angående pen¬ sion å allmänna indragningsstaten för adjunkten vid universitetet i Upsala L. Edman
Kongl. Maj-.ts Nåd. Proposition No 30.
1 N:o 30.
Kongl. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen, angående pension å allmänna indragningsstaten för adjunkten vid universitetet i Upsala L. Edman; gifven Stockholms slott den 4 februari 1892.
Under åberopande af bilagda utdrag af protokollet öfver ecklesiastikärenden för denna dag, vill Kongl. Maj:t härmed föreslå Riksdagen medgifva, att adjunkten vid universitetet i Upsala, filosofie doktorn Lars Edman må förklaras berättigad att från och med månaden näst efter den, i hvilken afsked från adjunktsbefattningen kan varda honom beviljadt, under sin återstående lifstid uppbära utöfver den honom enligt kongl. brefvet den 6 juni 1873 tillkommande pension å allmänna indragningsstaten af två tusen femhundra kronor en pensionsförböjning af femhundra kronor eller tillsammans tre tusen kronor årligen.
De till ärendet börande handlingar skola Riksdagens vederbörande utskott tillhandahållas; och Kongl. Maj:t förblifver Riksdagen med all Kongl. nåd och ynnest städse välbevågen.
OSCAR.
G. F. Gilljam.
Bih. till Biksd. Prot. 1892. 1 Sami. 1 Afd. 16 Höft. (No 30.)
2 Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 30.
Utdrag af protokollet öfver ecklesiastikärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 4 februari 1892.
Närvarande:
Hans excellens herr statsministern Boström,
Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena grefve Lewenhaupt, Statsråden: herr friherre von Otter, friherre Palmstierna, friherre von Essen, friherre Akerhielrn,
Östergren,
Groll,
Wikblad och Gilljam.
Härefter föredrog departementschefen:
18:o.
Angående pen- En af adjunkten vid universitetet i Upsala Lars Edman gjord undersfn 'a/runkienansökning, hvaruti Edman, med förmälan att han, som uppnått en L. Edman, ålder af öfver 67 år, önskade afgå från sin befattning, anhållit, att Kongl.
Maj:t måtte till Riksdagen aflåta nådig framställning om beviljande åt sökanden af en årlig pension af 3,000 kronor, hvilket pensionsbelopp med 500 kronor öfverstege det, som akademiadjunkt enligt gällande bestäm-
3 Kongl. Maj.ts Nåd. Proposition N.o 30.
melser vore berättigad att i pension åtnjuta; till stöd för hvilken anhållan sökanden åberopat, dels att i allmänhet tjensteman, som åtnjöte lön af 3,000 kronor eller derunder, erhölle hela lönebeloppet såsom pension, och att för dem, som uppbure öfver 3,000 kronors lön, pensionsbeloppet utginge med minst denna summa, dels att de vid allmänna läroverken anstälde lektorer undfinge i pension 3,600 kronor och adjunkter vid samma läroverk 3,000 kronor.
Af handlingarna inhemtades, att sökanden är född den 22 november 1824, samt att han efter vunnen filosofie doktorsgrad blifvit år 1857 förordnad till docent i hebreiska språket vid ofvannämnda universitet och år 1863 utnämnd till adjunkt i tyska och engelska språken derstädes.
Öfver ansökningen hade underdåniga utlåtanden afgifvits ej mindre af universitetskanslern, hvilken, efter inhemtande af yttranden från filosofiska fakultetens humanistiska sektion och det större akademiska konsistoriet, i likhet med dessa tillstyrkt nådigt bifall till ansökningen, än äfven af statskontoret.
Sistnämnda embetsmyndighet hade härvid anfört: att, då Edman uppnått en ålder af öfver 67 år, han jemlikt kongl. brefvet den 6 juni 1873 vore berättigad att, efter erhållet afsked, uppföras på allmänna indragningsstaten till åtnjutande af pension till belopp af 2,500 kronor årligen; att, beträffande den ifrågasatta förhöjda pensionen, hade, på sätt sökanden jemväl erinrat, en akademiadjunkt, T. Thorell, på Kongl. Maj:ts framställning, enär han sedan flere år varit af sjuklighet ur stånd att fullgöra sina åligganden såsom akademisk lärare men utöfvat en framstående verksamhet såsom vetenskaplig skriftställare, af 1877 års Riksdag fått sig tillagdt ett anslag från allmänna indragningsstaten till aflöningens hela belopp eller 3,500 kronor; att statskontoret uti ett under år 1888 afgifvet utlåtande framhållit, hurusom en tillökning i akademiadjunkternas pensionsförmån antagligen skulle påskynda deras afgång, och på detta sätt den vid 1877 års riksdag beslutade indragning af adjunkturerna och deras ersättande med andra fasta akademiska lärarebefattningar skyndsammare än eljest gå i fullbordan; samt att på grund häraf, och då adjunkter vid allmänna läroverken, derest de uppnått högsta lönegraden, egde rätt till årlig pension af 3,000 kronor, statskontoret, som ansåge sökanden hafva gjort sig förtjent af lika hög pension som nyssnämnde lärare, funne sig böra ansökningen till bifall förorda.
4 Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition No 30.
Med afseende å hvad sålunda förekommit tillstyrkte statsrådet, att Kongl. Maj:t täcktes till Riksdagen göra framställning derom, att adjunkten Edman må förklaras berättigad att från och med månaden näst efter den, i hvilken afsked från adjunktsbefattningen kan varda honom beviljadt, under sin återstående lifstid uppbära utöfver den honom enligt kongl. brefvet den 6 juni 1873 tillkommande pension å allmänna indragningsstaten af 2,500 kronor en pensionsförhöjning af 500 kronor eller tillsammans 3,000 kronor årligen.
Hvad statsrådet i det uti denna punkt omförmälda ärende tillstyrkt behagade Hans Maj:t Konungen i nåder gilla och bifalla; och skulle nådig proposition till Kiksdagen aflåtas af den lydelse bilagan till detta protokoll utvisar.
Ex protocollo Carl Tornérhielm.
Stockholm, Gernandts Boktryckeri-Aktiebolag, 1892.