläkaren må såsom arfvode uppbära dels af läroverkets ljus- och vedkassa 1 krona, om året för hvarje under höstterminen närvarande lärjunge, dels af statsmedel årligen: vid de högre läroverken 150 kronor, vid de femklassiga 100 kronor och vid de mindre 50 kronor;

11,014

8,000

Transport kronor 19,014:

Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1892.

Transport kronor

h) med afseende å pensionsreglering för lärarne vid de allmänna läroverken,

att ordinarie lärare och lärarinnor vid rikets allmänna läroverk skola hafva rättighet och i de uti statsrådsprotokollet omförmälda fall äfven skyldighet att från tjensten afgå med pension å allmänna indragningsstaten enligt de närmare bestämmelser, som i statsrådsprotokollet angifvits; samt

i) med afseende på behofvet af förhöjning i ordinarie anslaget till allmänna läroverken,

att förutom det under mom. e) omnämndai förslagsanslag må beviljas eu förhöjning af reservationsanslaget till de allmänna läroverken från nuvarande beloppet, 2,902,453 kronor 36 öre, till 3,609,002 kronor, eller med..................................................................... »

blifvande härigenom anslagstitelns slutsumma ökad till 3,617,002 kronor.

Vidare föreslår Kongl. Maj:t, i öfverensstämmelse med berörda statsrådsprotokoll, Riksdagen beträdande

Pedagogier och folkskolor:

[10.] att — under förutsättning deraf att Riksdagen medgifver, att pedagogierna i Södertelge, Köping, Nora och Simrishamn på föreslaget sätt ombildas — ordinarie anslaget i kontant till pedagogier och folkskolor må nedsättas med 19,381 kronor, eller från 24,417 kronor till 5,036 kronor, hvarigenom anslagstitelns slutsumma minskas från 26,527 kronor till 7,146 kronor;

Folkundervisningen:

[11.] att, för lärares och lärarinnors vid folkskolelärareseminarierna uppflyttning i högre lönegrad enligt gällande bestämmelser, anslaget till samma seminarier må ökas med...................................................................... »

[12.] att, för anordnande af undervisning i slöjd vid folkskolelärareseminariet i Vexiö, anslaget till seminarierna för folkskolelärares bildande må höjas med..... .» _

Transport kronor

19,014: —

706,548: 64

5,000: —

1,500: — 732,062: 64

38 KongI. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1892.

39 Kongl. Maj:t8 nåd. prop. n:o /, om statsverket 1892.

Transport kronor 935,162: 64 ningen i statens historiska museum och myntkabinettet

må beviljas en förhöjning af............................................ » 700: —

hvarigenom akademiens ordinarie anslag, nu 28,750 kronor, ökas till 29,450 kronor;

Musikaliska akademien:

[18.] att till understöd åt inhemska tonsättare inå under akademiens stat uppföras ett årligt anslag af.... » 6,000: —

att af Kongl. Maj:t, efter akademiens hörande, fördelas;

kommande vid bifall härtill akademiens anslag, nu 44,900 kronor, att uppgå till 50,900 krono]';

Naturhistoriska riksmuseum:

[19.] att ordinarie anslaget till naturhistoriska riksmuseum, nu 67,550 kronor, må, ökadt med de vid 1862—1863 och 1876 årens riksdagar till expenser vid museet beviljade, för närvarande under rubriken »Vetenskapsakademien» uppförda medel, tillhopa 7,470 kronor, upptagas i riksstateri med 75,020 kronor;

Meteorologiska centralanstalten:

[20.] att bland de ordinarie anslagen i riksstaten, näst efter anslagsrubriken »Naturhistoriska riksmuseum», må införas en ny rubrik, »Meteorologiska centralanstalten», och under denna rubrik uppföras det för anstalten nu under rubriken »Vetenskapsakademien» anvisade anslag, 25,050 kronor (deraf 16,000 kronor reservationsanslag) ;

Kyrkors underhåll:

[21.] att, under vilkor att det anslag af 82,4461 hektoliter spanmål, hälften råg och hälften korn, som för närvarande med lösen efter medelmarkegångspris tillkommer Visby domkyrka, med slutet af år 1892

upphör att utgå, till domkyrkans iståndsättande och ___

Transport kronor 941,862: 64

40 Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1892.

Transport kronor framtida bestånd må från och med år 1893 anvisas ett årligt belopp af 1,000 kronor;

att för sådant ändamål den vid anslagsrubriken »Kyrkors underhåll» förekommande anvisning i kontant, nu 6,528 kronor, höjes till 7,528 kronor; och

att den vid samma rubrik i kolumnen »indelning och dermed jemförlig anvisning, på förslag: ersättningar» uppförda summa, 170,000 kronor, nedsättes med ett jemnadt belopp af 600 kronor till 169,400 kronor; i följd hvaraf anslaget till kyrkors underhåll ökas

med...................................................................................... »

eller från 369,828 kronor till 370,228 kronor;

Skrifmaterialier och expenser, ved m. m.:

[22.] att detta förslagsanslag, nu 23,078 kronor 64 öre, må höjas till 23,098 kronor, eller med............ »

Summa kronor

941,862: 64

400: —

_19: 36

942,282: —

Beträffande öfriga under åttonde hufvudtiteln i riksstaten uppförda ordinarie anslag har Kongl. Maj:t icke att föreslå någon ändring.

Om från de sålunda föreslagna tillökningarna afdrages ofvan omförmälda minskning i anslaget till

pedagogier och folkskolor.................................................. » 19,381: —

skulle förhöjningen utgöra................................................ kronor 922,901: —

Lägges härtill summan af hufvud titelns ordinarie anslag enligt nu gällande riksstat.................................... » 12,335,282: —

skulle åttonde hufvudtitelns ordinarie anslag enligt

Kongl. Maj:ts förslag uppgå till....................................... kronor 13,258,183: —

Extra anslag.

För behof af tillfällig beskaffenhet, hänförliga under åttonde hufvudtiteln, vill Kongl. Magt, på sätt omförmälda protokoll öfver ecklesiastikärenden vidare innehåller, föreslå Riksdagen att på extra stat bevilja i afseende å

Kong/. Maj:ts nåd. grop. n:o 1, om statsverket 1892.

41 Riksarkivet:

[23.] till fortsatt utgifvande i tryck af sådana skrifter och handlingar, som äro af vigt för fäderneslandets historia, .....................~...........................-............ kronor

[24.] till fortsatt utgifvande af »Svenska riksdagsakter» m. m.......................................................................

Kongl. biblioteket:

[25.] till bestridande af den med elektrisk belysning i Kongl. bibliotekets förstuga, kapprum, låneexpedition och läsesal förenade driftkostnad................. »

till arfvoden åt extra ordinarie tjensteman och vaktbetjening för särskild eftermiddagstjenstgöring,

då Kongl. biblioteket å sådan tid hålles öppet,............ »

eller ett sammanlagdt belopp af 1,500 kronor;

Nationalmuseum:

[26.] till vård, underhåll och tillökning af statens

konstindustriella samlingar............................................... »

[27.] till förändrad inredning af de s. k. alkov rummen m. m. i nationalmuseibyggnadens öfre våning och till fullständigande af brandbottnarna i samma våning.................................................................................. »

Lifrustbammaren:

[28.] för tillsyn, underhåll och vård af samlingarna in. in.......................................................................

Domkapitlens expeditioner:

[29.] till löneförbättring åt tjenstemännen vid dessa expeditioner......................................................................... »_

Transport kronor

Bih. till liiksd. Prat. 1892. l:n Sainl. l:u Afd.

3,000: — 1,500: —

500: — 1,000: —

4,000: —

7,500: —

5,800: —

3,716: — 27,016: —

42 Kongl. May.ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1892.

Transport kronor

Universiteten:

[30.] till det språkvetenskapliga seminariet i Upsala »

i Lund

» » matematiska » i Upsala

* * # * * i Lund »

[31.] till aflöning åt laboratorn i experiment el fysik och observatorn i astronomi vid universitetet i

Upsala, 3,000 kronor för hvardera befattningen,............

[32.] . till lärare i tyska, franska och engelska språken vid universitetet i Upsala, af förut beviljadt anslag................................................................................... ,

[33.] I enlighet med ofvannämnda protokoll öfver ecklesiastikärenden begär Kongl. Maj:t Riksdagens samtycke dertill att, utan hinder af de vilkor, som fästats vid beviljadt statsunderstöd till Carolina-rediviva-byggnadens omändring i enlighet med faststäld plan? i byggnadens bottenvåning må anbringas längs väggarne löpande gallerier af trä i stället för transversal:) gallerier af jern samt mezzaninfönstren förblifva vid sin nuvarande storlek.

Vidare föreslår Kongl. Maj:t, i öfverensstämmelse med samma statsrådsprotokoll, Riksdagen att på extra stat bevilja

[34.] till arfvoden åt extra ordinarie amanuenser vid universitetsbiblioteket i Upsala............................. »

[35.] till mineralogisk-geologiska institutionen i Upsala

för inköp af kristall modeller och preparat................

* _ » » kartor och litteratur................

» fullbordandet af institutionens inredning med

mikroskopbord, montrer, skåp m. m............................. »

eller ett sammanlagdt belopp af 10,200 kronor;

[36.] till nya byggnader och förändringar vid botaniska institutionen i Upsala 62,000 kronor, deraf

för år 1893 ett belopp af....................................... r »

[37.] till aflöning åt en extra ordinarie professor inom juridiska fakulteten vid universitetet i Lund........ »

Transport kronor

27,016 —

3,000: — 2,950: — 1,500: — 1,500: —

6,000: —

6,000: —

2,500: —

2,200: — 3,000: —

5,000: —

31,000: —

4,000: —

95,666: —

Korujl. May.ts nåd. pvop. n:o 1, om statsverket 1892.

Transport kronor

[38.] till lärare i tyska, franska och engelska språken vid universitetet i Lund, af förut beviljad t

anslag,.................................................................................. »

[39.] till särskild! arfvode åt docenten vid universitetet i Lund Sven Söderberg, under i statsrådsprotokollet angifvet vilkor,.......................... »

[40.] såsom personligt lönetillägg för år 1893 åt vice bibliotekarien vid universitetsbiblioteket i Lund

August Jakob Theodor Palm...........................................' »

[41.] såsom personligt lönetillägg för år 1893 åt akademikam reraren i Lund Oscar Gerhard Regnell » deraf 150 kronor såsom tjenstgöringspenningar;

[42.] till arfvode» åt extra biträden vid universitetsbiblioteket i Lund...................................................... »

[43.] till arfvode åt en instrumentmakare vid

fysiologiska institutionen i Lund...................................... »

[44.] för arbetets uppehållande vid patologiska

institutionen i Lund........................................................... »

samt i afseende på

Karolinska mediko-kirurgiska institutet:

[45.] till arfvode åt en amanuens vid institutets

gynekologiska klinik.............. »

» » » » » vid institutets

kemiska laboratorium......... »

[46.] till en pediatrisk klinik vid Kronprinsessan

Lovisas vårdanstalt för sjuka barn................................... »

till en poliklinik för barnsjukdomar i Stockholm,

under i statsrådsprotokollet omförmäldt vilkor,.............. »

[47.] till bekostande af teckningar i vetenskapliga

ändamål vid institutet........................................................ *

[48.] till inredning af ett för institutets medicinska klinik afsedt laboratorium och anskaffande för detsamma af erforderliga instrument och apparater............ »

[49.] för om- och tillbyggnad af den åt institutets patologiskt-anatomiska och kemiska institutioner in. in. _

Transport kronor

95,666: —

6,000: —

2,000: —

500: — 750: —

1,500: — 500: — 500: —

900: —

900: — 1,800: — 2,800: — 1,500: —

10,000: — 125,316: —

44 Kongl. Majds nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1892.

Transport kronor för närvarande upplåtna byggnad, till de nya lägenheternas inredning och förseende med uppvärmningsoch luftvexlingsinrättningar samt gas- och vattenledningar äfvensom till uppsättning å den bakteriologiska afdelningen af erforderliga instrument m. m. 120,800 kronor, deraf för år 1893 ett belopp af......................... »

Allmänna läroverken:

[50.] till arfvoden åt extra lärare............................ »

Högre lärarinneseminariet:

[51.] till löneförbättring åt lärare och lärarinnor vid seminariet, efter samma grunder som för innevarande år,.......................................................................... »

[52.] för fortsatt uppehållande af den valfria fjerde

årskursen vid seminariet................................................... »

för beredande af undervisning i huslig ekonomi enligt de närmare bestämmelser, Kongl. Maj:t kan

komma att meddela, ett anslag af.................................. »

med rätt för Kongl. Maj:t att till ersättande från detta anslag låta af tillgängliga medel förskjuta det belopp, som för ifrågavarande undervisnings anordnande under höstterminen detta år kan vara erforderligt;

Folkundervisningen:

[53.] till löneförbättring åt lärare och lärarinnor vid folkskolelärareseminarierna samt till arfvoden åt teckningslärare för extra tjenstgöring och extra arfvoden åt musiklärare vid dessa seminarier, efter samma

grunder som för innevarande år, ........................ »

[54.] för anordnande af undervisning i slöjd vid

folkskolelärareseminariet i Vexiö...................................... »

[55.] till understöd åt mindre bemedlade lärjungar vid sådana folkhögskolor, som åtnjuta bidrag af statsmedel,............................ »

Transport kronor

125,316: —

60,400: —

70,000: —

4,000: — 3,000: —

5,000: —

33,300: — 1,500: —

15,000: — 317,516: —

Kongl. May.ts nåd. grop. n:o 1, om statsverket 1892.

Transport kronor

De tekniska läroverken:

[56.] till arfvode åt en extra lärare i praktisk

elektroteknik vid tekniska högskolan.......-.......--...........#—

till elektrotekniska apparater och laborationer vid

samma högskola............................................................

[57.] till understöd, på det i statsrådsprotokollet omförmälda vilkor, åt lägre tekniska yrkesskolor och till bestridande af kostnader för deras inspektion ..... »

Medicinalstyrelsen med dithörande stater:

[58.] till arfvode för granskning af hospitalens räkenskaper..........................................................................

[59.] till uppehållande i Stockholm af en poliklinik

för tandsjukdomar............................-...........................

Vetenskapsakademien:

[60.] till vidtagande af åtgärder mot eldfara i statens andel af akademiens hus, i hufvudsaklig öfverensstämmelse med i sådant afseende upprättadt förslag och tillhörande ritningar samt under vilkor, som i statsrådsprotokollet omförmäles,.,......................................

Vitterhets-, historie- och antiqvitetsakademien:

[61.] till arfvoden åt vetenskapligt bildade biträden vid ordnandet och vården af de under akademiens inseende stälda samlingar samt till aflöning åt vakt-

betjening............................................................................-

till undersökning och beskrifning af fäderneslandets fornlemningar in. m..................................................

till utgifvande af planschverk öfver fornsaker och andra märkvärdiga föremål i statens historiska museum in. m.......................................................................... *_

Transport kronor

317,516: —

2,000: — 1,200: —

35,000: —

1,200: — 4,000: —

10,300: —

4,000: — 3,200: —

2,000: — 380,416: —

46 Kont/l. Maj:ts nåd. prop. n:o /, om statsverket lts£)2.

Transport kronor 380,416:

Akademien för de fria konsterna:

[62.] till om- och nybyggnad af akademiens hus, åt förut beviljad t anslag,................................................... , 175,000:

Naturhistoriska riksmuseum:

[63.] till inköp och insamling af naturalier vid museets afdelning för arkegoniater och fossila växter, till arbetsbiträden derstädes och till bestridande af andra med arbetena vid afdelningen förenade utgifter.. * 2 000:

[64.] till vård, underhall och förkofran af museets etnografiska samling..................................... » 2 8qq.

Meteorologiska centralanstalten:

[65.] till anordnande af väderleksmeddelanden om

eftermiddagarna under månaderna juli—september...... » 2 500:

såsom bidrag till bestridande af vissa utgifter

för väderlekstelegram in. in.................................. » 2 200-

med rätt för Kong! Maj:t att till ersättande från dessa anslag låta af tillgängliga medel förskjuta hvad som för ifrågavarande ändamål under innevarande år erfordras;

Undervisningsanstalter för döfstumma och blinda:

[66.] till uppehållande af undervisningen vid tre

läroanstalter för öfveråriga. döfstumma............ * aq 900-

[67.] till blindskolan i Vexiö.................................... » lpOOO-

[68.] till handtverksskolan i Kristinehamn förblinda > 10,000-

[69.] till tryckning af blindskrifter......................... » 2 500:

till understöd åt blindlärareelever.................. > ] 200-

Hospitalsvården:

[70.] till fullbordande af arbetena å hospitalet vid Piteå, af förut beviljadt anslag,.................................. » 270 200-

Transport kronor 909,016:

Konpl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1892.

, Transport kronor

[71.J till uppförande vid Lunds asyl af en nybyggnad för vård af obotliga sinnessjuka qvinnor 237,400

kronor, deraf för år 1893 ett belopp af......................... »

[72.] till understöd åt Jerfsö sjukhus för spetelske, under i statsrådsprotokollet omförmäldt vilkor,............. »

909,016: —

150,000: — 14,000: —

Kyrkorestaurering:

[73.] till fortsättande af restaureringsarbetet å Vadstena klosterkyrka, af förut beviljadt anslag,...........

40,000: —

Diverse anslag:

[74.] till svenska fornskriftsällskapet........................ »

[75.] till beredande af religionsvård åt svenske

sjöman m. fl. i utländska hamnar.................................... »

[76.] till två kontraktsadjunkter inom Vesterbottens

fjerde kontrakt, af förut beviljadt anslag,....................... »

till stipendier för teologie studerande, jemväl af

förut beviljadt anslag,............................................. »

[77.] till nordiska museet..................................

[78.] till understöd för fortsatt utgifvande af tidskriften »Nyare bidrag till kännedom om de svenska landsmålen och svenskt folklif»..,................................. »

[79.] till understöd för fortsatt utgifvande af tidskriften »Acta mathematica»................................ »

[80.]_ till understöd, på de i statsrådsprotokollet angifna vilkor, åt sådana anstalter eller föreningar, som

anordna föreläsningskurser för arbetsklassen,.................. >,

[81.] till fortsättande åt precisionsnivelleringsarbetena i norra Sverige samt underhåll och tillsyn af vattenhöjdmätningsstationer in. m. .»

[82.] till ersättning för belopp, som af Statskontoret förskottsvis utbetalts,........................................ »

Summa krono]'

2,000: —

10,000: —

4,000: —

1,500: — 25,000: —

3,150: — 4,000: —

20,000: —

11,500: —

39,951: — 1,234,117: —

•i •iemförelse mellan denna hufvudtitel, sådan den finnes i 1892 års

riksstat upptagen och sådan den nu blifvit af Kongl. Makt för år 1893 föreslagen, utfaller sålunda:

48 Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1892.

1892. 1893.

ordinarie anslag 12,335,282: — 13,258,183: — således ökning kronor 922,901: — extra » 1,663,518: — 1,234,117:— > minskning » 429,401: —

summa kronor 13,998,800: — 14,492,300: — således ökning kronor 493,500: —

Nionde hufvndtiteln,

innefattande anslagen till pensions- och indragningsstaterna.

Pensionsstaten:

1 afseende å denna stat, för hvilken gällande riksstat upptager 1,314,898 kronor, föreslår Kongl. Maj:t icke någon ändring.

Allmänna indragningsstaten:

För allmänna indragningsstaten riksstat anvisadt:

kontant....................................... ...........

ersättning för indragen indelning m.

är i nu gällande

Beträffande denna stat föreslår Kongl. Maj:t enligt bilagda statsråds protokoll*):

[1.] att åt förre fanjunkaren vid nu mera upplösta kronoarbetskompaniet ä Vaxholm Carl Gustaf Pettersson må å allmänna indragningsstaten uppföras en årlig pension af 400 kronor, att under hans återstående lifstid utgå tran och med månaden näst efter den, då Pettersson frånträdt sin befattning såsom

slottsvaktmästare å Vaxholms fästning;

[2.] att för förrådsvaktmästaren vid lifregementets grenadiercorps Per Reinhold Bodin må å allmänna indragningsstaten uppföras en pension åt 200 kronor, att af honom under hans återstående lifstid årligen åtnjutas, med beräkning från och med månaden näst efter den, då han erhåller afsked tran

vaktmästarebefattningen; n t tv t a

[3.1 att regementsläkaren vid flottans station i Karlskrona O. 1. in- Lindberghs enka Augusta Lovisa Dorothea Lundbergh, född Mossberg, må tran

*) Se bil. till statsverkspropositionen: ”Nionde hufvudtiteln”.

49 Kongl Majds nåd. grop. n:o 1, om statsverket 1892.

allmänna indragningsstaten åtnjuta årlig pension till belopp af 500 kronor, att utgå från och med februari månad 1891 och så länge hon i sitt nuvarande enkestånd förblifver;

[4.] att åt vaktmästaren vid sjökrigsskolan Gustaf Petersson må å allmänna indragningsstaten beviljas eu pension af 500 kronor om året, att utgå från och med månaden näst efter den, i hvilken lian efter uppnådda 70 lefnadsår erhåller entledigande från befattningen;

[5.] att länsmannen i Jösse härads vestra distrikt af Vermlands län Per Johan Lundqrist må från och med månaden näst efter den, hvarunder han erhåller afsked från länsmanstjensten, under sin återstående lifstid å allmänna indragningsstaten åtnjuta pension till så stort belopp, att detta tillsammans med den pension från Civilstatens pensionsinrättning, 600 kronor, hvartill lian är berättigad, utgör 1,000 kronor eller 400 kronor årligen;

[6.] att åt läraren i veterinärkunskap, anatomi och fysiologi vid Ultima landtbruksinstitut Carl Jonas Axel Segerström må å allmänna indragningsstaten uppföras eu årlig pension af 1,500 kronor, att utgå från och med månaden näst efter den, hvarunder han från sin befattning erhåller entledigande;

[7.] att å allmänna indragningsstaten må för år 1893 anvisas ett anslag af 10,000 kronor, att enligt de närmare bestämmelser, Kongl. Maj:t kan finna godt meddela, användas till understöd af högst 250 kronor åt sådana äldre behöfvande folkskolelärare, Indika oförvitligen skött sin tjenst, men derifrån erhållit afsked före år 1867;

[8.] att förste vaktmästaren vid tekniska högskolan Fredrik Wilhelm Dahlman må från och med månaden näst efter den, i hvilken han efter ingången af april månad 1892 erhåller afsked från befattningen såsom förste vaktmästare vid nämnda högskola, för sin återstående lifstid å allmänna indragningsstaten uppbära pension till belopp af 800 kronor årligen;

[9.] att förste vaktmästaren i riksarkivet Carl Erik Eriksson må beviljas en mot hans lön svarande årlig pension å allmänna indragningsstaten af 800 kronor, att utgå under hans återstående lifstid från och med månaden näst efter den, i hvilken afsked från tjensten varder honom beviljadt; samt

[10.] att förre kamereraren vid de Kongl. teatrarne Gustaf Fredrik Törner må från och med månaden näst efter den, hvarunder han frånträder anställning vid Kongl. operan, under sin återstående lifstid uppbära eu årlig pension från allmänna indragningsstaten af 2,000 kronor.

Enligt hvad af åberopade statsrådsprotokoll framgår, anser Kongl. Magt sig icke böra föreslå någon ändring i beloppet af de ordinarie anslagen å pensions- och allmänna indragningsstaterna.

liih. till Itiks J. /'rot. 18U2. hd Sami. hd Afl/.

;

50 Kongl. Majits nåd. prop. nio 1, om statsverket 1892.

Extra anslag.

Beträffande extra anslag å denna hufvudtitel föreslår Kongl. Magt,

[11.] att å extra stat för år 1893 må anvisas ett kreditiv af 1,520,000 kronor, att användas dels till upprätthållande af arméns pensionskassas egen pensionering med nu faststälda pensionsbelopp, mot skyldighet för pensionskassan att afstå det för året densamma tillkommande förhöjda vederlag för de till statsverket indragna rusthållsafgifterna, och dels till fyllnadspensioner i enlighet med de af Riksdagen godkända grunder för sådana pensioners utgående;

äfvensom att hvad af de till pensioneringen under år 1892 anslagna medel kan blifva oanvändt må för det kommande årets pensionering användas.

Eu jemförelse mellan denna hufvudtitel, sådan den finnes i riksstaten för år 1892 upptagen och sådan den af Kongl. Maj:t nu är föreslagen, utfaller på följande sätt:

1892. 1893.

ordinarie anslag 2,915,550:— 2,915,550:— — — — —

extra » 1,475,000:— 1,520,000:— således ökning kronor 45,000: —

summa kronor 4,390,550:— 4,435,550:— således ökning kronor 45,000: —

N Ällir

De under de särskilda hufvudtitlarne äskade anslag för år 1893 utgöra

alltså:

Ordinarie:

Härtill komma de belopp, hvilka Kongl. Maj:t i sammanhang med regleringen af utgifterna under sjette

Transport kronor 84,204,000: —

51 Kongl. MajUs nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1892.

Transport kronor 84,204,000: —

hufvudtiteln föreslagit Riksdagen att anvisa till utgående under år 1893 utom hufvudtitlarne, nemligen:

till anskaffande af ny rörlig materiel vid statens trafikerade jernvägar.................. kronor 1,200,000:

» fortsättning af arbetena å stambanan mellan Vännäs (Nyby) och Öfver-Luleå

(Boden)......................... » ______4,000,000: — » 5,200,000: —

De Riksgäldskontorets utgifter, hvilka Kongl. Magt, med åberopande af omförmälda protokoll öfver finansärenden den 13 innevarande Januari*), anser böra i riksstaten uppföras, äro:

riksdags- och revisionskostnader samt aflöningär in. in.,

förslagsvis..................................... kronor 616,250: —

räntor å statsskulden och afbetalningar å de fonderade statslånen kronor 12,631,370: —

efter afdrag af de till Riksgäldskontoret ingående ränte- och

kapitalbetalningar.,. » 2,940,420: —

förslagsvis...........................-............ kronor 9,690,950: — » 10,307,200: —

Derjemte bör i staten uppföras det belopp, som enligt 1888 års Riksdags beslut skall för år 1893 afsättas till byggnadsfonden för riksdags- och riksbanks-

hus ....................................................................................-

Kongl. Maj:t föreslår Riksdagen vidare, under åberopande af nyssnämnda protokoll, att afsätta till underlättande af åtgärder för arbetares olycksfallsförsäkring

och sjukkassors bildande..................................................

samt att anvisa till förstärkande af statsverkets kassa-

förlagsfond...........................................................................

Summan af dessa belopp...........................................

250,000: —

' » 100,000: —

»_ 215,800: —

kronor 100,277,000: —

utvisar totalsiffran af de i riksstaten förekommande utgifter, hvilka således uppgå till enahanda belopp, hvartill statsverkets tillgångar för år 1893 här ofvan beräknats; och erhåller riksstaten följande utseende:

') Se bil. till statsverkspropositionen: ”Finansplanen”.

Konffl. Maj:ls nåd. prop. n:o 1, om slulsverleet 1892.

ht

: i . I r .......-..i r.-'i'

Riksstat

i i

Kronor.

Tillgångar och inkomster:

Af öfverskottet å statsregleringarna för av 1890 och föregående år.... 5,818,000

Statsverkets inkomster:

ordinarie inkomster.....................1................................ 19,716,000

beviIlningar........................-.......................-.......... 72,993,000 92,709,000

Af riksbankens vinst för år 1891.........................................,..... t 1,750,000

.{f)

Summa kronor 100,277,000!

Kong!. Majrts nåd. prof. n:o /, om statsverket 1892.

för år 1893.

54 Kongl. MujUs nåd. prop. n:o /, om statsverket 1892.

Kong! Maj:t föreslår i sammanhang härmed enligt beslut, som innefattas i bilagda statsrådsprotokoll öfver finansärenden för den 13 innevarande Januari*), att Riksdagen må medgifva, att vid statsregleringen för år 1893 de i Rikets Ständers skrifvelse den 12 Maj 1841 angifna grunder i afseende å dispositionen af besparingarna å hufvudtitlarne fortfarande må blifva gällande.

Utgifter utom riksstaten: . ; -♦ :

. X -J tf 5 a # -i vi

Beträffande slutligen det under sjette hufvudtiteln oinförmälda anslag af

4,000,000 kronor att i mån af behof lyftas för att användas till Luleå-Gellivara-banans försättande i fullständigt skick och till inköp af rullande materiel för densamma, äfvensom till ersättande af de för banan under år 1891 häfda utgifter, föreslår, jemlikt nyssnämnda statsrådsprotokoll,*) Kongl. Maj:t, som anser nämnda belopp böra bestridas af upplånta medel, att samma belopp,

4,000,000 kronor, må anvisas till utgående från Riksgäldskontoret, att af Kong]. Maj:t i mån af behof lyftas.

Samtliga de i denna proposition åberopade eller för öfrigt med statsregleringen sammanhang egande handlingar skola Riksdagens statsutskott tillhandahållas; och Kong). Magt förblifver Riksdagen med all Kongl. nåd och ynnest städse väl bevågen.

OSCAR.

F. v. Essen.

*) Se bil. till statsverkspropositionen: ”Finansplanen”.

Stockholm 1892. Kongl. Boktryokeriet, P. A. Norstedt & Söner.

Bilagor

till

Kong!.0 <« Maj:ts1

.ourr.l vft/if ZI- i u r.it i ' t iy ! !

. IT "J 1* J »IT/5 III

.^miOlan j aixofloitiaoqof*!

nådiga proposition

om statsverket år 1892.

i o g b I i 3

ili i

Inkomstberäkningen.

Utgifterna å I—IX hufvudtitlarne. Finansplanen.

Propositionens justering.

fl o i i i s o qo i q £ g i h å n i

i -ui tM.I-iovktnJp fm..

Inkomstberäkningen: statsrådsprotokollet. 3

-..>![ n; lobilWui [filt rrob ' ►'.*H**>f« i 'in T<f! (i • *>} < >•'1 * u'/• 11 < J y >! rr Ji;-,tivoli; o-A> '".n 0i:lovU'l/la Jill!(:;[)' I.})P (Vi .lillfst4.ll 'fl; J'£>IJ•

-apeTviol Ji ti X‘* 1 'nl JJ il Ii -JO tiUIW

<'i> ;3K9.0C0.ö ........... In in

njuiv V Him-.fö

Inkomstberäkningen.

•j-.-Clh/fa^ioi fiptbfirr

Lyiif it vY-id jiplbnff

uj j; iijjjiiinIfåJod oLinoii'Kj-iitiO

ifV; ipilno .pnisun

Utdrag af protokollet öfver Jinansärenden, hållet inför Hans Kongl. Höghet Kronprinsen-Regenten i Statsrådet d Stockholms slott den 13 Januari 1892.

• l. iunr. •

■ibiiiwlr ono t • v:<> -< VI »bl-utr-; {*»sibo febiöl

' •fcr-' ! j . i n1 i nu i.yijm ,i>{-*ir

Närvarande:

»i :[lfyS£*t» 7' >n< rijf ..... .. iur w-.pp! »död föh Aq...föifö/iV[or/Ki t in in'

Hans Excellens Herr Statsministern Boström,

Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena Grefve Lewenhaupt,

Statsråden: Herr Friherre von Otter,

Friherre Palmstierna, - Friherre von Essen,

Friherre Åkerhielm,

Östergren,

Groll,

; i i V V . I f < WlKBLAD,

Gilljam.

Chefen för Finansdepartementet, Statsrådet Friherre von Essen anhöll att få underställa Kongl. Maj:ts ompröfvande de delar af statsregleringen vid nu instundande riksdag, som rörde beräkningen af statsverkets tillgångar för de behof, hvilka vid ifrågavarande statsreglering borde fyllas, dervid departementschefen, efter att hafva anmält Statskontorets den 7 December nästlidet år afgifna berättelse om statsverkets tillstånd och förvaltning, hvilken berättelse finnes detta protokoll bilagd under litt. A., vidare yttrade:

1800 ars statsreglering vi. ra.

268,000: — 53,139: 30.

4 Inkomstberäkningen: ätatsräaspiéfökollefr

»Statskontoret har redan i skrifvelse den 29 Juli nästlidet år hos Kongl. Maj:t anmält, huru, enligt den afslutade rikshufvudboken för år 1890, stat sregleringen för samma år utfallit. På sätt denna skrifvelse utvisar, hafva statsverkets inkomster samt ordinarie och extra förslagsanslag lem nät ett nettoöfverskott af ....................... kronor 6,996,636: 86

hvartill kommer:

af myntverkets behållning förär ..1890, enligt; f*T nådiga brefvet déir ö flfaj* TOHz Ai,,

odisponerade behållningar å en del extra statsanslag, enligt särskilda nådiga föreskrifter............... „

' ' v 1 dito å 1885, 1886 och 1887 årens extra stats-i '• anslag tillyk understödjande medelst anslag/utan återbetalningsskyldighet af torrläggning utaf sådana vattensjuka marker, som, utan att kunna med fördel odlas, sprida frostskada öfver omgifvande nejd, enligt nådiga brefvet dem 31 Maj 1889...: „ 108,165: —

så att öfver skottet på det hela uppgår till ........... kronor 7,425,941: 16

n.o.vii': a u ridt ^iielloozH aufJ!

I samma skrifvelse omförmäles vidare,ratt för en blifvande stats:reglering är att disponera ■ " > r.ni *. : tiri

nyssnämnda summa............... kronor 7,425,941:16 <y

efter afdrag af deri ingående, ./a-mA

i riksstaten för år 1890 disponerade reservationer å anslag till torrläggning af vattensjuka marker.......................... „ 108,165:

noll : uobirialr.d

-bild

Hi/4

jemte hvad som ännu är odisponeradt af öfverskottet å 1889 och föregående årens statsregleringar till följd af samma öfverskotts upptagande i

1892 års riksstat med jemnadt tusental ..................

samt behållningen å det i riksstaten för år 1890 med jemnadt tusental upptagna anslag till betäckande' af bristen, 4,753,692 kronor 53 öre, i 1887 års statsreglering

. Klent.)

kronor 7,317,776: 16

:/ I..UI J

914: 70

-tom

.1/;.

307: 47

eller tillhopa kronor 7,318,998: 3 3

fråga om dispositionen af detta öfverskott anhåller jag att framdeles få yttra mig.

Inkomstberäkningen: statsrådsprotokollet.

Drifr>! fri'

20,000:

Beträffande statsregleringen för år 1891 hafva, såvidt hittills kan vara kändt eller beräknelig!, följande öfverskott och brister uppstått:

Bötesmedel, beräknade till 240,000 kronor, kunna med ledning af förhållandena under åren 1889 och 1890 antagas ■ o. -fö'

lemna ett öfverskott af.a............................JjjI.kronor

SJcogsmedlen, som äro i riksstaten upptagna med 2,500,000 kronor, hafva, enligt uppgift från Domänstyrelsen, under år 1891 influtit med 2,553,104 kronor 70 öre och således lemnat ett öfverskott L

jemnt tal af................................,.r.,.,..;................ : „

Extra uppbörd. Inkomsten å denna i riksstaten med 100,000 kronor upptagna inkomsttitel kan, med ledning af förhållandena under flera föregående år samt då under densamma för år 1891 äfven ingått den andel, 69,060 kronor 10 öre, af vid 1889 års slut befintliga svenska behållningen i konsulskassan, som jemlikt kong!, brefvet den 13 Mars 1891 öfverlemnats till statsverket, antagas lemna ett öfverskott af omkring...!.'.::..'....:.......:.....'.!.-''1 „ ’<

Tullmedlen, beräknade till 38,000,000 kronor, hafva, enligt uppgift från Generaltullstyrelsen, belöpt sig till 38,009,767 kronor 95 öre, hvadan ett

öfverskott uppkommit med i jemnt tål..................... ,,

Bevillningsafg tf ter för särskilda förmäner och rättigheter äro i riksstaten beräknade till 350,000 kronor och kunna, med ledning af förhållandena under de senaste åren, antagas lemna ett öfverskott

äf omkring ....................................................................•... „ u‘

Bränvinstillverkningsskatt, i riksstaten för år 1891 beräknad till 13,700,000 kronor, har influtit med 14,498,991 kronor 5 öre. Efter afdrag för medgifven restitution för denatureradt bränvin, hvilken restitution torde under året hafva uppgått till åtminstone 550,000 kronor, skulle behållna inkomsten utgöra 13,948,991 kronor 5 öre och således öfverstiga beräkningen med ett jemnadt tal af ,,

Hvitbetssockertillverkningsafgiften 1 som för år

1891 är beräknad till 650,000 kronor, har influtit med 1,846,578 kronor 1 öre, hvilken summa öfverstiger beräkningen med i jemnt tal.......................... „

* v>terrin!

K;ö 7

53,000:4

. ,■<4 44 I C

o[if: ;fr>l

100,000: —

9,000: —

160,000: —

248,000:

1,196,000:

Transport kronor^l,786,000:

1891 drs statsreglering.

Inkomstberäkningen: statsrådsprotokollet.

Transport kronor 1,786,000: —

» inf* ■'’•» .-l^T. ' * ••>!', i;; •: 1 • 1M • *.

Bevillning af fast egendom samt af inkomst är beräknad för år 1891 till 3,700,000 kronor och torde med ledning af förhållandena under åren 1889—1890 kunna antagas lemna ett öfverskott af

åtminstone..............................;................■............ „ 750,000: —

I öfrigt å en del inkomsttitlar uppkommande

öfverskott kunna antagas ungefärligen motsvara de brister, som å andra inkomsttitlar uppstå, och torde

alltså öfverskottet af inkomsterna kunna beräknas till kronor 2,536,000: —

Då bristerna å förslagsanslagen, utöfver de på en del anslag möjligen uppkommande besparingar,

kunna beräknas till ... ..............................„ 2,500,000: —

skulle alltså 1891 års statsreglering kunna antagas

lemna ett öfverskott af ...................;......kronor 36,000: —

I fråga om resultatet af 1891 års statsreglering faster sig uppmärksamheten vid det anmärkningsvärda förhållande, att tullmedlen, hvilka, för att endast gå tillbaka till de senaste åren, lemnat ett öfverskott utöfver det i riksstaten beräknade beloppet: år 1888 af 8,718,000 kronor, år 1889 af 6,475,000 kronor och år 1890 af 5,667,000 kronor, år 1891 lemnat en afkastning, som endast jemnt och nätt uppgått till den beräknade. Detta förhållande beror till allra väsentligaste delen derpå, att den i bredd med den ökade tillverkningen inom landet af hvitbetssocker högst betydligt minskade importen af utländskt socker framkallat en nedgång i tullinkomsten, som med nuvarande system för beskattningen af hvitbetssockertillverkningen icke på långt när uppvägts af den visserligen jemväl ökade afkastningen af hvitbetssockeraccisen. Såsom i sin mån medverkande till förhållandet kan äfven anföras den omständighet, att, medan i beloppet af tullmedlen för de närmast föregående åren ingår äfven tullen för den spannmål, som utaf idkare af qvarnrörelse införts med rättighet att återfå motsvarande tullbelopp vid utförsel af varan i förädladt skick inom föreskrifven tid af 6 månader, så har deremot, enligt det förändrade bokföringssätt, som föreskrifvits jemlikt nådigt bref den 24 April 1891, ifrågavarande tull blifvit förd framför linien, och såsom inkomst för statsverket deraf endast upptagits de belopp, som motsvarat de varupartier, hvilka icke blifvit inom stadgad tid i förädladt skick ur riket utförda.

Inkomstberäkningen: statsrådsprotokollet. 7

I fråga om beräkningen af statsverkets inkomster för år 1893 erinrar jag till en början derom, att, då Kongl. Maj:t förut i dag beslutit till Riksdagen aflåta nådiga framställningar angående afskrifning af de å viss jord hvilande grundskatter samt lindring i rustnings- och roteringsbesvären äfvensom i sammanhang dermed om vissa förändringar i gällande förordningar angående bevillning af fast egendom samt af inkomst och angående bevillningsafgifter för särskilda förmåner och rättigheter, häraf påkallas ändringar i de af Statskontoret beräknade beloppen af vissa inkomsttitlar.

Hvad först beträffar inkomsttiteln grundskatt, har denna, af Statskontoret beräknats till enahanda belopp, hvarmed den är upptagen i riksstaten för innevarande år, eller 4,185,000 kronor. Enligt hvad jag redan vid anmälan af förslaget om grundskatternas afskrifning haft tillfälle nämna, kommer i följd af den afskrifning med tjugu procent, som borde inträda med år 1893, grundskattens belopp att nedgå med 921,000 kronor till i rundt tal 3,264,000 kronor.

I inkomsttiteln tillfälliga rotevakansafgifter innefattas, bland andra afgifter, hvilkas beräkning ej beröres af en afskrifnings- eller lindringsåtgärd, de vid början af år 1878 till statsverket tills vidare indragna afgifterna af åtskilliga till underofficerares aflöning förut anslagna vakanta rusthåll och rotar. Derest dessa erlade vakansafgifter enligt de i lagen den 5 Juni 1885 angående lindring i rustnings- och roteringsbesvären för lindringens beräknande bestämda värden, skulle efter afräkning af det rustnings- och roteringsunderstöd,; som utbetalas af statsmedel, deSsa vakansafgifters belopp utgöra:

för 44 rusthåll................................................. kronor 7,397: 0 6

„ 431 rotar ........................................... r „ 67,016:51

tillsammans kronor 74,413: 57. i i Tjugu procent derå utgör kronor 14,882: 7 1.

I Statskontorets berättelse är samma inkomsttitel för år 1893 efter afdrag af förut medgifna 30 procent beräknad till...... kronor 68,000: —

om derifrån dragas nyssnämnda..................................... ,, 14,882: 71

återstå ................................................................................. kronor 53,117: 29

eller i rundt tal 53,000 kronor. ;•

Med tillämpning af de i nyssnämnda lag stadgade värden samt med ledning af 1890 års rikshufvudbok i fråga om rotarnes antal skulle salt lat vakansafgiftern* utgöra:

Inkomstberäkning för år 1893.

Ordinarie inkomster. Grundskatt.

Tillfälliga

rotevakans-

afgifter.

Soldat-

vakansafgift.

BåUmans-

ralcansafgift.

Skolavgifter,

8 Inkomstberäkningen: statsrådsprotokollet.

för 684,7 31 rotar ny ordinarie rotering............ kronor 108,120: 9o

„ 368,328 bergslagsrotar.................................... „ 29,812: 24

, hvartill komma för tre rotar i Sårna, Idre och Mede byar i Kopparbergs län ;..................... „ 40: -—

tillsammans kronor 137,973: 14

Tjugu procent derå utgör kronor 27,594: 6 3.

Inkomsttiteln är af Statskontoret för år 1893 efter afdrag af förut

medgifva 30 procent beräknad till ................................. kronor 95,000: —

Om derifrån dragas nyssnämnda .................................. 27,594: 6 3

återstå ..................................................................................... kronor 67,405: 3 7

eller i rundt tal 67,000 kronor.

Inkomsttiteln bätsmansvdkansafgift omfattar utgifter af städernas båtsmanshåll, af sex båtsmansrotar på Visingsö, af nio båtsmansrotar i Södra Möre härad af Kalmar län, af den nya båtsmansindelningen i Blekinge, af den nya ordinarie båtsmansrot eringen, af utsockne frälsehemman i Halland, af de på tioårig vakans satta rusthållen i Blekinge och Södra Möre härad samt slutligen de vakansafgifter, som till följd af 1887 års Riksdags beslut om båtsmanshållets sättande på vakans inflyta. Efter afdrag af det belopp, hvarmed jemlikt förenämnda lag ifrågavarande rusthåll och rotar ärp berättigade att åtnjuta afkortning å afgiften, eller 30 procent, är båtsmansvakansafgiften i 1892 års riksstat uppförd med 385,000 kronor samt af Statskontoret beräknad för år 1893 till 400,000 kronor. En ytterligare nedsättning i dessa afgifter med 20 procent föranleder en minskning i nyssnämnda för år 1893 beräknade belopp med \ deraf eller med 114,286 kronor, hvarefter komme att återstå 285,714 kronor, i rundt tal 285,000 kronor.

Enligt hvad jag inhemtat, har chefen för Ecklesiastikdepartementet för afsigt att senare i dag, vid anmälan af de till åttonde hufvudtiteln hörande anslagsfrågor, hemställa, att i sammanhang med reglering af lärarnes vid de allmänna läroverken löneförmåner och förändrad organisation af åtskilliga läroverk lärjungarne vid de allmänna läroverken må från och med vårterminen 1893 efter vissa grunder åläggas en terminlig, till statsverket ingående afgift. Då den statsinkomst, som skulle tillfalla statsverket, derest dessa terminsafgifter blefve beslutade, lärer, enligt hvad nyssbemälde departementschef jemväl meddelat mig, kunna beräknas till 340,000 kronor, tillstyrker jag, under förutsättning af bifall till chefens för Ecklesiastikdepartementet berörda framställning, att

340,000 kronor må i ziksstaten för år 1893 upptagas bland statsverkets inkomster under benämning “skolafyifta

Inkomstberäkningen: statsrådsprotokollet. 9

Tullmedlen äro af Statskontoret för år 1893 beräknade till 37,000,000 kronor. Mot denna beräkning, vid hvilken Statskontoret naturligen icke haft att taga hänsyn till den verkan, möjliga förändringar i tullsatserna kunde komma att utöfva på tullinkomsten, har jag under den förutsättning, hvarifrån Statskontoret utgått, intet att erinra. En förändring i den af Statskoutoret föreslagna beräkningen af denna inkomsttitel påkallas emellertid af Kong!. Maj:ts förut i dag på min föredragning • fattade beslut om framläggande för Riksdagen af förslag till ny tulltaxa. Vid anmälan af detta förslag hade jag tillfälle att inför Eders Kongl. Höghet redogöra för de förändringar i tullinkomst, som kunde antagas komma att härflyta af samma förslag. Af denna redogörelse framgick, att med antagande af oförminskad import af de artiklar, för hvilka nya eller förhöjda tullsatser föreslagits, en ökad tullinkomst af i rundt tal 5,000,000 kronor kunde beräknas uppkomma, hufvudsakligen härledande sig från den ökade tullbeskattning, som ansetts böra efter franska och spanska handelstraktaternas utlöpande påföras åtskilliga industri- och lyxartiklar, men att, då de föreslagna tullförhöjningarna måste antagas komma att framkalla en minskning i införseln, såsom finansielt resultat af ändringarna i tulltaxan ansetts böra upptagas en ökad tullinkomst af i rundt tal 4,000,000 kronor. På grund af denna utredning, till hvilken jag här får hänföra mig, hemställer jag, att tullmedlen må för år 1893 beräknas till ett belopp, som med sistnämnde summa öfverstiger den af Statskontoret beräknade afkastningen, 37,000,000 kronor, eller således till 41,000,000 kronor.

Postmedlen äro af Statskontoret upptagna till det belopp, 7,900,000 kronor, hvartill de blifvit af Generalpoststyrelsen för år 1893 beräknade. Med föranledande af en utaf bemälda Styrelse i dess underdåniga skrifvelse den 23 sistlidne November med förslag till postverkets utgiftsstater för år 1893 gjord framställning torde emellertid beräkningen af denna inkomsttitel böra nedsättas med ett för ökande af postverkets kassaförlag erforderligt belopp.

Enligt § 23 af den för Generalpostslyrelsen gällande instruktion skall till Statskontoret levereras hvad af postverkets medel vid verkstäldt bokslut befinnes öfverstiga det belopp, som postverket, enligt särskildt af Kongl. Maj:t meddeladt beslut, eger att såsom kassaförlag bibehålla. Genom nådiga brefvet den 4 Juni 1886 förordnades, att det belopp af postverkets behållningar, hvilket finge af verket såsom kassaförlag iunehafvas, skulle utgöra högst 1,000,000 kronor.

Bill. till RiksA. Prof. 1892. 1 Sami. 1 Afd.

Bevillningar. gf Tullmedel.

Postmedel.

10 Inkomstberäkningen: statsrådsprotokollet.

Vid afgifvande af det underdåniga förslaget till postverkets utgiftsstater för år 1892 framhöll Generalpoststyrelsen åtskilliga omständigheter, såsom den stegrade inrikes postförskotts- och postanvisningsrörelsen, den ökade postanvisningsrörelsen jemväl med utlandet, särskildt Amerikas Förenta Stater och Storbritannien, det stora förskott för de med Postsparbankens förvaltning förenade utgifter, som af postverket utlemnats till Postsparbanken och bunde postverket i dess disposition af kassaförlaget, hvilka omständigheter syntes med nödvändighet på-, kalla ökning af postverkets då till 1,000,000 kronor bestämda kassaförlag med åtminstone 200,000 kronor att tagas af det för nämnda år beiäknade öfverskott å postverkets inkomster. Kassaförlaget skulle derigenom hafva kommit att uppgå till 1,200,000 kronor. Vid underdånig anmälan den 12 Januari 1891 af denna framställning anförde jag, att jag fann behofvet af en förstärkning i postverkets kassaförlag hafva blifvit af Generalpoststyrelsen på ett tillfyllestgörande sätt ådagalagdt, ehuru det icke syntes mig nödigt, att den af Generalpoststyrelsen för ändamålet begärda afsättningen till hela sitt belopp egde rum under år 1892; utan ansåg jag densamma lämpligen kunna fördelas på ett par år, så att för nyssnämnda år afsattes hälften af det föreslagna beloppet eller 100,000 kronor, och med återstoden anstode till ett följande år. Genom nådigt bref den 29 Maj 1891 förklarade ock Kongl. Maj.t, att det belopp af postverkets behållningar, hvilket finge af verket såsom kassaförlag innehafvas, efter 1892 års utlåna' skulle utgöra

1,100,000 kronor.

Generalpoststyrelsen anför nu, att de omständigheter, som åberopats för kassaförlagets höjning till 1,200,000 kronor, fortfarande qvarstå. Inrikes postförskottsförsändelser inlöstes år 1889 med i rundt tal 1,854,800 kronor, men år 1890 med i rundt tal 2,225,600 kronor. Beloppet af inrikes postanvisningar utgjorde år 1889 i rundt tal 13,593,800 kronor, men år 1890 i rundt tal 14,523,300 kronor. Förskottet till Postsparbanken i förberörda hänseende utgjorde vid framställningen om 1892 ars stater 339,524 kronor 84 öre, men uppgick vid aflåtandet af Generalpoststyrelseus nu förevarande skrifvelse till 357,789 kronor 84 öre. Beloppet af postanvisningar från Amerikas Förenta Stater och Storbritannien att här utbetalas uppgick år 1889 till resp. 3,403,152 kronor 74 öre och 446,048 kronor 68 öre, men ökades år 1890 till resp. 4,323,780 kronor 22 öre och 484,402 kronor 7 öre.

Vidare erinrar Generalpoststyrelsen, att, då det efter verkstäldt bokslut för år 1890 ålåg Generalpoststyrelsen att till Statskontoret leverera

Inkomstberäkningen: statsrådsprotokollet. 11

det för nämnda år uppkomna öfverskott, 475,703 kronor 25 öre, Generalpoststyrelsen den 22 Maj nästlidet år nödgades — under åberopande af nyss anförda omständigheter, sådana de då gestaltade sig, och under anförande hurusom det skulle medföra afsevärda svårigheter att då leverera hela öfverskottsbeloppet, enär derigenom Generalpoststyrelsen sannolikt skulle, i följd af bristande tillgång på disponibla medel, antingen blifva urståndsatt att å behöriga tider verkställa förekommande utbetalningar för postomkostnader äfvensom tillhandahålla postanstalterna erforderliga medel till infriande af postanvisningar och postförskott eller ock nödsakas göra särskild framställning om beredande af tillfällig kassaförstärkning — hos Kongl. Maj:t i underdånighet anhålla, att 200,000 kronor af öfverskottsbeloppet måtte få framdeles under årets lopp till Statskontoret levereras, i den mån postverkets disponibla tillgångar sådant medgåfve, hvilken framställning jemlikt nådigt bref af den 29 nyssnämnda Maj af Kongl. Maj:t bifölls.

Den återstående leveransen egde först rum den 29 sistlidne December, enär beloppet icke förr kunnat undvaras, utan de disponibla medlen behöft för postverkets rörelse behållas.

Af nyssberörda anledningar och då hvad till kassaförlaget afsattes ju icke vore verklig utgift, har Generalpoststyrelsen funnit sig föranlåten ånyo göra underdånig framställning derom, att postverkets kassaförlag måtte höjas till 1,200,000 kronor, och att för sådant ändamål postverket måtte få af dess öfverskott för år 1893 behålla att läggas till kassaförlaget 100,000 kronor.

Då de skäl, som föranledde Generalpoststyrelsens i sammanhang med statsförslaget för år 1892 gjorda framställning om förhöjning med

200,000 kronor i postverkets kassaförlag, fortfarande ega giltighet, och behofvet af en dylik förhöjning vunnit ytterligare bekräftelse genom de svårigheter, som, enligt hvad Generalpoststyrelsen erinrat, mött för Styrelsen att efter senast verkstälda bokslut till Statskontoret afleverera hela beloppet af postverkets öfverskottsmedel för år 1890, synes mig lämpligt, att af det till 323,000 kronor beräknade öfverskottet å postmedlen för år 1893 afsättes det belopp, som utöfver det jemlikt nådiga brefvet den 29 Maj 1891 anvisade erfordras för kassaförlagets uppbringande till den af Generalpoststyrelsen såsom erforderlig ansedda summa af 1,200,000 kronor eller 100,000 kronor; och är det derföre min afsigt att, efter det postverkets stater för år 1893 blilvit af Riksdagen pröfvade, i underdånighet föreslå Kongl. Maj:t att meddela det i sådant afseende nödiga förklarande.

Då vid bifall härtill ett belopp af 100,000 kronor alltså skulle

Bevillningsafgifter för• särskilda förmåner och rättigheter.

Bevillning af fast egendom samt af inkomst.

12 Inkomstberäkningen: statsrådsprotokollet.

komma^att af' postverkets till 7,900,000 kronor beräknade inkomster för år 1893 för ifrågavarande ändamål tagas i anspråk, bör det för statsregleringen disponibla beloppet af nämnda inkomster nedsättas med motsvarande belopp till 7,800,000 kronor, med hvilken samma jag följaktligen hemställer, att inkomsttiteln postmedel må i riksstaten för år 1893 upptagas.

Kongl. Maj:t har förut denna dag besluta till Riksdagen aflåta nådig framställning derom, att de under inkomsttiteln bevillning saf gifter för särskilda förmåner och rättigheter ingående bevillningsafgifterna af frälseegendomar och lotshemman från och med år 1893 skola upphöra.

Bevillningsafgifterna för frälseegendomar och lotshemman inbragte enligt rikshufvudboken för år 1890:

bevillningen af frälseegendomar „ „ lotshemman .....

eller i rundt tal 67,000 kronor.

Ifrågavarande inkomsttitel är af Statskontoret

beräknad till................................................................. kronor 400,000: —

Minskas^detta belopp med nyssnämnda ....... ,, 67,000: —

återstår en summa af .................................................... kronor 333,000:^

till hvilket belopp~inkomsttiteln torde för år 1893 få beräknas.

Inkomsttiteln bevillning af fast egendom samt af inkomst är af Statskontoret för år 1893 beräknad till 4,000,000 kronor.

Denna statsinkomst har utgjort:

år 1888 .................................................................. kronor 3,790,335: —

„ 1889 .................................................................. „ 4,031,576: —

„ 1890 .................................................................... „ 4,298,099: —

och kan. enligt hvad som framgår af uppgifter, dem jag förut meddelat, beräknas för år 1891 uppgå till omkring 4,450,000 kronor.

Nyssnämnda af Statskontoret beräknade belopp motsvarar medeltalet af skattens afkastning för åren 1888—1890 eller 4,040,003 kronor. Då emellertid inkomsttiteln under de senare åren varit i jemnt stigande, torde densamma böra för den statsreglering, som nu är i fråga, upptagas till ett något högre belopp än det, hvartill berörda medeltalsberäkning föranleder. Om beräkningen höjes med 200,000 kronor till

.............. kronor 67,083: 37.

............... „ 70: 12.

Summa kronor 67,153: 49

Inkomstberäkningen: statsrådsprotokollet.

4.200.000 kronor, skulle bevillningen af fast egendom samt af inkomst derigenom för år 1893 upptagas till ett belopp, som med omkring

250.000 kronor understiger den antagliga afkastningen för år 1891, en beräkning, mot hvilken, med fästadt. afseende jemväl å bevillningens nyss anmärkta tendens att stiga, ingen betänklighet lär kunna möta.

Då jag således anser mig böra förorda denna förhöjning i beräkningen, har jag tillika att erinra derom, att en ytterligare förhöjning föranledes af Kongl. Maj:ts förut i dag fattade beslut att föreslå Riksdagen, det bevillningen för jordbruksfastighet må från och med år 1893 höjas från 3 öre till 6 öre för hvarje fulla 100 kronor af taxeringsvärdet.

Bevillningen för jordbruksfastighet utgjorde enligt 1890 års rikshufvudbok 660,728 kronor 6 öre. Om denna bevillning höjes, på sätt nyss blifvit sagdt, bör alltså bevillningen ökas med ett belopp, motsvarande nyssnämnda summa, eller i rundt tal med kronor 660,000:

Om härtill lägges det belopp, hvartill utan afseende å sistberörda förhöjning inkomsttiteln bevillning af fast egendom samt af inkomst nyss af

mig beräknats, eller ..................................... ............. » 4,200,000:

uppkommer eu summa af............................................. kronor 4,860,000:

utvisande det belopp, hvartill ifrågavarande inkomsttitel torde böra i riksstaten för år 1893 upptagas.

Emot’ Statskontorets beräkning af öfriga statsinkomster har jag ej anledning att göra någon erinran.

Ehuru jag hemsjäller, att statsverkets inkomster för år 1893 må med de belopp jag föreslagit få i statsverkspropositionen upptagas i den ordningsföljd, som hittills varit iakttagen, och likaledes med den vanliga fördelningen i ordinarie inkomster och bevillningar torde det tilllåtas mig att, likasom vid föregående tillfällen egt rum, här låta införa eu gruppering af dessa inkomster, som bättre än den sedvanliga uppställningen lemnar en öfversigt af dessa inkomsters olika natur ur finansiel synpunkt och närmare sammanför inkomster af närbeslägtad art.

Denna öfversigt angifver såsom

Inkomsternas

uppställning.

14 Inkomstberäkningen: statsrådsprotokollet.

Statsverkets inkomster.

A. Inkomster, som ej utgöra skatter.

arrendemedel ........

skogsmedel ............

jernvägstrafikmedel

postmedel ...............

telegrafmedel ........

bötesmedel.............

extra uppbörd........

kronor 2,500,000: —

„ 2,500,000: —

„ 6,500,000: —

„ 7,800,000: —

„ 1,350,000: —

„ 240,000: —

„_100,000: —

a) allmänna:

b) af viss fastighet:

grundskatt............ kronor

kyrkotionde ....... ,,

kavalleriregementenas hästvakans8panmål ... „

afgifter för persedelunderhållet vid rusthålls-

infanteriet......... „

Transport kronor

B. Skatter.

41,000,000: —

13,700,000: —

1,800,000: —

3,500,000: —

665,000: —

4,860,000: — 65,525,000:-

3,264,000: —

250,000: —

300,000: —

51,000: —

3,865,000: — 65,525,000: —

20,990,000:

20,990,000:

Inkomstberäkningen: statsrådsprotokollet. 15

Transport kronor 3,865,000: — 65,525,000: — 20,990,000: —

trosspassevolans-

afgift............... „ 26,000: —

tillfälliga roteva-

kansafgifter..... „ 53,000: —

soldatvakansafgift. „ 67,000: —

båtsmansvakans-

afgift.................. „ 285,000: — 4,296,000: —

c) särskilda afgifter:

fyr- och båkmedel „ 1,200,000: —

kontrollstämpel-

medel ............... „ 25,000: —

skolafgifter............ „ 340,000: —

bevillningsafgifter för särskilda förmåner och rättigheter .......... „ 333,000:— 1,898,000:— 71,719,000: —

Summa kronor 92,709,000: —

I enlighet med det förfarande, som under en lång följd af år i allmänhet iakttagits, torde för den nu föreliggande statsregleringen böra påräknas ungefär hälften af Riksbankens vinst för nästlidet år. Denna vinst har i sin helhet, enligt en af Bankofullmäktige mig meddelad beräkning, utgjort 3,573,150 kronor 50 öre. Jag hemställer derföre, att Kongl. Maj:t må hos Riksdagen göra framställning derom, att af Riksbankens vinstmedel för år 1891 må anvisas för statsverkets behof, att utbetalas vid den tidpunkt under år 1892 Riksdagen bestämmer, ett belopp, som i rundt tal torde sättas till 1,750,000 kronor.»

Sedan departementschefen härefter lemna! en sammanfattad redogörelse af de beräknade anslagsbehofven under de olika hufvudtitlarne, yttrade han vidare:

»Jag har förut meddelat, att till disposition nu föreligger ett öfverskott från föregående statsregleringar till belopp af 7,318,998 kronor 33 öre. En sammanställning af de för 1893 års statsreglering påräkneliga tillgångar och af de nyss angifna anslagsbehofven för samma år utvisar emellertid, att icke hela det omförmälda öfverskottet behöfver tagas i anspråk för den förevarande statsregleringen, utan att ett belopp af omkring 1| million deraf kan reserveras till ett följande år. Jag hemställer derföre, att af öfverskottet å statsregleringarna för är 1890

Riksbankens

vinstmedel.

16 Inkomstberäkningen: statsrådsprotokollet.

och föregående är allenast ett belopp i jemnadt tusental af 5,818,000 ' kronor måtte tagas i beräkning för 1893 års statsreglering.

Om, under förutsättning af bifall till hvad jag nu föreslagit, till slutsumman af statsverkets ofvan beräknade inkomster.........................................................................kronor 92,709,000: —

lägges

af öfverskottet å statsregleringarna för år

1890 och föregående år ......................,................... „ 5,818,000: —

och förenämnda belopp af Riksbankens

vinstmedel för år 1891............................................ „ 1,750,000: —

så erhålles för statsregleringen år 1893 en tillgång af..............................................................kronor 100,277,000: —»

De af föredragande departementschefen sålunda i afseende å beräkningen af statsverkets ofvan omförmälda tillgångar och dermed sammanhängande ämnen gjorda hemställanden och förslag, i hvilka Statsrådets öfriga ledamöter instämde, behagade Hans Kongl. Höghet Kronprinsen-Regenten gilla och bifalla.

Ex protocollo: Fr. N:son lhrfelt.

STOCKHOLM, ISAAC MARCUS’ BOKTRYCKERI.AKTIEBOLAG, 1892.

Inkomstberäkningen: Statskontorets skrifvelse.

1 Bil. Lilt A.

Till Konungen.

Jemlikt gällande instruktion åligger det Statskontoret att årligen före den 15 December till Eders Kongl. Maj:t afgifva berättelse om statsverkets inkomster under det sistförflutna året jemte förslag till deras beräknande vid nästföljande statsreglering med hvad mera, som kan tjena till upplysning vid uppgörande af den nådiga propositionen till Riksdagen angående statsverkets tillstånd och behof; och får Stats- Bih. till Riksd. Prut. 1892. 1 Sand. 1 Afd. 1

2 Inkomstberäkningen: Statskontorets skrifvelse.

kontoret berörda nådiga föreskrift för innevarande år härmed i underdånighet fullgöra.

Riksdagens under detta år församlade revisorer hafva verkstält granskning af 1890 års rikshufvudbok jemte öfriga räkenskaper öfver statsverkets och andra allmänna medels förvaltning under samma år; och Statskontoret får i underdånighet hänvisa till innehållet i den berättelse angående statsverkets tillstånd under nämnde år, hvilken före revisionsförrättningens början blifvit af detta embetsverk afgifven och sedermera till revisorerna öfverlemnad. Jemlikt föreskrift i 39 § af Riksdagsordningen skola räkenskaper och öfriga statsverket rörande handlingar för Riksdagens statsutskott hållas tillgängliga för verkställande af den granskning, som vid fullgörande af bemälda utskotts åliggande att utreda och uppgifva statsverkets tillstånd och behof må vara erforderlig.

Beträffande undsättningsfonden afgifver Statskontoret särskild underdånig berättelse, och redovisas för öfrigt förhållandet med denna fond genom räkenskaper och handlingar, som äfvenledes skola hållas statsutskottet tillhanda.

Hvad angår statsverkets inkomster för år 1893, har Statskontoret ansett desamma böra beräknas på sätt bilagde tabell litt. a) utvisar och, enligt hvad tabellen litt. b) ådagalägger, för denna beräkning i allmänhet lagt till grund medeltalen af de senaste tre årens inkomstbelopp, hvilka åter äro hemtade från de för samma år afslutade rikshufvudböckerna. Vid upprättandet af förslaget till inkomstberäkningen har för öfrigt afseende blifvit fästadt dels derpå, huruvida inkomsterna varit i jernnt stigande eller fallande, dels på de vid vissa titlar förekommande särskilda förhållanden, för hvilka Statskontoret får här nedan i underdånighet närmare redogöra.

Ordinarie inkomster.

Grundskatt. Uti Kong!, förordningen den 11 September 1885 är stadgadt, bland annat, att skattefrälseräntor, kronotionde, som innehades under enskild eganderätt, samt arbets- eller hofveriskyldighet till skattesåld kronoegendom skulle, i mån som vederbörande egare derom framstälde anbud, sedan behörig utredning om utskyldernas eller besvärens rätta natur och belopp egt ruin, för statsverkets räkning på vissa vilkor inlösas; att inlösta räntor och kronotionde skulle med iakttagande af

Inkomstberäkningen: Statskontorets skrifvelse. 3

de beräkningsgrunder, som gälde för utgörande af kronans räntor och tionde näst före utfärdandet af Kongl. kungörelsen den 11 Maj 1855 angående de i ordinarie räntan ingående persedlars omsättning och förenkling, omsättas enligt föreskrifterna i nämnda kungörelse och Kongl. förordningen den 23 Juli 1869 samt till statsverket utgöras för tiden från räntornas och kronotiondens indragning, hvarvid för desamma skulle gälla enahanda bestämmelser som för annan till staten utgående grundskatt; att inlöst arbets- eller hofveriskyldighet skulle upphöra och afgäld enligt föreskrifterna i Kongl. förordningen den 15 Juni 1883, angående reglering af arbets- eller hofveriskyldigheten till vissa kronans egendomar i Skåne, de arbetsskyldige hemmanen och lägenheterna åsättas samt jemte den för arbetsskyldigheten afkortude ränta till statsverket utgöras efter enahanda bestämmelser, som gälde för annan till statsverket ingående afgäld för upphörd arbets- eller hofveriskyldighet; samt att vederbörande egare, som ville begagna sig af den sålunda bestämda inlösen, skulle inom viss, numera förfluten tid derom gorå anmälan hos Kammarkollegium eller Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande. Sedermera är genom Kongl. kungörelsen den 29 Maj innevarande år förordnadt, att inlösen af skattefrälseräntor och kronotionde, som innehafves under enskild eganderätt, må ega rum, derest vederbörande egare, som vill begagna sig af denna inlösen, derom i föreskrifven ordning gör anmälan inom utgången af år 1892.

Under antagande att skattefrälseräntor och öfriga utskylder af nu ifrågavarande slag vid 1888 års utgång skulle vara inlösta för åtminstone 3,000,000 kronor samt att statsverkets behållna inkomst af dylika räntor komme att uppgå åtminstone till 60,000 kronor, blef inkomsttiteln grundskatt i riksstaten för år 1889 beräknad till ett inkomsten för år 1886, 4,124,615 kronor, ökad med nyssnämnda 60,000 kronor, motsvarande belopp, eller i jemnadt tal 4,185,000 kronor; varande denna statsinkomst med nämnda belopp upptagen såväl i 1890 och 1891 årens som i 1892 års riksstater.

Enligt Statskontoret meddelad uppgift hafva löseskillingarne för skattefrälseräntor och kronotionde, om hvilkas inlösen anbud inkommit till Kammarkollegium och derstädes handlagts, beräknats utgöra:

för skattefrälseräntor ................................... kronor 2,934,287:7 5

och för kronotionde ..................................__ 121,694: 50 __

tillsammans kronor 3,055,982: 2 5 öre;

härtill kommer beräknad löseskilling för frälseräntor och hofveriskyl-

4 Inkomstberäkningen: Statskontorets skrifvelse.

Vighet, om hvilkas inlösen anbud gjorts, men ännu ej blifvit. handlagda, nemligen:

frälseräntor ................................................. kronor 317: 2 5

hofveriskyldighet ......................................■ „ 5,225: — 5?542: 25.

För inlösen af skattefrälseräntor och kronotionde äro utaf Stats-

kontoret af dertill anvisade medel utgifna:

år 1887 ............,...................................................... kronor 798,314: 50

„ 1888 (efter afdrag af återdebiterade 88: 44) „ 1,001,266:31

» 1889 ...................................... „ 790,801: 24

„ 1890 (efter afdrag af återdebiterade 351: 2 5) „ 148,627: —

samt under innevarande år intill denna dag

(efter afdrag af återdebiterade 1,469: —)......... „ 59,316: 25

summa kronor 2,798,325: 30. Enligt räkenskaperna bar ifrågavarande inkomsttitel belöpt sig:

år 1888 till ..................................................... kronor 4,155,486: —

» 1889 n ..................................................... „ 4,187,471: —

» 1890 v .................................................... „ 4,171,755: —

Deri i förhållande till inkomsten för åren 1888 och 1890 höga uppbörden för år 1889 är föranledd af, bland annat, att deri ingå med tillhopa . 13,701 kronor 65 öre retroaktiva utgifter för åren 1887 och 1888 af hemman inom tvenne fögderin af Upsala län, hvilkas skattefrälseräntor blifvit till statsverket öfverlåtna.

Ifrågavarande inkomst för år 1890 understiger visserligen den senast antagna beräkningen med mera än 13,000 kronor; men då, såsom af det. ofvan anförda framgår, alla de skattefrälseräntor in. m., hvilka blifvit till inlösen hembjudna, ännu icke inlösts och beslut om inlösen af afgälder utaf detta slag än vidare kunna, till följd af det i högstberörda Kongl. kungörelse den 29 sistlidne Maj lemuade medgifvande, förekomma inom utgången af nästkommande år, hemställer Statskontoret, att någon förändring i samma beräkning nu icke måtte vidtagas, utan att inkomsttiteln »grundskatt» måtte äfven i riksstaten för år 1893 få uppföras med 4,185,000 kronor.

Kyrkotionde, i riksstaten alltsedan år 1887 beräknad till 250,000 kronor, har i medeltal för åren 1888—1890 belöpt sig till 222,686 kronor._ Till beloppet beroende af markegång, är denna afgift till hufvudsakligaste delen tilldelad landskyrkorna med flera inrättningar. På sätt

Inkomstberäkningen: Statskontorets skrifvelse. 5

Statskontoret i föregående berättelser angående statsverkets inkomster förmält, är beräkningen af denna inkomst för statsregleringen af ringa vigt, enär uppkommande brist i inkomsten alltid betäckes af besparing å de under riksstatens åttonde hufvudtitel vid åtskilliga anslagsrubriker i kolumnen för »indelning och dermed jemförlig anvisning, på förslag, friheter och kyrkotionde» uppförda belopp; lärande kyrkofonden få med oförändradt belopp, 250,000 kronor, upptagas äfven i riksstaten för år 1893.

Kavalleriregementenas *hästvakansspanmål erlägges, på grund af nådiga beslut den 27 December 1873 och den 30 Januari 1874, årligen och intilldess annorlunda kan varda förordnad t af rusthållen vid det afsutna kavalleriet och är i riksstaten alltsedan år 1888 beräknad till

300,000 kronor. Denna afgäld, som är beroende af vexlande markegångspris, har i medeltal för de tre sistförflutna åren belöpt sig till endast 281,630 kronor och således understigit den antagna beräkningen; men då densamma under tiden, på sätt tabellen litt. b) utvisar, varit, om ock i ringa mån, i oafbrutet stigande, torde inkomsttiteln kunna med oförändradt belopp, 300,000 kronor, i riksstaten för år 1893 upptagas.

Af gifter för persedelunderhållet vid rusthållsinfanteriet. Enligt 1885 års riksdagsbeslut och Kongl. kungörelsen den 23 December samma år utgöras dessa afgifter af de effektiva rusthållen vid rusthållsinfanteriet med 20 kronor af hvarje rusthållsnummer för upphörande af rusthållsinfanteriets skyldighet aitt anskaffa och underhålla beklädnads-, beväringsoch remtygspersedlar samt äro uti 1890 års riksstat för första gången upptagna bland statsverkets inkomster med ett efter rusthållens antal beräknadt belopp af 51,000 kronor. Inkomsten, som för år 1890 belöpt sig till 50,920 kronor, torde få upptagas i riksstaten för år 1893 med oförändradt belopp, 51,000 kronor.

Trossjiassevolansafgiften, i medeltal för de trenne sista åren uppgående till 26,396 kronor, torde få upptagas i riksstaten för år 1893 mod det belopp, hvartill densamma är beräknad i 1892 års riksstat, eller 26,000 kronor.

Tillfälliga rotevakansaf'gifter, beräknade i riksstaten för år 1892 likasom i flera föregående års riksstater till 68,000 kronor, hafva i medeltal för de tre åren 1888—1890 belöpt sig till 92,434 kronor. I denna inkomsttitel innefattas, utom afgifter af rusthåll och rotar för uraktlåten rekrytering, jemväl de vid början af år 1878 till statsverket tills vidare indragna afgifterna af åtskilliga till underofficerares aflöning förut anslagna vakanta rusthåll och rotar. Belöpande afgifter af sådana

6 Inkomstberäkningen: Statskontorets skrifvelse.

rusthåll eller rotar vid båtsmanshållet, som jemlikt Kongl. kungörelsen den 13 Juli 1887 angående båtsmanshållets sättande på vakans inflyta, skola redovisas under titel »båtsmansvakansafgift»; dock hafva, på sätt Statskontoret i föregående berättelser angående statsverkets inkomster, senast i den under den 6 December 1890 afgifna, meddelat, afgifterna för do år, hvarunder vakanssättningen medgifvits, i räkenskaperna upptagits under nu förevarande inkomsttitel, och har beloppet af sådane afgifter utgjort för år 1888 kronor 23,073: 26, för år 1889 kronor 30,995: 37 samt för år 1890 kronor 25,839:5 3. Inkomsten i öfrigt af tillfälliga rotevakansafgifter för år 1890 har visserligen i någon mån, eller med närmare

3.000 kronor, understigit den senast antagna beräkningen, hvilket förhållande med hänsyn dertill, att den utaf afgifter för uraktlåten rekrytering bestående delen af inkomsten är vexlande, dock icke torde böra föranleda någon förändring i denna beräkning; lärande alltså inkomsttiteln »tillfälliga rotevakansafgifter» få med oförändradt belopp, 68,000 kronor, i riksstäten för år 1893 upptagas.

Soldatvakansafgift, för innevarande år beräknad till 110,000 kronor, är i riksstäten för år 1892 upptagen med ett nedsatt, inkomsten för år 1889 ungefärligen motsvarande belopp af 95,000 kronor. Inkomsten, som år 1889 utgjorde 94,414 kronor, belöpte sig för år 1890 till 109,875 kronor, hvartill anledningen är att söka deri, att under sistnämnda år såsom retroaktiva afgifter influtit mera än 13,000 kronor, deraf endast inom Gefleborgs län, jemlikt särskilda enligt Kongl. brefvet den 7 Februari 1890 fastställa Kammarkollegii utslag, för åren 1882—1889 kronor 11,772: 17. Med förmälan härom hemställer Statskontoret, att »soldatvakansafgiften» måtte få med oförändradt belopp,

95.000 kronor, i riksstäten för år 1893 uppföras.

Båtsmansvakansafgiften är i 1891 års riksstat beräknad till 350,000

kronor.

Vid 1887 års riksdag beslutades, att dåvarande båtsmanshållet skulle sättas på vakans samt de derigenom inflytande vakansafgifter, beräknade efter de i lagen om lindring i rustnings- och roteringsbesvären den 5 Juni 1885 bestämda värden, ingå bland statsverkets inkomster; dock finge vakanssättningeu under öfvergångstiden till den i sammanhang dermed beslutade organisationen af en sjömanscorps icke ega rum med mera än en åttondedel af dåvarande effektiva rotar årligen. Den tillökning i båtsmansvakansafgiften, som härigenom vore att påräkna, har antagits uppgå i jemnadt tal till 45,000 kronor för hvart och ett af de följande åren.

Inkomstberäkningen: Statskontorets skrifvelse. 7

Då inkomsten för år 1889, ökad med den för kvart ock ett af åren 1890 ock 1891 påräknade tillökning, belöpte sig till en summa af 338,125 kronor, som med närmare 12,000 kronor understege den för sistnämnda år antagna beräkningen, 350,000 kronor, och då den för hvarje år beräknade maximitillökningen af 45,000 kronor icke keller kunde med säkerhet antagas blifva uppnådd under kvart ock ett af åren 1890—1892, blef denna statsinkomst upptagen i 1892 års riksstat med ett till endast 385,000 kronor förhöjdt belopp.

Enligt den för år 1890 afskräde rikshufvudboken har »båtsmansvakansafgiften» för nämnda år belöpt sig till 281,182 kronor. Lägges härtill den för hvart ock ett af åren 1891 och 1892 påräknade tillökning, tillhopa 90,000 kronor, uppkommer en summa af 371,182 kronor, som med närmare 14,000 kronor understiger den för sistberörda år antagna beräkningen, 385,000 kronor. Med afseende härå och då ej heller under hvart och ett af åren 1891—1893 maximitillökningen, 45,000 kronor, kan med säkerhet antagas blifva uppnådd, torde »båtsmansvakansafgiften» upptagas i riksstaten för år 1893 med ett till endast

400,000 kronor förnöjdt belopp.

Arrendemedel. Af 1888 års Riksdag blef medgifvet, att utgifvande af skilnadsarrende för kronoegendom, med afseende hvarå rätt till arrendets uppsägning eldigt Kongl. kungörelsen den 13 Juli 1887 egt rum, men icke begagnats, finge för den tid af arrendeperioden, som den 14 Mars 1889 återstode, förutvarande arrendator efterskänkas, så vidt icke kontraktets förverkande föranledts af vanhäfd. Vidare medgafs af 1890 års Riksdag, att oguldna skilnadsarrenden, hvilka tillkommit på grund af arrenden, hvarom kontrakt afslutats före 1884 års ingång, finge, derest icke kontraktet blifvit förverkadt genom vanhäfd eller arrendet vore att hänföra till de i högstberörda Kongl. kungörelse den 13 Juli 1887 bestämda undantag, arrendatorerne för arrendetiden intill den 14 Mars 1889 eftergifvas. Jemlikt Kongl. cirkuläret den 16 Maj 1890 hafva sålunda eftergifna skilnadsarrenden, som, enligt hvad Statskontoret i sin underdåniga berättelse deri 6 December 1889 meddelat, uppgingo till ett sammanlagdt belopp af 621,033 kronor 26 öre, i räkenskaperna för sistlidet år afskrifvits.

Med afseende å den minskning i arrendeinkomsten för år 1889, som i förhållande till föregående årets inkomst visats blilva eu följd af begagnandet af den, enligt hvad ofvan förmälts, vissa kronans arrendatorer medgifna uppsägningstid, blef inkomsttiteln arrendemedel, som i 1890 års riksstat var upptagen till 2,700,000 kronor, för år 1891 beräknad till endast 2,600,000 kronor. Då inkomsten för år 1889 enligt

8 Inkomstberäkningen: Statskontorets skrifvelse.

räkenskaperna belöpt sig till endast 2,558,370 kronor, blefvo, med afseende jemväl å hvad en af Domänstyrelsen lemnad förteckning gåfve vid handen, samt å den, enligt Riksdagens beslut, fortgående försäljningen af mindre kronoegendomar, på sätt Statskontoret äfven föreslagit, arreudemedlen i riksstaten för år 1892 uppförda med ett till

2.550.000 kronor ytterligare nedsatt belopp.

För år 1890 har inkomsten visserligen uppgått till 2,607,728 kronor och således öfverstigit nyssnämnda beräkning med mera än

57.000 kronor; men då en af Domänstyrelsen till Statskontoret öfverlemnad förteckning å de förändringar i statsverkets inkomster af för dess räkning utarrenderade kronoegendomar, som under år 1890 blifvit vidtagna, utvisar, att dessa förändringar, delvis föranledda af omförmälda alltjemt fortgående försäljning af kronoegendomar, äro så väsentliga, att inkomsten för hvart och ett af de närmast följande åren knappast kommer att uppgå till det belopp, hvartill densamma för år 1892 beräknats, lära »arrendemedlen» icke böra i riksstaten för år 1893 upptagas med högre belopp än 2,500,000 kronor.

Mantalspenningarne, som för år 1890 influtit med 663,033 kronor, torde fä i riksstaten för år 1893 beräknas till enahanda belopp, hvarmed desamma äro i innevarande och nästkommande års riksstater upptagna, eller till 665,000 kronor.

Bötesmedel. Denna statsinkomst är för innevarande och nästkommande år beräknad till 240,000 kronor. 1 medeltal för åren 1888— 1890 har densamma uppgått till 256,085 kronor; lärande denna inkomsttitel, som är af tillfällig beskaffenhet och under ett af nyssnämnda år belöpt sig till endast 239,312 kronor, få med oförändradt belopp, 240,000 kronor, uppföras i 1893 års riksstat.

Kontrollstämpelmedel, som i meddeltal för åren 1888—1890 uppgått till 24,822 kronor, lära likaledes få för år 1893 upptagas med oförändradt belopp, eller med 25,000 kronor.

Fyr- och båkmedel, för år 1892, likasom under flera föregående år, beräknade till 1,200,000 kronor, hafva i medeltal för åren 1888—1890 belöpt sig till 1,485,589 kronor; hemställande Statskontoret, att, då samma skäl mot en förhöjning i beräkningen af fyr- och båkmedel, som, enligt hvad i Statskontorets berättelse den 6 December sistlidet år anförts, tillförene förekommit, äfven nu torde föreligga, denna statsinkomst, som under Januari—November månader detta år debiterats med 1,532,902 kronor 19 öre, måtte med oförändradt belopp, 1,200,000 kronor, i riksstaten för år 1893 uppföras.

Telegraf medel, som äro i riksstaten förår 1892 upptagna med 1,350,000

Inkomstberäkningen: Statskontorets skrifvelse. 9

kronor, hafva, enligt hvad Statskontoret inhemta!, af Telegrafstyrelsen för 1893 beräknats till samma summa, hvilken alltså i bilagda tabell uppförts.

Jernvägstrajikmedel. Nettobehållningen å trafikmedlen för år 1893 kan, jemlikt eu från Jernvägsstyrelsen erhållen uppgift, antagas till

6,500,000 kronor; varande jemväl detta belopp i nyssomförmälda tabell upptaget.

Skog smedel, som uti innevarande och nästkommande års riksstater äro beräknade till 2,500,000 kronor, hafva uppgått:

år 1888 till ...........................

„ 1889 „ ............................

„ 1890 „ ..........................

eller i medeltal för de tre åren

kronor 2,066,905: —

„ 2,694,470: —

„ 3,150,074: —

„ 2,637,150: —

Enligt från Domänstyrelsen erhållen uppgift hafva statsverkets skogsmedelsinkomster under innevarande års trenne första qvartal belöpt sig till 2,344,755 kronor 61 öre och skulle, i händelse skogsmedelsuppbörden under fjerde qvartalet komme att motsvara uppbörden under samma tid af sistlidet år, 203,480 kronor 46 öre, för år 1891 således uppgå till 2,548,236 kronor 7 öre, eller till ett belopp, som endast obetydligt öfverstiger det beräknade. Då emellertid ej mindre inkomsten för hvart och ett af åren 1889 och 1890 än äfven medeltalet af de sistförflutna trenne åren öfverstigit den senast antagna beräkningen, anser Statskontoret sig icke ega skäl att nu ifrågasätta någon nedsättning i denna statsinkomst, som för öfrigt är beroende af förhållanden, som icke på förhand med någon säkerhet kunna beräknas, utan hemställer Statskontoret, att inkomsttiteln »skogsmedeb måtte få upptagas äfven i 1893 års riksstat med 2,500,000 kronor.

Extra uppbörd. Omfattande flera mer eller mindre tillfälliga inkomster, är denna inkomsttitel uti riksstaten för år 1892 beräknad till

100,000 kronor och har enligt räkenskaperna belöpt sig:

för år 1888 till

n

it

n

it

kronor 182,569: — „ 131,400: —

„ 135,912: —

Det höga inkomst beloppet för år 1888 är hufvudsakligen föranledt deraf, att i det årets uppbörd jemväl ingått den tiondeafgift, som enligt föreskrift i Kongl. brefvct den 23 April nämnda år med 43,238 kronor 19 öre erlagts för det silfver, som under år 1887 ut- Bih. till Biksd. Frot. 1892. 1 Sami. 1 Afd. 2

10 Inkomstberäkningen: Statskontorets skrifvelse.

bringats ur »after» vid Sala grufva; hemställande Statskontoret, att förevarande inkomsttitel måtte äfven i 1893 års riksstat upptagas med

100,000 kronor.

Bevillningar.

Tullmedel. Enligt räkenskaperna har statsverkets inkomst af tullmedel belöpt sig:

år 1888 till ................................................. kronor 37,644,953: —

„ 1889 „ .................................................. „ 42,298,853: —

v 1890 „ ................................................... „ 42,462,773: —

Den debiterade tulluppbörden för tiden från innevarande års början intill den 1 dennes har, enligt meddelande från Generaltullstyrelsen,

utgjort .......................................................................... kronor 35,596,414: so

hvilken summa med.................................................. „ 4,321,319: 75

understiger enahanda uppbörd under Januari—

November månader sistlidet år........................ „ 39,917,734: 65.

Uppbörden under November månad innevarande år har understigit uppbörden under samma tid sistlidet år med 366,800 kronor 13 öre. Under antagande att inkomsten för innevarande månad skulle vid jemförelse med inkomsten för December månad sistlidet år utvisa en liknande minskning, komme den debiterade tulluppbörden för innevarande år att belöpa sig till omkring 37,987,000 kronor och således icke fullt uppgå till den summa, 38,000,000 kronor, hvarmed tullmedlen äro i 1892 års riksstat upptagna. Vid sådant förhållande och med hänsyn till vigten för statsregleringen deraf, att ifrågavarande så betydliga statsinkomst icke varder så högt beräknad, att ej öfverskott derå kan med säkerhet antagas uppstå, finner sig Statskontoret böra hemställa, att tullmedlen måtte i riksstaten för år 1893 upptagas med ett till

37,000,000 kronor nedsatt belopp.

Postmedlen äro, efter hvad Statskontoret inhemtat, för år 1893 af Generalpoststyrelsen beräknade till 7,900,000 kronor, hvadan denna summa blifvit å bilagda tabell uppförd.

Bevillningsafgifter för särskilda förmåner och rättigheter, i 1891 års riksstat beräknade till 350,000 kronor, äro uppförda i riksstaten för år 1892 med 380,000 kronor.

De särskilda afgifter, som innefattas under denna titel, hafva enligt räkenskaperna utgjort:

Inkomstberäkningen: Statskontorets skrifvelse.

af frälseegendomar..............................

lotshemman.......................................

för rättighet till skogsfång och kolningsfrihet på allmänningar af bankbolag med sedelutgifnings-

rätt. ........................-........

, utländska eller andra här i riket :'icke mantalsskrifne handlande

'•.och handelsexpediter .....................

vissa handlande och handelsexpediter • V.;.........•...................................

, utländingar för konserter och dramatiska eller andra föreställningar v,r.........................................

sager

I i , r . i * i • . ! r, *

->l SH.i. Mj . - i" i'. ■ - / ’ l i *> * ' • . - ‘

hvartill kommer tillfällig uppbörd ...

Summa

r T i

- ■ . ; ■ < P, • ; , : . : ) : •;] ;• ' i 1 ■ 1 i t; . ' '

Efter afdrag för restantier och propriebalanser samt afkortningar har behållna medelinkomsten för dessa trenne år belöpt sig till 438,790 kronor, hvilken summa öfverstiger den senast antagna beräkningen med 58,790 kronor. Det i förhållande till föregående års inkomst betydliga inkomstbeloppet för år 1890 är hufvudsakligen föranledt af de ökade belopp, hvarmed bevillningsafgifterna af sedelutgifvande banker äfvensom af vissa handlande och handelsexpediter influtit. Beträffande sistnämnda bevillningsafgifter, som enligt Kongl. kungörelsen den 16 Maj 1884 skulle af vissa handlande och handelsexpediter för rättigheten att under en tid af högst tre månader här i landet utöfva handelsverksamhet erläggas med 100 kronor och för hvarje månad derutöfver med 40 kronor, har jemlikt Kongl. kungörelsen den 5 Oktober 1889 vidtagits den förändring, att afgiften skall för Hela den tid berörda rättighet begagnas utgöras med 100 kronor för hvarje kalendermånad, ehvad rättigheten begagnas under hela månaden eller blott en del deraf.

Då ifrågavarande statsinkomst under sistförflutna trenne år och

12 Inkomstberäkningen: Statskontorets skrifvelse.

äfven under flera derförutgångna år visat sig vara i oafbrutet stigande samt från och med år 1888 öfverstigit den senast antagna beräkningen, kronor, år 1890 med ej mindre än 132,104 kronor, synes en förhöjning i denna beräkning kunna ega rum, hvarvid dock med afseende derå att inkomsten till väsentligaste delen är beroende af förhållanden, som ej på förhand kunna beräknas, densamma icke torde böra upptagas för år 1893 med högre belopp än 400,000 kronor, hvilken summa blifvit i åtföljande tabell uppförd.

Stämpelmedel, som äro i innevarande och nästkommande års riksstater beräknade till 3,600,000 kronor, hafva utgjort:

år 1888 .........................................................:.......... kronor 3,666,865

« 1889 ................................................................. „ 3,731,990

och „ 1890

eller i medeltal för dessa tre år

3,526,387

3,641,747

på stämpelmedlen år 1890 uppgått till endast 3,526,387 kronor och således understigit den senast antagna beräkningen, samt ej mindre samma års Riksdag beslutat dels en ej obetydlig nedsättning af stämpeln för gravationsbevis, utfärdade af domare på landet, dels ock att helt och hållet borttaga stämpelafgiften för vissa slag af produktionsbevis, än äfven innevarande års Riksdag medgifvit dels stämpelfrihet i vissa fall för utslag i fattigvårdsmål och lagfarter och dels nedsättning af stämpelafgiften för patentbref, anser Statskontoret en nedsättning i denna beräkning böra ega rum; hemställande alltså Statskontoret, att denna statsinkomst icke måtte i riksstaten för år 1893 upptagas med högre belopp än 3,500,000 kronor.

Bränvinstillverkningsskatt. Enligt räkenskaperna har bränvinstillverkningen i riket utgjort:

år 1886 ................................................................. liter 38,171,077

ii

ii

ii

utgörande medeltalet för femårsperioden ...............

Medeltalet för femårsperioden 1885—1889 uppgick till .............................................................

34,454,382

28,478,758

29,191,284

29,050,059

31,869,112.

33,739,237.

Tillverkningen under innevarande år intill den 1 i denna månad har, enligt meddelande från Finansdepartementets kontroll- och juste-

Inkomstberäkningen: Statskontorets skrifvelse.

ringsby rå,^uppgått till..................................................

och om härtill lägges tillverkningen under December månad sistlidet år ........................................

liter 27,336,933

' f t ' i •>j i i < • ,1 * f >

„ 4,812,282

skulle, under förutsättning att sistnämnda litertal

komme att motsvara tillverkningen för samma ’iM’

månad innevarande år, detta års tillverkning blifva liter 32,149,215.

Beträffande den influtna tillverkningsskatten samt den förbrukning, som motsvarar den statsverket behållna delen deraf under femårsperioden 1886—1890, meddelas följande öfversigt:

Under innevarande år intill den 1 dennes är tillverkningsskatt

erlagd med .................................................................. kronor 12,634,931: —

Om ifrågavarande skatt under innevarande månad inflöte med lika stort belopp som under

motsvarande tid sistlidet år eller med....................» 1,839,814: —

summa kronor 14,474,745: — Transport kronor 14,474,7^45: •—

14 Inkomstberäkningen: Statskontorets-skrifvelse;

_ Transport kronor 14,474,745:—•

skulle inkomsten för innevarande år, efter afdrag för restitution för denatureradt bränvin, hvilken restitution, efter hvad hittills är kändt, icke kan

antagas understiga ................................, » 550,000: —

komma att uppgå till....,tlua. ...........i..... kronor 13,924,745:

hvilken inkomst betingar en förbrukning af 27,849,490 liter.

Å allmänt nederlag voro inneliggande:

------—------~------—-------------------- ------- ------- -----1890. ----1891.

den 2 Januari....................................................... liter 6,999,196 3,898,875

» 1 December.................................................. » 2,702,461 4,816,752.

Bränvinstillverkningsskatten är i riksstaterna för innevarande och nästkommande år uppförd med 13,700,000 kronor, motsvarande en förbrukning af 27,400,000 liter, hvilket litertal understiger den här ofvan beräknade förbrukningen med 449,490 liter; och då statsverkets behållna inkomst af denna skatt under hvart och ett af åren 1888—1890 öfverstigit samt, enligt hvad ofvan förmälts, torde kunna antagas komma att äfven under detta år öfverstiga den nu antagna beräkningen, hemställer Statskontoret, att denna statsinkomst måtte med oförändradt belopp, 13,700,000 kronor, upptagas i riksstaten för år 1893.

Hvitbetssockertillverkningsafgift. Denna bevillning är uti- innevarande års riksstat uppförd med 650,000 kronor, och inkomsten deraf, som under flera år visat sig vara i stigande, belöpte sig: för år 1890 till 997,976 kronor.

Uti det vid den. 14 sistlidne Mars till Riksdagen aflåtna nådiga propositionen, angående beräkning af viss andel af öfverskottet å 1890 års statsreglering såsom tillgång vid statsreglering##; för år 1892, bifogade statsrådsprotokoll öfver finansärenden inhemtas, att hvitbetssockertillverkningen under tillverkningsåret 1 September 1890—1 September 1891 bedrefves vid sex fabriker; att ytterligare två fabriker vore under anläggning och komme att börja sin verksamhet hösten 1891; samt att afverkningen af betor under tillverkningsåret 1 September 1891 —

1 September 1892 med säkerhet kunde antagas öfverstiga 230,000 ton betor, derför, enligt då gällande skatteberäkning, hvitbetssockerskatten skulle belöpa sig till något mer än 1,350,000 kronor.

Då inkomsten af denna skattetitel, enligt hvad Riksdagen inhemtat, redan under tillverkningsåret 1890—1891 öfverstigit 1,250,000 kronor, och nya fabriker väntades under innevarande år komma i gång, samt

Inkomstberäkningen: Statekontorsets skrifvelse. 15

Riksdagen derjemte beslutat, att ifrågavarande afgift från och med den 1 nästlidne September skulle höjas från två femtedelar till hälften af gällande tullsats för utländskt råsocker af mörkare färg än N:o 18 af den i verldshandel antagna holländska standard, ansåg Riksdagen skatten för år 1892 kunna beräknas till 1,600,000 kronor, hvilket belopp blef i nämnda års riksstat uppfördt.

Enligt meddelande från nämnda kontroll- och justeringsbyrå har hvitbetssockerafgiften debiterats: iiij-n;vd

under Januari—April månader innevarande

år med ....................-.......................f.^....v.................... kronor 615,731: 7 3

samt under September—November månader, under hvilken tid den af innevarande års Riksdag beslutade högre beskattning egt tillämpning, med ...... » 842,276: 71

summma kronor 1,458,008: 44.

I händelse nu gällande beräkningsgrund för denna afgift egt tillämpning under Januari—April månader detta år, då ännu tillverkningen bedrefs vid 6 fabriker, skulle inkomsten för Januari—November månader hafva öfverstigit det för år 1892 beräknade beloppet 1,600,000 kronor; hvarför och då fabrikernas antal numera ökats med tvenne och skatten, efter då gällande lägre beräkningsgrund, under December månad sistlidet år uppgick till mera än 232,000 kronor, hvitbetssockertillverkningsafgiften torde kunna i riksstaten för år 1893 uppföras med ett till 1,800,000 kronor forhöjdt belopp.

Bevillning af fast egendom samt af inkomst är beräknad i innevarande års riksstat till 3,700,000 kronor och i riksstaten för nästkommande år till 3,800,000 kronor.

Enligt räkenskaperna har denna statsinkomst utgjort:

år 1888

„ 1889...........................•.....

„ 1890........................................

^joller i medeltal för dessa tre åren

kronor 3,790,335: —

„ 4,031,576: —

„ 4,298,099: —

„ 4,040,003: —

Då inkomsten sålunda visat sig fortfarande vara i stigande och under sistlidet år med närmare 500,000 kronor öfverstigit den senast antagna beräkningen, anser Statskontoret en förändring i denna beräkning böra eg a rum och att ifrågavarande bevillning bör i riksstaten

16 Inkomstberäkningen: Statskontorets skrifvelse.

för år 1893 uppföras åtminstone med ett ofvannämnda medeltal motsvarande belopp, eller i jemnadt tal 4,000,000 kronor.

Beträffande resultatet af 1890 års statsreglering är af Statskontoret i underdånig skrifvelse den 29 sistlidne Juli anmäldt, att statsverkets inkomster samt ordinarie och extra förslagsanslag lemnat ett netto-

öfverskott af.................................................................. kronor 6,996,636: 8 6

hvartill kommer:

268,000: — 53,139: 30

af myntverkets behållning för åi '890, enligt

Kongl. brefvet den 5 Maj 1882, ..................... „

odisponerade behållningen å en del extra statsanslag, enligt särskilda nådiga föreskrifter,... „ dito å 1885, 1886 och 1887 årens extra statsanslag till understödjande medelst anslag utan återbetalningsskyldighet af torrläggning utaf sådana vattensjuka marker, som, utan att kunna med fördel odlas, sprida frostskada öfver omgifvande nejd, enligt Kongl. brefvet den 31

Maj 1889, ......................................................... „

så att öfverskottet på det hela uppginge till kronor 7,425,941: 16;

108,165:

och framginge af hvad i samma skrifvelse vidare förmäldes, bland annat, att för en blifvande statsreglering vore att disponera ofvannämnda summa .............................. kronor 7,425,941: 16

efter afdrag å deri ingående, i riksstaten för år 1890 disponerade reservation å anslag till torrläggning af vattensjuka marker............ „ 108,165: — 7,317,776: 16

jemte hvad som ännu vore odisponeradt af öfverskottet å 1889 och föregående årens statsregleringar till följd af samma öfverskotts upptagande i 1892 års riksstat med

jemnadt tusental .................................................. kronor 914: vö

samt behållningen å det i riksstaten för år 1890 med jemnadt tusental upptagna anslag

Transport kronor 7,318,690: 8 6

Inkomstberäkningen: Statskontorets skrifvelse: 17

.b .iliJ .iiQ Transport kronor 7,318,690: 8 6

till betäckande af bristen, 4^753j692 krqaor 53 öre, i 1887 års statsreglering...!.;.... „_

307: 47

eller tillhopa ........................................................... kronor 7,318,998: 33.

.ronOlil -

- — — — — — — — — -rirrrojbr nrsmtnG Stockholm den 7 December 1891.

- 000,<*8 fl — U( H

- iOö

- OoOAf

L. W. RIBEN.

Föredragande.

- - ooo.du

•— OOo.Oftl- — OOO.aOc,!' — OOO.öÖO

ooo.ot-s

— OCH

— UO< ».öOS, t

— Otta.Of.i'.. ( — ÖGO,' »Of,i»

- yijpji(if »>

i— 0o0,oo f ooo.föt-.oi

i.

ahbninO

Underdånigst:

ALB. ANDERSON.

i[-T

.....it fvO......_

■ fl bill; sm b 4 iive roi i lid !ii 1

C. Kinberg.

fTfirnst)” <CI

■ , i i .

PER SAMZELIUS. C. G. SYLVAN.

. .tftgnr ui‘"{>.\nhv. U

..........tebofnset* >«‘I

!t>b >mfoq n.tuoid iobenidM doo -ivr>I

;< bom d;t in tgvKvn ml.

!oK-»?r!«jgo>l> bi do f olif iar/d-1

•isrifiinilivsa

— 000.000,73

__uiii <)!>0.7

UOt i,(i! »7,7, i 0oof0oH.1 00(>,00Ufl

K» O 0(1

Bill. till Biksd. Prot: 1892. 1 Sami. 1 Afd.

18 Inkomstberäkningen: Statskontorets skrifvelse.

Bil. Litt. a.

Statsverkets inkomster.

i

Inkomstberäkningen: Statskontorets skrifvelse.

eif? drevs! st 3

LT^f Tö

i^isrnojlrit insfiihiO

000, C31

OOO.Ooi; 000.00».

oMO,d’j;

UOO.Hff

ooo. .o;

0')o.r.8H

OljO.Oc.n.i;

000 o00 oi^.^Obt

000.00‘;J

oOO.liöK, i.

1 K HI

t )i ii ( 1 >{ i, ■. 1 ,

(-00,00!

(H>0.()0 i .*

/

ttiivfal)um?0

tbirohiiiiirX

ii:<niH»<HHitu,4rvto(> i i/>

loh-OM.0ai4iedf.Hi biv Wfhh4bai.<ki>»R:»-*q *t<ii rOli^tA

i oH4u><iiiB>0.v:>jo'i äj>UTSW(i J

Statsverkets inkomster

............fiiOir.Hm; dtevaatunaJ/ifi

åren 1888—1890.

loFöIU^O-.O

i j I > i a i! ■ «. [ n i i; i a H' i't t!! i - /! f ibo - 3 r -1

....... 1

. bhonr/fftrsib.M;vn i-»I.

.'r« jjninlbvoö

000,000,8<-

'-Utl t :-t 11 '

11| k i i

OOU OHOJ, ■

o-io,ooTr;-.i

t -t K)rOOil, i

11( 10.(I< O, .i,

OHII UV

00'i.oT(:.0, i;r(inin4

hbfMn.lt.ri'

. liirhii^fUi!:!'! -vlihaiuvnihH ' t» „nr, / Ii 111 -a •■ »OM . l

Iun|l([’,-.JM J .1-1 'ii; "iliiOli

20 Inkomstberäkningen: Statskontorets skrifvelse.

Statsverkets

Ordinarie inkomster.

Grundskatt ...............................................................................

Kyrkotionde.................................................................................

Kavalleriregementenas hästvakansspanmål .......................

Afgifter för persedelunderhållet vid rusthållsinfanteriet

Trosspassevolansafgift............................................................

Tillfälliga rotevakansafgifter .

Soldatvakansafgift ......

Båtsmansvakansafgift ........................

Arrendemedel......................rwjät--

Mantalspenningar..............r.rf.r* ® ^ ~~

Beräknad i riksstaten för år 1892.

Bötesmedel. Kontrollstämpelmedel ...

Fyr- och båkmedel.........

Telegrafmedel..................

Jernvägstrafikmedel ......

Skogsmedel .....................

Extra uppbörd ..............

CE9al£t

Säger

Bevillningar.

Tullmedel .....................................................................................

Postmedel .....................................................*................................

Bevillningsafgifter för särskilda förmåner och rättigheter

Stämpelmedel................................................................................

Bränvinstillverkningsskatt .........................................................

Hvitbetssockertillverkningsafgift.................................................

Bevillning af fast egendom samt af inkomst ......................

68,000

20,490,000

38,000,000

7.700.000 380,000

3.600.000 13,700,000

1.600.000 3,800,000

Inkomstberäkningen: Statskontorets skrifvelse,

inkomster.

Bil. Litt. b.

Bih. till Riksd. /'rot. 181)2. 1 Rami. 1 Afd. 4

Utgifterna.

Första hufvudtiteln.

Utdrag af protokollet öfver finansärenden, hållet inför Hans Kongl. Höghet Kronprinsen-Hegenten i Statsrådet å Stockholms slott den 13 Januari 1892.

Närvarande.

Hans Excellens Herr Statsministern Boström,

Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena Grefve Lewf.nhaupt,

Statsråden: Herr Friherre von Otter,

Friherre Palmstierna,

Friherre von Essen,

Friherre Åkerhielm,

Östergren,

Groll,

Wikblad,

Gilljam.

Chefen för Finansdepartementet, Statsrådet Friherre von Essen anförde vidare:

Beträffande regleringen af första hufvudtiteln hemställer jag, att i propositionen angående statsverkets tillstånd och behof må för denna hufvudtitel beräknas enahanda belopp, som nu finnes å ordinarie stat dertill anvisadt, eller 1,320,000 kronor.

Bill. till Itiks. Prof. 18!>2. 1 Sami. 1 Af it.

Första hufvudtiteln.

Hvad departementschefen sålunda föreslagit täcktes, enligt det öfriga Statsrådets tillstyrkande, Hans Kongl. Höghet Kronprinsen-Regenten gilla.

Ex protocollo: Fr. N:son Ihrfelt.

STOCKHOLM, ISAAC MARCUS’ BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1892.

1 Andra hufvudtiteln.

Utdrag af protokollet öfver justitiedepartementsärenden, hållet inför Hans Kongl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet ä Stockholms slott Onsdagen den 13 Januari 1892,

i närvaro af:

Hans Excellens Herr Statsministern Boström,

Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena Grefve Lewenhaupt, Statsråden: Herr Friherre von Otter,

Friherre Palmstierna,

Friherre von Essen,

Friherre Åkerhielm,

Östergren,

Groll,

WlKBLAD,

Gilljam.

Departementschefen Statsrådet Östergren föredrog de frågor, som rörde regleringen af andra hufvudtitelns stat, och yttrade dervid beträffande :

Bih. till lliksd. Vrot. 1892. 1 Sami. 1 Afd.

2 Andra hufvudtiteln.

[10

Höjning af anslaget till Fångvårdsstyrelsen.

Ordinarie anslag.

Fångvården.

Enligt nu gällande riksstat utgöra anslagen under denna titel:

Fångvårdsstyrelsen .................................................................... 59,500: —

Fångars vård och underhåll:

Bestämdt anslag.......................................... 506,000: —

Förslagsanslag ............................................... 1,120,900: — 1,626,900: —

Ålderstillägg för en del vid Fångvårdsstyrelsen och fångvården anstälda embete- och tjenstemän, förslagsanslag 65,000: — Vård och underhåll af läns- och kronohäkten, reservationsanslag .................-..................................................................... 30,000: —

Kronor 1,781,400: —

Beträffande förslagsanslaget till ålderstillägg och reservationsanslaget för vård och underhåll af läns- och kronohäkten har jag icke att föreslå någon förändring.

I nådiga reglementet angående arbetspremier vid de centrala straffoch tvångsarbetsanstalterna i riket den 24 Oktober 1890, hvilket trädde i kraft den 1 sistlidne Maj, äro meddelade åtskilliga bestämmelser, genom hvilkas tillämpning arbetet inom Fångvårdsstyrelsen blifvit ökadt. Dessa bestämmelser, hvilka återfinnas i §§ 5, 9 och 11 af reglementet, innehålla:

att besparade arbetspremier för fånge, som i dylik anstalt undergår straff- eller tvångsarbete, skola med vissa vilkor och förbehåll för hans räkning i postsparbanken insättas;

att frigifven fånge, som häktas för lösdrifveri eller för brott, begånget under hans vistelse vid anstalten eller derefter, icke må ega rättighet att medan han sålunda hålles häktad förfoga öfver premiemedel, som för hans räkning i postsparbanken innestå;

samt att frigifven fånge i vissa fall förverkar å hans postsparbanksbok innestående premiemedel, hvilka tillfalla anslaget till fångars vård och underhåll.

Andra hufvudtiteln.

3 Under åberopande, att genom öfvervakandet af dessa föreskrifters tillämpning helt och hållet nya göromål af icke ringa omfattning blifvit Fångvårdsstyrelsen pålagda, gjorde Styrelsen i underdånig skrifvelse den 31 Mars 1891 framställning'derom, att Kongl. Maj:t, på det Styrelsen måtte sättas i tillfälle att vidtaga erforderliga anordningar för vederbörlig tillämpning af bestämmelserna uti ifrågakomna reglemente, täcktes medgifva Styrelsen att af fångvårdsanstalternas besparingskassemedel få disponera för år 1891 ett belopp af intill 1,500 kronor samt för kommande år och intill dess annorlunda kunde varda förordnadt ett lika belopp af intill 1,500 kronor. Styrelsen anförde härvid, efter att hafva närmare redogjort för beskaffenheten af omförmälda göromål, hurusom ansvaret för fullgörandet af desamma tillika med den skriftvexling, som deraf otvifvelaktigt i ej ringa grad komme att föranledas, icke torde kunna läggas på någon annan än en af Styrelsens ordinarie tjenstemän och bland dem på ingen lämpligare än registratorn, hvilken enligt den för Fångvårdsstyrelsen gällande instruktion af den 22 November 1877 hade att emottaga, ordna och förvara alla till Styrelsen inkommande handlingar. Men denne tjensteman, hvilken jemlikt instruktionen, utom de egentliga registratorsgöromålen, hade att verkställa granskning och sammanfattning af de från fångvårdsinrättningarne inkommande uppgifter angående personalredovisningen, att upprätta de statistiska tabellerna dertill samt att besörja den derför erforderliga skriftvexlingen, vore af de göromål, hvilka sålunda redan ålåge honom, så strängt upptagen under den vanliga tjenstgöringstiden, att han för fullgörandet af ifrågavarande nya bestyr, ehuru han dervid för kollationering in. m. borde ega att anlita nödigt biträde, skulle blifva nödsakad att betydligt utsträcka sagda tid; och då nyssnämnda bestyr finge anses ligga utom den egentliga fångvårdsförvaltningen, syntes billigheten fordra, att någon särskild ersättning bereddes registratorn och den amanuens, som blefve af Sty- • relsen till hans biträde förordnad. Denna ersättning kunde lämpligen utgå från fångvårdsanstalternas besparingskassor, hvilka jemlikt föreskrift i reglementet skulle ega rätt till en del förverkade premiemedel.

Enligt nådigt beslut den 12 sisllidne Juni fann emellertid Kongl Maj:t, enär de göromål, hvilka genom tillämpningen af åberopade reglementet hos Fångvårdsstyrelsen uppkommit, icke kunde anses falla utom området för Styrelsens embetsförvaltning, den gjorda framställningen ej till någon åtgärd föranleda.

Fångvårdsstyrelsen har nu i underdånig skrifvelse af den 29 sistlidne September rörande ordinarie anslagen till fångvården för år 1893 ånyo upptagit frågan om beredande af medel lör ofvanberörda ändamål.

Andra hufvudtiteln.

detta afseende har Styrelsen, med hänvisning till innehållet

friTVA SP +lll ___________. n -I

a- . i -r» -i ";.n ; AA1CV-1 ^^visimig un mnenaiiet i sm

foira skrifvelse, till fullständigt angifvande af de nya göromålen öfver-

emna en i . tyrelsens registratorskontor upprättad promemoria öfver desamma, hvarjemte Styrelsen vidare anfört följande.

Såsom af promemorian syntes, bestode arbetet i samlande, diarieförande och inregistrerande af en mängd olika uppgifter, hvilka i anledning af det nya reglementet måste från skilda håll till Styrelsen insändas, samt i meddelanden, som på grund af dessa uppgifter borde lenmas till postsparbankens styrelse, hvarförutom, på det reglementets bestämmelsei skulle leda till afsedt ändamål samt ordning och reda i deras tillämpning uppratthallas, med den största noggranhet måste öfvervakas ej mindre att samtliga de olika vederbörande, hvilka kunde hafva att skatta med frågor, som stode i sammanhang med reglementet, fullgjorde hvad pa dem ankomma, än äfven att de uppgifter, som på grund af reglementet afgafves, till alla delar blefve rigtiga, i hvilket hänseende skrivelser esomoftast måste aflåtas för påminnelser eller rättelsers vinnande samt för utredning af uppkommande förvecklingar. Då nu detta tidsödande arbete, hvilket till sin natur vore närmast beslägtadt med de göromål, som enligt Fångvårdsstyrelsens instruktion ålåge dess registrator, icke kunnat af honom medhinnas, hade Styrelsen funnit sig föranlåten uppdraga detsamma åt en å registratorskontoret antagen extra ordinarie amanuens Men sedan Styrelsens framställning om anvisande af särskilda

S-! it 11 /raga™;ande bestyrens godtgörande icke vunnit Kongl. Maj:ts bifall, . funnes till beredande åt nämnda amanuens af arfvode för dessa bestyr icke några andra medel att anlita än det i staten för Fångar sstyrelsen uppförda anslag å 11,800 kronor till vikariatsersättning samt arfvoden och fhtpenmngar åt extra biträden m. in. I fråga om detta anslags tillräcklighet för den nya utgiften finge Styrelsen erinra om hvad som vid anslagets bestämmande förekommit. I löneregleringskomitens underdåniga betänkande af den 9 November 1876 ingående lönereglering in. m. för Fångvårdsstyrelsen hade komitén föreslagit namnda anslags upptagande till 12,500 kronor, deraf komitén beräknat till en biträdande arkitekt 4,500 kronor, till en biträdande läkare 600 kronor, till vikariatsersättningar 2,200 kronor, till renskrifning 1,000 „°n°r Samt godtgörande af extra ordinarie tjensteman 4,200 kronor allt tor ar. Såsom motivering för sistnämnda belopp framhöll komitén att, i anseende till de inskränkningar, som enligt dess förslag skulle komma att vidtagas i den ordinarie tjenstepersonalens antal, biträde af extra ordniarie tjensteman måste i betydligt högre grad än dittills anlitas, sä att hos Styrelsen komme att erfordras åtminstone tre biträden med

Andra hufvudtiteln.

i)

ständigt arbete, för hvilket de borde godtgöras med vanliga amanuensarfvoden eller 1,200 kronor hvardera för år, samt dessutom ett »fjerde biträde med mindre ihållande sysselsättning och hälften så stort arfvode, som de förre. Sedan emellertid Styrelsen i afgifvet underdånigt utlåtande öfver det af komitén upprättade regleringsförslaget, bland annat, uttalat den åsigt, att ofvannämnda till arfvoden åt extra biträden m. m. ifrågasatta anslag kunde nedsättas från 12,500 till 11,800 kronor, och i enlighet dermed sistnämnda belopp upptagits i den stat, som Kongl. Maj:t. framlade för Riksdagen, blef den sålunda föreslagna, och ännu gällande staten af 1877 års Riksdag godkänd och antagen. Den nedsättning, som härigenom gjordes i anslaget, funne sin förklaring dels deri, att i utgifterna till vikariatsarfvoden en icke obetydlig besparing kunnat vinnas genom en, i enlighet med hvad Styrelsen i dess underdåniga utlåtande hemstält, gjord afvikelse från komiterades förslag i afseende å utöfningen af Generaldirektörens embete under dennes frånvaro, dels ock deri, att nödig renskrifning ansetts kunna erhållas för billigare kostnad än af komiterade beräknade 1,000 kronor för år.

Enligt en af Styrelsens kamererare upprättad, vid Styrelsens skrifvelse fogad tablå hade under åren 1888, 1889 och 1890 af ifrågavarande anslag i medeltal för år utgifvits till vikariatsarfvoden 1,629 kronor och för renskrifning in. in. omkring 1,000 kronor. Hvad i öfrig! anginge de af komitén beräknade utgifter, så hade icke allenast arfvodena till arkitekten och läkaren under hela den efter statens fastställande tilländagångna tiden utgått med de af komitén upptagna belopp, utan, såsom tablån närmare angåfve, hade jemväl till de hos Styrelsen antagna extra ordinarie tjenstemän godtgörelse för deras arbete utbetalts med ungefärligen det belopp, som enligt komiténs betänkande, hvilket utgjort grunden för den af Kongl. Maj:t och Riksdagen antagna staten, ansetts nödigt med afseende å de göromål, som hittills ålegat Styrelsen. Att, för vinnande af tillgång till aflöning åt det vid de nu i anledning af arbetspremiereglementet tillkomna göromålen nödvändiga biträdet, göra besparingar i de till godtgörelse åt Styrelsens öfriga biträden beräknade utgifter, dertill såge Styrelsen sig icke i stånd, utan att Styrelsen derigenom skulle betagas utsigten att i sin tjenst förvärfva och bibehålla derför passande och dugliga arbetskrafter.

Med afseende å storleken af de utaf löneregleringskomitén beräknade amanuensarfvoden har Styrelsen ansett det belopp, som för det nya ändamålet skulle erfordras, lämpligen böra bestämmas till 1,200 kronor. Och har Styrelsen i sammanhang härmed framhållit, att den sålunda ifrågasatta tillökningen i utgift, åtminstone till icke

6 Andra hufvudtiteln.

in

Indragning af arfvoden till chefen för nv, mera upphörda kronoarbetskompaniet å Vaxholm och till eu snbnlternofficer derstädes.

oväsentlig de], hvaröfver närmare beräkning dock icke ännu kunde göras, torde komma att motvägas genom den inkomst, som till statsverket lärer inflyta på grund deraf, att frigifna, men derefter i brott återfallna fångar, jemlikt § 11 i ofta nämnda reglemente, förverka i postsparbanken insatta medel.

På grund af det anförda bär Fångvårdsstyrelsen hemstält, att Kong!. Maj:t täcktes till Riksdagen göra framställning derom, att det i gällande stat för Fångvårdsstyrelsen uppförda anslag iill vikariatsersättning samt arfvoden och flitpenningar åt extra biträden in. m., 11,800 kronor, måtte höjas med 1,200 kronor till 13,000 kronor.

Den af Fångvårdsstyrelsen i förevarande fråga lo sinade utredning synes mig innefatta giltiga skäl för den begärda tillökningen i omförmälda, uti Fångvårdsstyrelsens stat upptagna anslag. Jag tillstyrker derför, att Kongl. Maj:t behagade lill Riksdagen aflåta förslag i enlighet med Fångvårdsstyrelsens hemställan.

I fråga om det bestämda anslaget till fångars vård och underhåll förekommer, att, enligt hvad Fångvårdsstyrelsen anmält, kronoarbetskompaniet å Vaxholm nu mera, sedan tvångsarbetsanstalten å Svartsjö under år 1891 öppnats, blifvit indraget, och att i följd häraf de å förenämnda anslag anvisade arfvoden till chefen för kompaniet,

2,000 kronor, och till en subalternofficer derstädes, 1,200 kronor, kunna från anslaget utgå.

Jag hemställer alltså, att Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen, att ofvan berörda arfvodesbelopp, tillhopa 3,200 kronor, må från bestämda anslaget till fångars vård och underhåll uteslutas och samma anslag följaktligen med motsvarande belopp minskas. v

I underdånig skrifvelse af den 7 April 1891 anmälde Fångvårdsstyrelsen, att deri nya tvångsarbetsanstalten å Svartsjö kunde till begagnande upplåtas under samma års sommar, hvarjemte Styrelsen öfverlemnade förslag till stat föranstalten, uti hvilket förslag till löner åt tjenstemännen uppförts följande belopp att tillsvidare såsom arfvoden utgå, nemligen till direktören 3,500 kronor, till bevakningsbefälhafvaren

2,000 kronor, till kamereraren 1,800 kronor och till predikanten 1,500 kronor, allt för år räknadt. Styrelsen anförde tillika bland annat att, beträffande storleken af tjenstemännens aflöning, borde tagas i betraktande, att vid den nya anstalten, der fångantalet torde komma att tidtals uppgå till 300 man, och hvilken skulle förvaltas i närmaste likhet med rikets öfriga större centrala fång vård san sta It er, tjenstegöromålen måste blifva fullt ut lika betungande och ansvarsfulla, som vid

Andra hufvudtiteln. 7

sistberörda större anstalter. Det syntes följaktligen Styrelsen icke blott med billighet och rättvisa öfverensstämmande utan ock till vinnande och bibehållande vid anstalten af nitiska och dugliga tjenstemän nödigt, att dem tilldelades samma inkomster, som för deras vederlikar vid andra jemförliga fångvårdsanstalter funnits erforderliga. I sådant afseende hade Styrelsen i valet emellan de något vexlande löneförmåner, som vid de olika centrala anstalterna förekomme, ansett lämpligast föreslå enahanda belopp, som i stat funnes anvisade för tvångsarbetsanstalten i Landskrona.

Efter det Kongl. Maj:t, enligt nådigt beslut den 15 sistlidne Maj, anvisat medel till de i omförmälda statsförslag åt tjenstemännen vid tvångsarbetsanstalten å Svartsjö upptagna arfvoden, har Fångvårdsstyrelsen nu inkommit med framställning derom, att de sålunda faststälda lönebeloppen, i likhet med hvad förhållandet vore rörande aflöningen till motsvarande tjenstemän vid andra centrala fångvårdsanstalter, samt med för dem iakttagen fördelning i lön, arfvode och skrifvarearfvode, måtte i stat å fångvårdens bestämda anslag uppföras, hvarjemte Styrelsen framhållit, att direktören, kamererare!! och bevakningsbefälhafvaren borde tillerkännas enahanda rätt till ålderstillägg, som vore åt andra dylika befallningshafvande vid fångvården medgifven.

Styrelsen har på grund häraf hemstält, att löneförmåner till tjenstemännen vid Svartsjö tvångsarbetsanstalt måtto anvisas att utgå enligt följande förslag till stat:

Instämmande uti hvad Fångvårdsstyrelsen sålunda hemstält, tillstyrker jag, att Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen

att godkänna omförmälda förslag till aflöningsstat för tjenstemännen vid tvångsarbetsanstalten å Svartsjö med förklarande, att för do föreslagna löneförmånernas åtnjutande skola gälla enahanda vilkor,

[3-]

Aflöningsstat för tjenstemännen vid tvångsarbetsanstalten å Svartsjö.

^ Andra hufvudtiteln.

som föreskrifvits för innehafvare af lön å den af Riksdagen redan antagna aflomngssfaten för en del tjensteman vid fångvårdsanstalterna;

Höjning af 1/oljd har,af Mja bestämda anslaget till fångars vård

bestämdaan- lla ei . ^ med sammanlagda beloppet af de i förenämnda aflöninffs-

^si^s:8^ot:tg8arbetsan8taiien 4 srart8j8

håll * Nar ifrån nyssnämnda aflöningsbelopp vid tvångsarbetsanstalten

a.r*^artsJö’ °>°00 kronor, afräknas de till indragning föreslagna arfvoden vid kronoarbetskompauiet å Vaxholm, 3,200 kronor, uppgår den summa, hvarmed bestämda anslaget till fångars vård och underhåll i verkligheten skulle behöfva höjas, till 5,600 kronor. Enligt hvad Fångvårdsstyrelsen meddelat, bör årliga arbetsinkomsten vid berörda tvångsarbetsanstalt kunna beräknas komma att motsvara sagda förhöjning, 5,600 uonor, och den föreslagna förhöjningen i Fångvårdsstyrelsens stat, L200 ron or, i följd hvaraf Styrelsen anser, att förslagsanslaget till fångars vard och underhåll kan minskas med en emot dessa förhöjningar svarande summa, eller 6,800 kronor.

Minskning ÉVund häraf tillstyrker jag, att Kongl. Maj:t behagade föreslå

af förslags- Riksdagen medgifva, att förslagsanslaget till fångars vård och under- Ä nedsättas med dels 1,200 kronor, motsvarande den föreslagna

och under- torhöjningen i anslaget till Fångvårdsstyrelsen, dels ock 5,600 kronor UV. motsvarande det belopp, hvarmed den föreslagna ökningen i bestämda anslaget till fångars vård och underhåll öfverstiger föreslagna minskningen i samma anslag, eller således med tillhopa 6,800 kronor.

Bifalles hvad jag här ofvan hemställa kommer

anslaget till Fångvårdsstyrelsen, som nu utgör 59,500 kronor,

att uppgå till .................................................................. kronor 60,700: —

bestämda anslaget till fångars vård och underhåll, som nu utgör 506,000 kronor och som skall minskas med 3,200 kronor, men ökas med

8,800 kronor, att uppgå till ..................................... ^ 511 qqq. _

förslagsanslaget till fångars vård och underhåll, som nu utgör 1,120,900 kronor, att upp-

ta&as tlI! ......................................................................... „ 1,114,100: —

samt

fångvårdsanslaget i sin helhet att upptagas till samma belopp som i nu gällande riksstat eller „ 1,781,400: _-

Andra hufvudtiteln.

9 Ersättning åt domare, vittnen och parter.

Sedan Kongl. Maj:t, med anledning af stadgandet i 314 § 1 mom. af nya sjölagen den 12 Juni 1891, genom nådig kungörelse den 9 påföljande Oktober förordnat, att sakkunnig, som på grund af rättens förordnande, biträder rådstufvuuätt vid sjöförklarings upptagande, eger derför åtnjuta ersättning efter fjerde klassen i gällande resereglemente, har Kongi. Maj:t tillika uti nådigt bref till Statskontoret af sistnämnde dag föreskrifvit, att berörda ersättning skall utgå af det å andra hufvudtiteln uppförda förslagsanslag till ersättning åt domare, vittnen och parter. Den ökade statsutgift, som härigenom kommer att föranledas, kan naturligtvis nu icke till siffran närmare angifvas, men torde icke komma att öfverstiga ett belopp af omkring 10,000 kronor för år räknadt.

I händelse Kongl. Maj:ts särskildt beslutade nådiga proposition angående utsträckning af nämndemäns rätt till ersättning för biträde vid ransakningar i brottmål varder af Riksdagen bifallen, torde från ifrågavarande förslagsanslag komma att ytterligare utgå ett årligt belopp af omkring 25,000 kronor.

På grund häraf tillstyrker jag, att Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att höja det nu i riksstaten under anslagstiteln »Ersättning åt domare, vittuen och parter» uppförda anslag, 100,000 kronor, med

35,000 kronor, eller således till 135,000 kronor.

Öfriga ordinarie anslag.

Beträffande öfriga ordinarie anslag har jag icke att föreslå annan ändring än att, till jemnande af hufvudtitelns slutsumma, anslaget till skrifmaterialier och expenser, ved m. m. nedsättes med 7 kronor eller från 64,219 kronor till 64,212 kronor.

Extra anslag.

I öfverensstämmelse med hvad under föregående år blifvit anvisadt, hemställer jag, att på extra stat för år 1893 måtte äskas 5,000 Bih. till Jliksd. Prof. 1892. 1 Sami. 1 Afä. 2

[6.]

Höjning eif anslaget till ersättning åt domare, vittnen och parter.

[7-1

Minskning af anslaget till skrifmaterialier m. m.

[8-]

Krigs-

hofrätten.

lö Andra hufyudtiteln.

kronor till arfvoden åt Krigshofrättens ordförande och tre militära ledamöter.

[9-] Likaledes hemställer jag, att till bestridande af kostnaderna för

beredningen. Lagberedningen under år 1893 må begäras samma belopp, som

för innevarande år finnes i sådant afseende anvisadt, eller 40,000 kronor.

Beredningen har angående sin verksamhet under år 1891 afgifvit en redogörelse, som, för att komma till Riksdagens kännedom, torde få biläggas detta protokoll.

TIO-] Uppå framställningar af Kongl. Maj:t har Riksdagen för hvart-

visioniSvea ^.era aren 1891 och 1892 anvisat ett extra anslag af 17,500 kronor

Hofrätt, till Svea Hofrätts förstärkning med en öfvertalig, sjunde, division i ändamål, att den stora balansen af till Hofrätten instämda och vädjade mål måtte nedbringas. Med Kongl. Maj:ts tillstånd trädde sagda division i verksamhet redan den 1 September 1890.

I underdånig skrifvelse af den 16 sistlidne Oktober har Hofrätten anfört, hurusom den omständighet, att sjunde divisionen sålunda började sitt arbete redan år 1890, i förening dermed, att under samma år någon minskning egde rum i de inkommande målens antal, haft till följd, att antalet balanserade mål, som vid slutet af år 1888 utgjorde 1,495 och under år 1889 ökades till 1,707, följande år nedgick till 1,550. Huru stor del af denna balans komme att återstå den 1 September 1892, intill hvilken tid de af Riksdagen redan beviljade anslag försloge för uppehållande af den sjunde divisionens verksamhet, kunde naturligtvis ej på förhand beräknas, men balansen komme säkerligen då icke att understiga 900 mål. Att Hofrätten under åtminstone ytterligare ett år, räknadt från nämnda tid, blefve i behof af förstärkning med en tillfällig sjunde division för ifrågavarande, för den rättsökande allmänheten högst vigtiga ändamål, ansåge Hofrätten derföre icke vara tvifvel underkastadt.

' Under åberopande häraf har Hofrätten hemstält, at.t Kongl. Maj:t täcktes bereda Hofrätten det för angifna ändamålet erforderliga anslag 17,500 kronor.

Då Hofrättens framställning rörande behofvet af fortfarande tillfällig förstärkning i dess arbetskrafter synes mig vara befogad, tillstyrker jag, det Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att, för bestridande af kostnaderna för eu tillfällig, sjunde, division i Svea Hofrätt, för år 1893 på extra stat anvisa 17,500 kronor.

[11.] Hos Kong]. Maj:t har styrelsen för Föreningen till minne af

Förbätt- Konung Oscar I och Drottning Josefina, enligt Föreningens uppdrag, ,lrid Hall™ anhållit, att till fortsatt förräntande af och afbetalning å den skuld,

Andra hufvudtiteln.

It

Föreningen måst ikläda sig för erforderliga anordningar vid sin å egendomen Hall inrättade uppfostringsanstalt för ungdom, som hemfallit åt brott eller gröfre vanart, Kongl. Maj:t. täcktes hos Riksdagen utverka ett anslag för år 1893 till enahanda belopp som för hvartdera af åren 1884—1892 blifvit föreningen såsom understöd beviljadt, eller 15,000 kronor.

Till upplysning så väl om användandet af de för år 1891 anvisade statsmedel som angående Föreningens verksamhet samt dess och koloniens ekonomiska ställning, har styrelsen åberopat af Föreningens revisorer och styrelse afgifna berättelser angående förvaltningen under senaste räkenskapsåret från och med den 1 Juli 1890 till och med den 30 Juni 1891. Dessa berättelser utvisa, att Föreningens skulder, som vid räkenskapsårets början utgjorde 50,215 kronor 99 öre, minskats med 13,964 kronor 77 öre, äfvensom att af det för år 1891 af Riksdagen anvisade anslag ett belopp af 13,647 kronor 68 öre blifvit användt till kapitalafbetalning och återstoden 1,352 kronor 32 öre till räntebetalningar.

Föreningens tillgångar utgjorde

egendomen Hall................................

byggnader å egendomen ............

inventarier och förråd....................

en obligation...................................

kassa...................................................

vid räkenskapsårets slut:

....................... kronor 146,300: —

145,638: 90 58,128: G4 1,000: — 94: 41

kronor 351,161: 95.

it 11I

11 Egendomen Halls nettoafkastning har under räkenskapsåret utgjort 4,563 kronor 22 öre. Enligt hvad revisorernas berättelse utvisar hafva under året anväudts till underhåll af koloniens byggnader 2,625 kronor 24 öre samt till nybyggnader vid egendomen Hall 2,483 kronor 98 öre.

Elevantalet uppgick den 30 Juni 1891 till 161, deraf 54 från Stockholms stad och de öfriga från nitton olika län. Kostnaden för hvarje elev under förvaltningsåret har utgjort 317 kronor 55 öre. Af revisorernas berättelse framgår, att det ökade antalet elever utöfver 150, som med Kongl. Maj:ts tillstånd under året varit å kolonien intaget, icke föranledt. någon ökad förvaltningskostnad, utan varit ekonomiskt

fördelaktig. _

Likasom för nästföregående år har jemväl för det senast förflutna en af Kongl. Maj:t utsedd revisor deltagit i granskningen af koloniens räkenskaper och förvaltning.

På grund af hvad sålunda förekommit och enär så väl Fångvårds-

[12.]

Stats-

kontorets

förskott.

'2 Andra hufvudtiteln.

styrelsen som Kongl. Maj:t Befallningshafvande i Stockholms län vitsordat, att Föreningen fortfarande är förtjent af enahanda bidrag från statens sida som hittills, hemställer jag, att Kong], Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att för år 1893 anvisa ett belopp af 15,000 kronor till understöd åt förbättringskolonien vid Hall att — såsom Riksdagen i afseende å det för innevarande år kolonien beviljade anslag föreskrifvit — om möjligt, användas uteslutande till afbetalning å koloniens kapitalskuld. r

Enligt en vid Statskontorets beräkning angående statsverkets inkomster för år 1893 fogad förteckning, har Statskontoret jemlikt nådigt bref den 12 December 1890 till komitén för utarbetande af förslag till lagar angående solidariska bolag och aktiebolag samt med dem jemförliga föreningar för ekonomisk verksamhet förskottsvis utbetalt, att till ersättande hos Riksdagen anmälas ............................... kronor 2 000.

I öfverensstämmelse med hvad förut egt rum anser jag, att af den besparing, som, enligt hvad från Statskontoret meddelats, förefinnes å Nya Lagberedningens anslag för år 1891 till ett belopp af 7,103 kronor 29 öre, lämpligen böra användas 2,000 kronor till bestridande af omförmälda förskott.

Jag hemställer derföre, att Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen medgifva,. att af besparingarne å Nya Lagberedningens anslag vid 1891 års slut till belopp af 7,103 kronor 29 öre må användas 2,000 kronor till ersättande af förskottet till omförmälda komité.

Hvad föredragande Departementschefen sålunda hemstält och deruti Statsrådets öfrige ledamöter instämde behagade Hans Kongl. Höghet Kronprinsen- Regenten i nåder bifalla; och skulle utdrag af detta protokoll expedieras till Finansdepartementet för behörigt iakttagande vid uppsättandet af Kongl. Maj:ts nådiga proposition angående statsverkets tillstånd och behof.

Ex protocollo: Carl Boheman.

Andra hufvudtiteln.

13 Till Konungen.

I öfverensstämmelse med föreskrifterna i den för Nya Lagberedningen faststälda instruktion får Beredningen härmed i underdånighet afgifva redogörelse för sina arbeten under innevarande år.

Beredningen, hvilken, enligt hvad arbetsredogörelsen för nästlidet år utvisar, vid samma års slut var sysselsatt med handläggning af frågan om förändrad lagstiftning angående vilkoren för fullföljd af talan i öfverrätt och hos Konungen, fortsatte under förra delen af detta år arbetet med upprättande af förslag i ämnet, hvilket arbete under vårsessionen så fortskred, att slutligt förslag dels till lag »angående fullföljd af talan mot allmän domstols utslag i tvistemål» och dels till lag »angående fullföljd af talan mot allmän domstols utslag i brottmål» blefvo upprättade. Sedan efter semesterns slut dessa förslag blifvit vid gemensamma sammanträden genomgångna och granskade samt förslag till förordning om införande af de nya lagarne och till de ändringar i vissa lagrum, som af dessa föranledas, blifvit upprättade, har Beredningen innevarande dag till Eders Kongl. Maj:t aflemnat förslag till:

l:o. Lag angående fullföljd af talan mot allmän domstols utslag i tvistemål;

2:o. Lag angående fullföljd af talan mot allmän domstols utslag i brottmål;

3:o. Förordning om införande af de nya lagarne angående fullföljd af talan mot allmän domstols utslag och hvad i afseende derå iakttagas skall;

4:o. Lag angående beräknande af fatalietid i visst fall;

5:o. Lag angående fullföljd af talan i vissa fall mot underrätts utslag i tvister om husesyn å krono- eller andra publika hemman;

6:o. Lag angående fullföljd af talan mot allmän domstols beslut i ansökningsärendeu;

7:o. Lag angående tillägg till gällande föreskrifter i afseende på fullföljden af polismål;

Bill. till liiksd. Prof. 1892■ 1 Sami. 1 Afd.

14 Andra hufvudtiteln.

8:o. Lag angående ändring i vissa delar af Utsökningslagen;

9:o. Lag angående verkställighet i vissa fall af utslag i brottmål utan hinder af ändringssökande;

10:o. Lag angående förändrad lydelse af 327 § i Sjölagen den 12 Juni 1891;

ll:o. Lag angående ändring i vissa delar af Förordningen den 14 April 1866 angående jords eller lägenhets afstående för allmänt behof;

12:o. Lag angående förändrad lydelse åt 3 § i Lagen för Rikets Ständers Bank den 1 Mars 1830, samt

13:o. Lag angående förändrad lydelse af 134 § i Stadgan om skiftesverket i riket den 9 November 1866.

Beredningens sammansättning har under året undergått den förändring, att, sedan förutvarande Byråchefen för lagärenden I. Atzelius blifvit utnämnd till justitieråd, Eders Kongl. Majrt den 29 Maj till byråchef för lagärenden förordnat undertecknad Wijkander, som derefter i sådan egenskap deltagit i Beredningens arbeten; hvarjemte Eders Kongl. Maj:t den 4 December förordnat Rådmannen i Stockholm H. Billing att från nästkommande års början tillsvidare vara ledamot i Beredningen.

Presidenten m. m. Herr K. J. Berg har jemlikt Eders Kongl. Maj:ts den 1 Februari 1889 honom gifna förordnande fortfarande tagit del i Beredningens förhandlingar.

Underdånigst

L. ANNERSTEDT.

TH. WI.TKANDER. JOHAN WOLD. J. G. HORNEY.

Stockholm den 31 December 1891.

STOCKHOLM. ISAAC MARCtTS’ BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1892.

Tredje hufvudtiteln.

Utdrag af protokollet öfver utrikesdepartementsärenden, hållet inför Hans Kongl. Höghet Kromprinsen-Regenten i statsrådet å Stockholms slott den 13 januari 1892.

Närvarande:

Hans Excellens Herr Statsministern Boström,

Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena Grefve Lkwknhaupt.

Statsråden: Herr Friherre von Otter,

Friherre Palmstierna,

Friherre von Essen,

Friherre Akerhielm,

Östergren,

Groll,

Wikblad,

Gilljam.

l:o.

Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena föredrog regleringen af utgifterna under riksstatens tredje hufvudtitel för år 1893 och yttrade:

»Med afseende å kabinettskassans utgifter är behofvet, jemlikt Eders Kongl. Maj:ts beslut den 27 sistlidne november, beräknadt till 628,700 kronor för de Förenade Rikena tillsammans, hvaraf 1S/17 böra, enligt vedertagen proportion, bestridas af svenska statsmedel med 443,800 kronor, eller samma belopp som af senaste Riksdag beviljades.

Af de härunder ingående anslag är löneanslaget till departementschefen, ministern för utrikes ärendena, uppförd! med samma belopp som i nu gällande riksstat, eller 24,000 kronor.

Samma förhållande eger rum med anslaget till utrikesdepartementet, som alltså upptagits till 27,495 kronor.

Bill. till Riksd. Prut. 1892. 1 Sami. 1 Afd.

Kabinetts

kassan

[!•]

[»•]

2 Tredje hufvudtiteln.

Under anslagen till ministerstaten, militärattachéer samt skrifmaterialier, expenser och extra utgifter förekommer ingen ändring.

Hvad konsulskassan angår, upptaga beräkningarne ett likaledes oförändradt anslagsbehof af 280,000 kronor för Sverige och Norge tillsammans, deraf Sverige skulle, såsom hittills, bestrida 4/7 med 160,000 kronor.

De särskilda rubrikerna utgöras af:

utrikesdepartementet, uppfördt med oförändradt belopp af 10,000 kronor;

konsulsstaten, för hvilken upptages 129,685 kronor eller 4/7 af det belopp, 226,950 kronor, som återstår sedan från den beräknade totalutgiften för båda rikena, 510,450 kronor, blifvit dragen den beräknade inkomsten af konsulatafgifter utaf svenska och norska fartyg äfvensom af expeditionsafgifter, 283,500 kronor; samt

skrifmaterialier, expenser och extra utgifter, uppförda med oförändradt belopp af 20,315 kronor.

Under utgifter, som bestridas af svenska statsverket allena, uppföres understöd åt svenska kyrkan i Paris med oförändradt belopp af 2,950 kronor.

o

A tredje hufvudtiteln tinnes uppfördt endast ett extra anslag, nemligen för utgifvande af »Sveriges traktater».

Utgifvarens senaste redogörelse innehåller följande om arbetets fortskridande under nästlidna år:

»I öfverensstämmelse med den i föregående redogörelse frainstälda planen för traktatverkets utgifning under den närmaste tiden, har jag, med fästadt afseende på det allt kännbarare behofvet af tillgång till den nyare tidens traktathandlingar i samlad form, under det gångna året förberedt utgifvandet af en dithörande del af nämnda verk, och har arbetet härmed så fortskridit, att ifrågavarande del, ämnad att omfatta till det andra och tredje samt någon del af det fjerde årtiondet af innevarande århundrade hörande handlingar, under loppet af detta år kommer att läggas under pressen. Derjemte har jag äfven arbetat på komplettering af ännu icke i tryck fullständigt utkomna delar, tillhörande den äldre tiden, och har häraf under året utgifvits femte delens andra häfte, omfattande åren 1609—1630. Beträffande dessa ännu icke kompletta delar af traktatverket får jag i öfrigt hänvisa till hvad i min senaste redogörelse är anfördt. Med undantag af en tid under förlidne sommar, då jag af sjukdom var hindrad, har arbetet under hela året fortgått och dervid all den skyndsamhet blifvit använd, som med ett samvetsgrant utförande varit förenlig.»

Tredje hufvudtiteln. 3

På grund af hvad jag nu i olika punkter anfört och föreslagit, får jag i underdånighet hemställa,

att Eders Kongl. Maj:t måtte af Riksdagen för år 1893 äska de anslag under tredje hufvudtiteln, som finnas intagna i kolumnen b af den i likhet med hvad föregående år egt rum utarbetade tablå, som torde böra fogas vid denna dags protokoll såsom bilaga A;

att de ordinarie anslagen måtte föreslås att utgå mot nu gällande redovisningsskyldighet samt med samma rätt till deras användande och under enahanda vilkor som hittills;

och att utdrag af protokollen vid föredragning i sammansatt statsråd den 27 sistlidne november och denna dag rörande den för de Förenade Rikena gemensamma utrikesbudgeten måtte såsom bilagor B. och C. åtfölja protokollet öfver denna föredragning.»

Jemlikt öfrige statsrådsledamöters tillstyrkande

behagade Hans Kongl. Höghet Kronprinsen-Regenten, med gillande af det föredragna förslaget till riksstatens tredje hufvudtitel för år 1893 samt af hvad Herr Ministern för utrikes ärendena i öfrigt hemställt och föreslagit, befalla, att afskrift af detta protokoll skulle till finansdepartementet öfverlemnas för att tjena till ledning vid författandet af Kongl. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen angående statsverkets tillstånd och behof.

ex protocollo G. M. Falkenberg.

4 Bil. A,

Tredje hufvudtiteln.

Tredje hufvudtiteln.

5 Anmärkningar.

(Till kabinettskassans utgifter bidrager Sverige med 12/n och Norge med °/n. Anslagen till minister- | staten och militärattachéer äfvensom till skrifmaterialier, expenser och extra utgifter må användas utan hinder af deras fördelning å särskilda utgiftstitlar eller inskränkning till något visst år. (Sverige bestrider allena löneanslaget till departementschefen, men för vinnande af ofvan angifva It proportion mellan slutsumman för Sveriges andel och slutsumman för Norges andel i kabi-

| nettskassans utgifter är Norges bidrag till anslagsrubriken 5 beräknadt högre än proportionen.

Till en del af konsulskassans utgifter påräknas de vid de lönade konsulaten inflytande kousulatafgifterna utaf svenska och norska fartyg samt expeditionsafgifter (ang. beräkningen af dessa, se sid. 11—12 här nedan). Resten af utgifterna bestrides af statsanslag, till hvilka Sverige bidrager enligt den af de 1855 och 1875 tillsatta konsulskomitéer sammanstämmande förordade proportion, för hvilken redogörelse lemnas i det af sistnämnda komité den 4 november 1876 afgifna betänkande sid. 53 och följ., sid. 170 och följ. (jmfr Konsulatförordningen den 4 november 1886 § 126), och hvilken proportion uttryckt i procent motsvarar 57,14 % för Sverige och 42,86 / för Norge. Anslagen under konsulskassan må fritt användas, allenast med den inskränkning lönestaten för utrikesdepartementet betingar.

Hela utgiften för konsulsstaten 1893 utgör 510,450 kr. (se sid. 13 rad 10 uppifrån), men då inkomsten af konsulat- och expeditionsafgifterna 1893 beräknas till 283,500 kr., utföres här i kolumnen d endast skilnaden 226,950 kr.

i

fi

Tredje hufvudtiteln.

Bil. B.

Utdrag af protokollet öfver utrikesdepartementsärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i sammansatt statsråd å Stockholms slott den 21 november 1891.

N ärvarande:

Hans Excellens Herr Statsministern Boström,

Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena Grefve Lewenhaupt, Hans Excellens Norske Herr Statsministern Blehr,

Statsråden Herr Friherre von Otter,

Friherre Palmstierna,

Friherre von Essen,

Friherre Akerhielm,

Östergren,

Groll,

Wikblad,

Gilljam,

Berner,

Länge.

3:o.

Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena föredrog i underdånighet:

»Uti skrifvelse den 6 maj innevarande år angående regleringen af utgifterna under tredje hufvudtiteln har Riksdagen anfört följande:

»Hvad Eders Kong!. Maj:t i fråga om regleringen af de ordinarie utgifterna under tredje hufvudtiteln föreslagit, har Riksdagen bifallit.

Med tillkännagifvande häraf får Riksdagen meddela, att, ehuruväl Riksdagen vill tro, att besparingar å denna hufvudtitel än vidare kunna vidtagas, Riksdagen dock icke ansett ega nödiga förutsättningar för att kunna föreslå, hvarest och till hvilka belopp be-

Tredje hnfvudtiteln. 7

sparingarna skulle kunna göras. »Sådant torde lämpligen böra öfverlemnas till Eders Kongl. Maj:ts bepröfvande och förslag, helst hänsyn jemväl måste tagas dertill, att representationen i utlandet är gemensam för båda de Förenade Rikena. Den vidlyftiga utredning af hithörande förhållanden, som i statsrådsprotokollet öfver utrikesdepartementsärenden den 5 december 1890 lemnats, och den nedsättning i utgifterna, som dels redan nu föreslagits, dels stälts i utsigt, gifva Riksdagen stöd för antagandet, att Eders Kongl. Maj:t skall vid förnyad pröfning egna frågan den omsorgsfulla uppmärksamhet, som dess vigt kräfver; och förlitar sig Riksdagen emellertid uppå, att den nedsättning af ministerns i Rom löneförmåner, hvilken Ministern för utrikes ärendena ansett böra vid uppkommande ledighet till pröfning upptagas, varder snarast möjligt genomförd.

Riksdagen får derför hos Eders Kongl. Maj:t anhålla, det Eders Kongl. Maj:t täcktes tillse, huruvida icke sådana anordningar kunna vidtagas, att utgifterna under tredje hufvudtiteln blifva ytterligare minskade.»

Kongl. Norska Regeringens Departement för det inre har genom skrifvelse den 23 sistlidne juli öfverlemnat afskrift af en skrifvelse till Departementet från Storthingets presidentskap af den 2 sistlidne juni, innehållande att Storthinget för budgetterminen 1 juli 1891—30 juni 1892 beviljat det som bidrag till de Förenade Rikenas utrikes budget begärda belopp, men att beslutet blifvit fattadt under förutsättning att beskickningarna i Wien och Konstantinopel fortfarande blefve skötta af tillförordnade, samt att, för hvad öfriga beskickningar anginge, den eller de af dessa beskickningar, vid hvilka ledighet kunde uppkomma, endast skulle provisoriskt återbesättas intill dess att frågan, huruvida och i hvilken mån för Norges del fortsatt anslag till dessa beskickningar borde beviljas, varit förelagd Storthinget.

Häraf framgår således, att Riksdagen för sin del anhållit, att Eders Kongl. Maj:t täcktes tillse, huruvida icke en ytterligare minskning af utgifterna under tredje hufvudtiteln kunde åstadkommas, under det att Storthinget förutsatt ett sådant provisoriskt förfaringssätt från Eders Kongl. Maj:ts sida, att frågan om minskning må kunna blifva föremål för Storthingets pröfning såväl fortfarande i fråga om beskickningarna i Wien och Konstantinopel, som ock framdeles för öfriga beskickningar, då vid desamma ledighet uppkommer.

I fråga om utgifterna till beskickningarna, hvilka i det af mig för Eders Kongl. Maj:t sistlidet år framlagda förslag till stat för 1892 nedsattes med 26,300 kronor, anser jag mig för närvarande icke kunna föreslå Eders Kongl. Maj:t någon ytterligare nedsättning. Jag anförde vid föredragning i sammansatt statsråd den 5 december 1890, att det då framlagda förslaget till budget icke innehöll någon större nedsättning af utgifterna, emedan jag icke ansett mig kunna föreslå indragning af någon beskickning, och med afseende å beskickningen i Wien, hvars indragning inom Riksdag och Storthing blifvit särskilt ifrågasatt, anförde jag, att ingen fråga, som berör maktställningen i Europa, kan afgöras, utan att utgången inverkar på alla stater af någon betydenhet och deribland äfven de Förenade Rikena, och att då Österrike-Ungern icke blott i allmänhet såsom stormakt, utan äfven i vissa fall till följd af sin geografiska belägenhet kommer att deltaga i af-

8 Tredje liufvudtiteln.

görandet af dylika frågor, denna beskickning, enligt min åsigt, icke borde indragas. Jag anser äfven fortfarande, att de Förenade Rikena böra hafva en beskickning i denna hufvudstad, hvarest alla stormakter hafva ambassadörer och alla andra europeiska makter sändebud med rang af envoyé, och det synes mig, att denna åsigt icke med fog kan bestridas, med mindre än att man anser, att beskickningar icke böra underhållas i andra länder än dei de kuuna anses nödvändiga för bevakande af de Förenade Rikenas ekonomiska intressen. Om man utgår från den förutsättningen, synes det som om eu stadigvarande beskickning i Wien skulle kunna undvikas, och då anslaget till denna beskickning är beräknadt till 32,000 kronor, skulle i sådant fall visserligen en ganska stor ytterligare besparing kunna göras på anslaget till beskickningarna, men hela beloppet, skulle dock icke i veikligheten komma att inbesparas, enär utgifter för tillfälliga diplomatiska ombud utan tvifvel tid efter annan skulle blifva nödvändiga. Sålunda, om ingen beskickning funnits i Wien, hade det t. ex. under innevarande år varit nödvändigt att derstädes anställa ett tillfälligt ombud till följd af en från norsk sida ifrågasatt ändring af den mellan de Förenade Rikena och Österrike-Ungern gällande handelstraktaten. Göromålen vid generalkonsulatet skulle äfven komma att betydligt ökas, och den svenske kontorist, som generalkonsuln redan för närvarande på egen bekostnad aflönar, skulle komma att mera uteslutande blifva behöflig för konsulatärenden. Beskickningen förestås för närvarande af en tillförordnad chargé d’affaires i enlighet med Eders Kong], Maj:ts beslut vid ministeriel föredragning den 16 oktober 1890, och då bemälde chargé daffaires uppbär en lön af 20,000 kronor, uppkommer under denna provisoriska anordning en besparing af 12,000 kronor å det i budgeten beräknade belopp af 32,000 kronor.

I Konstantinopel förestås beskickningen af en tillförordnad ministre plénipotentiaire, som uppbär tillsammans 20,000 kronor, och då vid beskickningen dessutom finnes anstäld en drogman, som uppbär 7,000 kronor, uppgår anslaget till 27,000 kronor för dessa tjensteman. 1 fråga om denna beskickning anförde jag vid föredragning den 5 december 1890 såsom ett af skälen, hvarför en beskickning i Turkiet är nödvändig, att turkiska regeringen ej underhåller direkta förbindelser utom med diplomatiske agenter, och att som en följd deraf konsuler icke kunna erhålla exequatur utom på begäran genom en beskickning. Anledningen härtill är i främsta rummet den, att, på grund af gällande traktater eller s. k. kapitulationer, alla kristna makter, som hafva beskickningar eller konsuler i Turkiet, kunna utöfva obegränsad domsrätt i alla såväl civila mål som brottmål, då målet icke rör ottomanisk undersåte eller blifvit begånget mot turkiska regeringen, utan endast utländingar äro parter i målet. Beskickningar finnas äfven i Konstantinopel för nästan alla europeiska stater, och då det alltid varit brukligt, att de Förenade Rikenas representanter varit likstälda med diplomaterna från andra med de Förenade Rikena likstälda länder, samt ingen beskickningsprof i Konstantinopel numera har lägre rang än minister, anser jag, att denna rang fortfarande bör bibehållas för de Förenade Rikenas representant. Rangfrågan inverkar emellertid i detta fall icke på anslagsbeloppet, enär lönen för beskickningschefen enligt min åsigt icke skulle kunna sättas lägre än nu, äfven om han benämndes charge d affaires och derigenom erhölle rang efter alla andra länders representanter.

9 Tredje hufvudtiteln.

Några länder, som i orienten endast hafva obetydlig handel eller sjöfart, hafva visserligen uppdragit bevakandet af dessa intressen åt annan makts beskickning, utan annan kostnad än eu obetydlig utgift för kanslikostnader, men göromålen vid de Förenade Rikenas beskickning i Konstantinopel äro så talrika, att det icke ens synes mig kunna från deras sida ifrågasättas, att eu annan makt skulle åtaga sig dessa göromål utan att en särskild personal anstäldes för deras utförande. Om åter så skedde, skulle beskickningens indragning icke komma att medföra någon besparing, under det att en sådan anordning ej skulle kunna vidtagas, utan att derigenom för svenska och norska intressen i orienten en ofördelaktig förändring skulle förorsakas.

Till beskickningen utgå för närvarande följande anslag från tredje hufvudtiteln.

Minister: från kabinettskassan.................... 10,000 kr.

från konsulskassan................—-- 10,000 »

Drogman: från konsulskassan....................................

Extra utgifter: officiela drickspenningar, 2 kavasser och 1 portvakt...............—..........-.............-.......

20,000 kr. 7,000 »

3,680 : 30680 kr.

I händelse beskickningen indroges och eu sådan anordning som nyss nämnts vidtoges, skulle, om jag antager att lönen för generalkonsuln, särskildt med afseende pa dyrheten på platsen, måste beräknas i något förhållande till lönerna för generalkonsulerne i Antwerpen och Rio de Janeiro, hvilka med kontorsanslag uppbära från 17,500 till 21,000 kronor, kostnaden för beskickningen antagligen blifva följande:

Den främmande ministern: extra anslag utan redovisningsskyldighet till samma belopp, som för närvarande utgår till den utländske minister, som förestår de Förenade

Rikenas beskickning i Japan..............-................................................... 4,000 kr.

Generalkonsul ............................................-....................-.........-........- 17,000

Drogman.................................-............-.............................................. 7,000

Extra utgifter: officiela drickspenningar, 1 kavass m. m............................. 2,500 »

Summa 30,500 kr.

De Förenade Rikenas sjöfart på Konstantinopel, som år 1888 utgjordes af 2 svenska och 104 norska ångfartyg, uppgick år 1890 till 25 svenska och 141 norska ångfartyg, hvilka nästan alla besökte hamnar vid Svarta hafvet och derför två gånger passerade Konstantinopel. Införseln från de Förenade Rikena, som i turkiska statistiken upptages under en gemensam rubrik, uppgifves för finansåret 1889—1890 hafva uppgått till ett värde af 7°55,456 kronor och utgjordes hufvudsakligen af trä, jern och tändstickor, som infördes öfver tredje land, England och Frankrike. De oftast förekommande göromålen vid beskickningen äro äfven, förutom de, hvilka äro eu följd af ett par svenska och norska affärsfirmors tillvaro på platsen, sådana som föranledas af sjöfartsförbindelserna.

Bih. till lliksil. Prof. 1892. I Sami. 1 Afd. *

10 Tredje hufvudtiteln.

Med afseende å dessa senare kan visserligen anmärkas, att den svenska sjöfarten är obetydlig i jemförelse med den norska, men frågan om beskickningens nödvändighet torde böra bedömas ur synpunkten af båda rikenas sjöfart, då, i den ställning de Förenade Rikena befinna sig till hvarandra, beskickningarna under alla omständigheter måste vara gemensamma, och bidrag till desamma således böra lemnas från båda rikena.

Beskickningen förestås för närvarande på förordnande, men då enligt Storthingets ofvan omförmälda beslut icke någon del af Norges anslag till kabinettskassan kan användas, vare sig för närvarande för beskickningarna i Konstantinopel eller Wien eller vid inträffande ledighet för någon af de andra beskickningarna, om sändebudsposterna återbesättas å stat, samt ett sådant återbesättande, om ock önskligt, likväl fortfarande icke synes vara för tillfället ovilkorligen nödvändigt, har jag hittills ansett mig icke böra föreslå någon ändring i denna provisoriska anordning, jag antager, att om ledighet framdeles uppkommer vid andra beskickningar, det likaledes skall, åtminstone under någon kortare tid, befinnas möjligt att tillsätta dem på förordnande, intill dess frågan om utgiftsbeloppets bestämmande varit förelagd Riksdagen och Storthinget.

Hvad beträffar den föreslagna nedsättningen af lönen för ministern i Rom, då ledighet vid denna beskickning inträffar, har densamma ej under innevarande år kunnat genomföras, enär ingen ministerpost, till hvilken inuehafvaren af ministerbefattningen i Rom lämpligen kunnat förflyttas, hittills varit ledig.

I enlighet härmed har jag i det förslag till utrikes budget för år 1893, som jag anhåller att nu få inför Eders Kongl. Maj:t i underdånighet föredraga, upptagit slutsummorna af utgifterna till samma belopp som de, Indika finnas upptagna i den nu gällande staten. Beräkningen öfver kabinettskassans utgifter har alltså upptagits till kr. 628,700, hvaraf, enligt den vedertagna proportionen 12 till 5, falla på Sveriges andel 443,788 kr. 24 öre och på Norges 184,911 kr. 76 öre.

Utgiftsförslaget för JcabinettsJcassan omfattar enligt beräkningen:

ministern för utrikes ärendena____________________________ kr. 24,000:

utrikesdepartementet......................................... » 3g 959.

ministerstaten.......... » 47g 75q.

militärattachéer.............. » 12 000-

skrifmaterialier, expenser och extra utgifter_________ 75,000:

eller tillsammans kr. 628,700

t e skassan utfående pensioner hafva minskats med tillsammans 6,600

kronor derigenom att f. d. envoyén grefve E. Piper och introduktören för främmande sändebud grefve von Saltza s enka under året aflidit. Som emellertid besparingar å kabinettskassans pensionsstat endast äro af tillfällig natur, har jag icke ansett mig böra ifrågasätta någon nedsättning i denna anslagsrubrik.

Tredje liufviidtiteln.

11 Konsulskassans inkomst af konsulatafgifter har för 1892 beräknats till kr. 269,500 enligt följande uppställning:

Från Antwerpens distrikt

'» Archangels »

» Barcelonas

» Bilbaos »

* Genuas »

kr. 10,000: — 700: — 8,500: — 3,000: — 4,000: —

» Havres distrikt:

från hufvudstationen____________________________________

vice konsulatet i Bordeaux.....................

» de olönade vicekonsulaten inom distriktet

■» Helsingfors’ distrikt........................................

» Konstantinopels » .............................-..........

Från Köpenhamns distrikt:

från hufvudstationen...........................-i......

» vice konsulatet i Helsingör....................

de öfrig-a vicekonsulaten inom distriktet—

Från Leiths distrikt................................................

» Lissabons » ..............................-.................

» Londons distrikt:

från hufvudstationen....................................

» vicekonsulatet i Cardiff..........:......—......

» » Liverpool......................

» ,, a New-Castle...................

»- » West. Hartlepool...........

öfriga vice konsulat inom distriktet...........

» Lybecks distrikt........................-............-.......

» New-Yorks > .............................................

Rigas » .............................................

» Rio de Janeiros distrikt................A................

kr. 7,500: —

.» 4,500: —

« 8.000= ~ kr. 20,000: —

.................. » 5,000: —

.................. » 300: —

kr. 8,500: — a 300: —

» 7,200: — kr. 16,000: —

.................. » 18,500: —

................... » 6,500: —

kr. 27,000: —

» 20,000: —

» 18,000: —

16,000: —

» 4,000: —

» 40,000:— kr. 125,000: —

.................. » 8,500: —

.................. - 28,000: —

................... » 7,000: —

................... 2__8,500: —

Summa kr. 269,500: —

hvaraf med ledning af 1890 års siffror i runda tal kr. 81,650 eller 30,3 procent antagas belöpa på svenska och kr. 187,850 eller 69,7 procent på norska fartyg.

Som från de Förenade Rikenas konsuler approximativa beräkningar öfver konsulatafgiftsuppbörden för år 1893 ännu icke inkommit, är jag icke i tillfälle att lemna nagra nya uppgifter i detta afseende. Emellertid torde ingen olägenhet framkallas deraf att till grund för beräkningen af konsulskassans inkomst af konsulatafgifter för år 1893

12 Tredje lmfvudtiteln.

lägges 1892 års beräknade inkomst af sagda afgifter, enär någon minskning i desamma icke torde vara att befara.

Konsulskassans inkomster af expeditionsafgifter, som för 1892 beräknades till kr. 14,000, torde kunna uppföras med samma belopp. På grund af 1890 års uppbörd kunna ifrågavarande afgifter i runda tal beräknas utgöra för svenska ärenden omkring kronor 4,160 eller 29,7 procent, och kronor 9,590 eller 68,5 procent för norska ärenden samt kronor 250 eller 1,8 procent för sådana ärenden, hvilka äro att betrakta såsom för båda

rikena gemensamma.

Om till den beräknade inkomsten af konsulatafgifter_________________________ kr. 269,500

samt af expeditionsafgifter................................................................... » 14,000

läggas statsbidrag till samma belopp, hvarmed dessa under en följd af år utgått och jemväl för 1892 blifvit beviljade, nemligen kr. 160,000 från Sverige

och kr. 120,000 från Norge eller tillsammans......................................... 280,000

skulle konsulskassans inkomster komma att utgöra i det hela___________________ kr. 563,500

eller samma belopp som för år 1892.

Beträffande härefter konsulskassans utgifter, bland hvika bidraget till utrikesdeparmentet upptages med oförändradt belopp kr. 17,500, inträder en minskning i rubriken löner och arfvoden i följd deraf att vicekonsuln i Bordeaux, A. B. Christiernsson, den 23 sistlidne Oktober erhållit afsked, hvarigenom tvenne ålderstillägg, som tillkommit honom, eller 1,000 kronor blifvit lediga. A andra sidan inträder en ökning i denna rubrik derigenom att vicekonsuln i Havre vid ingången af 1893 på grund af nådiga beslutet den 3 December 1882 blifver berättigad till ett första ålderstillägg af kr. 500, hvadan sålunda rubriken kommer att minskas med inalles 500 kronor.

I afseende på anslagen till kontorskostnader mot redovisningsskyldighet ifrågakommer icke någon förändring.

I anslagen till kontorskostnader utan redovisningsskyldighet uppstår en minskning genom indragning, jemlikt Eders Kongl. Maj:ts beslut den 18 sistlidne September, af det hittills med kr. 3,000 utgående årliga anslaget till konsulatet i Rom.

Utgifterna för pensioner, som i 1892 års budget uppfördes till 8,050 kr. uppgingo likvisst då för tillfället endast till 6,050 kr., hvarigenom ett öfverskott af 2,000 kr. uppkom. Pensionerna hafva nu ökats med 8,000 kr. derigenom att förre generalkonsuln H. S. Beruhoft genom nådigt beslut den 25 sistlidne September och förre generalkonsuln O. Munch-Raeder genom nådigt beslut denna dag tilldelats en årlig pension af 4,000 kr. hvardera, och i följd deraf skulle, efter afdrag af det belopp af 2,000 kr., som finnes att tillgå, ett ytterligare belopp af 6,000 kr. erfordras, men då budgetens slutsiffra skulle komma att rubbas, om jag upptoge hela denna ökning, och pensionsbeloppet dessutom ständigt vexlar, har jag endast beräknat ökningen till 3,500 kr. motsvarande den minskning i utgifter, som under andra rubriker uppkommit. Det i budgetförslaget uppförda belopp är i enlighet härmed 11,550 kr., och det derefter återstående belopp af 2,500 kr. torde, derest sådant blir erforderligt, med lätthet kunna betäckas af tillfälliga besparingar.

Tredje hufvudtiteln.

För skrifmaterialier, expenser och extra utgifter beräknas likasom för 1892 ett belopp af kr. 35,550. Slutsumman för konsulskassans utgifter blir densamma som för 1892 är upptagen eller kr. 563,500.

Konsulskassans utgifter år 1893 skulle alltså omfatta:

utrikesdepartementet........................................-........*—

konsulsstaten

a) löner och arfvoden............................................

b) anslag till kontorskostnader mot redovisning.........

c) anslag till kontorskostnader utan redovisning ........

d) pensioner ........................................-—..........

skrifmaterialier, expenser och extra utgifter............-......-

366,400

68,500

64,000

11,550

Summa utgifter kr.

17,500

510,450

35,550

563,500

Denna summa motsvaras af den ofvan gjorda inkomstberäkningen.

En sammanställning af beräkningarna för 1892 och 1893 skulle hafva följande utseende:

De summor, som för tillfälliga och oförutsedda utgifter samt till betäckande af möjligen bristande inkomster skulle behöfva begäras åt Storthinget, anser jag böra i likhet med föregående år beräknas till kr. 12,000 för kabinettskassan och kr. 24,000 för

14 Tredje hufvudtiteln.

konsulskassan. För Sveriges del lärer Eders Kongl. Maj:t vilja af Riksdagen begära samma dispositionsrätt öfver uppkommande besparingar, som hittills varit medgifven.

Jag hemställer i underdånighet, det Eders Kongl. Maj:t behagade öfver de af mig uPPgj°rda förslag och beräkningar infordra Kongl. Norska Regeringens betänkande.» Till denna af det sammansatta statsrådets öfrige ledamöter tillstyrkta hemställan behagade Hans Maj:t Konungen i nåder lemna bifall.

cx protocollo Eric Trolle.

Tredje hufvudtiteln.

15 Bil. C.

Protokoll öfver utrikesdepartementsärende, hållet inför Hans Kongl. ' Höghet Kronprinsen-Regenten i sammansatt statsråd å Stockholms slott den 13 januari 1892.

Närvarande:

Hans Excellens Herr Statsministern Boström,

Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena Grefve Lewenhaupt, Hans Excellens Norske Herr Statsministern Blehk,

Statsråden Herr Friherre von Otter,

Friherre Palmstierna,

Friherre von Essen,

Friherre Akerhielm,

Östergren,

Groll,

Wikblad,

Gilljam,

Berner,

Länge.

Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena föredrog i underdånighet ånyo det i sammansatt statsråd den 27 november nästlidet år anmälda förslaget till de Förenade Rikenas gemensamma utrikes budget för 1893 samt Kongl. Norska Regeringens den 2 innevarande månad deröfver afgifna underdåniga betänkande.

Herr Ministern anförde:

»Mot att inkomsterna af konsulat- och expeditionsafgifterna för 1893, i saknad af de för uppgörandet af ett nytt öfverslag nödiga uppgifterna från konsulaten, uppförts till enahanda belopp som för 1892 eller mot beräkningen af inkomsterna i öfrigt har Departementet för det inre i det utlåtande, soin ligger till grund för Kongl. Norska Regeringens betänkande i ärendet, icke framställt någon anmärkning.

16 Tredje hufvudtiteln.

Beträffande hvad af mig blifvit till protokollet anfördt i fråga om de å ministerstaten till beskickningarna uppförda löner, har Departementet förklarat sig icke finna anledning till att nu upptaga till slutlig pröfning den väckta frågan om indragning, särskilt af beskickningarna i Konstantinopel och Wien, i det att, enligt Departementets förmenande, afgörandet af denna fråga rättast bör ske, då frågan om omorganisation af norska konsulatväsendet blifvit löst, enär denna fråga möjligen kunde antagas komma att få inflytande på organisationen af åtskilliga af de diplomatiska posterna. I sammanhang härmed har Departementet uttalat, att Departementet icke delar den af mig uttalade uppfattning om nödvändigheten af för båda de Förenade Rikena gemensamma beskickningar, men finner det icke påkalladt att inlåta sig på dryftandet af denna fråga vid behandlingen af det nu föreliggande budgetförslaget. — I det Departementet också, i enlighet med hvad anfördt blifvit, velat tillstyrka, att anslagen till beskickningarnas aflöning i budgetförslaget för det kommande tidsrummet uppföres i öfverensstämmelse med de af mig uppgjorda beräkningar, har Departementet uttalat sig för, att vid beviljandet från Norge af ifrågavarande anslag fästes det förbehåll, att beskickningarna i Konstantinopel och Wien skola fortfarande skötas af tillförordnade, samt att den eller de af öfriga beskickningar, vid Indika ledighet inträffar, endast skola provisoriskt återbesättas intill dess att frågan, huruvida och i hvilken mån för Norges del fortsatt anslag till upprätthållande af den- eller desamma varit storthinget förelagd.

Att utgifterna å ministerstaten för pensioner i betraktande af utgifternas vexlande natur blifvit uppförda till enahanda belopp som förekommer i 1892 års budget, ehuru det nu utgående pensionsbeloppet något minskats, finner Departementet i sin ordning.

Vidkommande konsulskassans utgifter har Departementet anfört, att den komité, som i Norge nedsatts för att utreda, huruvida samt i hvilken utsträckning anställandet af egna konsuler eller upprättandet af eget konsulatväsen för Norge kunde anses för påkalladt, och livilka utgifter deraf skulle föranledas, samt huruvida och i huru stor utsträckning konsulatafgifterna skulle kunna nedsättas och utgifterna för det norska konsulatväsendet öfver hufvud kunna inskränkas, i oktober 1891 afgifvit ett betänkande, i hvilket den uttalar sig för åtskiljande af de båda rikenas konsulatväsende, men då de beslut, som i den frågan kunde komma att fattas, icke kunde antagas få något inflytande på budgeten för den nu förestående budgetterminen, har Departementet ansett sig, jemväl hvad beträffar konsulskassan, böra ansluta sig till det af mig framlagda förslaget.»

Herr Ministern fortsatte:

»Kougl. Norska Regeringen har sålunda i allo tillstyrkt mitt förslag rörande de Förenade Rikenas utrikes budget för år 1893. Vid detta förhållande och då Kongl. Norska Regeringen icke gjort någon framställning i sammanhang med meddelandet om det utaf den omnämnda Konsulatkomitén i oktober afgifna betänkande om åtskiljande af konsulatväsendet, antager jag, att något yttrande af mig i det afseendet icke vid detta tillfälle erfordras.

Tredje^hufvudtiteln. 17

Då deremot Departementet för det inre i sitt betänkande, hvilket Kongl. Norska Regeringen i det väsentliga biträdt, förklarat sig icke dela den af mig uttalade uppfattning om nödvändigheten af gemensamma beskickningar för de Förenade Rikena, ehuru Departementet antagit det obehöflig! att vid behandlingen af nu föreliggande budget inlåta sig på pröfningen af detta spörsmål, anser jag visserligen, lika med Departementet, att då denna fråga ej föreligger, anledning saknas att nu ingå i någon närmare behandling af densamma; dock kan jag ej underlåta att här uttala den bestämda åsigt, att gemensamma beskickningar hos främmande makter med nödvändighet påkallas af den mellan rikena bestående förening, och att ett upphäfvande af berörda gemensamhet ej är med unionens bestånd förenligt.»

I hvad Herr Ministern sålunda anfört instämde det sammansatta statsrådets öfriga svenska ledamöter.

Norska Statsrådsafdelningen hänförde sig till Norska Regeringens betänkande och anmärkte i underdånighet, att den icke funne det vid förevarande tillfälle påkalladt att närmare inlåta sig på det af H. Exc. utrikesministern senast berörda spörsmål, men att den likväl gent emot ett så bestämdt uttalande funne nödvändigt att betona, att, enligt Stadsrådsafdelningens uppfattning, i unionen mellan de tvenne rikena icke ligger något hinder mot att hafva särskilda beskickningar hos främmande makter, och att en upplösning af den i sådant hänseende hittills bestående gemensamheten icke är oförenlig med unionens bestånd.

Herr Ministern yttrade derefter:

»Efter de gjorda beräkningarna, hvilka, derest Kongl. Maj:t behagar desamma gilla, torde böra dagens protokoll biläggas, utgör hela anslagsbehofvet till kabinettskassan 628,700 kronor för de Förenade Rikena tillsammans eller samma belopp som till nämnda kassa finnes uppfördt i nu gällande utrikesbudget. Med iakttagande af en sträng fördelning enligt den vedertagna proportionen 12 till 5 skulle detta belopp fördelas sålunda, att Sveriges bidrag blefve kronor 443,788:2 4 och Norges kronor 184,911:7 6, men för afrundning af slutsiffran i hvardera landets anslag beräknas Sveriges andel till kronor 443,800 och Norges till kronor 184,900. En obetydlig rubbning uppkommer visserligen härigenom i proportionen mellan rikenas bidrag, men densamma är emellertid endast skenbar, emedan i utrikesdepartementets räkenskaper hänsyn till den rätta proportionen alltid tages, och skilnaden godtgöres hvardera landet, så att uppkommen besparing eller brist i hvarje fall fördelas efter den verkliga proportionen.

Det anslag af statsmedel, som erfordras för konsulskassan, belöper sig i likhet med föregående år till 280,000 kronor, hvaraf, enligt proportionen 4 till 3, 160,000 kronor skulle falla på Sverige och 120,000 kronor på Norge.

Jag får alltså i underdånighet hemställa, det Kongl. Maj:t behagade besluta att af Riksdagen och Storthinget äska de för utgifternas bestridande nödiga anslag, att utgå efter den för de båda rikenas bidrag till sådana utgifter hittills tillämpade proportion såväl för kabinettskassan som för konsulskassan.

Bih. till Riksd. Prot. 1692. 1 Sami. 1 Afd.

18 Tredje hufvudtiteln.

Med hänsyn såväl till de för Sverige och Norge olika statsregleringsperioderna som till den olika dispositionsrätt öfver besparingar å ifrågavarande anslag, hvilken i de båda rikena under senare år varit bestämd, får jag slutligen föreslå,

att af Riksdagen måtte för år 1893 begäras 443,800 kronor till kabinettskassan och

160.000 kronor till konsulskassan, att utgå emot nu gällande redovisningsskyldighet samt med samma rätt till anslagens användande och under enahanda vilkor som hittills,

och att af Storthinget måtte för budgetterminen 1 juli 1892—30 juni 1893 äskas 184,900 kronor till kabinettskassan och 120,000 kronor till konsulskassan, förutom hvad i konsulatafgifter af norska fartyg samt expeditionsafgifter kan komma att under samma period inflyta, äfvensom derutöfver ett anslag för tillfälliga eller oförutsedda utgifter af

36.000 kronor, hvaraf 12,000 kronor för kabinettskassan och 24,000 kronor för konsulskassan.»

Uti hvad Herr Ministern för utrikes ärendena sålunda hemstält och föreslagit, förenade sig det sammansatta statsrådets öfriga ledamöter,

och behagade Hans Kongl. Höghet Kronprinsen-Regenten detsamma i nåder gilla och bifalla.

in fidem

G. M. Falkenberg.

Tredje hufvudtiteln.

19 Sveriges och Norges gemensamma utrikesbudget för år 1893.

Beräkning öfver kabinettskassans utgifter för år 1893.

1. Ministern för utrikes ärendena

2. Utrikesdepartementet..........

3. Ministeretaten.

Kronor.

24,000

38,950

a. Traktamenten:

Beskickningen i Berlin: Envoyé Extraordinaire och Ministre

Plénipotentiaire............................ 48,000

Legationssekreterare........... ............ 6,000

ö -

Transport

54,000

54,000

62,950

20 Tredje hufvudtiteln.

Transport 54,000 Beskickningen i Bryssel och Haag:

Ministre Plénipotentiaire............................. 20,000

Beskickningen i Konstantinopel:

fr^k>rara!skuasn'u^oooPkr!llr} Ministre Plénipotentiaire............................. 10,000

Beskickningen i Köpenhamn:

Envoyé Extraordinaire och Ministre

Plénipotentiaire........................... 36,000

Legationssekreterare....................... 5,000 4] ,000

Beskickningen i London:

Envoyé Extraordinaire och Ministre

Plénipotentiaire........................... 60,000

Legationssekreterare....................... 8,000 68,000'

Beskickningen i Madrid:

Ministre Plénipotentiaire............................. 22,000

Beskickningen i Paris:

Envoyé Extraordinaire och Ministre

Plénipotentiaire........................... 60,000

Legationssekreterare....................... 8,000 68,000

Beskickningen i S:t Petersburg:

Envoyé Extraordinaire och Ministre

Plénipotentiaire........................... 60,000

Legationssekreterare ....................... 8,000 68,000

Beskickningen i Rom:

Envoyé Extraordinaire och Ministre Plénipotentiaire ............................................... 29,000

Beskickningen i Washington:

iÄr.’Ssom Kencra,ko,,sul| Envoyé Extraordinaire och Ministre

Plénipotentiaire........................... 24,000

Legationssekreterare, lön................. 6,000

D:o, tjenstgöringspenningar 4,000 34,000

62,950

Transport 414,000

62,950

Tredje hufvudtiteln. 21

Transport 414,000 62,950

Beskickningen i Wien:

Envoyé Extraordinär och Ministre Plénipotentiaire............................................. 32,000 446,000

b. Expelctanslön...................................- ■....... 4,800

c. Pensioner.................................................... 27,950 478,750

4. Militärattachéer:

1 Militärattaché................................................ 6,000

1 d:o .............................................. 6,000 12,000

5. Skrifmaterialier, expenser och extra utgifter:

a. Skrifmaterialier och expenser............... 24,500

b. Ekiperingspenningar........,............................ 10,000

c. Hemliga utgifter.......................................... 14,000

d. Öfriga extra utgifter................................— 26,500 75,000

Summa kronor 628,700

Beräkning öfver konsulskassans inkomster och utgifter för år 1893.

Inkomster:

Svenska statsverkets bidrag Norska statsverkets bidrag..

Konsulatafgifter, förslagsvis:

inom Antwerpens konsulsdistrikt..................... 10,000

» Archangels » 700

» Barcelonas » 8,500

» Bilbaos » 3,000

» Genuas » 4,000

» Håvres konsulsdistrikt:

vid liufvudstationen................... 7,500

vice konsulatet i Bordeaux________ 4,500

öfriga vice konsulat inom distriktet 8,000 20,000

» Helsingfors’ konsulsdistrikt.......... 5,000

» Konstantinopels » 300

Kronor.

160,000

120,000

Transport 51,500

280,000

22 Tredje hufvudtiteln.

Uppbar konsulatafgifter.

Transport 51,500

inom Köpenhamns konsulsdistrikt:

vid hufvudstationen___________________ 8,500

- » vice konsulatet i Helsingör... 300

» öfriga vice konsulat inom distriktet--------------------------- 7,200 i6)000

Leiths konsulsdistrikt ........................... 18,500

.» Lissabons » ........................... 6,500

» Londons konsulsdistrikt:

vid hufvudstationen___________________ 27,000

vice konsulatet i Cardiff....... 20,000

» » » i Liverpool... 18,000

» » »i Newcastle... 16,000

» » »i West-Hartle-

pool....... 4,000

» öfriga vice konsulat inom distriktet--------,.................. 40,000 125,000

Lybecks konsulsdistrikt ________________________ 8,500

» Newyorks » 28,000

» Rigas » 7,000

» Rio de Janeiros » 8,500 269,500

Expeditionsafgifter, förslagsvis______________________________ 14,000

Summa kronor

Utgifter:

6. Utrikesdepartementet___________________

7. Konsulsstaten:

a. Löner och arfvoden:

Antwerpen, Generalkonsuln, lön 13,000

Archangel, » » 12,000

Barcelona, » » 12,000

Bilbao, Konsuln, » _________ 10,000

Genua, Generalkonsuln, » 12,000

Hamburg, » » 8,000

Håvre » » 14,500

Vicekonsuln, » 4,500

Alderstillägg » 500 19,500

Transport 86,500

280,000

17,500

17,500

b. Anslag till kontorskostnader mot redovisningsskyldighet:

Antwerpen....................................................... 4,500

Archangel....................................................... 2.000

Transport (>,500 366,400 17,500

24 Tredje hufvndtiteln.

Transport 6,500

Barcelona........................................................ 2,000

Bilbao............................. 2,500

Genua............................................................. 2,500

Håvre............................................. 4,500

Helsingfors...... ............................................ 4,000

Köpenhamn........................................... 4,500

Leith _________________________ 6,000

Lissabon ........................... 4,000

London ............................................... 11,000

till underhåll af generalkonsulatets hus ... 4,000 15,000

Lybeck..........................................................” 2,000

Newyork.............. 8,000

Riga............ 3,000

Shanghai......................................................... 4,000

366,400

68,500

c. Anslag till kontorskostnader utan redovisningsskyldighet:

Alexåndria_____

Alger.............

Bordeaux________

Buenos Ayres..

Cardiff...........

Gibraltar........

Hamburg________

Havana..........

Japan ............

Kiel_______________

Liverpool.......

Marseille________

Melbourne_____

Montevideo_____

Neapel...........

Newcastle_______

Pirjeus............

Rio de Janeiro San Francisco.. Tanger___________

2.000 2,000

5.000 1,500

6.000 2,000

1.000 4,000 4,000 1,500

64,000

d. Pensioner:.............................................................. 11,550

Transport

17,500

510,450

527,950

Tredje hufvudtiteln.

8.

Skrifmaterialier, expenser och extra utgifter:

a. Skrifmaterialier och expenser...............—

b. Konsulernes embetsutgifter...................

c. Diverse utgifter....................................

Transport 527,950

....... 6,500

;......... 15,500

-........ 13,550 35,550

Summa kronor 563,500

Uppgift öfver de från Kabinettskassan och Konsulskassan för närvarande utgående

expektanslöner och pensioner.

Från Kabinettskassan.

*0

Jemt. Nådigt beslut af den

16 Nov. 1883 Envoyén

Expektanslön: Grefve von Essen..............

Kronor.

Kronor

4,800

Pensioner:

10 Juli 1884 Förre Envoyén Herr Björnstjerna.................-------........-

21 Juni 1889 » » Lindstrand.............................................

26 April 1883 » » Friherre Palmstierna.........-................

15 » 1869 » Ministerresidenten Friherre Wrede........................

2 Jan. 1863 Aflidne Kabinettskuriren Cronlands dotter Sofia Wilhelmina

2 Jan. 1863 » » Liljedals dotter dåra -----------------

6,000

6,000

4,800

4,000

20,950

Summa Kronor 25,750

Så länge Friherre Palmstierna å Kongl. Utrikesdepartementets stat uppbär arfvode såsom introduktör för främmande sändebud, utgår den honom beviljade pension tillsvidare endast med 3,400 kr. eller med 1,400 kr. lägre belopp än ofvan angifves, och hela utgiften för pensioner minskas sålunda till..........................-..............---..... 19,550 kr.

Bill. till Riksd. Prat. ISOS. I Samt. I A/d.

26 Jeml. Nådigt

Tredje hufvndtiteln.

Från Konsulskcissan.

Pen8ioner: Kronor.

Förre Generalkonsuln O. Munch-Raeder................. 4 000

* » H. S. Bernhoft .................................... 4,000

* » Bodom..................................... ........... 4 000

Generalkonsuln Hegardts enka________________ gOQ

Vice konsuln Hambros enka........................

Aflidne förre Generalkonsuln Lagerheims dotter Fatima.. 400

» konsulatsekreteraren Frumeries döttrar:

Anna Carolina ............................................ 225

Sofia Helena.......... 225

Summa kronor 14,050

Kongl. Maj:ts i Nåder faststälda Stat för Utrikesdepartementet.

Gifven Stockholms Slott den 16 november 1883.

chef, arfvode.

Afdelningschef.

2 D:o

1 Arkivarie ............

1 Förste sekreterare 1 Andre sekreterare.

D:o

D:o

D:o

1 Förste vaktmästare

1 Vaktmästare............

3 D:o ....................

Till Utrikesdepartementet hörande embetsman:

1 Introduktör för främmande sändebud, arfvode____________

{Af detta arfvode anses 2,500 kr. motsvara tjenstgörings-j penningar.

^Lönen kan efter 5 års tjenst-) j göring höjas med 600 kr.

| Lönen kan efter 5 års tjenst- j I göring höjas med 500 kr. och [ efter 10 års tjenstgöring med! I ytterligare 500 kr.

Derjemte fri bostad.

iLönen kan efter 5 års tjenst- | göring höjas med 100 kr.

Summa kn

onor

56,450

Tredje hufvudtitelii. 27

Förestående stat skall tillämpas från och med den 1 januari 1884, utom hvad angår kabinettssekreteraren, för hvilken densamma blifver gällande först vid nuvarande innehafvares afgång.

Statens slutsumma af femtiosex tusen fyra hundra femtio kronor kommer att åt nedanstående anslagsmedel utgå, nemligen:

1) Anslaget å svenska riksstatens Tredje hufvudtitel:

Utrikesdepartementet.............................................................. hr. 27,495

2) De Förenade Rikenas anslag till Utrikesdepartementet å den gemen-

samma konsulskassan.............................................................. * 17,500

3) Norska statsverkets anslag till Utrikesdepartementet....................... » 11,455

Summa kronor 56,450

Fjerde hufvudtiteln.

Utdrag af protokoll öfver landtforsvarsärenden, hållet inför Hans Kongl. Höghet Kronprinsen Regenten i Statsrådet å Stockholms slott den 13 januari 1892.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Boström,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena grefve Levvenhaupt, Statsråden: herr friherre von Otter, friherre Palmstierna, friherre von Essen, friherre Åkerhieem,

Östergren,

Groll,

WlKBLAD Och

Gilljam.

Departementschefen statsrådet friherre Palmstierna anhöll att få underställa Kongl. Maj ds pröfning frågan om reglerandet af utgifterna under riksstatens fjerde hufvudtitel för år 1893 och att i sammanhang dermed få föredraga följande, till Kongl. Maj:t inkomna framställningar i de delar, som icke förut blifvit inför Kongl. Maj:t anmälda:

generalfälttygmästarens och chefens för artilleriet underdåniga skrifvelse den 10 sistlidne november angående arméförvaltningens å artilleridepartementet behof af statsanslag under år 1893;

Bill. till Eiksd. Prot. 1892. 1 Barn!. 1 A/d. 1 Höft.

2 Fjerde IiufVudtiteln.

generalfälttygmä starens och cliefcns för artilleriet underdåniga skrifvelse den 18 sistlidne november angående förändrad användning af anslaget till salpeteruppköp;

arméförvaltningens å artilleridepartementet underdåniga skrifvelse den 18 sistlidne november angående erforderliga ökade kostnader i händelse af utsträckning af beväringens öfningar;

arméförvaltningens å fortifikationsdepartementet underdåniga skrifvelse den 14 sistlidne november angående nämnda departements medelsbehof under år 1893 jemte tvenne dervid fogade, af chefen för fortifikationen samma dag aflåtna underdåniga skrivelser angående behofven af extra anslag under nämnda år dels till fästningsbyggnader och dels till anskaffning och komplettering af fältingeniörmaterielen;

chefens för fortifikationen underdåniga skrifvelse den 30 sistlidne november angående kostnaden m. m. för ifrågasatta befästningar å Gotland;

arméförvaltningens å intendentsdepartementet underdåniga skrifvelse den 10 sistlidne november angående nämnda departements behof af statsmedel för år 1893;

samma departements underdåniga skrifvelse den 27 sistlidne november angående erforderliga ökade kostnader i händelse af utsträckning utaf beväringsmanskapets vapenöfningar;

t. f. generalintendentens underdåniga skrifvelse den 9 sistlidne november angående extra anslag till fullständigande af den för staber, trupper och sjukvårdskompanier erforderliga sjukvårdsmateriel; äfvensom medicinalstyrelsens den 30 november och arméförvaltningens å intendentsdepartementet den 22 december 1891 deröfver afgifna underdåniga utlåtanden;

arméförvaltningens å civila departementet underdåniga skrifvelse den 17 sistlidne november angående statsregleringen för år 1893;

generalfälttygmästarens och chefens för artilleriet underdåniga skrifvelse den 13 februari 1890 angående ökad inqvarteringsersättning för underofficerare och vederlikar vid Göta artilleriregemente m. fl. regementen och corpser äfvensom arméförvaltningens å civila departementet den 30 sistlidne oktober deröfver afgifna underdåniga utlåtande;

chefens för generalstabens topografiska afdelning underdåniga skrifvelse den 26 sistlidne november angående behofvet af medel för de topografiska arbetena under ar 1893 jemte chefens för generalstaben samma dag deröfver afgifna underdåniga utlåtande;

medicinalstyrelsens underdåniga skrifvelse den 27 sistlidne november angående ändring i befordringsgrunderna för 2:dre bataljons-

Fjerde hufyudtiteln. 3

läkare jemte arméförvaltningens å civila departementet den 11 december 1891 deröfver afgifna underdåniga utlåtande; samt

statskontorets underdåniga skrifvelse den 28 sistlidne november angående ersättning för förskjutna kostnader för utarbetande af en samling föreskrifter angående rustnings- och roteringsbesvären.

Under tillkännagifvande, att vid den förestående statsregleringen andra ändringar i de för närvarande utgående ordinarie anslagen icke af departementschefen åsyftades än de, som nu komme att af honom särskildt omnämnas, anförde departementschefen härvid beträffande de

Ordinarie anslagen.

Ge n e ral itets-state n.

T mitt anförande till statsrådsprotokollet för denna dag beträffande Höjning de ifrågasatta förbättringarne i landets försvarsorganisation m. m. detta andag. bär jag, i närmaste anslutning till de åsigter, hvilka så väl af mina företrädare i embetet som af mig flera gånger uttalats, påpekat angelägenheten deraf, att vid arméns högsta truppenheter, fördelningarna, sjelfständiga förvaltningsorgan varda anstälda. Särskildt ber jag att i detta hänseende få erinra om hvad jag yttrat i mitt anförande till statsrådsprotokollet för den 11 januari 1890 rörande statsreglermgen för år 1891. Det framgar deraf, att i intet af de härordningsförslag, som sedan år 1871 framlagts, nödvändigheten af dylika förvaltningsorgans inrättande lemnats ur sigte och att krigs styrelsen i öfrigt ansett denna angelägenhet vara af den vigt, att förslag till dess ordnande flera gånger föreslagits Riksdagen jemväl utan samband med förslag till fullständig omdaning af härväsendet. Det torde alltså falla af sig sjelft, att, då nu på nytt fråga om förstärkning af landets försvarskraft bragts å bane, jag ansett inrättandet af dessa, jemväl af senaste landtförsvarskomité såsom synnerligen vigtiga framhållna förvaltningsmyndigheter, eller med andra ord tillsättandet vid de olika fördelningames staber af särskilda fördelningsintendenter, vara en af de frågor, som böra finna sin lösning.

Hvad angår aflöningen till dessa tjenstemän, anser jag, lika med senaste landtförsvarskomité, att ena hälften af dem lämpligen bör i

4 Fjerde hufVudtiteln.

aflöningsförmåner likställas med öfverste!öjtnanter och den andra med majorer. Någon särskild inqvarteringsersättning synes mig emellertid, så länge öfriga vid generalbefälen anstälde tjenstemän icke äro i åtnjutande af dylik förmån, ej kunna dem tilläggas. Då jag vidare, i likhet med nämnda komité, finner nödigt, att hos de blifvande fördelningsmtendenterne anställas biträden, hvilka dock tills vidare synas mig kunna vara till intendenter utbildade löjtnanter eller underlöjtnanter på stat, hvadan andra löneförmåner icke böra för dem beräknas än dagaflöning för tiden mellan vapenöfningarna, skulle alltså kostnaden för den ifrågasatta nya organisationen komma att utgöra

eu fördelningsintendent, lön ........................ kr. 4,000: _

dagaflöning å 4 kr....................................... » i’460: — kr>

två d:o d:o ..........................................................^777^ . »

en fördelningsintendent, lön ....................... kr. 3,500: _

dagaflöning å 4 kr. ......................................... j> l’,460: — kr.

två d:o d:o................................. ~ ,, ’

dagaflöning å 2 kr. till sex biträden under 305 dagar »

5,460: — 10,920: —

4,960

9,920

3,660

Glimma kr. 34,920: — Da denna kostnad synes böra under anslaget till generalitetsstaten uppföras, hemställer jag alltså, att Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen

att, med godkännande af hvad sålunda beträffande aflöning åt fördelningsintendenter med biträden föreslagits, medgifva, att för inrättandet af sex fördelningsintendentsbefattningar med erforderliga biträden

anslaget till generalitetsstaten, nu...... kr. 126,265

må med ......:............................ i» 34,920

höjas till..................................................... kr<

161,185

[2-]

Förhöjning åt anslaget.

Indelta arméns befälsaflöning.

I mitt nyss nämnda anförande till statsrådsprotokollet för denna dag har jag vidare såsom en af de åtgärder, hvilka särskildt vore a nöden för att afhjelpa bristerna i landets nuvarande försvarsorganisation, framhållit ökandet af befälskadrerna vid de tre norrländska indelta infantericorpserna äfvensom Vesternorrlands bataljon. Enligt det förslag, som jag i detta afseende uti mitt anförande till

5 Fjerde hufVudtitelii.

statsrådsprotokollet för den 14 mars 1891 framlade och hvilket jag, hvad sjelfva saken angår, nu till alla delar vidhåller, skulle kadrerna vid dessa truppförband uppbringas till enahanda styrka som kadrerna vid ett af de vanliga större indelta infanteriregementena och skulle, med undantag af de blifvande regementsclieferne och en adjutant vid Vesternorrlands regemente, den nytillsatta personalen, såsom ej behöflig vid den s. k. rotetjenstgöringen, ej komma i åtnjutande af tjenstgöringspenningar, men i öfrigt till aflöningsförmåner likställas med den äldre personalen. Enligt de förslag till nya stater för de nu närmast i fråga varande tre indelta truppförbanden, som jag tillika framlade, komme, vid bifall till hvad jag sålunda hemstält, att till aflöning in. m. åt personalen vid desamma erfordras sammanlagdt 438,432. kronor, under det att samma truppförbands stater, efter de förhöjningar i desamma, som af senaste Riksdag medgifvits, sluta å en sammanlagd summa af 242,247 kronor. Den erforderliga ökningen skulle alltså uppgå till 196,185 kronor, hvaraf jag, i likhet med hvad jag år 1891 föreslog, dock anser endast 100,000 kronor vara för nästa statsregleringsperiod af nöden.

Under tillkännagifvande slutligen, att jag vid jemförelse mellan de af mig för ifrågavarande truppförband vid senaste Riksdag framlagda förslagsstater och de å samma summor slutande stater, som statsutskottet vid nämnda Riksdag låtit upprätta och bilägga sitt- utlåtande öfver Kong! Maj:ts i ämnet aflåtna nådiga proposition, funnit de senare i afseende å uppställningen hafva företräde och att jag, vid upprättande af de förslag till stater, som jag nu framlägger och som jag anhåller må såsom bilagor under n:ris I och II fogas till dagens protokoll, vid sådant förhållande följt statsutskottets uppställning, hemställer jag alltså, att Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen

att, med godkännande ej mindre af hvad som föreslagits i fråga om anställande vid Norrbottens, Vesterbottens och Jemtlands fältjägarecorpser af ytterligare personal utöfver den vid samma truppförband nu anstälda, utan äfven af de för den ifrågasatta nya personalen föreslagna löneförmåner och deraf föranledda förändringar i de för berörda truppförband nu gällande stater, för år 1893 höja anslaget till indelta

arméns befälsaflöning, nu ................. kr. 4,208,812: —

med .................................................. » 100,000: —

till

kr. 4,308,812:

6 Fjerde hnfriidtiteln.

[3.]

Angående uppförande i riksstaten af ett nytt anslag under denna benämning.

Jemtlands Hästjägarecorps.

Bland de åtgärder för stärkande af Norrlands försvar, som jag sistlidet år föreslog och som jag i mitt anförande till statsrådsprotokollet för denna dag förmält mig återupptaga, afsåg eu att uppbringa det enda för norrlandsfördelningen disponibla kavalleritruppförbandet, Jemtlands hästjägarecorps, till den såsom nödig ansedda styrkan af 5 sqvadroner.

Målet skulle nås genom att vid corpsen, som för närvarande räknar endast två sqvadroner, anställa värfvad stam med erforderligt befäl lör ytterligare tre sådana; och skulle för organisationen af de tre nya sqvadronerna den vid 1889 års Riksdag framlagda plan till organisation af kavalleriet i dess helhet tjena till ledning.

Enligt de mitt anförande i ämnet bilagda »förslag till tilläggsstat för Jemtlands hästjägarecorps vid tillkomsten af 3 nya sqvadroner» samt »kostnadsberäkning för manskapsstyrkan vid 3 nya sqvadroner vid Jemtlands hästjägarecorps jemte dess skolor och öfningar» skulle vidare kostnaden för den nya organisationen, efter dess fullständiga genomförande, uppgå till 260,415 kronor; och föreslog jag slutligen, att detta belopp tills vidare skulle såsom ett särskildt reservationsanslag i riksstaten uppföras näst efter anslaget till indelta arméns befälsaflöning, med Kong!. Maj:t tillagd rättighet att till uppsättningskostnader förfoga öfver de å anslaget uppkommande reservationer.

Under hänvisande, hvad angår detaljerna af mitt förslag, till mitt törenämnda statsrådsanförande äfvensom omförmälda förslagsstat och kostnadsberäkning, hvilka båda senare handlingar jag anhåller må såsom bilagorna III och IV få fogas till detta protokoll, får jag, som, i likhet med hvad sistlidne år var fallet, anser endast halfva anslagsbeloppet vara för det första uppsättningsåret erforderligt, alltså härmed hemställa

att Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att, med godkännande af hvad som föreslagits beträffande dels uppsättande vid Jemtlands hästjägarecorps af tre värfvade sqvadroner och dels den dervid anstälda personals aflöning äfvensom de i sammanhang dermed föreslagna förändringar i corpsens nuvarande stat, låta i riksstaten, näst efter anslaget till »indelta arméns befälsaflöning», såsom reservations-

7 Fjerde hufvudtitcln.

anslag uppföra hvad som för genomförande af den nya organisationen under 1893 erfordras med 130,000 kronor, äfvensom medgifva

att å anslaget uppkommande reservationer må af Kongl. Maj:t få disponeras för bestridande af uppsättningskostnader och öfriga med organisationens genomförande förenade utgifter.

Lindring i rustnings- och roteringsbesvären.

Enligt det beslut, Kongl. Maj:t förut i dag fattat, skall till Riks- < dagen aflåtas förslag, afseende sådan ändring i lagen den 5 juni 1885 om lindring i rustnings- och roteringsbesvären att, derest Riksdagen godkänner den förut beslutade nådiga propositionen om ändring i vissa delar af värnpligtslagen, i hvad densamma afser § 1, § 3 mom. 1, §§ 6, 27 och 28, § 33 mom. 2 och 3 samt §§ 34, 52 och 53, äfvensom lemnar bifall till det i mitt anförande till statsrådsprotokollet för denna dag framstälda, af Kongl. Maj:t godkända förslag om förstärkningar i landets försvarsorganisation, lindringen i nyssnämnda besvär må komma att successive ökas, till dess den motsvarar ifrågavarande besvärs hela uppskattade värde; och som, enligt nämnda förslag, lindringen för år 1893 skall utgå med ytterligare 20 procent, lärer eu ökning i förevarande anslag med % af dess nuvarande belopp vara af nöden.

Jag hemställer alltså, att Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att, för den händelse nämnda delar af den nådiga propositionen angående ändring i värnpligtslagen och berörda förslag om förstärkning i landets nuvarande härväsende varda af Riksdagen antagna, höja ifrågavarande anslag, nu................................................................. kr. 1,330,000: —

med i rundt tal...................................................................... )) 886,000: —

till ............................................................................................. kr. 2,216,000: —

Indelta arméns och Vermlands fältjägarecorps’ vapenöfningar.

Armé förvaltningen å intendentsdopartementet, som i sin ofvanberörda underdåniga skrifvelse den 10 november 1891 ansett sig böra hemställa om detta anslags höjande, redogör dervid till en början för de olika framställningar, som sedan hösten 1871 i sådant syfte gjorts dels af Kongl. Maj:t hos Riksdagen och dels af förvaltningen hos

[4-]

Höjning i detta anslag.

[5.]

Höjning af detta anslag.

8 Fjerde hufvudtiteln.

Kongl. Maj:t, och de förhöjningar i anslaget, som deraf blifvit en följd. Förvaltningen yttrar derom hufvudsakligen följande:

Vid 1872 års riksdag föreslog Kongl. Maj:t, enär den början till fälttjenstöfningar i större skala, som hösten 1871 gjordes i Skåne, lemnat de bästa förhoppningar för framtiden, men den derunder förvärfvade erfarenheten emellertid äfven visat, det de till manövern disponibla medlen vore otillräckliga för vinnande af ett fullt tillfredsställande resultat,

att till truppsammandragningars utförande under hösten måtte för framtiden afses ett årligt belopp af 250,000 kronor,

att, på det armén icke under år 1872 måtte gå i mistning af dessa högst behöfliga öfningar, ett extra anslag måtte med enahanda belopp för samma år anvisas att utgå för omförmälda ändamål, samt

att då arméns fälttjenstöfningar beräknades kosta 250,000 kronor årligen och en utsträckning af såväl infanteriunderbefälsskolans som förberedande kavalleriunderbefälsskolornas öfningar erfordrades, vid hvilket förhållande den sammanlagda kostnaden för indelta arméns och Vermlands fältjägarecorps’ vapenöfningar kunde antagas årligen komma att uppgå till 1,257,443 kronor 73 öre, Riksdagen måtte såsom förhöjning i det för dessa vapenöfningar då afsedda statsanslag, 1,000,000 kronor, för år 1873 anvisa ett belopp af 257,443 kronor 73 öre.

Då emellertid sistnämnda beräkningar grundade sig på förutsättning af indelta infanteriets uppbringande till 24,000 man genom öfverflyltning till landtförsvaret af en del båtsmansnummer, hvilken öfverflyttning dock icke af Riksdagen medgifvits, och vidare en af dåvarande statsrådet och chefen för landtförsvarsdepartementet till Riksdagen öfverlemnad specifik beräkning, deri kostnaderna för indelta infanteriets öfningar upptagits efter eu nummerstyrka af 22,000 man och anslagets utgifter beräknats till eu summa af 1,218,111 kronor 93 öre, utvisade, att det af Kongl. Maj: t anmälda medelsbehofvet skulle i förevarande anslag kräfva en förhöjning af endast 218,111 kronor 93 öre, förklarade Riksdagen i sitt svar å Kong!. Maj:ts berörda framställning, att Riksdagen, med afseende å såväl underbefälskolornas som de s. k. fälttjenstöfningarnas allmänt erkända stora betydelse för arméns utbildning, visserligen icke drogo i betänkande att bevilja de anslag, som uti i fråga varande hänseende kunde finnas oundgängligen nödiga, men att Riksdagen, som förestälde sig att, genom minskning af de inkommenderade truppernas antal eller på annat sätt, kostnaderna för fälttjenstöfningama kunde utan synnerlig olägenhet något inskränkas, funne den nådiga framställningen endast på det sätt kunna bifallas,

9 Fjerde hufviultiteln.

att, för åstadkommande af årliga fälttjenstöfningar med trupper af alla vapen och för utsträckning af infanteriunderbefälsskolans samt förberedande kavalleriunderbefälsskolornas öfningar, anslaget till indelta arméns och Vermlands fältjägarecorps’ vapenöfningar förböjdes med

200,000 kronor samt att, beträffande den nådiga fram ställningen om anvisande af anslag för fälttjenstöfningar under år 1872, Riksdagen, vid det förhållande att denna fråga redan under 1871 års lagtima riksmöte varit föremål för pröfning och anslagsbehofvet då blifvit i viss mån tillgodosedt i det vapenöfningsanslaget blifvit förhöjdt från 924,062 kronor 8 öre till 1,000,000 kronor, icke ansåge sig kunna bifalla framställningen i denna del.

Förhöjning i förevarande anslag med 70,000 kronor beviljades derefter af 1874 års Riksdag på framställning af Kongl. Maj:t, som ansåg nämnda belopp af nöden i och för en förbättrad, utspisning vid stamtruppens vapenöfningar genom användande af eu till näringsvärdet ökad portionsstat. Från och med år 1875 utgick alltså anslaget med 1,270,000 kronor. Då emellertid de sålunda tid efter annan af Riksdagen anvisade förhöjningar uti anslaget icke afsett att bringa detsamma i öfverensstämmelse med de under de närmast föregående åren småningom stegrade pris å sådana lifsförnödenlieter, hvilka tillhörde indelta arméns mötesbehof, ansåg sig änne f örvaltn in gen böra redan för statsregleringen 1876 bringa frågan om förhöjning i detsamma på nytt under öfverläggning' och hemstälde af sådan anledning i underdånig skrifvelse den 27 november 1874, att, da nämnda ökade pris fortfarande vore gällande utan att någon förändring deri syntes kunna påräknas såsom snart förestående, men deraf vållades anslagets otillräcklighet för vapenöfningarnas allmänna utsträckning till deras fulla omfång enligt plan, och dertill vidare komme, att de under anslaget beräknade medel för gemensamma årliga fälttjenstöfningar med trupper af olika vapen icke på långt när motsvarade kostnaden för sadana öfningar af den omfattning och beskaffenhet i öfrig! som redan då ansåges nödig, hvadan dylika öfningar under de 8 åren från 1867 års början till 1874 års slut icke kunnat hållas mer än tre särskilda gånger, Kolig]. Maj:t täcktes af Riksdagen begära förhöjning i anslaget med ett belopp af 420,000 kronor, utgörande hvad som, enligt eu tillika öfverlemnad jemförelseberäkning emellan anslagets dåvarande tillgångar,

1,270,000 kronor, och dess för år beräknade utgifter,.omkring 1,690,000 kronor, ansågs erforderligt för att anslaget skulle blifva tillräckligt för sitt ändamål.

Bih. till Rilcsd. Brot. 181)2. 1 Sami. 1 Ajd. 1 lläft.

10 Fjerde liufmdtiteln.

Kongl. Maj:t biföll denna begäran, såsom följd hvaraf uti nådig proposition till 1875 års riksdag en förhöjning i anslaget af 420,000 kronor äskades, hvarförutom Kongl. Maj:t för beredande af portion in natura under vapenöfningarna åt underofficerare vid indelta armén och Vermlands fältjägarecorps föreslog, att ytterligare 55,000 kronor måtte anvisas. Riksdagen åter beviljade väl sistnämnda belopp, ehuru på extra stat, men ansåg sig icke böra medgifva den i öfrigt äskade tillökningen af 420,000 kronor, med anledning hvaraf arméförvaltningen i underdånigt utlåtande den 13 november 1875 på nytt gjorde anmälan om anslagets höjande, denna gång med ett belopp af 425,000 kronor, oberäknadt nyssnämnda på extra stat uppförde . 55,000 kronor; och öfverlemnade förvaltningen dervid till stöd för sin framställning en kalkyl öfver förhållandet emellan tillgångarna å anslaget enligt statsregleringen för år 187G samt de årliga utgifterna för vapenöfningarna, hvarjemte förvaltningen upplyste, att det i kalkylen upptagna kostnadsbeloppet för de vanliga mötena, 1,141,100 kronor, blifvit grunda dt på inkomna beräkningar rörande upphandlingarna af proviant och fourrage för 1876 åra möten, att beloppet för de gemensamma fälttjenstöfningarna, 350,000 kronor, upptagits till 39,400 kronor mera än hvad som enligt afskräde räkenskaper utgifvits för sådana öfningar i Småland och Vestergötland år 1874, enär dessa öfningar höllos under sommaren omedelbarligen efter de deri deltagande truppernas särskilda vapenöfningar på deras mötesplatser, hvilket föranledde mindre marschkostnader än om, såsom eljest åsyftas, de gemensamma öfningarna skedde på hösten, när, efter grödans inbergning, trupprörelserna kunde mer obehindradt och således på ett ändamålsenligare sätt ordnas, samt att de öfriga utgifterna i kalkylen hufvudsakligen grundats på arméförvaltningens räkenskaper de närmast föregående åren.

Äfven denna framställning bifölls af Kongl. Maj:t, som uti nådig proposition till 1876 års Riksdag äskade berörda anslagsförhöjning af

425,000 kronor, hvaremot Riksdagen ej heller denna gång beviljade den äskade anslagsförhöjningen.

I underdånig skrifvelse den 26 september 1876 framhöll emellertid arméförvaltningen på . nytt, att anslaget sedan flera år tillbaka icke vunnit någon förhöjning, motsvarande de prisstegringar, som under den gångna, tiden uppstått å arméns proviant- och fourrageförnödenheter, att tillräckliga medel saknats för årliga gemensamma fälttjenstöfningar med trupper af olika vapen enligt tidens fordringar, samt att i följd deraf indelta arméns vapenöfningar icke kunnat under de dess-

11 Fjerde liufvudtiteln.

förinnan närmast förflutna åren ega rum i åsyftad omfattning, samt anhöll, under upplysning, att, enligt en då gjord utredning, för vapenöfningarnes bedrifvande enligt plan erfordrades 1,657,382 kronor 50 öre under det att anslaget fortfarande vore i riksstaten uppfördt med ett belopp af 1,270,000 kronor, det Kongl. Maj:t täckte^ göra förnyad framställning i ämnet till Riksdagen.

Kongl. Maj:ts denna gång, med anledning af förvaltningens hemställan, till Riksdagen aflåtna proposition hade så till vida önskad verkan som Riksdagen visserligen förklarade, att det icke syntes Riksdagen kunna med visshet antagas, att den äskade allmänna förhöjningen i anslaget för framtiden vore behöflig till så högt belopp, som Kongl. Maj:t föreslagit, men emellertid, för vinnande af någon erfarenhet om hvilket belopp, som för öfningarnas ordnande vore erforderligt, å extra stat för år 1878 uppförde det derför begärda beloppet 388,000 kronor och tillika medgaf, att å ordinarie stat finge med ett mindre afdrag uppföras det belopp 55,000 kronor, som vore erforderligt för beredande åt underofficerarne af portion under vapenöfningarna.

Kongl. Maj:ts, på arméförvaltningens förslag, till 1878 ars riksdag aflåtna proposition, att den föregående år beviljade förhöjningen i anslaget måtte tillsammans med ett mindre belopp, som vore erforderligt för de indelta truppernas lägerutredning, uppföras å ordinarie stat, bifölls dock icke i annan mån af Riksdagen, än att den, som fortfarande ansåg det ej kunna med visshet antagas, att berörda förhöjning vore för framtiden till lika högt belopp behöflig, och af sådan anledning jemväl för år 1879 upptörde beloppet allenast på extra stat, emellertid ' medgaf, att nyssnämnda för lägerutredningen erforderliga belopp 2,500 kronor finge från anslaget för försvarsverket till lands.i allmänhet öfverflyttas till vapenöfningsanslaget, som sålunda på ordinarie stat kom att utgöra 1,322,300 kronor eller samma belopp, hvarmed det ännu utgår. , ...

Sedermera hade Kongl. Maj:t, vid det förhållande, att det i or år 1878 på extra stat anvisade tillskott i vapenöfningsanslaget af 388 000 kronor för första gången kunnat användas vid samma års vapenöfningar, men räkenskaperna öfver anslaget da icke hunnit afslutas och kostnaderna för vapenöfningarna i det fullständigare skick, hvartill desamma skulle genom berörda förhöjning uppbringas, sålunda ej med visshet kunde angifvas, uti nådig proposition till 1879 års riksdag äskat samma förhöjning i vapenöfningsanslaget, att äfven under ar 1880 utgå

12 Fjerde hnfrndtiteln.

allenast på extra stat; men denna framställning lyckades icke vinna Riksdagens samtycke.

Sedan armé förvaltningen härefter redogjort för de skäl, som af förvaltningen åberopats till stöd för dess ' under åren 1879, 1880 och 1881 hos . Kongl. Maj:t gjorda underdåniga framställningar om extra anslag till fälttjenstöfningar, livilka framställningar dock icke föranledt någon Kongl. Maj:ts åtgärd, framhåller arméförvaltningen vidare, att efter denna tid visserligen ingen förhöjning i anslaget af förvaltningen begärts, men att det likväl af den omständigheten, att åren 1878—1884 några fälttjenstöfningar icke kunnat hållas, tydligen framginge, att sådan förhöjning varit behöflig just för främjandet af det med den ursprungliga mera betydande anslagsförhöjningen närmast och hufvudsakligen afsedda ändamål. Att vidare fälttjenstöfningar såväl år 1884 som åren 1886, 1888 och 1889 kunnat ega rum, anser förvaltningen endast kunna tillskrifvas dels det med år 1883 började och sedermera under loppet af några år fortgående betydliga prisfallet å de för vapenöfningarna erforderliga proviant- och fourrageartiklar, och dels den omständighet, att Riksdagen från och med år 1886 anvisat ett särskild^ statsanslag för bekostande af byggnadsunderhållet å mötesfälten, hvarigenom indelta arméns vapenöfningsanslag, som tillförene fått bidraga dertill med ganska ansenliga belopp, vissa år uppgående till öfver 100,000 kronor, erhållit, om ock indirekt, en välbehöflig förhöjning.

Da nu emellertid från och med ar 1889 ånyo inträdt någon prisstegring å proviant- och fourrageartiklar, anser arméförvaltningen det ligga i sakens natur, att anslagets otillräcklighet fortfarande skall göra sig synnerligen känbar, särskildt beträffande möjligheten att åstadkomma de för armén beliöfliga gemensamma större fälttjenstöfningarna.

Förvaltningen anmäler slutligen, att, enligt hvad dess räkenskaper för åren 1881—1890 utvisa, anslagets utgifter uppgått i medeltal till

1,343,000 kronor under hvart och ett af dessa år, deri inberäknadt kostnaderna för de under denna tioårsperiod utförda större gemensamma fälttjenstöfningarna åren 1884, 1886, 1888 och 1889, hvilka kostnader genom en delvis förändrad anordning af dessa öfningar samt under iakttagande af den största sparsamhet och omtänksamhet vid de för ändamålet disponibla medlens användning kunnat nedbringas till i medeltal omkring 200,000 kronor för hvardera af 1884 och 1886 års fälttjenstöfningar, hvilka varat 5 dagar, och till omkring 300,000 kronor för hvardera af 1888 och 1889 års motsvarande öfningar, hvilka räckt i 6 dagar, sedan dock i båda fallen värfvade garnisonerade arméns

13 Fjerde hufrudtiteln.

mathållnings- och fourageringsanslag samt anslaget till volontärskolor m. fl. statstillgångar fått bidraga med belopp, som motsvarat derå under öfningstiden besparade utgifter; och då således vapenöfningsanslagets utgifter under berörda tioårsperiod visat sig i medeltal öfverstiga anslagstillgången med omkring 21,000 kronor årligen, hade detta, yttrar förvaltningen, haft till följd, att den vid periodens början befintliga besparing, i jemnadt, tal 311,700 kronor, under samma tid tagits i anspråk med undantag af omkring 100,000 kronor, som ännu vid 1890 års utgång funnes å anslaget besparade, men hvilken besparing dock förväntades komma att under 1891 ännu mera förminskas, om icke helt och hållet användas.

På grund af hvad sålunda blifvit af förvaltningen andraget, anser förvaltningen, att såväl anslagets otillräcklighet som behöfligheten af förhöjning i detsamma blifvit fullständigt ådagalagd, hvarför förvaltningen ock finner sig böra ånyo i underdånighet hemställa, det Kongl. Maj:t täcktes, för åstadkommande af nödig förhöjning deri, af Riksdagen äska dels ett belopp af omkring 21,000 kronor, hvarmed de årliga utgifterna kunna i medeltal anses öfverskrida anslagets nuvarande slutsumma, dels ock, för möjligheten att kunna anställa större gemensamma fälttjenstöfningar på ett mera regelbundet sätt än hittills, så att de åtminstone kunna ega rum hvartannat år, hälften af hvad för dessa öfningar, anordnade med största sparsamhet och under erforderlig tidslängd, på senaste tiden visat sig oundgängligen erforderligt, eller

150,000 kronor, med tillhopa 171,000 kronor, hvilket belopp förvaltningen likväl anser böra för utjemnande af anslagets slutsumma skäligen ökas till 177,700 kronor, hvarigenom detsamma skulle komma att uppgå till 1,500,000 kronor. __

På samma gång jag finner mig på det lifligaste böra understödja arméförvaltningens förevarande förslag, kan jag icke underlåta att mot den uppställning, som arméförvaltningen gifvit åt sina beräkningar, göra följande erinran. Att under tioårsperioden 1881 —1890, under hvilken sammanlagdt 4 fälttjenstöfningar hållits, efter medeltalsberäkning en årlig brist i anslaget af omkring 21,000 kr. uppkommit, skulle noga räknadt kunna leda till den slutsats, att med en förhöjning i anslaget af nämnda belopp 4 fälttjenstöfningar skulle kunna under hvarje tioårsperiod anordnas. Så är emellertid ingalunda fallet. Den under senare åren inträdda prisstegring har nu liksom på 70-talet så fördyrat truppernas underhåll under de vanliga mötena, att anslaget i sin helhet knappast är tillräckligt att bekosta nämnda underhåll än mindre med-

14 Fjerde hufvudtiteln.

gifver anordnandet af några fälttjenstöfningar. Detta visar sig också deraf, att reservationerne å anslaget måst tillgripas först de senare åren, under hvilka inga fälttjenstöfningar hållits och då Kong!. Maj:t dessutom, i syfte att få anslaget att räcka till, funnit sig nödsakad att till tiden betydligt inskränka indelta kavalleriets redan förut väl korta remontmöten. Det är sålunda uppenbart, att, om fälttjenstöfningar skola kunna anordnas åtminstone hvart annat år, det med nuvarande priser är nödigt, att anslaget ökas icke allenast med nyssnämnda belopp 21,000 kronor, utan, på sätt förvaltningen också hemstält, med hälften af det belopp, som kan anses representera dylika öfningars årliga kostnad.

Någon omständlig motivering för nödvändigheten af fälttjenstöfningar lär emellertid icke erfordras. Att icke nämna, det representationen genom sitt beslut vid 1872 års riksmöte godkänt behofvet deraf, finnes numera knappt något land inom Europa, der ej sådana truppsammandragningar reguliert och merändels årligen förekomma, och det lärer vara klart, att i vårt land med dess nuvarande härorganisation, som medför, att de årliga vapenöfningarna försiggå på spridda mötesplatser, der endast undantagsvis olika vapen kunna sammanträffa, dylika vapenöfningar måste vara mera af behofvet påkallade än annorstädes. Det torde också af sig sjelft inses, att det högre befälet och staberne endast vid dylika öfningar, hvilka numera anordnas med bestämdt syfte att så vidt sig göra låter gifva en trogen bild af det verkliga kriget, kunna förvärfva vana vid den nästan städse i krig förekommande uppgiften att bringa de olika vapnen till samverkan m. m. d. Då vid de öfningar af ifrågavarande slag, som hitintills förekommit, i regeln två af arméns sex fördelningar deltagit, skulle, under förutsättning att öfningarne för framtiden anordnas på samma sätt och att de återkomma hvart annat år, hvarje truppförband ändock icke hafva utsigt att oftare än hvart sjette år deltaga i sådana öfningar, och det måste dessutom ihågkommas, att, då tillgångarne ej medgifva beväringens inkommenderande till deltagande deri, befäl och staber icke någonsin komma i tillfälle att operera med fullt fältstarka afdelningar.

Under åberopande häraf hemställer jag alltså, att Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen

att höja anslaget till indelta arméns och Vermlands fältjägarecorps’ vapenöfningar

Fjerde linfvudtiteln.

15 Artilleriet.

I det förslag till stärkande af Norrlands försvar, som jag sistlidet år afgaf och. hvilket jag, på sätt i mitt anförande till statsrådsprotokollet för denna dag angifves, nu ansett mig böra till alla delar vidhålla, afsågs att öka den för Norrlands försvar disponibla artilleristyrkan på det sätt, att dels de två för Norrland bestämda fotbatterierna vid Svea artilleriregemente förvandlades till åkande och dels ett nytt sådant, som jemväl skulle blifva åkande, uppsattes..

Enligt det »förslag och kostnadsberäkning för en division åkande artilleri i Norrland», som jag förra gången, frågan föredrogs, låtit upprätta och som jag anhåller nu må såsom bilaga V få fogas till dagens protokoll, skulle de grunder till omorganisering af de båda fotbatterierne, som föreslogos 1884 och 1885 års riksdag, tjena till mönster för samtliga de tre batteriernas organisation; hvarjemte och då hela organisationen beräknades kosta 250,009 kr. 5 öre, under det att för de båda fotbatterierna en summa af 118,232 kr. 86 öre redan vore

disponibel, den erforderliga kostnadsökningen skulle uppgå till 131,/76 kr. 19 öre eller i jemnt krontal 131,777 kr.

Det sålunda nödiga beloppet ansåg jag slutligen böra tills vidare odeladt uppföras under anslaget till artilleriet samt erhålla karakter af reservationsanslag med Kongl. Maj:t förbehållen rätt att för uppsättningskostnader och öfriga med genomförande af den nya organisationen förenade utgifter förfoga öfver derå uppkommande reservationer.

Under hänvisande i öfrigt till mitt meranämnda till statsrådsprotokollet för den 14 mars 1891 afgifna yttrande i ämnet får jag, som nu liksom förra året anser endast halfva nyssnämnda belopp eller i rundt tal 65,800 kr. vara för det första uppsättningsåret erforderligt, alltså hemställa,

att Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att, med godkännande af hvad som föreslagits beträffande dels omorganisation af de två, Svea artilleriregemente tillhörande, för Norrland afsedda fotbatterierna, dels uppsättande vid samma regemente af ett nytt åkande batteri och dels den till anställning vid dessa batterier föreslagna personals aflöning, för år 1893 höja anslaget till artilleriet

nu ....... .................................................... kr. 1,113,656: —

med........................................................... ® 65,800: —

till............................................................ kr. 1,179,456

re.]

Höjning af detta anslag.

16 Fjerde hufvudtiteln.

äfvensom medgifva, att omförmälda belopp 66,000 kr. må under anslaget upptagas såsom reservationsanslag med Kongl. Maj:t förbehållen rättighet att till bestridande af uppsättningskostnader och öfriga med den föreslagna organisationens genomförande förenade utgifter använda derå uppkommande reservationer.

Karlsborgs artillericorps.

[7-]

Skjuta?'It1 . mitt anförande till statsrådsprotokollet för den 4 i denna månad

eu, nytt anslag ^ar jag närmare redogjort för de skäl, som föranleda mig att påyrka ”bensmnfn11* uppsättandet af eu särskild artillericorps å Karlsborg. Jag ber att g utöfver hvad jag dervid yttrat endast få tillägga, dels att frågan om en dylik artillericorps’ uppsättande redan åren 1884 och 1885 understälts Riksdagen, och dels att denna angelägenhet, särskildt derest rustningar i och för neutralitetens upprätthållande af en eller annan anledning skulle blifva af nöden, måste anses vara af yttersta vigt. Under en dylik eventualitet torde nemligen sjöfästningarne i främsta rummet böra försättas i försvarsdugligt stånd, hvadan, och då för Karlskronas besättande någon särskild fästningsartillericorps icke finnes tillgänglig, större delen af de nu å Karlsborg förlagda båda fästningsartillerikompanierna måste ditflyttas. Enligt gjorda beräkningar skulle, sedan nämnda detachera)^ utgått, af kompaniernas disponibla styrka endast återstå, utom beväring, en obetydlig depotafdelning af ej fullt 50 man, deri inberäknadt afskedade stamartillerister, som ännu qvarstå i värnpligtsåldern, och en hvar inser, att detta antal icke kan vara tillräckligt för bestridande af fästningsartilleritjensten å landets centralfästning.

Hvad beträffar den blifvande corpsens organisation lärer under nuvarande förhållanden falla af sig sjelf t, att densamma bör, om möjligt, bringas till fullkomlig öfverensstämmelse med den, som blifvit antagen. för redan uppsatta fästningsartillericorpsen å Vaxholm—Oskar- Fredriksborg.

Enligt det förslag öfver den årliga totalkostnaden för corpsen, som jag med ledning af den för sistnämnda artillericorps faststälda stat låtit upprätta och som jag anhåller må såsom bilagan n:o VI få fogas till dagens protokoll, skulle den årliga utgiften för corpsen komma att uppgå till 267,782 kr. 85 öre.

Då emellertid de nu å Karlsborg förlagda 2 fästningskompanierna vid Göta artilleriregemente torde böra till den nya corpsen öfverflyttas

17 Fjerde hufvudtiteln.

och samtliga kostnaderna för desamma, enligt en inom artilleristaben utarbetad promemoria (bil. VII), uppgå till 80,097 kronor 71 öre, hvarförutom nu, liksom vid Vaxholms artillericorps’ uppsättande, Vs af de till reservartilleriet ursprungligen anvisade medel med i rundt tal 10,400 kronor synes böra såsom bidrag till corpsens uppsättande användas, blifver, vid bifall till förevarande förslag, hela den årliga tillökningen i statsverkets kostnad 177,285 kronor 14 öre eller i jemnadt krontal 177,286 kronor. Och torde detta belopp, på sätt förut varit vanligt vid nya truppers uppsättande, lämpligen böra, så länge uppsättningen pågår, såsom ett enda särskildt anslag i riksstaten uppföras med rätt för Kongl. Maj:t att använda detsamma jemte öfriga för corpsen påräknade tillgångar för bestridande af uppsättningskostnader och öfriga med organisationens genomförande förenade utgifter.

Då för första uppsättningsåret 100,000 kronor torde vara erforderligt, hemställer jag alltså, att Kongl. Magt behagade föreslå Riksdagen

att, med godkännande af de uppgifna grunderna för organisationen af en fästningsartillericorps å Karlsborg jemte hvad som föreslagits beträffande personalens aflöning, för år 1893 för corpsen anvisa, utöfver de för Göta artilleriregementes å Karlsborg förlagda 2 fästningskompanier nu anslagna medel, jemväl 10,400 kronor af reservartilleriets anslag samt såsom nytt anslag 100,000 kronor;

att sistnämnda anslagsbelopp, under benämning »Karlsborgs artillericorps», uppföres såsom reservationsanslag näst efter anslaget till Vaxholms artillericorps ;

samt att de besparingar, som under uppsättningstiden kunna å de för artillericorpsen afsedda medel beredas, må af Kongl. Maj:t disponeras för bestridande af uppsättningskostnader och öfriga med organisationens genomförande förenade utgifter.

Marinregementet.

Äfven beträffande erforderlig höjning i de till befälet vid beväringstrupperna utgående aflöningsförmåner har jag i mitt nämnda an- Bih. till It i hd. Blot. 1892. / Band. 1 A/d. / Haft. A

[8.]

Höjning af detta anslag.

18 Fjerde liufVudtlteln.

förande till statsrådsprotokollet, för denna dag yttrat mig, och billigheten deraf, att detta befäl, som, derest beväringens öfning utsträckes till 90 dagar, i fråga om tjenstgöring vid trupp blifver lika betungadt som befälet vid den indelta armén, också i fråga om den fasta lönen varder med samma befäl likstäldt, torde, på sätt jag betonade i mitt anförande i ärendet förra gången denna fråga inför Kongl. Maj:t föredrogs, ej rimligen kunna bestridas.

Enligt den utredning, som vid senaste riksdag i ärendet förebragtes, skulle för böjning på föreslaget sätt af den till befälet vid Blekinge bataljon för närvarande utgående aflöning erfordras 6,710 kronor; och då nämnda belopp, på sätt jag äfven sistlidet år yttrade, lämpligen synes böra uppföras under anslaget till marinregementet, hvilket, enligt 1886 års riksdags beslut, må, i den mån det ej tages i anspråk för aflöning af nämnda regementes återstående personal, användas till den beslutade, men ännu ej fullt genomförda organisationen af beväringstrupperna, hemställer jag, som, i öfverensstämmelse med den vid 1891 års riksdag framlagda stat för bataljonen, låtit upprätta ny sådan (bil. Vill), att Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen,

att, med godkännande af de föreslagna nya grunderna för aflöningen af den vid Blekinge bataljon anstälda personal, böja anslaget till marinregementet

nu................................'................................ kr. 66,000: —

med.................................................... » 6,710: —

till kr. 72,710: —

Trängen.

[9.] ......

Höjning af Pa sätt jag i mitt ofta nämnda anförande till statsrådsprotodetta anslag. kollet för denna dag antydt, vidhåller jag äfven nu mitt till sistlidna riksdag framlagda förslag om uppsättande i Norrland af en ny trängbataljon. Hvad dess organisation beträffar skulle, såsom Eders Kongl. Höghet behagade erinra sig, de redan nu förefintliga, till sin organisation fullkomligt likartade båda bataljonerna tjena till mönster; och skulle vidare, enligt den kostnadsberäkning, som jag vid nämnda riksdag framlade och som jemväl nu torde böra protokollet biläggas, samtliga kostnader för den nya bataljonen, efter dess fullständiga uppsättning, komma lätt uppgå till 200,142 kronor 12 öre.

Fjerde hnfvncHIteln.

19 Af detta belopp anser jag emellertid endast 150,000 kronor vara för nästa statsregleringsperiod erforderliga; hvarjemte jag, i likhet med hvad jag sistlidne år föreslog och på enahanda skäl, som då androgos, finner nödigt, att hvad till bataljonen anslås till en början i riksstaten uppföres såsom ett odeladt reservationsanslag och att Kongl. Maj:t berättigas att disponera derå uppkommande besparingar för bestridande af uppsättningskostnader och öfriga med organisationens genomförande förenade utgifter. hem , ;

Under hänvisande i öfrigt till den omnämnda .kostnadsberäkningen (bil. IX) hemställer jag alltså, att Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen Sf: : 1' '! i i"':, .ijih; '

att, med godkännande af hvad som föreslagits beträffande organisationen af en tredje trängbataljon och personalens aflöning, för år 1893 höja anslaget

till trängen, nu......................................... kr. 285,437:

med..............>.......;............................. » 150,000:

• O'.

till kr. 435,437

samt

att medgifva, att, förutom det belopp 200,143 kronor, som i årets riksstat är under nämnda anslag såsom reservationsanslag upptaget, ifråga varande

150,000 kronor må i 1893 års stat ytterligare under förevarande anslag uppföras såsom reservationsanslag med rättighet för Kongl. Maj:t att använda uppkommande reservationer å det sålunda till den nya bataljonen anslagna belopp till bestridande af uppsättningskostnader och öfriga med genomförandet af bataljonens organisation förenade utgifter.

Gotlands nationalbeväring.

[10.]

. n '“'•J

Enligt det förslag till ny stat för Gotlands nationalbeväring, som Höjning af jag låtit upprätta och som jag anhåller må få fogas till dagens proto- detta anslag' koll såsom bil. X, skulle, derest aflöningsförmånerna för det vid nationalbeväringen anstälda befäl ökades i enlighet med hvad jag så val vid sistlidne riksdag som nu hemstält, till aflöning af nämnda befäl och gäldandet af öfriga i nationalbeväringens stat upptagna utgifter erfordras eu summa af 199,960 kronor 25 öre; och då nu gällande stat

20 Fjerde hnfvudtiteln.

för densamma, efter de förändringar deri, som vidtagits vid Riksdagarna åren 1889 och 1891, slutar å en summa af 183,766 kronor 25 öre, uppgår alltså den ökade kostnad, som den ifrågasatta löneförhöjningen medför, till ett belopp af 16,194 kronor.

Under erinran, att, med hänsigt, till den ännu ej afslutade omorganisationen af beväringstrupperna, det enligt gällande stat för nationalbeväringen anvisade belopp ej öfverensstämmer med det i riksstaten för densamma uppförda, utan att sistnämnda belopp, som är afsedt att efter omorganisationens slutliga genomförande delvis användas till aflöning af befälet vid de tre beväringsbataljonerna å fastlandet, något öfverskjuter slutsumman för nationalbeväringens stat, hemställer jag

alltså, att Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen

att, med godkännande af de föreslagna nya grunderna för aflöningen af den vid Gotlands nationalbeväring anstälda personal, höja anslaget till Gotlands

nationalbeväring, nu............................... kr. 200,509: —

med............................................................. » 16,194: —

till kr. 216,703: —

Hallands beväring.

[11.]

Höjning af Det belopp, som erfordras för att på nyss angifvet sätt höja aflödetta anslag. n;ngcn till det vid Hallands bataljon anstälda befäl, uppgår, enligt det förslag till stat (bil. VIII), som jag, i öfverensstämmelse med den år 1891 framlagda, låtit upprätta, till 6,710 kr.

Jag hemställer alltså,

att Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen, att, med godkännande af de föreslagna nya grunderna för aflöningen af den vid Hallands bataljon anstälda personal, höja anslaget till Hallands beväring

Fjerde hufvndtiteln. 21

i -i ■>.. ; ;,p : •: ■>; u • .ö. f ■ : «'

Vesternorrlands beväring.

—- . [12.] Enligt nyss omförmälda, jemväl för Vesternorrlands bataljon afsedda stat erfordras för att på föreslaget sätt höja det nuvarande be- ett^a°[ag fälets vid nämnda bataljon aflöning likaledes en summa af 6,710 kronor.

För ökning af personalen, i enlighet med hvad jag såväl vid sistlidna riksdag som nu yrkat, är vidare, jemlikt det förslag till ny stat för Vesternorrlands regemente (bil. XI), som jag likaledes i öfverensstämmelse med den vid sistlidne riksdag framlagda, låtit upprätta, en summa af 76,430 kronor af nöden. Då jag emellertid nu liksom sistlidne år anser endast hälften af det för befälets förökning nödiga belopp eller i rundt tal 38,000 kronor vara för nästa statsregleringsperiod erforderligt, så att ökningen i sin helhet för år 1893 skulle komma att uppgå till 44,710 kronor, hemställer jag, att Kongl. Makt täcktes föreslå Riksdagen

att, med godkännande af de föreslagna nya grunderna för aflöningen af den vid Vesternorrlands bataljon nu anstälda personal äfvensom hvad beträffande ökningen af befälspersonalen hemstälts, för år 1893 höja anslaget till Vesternorrlands beväring

nu.............. ;......;........................................... kr. 31,420: —

med............................................................. » 44,710: —

till kr. 76,130: —

samt

att, vid bifall härtill, medgifva, att anslaget må för framtiden benämnas »Vesternorrlands regemente».

Aflöning till stamtrupp vid Vesternorrlands bataljon.

[13.]

Enligt den plan för ökningen af befälsstyrkan vid Vesternorrlands dH°iniani?9laf bataljon, som jag vid sistlidne riksdag framlade, skulle icke allenast ettaan8ag' officerarnes och underofficerarnes antal bringas till likhet med antalet dylika tjenstemän vid ett större indelt regemente, utan äfven så många nya korpralsplatser vid bataljonen inrättas, att detta truppförband jemväl i fråga om antalet underbefäl af manskapsklässen blefve lik stridt med ett dylikt regemente. Aflöningen till officerare och underofficerare

22 Fjerde hnfvndtiteln.

vid bataljonen är för närvarande uppförd i den för bataljonen gällande stat och utgår från anslagen till »marinregementet», »Gotlands nationalbeväring», »Hallands beväring» och »Vesternorrlands beväring», hvilka fyra anslag, såsom jag ofvan antydt, enligt 1886 års riksdags beslut, få gemensamt användas till genomförande af den då beslutade nya organisationen af beväringstrupperna. Jag har också under sistnämnda anslag gjort framställning om den erforderliga ökningen af officerare och underofficerare vid Vesternorrlands bataljon.

Den kostnadsökning åter, som är af nöden för att till föreslaget antal uppbringa korpralerna vid Vesternorrlands bataljon, torde deremot höra påföras nu förevarande anslag, derifrån aflöningen till de redan vid bataljonen anstälda korpraler bestrides; och då, enligt den utredning, som sistlidet år lemnades, 8 nya distinktionskorprals-, 20 korpralsoch 16 vicekorpralsbeställningar måste inrättas, på det att det blifvande nya regementet må erhålla samma antal underbefäl af manskapsklassen, som ett större indelt regemente, och, på sätt jag sistlidet år ådagalade, kostnaden derför, efter beräkning åt* samma aflöningsförmåner för de nya som de förut varande korpralsbeställningarna, uppgår till 1,304 kronor 75 öre eller i rundt tal till 1,305 kronor, hemställer jag att Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen

att, med godkännande af hvad som sålunda beträffande ökning af korpralsplatserna vid Vesternorrlands bataljon föreslagits, höja anslaget till nämnda

bataljons stamtrupp, nu............................. kr. 26,644: —

med................................................................. » 1,305: —

till kr. 27,949: — äfvensom, vid bifall härtill, medgifva, att anslaget för framtiden må benämnas »anslag till aflöning till stamtrupp vid Vesternorrlands regemente».

Beväringsmanskapets vapenöfningar.

IM t . :

af 1 sm förenämd da underdåniga skrifvelse den 10 November 1891 t C ta .inslag. k8r arm^förvaltningen å intendentsdepartementet afgifvit utlåtande rörande den ökning i förevarande anslag, som nödvändiggöres deraf, att, på sätt i § 52 af vämpligtslagen enligt dess nuvarande lydelse föreskrifves, beväringens öfningar skola från och med år 1893 utsträckas

23 Fjerde hufrudtftelli.

till sin fulla längd enligt bestämmelsen i § 27 mom. 1 af samma lag och således komma att fortgå 2 dagar längre än nu är fallet.

I nämnda utlåtande förmäler sig arméförvaltningen anse af nöden, att, i likhet med livad som egde rum, då förvaltningen uti underdånig skrifvelse den 8 november 1889 af liknande anledning gjorde hemställan om ökning af anslaget till beväringsmanskapets vapenöfningar för år 1891, kostnaden för aflöning, underhåll och nödig mötesmateriel åt hvarje beväringsman fortfarande beräknas till 1 krona 20 öre per dag. I den äskade anslagsökningen hade nemligen vid föregående tillfällen icke inberäknats någon ersättning för den till beväringsmanskapets öfvande kommenderade stamstyrkan, oaktadt denna ersättning så mycket snarare syntes böra från förevarande anslag utgå, som de för indelta infanteriets munderingsunderliåll särskild! anvisade statsmedel, hvarifrån underhållet af stammanskapets munderingspersedlar jemväl under beväringsöfningarna hitintills guldits, knappast försloge till bestridande af den under stamöfniugarna erforderliga utgift af nämnda beskaffenhet. Utgående härifrån beräknar alltså arméförvaltningen den erforderliga ökningen, efter eu styrka af 30,000 man, till 72,000 kronor och hemställer af sådan anledning, att anslaget, som nu är i riksstaten uppförd t med 1,472,000 kronor, må i riksstaten för år 1893 höjas till 1,544,000 kronor.

Då jag emellertid, på sätt jag i mitt anförande till statsrådsprotokollet för den 4 i denna månad anmält, redan från början varit betänkt att, i sammanhang med framläggandet till Kongl. Maj ds pröfning af senaste landtförsvarskomités förslag till ny härordning, hos Kongl. Majd hemställa, att utsträckningen af beväringsmanskapets vapenöfningar måtte få under de båda första öfningsåren ordnas i fullkomlig öfverensstämmelse med det förslag, som i detta hänseende förelädes 1891 års riksdag, anmodade jag i embetsskrifvelse den 30 Oktober 1891 arméförvaltningen å artilleri- och intendentsdepartementen att, med ledning af den erfarenhet rörande dagkostnaden för beväringsmanskapets vapenöfningar, som under senare åren vunnits och med hänsyn särskild! till den kostnadsbesparing, som på grund af skärpt kontroll och ändamålsenligare medelsförvaltning vore att emotse såsom följd af fördelningsintendenters anställande vid armén, låta uträkna och till Kongl. Maj:t afgifva underdånigt yttrande i fråga om de anslagsförhöjningar, som under åren 1893 och 1894 blefvo åt nöden i de under nämnda departement stälda anslag för genomförandet åt den på dylikt sätt ifrågasatta utsträckningen af beväringsmanskapets vapenöfningar.

24 Fjerde hufrudtiteln.

Uti sitt med anledning deraf den 27 sistlidne november afgifna, förut omförmälda underdåniga yttrande beräknar arméförvaltningen å intendentsdepartementet, på sätt jag i anförande till statsrådsprotokollet för denna dag redan antydt, den höjning uti nu förevarande anslag, som, derest en sådan förlängning af sagda öfningar utaf Riksdagen medgifves, för år 1893 varder af nöden, till 798,000 kronor, och upplyser förvaltningen, beträffande de grunder, som vid denna sålunda gjorda beräkning blifvit följda,

att underhållskostnaden för de värnpligtige, med anledning af särskilt gjorda undersökningar rörande de faktiska kostnaderna härför under åren 1887—1890, beräknats till 1 krona 12 öre per tjenstgöringsdag,

att arméförvaltningen, under förutsättning att en värfvad stamtrupp skulle komma att vid sidan af den indelta uppsättas vid Jemtlands hästjägarecorps och att de värnpligtige vid denna corps följaktligen skulle kunna göras beridne å stammanskapets hästar, ansett sig kunna beräkna antalet legda hästar för kavalleriet till allenast 525, samt slutligen

att kostnaden för den till de värnpligtiges vapenöfvande beliöfliga styrkan af stammanskap, som i förvaltningens i ämnet vid sistlidna riksdag afgifna utlåtande beräknats något för lågt, numera höjts, så att det för nämnda ändamål erforderliga antalet dylikt manskap må vara att i sin helhet tillgå.

Mot dessa förvaltningens beräkningar har jag ingen erinran att göra, och synes, hvad särskildt angår den något minskade dagkostnaden för de värnpligtiges underhåll m. in., som förvaltningen i sitt senaste utlåtande lagt till grund för beräkningarna, det med skäl kunna antagas, att, då öfningarna för framtiden skulle komma att försiggå vida längre tid i en följd än nu är fallet, nämnda beräkningssiffra skall visa sig tillförlitlig, helst densamma, på sätt förvaltningen anmäler, framgått såsom resultat af erfarenheten under de senare åren, hvilka i allmänhet haft att uppvisa skäligen höga priser på de flesta för de värnpligtiges underhåll erforderliga förnödenheter.

Jag hemställer alltså, att Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen

att höja anslaget till beväringsmanskapets vapen-

öfningar, nu............................................. kr. 1,472,000: —

med.......................................................... » 798,000: —

till kr. 2,270,000: —

25 Fjerde linfvudtiteln.

Volontärskolor.

I mitt flere gånger nämnda anförande till statsrådsprotokollet för den 4 i denna månad har jag redogjort för de skäl, som synas mig tala för att nuvarande anslag till volontärskolor höjes. Mitt yrkande i detta afseende gjordes visserligen då under förutsättning, att det af mig framlagda förslag till fullständigt ordnande af landets härväsende af Kongl. Maj:t lades till grund för nådig proposition till Riksdagen. De skäl, som under denna förutsättning till stöd för den gjorda framställningen af mig åberopades, förlora emellertid icke sin giltighet, äfven då, såsom nu är fallet, endast partiella förbättringar af den bestående försvarsorganisationen ställas i utsigt. Då den nu ifrågasatta kortare öfningstiden för de värnpligtige icke medgifver, att, på sätt komiterade föreslagit, så att säga direkte ur deras led uttaga nödigt reservbefäl, måste särskild utbildning af dylikt befäl under nuvarande omständigheter försiggå i större omfattning än som skulle blifvit händelsen, derest eu ny härordning kommit till stånd; och uppenbarligen kan, åtminstone hvad angår den indelta armén och beväringstrupperna, en sådan utbildning icke försiggå annorstädes än vid någon volontärskola.

En i fråga om behofvet af reservbefäl inom landtförsvarsdepartementet verkstäld utredning gifver också vid handen, att, derest med nuvarande befälst Ålgång mobilisering, eldigt gällande mobiliseringsplan, skulle verkställas och dervid för truppförbandens förseende med befäl senaste landtförsvarskomités beräkningar tagas till utgångspunkt, bristen på officerare och underofficerare skulle blifva så stor, att för dess fyllande endast vid infauterivapnet elevantalet vid detta vapens volontärskola måste årligen höjas med omkring 200. Men dertill kommer ytterligare dels att, vid bifall till förslaget om ökning af kadrerna vid de fyra norrländska truppförbanden, ett större antal volontärer än för närvarande är fallet måste vid desamma utbildas, och dels att, såsom följd af den föreslagna utsträckningen af de värnpligtiges tjenstetid, landets mobiliserbara styrka kan höjas och att af sådan anledning behofvet af reservbefäl måste blifva större; och slutligen måste icke lemnas opåaktadt, att det i riksstaten till volontärskolor uppförda anslag redan visat sig allt för knappt och flera år måst öfvorskridas, ehuru, med hänsigt till det begränsade utrymmet å Karlsborg, volontärer till det antal, som varit önskligt, under samma år icke kunnat kommenderas till genomgående af volontärskolan derstädes.

Hvad beträffar platsen för det nya volontärskoleetablissementet,

Bih. till llihd. Prot. 18i)2. 1 Sami. 1 A/d. 1 lläft. 4

26 Fjerde hufVudtiteln.

synes väl det naturligaste vara att detsamma förlägges till Norrland, der ökningen af volontärernas antal kommer att blifva störst. Å andra sidan torde det emellertid icke vara lämpligt, att förslag i denna fråga redan nu framlägges och måhända skulle det till och med kunna ifrågasättas, att icke ett utan flera dylika etablissement inrättades. Åtskilliga städer hafva redan förklarat sig villiga att, mot det en större eller mindre militärstyrka förlägges till desamma, af egna medel bekosta uppförandet af erforderliga etablissement; och kanske skall det på sådant sätt lyckas att utan statsverkets alltför stora betungande inom hvarje distrikt få till stånd ett skoletablissement, vid hvilket distriktets volontärer sålunda skulle kunna erhålla den under första tjensteåret nödiga utbildningen. Utrymmet på Karlsborg, som för närvarande är så knappt, att endast fyra af infanteriskolans kompanier kunnat förläggas i särskild! dertill afsedda byggnader och att det femte måst provisoriskt inhysas i lokaler, som nu skola upptagas af Göta trängbataljon, kunde måhända under sådana förhållanden blifva tillräckligt för sitt ändamål. Endast de volontärer, som anses lämpliga att jemväl andra tjensteåret undergå militärisk utbildning, äfvensom officersvolontärerna behöfde nemligen under nämnda förutsättningar kommenderas till skolan derstädes.

Då emellertid ännu någon tid lärer åtgå, innan visshet vinnes, om och till hvilket antal volontärskoleetablissement skola kunna på nyssnämnda sätt bringas till stånd, lära statsmedel böra beredas till uppförande af det eller de etablissement af nämnda beskaffenhet, som kronan kan nödgas att på egen bekostnad bringa till stånd, och synes mig den lämpligaste utvägen härtill vara, att det anslag, som för ändamålet beviljas, till en början erhåller karakter af reservationsanslag med Kongl. Maj:t öppen lemnad rätt att deraf bestrida byggnads- och öfriga kostnader, som med anledning af förslaget blifva af nöden.

Då slutligen af det belopp, 240,000 kronor,' som jag ansett vara för den ökade utbildningen af volontärer erforderligt, endast 100,000 kronor torde behöfva utgå år 1893, hemställer jag, att Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen

att, med godkännande af förslaget om inrättande af eu eller flera nya infanterivolontärskolor, låta utaf det för ändamålet nödiga belopp 240,000 kronor i 1893 års riksstat såsom reservationsanslag uppföra

100,000 kronor och af sådan anledning höja anslaget

till volontärskolor, nu.............................. kr. 285,000: —

med .............................................................. )> 100,000: —

till kr. 385,000: —

27 Fjerde hnfvndtiteln.

äfvensom bemyndiga Kongl. Maj:t att till byggnadsoch öfriga kostnader, som för skolans eller skolornas inrättande varda af nöden, använda uppkommande reservationer å nämnda för den eller de nya skolorna afsedda belopp, 100,000 kronor.

Försvarsverket till lands i allmänhet eller arméförvaltningens departement.

[16.]

Rörande höjning af detta anslag hafva så väl generalfälttygmastaren och chefen för artilleriet som arméförvaltningen å artilleri- och inten- e g dentsdepartementen gjort underdåniga framställningar..

Generalfälttygmästaren och chefen för artilleriet erinrar uti sin förenämnda underdåniga skrifvelse den 11 sist.lidne november, att han i memorial af den 15 november 1890 såsom skäl, hvarför han ej redan då hos Kongl. Maj:t i underdånighet anhållit om framläggande för Riksdagen af frågan om förhöjning af artilleridepartementets andel i anslaget för försvarsverket till lands i allmänhet, anfört att han ansåg sig tvungen att hösten 1891 inkomma med begäran om förhöjning å °den under nämnda anslagsdel uppförda anslagstiteln »Kopparpatrontillverkningen», samt att han af sådan anledning och på. i öfrigt anförda skäl trott sig böra uppskjuta sin berörda framställning, till dess han kunde i ett sammanhang göra reda för hela det erforderliga behofvet. _

Nu vore denna tidpunkt inne och han fäster fördenskull till en början Kongl. Maj:ts uppmärksamhet derpå, att jemväl hans företrädare dragit denna sak under Kongl. Maj:ts pröfning.

Uti memorial af den 15 november 1889 hade nemligen dåvarande generalfälttygmästaren och chefen för artilleriet, uppå af honom anförda skal, i underdånighet anhållit, att som sedan 1880 å åtskilliga särskilt angifna anslagstitlar i dop för nämnda anslagsdel faststälda stat uppkommit nya behof, till hvilkas täckande ett årligt belopp af 99,000 kronor vore erforderligt, Kongl. Maj:t täcktes hos näst derefter sammanträdande Riksdag äska förhöjning med nämnda belopp i departementets andel i nu förevarande anslag; och hade Kongl. Maj:t behagat i hufvudsak gilla denna framställning, så att af Riksdagen för ändamålet begärdes 100,000 kronor, deri dock inberäknadt det belopp, 50,000 kronor, hvarmed anslaget till salpeteruppköp vore i riksstaten uppfördt och hvilket, vid bifall till den begärda förhöjningen, skulle ur riksstaten utgå med förbindelse för arméförvaltningen å ar-

28 Fjerde hnfVudtfteln.

tilleridepartementet att från sin andel i anslaget till försvarsverket till lands i allmänhet för framtiden bekosta inköp af erforderlig salpeter.

Den nådiga propositionen bifölls emellertid af Riksdagen endast så till vida, att, jemte det anslaget till salpeteruppköp förklarades skola bibehållas oförändradt, en förhöjning af 36,000 kronor i artilleridepartementets andel uti ifrågavarande anslag beviljades. Och hade sistnämnda belopp, enligt derom i nåder utfärdade bestämmelser, blifvit emellan de olika titlarna i den för ifrågavarande anslagsdel faststälda stat så fördeladt, att å Tit. IV »ammunitionsbehof» uppförts 20,000 kronor, å Tit. V »ammunitionskostnader» 10,000 kronor samt å Tit, IX »kruttillverkningsko stnad» 6,000 kronor.

Ställningen å förenämnda tre anslagstitlar hade, fortsätter generalfälttygmästaren och chefen för artilleriet, derigenom visserligen blifvit något förbättrad, men behofven voro dock ej fyllda; dels förelåge nemligen numera nya sådana och dels vore ställningen å öfriga af förre generalfälttygmästaren angifna titlar, deri brist förefunnits och hvilka den af 1890 ars riksdag å anslaget i dess helhet beviljade förhöjning icke tillgodokommit, fortfarande alldeles oförändrad.

De behof, som, efter det frågan om förhöjning i anslaget senast förelädes Riksdagen, i detta afseende gjort sig gällande, hänförde sig, yttrar generalfälttygmästaren, uteslutande till frågan om förbättrad och förökad ammunition för armén; och anför generalfälttygmästaren, hvad dervid först angår

Artilleriammunition

i hufvudsak följande:

Genom inrättande af skjutskolor och genom flitig öfning i riktning m. m. hade vårt artilleri under de senare åren otvifvelaktigt gjort beaktansvärda framsteg i skjutskicklighet; men utsigten att denna skulle kunna uppdrifvas till jemnhöjd med den, som de flesta främmande ärfd lerier besutte, vore ringa, så länge de till skarp ammunition i och för skjutöfningarna anslagna medel vore så knappt tillmätta, som för närvarande vore fallet,

I och för vårt fältartilleris skjutöfningar kunde nemligen för närvarande, utan minskning af den för en mobilisering afsedda ammunitionstillgången, icke anslås ett större antal skarpa skott per batteri än omkring 100 st,, under det att motsvarande skottantal utgjorde i Tyskland 600 st. samt i Frankrike och Ryssland närmare 400 st,

Det vore dock icke endast de stora arméerna, som i fråga om

29 Fjerde hufvud titeln.

qvantiteten af öfningsamimmition voro oss öfverlägsna, utan vårt artilleri stode i detta hänseende betydligt tillbaka äfven för de mindre, med vårt land mera jemförliga staterna. Så använde t. ex. ett danskt fältbatteri för de årliga skjutöfningama icke mindre än 450 skott, ett holländskt omkring 200 och ett norskt omkring 300. Vid Schweiziska fältartilleriet, 48 batterier, förbrukades år 1889 enligt officiel a uppgifter inalles 19,749 skarpa skott, under det att samma år till hela vårt fältartilleri, 32 batterier, icke voro anslagna mer än tillsammans 4,200.

Af de till-vårt artilleris skjutöfningar anslagna projektilerna vore vidare af besparingsskäl 50 procent så kallade öfningsprojektiler, det vill säga projektiler, som utan olägenhet kunde användas vid öfningar, men som ej på långt när egde den förstörelseverkan, att de kunde ifrågasättas att komma till användning i fält.

Med den proportionsvis ringa förbrukningen af ammunition vore dessutom en annan olägenhet af betänkligt slag förenad.

Af de för mobilisering afsedda projektiler förbrukade nemligen hvarje batteri årligen endast 50 st. eller, om man tilläde den till skjutskolan anslagna ammunitionen, omkring 70 st. eller 12 per kanon. Mobiliserings förråd et utgjordes emellertid af omkring 500 projektiler per kanon och om fråga skulle uppstå att utbyta en äldre projektilmodell mot en nyare och kraftigare, hvartill för öfrigt i vårt land anledning förefunnes, i det man med framgång försökt en ny granatkartesch med minst 30 procent större effekt än den nu reglementerade, så skulle det med nuvarande årliga anslag till ersättande af förbrukade projektiler dröja icke mindre än omkring 40 år innan en dylik ammunitionsförändring kunde blifva fullständigt genomförd.

Af det sålunda anförda funne generalfälttygmästaren och chefen för artilleriet framgå:

dels att den till vårt fältartilleri för årliga skjutöfningar anslagna ammunitionsqvantitet vore oproportionerligt liten i jemförelse med den qvantitet sådan, som icke allenast i de stora europeiska fastlandsstaterna, utan äfven i de båda andra skandinaviska och de flesta öfriga mindre stater för motsvarande ändamål användes, samt

dels att den på den ringa årsförbrukningen beroende långsamma omsättningen af mobiliseringsammunitionen föranledde, att denna till stor del komme att vara af föråldrad och mindre användbar beskaffenhet;

och ansåg generalfälttygmästaren och chefen för artilleriet dessa för vårt artilleris stridsduglighet högeligen ogynsamma missförhållanden så mycket snarare böra utan dröjsmål i möjligaste mån afhjelpas, som till de redan nämnda skälen härför komme, att vårt fältartilleris numerär

30 Fjerde hiifrudtiteln.

relativt till infanteriet vore mycket svag, under det att infanteriet på samma gång till följd af sin bristfälliga utbildning vore i det allra största behof af stödet utaf ett dugligt fältartilleri.

Det syntes sålunda generalfälttygmästaren och chefen för artilleriet i och för sig i hög grad önskligt, om den årliga qvantiteten ammunition för fältartilleriets skjutöfningar kunde ökas till 300 skott per batteri, den största ammunition smängd, som, med afseende fästadt å den nuvarande korta regementsexercisen, lämpligen kunde komma till användning; men då en så stor ökning sannolikt icke kunde, på grund af den deraf föranledda betydande kostnaden, stå att erhålla, ansåge han sig för tillfället böra ifrågasätta allenast, att antalet skott per batteri ökades med 100 och att samtidigt det till fältartilleriets skjutskola anslagna skottantalet höjdes med 800 till 2,000.

Den ammunitionsmängd, som, enligt hvad sålunda blifvit yttradt, kunde anses behöflig för vårt fältartilleris skjutöfningar utöfver den, som med nuvarande anslag kunde för berörda ändamål anvisas, utgjorde alltså:

för 32 fältbatterier å 100 skott................................................. 3,200 skott,

» skjutskolan .............................................................................. 800 »

eller tillhopa 4,000 skott, derför kostnaden efter ett medelpris af 10 kronor per skott (9,to kronor för projektil och rör m. m. samt 90 öre för krutet) utgjorde tillsammans 40,000 kronor.

Hvad vidare angår

Ammunition för eldhandvapen

erinrar generalfälttygmästaren och chefen för artilleriet att, som de nya gevären år 1894 böra kunna utlemnas till såväl stamtrupp som beväringsmanskap vid alla arméens infanteriregementen och corpser, för att begagnas vid skjutningar och andra ofningar, det blefve nödvändigt att ammunition till dessa gevär då funnes tillgänglig i tillräcklig myckenhet för öfningarnas ändamålsenliga bedrifvande; och att tillverkning af dylik ammunition i mera betydande utsträckning sålunda måste börja senast år 1893.

Ammunitionen till det nya geväret komme vidare, fortsätter generalfälttygmästaren och chefen för artilleriet, att på sätt redan i Kongl. Maj ds nådiga proposition till 1890 års riksdag antyddes, blifva dyrare än ammunitionen till det gamla; och berodde detta förhållande dels

31 Fjerde hufnultiteln.

derpå att såväl patronhylsan som kulan vore af ett dyrbarare material och vid tillverkningen måste undergå ungefär dubbelt så många arbetsoperationer, som motsvarande delar af den gamla ammunitionen, och dels derpå att det med hänsyn till de stora fördelar, som röksvagt krut erbjöde i såväl ballistiskt som taktiskt afseende, blifvit nödvändigt att till den nya gevärsammunitionen använda sistnämnda krutsort, som emellertid, hvad anskaffningskostnaden anginge, stälde sig tre till fyra gånger så dyrt som vanligt svart krut.

Enligt hvad generalfälttygmästaren yttrar, syntes det dock, att döma af den erfarenhet, som vid hittills verkställd tillverkning af den nya ammunitionen vunnits, med temlig visshet kunna antagas, att kostnaden för densamma, vid tillverkning i stor skala, skall kunna nedbringas till mindre än 11 öre för skarp och 5 öre för lös patron, under det motsvarande kostnad för den gamla ammunitionen utgjorde 5 öre och 3,5 öre, och att för den skarpa ammunition till det nya geväret, som begagnades till öfningarna och vid hvars tillverkning en del hylsor kunde användas flera gånger, kostnaden till och med ej skulle behöfva beräknas till mer än 9 öre per patron. _ ...

Hvad vidare anginge den årliga förbrukningen af infanteriammunition, hade denna visserligen under åren 1887—1890 i medeltal uppgått till endast omkring 3,200,000 skarpa samt omkring 2,000,000 lösa patroner, men torde emellertid, med fästadt afseende å de mera omfattande skjutningar, som under innevarande år utförts såväl vid skjutskolan som vid trupperna, enligt generalfälttygmästarens åsigt, icke böla föi framtiden beräknas till mindre än 3,700,000 skarpa och 2,500,000 lösa patroner. Härtill komme revolver- och kammarammunition, hvaraf det årliga behofvet kunde beräknas utgöra:

till

ars

års

revolver

d:o

d:o

skarpa patroner d:o d:o

lösa d:o » 18/1 ärs

kammarskott.....................................................................••••••;........

Då för revolver- och kammarammunition åtginge med kr. 6,300 för den förra och 6,700 kronor för den . alltså kostnaden för hela behofvet af förbrukningsammunition beräknas sålunda:

80,000 st. .. .. 80,000 »

. .. 20,000 »

.. .. 600,000 » 13,000 kronor

senare, kunde

för 3,700,000 skarpa gevärspatroner å 9 öre ................. kr. 333,000

» 2,500,000 lösa d:o å 5 öre .............. » 125,000

» revolverammunition .......................................................... -0 6,300

» kammarammunition ......................................................... 6,700

eller sammanlagd! kr. 471,000

32 Fjerde hufvudtiteln.

Då den del af artilleridepartementets ordinarie anslag, som vore afsedd till ersättande af förbrukad ammunition till eldhandvapen, utgjorde omkring 216,000 kronor, komme alltså den af nu förevarande anledning ifrågasatta förhöjning af artilleridepartementets andel i anslaget till försvarsverket till lands i allmänhet att utgöra 255,000 kronor.

Under åberopande häraf och då för arméns förseende med tidsenlig och tillräcklig ammunition erfordrades sammanlagdt 295,000 kronor, hvarförutom bland de af förre generalfälttygmäståren och chefen för artilleriet i hans ofvannämnda skrifvelse omförmälda nya behof följande ännu icke blifvit afhulpne, nemligen:

å Tit. I af den för användandet af ifrågavarande medel fastställda stat, hvilken har till rubrik: artilleriförråden:

till betäckande af årlig kostnad för 3:ne kruthusvaktare å Karlsborg och 5 vid Vaxholm—Oskar-Fredriksborg .......... kr. 3,600: —

ä Tit. IV. Artilleriregementena:

till betäckande af årlig kostnad för underhåll af Marma skjutfält med derå befintliga byggnader och inrättningar, för hyra af skjutfält för Göta och Wendes artilleriregementen samt för Gotlands artillericorps ............................ n 10,650:__

å Tit. XI. Rese- och traktamentskostnader:

till betäckande af årlig kostnad för fälttygmästarens förrådsinspektioner samt för artilleriofficerares resor i och för besigtning af arméns gevär och ammunition...... » 1,725: —

å Tit. XII. Transportkostnader:

till betäckande af ökade transportkostnader i följd af ökad ammunitionsåtgång vid arméns regementen och

eorpser ............ ......................................................................... » 1,404: —

samt slutligen till betäckande af ökade kostnader för de å flera titlar förekommande »byggnadsreparationer», beroende derpå att många byggnader tillkommit under de sednare åren ............................................................... » 10,000: _

eller tillsammans kr. 27,379: — hemställer alltså generalfälttygmästaren och chefen för artilleriet, att Kongl. Maj:t täcktes hos Riksdagen begära förhöjning i arméförvalt-

Fjerde hufvudtiteln, 33

ningens å artilleridepartementet andel i förenämnda anslag med tillsammans 322,379 kronor.

Den af arméförvaltningen å artilleridepartementet gjorda framställning om höjning af ifrågavarande anslag är åter föranledd af min förut omförmälda embetsskrifvelse, deri utredning äskats beträffande de ökade kostnader, som utsträckning af beväringens öfningar, i enlighet med hvad sistlidne år föreslogs, skulle medföra; och upplyser arméförvaltningen i sin med anledning deraf till Eders Kong! Maj:t aflåtna, den 27 sistlidne november dagtecknade skrifvelse, att, enligt uträkning, som verkstälts å dess militärbyrå, den för nämnda ändamål erforderliga böjning i anslaget för år 1893, då 1867 års gevär antages ännu vara i bruk, kornme att uppgå till 50,000 kronor.

Hvad slutligen angår den ökning af anslaget, som af arméförvaltningen å intendentsdepartementet ifrågasatts, står jemväl den i sammanhang med frågan om förlängda öfningar för de värnpligtige. Sålunda beräknar arméförvaltningen å nämnda departement i sin förenämnda underdåniga skrifvelse den 10 november 1891, att för den förlängning med 2 dagar uti de värnpligtiges öfningar, som enligt redan gällande bestämmelser skall inträda år 1893, en förböjning af 30,000 kr. i departementets andel i förevarande anslag nu liksom år 1890, då af enahanda anledning höjning af anslagsdelen begärdes och beviljades, är af nöden. Hvad åter angår den böjning i anslagsdelen, som af den ifrågasätta utsträckningen utaf do värnpligtiges öfningar till 90 dagar skulle nödvändiggöras, tillkännagifver arméförvaltningen i sin förut nämnda underdåniga skrifvelse den 27 sistlidne november, att förvaltningen funnit denna anslagsförböjning för år 1893 kunna, under förutsättning att beväringsstyrkan, på sätt sistlidne år antogs, icke kommer att öfverstiga 24,000 man, begränsas till 98,000 kronor.

Mot de anslagsförböjningar, som af arméförvaltningen å artilleriocli intendents-departementen äskats i och för gäldandet åt kostnaderna för de ifrågasatta förlängda vapenöfningarne för de värnpligtige, bar jag ingen erinran att göra.

Hvad åter den af generalfälttygmästare!! och chefen för artilleriet begärda anslagsförökningen, finner jag, lika med honom, att den ainmunitionsmängd, som, med nuvarande tillgångar för ammunitionsanskaffning, för de årliga öfningarna står till svenska arméns förfogande, är allt för knapp och att ökning af densamma ur synpunkten af arméns tjenstduglighet skulle vara synnerligen oneklig. Ej heller kan jag bestrida förefintligbeten af de öfriga behof, Indika så väl den nuvarande som den förutvarande generalfälttygmästaren ansett böra föranleda böjning af ar-

Bili. till HHnd. Prut. 1802. 1 Sami. / Afd. 1 lläft. 5

34 Fjerde liufvudtlteln.

tilleri-departementets andel i nu förevarande anslag. Hänsynen till de öfriga anslagsfordringar, som jag innevarande år finner mig böra framställa, förhindra mig emellertid att, beträffande beloppet af den äskade anslagsförhöjningen, lemna fullt understöd åt generalfälttygmästarens förslag; och jag anser mig derför, helst en del af armén ännu år 1893 antagligen kommer att till skjutöfningar begagna 1867 års gevär med dess billigare ammunition, icke kunna för tillgodoseende af de utaf generalfälttygmästaren angifna behof påyrka anslagets höjning med större belopp än 200,000 kronor.

De åt arméförvaltningens artilleri- och intendentsdepartement ifrågasatta anslagsförhöjningar uppgingo till sammanlagdt 148,000 kr.; och skulle sålunda anslagsförhöjningen i sin helhet komma att uppgå till 348,000 kronor.

Jag hemställer alltså att Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen

att, för beredande af ökade tillgångar dels till anskaffande af förbrukningsammunition till det nya geväret m. m. och dels till bestridande af kostnaderna för erforderlig beklädnad, utredning och ammunition m. m. i anledning af de värnpligtiges ifrågasatta förlängda öfningar, höja anslaget för försvarsverket till lands i allmänhet eller arméförvaltningens departement

nu............................................................ kr. 2,404,600: —

med........................................................... j> 348,000: —

till kr. 2,752,600

Byggnader och sängkläder å mötesplatserna m. m.

[17-]

Höjning af Den höjning å förevarande anslag, som vid bifall till förslaget om detta anslag, utsträckta vapenöfningarne för de värnpligtige varder af nöden, beräknas af arméförvaltningen å intendents-departementet i dess förenämnda underdåniga skrifvelse den 27 sistlidne november till 7,000 kr. Och då jag mot denna uträkning icke har något att erinra, hemställer jag, att Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen

att höja förevarande anslag nu... kr. 165,000: —

.............................................................. »_7,000: —

till kr. 172,000: —

med

Fjerde hufvudtiteln.

35 Inqvarteringskostnader.

C18-]

Uti sin förenämnda underdåniga skrifvelse den 13 februari 1890 Höjning af erinrar generalfälttygmästaren och chefen för artilleriet, att han i en detta an3lag annan, dagen dessförinnan aflåten skrifvelse, på grund af flera anförda skäl, ansett sig böra göra hemställan i syfte, att inqvarterings- och servisersättningen till Svea artilleriregementes underofficerare med vederlikar måtte varda förhöjd till 300 kronor för år räknadt eller, med undantag för besigtningsrustmästarne, till det dubbla beloppet af den nu till denna personal utgående ersättningen; och som enahanda skäl af ömmande beskaffenhet talade för en förhöjning af berörda ersättning jemväl för underofficerare med vederlikar vid artilleriets öfriga regementen och corpser, hemställer han att till Kongl. Maj:ts nådiga pröfning få hänskjuta jemväl sistnämnda fråga.

Den i skrifvelsen den 12 Februari 1890 omförmälda, under sista tiden inträdda prisstegringen å lifsmedel och andra förnödenheter hade, yttrar generalfälttygmästaren, för de svagt aflönade underofficerarne vid sist nämnda regementen och corpser äfven blifvit synnerligen kännbar, och den trägnare tjenstgöringen, som numera af dessa underofficerare fordrades, lemnade lika litet dem som deras kamrater vid Svea artilleriregemente tillfälle till någon beaktansvärd extra förtjenst.

Inqvarterings- och servisersättningen utgjorde, fortsätter generalfälttygmästaren vidare, för underofficerare med vederlikar i Göteborg,

95 kronor 25 öre samt för dem, som voro i öfriga städer förlagda, 48 kronor, deraf, då servisersättningen öfverallt utom i Stockholm utginge med lika belopp 12 kronor, till inqvarteringsersättning återstode för underofficerarne i Göteborg 83 kronor 25 öre och för dem å öfriga ställen 36 kronor; och som sagda belopp, äfven hvad anginge ifrågavarande underofficerare, utan tvifvel voro för ändamålet alldeles otillräckliga, måste sålunda jemväl desse för bostad, vedbrand, ljus och upppassning använda en icke obetydlig del af sina i öfrigt knappt tillmätta inkomster; hvarförutom berörda omständigheter medförde enahanda svårigheter med afseende å besättandet af underofficersgraderna med lämpliga och förtj en stfulla individer, som i fråga om Svea artilleriregemente i den underdåniga skrifvelsen den 12 februari 1890 blifvit framhållna.

Hvad slutligen angår beloppet af den ifrågasatta förhöjningen anför generalfälttygmästaren, att om inqvarterings- och servisersättningen blefve fördubblad, på sätt för Svea artilleriregementes underofficerare

36 Fjerde hufvudtiteln.

med vederlikar blifvit i underdånighet hemställdt, denna ersättning komme att utgå i Göteborg med 190 kronor 50 öre samt i öfriga städer med 96 kronor, och att det visserligen kunde ifrågasättas att af denna förhöjning beräkna någon del å servisersättningen, som med hänsyn till nuvarande prisförhållanden syntes vara allt för knappt tillmätt, men att, då sistsagda ersättning utbetalades af respektive städer och en förhöjning af densamma vid sådant förhållande antagligen komme att kräfva allt för omfattande utredningar och framställningar i förhållande till den fördel, som skulle derigenom ernås, generalfälttygmästaren ansåge servisersättning böra bibehållas vid nuvarande belopp, 12 kronor.

På grund af hvad sålunda blifvit anfördt hemställer alltså generalfälttygmästaren, att Kongl. Maj:t täcktes hos Riksdagen göra den framställning, som pröfvades erforderlig för att sammanlagda inqvarterings- och servisersättningen till artilleriets underofficerare med vederlikar, livilka ej tillhörde Stockholms garnison, blefve, utan ändring i det belopp, som för närvarande utgår såsom servisersättning, på det sätt förhöjd, att den komme att utgöra i Göteborg 190 kronor 50 öre, och å andra garnisonsorter 96 kronor.

Öfver generalfälttygmästarens ifrågavarande framställning har arméförvaltningen å civila departementet i sin ofvannämnda skrifvelse den 30 sistlidne oktober atgifvit underdånigt utlåtande och erinrar förvaltningen deri, att, sedan stadsfullmäktige i Stockholm inkommit med yttrande öfver såväl generalfälttygmästarens ofvan berörda framställning, i fråga om inqvarteringsförbättring åt Svea artilleriregementes underofficerare, som en af sekundcheferne för lifgardesregementena gjord hemställan angående förhöjning i servis- och inqvarteringsersättningen åt samtliga underofficerare med vederlikar vid Stockholms garnisonsregementen, Kongl. Maj:t, enligt nådigt bref af den 4 sistlidne September, funnit godt förklara, att från och med 1892 års början och tillsvidare, så länge någon nedsättning icke vidtages i det för ordnande af in qvar te ringsbesväret i hufvud staden anvisade statsbidrag af 21,450 kronor, inqvarteringsersättningen ej mindre för besigtningsrustmästarne vid Svea artilleriregemente, än äfven för samtliga de till sjunde klassen i inqvarteringsordningens för Stockholm tariff litt. a. hörande underofficerare vid såväl nämnda regemente som lifgardet till häst, Svea lifgarde och Andra lifgardet skall utgå med ett till tvåhundra kronor, höj dt belopp, deraf servisersättningen skulle beräknas till 90 kronor.

Under åberopande häraf och då, enligt arméförvaltningens förmenande, den af generalfälttygmästaren för underofficerare och vederlikar vid de å andra orter än Stockholm förlagda artilleritruppförbanden

Fjerde hufvudtiteln. 37

ifrågasatta förhöjningen i inqvarteringsersättningen skäligen icke, i förhållande till hushyrornas pris och den numera för nyssomförmälda underbefäl i hufvudstaden bestämda inqvarteringsersättning, kunde anses för högt beräknad, hemställer arméförvaltningen, som tillika fäster uppmärksamheten derå, att gäldandet af inqvarterings- och servisersättning till befälet vid ofvanuppräknade fyra regementen. åligger Stockholms stad, det Kongl. Maj:t täcktes uti nådig proposition till Riksdagen utverka dels förhöjning till 200 kronor jemväl uti inqvarteringsersättningen för de i Stockholm förlagda underofficerare med vederlikar af fortifikationen och trängen, hvilkas inqvartering bekostas af statsverket allena, dels den af generalfälttygmästaren ifrågastälda förhöjda inqvarteringsersättningen för artilleriets utom Stockholm förlagda underbefäl med vederlikar, dels ock slutligen förhöjning i inqvarteringsersättningen, i enlighet med hvad generalfälttygmästaren yrkat, jämväl åt de vid andra vapen än artilleriet anstälde, inqvarteringsberättigade underofficerare med vederlikar, som äro garnisonerade utom Stockholm och Göteborg.

Enligt hvad arméförvaltningen upplyser, skulle vid bifall härtill anslaget till inqvarteringskostnader, såvidt nu kan bedömas, komma att

vidkännas en ökad årlig utgift af i jemnadt tal............... kr. 12,600: —

och då anslaget redan förut understiger behofvet med

minst.................................................................................... * 7,400:

skulle således i detta anslag påkallas en förhöjning af

tillhopa........................................................................................ 20,000:

hemställande emellertid arméförvaltningen, som anser förhöjning i anslaget med nyssnämnda belopp böra äskas för år 1893, att, då anslaget är af förslagsanslags natur, och den ifrågastälda inqvarteringsförbättringen sålunda kan, utan rubbning i den faststälda riksstaten, utgå redan med innevarande år, Kongl. Maj:t täcktes dertill äska Riksdagens medgifvande, på det att allt underbefäl liktidigt må komma i åtnjutande af ifrågavarande förmån.

Till denna framställning, hvilken synes mig af billighet och rättvisa förestafvad, får jag tillstyrka nådigt bifall; och hemställer jag alltså, att Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen,

att, med godkännande af förslaget, att sammanlagda inqvarterings- och servisersättningen till underofficerare med vederlikar, som för närvarande äro berättigade till dylik ersättning, må, utan ändring i servisersättningens nuvarande belopp, bestämmas att

. [ISO

Andrad användning af detta anslag.

38 Fjerde hnfvHdtIteln.

från och med innevarande års början utgå till underofficerare med vederlikar vid i Stockholm förlagda, till Stockholms garnison ej hörande regementen och corpser med 200 kronor, till dylika tjensteman vid i Göteborg garnisonerade regementen och corpser med 190 kronor 50 öre och till öfriga till inqvarteringsersättning berättigade underofficerare och vederlikar med 96 kronor, för år 1893 höja anslaget till inqvar-

teringskostnader, nu .............................. kr. 113,000: —

med................................................ » 20,000: —

till kr. 133,000: —

Salpeteruppköp.

1 sin förenämnda underdåniga skrifvelse den 18 sistlidne november angående ändrad användning af ifrågavarande anslag erinrar generalfälttygmästaren och chefen för artilleriet, att, sedan frågan om införandet af röksvagt krut här i landet numera så långt framskridit, att det blifvit nödvändigt att anskaffa dylikt krut till ej ringa mängd för de försök i stor skala, som måste föregå det definitiva antagandet af ett sådant krut, anslaget till salpeteruppköp på grund af sakens natur måste åtminstone delvis få en annan användning än förut. Anslaget vore nemligen afsedt för inköp af den vigtigaste och dyraste beståndsdelen af krutet, hvilken hitintills varit salpetern; och då nu, hvad anginge det röksvaga krutet, detta förhållande helt och hållet ändrat sig, så att andra beståndsdelar ingingo i detsamma, följde deraf också, att förevarande anslag borde få till inköp af dylika ämnen användas. Generalfälttygmästare!! hemställer alltså, att Kongl. Maj:t täcktes äska Riksdagens medgifvande dertill,

att förevarande anslag må från och med ingången af innevarande år få användas jemväl till inköp af råmaterialier till röksvagt krut, och

att anslaget såsom följd deraf må i riksstaten för år 1893 få uppföras under benämning »anslag för uppköp af salpeter eller råmaterialier till röksvagt krut».

39 Fjerde linfvudtiteln.

Till denna hemställan, som synes mig tillräckligt motiveras af de förändrade metoder för tillverkningen af krut som under senare tider kommit till användande, får jag tillstyrka nådigt bifall.

Skrifmaterialier och expenser, ved m. m. för departementets afdelning af Kongl. Maj:ts kansli och kommandoexpeditionen.

Detta anslag, hvilket nu är uppfördt till ..................... kr. 6,201: —

torde, för jemnande af slutsumman å hufvudtitelns anslag,

böra minskas med................................................................. » 49:

till............................................................................................. kr. 6,152: —

Ändring i befordringsgrunderna för 2:dre bataljonsläkare.

Innan jag öfvergår till redogörelsen för de extra anslag, som jag under ifrågavarande statsregleringsperiod finner vara af nöden, anhåller jag till slut att få fästa uppmärksamheten på den af medicinalstyrelsen i nyssnämnda fråga gjorda framställning, hvilken, äfven om den icke föranleder förändring i riksstaten, dock synes, såsom afseende ändrad användning af åtskilliga i densamma uppförda anslag, lämpligen böra i detta sammanhang behandlas.

Enligt de i fråga om anställning såsom l:ste bataljonsläkare för närvarande gällande bestämmelser utnämnas dessa tjenstemän, uppå medicinalstyrelsens förslag, af Kongl. Maj:t; och är rörande vilkoren för dylik befordran stadgadt, att den sökande bör, jemte det han eger full kompetens till ordinarie läkarebeställningar i statens tjenst, hafva, efter aflagd medicine kandidatexamen och fullgjord klinisk tjenstgöring vid universiteten, minst 3 år tjenstgjort som bataljonsläkare eller i deremot svarande militär läkarebefattning.

Följden af detta stadgande har, yttrar medicinalstyrelsen, blifvit, att några läkare med stöd af de meriter, de erhållit genom tjenstgöring såsom extra läkare vid armén eller flottan, befordrats till förste bataljonsläkare vid armén efter relativt kort tjenstgöring såsom ordinarie andre bataljonsläkare eller till och med alldeles utan sådan tjenstgöring, under det att andra, till följd af bristande vakans vid det regemente eller corps, der de vunnit anställning, och med hänsigt dertill att deras existens på grund af den ringa ersättning, do åtnjuta vid armén, i viss grad är beroende af deras enskilda läkarepraktik i den ort, der de äro

[20.] Höjning af detta anslag.

. [21-] Andrad användning af de till bataljonsläkares aflöning an- 8lagne medel.

40 Fjerde liufvudtiteln.

bosätta, nödgats qvarstå en lång följd af år såsom andre bataljonsläkare med lägre lön och lägre grad än till ordinarie tjenstetid vida yngre militärläkare.

Så vore t. ex. för närvarande fallet, att tvenne särdeles skicklige och till militärläkare lämplige personer qvarstått i ofvannämnda tjenstegrad den ene 11 och den andre 8 år, under det att 20—30 till tjensteålder såsom ordinarie militärläkare yngre andre bataljonsläkare befordrats till förste bataljonsläkare.

Till förekommande af dylika missförhållanden hemställer medicinalstyrelsen, under erinran, att tjenstgöringen för förste och andre bataljonsläkare är alldeles enahanda, det Kongl. Maj:t täcktes vidtaga åtgärder i syfte att, jemte det antalet förste och andre bataljonsläkarebeställningar bibehålies oförändradt, andre bataljonsläkare må, utan afseende på placering vid regementen och corpser, få i tur, enligt tjensteår som ordinarie bataljonsläkare, uppflyttas till förste bataljonsläkares grad och lön.

Då dagaflöningen är något större för förste än för andre bataljonsläkare, skulle visserligen, på sätt medicinalstyrelsen erinrar, såsom följd af den föreslagna bestämmelsen något ökade utgifter uppkomma i det fall, att större delen af vid värfvade regementen anstälde bataljonsläkare komme att aflönas såsom förste bataljonsläkare. Efter medicinalstyrelsens åsigt, talar emellertid all sannolikhet för, att denna skilnad i utgifter blifver så obetydlig att den ej synes medicinalstyrelsen böra utgöra hinder för genomförandet af den föreslagna, från många synpunkter önskvärda förändringen.

Öfver medicinalstyrelsens ifrågavarande framställning har arméförvaltningen å civila departementet i sin förenämnda underdåniga skrifvelse den 11 sistlidne december afgifvit utlåtande och förklarar förvaltningen deri, att efter dess åsigt den ökning i aflöningskostnad, som af den nu föreslagna åtgärdens genomförande skulle uppkomma, kan med sannolikhet antagas blifva ingen. Att sådant blefve förhållandet med aflöningens hufvudpost, den fasta lönen, vore, yttrar förvaltningen, uppenbart, enär förökningen af förste bataljonsläkare vid ett truppförband motsvarades af lika minskning vid något annat. Hvad vidare anginge dagaflöningen, uppstode, fortsätter förvaltningen, samma förhållande i fråga om de talrikaste truppförbanden, nemligen indelta arméns och den med dessa i aflöningsförhållande likstälda Vermlands fältjägarecorps. Däremot kunde det tänkas, att vid de värfvade garnisonerade truppförbanden komme att någon ogång yppas behof af ökade tillgångar för dagaflöningens bestridande. Å dessas stater finnes nu anvisad aflöning

Fjerde hufvudtiteln. 41

åt 12 förste och 11 andre bataljonsläkare. I den mån denna proportion skulle vid något tillfälle förändras, uppstode för hvarje enhet, hvarmed den förstnämnda siffran ökades, en ökning i dagaflöningskostnader af 365 kronor, hvarifrån dock borde dragas en vid sådant förhållande vid indelta armén genom motsvarande minskning derstädes af första bataljonsläkareantalet uppkommande besparing af 60 kronor, således i verkligheten en ökning i utgift af 305 kronor. Häremot svarade emellertid å andra sidan en lika stor minskning, i den män andra batalj onsläkarnes antal vid dessa truppförband växte på bekostnad af första bataljonsläkarnes. I längden komme alltså, enligt förvaltningens åsigt, detta förhållande att utjämnas, och det syntes förvaltningen derför rimligt, att de allmänna besparingarne finge bestrida den tillfälliga ökningen, liksom de fingo draga fördel af den lika tillfälliga minskningen. I det svårligen tänkbara fallet att alla 11 ifrågavarande andre bataljonsläkareplatserna blefvo besatte med förste bataljonsläkare, skulle kostnadsökningen uppgå till 3,355 kronor, och i den lika otänkbara händelse att alla 23 bataljonsläkarne vid de garnisonerade truppförbanden vore andre bataljonsläkare, besparingen utgöra kronor 3,660. Någon betänklighet mot att låta allmänna besparingarne öfvertaga, den tillfälliga regleringen af denna dagaflöningsfråga, syntes alltså förvaltningen näppeligen kunna förefinnas.

Den obetydliga utgift af några få kronor, hvilken vidare, i den händelse andre bataljonsläkaren vid Gotlands nationalbeväring ryckte upp till förste bataljonsläkare, komme att drabba vederbörande vapenöfningsanslag, hvarifrån denna bataljonsläkares dagaflöning bestrides, och hvilken ökning skulle mer än uppvägas af en besparing på annat håll, syntes ej heller förvaltningen kunna på detta ärendes utgång utöfva något inflytande.

Hvad slutligen angår frågan om inqvartering ens möjliga ökning, upplyser förvaltningen, att när man härvid afräknar de bataljonsläkare, hvilkas inqvartering bekostas af Stockholms stad samt de, hvilka, såsom förlagda å fästningarne, skola åtnjuta inqvartering in natura, maximum af den ökade utgift, som vid förslagets antagande kan i detta afseende uppkomma, icke kan stiga högre än till mellan 300 och 400 kronor, och då inqvarteringsanslaget lika väl, som allmänna besparingarna, kan på den föreslagna anordningen göra vinst som förlust, finner förvaltningen någon betänklighet mot bifall till medicinalstyrelsens förslag icke heller kunna af hänsyn till nämnda anslag hemtas.

Under förutsättning att Ivongl. Maj:t sålunda finner skäl gilla den Bill. Ull Riksd, Blot. 1892. 1 Sami. I Afd. 1 Tläft. 6

42 Fjerde hufvudtitcln.

af medicinalstyrelsen föreslagna förändringen i sättet för tillsättning af armens förste bataljonsläkare, hemställer alltså förvaltningen, det Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen

att, i ändamål att ordinarie andre bataljonsläkare må kunna i tur efter utnämningsdag befordras till förste bataljonsläkare, medgifva, dels att de åt förste bataljonsläkarne beviljade aflöningsförmåner må, i den mån de genom nuvarande innehafvares afgång blifva lediga och derefter framgent, få, utan -hinder deraf att beloppen äro å truppförbandens särskilda stater uppförda, användas till aflöning åt motsvarande antal åt de till tjensteåldern äldste bataljonsläkarne, räknadt från deras första utnämning till ordinarie bataljonsläkare, samt dels att från fjerde hufvudtitelns allmänna besparingar må få bestridas den ökning i dagaflöningskostnaden, som genom sådan anordning till äfventyrs någon gång kan vid de värfvade garnisonerade truppförbanden uppkomma.

Denna sålunda af medicinalstyrelsen ifrågasatta förändring i fråga om sättet för 2:dre bataljonsläkares uppflyttning till l:ste bataljonsläkare synes mig i och för sig synnerligen lämplig, då såsom följd deraf den ofta öfverklagade ojemnheten i 2:dre bataljonsläkares befordran torde, utan någon nämnvärd kostnad för statsverket, för framtiden kunna undvikas. Emellertid anser jag mig icke böra förorda, att uppflyttningen, på sätt medicinalstyrelsen synes förutsätta, i alla händelser göres beroende af tur, utan torde, derest förslaget bifalles, Kongl. Maj:t böra fortfarande förbehålla sig att, efter yttrande af medicinalstyrelsen, i hvarje särskild! fall afgöra, om den till uppflyttning i tur varande 2:dre bataljonsläkaren också kan anses böra dertill ifrågakomma. På formuleringen af den framställning till Riksdagen, om hvilken arméförvaltningen gjort underdånig hemställan och som skulle afse endast att möjliggöra eu uppflyttning efter tjensteålder från 2:dre till l:ste bataljonsläkarebeställning, inverkar dock denna min uppfattning icke; och jag får alltså tillstyrka nådigt bifall till hvad arméförvaltningen föreslagit, under anhållan att, derest jemväl Riksdagen skulle gilla förslaget i fråga, få till ämnet återkomma i sammanhang med redogörelsen för de åtgärder som med anledning af Riksdagens beslut må finnas erforderliga.

43 Fjerde hufvudtiteln.

Fjerde hufvudtitelns ordinarie anslag utgöra nu kr. 20,670,000: —

De af mig ifrågasatta nya och tillökningar i förut befintliga ordinarie anslag uppgå, efter afdrag af ofvan förutsatta minskning, tillsammans till 2,993,000 kr.; och skulle alltså de ordinarie anslagen genom tillägg af detta belopp ................................................ *> 2,993,000:

komma att höjas till................................................... kr. 23,663,000:

Extra anslag.

Tillämpning af nya värnpligtslagens föreskrifter i fråga om de värnpligtiges inskrifning och redovisning m. m.

Sedan flera år tillbaka har under denna titel i riksstaten varit uppfördt ett extra anslag å 77,500 kronor, från hvilket utgår dagaflöning till befälet vid beväringstrupperna för tjenstgöring mellan de årliga vapenöfningarne äfvensom erforderliga arfvoden till de i kompaniområdena anstälde afdelningsområdesbefälhafvare. Då anslaget fortfarande är af nöden, hemställer jag, att Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen

att, för tillämpning af nya värnpligtslagens föreskrifter i fråga om de värnpligtiges inskrifning och redovisning in. m., på extra stat för år 1893 bevilja ett belopp af 77,500 kronor.

[22.] Anslag för tillämpning af nya värnpligtslagens föreskrifter.

44 Fjerde liufvudtiteln.

[23.]

Anslag till mobiliseringsammunition till eldhandvapen.

Artilleribehof.

Mobiliseringsamrminition för de nya gevären.

I sin ofvannämnda underdåniga skrifvelse den 10 sistlidne november fäster generalfälttygmästaren och chefen för artilleriet Kong!. Maj:ts uppmärksamhet derpå, att i sammanhang med framställningen till nästinstundande riksdag angående ökning af arméförvaltningens å artilleridepartementet andel i anslaget för försvarsverket till lands i allmänhet, med hvilken anslagsdel kostnaderna för den årliga förbrukningen af ammunition till eldhandvapen bestridas, förslag till Riksdagen jemväl, måste aflåtas om vidtagande af erforderliga åtgärder för anskaffande inom möjligast korta tid af det för mobilisering behöfliga förrådet af ammunition till de nya gevären.

På sätt generalfälttygmästare!! upplyser, utgör enligt de uppgifter, som blifvit åt artilleridepartementet infordrade från arméns regementen och . corpser, den qvantitet ammunition till 1867 års gevär, som vid mobilisering af hela armén genast erfordras, med inräknande af öfningsammunition till linie- och depottrupper, i rundt tal 22,000,000 patroner.

Vid beräkningen af denna siffra hade man emellertid, yttrar ^eneralfälttygmästaren, tagit till utgångspunkt den nu bestämda personliga ammunitionsutrustningen för infanteristen, hvilken endast utgör 80 patroner.

Samtidigt med antagandet af gevär med liten kaliber hade deremot, fortsätter generalfälttygmästaren, i de flesta stater infanteristens personliga ammunitionsutrustning betydligt ökats. I Tyskland utgjorde densamma nu 150, i Österrike 140 patroner och i Frankrike vore man betänkt på en ökning till ungefär samma antal.

Hvad .Sverige anginge, hade den genom nådigt bref den 12 Oktober 1888 tillsatta komité för utarbetande af förslag till fältförvaltningsocli etappreglementen i sitt under sistförfluten Maj månad till Kongl. Maj.t aflemnade förslag till fältutrustningsplaner beräknat den personliga ammunitionsutrustningen vid beväpning med 1867—89 års gevär till 100 patroner, och skulle, med denna siffra till utgångspunkt, den i. det föregående omnämnda totalsumman 22,000,000 komma att höjas till i rundt tal 24,000,000.

45 Fjerde hufvudtitehi.

I denna siffra inginge emellertid endast den ammunition, som bures af soldaten eller medfördes i bataljonernas ammunitionsvagnar och i ammunitionskolonnerna äfvensom den, som beräknades blifva förbrukad under de i mobiliseringsinstruktionen föreskrifna skjutöfningarna. Derutöfver måste dock i förråden äfven finnas ammunition till ersättande af förbrukningen vid armén, och, enligt generalfälttygmästarens åsigt, kunde för detta ändamål en ammunitionsmängd uppgående till 50 proc. af den till armén utlemnade icke anses för stor.

Hela behofvet af mobiliseringsammunition till 1867—89 års gevär syntes derför generalfälttygmästaren icke böra beräknas till mindre än

36,000,000 patroner, till livilkas anskaffande efter ett pris af 11 öre per patron skulle erfordras ett belopp af i rundt tal 4,000,000 kronor.

Beträffande den tid inom hvilken anskaffandet af denna mobiliseringsammunition borde vara afslutad, ansåge generalfälttygmästaren, med hänsyn till den kritiska belägenhet, i hvilken en stat.utan nöjaktig tillgång på ammunition till sin armé städse befunne sig, densamma icke böra utsträckas längre än till sammanlagdt 4 år. Denna tid motsvarade äfven ungefärligen ammunitionsfabrikens årliga produktionsförmåga, enär denna kunde uppbringas till 15,000,000 skarpa patroner, af hvilkot antal, på sätt förut vore nämndt, 3,700,000 antoges årligen förbrukas vid öfningarna.

På grund häraf hemställer generalfälttygmästaren, att Kongl. Maj:t täcktes af Riksdagen äska ett extra anslag för år 1893 till anskaffning af mobiliseringsammunition till 1867—89 års gevär af 1,000,000 kronor.

Då det behof, generalfälttygmästaren med förevarande framställning önskar tillgodose, är en nödvändig följd af den utaf Riksdagen medgifna förändringen utaf arméns nuvarande gevär till vapen af liten kaliber och det icke torde kunna förnekas, att, på sätt, generalfälttygmästaren yttrat, ett skyndsamt anskaffande af ifrågavarande ammunition är en angelägenhet af yttersta vigt, lärer någon erinran mot framställningen i och för sig så mycket mindre vara att göra, som, enligt inom landtförsvarsdepartementet verkstäld utredning, den af generalfälttygmästaren angift]a, för en möjlig mobilisering erforderliga ammunitionsqvantitet, ingalunda kan anses för högt beräknad. Hänsynen till andra landtförsvarets behof, som jemväl måste fyllas, nödga mig emel-

[24.]

Anslag till fästningsartillerimateriel.

46 Fjerde hufvudtiteln.

lertid att i det af generalfälttygmästare!! för ändamålet ifrågasatta belopp yrka någon nedsättning.

Jag hemställer alltså

att Kongl. Maj:t täcktes för anskaffande af mobilisering sammunition till de nya gevären för år 1893 af Riksdagen äska ett extra anslag å 800,000 kronor.

Fästningsartillerimateriel.

Uti meranämnda underdåniga skrifvelse den 10 sistlidne november erinrar generalfälttygmäsfaren och chefen för artilleriet, att han i memorial af den 22 sistlidne maj, angående utarbetandet af nya bestyckningsplaner för befästningarne i Stockholms skärgård samt Karlsborgs fästning, framhållit den nuvarande pansarbrytande bestyckningens å Oskar-Fredriksborg otillfredsställande beskaffenhet, såsom icke egande nog kraft mot nutidens pansar. För ett verksamt försvar af farleden till Stockholm erfordrades, att å fästet Oskar-Fredriksborg uppsattes fullkraftiga pansarbrytande pjeser, deraf 3 stycken å öfre verket samt 2 å 3 stycken på platser i det nedre kasematterade, hvarifrån portéema vore störst. Kostnaden för en dylik pjes af stål med kaliber af 24 c.m. och en längd af 35 kaliber i sjelfsänkande lavett med erforderlig utredning och ammunition, bestående af 50 stycken pansarbrytande granater och 100 stycken granater med dertill hörande laddningar, uppginge till 227,234 kronor, hvartill komme transport- och uppsättningskostnad, beräknad till 5,000 kronor. Med anledning häraf och då en af de för det öfre verket erforderliga pjeserna kunde anskaffas af de medel, som af senaste riksdag blifvit för år 1892 anvisade till fortsatt bestyckning af Vaxholm och Oskar-Fredriksborg, hemställer generalfälttygmästaren, som, med hänsyn till de betydliga belopp han ansett sig böra begära för anskaffning af mobiliseringsammunition till eldhandvapen, finner beviljandet af nödiga medel för fortsatt bestyckning af Karlsborgs fästning för år 1893 icke kunna ifrågasättas, det Kongl. Maj:t täcktes, för anskaffande af 2 stycken pansarbrytande pjeser, afsedda för Oscar-Fredriksborg hos Riksdagen äska ett extra anslag för 1893 af 464,468 kronor.

47 Fjerde hufvud ti teln.

Att behof förefinnes af starkare pansarbrytande kanoner å Oskar Fredriksborg än de för närvarande derstädes uppstäda, torde icke kunna bestridas. Frågan om denna fästnings bestyckning har emellertid, i sammanhang med några andra frågor af liknande beskaffenhet, hänskjuta till eu särskild för ändamålet tillsatt komité; och då denna först helt nyligen till Kongl. Maj:t ingifvit betänkande i ämnet, och yttrande deröfver från vederbörande embetsverk ännu ej hunnit inhemtas, hvarförutom utredning ej heller vunnits beträffande kostnaderna för de fortifikatoriska anordningar, hvilka i sammanhang med den ifrågasatta nya bestyckningens uppställande torde blifva af nöden, synes mig ej lämpligt att redan nu vidtaga åtgärder för den af generalfälttygmästaren omförmälda materiel anskaffning.

Jag kan alltså ej instämma med generalfälttygmästaren beträffande belopjaet af det för fästningsartillerimateriels anskaffande erforderliga anslag, men hemställer, då enligt den utredning, som sistlidet år lemnades, ännu högst betydliga belopp erfordras för att fylla det enligt äldre uträkningar erforderliga behofvet af dylik materiel, att Kongl. Maj:t täcktes

för anskaffande af fästningsartillerimateriel på extra stat för år 1893 af Riksdagen äska ett belopp af

100,000 kronor.

Gevärstillverkningen.

Enligt hvad generalfälttygmästaren upplyser, hafva, i syfte att utlemnandet till armén af de förändrade gevären må kunna påskyndas, verkstäderna vid gevärsfaktoriet under innevarande år utvidgats, hvarjemte nattarbete användts; och har till följd deraf och då nattarbete fortfarande kommer att tfedrifvas ett större belopp för år kunnat upparbetas än det, som af senaste riksdag beviljades.

Under åberopande häraf hemställer generalfälttygmästaren i sin meranämnda skrifvelse, att Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att å extra stat för är 1893 anvisa återstoden af det belopp 1,668,000 kronor, som beviljats för förändring af 1867 ars gevär till vapen aj liten kaliber, eller 568,000 kronor.

[25.]

Anslag till förändring af arméns gevär.

[26.] Anslag till infanteriammunitionsv agn ar.

[27.]

Anslag till byggnader å, Karlsborg.

Fjerde hufVndtitelu.

Under hänvisning, beträffande de nya gevärens beskaffenhet, till den utredning, som meddelats af Riksdagens revisorer i deras berättelse rörande verkstäld granskning af statsverkets förvaltning för år 1890 och som helt nyligen inför Kongl. Maj:t föredragits, får jag till denna framställning, som synes mig af synnerligen stor vigt, tillstyrka nådigt bifall.

Infanteriammunitionsvagnar.

För fortsatt förändring af äldre infanteriammunitionsvagnar för ammunitionskolonnerna och dessas förseende med rid- och anspannspersedlar m. m., äfvensom till anskaffning af de för stridsträngen vid infanteriet och kavalleriet afsedda nya tvåspända infanteriammunitionsvagnar med tillhörande utredning, har, enligt hvad generalfälttygmästaren anmäler, hittills beviljats 170,000 kronor af de 239,112 kronor, som beräknats vara för denna anskaffning erforderliga. Då alltså ett belopp af 69,112 kronor ännu erfordras för att bringa denna del af arméns materiel i fullständigt skick, hemställer generalfälttygmästaren i sin underdåniga skrifvelse den 10 sistlidne november, att Kongl. Maj:t för ändamålet måtte af Riksdagen äska ett extra anslag för år 1893 af 30,000 kronor.

I likhet med hvad under sistlidne år var fallet finner jag jemväl nu någon nedsättning i det sålunda af generalfälttygmästaren för ändamålet begärda belopp kunna ega rum och hemställer alltså, att Kongl. Maj:t täcktes för anskaffande af infanteriammunitionsvagnar af Riksdagen äska ett extra anslag för år 1893 af 20,000 kronor.

Byggnader å Karlsborg.

Enligt hvad generalfälttygmästaren erinrar, beviljade 1891 års riksdag, på Kongl. Maj:ts förslag, för uppförande af en laboratoriebyggnad och ett förrådsskjul å Karlsborg 140,110 kronor, deraf på extra stat för år 1892 för båda byggnadsföretagen anvisades tillhopa 46,000 kronor. Då af det beviljade beloppet alltså ännu återstå 94,110 kronor, hemställer generalfälttygmästaren, det Kongl. Maj:t för ifrågavarande byggnaders uppförande täcktes föreslå Riksdagen att på extra stat för år 1893 anvisa ytterligare 46,000 kronor.

49 Fjerde liufvndtitcin.

Härtill får jag tillstyrka nådigt bifall, dervid jag emellertid för jemnande af extra anslagens slutsumma till fulla hundratal, finner beloppet böra bestämmas till 40,074 kronor; och hemställer jag alltså, att Kongl. Maj:t täcktes för byggnader å Karlsborg å extra stat för år 1893 äska ytterligare 46,074 kronor.

Fortifikationsbehof.

Karlsborg.

I likhet med sin företrädare är jemväl den nuvarande chefen för fortifikationen af den åsigt, att arbetena å denna landets hufvudfästning måste bedrifvas med större kraft, än de senare åren varit fallet, och att af sådan anledning årsanslagen derför måste ökas. I sin underdåniga skrifvelse den 14 sistlidne november erinrar han i nämnda afseende dels om de militära vådorna, som vid krig skulle blifva en följd deraf, att armén ännu icke eger en enda punkt i landets inre till stöd för dess försvar mot en möjligen inträngande fiende, och dels om den ur ekonomisk synpunkt stora misshushållning, som vore förenad med undanskjutandet af fästningens fullbordande. Då, yttrar han, afsigten väl ändock vore att fästningen en gång skall varda färdig, borde det vara klart, att ju förr denna afsigt bringades till utförande, desto mindre blefve de dermed oundgängligen förenade tillfälliga omkostnaderna, och desto mera kunde man ega grundad förhoppning att fästningen skall, i händelse af behof, kunna göra försvaret påräknadt gagn, hvaremot den i ofullbordadt skick blefve för detsamma mer eller mindre värdelös.

För att ytterligare klargöra dessa förhållanden erinrar chefen för fortifikationen i korthet om Karlsborgs byggnadshistoria och anför han derom hufvudsakligen följande.

Sedan arbetena å denna fästningsbyggnad fortgått från och med år 1819 till och med år 186G med en sammanlagd kostnad af 4,171,665 kronor, hvaraf dock endast något öfver 21 /•> millioner kronor utgjort direkta kostnader för utförda arbeten, beräknades åt 1867 års befästningskomité återstående kostnaderna för fästningens fullbordande, deri inbegripne nödiga förrådsanläggningar men utan bestyckning, i rundt tal till 8,400,000 kronor.

Bih. till Rihd. Prot. 1892. 1 Sami. 1 A/d. 1 Haft.

[28.] Anslag till Karlsborgs fästningsbyggnad.

50 Fjerde hufrudtiteln.

Denua betydliga kostnad i förening med hänsynen dels. till den långa tid, sonx under sådana omständigheter måste förflyta, innan fästningen hunne fullbordas, och dels till den mera inskränkta rol af .ren förrådsfästning, som Karlsborg, i öfverensstämmelse med dess ursprungliga uppgift och komiténs åsigt, hade att fylla i landets försvarssystem, föranledde dock komitén att framhålla både nödvändigheten och möjligheten af en förenklad befästningsplan för landtfronternas utanför retranchementet belägna del och att tillstyrka ett skyndsamt uppförande af de angelägnaste förrådsbyggnaderna. :, v ro*„

Anslagen hade emellertid under åren 18Ö7 och 1868 inskränkts till sammanlagdt 150,000 kronor och ökades först från och med år 1869, då medel beviljades till före nämndabyggnader, å hvilka arbete pågick till och med år 1877.

Under dessa 9 år uppfördes den s. k. norra borgen m. fl. förrådsbyggnader för artilleriet och fortifikationen för en sammanlagd kostnad af 1,180,000 kronor. Hvad åter de egentliga fästningsverken anginge, bestodo de arbeten, som under nämnda år å dem bedrefvos, hufvudsakligen uti uppförande af den i alla händelser nödvändiga hufvudvallen å landfronterna med tillhörande innerbrantsmur och grafflankeringsverk.

Under tiden hade åtskilliga förslag blifvit uppgjorda till förenkling af befästningsplanen, af hvilka slutligen det allra enklaste och billigaste i slutet af år 1876 framlades inför Kongl. Maj:t och den 8 Januari 1877 erhöll nådigt godkännande.

Kostnaden för fästningens fullbordande enligt denna plan beräknades efter då gällande priser till 5 V2 millioner kronor, sålunda fördelade :

I. för de egentliga fästningsverken åt landsidan, med

deri inbyggde kruthus.......................................... kr. 2,483,000: —

II. för sjölinm 'na med tillhörande kruthus och fristående mur............................................................... » 1,005,300: —

111. för bombfria hvalf under linien X, proviantförrådets sköldvall samt öfriga kruthus.............. » 1,121,700: —

I\ . för åtskilliga hus och byggnader för garnisonen,

förrådsskjul, verkstäder ....................................... » 485,000: —

V. för hamnanläggning............................................... )j 405,000: —

Summa kr. 5,500,000: —.

51 Fjerde hufvudtlteln.

De under I upptagna arbeten, hvilka kunde anses representera det oundgängligaste för åstadkommande af ett första försvai sstadium, om-

fattade :

a) grafvens yttre in urklädnad, med utfyllning af be-

täckt väg, fältvall, mingallerier och blockhus...... kr. 1,119,300:

b) vallens tillredning för artilleriets uppställning å

landfronterna (Lin. I, TI, III) med tillhörande

kruthus och tvärvallar ..........................•..................... » 113,700:

c) slutvärnets täckning och skyddsvallar framför det-

samma med derunder föreslagna kruthus ........... » 590,700:

d) anslutningarne mot sjön ................................................ * 495,800:

e) diverse: portar, luckor, bryggor m. in...................... » 163,500:

Summa kr. 2,483,000: —.

För dessa arbeten, som togo sin början år 1878, samt för påbörjande af de icke mindre angelägna under III upptagna kruthusbyggnaderna, hade chefen för fortifikationen, under de snart tilländalupna 14 åren, i årliga framställningar om anslagsbehof begärt tillhopa 2,771,950 kronor, således i det närmaste 200,000 kronor i medeltal per år, men endast erhållit sammanlagt 1,481,350 kronor eller i medeltal föga öfver 100,000 kronor per år. Hade, yttrar chefen för fortifikationen, förstnämnda belopp erhållits, skulle fästningen, hvad de fortifikatoriska anläggningarna beträffade, nu befunnit sig åtminstone i det första stadiet af försvarbarhet och äfven haft åtskilliga bombfria hvalf

för krut och andra förråder uppförda.

Den lamhet, fortsätter härefter chefen för fortifikationen, hvarmed Karlsborgs fästningsbyggnad sålunda sedan 1880 fortskridit, folie sa mycket bjärtare i ögonen, om man å ena sidan erinrade sig, att detta fästningsarbete sedan år 1883 varit det enda i riket med undantag al de obetydliga batteriarbetena i Stockholms skärgård och å Kungsholmen, samt att under årtiondet 1870—79, då arbeten samtidigt pågingo

både vid Karlskrona och under de fem förstnämnda åren jemväl i Stockholms skärgård, statskassans tillgångar ansetts kunna medgifva ett anslag till arbetena å Karlsborgs fästning af i medeltal i det närmaste

300,000 kronor årligen, och å andra sidan besinnade denna fästnings betydelse för landets försvar, hvilken, såsom chefen för fortifikationen erinrar, senast blifvit på ett utförligt och öfvertygande _ sätt framhållen af chefen för generalstaben uti hans i statsverkspropositionen till 1883 års riksdag återgifna underdåniga memorial af den 23 december 1882.

'bill följd af donna långsamhet vore, yttrar chefen för fortifikatio-

52 Fjerde hufvudtiteln.

nen vidare, fästningen ännu så godt som utan portförsvar, hade ännu ingen enda port, som kunde stängas, och saknade stormhinder å sjö- 1 i nier na samt jordskydd framför slutvärnet och proviantförrådet, för att icke tala om de under 111 upptagna bombfria hvalfven m. m.

Emellertid vore, oansedt tillkomsten af de befästningar i förterrängen, till Indika eu början nyligen blifvit gjord genom anläggningarna a \ aberget, hufvudfästningens försättande i försvarsdugligt skick en oundgänglig nödvändighet. Äfven efter nämnda anläggningars fullbordande skulle nemligen ensamt flankelden derifrån sannolikt icke förmå hindra en öfverlägsen och företagsam fiende att å Svanviks- eller Vanäslanden framtränga mot och anfalla hufvudfästningen, isynnerhet om han visste,, att denna a större delen åt sin omkrets saknar stormhinder och tran sina vallar icke sjelf kan åt dessa bada hufvudanfallsrigtuingar afgifva någon afsevärd artillerield. Och äfven under antagande, att man genom provisoriska eller ännu starkare befästningar å Svanviksoch Vanäslanden lyckades sluta hela den yttre försvarslinien, så måste dock sjelfva kärnfästningen bakom denna linie besitta så pass mycken fortifikatorisk försvarbarhet, att den icke genast måste uppgifvas, så snart den yttre försvarslinien genombrutits. Dess vigtiga uppgift vore ej mindre att utgöra den kringhägnade upplagsplatsen för de massor af krigsförnodenheter, hvilka komme att samlas å denna ort, än äfven att åt hela det yttre försvaret gifva det stöd och den ökade styrka och stadga, som kunde påräknas af eu god inre försvarslinie. Hvar och eu af dessa uppgifter för sig kräfde, att fästningen åtminstone vore tryggad mot våldsamt anfall.

Detta hindrade emellertid icke, att vissa inskränkningar i de för hufvudfästningens slutliga fullbordande enligt 1877 års plan ännu erforderliga arbetena kunde vidtagas, och chefen för fortifikationen förmäler sig framdeles skola, så snart ske kan, inför Kongl. Maj:t framlägga ett förslag i detta syfte, men anser sig dock redan nu böra fästa uppmärksamheten derå, att arbetena numera icke obetydligt fördyrats genom stegrade dagsverkspris samt ännu mera genom nödvändigheten af betydligt solidare konstruktioner, särskildt för de bombfria byggnaderna.

Hvad angår frågan om det lägsta årliga anslagsbehof för Karlsborgs fästningsbyggnad, som under sådana förhållanden vore erforderligt för att på en gång tillgodose fordringarne på en någorlunda ekonomisk arbetsdrift och en skälig årlig arbetsprodukt, erinrar chefen för fortinkataoncn, att detta behof af hans företrädare beräknats till 250,000 å

300,000 kronor och det på eu tid, då arbetena pågingo ensamt på Imf-

53 Fjerde hufrudtiteln.

vudfästningen. Som arbeten numera bedrefvos äfven å Vaberget, måste sistnämnda summa, eldigt chefens för fortifikationen åsigt, så mycket snarare anses vara ett minimum för årsanslagen till fästningen.

Man måste ihågkomma, yttrar han, att under senare åren arbetena vid hufvudfästningen väsentligen koncentrerats på det stora krutmagasinet framför midteltornet med dettas täck vall, att kostnaden för dessa genom nådigt bref af den 23 mars 1888 anbefallda arbeten beräknats till 470,000 kronor, hvaraf under åren 1888—91 anvisats endast vid pass 300,000 kronor, så att från och med innevarande år ensamt för denna byggnad skulle återstå 170,000 kr., samt slutligen att dessutom, jemte andra, följande synnerligen vigtiga arbeten ännu återstode, nemligen : anskaffning af jernportar samt anordnande af stormhinder å sjöfronterna; anordnandet af slutvärnsesplanaden med täck- och tvärvallar, samt ytterligare erforderliga anordningar för uppställande af bestyckningen jemte de för densamma nödvändiga ammunitionsmagasin, hvilka arbeten äfven med betydligt ökade årsanslag skulle fordra flera år för sitt fullbordande.

Hvad slutligen angår de nyligen påbörjade befästningarna å Vaberget, både, yttrar chefen för fortifikationen, under åren 1889—91 derför användts 160,000 kronor. Då det under arbete varande södra fortet vore beräknadt kosta 498,000 kronor, återstode vid innevarande års ingång sprängnings- och murningsarbeten för ytterligare 338,000 kronor, oberäknad! kostnaderna för de för kanonernas skyddande erforderliga bepansringarna jemte anordningar för elektrisk belysning, väganläggning in. in. Med en så ringa årlig anslagssumma som omkring 50,000 kronor, skulle det alltså dreja ännu minst 7 år innan detta fäste blefve färdigt, utan att likväl vid nämnde 7 års slut ännu en enda bepansring funnes till skydd för kanonerna. Denna summa borde derföre, efter chefens för fortifikationen åsigt, åtminstone fördubblas och bepansringamas anskaffning påbörjas.

Enligt den nådigst fastställda planen vore vidare fästet afsedt för 4 gröfre och 8 mindre pansarskyddade pjeser, och kunde, enligt hvad chefen för fortifikationen anmäler, till sistnämnda 8 pjesers anskaffande medel beredas. Vid sådant förhållande, och då fästet vid 1893 års slut borde kunna vara, om ock långt ifrån färdigt, likväl i skick att mottaga en de! af denna bestyckning, förmäler chefen för fortifikationen sig anse så mycket lämpligare att icke; dröja med anskaffningen af de' för snabbeldspjeserna afsedda höj- och sänkbara pansartorn, som dessa torn på samma gång utgjorde pjäsernas lavettage, och pjeserna således

54 Fjerde hufvudtiteln.

i alla händelser icke skulle kunna komma till användning å denna punkt, derest omförmälda torn icke vore anskaffade.

Hvad kostnaden härför angår, anmäler chefen för fortifikationen, att, enligt inhemtade upplysningar från åtskilliga etablissement för tillverkning af pansarmateriel, densamma stälde sig väsentligt billigare, om beställningen omfattade ett större antal pansarlavetter på eu gång, hvarföre det, etter hans förmenande, vore med klok hushållning öfverensstämmande, om medel kunde beredas för samtidig anskaffning af samtliga nu ifrågavarande 8 pansarlavetter; men då arbetena å fortet icke kunde beräknas redan år 1893 vara så långt framskridna, att samtliga dessa pjeser då kunde uppställas, och vidare medel äfven måste afses för sjelfva arbetenas raskare bedrifvande, hvartill komme, att utsigten till fortsatt beställning å pansarmateriel för ett kommande år möjligen kunde föranleda en blifvande leverantör att vid en första, ehuru mindre omfattande beställning, icke ställa anspråken allt för högt, förklarar chefen för fortifikationen sig dock på dessa skäl anse lämpligt, att anspråken på anskaffning af pansarlavetter för snabbeldskanoner inskränkas till att afse endast 3 stycken för år 1893; och skulle, enligt de prisuppgifter, som han på frågans närvarande ståndpunkt varit i tillfälle att från åtskilliga håll inhemta, kostnaden för dessa 3 pansarlavetter uppgå till omkring 50,000 kronor.

På grund af hvad sålunda blifvit a oför dt hemställer chefen för fortifikationen, att Kong!. Maj:t af näst instundande Riksdag täcktes begära för år 1893, till fullföljande af arbetena å Karlsborgs hufvudfästning och Vaberget samt till påbörjande af anskaffning utaf pansarlavetter för snabbeldskanoner, ett sammanlagdt belopp af 350,000 kronor.

Då frågan om årsanslag till Karlsborgs fästningsbyggnad inför Kongl. Maj:t föredragits, har jag städse betonat angelägenheten deraf, att de för detta ändamål afsedda belopp icke blefvo allt för obetydliga. Jag skulle alltså äfven nu varit beredd att understödja chefens för fortifikationen ifrågavarande förslag, derest statsverkets tillgångar och hänsynen till öfriga för landtförsvaret lika nödvändiga anslagsbehof inedgåfve, att till nämnda fästningsbyggnad anvisa så stort belopp, som

55 Fjerde liufrndtiteln.

emellertid detta icke är och jag- hemställer

rum

af chefen för fortifikationen ifrågasatts. Då fallet, måste någon inskränkning deri ega alltså, att Kong! Maj:t, för fortsättande af befästningsarbetena vid Karlsborgs hufvudfästning och på Vaberget, äfvensom till anskaffning af pansarlavetter till de för befästningarne å sistnämnda plats erforderliga kanoner, täcktes af Riksdagen äska ett extra anslag för år 1893 af 200,000 kronor.

Anskaffning och komplettering af fältingeniörmateriel.

I sin förenämnda underdåniga skrifvelse den 14 november 1890 om extra anslag för anskaffning och komplettering af fältingeniörmateriel erinrar chefen för fortifikationen, att hans företrädare i skrifvelse den 15 november 1888 inför Kongl. Maj:t redogjort för den materiel, som återstode att anskaffa för ingeniörtruppernas fältutrustning, äfvensom för det härför beräknade kostnadsbeloppet. Af detta belopp, 132,200 kronor, hade, yttrar chefen för fortifikationen, till anskaffning och komplettering af fältingeniörmaterielen, med anledning af Kongl. Maj:ts nådiga proposition i ämnet, Riksdagen sedermera för hvardera af åren 1890, 91 och 92 beviljat å extra stat

40,000 kronor eller tillhopa 120,000 kronor, hvadan ytterligare skulle erfordras en summa af 12,200 kronor för att den materiel, som behöfdes för ingeniörtrupperna enligt den år 1888 gällande mobiliseringsplanen, skulle vara komplett. Då emellertid denna plan blifvit i någon mån förändrad, och ändring likaledes ifrågasatts uti de för fortifikation strupperna gällande utrustningsplaner, såsom följd hvaraf ett belopp af 27,450 kronor skulle för komplettering af ingeniörmaterielen ytterligare erfordras, hemställer chefen för fortifikationen, att Kongl. Maj:t täcktes i och för anskaffning och komplettering af fältingeniörmaterielen hos nästkommande Riksdag äska ett extra anslag för 1893 af 39,050 kronor.

Då de af chefen för fortifikationen till stöd för hans förevarande framställning åberopade utrustningsplaner för närvarande undergå revision, anser jag mig icke kunna tillstyrka bifall till framställningen, i hvad den angår anvisande af 27,450 kronor för anskaffning af enligt nämnda planer ytterligare erforderlig ingeniörmateriel.

Jag inskränker mig alltså till att hemställa, det Kongl. Maj:t täcktes för anskaffning och komplettering af fältingeniörmateriel af Riksdagen såsom entra anslag för är 1893 aska det belopp 12,200 kronor,

[30.]

Anslag till befästningar å Gotland.

56 Fjerde hufvndttteln.

som enligt den förut lemnade utredningen skulle för ifrågavarande anskaffning ännu erfordras.

Befästningar å Gotland.

I händelse af krigsutbrott utgör ön Gotland onekligen en af Sveriges mest hotade punkter. Belägen midt i Östersjön och på mer än 8 mils afstånd från fastlandet, kan ön lätt utsättas för en öfverrumpling, innan undsättning från detsamma hinner anlända, och eu fiendes landstigning torde icke heller kunna hindras af flottan, hvilken möjligen måste skydda andra ännu vigtigare delar af riket och som dessutom, i händelse angriparen är en stormakt, ej kan förfoga öfver eu för ändamålet tillräcklig styrka. Då vidare försvarskrafterna vid ett krig måste fördelas efter landskapens betydelse för försvaret af landet i dess helhet, men skyddandet af Gotland ur denna synpunkt icke kan tillmätas någon synnerligen stor vigt, inses lätt, att en förläggningdit af trupper från fastlandet så mycket mindre kan vid ett möjligt, krigsutbrott ifrågasättas, som, oafsedt att en dylik åtgärd svårligen torde kunna medhinnas, våra försvarskrafters ringhet dessutom knappt medger en nöjaktig gruppering deraf å fastlandets vigtiga punkter, än mindre tillåter detacheringar derifrån. Å andra sidan måste Gotland, såsom en del af Sverige och i främsta rummet hotadt af en angripare, från moderlandet erhålla allt det skydd, som, utan att rikets försvar i dess helhet sättes på spel, är möjligt att åstadkomma. Men dertill hörer i främsta rummet att å ön anlägges en lämplig befästning, afsedd att under ett eventuelt krig på eu gång utgöra en skyddad förrådsort samt en utgångs- och replipunkt för de gotländska försvarskrafterna vid deras rörelser. Endast under skyddet deraf skall det för öns, på grund af sakens natur, svaga härafdelningar blifva möjligt att med hopp om framgång upptaga striden med en inbrytande fiende; och, äfven om den nödgas i dess våld lemna de öfriga delarne af ön, skall den alltid någon tid kunna hålla sig i den befästade ställningen och sålunda åt moderlandet bevara denna, till dess antingen undsättning anländer eller striderna på fastlandet, som i sista hand måste blifva bestämmande jemväl för Gotlands öde, hunnit kämpas till slut. Dessutom måste icke förglömmas, att, äfven om man icke närmast fäster sig vid den ytterliga eventualiteten af ett direkt mot landet riktad t krig, utan endast har för ögonen de åtgärder, som en neutra-

57 Fjerde liufvudtiteln.

litetsförklaring gör af nöden, förefintligheten på Gotland af en befästad ställning är af yttersta vigt. På sätt jag i mitt anförande till statsrådsprotokollet vid föredragning af frågan om statsreglering^! för innevarande år särskild!, betonade, innebär nemligen en dylik förklaring städse förpligtelse!! att med vapenmakt skydda landet mot den af de krigförande makterna, som kan vilja för sin krigföring tillgodogöra sig dess hjelpkällor, och de förberedande försvarsanordningar, som eu neutralitetsförklaring klöfver, måste sålunda i grunden blifva desamma som de, Indika nödvändiggöras af ett verkligt krig.

Ledd af en dylik uppfattning om betydelsen för Gotlands försvar af eu befästad försvarspunkt bar jag, som ansett den ifrågasatta befästningen ej böra läggas vid kusten, på det fienden icke må komma i tillfälle att samtidigt tillgodogöra sig sin sannolika öfverlägsenhet så väl till sjös som till lands, uppdragit åt chefen för fortifikationen att till Kong! Maj:t inkomma med skizzritningar och approximativa kostnadsuppgifter för en befästning i det inre af Gotland; och har nämnda uppdrag af honom fullgjorts uti underdånig skrifvelse den 30 nästlidne november.

Chefen för fortifikationen gifver deri tillkänna, att, enligt de undersökningar, som vid så väl flera föregående som innevarande års fälttjenstöfningar med fortifikationens officerare verkstälts och livilkas resultat jemväl bekräftats af chefen för generalstaben vid de besök, son! lian tillsammans med chefen för fortifikationen gjort å ön, den enda försvarsställning uti det inre af Gotland, som lämpar sig för ifrågavarande ändamål, är trakten kring Tingstäde.

På sätt chefen för fortifikationen yttrar, beherskar denna ställning en vigtig vägknut, den enda inom hela norra delen af Gotland, och begränsas å tvenne sidor af ganska vidsträckta terränghinder, ringstäde träsk och Martebo myr, af Indika dock den senare snart lärer komma att torrläggas. Till följd af dessa hinder och terrängförhållandena i öfrigt vore, fortsätter bemälde chef, ett kringgående af ställningen förenadt med ganska mycken tidsutdrägt och bristen på jernvägsförbindclse med öns hufvudort Visby skulle, enligt hvad chefen för fortifikationen anmäler, komma att afhjelpas, derest en tilltänkt jernvägsanläggning från denna stad öfver Tingstäde framdeles kom me till stånd.

Sådan ställningen efter noggranna lokalundersökningar blifvit un-

Bill. till Rihd. Vrål. 1892. 1 Sami. 1 A/d. 1 Höft. 8

58 Fjerde hufvudtiteln.

der nyssnämnda fältöfningar utstakad, skulle densamma vidare såsom af en inom fortifikationen upprättad, skrifvelsen bilagd situationsplan närmare framgår, från eu punkt nordost om kyrkan sträcka sig mot vester och söder i en båge af 4,5 km:s längd öfver Häktåker och Träskvälder, anslutande sig vid sistnämnda ort ånyo till Tingstäde träsk, och skulle den bestå af sammanlagdt 5 slutna verk, hufvudsakligen afsedda blott för infanteri, med undantag af hörnfortet vid kyrkan, som skulle erhålla 2:ne i kupoler uppsatta grafva kanoner, hvartill komme åtskilliga batterier i det inre af ställningen.

Hvad angår de fortifika to riska arbeten, som å platsen borde komma till utförande, erinrar chefen för fortifikationen, att ofvanberörda fältöfningar på Gotland under innevarande sommar egentligen afse 11 att få utrönt möjligheten att i behofvets stund befästa ställningen genom enklare, mera provisoriska, men också derför mindre motståndskraftiga anläggningar. Undersökningen hade emellertid gifvit vid handen, att detta vore i det närmaste omöjligt. Endast mycket litet af arbetena skulle kunna medhinnas, derest desamma uppskötos till tiden för krigsberedelserna och att dessförinnan låta uppföra provisoriska befästningar skulle, utan att ändock kunna gifva ställningen en nöjaktig fasthet, medföra så stora kostnader, att medlen hellre syntes böra nedläggas på befästningar af mera varaktig art. Då dertill komme de gotländskastridskrafternas svaghet, syntes, yttrar chefen för fortifikationen, hvarje tanke på tillfälliga befästningar för stödpunkterna i ställningen höra öfvergifvas och endast ställningens befästande på ett permanent sätt kunna ifrågakomma.

Hvad åter beträffar graden af styrka, som borde gifvas åt hvarje särskild stödpunkt i befästningslinien, berodde detta, fortsätter chefen för fortifikationen, på frågan mot hvilken punkt anfallet kunde antagas blifva riktadt och huru detsamma sannolikt sedermera komme att utveckla sig. Enligt chefens för fortifikationen åsigt kunde anfallet sannolikast väntas från norr, så att nordöstra hörnpunkten blefve den, som komme att mottaga första stöten. Det till uppförande derstädes ifrågasatta fästet, som dessutom måste kunna beherrska en stor del af ställningens inre, borde derför göras jemförelsevis starkt och särskildt med afseende å det ringa utrymmet på åsen byggas på ett dyrbarare sätt eller nästan uteslutande af bet-on och järn.

Emellertid anser chefen för fortifikationen äfven det nordvestra och det sydöstra hörnfästet böra vara af relativ stor styrka, hvaremot de båda vestliga Amrken synas honom kunna erhålla en mera enkel konstruktion. >

Fjerde hnfvudtiteln.

59 Hvad till sist augår sättet för arbetenas utförande anser chefen för fortifikationen, att till krigsberedelserna skulle kunna uppskjutas, förutom fullbordandet af de två nyssnämnda, vestra verken, alla arbeten för sammanbindningslinier, skogsrödjningar och batterier, för så vidt ej de senare kunna så småningom genom artilleriets å ön försorg redan' i fredstid uppföras, eller åtminstone förberedelser derför göras. Härtill komme också fullständigandet af anordningarne för truppernas förläggning inom ställningen. Dessa återstående arbeten komme, efter chefens för fortifikationen åsigt, att taga i anspråk alla de arbetskrafter, som kunde vara att påräkna under den sannolikt mycket korta rustningstiden.

Kostnaden för de anläggningar, hvilka redan i fredstid måste komma till stånd, blir, enligt hvad chefen för fortifikationen anmäler, ganska betydlig, ehuru man sökt anordna befästningarna på enklaste sätt, derifrån dock undantaget fästet på åsen vid Tingstäde, der dyrbarare konstruktioner nödvändiggjorts af det trånga utrymmet.

Efter approximativ beräkning, uppgjord med ledning af de upprättade och bifogade skizzerna, skulle totalkostnaden för befästningarna komma att uppgå till inemot 272 millioner kronor, sålunda fördelade:

permanenta fortet N:o I vid Tingstäde ............................ 800,000 kr.

» ). » II » » ............................. 560,000 »

» » » V » » .............................. 690,000 »

halfpermanenta skansarne III och IV .................................. 200,000 »

expropriationer, väganläggningar och förberedande åtgärder................ ...................................................................... 200,000 »

Summa 2,450,000 kr.

Och derutöfver skulle för inqvartering af de trupper, som icke kunna inrymmas inom befästningarne eller i redan befintliga byggnader, antagligen 8 å 10 kompanier, samt för förråden, eventuell, för 5,000 man i högst 3 månader, erfordras åtskilliga barackbyggnader, livilkas kostnad, approximativt beräknad, kunde anslås till 250,000 kronor.

Dertill borde slutligen läggas kostnaden för den bestyckning, som särskildt skulle behöfva anskaffas, nemligen ett par 12 cm. kanoner i fästet N:o I, en del snabbeldspjeser och kulsprutor för verkens försvar samt något positionsartilleri, antagligen 2:ne batterier.

Chefen för fortifikationen, som ännu ej hunnit uppgöra fullständiga ritningar och kostnadsförslag till befästningar, hemställer emellertid af sådan anledning att, derest Kongl. Magt skulle pröfva denna nu ifrågavarande befästnings anläggning vara af don vigt, att anslag der-

60 Fjerde hufvudtiteln.

till af instundande riksdag finnes böra äskas, framställningen om anslag för närvarande måtte inskränkas till det belopp, som för expropriation af mark och förberedande åtgärder till en början erfordras och hvilket, efter chefens för fortifikationen åsigt, icke bör komma att öfverstiga ett belopp af 100,000 kronor.

Hvad chefen för fortifikationen sålunda yttrat beträffande valet af plats för den tilltänkta befästningens anläggande kan jag, som i ämnet rådgjort, jemväl med chefen för generalstaben, icke annat än gilla. Deremot anser jag, att chefen för fortifikationen något underskattat ställningens af naturen skyddade läge, då han påyrkat, att fortena i så val sydvest som sydost må göras permanenta. För min del finner jag anordnandet af ett permanent verk å åsen vid Tingstäde på den plats, som af chefen för fortifikationen betecknats med N:o 1, skola i och för sig åt ställningen gifva den styrka, att de öfriga verken kunna beräknas blifva af mindre dyrbar beskaffenhet och sålunda komma till utförande dels efter hand under de årliga vapenöfningarne och dels vid krigsberedelse. Den kostnad, som nu närmast är i fråga, kan alltså, efter min åsigt begränsas till det belopp 800,000 kronor, som för sjelfva Tingstädefästet beräknas åtgå, jemte nödiga utgifter för expropriationen af den derför erforderliga mark och för fästets blifvande bestyckning.

Under erinran slutligen att, enligt de för Kongl. Magt den 4 i denna månad föredragna protokollen öfver de af Gotlands försvarsförening inom öns samtliga socknar anordnade möten för öfverläggning om försvarsfrågan, befolkningen öfver allt uttalat sig för önskligheten deraf, att en befäst försvarsställning blefve på Gotland anordnad, får jag alltså hemställa,

att Kongl. Maj:t täcktes, för expropriation af mark och öfriga för uppförande af ett permanent fäste i trakten af Tingstäde å Gotland nödiga förberedande arbeten, af Riksdagen på extra stat för år 1893 äska ett anslag af 100,000 kr.

Fjerde hufvndtiteln.

61 Intendenturbehof.

Anskaffning af sjukvårdsmateriel.

I sin förenämnda underdåniga skrifvelse den 9 sistlidne November angående anskaffande af sjukvårdsmateriel förmäler t. f. generalintendenten, att han, sedan han kommit i tillfälle granska de i enlighet med 1890 års mobiliseringsplan infordrade uppgifterna rörande behof af och tillgång på sådan materiel och sådana persedlar, hvarmed arméförvaltningens intendentsdepartement har att taga befattning, äfvensom de deröfver upprättade sammandrag, allt mer kommit till den öfvertygelsen, att bland de luckor, som förefinnas inom den under arméförvaltningens intendentsdepartements förvaltning stående materiel, bristerna inom arméns sjukvårdsutredning för närvarande äro de mest behjertansvärda och de, som företrädesvis måste fyllas.

Samma brister hade ock, yttrar t, f. generalintendenten, förut behörigen beaktats. Så hade uti skrifvelse den 20 Januari 1887 dåvarande generalintendenten hos Kongl. Maj:t anhållit om anvisande af medel för komplettering af arméns trängutrustning; och skulle dessa medel, enligt hvad de skrifvelsen bifogade beräkningarna utvisade, till en väsentlig del kommit sjukvårdsfordonsutnmtningen till godo. Vidare hade inspektören för trängen i sin underdåniga rapport angående 1890 års öfningar med kraft framhållit vigten deraf, att trängtrupperna åtminstone erhölle så stor del af den för uppsättande af mobiliserade sjukvårdsformationer erforderliga materiel, att redan under fred öfningar och marscher med fältutrustade afdelningar kunde ega rum.

Sjelf förmäler sig t. f. generalintendenten skolat hafva långt före detta 'påkallat. Kongl. Maj:ts uppmärksamhet på ifrågavarande angelägenhet, derest ej hinder derför mött dels i den omständigheten, att de modeller af olika slag, som på hemställan af den genom nådigt bref den 13 Oktober 1886 tillsatta s. k. sjukvårdskomitén blifvit i nåder faststälda, först nu kunde anses hafva blifvit vederbörligen pröfvade, samt dels och företrädesvis i det förhållandet, att behofvet af sjukvårdsmateriel, som först blifvit behörigen utredt af ofvan nämnda sjukvårdskomité, ej blifvit slutligt bestämdt förr än genom fastställande af 1890 års mobilisoringsplaner.

[31.]

Anslag till sjukvårdsmateriel.

62 Fjerde hnfvndtiteln.

Sedan t. f. generalintendenten derefter påpekat, att den för sjukvården i fält erforderliga personal ännu långt ifrån vore fulltalig, i' det frågan om svenska arméns förseende med tillräckligt antal trängtrupper hitintills ej fått sin lösning, samt att det af sådan orsak vore så mycket angelägnare att tillse det den materiel, som för nämnda sjukvårdstjenst vore af nöden, också komme att i tillräckligt antal förefinnas, öfvergår han till en redogörelse för den anskaffning, som med anledning deraf erfordras.

Enligt det genom nådig generalorder den 26 oktober 1888 till efterrättelse anbefallda »förslag till reglemente för sjukvården i fält» omfattade, yttrar han, den militära sjukvården under ett krig trenne hufvudgrupper nemligen

a) vid fältarmén;

b) vid etappväsendet; och

c) i hemorten.

Med hänsyn emellertid till den omständighet, att ej obetydliga tillgångar efter hand samlats af de för tillgodoseende af sjukvården i fält befintliga föreningar, att den allmänna offervilligheten till lindrande af de i fält sjukes och sårades lidanden särskildt under ett försvarskrig i eget land kan beräknas blifva ganska stor samt att allt hvad till den frivilliga sjukvården hörer företrädesvis bör finna sin användning bakom den egentliga fälthären d. v. s. vid etappväsendet och i hemorten, finner sig t. f. generalintendenten kunna utgå derifrån, att blott behofvet af den för fälthären erforderliga sjukvårdsmateriel i första hand beliöfver under fred af den militära förvaltningen anskaffas.

Hvad nämnda sjukvård anginge, innefattade den vidare, enligt ofvan nämnda förslag till fält-sjukvårdsreglemente, 3:ne väsendtligt skilda underafdelningar, nemligen:

I) vid de högre staberna och vid trupperna;

II) vid sjukvårdskompanierna;

III) vid de flyttande sjukhusen.

Sjukvården vid de högre staberna och vid trupperna afsåge, fortsätter t. f. generalintendenten, att taga vård om de insjuknade, att fortfarande vårda lindrigt sjuke, som antagas snart skola tillfriskna, att transportera svårare sjuke till någon sjukvårdsanstalt samt att på slagfältet genom upprättandet af förbandsplatser deltaga i arbetet med de sårades upphemtande och förbindande.

Sjukvårdskompanierna åter hade till uppgift att öfvertaga sådana sjuke, som icke kunna vårdas vid trupperna, för att ombesörja deras förflyttning till lämplig sjukvårdsanstalt, samt att, då allvarligare strid upp-

Fjerde huvudtiteln. 63

står, på slagfältet genom upprättande af förbandsplatser öfvertaga det hufvud sakliga arbetet med de sårades upphemtande, förbindande och vidare transport.

De flyttande sjukhusens uppgift slutligen vore att till vård mottaga sjuka och sårade från trupperna och förbandsplatserna samt att öfverföra mottagna sjuke och sårade till sjukvårdsanstalterna vid etappväsendet.

Enär emellertid frågan om lämpligaste konstruktionen af de för de flyttande sjukhusen afsedda förbinderivagnar ännu ej vore slutligen afgjord och det för närvarande syntes t. f. generalintendenten Iramtör allt gälla att fylla de befintliga bristerna i den för den främsta liniens sjukvård behöfliga materiel, förmäler han sig denna gång endast vilja framhålla nödvändigheten deraf, att den för trupper och staber samt sjukvårdskompanierna erforderliga materiel blifver snarast möjligt fullständiga d.

Enligt meranämnda reglementsförslag utgjordes ifrågavarande materiel i främsta rummet af:

förbinderivagnar dels för trupperna (1 per infanteribataljon o., s. v.), dels för sjukvårdskompanierna (4 per kompani), medförande nödig medicinal-, instrumental- och förbandsutredning, förfriskningsmedel o. s.. v.;

sjuktransportvagnar, enligt sjukvårdsreglementsförslaget 8 per sjukvårdskompani och 1 per infanteriregemente, samt enligt 1890 års mobiliseringsplaner 12 per sjukvårdskompani;

sjukvårdsränslar och förband späckfickor, vid trupperna, 1 lör hvarje sjuk vårdssoldat, d. v. s. 4 st. per infanteribataljon o. s. v. samt 24 st. per sjukvårdskompani;

sjukbårar vid trupperna 1 för hvarje bårlag om 4 sjukbärare, d. v. s. 16 per infanteribataljon o. s. v. och 48 per sjukvårdskompani; samt

förbandsväskor till lika antal med sjukbärarna.

Och vore i afseende å nämnda sjukvårdsmateriel dessutom att märka:

att vid de till kavalleriet, artilleriet och iugeniörtrupperna hörande truppförbanden samt vissa staber särskilda lörbinderi vagnar ansetts obehöflig;! och den nödiga medicinal-, instrumental- och förbandsutredningen i stället funnits kunna inrymmas uti å packvagnar eller andra fordon förda förbinderikistor, benämnda förbind er ikista 1 och förbinderikista II;

att kavalleriet afsåges skola i fält medföra ett visst antal sjukvårdspackfickor äfvensom, i stället för sjukbårar af vanlig modell, ett mindre antal sittbärar;

att, då äfven för trängforrnationernas sjukvård vore erforderlig eu

64 Fjerde hufyudtiteln.

viss qvantitet sjukvårdsmateriel, som medfördes hufvudsakligen i sjukvårdsränslar (en per proviantkolonn, furagekolonn o. s. v.), behofvet af dessa vid samtliga vapenslag (utom kavalleriet) och vid sjukvård skompanierna nödiga persedlar blefve jemförelsevis stort.

Om man nu, yttrar t. f. generalintendenten, vid bestämmande af den för staber, trupper och sjukvårdskompanier erforderliga sjukvårdsmateriel, utginge å ena sidan från det behof af sjukvårdsmateriel per truppenhet (tördelning, inf.-reg:te o. s. v.), som af sjukvårdskomitén sålunda blifvit bestämdt och som af den betraktats såsom ett minimum, som ej utan verklig fara för sjukvårdens försummande kunde underskridas, och å andra sidan från det antal truppenheter, som enligt de af Kongl. Maj:t år 1890 faststälda mobiliscringsplaner skola ingå i den svenska fälthären, blefve sammanlagda behofvet följande:

För tillgodoseende af dessa behof åter funnes, enligt hvad t. f. generalintendenten anmäler, för närvarande egentligen blott den materiel, som ansetts vara nödig för att bereda trupperna vederbörlig öfning i sjukvårdsmaterielens användning; och har han för att åskådliggöra så väl de brister, Indika vid sådant förhållande måste fyllas, som den derför nödiga kostnad uppgjort följande tabell,

Fjerde hufvudtiteln.

varande, enligt hvad t. f. generalintendenten anmäler, rörande tabellen att märka:

att för samtliga fordon och persedlar utom hvad beträffar sittbårar, finnas modeller, hvilka befunnits ändamålsenliga;

att den för fältartilleriet erforderliga materiel väl delvis förefinnes, men att de sålunda redan anskaffade persedlarna ej äro upptagna under »tillgång», enär medlen för anskaffningen ännu ej blifvit af intendentsdepartementet utbetalade;

att af fältläkarekontorets förråd af sjukvårdspersedlar blott beräknats såsom tillgång de derstädes befintliga sjukvårdsränslar, sjukvårdspackfickor och förbinderikislor, hvaremot den del af derstädes befintlig instrumental- och förbandsutredning, som kan afses för fullständigandet af truppernas och stabernas samt sjukvårdskompaniernas sjukvårdsutrustning, ej upptagits;

att den utredning af filtar, madrassvar m. m., som skall förefinnas vid sjukvårdskompanierna och af dem medföras å packvagnar, såsom befintlig i arméns allmänna förråd, ej upptagits hvarken bland behof

eller tillgång; t

att priserna äro beräknade med ledning af kostnaden för redan *)

*) Deraf ett större antal utan fullständig utredning. a) Deraf 12 utan utredning. a) Fordonet 550 kronor, utredningen 1,865 kronor.

Bih. till Riksd. Prat. 1892. I Sami. 1 A/d. / lläft.

66 Fjerde hnfvudtiteln.

verkstälda leveranser och i öfrigt af vederbörande fabrikanter lemnade uppgifter; samt slutligen

att den vid arméns regementen och corpser befintliga äldre sjukvårdsmaterielen, bestående af regements-instruments-kistor, medikamentskistor, medicinalkistor, infanterikartuscher o. s. v., ej upptagits såsom påräknelig för fältarmén, enär densamma, på grund af den omhvälfning, som på senare tider egt rum beträffande särskildt den kirurgiska behandlingen, blott anses användbar till en ganska ringa del och derför lämpligast, enligt t. f. generalintendentens åsigt, endast bör afses för de i hemorten vid depoterna befintliga afdelningarna.

På grund af hvad sålunda blifvit anfördt, hemställer t. f. generalintendenten, att Kongl. Maj:t täcktes till fullständigande af den för fältarméns trupper och staber samt sjukvårdskompanierna erforderliga sjukvårdsmateriel anvisa ett belopp af 105,500 kronor, minskadt med värdet af den i fältläkarekontoret befintliga instrumental- och förbandsutredning, som kan vara afsedd att användas för nyssberörda ändamål.

Öfver t. f. generalintendentens ifrågavarande framställning hafva medicinalstyrelsen och arméförvaltningen å intendentsdepartementet i förenämnda underdåniga skrifvelser den 30 november och den 22 december sistlidet år afgifvit, yttranden; och hafva båda embetsverken tillstyrkt bifall till densamma; hvarjemte medicinalstyrelsen, som i förbigående erinrar att, om man än, såsom t. f. generalintendenten yttrar, är berättigad att för sjukvården vid etappväsendet och i hemorten vänta stor offervillighet af allmänheten, staten dock, efter dess åsigt, icke kan underlåta att äfven sjelf taga denna angelägenhet om hand, tillika upplyser, att värdet af den i dess vård befintliga sjukvårdsmateriel af ifrågavarande slag uppgår till 11,833 kr. 75 öre.

Förevarande af t. f. generalintendenten å bane bragta fråga synes mig af yttersta vigt och jag kan alltså ej annat än på det lifligaste understödja densamma; och som medel till anskaffningen icke kunna utan förmedelst ett af Riksdagen för ändamålet beviljadt extra anslag beredas, får jag, som emellertid finner anskaffningen kunna fördelas på två år, hemställa att Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen

att för anskaffning af den för fältarméns trupper och stabel' samt sjukvärdskompanier erforderliga sjukvårdsmateriel bevilja ett extra anslag af 93,666 kronor 25 öre och deraf för år 1893 anvisa hälften med i rundt tal 47,000 kronor.

Fjerde hufviultiteln.

67 Diverse behof.

Reseunderstöd åt officerare och intendenturtjenstemän.

Till bestridande af kostnader för officerares utsändande till främmande länder i ändamål att inhemta upplysningar rörande krigsväsendet och såsom bidrag till de kostnader, officerare maste vidkännas under anställning i utländsk krigstjenst eller eljest under resor utomlands för utbildning i sitt yrke har under en lång följd af år på extra stat anslagits ett belopp af 9000 kronor, hvarjemte, i följd af 1883 års riksdags beslut, medel från detta anslag anvisats för att bereda tjenstemän vid intendenturen tillfälle att genom besök i främmande länder tillgodogöra intendenturen den der vunna erfarenheten i hvad till en armés hushållning hörer; och då ett dylikt anslag fortfarande är af nöden, hemställer jag

att för år 1893 må till reseunderstöd åt officerare och intendenturtjenstemän äskas ett extra anslag å enahanda belopp, 9,000 kronor, med rättighet för Kong!. Maj:t att få under följande år använda hvad af anslaget kan under året besparas.

Generalstabens topografiska arbeten.

I sin förenämnda underdåniga skrifvelse den 26 sistlidne november har chefen för generalstabens topografiska afdelning, under åberopande af hvad han i skrifvelserna den 16 november 1889 och den 26 november 1890 anfört i syfte att årsanslaget för afdelningens arbeten måtte för framtiden bestämmas att utgå med 90,000 kronor, i underdånighet hemstält, att Kongl. Maj:t täcktes, på sätt ifråga om statsregleringen för 1891 och innevarande år varit fallet, jemväl! för är 1893 hos Riksdagen äska ett extra anslag för berörda arbeten å

90,000 kr.; och då jag, i enlighet med hvad jag i denna fråga förut yttrat, fortfarande är af den åsigt, att årsanslaget till dessa arbeten icke kan, utan skada för desammas ändamålsenliga bedrifvande, bestämmas att utgå med lägre belopp, får jag hemställa, att denna afdelningschefens, utaf chefen för generalstaben tillstyrkta framställning måtte varda af Kongl. Maj:t bifallen.

[32.]

Anslag till reseunderstöd åt officerare m. fl.

[33.]

Anslag till de topografiska arbetena.

68 Fjerde hufvudtiteln.

[34.]

Anslag till skarpskytteväsendets befrämjande.

[35.]

Anslag till ersättning för försträckning.

Skarpskytteväsendets och skjutskicklighetens befrämjande.

Enligt riksstaten innevarande år utgår detta anslag med 60,000 kronor; och då nämnda anslag icke kan utan stort men för det för fosterlandets försvar vigtiga skarpskytteväsendet bestämmas till lägre belopp, får jag alltså hemställa, att Kongl. Maj:t täcktes, i öfverensstämmelse med hvad jemväl arméförvaltningen å civila departementet i sin förenämnda skrifvelse föreslagit,

till skarpskytteväsendets och skjutskicklighetens befrämjande af Riksdagen såsom extra anslag för år 1893 äska 60,000 kronor.

Ersättning för förskott.

Slutligen hafva till ersättande anmälts dels af arméförvaltningen å civila departementet uti dess förenämnda skrifvelse den 17 november 1891 ett belopp af 19,958 kronor 15 öre, som förvaltningen, jemlikt nådiga brefven den 14 november 1890 och den 1 maj 1891, förskjutit för den genom förstnämnda nådiga bref förordnade härordningskomité samt för tryckning af dess betänkande m. m., och dels af statskontoret i dess underdåniga skrifvelse den 28 sistlidne november ett belopp af 6,467 kronor 45 öre, som jemlikt bestämmelserna i nådiga brefvet den 12 sistlidne juni är af nöden för gäldande af kostnaden för den, enligt Riksdagens begäran, af särskildt dertill utsedd person utarbetade samling af gällande föreskrifter angående rustnings- och roteringsbesvärens effektiva utgörande vid indelta armén och hvilket belopp af statskontoret förskjutits; varande i fråga om sistnämnda förskott af statskontoret erinradt, att nämnda embetsverk, på grund af föreskriften i nådiga brefvet den 12 juni 1891, förskottsvis utbetalt dels till författaren af samlingen såsom arfvode 3,000 kronor och såsom godtgörelse för af honom bestridda utgifter för fullgörandet af hans uppdrag 137 kronor 45 öre och dels för tryckning af samlingen 5,330 kronor eller tillsammans 8,467 kronor 45 öre, äfvensom att, då till försäljning genom bokhandlares försorg utlemnats 1,200 exemplar, för hvilka, enligt den med bokhandlaren träffade öfverenskommelse, ett försäljnings-

69 Fjerde hnfrudtiteln.

pris af 2,000 kronor, kunde beräknas komma att. till statsverket inflyta, ofvan angifna belopp 6,467 kronor 45 öre återstode till ersättande.

Då medel till betäckande af dessa förskott ej kunna af de under fjerde hufvudtiteln uppförda, för dylikt ändamål användbara tillgångar beredas, får jag tillstyrka, att ett extra anslag må för ändamålet af Riksdagen äskas, och sålunda hemställa,

att Kongl. Maj:t täcktes till gäldande af ifrågavarande förskott utaf Riksdagen på extra stat för ar 1893 äska ett belopp af, i jemnadt krontal, tillsammans 26,426 kronor.

Hvad chefen för landtförsvarsdepartementet sålunda i afseende å regleringen af utgifterna under riksstatens fjerde hufvudtitel yttrat, tillstyrkt och liemstält, täcktes Hans Kongl. Höghet Kronprinsen-Regenten, på tillstyrkande af statsrådets öfrige ledamöter, gilla och bifalla, med befallning tillika, att utdrag åt detta protokoll skulle till finansdepartementet öfverlenmas till ledning vid författandet af Kongl. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen angående statsverkets tillstånd och behof.

Ex protocollo Gustaf Pauli.

70 Fjerde hufvudtitelii.

Bil. I.

Förslag till stat för Norrbottens (Vesterbottens) regemente.

Fjerde hufvudtiteln.

71 Transport

i 1 bataljonsadjutant, jemte portion under vapenöfningarna, lön ........................................................... 360:

beklädnad arfvode ...........

120: — -200: —

.

i 1 d:o d:o ......................................................•••■;.......................

i 1 regementsväbel, jemte portion under vapenöfningarna,

lön ..................................................................... 360:

beklädnad...................................................................

arfvode ............................................................-........

1 gevärshandtverkare, jemte 2 nummerlöner och portion

under vapenöfningarna, lön ..................................

1 d:o d:o........................................................................

1 hornblåsare, jemte portion under vapenöfningarna, lön 360: — beklädnad................................................................

150: —

Kompanistaten.

1 kapten af första klassen, lön .......................................

7 d:o d:o..............................................................

1 d:o af andra klassen, lön........................................

3 d:o d:o..................................................................

1 löjtnant af första klassen, lön.......................................

| 7 d:o d:o....................................................................

; 1 d:o af andra klassen, lön............................................

I 7 d:o d:o................................................................

1 underlöjtnant, lön..........................................................

7 d:o d:o.........................................•••••_.............•••••

1 fanjunkare, jemte portion under vapenöfningarna, lön beklädnad...................................................................

7 d:o d:o...................................................................

1 sergeant af första klassen, jemte portion under vapenöfningarna, lön........................................................

beklädnad..................................................................-j_

13 d:o d:o ....................................................................

1 sergeant af andra klassen, jemte portion under vapenöfningarna, lön.......................................................

beklädnad.................................................................

15 d:o d:o.......................................................................

720:

150:

360:

120:

Transport

72 Fjerde linfvudtiteln.

Fjerde hufvudtiteln.

73 Transport

Kronor.

öre.

141,170

Dagaflöning,

som utgår med 5 kronor till öfverste och chef, 4 kronor till öfverstelöjtnant, major och regementsläkare, 3 kronor till kapten, regementsqvartermästare, regementspastor, förste bataljonsläkare och regementsintendent, 2 kronor till löjtnant, underlöjtnant, regementsadjutant, regementsauditör och andre bataljonsläkare,

1 krona till fanjunkare och hornblåsare, 80 öre till sergeant, bataljonsadjutant och regementsväbel, 40 öre till gevärshandtverkare, 25 öre till korpral och 10 öre till vice korpral, utföres för tjenstgöring 'vid stamtruppen under förslagsvis 60 dagar för öfversten och chefen, öfverstelöjtnanten eller en major, regementsqvartermästaren, förste regementsadjutanten, regementsauditören, regementspastorn, regementsläkaren, andre bataljonsläkaren, regementsintendenten, en bataljonsadjutant, 2 gevärshandtverkare, hornblåsaren, 4 kaptener af törsta klassen,

2 kaptener af andra klassen, 4 löjtnanter af första klassen,

4 löjtnanter af andra klassen och 4 underlöjtnanter, 4 fanjunkare, 4 sergeanter af första klassen, 8 sergeanter af andra klassen, 26 korpraler och 26 vice korpraler med ............ .......

skolande dylik aflöning i öfrigt gäldas af anslaget till beväringsmanskapets vapenöfningar.

5,718

Anm. Under skottår utgår fourageersättning för skottdagen till öfversten och chefen, en major, regementsqvartermästaren och förste regementsadjutanten från besparingarna å anslaget till indelta arméns befälsaflöning eller, i den mån dessa icke lemna tillgång, af fjerde hufvudtitelns allmänna besparingar, samt till öfverstelöjtnanten och förste majoren, en major och andre regementsadjutanten från beväringons vapenöfningsanslag.

Summa | 146,888 I —

bill. till Ilihd. blot. 1892. 1 band. 1 Åfd. 1 Höft.

74 Fjerde hufvudtiteln.

Bil. II.

Förslag till stat för Jemtlands regemente.

hvarje

6,000:

800:

4,000

3,500

365 Staben.

1 öfverste och chef, lön ........................................

lönetillägg för 2 tjenstehästar å 400 kronor . fourageersättning å 1 krona om dagen för häst.........................................i....................

1 öfverstelöjtnant och första major, lön .................

lönetillägg för 1 tjenstehäst ............................

fourageersättning ....... ...........................

1 major, lön.............................................................

lönetillägg för 1 tjenstehäst............................

fourageersättning............................................

1 d:o d:o............................................................

1 regementsqvartermästare, lön ............................

lönetillägg för 1 tjenstehäst............................

fourageersättning..............................................

1 förste regementsadjutant, lön ............................

lönetillägg för 1 tjenstehäst.............................

fourageersättning..............................................

1 andre regementsadjutant, lön ............................

lönetillägg för 1 tjenstehäst.............................

fourageersättning.............................................

1 regementsauditör, lön ..........................................

1 regementspastor, lön.............................................

1 regementsläkare, lön..............................................

1 förste bataljonsläkare, lön.....................................

1 andre bataljonsläkare, lön...................................

1 regementsintendent, lön.......................................

Anm. Efter tio ars väl vitsordad tjenstgöring åtnjuter regementsintendenton ett alderstillägg a lönen af 500 kronor att utgå från fjerde hufvudtitelns anslag till alderstillägg.

1,800

1,200

365 Transport! 37,020

Fjerde hufvudtiteln.

75 Transport

1 bataljonsadjutant, jemte portion under vapenöfningarne,

lön ........................................................................... 360

beklädnad.....................................................................

arfvode ........ 200

1 d:o d:o..............................•?•..................................................

1 regementsväbel, jemte portion under vapenöfningarne,

lön .......................................................................... 360

beklädnad................................................................... 120

arfvode ..................... 200

1 gevärshandtverkare, jemte 2 nummerlöner och portion

under vapenöfningarne, lön.................................................

1 d:o d:o..............................................................................

1 förste hornblåsare, jemte portion under vapenotmn-

garne, lön ..............................................................

beklädnad....................................................................

360:

Kompanistaten.

kapten af första klassen, lön .........................................

kaptener af första klassen, lön ......................................

kapten af andra klassen, lön ..........................................

d:o d:o d:o ................................................................

löjtnant af första klassen, lön......................................

d:o d:o d:o ..................................................................

löjtnant af andra klassen, lön..........................................

eko d:o d:o ..................................................................

underlöjtnant, lön ...........................................................

d:o d:o................................................................'V

fanjunkare, jemte portion under vapenöfningarne, lon

beklädnad....................................................................

720:

150:

7 d:o d:o d:o ...................................;..........;.......... ... .

1 sergeant af första klassen, jemte portion under vapenöfningarne

lön ......................................................................... 3”0; —

beklädnad.................................................................. ^20:

13 d:o d:o ..........................................•;..........:...........

1 sergeant af andra klassen, jemte portion under vap

lön ....................................................................

beklädnad..............................................................

15 d:o d:o d:o ..................................................

240: 120: —

Transport;

76 Fjerde liufVudtiteln.

11 i • i . Transport

1 korpral, jemte beklädnad in natura och portion undor vapen

öfningarne, lön ..........................................................

31 d:o d:o ............ ’’’ ’ ........

1 d:o, jemte beklädnad in natura och portion under vapenöfningarne, lön ........................................................... 120: _

ersättning för rotelön, motsvarande en medelvakans-

a%ift ............. 150: —

19 d:o d:o ....................................................................

1 vice korpral, jemte beklädnad in natura och portion under

vapenöfningarne, lön.......................................................

31 d:o d:o d:o .........................................................

1 vice korpral, jemte beklädnad in natura och portion under vapenöfningarne, lön........................................................ 6Q. _

ersättning för rotelön, motsvarande en medelvakans-

a%ift ................................................................. 150: -!

19 d:o d:o ............................................................... I

1 volontär, jemte beklädnad in natura samt portion och tobaks-j skilling eller dagaflöning under vapenöfningarne från veder-! börande vapenöfningsanslag, ersättning för nummerlön motsvarande en medelvakansafgift..........

7 d:o d:o................................... ..........................j

Till musikens underhåll ...............................

Tjenstgöring spenning ar,

I som utgå med 1,500 kronor till öfverste och chef, 500 kronor till öfverstelöjtnant och major, 400 kronor till kapten af första klassen och regementsqvartermästare, 200 kronor till kapten af andra klassen och förste regementsadjutant, 120 kronor till löjtnant och underlöjtnant, 400 kronor till regementsauditör dOO kronor till fanjunkare, 200 kronor till sergeant af första klassen och bataljonsadjutant samt 120 kronor till sergeant a i a ur? dassen, beräknas för följande personal: öfversten och chefen, öfverstelöjtnanten eller 1 major, regementsqvartermästaren, förste regementsadjutanten, regementsauditören, 1 bataljonsadjutant, 4 kaptener af första klassen, 2 kaptener af andra klassen, 4 löjtnanter af första klassen, 4 löjtnanter af andra klassen samt 4 underlöjtnanter, 4 fanjunkare, 4 serge-

Kronor.

110,610

3,720

5,130

1,860

3,990

1,050

2,000

Transport] 129,170

Fjerde hnfvudtitelu.

78 Fjerde lmfrudtiteln.

Bil. III.

Förslag till tilläggsstat för Jemtiantls hästjägarecorps, vid tillkomsten

af 3 nya sqvadroner.

Fjerde hufvudtiteln.

79 Transport

Sqvadronsstaten.

1 ryttmästare af l:a klassen, lön...................•

tjenstgöringspenningar............................................

dagaflöning å 3 kronor i 60 dagar .......................

lönetillägg för 2 tjenstehästar...............................

fourageersättning...................................:-.......~.u _

2 d:o d:o................................................... ...............

1 ryttmästare af 2:dra klassen, lön..............................

dagaflöning ä 3 kronor i 60 dagar ........................

lönetillägg för 2 tjenstehästar ..................................

fourageersättning...................................................._

1 löjtnant af l:a klassen, lön.......................................

dagaflöning å 2 'krön or i 60 dagar .......................

lönetillägg för 2 tjenstehästar .................................

fourageersättning......................................................

2 d:o d:o ..................................................................

1 löjtnant af 2:a klassen, lön.......................................

dagaflöning ä 2 kronor i 60 dagar ......................

lönetillägg för 2 tjenstehästar .................................

fourageersättning .....................................................

1 underlöjtnant, lön.........................................................

dagaflöning å 2 kronor i 60 dagar .......................

lönetillägg för 2 tjenstehästar...............................

fourageersättning.....................................................

2 d:o d:o .....................................................................

1 arfvode för en stallmästare .........................................

1 fanjunkare, lön, jemte portion under vapenöfningarna

och ration för eu nummerhäst mellan vapenöfningarna

tjenstgöringspenningar.............................................

dagaflöning å 1 kronor i 60 dagar ........................

beklädnad.................................................................

2 d:o d:o ............................................................. .....

1 sergeant af l:a klassen, lön, jemte portion under

vaponöfningarna....................................................

tjenstgöringspenningar.............................................

dagaflöning ä 80 öre i 60 dagar.............................

beklädnad...............................................................

8 d:o d:o ...................................................................

2,800

1,800

1,200

120 Transport

80 Fjerde hufvud titeln.

Fjerde hufvudtiteln.

81 Bil. IV.

Kostnadsberäkning för manskapsstyrkan vid 3 nya sqvadroner vid Jemtlands hästjägarecorps jemte dess skolor och öfningar.

1) Dagaflöning i 305 dagar till skolsqvadronens personal:

för 1 ryttmästare å 3 kronor....................................

» 4 subalternofficerare å 2 kronor.......................

» 5 sergeanter a 80 öre ......................................

» 2 trumpetare ä 80 öre ......................................

» 1 andre bataljonsläkare å 2 kronor ..................

» 1 bataljonsveterinär ä 2 kronor .......................

2) Tilläggsarfvode för skolsqvadronens korpraler i 11

månader:

4 korpraler å 5 kronor i månaden..........................

4 vicekorpraler ä 2: 50 i » .......................•••

3) Kommenderingstillägg:

1 sjukvårdshästjägare å 2 kronor i 12 månader......

2 hofslagare » ä 3 » i 12 » .....

1 d:o "» å 3 » il » ......

4) Medikamentspenningar:

255 man å 2: 25 kronor årligen...............................

5) Kommunionpenningar:

255 man å 5 öre årligen .......................................

6) Servis:

255 man å 8 kronor årligen ...................................

7) Kaserninventariers underhåll:

255 man å 2: 50 kronor årligen .............................

8) Underhåll af etablissementet..................................

9) Underhåll af beväringspersedlar.............................

10) Musikens underhåll...................................................

11) Skoning och medikamenter:

108 hästar i ständig tjenstgöring å 10 kronor årligen

165 hästar i depot å 6 kronor årligen ..................

3 underofficershästar å 2 kronor årligen..................

11 Bih. till Riktd. Prut. 18/2. I Sami. 1 A/d, 1 Uäft.

82 Fjerde hnfvudtiteln.

Fjerde hnfvudtiteln.

83 Bil. V.

Förslag och kostnadsberäkning för en division åkande artilleri

i Norrland.

underlöjtnant, lön

dagaflöning, 365 dagar, å 2 kronor..

d:o d:o d:o ........................

styckjunkare, lön.................................

dagaflöning, 365 dagar, å 1 krona ..

beklädnad .......................................

portion, 365 dagar, å 62 öre ...........

styckjunkare d:o...................................

sergeant, lön.......................................

dagaflöning, 365 dagar, ä 80 öro ...

lönetillägg .......................................

beklädnad .......................................

portion, 365 dagar, å 62 öre ..........

d:o d:o d:o ............

batteritrumpetare d:o .........................

800:

730:

Löner, dagaflöning m. m. åt officerare och underofficerare.

1 major, lön ......................................................... 3,500:

dagaflöning, 365 dagar, å 4 kronor.............. 1,460: -

lönetillägg för 2 tjenstehästar..........

fourageersättning..............................

1 löjtnant, detachementsadjutant, lön ... dagaflöning, 365 dagar, å 2 kronor

1 kapten af första klassen, lön .............

dagaflöning, 365 dagar, ä 3 kronor

2 d:o d:o d:o ........................

1 kapten af andra klassen, lön.................

dagaflöning, 365 dagar, å 3 kronor..

2 d:o d:o d:o ......................

3 batterichefsarfvoden å 600 kronor ...

6 löjtnanter ä 1,930 kronor.................

1,200:

730:

2,800: — 1,095: -

1,800: — 1,095: —

600:

730:

720: — 365: — 200: — 226: 30

360: — 292: — 12: — 200: — 226: 30

Transport

84 Fjerde hufvudtiteln.

Fjerde hufvudtiteln.

85 Transport i 12 mån. å 15 kr. i man.

ä 10 » »

å 3 » »

ä 10 » »

å 10 » »

å 5 » »

arfvoden: 12 förste konstaplar

21 andra konstaplar i 12 9 afdelningstrumpetarc i 12 6 batterihan dtverkare i 1

3 d:o i 11

3 d:o i 11

kommenderingstillägg: en del af Svea art.-reg:ts nuv. anslag.

lega: 138 man ä 40 kr........................................................

174 » ä 80 » .........................................

Beklädnad och underhåll ni. m. för manskap.

beklädnad: 312 man i 30 dagar ä 33 öre om dagen...

189 » i 335 » å 33 » » » .........

underhåll: 312 » i 30 » å 62 » » » ......••

189 » i 335 » å 62 » » .........

servis och sängkläder: 312 man å 9 kr. om året.........-.....

kaserninventariers underhåll: 312 man å 2 kr. 50 öre om aret

Hästars remontering, fouragering m. m.

102 stamhästar: remontering, skoning och medikamonter

å 80 kr. om året....................................................

fouragering 365 dagar å 1 kr. om dagen .....................

90 hästar, legda i 30 dagar: lega, skoning ooh medikamenter

å 90 kr........................................................................

fouragering å 1 kr. om dagen.......................................

Ved och ljus.

Kostnaden bostridcs enligt gifna grunder af anslaget till ved och ljus vid fästnings- och garnisonsorter.

Utgår enligt författningarna.

Summa

86 Fjerde hufrudtiteln.

Bil. VI-

Förslag öfver den årliga totalkostnaden för I fästningsartilleri-

bataljon å Karlsborg.

Lön m. m. åt officerare, civilpersonal och underofficerare.

öfverstelöjtnant och chef, lön..............................

major, lön..................... ........................................

kapten af första klassen, lön..................................

eko eko eko..................................

kapten af andra klassen, lön.................................

d:o d:o d:o...............................

arfvoden till kompanichefer å 600 kronor .............

löjtnant af första klassen, lön .............................

d:o d:o d:o ......

underlöjtnant, lön.........................

d:o d:o..........................

förste bataljonsläkare, lön..............

regemontsintendent, lön ...............

styckjunkare, lön............................................... 720:

beklädnad...................................... 200:

7 (ko (ko .................................................

4 arfvoden till förrådsundorofficerare ä 300 kronor ......

1 sergeant af första klassen, lön ....................... 360:

.......... 12:

......... 200:

15 d:o d:o

1 stabstrumpetare, lön............

lönetillägg

beklädnad

lönetillägg, beklädnad.

eko

360:

12:

200:

Transport j

64,784 I—|

Fjerde hufrudtiteln.

87 Transport

Dagaflöning.

Dagaflöning, som till vederbörande utgår enligt särskilda bestämmelser, utgör:

för öfverstelöjtnant och major 4 kronor, kapten 3 kronor, löjtnant och underlöjtnant 2 kronor, förste bataljonsläkare och regementsintendent 3 kronor, styckjunkare 1 krona, sergeant och stabstrumpetare 80 öre; varande dagaflöningen förslagsvis beräknad för öfverstelöjtnanten och majoren under 365 dagar, för 7 kaptener under 365 och 1 kapten under 30 dagar, för 7 löjtnanter under 365 coh 1 löjtnant under 30 dagar, för 5 underlöjtnanter under 365 dagar, för förste bataljonsläkaren och regementsintendenten under 365 dagar, för 8 styckjunkare under 365 dagar, för 10 sergeanter under 365 och 6 sergeanter under 30 dagar samt för stabstrumpetaren under 365 dagar, tillsammans ...............................................o...

Portion till underbefäl in. fl.

Portion ä 62 öre beräknas förslagsvis för 8 styckjunkare under 365 dagar, för 10 sergeanter under 365 och 6 sergeanter under 30 dagar samt för stabstrumpetaren under 365 dagar, tillsammans......................................................

Arfvoden

åt 1 informationsofficer .......................

» tygmästaren å Karlsborgs fästning

för undervisning i gymnastik..............

» ecklesiastikvården .........................

till auditörsbiträde.............................

åt 1 informationsunderofficer .............

Transport

Kronor.

100 Kronor.

64,784

27,961

4,411

2,200 |—

— |_| 99,356 ;30

88 Fjerde hufvudtlteln.

Fjerde hufrudtiteln.

89 Bill. till Rikad. Prof,. 1892. 1 Sami. 1 Afd. 1 Höft.

90 Fjerde hufvudtiteln.

Bil. VIL

Uppgift på årliga kostnaden för Göta artilleriregementes å Karlsborg förlagda fästningskompanier samt för tygstaten derstädes.

Fjerde hufvndtiteln

91 Transport

Arfvoden

åt tygmästare!! å Karlsborg ...................

» 2 förrådsunderofficerare å 300 kronor » 1 informationsunderofficer................

Särskilda anslag.

Medikameutspenningar för 112 man ä 2,25 kr... .. Kommunionspenningar för 126 personer ä 5 öre Till sjukvårdskostnader .......................................

Tygstaten.

1 förr åd sförvaltare, lön ..................................................

1 d:o d:o .................................................

1 tygskrifvare, lön...........................................................

1 d:o d:o...........................................••••■•...........

1 besigtningsrustmästare, lön.........................................

1 d:o d:o................................,.........

1 rustkammarsmed, lön...................................................

7 d:o d:o ...............................................

1 stockmakare, lön .........................................................

3 d:o d:o ................................................... ••

Kommunionspenningar för 18 personer ä 5 öro årligen

Servisersättning

åt 2 kaptener ä 30 kronor..................................................

» 4 subalternofficerare och 2 förrådsförvaltaro ä 24 kronor » underofficerare, tygskrifvare, besigtningsrustmästare, rustkammarsmeder och stockmakare: 22 personer å 12 kronor .............................................................................

Transport

92 Fjerde hufVudtiteln.

Kronor. ö. ; Kronor.

Transport--— 39,671

Aflöning, arfvoden in. in. åt manskapet.

Aflöning: 112 man i 1 månad ä 6 kr. i månaden

72 » » 11 månader å 6 »

40 » »11 » å 4 » »

Arfvoden: 2 förste konstaplar ä 180 kr. om året ......

8 andre d:o å 120 » » ......

2 afdelningstrumpetare ä 36 kr. ». .....

Aflöningstillägg: ålderstillägg....................................

examenstillägg ................................

Kommenderingstillägg.................................................

Rekryteringskostnadcr: arfvoden till värfvare m. m. ..

städja å 15 kronor.................

13,032

71 Beklädnad och underhåll in. in. för manskapet.

Beklädnad: 112 man i 30 dagar ä 33 öre om dagen........! 1,108

72 » i 335 » å 33 » » j 7,959

Underhåll: 112 » i 30 » å 62 » » ......... 2,083

72 » i 335 » å 62 » » ......... 14,954

Servis och sängkläder för 112 man ä 9 kronor .................j 1,008

Kaserninventariers underhåll för 112 man å 2,so kronor......I 280

Summa i —-

80,

60,

40 JZj 27,394 [— |—| 80,097 |71

Fjerde hnfrudtiteln.

93 Bil. VIII.

Förslag till stat för Hallands bataljon (Vesternorrlands bataljon)

(Blekinge bataljon).

Officerare, underofficerare, civilpersonal och spel.

Löner m. m.

Staben.

1 major och bataljonschef, lön...........

lönetillägg för 1 tjenstehäst.........

fourageersättning .......................

1 regementsqvartermästare, lön ........

lönetillägg för 1 tjenstehäst.......

fourageersättning ......................

1 regementsläkare, lön ....................

1 bataljonsadjutant, lön ....................

beklädnad ...................................

arfvode.........................................

1 regementstrumslagare, lön..............

beklädnad ...................................

Kompanistaten.

1 kapten af första klassen, lön .. 3 d:o d:o d:o d:o .. 1 löjtnant af andra klassen, lön 7 d:o d:o d:o d:o

1 underlöjtnant, lön..................

3 d:o d:o....................

1 fanjunkare, lön .......................

beklädnad ............................

3 fanjunkare, d:o ........................

1 sergeant af första klassen, lön beklädnad ............................

d:o

d:o d:o

3,500

1,800

720: — 150: —

360: — 120: —

Kronor.

Kronor.

4,265

2,565

2,800

2,800

8,400

6,300

1,800

2,610

1,440

Transport j 37,020

94 Fjerde hnfrndtiteln.

Kronor.

Transport

1 sergeant af andra klassen, lön ......................... 240: _

beklädnad .................................................... 120: —

7 d:o d:o d:o ..........................................

1 fältmusikant, lön................................................ 240: _

beklädnad ........................................................ 120; _

3 fältmusikanter, d:o ...............................,...................

1 trumslagare (hornblåsare) lön .........................................

3 d:o ' d:o d:o ...............................

1 d:o d:o d:o ..........................................

3 d:o d:o d:o ..........................................

Dagordning.

Dagaflö.ning utgår, för tjenstgöring mellan de årliga vapenöfningarna jemte beväringens redovisning, från anslaget till ersättning åt värnpligtsområdenas befäl*) och, under de årliga vapenöfningarna, af anslaget till beväringens vapenöfningar, samt utgör:

för bataljonschef och regementsläkare 4 kronor; kapten och regementsqvartermästare 3 kronor; löjtnant och underlöjtnant 2 kronor; fanjunkare och regementstrumslagare 1 krona; bataljonsadjutant, sergeant, fältmusikant och ! spel 80 öre.

Portion.

Portion åtnjutes af undorofficerare och spol under vapenöfningar i likhet med beväringsmanskapet samt utgår, I för tjenstgöring under den öfriga tiden af året jemte 1 beväringens redovisning, från anslaget till ersättningåt värnpligtsområdenas befäl.

Beklädnad.

Beklädnad åtnjutes af trumslagare (hornblåsare) i likhet! med bataljonens beväringsmanskap.

Transport |

37,020

2,520

1,080

120 Kronor.

41,820

—| 41,820

. ,.,u2±nm- 8äsT yen,8t^öl:a“do mellan de årliga vapenöfningarna beräknas endast bataljonschefen, 4 kaptener, regementsqvartormästaren och 5 underofficerare. J

Fjerde liufvudtitehi.

r

Transport

Kronor.

Volontärer.

8 distinktionskorpraler, 12 korpraler, 24 vice korpraler och 1(5 menige, tillsammans (50 man.

utgöres af:

Aflöning

Lega,

som utgår med 40 kronor för hvartdera af de två första] tjensteåren och med 80 kronor för hvartdera af de öfriga, beräknas förslagsvis:

för 10 man ä 40 kronor ...-.......................... 400: —

» 50 > » 80 » .............................. 4,000: —

Lön,

som utgår under tjenstgöring med 10 kronor för månad, j beräknas förslagsvis:

under kommendering till volontärskolan för 8 man i 10-|

månader............................................................_............ j

samt bestrides under de årliga vapenöfningarna vid bataljonen af anslaget till beväringsmanskapets vapenöfningar.

Arfvode,

som under tjenstgöring utgår för månaden med 15 kronor till distinktionskorpral, med 10 kronor till korpral och med 5 kronor till vice korpral, beräknas förslagsvis:

under kommendering till volontärskolan för 1 vice korpral i 10| månader ..............................................................

samt bestrides under do årliga vapenöfningarna vid bataljonen af anslaget till beväringsmanskapets vapenöfningar.

Transportj

Kronor.

4,400

41,820

840 -

52 50

5,292

47,112

96 Fjerde luifviultiteln.

Fjerde hufvndtiteln.

97 Bil. IX.

Förslag och kostnadsberäkning för en trängbataljon om 2 kompanier med en nummerstyrka vid hvarje kompani af 120 korpraler, spel

och soldater.

Kronor.

Lön, dagaflöning m. m.

Militärstaten.

1 major (bataljonschef), lön ..n.<............

dagaflöning 365 dagar ä 4 kronor ...

lönetillägg för 1 tjenstehäst ............

fourageersättning .............................

1 adjutant (löjtnant af 2:a klassen), lön dagaflöning 365 dagar ä 2 kronor ...

1 kapten af l:a klassen, lön.....................

dagaflöning 365 dagar ä 3 kronor ...

2 d:o d:o ............................................

1 kapten af 2:a klassen, lön................—

1 d:o d:o ...........................

2 arfvoden till kompanichefer 1 löjtnant af l:a klassen, lön

1 löjtnant af l:a klassen, lön ................

dagaflöning 30 dagar å 2 kronor...

2 d:o d:o ............................................

1 löjtnant af 2:a klassen, lön ................

dagaflöning 365 dagar å 2 kronor .

1 löjtnant af 2:a klassen, lön ................

dagaflöning 30 dagar ä 2 kronor...

1 underlöjtnant, lön...............................

dagaflöning 365 dagar ii 2 kronor

1 d:o ....................................................

Kronor.

Bih. till Itihd. Prof. 1802. 1 Sami. 1 Afd. 1 Höft.

in

98 Fjerde hufvudtiteln.

1 underlöjtnant, lön

1 underlöjtnant, lön ......................................

dagaflöning 30 dagar å 2 kronor...........

1 fanjunkare, lön............................................

dagaflöning 365 dagar å 1 krona ..........

beklädnadsersättning ............................

portionsersättning 365 dagar ä 62 öre...

| 2 d:o d:o ...................................................

| 1 fanjunkare, lön...........................................

beklädnadsersättning ............................

portionsersättning 97 dagar å 62 öre ..

I fanjunkare, lön.................................................. 720

dagaflöning 30 dagar å 1 krona .................

beklädnadsersättning ...............................

portionsersättning 30 dagar å 62 öre ........

1 sergeant af l:a klassen, lön.............................

lönetillägg....................................................

dagaflöning 365 dagar ä 80 öre .................

beklädnadsersättning ....................................

portionsersättning 365 dagar ä 62 öre........

4 d:o d:o ......................................................

1 sergeant af l:a klassen, lön.............................

lönetillägg.....................................................

dagaflöning 242 dagar å 80 öre .................

beklädnadsersättning ..............

portionsersättning 242 dagar å 62 öre........

1 sergeant af l:a klassen, lön.............................

lönetillägg..................................................

dagaflöning 97 dagar å 80 öre .................

beklädnadsersättning ...................................

portionsersättning 97 dagar ä 62 öre ........

1 d:o d:o .......................................................j

1 sergeant af l:a klassen, lön..............................

lönetillägg......................................................

dagaflöning 30 dagar å 80 öre......................

beklädnadsersättning ...................................

6 d:o d:o

Fjerde hufvudtitcln.

1 sergeant af 2:a klassen, lön.......................

lönetillägg .......................;........................

dagaflöning 365 dagar ä 80 öre ..........

beklädnadsersättning ..........................

portionsersättning 365 dagar ä 62 öre..

5 d:o d:o ..................................................

1 sergeant af 2:a klassen, lön......................

lönetillägg..............................................

dagaflöning 242 dagar å 80 öre ...........

beklädnadsersättning .............................

portionsersättning 242 dagar ä 62 öro..

1 d:o d:o ..................................................

1 sergeant af 2:a klassen, lön.....................

lönetillägg...............................................

dagaflöning 97 dagar ä 80 öre..............

beklädnadsersättning ............................

portionsersättning 97 dagar å 62 öre ..

1 d:o d:o .................................................

1 sergeant af 2:a klassen, lön......................

lönetillägg...............................................

dagaflöning 30 dagar å 80 öre..............

beklädnadsersättning .............................

portionsersättning 30 dagar å 62 öre ..

4 d:o d:o .................................................

1 stabstrumpetare, lön...................................

lönetillägg...............................................

dagaflöning 365 dagar å 80 öre ...........

beklädnadsersättning ...........................

portionsersättning 365 dagar å 62 öre..

1 stabstrumpetare, lön...............................

lönetillägg...........................................

dagaflöning 30 dagar å 80 öre........

beklädnadsersättning ..........................

portionsersättning 30 dagar ä 62 öro

Civilstaten.

1 regementsläkare, lön .......................

dagaflöning 365 dagar ä 4 kronor

100 Fjerde hufvudtitcln.

, o i, Anm. Förradsförvaltaren åtnjuter dessutom ett ålderstillägg af 300 kronor att såsom arfvode utgå efter 5:te tjenstearet.

Fjerde linfvudtiteln.

101 Transport

subalternofficerare ä 100 kronor 50 öro

regementsläkare ........

förste bataljonsläkare andre bataljonsläkare regementskommissarie, bataljonsveterinär ....

Aflöning och arfvoden ni. m. för manskap.

Kronor.

ö. | Kronor.

kommenderingstillägg

Beklädnad och underhäll m. m.

beklädnad: 73 man i 365 dag. ä 33 öro om dagen 8,792: 85 53 » i 242 » ä 33 » » » 4,232:58

Transport 13,025: 43

89,947

2,499

34,520

126,967|42

102 Fjerde hufvudtiteln.

Fjerde hufvudtiteln.

103 Bil. X.

Förslag till stat för Gotlands nationalbeväring.

Militärbefälhafvare med stab och civilpersonal.

Löner m. m.

1 öfverste och militärbefälhafvare, lön.................. 6,000: —

lönetillägg för 2 tjenstehästar ä 400 kronor ... 800: —

fourageersättning å 1 krona om dagen för hvarje

häst .............................................................. 730: —

Anm. Den till militärbefälhafvaren nu utgående inqvarteringsersättning skall vid den nuvarande tjensteinnehafvarens afgång upphöra.

1 regementsqvartermästare, lön ........................... 1,800: —

lönetillägg för 1 tjenstehäst.............................. 400: —

fourageersättning............................................. 365: —

1 andre regementsadjutant, lön ........................... 900: —

lönetillägg för 1 tjenstehäst.............................. 400: —

fourageersättning........................................... 365: —

1 regementsauditör, lön........................................................

1 regementspastor, lön .......................................................

1 regementsläkare med skyldighet att jemväl besörja sjukvården vid sjukhuset i Visby, lön...................................

1 andre bataljonsläkare, lön.................................................

1 regementsintendent, lön................................... 1,800

lönefyllnad......................................................... 1,000

dagaflöning å 3 kronor, förslagsvis i 60 dagar 180:

Anm. Efter 10 års väl vitsordad tjenstgöring åtnjuter regomentsintendenten ett åldorstillägg å lönen af 500 kronor, att utgå från fjerde liufvudtitelns anslag till åldorstillägg.

1 vaktmästare, lön.................................................................

Kronor.

7,530

Kronor.

2,565

1,665

2,800

2,980

20,275

Transport |

— - 20,275

104 Fjerde hnfvndtiteln.

Fjerde hufvudtiteln

1 andre regementsadjutant, lön ..........

lönetillägg för 1 tjenstehäst............

fourageersättning..............................

1 bataljonsadjutant, lön .....................

beklädnad...........................................

arfvode ............................................

1 bataljonsadjutant, d:o .......................

1 regementstrumslagare, lön................

beklädnad..........................................

Kompanistaten.

1 kapten af första klassen, lön .......

7 d:o d:o .......

1 kapten af andra klassen, lön .......

7 d:o d:o .......

1 löjtnant af andra klassen, lön.......

23 d:o d:o .......

1 underlöjtnant, lön ........................

11 d:o d:o .........................

1 fanjunkare, lön ..............................

beklädnad.......................................

Transport

900: — 400: — 365: —

7 d:o d:o ......................

1 sergeant af första klassen, lön. beklädnad..................................

11 d:o d:o

1 sergeant af andra klassen, lön. beklädnad..................................

360: — 120: — 200: —

360: — 150: —

720:

150:

360:

120:

240:

120:

15 d:o d:o

1 fältmusikant, lön .....................

beklädnad.................................

7 d:o d:o ....................

1 trumslagare (hornblåsare), lön. 5 d:o d:o

1 trumslagare (hornblåsare), lön. 5 d:o d:o

ltih. till Ri/csd. Prot. I8H2. 1 Sami. 1 Jf<L

240:

120:

Transport I 1 Hå/t.

— 130,950

106 Fjerde lmfvudtiteln.

Dagaflöning.

Transport

Dagaflöning, som utgör för öfverstelöjtnant och major 4 kronor, kapten 3 kronor, regementsadjutant, löjtnant och underlöjtnant 2 kronor, fanjunkare och regementstrumslagare 1 krona, bataljonsadjutant, sergeant och fältmusikant och spel 40 öre, utgår för tjenstgöring under de årliga vapenöfningarna från anslaget till beväringens vapenöfning^ samt beräknas för tjenstgöring under den öfriga tiden af året jemte beväringens redovisning, förslagsvis för 300 dagar, sålunda:

Kronor.

för

1 regementsofficer... 1 d:o

1 kapten..................

7 d:o ..................

1 regementsadjutant 1 d:o

1 fanjunkare............

7 d:o ............

1 bataljonsadjutant 1 d:o

Arfvode.

1 afdelningsområdesbefälhafvare.............................................

7 d:o ............................................

Portion.

Portion åtnjutes af underofficerare och spel under vapenöfningar i likhet med beväringsmanskapet samt beräknas lör tjenstgöring under den öfriga tiden af året jemte beväringens redovisning, förslagsvis för 300 dagar efter 50 öre för hvarje dag, sålunda:

för 1 fanjunkare..........................................

» 7 d:o .....................................................

» 1 bataljonsadjutant ............................................

» 1 d:o .......

Beklädnad.

Beklädnad åtnjutos af trumslagare (hornblåsare) i likhet med beväringsmanskapet.

Transport

Kronor.

130,950

1,200

1,200

6,300

2,100

250 — 1,750 I

1,050

13,680

2,000

1,500

148,130

Fjerde hufrudtiteln.

107 Transport

Volontärer.

16 distinktionskorpraler, 48 korpraler, 76 vice korpraler och 40 menige, tillsammans 180 man.

utgöres af:

Aflöning

Lega,

som utgår med 40 kronor för hvartdera af de tva första tjensteåren och med 80 kronor för hvardera af de öfriga, beräknas förslagsvis:

för 29 man å 40 kronor................................. 1,160: —

» 151 » ä 80 » .................................... 12,080: —

Lön,

som utgår under tjenstgöring med 10 kronor för månad, beräknas förslagsvis:

under kommendering till volontärskolan för 22 man i 10^

månader ........................................................................;•••

samt bestrides under de årliga vapenöfningarna vid nationalbeväringen af anslaget till beväringsmanskapets vapenöfningar.

Arfvode,

som under tjenstgöring utgår för månad med 15 kronor till distinktionskorpral, med 10 kronor till korpral och med 5 kronor till vice korpral, beräknas förslagsvis: under kommendering till volontärskolan för 3 vice korpraler

i 104 månader .............................................................;•••

samt bestrides under de årliga vapenöfningarna vid nationalbeväringen åt anslaget till beväringsmanskapets vapenöfningar.

JBehlädnad och underhåll.

Dessa förmåner åtnjutas af volontärerna i likhet med beväringsmanskapet.

Kronor.

Transport

13,240

2,310

157 Kronor.

148,130

50j

15,707

—| 163,837 [50

108 Fjerde hufvudtiteln.

Fjordo hu fvudtitcl n.

109 Transport

Kronor.

Arfvode.

1 kapten...........................................

2 eko ...........................................

1 subaltern officer ............................

3 eko ............................

Anm. Sistnämnda 4 arfvoden utgå till de subalternofflcerare, som ej tjenstgöra vid stamtruppen eller såsom adjutant hos artilleribefälhafvaren och på sådan grund åtnjuta dagaflöniug för ständig tjenstgöring.

Dagaflöning,

som utgör för kapten 3 kronor, subalternofficer 2 kronor, styckjunkare 1 krona, sergeant och spel 80 öre, beräknas för följande personal under tjenstgöring vid stamtruppen hela året, sålunda:

för 1 kapten...........................................................................

» 1 subalternofficer .....................

» 1 d:o .....................

» 1 styckjunkare............................

» 1 eko ................

» 1 sergeant.................................

» 2 eko ................................

» trumpetare.......................................................................

Dagaflöning till den öfriga personalen utgår för tjenstgöring under de årliga vapenöfningarna från anslaget till beväringens vapenöfningar.

Portion.

Portion åtnjutes af underofficerare och trumpetare under tjenstgöring i likhet med manskapet.

Beklädnad.

Beklädnad åtnjutos af 2 styckjunkare och 3 sergeanter, tjenstgörande vid stamtruppen. Trumpetare erhålla beklädnad i likhet med manskapet.

Kronor.

183,367

2,400

1,095

4,453

Transport |--|—| 190,220 |50|

no

Fjerde hufyudtfteln.

Fjerde lmfvudtiteln.

in

Bil. XI.

Förslag till stat för Vesternorrlands regemente.

112 Fjerde liufviidtitelii.

Fjerde hufvud titeln.

113 Kronor. I ö.

—

Transport 112,910 ... 240: —'

120:

1 fältmusikant, lön...................

beklädnad ...........................

7 d:o d:o d:o ............

1 trumslagare (hornblåsare) lön. 7 d:0 d:o d:o.

1 d=o d:o d:o.

7 d:o d:o d:o.

Dagaflöning.

Dagaflöning utgår för tjenstgöring mellan de årliga vapenöfningarne jemte beväringens redovisning från anslaget till ersättning åt värnpligtsområdenas befäl*) och under de årliga vapenöfningarne af anslaget till bevänngons vapenöfningar, samt utgör:

för regementschef 5 kronor; öfverstelöjtnant, majoi och regementsläkare 4 kronor; kapten, regementsqvartermästare, förste bataljonsläkare, regementspastor och regementsintendent 3 kronor; regementsadjutant, löjtnant, andre bataljonsläkare, underlöjtnant och regementsauditör 2 kronor; fanjunkare och regementstrumslagare 1 krona; bataljonsadjutant, sergeant, regementsvabei och fältmusikant 80 öre samt gcvärshandtvorkare och spel 40 öre.

Portion.

Portion åtnjutes af underofficerare med vederlikar och spel under vapenöfningar i likhet med beväringsmanskapet samt utgår för tjenstgöring under den öfnga tiden åt året jemte beväringens redovisning från anslaget till ersättning åt värnpligtsområdenas befäl.

Beklädnad.

Beklädnad åtnjutes af trumslagare (hornblåsare) med regementets beväringsmanskap.

likhet

Transport |

Kronor.

2,520

111,045

116,750

»r A„m Såsom tiensteörande emellan do årliga vapenöfningarna beräknas förutom regomentschofen och förste regemontsadjutanten, för hvilka tjenstgöringspenmngar har ofvan upptagits, majoren, 4 kaptener, regementsqvartermästaren och 5 underofficerare.

Bill. till Riksd. Prat. 181)2. 1 Sami. 1 Afd. 1 Haft.

114 Fjerde lmfrudtitelii.

Fjerde bufrudtiteln.

.{U >iiJbfJ7'ti){! aiiie/fl

sll.E0i.OlO

Femte hufvudtiteln.

ledvis doo nnhd anPätdoR iöl gainöftA

v *

()OU

Utdrag af protokollet öfver sjöförsvarsärenden, hållet inför Hans Kongl. Höghet Kronprinsen-Regenten i Statsrådet ä Stockholms slott den 13 januari 1892.

luismumattial.kun' ntitfdr,’/ 'mt ^(tiuth^n > Hi!. » >!v *!•>!> -[f./l t S> '!'!♦/[/ r.’ii '/■><». i i K t ‘ ' ,* i t i 4 1) .' ! [

länoppj!) x-mobdil a i:)

Närvarande:

. :i K-Ut.dr , . ..-cu.jiiVHi in;U:>:l to! ‘fntrtvni

Hans excellens herr statsministern Boström,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena grefve Leweniiaupt,

Departementschefen, statsrådet herr friherre von Otter anmälde i underdånighet frågan om reglering af utgifterna under riksstatens femte hufvudtitel för år 1893 och föredrog härvid tillika:

Marinförvaltningens skrifvelse den 25 september 1891 angående de ordinarie anslagen samt behof vet af extra anslag för flottan för år 1893; samt

Chefens för sjökarteverket skrifvelse den 23 sistlidne november angående förhöjning i det för nämnda verk utgående anslag.

Härefter yttrade herr departementschefen beträffande:

Bih. till lliksd. Prof. 181)2. 1 Sami. 1 AJd. 1

o

Femte hufrudtiteln.

Ordinarie anslag.

Aflöning för flottans kårer och stater.

[1-3.]

Aflöning för flottana kårer och stater.

Till aflöning anvisade:

för flottans kårer och

stater äro för innevarande

o

ar

dels det härför å ordinarie stat uppförda anslag., kronor 1,579,734: — dels det till ersättning för vakanta rusthållsnummer i Blekinge län och Södra Möre härad af Kalmar län likaledes å ordinarie stat uppförda

anslag.......................................................................... » 114,000: —

dels ock å extra stat till genomförande af senast

beslutade lönereglering för flottan beviljade ... » 50,000: —

eller tillhopa kronor 1,743,734: —

Härutöfver erfordras för den del af sjömanskåren, som under år 1893 skall uppsättas, 66,000 kronor.

Enligt det af 1887 års riksdag godkända förslaget för utbildande af reservbefäl skulle reservofficer i flottan efter genomgången 1-årig militärkurs ånyo genomgå två särskilda repetitionskurser, hvardera beräknad till en kostnad af 2,200 kronor för hvarje årsklass, hvilket belopp Riksdagen ock beviljat; och då nu de år 1888 antagna reservofficerarna böra under år 1893 undergå första repetitionskursen, erfordras att Riksdagen anvisar härför nödiga, redan beviljade 2,200 kronor.

Den tillökning, som för år 1893 bör ega rum i aflöningsanslaget, uppgår således till 68,200 kronor.

I afseende på behofvet af det extra anslaget å 50,000 kronor till genomförande af senast beslutade lönereglering för flottan erinrade jag vid statsregleringen för innevarande år, att detta extra anslag vore behöflig! ända till dess de på reserv- och indragningsstatema uppkommande lönebesparingar uppgått till det belopp af 114,000 kronor, som af dessa besparingar anvisats för officerskårens tillökning; och då nämnda besparingar hittills allenast lemnat en tillgång för berörda ändamål af 91,086 kronor 66 öre, erfordras ifrågavarande extra anslag äfven för år 1893.

Femte hufvudtiteln.

3 På grund' af det sålunda anförda får jag underdånigst hemställa, att Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen:

att det i nu gällande riksstat* till aflöning för flottans kårer och

stater anvisade anslag å................................................ kronor 1,579,734:

må förhöjas:

dels med det för år 1893 till förändrad organisation af sjömanskåren erforderliga belopp......... » 66,000:

dels med de till lista repetitionskursen för reserv-

officerare behöfliga................................................ *_2,200:

eller till kronor 1,647,934: —

att hvad af anslaget till vakanta rusthållsnummer i Blekinge län och Södra Möre härad af Kalmar län icke redan på grund af 1872 och 1876 årens riksdagsbeslut bör inräknas bland tillgångarne till aflöning för flottans kårer och stater, må likasom föregående år för fyllande af behofvet under denna anslagstitel under år 1893 användas; samt

att i öfrigt ett anslag af 50,000 kronor till genomförande af senast beslutade lönereglering för flottan må å extra stat för åi* 1893 anvisas att gemensamt med anslaget till aflöning för flottans karer och stater redovisas.

Uppsättning af en fästningsartillerikår för sjöbefästningarne

vid Carlskrona.

På Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning beslöt 1871 års riksdag att dåvarande marinregementet, som, jemte uppehållande af garnisonstjensten i Carlskrona, hufvudsakligen var afsedt för sjöbefästningarnes försvar, med 1872 års ingång skulle från sjö- till landtförsvaret öfverflyttas och i sammanhang dermed det för nämnda regemente förut utgående anslag 248,228 kronor 42 öre jemväl från femte till fjerde hufvudtiteln öfverflyttas samt regementet derefter så fort ske kunde indragas och de medel, som genom indragningen blefve disponibla, till statsverket ingå.

Såsom ersättning för den sjöförsvaret sålunda frantagna truppstyrka befalde Kongl. Maj:t år 1872 att garnisonstjenstgöringen i Carlskrona skulle bestridas af en kommendering af armén, hvarjemte år 1877 af Kongl. Maj:t faststäldes en besättningslista för sjöbefästningarne, enligt hvilken krigsbesättningen, förutom 10 officerare, 23 underofficerare och 451 man af flottan, skulle utgöras af 40 officerare, 106 underofficerare

[4-]

Fästningsartillerikår vid Carlskrona.

4 Femte hufrndttteln.

och 1,264 man af armén, hvilken besättningslista sedan låg till grund för såväl kommendantens å sjöbefästningarne förslag till fördelning af besättningen å nämnda fästningar, och 1882 års sjöförsvarskomités beräkningar rörande flottans personalbehof, som ock för de värfvade fästningskompaniernas styrka i det af riksdagen år 1887 antagna förslaget till ny organisation af sjömanskåren.

Enligt den för armén år 1890 faststälda mobiliseringsplanen bär visserligen en betydande och ökad styrka blifvit afsedd för det rörliga försvaret af Carlskronas vidsträckfa försvarslinier; men af fela den här ofvan i 1877 års besättningslista för sjöbefästningarnes till bemanning bestämda personal af armen, hvilken,* såsom här ofvan är nämndt, var afsedd att ersätta det till landtförsvaret. öfverflyttade marinregementet, har ingen enda man tilldelats nämnda fästningar och försvaret ej allenast af desamma utan äfven delvis af landtfronten vid Oscarsvärnslinierna liksom sedan år 1889 jemväl garnisonstjensten i Carlskrona öfverlemnats åt flottan.

Sedan första steget till uppsättande af en särskild fästningsartillerikår vid flottan år 1887 blifvit taget genom uppsättande af två värfvade fästningsartillerikompanier, har detta manskaps utbildning blifvit ledd af flottans befäl och underbefäl; men då desamma ofta måste ombytas och man i öfrigt icke kan af hvar och en bland dem, jemte förfarenhet i deras egentliga redan i och för sig mångsidiga yrke, jemväl fordra de kunskaper och den erfarenhet, som fästningsartilleriets rätta användande numera kräfver, och hvartill erfordras särskild grundlig utbildni ås te följden blifva att, om dermed skulle fortfara, öfningarne komme att lida, på samma gång som brist i den för sjötjensten afsedda och erforderliga personalen uppstode.

Med den oerhörda utveckling, som inom artilleriets område under senare tider egt rum, torde äfven vara uppenbart, att den styrka af armén, som enligt 1877 års krigsbesättningslista bestämdes för sjöbefästningarnes bemanning och som hufvudsakligen skulle uttagas af infanteriet, om den äfven med tillhjelp af ett mindre antal öfva dt befäl, underbefäl och förhandsmän kunde anses någorlunda tillfredsställande såsom servis för de äldre slätborrade kanonerna, numera likväl måste anses olämplig för betjenande af den nyare artillerimaterielen, och detta i. än högre grad än flottans befäl, underbefäl och manskap, Indika ju alltid är o hemmastadda i handterandet af de moderna fartygspjoserna.

Förenämnda betydliga styrka af armén har derföre, såsom ofvan är nämndt, och på goda grunder enligt 1890 års mobiliseringsplan i stället för att fortfarande tillhöra sjöbefästningarnes bemanning afsetts

Femte hufvndtiteln. 5

för det rörliga försvaret af öarne och landtfronten vid Oscarsvärnslinieraa, och hären kan sålunda icke anses lemna den kontingent af sjöbefästningarnes bemanning, som enligt 1877 års besättningslista skulle lemnas af densamma.

Häraf torde framgå, att en högst betänklig brist uppkommit i den till sjelfva sjöbefästningames försvar erforderliga styrkan, åtminstone hvad angår befäl, underbefäl och förhandsmanskap, hvilken brist, hvars fyllande är af yttersta vigt, synes mig endast på fullt lämpligt sätt kunna afhjelpas genom uppsättande af en särskild fästningsartillerikår.

Redan den år 1878 tillsatta komité, som bland annat hade åliggandet att uppgöra en plan för Carlskronas försättande i fullständigt försvarsskick, framhöll den befintliga bristen på artilleribemanning för befästningarne och föreslog uppsättandet af eu särskild artillerikär åt 48 officerare, 57 underofficerare, 806 konstaplar och stamartillerister samt 1,758 man beväring.

Vid hären har äfven behofvet af att skilja fält- och fästningsartilleriet redan länge gjort sig gällande, hvarföre också Riksdagen år 1888 beviljade medel för uppsättande af en fästeingsartilleribataljon å Vaxholm —Oscar-Fredriksborg, och minst lika goda skäl torde förefinnas för att sjöbefästningarne vid Carlskrona må erhålla sin särskilda, för artilleriets betjenande äfsedda personal.

Det torde äfven vara uppenbart, att, om de dyrbara befästningarne vid Carlskrona skola motsvara sitt ändamål, för deras bemannande äfven måste kunna påräknas en i sitt yrke öfvad och hemmastadd personal, hvilken derföre redan under fredstid måste erhålla en fullständig utbildning, hvartill återigen erfordras en permanent och skicklig befälsoch underbefälspersonal, hvilken förutom af de skäl, som redan blifvit anförda, desto mindre kan erhållas från flottan, som derigenom en betänklig brist skulle uppstå i den egentliga sjökrigsmaterielens bemanning, hvilket äfven bekräftas af senaste i flottans stab uppgjorda mobiliseringsplan för sj (»försvaret. Åt denna framgår nemligen att, förutom det till förhyrda fartygs bemannande erforderliga befäl och underbefäl, som åtminstone till största delen ansetts kunna tagas ur de värnpligtiges led, och sedan nödigt befäl och underbefäl beräknats för krigsfartygen och minlinierna samt flottans stationer och varf m. m. — hvarvid äfven reservbefälet samt de högsta klassernas sjökadett^ tagits i anspråk, och ingen reserv för sjuka eller åt annan anledning utoblitna med tagits i beräkningen, — endast 14 officerare återstå (och pa underofficerare är det brist) till artilleribemanning å fästningarne och öarne,

6 Femte lmfvndtiteln.

hvartill enligt sistberörda mobiliserings plan skulle erfordrats 49 officerare och 138 underofficerare.

Under sådana förhållanden och då det naturligtvis är af största vigt, att för försvaret af flottans hufvudstation dess befästningar vid mobilisering ej sakna lämplig utbildad artilleribemanning, är det sålunda af behofvet högeligen påkalladt att en fästningsartillerikår med egen befäls- och underbefälskader uppsattes.

Chefen för flottans stab har äfven i skrifvelse den 14 sistlidne november framhållit behofvet af en sådan kår och tillika fästat uppmärksamheten derå, att vid mobilisering artilleribemanning jemväl erfordras för de befästningar å öarne kring Carlskrona, som anses nödiga och utan Indika, enligt hvad chefen för fortifikationen flere gånger framhållit, det är omöjligt att ens för en kortare tid hålla Kungsholms fästning och skydda Carlskrona hamn och stad tillika med flottans dervarande etablissementer m. m. vid anfall af en fiendtlig flotta.

Då likväl förra årets riksdag icke funnit skäl att bevilja medel ens till påbörjande af det såsom vigtigast ansedda verket på Aspö, har jag icke heller funnit anledning att, vid afgifvande af förslag till den befälsoch underbefälsstyrka som den ifrågasatta fästningsartillerikåren borde upptaga, medräkna det ytterligare behof af befäl och underbefäl, som kommer att uppstå, derest dessa verk blifva uppförda, utan endast afsett de nu befintliga sjöbefästningarnes försvar, men deremot, för att åtminstone kunna påräkna öfvadt manskap jemväl för försvaret af Oscarsvärnslinierna samt af de tillfälliga befästningar, som vid fredsbrott antagligen måste å öarne uppföras, ansett lämpligt att det antal värnpligtig årligen bör till sjöbefästningarne inkallas och öfvas, som anses behöfligt för att vid mobilisering kunna erhålla jemväl den för nämnda försvar nödiga manskapsstyrka.

I skrifvelse den 17 sistlidne oktober anmodade jag öfverkommendanten i Carlskrona att till mig inkomma med förslag bland annat angående det antal befäl och underbefäl, som ansågs oundgängligen behöfligt för sjöbefästningarnes bemanning, särskilt under fred för manskapets utbildning och särskild! vid mobilisering, äfvensom hvilka åtgärder, som vore erforderliga för förenämnda kårs inqvarterande samt dermed möjligen förenade kostnader.

Till fullgörande häraf har öfverkommendanten i afgifvet förslag beräknat den för Kungsholms fästning och Vestra Hästholmen behöfliga personal till 37 officerare, 63 underofficerare och underofficerskorporaler samt 1,258 man, hvaruti likväl icke inbegripes ekonomister och

Femte hufvudtiteln.

vapensmeder, likasom icke heller den för transporttjenst och minering erforderliga personal, som han anser böra uttagas från sjömanskåren.

För att fylla fästningarnes behof af befäl och underbefäl under fredstid d. v. s. det för fästningarnes gamisonering och för manskapets, såväl fästningsartillerikompaniernas som beväringens, öfvande behöfliga antalet befäl och underbefäl beräknar öfverkommendanten 26 officerare och 40 underbefäl.

Af detta behof af 40 underbefäl anser jag att 20 platser böra kunna fyllas af underofficerskorporaler och att således underofficerarnes antal må bestämmas till 20.

För att en fästningsartillerikår skall kunna tillgodose sjöbefästningarnes krigsbehof af artilleribemanning föreslår vidare öfverkommendanten att de nuvarande värfvade fästningsartillerikompanierna, som enligt organisationsplanen för sjömanskåren skola uppgå till 400 man, böra från sjömanskåren öfverflyttas till fästningsartillerikåren samt att förutom ovannämnda befäl och underbefäl en från sagda värfvade fästningsartillerikompanier rekryterad fast stam af 7 5 första klassens fästningsartillerister, deraf 25 underofficerskorpraler, skulle uppsättas.

Det antal värnpligtige, som årligen bör å sjöbefästningarne inkallas och öfvas för att vid mobilisering kunna fylla den för dessa fästningar behöfliga manskapsstyrka, beräknar öfverkommendanten till 240 man.

Ehuru det visserligen ur ren militär synpunkt vore att föredraga om officerare och underofficerare å den föreslagna fästningsartillerikåren uppsattes till hela det för fästningarnes krigsbehof beräknade antalet, anser jag mig dock, för att icke öfverskrida det oundgängliga st nödiga och för att derigenom nedbringa kostnaden till den minsta möjliga, icke böra föreslå större antal befäl och underbefäl än som i fredstid fordras för öfvandet af den för försvaret ej blott af fästningarne utan jemväl af öarne och Oscarsvärnslinierna behöfliga artilleribetjening helst då af förenämnda krigsbehof af 37 officerare och 63 underbefäl 11 officerare torde kunna påräknas från flottans reserv och 43 underbefäl beräknas kunna erhållas dels af underofficerskorporaler från fästningsartillerikompaniemas fasta stam dels från reserven, och krigsbehofvet på sådant sätt kunna tillgodoses.

I olikhet med öfverkommendanten anser jag dock att den föreslagna fästningsartillerikåren ej bör göras beroende af stationen för den personal, som är behöflig för bestridande af ekonomiska sysslor eller vapensmedens yrke, hvarföre utöfver det i öfverkommendantens förslag upptagna antal ytterligare skulle fordras 4 underofficerare och 25 första klassens sjömän fast stam, deraf 5 underofficerskorporaler. Jag anser

8 Femte hufvudtiteln.

derföre att den ifrågasatta fästningsartillerikåren, förutom af den i 1887 ars organisation af sjömanskåren bestämda fästningsartilleriafdelning af 400 man värfvadt manskap, skall utgöras af:

26 officerare nemligen:

1 öfverste (kommendant å Kungsholms fästning),

1 öfverstelöjtnant (kommendant å Vestra Hästholmen),

1 major,

4 kaptener af l:a klass, ,,-t

4 » » 2:a »

10 löjtnanter och

5 underlöjtnanter;

24 underofficerare nemligen:

8 underofficerare af l:a graden och 16 •»; . ; » 2:a »

30 underofficerskorporaler samt 70 första klassens sjömän; hvarjemte en bataljonsläkare samt eu fästomgsintern!ent icke torde kunna undvaras, och anser jag att den föreslagna fästningsartillerikåren så sammansatt nöjaktigt skulle motsvara det med densamma afsedda ändamålet.

_ För att befordras till löjtnant skulle erfordras att hafva genomgått artilleri- och ingeniörliögskolan.

_ Få, såsom här ofvan redan är nämndt, min mening är att, för att åtminstone kunna påräkna öfvadt. manskap för Oscarsvärnslinierna och öarne, det antal värnpligtige, som anses behöfligt för att vid mobiliseringerhålla härför erforderlig manskapsstyrka, årligen bör öfvas å sjöbefästningarne, och detta antal torde kunna beräknas till minst lika stort som det på sjelfva fästuingarne af öfverkommendanten beräknade, har jag ansett att 500 man värnpligtige årligen böra å sjöbefästningarne inkallas och öfvas.

Af förenämnda befälsstyrka skulle 13 officerare och samtliga underbefäl och förhandsmanskap jemte eu förste bataljonsläkare och en regementsintendent vara i ständig tjenstgöring. De öfriga officerarne skulle inkallas till fästuingarne i och för de värnpligtiges öfvande under de tider af året sådan öfning påginge samt i öfrig!, med undantag för dem, som genomginge artilleri- och ingeniörliögskolan, vara skyldiga att i öfverensstämmelse med i kommandoväg gifna bestämmelser tjenstgöra i öfverst.yrelsen och vid artilleridepartementen å flottans stationer, och hela personalen sålunda erhålla full sysselsättning hela året om.

Befälet borde kunna rekryteras dels genom transport från flottan och från artilleriregementena vid armén dels från sjökrigsskolan och krigsskolan vid Carlberg.

Femte liufvudtiteln.

9 Underofficerskåren borde äfven, åtminstone till en början, kunna rekryteras från flottan och från arméns artilleriregementen, men är ansedd att företrädesvis utbildas från fästningsartillerikårens fasta stam och denna från de värfvade fästningsartillerikompanierna, ur hvilka årligen borde uttagas omkring 15 man l:a klassens fästningsartillerister, som funnes skicklige att öfverflyttas till den fasta stammen.

Vid beräkning af kostnaderna för uppsättningen af ifrågavarande fästningsartilleri kår har jag ansett att aflöningen borde bestämmas efter enahanda grunder, som de för flottans personal gällande, dels emedan, ^ såsom nämn dt, meningen vore att rekrytera befäl och underbefäl från flottan, dels ock emedan aflöningsförmånerna för den nya kårens fasta stam lära böra utgå efter enahanda bestämmelser, som gälla för den värfvade delen af samma stam, och det i öfrigt torde medföra stora svårigheter att rekrytera en trupp, förlagd ute i hafsbandet och utan tillfälle till några förströelser, om manskapet vore sämre aflönadt, än deras vederlikar i det närbelägna Carlskrona.

Hela kostnaden skulle då, på sätt bifogade promemoria och förslagsstater utvisa, uppgå till ett belopp af 189,600 kronor, hvaraf till aflöning 154,900 kronor, till beklädnad 11,700 kronor, till naturaunderhåll 22,000 kronor och till diverse behof 1,000 kronor.

De officerare, som blifva beordrade att tjenstgöra i öfverstyrelsen och vid flottans stationer äfvensom de som genomgå artilleri- och ingeniörhögskolan, böra under denna tid jemväl vara berättigade till inqvarteringsersättning, hvilken bör utgå i likhet med hvad lör flottans officerare under tjenstgöring är medgifvet, och torde kostnaden härför under den tid kåren är under uppsättning kunna bestridas åt det för aflöningen beräknade belopp.

För fästningsartillerikårens inqvarterande och öfning skulle de byggnader å Kungsholms fästning delvis tagas i anspråk, om hvilkas uppförande för den flottan tillhörande beväring, som der är afsedd att öfvas, jag här nedan kommer att göra framställning.

Då uppsättningen af den nya kåren icke lärer kunna ske på en gång utan efter hand, i mån som den erforderliga personalen kan erhållas, torde de för densamma nödiga anslag icke behöfva till hela deras belopp under de första åren anlitas. De synas mig derföre icke böra nu begäras såsom förhöjning i de ordinarie an slagstitlar, på hvilka de eljest skulle och framdeles böra fördelas, utan såsom ett enda förslagsanslag högst, hvarigenom kostnaden noga begränsas till det verkliga behofvet.

Med anledning af det sålunda anförda får jag i underdånighet hem-

Bih. till ltiksd. Prot. 1802. 1 Band. 1 Afd. 2

10 Femte hufvudtlteln.

ställa det Kongl. Maj:t täcktes föreslå, att Riksdagen för uppsättande af en fästningsartillerikår, afsedd för sjöbefästningarne vid Carlskrona, måtte, med godkännande af de för samma kår uppgjorda vid detta protokoll fogade förslag till stater (Bil. A—D), på ordinarie stat för år 1893 anvisa ett förslagsanslag högst 189,600 kronor.

[5.]

Beklädnad åt sjömans- och skeppsgossekårerna.

Beklädnad åt sjömans- och skeppsgossekårerna.

Sedan vid 1877 års riksdag detta anslag blifvit bestämdt till ett förslagsanslag »högst» 282,000 kronor, hade under följande år å detsamma uppkommit en betydlig brist. Med anledning häraf framstälde Kong!. Maj:t, med afseende derå att anslaget i följd af en del tillfälliga förhållanden det ena året toges mera i anspråk än det andra och under förutsättning att anslagets belopp efter medeltalsberäkning vore tillräckligt, till 1880 års riksdag förslag att förändra anslaget från naturen »förslagsanslag högst» till reservationsanslag och i sammanhang dermed medgifva, att af möjligen uppkommande besparingar å detta anslag finge betäckas såväl den för år 1878 balanserade bristen derå som ock den brist, som å samma anslag uppstått eller komme att uppstå för åren 1879 och 1880. Denna framställning ansåg sig Riksdagen endast så till vida kunna tillmötesgå, att Riksdagen beslöt, att ifrågavarande anslag skulle till oförändradt belopp 282,000 kronor fortfarande såsom förslagsanslag högst i riksstaten upptagas, men medgaf, att den besparing, som under år 1880 kunde å anslaget beredas, finge af Kongl. Maj:t disponeras till godtgörande af eller afbetalning å den brist, som å samma anslag förut kunde hafva uppkommit. Enahanda medgifvande i afseende pa sedermera uppkomna besparingar å anslaget hafva påföljande Riksdagar på derom gjorda framställningar lemnat.

Till följd häraf och af de förändrade föreskrifter angående beklädnaden af flottans trupper, Kongl. Maj:t, i hufvud sakligt syfte att minska beklädnads kostnaden, den 6 augusti 1881 till efterrättelse faststält, hade bristen å ifrågavarande anslag, hvilken vid 1880 års slut uppgick till 100,403 kronor 69 öre, minskats så att den vid 1886 års slut utgjorde 15,856 kronor 4 öre.

Sedan anslaget vid 1885 års riksdag sammanslagits med anslaget till anskaffande och underhåll af de s. k. småpersedlarne och fått reservationsanslags natur samt bestämts till sitt nuvarande belopp 287,500 kronor, gjorde Kongl. Maj:t vid 1888 års riksdag, enär det kunde anses tvifvelaktigt huruvida besparingar å anslaget, ehuru det dåmera var reservationsanslag, utan Riksdagens medgifvande borde användas till

Femte hufvudtiteln.

betäckande af brist, tillkommen före denna förändring i anslagets natur, framställning att jemväl de besparingar, som å anslaget kunde beredas under åren 1887, ‘ 1888 och 1889, måtte få användas till utjemnande af den återstående bristen. Riksdagen biföll detta och bristen nedgick till följd häraf så att den vid 1887 års slut utgjorde 14,139 kronor 68 öre. Ehuruväl äfven de tre senaste Riksdagarne lemnat liknande medgifvande som de föregående till den återstående bristens betalande, har någon minskning af denna efter sistnämnda ar icke egt rum, emedan nagra besparingar å anslaget icke kunnat beredas af skäl, som här nedan skola närmare angifvas.

Då vid 1887 års riksdag den nya organisationen af sjömanskåren o-en omfördes, gjordes ingen förändring i anslaget till beklädnaden, enäi jag efter verkstälda beräkningar faun, att detsamma borde blifva för den nya kårens beklädnad fullt tillräckligt. Under öfvergångstiden bär det emellertid visat sig, att, emedan afgången pa båtsman shållet icke motsvarat den uppsåt! a styrkan af den nya sjömanskaren, anslaget, som sålunda måste tagas i anspråk för såväl nyanskaffning af beklädnad åt det nyantagna manskapet som till komplettering och underhåll af beklädnaden åt båtsmännen, icke härför varit fullt tillräckligt, utan att brister under såväl år 1888 som år 1890 å detsamma uppstått, men, då dessa brister helt visst komma att framdeles af uppkommande besparingar på anslaget täckas, bär jag icke ansett detta tillfälliga, nödtvungna öfverskridande af anslaget böra föranleda någon framställning om förhöjning deri, utan att i stället genom meddelade föreskrifter om minskad uppfordring af båtsmän ett fortsatt öfverskridande af anslaget skall kunna i möjligaste måtto förebyggas. Då på sådant sätt besparingar å anslaget för år 1893 möjligen torde kunna beredas, lära desamma, i den mån de icke erfordras till betäckande af bristerna å reservationsanslaget, höra få användas till utjemnande af bristen å det gamla förslagsanslaget, och jag hemställer derföre, att Kongl. Maj:t i nåder må föreslå Riksdagen:

att medgifva, att de besparingar, som under år 1893 kunna å anslaget beredas, må, i den män de icke erfordras till täckande af öfverbetalningar å reservationsanslaget, fa användas till godtgörande af eller afbetalning å den brist, som å anslaget uppkommit innan detsamma erhöll reservationsanslags natur.

F ör utgjorde

Lindring i rustnings- och roteringsbesvären.

att bereda de rust- och rotehållare vid båtsmanshåll, livilka rustnings- och roteringsbesvären effektivt, den år 1885 beslu-

ta .

Lindring i rustnings- och roteringsbesvären.

12 Femte hufVudtiteln.

tade lindring- af tretio procent i det uppskattade värdet af dessa besvär uppförde Riksdagen å femte hufvudtiteln ett förslagsanslag af 162,000 kronor. Sedan beslut år 1887 blifvit fattadt om båtsmanshållets vakanssättning har, vid det förhållande att för alla vakanssatta rotar lindringen skall utgå medelst afdrag å vakansafgiften och icke genom utbetalning. från statsverket, anslaget i mån af vakanssättningens fortgång blifvit nedsatt samt utgör för närvarande 60,000 kronor. Med hänsyn till den fortgående vakanssättningen borde detta belopp, på sätt marinförvaltningen äfven föreslagit, för år 1893 ytterligare nedsättas till

40,000 kronor. Men enär Kong]. Maj:t i sammanhang med förslag till förändringar i värnpligtslagen beslutat föreslå Riksdagen medgifva en ytterligare lindring i rustnings- och roteringsbesvären af tjugu procent utaf deras uppskattade värde, föranledes häraf behof utaf en förhöjning, som, då det eljest för 1893 till beredande af lindring af trettio procent erforderliga anslag skulle uppgå till 40,000 kronor, lärer böra beräknas till två tredjedelar häraf eller 26,666 kronor 67 öre; hvarigenom anslaget för år 1893 torde böra bestämmas till i jemnadt tal 66,600 kronor.

Flottans nybyggnad och underhåll.

[7-]

och Mannförvaltnmgen har förnyat sin flera föregående år gjorda framunderhåll' ställning att anslaget till »flottans nybyggnad och underhåll» måtte ökas med 2,000,000 kronor, i öfverensstämmelse med hvad 1882 års sjöförsvarskomité föreslagit, nemligen att å extra stat årligen utgå med 1,900,000 kronor till flottans nybyggnad äfvensom nybygda fartygs artilleri- och minutredning samt med 100,000 kronor till min väsendet i öfrigt; och har marinförvaltningen härvid till undvikande af onödig vidlyftighet hänvisat till de skäl, samma embetsverk förut anfört, och livilka skäl enligt dess tanke med hvarje år blifva allt mer behjertansvärda.

För den händelse att ett sålunda ökadt ordinarie anslag till flottans nybyggnad ni. m* skulle varda i riksstaden uppfördt, anser marinförvaltningen, att kostnaden för det egentliga underhållet för framtiden skulle kunna begränsas inom det derför nu årligen utgående belopp 1,200,000 kronor, jemte den tillökning deri, hvilken 1887 års riksdag beslöt skola intill ett belopp af 100,000 kronor ega rum i mån som dertill vanligen vid varfveu använda antalet båtsmän icke kunde genom uppfordring erhållas.

Vidare skulle i sådant fall 1,900,000 kronor, som marinförvaltningen upptagit å extra stat för år 1893 till »fartygsmateriel», blifva obehöflig!,

Femte hufvudtiteln.

äfvensom det belopp, som under rubriken »minväsendet» med 150,000 kronor uppförts för det fasta minförsvaret, kunna inskränkas till 50,000 kronor; hvaremot behofvet af de öfriga i förslaget omförmälda anvisningarna å extra stat i hvarje fall skulle qvarstå.

Förutom ofvannämnda ökning i nybyggnadsanslaget med 2,000,000 kronor, begär marinförvaltningen derjemte, att, i enlighet med 1887 års riksdagsbeslut och på grund af varfschefernas vid flottans stationer anmälda behof, ifrågavarande anslag måtte för år 1893 höjas med 18,350 kronor eller i rundt tal med 19,000 kronor till anställning af daglönare å varfven i stället för båtsmännen och hela anslaget sålunda uppföras med 3,239,000 kronor.

Liksom jag de föregående åren framhållit, anser jag fortfarande ett fast nvbyggnadsanslag vara af största vigt, för att icke säga ett lifsvilkor för vårt sjöförsvar, och finner det i högsta grad önskvärdt att ett sådant snarast möjligt måtte blifva i riksstaten uppfördt, men kan för närvarande lika litet som de föregående åren ifrågasätta någon framställning till Riksdagen i detta hänseende, alldenstund de skäl, jag då anförde deremot och hvilka skäl jag äfven nu får åberopa, oförminskade qvarstå.

Förutom 50,000 kronor till löneregleringens genomförande, hvilka icke kunna undvaras, utgöra nemligen de anslag å extra stat, marinförvaltningen anmält såsom i hvarje fall behöfliga, mer än 1,000,000 kronor, hvaraf 357,000 kronor redan blifvit af Riksdagen beviljade till behof, med hvilkas fyllande icke utan olägenhet kan anstå, och för hvilka de beviljade medlen nu måste anvisas; hvartill komma andra behof så väl å ordinarie som å extra stat, hvilkas tillgodoseende nu jag anser af synnerlig vigt, såsom afsedda att komplettera redan befintliga men ännu ofullständigt ordnade och försedda försvarsanstalter, och hvilka behof hvar på sin plats jag närmare berört.

Den summa, som i riksstaten för år 1893 kan afses för femte hufvudtiteln, medgifver derföre icke att jemte ofvan omförmälda behof å extra stat tillgodose sådana å ordinarie staten med ifrågavarande

2,000,000 kronor, så framt icke anslagen å denna hufvudtitel skola göra intrång på andra hufvudtitlars lika berättigade anspråk.

Den ifrågasatta anslagsförhöjningen med 19,000 kronor till anställande af daglönare å varfven nödvändiggöres deraf att tillgången på båtsmän till följd af den fortsatta vakanssättningen ytterligare nedgått sedan förra året samt bristen på arbetskrafter följaktligen ökats; och äfven om denna brist skulle kunna afhjelpas genom extra uppfordring, kan en sådan åtgärd destomindre ifrågasättas, som, sedan det antal

14 Femte hufvudtitcln.

[8.]

SjÖbeväringens vapenöfningar.

värfvadt stammanskap, som på en gång skall vara i tjenstgöring vid stationerna och der inqvarteras, är fyldt, kasernutrymmet redan nu är knappt, och blifver det i ännu högre grad i den mån beslutad tillökning i den fasta stammen hinner genomföras.

Denna anslagsförhöjning är sålunda behöflig; men anser jag densamma böra uppföras med jemna 20,000 kronor och den af Riksdagen beslutade anvisningen till 'daglönares anställande för år 1893 således utgå med 40,000 kronor eller det belopp, som enligt de för organisationens genomförande gjorda beräkningarne (bil. D i 1887 års statsverksproposition) redan för innevarande år ansågs erforderligt.

På nu anförda skäl hemställer jag alltså i underdånighet, att Kongl. Maj:t behagade besluta att marinförvaltningens framställning, i hvad den afser förhöjning i ordinarie anslaget med 2,000,000 kronor till flottans nybyggnad, till nybygda fartygs artilleri- och min-utredning samt till min väsendet i öfrigt, för närvarande icke måtte till någon Kongl. Maj:ts åtgärd föranleda, men att Kong!. Maj:t ville hos Riksdagen begära en förhöjning af 20,000 kronor till daglönare å varfven i stället för de afgångna båtsmännen, samt ifrågavarande anslag för år 1893 upptagas till

1,240,000 kronor.

Sjöbeväringens vapenöfmngar.

Då på grund af 1885 års värnpligtslag sjöbeväringen, som förut öfvat-s vid hären, skulle öfvas vid flottan, äskade Kongl. Maj:t för bestridande af kostnaden för dessa öfningar af Riksdagen dels å ordinarie stat ett förslagsanslag å 67,000 kronor dels å extra stat för år 1887 till första uppsättningen af beklädnad för 1,000 man och sängservis åt 250 man tillhopa 71,605 kronor. Riksdagen, som beslutade till 20 öre förhöja den till 10 öre om dagen beräknade i förstnämnda anslag ingående aflöningen till de värnpligtige, ökade i följd deraf samma anslag med 5,400 kronor till 72,400 kronor. Detta anslag var beräknadt för öfning af 1,500 man under 36 dagar och under förutsättning att öfning ar ne skulle komma att ske i land samt att fördenskull en då tillika föreslagen tillbyggnad åt underbefälsskolans hus i Carlskrona, hvarigenom ertorderligt kasernutrymme åt en del af de värnpligtige skulle beredas, komme att ega rum; i annat fall, om de värnpligtige skulle förläggas och öfvas, såsom äfven föreslaget blifvit, å fartyg, skulle, på sätt äfven i statsrådsprotokollet är anförd t, kostnaden för vapenöfningarne blifva icke obetydligt högre, hvilket äfven framgår af den

Femte hufvud t i teln.

beräkning af anslagsbehofvet, som marinförvaltningen gjort under förutsättning att de vämpligtige i Carlskrona skulle förläggas å skolskeppet Stockholm, hvilken beräkning, som likväl upptog beklädnad för 1,500 man, slutade å 207,000 kronor i stället för de i propositionen äskade båda anslagen å tillhopa 138,352 kronor 20 öre.

Riksdagen beviljade emellertid icke det begärda anslaget till tillbyggnad af underbefälsskolans hus och af detta och andra skäl hafva sjöbeväringens vapenöfningar alltsedan egt rum å skolfartygen och i Carlskrona derjemte till en del å Kungsholms fästning.

I följd häraf har också kostnaden blifvit betydligt större än den under andra förutsättningar beräknade samt enligt från marinförvaltningen infordrad uppgift utgjort, i jemnade tal:

1887 då 307 man öfvats 36 dagar kr. 55,880: —

ar

eller i medeltal 3 kronor 83 öre i stället för beräknade 1 krona 34 öre om dagen för hvarje man.

Då nu föreslaget' blifvit, att öfningarne för de vämpligtige skola utsträckas för år 1803 till 66 dagar och för år 1894 till 90 dagar, skulle alltså, derest detta förslag vinner Riksdagens bifall, en betydlig förhöjning af anslaget erfordras.

Enär likväl under en så betydligt utsträckt öfningstid det hvarken är med tillbörlig sparsamhet förenligt, för utbildningen nödigt eller ens utan men för flottans stammanskaps öfningar möjligt att öfva sjöbeväringen ombord å fartyg och under ledning af flottans befäl hela den förlängda öfningstiden, har jag, efter samråd med statsrådet och chefen för landtförsvarsdepartementet, ansett lämpligast föreslå att, i händelse af bifall till de föreslagna förändringarne i värnpligtslagen, sjöbeväringens öfningar så fördelades, att desamma komme att ega rum dels i land under befäl från armén men med medel från flottans anslag

under 36 dagar år 1893 samt under 60 dagar år 1894, dels ock ombord å fartyg under befäl från flottan i 30 dagar. 1 ör att på sådant sätt öfva 1,500 man vämpligtige under 66 dagar, deraf 30 ombord å fartyg skulle, enligt beräkningar dels stödda på marinförvaltningens uppgifter om de kostnader öfningen af de vämpligtige hittills vållat, dels direkt uppgjorda i marinförvaltningen, erfordras en kostnad af 220,410 kronor samt för samma styrkas öfvande under 90 dagar, hvaraf 30 dagar ombord å fartyg, ett anslag af 252,450 kronor.

Då det likväl visat sig, att sjöbeväringens antal under de fyra

16 Femte hufvud ti teln.

åren 1887—1890 endast småningom stigit från 307 till 682, som det utgjorde sistsagda år, och så stor tillväxt i detta antal att det uppgår till beräknade l,o00 man icke torde vara att under de närmast kommande åren motse, synes det vara tillräckligt att tills vidare beräkna anslaget för en styrka af allenast 1,000 man. För 66 dagars öfning skulle då erfordras 146,940 kronor och för 90 dagars öfning 168,300 kronor, hvartill kommer dels rese- och traktamentskostnad samt inqvarteringsersättning för de officerare af armén, som under öfningarne i land skulle leda desamma, förslagsvis beräknad till 10,000 kronor dels den kostnad, som under öfningarne i land möjligen kan ifrågakomma för de värnpligtiges inqvarterande; men, då åtminstone flertalet torde kunna inlogeras i befintliga kaserner, hvilka under den tid, de värnpligtiges öfningar äro afsedda att ega ruin, i allmänhet äro delvis utrymda, har denna kostnad icke medtagits i beräkningen för år 1893, helst anslaget är af förslagsanslags natur.

Utöfver de kostnader, som sålunda föranledas af den föreslagna utsträckta vapenöfningstiden för de vid flottan hittills vapenöfningsskyldige värnpligtige, erfordras ytterligare kostnader för öfvande af de 500 man värnpligtige, som, afsedda för sjöbefästningarne, skulle förläggas och öfvas å Kungsholms fästning. Då vid nästlidet års riksdag Kongl. Maj:t framlade förslag till ändringar i värnpligtslagen, deribland jemväl till sådan ändring af § 25, att flottan skulle kunna erhålla nödigt antal värnpligtige för försvaret af Carlskrona befästningar, äskade Kongl. Maj:t dels för öfning af härför nödige ansedde 500 man värnpligtige under den då för år 1892 till 64 dagar föreslagna öfningstiden en förhöjning i anslaget till sjöbeväringens vapenöfningar af 42,904 kronor samt derjemte å extra stat till manskapets inkasernering samt för sängar, sängservis och första uppsättningen beklädnad för de värnpligtige ett anslag å 68,500 kronor. Riksdagen, som godkände den föreslagna ändringen i § 25 af värnpligtslagen, anvisade icke något anslag till de för befästningarne afsedda värnpligtiges öfvande eller till de derför nödiga anordningarne, i följd hvaraf flottan icke kan komma att under innevarande år ombesörja dessa värnpligtiges vapenöfning. Då det likväl är nödigt, att detta sker så snart som möjligt, erfordras såsom nänmdt härför ytterligare förhöjning i anslaget för sjöbeväringens vapenöfningar.

Den erforderliga kostnaden för 500 man värnpligtige, öfvade å Kungsholms fästning i 66 dagar, skulle enligt från marinförvaltningen erhållna beräkningar, uppgjorda under förutsättning att öfningarne ske under befäl från den af mig till uppsättning föreslagna fästningsartil-

Femte hufvudtiteln.

lerikåren, bestiga sig’ till 27,984 kronor och för 90 dagar till 38,100 kronor.

Skalle åter fästningsartillerikåren icke komma till stånd, måste öfningarne antingen ske å Kungsholms fästning genom från armén kommenderad! befäl, i hvilket fall kostnaden blifver icke obetydligt högre, eller ock denna beväringsstyrka fortfarande tills vidare öfvas vid armén såsom tillhörande denna.

Till kostnaderne för nämnda bevärings öfvande h Kungsholms fästning tillkommer för första uppsättningen af sängservis och beklädnad

40,000 kronor samt för uppförande af exercishus och ekonomibyggnader derstädes 122,000 kronor, Indika belopp såsom för en gång behöfliga böra å extra stat begäras.

Den förhöjning i förslagsanslaget till sjöbeväringens vapenöfningar, som sålunda erfordras i följd af den föreslagna utsträckningen af öfningstiden och för öfning å Kungsholms fästning genom fästningsartillerikårens befäl af den för fästningarne afsedda beväring af 500 man, skulle alltså utgöra tillhopa för en öfningstid af 00 dagar 112,524 kronor och för 90 dagar 144,000 kronor. Jag hemställer alltså, att Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att för år 1893 med i rundadt tal 112,600 kronor förhöja ifrågavarande anslag så att detsamma för år 1893 må komma att, utgöra 185,000 kronor.

Sjökrigsskolan.

Till Riksdagen år 1888 gjorde Kongl. Maj:t, framställning om förbättring i lönevilkoren för de vid sjökrigsskolan anstälda lektorer samt deras likställighet i detta och eu del andra hänseenden med lektorerna vid de allmänna läroverken; men, sedan statsutskottet afstyrkt framställningen under anförande att densamma på uppgifna skäl icke borde tagas i betraktande annorledes än i sammanhang med eller efter pröfning af frågan om de allmänna läroverkens organisation, biföll Riksdagen endast på det sätt Kongl. Maj:ts framställning, att till löneförbättring åt lärarne vid sjökrigsskolan dels Unge användas af kadetternas terminsafgifter, så vidt de dertill lemnade tillgång, ett belopp åt 1,300 kronor, dels anvisades ett extra anslag af 1,800 kronor för år 1889. Detta extra anslag blef äfven, på särskild nådig framställning, åt påföljande Riksdag bcviljadt för år 1890.

Då sistnämnda år förslag till omorganisation af de allmänna läroverken och till definitiv reglering af lärarepersonalens vid dessa läro- Bih. till RUcsd, Prot. 1892. 1 Sami. 1 A/il. 3

[9-12.]

Sjökrigs-

skolan.

18 Femte hufvudtiteln.

verk aflöning till Riksdagen framlades, gjorde Kongl. Maj:t på min hemställan ånyo frågan om löneförbättring åt sjökrigsskolans lärare till föremål för Riksdagens pröfning och föreslog:

att de vid sjökrigsskolan anstälde lektorers förmåner skulle sålunda förbättras:

a) att aflöningen i första lönegraden bestämdes till 3,600 kronor, deraf 1,800 kronor lön, 1,200 kronor tjenstgöringspenningar och 600 kronor hyresbidrag;

b) att de nu utgående ålderstilläggen, hvilka skulle anses såsom tillägg till den fasta lönen, finge i 2:a, 3:e och 4 lönegraderna förhöjas från 250 till 500 kronor;

c) att lektorerna vid sjökrigsskolan finge åtnjuta rätt till tjenstårsberäkning i likhet med lektorerna vid de allmänna läroverken; samt

d) att lektorerna vid sjökrigsskolan måtte förklaras berättigade att från allmänna indragningsstaten erhålla pension efter enahanda grunder och på samma vilkor, som vore eller blefve bestämda för lektorernas vid de allmänna läroverken pensionsrätt,

allt med vilkor att den, som ville komma i åtnjutande af dessa förbättrade löneförmåner och af pensionsrätt, icke finge jemte sin lärarebefattning vid sjökrigsskolan utöfva lärareverksamhet vid någon privat undervisningsanstalt för inträde i nämnda skola, samt före 1891 års ingång anmälde sig att med samma år ingå på den nya lönestaten, äfvensom att han i öfrigt skulle i tillämpliga delar vara underkastad de vid löneregleringarne för statens embets- och tjensteman i allmänhet för lönernas åtnjutande faststälda vilkor;

att den här ofvan i punkten b) bestämda förhöjning i ålderstillägg älven medgåfves biträdande läraren i matematik; samt

att för beredande af ofvanberörda löneförbättring måtte utöfver de

1,300 kronor af kadetternas terminsafgifter, som enligt Riksdagens medgifvande år 1888 finge dertill användas, af Riksdagen beviljas en förhöjning af 1,860 kronor i det för sjökrigsskolan anvisade anslag 31,040 kronor, så att detsamma komme att utgöra 32,900 kronor.

Enär emellertid det framlagda förslaget till lönereglering för lärarne vid de allmänna läroverken icke vann Riksdagens bifall, ansåg Riksdagen deraf böra följa, att icke heller förenämnda framställning borde bifallas, hvarföre Riksdagen, med bibehållande af det ordinarie anslaget till sjökrigsskolan för år 1891 vid oförändradt belopp 31,040 kronor, endast på extra stat för sistsagda år såsom förut beviljade 1,860 kronor att utöfver de 1,300 kronor af kadetternas terminsafgifter, som enligt 1888

Femte hufvudtiteln.

års riksdags medgifvande finge dertill tagas i anspråk, användas till löneförbättring åt lärarne vid sjökrigsskolan under vilkor att de icke utöfvade lärareverksamhet vid privat läroanstalt för inträde i sjökrigsskolan. Som vid nästlidet års riksdag någon* förnyad framställning i fråga om lönereglering för lärarne vid de allmänna läroverken icke förekom, gjorde Kongl. Maj:t ingen annan framställning beträffande lektorernas vid sjökrigsskolan, aflöningsförmåner än att det vilkor för åtnjutandet af löneförbättringen, som blifvit bestämdt, måtte sålunda förändras, att den lektor, som icke utöfvade lärareverksamhet vid förberedande sjökrigsskolan måtte kunna erhålla löneförbättringen, fastän en eller flere af hans kamrater bland lektorerna fortsatte med sin lärarebefattning vid den förberedande skolan; och Riksdagen biföll också Kongl. Maj ds hemställan att till löneförbättring åt lärarne vid sjökrigsskolan måtte, utöfver de 1,300 kronor, som enligt 1888 års riksdags medgifvande finge dertill användas, anvisas för år 1892 ett extra anslag af 1,860 kronor med det dervid för löneförbättringens erhållande fastade vilkor att den, som ville deraf komma i åtnjutande, icke finge, jemte sin lärarebefattning i sjökrigsskolan, utöfva lärareverksamhet vid någon privat undervisningsanstalt till inträde i nämnda skola.

Då nu ånyo förslag till lönereglering för lärarne vid de allmänna läroverken lärer komma att Riksdagen föreläggas, anser jag mig böra återupptaga frågan om löneförbättring för lektorerna vid sjökrigsskolan.

Enligt hvad jag inhemtat, innehåller det förslag, hvilket chefen för ecklesiastikdepartementet har för afsigt att för Kongl. Maj:t framlägga angående lärarnes vid de allmänna läroverken aflöningsförmåner,. att, under förutsättning att lästiden sa utsträckes att lärarnes tjenstgöringstid kommer att uppgå till 39 veckor om året, lektorerna skulle aflönas i fyra lönegrader å 2,100 kronor, 2,600 kronor, 3,100 kronor och 3,600 kronor jemte tjenstgöringspenningar 1,400, kronor med rätt till uppflyttning från lägre till högre lönegrad efter tern års för nit och skicklighet vitsordad tjenstgöring. Härförutom åtnjuta lektorerna vid de allmänna läroverken i Stockholm 600 kronor hyresbidrag.

Det vore visserligen, på sätt jag förut, då denna fråga varit före, uttalat, mest önskligt om enahanda löneförmåner kunde beredas lektorerna v id sjökrigsskolan, på det detta läroverk skulle kunna förvärfva och bibehålla’ så framstående och dugliga lärarekrafter som möjligt; och jag kan icke gent emot vigten häraf tillmäta den anförda omständigheten, att lektorerna vid sjökrigsskolan icke skola vara likstälda med lektorerna vid de allmänna läroverken i undervisningstid och elevantal

20 Femte hufrudtitelii.

afgörande betydelse för frågan om deras likställighet i aflöningsförmåner, helst det åligger de förre, att på den kortare undervisningstiden och vid sidan af de militära ämnena, som utgöra hufvudämnena för undervisningen, bibringa länjungarne det kunskapsmått i de humanistiska ämnena, som motsvarar det, som vid de allmänna läroverken bibringas lärjungarne för mogenhetsexamen. Men då ingen utsigt torde förefinnas att till en framställning om lektorernas vid sjökrigsskolan lika aflönande med lektorerna vid de allmänna läroverken för det närvarande vinna Riksdagens bifall, har jag icke trott mig böra ifrågasätta större förhöjning i aflöningsförmånerna för de förstnämnde än hvad det till 1888 och 1890 årens riksdagar framstälda förslag innefattar.

I öfverensstämmelse dermed skulle lägsta aflöningen för lektor vid sjökrigsskolan utgöra 3,600 kronor, deraf 600 kronor motsvarande lektorernas vid de allmänna läroverken i Stockholm hyresbidrag, och denna aflöning skulle sedermera efter 5, 10 och 15 års väl vitsordad tjenstgöring förhöjas med 500 kronor hvarje gång samt efter 20 års lika beskaffad tjenstgöring med ytterligare 250 kronor. Härigenom komme sjökrigsskolans lärare i åtnjutande åt enahanda aflöningsförmåner som de allmänna läroverkens lektorer för närvarande undfå.

För bestämmande såväl af pensionsbelopp som af det afdrag på aflöningen lektorerna vid sjökrigsskolan i händelse af förfall genom sjukdom skola vidkännas till öfverensstämmelse med de vid löneregleringarne för statens embets- och tjensteman hittills följda grunder, bör aflöningen fördelas i lön och tjenstgöringspenningar; och då den lägsta lektorslönen, oberäknadt hyresbidraget 600 kronor, kommer att utgöra 3,000 kronor, skulle, med iakttagande af samma förhållande mellan lön och tjenstgöringspenningar som vid fördelningen af aflöningen för lektorerna vid de allmänna läroverken egt rum, af nämnda belopp 1,800 kronor bestämmas såsom lön och 1,200 kronor såsom tjenstgöringspenningar. De efter föreskrifven tid tillkommande ålderstihäggen skulle, såsom i liknande fall hittills egt rum, utgöra förhöjning på den fasta lönen. Lektorernas vid sjökrigsskolan aflöning skulle sålunda komma att utgå i fem lönegrader med 1,800, 2,300, 2,800,

3,300 och 3,550 kronor lön samt 1,200 kronor tjenstgöringspenningar och 600 kronor hyresbidrag, samt vid en jemförelse med lektorernas vid de allmänna läroverken ställa sig sålunda, hyresbidraget eller ersättningen derför icke medräknade:

Femte hufvudtiteln.

21 I fråga om rätt till ålderstillägg har biträdande läraren i matematik, som uppbär arvode till högre belopp än 1,000 kronor, i enlighet med bestämmelserna i Riksdagens skrifvelse den 13 maj 1876, hittills åtnjutit samma rätt som lektorerna och synes han i detta hänseende fortfarande böra likställas med dessa och alltså få tillgodonjuta de här ofvan föreslagna högre ålderstilläggsbeloppen.

Den likstäldhet i tjenstår sberäkning med lärarne vid de allmänna läroverken jag förut ifrågasatt för sjökrigsskolans lektorer hafva dessa redan erhållit genom föreskriften i Kongl. Maj ds nådiga kungörelse den 12 september 1890, att lektorerne vid sjökrigsskolan må, om de öfvergå i de allmänna läroverkens tjenst, åtnjuta samma rätt till lönetursberäkning, som genom Kongl. kungörelserna den 29 maj 1874 och den 29 juni 1883 medgifvits lärare vid vissa enskilda läroverk.

Hvad beträffar pensionsrätt för lektorerna vid sjökrigsskolan efter samma grunder, som äro eller varda bestämda för de allmänna läroverkens lärare, dock till det lägre belopp, som betingas af de för de förre bestämda lägre lönebelopp, får jag till stöd härför åberopa de af mig härför förut anförda skäl: att det icke kan vara önskligt eller ens utan betänklig olägenhet för sjökrigsskolan att tvingas att bibehålla lärare, hvilkas ålder icke längre tillåter dem att med oförsvagade krafter egna sig åt tjensten; att Riksdagen redan godkänt denna uppfattning genom att på särskild framställning bevilja pension åt en lektor vid sjökrigsskolan; samt att den ökade utgift, som häraf orsakas statsverket, icke kan blifva af afsevärd betydelse i jemförelse med förmånen att till lärare vid denna för landet vigtiga läroanstalt kunna påräkna fullgoda lärarekrafter; hvartill kan läggas, att, om äfven denna förmån af pension skall jemte högre aflöningsförmåner tillkomma de allmänna läroverkens men icke sjökrigsskolans lektorer, svårigheten att i täflan med de allmänna läroverken, åt skolan förvärfva och bibehålla lärare med framstående förmåga betydligt ökas.

De ökade kostnader, som den nu ifrågasatta förbättringen skulle medföra, utgöra, såsom af mitt yttrande till statsrådsprotokollet den 12

22 Femte hufVudtiteln.

januari 1888 närmare synes, 3,121 kronor 71 öre, förutom den förhöjda utgift, som kommer att drabba ålderstilläggsanslaget i följd af förhöjningen i dessa tillägg och hvilken förhöjning högst kan komma att uppgå till 4,500 kronor, men icke föranleder någon förändring i detta anslag, som är af förslagsanslags natur.

Som emellertid, enligt Riksdagens beslut år 1888, af kadetternes terminsafgifter till löneförbättring åt lektorerne får användas omkring

1,300 kronor, skulle den tillökning, som erfordrades i statsanslaget till sjökrigsskolan, blott blifva 1,870 kronor, som till jemnande af anslagets slutsumma torde upptagas till det hittills å extra stat för ändamålet anvisade belopp 1,800 kronor, hvarigenom anslaget till sjökrigsskolan skulle förhöjas från 31,040 kronor till 32,900 kronor.

På grund af hvad jag sålunda anfört, får jag i underdånighet hemställa att Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen:

att de vid sjökrigsskolan anstälda lektorers förmåner må sålunda förbättras:

a) att aflöningen i l:a lönegraden bestämmes till 3,600 kronor, deraf lön 1,800 kronor, tjenstgöringspenningar 1,200 kronor och hyresbidrag 600 kronor;

b) att de nu utgående ålderstilläggen, hvilka skola anses såsom tillägg till den fasta lönen, må i 2:a, 3:e och 4:e lönegraderna förhöjas från 250 till 500 kronor; samt

c) att lektorerna vid sjökrigsskolan må förklaras berättigade att från allmänna indragningsstaten erhålla pension efter enahanda grunder och på samma vilkor, som äro eller varda bestämda för lektorernas vid de allmänna läroverken pensionsrätt;

att den här ofvan i punkten b) bestämda förhöjning i ålderstillägg äfven medgifves biträdande läraren i matematik, samt

att för beredande af of vanberörda löneförbättring må utöfver de

1,300 kronor af kadetternas terminsafgifter, som enligt Riksdagens medgifvande år 1888 få dertill användas, af Riksdagen beviljas en förhöjning åt 1,860 kronor i det för sjökrigsskolan anvisade anslag 31,040 kronor, så att detsamma kommer att utgöra 32,900 kronor;

Och torde, i händelse af bifall härtill, såsom vilkor för åtnjutande af de förbättrade aflöningsförmånerna och af pensionsrätt böra stadgas:

a) att den lektor, som vill tillgodonjuta dessa förmåner, icke må jemte sin lärarebefattning vid sjökrigsskolan utöfva lärareverksamhet vid någon privat undervisningsanstalt för inträde i nämnda skola;

b) att han skall hafva anmält sig att ingå på den nya lönestaten före 1893 års början;

Femte hufvudtiteln.

c) att lian i öfrigt skall i tillämpliga delar vara underkastad de vid löneregleringarne för statens embete- och tjensteman i allmänhet för lönernas åtnjutande faststälda vilkor.

Sjökarteverket.

Reservationsanslaget till sjökarteverket har allt sedan år 1870 utgått med ett belopp af 00,000 kronor, hvilket jemte den behållna inkomsten af försålda sjökort intill de senaste åren varit, tillräckligt för att bestrida verkets' samtliga utgifter, hvarjemte i allmänhet någon besparing uppstått, som blifvit använd till förnyande af ångpannor, inköp af ångslupar, med flere nödiga utgifter af mera tillfällig natur. Under de tre senaste åren har emellertid, i följd af stigande pris på stenkol, proviant med flere förnödenheter äfvensom förhöjda aflöuingar, brist uppstått, hvilken för år 1889 uppgick till 509 kronor, för år 1890 till 9,433 kronor 10 öre och hvilken för år 1891, oaktadt mätningsförrättarnes antal, till åstadkommande af nedsättning i kostnaderna, för samma år minskats från 8 till 7, lärer böra, enligt chefens för sjökarteverket uppgift, beräknas till 6,233 kronor 22 öre. Dessa brister hafva hittills visserligen kunnat täckas af reservationer å föregående års anslag, men ådagalägga likväl anslagets otillräcklighet under nuvarande förhållanden och derest mätningarne skola fortgå i samma omfattning som den senaste tiden.

Med åberopande af förenämnda förhållanden samt under anförande att genom att ytterligare med tvenne förminska mätningsförrättarnes och i förhållande dertill äfven besättningarnes å sjömätningsfartygen antal, jemvigt emellan inkomster och utgifter visserligen åter skulle kunna uppnås, men att, då mätningsförrättarne derigenom skulle nedgå från det förut vanliga antalet 8 till 5, arbetsprodukten äfven komme att minskas i samma förhållande, har chefen för sjökarteverket, enär det syntes honom nödvändigt att de nu under arbete varande vidlyftiga, sjömätningarna i Bottniska viken bedrefves med all den kraft, som kan utvecklas med sjökarteverkets nuvarande fartygsmateriel, föreslagit en förhöjning af 10,000 kronor i anslaget till sjökarteverket.

Då jag i allo delar chefens för sjökarteverket åsigt om nödvändigheten att så skyndsamt som möjligt bedrifva och utsluta sjömätningsarbetena i Bottniska viken samt att i allmänhet detta karteverks arbeten bedrifvas i den utsträckning, som dess fartygsmateriel tillåter, helst de äldre sjökorten öfver större delen af Bottniska kusten icke

[13.]

Sjökarte

verket.

24 Femte hufvud tf teln.

[14.]

Durchmarsch-

kostnader.

[ISO

Lotsverket.

Ofriga ordinarie anslag.

på långt, när äro så tillförlitliga som sjöfartens trygghet, kräfver, får jag i underdånighet hemställa, att Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att öka reservationsanslaget till sj ökarte verke t från 60,000 till

70.000 kronor.

Durchmarschkostnader.

Till bestridande af kostnaderna för den nya sjömanskårens organisation påräknades, jemte vakansafgifterna för båtsmanshållet, hvad af anslaget till durchmarschkostnader återst.ode, sedan 10,000 kronor deraf öfverförts till ökande af anslaget till rese- och traktamentspenningar, utgörande denna återstod 20,000 kronor.

Sedan Riksdagen beviljat särskilda anslag till genomförande af den nya organisationen samt rese- och traktament.spenningeanslaget numera genom öfverföring från durchmarschkostnadsanslaget erhållit den afsedda tillökningen af 10,000 kronor, bör en nedsättning af sistnämnda anslag, hvilket redan för år 1891 minskats med 2,000 kronor och för år 1892 med ytterligare 4,000 kronor, ega rum; och bör denna nedsättning, i enlighet med den uppgjorda planen för sjömanskårens organisation och beräkningen af förändringarne i de deraf berörda anslag under femte hufvudtiteln, för år 1893 utgöra 4,000 kronor, så att anslaget, som nu uppgår till 14,000 kronor, kommer att minskas till

10.000 kronor.

Jag får fördenskull hemställa, att Kongl. Maj:t. täcktes föreslå Riksdagen:

att anslaget till durchmarschkostnader må i 1893 års riksstat nedsättas med 4,000 kronor och sålunda upptagas till 10,000 kronor.

Lots- och fyrinrättningen med lifräddningsanstalterna.

Då inkomsttiteln fyr- och båkmedel för nu ifrågavarande statsregleringsperiod beräknats liksom för innevarande år till 1,200,000 kronor, lärer penningeanslaget till lots- och fyrinrättningen med lifräddningsanstalterna böra i riksstaten upptagas till enahanda belopp och följaktligen anslaget, med inberäkning af deri ingående friheter och ersättningar, 409 kronor, utföras med 1,200,409 kronor, under förutsättning derjemte att de å förenämnda inkomsttitel uppkommande öfverskott fortfarande må såsom hittills få användas för de med anslaget afsedda ändamål.

I afseende å afviga ordinarie anslag har jag icke någon framställning att göra.

Femte hufvudtiteln.

25 Extra anslag.

Fartygsmateriel.

Marinförvaltningen tiar, med erinran att 1890 års riksdag till pansarbåten Thules byggande beviljat ett belopp af 2,868,000 kronor, deraf för år 1891 blifvit anvisadt 500,000 kronor och för innevarande år 1,250,000 kronor, hemstält att för år 1893 dels återstående oanvisade belopp 1,118,000 kronor till pansarbåten Thules färdigbyggande, dels ett belopp af 3,089,000 kronor till en fjerde pansarbåt af Sveas cert, deraf för år 1893 1,000,000 kronor, måtte af Riksdagen äskas.

Då pansarbåten Tliule kontraktsenligt skall levereras med utgången af mars månad nästkommande år, lärer ofvannämnda ännu oanvisade belopp till detta fartygs färdigbyggande böra af Riksdagen begäras, hvaremot då såväl sjöförsvarets som öfriga statsdepartements vigtiga behofs tillgodoseende' icke medgifva att bland de för år 1893 äskade extra anslagen inrymma det af marinförvaltningen till en fjerde pansarbåt föreslagna beloppet eller ens någon nämnvärd del deraf, denna senare framställning för närvarande icke torde böra föranleda till någon Kongl. Maj:ts åtgärd, helst jag anser, såsom jag äfven upprepade gånger 'anfört, att, huru vigtigt och behöfligt det än är att vår fartygsmateriel ökas, vi dock i främsta rummet och så långt tillgångarne medgifva böra försöka försätta det fåtal fartyg och befästningar vi ega i fullständigt skick och först då tillgångar derutöfver kunna erhållas öka nämnda försvarsanstalters antal.

Jag hemställer sålunda i underdånighet, att Kongl. Maj:t ville af Riksdagen för år 1893 begära anvisandet af 1,118,000 kronor till fullbordande af pansarbåten Tliule.

Artillerimateriel och skjutförsök.

Marinförvaltningen anmäler att det förhållande som förvaltningen föregående år påpekat fortfarande eger rum, nemligen att, till följd af de för ifrågavarande ändamål beviljade anslagens otillräcklighet, bristen på artillerimateriel ej blott p var ståt t utan med hänsyn till det växande behofvet jemväl ökats.

Bih. till Riksd. Prut. 18112. 1 Sami. I Afd.

[16.]

Fartygs-

materiel.

[17.]

Artillerimateriel och skjutförsök.

26 Femte hufvudtitcln.

Sålunda anföres:

att det behöflig^ antalet revolvrar endast delvis kunnat anskaffas och att 400 st. ytterligare erfordras för att med dylika vapen kunna förse fartygens besättningar samt ersätta förslitna revolvrar;

att det förlidet år angifna behofvet af 25 cm. granater och 57 mm. patronel- något ökats till följd af ny tillkommen bestyckning å några fartyg;

att af det för pansarbåtarne Svea och Göta erforderliga bruna prismatiska krutet föga mer än en utredning finnes, och att, hvad angår pansarbåten Thule, medel saknas för anskaffning af det för detta fartyg behöfliga krutet af nämnda sort, samt att fördenskull för de tre l:a klassens pansarbåtarne erfordras anskaffning af 30,000 kg. brunt prismatiskt krut; 1

att vidare, till ersättande af förbrvkadt kanonkrut, det enligt beräkning i marinförvaltningens underdåniga skrifvelse den 28 september L888 för ändamålet erforderliga beloppet 18,000 kronor är beböfligt;

att da anställande af skjutförsök fortfarande är af synnerlig vigt, ej minst för vår inhemska fabrikation af stålprojektiler och krut, samma belopp som föregående år eller 10,000 kronor jemväl för år 1893 erfordras ;

att då förra årets riksdag, till anskaffning af tre kraftiga kanoner af stål med tillhörande lavettage, afsedda för Kungsholms fästning, beviljade ett belopp af 459,600 kronor och till en del annan materiel 30,400 kronor eller tillhopa 490,000 kronor, men deraf för innevarande år endast anvisades 200,000 kronor, samt då förenämnda 30,400 kronor blifvit använda för dermed afsedda ändamål och således endast 169,600 kronor kunnat afses till förenämnda kanonanskaffning, återstoden af de beviljade medlen eller 290,000 kronor borde för år 1893 anvisas till liqviderande af kanonerna med tillhörande lavettage; samt

att slutligen till anskaffande af 150 st. stålprojektiler och lika många laddningar brunt krut till ofvannämnda kanoner behöfdes 72,000 kronor och till anordnande af uppställningsplatser och bäddningar för samma kanoner 31,800 kronor, hvilket senare belopp marinförvaltningen likväl i skrifvelse den 20 sistlidne oktober ansett kunna besparas, sedan arméförvaltningens fortifikationsdepartement upplyst, att kanonerna med fördel kunde uppställas å annan och högre belägen plats än den ursprungligen afsedda, och att ett billigare slag af lavettage utan nämnväid olägenhet der kunde begagnas; i följd hvaraf marinförvaltningen antagit, att den genom anskaffning af billigare lavettage uppkommande

Femte hiifvudtiteln.

besparing kunde användas till bekostande af uppställning af meranämnda kanoner och lavettage.

Marinförvaltningen hemställer alltså, att Kongl. Maj:t måtte lör år 1893 af Riksdagen begära följande anslag å extra stat, nemligen:

Till fartygen:

4 st. 65 mm. kanoner med lavettage 10 st. 25 mm. tvåpipiga kulsprutor......

400 revolvrar ..........................................M

100 st. 25 cm. pansargranater af stål ... 100 st. 25 cm. granater...........................

1.000 st. 65 mm. projektiler........................

2.000 st. 57 mm. patroner...........................

4.000 st. 25 mm. patroner.........................

30,000 kg. brunt prismatiskt krut ...............

Till ersättande af förbrukadt krut ...............

»; j

Ii:

304,300: -•

Till sjöbefeistningarne:

Till bestridande af återstående kostnad för de bestälda 3 st. 24 cm. kanonerna samt desammas uppställande å Kungs-

holms fästning............................................. kr. 290,000:

samt till anskaffande af 150 st. stålprojektiler och lika många laddningar brunt

prismatiskt krut......................................... » 72,000: 362,000: —

Till skjutförsök och inskjutning af kanoner................................ 10,000:

Summa summarum kronor 676,300: —

Då det vore i högsta grad önskvärd^ att den år efter år anmälda bristen i fartygens artilleriutredning afhjelptes snarast möjligt och samtidigt. dermed att sjöbefästningarne, åtminstone i hvad sådant beror på de från femte hiifvudtiteln utgående anslag, försattes i försvarsdugligt skick, skulle jag obetingadt vilja tillstyrka Kongl. Maj:t, att, oaktadt det belopp, som marinförvaltningen sålunda anmält såsom behöflig!, icke obetydligt öfverstiger hvad för ifrågavarande ändamål i allmänhet blifvit anvisadt, hos Riksdagen hemställa, att hela den af marinförvaltningen till artillerimateriel begärda summan 676,300 kronor måtte för nästkommande år anvisas och den befintliga bristen sålunda utjemnas; men åt enahanda

[18.]

Rörliga

minförsvaret.

28 Femte hufyudtiteln.

skäl, som förut blifvit anfördt nemligen nödvändigheten att begränsa de extra anslagen inom de belopp, som kunna för liufvudtiteln få afses, måste jag föreslå en inskränkning i så måtto, att det till artillerimateriel för fartygens behof beräknade belopp 304,300 kronor måtte fördelas på två år, så att Kongl. Maj:t väl föreslår Riksdagen att bevilja hela detta belopp men deraf anvisa för år 1893 allenast omkring hälften eller till jemnande af hela anslaget till artillerimateriel, 158,000 kronor. Sedan den nu befintliga bristen blifvit på sådant sätt afhjelpt, torde extra anslag för dylika ändamål, förutom till anskaffning i mån af behof till en andra utredning ammunition samt till ersättande af förbrukadt krut, derefter endast undantagsvis böra kunna ifrågakomma, om — på sätt marinförvaltningen iakttagit vid beräkning af kostnaden för den föreslagna fjerde pansarbåten och som jemväl egt rum såväl med den förra året levererade nya kanonbåten som med de senast beviljade minbåtarne — vid äskande af anslag till nya fartyg, samtliga med deras försättande i komplett och stridsdugligt skick förenade kostnader, med undantag af en andra utredning ammunition, upptagas i den begärda anslagssumman.

ff * J'ig i likhet med marinförvaltningen äfven för innevarande år anser ett belopp af 10,000 kronor nödigt för anställande af skjutförsök och inskjutning af kanoner, skulle alltså till artillerimateriel för år 1893 ifrågakomma följande belopp:

till fartygen................................................................................... fa-, 158?000. _

» sjobefastnmgarne............................................................... » 362 000- —

» skjutförsök....................................... » 10’00Q; —

eller tillhopa kr. 530,000: — och jag får fördenskull underdånigst hemställa, att Kongl. Maj:t behagade föreslå Riksdagen att till artillerimateriel och skjutförsök bevilja på extra stat ett belopp af 676,300 kronor samt deraf för år 1893 anvisa 530,000 kronor.

Minväsendet.

R ö rliga in in fö r sv av et.

Till 1890 års riksdag anmälde marinförvaltningen behof af extra anslag till sjelfgående minor, nemligen dels 75,000 kronor till påbörjande af en andra utredning till de minfartyg och båtar, som flottan

Femte hufvudtiteln.

redan egde, dels 75,000 kronor till en första utredning till de af 1889 års riksdag beviljade två minbåtarne; och anvisade Riksdagen i enlighet med Kong!. Maj:ts derom gjorda framställning 75,000 kronor för sistnämnda ändamål.

För närvarande finnas 35 st. 38 cm. och 31 st. 35 cm. minor af ifrågavarande slag, hvarjemte medel blifvit anvisade till anskaffning åt 8 st. 35 cm. och 14 st. 38 cm. minor till pansarbåten Thule och de senast beviljade minbåtarne.

Tillgången af minor kan sålunda beräknas till 49 st. 38 cm. och 39 st. 35 cm., deraf likväl en del blifvit mycket begagnade och förslita samt följaktligen mindre tillförlitliga.

Beliofvet för en utredning till nu befintlig minmateriel uppgår återigen till 46 st. 38 cm. och 41 st. 35 cm. minor, hvarföre ett öfverskott finnes af 3 den större sortens minor men deremot en brist af 2 af den mindre sorten, allt för en utredning.

Om, såsom hittills i allmänhet blifvit förutsatt och jemväl af marinförvaltningen ansetts behöfligt, två utredningar för hvarje minbåt och för hvarje med mintub försedt större fartyg borde finnas i likhet »med hvad som är föreskrifvet beträffande annan ammunition för fartygen, skulle sålunda ytterligare erfordras 86 minor för redan befintliga minfartyg, motsvarande en kostnad af omkring 750,000 kronor.

Då det likväl enligt min åsigt icke är sannolikt att samtliga eller ens flertalet minbåtar samt med mintub försedda fartyg komma i tillfälle att under ett eventuelt krig i medeltal förbruka en full utredning hvardera, och då minbåtarne vid anfall i allmänhet icke torde böra medföra mera än en mina för hvarje mintub och de återstående minorna tillhörande första utredningen förvaras ombord å depötfartygen, torde redan denna återstod kunna anses såsom en någorlunda nöjaktig reserv, och, om dertill ytterligare anskaffas eu reservmina för hvarje minbåt, synes mig dessas behof vara fullt tillgodosedt.

Hvad återigen beträffar de med mintub försedda större fartygen, hafva för dessa beräknats och finnes tillgång af 3 minor för hvarje tub, hvithet äfven synes mig vara tillfyllest.

Häraf torde framgå, att enligt mitt förmenande en utredning jemte eu mina i reserv för hvarje minbåt är allt hvad vi behöfva; detta dock endast under förutsättning att samtliga dessa minor äro fullgoda och icke användas för annat än verkligt krigsbruk, samt att fördenskull derutöfver för de nödvändiga årliga öfningarne finnes ett tillräckligt antal exercisminor, hvartill de iildre mest begagnade minorna kunde uttagas. Desse kunde tillika tjena såsom eu ytterligare reserv under krig; öfrig»

30 Femte liufvudtitelii.

minor skulle deremot etter verkstäld inskjutning- endast få utlemnas vid krigsrustning.

Det antal med mintuber försedda fartyg och båtar, som med det nu årligen anvisade öfningsanslaget torde ifrågakomma att samtidigt under fredstid rustas för expedition, lärer icke öfverstiga 10; och om för hvardera åt dessa funnes tillgång på 2 exercisminor — således tillhopa 20 dylika, hvilket bör vara fullt tillräckligt, förutsatt att en och annan, som möjligen förloras eller blifver obrukbar, framdeles ersättes — skulle, med iakttagande af förutnämnda öfverskott och brist å minor för en utredning, och om till exercisminor uttagas 20 st., hälften 38 cm. och hälften 35 cm. af de nu befintliga, mest begagnade minorna, samt 6 st. 38 cm. och 9 st. 35 cm. nya afses såsom reserv, tillhopa . 13 st. 38 cm. och 21 st. 35 cm. minor vara allt som behöfde anskaffas för komplettering af det nuvarande behofvet af sjelfgående minor, och, om på sätt vid de senast beviljade minbåtarne egt rum, antalet minor ingå i den till minbåtarne begärda anslagssumman, borde icke heller hrist af minor framdeles ifrågakomma. Kostnaden för förenämnda 34 minor beräknas till 290,000 kronor och, om derifrån afdrages 5,000 kronor, som å redan anvisade anslag till sjelfgående minor finnas odisponerade, kan enligt min åsigt behofvet af extra anslag för ifrågavarande ändamål inskränkas till 285,000 kronor, och om denna summa fördelas på tre år, torde, på sätt marinförvaltningen föreslagit, ett belopp af

100,000 kronor böra äskas för år 1893, och får jag underdånigst hemställa, att Kongl. Maj:t derom behagade hos Riksdagen göra framställning.

Fasta och tillfälliga minförsvaret.

[19.]

tiiifäiii^a I skrifvelse den IG september år 1890 hemstälde marinförvaltningen,

minförsvaret. Mt Kongl. Maj:t till fortsatt ordnande af minspärmingen i Södertelje skärgård behagade för år 1892 af Riksdagen äska ett belopp af 100,000 kronor, hvilken summa likväl af Kongl. Maj:t på anförda skäl, deribland behofvet af medel för anskaffning af nödig materiel för tillfälliga minspärrningar, höjdes till 200,000 kronor, hvilket senare belopp jemväl af Riksdagen anvisades.

Marinförvaltningen har nu i dess förslag angående utgifterna under riksstatens femte hufvudtitel för år 1893' anfört, att under de tio sistförfiutna åren, för utvecklingen af vårt fasta minförsvar, hvad angår positionsmateriel, årligen användts i medeltal omkring 100,000 kronor, hvilket belopp enligt förvaltningens åsigt icke heller för framtiden kunde

Femte hufvudtitcln.

nedsättas, såvida en utveckling af detta försvar skulle systematiskt bedrifvas; och har marinförvaltningen derföre hemstält, att sistnämnda summa jemväl för år 1893 måtte af Riksdagen för nämnda ändamål begäras; hvarjemte marinförvaltningen föreslagit, att till fortsatt anskaffning af mindre minor, hvilka för sin lätthandterlighet benämnts handminor och äro afsedda för tillfälliga minspärrningar, måtte äskas

50,000 kronor, i livilket belopp då jemväl kunde inbegripas behöfliga medel för inköp af bomullskrut, såväl för handminorna, som för fyllande af den brist i bomullskrutförråden, hvilken beräknas komma att uppstå intill år 1893.

Då den modellhandmina, som blifvit tillverkad och förliden sommar pröfvad, enligt rapport af de sakkunnige, som beordrats att öfvervara försöken, visserligen befunnits fullt tillfredsställande med hänsyn till lätthandterlighet, klargörande, utläggande och hemtagning; men tiden och de till buds stående medlen icke medgifvit så detaljerade försök som med densamma bort ega rum, och då hvarken minans antändning»materiel eller förstörelseverkan kunnat praktiskt utrönas, torde ytterligare och mera omfattande försök med dylika minor böra anställas innan tillverkning deraf i större utsträckning eger rum, om än de förbättringar, som af de sakkunnige vid förenämnda försök ansetts erforderliga samt vidtagits, efter förnyad pröfning befunnits så tillfredsställande, att några vidare försök med modellminan icke ansetts behöfliga. Marinförvaltningen har äfven för afsigt att med för ändamålet anvisade medel till en början bestrida kostnaden för tillverkning af endast 10 minor, att utlemna» nästkommande sommar dels till mineringsafdelningen och dels till på expedition utgående fartyg för att ytterligare pröfvas och först, sedan sådan pröfning blifvit verkstäld och utfallit gynsamt, använda återstoden af anslaget för tillverkning af handminor i större antal.

Under sådana förhållanden anser jag det af marinförvaltningen till handminor in. m. för år 1893 anmälda anslagsbelopp vara tillfyllest.

Hvad handminan i öfrigt beträffar, inhemtas af marinförvaltningens skrifvelse och af de sakkunniges rapport jemte hvad i öfrigt blifvit upplyst, bland annat, följande:

att minan klargöres, utlägges och upptages medelst handkraft, dervid något för ändamålet särskilt apteradt fartyg icke erfordras, att den handteras af två man, samt att för dess utläggning, sedan den i förrådet blifvit klargjord, större insigter i minväsendet icke erfordras än som i minskola och under minöfningar meddelas åt flottans signalmän;

att den är afsedd dels för tillfälliga minapärrnim/ar, då den från krigsfartyg eller från sådana åtföljande förhyrda fartyg kan utläggas

32 Femte hufvudtiteln.

såväl direkt från de större fartygen som från de på desamma medförda eller i orten anskaffade småfartyg eller båtar; och dels till förstärkning vid minpositionerna för att göra kontraminering till ett tidsödande och kostsamt arbete, då fienden derigenom tvingas att slösa bort stora laddningar emot der och hvar kringspridda handminor;

att minan, innan den utlägges, kan regleras för det vattendjup för hvilket den under olika förhållanden kan vara afsedd och sålunda vid utkastandet sjelf intager sitt rätta läge i vattnet;

att den är ofarlig såväl vid utläggning som upptagning och att dess sprängverkan anses tillräckligt stor för att allvarsamt skada fiendtlig fartyg, som komma i beröring med eller till och med i närheten af minan;

att dess art derföre är en sjelfförankrande elektrokontakt-mina, som dock äfven lätt kan vid utläggningen förändras till syftmina; samt att tändbatteriet är befintligt på ofarligt afstånd från minan i hvilketdera fallet som helst;

att för utläggning såväl som för upptagning af minan, då det sker från båt, en tid af omkring 7 minuter under vanliga förhållanden erfordras, men att det äfven visat sig kunna ske på 5 minuter; samt att då utläggning sker direkt från under sakta fart gående ångfartyg, sådant kan verkställas på mindre än en minut, förutsatt att minan förut är klargjord.

Då de vigtiga minpositionerna såväl vid Oscar-Fredriksborg och Vaxholm som vid inloppen till Carlskrona nu äro fullständigt ordnade och positionen i Södertelje skärgård nästkommande år äfvenledes torde blifva försatt i försvarsdugligt skick, förutsatt att Riksdagen beviljar den af marinförvaltningen begärda summan 100,000 kronor till miupositionsmateriel, och då frågan huru många och Indika farleder och inlopp vidare anses höra skyddas medelst fasta minpositioner i väsentlig män torde komma att bero af huruvida handminan, efter dermed anstälda ytterligare och uttömmande försök, befinnes fullt ändamålsenlig för tillfällig minspärrning, i hvilket fall de dyrbara fasta minpositionernas antal kunde väsentligt minskas under hvad som eljest anses oundgäng’ligen nödigt, torde för år 1893 sistnämnda summa kunna anses tillräcklig för anskaffande af positionsmateriel.

Skulle handminan komma att motsvara de fordringar, som af densamma förväntas, skulle derigenom enligt mitt förmenande stora och värdefulla såväl ekonomiska som praktiska fördelar vinnas.

Kostnaden för en enda minposition t. ex. den vid Oscar-Fredriksborg, der 28 minor äro afsedda att kunna utläggas, har med inberäk-

Femte hufvudttteln. 33

nino’ af allt tillbehör för positionens tjenstbarhet uppgått till 8,442 kronor för minenhet eller tillhopa till 236,395 kronor, eu summa för hvilken 525 st handminor med tillbehör kunde anskaffas, eller tillräckligt intinga för att dermed förse t. ex. 21 fartyg med 25 minor hvartdera; och då pnlio-t 1882 års sjöförsvarskomités betänkande fasta minpositioner vid endast 23 bland de vigtigare af de hundradetals inloppen å våra långsträckta kuster skulle kräfva eu kostnad af närmare 50,000,000 kronor samt eu personal till dessa positioners betjenande af 144 officerare, 364 underofficerare och 1,910 man, torde det vara uppenbart hvilken minskad kostnad på samma gång som ökad försvarsförmåga vunnes, om med användande af handminor tillfälliga mmspärrnmgar kunde skyndsamt och effektivt åstadkommas hvarhelst en fiende hotade att framtränga och der han icke väntade sådant hinder, i stället för att mmförsvaret vore begränsadt till vissa af en fiende antagligen banda positioner, livilka han naturligtvis skulle undvika så länge han genom andra farleder obehindrad kunde framtränga till sitt mål.

I)å derjemte spärrningar medelst handminor hufvudsakligen skulle utföras från krigsfartygen och dem åtföljande förhyrda handelsfartyg, hvilka under alla förhållanden och för andra ändamål alltid vid mobilisering skulle rustas, och då andra anordningar för utläggning åt de a dessa fartyg befintliga handminor icke erfordras än att ett fatal med denna materiel förtrogen personal från flottan å hvarje fartyg funnes att tillgå, lärer detta ytterligare medföra såväl minskad kostnad som

ökad försvarskraft. .,, ... . , ,,

Om det nu äfven torde vara för tidigt att söka beräkna de ett

sådant minförsvar åtföljande kostnader innan handminans egenskaper biff vit fullständigt pröfvade, lärer dock af det här ofvan anförda framgå, att denna kostnad skulle komma att uppgå till en relativ obetydlighet, jemförd med kostnaden för fasta minpositioner, om sådana skulle anordnas der så befunnes nödigt. ir

Till skydd för inloppen till hufvudstaden och till flottans etablissement i Carlskrona äfvensom för en del andra vigtiga platser, der befästningar finnas eller anses böra uppföras, torde likväl under alla förhållanden vara nödigt att fasta minpositioner anordnas. _

Under afvaktan på ytterligare pröfning af handminan hemstader jag sålunda i underdånighet att Kongl. Maj:t täcktes för ar 18.13 af Riksdagen till minpositions- och handmmematenel fiska ett anslag åt tillhopa 150,000 kronor, deruti äfven torde få inbegripas de kostnader, som för minväsendets utveckling i fiffigt torde blifva erforderliga.

Rih. till II i hd. Prut. 1892. 1 Sami. / A/d. 5

34 Femte hiifrudtiteln.

[20.] Kruthus å Bergholmen.

[21.] Signal- och telefonstationer.

[22.] Underbefälsskolans hus Carlskrona.

Kruthus å Bergholmen.

^ För anläggning af ifrågavarande kruthus beviljade senaste Riksdag 42,500 kronor och anvisade deraf för år 1892 hälften med 21,250 kronor; och får jag fördenskull hemställa, att Kongl. Maj:t täcktes äska för ar 1893 anvisandet af anslagets återstående hälft med 21,250 kronor.

Signal- och telefonstationer.

Till anläggning af dylika stationer beviljade senaste Riksdag på Kongl Majrts förslag 92,000 kronor, deraf för år 1892 på extra stat !™®6 hälften med 46,000 kronor; och hemställer jag att återstående

46,000 kronor måtte för år 1893 för ändamålet af Riksdagen äskas.

Tillbyggnad af underbefälsskolans hus i Carlskrona.

Bland behof, hvilka under en följd af år och äfven för år 1893 framhållits af såväl stati onsmyndighetema i Carlskrona som marinförvaltnmgen, men med hvilkas tillgodoseende hittills måst anstå till följd af de fyrfaldiga sjövapnets behof, för hvilkas fyllande anslag bort begaras, ar äfven tillbyggnaden af underbefälsskolans hus i Carlskrona.

Redan vid föredragning den 11 januari 1886 af frågan om reglering af utgifterna under riksstatens femte hufvudtitel framhöll jag inför kongl. Maj:t behofvet af sådan tillbyggnad, dervid åberopande' stationsmyndigheternas yttrande, bland annat, att derigenom ett länge kändt och erkandt behof af ökadt kasernutrymme för stationens sjötrupper skulle åtminstone till någon del blifva afhjelpt, och behagade Kongl. Maj.t äfven att, med bifall till mitt i ärendet afgifna förslag, hos Riksdagen hemställa- om anvisande af för ändamålet erforderliga medel; men Riksdagen fann sig af anförda skäl icke kunna vid dåvarande förhållandon bifalla den gjorda framställningen. Enligt det nu afgifna förslaget skulle i byggnaden inrymmas nödiga embetslokaler för stationsbefälhafvaren, kommendanten, kompanicheferna vid sjömanskåren och chefen föi stationens skolor samt lokaler för krigsrätten, stationens räkenskapskontor, kassa och arkiv, reservofficersaspirantskola samt underbefälsskolan med undantag af denna skolas maskinist- och skeppsbyggeriklasser, för

Femte hnfVndtiteln.

hvilkas inrymmande i lokal inom stationens varf marinförvaltningen vidtagit nödiga åtgärder.

Af de bär ofvan omförmälda embets- och tjenstelokalerna inrymmas för närvarande stationsbefälhafvarens expedition, räkenskap skontoret, kassan samt en del af arkivet, innehållande de senare årens arkivhandlingar, i en vid varfvet belägen byggnad af korsvirke och tegel, hvilken byggnad, oafsedt olämpligheten af att i ett så eldfarligt hus förvara kassa och arkiv, är så förfallen och otidsenlig att densamma, om den fortfarande skall kunna begagnas för sitt nuvarande ändamål, måste undergå en högst betydlig och kostsam reparation, hvaraf endast ändring utaf eldstäder och rökgångar till öfverensstämmelse med gällande byggnadsordning för Carlskrona stad skulle medföra en utgift, enligt uppgjordt kostnadsförslag, uppgående till omkring 9,000 kronor.

Ännu olämpligare och mera eldfarlig är nuvarande förvaringsplatsen för de äldre arkivalierna, hvilka äro inrymda uti en å varfvet belägen träbyggnad, der äfven varfschefens kansli och en del tjensterum för varfsdepartementen äro förlagda.

Genom att flytta ofvannämnda i förstberörda byggnad inrymda lokaler äfvensom de äldre arkivalierna till den föreslagna tillbyggnaden vunnes dels den fördel att stationsbefälhafvarens embetslokal komme i närheten af förut i underbefälskolans hus befintliga andra embetsrum, dels ock att ett säkrare och för eldfara mindre utsatt förvaringsställe erhölles för stationens kassa och arkiv, hvarjemte man undveke en dyrbar reparation af nämnda korsvirkeshus, som för öfrigt endast varit provisionelt inredt för dess nuvarande användande.

Af kompanichefsexpeditionerna äro några förlagda i den s. k. nya båtsmanskasernen, hvilket jemväl är förhållandet med åtskilliga af kasernbefälets tjensterum. Dessa lokaler inkräkta sålunda på utrymmet för sjömanskåren, och om desamma i stället inrymdes i den föreslagna tillbyggnaden och de i kasernen befintliga korridorerna sammansloges med de till dessa expeditioner och tjensterum använda lokaler, skulle ett betydligt öka dt utrymme kunna beredas för att möta det växande behofvet häraf till sjömanskårens inlogerande.

Huru oalvisligt behofvet af ökadt kasernutrymme vid Carlskrona station är, torde inses deraf att, då detsamma redan är knappt för sjömanskårens nuvarande numerär, den fasta stammen under nästföljande fyra år enligt organisationsplanen skall ökas med ytterligare 140 man, och att derjemte eu del manskap från Stockholms station, som, till åstadkommande af större enhet i undervisningen och densammas ord-

36 Femte liufvudtiteln.

nande på ett mindre kostsamt sätt, beordras till Carlskrona för genomgående af vissa underbefälsskolans klasser, måste der inkaserneras.

Jag kan härvid icke underlåta att, erinra hurusom 1882 års sjöförsvarsko mité, för inkasernering af den manskapsstyrka af 1,500 man, som skulle vara förlagd vid Carlskrona station, ansåg nödigt att der bereda ökadt kasernutrymme för 7 50 man af denna styrka för en beräknad kostnad af 750,000 kronor; och, då af den nya sjöman skåren 1,710 man sommartid och 1,457 man vintertid skola vara inne i tjenstgöring vid stationen, lärer beholvet åt ökadt kasemutrymme framstå såsom en oeftergiflig nödvändighet. Kunde nu, såsom meningen vore, detta behof af kasernutrymme till den hufvudsakligaste delen fyllas genom den föreslagna tillbyggnaden och i sammanhang dermed stående anordningar, samt ny kasernbyggnad härigenom under nuvarande förhållanden undvikas, vore tillbyggnaden redan häraf att anse såsom påkallad och då dertill kommer, att, såsom förut blifvit antydt, icke oväsentliga fördelar derigenom skulle vinnas i afseende å såväl tjensteutöfningen vid stationen i sin helhet och disciplinens upprätthållande, som ock undervisningens lämpliga ordnande, äfvensom ökad trygghet mot eldfara för flottans kassa och arkiv, anser jag mig icke längre kunna uppskjuta att ånyo göra anmälan om nödvändigheten af ifrågavarande tillbyggnad.

Den för oftanämnda tillbyggnads uppförande erforderliga kostnad upptogs i framställningen till 1886 års riksdag till 177,300 kronor, hvaruti da likväl ingick ett belopp åt 52,300 kronor för sådan anordning åt tillbyggnaden att i densamma jemväl skulle inkaserneras sjöbeväring. Sedan likväl, i följd åt riksdagens afslag på framställningen, sjöbeväringen åt brist på kasernutrymme måst ehuru med ökad kostnad inrymmas dels å stationens skoltartyg och dels å Kungsholms fästning, har i det nu framstälda tillbyggnadsförslaget beredande af utrymme för sjöbeyäringen icke blifvit ifrågasatt, och kostnaden derigenom reducerats till den ursprungligen beräknade af 125,000 kronor.

Beträffande medel till bestridande af denna kostnad, bär marinförvaltningen anfört, att af de båtsmansvakansafgifter för tioårsvakanser inom Blekinge län och Södra Möre härad af Kalmar län, hvilka afgifter till förvaltningen inleverats innan 1885 års riksdagsbeslut om dessa afgifters upptagande bland statsverkets inkomster började tillämpas, återstode ett belopp af 14,416 kronor 48 öre, hvilken tillgång synts marinförvaltningen lämpligen kunna tagas i anspråk för nu ifrågavarande ändamål, samt att hvad derutöfver erfordrades eller 110,583 kronor 52 öre torde å extra stat anvisas.

Femte hufvudtiteln. 37

x

Med afseende å hvad sålunda anförts, får jag i underdånighet hemställa det Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen:

dels att medgifva, att för tillbyggnad af underbefälsskolans hus i Carlskrona må användas hos marinförvaltningen innestående odisponerade 14,416 kronor 48 öre af de för tioårsvakanserna i Blekinge län och Södra Möre härad af Kalmar län influtna båtsmansvakansafgifter, dels ock att för samma tillbyggnad på extra stat bevilja ett belopp af 110,583 kronor 52 öre, samt deraf för år 1893 anvisa 56,000 kronor.

Exercishus och ekonomibyggnader å Kungsholms fästning

och Vestra Hästholmen.

Såsom jag redan vid behandlingen af frågan om uppsättning af en fästningsartiilerikår för sjöbefästningarne vid Carlskrona äfvensom vid anslagstiteln sjöbev äring ens vapenöfningar anfört, bör för erhållande af fyllnaden i det vid mobilisering behöfliga antalet bemanning för sjöbefästningarne äfvensom Oscarsvärnsliniema och öarne en styrka al 500 man värnpligtige å sjöbefästningarne årligen öfvas. _ För inqvartering af denna styrka saknas emellertid nödigt utrymme inom de å befästningarne nu befintliga byggnader och öfverkommendanten har, efter kommendantens å fästningarne och fortifikationsbefälhafvarens i Carlskrona hörande, i afgifvet utlåtande ansett sig böra tillstyrka fortifikationsbefälhafvarens förslag att lör beredande af behöfligt utrymme lör inqvartering af ytterligare 11 officerare, 12 underofficerare och 353 man måtte på dertill föreslagna platser inom Kungsholms fästning uppföras dels en ekonomibyggnad för en beräknad kostnad af 43,000 kronor dels ock ett gymnastik- och exercishus, afsedt att tillika under tiden för de värnpligtiges öfvande inredas med flyttbara kojställ för 8 man hvardera, hvilka ställ på några minuter kunde nedtagas och utflyttas, för en kostnad af 7i),000 kronor; och har chefen för fortifikationen, hvilkens yttrande öfver fortifikationsbefälhafvarens förslag till byggnaderna å Kungsholms fästning jag infordrat, i anledning_ häraf i skrifvelse den 8 i denna månad hufvudsakligen anfört:

att det ökade inqvarteringsbehofvet icke kan till fullo tilltredsställas genom förändradt användande åt de nu befintliga lokalerna å fästningen samt att om flottan icke för den tid af 3 månader, hvarom det här synes vara fråga, kan disponera och vid Kungsholms iästning förlägga ett logementsfartyg för de 6 underofficerare och 353 man, hvilka icke

[23.]

Exercishus å Kungsholms fästning m. m.

38 Femte hufYiidtitcln.

kunna inrymmas i logementen, ingen annan utväg finnes än uppförandet af nya byggnader;

att, i betraktande af den för närvarande otillfredsställande befälsinqvart,eringen å fästningen, den föreslagna ekonomibyggnaden under alla förhållanden vore oundgängligen nödvändig samt

att, då behofvet af.ett gymnastik- och exercishus för fästningarnes garnison uppgifvits vara ytterst kännbart och den plats utanför fästnings vallarne, der eljest en sommarbarack af trä för 353 man skulle med mindre kostnad kunna uppföras, icke kunde undvaras i egenskap af exercisplats, chefen ansåge det ganska lämpligt att, på det i fortifikationsbefälhafvarens förslag framställda sätt, genom uppförandet af en sådan byggnad tillfredsställa på samma gång nämnda behof och behofvet af sommarinqvartering af de värnpligtige; och borde byggnaden, om den skulle förläggas inom fästningen, på föreslaget sätt uppföras af sten.

Att, på sätt chefen för fortifikationen ifrågasatt, till Kungsholms fästning förlägga ett fartyg såsom logementsfartyg för det underbefäl och manskap, som icke kunde å fästningen för närvarande inqvarteras, skulle likväl, om det än under första året, i jemförelse med utgifterna för de föreslagna byggnadernas uppförande, medförde minskad utgift, likväl, på sätt det visat sig i fråga om öfningarne ombord å fartyg af den nuvarande sjöbeväringen, i längden medföra så betydligt ökade kostnader, då ett sådant fartyg, förutom kostnaden för dess ut- och afristning, måste förses med eget befäl och besättning, att jag icke kan finna en sådan utväg till ett i alla hänseenden endast tillfälligt och ofullständigt afhjelpande af det bristande kasernutrymmet inom fästning-en tillrådligt. &

Jag anser fördenskull ingen annan lämplig utväg förefinnas för undanrödjande af berörda brist än uppförandet af de föreslagna bygg- Vid behandlingen af frågan om uppsättandet af fästningsartillerikåren omnämnde jag att, för inqvartering af denna kår, de nu ifrågasatta för beväringen afsedda byggnaderna skulle delvis tagas i anspråk; men härmed vore likväl behofvet af kasernutrymme för denna kår icke fullständigt tillgodosedt. Enligt hvad öfverkommendanten i sin skrifvelse den 23 november sistlidne år angående behofvet af befäl och underbefäl för sjöbefästningarne vid mobilisering m. m. tillkännagifvit, skulle för en fullt nöjaktig inqvartering af det i fredstid för nämnda befästningar erforderliga befäl, underbefäl och manskap, fästningsartillerikåren deri inbegripen, erfordras dels en mindre utvidgning af den här ofvan

Femte hufvudtiteln.

föreslagna ekonomibyggnaden å Kungsholms fästning för en af fortifikationsbefälhafvaren beräknad kostnad af 6,000 kronor, dels uppförande å Vestra Hästholmen af en mindre ekonomibyggnad af trä med enkel inredning, innehållande boställen för 1 öfverstlöjtnant, 1 kapten, 3 subalternofficerare och 7 underofficerare jemte erforderliga messrum, för en kostnad, som fortifikationsbefälhafvaren beräknat till 7,000 kronor.

Då jag funnit de sålunda föreslagna byggnaderna för beredande af nödigt kasernutrymme för den för sjöbefästningarnes försvar erforderliga befäls- och manskapsstyrka oundgängligen nödiga, anser jag de derför behöfliga medlen, tillsammans 135,000 kronor, böra af Riksdagen äskas, hvarvid likväl kostnaden synes mig lämpligen kunna på två år fördelas; och jag hemställer fördenskull, att Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att, till uppförande af ett gymnastik- och exercisbus samt af en ekonomibyggnad å Kungsholms fästning äfvensom af en ekonomibyggnad å Vestra Hästholmen, å extra stat bevilja ett belopp af 135,000 kronor samt deraf för år 1893 anvisa 67,500 kronor.

Sängservis och beklädnad för de för sjöbefästningarne vid Carlskrona afsedda värnpligtige.

Vid föredragningen af frågan angående sjöbeväringens vapenöfningar omförmälde jag, huruledes nästlidne års riksdag väl beslutat godkänna en sådan förändring i § 25 af värnpligtslagen, att flottan skulle kunna för öfning uttaga det antal värnpligtige, som ansåges erforderligt för sjöbefästningarnes vid Carlskrona försvar, men samtidigt dermed icke beviljat de anslagsbelopp, som för öfvandet af desse värnpligtige, beräknade till 500 man, tillika under femte hufvudtiteln äskats.

I afseende på den årliga kostnaden för dessa öfningar har jag redan vid frågan om förstberörda anslagstitel gjort framställning, men då dessutom, såsom i den till nämnda riksdag aflåtna nådiga proposition nio 33 och det dervid fogade statsrådsprotokoll omförmäles, erfordras för sängservis åt dessa 500 man 14,000 kronor och för första uppsättningen af beklädnad åt samma värnpligtige 32,000 kronor, eller tillhopa 46,000 kronor, hvilket belopp såsom mera tillfälligt lärer böra å extra stat anvisas, får jag nu i underdånighet hemställa, att Kongl. Maj:t ville af Riksdagen till sängservis och första uppsättningen beklädnad åt 500 man värnpligtige å extra stat för År 1893 äska ett belopp af 46,000 kronor.

[24.]

Sängservis och beklädnad åt värnpligtige.

40 Femte hufvud titeln.

Sammanlagda summan af de för år 1893 erforderliga extra anslag skulle alltså utgöra 2,184,750 kronor; och en jemförelse mellan denna hufvudtitel, sådan den finnes i 1892 års riksstat upptagen och sådan den af Kong!. Maj:t nu är föreslagen (Bil. F.), utfaller på följande sätt:

Uppå tillstyrkan af statsrådets öfrige ledamöter behagade Hans Kongl. Höghet Kronprinsen-Regenten till alla delar bifalla hvad nu i afseende å regleringen af femte hufvudtiteln och i öfrigt för sjöförsvarets behof blifvit af herr departementschefen hemstäldt; och skulle utdrag af protokollet öfver hvad Kongl. Maj:t sålunda beslutat finansdepartementet meddelas för att läggas till grund vid författandet af Kongl. Maj:ts nådiga proposition om statsverkets tillstånd och behof, i hvad den afsåge femte hufvudtiteln.

Ex protocollo: F. Wrangcl.

Femte liufvudtiteln.

41 Bil. A.

Förslag

till

lönestat för officerspersonalen

1 öfverste, lön ...................................

1 öfverstelöjtnant » ...................................

1 major » ...................................

1 kapten af l:a klass » ..................................

3 dio » .................................

1 kapten af 2:a klass » ..................................

3 d:o »

1 löjtnant »

9 d:o »

1 underlöjtnant »

4 d:o »

Till dagaflöning under 365 dagar

vid fästniiigsartillerikåren.

............................................ kr. 6,000:

............................................. » 4,000

........................................... » 3,500

............................................... » 2,800

............................................. » 8,400

............................................. » 1,800

............................................ » 5,400

............................................. » 1,200

............................................ » 10,800

........................................... » 600

........................................ .. 2,400

kr. 46,90C

............................. .. 24,455

Summa kronor 71,355

Bih. till Bikid. Vrot. 181)2. 1 Barn!. 1 A/d.

G

42 Femte hufrudtiteln

Bil. B.

Förslag

till

lönestat för uuderoffleerspersonalen vid fästningsartillerikåren.

Femte hufvudtiteln

43 Bil. C.

Förslag

till

stat för fästnlngsartillerikårens manskap af fasta stammen.

44 Femte hufvudtlteln.

Bil. T).

Förslag

till

stat för civilmilitära personalen vid fästningsartillerikåren.

Femte hufvudtiteln

45 Bil E.

P. M.

angående kostnaden för uppsättning af en fästningsartillerikår för sjöbefästningarne vid Carlskrona.

*) De till öfverflyttning frän sjömanskåren till fästningsartillerikåren afsedda värfvade fastningsarhllenkompanierna 400 man åtnjuta aflöning, beklädnad m. m. enligt de af Riksdagen år 1887 for sjömanskåren godkända stater.

46 Femte huf'Yudtiteln

Bil. F.

Förslag

till

Stat

för Femte hnfyudtiteln för år 1893.

Femte hufrudtiteln

48 Femte lmfvudtiteln.

Stockholm, K. L. Beckman, 1892.

Sjette hufvudtiteln.

Utdrag af protokollet öfver civilärenden, hållet inför Hans Kongl. Höghet Kronprinsen-Regenten i Statsrådet å Stockholms slott den 13 januari 1892.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Bostköm,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena grefve Lewenhaupt, Statsråden: herr friherre von Otter, friherre Palmstierna, friherre von Essen, friherre Åkerhielm,

Östergren,

Groll,

Wikblad och Gilljam.

2:o.

Departementschefen statsrådet Groll anhöll i underdånighet att få underställa Kongl. Maj:ts nådiga pröfning frågan om reglerandet af utgifterna under riksstatens sjette hufvudtitel samt yttrade härvid beträffande anslagstitlarne:

Bill. till Kikad. Krot. 1 Sami. 1 A/d. 1 Häft.

2 Sjette hufYudtiteln.

[1.] Anslag till rikets ekonomiska kartverk.

Rikets ekonomiska kartverk.

Sedan afdelningschefen vid generalstabens topografiska afdelning i skrifvelse den 26 november 1891 afgifvit förslag till stater för de ekonomiska kartverken för innevarande år, bär Kong], Maj:t den 18 december 1891 faststält berörda förslag, enligt livilka kostnaderna skulle under år 1892 utgöra:

för det allmänna ekonomiska kartverket, som har att kartlägga södra och mellersta delarne af riket, 69,700 kronor och

för Norrbottens läns ekonomiska kartverk 31,200 kronor.

De tillgångar, som för dessa utgifter kunna påräknas, äro för mellersta och södra delarne af riket:

anslag på ordinarie stat 6,000 kronor, anslag på extra stat 45,000 kronor, under anslaget till landtmäteristaten besparade 24 andre-landtmätarelöner 21,600 kronor samt förslagsvis beräknad inkomst för under år 1891 försålda kartor och beskrifningar 100 kronor, eller tillhopa 72,700 kronor; och

för Norrbottens län:

anslag på extra stat 31,000 kronor och förslagsvis beräknad inkomst genom försäljning af kartor och beskrifningar 200 kronor, eller tillhopa 31,200 kronor.

Å tillgångarna för det allmänna ekonomiska kartverket beräknas sålunda ett öfverskott af 3,000 kronor och, enligt hvad Kongl. Maj:t sistnämnda dag beslutat, får detta öfverskott i män af behof användas till bestridande af utgifter för det topografiska kartverket.

I ofvanberörda skrifvelse har afdelningschefen jemväl gjort framställning om de anslag, som för kartarbetenas bedrifvande under år 1893 erfordras, och i sådant afseende hufvudsakligen anfört följande.

Anslaget till Norrbottens läns ekonomiska kartverk hade under åren 1889—91 till föga mindre än hälften af sitt belopp varit användt till påskyndande af utgifningen af kartan öfver länet i skalan 1:200,000, deraf 27 i koppar genom heliogravyr utförda blad nu förelåge. Äfven under åren 1892 och 1893 syntes karteutgifningen kunna fortgå i samma omfång och årsanslaget således böra bibehållas vid sitt nuvarande belopp, men för år 1894 och följande år, då utgifningen hunnit så långt, att endast ett eller annat, under de nästförflutna åren uppmätt blad tunnes att till utgifning bereda, kunde anslaget nedbringas till 24,000 kronor och efter ytterligare ett par år till ännu lägre belopp.

3 Sjette liufvudtiteln.

Uppmätningen på fältet hade nu så fortskridit, att kartläggningen af kartverkets inom länet belägna område kunde under innevarande år fullbordas, hvarefter endast återstode att till kartverkets kompletterande uppmäta sådana delar af Vesterbottens län, som inginge på kartblad tillhörande Norrbottens läns kartverk i förenämnda skala 1:200,000. Vid uppgörandet af bladindelningen för detta kartverk hade nemligen i betraktande tagits det samband, som borde ega rum mellan kartorna öfver Norrbottens län och dem, som framdeles komme att af generalstabens topografiska afdelning utgifvas öfver det öfriga Norrland, så att rikets geografiska kartverk skulle komma att bestå af två hufvuddelar, en i skalan 1:100,000 öfver största delen af landet och en i skalan 1:200,000 öfver dess nordligaste fjerdedel. En sådan öfvergång från en skala till en annan kunde, da kartverket utgafves i blad, icke lämpligen ske utefter en lånegräns utan måste följa en bladvåd, och med hänsyn härtill hade den latitudgrad (den 65:te), som närmast sammanfölle med Norrbottens läns sydligaste punkt, blifvit antagen till gräns för länets kartverk. En följd häraf vore att vissa delar af Vesterbottens län komme att ingå å kartan öfver Norrbottens län, och detta område, till största delen bestående af fjelland och till lappmarken hörande skogland, men äfven till en mindre del af kustland, borde naturligtvis bearbetas efter samma grunder som den öfriga delen af kartverket och af dess personal. Hvad särskildt beträffade kartläggningen af fjellandet, och området ofvan den faststälda odlingsgränsen i Vesterbottens län, så hade afdelningschefen tillförene framhållit behofvet af en kartas upprättande öfver detta område, det enda i

vårt land, som icke varit föremål för något slags uppmätning och

öfver hvilket endast förefunnes kartor, upprättade med ledning af genom resor och okulärundersökningar vunnen kännedom om landet och följaktligen saknande all tillförlitlighet. Sedan Kongl. Maj:t med fastställande af afgifna arbetsplaner anbefalt utförande af för uppmätningen grundläggande geodetiska arbeten, hade också generalstabens topografiska afdelning verkstält triangelmätningar i länet till den utsträckning, att inom området ofvan odlingsgränsen funnes ett tillräckligt antal säkra utgångs- och kontrollpunkter för områdets uppmätning. Sjelfva kartläggningen verkställa deremot billigast och

lämpligast af de vid Norrbottens läns kartverk anstälde fyra karto-

grafer, för hvilka de återstående kartarbetena inom länet icke lenmade full sysselsättning under längre tid än till och med år 1893. Åt dessa fyra kartografer hade två under mångårigt arbete i Norrbottens läns fjell trakter hunnit förvärfva sig största skicklighet i det för kartlägg-