angående upp¬ låtelse af mark från en vid Östersunds stad belägen kronolägenhet
Kongl. Maj.ts Nåd. Proposition N:o 8.
17 N:0 8.
Kongl. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen, angående upplåtelse af mark från en vid Östersunds stad belägen kronolägenhet; gifven Stockholms slott den 10 december 1892.
Enligt kongl. brefvet den 8 januari 1846 uppläts af den landshöfdingen i Jemtlands län förr anslagna, numera till statsverket indragna och för dettas räkning utarrenderade vretlotten n:o 153 vid Östersunds stad ett mindre område till tomtplats för länets lasarettsbyggnader. Allmänna landsvägen skär vretlotten i två delar, af hvilka den öster om landsvägen belägna sträcker sig fram till en utmed länsfängelset löpande gata och, utöfver omförmälda tomtplats, innehåller en areal af 49,980 qvadratfot. Längst i öster å samma del af vretlotten och nära intill nämnda gata är en till länsfängelse fordom använd byggnad (kvarstående, hvilken efter öfverlåtelse numera eges af Östersunds stad, som anordnat densamma till epidemisjukhus samt i följd af öfverenskommelse med vretlottens arrendator till löpande arrendeperiods slut, den 14 mars 1894, innehar den plats, hvarå byggnaden är belägen, jemte ett inhägnadt område, tillhopa innefattande 6,612 qvadratfot.
Sedan hos Kongl. Maj:t dels Jemtlands läns landsting i underdånighet anhållit, att den östligaste, mellan nuvarande sjukhustomten och den utmed länsfängelset löpande gatan belägna delen af omförmälda vretlott, med undantag af det område om 6,612 qvadratfot, hvarå det till epidemisjukhus inrättade gamla länsfängelset funnes uppfördt, måtte från och med den 14 mars 1894, då tiden för gällande arrendekontrakt om vretlotten tilländaginge, till landstinget med full eganderätt öfverlåtas, att till ökadt tomtutrymme för länets sjukvårdsinrättningar användas, dels ock Östersunds stads- Bih. till Piksd. Prot. 1898. 1 Samt. 1 Afd. 5 Höft. 3
18 Kongl. Maj ds Nåd. Proposition No 8.
fullmägtige gjort underdånig framställning angående upplåtelse åt staden af visst område af östligaste delen af vretlotten n:o 153 till tomt förstadens epidemisjukhus, föreslog Kongl. Maj:t i en den 6 april 1887 aflåten nådig proposition Riksdagen att medgifva, att Jemtlands läns landsting och Östersunds stadsfullmägtige måtte berättigas att den 14 mars 1894 mot ersättning, som skulle bestämmas i enlighet med kongl. förordningen angående jords eller lägenhets afstående för allmänt behof den 14 april 1866, från ifrågavarande vretlott till sig lösa, landstinget det af detta begärda området, 43,368 qvadratfot, och stadsfullmägtige den till förra länsfängelset hörande inhägnade jordrymd om 6,612 qvadratfot.
Denna framställning blef af Riksdagen bifallen; och meddelades detta Kongl. Maj:ts och Riksdagens beslut genom kongl. brefvet den 27 juni 1887 vederbörande till kännedom och efterrättelse.
Nu har i en af Kongl. Maj:ts befallningshafvande i Jemtlands län med underdånig skrifvelse den 2 november 1891 öfverlemnad, till Kongl. Maj:t stöld skrift länets samma år församlade landsting gjort framställning angående förvärfvande för lasarettets räkning jemväl af den del af vretlotten n:o 153, som är belägen vester om allmänna landsvägen, med undantag af derifrån till statens jernväg upplåten mark. Såsom skäl för denna begäran har landstinget åberopat samma förhållanden, som anfördes till stöd för landstingets ofvan berörda underdåniga ansökning, eller att den upplåtna tomtplatsen befunnits otillräcklig, i det att nödigt område saknades såväl för anläggning invid sjukhuset af en promenadplats med planteringar för konvalescenter som ock för uppförande af de ytterligare byggnader, hvilka i följd af den ökade folkmängden förr eller senare otvifvelaktigt komme att erfordras; och har landstinget, som vid den underdåniga ansökningen fogat dels en af stadsingeniören E. Runeberg år 1891 upprättad karta öfver vretlotten n:o 153, dels ock ett af bemälde stadsingeniör utfärdadt arealbevis, enligt hvilket den i den underdåniga ansökningen afsedda del af vretlotten skulle innehålla en areal af 3,482,6 qvadratmeter eller 39,506,6 qvadratfot, i underdånighet anhållit, att Kongl. Maj:t täcktes till Riksdagen framställa nådig proposition derom, att sistberörda del af vretlotten måtte få af landstinget inlösas på enahanda vilkor, som enligt kongl. brefvet den 27 juni 1887 medgifvits i afseende å den å östra sidan om landsvägen belägna del af samma vretlott.
I ofvanberörda underdåniga skrifvelse bär Kongl. Maj:ts befallningshafvande anfört, att det område, hvarom nu vore fråga, blifvit jemte annan statsverket tillhörig jord utarrenderadt mot ett årligt arrende af ett hundra
19 Kongl. Maj ds Nåd. Proposition N:o 8.
kronor och således tillhörde antalet af de kronans egendomar, som jemlikt derom gifna stadganden skulle efter arrendetidens utgång försäljas, derest de icke funnes vara för något statsverkets ändamål vidare behöfliga; och då enligt Kongl. Majrts befallningshafvandes mening någon anledning icke förefunnes för bibehållande åt kronan af nämnda område, som deremot i följd af sitt läge lämpligen kunde med nuvarande sjukhustomten förenas och vore för sjukvårdsinrättningens nu ifrågastälda utvidgning behöfligt, har Kongl. Maj:ts befallningshafvande tillstyrkt bifall till den underdåniga ansökningen.
Kongl. domänstyrelsen, hvars underdåniga utlåtande i ärendet infordrats, har dervid, med öfverlemnande af ett från förste landtmätaren i Jemtlands län infordradt yttrande angående det ifrågavarande områdets areal, utvisande, att denna uppgår till något mindre än här ofvan uppgifvits eller 3,63 qvadratref, för egen del anfört, att då denna mark, som utgjorde allt hvad af vretlotten n:o 153 efter förut skedda upplåtelser återstode, icke, såvidt styrelsen hade sig bekant, vore för något statsändamål användbar, men deremot, enligt hvad Kongl. Maj:ts befallningshafvande vitsordat, vore för lasarettet behöflig, styrelsen ansåge sig böra hemställa om nådigt bifall till ansökningen.
Med afseende å hvad sålunda förekommit vill Kongl. Maj:t härmed föreslå Riksdagen att medgifva:
att Jemtlands läns landsting berättigas att den 14 mars 1894 mot ersättning, som bestämmes i enlighet med kongl. förordningen angående jords eller lägenhets afstående för allmänt behof den 14 april 1866, till sig lösa ifrågavarande 3,63 qvadratref mark, innefattande den mellan allmänna landsvägen och jernvägen belägna del af vretlotten n:o 153 vid Östersunds stad;
äfvensom att den härför inlåtande köpeskillingen må, på samma sätt som köpeskillingarne för försålda mindre kronoegendomar, användas till inköp för kronans räkning af skogbärande eller till skogsbörd tjenlig mark.
De till ärendet hörande handlingar skola Riksdagens vederbörande utskott tillhandahållas; och Kongl. Maj:t förblifver Riksdagen med all Kongl. nåd och ynnest städse väl bevågen.
OSCAR.
F. v. Essen.
20 Kongl. Maj ds Nåd. Proposition N:o 8.
Utdrag af protokollet öfver finansärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 10 december 1892.
Närvarande:
Hans excellens herr statsministern Boström;
Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena grefve Lewenhaupt;
Statsråden: friherre von Essen, friherre Akerhielm,
Östergren,
Groll,
Wikblad,
Gilljam, friherre Rappe.
Chefen för finansdepartementet, statsrådet friherre von Essen föredrog vidare:
En af Kongl. Majits befallningshafvande i Jemtlands län med underdånig skrifvelse den 2 november 1891 öfverlemnad, till Kongl. Maj:t stäld skrift, deri nämnda läns landsting, som enligt nådigt bref den 27 juni 1887 berättigats att till sig lösa 43,368 qvadratfot af den öster om allmänna landsvägen belägna delen af den kronan tillhöriga vretlotten n:o 153 vid Östersunds stad, att användas till ökadt tomtutrymme för länets allmänna sjukvårdsinrättningar, i underdånighet anhållit, att den vester om allmänna landsvägen belägna del af berörda vretlott måtte få af landstinget inlösas på enahanda vilkor, som enligt nådiga brefvet den 27 juni 1887 medgifvits i afseende å den öster om landsvägen belägna del af vretlotten;
21 Kongl. Maj:ts Nåd, Proposition No 8.
öfver hvilken ansökning domänstyrelsen afgifvit infordradt underdånigt utlåtande, hvarmed jemväl öfverlemnats ett från förste landtmätaren i Jemtlands län inhemtadt yttrande angående arealen af det ifrågavarande, mellan allmänna landsvägen och jernvägen belägna området, utvisande, att denna uppginge till 3,63 qvadratref.
Med afseende å hvad i ärendet förekommit hemstälde statsrådet, att Kongl. Maj:t måtte i nådig proposition föreslå Riksdagen att medgifva:
att Jemtlands läns landsting berättigades att den 14 mars 1894 mot ersättning, som skulle bestämmas i enlighet med nådiga förordningen angående jords eller lägenhets afstående för allmänt behof den 14 april 1866, till sig lösa ifrågavarande 3,63 qvadratref mark, innefattande den mellan allmänna landsvägen och jernvägen belägna del af vretlotten n:o 153 vid Östersunds stad;
äfvensom att den härför inflytande köpeskillingen måtte, på samma sätt som köpeskillingarne för försålda mindre kronoegendomar, få användas till inköp för kronans räkning af skogbärande eller till skogsbörd tjenlig mark.
Hvad statsrådet sålunda hemstält behagade Hans Majestät Konungen gilla och bifalla; och skulle nådig proposition till Riksdagen aflåtas af den lydelse, bilagan — — — vid detta protokoll utvisar.
Ex protocollo Adolf von Ilofsten.
Bih. till Riksd. Prof. 1893. 1 Sami, 1 Afd, 5 Höft.