angående statsverkets tillstånd och behof

Kongl. Maj-.ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 181)3.

1 KONGL. MAJ:TS

NÅDIGA

PROPOSITION

TILL

Riksdagen

angående statsverkets tillstånd och behof;

Gifven Stockholms slott den 16 Januari 1893.

Jemlikt grundlagens bud afgifver Kongl. Maj:t härmed nådig proposition angående statsverkets tillstånd och behof.

Dervid förekommer först frågan om beräkningen för nästa statsreglerinisperiod af statsverkets inkomster.

Med åberopande af de beslut, hvarom bilagda statsrådsprotokoll öfver finansärenden för den 14 innevarande månad *) lemnar närmare upplysning och under de i samma protokoll angifna förutsättningar föreslår Kong], Makt att statsverkets inkomster för år 1894 upptagas sålunda:

*) Se bil. till statsverkspropositionen: ”Inkomstberäkningen”. Bih. till Rikad. Prof. 1893. Va Sami. Va Afd.

2 Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1893.

Ordinarie inkomster:

Grundskatt .......................................................................... kronor

Kyrkotionde ........................................................................ *

Kavalleriregementenas hästvakansspanmål.......................

Afgifter för persedelunderhållet vid rusthållsinfanteriet »

Trosspassevolansafgift......................................................... *

Tillfälliga rotevakansafgifter.............................................. »

Soldatvakansafgift....................................-......................

Båtsmansvakansafgift........................-................................

Arrendemedel „................................................r -......

Mantalspenningar................................................................ *

Bötesmedel....................-.................................................... *

Kontrollstämpelmedel.........................................................

Fyr- och båkmedel.........................................-...................

Telegrafmedel...........................................*......

Jernvägstratikmedel......................-...................................

Skogsmedel...........................................-..............................

Extra uppbörd.................................................................... *

säger 18,907,000: —

100.000 Bevillningar:

Tullmedel..............-......................—-----------------------.........

Postmedel...........................--------------------------------------------------

Bevillningsafgifter för särskilda förmåner och rättigheter

Stämpelmedel....................................................................

Bränvinstillverkningsskatt..............................-..................

Hvitbetssockertillverkningsafgift,........................................

Bevillning af fast egendom samt af inkomst................

Tilläggsbevillning................................................................

säger 75,200,000: —__

kronor 37,500,000 » 8,100,000

> 500,000

» 3,500,000

» 13,700,000

» 2,600,000

> 4,900,000

» 4,400,000

summa kronor 94,107,000:

Kongl. Maj:t föreslår vidare enligt ofvan nämnda protokoll öfver finansärenden för den 14 innevarande månad: _

Transport kronor 94,107,000:

3 Kongl. Majits nåd. prop. n:o I, om statsverket 1893.

Transport kronor 94,107,000: — att såsom tillgång vid förevarande statsreglering må beräknas och användas öfverskott å statsregle-

ringarna för föregående år................................................ » 464,000: —•

och att för statsverkets behof må till utbetalning vid den tid under år 1894, som af Riksdagen bestämmes, anvisas Riksbankens vinst för år 1892, i rundt

tal utgörande................................................................... > 2,812,000: —

hvarefter det för nästa statsregleringsperiod disponibla

beloppet af statsverkets tillgångar uppgår till................ kronor 97,383,000: —

Första hufvudtiteln,

innefattande anslagen till Kongl. hof- och slottsstaterna.

Nu gällande riksstat upptager såsom årliga eller ständiga utgifter:

för Kongl. hofstaten........................................................... kronor 1,196,900: —

» » slottsstaten........................................................ » 123,100: —

tillsammans kronor 1,320,000: — Häruti föreslår Kongl. Magt icke någon ändring.

Andra hufvudtiteln,

innefattande anslagen till justitiedepartementet.

I afseende å regleringen af denna hufvudtitel, under hvilken finnas i nu gällande riksstat till årliga eller ständiga utgifter anvisade 3,887,900 kronor, har Kongl. Maj:t icke att beträffande de ordinarie anslagen föreslå någon förändring.

4.

Kongl. Maj:ts nåd. prof. n:o 1, om statsverket 1893.

Extra anslag.

För behof af tillfällig beskaffenhet, hänförliga under andra hufvudtiteln, vill Kongl. Maj:t, under åberopande af de beslut, som innefattas i bilagda statsrådsprotokoll öfver justitiedepartementsärenden den 14 innevarande månad,*) föreslå Riksdagen att dels bevilja såsom extra anslag för år 1894:

[1.] till arfvoden åt Krigshofrättens ordförande och tre militäre ledamöter........................................................... kronor 5,000: —

[2.] för Nya Lagberedningen....................................... »

[3.] till understöd åt förbättringskolonien vid Hall: dels till slutbetalning af koloniens kapitalskuld, dels såsom bidrag till kostnaden för uppförande af en köks- och matsalsbyggnad vid kolonien................................................ »

[4.] dels ock medgifva, att af besparingar å Nya Lagberedningens anslag vid 1892 års slut ett belopp af 9,026 kronor 40 öre må användas till ersättande, så långt det förslår, af förskott, som Statskontoret utbetalt till en i statsrådsprotokollet omnämnd komité;

samt till godtgörande af återstoden utaf sagda, förskott å extra stat för år 1894 anvisa................................. »

35,000: —

15,000: —

12,000: —

tillsammans kronor 67,000: —

En jemförelse mellan denna hufvudtitel, sådan den finnes i riksstaten för år 1893 upptagen och sådan den nu är af Kongl. Maj:t föreslagen, utfaller på följande sätt:

1893. 1894.

ordinarie anslag 3,887,900:— 3,887,900: —

extra » 72,500:— 67,000:— således minskning kronor 5,500: —

summa kronor 3,960,400:— 3,954,900:— således minskning kronor 5,500: —

') Se bil. till statsverkspropositionen: ”Andra hufvudtiteln”.

Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om Hatsverket 1893.

5 Tredje hufvudtiteln,

innefattande anslagen till utrikesdepartementet.

I afseende å. regleringen af denna hufvudtitel, under hvilken finnas i nu gällande riksstat till årliga eller ständiga utgifter anvisade 606,750 kronor, vill Kongl. Maj:t i enlighet med de beslut, som innefattas uti bilagda statsrådsprotokoll öfver utrikesdepartementsärenden den 14 innevarande månad,*) föreslå,

att nedannämnda ordinarie anslag må af Riksdagen anvisas, att utgå emot nu gällande redovisningsskyldighet samt med samma rätt till deras användande och under enahanda vilkor som hittills, nemligen:

Kabinettskassans utgifter:

[1.] departementschefen, Ministern för

utrikes ärendena........................................ kronor 24,000: —

[2.] utrikesdepartementet.................... » 27,495: —

[3.] ministerstaten....................................... » 337,941: —

[4.] militärattachéer................................... > 8,471: —

[5.] skrifmaterialier, expenser och extra utgifter................................................................ » 45,893: — 443,800: —

Konsnlskassans utgifter:

[6.] utrikesdepartementet....................... kronor 10,000: —

[7.J konsulsstaten........................................ » 129,685: —

[8.] skrifmaterialier, expenser och extra utgifter................................................................. _» 20,315: — 160,000: —

summa kronor 603,800: —

Utgifter, som bestridas af svenska statsverket allena:

[9.] svenska kyrkan i Paris........................................... >_2,950: —

tillsammans kronor 606,750: —

') Se bil. till statsverkspropositionen: ”Tredje hufvudtiteln”.

6 Kong!.. May.ts nåd. grop. n:o 1, om statsverket 1S93.

Extra anslag.

Under åberopande af hvad i statsrådsprotokollet för den 14 innevarande månad finnes antecknadt, vill Kongl. Maj:t föreslå Riksdagen att bevilja:

[10.] för fortsatt utgifvande af »Sveriges traktater»........ kronor 4,500: •—

Vid jemförelse med 1893 års riksstat finnas slutsummorna å anslagen under denna hufvudtitel vara oförändrade.

n

Fjerde hufvudtiteln,

innefattande anslagen till landtförsvarsdepartementet.

I afseende å regleringen af denna hufvudtitel, under hvilken finnes i 1893 års riksstat med deri vid 1892 års urtima Riksdag gjorda tillägg till årliga eller ständiga utgifter anvisadt:

kontant...............................................................................kronor 20,643,150: —

indelning och dermed jemförlig anvisning, på förslag:

friheter......................................................................... > 817,000: —

ersättningar.................................... »_693,400: —

tillsammans kronor 22,153,550: —

vill Kong!. Maj:t i enlighet med de beslut, som innefattas i bilagda statsrådsprotokoll öfver landtförsvarsärenden den 14 innevarande Januari,*) föreslå Riksdagen beträffande

Intendenturcorpsen:

[1.] att dels bemyndiga Kongl. Maj:t att så ändra den för intendenturcorpsen faststälda stat, att inqvarteringsersättning eller ålderstillägg till tjensteman vid intendenturcorpsen, som äro till dylika förmåner berättigade, förklaras skola utgå från anslaget till inqvarteringskostnader resp. anslaget till ålderstillägg, och

*) Se bil. till statsverkspropositionen: ”Fjerde hufvudtiteln”.

Kongl. Maj:ts nåd. grop. n:o 1, om stattverket 1893.

dels, Vid bifall härtill, till intendenturcorpsen bevilja ett ordinarie anslag af.............................................. kronor

att under benämning »intendenturcorpsen» i riksstaten uppföras näst efter anslaget till generalstaben;

; i i . .? i i i' ’' • . ‘ t'\z 1 ! •. i* IT ! > liit fn ) > i

Armélo rvaltnirtgen:

[2.] att, vid bifall till förslaget om uppförande i riksstaten af ett särskildt för intendenturcorpsen afsedt anslag, minska anslaget till Arméförvaltningen, nu kronor 142,700, med kronor 12,640 till kronor 130,060;

‘ ; i: 'é)’t JJ-:l Jiii':-; ;?! si'-1 ]\\i /* »;

Generalitetsstaten:

[3.] att för beredande af erforderliga arfvoden åt adjutanten och fördelningsläkaren vid den nya fördelningsstaben höja anslaget till generalitetsstaten, nu

kronor 126,265, med ........................................................ »

till kronor 129,045; . , ,< - ; . .

Öfverkommendantsexpeditionen i Stockholm:

[4.] att, under förutsättning af bifall till nedan gjorda framställning rörande anslagdt till »kommendantsstaten», innefattande, bland annat, uppförande derunder af ett belopp af 7,350 kronor, motsvarande den summa, hvarmed anslaget till öfverkommendantsexpeditionen i Stockholm för närvarande är i riksstaten uppfördt, besluta, att anslaget till öfverkommendantsexpeditionen i Stockholm skall ur riksstaten utgå;

Kommendnntsstaten:

[5.] att, vid bifall till förslagen om uppförande i riksstaten af ett särskildt anslag för intendenturcorpsen samt om ändring i anslagets till Arméförvaltningen nuvarande belopp, minska anslaget till kommendantsstaten, nu kronor 30,868, med kronor 11,970 till kronor 18,898;

Transport kronor

8 Kong!. Maj:ts nåd. grop. n:o 1, om statsverket 1893.

Krigsskolan:

Transport kronor

[6.J att, vid bifall till förslaget om uppförande i riksstaten af ett särskildt för intendenturcorpsen afsedt anslag, minska anslaget till krigsskolan, nu kronor 79,689, med kronor 2,960 till kronor 76,729;

Garnisonssjukhusen i Stockholm och å Karlsborg:

[7.] att, vid bifall till förslaget om uppförande i riksstaten af ett särskildt för intendenturcorpsen afsedt anslag, minska anslaget till garnisonssjukhusen i Stockholm och å Karlsborg, nu kronor 81,487, med kronor 4,200 till kronor 77,287;

Pensioner och stipendier för fältläkarecorpsen:

[8.] att bemyndiga Kongl. Maj:t att så ändra de vid 1892 års urtima riksmöte af Riksdagen godkända stater för dem af arméns truppafdelningar, vid hvilka finnas anstälde förste eller andre bataljonsläkare, att samtliga dessa beställningar upptagas under benämningen »bataljonsläkare» och att för dem af beställningarna, som förut varit betecknade såsom l:ste bataljonsläkarebeställningar, uppföres »lön 900 kronor» och »dagaflöning 2 kronor» under vederbörligt antal dagar, samt

att, vid bifall härtill,

dels besluta, att, i mån af nuvarande l:ste bataljonsläkares afgång, Kongl. Maj:t må i den ordning,

Kongl. Maj:t pröfvar lämpligt, förklara de äldste bataljonsläkarne vid armén intill ett antal af 39 berättigade att utöfver de dem enligt stat tillkommande löneförmåner komma i åtnjutande af lönetillägg med 900 kronor, dagaflöning med 1 krona och inqvarteringsersättning, der sådan enligt gällande föreskrifter skall utgå och af statsmedel gäldas, med skilnaden emellan

Transport kronor

*325,725

325,725

9 Kongl. Maj(:s nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1893.

T ransport

den för l:ste och 2:dre bataljonsläkare nu bestämda så. beskaffade ersättning;

dels öka anslaget till pensioner och stipendier för

fältläkarecorpsen, nu kronor 19,800, med........................

till kronor 61,775, äfvensom medgifva, att anslaget må för framtiden benämnas »ökad aflöning till de äldre bataljonsläkarne samt pensioner och stipendier för fältläkarecorpsen» och

dels slutligen, med förklaring att från nämnda anslag skall utgå, förutom ofvan omförmälda lönetillägg, jemväl erforderlig förhöjd dagaflöning i alla de fåll, då sådan aflöning eljest skall från vederbörande truppförbands aflöningsanslag utbetalas, tillika medgifva, att, derest under något år de från anslaget gjorda utbetalningar af lönetillägg och dagaflöning till de äldre bataljonsläkarne öfverskrida en summa af 41,975 kronor, Överskjutande beloppet må från hufvudtitelns allmänna besparingar ersättas;

Kavalleri- och infanteriregementena:

[9.] att minska detta anslag, nu kronor 1,517,500, med kronor 816,600 till kronor 700,900;

Indelta arméns befälsailöning:

[10.] att de under anslagen till »indelta arméns befälsaflöning», »Vermlands fältjägarecorps», »Marinregemente!», »Gotlands nationalbeväring», »Hallands beväring», »Vesternorrlands beväring», »aflöning till stamtrupp vid Vesternorrlands bataljon», »aflöning till stamtrupp vid Blekinge bataljon», »värfvade garnisonstruppernas rekrytering och aflöning» samt »tillämpning af nya värnpligtslagens föreskrifter i fråga om de värnpligtiges inskrifning och redovisning m. m.» upptagna, till aflöning af befäl och stamtrupp vid de indelta infanteriregementena och corpserna, Vermlands fältjägarecorps samt de s. k.

Transport kronor

Bih. till Rilcsd. Prot. 1893. l:a Sami. l:a Afd.

kronor

»

325,725: —

41,975: —

367,700: —

10 Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1893.

Transport kronor beväringstrupperna afsedda anslagstillgångar må få sammanslås till ett anslag, att under benämning »det icke garnisonerade infanteriets befälsaflöning» i riksstaten uppföras i stället för anslaget »till indelta arméns befälsaflöning» näst efter anslaget »till kavalleri- och infanteriregementena», äfvensom, vid bifall härtill och de förut framstälda förslagen om uppförande i riksstaten af ett särskild! anslag för »intendenturcorpsen» och om ökning af anslaget till »pensioner och stipendier för fältläkarecorpsen», minska det hittills under anslagsrubriken »indelta arméns befälsaflöning» uppförda belopp, kronor 4,208,812, med kronor 212,728 till kixmor 3,996,084;

Det icke garnisonerade kavalleriets befälsaflöning:

[11.] att under benämning »det icke garnisonerade kavalleriets befälsaflöning» låta i riksstaten näst efter anslaget till »det icke garnisonerade infanteriets befälsaflöning» uppföra ett nytt, för förstnämnda ändamål afsedt allmänt anslag, äfvensom att, vid bifall härtill och de förut framstälda förslagen om uppförande i riksstaten af ett särskild! anslag för »intendenturcorpsen» och om ökning af anslaget till »pensioner och stipendier för fältläkarecorpsen», under den sålunda ifrågasatta anslagstiteln bevilja en summa af..................................

Lindring i rustnings- och roteringsbesvären:

[12.] att dels höja anslaget till »lindring i rustnings- och roteringsbesvären», nu kronor 1,330,000,

med.......................................................................................

till kronor 2,216,000

och dels bemyndiga Kongl. Maj:t att, tills vidare och intill dess annorlunda kan varda bestämdt, låta, i den mån den vid 1892 års urtima Riksdag beslutade vakanssättning kommer till stånd, af förevarande anslag årligen tillhandahålla Arméförvaltningen ett mot

vakansafgifterna för de vakanssatta rot- och rusthåll-_

Transport kronor

367,700: —

957,000: —

886,000: —

2,210,700: —

Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1893.

Transport kronor

numren svarande belopp, att af Arméförvaltningen användas till bestridande af kostnaderna för den förbättrade härordningens genomförande;

Indelta annéns och Yerinlands fältjägarecorps’ vapen-

öfningar:

[13.] att, vid bifall till förslaget om uppförande i riksstaten af ett särskildt anslag till intendenturcorpsen, öka anslaget till indelta arméns och Vermlands fältjägarecorps’ vapenöfningar, nu kronor 1,500,000, med till kronor 1,712,000, äfvensom medgifva, att detta anslag må för framtiden benämnas »det icke garnisonerade infanteriets och kavalleriets vapenöfningar»;

Lifgardet till häst:

[14.] att, vid bifall till förslagen om uppförande i riksstaten af ett särskildt anslag för intendenturcorpsen och om höjning i anslaget till pensioner och stipendier för fältläkarecorpsen, minska anslaget till lifgardet till häst, nu kronor 149,995, med kronor 5,160 till kronor 144,835;

Kronprinsens husarregemente, Svea lifgarde, andra lifgardet:

[15, 16, 17.] att, vid bifall till förslagen om uppförande i riksstaten af ett särskildt anslag för intendenturcorpsen och om höjning i anslaget till pensioner och stipendier för fältläkarecorpsen, minska anslaget till Kronprinsens husarregemente, nu kronor 191,365, med kronor 5,160 till kronor 186,205;

anslaget till Svea lifgarde, nu krono]- 169,016, med kronor 5,160 till kronor 163,856;

samt anslaget till andra lifgardet, nu kronor 168,431, med kronor 5,160 till kronor 163,271;

2,210,700:

212,000:

Transport kronor 2,422,700:

12 Kongl. May.ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1893.

Transport kronor

Yermlands fältjägarecorps:

[18.] att, vid bifall till det under anslaget till »indelta arméns befälsaflöning» framstälda förslag om sammanförande under ett anslag af alla de för det icke garnisonerade infanteriets befälsaflöning afsedda anslagstillgångar, medgifva, att anslaget till Vermlands fältjägarecorps, nu kronor 141,182, må ur riksstaten uteslutas;

Artilleriet:

[19.] att, vid bifall till förslagen om uppförande i riksstaten af ett särskildt anslag för intendenturcorpsen och om höjning i anslaget till pensioner och stipendier för fältläkarecorpsen, öka anslaget till artilleriet, nu kronor 1,113,656, med...................—......-M

till kronor 1,341,276, äfvensom medgifva, att anslaget för framtiden må benämnas »fältartilleriet å fastlandet»;

Vaxholms artilleri corps:

[20.] att, vid bifall till förslagen om uppförande i riksstaten af ett särskildt anslag för intendenturcorpsen samt om ökning af anslaget till pensioner och stipendier för fältläkarecorpsen, minska anslaget till Vaxholms artillericorps, nu kronor 104,815, med kronor 6,360 till kronor 98,455, äfvensom medgifva, att anslaget för framtiden må benämnas »Fästningsartilleriet»;

Gotlands artillericorps:

[21.] att, vid bifall till förslaget om sammanförande under ett anslag af samtliga de för det icke garnisonerade infanteriets befälsaflöning afsedda anslagstillgångar, medgifva, att näst efter anslaget till »fästningsartilleriet» må i riksstaten under benämning »Gotlands artillericorps» uppföras ett särskildt för nämnda corps afsedt bestämdt anslag, samt att derunder bevilja en summa af »

Transport kronor

2,422,700: —

227,620: —

32,414: — 2,682,734: —

Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1893.

Transport kronor

Marinregementet:

[22.] att, vid bifall till förslaget om sammanförande under ett anslag af samtliga de för det icke garnisonerade infanteriets befälsaflöning afsedda anslagstillgångar, medgifva, att anslaget till marinregementet, nu kronor 66,000, må ur riksstaten afföras;

Fortifikationen:

[23.] att, vid bifall till förslagen om uppförande i riksstaten af ett särskildt anslag för intendenturcorpsen samt om höjning af anslaget till pensioner och stipendier för fältläkarecorpsen, höja anslaget till fortifikationen, nu kronor 284,176, med.................................. »

till kronor 313,932;

f.T- -:u Sfi) ,•

Trängen:

: -.i -ram.hi»

[24.] att, vid bifall till förslagen om uppförande i riksstaten af ett särskildt anslag för intendenturcorpsen och om höjning i anslaget till pensioner och stipendier för fältläkarecorpsen, höja anslaget till trängen,

nu kronor 285,437, med...,................................................

till kronor 308,318, äfvensom medgifva, att 235,048 kronor deraf må upptagas såsom reservationsanslag;

Yärfvade garnisonstruppernas rekrytering och aflöning:

[25.] att, vid bifall till förslaget, att af detta anslag ett belopp af 11,050 kronor må sammanslås med öfriga för det icke garnisonerade infanteriets befälsaflöning disponibla tillgångar, minska anslaget till värfvade garnisonstruppernas rekrytering och aflöning, nu kronor 893,732, med kronor 11,050 till kronor 882,682;

Transport kronor

2,682,734:

it 2(1 tf!

29,756:

22,881:

2,735,371:

14 Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1893.

Transport kronor

Fourragering åt' artilleriets, värfvade kavalleriets, fortifikationstruppernas och trängens hästar:

[26.] att, vid bifall till förslaget om uppförande i riksstaten af ett särskildt anslag för intendenturcorpsen, minska anslaget till fourragering af artilleriets, värfvade kavalleriets, fortifikationstruppernas och trängens hästar, nu kronor 615,000, med kronor 1,500 till kronor 613,500;

Mathållning för manskapet vid garnisonsregementena:

[27.] att, vid bifall till förslaget om uppförande i riksstaten af ett särskildt anslag för intendenturcorpsen, öka anslaget till mathållning för manskapet vid garnisonsregementena, nu kronor 1,132,000, med.................. »

till kronor 1,279,200;

Gotlands nationalbeväring, Hallands beväring, Yesternorrlands beväring, aflöning till stamtrnpp vid Yester-

norrlands bataljon, aflöning till stamtrupp vid Blekinge bataljon:

[28, 29, 30, 31 och 32.] att, vid bifall till förslaget om sammanförande till ett anslag af alla de för det icke garnisonerade infanteriets befälsaflöning afsedda anslagstillgångar, medgifva, att anslaget till Gotlands nationalbeväring, nu kronor 200,509, anslaget till Hallands beväring, nu kronor 12,660, anslaget till Vesternorrlands beväring, nu kronor 31,420, anslaget till aflöning till stamtrupp vid Vesternorrlands bataljon, nu kronor 26,644, samt anslaget till aflöning till stam- ... trupp vid Blekinge bataljon, nu kronor 60,000, må ur riksstaten afföras;

Beväringsmanskapets vapenöfningar:

[33.] att, vid bifall till förslagen dels om öfverflyttning från anslaget till beväringsmanskapets vapen-_

Transport kronor

2,735,371

147,200

2,882,571

15 Kong1. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1893.

Transport kronor

öfningar till anslaget till indelta arméns vapenöfningar af ett belopp utaf 115,123 kronor och dels om uppförande i riksstaten af ett särskild! för intendenturcorpsen afsedt anslag, öka förstnämnda anslag, nu kronor 1,544,000, med..................................... »

till kronor 2,865,000;

: ■ in /' >f I ■!»;!; /.i-: il, .-bil"! flit }•>.

Yolontärskolor:

[34.] att, vid bifall till förslaget, att det belopp,

93,655 kronor, hvilket, såsom afsedt för utbildningen af stammanskap vid det icke garnisonerade infanteriet, får af förevarande anslag användas för genomförande af infanteriets nya organisation, måtte få sammanslås med det för samma ändamål afsedda anslaget till indelta arméns vapenöfningar, minska anslaget till volontärskolor, nu kronor 285,000, med kronor 93,655 till kronor 191,345;

Reservbefälet:

[35.] att, för beredande af ersättning åt reservofficerare och reservintendenter i enlighet med de af Riksdagen godkända grunder, såsom ordinarie anslag

bevilja en summa af..................................................... .... »

äfvensom, vid bifall dertill, medgifva, dels att beloppet må under benämning »reservbefälet» såsom »förslagsanslag högst» i riksstaten uppföras näst efter anslaget till »volontärskolor» och dels att deraf jemväl må gäldas den dagaflöningskostnad till reservunderbefäl, som kan blifva af nöden och som ej skall af andra anslagsmedel utgå;

Försvarsverket till lands i allmänhet eller Arméförvaltningens departement:

[36.] att Riksdagen, vid bifall till förslaget om uppförande i riksstaten af ett särskildt anslag för in-

Transport kronor

2,882,571: —

1,321,000: —

t '-IwKwirr

till:

>. -*:• <r ifil ! I

17,000: —

4,220,571: —

16 Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1893.

Transport kronor tendenturcorpsen, må för beredande af erforderliga ökade tillgångar till bestridande af kostnaderna för dels de värnpligtiges beklädnad och utredning under de förlängda öfningarna, dels anskaffandet af ammunition till stammens öfningar och dels nybyggnad och underhåll af landtförsvaret tillhörande byggnader höja anslaget till försvarsverket till lands i allmänhet eller Arméförvaltningens departement, nu kronor 2,534,600, med » till kronor 3,154,175;

Beklädnad och utredning m. m. för indelta infanteriet, Termlands fältjägarecorps och Jemtlands hästjägarecorps:

[37.] att, vid bifall till förslaget om uppförande i riksstaten af ett särskildt anslag till intendenturcorpsen, minska anslaget till beklädnad och utredning m. m. för indelta infanteriet, Vermlands fältjägarecorps och Jemtlands hästjägarecorps, nu kronor 436,583, med kronor 2,825 till kronor 433,758;

- , •?.,>' * ' ? ■; 1 1! • i- i ■ fii

Anskaffande och underhåll af beklädnads-, bevärings-, remtygs- samt häst- och sadelmunderingspersedlar vid det berustade kavalleriet:

[38.] att, vid bifall till förslaget om uppförande i riksstaten af ett särskildt anslag för intendenturcorpsen, minska anslaget till anskaffande och underhåll af beklädnads-, bevärings-, remtygs- samt häst- och sadelmunderingspersedlar vid det berustade kavalleriet, nu kronor 205,000, med kronor 750 till kronor 204,250;

Byggnader och sängkläder å mötesplatserna:

[39.] att höja anslaget till byggnader och sängkläder å mötesplatserna, nu kronor 165,000, med........

till kronor 180,488; _

4,220,571: —

619,575: —

15,488: —

Transport kronor 4,855,634: —

17 Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om »tatsverket 1893,

Transport kronor

Inqvarteringskostnader:

[40.] att, vid bifall till förslaget om uppförande i rik sstaten af ett särskildt anslag för intendenturcorpsen och öfriga i sammanhang dermed gjorda framställningar, höja anslaget till inqvarteringskostnader, nu kronor

133,000, med.................................................................... »

till kronor 135,475;

Ålder stillägg:

[41.] att, vid bifall till förslaget om uppförande i riksstaten ax ett särskildt anslag för intendenturcorpsen samt öfriga i sammanhang dermed gjorda framställningar, minska anslaget till ålderstillägg, nu kronor 10,000, med kronor 3,000 till kronor 7,000;

Rese- och traktamentspenningar:

[42.] att höja detta anslag, nu kronor 70,000, med » till kronor 137,000;

Extra utgifter:

[43.] att, vid bifall till förslaget om uppförande i riksstaten af ett särskildt anslag för intendenturcorpsen, minska anslaget till extra utgifter, nu kronor 67,500, med kronor 500 till kronor 67,000;

Skrifmaterialier och expenser, ved m. in. för departementets afdelning af Kongl. Maj:ts kansli och kommandoexpeditionen:

[44.] att för jemnande af hufvudtitelns ordinarie anslag minska detta anslag, nu kronor 6,201, med kronor 66 till kronor 6,135;

Ändring af rubriker:

[45.] att, vid bifall till förslagen om förändrade benämningar å anslagen till »indelta arméns befälsaflöning» samt »indelta arméns och Vermlands fältjägare-

Transport kronor

Bih. till Rilcsd. Prot. 1893. 1:a Sami. 1:a Afd.

4,855,634: —

2,475: —

67,000: —

4,925,109: —

18 Kongl. Maj:t» nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1893.

Transport kronor corps’ vapenöfningar», medgifva, att de under fjerde hufvudtiteln förekommande rubrikerna »indelta armén» och »värfvade armén» må utbytas mot rubrikerna »den icke garnisonerade armén» och »den garnisonerade armén».

Beträffande öfriga under fjerde hufvudtiteln uppförda ordinarie anslag föreslår Kongl. Maj:t ingen

förändring. ____

Summa kronor

Härifrån afgå dels anslagen till:

»öfverkommendantsexpeditionen i Stockholm................. »

»Vermlands fältjägarecorps»........................................»

»Marinregementet»...........................................................— »,

»Gotlands nationalbeväring»............................................... »

»Hallands beväring».......................... ......................»

»Vesternorrlands beväring»............... ............................... »

»aflöning af stamtrupp vid Vesternorrlands bataljon».... *

»aflöning af stamtrupp vid Blekinge bataljon» ............. »

och dels minskning i anslagen till:

»Arméförvaltningen»........................................................... »

»kommendantsstaten».....................:................—...u.»

»krigsskolan».................. »

»garnisonssjukhusen i Stockholm och å Karlsborg»........ »

»kavalleri- och infanteriregementena».............. »

»indelta arméns befälsaflöning»........................... »

»lifgardet till häst»............................ »

»Kronprinsens husarregemente»............ »

»Svea lifgarde»..............,„.srh..„.......................................»

»andra lifgardet».........................................................i.....„ »

»Vaxholms artillericorps» ................................. - »

»värfvade garnisonerade truppernas rekrytering och aflöning»................... »

»fourragering af artilleriets, värfvade kavalleriets, forti-

fikationstruppernas och trängens hästar».................... »

»volontärskolor».............................................................----- »

»beklädnad och utredning m. m. för indelta infanteriet, Vermlands fältjägarecorps och Jemtlands hästjägare-

corps».............. ----- »

Transport kronor

4,925,109: —

4,925,109: —

7,350: — 141,182: — 66,000: — 200,509: — 12,660: — 31,420: — 26,644: — 60,000: —

12,640: — 11,970: — 2,960: — 4,200: — 816,600: — 212,728: — 5,160: — 5,160: — 5,160: — 5,160: — 6,360: —

11,050: —

1,500: — 93,655: —

2,825: — 1,742,893: —

19 Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1893.

Transport kronor 1,742,893: —* »anskaffande och underhåll af beklädnads-, remtygssamt häst- och sadelmunderingspersedlar vid det be-

rustade kavalleriet»......................................4......... » 750: —

»ålderstillägg»...................................................................... » 3,000: —

»extra utgifter».................................................................... » 500: —

»skrifmaterialier och expenser, ved m. m. för departementets afdelning af Kongl. Maj:ts kansli och kommandoexpeditionen» ........................................................ 66: —

Summa kronor 1,747,209: —

Då från ofvan angifna belopp .............. » 4,925,109: —

dragés nyssnämnda summa........................ » 1,747,209: —

utgör den erforderliga förhöjningen ................................ kronor 3,177,900: —

Dragés från denna förhöjning ytterligare det för år 1893 redan beviljade belopp................................ ........... » 1,083,850: —

återstår för år 1894 erforderlig förhöjning.................... kronor 2,094,050: —

Lägges till denna förhöjning summan af hufvudtitelns anslag enligt nu gällande riksstat med deri vid

1892 års urtima Riksdag gjorda tillägg.......................... » 22,153,550: —

skulle denna hufvudtitels ordinarie anslag enligt Kongl.

Maj:ts förslag uppgå till................................................... kronor 24,247,600: —

Extra anslag.

Under åberopande af hvad i statsrådsprotokollet för den 14 innevarande Januari finnes antecknadt, föreslår Kongl. Maj:t vidare Riksdagen: att under denna hufvudtitel på extra stat bevilja:

20 Kongl. Maj:t8 nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1893.

[50.]

[51.]

[52.]

[53.]

[54.]

[55.]

[56.]

[57.]

[58.]

[59.]

[60.]

Transport kronor

för inrättande vid Åkers krutbruk af en fabrik för röksvagt krut 219,500 kronor och deraf till utgående under år 1894 anvisa............................................................... »

» anskaffande af fästningsartillerimateriel... »

» anskaffande af infanteriammunitionsvagnar »

» fullbordande af en laboratoriebyggnad och

ett förrådsskjul å Karlsborg...................... »

» anskaffande af ny fältartilleri materiel 1,270,000 kronor och deraf till utgående

under år 1894 anvisa................................. »

» fortsättande af arbetena å Karlsborgs hufvudfästning och Vaberget samt anskaffning af de för södra Vabex’gsfästet erforderliga pansarlavetter för snabbelds-

kanoner................ *

samt

» komplettering af fältingeniörmateriel i

öfverensstämmelse med 1890 års mobili-

seringsplan................................................... »

att för anskaffning af den för fältarméns trupper och staber samt sjukvårdskompanier erforderliga sjukvårdsmateriel till utgående likaledes på extra stat under år 1894 anvisa återstoden af det derför beviljade anslag...............................,.............. »

samt att på extra stat för år 1894 bevilja: till reseunderstöd åt officerare och intenden-

turtjenstemän.............................................. »

» fortsättande af generalstabens topografiska

arbeten......................................................... »

» skarpskytteväsendets och skjutskicklighe-

tens befrämjande................. >

tillsammans kronor

1,425,600: —

100,000: — 100,000: — 20,000: —

48,036: — 254,000: —

350,000: —

27,450: —

45,000: —

9,000: —

90,000: —

60,000: — 2,529,086: —

En jemförelse mellan denna hufvudtitel, sådan den finnes i 1893 års riksstat med deri vid 1892 års urtima Riksdag gjorda tillägg upptagen och sådan den af Kongl. Maj:t nu är föreslagen, utfaller på följande sätt:

21 Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1893.

1893. 1894.

ordinarie anslag 22,153,550:— 24,247,600: — således ökning kronor 2,094,050: — extra » 2,039,200:— 2,529,086:— > » » 489,886: —

summa kronor 24,192,750:— 26,776,686: — således ökning kronor 2,583,936: —

Femte hufvudtiteln,

innefattande anslagen till sjöförsvarsdepartementet.

I afseende å regleringen af denna hufvudtitel, under hvilken finnes i nu gällande riksstat till årliga och ständiga utgifter anvisadt:

kontant............................................................................. kronor 6,436,781: —

indelning och dermed jemförlig anvisning, på förslag:

friheter-......................................................................... » 75,905: —

ersättningar.................................................................... » 26,404: —

tillsammans kronor 6,539,090: —

hvarförutom, i enlighet med 1892 års urtima Riksdags beslut, i tillägg till riksstaten för år 1893 upptagits: för sjöbeväringens vapenöfningar samt beklädnad

och ersättning derför........ kronor 114,700: —

samt till lindring i rustnings-och

roteringsbesvären................ » 13,300: — » 128,000: —

att redovisas gemensamt med de i riksstaten för år 1893 uppförda ordinarie anslag till nämnda ändamål

_summa kronor 6,667,090: —

vill Kongl. Maj:t i enlighet med de beslut, som innefattas uti bilagda statsrådsprotokoll öfver sjöförsvarsärenden den 14 innevarande månad,*) föreslå beträffande

Aflöning för flottans kårer och stater:

[1.] att det i nu gällande riksstat till aflöning åt flottans kårer och stater anvisade anslag å 1,647,934 kronor må förhöjas:

') Se bil. till ät»tsverk*propo»itioneu: ”Femte hufvudtiteln”.

22 Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1893.

dels med det för år 1894 till förändrad organisation af sjömanskåren erforderliga belopp..i..................... kronor 67,000=

dels med de för ökning af underofficerskårens maskiniststat med 8 flaggunderofficerare och 2 underofficerare af 2:a graden behöfliga.................................... » 11,120:

eller till 1,726,054 kronor;

[2.] att hvad af anslaget till ersättning för vakanta rusthållsnummer i Blekinge län och Södra Möre härad af Kalmar län icke redan på grund af 1872 och 1876 årens riksdagsbeslut bör inräknas bland tillgångarne till aflöning för flottans kårer och stater må likasom föregående år för fyllande af behofvet under denna anslagstitel under år 1894 användas; samt

[3.] att i öfrigt ett anslag af 50,000 kronor till genomförande af senast beslutade lönereglering för flottan må å extra stat för år 1894 anvisas att gemensamt med anslaget till aflöning för flottans kårer och stater redovisas;

Beklädnad åt sjömans- och skeppsgossekårerna:

[4.] att Riksdagen må, jemte anslagets uppförande i staten till samma belopp som för innevarande år, medgifva, att, till utjemnande af den från år 1887 qvarstående bristen, må användas jemväl den besparing, som under år 1894 må kunna på anslaget beredas;

Båtsmansindelningen:

[5.] att det å anslaget till båtsmansindelningen under rubriken »indelning och dermed jemförlig anvisning på förslag: friheten uppförda belopp 75,500 kronor må minskas med 72,900 kronor och sålunda upptagas till 2,600 kronor;

Lindring i rustnings- och roteringsbesvären:

[6.] att förslagsanslaget till lindring i rustningsoch roteringsbesvären, nu 53,300 kronor, må för år 1894 bestämmas till 33,300 kronor; _

Transport kronor

78,120

23 Kongl. Maj:ts nåd. grop. n:o 1, om statsverket 1893.

Transport kronor

Flottans underhåll:

[7.] att det i nuvarande riksstat under titel »flottans nybyggnad och underhåll» upptagna anslag å

1,239,000 kronor må, förhöjdt med................................. »

till anställande af daglönare vid flottans varf, i riksstaten för år 1894 upptagas med förändrad titel: »flottans underhåll» till belopp af 1,260,000 kronor;

Flottans nybyggnad:

[8.] att till. nyanskaffning af fartygsmateriel med tillhörande artilleri- och min-utredning på ordinarie stat i riksstaten med titel: »flottans nybyggnad» uppföres ett reservationsanslag å.........................._______ »

med dervid fästadt vilkor att detsamma icke må utan Riksdagens medgifvande användas för byggande af fartyg af större cert än den nu antagna pansarbåttypen;

Sjöbeväringens vapenöfningar:

[9.] att anslaget till sjöbeväringens vapenöfningar må i riksstaten för år 1894 upptagas med ett belopp

af 256,500 kronor, utgörande....................................»

mera än det belopp, hvartill detsamma blifvit för innevarande år bestämdt;

’ • • ♦» ’ •' t v*-" .!’/<*.' ■ |»*5 > ’• V\ li}

Stipendier åt sjöofficerare under anställning i utländsk tjenst eller kommendering utrikes:

[10.] att anslaget till stipendier åt sjöofficerare under anställning i utländsk tjenst eller kommendering utrikes må under förändrad titel: »Ersättning åt officerare och ingeniörer vid flottan under anställning eller kommendering utrikes» i riksstaten uppföras med ett från 15,000 kronor till 12,000 kronor nedsatt belopp;

Transport kronor

78,120: —

21,000: —

- t fbo vmJ

2,000,000: —

41,800: —

2,140,920: —

?A

Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1893.

Transport kronor 2,140,920: —

Dnrchmarschkostnader:

[11.] att anslaget till durchmarschkostnader, nu

10.000 kronor, må i 1894 års riksstat nedsättas med

4.000 kronor och sålunda upptagas till 6,000 kronor;

Signal- och telefonstationers betjenande samt telefonledningars underhåll:

[12.] att till signal- och telefonstationers betjenande samt telefonledningars underhåll må uppföras ett årligt anslag till belopp af.........................................

lots- och fyrinrättningen med lifräddningsanstalterna:

[13.] att det till lots- och fyrinrättningen med lifräddningsanstalterna erforderliga penningeanslag må upptagas med ett från 1,200,000 kronor till 1,400,000 kronor förhöjdt belopp, hvartill inkomsten af titeln fyroch båkmedel beräknats, och följaktligen anslaget med inberäkning af deri ingående friheter och ersättningar, 409 kronor, utföras med 1,400,409 kronor, hvilket

innebär en ökning af..................................................-----

hvarvid Kongl. Maj:t tillika förutsätter, att de å inkomsttiteln fyr- och båkmedel uppkommande öfverskott fortfarande må såsom hittills få användas för de med anslaget afsedda ändamål;

6,400: —

200,000: —

Skrifmaterialier och expenser, ved in. m.:

[14.] att detta förslagsanslag, nu 46,852 kronor, må för jemnande af hufvudtitelns slutsumma höjas med » 46: 48

till 46,898 kronor 48 öre. ___

Summa kronor 2,347,366: 48

Beträffande öfriga under femte hufvudtiteln i riksstaten uppförda ordinarie anslag har Kongl. Maj:t icke

att föreslå någon förändring. __

Transport kronor 2,347,366: 48

25 Kongl. May.ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1893.

Transport kronor 2,347,366: 48 Om från de sålunda föreslagna tillökningarna afräknas nedsättningarne i följande anslag, nemligen:

till båtsmansindelningen........... kronor 72,900: —

» lindring i rustnings- och

roteringsbesvären................. » 20,000: —

» stipendier åt sjöofficerare under anställning i utländsk tjenst eller kommendering

utrikes.................................. » 3,000: —

och » durchmarschkostnader......... » 4,000: — » 99,900: _

skulle förhöjningen utgöra............................................. kronor 2,247,466: 48

Lägges härtill femte hufvudtitelns slutsumma enligt

1893 års riksstat jemte dertill hörande tilläggsstat...... » 6,667,090: —

skulle femte hufvudtitelns ordinarie anslag enligt Kongl.

Maj:ts förslag uppgå till .................................................. kronor 8,914,556: 48

Extra anslag.

Förutom ofvan begärda extra anslag för genomförande under år 1894 af

löneregleringen för flottan ................................................ kronor 50,000: —

vill Kongl. Maj:t härmed föreslå Riksdagen att bevilja till:

[15.] tillbyggnad af underbefälsskolans hus i Carls-

krona, återstående............................................................... » 54,583: 52

[16.] artillerimateriel för fartyg................................. » 252,900: —

[17.] artillerimateriel för sjöbefåstningarne............... » 62,500: —

[18.] skjutförsök........................................................... » 10,000: —

[19.] minväsendet......................................................... » 100,000: —

[20.] kruthus m. m. på Kalsholmen ........................ » 57,000: —

[21.] löneförbättring åt lärarne vid sjökrigsskolan .. » 1,860: —

tillsammans kronor 588,843: 52

Fn jemförelse mellan denna hufvudtitel, sådan den finnes i 1893 års riksstat jemte dertill hörande tilläggsstat upptagen och sådan den af Kongl. Maj:t nu år föreslagen, utfaller på följande sätt:

Bih. till Riksd. Prot. 189.i. l:a Sami. l:a Afd.

26 Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1893.

1893. 1894.

ordinarie anslag 6,667,090: — 8,914,556: 48, således ökning kronor 2,247,466:48 extra_» 1,989,110:— 588,843:52, » minskning » 1,400,266:48

summa kronor 8,656,200: — 9,503,400:—, således ökning kronor 847,200:—*)

Sjette hufvudtiteln,

innefattande anslagen till civildepartementet.

I afseende å regleringen af denna hufvudtitel, under hvilken linnes i nu gällande riksstat till årliga eller ständiga utgifter anvisadt:

kontant.............................-........-.......-.............-................... kronor 4,788,091: —

indelning och dermed jemförlig anvisning, på förslag:

friheter........................................................................ > 9,290:

ersättningar..............................-............................... *_6,231:

tillsammans kronor 4,803,612: —

vill Kongl. Maj:t i enlighet med de beslut, som innefattas uti bilagda statsrådsprotokoll öfver civilärenden den 14 innevarande månad,**) föreslå beträffande

Rikets ekonomiska kartverk:

[1.] att Riksdagen må, utöfver det å riksstatens sjette hufvudtitel för rikets ekonomiska kartverk uppförda ordinarie anslag, 6,000 kronor, under samma hufvudtitel på extra stat för år 1894 anvisa till de ekonomisk-geografiska kartarbetena i Norrbottens län och de delar af Vesterbottens län, som äro belägna ofvan odlingsgränsen eller ingå i kartblad, tillhörande den under utgifning varande kartan öfver förstnämnda län,

31.000 kronor och för de ekonomiska kartarbetena i öfriga delar af riket 45,000 kronor, eller tillsammans

76.000 kronor, äfvensom medgifva, att möjligen uppstående behållningar å båda anslagen må användas äfven till bestridande af utgifter för det topografiska kartverket;

*) Häruti ingår ökning i anslaget till lots- och fyrinrättningen med lifräddningsanstalterna med

200.000 kronor, motsvarande förhöjd beräkning af fyr- och b åk med len.

**) Se bil. till statsverkspropositionen: ”Sjette hufvudtiteln .

Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1893.

Landsstaterna i länen:

[2.] att anslaget till »landsstaterna i länen (deraf

90,000 kronor reservationsanslag)» må höjas med -------- kronor 1,075

eller från 2,651,227 kronor till 2,652,302 kronor;

Landtbruksstyrelsen:

[3.] att Riksdagen må, med godkännande af de enligt statsrådsprotokollet ifrågasatta ändringar i staten för Landtbruksstyrelsen och i vilkoren och förbehållen för åtnjutande af de deri upptagna löneförmåner, från och med år 1894 höja anslaget till Landtbruksstyrelsen från dess nuvarande belopp, 27,800 kronor, till 28,800 kronor eller med............................................................ * 1,000

Skiften och afvittringar:

[4.] att Riksdagen må dels för år 1894 bevilja förhöjning i styresmannens för storskiftesverket i Kopparbergs län årsarfvode med 400 kronor, dels medgifva, att de belopp, hvarmed inkomsterna af tjensten under år 1894 för afvittringslandtmätare i Vesterbottens och Norrbottens län samt storskifteslandtmätare i Kopparbergs län kunna komma att understiga 2,500 kronor för dem, som tillhöra första lönegraden, och 3,000 kronor för dem, som på grund af ålder i tjensten åtnjuta arfvodesförhöjning, må desse tjensteman godtgöras af anslagen till storskiftes- och afvittringsverken, dels ock för år 1894 åt föredraganden af afvittringsärendena i Norrbottens län samt till skrifbiträde åt honom bevilja en tillökning af 400 kronor i det åt honom anslagna belopp;

Skrifmaterialier och expenser, ved in. m.:

[5.] att, för jemnande af hufvudtitelns slutsumma,

detta anslag ökas med..................-..................................... » 24

eller från 118,541 kronor till 118,565 kronor.

Vidare föreslår Kongl. Maj:t beträffande____ ____ ____

Transport kronor

2,099

28 Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1893.

Transport kronor

2,099: —

Statens jernvägstrafik:

[6.] att Riksdagen må medgifva, att af jernvägstrafikmedlen ett belopp af högst 12,000 kronor må under år 1894, efter Jern vägsstyrelsens bepröfvande, användas till förhöjning i vissa fall af de vid statens jernvägstrafik anstälde banvakters löneförmåner, utöfver det nu medgifna högsta arfvodesbeloppet, med högst 60 kronor för hvarje banvakt, som af förhöjningen kommer i åtnjutande;

Patentbyrån:

[7.] att Riksdagen må medgifva, att afgifterna för patent och för registrering af varumärken må användas till bestridande af de utgifter, hvilka betingas af tilllämpning under år 1894 af förordningen angående patent och lagen om skydd för varumärken;

Arbetareförsäkringen:

[8.] att Riksdagen må medgifva, att Kongl. Maj:t. må för år 1894 använda de till underlättande af åtgärder för arbetares olycksfallsförsäkring och sjukkassors bildande afsätta belopp, i mån af behof, dels till förvaltningsbidrag åt sjukkassor under enahanda vilkor, som i Riksdagens underdåniga skrifvelse den 13 Maj 1891 (N:o 85) äro angifna, dels ock till utarbetande och offentliggörande genom försäkringsinspektörens försorg af årsredogörelse för sjukkasseväsendet i riket.

Summa ökning kronor 2,099: —

Om till förestående ökning lägges de ordinarie anslagens nuvarande slutsumma......................................._ » 4,803,612: —

komma sjette hufvudtitelns ordinarie anslag att uppgå till kronor 4,805,711: —

Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1893.

Extra anslag.

Förutom ofvan under punkten 1 begärda extra anslag till fortsatt bearbetande af rikets

ekonomiska kartverk...................................... kronor

vill Kongl. Maj:t härmed föreslå Riksdagen att bevilja till:

[9.] handhafvande af kontroll å försäkringsan-

stalterna....................................................... »

[10.] fortsatt utgifvande af »polisunderrättelser»... »

[11.] aflöning m. m. åt särskild polisstyrka på

landet........................................................... »

[12.] ersättning för juridiskt biträde åt de sven-

ske lapparne i Norge samt till lappfogdar I

och lappförmän.............................. »

[13.] undersökningar af broar, mindre hamnar

och farleder.............................................. »

[14.] aflöningar och öfriga utgifter vid Ultima

landtbruksinstitut.............. »

[15.] nya byggnader vid Ultuna landtbruksinstitut

och jordegendom in. m............................. »

[16.] anordnande af högre undervisning i mejerihushållning vid Alnarps landtbruksinstitut » [17.] byggnadsarbeten och ny värmeledning vid

Alnarp m. m............................................... »

I sammanhang härmed föreslår Kongl. Maj:t:

[18.] att Riksdagen må medgifva, att den besparing, som kommer att uppstå å det för anordnande af högre undervisning i mejerihushållning vid Alnarps landtbruksinstitut å extra stat för år 1893 anvisade anslag,

10,000 kronor, må användas för genomförande af förändrade anordningar i den nya mejeribyggnaden vid Alnarp samt för anskaffande af möbler och inventarier, allt i hufvudsaklig öfverensstämmelse med styrelsens för institutet i statsrådsprotokollet omförmälda förslag.

76,000: —

4,500: — 15,000: —

65,000: —

10,000: — 5,000: — 29,000: — 19,000: — 10,000: — 14,425: —

Transport kronor 247,925: —

[19.]

[20.]

[21-]

[22.]

[23.]

[24.J [25.] [26.] [27.]

[28.]

[29.]

[30.]

[31-]

[32.]

[33.]

[34.]

[35.]

Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 18SJ3.

Transport kronor

Vidare föreslår Kongl. Maj:t Riksdagen att bevilja till:

bidrag till bestridande af kostnaderna för

allmänna landtbruksinöten......................... »

prisbelöningar vid allmänna landtbruksmöten för husdjur, redskap, maskiner

m. m...............................................-.........-

bidrag till underhåll af sju kemiska stationer för jordbrukets och näringarnas

behof...........................................................

understöd åt frökontrollanstalter...............—- »

utbildande af en elev i boskapsskötsel och

mejerihushållning...................... »

understöd åt svenska mosskulturföreningen »

de geologiska undersökningarna................»

anställande af en andre instruktör i husslöjd »

bidrag till upprätthållande af väfskolan i _

Borås och till aflönande af en andre lärare vid samma skola............. >

understöd åt Göteborgs handelsinstitut och Frans Schartaus praktiska handelsinstitut

i Stockholm..............................-.................. »

beredande åt alster af svensk industri och svenska näringar af afsättning i främmande länder...........................................

bergsskolorna i Filipstad och Falun............ *

anordnande af fabriksinspektion.................... »

ersättning för åtskilliga förskottsvis bestridda utgifter........................................... »

bidrag för anläggning af nya samt förbättring eller omläggning af backiga eller

eljest mindre goda vägar.......................... »

understödjande af brobyggnader och, företrädesvis mindre, hamnbyggnader samt

upprensning af åar och farleder.............- »

understödjande, medelst anslag utan återbetalningsskyldighet, af sådana myrutdikningar och vattenaftappningar, hvilkas__

Transport kronor

247,925: —

7,500: —

12,500: —

28,000: — 10,000: —

1,000: — 10,000: — 92,000: — 2,000: —

4,800: —

27,000: —

20,000: — 14,000: — 16,800: —

87,764: —

800,000: —

150,000: —

1,531,289: —

31 Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o /, om statsverket 1893.

[36.]

[37.]

[38.]

[39.]

[40.]

Transport kronor

ändamål är att minska frostländigheten

för närliggande bygd ................................. »

hvarjemte Kongl. Maj:t föreslår, att i afseende å de tre sistnämnda anslagen må gälla de vilkor och bestämmelser, som i statsrådsprotokollet omförmälas.

Vidare anmärkes här:

att, enligt 1891 års Riksdags beslut, blifvit för år 1894 beviljade till understödjande, medelst lån, af enskilda jernvägsanläggningar 1,000,000 kronor.

Ytterligare föreslår Kongl. Maj:t Riksdagen att till utgående under år 1894 anvisa

å riksstatens sjette hufvudtitel: till utförande af nya byggnader och anläggningar vid statens järnvägstrafik.............. »

å riksstaten utom hufvudtitlarne: till anskaffande af ny rörlig materiel vid statens trafikerade jernvägar ett belopp af 500,000 kronor;*) samt vidare:

till afslutande af arbetena å stambanan mellan Vännäs (Nyby) och Öfver-Luleå (Boden) samt för banans förseende med rörlig materiel 4,500,000 kronor.**)

Slutligen föreslår Kongl. Magt: att Riksdagen må till Kongl. Maj:ts förfogande ställa ett belopp af 500,000 kronor, att i mån af behof lyftas för att användas till enligt statsrådsprotokollet ifrågasatt inköp af inalmvagnar för Luleå —Gellivarabanan. **)

tillsammans kronor

1,531,289: —

100,000: —

500,000: —

2,131,289: —

En jemförelse mellan denna hufvudtitel, sådan den finnes i 1893 års riksstat upptagen och sådan den af Kongl. Maj:t nu är föreslagen, utfaller på följande sätt:

*) Se vidare härnedan »statsverkspropositionen» pag. 54. **) Se vidare härnedan »statsverkspropositionen» pag. 58.

32 Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o i, om statsverket 1893.

1893. 1894.

ordinarie anslag 4,803,612:— 4,805,711:—således ökning kronor 2,099: — extra anslag 2,281,388:— 2,131,289:— » minskning » 150,099: —

summa kronor 7,085,000:— 6,937,000:— således minskning kronor 148,000: —

Sjunde hufvudtiteln,

innefattande anslagen till finansdepartementet.

I afseende å regleringen af denna hufvudtitel, under hvilken finnes i nu gällande riksstat till årliga eller ständiga utgifter anvisadt:

kontant...................................... kronor 16,534,960: —

indelning och dermed jemförlig anvisning, på förslag:

friheter och kyrkotionde.................... »_6:

tillsammans kronor 16,534,966: —

vill Kongl. Maj:t i enlighet med de beslut, som innefattas uti bilagda statsrådsprotokoll öfver finansärenden för den 14 innevarande månad,*) föreslå beträffande

Postverket:

[1.] att Riksdagen, med godkännande af de enligt statsrådsprotokollet för den 14 innevarande Januari tillstyrkta ändringar i postverkets stater äfvensom af den eldigt samma protokoll föreslagna bestämmelsen om rätt för postinspektor att uppbära i hans innehafvande ordinarie befattning intjent ålderstillägg, må för år 1894 bestämma postverkets anslag, förslagsvis beräknadt, till

7,642,000 kronor, att utgå direkt af postmedlen, hvarigenom postverkets utgiftsstater skulle ökas med........... kronor 198,500:

Transport kronor 198,500: —

*) Se bil. till statsverkspropositionen: ”Sjunde hufvudtiteln”.

33 Kongl. Maj:ts nåd. grop. n:o 1, om statsverket 1893.

Transport kronor

Telegrafverket:

[2.] att Riksdagen, dels med godkännande af de i ofvannämnda protokoll öfver finansärenden omförmälda ändringar i telegrafverkets stater, dels ock med för- \ klarande att Telegrafstyrelsens å stat uppförda vaktbetjening må eg a rätt till pension på enahanda sätt och vilkor, som uti Kongl. bref vet den 5 Oktober 1883 äro bestämda för tjensteman hos Telegrafstyrelsen, må, under Kongl. Maj:t förbehållen rätt att i verkets utgiftsstater göra de jemkningar, som kunna finnas af behofvet påkallade, såsom reservationsanslag, att utgå direkt af telegrafmedlen, till telegrafverket för år 1894 anvisa enahanda belopp, 1,370,000 kronor, hvartill telegrafinkomsterna för året blifvit beräknade, samt tillika medgifva, att det öfverskott, som kan å telegrafinkomsterna uppstå, må af Kongl. Maj:t användas för telegrafverkets tidsenliga utveckling och förbättring; blifvande härigenom anslagets slutsumma i riksstaten ökad med »

Tullverket:

[3.] att Riksdagen, med godkännande af de enligt ofvannämnda protokoll öfver finansärenden föreslagna förändringar i tullverkets stater, må för år 1894 bestämma anslaget för tullverket till ett mot staternas slutsumma svarande belopp af 2,574,000 kronor, att såsom förslagsanslag utgå direkt af tullmedlen; hvarvid uppstår en ökning i anslagets nuvarande belopp af...... » •

■ ■U-..I .Öl ... •: ... lh I ' V. ’

Skogsväsendet:

[4.] att anslaget till kronoskogarnes förvaltning och befrämjande af skogsväsendet i allmänhet höjes med 29,600 kronor från 401,492 kronor till 431,092 kronor;

så att an8la.get till skogsväsendet erhåller denna uppställning:

Transport kronor

Bih. till Rikéd. Prot. 1893. l:n Sami. I:a Åfd.

198,500: —

20,000:

26,000: —

244,500: —

34 Kongl. Maja» nåd. prop. n:o 1, om *tatsverket 1893.

Transport kronor 244,500: —

bestämdt anslag: för skogsstaten... kronor 447,208: —

» statens skogs-

läroverk........ » 47,700: — kronor 494,908: —

förslagsanslag:

till ålderstillägg åt skogsstaten och

skogsinstitutets lärarepersonal... » 84,400: —

reservationsanslag: till enskilda skogsundervisnin-

gen............... kronor 8,600: —

» kronoskogarnes förvaltning och befrämjande af skogsväsendet i allmänhet................ » 431,092:— » 439,692: —

Summa kronor 1,019,000: —-

hvarigenom det nuvarande anslaget till skogsväsendet

i dess helhet skulle ökas med.......................................... » 29,600: —

Beträffande öfriga under sjunde hufvudtiteln uppförda ordinarie anslag föreslår Kongl. Maj:t icke någon förändring.

Summa kronor 274,100: —

Lägges härtill summan af hufvudtitelns ordinarie

anslag enligt nu gällande riksstat................................... » 16,534,966: —

skulle denna hufvudtitels ordinarie anslag enligt Kongl.

Maj:ts förslag uppgå till.................................................... kronor 16,809,066: —

Extra anslag.

Kongl. Maj:t föreslår vidare, med åberopande af ofvannämnda protokoll öfver finansärenden för den 14 innevarande Januari, att under denna hufvudtitel må å extra stat beviljas till

35 Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1893.

[5.] arfvode för en byråassistent å Finansdepartementets bankbyrå.............................................................. kronor 4,000:

[6.] ersättning för af Statskontoret gjorda förskott » 244,080:

[7.] anläggning af telefonledningar: ' dels återstående femtedelen af det af 1889 års Riksdag härför anvisade anslag eller...........jv :....... » 150,000:

dels till telefonledningar från Malmö till Hildesborgs kabelhus, från Norrköping öfver Vestervik till Oscarshamn, från Sundsvall till Östersund, från Norrköping till Örebro, från Göteborg öfver Falköping till Sköfde, från Upsala öfver Sala till Norberg, från Malmö till Helsingborg, från Varekil till Håttan och från Göte-

borg till Uddevalla........................................ » * 238,600:

[8.] genomförande af öfverintendentsembetets nya organisation ;......U.................................................. * 500:

[9.] uppförande af nytt landsstatshus i Mariestad 131,000 kronor, att utgå under två år, hvaraf för år 1894 skulle anvisas................................................ » 60,000:

[10.] aflöning åt domänintendenter och uppehållande af domängöromålen hos länsstyrelserna................ » 45,000:

[11.] resekostnader vid domänförvaltningen, förslagsanslag ....................................................i.:.......s> 40,154:

[12.] byggnadsarbeten och inventarier vid skogsinstitutet .................................;........................................ » 15,000:

[13.] skogsodlingens befrämjande................25,000:

tillsammans kronor 822,334

Fn jemförelse mellan denna hufvudtitel, sådan den tinnes i riksstaten för år 1893 upptagen och sådan den af Kongl. Maj:t nu är föreslagen, utfaller på följande sätt:

1893. 1894.

ordinarie anslag 16,534,966: — 16,809,066: — således ökning kronor 274,100: — extra»872,334: — 822,334: — > minskning » 50,000: —

summa kronor 17,407,300:— 17,631,400:— således ökning kronor 224,100: —

36 Kongl. Maj:ts nåd. prof. n:o 1, om statsverket 1893.

Åttonde hufvudtiteln,

innefattande anslagen till ecklesiastikdepartementet.

I afseende å regleringen af denna hufvudtitel, under hvilken tinnes i nu gällande riksstat till årliga eller ständiga utgifter anvisadt:

kontant....................................,......................................... kronor 11,793,340: —

indelning och dermed jemförlig anvisning, på förslag:

friheter och kyrkotionde...,.........................^....... > 253,190: —

ersättningar......................................... >_513,428: —

tillsammans kronor 12,559,958: — vill Kongl. Maj:t i enlighet med de beslut, som innefattas uti bilagda statsrådsprotokoll öfver ecklesiastikärenden för den 14 i denna månad,*) föreslå beträffande

Departementets afdelning af Kongl. Maj:ts kansli:

[1.] att för anställande inom Ecklesiastikdepartementet, såsom biträde vid utförande af de statistiska arbetena inom departementet, af en aktuarie, med eu aflöning af 3,000 kronor, deraf 1,800 kronor skola utgöra lön och 1,200 kronor tjenstgöringspenningar, hvilken lön kan höjas efter fem år med 500 kronor och efter tio år med ytterligare 500 kronor, samt med skyldighet att vara underkastad samma vilkor för dessa löneförmåners åtnjutande och eljest, som gälla för öfrige inom departementet fast anstälde tjensteman, anslaget till Ecklesiastikdepartementets afdelning af Kongl.

Maj:ts kansli må höjas från sitt nuvarande belopp,

79,800 kronor, till 82,800 kronor, eller med................ kronor 3,000: —

Kongl. biblioteket:

[2.] att för beredande af arfvoden åt extra ordinarie tjensteman samt ersättning åt vaktbetjening för _

Transport kronor 3,000: —

*) Se bil. till statsverkspropositionen: ”Åttonde hufvudtiteln”.

37 Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o J, om statsverket 1833i

Transport kronor

särskild tjenstgöring om eftermiddagarne, då Kong], biblioteket å sådan tid hålles öppet, Kongl. bibliotekets anslag må höjas från dess nuvarande belopp, 62,700

kronor, till 64,200 kronor, eller med _......................'.L... »

samt att Riksdagen må medgifva, ej mindre att kostnaden för belysning af bibliotekets förstuga, kapprum, låneexpedition och läsesal från och med innevarande år må mot behörig redovisning gäldas af åttonde hufvudtitelns förslagsanslag till skrifmaterialier och expenser, ved in. in., än äfven att det af Riksdagen på extra stat för år 1893 beviljade anslag å 500 kronor • <•! till bestridande af den med ifrågavarande lokalers be-i lysning förenade driftkostnad må användas till arfvoden åt extra ordinarie tjensteman och godtgörelse åt vaktbetjening för sådan särskild eftermiddagstjenstgöring,

som nyss blifvit nämnd; : må o- -jo',! 'i.uuåaifl/.

...■rhjiouf sm uog*v ••

Universiteten: ..

[3.] att till aflönande af en assistent vid patologiska institutionen i Lund må beviljas ett årligt anslag af.... »

[4.] att till aflöning åt eu laborator i växtfysiologi vid botaniska institutionen i Lund må beviljas ett årligt anslag af............................................ »

hvaraf 750 kronor såsom tjénstgöringspenningar;

[5.] att till förhöjning af årsanslaget till konstsamlingarna vid universitetet i Lund må beviljas......... » ’

afseende punkterna 3—5 ökning af anvisningen i kontant till universiteten från nuvarande beloppet, 690,681 kronor, till 695,581 kronor, samt af hela anslagstiteln för universiteten, nu 726,501 kronor, till 731,401 kronor;

Karolinska mediko-kirurgiska institutet:

[6.] att för höjande till 1,500 kronor af det arfvode, som tillkommer rektor vid institutet, må beviljas ett årligt anslag af.............................................»

Transport kronor

3,000: —

. -.t: iso i' '..i

1,500: —

1,500: -

3,000: — 400: —

‘ ' •' ■ • 1 ti

600: — 10,000: —

38 Kongl. Maj-.ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1H9H.

Transport kronor samt att för uppehållande af den del utaf den rektor åliggande undervisningsskyldighet, från hvilken lian med hänsyn till rektorsgöromålen må varda befriad, må

anvisas ett årligt anslag af............................................... »

[7.] att till förhöjning af årsanslaget till den hygieniska institutionen från 500 kronor till 1,500 kronor

må beviljas.....................................i........................ »

[8.] att till anskaffande och underhåll af materiel för den oftalmiatriska kliniken må beviljas ett årligt

anslag af.............................;,....................u.......................... »

afseende punkterna 6—8 förhöjning af institutets ordinarie anslag från nuvarande beloppet, 165,600 kronor, till 169,200 kronor;

10,000

1,500

1,000

500 Allmänna läroverken:

[9.] att Riksdagen må medgifva, att treklassigt allmänt läroverk må, på framställning af vederbörande kommunalstyrelse, anordnas såsom Barnskola för gossar och flickor, med rätt för Kongl.

Maj:t att i sådant fall för undervisningens uppehållande vid läroverket disponera såväl de å läroverkets stat upptagna lönemedel som de på de särskilda i staten uppförda lärareplatserna belöpande löneförbättringsmedel, så länge sådana utgå, under vilkor att vederbörande kommun åtager sig att gälda de kostnader, som för undervisningens uppehållande blifva erforderliga utöfver hvad sålunda af statsmedel utgår; samt att kommunen må, såsom bidrag till betäckande af sina nämnda kostnader, vara befogad att uppbära en terminlig afgift af läroverkets lärjungar till belopp, som på kommunalstyrelsens förslag af Kongl. Maj:t fastställes, men som icke må öfverstiga 10 kronor för lärjunge inom lista, 2:dra och 3:dje årskurserna och 20 kronor för lärjunge inom 4:de och 5:te årskurserna, med rätt för läroverkskollegiet att från hela eller en del af denna afgift befria medellöse eller mindre bemedlade lärjungar, hvilka genom fallenhet för studier,

Transport kronor 13,000

39 Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1893.

Transport kronor 13,000: —

flit och godt uppförande anses förtjent» af denna för- ‘ r. ,

mån, dock att summan af de afgifter, från hvilka befrielse meddelas, icke må uppgå till mer än 25 % af det belopp, som skulle inflyta, om alla lärjungar erlade full afgift; ,

‘ t !f | J j ! f! ’ l IT ‘ ‘ ! ) t j •* 1 1 f? f f f -ff*} \ [ !

Folkundervisningen:

, i f « 'v t . ... > „ • .

[10.] att för anordnande af undervisning i slöjd vid folkskolelärareseminariet i Göteborg anslaget till seminarierna för folkskolelärares bildande, nu 313,025

kronor, må höjas med......................................................... » 1,500: —-

eller till 314,525 kronor;

[11.] att anslaget till undervisningsmateriel in. in. för folkskolorna må höjas från 15,000 kronor till 20,000

kronor, eller med...........................................» 5,000:

samt att den undervisningsmateriel, som af Ecklesiastikdepartementet anskaffas, måtte få på reqvisition af vederbörande styrelser till samma pris, som medgifves åt de allmänna folkskolorna, tillhandahållas äfven de seminarier för bildande af lärare vid småskolan, hvilka af landsting upprättats;

[12.] att förslagsanslaget till befrämjande af folkundervisningen bland de i rikets nordligare trakter bosatta finnar, nu 25,000 kronor, må höjas till 45,000

kronor, eller med................................................................ » 20,000: —

[13.] att förslagsanslaget till lönetillskott åt lärare vid folkskolor och småskolor, nu 3,725,000 kronor,

må höjas till 3,925,000 kronor, eller med..................... » 200,000: —

att förslagsanslaget till understöd åt folkhögskolor, nu 40,000 kronor, må höjas till 55,000 kronor, eller med » 15,000: t—

att förslagsanslaget till understöd för aflönande af lärare vid fortsättningsskolan, nu 30,000 kronor, må

höjas till 50,000 kronor, eller med.,,..,................. ...T.... .». , . 20,000: —

att förslagsanslaget till bidrag till aflönande af lärare i slöjd vid folkskolorna, nu 75,000 kronor, må

höjas till 110,000 kronor, eller med.,,..................;.......,. » 35,000: —

Transport kronor 309,500: —

40 Kongl. Maj:t» nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1893.

Transport kronor 309,500: — afseende punkterna 10—13 förhöjning af anslagstiteln »Folkundervisningen» från nuvarande beloppet, 4,413,025 kronor, till 4,709,525 kronor;

i'u:! K’’:* H:'i ,‘dv li!»i flux* , pe >‘X ■ tid>

De tekniska läroverken:

[14.] att för inrättande vid Chalmers’ tekniska läroanstalt, i stället för den nuvarande lärarebefattningen i allmän och hus-byggnadskonst, af en lektorsbefattning i byggnadskonst och ornamentsritning, med rätt för innehafvaren till aflöning och andra förmåner i likhet med öfriga, lektorer vid anstalten, årsanslaget till anstalt^ måtte ökas med ..............................................-.....

[15.] att för inrättande vid Chalmers’ tekniska läroanstalt, efter nuvarande förste-lärarens i skeppsbyggeri afgång, af en lektorsbefattning i detta ämne i stället för den nuvarande förste-lärarebefattningen, med rätt för innehafvaren af den blifvande lektorstjensten till aflöning och andra förmåner i likhet med öfriga lektorer vid anstalten, årsanslaget till anstalten måtte ökas med ......................

afseende punkterna 14 och 15 förhöjning af anslaget till de tekniska läroverken från nuvarande beloppet,

392,475 kronor, till 394,975 kronor;i; ,

•• CU T»' K‘iT : ; > r. c

Medicinalstyrelsen med dithörande stater:

;i »i H i. i ... . . ..... ...

[16.] att ett å anslaget till Medicinalstyrelsen med dithörande stater upptaget arfvode för en provinsial-kirurg, (225 ki’onor, må ur riksstaten afföras och anslaget till Medicinalstyrelsen med dithörande stater ■■ i minskas från 494,975 kronor med ett mot arfvodet svarande belopp af 225 kronor, eller till 494,750 kronor;

j.j.r • i i .1 0x >• v''' '}' ,i 11 -!» •; * "•> : . • pjr M*t •'!-*;

Barnmorskeundervisningen och barnbördshusen:

[17.] att i staten för barnmorskeundervisnings-

anstalten i Göteborg de till 2,591 kronor uppgående_'

: >.!>(-. Transport kronor 312,000: —

2,000:

•y-

»

500: -

nrt>! •

41 Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1893.

Transport kronor

medel, som vid olika tillfallen anvisats till frilärlingars underhåll samt till hyra, ved, ljus, inventarier för frilärlingarnas rum och åtskilliga behof för undervisningen, må sammanföras till en gemensam anslagspost,

för slutsummans jemnande ökad med.............................. »

eller till 2,600 kronor, under den förändrade titeln »till frilärlingars underhåll, hyra, bränsle, lyse, inventarier, undervisningsmateriel m. m.»,

kommande vid bifall härtill anslaget till nämnda barnmorskeundervisningsanstalt, nu 8,891 kronor, att uppgå till 8,900 kronor, samt anslagstiteln i dess helhet, nu 33,441 kronor, till 33,450 kronor;

Veterinärundervisningen:

[18.] att anslaget till veterinärinstitutet i Stockholm må ökas från 50,100 kronor till 56,100 kronor, eller

med..................................................................................... »

deraf till aflöning åt en professor i histologi, patologisk anatomi och bakteriologi 5,000 kronor, att utgå med 3,500 kronor såsom lön och 1,500 kronor såsom tjenstgöringspenningar, samt till anskaffande af undervisningsmateriel för ifrågavarande professur 1,000 kronor, äfvensom

att lönen för innehafvaren af denna befattning må, i likhet med hvad som gäller för de nuvarande professorerna vid institutet, kunna efter fem års tjenstetid höjas med 500 kronor;

kommande vid bifall härtill hela anslagstiteln för veterinärundervisningen att höjas från nuvarande beloppet, 51,500 kronor, till 57,500 kronor;

Vitterhets-, historie- och antiqvitetsakademien:

[19.] att årsanslaget till det under akademiens inseende stälda bibliotek må ökas med ett belopp af...... »

eller till 2,500 kronor, hvarigenom anslaget till nämnda akademi, nu 29,450 kronor, skulle komma att uppgå

till 30,450 kronor; ______________________

Transport kronor

Bill. till Riktd. Prof. 18‘J.I. I:a Smal. t:a Afd.

312,000: —

9: —

6,000: —

■ . .‘.i: \

f;I" ..j**» }t. r l j . *

1,000: —

319,009: — «

42 Katigt. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1893.

Transport kronor 319,009: —

Musikaliska akademien:

[20.] att i akademiens stat må beviljas till expenser m. m. en förhöjning af___........................................ » 300: —

[21.] att under akademiens stat må uppföras ett

årligt reservationsanslag af............................;.....6,000: —

för att, i enlighet med de föreskrifter, som af Kong!.

Maj:t meddelas, användas dels till stipendier åt yngre svenska musikidkare med anlag för tonsättningskonst och dels till belöning åt eller uppmuntran af inhemska tonsättare för åstadkommande af musikaliska arbeten af högre värde;

afseende punkterna 20 och 21 höjning af anslags- ‘= titeln från nuvarande beloppet, 44,900 kronor, till 51,200 kronor;

•' *•' hi i

Naturhistoriska riksmuseum:

; it !<'..! P>,

[22.] att till höjande af naturhistoriska riksmuseets

årliga expensmedelsanslag må beviljas............................

kommande härigenom museets ordinarie anslag att uppgå till 76,650 kronor;

Meteorologiska centralanstalten:

[23.] att, för ett fullständigt ordnande och utvidgande af väderlekstjensten vid anstalten i hufvudsaklig öfverensstämmelse med ett af anstaltens föreståndare afgifvet, i statsrådsprotokollet omförmäldt förslag, det till anstalten utgående årliga anslag måtte höjas med.. » 7,950: —

deraf 6,075 kronor såsom reservationsanslag, hvarigenom anstaltens ordinarie anslag skulle uppnå en slutsumma af 33,000 kronor, deraf 22,075 kronor reservationsanslag;

Transport kronor 334,889:

43 Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o /, om statsverket 1893'.

Transport kronor 334,889: —

Hospitals underhåll:

■ A- r

[24.] att Riksdagen må godkänna den i statsrådsprotokollet omförmälda aflöningsstat för öfverläkare, biträdande läkare och syssloman vid Piteå hospital;

att i fråga om denna stats tillämpning Riksdagen jemväl må godkänna, att enahanda föreskrifter, som af Kongl. Maj:t redan beträffande stat för tjensteman vid Kristinehamns hospital meddelats om den kontanta aflöningens fördelning i lön och tjenstgöringspenningar, om förändring i biträdande läkarens aflöning under vissa förhållanden samt om förbud för öfverläkaren att utom hospitalet utöfva annan än viss praktik, äfven skola tillämpas för bemälde tjensteman vid Piteå hospital;

att, på det Kongl. Maj:t må komma i tillfälle att lemna arfvoden åt öfriga vid Piteå hospital erforderliga tjensteman, Riksdagen må med 1,300 kronor öka det belopp af högst 17,000 kronor, stim af Riksdagen år 1885 och 1886 beviljats till arfvoden åt motsvarande tjensteman vid de hospital, för hvilka aflöningsstater då faststäldes; äfvensom

att Riksdagen må medgifva, att de sålunda för samtliga tjensteman vid Piteå hospital afsedda aflöningar skola utgå af förslagsanslaget till hospitals underhåll;

r k

i U n •

,r{ )

to *‘>£jrrl#

'11; i * :.«•>\f

?i T

i i * - v

I!I:

nU

Resestipendier samt läroböckers och lärda verks utgifvande:

[25.] att reservationsanslaget till resestipendier samt läroböckers och lärda verks utgifvande må höjas från

24,000 kronor till 30,000 kronor, eller med ................ » 6,000: —

JM. ! ‘"''t) r

Skrifmaterialier och expenser, ved m. m.:

u • i

[26.] att detta förslagsanslag, nu 23,090 kronor, må höjas till 23,093 kronor, eller med -..l.....;.......>

Summa kronor

340,892

a n i

Transport kronor 340,892

44 Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1893.

Transport kronor 340,892: — Beträffande öfriga under åttonde hufvudtiteln i riksstaten uppförda ordinarie anslag har Kongl. Maj:t icke att föreslå någon ändring.

Om från de sålunda föreslagna tillökningarna afdrages ofvan omförmalda minskning i anslaget till

Medicinalstyrelsen med dithörande stater........................ » 225:

skulle förhöjningen utgöra.............................................. kronor 340,667: —

Lägges härtill summan af hufvudtitelns ordinarie anslag enligt nu gällande riksstat.................................... » 12,559,958: —

skulle åttonde hufvudtitelns ordinarie anslag enligt

Kongl. Maj:ts förslag uppgå till...............—.................... kronor 12,900,625: —

Extra anslag.

För behof af tillfällig beskaffenhet, hänförliga under åttonde hufvudtiteln, vill Kongl. Maj:t, på sätt omförmälda protokoll öfver ecklesiastikärenden vidare innehåller, föreslå Riksdagen att på extra stat bevilja i afseende å

Riksarkivet:

[27.] till arfvoden åt extra ordinarie tjensteman... kronor 2,500: —

[28.] till fortsatt utgifvande i tryck af sådana skrifter och handlingar, som äro af vigt för fäderneslandets historia, .....................*...................................... > 3,000: _

[29.] till fortsatt utgifvande af »Svenska riksdagsakter» m. m....................................................................... » 1,500: —

Nationalmuseum:

[30.] till vård, underhåll och tillökning af statens konstindustriella samlingar............................................... » 4,000: —

Transport kronor 11,000: —

KongI. Maj:ts nåd. prop. n:o /, om statsverket 1893.

Transport kronor

Lifrustkammaren:

[31.] för tillsyn, underhåll och vård af samlingarna m. in.......................................................................... »

Domkapitlens expeditioner:

[32.] till löneförbättring åt tjenstemännen vid dessa expeditioner...............................ii.......................................i »

Universiteten:

[33.] till det språkvetenskapliga seminariet i Upsala »

» » » »i Lund »

» » matematiska » i Upsala »

•> d it »i Lund »

[34.] till aflöning åt observatorn i astronomi vid

universitetet i Upsala......................................................... »

[35.] till lärare i tyska, franska och engelska språken vid universitetet i Upsala, af förut beviljadt

anslag........................................................—-....................... »

[36.] för uppehållande af undervisningen och examinationen i geografi vid universitetet i Upsala.......... »

[37.] till arfvoden åt extra ordinarie amanuenser

vid universitetsbiblioteket i Upsala.................................. »

[38.] till nya byggnader och förändringar vid botaniska institutionen i Upsala, af förut beviljadt

anslag.i..............................................................................- »

[39.] till aflöning åt en extra ordinarie professor

inom juridiska fakulteten vid universitetet i Lund........ »

[40.] till lärare i tyska, franska och engelska språken vid universitetet i Lund, af förut beviljadt

anslag.................................................................................. »

[41.] till särskild! arfvode åt docenten vid universitetet i Lund Sven Söderberg, under i statsrådsprotokollet angifvet vilkor,.................... »

Transport kronor

11,000: —

5,800: —

3,716: —

3,000: — 2,950: — 1,500: — 1,500: —

3,000: —

6,000: — 1,000: — 2,500: —

26,000: — 4,000: —

6,000: —

2,000: — 79,966: —

46 Kongl. May.ts nåd. grop. n:o 1, om statsverket 1893.

Transport kronor

[42.] såsom personligt lönetillägg för år 1894 åt vice bibliotekarien vid universitetsbiblioteket i Lund

August Jakob Theodor Palm............................................ »

[43.] såsom personligt lönetillägg för år 1894 åt

akademikamereraren i Lund Oscar Gerhard Regnell..... »

hvaraf 150 kronor såsom tjenstgöringspenningar;

[44.] till arfvoden åt extra biträden vid universitetsbiblioteket i Lund...........................,ihao /•» <»■['?!!■ » t *i|

[45.] till arfvode åt en instrumentmakare vid fysiologiska institutionen i Lund, .-v <»■;, : -ii-fj* n; ydyt- . »

[46.] till förstärkning af arbetskrafterna vid patologiska institutionen i Lund............................................ »

79,966: —

500: — 750: -

1,500: — 500: —

>»t« { •'-}>•/(r / )

500: —

Karolinska mediko-kirurgiska institutet

[47] till arfvode åt en amanuens vid institutets

gynekologiska klinik............. »

* » » i'lU»' » vid institutets

kemiska laboratorium........ •»

[48.] till en pediatrisk klinik vid Kronprinsessan

Lovisas vårdanstalt för sjuka barn ..:. ..........»

till en poliklinik för barnsjukdomar i Stockholm, under i statsrådsprotokollet omförmäldt vilkor,............. »

[49.] till bekostande af teckningar i vetenskapliga

ändamål vid institutet.........................................................

[50.] för om- och tillbyggnad af den åt institutets patologiskt-anatomiska och kemiska institutioner för närvarande upplåtna byggnad in. in., af förut beviljadt

anslag ..................................................................................

[51.] till anskaffande af instrument och apparater för institutets hygieniska institution. ...

Allmänna läroverken och pedagogierna:

[52.] till tillfällig löneförbättring åt lärarne vid de allmänna läroverken och pedagogierna, att utgå efter samma grunder som för innevarande år,.......................

Transport kronor

900: —

900: — 1,800: —

2,800: —

15* • > i* I:: n Ti: f

1,500: —

50,000: — 2,000: —

345,725: — 489,341: —

47 Kong}. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1893.

l-r.!.'!!' t« mi . J ;-t,>((-•!;••' i Transport kronor 489,341: —

[53.] till arfvode]! åt extra lärare samt till arfvodesförhöjning åt extra ordinarie ämneslärare vid de allmänna läroverken.............................. » 1 100,000: —

:»idc,.f .............i ti?:i*•• ■■•m

i t; Hi >U; . •••i 'f Öl ilfri bom

Högre lärarinneseminariet:

)tU:i ’i 5» f- j| > 'ii'. T*-i •}{.»< ' i iO'.i .4 ‘ 1 G <! |('!‘‘H i

[54.] till löneförbättring åt lärare och lärarinnor vid seminariet, efter samma grunder som för innevarande år,.............................. 4,000: -—

[55.] för fortsatt uppehållande af den valfria fjerde

årskursen vid seminariet.................................................... » 3,000: —

för beredande af undervisning i huslig ekonomi vid seminariet och normalskolan.,^..^..,fijtyfiiivrftifr-tvmr-.eui->fi i*IcnhUA*P00: —

i/i -'■joti ■’(pod goiif/!'!:fö!

Folkundervisningen:

[56.] till löneförbättring åt lärare och lärarinnor vid folkskolelärareseminarierna samt till arfvoden åt teckningslärare för extra tjenstgöring och extra arfvoden åt musiklärare vid dessa seminarier, efter samma

grunder som för innevarande år,.....................................

[57.] för anordnande af undervisning i slöjd vid folkskolelärareseminariet i Göteborg ..•.•■in.i...i......H::....

[58.] till understöd åt mindre bemedlade lärjungar vid sådana folkhögskolor, som åtnjuta bidrag af statsmedel, ................................:...t........:uU.J.....

[59.]. till uppförande af åtskilliga folkskolebyggnader inom vissa finsktalande församlingar af Norrbottens län samt deras förseende med erforderlig materiel..:..................................................................................

jo fri 4 • i *: f

» 33,300:

» 3,000:

15,000:

!’•>{{ pff it

24,000:

“ «/ o i‘ i i *f

De tekniska läroverken:

[60.] till arfvode åt en extra lärare i praktisk /

elektroteknik vid tekniska högskolan............................... » 2,000: —

till elektrotekniska apparater och laborationer vid samma högskola.......................■...........-.............................. ■ »__1,200: —

Transport kronor 679,841:—

48 Kongl. MajUs nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1893.

Transport kronor 679,841: till förstärkning af undervisningen vid högskolan. » 15,800:

till hyresersättning åt professorn i kemisk teknologi » 600:

[61.] till förstärkning af lärarekrafterna vid tekniska skolan i Eskilstuna.................................................. » 1,500:

med rätt för Kongl. Maj:t att till ersättande från detta anslag låta af tillgängliga medel förskjuta det belopp af 750 kronor, som för ändamålet är under innevarande år erforderligt;

[62.] till understöd, på det i statsrådsprotokollet omförmälda vilkor, åt lägre tekniska yrkesskolor och till bestridande af kostnader för deras inspektion......... » 35,000:

Medicinalstyrelsen med dithörande stater:

[63.] till arfvode för granskning af hospitalens räkenskaper.................................................................,........... » 1,200:

[64.] till uppehållande i Stockholm af en poliklinik för tandsjukdomar.............................................................. » 4,000:

Vitterhets-, historie- och antiqvitetsakademien:

[65.] till arfvoden åt vetenskapligt bildade biträden vid ordnandet och vården af de under akademiens inseende stälda samlingar samt till aflöning åt vaktbetjening............................................ » 4,000:

till undersökning och beskrifning af fäderneslandets fornlemningar in. in....................;........................... » 3,200:

till utgifvande af planschverk öfver fornsaker och andra märkvärdiga föremål i statens historiska museum m. in...................... » 2,000:

[66.] till vidtagande af åtgärder för bevarande af Kärnan vid Helsingborg.................................................... » 15,000:

Naturhistoriska riksmuseum:

[67.] till inköp och insamling af naturalier vid museets afdelning för arkegoniater och fossila växter,

Transport kronor 762,141:

Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1893.

49 Transport kronor

till arbetsbiträden derstädes och till bestridande af

andra med arbetena vid afdelningen förenade utgifter..

[68.] till vård, underhåll och förkofran af museets etnografiska samling........................................................... »

Meteorologiska centralanstalten:

[69.] till godtgörelse åt telegrafverket för vissa

meteorologiska telegram .................................................... »

med rätt för Kongl. Maj:t att låta förskottsvis under innevarande år af tillgängliga medel utanordna ifrågavarande belopp;

Undervisningsanstalter för döfstunnna och blinda:

[70.] till uppehållande af undervisningen vid tre

läroanstalter för öfveråriga döfstumma............................ »

[71.] till blindskolan i Vexiö.................................... »

[72.] till handtverksskolan i Kristinehamn för blinda »

[73.] till tryckning af blindskrifter......................... »

till understöd åt blindlärareelever__________________ >

Hospitalsvården:

[7 4.] till fullbordande af en nybyggnad vid Lunds

asyl, af förut beviljadt anslag.........................................

[75.] till fortsättande af arbetet å Vadstena asyl,

af förut beviljadt anslag....................................................

[76.] till understöd åt Jerfsö sjukhus för spetelske, under i statsrådsprotokollet oinförmäldt vilkor,.............

Kyrkorestaurering:

[77.] till fortsättande och afslutande af restaureringsarbetet å Vadstena klosterkyrka, af förut beviljadt anslag ....... ....................................................................... »

Transport kronor

762,141: — 2,000: — 2,800: —

925: —

49,200: — 11,000: — 10,000: — 2,500: — 1,200: —

87,400: — 250,000: — 14,000: —

40,000: — 1,233,166: —

Bill. till Ili k sd. Prat. 189 ii. ha Sami. ha A/d.

50 Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1893.

Transport kronor 1,233,166: -

Diverse anslag:

[78.] till svenska fornskriftsällskapet........................

[79.] till beredande af religionsvård åt svenske

sjömän m. fl. i utländska hamnar....................................

[80.] till anställande af två kontraktsadjunkter inom Vesterbottens fjei’de kontrakt 12,000 kronor, deraf att

utgå under år 1894...........................................................

till resekostnadsersättning åt dessa kontraktsadjunkter 1,500 kronor, deraf att utgå under år 1894............

till två stipendier för utbildande vid universitet af prester, förtrogna med finska språket, 4,500 kronor,

deraf att utgå under år 1894 —.....................................

med rätt för Kongl. Maj:t att meddela de närmare bestämmelser, som må erfordras rörande dessa anslags användande;

[81.] till nordiska museet..........................................

[82.] till understöd för fortsatt utgifvande af tidskriften »Nyare bidrag till kännedom om de svenska

landsmålen och svenskt folklif».........................................

[83.] till understöd för fortsatt utgifvande af tidskriften »Acta mathematica»..............................................

[84.] till understöd, på de i statsrådsprotokollet angifna vilkor, åt sådana anstalter eller föreningar, som

anordna föreläsningskurser för arbetsklassen,..................

[85.] till fortsättande af precisionsnivelleringsarbetena i norra Sverige, till underhåll och tillsyn af vattenhöjdmätningsstationer m. m. samt till fortsatt sammanställning och bearbetande af anteckningar öfver

de vid dessa stationer registrerade vattenhöjder............

[86.] till ersättning för belopp, som af Statskontoret förskottsvis utbetalts,................................................

» 2,000: —

10,000: —

4,000: — 500: —

1,500: —

25,000: —

» 3,150: —

4,000: —

» 20,000: —

12,500: — 8,559: —

Summa kronor 1,324,375: —

En jemförelse mellan denna hufvudtitel, sådan den finnes i 1893 års riksstat upptagen och sådan den nu blifvit af Kongl. Maj:t för år 1894 föreslagen, utfaller sålunda:

51 Kong!. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1893.

1893. 1894.

Nionde hufvudtiteln,

innefattande anslagen till pensions- och indragningsstaterna.

Pensionsstaten:

I afseende å denna stat, för hvilken gällande riksstat upptager kontant 1,314,898 kronor, föreslår Kongl. Maj:t enligt bilagda statsrådsprotokoll: *)

[1.] att den under ifrågavarande stat uppförda anslagsrubriken »Amiralitetskrigsmanskassa™! må uppföras under den förändrade benämningen »Flottans Pensionskassa».

Vidare föreslår Kongl. Maj:t Riksdagen att, i afseende å kostnaderna för småskolelärares in. fl. ålderdomsunderstödsanstalts förvaltning och verksamhet under år 1894, medgifva,

[2.] att Kongl. Maj:t må för sistnämnda år bestämma de belopp, som för bestridande af anstaltens förvaltningsbestyr blifva erforderliga; samt

att de för berörda förvaltningskostnad och för anstaltens utgifter i öfrigt under nämnda år erforderliga medel må af Kongl. Maj:t, i den mån influtna afgifter icke äro att tillgå, anvisas utaf tillgängliga statsmedel såsom förskott, att antingen ersättas af berörda afgifter, i den mån de under året ingå, eller, derest sagda afgifter skulle för året befinnas härtill otillräckliga, anmälas till ersättande af Riksdagen.

Allmänna indragningsstaten:

För allmänna indragningsstaten är i nu gällande riksstat anvisadt:

*) Se bil till statsverkspropositionen: ”Nionde hufvudtiteln”.

52 Kongl. May.ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1893.

Beträffande denna stat föreslår Kongl. Maj:t:

[3.] att för förrådsvaktmästaren vid Jönköpings regemente, Adolf Bragd må å allmänna indragningsstaten uppföras en pension af 200 kronor, att af honom under hans återstående lifstid årligen åtnjutas, med beräkning från och med månaden näst efter den, då han erhåller afsked från vaktmästarebefattningen;

[4.] att åt befälhafvaren å kronans vid Karlsborgs fästningsbyggnad använda ångfartyg, pumpmästaren Frans Björling må från allmänna indragningsstaten beviljas en årlig pension af 600 kronor, att utgå från och med månaden näst efter den, då han varder från sina förenämnda befattningar entledigad;

[5.] att åt aflidne underofficerskorporalen vid l:a eldare- och handtverkskompaniet vid flottan n:o 102 Sven Olof Anderssons enka, Mathilda Andersson, må på allmänna indragningsstaten beviljas en årlig pension af 100 kronor, att utgå från och med innevarande år under hennes återstående lifstid, så länge hon lefver ogift;

[6.] att undervisaren i fiskodling Friherre Gustaf Carl Ulrik Cederström må från och med månaden näst efter den, hvarunder han från sin befattning erhåller entledigande, under sin återstående lifstid å allmänna indragningsstaten åtnjuta årlig pension till belopp af 1,200 kronor;

[7.] att beridaren vid Ottenbv stuteri Magnus Robert Ericsson må från och med månaden näst efter den, under hvilken han från befattningen entledigas, under sin återstående lifstid å allmänna indragningsstaten uppbära en årlig pension af 1,200 kronor;

[8.] att stuteri veterinären vid Flyinge hingstdepot Carl Axel Johan von Zweigbergks enka, Maria Malin von Zweigbergk, född Hyllén, må, så länge hon förblifver enka, å allmänna indragningsstaten åtnjuta en årlig pension af 400 kronor, att utgå från och med Juli månad år 1892;

[9.] att den å ordinarie stat anstälde instruktören i husslöjd må undfå samma rätt till pension å allmänna indragningsstaten, som på grund af 1876 års Riksdags beslut tillkommer instruktören i boskapsskötsel och mejerihushållning samt undervisaren i fårskötseln och ullkulturen;

[10.] att förre inspektören vid Ultuna landtbruksinstitut Sven Svensson må under sin återstående lifstid å allmänna indragningsstaten åtnjuta en årlig pension af 500 kronor, att utgå från och med November månad år 1892;

[11.] att länsmannen i Vesterås fögderis tredje distrikt af Vestmanlands län Nils Erik Palmaer må från och med månaden näst efter den, hvarunder han erhåller afsked från länsmanstjensten, under sin återstående lifstid å allmänna indragningsstaten åtnjuta pension till så stort belopp, att detta tillsammans med den pension från civilstatens pensionsinrättning, 600 kronor, hvartill han synes vara berättigad, utgör 1,200 kronor, eller 600 kronor årligen;

53 Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:0 1, om statsverket 1893.

[12.] att länsmannen i Solleröns distrikt af Kopparbergs län Johan Edvard Berg må från och med månaden näst efter den, hvarunder lian erhåller afsked, dock först från och med den 1 Januari 1894, under sin återstående lifstid å allmänna indragningsstaten åtnjuta pension till så stort belopp, att detta tillsammans med den pension från civilstatens pensionsinrättning, 600 kronor, hvartill han är berättigad, uppgår till 1,200 kronor, eller 600 kronor årligen;

[13.] att adjunkten vid universitetet i Upsala Fredrik Georg Afzelius må från och med månaden näst efter den, i hvilken afsked från adjunktsbefattningen kan varda honom beviljadt, under sin återstående lifstid uppbära, utöfver den honom enligt Kongl. brefvet den 6 Juni 1873 tillkommande pension å allmänna indragningsstaten af 2,500 kronor, en pensionsförhöjning af 500 kronor, eller tillsammans 3,000 kronor;

[14.] att för docenten Karl Piehl må vid universitetet i Upsala inrättas en personlig extra ordinarie professur i egyptologi och för detta ändamål på allmänna indragningsstaten anvisas årlig lön till belopp af 4,000 kronor, deraf 1,000 kronor såsom tjenstgöringspenningar, med rätt för Piehl att efter fem års väl vitsordad tjenstgöring erhålla ålderstillägg med 500 kronor årligen;

[15.] att. å allmänna indragningsstaten må för år 1894 anvisas ett anslag af 10,000 kronor, att enligt de närmare bestämmelser, Kongl. Maj:t. kan finna godt meddela, användas till understöd af högst 250 kronor åt sådane äldre behöfvande folkskolelärare, hvilka oförvitligen skött sin tjenst, men derifrån erhållit afsked före år 1867; samt

[16.] att det kontanta anslaget till allmänna indragningsstaten må höjas med 184,214 kronor eller från 1,600,052 kronor till 1,784,266 kronor, då med ^beräkning af den under anslaget utgående ersättning för indragen in-

delning m. m., 600 kronor, anslagets slutsumma blir... kronor 1,784,866: — Lägges härtill anslaget till pensionsstaten............... » 1,314,898: —

blifver slutsumman af hufvudtitelns ordinarie anslag

enligt Kongl. Maj:ts förslag............................................... kronor 3,099,764: —

Extra anslag.

Beträffande extra anslag å denna hufvudtitel föreslår Kongl. Maj:t:

[17.] att. å. extra stat för år 1894 må anvisas ett förslagsanslag af 1,540,000 kronor, att användas dels till upprätthållande af arméns pensionskassas egen pensionering med nu faststälda pensionsbelopp, mot skyldighet för pensionskassan att afstå det för året. densamma tillkommande förhöjda

54 Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1893.

vederlag för de till statsverket indragna rusthållsafgifterna, och dels till fyllnadspensioner i eldighet med de af Riksdagen godkända grunder för sådana pensioners utgående.

En jemförelse mellan denna hufvudtitel, sådan den finnes i riksstaten för år 1893 upptagen och sådan den af Kongl. Maj:t. nu är föreslagen, utfaller på följande sätt:

1893. 1894.

ordinarie anslag 2,915,550:— 3,099,764:— således ökning kronor 184,214: —

extra » 1,520,000:— 1,540,000:— » » » 20,000: —

summa kronor 4,435,550: — 4,639,764: — således ökning kronor 204,214: —

De under de särskilda hufvudtitlarne äskade anslag för år 1894 utgöra

alltså:

Ordinarie:

Härtill kommer det belopp, hvilket Kongl. Maj:t i sammanhang med regleringen af utgifterna under sjette hufvudtiteln föreslagit Riksdagen att till utgående under år 1894 utom hufvudtitlarne i riksstaten anvisa till anskaffande af ny rörlig materiel vid statens trafikerade

jernvägar eller................................................................... kronor 500,000: —

Transport kronor 86,099,400: —

55 Kongl. Maf.ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1893.

Transport kronor 86,099,400: — De Riksgäldskontorets utgifter, hvilka Kongl. Maj:t, med åberopande af omförmälda protokoll öfver finansärenden den 14 innevarande Januari,*) anser böra i riksstaten uppföras, äro:

riksdags- och revisionskostnader samt aflöningar m. m.,

förslagsvis....................................kronor 707,750: —

räntor å statsskulden och afbetalningaråde fonderade statslånen kronor 12,927,350:— efter afdrag af de ti 11 Ri ksgäld s kontoret ingående ränte-och

kapitalbetalningar » 2,701,500: —

förslagsvis...................................... kronor 10,225,850:— * 10,933,600: —

Derjemte bör i staten uppföras det belopp, som enligt 1888 års Riksdags beslut skall för år 1894 afsättas till byggnadsfonden för riksdags- och riksbanks-

hus ...................................................................................... »

Kongl. Maj:t föreslår Riksdagen vidare, under åberopande af nyssnämnda protokoll, att afsätta till underlättande af åtgärder för arbetares olycksfallsförsäkring och sjukkassors bildande.................................................... »

Summan af dessa belopp........................................... kronor 97,383,000:

250,000: —

100,000: —

utvisar totalsiffran af de i riksstaten förekommande utgifter, hvilka således uppgå till enahanda belopp, hvartill statsverkets tillgångar för år 1894 här ofvan beräknats; och erhåller riksstaten följande utseende:

) Se bil. till statsverkspropositionen: ”Finansplanen”.

5(5

Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o /, om statsverket 1893.

Riksstat

Kronor.

Tillgångar och inkomster:

öfverskott å statsregleringarna för föregående år

Statsverkets inkomster:

ordinarie inkomster....................................................- 18,907,000

bevillningar....................................-........................ 75,200,000

Riksbankens vinst för år 1892

464,000

94,107,000

2,812,000

Summa kronor 97,383,000

Kong1. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1893.

för år 189 4.

Bih. till Rikul. Prat. 1898. t:a Sami. 1:a Afd.

58 Kongl. May.ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1893.

Kong]. Maj:t föreslår i sammanhang härmed enligt beslut, som innefattas i bilagda statsrådsprotokoll öfver finansärenden för den 14 innevarande Januari,*) att Riksdagen må medgifva, att vid statsregleringen för år 1894 de i Rikets Ständers skrifvelse den 12 Maj 1841 angifna grunder i afseende å dispositionen af besparingarna å hufvudtitlarne fortfarande må blifva gällande.

Utgifter utom riksstaten:

Beträffande slutligen de under sjette hufvudtiteln omförmälda anslag dels af 4,500,000 kronor till afsilande af arbetena å stambanan mellan Vännäs (Nyby) och Öfver-Luleå (Boden) samt för banans förseende med rörlig materiel, dels af 500,000 kronor, att i mån af behof lyftas för att användas till inköp af malmvagnar för Luleå—Gelli var abanan, föreslår, jemlikt nyssnämnda statsrådsprotokoll, *) Kongl. Maj:t, som anser de omförmälda beloppen böra bestridas af upplånta medel, att samma belopp, sammanlagdt utgörande 5,000,000 kronor, må anvisas till utgående från Riksgäldskontoret,

Samtliga de i denna proposition åberopade eller för öfrigt med statsregleringen sammanhang egande handlingar skola Riksdagens statsutskott tillhandahållas; och Kongl. Maj:t förblifver Riksdagen med all Kong], nåd och ynnest städse väl bevågen.

OSCAR.

F. v. Essen.

*) Se bil. till statsverkspropositionen: ”Finansplanen”.

Stockholm 1893. Kungl. Boktryckeriet, P. A. Norstedt & Söner.

Bilagor

till

Kong!. Maj:ts

nådiga proposition

om statsverket år 1893.

Inkomstberäkningen.

Utgifterna å I—IX hufvudtitlarne. Finansplanen.

Propositionens justering.

Inkomstberäkningen: statsrådsprotokollet.

3 Inkomstberäkningen.

Utdrag af protokollet öfver finansärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i närvaro af Hans Kongl. Höghet Kronprinsen i Statsrådet å Stockholms slott den 14 Januari 1893.

Närvarande statsrådsledamöter:

Hans Excellens Herr Statsministern Boström,

Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena Grefve Lewenhaupt,

Statsråden: Friherre von Essen,

Friherre Åkerhielm,

Östergren,

Groll,

Wikblad,

Gilljam,

Friherre Rappe,

Christerson.

Chefen för Finansdepartementet, Statsrådet Friherre von Essen anhöll att få underställa Kongl. Maj:ts ompröfvande de delar af statsregleringen vid nu instundande riksdag, som rörde beräkningen åt statsverkets tillgångar för de behof, hvilka vid ifrågavarande statsreglering borde fyllas, dervid departementschefen, efter att hafva anmält Statskontorets den 6 December nästlidet år afgifna berättelse om statsverkets tillstånd och förvaltning, hvilken berättelse finnes detta protokoll bilagd under Litt. A., vidare yttrade:

1890 års statsreglering.

1891 års statsreglering.

1892 års statsreglering.

4 Inkomstberäkningen: statsrådsprotokollet.

Då vid 1892 års lagtima riksdag statsregleringen för innevarande år uppgjordes, förelåg till disposition ett öfverskott å statsregleringarne för år 1890 och föregående år till belopp af 7,318,998 kronor 33 öre. Af detta öfverskott togs för 1893 års statsreglering ej i anspråk mer än 5,818,000 kronor, hvadan och då sagda öfverskott ej heller anlitades vid uppgörande af den tilläggsstat för samma år, som föranleddes af de vid näst-lidet års urtima riksdag fattade beslut i försvars- och skattefrågorna, å detta öfverskott ännu återstår en odisponerad behållning af......................................................................................... kronor 1,500,998: 3 3.

Statskontoret har i underdånig skrifvelse den 28 Juli nästlidet år hos Eders Kongl. Maj:t anmält, huru, enligt den afslutade rikshufvudboken för år 1891, statsregleringen för samma år utfallit. På sätt denna skrifvelse utvisar, har å statsverkets inkomster samt ordinarie och extra

förslagsanslag uppstått en nettobrist af........................ kronor 732,652: 7 3

hvarifrån dock böra afräknas

öfverskott från myntverket för år 1891, enligt nådiga brefvet den 5 Maj 1882, kronor 23,000: —

odisponerade behållningar å en del extra statsanslag, enligt

särskilda nådiga föreskrifter,........ „ 48,237:9 7 ^ 71,237:9 7

så att bristen på det hela uppgår till........................... kronor 661,414: 76.

Beträffande statsregleringen för år 1892 anhåller jag att fa meddela följande uppgifter rörande öfverskott och brister, grundade på hittills kända eller beräkneliga förhållanden.

Inkomstberäkningen: statsrå sprotokollet.

5 Transport

Kyrkotionde. A denna inkomsttitel uppkommande öfverskott eller brist motsvaras af brist eller besparing å de i riksstaten uppförda kyrkotiondeanslag.

Kavalleriregementenas liästvakansspanmäl. Till följd af ökad markegång torde denna inkomst för år 1892 uppgå till det beräknade beloppet.

Af gifter för persedelunderhållet vid rusthällsinfanteriet samt Trosspassevolansafgiften torde motsvara beräkningen.

Tillfälliga rotevakansafgifter. Enligt hvad Stats-

kontorets berättelse af den 6 sistlidne December gifver vid handen, ingå under denna titel i viss mån afgifter för vakanssatta båtsmansrotar, hvilka ej i riksstaten beräknats. Under förutsättning att sådan vakanssättning under år 1892 egt rum i samma omfattning som under år 1891, skulle

kunna påräknas ett öfverskott af.............................

Soldatvakansafgift. I anledning af tillkommen ny ordinarie rotering torde kunna påräknas ett öfverskott af.......................................................................

Båtsmansvahansafgift. På grund af den utredning, som i förenämnda berättelse meddelats, måste brist

å denna titel antagas uppstå med minst ..............

Arrendemedel synas kunna lemna öfverskott af.........

Mantalspenningarne torde motsvara beräkningen. Bötesmedel äro beräknade till 240,000 kronor, hvilken beräkning Statskontoret i anseende till inkomstens ovissa beskaffenhet ansett böra bibehållas, oaktadt den antagna beräkningen sedan år 1889 årligen öfverskridits. För år 1892 lärer kunna beräknas

ett öfverskott af ..........................................................

Kontroll stämpelmedel torde motsvara beräkningen.

Transport

Öfverskott.

Brist.

Kronor.

Kronor.

20,000

19.000 5,000

45,000

20,000 94,000| 65,000

6 Inkomstberäkningen: statsrådsprotokollet.

Inkomstberäkningen: statsrådsprotokollet.

eller öfverskott..................................................... kronor 2,621,000

öfverstigande bristerna .............................. „ 1,065,000

med................................................................. kronor 1,556,000.

Besparingarne och bristerna å förslagsanslagen för år 1891 utgjorde:

Brister: anvisning i kontant.............. kronor 3,626,534: 5 6

indelning och dermed jemförlig anvisning................. __61: 41 3,626,595: 9 7

Besparingar: anvisning i kontant ... kronor 422,179: 4 2 indelning och dermed

jemförlig anvisning ... „ 163,210:4 3 585,389: 8 5

hvadan nettobristen å förslagsanslagen belöpte sig till kronor 3,041,206: 12.

För bedömande af förhållandet med förslagsanslagen år 1892 bör anmärkas, att utgifterna å åtskilliga förslagsanslag under fjerde och femte hufvudtitlarne, hvilka, enligt hvad Statskontorets ofvanberörda berättelse utvisar, de senare åren varit i oafbrutet stigande, måste antagas under år 1892 hafva till följd af ökade varupris öfverstigit utgifterna för år 1891; att anslagen till »indelning och dermed jemförlig anvisning», till följd af i flertalet af rikets län ökadt medelmarkegångspris å spannmål, komma att utgå med högre belopp än det, hvartill de för år 1891 uppgått; att, enligt hvad tillgängliga uppgifter å utbetalnin-

8 Inkomstberäkningen: statsrådsprotokollet.

garne från landtränterierna för år 1892 samt Statskontorets memorialböcker gifva vid handen, bristerna å åtskilliga anslag under andra, sjette, sjunde, åttonde och nionde hufvudtitlarne komma att öfverstiga föregående årets med minst 250,000 kronor; att deremot anslaget till hospitals underhåll i 1892 års riksstat är uppfördt med ett från 600,000 kronor till 900,000 kronor förhöjdt belopp och att således bristen derå, som år

1891 belöpte sig till mera än 400,000 kronor, för år 1892 torde varda af mindre betydenhet; att någon, om ock ej väsentlig, minskning i utgiften å anslaget till städernas tolagsersättning är att motse i anledning af minskningen i tulluppbörden; samt att, enligt meddelad upplysning, Riksgäld skontoret kommer att till Statskontoret återbetala af derstädes lyftade medel å anslaget till annuiteter m. m. ett belopp af 626,086 kronor 67 öre, till följd hvaraf å detta anslag, derå år 1891 uppstod brist med 648,394 kronor 21 öre, för år 1892 bl ifver en besparing af omkring 53,000 kronor.

Med iakttagande häraf kan nettobristen å 1892 års förslagsanslag

beräknas till omkring......................................................... kronor 2,400,000.

Då öfverskottet å inkomsterna för år 1892 beräknats till..........................w...................................................... „ 1,556,000

skulle alltså bristen i 1892 års statsreglering blifva

omkring ...................................................................... kronor 844,000.

Förut är anfördt, att å statsregleringarne för år 1890 och föregående år finnes en odisponerad behållning af ...... kronor 1,500,998: 3 3.

Härtill böra läggas:

dels enligt nådiga brefvet den 13 Mars 1891 till statsverket öfverlemnad andel af svenska behållningen i konsulskassan............................................ ,, 69,060: 10

dels jemlikt nådiga brefvet den 4 Februari

1892 af de vid 1891 års utgång befintliga reserva-

tioner å anslaget till allmänna läroverken till fonden för reserverade medel öfverförda ....................... „ 400,000: —

Summa kronor 1,970,058: 4 3.

Om från denna summa dragés: dels bristen å 1891 års

statsreglering .............................. kronor 661,414: 7 6

dels den beräknade bristen å 1892 års statsreglering „ 844,000:— ^ 1,505,414:7 6

äro alltså af föregående års öfverskott för en blifvande statsreglering att disponera........................... kronor 464,643:6 7;

Inkomstberäkningen: statsrådsprotokollet. 9

och hemställer jag, att detta belopp måtte få under benämning öfverskott å statsreglering armé för föregående ar tagas i beräkning för 1894 års statsreglering, dervid summan torde få jemnas till 464,000 kronor.

Af den lemnade redogörelsen för resultatet af 1892 års statsreglering, hvilket naturligtvis endast får betraktas som approximativt, har framgått, att, ehuru de för året beräknade statsinkomsterna lemnat ett öfverskott af sammanlagdt 1,556,000 kronor, statsregleringen likväl slutat å en brist af 844,000 kronor, beroende derpå att å samma års förslagsanslag beräknats uppstå en nettobrist af 2,400,000 kronor. Jag har redan vid föregående tillfällen framhållit, hurusom den årligen återkommande, betydliga bristen å förslagsanslagen är en för en sund statsreglering synnerligen menlig faktor. Så länge de verkliga statsutgifterna årligen öfverstiga de i riksstaten upptagna med belopp, vexlande mellan två och tre millioner kronor, kan riksstaten icke sägas vara, hvad den dock är afsedd att utgöra, ett troget uttryck af statens beräknade inkomster och utgifter under en viss statsregleringsperiod. Under tider, då statsinkomsterna lemnat öfverskott, till belopp öfverstigande bristerna å förslagsanslagen, hafva de med det antydda förhållandet förenade olägenheterna icke i mera kännbar mån gjort sig bemärkta, men ett motsatt förhållande inträder, då, såsom under de två senast gångna åren varit fallet, en betydlig nedgång i statsinkomsterna egt rum. Väl hafva vid den senast faststälda statsregleringen, likasom tid efter annan vid föregående sådana, vissa förslagsanslag upptagits med något förhöjda belopp, men dessa förhöjningar hafva icke varit tillräckliga att på ett verksamt sätt råda bot på missförhållandet. Jag anser det derför vara en bjudande nödvändighet, att åtgärd vidtages för ett kraftigare motverkande af sagda missförhållande. Att på en gång höja samtliga förslagsanslag till belopp, motsvarande dem, hvarmed de faktiskt utgå, låter sig uppenbarligen icke gorå, men jag har förestält mig, att vid den nu förevarande statsregleringen medel borde beredas för en höjning i särskilda förslagsanslag under olika hufvudtitlar med sammanlagdt omkring 700,000 kronor. Jag kar ock förvissat mig, att vederbörande departementschefer, hvar för sin hufvudtitel, komma att föreslå höjning i några af de förslagsanslag, som ansetts mest vara deraf i behof, likasom jag äfven har för afsigt att gorå eu dylik framställning under nionde hufvudtiteln.

I sammanhang härmed bör jag anmärka, att, då ett belopp af denna betydenhet afses för höjning i förslagsanslagen, utrymme för någon afsättning till statsverkets kassaförlagsfond icke, på sätt under en följd af år egt rum, kan å statsregleringen beredas. Visserligen är det med de för sistnämnda ändamål gjorda afsättningarne åsyftade mål Bill. till It iliad. Prat. 1393. 1 Sami. 1 Afd. 2

Ordinarie inkomster.

Qrundskatt.

10 Inkomstberäkningen: statsrådsprotokollet.

att uppbringa nämnda fond till ett belopp af 15,000,000 kronor ännu icke till fullo uppnådt, i det att fondens behållning med inberäkning af den afsättning, som i riksstaten för innevarande år egt rum, kommer att utgöra 14,122,907 kronor 27 öre, men det torde så mycket mindre kunna anses möta någon betänklighet vid att låta ännu någon tid anstå med fondens uppbringande till den för densamma afsedda fulla storleken, som förhö]ningarne i förslagsanslagen syfta till alldeles samma mål, jemte det derutöfver vinnes den förut omförmälda fördelen, att riksstaten bringas till större öfverensstämmelse med de faktiska förhållandena. Uppenbart är, att i samma mån som förut otillräckliga anslag erhålla erforderlig förhöjning, minskas ock statsverkets behof af särskildt förlag för sin kassarörelse.

I fråga om beräkningen af statsverkets inkomster för år 1894 och dervid först de ordinarie inkomsterna får jag, med hänvisning till Statskontorets berättelse, hemställa, att dessa inkomster, med undantag för inkomsttiteln grundskatt, må upptagas till de af Statskontoret beräknade belopp.

Hvad grundskatten angår, erinrar jag derom, att, sedan Eders Kongl. Maj:t den 2 sistlidne December utfärdat lag angående afskrifning af de å viss jord h vilande grundskatter och hvad dermed eger sammanhang, Eders Kongl. Maj:t genom nådigt bref af samma dag anbefalt Kammarkollegium och Statskontoret att afgifva underdånigt yttrande, huruvida i ett eller annat afseende hinder kunde anses möta för uteslutande ur så väl jordeböcker som riksstat och öfriga statsverkets räkenskaper, af sådana grundskattebelopp, som inginge i den å riksstatens inkomstsida upptagna titeln grundskatt, men åter affördes såsom »friheter» under vederbörande utgiftstitlar å riksstatens utgiftssida. Till åtlydnad af denna befallning hafva Kammarkollegium och Statskontoret inkommit med underdånigt utlåtande af den 28 sistlidne December, deruti embetsverken till en början meddelat, att af berörda grundskattebelopp, utgörande efter 1891 års landsboksräkenskaper tillsammans omkring 900,000 kronor, frinjutes den största delen eller 891,791 kronor 85 öre för rustning eller rotering enligt följande fördelning:

A. Vid berustade kavalleriet.

Lifregementets dragoncorps.................. 124,823:7 2

» husarcorps.................... 72,332:71

Smålands husarregemente ..................... 62,312: 82

Skånska husarregementet .................... 37,799: 03

» dragonregementet..................... 33/700: o 330,968:8 8

Transport 330,968: 8 8

Inkomstberäkningen: statsrådsprotokollet.

11 Transport 330,968: 8 8

B. Vid berustade infanteriet.

Lifregementets grenadiercorps ............ 102,351: 04

Vestgöta regemente.............................. 108,406: 0 3

Andra lifgrenadierregementet.............. 207,268:4 5

Smålands grenadierbataljon ................. 60,395: 4 7 478,420: 9 9

C. Vid berustade båtsmansliållet.......................................... 75,543: 52

(deraf tillgiftspenningar 2,565: 8 9.)

1). Vid roterade infanteriet.

Skaraborgs regemente ........................... 82: 7 9

Bohusläns » .......................... 6,775: 6 7 6,858: 4 6

Summa 891,791: 85.

Embetsverken erinra vidare, att i det af numera generaldirektören Alb. Anderson den 15 September 1874 afgifna betänkande angående sättet och vilkoren för grundskatternas samt rustnings- och roteringsbesvärens afskrifning föreslogs i fråga om de för rustning och rotering frinjutna rånte- och kronotiondebelopp, att desamma vid afskrifningens bör jan skulle indragas till statsverket mot en till vederbörande jordegare utgående årlig ersättning, svarande mot den indragna räntans och kronotiondens i jordeboken upptagna belopp.

Enligt förslag, framstäldt af skatteregleringskomitén i dess den 13 September 1882 afgifna underdåniga utlåtande angående skatteförhållandena i riket, skulle dessa rånte- och kronotiondebelopp deremot vid afskrifningens början ur jordeböcker och räkenskaper helt uteslutas och således ej ingå i de liqvider mellan staten å ena sidan samt rust- och rotehållare å den andra, som under afskrifningstiden komme att eg a rum, dock med undantag för de till båtsmansrustningen i Södra Möre härad anordnade tillgiftsräntor, hvilka efter komiténs uppfattning närmast vore att jemföra med de till statsverket indragna augmentsräntorna och derför vid tiden för afskrifningens början borde till statsverket indragas mot ersättning till vederbörande rusthållare med det belopp, som tillgiftsräntegifvaren för året näst före afskrifningens början varit skyldig att till rusthållaren utbetala; och anförde komitén till stöd för förstberörda förslag: att de för rustning och rotering frinjutna rånte- och kronotiondebelopp i verkligheten icke utgjordes, utan förvandlats till rustnings- och roteringsprestation; att upptagandet det oaktadt af dessa rånte- och kronotiondebelopp i kronans jordeböcker och räkenskaper både såsom en inkomst för kronan och såsom en utgift till vederbörande

12 Inkomstberäkningen: statsrådsprotokollet.

rust- och rotehållare härledt sig deraf, att vid rustningens och i några fall äfven vid roteringens inrättande ifrågavarande räntor och kronotionde eftergifvits såsom en ersättning för rustnings- och roteringsprestationens fullgörande och i öfrigt kunde anses påkalladt deraf, att, i händelse rustnings- och roteringsbesvären enbart och utan sammanhang med grundskatterna afskaffades, vederbörandes skyldighet att utgöra dessa räntor och kronotionde åter skulle inträda; att något sådant emellertid icke kunde inträffa, om en samtidig och efter lika måttstock beräknad afskrifning af såväl grundskatter som rustning och rotering vidtoges; samt att, då eu indragning af de för dessa besvär anordnade rånte- och kronotiondebelopp, utan att åstadkomma något i sjelfva verket förändradt resultat vare sig för staten eller den skattskyldige, skulle förorsaka en icke ringa rubbning i det sedan lång tid tillbaka häfdvunna sättet för utgörande af grundskatter samt rustning och rotering, det ej kunde vara skäl att i sammanhang med ett beslut om samma skatters och besvärs successiva afskrifning vidtaga en dylik indragning, som dessutom icke vore erforderlig för afskrifningens verkställande.

Uti ett den 9 November 1882 afgifvet underdånigt utlåtande i anledning af hvad skatteregleringskomitén sålunda föreslagit anförde Kammarkollegium: att genom nådiga brefven den 3 Oktober 1809, den 13 December 1825 och den 20 December 1836 stadgats, det de hemman, från hvilka ofvanberörda tillgiftsräntor utginge, antingen egde deltaga i rustningen efter räntans dalertal, jemfördt med dalertalet af öfriga till samma rusthåll anvisade rustnings- och tillgiftsräntor, eller ock, der sådant, i anseende till hemmanens aflägsenhet från sjelfva stammen eller emedan de vore indelade på flera rusthåll, ej kunde ske, utgöra tillgiftsräntan genom erläggande af dess efter enahanda grund uträknade andel i det värde, hvartill årliga kostnaden för en båtsman genom utsedda ombud för tillgiftstagare och tillgiftsgifvare hvarje gång för fem års tid borde bestämmas; att dessa föreskrifter föranleda att tillgiftsräntorna ej kunnat, i likhet med hvad som enligt nådiga förordningen den 23 Juli 1869 skett med augmentsräntorna, till statsverket indragas; samt att, då tillgiftsräntegifvarne på grund af valfriheten att antingen effektivt deltaga i rustningen eller i stället utbetala de derför belöpande, på särskilt sätt bestämda afgifter ingalunda vore i samma ställning som de, hvilka vid berustade kavalleriet och infanteriet betalade augmentsräntor, utan tvärtom sjelfve rusthållare, hinder fortfarande mötte för dessa räntors indragning till statsverket, i enlighet med hvad skatteregleringskomitén hemstält; men att Kollegium i öfrigt ej hade något att erinra vid komiténs ofvanberörda förslag.

Inkomstberäkningen: statsrådsprotokollet. 13

Då år 1885 en nedsättning med 30 procent beviljades i de å viss jord hvilande gröndskatter, meddelades ej någon föreskrift beträffande sådana grundskattebelopp, för Indika något besvär i stället utgjordes, utan skulle desamma, efter hvad statsrådsprotokollet upplyser, tillsvidare qvarstå, enär fråga icke vore om grundskatternas fullständiga borttagande.

Sedan Eders Kongl. Maj:t den 2 sistlidne December förordnat, ej mindre att de å viss jord hvilande grundskatter successivt skola afskrifvas under loppet af tolf år, räknadt från och med år 1893, än äfven i samband dermed att eu samtidig och efter lika måttstock beräknad lindring skall ske i rustnings- och roteringsbesvären, för hvilka från och med år 1904 vederbörande rust- och rotehållare årligen af statsverket skola erhålla en ersättning, svarande mot dessa besvärs hela uppskattade värde, anse embetsverken något hinder ej längre möta för afförande ur jordeböcker, riksstat och öfriga statsverkets räkenskaper af de för rustning och rotering frinjutna grundskattebelopp, då genom en dylik afföring naturligen icke någon rubbning sker i den rustningseller roteringsskyldighet, som nu eller framdeles lagligen kan åligga de dertill indelade hemmanen.

Derest emellertid ifrågavarande grundskattebelopp skulle afföras redan med år 1894, borde dock enligt embetsverkens mening undantag tillsvidare göras för tillgiftsräntorna i Södra Möre härad, utgörande enligt verkstäld uträkning 2,565 kronor 89 öre.

Ehuru dessa tillgiftsräntor, på sätt Kammarkollegium i sitt utlåtande af den 9 November 1882 anfört, icke ansetts kunna, i likhet med hvad som skett, med augmentsräntorna, indragas till statsverket, utan fortfarande böra qvarstå såsom anordnade, hafva tillgiftsräntegifvarne likväl ej för dessa räntor kommit i åtnjutande af motsvarande lindring, som genom lagen den 5 Juni 1885 angående lindring i rustnings- och roteringsbesvären beredts vederbörande rust- och rotehållare.

Hos Eders Kongl. Maj:t hafva derför åtskilliga tillgiftsräntegifvare den 5 Juli 1887 gjort ansökning om dylik lindring, och anse embetsverken, att i afbidan på detta till Kammarkollegii underdåniga utlåtande remitterade ärendes pröfning, i samband hvarmed förhållandet mellan tillgiftsräntegifvare och tillgiftsräntetagare äfven i andra afseenden kunde antagas blifva ordnadt, tillgiftsräntorna fortfarande böra qvarstå såsom anordnade.

För så vidt de för rustning och rotering frinjutna grundskattebelopp, med undantag af tillgiftsräntorna i Södra Möre härad, komma att från och med år 1894 afföras ur jordeböcker, riksstat och öfriga statsverkets räkenskaper, böra, enligt embetsvorkens mening, i rikssta-

14 Inkomstberäkningen: statsrådsprotokollet.

ten under fjerde hufvudtiteln friheterna för kavalleri- och infanteriregementena, hvilka friheter omfatta icke allenast för rustning och rotering frinjutna grundskattebelopp, utan äfven räntor af några militieboställen, som innehafvas å gammal stat, nedsättas till ett sistberörda räntor motsvarande belopp af 421 kronor 32 öre eller i jemnadt tal 400 kronor samt under femte hufvudtiteln friheterna för båtsmansindelningen till 2,565 kronor 89 öre eller i jemnadt tal 2,600 kronor, hvarjemte, då ett belopp af 889,500 kronor grundskatt sålunda kommer att i riksstaten å utgiftssidan utgå, den i riksstaten beräknade inkomst af grundskatt bör minskas med motsvarande belopp.

Hvad angår frågan om uteslutande ur så väl jordeböcker som riksstat och öfriga statsverkets räkenskaper af ej mindre nyssnämnda boställsräntor än äfven öfriga för rustning och rotering ej frinjutna gruudskattebelopp, som ingå i den å riksstatens inkomstsida upptagna titeln grundskatt, men åter afföras såsom »friheter» under vederbörande utgiftstitlar å riksstatens utgiftssida, hafva embetsverken anhållit att framdeles, sedan derför erforderlig utredning hunnit verkställas, få inkomma med underdånigt yttrande.

Då de ifrågavarande räntorna, hvilka å riksstatens inkomstsida uppföras endast för att åter afföras å dess utgiftssida, icke i verkligheten utgöras eller, efter det afskrifning af grundskatterna samt motsvarande lindring i rustnings- och roteringsbesvären numera blifvit beslutad, kunna tänkas komma att någonsin utgöras, förefinnes uppeuba rligen intet skäl att vidare låta dem qvarstå i riksstaten, hvars slutsumma derigenom får skenet af att vara närmare en million kronor större, än den i verkligheten är. Af räntornas uteslutande ur riksstaten följer äfven, att de böra utgå ur jordeböcker och öfriga statsverkets räkenskaper, hvarigenom i dessa en afsevärd förenkling åvägabringas.

Åberopande hvad af Kammarkollegium och Statskontoret anförts, hemställer jag derför, efter samråd med cheferne för Landtförsvars- och Sjöförsvarsdepartementen, att de af sagda embetsverk till uteslutande föreslagna beloppen af friheter under anslagstitlarne »kavalleri- och in fanteriregementena» samt »båtsmansindelningen» må från och med år 1894 å vederbörande hufvudtitlar i riksstaten uteslutas och att såsom följd deraf den beräknade inkomsten af grundskatten i motsvarande mån minskas. Denna inkomsttitel har af Statskontoret, med iakttagande af den afskrifning å skatten, som jemlikt lagen den 2 December 1892 sk all under åren 1893 och 1894 ega rum, beräknats till 3,263,000 kronor. Minskas detta belopp med summan af de frinjutna räntor, hvilka nu böra ur riksstaten uteslutas, eller 889,500 kronor, utgör återstoden

Inkomstberäkningen: statsrådsprotokollet. 15

i jemnt. tusental kronor 2,373,000, med hvilket belopp jag hemställer, att inkomsttiteln grundskatt må i riksstaten för år 1894 upptagas.

Bevillningarne äro af Statskontoret beräknade till 70,200,000 kronor. Vid beräkningen af de särskilda iukomsttitlarne har jag icke annat att erinra, än att, då livitbetssockertillverkningsafgiften, af Statskontoret beräknad till 2,000,000 kronor, kan enligt den utredning, jag lemnat till statsrådsprotokollet den 16 sistlidne December, antagas komma att, vid bifall till den åt Eders Kongl. Maj:t samma dag beslutade nådiga proposition med förslag till ny förordning om beskattning af hvitbetssockertillverkningen i riket, år 1894 lemna en till

2.600.000 kronor ökad afkastning, nämnda inkomsttitel lärer böra med sistnämnda belopp i riksstaten för nästkommande år upptagas.

Summan af statsverkets sålunda beräknade inkomster, ökade med tillgängligt öfverskott och, på sätt under de senare åren varit®vanligt, med hälften af riksbankens årsvinst, skulle alltså uppgå till 91,577,000 kronor. Statsverkets utgifter åter har jag, efter samråd med öfriga departementschefer, funnit icke kunna nedbringas under sammanlagdt

97.383.000 kronor, dervid, på sätt jag längre fram i dag får tillfälle anföra, beräknats, att kostnaden för återstående bj^ggnadsarbeten å norra stambanan bör betäckas genom upplåning, medan åter kostnaden för nyanskaffning af materiel vid statens trafikerade jernvägar ansetts böra uppföras å riksstaten. För betäckande af skilnaden mellan de sålunda angifna inkomst- och utgiftssummorna, eller 5,806,000 kronor, måste såledas nya statsmedel beredas.

I fråga om orsaken till 1894 års statsutgifters nyss antydda öfvervigt öfver de beräkneliga statsinkomsterna för samma år ber jag att få erinra, att densamma främst och förnämligast beror deraf, att i riksstateu för år 1894 förekomma till betäckande de på sagda år belöpande andelar af kostnaderna för de vid nästlidet års urtima riksdag beslutade skattereglerings- och försvarsåtgärder, kostnader, Indika icke ega någon motsvarighet i den vid 1892 års lagtima riksdag faststälda riksstaten för år 1893. Nämnda kostnadsandel kan i sin helhet beräknas till 4,733,600 k ronor, deraf å grundskatteafskrifning samt lindring i rustning och rotering belöpa 2,062,600 kronor samt i försvarskostnader 2,671,000 kronor. Af kostnaden för grundskatteafskrifning samt lindring i rustning och rotering är den de], 1,150,000 kronor, som betecknar nedgång i vissa inkomsttitlar, grundskatt, vakansafgifter m. fl., iakttagen i den af Statskontoret verkstälda inkomstberäkningen; återstoden, 912,600 kronor, förekommer jemte de ökade kostnaderna för försvaret under vederbörande utgiftstitlar.

Bevillningar.

llvitbetssocker-

tillverknings-

afgift.

16 Inkomstberäkningen: statsrådsprotokollet.

Bland nya utgifter för år 1894 förekommer äfven, såsom jag nämnt, ett belopp af omkring 700,000 kronor för ökning af förslagsanslag.

Att nya statsmedel måste beredas för täckande af det genom de beslutade försvars- och skatteregleringsåtgärderna ökade statsbehofvet, bar alltid varit förutsatt. Till eu del har detta redan skett genom den enligt nådiga kungörelsen den 2 December nästlidet, år inträdda förhöjningen i bevillningen för jordbruksfastighet från 3 till G öre för hvarje fulla 100 kronor af taxeringsvärdet, hvilken förhöjning, beräknad att afkasta 660,000 kronor, iakttagits vid Statskontorets beräkning af inkomsttiteln bevillning af fast egendom samt af inkomst. Efter afdrag af denna summa återstår för skattereglerings- och försvarskostnaderna under år 1894 ett statsbehof af 4,073,600 kronor, för hvars fyllande nya medel måste anlitas.

Då Eders Kongl. Maj:t beslöt att, i sammanhang med förslag till förbättrad härordning, förelägga nästlidet års urtima Riksdag förslag om afskrifning af grundskatterna samt lindring i rustnings- och roteringsbesvären, behagade Eders Kongl. Maj:t godkänna den af Statsrådets samtliga ledamöter biträdda mening, att de nuvarande grundskatterna borde ersättas och medel till lindringar i rustnings- och roteringsbesvären anskaffas, icke genom indirekta komsumtionsskatter, utan genom direkta och förmögenhetsskatter. I fråga om de skatteslag, hvilka syntes i sådant hänseende böra tillitas, anförde jag i mitt yttrande till statsrådsprotokollet den 14 sistlidne Oktober såsom företrädesvis lämpliga — förutom den sedermera vidtagna höjningen i jordbruksfastighetsbevillningen — särskild fastighetsskatt, bestämd till visst per mille af taxeringsvärdet, särskild inkomstskatt att utgå med vissa procent af de debiterade bevillningsafgifterna för inkomst af kapital och arbete, arfsskatt samt ökad stämpelskatt; och nämnde jag, att bland dessa skaldeslag de särskilda fastighets- och inkomstskatterna syntes mig böra i första rummet tagas i anspråk. I sammanhang med mitt yttrande rörande sist omförmälda skatter anförde jag vidare åtskilliga skäl, hvilka enligt min åsigt påkallade eu revision af bevillningsförordningens bestämmelser i syfte dels att åvägabringa en mera likformig tillämpning af desamma, dels att med beskattning på ett verksammare sätt, än för närvarande eger rum, träffa vissa inkomstarter.

Beträffande frågan, med hvilka tillgångar kostnaden för de föreslagna försvarsförbättringarne skulle täckas, anförde jag, att enahanda anledning icke förelåge att ingå i en närmare utredning, som förekommit i fråga om det af grundskatteafskrifningen samt lindringen i rustnings- och roteringsbesvären föranledda statsbehofvet, men framhöll dock, att bland

Inkomstberäkningen: statsrådsprotokollet. 17

de flera utvägar, som kunde ifrågasättas och af mig angåfvos, beskattning på maltdrycker samt ökning af statsverkets andel i riksbankens vinst borde i första rummet ifrågakomma.

1 underdånig skrifvelse af den 27 November nästlidet år förklarade sig Riksdagen anse det fullt rigtigt samt med rättvisa och billighet öfverensstämmande, att de nuvarande grundskatterna ersattes och medel till lindringar i rustnings- och roteringsbesvären anskaffades, icke genom indirekta konsumtionsskatter, utan genom direkta och förmögenhetsskatter. I öfverensstämmelse med den uppfattning, som låg till grund för hela den för Riksdagen framlagda finansplanen, ansåg Riksdagen vidare särskilda, utan samband med kommunalbeskattningen anordnade, men i förhållande till hvarandra väl och rättvist afpassade skatter å inkomst och fastighet vara de skattearter, som, samtidigt ålagda och likformigt ökade, för nu afsedda ändamål i främsta rummet borde komma i fråga; och anslöt sig Riksdagen derjemte i allo till hvad jag i mitt yttrande om denna höjda beskattning anfört om önskvärdheten att från densamma i möjligaste mån skona de lägst beskattade inkomstkategorierna. I sammanhang härmed uttalade Riksdagen såsom sin åsigt, att det starkare anlitande af den direkta beskattningen för statsbehofvens täckande, som enligt den framlagda finansplanen skulle komma att ega rum, oeftergiflig! förutsatte en revision af bevillningsförordningens bestämmelser i syfte så väl att i allmänhet öka deras effektivitet som ock att, på sätt i statsrådsprotokollet antydts, åvägabringa en mera likformig tillämpning af förordningen samt särskilt med beskattning på ett verksammare sätt, än för närvarande egde rum, träffa vissa inkomstarter.

Hvad kostnaderna för de beslutade försvarsförbättringarne vidkommer, har Riksdagen, med hänsyn så väl till den nuvarande i vårt skattesystem rådande relationen mellan direkta och indirekta skatter, äfven om beskattningen för kommunala ändamål härvid toges med i beräkningen, som ock till arten och beskaffenheten af de förbrukningsartiklar, hvilka nu i enj eller annan form vore underkastade beskattning, ansett önskvärd!, att åtminstone till en början de af försvarsfrågans lösning orsakade utgifterna för försvaret icke täcktes genom nya skatter på allmänna förbrukningsartiklar. Allt efter som för tillgodoseende af nu ifrågavarande statsbehof nya skatter behöfde upptagas, antoges väl konsumtionsskatter i en eller annan form icke kunna undvikas, men Riksdagen ansåge dock, att direkta och förmögenhetsskatter för detta ändamål, i den mån sådant lämpligen ske kunde, jemväl borde anlitas.

Bih. till liiksd. Frat. 1893. 1 Sami. 1 Afd.

18 Inkomstberäkningen: statsrådsprotokollet.

Då nu till öfvervägande förekommer frågan, under hvilken form de för år 1894 i följd af försvars- och skattefrågornas lösning behöfliga nya skattemedel böra upptagas, är det en gifven följd af den korta tid, som förflutit efter det besluten i dessa frågor fattades, att den för utarbetande af förslag rörande de ifrågasatta nya skattearterna erforderliga utredningen ännu icke hunnit försiggå. De föreslagna särskilda fastighets- och inkomstskatterna, hvilka skulle anordnas i anslutning till bevillningen af fast egendom samt af inkomst, skulle visserligen kunna tänkas införda och tillämpade på grundvalen af den nu gällande bevillningsförordningen, men då Eders Kongl. Maj:t och Riksdagen samstämmigt funnit en revision af nämnda förordning oeftergifligen erforderlig, synas öfvervägande skäl tala derför, att, på sätt äfven Riksdagen synes afsett, anordnandet af de nya skatterna först eger rum i sammanhang med bevillningsförordningens revision. Förarbeten för en sådan revision äro jemlikt Eders Kongl. Maj:ts beslut vidtagna, i det att dels en uppdelning af 1891 års taxeringslängder i särskilda inkomstkategorier blifvit verkstäld, en utredning, hvartill jag anhåller att strax få återkomma, dels uppdrag lemnats åt sakkunnigperson, professoren vid universitet i Upsala D. Davidson, att utarbeta en öfversigt af den i utlandet gällande lagstiftning angående inkomstskatt, i den mån densamma för jemförelse med våra skatteförhållanden kan auses ega särskild betydelse. Omförmälda förarbeten böra varda till god ledning vid den revision af bevillningslagstiftningen, om hvilken jag har för afsigt att hos Eders Kongl. Maj:t göra framställning, och lära i sammanhang med densamma jemväl böra verkställas de utredningar, hvilka erfordras för ett allsidigt bedömande af de åtskilliga synpunkter, som vid eu utsträckning af arfsbeskattningen böra komma under skärskådande.

Hvad slutligen maltskatten angår, föreligger visserligen ett af särskilda komiterade utarbetadt förslag till författning, hvaröfver vederbörande myndigheter afgifvit utlåtanden, och har jemväl, efter det fråga blifvit väckt om svagdrickas undantagande från den föreslagna beskattningen, omförmälda komité enligt nådigt uppdrag utarbetat förslag till författning om maltskatt med iakttagande att nämnda dryck undantages från beskattningen, men är sistnämnda förslag för närvarande under remiss till Öfverståthållareembetet och Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i länen.

Med fasthållande å ena sidan af den grundsats, att grundskatterna böra ersättas och medel till lindring i rustnings- och roteringsbesvären anskaffas genom direkt beskattning, hvilken jemväl enligt den af Riks-

Inkomstberäkningen: statsrådsprotokollet. 19

dagen uttryckta önskan lärer böra tillitas för bestridande af de i nästa års budget förekommande utgifter för försvarsfrågans lösning, och med tagen hänsyn å andra sidan till det sakförhållande, att de skatter, hvilka enligt den för urtima Riksdagen framlagda, af Riksdagen i väsentliga delar biträdda finansplanen skulle för sagda ändamål användas, icke redan för nästa statsregleringsperiod äro färdiga att tagas i anspråk, erbjuder sig sjelfmant utvägen att för sagda period anlita den provisoriska form af direkt beskattning, som redan af Riksdagen användts för fyllande af motsvarande statsbehof för innevarande år, eller en särskild tilläggsbevillning. Det torde icke vara ur vägen att här erinra derom, att denna mening om lämpligaste sättet att fylla 1894 års ifrågavarande statsbehof äfven delats af det för försvars- och skattefrågornas behandling vid urtima Riksdagen tillsatta särskilda utskott, hvilket i sitt utlåtande N:o 7 med anledning af väckta förslag, som åsyftat framställning till Eders Kong!. Maj:t om föreläggande redan för innevarande års Riksdag af förslag till de nya skatterna, yttrat, att sådant icke kunde vara lämpligt, då åtminstone en del af förslagen uppenbarligen icke kunde hinna till dess utarbetas, utan att Riksdagen tills vidare i fråga om den nya direkta beskattningen torde vara hänvisad till den provisoriska anordningen med tilläggsbevillning.

Jag har redan meddelat, att de för år 1894 beräknade statsutgifterna öfverskjuta de för samma år redan tillgängliga tillgångarne med

5,806,000 kronor, hvilken skilnad således bör täckas med nya statsmedel. Likaså har jag nämnt, att af denna summa 4,073,600 kronor belöpa på statsbehof, som bero af försvars- och skattefrågornas lösning, samt omkring 700,000 kronor på höjning af förslagsanslag, medan återstoden beror af erforderlig höjning i andra anslagsposter. Att fylla hela omförmälda skilnadsbelopp medelst anlitande af tilläggsbevillning lärer icke kunna anses lämpligt, utan torde, i enlighet med hvad jag nedan går att närmare utveckla, eu del af summan böra betäckas derigenom, att för statsverkets räkning tages i anspråk äfven den hälft af Riksbankens vinst för år 1892, som icke redan här ofvan tagits i beräkning såsom en statsverkets tillgång. Under förutsättning att hela Riksbankens årsvinst sålunda anlitas för statsregleringen, torde tilläggsbevillningen böra bestämmas att utgå med 1 krona för hvarje bevillningskrona af 1894 års bevillning af fast egendom samt af inkomst. Denna tilläggsbevillning lärer dock böra anordnas så, att i enlighet med den af Eders Kongl. Maj:t och Riksdagen samstämmigt biträdda grundsats de lägst taxerade inkomstkategorierna i möjligaste mån skonas. Då Riksdagen åtog sig en tilläggsbevillning af 30 procent för

20 Inkomstberäkningen: statsrådsprotokollet.

innevarande år, tillämpades denna grundsats sålunda, att från tilläggsbevillningens utgörande befriades de, hvilka för inkomst äro taxerade till belopp understigande 800 kronor. Då nu ifrågasattes en tilläggsbevillning till icke oväsentligt högre belopp, synes mig lindringen böra något utsträckas utöfver den vid tilläggsbevillningen för innevarande år faststälda gräns, och synes mig i sådant afseende fullständig befrielse lämpligen böra medgifvas dem, hvilka för inkomst äro taxerade till belopp understigande 1,200 kronor, medan för inkomst uppgående till 1,200 kronor, men understigande 1,800 kronor endast skulle utgöras half tilläggsbevillning; lärande bevillningsfriheten och lindringen böra begränsas till sådan inkomst, för hvilken jemlikt § 11 mom. 1 i bevillningsförordningen afdrag vid taxeringen eger rum.

I fråga om storleken af det afdrag från den påräkneliga afkastningen af tilläggsbevillningen, som med tillämpning af nyss antydda grunder för befrielse från eller lindring i skatten kan beräknas uppkomma, anhåller jag att få hänvisa till ett öfver den förut omförmälda statistiska utredningen rörande 1891 års inkomstbevillning upprättadt sammandrag, hvilket under Litt. B torde få biläggas dagens protokoll. Under antagande att någon mera afsevärd skiljaktighet i inkomstbevillningens afkastning under de båda år, om hvilka nu är fråga, icke kan förutsättas, framgår af berörda sammandrag, att det på förut angifvet sätt beräknade afdraget skulle komma att uppgå till 533,516 kronor 60 öre. Då emellertid af rikshufvudboken för år 1891 framgår, att å bevillningen för inkomst af kapital och arbete samma år afkortats 98,143 kronor 56 öre och af detta belopp en icke obetydlig del med visshet kan antagas belöpa på de inkomstkategorier, hvilka skulle komma i åtnjutande af befrielse från eller lindring i tilläggsbevillningen, bör det beräknade afdraget med trygghet kunna nedsättas åtminstone till 500,000 kronor.

Inkomsttiteln bevillning af fast egendom samt af inkomst har för år 1894 beräknats till 4,900,000 kronor. Eu tilläggsbevillning af 100 procent härå skulle med nyssnämnda afdrag af 500,000 kronor alltså bereda statsverket en inkomst af 4,400,000 kronor.

Med åberopande af hvad jag nu anfört hemställer jag, att Eders Kongl. Maj:t måtte i särskild nådig proposition föreslå Riksdagen

att såsom bidrag till fyllande af statsverkets behof för år 1894 bevilja en särskild tilläggsbevillning af 4,400,000 kronor att, utan sammanblandning med bevillningen af fast egendom samt af inkomst, på grund af nämnda års bevillningstaxering utgå med en krona för bevillningskrona å bevillningen af fast egendom samt af inkomst, dock så att de, hvilka för inkomst äro taxerade till belopp, för hvilka jemlikt

Inkomstberäkningen: statsrådsprotokollet. 21

§ 11 mom.' 1 i gällande bevillningsförordning lindring i bevillningen eger rum, skola, då inkomsten icke uppgår till 1,200 kronor,' från tillläggsbevillningens utgörande vara befriade och, då inkomsten uppgår till 1,200 kronor, men icke till 1,800 kronor, erlägga tilläggsbevillning med endast^öO öre för bevillningskrona; börande denna tilläggsbevillning på enahanda sätt som bevillningen af fast egendom samt åt inkomst af vederbörande vid de under år 1895 infallande uppbördsstämmor uppbäras samt i behörig ordning redovisas.

.(•;! ■ ‘() r _ i v t / M try! •; 7 rf! \ y i }it

Ehuru jag hemställer, att statsverkets inkomster för år 1894 må med de belopp, jag föreslagit, få i statsverkspropositionen upptagas i den ordningsföljd, som hittills varit iakttagen, och likaledes med den vanliga fördelningen i ordinarie inkomster och bevillningar, torde det tillåtas mig att, likasom vid föregående tillfällen egt rum, här låta införa en gruppering af dessa inkomster, som bättre än den sedvanliga uppställningen lemnar en öfversigt af dessa inkomsters olika natur ur finansiel synpunkt och närmare sammanför inkomster af närbeslägtad art.

Denna öfversigt angifver såsom

Statsverkets inkomster.

A. Inkomster, som ej utgöra skatter.

arrendemedel...................................... kronor 2,500,000: —

skogsmedel ......................................... „ 2,700,000:*—

jernvägstrafikmedel ........................... „ 6,500,000: —

postmedel ............................................. „ 8,100,000: —

telegrafmedel....................................... „ 1,370,000: —

bötesmedel .......................................... „ 240,000: —

extra uppbörd ........................... „ 100,000: — 21,510,000: —

B. Skatter.

a) allmänna:

tullmedel............... kronor 37,500,000: —

bränvinstillverk-

ningsskatt......... „ 13,700,000: —

Transport kronor 51,200,000:— 21,510,000: —

Inkomsterna*

uppfilning.

22 Inkomstberäkningen: statsrådsprotokollet.

Transport kronor 51,200,000: —

hvitbetssockertill-

verkningsafgift „ 2,600,000: —

stämpelmedel ...... „ 3,500,000: —

mantalspenningar „ 665,000: —

bevillning af fast egendom samt

af inkomst ...... „ 4,900,000: —

tilläggsbevillning „ 4,400,000: —

21,510,000: —

67,265,000: —

b) af viss fastighet:

grundskatt......... kronor 2,373,000: —

kyrkotionde ...... „ 250,000: —

kavalleriregementenas häst-

vakansspanmål „ 300,000: —

afgifter för persedelunderhållet vid rusthålls-

infanteriet......... „ 51,000: —

trosspassevolans-

afgift.................. „ 26,000: —

tillfälliga roteva-

kansafgifter...... „ 52,000: —

soldatvakansafgift „ 70,000: —

båtsmansvakans-

afgift.................. » 285,000: — 3,407,000: —

c) särskilda afgifter:

fyr- och båkmedel kronor 1,400,000: —

kontrollstämpel-

medel.................. „ 25,000: —

bevillningsafgifter för särskilda förmåner och rättigheter ..................... „ 500,000:— 1,925,000:— 72,597,000: —

Summa kronor 94,107,000: —

\

Inkomstberäkningen: statsrådsprotokollet. 23

Storleken af Riksbankens vinst och sättet för dess fördelning under åren 1867—1891 inhemtas af följande tabell:

Uppgifter angående bankovinsten och dess fördelning m. m.

Riksbankens vinstmedel.

‘) Häraf skulle afsättas för rikmlagshusfonden 500,000 kronor.

24 Inkomstberäkningen: statsrådsprotokollet.

Enligt bokslutet för år 1891 utgjordes Riksbankens tillgångar utöfver dess skulder vid nämnda års slut af:

grundfond............................................................. kronor 45,000,000: —

reservfond.............................................................. „ 5,000,000: —

och reserverade medel till framtida förfogande „ 8,386,631: 35

kronor 58,386,631: 35.

I de reserverade medlen ingick emellertid årets vinst, kronor 3,573,150: 50, deraf för statsverkets behof anvisades............................................... „ 1,750,000: —

så att Riksbankens till år 1892 behållna fonder

utgjorde................................................................ kronor 56,636,631: 35.

Enligt en från fullmäktige i Riksbanken mig Ätillhandakommen uppgift har Riksbankens vinst för år 1892 beräknats till i rundt tal

2,812,000 kronor.

Enligt min mening kan hela denna vinst utan våda eller olägenhet för Riksbanken tagas i anspråk för 1894 års statsreglering; och jag herntar ett stöd för denna mening i det utlåtande, som afgafs af den utaf Eders Kongl. Maj:t år 1889 tillsatta bankkomitén. Komitén erinrar, att Riksbankens förmåga att städse fullgöra sina förbindelser beror i första rummet på beskaffenheten af de valutor, banken mottager i utbyte för sina sedlar, och vidare på den metalliska kassans storlek. Komitén instämmer derföre icke i den ofta framstälda fordran, att Riksbankens fonder borde förstärkas, utan påpekar fastmera, att mycket stora fonder kunde motverka det afsedda syftet att stärka Riksbankens soliditet, enär bankstyrelsens naturliga önskan att af dessa, fonder erhålla en tillfredsställande afkastning lätt framkallade frestelsen till en allt för stor utsträckning af bankens verksamhet. Ehuru, såsom bekant, komiténs förslag gick derpå ut, att Riksbanken skulle öfvertaga all sedelutgifning inom landet, till följd hvaraf krafven på Riksbankens soliditet tydligen skulle ökas, ansåg komitén Riksbankens fonder, Indika, då komiténs utlåtande afgafs, endast uppgingo till omkring 52 millioner kronor, för det dåvarande vara tillräckliga att sätta Riksbanken i stånd att öfvertaga hela omförmälda sedelutgifning. Om, enligt desse sakkunniges mening, sagda fonder således voro tillräckliga, äfven under förutsättning att en successiv indragning af de enskilda bankernas sedelutgifning var omedelbart förestående, synes ingen tvekan böra råda derom, att, sedan fonderna numera tillväxt med omkring fyra millioner kronor, ytterligare förstärkning af desamma är ur synpunkten af Riksbankens soliditet obehöflig.

Inkomstberäkningen: statsrådsprotokollet. 25

Men nu kan det ju ock sägas, att, då den stegring, Riksbankens årsvinster visat, måste antagas stå i ett visst förhållande till ökningen af dess fonder, man, om fonderna icke vidare ökas, icke kan förvänta, att årsvinsterna skola stiga. Häremot erinrar jag, att, såsom ofvan är antjdt, det finnes en gräns, utöfver hvilken en ökning af fonderna icke är önsklig, emedan svårighet kan möta att för dem erhålla en nöjaktig och särskildt för Riksbanken lämplig placering. Men om ock en sådan placering fortfarande står att vinna och man således får antaga, att kommande års vinst i någon mån påverkas deraf, att fondema icke ytterligare ökas, så är det att märka, att vinstmedlen nu skulle afses för fyllande af ett statsbehof, för hvars tillgodoseende beskattning eljest måste anlitas. Valet står således mellan att antingen, enligt praxis under de senare åren, för Riksbanken reservera halfva bankovinsten, omkring

1,400,000 kronor, i den förhoppning att Riksbankens vinst under kommande år skall stiga med ett belopp, motsvarande afkomsten af denna summa, samt genom beskattning upptaga nämnda belopp, eller ock för statsverkets behof använda hela bankovinsten för år 1892. Stäld inför ett sådant val, känner jag för min del ingen tvekan. Svenska folket är ju Riksbankens principaler; och intet är väl då naturligare, än att den af rörelsen uppkommande vinst, som icke är för Riksbankens eget ändamål erforderlig, användes för ett statens ändamål, dertill medel eljest måste beredas genom förhöjd beskattning.

Jag hemställer derföre, att Eders Kongl. Maj:t må hos Riksdagen göra framställning derom, att Riksbankens vinstmedel för år 1892, i rundt tal utgörande 2,812,000 kronor, må anvisas för statsverkets behof, att utbetalas vid den tidpunkt under år 1894 Riksdagen bestämmer.

Om, under förutsättning af bifall till hvad jag nu föreslagit, till slutsumman af statsverkets ofvan beräknade inkomster, kronor 94,107,000: — lägges

det af mig såsom öfverskott ^å statsreglerin-

garne för föregående år beräknade belopp ............ „ 464,000: —

och Riksbankens vinstmedel för år 1892 ... „ 2,812,000: —

så erhålles för statsregleringen år 1894 en tillgång af...................................................................... kronor 97,383,000: —

De af föredragande departementschefen sålunda i afseende å beräkningen af statsverkets ofvan om- BIL till Riksd. Prof. 1893. 1 Samt. 1 Afd. 4

26 Inkomstberäkningen: statsrådsprotokollet.

förmälda tillgångar och dermed sammanhängande ämnen gjorda hemställanden och förslag, i hvilka Statsrådets öfriga ledamöter instämde, behagade Hans Maj:t Konungen gilla och bifalla.

Ex protocollo:

G. Wilh. Smeriing.

STOCKHOLM, ISAÅC MARCUS’ BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1893.

Inkomstberäkningen: Statskontorets skrifvelse.

1 Bil. Litt. A.

Till Konungen.

*01 f

Jemlikt gällande instruktion åligger det Statskontoret att årligen före den 15 December till Eders Kongl. Maj:t afgifva berättelse om statsverkets inkomster under det sistförflutna året jemte förslag till deras beräknande vid nästföljande statsreglering med hvad mera, som kan tjena till upplysning vid uppgörande af den nådiga propositionen till Riksdagen angående statsverkets tillstånd och behof; och får Stats- Bih. till Kiksd. Prof. 1893. 1 Samt. 1 Afd. 1 '

2 Inkomstberäkningen: Statskontorets skrifvelse.

kontoret berörda nådiga föreskrift för innevarande år härmed i underdånighet fullgöra.

Riksdagens under detta år församlade revisorer hafva verkstält granskning af 1891 års rikshufvudbok jemte öfriga räkenskaper öfver statsverkets och andra allmänna medels förvaltning under samma år; och Statskontoret får i underdånighet hänvisa till innehållet i den berättelse angående statsverkets tillstånd under nämnda år, hvilken före revisionsförrättningens början blifvit af detta embetsverk afgifven och sedermera till revisorerna öfverlemnad. Jemlik! föreskrift i 39 § af Riksdagsordningen skola räkenskaper och öfriga statsverket rörande handlingar för Riksdagens statsutskott hållas tillgängliga för verkställande af den granskning, som vid fullgörande af bemälda utskotts åliggande att utreda och uppgifva statsverkets tillstånd och behof må vara erforderlig.

Beträffande undsättningsfonden afgifver Statskontoret särskild underdånig berättelse, och redovisas för öfrigt förhållandet med denna fond genom räkenskaper och handlingar, som äfvenledes skola hållas statsutskottet tillhanda.

Hvad angår statsverkets inkomster för år 1894, har Statskontoret ansett desamma böra beräknas på sätt bilagda tabell litt. a) utvisar och, enligt hvad tabellen litt. b) ådagalägger, för denna beräkning i allmänhet lagt till grund medeltalen af de senaste tre årens inkomstbelopp, hvilka åter äro hemtade från de för samma år afslutade rikshufvudböckerna. Vid upprättandet af förslaget till inkomstberäkningen har för öfrigt afseende blifvit fästadt dels derpå, huruvida inkomsterna varit i jemnt stigande eller fallande, dels på de vid vissa titlar förekommande särskilda förhållanden, för hvilka Statskontoret får här nedan underdånigst närmare redogöra.

Ordinarie inkomster.

Grundskatt. Beträffande den genom Kongl. förordningen den 11 September 1885 och Kongl. kungörelsen den 29 Maj 1891 under vissa vilkor medgifna inlösen för statsverkets räkning af skattefrälseräntor, kronotionde, som innehades under enskild eganderätt, samt arbets- eller hofveriskyldighet till skattesåld kronoegendom får Statskontoret meddela, att, enligt uppgift, löseskillingarne för skattefrälseräntor, kronotionde och hofveriskyldighet, om hvilkas inlösen anbud inkommit till Kammarkollegium och derstädes handlagts, beräknats utgöra:

Inkomstberäkningen: Statskontorets skrifvelse. 3

för skattefrälseräntor.................................. kronor 2,936,833: 50

„ kronotionde .......................................... „ 121,694: 5 0

tillsammans kronor 3,058,528: —;

härtill kommer beräknad löseskilling för frälseräntor och hofveriskyldighet, om hvilkas inlösen anbud gjorts, men ännu ej blifvit handlagda, nemligen:

frälseräntor ............................................ kronor 19,221: 2 5

hofveriskyldighet ............................................... 5,225: — 24,446: 2 5.

För inlösen af skattefrälseräntor och kronotionde äro utaf Statskontoret af dertill anvisade medel utgifna:

år 1887 ................................................................... kronor 798,314: 50

„ 1888 (efter afdrag af återdebiterade 88: 44) „ 1,001,266: 31

„ 1889 .................................................................... „ 790,801: 24

„ 1890 (efter afdrag af återdebiterade 351: 25) „ 148,627: —

„ 1891 (efter afdrag af återdebiterade 1,469:—) „ 71,226: 50

samt under innevarande år intill denna dag ,, 1,419: 50

summa kronor 2,811,655: 05.

Ifrågavarande inkomsttitel är i 1893 års riksstat upptagen till

4,185,000 kronor. Enligt lagen den 2 dennes angående afskrifning af de å viss jord hvilande grundskatter och hvad dermed eger sammanhang skola de skatter och utlagor, som med tillämpning af bestämmelserna i nådiga kungörelsen den 5 Juni 1885 angående nedsättning i de på viss jord hvilande grundskatter samt § 4 i nådiga förordningen den 11 September samma år angående inlösen af skattefrälseräntor m. m. blifvit nedsatta med trettio procent, afskrifvas under loppet af tolf år, räknadt från och med år 1893, i sådan ordning att, under iakttagande i tillämpliga delar af föreskrifterna i berörda nådiga kungörelse, omförmälda skatter och utlagor nedsättas från och med år 1893 med tio procent af det belopp, hvarå nedsättningen enligt kungörelsen den 5 Juni 1885 beräknats, samt derefter från och med hvart och ett af åren 1894, 1896, 1898, 1900 och 1902 med ytterligare tio procent af nämnda belopp, hvarefter återstoden af skatterna och utlagorna från och med år 1904 eftergifves. Enligt den utredning, som är meddelad i det vid Eders Kongl. Maj:ts till innevarande års urtima Riksdag aflåta nådiga propositioner angående afskrifning af de å viss jord hvilande grundskatter med flora dermed sammanhang egande ämnen bi-

4 Inkomstberäkningen: Statskontorets skrifvelse.

fogade utdrag af protokollet öfver finansärenden den 14 sistlidne Oktober, skulle den grundskatt, hvarå afskrifning kunde ega rum, utgöra 4,604,819 kronor 29 öre. Tio procent derå motsvarar 460,481 kronor 92 öre eller i rundt tal 461,000 kronor, och då grundskatten skall, på sätt ofvan nämnts, år 1893 nedsättas med tio procent och år 1894 med ytterligare tio procent, torde denna statsinkomst, i 1893 års riksstat

beräknad till ............................................................. kronor 4,185,000: —

i riksstaten för år 1894 upptagas med ett nämnda summa, minskad med 20 procent, å den afskrif-

ningsbara andelen deraf, eller............ „ 922,000: —

motsvarande belopp af ................................................ kronor 3,263,000: —

Kyrkotionden är i riksstaten alltsedan år 1887 beräknad till 250,000 kronor och har i medeltal för åren 1889—1891 belöpt sig till 219,661 kronor. Till beloppet beroende af markegång, är denna afgift till hufvudsakligaste delen tilldelad landskyrkorna med flera inrättningar. På sätt Statskontoret i föregående berättelser angående statsverkets inkomster förmält, är beräkningen af denna inkomst för statsregleringen af ringa vigt, enär uppkommande brist i inkomsten alltid betäckes af besparing å de under riksstatens åttonde hufvudtitel vid åtskilliga anslagsrubriker i kolumnen för »indelning och dermed jemförlig anvisning, på förslag, friheter och kyrkotionde» uppförda belopp; lärande kyrkotionden få med oförändradt belopp, 250,000 kronor, upptagas äfven i riksstaten för år 1894.

Kavalleriregementenas hästvakansspanmål erlägges årligen och intilldess annorlunda kan varda förordnadt af rusthållen vid det afsutna kavalleriet och är i riksstaten alltsedan år 1888 beräknad till 300,000 kronor. Denna afgäld, som är beroende af vexlande markegångspris, har i medeltal för de tre sistförflutna åren belöpt sig till endast 287,966 kronor och således understigit den antagna beräkningen; men då densamma under tiden, på sätt tabellen litt. b) utvisar, varit i stigande och för år 1891 uppgått till 298,007 kronor, torde inkomsttiteln kunna med oförändradt belopp, 300,000 kronor, i riksstaten för år 1894 upptagas.

Af gift er för persedelunderhållet vid rusthållsinfanteriet. Enligt 1885 års Riksdags beslut och Kongl. kungörelsen den 23 December samma år utgöras dessa afgifter af de effektiva rusthållen vid rusthållsinfanteriet med 20 kronor af hvarje rusthållsnummer för upphörande af rusthållsinfanteriets skyldighet att anskaffa och underhålla beklädnads-, bevärings- och remtygspersedlar samt äro sedan år 1890 upptagna

Inkomstberäkningen: Statskontorets skrifvelse. 5

bland statsverkets inkomster med ett efter rusthållens antal beräknadt belopp af 51,000 kronor, med hvilket belopp denna inkomst, som för år 1891 belöpt sig till 50,920 kronor, torde få upptagas äfven i riksstaten för år 1894.

Trosspassevolansafgiften, i medeltal för de trenne sista åren uppgående till 26,506 kronor, är i bilagda tabell litt. a) upptagen med det belopp, hvartill densamma är beräknad i 1893 års riksstat, eller

26,000 kronor.

Tillfälliga rotel'akansafgifter hafva i medeltal för de tre åren 1889—-1891 belöpt sig till 91,636 kronor. I denna inkomsttitel innefattas, utom utgifter af rusthåll och rotar för uraktlåten rekrytering, jemväl de vid början af år 1878 till statsverket tillsvidare indragna afgifterna af åtskilliga till underofficerares aflöning förut anslagna vakanta rusthåll och rotar. Belöpande afgifter af sådana rusthåll eller rotar vid båtsmanshållet, som jemlik! Kongl. kungörelsen den 13 Juli 1887 angående båtsmanshållets sättande på vakans inflyta, skola redovisas under titel »båtsmansvakansafgift»; dock hafva, på sätt Statskontoret i föregående berättelser angående statsverkets inkomster meddelat, afgifterna för de år, hvarunder vakanssättningen medgifvits, i räkenskaperna upptagits under nu förevarande inkomsttitel, och har beloppet af sådana afgifter utgjort för år 1888 kronor 23,073: 2 6, för år 1889 kronor 30,995: 3 7, för år 1890 kronor 25,839: 5 3 samt för år 1891 kronor 20,809: 4 6.

Enligt innevarande års urtima Riksdags beslut skall i rustningsoch roteringsbesvären, på sätt samt under iakttagande af de särskilda bestämmelser och undantag, som i lagen den 2 innevarande månad omförmälas, lindring ega rum, att årligen utgå från och med år 1893 med fyratio procent, från och med år 1894 med femtio procent, från och med år 1896 med sextio procent, från och med år 1898 med sjuttio procent, från och med år 1900 med åttio procent och från och med år 1902 med nittio procent, allt af dessa besvärs uppskattade värde, samt från och med år 1904 med hela beloppet af samma värde. Af de afgifter, som, enligt hvad ofvan förmälts, äro i riksstaten upptagna under denna inkomsttitel, är det endast de vid 1878 års början till statsverket tillsvidare indragna vakansafgifterna, hvilkas beräkning beröres af den sålunda beslutade lindringen i rustnings- och roteringsbesvären. Derest dessa vakansafgifter erlades enligt de i lagen den 5 Juni 1885 för lindringens beräknande bestämda värden, skulle, efter afräkning af det rustnings- och roteringsuuderstöd, som utbetalas af statsmedel, dessa vakausafgifters belopp utgöra:

6 Inkomstberäkningen: Statskontorets skrifvelse.

för 44 rusthåll .v........................................................ kronor 7,397: 06

n„ 431 rotar................................................................. „ 67,016: 61

tillsammans kronor 74,413: 5 7,

derå tio procent utgör 7,141 kronor 35 öre; varande den genom den medgifua lindringen uppkommande minskning mot den i riksstaten för år 1893 antagna beräkningen, 68,000 kronor, af urtima Riksdagen antagen till i rundt tal 8,000 kronor. Med beräkning af enahanda minskning i inkomsten för år 1894 skulle denna statsinkomst för nämnda år komma att utgöra 52,000 kronor, hvilket belopp blifvit. i närlagda tabell af Statskontoret upptaget.

Soldatvakansafgift är i riksstaten för år 1893 upptagen med ett inkomsten för år 1889 ungefärligen motsvarande belopp af 95,000 kronor. Inkomsten belöpte sig för år 1890 till 109,875 kronor, hvartill anledningen är att söka deri, att under nämnda år såsom retroaktiva afgifter influtit mera än 13,000 kronor, deraf endast inom Gefleborgs län, jemlikt, särskilda enligt Kong], brefvet den 7 Februari 1890 faststälda Kammarkollegii utslag för åren 1882—1889, kronor 11,772: 17.

För år 1891 utgjorde inkomsten 100,784 kronor, hvilken summa, vid jemförelse med förhållandet under år 1889, visar eu ökning, föranledd af under tiden tillkommen ny ordinarie rotering; och torde med anledning deraf denna inkomsttitel, efter afdrag af förut medgifven lindring af trettio procent, kunna antagas till 100,000 kronor.

Den af förenämnda, innevarande år beslutade lindringsåtgärd föranledda minskning i inkomsterna för år 1893 är af urtima Riksdagen beräknad till 15,000 kronor och torde för år 1894 kunna antagas motsvara samma belopp. Med iakttagande häraf lärer inkomsttiteln »soldatvakausafgift» böra i riksstaten för år 1894 upptagas med 70,000 kronor.

Båtsmansvakansafgiften är i 1892 års riksstat beräknad till 385,000 kronor.

Vid 1887 års riksdag beslutades, att dåvarande båtsmanshållet skulle sättas på vakans samt de derigenom inflytande vakansafgifter, beräknade efter de i lagen om lindring i rustnings- och roteringsbesvären den 5 Juni 1885 bestämda värden, ingå bland statsverkets inkomster; dock finge vakanssättningen under öfvergångstiden till den i sammanhang dermed beslutade organisationen af en sjömanscorps icke ega rum med mera än eu åttondedel af dåvarande effektiva rotar årligen. Den tillökning i båtsmansvakansafgiften, som härigenom vore att påräkna, antogs uppgå i jemnadt tal till 45,000 kronor för hvart och ett af de följande åren.

Inkomstberäkningen: Statskontorets skrifvelse. 7

Då inkomsten för år 1890, ökad med den för hvart och ett af åren 1891 och 1892 påräknade tillökning, belöpte sig till en summa af 371,182 kronor, som med närmare 14,000 kronor understege den för sistnämnda år antagna beräkningen, 385,000 kronor, och då den för hvarje år beräknade maximitillökningen af 45,000 kronor icke heller kunde med säkerhet antagas blifva uppnådd under hvart och ett af åren 1891—1893, blef denna statsinkomst upptagen i 1893 års riksstat med ett till endast 400,000 kronor förhöjdt belopp.

Enligt den för år 1891 afslutade rikshufvudboken har »båtsmansvakansafgiften» för nämnda år belöpt sig till 309,723 kronor. Lägges härtill den för hvart och ett af åren 1892 och 1893 påräknade tillökning, tillhopa 90,000 kronor, uppkommer en summa af 399,723 kronor, som i det närmaste motsvarar den för sist berörda år antagna beräkningen, 400,000 kronor.

Den påräknade maximitillökningen, 45,000 kronor, har emellertid icke under något af de förflutna åren blifvit uppnådd. Tillökningen i båtsmansvakansafgiften till följd af båtsmanskållets sättande på vakans har nemligen belöpt sig till endast:

år 1888 kronor 37,033: 81

„ 1889 ............................................. „ 36,294: 68

„ 1890 .................................................................... „ 34,869: 42

„ 1891 ...................................................................... „ 29,001: 61.

Med tillämpning af den grund för afkortning, 30 procent, hvarefter ofvanberörda maximitillökning beräknats, torde denna tillökning för hvart och ett af åren 1892—1894 icke få antagas uppgå till mera än

30,000 kronor, eller för alla tre åren 90,000 kronor. Då, såsom ofvan nämnts, inkomsten för år 1891 belöpt sig till 309,723 kronor, skulle »båtsmansvakansafgiften» för år 1894 sålunda, efter nyssnämnda beräkningsgrund, i rundt tal utgöra 400,000 kronor, eller samma summa, som för år 1893 beräknats. Till följd af om förmälda, under innevarande år beslutade ytterligare lindring i rustnings- och roteringsbesvären kommer för år 1894 en nedsättning i båtsmansvakansafgifterua att ega rum med f af nyssnämnda summa, eller 114,286 kronor, hvarefter återstå 285,714 kronor; och lärer alltså »båtsmansvakansafgiften» få i riksstaten för år 1894 upptagas med 285,000 kronor.

Arrendemedlen, i riksstaten för År 1892 uppförda med 2,550,000 kronor, blefvo i riksstaten för år 1893 upptagna med ett till 2,500,000 kronor nedsatt belopp.

I medeltal för de sistförflutna tre åren 1889—1891 hafva arrende-

8 Inkomstberäkningen: Statskontorets skrifvelse.

medlen belöpt sig till 2,591,400 kronor, eller till ett belopp, som med 91,400 kronor öfverstiger den senast antagna beräkningen. Med afseende emellertid å den, enligt Riksdagens beslut, fortgående försäljningen af mindre kronoegendomar anser Statskontoret någon förändring i denna beräkning icke böra nu vidtagas, utan hemställer, att arrendemedlen måtte jemväl i 1894 års riksstat upptagas med 2,500,000 kronor.

Mantalspenningarne, som för år 1891 influtit med 664,313 kronor, torde få i riksstaten för år 1894 beräknas till enahanda belopp, hvarmed desamma äro i innevarande och nästkommande års riksstater upptagna, eller till 665,000 kronor.

Bötesmedel. Denna inkomsttitel, i 1893 års riksstat beräknad till

240.000 kronor, är af tillfällig beskaffenhet och torde med oförändradt belopp uppföras i riksstaten för år 1894.

Kontrollstämpelmedel, som i medeltal för åren 1889—1891 uppgått till 26,552 kronor, torde för år 1894 få upptagas med oförändradt belopp, eller med 25,000 kronor.

Fyr- och båkmedel, för år 1893 beräknade till 1,200,000 kronor, hafva i medeltal för åren 1889—1891 belöpt sig till 1,535,008 kronor; hemställande Statskontoret, att, då inkomsten redan för år 1888 uppgick till mera än 1,448,000 kronor och sedermera varit i oafbrutet stigande och under Januari—November månader innevarande år debiterats med 1,531,739 kronor 4 öre, densamma måtte få i riksstaten för år 1894 upptagas med ett åtminstone till 1,400,000 kronor förhöjdt belopp.

Telegrafmedel, för år 1893 i riksstaten upptagna med 1,350,000 kronor, hafva, enligt hvad Statskontoret inhemtat, af Telegrafstyrelsen för år 1894 beräknats till 1,370,000 kronor, hvilken summa alltså i bilagda tabell uppförts.

Jernvägstrafdcrnedel. Nettobehållningen å trafikmedlen för år 1894 kan, jemlikt en från Jernvägsstyrelsen erhållen uppgift, antagas till

6.500.000 kronor; varande jemväl detta belopp i nyss omförmälda tabell upptaget.

Skogsmedel, som uti innevarande och nästkommande års riksstater äro beräknade till 2,500,000 kronor, hafva uppgått:

år 1889 till .......................................................... kronor 2,694,470: —

„ 1890 „ ..................................................... „ 3,150,074: —

,, 1891 „ ................ „ 2,520,439: —

eller i medeltal för de tre åren ........................... „ 2,788,328: —

Enligt från Domänstyrelsen erhållen uppgift hafva statsverkets

Inkomstberäkningen: Statskontorets skrifvelse. 9

skogsmedelsinkomster under innevarande års trenne första qvartal belöpt sig till 2,732,180 kronor och skulle, i händelse skogsmedelsuppbörden under fjerde qvartalet komme att motsvara uppbörden under samma tid af sistlidet år, 327,471 kronor, för år 1892 således uppgå till 3,059,651 kronor. Med förmälan härom hemställer Statskontoret, att skogsmedlen måtte i riksstaten för år 1894 få upptagas med ett medeltalet af inkomsten för de tre sistförflutna åren nära motsvarande belopp af 2,700,000 kronor.

Extra uppbörd. Omfattande flera mer eller mindre tillfälliga inkomster, är denna inkomsttitel uti riksstaten för år 1893 beräknad till

100,000 kronor och har enligt räkenskaperna belöpt sig:

för år 1889 till...................................................... kronor 131,400: —

„ „ 1890 „ ..............................'............................ „ 135,912: —

„ „ 1891 „ ......................................................... „ 133,231: —

Med tillkännagifvande att den af Karlstads allmänna läroverks kollegium förvaltade s. k. konrektorsfonden, som enligt 1890 års Riksdags beslut vid samma års utgång till statsverket indragits, under år 1891 till Statskontoret levererats och med 2,109 kronor 32 öre ingått bland statsverkets inkomster under titel »extra uppbörd», hemställer Statskontoret, att förevarande inkomsttitel måtte äfven i 1894 års riksstat upptagas med 100,000 kronor.

Bevillningar.

Tullmedel. Enligt räkenskaperna har statsverkets inkomst af tullmedel belöpt sig:

år 1889 till ................................................. kronor 42,298,853: —

„ 1890 „ ................................................. „ 42,462,773: —

„ 1891 „ ................................................... „ 37,865,262: —

Den debiterade tulluppbörden för tiden från innevarande års början intill den 1 dennes har, enligt meddelande från Generaltullstyrelsen,

utgjort ......................................................................... kronor 35,083,322: 8 4

hvilken summa med ............................................ „ 503,076: 8G

understiger enahanda uppbörd under Januari—

November månader sistlidet år........................... „ 35,586,399: 7 0.

I riksstaten för år 1892 äro tullmedlen upptagna med 38,000,000 kronor. Då uppbörden för år 1891 icke uppgick fullt till denna summa, beräknades tullmedlen af Statskontoret för år 1893 till endast 37,000,000 kronor. En förändring af denna beräkning blef emellertid påkallad af Eders Kongl. Maj:ts beslut att till innevarande års lagtima Riksdag framlägga förslag till ny tulltaxa. Såsom finansielt resultat af de i Bih. till Riksd Brot. 1893. 1 Sami. 1 Afd. 2

10 Inkomstberäkningen: Statskontorets skrifvelse.

denna taxa föreslagna tullförhöjningar antogs, på sätt det vid den till samma Riksdag aflåtna nådiga proposition om statsverket bifogade utdrag af protokollet öfver finansärenden den 13 Januari närmare utvisar, en ökad tullinkomst af i rundt tal 4,000,000 kronor vara att påräkna, hvadan Eders Kong], Maj:t fann tullmedlen för år 1893 böra upptagas til! 41,000,000 kronor. Med afseende emellertid å de nedsättningar i de föreslagna tullsatserna, hvilka af Riksdagen beslutits, ansåg Riksdagen, att det af Eders Kongl. Maj:t sålunda beräknade beloppet borde minskas med 3,500,000 kronor och upptog denna statsinkomst för år 1893 i riksstaten till 37,500,000 kronor. Och då, efter Statskontorets tanke, anledning ej förefinnes att nu ifrågasätta någon förändring i denna beräkning, hemställer Statskontoret,att tullmedlen måtte äfven i riksstaten för år 1894 upptagas med nyssnämnda summa, eller 37,500,000 kronor.

Postmedlen äro, efter hvad Statskontoret inhemtat, för år 1894 af Generalpoststyrelsen beräknade till 8,100,000 kronor, hvadan denna summa blifvit å bilagda tabell uppförd.

Bevillningsafgifter för särskilda förmåner och rättigheter. De särskilda afgifter, som innefattas under denna titel, hafva enligt räkenskaperna utgjort:

af frälseegendomar

lotshemman

för rättighet till skogsfång och kolningsfrihet på allmänningar ... af bankbolag med sedelutgifnings-

rätt ..................................................

„ utländska eller andra här i riket icke mantalsskrifne handlande och

handelsexpediter .......................

,, vissa handlande och handelsexpediter ................................................

„ utländingar för konserter och dramatiska eller andra föreställningar ................................................

sager

hvartill kommer tillfällig uppbörd

Inkomstberäkningen: Statskontorets skrifvelse. 11

Med afseende derå att denna statsinkomst, som i riksstaten för år 1892 är beräknad till 380,000 kronor, sedan flera år tillbaka visat sig vara i stigande samt sedan innevarande års lagtima Riksdag besluta, att den särskilda bevillningsafgift, som bankbolag med sedelutgifningsrätt både att erlägga, skulle höjas från 3 till 5 kronor för hvarje tusen kronor af det högsta utelöpande sedelbeloppet under näst föregående år, hvilken höjning antogs medföra en ökning i denna inkomsttitel af omkring 100,000 kronor, blef förevarande statsinkomst i 1893 års riksstat upptagen med 500,000 kronor.

Efter afdrag för restantier och propriebalanser samt afkortningar har behållna medelinkomsten för åren 1889—1891 belöpt sig till 490,474 kronor.

Enligt Kongl. kungörelsen den 2 innevarande månad skola ofvannämnda bevillningsafgifter af frälseegendomar och lotshemman från och med år 1893 ej vidare utgöras. Dessa afgifter inbragte, på sätt ofvan förmälts, år 1891:

bevillningen af frälseegendomar .................... kronor 67,114: 53

„ „ lotshemman............................... „_67: 12

summa kronor 67,181: 65,

eller i rundt tal 67,000 kronor. Om den i 1893 års rikstat beräknade summan, 500,000 kronor, minskas med förenämnda 67,000 kronor, återstår ett belopp af 433,000 kronor. Minskas omförmälda medelinkomst för åren 1889 — 1891 med de från och med nästkommande år upphörande afgift©rna-, återstå deraf 423,474 kronor.

Med hänsyn till den af innevarande års lagtima Riksdag beslutade, till 100,000 kronor beräknade förhöjningen i bevillningen af bankbolag med sedelutgifningsrätt lärer någon förändring i den senast antagna beräkningen af bevillningsafgifterua för särskilda förmåner och rättigheter icke böra ega rum; hemställande Statskontoret alltså, att denna inkomsttitel måtte med oförändradt belopp, 500,000 kronor, upptagas i riksstaten för år 1894.

Stämpelmedel, i innevarande års riksstat beräknade till 3,600,000 kronor, äro i riksstaten för år 1893 upptagna med ett till 3,500,000 kronor nedsatt belopp och hafva utgjort:

år 1889 kronor 3,731,990: — deraf kortstämplingsafgift kronor 122,501: — „ 1890 „ 3,526,387:- „ „ „ 120,405:-

,,1891 „ 3,311,391: — „ „ „ 121,465: —

eller i medeltal för dessa tre år: 3,523,256: — ,,

121,457: —

12 Inkomstberäkningen: Statskontorets skrifvelse.

samt således under dessa år varit i fallande och äfven under ett af dem understigit den senast antagna beräkning. Till följd af den af 1891 års Riksdag beslutade stämpelfribet i vissa fall för utslag i fattigvårdsmål och för lagfartsprotokoll samt nedsättning af stämpelafgiften för patentbref torde tilläfventyrs någon ytterligare minskning i inkomsten för innevarande år vara att emotse, men då den senast församlade lagtima Riksdagen beslutat böjning från 75 öre till 1 krona 50 öre af bevillningsafgiften för spelkort, anser Statskontoret någon förändrad beräkning af denna statsinkomst nu icke böra ega rum, utan hemställer, att stämpelmedlen måtte äfven i riksstaten för år 1894 upptagas med 3,500,000 kronor.

Bränvinstillverkni ags skatt. Enligt räkenskaperna har bränvinstillverkningen i riket utgjort:

år 1887 ........................... liter 34,454,382

„ 1888 ................................................................ „ 28,478,758

„ 1889 ..................................................................... „ 29,191,284

„ 1890 .............. „ 29,050,059

„ 1891 .............. „ 32,141,007

utgörande medeltalet för femårsperioden.................. „ 30,663,098.

Medeltalet för femårsperioden 1886— 1890 uppgick till ..................................................................... „ 31,869,112.

Tillverkningen under innevarande år intill den 1 i denna månad har, enligt meddelande från Finansdepartementets kontroll- och juste-

ringsbyrå, uppgått till ................................................... liter 26,574,272

och om härtill lägges tillverkningen under December månad sistlidet år............................................ ,, 4,804,073

skulle, under förutsättning att sistnämnda litertal komme att motsvara tillverkningen för samma

månad innevarande år, detta års tillverkning blifva liter 31,378,345.

Beträffande den influtna tillverkningsskatten under femårsperioden 1887—1891 meddelas följande öfversigt:

Inkomstberäkningen: Statskontorets skrifvelse.

13 Influten skatt.

år

J1

1887 ..........................................

1888, under hvilket år den i Kongl. kungörelsen den 28 Mars samma år stadgade förhöjning i skatten från 40 öre till 50 öre litern trädde i tillämpning på det sätt och i den ordning kungörelsen

närmare bestämde ..................

1889............................................

1890 ...........................................

1891 ...........................................

Kronor.

12,698,130

14,433,090

14,370,270

16,287,351

15,022,350

Statsverket

behållet.

Kronor.

12,698,136

14,197,677

13,991,047

15,840,573

14,420,582

Under innevarande år intill den 1 dennes är tillverkningsskatt

erlagd med ................................................................... kronor 13,413,812: —

Om ifrågavarande skatt under innevarande månad inflöte med lika stort belopp som under

motsvarande tid sistlidet år, eller med „ 1,864,060:

summa kronor 15,277,872: — skulle inkomsten för innevarande år efter afdrag för restitution för denatureradt bränvin, hvilken

restitution här upptages till....................................... n_590,000:

komma att uppgå till ............................................... kronor 14,687,872:

Bränvinstillverkningsskatten är i riksstaterna för innevarande och nästkommande år uppförd med 13,700,000 kronor. Visserligen har statsverkets behållna inkomst af denna skatt under hvart och ett af åren 1888—1891 öfverstigit samt torde, enligt hvad ofvan förmälts, kunna antagas komma att äfven under detta år öfverstiga den nu antagna beräkningen, men Statskontoret hemställer emellertid, med fästadt afseende å den minskning i tillverkningen under femårsperioden 1887 1891, som vid jemförelse med förhållandet under åren 1886—1890 samt nästföregående femårsperiod visat sig hafva egt rum, samt äfven å den oafbrutna ökningen i de skattebelopp, som för denatureradt bränvin

14 Inkomstberäkningen: Statskontorets skrifvelse.

restituerats, att denna statsinkomst måtte med oförändradt belopp,

13.700.000 kronor, upptagas i riksstaten för år 1894. Hvitbetssockertillverkningsafgift, uti innevarande års riksstat uppförd med 1,600,000 kronor, är i riksstaten för år 1893 beräknad till

1.800.000 kronor.

Vid 1891 års riksdag beslutades, att ifrågavarande afgift från och med den 1 September samma år skulle höjas från två femtedelar till hälften af gällande tullsats för utländskt råsocker af mörkare färg än N:o 18 af den i verldshandel antagna holländska standard; och belöpte sig denna skatt för år 1891 till 1,846,588 kronor.

Enligt meddelande från nämnda kontroll- och justeringsbyrå har hvitbetssockerafgiften debiterats:

under Januari—Mars månader innevarande

år med ............................................................................ kronor 679,001: —

samt under Oktober och November månader med „ 1,031,776: —

summa kronor 1,710,777: —

Under antagande att inkomsten för innevarande månad skulle uppgå till samma belopp

som under December månad sistlidet år, eller till „ 388,569: —

skulle densamma för innevarande år komma att

utgöra................................................................................ kronor 2,099,346: —

Hvitbetssockertillverkningen, som under sistlidet år bedrefs vid åtta fabriker, har under innevarande år utöfvats vid tio fabriker. Med afseende derå att afgiften för innevarande år kan antagas öfverstiga afgiften under sistlidet år med mera än 200,000 kronor och att anläggning af än flera fabriker torde vara att emotse synes en förhöjning i beräkningen af ifrågavarande statsinkomst kunna ega rum; hemställande Statskontoret, att hvitbetssockertillverkningsafgiften måtte i riksstaten för år 1894 upptagas med ett till 2,000,000 kronor förhöjdt belopp.

Bevillning af fast egendom samt af inkomst har enligt räkenskaperna belöpt sig till:

år 1889 ...................................... kronor 4,031,576: —

v 1890 ................................................................ „ 4,298,099: —

1891 ................................................................. „ 4,321,040: —

eller i medeltal för dessa tre åren.................... „ 4,216,905: —

Då denna inkomsttitel, som i riksstaten för innevarande år beräk-

Inkomstberäkningen: Statskontorets skrifvelse. 15

nate till 3,800,000 kronor, under de senare åren varit i jemnt. stigande, blef densamma för år 1893 upptagen med ett till 4,200,000 kronor för-, höjdt belopp, hvilket i det närmaste motsvarar medeltalet af de sista tre årens inkomst. Innevarande års urtima Riksdag har beslutat förhöjning i bevillningen för jordbruksfastighet från tre till sex öre för hvarje fulla 100 kronor af taxeringsvärdet att utgå från och med år 1893 samt beräknat denna förhöjning för nämnda år till 660,000 kronor, eller till ett belopp i rundt tal motsvarande inkomsten af jordbruksfastighetsbevillningen för år 1891; hemställande Statskontoret, att ifrågavarande inkomsttitel måtte i riksstaten för år 1894 upptagas med ett till 4,900,000 kronor förhöjdt belopp.

“' ;) ffio -ii;,

Beträffande resultatet af 1891 års statsreglering är af Statskontoret i underdånig skrifvelse den 28 sist.lidne Juli anmäldt, att å statsverkets inkomster samt ordinarie och extra förslagsanslag uppstått en nettobrist af ..........,........................................ kronor 732,652: 73

hvarifrån dock borde afräknas:

öfverskott från myntverket för år 1891, enligt Kongl. brefvet den 5 Maj 1882, kronor 23,000: — odisponerade behållningar å en del extra statsanslag, enligt särskilda nådiga

föreskrifter, ....................__„ 48,237: 97 „ 71,237: 9 7

så att bristen på det hela uppginge till .................. kronor 661,414: 76.

Vidare blef i samma skrifvelse förmäldt, beträffande förhållandet med den uti rikshufvudboken under benämning af »fonden för reserverade medel» upplagda särskilda räkningen öfver öfverskott och brister i statsregleringarne, att behållningen å denna fond enligt 1890 års

riksbokslut utgjorde....................... kronor 18,955,998: 3 3

hvartill komme:

dels enligt Kongl. brefvet den 13 Mars 1891 till statsverket öfverlemnad andel af svenska behållningen i konsulskas-

san......... kronor 69,060: 10

Transport kronor 69,060: 10 kronor 18,955,998: 3 3

16 Inkomstberäkningen: Statskontorets skrifvelse.

Transport kronor 69,060: 10 kronor 18,955,998: 3 3 . samt dels, enligt Kongl. brefvet den 4 Februari innevarande år, af de vid 1891 års utgång befintliga reservationer å anslaget till allmänna läroverken ............ 400,000:— „ 469,060:io 19,425,058:4 3

att om derifrån afräknades den på 1891 års riksstat af denna behållning uppförda anvisning af.......... kronor 5,750,000: —

och ofvannämnda nettobrist i samma års statsreglering ..................... „ 661,414: 76 6,411,414: 76

uppkomme det belopp af .......................................... kronor 13,013,643: 6 7,

hvartill, enligt 1891 års rikshufvudbok, behållningen å nyssnämnda särskilda räkning vid samma års slut uppginge; samt att af denna behållning, hvaraf voro disponerade enligt 1892 års riksstat 5,887,000 kronor och enligt 1893 års riksstat 5,818,000 kronor, alltså återstode att disponera en summa af 1,308,643 kronor 67 öre.

Stockholm den 6 December 1892.

Underdånigst:

ADB. ANDERSON.

L. W. RIBEN. PER SAMZELIUS. C. G. SYLVAN.

Föredragande.

C. Kinberg.

Inkomstberäkningen: Statskontorets skrifvelse.

17 Bil. Litt. a.

3 t

Statsverkets inkomster.

Ordinarie inkomster.

äarojt

Grundskatt.......................................................................•......

! Kyrkotionde .............................................................................

I Kavalleriregementenas hästvakansspanm&l.....................

Afgifter för persedelunderhållet vid rusthållsinfanteriet

j Trosspassevolansafgift...........................

Tillfälliga rotevakansafgifter.................................................»

Soldatvakansafgift .......,...................... .....

Båtsmansvakansafgift .........................................................

Arrendemedel ..............................................................................

Mantalspenningar......................................................................

Bötesmedel..................................................................................

Kontrollstämpelmedel ...........................................................

Fyr- och båkmedel.................................................................

Telegrafmedel.............................................................................

Jernvägstrafikmedel ..............................................................

Skogsmedel .........................................................................

Extra uppbörd ...................................'..................................

Säger

Bevillningar.

Tullmedel .............................................................................

Postmedel ...............................................................................

Bevillningsafgifter för särskilda förmåner och rättigheter ........................;.............................................................

Stämpelmedel ........................................................................

Bränvinstillverkningsskatt ..................................................

Hvitbetssockertillverkningsafgift .......................................

Bevillning af fast egendom samt af inkomst ...............

Säger

Summa

Kronor.

1.370.000 6,500,000'—

2.700.000 — 100,000:—

19,797,000

37.500.000 — 8,100,000

500,000 3,500,000 — 13,700,000;— 2,000,000 — 4,900,000,—

70.200.000 .....

89,997,000

Bill. till Riksd. Prot. 1893. 1 Sami. 1 Afd.

18 Inkomstberäkningen: Statskontorets skrifvelse.

Statsverkets

Inkomstberäkningen: Statskontorets skrifvelse.

inkomster.

Bil Litt. b.

eu (j^oogKiffioi rf*. eucoi-^oeooo^CT^cy^cutoi-1

Öfversigt af 1891 års bevillning för inkomst af kapital och arbete.

Bil. Litt. B.

Efter afdrag enligt § 11 i bevillningsstadgan:

500-599

600-699

A. Landet.

Stockholms Upsala

Södermanlands Östergötlands Jönköpings Kronobergs Kalmar Gotlands Blekinge Kristianstads Malmöhus Hallands Göteborgs och Bohus „ Elfsborgs Skaraborgs Yermlands Örebro

Vestmanlands Kopparbergs Gefleborgs Vesternorr lands Jemtlands Vesterbottens Norrbottens

län

»

J?

77 Antal

skatt-

skyldige.

3,261 1,354 1,853 2,229 974 827 1,491 160 903 2,162 4,312 1,363 4,599 1,561 1,118 2,433 2,589 1,930 % 2,638 „ i 5,986 .. i 6,864 „ ^ 2,687 „ j 1,765 „ j 2,690

Bevillning, j Antaj ! Bevillning.

Kronor, ö. skyldige. Kronor.

skatt- i -

Summa för landet 57,749

B. Städerna.

Stockholm........................| 2|

Öfriga städer ................! 27,191!

Summa för städerna, 27,193,

1,903 5 6 1,473 2,399 0 5

859 0 8 566 9744 4

1,141 2 4 837 1,445'4 1

1,422 82 1,111 1,954 7 9

695 i o 653 1,138 6 4 553 70 456 809 3 2

1,014 75 576 974 ie

99 28 100 169 36

567 0 9 295 487 2 8

1,500 9 6 821 1,410 3 4

3,090 3 2 1,962 3,343 0 9

1,011 81 318 541 94

2,955' 5 8 2,256 3,432 3 6 1,029 7 9 745 1,265 4 3

714 31 620 1,086 8 6

1,618 56 1,197 2,061 06

1,819 9 5 1,083 1,862 7 5 1,275 75 839 1,315 78

1,705 91 1,425 2,448 8 0

3,474 8 0 1,872 3,133 61

4,361 0 4 2,048 3,253 5 5 1,526 2 8 604 976|4 2

1,062 3 6 512 84419 4

1,570 88 511 82öj76

36,974 9 2 22,880 38,165 84

5 8' 3 4 20

17,544 17 13,770 22,251]oi 17,546; 7 51 13,773| 22,255 g i

700-799

Antal

skatt-

skyldige.

800- 999

Bevillning. Antal Bevillning, skatt-

Kronor.

ö. skyldige. Kronor, ö.

1,091

1,032

1,036

255;

225!

1,361)78 88601 1,12874 1,403 20 1,06522 631 18 978 92 177,41 465) is 1,302| 13 2,79884 447! s 4 2,440 41 1,246 64 990!o3 1,787!2? 1,763 91 1,093 8 0 1,853 2,789 2,716

776 495! 617| 698 621! 288; 412' 118! 210; 573

1,282

777 569 535 864 863 666

1,080

1,350

1,315

3,060 4 n 2,083 2 3 2,504 2 7 2,806:81 2,513|20 1,161 20 1,635 00 507 846 2,302 5,030 912 3,046 2,277 2,190 3,526 3,533 2,722 4,397 5,494 5,048 1,280 9 4 927 1,114

1000-1199

Antal j Bevillning.

skatt- -

skyldige, i Kronor, ö.

96 28 1 3 85 72 5 5 44 57 93 3 6

8 4 62) 97<

9 5'

19!

245 386 353 202 283

11,507, 31,029 79, 15,192 60,925 74

17,386

10,046

17,087

20,943

42 18,140, 9 71 12,135)

37,927 2 2 42,751! 8 7

2,397 6 9 1,549 2 3 1,490 6 3 2,350! 6 3 2,202,6 0 1,230,91 1,729 3 3 454 9 3 822 6 9 1,912)88 3,431)6 6 725)8 6 2,238 7 9 2,284 7 8 1,850 4 6 2,879 2,371 1,855 2,606 3,882 3,168 1,314 922 1,101

1200—1499

Antal j Bevillning.

skatt- -—

skyldige.) Kronor.

131 171 233 139 150) 138'

411 68) 155) 340 67 219 155

132 283 270 168 274 351 377 137

2,205 1,291 1,685 o o 2,249)50 1,342)7 3 1,494!2 5 1,330'4 8 410 5 7 18 15

57 09 96 81 70

91 85 70

92 99 32 72 64

1,493

3.303 653

2,108

1,507

1,287

2,734

2,681

1,669

2,657

3,380

3,570

1.304 705

1,023

1500—1799

Antal

skatt-

skyldige.

7,6541 46,776 25 ) 4,408; 42,769 59

4,401)

6,945;

27,432) 38,031!»9

Summa för hela riket) 84,942) 54,521 [671 36,653| 60,411 |o6| 38,939) 69,061) 18

18,800

38,437

30,275] 80,679)09) 11,34g 57 238 45,467)141,604)83) ifcjg

2,834' 23,966 4,900; 45,835

76 Bevillning.

Kronor. ■ ö.

1,850 4 0 839 71 1,144 8 7 1,524'9 e 1,120' 8 2 647)7 9 879 8 8 138 323 1,053 1,857 294 1,405 1,233 1,004 2,085 1,461 987 1,763 2,401 3,035 1,225 842)13 977)75

42 7 1 15 47 SO 36 66 0 3 35 68 6 5 14 4 4 56

3 1, 7,734, 69,802; 18)

2,380: 30,099 16

2,016 23,035 61 3,436 42,100)0 9 5,452 65,135)70

56; 12,142|112,571)771 7,8:32) 95,234,8 6

Utan afdrag enligt § 11 bevillningsstadgan:

1-1799

Antal ! Bevillning, skatt- -

skyldige.l Kronor, ö.

8,409

4,10315 1,586 7 4 2,277 3 6 3,926 3 7 2,774 02 2,069 si 8,160 4 8 644 1,355 3,196 6,340 2,150 3,482 2,950 3,698 2,770 3,236 2,043 3,110 3,211 2,870 2,190 1,018 1,091

1800—3999

4000-

Antal

skatt-

skyldige.

258:

255 92

219 Bevillning.

Kronor, ö

Antal

skatt-

skyldige.

11,577 15 5,272)o7: 8,625 77 10,746 8 6 6,869)02' 6,279)55| 6,335 8 5: 2,301 19 2,697:80 6,976 si i 13,292)37 2,798 26f 7,979 8,467 7,461 10,456 9.290 6)355 10,269 11,529 12,750 5,315( 0 s 4,884:3 8 5,448)5 4

65 261 20 7,298183,481 12

1,414' 13,382)4 1 5,314

4,059 39919)80 11,318

133,449 7 6

83 111 156 113

84 11 46

236 56

237 196 303

3,274

4,104

7,727

Bevillning.

Kronor. ö,

19,585 18,625 10,901 17,027 9,627 4,849 6,153)57 655 14 4.137)36 7,199 29 33,110 4,181 22,595 19,706 10,951 25,676 27,933 19,428 28,999 38,515 58,267 6,420 9,413 10,976 8 8 414,93903

440,164 3 6 808,090 04

289,129)6 6

5,473) 53.252)27) 16,632 422,579)41) 11,831) 1,248,254)40 13,882; 118“j 13 47) 23,93<>006,060,6 3)15,105) 1,663,193]43

Summa.

Antal

skatt-

skyldige.

7,941

3,662

4,965

6,363

3,927

2,751

4,240

2,145

5,435

11,223

2,766

10,205

4,839

3,963

6,999

6,957

5,016

7,699

12,493

13,599

4,881

3,374

4,542

140,751

55,614

101,627

157,141

Bevillning.

Kronor.

50,443 33,966 32,344 45,413 28,848 19,726 24,192 5,559 12,379 28,347 75,598 13,718 51,684 41,970 31,236 55,596 55,955 38,748 59,814 77,813 99,043 22,207 82 21,072 is 24,728)8 2 950,412 84

59)13

20 21 22

707,770 8 8 1,367,003 8 3 2,074,774]71

297,892 3,025,187! 36

JJj.-i.tj.tf)

■y1

jt åt*.-.

Utgifterna.

Första hufvudtiteln.

Utdrag af protokollet öfver finansärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i närvaro af Hans Kongl. Höghet Kronprinsen i Statsrådet å Stockholms slott den 14 Januari 1893.

Närvarande statsrådsledamöter:

Hans Excellens Herr Statsministern Boström,

Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena Grefve Lewenhaupt,

Statsråden: Friherre von Essen,

Friherre Åkerhielm,

Östergren,

Groll,

Wikblad,

Gilljam,

Friherre Rappe,

Christerson.

Chefen för Finansdepartementet, Statsrådet Friherre von Essen anförde vidare:

Beträffande regleringen af första hufvudtiteln hemställer jag, att i propositionen angående statsverkets tillstånd och behof må för denna hufvudtitel beräknas enahanda belopp, som nu finnes å ordinarie stat dertill anvisadt, eller 1,320,000 kronor.

Bih. till Rilcsd. Prof. 1893. 1 Sand. 1 Afd.

Första hufvudtiteln.

Hvad departementschefen sålunda föreslagit täcktes, enligt det öfriga Statsrådets tillstyrkande, Hans Maj:t Konungen gilla.

Ex protocollo:

G. Wilh. Smet-ling.

STOCKHOLM, ISÅAC MARCUS’ BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1893.

1 Andra hufvudtiteln.

Utdrag af protokollet öfver Justitiedepartementsärenden, hållet ä Stockholms slott Lördagen den 14 Januari 1893 inför Hans Majit Konungen i Statsrådet, dervid Hans Kongl. Höghet Kronprinsen äfven var tillstädes.

Närvarande:

’ Hans Excellens Herr Statsministern Boström,

Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena Grefve Lewenhaupt, Statsråden: Friherre von Essen,

Friherre Åkerhielm,

Östergren,

Groll,

Wikblad,

Gilljam,

Friherre Rappe,

Christerson.

Departementschefen Statsrådet östergren föredrog de frågor, som rörde regleringen af andra hufvudtitelns stat, och yttrade dervid beträffande :

Ordinarie anslag.

I de ordinarie anslagen under andra hufvudtiteln har jag icke att föreslå någon förändring.

Bih. till lliksd. Frot. 1893. 1 Sami. 1 Afd.

2 Andra hufvudtiteln.

[1-3

Krig 8hofrätten.

[2.]

Nya Lagberedningen.

[3.]

Förbättringskolonien vid Hall.

Extra anslag.

I öfverensstämmelse med hvad under föregående år blifvit anvisadt, hemställer jag, att på extra stat för år 1894 måtte äskas 5,000 kronor till arfvoden åt Krigshofrättens ordförande och tre militäre ledamöter.

I fråga om det anslag, som erfordras för bestridande af kostnaderna för Nya Lagberedningen, får jag erinra: att arfvodet till ordföranden i Beredningen skall, jemlikt Eders Kongl. Maj:ts nådiga beslut den 31 sistlidne December, från och med innevarande år utgå med 5,000 kronor årligen; att f. d. Presidenten K. J. Berg, som fortfarande deltager i Beredningens förhandlingar, jemlikt Eders Kongl. Maj:ts nådiga bref den 1 Februari 1889 derför uppbär arfvode med 4,000 kronor om året; att de tre ledamöterna åtnjuta årsarfvoden till belopp af 7,000 kronor hvardera; att för hyra, betjening och andra dylika utgifter under de tre senaste åren utgått ett belopp af omkring 3,000 kronor årligen; samt att de omkostnader, som på förhand kunna med temlig tillförlitlighet beräknas, alltså uppgå till 33,000 kronor. Vid sådant förhållande och då det kan blifva nödigt att lemna Beredningen tillfälle till hörande af sakkunnige personer eller anlitande af annat tillfälligt biträde eller att eljest till underlättande af Beredningens arbete vidtaga anordningar, som medföra kostnader utöfver de ofvan beräknade, lärer för Nya Lagberedningens uppehållande under år 1894 erfordras anslag till enahanda belopp, som sistlidet års lagtima Riksdag för år 1893 beviljat, eller

35,000 kronor; och får jag förty hemställa, att dylikt anslag må för år 1894 å extra stat begäras.

Beredningen bär angående sin vei'ksamhet under år 1892 afgifvit en redogörelse, som, för att komma till Riksdagens kännedom, torde få biläggas detta protokoll.

Hos Eders Kongl. Maj:t har styrelsen för Föreningen till minne af Konung Oscar I och Drottning Josefina, enligt föreningens uppdrag, i underdånighet anhållit, att Eders Kongl. Maj:t täcktes till nästkommande Riksdag göra framställning derom, att Riksdagen måtte för år 1894 tilldela föreningens å egendomen Hall inrättade, till uppfostringsanstalt för i brott eller gröfre vanart fallen ungdom afsedda åkerbrukskoloni ett understöd af 15,000 kronor dels till slutbetalning af den kapital-

Andra hufvudtiteln.

skuld, som föreningen måst ikläda sig för erforderliga anordningar vid kolonien, dels ock såsom bidrag till en del af de kostnader, som erfordras för uppförande derstädes af en köks- och matsalsbyggnad.

I styrelsens underdåniga skrifvelse i ämnet bar styrelsen, med erinran derom att föreningen för hvart af åren 1884—1892 fatt, till förräntande och amortering af sin skuld, af allmänna medel uppbära ett belopp af 15,000 kronor, och att enahanda statsbidrag jemväl för år 1893 blifvit föreningen beviljadt, dock med det vilkor att anslaget skulle användas uteslutande till afbetalning å koloniens kapitalskuld, vidare anfört hufvudsakligen följande:

Då sagda anslag vid 1883 års riksdag af Eders Kongl. Maj:t första gången äskades, hade åberopats en af styrelsen uppgjord amorteringsplan, enligt hvilken med ett årligt anslag af 15,000 kronor under tolf år föreningens hela skuld skulle vara vid utgången af nämnda tid till fullo gulden. Föreningens räkenskaper utvisade emellertid, att dess kapitalskuld vid nu löpande räkenskapsårs ingång, den 1 Juli 1892, utgjorde 22,078 kronor 61 öre, hvadan, om detta belopp minskades med det för år 1893 beviljade anslag å 15,000 kronor, föreningens skuld komme att år 1893 eller med endast 10 års amorteringar nedgå till 7,078 kronor 61 öre.

Men i följd af denna hastigare amortering, hvilken möjliggjorts bland annat derigenom, att föreningen kunnat af öfriga tillgångar bidraga till förräntande af föreningens skuld, hvilket icke vid amorteringsplanens uppgörande beräknats, hade föreningens tillgångar icke lemnat tillfälle till utförande af ytterst nödiga byggnadsarbeten vid kolonien. Dessa arbeten hade fått anstå, då styrelsen ansett största vigt ligga derpå, att föreningens skuld blefve så fort som möjligt betald.

I fråga om dessa för kolonien nödvändiga nybyggnader stälde sig behofvet af en ny köks- och matsalsbyggnad i främsta rummet. Redan 1891 års revisorer af föreningens och kolonien Halls förvaltning hade uttalat sig härom och anfört, »att koloniens kök, som vore provisoriskt inredt i källarvåningen i elevbyggnaden N:r 1, vore i alla afseenden otillfredsställande och fordrade främst bland annat att erhålla annan lokal». Styrelsen, hvilken länge känt behofvet vid kolonien att erhålla förbättrade anordningar såväl för kök och matsalar för eleverna som ock för bostäder åt kökspersonalen, hvilken hittills icke kunnat beredas annan lägenhet än i källarvåningen i nämnda elevbyggnad, hade låtit upprätta kostnadsförslag till ifrågavarande byggnad, som enligt styrelsens mening borde uppföras i en våning af tegel på granitfot under plåttak och erhålla 110 fots längd, 50 fots bredd och 20 fots medelhöjd till taklisten samt inrymma en större matsal äfvensom kök, diskrum, skafferi och

4 Andra hnfvudtiteln.

vedrum jemte boställsrum för kokerskan och hennes biträden, och vore kostnaden för byggnaden, på sätt nämnda kostnadsförslag utvisade, beräknad till 12,685 kronor. Styrelsen hade vidare låtit under året företaga förberedande stenarbeten för grundläggningen med användande af koloniens och gårdens egna arbetare, men till påbörjande, af byggnadsföretaget i öfrigt hade medel saknats.

Beträffande nödvändigheten af byggnadens snara uppförande finge styrelsen erinra, hurusom Eders Kong]. Maj:ts Befallningshafvande i Stockholms län i sin den 15 December 1891 afgifna underdåniga berättelse angående koloniens förvaltning vitsordat, att den nuvarande köksafdelningen vid kolonien vore i ett mycket otillfredsställande skick och att, om man hittills af sparsamhetshänsyn varit tvungen att åtnöjas med en provisorisk kökslokal i en derför icke passande källarvåning, det med numera ökadt elevantal vore af trängande vigt, att anstalten sattes i tillfälle att så snart som möjligt förskaffa sig en annan lämplig byggnad för kök och matsalar, hvarigenom äfven den fördelen skulle vinnas, att de verkstäder, i hvilka ett stort antal elever sysselsättas med skomakeri- och skrädderi-arbeten, kunde erhålla en mycket behöflig utvidgning.

Jemväl 1892 års revisorer hade uttalat sig om vigten af ifrågavarande köks- och matsalsbyggnads snara uppförande och tillika erinrat, att någon utsigt icke funnes, att. besparingar för detta ändamål skulle kunna göras på föreningens och koloniens s. k. ordinarie inkomster, såsom årsafgifterna, bidragen från fångvårdsanstalternas besparingskassor, elevafgifterna eller gårdens afkastning, då dessa inkomster vore behöfliga och understundom otillräckliga till koloniens och der intagna elevers underhåll, hvilket framginge af 1892 års räkenskaper.

Men äfven en annan nybyggnad, nemligen en lämplig byggnad till smedja och verkstad för gröfre slöjd, vore under den närmaste framtiden oundgängligen nödig, derest kolonien skulle kunna rätt uppfylla det med denna uppfostringsanstalt afsedda ändamål.

I detta afseende hade 1892 års revisorer anfört, att koloniens nuvarande smedja, som uppförts under föregående egares tid, endast för gårdens dåvarande ringa behof, vore alldeles förfallen och oreparabel, hvarförutan det ej längre kunde anses välbetänkt att under den kalla årstiden anvisa eleverna sysselsättning i ett förfallet skjul, der vind och snö kunde intränga från alla sidor. Verkstaden för gröfre slöjd vore nu inrymd i två små låga rum i ett boningshus, hvilka rum vore alldeles otillräckliga för att deri sysselsätta mer än några få elever, då golfytorna till större delen måste upptagas af nödiga bänkar och verktyg,

Andra hufvudtiteln.

hvartill komme, att det vore förenadt med stor eldfara att hafva slöjdverkstad och bostäder i samma byggnad. Med den sammanbyggda smedje- och slöjdverkstad, som revisorerna föreslagit, afsåges icke så mycket att fylla behofvet för sjelfva egendomen Hall utan fastmer och hufvud sakligast att förskaffa eleverna tillfälle t ill en länge önskad och särdeles lämplig undervisning. Kolonien hade ju till uppgift att, såvidt möjligt vore, dana en stor del af sina elever till jordbruksarbetare. Denna uppgift syntes jemväl vidhållas att döma af det temligen stora antal elever, som erhölle anställning å landsbygden, då de lemnade kolonien; men än flere 3-nglingar och synnerligast de, som saknade håg och fallenhet för det egentliga jordbruket, skulle sannolikt, om de blefve i tillfälle att förvärfva insigt och någorlunda färdighet i den gröfre slöjden, såsom smide och tillverkning af för jordbruket erforderliga kör- och andra redskap, på landsbygden söka sin utkomst i stället för att draga sig åt städerna med deras större frestelser och hårdare strider för tillvaron. Visserligen behöfde icke den föreslagna byggnaden blifva af någon dyrbar beskaffenhet, men medel erfordrades dock till dess utförande likasom till fullbordande af förutnämnda köks- och matsalsbyggnad; och kunde revisorerna för sin del icke utfinna något annat sätt för medlens åstadkommande, med undvikande af förnyad skuldsättning, än att föreslå föreningen att uppdraga åt sin styrelse att i underdånig skrifvelse anhålla, det Eders Kongl. Maj:t täcktes till nästkommande Riksdag göra framställning om, att Riksdagen måtte bevilja enahanda understöd till kolonien, som utgått för hvardera af åren 1884—1893.

På grund af hvad sålunda förekommit vågade styrelsen hysa den förhoppning, att Eders Kongl. Maj:t genom beredande åt kolonien af det ifrågasatta jemförelsevis ringa byggnadsbidraget ville sätta styrelsen i stånd att, utan nytt beträdande af den för koloniens fortgående utveckling måhända farliga vägen af koloniens skuldsättning, bättre och fullständigare uppfylla det vigtiga statsändamål — elevernas uppfostran till nyttiga samhällsmedlemmar — hvaråt föreningen egnat sin verksamhet.

Vid den underdåniga skrifvelse, för hvilken jag nu redogjort, har styrelsen, till upplysning om såväl användandet af det för år 1892 kolonien Hall beviljade statsanslag som föreningens verksamhet samt dess och kolonien Halls ekonomiska ställning, fogat af föreningens revisorer och styrelse afgifna berättelser angående förvaltningen under senaste räkenskapsåret från och med den 1 Juli 1891 till och med den 30 Juni 1892, utvisande dessa berättelser bland annat följande:

Af Riksdagens anslag, 15,000 kronor, hafva användts till kapital-

6 Andra hufvudtiteln.

afbetalningar 13,391 kronor 43 öre samt till gäldande af räntor 1,608 kronor 57 öre.

Föreningens skulder hafva under året minskats från 36,251 kronor 22 öre till 22,620 kronor 91 öre, af hvilket senare belopp 22,078 kronor 61 öre utgjorde kapitalskuld den 30 Juni 1892.

Koloniens utgifter hafva utgjort: för elevernas och koloniens byggnaders underhåll och afskrif-

ningar ................................................................ 64,507: 9 3

årets kostnad för nya statbyggnaden och tillbyggnad vid landtegendom en.......................... 5,916: 9 3 70,424: 8 6

samtliga inkomster hafva uppgått till ......................................... 64,773: 7 5

inkomsterna hafva således understigit utgifterna med ............ 5,65l: 11

hvilket belopp blifvit affördt å föreningens kapitaltillgång.

Å de byggnader, hvilka egentligen äro att hänföra till kolonien såsom uppfostringsanstalt, hafva under året endast de nödvändigaste underhållsarbeten blifvit utförda för en kostnad af 2,403 kronor 61 öre. Å jordbrukets byggnader hafva nödiga underhållsarbeten under året verkstälts för en sammanlagd kostnad af 3,148 kronor 90 öre, ingående i omkostnaderna för jordbruket. Dessutom hafva extra byggnadsarbeten för jordbruket blifvit utförda för tillsammans 5,916 kronor 93 öre, hvilket belopp afförts bland koloniens omkostnader för året.

Föreningens tillgångar utgjorde vid räkenskapsårets slut:

egendomen Hall............................................................................ 146,300: —

kolonien Hall................................................................................. 145,638: 9 0

inventarier och förråder vid kolonien....................................... 52,477: 5 3

en obligation....................................................................................... 1,000: —

kapit alräkning i bank inrättning ................................................. 502: 7 3

kronor 345,919: 16.

Egendomen Halls nettoafkastning under året utgjorde 2,005 kronor 22 öre. 1891 års skörd lemnade ett ogynsamt- resultat, föranledt af inträffad missväxt å vårsäd samt uppkommen skada å rågfälten.

Elevantalet utgjorde den 30 Juni 1892 158, deraf 54 från Stockholms stad och de öfriga från 19 olika län. Då styrelsens berättelse den 16 November 1892 afgafs, hade elevantalet stigit till 171. Kostnaden för hvarje elev under förvaltningsåret har utgjort 344 kronor 77 öre. Den ökning i elevkostnaden, jemförd med samma kostnad under föregående år, som sålunda uppkommit, har nästan uteslutande varit föranledd af stegrad utspisningskostnad. Det enligt Eders Kongl. Maj:ts nådiga bref den 13 April 1888 medgifna elevantal utöfver 150, hvilket

Andra hufvudtiteln.

under året i medeltal uppgått till 9,4 per dag, bär icke föranledt någon tillökning i förvaltningskostnaden. Ett för desse elevers underhåll enligt nådig föreskrift särskildt fördt konto visar en vinst af 1,432 kronor 34 öre.

Likasom under föregående år har jemväl för det senast förflutna en af Eders Kongl. Maj:t utsedd revisor deltagit i granskningen af koloniens räkenskaper och förvaltning.

Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i Stockholms län, som, jemlikt föreskriften i 17 § af nådiga reglementet den 24 Oktober 1879 för åkerbrukskolonien Hall, i skrifvelse den 13 sistlidne December afgifvit yttrande öfver koloniens verksamhet, har dervid anfört, bland annat, att med den kännedom, Eders Kongl. Maj: te Befallningshafvande på grund af inspektionsbesök äfvensom eljest egde om anstalten, Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande hade tillfredsställelsen att kunna upprepa samma fördelaktiga vitsord, som förut lemnats, om den samvetsgranna omvårdnad, hvilken egnades anstalten af dess styrelse, och om den framstående skicklighet och det synnerligen varma nit, hvarmed anstaltens nuvarande föreståndare skötte sin maktpåliggande befattning, biträdd af en lärare och bevakningspersonal, som på ett mycket erkännansvärdt sätt fylde sina trägna åligganden; att i fråga om behofvet af en särskild köks- och maf satsbyggnad för anstalten Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande åberopade sitt i nästlidna års inspektionsberättelse afgifna yttrande; att Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande jemväl till alla delar instämde i hvad styrelsen och revisorerna i deras nu aflemnade berättelser anfört om angelägenheten af att lämpliga lokaler anskaffades för smedja och slöjdstuga för 'grofslöjd, såsom tillverkande och reparation af landtbruksredskap, hvarmed det vore af vigt att kunna sysselsätta det stora antal af eleverna, som man afsåge att utbilda till dugliga jordbruksarbetare; samt att, då det blifvit begärdt, att samma extra anslag af 15,000 kronor, som beviljats för åren 1884—1893 till gäldande af anstaltens skuld, skulle fortfara jemväl för år 1894 och, i den mån det icke åtginge till skuldens slutbetalning, få användas såsom bidrag till ofvan antydda nybyggnader, denna framställning torde så mycket mera vara förtjent af bifall, som det ju icke kunde vara önskligt, att anstalten, omedelbart efter det den genom statens välvilliga hjelp befriats från sin gamla skuld, skulle behöfva å nyo skuldsätta sig för att kunna utföra dessa byggnader, som vore särdeles behöfliga för anstaltens kompletterande i byggnadsväg.

Slutligen har Fångvårdsstyrelsen, hvars yttrande i ärendet infordrats, i underdånighet tillstyrkt bifall till föreningens styrelses ifrågavarande framställning.

8 Andra hufvudtiteln.

Hvad sålunda i ärendet förekommit synes mig innefatta giltiga skäl för koloniens understödjande med jemväl det nu ifrågasatta statsbidraget; och får jag fördenskull i underdånighet hemställa, att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att för år 1894 anvisa ett belopp af 15,000 kronor till understöd åt förbättringskolonien vid Hall dels till slutbetalning af koloniens kapitalskuld, dels såsom bidrag till kostnaden för uppförande af en köks- och matsalsbyggnad vid kolonien.

[4.] Enligt eu vid Statskontorets beräkning angående statsverkets in-

Staiskontorets komster för år 1894 fogad förteckning har Statskontoret jemlikt nådiga förskott. prefven (jen 21 November 1890, den 15 och 22 Maj samt 31 December 1891 äfvensom den 1 April, 27 Maj och 22 Juni 1892 till komitén för utarbetande af förslag till lagbestämmelser med anledning af framställningar af Kyrkomötet och Riksdagen rörande ändring i kyrkolagen in. m. förskottsvis utbetalt att till ersättande hos Riksdagen anmälas kronor 21,026: 40.

I öfverensstämmelse med hvad förut egt rum, anser jag, att af den besparing, som, enligt hvad från Statskontoret meddelats, förefinnes å anslaget till Nya Lagberedningen, och hvilken vid 1892 års slut uppgick till 11,717 kronor 49 öre, deraf dock 2,000 kronor redan blifvit af 1892 års Riksdag till annat ändamål anvisade, ett belopp af 9,026 kronor 40 öre lämpligen bör användas till ersättande, så långt det förslår, af förutnämnda förskott.

Hvad angår återstoden af förskottet har jag tagit i öfvervägande, huruvida densamma lämpligen skulle kunna, på sätt i liknande fall understundom skett, gäldas af besparingarne å de ordinarie anslagen under andra hufvudtiteln, hvilka besparingar den 22 sistlidne December, enligt från Statskontoret lemnad uppgift, utgjorde 28,333 kronor 85 öre. Då emellertid Eders Kongl. Maj:t under den 31 sistlidne December å samma besparingar anvisat ett belopp af 17,500 kronor att användas till Svea Hofrätts förstärkning med en öfvertalig division under ett år, räknadt från och med den 1 nästkommande September, och besparingarne under innevarande år komma att ytterligare tagas i anspråk för den förstärkning af Nedre Revisionens arbetskrafter, som betingas af under sagde tid fortgående ökadt arbete inom Högsta Domstolen, har jag ansett mig icke böra föreslå dessa besparingars användande till förskottets täckande utan torde för detta ändamål extra anslag böra hos Riksdagen begäras.

Jag hemställer alltså, att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att

dels medgifva att af besparingarne å Nya Lagberedningens anslag

Andra hufvndtiteln.

vid 1892 års slut ett belopp af 9,026 kronor 40 öre må användas till ersättande^ ofvan omförmälda förskott,

och dels till godtgörande af återstoden af samma förskott å extra stat för år 1894 anvisa 12,000 kronor.

I sammanhang härmed får jag underdånigst anmäla, att förutnämnda komité afslutat sina arbeten samt aflemnat förslag till dels lag om stiftsstyrelse med flera författningar, dels författningar angående kyrkotukt och dermed sammanhängande ämnen, dels lag om ändring i förordningen angående allmänt kyrkomöte jemte åtskilliga andra författningar, samt att dessa förslag för närvarande äro föremål för den vidare behandling, som är erforderlig, innan förslagen kunna inför Eders Kongl. Maj:t till pröfning föredragas.

Hvad föredragande Departementschefen sålunda hemstält och deruti Statsrådets öfrige ledamöter instämde, behagade Hans Maj:t Konungen i nåder bifalla; och skulle utdrag af detta protokoll expedieras till Finansdepartementet för behörigt iakttagande vid uppsättandet af Kongl. Maj:ts nådiga proposition angående statsverkets tillstånd och behof.

Ex protocollo C. P. Hagbergh.

Bih. till Riksd. Prof. 1893.

1 Sami. 1 Afd.

10 Andra hufvudtiteln.

Till Konungen.

I öfverensstämmelse med föreskrifterna i den för Nya Lagberedningen faststälda instruktion får Beredningen härmed i underdånighet afgifva redogörelse för sina arbeten under innevarande år.

Vid årets början hafva de i sistlidet års arbetsredogörelse omför mälda förslag till lagar angående fullföljd af talan mot allmän domstols utslag i tvistemål och i brottmål jemte andra dermed sammanhängande författningar tillika med motiv dertill af Beredningen enligt nådigt uppdrag blifvit till trycket befordrade.

Sedan Eders Kongl. Maj:t genom nådiga brefvet den 31 December 1891 anbefalt Beredningen att utarbeta ej mindre det förslag till ändring i gällande bestämmelser angående boskilnad och dermed sammanhängande lägstadganden, som kunde finnas erforderligt i syfte att dels lättare tillfälle till vinnande af boskilnad bereddes hustru, dels hustrus eller enkas betalningsansvarighet för gäld, som mannen ensam ådragit det gemensamma boet, inskränktes eller undanröjdes, än ock förslag till de lagbestämmelser angående hvad till fast eller lös egendom vore att hänföra, hvilka kunde vara af behofvet påkallade, har Beredningen under vårsessionen utarbetat förslag till lag angående hvad till fast egendom är att“hänföra, hvilket förslag jemte motiv Beredningen den 4 sistlidne Juli till Eders Kongl. Maj:t aflemnat.

Enligt Eders Kongl. Maj ds nådiga bref den 8 sistlidne Juli har Beredningen derefter till trycket befordrat nämnda lagförslag» med dertill hörande motiv.

Efter semesterns slut har Beredningen i öfverensstämmelse med föreskrifterna i förstnämnda nådiga bref upprättat och den 21 innevarande December till Eders Kongl. Maj:t aflemnat följande lagförslag med dertill hörande motiv, nemligen:

l:o) Lag angående makars ansvarighet i visst fall för gäld'i boet; och

2:o) Lag angående ändring i vissa delar af förordningen om boskilnad och undanskiftande af egendom i makars bo den 18 September 1862.

Andra hufvudtiteln.

11 Med anledning af Högsta Domstolens anmärkningar vid granskning af Beredningens förslag till Lag angående bevisning inför Rätta hafva på anmodan af Statsrådet och chefen för Justitiedepartementet de ledamöter af Beredningen, som deltagit i utarbetande af nämnda lagförslag, uppgjort förslag till förändrad lydelse af vissa paragrafer deri.

Beredningens sammansättning har under året undergått den förändring, att Eders Kongl. Maj:t den 6 sistlidne Juni förordnat undertecknad Ramstedt att tills vidare vara ledamot i Beredningen.

Presidenten m. m. Herr Karl Johan Berg har jemlikt Eders Kongl. Maj:ts den 1 Februari 1889 honom gifna förordnande fortfarande tagit del i Beredningens förhandlingar. Under året har t. f. byråchefen för lagärenden i Justitiedepartementet varit af andra embetsgöromål hindrad att deltaga i Beredningens arbeten.

Underdånigst

L. ANNERSTEDT.

JOHAN WOLD. HERMAN BILLING. JOH. O. RAMSTEDT.

Stockholm den 22 December 1892.

Tredje hufvudtiteln.

Utdrag af protokollet öfver utrikesdepartementsärenden, hållet inför Hans Ma.j:t Konungen i närvaro af Hans Kongl. Höghet Kronprinsen i statsrådet å Stockholms slott den 14 januari 1893.

Närvarande:

Hans Excellens Herr Statsministern Boström,

Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena Grefve Lewenhaupt,

Statsråden: Friherre von Essen,

Friherre Akerhielm,

Östergren,

Groll,

Wjkblad,

Gilljam,

Friherre Rappe,

Christerson.

l:o.

Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena föredrog regleringen af utgifterna under riksstatens tredje hufvudtitel för år 1894 och yttrade:

»Med afseende å kabinettskassans utgifter är behofvet, jemlikt Eders Kongl. Maj:ts beslut den 2 nästlidne december, beräknadt till 628,700 kronor för de Förenade Rikena tillsammans, hvaraf 12/J7 böra, enligt vedertagen proportion, bestridas af svenska statsmedel med 443,800 kronor, eller samma belopp som af senaste lagtima Riksdag beviljades.

Af de härunder ingående anslag är löneanslaget till departementschefen, ministern för utrikes ärendena, uppfördt med samma belopp som i nu gällande riksstat, eller 24,000 kronor.

Samma förhållande eger rum med anslaget till utrikesdepartementet, som alltså upptagits till 27,495 kronor.

Hih. till Rilcsd. Prut. 18911. 1 Sami. 1 Afd.

Kabinetts-

kassan.

[I-]

[2.

l

2 Tredje hufvudtiteln.

Under anslagen till minister staten, militärattachéer samt skrifmaterialier, expenser och extra utgifter förekommer ingen ändring.

Hvad konsulskassan angår, upptaga beräkningarne ett likaledes oförändradt anslagsbehof af 280,000 kronor för Sverige och Norge tillsammans, deraf Sverige skulle, såsom hittills, bestrida 4f med 160,000 kronor.

De särskilda rubrikerna utgöras af:

utrikesdepartementet, uppfördt med oförändradt belopp af 10,000 kronor;

konsulsstaten, för hvilken upptages 129,685 kronor eller i/1 af det belopp, 226,950 kronor, som återstår sedan från den beräknade totalutgiften för båda rikena, 519,750 kronor, blifvit dragen den beräknade inkomsten af konsulatafgifter utaf svenska och norska fartyg äfvensom af expeditionsafgifter, 292,800 kronor; samt

skrifmaterialier, expenser och extra utgifter, uppförda med oförändradt belopp af 20,315 kronor.

Under utgifter, som bestridas af svenska statsverket allena, uppföres understöd åt svenska kyrkan i Paris med oförändradt belopp af 2,950 kronor.

o

A tredje hufvudtiteln finnes uppfördt endast ett extra anslag, nemligen för utgifvande af »Sveriges traktater».

I den redogörelse, som utgifvaren af detta verk afgifvit öfver sin verksamhet under sistförflutet. år, har han beträffande arbetets fortskridande anfört följande:

»Sedan af traktatverket vid slutet af 1891 femte bandets andra häfte utkom, har under år 1892 arbetet sålunda fortgått, att dels den lucka i detsamma, hvilken af uppgifvet vetenskapligt skål på sin tid lemnades för dess tredje band, blifvit till en betydlig del fyld, i det att nämnda bands andra häfte, omfattande en tid af fyrtiosju år, lemnat pressen, — dels material samlats och redigerats för den närmare vår tid liggande del af verket, hvars utgifning af praktiska skäl ansetts nu böra företagas. Början af denna del har blifvit till tryckning öfverlemnad, och beräknas densamma varda under årets lopp utgifven komplett.»

Tredje hufradtiteln.

3 På grund af hvad jag nu i olika punkter anfört och föreslagit, får jag i underdånighet hemställa,

att Eders Kongl. Maj:t måtte af Riksdagen för år 1894 äska de anslag under tredje hufvudtiteln, som finnas intagna i kolumnen b af den i likhet med hvad föregående år egt rum utarbetade tablå, som torde böra fogas vid denna dags protokoll såsom bilaga A;

att de ordinarie anslagen måtte föreslås att utgå mot nu gällande redovisningsskyldighet samt med samma rätt till deras användande och under enahanda vilkor som hittills;

och att utdrag af protokollen vid föredragning i sammansatt statsråd den 2 nästlidne december och denna dag rörande den för de Förenade Rikena gemensamma utrikesbudgeten måtte såsom bilagor B. och C. åtfölja protokollet öfver denna föredragning.»

Jemlikt öfrige statsrådsledamöters tillstyrkande

behagade Hans Maj:t Konungen, med gillande af det föredragna förslaget till riksstatens tredje hufvudtitel för år 1894 samt af hvad Herr Ministern för utrikes ärendena i öfrigt hemställt och föreslagit, befalla, att afskrift af detta protokoll skulle till finansdepartementet öfverlemnas för att tjena till ledning vid författandet af Kongl. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen angående statsverkets tillstånd och behof.

ex protocollo G. M. Falkenberg.

4 Bil. A

Tredje hufvudtiteln.

Tredje hnfvudtiteln.

5 Anmärkningar.

[Till kabinettskassans utgifter bidrager Sverige med 12/17 och Norge med ä/17. Anslagen till minister- < staten och militärattachéer äfvensom till skrifmaterialier, expenser och extra utgifter må användas utan hinder af deras fördelning å särskilda utgiftstitlar eller inskränkning till något visst år. [Sverige bestrider allena löneanslaget till departementschefen, men för vinnande af ofvan angifna K proportion mellan slutsumman för Sveriges andel och slutsumman för Norges andel i kabinettskassans utgifter är Norges bidrag till anslagsrubriken 5 beräknadt högre än proportionen.

Till en del af konsulskassans utgifter påräknas de vid de lönade konsulaten inflytande konsulatafgifterna utaf svenska och norska fartyg samt expeditionsafgifter fång. beräkningen af dessa, se sid. 9—11 här nedan). Resten af utgifterna bestrides af statsanslag, till hvilka Sverige bidrager enligt den af de 1855 och 1875 tillsatta konsulskomitéer sammanstämmande förordade proportion, för hvilken redogörelse lemnas i det af sistnämnda komité den 4 november 1876 afgifna betänkande sid. 53 och följ., sid. 170 och följ. (jmfr Konsulatförordningen den 4 november 1886 § 126), och hvilken proportion uttryckt i procent motsvarar 57,14 % för Sverige och 42,86 % för Norge. Anslagen under konsulskassan må fritt användas, allenast med den inskränkning, lönestaten för utrikesdepartementet betingar.

Hela utgiften för konsulsstaten 1894 utgör 519,750 kr. (se sid. 12 rad 14 uppifrån), men då inkomsten af konsulat- och expeditionsafgifterna 1894 beräknas till 292,800 kr., utföres här i kolumnen d endast skilnaden 226,950 kr.

6 Tredje hufvudtiteln,

Bil. B.

Utdrag af protokollet öfver utrikesdepartementsärenden, hållet inför Hans May.t Konungen i sammansatt statsråd å Stockholms slott den 2 december 1892.

Närvarande:

Hans Excellens Herr Statsministern Boström,

Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena Grefve Lewenhaupt,

Hans Excellens Norske Herr Statsministern Blehr,

Statsråden: Herr Friherre von Otter,

Friherre von Essen,

Friherre Åkerhielm,

Östergren,

Groll,

Wikblad,

Gilljam,

Friherre Rappe,

W EXELSEN,

Engelhart.

4:o.

Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena anförde i underdånighet:

Uti skrifvelse den 17 maj innevarande år har Riksdagen meddelat, att Riksdagen bifallit hvad Kongl. Maj:t i fråga om regleringen af de ordinarie utgifterna under tredje hufvudtiteln föreslagit.

Kongl. Norska Regeringens Departement för det Inre har genom skrifvelse den 11 Augusti innevarande år öfverlemnat afskrift af en skrifvelse till Departementet från

Tredje hufvudtiteln. 7

Storthingets presidentskap af den 28 sistlidne juli, innehållande att Storthinget för budgetterminen 1 juli 1892—30 juni 1893 beviljat det som bidrag till de Förenade Rikenas utrikes budget begärda belopp. Genom skrifvelse den 7 sistlidne oktober har Kongl. Departementet för det Inre, jemte öfverlemnande af aftryck af det till grund för Stortbingets omnämnda beslut liggande betänkande af Storthingets konstitutionskomité och af protokollet öfver Storthingets förhandlingar rörande denna sak, fäst uppmärksamheten vid, att konstitutionskomitén anslutit sig till det af Departementet i dess underdåniga föredrag den 2 januari detta år angående förslaget till utrikes budget gjorda uttalande derom, att till Norges anslag till beskickningarna fortfarande borde knytas det förbehåll, att beskickningarna i Konstantinopcl och Wien komme att förestås på förordnande samt att den eller de öfriga beskickningar, vid hvilka ledighet kunde uppkomma, endast skulle provisoriskt återbesättas, intill dess att frågan, huruvida och i hvilken mån för Norges del fortsatt anslag till dessa beskickningar borde beviljas, varit förelagd Storthinget. Kongl. Departementet för det Inre har vidare i samma skrifvelse dels framhållit, att konstitutionskomitén utgått från förutsättningen, att generalkonsulaten i Köpenhamn och i Hamburg, i likhet med andra lönade befattningar, som kunde komma att blifva lediga inom konsulsstaten, tills vidare skulle skötas af tillförordnade, dels ock fäst uppmärksamheten vid, att under sakens behandling i Storthinget konstitutionskomiténs

0 rdförande framhållit önskligheten af, att för framtiden den ordning infördes, att redovisning för användandet af anslaget till hemliga utgifter afgåfves i ministerielt statsråd, så att den norske Statsministern i Stockholm finge tillfälle att kontrollera anslagets användande. I fråga om detta uttalande af konstitutionskomiténs ordförande har Kong], Departementet för det Inre slutligen anfört, att inom Storthinget ingen anmärkning från något håll blifvit gjord mot detta uttalande, som af Departementet påpekats i det af Departementet afgifna, af Kongl. Norska Regeringen hufvudsakligen tillträdda underdåniga föredraget angående Storthingsbeslutets godkännande, samt att Kongl. Departementet funne sig böra ansluta sig till detta uttalande.

Det af mig uppgjorda förslag till utrikes budget för år 1894, öfver hvilket Kongl. Norska Regeringens betänkande torde böra inhemtas, är hufvudsakligen lika med det af Riksdag och Storthing antagna förslaget för år 1893. Anslagen till beskickningarna i Koustantinopel och Wien äro äfven i det nu uppgjorda förslaget uppförda med samma belopp som förut, men dessa beskickningar förestås fortfarande på förordnande, och under denna provisoriska anordning, i hvilken jag hittills ansett mig icke böra föreslå någon ändring, uppkommer en besparing af kr. 12,000 å det för beskickningen i Wien

1 budgeten beräknade belopp af kr. 32,000. Af öfrige ordinarie ministerposter bar ingen varit ledig under innevarande år, och hvad beträffar frågan om det af Departementet i dess underdåniga betänkande den 2 Januari detta år gjorda förbehåll med afseende å framdeles uppkommande ledigheter vid beskickningarna, antager jag, att jag endast behöfver åberopa hvad jag vid underdånig föredragning den 27 november 1891 yttrat om möjligheten att iakttaga detta förbehåll.

8 Tredje hufvudtiteln.

1 detta sammanhang torde jag böra erinra derom, att, sedan ett större antal norske och några svenske fartygsbefälhafvare i Santos, Brasilien, anhållit, att en minister måtte ditsändas för att förskaffa dem tillfälle att lossa sina fartyg, enär de i annat fall löpte fara att uppehållas derstädes under ända till 12 månader utan godtgörelse, under det gula febern rasade på platsen, och Kongl. Departementet för det Inre å sin sida i skrifvelse den 24 december 1891 föreslagit, att de Förenade Rikenas representant i Rio de Janeiro för tillfället skulle erhålla diplomatisk karakter, beslöt Eders Kongl. Maj:t vid ministeriel föredragning den 31 december 1891 att förordna t. f. generalkonsuln i Rio de Janeiro till minister; och, förutom ett arfvode såsom t. f. generalkonsul af kr. 1,000 i månaden, utgående af ordinarie innehafvarens af befattningen lön, uppbär denne tillförordnade minister från kabinettskassan ett arfvode af kr. 45 pr dag. Det synes likväl vara anledning att antaga, att de särskilda förhållanden, som föranledde denna anordning, komma att förändras, och vid sådant förhållande synes det icke nödvändigt att för närvarande föreslå upprättande af ordinarie beskickning i Brasilien.

Hvad beträffar frågan om möjligheten att, i enlighet med den af Kongl. Departementet för det Inre omnämnda förutsättning af norska konstitutionskomitén, låta alla lönade befattningar, som kunna komma att blifva lediga inom konsulsstaten, tills vidare skötas af tillförordnade, anser jag, att frågan, huruvida en ledig konsulsbefattning skall återbesättas, bör beredas i den ordning konsulatförordningen föreskrifver, innan jag derom uttalar mig.

Med afseende å redovisningen för anslaget till hemliga utgifter har Kongl. Departementet för det Inre förklarat, att Departementet funne sig böra ansluta sig till hvad konstitutionskomiténs ordförande härom uttalat, och Kongl. Departementet har tillika öfversändt ett utdrag af Storthingets protokoll för den 28 sistlidne juli, hvaraf inhemtas, att bemälde ordförande yttrat, att han ansåge sig böra fästa uppmärksamheten vid, att detta anslag, uppgående till kr. 14,000, hvaraf ,2/n från Sverige och ä/17 från Norge, disponerades af Utrikesministern ensam, utan att kontroll utöfvades af någon för Norge eller norsk statsmyndighet ansvarig myndighet, samt att, då detta förhållande icke syntes vara fullt tillfredsställande, han ville framhålla önskligheten af, att för framtiden den ordning infördes, att redovisning för dessa utgifter afgåfves i ministerielt statsråd, så att den norske Statsministern finge tillfälle kontrollera, huru detta belopp användes.

För min del anser jag mig likväl icke kunna föreslå någon förändrad ordning med afseende å redovisningen för detta anslag, hvilket sedan en följd af år utgår med kr.

14,000, hvaraf kr. 9,882 från Sverige och kr. 4,118 från Norge. I fråga om dylika anslag till hemliga utgifter, som finnas i alla länder, synes det, som om det icke vore möjligt att föreskrifva annan kontroll än den, som utöfvas af Statschefen. Ingen utgift bestrides med detta anslag, utan att Utrikesministern i hvarje särskildt fall inhemtar Konungens tillstånd, och sedan i början af hvarje år den detaljerade räkenskapen för nästföregående år blifvit af Konungen godkänd, anmäler Utrikesministern i ministerielt statsråd slutsumman af det sålunda af detta anslag använda belopp.

Tredje hufvudtiteln.

9 Förhållandet är således, på sätt som anmärkt, att norske Herr Statsministern icke erhåller kännedom om den detaljerade räkenskapen, men denna räkenskap meddelas icke heller det ministeriela statsrådets tvenne svenska ledamöter, och kontrollen öfver Utrikesministern utöfvas såväl för Sveriges som för Norges del uteslutande af Konungen.

I det förslag till utrikes budget för år 1894, som jag anhåller att nu få inför Eders Kongl. Maj:t i underdånighet föredraga, har jag upptagit slutsummorna af kabinettskassans utgifter till samma belopp som de, hvilka finnas upptagna i den nu gällande staten. Beräkningen öfver kabinettskassans utgifter har alltså upptagits till kr. 628,700, hvaraf, enligt den vedertagna proportionen 12 till 5, på Sveriges andel falla kr. 443,788: 24 och på Norges kr. 184,911: 76.

Utgiftsförslaget för kabinettskassan omfattar enligt beräkningen:

Ministern för utrikes ärendena.......... kr. 24,000: —

Utrikesdepartementet......................................... » 38,950: —

Ministerstaten.................................................. » 478,750: —

Militärattachéer........................ » 12,000: —

Skrifmaterialier, expenser och extra utgifter......... » 75,000: —

eller tillsammans kr. 628,700

De från kabinettskassan utgående pensioner hafva icke undergått någon förändring, och jag har derföre ansett mig böra bibehålla den i 1893 års budget för denna utgiftspost upptagna siffra.

Konsulskas sans inkomst af konsulatafgifter beräknades för år 1893 till kr. 269,500, och denna beräkning torde hufvudsakligen kunna användas äfven för år 1894, ehuruväl en ökning i kassans inkomster är att påräkna i följd deraf, att de vid generalkonsulatet i Hamburg inflytande konsulatafgifter, hvilka förut tillföllo generalkonsuln, numera jemlikt Nådigt beslut den 27 November 1891 tills vidare redovisas till konsulskassan i enlighet med de för lönade konsulat i allmänhet gällande bestämmelser.

Utgifterna för generalkonsulatet i Hamburg voro förut: lön från konsulkassau kr.

8,000, konsulatafgifter, som under senare år i medeltal uppgått till kr. 11,000, samt kontorsanslag utan redovisningsskyldighet från konsulskassan kr. 2,000 eller tillsammans kr. 21,000. Genom nämnda Nådiga beslut infördes, efter inträffad ledighet vid generalkonsulatet, en provisorisk ordning med lön kr. 15,000 och kontorsanslag mot redovisningsskyldighet kr. 4,500 eller tillsammans kr. 19,500. Härigenom uppkom en minskning i kostnad af kr. 1,500, och då till följd af förändringar vid andra konsulat, för hvilka jag skall redogöra, en ytterligare minskning på det hela uppstått i konsulskassans utgifter med kr. 200, torde, för vinnande af lika slutsummor å kassans inkomster och utgifter, den genom konsulatafgifternas i Hamburg redovisning till konsulskassan uppkommande ökning kunna beräknas till kr. 9,300, och hela inkomsten af konsulatafgifter i 1894 års stat upptagas till kr. 278,500 enligt följande uppställning:

Bill. till Kiksd. Prot. 189d. 1 Sami. 1 A/d. 2

10 Tredje hufvndtiteln.

Från Antwerpens distrikt:

från hufvudstationen ....................................... kr. 8,800:

» vicekonsulaten.......................................... » 1,200:— kr.

* Archangels distrikt................................................................ »

:> Barcelonas » Bilbaos >

» Genuas distrikt:

från hufvudstationen .................................. kr. 3,700: —

» vicekonsulaten......................................... » 300: —

» Hamburgs distrikt:

från hufvudstationen........................................ kr. 9,000: —-

;> vice konsulaten.......................................... » 300: —

Havres distrikt:

från hufvudstationen....................................... kr. 7,500: —

» vicekonsulatet i Bordeaux......................... » 4,500: —

» de olönade vicekonsulaten........................ » 8,000: —

Helsingfors’ distrikt » Konstantinopels » Köpenhamns distrikt:

från hufvudstationen......................... kr. 8,500: —

» vicekonsulatet i Helsingör........... » 300: —

» de öfriga vicekonsulaten.................. » 7,200: —

Leiths distrikt:

» hufvudstationen........................................kr. 3,500: —

» vicekonsulaten......................................... » 15,000;— »

» Lissabons distrikt.................................................................. .»

» Londons distrikt:

från hufvudstationen............ kr. 27,000: —

» vicekonsulatet i Cardiff............................ » 20,000: —

» » » Liverpool......................... ». *18,000: —

» * New-Castle...................... » 16,000: —

» » » West-Hartlepool............... 4,000: —

» de öfriga vicekonsulaten.................... >> 40,000: — ,>

» Lybecks distrikt:

från hufvudstationen....................................... kr. 7.000: —

» vicekonsulaten.......................................... » 1,500: —

» New-Yorks distrikt............................................................... 8

Transport kr.

10,000: —

700: — 8,500: — 3,000: —

4,000: —

9,300: —

20,000: — 5,000: — 300: —

16,000: —

18,500: — 6,500: —

125,000:

8,500: — 28,000: — 263,300: —

Tredje hufvudtiteln.

11 Från Rigas distrikt :

från hufvudstationen » vicekonsulaten..

Transport kr. 263,300: — kr. 5,000: —

» 2,000: — , 7,000: —

» Rio de Janeiros distrikt: från hufvudstationen... -> vicekonsulaten ....

Summa kr. 278,800: —

hvaraf med ledning af 1891 års siffror i runda tal kr. 82,441 eller 29,5 7 procent antagas belöpa på svenska och kr. 196,359 eller 70,4 3 procent på norska fartyg.

Konsulskassans inkomster af expeditionsafgifter, som för 1893 beräknades till kr.

14,000, torde kunna uppföras med samma belopp. På samma sätt som i förra årets budgetförslag kunna ifrågavarande afgifter i runda tal beräknas utgöra för svenska ärenden omkring kr. 4,160 eller 29,7 procent och kr. 9,590 eller 68,5 procent för norska ärenden samt kr. 250 eller 1,8 procent för sådana ärenden, hvilka äro att betrakta

såsom för båda rikena gemensamma.

Om till den beräknade inkomsten af konsulatafgifter..................... kr. 278,800: —

samt af expeditionsafgifter............................-...............-................... » 14,000: —

läggas statsbidrag till samma belopp, hvarmed dessa under en följd af år utgått och jemväl för 1893 blifvit beviljade, nemligen kr. 160,000 från

Sverige och kr. 120,000 från Norge eller tillsammans......................... » 280,000: —

skulle konsulskassans inkomster komma att utgöra i det hela.............. kr. 572,800: —

Beträffande härefter konsulskassans utgifter, bland hvilka bidraget till Utrikesdepartementet upptages med oförändradt belopp, kr. 17,500, inträder en ökning i rubriken löner och arfvoden i följd dels deraf, att vicekonsuln i Köpenhamn vid ingången af 1893, på grund af Nådiga beslutet den 8 december 1882, blifver berättigad till ett andra ålderstillägg af kr. 500, dels deraf att, i enlighet med det ofvan omnämnda Nådiga beslutet den 27 November 1891, lönen för generalkonsuln i Hamburg tillsvidare utgår med kr. 15,000 i stället för kr. 8,000, hvadan ifrågavarande rubrik kommer att inalles ökas med kr. 7,500.

I afseende på anslagen till kontorskostnader mot redovisningsskyldighet inträder en ökning derigenom, att i följd af Nådiga beslutet den 27 november 1891 till generalkonsulatet i Hamburg tills vidare anvisats ett anslag till kontorskostnader mot redovisningsskyldighet af kr. 4,500 i stället för det förut utgående anslaget utan redovisningsskyldighet å kr. 2,000.

I anslagen till kontorskostnader utan redovisningsskyldighet uppstår en minskning dels, i följd af det nyss omnämnda beslutet den 27 november 1891, med kr. 2,000, dels genom nedsättning till kr. 800 årligen, jemlikt Eders Kongl. Maj:ts beslut den 22 sist-

12 Tredje huJYndtiteln.

lidne oktober, af det hittills med kr. 1,500 utgående anslaget till vicekonsulatet i Kiel, hvadan rubriken kommer att inalles minskas med kr. 2,700.

Utgifterna till"pensioner hafva icke undergått någon förändring.

För skrifmaterialier, expenser och extra utgifter beräknas liksom för 1893 ett belopp af kr. 35,550. Slutsumman för konsulskassans utgifter blir sålunda kr. 572,800. Konsulskassans utgifter år 1894 skulle alltså omfatta:

Utrikesdepartementet...................................................................... kr. 17,500: —

konsulsstaten:

a) löner och arfvoden _______________________________________ kr. 373,900: —

b) anslag till kontorskostnader mot redovisnings-

skyldighet................................................... ;> 73,000: —

c) anslag till kontorskostnader utan redovisnings-

skyldighet.................................................. ;> 61,300: —

d) pensioner...................................................... » 11,550:— » 519,750: —

skrifmaterialier, expenser och extra utgifter...................................... » 35,550: —

Summa utgifter kr. 572,800: —

Denna summa motsvaras af den ofvan gjorda inkomstberäkningen.

En sammanställning af beräkningarna för 1893 och 1894 skulle hafva följande utseende:

Inkomster:

13 Tredje hufvudtiteln.

Slutsumman af utgifterna är således ökad med kr. 9,300, men denna ökning är, såsom förut nämndt, beroende deraf, att genom den nya reglering, som tills vidare är införd vid generalkonsulatet i Hamburg, fartygsafgifterna redovisas till konsulskassan. I verkligheten äro utgifterna enligt denna stat, på sätt ofvan anfördt, kr. 1,700 mindre än förut.

De summor, som för tillfälliga och oförutsedda utgifter samt till betäckande af möjligen bristande inkomster skulle behöfva begäras af Storthinget, anser jag böra i likhet med föregående år beräknas till kr. 12,000 för kabinettskassan och' kr. 24,000 för konsulskassan. För Sveriges del lärer Eders Kongl. Maj:t vilja af Riksdagen begära samma dispositionsrätt öfver uppkommande besparingar, som hittills varit medgifven.

Jag hemställer i underdånighet, det Eders Kongl. Maj:t behagade öfver de af mig uppgjorda förslag och beräkningar infordra Kong]. Norska Regeringens betänkande.»

Till denna af det sammansatta statsrådets öfrige ledamöter tillstyrkta hemställan behagade Hans Maj:t Konungen i nåder lemna bifall.

Ex protocollo

Eric Trolle.

14 Tredje hufYiidtiteln.

Bil. C.

Protokoll öfver utrikesdepartementsärende, hållet inför Hans Maj:t Konungen i närvaro af Hans Kongl. Höghet Kronprinsen i sammansatt statsråd å Stockholms slott den 14 januari 1893.

Närvarande:

Hans Excellens Herr Statsministern Boström,

Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena Grefve Lewenhaupt, Hans Excellens Norske Herr Statsministern Bleke,

Statsråden Friherre von Essen,

Friherre Åkerhielm,

Östergren,

Groll,

Wikblad,

Gilljam,

Friherre Rappe,

Christerson,

Wexelsen,

Engelhart.

Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena föredrog i underdånighet ånyo det i sammansatt statsråd den 2 december nästlidet år anmälda förslaget till de Förenade Rikenas gemensamma utrikes budget för 1894 samt Kongl. Norska Regeringens den 10 innevarande månad deröfver afgifna underdåniga betänkande.

Sedan Herr Ministern härefter anfört, att han visserligen genom telegram af den 10 innevarande månad erhållit underrättelse om det hufvudsakliga innehållet af detta betänkande, men att sjelfva betänkandet först förliden gårdag blifvit honom meddeladt, och att han derför icke kunde i protokollet redogöra för hela betänkandet, utan måste inskränka sig till hufvudpunkterna, yttrade Herr Ministern:

»Departementet för det Inre tillstyrker mitt förslag till budget för nästkommande budgettermin, men tillstyrker dervid samtidigt att utgifterna rörande diplomatiska- och konsulat-ärenden i norska statsbudgeten för terminen 1 juli 1893—30 juni 1894 skola uppföras med följande belopp:

Tredje hufvudtiteln.

15 A. Kabinettskassan:

1. Utrikesdepartementet.

2. Ministerstaten:

a. Traktamenten......

b. Expektanslön......

c. Pensioner___________

3. Militärattachéer........

kr. 131.150 1,400 8,250

Skrifmaterialier, expenser och extra utgifter:

a. Skrifmaterialier och expenser................... kr. 7,250

b. Ekiperingspenningar..................................... » 2,950

c. Hemliga utgifter......................................... » 4,100

d. Öfriga extra utgifter.................................... » 7,800:

hvartill kommer det belopp som motsvarar ä/17 af

det belopp af kr, 24,000: —, som af Sverige ut-

redes som Utrikesministerns lön..................... » 7,050:

kr. 11,450: —

140,800:

3,500:

29,150

kr. 184,900

» 12,000

Till tillfälliga och oförutsedda utgifter........................................

kr. 196,900: —

med vilkor att beskickningarna i Wien och Konstantinopel skola fortfarande komma att skötas af tillförordnade samt den eller de af öfriga beskickningar, vid hvilka ledighet inträffar, skola skötas af tillförordnade, intill dess att frågan huruvida och i hvilken mån för Norges del fortsatt anslag bör gifvas till upprätthållande af den- eller desamma varit Storthinget förelagd.

O O

B.

2.

Konsulskassan:

1. Utrikesdepartementet........................................................

Konsulsstaten:

a. Löner och arfvoden.................................. kr. 211,800:

b. Bidrag till kontorskostnader mot redovisningsskyldighet........................................... 41,350

c. D:o utan d:o........................................... 34,700

d. Pensioner................................................ » 6,550

kr. 9,900: —

3. Skrifmaterialier, expenser och andra utgifter:

a. Skrifmaterialier och expenser.................

b. Konsulernes embetsutgifter____________________

c. Diverse utgifter____________________________________

Till tillfälliga och oförutsedda utgifter...............

med vilkor att inom konsulsstaten fast lönade poster, som nu ledighet härefter inträffar, skola skötas af tillförordnade.

kr. 3,700: — > 8,800: — » 7,650: —

294,400:

20,150

16,000

Summa kr. 340,450: — äro lediga, men vid hvilka

16 Tredje hufvndtiteln.

Angående dispositionen af anslaget till hemliga utgifter framhålles i princip önskvärdheten af iakttagande af det af Storthinget påpekade sättet, men om det skulle anses mindre hänsigtsmessigt att räkenskaperna framläggas i statsråd uttalar sig Departementet för att norske Statsministern i Stockholm hlifver underrättad om medlens användande under denna post genom att vara närvarande vid räkenskapernas framläggande för Konungen.

Bevillningen till tillfälliga och oförutsedda utgifter under konsulskassan föreslås nedsatt från 24,000 kronor till 16,000 kronor, då hvarje år uppkommit betydligt större öfverskott än det till ^sådana utgifter beviljade belopp. Med afseende å fördelningen af besparingarna å konsulsstaten göres hemställan om en sådan förändring, att besparingarna återställas till hvardera statsverket i förhållande till det belopp, hvarmed hvarje rike i det hela har bidragit, utan hänsyn till bidragets beskaffenhet (konsulatafgifter och direkta statsbidrag). Departementet förklarar sig icke kunna erkänna rigtigheten af den grund, hvarpå den nu gällande principen för besparingarnas återbetalande uteslutande hvilar, nemligen förhållandet mellan de direkta statsbidragen (Sverige 4/7 och Norge 3/7). Departementet anför, att hvardera rikets tillskott till konsulatväsendets upprätthållande bör betraktas som en helhet för sig, och att, då norska konsulatafgifterna uppgå till ett väsentligt högre belopp än de svenska, den föreslagna förändringen skulle medföra att Norges andel i besparingarna blefve icke obetydligt större än nu, då Norge endast får 3/7 af hela beloppet.

Departementet yttrar vidare, att »så framt icke upplösningen af gemensamheten i konsulatväsendet efter Storthingets beslut den 10 Juni 1892 vore nära förestående», skulle man vara böjd att tillstyrka det af konstitutionskomitén 1881 ifrågasatta tillvägagående, nemligen att konsulatafgifter af norska fartyg inbetalades till norska statskassan och konsulatafgifter af svenska fartyg till svenska statskassan. Under förutsättning att den del af konsulernes aflöningar och kontorsanslag, hvilken faller på norska statskassan, utbetalades direkt till vederbörande konsulat, försåvidt den icke kunde bestridas af de på hvarje plats uppburna afgifter, skulle räkenskapsförhållandena rikena emellan derigenom mycket förenklas. För kabinettskassans räkning föreslås deremot ingen förändring af besparingarnas fördelning, då denna kassas alla utgifter bestridas af de direkta statsbidragen.

Hvad beträffar den af Kongl. Departementet för det Inre ifrågasatta anordning med afseende å uppförandet i norska statsbudgeten af utgifterna rörande diplomatiska och konsulsärenden i följande hufvudposter, å kabinettskassan: utrikesdepartementet, ministerstaten, militärattachéer, skrifmaterialier, expenser och extra utgifter, samt å konsulskassan: utrikesdepartementet, konsulsstaten, skrifmaterialier, expenser och extra utgifter, antager jag att berörda anordning ej afser någon annan eller vidare specialisering än ungefärligen densamma som svenska riksstaten i motsvarande del innehåller, samt att med den i viss mån förändrade formella uppställningen ej kan åsyftas någon inskränkning i den Eders Kongl. Maj: t för närvarande medgifna dispositionsrätt öfver

Tredje hufvudtiteln. 17

de i budgeten uppförda anslagsposterna. Jag anser mig vid sådant förhållande ej behöfva härom vidare uttala mig.

Vidkommande åter det ifrågasatta förbehållet om provisoriskt tillsättande af lediga eller ledigblifvande minister- och lönade konsulsbefattningar, antager jag, i fråga om ministerbefattningarna, att beskickningarna i Konstantinopel och Wien fortfarande kunna skötas på förordnande, och att, om ledighet uppkommer vid andra beskickningar, det likaledes skall, åtminstone under någon kortare tid, befinnas möjligt att tillsätta dem på förordnande, intill dess frågan om utgiftsbeloppets bestämmande varit förelagd Riksdagen och Storthinget, men jag kan icke tillråda att som regel för en obestämd framtid införa den ordningen att tillsätta alla ministerposter på förordnande. En sådan åtgärd vore enligt min åsigt icke välbetänkt, emedan den osäkra ställning, som härigenom skulle för posternas innehafvare uppkomma, tvifvelsutan komme att afhålla unge män med förmåga från att egna sig åt den diplomatiska banan. Frågan huruvida en ininisterbefattning kan lemnas vakant, torde vid inträffande ledighet böra i hvarje särskilt fall blifva föremål för Eders Kongl. Maj:ts pröfning.

Med afseende å frågan om redovisningen af anslaget till hemliga utgifter åberopar jag hvad jag yttrat vid föredragning den 2 sistl. december.

Vidkommande anslaget till konsulskassan har Departementet för det Inre med afseende å lediga och ledigblifvande konsulsbefattningar föreslagit en bestämmelse om provisoriskt tillsättande. Med afseende å denna frågan åberopar jag likaledes hvad jag yttrat vid föredragning den 2 sistlidne december.

Under antagande att den nuvarande dispositionsrätten öfver anslagen fortfarande medgifves, finner jag icke något hinder för att, på sätt Departementet för det Inre föreslagit, norska statsverkets bevillning till tillfälliga och oförutsedda utgifter under konsulskassan nedsättes till 16,000 kronor.

I fråga om anmärkningen att konsulskassans besparingar vid återbetalning böra fördelas i förhållande till det belopp, hvarmed hvart rike genom såväl direkta bidrag som konsulatafgifter bidragit, anser jag, att jag icke bör härom uttala någon åsigt, innan jag erhållit yttrande i ämnet från vederbörande myndigheter, och jag anser mig derför icke vid detta tillfälle kunna anmäla denna fråga till Eders Kongl. Maj:ts pröfning.

Då Kongl. Departementet för det Inre i sitt betänkande yttrar, att, »så framt icke upplösningen af gemensamheten i konsulatväsendet efter storthingets beslut den 10 juni 1892 vore nära förestående,» kunde vissa åtgärder ifrågasättas, finner jag mig böra erinra, att en upplösning af gemensamheten på berörda område är en angelägenhet, hvilken angår icke Norge ensamt, utan båda de Förenade Rikena, att denna fråga måste göras till föremål för unionel behandling i enlighet med riksakten, samt att i sådant syfte något meddelande från norsk sida hittills icke blifvit gjordt. Vid detta tillfälle saknar jag anledning att upptaga till undersökning i hvad mån det må vara möjligt att, med bibehållande af den gemensamhet på det diplomatiska området, som är ett vilkor för unionen, införa ändringar med afseende å konsulatväsendet, men jag betviflar icke, att

Bill. till Riksd. Prof. 1893. 1 Sami. 1 Afd. 3

18 Tredje hufvudtiteln.

genom ömsesidigt tillmötesgående en för båda rikena tillfredsställande lösning kan vinnas såväl af frågan om den gemensamma utrikes styrelsens ordnande på likställighetens grund med en gemensam utrikes minister, svensk eller norsk man, som af frågan om ordnandet af det i samband med utrikes styrelsen stående konsulatväsendet.

Mot de af mig gjorda beräkningarna har af Departementet för det Inre någon anmärkning icke blifvit gjord. Enligt dessa beräkningar, hvilka, derest Eders Kongl. Maj:t behagar desamma gilla, torde böra dagens protokoll biläggas, utgör hela anslagsbehofvet till kabinettskassan kr. 628,700 för de Förenade Rikena tillsammans eller samma belopp som till nämnda kassa finnes uppfördt i nu gällande utrikesbudget. Med iakttagande af en sträng fördelning enligt den vedertagna proportionen 12 till 5, skulle detta belopp fördelas sålunda, att Sveriges bidrag blefve kr. 443,788: 24 och Norges kr. 184,911: 76, men för afrundning af slutsiffran i hvartdera landets anslag beräknas Sveriges andel till kronor 443,800 och Norges till kronor 184,900. En obetydlig rubbning uppkommer visserligen härigenom i proportionen mellan rikenas bidrag, men densamma är emellertid endast skenbar, emedan i utrikesdepartementets räkenskaper hänsyn till den rätta proportionen alltid tages, och skilnaden godtgöres hvartdera landet, så att uppkommen besparing eller brist i hvarje fall fördelas efter den verkliga proportionen.

Det anslag af statsmedel, som erfordras för konsulskassan, belöper sig i likhet med föregående år till 280,000 kronor, hvaraf, enligt proportionen 4 till 3, 160,000 kronor skulle falla på Sverige och 120,000 kronor på Norge.

Jag får alltså i underdånighet hemställa, det Kongl. Maj:t behagade besluta att af Riksdagen och Storthinget äska de för utgifternas bestridande nödiga anslag, att utgå efter den för de båda rikenas bidrag till sådana utgifter hittills tillämpade proportion såväl för kabinettskassan som för konsulskassan.

Med hänsyn såväl till de för Sverige och Norge olika statsregleringsperioderna som till den olika dispositionsrätt öfver besparingar å ifrågavarande anslag, hvilken i de båda rikena under senare år varit bestämd, får jag slutligen föreslå,

att af Riksdagen måtte för år 1894 begäras 443,800 kronor till kabinettskassan och

160.000 kronor till konsulskassan, att utgå emot nu gällande redovisningsskyldighet samt med samma rätt till anslagens användande och under enahanda vilkor som hittills,

och att af Storthinget måtte för budgetterminen 1 juli 1893—30 juni 1894 äskas 184,900 kronor till kabinettskassan och 120,000 kronor till konsulskassan, förutom hvad i konsulatafgifter af norska fartyg samt expeditionsafgifter kan komma att under samma period inflyta, äfvensom derutöfver ett anslag för tillfälliga eller oförutsedda utgifter af

28.000 kronor, hvaraf 12,000 kronor för kabinettskassan och 16,000 kronor för konsulskassan.»

I hvad Herr Ministern sålunda anfört och hemstält instämde det sammansatta statsrådets öfrige svenske ledamöter.

Norska statsrådsafdelningen, som i det hela hänförde sig till Norska Regeringens betänkande, anförde i underdånighet : »Statsrådsafdelningen antager icke att den af Departe-

Tredje hufvudtiteln. 19

rnentet för det Inre föreslagna form för den norska budgeten vill medföra någon annan inskränkning i den Konungen medgifna dispositionsrätt, än som är en gifven följd af sjelfva 8pecificeringen i hufvudposter. Inom hvar och en af dessa komme dispositionsrätten antagligen att blifva oförändrad.

När Hans Excellens Utrikesministern anfört att en upplösning af gemensamheten i konsulatväsendet är en angelägenhet, som angår icke Norge ensamt, utan båda de Förenade Rikena, och att denna fråga måste göras till föremål för unionel behandling i enlighet med riksakten, anser sig statsrådsafdelningen böra erinra

att Storthinget i en under 1 mars sistlidet år antagen dagordning häfdat, natt spörsmålet om, huruvida Norge skulle upprätta eget konsulatväsende är ett uteslutande norskt spörsmål, som blifver att behandla och afgöra allena af norska statsmyndigheter, under det att den derpå följande afvecklingen af det hittills bestående förhållandet i förekommande fall må blifva föremål för förhandlingar mellan norska och svenska myndigheter» ;

att Storthinget under den 10 derpå följande juni fattade följande beslut: »1. I det

Storthinget hufvudsakligen godkänner den i Departementets för det Inre betänkande af den 14 mars detta år framlagda plan för upprättandet af eget norskt konsulatväsende, beviljas af statskassans kontanta behållning intill kronor 50,000 — femtio tusen kronor — till de för denna plans genomförande nödvändiga förberedande åtgärder; 2. Regeringen anmodas om att inleda förhandlingar med Sverige om afvecklingen af gemensamheten i konsulatväsendet och framlägga resultatet häraf för nästa Storthing;»

att Eders Kong! Maj:t den 27 derpå följande juli i norskt statsråd i nåder behagat besluta: »Denna sak uppskjutes tills vidare».

Under åberopande häraf och med fullt erkännande af att afvecklingen af den nu bestående gemensamheten i konsulatväsendet må blifva föremål för förhandling mellan norska och svenska myndigheter, betonar statsrådsafdelningen att den mellan rikena bestående riksakt icke tillägger Sverige någon medbeslutande rätt med hänsyn till spörsmålet om Norge skall upprätta sitt eget särskilta konsulatväsende.

Likaså finner man sig böra uttala, att efter statsrådsafdelningens mening intet är till hinder för att i förekommande fall upprätta eget sådant med bibehållande af gemensamheten på det diplomatiska området.

När Hans Excellens Utrikesministern i förbindelse härmed berör en omordning på det diplomatiska området och härunder uttalar, att han icke betvifla!-, att genom ömsesidigt tillmötesgående en för båda rikena tillfredsställande lösning kan vinnas af frågan om den gemensamma utrikes styrelsens ordnande på likställighetens grund med en gemensam utrikesminister, svensk eller norsk man, anser sig statsrådsafdelningen icke för närvarande kunna derom närmare uttala sig, så mycket mera som i Hans Excellens Utrikesministerns anförande icke finnes någon antydan om, huru saken i förekommande fall tänkes genomförd med bibehållande af hvartdera rikets fulla sjelfständighet och samtidigt genomförande af betryggande konstitutionel ansvarighet för hvartdera af rikena. Statsrådsafdelningen

20 Tredje hufvudtiteln.

inskränker sig vid detta tillfälle till att uttala, att den icke kan erkänna, att gemensam heten på det diplomatiska området är något vilkor för unionen.»

Hvad Herr Ministern för utrikes ärendena hemstält och före slagit, behagade Hans Maj:t Konungen i nåder gilla och bifalla.

in fidem

G. M. Falkenberg.

Tredje hufrudtiteln.

21 Sveriges och Norges gemensamma utrikesbudget för är 1894.

Beräkning öfver kabinettskassans utgifter för år 1894.

Kronor.

1. Ministern för utrikes ärendena........................................... 24,000

2. Utrikesdepartementet........................................................ 38,950

3. Ministerstaten:

a. Traktamenten:

Beskickningen i Berlin:

Envoyé Extraordinär och Ministre

Plénipotentiaire........................... 48,000

Legationssekreterare........................ 6,000 54,000

Transport 54,000

62,950

22 Tredje hufvud titeln.

Transport 54,000 Beskickningen i Bryssel och Haag:

Ministre Plénipotentiaire............................. 20,000

Beskickningen i Konstantinopel:

Ministre Plénipotentiaire.......................-- 10,000

Beskickningen i Köpenhamn:

Envoyé Extraordinär och Ministre

Plénipotentiaire........................... 36,000

Legationssekreterare....................... 5,000 4] ,000

Beskickningen i London:

Envoyé Extraordinaire och Ministre

Plénipotentiaire........................... 60,000

Legationssekreterare....................... 8,000 68,000

Beskickningen i Madrid:

Ministre Plénipotentiaire............................. 22,000

Beskickningen i Paris:

Envoyé Extraordinaire och Ministre

Plénipotentiaire........................... 60,000

Legationssekreterare....................... 8,000 68,000

Beskickningen i S:t Petersburg:

Envoyé Extraordinaire och Ministre

Plénipotentiaire........................... 60,000

Legationssekreterare....................... 8,000 68,000

Beskickningen i Bom:

Envoyé Extraordinaire och Ministre Plénipotentiaire ............................................... 29,000

Beskickningen i Washington:

FÄr.,l,om *enera,kons“1} Envoyé Extraordinaire och Ministre

Plénipotentiaire........................... 24,000

Legationssekreterare, lön................. 6,000

D:o, tjenstgöringspenningar 4,000 34,000

62,950

Transport 414,000

62,950

Tredje hufvndtiteln

23 Transport 414,000

.'Beskickningen i Wien:

Envoyé Extraordinär och Ministre Plé-

nipotentiaire...................................„......... 32,000

b. Expektanslön

c. Pensioner.....

446,000

4,800

27,950

4. Militärattachéer:

1 Militärattaché...............................;................ 6,000

1 d:o ................................................ 6,000

5. Skrifmaterialier, expenser och extra utgifter:

a. Skrifmaterialier och expenser......................... 24,500

b. Ekiperingspenningar..................................... 10,000

c. Hemliga utgifter.......................................... 14,000

d. Öfriga extra utgifter.................................... 26,500

Summa kronor

62,950

478,750

12,000

75,000

628,700

Beräkning öfver konsulskassans inkomster och utgifter för år 1894.

Inkomster:

Svenska statsverkets bidrag.....................

Norska statsverkets bidrag.........

O -----

Konsulatafgifter, förslagsvis: inom Antwerpens konsulsdistrikt:

vid hufvudstationen................... 8,800

» vice konsulaten inom distrikts ................................- 1,200 10,000

» Archangels konsulsdistrikt...................... 700

» Barcelonas > 8,500

» Bilbaos » 3,000

» Genuas konsulsdistrikt:

vid hufvudstationen................... 3,700

» vice konsulaten inom distrikts................................. 300 4,000

Transport 26,200

Kronor.

160,000

120,000

280,000

24 Tredje hufrudtiteln

Transport 26,200

inom Hamburgs konsulsdistrikt:

vid hufvudstationen................... 9,000

» vice konsulaten inom distriktet ................................ 300 9,300

» Håvres konsulsdistrikt:

vid hufvudstationen................... 7,500

s vice konsulatet i Bordeaux... 4,500 » öfriga vice konsulat inom distriktet ........................... 8,000 20,000

» Helsingfors’ konsulsdistrikt..................... 5,000

i> Konstantinopels » 300

» Köpenhamns konsulsdistrikt:

vid hufvudstationen................... 8,500

» vice konsulatet i Helsingör... 300

> öfriga vice konsulat inom di-

striktet..........................- 7,200 16,000

» Leiths konsulsdistrikt:

vid hufvudstationen................... 3,500

> vice konsulaten inom distrik-

tet ................................- 15,000 18,500

» Lissabons konsulsdistrikt........................ 6,500

> Londons konsulsdistrikt:

vid hufvudstationen................... 27,000

» vice konsulatet i Cardiff....... 20,000

» » » i Liverpool... 18,000

> » i Newcastle... 16,000

» » »i West-Hartle-

pool....... 4,000

» öfriga vice konsulat inom distriktet........................... 40,000 125,000

» Lybecks konsulsdistrikt:

vid hufvudstationen................... 7,000

» vice konsidaten inom distriktet ................................- 1,500 8,500

» Newyorks konsulsdistrikt....................... 28,000

280,000

Transport 263,300

280,000

Tredje hufrndtiteln.

25 Transport 263,300

inom Eigas konsulsdistrikt:

vid hufvudstationen................... 5,000

» vice konsulaten inom distriktet ..........................-.....- 2,000 7j000

> Rio de Janeiros konsulsdistrikt:

vid hufvudstationen ............... 6,500

» vice konsulaten inom distriktet................................- 2,000 8,500 278,800

Expeditionsafgifter, förslagsvis.............................. 14,000

Summa kronor

Utgifter:

6. Utrikesdepartementet

7. Konsulsstaten:

280,000

17,500

26 Tredje hufvudtiteln.

b. Anslag till kontorskostnader mot redovisningsskyldighet:

Antwerpen...................................................— 4,500

Arcliangel........................—........................... 2,000

Barcelona............................................-........... 2,000

Bilbao...................................... 2,500

Genua............................................................. 2,500

Hamburg................... 4,500

Havre.........................................................----- 4,500

Helsingfors........ 4,000

Köpenhamn..................................................... 4,500

Leith ..................................................-.......... 6,000

Lissabon ......................................................... 4,000

Transport 41,000 373,900

17,500

17,500

Tredje hufvudtiteln.

Transport 41,000 373,900

London ............................................... 11,000

till underhåll af generalkonsulatets hus... 4,000 15,000

Lybeck........................................................... 2,000

Newyork.......................................................... 8,000

Riga............................................................... 3,000

Shanghai......................................................... 4,000 73,000

c. Anslag till kontorskostnader utan redovisningsskyldighet:

Alexandria............. 3,500

Alger............................................................. 3,000

Bordeaux........................................... 2,000

Buenos Ayres........................................... 4,000

Cardiff....................... 7,000

Gibraltar......................................................... 2,000

Havana.................. 3,000

Japan............................................................. 4,000

Kiel................................................................ 800

Liverpool........................................................ 5,000

Marseille......................................................... 1,500

Melbourne....................................................... 6,000

Montevideo...................................................... 2,000

Neapel............................................................ 3,000

Newcastle................. 4,000

Piraeus............................................................. 1,000

Rio de Janeiro................................................. 4,000

San Francisco................ 4,000

Tanger............................................................ L500 61,300

d. Pensioner:.............................................................. 11,550

8. Skrifmaterialier, expenser och extra utgifter:

a. Skrifmaterialier och expenser..................................... 6,500

b. Konsulernes embetsutgifter....................................... 15,500

c. Diverse utgifter...................................................... 13,550

Summa kronor

17,500

519,750

35,550

572,800

28 Tredje hufvudtiteln.

Uppgift öfver de från Kabinettskassan och Konsulskassan för närvarande utgående

expektanslöner och pensioner.

Från Kabinett ska s san.

Jeml. Nådigt

beslut af den Lxpektan8lon: Kronor. Kronor

16 Nov. 1883 Envoyén Grefve von Essen.................................................... 4,800

Pensioner:

10 Juli 1884 Förre Envoyén Herr Björnstjerna.................. 6,000

21 Juni 1889 » » Lindstrand............................................. 6,000

26 April 1883 » » Friherre Palmstierna .............................. 4,800

15 » 1869 » Ministerresidenten Friherre Wrede........................ 4,000

2 Jan. 1863 Aflidne Kabinettskuriren Cronlands dotter Sofia Wilhelmina 75

2 Jan. 1863 » » Liljedals dotter Clara................ 75 20,950

Summa Kronor 25,750

Så långe Friherre Palmstierna å Kongl. Utrikesdepartementets stat uppbär arfvode såsom introduktör för främmande sändebud, utgår den honom beviljade pension tillsvidare endast med 3,400 kr. eller med 1,400 kr. lägre belopp än ofvan angifves, och hela utgiften för pensioner minskas sålunda till................................................. 19,550 kr.

Från Konsulskassan.

Jeml. Nådigt

beslut af den Pensioner: Kronor.

27 Nov. 1891 Förre Generalkonsuln O. Munch-Rsder.................................. 4,000

25 Sept. 1891 » » H. S. Bernhoft............................... 4,000

9 Jan. 1886 » » Bodom............................................. 4,000

24 April 1885 Generalkonsuln Hegardts enka........................................ 800

29 Maj 1874 Vice konsuln Hambros enka............ 400

16 April 1869 Aflidne förre Generalkonsuln Lagerheims dotter Fatima............. 400

6 Juli 1825 > konsulatsekreteraren Frumeries döttrar:

Anna Carolina ................................................................. 225

Sofia Helena_____________________________________________________________________ 225

Summa kronor 14,050

Tredje hufvudtiteln.

29 Kongl. Maj:ts i Nåder faststälda Stat för Utrikesdepartementet;

Gifven Stockholms Slott den 16 november 1883.

Summa kronor

Af detta arfvode anses 2,500 kr. motsvara tjenstgöringspenningar.

[Lönen kan efter 5 års tjenstgöring höjas med 600 kr.

Lönen kan efter 5 års tjenstgöring höjas med 500 kr. och efter 10 års tjenstgöring med ytterligare 500 kr.

Derjemte fri bostad.

[.Lönen kan efter 5 års tjenstgöring höjas med 100 kr.

56,450

Förestående stat skall tillämpas från och med den 1 januari 1884, utom hvad angår kabinettssekreteraren, för hvilken densamma bl ifver gällande först vid nuvarande innehafvares afgång.

Statens slutsumma af femtiosex tusen fyra hundra femtio kronor kommer att åt nedanstående anslagsmedel utgå, nemligen:

1) Anslaget å svenska riksstatens Tredje hufvudtitel:

Utrikesdepartementet...........-......-......-.....-............-................. ^r- 27,495

2) De Förenade Rikenas anslag till Utrikesdepartementet å den gemen-

samma konsulskassan........................-..........-.................... '

3) Norska statsverkets anslag till Utrikesdepartementet............-.......... 11,4o.)

Summa kronor 56,450

Bihang till Rikad. Prof. 189.1. 1 Sami. 1 Afd.

1 Fjerde hufvudtiteln.

Utdrag af protokollet öfver landtför svar särenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen, i närvaro af Hans Kongl. Höghet Kronprinsen, uti statsrådet å Stockholms slott den 14 Januari 1893.

Närvarande statsrådsledamöter:

Hans excellens herr statsministern Boström,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena grefve Lewenhaupt, Statsråden: friherre von Essen, friherre Åkerhielm,

Östergren.

Groll,

Wikblad,

Gilljam, friherre Rappe,

Christerson.

Departementschefen, statsrådet friherre Rappe anhöll att få underställa Kongl. Maj:ts pröfning frågan om reglerandet af utgifterna under riksstatens fjerde hufvudtitel för år 1894 och att i sammanhang dermed få föredraga följande, till Kongl. Maj:t inkomna framställningar i de delar, som icke förut blifvit inför Kongl. Maj:t anmälda:

generalfälttygmästarens och chefens för artilleriet underdåniga skrifvelse den 29 sistlidne november angående arméförvaltningens artilleridepartements behof af statsmedel för år 1894;

Bih. till Riksd. Prot. 1893. 1 Barn/. 1 Åfd, 1 Raft.

2 Fjerde hufvndtitcln.

arméförvaltningens å fortifikationsdepartementet underdåniga skrifvelse den 15 sistlidne november angående nämnda departements medelsbehof under år 1894;

arméförvaltningens å fortifikationsdepartementet underdåniga skrifvelse den 15 sistlidne november jemte dervid fogade, af chefen för fortifikationen samma dag aflåtna underdåniga skrivelser angående behofven af extra anslag för år 1894 dels till fästningsbyggnader och dels till komplettering af fältingeniörmaterielen;

armé förvaltningens å intendentsdepartementet underdåniga skrifvelse den 11 sistlidne november angående nämnda departements behof af statsmedel för år 1894;

arméförvaltningens å civila departementet underdåniga skrifvelse den 22 sistlidne december angående statsregleringen för år 1894;

statskontorets underdåniga skrifvelse den 6 sistlidne december angående statsverkets inkomster under år 1891;

chefens för generalstabens topografiska afdelning underdåniga skrifvelse den 26 sistlidne november angående behofvet af medel för de topografiska arbetena under år 1894 jemte t. f. chefens för generalstaben den 28 i samma månad deröfver afgifna underdåniga utlåtande, äfvensom kartverkskommissionens den 6 december 1892 afgifna yttranden öfver de af kartverkscheferna upprättade förslag till anslag för år 1894;

t. f. chefens för generalstaben underdåniga skrifvelse den 22 sistlidne december med förslag till och kostnadsberäkningar öfver förändringar i infanteriets organisation år 1894;

inspektörens för kavalleriet underdåniga skrifvelse den 18 sistlidne december med beräkningar öfver ökade kostnader för skånska husaroch dragonregementena samt Jemtlands kavalleriregemente under år 1894;

generalfälttygmästarens och chefens för artilleriet underdåniga skrifvelse den 14 sistlidne december med förslag till och kostnadsberäkningar rörande artilleriets omorganisation under år 1894;

chefens för fortifikationen underdåniga skrifvelse den 17 sistlidne december med förslag till och kostnadsberäkning rörande åtgärder för genomförande af fortifikationens nya organisation under år 1894;

inspektörens för trängen underdåniga skrifvelse den 20 sistlidne december med kostnadsberäkningar rörande trängens organisation under år 1894; samt

3 Fjerde hufvudtiteln.

generalintendentens underdåniga skrifvelse den 19 sistlidne december med förslag till och kostnadsberäkningar rörande de åtgärder, som för genomförande af intendenturcorpsens nya organisation under år 1894 ansågos erforderliga.

Departementschefen, som förmälde sig icke ifrågasätta andra ändringar i de under fjerde hufvudtiteln uppförda ordinarie anslag än dem, som här nedan omförmälas, yttrade dervid:

»De omfattande förändringar i den nuvarande härorganisationen, hvilka vid senaste urtima Riksdag af statsmakterna beslötos, måste, såsom jag i mitt anförande till statsrådsprotokollet för den 14 sistlidne oktober antydde, i eu framtid, sedan om- och nybildningen af den reorganiserade härens alla afdelningar genomförts, komma att medföra betydande ändringar i fjerde hufvudtitelns nuvarande uppställning. Då de olika besluten i härordningsfrågan, på grund af sakens natur, kommo till stånd, så att säga, vapenslagsvis och utan att någon hänsyn dervid kunde tagas till fjerde hufvudtitelns på historiska förhållanden beroende uppdelning i en mångfald olika anslag med delvis enahanda ändamål, måste den nämnda omgestaltningen i främsta rummet komma att träffa de anslag, som äro afsedda till aflöning, underhåll och beklädnad af arméns personal, och för den närmaste tiden torde krigsstyrelsens sträfvan i detta afseende hufvudsakligen böra riktas deråt att, i den mån den nya härordningen utvecklas, bringa dessa anslags benämning och uppställning i öfverensstämmelse med ofvannämnda för härens framtida organisation bestämmande beslut vid 1892 års urtima Riksdag.

De förslag om uppförande i riksstaten af ett särskildt för intendenturcorpsen afsedt. anslag, om sammanförande till ett anslag af samtliga de för det icke garnisonerade infanteriets befälsaflöning afsedda tillgångar samt om särskiljande från anslaget till indelta arméns befälsaflöning af de för det icke garnisonerade kavalleriet afsedda anslagsbelopp, hvilka jag här nedan kommer att framställa, gå alla i denna riktning.

Hvad åter angår de nya anslagsbelopp, som för aflöning, beklädnad och underhåll af manskapet vid de om- och nybildade truppförbanden varda af nöden, torde, i enlighet med det tillvägagående, som i liknande fall förut varit följdt, desamma under hela öfvergångstiden böra hvart för sig i sin helhet sammanhållas under ett anslag, helst ett sådant, som redan har karakteren af reservationsanslag.

Då, såsom lätt inses, de statsutgifter, som för sistnämnda ändamål erfordras, under öfvergångstiden kunna år efter år till beloppet högst betydligt vexla, torde det öfverhufvud endast på detta sätt blifva för krigsstyrel-

4 Fjerde liufvudtiteln.

sen möjligt att utan ständiga rubbningar i budgeten och ständig omflyttning af olika anslagsbelopp genomföra den utveckling af härorganisationen, som under de närmaste åren förestår. De nya anslag, som afses för aflöning, underhåll och beklädnad af manskap med mera dylikt vid fältartilleriet, torde sålunda böra tilläggas anslaget till artilleriet, motsvarande anslag för fästningsartilleriet anslaget till Vaxholms artilleri-corps, hvilket torde böra ombildas till ett anslag för sistnämnda vapen, samt slutligen de för manskapets vid trängen aflöning, underhåll och beklädnad afsedda nya anslag anslaget till nämnda vapen. Häraf blir visserligen en följd, att då de uppräknade anslagen samtliga äro afsedda för befälets aflöning och följaktligen de för sådan aflöning erforderliga nya anslagsbelopp likaledes måste tilläggas mera omförmälda anslag, hela ds belopp, som utöfver nuvarande tillgångar erfordras för genomförande af fältartilleriets, fästningsartilleriets och trängens beslutade nya organisation, komma att uppföras under samma anslag. Häremot kan emellertid icke något vara att erinra och detta tillvägagående finner sin fullkomliga motsvarighet i hvad som egde rum, då t. ex. Svea trängbataljon uppsattes. Hela det för bataljonen erforderliga anslag, vare sig nu dermed afsågs befäls aflöning eller manskapets aflöning, underhåll eller beklädnad, uppfördes nemligen till en början under en anslagsrubrik och först, sedan bataljonens uppsättning fullbordats, blef an slagsbeloppet, med hänsyn till de olika ändamål, det hade att tjena, uppdeladt på de för nämnda olika ändamål afsedda särskilda anslag.

Hvad infanteriet och kavalleriet angår, blir emellertid förhållandet något annorlunda. Jag lemnar dervid alldeles ur räkningen de värfvade truppförbanden af detta slag. De förändringar, som dessa skola genomgå, äro nemligen mycket obetydliga och dessutom af beskaffenhet att ej vid nu instundande Riksdag böra genomföras. Beträffande åter öfriga infanteri- och kavalleri-truppförband, synas de nya anslag, som för aflöning af det vid desamma anstälda befäl erfordras, lämpligen böra uppföras under anslaget till indelta arméns befälsaflöning eller då detta anslag, enligt den framställning jag längre fram kommer att göra, skulle delas i två, ett för infanteriet och ett för kavalleriet, under det af dessa anslag, till hvilket anslagsbeloppen med afseende å sina ändamål böra hänföras; och torde, då de med statsmedel aflönade volontärer vid indelta infanteriet hitintills erhållit den dem tillkommande fasta lön från nämnda anslag, bland befälsaflöningen böra inräknas jemväl den fasta lön, som är beräknad för de enligt sistlidne Riksdags beslut nytillkomne volontärerne vid infanteriet. Öfriga anslag åter eller de, som erfordras dels till aflöning af det nya stammanskapet vid de båda in-

5 Fjerde hufvudtiteln.

delta skånska kavalleriregementena och Norrlands kavalleriregemente och dels till underhåll och beklädnad under möten och öfningar af allt nytillkommet manskap vid såväl dessa trupper som det icke garnisonerade infanteriet i dess helhet, torde åter böra tilläggas auslaget till indelta arméns och Vermlands fältjägarecorps’ vapenöfningar, hvarifrån de hufvudsakligaste kostnaderne under sistnämnde truppförbands öfningar hitintills bestridts.

Hvad slutligen angår det vid sistlidne Riksdag Eders Kongl. Maj:t. lemnade bemyndigande att använda vissa af fjerde hufvudtitelns anslag till andra ändamål än dem, för hvilka de ursprungligen varit afsedda, lärer vara uppenbart, att detta bemyndigande, hvilket ej är inskränkt att gälla allenast för år 1893, måste, i den mån detsamma ej af sig sjelft förfaller i följd af de framställningar jag nu kommer att göra, fortfarande anses ega giltighet. Beskaffenheten af den förändring i härorganisationen, som nu är i fråga och som medför, att äfven obetydliga och till beloppet synnerligen svårberäkneliga delar af ett anslag måste användas att fylla bristen i ett annat, gör detta till en nödvändighet, som först efter det den nya organisationen genomförts och kan till sina verkningar fullt öfverskådas upphör att göra sig gällande.

Efter förutskickande af dessa anmärkningar ber jag att få öfvergå till de särskilda anslagen.

Intendenturcorpsen.

Såsom Eders Kongl. Maj:t täcktes erinra sig, beslöt, i anledning af Eders Kongl. Maj:ts förslag, sistlidne Riksdag upprättandet af en särskild intendenturcorps; och skulle nödiga medel för densamma på det sätt beredas, att dels från åtskilliga i Riksdagens skrifvelse uppräknade anslag finge för den nya corpsen användas de belopp, som förut derifrån utgått till intendenturtjenstemäns aflöning, och dels att, i den mån organisationen af den nya corpsen fortginge, Riksdagen anvisade de för densamma derutöfver erforderliga belopp. Ett nytt anslag under benämning »intendenturcorpsen» torde alltså böra i riksstaten uppföras till belopp motsvarande sammanlagda summan af de särskilda poster, som från ofvannämnda anslag i riksstaten få för den nya corpsen tagas i anspråk, och de belopp, Riksdagen år efter år för organisstionens genomförande beviljar; och lärer ifrågavarande anslag böra erhålla sin plats näst efter anslaget till generalstaben, med hvilken corps den nya intendenturcorpsen så till uppgifter som ställning inom härorganismen är närmast jemförlig.

[10

Nytt anslag under denna benämning.

6 Fjerde hufYudtlteln.

Hvad angår frågan om det nya anslagets belopp torde böra erinras, att enligt Riksdagens beslut de anslagsposter, som från redan befintliga anslag må till den nya corpsen användas, uppgå till 310,245 kronor 63 öre och att Riksdagen derutöfver för genomförande af corpsens organisation under år 1893 för nämnda år beviljat 13,500 kronor. Då vidare, enligt hosfogade af generalintendenten med hans ofvannämnda skrifvelse öfverlemnade förslag till åtgärder för genomförande under år 1894 af intendenturcorpsens organisation (bil. I), för nämnda år skulle för corpsen ytterligare erfordras ett belopp af 14,912 kronor 60 öre eller i rundt tal 15,000 kronor, samt ett belopp, motsvarande det för år 1893 beviljade, naturligtvis blifver nödigt jemväl för år 1894, skulle alltså det nya anslaget i sistnämnda års riksstat böra uppföras med 338,745 kronor 63 öre. Härvid är emellertid att märka, att i den nya staten för intendenturcorpsen är uppförd dels inqvarteringsersättning till vissa tjenstemän med sammanräknadt 5,300 kronor 63 öre och dels ålderstillägg till 35 förvaltare å 300 kronor med tillsammans 10,500 kronor, men att i alla öfriga arméns stater så väl inqvarteringsersättning som ålderstillägg anvisas att utgå icke från vederbörande corps’ eget anslag, utan från anslaget till inqvarteringskostnader respektive anslaget till ålderstillägg. Då enahanda bestämmelser lämpligen synas böra gälla för intendenturcorpsen, lär alltså af Riksdagen böra äskas bemyndigande för Eders Kongl. Maj:t att så ändra intendenturcorpsens stat, att jemväl denna corps’ tjenstemän berättigas från de för ändamålet i riksstaten uppförda anslag uppbära dem tillkommande inqvarteringsersättning och ålderstillägg samt under förutsättning af bifall dertill corpsens stat och deremot svarande anslag minskas med sammanräknade beloppet af ofvannämnda summor eller 15,800 kronor 63 öre. Då, såsom jag nyss nämnde, det belopp, som, med tillämpning af nu gällande stat, i 1894 års riksstat borde för corpsen anvisas* uppgår till 338,745 kronor 63 öre, blefve alltså motsvarande belopp, derest nämnda förslag gillas, allenast 322,945 kronor.

En ytterligare omständighet är emellertid härvid att beakta. Till de redan befintliga anslag, från hvilka bidrag till intendenturcorpsen skola hemtas, höra nemligen jemväl anslagen till inqvarteringsersättning och ålderstillägg, i det att för nämnda ändamål skulle utgå, från först omförmälda anslag 2,825 kronor 62 öre, motsvarande den inqvarteringsersättning, som enligt nu gällande bestämmelser tillkommer regementsintendenterne vid de värfvade, ej till Stockholms garnison hörande garnisonerade trupperna äfvensom regementskommissarierne vid Svea och Göta trängbataljoner, samt från det senare 13,500 kronor, utgörande

7 Fjerde hufvudtiteln.

det belopp, som beräknas åtgå till ålderstillägg åt de intendenturtjenstemän, hvilka för närvarande äro till dylik förmån berättigade. Då enligt den nya staten för intendenturcorpsen 5,300 kronor 63 öre skola utgå i inqvarteringsersättning åt intendenturtjenstemän, måste alltså från det kontanta tillskott, Riksdagen beviljar åt samma corps, ett belopp motsvarande skil na fl eu emellan 5,300 kronor 63 öre och 2,825 kronor 62 öre eller 2,475 kronor 1 öre tillföras anslaget till inqvarteringskostnader, enär eljest anvisningarne för intendenturcorpsen å detta anslag komme att öfverskrida hvad som enligt nu gällande bestämmelser kan för densamma tagas i anspråk. Hvad åter angår anslaget till ålderstillägg, betingar det anmärkta förhållandet, såsom lätt inses, endast den påföljd, att derifrån måste till anslaget för intendenturcorpsen öfverföras allenast det belopp 3,000 kronor, som motsvarar skilnaden emellan beloppet 13,500 kronor, hvilket, enligt hvad jag nyss antydt, på grund af Riksdagens beslut från berörda anslag får till intendenturcorpsen användas, och beloppet 10,500 kronor, som enligt staten erfordras för att åt dertill berättigade tjensteman vid intendenturcorpsen bereda ålderstillägg.

Rigtigheten häraf framstår klarast, om man med hvarandra jemför å ena sidan det belopp, som uppkommer, derest man sammanlägger dels det under år 1894 för intendenturcorpsen erforderliga nya anslag, dels de bidrag, som enligt Riksdagens beslut få från samtliga de i Riksdagens skrifvelse uppräknade anslag, med undantag af de båda anslagen till inqvarteringskostnader och ålderstillägg, för intendenturcorpsen tagas i anspråk och dels slutligen beloppet 3,000 kronor, som från anslaget till ålderstillägg skulle till anslaget för intendenturcorpsen öfverflyttas, och å andra sidan det belopp, som, enligt hvad jag ofvan visat, i 1894 års riksstat bör för intendenturcorpsen uppföras.

De för intendenturcorpsen under år 1894 behöfliga nya anslag

utgöra .......................................................................................... kr. 28,500: —

Från redan befintliga anslag (utom anslagen till inqvarteringskostnader och ålderstillägg) skola enligt Riksdagens beslut utgå ....................................................... » 293,920: 01

Från anslaget till ålderstillägg............................................. » 3,000: —

kr. 325,420: 01

Det ofvan nämnda under 1894 för intendenturcorpsens

anslag erforderliga belopp utgör ................................ » 322,945: —

Rest kr- 2,475: 01

[2.]

Minskning af detta anslag.

/

8 Fjerde hufvndtiteln.

eller samma belopp, som, enligt livad jag ofvan visat, bör tillföras anslaget till inqvarteringskostnader.

Under anhållan att framdeles vid de anslag, från Indika bidrag till intendenturcorpsen skola utgå, göra de ytterligare framställningar, som af de nu angifna förhållandena påkallas, hemställer jag alltså, att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att

dels bemyndiga Eders Kongl. Maj:t att så ändra den för intendenturcorpsen faststälda stat, att inqvarteringsersättning eller ålderstillägg till tjenstemän vid intendenturcorpsen, som äro till dylika förmåner berättigade, förklaras skola utgå från anslaget till inqvarteringskostnader resp. anslaget till ålderstillägg, och dels, vid bifall härtill, till intendenturcorpsen bevilja ett ordinarie anslag af kr. 322,945 att under benämning »intendenturcorpsen» i riksstaten uppföras näst efter anslaget till generalstaben.

Arméförvaltningen.

Af de till arméförvaltningen anslagna medel skulle, enligt 1892 års urtima Riksdags beslut, för den nya intendenturcorpsen tagas i anspråk ett belopp af 16,900 kronor, motsvarande de förut i arméförvaltningens stat till generalintendenten, intendenten (byråchefen) och byråchefsassistenten uppförda aflöningsbelopp. Å andra sidan skulle emellertid, enligt samma Riksdags beslut, en ny sjukvårdsbyrå inrättas å arméförvaltningens intendentsdepartement och nödiga medel till den derför erforderliga kostnad, hvilken beräknades till 10,271 kronor 90 öre, på så sätt beredas, att af anslaget till »kommendantsstaten» finge för ändamålet användas 4,260 kronor, af anslaget till »militärläkares undervisning» 2,150 kronor samt af de för den nya veterinärorganisationen anvisade medel den behållning 6,342 kronor, som vid denna organisations genomförande beräknas uppkomma.

Det belopp, hvarmed anslaget till ,arméförvaltningen bör minskas, skulle således utgöra skilnaden emellan 16,900 kronor och 10,271 kronor 90 öre eller 6,628 kronor 10 öre, men dervid är att märka, att, ehuru verkliga kostnadsökningen för den nya sjukvårdsbyrån uppgår till nyssnämnda belopp 10,271 kronor 90 öre, denna summa i sin helhet dock icke blifvit för ändamålet uppförd i arméförvaltningens nya stat. I den beräknade kostnadsökningen ingick nemligen med ett belopp af 1,362

9 Fjerde lmfrndtiteln.

kronor 50 öre den vederbörande tjensteman vid den nya sjukvårdsbyrån tillkommande inqvarteringsersättning, som emellertid enligt den nya staten för arméförvaltningen skall gäldas icke från arméförvaltningens anslagsmedel utan från förslagsanslaget till inqvarteringskostnader. Till summan 6,628 kronor 10 öre, som skulle beteckna den minskning i anslaget till arméförvaltningen, hvilken blefve en följd af intendenturcorpsens och den nya sjukvårdsbyråns inrättande, måste alltså läggas nyssnämnda belopp 1,362 kronor 50 öre, då summan 7,990 kronor 60 öre befinnes utgöra det belopp, hvarmed framdeles, sedan å ena sidan från arméförvaltningens anslag till anslaget för intendenturcorpsen öfverförts ofvannämnda 16,900 kronor och å den andra till samma anslag öfverflyttats de anslagstillgångar, som enligt arméförvaltningens nya stat erfordras för den nya sjukvårdsbyrån, förstnämnda anslags slutsumma kommer att understiga den, som för närvarande finnes för detsamma i riksstaten uppförd.

Hvad angår de tillgångar, som vid sistlidne Riksdag beräknades blifva för den nya sjukvårdsbyrån disponibla, ber jag få erinra, att garnisonsläkaren å Karlsborg numera afgått från sin befattning och att det för garnisonsläkarebefattningen derstädes från anslaget till kommendantsstaten förut utgående aflöningsbelopp 4,260 kronor således redan nu kan för sjukvårdsbyrån tagas i anspråk. Såsom jag i mitt anförande till statsrådsprotokollet för den 14 sistlidne oktober upplyste, kunna deremot öfriga ofvanangifna tillgångar ännu ej på någon tid i sin helhet disponeras för ändamålet och lär vid sådant förhållande någon öfverföring af dem till anslaget för arméförvaltningen ej böra ifrågakomma. Detta anslag, som för närvarande är i riksstaten uppfördt med ett belopp af 142,700 kronor, skulle alltså, då detsamma nu komme att minskas med 16,900—4,260 eller 12,640 kronor, i 1894 års riksstat komma att uppföras med 142,700 kronor — 12,640 kronor eller 130,060 kronor.

Då arméförvaltningens nya stat slutar å 134,709 kronor 40 öre erfordras alltså, på det anslagets slutsumma må komma att svara mot statens, att till arméförvaltningen ytterligare anvisas 4,649 kronor 40 öre och är att emotse, det denna summa inom en jemförelsevis snar framtid skall varda disponibel å de för den nya veterinärorganisationen afsedda anslagstillgångar.

Under åberopande af hvad jag sålunda anfört, hemställer jag alltså, att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen

Bill. till Rikxd. Prof. 1 Rami. J A/d. 1 Häft.

10 Ökning af detta anslag.

[4-]

Afförande ur riksstaten af detta anslag.

Fjerde hufvudtiteln.

att, vid bifall till förslaget om uppförande i riksstaten af ett särskildt för intendenturcorpsen afsedt anslag, minska anslaget till arméför-

Generalitetsstaten.

Vid 1892 års urtima Riksdag beslutades, såsom Eders Kongl. Maja täcktes erinra sig, uppsättandet af en sjette fördelningsstab, hvarjemte Riksdagen till arfvoden åt adjutanten hos den nya fördelningsgeneralen och fördelningsläkaren anvisade ett anslag för år 1893 af 2,780 kronor.

Detta belopp torde nu böra på ordinarie stat uppföras; och hemställer jag, då med tillsättande af den sjette fördelningsgeneralen torde kunna anstå till ett senare år af den för den förbättrade härordningens genomförande bestämda öfvergångstid samt i öfrigt några förändringar inom generalitetet af beskaffenhet att föranleda minskning i nu förevarande anslagsbelopp icke sedan förra Riksdagen inträffat, det Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen

att för beredande af erforderliga arfvoden åt adjutanten och fördelningsläkaren vid den nya fördelningsstaben höja anslaget till gene-

ralitetsstaten nu..................................... kr. 126,265: —

med........................... » 2,780: ■—

till ............................................................... kr. 129,045: —

Öfverkommendantsexpeditionen i Stockholm.

Då 1892 års urtima Riksdag, bland annat, medgifvit, att till »kommendantsstaten)) finge öfverflyttas nu utgående anslag till öfverkommendantsexpeditionen i Stockholm och hinder icke möter, att denna öfverflyttning redan vid nu instundande Riksdag kommer till setånd, hemställer jag, som under anslaget till »kommendantsstaten)) kommer att göra framställning om, bland annat, detta anslags ökande med ett belopp af 7,350 kronor, motsvarande den summa, hvarmed anslaget

11 Fjerde hufvudtiteln.

till öfverkommendantsexpeditionen i Stockholm för närvarande är i riksstaten uppfördt, det Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen

att, under förutsättning att sistnämnda framställning vinner bifall, besluta, att anslaget till öfverkommendantsexpeditionen i Stockholm skall ur riksstaten utgå.

Kommendantsstaten.

Enligt sistlidne Riksdags beslut skall af detta anslag ett belopp af 15,060 kronor användas till bestridande af kostnaderna för intendenturcorpsens nya organisation; och har jag vidare förut i dag gjort framställning derom, att ett belopp af 4,260 kronor, motsvarande den från förevarande anslag utgående aflöningen till gamisonsläkaren å Karlsborg, måtte få läggas till arméförvaltningens anslag. Under iakttagande häraf borde anslaget till kommendantsstaten minskas med ett belopp af 19,320 kronor; men då å andra sidan till detsamma skall läggas det belopp 7,350 kronor, med hvilket anslaget till öfverkommendantsexpeditionen är i 1893 års riksstat uppfördt, skulle den verkliga minskningen i anslaget, som för närvarande kan ifrågakomma, uppgå till ett belopp af 11,970 kronor.

Jag hemställer alltså, att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen

att, vid bifall till förslagen om uppförande i riksstaten af ett särskildt anslag för intendenturcorpsen samt om ändring i anslagets till arméförvaltningen nuvarande belopp, minska anslaget till kommendants-

Krigsskolan.

Enligt 1892 års urtima Riksdags beslut i fråga om intendenturcorpsens organisation skall al’ nu förevarande anslag ett belopp af 2,960 kronor, motsvarande den för närvarande från detsamma till redo-

[5.]

Minskning af detta anslag.

. [o.]

Minskning af detta anslag.

[7-]

Minskning af detta anslag.

[8.]

Ökning af detta anslag.

Fjerde hufvudtiteln.

göraren vid krigsskolan utgående aflöning, tagas i anspråk för nämnda corps. Jag hemställer alltså, att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen

att, vid bifall till förslaget om uppförande i riksstaten af ett särskildt för intendenturcorpsen afsedt anslag, minska anslaget till krigssko-

lan nu .......................................................* kr. 79,689: —

med ............................................................ » 2,960: —

till ................................................................. kr. 76,729: —

Garnisonssjukhusen i Stockholm och å Karlsborg.

Enligt meranämnda Riksdags beslut beträffande organisationen af en intendenturcorps skall af ifrågavarande anslag för berörda corps användas 4,200 kronor, motsvarande den från detsamma till sjukhuskommissarien och sjukbusskrifvaren vid allmänna garnisonssjukhuset i Stockholm utgående aflöning.

Jag hemställer alltså, att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen

att, vid bifall till förslaget om uppförande i riksstaten af ett särskildt för intendenturcorpsen afsedt anslag, minska anslaget till garnisonssjukhusen i Stock-

Pensioner och stipendier för fältläkarecorpsen.

I syfte att uppflyttning till l:ste bataljonsläkarelöneförmåner i regeln måtte komma att ega rum i tur inom hela fältläkarecorpsen föreslog Eders Kongl. Maj:t 1892 års båda Riksdagar, att Eders Kongl. Maj:t måtte bemyndigas att, i mån af nuvarande l:ste bataljonsläkares afgång, använda de åt dem i de olika staterna uppförda aflöningsbelopp till aflöning åt motsvarande antal af de till tjensteåldern äldste 2:dre bataljonsläkarne, äfven om dessa icke voro vid vederbörande truppförband anstälde. Förslagen lyckades emellertid icke tillvinna sig Riksdagens bifall. Af förhandlingarne i ämnet vid dessa båda Riksdagar synes emellertid framgå, att motståndet mot de ifrågasatta bestäm-

13 Fjerde hnfvudtiteln.

melserna berott icke på någon inom Riksdagen förefintlig obenägenhet mot förslaget om ändrade befordringsgrunder för 2:dre bataljonsläkarne utan endast på formella betänkligheter. I den till svar å Eders Kongl. Maj:ts förslag i härordningsfrågan aflåtna skrifvelsen säger 1892 års urtima Riksdag detta uttryckligen och antyder på samma gång, att det af Eders Kongl. Maj:t afsedda mål synes kunna vinnas på det sätt, att bataljonsläkarne uppfördes i en enda lönegrad, motsvarande 2:dre bataljonsläkares, och att till Eders Kongl. Maj:ts disposition stäldes ett belopp svarande mot skilnaden emellan nuvarande förste bataljonsläkarnes och andre bataljonsläkarnes löneförmåner att lika fördelas bland de till tjensteåldern äldste bataljonsläkarne.

Enär det fortfarande synes mig af vigt, att nu gällande olämpliga bestämmelser ifråga om 2:dre bataljonsläkarnes befordran utbytas mot nya, som bättre tillgodose dessa tjenstemäns anspråk på en så vidt möjligt jemn uppflyttning i högre lönegrad, bär jag ansett mig böra upptaga detta Riksdagens förslag; och lärer, då för detsammas genomförande ett särskildt nytt anslagsbelopp skulle ställas till Eders Kongl. Maj:ts disposition, nämnda anslagsbelopp, till undvikande af en ny anslagstitel, lämpligen böra sammanslås med nu förevarande anslag, från hvilket aflöning till en del af fältläkarecorpsens personal redan bestrides.

Hvad angår den summa, som för förslaget är af nöden, har jag trott mig böra utgå från förhållandena, sådana de komma att gestalta sig sedan den vid sistlidne Riksdag antagna förbättrade härordningen blifvit till fullo genomförd. Anslagets belopp blifver visserligen såsom följd deraf redan från början något större än som skulle hafva blifvit fallet, derest antalet nuvarande l:ste bataljonsläkarebeställningar vid armén tagits till utgångspunkt. Enligt de hittills gällande staterna förefinnas nemligen 37 dylika beställningar vid armén, under det att för framtiden skulle komma att förefinnas 39 sådana. Skilnaden i anslagsbeloppet, hvilken kommer att utgöra 2,785 kronor, är emellertid obetydlig, helst då den ställes vid sidan af den obestridliga fördölen att redan nu få denna angelägenhet definitivt ordnad; och som lätt inses, komma, såsom följd af det utaf mig förordade till vägagåendet, statens utgifter icke att ökas. Rättigheten för Eders Kongl. Maj:t att af det nya anslagsbeloppet tilldela lönefyllnad åt de äldre bataljonsläkarne skulle nemligen inträda endast i den mån nuvarande l:ste bataljonsläkare afgå; och lärer vara uppenbart, att samtlige nu tjenande i:ste bataljonsläkare omöjligen kunna komma att afgå före den för härordningens genomförande bestämda ötvergångstid, vid hvit-

14 Fjerde hnfvudtiteln.

kens utgång emellertid löner jemväl till de 2 nya l:ste bataljonsläkarebeställningarne böra vara anvisade.

Af omförmälda 39 förste bataljonsläkarebeställningar äro 23 uppförda å staterna för ej garnisonerade infanteriregementen, nemligen de 19 indelta samt Norrbottens, Vesterbottens, Jemtlands och Vesternorrlands regementen, 5 å staterna för lifregementets dragoner och husarer, Smålands husarregemente samt skånska husar- och dragonregementena och de återstående 11 å staterna för värfvade truppförband, nemligen de tre gardesregementena, de tre äldre artilleriregementena, Vaxholms artillericorps, fortifikationen (2 dylika beställningar) samt Svea och Vendes trängbataljoner. Då, oberäknad!, inqvarteringsersättningen, som till l:ste bataljonsläkare utgår med samma belopp som till kaptener och till 2:dre bataljonsläkare med samma belopp som till löjtnanter, skilnaden emellan den för förste och andre bataljonsläkare å staterna anslagna aflöning uppgår till följande belopp:

vid de 23 förstnämnda infanteriregementena samt de tre indelta kavalleriregementena,

eller för 11 värfvade regementen sammanlagdt............... » 13,915: —

skulle alltså summan häraf kr. 41,975: —

utgöra det belopp, hvarmed vid bifall till nu förevarande förslag slutsumman å anslaget till pensioner och stipendier för fältläkarecorpsen skulle ökas.

Det torde emellertid böra erinras, att detta belopp icke under alla förhållanden blifver tillräckligt för sitt ändamål. Om antalet vid värfvade truppförband anställde bataljonsläkare, som äro berättigade till

15 Fjerde hufrudtiteln.

den högre aflöningen, öfverstiger siffran 11, som, enligt hvad jag nyss nämnde, betecknar antalet vid värfvade trupper för närvarande anstälde l:ste bataljonsläkare, måste nemligen brist uppstå i den del af anslaget, som är ansedd att bekosta dagaflöningen, hvilken vid värfvade truppafdelningar utgår året om men vid de indelta och öfrige icke garnisonerade regementen beräknas utgå för 90 resp. 243 (skånska husarregementet) och 213 (skånska dragonregementet) dagar. Denna olägenhet uppväges emellertid deraf, att vid motsatt förhållande d. v. s., då antalet till den högre aflöningen berättigade bataljonsläkare vid de värfvade truppförbanden understiger 11, öfverskott å anslaget måste uppstå, hvilket, då anslaget är af allmän natur, kommer liufvudtitelns allmänna besparingar till godo. Hela saken torde alltså ej påkalla annan åtgärd, än att Eders Kongl. Maj:t af Riksdagen äskar bemyndigande att, derest de till lön och dagaflöning åt de äldre bataljonsläkarne från anslaget gjorda utbetalningar under något år öfverskrida ofvan nämnda belopp 41,975 kronor, låta täcka bristen från allmänna besparingame.

Då enligt Riksdagens förslag benämningarne l:ste och 2:dre bataljonsläkare skulle utbytas mot benämningen bataljonsläkare och i hvarje fall den i vederbörande stater uppförda aflöning för l:ste bataljonsläkarne för framtiden skulle bestämmas att utgå med allenast det till 2:dre bataljonsläkare anslagna belopp, kunde ifrågasättas, att staterna för arméns samtliga truppförband med undantag af Gotlands och Karlsborgs artillericorpser, vid livilka någon läkare icke finnes anstäld, nu ånyo borde föreläggas Riksdagen till godkännande. Emellertid lär den erforderliga ändringen i staterna jemväl kunna på det sätt åvägabringas, alt Riksdagen, utan att nya förslagsstater föreläggas densamma, bemyndigar Eders Kongl. Maj:t att vidtaga derför nödiga åtgärder och torde, med afseende å den jemförelsevis obetydliga ändring, som nu är i fråga, sistnämnda utväg böra föredragas.

Slutligen torde böra påpekas, att hvad den högre dagaflöningen till de äldre bataljonsläkarne angår, endast sådan aflöning af detta slag, som eljest skolat från vederbörande truppförbands eget anslag utbetalas, kan ifrågakomma att gäldas från det nya anslaget. Om sålunda för framtiden en till högre dagaflöning berättigad bataljonsläkare kommenderas till någon af landtförsvarets skolor eller annan inrättning af beskaffenhet att ersättning till den dervid tjenstgörande personal utgår från andra landtförsvarets medel än vederbörande truppförbands aflöningsanslag, torde vara uppenbart, att från nämnda medel bör betalas jemväl den högre dagaflöning, som under kommenderingen kan tillkomma batalj onsläkaren.

16 Fjerde hufvudtiteln.

Under erinran, att vid bifall till dessa förslag nu förevarande anslag bör erhålla en något ändrad benämning, som gifver antydan om det nya ändamålet med anslaget, hemställer jag alltså, att Eders Kongl. Maj: t täcktes föreslå Riksdagen

att bemyndiga Eders Kongl. Maj:t att så ändra de vid 1892 års urtima riksmöte af Riksdagen godkända stater för dem af arméns truppafdelningar, vid hvilka finnas anstälde förste eller andre bataljonsläkare, att samtliga dessa beställningar upptagas under benämningen »bataljonsläkare» och att för dem af beställningarna, som förut varit betecknade såsom l:ste bataljonsläkarebeställningar, uppföres »lön 900 kronor» och »dagaflöning 2 kronor» under vederbörligt antal dagar, samt

att vid bifall härtill

dels besluta att, i mån af nuvarande l:ste bataljonsläkares afgång, Eders Kongl. Maj:t må i den ordning, Eders Kongl. Maj:t pröfvarlämpligt, förklarade äldste bataljonsläkarne vid armén intill ett antal af 39 berättigade att utöfver de dem enligt stat tillkommande löneförmåner komma i åtnjutande af lönetillägg med 900 kronor, dagaflöning med 1 krona och inqvarteringsersättning, der sådan enligt gällande föreskrifter skall utgå och af statsmedel gäldas, med skilnaden emellan den för l:ste och 2:dre bataljonsläkaf-e nu bestämda så beskaffade ersättning;

dels öka anslaget till pensioner och stipendier för

fältläkarecorpsen nu ................................. kr. 19,800: —

med.......................................................... » 41,975: —

till........................................................... kr.* 61,775: —

äfvensom medgifva att anslaget må för framtiden benämnas »ökad aflöning till de äldre batalj onsläkarne samt pensioner och stipendier för fältläkarecorpsen» och

dels slutligen, med förklaring att från nämnda anslag skall utgå, förutom ofvan omförmälda lönetilllägg, jemväl erforderlig förhöjd dagaflöning i alla de fall, då sådan aflöning eljest skall från vederbörande

Fjerde hufvudtiteln. 17

truppförbands 'aflöningsanslag utbetalas, tillika medgifva att, derest under något år de från anslaget gjorda utbetalningar af lönetillägg och dagaflöning till de äldre bataljon släkarne öfverskrida en summa af 41,975 kronor, öfverskjutande beloppet må från hufvudtitelns allmänna besparingar ersättas.

Kavalleri- och infanteriregementena.

Enligt det af statsrådet och chefen för finansdepartementet åberopade, utaf kammarcollegium och statskontoret den 28 sistlidne december afgifna utlåtande skulle det under detta anslag uppförda belopp

817,000 kronor, motsvarande ränta, som af berustade och roterade hemman frinjutes, kunna nedsättas till 421 kronor 32 öre eller i rundt tal 400 kronor, utgörande den ränta, hvilken frinjutes af åtskilliga innehafvare utaf militieboställen på gammal stat.

Anslaget i sin helhet kan alltså minskas med 816,600 krono]; och hemställer jag fördenskull,

att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att minska anslaget till kavalleri- och infanteriregementena nu............................................. kr. 1,517,500: —

med............................................................ )) 816,600: —

till............................................ » 700,900: —

Indelta arméns befälsaflöning.

Genom de förändringar i fråga om infanteriets organisation, som vid sistlidne Riksdag beslutades, hafva det indelta infanteriets truppförband, Vermlands fältjägarecorps och de uteslutande af infanteri bestående s. k. beväringstrupperna erhållit en i det närmaste likformig organisation. Noga räknadt är det endast sättet för stammanskapets anskaffning, som för dessa slag af trupper är något olika. Under det att vid de indelta infanteriregementena och corpserna manskapet hufvudsakligen utgöres af soldater, som rekryterats på det hitintills inom indelta armén vanliga sättet, består stammanskapet vid Vermlands fältjägarecorps och de s. k. beväringstrupperna uteslutande af värfvadt folk, men i öfrigt BIL till lliksd. Vrot. 181) B. 1 Sami. ] Afd. 1 Haft. 3

[9-]

Minskning af detta anslag.

[10.]

Minskning af detta anslag

18 Fjerde hufvudtiteln.

skulle utbildningen för manskapet vid samtliga truppslagen för framtiden blifva densamma, liksom lönerna för så väl allt befäl som dem af manskapet, hvilka erhålla sin aflöning direkte af statsmedel, äfvenledes inom kort skulle komma att utgå med i hufvudsak samma belopp. Under sådana förhållanden lärer någon anledning icke vidare förefinnas att under skilda titlar i riksstaten uppföra de anslag, som äro afsedda för aflöning utaf befäl och manskap vid ifrågavarande truppslag.

De anslag eller anslagsdelar, som under sådana förhållanden kunna komma i fråga att sammanslås, äro, på sätt som framgår af mitt anförande till statsrådsprotokollet för den 14 sistlidne oktober, följande: »Indelta arméns befälsaflöning» i 1893 års riksstat uppfördt med

ett belopp af ........................................................................ kr.

»Vermlands fältjägarecorps» d:o d:o »

»Marinregementet» d:o

»Gotlands nationalbeväring» d:o

»Hallands beväring» d:o

»Vesternorrlands beväring» d:o

d:o

d:o

d:o

d:o

d:o

»Aflöning till stamtrupp vid Vesternorrlands bataljon» d:o »Aflöning till stamtrupp vid Blekinge bataljon» d:o d:o samt af anslaget »till värfvade garnisonstruppernas

rekrytering och aflöning» .......................................

och af extra anslaget för »tillämpning af nya värnpligtslagens föreskrifter i fråga om de värnpligtig^ inskrifning och redovisning in. m.» ........

4,208,812

141,182

66,000

200,509

12,660

31,420

26,644

60,000

11,050:

24,529: 95

Summa kr. 4,782,806: 95

Hela detta belopp kan emellertid ej upptagas under det nya anslag, som sålunda skulle bildas och som, med hänsigt till det ändamål hvarför detsamma komme att blifva afsedt, lämpligen torde böra benämnas »det icke garnisonerade infanteriets befälsaflöning». Då från anslaget till »indelta arméns befälsaflöning» utgår aflöning jemväl till det indelta kavalleriets befäl, måste till en början från den angifna slutsumman dragas det belopp, som enligt vederbörliga stater skall från nämnda anslag till det indelta kavalleriet utgå och hvilket belopp torde böra uppföras såsom ett särskilt anslag.

Då af meranämnda anslag utgår

till Lifregementets dragoner ....................................... kr. 140,058: —

» Lifregementets husarer .......................................... » 140,058: —

» Smålands husarregemente .................................. » 140,058: —

Transport kr. 420,174

19 Fjerde hufvudtiteln.

Transport kr. 420,174: —

till Skånska husarregementet....................................... » 232,783: —

» Skånska dragonregementet................................. » 231,983: — samt

» Norrlands dragonregemente ............................. » 51,385: —

utvisar alltså summan häraf ....................................... kr. 936,325: —

det afdrag, som vid ifrågavarande anslags sammanläggning af denna anledning bör ega rum.

Vidare böra af orsaker, som af det föregående framgå, från den ofvan angifna summan dragas dels de belopp, som från de till sammanläggning ifrågasatta anslagen utgå till intendenturtjenstemän vid det ej garnisonerade infanteriet, och dels skilnaden emellan den i staterna för nämnda infanteris truppförband uppförda aflöning till en l:ste bataljonsläkare och den aflöning, som enligt samma stater utgår till en 2:dre bataljonsläkare.

Då vid indelta infanteriet för närvarande äro anstälde 24 regementsintendenter, vid Vermlands fältjägarecorps 1 och vid Gotlands nationalbeväring 1 samt lön med dagaflöning till dessa tjenstemän i samtliga de för vederbörande truppförband mi gällande stater är upptagen till 2,980 kronor, uppgår det afdrag, som af förstnämnda anledning nödvändiggöres, till 26 x 2,980 eller 77,480 kronor.

Skilnaden emellan nuvarande l:ste bataljonsläkares aflöning och de blifvande »bataljonsläkarnes» utgör vidare enligt samtliga de stater, som nu äro i fråga, 960 kronor, hvadan och då af de icke garnisonerade infanteritruppförbanden 19 äro försedda med l:ste bataljonsläkare det afdrag, som af det i detta afseende anmärkta förhållandet blir en följd, uppgår till 19 x 960 eller 18,240 kronor.

Slutligen måste beaktas dels att från anslaget »Gotlands nationalbeväring» utgår aflöning jemväl till befälet vid Gotlands artillericorps och dels att från anslaget till »aflöning till stamtrupp vid Blekinge bataljon» bestrides förutom aflöning till stamtruppen jemväl kostnaden för dess utbildning vid bataljonens volontärskola. Då enligt vederbörliga stater till Gotlands artillericorps är anslaget ett belopp af 28,456 kronor 5 öre och till utbildningen af stamtruppen vid nämnda bataljon ett belopp af 33,608 kronor 75 öre, måste alltså af dessa anledningar ett afdrag utaf 62,064 kronor 80 öre ega rum.

Samtliga afdragen uppgå alltså till följande belopp:

För det indelta kavalleriets befälsaflöning..................... kr. 936,325: —

» regementsintendenternas » .................... » 77,480: —

Transport kr. 1,013,805: —

20 Fjerde hufvndtiteln.

Transport kr. 1,013,805: —

För l:ste bataljonsläkarnes aflöning-................................. » 18,240: —

» Gotlands artillericorps och utbildningskostnad för

stamtruppen vid Blekinge bataljon................... » 62,064: 80

Sumöia kr. 1,094,109: 80

och då summan af ifrågavarande anslagsbelopp uppgår till ............................................................................. kr. 4,782,806: 95

skulle alltså med afdrag af................................................ » 1,094,109: 80

resten..................................................................................... kr. 3,688,697: 15

utgöra det belopp, hvarmed det nya anslaget skulle i riksstaten uppföras.

Härtill bör emellertid läggas det belopp som, med anledning af infanteriets beslutade nya organisation, under år 1894 erfordras till ökad befälsaflöning vid det icke garnisonerade infanteriet. På sätt hosföljande tabeller (Bil. II och III) gifva vid handen, är behofvet i detta afseende af t. f. chefen för generalstaben, hvilken anmodats att i ämnet inkomma med förslag, beräknadt till 288,361 kronor. Dervid är emellertid att märka, att bland utgifter, som upphöra, jemväl är beräknad den besparing 1-9,026 kronor, som i föfrjd af indragningen utaf åtskilliga soldatnummer, hvilka icke med nya ersättas, skulle i mötes- och öfningskostnader uppkomma och hvilken naturligtvis bör tillgodokomma anslaget till indelta arméns och \ ermlands fältjägarecorps’ vapenöfningar, som bekostar dylika utgifter.

T. f. chefens för generalstaben förslag, mot hvilket jag i öfrigt icke har något att erinra, föranleder, alltså en ökning i förevarande anslag af 288,361 kronor + 19,026 kronor eller 307,387 kronor.

Då härtill lägges förut ornförmälda belopp 3,688,697 kronor 15 öre, skulle alltså hela anslagsbeloppet komma att utgöra 3,996,084 kronor 15 öre eller i jemnt krontal 3,996,084 kronor.

Under åberopande af hvad jag sålunda anfört, hemställer jag alltså, att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen, att medgifva

att de under anslagen till »indelta arméns befälsaflöning)), »Vermlands fältjägarecorps», »Marinregementet», »Gotlands nationalbeväring», »Hallands beväring», »Vesternorrlands beväring», »aflöning till stamtrupp vid Vesternorrlands bataljon», »aflöning till stamtrupp . vid Blekinge bataljon», »värfvade garnisonstruppernas rekrytering och aflöning» samt »tillämpning af nya värnpligtslagens föreskrifter i fråga om de värnpligtiges inskrifning och redovisning m. m.» upptagna, till

21 Fjerde hufnidtiteln.

aflöning af befäl och stamtrupp vid de indelta infam teriregementena och corpserna, Vermlands fältjägarecorps samt de s. k. beväringstrupperna afsedda anslagstillgångar må få sammanslås till ett anslag, att under benämning »det icke garnisonerade infanteriets befälsaflöning» i riksstaten uppföras i stället för anslaget »till indelta arméns befälsaflöning» näst efter anslaget »till kavalleri- och infanteriregementena» äfvensom, vid bifall härtill och de förut framställda förslagen om uppförande i riksstaten af ett särskildt anslag för »intendenturcorpsen» och om ökning af anslaget till »pensioner och stipendier för fältläkarecorpsen», minska det hittills under an slagsrubriken »indelta arméns

befälsaflöning» uppförda belopp...... kr. 4,208,812: —

med ............................,............................ » 212,728: —

till ......................................,..................... kr. 3,996,084: —

Det icke garnisonerade kavalleriets befälsaflöning.

På sätt jag redan antydt, torde de under anslaget till indelta arméns befälsaflöning uppförda, för aflöningen af befälet vid det indelta kavalleriet afsedda anslagstillgångar lämpligen böra särskildt för sig upptagas i riksstaten under ett nytt anslag, som i analogi med hvad jag nyss hemstält beträffande det nya anslaget till infanteriet torde böra benämnas »det icke garnisonerade kavalleriets befälsaflöning» och i riksstaten erhålla plats närmast efter anslaget till »det icke garnisonerade infanteriets befälsaflöning».

Hvad anslagets belopp beträffar utgör, såsom jag redan yttrat, det indelta kavalleriets andel i anslaget till indelta arméns befälsaflöning en summa af 936,325 kronor. Hela detta belopp kan emellertid icke uppföras under det nya anslaget. Derifrån måste nemligen af orsaker, som jag redan angifvit, dragas dels de belopp, som för närvarande enligt stat utgå till 5 vid det indelta kavalleriet anstälde regementsintendenter, utgörande 5 x 2,980 kronor eller 14,900 kronor och dels skilnaderi emellan den i staterna för det indelta kavalleriets truppförband uppförda 6 förste bataljonsläkarebeställningar och den aflöning, som för närvarande utgår till motsvarande antal 2:dre bataljonsläkarebeställ-

[11.] Uppförande i riksstaten af ett nytt anslag med denna benämning.

22 Fjerde hnfnidtiteln.

ningar eller, då denna skilnad för hvarje beställning utgör 960 kronor, ett belopp af 5,760 kronor.

Med afdrag utaf 14,900 + 5,760 eller 20,660 kronor blefve alltså anslagets belopp 915,665 kronor.

Dertill måste emellertid å andra sidan läggas den del af de för kavalleriets nya organisation under år 1894 erforderliga kostnader, som är afsedd att användas till befälsaflöning. Enligt de af inspektören för kavalleriet vid hans ofvannämnda skrifvelse fogade tabeller Bil. IV och V, jemförde med bil. VI B. 6 till t. f. chefens för generalstaben betänkande rörande den förbättrade härordningen, utgör nämnda kostnad, hvari bör inräknas all aflöning, som utgår till befäl och underbefäl med vederlikar äfvensom korpraler på gammal stat (dylik aflöning utgår nemligen för närvarande från anslaget till »indelta arméns befälsaflöning»), följande belopp:

Vid skånska husarregementet (bil. IV):

dagaflöning vid rekrytskolan......................................... kr. 6,645: 95.

d:o d:o regementsskolan................................ » 609: 02.

» skånska dragonregementet (bil. IV):

dagaflöning vid rekrytskolan .......................................... » 6,645: 95.

d:o d:o regementsskolan................................... » 609: 02.

» Norrlands kavalleriregemente:

Under år 1893 nytillkommet befäl (bil. VI B. 6 till

generalstabens förslag)................................................... » 19,922: —

Under år 1894 nytillkommet befäl (Bil. V).............. » 4,760: —

Dagaflöning vid skolorna (Bil. V)................................. » 5,909: 70.

Summa kr. 45,101: 64.

hvarifrån dock bör afdragas, såsom hörande till detta anslag:

Indragning af stallmästarelönen vid de båda skånska

kavalleriregementena (bil. IV) ............ kr. 3,300: —

Indragning af en sadelmakarebefattning

vid Norrlands kavalleriregemente » 460: — ^ 3?760:

då verkliga beloppet blir ......................................................... kr. 41,341: 64.

Då jag mot dessa af inspektören för kavalleriet afgifna förslag icke har något att erinra, skulle alltså anslaget i 1894 års riksstat böra

uppföras med 915,655 kronor + 41,341 kr. 64 öre eller i rundt tal

957,000 kr.

Jag hemställer alltså,

Fjerde hufmdtiteln. 25

att Eders Kong]. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att under benämning »det icke garnisonerade kavalleriets befälsaflöning» låta i riksstaten näst efter anslaget till »dét icke garnisonerade infanteriets befälsaflöning» uppföra ett nytt, för förstnämnda ändamål afsedt bestämdt anslag, äfvensom att, vid bifall härtill och de förut framstälda förslagen om uppförande i riksstaten af ett särskilt anslag för »intendenturcorpsen» och om ökning af anslaget till »pensioner och stipendier för fältläkarecorpsen», under den sålunda ifrågasatta anslagstiteln bevilja en summa af 957,000 kronor.

Lindring i rustnings- och roteringsbesvären.

Enligt de vid 1892 års urtima Riksdag fattade beslut skall lindrin- [12.] gen i rustnings- och roteringsbesvären under år 1894 utgå med 50 pro- ökning af cent af nämnda besvärs uppskattade värde. Det nu i riksstaten under ofvannämnda titel uppförda anslag, hvilket är beräknadt efter en med 30 procent af sagda värde utgående lindring, måste alltså, för att under de nya förhållandena blifva tillräckligt för sitt ändamål, ökas med 2/3delar af sitt nuvarande belopp 1,330,000 kronor eller med i rundt tal

886,000 kronor.

Innan jag lemnar detta anslag, anhåller jag emellertid att få fästa Eders Kongl. Maj:ts uppmärksamhet på ett förhållande, som dermed står i sammanhang och som torde påkalla särskild åtgärd af Eders Kongl. Maj:t. Redan i mitt anförande till statsrådsprotokollet för den '

14 oktober 1892 påpekade jag, att för den nya organisationen af infanteriet och kavalleriet vakansafgifter i ganska stor omfattning kom me att tagas i anspråk, men att, då dessa afgifter inflöte först året efter det, för hvilket de vore afsedda, under det att de utgifter, som deraf skulle bestridas, folie på det löpande året, arméförvaltningen och statskontoret komme att år för år för organisationens genomförande ligga i förskott, intill dess, i afseende å fjerde hufvudtiteln, enahanda förfaringssätt iakttoges, som redan egde rum beträffande den femte hufvudtiteln, eller att ett mot vakausafgifterna svarande belopp uppfördes på utgiftssidan, under det att vakausafgifterna sjelfva upptoges såsom en statsverkets inkomst. Vidtagandet af en sådan åtgärd är förr eller senare så mycket mer af beliofvet påkalladt, som de rusthåll och rotar, för hvilka vakanssättning kan ifrågakomma, ega att åtnjuta den af

24 Fjerde hufvudtiteln.

Riksdagen medgifna lindringen i besväret medelst afkortning å vakansafgiften, till följd hvaraf för bestridande af de å vakansafgifterna anvisade utgifterna för den förbättrade härordningens genomförande icke är att disponera hela beloppet af dessa afgifter, utan endast hvad deraf återstår, sedan den för året bestämda lindringen afgått.

Under den 2 december sistlidet år har emellertid Eders Kongl. Maj:t funnit godt uppdraga åt arméförvaltningen och statskontoret att till Eders Kongl. Maj:t afgifva förslag till de bestämmelser, som utöfver dem, som innefattas i den samma dag utfärdade lagen om lindring i rustnings- och roteringsbesvären, kunde för tillämpning af föreskrifterna deri finnas erforderliga; och då det yttrande, som med anledning deraf är att emotse, jemväl torde komma att innefatta förslag till bestämmelser om sättet för upptagande i räkenskaperna af omförmälda vakansafgifter, torde någon annan åtgärd i ofvanberörda hänseende icke för närvarande böra vidtagas, än att Eders Kongl. Maj:t hos Riksdagen äskar bemyndigande att från förevarande anslag tills vidare tillhandahålla arméförvaltningen ett mot de enligt 1892 års urtima Riksdags beslut vakanssatta rot- och rusthållsnumrens vakansafgifter svarande belopp, att af förvaltningen användas till bestridande af kostnaderne för den förbättrade härordningen.

Jag hemställer alltså, att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att

dels höja anslaget till »lindring i rustnings- och roteringsbesvären» nu kr. 1,330,000: — med ............................................................ » 886,000: —

till............................................................. kr. 2,216,000: —

och dels bemyndiga Eders Kongl. Maj:t att tills vidare och intill dess annorlunda kan varda bestämdt låta, i den mån den vid 1892 års urtima Riksdag beslutade vakanssättning kommer till stånd, årligen af förevarande anslag tillhandahålla arméförvaltningen ett mot vakansafgifterna för de vakanssatta rot- och rusthållsnumren svarande belopp, att af arméförvaltningen användas till bestridande af kostnaderna för den förbättrade härordningens genomförande.

Fjerde liufvudtiteln.

25 Indelta arméns och Vermlands fältjägarecorps’ vapenöfningar.

Vid 1892 års urtima Riksdag bemyndigades Eders Kongl. Maj:t att .[13.] för infanteriets omorganisation använda, bland annat, af anslaget till »bevä- ^ringsmanskåpets vapenöfningar» 115,123 kr., motsvarande det belopp, som under dittills rådande förhållanden från nämnda anslag beräknats utgå till aflöning och underhåll till volontärerne vid de s. k. beväringstrupperna under vapenöfningarne, samt af anslaget till »volontärskolor»

93,655 kronor, motsvarande den från nämnda anslag utgående kostnaden för utbildningen vid volontärskolor af nämnda volontärer äfven som af de fast anstälda volontärerne vid Norrbottens fältjägarecorps.

Då detta slags volontärer, på sätt jag redan antydt, numera komma att i allo varda likstälda med stammanskapet vid det öfriga icke garnisonerade infanteriet och de dem under kommenderingar af nyssnämnda beskaffenhet tillkommande aflönings- och underhållsbelopp vid sådant förhållande för framtiden lära böra utgå från det anslag, med hvilket stammanskapets vid det öfriga icke garnisonerade infanteriets aflöning och underhåll under motsvarande kommenderingar bestrides eller anslaget till »indelta arméns och Vermlands fältjägarecorps’ vapenöfningar», blir deraf en nödvändig följd, att omförmälda båda belopp böra med nyssnämnda anslag sammanläggas; och bör af samma anledning det belopp 33,608 kronor 75 öre, hvilket, på sätt jag ofvan yttrat, enligt vederbörlig stat är afsedt att från anslaget till »aflöning af stamtrupp vid Blekinge bataljon» utgå till bestridande af kostnaderna för stammanskapets utbildning vid bataljonens volontärskola, likaledes tilläggas nu förevarande anslag.

Från anslaget bör å andra sidan afföras det belopp 24,372 kronor 51 öre, som enligt sistlidne Riksdags beslut må, såsom motsvarande den från detsamma till åtskilliga intendenturtjenstemän utgående aflöning, för den nya intendenturcorpsen tagas i anspråk.

Den förändring i anslagets slutsumma, som af nämnda förhållanden betingas, skulle alltså bestå deri, att anslaget ökades med 115,123 kronor -f- 93,655 kronor -f 33,608 kronor 75 öre — 24,372 kronor 51 öre eller med 218,014 kronor 24 öre.

Till nämnda belopp bör emellertid å ena sidan läggas den summa, som utöfver nu disponibla medel erfordras för bestridande af kostnaderna för de nya skolorna vid de båda skånska samt Norrlands kavalleriregementen, och å andra sidan dragas det belopp 19,026 kronor, hvarje. till ltiksd. Blot. 181) o. J Sami. 1 A/U. 1 Hä/t. 4

26 Fjerde hufvudtiteln.

med, på sätt jag ofvan yttrat, kostnaden för manskapets vid det icke garnisonerade infanteriet utbildning kommer att minskas i följd af åtskilliga indelta manskapsnummers indragning.

Hvad förstnämnda kostnadssumma angår, beräknas, på sätt Eders Korigl. Maj:t torde finna af bilagorna IV och V, hela ökningen i utgift för de indelta skånska och Norrlands kavalleriregementenas beslutade omorganisation af inspektören för kavalleriet skola under år 1894 komma^ att uppgå till 138,924 kronor 30 öre (1,775: 10 + 137,149: 20). Åt denna kostnadsökning är emellertid ett belopp af 41,341 kronor 64 öre redan påfördt anslaget till »det icke garnisonerade kavalleriets befälsaflöning», så att hela ökningen i nu förevarande anslag, som af den nämnda organisationen nödvändiggöres, skulle uppgå till 97,582 kronor 66 öre eller med ytterligare afdrag utaf det belopp 84,482 kronor 84 öre, som af t, f. chefen för generalstaben i hans ofvannämnda betänkande beräknats årligen besparas såsom följd åt den nu beslutade indragningen af infanteriets befälsmöten och hvithet följaktligen fortfarande är disponibelt att tagas i anspråk till bestridande af kostnaderna för den förbättrade härordningen, till 13,099 kronor 82 öre.

Då det belopp, som i följd af indragningen af nummer vid infanteriet besparas, enligt hvad jag nyss nämnde uppgår till 19,026 kronor, blir det alltså i sjelfva verket eu minskning uti anslaget, som af de nu omhandlade organisationsfrågorna föranledes; och skulle denna minskning uppgå till 19,026 kronor —13,099 kronor 82 öre eller 5,926 kronor 18 öre.

Hela ökningen i anslaget skulle sålunda komma att uppgå till 218,014 kronor 24 öre —5,926 kronor 18 öre eller 212,088 kronor 6 öre, hvilket belopp jag anser kunna bestämmas till jemt 212,000 kronor.

Då vidare anslaget för framtiden skulle komma att blifva afsedt för hela det icke garnisonerade infanteriet och kavalleriet och dess benämning torde böra derefter lämpas, hemställer jag, som under anslagen till »beväringsmanskapets vapenöfuingar» och till »volontärskolor» kommer att göra de ytterligare framställningar, som af nu angifna förhållanden föranledas, det Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen

att, vid bifall till förslaget om uppförande i riksstaten af ett särskildt anslag till intendenturcorpsen, öka anslaget till indelta arméns och Vermlands fältjägarecorps’ vapenöfningar

Fjerde hufyndtiteln.

nu ........................................................... kr. 1,500,000: —

med........................................................... » 212,000: —

till............................................................ kr. 1,712,000: —

äfvensom medgifva, att detta anslag må för framtiden benämnas »det icke garnisonerade infanteriets och kavalleriets vapenöfningar».

Lifgardet till häst.

De förändringar i detta regementes organisation, som vid 1892 [14.]

års urtima Riksdag beslötos, kunna icke under år 1894 komma till ^'etta^nfiag1 utförande. I beloppet af det för regementet uti riksstaten uppförda anslag kan alltså annan ändring för närvarande ej ifrågasättas, än den som blir en följd af de flera gånger förut nämnda förslagen om uppförande i riksstaten af ett särskild^ anslag för intendenturcorpsen och om höjning i anslaget till pensioner och stipendier för fältläkarecorpsen; och då de båda belopp, hvilka af dessa anledningar böra från anslaget afloras, tillsammans uppgå till 5,160 kronor eller summan af den i staten för lifgardet till häst till eu regementsintendent uppförda aflöning 3,895 kronor och skilnaden emellan en l:ste .och en 2:dre bataljonsläkareaflöning vid värfvad trupp 1,265 kronor, hemställer jag, att Éders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen

att vid bifall till nyssnämnda båda förslag minska anslaget till lifgardet till häst

Kronprinsens husarregemente, Svea lifgarde, andra lifgardet.

Då i staterna för dessa regementen likaledes är uppförd aflöning [15, 16, till en regementsintendent och en förste bataljonsläkare, måste, derest 17.] förslagen om uppförande i riksstaten af ett särskildt anslag för inten- 1

denturcorpsen och om höjning af anslaget till pensioner och stipendier för fältläkarecorpsen bifallas, från de för samma regementen afsedda anslag jemväl ett belopp af 5,160 kronor afföras.

[18.] Uteslutande ur rikestaten af detta anslag.

Fjerde hufvudtiteln.

Jag hemställer alltså, att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen

att vid bifall till meranämnda förslag minska anslaget till Kronprinsens husarregemente

Vermlands fältjägarecorps.

I enlighet med det förslag, jag under anslaget till »indelta arméns befäls aflöning» framstälde, skulle det under nu förevarande anslag uppförda belopp sammanslås med öfriga för det icke garnisonerade infanteriets befälsaflöning afsedda tillgångar.

Vid bifall till detta förslag bör alltså anslaget ur riksstaten uteslutas. Jag hemställer fördenskull, att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen

att, vid bifall till det under anslaget till »indelta arméns befälsaflöning» framstälda förslag om sammanförande under ett anslag af alla de för det icke garnisonerade infanteriets befälsaflöning afsedda anslagstillgångar, medgifva att anslaget till Vermlands fältjägarecorps nu .......................................... kr. 141,182: —

må ur riksstaten uteslutas.

Fjerde liufvudtiteln.

29 Artilleriet.

Enligt de tabeller (bil. VI och VII), som fogats vid generalfält- [19.] tygmästarens och chefens för artilleriet ofvannämnda skrifvelse den 14 dftj“l“^slaaf8 sistlidne december i fråga om åtgärder för artilleriets omorganisation nnder år 1894, skulle i och för fältartilleriets å fastlandet ombildning en summa af 119,100 kronor 5 öre under nämnda år blifva af nöden utöfver de förut för samma artilleri anvisade tillgångar, deri naturligtvis jemväl inräknadt det belopp 124,000 kronor, som af 1892 års urtima Riksdag för organisationens genomförande under år 1893 anvisades och hvilket belopp nu torde böra å ordinarie stat uppföras. Då jag mot de framstälda förslagen till öfvergångsanordningar under år 1894 icke har något att erinra och det ökade anslagsbeloppet, på sätt jag redan yttrat, lämpligen synes böra i sin helhet i riksstaten uppföras under nu förevarande anslag, skulle alltså detsamma, som i 1893 års riksstat är upptaget till 1,113,656 kronor, i 1894 års riksstat böra ökas till 1,113,656 kronor -f 119,100 kronor 5 öre + 124,000 kronor eller 1,356,756 kronor 5 öre, hvilken summa torde kunna jemnas till 1,356,756 kronor.

Emellertid inverka jemväl på detta anslagsbelopp de oftaomnämnda förslagen om uppförande i riksstaten af ett särskildt anslag för intendenturcorpsen samt om höjning af anslaget till pensioner och stipendier för fältläkarecorpsen. I hvar och en af staterna för Svea, Göta och Vendes artilleriregementen är nemligen aflöning uppförd dels till en regementsintendent och dels till en l:ste bataljonsläkare. Då aflöningen för regementsintendenterne är upptagen med det för värfvade trupper vanliga belopp eller 3,895 kronor och skilnaden emellan l:ste och 2:dre bataljonsläkareaflöning likaledes enligt dessa stater uppgår till 1,265 kronor, måste alltså vid bifall till nämnda förslag från anslaget till artilleriet afföras ett belopp af 3 x 5,160 kronor eller 15,480 kronor. Anslaget skulle fördenskull, derest meraomförrnälda förslag bifallas, böra i riksstaten uppföras med 1,341,276 kronor.

Då slutligen anslaget för framtiden kommer att afses allenast för fältartilleriet å fastlandet och dess benämning lärer böra derefter lämpas, hemställer jag alltså, att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen

30 Fjerde hufvud titeln.

att vid bifall till ofvannämnda båda förslag öka

äfvensom medgifva att anslaget för framtiden må benämnas jfältartilleriet å fastlandet)).

Vaxholms artillericorps.

[20.] Då de för fästningsartilleriet disponibla medel redan nu äro till-

detta\nsia1 räckliga att medgifva dels inrättandet af den nya majorsbeställuingen vid Karlsborgs artillericorps och dels böjande af chefslönen vid Vaxholms artillericorps till öfversteaflöning och i öfrigt några förändringar i fästningsartilleriets organisation af beskaffenhet att medföra ökade kostnader icke vid 1892 års urtima Riksdag beslutats, har generalfälttygmästaren och chefen för artilleriet i sin ofvannämnda skrifvelse den 14 sistlidne december icke gjort framställning om något särskilt anslag för fästningsartilleriet under år 1894.

Nu förevarande anslag, hvilket är afsedt för det enda fästningsartilleri-truppförband, som för närvarande tinnes, kan emellertid det oaktadt icke lemnas oförändradt.

I staten för nämnda artillericorps är nemligen uppförd dels aflöning till en regementsintendent med 3,895 kronor äfvensom arfvoden till 4 förrådsunderofficerare med 1,200 kronor, Indika belopp, jemlikt 1892 års urtima Riksdags beslut, äro afsedda att tagas i anspråk för den nya intendenturcorpsen, och dels aflöning till en l:ste bataljonsläkare med det för dessa tjenstebefattningar vid värfvade trupper vanliga belopp. Vid bifall till förslagen om uppförande i riksstaten af ett särskildt anslag för intendenturcorpsen samt om höjning i anslaget till pensioner och stipendier för fältläkarecorpsen måste alltså afdrag i nyssnämnda belopp göras ej mindre för summan af förstnämnda båda belopp eller 5,095 kronor än äfven för skilnaden emellan den för l:ste och 2:dre bataljonsläkare vid värfvad trupp uppförda aflöning eller 1,265 kronor. Anslaget måste sålunda, derest nämnda förslag vinna bifall, minskas med 6,360 kronor.

Då vidare, i den mån de Göta artilleriregemente nu tillhörande fästningskompanierna från regementet utbrytas och öfverflyttas till den nya fästningsartillericorpsen å Karlsborg, de derför afsedda anslagstill

Fjerde hufrudtfteln.

gångar torde böra sammanslås med anslaget till Vaxholms artillericorps för att tillsammans med detta bilda ett för fästningsartilleriet i dess helhet afsedt gemensamt anslag, lärer ifrågavarande anslag lämpligen redan nu böra erhålla en derefter lämpad ändrad benämning.

Jag hemställer alltså att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riks-

dagen

att, vid bifall till förslagen om uppförande i riksstaten af ett särskilt anslag för intendenturcorpsen samt om ökning af anslaget till pensioner och stipendier för fältläkarecorpsen, minska anslaget till Vax-

holms artillericorps nu........................... kr. 104,815: —

med .......................................................... » 6,360: —

till............................................................... kr. 98,455: —

äfvensom medgifva, att anslaget för framtiden må benämnas »Fästningsartilleriet».

Gotlands artillericorps.

Som Eders Kongl. Maj:t täcktes erinra sig, är under anslaget till Gotlands nationalbeväring för närvarande uppfördt jemväl det belopp 28,456 kronor 5 öre, som enligt nu gällande stat är afsedt för Gotlands artillericorps. I mitt förut framstälda förslag om sammanförande till ett anslag af alla de för det icke garnisonerade infanteriets befälsaflöning afsedda an slagstillgångar har jag också förutsatt, att vid sammanslagningen skulle från Gotlands nationalbevärings anslag afräknas nämda belopp och synes mig detsamma, med afseende å Gotlands artillericorps’ säregna ställning och från de öfriga artilleritruppförbandens något afvikande organisation, tillsvidare åtminstone böra hållas skildt från det öfriga artilleriets tillgångar och såsom ett särskildt anslag uppföras i riksstaten.

Hvad vidare angår anslagets belopp, är af generalfälttygmästare!! och chefen för artilleriet uti hans ofvannämnda utredning beträffande kostnaderna för artilleriets nya organisation under år 1894 förutsatt, att, med undantag af chefen, befälet vid corpsen skulle, i enlighet med hvad af t. f. chefen för generalstaben i hans betänkande om den förbättrade härordningen jemväl föreslagits, nämnda år tillträda sina nya löneförmåner.

Enligt samma utredning (bil. VII), mot hvilken jag icke har något

[21.] Uppförande riksstaten af ett nytt anslag med denna benämning.

[22.] Uteslutande ur riksstaten af detta anslag.

. [23.]

Ökning af detta anslag.

32 Fjerde liufVudtitetn.

att erinra, skulle för denna löneförhöjning erfordras ett belopp af 3,958 kronor.

Anslaget i sin helhet skulle alltså komma att uppgå till 32,414 kronor 5 öre eller i jemt krontal 32,414 kronor; och hemställer jag med anledning deraf, att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen

att, vid bifall till förslaget om sammanförande under ett anslag af samtliga de för det icke garnisonerade infanteriets befälsaflöning afsedda anslagstillgångar, medgifva, att näst efter anslaget till »fästningsartilleriet» må i riksstaten under benämning »Gotlands artillericorps» uppföras ett särskildt för nämnda corps afsedt bestämdt anslag, samt att derunder bevilja en summa af 32,414 kronor.

Marinregementet.

Det under förevarande anslag uppförda belopp skulle, derest mitt nyss nämnda förslag om sammanförande till ett anslag af de för det icke garnisonerade infanteriets befälsaflöning afsedda anslagstillgångar utaf Eders Kongl. Maj:t gillas, med nämnda anslag sammanslås och nu förevarande anslag med anledning deraf ur riksstaten uteslutas.

Jag hemställer alltså att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen

att vid bifall till nämnda förslag medgifva, att anslaget till marinregementet, nu kronor 66,000, må ur riksstaten afföras.

Fortifikationen.

Enligt den vid chefens för fortifikationen ofvannämnda skrifvelse den 17 sistlidne december fogade tabell (bil. VIII) skulle för genomförande af fortifikationens nya organisation under år 1894 erfordras ett belopp af 18,576 kronor 30 öre utöfver de anslagstillgångar, som för närvarande äro för detta vapen afsedda.

Jag bar ingen erinran att göra mot chefens för fortifikationen i

33 Fjerde hufvndtiteln.

detta afseende gjorda framställningar. Anslaget till fortifikationen, under hvilket det erforderliga ökade an slagsbeloppet synes mig böra i sin helhet uppföras, skulle alltså, med inräkning så väl af anslagets belopp, enligt 1893 års ursprungliga riksstat, 284,176 kronor, som af det i tilläggsstaten för samma år till fortifikationen anslagna särskilda belopp 21,500 kronor, i staten för år 1894 komma att uppgå till 324,252 kronor 30 öre eller i jemt krontal 324,252 kronor.

Härifrån måste emellertid af förut redan flera gånger nämnda anledningar dragas dels det belopp sammanlagdt 7,790 kronor, som enligt den hittills för fortifikationen gällande stat är anslaget till de två vid fortifikationen anstälde regementsintendenter och dels 2,530 kronor, utgörande skilnaden emellan den i staten för 2 l:ste bataljonsläkare upptagna aflöning och den aflöning, som vid värfvad trupp utgår till två 2:dre bataljonsläkare. Anslaget skulle alltså i 1894 års riksstat böra uppföras med 324,252 kr. — (7,790 + 2,530) eller 313,932 kronor.

Jag hemställer alltså att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen

att, vid bifall till förslagen om uppförande i riksstaten af ett särskildt anslag för intendenturcorpsen samt om höjning af anslaget till pensioner och stipendier för fältläkarecorpsen, höja anslaget till fortifika-

tionen nu...................................................... kr. 284,176: —

med ............................................................... 3> 29,756: —

till........................................................... kr. 313,932: —

Trängen.

Enligt de beräkningar (bil. IX, X, XI, XII) rörande kostnaderne för [24.] Svea, Göta, Norrlands och Vendes trängbataljoner under år 1894, som fogats vid t. f. inspektörens för trängen ofvannämnda skrifvelse den 20 sistlidne december och mot hvilka jag icke har något att erinra, skulle för nämnda år erfordras, för Svea trängbataljon 6,063 kronor 93 öre mindre än som för närvarande enligt stat till densamma utgår, för Göta trängbataljon 144,131 kronor 85 öre, för Norrlands trängbataljon 90,629 kronor 17 öre samt för Vendes trängbataljon 6,247 kronor 69 öre.

Då sammanlagda kostnaden för de tre bataljoner, hvilkas uppsättning ännu icke är afslutad, sålunda under sagda år skulle komma att uppå till 241,008 kronor 71 öre och man för att bestämma den ökning i anslagsmedel, som härför erfordras, måste derifrån draga ej mindre Ihh. till Jlikid. Prot. 18‘J3. 1 Sami. 1 Ad/. 1 Iläft. 5

34 Fjerde hufvndtlteln.

den beräknade besparingen i de för Svea trängbatalj on disponibla tillgångarne 6,063 kronor 93 öre, utan äfven det belopp 200,143 kronor, hvilket såsom afsedt för Göta trängbataljon är under nu förevarande anslag upptaget såsom reservationsanslag, skulle behofvet för år 1894 alltså blifva 34,801 kronor 78 öre.

Då vidare det erforderliga ökade anslagsbeloppet, på sätt jag redan yttrat, i sin helhet synes höra upptagas under anslaget till Trängen, skulle alltså nämnda anslag, som för närvarande utgår med 285,437 kronor, i 1894 års riksstat höra uppföras med ett till 285,437 kronor + 34,801 kronor 78 öre höjdt belopp eller till 320,238 kronor 78 öre, som jag dock anser kunna jemnas till 320,238 kronor; och torde af detta belopp de för de nya bataljonerne afsedda medel 241,008 kr. 71 öre böra, på sätt förut i liknande fall varit vanligt, upptagas såsom reservationsanslag.

De ofta nämnda förslagen om uppförande i riksstaten af ett särskilt anslag för intendenturcorpsen och om höjning i anslaget till pensioner och stipendier för fältläkarecorpsen hafva emellertid till följd, att äfven i detta belopp afdrag måste göras dels för de för närvarande

1 Svea och Göta trängbataljoners stater till intendenturtjenstemän uppförda aflöningsbelopp och dels för de belopp, hvarmed de vid samma bataljoner anstälde l:ste bataljonsläkares aflöning öfverstiger aflöningen för motsvarande antal 2:dre bataljonsläkare. Då vid hvardera af de båda bataljonerna äro anstälde 1 regementskommissarie med en aflöning af 2,895 kronor, 1 förråd sförvaltare med en aflöning åt 1,800 kronor och en l:ste bataljonsläkare med en aflöning, som med 1,265 kronor öfverstiger den för 2:dre bataljonsläkare vid värfvad trupp faststälda, skulle alltså, då afdraget för hvarje bataljon komme att uppgå till 5,960 kronor, hela anslagsförhöjningen kunna inskränkas till 34,801 kronor —

2 x 5,960 kronor eller 22,881 kronor; och skulle alltså hela anslaget i 1894 års riksstat böra upptagas med 285,437 kronor + 22,881 kronor eller 308,318 kronor, deraf såsom reservationsanslag 241,008 kronor 71 öre — 5,960 kronor eller 235,048 kronor 71 öre, som dock torde kunna jemnas till 235,048 kronor.

Jag hemställer alltså att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen

att vid bifall till ofvan nämnda förslag höja an-

äfvensom medgifva att 235,048 kronor deraf må upptagas såsom reservationsanslag.

Fjerde hufvudtiteln.

35 Värfvade garnisonstruppernas rekrytering och aflöning.

Enligt sistlidne Riksdags medgifvande får af detta anslag ett belopp af 11,050 kronor användas till bestridande af kostnaden för omorganisationen af det icke garnisonerade infanteriet; och har jag också förut i dag hemstält, att detta belopp må få sammanslås med öfriga för nämnda infanteris befälsaflöning disponibla tillgångar.

Beloppet måste till följd deraf från nu ifrågavarande anslag afföras; och hemställer jag med anledning deraf att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen

att vid bifall till nyssnämnda förslag minska anslaget till värfvade garnisonstruppernas rekrytering

och aflöning nu....................................... kr. 893,732: —

med.............................................................. 3> 11,050: —

till ....................................... kr. 882,682: —

Fourragering af artilleriets, värfvade kavalleriets, f o rtifi kali o n stru pp e r n as

och trängens hästar.

Enligt sistlidne Riksdags beslut må af detta anslag för intendenturcorpsens räkning tagas i anspråk ett belopp af 1,500 kronor, motsvarande de arfvoden, som från anslaget utgå till en kompanikommissarie vid Svea artilleriregemente, 1 regementskommissarie vid hvartdera af Göta och Wendes artilleriregementen samt 3 sqvadronskommissarier vid Kronprinsens husarregemente.

Skall ett särskildt anslag för nämnda corps i riksstaten upptagas, måste alltså omförmälda belopp från nu förevarande anslag afföras; och jag hemställer alltså, att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen

att vid bifall till förslaget om uppförande i riksstaten af ett särskildt anslag för intendenturcorpsen minska anslaget till fourragering af artilleriets, värfvade kavalleriets, fortifikationstruppernas och

trängens hästar nu.................................... kr. 615,000: —

med ............................................................... » 1,500: —

[25.]

Minskning af detta anslag.

[26.]

Minskning af detta anslag.

36 Fjerde huvudtiteln.

Mathållning för manskapet vid garnisonsregementena.

Enligt eistlidne Riksdags beslut må af detta anslag för intendenturcorpsen tagas i anspråk ett belopp af 2,800 kronor, motsvarande de arfvoden, som från anslaget utgå till 1 regementskommissarie och 1 kompanikommissarie vid Svea artilleriregemente, 1 regementskommissarie vid hvardera af Göta och Wendes artilleriregementen samt 3 sqvadronskommissarier vid Kronprinsens husarregemente.

Å andra sidan torde emellertid anslaget, som under år 1891 öfverskridits med ett belopp af 210,236 kronor 94 öre, böra, i enlighet med den af statsrådet och chefen för finansdepartementet rörande förslagsanslagen i allmänhet gjorda framställning ökas med en nämnda belopp åtminstone i det närmaste motsvarande summa.

Då jag anser denna kunna bestämmas till 150,000 kr., skulle alltså, med afdrag af nyssnämnda 2,800 kr., ökningsbeloppet utgöra 147,200 kr.; och jag hemställer fördenskull, att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen

att, vid bifall till förstnämnda förslag, öka anslaget till mathållning för manskapet vid gamisonsre-

gementena nu ....................................... kr. 1,132,000: —

med........................................................... » 147,200: —

till .......................................... kr. 1,279,200: —

Gotlands nationalbeväring, Hallands beväring, Vesternorrlands beväring, aflöning till stamtrupp vid Vesternorrlands bataljon, aflöning till stamtrupp vid Blekinge bataljon.

[28, 29, Såsom Eders Kongl. Maj:t täcktes erinra sig, äro de under samt- 30,31 och liga dessa anslag uppförda belopp afsedda att sammanläggas med det 32.] föreslagna nj^a anslaget för »indelta infanteriets befälsaflöning». Godnr'riksakten kännes nämnda förslag måste alltså dessa anslag från riksstaten afföras; åt desa/an- och jag hemställer fördenskull att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Blag- Riksdagen

att vid bifall till förslaget om sammanförande till ett anslag af alla de för det icke gamisonerade infanteriets befälsaflöning afsedda anslagstillgångar

.[27.]

Ökning af detta anslag.

37 Fjerde hufTudtiteln.

medgifva att anslaget till Gotlands nationalbeväring

nu................................................................ kr. 200,509: —

anslaget till Hallands beväring nu... » 12,660: —

anslagettillVesternorrlandsbeväringnu )) 31,420: —

anslaget till aflöning till stamtrupp

vid Vesternorrlands bataljon nu ... » 26,644: —

samt anslaget till aflöning till

stamtrupp vid Blekinge bataljon nu » 60,000: —

må med tillsammans ............................. kr. 331,233: —

ur riksstaten afföras.

Beväringsmanskapets vapenöfningar.

Enligt den vid sistlidne Riksdag lemnade utredning erfordras för [33.] år 1894, då bestämmelsen om de ökade vapenöfningarne för de värn- Höjning af pligtige fullständigt träder i kraft, en höjning i detta anslag af 1,061,371 detu anslag kronor 34 öre, häri dock ej inberäknadt det anslagsbelopp, som blir af nöden för att åt de värnpligtige bereda den förhöjda dagaflöning, som 1892 års urtima Riksdag beviljat. Under år 1894, då endast de värnpligtige vid kavalleriet erhålla dagaflöning för fulla 90 dagar, under det att de värnpligtige, som tilldelats de öfriga vapenslagen, äro berättigade till sådan aflöning för allenast 66 dagar, utgör enligt särskild utredning, som jag låtit verkställa, det med anledning af nämnda beslut nödiga anslagsbeloppet en summa i jemt krontal af 406,450 kronor. Hela den anslagsökning, som under nu förevarande anslagstitel för år 1894 varder af nöden för de förlängda öfningarne, uppgår sålunda till 1,467,821 kronor 34 öre.

Å andra sidan måste emellertid från anslaget afdragas dels det belopp 115,123 kronor, som enligt mitt förut framstälda förslag skulle derifrån öfverflyttas till anslaget för indelta arméns vapenöfningar eller, såsom detta anslag numera skulle benämnas, anslaget till det icke garnisonerade infanteriets och kavalleriets vapenöfningar och dels det belopp 31,302 kronor 50 öre, kvilket,, såsom motsvarande den från anslaget till åtskilliga intendenturtjenstemän för närvarande utgående aflöning, enligt sistlidne Riksdags beslut må för den nya intendenturcorpsen tagas i anspråk.

Med afdrag af dessa båda belopp tillsammans 146,425 kronor 50 öre skulle alltså den erforderliga anslagsökningen uppgå till 1,321,395

38 Fjerde hufvudtiteln.

kronor 84 öre eller i rundt tal 1,321,000 kronor; och jag hemställer fördenskull, att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen

att, vid bifall till förslagen dels om öfverflyttning från anslaget till beväringsmanskapets vapenöfningar till anslaget till indelta arméns vapenöfningar af ett belopp utaf 115,123 kronor och dels om uppförande i riksstaten af ett särskildt för intendenturcorpsen afsedt anslag, öka förstnämnda an-

slag nu...............................................kr. 1,544,000: —

med......................................................... » 1,321,000: —

till............................................ kr. 2,865,000: —

Volontärskolor.

[34.] I det förslag till förbättrad härordning, som af Eders Kongl. Maj:t

^relades sistlidne Riksdag och som sedermera i sina hufvuddrag af a ans ag. jjjkscjagen ant0gs, var jemväl förutsatt, att, i den mån den förbättrade härordningen utvecklades, nya volontärskolor skulle anordnas i och för utbildning af det ökade antal på stat eller i vederbörande reserver anstälde officerare och underofficerare, som för armén blefvo af nöden. Riksdagen, som erkände nödvändigheten af särskilda åtgärders vidtagande för att i mån af volontärstyrkans vid armén tillväxt bereda tillfälle för utbildande af ökadt underbefäl, förklarade sig emellertid, då ingen närmare utredning blifvit af Eders Kongl. Maj:t förebragt vare sig om det antal volontärskolor, som kunde erfordras för härordningsförslagets genomförande, eller om sjeliva organisationen af volontärskoleväsendet i dess helhet, icke böra för det dåvarande fatta beslut i ämnet.

Då jag fortfarande är af den åsigt, att för ett lyckligt genomförande af den antagna förbättrade härordningen en kraftig utveckling af volontärinstitutionen är af nöden, och ett af de allra lämpligaste medlen derför synes mig vara att i så stor omfattning som möjligt bereda volontärerne vid de olika truppförbanden utsigter att komma i åtnjutande af en mera genomgående underofficersutbildning, hemstälde jag, vid föredragning den 2 sistlidne december af Riksdagens underdåniga skrifvelse i ämnet, att Eders Kongl. Magt täcktes uppdraga åt t. f. chefen för generalstaben att om möjligt redan före 1892 års utgång till Eders

39 Fjerde hufvndtitcln.

Kong! Maj:t inkomma med den af riksdagen äskade utredning, så att förslag i ämnet skulle kunna till nu instundande Riksdag aflåtas.

Eders Kongl. Maj:t biföll denna min framställning. Emellertid bär t. f. chefen för generalstaben i sin förenämnda skrifvelse den 22 sistlidne december anmält, att, med afseende särskilt- å de flerehanda uppgifter, som för uppdragets fullgörande måste infordras, det icke varit möjligt att under den korta tid, som sedan sistlidne Riksdag förflutit, bringa utredningen till stånd. Förslag i ämnet torde alltså först till 1894 års riksdag kunna aflåtas och finner jag någon väsentligare olägenhet så mycket mindre deraf kunna uppstå, som, på sätt t. f. chefen för generalstabeu också erinrar, endast en jemförelsevis obetydlig del af de på grund af 1892 års urtima Rikdags beslut nyuppsatta volontärerne redan år 1894 kan hafva kommit så långt i sin militära uppfostran, att de kunna underkastas utbildning till underofficerare.

Anslaget kan dock icke lemnas till beloppet oförändradt. Som Eders Kongl. Maj:t täcktes erinra sig, har jag nemligen, i anledning af sistlidne Riksdags beslut, förut i dag hemstält, att det belopp 93,655 kronor, hvilket, såsom afsedt för utbildningen af stammanskap vid det icke garnisonerade infanteriet, får af förevarande anslag användas för genomförande af infanteriets nya organisation, måtte få sammanslås med det för samma ändamål afsedda anslaget till indelta arméns vapenöfningar. Godkännes detta förslag måste alltså ett motsvarande belopp afföras från anslaget till volontärskolor; och jag hemställer fördenskull, att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen

att vid bifall till sistnämnda förslag minska an-

slaget till volontärskolor nu ............... kr. 285,000: —

med ........................................................... » 93,655: —

till ............................................................. » 191,345: —

Reservbefälet.

Enligt den plan för reservbefälsinstitutionens ordnande, som af t. f. chefen för generalstaben i hans betänkande angående härordningens förbättrande sistlidne år förelädes Eders Kongl. Maj:t, skulle ersättning enligt vissa grunder utgå till dem, som gjort sig kompetenta att befordras till reservofficerare och reservintendenter. Kostnaden härför beräknades skola, sedan den föreslagna organisationen fullständigt genomförts, komma att uppgå till 53,516 kronor. Eders Kongl. Maj:t, som gillade denna framställning, aflät med anledning deraf förslag i ämnet

[35.]

Uppförande i rik88taten af ett nytt anslag med denna benämning.

40 Fjerde hufvndtiteln.

till sistlidne Riksdag; och fann Riksdagen med godkännande af de sålunda för ersättning åt reservofficerare och reservintendenter föreslagna grunder, skäligt att för år 1893 för ändamålet anvisa 5,000 kronor.

Då med afseende å den för öfvergången till den förbättrade härordningen bestämda tid ytterligare en fjerdedel af erforderliga beloppet eller i rundt tal 12,000 kronor synes höra för år 1894 ställas till Eders Kongl. Maj:ts disposition, skulle alltså i 1894 års riksstat böra för dylikt befäl uppföras en summa af 17,000 kronor.

Hvad angår sättet för beloppets upptagande i riksstaten, lärer, då detsamma icke lämpligen kan sammanföras med något annat anslag, ett nytt sådant deraf böra bildas, hvilket synes kunna erhålla sin plats näst efter anslaget till volontärskolor, med hvilket det står i närmaste sammanhang; och torde vidare med hänsigt till ändamålet med det nya anslaget och de förhållanden, under hvilka det skulle komma till användande, detsamma i enlighet med hvad som är fallet med motsvarande anslag vid flottan, böra erhålla egenskap af »förslagsanslag högst».

Då slutligen nu liksom vid senast förflutna Riksdag tillgångar måste beredas till den antagligen mycket obetydliga dagaflöningskostnad till reservunderbefäl, som kan blifva af nöden och som ej skall af andra anslagsmedel gäldas, samt med afseende å anslagets belopp hinder icke lärer möta att derå anvisa denna utgiftspost, hemställer jag, att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen

att, för beredande af ersättning åt reservofficerare och reservintendenter i enlighet med de af Riksdagen godkända grunder, såsom ordinarie anslag bevilja en summa af 17,000 kronor;

äfvensom vid bifall dertill medgifva dels att beloppet må under benämning »reservbefälet» såsom »förslagsanslag högst» i riksstaten uppföras näst efter anslaget till »volontärskolor» och dels att deraf jemväl må gäldas den dagaflöningskostnad till reservunderbefäl, som kan blifva af nöden och som ej skall af andra anslagsmedel utgå.

Försvarsverket till lands i allmänhet eller arméförvaltningens departement.

[36.] Den förhöjning i detta anslag, som af de förlängda vapenöfningama

ökning af för de värnpligtige nödvändiggöres, beräknades af t. f. chefen för

detta anslag.

41 Fjerde hufvudtlteln.

generalstaben i hans meranämnda betänkande skola för år 1894, då öfningarne erhållit sin i lag bestämda längd, komma att uppgå till 447,405 kronor.

Det är emellertid icke endast af denna anledning förhöjning i nu förvarande anslag varder af nöden. Så väl generalfälttygmästaren och chefen för artilleriet som armé förvaltningen å fortifikationsdepartementet hafva i sina ofvannämnda underdåniga skrifvelser den 29 och 15 sistlidne december gjort framställning derom.

Generalfälttygmästarens berörda framställning afser en förhöjning af de anslagsmedel, som stå till arméförvaltningens disposition för bestridande åt kostnaderna för öfningsammunitions anskaffande. I sin omnämnda skrifvelse yttrar generalfälttygmästaren derom hufvudsakligen följande.

I skrifvelse den 10 november 1891 hade han gjort underdånig framställning om äskande hos Riksdagen af förhöjning i arméförvaltningens å artilleridepartementet andel i anslaget för försvarsverket till lands i allmänhet med tillsammans 322,379 kronor, deraf 67,379 kronor för anskaffande af artilleriammunition och underhåll af skjutfält m. m. samt återstående 255,000 kronor till bestridande af den ökade kostnad för förbrukningsammunition till eldhandvapen, som blefve en följd deraf, att 1867—1889 års gevär inom kort koinme att utlemnas till hela infanteriet för att vid skjutöfningarna användas. I nådig proposition till 1892 års lagtima riksdag föreslog Eders Kongl. Maj:t med anledning deraf, att för ändamålen måtte beviljas 200,000 kronor, hvilket belopp dock af riksdagen nedsattes till 100,000 kronor, enär, såsom Riksdagen i sin underdåniga skrifvelse yttrade, den beslutade gevärsfthändringen icke hunne att före 1893 års öfningar fullbordas. Mot den höjning af anslaget som ifrågasattes för att bereda ökade tillgångar till anskaffande af artilleriammunition samt till underhåll af skjutfält m. in. gjordes deremot ingen erinran, och hade generalfälttygmästaren af denna anledning ansett, att af de anvisade 100,000 kronorna sistnämnda behof skulle i främsta rummet tillgodoses, såsom följd hvaraf de till anskaffning af förbrukningsammunition för eldhandvapen disponibla medel icke kunde under innevarande år höjas med större belopp än 32,621 kronor. För anskaffande af ammunition till eldhandvapen, motsvarande den i förut åberopade underdåniga skrifvelsen den 10 november 1891 beräknade förbrukningen under 1894 års öfningar, erfordrades alltså en ytterligare anslagsökning af 222,379 kronor.

I denna summa inginge emellertid den ökade kostnaden för såväl stamtruppens som beväringens skjutöfningar, dessa sistnämnda dock Bih. till Riksd. Prot. 1803. 1 Sami. 1 Afd. 1 Haft. 6

42 Fjerde hufvudtiteln.

under förutsättning af endast 42 dagars öfningstid; och uppginge den del af kostnadstillökningen, som beräknats komma på beväringens skjutöfningar, till 36,000 kronor.

Enligt hvad generalfälttygmästaren antoge komme emellertid det sålunda för beväringens skjutöfningar erforderliga ökade anslagsbeloppet att begäras i sammanhang med de öfriga anslag, som med anledning af den vid 1892 års urtima riksdag beslutade förlängningen af beväringens öfningar blefve af nöden; och funne sig generalfälttygmästaren af sådan anledning nu endast böra göra framställning om den oundgängligen erforderliga ökningen af anslaget till stamtruppens skjutöfningar, hvilken, såsom i det föregående blifvit visadt, uppginge till 186,379 kronor (222,379—36,000) eller i rundt tal 186,000 kronor.

På grund af hvad han sålunda anfört hemställer alltså generalfälttygmästaren, att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen,

att för beredande af ökade tillgångar till anskaffande af ammunition för stamtruppens skjutöfningar med eldhandvapen höja arméförvaltningens å artilleridepartementet andel i nu förevarande anslag med 186,000 kronor.

Armé förvaltningens å fortifikationsdepartementet ifrågavarande framställning åter afser förhöjning i de för nybyggnad och underhåll af landtförsvarets byggnader nu tillgängliga medel.

Redan uti underdånig skrifvelse den 15 november 1892 hade, yttrar arméförvaltningen, af densamma anmälts, hurusom de fråu nu förevarande anslag med 217,526 kronor utgående anslagsmedlen till »nybyggnader och underhåll af fästningarna och landtförsvaret i allmänhet tillhörande hus och byggnader)) voro för ändamålet alldeles otillräckliga. Uti beloppet af nämnda medel hade sedan år 1883 icke skett annan förhöjning än att år 1888 en summa af 5,876 kronor tillkommit för underhåll af Svea trängbataljons kasern och kaserngård m. in., medan under samma tid deremot blifvit uppförda, förutom nu nämnda etablissement och flere enstaka byggnader, som skola med ifrågavarande medel underhållas, dels de nya kasernetablissementen för fotgardesregementena, hvilka innehölle långt mera utrymme och såsom följd deraf också komme att framdeles kräfva mycket större reparationskostnader än dessa regementens äldre kaserner särskildt under de sista åren af deras begagnande erfordrat, dels ett nytt kasernetablissement för Gotlands artilleri-

43 Fjerde hiifvndtiteln.

corps och dels ett armat sådant å pontonierbataljonens öfningsplats å Laxön m. fl., hvartill komme det under uppförande varande etablissementet i Östersund för en artilleridivision, hvilket vore afsedt att innevarande år blifva färdigt.

Förvaltningen, som under sådana förhållanden ansett oundgängligt att, på sätt den jemväl i sin underdåniga skrifvelse den 14 November 1891 framhållit, ifrågavarande anslagsmedel blefve förhöjda, hade med anledning deraf låtit upprätta en förteckning öfver kostnaderna för alla sedan år 1883 uppförda byggnader, som skulle genom fortifikationsdepartementets försorg underhållas; och framginge af densamma, att nämnde kostnad utgjort för byggnader af sten 3,795,167 kronor 6 öre, för dylika af trä 262,842 kronor 27 öre och för byggnader af blandadt sten och trä 380,880 kronor.

Beräknades nu, fortsätter arméförvaltningen, årliga underhållskostnaden, uttryckt i procent af byggnadskostnaden, för de af sten och synnerligen solidt uppförda fotgardeskasernerna, hvilka dessutom voro nya och följaktligen under den närmaste framtiden icke erfordra några dryga underhållskostnader, till 1 Vt procent, för öfriga stenbyggnader till 1 l!i procent, samt för byggnader af trä till 2 procent, skulle alltså underhållet af nu ifrågavarande sedan år 1883 tillkomna byggnader uppgå till omkring 62,000 kronor. Derifrån borde dock afräknas dels en summa af omkring 26,200 kronor, som förut årligen i medeltal utgått till underhåll af fotgardesregementenas äldre kaserner och dels förutnämnda för underhållet af Svea trängbataljons etablissement särskildt anvisade belopp 5,876 kronor, så att den ökning af anslaget, som för nu ifrågavarande ändamål vore af nöden, utgjorde 30,000 kronor.

Men härförutom erfordrades jemväl en tillökning i anslaget i och för vidmagthållande såväl af de under senare tiden tillkomna fästningsbyggnader som af äldre byggnader, hvilkas underhåll till följd af anslagets otillräcklighet delvis måst eftersättas; och ansåge arméförvaltningen denna tillökning icke kunna sättas lägre än till 15 a 20,000 kronor, så att ett ökadt anslagsbelopp af 45 å 50,000 kronor af dessa förhållanden betingades.

För den närmaste framtiden funne emellertid förvaltningen bchofvet kunna begränsas till 35,000 kronor. Dels komme nemligen fotgardesregementenas kasern etablissement med sitt solida byggnadssätt icke att omedelbart kräfva full underhållskostnad och dels kunde, sedan Riksdagen beviljat medel till ett nytt kasernetablissement för lifgardet till häst, underhållet af detta regementes äldre etablissement inskränkas till det allra nödvändigaste. Arméförvaltningen, som tillika upplyser, att

44 Fjerde hufvudtiteln.

reservationerna å anslaget år efter år nedgått och att den disponibla behållningen derå i sin helhet skulle medtagas, derest samtliga för nästkommande år ifrågasatta reparationer å landtförsvarets hus och byggnader finge komma till utförande, hemställer alltså, att nyssnämnda anslagsförhöjning 35,000 kronor måtte af Riksdagen för år 1894 äskas.

De sålunda af generalfälttygmästare!! och chefen för artilleriet samt arméförvaltningen å fortifikationsdepartementet gjorda framställningar finner jag mig på det kraftigaste böra förorda, då derigenom anslagsbehof, som redan länge gjort sig synnerligen kännbara, skulle blifva afhulpna. Hvad särskildt angår den af generalfälttygmästaren begärda anslagsförhöjning, tillåter jag mig erinra, att jemväl t. f. chefen för generalstaben i sitt betänkande om den förbättrade härordningen framhållit vigten deraf, att nödiga medel för den förändrade ammunitionens anskaffande komme att stå till krigsstyrelsens förfogande och dervid tillika uppgilvit det andra öfvergångsåret såsom det, under hvilket anslagsförhöjningen vore af behofvet påkallad. Det belopp, hvarmed, förevarande anslag i 1894 års riksstat borde ökas, skulle alltså uppgå till 447,405 + 186,000 + 35,000 kronor eller sammanlagdt 668,405 kronor; och är, på sätt generalfälttygmästaren antagit, deri jemväl inbegripen den ökade kostnad, som i följd af den nya ammunitionens användande vid beväringens öfningar varder af nöden.

Skall ett särskildt anslag i riksstaten uppföras för intendenturcorpsen, måste emellertid från nämnda belopp dragas den summa 48,830 kronor, hvilken såsom motsvarande den från anslaget utgående aflöning till åtskilliga intendenturtjenstemän, enligt Riksdagens beslut får från detta anslag tagas i anspråk för nämnda corps. Anslagsförhöjningen skulle sålunda, med afdrag deraf, komma att uppgå till 619,575 kronor.

Jag hemställer alltså,

att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att den, vid bifall till förslaget om uppförande i riksstaten af ett särskildt anslag för intendenturcorpsen, må för beredande af erforderliga ökade tillgångar till bestridande af kostnaderna för dels de värnpligtiges beklädnad och utredning under de förlängda öfningarna, dels anskaffandet af ammunition till stammens öfningar och dels nybyggnad och underhåll af landtförsvaret

45 Fjerde hnfvudtlteln.

tillhörande byggnader höja anslaget till försvarsverket till lands i allmänhet eller arméförvaltningens departement nu................................................ kr. 2,534,600

med.................................................................... » 619,575

till

kr. 3,154,175

Beklädnad och utredning m. m. för indelta infanteriet, Vermlands fältjägarecorps och Jemtlands hästjägarecorps.

Enligt sistlidne Riksdags beslut får af detta anslag ett belopp af 2,825 kronor, motsvarande hälften af handräckningskostnaderna vid indelta infanteriets, Vermlands fältjägarecorps’ och Jemtlands hästjägarecorps’ förråd, tagas i anspråk för den nya intendenturcorpsen.

Skall, på sätt jag förut hemstält, ett särskildt anslag för nämnda corps i riksstaten uppföras, måste för den skull omförmälda belopp från nu ifrågavarande anslag afföras.

Jag hemställer alltså,

att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att, vid bifall till förslaget om uppförande i riksstaten af ett särskildt anslag till intendenturcorpsen, minska anslaget till beklädnad och utredning m. m. för indelta infanteriet, Vermlands fältjägarecorps och Jemtlands hästjägarecorps nu... . kr. 436,583: — med............................................................. » 2,825: —

till.......................................................... kr. 433,758: —

Anskaffande och underhåll af beklädnads-, bevärings-, remtygs- samt hästoch sadelmunderingspersedlar vid det berustade kavalleriet.

Enligt meranämnda Riksdags beslut får för den nya intendenturcorpsen af detta anslag användas ett belopp af 750 kronor, motsvarande handräckningskostnaderna vid det berustade kavalleriets förråd.

Uppföres i riksstaten ett nytt anslag för intendenturcorpsen, måste för den skull beloppet från nu förevarande anslag afföras; och jag hemställer alltså, att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen

[37.]

Minskning af detta anslag.

[38.]

Minskning af detta anslag.

[39.]

Höjning af detta anslag.

[40.]

Höjning af detta anslag.

46 Fjerde hufvudtiteln.

att, vid bifall till förelaget om uppförande i riksstaten af ett särskildt anslag för intendenturcorpsen, minska anslaget till anskaffande och underhåll af beklädnads-, bevärings-, remtygs- samt häst- och sadelmunderingspersedlar vid det berustade kavalleriet nu................................. kr. 205,000: —

med........................................................... »_750: —

till.................................................................. kr. 204,250: —

Byggnader och sängkläder å mötesplatserna.

Enligt den vid sistlidne Riksdag af t. f. chefen för generalstaben lemnade utredning erfordras för år 1894, då de ökade bé'väringsöfningarne nått sin fulla längd, en höjning af detta anslag med 15,488 kronor.

Jag hemställer alltså att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen

att höja anslaget till byggnader

Inqvarteringskostnader.

Som jag redan yttrat, måste, derest de af mig under anslaget till intendenturcorpsen gjorda framställningar utaf Eders Kongl. Maj:t och Riksdagen gillas, nu förevarande anslag höjas med ett belopp af 2,475 kronor 1 öre eller i rundt krontal 2,475 kronor.

Jag hemställer alltså, att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen

att, vid bifall till förslaget om uppförande i riksstaten af ett särskildt anslag för intendenturcorpsen och öfriga i sammanhang dermed gjorda framställningar, höja anslaget till inqvarterings-

Fjerde hufrudtiteln.

47 Ålderstillägg.

Under nyssnämnda förutsättning bör, på sätt jag likaledes förut ådagalagt, från förevarande anslag afföras ett belopp af 3,000 kronor. Jag hemställer alltså att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riks-

att, vid bifall till förslaget om uppförande i riksstaten af ett särskilt anslag för intendenturcorpsen samt öfriga i sammanhang dermed gjorda framställningar, minska anslaget till ålderstill-

lägg nu...........................................

med ....................................................

dagen

till

Rese och traktamentspenningar.

Under åberopande af den utaf statsrådet och chefen för finansdepartementet beträffande förslagsanslagen i allmänhet gjorda framställning hemställer jag, att detta förslagsanslag, som under de senare tre

åren i medeltal ’öfverskridits med 67,000 u------

från sitt nuvarande belopp.............................

ökas med ................................................................

till.............................................................................

Extra utgifter.

intendenturcorpsen tagas i anspråk ett belopp af 500 kronor, motsvarande ett derifrån till byråchefsassistenten i arméförvaltningens intendentsdepartement utgående arfvode å nämnda belopp.

Om alltså ett särskildt anslag för intendenturcorpsen uppföres i riksstaten, måste nyssnämnda belopp från nu förevarande anslag afföras.

Jag hemställer för den skull, att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen

att, vid bifall till förslaget om uppförande i riksstaten af ett särskildt anslag för intendenturcorpsen,

[41.]

Minskning af detta anslag.

[42.]

Ökning af detta anslag.

[43.]

Minskning af detta anslag.

[44.]

Minskning af detta anslag.

. [45.]

Ändring af rubriker.

Fjerde hufvudtlteln.

minska anslaget till extra utgifter nu kr. 67,500: — med ............................................................ » 500: —

till ................................................................. kr. 67,000: —

Skrifmaterialier och expenser, ved m. m. för departementets afdelning af Kongl. Maj:ts kansli och kommandoexpedition.

Detta anslag, hvilket nu är uppfördt till .................... kr. 6,201: —

torde, för jemnande af hufvudtitelns ordinarie anslag böra

minskas med .........................:....................................................... » 66: —

till....................................................................................................... kr. 6,135: —

Ändring i rubriker under fjerde hufvudtiteln.

Slutligen torde, derest förslaget om de nya benämningame å anslagen till »indelta arméns befälsaflöning» samt »indelta arméns och Vermlands fältjägarecorps’ vapenöfningar» af Eders Kongl. Maj:t och Riksdagen gillas, jemväl de under fjerde hufvudtiteln förekommande allmänna rubrikerna »Indelta armén» och »Värfvade armén» böra ändras. Under förstnämnda rubrik skulle nemligen för framtiden komma att uppföras anslag, som äro afsedda jemväl för de nuvarande s. k. beväringstruppema. Förstnämnda rubrik synes mig derföre, i enlighet med hvad jag förut i dag hemstält beträffande omförmälda anslags benämning, böra utbytas mot rubriken »Den icke gamisonerade armén» och såsom följd deraf rubriken »Värfvade armén» utbytas mot rubriken »Den gamisonerade armén».

Jag hemställer alltså att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen,

att vid bifall till ofvannämnda förslag medgifva, att de under 4:dje hufvudtiteln förekommande rubrikerna »Indelta armén» och »Värfvade armén» må utbytas mot rubrikerna »Den icke gamisonerade armén» och »Den gamisonerade armén».

49 Fjerde hufvudttteln.

Fjerde hufvudtitelns ordinarie anslag utgöra för närvarande, då deri jemväl inräknas det belopp 1,083,850 kronor, som af 1892 års urtima Riksdag till landtförsvaret beviljades, en

summa af................................................................................ kr. 22,153,550: —

De af mig ifrågasatta nya och tillökningar i de uti 1893 års ursprungliga riksstat upptagna ordinarie anslag uppgå, efter afdrag af anslag, som föreslås skola ur riksstaten afföras, äfvensom af förutsatt minskning i en del andra anslag, till 3,177,900 kronor eller, efter afdrag af det vid 1892 års urtima Riksdag beviljade belopp, till.................................................. » 2,094,050: —

Och skulle, på sätt Bil. XIII gifver vid lianden, för den förbättrade härordningens genomförande erfordras ................................................ kr. 2,671,047: 88

eller, då derifrån dragés det af 1892 års urtima Riksdag för ändamålet beviljade belopp........... » 640,850: —

en summa af...................................... kr. 2,030,197: 88

Återstående beloppet .................. » 63,852: 12

utgör, efter vederbörliga afdrag, af annan anledning erforderlig förhöjning.

Med tillägg af nämnda belopp skulle alltså de ordinarie anslagen för år 1894 komma att höjas till » 24,247,600: —

Extra anslag.

Tillämpning af nya värnpligtslagens föreskrifter i fråga om de värnpligtiges inskrifning och redovisning m. m.

Sedan flera år tillbaka har under denna titel i riksstaten varit uppfördt ett extra anslag å 77,500 kronor, från hvilket utgått dagaflöning till befälet vid beväringstrupperna för tjenstgöring mellan de årliga vapenöfningarne äfvensom erforderliga arfvoden till de i kompaniområdena anstälde afdelningsområdesbefälliafvare.

Då emellertid sistlidne Riksdag medgifvit, att af anslaget ett belopp utaf 24,529 kronor 95 öre, motsvarande den dagaflöning, som Bih. till Rikad. Prot. 1893. 1 Sami. 1 Ajd. 1 lliift. 7

[46.]

Anslag för tillämpning af nya värn- • pligtslagens föreskrifter.

[47.]

Anslag till förändring af arméns äldre gevär till vapen af liten kaliber.

50 Fjerde hufvudtiteln.

enligt hittills gällande bestämmelser kunnat under fullt normala förhållanden derifrån utgå till nyssnämnda truppers befäl, må för den beslutade omorganisationen af infanteriet tagas i anspråk, har jag förut i dag hemstält, att vid sammanföring till ett anslag af alla de för det icke garnisonerade infanteriets befälsaflöning disponibla tillgångar jemväl nämnda belopp måtte få medräknas. I 1894 års riksstat bör alltså imder anslaget uppföras allenast skilnaden emellan det belopp, hvarmed anslaget förut utgått, och nyssnämnda summa eller i rundt tal

53,000 kronor.

Jag hemställer alltså, att Eders Kong! Maj:t täcktes föreslå Riksdagen

att för tillämpning af nya värnpligtslagens föreskrifter i fråga om de värnpligtiges inskrifning och redovisning m. m. på extra stat för år 1894 bevilja ett belopp af 53,000 kronor.

Artilleribehof.

Arméns gevär.

Uti sin förut åberopade underdåniga skrifvelse den 29 november 1892 gör generalfälttygmästaren och chefen för artilleriet framställning om ytterligare anslag för förändring af arméns äldre gevär till vapen af mindre kaliber.

Hans företrädare i embetet hade, yttrar lian, i underdånig skrifvelse den 15 november 1888 hemstält, att Eders Kongl. Magt täcktes till 1889 års Riksdag göra proposition om anslag till förändring af

200,000 st. 1867 års gevär och 20,000 st. 1870 års karbiner till vapen af 8 mm. kaliber och hade kostnaderna härför, oafsedt 215,000 kronor för de af denna förändring påkallade nya anordningarna vid gevärs-

51 Fjerde hiifrudtiteln.

faktoriet och ammunitionsfabriken, beräknats till 14 kronor per gevär och 13,25 kronor per karbin.

Den i öfverensstämmelse härmed af Eders Kongl. Maj:t till Riksdagen gjorda framställning hade emellertid endast på det sätt bifallits, att Riksdagen för ändamålet beviljade en summa af 1,668,000 kronor motsvarande dels de för förändringar vid gevärsfaktoriet och ammunitionsfabriken äskade belopp och dels hvad som, efter ofvan angifna pris, erfordrades för förändring af 100,000 st. 1867 års gevär till gevär af 8 mm. kaliber eller, såsom den nya modellen sedermera jemlikt nådig generalorder blifvit benämnd, 1867—89 års gevär.

Sedan 1867—89 års gevär vunnit nådig fastställelse samt gevärsförändringen redan börjat, inträffade emellertid, fortsätter generalfälttygmästaren, den betydelsefulla omkastning i krutfabrikationen, hvarigenom det äldre krutet, svartkrutet, började undanträngas af det nya drifmedel, som blifvit kalladt röksvagt krut. Detta senare karakteriserades ej blott genom den egenskap, som angåfves af dess benämning, utan ock, hvad som var mycket vigtigare, genom eil högst betydlig kraft, vida större än det äldre krutets och ådagalagd å ena sidan genom en projektilhastighet, den man förut knappast ansett möjlig att uppnå, samt å den andra af en återverkan på vapnet, som ställde icke obetydligt ökade anspråk på dettas hållbarhet.

De fördelar i såväl taktiskt som ballistiskt afseende, hvilka genom dylikt krut stodo att vinna, voro emellertid så väsentliga, att dess antagande på ett håll ovilkorligen måste leda till efterföljd på alla andra, i vårt land ej mindre än annorstädes. Häraf betingades för oss nödvändigheten att frånträda den ammunition, som för 1867—89 års gevär ursprungligen blifvit bestämd, och börja ett väsentligen sjelfständigt arbete på framställande af krut, motsvarande tidens senaste fordringar. Detta arbete, ehuru i och för sig ingalunda ofruktbart, hade emellertid på gevärsfrågan verkat mindre fördelaktigt, i det åtskilliga delar till 1867—89 års gevär, hvilka vid användningen af det äldre krutet visat tillräcklig motståndsförmåga, befunnits för svaga gent emot den kraftigare påkänning, det röksvaga krutet på vapnet utöfvade, hvaraf följde de missöden i form af sprängningar, som kännetecknade de första skjutningarna i trupp med 1867—89 års gevär och röksvagt krut.

Häraf påkallades med nödvändighet åtskilliga mer eller mindre kostsamma förändringar i vissa gevärsdelars material och konstruktion. Ett antal delar, redan fullbordade, måste efter dessa erfarenheter kasseras

52 Fjerde hufvudtiteln.

och utbytas mot nya; andra, som kunde bibehållas, måste undergå ytterligare behandling af dels metallurgisk, dels mekanisk art.

Härtill komme, att gevärens skottställning, den man först antoge skulle kunna utföras på regementena, sedan måst, med anlitande af för detta ändamål särskild! beordrad personal, förläggas till faktoriet, för främjande af den jemnhet och noggrannhet i denna vigtiga operation, som af gevärets ökade skjutförmåga betingades.

Dessa direkt till prisförhöjning verkande anledningar vore emellertid icke de enda, som gjorde det nya geväret dyrare än som från början beräknats. Dertill hade ock bidragit den omständigheten, att gevärsfaktoriet, som före detta förändringsarbetes början sysselsatte blott ett trettiotal arbetare, sedermera ökat sin personal till omkring 350, af hvilka den ojemförligt större delen alltså tillträdt sina platser vid verkstaden utan den speciela arbetsskicklighet på detta område, som erfordrades och som först efter hand kunde förvärfvas; och då en arbetsprodukt, på hvars noggranna utförande måste ställas höga anspråk, uppenbarligen droge billigare arbetskostnad i samma mån alla vid dess framställning medverkande krafter hunnit blifva fullt förtrogna med sina uppgifter, vore så mycket naturligare, att medelkostnaden per förändradt gevär ej kunnat nedbringas till det ursprungligen beräknade beloppet, som till alla förut påpekade, till fördyrande af arbetsprodukten verkande omständigheter slutligen jemväl kommit den, att vid kostnadsbeloppets beräkning 200,000 gevär och 20,000 karbiner antagits skola förändras, under det att, i följd af Riksdagens beslut, förändringen kommit att afse endast 100,000 gevär.

Antalet gevär, som kunnat erhållas för det af 1889 års Riksdag beviljade anslaget till gevärsförändring, hade också i stället för 100,000 st. utgjort allenast omkring 72,000 st.

Dessa sålunda påpekade omständigheter vore emellertid, fortsätter generalfälttygmästare, icke de enda, som vid behandlingen af förevarande angelägenhet borde tagas i öfvervägande.

Frågan om repetergevär hade under de senaste åren i vårt land inom både militära och icke militära kretsar varit föremål för intresse och meningsutbyten. Olika åsigter hade uttalats såväl beträffande lämpligheten att för närvarande förse vår armé med dylika vapen som ock med hänsyn till det vigtiga spörsmålet, huruvida öfverhufvud ett i ordets hela bemärkelse fullgodt repetergevär verkligen och bevisligen stått till buds.

Fjerde hufvudtiteln. 53

För sin del funne generalfälttygmästaren, fastän i princip ense med dem, som i repetervapnet sågo framtidsvapnet för vår likasom för andra arméer, de dyrköpta erfarenheter, som åtskilliga andra länder och särskildt några af Europas stormagter på detta område måst göra, dock vara af beskaffenhet att mana till försigtighet, om han än å andra sidan flera gånger fått anledning att inför Eders Kongl. Maj:t uttala den åsigt, att repetervapnet numera nått sådan utvecklingsgrad, att frågan om antagande af detta slags vapen för vår armé borde tagas under ompröfning. Den konstruktion, som därvid särskildt funnits vara förtjent af uppmärksamhet, vore Mausers repetermekanism af 1891 års modell. Generalfälttygmästarens uppfattning härom stödde sig i första hand på de under år 1892 vid skjutförsök med olika repetervapen här i Sverige gjorda erfarenhetsrön, och vidare på upplysningar, som nyligen tillförts honom af styresmannen och verkstadschefen vid Carl Gustafs stads gevärsfaktori, hvilka båda sakkunniga personer på nådigt uppdrag i Tyskland inhemtat närmare kännedom om mausergeväret och dess tillverkning, dervid de vid den af Mauser sjelf styrda stora vapenfabriken Oberndorf i Wiirtemberg såväl i detalj fått följa tillverkningen som varit närvarande vid skjutförsök med repetervapen af ifrågavarande modell.

För så vidt rep etergevärs frågan finge betraktas uteslutande från teknisk och särskildt från mekanisk synpunkt, ansåge generalfälttygmästaren också efter dessa erfarenhetsrön och upplysningar, att i och med mausergeväret, sådant detta i sin senaste form framträda nämnda fråga vore på ett tillfredsställande sätt löst; men gevärsfrågan hade ännu ej inträdt i ett så stadgadt läge, att dess lösning kunde anses bero blott på mekanismen. En annan högst betydelsefull faktor, som tills vidare ej finge lemnas utom räkningen, vore frågan om kalibern.

Den fortgående minskning i kaliber och ökning i projektillängd, som under en följd af år varit det utmärkande draget vid konstruktionen af .alla slags eldvapen och som bildat sjelfva grundvalen för dessas stora utveckling i ballistiskt afseende, både visserligen, yttrar generalfälttygmästaren, någon tid ansetts hafva, hvad beträffade handvapnen, nått sin gräns med 8 mm., den kaliber, som antagits för såväl Sveriges som flera andra länders senaste gevärskonstruktioner. Numera syntes emellertid nämnda kaliber hafva varit blott en hvilopunkt under utvecklingen i den angifna riktningen. Ett oafbrutet sträfvande mot ytterligare kaliberminskning påginge alltjemt och hade på några håll ledt

54 Fjerde hufVudtltelii.

till fastställande af 6,5 mm. kaliber, mot hvilken emellertid rest sig vissa ännu olösta praktiska svårigheter.

Denna långt drifna kaliberminskning vore dock, enligt generalfälttygmästarens åsigt, ej i främsta rummet afsedd att åstadkomma en ökning i skottvidd och träffsäkerhet. Det vore en annan ytterligt vigtig fördel, man derigenom beredde sig, den nemligen att soldaten, utan ökning i ammunitionsbelastningen kunde medföra ett större antal patroner och sålunda bättre tillgodogöra sig gevärets snabbeldsförmåga, en fördel i och för sig så stor, att den nästan ensam vore afgörande för frågans lösning.

Hvad åter anginge de ännu olösta praktiska svårigheter, som med kaliberförminskningen voro förenade, hade den största befunnits ligga hos det nya krutet, hvars återverkan på vapnet visat sig vara desto våldsammare, ju mindre kalibern vore. Af denna anledning blefve samma röksvaga krut, som för ett 8 mm. gevär vore fullt normalt och lämpligt, oanvändbart för ett 6,5 mm. gevär.

Krutfrågan stode alltså i närmaste samband med kaliberfrågan och dermed äfven med gevärsfrågan i dess helhet; och gevärsfrågans slutliga lösning berodde af den riktning, i hvilken krut-kaliberfrågans vidareutveckling komme att gå, en sak, som tillsvidare vore oafgjord.

Under dessa omständigheter ansåge generalfälttygmästaren sig nu ej kunna tillstyrka ett afgörande steg med så vidtgående följder i både militäriskt och ekonomiskt afseende, som antagande af en ny gevärsmodell för armén.

Då han emellertid ingalunda funne lämpligt eller rådlig! att redan nu, innan ens en första uppsättning för armén på krigsfot blifvit ombesörjd af ett med hänsyn till skjutförmåga tidsenligt vapen, låta något afbrott i gevärsanskaffningen inträda, har lian ansett sig böra hos Eders Kong]. Maj:t hemställa, det anslag af Kiksdagen må äskas till fortsatt förändring af 1867 års till 1867—81) års gevär; och har generalfälttygmästaren dervid tänkt sig att, i öfverensstämmelse med 1889 års riksdags beslut, antalet gevär af sistnämnda slag borde uppbringas till 100,000 st. Genom befintligheten af detta gevärsantal, som lemnade tillgång till en uppsättning åt den mobiliserade armén med något, om än ringa, öfverskott i reserv, skulle öppnas möjlighet icke allenast att, när en gång repetergevärsfrågan kunde och måste börja lösas, göra detta mindre brådstörtadt och således i finansielt hänseende mindre känbart, utan ock att på förhand bereda tillgång till ett i alla afseenden lämpligt vapen för landstormen, hvilket kunde för dennas räkning afsättas i samma män repetergevären komme liniearmén till godo.

Fjerde lnifviultlteln. 55

Kostnaden för de 28,000 st. 1807—89 års gevär, som erfordrades för komplettering af antalet sådana till 100,000 st., hade blifvit beräknad, allt inbegripet, till sammanlagdt 550,000 kronor, hvilket belopp generalfälttygmästare!! alltså hemställer, att Eders Kongl. Maj:t täcktes af Riksdagen äska på extra stat för 1894.

Dessa sålunda af generalfälttygmästare)! uttalade åsigter delas i hufvudsak jemväl af mig. Särskildt finner jag af yttersta vigt, att det antal för krigsbruk fullt tjenliga gevär, som vid en möjlig mobilisering äro af nöden, må utan dröjsmål anskaffas; och då, på sätt generalfälttygmästaren yttrat, frågan om den för ett krigsgevär lämpligaste låsmekanismen och kalibern ännu icke kan anses varit bragt i det skick, att ett afgörande beslut derom för närvarande kan påkallas, bar jag så mycket mindre någon erinran att göra mot generalfälttygmästarens förslag, som behofvet af i första hand vid mobilisering erforderliga gevär i sjelfva verket torde böra beräknas ej obetydligt högre än generalfälttygmästaren antagit och krigsstyrelsen sålunda måste ställa såsom ett af sina främsta åligganden att snarast möjligt uppbringa antalet krigsdugliga gevär åtminstone till den siffra, generalfälttygmästaren uppgifvit.

Jag hemställer alltså,

att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att för förändring af ytterligare 28,000 1867 års gevär till vapen af liten kaliber på extra stat för år 1894 bevilja 550,000 kronor.

Gevärshandtverkarekistor.

För att verkställa gevärsreparationer vid truppafdelningar,.som äro i fält, knifvas, yttrar generalfälttygmästaren och chefen för artilleriet i sin ofvannämnda skrifvelse den 29 November 1892, en del verktyg och reservdelar, som medföras i kistor på bataljonspackvagnarna. Dylika gevärshandtverkarekistor, afsedda för 1867 års gevär, funnes för närvarande vid infanteriet till ett antal af 51. Vid den tid, då 1867—89 års gevär komme att utdelas till infanteriets regementen och corpser eller år 1894, blefve emellertid dessa 51 kistor ej användbara i oförändradt skick, utan måste såväl verktyg som reservdelar till största

[48.]

Anslag till anskaffande af gevärsliandtverkare kistor.

56 Fjerde lmfmdtiteln.

delen utbytas och i sammanhang dermed inredningen äfven i någon mån ändras. Antalet kistor vore äfven numera för litet. Enligt den vid sistlidna års urtima Riksdag antagna förändrade härordningen skulle infanteriet mobilisera 79 bataljoner, som borde vara utrustade med hvar sin gevärshandtverkarekista, hvarförutom i och för gevärshandtverkares och gevärshandtverkaresoldaters undervisning en dylik kista vid hvar och en af gevärsreparationsverstäderna i Stockholm, å Karlsborg och i Kristianstad vore ytterligare af nöden, så att hela beloppet af gevärshandtverkarekistor blefve 82 stycken och det antal, som behöfde nyanskaffas, 31 st.

Då ändringskostnaden utgjorde 200 kronor och nyanskaffningskostnaden 400 kronor per kista, komme vidare, fortsätter generalfälttygmästaren, hela den i fråga varande utgiften att uppgå till 22,600 kronor.

Med anledning häraf hemställer generalfälttygmästaren, att Eders Kongl. Maj:t täcktes för ändring af gamla och anskaffning af nya gevär shandtverkarekistor på extra stat för år 1894 af Riksdagen äska 22,600 kronor.

Till denna hemställan, som är en nödvändig följd af de beslut, Riksdagen i härordnings- och gevärsfrågan fattat, får jag tillstyrka nådigt bifall.

Mobiliseringsammunition för de nya gevären.

[49.]

Anslag till mobiliseringsammunition för eldhandvapen.

I sin underdåniga skrifvelse af den 29 November 1892 erinrar generalfälttygmästaren och chefen för artilleriet, hurusom lian uti skrifvelse af den 10 November 1891 utvecklat de skäl, som efter hans uppfattning talade för att arméns behof af mobiliseringsammunition till 1867—89 års gevär inom en viss, kortare period blefve fyldt, på samma gång han meddelat, att detta behof, beräknadt till 36,000,000 skarpa patroner, komme att draga en kostnad, i rundt tal, af 4,000,000 kronor, så att under hvart och ett af fyra på hvarandra följande år ett extra anslag af 1,000,000 kronor för detta ändamål påkallades.

Sedan, med anledning af denna framställning, Eders Kongl. Maj:t för berörda ändamål begärt och Riksdagen beviljat på extra stat för 1893 ett belopp af 800,000 kronor, hade, upplyser generalfälttygmästaren vidare, kontrakt blifvit afslutadt om leverans under förra hälften af 1893 utaf dels 7,300,000 st. patronhylsor med tändhattar och lika många kulor och dels 15,000 kg. röksvagt krut, afsedt för aptering af dessa patrondelar till skarp ammunition; Och hemställer han, då han

57 Fjerde hufyudtiteln.

fortfarande anser det vara af vigt, att mobiliseringsammunitionen inom ofvan angifna tidrymd kompletteras till beräknad mängd och detta ej kan ske, derest det af honom ifrågasatta årsanslaget förminskas, det Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att för fortsatt anskaffning af mobiliseringsammunition af Riksdagen på extra stat för 1894 äska ett belopp af 1,000,000 kronor.

Nödvändigheten att, på sätt gener alfälttygmäs tar en erinrar, snarast möjligt anskaffa den för arméns mobilisering erforderliga ammunition lärer icke kunna bestridas; Och jag skulle icke tvekat att i likhet med honom hemställa, att för ändamålet äskades nyssnämnda belopp 1,000,000 kronor, om ej hänsynen till andra landtförsvarets behof, som jemväl måste fyllas, nödgat mig att hos Eders Kongl. Maj:t förorda någon inskränkning deri.

Jag hemställer alltså,

att Eders Kongl. Maj:t täcktes för anskaffande af mobiliseringsammunition till de nya gevären för år 1894 af Riksdagen äska ett extra anslag af 800,000 kronor.

Fabrik för tillverkning af röksvagt krut.

I sin meranämnda underdåniga skrifvelse den 29 november 1892 erinrar generalfälttygmästaren och chefen för artilleriet, hurusom röksvagt krut, hvars anskaffande inom vårt land likasom öfverallt annorstädes under de sist förflutna åren visat sig blifva en oafvislig nödvändighet, hittills i Sverige framställts endast inom en anläggning af provisorisk art. I början af innevarande år hade nemligen arméförvaltningens artilleridepartement på fördelaktiga vilkor inköpt en ursprungligen af ett enskildt, bolag anordnad, i närheten af ammunitionsfabriken å Marieberg belägen anläggning, vid hvilken, under öfverinseende af arbetsofficern vid nämnda fabrik, röksvagt krut sedan dess tillverkats; och hade genom gjorda erfarenhetsrön tillverkningen derstädes efter hand kunnat utvecklas i såväl kvalitativt som kvantitativt hänseende, så att den slutligen lemnat eu produkt, som, af Eders Kongl. Maj:t fastställd under namn af handgevärskrut m. 92, med nöjaktigt resultat Bih. till lUfad. Prat. 1893. 1 Sami. I Afd. I Raft. . 8

[50.]

Anslag för inrättande af en fabrik för röksvagt krut.

58 Fjerde hufrudtlteln.

användts under innevarande års skarpskjutningsöfningar med 1867—89 års gevär vid krigsskolan, lifgardesregementena till fot samt infanteriets skjut- och volontärskolor.

Om således, fortsätter generalfälttygmästaren, den sålunda beträdda vägen kunde anses vara den rätta för uppnående af krutfrågans lösning i öfverensstämmelse med tidens fordringar, återstode dock, enligt hans åsigt, att fullfölja verket genom åtgärder, egnade att betrygga erforderlig tillgång på en vara, hvilken inom krigsmaterielens område intoge en så utomordentligt betydelsefull plats, som krutet; och vore dervid särskildt att märka, det produktionsförmågan hos ofvannämnda provisoriska anläggning uppginge till endast omkring 700 kilogram röksvagt krut i månaden eller något mer än 8,000 kilogram per år, under det att, sedan 1867—89 års gevär blifvit till alla regementen utdelade, årsförbrukningen af röksvagt krut vid arméns öfningar beräknades komma att stiga till minst 18,000 kilogram.

Då artilleristyrelsen vidare, för att bilda den fond af mobiliseringsammunition, som måste finnas och för hvars grundande 1892 års lagtima Riksdag beviljat ett betydligt belopp, under en följd af år måste anskaffa ett så stort antal skarpa patroner, att derför årligen åtginge

20,000 å 22,000 kilogram röksvagt krut, och slutligen äfven flottans och skytteföreningarnas behof måste tagas i betraktande, insåges lätt, att, äfven om ur räkningen för tillfället lemnades den betydliga mängd röksvagt krut, som vore af nöden för artilleriets och flottans gröfre eldvapen af olika kalibrar, men för hvars framställande åtgärder dock måste vidtagas, i den mån tid och omständigheter det medgåfve, den erforderliga mängden handgevär sammunition i och för sig kräfde mångdubbelt mera röksvagt krut, än den lilla anläggningen vid Marieberg förmådde åstadkomma.

Det vore emellertid, erinrar generalfälttygmästaren, icke endast skäl af denna beskaffenhet, som talade för förslaget att staten sjelf komme i besittning af en fabrik för röksvagt krut, stor nog att tillgodose alla anspråk, som kunde ställas på densamma.

Äfven om nemligen, under fredliga förhållanden, i allmänhet kunde ifrågasättas att för anskaffande af krigsmateriel anlita den främmande marknaden, måste man dock söka att i detta afseende såvidt möjligt ställa sig oberoende af utlandet; och i främsta rummet vore detta fallet, då frågan gälde ett sådant ämne som krigskrutet. Redan af dessa anledningar och frånsedt sakens ekonomiska sida förklarar sig fördenskull generalfälttygmästaren anse oundgängligt, att i och för inhemsk tillverkning af röksvagt krut anordningar nu träffas af vida fullständigare och

59 Fjerde hufYudtiteln.

mera permanent art, än de som för närvarande finnas. Hvad angår platsen för den ifrågasatta krutfabriken anser generalfälttygmästare!! Marieberg så mycket mindre lämpa sig derför, som de lokala förhållandena lägga bestämdt hinder i vägen för den nuvarande anläggningens utvidgning.

Statens eget krutbruk, Åker, vore, enligt generalfälttygmästarens åsigt, den plats, som bäst egnade sig för de anläggningar, hviska af den nya kruttillverkningen påkallades. Utrymme såväl som drifkraft vore der, utan särskild kostnad, till finnandes, hvarförutom, då tillverkning af det äldre krutet kunde upphöra först i den mån ändamålsenligt röks vagt krut för alla slags eldvapen hunne framställas och förvaltningspersonalen vid krutbruket vid sådant förhållande fortfarande måste bibehållas, densamma kunde omhändertaga äfven den nya kruttillverkningen.

Den anläggning vid Åkers krutbruk, som generalfähtygmästaren sålunda förordar, borde, enligt hans åsigt, erhålla den omfattning, att dervid kunde årligen åstadkommas omkring 60,000 kilogram röks vagt krut. Hvad angår de för anläggningens utförande erforderliga kostnader, skulle, enligt uppgjorda förslagsritningar och kostnadsberäkningar m. m. hvilka granskats af sakkunnig person, för fabriken, hvilken beräknades kunna färdigbyggas på ett år, erfordras

A. Fabriksbyggnader:

Hvad slutligen angår kostnaderna för det röksvaga krutets tillverkning i en statens egen fabrik, jemförda med dem, som påkallades af varans inköp från utlandet, anför gencralfälttygmästaren

att årsbehofvet af röksvagt krut beräknats att tills vidare utgöra omkring 52,500 kilogram,

60 Fjerde hufvudtlteln.

att det lägsta pris, som kunde beräknas för prima röksvagt krut, vore 10 francs = 7,20 kronor pr kilogram, emballage inbegripet och varan fritt levererad i svensk hamn, så att kostnaden för årsbehofvet, då detsamma tillfredsstäldes genom uppköp från utlandet, sålunda stege till 52,500x7,20 eller 378,000 kronor,

att enligt gjorda beräkningar kostnaden för inom landet produceradt röksvagt krut uppginge till 4 kronor 97 öre eller, i jemnadt tal, 5 kronor per kilogram, så att om, för säkerhets skull, denna siffra höjdes med till exempel 10 procent eller till 5,50 kronor, kostnaden för årsbehofvet ändock icke blefve större än 52,500x5,5 eller 288,750 kronor; och

att skilnaden i kostnad per år i ena och andra fallet alltså blefve 378,000—288,750 eller 89,250 kronor, såsom följd hvaraf den inhemska fabriken på mindre än 2'A år, sedan den kommit i full verksamhet, skulle vara betald.

Med stöd af hvad sålunda blifvit anfördt hemställer alltså generalfälttygmästaren att, för uppförande vid Åker af en fabrik för tillverkning af röksvagt krut, Eders Kongl. Maj:t täcktes af Riksdagen på extra stat för år 1894 äska ett belopp, i jemnadt tal, af 219,500 kronor.

De skäl, hvilka för denna framställning sålunda af generalfälttygmästaren anförts, synas för mig fullt öfvertygande; och har jag, då följaktligen det i hög grad önskvärda målet att, hvad krutfabrikationen angår, göra vårt land oberoende af utlandet, synas kunna- vinnas utan egentliga ekonomiska uppoffringar, ansett mig böra understödja framställningen, dervid dock det erforderliga kostnadsbeloppet synes mig kunna fördelas på två år.

Jag hemställer alltså,

att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att för inrättande vid Åkers krutbruk af en fabrik för röksvagt krut på extra stat bevilja 219,500 kronor och deraf till utgående under år 1894 anvisa 100,000 kronor.

Fjerde hufmdtiteln.

61 Fästningsartillerimateriel.

Generalfälttygmästaren och chefen för artilleriet erinrar uti meranämnda underdåniga skrifvelsen den 29 november 1892, att sedan Eders Kongl. Maj:t den 22 april och den 27 maj nämnda år i hufvudsakliga delar fastställt de bestyckningsplaner för befästningarna i Stockholms skärgård, Oscarsvämslinierna och Karlsborgs fästning med Vabergspositionen, hvilka af 1891 års bestyckningskomité blifvit uppgjorda, den för ifrågavarande tre befästningsområden erforderliga artillerimaterielen dermed också blifvit bestämd, och att hvad anginge de kostnader, som för densamma med dertill hörande nödig utredning och ammunition påkallades, upplysning derom stode att hemta i de utförliga kostnadsberäkningar, hvilka åtföljde nämnda komités underdåniga betänkanden.

Ifrågavarande artillerimateriel vore, fortsätter generalfälttygmästaren, hvad beträffar pjeser och lavettage till Oscarsvämslinierna och Karlsborgs fästnings enceinte, till större delen redan befintlig, om än för båda platserna ännu saknades dels ett antal lättare pjeser, dels vissa stridsutredningspersedlar, dels slutligen en stor del af den beräknade ammunitionen. Den i ofvan åberopade bestyckningsplaner upptagna materiel, hvilken deremot ännu till större delen återstode att nyanskaffa, vore bestyckning med tillbehör för Vaxholm—Oscar-Fredriksborg samt för Vabergspositionen; och uppenbart vore, anmärker generalfälttygmästaren, att om den för sistnämnda position afsedda bestyckning tills vidare endast efter hand och i mindre poster syntes böra till anskaffande ifrågakomma, ett så vidt möjligt skyndsamt ordnande af bestyckningen å Vaxholm—Oscar-Fredriksborg så mycket mera vore af nöden.

Af de extra anslag till fästningsartillerimateriel, som af senaste Riksdagar lemnats, hade, enligt hvad generalfälttygmästaren vidare anmäler, disponerats eller reserverats medel till följande, för Oscar- Fredriksborg afsedda och till större delen redan bestälda materiel, nemligen 3 st. 35 kaliber långa 24 cm. kanoner med lavetter, stridsutredning och en del ammunition, 4 st. 24 cm. haubitser med lavetter, utredning och en del ammunition samt 11 st. 5 cm. snabbskjutande kanoner med tillbehör. Dessutom vore beställda: 42 st. 8 cm. kanoner och 25 st. 8 mm. kulsprutor, hvilka vapen, af gifna modeller, till större antal inginge i alla de senast faststälda bestyckningsplanerna; hvarjemte slutligen på bekostnad af samma anslag blifvit, anskaffade ett antal 17 cm., 16 cm. och 12 cm. projektiler med tillhörande rör.

[51-]

Anslag till fästningsartillerimateriel.

[52.]

Anslag till infanteriammunition svagnar.

62 Fjerde hufvndtlteln.

Med ofvan omförmälda anskaffningar och beställningar vore emellertid, anmärker generalfälttygmästaren, hvad särskild! Vaxholm— Oscar-Fredriksborg angår, endast början gjord till åvägabringandet af den bestyckning, som enligt den förut omförmälda af Eders Kongl. Maj:t faststälda bestyckningsplanen vore för detta befästningsområde erforderlig; och då dertill komme dels att den dertill hörande utredning och ammunition vore ganska dyrbar, dels att den för andra befästningsområden behöfliga artillerimaterielen likaledes borde, åtminstone i någon mån, tillgodoses genom nyanskaffning eller komplettering, och dels slutligen att den redan befintliga materielen, så snart ske kunde, måste förses såväl med ammunition som med den utredning, som erfordrades för dess betjenande och vidmagthållande i fullt tjenstbar! skick, så att inom fästningsartillerimaterielens område ganska väsentliga behof fortfarande återstode att fylla, hemställer generalfälttygmästaren, att Eders Kongl. Maj:t, för anskaffande af fästningsartillerimateriel, täcktes af Riksdagen på extra stat för 1894 begära ett anslag af 400,000 kronor.

Ehuru jag icke kan annat än på det kraftigaste vitsorda rigtigheten af generalfälttygmästarens förevarande uppgifter och lika med honom finner af yttersta vigt, att fästningsartillerimateriel fortfarande anskaffas, nödgas jag dock af hänsyn till de många och stora kraf på budgeten, som vid innevarande Riksdag måste från landtförsvarsdepartementets sida framställas, för min del ifrågasätta en betydlig nedsättning i de anslag, som generalfälttygmästaren för nu ifrågavarande ändamål ansett vara af nöden.

Jag hemställer alltså,

att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att för anskaffande af fästningsartillerimateriel på extra stat för år 1894 bevilja ett belopp af 100,000 kronor.

Infanteriammunitionsvagnar.

Med påpekande att för anskaffning af infanteriammunitionsvagnar med nödig utredning hittills af Riksdagen beviljats 190,000 kronor af det belopp 239,112 kronor, som beräknats vara för detta ändamål erforderligt, har generalfälttygmästaren och chefen för artilleriet i sin

63 Fjerde hufrudtiteln.

ofvanberörda skrifvelse den 29 november 1892 i underdånighet hemstält, att Eders Kongl. Maj:t, på det anskaffningen af dylika vagnar med utredning måtte kunna fortgå, täcktes föreslå Riksdagen att af återstående beloppet, 49,112 kronor, på extra stat för 1894 bevilja

30,000 kronor.

Äfven i detta belopp finner jag, af nyss angifna skäl, någon nedsättning böra ega rum, och hemställer alltså,

att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att för anskaffande af infanteriammunitionsvagnar på extra stat för år 1894 bevilja 20,000 kronor.

Byggnader å Karlsborg.

Enligt hvad generalfälttygmästaren och chefen för artilleriet i sin skrifvelse den 29 november 1892 erinrar, beviljade 1891 års Riksdag, på Eders Kongl. Majtts förslag, för uppförande af en laboratoriebyggnad och ett förrådsskjul å Karlsborg tillsammans 140,110 kronor, deraf på extra stat för år 1892 för båda byggnadsföretagen anvisades 46,000 kronor. Sedan 1892 års lagtima Riksdag för samma ändamål anvisat ytterligare 46,074 kronor på extra stat för år 1893, erfordras alltså i och för byggnadernas fullbordande en summa af 48,036 kronor; och hemställer generalfälttygmästaren, att Eders Kongl. Maj:t täcktes af Riksdagen äska berörda belopp att under år 1894 på extra stat för ändamålet utgå.

Till denna framställning får jag tillstyrka nådigt bifall.

Fältartillerimateriel.

Sedan 1892 års urtima Riksdag till alla delar godkänt, hvad Eders Kongl. Maj:t, i fråga om förändrad organisation af fältartilleriet, föreslagit, blir deraf en följd att, såsom jag ock framhöll i mitt underdåniga anförande till statsrådsprotokollet för den 14 oktober 1892, åtgärder också måste vidtagas för anskaffande af den fältartillerimateriel, som för det ökade antalet fältartilleribatterier är af nöden. Enligt hvad jag vid föredragning af liärordningsfrågan yttrade, skulle härför erfordras ett belopp af 1,270,000 kronor; och då anskaffningen af den behöfliga materielen, på sätt t. f. chefen för generalstaben i sitt betänkande om

[53.]

Anslag till byggnader å Karlsborg.

[54.]

Anslag till fältartillerimateriel.

[55.]

Anslag till Karlsborgs fästningsbyggnad.

64 Fjerde lmfviidtiteln.

den förbättrade härordningen också föreslog, lämpligen synes böra taga sin början med 2:dra öfvergångsåret för att sedan året efter öfvergångstidens utgång afslutas, måste alltså för hvart och ett af de kommande fem åren Vs af nämnda belopp eller 254,000 kronor för ifrågavarande ändamål anslås.

I öfverensstämmelse härmed hemställer generalfälttygmästaren, att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att för anskaffande af ny fältartillerimateriel på extra stat bevilja ofvan angifna belopp, 1,270,000 kronor och deraf till utgående under 1894 anvisa 254,000 kronor.

Äfven till denna framställning får jag tillstyrka nådigt bifall.

Fortifikationsbehof.

Karlsborg.

Med hänvisning till den utredning angående denna fästningsbyggnads fortskridande och de derför erforderliga anslag, som uti underdåniga skrifvelsen den 14 november 1891 blifvit framlagd och för hvilken min företrädare i sitt anförande till statsrådsprotokollet för den 13 januari 1892 utförligt redogjort, erinrar chefen för fortifikationen i sin underdåniga skrifvelse den 15 november 1892, att han på grund af denna utredning då hemstält, att till fullföljande af arbetena å Karlsborgs hufvudfästning och Vaberget samt för påbörjande af anskaffning utaf pansarlavetter till snabbeldskanoner ett extra anslag för år 1893 af 350,000 kronor måtte af Riksdagen äskas samt att, sedan Eders Kongl. Magt funnit sig böra derför begära endast 200,000 kronor, Riksdagen bifallit denna framställning.

Då emellertid svenska qvinnoföreningen, som redan år 1890 skänkt

24.000 kronor till inköp af för befästningsbehof erforderlig mark å Vaberget, under år 1892 för befästningsändamål anvisat ytterligare

50.000 kronor, hade, enligt hvad chefen för fortifikationen anmäler, den för år 1893 disponibla summan derigenom blifvit ökad till 250,000 kronor; och har bemälde chef, enligt hvad han vidare tillkännagifver, vid sådant förhållande och fastän nämnda belopp med 100,000 kronor understege det af honom anmälda behofvet, dock ansett sig kunna vidtaga förberedande åtgärder för anskaffning utaf några af de för södra fortet å Vaberget erforderliga 8 stycken s. k. pansarlavetter.

Fjerde hufrudtiteln. 65

Anskaffning af de återstående pansarlavetterna måste dock, enligt meranämnda chefs åsigt, snarast möjligt ega ruin; och då derjemte arbetena i öfrigt å fästningen likaledes efter hans åsigt borde bedrifvas kraftigare än hittills, förklarar sig chefen för fortifikationen icke kunna under år 1894 för fästningsbyggnaden ifrågasätta mindre belopp än

350,000 kronor, såsom följd hvaraf han också i underdånighet hemstält, att Eders Kongl. Maj:t täcktes till fortsättande af arbetena å Karlsborgs hufvudfästning och Vaberget samt anskaffning af de för södra Vabergsfästet erforderliga 'pansarlavetter för snabbeldskanoner på extra stat för år 1894 af Riksdagen äska ett belopp af 350,000 kronor.

Äfven till denna framställning får jag tillstyrka nådigt bifall och har jag dertill så mycket större skäl, som, frånsedt nödvändigheten att så vidt möjligt påskynda fullbordandet af ifrågavarande för landets försvar ytterst vigtiga centralfästning, jag, på sätt Eders Kongl. Magt täcktes erinra sig, vid föredragning den 31 sistlidne december af flera andra utaf chefen för fortifikationen gjorda, i och för sig synnerligen beaktansvärda framställningar om anslag till befästningar, funnit desamma icke för det dåvarande böra till någon åtgärd föranleda och den hufvudsakliga anledningen dertill för mig varit att genom besparingar på andra håll söka om möjligt åt befästningsarbetena vid Karlsborg bereda så stora anslag, att deras afslutande inom en ej allt för aflägsen framtid skulle vara att emotse.

Anskaffning och komplettering af fältingeniörmateriel.

Uti sin förutnämnda underdåniga skrifvelse den 15 november 1892 [56.]

om extra anslag för år 1894 för komplettering af fältingeniörmateriel A“slag ‘l!1 erinrar chefen för fortifikationen, att han uti underdåniga skrifvelsen materiel, den 14 november 1891 hemstält, att Eders Kongl. Maj:t täcktes för nyssnämnda ändamål af Riksdagen äska ett extra anslag för 1893 af 39,650 kronor, motsvarande dels återstoden, 12,200 kronor, af det belopp 132,200 kronor, som enligt dåvarande chefens för fortifikationen underdåniga skrifvelse den 15 november 1888 beräknats vara erforderligt för anskaffning och komplettering af fältingeniörmaterielen enligt 1888 års mobiliseringsplan samt dels den på grund af 1890 års mobili- Bih. till Rikad. Prof. 1MJ3. I Sami. 1 Afd. 1 Raft. 9

66 Fjerde hufvudtiteln.

seringsplan för samma ändamål ytterligare erforderliga kostnad 27,450 kronor, men att Eders Kong! Maj:t, på det af dåvarande chefen för landsförsvarsdepartementet anförda skäl, att de för fortifikationstrupperna gällande utrustningsplanerna underginge revision, af 1892 års Riksdag för ändamålet äskat endast förstnämnda belopp 12,200 kronor, hvilken summa också af Riksdagen beviljats.

Då emellertid af chefen för fortifikationen anbefald revision af samtliga ingeniörtruppernas utrustningsplaner under 1892 års sommar blifvit afslutad, utan att, enligt hvad chefen anmäler, hafva föranledt till några ändringar, som kunde inverka på kostnadsberäkningarna för den erforderliga materielen, och nyssnämnda skäl för afslag å hans i omförmälda afseende gjorda framställning vid sådant förhållande numera finge anses hafva bortfallit, synnerligast som det ej vore fråga om att skaffa nya formationer, utan endast att fullständiga redan befintliga och sålunda bringa materielen i öfverensstämmelse med nu gällande mobiliseringsplan, förklarar chefen för fortifikationen sig finna af nöden, att anslag för ändamålet nu af Riksdagen äskas.

Hvad angår beloppet af den för materielens komplettering erforderliga kostnad erinrar chefen för fortifikationen, att densamma, enligt hvad i den underdåniga skrifvelsen den 14'november 1891 också angifvits, blifvit beräknad under den förutsättning, att för ändamålet finge från armé förvaltningens intendentsdepartement till fortifikationen kostnadsfritt öfverlemnas 11 stycken arméns trossvagnar "V70 med tillbehör och att, derest så icke kunde ske, kostnaden komme att ökas till 32,400 kronor.

Chefen för fortifikationen hemställer alltså, under åberopande af hvad han sålunda anfört, att Eders Kongl. Maj:t täcktes i och för komplettering af fält ingeniör materiel i öfverensstämmelse med 1890 års mobiliseringsplan för år 1894 af Riksdagen äska ett extra anslag att, derest ofvanberörda trossvagnar kunna för fortifikationen påräknas, utgå med 27,450 kronor men i annat fall med 32,400 kronor.

Då den anskaffning af fältingeniörmateriel, som sålunda af chefen för fortifikationen ifrågasättes, är en nödvändig följd af den utaf Eders Kongl. Maj:t under år 1890 till efterrättelse fastställda nya mobiliseringsplan för fortifikationen, lär någon erinran mot framställningen i och för sig icke kunna göras; och som vidare enligt hvad från armé-

67 Fjerde hufvudtiteln.

förvaltningens intendentsdepartement mig meddelats, hinder icke möter för departementet att till fortifikationen öfverlemna förut omförmälda vagnar, så att anslagsbehofvet kan begränsas till 27,450 kronor, hemställer jag alltså

att Eders Kongl. Maj:t täcktes i och för ifrågavarande .anskaffning af Riksdagen på extra stat för år 1894 äska omförmälda belopp 27,450 kronor.

Xntendenturbehof.

Anskaffning af sjukvårdsmateriel.

På förslag af Eders Kongl. Maj:t beviljade 1892 års Riksdag för anskaffning af den för fältarméns trupper och staber samt sjukvårdskompanier erforderliga sjukvårdsmateriel ett. extra anslag å 90,000 kronor, deraf för år 1893 anvisades 45,000 kronor.

Då anslaget, enligt hvad Riksdagen yttrade, syntes böra fördelas på 2 år och arméförvaltningen å intendentsdepartementet i sin förut omförmälda underdåniga skrifvelse den 11 sistlidne november gjort framställning om återstående beloppets anvisande, hemställer jag

att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att för cmskaffning af den för fältarméns trupper och staber samt sjukvårdskompanier erforderliga sjukvårdsmateriel till utgående på extra stat under år 1894 anvisa återstoden 45,000 kronor af det för ändamålet beviljade anslag.

Diverse behof.

Reseunderstöd åt officerare och intendenturtjenstemän.

Till bestridande af kostnaden för officerares utsändande till främmande länder i ändamål att inhemta upplysningar rörande krigsväsendet

[57.]

Anslag till sjukvårdsmateriel.

[58]

Anslag till reseunderstöd åt officerare m. fl.

68 Fjerde hufvudtlteln.

och såsom bidrag till de kostnader, officerare måste vidkännas under anställning i utländsk krigstjenst eller eljest under resor utomlands för utbildning i sitt yrke har under en lång följd af år på extra stat anslagits ett belopp af 9,000 kronor, hvarjemte, i följd af 1883 års Riksdags beslut, medel från detta anslag anvisats för att bereda tjenstemän vid intendenturen tillfälle att genom besök i främmande länder tillgodogöra intendenturen den der vunna erfarenheten i hvad till en armés hushållning hörer; och då ett dylikt anslag fortfarande är af nöden hemställer jag

att för år 1894 må till reseunderstöd åt officerare och intendentur tjenstemän äskas ett extra anslag å enahanda belopp, 9,000 kronor, med rättighet för Kongl. Maj:t att få under följande år använda hvad af anslaget kan under året besparas.

Generalstabens topografiska arbeten.

[59.] I sin förenämnda underdåniga skrifvelse den 26 november 1892

Anslag till de har chefen för generalstabens topografiska afdelning erinrat, att flera °aPrbeten°a.a gånger och särskildt i dåvarande afdelningschefens underdåniga skrifvelse den 16 november 1889 med styrka framhållits, att generalstabens topografiska arbeten ej kunna nöjaktigt ordnas med ett mindre årsanslag än 90,000 kronor, att sistnämnde afdelningschef till stöd för denna åsigt åberopat samstämmande uttalanden såväl af sin företrädare i embetet, som af de sakkunniga män, hvilka tid efter annan af Eders Kongl. Maj:t erhållit uppdrag att söka bringa frågan om vårt lands kartläggning till en lycklig lösning, att på grund af dessa af kartverkskommissionen jemväl förordade framställningar Eders Kongl. Maj:t såväl af 1892 års Riksdag som af de båda närmast föregående äskat en förhöjning till

90,000 kronor i lårsanslaget till generalstabens topografiska arbeten, men att Riksdagen icke beviljat högre belopp än 75,000 kronor, dervid Riksdagen emellertid medgifvit, att möjligen uppkommande besparingar på de ekonomiska kartverken finge för de topografiska arbetena användas.

För sin egen del förklarar sig den nuvarande chefen för generalstabens topografiska afdelning i allo vara af samma åsigt som företrädaren.

Om, yttrar han, otillräckligheten af det för de topografiska arbetena anvisade anslag redan förut vållat svårigheter, måste verkningarna deraf

Fjerde hiifrudtiteln. 69

för framtiden så mycket mera göra sig gällande, som från och med år 1893 förökade oafvisliga kraf komme att ställas på af delningens utgiftsstat, under det att besparingar till motsvarande belopp icke kunde å de ekonomiska kartverken beredas.

I förslaget till 1893 års stat voro dessa beräknade att utgå med sammanlagdt 6,000 kronor och efter afdelningschefens åsigt vore detta också det största belopp, hvartill nämnda besparingar under för banden varande förhållanden kunde bringas.

Hvad det allmänna ekonomiska kartverket anginge, upptoge arvodesstaten för der anställde kartografer och öfriga biträden ensam för sig ett belopp af i det närmaste 41,000 kronor eller 56 % af kartverkets hela årsinkomst, ett förhållande, beroende derpå, att för närvarande 10 af kartverkets 11 kartografer tjenat så länge, att de på grund af nådiga brefvet den 16 juni 1875 blifvit uppflyttade i högsta arvodesklassen.

De återstående, till omkostnader vid fält- och byråarbetena disponibla medlen kunde enligt afdelningschefens åsigt endast med svårighet räcka till att bekosta fältarbetena i den omfattning, som personalens behöriga användande kräfde, och att möjliggöra uppfyllandet af åtagna förbindelser i afseende å kartornas af de respektive länen bekostade utgifning.

Besparingar å anslaget till Norrbottens läns kartverk åter kunde åstadkommas endast geöom att något fördröja den hittills raskt fortgående utgifningen af redan färdigmätta blad, en omständighet, så mycket beklagligare, som ifrågavarande kartverk afsåge upprättandet af en på samma gång topografisk och ekonomisk karta öfver denna landets nordligaste del.

Ett bidrag af 6,000 kronor från de båda ekonomiska kartverken vore emellertid, fortsätter afdelningschefen, långt ifrån tillräckligt att i afsevärd grad ändra det topogi afiska kartverkets ekonomiska ställning. Så kunde, oaktadt hvad år 1893 anginge, nämnda belopp beräknats att, utöfver det beviljade årsanslaget 75,000 kronor, tillgodokomma ifrågavarande kartverk, för årets fältmätningar, deruti inberäknade nödiga öfningsarbeten samt i hög grad behöfliga revideringsarbeten, icke beredas större tillgångar än 24,700 kronor eller ej fullt en tredjedel af det beviljade årsanslaget, och kunde man äfven i gynsamt fall icke beräkna att för denna summa erhålla mera än 25 qvadratmil nymätt areal eller ungefär hvad som inrymdes på ett af kartverkets blad i skalan 1 : 100,000.

70 Fjerde liufvudtiteln.

Kartverkets öfriga tillgångar toges nemligen helt och hållet i anspråk för geodetiska, höjdmätnings-, rit- och gravyrarbeten, för hvilka en val utbildad personal måste underhållas, äfvensom för öfriga med kartverkets utgifning förbundna utgifter, och slutligen måste jemväl medel beredas för den på senare tider tillkomna nya utgiftsposten, stomkartesammansättningen.

Enda utvägen att inom ramen af de hittills beviljade anslagen tillgodose sådana nya kraf på kartverkets utgiftsstat vore, enligt afdelningschefens åsigt, att ytterligare inskränka de redan nu i otillräckligt omfång bedrifna nymätningarna och att nästan alldeles inställa revideringsarbetena, hvilka redan förut långt ifrån bedrifvits till den utsträckning, som af kartverkets underhållande i tidsenligt skick betingades. Om man således ville förebygga, att nuvarande för kartverkets utveckling och bestånd högst ogynsamma förhållande jemväl under år 1894 skulle komma att fortfara, vore enda utvägen att, på sätt föregående afdelningschefer föreslagit, höja. årsanslaget till topografiska kartverket till 90,000 kronor.

Den ifrågasatta anslagsförhöjningen skulle, yttrar afdelningschefen, nästan helt och hållet komma nymätningen och revideringen till godo, hvarigenom också dessa de mest maktpåliggande grenarna af afdelningens verksamhet skulle kunna bringas till den höjd af utveckling, som de under nuvarande förhållanden rätteligen kunde och borde intaga.

Det befogade i en framställning om anslagsförhöjning framträdde, fortsätter afdelningschefen, i en än starkare dager, om man toge i betraktande, å ena sidan, att man i intet annat land i Europa kunnat med så små tillgångar som dem, hvilka stode oss till buds, kartlägga ett motsvarande område och samtidigt underhålla den dertill erforderliga, vetenskapligt och tekniskt utbildade personalen, och å den andra, att oaktadt den skandinaviska halföns länder under hela detta århundrade bedrifvit sin kartläggning i den omfattning, som tillgångarna medgifvit, det ännu ouppmätta området derstädes dock* fortfarande utgjorde en större procent af hela arealen än i något annat af Europas länder, med undantag af Turkiet, Grekland och Montenegro.

En jemförelse särskildt med Norge utfölle ej heller till vår fördel. Detta land, som till arealen vore mindre än Sverige och jemväl stode efter vårt land i tillgångar, bedrefve sin topografiska kartläggning med minst dubbelt så stort årsanslag som vi, och kunde derför äfven uppvisa eu ej obetydligt större årlig arbetsprodukt i den större mätskalan, hvarjemte det, i motsats mot Sverige, egde användbara, på äldre mätningar grundade kartor öfver en stor del af det område, som ännu återstode att bearbeta.

71 Fjerde liufvudtitclii.

På grund af allt detta hemställer alltså chefen för generalstabens topografiska afdelning i underdånighet, att anslaget till generalstabens topografiska arbeten måtte för år 1894 bestämmas till 90,000 kronor.

Denna framställning är tillstyrkt af såväl kommissionen för de allmänna kartarbetena som af t. f. chefen för generalstaben; och bar denne senare i sitt förut omförmälda den 28 november 1892 i ämnet afgifna yttrande dervid särskildt hänvisat till det utlåtande, hvarmed chefen för nämnda stab beledsagade förslaget till inkomst och utgiftsstat för generalstabens topografiska afdelning för år 1891 och för hvilket utlåtande min företrädare i embetet, vid föredragning af frågan om regleringen af utgifterna under riksstatens fjerde hufvudtitel för år 1892, utförligt redogjorde.

Då jag de flera gånger, jag såsom chef för generalstaben haft att handlägga frågan om anslaget till det topografiska kartverket, städse uttalat mig för nödvändigheten af dettas ökande och jag, i likhet med samtlige.de i ärendet hörda myndigheter, fortfarande är af den åsigt, att ett bedrifvande af nämnda kartverks arbeten i den jemförelsevis mindre betydande omfattning, som anslagets förutvarande belopp medgifver, ur ingen synpunkt kan anses vara för det allmänna fördelaktigt, finner jag mig böra understödja afdelningschefens förevarande förslag och hemställer alltså,

att Eders Kongl. Maj:t täcktes för fortsättande af generalstabens topografiska arbeten på extra stat för år 1894. af Riksdagen äska ett anslag å 90,000 kronor.

Skarpskytteväsendets och skjutskicklighetens befrämjande.

Enligt riksstaten för innevarande år utgår till förenämnda ändamål ett extra anslag af 60,000 kronor; och då ett extra anslag å samma belopp jemväl för år 1894 är af nöden, hemställer jag, att Eders Kongl. Maj:t täcktes, i öfverensstämmelse med hvad jemväl arméförvaltningen å civila departementet i sin förenämnda skrifvelse föreslagit,

till skarpskytteväsendets och skjutskicklighetens befrämjande af Riksdagen såsom extra anslag för år 1894 äska 60,000 kronor.

[60.] Anslag till skälskytteväsendets befrämjande.

72 Fjerde hufvndtiteln.

Hvad chefen för landtförsvarsdepartementet sålunda i afseende å regleringen af utgifterna under riksstatens fjerde liufvudtitel tillstyrkt och hemstält, täcktes Hans Maj:t Konungen, på tillstyrkande af statsrådets öfrige ledamöter, gilla och bifalla, med befallning tillika, att utdrag af detta protokoll skulle till finansdepartementet öfverlemnas till ledning vid författandet af Kongl. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen angående statsverkets tillstånd och behof.

Ex protokollo

Emil Hallgren.

Fjerde hufvndtitcln.

73 Bil. I.

Förslag

till och beräkning af den ökade kostnaden för intendenturcorpsen under 2. öfvergångsåret 1894.

De nya befattningar, som tillkomma uti 1894 års stat, äro:

Generalintendents ............................. 1

Fältintendents I kl......................... 1

» II » 1

Intendents I » 8

» II » 4

» III » 2 _

Förvaltares...................................................... 2.

När organisationen är genomförd skola 30 intendentsbefattningar af I kl., 16 af II och 8 af III kl. finnas; kostnaderna för dessa befattningar torde lämpligast fördelas på öfvergångsåren sålunda: 8 af I kl. tillsättas under hvartdera af 2.—4. öfvergångsåren och 6 under det sista samt 4 af II och 2 af III kl. under hvartdera af 2.—5. åren.

Uti 1894 års stat tillkomma följande nya löner m. m.

Bill. till Rikad. Prof. 1893. 1 Band. 1 Afd. 1 Iläft.

74 Fjerde hufvudttteln

Uti 1893 års stat upptagna löner m. m., som blifva disponibla

till 1894:

Den ökade kostnaden för 1894 utgör sålunda:

kronor 70,232: 60 — 58,470: — = kronor 11,762: 60, hvartill kommer, från anslaget till inqvartering, inqvarteringsersättning

Stockholm den 19 december 1892.

A. THORÉN,

Generalintendent.

Hj. Lindeberg.

1) Vid Hallands bataljon och Vcstornorrlands bataljon,

2) 2 intendenter vid hufvudstationen.

2 » » generalintendentens expedition.

1 » » militärbyrån.

1 » » sjukvårdsbyrån.

v>j -t»

i a v'iO.

f .1:; r (Ko. -) : - .1' t Vt* M*

.[•i .1

■

76 Fjerde Iiufvudtiteln

Öfve

af förändringarna i infanteriets organisation under åren

Nya platser och beställningar.

A. Officerare.

1893.

'Öfverstelöjtnant........

Kaptener af 1. kl.......

» »2. » .....

3. regementsadjutanter

Löjtnanter af 1. kl.....

» » 2. » ____

lUnderlöjtnanter.........

S

I. arméfördelningen,

II. arméfördelningen.

3 H

o tr

k c;

s er;

£-

S

1 — —

1894.

Majorer.......................

Kaptener af 1. kl..........

» »2. » .......

3. regementsadjutanter...

Löjtnanter af 1. kl.......

» » 2. » .......

.Underlöjtnanter

B. Civilmilitär personal.

1893. 2. bataljonsläkare ............

1894. 1. » ............

1 -

Fjerde hufvudtiteln

77 Bil. II.

sigt

1893 och 1894 beträffande tillkomsten af personal.

78 Fjerde liufvndtitelu,

Nya platser och beställningar.

I. arméfördelningen.

3 B

B p*

3 3

II. arméfördelningen.

2 crq

3 *) **

g a

C. Underofficerare.

'Fanjunkare ..............

Bataljonsadjutanter ...

1893. Regementsväbel........

Sergeanter af 1. kl. ..

» » 2. »

Summa

1894.

^Fanjunkare..........

J Bataljonsadjutanter I Sergeanter af 1. kl. .. » 2. »

Summa

D. Spel.

1894. Nummerspel.........................

E. Underbefäl af manskapet.

(Distinktionskorpraler.

Korpraler................

Vice korpraler..........

(Distinktionskorpraler.

Korpraler................

Vice korpraler..........

F. Menige.

1893. Menige.................

1894. » ..................

_ I

1 1

Summa1

Summa!

*) Fördelningen af dessa menigo på infanteritruppförbanden inom VI. arméfördelningen är gjord under den förutsättningen,

nådiga brefyet den 19 mars 1888 anbefallda uppsättningen af ett kompani yolontärer yid Norrbottens fältjägarecorps blifvit

Fjerde hnfVndtiteln.

att don gonom nådiga brofvct den 5 novombor 1880 anbefallda organisation af Vostornorrlands bataljon och don genom fullbordad med 189.1 års utgång.

80 Fjerde hafrudtiteln

Bil. III.

Beräkning

af kostnaden under år 1894 för ändringarna i infanteriets organisation

och aflöningsförhållanden. * I. II.

Utgifter som tillkomma.

I. Befälets dagaflöning.

Ökadt belopp i dagailöningskostnad i anledning af förlängda beväringsöfningar (se Bil. VI A 5 i t. f. chefens för generalstaben underdåniga förslag till förbättrad härordning)................................................

•I---- r ■*' • - - • ’ — - ......... — ■

II. Ökade ailöningsförmåner för befälet vid de s. k. be-

väringstrupperna:

Gotlands infanteriregemente. Löner höjda med:

15,150: —

835: —

Kronor

19,085

19,085 —

150,285

150,285 |—

Fjerde hufr udti teln

81 J) Vid Vesternorrland8 regemente.

Bill. till Riksd. Prot. 18U3. 1 Band. 1 Afd. 1 lläft. 11

82 Fjerde hufvudtiteln

*) Vid Vestemorrlands regemente.

*) Under år 1894 indragas 278 nummer, men uppsättas 192, hvadan en besparing i rekrytmöteskostnad uppstår för 278—192 = 86 man.

8) Under år 1893 indragas 278 nummer, men uppsättas 109 — skilnad 169 — hvadan för år 1894 en besparing i regementsmöteskostnad uppstår för dessa 169 man äfvensom för de i näst föregående not upptagna 86 man, tillsammans 255 man.

Fjerde liufrudtiteln

83 Bil. IV.

B eråkning

af ökad kostnad för Kongl. Skånska husarregementet (dragonregementet).

2. öfvergångsåret.

84 Fjerde hnfvudtiteln

Fjerde hufvudtiteln

86 Fjerde hufvndtiteln

Stockholm i december 1892.

G. BRÅKENHJELM.

Inspektör för kavalleriet.

Ch. von Plåten.

Fjerde hufvudtiteln.

87 Bil. V.

B eräkning

af ökad kostnad för Kongl. Jemtlands dragonregemente 2 öfvergångsåret.

88 Fjerde hufvudtitcln

Fjerde hufvudtiteln

89 Bill. till Rilcsd. Prof. 1893. 1 Sami. 1 Afd. 1 Haft. 12

90 Fjerde lmfvudtiteln.

Fjerde hnfvudtiteln.

92 Fjerde hufrudtlteln,

Stockholm i December 1892.

G. BRÅKENHIELM.

Inspektör för kavalleriet.

Ch. von Plåten.

:

94 Fjerde hufvudtitelii.

Öfver-

af 2:a Svea artilleriregementeB och Norrlands artilleri-

x) Endast under förutsättning att bataljonsveterinärsbeställningen vid Svea artilleriregemente hunnit indragas. *) I 42 dagar.

Fjerde hufviultiteln

95 Bil. VI.

sigt

regementes sammansättning under 2:a öfvergångsåret.

96 Fjerde hufyudtiteln

Bil. VII.

Beräkning-

af den ökade kostnaden för Artilleriet under 2. öfvergångsåret.

9 Tillsattes endast under den förutsättning att bataljonsveterinärsbeställningen vid Svea artilleriregemente hunnit indragas.

Fjerde hufvudtiteln

97 Bil. VIII.

Ber äknin g

af den ökade kostnaden för Fortifikationen under 2. öfvergångsåret 1894.

Bih. till lUfad. Prof. 1803. 1 Barn/. 1 Af A. 1 llåft. 13

98 Fjerde hufVudtiteln

Stockholm den 17 december 1892.

H. ELLIOT,

Chef för Kongl. Fortifikationen.

I

Fjerde hufvudtiteln.

99 Bil. IX.

Beräkning

af kostnaden för Svea trängbataljon år 1894.

100 Fjerde hnfvndtiteln

Fjerde hnfvudtiteln

101 Bil. X.

Förslag

till utgiftsstat för Göta trängbataljon under år 1894.

102 Fjerde liufvndttteln

Fjerde hufvudtiteln

104 Fjerde hufvudtiteln

Fjerde hufvudtiteln

105 Transport

Kaserneringskostnader.

Underhåll af kasern med kaserngård, sotning, brandredskap, renhållning m. m...........................................................................

Yed och ljus.. ...........................................................................

| Kaserninventariers underhåll för 176 man å 2 kr. 50 öre .....................

Oförutsedda utgifter .................................................................

Summa

Kronor.

131,691

6,000

3,000

9,440

3,000

144,131

liih. till Ri/csd. Prat. 18 DS. 1 Sami. I Afd. i lläft.

106 Fjerde lmfvudtiteln,

Bil. XI.

B eråkning

af kostnaden för Norrlands trängbataljon under år 1894.

Fjerde hufvudtiteln

108 Fjerde hufvudtiteln

Fjerde lmfVudtiteln

no

Fjerde hufvudtiteln

Bil. XII.

Förslag

till utgiftsstat för Vendes trängbataljon år 1894.

Lön, dagaflöning m. in.:

1 öfverstelöjtnant 7225A (under helt år) .............................

1 kapten af 1. klassen 3896/e ............................................

1 n » » n .......................................

Kompanichefsarfvoden 120% .............................................

1 löjtnant af 1. klassen 1MO/o...........................................

1 fanjunkare 1611:3o/6 .....................................................

1 » i» ..........................................

1 sergeant af 1. klassen n>m:so/e ......................................

Aflöning och arfvoden m. in. för manskap:

Aflöning: 11 man i 2 månader å 10 kr............................

Lega: 11 man å 80 kr.

Kronor.

1,806

182 — 880 —

4,311

1,282

74 Beklädnad och underhåll m. in.:

Beklädnad: 11 man i 61 dagar å 33 öre ................................

Underhåll: 11 » i 61 » »62 » ................................

Sängkläder och servis: 11 man i 2 månader k 9 kronor om året

653 95

6,247 |69

Summa kronor

Fjerde hufvud titeln.

111 Bil. XIII.

Tablå

utvisande den för år 1894 beräknade ökade kostnaden för den

nya härordningen.

hvilket belopp med 54,597 kronor 88 öre ellor, då derifrån ytterligare dragés det från extra anslaget för tillämpning af nya värnpligtslagens föreskrifter i fråga om do värnpligtiges inskrifning och redovisning in. m. erforderliga tillskott 24,529 kronor 95 öre, hvilket af t. f. chefen för generalstaben i hans yttrande om den förbättrade härordningen beräknats såsom en för nämnda ändamål redan disponibel tillgång, med ondast 30,067 kronor 93 öre öfvorstiger don af samma chof approximativt beräknade kostnaden för härordningens genomförande under andra öfvergångsåret 2,210,000 kronor.

Femte hufvudtiteln.

Protokoll öfver sjöförsvar särenden, hållet infor Hans Maj:t Konungen uti statsrådet å Stockholms slott den 14 januari 1893, hvarvid äfven Hans Kongl. Höghet Kronprinsen var tillstädes.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Boström,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena grefve Lewenhaupt, Statsråden: friherre von Essen, friherre Åicerhielm,

Östergren,

Groll,

Wikblad,

Gilljam,

friherre Rappe och Christerson.

Departementschefen, statsrådet Christerson anmälde i underdånighet frågan om reglering af utgifterna under riksstatens femte hufvudtitel för år 1894 och föredrog härvid tillika:

marinförvaltningens underdåniga skrifvelse den 27 september 1892 angående de ordinarie anslagen samt behofvet af extra anslag för år 1894;

chefens för sj ökarte verket embetsskrifvelse den 28 november 1892 i fråga om det för nämnda verk erforderliga anslag för år 1894; samt komiténs för utredning af åtskilliga frågor rörande sjökrigsmaterielen m. in. den 30 november 1892 afgifna underdåniga betänkande. Härefter yttrade departementschefen beträffande lUh. till Rihd. Prat. 1803. 1 Sami. 1 Afd.

2 Femte hufvud ti teln.

Ordinarie anslag.

[1-3].

Aflöning för flottans kårer och stater.

Aflöning för flottans kårer och stater.

Till aflöning för flottans kårer och stater äro för innevarande år anvisade:

dels det härför å ordinarie stat uppförda anslag......... kr. 1,647,934: —

dels det till ersättning för vakanta rusthållsnummer i Blekinge län och Södra Möre härad af Kalmar

län likaledes å ordinarie stat uppförda anslag )> 114,000: —

dels ock å extra stat till genomförande af senast beslutade lönereglering för flottan ............................. » 50,000: —

eller tillhopa kr. 1,811,934: —

Härutöfver erfordras för fortsatt genomförande af nja sjömanskårens organisation under år 1894 en förhöjning af 67,000 kronor.

Dessutom har marinförvaltningen i sin ofvannämnda skrifvelse hemstält om ytterligare höjning af detta anslag dels för ökning af underofficerskårens maskiniststat med 8 flaggunderofficerare och 2 underofficerare af 2:a graden med ................................................. kr. 11,120: —

dels för anställande å mariningeniörstaten af 3 maskiningeniörer med................................................................ » 5,500: —

eller tillhopa med kr. 16,620: —

Till stöd för sin framställning i förstberörda afseende har marinförvaltningen anfört:

att under en följd af år vid förefallande expeditioner med ett större antal af flottans fartyg på en gång flottans maskinistpersonal visat sig otillräcklig, en brist, som i allt högre grad framträdt. i mån som flottan erhållit tillökning af med ångkraft och maskiner för olika ändamål försedda fartyg och minbåtar; till följd hvaraf det varit nödvändigt att redan för de vanliga fredsöfningarne förhyra privata maskinister stundom till ganska stort antal, till exempel hvarå anförts att under åren 1885 —1890 förhyrts maskinister till ett sammanlagt antal af 167 mot ersättning förutom sjöportion, der sådan förekommit, till ett sammanräknad! belopp af 39,686 kronor 52 öre;

Femte hufvudtiteln.

att den sålunda förefintliga bristen på maskinister måste blifva ännu större vid krigsrustningar eller mobilisering af hela flottan;

att, då den stora vigten af att de nutida krigsfartygens många och delvis alldeles speciela maskiner i beliofvets stund icke svika fordrade, att de i görligaste måtto sköttes af dugliga och med dem förut väl förtrogna maskinister, det vore nödigt att icke ett alltför stort antal för tillfället anstälda maskinister inginge i hvarje fartygs maskinpersonal;

att faststälda staten för flottans underofficerare af maskiniststaten för närvarande upptoge endast 42, deraf 8 flaggunderofficerare, under det att, enligt gällande besättningslistor för flottans samtliga i klass varande med ångkraft försedda fartyg, deruti inberäknade under byggnad varande pansarbåten Thule och 2:ne minbåtar, ett antal af 99 underofficerare af maskiniststaten erfordrades; så att tillgången af maskinistunderofficerare understege bebofvet, ensamt för fartygen, med 57;

att det befintliga antalet maskinistunderofficerare icke ens medgåfve, att en sådan underofficer afsåges för hvarje af flottans nuvarande stridsfartyg, minbåtar och ångkranpråmar och naturligtvis blefve ännu otillräckligare i mån som flottan erhölle tillökning af sådan stridsmateriel; och

att det derföre vore oundgängligen nödvändigt att det för närvarande i stat upptagna antalet maskinistunderofficerare, så snart ske kunde, ökades så, att en underofficer af denna stat kunde afses till hvarje flottans nuvarande med ångkraft försedt fartyg, miribåt och ångkranpråm samt att derutöfver en tillgång af 10 procent funnes för att ersätta sjuka och för att möta det ökade behof, som i närmaste framtid kunde förväntas framträda, för hvilket ändamål erfordrades, att maskinistunderofficerarnes antal uppbringades till 62.

Den tillökning af 20 maskinistunderofficerare, som sålunda föreslagits, har marinförvaltningen ausett kunna åstadkommas sålunda, dels att, på sätt förvaltningen redan tidigare ifrågasatt, 2:a gradens underofficerare af artilleri-, styrmans-, skeppare- och ekonomi-staterna minskades med 10 och derigenom ledigblifvande löner användes till lika stort antal nya maskinistunderofficerare af samma grad, hvilket icke skulle medföra någon ökad kostnad, dels ock att 10 nya underofficerare af maskiniststaten tillsattes, af hvilka, för att bereda erforderliga utsigter till befordran, 8 platser borde tillhöra flaggunderofficersgraden och 2 andra underofficersgraden.

Till aflöning af detta ökade antal maskinistunderofficerare skulle årliga utgiften från aflöningsanslaget, blifva:

Femte hufvudtiteln.

för 8 flaggunderofficerare, fast lön och beklädnadspen-

ningar.................................................................................... kr. 9,280: —

för 2 underofficerare af 2:a graden, fast lön och be-

klädnadspenningar .............................................................. » 1,840: —

eller tillsammans kr. 11,120: —

Denna marinförvaltningens åsigt om nödvändigheten af tillökning i maskinistunderofficersstaten såväl som om sättet för åstadkommandet af denna tillökning delar jag i allo.

I fråga om anställande af maskiningeniörer har marinförvaltningen uttalat den åsigt, att dessa ingeniörer borde vara särskilda för ändamålet specielt utbildade fackmän, under det att öfverdirektören och chefen för mariningeniörsstaten ansett de denna stat tillhörande mariningeniörer kunna nöjaktigt fullgöra de åligganden, som skulle tillkomma maskiningeniörer, och ehuru jag, i fråga om behofvet af dugliga och erfarna maskiningeniörer ombord på de större fartygen för öfvervakande af de många olika maskinernas rätta skötande och för att leda iståndsättandet af tillfälliga maskinskador, fullkomligt delar marinförvaltningens uppfattning, som har stöd af erfarenheten ombord å så väl främmande nationers som våra egna stridsfartyg, anser jag likväl, då meningarne om sättet för tillgodoseende af detta behof äro delade, frågan erfordra en närmare utredning, innan anslag för ändamålet af Riksdagen äskas."

Den tillökning i aflöningsanslaget för år 1894, som jag anser mig böra ifrågasätta, skulle således uppgå till 78,120 kronor.

I afseende på behofvet af det extra anslaget å 50,000 kronor till genomförande af senast beslutade lönereglering får jag allenast erinra, att detta anslag erfordras till oförminskadt belopp ända till dess de på reserv- och indragnings-staterna uppkommande lönebesparingar uppgått till det belopp af 114,000 kronor, som af dessa besparingar anvisats för officerskårens tillökning; och då nämnda besparingar vid sistlidet års slut allenast lemnat en tillgång för berörda ändamål af 102,866 kronor 66 öre erfordras ifrågavarande extra anslag äfven för år 1894.

På grund af det sålunda anförda får jag underdånigst hemställa, att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen:

att det i nu gällande riksstat till aflöning för flottans kårer och stater anvisade anslag å...................................................... kr. 1,647,934: —

Femte hufvud ti teln.

må förhöjas:

dels med det för år 1894 till förändrad organisation af sjömanskåren erforderliga belopp....................... kr. 67,000:

dels' med de för ökning af underofficerskårens maskiniststat med 8 flaggunderofficerare och 2 underofficerare af 2:a graden behöfliga ................................... » 11,120:

eller till kr. 1,726,054: —

att hvad af anslaget till ersättning för vakanta rusthållsnummer i Blekinge län och Södra Möre härad af Kalmar län icke redan på grund af 1872 och 1876 årens riksdagsbeslut bör inräknas bland tillgångarne till aflöning för flottans kårer och stater må likasom föregående år för fyllande af behofvet under denna anslagstitel under år 1894 användas; samt

att i öfrigt ett anslag af 50,000 kronor till genomförande af senast beslutade lönereglering för flottan må å extra stat för år 1894 anvisas att gemensamt med anslaget till aflöning för flottans kårer och stater redovisas.

Beklädnad åt sjömans- och skeppsgossekårerna.

Till betäckande af den brist, som å detta anslag uppstått innan detsamma år 1885 erhöll reservationsanslags natur, har på Eders Kongl. Maj:ts förslag Riksdagen under en följd af år medgifva, att. de besparingar, som kunde å anslaget beredas, finge användas, till följd hvaraf bristen till 1887 års slut nedgått till 14,139 kronor 68 öre, vid hvilket belopp den ännu qvarstår, emedan några besparingar sedermera icke varit att för dess vidare minskning tillgå. Anslaget har nemligen under de senaste åren visat sig otillräckligt hufvudsakligen till följd deraf att, sedan den nya sjömanskåren år 1888 uppsattes, detsamma tagits i anspråk för beklädandet såväl af denna kår, som af qvarvarande båtsmän, hvilka icke afgått i samma proportion som den nya kåren ökats. Om i följd af dels redan vidtagna, dels föreslagna åtgärder till minskning af utgifterna från anslaget, besparing å detsamma skulle under innevarande år uppkomma, torde denna likväl icke förslå till betäckande både af den under senare åren tillkomna och af omförmälda äldre brist å 14,139 kronor 68 öre, och marinförvaltningen har fördenskull föreslagit, att Eders Kongl. Maj:t täcktes hos Riksdagen äska, jemte anslagets uppförande i staten till samma belopp

6 Femte hufviultiteln.

eom för innevarande år, medgifvande att till utlemnande af den från 1887 qvarstående bristen måtte få användas jemväl den besparing, som under år 1894 må kunna på anslaget beredas; och hemställer jag underdånigst, att framställning till Riksdagen må göras i enlighet med detta marinförvaltningens förslag.

[5.]

Båtsmans-

indelningen.

Båtsmansindelningen.

Med tillämpning af det vid beräkning af statsverkets inkomster denna dag, uppå anmälan af chefen för finansdepartementet, af Eders Kongh. Maj:t fattade beslut torde det å detta anslag under rubriken »indelning och dermed jemförlig anvisning på förslag: friheter» uppförda belopp 75,500 kronor böra minskas med 72,900 kronor och sålunda upptagas till 2,600 kronor.

Lindring i rustnings- och roteringsbesvären.

.[60 .

^rustning1 . ®e^r^^'an^e det under femte hufvudtiteln uppförda anslag till linochrotermgs- dring i rustnings- och roteringsbesvären för de rust- och rotehållare, besvären. g0m utgöra dessa besvär effektivt, och hvilket anslag erfordras till lägre belopp i samma mån som genom fortgående vakanssättning af båtsmanshållet antalet rotar, som från anslaget böra erhålla lindring, nedgår, har marinförvaltningen, som icke bestrider de från anslaget utgående utgifter, anfört, att, enligt planen för genomförandet af nya sjömanskårens organisation och på grund deraf beräknade förändringar i afseende å en del anslag under femte hufvudtiteln, ifrågavarande anslag, som för år 1893 i riksstaten upptagits med ett belopp af 40,000 kronor, skulle för år 1894 kunna nedsättas till 20,000 kronor. Detta anslagsbelopp var likväl beräknadt endast för den lindring med 30 procent af det uppskattade värdet af förenämnda besvär, hvilken år 1885 beslutats.

Sedermera har emellertid 1892 års urtima Riksdag, med bifall till Eders Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning, beslutat, att lindringen i rustnings- och roteringsbesvären skall utgå under innevarande år med 40 procent och från och med år 1894 med 50 procent af besvärens uppskattade värde samt anvisat den för innevarande år erforderliga anslagstillökning med 13,300 kronor. Då nu för år 1894 lindringen, såsom nyss nämnts, skall utgå med 50 procent i stället för med de vid be-

Femte lmfvudtiteln.

räkningen antagna 30 procent, bör det efter denna beräkning föreslagna anslagsbelopp 20,000 kronor förhöjas med två tredjedelar eller med i rundt tal 13,300 kronor och jag hemställer alltså:

att förslagsanslaget till lindring i rustnings- och roteringsbesvären må för år 1894 bestämmas till 33,300 kronor.

Flottans nybyggnad och underhåll.

[7 o. 8.]

Under denna anslagstitel finnes i riksstaten för innevarande år Flottans ny uppfördt ett belopp af 1,239,000 kronor, hvaraf 39,000 kronor utaf det anslag å 100,000 kronor Riksdagen år 1887 i sammanhang med båtsmanshållets vakanssättning beviljade till anställande af daglönare vid flottans varf i båtsmännens ställe, att utgå i den mån, som det dittills vanligen vid varfven använda antalet båtsmän icke kunde genom uppfordring af qvarvarande manskap vid båtsmanshållet erhållas. Ifrågavarande anslag, hvilket af Eders Kongl. Maj:t vid 1886 års Riksdag begärdes förhöjdt till 1,440,000 kronor men af Riksdagen förhöjdes till endast 1,200,000 kronor, är, enligt gällande föreskrifter, afsedt till årligen återkommande utgifter för underhållet af flottans fartyg och båtar samt skeppsdockor, hus och byggnader, för aflöning af personalen å varfvens stater, för varfsförrådens förstärkande och för åtskilliga andra behof icke blott vid varfven utan äfven vid stationerna i öfrigt, och har för dessa ändamål under en lång följd af år visat sig så otillräckligt, att årligen en del ganska beliöfliga underhålls- och reparationsarbeten måst undanskjutas. Några medel till flottans nybyggnad har således från detta anslag icke kurmat erhållas, utan har anslag härtill årligen måst af Riksdagen på extra stat begäras och anvisas. Olägenheterna att på sådant sätt vara för förnyande af flottans materiel och dennas bringande i tidsenligt skick hänvisad till icke alltid påräkneliga, till beloppet ovissa och vexlande anslag, hvarigenom en genomgående plan för nybyggnadsverksamheten omöjliggjorts, har föranledt marinförvaltningen att i sin förstberörda skrifvelse, angående anslagsbehofven för år 1894, förnya sitt hvarje år alltsedan år 1887 framstälda förslag om anvisande å ordinarie stat af ett fast nybyggnadsanslag för flottan.

Redan 1882 års sjöförsvarskomité uttalade såsom önskligt, att anskaffningen af sjökrigsmateriel finge ske med ett förut bestämdt visst årsanslag, hvarigenom vunnes fördelen af en mera planmessig anordning af allt, som med fartygsbyggandet hade sammanhang och såsom en följd häraf billigare pris; i enlighet med hvilken uppfattning komitén

8 Femte hufvudtitelu.

jemväl i sitt förslag till sjöförsvarsbudget upptog ett belopp af 2,000,000 kronor årligen.

Marinförvaltningen har såsom skäl för sin framställning om ett fast byggnadsanslag hufvud sakligen anfört:

att endast derigenom det blefve möjligt att inom beräknelig tid nå det mål, hvartill sjökrigsmaterielens utveckling syftade, men i sitt beroende af extra ordinarie anslag endast kunde alltför osäkert fortskrida, nemligen ett något så när betryggande sjöförsvar;

att ett fast anslag skulle tillåta upprättande af kontrakter för längre tid och om större leveranser på en gång samt mer än hittills möjliggöra begagnandet af fördelaktiga konjunkturer och undvikande af mindre gynnsamma, hvarigenom skulle ernås en betydlig besparing i utgifter;

att ett sådant fast anslag, till största delen användt inom landet, skulle tillföra dettas näringslif en betydande insats; och

att kostnaderna för det egentliga underhållet för framtiden skulle kunna begränsas inom det derför nu bestämda anslag (med deruti beviljad tillökning för daglönares anställande å varfvet i båtsmäns ställe), emedan derefter ett fortsatt underhåll med alltjemnt växande kostnad af en del af den gamla, föga krigsdugliga materielen icke vidare behöfde ifrågakomma, sedan man kunde beräkna tiden, då denna materiel kunde blifva med duglig sådan ersatt.

I afseende på beloppet af det för ändamålet erforderliga anslag har marinförvaltningen anfört, att det belopp af 2,000,000 kronor, som på grundvalen af sjöförsvarskomiténs beräkning förut angifvits såsom erforderlig ökning i ordinarie anslaget till flottans nybyggnad och underhåll, icke vidare kunde anses tillräckligt samt till stöd derför påpekat, att, förutom den omständigheten att de under senaste åren för anskaffning af fartygsmateriel beviljade anslagens otillräcklighet tillbakahållit utvecklingen af vår flotta, som i fråga om nämnda materiel ej vore jemförlig med nationers, hvilka voro mindre än vår, förhållandena på hit hörande områden sedan år 1882 undergått väsentliga förändringar; sålunda kunde man numera med afseende å stridsfartygens bestyckning icke med fördel använda sådana pjeser, som då ansågos tillfredsställande; ett nutida stridsfartyg måste förses med vida kraftigare och mycket dyrare artilleripjeser, för hvilka erfordrades ej blott betydligt dyrare projektiler utan äfven krut i större myckenhet och kostsammare att anskaffa; artilleriets snabba utveckling hade nödvändiggjort ett allt mer utsträckt pansarskydd å fartygen med deraf följande dryga kostnader och slutligen måste det af erfarenheten ådagalagda behofvet af ökad fart ej obe-

Femte hufyudtiteln.

tydligt öka fartygens anskaffningskostnad; af hvilka orsaker för anskaffningen af den materiel, som numera ansåges erforderlig, ett väsentligen ökadt belopp måste beräknas. Den ökning i anslaget, som marinförvaltningen ville ifrågasätta, syntes emellertid med fästadt afseende å de öfriga behof för vårt försvar, hvilka fordrade att varda tillgodosedda, icke kunna bestämmas så högt som betingades af uteslutande hänsyn till behofvet, men kunde likväl ej beräknas till mindre än

2,500,000 kronor för att det dermed afsedda ändamålet skulle kunna något så när uppnås.

Jemväl den af Eders Kongl. Maj:t under den 16 september sistlidne år tillsatta komité för utredande af frågor rörande sjökrigsmaterielen har i sitt den SO påföljde november afgifna, här ofvan omförmälda betänkande, hvilket, befordradt till trycket, kommer att till Riksdagen utdelas, uttalat den åsigten att, för uppbringande af vårt sjövapen till den af komitén för ett betryggande försvar nödig ansedda styrka och detsammas fortfarande vidmakthållande, det framför allt vore vigtigt och oeftergifligen erforderligt, att ett härför afpassadt nybyggnadsanslag af fast natur anvisades, då utan ett sådant fast anslag den säkra grund, som vore absolut nödvändig för sjökrigsmaterielens utveckling och bestånd, icke kunde erhållas; och åberopade komitén i öfrigt de skäl för ett sådant anslags äskande, som af marinförvaltningen blifvit anförda och här ofvan omförmälda. Beloppet af det fasta anslag, komitén sålunda förordade, ansåg komitén höra bestämmas till 2,800,000 kronor och anförde härför skäl, för hvilka det torde tillåtas mig, som deltagit i komiténs arbeten och i hufvudsak delat dess uttalade åsigter, att här något utförligare redogöra.

Komitén, hvars uppgift var att utreda om och i hvad mån några förändringar i konstruktion, bepansring, bestyckning m. m. borde vidtagas vid byggandet af våra krigsfartyg af redan godkända certer, äfvensom yttra sig angående behöfligheten af andra fartygstyper än de redan befintliga och i några andra frågor angående sjöförsvaret, ålades att vid uppgörandet af sina förslag taga hänsyn till de tillgångar, som kunde påräknas för åstadkommande af ett så vidt möjligt betryggande kustförsvar, och komitén måste derföre för sig klargöra: hvad ett betryggande kustförsvar innebure, hvad för åstadkommandet deraf kräfdes i fråga om materiel, ocli storleken af de tillgångar, som komitén ansåg derför böra kunna påräknas.

För att vårt kustförsvar eller, som är detsamma, vårt sjöförsvar skulle kunna anses betryggande, ansåg komitén det böra vara åt den storlek och beskaffenhet,

Bill. till Riksd. Prat. 18U3. 1 Sami. 1 Afd.

10 Femte hufvud ti teln.

att, vid ett mellan andra af Europas sjömakter pågående krig, som berörde äfven vårt land omgifvande vatten, sannolikhet förefunnes, att icke någon af de krigförande parterna genom kränkning af vår neutralitet — äfven för ernående af än så vigtiga fördelar såsom god operationsbas och beqväma kolnings- och provianteringsstationer — skulle vilja äfventyra, att hans motståndares stridskrafter förstärktes af den svenska sjöstyrkan; samt

att det vid anfall öfver sjön kunde såväl utanför vår kust som i våra skärgårdar göra kraftigt motstånd och med utsigt att lyckas uppträda till förhindrande af fiendens landstigningsförsök samt i hvarje fall så försvåra och fördröja landstigningsföretaget, att härens mobilisering och uppmarsch kunde väl medhinnas.

Med tagen hänsyn till vårt lands geografiska beskaffenhet och på grundvalen af den allmänna karaktären af vår tids sjökrigsmateriel och dess omfång i andra länder, uttalade komitén den uppfattning, att i vårt sjöförsvar, för att detta skulle kunna fylla sina här ofvan angifna uppgifter och sålunda anses vara betryggande för landet, borde ingå stridsfartyg till minst följande antal af de olika eerterna, nemligen:

15 st. l:a klassens pansarbåtar,

30 » l:a » minbåtar,

20 » 2:a » minbåtar, och

6 » avisofartyg,

jemte behöflig fast och tillfällig minmateriel; hvartill enligt min åsigt väl i sinom tid borde komma såsom reserv 2 pansarbåtar, 6 minbåtar och 2 avisofartyg.

Beträffande den tillgång, som för sjöförsvaret borde kunna påräknas, erinrar komitén: att redan år 1876 Eders Kongl. Maj:t ansett sig kunna biträda en framställning af dåvarande chefen för sjöförsvarsdepartementet, hvari storleken af det minsta årliga anslag, som erfordrades för sjöförsvarsmaterielens förnyelse, beräknades till 2,300,000 kronor; att så väl 1879—80 års s. k. certkomité som 1882 års sjöförsvarskomité ansåg ett årligt nybyggnadsanslag af 2,000,000 kronor påräkneligt; samt att med bibehållande af samma förhållande mellan nybyggnadsanslaget och riksbudgeten, som då gillades, och hvilket på den tiden jemväl af dem bland sjöförsvarskomiténs ledamöter, som tillhörde Riksdagen, ansågs lämpligt, nybyggnadsanslaget numera borde utgöra omkring 22 3 millioner kronor. Eu anvisning för bedömandet af storleken af det anslag, som framgent torde kunna beviljas, har komitén äfven velat finna i förhållandet mellan sjöförsvarsbudgeten och riksbudgeten under det sednaste halfva århundradet, ett förhållande, som under de 34 åren

Femte liufvudtiteln.

1835—1868 var sådant att i medeltal anslagen till sjöförsvaret (utgifterna för handeln undantagna) utgjorde 15,2 procent af hela budgeteus summa, men sedermera så förändrades att samma medeltal nedgick under de påföljande 12 åren till 7,9 procent och under de sednaste 13 åren till 6,9 procent; af Indika siffror komitén funnit framgå att ju längre tid, som förflutit sedan vårt land varit inveckladt i krig och man i erfarenhet derifrån kunde hemta stöd för sin uppfattning rörande huru stor del af budgeten, som borde anslås åt sjöförsvaret, desto svårare syntes det hafva blifvit att inse nödvändigheten af ett dugligt sjöförsvar och desto mindre hade till följd häraf dess andel af budgeten blifvit. Då likväl just i nuvarande tid krigsrustningar öfver allt bedrifvas i långt större utsträckning än någonsin, syntes det af största vigt, att en insigt om nödvändigheten af ekonomiska uppoffringar för sjöförsvaret gjorde sig gällande, och, om än en så stor del som 15 procent af hela budgeten icke för närvarande borde ifrågasättas såsom årligt anslag, syntes likväl, i betraktande af att sådana länder som Danmark och Holland på senaste tiden årligen utgifvit något mer än 10 procent af hela budgeten till sjöförsvar, denna sistnämnda proportion ingalunda vara öfverdrifven. Slutligen ville komitén finna ledning för omdömet om storleken af ifrågavarande anslag i det af marinförvaltningen framlagda behofvet af ett ordinarie nybyggnadsanslag af 2,500,000 kronor, hvarvid komitén påpekat, hurusom i följd af de otillräckliga anslagen och fartygsmaterielens deraf föranledda ojemna och långsamma utveckling, behofvet af nybyggnadsanslag gifvetvis år efter år stegrats desto mera som den äldre fartygsmåterigen minskats och dess stridsvärde nedgått hastigare än ersättning skett genom anskaffande af tidsenliga fartyg.

Det var med stöd af dessa siffror och förhållanden som komitén funnit nybyggnadsanslaget icke böra beräknas till mindre än ofvan nämnda 2,800,000 kronor, ett anslag som likväl icke skulle uppbringa anslagen till sjöförsvaret till mera än omkring 8 proc. af rikets totalbudget.

Med ett sådant anslagsbelopp ansåg komitén flottan kunna vinna en nöjaktig utveckling efter loppet af tjugo år, men då enligt komiténs åsigt det voro förenadt, med allt för stor våda, om eu så lång tidrymd skulle förflyta innan landets kust försvar kunde anses betryggande, har komitén ansett det nödvändigt, för att inom en kortare tid bereda åtminstone möjlighet för flottan att trygga landets neutralitet, hvilken vore mera beroende af landets sjövapen än af hvarje annan gren af försvarsverket, att flottan, jemte det oumbärliga nybyggnadsanslaget, erhölle ett större extra anslag på en gång, tillräckligt att un-

12 Femte hufvudtlteln.

der de tre närmaste åren anskaffa en snar förstärkning', inberäknad i ofvannämnda antal fartyg och omfattande tre första klassens pansarbåtar, sex första klassens minbåtar och två avisofartyg jemte komplettering af materielen för beslutade minpositioner; och jag instämmer med komitén i afseende på nödvändigheten af en dylik åtgärds vidtagande, hvarvid jag anser, att de härtill erforderliga medel lämpligast kunde beredas, om en del af de häraf föranledda ekonomiska bördor lemnades åt en kommande generation, eftersom målet, fosterlandets försvar, ju äfven afser framtiden.

Det visar sig af det sålunda anförda, att alla sakkunniga, som haft att behandla frågan om vårt sjöförsvar enhälligt varit af den mening att ett fast nyb}7ggnadsanslag utgör ett oeftergifligt vilkor för att flottan skall kunna komma ur den lägervall hvari den råkat, och, för att ådagalägga vigten af att detta sker så skyndsamt som möjligt, torde jag endast behöfva erinra om följande yttrande af 1882 års sjöfartskomité:

»Utan annan sjökrigsmateriel än den vi nu äga, skulle vi vid ett utbrytande krig hafva att befara:

att fienden lätteligen landstege utan att hären finge underrättelse hvarken om tid eller rum;

att han ingenting hade att äfventyra under vägen till landstigningspunkten, ej heller i det kritiska landstigningsögonblicket, så framt han icke af misstag valde en sådan punkt, att han genast mötte motstånd af vår landthär;

att han för sådant fall utan vidare äfventyr kunde draga sig tillbaka och välja ett lämpligare landstigningsställe;

att öarne Gotland, Öland och vår öppna kust för öfrigt vore helt och hållet oförsvarade från sjön;

att neutralitet vore för oss omöjlig att upprätthålla, ens till skenet, i händelse af krigiska förvecklingar mellan våra grannar, samt

att hela vår kust, med alla dess hamnar kunde utan hinder blockeras af fiendtliga kryssare, och att således vår sjöfart vore stängd under hela det krig, i hvilket vi vore invecklade.»

Det är nedslående att nödgas erkänna, att ännu tio år derefter dessa faror qvarstå snart sagdt oförminskade.

Sedan numera åsigterna så väl om vår flottas plats i försvaret som om beskaffenheten af de olika fartygstyper, af hvilka den bör bestå, äro stadgade och jemväl i hvad beträffar det relativa behofvet af antalet fartyg inom de särskilda certerna öfverensstämmelse inom fackmännens krets förefinnes, kan ju ovisshet i berörda hänseenden ej, såsom tillförne skett, anföras såsom skäl mot ett fast anslag.

Femte hufvudtiteln.

13 Då jag här nämnde, att åsigterna om de erforderliga typerna äro stadgade, torde jag böra anmärka, att det af den senaste komitén upptagna avisofartyg icke kan anses såsom någon nyhet. Redan certkomitén 1879 omnämner, såsom behöfliga, rekognoscerings- eller avisofartyg, och att en dylik cert af 1882 års sjöförsvarskomité ej blef föreslagen, torde hafva berott dels på dess sträfvan att ej ytterligare öka antalet af de förut föreslagna typerna dels antagandet att pansarbåtarne och l:a klassens minbåtar skulle kunna användas till den så ytterst vigtiga kunskapare^'ensten; men den senast församlade komitén har i sitt betänkande påvisat de förres olämplighet såsom kunskapare och senare årens erfarenhet i de större marinerna har lärt, att icke heller minbåtarne kunna med fördel härtill användas. Vid detta förhållande och då deremot de af senaste komitén, i stället för en del af de af sjöförsvarskomitén till vida större antal upptagna minbåtarne, föreslagna snabbgående avisofartygen af omkring 700 tons deplacement, försedda med minor och snabbskjutande kanoner, med, i motsats mot minbåtarne, väl skyddade pannor och i stånd att upptaga strid med fientliga mindre kryssare, synas väl egpade för den maktpåliggande rekognosceringstjensten, är det af stor vigt att äfven dylika fartyg anskaffas, så mycket mera som en långs kusten opererande grupp af pansarbåtar ej kan utan skada för sin verksamhet, någon gång äfven för sin egen säkerhet mot öfverrumpling, undvara kun skaparefartyg.

Man har äfven vid olika tillfällen framställt yrkanden på framläggandet af en i förväg uppgjord plan för anskaffningen af ny fartygsmateriel. Dylika planer hafva ock blifvit uppgjorda så väl i andra länder som hos oss, men hafva sällan kunnat till fullo genomföras, i de större marinerna i följd af de genomgripande hastigt framträdande förändringar, sjökrigsmaterielen på senare tiden undergått, i följd hvaraf nya fartygstyper måst införas och i planen upptagna sådana uteslutas, och här hemma till följd af bristande bestämda tillgångar. Det torde sålunda vara vanskligt att fastslå en detaljerad plan för den ordning i hvilka våra fartyg böra anskaffas, men jag anser mig dock böra nämna, att, utgående från den åsigten att den af komitén föreslagna materiel af 15 pansarbåtar, 50 minbåtar och 6 avisofartyg skulle utgöra ett för våra kuster temligen betryggande försvar, fartygen af de tre ofvannämnda certerna höra enligt min åsigt anskaffas i sådan ordning att deras relativa antal sinsemellan blifver under anskaffningstiden ungefär det som angifves af ofvanstående af komitén angifna siffror.

Med erkännansvärd offervillighet har Riksdagen numera beslutat väsentliga förstärkningar af vårt landtförsvar; men om dessa offer skola

14 Femte hufvudtiteln.

medföra hela det gagn till bevarande af fred och betryggande af sjelfständighet för vårt land, som dermed åsyftats att vinna, så synes det mig alldeles oundgängligt att samma omtänksamhet kommer det för ernående af nyssberörda önskningsmål icke mindre vigtiga och såsom stöd för en afgifven neutralitetsförklaring synnerligen betydelsefulla sjöförsvaret till godo; och en sådan omtänksamhet erfordras ovilkorligen, om vi skola kunna erhålla ett sjöförsvar äfven af måttliga dimensioner, innan den nu nya materielen till följd af ålder blifver oanvändbar, hvilket ju måste inträffa om nyanskaffningen sker lika långsamt och lika ojemt som fallet varit på sednare tider, i hvilken händelse man val aldrig kan hoppas att vår sjökrigsmateriel når en sådan utveckling att vi kunna säga oss verkligen ega ett försvar för våra kuster.

Det första och vigtigaste steget till ett sålunda nödvändigt stärkande af sjöförsvaret, är, såsom ofvan framhållits, beviljande på ordinarie stat af ett nybyggnadsanslag af tillräcklig storlek; och jag instämmer i afseende härå till fullo i nyssnämnda komités yttrande och förslag rörande anskaffning af ny sjökrigsmateriel. Om jag likväl till följd af hinder af ekonomisk natur, h vilka det ej v,arit möjligt att för närvarande öfvervinna, icke kan tillstyrka Eders Kong! Maj:t att af Riksdagen såsom årligt nybyggnadanslag nu äska det af komitén föreslagna beloppet 2,800,000 kronor, utan måste stadna vid ett belopp af 2,000,000 kronor, sker detta under den förhoppning såväl att behöflig förhöjning i detta anslag må snarast möjligt kunna erhållas som att utväg skall kunna beredas för vinnande af den snara förstärkning af materielen, hvars nödvändighet här ofvan framhållits.

Det behöfliga fasta nybyggnadsanslaget har marinförvaltningen sammanfört med det nuvarande anslaget med titeln »flottans nybyggnad och underhåll», i hvilket derjemte föreslagits den förhöjning genom anvisande af 21,000 kronor utaf de af 1887 års Riksdag beviljade 100,000 kronor till anställande af daglönare å varfvet i båtsmännens ställe, som för år 1894 af marinförvaltningen pröfvats erforderlig. Då likväl det nuvarande anslaget, såsom här ofvan nämnts, till hela sitt belopp tages i anspråk ensamt för underhållet och icke har kunnat eller kan antagas framdeles kunna påräknas till nybyggnad, anser jag att detsamma bör fortfarande bibehållas såsom särskild! anslag med den förändrade benämning, »flottans underhåll», som af dess ändamål och användning betingas, och uppföras med sitt nuvarande belopp, förhöjdt med de

21,000 kronor marinförvaltningen föreslagit, samt att det nu ifrågasatta nybyggnadsanslaget bör upptagas såsom ett särskild! anslag och, med hänsyn till den användning det skall få, som gör att det icke

Femte hufrudtiteln. 15

alltid kan med fördel tagas i anspråk till lika belopp under hvarje år, gifvas naturen af reservationsanslag.

I det af marinförvaltningen föreslagna nybyggnadsanslaget äro inberäknade äfven de för fasta minförsvaret och minväsendets utveckling behöfliga medel, men, då anskaffandet af denna slags minmateriel icke kan anses vara af lika stadigvarande natur som nyanskaffningen af fartygsmaterielen, synas mig anslagen för minväsendet, med undantag af de sjelfgående minorna, som tillhöra fartygsmaterielen, kunna och böra fortfarande på extra stat för hvarje år äskas.

På grund af det nu anförda får jag i underdånighet hemställa det Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen:

att det i nuvarande riksstat under titel »flottans nybyggnad och underhåll» upptagna reservationsanslag å 1,239,000 kronor, må, förhöjdt med 21,000 kronor till anställande af daglönare vid flottans varf, i riksstaten för år 1894 upptagas med förändrad titel: »flottans underhåll» till belopp af 1,260,000 kronor;

att till nyanskaffning af fartygsmateriel med tillhörande artillerioch minutredning på ordinarie stat i riksstaten med titel »'flottans nybyggnads uppföres ett reservationsanslag å 2,000,000 kronor med dervid fästadt vilkor att detsamma ickcTnå utan riksdagens medgifvande användas för byggande af fartyg af större cert än den nu antagna pansarbåttypen.

Sjöbeväringens vapenöfningar.

För sjöbeväringens vapenöfningar med beklädnad och ersättning derför uppförde 1892 års lagtima riksdag i riksstaten för detta år ett ^^inoar”" belopp af 100,000 kronor. Då den urtima riksdagen sedermera godkände det af Eders Kongl.- Maj:t framlagda förslag till förändrad lydelse i vissa delar af värnpligtslagen, enligt hvilket de värnpligtiges öfningstid skulle utsträckas till 66 dagar under år 1893 och till 90 dagar från och med 1894, anvisade Riksdagen, som tillika beslutat en förhöjning i den till beväringsmanskapet utgående dagaflöningen från 20 till 50 öre, den häraf och af den förlängda öfningstiden betingade anslagstillökningen för år 1893 med 114,700 kronor, till följd hvaraf ifrågavarande anslag för innevarande år är bestämdt till ett sammanlagdt belopp af 214,700 kronor. Eldigt den beräkning, som i statsrådsprotokollet till propositionen rörande anslagstillökningen å femte hufvudtiteln i följd af de föreslagna ändringarne i värnpligtslagen förelädes den urtima Riksdagen, skulle förhöjningen i det af den lagtima Riks-

[9.]

Sjöbevärin-

16 Femte hufnidtiteln.

dagen bestämda anslaget, med en öfningstid af 90 dagar och efter en beräknad styrka af 1,500 värnpligtige, utgöra i rundt tal 116,000 kronor. Denna beräkning var likväl uppgjord efter en dagaflöning för de värnpligtige af 20 öre; efter den med 30 öre förhöjda dagaflöningen, som för 90 dagar utgör (0,30 x 90 x 1,500) 40,500 kronor, uppgår den erforderliga anslagsförhöjningen till 156,500 kronor, i följd hvaraf anslaget till sjöbeväringens vapenöfningar bör i riksstaten för år 1894 upptagas med ett belopp af 256,500 kronor utgörande 41,800 kronor mera än det belopp, hvartill detsamma, enligt hvad ofvan är nämndt, blifvit för innevarande år bestämdt.

Sj ökarte verket.

Sjökarte- Uti sin ofvanberörda skrifvelse af den 28 november 1892 har chefen

verket. för gjökarte verket förnyat sin nästföregående år gjorda framställning, att anslaget till sjökarteverket, som alltsedan år 1870 utgått med 60,000 kronor, måtte, med afseende på förhöjda pris på stenkol, proviant m. m. och på det sjömätningsarbetena måtte kunna bedrifvas med all den kraft, som verkets personal och materiel medgåfve, förhöjas till 70,000 kronor, och har kommissionen för de allmänna kartearbetena uti afgifvet yttrande förklarat sig på det lifligaste förorda en sådan förhöjning.

Då emellertid nästlidet års lagtima Riksdag icke fann skäl bifalla det då i anledning af enahanda framställning gjorda nådiga förslag om anslagsförhöjningen, och några förändrade förhållanden, som göra det antagligt, att Riksdagen skulle finna anledning frångå sitt då fattade beslut, icke synas mig föreligga, har jag icke ansett mig för närvarande kunna tillstyrka äskande af förhöjning uti ifrågavarande anslag.

Stipendier åt sjöofficerare under anställning i utländsk tjenst eller kommendering utrikes.

[10.] Till stipendier åt sjöofficerare under anställning i utländsk tjenst

Stipendier åt eller kommendering utrikes finnes för närvarande i riksstaten upptaget sjöofficerare. ans]ag 4 15^000 kronor. Då på senare tid svårighet mött att bereda tillfälle för våra sjöofficerare att vinna anställning i främmande länders mariner, har anslaget icke blifvit till hela sitt belopp taget i anspråk och torde icke heller under den närmaste framtiden kunna för nämnda ändamål till fullo användas. Enär det synes fullkomligt öfverensstämma

Femte hufvudtiteln.

med anslagets ändamål att icke endast åt officerare utan jemväl åt ingeniörer vid flottan lemna tillfälle att i främmande land inhemta kännedom om utvecklingen inom sjövapnet derstädes, men anslagets benämning icke fullständigt uttrycker detta, har det synts mig rättast att, då jag nu anser anslagsbeloppet kunna utan olägenhet för det dermed afsedda ändamål nedsättas till 12,000 kronor, tillika föreslå sådan förändring i anslagets titel att deraf tydligen framgår, att detsamma är afsedt äfven för ingeniörer.

Jag hemställer alltså i underdånighet, att Eders Kongl. Maj:t måtte föreslå Riksdagen:

att anslaget till stipendier åt sjöofficerare under anställning i utländsk tjenst eller kommendering utrikes må under förändrad titel: »Ersättning åt officerare och ingeniörer vid flottan under anställning eller kommendering utrikes» i riksstaten uppföras med ett från 15,000 kronor till 12,000 kronor nedsatt belopp.

Durchmarschkostnader.

T enlighet med den uppgjorda planen för sjömanskårens organisa- [11.] tion och beräkningen af förändringarne i de deraf berörda anslag under ^rsdhfemte hufvudtiteln bör anslaget till durchmarschkostnader, som för år kostnader.

1893 finnes i riksstaten upptaget med 10,000 kronor, för år 1894 minskas med 4,000 kronor; och jag får fördenskull hemställa, att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen:

att anslaget till durchmarschkostnader, nu 10,000 kronor, må i

1894 års riksstat nedsättas med 4,000 kronor och sålunda upptagas till

6,000 kronor.

Signal- och telefonstationers betjenande samt telefonledningars underhåll.

Under erinran, att de signal- och telefonstationer, till hvilkas inrät- [12.] tande 1891 och 1892 årens Riksdagar anvisat medel, kunde antagas blifva Signal-och fullbordade under loppet af innevarande år, har chefen för flottans stab stationer. anmält, att till bestridande af utgifterna för underhäll af telefonledningarne till dessa stationer samt för abonnementsafgifter till telegrafverket och de enskilda bolag, med hvilka stationerna komme att stå i förbindelse, erfordrades, enligt verkstälda beräkningar, årligen 7,750 kronor,

Bih. till Riktd. Prof. 1893. 1 Sami. 1 Afd. 3

18 Femte hufvudtiteln.

[13.]

Lotsverket.

hvartill komme arvoden till ett belopp af 25 kronor vid hvarje station åt dem, som omhänderhade vården och uppbörden af stationernas materiel; och då antalet ifrågavarande stationer vore 49, skulle alltså de föreslagna arvodena medföra en årlig kostnad af 1,225 kronor. Härvid är förutsatt, att underhållet af såväl landledningarne som kablarne skulle ombesörjas af telegrafverket mot derför beräknad afgift samt att lotsverket skulle, mot rätt att erhålla de från allmänheten inflytande telefonafgifterna, bekosta utgifterna för uppassningen å stationerna.

I fråga om beredande af medel till bestridande af ofvan omförmälda kostnader bär chefen för flottans stab föreslagit, att, då lotsverket hade att af ifrågavarande stationer påräkna ganska stort gagn, lotsmedlen borde lemna något bidrag till gäldande af kostnaderna för ledningarnas underhåll och för abonnementsafgifterna, h vil ket bidrag syntes lämpligen kunna bestämmas till en tredjedel af nämnda till 7,750 kronor beräknade kostnader eller till ett belopp af 2,583 kronor 34 öre, samt att återstående beloppet af sistnämnda kostnader, utgörande 5,166 kronor 66 öre, äfvensom det till arvoden för vård och uppbörd af stationernas materiel erforderliga belopp af 1,225 kronor, skulle bestridas af anslag för flottan. För ifrågavarande stationers betjenande samt underhåll af telefonledningar erfordrades alltså å flottans stat ett anslag af tillhopa 6,391 kronor 66 öre eller i rundt tal 6,400 kronor.

Då jag till alla delar instämmer i chefens för flottans stab förevarande framställning, emot hvilken lotsstyrelsen och telegrafstyrelsen, i hvad dem angår, icke haft något att erinra, får jag hemställa, det Eders Ivongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen, att till signal- och telefonstationers betjenande samt telefonledningars underhåll uppföra ett årligt anslag på femte hufvudtiteln till belopp af 6,400 kronor.

Lots- och fyrinrättningen med lifräddningsanstalterna.

Sedan Eders Kongl. Maj:t, med anledning af statskontorets derom gjorda framställning, beslutat, att inkomsttiteln fyr- och båkmedel för nu ifrågavarande statsregleringsperiod skall upptagas med ett från

1,200,000 kronor till 1,400,000 kronor förhöjdt belopp, lärer penningeanslaget till lots- och fyrinrättningen med lifräddningsanstalterna böra i riksstaten upptagas till sistnämnda belopp, och följaktligen anslaget, med inberäkning af deri ingående friheter och ersättningar 409 kronor, utföras med 1,400,409 kronor, under förutsättning derjemte, att de å

Femte liufrudtiteln.

förenämnda inkomsttitel uppkommande öfverskott fortfarande må såsom hittills få användas till de med anslaget afsedda ändamål.

Öfriga ordinarie anslag.

Beträffande öfriga ordinarie anslag, som i riksstaten för innevarande år finnas å femte hufvudtiteln uppförda, har jag icke att föreslå någon annan ändring än att för jemnande af hufvudtitelns slutsumma förslagsanslaget till skrifmaterialier och expenser, ved m. in., nu utgörande 46,852 kronor, må höjas med 46 kronor 48 öre till 46,898 kronor 48 öre.

Extra anslag.

Tillbyggnad af underbefälsskolans hus i Carlskrona.

För detta ändamål beviljade 1892 års lagtima riksdag uppå Eders Kongl. Maj:ts förslag ett anslag af 125,000 kronor samt anvisade deraf

för år 1893:

dels odisponerade båtsmansvakansafgifter................. kr. 14,416: 48

dels ock såsom extra anslag.......................................... » 56,000: —

eller tillhopa kr. 70,416: 48;

och jag får nu underdånigst hemställa, att Eders Kongl. Maj:t måtte af Riksdagen begära anvisandet af återstående 54,583 kronor 52 öre på extra stat för år 1894.

Artillerimateriel.

Marinförvaltningen har anfört att, på sätt förvaltningen vid föregående tillfällen erinrat, i behöflig artillerimateriel en ej obetydlig brist förefunnes, hvilken med anledning af de för anskaffning af sådan materiel beviljade anslagens otillräcklighet endast kunnat delvis afhjelpas, till följd hvaraf eu betydande del af samma brist återstår, samt att, beträffande särskild! fartygen, enär den påbörjade förändringen af bestyckningen å

[14.]

Skrifmaterialier m. m.

[15.]

Underbefälsskolans hus i Carlskrona.

[16, 17 o. 18.]

Artilleri-

materiel.

20 Femte hufvudtitcln.

kanonbåtarne af l:a klass visat sig särdeles fördelaktig, förvaltningen ansåge det vara af stor vigt, att densamma utan afbrott fortsattes, och att fördenskull härför erforderliga 15 cm. och 57 mm. kanoner i mån af förändringens genomförande anskaffades; och har marinförvaltningen på grund häraf anmält följande behof, beträffande

a) fartygen:

Vapen:

2 st. 15 cm. kanoner med lavettage................................... kr. 56,000: —

2 » 57 mm. kanoner med d:o .................................... b 13,000: —

Ammunition:

so

2,000

2,000

st.

»

B

B

B

B

B

kg

25 cm. pansargranater af stål.........

d:o d:o af tackjern

d:o granater ..................................

d:o granatkartescher ..................

57 mm. patroner (stålgranat).............

d:o d:o (jerngranat) ..........

25 mm. d:o .................................

brunt prismatiskt krut

till ersättande af förbrukadt kanonkrut

kr.

B

B

B

B

B

B

B

B

5.250 2,600

31.500 28,400

hvarjemte och då anställande af skjutförsök fortfarande vore af synnerlig vigt ej minst för vår inhemska fabrikation af stålprojektiler och krut marinförvaltningen ansett samma belopp som föregående år eller 10,000 kronor böra jemväl för år 1894 för ifrågavarande ändamål äskas.

Vid hvad marinförvaltningen sålunda föreslagit, har jag intet vidare att erinra än att, då, efter hvad jag inhemtat, de bland ammunitionen för fartygen upptagna 22 st. granatkartescher kunnat bekostas

Femte hufvud titeln.

af andra tillgängliga medel, det för fartygen upptagna belopp 255,500 kronor, bör nedsättas till 252,900 kronor.

I öfrigt får jag till hvad marinförvaltningen anfört endast tillägga, att, om medel till anskaffning af de af förvaltningen nu upptagna effekter för fartygen erhållas och sålunda den nu befintliga bristen skulle kunna hufvudsakligen fyllas, hädanefter, under förutsättning att det begärda fasta nybyggnadsanslaget beviljas, särskilda anslag i allmänhet ej behöfva begäras till annan ammunition än krut samt att, då tillverkning af de nya stora stålprojektilema erfordrar en jemförelsevis lång tid och patronhylsor till de snabbskjutande kanonerna icke ännu kunna tillverkas inom landet, det är af synnerlig vigt att anskaffningen af här upptagna ammunition icke blifver uppskjuten. Hvad särskildt beträffar ammunitionen för fästningarne är dess snara anskaffning så mycket nödvändigare, som till de nya kraftiga kanonerna till Kungsholms fästning, hvilka skola ievereras före den 1 juni innevarande år, endast en del af behöfliga projektiler hittills kunnat beställas och ej något krut anskaffas.

På grund af det nu anförda hemställer jag underdånigst, att Eders Kongl. Maj:t må föreslå Riksdagen att till artillerimateriel å extra stat för år 1894 anvisa

a) för fartygen ..................... kr. 252,900: —

b) » sjöbefästningarne................... b 62,500: —

c) till skjutförsök....................................................................... b 10,000: —

Minväsendet.

På sätt jag här ofvan vid frågan om anslag till flottans materiel [19.] anfört, har jag ansett nödiga medel för det fasta minförsvaret och min- Minväsendet. väsendets utveckling fortfarande böra på extra stat anvisas; och då marinförvaltningen härtill i det för fartygsmaterielen föreslagna anslag å 2,500,000 kronor beräknat ett belopp af 100,000 kronor, anser jag detta belopp, som är lika med hvad i medeltal under flere föregående år härför användts, äfven böra för år 1894 äskas, hemställande jag alltså, att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att till minpositions- och handminmateriel samt för minväsendets utveckling i öfrigt för år 1894 bevilja ett extra anslag af 100,000 kronor.

22 Femte liufvudtiteln.

Kruthus m. m. på Kalsholmen.

[20.] Uti ofvan omförmälda skrifvelse kar marinförvaltningen anmält, att

Kalsholmen var^sc^e^en vid flottans station i Carlskrona alltsedan år 1882 i sina årliga förslag till beräknande af utgifterna för lians förvaltning under andra året derefter upptagit behofvet af ett nytt kruthus för stationen, förlagdt på Kalsholmen invid Carlskrona. Marinförvaltningen funne ock vigtiga skäl tala derför. De alldeles invid staden på dess östra sida liggande gamla otidsenliga kruthusen af sten, livilka kunde af en fiende upptäckas på långt håll, kunde ej länge rymma den qvantitet krut, som numera borde finnas i förråd. Ett kruthus å Kalsholmen skulle förskaffa behöflig^ utrymme och derjemte genom sitt tillbakadragna läge erbjuda säkrare skydd för det derstädes förvarade krutet; och slutligen blefve Carlskrona stad befriad från de nuvarande kruthusens farliga granskap. Vid föredragning af bemälde varfschefs ifrågavarande framställning år 1891 hade marinförvaltningen, som ansåg helt andra fordringar beträffande utrymme och byggnadssätt för ett hus af ifrågavarande slag föreligga då än år 1882, anmodat varfschefen att inkomma med ritningar och kostnadsförslag till ett kruthus för stationen, lämpadt efter nutida fordringar. Varfschefen hade nu inkommit med å stationens ingeniörsdepartement i samråd med chefen för artilleridepartementet upprättade ritningar och kostnadsförslag. Af dessa handlingar framginge, att kruthuset, såsom år 1882 föreslagits, borde förläggas å Kalsholmen samt att kostnaden för kruthus, våghus, brygga, vakthus och uthusbyggnad beräknats till 53,000 kronor, hvarutöfver varfschefen ansett ytterligare

4,000 kronor erforderliga för expropriering af ön Kalsholmen.

Då marinförvaltningen, vid sin anmälan om hvad sålunda i detta ärende förekommit, tillika förklarat sig anse kruthusanläggningen vara af behof påkallad och icke haft något att erinra vid de upprättade ritningarna och kostnadsförslaget, får jag, som äfven anser det vara af synnerlig vigt att nu tillgodose i fråga varande behof, i likhet med marinförvaltningen hemställa,

att Eders Kongl. Maj:t måtte för anläggning af ett kruthus med våghus, brygga, vakthus och uthusbyggnad å Kalsholmen invid Carlskrona hos Riksdagen äska ett extra anslag för år 1894 af 57,000 kronor.

Femte lmfvudtiteln.

23 Sj ökrigsskolan.

Till 1888 års Riksdag gjorde Eders Kongl. Magt nådig framställning om förbättring i lektorernas vid sjökrigsskolan lönevilkor till likhet med hvad lektorerna vid de allmänna lävoverken då åtnjöto, hvarvid Eders Kongl. Maj:t föreslog, bland annat, att, för beredande af denna löneförbättring, dels det å ordinarie stat uppförda anslag för sjökrigsskolan måtte förhöjas med 1,860 kronor, dels ock att af kadetternas terminsafgifter finge användas, utöfver hvad deraf redan blifvit, till löneförbättring åt lärare anvisadt, ytterligare 1,300 kronor. Riksdagen beslöt emellertid på det sätt bifalla Eders Kongl. Majrts berörda framställning, att till löneförbättring åt lärarne vid sjökrigsskolan dels finge användas af kadetternas terminsafgifter, så vidt de dertill lemnade tillgång, ett belopp af 1,300 kronor, dels ett extra anslag af 1,860 kronor för år 1889 anvisades. Sedermera har Riksdagen för hvarje år på extra stat anvisat enahanda belopp 1,860 kronor att, utöfver nyss berörda 1,300 kronor af kadetternas terminsafgifter, användas till löneförbättring åt lärarne vid sjökrigsskolan, jemte det Riksdagen åren 1891 och 1892 dervid för löneförbättringens erhållande fäst det vilkor, att den, som ville deraf komma i åtnjutande, icke finge, jemte sin lärarebefattning i sjökrigsskolan, utöfva lärareverksamhet vid någon privat undervisningsanstalt för inträde i nämnda skola.

Då behofvet af förbättrade aflöningsförmåner för sjökrigsskolans lärare qvarstår oförminskadt och då frågan om aflöningsförbättringens uppförande på ordinarie stat icke lärer, med hänsyn till Riksdagens vid föregående tillfällen och senast vid nästlidna års lagtima riksmöte gjorda uttalanden i ämnet, kunna med utsigt till framgång för Riksdagen framläggas annorledes än i sammanhang med frågan om definitiv reglering af aflöningen för lärarne vid de allmänna läroverken, får jag hemställa, det Eders Kongl. Maj:t ville föreslå Riksdagen, att till löneförbättring åt lärarne vid sjökrigsskolan må, utöfver de 1,300 kronor, som enligt 1888 års Riksdags medgifvande få dertill användas, anvisas för år 1894 ett extra anslag af 1,860 kronor med det dervid för löneförbättringens erhållande fästade vilkor, att den, som vill deraf komma i åtnjutande, icke må, jemte sin lärarebefattning i sjökrigsskolan, utöfva lärareverksamhet vid någon privat undervisningsanstalt för inträde i nämnda skola.

[21.]

Sjökrigs-

skolan.

i

24 Femte hufvudtiteln.

För uppförande af ett gymnastik- och exercishus rn. rn. för skeppsgosseinrättningen i Carlskrona har marinförvaltningen ifrågasatt ett extra anslag för år 1894 å 53,200 kronor; men sedan den af Eders Kongl. Maj:t under den 23 sistlidne september nedsatta komité för utredning af åtskilliga frågor rörande fästningsartillerikåren för sjöbefästningarne vid Carlskrona föreslagit kårens förläggande till nämnda stad samt bland de byggnader, som der för kåren skulle komma att uppföras, upptagit ett exercishus, hvilket tillika bör kunna begagnas för skeppsgossarnes öfning, torde framställning till Riksdagen om ofvannämnda anslag för närvarande icke böra göras.

Hvad chefen för sjöförsvarsdepartementet sålunda i afseende å regleringen af utgifterna under riksstatens femte hufvudtitel äfvensom i öfrigt yttrat och hemstält täcktes Hans Maj:t Konungen, på tillstyrkan af statsrådets öfrige ledamöter, i nåder gilla, med befallning tillika att afskrift af detta protokoll skulle till finansdepartementet öfverlemnas till ledning vid författandet af Kongl. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen angående statsverkets tillstånd och behof.

In fidem: F. Wrangel.

Femte hufyudtiteln

25 Förslag

till

Stat

för Femte hufvudtiteln för år 1894.

Bih. Ull Riksd. Prof. 1893. 1 Sarnl. 1 Afd. 4

26 Femte linfrö dtiteln,

Femte hufvudtitcln.

Sjette hufvudtiteln.

Protokoll öfver civilärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i närvaro af Hans Kongl. Höghet Kronprinsen i Statsrådet å Stockholms slott den 14 januari 1893.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Boström,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena grefve Lewenhaupt, Statsråden: friherre von Essen, friherre Åkerhielm,

Östergren,

Groll,

Wikblad,

Gilljam,

friherre Rappe och Christerson.

Departementschefen statsrådet Groll anhöll i underdånighet att få underställa Kongl. Maj:ts nådiga pröfning frågan om reglerandet af utgifterna under riksstatens sjette hufvudtitel samt yttrade härvid beträffande anslagstitlarne:

Bi/t. till /liked. Prof. 1803. 1 Sami. 1 Afd. 1 lliift.

2 Sjette Imfvudtiteln.

[1-]

Anslag till rikets ekonomiska kartverk.

Rikets ekonomiska kartverk.

Sedan afdelningschefen vid generalstabens topografiska afdelning i skrifvelse den 26 november 1892 afgifvit förslag till stater för de ekonomiska kartverken för innevarande år, har Eders Kongl. Maj:t den 10 december 1892 faststält berörda förslag, enligt hvilka kostnaderna skulle under år 1893 utgöra:

för det allmänna ekonomiska kartverket, som har att kartlägga södra och mellersta delande af riket, 69,700 kronor och

för Norrbottens läns ekonomiska kartverk 28,200 kronor.

De tillgångar, som för dessa utgifter kunna påräknas, äro

för mellersta och södra delarne af riket:

anslag på ordinarie stat 6,000 kronor, anslag på extra stat 45,000 kronor, under anslaget till landtmäteristaten besparade 24 andre-landtmätarelöner 21,600 kronor samt förslagsvis beräknad inkomst för under år 1892 försålda kartor och beskrifningar 100 kronor, eller tillhopa 72,700 kronor; och

för Norrbottens län:

anslag på extra stat 31,000 kronor och förslagsvis beräknad inkomst genom försäljning af kartor och beskrifningar 200 kronor, eller tillhopa 31,200 kronor.

Å tillgångarna för hvardera kartverket beräknas sålunda ett öfverskott af 3,000 kronor och, enligt hvad Eders Kongl. Maj:t sistnämnda dag beslutat, får det sålunda å de extra anslagen till kartverken uppstående öfverskottet i män af behof användas till bestridande af utgifter för det topografiska kartverket.

I ofvanberörda skrifvelse har afdelningschefen jemväl gjort framställning om de anslag, som för kartarbetenas bedrifvande under år 1894 erfordras, och i detta afseende hemstält att de för innevarande år för ifrågavarande ändamål anvisade anslag äfven måtte för år 1894 få utgå med oförändrade belopp, hvarjemte afdelningschefen föreslagit att, liksom hittills skett, medgifvande måttfj lemnas att använda den behållning, som möjligen kan uppstå å de ekonomiska kartverkens anslag, till bestridande af utgifter för generalstabens topografiska arbeten.

Hvad afdelningschefen sålunda hemstält och föreslagit har af kommissionen för de allmänna kartarbetena förordats till bifall.

Med anledning deraf att, ehuru uti den framställning, som låg till grund för Eders Kongl. Maj:ts hemställan till Riksdagen år 1892 om

3 Sjette hufrudtiteln.

anslag till de ekonomiska kartarbetena, dåvarande afdelningschefen vid generalstabens topografiska afdelning uttalat den mening att anslaget till Norrbottens läns ekonomiska kartverk kunde för år 1894 nedbringas till 24,000 kronor, nuvarande afdelningschefen i det nu föreliggande förslaget upptagit anslaget till detta kartverk till oförminskadt belopp, har jag från nuvarande afdelningschefen begärt och erhållit en promemoria, deruti afdelningschefen hufvudsakligen anfört följande:

»Innan man genom minskning i anslaget till Norrbottens kartverk föranleder rubbning i arbetenas gång och tvingar till minskning af den nu befintliga, arbetsskickliga personalen, som sedan ej inom flera år kan med fullgoda arbetskrafter ersättas, synes mig att det vore rätta tidpunkten att, i samband med bestämmande af 1895 års anslag, pröfva frågan, huruvida Sveriges kartläggning norrifrån skall upphöra, då man nått södra gränsen för den nu planlagda kartan öfver Norrbotten, 65:te parallelgraden, samt uppmätt de delar af Vesterbottens län, som ligga ofvan odlingsgränsen, eller om det ej fastmera vore i alla afseenden fördelaktigare, att med den befintliga personalen, som är van vid arbeten i dessa trakter och i denna lilla mätskala samt hittills visat ett synnerligen godt arbetsresultat under förhållanden, som ej hafva sin motsvarighet i landets sydligare delar, fortsätta arbetena åtminstone öfver hela den del af Vesterbottens län, som ej behöfver uppmätas i utförligare skala, än den hittills för Norrbottens län använda.»

»Från denna senare förutsättning, som synes mig i alla afseenden naturligast och fördelaktigast, då man derigenom bibehåller kontinuitet i, arbetena och använder arbetskrafterna, der de på grund af sin utbildning bäst lämpa sig, har man äfven utgått i den utredning angående hela landets topografiska kartläggning, som medföljde framställning till 1890 års riksdag angående förnöjdt anslag till generalstabens topografiska arbeten. Man torde äfven få antaga att Riksdagen, åtminstone i hufvudsak, gillade den gjorda framställningen samt de skäl och utredningar, på hvilka den grundade sig, då på framställningen följde en anslagsförhöjning, visserligen ej den begärda till 90,000 kronor, men dock en förhöjning från 60,000 kronor till 75,000 kronor.»

»Skall Norrbottens kartverks personal fortsätta med uppmätning af Vesterbottens län utöfvef redan bestämda delar deraf, bör beslut derom fattas i samband med bestämmandet af 1895 års anslag, på det att nödiga förarbeten, triangelmätning och stomkartesammansättning, må i tid hinna utföras.»

»Förr, än denna fråga blifvit afgjord, torde ej heller minskning böra ske i kartverkets anslag. Minskas nemligen detta anslag utan mot-

4 Sjette hufvudtiteln.

svarande förhöjning i den topografiska afdelningens arbetsanslag, så kan ej den topografiska afdelningen i rätt tid triangulera och bereda stomkarta, för den händelse man sedan skulle vilja kartlägga nu ej afsedda delar af Vesterbotten.»

»Men äfven under den förutsättning, axt Norrbottens kartverk,som visar det gynsammaste förhållandet mellan kostnad och arbetsqvantitet, om några år skall upphöra, måste väl i alla händelser personalens arbetsduglighet på lämpligaste sätt tagas i anspråk intill den tid, då kartograferna kunna erhålla pension. Äfven ur denna synpunkt är det fördelaktigt, om medel beredas till nödiga triangulerings- och stomkartearbeten, så att dessa kartografer kunna finna sysselsättning i nordliga Sverige till fortsättning af sina föregående arbeten. De lemna der ett vida värdefullare bidrag till landets kartläggning, hvilket ju är alla arbetenas slutmål, samt åstadkomma en vida billigare arbetsprodukt, än om de skola med dryga kostnader förflyttas till mellersta Sverige och der på äldre dagar inöfva nya arbetsmetoder och lefva under nya förhållanden, der de ej kunna, såsom hittills, åtnöja sig med mindre ersättning än öfrige kartografer.»

»Så vidt skilda, som norra och södra Sverige äro, torde det utan allt tvifvel vara fördelaktigast att inom hvardera landsändan arbeta med ur ortens befolkning rekryterad personal; då man är nog lycklig att hafva en liten korps, som i norra Sverige arbetar billigt och väl, bör man ej nu ställa densamma på indragning för att kanske om ett eller annat årtionde åter nödgas med uppoffring af tid och penningar bilda en ny i något af de norrländska länen, der de söderifrån kommande arbetskrafterna ej visa sig lämpliga. Snarare då så länge som möjligt draga fördel af densamma inom ett område, der den är lämpligare än de öfriga arbetskrafter, man disponerar.»

»På grund af hvad som ofvan blifvit anfördt anser jag mig ej kunna förorda en minskning i det till Norrbottens läns kartverk nu utgående anslaget, förr än afgjordt blifvit, huruvida ej kartverkets personal bör öfvertaga hela Vesterbottens läns uppmätning eller åtminstone trygghet vunnits för utförandet af triangelmätnings- och stomkartearbeten i det omfång, att Norrbottens kartverks nuvarande personal kan under sin återstående tjenstetid beredas tillfälle till fortsättning af sina arbeten i norra Sverige.»

Då en minskning af anslaget till Norrbottens läns ekonomiska kartverk, innan den i promemorian vidrörda frågan om kartläggning af Vesterbottens län genom detta kartverks personal blifvit afgjord, måste komma

5 Sjette hufvudtiteln.

att medföra olägenhet, derest beslut framdeles fattas att kartverket skall bibehållas för kartläggning af sistnämnda län, i hvilket fall anslaget fortfarande blifver behöfligt till dess nuvarande belopp, samt å andra sidan anslagets bibehållande oförminskadt för år 1894 medför den förmån, att kartan öfver Norrbottens län och de delar af Vesterbottens län, som det redan nu är bestämdt att ifrågavarande kartverk skall bearbeta, blifver fullbordad tidigare än eljest skulle blifva fallet, anser jag mig böra förorda att anslaget för år 1894 bestämmes till samma belopp, som under en följd af år utgått, eller 31,000 kronor, liksom jag icke har något att erinra i afseende å det för det allmänna ekonomiska kartverket föreslagna anslagsbeloppet.

Med anledning af afdelningschefens hemställan att möjligen uppstående behållningar å anslagen till de ekonomiska kartverken måtte få användas till bestridande af utgifter för de topografiska kartarbetena, anser jag mig böra upprepa min vid två föregående tillfällen, vid behandlingen af frågan om anslag till de ekonomiska kartverken, gjorda erinran att, derest det årliga anslaget till det topografiska kartverket höjes till 90,000 kronor, hvarom Eders Kongl. Maj:t jemväl i dag besluta att till Riksdagen göra framställning, det icke vidare blifver behöfligt att för de topografiska kartarbetena anlita besparingar å de ekonomiska kartverkens anslag. Då emellertid det medgifvande i afseende å dylika besparingars användande, som hittills plägat af Riksdagen lemnas, fortfarande är behöfligt, derest Eders Kongl. Maj:ts berörda framställning icke skulle komma att af Riksdagen bifallas, torde ett dylikt medgifvande äfven för år 1894 böra af Riksdagen äskas.

Med anmälan att det förslag till landtmäterikorpsens omorganisation, hvilket jag vid föregående tillfällen omnämnt såsom berörande det ekonomiska kartverket och de derför behöfliga anslag, ännu icke blifvit slutligen pröfvadt samt med erinran att de besparade andre-landtmätarelönerna fortfarande äro för de ekonomiska kartverken att påräkna, hemställer jag, på grund af hvad ofvan anförts, att Eders Kong!. Maj:t behagade föreslå Riksdagen

att, utöfver det å riksstatens sjette hufvudtitel för rikets ekonomiska kartverk uppförda ordinarie anslag, 0,000 kronor, under samma hufvudtitel på extra stat för år 1894 anvisa till de ekonomisk-geografiska kartarbetena i Norrbottens län och de delar af Vesterbottens län, som äro belägna ofvan odlingsgräns^! eller ingå i kartblad, tillhörande den under utgifning varande kartan öfver förstnämnda län, 31,000 kronor och för de ekonomiska kartarbetena i öfriga delar af riket 45,000 kronor, eller tillsammans 70,000 kronor, äfvensom medgifva att möjligen

6 Sjette liufvndtiteln.

uppstående behållningar å båda anslagen må användas äfven till bestridande af utgifter för det topografiska kartverket.

Landsstaterna i länen.

[2.] I sin berättelse angående statsverkets tillstånd och behof har stats-

Höjning af kontoret anmält dels att i följd af förre tjensteinnehafvarens afgång följd*^af ett kronofogdebostället i Göstrings och Vifolka härads fögderi af Östergöt- ^sstatsb0- lands län, Väderstad N:o 5, % mantal, för hvilken den i stat beräkdragning nade afkastningen utgjorde 695 kronor, komme att efter tilländalupna m- “• tjenste- och fardagsår till statsverket indragas, dels ock att, i enlighet med nådiga brefvet den 1 maj 1891, det länsmannen i Valbo härads norra distrikt af Elfsborgs län anslagna bostället Rennelanda stommen N:o 1, s/4 mantal, undergått förnyad uppskattning för bestämmande af afdraget å den kontanta lönen, dervid detta afdrag minskats med 380 kronor; och har statskontoret i följd häraf hemstält att anslaget till landsstaterna i länen måtte höjas med en mot nämnda båda belopp, sammanlagda, svarande summa af 1,075 kronor.

På grund häraf tillstyrker jag att Eders Kongl. Maj:t måtte föreslå Riksdagen

att anslaget till »landsstaterna i länen (deraf 90,000 kronor reservationsanslag)» må höjas med 1,075 kronor eller från 2,651,227 kronor till 2,652,302 kronor.

Landtbruksstyrelsen.

[3.] Enligt den af Eders Kongl. Maj:t och Riksdagen för landtbruks-

Ändring styrelsen fastställa stat samt den för styrelsen gällande instruktion utlandtbruks- göres styrelsen af en öfverdirektör och chef samt såsom ledamöter en styrelsen, fiskeriinspektör och två byråingeniörer, nemligen en öfveringeniör och en landtbraksinspektör, hvarjemte hos styrelsen skall finnas anstäld en sekreterare. För kompetens till ledamotsbefattningarna äro uppstälda sådana vilkor, som ansetts nödiga för att vinna trygghet för att hvarje ledamot eger erforderliga teoretiska fackinsigter och praktisk erfarenhet inom det område, som tillhör hans verksamhet, hvaremot några juridiska insigter eller förfarenhet i administrativa värf naturligtvis icke uppstäda såsom behörighetsvilkor. Af sekreteraren fordras deremot att han af-

Sjette hufvudtiteln. 7

lagt examen för inträde i rikets rättegångsverk eller till Eders Kongl. Maj:ts kansli.

Uti underdånig skrifvelse af den 30 nästlidne september bär nu landtbruksstyrelsen anfört att under den tid, styrelsen redan varit i verksamhet, erfarenheten otvetydigt gifvit vid handen, att dess nuvarande organisation i ett afseende vore mindre tillfredsställande. För landtbruksstyrelsen såsom centralt embetsverk vore nemligen de fackkunskaper uti de till styrelsens verksamhetsområde hörande näringsgrenar, hvilka erfordrades hos fiskeriinspektören och byråingeniörerne, icke de enda, som kunde och borde utöfva ett bestämmande inflytande på styrelsens beslut. Dessa borde tillika grunda sig på en klar och bestämd insigt om uppgiften, omfånget och gränserna för de förvaltande embetsverkens verksamhet i allmänhet jemte reglerna och sätten derför, äfvensom på en mera omfattande kunskap beträffande gällande lagar och författningar än som gifvetvis kunde förutsättas hos dem, hvilka icke gjort dithörande ämnen till föremål för speciela studier samt under tjenstgöring inom statsadministrationen eller på liknande sätt gjort sig fullt förtrogne med ifrågavarande slag af offentlig verksamhet. Med styrelsens nuvarande organisation gåfves icke någon garanti derför att äfven sistnämnda insigter och erfarenhet skulle inom styrelsen städse finnas i erforderlig grad representerade, då den hos styrelsen anstälde sekreteraren hvarken enligt instruktionen vore ålagd eller med sin ställningkunde åläggas att i de ärenden, styrelsen hade alt handlägga, verkställa sjelfständiga utredningar eller uttala sin mening. Styrelsen vore derföre, om den nuvarande instruktionen strängt följdes, hänvisad att antingen undvara erforderliga upplysningar i nämnda afseende eller ock, till skada för den praktiska riktning, i hvilken styrelsen ansåge elghorn arbeta, nödga ledamöteme inom styrelsen, hvilkas hufvudsakliga studier och erfarenhet folie inom ett annat område, att egna en god del af sitt arbete åt tidsödande undersökningar för lösningen af de juridiska och administrativa frågor, hvarmed ärenden inom styrelsen ofta stode i oupplösligt sammanhang. För motverkande af de antydda olägenheterna hade visserligen styrelsen, då derstädes förekommit ärenden, hvilka kräft juridisk eller administrativ fackinsigt, såsom frågor om instruktioner för under styrelsens inseende stående tjensteman och anstalter, reglementen för administrativa inrättningar, afseende understödjande af vissa grenar af landthushållningen, besvärsmål in. m., låtit sekreteraren deltaga i öfverläggningarna inom styrelsen, men, då sekreteraren icke härför vore underkastad tjenstemannaansvar, hänvisade den utväg, som sålunda måst anlitas, endast ytterligare på behofvet af

8 Sjette hnfvudtiteln.

en förändring af styrelsens organisation i syfte att densamma komme att bestå, förutom af öfverdirektören och de nuvarande ledamöterne, af ytterligare en ledamot med juridisk eller administrativ fackbildning, i hvilken händelse likväl sekreterarebefattningen kunde indragas. Af de göromål, som för närvarande ålåge sekreteraren, vore, näst biträdet vid uppsättandet af expeditioner, registrators- och aktuariegöromålen de mest tidsödande, beroende derpå att antalet till styrelsen inkomna mål och ärenden allt ifrån den tid, styrelsen trädde i verksamhet, varit ganska betydligt och visat en sådan tendens att tillväxa, att samma antal, som år 1890 utgjort 989 och år 1891 vuxit till 1,060, under år 1892 så tilltagit, att det vid sistlidne september månads utgång uppgått till 913 eller 277 flera än motsvarande dag år 1890 och 201 flera än motsvarande dag år 1891. Då sekreterarens biträde vid uppsättningen i icke ringa grad tagits i anspråk på styrelsens samtliga afdelningar, hade styrelsen, för att sekreteraren måtte kunna egna tillräcklig uppmärksamhet åt det maktpåliggande expeditionsväsendet samt vid förefallande behof kunna deltaga i styrelsens öfverläggningar, låtit registrators- och aktuariegöromålen under sekreterarens inseende och på hans ansvar handhafvas af en hos styrelsen anstäld extra ordinarie tjensteman. Om en dylik anordning vidtoges i det fall, att sekreterarebefattningen hos styrelsen indroges och en ny ledamotsplats i stället inrättades, skulle den nye ledamoten kunna öfvertaga, jemte de af hans ställning såsom ledamot härflytande åligganden, äfven öfriga med sekreterarebefattningen för närvarande förenade göromål.

För vidtagande af en sådan åtgärd, som den af styrelsen sålunda ifrågasatta, talade för öfrigt åtskilliga andra skäl. Sålunda funnes t. ex. ett helt slag af ärenden, hvilka med styrelsens nuvarande organisation icke kunde erhålla en lämplig beredning och föredragning, nemligen vissa styrelsens ekonomiska angelägenheter, i det att, förutom styrelsens aflöningsmedel, hvilka skulle, efter upprättadt förslag af sekreteraren, på vissa tider af styrelsen reqvireras, styrelsen hade att verkställa en stor mängd såväl régelbundet återkommande som tillfälliga utbetalningar, för hvilka medel skulle på behöriga tider reqvireras och lyftas. Beslut om alla dessa utgifter, hvilka under nuvarande förhållanden skulle påfordra föredragning än af den ene än af den andre utaf de nuvarande ledamöterne, kunde icke, derest någon enhet eller reda uti styrelsens förvaltning uti ifrågavarande afseende skulle kunna bibehållas, fattas annat än efter förslag af en och samma person, hvartill styrelsen ansåge den bäst lämpa sig, som handhade styrelsens ekonomiska angelägenheter. Vidare hade det med styrelsens nuvarande sammansättning

9 Sjette hufvudtiteln.

visat sig förenadt med nästan oöfverstigliga svårigheter att under sommartiden, då inspektioner af de under styrelsens inseende stälda läroverk och andra anstalter samt den styrelsen underlydande personal och dess tjensteförrättningar hufvudsakligen måste ske, upprätthålla styrelsens verksamhet, hvartill erfordrades att antingen styrelsens chef och en ledamot eller två ledamöter af styrelsen vore i residensstaden närvarande, och sådant hade, oaktadt hvarken öfverdirektören eller ledamöterne i regel åtnjutit någon semester, endast låtit sig göra derigenom att embetsresorna så mycket som möjligt inskränkts, hvilket åter icke kunnat undgå att medföra beaktansvärda olägenheter. Genom anställande, på sätt föreslaget blifvit, af ytterligare en ledamot, hvilken naturligtvis icke behöfde företaga några embetsresor, blefve denna svårighet undanröjd. Slutligen borde det icke lenmas oanmärkt att den sekreteraren tillkommande aflöningen vore så knappt tilltagen, att styrelsen icke i allmänhet kunde beräkna att till innehafvare af denna befattning erhålla fullt kompetent person eller få bibehålla denne längre, än till dess han lyckats förvärfva eu annan mera förmånlig anställning, hvadan och då en ökning af sekreterarens aflöning, om befattningen bibehölles, i allt fall vore af förhållandena oundgängligen påkallad, det syntes styrelsen synnerligen lämpligt att, på samma gång som en ändring i styrelsens stat vidtoges, dess organisation lämpades efter hvad erfarenheten visat vara i sådant afseende nödvändigt.

Då styrelsen emotsåge att dess verksamhet redan under den närmaste framtiden skulle komma att än ytterligare utvidgas, ansåge sig styrelsen icke böra längre uppskjuta med att underställa Eders Kongl. Maj ds pröfning frågan om de åtgärder, som till afhjelpande af ofvan omförmälda brister i styrelsens organisation kunde erfordras. Om äfven styrelsen härvid Båge sig nödsakad föreslå en förhöjning af det för styrelsen bestämda anslag, hade styrelsen så mycket mindre funnit sig böra häraf afhålla sig från att göra underdånig framställning i ämnet, som styrelsen vore öfvertygad derom att, då ett embetsverk för befrämjande af landets modernäring och andra i samband dermed stående näringar inrättats, det icke kunde vara med god hushållning förenligt att genom inbesparande af den obetydliga utgift, verkets fullständiga uppsättande skulle medföra, äfventyra eller åtminstone försvåra uppnåendet af det ändamål, hvarför verket inrättats.

Beträffande de åligganden, Indika skulle tillkomma den ifrågasatta nye ledamoten af styrelsen, har landtbruksstyrelsen föreslagit att det skulle åligga denne att dels deltaga i behandlingen af alla sådana frågor, som erfordrade juridisk fackinsigt, och inom styrelsen föredraga alla

liih. till lliksd. Prat. 1893. 1 Smal. 1 Afd. 1 Raft. 2

10 Sjette hufrudtiteln.

kansli- och kameralärenden; dels utöfva tillsyn öfver registrators- och aktuariegöromålen; dels ansvara för uppsättningen af samt till styrelsens granskning öfverlemna koncept till expeditioner i ej mindre de utaf honom sjelf föredragna, än äfven alla ofri ga af styrelsen eller öfverdirektören till honom för uppsättning aflemnade mål och ärenden; dels uppbära och handhafva af styrelsen reqvirerade medel samt medlen till vederbörande utbetala och i laga ordning redovisa; dels ock besörja verkställigheten åt styrelsens beslut i ekonomiska angelägenheter.

Beträffande den föreslagna nye ledamotens aflöningsförmåner har styrelsen ansett dessa böra sättas lika med de nuvarande ledamöternes, med hvilka lian jemväl i afseende å vilkoren för aflöningens åtnjutande samt rätt till åklerstillägg, pension och semester borde vara likstäld, och den nye ledamotens aflöning följaktligen i styrelsens stat upptagas med 4,000 kronor, deraf 2,500 kronor såsom lön och 1,500 kronor såsom tjenstgöringspenningar, förutom två ålderstillägg, hvardera å 500 kronor. Då sekreterarebefattningen i stället borde indragas, skulle deremot sekreterarens aflöning, hvarmed äfven vore förenade två ålderstillägg å 500 kronor hvartdera, ur staten utgå, hvadan och då någon indragningsstat ej syntes erforderlig, den ifrågasatta omorganisationen af styrelsen skulle kräfva ett förhöjdt anslag af endast 1,000 kronor.

Med stöd af hvad styrelsen sålunda anfört, har styrelsen hemstält att Eders Kong!. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att, med godkännande •af de föreslagna ändringarna i staten för styrelsen, medgifva att anslaget till styrelsen finge från och med år 1893 höjas med ett belopp af 1,000 kronor, eller från 27,800 kronor till 28,800 kronor.

Öfver styrelsens framställning har statskontoret den 21 oktober 1892 afgifvit infordradt underdånigt utlåtande och deruti anfört att, derest Eders Kongl. Maj:t skulle finna den af landtbruksstyrelsen föreslagna omorganisationen redan vara åt behofvet påkallad och hvarför styrelsen syntes statskontoret i allmänhet hafva anfört goda skäl, statskontoret, med hänsyn till mängden och beskaffenheten af de åligganden, som enligt landtbruksstyrelsens förslag skulle tillkomma den ifrågasatta nye ledamoten, icke hade något att erinra mot den för ändamålet föreslagna höjningen af det till styrelsen utgående anslag.

För en ändring af landtbruksstyrelsens organisation i det syfte, som med styrelsens nu förevarande framställning afses, synas mig giltiga skäl tala. Hos styrelsen förekomma så många vigtiga ärenden, för hvilkas behöriga afgörande erfordras insigter i juridiska ämnen och en noggrannare kännedom om administrativa förhållanden, att det må-

11 Sjette liufvudtiteln.

ste för styrelsen vara af vigt att ega tillgång till någon juridiskt och administrativt bildad person, som är pligtig att deltaga i styrelsens öfverläggningar i dylika ärenden och dervid under tjenstemannaansvar yttra sin mening. Att de i styrelsen anstälde fackmän i landtbruk och dertill hörande näringar skola behöfva använda en god del af sin tid för att sätta sig in i frågor, som för dem, livilkas utbildning är af naturvetenskaplig och teknisk art, alltid måste förblifva mer eller mindre främmande, kan icke vara annat än till skada för det allmänna, då de derigenom i viss mån dragas ifrån sin egentliga uppgift, och sådant måste i längden inverka menligt på styrelsens förmåga att behörigen fylla de fordringar, som på densamma ställas. Och saknaden af en ledamot med juridiska och administrativa insigter kan icke ersättas deraf att dylika insigter förefinnas hos sekreteraren, då denne tjensteman för de meningar, som af honom yttras under styrelsens öfverläggningar, till deltagande hvari han, enligt hvad styrelsen upplyst, hittills stundom plägat kallas, icke är under nuvarande förhållanden underkastad tjenstemannaansvar, och hans yttranden följaktligen icke kunna annorlunda anses än såsom enskild! till styrelsens chef eller ledamöter uttalade åsigter.

Enligt styrelsens förslag skulle för vinnande af det åsyftade ändamålet inom styrelsen inrättas en ny befattning, hvars innehafvare skulle utom sina åligganden såsom ledamot öfvertaga den nuvarande sekreterarens skyldigheter, hvaremot sekreterare^’ensten skulle indragas. Huru den nya befattningen skulle benämnas, derom har styrelsen icke yttrat sig. För min del anser jag deremot den erforderliga förändringen i styrelsens organisation lämpligare åstadkommas på det sätt, att sekreterarebefattningen bibehålies, men sekreteraren, jemte det han fortfarande fullgör sina nuvarande åligganden, göres till ledamot af styrelsen. I sak vinnes detsamma hvilkendera utvägen än väljes. Men då de göromål, som hufvudsakligen torde komma att upptaga ifrågavarande tjenstemans tid, äro desamma, som hittills tillhört sekreteraren, synes det mig egentligare att för befattningen äfven bibehålla benämningen af sekreterare. Jag torde böra erinra att ett dylikt förenande i en befattning af ledamots åligganden och af sådana göromål, som vanligen tillhöra underlydande tjensteman, icke är för vår statsförvaltning främmande, i det att don ene af öfverintendentsembetets förste intendenter samt landtmäterisekreteraren på en gång fullgöra sekreteraregöromål och äro ledamöter af sina respektive verk.

Af den tillökning i göromål, som sålunda skulle åläggas sekreteraren, och den förändrade ställning inom styrelsen, han skulle komma

12 Sjette hiifrudtiteln.

att intaga, följer att han äfven i afseende å aflönings- och andra förmåner bör, på sätt landtbruksstyrelsen föreslagit, likställas med styrelsens öfrige ledamöter.

Då sekreteraren för närvarande åtnjuter lön 1,800 kronor och tjenstgöringspenningar 1,200 kronor med rätt till två ålderstillägg, hvardera å 500 kronor, bör han i stället erhålla i lön 2,500 kronor och såsom tjenstgöringspenningar 1,500 kronor med rätt att jemväl kunna komma i åtnjutande af två ålderstillägg till nyssnämnda belopp. Förhöjningen i aflöning inskränker sig således till 1,000 kronor, för hvilken ringa tillökning i utgifterna för landtbruksstyrelsen det allmänna i min tanke fullt kommer att beredas ersättning genom den förbättring i styrelsens organisation, som derigenom vinnes.

Jag anser sålunda att i staten för landtbruksstyrelsen bör, på det att sekreteraren må kunna uppflyttas bland styrelsens ledamöter, göras den ändring att aflöningen för sekreteraren bestämmes till lön 2,500 kronor och tjenstgöringspenningar 1,500 kronor, utan förändring i den nuvarande bestämmelsen om ålderstillägg åt denne tjensteman. Tillika bör, på det att sekreteraren jemväl i afseende å semesterförmån må blifva likstäld med de öfrige ledamöterne, vilkoren och förbehållen för åtnjutande af de i staten upptagna löneförmåner ändras sålunda, att semester må, när sådant utan hinder för göromålens behöriga gång kan ega rum, åtnjutas af styrelsens chef och ledamöter under en och en half månad årligen.

Då det icke torde böra ifrågasättas att för genomförande af den antydda ändringen i styrelsens organisation göra rubbning i den redan faststälda riksstaten för innevarande år, bör den erforderliga anslagsförhöjningen icke inträda förr än 1894.

Derest förändringen i styrelsens organisation beslutas, erfordras i följd deraf vissa ändringar i styrelsens instruktion, men i detta afseende torde jag icke behöfva nu vidare yttra mig.

För närvarande hemställer jag alltså endast att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen

att, med godkännande af de af mig ifrågasatta ändringar i staten för landtbruksstyrelsen och i vilkoren och förbehållen för åtnjutande af de deri upptagna löneförmåner, från och med år 1894 höja anslaget till landtbruksstyrelsen från dess nuvarande belopp, 27,800 kronor, till 28,800 kronor, eller med 1,000 kronor.

Sjette hut™ dtitel ii.

Skiften och afvittringar.

13 I underdånig skrifvelse den 21 November 1892 har landtmäteri- [4.] styrelsen beräknat kostnaderna för storskiftes- och afvittringsverken under år 1894 sålunda:

för Kopparbergs län till...................................... 7,000 kr.

» Vesterbottens » » 14,000 »

» Norrbottens » » 65,000 »

eller tillhopa till 86,000 kr.

styresmannen för storskiftesverket m. m.

Enligt hvad styrelsen tillika meddelat, blifver den vid 1893 års utgång påräkneliga behållningen å anslagen till skiften och afvittringar jemte 1894 års ordinarie anslag till samma ändamål tillräcklig för fyllande af anslagsbehofvet för sistnämnda år. Något extra anslag för ifrågavarande arbetens fullföljande under år 1894 behöfver alltså icke af Riksdagen äskas.

Deremot, och i enlighet med hvad landtmäteristyrelsen föreslagit, hemställer jag, på det att styresmannen vid storskiftesverket i Kopparbergs län samt storskiftes- och afvittringslandtmätarne äfvensom föredraganden af afvittringsärendena i Norrbottens län må för år 1894 komma i åtnjutande af samma aflöningsförmåner, som hittills varit dem beviljade, att Eders Kongl. Maj:t måtte föreslå Riksdagen

att för år 1894 bevilja förhöjning i styresmannens för storskiftesverket i Kopparbergs län årsarfvode med 400 kronor; att medgifva att de belopp, hvarmed inkomsterna af tjensten under år 1894 för afvittringslandtmätare i Vesterbottens och Norrbottens län samt storskifteslandtmätare i Kopparbergs län kunna komma att understiga 2,500 kronor för dem, som tillhöra första lönegraden, och 3,000 kronor för dem, som på grund af ålder i tjensten åtnjuta arfvodesförhöjning, må desse tjenstemäu godtgöras af anslagen till storskiftes- och afvittringsverken; och att för år 1894 åt föredraganden af afvittringsärendena i Norrbottens län samt till skrifbiträde åt honom bevilja en tillökning af 400 kronor i det åt honom anslagna belopp.

Öfriga ordinarie anslag.

Beträffande öfriga ordinarie anslag, som i riksstaten för innevarande år finnas å sjette hufvudtiteln uppförda, har jag icke att föreslå någon annan ändring, än att förslagsanslaget till

14 Sjette Imf vildt! teln.

[5.]

Skrifmaterialier m. m.

[6.] Löneförbättring åt banvakter.

Skrifmaterialier och expenser, ved m. m.

för jemnande af *hufvudtitelns slutsumma ökas med 24 kronor eller från 118,541 kronor till 118,565 kronor.

Sedan departementschefen sålunda genomgått de i riksstaten för innevarande år uppförda ordinarie anslagstitlar, i afseende å hvilka någon förändring borde ifrågasättas, yttrade departementschefen vidare beträffande

Statens jernvägstrafik.

Vid 1892 års lagtima riksdag föreslog Eders Kongl. Maj:t att Riksdagen måtte medgifva att banvakt vid statens jemvägstratik måtte kunna uppflyttas i nittonde löneklassen enligt gällande aflöningsreglemente för embete- och tjenstemän samt betjente vid statens järnvägstrafik med årligt arfvodesbelopp af 600 kronor. Då emellertid Riksdagen, som inhemtat att Eders Kongl. Maj:t anbefalt jernvägsstyrelsen att inkomma med förslag till nytt aflöningsreglemente för embets- och tjenstemän samt befjente vid statens jernvägstrafik, antog att förslag till en allmän revision af det nu gällande aflöningsreglementet kunde redan för nästa Riksdag framläggas, höll Riksdagen före att den slutliga pröfningen af frågan om förbättring af banvakternas lönevilkor borde till dess anstå. Men då det syntes Riksdagen ostridigt att behofvet af en något högre aflöning för vissa banvakter, särskildt de i Norrland anstälde, vore så känbart att detsamma borde så fort som möjligt för tillfället afhjelpas, biföll Riksdagen på det sätt Eders Kongl. Maj:ts ifrågavarande framställning, att Riksdagen medgaf att af jernvägstrafikmedlen ett belopp af högst 12,000 kronor finge under år 1893, efter jernvägsstyrelsens bepröfvande, användas till förböjning i vissa fall af de vid statens jernvägstrafik anstälde banvakters löneförmåner utöfver det nu medgifna högsta arfvodesbeloppet, med högst 60 kronor för hvarje banvakt, som af förhöjningen kommen åtnjutande.

Sedan jernvägsstyrelsen den 26 november 1892 afgifvit förslag till nytt aflöningsreglemente, hvilket förslag till civildepartementet inkommit den 13 derpå följande december, har styrelsen i underdånig skrifvelse den

15 Sjette hufvadttteln.

14 i sistnämnda månad — jemte anmälan att nyssberörda belopp,

12,000 kronor, komme att tilldelas de banvakter, till ett antal icke öfverstigande 200, som sedan fem år eller längre tid med godt vitsord tjenstgjort och fortfarande tjenstgjorde å bandelar norr och öster om Ljusdal — liemstält att, för den händelse det nya aflöningsreglementet, till livilket styrelsen ingifvit förslag, icke komme att tillämpas för år 1894, Eders Kongl. Maj:t täcktes till instundande Riksdag aflåta nådig proposition om anvisande af ett belopp af högst 12,000 kronor att såsom tillfällig löneförhöjning för sistnämnda år utöfver det nu medgifna högsta arfvodesbeloppet med högst 60 kronor till hvarje banvakt, som af förhöjningen komme i åtnjutande, efter samma grunder, som tillämpats för användning af det för innevarande år anvisade beloppet, tilldelas å berörda bandelar tjenstgörande banvakter.

Då jernvägsstyrelsens förslag till nytt aflöningsreglemente icke bör företagas till pröfning, innan en närmare utredning i vissa hänseenden hunnit åstadkommas, för hvars åvägabringande jag ämnar inom kort föreslå Eders Kongl. Maj:t att vidtaga åtgärder, lärer någon framställning i fråga om förändrade aflöningsvilkor för jernvägstrafikens personal icke till nu instundade Riksdag komma att aflåtas. Vid sådant förhållande och då det af Riksdagen erkända behofvet af förbättring af särskildt de i Norrland austälde banvakternas aflöningsförmåner fortfarande qvarstår oförminskadt,' tillstyrker jag att Eders Kongl. Maj:t behagade föreslå Riksdagen medgifva

att af jernvägstrafikmedlen ett belopp af högst 12,000 kronor må under år 1894, efter jernvägsstyrelsens bepröfvande, användas till förhöjning i vissa fall af de vid statens jernvägstrafik anstälde banvakters löneförmåner utöfver det nu medgifna högsta arfvodesbeloppet, med högst 60 kronor för hvarje banvakt, som af förhöjningen kommer i åtnjutande.

Patentbyrån.

Beträffande patentbyråns ekonomiska förhållanden under år 1892 har dess chef uti en till mig öfverlemnad promemoria meddelat att byråns inkomster under nämnda år utgjort:

utgifter för 1,004 patentansökningar (deraf 6 obetalda) kronor 49,900: — årsafgifter för patent....................................................... » 49,875: —

transport kronor 99,775: —

[7-]

Angående disposition af patent- och varumärkesafgifter.

16 Sjette lintråd ti teln.

transport kronor 99,775: —-

afgifter för 200 registreringsansökningar..................... )) 8,000: —

för försålda publikationer ............................................... » 1,903: 75

summa kronor 109,678: 75 samt att b}7råns utgifter, hvilka dock, då räkenskaperna ännu icke vore afskräde, ej kunde med full noggrannhet uppgifvas, under samma år uppgått till 87,424 kronor 40 öre, af hvilket belopp de vigtigaste posterna utgjorts af aflöningar och arfvoden 37,148 kronor 57 öre, byråns publikationer 29,540 kronor 50 öre, återstälda patent- och registreringsafgifter 6,895 kronor, utgifter för byråns bibliotek 2,618 kronor 73 öre, renskrifning 2,019 kronor, bidrag till upprätthållande af patentunionens internationela byrå i Bern 1,510 kronor 17 öre samt hyra för byråns lokal 4,000 kronor.

För år 1891 belöpte sig patentbyråns inkomster till 101,401 kronor 25 öre och dess utgifter till 80,614 kronor 75 öre. Antalet patentansökningar år 1891 utgjorde 941, antalet registreringsansökningar 209. Årsafgifter för patent samma år uppgingo sammanräknade till 45,415 kronor.

I likhet med hvad för innevarande år är bestämdt, tillstyrker jag att Eders Kongl. Magt måtte föreslå Riksdagen medgifva

att afgifterna för patent och för registrering af varumärken må användas till bestridande af de utgifter, hvilka betingas af tillämpning under år 1894 af förordningen angående patent och lagen om skydd för varumärken.

Arbetareförsäkringen.

[8.] Vid hvardera af åren 1890—1892 har Riksdagen afsatt 100,000

Förvaltnings- pr0nor till underlättande af åtgärder för arbetares olycksfallsförsäkring ^utkfssol och sjukkassors bildande, hvarjemte Riksdagen enligt dess underdåniga m- m- skrifvelser den 13 maj 1891 (n:r 85) och den 20 maj 1892 (n:r 67) medgifvit att de för nämnda ändamål afsätta belopp finge för åren 1892 och 1893 användas, i mån af behof, dels till förvaltningsbidrag åt sjukkassor under vissa i Riksdagens förstberörda skrifvelse angifna vilkor, dels ock till utarbetande och offentliggörande genom försäkringsinspektörens försorg af årsredogörelser för sjukkasseväsendet i riket.

Den 1 juli 1892 har lagen om sjukkassor trädt i verksamhet, och med anledning af Riksdagens nyssberörda medgifvanden hafva den