Prop. 1892:9

med förslag till ny tulltaxa rn. m.

Typ: Proposition
Källa: weburn.kb.se

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 9.

1 N:o 9.

Konql. Majt:s nådiga proposition till Riksdagen med förslag till ny tulltaxa rn. m.; gifven Stockholms slott den 13 Januari 1892

Med hufvudsakligt bifall till Riksdagens i skrifvelse den 8 Maj 1888 angående tullbevillningen derom gjorda framställning tillsatte Kongl. Maj:t den 18 Juni samma år en komité med uppdrag, bland annat, att efter behörig utredning och med hufvudsakligt iakttagande af de tullsatser, som vid nämnda års riksdag blifvit beslutade och under fortgången af komiténs arbeten ytterligare kunde varda af Riksdagen antagna, afgifva förslag till tulltaxa, innefattande de bestämmelser, som funnes böra gälla efter utgången af bestående tarifftraktater.

Sedan komitén till fullgörande af berörda uppdrag den 24 Februari nästlidet år inkommit med underdånigt betänkande jemte förslag till tulltaxa samt Kommerskollegium och Generaltullstyrelsen den 12 sistlidne September deröfver gemensamt afgifvit infordradt underdånigt utlåtande, vill Kongl. Maj:t härmed till Riksdagens kännedom öfverlemna komiténs berörda betänkande samt embetsverkens deröfver afgifna utlåtande.

Derjemte vill Kongl. Maj:t, med åberopande af bilagda protokoll öfver finansärenden för denna dag, föreslå Riksdagen att antaga bifogade förslag till tulltaxa, ätt tillämpas från och med den dag under innevarande år, som af Kongl. Maj:t bestämmes.

Bih. till Biltsd. Prof. 1892. 1 Sami. 1 Afd. 4. Raft.

ä Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 9.

De handlingar, som, jemte ofvan omförmälda betänkande och utlåtande, till ärendet höra, skola Riksdagens vederbörande utskott tillhandahållas; och Kongl. Maj:t förblifver Riksdagen med all Kongl. nåd och ynnest städse väl bevågen.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres sjukdom:

GUSTAF.

F. v. Essen.

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 9.

3 Förslag

till

TULL-TAXA.

N:r.

Qvantitet för tullberäkningen.

Absint; hänföres under Likör.

Adresskort; se Visitkort.

Affall, ej specificeradt........................................................

Agar-Agar, s. k. kinesiskt eller japanesiskt gelatin;

tullbehandlas såsom Lim, andra slag.

Agat:

oarbetad ..............................................................................

arbetad.................................................................................. 1 kg.

Anm. Afdrag i vigten göres ej för askar, papper och dylikt omslag.

Alabaster:

oarbetad ..........................................................................

arbetad, ej specificerad..................................................... 1 kg.

Anm. Afdrag i vigten göres ej för askar, papper och dylikt! omslag.

Album eller delar deraf........................................................ 1 kg.

Anm. Afdrag i vigten göres ej för askar, fodral och pappers-1 omslag.

Albumin; hänföres under Kemiskt-tekniska preparater,j ej specificerade.

Alizarin; se Färger och Färgningsämnen.

Aloe; hänföres under Apoteksvaror.

Alun, alla slag .................................................................... 100 kg.

Alunkakor (Alumcakes); se Lerjord, svafvelsyrad.

Föreslagen

tullsats.

Kronor öre

fritt.

fri

fri.

1 25

4 Kongl. Maj.is^Nåd. Proposition N:o 9.

Kongl. Maj:ts 1Säd. Proposition N:o 9.

6 Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition No 9.

N:r.

giller, spännen, urhakar m. m..............................

Anm. Afdrag i vigten göres ej för fodral, askar, papper eller dylikt omslag, hvari bijouterivaror inkomma, eller för kartor, hvarå de äro uppfästade.

Bildhuggeri- och arkitektoniska arbeten:

konstnärsarbeten.................................................................

andra slag:

af trä; tullbehandlas såsom Trävaror, svarfvarearbeten.

af annat ämne, hvilket, såsom arbetadt, ej är i

taxan specificeradt ...............................................

Bin, i kupor eller på annat sätt förvarade .................

Biscuit, arbeten deraf; hänföras till Lervaror, ej specificerade arbeten af äkta porslin.

Bladguld och Bladsilfver, äkta eller oäkta.....................

Anm. Afdrag i vigten göres ej för pappersomslag och mellanlägg Blanketter till räkningar och dylikt; tullbehandlas såsom Litografiska arbeten, oinfattade, andra slag,

Blanksmörja, Blanksvärta och Skovax .....................

Anm. Afdrag i vigten göres ej för askar och flaskor eller dylikt omslag.

Bleckslagarearbeten; tullbehandlas såsom det ämne, arbetadt, hvaraf de bestå.

Block till skoarbeten; se Trävaror.

Blodiglar ........................................................................

Blodlutsalt, gult och rödt..............................................

Blommor:

naturliga, afskurna, äfvensom qvistar och blad, friska eller torkade, ej specificerade:

till prydnad användbara, lösa eller sammanbundna:

blommor..............................................................

qvistar och blad ..............................................

andra slag..................................................................

1 kg.

1 kg. 1 kg.

fria.

fria

fria.

fritt.

fria.

Kongt. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 9.

7 N:r.

59 Blommor:

konstgjorda, af tyg, papper, halm, fjäder eller andra

dylika ämnen ...............................................................

delar till konstgjorda blommor ...................................

Anm. 1. Med »delar till konstgjorda blommor» förstås endast blad i bundtar, ax för sig, knoppar för sig o. s. v., utan tillsats eller sammanbindning.

Anm. 2. Afdrag i vigten göres ej för papper, askar och dylikt omslag.

Blomsterlökar ..........

Blonder; se Spetsar.

Bly; se Metaller.

Blyerts

Blyertspennor, alla slag

Anm. Afdrag i vigten medgifves ej för askar, papper och dylikt omslag.

Blyhvitt; se Färger och Färgningsämnen Blysocker

Blår, hamp- och lin- ..........................................................

Bläck, skrif-, kärlens vigt inberäknad .........................

Bobiner; hänföras till Maskiner, Redskap och Verktyg Bokguld och Boksilfver; se Bladguld och Bladsilfver. Bokpermar, lösa, äfvensom permar till infattning af bref, räkningar m. m.

Anm. Afdrag i vigten göres ej för askar, papper och dylikt omslag.

Bokstafsstämplar och Boktrycksstilar .................................

Boktryck, ej specificeradt...................................................

Bok-, Sten- och Koppartrycksfärg; se Färger och Färgningsämnen.

Bolus; hänföres till Jordarter, ej specificerade.

Bomull, ofärgad och färgad ................................................

Borax; se Natron, surt borsyradt.

Border; se Papperstapeter.

Borst; hänföres till Hår, andra slag.

Qvantitet för tullberäkningen.

1 kg. 1 kg.

1 kg.

1 kg. 1 kg.

Föreslagen

tullsats.

Kronor! öre

fria.

fri.

fritt.

fria.

— 110

— 25

fritt.

fri.

8 Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 9.

N:r.

72 Borstbindarearbeten:

af fiber, gräs, rötter eller andra vegetabiliska ämnen, utan afseende å infattningen ...........................

af andra ämnen:

med infattning af opoleradt eller måladt trä eller jern, äfvensom penslar, murare- och målare-

borstar ........................................................................

med annan infattning................................................

Anm. Afdrag i vigten göres ej för askar, papper eller dylikt omslag samt kartor.

Bor syr a......................................................................................

Bref kuverter och Papperspåsar .........................................

Anm. Afdrag i vigten göres ej för askar och pappersomslag.

Broderade arbeten, alla slag, färdiga eller påbörjade; draga lika tull med det tyg eller annat ämne, hvarå broderiet är anbragt, med tillägg af 50 procent. Anm. Afdrag i vigten eger ej rum för askar, pappersomslag, kartor och inlägg.

Broder duk och Stramalj:

af väfnadsämnen; hänföras till Väfnader. af papper; hänföras till Papp- och Pappersarbeten, andra slag; hänföras till Slöjdvaror.

Brom, Bromkalium och Bromnatrium................................

Bronspulver ............................................................................

Bruneller; tullbehandlas såsom Plommon.

Brunsten; hänföres till Mineralier, ej specificerade.

Brännmaterialier, ej specificerade.....................................

Bränvin och Sprit:

på fat, större eller mindre:

af säd, potates eller andra jordfrukter

af ris (arrak).................................................

af socker (rom) .........................................

af vindrufvor (konjak).............................

af annan frukt ..........................................

Kongl. Majds Nåd. Proposition N:o 9.

9 W:r.

83 Bränvin och Sprit:

på andra kärl: alla slag ........................................j

Anm. 1. Vid förtullning af bränvin och sprit i kolli, innehållande mindre än 250 liter, enligt de här ofvan för tullberäkning bestämda grunder, skall tullafgiften förhöjas med 15 öre per liter.

Anm. 2. Bränvin och sprit af annan alkoholhalt än den här ofvan angifna reduceras till normalstyrka, eller 50 procent, på sätt derom är särskildt föreskrifvet.

Anm. 3. Finnes varan vara försatt med socker eller annat främmande ämne, hvarigenom alkoholhalten angifves origtigt å profvaren, erlägges tull såsom för Likör.

Bröd:

finare småbröd, bakelser, cakes, pepparkakor med flera dylika slag, hvilka ej kunna hänföras till konfityrer, närmaste emballagets vigt inberäknad andra slag .....................................................................

Båtar; se Fartyg.

Bälten; se Hängslen.

Bär; se Frukter.

Böcker:

på svenska språket tryckta:

oinbundna ...................................................................

bundna:

biblar och psalmböcker:

i band af papper eller cloth utan guldsnitt.

i andra band, äfvensom med guldsnitt ........

andra slag....................................................................

på främmande språk tryckta samt med upphöjda bokstäfver till begagnande af blinda .. med inbundet rent eller linieradt papper Anm. Afdrag i vigten göres ej för askar, fodral och pappersomslag.

Bönor, alla slag, ej specificerade; se Spanmål.

Caraghen eller Perlmossa .......................................

Cassia jistida

Qvantitet för tullberäkningen.

1 liter utan afseende på alkoliolhalten

i kg. l kg.

i kg. 1 kg.

Föreslagen

tullsats.

Kronor öre

4,3

fria.

- 35

fri.

JBih. till Riksd. Prot. 1892. 1 Sami. 1 Afd. å Raft.

10 Kongl. Maj ds Nåd. Proposition N:o 9.

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 9.

11 N:r.

■

Qvantitet för tullberäkningen.

Föreslagen

tullsats.

Kronor

öre

105 Dyfvelsträck; hänföres under Apoteksvaror.

Ekollon, malna och omalna.................................................

Elektricitetsmätare...................................................................

Elektrotyper; se Clichéer.

Emaljmassa, äfven pulveriserad..........................................

Emballage, särskildt inkommande, gammalt och begagnadt, såsom tomma fat, bleckkärl, lådor och dylikt, när det inkommer i retur eller för att återutföras med varor, efter pröfning af vederbörande

tullförvaltning ....................................................................

Essenser, konjak-, rom- och arrak-; se Eterarter.

Eter och s. k. Hoffmans droppar (Aeter spirituosus),| till införsel af apoteksföreståndare eller, efter Kommerskollegii pröfning, af näringsidkare, som styrker sig hafva behof af dylika varor för åstadkommande

af sina tillverkningar, kärlens vigt inberäknad.........

Eterarter, sammansatta och blandningar deraf, såsom salpetereter, ättiketer, frukteter, konjak-, rom- och

arrak-essens, kärlens vigt inberäknad ........................

Etiketter af papper; tullbehandlas såsom Litografiska arbeten, oinfattade, andra slag.

Etuis, med eller utan tillbehör, af sammansatta eller, såsom arbetade, ej. specificerade ämnen .....................

Anm. Afdrag i vigten medgifves ej för askar, pappersomslag och inlägg.

100 kr.

1 kg. 1 kg.

1 kg.

fria.

10 -

fri.

fritt.

108 109

Fajans; se Lervaror.

Fartyg och Båtar, med tillbehör .....................................

Fenkol......................................................................................

Fernissa:

sprit-.....................................................................................

andra slag......................................................................

Anm. För spritfernissa, som inkommer i kärl, innehållande mer än 20 kilogram, och i hvilken spriten före tullbehandlingenj

1 kg.

1 kg. 1 kg.

fria.

— 25

1 20

— 30

12 Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 9.

N:r.

denaturerats, på sätt derom särskildt föreskrifvet är, utgår tullen med endast 40 öre för 1 kilogram.

Fiber, ej specificerad, af bast, blad eller stjelk. ..

Fikon ..............................................................................

Filt; se Väfnader.

Anm. Filtar, hopsydda eller kantade, tullbehandlas såsom Kläder.

Fingerborgar och Syringar, af annat ämne än guld eller

silfver ...................................................................

Anm. Afdrag i vigten göres ej för askar, papper eller dylikt omslag.

Fisk:

saltad eller inlagd: anjovis, sardeller och thonfisk,

kärlens vigt inberäknad.....................................

alla andra slag ........................................................

Fiskben; tullbehandlas såsom Ben.

Fiskrom, saltad; tullbehandlas såsom Kaviar.

Fj edrar:

till jern vägsfordon; se Jernvägsmateriel. s. k. krinolin-, öfverklädda, omspunna eller väfda; tullbehandlas såsom Karkasser. ur-; hänföras till delar af Ur.

andra slag, ej specificerade; förtullas lika med det ämne, arbetadt, hvaraf de bestå.

Fjäder:

ospritad ..............................................................................

spritad ..................................................................................

Flyttsaker:

reseförnödenheter, af egaren sjelf medförda, då de af vederbörande tullkammare eller tullinspektion

finnas ej öfverstiga hans behof under resan.........

gamla och brukade husgeråds- eller andra lösörepersedlar, när de inkomma för sådana personers

om-

Qvantitet för tullberäkningen.

1 kg.

Föreslagen

tullsats.

Kronor öre

fri.

50!

fri.

fria.

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 9.

14 Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 9.

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 9.

16 Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 9.

N:r.

1 160 161

j 164

168 169

Garn:

af andra vegetabilier (gräsgarn); förtullas lika med segel- och bindgarn, segel- och bind-:

ofärgadt och oblekt ....................................................

färgadt, blekt eller tryckt ..........................................

Anm. För garn, spunnet af olika råämnen eller tvinnadt af till färg eller råämne olika garnsorter, hvilka hvar för sig draga olika tull, skall införseltullen, utan hänsigt till den större eller mindre andel, hvarmed olika råämnen eller garnsorter deri ing beräknas efter den högre afgiftsbestämmelsen; skolande dock afseende ieke fästas å i garn inspunnet silke, som ej sammanhängande följer garnets längd.

Gas- och Vattenmätare............................................................

Gelatin: se Lim.

Gelé; hänföres till Konfityrer.

Gevär:

skjut-, alla slag, äfvensom färdiga delar deraf, vigten

af fodral och tillbehör inberäknad ...........................

ej färdiga delar af gevär; förtullas såsom det ämne, arbetadt, hvaraf de bestå.

Gips:

bränd och malen, kärlens vigt inberäknad..............

andra slag.............................................................................

Gipsarbeten, ej specificerade .............................................

Glas:

bunkar, burkar, buteljer och flaskor, helt och hållet oslipade:

af mörkgrön eller brun massa..............................

af annan massa ......:...............................................

bunkar, burkar, buteljer och flaskor, med slipade kanter eller bottnar eller inslipade proppar men utan annan slipning och utan målning eller annan dekorering, äfvensom kemiska glas, patentglas och glastakpannor samt för fartyg afsedda sid ventilglas med eller utan ramar .............................

Qvantitet för tullberäkningen.

1 kg. 1 kg.

100 kr.

1 kg.

100 kg.

1 kg.

1 kg. 1 kg.

1 kg.

Föreslagen

tullsats.

Kronor öre

,20

;40

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 9.

17 Bih. till Bilcsd. Prof. 1892. 1 Samt. 1 Afd. 4 Höft. 3

18 Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 9.

Kongl. Maj.is Nåd.^jProposition N:o 9.

20 Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition No 9.

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 9.

22 Kongl. Majds Nåd. Proposition K/:o 9.

Kong!. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 9.

24 Kongl. Maj:ts Råd. Proposition R:o 9.

N:r.

283 Kläder, ej specificerade:

nya gångkläder eller delar deraf samt nya sydda duktyg, handdukar, lakan, örngått med flera dylika hushållspersedlar, äfven då sådana klädeseller hushållspersedlar eller delar deraf äro märkta eller försedda med broderier, galoner, fransar, spetsar eller blonder; förtullas med 50 procents förhöjning i den tull, som är bestämd för tyget eller det ämne, hvaraf klädes- eller hushållspersedeln hufvudsakligen består.

Anm. 1. För gångkläder tages öfvertyget till grund för tullberäkningen; men uppstår svårighet att bestämma hufvudbeståndsdelen, tages till beräkningsgrund det material, som drager högsta tullafgiften.

Anm. 2. Intet afdrag i vigten medgifves för askar, pappersomslag, kartor och inlägg.

Anm. 3. Klädespersedlar af celluloid tullbehandlas såsom Celluloid, arbetad, andra slag, utan förhöjning.

för oljade eller fernissade kläder, derunder ej inbegripna sådana, som äro öfverdragna med kautschuk, beräknas tullafgiften efter hvad för tyget är bestämdt, utan förhöjning.

Anm. Möter i något fall hinder att utröna, af hvad slags tyg oljade eller fernissade kläder äro tillverkade, hänföras de till Yäfnader, vattentäta, med annan vattentät massa belagda, andra slag.

kläder, som utgöras af knutna, stickade, virkade eller på strumpstol tillverkade persedlar, eller som äro förfärdigade af strumpstolsalngods; förtullas, utan förhöjning, efter hvad för art. Strumpor och Strumpstolsarbeten är bestämdt.

gångkläder, tillhöriga sjöfarande eller resande, när kläderna äro synbart brukade eller, af egarne sjelfva medförda, pröfvas icke öfverstiga deras

personliga behof .......................................................

Knallhattar, askarnes vigt inberäknad.............................

1 kg.

fria.

' 1 |20

Kongl. Majds Nåd. Proposition N:o 9.

25 N:r.

284 Knappar, ej specificerade: af ben; se Ben. af horn; se Horn.

af sammansatta eller, såsom arbetade, ej specificerade ämnen ............................................................

andra slag; tullbehandlas såsom det ämne, arbetadt, hvaraf de bestå.

Anm. 1. Då knappar icke annorlunda äro af sammansatta ämnen tillverkade, än att öglan är olikartad, böra de förtullas på sätt taxan stadgar för det ämne, arbetadt, hvaraf sj elfva knapparne äro förfärdigade.

Anm. 2. Vid förtullning af knappar, alla slag, eger afdrag ej rum för vigten af papperskartor, hvarå de äro uppfästade, eller för askar och papper, hvari de äro inlagda.

Knif var:

rak- och penn-....................................................................

Anm. Såsom pennknifvar förtullas äfven knifvar, hvari jemte pennknif blad äfven finnas andra knifblad eller redskap.

tälj-, sjömans- eller gröfre arbets- ..............................

bords- och andra slag, ej specificerade, samt gafflar: med skaft af silfver, förgyld eller försilfrad metall, perlemor, porslin, elfenben eller hvalross-

tänder ........................................................................

med skaft af andra ämnen.........................................

Anm. 1. Äro knifvar eller gafflar helt och hållet af silfver, nysilfver eller annat ämne, förtullas de såsom det ämne, arbetadt, hvaraf de bestå.

Anm. 2. Afdrag i vigten medgifves ej för askar, fodral, kartor eller pappersomslag.

Knytningar; hänföras till Strumpor och Strumpstolsarbeten.

Koboltoxid ...............................................................................

Koeffyr er:

försedda med konstgjorda blommor eller plymer .. andra slag; tullbehandlas såsom Kläder.

Bih. till Riksd. Prot. 1892■ 1 Sami. 1 Afd. 4 Häft.

1 kg.

1 kg. 1 kg.

1 kg. 1 st.

26 Kongl. Majds Nåd. Proposition N:o 9.

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 9.

28 Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 9.

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 9.

30 Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 9.

N:r.

354 Ljus:

talg- ......................................................................................

andra slag ...............;....................................................

Anm. För askar, papper och dylikt omslag göres ej afdrag i vigten. Ljuskronor eller delar deraf, ej specificerade; förtullas lika med det ämne, arbetadt, hvaraf de hufvudsakligen bestå, och utan afdrag i vigten för påsatta glas. Luktvatten, alla slag, flaskornas vigt inbegripen

Lumpor ........................................................................

Lyktor; se Lampor.

Läd er arbeten, ej specificerade; tnllbehandlas såsom Sadelmakarearbeten.

Läster till skoarbeten; se Trävaror.

Lök, alla slag, ej specificerade; tullbehandlas såsom Frukter.

Maccaroni och Vermiceller; tullbehandlas såsom Gryn, andra slag.

Madrasser; hänföras till Sängkläder.

Anm. När madrasser äro försedda med ramar och fjedrar, tullbehandlas de såsom Varor, i taxan ej nämnda, arbetade.

Magnesia och Magnesiasalter.............................................

Maj olika; se Lervaror.

Majs; se Spanmål.

Maizena; tullbehandlas såsom Stärkelse.

Malm, alla slag, ej specificerade; tullbehandlas såsom Mineralier, ej specificerade.

Malt; se Spanmål.

Maltdrycker:

på fat, större eller mindre, fatens vigt inberäknad

på andra kärl .....................................................................

Maltsocker; tullbehandlas såsom Stärkelsesocker.

Mandel ......................................................................................

Manometrar; se Instrumenter.

Margarin; hänföres till Smör, konstgjordt.

Marienglas; hänföres till Mineralier, ej specificerade.

1 kg. 1 liter

1 kg.

fria.

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 9.

32 Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 9.

Köngl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 9.

33 N:r.

386 Metaller och ej specificerade arbeten deraf: C. Jern och Stål: tråd:

af 1,5 mm. tjocklek och deröfver........................ 100 kg.

af mindre tjocklek...................................................... 100 kg.

öfverspunnen med silke, annat textilämne eller papper; tullbehandlas såsom Karkasser.

Anm. Dragen tråd öfver 10 mm. i diameter samt valsad men ej dragen tråd (valstråd) tullbehandlas såsom valsade eller smidda stänger.

arbeten deraf:

linor, stängselduk och annan duk; beläggas med dubbla tullbeloppet å tråden, hvaraf de äro förfärdigade.

andra arbeten; tullbehandlas såsom ej specificerade Jern- och Stålvaror.

staket, grafvårdar samt gjutna, icke med emalj eller annan ytbetäckning försedda grytor, pannor, mortlar, krubbor och afloppstrattar.....................

Bih. till Tliksä. Frot. 1892. 1 Sami. 1 Afd. 4 Häft,

34 Kongt. Maj:ts Nåd. Proposition N:o i).

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 9.

36 Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 9.

N:r.

434 Metaller och ej specificerade arbeten deraf:

H. Tenn: arbetadt:

rör och rördelar ......................................................

folier eller Stanniol ..................................................

andra arbeten:

förgylda eller försilfrade.....................................

förnicklade, fernissade, lackerade eller med

annan ytbetäckning försedda........................

andra slag ..............................................................

Zink:

oarbetad, äfvensom skrot .............................................

arbetad:

plåt, spik och tråd ................................................

rör och rördelar .................................................

andra arbeten:

förgylda eller försilfrade.....................................

förnicklade, fernissade, lackerade eller med

annan ytbetäckning försedda ......................

andra slag ...........................................................

Andra, ofvan ej upptagna metaller, enkla eller

sammansatta, samt arbeten deraf, ej specificerade; tullbehandlas såsom Koppar.

Anm. 1. Yid tullbehandling af metaller, alla slag, göres ej afdrag i vigten för askar, papper och dylikt omslag samt kartor

Anm. 2. Pläterade metallarbeten tullbehandlas såsom förgylda eller försilfrade.

Mineralier, ej specificerade, i stycken eller pulveriserade

Mirbanolja; se Nitrobenzol.

Mjöd; förtullas lika med Maltdrycker.

Mjöl:

af spanmål; se Spanmål.

af arrowrot och andra vegetabilier, som ej kunna inbegripas under spanmål eller hänföras till medi- •cinalier .........................................................................

1 kg.

1 kg-

1 kg.

1 kg. 1 kg.

100 kg.

50:

fria.

4 30

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 9.

38 Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 9.

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 9.

39 N:r.

483 Oljor:

fossila eller mineraloljor, samt genom torr destination framstälda:

nativa eller råa...........................................................

renade ......................................................................

Ost, alla slag .......................................................................

Anm. För omslag af papper, stanniol, väf eller dylikt ämne göres ej afdrag i vigten.

Ostron, kärlens vigt inberäknad........................................

Paljetter; se Gulddragarearbeten.

Papp:

förhydnings-, press- och tak- .....................................

andra slag.............................................................................

Anm. Papp, sammansatt af två eller flera genom något bindemedel förenade pappersark (lameller), tullbehandlas såsom Papper.

Papp-, Pappers- och Pappersmassearbeten, ej specificerade :

olackerade ............................................................................

lackerade, bronserade, förgylda eller försilfrade ......

Anm. 1. Bukettpapper i förening med väf eller försedt med spetsar, band eller dylikt tullbehandlas såsom Yaror, i taxan ej nämnda, arbetade.

Anm. 2. Intet afdrag i vigten göres för askar och pappersomslag.

Papper:

polér- och smergel-........................................................

kardus-, makulatur- och annat groft, till skrifning,

ritning eller tryckning ej tjenligt ..........................

förgyldt, försilfradt eller med annan metall belagdt eller annorlunda än i massan färgad!, hvartill med hvit färg bestruket s. k. glacépapper jemväl hänföres, äfvensom papper i förening med

bomulls- eller linneväfnad .......................................

andra slag, linieradt derunder inbegripet ................

Anm. Afdrag i vigten medgifves ej för närmaste emballaget af askar och pappersomslag.

40 Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 9.

N:r.

493 Pappersmassa .......................................................................

Papperspåsar; se Brefkuverter.

Papperstapeter och Border .................................................

Par af fin:

oraffinerad ......................................................................

raffinerad, närmaste emballagets vigt inberäknad ... Paraplyer och Parasoller:

af hel- eller halfsiden ...................................................

andra slag..........................................................................

delar deraf:

ställningar, sammansatta, äfvensom käppar, synbarligen afsedda till paraplyer eller parasoller öfvertyg, tillskurna eller sydda; förtullas lika med det väfnadsslag, hvaraf de äro gjorda, med tilllägg af 50 procent.

andra delar; tullbehandlas såsom det ämne, arbetadt, hvaraf de bestå, fodral:

af läder, lösa eller påsatta; tullbehandlas såsom Sadelmakarearbeten.

af tyg, lösa; förtullas lika med väfnaden, hvaraf de äro gjorda, med tillägg af 50 procent.

Anm. Yid tullbehandling af delar eller fodral till paraplyer eller parasoller göres intet afdrag i vigten för askar, papper och dylikt omslag.

Parfymer, ej specificerade, flaskors och omslags vigt

inberäknad ......................................................................

Parian; hänföres till Lervaror, arbeten af äkta porslin. Pastil jer; tullbehandlas såsom Konfityrer.

Patroner:

laddade med krut eller annat sprängämne ...............

oladdade eller endast försedda med tändsats............

Anm. Afdrag i vigten göres ej för askar, papper och dylikt omslag.

Pelsverk; se Hudar och Skinn.

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 9

42 Kongl. Majds Nåd. Proposition N:o 9.

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 9.

43 N:r.

i 515

i 520

524 Puder, alla slag; tullbehandlas såsom Varor, i taxan ej nämnda, arbetade.

Qvicksilfver; se Metaller.

Redskap eller delar deraf, ej specificerade; se Maskiner, Redskap och Verktyg.

Remmar, läder-, hopsydda, hopnitade eller på annat sätt hopfästade, samt andra ej specificerade, syn barligen ämnade att begagnas såsom dragremmar till maskiner .....................................................................

Ris, oskaladt, eller Paddy ..................................................

Risgryn och Rismjöl; se Gryn.

Ritningar; se Målningar.

Ritstift; se Pennskaft.

Rotting; se Rör.

Rullgardiner af bomulls-, linne- eller hampväfnad,

målade eller tryckta ........................................................

Anm. Afdrag i vigten medgifves ej för pappersomslag ocli inlägg.

Russin.........................................................................................

Russinstjelkar .......................................................................

Räfkakor-, hänföras under Apoteksvaror.

Rökelse; tullbehandlas såsom Parfymer.

Rör:

vegetabiliska:

bambu-, spanska, vass, rotting och andra slag,

utan bearbetning...................................................

polerade, lackerade, svarfvade, hyflade eller på likartadt sätt bearbetade, äfvensom klufven eller

skalad rotting

ej specificerade arbeten af rör, vegetabiliska ......

andra slag; hänföras under det ämne, arbetadt, hvaraf de bestå.

Rötter, ej specificerade:

ätbara .................................................................................

andra slag..........................................................................

fria.

44 Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 9.

N:r.

530 Qvantitet för tullberäkningen.

534 Sablar; se Metaller: Jern och Stål.

Saccliarin; hänföres under Apoteksvaror. Sadelmakarearbeten, ej specificerade, med eller utan

beslag .................................................................................

Anm. Afdrag i vigten göres ej för askar, papper och dylikt omslag.

Saffran ....................................................................................

Saft, bär- och frukt-; tullbehandlas såsom Vin. Salmiak; se Ammoniak, saltsyrad.

Salpeter:

Chili-; se Natron, salpetersyradt.

Kali-; se Kali, salpetersyradt.

Salpetersyra eller Skedvatten, kärlens vigt inberäknad

Salt, kok-, alla slag ..............................................................

Saltsyra...................................................................................

Sand.........................................................................................

Sandarak; hänföres under Harts.

Saxar:

skräddare-, trädgårds- och ull- samt saxar till klippning af plåtar och bleck; hänföras till Maskiner, Redskap och Verktyg, andra slag: opolerade:

af mer än 15 cm. längd........................................

af 15 em. längd och derunder.............................

polerade:

af mer än 15 cm. längd.........................................

af 15 cm. längd och derunder............................

Anm. Afdrag i vigten medgifves ej för askar, fodral, kartor och pappersomslag.

Schalar, Schaletter och andra Dukar: väfda; tullbehandlas såsom Väfnader.

Anm. Fållade eller med tillsydda eller påknutna fransar hänföras till kläder.

på strumpstol eller genom stickning, virkning eller knytning tillverkade; hänföras till Strumpor etc.

1 kg. 1 kg.

1 kg.

1 kg. 1 kg.

1 kg. 1 kg-

Föreslagen

tullsats.

Kronor öre

fritt.

fri.

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 9.

46 Kongl. Majds Nåd. Proposition N:o 9.

N:r.

557 Skovax; se Blanksmörja.

Skrifstift; se Pennskaft.

Skrift aflor :

infattade i permar med eller utan gångjern; tullbehandlas såsom Varor, i taxan ej nämnda, arbetade.

andra slag................................................................

Skyfflar, Spadar, Grepar och Högafflar, af jern e

stål, med eller utan skaft ....................................

Sköldjiadd; tullbehandlas såsom Horn.

Slagg, äfven pulveriserad, ej hänförlig till gödningsämnen ................................................................................

Slöjdvaror eller Fabriks-, Handtverkeri- och Manufak turvaror, i taxan ej nämnda; förtullas lika med det ämne, arbetadt, hvaraf de hufvudsakligen bestå

eller, om detta ej kan bestämdt urskiljas...............

Smergel ...................................................................................

Smergelduk; hänföres till Maskiner, Redskap och Verktyg-

Smink och Sminkflor; tullbehandlas såsom Varor, i taxan ej nämnda, arbetade.

Smör:

naturligt............................................................................

konstgjordt ....................................................................

Snickarearbeten; se Trävaror.

Snäckor; tullbehandlas såsom Naturalier.

Snören; se Gulddragare- eller Snörmakarearbeten. Snörmakarearbeten^ såsom fransar, galoner, gramaner, aiguilletter, snodder, snören m. fl., ej specificerade:

af hel- eller halfsiden..................................................

andra slag, derunder inbegripna sådana, äfven af silke, hvari kautschuk eller likartadt ämne ingår ..........................................................................

Anm. Afdrag i vigten göres ej för askar, pappersomslag, kartor och inlägg.

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 9.

48 Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 9.

N:r.

[ 580 i 581

;

! 582

| 583

Spermaceti eller Hvalraf ......................................................

Spetsar och Blonder:

silkes-, med eller utan blandning af annat ämne...

andra slag.

Anm. Afdrag i vigten göres ej för askar, pappersomslag och inlägg, Spetsglans; se Antimonium crudurn.

Sprutor:

brand- och trädgårds-, äfvensom tillbehör..............

andra slag; tullbehandlas såsom det ämne, arbetadt, hvaraf de bestå.

Späck:

af hafsdjur ....................................

andra slag; hänföres till Ister.

Stanniol; se Metaller: Tenn.

Stearin (stearinsyra) .....................

Sten, ej specificerad:

oarbetad eller pulveriserad .....

arbetad: polerad

andra slag

Anm. Om en till Sten, arbetad, polerad, hänförlig vara, i den form den inkommer, väger per stycke mer än 100 kg., utgår tullen för den öfverskjutande vigten med endast 2 öre per kg.

Stenkol .............................................................................

Stenkolstjära ....................................................................

Stereotyper; se Clichéer.

Stickmaskiner; se Symaskiner.

Stjernanis; se Anis.

Stoft, ofärgadt eller färgadt .........................................

Storax; hänföres till Balsam.

Strumpeband; se Hängslen.

Strumpor och andra på strumpstol eller genom st: ning, virkning eller knytning tillverkade arbe ej specificerade:

af hel- eller halfsiden ..........................................

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 9.

49 Bill. till Biksd. Prof. 1892. 1 Sami. 1 Afd. 4 Höft. 7

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:ö 9.

N:r.

603 Såser, kärlens vigt inberäknad ..........................................

Säckar:

nya, tomma; tullbehandlas lika med den väfnad, hvaraf de bestå, med tillägg af 10 procent.

tydligen brukade och slitna.............................................

Sängkläder; beläggas med den tullafgift, som är bestämd för öfvertyget.

Anm. Ingår i sängkläder stoppningsmaterial, som drager högre tull än öfvertyget, skall tullafgiften beräknas efter den högre tullsatsen.

tillhöriga sjöfarande eller resande, när sängkläderna äro synbart brukade eller, af egarnesjelfva medförda, pröfvas icke öfverstiga deras personliga behof ... Tafvelramar; förtullas lika med det ämne, arbetadt, hvaraf de hufvudsakligen bestå, utan afdrag i vigten för täflan, derå anbragt glas m. m. Är tafvelramen af beskaffenhet att böra förtullas efter värde, tages dock icke hänsyn till den infattade täflan, derest denna eljest skulle vara tullpligtig, utan må egaren densamma tullfritt utbekomma.

Anm. Tafvelramar, i hvilka målningar eller ritningar äro infattade; se Målningar och Ritningar, infattade.

Tagel; se Hår.

Tagelsurrogat eller s. k. artificiel tagel samt till stoppningsmaterial preparerad mossa; tullbehandlas lika m ed Gräs, ej specificeradt,färgad!,trensadteller upprispadt.

Talg............................................................................................

Tamarinder............................................................................

Tandpulver; tullbehandlas såsom Varor, i taxan ej nämnda, arbetade.

Tandtinktur; tullbehandlas såsom Parfymer.

Tapeter af papper; se Papperstapeter.

Té ...............................................................................................

Tegel; se Lervaror.

Tenlikor eller Möbelspik......................................................

Anm. Afdrag i vigten göres ej för askar, papper och dylikt omslag.

Tenn; se Metaller.

Qvantitet för tullberäkningen.

1 kg.

Föreslagen

tullsats.

Kronor öre

fria.

fri.

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 9.

52 Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 9.

N:r.

620 621 622 623

628 Trävaror:

f. lådämnen, sågade, ej specificerade ..................

master, bogspröt, spiror, pumpstockar och arämnen, alla slag................................................

stäfver, lagg- och botten-, ej specificerade ...

tunnband och bandstakar ....................................

ved, alla slag .........................................................

fanérskifvor af 7 mm. tjocklek och derunder, äfvensom till cigarrlådor ämnade träskifvor inom samma dimensioner:

g'-

af furu eller gran

af annat träslag .........................................................

tangentskifvor af ebenholz.............................. .............

block och läster till skoarbeten, äfvensom träskor ... svarfvare- och bildhuggarearbeten, ej specificerade... Anm. 1. Ofverstiger vigten per stycke 2 kilogram, utgår för öfverskjutande vigten den tull, som för snickarearbeten är bestämd. Anm. 2. Afdrag i vigten medgifves ej för askar och pappers omslag.

tunnbindarearbeten:

af furu eller gran ........................................................

af annat träslag.............................................................

Anm. Såsom tunnbindarearbeten förtullas lagg- och bottenstäfver, som äro så färdigarbetade, att de kunna omedelbart till kär sammansättas.

snickarearbeten samt alla andra mer eller mindre bearbetade trävaror, ej specificerade: af furu eller gran:

utan betsning, målning eller lackering..........

med betsning, målning eller lackering..........

af alm, ask, björk, bok, ek och andra inhemska, ej specificerade träslag, massiva eller dermed fanerade, äfvensom arbeten, belagda mec massa, utan målning: eller annan ytbetäck-

nmg

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 9.

53 N:r.

631 Trävaror:

snickarearbeten samt alla andra mer eller mindre bearbetade trävaror, ej specificerade:

af päron ocb valnöt, samt af mahogny, jakaranda och andra utländska träslag, mass' eller dermed fanerade, äfvensom arbeten, försedda med äkta eller oäkta förgyllning c belagda med färgad eller förgyld massa...

Anm. Är arbetet sammansatt af flera träslag, sker förtullni: efter det slag deribland, som drager högsta tnflafgift.

möbler, försedda med stoppning:

utan öfvertyg; förtullas efter ofvanstående bestämmelser med 20 procents förhöjning, med öfvertyg; förtullas efter nämnda bestämmelser med 40 procents förhöjning.

Tungspat, äfven malen ...............................................

Tusch; hänföres till Färger, ej specificerade.

Tvål:

parfymerad, äfvensom annan tvål i formade handstycken, kulor, figurer o s. v...............................

Anm. Afdrag i vigten görei och annat dylikt omslag.

i 634

andra slag...........................................................................

Tågvirke, nytt......................................................................

Tänder, konstgjorda; tullbehandlas såsom Varor, taxan ej nämnda, arbetade.

Tändstickor, närmaste emballagets vigt inberäknad:

af trä....................................................................................

andra slag..........................................................................

Ull, ofärgad och färgad....................................................

Ur: fick-:

med boett af guld ....................................................

med boett af annat ämne........................................

54 Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 9.

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition No 9.

55 N:r.

664 Vattenglas (i vatten lösligt eller upplöst kiselsyradt

kali eller natron)..........................................................

Vattenmätare; se Gasmätare.

Vax, alla slag..................................................................

Vaxarbeten, ej specificerade; hänföras till Varor, i taxan ej nämnda, arbetade.

Vekar, lanip- och ljus- ........................................................

Anm. Afdrag i vigten. eger ej rum för askar och pappersomslag.

Velocipeder eller delar deraf................................................

Verktyg eller delar deraf, ej specificerade; se Maskiner, Redskap och Verktyg.

Anm. Verktyg, tydligen af sedda till leksaker, tullbehandlas såsom Leksaker.

Verktyg slådor:

innehållande verktyg, tydligen afsedda till leksaker;

tullbehandlas såsom Leksaker, innehållande andra verktyg; tullbehandlas såsom Maskiner, Redskap och Verktyg.

Vermiceller; se Maccaroni.

Vin:

af till och med 25 procents alkoholhalt:

på fat, större eller mindre ..........................................

på andra kärl:

mousserande................................................................

icke mousserande........................................................

af högre alkoholhalt; tullbehandlas såsom Likör.

Vindraf, torr .........................................................................

Vindrufvor...............................................................................

Vinsten, rå eller renad; se Kali, surt vinsyradt.

Vinsyra eller Vinstenssyra ................................................

Visitkort och Adresskort, äfvensom s. k. gratulationskort samt pappkort till uppklistring af fotografier,

till matsedlar m. m.............................................................

Anm. 1. Gratulationskort i förening med väf eller försedda med spetsar, band eller dylikt tullbehandlas såsom Varor, i taxan ej nämnda, arbetade.

Anm. 2. Afdrag i vigten göres ej för askar, papper och dylikt omslag.

56 Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 9.

Kongl. Mnj:ts Nåd Proposition N:o 9.

57 Bill. till Riksd. Frot. 1892. 1 Sand. 1 Afd. 4 Iläft.

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 9.

N:r.

696 Väfnader: jute-:

oblekt och ofärgad säck- eller packväf..................

andra slag ....................................................................

Anm. Juteväfnad med blandning till större eller mindre del af bomull tullbehandlas såsom likartade väfnad er af bomull allena.

hår- eller tagel-: nöthårsfilt:

stampad .......................................................................

väfd.............................................................................

andra slag ......................................................... .........

vattentäta:

med kautschuk öfverdragna, äfvensom dubbla väfnader, sammansatta medelst kautschuk eller annat

ämne ...........................................................................

med annan vattentät massa belagda, vaxduk samt andra lackerade eller fernissade väfnader derunder inbegripna:

mattor........................................................................

andra slag .............................................................

elastiska, innehållande trådar af kautschuk eller annat likartadt ämne; tullbehandlas lika med Band, andra slag.

Anm. Yid tullbehandling af väfnader göres ej afdrag i vigten för omslag af papper eller väf kring de särskilda styckena samt ej heller för askar och inlägg.

Värjor; se Metaller: Jern och Stål.

Väskor; tullbehandlas såsom Portföljer.

Växter:

lefvande, alla slag..............................................................

Anm. 1. Afdrag i vigten medgifves ej för närmaste emballage, såsom balja eller kruka med jord, bastmattor m. m.

Anm. 2. Yäger en växt mer än 10 kilogram, skall för den Överskjutande vigten tullen beräknas efter endast 3 öre per kilogram.

konstgjorda; tullbehandlas såsom Blommor, konstgjorda.

Qvantitet för tullberäkningen.

1 kg. 1 kg.

1 kg.

1 kg. 1 kg.

1 kg-

Föreslagen

tullsats.

Kronor öre

fri.

Kongl. Maj:ts Nåd. 1 roposition N:o 9.

59 N:r.

702 Zink; se Metaller.

Zinkhvitt; se Färger och Färgningsämnen.

697 Ångmaskiner, ej specificerade, och Ångpannor.........

Ä gg ...............;;..........................................................................

Ättika och Ättiksyra, alla slag: på fat:

af till och med tio procents syrehalt......................

för hvarje procent högre syrehalt ökas tullafgiften med 1 öre per kilogram.

på andra kärl, utan afseende på syrehalten ...............

Öl; hänföres under Maltdrycker.

Varor, som icke kunna hänföras under någon af de i denna tulltaxa upptagna bestämmelser:

råämnen...........................................................................

mer eller mindre arbetade .........................................

Anm. 1. Till förgylda, försilfrade eller med annan metall öfverdragna, äfvensom till emaljerade, glaserade, målade, fernissade eller lackerade arbeten äro alla sådana att hänföra, som till någon om ock ringa del blifvit på något af förenämnda sätt bearbetade; till polerade arbeten åter sådana, som till en större eller mindre del äro så polerade, att fil- eller slipningsstreck derå ej äro synliga.

Anm. 2. Kärl och omslag eller s. k. Emballage, hvari varor inkomma, då dermed synbarligen afses endast varans skydd samt ej, enligt särskilda stadganden i taxan, emballaget skall inbegripas i vigten för tullberäkningen, äro från tullafgift fria.

kg.

1 kg.

100 kr.

fria.

fria

60 Kongl. Maj:ts Nåd, Proposition N;o 9.

TJ nderrättelser

om hvad vid taxans tillämpning iakttagas bör.

§ l.

Hvad vid tullklarering af brutet öretal ej hinner till hälft öre uteslutes, och räknas deremot för ett öre hvad af sådant brutet tal stiger till eller öfver ett hälft.

§ 2-

Med de i taxan förekommande mått- och vigtbestämmelser förstås de, som uti Kongl. Maj:ts nådiga förordning om mått och vigt den 9 Oktober 1885 äro föreskrifna.

§ 3.

Varor, som med främmande fartyg införas, äro i Sverige icke underkastade andra eller högre afgifter, än om de med svenska fartyg införas.

§ 4-

Lastpenningar till Kongl. Maj:t och kronan utgöras till lika belopp af svenska som af främmande fartyg med 10 öre för hvarje ton, beräknad efter gällande mätbref, samt betalas hvarje gång både vid inkommande och utgående; dock, om ett fartyg under loppet af ett kalenderår gör flera resor mellan Sverige och utrikes ort, erläggas dessa umgälder för utgåendet allenast första resan och vid förnyadt inkommande

61 Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 9.

endast när fartyget innehar last samt större eller mindre del deraf lossar, och må härvid jemväl såsom barlastade anses fartyg, hvilkas lastqvantitet är i förhållande till deras drägtighet af ringare betydenhet; i hvilket hänseende bestämmelserna uti § 44 i Kongl. förordningen angående lotsverket den 15 Februari 1881, sådant detta lagrum lyder enligt Kongl. kungörelsen den 17 November 1882 rörande ändringar i vissa delar af nämnda förordning, skola lända till efterrättelse.

Då lossning och lastning på flera ställen egt rum, erläggas lastpenningar endast å första lossnings- eller lastningsstället, derom bevis på märkrullan eller passet meddelas.

Från lastpenningars erläggande befrias:

fartyg med eller utan destination till svensk hamn, som inkommer och åter utgår i barlast;

fartyg, som under resa utrikes orter emellan anlöper svensk hamn och der endast aflemnar medförde resande jemte deras effekter eller ock endast aflastar gods i annat fartyg för export; fartyg, som af tvingande orsaker eller till inhemtande af ordres för vidare resa anlöper svensk hamn och der icke verkställer lossning och icke heller företager annan lastning än af förnödenheter för besättning, medförde resande och fartyg; fartyg, som i följd af liden sjöskada, hvarom sjöförklaring afgifves, anlöper svensk hamn och der lossar sin last samt efter verkstäld reparation densamma åter intager och utför; fartyg, som af nyss omförmälda anledning lossar sin last och densamma till större eller mindre del försäljer, då sådan försäljning inskränkes till hvad för bestridande af reparationskostnaderna bevisligen erfordrats; samt fartyg, som under resa mellan utrikes orter i. svensk hamn lossar eller lastar varor till högst fjerdedelen af fartygets lastdrägtighet, för beräknande hvaraf fartygets skeppshandlingar skola tjena till grund.

I alla dessa fall skall dock fartygets skeppare ställa sig till efterrättelse de i tullstadgan gifna föreskrifter om anmälan hos närmaste tullbetjent äfvensom om märkrullans aflemnande samt i tillämpliga delar jemväl iakttaga hvad i nämnda stadga finnes anbefaldt rörande uttagande af tullpass.

§ 5-

Å inkommande varor, som enligt taxan förtullas med vissa procent af värdet, bör godsegaren uppgifva inköpspriset med tillägg af embal-

62 Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 9.

lagets värde jemte assurans, frakt och arman derå använd kostnad, intill dess de till lossningsorten anländt. Godsegarens uppgift skall, såvidt ske kan, styrkas af faktura och konnossement. Företes icke dessa handlingar, vare tullkammaren pligtig, likasom den i allt fall är berättigad, att genom tillkallade tvenne sakkunniga personer låta besigtiga varan och å angifningsinlagan anteckna antingen deras godkännande af det uppgifna värdet eller den tillökning deri, som de anse skäligen böra göras. Vill godsegaren icke verkställa förtullning efter det af besigtningsmännen varan åsätta värde, skall skriftligt bevis derom å angifningsinlagan tecknas och varan derefter, så fort sig göra låter samt sist inom en månad från angifningen, genom tullkammaren å offentlig auktion försäljas. Sedan tullafgiften, beräknad efter försäljningsbeloppet, derest detta öfverstiger godsegarens värdeuppgift, men alltid minst efter denna senare, blifvit jemte auktionsomkostnaderna afdragen, skall behållna auktionssumman godsegaren tillställas.

Med brukade flyttsaker och resande tillhöriga effekter, som icke utgöra handelsgods, förfares enligt hvad derom särskildt är eller varder stadgadt.

§ 6.

På vederbörande fabriks- och handtverksföreningar eller, der sådana ej finnas, på vederbörande kommunalstyrelse ankommer att utse en eller flera personer i hvarje stapelstad, som ega att tillse, det de till särskilda yrken hörande varor blifva efter rigtiga värden och benämningar förtullade; dock må dessa ombuds frånvaro icke hindra tullbehandlingens företagande och fortgång.

Om hvad iakttagas bör vid inkommande och utgående varors angifning och journalisering samt huru förhållas skall med varans undersökning, förtullning och utlemnande, äfvensom till förhindrande af införsel utaf varor, hvarå falskt fabriks- eller handelsmärke eller firma eller ock falsk ursprungsort finnes anbragt m. m., derom länder till efterrättelse hvad i särskilda författningar är eller varder stadgadt.

§ 8.

1. Innehafvare af svenskt skeppsvarf eller verkstad, der fartyg

63 Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 9.

af mer än 40 tons afgiftspligtig drägtighet, vare sig svenskt eller utländskt, blifvit nybygdt, förbygdt eller reparerad!, vare berättigad att för dervid använda, från utrikes ort införda tullpligtiga materialier och skeppsförnödenheter, som ej äro hänförliga till husgerådssaker eller proviantartiklar, restitutionsvis återbekomma den erlagda tullafgiften, under vilkor:

a) att afsigten med de införda materialiernas och skeppsförnödenheternas användning till förberörda ändamål vid deras införsel och angifning till tullbehandling skriftligen anmäles;

b) att det fartyg, till hvilket materialierna och skeppsförnödenheterna användas, inom två år efter deras införsel till riket styrkes vara i fullfärdigt skick;

c) att varfvets eller verkstadens innehafvare eller föreståndare, när fartyget är fullt färdigt, till Generaltullstyrelsen aflemnar en af honom under edlig förpligtelse afgifven och af tvenne hans biträden, som med arbetet tagit befattning, bestyrkt noggrann förteckning öfver myckenheten af alla till fartyget använda olika materialier och skeppsförnödenheter, materialförlusten vid arbetet deri inberäknad, för h vilka restitution af tullafgift sökes, jemte under samma förpligtelse afgifven försäkran, att dessa materialier och förnödenheter äro af utländskt ursprung, och att full införseltull för dem blifvit behörigen erlagd, samt uppgift om tiden, då de till riket inkommit, och den lägenhet, med hvilken införseln skett; samt

d) att varfs- eller verkstadsinnehafvaren är förbunden att underkasta sig all den kontroll i öfrigt, hvilken Generaltullstyrelsen kan finna skäligt föreskrifva.

2. De skeppsförnödenheter, hvarmed ett svenskt, från utrikes ort återvändande fartyg under resan blifvit försedt, äro icke underkastade tull, så länge de förblifva i samma fartygs bruk.

§ 9.

1. Vid utförsel sjöledes från stapelstad af följande, utaf utländskt råämne inrikes tillverkade varor beviljas restitutionsvis af tullmedlen:

för 1 kilogram raffineradt socker, topp-, kandi- och kak- ...... 28,2 öre

» 1 dito chokolad, alla slag.................................................. 5 »

» 1 dito karameller och andra konfityrer ........................ 30 »

04 Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 9.

för 1 kilogram bröd.......................................................................... 4 öre

» 1 dito tobak, arbetad:

cigarrer och cigaretter..................... 1 krona — »

spunnen, hopvriden eller pressad, äfvensom

tor, kragar, manschetter med flera, under vilkor att de icke hufvudsakligen bestå af lägre tullbeskattad väfnad än oblekt bom-

ullsväfnad.............................................................. 50 »

hvarvid för öfrigt iakttages:

a) att af de här upptagna varor minst 50 kilogram af hvardera skola till export angifvas och på en gång afsändas; kommande dock denna bestämmelse icke att ega tillämpning, då den vara, för hvilken tullrestitution sökes, utfores för proviantering af fartyg i Öresund under enahanda förhållanden med dem, då utländska, på frilager upplagda varor skulle vid dylik proviantering åtnjuta tullfrihet;

b) att vid angifningsinlagan alltid skall bifogas tillverkarens, under edlig förpligtelse afgifna och med två vittnen bestyrkta försäkran, att varan är svensk tillverkning och af utländskt råämne, för hvilket full införseltull blifvit erlagd, eller, beträffande flamgarn och väfnader, att de äro inom landet tillverkade af utrikes spunnet och behörigen förtulladt garn, och, i fråga om sydda bomulls- och linneartiklar, att de äro inom landet tillverkade af utrikes ifrån införda, behörigen förtullade väfnader; och kommer nu nämnda bevis att biläggas tullkammarjournalen å den tullplats, hvarifrån varan utfores;

c) att utförseln verificeras genom intyg af vederbörande embetsmyndighet å lossningsorten, det varan därstädes blifvit lossad, hvilket intyg bör vara af svensk konsul eller vice konsul, derest sådan å berörda ort finnes anstäld, behörigen legaliseradt; dock att, derest utförseln skett i fartyg af 30 tons drägtighet eller derutöfver och vid utförseln iakttagits den kontroll, som i 42 § tullstadgan för reexportgods finnes föreskrifven, något bevis om varans ankomst till den utländska lossningsorten ej må för restitutionens beviljande erfordras; och

65 Kongl. Majds Nåd. Proposition N:o 9.

d) att beträffande bröd, det mjöl, för hvilket restitution af tullmedlen beviljas, skall vara inom de näst före utförseln förflutna sex månaderna till riket infördt.

2. Då juteväfnad, tillverkad i utlandet, användes till emballage vid utförsel sjöledes från stapelstad eller transito med jernväg öfver Norge till utrikes ort, må för hvarje kilogram af väfnaden restitutionsvis af tullmedlen beviljas 10 öre under iakttagande af de under punkten 1 upptagna bestämmelser jemte de vilkor och kontroller i fråga om varuemballagets transitoförsändning öfver Norge, Generaltullstyrelsen i öfrigt bestämmer; skolande dock den försäkran om varans ursprung, som det enligt punkten 1 b åligger tillverkare att vidfoga angifningsinlagan, i det fall, hvarom bär är fråga, afgifvas af tillverkaren af den vara, för hvars emballerande juteväfnaden blifvit använd, samt innehålla, att emballaget utgöres af utländsk juteväfnad, för hvilken full införseltull blifvit erlagd, äfvensom uppgift om emballagets vigt; vederbörande tullmyndighet å exportorten förbehållet att, om anledning dertill förekommer, genom störtning och profvägning utröna emballagets vigt. I de sålunda meddelade föreskrifterna må dock Generaltullstyrelsen lemna de lättnader, som, utan åsidosättande af nödig kontroll, kunna medgifvas.

3. Förutom den tullrestitution, hvarom här ofvan förmäles, medgifves ock åt idkare af qvarnrörelse vid utförsel sjöledes från tullplats af följande vid qvarnen framstälda produkter, nemligen finsiktadt mjöl af hvete, råg eller korn samt gryn af hvete eller korn, restitution af den tull, som af honom blifvit erlagd för en motsvarande qvantitet från utlandet införd omalen spanmål af samma slag, hvarvid iakttages, att 100 kilogram hvete anses lemna 75 kilogram mjöl, 100 kilogram råg eller korn 66f- kilogram mjöl och 100 kilogram hvete eller korn 66f kilogram gryn, samt i öfrigt under vilkor:

a) att afsigten att af den införda spanmålen förmala mjöl eller gryn för export emot åtnjutande af restitution redan i sammanhang med spanmålens angifning till förtullning af vederbörande idkare af qvarnrörelse anmäles; skolande införseln af den omalna och utförseln af den förmalna spanmålen ega rum vid en och samma tullplats, från hvilken, derest den icke är stapelstad, angifningsinlagorna öfver in- och utförseln jemte här nedan omförmälda intyg skola insändas till den liufvudtullkammare, under hvilken tullplatsen lyder;

b) att minst 2,000 kilogram af hvarje mjöl- eller grynslag på en gång utföras; skolande exportangifningsinlagan vara åtföljd af tillverkarens under edlig förpligtelse afgifna och af två vittnen till rigtigheten be-

Bih. till Bihsd. Prot. 1892. 1 Sami. 1. Afd. 4 Uäft. 9

66 Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 9.

styrkta försäkran derom, att den till utförsel angifna varan är exportörens egen förmalningsprodukt, samt om varans art ock beskaffenhet i öfrigt;

c) att den omalna spanmål, för hvilken restitution af tullmedlen beviljas, skall vara inom de näst före utförseln förflutna sex månaderna till riket införd;

d) att vederbörande tullförvaltning å den tullplats, hvarifrån utförseln sker, skall, efter varans undersökning och nettovigtens utrönande samt säckarnes tullplombering och bevakning under transporten till och inlastningen i fartyget, härom meddela attest, hvilken såsom verifikation jemte angifningsinlaga och öfriga intyg bifogas hufvudtullkammarens utgående tulljournal;

e) att utförseln i öfrigt verificeras på sätt i denna § finnes stadgadt beträffande öfriga varor, för hvilka tullrestitution är medgifven;

f) att det åligger vederbörande tullkammare att för hvar och en, som, på sätt här ofvan sägs, till införsel angifvit spanmål för förmalning till export, föra ett afräkningsdiarium för in- och utförseln, till hvilket formulär af Generaltullstyrelsen fastställes; samt

g) att för utbekommande af här ifrågavarande restitution vederbörande eg a att hvarje månad uti till Generaltullstyrelsen stäld, genom vederbörande tullkammare dit insänd ansökning derom göra hemställan; börande dylik ansökning vara åtföljd af dels vederbörligt bevis, att sökanden sjelf idkar qvarnrörelse, dels utdrag af tullkammarens afräkningsdiarium och dels qvitterade tullräkningar å de tullafgifter, som belöpa för i afräkningsdiariet upptagna omalna spanmålsqvantiteter.

4. Den här ofvan medgifna tullrestitution eger icke rum vid utförsel till Norge, utom i afseende å artiklarne raffineradt socker, karameller, (sockertillverkningar, hufvudsakligen bestående af brändt eller kokadt socker), arbetad tobak, finsiktadt mjöl och gryn af spanmål samt bröd. För dessa artiklar beviljas, äfven då de utföras landvägen till nämnda rike, enahanda restitution, som här förut är bestämd, under följande för landväga utförseln gällande särskilda vilkor:

a) att varupartiet skall hafva i den ordning, som föreskrifves uti nådiga förordningen af den 12 Juli 1860 angående varuförseln landvägen mellan de förenade rikena, varit hos vederbörande tullkammare å afsändningsorten till utförsel angifvet och der blifvit journaliseradt samt försedt med behörig, till ort, hvarest tullkammare finnes och förtullning får ega rum, stäld förpassning, hvilken skall godset under transporten åtfölja;

b) att vid angifningsinlagan alltid skall fogas sådan försäkran af

67 Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 9.

tillverkaren, som här ofvan i punkten 1 b eller, beträffande mjöl oeb gryn, i punkten 3 b är föreskrifven; samt

c) att genom attest från tullkammaren i norska destinationsorten skall styrkas, att varan dit ankommit med orubbad försegling eller plombering samt till beskaffenhet och myckenhet funnits med förpassningen öfverensstämmande.

5. Vill någon införa tull underkastade varor i ändamål att desamma åter utföra, antingen bearbetade i förening med inhemskt eller icke tullpligtigt utländskt råämne till produkt, som i mom. 1 omförmäles, eller ock bearbetade, med eller utan tillsats af sådant råämne, till annan produkt, än förut i denna paragraf sagdt är, må, så vidt Generaltullstyrelsen finner tillförlitlig kontroll kunna åstadkommas, vid införseln erlagd tullafgift kunna återfås uuder iakttagande af följande vilkor:

a) att den, som vill af sådan förmån komma i åtnjutande, skall derom hos Generaltullstyrelsen göra skriftlig anmälan med uppgift om den varas beskaffenhet, som för vidare bearbetning skall till riket införas, samt om bearbetningens art äfvensom om den tullkammare, vid hvilken införseln skall ske; hvarefter Generaltullstyrelsen bestämmer så väl den grund, efter hvilken restitution må åtnjutas, dervid hänsyn jemväl må tagas till vid exportvaras framställning oundviklig råämnesförlust, som ock den minsta qvantitet, hvilken får till utförsel angifvas;

b) att i hvarje förtullningsinlaga afsigten med införseln angifves;

c) att utförseln sker vid samma tullkammare, der införseln egt rum, så vida icke Generaltullstyrelsen i särskildt fall annorlunda medgifvit;

d) att vid utförseln angifningsinlagan skall vara åtföljd af tillverkarens under edlig förpligtelse afgifna och af två trovärdige män till rigtigheten bestyrkta försäkran, att exportvaran blifvit inom landet tillverkad, och att till dess framställning användts en viss uppgifven mängd af för sådant ändamål från utlandet af tillverkaren införda, anmälda och förtullade varor;

e) att de, i enlighet med hvad ofvan föreskrifvits, vid utförseln lemnade uppgifter, så vidt möjligt är, af tullförvaltningen kontrolleras, för hvilket ändamål tullförvaltningen eger, om så anses nödigt, låta tekniskt undersöka varan;

f) att utförseln verificeras på sätt förut i denna paragraf sagdt är;

g) att återutförseln eger rum och restitutionen sökes inom ett år från varans införsel, skolande restitutionsansökningen innehålla uppgift om tiden, då råvaran blifvit införd, och lägenheten, med hvilken införseln skett; samt

h) att varuegaren ställer sig till efterrättelse de ytterligare före-

68 Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 9.

skrifter, hvilka Generaltullstyrelsen må ega meddela till förekommande af missbruk utaf en sålunda medgifven förmån, samt godtgör alla de i och för restitutionsförmånens åtnjutande uppkommande kostnader.

Derest utländskt råbränvin endast för förädling till export under tullverkets kontroll införes och förädlas i derför särskildt inrättad fabrik, må restitution af belöpande tullafgift beviljas ej mindre för den myckenhet förädladt bränvin, som, på sätt här ofvan sägs, behörigen styrkes hafva från fabriken blifvit utförd, än äfven för den qvantitet bränvin, hvilken efter verkstäld inventering tillförlitligen utrönes hafva genom förädling gått förlorad, dock icke för denna förlust i något fall med mera än en procent af den utförda myckenheten normalliter.

6. Befinnes någon hafva för erhållande af tullrestitution enligt bestämmelserna i denna paragraf lemnat uppgift, som med verkliga förhållandet icke öfverensstämmer, kan Generaltullstyrelsen förvägra honom rätt att vidare erhålla sådan restitution.

§ io.

Skeppare vare skyldig att, på sätt i 1 kap. af tullstadgan är förordnadt, å märkrullan noga anteckna sitt förråd af lifsmedel, till mängd och beskaffenhet, vid den påföljd för uraktlåtenhet deraf, som berörda förordning bestämmer; och må det förråd, som för besättningens behof till begagnande om skeppsbord finnes nödigt, befrias från tull och andra afgifter i lossningsorten.

Till provision må under sådana vilkor jemväl kunna hänföras följande qvantiteter vin, bränvin, kaffe och té, nemligen: för fartyg, kommande från Östersjön eller till någon hamn i Halland samt Göteborgs och Bohus län från Nor dsjö orter samt Holland, England och franska Vester sjöhamnar, 6 liter vin, 3 liter bränvin, 1 kilogram kaffe och 1 hektogram té, räknadt på hvarje person af besättningens och passagerarnes antal; samt för fartyg, kommande från orter utom Östersjön, med undantag af nyssnämnda fart till Halland och Bohus län, 9 liter vin, 6 liter bränvin, 2 kilogram kaffe och 2 hektogram té, på enahanda sätt beräknadt. Härvid bör för öfrigt iakttagas, att vin och bränvin icke mot hvarandra utbytas, så att den, som har mindre af den ena, ej får för sådan brist njuta ersättning i den andra varan, äfvensom att, hvad af förenämnda fyra provisionsartiklar öfverstiger en skeppares sålunda bestämda förråd, i lossningsorten skall, då fartyget icke omedelbart å nyo användes för utrikes fart, ovilkorligen förtullas. År från

69 Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 9.

utrikes ort kommande fartyg, svenskt eller främmande, ämnadt att omedelbart å nyo användas för utrikes fart, må skepparen, då han vid sin ankomst till riket såsom provisionsartiklar medhafver vin, bränvin, kaffe och té i större qvantiteter, än genom denna § bestämmes, vara berättigad att öfverskottet i märkrullan till återutförsel upptaga, hvarefter det bör under tullförsegling i packhuset eller i något säkert och tjenligt rum ombord å fartyget förvaras, till dess skepparen åter afseglar, då den kontroll iakttages, som i 42 § tullstadgan för reexportgods finnes föreskrifven. Likväl och derest något af detta öfverskott, under sådant fartygs längre qvarblifvande i svensk hamn, för besättningen till begagnande om skeppsbord finnes nödigt, må det i mån af behof utlemnas, hvarvid motsvarande afskrifning å de på märkrullan till återutförsel uppförda qvantiteter bör ske.

Andra provisionsartiklar än här ofvan nämnda må likaledes, under iakttagande af erforderlig kontroll, till den del de icke under vistande i svensk hamn ombord användas eller till qvarvarande i riket förtullas, med fartyget åter utföras.

Hvad af inrikes producerade, enligt utgående tullpasset med fartyget bevisligen utförda provisionsartiklar öfverblifvit må vid återkomsten, liksom utländska icke tullpligtiga provisionsartiklar, tullfritt disponeras.

§ 11.

För gods, som under transporten genom tillfällighet tagit skada, må ej någon minskning i tullen tillåtas, så vida godsegaren sjelf vill detsamma disponera. Anser godsegaren en sålunda förskämd vara icke kunna draga den i tulltaxan utsatta tull, må han, sedan skepparen till upplysning om förhållandet afgifvit sjöförklaring, äska laga besigtning å godset, hvilken då skall af magistratsperson med biträde af två sakkunnige och ojäfvige män verkställas i närvaro af vederbörande tullkammareföreståndare, som eger att under tjenstemanna-ansvarighet, för bevakande af kronans rätt, besigtningsåtgärden kontrollera; börande ock, derest godset är emot sjöskada försäkradt, assuradörernas ombud, om sådant i orten finnes att tillgå, genom magistratens försorg bevisligen kallas till besigtningsförrättningen, likväl utan att denna genom ombudets frånvaro må uppehållas. Befinnes godset hafva under transporten undergått förskämning, skola besigtningsmännen ej allenast härom utfärda intyg utan jemväl efter granskning af behöriga lasthandlingar attestera värdet af enahanda vara i oskadadt skick. Derest fog till anmärkning

70 Kongl. Maj:ts Nåd. Troposition N:o 9.

emot förrättningen icke förekommer, antecknar tullkammareföreståndaren sitt godkännande å besigtningsinstrumentet, som icke edsvurne besigtningsmän äro pligtige att, der så äskas, med ed fästa. Tullkammaren försäljer sedermera, efter föregången kungörelse, på öppen auktion i behörig ordning hvad förskämdt är, hvarvid, under iakttagande att godset såsom å nederlag befintligt eller oförtulladt försäljes, införseltullen för det, som enligt taxan förtullas efter värde, beräknas efter faststäld tullprocent å auktionspriset samt för annat gods emot taxebestämmelsen minskas i samma mån, som auktionspriset understiger det vid besigtningen för oskadad enahanda vara bestämda värde; kommande behållna auktionssumman att, sedan belöpande tull blifvit erlagd, godsegaren tillställas. Försummar godsegaren fullgörandet af bevisningen om varans förskämning utöfver fjorton dagar efter den preskriptionstid, hvarinom angifningsinlagan, jemlikt tullstadgans 21 §, bör vara till tullkammaren aflemnad, ansvare för tullafgifternas fulla erläggande, derest han icke genom skriftlig anmälan hos tullkammaren inom samma tid afstår sin rätt till den skadade varan, som då medelst offentligt utrop för kronans räkning genom tullkammaren försäljes.

Hvad vid tullbehandlingen i öfrigt af varor, bergade från strandade, utrikes ifrån komna fartyg, skall iakttagas är i kap. 5 af tullstadgan förordnadt.

§ 12.

I afseende på Sveriges och Norges inbördes handelsförhållanden länder till efterrättelse hvad derom är eller varder stadgadt.

Kongl. May.ts Nåd. Proposition N:o 9.

71 Utdrag af protokollet öfver finansärenden, hållet inför Hans Kongl. Höghet Kronprinsen-Regenten i Statsrådet å Stockholms slott den 13 Januari 1892.

Närvarande:

Hans Excellens Herr Statsministern Boström,

Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena Grefve Lewenhaupt,

Statsråden: Herr Friherre von Otter,

Friherre Paemstierna,

Friherre von Essen,

Friherre Åkerhielm,

Östergren,

Groll,

Wikblad,

Gilljam.

Departementschefen, Statsrådet Friherre von Essen anmälde i underdånighet, att, sedan Kongl. Maj:t den 27 Februari nästlidet år i nåder förordnat, att Kommerskollegii och Generaltullstyrelsens gemensamma underdåniga utlåtande skulle infordras öfver det betänkande med förslag till tulltaxa, som den 24 i samma månad afgifvits af de under den 18 Juni 1888 dertill i nåder förordnade komiterade, så hade embetsverkens den 12 sistlidne September på grund häraf afgifna utlåtande till finansdepartementet inkommit.

Efter att hafva redogjort för innehållet af såväl komiténs betänkande som embetsverkens utlåtande anförde departementschefen:

72 Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 9.

»Komiténs föreliggande förslag till tulltaxa synes mig, hvad till en början beträffar de delar, som direkt beröra det inhemska näringslifvet, i det stora hela utgöra en följdrigtigt genomförd tillämpning af de grundsatser, hvilka, enligt Riksdagens uttalanden i dess underdåniga skrifvelse den 8 Maj 1888 angående tullbevillningen, borde vid en blifvande fortsatt revision af taxan iakttagas; och de undersökningar, på hvilka förslaget i dessa delar hvilar, hafva, enligt hvad som framgår af den mer eller mindre utförliga redogörelse derför, hvilken innehålles i förslagets speciela motivering, blifvit med synnerlig noggranhet och omsorg utförda. Af sakens egen beskaffenhet följer emellertid, att resultatet af sådana undersökningar svårligen kan blifva så exakt, att detsamma bestämdt angifver till hvilken siffra de särskilda tullsatserna böra sättas för att rättvist tillgodose de olika intressen, som påyrka högre eller lägre tull, isynnerhet som de faktorer, hvilka dervid måste tagas med i beräkning, ofta vexla ganska betydligt. Längre än till utrönande af vissa ungefärliga gränser, öfver eller under hvilka tullsatserna icke böra sättas, kan man på denna väg i allmänhet näppeligen komma. Om derföre bestämmandet af tullsatsernas belopp inom nyssberörda gränser i många fall blifver en fråga, hvilken icke kan på grundvalen af fullt bindande objektiv bevisning lösas utan vid hvars afgörande man är hänvisad till meningarne hos sakkunnige inom de särskilda näringsgrenarne, förtjena, enligt min åsigt, komiténs uttalanden i sådant hänseende att vinna synnerligt afseende. Ty jemte det att komitén sjelf representerat en omfattande praktisk erfarenhet på olika områden af näringslifvet, har komitén vid sitt arbete tillika, då sådant funnits erforderligt, begagnat sig af den komitén i nåder medgifna rätt att för hörande och meddelande af upplysningar inkalla fackmän i landets särskilda näringsgrenar. Med afseende härå anser jag också nedsättning i de af komitén upptagna tullsatser för industrialster i regeln icke böra ifrågasättas i den nådiga framställning till Riksdagen, som torde komma att grundas på komiténs betänkande.

Tullsatser, som särskildt tarfva ändring, äro de, hvilka äro åsätta öfverflödsvaror. På sätt komitén erinrat, torde det allmänt erkännas, att sådana varor äro framför andra egnade att åsättas införselafgift, vid hvars bestämmande man numera, då tarifftraktaterna komma att upphöra, erhåller full frihet. Åt begreppet öfverflödsvara kan emellertid gifvas en större eller mindre omfattning, beroende på olika uppfattning af hvad till lifvets nödtorft hörer; men obestridligt lärer väl i allt fall vara, att huru än detta begrepp begränsas, de artiklar, åt hvilka egenskapen af öfverflödsvaror tillägges, måste anses besitta denna egenskap

73 Kongl. Majds Nåd4 Proposition N:o 9.

i olika grad; och häraf följer, att jemväl i afseende å hithörande artiklar svårighet möter att afgöra till hvad belopp tullsatserna lämpligen böra fastställas. Frågans lösning försvåras dessutom än ytterligare deraf, att man beträffande många af dessa varuslag måste taga särskild hänsyn till faran för smuggling. Det är ock företrädesvis ur sistberörda synpunkt embetsverken funnit sig föranlåtna att hemställa om nedsättning i åtskilliga af de tull satser, som för öfverflöds varor blifvit af komitén föreslagna. Komitén har dock, enligt hvad af det underdåniga betänkandet inhemtas, ingalunda förbisett faran för oloflig varuinförsel. Hänsynen till sådan fara angifves nemligen uttryckligen såsom skäl dertill, att tullsatserna för öfverflödsvaror föreslagits vida lägre än desamma, enligt komiténs åsigt, borde sättas, ifall afseende gjordes endast å varuvärdet eller egenskapen af öfverflödsartikel. Mig vill det äfven synas, att komitén i detta afseende iakttagit nödig varsamhet. De tullsatser, komitén å ifrågavarande område föreslagit, äro visserligen till en del rätt höga i jemförelse med de nu gällande, hvilka dock, såsom jag förut antydt, i allmänhet äro traktatstullar och på grund häraf ytterligt låga. I förhållande till varuvärdet åter torde desamma ingalunda få anses öfverdrifvet höga. Många omständigheter torde ock lyckligtvis numera göra en smugglingsindustri, sådan den i forna tider förekom, till en omöjlighet. Särskildt har den stigande folkupplysningen äfven å detta område medfört en rigtigare uppfattning af skilnaden mellan rätt och orätt; och föga anledning torde derföre vara att befara, att smugglaren numera skulle af allmänheten betraktas annorlunda än såsom lagbrytare, vid hvilket förhållande endast mycket höga tullsatser kunna antagas framkalla någon mera afsevärd fara för oloflig varuinförsel. Skilnaden mellan de tullsatser, komitén föreslagit, och de af embetsverken förordade torde väl för öfrigt näppeligen vara nog stor för att under några omständigheter kunna antagas komma att i väsentligare mån inverka på smugglingsförsökens större eller mindre omfattning. Med afseende härå och då icke heller eljest någon befogad anmärkning synes mig kunna göras mot de tullsatser, komitén föreslagit för öfverflödsvaror, derunder komitén, enligt min åsigt, icke inbegripit andra varuslag än sådana, som skäligen kunna dit hänföras, anser jag mig böra tillstyrka, att samma tullsatser, oförändrade, upptagas i Kongl. Maj:ts framställning till Riksdagen.

Med afseende å den ökning af tullinkomsten, som de nya eller förhöjda tullsatserna skulle komma att medföra, har komitén föreslagit nedsättning af gällande tull å socker och sirup. Då jag emellertid, hufvudsakligen på grunder, som af embetsverken anförts, delar deras Bill. till Iltksä. Prot. 1892. 1 Sami. 1 Afd. 4 Häft. 10

74 Kongl. Maj.is Nåd. Proposition N:o 9.

åsigt, att eu dylik åtgärd för närvarande icke bör vidtagas, anser jag mig icke kunna tillstyrka Kongl. Maj:t att föreslå Riksdagen någon sådan nedsättning.

De förändringar i formelt afseende, som taxan enligt komiténs förslag skulle undergå, innebära otvifvelaktigt väsentliga förbättringar, och någon tvekan om deras antaglighet kan derför icke gerna ifrågakomma.

Af hvad jag sålunda anfört torde framgå, att jag anser det af komitén upprättade förslag till tulltaxa böra i hufvudsakliga delar läggas till grund för Kongl. Maj:ts framställning till Riksdagen. Till hvad komitén i dessa delar anfört till stöd för förslaget har jag i regeln funnit något tillägg från min sida icke erfordras. Endast i några, jemförelsevis få fall hafva af embetsverken framstälda anmärkningar, hvilka jag icke kunnat biträda, synts mig innebära anledning att närmare utveckla de af komitén anförda skäl eller att fästa Kongl. Maj:ts uppmärksamhet å någon af komitén icke berörd omständighet, som kan anses stärka komiténs motivering. I sammanhang med denna komplettering af motiveringen torde det tillåtas mig att redogöra för de punkter, i hvilka jag anser Kongl. Maj:ts framställning till Riksdagen böra afvika från komiténs förslag, samt skälen för denna min åsigt; anslutande jag mig i allt öfrigt till komiténs förslag.

För band, andra slag, hvilken artikel för närvarande, i öfverensstämmelse med franska lian delstraktatens bestämmelser, drager en tull af endast 1 krona 10 öre per kilogram, har komitén föreslagit samma tullsats som för ylleväfnader, andra slag, eller 1 krona 75 öre per kilogram. Embetsverken hafva, under medgifvande att emot det föreslagna beloppet icke vore något att, erinra, försåvidt ylle- och linneband anginge, men med erinran att äfven bomullsband, hvaraf jemväl ansenliga qvantiteter infördes, vore hänförliga under ifrågavarande rubrik och att dessas värde betingade en lägre tull, mera öfverensstämmande med tullen å bomullsväfnader, funnit sig böra, då af tulltekniska skäl olika tullsatser för, å ena sidan, ylle- och linneband samt, å andra sidan, bomullsband icke kunde förordas, hemställa att ifrågavarande tullsats måtte upptagas till allenast 1 krona 30 öre per kilogram; men då till den omständighet, att band i värde vida öfverstiga öfriga motsvarande väfnader, efter vigt räknadt, jemväl kommer, att, om äfven de qvantiteter linneband, som införas, icke äro särdeles betydande, införseln af ylle- och linneband tillsammans dock i allt fall lärer kunna antagas vara större än införseln af bomullsband, anser jag komiténs förslag om tullsatsens höjning till 1 krona 75 öre — hvilket belopp i det närmaste öfverensstämmer med

75 Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 9.

det före traktaten med Frankrike gällande, 75 öre per skålpund — välgrundad! och kan derföre icke tillstyrka någon ändring deri.

Tullsatsen för ej specificerade arbeten, andra slag, af 6en, hvilken tullsats nu, på grund af franska traktaten, är bestämd till 35 öre per kilogram, har komitén upptagit till samma belopp, som föreslagits för arbeten, andra slag, af horn och celluloid, eller 1 krona 20 öre per kilogram. Den till ifrågavarande rubrik för närvarande hänförliga artikeln knappar af ben har dock ansetts icke böra åsättas en så hög tull utan upptagits under egen rubrik med en tullsats af 50 öre per kilogram. Embetsverken, som ansett benarbeten i allmänhet på grund af sin bebeskaffenhet ega ett i förhållande till vigten icke obetydligt lägre värde än ofvanberörda arbeten af horn och celluloid, hafva med afseende härå hemstält, att förstnämnda tullsats icke måtte sättas högre än 60 öre per kilogram samt att i så fall äfven artikeln knappar måtte derunder inbegripas. — Härvid är dock att märka, att, ehuruväl oarbetadt ben torde vara icke obetydligt billigare än horn och celluloid, oarbetade, förhållandet icke är alldeles detsamma med deraf förfärdigade varor. Hufvudsakliga införseln af benarbeten, andra slag, omfattar — förutom knappar — åtskilliga finare varuslag, såsom penn- och virkskaft, schackpjeser, tärningar o. d., hvilkas förnämligaste värde grundar sig på det å dem nedlagda arbetet; och dessa lära i pris föga understiga de allmännast förekommande artiklar, som hänföras till arbeten, andra slag, af horn och celluloid. Redan denna omständighet torde icke obetydligt förringa betydelsen af hvad embetsverken anfört. Tager man emellertid derjemte i betraktande, att hufvudsakliga införseln af de benarbeten, hvarom nu är fråga, omfattar just den mindre värdefulla artikeln knappar, hvilken, derest embetsverkens hemställan bifölles, skulle åsättas tull med 10 öre högre belopp per kilogram än enligt komiténs förslag, torde det få anses visst, att de af embetsverken förordade bestämmelser skulle befinnas mindre väl afpassade efter varuvärdet än de af komitén föreslagna.

För cirklar, passare och cirkelbestick, hvilka artiklar enligt gällande taxa hänföras till matematiska instrumenter och sålunda åtnjuta tullfrihet, har komitén, som för sistnämnda artikel föreslagit förtullning efter värde, upptagit vigttull till belopp af 1 krona 50 öre per kilogram. Embetsverken hafva med afseende å dels den föreslagna tullsatsens förhållande till värdet af gröfre, tunga och billiga cirklar och passare samt dels den omständighet, att behof af ändring i det nuvarande förtullningssättet icke visats, hemstält om bibehållande af gällande taxas bestämmelser. Mig synes emellertid, att hvad vid rubriken instrumenter, kirurgiska,

76 Kongl. Maj:s Nåd. Proposition N:o 9.

matematiska m. fl. anföres angående behofvet af tull å dylika instrumenter, eger tillämplighet äfven i fråga om cirklar, passare och cirkelbestick. Dessa artiklar äro föremål för ganska stor inhemsk förbrukning, hvilken dock hittills icke motsvarats af någon mera betydande tillverkning inom landet, enär de svenske tillverkarne icke kunnat täfla med de utländske i prisbillighet. Det nu anförda gäller egentligen om finare hithörande artiklar. Hvad angår gröfre cirklar och passare — hvilka snarast borde likställas med redskap och verktyg, ehuru de af tulltekniska skäl måste hänföras under ifrågavarande rubrik — lärer väl vårt land ega alla naturliga förutsättningar för tillverkning af sådana, och torde förty tullen icke böra befaras medföra någon afsevärdt menlig verkan för konsumenterna. Förslaget att bestämma tullsatsen under förevarande rubrik efter vigt synes äfven utgöra en fullt rigtig tillämpning af hvad komitén i sitt underdåniga betänkande anfört rörande grunden för tullafgiftens beräknande i allmänhet. Den ifrågasatta tullsatsen torde icke heller kunna anses för hög beträffande de artiklar, som hufvudsakligen importeras, nemligen cirkelbestick samt finare cirklar och passare. Hos en af Stockholms större importörer verkstälda profvägningar och erhållna prisuppgifter hafva gifvit vid handen, att tullsatsen skulle för de billigare slagen af cirkelbestick, som äro föremål för införsel, uppgå till i medeltal omkring 17 procent af varuvärdet, under det att för de finare slagen tullen skulle blifva så ringa i förhållande till varans värde, att den i vissa fall icke belöpte sig till fullt 3 procent deraf.

Sedan senast församlade Riksdag fattat beslut om tullfrihet för fartyg och båtar, hvilket beslut, jemlikt den af Kongl. Maj:t under den 16 sistlidne Oktober i nåder gillade och faststälda tulltaxa, länder till efterrättelse från och med den 1 innevarande Januari, tillstyrker jag, att ifrågavarande rubrik i förslaget erhåller den lydelse, som embetsverken föreslagit.

Komitén, som af anförda skäl funnit sig i allmänhet icke böra föreslå någon ändring i de delar af tulltaxan, hvilka under de sista åren varit föremål för Riksdagens behandling, har i öfverensstämmelse härmed upptagit oförändrade, bland andra tullsatser, den af 1888 års Riksdag för fläsk, andra slag, bestämda, 20 öre per kilogram. Då tull åsattes artikeln fläsk, skedde detta under antagande, att derigenom den inhemska svinafveln skulle kunna väsentligen uppdrifvas, hvilket skulle, jemte öfriga fördelar, äfven medföra det gagn, att den under senare tider ansenligt utvecklade mejerihandteringen kunde tillgodogöra sig eljest värdelöst affall. Det lärer icke heller kunna bestridas, att först-

77 Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 9.

nämnda handtering efter fläsktullens införande gjort icke obetydliga framsteg. Derom vittnar icke allenast den tilltagande exporten utan äfven det växande antalet svinslagterier inom landet. Medgifvas måste dock, att den nuvarande tullsatsen, uppgående till ungefär en tredjedel af varuvärdet, är väl hög, och att det med afseende å de stegrade prisen på åtskilliga andra lifsförnödenheter vore af hänsyn till den konsumerande allmänheten önskvärdt, att en nedsättning af berörda tullsats kunde ega rum. Vid sådant förhållande och då jag icke hyser någon farhåga, att en dylik nedsättning kommer att medföra någon afsevärd olägenhet för de näringsgrenar, som deraf beröras, får jag i underdånighet hemställa, att i Kongl. Maj:ts förslag tullsatsen för fläsk, andra slag, måtte upptagas till endast 10 öre per kilogram.

Likaledes hemställer jag i underdånighet, att, med anledning af hvad embetsverken vid artikeln frö erinrat och anfört, förslagets bestämmelser rörande ifrågavarande artikel måtte affattas i enlighet med embetsverkens hemställan.

Enligt komiténs förslag, skulle, likasom enligt gällande taxas bestämmelser under artikeln färger, jemförda med bestämmelserna under artiklarne oljor och fernissa, målarefärger, beredda med olja eller fernissa, förtullas på följande sätt, nemligen:

a) beredda med icke kokad olja: hänföras till »målarefärger, beredda med olja», dragande tull af 15 öre per kilogram;

b) beredda med kokad olja eller annan icke sprithaltig fernissa: förtullas såsom »fernissa, andra slag», med en tull af 30 öre per kilogram; samt

c) beredda med sprithaltig fernissa: tullbehandlas såsom spritfernissa, dragande tull af 1 krona 20 öre per kilogram, försåvidt varan icke, i fall då sådant enligt anmärkningen under »Fernissa» får ega rum, denatureras, då densamma får införas mot en tull af 40 öre per kilogram.

Från dessa bestämmelser skulle dock undantag göras för s. k. bottenfärger till bestrykande af fartygs bottnar. Dessa skulle nemligen tullbehandlas såsom målarefärger, beredda med icke kokad olja, — de med spritfernissa tillredda dock endast ifall de, inkommande i viss minimiqvantitet, före tullbehandlingen denaturerades. Under det motsvarande bestämmelse i gällaude taxa afser endast bottenfärger till bestrykande af jernfartygs bottnar, skulle enligt förslaget undantaget gälla dylika färger, afsedda till bestrykning af fartygsbottnar i allmänhet utan afseende å om fartygen vore af jern eller af trä, en förändring, som väl torde få anses af billighetsskäl betingad. — Embetsverken hafva, med

78 Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 9.

anslutning till den åsigt, som i förevarande ämne häfdats af en reservant inom komitén, hemstält om vissa ändringar i anförda bestämmelser. Enligt embetsverkens förslag skulle den för målarefärger, beredda med icke kokad olja, stadgade tullsats gälla äfven för alla målarefärger, beredda med kokad olja eller annan icke sprithaltig fernissa, äfvensom, under viss förutsättning, för dylika färger, tillredda med sprithaltig fernissa, nemligen ifall de, inkommande i ofvanberörda minimiqvantitet, före tullbehandlingen denaturerades. Jag tillåter mig dock i afseende härå erinra, att då vid 1889 års riksdag nu gällande bestämmelser i ämnet blefvo, i enlighet med Bevillningsutskottets på af tullkomitén afgifvet utlåtande grundade hemställan, antagna, ett ändringsförslag af liknande innehåll som det af embetsverken nu gjorda framstäldes utan att vinna bifall. Gent emot de fördelar, förslaget skulle medföra, antyddes svårigheten att i vissa fall afgöra, huruvida fernissa, tillsatt med en mindre qvantitet målarefärg, skulle såsom färg anses eller, på grund af färgämnets ringa mängd, vara att hänföra till fernissa. Denna synpunkt torde ock förtjena beaktande; och möjligt torde vara, att den ifrågasatta ändringen skulle framkalla försök att införa fernissa mot den lägre, för beredda målarefärger afsedda tullsatsen. Med hänsyn härtill anser jag försigtigheten bjuda att, enlighet med komiténs förslag, vidblifva nu gällande bestämmelser.

Till galanteriv ar or har komitén ansett böra hänföras »prydnadsartiklar af glas och porslin m. m. i förening med brons eller annan oädel metall» utan inskränkning på grund af varans vigt. Embetsverken hafva funnit denna uppfattning af omfånget för begreppet galanterivara utgöra en nyhet och hållit före, att vid rubrikens införande i taxan dermed afsetts endast mindre dylika pjeser, samt, till förebyggande af de oegentligheter, som, enligt deras förmenande, skulle föranledas af komiténs förslag, och till åstadkommande af enhet i tullbehandlingen, hemstält, att begreppet galanterivara i taxan måtte begränsas till artiklar af ifrågavarande slag, vägande högst 500 gram per stycke. — Vid upptagandet af artikeln galanterivaror under särskild rubrik i taxan definierades dylika varor visserligen såsom »mindre artiklar af glas och porslin med mera i förening med brons eller annan oädel metall», hvarjemte anfördes, att de varor, som vore till denna rubrik hänförliga, »till värde och beskaffenhet närmast liknade bijouterivaror»; men med afseende derå, att först under de senare åren större och tyngre prydnadsartiklar, på förenämnda sätt sammansatta, börjat att föras i marknaden, torde ej allför stor vigt böra fästas vid bestämningen »mindre». Någon skilnad till beskaffenheten mellan större och

79 Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 9.

mindre dylika artiklar förefinnes icke, och de förra likaväl som de senare hafva egenskapen af lyxvaror. Vid sådant förhållande synas de jemväl böra på ett och samma sätt förtullas, ehuru — hvad äfven komitén föreslagit — någon lindring i tullsatsen för pjeser, öfverstigande en viss vigt, torde af billighetshänsyn böra ifrågakomma. Den af embetsverken påpekade oegentligheten, att, med tillämpning af komiténs förslag, större pjeser, ifall de på grund af användning och sammansättning vore hänförliga till galanterivaror, skulle underkastas flere gånger högre tull än i händelse de förtullades såsom det ämne, arbetadt, hvaraf de hufvudsakligen bestode, torde icke vara större än om af två till såväl form som beståndsdelar enahanda men till storleken olika prydnadspjeser den större och dyrbarare skulle draga lägre tull än den mindre och billigare, såsom förhållandet skulle kunna blifva enligt embetsverkens förslag. Till att, på sätt embetsverken hemstält, inskränka rubrikens omfång till pjeser, sammansatta af endast »glas eller porslin» i förening med brons eller annan oädel metall, lärer jemväl anledning saknas, då ju prydnadspjeser af andra likartade ämnen, såsom marmor eller alabaster i förening med oädel metall, likaväl torde böra hänföras till galanterivaror. På grund häraf och då motiveringen vid ifrågavarande rubrik bör lemna tillräcklig ledning får åstadkommande af erforderlig enhet i tullbehandlingen, hemställer jag, att dess af komitén föreslagna lydelse måtte bibehållas oförändrad.

Gällande taxas bestämmelse angående tullbehandlingen af hattstommar, med eller utan styfning, har i komiténs förslag utbytts mot ett stadgande, att »hattstommar af väf, med eller utan styfning», skola tullbehandlas såsom kläder. Häremot hafva embetsverken anmärkt, att, då å hattstommar af sistnämnda slag icke nedlagts något arbete, likartadt med sömnaden å kläder, skäl saknades att tillämpa den betydliga förhöjning af väfnadens tull, som drabbade artikeln kläder, samt att för öfrigt ett uteslutande af den nuvarande bestämmelsen, för så vidt hattstommar af annat ämne än väf anginge, skulle kunna föranleda tvekan vid tullbehandlingen af dessa senare; och hafva på grund häraf embetsverken hemstält, att, med uteslutande af förenämnda af komitén föreslagna stadgande, måtte återupptagas bestämmelsen derom, att »hattstommar, med eller utan styfning, tullbehandlas lika med det ämne, arbetadt, hvartill de närmast kunna hänföras». — Hvad först beträffar hattstommar af väf, är det väl sant, att i allmänhet något sömnadsarbete icke derå nedlagts; men tillklippning, formning och klistring lära ingalunda innefatta mindre arbete eller få anses förtjena mindre afseende vid tullsatsens bestämmande än t. ex. fållning

80 Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 9.

af en handduk eller näsduk, hvilket sistberörda arbete dock verkar, att persedeln hänföres till kläder. Vidkommande åter andra hattstommar än sådana af väf torde väl, äfven om uttrycklig bestämmelse angående deras tullbehandling saknas, svårligen något annat förtullningssätt kunna ifrågakomma än det i nu gällande taxa särskildt föreskrifna, hvilket öfverensstämmer med den allmänna regeln för tullbehandling af varor, hvilka såsom arbetade icke äro i taxan specificerade. På grund häraf anser jag embetsverkens ändringsförslag beträffande ifrågavarande artikel icke böra till någon Kongl. Maj:ts åtgärd föranleda.

I bestämmelserna rörande hudar och skinn har komitén föreslagit den ändring, att, i anledning af den ifrågasatta tull förhöjningen för kläder, tullsatsen för pelsvarupersedlar, andra slag, måtte höjas från 2 kronor till 3 kronor per kilogram, hvarjemte, då komitén icke velat rubba det nuvarande förhållandet mellan denna tullsats och tullsatsen för de finare pelsvarorna af blåräf etc., den senare upptagits till 6 kronor, i stället för 4 kronor, per kilogram. Embetsverken, som ansett de till pelsvarupersedlar, andra slag, hänförliga artiklar, hvilka äro föremål för import, såsom pelsfoder, kragar, muffar och dylikt, utgöra varor af helt annan beskaffenhet än vanliga kläder och den för dem föreslagna tullsats alltför hög, hafva på grund deraf hemstält, att de för pelsvarupersedlar nu gällande tullsatser måtte bibehållas oförändrade. I anledning af embetsverkens uttalande har jag ansett mig böra erinra, att värdet af det arbete, som nedlagts å pelsvarupersedlar, äfven sådana, som af embetsverken omförmälts, icke i allmänhet lärer understiga kostnaden för sömnaden af klädespersedlar; att flera slag af ylletyg icke torde vara dyrbarare, per vigtenhet räknadt, än skinn, äfven om dessa senare äro af simpel beskaffenhet; samt att de föreslagna tullsatserna icke belöpa sig till mera än 15 procent af varuvärdet, sådant detta beräknats i Kommerskollegii senast afgifna berättelse angående utrikes handeln. Jag finner vid sådant förhållande icke skäl att tillstyrka ändring i komiténs förslag.

För instrumentera kirurgiska, matematiska m. Ji. slag, hvilka för närvarande, på grund af traktaten med Frankrike, åtnjuta tullfrihet, föreslår komitén en tullsats af 10 procent af värdet, i ändamål att möjlighet till en mera betydande utveckling måtte beredas den inhemska instrumenttillverkningen. Embetsverken, som förmält sig ingalunda förbise vigten af det anförda skälet för åsättande af tull å ifrågavarande artiklar, hafva dock, dels på grund af befarad prisförhöjning för åtskilliga för rent praktiska behof allmänt erforderliga artiklar, hvilka hänföras under förevarande rubrik, och dels till följd af ovisshet, huru-

81 Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 9.

vida förbrukningen inom landet af mera komplicerade och dyrbara instrumenter af de slag, hvarom nu är fråga, vore tillräckligt stor för att någon lönande inhemsk tillverkning deraf skulle kunna komma till stånd, hemstält om bibehållande af tullfrihet för samtliga under förevarande rubrik upptagna slag af instrumenter. — Naturligt är, att en delning af rubriken i syfte att bereda tullfrihet för ofvannämnda för rent praktiska behof mera allmänt erforderliga instrumenter och förvissa slags mera komplicerade vetenskapliga instrumenter, hvilka kunna antagas icke komma att inom landet tillverkas, vore egnad att undanrödja de af embetsverken framhållna betänkligheter mot tulls åsättande; men en sådan delning kan af lätt insedda tulltekniska skäl icke ega rum. Dessa betänkligheter torde dock icke böra tillmätas alltför stor betydelse. Med det förra af de begge nyssnämnda slagen af instrumenter torde embetsverken företrädesvis hafva afsett sådana, som i gällande taxa benämnas »handtverksinstrumenter». Men någon bestämd gräns mellan dessa samt redskap och verktyg lärer svårligen kunna uppdragas. Oafsedt det tulltekniska skäl, som sålunda talar för lika tullbehandling af dessa varuslag, torde väl ur ren skyddssynpunkt samma skäl, som föranledt embetsverken att icke göra någon erinran mot den föreslagna tullen å redskap och verktyg, böra få göra sig gällande äfven med afseende å sistberörda instrumenter, hvilka dessutom till största delen lära redan nu tillverkas inom landet. Beträffande åter mera komplicerade vetenskapliga instrumenter lära de olägenheter, som tullen i afseende å dessa kan komma att medföra, hufvudsakligen drabba vetenskapsmännen, för hvilka dessa olägenheter torde uppvägas af den möjlighet, som en utvecklad inhemsk instrumenttillverkning bereder dem att få instrumenter reparerade och nya sådana konstruerade inom landet. Med hänsyn till hvad jag sålunda anfört, anser jag, att i afseende å förevarande rubrik Kongl. Majrts framställning till Riksdagen bör affattas i öfverensstämmelse med komiténs förslag.

Lika med embetsverken anser jag, att för kakao, malen eller rifven, hvilken artikel, enligt komiténs förslag likasom enligt gällande taxa, skulle hänföras till chokolad, bör bestämmas en särskild, lägre tullsats; och hemställer jag, på grund af hvad embetsverken föröfrigt i denna fråga anfört, att i Kongl. Majrts förslag berörda tullsats måtte upptagas till det af embetsverken förordade belopp, 30 öre per kilogram.

I fråga om artikeln maltdrycker har komitén föreslagit, dels att den i nu gällande taxa förekommande åtskilnaden mellan porter och maltdrycker, andra slag, måtte upphäfvas, dels att varan, som förtid. till Biksd. Prot. 1892. 1 Samt. 1 Afd. å Häft. 11

82 Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 9.

farande borde draga olika tull, allt efter som den inkomme på fat eller på andra kärl, måtte åsättas högre införselafgift än den nu gällande, och dels slutligen att, då varan inkomme på fat och förtullningen sålunda skedde efter vigt, fatens vigt måtte i varans inberäknas. Ehuru embetsverken såtillvida varit af samma åsigt som komitén, att de medgifvit ändamålsenligheten af lika tull för porter och andra maltdrycker samt af den föreslagna bruttoförtullningen, hafva de likväl ej ens i berörda delar biträdt komiténs förslag utan med afseende å den omständighet, att frågan om beskattning af maltdrycker öfverlemnats till utredning åt en för sådant ändamål i nåder tillsatt komité, och då, enligt embetsverkens förmenande, beloppet af den tillverkningsskatt, som kunde varda sådana drycker åsatt, i viss mån måste verka bestämmande å tullafgiften, ansett att i afvaktan på de åtgärder, hvartill sistbemälde komités förslag kunde föranleda, taxans bestämmelser rörande maltdrycker borde lemnas oförändrade. Då emellertid, såsom bekant är, de maltdrycker, hvilka i någon afsevärd myckenhet importeras, äro af väsentligt olika beskaffenhet med det svenska ölet och i allmänhet måste anses såsom öfverflödsvaror, saknas, enligt min åsigt, skäl att begränsa tullsatserna för ifrågavarande artikel till så låga belopp, som skulle betingas endast af den möjligen blifvande tillverkningsafgiften. Jag anser derföre dessa tullsatsers belopp kunna och böra bestämmas alldeles oberoende af nyssberörda fråga; och då den utländska varans förenämnda egenskap synes mig innefatta fullt giltigt skäl för den ifrågasatta tullförhöjningen, finner jag mig böra i underdånighet tillstyrka, att Kongl. Maj:ts förslag till bestämmelser i ämnet affattas i enlighet med tullkomiténs betänkande.

Bland de flere ganska väsentliga förändringar i nu gällande taxas bestämmelser, hvilka komitén under gruppen Metaller föreslagit, är det isynnerhet åsättandet af tull å de nu tullfria artiklarne tackjern och jernvägsskenor, hvarom meningarne inom landet måste antagas vara mycket delade. Redan inom komitén hafva olika åsigter uttalats om ändamålsenligheten af dessa artiklars beläggande med tull. Enahanda har ock förhållandet varit vid förslagets granskning inom embetsverken.

Beträffande först frågan om tull å tackjern tillåter jag mig erinra, att 1888 års Riksdag beslöt, att å denna artikel jemte barlastjern och skrot skulle sättas en tull af 80 öre per 100 kilogram; att emellertid med afseende derå, att den emellan de förenade rikena och Spanien år 1883 afslutade handelstraktat bland varor, som i Sverige tillförsäkrades tullfrihet, upptog jemte »bly i tackor» äfven »andra metaller,

88 Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 9.

oarbetade», underhandlingar inleddes med spanska regeringen i syfte att från spansk sida erhålla en förklaring, att tackjern icke inbegrepes under den nämnda rubriken och således bland de artiklar, för hvilka tullfrihet vore genom traktaten utfäst; samt att, då spanska regeringen icke kunde förmås att lemna ett sådant medgifvande, Kongl. Maj:t dels den 28 Juli samma år fann Riksdagens beslut om tull å tackjern icke kunna till vidare åtgärd föranleda, dels ock, efter inhemtande af ej mindre tullkomiténs yttrande än äfven Kommerskollegii och Generaltullstyrelsens gemensamma utlåtande, huruvida vid sådant förhållande skäl kunde förefinnas för genomförande af Riksdagens beslut rörande tull å, bland annat, barlastjern och skrot, den 5 April 1889 fann hvad i denna fråga förekommit icke föranleda till annan åtgärd än att handlingarne i ärendet meddelades Riksdagens bevillningsutskott till kännedom.

Med afseende å hvad sålunda förekommit och då spanska traktaten, efter af Spanien gjord uppsägning, den 1 instundande Februari tilländalöper, anser jag mig väl böra hemställa, att Kongl. Maj:ts framställning till Riksdagen såtillvida göres öfverensstämmande med komiténs förslag, att tull föreslås för artikeln tackjern likasom äfven, till följd deraf, för barlastjern och skrot; men då jag stöder denna min hemställan på Riksdagens omförmälda beslut, kan jag icke förorda bifall till komiténs förslag, oförändradt, enligt hvilket tack- och barlastjern skulle åsättas en tull af 1 krona samt skrot 80 öre per 100 kilogram, utan tillstyrker jag i underdånighet, att, i öfverensstämmelse med Riksdagens åberopade beslut, för samtliga förenämnda artiklar upptages en gemensam tullsats till belopp af 80 öre per 100 kilogram.

Tull å jernvägsskenor skulle onekligen ur vissa synpukter vara befogad. En inhemsk tillverkning af denna artikel skulle genom eu tillräckligt hög tullsats kunna anses tryggad, och en sådan industri blefve för våra förhållanden ganska storartad samt komme till följd af den invecklade och mångsidiga procedur, tillverkningen kräfver, att bereda arbetstillfälle åt en talrik personal. Genom inhemsk rälstillverkning skulle ock, till fördel för den svenska jerntillverkningen, konkurrensen å den utländska marknaden mellan svenske säljare inbördes i väsentlig mån minskas. Och slutligen får icke förbises fördelen såväl af att inom landet ega tillgång till skenor och icke vara helt och hållet beroende af tillförseln från utlandet som ock af att kunna åt landet bespara de ansenliga belopp, hvilka nu till utlandet årligen utbetalas för ifrågavarande artikel.

För ernående af dessa fördelar skulle dock, såsom jag redan an-

84 Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 9.

tydt, fordras, att tullen sattes tillräckligt högt, d. v. s. så högt, att utländska skenor i allmänhet icke kunde härstädes säljas billigare än till det pris, som de svenska skenorna måste betinga för att de inhemske tillverkarne skulle hafva tillverkningskostnaden betäckt och derjemte skälig vinst. Af en jemförelse mellan de olika pris, till hvilka svenska och utländska skenor under de senare åren för statens behof inköpts, torde erforderlig ledning kunna hemtas för bedömande af frågan, huru hög tullsats som för berörda ändamål skulle kräfvas. Jag tillåter mig i sådant afseende att ur en af mig från vederbörande infordrad promemoria rörande rälsleveranserna till statens jernvägar under åren 1887—1892 meddela följande:

Leveranserna från Domnarfvet utgöra:

Summa 45,500 tona 103,38 kronor i medeltal.

Leveranserna från utländska (engelska) verkstäder omfatta:

år 1887...1530 ton å 88,16 kronor per ton,

„ 1890...1530 „ „ 92,42 „ „ „

„ 1891.. 4700 „ „ 92,75 „ „ „

„ 1892...6000 „ „ 77,33 „ „ „

Summa 13,760 ton å 85,4 8 kronor i medeltal.

»Rälerna äro till angifna pris levererade, de inhemska å jernvägsvagn vid verkstaden och de utländska ombord å fartyg i svensk hamn.

För att de utländska rälerna skulle betingat samma pris som de svenska vid dessa leveranser, hade erfordrats ett tillägg till inköpspriset af:

år 1887 . 18,84 kronor per ton eller 21,37 %.

„ 1890... 9,58 „ „ „ „ 10,36 %.

ii 1891... 9,25 ,, ,, ,, ,, 9,97 %.

„ 1892...26,38 „ „ „ „ 34,11 %.

eller i medeltal 18,22 kronor per ton eller 21,34 %.y>

85 Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 9.

I medeltal har sålunda skilnaden i pris å svenska och utländska skenor under de senare åren belöpt sig till endast något mera än 18 kronor per ton. I betraktande af den omständighet, att prisskilnaden under innevarande år uppgår ända till 28 kronor och då derjemte priset å utländska skenor visar tendens att ytterligare falla, lärer det dock få antagas såsom visst, att till och med den af komitén föreslagna tullsats, 20 kronor per ton, skulle vara alltför låg för att betrygga en inhemsk rälstillverkning. Men redan en tull till nämnda belopp skulle alltför känbart drabba vårt vigtigaste samfärdsmedel, jernvägarne. Enligt hvad den officiela statistiken utvisar, hafva under decenniet 1881—1890 införts i medeltal 25,600 ton jernvägsskenor årligen; och att importen snarare är i stigande än i fallande, torde framgå deraf, att exempelvis ett handelshus i Stockholm förmedlat reqvisitioner i utlandet af icke mindre än 35,000 ton att under år 1892 levereras till Sverige. Från Domnarfvet hafva dessutom, enligt hvad jag förut anfört, under de senare åren levererats till statens jernvägar i medeltal nära 7,600 ton om året, hvilken qvantitet torde, då derutöfver endast högst obetydligt lärer hafva levererats till enskilda jernvägar, i det närmaste sammanfalla med årliga tillverkningsqvantiteten, efter medeltal räknadt. Årliga förbrukningen af jernvägsskenor inom landet skulle sålunda i medeltal uppgå till något mera än 33,000 ton, vid hvilket förhållande en prisstegring af 20 kronor per ton skulle förorsaka jernvägarne en ökad utgift af i medeltal inemot 700,000 kronor om året. Om man nu ock lemnar utan afseende statens jernvägar och tager hänsyn endast till de enskilda, återstår dock alltid största delen af nyssnämnda summa de enskilda jernvägarne till tunga. Under åren 1887—1891 hafva, enligt hvad jag nyss omförmält, för statens räkning införskrifvits från utlandet tillsammans 7,760 ton skenor, hvarjemte för år 1892 reqvirerats 6,000 ton, d. v. s. för de ofvannäinnda sex åren 1887-—1892 i medeltal icke fullt 2,300 ton årligen. Då nu under samma sex år staten dessutom användt i medeltal nära 7,600 ton svenska skenor årligen, skulle alltså statens behof af skenor kunna skattas till i medeltal mindre än 10,000 ton om året, under det att mera än 23,000 ton årligen skulle åtgå för de enskilda jernvägarne. Den ökade utgift, dessa senare till följd af tullen skulle få vidkännas, komme alltså att belöpa sig till nära 500,000 kronor om året. Då nu många af våra enskilda jernvägar ännu äro försedda med jernskenor, hvilka under de närmaste åren antagligen komma att i rätt stor omfattning utbytas emot stålskenor, är det otvifvelaktigt, att den stegring af skenornas pris, som komme att följa af tullen,

86 Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 9.

skulle, äfven hvad underhållet af redan befintliga banor beträffar, komma att kännas ganska tung, helst bördan ofta nog icke kunde till någon väsentligare del öfverflyttas på den trafikerande allmänheten. Anläggningen af nya jernvägar skulle också säkerligen komma att ganska betydligt försvåras. Särskildt vore det, enär de för projekterade nya jernvägars anläggning tillgängliga medel vanligen i förhållande till den beräknade anläggningskostnaden äro synnerligen knappa, att befara, att, derest skenorna så väsentligt stege i pris, många jernvägsföretag, hvilka ännu icke påbörjats, men för hvilka koncession redan beviljats eller sökts, till följd af prisförhöjningen icke skulle komma till utförande eller åtminstone möta afsevärda ekonomiska svårigheter; och sådana koncessionerade eller på koncessionsansökning beroende jernvägsföretag utgjorde vid nästlidet års slut ett antal af icke mindre än 37 stycken, för hvilkas byggande skulle, enligt beräkning, åtgå nära 61,000 ton skenor.

I betraktande af dessa omständigheter och vid öfvervägande af hvad för öfrigt i denna fråga inom tullkomitén reservationsvis anförts af en af komiténs ledamöter, f. d. öfverdirektören K. Styffe, har jag kommit till den uppfattning, att en tull å jernvägsskenor, tillräckligt hög för att någon allmän tillverkning deraf enligt hittills godkänd metod kunde med fördel inom landet bedrifvas, skulle medföra större olägenheter än nytta. Lämpligare än att understödja rälstillverkningen genom tulls åsättande synes mig då vara att, för såvidt sådant kan ske utan alltför stor uppoffring, uppmuntra denna industri genom fortsatta inköp för statens räkning af svenska skenor till pris, hvartill dessa kunna utan förlust för tillverkarne levereras. Jag kan derföre och då jag, på grund af hvad f. d. öfverdirektören Styffe anfört, anser, att de artiklar, som komitén sammanfört i gemensam rubrik med jernvägsskenor, böra tullbehandlas lika med sistnämnda artikel, icke annat än tillstyrka, att Kongl. Maj:t behagade föreslå Riksdagen att besluta tullfrihet för jernvägsskenor, mer eller mindre bearbetade, bottenplåtar, syllar och skarfjern dertill, äfvensom flyttbara jernvägar.

Sedan, på grund af 1891 års Rikdags beslut, tullfrihet numera eger rum för jernplåtar, slipade m. m., af mindre tjocklek än b mm., lärer den ändring i komiténs förslag böra vidtagas, hvarom, i sammanhang med embetsverkens gemensamma underdåniga utlåtande, Generaltullstyrelsen i fråga om artikeln plåtar af jern hemstält.

Tullsatsen för oliver, hvilken i komiténs förslag upptagits till samma belopp som tullsatsen för konserver, andra slag, eller 50 öre per kilogram, hafva embetsverken, under förmenande att varan till hufvudsaklig del in-

87 Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 9.

komme på fat, ansett böra bibehållas vid samma tull som saltade frukter eller 25 öre per kilogram; men då, enligt hvad jag inhemtat, ifrågavarande artikel, hvilken visserligen förut mest införts på fat, under de senare åren till allra största delen inkommit på flaskor, finner jag icke anledning att tillstyrka ändring i komiténs förslag.

Embetsverkens erinringar i fråga om papp- och pappersarbeten hafva, i betraktande af hvad komitén med afseende å dessa artiklar till stöd för sitt förslag anfört, synts mig icke böra föranleda annan ändring än att i rubriken »Visitkort och Adresskort» upptagas äfven »s. k. gratulationskort samt pappkort till uppklistring af fotografier, till matsedlar m. m.»

Med afseende å hvad embetsverken anfört emot komiténs förslag att höja tullen å pennor, skri/-, från 60 öre till 1 krona per kilogram, hemställer jag i underdånighet, att ifrågavarande tullsats måtte bibehållas vid nuvarande belopp.

Då jag, lika med embetsverken, finner någon afsevärd betänklighet icke böra möta mot att åsätta såväl russin som korinter samma tull som torkade frukter i allmänhet, hemställer jag i underdånighet, att för dessa artiklar tullsatserna, hvilka komitén föreslagit till 15 öre per kilogram, måtte i Kongl. Maj:ts förslag i stället upptagas till 25 öre per kilogram.

Enär embetsverkens anmärkning mot den af komitén föreslagna tullsats för sadelmakarearbeten grundats på det antagande, att sulläder skulle eg a någon allmännare användning såsom material för dylika arbeten, men detta antagande icke öfverensstämmer med verkliga förhållandet, lärer hvad embetsverken i berörda hänseende anfört icke böra föranleda ändring i komiténs förslag.

Deremot anser jag mig, på grund af hvad embetsverken vid artikeln saft anfört, böra tillstyrka, att den för ifrågavarande artikel af komitén föreslagna rubrik uthytes mot en hänvisning af den lydelse, hvarom embetsverken hemstält.

Likaledes får jag med anledning af det Riksdagens beslut, hvarom embetsverken vid artikeln skeppsinventarier erinrat, tillstyrka, att åt rubriken för nämnda artikel gifves den af embetsverken föreslagna lydelse.

Beträffande artikeln spanmål har jag endast att erinra, att Kongl. Maj:t förut denna dag beslutit till Riksdagen aflåta nådig framställning om nedsättning för år 1892 af tullsatserna för vissa slag af spanmål; och tillåter jag mig rörande detta ämne hänvisa till hvad jag vid föredragningen af nyss berörda fråga yttrat.

88 Kongl. Maj:ts nåd. Proposition N:o 9.

Att, på sätt embetsverken förordat, vid artikeln sparris tillägga bestämningen »frisk» till utmärkande deraf, att konserverad sparris icke är dit bänförlig, lärer icke kunna anses nödigt, så länge en motsvarande bestämning saknas vid åtskilliga andra i taxan specificerade ätbara varuslag, livilka jemväl förekomma såsom konserver.

Med anledning af hvad embetsverken i fråga om artikeln vågar anfört, tillstyrker jag i underdånighet, att den af komitén föreslagna bestämmelse, att vågar, alla slag, skulle draga en tull af 15 procent af värdet, utbytes mot föreskrift, att kemiska vågar skola hänföras till instrumenter, kemiska, samt andra slag tullbehandlas såsom slöjdvaror.

I 8 § 1 mom. af underrättelserna till gällande tulltaxa stadgas, bland annat, att varfs- eller verkstadsinnehafvare, som önskar anstånd med erläggande af tullafgiften för materialier och skeppsförnödenheter, som i detta moment afses, till dess frågan huruvida — på sätt förut i momentet omförmäles — befrielse från afgiften må njutas, blifvit afgjord, kan, efter hos Generaltullstyrelsen derom gjord anhållan, erhålla sådant anstånd, om han för samma afgift ställer säkerhet, som Generaltullstyrelsen finner betryggande. Denna bestämmelse, som på förslag af enskild motionär beslöts af sistlidet års Riksdag, innefattar ett till förmån för en enda klass af näringsidkare meddeladt undantag från den eljest undantagslösa regeln, att tullafgiften skall genast, då vara till disposition inom landet uttages från tullverket, eller, i fall tullverket eger säkerhet för tullafgiften, inom viss kortare tid derefter gäldas; och medgifvandet borde redan af denna anledning väcka betänklighet. Så mycket mera bör emellertid detta blifva förhållandet i betraktande deraf, att bestämmelser saknas, genom hvilka undantaget kan inskränkas till att, såsom med Riksdagens beslut åsyftats, gälla endast för sådana materialier och förnödenheter, som verkligen finna användning för det i momentet angifna ändamål. Jag vill icke förutsätta, att någon varfseller verkstadsinnehafvare skulle enligt ifrågavarande författningsrum förskaffa sig anstånd med erläggande af tullafgift för sådana varor af ifrågavarande slag, hvilka han aldrig ens haft för afsigt att använda till fartygs nybyggnad, förbyggnad eller reparation, ehuru stadgandet i och för sig icke lägger något hinder i vägen för ett sådant förfaringssätt, allenast varorna angifvas såsom afsedda för dylikt ändamål; men deremot torde det väl kunna antagas inträffa, att materialier och förnödenheter, som vid införseln varit ämnade att användas på förenämnda sätt, på grund af förändrade konjunkturer eller af annan anledning komma att annorlunda tillgodogöras. Möjligt vore visserligen att i viss

89 Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 9.

man inskränka dessa fall genom föreskrift om böter eller annan menlig påföljd; men dels fruktar jag, att en sådan föreskrift skulle komma att möta vissa svårigheter vid tillämpningen, och dels anser jag medgifvandet i och för sig innebära en betänklig nyhet i tullagstiftningen, lätteligen föranledande anspråk på en liknande förmån från andra näringsidkares sida till hinder för tullinkomstens jemna inflytande. Med afseende härå och då någon större olägenhet icke gerna kan förorsakas varfs- och verkstadsinnehafvare af den jemförelsevis obetydliga ränteförlust, som blifver den enda menliga följden af skyldigheten för dem att — i likhet med alla andra näringsidkare, hvilka införa varor i ändamål att desamma i förädladt skick återutföra — vid varornas disponerande erlägga belöpande tull med rätt att under stadgade vilkor i sinom tid restitution svis återbekomma densamma, anser jag mig böra i underdånighet hemställa, att i Kongl. Maj:ts förslag ifrågavarande bestämmelse måtte uteslutas. Derjemte får jag med anledning af de anmärkningar emot den af Riksdagen beslutade lydelsen af ifrågavarande moment, som Kommerskollegium och Generaltullstyrelsen framstält i sitt den 4 sistlidne September afgifna gemensamma underdåniga utlåtande öfver Riksdagens skrifvelse angående tullbevillningen, tillstyrka, att momentet omredigeras så, att dels vissa oegentligheter i språkligt hänseende undanrödjas och dels bestämdt angifves, hvem som eger åtnjuta den i momentet medgifna förmån af tullrestitution.

Enär bröd, bakadt i Sverige af utländskt mjöl, drager hel tull vid införsel till Norge, bör artikeln bröd upptagas bland de varuslag, för hvilka, enligt 9 § 4 mom. tulltaxeunderrättelserna, tullrestitution medgifves vid utförsel till nämnda land.

Beträffande de förändringar i tullinkomsten, hvilka kunde antagas följa af komiténs förslag till tulltaxa, inhemtas af en komiténs betänkande bifogad tabell, att de föreslagna nya eller förhöjda tullsatserna skulle, under förutsättning af en fortfarande lika stor import som år 1889 och i den mån berörda förändringar kunde beräknas, tillföra statskassan en ökad årlig inkomst af något mera än 5,600,000 kronor, samt att de afkomitén föreslagna tullnedsättningar beräknats föranleda en minskning i tullinkomsten af något mera än 2,700,000 kronor. Till förenämnda afkomitén beräknade ökning i tullinkomsten har jag dock ansett kunna läggas för åtskilliga artiklar, i afseende å hvilka verkningarne af tullförhöjningen kunna delvis beräknas, ytterligare omkring en half million kronor. Då vidare siffrorna för de artiklar, beträffande hvilka jag ansett Kongl. Maj:ts förslag böra afvika från komiténs, ändrats i enlighet härmed, har jag funnit den beräknade ökningen i tullintrader, efter af- Bih. till Biksd. Prof. 1892. 1 Sami. 1 Afd. 5 Höft. 12

90 Kongl. Majrfs Nåd. Proposition N:o 9.

drag af beräknad minskning, uppgå till ungefär 5 millioner kronor. Den minskning i importen, som otvifvelaktigt kommer att följa af de förhöjda tullsatserna, torde likväl böra antagas blifva så pass betydande, att med hänsyn dertill från sistnämnda summa bör göras ett afdrag af åtminstone 1 million. I öfverenstämmelse med denna beräkning har jag ansett mig kunna i och för statsregleringen antaga ökningen i tullinkomsten till, i ett för allt, 4 millioner kronor.

Slutligen får jag, jemte erinran att, enär tarifftraktaterna upphöra att gälla den 1 nästkommande Februari, det lärer få anses vara af vigt, att de tullförhöjningar, som kunna varda af Riksdagen beslutade, träda i kraft snarast möjligt efter det Riksdagen fattat sina beslut derom, anmäla, att jag på grundval af komiténs förslag men med de afvikelser derifrån, hvilka jag, enligt den af mig nu lemnade redogörelse, anser böra ega rum. samt med iakttagande af vissa smärre, af embetsverken föreslagna formela ändringar, hvilka icke synts mig vara af beskaffenhet att påfordra något närmare omförmälande, låtit upprätta ett förslag till tulltaxa; och hemställer jag i underdånighet, det täcktes Kongl. Maj:t dels till Riksdagens kännedom öfverlemna tullkomiténs ifrågavarande betänkande samt embetsverkens deröfver afgifna utlåtande dels ock i nådig proposition föreslå Riksdagen till antagande berörda, på mitt föranstaltande upprättade, förslag till tulltaxa, att tilllämpas från och med den dag under innevarande år, som af Kongl. Maj:t bestämmes.»

Hans Excellens Herr Statsministern Boström yttrade:

»Då jag ej har något att erinra mot hvad Departementschefen vid föredragning af tullkomiténs betänkande hemstält, ehuru dervid åtskilliga ändringar förordats i komiténs förslag, i hvilket jag på grund af nådigt förordnande att vara komiténs ordförande deltagit, anhåller jag i underdånighet få i korthet anföra de skäl, som härvid varit för mig bestämmande.

Det är egentligen endast i tvenne punkter, som väsentliga afvikelser blifvit af Departementschefen föreslagna, nemligen beträffande artiklarne jernvägsskenor och socker. Hvad den förra artikeln beträffar, har den förändring i prisförhållandena inträffat, att medan vid tiden för förslagets upprättande priset å inhemska skenor understeg priset på de utländska med tillägg af den föreslagna tullen, förhållandet nu är helt annat, i det att de sednare kunna äfven med tillagd föreslagen tullafgift säljas billigare än de inhemska. Det mål, man genom den föreslagna tullen velat ernå, eller en inhemsk skentillverkning, synes sålunda under närvarande förhållanden ej med komiténs förslag stå att

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 9. 91’

vinna, och då af hänsyn till de enskilda jernvägarne en i erforderliggrad ökad tullsats icke torde böra ifrågasättas, synes mig skälet för den ifrågasatta tullsatsens påläggande hafva för närvarande förfallit. Hvad åter sockertullen angår, har under år 1891 genom en väsentligt ökad betsockertillverkning inom landet och deraf betingad minskad införsel' af utländskt socker en icke obetydlig minskning i statens inkomst af sockertullen egt rum, hvilken det ej torde vara skäl att ytterligare öka genom tullens nedsättning.

I öfrigt äro de af Departementschefen föreslagna ändringar i allmänhet sådana, som betingats af Riksdagens, sedan komitén afgaf sitt betänkande, fattade beslut, eller af rättelser och tillägg, föreslagna af embetsverken, och mot h vilka ej något synes vara att anmärka; och i de få fall der Departementschefen eljest funnit sig böra frångå komiténs förslag till tullsatser, anser jag mig så mycket mindre böra häremot göra någon erinran, som icke i något af dessa fall några objektiva grunder torde kunna påvisas för tullsatsens bestämmande till den ena eller andra siffran.»

Statsrådets öfrige ledamöter instämde uti hvad föredragande Departementschefen hemstält.

Hvad Statsrådet sålunda tillstyrkt behagade Hans Kongl. Höghet Kronprinsen-Regenten gilla och bifalla; och skulle nådig proposition till Riksdagen aflåtas af den lydelse, bilagan litt. — vid detta protokoll utvisar.

Ex protocollo Fr. N:son Ihrfelt.