om anslag till nya kasernetablissement m. rn.

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 38.

1 N:o 38.

Kongl. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen om anslag till nya kasernetablissement m. rn.; gifven Stockholms slott ■ den 9 mars 1894.

Under åberopande af bilagda utdrag af statsrådsprotokollen öfver landtförsvarsärenden för den 9 sistlidne februari och denna dag, vill Kongl. Maj:t, som funnit inqvarteringen af de på grund af 1892 års urtima riksdags beslut ny- och ombildade värfvade truppförbanden, för hvilka plats i arméns nuvarande kasernetablissement icke kan beredas, böra så ordnas, att Kronprinsens husarregemente i sin helhet förlägges till Malmö, skånska husarregementets skolor och chefsexpedition till Helsingborg, skånska dragonregementets skolor och chefsexpedition till Ystad, Wendes artilleriregemente i sin helhet till Christiansstad, Wendes trängbataljon till Landskrona, Norrlands dragonregementes skolor och chefsexpedition till' Umeå, Andra Svea artilleriregemente till Upsala, Andra Göta artilleriregemente till Jönköping och Norrlands trängbataljon till Sollefteå, härmed föreslå Riksdagen att

dels medgifva

att såväl skånska dragonregementets nuvarande etablissement i Ystad som Kronprinsens husarregementes nuvarande kasern, stall och ridhus samt vakt- och sjukhusbyggnader med tillhörande tomter äfvensom öfriga med grön färg å den vid statsrådsprotokollet för den 1 februari 1889 bilagda karta bih. till biktd. blot. 1834. 1 barn/. 1 Åfd. 22 Raft. 1

2 Kong!. Maj ds Nåd. Proposition N:o 38.

utmärkta, kronan tillhöriga områden i Malmö stad, med undantag endast af de med bokstafvera A och A 1 å kartan betecknade, invid citadellets inre vallgraf belägna egofigurer, må få försäljas, etablissementet i Ystad mot en köpeskilling, ej understigande 35,000 kronor, och tomterna och byggnaderna i Malmö mot 498,000 kronor och de öfriga vilkor, som i Malmö stadsfullmägtiges skrifvelse den 7 mars 1887 finnas närmare angifna; samt

att i köpslutet om Malmötomterna må få anses inbegripna jemväl sådana möjligen icke särskild! omnämnda delar af den egentliga stadens fästningsverk å norra fronten, norra glacisen samt bastionerna Nyköping och Norrköping, som enligt 1805 års raseringsplan blifvit Kongl. Maj:t och kronan förbehållna och icke sedermera med full eganderätt till staden Malmö afträdts, äfvensom samtliga de försålda områdena tillhörande kanaler och grefvar; dels till bestridande af kostnaderna för de i statsrådsprotokollet för denna dag omförmälda kasernbyggnadsarbeten i Malmö, Ystad, Helsingborg, Christianstad, Umeå, Upsala, Jönköping, Sollefteå och Carlsborg äfvensom för anordnande af skjut- och exercisfält för Andra Göta artilleriregemente och exercisfält för Norrlands dragonregemente och Andra Svea artilleriregemente bevilja — utöfver de bidrag till kasernbyggnaderna å tillsammans 750,000 kronor, som vid förläggning af skånska dragonregementets skolor och chefsexpedition till Ystad, af Andra Svea artilleriregemente till Upsala och af Andra Göta artilleriregemente till Jönköping äro från nämnda tre städer att påräkna — ett belopp af 3,941,800 kronor, att utgå med 1,411,925 kronor af försäljningsmedlen för nyssnämnda tomter och byggnader i Malmö och Ystad äfvensom för de i statsrådsprotokollet omförmälda tomter och lägenheter m. m. i Stockholm och Göteborg samt med återstående 2,529,875 kronor såsom anslag på extra stat, deraf, på sätt i den till innevarande års Riksdag aflåtna proposition angående statsverkets tillstånd och behof blifvit begärdt, 400,000 kronor för år 1895;

dels till landtförsvaret upplåta den så kallade Engeströmska lyckan vid Malmö, den för närvarande till disposition af landshöfdingen i Vesterbottens län stälda byggnad i Umeå, inegorna

3 Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition No 38.

till indragna majorsbostället 2I/34-dels mantal Ytterhiske eller Hedlunda n:o 4 i Umeå landsförsamling, de å Upsala stads skifteskarta med litt. D III, D V, D VI, D VII, D Vill, D IX, *D X, D XI och D XII utmärkta egoområden äfvensom 50 har af kronoegendomen Ryhof, att tillträdas å tider, då nuvarande innehafvares nyttjanderätt löper till ända eller hvarom eljest öfverenskommelse med dem kan varda träffad, samt användas, Engeströmska lyckan till tomt för Kronprinsens husarregementes blifvande nya etablissement i Malmö med Kongl. Maj:t dervid förbehållen rättighet att vidtaga sådana smärre utbyten af de lyckan tillhöriga områden, som kunna erfordras för att bringa etablissementet i omedelbar beröring med den invid detsamma af Malmö stad anlagda väg, landshöfdingebostället i Umeå för kasernetablissementet i nämnda stad, inegorna till för detta majorsbostället Ytterhiske eller Hedlunda till exercisfält för Norrlands dragonregemente, de invid Upsala belägna kronojordar till exercisfält för Andra Svea artilleriregemente, samt det till kronoegendomen Ryhof hörande område till exercisfält för Andra Göta artilleriregemente;

dels slutligen bemyndiga Kongl. Maj:t att utaf för handen varande tillgångar för kasernbyggnadsarbetena förskjuta ett belopp af 913,925 kronor, motsvarande den behållning, som beräknas uppkomma vid försäljningen af de så kallade gardestomterna, af förut omförmälda tomter och lägenheter m. in. i Göteborg och af kasernetablissementet i Ystad.

De till ärendet hörande handlingar skola Riksdagens vederbörande utskott tillhandahållas; och Kongl. Maj:t förblifver Riksdagen med all Kongl. nåd och ynnest städse välbevågen.

O S C A It.

Axel Rappe.

4 Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 38.

Angående aflåtande till Riksdagen af proposition om anslag till nya kasernetablissement.

Utdrag af protokollet öfver landtförsvarsärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen uti Statsrådet ä Stockholms slott den 9 mars 1894.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Boström,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena grefve Lewenhaupt, Statsråden: friherre von Essen, friherre Åkerhielm,

Östergren,

Groll,

WlKBLAD,

Gilljam, friherre Rappe.

Christerson.

Efter öfverläggning med statsrådet och chefen för finansdepartementet yttrade departementschefen:

»De ritningar och kostnadsförslag till nya kasern- och skoletablissement, om livilkas upprättande Eders Kongl. Maj:t genom beslutet den 9 sistlidne februari lemnade föreskrift, hafva numera af chefen för fortifikationen i underdånig skrifvelse den 28 i samma månad öfverlemnats och lärer med anledning deraf proposition till Riksdagen nu böra aflåtas om anslag till de kasern- och skoletablissement, som för de på grund af 1892 års urtima Riksdags beslut ny- och ombildade truppförbanden erfordras.

5 Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 38.

Då emellertid, på sätt jag i mitt anförande till statsrådsprotokollet för den 9 sistlidne februari yttrade, äfven frågan om uppförande af nytt kasernetablissement för Kronprinsens husarregemente synes mig nu böra komma till afgörande, torde det tillåtas mig att, innan jag öfvergår till föredragningen af chefens för fortifikationen berörda skrifvelse, få lemna en kortfattad redogörelse för den föregående behandlingen åt berörda fråga och det skick, hvari densamma nu befinner sig.

Kronprinsens husarregementes etablissement i Malmö, har, såsom Eders Kongl. Maj:t behagade erinra sig, redan länge varit i det skick, att ombyggning eller utvidgning af detsamma flera gånger utaf vederbörande embetsmyndigheter påyrkats. Något fullständigt förslag i ämnet har emellertid icke förelagts Riksdagen förr än år 1889, då Eders Kongl. Maj:t, på framställning af dåvarande statsrådet och chefen för landtförsvarsdepartementet, till Riksdagen aflät nådig proposition om uppförande i Malmö af ett nytt etablissement för hela regementet och försäljning i sammanhang dermed af de till regementet upplåtna tomter och byggnader i nämnda stad, som med anledning af det nya etablissementets uppförande blefve till afyttring disponibla.

Propositionen, som stäldes i samband med det 1889 års Riksdag förelagda förslaget om ändrad organisation af hela svenska kavalleriet och som, då sistnämnda framställning ej af Riksdagen antogs, genom en senare proposition i vissa delar ändrades, lyckades emellertid ej att tillvinna sig Riksdagens bifall, förnämligast, såsom det synes utaf Riksdagens den 15 maj 1889 i ämnet afgifna skrifvelse, af den anledning, att förslaget om ändrad organisation af kavalleriet ej godkändes.

Då detta skäl numera bortfallit, i det att, hvad angår organisationen af de inom Skåne förlagda kavalleriregementena, en förändring af i hufvudsak enahanda beskaffenhet, som år 1889 föreslogs, genom 1892 års förbättrade härordning kommit till stånd, måste, såsom jag redan antydt, tidpunkten att å nyo för Riksdagen framlägga förslaget om uppförande af nytt kasernetablissement för Kronprinsens husarregemente nu så mycket snarare anses vara inne, som detta förslag, oafsedt. att genom dess antagande do länge öfverklagade missförhållandena i fråga om inqvarteringen af Kronprinsens husarregementes i Malmö förlagda tre sqvadroner skulle blifva afhulpna, tillika innebär den billigaste och ur militär synpunkt lämpligaste lösningen åt den ganska invecklade frågan om de kasernerade skånska truppernas inqvartering. Det måste nemligen ihågkommas, att genom 1892 års urtima Riksdags beslut skånska husar- och skånska dragon-regementena erhållit en organisation, som

6 Kongl. Maj.is Nåd. Proposition N:o 38.

medför att, oberäknadt officerare, underofficerare och civilmilitär personal samt officerares hästar, icke mindre än 279 man och 300 hästar, således fullt den styrka, som motsvaras af Kronprinsens husarregementes i Helsingborg förlagda 3 sqvadroner, komma att vid hvardera regementet hållas i ständig tjenstgöring och att sålunda, om etablissementet i Helsingborg ej blir disponibelt, ett nytt etablissement till ungefär lika storlek måste inrättas för att upplåtas till ettdera af de omorganiserade skånska kavalleriregementena. Då kostnaden för ett sådant torde, att döma af kostnadsberäkningarna för det blifvande skolotablissementet i Ystad, komma att uppgå till minst 700,000 kronor, under det att, i följd af Malmö stads anbud, ett nytt etablissement för hela Kronprinsens husarregemente kan, likaledes enligt de nu framlagda kostnadsberäkningarna, åstadkommas mot ett kontant tillskott från statsverket af. 272,000 kronor, lärer alltså ej kunna bestridas att uppförandet i Malmö af nytt kasernetablissement för hela Kronprinsens husarregemente under nuvarande förhållanden medför^ en verklig besparing för statsverket; och hvad de militära fördelarne af en sådan anordning beträffar, torde meningame icke kunna vara delade derom, att sammanförandet af regementet till en garnisonsort bör gynsamt inverka på dess utbildning och tjenstbarhet.

Hvad angår de närmare detaljerna i 1889 års proposition, tillåter jag mig hänvisa till dåvarande statsrådets och chefens för landtförsvarsdepartementet anförande till statsrådsprotokollet för den 1 februari 1889, i hvilket jag, för så vidt detsamma angår platsen för det nya etablissementet, och försäljningen af de till afyttring ledigvordna tomterna och byggnaderna, till alla delar instämmer, och anhåller jag nu endast att i Eders Kongl. Maj:ts minne få återkalla hufvudpunkterna i meranämnda proposition.

Såsom tomt för etablissementet skulle användas den kronan tillhöriga, invid Malmö belägna så kallade Engeströmska lyckan, hvilken, enligt hvad domänstyrelsen hade upplyst, vore för en tid af 30 år, räknadt från midfastan 1866, utarrenderad emot en vid tillträdet för en gång erlagd städja af 2,094 kronor äfvensom ett årligt arrende af 183 kubikfot 4,80 kannor spannmål, hälften råg och hälften korn, motsvarande för arrendeåret 1882 till 1883 ett belopp af 471 kronor 55 öre; och hade arrendatorns sterbhusdelegare skriftligen förbundit sig att, när så påfordrades, till kronan afträda ifrågavarande mark emot erhållande af en kontant ersättning af 500 kronor årligen och åtagande å kronans sida att efter gode mäns värdering ersätta vid afträdet af marken

7 Kongl. Maj ds Nåd. Proposition N:o 38.

derå möjligen befintlig gröda, så framt icke tillsägelse om afträdandet skett innan marken blifvit besådd.

Hvad derefter beträffar de tomter och byggnader, som kunde ifrågakomma att till Malmö stad försäljas, hade chefen för fortifikationen anmält, att följande å en statsrådsprotokollet bilagd karta med grönt betecknade områden, hvilka dels, derest nytt kasernetablissement å den föreslagna tomten uppfördes, icke vidare blefvo för kronan behöfliga och dels redan då voro utan användning, enligt hans åsigt borde i sammanhang med kasernfrågans slutliga lösning utaf kronan afyttras, nemligen l:o. Nuvararande kasernområdet, å kartan angifven med bokstafven M; ,

2:o. Fotexercisfältet öster om staden;

3:o. Fortifikations- och kommendantsängarne utanför eitadellet, å

kartan utmärkta med F, K, T XII och XX;

4:o. Circa hälften af arealen emellan citadellets yttre och inre grafvar, å kartan angifven med bokstafven C;

5:o. Fyra norra kurtiner af gamla fästningen, som undantogos vid upprättandet af raseringskontraktet 1805, å kartan angifna med II, III, IV och V;

6:o. för detta norra frontens glacis, vester om gamla hamnen till eitadellet, å kartan utmärkt med I, VI och VII;

7:o. Den så kallade Björkmanska tomten inuti staden, å kartan betecknad med bokstafven B;

' 8:o. En del af bastionen Nyköping, å kartan utmärkt med bok-

stäfverna a, b, c, d och h samt

9:o. Den så kallade slottsplatsgatan;

Och hade dessa områden, af hvilka slottsplatsgatan dock redan af staden innehades, genom fortifikationsbefälhafvarens i Skåne försorgunderkastats värdering af förste landtmätaren i Malmöhus län och 2 byggmästare, som dervid uppskattat områdena jemte de å desamma uppförda byggnaderna till 424,000 kronor.

Stadsfullmägtige i Malmö, som anmodats yttra sig, i hvad mån Malmö stad kunde vara villig att inlösa ifrågavarande tomter och jordar in. m. samt i öfrigt bidraga till bestridande af kostnaderna för uppförande i Malmö af nytt kasernetablissement, hade vidare till svar derå i skrifvelse den 7 mars 1887 anmält, att de ansåge nödigt, att staden, oberäknadt nyssnämnda områden, jemväl under eganderätten erhölle ej mindre de delar af citadellets emellan inre vallgrafvarne belägna mark, som betecknades med E och G å kartan, än äfven, för att bereda lättare

i

8 Kongl. Hfaj:ts Nåd. Proposition N'-o 38.

tillträde till berörda egostycken, en 40 fot bred remsa af länscellfängelsets trädgård längs yttre fästningsgrafven från bron vid cellfängelset; och hade fullmägtige tillika meddelat, att då staden hade att erlägga vissa afgifter för områden, Indika blifvit med full eganderätt till densamma af kronan öfverlåtna, det syntes fullmägtige af vigt, att staden, i sammanhang med derr väckta frågan om förvärfvande af eganderätt till omförmälda områden, vunne befrielse från nämnda afgifter, h vilka fullmägtige ansågo dervid böra kapitaliseras -efter 5 procent.

Dessa afgifter angåfvos af fullmägtige vara följande:

a) på grund af nådiga brefvet den 14 november 1854 och kompromissbeslut den 21 mars 1855 skulle staden för den å kartan med XV betecknade andel af bastionen Nyköping till arméförvaltningen erlägga sex kronor och för de med XVI och XVII utmärkta delarne af samma bastion till fortifikationens besparingskassa 14 kronor;

b) jemlikt samma bref och kompromissbeslut skulle för två till utvidgning af gamla begrafningsplatsen använda jordstycken, å kartan betecknade med XIII och XIV årligen till armé förvaltningen erläggas 100 kronor;

c) enligt kongl. brefvet den 5 oktober 1877 och öfverlåtelsehandling den 23 april 1878 hade staden att för de med XIX och a betecknade andelarne af bastionen Nyköping till fortifikationens besparingskassa erlägga en årlig afgäld af 122 kronor.

Dessutom hade staden genom kongl. brefvet den 25 februari 1848, vid förvärfvande af eganderätten till det med VIII. betecknade området*af norra glacisen, fått sig ålagd skyldighet att tillhandahålla tjenlig plats för garnisonens skjutöfningar; och ansågo fullmägtige, att staden borde söka befrielse jemväl från denna skyldighet.

Samtliga de först omnämnda områdena tillsammans med det efter fem procent kapitaliserade beloppet af de uppräknade afgiftema ansågo fullmägtige kunna värderas till 306,098 kronor 68 öre; men erbjödo sig emellertid till en början att derför betala 400,000 kronor, oberäknadt det belopp i rundt tal 4,000 kronor, som ansågs böra tillfalla fortifikationens besparingskassa, hvarförutom de tillika förklarade sig villige att anlägga och bekosta väg öfver Hästhagen till platsen för det nya etablissementet. Efter flere förhandlingar och sedan fångvårdsstyrelsen, som jemväl afgifvit yttrande i ärendet, påpekat, att marken emellan citadellets inre vallgrafvar icke borde i det tilltänkta köpslutet inbegripas, höjde emellertid fullmägtige sitt anbud, så att, enligt skrifvelsen den 29 mars 1888, den sista, som vid ärendets förra föredragning inför Eders Kongl. Maj:t af fullmägtige aflåtits, fullmägtige, under förutsätt-

9 Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 38.

ning att Kronprinsens husarregemente i sin helhet förlädes till Malmö och att nytt etablissement för dess behof å Engeströmska lycken uppfördes, förbundo sig

att till Eders Kongl. Maj:t och kronan erlägga ett belopp af 494,000 kronor och till fortifikationens besparingskassa 4,000 kronor, mot det att Malmö stad ej mindre tillerkändes full och oinskränkt eganderätt dels till Kronprinsens husarregementes nuvarande kasern, stall- och ridhus samt vakt- och sjukhusbyggnader med tillhörande tomter, dels till alla de öfriga å kartan med grön färg utmärkta områdena, med undantag af de med A och AI betecknade, för fångvårdens behof afsedda egolotterna emellan citadellets inre vallgrafvar, samt dels till möjligen icke omnämnda delar af den egentliga stadens fästningsverk å norra fronten, norra glacisen samt bastionerne Nyköping och Norrköping, Indika enligt 1805 års raseringsplan blifvit Eders Kongl. Maj:t och kronan förbehållne och icke sedermera med full eganderätt afträdts, allt med tillhörande kanaler och grafvar, än äfven befriades från alla förut omförmälda, till arméförvaltningen eller fortifikationens*besparingskassa då utgående utgifter äfvensom från skyldigheten att tillhandahålla plats för garnisonens skjutöfningar;

att låta anlägga och.bekosta lämplig väg öfver Hästhagen till platsen för det nya etablissementet; samt

att kostnadsfritt afstå för etablissementet erforderligt område af Hästhagen' emellan Malmö—Ystad jernväg och Engeströmska lyckan.

Slutligen torde böra erinras, att med hänsigt till regementets föreslagna nya organisation, som medförde, att endast regementets skolkommenderingar skulle ligga i ständig tjenstgöring, kostnaden för det nya etablissementet ansågs kunna begränsas till 600,000 kronor.

På grund af dessa sålunda upplysta förhållanden och sedan departementschefen tillika erinrat, dels att någon rätt för fortifikationens besparingskassa att erhålla de 4,000 kronor, som Malmö stad i sitt anbud ansett böra tillkomma densamma, ingalunda förefunnes, utan att äfven dessa medel voro att betrakta såsom en statsverkets tillgång, hvilken kunde afses för samma ändamål, som den öfriga köpesumman, och dels att utbyte af kronans mark mot stadens vore af nöden för att bringa det nya etablissementet i förbindelse med den af Malmö stad invid detsamma anlagda väg, behagade Eders Kongl. Maj:t genom den omnämnda propositionen föreslå Riksdagen, att, hvad anginge platsen för etablissementet och försäljningen af meranämnda tomter och byggnader, medgifva :

liih. till Rikxd. Vrot. 1894. 1 Sami. 1 Afd. 22 ifäft.

O

10 Kongl. Majds Nåd. Proposition N:o 38.

att ej mindre Kronprinsens husarregementes nuvarande kasern, stall och ridhus samt vakt- och sjukhusbyggnader med tillhörande tomter än äfven öfriga ofvan omförmälda med grön färg å kartan utmärkta, kronan tillhöriga områden i Malmö stad finge, med undantag endast af de med bokstäfverna A och AI å kartan betecknade, invid citadellets inre vallgraf belägna egofigurer, mot 498,000 kronor och de öfriga vilkor som i Malmö stadsfullmägtiges skrifvelse den 7 mars 1887 funnos närmare angifna, till Malmö stad under full eganderätt upplåtas;

att i köpslutet finge anses inbegripna jemväl sådana möjligen icke särskildt omnämnda delar af den egentliga stadens fästningsverk å norra fronten, norra glacisen samt bastionerna Nyköping och Norrköping, som enligt 1805 års raseringsplan blifvit Eders Kongl. Maj:t och kronan förbehållna och icke sedermera med full eganderätt afträdts, äfvensom samtliga de försålda områdena tillhörande kanaler och grafvar; samt

att den kronan tillhöriga s. k. Engeströmska lyckan vid Malmö finge begagnas till byggnadsplats för nytt kasernetablissement för Kronprinsens husarregemente, med rätt för Eders Kongl. Maj:t. att vidtaga sådana smärre utbyten af de tyckan tillhöriga egoområden, som för att bringa det blifvande etablissementet i omedelbar beröring med den invid detsamma af Malmö stad anlagda väg kunde erfordras.

Jag tillägger, att i den nya, den 8 mars 1889 dagtecknade proposition, som, sedan förslaget om ändrad organisation af kavalleriet förkastats, af Eders Kongl. Maj:t i ämnet till Riksdagen afläts. någon ändring i nyssnämnda förslag angående platsen för etablissementet och försäljningen af kronans tomter och byggnader i Malmö icke ifrågasattes. Hvad åter angick kostnaden för etablissementet, var det naturligt, att då regementet till följd af Riksdagens beslut skulle bibehålla sin gamla organisation, enligt hvilken den ständigt tjenstgörande styrkan Var vida större än den, som, derest 1889 års organisation antagits, skulle kommit att sammandragas i regementets skolor, utrymmet i etablissementet och såsom följd deraf också kostnaden måste blifva större än förut.

Chefen för fortifikationen beräknade i sitt i ärendet afgifna utlåtande kostnaden till 798,000 kronor och departementschefen hade för sin del intet att erinra mot de gjorda beräkningarna, men ansåg emellertid, att flera särskildt angifna byggnader och inrättningar såsom sjukhusbyggnaden, vakt- och arrestbyggnaden samt förrådsbyggnaden m. m. tills vidare kunde undvaras. Då dessa uteslötos från kostnadsförslaget, uppkom en besparing, som beräknades till 90,000 kronor, och hemstälde departementschefen, med' anledning deraf, att af Riksdagen måtte för

11 Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 38.

ändamålet äskas 708,000 kronor eller i rundt tal 710,000 kronor. Denna departementschefens framställning behagade Eders Kongl. Maj:t bifalla och afsåg alltså den nya propositionen, att berörda belopp skulle för etablissementet anvisas.

Angående sakens nuvarande skick tillåter jag mig nämna, att dels domänstyrelsen i underdånig skrifvelse den 5 i denna månad förmält sig icke hafva något att erinra deremot, att den s. k. Engeströmska lyckan vid nuvarande arrendetids slut eller äfven dessförinnan, derest uppgörelse med lägenhetens innehafvare träffas om arrendets afträdande, användes till byggnadstomt för det nya kasernetablissementet, dels stadsfullmägtige i Malmö, som i sin förut omförmälda skrifvelse den 29 mars 1888 förklarat sitt då gjorda anbud icke vara gällande längre än till utgången af år 1889, numera i-underdånig skrifvelse den 24 februari 1893 meddelat, att de fortfarande vidhålla sina uti skrifvelserna den 7 mars 1887 och den 29 mars 1888 gjorda anbud om eftertagande af ifrågavarande kronan tillhöriga tomter och byggnader i Malmö jemte öfriga i samma skrivelser, under förutsättning af hela Kronprinsens husarregementes förläggande till Malmö, åtagna förpligtelser, och dels slutligen chefen för fortifikationen i skrifvelse den 7 i denna månad inkommit med yttrande, huruvida det af Malmö stad gjorda anbud fortfarande kan anses vara för kronan antagligt och dervid, under förmälan, att stadens byggnadsverksamhet icke under den tid, som efter anbudets afgifvande förflutit, visat någon afse värd tillväxt och knappast berört dess östra del, hvari husaretablissementet är beläget, funnit sig så mycket snarare böra tillstyrka anbudets godkännande, som de ifrågavarande tomterna och lägenheterna af statens egna värderingsmän uppskattats till endast 424,000 kronor eller vida mindre än staden bjudit och, efter chefens för fortifikationen uppfattning, ingen utsigt förefinnes att lägenheterna utan stadens mellankomst skola kunna realiseras på så förmånligt sätt som det nu ifrågasatta.

I sin förenämnda underdåniga skrifvelse den 28 sistlidne februari lemnar chefen för fortifikationen till en början eu redogörelse för de olika byggnader, som vid hvarje af de ifrågasatta kasern- och skoletablissementen skulle uppföras; nemligen

vid husaretablissementet i Malmö kasernbyggnad, kokhusbyggnad, ridhus, fem stallbyggnader, ett sjukstall och trossbod af sten samt exercis- och gymnastikhus af trä;

12 Kongl. Maj.is Nåd. Proposition N:o 38.

vid dragonetablissementet i Ystad kasernbyggnad, matsalsbyggnad, vakt- och arrestbyggnad, ■sjukpaviljong, exercishus, fyra stallbyggnader, ridhus, två mindre sjukstallar, skostall med smedja samt uthus, samtliga af sten.

vid artillerietablissementet i Christianstad en ny kasernhyggnad, en stallbyggnad, ett sommarstallskjul samt ett ridhus likaledes af sten;

vid artillerietablissementen i Upsala och Jönköping, kansli och kasernbyggnad, underofficersbyggnad, vakt- och arrestbyggnad, vinterstall och skosmedja af sten, matinrättningsbyggnad, sjukpaviljong, exercishus, ridhus, sommarstall och m arko ten t eribyggn a d af trä äfvensom två fordonsförråd af plåt på trästomme;

vid dragonetablissementet i Umeå, kasernbyggnad och skosmedja af sten samt vinterstall, sjukstall, ridhus, exercishus, fordons förråd, sommarbarack, sommarstall och kokhus af trä; samt

vid träng etablissement^ i Sollefteå, kasern, kokhus och verkstadsbyggnad af sten, samt sommarbarack, underofficersbyggnad, matinrättningsbyggnad, exercishus, ridhus, vinterstall och sommarstall af trä äfvensom fordonsförråd af plåt på trästomme.

Kostnaden för de olika etablissement en beräknas vidare af chefen

för fortifikationen till följande belopp:

Etablissementet i Malmö .................................................... kr. 770,000: —'

» i Ystad........................................................ » 721,300: —

» i Christianstad ............. » 304,000: —

» i Umeå ........................................................ » 500,000: —

» i Upsala........................................... » 935,000: —

» i Jönköping .......... » 945,000: —

» i Sollefteå ................................................ >> 370,000: —

hvartill böra läggas kostnaderna för inredningsarbeten

dels i Helsingsborgsetablissementet ........................ » 10,000: —

och dels å Carlsborg.............................................................. » 41,500: —

så att kostnaden för samtliga byggnadsarbetena skulle

uppgå till......................................................................... kr. 4,596,800: —

och anmärker chefen för fortifikationen härvid, att kostnaden för etablissementet i Malmö, som ursprungligen beräknats till 810,000 kronor, kan, derest ej vid entreprenadauktion lägre anbud erhålles, endast under den förutsättning begränsas till det nu uppgifna beloppet, att det från början såsom behöfligt ansedda stall- och kasernutrymmet inskränkes, så att stallrum förefinnas för endast 68 hästar per sqvadron och att 10 ogifta underofficerare beräknas ej vara inqvarterade i etablisse-

13 Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 38.

mentet; att någon förändring i kostnaden för etablissementet i Ystad icke kan antagas uppkomma, om etablissementet förlägges på den för densamma af stadsfullmägtige senast föreslagna tomt; att den högre kostnad, som beräknats för . etablissementet i Jönköping i jemförelse med det till alla delar liknande etablissementet i Upsala, beror på skiljaktigheten de båda orterna emellan i arbets- och material-priser; att, då i den till 1892 års urtima Riksdag framlagda kostnadsberäkning rörande nya kasernetablissement 88,000 kronor upptagits såsom erforderliga för nödiga inredningsarbeten å Carlsborg, men nu endast 41,500 kronor beräknas vara för samma ändamål af nöden, detta beror derpå, att Riksdagen ej lemnade sitt samtycke till den sagda år föreslagna förökningen af artilleristyrkan å Carlsborg och att sålunda det för nämnda styrka beräknade kasernutrymme blifvit disponibelt att på annat sätt användas; samt slutligen att den nu i sistnämnda afseende uppgifna kostnadssumman 41,500 kronor anses erforderlig dels för diverse inredningsarbeten i slutvärnet, dels för en beväringsbarack för Göta trängbataljon och dels för ett stallskjul åt Göta ingeniörbataljon.

Förutom de sålunda för de egentliga kasernbyggnaderna erforderliga kostnadsbeloppen måste emellertid, på sätt chefen för fortifikationen erinrar, särskilda kostnader jemväl beräknas för förvärfvande och ist ånd sättande åt Norrlands dragonregemente, Andra Svea artilleriregemente och Andra Göta artilleriregemente af nödiga skjut- och exercisfält; och antagas dessa, i enlighet med hvad chefen för fortifikationen förut uppgifvit. i sina den 9 sistlidne februari inför Eders Kong!. Magt föredragna skrivelser, komma att uppgå till 95,000 kronor, deraf 66,000 kronor för Andra Göta artilleriregemente, 14,000 kronor för Andra Svea artilleriregemente och 15,000 kronor för Norrlands dragonregemente, så att hela kostnaden för de nya etablissementen skulle belöpa sig till 4,691,800 kronor, deri ej inberäknadt hvad som erfordras för anskaffande af kaserninventarier, hvilken anskaffning arméförvaltningen å intendentsdepartementet i sitt vid 1892 års urtima riksdag anmälda yttrande beträffande den förbättrade härordningen beräknat medföra eu kostnad af 110,000 kronor.

Hvad beträffar sättet för gäldandet af kostnaderna för kasernetablissementen, påpekar chefen för fortifikationen i en särskild, yttrandet bilagd tablå, att då det kontanta bidrag, som af Sollefteå kommun och municipaldistrikt erbjudits, måste komma att användas uteslutande för inköp af den för det blifvande etablissementet derstädes erforderliga mark, till sjelfva kasernbyggnaderna kunna afses följande tillgångar, nemligen

14 Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 38.

dels den af staden Malmö erbjudna köpesumma ......... kr. 498,000: —

» de af städerna Ystad, Upsala och Jönköping erbjudna kontanta bidrag ............................................ » 750,000: —

och dels af tomtförsäljningsmedel följande belopp:

för de s. k. gardestomterna i Stockholm ....................... » 747,325: —

" kaserntomterna i Göteborg............................................. » 131,600: —

» kasernbyggnaden i Ystad............................................... » 35,000: — •

Summa kr. 2,161,925: —

då såsom kontant tillskott af statsverket för sjelfva

kasernetablissementen skulle erfordras.................... » 2,529,875: —

Summa kr. 4,691,800: —

Slutligen upplyser chefen för fortifikationen, att han, hvad angår valet af byggnadsmaterialier och konstruktion för de olika etablissementen, sökt lämpa ritningarna och kostnadsförslagen efter de lokala förhållandena och sålunda för hvarje etablissement föreslagit det byggnadssätt, som med afseende å tillgången inom vederbörande förläggningsort på byggnadsämnen och dylikt visat sig vara det billigaste och ändamålsenligaste; hvarjemte han i sammanhang dermed hemställer, att hela det erforderliga kontanta tillskottsbeloppet måtte på en gång beviljas. Det vore, yttrar han i detta afseende, synnerligen vanskligt att äfven med iakttagande af största omtanka och noggrannhet i beräkningarna komma till fullt tillförlitliga resultat i fråga om de många och omfattande byggnadsföretag, som nu stäldes i utsigt, och hvilkas utförande måhända komme att fortgå under en lång följd af år, allra helst som arbetspriserna äfven inom byggnadsfacket visat sig vara underkastade plötsliga stegringar, som icke kunde af någon förutses; och då dertill komme, att man å andra sidan vid förslagens uppgörande haft till ständigt ögonmärke att genom största sparsamhet söka nedbringa kostnaderna så mycket som möjligt, vore det af dessa anledningar i högsta måtto önskvärdt, att icke säga alldeles nödvändigt, att hela byggnadssumman blefve på en gång beviljad och att dervid tillika lemnades det medgifvande, att möjligen uppkommande besparingar å byggnadsanslagen för ett eller annat etablissement finge användas till betäckande af måhända sig yppande brister å anslagen till de andra. Endast under förutsättning af en sålunda ordnad och tryggad medelstillgång och derjemte af en icke allt för mångårig byggnadsperiod kunde öfver hufvud, enligt chefens för fortifikationen åsigt, grundad förhoppning före-

15 Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 38.

finnas, att samtliga de ifrågasatta byggnadsföretagen skulle kunna åstadkommas inom den beräknade och angifna totalsumman.

Som jag nämnde i mitt anförande till statsrådsprotokollet för den 9 sistlidne februari, hade domänstyrelsen då ännu ej afgifvit yttrande i fråga om förslaget, att exercisfält för Andra Göta artilleriregemente skulle beredas på förra landshöfdingebostället Ryhofs egor. Dylikt af utlåtanden från Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande och tillförordnade domänintendenten i Jönköpings län åtföljdt, den 6 i denna månad afgifvet yttrande har nu inkommit, och framgår af dessa handlingar, att tillförordnade domänintendenten, som skattat den årliga minskning i arrendeafgift, hvilken såsom följd af upplåtelsen i fråga kunde vara att för närvarande emotse, till högst 2,000 kronor, tillika förmält sig finna sannolikt, att vid egendomens förnyade utarrendering från midfastan 1907 den återstående delen af egendomen skall, med hänsigt till de stora förmåner, som komma att beredas arrendatorn genom artilleriregementets förläggande i egendomens omedelbara närhet, hafva så stigit i värde, att uppoffringen för kronan genom nu ifrågavarande egorymds afstående bör blifva ganska ringa, om ens någon; att Eders Kongl. Majrts befallningshafvande, under åberopande af hvad tillförordnade domänintendenten sålunda anfört, för sin del förmält sig icke hafva något att mot upplåtelsen erinra, men emellertid upplyst, att derest det tilltänkta exercisfältet förlägges så, att dess kortsida berör vägen från Jönköping till Ljungarum, mindre olägenhet för egendomen kommer att uppstå, än om längdsträckningen kommer att följa nämnda väg, enär i sistnämnda fall egendomens hela återstående åkerareal kommer att genom exercisfältet afstängas från boställets bostadshus och ladugårdar, samt att domänstyrelsen, som upplyst, att hela egendomen Ryhof innehåller en sammanlagd areal af omkring 475 hektar, deraf omkring 165 hektar åker och tomter, omkring 139 hektar äng samt återstoden betes- och skogsmark, lika med Eders Kongl. Majfis befallningshafvande funnit den förläggning af exercisfältet, som nämnda myndighet förordat, vara den för brukningen af egendomen fördelaktigaste.

Då det nu åligger mig att sjelf yttra mig rörande ifrågavarande omfattande byggnadsföretag, kan jag icke annat än i allo instämma med chefen för fortifikationen. De af honom uppgjorda ritningar och kostnadsförslag synas mig med synnerlig noggrannhet förena skyldig hänsyn, ej mindre dertill, att de nödiga, för sekler afsedda etablisse-

16 Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 38.

menten må blifva fullt lämpliga och för sina ändamål behörigen afpassade, utan äfven till nödvändigheten att statens utgifter för desamma må blifva begränsade till de minsta möjliga belopp. Kostnaden för Kronprinsens husarregementes nya etablissement är nu upptagen till endast

770,000 kronor eller 28,000 kronor mindre än hvad som ansågs nödigt enligt 1889 års senare beräkningar, och om äfven i den då aflåtna propositionen kostnadssumman befanns kunna nedbringas till 710,000 kronor, skedde det, såsom jag redan haft tillfälle erinra, endast derigenom att flera vigtiga byggnader ansågos kunna för tillfället från det tilltänkta byggnadsföretaget uteslutas.

Hvad vidare angår etablissementet för skånska dragonregementets skolor och chefsexpedition, är kostnaden derför visserligen upptagen till 721,300 kronor eller föga mindre än kostnaden för det för Kronprinsens husarregemente med sina fem ständigt tjenstgörande sqvadroner afsedda etablissement, men skilnaden dessa båda regementen emellan, i fråga om den tjenstgörande styrkan, är vida mindre än man måhända, med fästadt. afseende å deras olika organisation, är benägen föreställa sig. I etablissementet för Kronprinsens husarregemente är beräknad plats för 325 man och 380 hästar samt eventuel^ derest den uppgifna kostnadssumman vid entreprenadauktion visar sig vara otillräcklig, 340 hästar, under det att utrymme i etablissementet i Ystad, på sätt jag redan yttrat, bör beredas för 279 man och 300 hästar.

Att etablissementet i Umeå kommer att kosta mer än de utvidgningar i Frösöetablissementet, som vid 1892 års urtima riksdag stäldes i utsigt, kan ej bestridas, men meningen var då, att regementet skulle erhålla endast tre värfvade sqvadroner, under det att nu utrymme måste beredas för sammanlagdt fem sqvadroners skolkommenderingar, och, som jag redan förut i mitt underdåniga anförande till statsrådsprotokollet för den 9 sistlidne februari yttrade, är etablissementet å Kröson i det skick, att det knappast ens ur ekonomisk synpunkt kan anses lämpligt att derå nedlägga de kostnader, som skulle blifva nödvändiga för att göra detsamma användbart för regementet i sitt nya skick.

Kostnaderna för etablissementen för Andra Svea artilleriregemente, Andra Göta artilleriregemente och Norrlands trängbataljon äro slutligen beräknade till respektive 935,000, 945,000 och 370,000 kr., under det att Riksdagen till etablissementet för Norrlands artilleriregemente, hvars organisation i allo öfverensstämmer med de båda förstnämnda regementenas, funnit 981,300 kronor vara erforderliga och på sin tid endast till nödiga förändringar och utvidgningar i byggnaderna å den seder-

17 Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 38.

mera till kasernetablissement åt Svea trängbataljon upplåtna kronoegendomen Marieberg beviljat 273,000 kronor.

Ej heller mot chefens för fortifikationen förslag, att till bestridande af byggnadskostnaderna för de nya kasernetablissementen skulle användas det af honom angifna öfverskott å försäljningsmedeln för kronans förut till landtförsvaret upplåtna tomter i Stockholm och Göteborg äfvensom den inflytande köpesumman för det äldre etablissementet i Ystad, har jag någon erinran att göra. I och för sig torde det vara helt naturligt, att, då i följd af beslutet om den förbättrade härordningen, ej allenast en betydlig ökning i den ordinarie utgiftsbudgeten är af nöden utan äfven extra ordinarie anslag till afsevärda belopp erfordras, man till förringande af de senare, hvilka eljest måst genom skatt i eu eller annan form åvägabringas, tillgriper utvägen att fylla en del af de extra ordinarie anslagsbehofvcn med försäljningsmedel för kronolägenheter, som, från äldre tider afsedda för landtförsvaret, nu ej mera behöfva derför tagas i anspråk. Man har visserligen häremot invändt, att nämnda försäljningsmedel ej äro disponibla, i det att den mark, de representera, ännu är oförsåld i kronans hand, men denna invändning träffar till en början ej försäljningsmedlen för tomterna i Göteborg, hvilka, såsom jag strax skall visa, utgöra verkliga, redan fullt beräknelig^ öfverskottsmedel; och äfven om invändningen, hvad angår försäljningsmedlen för tomterna i Stockholm och Ystad, eger sin rigtighet, lärer å andra sidan böra medgifvas, att dessa medel med full säkerhet kunna antagas skola förr eller senare i statens kassa inflyta och att sålunda hela tillvägagåendet ytterst reducerar sig dertill, att man, till täckande af de stola tillfälliga utgifterna, så att säga på förhand använder en statstillgång af den beskaffenhet att, derest den redan varit realiserad, den derför influtna köpeskillingen otvifvelaktigt skulle under nuvarande förhållanlanden hafva blifvit till gäldande af ifrågavarande utgifter anslagen. Hvad särskild! Stockholmstomterna beträffar, har resultatet af den redan skedda försäljningen ingalunda varit ogynsam, i det att såsom köpeskilling för de försålda tomterna erhållits ett belopp, som med i rundt tal 100,000 kronor öfverstigit hvad som vid styckningsförslagens uppgörande beräknats skola för dessa tomter inflyta, och äfven om afyttringen utaf de återstående tomterna, under nu rådande för byggnadsverksamheten i Stockholm ogynnsamma konjunkturer, icke kan fortgå med samma snabbhet som för någon tid sedan, har den dock ej helt och hållet afstanna!. Så har under år 1893 eu tomt försålts och aftal om försäljning af ytterligare tre sådana mot antagliga pris hafva, enligt Bih. till TI i/cad. Prot. 1834. 1 Sund. 1 Afd. 22 juft. 3

18 Kong!. Majds Nåd. Proposition No 88.

hvad vederbörande försäljningsman för mig anmält, under nu förflutna vinter afslutats.

Då emellertid någon närmare redogörelse för det sätt, hvarpå de till användande för de nja kasernerna disponibla öfverskottsmedlen beräknats, icke blifvit af chefen för fortifikationen lemnad, torde jag derom få nämna några ord. Den behållning, som år 1885, då förslag i ämnet väcktes, ansågs uppkomma å försäljningen af de så kallade gardestomterna i Stockholm, sedan af köpeskillingen guldits kostnaden. för de båda fotgardesetablissementen äfvensom för de af försäljningen föranledda gatuläggningsarbeten, beräknades såsom bekant till 973,825 kronor. Lägges härtill det belopp 143,500 kronor, hvarmed den verkliga kostnaden för fotgardesregementenas kaserner understigit den beräknade och af Riksdagen beviljade, samt från den uppkomna summan 1,117,325 kronor dragas de 370,000 kronor, som af sistlidne Riksdag å ifrågavarande behållning anvisats för kasernetablissementet i Östersund och för förbättringsarbeten å Svea ingeniörsbataljons härvarande etablissement, återstår det åt chefen för fortifikationen såsom eventuel behållning å försäljningen af Stockholmstomterna uppgifna belopp 747,325 kronor, och torde dervid böra märkas, att i summan icke är inräknad det af mig nyss omförmälda öfverskott, som på redan försålda tomter uppkommit, utan att beräkningen endast utvisar den behållning, som är att emotse, derest den slutliga försäljningen af alla tomterna skulle i sin helhet komma att utfalla så, som år 1885, vid de ursprungliga styckningsförslagens uppgörande, antagits.

Hvad behållningen å försäljningen af Göteborgstomterna beträffar, torde böra erinras, att i den af Eders Kongl. Magt. till 1891 års Riksdag aflåtna proposition om försäljning af vissa tomter i Göteborg in. m. antogs, att staden Göteborg skulle dels i löseskilling för den så kallade exercisheden med flera lägenheter dels för befrielsen från den staden åliggande inqvarteringsskyldighet erlägga ett samman]agdt belopp af 460,900 kronor och att vidare lägenheterna Lilla Otterhällan, en plats vid för detta Sahlgrenska sjukhuset samt kronobageritomten, hvilka lägenheter och tomter jemte åtskilliga andra, enligt propositionen, voro afsedda att försäljas, skulle vid afyttringen tillsammans inbringa 298,500 kronor; att då samtliga de lägenheter m. m., som kunde ifrågakomma till afyttring, icke beräknades representera högre värde än 1,440,000 kronor, under det att för kasernetablissementet erfordrades 1,525,000 kronor, Eders Kongl. Maj:t i propositionen föreslog Riksdagen, att till kasernetablissementet skulle få användas sistnämnda belopp endast under den förutsättning, att vid skeende försäljning kunde för berörda lägen-

19 Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 38.

heter erhållas en till samma belopp uppgående köpesumma; att emellertid Riksdagen, med godkännande af propositionen i öfrigt, dels förmälde sig anse staden Göteborg böra i ofvan om förmälda afseende erlägga 600,000 kronor eller 139,100 kronor mera än af Eders Kongl. Magt föreslagits och dels vid sådant förhållande utan något vilkor medgaf, att af försäljningsmedlen 1,525,000 kronor finge till kasernetablissementet användas; samt att då staden Göteborg sedermera verkligen höjt sitt anbud till 600,000 kronor och vid den skedda försäljningen utaf Lilla Otterhällan, platsen vid Sahlgrenska sjukhuset och kronobageritomten för dessa lägenheter betingats en köpeskilling af tillsammans

376,000 kronor eller 77,500 kronor mera än som i propositionen beräknats, den behållning, som sålunda nu är disponibel att till de blifvande nya kasernetablissementen användas, uppgår till skilnaden emellan å ena sidan öfverskottet å Göteborgs stads

ursprungliga anbud .................................................................. kr. 139,100

och den högre köpeskillingen för nyssnämnda lägenheter » 77,500

S:ma kr. 216,600

och å den andra den högre kostnaden för kasernetablisse-

mentet.......................................................................................... » 85,000

eller, på sätt chefen för fortifikationen uppgifva .................. kr. 131,600

Hvad slutligen angår den beräknade köpeskillingen för det nuvarande etablissementet i Ystad, hvilket, på sätt arméförvaltningen flera gånger anmält, är i det förfallna och otidsenliga skick, att dess användande för landtförsvaréts behof icke vidare kan ifrågasättas, har redan på grand af värdering, som af arméförvaltningen uppgjorts, till statsutskottet vid 1892 års Riksdag anmälts, att etablissementet vid försäljning kan beräknas inbringa 35,000 kronor och har sedan dess ingenting förekommit, som gifver stöd åt antagandet, att en köpeskilling till berörda belopp ej skall kunna vid slutlig afyttring för detsamma erhållas.

Det af chefen för fortifikationen framstälda förslag, att hela det till 2,529,875 kronor uppgående extra anslag, som för kasernbyggnaderna erfordras, skulle på en gång beviljas, anser jag mig likaledes böra understödja. Såsom chefen för fortifikationen påpekar, torde det endast under denna förutsättning blifva möjligt att så ordna de omfattande byggnadsföretagen, att de anslagna medlen varda för ändamålet tillräckliga; och detta hindrar naturligtvis icke att, om sedermera under den tid af 3 till 4 år, under hvilka de erforderliga extra anslagen synas

20 Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 38.

mig böra utgå, tillgångar uppkomma af beskaffenhet att kunna till kasernbyggnaderna användas, extra anslaget i mån derefter minskas. Särskild! har jag härvid för ögonen den ännu å anslaget till de värfvade truppernas rekrytering och aflöning qvarstående, till omkring

180,000 kronor uppgående reservation, hvilken utan all fråga lämpar sig att för ifrågavarande ändamål tagas i anspråk, men som emellertid torde böra å anslaget bibehållas, åtminstone intill dess, i sammanhang med den slutliga regleringen af 4:de hufvudtitelns anslag, blifvit med fullkomlig visshet utrönt, att anslaget är tillräckligt för bestridande af de utgifter, som å detsamma äro anvisade. Likaledes lära, enligt hvad chefen för fortifikationen anmält, några kronan tillhöriga byggnader i Landskrona under den närmaste framtiden kunna afyttras; och är uppenbart, att, om en sådan försäljning kommer till stånd, köpeskillingen torde böra användas till gäldande af motsvarande del af det beviljade extra anslaget. Möjlighet att under byggnadstiden en del landtförsvarets redan till försäljning afsedda lägenheter synnerligen i Göteborg kunna komma att afyttras till pris öfverstigande den af Riksdagen bestämda försäljningssumman torde vidare ej heller vara utesluten; och lära naturligen jemväl sådana öfverskottsmedel böra till enahanda ändamål användas. Emellertid äro, såsom Eders Kongl. Maj:t behagade finna, alla dessa sålunda uppgifna tillgångar af den art, att vid bestämmandet af det erforderliga extra anslagets belopp något afseende icke kan å desamma fästas.

Chefens för fortifikationen hemställan, att vid byggnadsanslagens beviljande tillstånd måtte lemnas att till täckande af möjligen uppkommande brist å anslaget till ett kasernetablissement använda öfvcrskottet å anslaget till ett annat, synes mig vara grundad i sakens natur. Antagligen komma minst 4 till 5 år att förflyta, innan etablissementen blifva färdiga, och uppenbarligen kunna under denna tid, helst arbetena lära samtidigt böra bedrifvas å alla de på långt afstånd från hvarandra i vårt vidsträckta land belägna etablissementen, så många vexlande byggnadskonjunkturer vara att emotse, att utan ett sådant med gifvande säkerhet för byggnadsanslagens tillräcklighet icke lärer finnas. Emellertid torde det af chefen för fortifikationen åsyftade ändamål lättast vinnas på det sätt, att Eders Kongl. Maj:t, utan att i den blifvande propositionen angifva hvad som till hvarje byggnadsarbete anses åtgå, af Riksdagen äskar ett odeladt anslag att till samtlige etablissementen användas.

Slutligen anhåller jag att få fästa Eders Kong]. Maj:ts uppmärksamhet derpå, att för kasernfrågans lösning icke endast anslag böra af

Kongl. Majds Xåd. Proposition N-.o 38.

21 Riksdagen begäras. Att ej nämna, det Riksdagens samtycke erfordras till de nu till återupptagande ifrågasatta förslagen om försäljning till Malmö stad af förut omförmälda, kronan tillhöriga tomter och byggnader derstädes samt om upplåtande till Kronprinsens husarregemente af den så kallade Enges krom ska lyckan, har nemligen, såsom af mina anföranden till statsrådsprotokollen för den 9 sistlidne februari och denna dag framgår, af vederbörande myndigheter ifrågasatts, att åtskilliga kronolägenheter skulle jemväl för de öfriga kasernetablissementen tagas i anspråk. Så är afsedt, att till Umeåetablissementet skulle användas, förutom den nu till disposition af landsliöfdingen i Vesterbottens län upplåtna byggnad, delar af förra majorsbostället Ytterhiske eller Hedlunda n:o 4, att de vid Upsala belägna löningsjordar skulle upplåtas till excercisfält för Ändra Svea artilleriregemente och att för Andra Göta artilleriregemente sådant fält skulle anordnas å förra land shö fdingebostället Ryhofs egor; och dessutom har chefen för fortifikationen hemstält, att det nuvarande etablissementet i Ystad måtte få försäljas.

Jag har så mycket mindre något att emot dessa förslag erinra, som, livad angår upplåtelsen från förra landshöfdingebostället Ryhof, den enda, hvarom någon tvekan kunde förefinnas, generalfälttygmästaren och chefen för artilleriet under hand upplyst, att, enligt hans uppfattning, hinder icke möter att förlägga det blifvande exercisfältet på det sätt, som af Eders Kong!. Maj;ts bafallningshafvande i Jönköpings län och domänstyrelsen förordats. Framställning i nyssangifna syften lärer alltså i den blifvande propositionen böra göras; och torde dervid tillika af Eders Kongl. Maj:t böra föreslås, att tillträdet af de till upplåtande åt landtförsvaret föreslagna lägenheterna må ega rum å tid, då nuvarande innehafvares nyttjanderätt löper till ända eller hvarom öfverenskommelse med dem kan varda träffad. För den händelse, att nu gällande arrendekontrakt utgå långt efter den tid, då de nya kasernetablissementen böra vara färdiga, och att ej heller i kontrakten finnes stadgad skyldighet för arrendator!! att, då så från kronans sida anses nödigt, afstå större eller mindre delar af den arrenderade marken, måste nemligen genom enskild öfverenskommelse med vederbörande arrendator möjlighet beredas kronan att komma i besittning af lägenheterna å den tidpunkt, då desamma böra af de olika truppförbanden tagas i bruk; och torde medel till gäldande af de jemförelsevis obetydliga ersättningsbelopp, som härför erfordras, kunna beredas, utan att särskilda anslag för detta ändamål af Riksdagen äskas.

Vidare och som det belopp 400,000 kronor, som Eders Kongl. Maj:t, jemlik! innevarande års statsverksproposition, för år 1895 äskat

22 Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 38.

af Riksdagen i och för kasernbyggnadsarbeten icke kan anses tillräckligt att bestrida de kostnader för omförmälda arbeten, som under nämnda år måste utgå, lärer förslag till Riksdagen jemväl böra aflåtas om bemyndigande för Eders Kongl. Maj:t att af tillgängliga medel förskottsvis bestrida större eller mindre delar af de belopp, som å andra ännu ej disponibla tillgångar komma att anvisas. Jag ifrågasätter emellertid ej, att ett sådant bemyndigande skulle afse högre belopp än det, som motsvarar de försäljningsmedel, hvilka beräknas blifva disponibla vid afyttringen af tomterna i Stockholm, Göteborg och Ystad. Visserligen komma ej heller bidragen från städerna Malmö, Ystad, Upsala och Jönköping att inflyta förr än i mån af byggnadsarbetenas fortgång och delvis åtminstone först efter vederbörande byggnadsföretags afslutande, men då förstnämnda försäljningsmedel uppgår till 913,925 kronor, så att derest motsvarande belopp finge af tillgängliga medel förskjutas, en summa af tillsammans 1,313,925 kronor, deri inberäknadt extra anslaget för år 1895, skulle stå till Eders Kongl. Maj:ts förfogande att intill nämnda års slut användas i och för kasernbyggnadsarbetena, torde, äfven om bemyndigandet inskränkes till sistnämnda belopp, någon svårighet att behörigen bedrifva byggnadsarbetena icke böra uppstå.

Deremot anser jag ej nödigt, att medel till anskaffande af inventarier till de nya etablissementen utaf Riksdagen äskas. Såsom Eders Kongl. Maj:t behagade erinra sig, har utaf 1893 års uppsättningsanslag kostnaden för nödiga inventarier åt Norrlands artilleriregemente kunnat bestridas och torde hinder icke möta att i likhet dermed jemväl för de truppförband, som nu äro i fråga, från vederbörande nppsättningsanslag bereda medel till anskaffningen af de nödiga kaserninventarierna. Någon framställning till Riksdagen om rätt för Eders Kong!. Maj:t att till byggnadstomt för Andra Svea artilleriregemente begagna den redan till landtförsvaret, ehuru till utvidgning af Uplands regementes mötesplats upplåtna kronolägenheten Ruddamsvreten torde ej heller vara af nöden.

Jemte det jag anhåller, att utdrag af statsrådsprotokollen för den 1 februari 1889 och den 9 februari innevarande år må, i hvad desamma afse frågorna om försäljning till Malmö stad af förut omförmälda tomter och byggnader samt om platserna för de nya kasernetablissementen, få bifogas den blifvande propositionen i ämnet, hemställer jag alltså, under åberopande af hvad jag den 9 gistlidne februari och denna dag i nu förevarande ämne anfört, att Eders Kongl. Maj:t, som torde finna inqvarteringen af de på grund af 1892 års urtima Riksdags beslut ny- och oinbildade värfvade truppförbanden, för hvilka plats i arméns nuvarande kasernetablissement icke kan beredas, böra så ordnas, att Kronprinsens husarrege-

23 Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 38.

mente i sin helhet förlägges till Malmö, Skånska husarregementets skolor och chefsexpedition till Helsingborg, Skånska dragonregementets skolor och chefsexpedition till Ystad, Wendes artilleriregemente i sin helhet till Christianstad, Wendes trängbataljon till Landskrona, Norrlands dragonregementes skolor och chefsexpedition till Umeå, Andra Svea artilleriregemente till Upsala, Andra Göta artilleriregemente till Jönköping och Norrlands trängbataljon till Sollefteå, täcktes föreslå Riksdagen att

dels medgifva

att såväl skånska dragonregementets nuvarande etablissement i Ystad som Kronprinsens husarregementes nuvarande kasern, stall och ridhus samt vakt- och sjukhusbyggnader med tillhörande tomter äfvensom öfriga af mig förut omförmälda, med grön färg å den vid statsrådsprotokollet för den 1 februari 1889 bilagda karta utmärkta, kronan tillhöriga områden i Malmö stad, med undantag endast af de med bokstäfverna A och A I å kartan betecknade, invid citadellets inre vallgraf belägna egofigurer, må få försäljas, etablissementet i Ystad mot en köpeskilling, ej understigande 35,000 kronor, och tomterna och byggnaderna i Malmö mot 498,000 kronor och de öfriga vilkor, som i Malmö stadsfullmägtiges skrifvelse den 7 mars 1887 finnas närmare angifna; samt att i köpslutet om Malmötomterna må få anses inbegripna jemväl sådana möjligen icke särskild t omnämnda delar af den egentliga stadens fästningsverk å norra fronten, norra glacisen samt bastionerna Nyköping och Norrköping, som enligt 1805 års raseringsplan blifvit Eders Kong!. Maj:t och kronan förbehållna och icke sedermera med full eganderätt till staden Malmö afträdts, äfvensom samtliga de försålda områdena tillhörande kanaler och graf var; dels till bestridande af kostnaderna för de af mig förut omförmälda kasernbyggnadsarbetena i Malmö, Ystad, Helsingborg, Christianstad, Umeå, Upsala, Jönköping, Sollefteå och Carlsborg äfvensom för anordnande af skjut- och exercisfält för Andra Göta artilleriregemente och exercisfält för Norrlands dragonregemente och Andra Svea artilleriregemente be-

24 Kongl. Maj ds Nåd. Proposition N:o 38.

vilja — utöfver de bidrag till kasernbyggnaderna å tillsammans

750,000 kronor, som vid förläggning af skånska dragonregementets ' skolor och chefsexpedition till Ystad, af Andra Svea artilleriregemente till Upsala och af Andra Göta artilleriregemente till Jönköping äro från nämnda tre städer att påräkna — ett belopp af 3,941,800 kronor, att utgå med 1,411,925 kronor af försäljningsmedlen för nyssnämnda tomter och byggnader i Malmö och Ystad äfvensom för de förut omförmälda tomterna och lägenheterna m. in. i Stockholm och Göteborg samt med återstående 2,529,875 kronor såsom anslag på extra stat, deraf, på sätt i den till innevarande års Riksdag aflåtna proposition angående statsverkets tillstånd och behof blifvit begärdt, 400,000 kronor för år 1895;

dels till landtförsvaret upplåta den så kallade Engeströmska lyckan vid Malmö, den för närvarande till disposition af landshöfdingen i Vesterbottens län stälda byggnad i Umeå, inegorna till indragna majorsbostället 21/3i:dels mantal Ytterhiske eller Hedlunda N:o 4 i Umeå landtförsamling, de å Upsala stads skifteskarta med litt 1) III, DV, D VI, D VII, DVIII, DIX, DX, D XI och D XII utmärkta egoområden äfvensom 50 liar af kronoegendomen Ryliof, att tillträdas å tider, då nuvarande inneliafvares nyttjanderätt löper till ända eller hvarom eljest öfverenskommelse med dem kan varda träffad, samt användas, Engeströmska lyckan till tomt för Kronprinsens husarregementes blifvande nya etablissement i Malmö med Eders Kongl. Maj:t dervid förbehållen rättighet att vidtaga sådana smärre utbyten af de lyckan tillhöriga områden, som kunna erfordras för att bringa etablissementet i omedelbar beröring med den invid detsamma af Malmö stad anlagda väg, landshöfdingebostället i Umeå för kasernetablissementet i nämnda stad, inegorna till för detta majorsbostället Ytterhiske eller Hedlunda till exercisfält för Norrlands dragonregemente, de invid Upsala belägna kronojordar till exercisfält för Andra Svea artilleriregemente samt det till kronoegendomen Ryhof hörande område till exercisfält för Andra Göta artilleriregemente;

dels slutligen bemyndiga Eders Kongl. Maj:t att utaf för handen varande tillgångar för kasernbyggnadsarbetena förskjuta ett belopp af 913,925 kronor, motsvarande den behållning, som beräknas uppkomma vid försäljningen af de så kallade gardes-

25 Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 38.

tomterna, af förut omförmälda tomter och lägenheter med mera i Göteborg och af kasernetablissementet i Ystad.

Uppå tillstyrkan af statsrådets öfriga ledamöter täcktes Hans Maj:t Konungen i nåder gilla och godkänna, hvad departementschefen sålunda yttrat ^ och hemstält; och skulle nådig proposition i ämnet, sådan densamma finnes detta protokoll bilagd, till Riksdagen aflåtas.

Ex protocollo Emil Hallgren.

Tlih. till It lind. Prof. 1834. 1 Sami. I' J/d. 22 Tf ii/t.

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 38.

1 Protokoll öfver landtforsvarsärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen uti Statsrådet å Stockholms slott den 9 februari 1894.

Närvarande:

Hans excellens lierr statsministern Boström,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena grefve Lewenhaupt,

Statsråden: friherre von Essen, friherre Åkerhieem,

Östergren,

Groll,

WlKBLAD,

Gili.jam, friherre Rappe.

Christerson.

Chefen för landtförsvarsdepartementet, statsrådet friherre Rappe, Angående

yttrade: förläggnings-

J ca • -ii* • ilo* r*- oi platserna for

bom jag antydde i mitt underdåniga anförande till statsradsproto- de på grund kollet för den 13 sistlidne januari i det då föredragna ärendet om uiuma^Riks regleringen af utgifterna under riksstatens 4:de hufvudtitel för år dags beslut 1895, var frågan om erforderliga nya kasern- eller skoletablissement. n'J' för de, enligt 1892 års urtima riksdags beslut, ny- eller ombildado trupp- truppförbanförbanden då ännu ej i det skick, att densamma kunde underställas denlull. till ltiksd. Prot. 1894. 1 Hand. 1 Afd. 22 Haft. 1

2 Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 38. *

Eders Kongl. Maj:ts nådiga pröfning. Sedan emellertid numera från alla de orter, som önskat erhålla ett eller annat af nämnda truppförband till sig förlagdt, inkommit definitiva erbjudanden och nödiga yttranden deröfver af vederbörande myndigheter afgifvits, torde föredragning af ärendet nu böra eg a- rum i den omfattning, att beslut, till ledning för chefen för fortifikationen, må kunna fattas rörande do orter, till Indika de olika truppförbanden lämpligen synas böra förläggas och för Indika sålunda fullständiga ritningar och kostnadsförslag lära böra uppgöras.

Jag erinrar dervid, att frånsedt det delvis redan färdiga 'för Norrlands artilleriregemente afsedda kasernetablissementet i Östersund följande nya kasern- eller skoletablissement, i följd af 1892 års urtima Riksdags beslut i härordningsfrågan, erfordras, nemligen för hvart och ett af skånska husarregementet, skånska dragonregementet och Norrlands dragonregemente ett skoletablissement och för hvarje af Andra Svea artilleriregemente, Andra Göta artilleriregemente, Norrlands trängbataljon och Wendes trängbataljon ett kasernetablissement. Dessutom torde vid frågans slutliga hänskjutande till Riksdagen det år 1889 framlagda förslaget om försäljning af kronans till Kronprinsens husarregemente upplåtna tomter i Malmö och uppförande af nytt kasernetablissement jemväl för detta regemente böra återupptagas.

Då emellertid, hvad angår sistnämnda etablissement, någon tvekan rörande platsen för detsamma så mycket mindre kan råda, som Malmö stad såsom vilkor för sitt ännu gällande anbud att, såsom mig synes, på för kronan ganska fördelaktiga vilkor inköpa omförmälda tomter funnit sig böra stadga, att etablissementet förlägges till Malmö, saknar jag anledning att för närvarande ingå i någon närmare redogörelse för hvad beträffande sistnämnda fråga förekommit.

Dagens föredragning torde alltså böra omfatta följande underdåniga framställningar och yttranden, nemligen:

Stadsfullmägtiges i Ystad’ skrifvelse till statsrådet och chefen för landtförsvarsdepartementet den 7 november 1892 med erbjudande af mark m. m. till uppförande af ett nytt kasernetablissement för skånska dragonregementet.

Stadsfullmägtiges i Landskrona skrifvelse den 29 december 1892 till statsrådet och chefen för landtförsvarsdepartementet med erbjudande af bidrag till utvidgning af dervarande militäretablissement, derest skånska dragonregementets skolor komme att förläggas till Landskrona;

Inspektörens för trängen skrifvelse till statsrådet och chefen för

Kongl. Maj:ts Nqd. Proposition N:o 38.

landtförsvarsdepartementet den 10 juni 1893 angående förläggningsort för Wendes trängbataljon.

Chefens för fortifikationen underdåniga skrifvelse den 6 december 1893 angående utvidgningar och ändringsarbeten åkasernetablissementen i Skåne;

Stadsfullmägtiges i Ystad underdåniga skrifvelser den 14 och 23 december 1893 angående uppförande af ett dragonetablissement i Ystad;

Stadsfullmägtiges i Östersund underdåniga skrifvelse deri 15 september 1893 angående erbjudande af mark för uppförande af ett skoletablissement. för Norrlands dragonregemente.

Stadsfullmägtiges i Umeå af Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande i Vesterbottens län jemte eget yttrande öfverlemnade underdåniga skrifvelse den 17 oktober 1893 med erbjudande af mark för kasernbyggnad m. in. för samma regemente;

Chefens för fortifikationen underdåniga skrifvelse den 24 november 1893 angående Norrlands dragonregementes förläggning, äfvensom dervid fogadt yttrande af inspektören för kavalleriet;

t. f. chefens för generalstaben den 30 november 1893 i frågan om samma regementes förläggning afgifna underdåniga utlåtande;

Stadsfullmägtiges i Umeå underdåniga skrifvelse den 29 december 1893 angående upplåtande af jordområden m. in. för Norrlands dragonregemente ;

Domänstyrelsens underdåniga skrifvelse den 26 januari 1894 i anledning af ifrågasatt upplåtande af kronan tillhörig mark till exercisfält för Norrlands dragonregemente.

Stadsfullmägtiges i Upsala underdåniga skrifvelse den 27 januari 1893 med erbjudande af mark m. m. för uppförande af ett kasernetablissement i Upsala för Andra Svea artilleriregemente;

Stadsfullmägtiges i Gefle underdåniga skrifvelse den 27 maj 1893 med dylikt erbjudande, derest nyssnämnda regemente förlädes till Gefle;

Generalfälttygmästarens och chefens för artilleriet samt chefens för fortifikationen öfver nysgberörda framställningar den 11 september 1893 afgifna underdåniga utlåtande;

Stadsfullmägtiges i Upsala underdåniga skrifvelse den 20 oktober 1893 angående upplåtande af plats till exercisfält för Andra Svea artilleriregemente in. m.;

Stadsfullmägtiges i Gefle underdåniga skrifvelse den 27 december 1893 angående ändrad plats för det ifrågasatta kasernetablissementet;

Medicinalstyrelsens underdåniga skrifvelse deu 3 januari 1894 angående lämpligheten åt den till kasernetablissement i Upsala föreslagna plats;

Domänstyrelsens underdåniga skrifvelse den 12 januari 1894 angå-

4 Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 38.

ende användande af vissa invid Upsala stad belägna, kronan tillhöriga områden till exercisfält för Andra Svea artilleriregemente, äfvensom Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvandes i Upsala län i ärendet afgifna underdåniga yttrande;

Fångvårdsstyrelsens underdåniga skrifvelse den 19 januari 1894 angårnde upplåtande till Andra Svea artilleriregemente af vissa nu af predikanten och vaktbctjente .vid länscellfängelset. i Upsala disponerade jordlägenheter;

Generalfälttygmästarens och chefens för artilleriet samt chefens för fortifiakationen underdåniga skrifvelse den 24 januari 1894 i anledning af stadsfullmägtiges i Gefle uti ofvanberörda underdåniga skrifvelse den 27 december 1892 gjorda erbjudande af annan byggnadsplats till kasernetablissement för Andra Svea artilleriregemente;

Telegram af gårdagen från stadsfnllmägtige i Upsala och Gefle om ytterligare bidrag till kasernetablissement för Andra Svea artilleriregemente.

Stadsfullmägtiges i Jönköping underdåniga skrifvelse den 6 mars 1893 angående upplåtande af mark samt erbjudande af bidrag till uppförande af ett kasernetablissement för Andra Göta artilleriregemente, derest regementet blefve förlagdt till Jönköping;

Stadsfullmägtiges i Eksjö underdåniga skrifvelse den 23 maj 1893 med dylikt erbjudande, derest nyssnämnda regemente förlädes till Eksjö;

Stadsfullmägtiges i Linköping underdåniga skrifvelse den 30 maj 1893 med enahanda erbjudande, derest regementet förlädes till Linköping;

Generalfälttygmästarens och chefens för artilleriet samt chefens för fortifikationen underdåniga skrifvelse den 30 november 1893 angående Andra Göta artilleriregementes förläggning;

Stadsfullmägtiges i Jönköping underdåniga skrifvelse den 22 december

1893 med ytterligare erbjudande af mark till kasernetablissement för Andra Göta artilleriregemente;

Stadsfullmägtiges i Linköping underdåniga skrifvelse den 26 januari

1894 angående upplåtelse af annan bjrggn^dsplats samt höjdt bidrag till uppförande af kasernetablissement i Linköping för Andra Göta artilleriregemente;

Stadsfullmägtiges i Jönköping skrifvelse den 7 i denna månad rörande ytterligare bidrag till etablissement för nyssnämnda regemente.

Stadsfullmägtiges i Östersund underdåniga skrifvelse i januari 1893 med erbjudande af mark till kasernbyggnader och öfningsfält, derest Norrlands trängbataljon blefve förlagd till Östersund;

Ordförandens i Sollefteå sockens kommunalstämma underdåniga

5 Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 38.

skrifvelse den 20 februari 1893 med enahanda erbjudande från Sollefteå kommun, derest bataljonen förlädes till Sollefteå;

Samme ordförandes underdåniga skrifvelse den 25 september 1893 med erbjudande af kostnadsfri upplåtelse af ett jordområde, derest Norrlands trängbataljon, annat Norrländskt regemente eller militäre tablissement blefve förlagdt till Remsele mo invid Sollefteå handelsplats;

Samme ordförandes underdåniga skrifvelse den 30 oktober 1893 med erbjudande af, utöfver i nyss berörda skrifvelse omförmälda jordområde, ett belopp af 30,000 kronor för inlösen af ytterligare erforderlig jord.

Ordförandens i Sollefteå municipaldistrikt underdåniga skrifvelse den 5 december 1893, med anmälan att municipal distriktet iklädt sig betalningsskyldighet för det belopp, hvarmed förvärfvandet af jord för Norrlands trängbataljons etablissement och öfningsläger kan komma att öfverstiga ofvan omförmälda 30,000 kronor.

Chefens för fortifikationen underdåniga skrifvelse den 30 december

1893 angående Norrlands trängbataljons förläggning;

Chefens för fortifikationen underdåniga skrifvelse den 5 januari

1894 angående vattenledning vid det ifrågasatta kasernetablissementet för Norrlands trängbataljon i Sollefteå;

Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvandes i Vesternorrlands län underdåniga skrifvelse den 17 januari 1894 med yttrande öfver chefens för fortifikationen ofvan berörda skrivelser samt utdrag af protokollet vid sammanträde med röstberättigade i Sollefteå municipaldistrikt samt vid kommunalstämma med röstberättigade inom Sollefteå socken, i anledning af de i nämnda skrivelser gjorda framställningar.

Hvad beträffar gången af föredragningen, ber jag få nämna, att frågorna om nya kasernetablissement för de till lista arméfördelningen hörande truppförbanden med hvarandra stå i det inbördes sammanhang, att de svårligen kunna särskild! för sig upptagas till behandling. Jag anhåller alltså att samtidigt få redogöra för dessa frågor och torde jag vid föredragningen lämpligen få börja med dem för att sedermera öfvergå till hvad rörande kasernetablissementen för de öfriga truppförbanden förekommit.

6 Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 38.

De värfvade truppförband, som tillhöra lista arméfördelningen.

Då jag i mitt underdåniga anförande till statsrådsprotokollet för den 14 oktober 1892 rörande den förbättrade härordningen yttrade mig om förläggningen af nu ifrågavarande truppförband, förutsatte jag, i enlighet med ett af armé förvaltningen i ämnet afgifvet utlåtande, att Vendes artilleriregemente skulle i sin helhet förläggas till Christian stad, skånska husarregementets skolor till Helsingborg uti dervarande husaretablissemenf, som genom förflyttning till Malmö af Kronprinsens husarregementes för närvarande i Helsingborg förlagda tre sqvadroner antogs blifva ledigt, skånska dragonregementets skolor i Landskrona uti dervarande artillerietablissement samt Wendes trängbataljon å Herrevadskloster.

Kostnaden för de utvidgningsarbeten, som med en sådan förläggning af nämnda trupper erfordrades, skulle vidare enligt hvad jag, i öfverensstämmelse med de utaf arméförvaltningen gjorda öfverslagsberäkningame, tillkännagaf, komma att uppgå till följande belopp, nemligen:

Utvidgningar i kasernetablissementet i Christianstad ... kr. 268,000: — Andrings- och inredningsarbeten i lmsaretablissementet

i Helsingborg.................................................................. » 10,000: —

UtvidgningsarbeteniartillerietablissementetiLandskrona » 279,000: —

Dylika arbeten i etablissementet vid Herrevadskloster » 172,000: —

Summa kr. 729,000: —.

1 följd af de anbud om bidrag till kostnaden för vissa af dessa arbeten, som under och omedelbart efter 1892 års urtima Riksdag gjordes af städerna Landskrona och Ystad, kom emellertid frågan om meranämnda truppers förläggning i ett alldeles förändradt skick.

I sina berörda den 29 december och den 7 november 1892 dagtecknade skriftliga anbud förklarade nemligen dessa städer, Landskrona, att staden, derest skånska dragonregementet förlädes dit, vore villig att såsom bidrag till kostnaden för deraf föranledda arbeten erlägga 100,000 kronor, samt Ystad, att, derest skånska dragonregementets skolor, »sådana dessa, enligt det nya härordningsförslaget, tänkts skola förläggas till Landskrona», i stället blefvo jemte chefsexpeditionen till Ystad förlagda, staden erbjöde sig att till staten lemna erforderlig jord å den s. k. Sanden för ett nytt etablissement och till uppförande af ett sådant

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 38. 7

bidraga med ett belopp af 200,000 kronor äfvensom att till staten upplåta det nuvarande exercisfältet för så lång tid, detsamma för sådant ändamål beböfdes och mot samma årliga arrende, som nu derför erlägges.

De inkomna skrifvelserna remitterades till chefen för fortifikationen och har han i sitt med anledning deraf den 6 december 1893 afgifna underdåniga utlåtande i ämnet, för hvilket jag nu gar att redogöra, till förnyad behandling upptagit hela frågan om de värfvade skånska truppernas förläggning.

Han anmärker deri till en början, att han, som utgått från den förutsättningen, att ifrågavarande remisser hufvudsakligen afsåge utredning, i hvad mån förläggningen af skånska dragonregementet till den ena eller andra af ofvannämnda städer kunde anses ekonomiskt fördelaktig med hänseende till ordnandet af inqvarteringen i sin helhet af samtliga de skånska truppförbanden, af sådan anledning funnit sig böra för frågans fullständiga utredande låta i detalj utarbeta ej mindre ofvan omförmälda för 1892 års urtima Riksdag framlagda förläggningsförslag än äfven två särskilda af staden Ystads ombud föranledda dylika förslag.

Enligt dessa sistnämnda skulle, jemte det skånska dragonregementets skolor i båda fallen förlädes till Ystad, förläggningen af Wendes artilleriregemente och Wendes trängbataljon ordnas så, att i ena fallet de två ridande batterierna vid förstnämnda regemente, äfvensom Wendes trängbataljons skolor inrymdes i det nuvarande artillerietablisseinentet i Landskrona, under det att vid Herrevadsd<loster inrättades ett särskildt beväringsetablissement för bataljonens öfningar i samlad trupp, och att i det andra hela Wendes artilleriregemente förlädes till Christianstad, under det att etablissementet i Landskrona i sin helhet upplätes till Wendes trängbataljon, hvilken såsom följd deraf kunde undvara det särskilda beväringsetablissementet vid Herrevads-kloster.

Slutligen har chefen för fortifikationen i förbigående framkastat äfven ett fjerde förläggningsalternativ, som han dock icke ansett sig böra i detalj utarbeta. Eldigt detta skulle, utan att något afseende fastades vid de af Landskrona och Ystad gjorda anbud, till förläggningsort för ettdera af de båda stora skånska kavalleriregementena utses Herrevadskloster, under det att Wendes artilleriregemente och Wendes trängbataljon i sin helhet förlädes, det förra till Christianstad och den senare till Landskrona.

Hvad angår kostnaderna för de olika alternativa förslagens utförande, är i fråga om det sistnämnda något belopp derför ej af chefen för fortifikationen uppgifvet. Han förmäler emellertid, att då vid Herre-

8 Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 38.

vadskloster redan finnes eu del af de för ett skoletablissement erforderliga lokaler och det icke torde kunna ifrågasättas att der uppföra dyrbara logementsbyggnader för befälspersonalen, hvars skoltjenstgöring endast vore att betrakta som en tillfällig kommendering, det synes honom kunna, i enlighet med hvad en verkstäld öfverslagsberäkning jemväl gåfve vid handen, såsom sannolikt antagas, att totalkostnaderna för de tre nu ifrågavarande truppförbandens förläggning enligt nyssberörda alternativ icke skulle blifva högre utan måhända till och med något litet lägre än kostnaderna enligt det. första för 1892 års urtima Riksdag framlagda alternativ.

För de öfriga alternativen'som jag för korthetens skull anhåller få benämna alternativen I, II, III efter den ordning, i hvilken jag redogjort för desamma, skulle, enligt hvad chefen för fortifikationen anmäler, kostnaden, oafsedt de till 10,000 kronor uppgående utgifterna för nödiga anordningar i etablissementet i Helsingborg, hvilka i alla fallen blifva oförändrade, ställa sig på följande sätt:

Alt. Ii

Utvidgningar i Christianstads artillerietablissement........... kr. 304,000.

Utvidgningar i Landskrona artillerietablissement ............... » 250,000.

Arbeten vid Herrevadskloster................................................... » 236,500.

hvartill kommer ett för Wendes trängbataljon inom 2:dra arméfördelningens område förlagdt fordonsskjul (66 fordon) jemte inköp af tomt derför ............................ » 30,000.

Summa kr. 820,500,

eller med afdrag för det af Landskrona stad erbjudna

bidrag .................................................................................... kr. 100,000.

Rest kr. 720,500.

Alt. II.

Arbeten i Christianstad .................................... kr.--.

Utvidgningar i Landskrona .................................................... » 174,000,

Beväringsetablissementet vid Herrevadskloster.................... » 79,700.

Fordonsskjul .............................................................................. » 30,000.

Skånska dragonregementets expedition och skolor i Ystad » 721,300.

Summa kr. 1,005,000,

eller med afdrag för det af Ystad utfästa bidrag.............. kr. 200,000.

Rest kr. 805,000.

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 38.

9 V? ^ :s I:-!.:-’!

Alt. in.

Utvidgningar i Christianstad ......!.............................................. kr. 304,000.

Utvidgningar i Landskrona......................................................... » 70,000.

Etablissement för skånska dragonregementet i Ystad ...... » 721,300.

Fordonsskjul ............. » 30,000.

Summa kr. 1,125,300,

eller med afdrag för det af Ystad erbjudna bidrag ......... kr. 200,000.

Rest kr. 925,300.

De i detalj utarbetade förläggningsförslagen gifva sålunda vid lianden att, hvad angår alt. I eller det för 1892 års urtima Riksdag framlagda, kostnaden derför skulle komma att ställa sig 101,500 kronor högre än som ursprungligen, enligt det då endast approximativt beräknade förslaget, antagits. På sätt chefen för fortifikationen anmäler, faller emellertid ökningen med sitt vida största belopp eller 94,500 kronor på anordningarna för Wendes trängbataljon, under det att sammanlagda kostnaden för de båda öfriga etablissementen med endast några tusen kronor öfverstiger hvad som till en början för dem beräknats.

Orsaken till den ganska afsevärda stegringen i kostnaden för trängbataljonens kasernering skulle, enligt hvad chefen för fortifikationen anmäler, vara att söka dels deri, att, enligt numera verkställd utredning, utrymme måste beredas för ett vida större antal fordon än som ursprungligen antagits och dels i den omständigheten, att, under det arméförvaltningen i sitt ursprungliga förslag förutsatt, att enskild inqvartering mot vanlig ersättning skulle kunna i bataljonens förläggningsort beredas för bataljonens ständigt tjenstgörande officerare med vederlikar, sådan!, enligt en af inspektören för trängen den 10 juni 1893 aflåten skrifvelse, visat sig omöjligt och att följaktligen i förslaget måste, oaktadt den så kallade borgen vid Herre vadskloster antagits kunna för inqvarteringsändamål tagas i anspråk, beräknas kostnad för jemväl två befälsbyggnader. Då dessa byggnader betingade en kostnad af 100,000 kronor och dertill äfven borde läggas den förut ej beräknade utgiften för ett fordonsskjul, blefve alltså kostnaden för etablissement^, sådant det ursprungligen antagits skola uppföras, i sjelfva verket något mindre än som af arméförvaltningen till en början beräknats.

Såsom Eders Kongl. Maj: t torde finna, framgår i öfrig! af beräkningarna, att alternativet I, således det, enligt hvilket endast Landskrona Bill. till Riksd. Viol. 1334. 1 Ram!. 1 Afl. 22 Käft. 2

10 Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 38.

stads anbud kan tagas i betraktande, skulle ställa sig’ 84,500 kronor billigare än alternativet II och att detta senare, hvilket förutsätter att af de båda städernas anbud endast Ystads skulle antagas, i sin ordningskulle ställa sig 120,300 kronor billigare än alternativet III, som jemväl utgår från sistnämnda förutsättning.

Chefen för fortifikationen fäster emellertid uppmärksamheten derpå, att andra hänsyn än de rent ekonomiska måste i en fråga af förevarande beskaffenhet få göra sig gällande, och har han med anledning deraf i sitt förenämnda yttrande ansett sig böra i detalj redogöra för de fördelar eller olägenheter, som med antagande af de olika alternativen kunna anses ur öfriga synpunkter vara förenade.

Hvad dervid först angår alternativet I, erinrar lian, alt, med antagande af detsamma, skånska dragonregementets skoletablissement skulle komma på jemförelsevis ringa afstånd (50,5 kilometer landsväg och 56 kilometer jernväg) från regementets mobiliserings- och depot-ort, Ljungbyhed, äfvensom att hela Wendes artilleriregemente skulle komma att förläggas på en gemensam, för mobilisering väl belägen ort, men att å andra sidan trängbataljonen derigenom skulle få en för fredsförhållandena mindre lämplig förläggningsort, inom hvilken tillfälle till utbildning i sjukvårdstjenst under större delen af året saknades, att värfningen, derest bataljonen förlädes till Herrevadskloster, sannolikt skulle blifva svår att upprätthålla i konkurrensen med de öfriga i angränsande städer förlagda beridna trupper, helst dessa senares skolor och tjenstgöringen vid desamma i och för sig mera torde tilltala det skånska allmogelynnet, att förläggningen till Herrevadskloster skulle medföra nödvändigheten att nedlägga betydliga kostnader på utvidgningen af ett etablissement, som i och för sig vore i ganska otillfredsställande skick och som kanske inom kort komme att. kräfva ytterligare kostnader samt att befälet vid bataljonen, hvilket till största delen måste_ under hela sin tjenstetid vara bosatt å förläggningsorten, i Herrevadskloster skulle såväl för egen del som för sina familjer blifva i kännbar saknad af de fördelar, vistelsen i ett stadssamhälle erbjuder.

Alternativet II medförde åter, fortsätter chefen för fortifikationen, bland annat fördelarne, att trängbataljonen finge eu för fredsförhållandena förmånligare förläggningsort med bättre tillfällen till stammanskapets utbildning i sjukvårdstjenst och gynnsammare utsigter för rekryteringen, att den årliga underhållskostnaden för de vid bataljonens förläggning till Herrevadskloster nödvändiga befäl sbyggnaderna med antagande af detta alternativ komme att bortfalla samt att, då med anlitande af det utaf staden Ystad erbjudna bidrag ett särskilt, etablisse-

11 Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 38.

merit skulle i nämnda stad uppföras för skånska dragonregementets chefsexpedition och skolor, ett ytterligare tidsenligt etablissement komrae att stå till krigsstyrelsens förfogande; hvaremot å andra sidan med detta alternativs antagande vore förenade olägenheterna, att Wendes artilleriregemente blefve fördeladt å två förläggningsorter, af hvilka den ena vore en kustort, att tvenne olika vapenslag komme att dela samma exercisfält, en olägenhet så mycket större som exercisfältet i och för sig vore ganska otillräckligt, att utbildningen af stammanskapet vid trängbataljonen och samma bataljons beväringsöfningar komme att försiggå på skilda orter, hvilket med nödvändighet måste föranleda särskilda kostnader både för staten och bataljonens personal; att afståndet emellan skånska dragonregementets skoletablissement och dess mobiliseringsort blefve ungefär dubbelt så stort som enligt första alternativet samt slutligen att, då staden Ystad saknade vattenledning, särskilda anordningar måste vidtagas för det till uppförande derstädes ifrågasatta etablissementets förseende med vatten.

Hvad slutligen angår alternativet III, som i en särskild handlingarna bilagd skrifvelse synnerligen lifligt förordats af inspektören för trängen, skulle det, enligt hvad chefen för fortifikationen vidare yttrar, medföra de utan all fråga synnerligen beaktansvärda fördelarne, att så väl Wendes artilleriregemente som Wendes trängbataljon blefve samlade i en garnisonsort, som dessutom för båda truppförbanden blefve en stad, under det att å andra sidan dermed vore förenad olägenheten, att trängbataljonen finge till mobiliseringsort en kustort. Denna sistnämnda omständighet anser visserligen inspektören för trängen i sitt nyssomförmälda yttrande icke böra tillmätas någon egentlig betydelse, då de vid eu trängbataljon efter verkstäld mobilisering befintliga förråden icke kunna anses erbjuda större lockelse för fiendtliga företag och dessutom jemförelsevis lätt böra kunna undanskaffas. Chefen för fortifikationen åter förmäler sig finna den anmärkta omständigheten vara förtjent af mycket beaktande, äfven om man måste medgifva, att olägenheten för närvarande icke vore af synnerligen afsevärd beskaffenhet.

I fråga om detaljerna i samtliga de olika alternativa kostnadsförslagen upplyser chefen för fortifikationen, att, hvad angår trängbataljonens tilltänkta beväringsetablissement, utrymme, såsom vid andra skoletablissement, är i detsamma beräknadt endast för personlig inqvartering af den nödiga befälspersonalen, hvarjemte beväringsmanskapets baracker icke antagas skola komma till begagnande under den kallare årstiden, att vid de föreslagna anordningarna i Christianstad för mot-

12 Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 38.

tagande af hela Wendes artilleriregemente särskild! afseende måst fästas vid det otillfredsställande skick, i hvilket dervarande garnisonssjukhus befinner sig och som föranledt upprepade, ännu på Eders Kongl. Maj:ts pröfning beroende framställningar om inrättande å denna garnisonsort af ett nytt- tidsenligt militärsjukhus; att detta förhållande föranledt, att uti den, under fortsättning åt hela nämnda regementes förläggande till Christianstad, nödiga nya kasernbyggnaden för 3 batterier ett särskild! logement inom hvarje batteri antagits blifva erforderligt för att emellan repetitionsöfningarna användas till sjukrum; att äfven i regementets äldre kaserner några af de mindre logementen antagits blifva till samma ändamål disponibla; att visserligen häraf blefve en följd, att under repetitionsöfningarna, då styrkan vore störst, inga sjukrum skulle finnas att tillgå; att emellertid, med afseende å den årstid då dessa pågingo, någon utväg antagligen skulle kunna utfinnas att genom en eller annan åtgärd af mera tillfällig art förekomma de svåraste olägenheterna häraf; att chefen för fortifikationen vid sådant förhållande icke ansett sig i nu förevarande ordning böra återupptaga frågan om nytt sjukhus för garnisonen i Christianstad; att sjukutrymmet i det nya etablissementet i Ystad beräknats för 3 procent af tjenstgörande styrkan eller de så kallade sjuke i kasern och att då, såsom följd deraf, plats ej komme att finnas för mottagande af svårare sjuke i större antal, chefen för fortifikationen antagit, att dylika sjuka skulle kunna erhålla vård å stadens sjukhus eller, om detta ej läte sig göra, uti för ändamålet förhyrda lokaler i närheten af etablissementet; att hvad angår trängetablissementetvid Herrevadskloster 2 sjukrum afsetts att inrättas i kasernbyggnaden för att jemte lokalerna i det nuvarande sjuketablissementet vara disponibla för erforderlig sjukvård; att det nuvarande sjukhuset å citadell! i Landskrona under alla förhållanden kunde anses tillräckligt; att beträffande alternativen II och III eller dem, i hvilka förutsattes att skånska dragonregementets chefsexpedition och skolor skulle förläggas till Ystad, borde tagas i betraktande, att den uppgifna kostnaden så till vida blefve större, som för begagnande af dervarande exercisfält fortfarande skulle erläggas nu utgående årsarrende 605 kr.; samt slutligen att då för samtliga byggnader föreslagits sten och ej trä såsom byggnadsmaterial, orsaken härtill vant den, att prisskifnaden befunnits så ringa, att den genom användande af sistnämnda byggnadsmaterial uppkommande obetydliga minskningen i byggnadskostnaden icke motvägde den större eldfarlighet, den kortare varaktighet och den drygare underhållskostnad, som vore förenad med byggnader af trä.

Då i detta chefens för fortifikationen yttrande, för hvilket hufvud-

13 Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 38.

sakliga innehåll jag nu redogjort, förutsattes, att, derest skånska dragonregementets chefsexpedition och skolor förlädes till Ystad, i det blifvande etablissementet icke skulle anordnas sjukhus för svårare sjuke, livilka antogos kunna vårdas antingen å stadens sjukkus eller i enskilda dertill förhyrda lokaler, och chefen för fortifikationen dessutom uti samma yttrande i förbigående erinrade, att såsom förläggningsplats för etablissementet föreslagits ett område å den till exercisfält begagnade så kallade Sanden utanför staden, men att denna plats så till vida kunde anses mindre lämplig, som dels utrymmet å exercisfältet genom dess användande till byggnadstomt något förminskades och dels byggnadsgrunden derstädes icke vore fullgod, utan nödvändiggjorde något fördyrad grundläggning under de större byggnaderne, anmodades genom nådig remiss den 16 sistlidne december stadsfullmägtige i Ystad att afgifva yttrande, huruvida de, under förutsättning af ifrågavarande skoletablissementets förläggande till nämnda stad, voro villiga att till byggnadsplats anskaffa annat lämpligt område än det föreslagna äfvensom medgifva, att till vård å stadens sjukhus finge intagas sådana svårare sjuke från dragonkommenderingen, som ej kunde i det blifvande militärretablissementet intagas.

Innan svar härå hann aflåtas, tillkännagåfvo fullmägtige i sin den 14 december 1893 dagtecknade och den 20 i samma månad till landtförsvarsdepartementet inkomna skrifvelse, att de, under den i skrifvelsen den 7 november 1892 angifna förutsättning, beslutit erbjuda staten ett bidrag af 300,000 kronor till etablissementets uppförande; och meddelade de vidare i den till svar å remissen aflåtna skrifvelsen den 23 december 1893, att de dels vore villiga att till byggnadsplats för etablissementet afgiftsfritt upplåta ett omedelbart invid den bebyggda delen af staden och i närmaste grannskap till exercisfältet beläget område, hvars afstående, enligt hvad de yttrade, skulle innebära en ej obetydlig ytterligare uppoffring från stadens sida, och dels medgåfvo att å stadens sjukhus finge intagas sådana såväl af epidemisk som annan svårare sjukdom angripne sjuke från dragonkommenderingen, som oj kunde å etablissementet vårdas.

Öfver sistnämnda båda erbjudanden bär jag ej ansett nödigt infordra någon embetsmyndighet^ utlåtande.

Norrlands dragonregemente.

Tre eller noga räknadt fyra platser hafva ifrågakomma att såsom förläggningsort för Norrlands dragonregemente användas, nemligen dels

14 Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 38.

städerna Sundsvall, Östersund och Umeå och dels Frösön, der för närvarande finnes ett för den fordna Jemtlands hästjägarecorps’ två sqvadroner afsedt etablissement.

Då Eders Kongl. Maj:t redan genom beslut den 10 sistlidne november förklarat Sundsvalls stads då gjorda anbud om upplåtande af mark in. m. till det blifvande etablissementet icke kunna till någon Eders Kongl. Maj:ts åtgärd föranleda, lärer någon mera omfattande föredragning af ärendet i denna del nu ej vala af nöden. För fullständighetens skull tillåter jag mig emellertid att i korthet erinra om hvad som beträffande nämnda anbud förekommit.

Sedan nemligen stadsfullmägtige i Sundsvall i skrifvelse den 19 september 1893 låtit tillkännagifva, att de, derest Norrlands dragonregementes skolor förlädes till Sundsvall, vore villiga att till odlingsfält åt skolorna kostnadsfritt upplåta viss angifven mark, som, enligt hvad i skrifvelsen tillika meddelades, skulle hafva ett värde af 50,000 kronor, dock under vilkor dels att staten, derest kommenderingen upphörde, antingen till staden erlade 50,000 kronor eller ock återlemnade jorden i fråga, och dels att »skolorna» skulle vara skyldiga att vid behof biträda stadens fasta brandcorps vid släckning af eldsvådor, behagade Eders Kongl. Maj:t genom särskilda nådiga remisser den 23 september och den 1 november 1893 anbefalla chefen för fortifikationen och t. f. chefen för generalstaben att i ärendet inkomma med underdåniga yttranden.

I de underdåniga utlåtanden, som nämnda chefer till åtlydnad af berörda befallningar den 26 oktober och den 7 november 1893 afgåfvo, hemstälde de båda, att ifrågavarande anbud icke måtte till någon Eders Kongl. Maj:ts åtgärd föranleda.

De anförde dervid hufvudsakligen: chefen för fortifikationen, att, då fullmägtige väl erbjudit sig att anskaffa mark till exercisfält för Norrlands dragonregementes skolor men icke ens ifrågasatt att till staten öfverlemna något område af den storlek, att hela regementet kunde dit förläggas, staten blefve nödsakad att inköpa den derför erforderliga mark, hvilken, att döma af det värde, som åsatts det i och för sig otillräckliga till exercisfält afsedda området, måste blifva synnerligen dyr; att, då dessutom omfattande arbeten voro nödiga att, till öfningsfält aptera det erbjudna och angränsande områden, kostnaden för hela regementets förläggande till Sundsvall skulle komma att vida öfverstiga den, som skulle betingas af regementets förläggande till annan ort t. ex. Östersund, samt slutligen att utvägen att förlägga skolorna till Sundsvall men sommaröfningarnaoch depoten till det omkring 20 mil aflägsna Frösön

15 Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 38.

visserligen stode öppen, men att eu sådan anordning skulle dels försvåra mobiliseringen och dels medföra högst betydligt ökade kostnader; och t. f. chef en för generalstaben, att Sundsvalls stad vore belägen endast 25 kilometer från 6:te arméfördelningsområdets sydliga gräns, men deremot rundt 500 kilometer, fågelvägen räknadt, från områdets nordliga gräns, Norrbottens läns gränstrakter vid Torne eif; att sålunda af alla de kustorter, som kunde ifrågasättas till förläggningsort för Norrlands dragonregemente, Sundsvalls stad vore den, som läge mest aflägse från den krigsskådeplats, för hvilken G:te arméfördelningen vore i första hand afsedd; att Sundsvall i detta afseende jemväl stode efter Östersund, i det att från Bräcke, utgångspunkten för stambanan till öfre Norrland, vore ett afstånd af 125 kilometer till Sundsvall men endast 71 km. till Östersund; att detta Sundsvalls aflägsna läge från den eventuella krigsskådeplatsen i förevarande fall vore så mycket ofördelaktigare, som frågan gälde förläggningen af fördelningens kavalleriregemente, hvilket med afseende derå att arméfördelningsområdets gräns vore en landgräns måste få uppgiften att så vidt möjligt skydda arméfördelningens uppmarsch och fördenskull först borde inträffa på krigsskådeplatsen; att då dertill komme, att den för trupptransporter inom Norrland disponibla rullande jernvägsmaterielen antagligen skulle komma att vid mobilisering blifva ganska knapp, så att måhända åtskilliga dygn komme alt åtgå, innan regementet, derest det förlädes till Sundsvall, skulle kunna stå samladt och operationsberedt på krigsskådeplatsen, förläggningen till Sundsvall af regementet blefve än mera betänklig; att hela Vesternorrlands län, med hänsigt till markens kuperade beskaffenhet, erbjöde ytterst få lämpliga punkter för ett rytteriregementes öfningar och utbildning i fredstid; att i hvarje fall den krigsskådeplats, Norrbottens läns flacka kuststräckor, inom hvilken regementet antagligen komme att operera, erbjöde helt olika naturliga förhållanden; att Vesternorrlands län vidare af alla länen inom sjette arméfördelningsområdet vore det minst hästrika och att det ej heller, med hänsigt såväl till beskaffenheten af länets hufvudnäringar som till befolkningens lynne, lämpade sig såsom rekryteringsområde för ett kavalleriregemente; att sålunda staden Sundsvall icke ur någon af de rent militära synpunkter, hvilka borde vara de bestämmande i frågan om förläggning af ett kavalleriregemente, motsvarade de kraf, som på en sådan förläggningsort måste uppställas; samt slutligen att, hvad anginge den af chefen för fortifikationen, i anledning af Sundsvalls städs förevarande anbud, ifrågasatta utväg att förlägga regementets skolor i Sundsvall men dess depot och sommaröfningar till Kröson, t. f. chefen för generalstaben i allo

16 Kongl. Maj ds Nåd. Proposition N:o 38.

delade de betänkligheter, som mot nämnda förslag af chefen för fortifikationen uttalats. ', >

Som jag förut nämnt, behagade Eders Kongl. Maj:t besluta, i enlighet med hvad chefen för fortifikationen och t. f. chefen för generalstaben sålunda hemstält.

Sedermera har visserligen staden Sundsvall i en af stadsfullmägtige derstädes den 30 sistlidne december aflåten skrifvelse förklarat, att staden är villig att dels, om Norrlands dragonregementes skolor förläggas till Sundsvall, till staten erlägga 125,000 kronor utöfver hvad de förut erbjudit, och dels, derest regementet i sin helhet förlägges till Sundsvall, derjemte efter statens val antingen till statens begagnande öfverlemna ett område af 85 tunnland 15 kappland, deri inberäknadt det först erbjudna fältet, eller ock till staten kontant erlägga 100,000 kronor.

De skäl mot förläggande till Sundsvall af Norrlands dragonregemente, som af chefen för fortifikationen och t. f. chefen för generalstaben gjorts gällande, hafva emellertid i och för sig synts mig så väl grundade, att jag icke ansett mig böra infordra vederbörande myndigheters yttrande jemväl öfver detta anbud, så mycket mindre, som, enligt hvad chefen för fortifikationen i en afgifven embetspromemoria meddelat mig, de undersökningar, han i anledning af det första anbudet låtit anställa, gifvit vid handen, att det område, om hvilkets upplåtande till kronan är fråga, till sin naturliga beskaffenhet är sådant, att en stor del af det erbjudna kontanta bidraget skulle åtgå för att dels sätta det i skick att till sitt ändamål användas och dels förvärfva ytterligare erforderlig mark och att återstoden af bidraget mer än väl behöfdes för att täcka den ökade byggnadskostnad, som förläggningen till Sundsvall af regementet, jemförd med förläggningen i Östersund och Umeå, skulle medföra.

Alla tankar på att förlägga regementet till Sundsvall synas mig alltså böra öfvergifvas; och anhåller jag derföre att nu få öfvergå till hvad som beträffande de öfriga ifrågasatta förläggningsplatserna förekommit.

I särskilda skrivelser den 15 september och den 17 oktober 1893 hafva städerna Östersund och Umeå erbjudit sig att, derest Norrlands dragonregemente till dem förlägges, till kronan öfverlemna, Östersund antingen ett förut till byggnadsplats för Norrlands trängbataljons etablissement erbjudet, till det under staden lagda hemmanet n:o 3 Odensala hörande skogsskifte eller ock ett i skrifvelsen närmare angifvet delvis inom staden beläget område, samt Umeå dels mark, afsedd till byggnadsplats för etablissementet, dels en å denna mark belägen, år

17 Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 38.

1888 uppförd tvåvåningsbyggnad af trä och dels slutligen, under förutsättning att till exercisfält toges i anspråk f. d. majorsbostället Hedlunda n:o 4 i Ytterhiske by af Umeå landsförsamling, den mark, som dessutom kan vara behöflig för att detta exercisfält må få en för ändamålet tillräcklig utsträckning; och bär Umeå, med tillkännagifvande, att staden förväntade sig medgifvande af Eders Kongl. Maj:t, att regementets manskap eller någon del deraf finge biträda vid eldsläckning inom staden och för duglighet dertill finge undergå erforderlig öfning, tillika vid anbudets afgifvande hemstält, att, då de förbindelser staden sålunda iklädde sig kunde anses representera ett värde af 110,000 kronor, staden måtte, derest dragonregementet framdeles af någon anledning komme att förflyttas från Umeå utan att ersättas af någon deremot svarande truppstyrka, förklaras berättigad att antingen utan lösen återbekomma den mark, som för sagda regementes behof upplåtits, eller ock derför undfå skälig ersättning.

Öfver dessa sålunda af städerna Östersund och Umeå gjorda anbud har chefen för fortifikationen genom särskilda remisser den 9 och 25 oktober 1893 anmodats att inkomma med underdåniga yttranden, hvarjemte t. f. chefen för generalstaben, med anledning af desamma, genom remiss den 25 november samma år anbefallts att afgifva utlåtande beträffande frågan, hvilkendera af städerna Östersund och Umeå ur militära synpunkter kunde anses vara att föredraga såsom förläggningsort för Norrlands dragonregemente.

I det yttrande, chefen för fortifikationen till följd deraf den 24 sistlidne november afgifvit, erinrar han till en början, att i det vid 1892 års urtima Riksdag framlagda förslag till förbättrad härordningvore förutsatt, att Norrlands dragonregemente, som då antogs komma att bestå af två indelta och tre värfvade sqvadroner, för sina skolor skulle kunna begagna sig af det redan befintliga lägeretablissementet å Kröson och att kostnaden för de kompletterings- och nybyggnadsarbeten, som med anledning af tillkomsten af de tre nya värfvade sqvadronerna blefvo af nöden, beräknats till 175,000 kronor. Med den ändrade organisation, regementet vid nämnda riksdag erhållit, hade emellertid, fortsätter chefen för fortifikationen, behofvet af utrymme för vinterskolorna så ökats, att det icke syntes rådligt att på ett etalissement af så dålig och delvis provisorisk beskaffenhet som det å Frösön nedlägga så stor kostnad som den, hvarom nu blefve fråga. Dels skulle det nemligen, enligt chefens för fortifikationen förmenande, ur rekryteringssynpunkt möta synnerligen stora svårigheter att, i en provins Bih. till Riks!. Prot. 1834. 1 Sami. 1 Afd. 22 Haft. 3

18 Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 38.

med så hårdt klimat som Jernband förlägga en skola för ett helt värfyadt regemente på så långt afstånd från bebygd ort, som skulle blifva fallet, derest Frösön bestämdes till förläggningsort, och dels vore tillgången på vatten i de vid Frösö läger befintliga brunnarne vissa tider under vintern och sommaren så knapp, att redan under nuvarande förhållanden, då dock den derstädes förlagda styrkan vore mycket fåtalig, vatten måste på åkdon forslas från Storsjön.

Då sålunda de arbeten, som kunde ifrågakomma att vid Frösöetablissementet utföras, syntes chefen för fortifikationen böra, för kostnadernas inskränkning till det minsta möjliga, afse endast etablissementets försättande i sådant skick, att det kunde användas för regementets sommaröfningar, förklarar lian sig, vid ifrågavarande remissers besvarande, hafva utgått från det antagande, att, derest. Östersund utses till regementets förläggningsort, i staden skulle uppföras för vinterskolorna erforderliga byggnader, så att Frösölägret komme till användande endast under sommaröfningarna, och att, om beslut fattas om regementets förläggande till Umeå, derstädes skulle, i anseende till omöjligheten att då använda det aflägsna Frösöetablissementet ens till sommaröfningar, dels beredas för regementet i dess helhet erforderligt exercisfält och dels uppföras samtliga de byggnader, som för så väl sommar- som vinteröfningarna voro af nöden.

Under dessa förutsättningar hafva nu, med hänsigt jemväl till de från så väl Östersund som Umeå infordrade uppgifterna rörande det i de olika orterna gängse priset för arbeten af ifrågavarande beskaffenhet, uppgjorts olika approximativa beräkningar, dervid, enligt hvad chefen för fortifikationen tillika anmäler, följande antaganden i öfrigt lagts till grund, nemligen

a«, hvad Umeå angår, den för närvarande af landshöfdingen bebodda, staten tillhöriga byggnad derstädes skulle kostnadsfritt få af regementet öfvertagas för att jemte några å den af Umeå stad erbjudna kaserntomten belägna byggnader för etablissementet. användas;

att i Östersund ej skulle uppföras något exercishus, då dragonregementet förmenas kunna begagna sig af den för Norrlands artilleriregemente uppförda, omedelbart intill dragonregementets byggnadsplats belägna, för motsvarande ändamål afsedda byggnad;

att etablissementet å Frösön skulle, oberäknad! diverse inredningsarbeten, förses med följande nya byggnader, nemligen en barack, en sjukhusbyggnad, ett kokhus, ett proviantmagasin, en byggnad för underofficersmessen, förrådsförvaltaren och vaktmästaren, 2 sommarstallar, hvartdera för 100 hästar samt 2 mindre uthus;

19 Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 38.

att såväl i Umeå som Östersund kasernen skulle uppföras af sten och beräknas för 142 man med möjlighet att dessutom belägga dagrummen med 28 man, men deremot ridhuset af trä med 4 volter;

att i Östersund snille komma att uppföras kasern, tillika innehållande expeditionslokaler och befälsbostäder, ridhus, vinterstall för 151 hästar, skosmedja, sjukstall och några mindre uthus, samt i Umeå dessutom exercishus, tillika afsedt till matsal under sotiimaröfningarna, barack för 3 sqvadroner, kokhus för sommarbehof, sommarstall för 355 hästar, vagnbod och några mindre uthus; samt slutligen

att kasernen i Umeå skulle göras något mindre än motsvarande byggnad i Östersund, då kanslilokal och några boställslägenheter förutsättas kunna inrymmas i landshöfdingens nuvarande bostad.

Beräkningarna hafva gifvit till resultat, att anordnandet af regementets förläggning i Östersund med Frösön som sommaröfningsort skulle medföra en kostnad af 496,000 kronor, under det att motsvarande kostnad, med Umeå som förläggningsort för regementets så väl vinter- som sommaröfningar, skulle uppgå till 500,000 kronor, i dessa summor dock ej inbegripne utgifterna för respektive exercisfälts iordningsställande, som i båda orterna beräknats uppgå till högst 15,000 kronor.

I detta fall liksom då frågan om de skånska truppernas förläggning var , på tal har emellertid chefen för fortifikationen ansett sig ej böra betrakta de olika förläggningsförslagen uteslutande ur ekonomisk synpunkt, utan anstält en jemförelse dem emellan äfven i andra hänseenden; och har lian dervid kommit till följande resultat, att hvad angår truppens utbildning Umeå måste anses hafva företrädet, då hela regementets exercisfält derstädes korame att ligga omedelbart invid regementets skoletablissement, såsom följd hvaraf skolorna, så ofta klimatiska förhållanden sådant medgåfve, kunde komma att begagna sig deraf, under det att i Östersund afståndet emellan skoletablissementet och regementets egentliga exercisfält komme att uppgå till 1 mil och anordnandet af ett särskild! exercisfält för skolorna utaf tillfredsställande beskaffenhet skulle medföra betydliga svårigheter; att vidare trakten omkring Umeå och särskild t de så kallade Ilcdlandon väl lämpade sig för terrängridning i olika slags mark, liksom en mängd vägar i olika riktningar der förefunuos, under det att Frösön och trakten närmast kring Östersund deremot lemnade kavalleri föga tillfälle till öfningar i olika terräng, hvarförutom vägarne derstädes, i brist på lämpliga fyllnadsämnen, synnerligen höst och vår voro mycket dåliga, så att sålunda förhållandena i fråga om denna för truppens utbildning mycket vigtiga omständighet jemväl

20 Kongl. Maj.is Nåd. Proposition N:o 38.

skull eställa sig gynnsammare i Umeå; att å andra sidan, beträffande möjligheten för samöfning med olika vapen Östersund, i hvilken stad ett artilleriregemente är förlagdt och som i sin närhet har ett infanteriregemente, vore att föredraga ; att med hänsigt till sistnämnda omständighet rekryteringen i Umeå antagligen komme att försiggå lättare än i Östersund; att remonteringen visserligen, åtminstone till en början, lättare torde kunna upprätthållas i Östersund än i Umeå men att emellertid hästafveln i Vesterbotiens län lätt kunde uppdrifvas, om ett kavalleriregemente förlädes dit; att mobiliseringen med all säkerhet lättare kunde utföras i Umeå än i Östersund, då vid mobiliseringstillfälle jernvägen till sistnämnda stad komme att i hög grad tagas i anspråk för Norrlands artilleriregementes räkning, hvartill komme, att om arméfördelningen skulle göra front mot norr eller kusten, kavalleriregementet, om det förlädes till Umeå, befunne sig ett afsevärdt stycke på väg i den rätta rigtningen; att, då Umeå är beläget vid kusten och inom kort torde komma i jernvägsförbindelse med stambanan, kostnaden för proviantering och fourragering, hvilken vid de till Östersund och Umeå närbelägna mötesplatserna Frösön och Gumboda en tid ej obetydligt vexlat, så att den än stält sig dyrare vid det förstnämnda och än vid det sistnämnda stället, antagligen för framtiden komme att blifva mindre i Umeå; att utsigterna, i afseende å möjligheten att utackordera hästarne eller anordna depotsfallar, torde ställa sig något ljusare vid förläggning af regementet i Östersund, då antagligen förutvarande rotehållare i Jemtland skulle visa sig benägna att mottaga hästar till utfodring emellan mötena och å Frösön funnes något stallutrymme, som äfven vintertiden kunde tillgodogöras, men att emellertid denna angelägenhet måhända lätt nog skulle’låta ordna sig jemväl i Vesterbottens län; samt slutligen att, då Umeå stad saknar vattenledning, särskilda anordningar för det dit förlagda etablissementets förseende med vatten måste vidtagas, men att emellertid utgiften derför vore inräknad i den för Umeåetablissementet uppgifna kostnadssumma.

Hvad tillförordnade chefen för generalstaben angår, förklarar han sig uti sitt ofvanberörda betänkande obetingadt gifva företräde åt Umeå. Han framhåller dervid i främsta rummet, under åberopande af hvad han yttrat i sitt förut afgifna utlåtande rörande regementets förläggning till Sundsvall, staden Östersunds relativa aflägsenhet från regementets sannolika operationsfält. Afståndet från Boden till Vännäs vore, yttrar han, 288-kilometer, hvadan, om dertill lades de 25 kilometer, som utgjorde afståndet per jernväg emellan Umeå och sistnämnda ort, regementet, förlagdt till Umeå, komme att hafva endast 313 kilometer till Boden, under det att från Östersund till samma ort är 710 kilometer.

21 Kongl. Majds Nåd. Proposition N'-o 38.

Förlädes sålunda regementet till Östersund, blefve dess eventuella uppmarsch till krigsskådeplatsen försenad med i bästa fall 19 timmar men sannolikt med rundt 2 hela dygn, då, till följd af den vid mobilisering jemförelsevis obetydliga tillgången på rullande materiel vid den norrländska stambanan, samma bantåg antagligen finge tagas i anspråk för två olika sqvadroners transport.

Mobiliseringsförhållandena skulle vidare ställa sig ogynnsammare i Östersund, då jernvägslinierna i närheten af nämnda stad skulle komma att anlitas för så väl dragonregementets som Jemtlands fältjägareregementes och Norrlands artilleriregementes transport, men motsvarande kommunikationsvägar vid Umeå för endast två truppförband, Vesterbottens regemente och Norrlands dragonregemente. Dessutom vore det ej transporten af personal, utan framforslandet af de s. k. iitskrifna hästarne och fordonen, som vid mobilisering vållade de största svårigheterna och, med fästadt afseende härå, blefve förhållandena i Östersund ännu ogynsammare. Jemtlands fältjägareregementes och Norrlands artilleriregementes behof af hästar vid mobilisering uppginge nemligen till rundt 1,200 stycken eller ett antal så stort, att för dess fyllande Jemtlands läns tillgång på hästar ej försloge. Sådana måste alltså, till ökande af anspråken på östersundsjernvägarnas transportförmåga, hemtas jemväl från angränsande län. Komme så dertill dragonregementets behof af hästar, som uppginge till 260, insåges lätt, att, derest regementet förlädes till Östersund, dervarande jernvägars transportförmåga skulle öfver höfvantagas i anspråk till men för mobiliseringens snabba genomförande. Med regementets förläggning till Umeå komme dessa förhållanden att gestalta sig helt annorlunda. Regementets behof af hästar skulle i sådant fall kunna fyllas från de närmast till Umeå gränsande socknarna och någon jernvägstransport beliöfde ej alls ifrågakomma.

Vesterbottens läns kustland hade dessutom ett topografiskt skaplynne, som obetydligt skilde sig från skaplynnet hos den norra krigsskådeplatsefi, under det att Östersunds närmare och fjärmare omgifningar utgjorde ett bergland, hvars topografiska förhållanden knappast i något afseende vore lika med dem å norra krigsskådeplatsen, allt omständigheter, som för regementets utbildning till den uppgift, detsamma i krig efter afl sannolikhet skulle komma att erhålla, vore af mycken vigt. Och slutligen kunde, hvad som vore af den allra största betydelse, Östersund i fråga om utsigterna för rekryteringen i ingen män mäta sig med Umeå. Sistnämnda omständighet anser t. f. chefen för generalstaben till och med vara för frågan afgörande, i det han förmäler sig finna förläggningen af regementet till Umeå vara enda möjligheten att

22 Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 38.

i någon mån håfva de betänkligheter, som, då förslaget till den förbättrade härordningen af honom afgafs, reste sig mot ett förordande från hans sida af den sedermera beslutade vakanssättningen af Jemtlands hästjägarecorps’ två indelta sqvadroner och dessas ombildning till värfvade. Han åberopar i detta afseende det af honom, vid nämnda förslags afgifvande, påpekade förhållandet, att Jemtlands län under åren 1888—1891 bidragit till rekryteringen af arméns stammanskapsstyrka med 0,825 per mille af sin folkmängd, under det att motsvarande siffra för Vesterbottens län utgjorde 0,225, samt framhåller att, då dels det län, hvarinom ett värfvadt regemente erhåller sitt etablissement, af helt naturliga skäl också blifver dess egentliga rekryteringsområde, dels förläggningen af stamtrupp till län, inom hvilka sådan förut ej varit till finnandes, enligt hvad erfarenheten gifvit vid handen är af beskaffenhet att nästan omedelbart uppdrifva rekryteringssiffran för detsamma, och dels slutligen inga utsigter förefinnas, att rekryteringssiffran för Jemtlands län, som redan förut öfverstigit riksmedeltalet, skall kunna nämnvärdt ökas, det synes honom våra oundgängligt nödvändigt, så framt det numera till Östersund förlagda nybildade artilleriregementet skall, såsom ur alla militära synpunkter är önskligt, kunna påräkna Jemtlands liin såsom sitt egentliga rekryteringsområde, att Norrlands dragonregemente icke samtidigt förblifver inom samma län, utan får sig anvisadt annat rekryteringsområde, hvartill just Vesterbottens län med sin låga rekryteringssiffra vore i synnerligen hög grad egnadt.

Till alla dessa skäl, som enligt t. f. chefens för generalstaben åsigt, ur rent militära synpunkter måste göras gällande för regementets förläggande till Umeå, komme dessutom, fortsätter han, ett, som väl ej kunde anses vara af uteslutande militär art, men som dock ej vore utan vigt, det nemligen, att de klimatiska förhållandena äro bättre i Umeå än i Östersund. Sistnämnda stad med sitt 300 meter öfver hafvet höga läge och sitt omedelbara grannskap till fjällen i Jemtlands läns vestra del vore i detta afseende mycket sämre lottadt än*Umeå, som väl vore beläget ungefär 2/3 breddgrad längre mot norr men deremot endast några få meter öfver hafsytan och på långt afstånd från Lappmarksfjellen; och en vinterköld till så omättligt låga grader och för så lång tid i följd som i Östersund vore också en sällsynthet i Umeå, hvilket naturligtvis ej kunde vara utan betydelse för fred söfnin garn as behöriga skötande.

Emellertid förmäler t. f. chefen för generalstaben sig icke vilja bestrida, att Östersund har företräde framför Umeå uti de omständigheterna att dels regementet, vid förläggning till nämnda stad, skulle komma i tillfälle att erhålla samövning jemväl med artilleri, dels till-

23 Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 38.

gången på hästar för närvarande är proportionsvis något större i Jemtlands än i Vesterbottens län och dels förstnämnda län sedan århundraden tillbaka uppsatt den rytteriafdelning, ur hvilken regementet i fråga skall bildas. Han tillmäter dock dessa omständigheter ingen nämnvärd betydelse vid sidan af de obestridliga företräden, Umeå, efter hans åsigt, i alla öfriga afseenden besitter. Hvad Jemtlands relativa rikedom på hästar beträffar, borde dessutom, yttrar han, tagas i betraktande, att just ett kavalleriregementes förläggande till en provins vore egnadt att uppdrifva hästafveln inom densamma och att, om detta icke i högre grad visat sig vara fallet inom Jemtland, sådant, efter hans förmenande, berott derpå att det derstädes förlagda truppförbandet varit ett indelt, med hvars organisation ej varit förenad möjligheten att från de delar af landet, der hästafveln stode högre, införa lämpliga remonter. Numera, sedan staten öfvertagit remonteringen för regementet, komme detta att ändra sig, och all sannolikhet syntes honom tala för, att hästafveln inom Vesterbottens län, hvars landtbefolkning redan nu sysselsätter sig med hästuppfödning till afsalu, lika väl som inom Jemtlands län skall kunna bringas derhän, att regementet må kunna uteslutande från detsamma förse sig med nödiga remonter. Att slutligen Norrlands enda kavalleritrupp hitintills varit förlagd i Jemtland och att derigenom inom länet skapats vissa rytteritraditioner, vore visserligen en sanning, men ännu så sent som 1830 hade dock truppen bestått af endast en sqvadron, hvars officerare voro inrangerade i fältjägareregementets officerscorps och som stått under chefens för nämnde regemente befäl;' och i hvarje fall syntes det t. f. chefen för generalstaben föga lämpligt att under nuvarande förhållanden, då det gälde att till ett värfvadt regemente ombilda den fordna indelta Jemtlandscorpsen, låta hänsynen till dessa traditioners bevarande spela den roll, att man derför afstodé att till förläggningsplats för regementet välja en ort, som fullt motsvarade de kraf, livilka ur öfriga militära synpunkter kunde ställas på en sådan ort.

Innan jag lemnar frågan om lämpligaste förläggningsorten för Norrlands dragonregemente, vill jag nämna, att inspektören för kavalleriet, som redan sistlidne sommar anmodats att yttra sig huruvida staden Umeå egnade sig att till detta ändamål användas, i sitt med anledning deraf afgifna, handlingarna bilagda yttrande förklarat sig icke hafva något annat att i berörda afseende mot staden erinra, än att dels det föreslagna exercisfältet måhända vore väl trångt och dels den ifrågasatta platsen för skjutbanan ej medgåfve, att banan erhölle eu fullt tillfredsställande rigtniug.

24 Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 38.

Dessutom har jag att redogöra för ytterligare två i ärendet inkomna skrifvelser, nemligen en från stadsfullmägtige i Umeå och en från domänstyrelsen.

Hvad förstnämnda skrifvelse angår, förklarade nemligen chefen för fortifikationen i sitt ofvannämnda yttrande sig finna nödigt att, derest Eders Kongl. Magt skulle vilja antaga Umeå som förläggningsort, visshet erhölles att staden vore sinnad dels till kronan kostnadsfritt öfverlemna de å de erbjudna tomterna belägna, för befälets inqvartering afsedda åbyggnaderna, dels, då sådant af kronan påfordrades, till kaserntomten framdraga stadens afloppsledning, dels medgifva, att i stadens gator finge af kronan nedläggas vattenledningsrör från elfven till etablissementet och dels slutligen för kronan utverka rättighet att å länslasarettets tomt uppföra ett pumphus för etablissementets vattenledning; och anbefaldes, med anledning deraf, genom nådig remiss den 6 sistlidne december Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande i Vesterbottens län att från stadsfullmägtige i Umeå infordra yttrande, huruvida de, under förutsättning att regementet förlädes dit, voro benägna åtaga sig jemväl nämnda förpligtelser.

I sin ifrågavarande den 29 december 1893 såsom svar härå aflåtna skrifvelse förklarade fullmägtige sig obetingadt medgifva hvad chefen för fortifikationen ifrågasatt beträffande skyldighet för staden att till kaserntomten framdraga stadens afloppsledning samt rättighet för kronan att i stadens gator nedlägga vattenledningsrör, hvarjemte de förbundo sig att till kronan öfverlemna alla de byggnader å de erbjudna tomterna, som tillhörde tomternas nuvarande egare.

Hvad åter angår frågan om rättighet för kronan att å länslasarettets tomt uppföra ett pumphus, tillkännagåfvo de, att nämnda tomt tillhörde Vesterbottens län, men öfverlemnade på samma gång en skrifvelse från basarettsdirektionen, deri den förklarade sig vilja hos landstinget göra framställning i frågan och jemväl, derest vattenledningen anlades vid och utefter lasarettstomtens vestra gräns, förorda densamma.

Dessutom tillförbundo fullmägtige sig, i anledning af anmärkningarna i ofvannämnda vid remissen fogade skrifvelse från inspektören för kavalleriet, att under vissa förutsättningar, för livilka redogörelse nu ej synes mig af nöden, dels föranstalta derom att det område, som ansåges erforderligt för det ursprungligen tilltänkta exercisfältets utvidgning, blefve till kronans disposition upplåtet och dels medverka dertill, att den blifvande skjutbanan för regementet finge en för sitt ändamål lämplig rigtning.

Den underdåniga, den 26 sistlidne januari dagtecknade skrifvelsen

25 Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 38.

från domänstyrelsen, är föranledd af framställningen, att till exercisfält för regementet skulle användas vissa delar af indragna majorsbostället 2Ve4-dels mantal Ytterliiske eller Hedlunda n:o 4 i Umeå landtförsamling, och utgör svar å ett af mig den 25 i samma månad till styrelsen aflåtet embetsbref, deri jag anmodat styrelsen att till Eders Kongl. Maj:t inkomma med yttrande, huruvida den hade något att mot nämnda framställning erinra.

Styrelsen upplyser deri, att bostället är bevillningstaxeradt till 10,500 kronor, att det för närvarande är utarrenderadt för en tid af fem år från den 14 mars 1894 mot ett årligt arrende af 250 kronor, att till bostället hörer en sammanlagd areal af 158 tunnland 31 kappland, fördelade i två skiften: inegoskiftet, om hvars upplåtande till exercisfält nu är fråga och som innehåller 67 tunnland 31V2 kappland, deraf 12 tunnland 4l72 kappland åker samt återstoden äng eller nybruk och uppodlingar, och skogsskiftet, som omfattar 90 tunnland 31'/2 kappland, samt slutligen att, enligt nuvarande utstakning, den tilltänkta jernvägen emellan Umeå och Vännäs är afsedd att framdragas tvärs öfver boställets inegoskifte.

Hvad angår frågan om upplåtelse af inegoskiftet till exercisfält förmäler sig styrelsen, lika med Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande i länet, som vid öfverlemnande af stadsfullmägtiges i Umeå förstnämnda underdåniga skrifvelse yttrat sig i ämnet, så mycket mindre hafva något att deremot erinra, som den del af bostället, som afses att på sådant sätt användas, icke är behöflig för något af de statsintressen, styrelsen har att bevaka; och tillkännagifver styrelsen i sammanhang dermed, att den framdeles, sedan sig visat om inegoskiftet kommer att för regementet tagas i anspråk, skall hos Eders Kongl. Maj:t göra framställning i frågan om lämpligaste sättet att för framtiden disponera det bostället tillhörande skogsskifte.

Andra Svea artilleriregemente.

Som förläggningsplats för Andra Svea artilleriregemente ifrågasattes, såsom Eders Kongl. Maj: t täcktes erinra sig, vid 1892 års urtima riksdag städerna Upsala och Gefie; och hafva dessa båda samhällen också erbjudit sig att, under förutsättning att regementet förlägges till det ena eller andra af dem, medverka till uppförande af det derför erforliga kasernetablissement.

Upsala städs första anbud i frågan innefattas i underdåniga skrif- Bih. till Piksd. Prut. 1834. 1 Sami. 1 Afd. 22 Haft. 4

26 Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 38.

velsen den 27 januari 1893, deri stadsfullmägtige, under förutsättning af regementets förläggande till nämnda stad, å stadens vägnar förbinda sig att dels af stadens mark till kronan kostnadsfritt upplåta de jordområden, som med anledning af det blifvande etablissementets tilltänkta förläggning å en angifven plats invid Upsala centralfängelse för detsamma erfordrades utöfver för ändamålet tillgänglig kronan tillhörig mark och dels till kasernetablissementet anslå ett bidrag i penningar till belopp af 150,000 kronor, deraf 50,000 kronor skulle erläggas det år etablissementets uppförande påbörjades och 50,000 kronor under hvardera af de två derefter följande åren,

Staden Gefles första anbud i frågan åter innehålles i underdåniga skrifvelsen den 27 maj 1893, enligt hvilken stadsfullmägtige i nämnda stad, under vilkor att Andra Svea artilleriregemente med en styrka af befäl och manskap samt med den organisation i öfrigt, som enligt Eders Kongl. Maj:ts proposition blifvit vid 1892 års urtima riksdag bestämd, till Gefle förlägges och beslut derom meddelas före 1894 års utgång samt under förutsättning, att ett å en bifogad karta närmare angifvet område inom södra villaqvarteret, godkännes såsom plats för artillerietablissementet, förbinda sig

att kostnadsfritt för ändamålet upplåta nämnda område och förty inköpa vretarne å Sörby n:is 44 och 45 för att tillsammans med stadens egande vret n:o 47, med afdrag dock af hvad som enligt berörda karta åtgår till reglering och utläggning till behörig bredd af Nygatan och andra utefter tomtens gränser löpande vägar, öfverlemnas till Eders Kongl. Maj:t och kronan att egas och besittas, så länge de till ofvannämnda ändamål brukas och begagnas;

att, såsom bidrag för uppförande derstädes af nytt etablissement för Andra Svea artilleriregemente, af stadens medel anvisa ett kontant belopp af 300,000 kronor;

att, när sådant erfordras, låta på stadens bekostnad till etablissementets tomtgräns framdraga gas- och vattenledning, samt derifrån anlägga afloppsledning; samt

att hos Eders Kongl. *Maj:t göra underdånig framställning om nödiga ändringar i vissa delar af den faststälda planen för södra Villastaden.

I anledning af dessa sålunda utaf städerna Upsala och Gefle gjorda anbud hafva utlåtanden infordrats dels af generalfälttygmästaren och chefen för artilleriet samt chefen för fortifikationen, och dels — sedan af dem, på sätt jag längre fram kommer att nämna, såsom tomt- och exercisplats för regementet, derest detsamma förlädes till Upsala, föreslagits ett kronan tillhörigt, i närheten af dervarande centralhospital

27 Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 38.

beläget område, som delvis disponeras af domänstyrelsen och fångvårdsstyrelsen, men farhåga emellertid uttalats, att, med ctablissementcts förläggning till nämnda plats, regementets öfningar, som i sådant fall skulle försiggå å ett fält framför etablissementet, kunde störande inverka på vården af de i hospitalet intagna sjuke — från medicinalstyrelsen samt domän- och fångvårdsstyrelserna.

I sitt med anledning deraf den 11 september 1893 afgifna utlåtande lemna chefen för artilleriet och chefen för fortifikationen till en början en närmare redogörelse för läget och beskaffenheten af de föreslagna tomt- och exercisplatserna i de båda städerna.

Hvad angår Upsala hade stadsfullmägtige föreslagit, att kasernetablissementet skulle uppföras på åkerskiftena mellan Upsala cellfängelse och den så kallade grindstugan på vestra sidan om landsvägen mellan staden och Flottsund, äfvensom ifrågasatt, dels att Uplands regementes nuvarande exercisfält, den så kallade Polacksbacken, hvilket, sedan detsamma på föreslaget sätt blifvit utvidgadt, komme att innefatta ett område af 77 bär, skulle begagnas äfven af artilleriregementet, och dels att för uteslutande begagnande af sistnämnda regemente skulle, strax vester om stora landsvägen och omedelbart intill kaserntomten anordnas ett mindre exercisfält med en areal af omkring 25 har.

Enligt de båda chefernas åsigt vore emellertid de platser å det för kasernetablissement föreslagna område, hvilka kunde ifrågasättas till byggnadstomter, härtill mindre lämpliga, en sydlig i närheten af grindstugan, emedan den läge långt från staden, och en längre norrut belägen, emedan marken bär läge lägre än vägen och byggnadsgrunden vore dålig.

Deremot förklara de, att en mycket fördelaktig byggnadstomt finnes öster om stora landsvägen till Flottsund å den till utvidgning af Uplands regementes mötesplats enligt nådiga brefvet den 27 maj 1892 upplåtna så kallade Ruddamsvreten. Denna tomt hade ett smult och högt läge å en grusås, som crbjöde mycket god byggnadsgrund, och dess afstånd från stadens centrum vore icke mer än 1,5 kilometer; och hade chefen för Uplands regemente på gjord framställning förmält sig icke hafva något att erinra mot artillerietablissementets uppförande å nämnda vret.

Någon nödvändighet för artilleriet att till sin exercis begagna Polackbacken, hvilket chefen för Uplands regemente med hänsigt till nämnda exercisfälts delvis sandiga beskaffenhet förmält sig anse i viss mån betänkligt, förelåge ej heller, naturligtvis om man undantoge de mera sällan förekommande fall, då artilleriet skulle öfva samexercis med infanteriet. Då nemligen vestorut från det föreslagna tomtområdet

28 Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 38.

voro belägna dela omkring 20 bär kronojord och dels 30 har stadsjord, hvilken senare, enligt hvad som för de båda cheferna uppgifvits, staden vore villig att till artilleriet kostnadsfritt afstå, mötte intet hinder att utan mera betydliga kostnader anskaffa ett exercisfält, som till så väl längd som bredd vore mer än tillräckligt för att möjliggöra manöver med tre batterier, den största styrka, som under nuvarande förhållanden kunde antagas komma att exercera på en gång.

Hvad Gefle åter anginge, hade, såsom de båda cheferna yttra, den af stadsfullmägtige föreslagna kaserntomten, belägen omedelbart invid och vester om staden på södra sidan om Gefleån, ett sundt och vackert läge, men grunden erbjöde icke tillräcklig bärighet för kasernbyggnader, utan måste för sådant ändamål med stora kostnader förstärkas.

Vidare kunde ett exercisfält af 40 å 50 härs areal visserligen erhållas å den i närheten af den föreslagna kaserntomten belägna kronodomänen Walls egor. De delar af denna egendoms öppna jord, som kunde ifrågasättas att användas till exercisfält, läge emellertid ej i ett sammanhang, utan skiljdes åt genom ett stenbundet bälte, hvilket väl utan allt för stor kostnad kunde göras trafikabelt, ehuru fältet i alla händelser dock komme att erhålla en för manöver med anspända batterier ganska olämplig form. Bredden å omkring halfva fältet blefve nemligen alldeles otillräcklig, och någon ökning af detsamma kunde, till följd af den bredvidliggande markens stenbundenhet, icke utan högst betydlig kostnad åvägabringas. Ett exercisfält af erforderlig areal och med lämpligare proportioner mellan längd och bredd skulle deremot möjligen kunna erhållas på en till ofvannämnda kronodomän hörande med barrskog beväxt sandmo, men marken derstädes vore, enligt uppgift, af så lös beskaffenhet, att den mindre väl egnade sig till exercisfält för ett beridet vapen.

Sedan de båda cheferna sålunda redogjort för läget och beskaffenheten af de områden, som i de olika städerna kunna ifrågakomma att användas till byggnadstomter och exercisfält, öfvergå de till en jemförelse dem emellan i fråga om de fordringar i öfrigt, som måste ställas å en ort, derest densamma skall kunna anses lämplig till förläggningsplats för ett fältartilleriregemente.

Beträffande dervid först den vigtigaste af fältartilleriets utbildningsgrenar, nemligen skjutöfning ärna, förmäla de sig anse de föreslagna förläggningsorterna likstälda, då det nemligen ej kan antagas, att Andra Svea artilleriregemente, vare sig' det blifver förlagdt till Upsala eller Gefle, kommer att begagna sig af något annat skjutfält än Marma. Afståndet till denna skjutplats vore visserligen, yttra de, två dagsmarscher

29 Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 38.

från Upsala ‘och endast en från Gefle, men som marschöfningar vore att anse som fältartilleriets vigtigaste öfningar näst skjutningarna, borde åt det större afståndet mellan Upsala och Marma ej tillmätas någon betydelse, allra helst som Marma skjutfält allt framgent vore afsedt att begagnas äfven af Första Svea artilleriregemente, som vore förlagdt i Stockholm, hvarifrån afståndet till Marma vore två dagsmarscher längre än från Upsala till Marma.

Hvad åter angår utbildningen i exercis, förklara de, att enligt deras åsigt af den ofvan lemnade redogörelsen för de föreslagna olika exercisfälten i Upsala och Gefle framgår, att förstnämnda stad i nämnda afseende har vida gynsammare betingelser än Gefle.

För de för fältartilleriet så vigtiga öfningarna i utväljande och besättande af ställningar vore vidare, fortsätta de, trakten kring Upsala ovanligt gynsam, emedan derstädes förekomme ett stort antal kala höjder med fri utsigt öfver den vidsträckta slätten; hvarförutom man äfven från den föreslagna kaserntomten hade en mycket vidsträckt utsigt, hvilket i hög grad underlättade riktöfningarnas utförande på stora afstånd. För artilleriofjicer ar nes taktiska utbildning finge äfvenledes trakten omkring Upsala anses som synnerligen förmånlig; och slutligen kunde i Upsala, i motsats mot hvad som blefve fallet, derest regementet förlädes till Gefle, tillfälle till samöfning med infanteri erbjudas regementet. Den i sistnämnda stad förlagda infanteriskola vore nemligen icke att räkna, då den under exercistiden upplöstes.

Regementets utbildning i sin helhet skulle sålunda, enligt de båda chefernas åsigt, försiggå under gynsammare förhållanden, derest regementet förlädes till Upsala, än om Gefle bestämdes till förläggningsort.

Flvad angår rekryterings- och hästlegningsförhållandena på de olika orterna förmäla de båda cheferna sig ej hafva skäl att antaga det någon nämnvärd skillnad dem emellan skulle komma att visa sig.

Bedömdes frågan vidare ur ekonomisk synpunkt, hade man, såsom de båda cheferna påpeka, att taga hänsyn såväl till kostnaden för etablissementets anläggning och underhåll som ock till den årliga kostnaden för truppens underhåll. För utrönande af den förra hade uppgifter om material- och arbetspriser infordrats från de respektive städerna, och framginge af dessa, att priserna i Gefle öfverstego de i Upsala med 10 å 15 procent, så att, enligt de kostnadsberäkningar, som på nämnda prisuppgifter grundats, byggnadskostnaden för hela etablisscmentet, undergrunderna oberäknade, blefve cirka 100,000 kronor högro i Gefle än i Upsala. För bedömande af kostnaden för undergrunderna åter både undersökningar å båda platserna utförts och en härför kompetent

30 Kong!. Maj.is Nåd. Proposition N:o 38.

person särskildt skickats till Gefle för att uppgöra förslag, huru dessa grunder derstädes borde utföras. De med anledning häraf uppgjorda kostnadsberäkningarna utvisade, att för hela etablissementet undergrunderna i Gefle blefve cirka 110,000 kronor dyrare än i Upsala. I sin helhet skulle således etablissementet i Gefle blifva cirka 210,000 kronor dyrare än i Upsala, hvadan och ehuru det af Gefle för etablissementets uppförande erbjudna bidrag med 150,000 kronor öfverstege det tillskott Upsala i enahanda afseende förklarat sig villig lemna, det blefve ekonomiskt fördelaktigare att bygga etablissementet i sistnämnda stad, och vore uppenbart, att äfven den årliga underhållskostnaden för byggnaderna under sådana förhållanden blefve lägre i Upsala än i Gefle.

I fråga vidare om den årliga kostnaden för truppens underhåll hade uppgift erhållits från arméförvaltningens intendentsdepartement rörande portionspriset för Uplands regemente å Polacksbacken och för Helsinge regemente å Mohed, som vore den närmast intill Gefle belägna mötesplats; och visade dessa uppgifter, att portionspriset å Polacksbacken under åren 1891, 1892 och 1893 varit respektive 50,70, 53,30 och 44,70 öre, under det att motsvarande pris å Mohed för samma år varit respektive 61, 60,70 och 46,50 öre, så att, äfven om prisskilnaden till en del måste tillskrifvas den längre transporten till Mohed, det dock vore påtagligt, att lifsmedlen i Gefle vore icke obetydligt dyrare än i Upsala.

Hvad slutligen beträffar frågan om de begge städernas ömsesidiga företräden med hänsigt till eu eventuell mobilisering af regementet, fästa de båda cheferna uppmärksamheten derpå, att mobiliseringen af våra nuvarande fältartilleriregementen med anledning af deras synnerligen svaga fredskadrer af såväl manskap som framförallt af hästar måste komma att kräfva jemförelsevis lång tid och att det vid sådant förhållande synes vara förenadt med en viss risk att förlägga ett dylikt regemente i en stad, belägen vid öppna kusten; och förmäla de sig anse olägenheten af detta exponerade läge fullt ut uppväga de fördelar, som Gefle ur mobiliseringssynpunkt möjligen kan erbjuda framför Upsala i följd af den något kortare tid, som åtgår för att till den förra staden samla till Andra Svea artilleriregemente indelade beväringsmän och hästar. Att åter anordna ett minförsvar för inloppet till Gefle skulle, fortsätta de, komma att medtaga betydliga kostnader, för hvilkas betäckande endast en ringa tillgång funnes uti den lösesumma, som erhållits genom Fredriksskansholmens öfverlemnande till staden; och att vid mobilisering flytta depoten från Gefle längre inåt landet, exempelvis till Storvik, skulle af många skäl vara mindre lämpligt.

.31

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 38-

Cheferna för artilleriet och fortifikationen, som sålunda finna öfvervägande skäl tala för regementets förläggande till Upsala, tillstyrka alltså, att Eders Kongl. Maj:t, vid valet emellan nämnda stad och Gefle, måtte bestämma sig för den först om förmälda, dervid de dock förklara sig finna nödigt att såsom vilkor härför ytterligare stadgas, att staden dels utan ersättning öfverlåter det till exercisfält erforderliga området vester om vägen till Flottsund till en ytvidd af omkring 30 har, dels äfven, i likhet med Gefle, åtager sig att kostnadsfritt till kaserntomten framdraga erforderlig gas- och vattenledning, äfvensom att från tomten anlägga en afloppsledning.

Medicinalstyrelsen, hvars yttrande, på sätt jag förut nämnt, infordrats med anledning af den af cheferna för artilleriet och fortifikationen föreslagna kaserntomtens närbelägenhet till centralhospitalet i Upsala, förmäler i sitt med anledning deraf den 3 sistlidne januari afgifna, af yttrande i ämnet från liospitalsdirektionen åtföljda underdåniga utlåtande, att styrelsen ej kan bestrida, att eu större lägerplats med der rådande lägerlif och oro måste medföra många och beaktansvärda olägenheter för sjukvården vid ett i omedelbar närhet deraf beläget hospital, att det nu ifrågasatta öfningsfältet visserligen är långt mera aflägset från hospitalet än den nyligen från hospitalets närmaste granskap flyttade äldre skjutbanan för Uplands regemente, men att det emellertid, med hänsyn till vunnen erfarenhet om skjutöfningars menliga inflytande på oroliga sinnessjuke och dessas vård, varit önskligt om de ifrågasatta skjutöfningarna med kanoner kunnat förläggas till en ännu mera från hospitalet aflägsen plats, att dock liospitalsdirektionen enligt hvad den tillkännagifvit, efter å skjutfältet anstälda skjutförsök med eu kanon och samtidigt iakttagande af verkningarna deraf inom hospitalets olika afdelningar, icke ansett sig befogad att afstyrka förslaget; och att styrelsen under sådana förhållanden och då frågan ej finge bedömas ensidigt och med uteslutande hänsyn till hospitalets intressen ansett sig böra instämma med direktionen i det slut, hvartill densamma kommit.'

De kronan tillhöriga områden, som, derest etablissementet förlägges till Upsala å den af cheferna för artilleriet och fortifikationen föreslagna plats, för detsamma skulle tagas i anspråk, utgöras dels af sjelfva tomtplatsen den s. k. Ruddamsvreten, hvilken redan blifvit, på grund af Riksdagens medgifvande i skrifvelscn den 5 maj 1892 n:r 52, till Uplands regemente upplåten, och dels utaf 9 å Upsala stads skifteskarta med flit. D III, D V, D VI, I) VII, D VIII, D IX, D X, D XI och D XII utmärkta egoområden. Och framgår beträffande dessas

32 Kongl. Maj ds Nåd. Proposition No 38.

områdens storlek in. in. utaf de, på sätt jag redan nämnt, från domänstyrelsen och fångvårdsstyrelsen i frågan infordrade yttranden jemte ett vid domänstyrelsens utlåtande fogadt yttrande från Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande i Upsala län; att områdena innehålla en areal, det med D III betecknade af 2,63 har, området D V af 1,96 har, områdetD VI af 3,61 har, området D VII af 2,95 har, området D VIII af2,56 har, området D IX af 1,76 har. området D X af 1,66 har, området D XI af 1,02 har samt området D XII af l,i7 har; att af ifrågavarande lägenheter de med D V, D VI, D IX, D X, D XI och D XII betecknade, på grund af Commissorial-rättens sentens och dom den 5 oktober 1664, bekräftad genom nådiga brefvet den 15 februari 1803 innehafts och ännu innehafvas af predikanten och betjeningen vid länsfängelset, dock utan att någon å gällande stat grundad rätt till aflöningsförmån af denna beskaffenhet tillkommer dem; att de återstående trenne, med D III, D VII och D Vill betecknade egofigurerna äro löningsjordar, hvilka varit anslagna, den förstnämnda åt landskamreraren i länet och de-båda öfriga åt vaktmästarne hos länsstyrelsen men vid den senaste löneregleringen indragits till statsverket och numera äro för dess räkning utarrenderade på tjugu års tid, lägenheten D III till den 14 mars 1901 emot årligt arrende af 175 kronor, den med D VII utmärkta lägenheten till den 14 mars 1909 mot årsarrende af 112 kronor samt lägenheten D VIII till den 14 mars 1913 mot en årlig arrendeafgift af 110 kronor; att i arrendekontraktet rörande lägenheten I) III något som helst förbehåll rörande skyldighet för arrendatorn att för allmänt ändamål afstå lägenheten i sin helhet eller del deraf icke finnes stadgad men att deremot vid utarrenderandet af de båda öfriga blifvit, i enlighet med 26:te punkten af Kongl. kungörelsen den 10 november 1892 angående förändrade grunder för förvaltningen af kronans jordbruksdomäner, af vederbörande stadgadt, att arrendatorn skulle vara skyldig att, der sådant för allmännyttigt ändamål å kronans vägnar fordras, afstå den upplåtna lägenheten tillhörig mark mot åtnjutande af minskning i arrendeafgiften, motsvarande den förlust, honom tillskyndas, samt slutligen att då ingen anledning finnes att åt de befattningshafvande vid TJpsala länsfängelse, som innehafva förstnämnda lägenheter, medgifva särskilda förmåner utöfver i stat upptagen aflöning, så väl Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande som fångvårdsstyrelsen ansett berörda jordlägenheter kunna för framtiden utan någon särskild godtgörelse aflåtas för det ifrågasatta ändamålet, äfven om billigheten fordrade att, nuvarande innehafvare af samma lägenheter

Kongl. Majds Nåd. Proposition No 38. 33

för sin återstående tjenstetid tillädes skälig ersättning för desammas afstående.

Emellertid hafva städerna Upsala och Gefle icke stannat vid de först af dem gjorda anbud.

Utom det nemligen att, hvad förstnämnda stad angår, fullmägtige i densamma uti underdåniga skrifvelsen den 20 oktober 1893 på gjord framställning förklarat sig villige att, i anledning af den af cheferna för artilleriet och fortifikationen i deras ofvan omförmälda yttrande gjorda framställning, dels till exercisfält för regementet utan ersättning upplåta ett vester om vägen till Flottsund beläget område af omkring 30 har och dels kostnadsfritt för kronan så väl till den föreslagna kaserntomten å Ruddamsvreten framdraga erforderlig gas- och vattenledning som ock från samma tomt anlägga afloppsledning, hafva fullmägtige derstädes i telegramet den 8 i denna månad ytterligare såsom bidrag till kasernetablissementet erbjudit 50,000 kronor; och fullmägtige i Gefle å sin sida hafva dels med hänsigt till de anmärkningar mot lämpligheten af det till byggnadsplats för etablissementet i nämnda stad föreslagna område, som af nyssnämnda båda chefer framstälts, i skrifvelsen den 27 december 1893 förklarat sig villige att, derest den förut erbjudna marken af en eller annan anledning skulle befinnas olämplig till byggnadsplats, af vretarne N:ris 20, 21, 22, 23, 24 och 25 i Sörby upplåta det område, som utgörande 4,944 hektar, funnes närmare angifvet å en vid skrifvelsen fogad plankarta öfver staden, med skyldighet derjemte att, bekosta dränerings-, vatten- och gasledningars framdragande jemväl till sistnämnda byggnadsplats och dels i telegram den 8 i denna månad utfäst sig att derest regementet förlädes till Gefle, bidraga till kostnaden för det derför erforderliga etablissements uppförande med tillsammans 400,000 kronor.

Rörande det utaf stadsfullmägtige i Gefle i skrifvelsen den 27 december 1893 gjorda nya anbud har yttrande infordrats från cheferna för artilleriet och fortifikationen; och hafva bemälde chefer i sitt med anledning deraf den 24 sistlidne januari afgifna, utaf yttrande i ämnet från marin förvaltningen åtföljda utlåtande hufvudsakligen anfört, att utrymmet å den senast föreslagna kaserntomten, hvilken är belägen 700 meter längre från staden än den från början ifrågasatta, till följd af tomtens oregelbundna form är ganska knappt, så att någon utvidgning af densamma antagligen måste blifva af nöden; att byggnadsgrunden å den nya tomten är jemförelsevis god, men att emellertid äfven der för vissa byggnader fordras något djupare- undergrund, så att, inberäknadt utgifterna för en eventuel utvidgning af tomten, kostnaden för under- Bih. till Itikul. Prot. 1834. 1 Sami. 1 Åfä, 22 Haft. 5

34 Kong!. May.ts Nåd. Proposition N:o 38.

grunderna derstädes kan anslås till 30,000 kronor eller 20,000 kronor mera än motsvarande kostnad i Upsala; att visserligen närmare nndersökningar å platsen numera gifvit vid lianden, att priserna på byggnadsarbeten i Upsala till en början beräknats väl låga, så att den verkliga skilnaden i byggnadskostnad emellan Upsala och Gefle kunde antagas blifva 60,000 kronor till förstnämnda stads förmån i stället för 100,000 kronor, som ursprungligen, med stöd af de från de båda städerna erhållna prisuppgifterna, beräknats, men att å andra sidan kostnaden för iordningsställande af ett exercisfält till den vidd af omkring 50 hektar, som ansåges behöflig, enligt gjorda beräkningar i Gefle skulle komma att uppgå till omkring 50,000 kronor mot omkring 14,000 kronor, som för motsvarande ändamål i Upsala blefve erforderliga; att emellertid frånsedt nämnda ökade kostnad, som skulle uppkomma, derest regementet förlädes till Gefle, och hvilken äfven om den nu föreslagna nya tomten komme till användande, dock uppginge till 116,000 kronor, ytterligare borde tagas i betraktande, att derest Gefle bestämdes till förläggningsort, det blefve nödvändigt att med hänsigt särskildt till stadens blottade läge och den lockelse till fiendtliga anfallsförsök, staden redan i och för sig genom sin handel erbjöde, vidtaga anordningar i syfte att genom hamnens spärrande med minlinier åtminstone från sjösidan trygga regementets mobilisering och bereda tid för depoternas undanflyttande; att en sådan spärrning af billigaste slag eller med s. k. handminor, skulle, enligt hvad marinförvaltningens förut omförmälda skrifvelse utvisade, betinga en kostnad af omkring 70,000 kronor, hvartill dessutom måste läggas nödiga batterianläggningar till en kostnad af åtminstone några tiotusental kronor; att emellertid af en dylik anordning af minförsvaret kraftigare verkan ej vore att emotse än att enstaka fiendtliga kryssare skulle kunna för någon kortare tid utestängas, under det att å andra sidan hamnen derigenom blefve spärrad jemväl för egna fartyg; att derest en fullt ändamålsenlig spärrning af hamnen åstundades, det blefve nödvändigt att i norra hamninloppet anordna elektriska minor, som medgåfvo genomfärd för egna fartyg; att kostnaden derigenom stege till 300,000 kronor, deri ej inberäknadt hvad som erfordrades för försvarsanordningama; att dertill vidare komme, att till de blifvande minliniernas försvar måste afses en tillräcklig truppstyrka, hvilkens anskaffande under pågående mobilisering skulle erbjuda betydliga svårigheter; att sålunda, äfven om endast de lägre af de för min försvarets anordning upptagna siffrorna toges i beräkning, kostnaden för uppförande af ett etablissement i Gefle ändock komme att med större belopp än skilnaden mellan de af de båda städerna erbjudna

35 Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 38.

kontanta bidrag öfverskjuta kostnaden för ett etablissements uppförande i Upsala; att dertill ytterligare borde läggas, att, enligt hvad från fångvårdsstyrelsen inkomna uppgifter utvisade, portionspriserna vid länscellfängelset i Gefle under de senare tre åren med i medeltal 5,784 öre öfverstigit motsvarande priser vid Upsala länscellfängelse, så att då soldatportionen vore betydligt större än fångportionen, prisskilnadeu för dylik portion de båda orterna antagligen komme att blifva än större; att denna omständighet vore af synnerligen stor betydelse, då verkställda beräkningar gifvit vid handen, att kostnaden för regementets utspisning med hvarje öres höjning i portionsprisen stege med icke mindre än 1,500 kronor årligen; samt att de båda cheferna på dessa och de af dem förut anförda skälen ansågo sig fortfarande böra vidhålla sina förut uttalade åsigter om Upsalas företräde såsom förläggningsort för Andra Svea artilleriregemente.

Andra Göta artilleriregemente.

Såsom förläggningsorter för detta regemente hafva ifrågasatts städerna Jönköping, Eksjö och Linköping, hvilka också erbjudit sig att i en eller annan form bidraga till kostnaden för det erforderliga kasernetablissementets uppförande.

Så erbjuda sig i underdåniga skrifvelsen den G mars 1893 stadsfullmägtige i Jönköping att, derest regementet förlägges till nämnda stad, dels såsom bidrag till anläggning på stadens område af kasernetablissement för detsamma lemna ett belopp af 150,000 kronor att utan ränta utgå med 30,000 kronor årligen under 5 år, dels utan ersättning till staten upplåta behöflig plats för etablissementet å den plan, som söder om allmänna landsvägen till Ingaryd sträcker sig emellan den s. k. Oxbacken och Upsalaängen å egendomen Ryhofs egor samt å fjerde sidan begränsas af en dalsänkning mot Ryhofs öfriga egor, äfvensom nödig mark till vägar från denna plan och dels slutligen, när så påfordras, kostnadsfritt för staten till planen för etablissementet framdraga de i östra stadsdelen belägna hufvudrören för stadens gas- och vattenledningar mot skyldighet för staten att för gas och vatten erlägga utgifter i likhet med öfriga konsumenter.

Stadsfullmägtige i Eksjö åter hafva uti underdåniga skrifvelsen den 23 maj 1893 såsom bidrag till anläggning af kasernetablissement på stadens område eller förvärfvande af skjutfält i dess närhet erbjudit ett belopp af 100,000 kronor, att utgå med 20,000 kronor årligen utan

36 Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 38-

ränta under fem år samt dessutom förbundit sig att utan ersättning till staten afstå dels 5 å 6 bär mark för uppförande af sådant etablissement antingen på de så kallade Sjöängsegorna, nordost om staden eller ock å de med n:is 361 och 362 å eu öfverlemnad karta betecknade egor, och dels 20 å 25 har mark till utvidgande, i enlighet med hvad nämnda karta utvisar, af mötesplatsen Ränneslätt på östra sidan, hvarigenom nämnda mötesplats skulle erhålla en ytvidd af omkring 120 har, och slutligen hafva stadsfullmägtige i Linköping i underdåniga skrifvelsen den 30 maj 1893 anmält, att stadsfullmägtige i syfte att få regementet förlagdt till nämnda stad äro villige att dels lemna ett belopp af 150,000 kronor, att utbetalas antingen på en gång eller i mindre poster under vissa år såsom bidrag till anläggningen å stadens område af regementets blifvande kasernetablissement dels utan ersättning inom sitt egoområde till staden upplåta behörig plats för kasernetablissementet jemte nödigt mindre öfniugsfält, och dels slutligen, när så påfordras, kostnadsfritt till planen för etablissementet låta framdraga hufvudrör från gas- och vattenledningarne inom staden samt för nödigt aflopp, dock med skyldighet för kronan att för gas och vatten erlägga afgifter i likhet med öfriga konsumenter.

Öfver dessa underdåniga framställningar har yttrande infordrats från generalfälttygmästaren och chefen för artilleriet och chefen för fortifikationen, och hafva dessa chefer, efter att på ort och ställe tagit kännedom om de särskilda platser för regementets förläggning, som sålunda blifvit ifrågasatta, till åtlydnad häraf den 30 november 1893 med gemensamt underdånigt utlåtande i ämnet inkommit.

De underkasta deri de tre städerna en jemförelse beträffande deras lämplighet såsom förläggningsort för regementet ur nedannämnda synpunkter och anföra derom hufvudsakligen följande.

Skjututbildningen.

Hvad Jönköping beträffar kunde 3 mil söder om staden ett, lämplig! skjutfält erhållas, beläget i Byarums socken och Östbo härad. Fältet kornrne att innefatta en areal af tillsammans 228 har, deraf omkring 80 har egdes af grefve J. G. von Seth och återstoden tillhörde hemmanet Jorarp; och hade dels egarne af sistnämnda hemman skriftligen förbundit sig att, derest köp komme till stånd före den 15 juli 1894, försälja hela hemmanet, hvilket innefattade en areal af 640 har, för en summa af 69,500 kronor, dels grefve Seth förklarat sig villig

37 Kongl. Maj:ts Nåd, Proposition N:o 38.

att antingen till ett pris af 100 kronor per har försälja det honom tillhöriga område, som behöfde för skjutfältet tagas i anspråk, eller ock utbyta detsamma mot lika stor areal af hemmanet Jorarp. Derförutom måste ett mindre hemman, benämndt Löiveryd, om 26 härs areal, som läge i skottliniens förlängning, af kronan inköpas; och hade egaren deraf hembjudit hemmanet åt staten för ett pris af 4,000 kronor.

Kostnaden för de en areal af tillsammans 666 har omfattande hemman, som kronan för detta skjutfälts förvärfvande måste inköpa, uppginge sålunda till 73,500 kronor, derifrån emellertid måste dragas ett belopp af 20,000 kronor, som domänstyrelsen förklarat sig villig att erlägga för det område af omkring 370 bär, hvilket såsom för skjutfältet ej behöflig^ kunde till kronopark utläggas; och borde från kostnaden ytterligare afräknas det till 14,000 kronor uppgående värdet af den på skjutfältet nu växande skog, hvilken måste nedhuggas, så att sammanlagda kostnaden för den för skjutfältet erforderliga mark komme att uppgå till omkring 40,000 kronor. Kostnaden för fältets iordningställande hade efter approximativ beräkning befunnits uppgå till 20,000 kronor.

Skjutfältet bestode till hufvudsakligaste delen af skogbeväxt sandmo med jemn stigning uppåt från söder till norr och en höjdskilnad mellan nollpunkten och fältets norra ända af omkring 12 meter eller ungefär samma lutningsförhållanden som å södra delen af Manna skjutfält. Förlängningen af skottlinien gånge på en längd af något öfver 3,000 meter dels genom öde skogsmarker och dels öfver den så kallade Eckersjön. Vester om fältet, men på så stort afstånd från detsamma, att någon olägenhet för trafiken icke vore att befara, ginge jernvägen Jönköping—Vaggeryd med en station Ammelund i höjd med fältets midt och en annan station Byarum omkring 3 kilometer söder om nollpunkten och öster derom den föga trafikerade landsvägen Jönköping—Vernamo, hvilken dock ej heller, derest vid skjutning från de östra delarne af fältet uppställningsplatserna förlädes till fältets vestra del, kunde i någon mån af skjutningen beröras.

Fältets bredd, som utgjorde 600 meter, vore mer än tillräcklig för skjutning med en division om 3 batterier, den största styrka, hvarmed regementet med nuvarande organisation kunde samtidigt företaga skjutöfningar; och hvad anginge de för utbildningen af högre befälhafvare i ledning af elden vid större förband, såsom t. ex. ett fördelningsartilleri, synnerligen vigtiga skjutöfningarna med 2 divisioner, hade regementets förläggande till Jönköping så till vida företrädet, som första Göta artilleriregementes skjutfält Remrnene, hvilket vore bredt nog

38 Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 38.

att medgifva skjutning med sex batterier på en gång och dit alltså en division af Andra Göta artilleriregemente vid behof kunde förflyttas för att öfva skjutning tillsammans med Första Göta artilleriregemente, läge på ej synnerligen mycket större afstånd från Jönköping än från Göteborg, eller endast 80 kilometer, under det åter afståndet till nämnda skjutplats från Eksjö utgjorde 167 kilometer och från Linköping 267 kilometer.

Hvad anginge ordnandet af Andra Göta artilleriregementes skjutöfningar, för den händelse regementet förlädes till Eksjö, hade föreslagits att dylika öfningar skulle i sådant fall ega rum på ett 3,500 meter långt och 300 meter bredt område, som toge sin början omkring 500 meter söder om den på omkring 2,5 kilometer från den föreslagna kasernplatsen belägna Qvarnarpssjön och slutade vid en vester om Ryningsholm befintlig berggrupp. Skjutfältets norra del till eu längd af omkring 700 meter utgjordes af delvis skogbevuxen, delvis kalhuggen sandmo, som väl lämpade sig till uppställningsplatser för batterierna. Derefter följde på en längd af omkring 1,200 meter kärlig skogsmark, som vid östra stranden af Långanässjön öfverginge i ett smalt odladt bälte och slutligen utgjordes återstoden af skjutfältet eller den de!, som vore belägen emellan Långanässjön och den bäck, som bildade densammas utlopp i Hafravikssjön, å ena sidan och höjdpartiet mellan Ryningsholm och Alfversjö å andra sidan af eu mosse, hvilken enligt uppgjord beräkning skulle kunna torrläggas för omkring 14,000 kronor. Markens beskaffenhet syntes emellertid chefen för artilleriet och chefen för fortifikationen göra detta skjutfält mindre lämpligt för sitt ändamål. Den kärriga skogsmarken norr om Långanässjön skulle nemligen lika litet som den torrlagda mossen söder om densamma medgifva de förflyttningar, som erfordrades vid fältmässiga skjutningar, och icke heller erbjuda lämpliga uppställningsplatser för batterierna, så att skjutning i regeln skulle kunna företagas uteslutande från skjutfältets norra del; och dessutom skulle markens öfvervägande lösa beskaffenhet medföra äfven den olägenheten, att projektilerna ofta nog icke skulle komma att krevera vid nedslaget och att verkan af nedslagskrevaden blefve ytterst ringa.

Hvad slutligen beträffade frågan om skjutöfningarnes ordnande vid förläggandet af regementet till Linköping, så kunde, enligt hvad upplyst blifvit, ett skjutfält af 3,500 meters längd med lämplig profil och med till större delen hård och fast mark beredas på ett afstånd af omkring 5 kilometer från nämnda stad vid Distorp i Rystads socken och Åkerbo härad. Skottliniens förlängning ginge på en längd af omkring

39 Kongl. Majds Nåd. Proposition N:o 38.

2,000 meter genom skogsmark, som dock vester om skottlinien vore ganska tätt bebyggd, och derefter ut i sjön Roxen, hvarest segelleden till Linköping träffades på ett afstånd från nollpunkten af omkring 6,000 meter. Terrängens profil lade intet hinder i vägen för att gifva skjutfältet en bredd af 600 meter, men komme dess utläggande till denna bredd att på grund af jordens höga värde medföra mycket stor kostnad. Den mark, som erfordrades för att åt skjutfältet gifva en bredd af endast 300 meter, skulle åter enligt genom stadens försorg uppgjord värdering representera ett värde af 63,533 kronor 40 öre, hvarjemte för flyttning af åtskilliga boningshus erfordrades ett belopp af 7,900 kronor. Någon förbindelse af jordegarne att för ofvannämnda pris försälja marken vore emellertid ej afgifven, och det syntes sannolikt, att de, då fråga om jordens afstående verkligen väcktes, skulle göra anspråk på ej oväsendtlig! högre belopp, helst de vid med dem inledda underhandlingar om markens upplåtande på arrende under 50 år icke kunnat förmås att ingå härpå, med mindre de erhöllo en arrendesumma, som sammanlagdt komme att uppgå till omkring 4,750 kronor.

Exercisutbildningen.

Derest Andra Göta artilleriregemente förlädes till Jönköping, kunde, i omedelbar närhet af den föreslagna platsen för kasernetablissementet, på kronoegendomen Ryhofs egor beredas ett exercisfält af erforderlig storlek och lämpliga proportioner emellan längd och bredd. Egendomen vore visserligen utarrenderad till den 14 mars 1907, men arrendatorn hade enligt det med honom upprättade kontrakt skyldighet att för allmännyttigt ändamål afstå egendomen tillhörig mark mot åtnjutande af vederbörligt afdrag å arrendeafgiften; och antogo de båda cheferna, att det högsta skadestånd, som eu kompromiss skulle kunna tillerkänna arrendatorn, voro 50 kronor för har, så att, då för fältet erfordrades minst 40 har, kronans årliga förlust i följd af exercisfälts anläggning å nämnda kronoegendom komme att uppgå till 2,000 kronor.

Jordmånen å fältet utgjordes af hård sand delvis blandad med lera, och hade landtbruksingeniörer, med Indika de båda cheferna i ämnet rådgjort, förklarat detsamma kunna genom besåning med lämpliga grässorter utan svårighet starkt rotbindas. Kostnaden härför äfvensom för täckdikning m. fl. för fiiltets apterande till exercisfält erforderliga åtgärder hade af sakkunnige beräknats uppgå till 6,000 kronor;

40 Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 38.

och borde fältet för verkställigheten häraf till kronan afträda» 2 å 3 år innan detsamma skulle till exercis användas.

För daglig samöfning med andra vapen funnes visserligen icke tillfälle i omedelbar närhet af Jönköping, men då Skillingaryd, Jönköpings regementes mötesplats, icke läge på längre afstånd från det föreslagna skjutfältet än 17 kilometer, kunde samöfning med detta regemente i sammanhang med artilleriregementets skjutöfningar utan svårighet anordnas.

Vid regementets förläggning till Eksjö vore afsigten att såsom exercisfält för regementet använda Smålands grenadiercorps’ och Smålands husarregementes gemensamma, omedelbart intill den föreslagna kaserntomten belägna mötesplats Ränneslätt, som för ändamålet skulle utvidgas med 20 å 25 har. Tillfälle till samöfning med infanteri och kavalleri blefve sålunda beredt, men den mark, som skulle läggas till mötesplatsen, vore kuperad och stenbunden samt fördenskull såsom öfningsfält föga värdefull, hvartill komme att då en del af det nuvarande fältet upptages af lägerbyggnader, återstoden knappast blefve tillräcklig för 3 regementen af olika vapenslag. Den staden Eksjö omgifvande terrängen syntes deremot erbjuda gynnsamma betingelser för de vigtiga öfningarne i positioners intagande, rigtöfningar på stora afstånd in. in. dylikt.

Förlädes regementet till Linköping, borde naturligtvis såsom exercisfält användas det stora för de båda lifgrenadierregementena gemensamma mötesfältet Malmen, hvilket med eu areal af 140 har härtill vore fullt tillräckligt, förutom det att markens beskaffenhet särskildt gjorde detsamma väl egnadt till exercisplats för artilleri. Det stora afståndet emellan Malmen och den föreslagna platsen för kasernetablissementet, utgörande icke mindre än 4 kilometer, komme emellertid härvid att enligt de båda chefernas åsigt blifva till mycken olägenhet, desto större, som tiden för artilleriets repetitionsöfningar, 22 dagar, vore mycket knappt tilltagen och andra årsklassens beväring framdeles städse komme att. under denna tid samöfvas med stammen. Då det vore af stor vigt att den dagliga öfningstiden, hvilken ej borde utsträckas öfver 9 timmar, icke inkräktades af tidsödande marscher, skulle sålunda af regementets förläggning till Linköping blifva en följd att detsamma under repetitionsöfningarne måste qvarstanna i läger å Malmen, en anordning, som komme att medföra ganska afsevärda kostnader, då ju i sådant fall sommarstallar, mathallar, kanonskjul m. m. dylikt måste för artilleriregementet anskaffas.

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition No 38.

41 Rekryteringen.

Enligt de båda chefernas åsigt vore det omöjligt att afgöra, hvilken af de föreslagna platserna i detta afseende egde företrädet, men de antaga emellertid, att såväl Linköping som Jönköping ega goda förutsättningar för rekryteringens vidmagthållande.

Manskapets underhåll.

Hvad denna fråga angår, hade, upplysa de båda cheferna, portionspriset å Malmen under en lång följd af år varit lägre än å någon annan mötesplats eller någon garnisonsort. Så hade t. ex. nämnda pris år 1893 å Malmen uppgått till endast 40,09 öre, då det deremot utgjort vid Eksjö 47 öre och å Skillingaryd, den närmaste mötesplatsen till Jönköping, 44,7 öre. A andra sidan hade portionspriset å cellfängelset i Jönköping under de tre sista åren varit i medeltal 0,7 öre och under senaste halfår icke mindre än 6,50 öre lägre än å cellfängelset i Linköping. u

Mobiliseringen.

%

I detta afseende syntes samtliga de tre ifrågasatta städerna erbjuda lika stora fördelar, då de alla voro belägna så långt in i landet att mobiliseringsarbetet kunde beräknas komma att fortgå ostördt af fiendtliga företag. Emellertid anse de båda cheferna att det för ett artilleriregementes vid mobilisering erforderliga stora antal hästar skulle kunna något hastigare samlas till Linköping än till någon af de båda andra ifrågasatta städerna.

Kaserntomtens beskaffenhet och kostnaden för etablissementets anläggande.

Den af stadsfullmägtige i Jönköping erbjudna kaserntomt, hvilken innefattade en areal af 5 har, hade ett fördelaktigt läge mellan stora landsvägen till Ingaryd och Ryliofs egor med en höjd af omkring 10 Bill. Ull It it sd. Prof. 1834. 1 Samt. I Afd. 22 lliift. 6

42 Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 38.

meter öfver Vetterlig yta samt vore, då grunden bestode af sandblandadt grus, icke allenast i hygieniskt afseende god, utan erbjöde äfven en pålitlig byggnadsterräng. Tomtens triangulära form gjorde den emellertid mindre lämplig för ett ändamålsenligt bebyggande, synnerligast som utrymmet dessutom vore knappt och det syntes de båda cheferna derför lämpligt att de längst österut belägna jordlotterna utbyttes mot ett triangulärt fält mellan Ingarydsvägen och jernvägsbanken.

Den i Eksjö erbjudna tomtplatsen, innehållande en areal af 5 å 6 har, vore belägen öster om staden vid den så kallade Husanässjön. Läget vore sund!, och vackert samt byggnadsgrunden tillförlitlig men till följd deraf att marken sluttade starkt emot sjön kräfdes icke obetydliga planeringskostnader. Vattenledning saknades i staden, hvarföre vatten måste med ångkraft upphemtas ur ofvan nämnda sjö och blefve, då gas- eller elektricitetsverk ej heller vore derstädes anlagda, nödvändigt att med oljelampor upplysa samtliga lokaler i det blifvande etablissementet.

Den tomt, som af staden Linköping örbjöds till plats för kasernetablissementet, utgjorde i areal 8,5 bär och vore afsedd att lemna utrymme jemväl för fotexercis och ridning. Som stadsplanen för Linköping upptoge en bred esplanad från jernvägsstationen till norra sidan af tomten samt marken å den till denna esplanad gränsande del af tomten läge högre och vore jenmare och dessutom erbjöde en bättre byggnadsgrund än södra delen, borde etablissement^ förläggas å den norra delen med fayad åt nämnda esplanad; och syntes lämpligast, att lmfvudbyggnaden dervid förlädes midt emot det blifvande Birger Jarls torg, för hvilket ändamål dock några nu bebyggda tomter måste inlösas och tilläggas den föreslagna tomten, Vore staden ej villig härtill, måste lmfvudbyggnaden förskjutas mot vester och komme då att ligga snedt emot ofvannämnda torg; hvarförutom kaserngården, såvida ej den till öfningsfält disponibla del af tomten skulle blifva alltför obetydlig, måste trängas väl mycket tillsammans.

Hvad kostnaderna för kasernetablissementets uppförande beträffade, vore, enligt inhemtade upplysningar, byggnadsplan i de tre orterna, Jönköping, Eksjö och Linköping så litet från hvarandra skiljaktiga att det vore omöjligt att afgöra, hvilken af orterna i detta afseende hade företrädet och frågan om kostnaden för sjelfva etablissementet kunde derföre icke utöfva något väsentligt inflytande på valet af förläggningsort. Deremot skulle, om etablissementet förlädes i Eksjö, särskild kostnad böra beräknas såväl för eget vattenuppfordringsverk som för svårare

43 Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 38.

planeringsarbete, och ansågs denna kostnad komma att uppgå till omkring 40,000 kronor.

Sedan de båda cheferna sålunda redogjort för de olika städernas större eller mindre lämplighet såsom förläggningsort för ifrågavarande regemente, sammanfatta de sitt slutomdöme derhän, att Eksjö icke synes dem kunna anses såsom ‘lämplig förläggningsort, då dels skjutfältet derstädes komme att blifva af mindre tillfredsställande beskaffenhet dels bristen på gas-, vatten- och afloppsledningar nödvändiggjorde särskilda anordningar för det blifvande etablissementets förseende med vatten och dess belysning samt markens dränering och dels slutligen stadens bidrag understege de öfriga båda städernas med 50,000 kronor, under det att etablissementets anläggningskostnad komme att blifva omkring 40,000 kronor högre än i Jönköping och Linköping; att således endast återstode att välja emellan sistnämnda städer, hvilka båda erbjudit samma kontanta bidrag och som med afseende å kostnaderna så väl för etablisementets uppförande som för truppens underhåll voro temligen likstälda; att Linköping kunde anses hafva företräde framför Jönköping derigenom att artilleriregementet, vid förläggning till förstnämnda stad, med mindre svårighet kunde komma i tillfälle att öfvas tillsammans med annat vapen samt att förutsättningarne för en snabb mobilisering i Linköping vore något gynsammare än på den senare platsen ; att hvad åter anginge truppens utbildning, Linköping med afseende på dervarande exercisfälts relativa aflägsenhet icke kunde såsom förläggningsort mäta sig med Jönköping, der exercisfältet komme att ligga i kasernens omedelbara närhet; att, då frågan gällde anskaffande af skjutfält jemförelsen de båda platserna emellan ställde sig än ogynnsammare för Linköping, då nemligen i trakten af Jönköping ett fullt tillräckligt skjutfält, 3,800 meter långt och 600 meter bredt, kunde anskaffas för en kostnad af 60,000 kronor med möjlighet att för en ringa kostnad deröfver förlänga skottbanan söder ut med omkring 500 meter, under det att den plats, som i trakten af Linköping skulle till skjutfält användas, komme att i inköp betinga eu köpeskilling af minst 70,000 och sannolikt ännu mera, samt att dertill ytterligare komme, dels att sistnämnda skjutfält ändå blefve 300 meter kortare än det vid Jönköping belägna, dels att skottlinie])s förlängning vid detsamma komme att skära segelleden till Linköping, eu omständighet, som utan all fråga vore af beskaffenhet att medföra alvarsamma olägenheter, dels att, derest man till följd af sistnämnda skjutfälts i förhållande till de stegrade fordringarne på artilleriets skjututbildning allt för ringa bredd i eu framtid funne sig nödsakad att utvidga detsamma, sådant i anseende till närmast kringliggande trakters göda

44 Kongl. Maj.is Nåd. Proposition N:o 38.

jordmån och närbelägenheten af många boningshus icke utan högst betydande kostnader läte sig verkställas, och dels slutligen att med regementets förläggning till Jönköping ingen nämnvärd svårighet mötte att till gemensamma skjutöfningar å Remmene sammanföra delar af såväl Första som Andra Göta artilleriregementen.

Emellertid förmälde chefen för artilleriet och chefen för fortifikationen, som på grund af hvad de sålunda anfört förordade Jönköping såsom förläggningsort, sig i hvarje fall anse nödigt, att vare sig Eders Kongl. Maj:t bestämde sig för den ena eller andra staden, åtskilliga ytterligare medgifvanden af vederbörande äskades, och hemstälde de att Eders Kongl. Maj:t i sådant afseende täcktes föreskrifva, derest regementet förlädes till Jönköping, att staden åtoge sig

dels att utan ersättning till kaserntomt upplåta hela det å en bifogad kartecroquis inom vissa angifna linier belägna område äfvensom att omlägga Ingarydsvägen så, att den komme att följa kaserntomtens norra gräns,

dels att ej mindre så snart sådant från kronans sida fordrades, till etablissementet framdraga förutom gas- och vattenledningar jemväl på sätt, som af chefen för fortifikationen godkändes, eu atloppsledning till Vettern, än äfven att för framtiden underhålla dessa ledningar,

och dels att ordna och icke vidare till sandtägt använda ett vester om det blifvande etablissementet beläget lägre fält äfvensom åt kronan inrymma rättighet att deröfver framdraga en bred väg med uppfart till midten af etablissementets vestra gräns; samt, derest etablissementet förlädes till Linköping,

att denna stad förbunde sig

dels att till den till tomtplats för kasernetablissementet afsedda mark ytterligare lägga de bebyggda tomter, som behöfde afrödjas, på det att kasernbyggnaden skulle kunna få sitt läge midt emot Birger Jarls torg,

dels att vid den tid då etablissementet vore färdigt hafva de intill detsamma stötande gator ordnade och stensatta, så att lätta förbindelser derifrån bereddes till öfriga delar af staden och

dels att, så snart sådant från kronans sida fordrades, i nämuda gator framdraga gas- och afloppsledningar till den del af tomten, som vore ämnad att bebyggas.

Med anledning häraf har Eders Kongl. Maj:t behagat infordra ytterligare yttranden i ämnet från stadsfullmägtige i Jönköping och Linköping;

och hafva stadsfullmägtige i förstnämnda stad uti skrifvelsen

45 Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 38.

den 22 sistlidne december förklarat sig villige att åtaga sig samtliga de förpligtelse^ chefen för artilleriet och chefen för fortifikationen sålunda ansett böra staden ytterligare affordras.

Stadsfullmägtige i Linköping åter anmäla uti. underdåniga skrifvelsen den 26 sistlidne januari att, hvad beträffar bemälde chefers fordran på den föreslagna kaserntomtens utvidgning, stadsfullmägtige icke kunna till kronans disposition ställa de tomter, som i de båda chefernas underdåniga yttrande afses, enär deras inlösen skulle medföra alltför stor kostnad. Deremot erbjuda de sig att kostnadsfritt till kaserntomt och öfningsfält upplåta qvadraterna n:ris 10, 11, 26 och 27 i S:t Pers qvarter om tillhopa 9 hektar 19 ar eller 18 tunnland 19,72 kappland, att af kronan egas och besittas, så länge de till ofvannämnda ändamål brukas och begagnas; att då etablissementet är färdigt, hafva de till dess område stötande gator, nemligen S:t Persgatan framför etablissementets hufvudfagad det vill säga mellan Vasavägen och Berzeligatan, Vasavägen mellan Birger Jarls torg och Platensgatan samt Platensgatan mellan Vasavägen och staden behörigen iordningsstälde äfvensom bibehålla Tornbygatan till dess S:t Persgatan kan öppnas mellan Vasavägen och staden samt från vestra sidan af tomten bereda utfartsväg till Bergsvägen; att, så snart sådant från krönans sida påfordras, i dessa gator, der så ej redan skett, låta framdraga gas-, vatten- och afloppsledningar till den deL af den blifvande tomten, som är ämnad att bebyggas; samt att utöfver förut erbjudna 150,000 kronor ytterligare anvisa till kronan såsom bidrag till artilleriet ett belopp af 70,000 kronor, att utbetalas på tider och sätt som stadsfullmägtige efter öfverenskommelse med kronan kunna närmare bestämma.

Slutligen får jag tillägga, att stadsfullmägtige i Jönköping i underdåniga skrifvelsen den 7 i denna månad förklarat sig vilja höja anslaget till Andra Göta artilleriregementes kasernetablissement från 150,000 kronor till 250,000 kronor.

Norrlands tränybataljon.

Såsom förläggningsort för ifrågavarande truppförband hafva endast två orter blifvit ifrågasatta, nemligen Östersund och Sollefteå, Indika bägge kommuner, i gengäld för do förmåner, som förläggningen af bataljonen inom deras samhälle skulle medföra, hvar för sig erbjudit staten kostnadsfri upplåtelse af erforderligt jordområde m. in.

Sålunda hafva Östersunds stadsfullmägtige uti skrifvelsen i ja-

46 Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 38.

nuari 1893, under åberopande af sitt den 6 och 30 december 1892 i ärendet förda protokoll, förklarat sig1 villige att, derest Norrlands trängbataljon blefve till Östersund förlagd, till tomt och öfningsfält för bataljonen utan ersättning upplåta erforderlig mark från ett staden tillhörigt skogsskifte å hemmanet n:o 3 Odensala.

Å andra sidan har Sollefteå kommun dels genom underdåniga skrifvelsen den 20 februari 1893 erbjudit sig att utan ersättning tillhandahålla för bataljonens etablissement och öfningsfält erforderligt jordområde, afröjdt och försatt i ett för sitt ändamål erforderligt skick, dock utan att närmare angifva läget härför, dels i skrifvelsen- den 25 sistlidne september förklarat sig villig att derest bataljonen förlädes till Remsele mo invid Sollefteå handelsplats kostnadsfritt öfverlemna så stort afröjdt område, som för trängbataljonens behof kunde anses erforderligt af tre å eu handlingarne bilagd karta med litt. A B och C utmärkta jordlotter å Remsele mo med eu sammanlagd yta af 57,os hektar, och dels i skrifvelsen den 30 sistlidne oktober utfäst sig att, såsom bidrag till bestridande af de kostnader, som kunde för statsverket uppstå till följd af inköj) af jord för militära etablissement å Remsele utöfver det af kommunen förut erbjudna jordområde, betala ett belopp af 30,000 kronor, emot det att kommunen befriades från den genom föregående beslut åtagna förbindelsen angående markens afrödjande och försättande i brukbart skick; och har dessutom Sollefteå municipaldistrikt, enligt underdåniga skrifvelsen den 5 sistlidne december, å allmän stämma iklädt sig garanti för betalningsskyldigheten af det belopp, hvarmed förvärfvandet medelst expropriation af jord för Norrlands trängbataljons etablissement och öfningsfält tilläfventyrs kunde komma att öfverstiga det af Sollefteå kommun beviljade anslaget 30,000 kronor.

Öfver dessa anbud har chefen för fortifikationen, till åtlydnad af erhållna nådiga remisser, under den 30 sistlidne december och den 5 sistlidne januari afgifvit underdåniga utlåtanden. Bemälde chef, som besigtigat de ifrågasatta platserna, anför härvid, beträffande det af staden Östersund erbjudna jordområde å hemmanet n:r 3 Odensala, att den södra, närmast staden belägna delen af denna mark genom sitt höga och sunda läge samt sin goda byggnadsgrund rätt väl lämpar sig till kaserntomt, ehuruväl dess starka sluttning i öster och vester kom me att orsaka icke oväsentliga terrasseringskostnader. Likaledes kunde, fortsätter chefen för fortifikationen, stadens vatten- och afloppsledningar utan svårighet framdragas till kaserntomten. Af den öfriga, till exercisfält afsedda terrängen, som vore mycket stenbunden och i rigtningen öster och vester både en ännu ofördelaktigare lutning af i medeltal 1:16, syntes vidare den

47 Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition No 38.

södra delen till en längd af omkring 500 meter genom stubb- och stenbrytning samt planering kunna göras användbar för köröfningar, hvaremot den norra delen vore så stenbunden och sluttande, att den knappast kunde användas till annat än fotexercis i spridd ordning.

Hvad åter angiuge Sollefteå skulle, såsom följd af kommunalmyndigheternas i nämnda ort anbud, sådana dessa slutligen blifvit formulerade, kronan kostnadsfritt kunna förvärfva sig det jordområde, som bäst lämpade sig till kaserntomt eller skiftet C jemte angränsande emellan uppkörsväg^ från elfbron och skiftets östra gränslinie belägna mark. Dettas läge vore högt och suudt, marken jemn och byggnadsgrunden tillförlitlig, och kunde till eu början den redan afröjda delen vara tillräcklig såsom exercisfält. Sedermera borde detta fält genom stubb-brytning småningom och utan nämnvärd kostnad kunna utvidgas till den areal, som erfordrades för trängbataljonen, utgörande högst det område, som å eu genom fortifikationens försorg särskildt upprättad, handlingarne bilagd karta funnes inom röda linier begränsad!, hvartill dock borde komma ett å skiftet A behöfligt område för skjutbana. Vatten för etablissementet kunde emellertid icke erhållas ur brunnar, som voro belägna å det blifvande etablissementets område, utan måste ledas till etablissementet vare sig från källor å närliggande bergshöjder eller, om vattnet derstädes skulle visa sig vara af mindre god beskaffenhet, från elfven genom en särskild dertill afsedd pumpinrättning.

Beträffande öfriga omständigheter, som vid valet af förläggningsort måste tagas i betraktande, anför chefen hufvudsakligen följande.

Hvad anginge anläggningskostnaden uppginge denna i Sollefteå till 355,000 kronor, hvartill komme kostnaden för pumpverk med vatteuoch afloppsledningar till omkring 15,000 kronor. I Östersund åter vore byggnadspriserna så mycket högre än i Sollefteå, särskildt hvad anginge grund-, sockel- och tegelmurar, att anläggningskostnaden derstädes blefve omkring 20,000 kronor större i in i Sollefteå, pumpverk och tillhörande ledningar inberäknade. Dessutom tillkomme i Östersund exercisfältets iordningställande och kaserntomtens planering, Indika arbeten måste uppskattas till minst 30,000 kronor, samt måhända äfven vatten- och afloppsledningars framdragande till kaserntomten, så vida staden icke åtoge sig att utföra detta arbete.

Beträffande åter underhållskostnaden hade portionspriserna år 1893 å Frösön utgjort 51/.>o (öro och å Sånga mo 54,35 öre, under det att å andra sidan priset för fångportion vid cellfängelserna de 3 senaste uren varit G öre högre i Östersund än i Hernösand. Någon visshet om den eller den andra ortens företräde i detta afseende kunde alltså ej

ena

48 Rongl. Maj:ts Råd. Proposition N:o 38.

erhållas, men det syntes chefen för fortifikationen sannolikt, att portionspriset borde ställa sig något lägre i Sollefteå, som framför Östersund egde lätta förbindelser jemväl till sjös.

I afseende å truppens utbildning erbjöde, enligt chefens för fortifikationen åsigt, Sollefteå ett långt förmånligare exercisfält än Östersund, hvarjemte vägarne i omgifningarne af Sollefteå vore i mycket bättre skick än omkring Östersund. Det något blidare klimatet i Sollefteå gjorde också, att öfningarne derstädes en längre tid af året kunde bedrifvas ute. Hvad vidare beträffade sjukvårdsutbildningen, så syntes Sollefteå såsom förläggningsort erbjuda åtminstone icke mindre fördelar än Östersund, enär å förstnämnda ort ett nytt tidsenligt sjukhus med enligt uppgift 56 sängar på sista tiden blifvit uppfördt, under det att sjukhuset i Östersund utgjordes af en äldre otidsenlig byggnad med ungefär samma antal sängar. Deremot stälde sig förhållandena i Östersund något fördelaktigare i fråga om samöfning med andra vapen, enär uti denna stad också linnes artilleri, hvarjemte Östei-sund äfven erbjöde tillfälle till umgänge mellan olika officerscorpser, eu fördel som för den militära andan inom bataljonen icke vore att underskatta.

För rekryteringen vore det för bataljonen fördelaktigare att förläggas i Sollefteå, hvarest ingen täflan med annat värfvadt truppförband kunde uppstå, än i Östersund, der ett artilleri- och eventuel! ett kavalleriregemente samtidigt skulle hafva att värfva rekryter, en omständighet som dock till följd af bataljonens ringa stamstyrka icke kunde tillmätas någon större betydelse.

Så mycket vigtigare vore det i stället, enligt chefens för fortifikationen åsigt, att vid valet af förläggningsort för trängbataljonen hänsyn toges till möjligheten af en snabb mobilisering. Då det stora antal fordon och hästar, som en trängbataljon för sin mobilisering kräfde, obehindradt borde på jernväg kunna tillföras mobiliseringsorten och den mobiliserade truppen sedan hastigt transporteras till fördelningens samlingsort, vore det af synnerlig vigt, att den till mobiliseringsorten ledande jernvägen icke för mycket belamrades med andra transporter. Vid ett mobiliseringstillfälle skulle i Östersund samtidigt mobiliseras ett artilleri- och ett, infanteriregemente, och då härför vore att tillgå jernväg i endast en rigtning, skulle dess trafikförmåga redan deraf blifva så tagen i anspråk, att ganska stora svårigheter komme att möta att ytterligare på samma väg mobilisera äfven fördelningens träng. I Sollefteå deremot skulle trängbataljonen ensam eller måhända tillsammans med Vesternorrlands regemente disponera-så väl jernvägen till Hernösand som ock förbindelsebanan med norra stambanan, hvarjemte

49 Rongl. May.ts Nåd. Proposition No 38.

sjöfarten under en stor del af året förmedlade samfärdseln med hufvudstaden och öfriga kustorter. Längden å landsväg upp till stambanan vore för öfrigt endast omkring 15 kilometer.

Sedan chefen för fortifikationen härefter i förbigående omnämnt, att Östersund egde fullständigt högre läroverk, då Sollefteå deremot endast hade ett af kommunen ordnadt lägre läroverk, hvilket naturligtvis alltid vore af någon betydelse, förklarar han slutligen, att han, med hänsigt dels till de större fördelar Sollefteå erbjöde i afseende å trängens utbildning och mobilisering och dels till den i Sollefteå antagligen något lägre anläggningskostnaden för etablissementet, funne sig böra i underdånighet tillstyrka, att Eders Kongl. Maj:t, med antagande af de utaf Sollefteå kommun och municipaldistrikt gjorda anbud, behagade bestämma, att Norrlands trängbataljon skall förläggas till Sollefteå; dock att såsom vilkor för bataljonens förläggning till denna ort måtte bestämmas, dels att bataljonen för såväl personal, som hästar och fordon för all framtid tillerkändes afgiftsfri passage öfver bron öfver Ångermanelfven, dels att afgiftsfri trafik å bron bereddes för den vid byggnadsarbeten anställa personal under byggnadstiden och för alla materieltransporter till byggnadsplatsen, och dels att kronan genom vederbörande kommunalmyndigheters försorg erhölle rätt att till elfven neddraga erforderlig afloppsledning äfvensom att från källorna å närliggande bergshöjder anlägga en bassin med vattenledning till etablissementet eller, för den händelse en sådan vattenledning icke befunnes lämplig, att municipaldistriktet förbunde sig att, för uppsättande af ett pumpverk vid elfstranden, kostnadsfritt för kronan anskaffa lämplig plats vid gamla tegelbruket närmast vester om bron samt äfven bereda tillfälle till rörledningars framdragande från pumpverkets plats till kronans tomt.

Efter det Eders Kongl. Maj:t härpå genom särskilda nådiga remisser befalt dess befallningshafvande i Vesternorrlands län att dels afgifva underdånigt yttrande, huruvida fri passage öfver den vid Sollefteå belägna bron öfver Angermanelfven kunde, derest Norrlands trängbataljon förlädes till Sollefteå, nämnda bataljon beredas och dels från Sollefteå kommunalmyndigheter infordra yttrande, huruvida dessa under nyssberörda förutsättning voro villiga att, utöfver de förpligtelse!- de för sådan händelse redan åtagit sig, jemväl ikläda sig de förbindelser, hvilka chefen för fortifikationen i sina ofvanberörda skrivelser ansett böra fordras såsom vilkor för etablissementets förläggande till denna ort, så hur Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande uti skrivelser! den 17 sistlidne Bill. till ltiksd. 1‘rot. 1834. 1 Sami. 1 Afl. 22 Häft. 7

50 Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 38.

januari öfverlemnat två vid särskilda allmänna stämmor den 15 i samma månad med Sollefteå kommun och municipaldistrikt hållna protokoll, enligt hvilka dels kommunen för sin del, under förutsättning af bataljonens förläggande till Sollefteå, för dess personal m. m. medgifvit afgiftsfri trafik å bron öfver Angermanelfven i enlighet med hvad chefen för fortifikationen i sin nyss omnämnda framställning föreslagit, och dels municipaldistriktet förbundit sig så väl att kostnadsfritt för statsverket lemna erforderlig mark för vattenreservoirer och anordnande af vattenledning till bataljonens etablissement från källor å närliggande höjder, som äfven att, om så skulle finnas behöflig!, likaledes kostnadsfritt för kronan anskaffa lämplig plats för uppsättande af ett pumpverk vid elfstranden i närheten af gamla tegelbruket närmast vester om bron öfver Angermanelfven vid Sollefteå, dock med det förbehåll att ersättningen för berörda jordupplåtelser skulle, för den händelse godvillig öfverenskommelse med vederbörande jordegare icke kunde komma till stånd, bestämmas medelst expropriation genom statsverkets försorg; och har Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande för egen del erinrat, att genom nådiga brefvet den 15 augusti 1892 rättighet för Sollefteå socknemän att af dem, som färdas öfver bron öfver Angermanelfven invid Sollefteå, uppbära avgifter icke blifvit af Eders Kongl. Maj:t socknemännen beviljad för längre tid än till innevarande års utgång, hvadan, i händelse förnyad concession i detta hänseende blefve sökt och beviljad, befrielse från broafgifters uppbärande kunde förbehållas Norrlands trängbataljon.

Då jag nu går att sjelf yttra mig i frågan om lämpligaste förläggningsplatserna för ifrågavarande ny- och ombildade truppförband, kan jag icke underlåta att redan från början betona, att jag vid de förslagjag kommer att i nämnda afseende inför Eders Kongl. Maj:t framlägga icke ansett mig böra uteslutande, ja ej ens företrädesvis fästa mig vid de kostnader, som med truppförbandens förläggning i den ena eller andra orten kunna uppkomma. Utan all fråga måste det ur alla synpunkter betraktas såsom synnerligen vigtig^, att statens utgifter för de nya kasernoch skoletablissementen må kunna begränsas till det minsta möjliga, men å andra sidan får ej lemnas obeaktadt, att det nu gäller att för sekler bestämma de olika truppernas förläggningsorter och att valet deraf kan komma att i afsevärd mån inverka ej mindre på deras utbildning i och för sig än äfven på deras mobiliseringsförmåga och utsigterna för dem

51 Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 38.

att vid krigsutbrott med största möjliga skyndsamhet inträffa å de olika krigsskådeplatser, der deras medverkan kan erfordras. Det torde böra medgifvas, att om en af två eller flera till förläggningsplatser föreslagna orter erbjuder öfvervägande fördelar i nämnda afseenden, på samma gång som emellertid anläggningskostnaden för det blifvande etablissementet derstädes komme att ställa sig något högre, det icke kan anses vara med sund statshushållning förenligt att för undvikande af de något högre byggnadskostnad^-^ till förläggningsort utse den i militäriskt afseende mindre gynnade orten och sålunda skapa missförhållanden, som i all framtid kunna störande inverka på truppförbandets i fråga tjenstduglighet. Dessutom måste ej förglömmas, att relativt låg anläggningskostnad icke alltid, i synnerhet då det gäller inrättningar, sådana som de nu ifrågavarande, hvilka äro afsedda att ega en lång varaktighet, kan anses såsom ekonomiskt fördelaktig. För att använda ett från affärslifvet lånadt uttryckssätt kunna driftkostnaderna såsom följd af den låga anläggningskostnaden blifva så mycket större, och det synes mig i sjelfva verket icke osannolikt, att om t. ex., såsom ifrågasatt blifvit, Wendes trängbataljon förlädes på två orter med sommaröfningarne på den ena och vinteröfningarne på den andra, kostnaderne för personalens förflyttning och öfriga af en sådan förläggning vållade utgifter i längden vida skulle öfverväga den besparing i kostnad för etablissementens anläggning, som måhända kunde beräknas.

Hvad jag sålunda yttrat, eger i viss mån tillämplighet redan på frågan om de till l:sta arméfördelningen hörande truppers förläggning, till hvilken jag nu anhåller att få öfvergå.

Att af dessa Kronprinsens husarregemente bör förläggas till Malmö är, såsom jag redan påpekat, en gifven konseqvens af Malmö stads vid anbudet att inköpa kronans dervarande tomter gjorda förbehåll; Och torde äfven med nödvändighet deraf följa, att det genom Kronprinsens husarregementes sammanförande till eu garnisonsort ledigvordna, i Helsingborg befintliga etablissementet, som, derest i detsamma vidtagas några smärre föga kostsamma förändringar, är fullt tillräckligt att inrymma ettderas af de stora skånska kavalleriregementena skolor, för nämnda ändamål bör upplåtas åt skånska husarregementet, som hittills varit förlagdt i nordvestra Skåne och der haft sin hufvudsakliga rekryterings- och remonteringsort.

Hvad angår förläggningsorlerne för de öfriga till lista arméfördelningen hörande kasernerade truppförbanden eller Wendes artilleriregemente, skånska dragonregementet och Wendes trängbataljon, hafva, såsom jag förut nämnt, i fråga derom 4 alternativa förslag framstälts,

52 Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 38.

innebärande det första, att Wendes artilleriregemente skulle i sin helhet förläggas till Christianstad, skånska dragonregementets skolor till Landskrona samt Wendes trängbataljon till Herre vadskloster, det andra att Wendes artilleriregemente fortfarande skulle vara förlagdt i Christianstad och Landskrona, att i etablissementet i sistnämnda stad skulle beredas utrymme jemväl för Wendes trängbataljon, som emellertid skulle hafva ett särskildt beväringsetablissement i Herrevadskloster samt att skånska dragonregementets skolor skulle förläggas till Ystad, det tredje, att af ifrågavarande tre truppförband Wendes artilleriregemente i sin helhet skulle förläggas i Christianstad, Wendes trängbataljon i Landskrona och skånska dragonregementets skolor likaledes till Ystad samt det fjerde, att skånska dragonregementets skolor skulle förläggas till Herrevadskloster, då naturligen Wendes trängbataljon måste inrymmas i etablissementet i Landskrona och Wendes artilleriregemente såsom följd deraf sammandragas i Christianstad.

Af dessa förslag finner jag det första och det fjerde, enligt hvilka Herrevadskloster skulle bestämmas till vinterförläggningsort för ett helt truppförband, icke vara af beskaffenhet att vidare böra komma under öfvervägande. Hels är nemligen, efter hvad numera blifvit upplyst, dervarande etablissement i det skick, att, såsom chefen för fortifikationen också påpekar, det knappast kan vara tillrådligt att derå nedlägga några större kostnader och dels tillkommer härvid ett annat skäl, som synes mig vara af om möjligt ännu större vigt. Förr eller senare måste nemligen krigsstyrelsen vara betänkt på att anordna ett eget etablissement för uppställandet i depot af det stora antal kavallerihästar, som med hänsigt till de skånska rytteriregementenas framtida organisation icke komma att året om hållas i tjenstgöring och för hvilka sålunda plats i de blifvande skoletablissementen ej heller kommer att beredas. Enligt den vid 1892 års urtima Riksdag framlagda plan för skånska husar- och skånska dragonregementenas nya organisation, skulle, sedan densamma blifvit till fullo genomförd, endast vid dessa regementen 690 hästar hållas i depot och om dertill lägges antalet till uppställning i depot afsedda hästar vid Kronprinsens husarregemente, inses lätt, att särskilda anordningar måste vidtagas för inrymmande af ett så stort hästantal, och för sådant ändamål skulle utan all fråga etablissementet å Herrevadskloster svnnerligen väl egna sig. Het torde alltså så mycket mera vara i sin ordning, att nämnda etablissement reserveras härför, som tack vare staden Ystads anbud en förläggning af de skånska trupperna numera kan åstadkommas, som, utan att Herrevadskloster derför tages i anspråk, icke bör

53 Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 38.

medföra större kostnader än som från början afsetts och som nr alla militära synpunkter torde blifva mycket tillfredsställande.

Valet emellan de återstående båda förläggningsalternativen synes mig icke vara svårt, i det att det tredje eller det, enligt hvithet Wendes artilleriregemente skulle i siu helhet förläggas till Christianstad, Wendes trängbataljon till Landskrona och skånska dragonregementets skolor till Ystad, torde ega afgjordt företräde. Visserligen har chefen för fortifikationen mot detsamma erinrat, att Wendes trängbataljon med antagande af detsamma skulle till mobiliseringsort erhålla eu sjöstad. Men denna olägenhet kan utan nämnvärd kostnad afhjelpas, derest bataljonens depot anordnas i Herrevadskloster, som sålunda också skulle blifva bataljonens mobiliseringsort, och i öfrigt lära grundade erinringar mot nämnda förslag icke kunna göras. Wendes artilleriregemente, som länge varit fördeladt på två stationer, komme såsom följd af detsammas antagande att sammandragas i en garnisonsort, hvilket, såsom lätt inses, ur alla militära synpunkter måste vara synnerligen önskligt, Wendes trängbataljon erhölle till förläggningsort en stad, hvarpå med rätta af så väl chefen för fortifikationen som inspektören för trängen lagts mycken vigt, den från andra förläggningsalternativet oskiljaktiga olägenheten att två olika truppförband skulle sammandragas i en kasern och att det ena deraf eller Wendes trängbataljon dessutom skulle hafva ett annat etablissement, till hvilket bataljonen årligen under sommarmånaderna skulle förläggas, komme att helt och hållet bortfalla och slutligen erhölle skånska dragonregementet till förläggningsort en stad, till hvilken dess skolor redan länge varit sammandragna och i hvars _ omnejd regementet redan nu är förlagdt. Särskildt denna sistnämnda omständighet måste tillmätas mycken vigt. Blifver regementet förlagdt till Landskrona eller i närmaste grannskap till skånska husarregementet i Helsingborg och Kronprinsens husarregemente i Malmö, lärer svårligen kunna undvikas, att dessa tre regementen med sina 2,500 manskaps- och häst-nummer, representerande jemt hälften af hela landets kavalleristyrka, till föga fromma för regementenas tjenstduglighet råka i en allvarlig konkurrens i fråga om så väl rekryteringen som remonteringen, under det att, derest regementet förlägges till det jemförelsevis mera aflägse Ystad, förhållandena i nyssnämnda afseende!! måste för alla tre regementena blifva gynnsammare, på samma gång skånska dragonregementet till hufvudsaklig' rekryterings- och remonteringsort erhölle trakten omkring Ystad eller södra Skåne, der regementet sedan gammalt är kändt och af befolkningen uppburet.

Emellertid kan ej bestridas, att det af mig förordade förläggnings-

54 Kongl. 3Iaj:ts Nåd. Proposition N:o 38.

förslag är åtminstone skenbart det dyraste. Enligt de af chefen för fortifikationen framlagda beräkningar skulle kostnaden för förläggningen på nämnda sätt af ifrågavarande tre regementen, äfven om från anläggningskostnaden dragés det senast af Ystad erbjudna bidrag, uppgå till 825,300 kronor, under det att första alternativet för samma truppers förläggning beräknas kosta 720,500 kronor och det andra, enligt hvilket jemväl Ystads stads senaste anbud får tagas i beräkning, 705,000 kronor. Härvid måste dock märkas, att chefen för fortifikationen i nu förevarande alternativ beräknat 70,000 kronor såsom erforderliga för diverse inrednings- och kompletteringsarbeten i Landskrona, men att dessa arbeten, som föreslagits hufvudsakligen för att bereda bättre inqvartering åt bataljonens talrika beväringsstyrka, dock, enligt hvad chefen för fortifikationen för mig anmält, icke äro så oundgängligen nödvändiga, att icke genom andra, mera tillfälliga anordningar det afsedda behofvet kan åtminstone tills vidare nöjaktigt tillgodoses. Hela denna utgiftspost torde alltså kunna ur förslaget utgå och om härtill ytterligare lägges den till 30,000 kronor beräknade kostnaden för ett trängskjul inom 2:dra arméfördelningsområdet, hvilken kostnad icke lärer vara af beskaffenhet att böra påföras de nya kasernetablissementen och till hvilkens gäldande medel torde kunna från andra anslagstillgångar så småningom beredas, skulle kostnadssumman för det tredje alternativet minskas till 725,300 kronor eller endast obetydligt mera än det första och i allt fall icke afsevärdt mera än det andra. Dessutom tillkommer härvid ytterligare en annan omständighet, som noga räknadt låter vågskålen äfven i ekonomiskt afseende sjunka till förmån för nu ifrågavarande förslag. Såsom följd af dess antagande skulle nemligen, på sätt som framgår af min förut lemnade redogörelse för de anordningar, hvilka enligt chefens för fortifikationen åsigt böra vidtagas i Christianstad, derest hela Wendes artilleriregemente förlägges dit, den sedan länge å bane varande frågan om nytt sjukhus i nämnda stad i viss mån erhålla sin lösning; och då jag erinrar, att arméförvaltningen i sitt senaste den 3 mars 1890 i frågan afgifna utlåtande beräknat kostnaden för det ifrågasatta nya sjukhuset till 179,000 eller alternativt 155,500 kronor, måste medgifvas, att, äfven om den nu ifrågasatta lösningen af denna fråga i ett och annat kan lemna åtskilligt öfrigt att önska, den åtminstone tillsvidare minskade utgiften för sjukvårdens i Christianstad ordnande, som deraf blir en följd, dock i hvarje fall kan anslås så högt, att skilnaden i kostnad emellan det andra och det tredje alternativa förläggningsförslagen deraf mer än väl uppväges.

Då slutligen ett jemväl framkastadt förslag att förlägga Wendes

55 Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 38.

trängbataljon, såsom afsedd att mobilisera äfven 2:dra fördelningens träng, inom nämnda fördelnings område eller åtminstone till någon närmare detta, utom Skåne belägen ort så mycket mindre synes mig förtjena afseende, som, med hänsigt 'till Skånes relativt stora folkmängd och rikedom på hästar, bataljonens behof af beväringsmanskap och dragare vid mobilisering måste till större delen fyllas från nämnda provins, anser jag fördenskull, att kaserneringen af de till första arméfördelningen hörande värfvade truppförband bör ordnas så, att Kronprinsens husarregemente förlägges till Malmö, skånska husarregementets skolor till Helsingborg, Wendes artilleriregemente i sin helhet till Cliristianstad, skånska dragonregementets skolor till Ystad och Wendes trängbataljon till Landskrona.

För frågan om Norrlands dragonregementes förläggning kan den ekonomiska synpunkten icke anses vara af någon större betydelse. Som jag redan nämnt utgör nemligen skilnaden i kostnad emellan de båda alternativa förslag, som rörande detta regementes förläggning blifvit uppgjorda, endast 4,000 kronor. Visserligen skulle häremot kunna erinras, att någon beräkning öfver kostnaden för förläggning af regementet å Frösön i dess gamla läger icke blifvit uppgjord, men jaganser lika med chefen för fortifikationen det icke rimligen kunna ifrågasättas, att regementet med dess nya helt och hållet från indelningsverket lösta organisation skulle förläggas i nämnda etablissement. Dels är nemligen detta, på sätt chefen för fortifikationen upplyser, i det skick, att några mera betydande reparations- och utvidgningskostnader icke synas böra å detsamma nedläggas, dels kan det icke bestridas, att regementet med en sådan förläggning efter all sannolikhet skulle möta alvarliga svårigheter att upprätthålla sin rekrytering, och dels slutligen är det uppenbart, att de militära skål, som med så mycken styrka af t. f. chefen för generalstaben gjorts gällande mot regementets förläggande till Östersund eller Sundsvall, kunna med lika och delvis med ännu större fog tillämpas å förläggningen å Frösö. Invändningen att den forna Jemtlands hästjägarecorps’ byggnader sålunda skulle komma att stå obegagnade, hvilken invändning måhända af eu och annan kan göras, lär ej heller vara af någon afsevärd betydelse, då, enligt hvad jag i arméförvaltningen inhemta!, de få af dessa byggnader, som ännu äro i någorlunda godt skick, mer än väl behöfvas för fältjägareregementet, som ju enligt 1892 års urtima Riksdags beslut skall högst betydligt förstoras och hvars byggnadsutrymme redan förut ej varit synnerligen stort.

Hvad åter angår valet emellan Östersund och Umeå, de enda orter,

56 Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition No 38.

som, sedan jemväl Sundsvall ej ansetts kunna såsom förläggningsplats ifrågakomma, sålunda ännu ' skulle återstå att i nämnda afseende användas, lärer afgörandet ej vara svårt. De skäl för regementets förläggning till Umeå, som af chefen för fortifikationen och t. f. chefen för generalstaben framhållits, synas mig så talande och uttömmande, att jag icke har något att i detta afsende tillägga. Frånsedt de öfriga till förmån för Umeå af nämnda chefer åberopade omständigheter, torde också i sig sjelft vara klart, att då det synnerligen vidsträckta sjette arméfördelningsområdet har sin största utsträckning i norr och söder och fördelningens krigsskådeplats efter all sannolikhet måste blifva områdets nordöstra gränstrakter, det icke kan vara lämpligt att förlägga fördelningens kavalleri, hvilket, såsom t. f. chefen för generalstaben rigtigt anmärker, måste nästan omedelbart efter ett krigsutbrott inträffa vid den hotade gränsen, till arméfördelningsområdets sydvestra delar.

Jag anser alltså, att Norrlands dragonregemente bör förläggas till Umeå; och torde jag framdeles, då förslag i ärendet skall till Riksdagen aflåtas, få återkomma till frågan om upplåtande till regementet af de delar af indragna majorsbostället 2l,64:dels mantal Ytterhiske n:o 2, å hvilka, derest regementet förlägges till nämnda stad, dess blifvande exercisfält torde böra anordnas.

Slutligen anhåller jag, hvad angår etablissementet i Umeå, få nämna, att statsrådet och chefen för finansdepartementet, med hvilken jag i frågan samrådt, förklarat hinder från hans sida icke möta att för anordnandet af detsamma taga i anspråk den mot redan af Riksdagen ersatt förskott för 22,000 kronor inköpta byggnad i Umeå, som upplåtits till provisorisk bostad åt dervarande landshöfding.

Valet af förläggningsplats för Andra Svea artilleriregemente synes mig erbjuda större svårigheter. Såsom bekant förmälde sig t. f. chefen för generalstaben i siit den 24 Augusti 1892 afgifna förslag till förbättrad härordning anse både Upsala och Gefle lämpligen kunna såsom förläggningsorter för nämnda regemente ifrågakomma, och det kan icke nekas, att den senare orten har många förutsättningar, som skulle göra det önskligt, att regementet förlädes dit. Särskildt skulle, synes mig, ur synpunkterna af regementets rekrytering, remontering och mobilisering Gefle i viss mån hafva varit att föredraga. Regementet skulle nemligen derstädes hafva kommit på längre afstånd från Stockholm och sålunda mindre känt verkningarna af den svåra konkurrens i fråga om rekryteringen och remonteringen, som, derest regementet förlägges till Upsala, måste uppkomma emellan detsamma och de inånga i Stock-

57 Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 38.

liolm förlagda värfvade truppförbanden. I Upsala måste regementet', just till följd af konkurrensen med Stockholmsregementena, blifva nödsakadt att till hufvudsaklig rekryteringsort för stammanskapet välja andra trakter af landet än dem, som ligga omedelbart omkring Upsala, hvilket ur militärisk synpunkt ingalunda är önskligt, och hvad regementets behof af beväringsmanskap och hästar vid mobilisering angår, hafva anstälda undersökningar gifvit vid handen, att detta omöjligen kan fyllas, med mindre stora delar af Gestrikland och Helsingland derför tagas i anspråk. Med regementets förläggning till Upsala kommer alltså eu eventuel mobilisering att medföra, att beväringsmanskap och hästar måste i stor myckenhet från dessa jemförelsevis aflägsna orter transporteras till regementet och uppenbarligen är detta i vår tid, då man vid den vigtiga mobiliseringen räknar endast med dagar, en omständighet af mycken vigt och som, då förhållandena i Gefle i dessa afseenden skulle hafva blifvit helt annorlunda, talar för regementets förläggning till nämnda stad.

Emellertid är staden Gefles för äfven i mindre skala företagna fiendtliga anfall synnerligen blottade läge ett moment vid valet af förläggningsplatser utaf den vigt, att jag icke tilltror mig att förorda regementets förläggning dit. För ett kavalleriregemente med dess jemförelsevis enkla och föga tidsutdrägt kräfvande mobilisering kan en sjöstad såsom förläggningsort utan större betänklighet godkännas, men till förläggningsort för ett artilleriregemente med dess många verkstäder och förråder och dess stora behof af beväringsmanskap och särskildt vid mobilisering anskaffade hästar kan en sådan stad, helst om den såsom Gefle lemnar öppet tillträde åt äfven den obetydligaste fiendtliga kryssare, svårligen antagas. 1 hvarje fall måste, såsom cheferna för artilleriet och fortifikationen också anmärka, under sådana omständigheter särskilda anordningar vidtagas, på det att mobiliseringen af det derstädes förlagda regementet må kunna försiggå i fullkomlig trygghet och den utredning, som numera åstadkommits, synes mig gifva vid handen, att dylika anordningar, hvad Gefle angår, skola visa sig så kostsamma, att endast derför hvarje tanke att till förläggningsort för regementet använda nämnda stad måste öfvergifvas.

Visserligen har ifrågasatts, att vid staden skulle anordnas ett minförsvar endast med handminor och kostnaden derför skulle, enligt hvad af handlingarna framgår, icke blifva större än att det täcktes af det större bidrag till etablissementets anläggning, som Gefle stad numera förklarat sig villig att lemna, så att i sådant fall och äfven om man medräknar den högre anläggningskostnad, som kasernetablissementet Bih. till Rikta. Prot. 1894. 1 Sami. 1 Af A. ‘22 Haft. 8

58 _ Kongl. Maj ds Nåd. Proposition N:o 38.

och anordnandet af exercisfält i Gefle medför, Gefle i ekonomiskt afseende skulle hafva företrädet framför Upsala eller åtminstone vara med nämnda stad i det närmaste likstäldt. Men man måste härvid ihåg:komma, att med minförsvarets anordning på nämnda sätt stadens egen sjöfart jemväl blefve stängd och jag fruktar högeligen, att Gefle med sin lifliga handel skulle finna sig föga tillfredsstäldt med en anordning, som vid den minsta fara för krigsutbrott skulle omöjliggöra all sjöfart till eller från staden. Skall alltså regementet förläggas till Gefle, synes mig oundgängligt nödvändigt, att det kostsammare minförsvaret anordnas, men i sådant fall varda kostnaderna för förläggningen, äfven om derifrån dragés det högre bidrag, som från nämnda stad är att emotse, så stora, att de fördelar i fråga om regementets rekrytering, remontering och mobilisering, som onekligen med en sådan förläggning i viss mån skulle stått att vinna, finge anses vara för dyrt köpta; och det måste dessutom ihågkommas, att enligt hvad cheferna för artilleriet och fortifikationen synas mig hafva ådagalagt, utsigterna för regementets utbildning äro gynnsammare i Upsala än i Gefle och att jemväl underhållskostnaden i förstnämnda stad torde blifva billigare.

Lika med nämnda chefer anser jag alltså, att Andra Svea artilleriregemente bör förläggas till Upsala och torde det, i enlighet med hvad jag redan hemstält beträffande etablissementet i Umeå, tillåtas mig att framdeles få återkomma till frågan om upplåtande åt regementet af den kronojord, som för dess blifvande exercisfält i Upsala torde erfordras.

Äfven valet af förläggningsplats för Andra Göta artilleriregemente synes mig ej vara lätt. Att ej Eksjö bör dertill ifrågakomma, anser jaglika med cheferne för artilleriet och fortifikationen vara uppenbart. Svårare ställa sig förhållandena, då det gäller att bestämma sig för en åt de båda öfriga städerna. Utan tvifvel måste Linköping betecknas såsom andra arméfördelningens militära centrum, och lika visst torde vara, att artilleriterrängen inom andra arméfördelningsområdet är att söka ej på det Småländska höglandet, utan på Östergötlands slätter och att, om andra arméfördelningsområdet någonsin varder utsatt för fiendtligt anfall, det blifver Östgötabygden, en af de sårbaraste delarne af vårt land, som kommer att bilda den egentliga krigsskådeplatsen. Att under sådana förhållanden det varit önskligt, om fördelningens artilleriregemente kunnat förläggas till Linköping, lärer icke kunna bestridas, helst regementet med en sådan förläggning hade, frånsedt fördelen att vid alla fredsöfningar operera i de trakter, inom hvilka detsamma under vissa förutsättningar äfven skall hafva att i krig uppträda, tillika kommit i så nära beröring med en stor del af fördelningens infanteri-styrka, de båda

59 Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:0 38.

i Östergötland förlagda lifgrenadierregementena, som med nuvarande arméorganisation öfver hufvud är möjligt. En af hufvudtankarna i den förbättrade härordningen eller den, som afsåg att redan under freden med hvarandra sammansluta de större strategiska enheter, hvilkas behöriga samverkan under krig är vilkoret för framgång, skulle sålunda, hvad angår andra arméfördelningen, hafva blifvit i möjligaste mån förverkligad. Då dertill kommer, att Linköping i afseende å alla på truppens utbildning inverkande omständigheter torde kunna anses vara fullt likstäldt med Jönköping, kan jag icke neka, att jag varit mycket böjd att förorda Linköping såsom förläggningsplats för regementet. Härvid har emellertid förekommit en omständighet, som gjort mig tveksam och som torde vara af den vigt, att, oaktadt allt som talar för Linköping, Eders Kongl. Maj:t dock lärer böra bestämma sig för Jönköping, jag menar omöjligheten att i Linköpings, närhet anordna ett fullt tillfredsställande skjutfält. Redan i sitt förenämnda underdåniga utlåtande hafva cheferna för artilleriet och fortifikationen fäst uppmärksamheten å de brister, som i flera anmärkta hänseenden skulle komma att vidlåda det enda skjutfält, som vid Linköping ifrågasatts, och i en till mig ytterligare afgifven embetspromemoria har generalfälttygmästaren och chefen för artilleriet än mera framhållit, huru otillfredsställande anordningarna för detta skjutfält i de flesta afseenden skulle blifva.

Kulfånget, yttrar han, komme ej att få tillräcklig utsträckning, så att i hvarje fall möjligheten att förlupna kulor skulle kunna slå ned ett godt stycke i Roxen ej vore utesluten; banan vore vidare för smal, så att skjutning i divisionsförband vore omöjlig och det icke heller läte sig göra att ens tillnärmelsevis å densamma uppställa infanteri- och kavallerimål om hvarandra på sätt som i det verkliga kriget förekomme; och slutligen funnes, hvad som vore det vigtigaste af allt, icke någon säkerhet att den för banan erforderliga mark skulle kunna erhållas för det uppgifna priset, då dels bindande anbud från jordegarne i detta afseende ej förelåge, dels särskilda kostnader ej beräknats för att godtgöra de jordegare, som med anledning af deras hemmans närbelägenhet till skottlinien blefve nödsakade att under skjutningarne utrymma sina derå uppförda hus, och dels slutligen de anspråk på ersättning, som en och annan jordegare redan framstält för den händelse de i följd af skjutfältets anläggning blefve nödsakade att helt och hållet bortflytta sina boningshus, vida öfverstege hvad vid värderingsförrättningen ansetts böra dem såsom godtgörelse i nämnda afseende tilläggas.

Generalfälttygmästaren, som under sådana förhållanden förmäler sig ej finna osannolikt, att statens utgifter för skjutfältets förvärfvande

60 Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:0 38.

kunna komma att vida öfverstiga livad som derför beräknats och måhända uppgå ända till 100,000 å 120,000 kronor, och dessutom ytterligare betonar, att om skjutfältet, hvilket. är mycket antagligt, inom några år skulle befinnas för litet, ingen möjlighet förefinnes att utan högst betydande kostnader utvidga detsamma, afstyrker alltså på det bestämdaste, att Linköping utses till förläggningsplats för regementet.

Det måste medgifvas, att de sålunda af generalfälttygmästaren åberopade skäl väga tungt, och jag kan icke annat än instämma med honom, då ju af alla de frågor, som vid förläggningen af ett artilleriregemente böra tagas i betraktande, ingen torde vara vigtigare än den, huruvida med den tilltänkta förläggningen regementets skjutöfningar kunna anses vara behörigen tillgodosedda. Jag anser alltså, att Andra Göta artilleriregemente bör förläggas till Jönköping, och anmärker endast i förbigående, att denna lösning af frågan om Andra Göta artilleriregementes förläggning jemväl torde blifva den billigaste, i ty att i Jönköping exercisfält väl måste särskildt anskaffas, men å andra sidan det af Jönköping numera erbjudna bidrag är större än det, som från Linköping skulle erhållits, hvarförutom förläggningen till Linköping skulle nödvändiggjort ej obetydande arbeten å Malmen, att ej tala om kostnaden för skjutfältets anskaffande, som till beloppet ej kan bestämmas.

Slutligen erinrar jag, att, om Eders Kongl. Maj:t gillar min nyss uttalade åsigt, kronojord måste äfven för Andra Göta artilleriregemente tagas i anspråk, i det att, såsom redan antydts, regementets exercisfält vid Jönköping skulle utläggas å förre landshöfdingebostället Ryhofs egor. Jag saknar emellertid anledning att nu sysselsätta mig med denna fråga, helst domänstyrelsens yttrande derom ännu ej hunnit inhemtas, men anhåller att framdeles, vid föredragning af frågan om anslag till de erforderliga kasernbyggnaderna, få till densamma återkomma.

Hvad till sist Norrlands tv ängbataljons förläggning angår, lära delade meningar derom knappast kunna råda. Med bataljonens förläggning till Östersund skulle man bland annat komma i strid med den vigtiga grundsats, som bjuder att i det glest befolkade Norrland icke förlägga artilleri- och trängtrupper, som hvar för sig vid mobilisering äro i behof af mycket folk och hästar, till samma ort, och det måste vidare vara uppenbart, att då sjette arméfördelningen för sin koncentrering förfogar öfver endast en jernvägslinie, det icke kan vara gynnsamt för koncentreringsrörelsernas snabbhet, om de olika truppförbanden sammanföras till en plats i stället för att förläggas på olika orter längs efter jernvägslinien. Ensamt dessa skäl torde vara afgörande och då dertill

KongV. Maj:ts Nåd. Proposition No 38.

kommer, att, på sätt som af chefens för fortifikationen yttrande synes mig framgå, förläggningen till Sollefteå af bataljonen både med hänsigt till truppens utbildning och i ekonomiskt afseende är fördelaktigare, torde lätt inses, att jag lika med chefen för fortifikationen finner bataljonen böra förläggas till berörda ort.

Under åberopande af hvad jag sålunda anfört, hemställer jag alltså, att Eders Kongl. Maj:t täcktes,

med öfverlemnande till chefen för fortifikationen af handlingarna rörande samtlige de af städerna Ystad, Umeå, Upsala och Jönköping äfvensom Sollefteå kommun och municipaldistrikt afgifna anbud, öfver hvilka yttrande af' bemälda chef ännu ej afgifvits, i nåder uppdraga åt honom att, så fort ske kan, upprätta och till Eders Kongl. Maj:t inkomma med detaljerade ritningar och kostnadsförslag till erforderliga kasernoch skoletablissement för de, på grund af 1892 års urtima Riksdags beslut, ny- eller ombildade värfvade truppförband, som ej kunna i arméns nuvarande kasernetablissement inrymmas,

äfvensom i sammanhang dermed föreskrifva, att vid utarbetandet af ritningarne och kostnadsförslagen skall förutsättas,

att Kronprinsens husarregemente kommer att förläggas i Malmö, skånska husarregementet i Helsingborg, skånska dragonregementet i Ystad, Wendes artilleriregemente i sin helhet i Christianstad, Wendes trängbataljon i Landskrona, Norrlands dragonregemente i Umeå, Andra Svea artilleriregemente i Upsala, Andra Göta artilleriregemente i Jönköping och Norrlands trängbataljon i Sollefteå;

att särskilda anordningar för inrymmande af Wendes trängbataljons beväring i bataljonens blifvande etablissement icke varda af nöden och att ej heller trängskjul inom 2:dra arméfördelningsområdet för närvarande erfordras ;

att Norrlands dragonregementes blifvande etablissement kommer att uppföras å den för 1 ändamålet af stadsfullmägtige i Umeå erbjudna

Bih. till llihd. Blot. 1834. 1 Sand. 1 AJd. 22 Haft. 9

62 Kongl. Maj-.ts Nåd. Proposition N.-o 38.

tomt äfvensom att för etablissementet kan tagas i anspråk den för närvarande till embetsbostad åt landshöfdingen i Vesterbottens län upplåtna byggnad;

att etablissementen i Upsala och Jönköping komma att uppföras, det förra å den s. k. Ruddamsvreten och det senare å den för ändamålet af stadsfullmägtige i Jönköping anvisade tomt; samt

att till beredande af nödiga exercisfält åt Norrlands dragonregemente, Andra Svea artilleriregemente och Andra Göta artilleriregemente kunna tagas i anspråk de delar af förra majorsbostället Ytterhiske eller Hedlunda, de invid Upsala belägna löningsjordar samt förre landshöfdingebostället Ryhof, som ansetts vara för nämnda ändamål af nöden.

I hvad departementschefen sålunda yttrat och föreslagit instämde statsrådets öfriga ledamöter.

Hans Maj:t Konungen behagade i nåder besluta i öfverensstämmelse med statsrådets hemställan.

In fidem protocolli Eugene Peyron.

Stockholm, K. L. Beckman, 1894.

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 38.

63 Utdrag af protokollet öfver landtfÖr sv ar särenden, hållet inför Hans May.t Konungen uti statsrådet å Stockholms slott den 1 februari 1889.

Närvarande:

Hans excellens lierr statsministern friherre Bildt,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena grefve Ehrenswård, Statsråden: herr Lowén,

friherre von Otter, von Krusenstjerna,

Wennerberg, friherre Palmstierna, friherre von Essen,

Örbom,

friherre Åkerhielm.

l:o.

Efter gemensam öfverläggning med cheferne för justitie- och finansdepartementen anförde departementschefen, statsrådet friherre Palmstierna:

»Frågan om uppförande af nytt kasernetablissement åt den i Malmö förlagda afdelning af Kronprinsens husarregemente har sedan lång tid tillbaka stått på dagordningen. Den nuvarande kaserntomten blef för att underlätta Malmö stads inqvarteringsbesvär år 1835 inköpt för en summa af 26,666 rdr 32 sk. banko, dervid dock de båda i norr och vester liggande stallbyggnaderna ingingo i köpet. Sedan kronan blifvit egare af tomten, uppfördes under femtiotalet å densamma en

Bih. till Rihd. Prot. 1894. 1 Sami. 1 Afd. 22 Uäft. 10

64 Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 38.

kasernbyggnad och en ytterligare stallbyggnad. Dessutom böra till etablissement^, förutom ett i senare tider uppfördt, skostall med smedja, ridhus och sjukhus, af hvilka dock ridhuset är beläget å det staden tillhöriga Drottningtorget och sjukhuset på en kronan tillhörig särskild tomt invid norra hamnkanalen.

Etablissementet befans redan år 1865 för trångt, hvadan arméförvaltningen, sedan chefen för regementet uti ett nämnda år till Kongl. Maj:t ingifvet underdånigt memorial framhållit de brister, som vidhäftade regementets dåvarande etablissement såväl i Malmö som i Heilsngborg och Engelholm, uti sitt deröfver afgifna underdåniga utlåtande föreslog att, hvad Malmö anginge, den öfverklagade bristen på utrymme skulle afhjelpas derigenom att till kaserntomtens utvidgning inköptes den öster om etablissementet belägna, enskild person tillhöriga s. k. Gaddska tomten, hvilken tillsammans med kronotomten bildar det vid hörnet af norra och östra hamnkanalen belägna qvarter. Det Riksdagen understälda förslag härom vann emellertid ej dess bifall, hvadan frågan tills vidare förföll.

År 1874 upptogs den på nytt af regementschefen, men hans framställning medförde, på grund af den då påtänkta förändrade arméorganisationen, som möjligen kunde föranleda regementets förflyttning, intet annat resultat än uppförandet bredvid kasernbyggnaden af ofvannämnda skostall med smedja.

Någon framställning om etablissementets utvidgning eller ombyggnad förekom derefter icke förr än år 1883, då i chefens för fortifikationen nedannämnda underdåniga memorial uppslag gafs till frågans lösning på nu föreliggande sätt. Riksdagens revisorer hade dock under tiden genom delegerade besökt etablissementet och för sin del gjort erinringar om det skick, hvari detsamma befann sig. Deras till 1884 års Riksdag afgifna berättelse om af dem verkstäld granskning af statsverkets tillstånd, styrelse och förvaltning under år 1881 innehåller i detta afseende, att kasernens utrymme är så inskränkt, att endast omkring 40 man af hvarje sqvadron kan derinom beredas bostad; att rustkamrarne äro belägna i vindsvåningarne öfver stallarne, hvarigenom persedlarne utsättas för stallångornas skadliga inflytande; att sqvadronschefernes och rustkammarunderofficerarnes expeditioner äro inrymda i rustkamrarne, hvarest eldstäder icke finnas, och der således de vidlyftiga skrifgöromålen vintertiden icke kunna i god ordning försiggå; att köket, beläget i kasernbyggnaden under markens yta, ej lemnar aflopp för ångan, hvilken deremot intränger i byggnaden; att vaktrummen för underbefäl och manskap, belägna i samma jordvåning, äro

65 Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 38.

genomträngda af fukt, hvilket jemväl är förhållandet med arrestrummen, deribland i synnerhet det för sträng arrest afsedda, enligt hvad 'revisorerne vitsorda, är af särdeles olämplig beskaffenhet; samt att samtliga kasern- och stallbyggnader äfven i öfrigt. äro synnerligen oändamålsenliga och delvis förfallna.

Äfven arméförvaltningen, som afgaf utlåtande öfver revisorernes berörda berättelse, instämde i revisorernes uttalande, dervid särskild! åberopande en af fortifikationsbefälhafvaren i Skåne afgifven embetspromemoria, af hvilken i detta ämne ytterligare inhemta^, bland annat, att kasernbyggnaden, som uppfördes på en tid då man beräknade, att endast 40 man per sqvadron skulle vara i tjenstgöring emellan mötena, från början afsågs att rymma allenast 120 man; att äfven med denna styrka det reglementerade utrymmet af 570 kubikfot per man icke uppnås; att i kasernen saknas tvättrum, puts- och torkrum, dagrum, korridorer, handrustkammare, lektionsrum samt utrymme för de expeditionshafvande fanjunkarne, chefsexpedition och förvaltningsdirektionen; att matinrättningens lokaler äro alldeles otillräckliga och icke lemna rum för halfva den garnisonerade styrkan att äta samtidigt; att exercis-och gymnastikrum saknas; samt slutligen att de båda stallbyggnader, som förefunnos å -tomten då kronan inköpte densamma och hvilka uppförts i utfylda fästningsgrafvar, äro så till materialier som byggnadssätt synnerligen oändamålsenliga och i det närmaste fallfärdiga.

Behofvet af ett nytt etablissement synes alltså oafvisligt; men äfven efter det genom Malmö stads nedan omförmälda anbud att inköpa åtskilliga kronan tillhöriga, i Malmö belägna jordområden, som vid nytt kasernetablissements uppförande komma att delvis sakna användande, utsigter öppnades att kunna med jemförelsevis obetydliga tillskott från statens sida få ett alldeles nytt etablissement till stånd, har dock det nära samband, denna fråga eger med det å bane bragta förslaget om svenska kavalleriets omorganisation, föranledt, att det definitiva afgörandet deraf undanskjutits i afvaktan på de beslut, krigsstyrelsen kunde komma att fatta rörande nyssnämnda förslag. Sedan Eders Kongl. Maj:t den 12 sistlidnc januari, på min föredragning, beslutat att till Riksdagen aflåta nådig proposition om kavalleriets omorganisation, har jemväl detta hinder för frågans lösande undanröjts, så att saken nu är i det skick, att den kan underställas Eders Kongl. Maj:ts pröfning.

Med hänsigt till frågans omfattning och den vidlyftiga behandling, den undergått hos vederbörande förvaltningsmyndigheter, beder jag att få låta redogörelsen för densamma sönderfalla i två hufvudafdelningar, den ena omfattande frågan om platsen för det nya etablissementet och

66 Kongl. Maj.is Nåd. Proposition N:o 38.

de åtgärder, som vidtagits i syfte att på fördelaktigaste sätt för kronan afyttra ofvannämnda kronan tillhöriga jordområden i Malmö, och den andra upptagande de olika förslag till nytt kasernetablissement, som tid efter annan uppgjorts.

I. Uti embetsskrifvelse den 22 oktober 1883 fäste chefen för fortifikationen dåvarande statsrådets och chefens för landtförsvaret uppmärksamhet på de brister och olägenheter, som vidlådde husaretablissementet i Malmö och hvilka, oaktadt de ej ringa kostnader, som under de senare åren blifvit. på både kasernen och stallarne nedlagda, enligt chefens för fortifikationen åsigt snarare till- än aftagit. En hufvudsaklig svårighet, som ditintills hindrat frågans vidare behandling, hade emellertid legat deruti, att någon för etablissementet passande tomt icke funnits att tillgå för måttligt pris.’ Uti den å bilagda karta med bokstäfverna E. L. utmärkta egolott, Engeströmska lyckan kallad, ansåg chefen för fortifikationen en sådan vara funnen. Innefattande eu areal af omkring 9 tunnland, erbjöde den fullt tillräckligt utrymme för etablissementet, hvars gård borde blifva stor nog för att lemna ersättning för det nuvarande så kallade fotexercisfältet öster om staden. Dess läge vore högre än de framför liggande vattensjuka så kallade fortifikations- och kommendantsängarne. Dess afstånd från den bebyggda staden utgjorde mindre än 1,000 meter, då en föreslagen väg öfver Hästhagen blefve utförd; ett jernvägsspår berörde dess ena hörn och underlättade således alla transporter; och slutligen vore regementets exercisfält beläget ej långt ifrån och i hvarje fall betydligt närmare det föreslagna nya etablissementet än det gamla.

Med uppgift tillika å de fastigheter och tomter i Malmö, som kronan skulle kunna afyttra i ändamål att med försäljningssumman underlätta det nya etablissementets uppbyggande, ansåg sig chefen för fortifikationen derför böra inhemta departementschefens föreskrift, huru vida den föreslagna tomten kunde anses passande samt om de uppräknade tomterna borde föreslås till försäljning.

Departementschefen, som inhemtat att den till byggnadsplats föreslagna tomten vore hospital^ ord, infordrade med anledning häraf domänstyrelsens yttrande, huru vida och under hvilka vilkor egolotten kunde för omförmälda ändamål till landtförsvaret upplåtas. I sitt den 7 december 1883 afgifna utlåtande upplyste domänstyrelsen, att ifrågavarande lägenhet genom serafimerordensgillets kontrakt den 28 september 1865 utarrenderats till Anders Pettersson för en tid af 30 år från midfastan 1866 emot dels ett årligt arrende af 183 kubikfot 4,86 kannor spannmål, hälften råg och hälften korn, motsvarande för arrende-

67 Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 38.

året 1882 till 1883, efter spanmålens förvandlande i penningar enligt arrendekontraktets bestämmelse, 471 kronor 55 öre, dels en vid tillträdet erlagd städja af 2,094 kronor; att bemälde Anders Petterssons sterbhusdelegare i skriftlig, handlingarne bilagd utfästelse förbundit sig att när så påfordrades till kronan afträda ifrågavarande mark emot erhållande af en kontant ersättning af 500 kronor årligen, att lyftas vid hvarje arrendeårs slut, och åtagande derjemte å kronans sida att efter gode mäns värdering ersätta' vid afträdandet af marken derå möjligen befintlig gröda, så framt icke tillsägelse om afträdandet skett innan marken blifvit besådd; att magistraten i Malmö och tillförordnade domänintendenten i Malmöhus län uti infordrade utlåtanden meddelat, att lägenheten, som under arrendetiden minskats med 1 qvadratref, exproprierad för Malmö—Ystad jernvägs behof, numera innehölle 50 qvadratref 32,75 qvadratstänger, äfvensom förklarat, att de, med fäst afseende å ej mindre jordens lämplighet för trädgårdsskötsel, på grund af dess läge intill Malmö stad än äfven beloppet af det vid arrendets tillträdande af Anders Pettersson erlagda städjekapitalet, ansåge sterbhusdelegarnes omförmälda anspråk på ersättning för arrendets afträdande icke vara för högt, samt att Eders Kongl. Majrts befallningshafvande i Malmöhus län, som jemväl afgifvit utlåtande i ämnet, med instämmande i magistratens och t. f. domänintendentens yttranden, derjemte uttalat den öfvertygelse, att, om kronan skulle inköpa för ändamålet passande jord, priset skulle ställa sig så högt, att den utgift kronan finge vidkännas genom att utlösa arrendatorn och genom mistningen af årliga arrendeafgiften för lägenheten blefve en obetydlighet i förhållande till räntan å den inköpta jordens handelsvärde; och hade domänstyrelsen för egen del ej något att erinra mot lägenhetens användande för det' nu ifrågasatta ändamålet, för den händelse Eders Kongl. Maj:t skulle finna de af lägenhetens innehafvare uppstälda vilkor för arrendets afträdande vara antagliga.

Sedan domänstyrelsens yttrande afgifvits, anbefaldes chefen för fortifikationen bland annat att låta undersöka byggnadsgrunden å den s. k. Engeströmska lyckan. Resultatet af denna undersökning föreligger i chefens för fortifikationen underdåniga utlåtande den 30 mars 1885. Marken derstädes utgör, enligt detsamma, en naturlig formation af olika lerlager, egande i sig sjelf god bärighet, men har olägenheten att lida af grundvatten, som till eu del uppmjukar leran. Att alldeles aflägsna detta vatten låter sig, enligt hvad. chefen för fortifikationen anmäler, icke göra till följd af markens ringa höjd öfver hafvel. Genom att leda grundvattnet till ett i citadellgrafven utmynnande dike

68 Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 38.

kan man dock sänka det till ett djup, som chefen för fortifikationen finner tillräckligt, helst de byggnader, som komma att uppföras derstädes, i allmänhet icke skola förses med källare och dessa, der de måste anordnas, ganska väl kunna delvis läggas ofvan jord. Enligt hvad chefen för fortifikationen upplyste, hade också erfarne byggmästare i Malmö, som tagit platsen i betraktande, förklarat det icke vara förenadt med någon risk att bygga på denna grund, så mjmket mindre som grundläggningen i alla fall måste göras med beton, af orsak att gråsten icke finnes att tillgå i trakten af Malmö. Chefen för fortifikationen ansåg alltså, att, oip Engeströmska lyckan dränerades, inga betänkligheter mötte mot dess användande för ifrågavarande ändamål. Ett särskildt företräde funne chefen för fortifikationen denna byggnadsplats besitta deruti, att den efter all anledning ej löper fara att blifva kringbyggd, då den närbelägna Hästhagen endast under förutsättning att den betydligt liöjes, lämpar sig för bebyggande, och sålunda antagligen kommer att utläggas till plantering.

Deremot ansåg chefen för fortifikationen nödigt att, ehuru Engeströmska lyckan lemnade tillräcklig plats för samtliga byggnader, som kunna komma att i och för husaretablissementet erfordras, dertill dock lades en del af Hästhagen, åtminstone det stycke, som ligger emellan lyckan, dess utdragna södra gränslinie, ett å kartan angifvet, under jernvägen framgående afloppsdike samt jernvägen. Härigenom skulle beredas behöflig! utrymme framför byggnaderna äfvensom tillfälle att dit inleda ett jernvägsspår, till besparing ej mindre för sjelfva byggnadsarbetena än ock sedermera för leverans af fourage in. in., samt slutligen full säkerhet att inga enskilda byggnader komma till stånd emellan etablissementet och jernvägen.

Redogörelsen för det sätt, hvarpå chefen för fortifikationen tänkt sig att kronan skulle förvärfva detta område, torde få göras i sammanhang med framställningen af den tilltänkta afyttringen utaf åtskilliga kronans tomter i Malmö.

Denna sistnämnda fråga om afyttring till Malmö stad af åtskilliga derstädes belägna, kronan tillhöriga tomter har gifvit anledning till långvariga underhandlingar med stadsmyndigheterna i Malmö.

I sin ofvannämnda underdåniga skrifvelse redogjorde chefen för fortifikationen för de så beskaffade områden, som enligt hans åsigt

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 38.

kunde komma i fråga till afyttring; varande dessa områden, som å bilagda karta äro utmärkta med grönt, följande:

l:o) Nuvarande kasernområdet, å kartan betecknad med bokstafven M;

2:o) Fotexercisfältet öster om staden;

3:o) Fortifikations- och kommendantsängarne utanför citadellet, å kartan betecknade med F. K. T. XII och XX;

4:o) Circa hälften af arealen emellan citadellets yttre och inre grafvar, å kartan betecknad med bokstafven C;

5:o) Fyra norra kurtiner af gamla fästningen, som undantogos vid upprättandet af raseringskontraktet 1805, å kartan betecknade med II, III, IV och V;

6:o) f. d. norra frontens glacis, vester om gamla hamnen till citadellet, å kartan betecknad med I, VI och VII;

7:o) Den s. k. Björkmanska tomten inuti staden, å kartan betecknad med bokstafven B; samt

8:o) Fn bit af bastionen Nyköping, å kartan betecknad med bokstäfverna a, b, c, d och li.

Områdena jemte derå uppförda byggnader, för hvilka närmare redogöres i fortifikationsbefälhafvarens i Skåne bilagda promemoria, blefvo i enlighet med dåvarande statsrådets och chefens för landtförsvarsdepartementet föreskrift genom fortifikationsbefälhafvarens försorg värderade af förste landtmätaren i Malmöhus län och 2 byggmästare.

Värderingsinstrumentet, som jemväl här bifogas, upptager värdet å nuvarande kasernetablissementet med ridhus samt sjukhus och vaktbyggnad äfvensom å fotexercisfältet, fortifikations- och kommendantsängarne samt citadellets mark omed en derstädes uppförd qvarn till sammanlagdt 424,000 kronor. Å öfrige områden,, deri inberäknad den s. k. slottsplatsgatan, som utöfver de af chefen för fortifikationen angifna områden upptages i fortifikationsbefälhafvarens promemoria, ansåge värderingsmännen sig ej böra sätta några värden, då nyttjanderätten till dem redan afhändts kronan och den fördel, vederbörande nyttjanderättsinnehafvare kunde anses hemta deraf att nämnda rätt ombyttes till full eganderätt, funnes lämpligen böra utgöra föremål för särskilda underhandlingar emellan kronan och nyttjanderättsinnehafvarne.

Sedan detta värderingsinstrument inkommit, anmodade fortifikation sbefälhafvaren i Skåne, likaledes enligt honom på grund af dåvarande statsrådets och chefens för landtförsvarsdepartementet befallning genom chefen för fortifikationen meddelad föreskrift, uti skrifvelse den 20 juni 1884 stadsfulhnägtige i Malmö att afgifva yttrande, i hvad

70 Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 38.

mån Malmö stad kunde vara villig att inlösa ifrågavarande tomter och jordar m. m. samt i öfrigt bidraga till bestridande af kostnaderna för uppförande i Malmö af nytt kasernetablissement; och blef frågan af stadsfullmägtige öfverlemnad till utredning af särskildt utsedde komiterade.

1 sitt med anledning deraf afgifna utlåtande förklarade komiterade sig anse nödigt, att staden utöfver den i värderingsinstrumentet upptagna andel af citadellets emellan inre vallgräfvare belägna mark sökte förvärfva sig de med E och G å kartan betecknade områden äfvensom för beredande af lättare tillträde till ifrågavarande områden en 40 fot bred remsa af länscellfängelsets trädgård långs yttre fästningsgrafven från bron vid cellfängelset, hvarjemte komiterade i öfrigt hemstälde, att då förutom de årliga utgifter till kronan, som omnämnas i fortifikationsbefälhafvarens promemoria, staden hade att erlägga en del utgifter för områden, hvilka blifvit med full eganderätt till densamma af kronan öfverlåtne, staden nu måtte, i sammanhang med frågan om förvärfvande af eganderätt till ofvanomförmälda byggnader och områden, söka att genom kapitalisering efter fem procent vinna befrielse från nämnda afgifter.

Enligt komiterades utredning voro dessa följande:

a) på grund af nådiga brefvet den 14 november 1854 och kompromissbeslut den 21 mars 1855 erlägges årligen för den å kartan med XV betecknade andel af bastionen Nyköping till arméförvaltningen 6 kronor samt för de med XVI och XVII utmärkta delar af samma bastion till fortifikationens besparingskassa 14 kronor;

b) jemlik! samma bref och kompromissbeslut erlägges för tvenne till utvidgning af gamla begrafningsplatsen använda jordstycken, å kartan betecknade med XIII och XIV, årligen till arméförvaltningen 100 kronor; och

c) enligt kongl. brefvet den 5 oktober 1877 och öfverlåtelsehandling den 23 april 1878 har staden att för de med XIX och a betecknade andelarne af bastionen Nyköping till fortifikationens besparingskassa erlägga eu årlig afgäld af 122 kronor.

Dessutom har staden genom kongl. brefvet den 25 februari 1848, vid förvärfvande af eganderätten till det med VIII betecknade området af norra glacisen, fått sig ålagd skyldighet att tillhandahålla tjenlig plats för garnisonens skjutöfningar, och hemstälde komiterade att staden jemväl måtte söka befrielse från denna skyldighet.

Stadsfullmägtige godkände dessa komiterades framställningar och hade ej heller annan erinran att göra mot den af de utsedde värderingsmännen anstälda värdering, än att de ansågo kaserntomten icke kunna uppskattas till högre värde än 2 kronor per qvadratfot.

Kongl. Maj.is Nåd. Proposition N:o 38.

71 I sin skrifvelse till fortifikationsbefälhafvaren den 15 december 1884, som utgjorde svar å dennes ofvannämnda skrifvelse den 20 juni samma år, förklarade de sig alltså anse värdet af meranämnda tomter och byggnader m. m. böra beräknas på följande sätt: Husaretablissementets tomt........................................... kronor 135,552: —

Byggnaderna derstädes ...................................................

Ridhusbyggnaden ...............................................................

Sjukhus- och vaktbyggnaden......................................

Fotexercisfältet....................................................................

Fortifikations- och kommendantsängarne ..................

De å kartan med C, E och G betecknade andelar af citadellets mark med slottsqvarnbyggnaden jemte en 40 fot bred remsa af cellfängelsets

trädgård........................................................................

Den för östra delen af f. d. bastionen Nyköping till fortifikationens besparingskassa utgående afgift af 38 kronor efter 5 proc. kapitalisering

till..................................................................................

Afgiften till samma kassa för den med VI betecknade delen af norra glacisen 15 kronor till ... Afgiften till samma kassa för den med VII betecknade andel af nämnda glacis 20 kronor till ... Den för den s. k. Björkmanska tomten till arméförvaltningen utgående afgift 37 öre till ........

Afgiften till arméförvaltningen för det å kartan med

XV betecknade område 6 kronor till................

Den till fortifikationens besparingskassa för de med

XVI och XVII utmärkta områdena utgående

afgift 14 kronor till .............................................

Till arméförvaltningen utgående 100 kronor för områdena XII och XIV till.........................................

Den för områdena XIX ab-a utgående afgift af 122 kronor, hvaraf 112 kronor till fortifikationens besparingskassa och 10 kronor till arméförvaltningen ............................................................

18,239

5,000

37,000:

760:

300:

400:

7: 40

120:

280:

2,000:

2,440:

Summa kronor 366,098: 68.

De fyra norra kurtinerna, som å kartan betecknas med II, III, IV och V, den med I utmärkta andelen af norra glacisen samt slottsplatsgatan äfvensom området öster om sjukhuset, hvilka jordlotter af Bih. till Riksd. Blot. 181)4. 1 Sami. 1 Afd. 22 Höft. 11

72 Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 38.

staden disponeras utan att afgift derför erlägges, ansågo deremot stadsfullmäktige icke kunna åsättas något bestämdt värde, ehuruväl de medgåfvo, att det kunde förtjena någon uppoffring från stadens sida att få de sväfvande rättsförhållandena rörande äfven dessa områden slutligen ordnade.

För att emellertid så mycket som möjligt bidraga till att kasernetablissementet blefve förlagdt till Malmö, förklarade stadsfullmägtige, med erinran, att af den beräknade värdesumman 3,980 kronor, som de ansågo kunna afrundas till 4,000 kronor, skulle tillgodokomma fortifikationens besparingskassa och återstoden kronan, det de voro villige höja den kronan direkt tillfallande lösesumma till 400,000 kronor och att dessutom låta anlägga och bekosta eu väg öfver Hästhagen till den föreslagna platsen för det nya etablissementet, hvilken väganläggning af stadsfullmäktige beräknades kosta 40,000 kronor eller eventuelt, derest lägenheten DavidshaH, som läge i sträckningen af densamma, komme att exproprieras, till 00,000 kronor.

Slutligen erbjödo sig äfven stadsfullmäktige att afstå den emellan Engeströmska lyckan och Malmö—Ystads jernväg belägna andel af Hästhagen mot samma pris, som i värderingsinstrumentet åsatts fortifikations- och kommendantsängarne, eller 2,000 kronor per tunnland, allt dock under förutsättning dels att tre sqvadroner af regementet jemte dess chefsexpedition och förvaltningsdirektion fortfarande blefvo förlagda i Malmö och att etablissement för dessa sqvadroner blefve å Engeströmska lyckan uppfördt, dels ock att staden tillerkändes full egandenätt till alla ofvan omförmälda, i skrifvelsen särskildt uppräknade byggnader, tomter och jordområden, som icke redan blifvit till full eg o åt staden upplåtne, jemte öfrige i skrifvelsen möjligen icke omnämnda delar af den egentliga stadens fästningsverk å norra fronten, norra glacisen samt bastionerna Nyköping och Norrköping med dertill hörande kanaler och grafvar samt för framtiden befriades ej mindre från alla de afgifter, för hvilka ersättning blifvit i lösesumman inberäknad, än äfven från skyldigheten att tillhandahålla plats för garnisonens skjutöfningar.

Stadsfullmägtiges underdåniga skrifvelse öfverlemnades den 30 mars 1885 till Eders Kongl. Maj:t af chefen för fortifikationen, som dervid tillika yttrade sig öfver antagligheten af detta stadsfullmäktiges anbud. Mot de af värderingsmännen åsätta värden å kronans tomter, hvilka utom hvad anginge värdet å käserntomten af stadsfullmägtige godkändes, funne chefen för fortifikationen någon erinran från kronans sida icke vara att göra. Det kunde tyckas, yttrade han, som om 2,000

73 Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition, N:o 38.

kronor per tunnland för kommendants- och fortifikationsängarne icke vore mycket, då bekant vore, att ännu högre pris villigt betalades i stadens omedelbara närhet, men ifrågavarande ängar både ej så stort värde, såsom varande mycket lågländta, delvis sänka samt bildande smala långsträckta egofigurer långs yttre kanterna af fästningsgrafvarne, hvilka utgjorde afloppskanaler för stadens orenlighet. För att de skulle kunna blifva till byggnadstomter användbara, måste stora kostnader nedläggas på deras påfyllning, grafvarnes reglering samt väganläggningar. Marken emellan citadellgrafvarne, som utgjordes af utplanerade bastioner och kurtiner i det gamla citadellet läge deremot högre och sundare och vore också värderad till 2,500 kronor per tunnland, hvilket, enligt chefens för fortifikationen åsigt, vore det lägsta pris, hvarför kronan kunde afhända sig den. För staden vore i öfrigt af vigt att komma i besittning af marken på ömse sidor om citadellgrafvarne, emedan den derigenom finge tillfälle att ordna grafvarne och afloppsväsendet, hvarefter, enligt chefens för fortifikationen åsigt, ett bebyggande af citadellmarken med enskilda hus väl kunde ifrågakomma.

Mot värderingsmännens tillvägagående att icke åsätta några värden å de tomter, till hvilka kronan redan förut åt staden afhändt sig nyttjanderätten, ansåge chefen för fortifikationen någon befogad anmärkning ej heller kunna göras. Det handlade i denna fråga, förmenade han, hufvudsakligen om att reglera ett missförhållande, så att staden fritt måtte kunna vidtaga de förändringar med sina kanaler och sitt hamnområde, som eu ständigt växande trafik kräfde och fördelen deraf vore det bestämmande för värdet af dessa tomter.

Det af staden åsätta pris för Hästhagens mark ansåg chefen för fortifikationen likaledes kunna godkännas, ehuru ifrågavarande tomt ligger mera aflägsen än de kronans jordar, som blifvit värderade till enahanda belopp. Deremot syntes honom stadsfullmäktiges åtgärd att med eu tredjedel nedsätta det af värderingsmännen bestämda värde å kaserntomten vara af beskaffenhet att böra föranleda anbudets förkastande. Han medgaf emellertid, att det vore ganska svårt att bestämdt säga i hvad mån denna nedsättning kunde vara berättigad. De byggmästare, som verkstält värderingen, voro visserligen ansedda som do förste och mest erfarne i dylika frågor. Vid bestämmandet af värdet å kaserntomten både de emellertid tagit i betraktande, att möjligen några af de derstädes uppförda byggnader, af hvilka särskildt kasernen vore i jemförelsevis godt skick, kunde bibehållas; hvaremot stadsfullmägtige tydligen mera tänkt på tomtens värde, sedan alla byggnaderna

74 Kongl. May.ts Nåd. Proposition N:o 38. blifvit nedrida. Etablissementet hade vidare ett fördelaktigt läge vid

o o

Öppet torg och östra hamnkanalen, men brist på byggnadstomter rådde ej i Malmö och det syntes, som om rörelsen hade benägenhet att draga sig från östra till vestra delarne af staden.

Å andra sidan borde dock erinras, att staden icke velat erbjuda något i aflösen för den inqvarteringsbörda, som ålåge staden i följd af bristande kasernutrymme soch hvilken, såsom, enligt komiterades utredning, medförande en årlig utgift för staden af 4,632 kronor, kapitaliserad efter fem proc., motsvarade ett belopp af 92,640 kronor.

Då denna chefens för fortifikationen skrifvelse inkom hade emellertid arbetena för upprättande af förslag till förändrad organisation af kavalleriet tagit sin början, dervid tillika uppstått fråga att. till Malmö förlägga hela Kronprinsens husarregemente. Dåvarande statsrådet och chefen för landtförsvarsdepartementet anbefalde med anledning deraf chefen för fortifikationen att genom vederbörande fortifikationsbefälhafvare inhemta, stadsfullmägtiges i Malmö yttrande, i hvad mån staden kunde vara villig att medverka till åstadkommande af ett nytt kasernetablissement i Malmö afsedt för hela Kronprinsens husarregemente.

Svar på den framställning, fortifikationsbefälhafvaren till följd häraf gjorde hos stadsfullmägtige i Malmö, meddelades den 4 oktober 1886. Stadsfullmägtige vidhöllo deri sitt förra anbud endast med den förändring, att de erbjödo sig att, derest regementet i sin helhet blefve förlagdt till Malmö, och ett nytt etablissement för dess behof uppfördt, utan särskild ersättning till kronan öfverlemna det område af Hästhagen, innehållande omkring 4,7 tunnland, som vid kasernetablissementets förläggande å Engeströmska lyckan ansågs erforderligt för byggnadstomtens utvidgning, att af kronan disponeras så länge detsamma begagnades endast för husaretablissementets behof.

Chefen för fortifikationen, som med underdånigt utlåtande den 29 oktober 1886 till Eders Kongl. Maj:t öfverlemnade stadsfullmägtiges i Malmö underdåniga svarsskrifvelse, förklarade sig dock anse omtormälda af staden gjorda medgifvande icke vara af beskaffenhet att rubba den uppfattning, rörande anbudets antaglighet, han förut uttalat. .Kostnaden för inköpet af den erforderliga marken i Hästhagen vore i kostuadsförslagen beräknad till 6,000 kronor och det vore denna jemförelsevis obetydliga summa, som i följd af det nya anbudet biefve disponibel för sjelfva kasernetablissementets uppförande.

Fråga om ökadt bidrag från staden Malmö för kasernetablissementets förläggande derstädes blef emellertid å nyo väckt af enskild

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 38.

motionär inom stadsfullmägtige. Resultatet af denna motion föreligger i en genom Edfers Kongl. Maj:ts befallningshafvande i Malmöhus län öfverlemnad skrifvelse från stadsfullmägtige i Malmö den 7 mars 1887, deri de, med vidhållande af öfriga bestämmelser i erbjudandet den 24 september 1886, förklara sig villige att höja det belopp, som skulle omedelbart tillkomma kronan, till 500,000 kronor.

Det slutliga anbudet innehåller alltså följande bestämmelser:

Under förutsättning att Kronprinsens husarregemente i sin helhet varder förlagdt till Malmö och ett nytt etablissement för dess behof å Engeströmska lyckan uppfördt, erbjuda sig stadsfullmägtige:

att till Eders Kongl. Maj:t och kronan erlägga ett belopp af femhundratusen (500,000) kronor och • till fortifikationens besparingskassa fyratusen (4,000) kronor, mot det att Malmö stad tillerkännes full och oinskränkt eganderätt till kasern, stall- och ridhus samt vakt- och sjukhusbyggnaderna med tillhörande tomter samt till alla de å kartan med grön färg utmärkta områden, äfvensom möjligen icke omnämnde delar af den egentliga stadens fästningsverk å norra fronten, norra glacisen samt bastionerne Nyköping och Norrköping, hvilka enligt 1805 års raseringsplan blifvit Kongl. Maj:t och kronan förbehållne, och icke sedermera med full eganderätt afträdts, allt med tillhörande kanaler och grafvar, samt befrias från alla förut omförmälde, till arméförvaltningen eller fortifikationens besparingskassa nu utgående afgifter äfvensom från skyldigheten att tillhandahålla plats för garnisonens skjutöfningar;

att låta anlägga och bekosta lämplig väg öfver Hästhagen till platsen för det nya etablissementet;

samt att kostnadsfritt afstå för etablissementet erforderligt område af Hästhagen mellan Malmö—Ystadsjernvägen och Engeströmska lyckan.

Uti de områden, som Malmö stad önskade att tillösa sig af kronan, ingick emellertid större delen af marken emellan citadellets inre vallgrafvar, som genom Kongl. Maj:ts bref den 1 februari 1850 är, med undantag af en till enskild person utarrenderad qvarntomt, upplåten till disposition af fångvårdsstyrelsen; och anmodades af sådan anledning nämnda styrelse genom nådig remiss den 21 oktober 1887 att yttra sig, huruvida från dess sida något vore att erinra deremot, att ifrågavarande mark öfverlemnades till Malmö stad.

Efter att hafva i ämnet infordrat yttrande från direktören vid centralfängelset i Malmö, som mot förslaget att till Malmö öfverlemna ifrågavarande område, framstälde åtskilliga erinringar, väsentligen gående derpå ut, att fängelserna i följd deraf skulle dels komma att lida brist på utrymme och dels till men för fångvården bringas i omedelbar be-

76 Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition No 38.

röring med stadens planlagda område, afgaf fångvårdsstyrelsen underdånigt utlåtande den 18 november 1887, rrti hvilket deri, med påpekande för egen del, att fängelsernas nuvarande område, som är inneslutet af yttre fästningsgrafven, derigenom eger en naturlig gräns, på detta och de i öfrigt af fängelsedirektören åberopade skäl, afstyrkte den ifrågasatta upplåtelsen.

I ett senare den 17 januari 1888 dagtecknadt utlåtande förklarade dock nämnda styrelse, i anledning af förnyad remiss, att, derest ett väckt förslag om utdragande i vestlig eller nordvestlig rigtning af en långs med f. d. bastionen Norrköping framgående kanal blefve satt i verket, hinder från styrelsens sida icke mötte för afståendet af den del af det till styrelsen upplåtna område, som komme att ligga söder om denna kanal, förutsatt likväl att den nya kanalen icke komme att dragas allt för nära den inre fästningsgrafven utan tvärs öfver den treangulära figur, hvarå bastionen Stenbock jemte den med S. å kartan betecknade s, k. qvarntomt är belägen, samt utfalla i den vinkel, nuvarande yttre fästningsgrafven vester om nyssnämnda tomt bildar.

Med anledning af hvad fång vårds styrel sen i omförmälda yttranden anfört, anmodade dåvarande statsrådet och chefen för landtförsvarsdepartementet chefen för fortifikationen att från stadsfullmägtige i Malmö infordra utlåtande rörande de förändringar i fråga om de för det tilltänkta köpslutet bestämda vilkof, som ansågos böra ega rum, derest Eders Kongl. Maj:t funne godt från försäljning undantaga hela det till fångvårdsstyrelsen upplåtna, uti köpeanbudet inbegripna jordområde eller ock den del deraf, som afsåges i fångvårdsstyrelsens senare utlåtande.

Stadsfullmägtiges svar afgafs den 29 mars 1888. De förklarade deri, att då nu ifrågavarande område vore för staden det jemförelsevis värdefullaste af allt, som blifvit ifrågasatt att inlösas, det i stadsfullmägtiges underdåniga skrifvelse den 7 mars 1887 gjorda köpeanbud måste anses i sin helhet förfallet, derest Eders Kongl. Maj:t skulle finna för godt från försäljning undantaga hela området emellan inre och yttre fästningsgrafven.

Vidkommande ^åter förslaget att den del af området, som vid en blifvande kanalreglering kunde komma att ligga innanför den nya kanalen, skulle bibehållas under fångvårdsstyrelsens disposition, upplyste stadsfullmägtige att enligt det enda förslag till kanalreglering, som förelåge och som ännu ej af stadsfullmägtige antagits, den nya kanalen skulle komma att dragas alldeles intill inre fästningsgrafven; och som dessutom frågan oro kanalens reglering stode i nära samband med andra

Kong!. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 38.

ärenden, som tarfvade vidlyftig utredning, kunde för det dåvarande hvarken bestämmas arealen af det område, som enligt fångvårdsstyrelsens senare förslag skulle komma att för fångvårdens behof bibehållas, eller beräknas det afdrag, som derför kunde böra göras å den af stadsfullmägtige erbjudna köpesumman. Stadsfullmägtige ansågo sig alltså icke heller kunna gå in på detta förslag.

Deremot förklarade de sig villige att i så måtto tillmötesgå fångvårdsstyrelsens önskningar, att de afstodo från anspråket på de å kartan med A och A 1, betecknade områden om ungefär två och ett tredjedels tunnland mot ett afdrag af 6,000 kronor å den åt Eders Ivongl. Maj:t och kronan erbjudna lösesumma; hvarjemte de, då det särskildt med hänsyn till vexlingen i fastighetsvärdena vore för staden af vigt att det gjorda köpeanbudet snarast möjligt blefve slutligen pröfvadt, funno sig böra tillkännagifva, att de icke ville anses bundna af samma anbud längre än till utgången af år 1889.

Öfver sistnämnda, utaf stadsfullmägtige i Malmö afgifna yttrande har jag ansett mig böra inhemta fångvårdsstyrelsens utlåtande. I detsamma, som är dateradt den 27 sistlidne december, förklarar sig fångvårdsstyrelsen väl finna fängelsernas närvarande behof af utrymme vara tillgodosedt genom stadsfulhnägtiges medgifvande, att ett område af 2V3 tunnland eller omkring 130,600 qvadratfot finge af det ursprungligen till upplåtelse afsedda området åt kronan bibehållas, men hemställer, derest Eders Kongl. Maj:t skulle vilja för sin del antaga det af stadsfullmägtige gjorda anbud, att, då den gynsamma afstängning, som fängelsernas i Malmö nuvarande område egen i den yttre fästningsgrafven, genom den ifrågasatta öfverlåtelsen skulle komma att gå förlorad, den måtte blifva ersatt genom en stängselmur kring de delar af samma område, från hvilka stadsfullmägtige i sitt förnyade förslag afstått; och anser fångvårdsstyrelsen kostnaden för denna omkring 1,500 fot långa murs uppförande kunna approximativt beräknas till ett belopp af 25,000 kronor.

Vidare och som den bro öfver yttx-e fästningsgrafven, som i Vestergatans förlängning utgör enda infartsvägen från staden till citadellet, hittills bekostats och underhållits af fångvården, men staden genom den föreslagna öfverlåtelsen skulle blifva egare af marken på båda sidor om nämnda bro, samt, enligt hvad handlingarne gåfvo vid handen, ämnade anlägga en utfartsväg å den mark, hvaraf staden skulle komma i besittning, anser fångvårdsstyrelsen att, till förekommande af stridiga meningar härutinnan, vid öfverlåtelsen till staden af ifrågava-

78 Kong}. Maj:ts Nåd. Proposition No 38.

rande jordområden bör fästas det vilkor, att byggnads- och underhållsskyldigheten af denna bro skall ensam åligga staden.

Slutligen beder jag få nämna, att så väl armé förvaltningen å fortifikationsdepartementet som chefen för Kronprinsens husarregemente och generalbefälhafvaren i lista militärdistriktet afgifvit yttrande i fråga om antagligheten af det utaf Malmö stad gjorda anbud, 06h att samtliga dessa myndigheter hemstält om detsammas antagande, dervid emellertid regementschefen, med hvilken generalbefälhafvaren instämt, för sin del hemstält, att, som nuvarande kasernetablissement är beläget på ett afstånd af 5Va kilometer från regementets exercisfält å Limhamn, samt nämnda fält är det enda ställe, hvarest regementets skjutöfningar kunna försiggå, efter det den af Malmö stad till regementet för närvarande upplåtna skjutplats icke vidare Lomme att stå till dess förfogande, staden måtte bibehållas vid skyldigheten att tillhandahålla skjutplats åt garnisonen, intill dess det nya kasernetablissementet blifvit färdigt och tagits i bruk.

II. Då jag nu öfvergår till redogörelsen för de förslag till sjelfva kasernetablissementet, som tid efter annan upprättats, synes mig densamma lämpligen kunna inskränkas till sådana, som afgifvits efter det den s. k. Engeströmska lyckan definitivt ifrågasatts till byggnadsplats. Föregående förslag, hvithet afsåg etablissementets förläggande å den s. k. kommendantsängen invid Malmö och hvartill fullständiga ritningar dessutom icke blefvo upprättade, har numera förlorat allt intresse.

Såsom jag redan nämnt, väcktes frågan om uppförande af nytt kasernetablissement i Malmö till förnyadt lif genom chefens för fortifikationen förenämnda skrifvelse den 23 oktober 1883, deri den. s. k. Engeströmska lyckan föreslogs till byggnadsplats. Sedan erforderliga upplysningar inhemtats om tomtens beskaffenhet och vilkoren för dess upplåtande till ifrågavarande ändamål, anbefalde dåvarande statsrådet och chefen för landtförsvarsdepartementet i skrifvelse den 1 maj 1884 chefen för fortifikationen att upprätta alternativa förslag till etablissementer för 2 eller 3 sqvadroner, beräknade en hvar för 100 man och 106 hästar. Fullständiga ritningar och kostnadsförslag härtill inlemnades den 30 mars 1885, och beräknades kostnaden för ett etablissement för 3 sqvadroner till 713,000 kronor, och för ett dylikt för 2 till 563,000 kronor. Dessutom blef på grund af statsrådets och chefens för landtförsvarsdepartementet muntliga begäran ett generelt kostnadsförslag till

Kongl. Majds Kärf. Proposition N:o 38.

ett etablissement för 240 man och 260 hästar upprättadt af fortifikationsbefälhafvaren i Skåne; och slutade detta kostnadsförslag på en summa af 633,000 kronor.

Uti ingen af dessa tre kostnadssummor ingick emellertid kostnaden för anskaffning af inventarier, beräknad till 25,000 kronor för det första,

18.000 kronor för det andra och 32,000 kronor för det tredje förslaget. Ej heller var deri medräknad kostnaden för inköp af den för etablissementet erforderliga del af den s. k. Hästhagen, som Malmö stad sedermera erbjöd sig att kostnadsfritt afstå.

Sedan Eders Kongl. Maj:t under den 4 december 1885 faststält, nya grunder för manskapets antagning och tjenstgöring vid, jemte andra värfvade regementen, Kronprinsens husarregemente, måste naturligtvis förslaget till kasernetablissementet lämpas efter de förändrade tjenstgöringsförhållanden, som dermed inträdde; och blef med anledning deraf, på departementschefens befallning nytt förslag till etablissement upprättadt, afsedt för 5 sqvadroner med 25 å 30 underofficerare, 220 man, 12 nummerspel och 280 hästar. Detta förslag, som aflemnades den 3 maj 1886, upptog kostnaden för etablissementet, inventarier oberäknade, till 713,000 kronor, hvartill dock eventuel! borde läggas

65.000 kronor för ett mindre ridhus och en underbefälsbyggnad.

Då emellertid denna summa öfversteg det belopp, hvarmed Malmö stad förklarat sig vilja bidraga till åstadkommande derstädes af ett nytt kasernetablissement. för hela regementet, och det syntes angeläget att kostnaderna inskränktes till det belopp, hvaröfver kronan vid antagande af detta anbud komme att förfoga, lät min närmaste företrädare i embetet från chefen för fortifikationen infordra ytterligare ett förslag, vid hvilkets upprättande jemväl skulle tagas hänsyn till de förändringar, som dåmera vidtagits i det under utarbetande varande förelaget till förändrad organisation af kavalleriet; och skulle förslaget afses för 2 regementens chefsexpeditioner och 2 skolsqvadroner, hvardera beräknad till 1 ryttmästare, 6 subalternofficerare, 1 läkare, 1 fanjunkare, 5 sergeanter, 1 musikunderofficer, 1 volontär, 124 man samt 14 officers- och 136 nummerhästar. För förslaget uppgjordes två alternativer, af hvilka det ena utvisade en kostnad af 693,000 kronor, och det andra, som af chefen för fortifikationen förordades, 687,000 kronor. Under förutsättning att endast ett regemente förlädes till Malmö, och att sålunda en sqvadronskasern och en stallbyggnad kunde uteslutas, ansågs emellertid kostnaden komma att uppgå till 485,000 kronor, om stabsbyggnaden uppfördes i endast 2 våningar, men till 498,000 kronor, om den upp-

Bih. till Riktd. Prot. 1894. 1 Sami. 1 Afd. 22 Höft. 12

80 Kong!,. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 38.

fördes till full höjd med 3 våningar; och var i intet af dessa förslag kostnaden för inventarier inberäknad.

De från min närmaste företrädares något afvikande åsigter beträffande kavalleriets tilltänkta nya organisation, som af mig hysas och som redan af Eders Kongl. Maj:t blifvit gillade, nödvändiggjorde dock ännu ett förslags upprättande. Som Eders Kongl. Maj:t. behagade erinra sig, är i det Riksdagen nu understälda förslag i nämnda afseende åt skolsqvadronerna gifven en något större styrka än ifrån början föreslagits och är jemväl förordadt, att i fråga om de tjenstfria hästarnes uppfödande det s. k. depotsystemet särskildt. vid Kronprinsens husarregemente måtte komma till något vidsträcktare användning. Utgående härifrån, har jag anbefalt chefen för fortifikationen att inkomma med förslag till nytt kasernetablissement, lämpadt efter dessa förändringar i det vid mitt tillträde af statsrådsembetet delvis färdiga förslaget till kavalleriets förändrade organisation.

Sådant förslag har den 12 sistlidne december inkommit. Enligt detsamma, hvilket är upprättadt af fortifikationsbefälhafvaren i Skåne och i hvilket, till vinnande af ett prydligare utseende utaf etablissementet i dess helhet, äfven någon förändring i de tilltänkta byggnadernas förläggning sins emellan är vidtagen, skulle etablissementet. komma att bestå af: 1 kasernbyggnad, afsedd att lemna utrymme för 1 ryttmästare, 6 subalternofficerare, 1 regementsintendent, 1 läkare, 1 veterinär, 1 expeditionshafvande underofficer, 8 andre underofficerare, 1 förrådsförvaltare och 182 man, äfvensom chefsexpedition, offlcersmess, arrest och vaktlokaler samt skräddare- och skomakareverkstäder, vidare kokhus, sjukhus, förrådsbyggnad, ridhus, två stallbyggnader, hvardera för 108 hästar, ett exercis- och gymnastikhus, ett sjukstall, en smedja med skostall, en afträdesbyggnad och två gödselstadar. Kostnaderna, deri inberäknade utgifterna för inköp af en kokapparat jemte vattenledning, dränering af byggnadsplatsen, afloppsledningar, inhägnad, planering, schaktning, makadamisering, stensättning och grusning af ridbanor, åskledare och inledning af jernvägsspår, upptagas till 600,000 kronor, och upplyser fortifikationsbefälhafvaren slutligen, att den numera af Malmö stad anlagda väg förbi det tilltänkta etablissementet icke omedelbart berör den s. k. Engeströmska lyckan, utan är skild derifrån genom en mindre jordremsa, öfver hvilken staden förfogar. Han anser emellertid, att en del af Engeströmska lyckan måste utläggas till den jemväl förbi etablissementet framgående s. k. Plantagevägens utvidgning, och torde, efter hans förmenande, något hinder för utbyte af dessa jordstycken icke komma att från stadens sida möta.

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 38.

81 Af hvad jag redan yttrat torde framgå, att jag anser mig kunna förorda de af vederbörande myndigheter gjorda framställningar så väl i fråga om de s. k. Engeströmska lyckans användande till byggnadstomt som beträffande Malmö stads köpeanbud å de kronan tillhöriga, i Malmö belägna jordområden, som vid nytt kasernetablissements uppförande kunna ifrågakomma till afyttring. Den s. k. Engeströmska lyckan ligger visserligen, enligt hvad chefen för fortifikationen upplyser, något lågt, men då källare endast undantagsvis erfordras i de tilltänkta bj^ggnaderna, torde vidare afseende på denna omständighet så mycket mindra böra fästas, som, enligt hvad chefen för fortifikationen’erinrar, hinder för dess torrläggning till nödigt djup ej möter, och marken erbjuder god bärighet. I öfrigt' förenar platsen hos sig flera företräden. Den ligger nära till staden och regementets öfningsfält å Limhamn, hvarest, såsom jag längre fram kommer att nämna, skjutbana för regementet jemväl torde böra inrättas. Den kan utan afsevärda kostnader sättas i omedelbar förbindelse med provinsens och dymedelst hela landets jernvägsnät, och slutligen torde, på sätt Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande i Malmöhus län anmärkt, kostnaden för dess förvärfvande till byggnadsplats vida understiga de utgifter, som skulle blifva nödiga, derest staten nödgades för ändamålet inköpa en lika välbelägen tomt invid Malmö. Som Eders Kongl. Maj:t täcktes erinra sig, utgöres nämnda kostnad dels af den årliga afgift, 500 kronor, som intill midfastan 1896 skall erläggas till nuvarande innehafvare af lyckan och till hvilkens gäldande de under arméförvaltningens fortifikationsdepartement stälda arrendejordsskylds- och tomtöremedlen, enligt hvad chefen för fortifikationen anmält, lemna tillgång, dels ock af årliga arrendeafgiften för lyckan, som för närvarande utgår med 470 kronor i rundt tal. Då förstnämnda afgift skall utgå endast för 6 år, eller med sammanlagdt

3.000 kronor, och den årliga arrendeafgäld, hvaraf staten vid platsens användande till byggnadstomt går förlustig, kapitaliserad efter 5 procent, motsvarar en summa af i rundt tal 9,000 kronor, skulle alltså statens utgift för den vidsträckta kaserntomtens anskaffning komma att, uppgå till allenast 12,000 kronor.

Äfven i fråga om antagligheten af Malmö stads köpeanbud har jag inga erinringar att göra. Sedan staden numera höjt detsamma till

500.000 kronor eller, med afdrag för de 6,000 kronor, som belöpa på de för fångvårdsstyrelsens behof afsedda delarne af platsen mellan citadellgrafvarne, till 494,000 kronor, torde chefens för fortifikationen erinran, att staden ej beräknat någon ersättning för den lättnad i dess infjvarteringsbörda, som blifver eu följd af ett nytt kasernetablissements

82 Kong!. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 38.

uppförande, hafva förlorat sin giltighet. Nämnda summa motsvarar nemligen i det närmaste sammanlagda beloppet af dot värde, som vid den af statens egna myndigheter föranstaltade värdering åsatts statens till föryttring afsedda tomter och byggnader i Malmö, och den kapitaliserade årliga inqvarteringstungan; och dertill kommer ytterligare dels värdet af den del utaf Hästhagen, som staden erbjudit sig att under nyttjanderätt till kronan upplåta och som af chefen för fortifikationen värderats till 6,000 kronor, dels ock förpligtelsen för Malmö stad att anlägga^ väg till etablissementet, hvilken förpligtelse, äfven om den ej kan anses innebära någon egentlig uppoffring från stadens sida, då staden af andra skäl lärer varit nödsakad att bringa detta vägarbete till stånd, dock besparat kronan de ej oansenliga utgifter, som eljest erfordrats för att sätta kasernetablissementet. i förbindelse med staden.

Hvad angår detaljerna af det tilltänkta aftalet med Malmö stad, förekomma emellertid några omständigheter, som, ehuru af ringa betydenhet, torde böra i korthet beröras. Till en början är den s. k. Björkmanska, vid hörnet af Södergatan i Malmö belägna tomt, af hvilken staden önskar att komma i besittning, genom nådigt bref den 20 augusti 1802 på evärdliga tider mot tomtören upplåten till egaren af angränsande tomt; hinder för staten att till Malmö stad afstå den rätt till jorden, staten ännu eger, möter dock på grund deraf icke, och, enligt hvad som framgår af merauämnde komiterades utlåtande, är det i sjelfva verket endast denna rätt, staden önskar att få på sig öfverlåten, för att sedermera komma i tillfälle att med egaren till angränsande fastighet träffa en för reglering af nämnda gata erforderlig öfverenskommelse.

Beträffande derefter den summa, 4,000 kronor, som Malmö stad i sitt köpeanbud anser böra tillkomma arméförvaltningens fortifikaiionsdepartement såsom ersättning för åtskilliga till nämnda departement för närvarande ingående årliga afgälder, hvaraf departementet vid antagande af köpeanbudet skulle gå förlustig!, beder jag få erinra, att ifrågavarande afgälder tillfalla fortifikationens besparingskassa, men att någon rätt för denna kassa att, sedan de jordområden, för hvilka afgifterna utgå, icke mera tillhöra staten, erhålla godtgörelse för förlusten deraf icke kan anses förefinnas. Omförmälda 4,000 kronor kunna alltså betraktas såsom en statsverkets tillgång och afses för enahanda ändamål som den öfriga köpesumman.

Det är vidare att märka, att, derest Malmö stads köpeanbud godkännes, Kronprinsens husarregementes skjutöfningar icke kunna såsom hittills försiggå å den plats, som staden jemlikt sitt åtagande för ända-

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 38.

målet anvisat. Som Eders Kongl. Maj:t täcktes erinra sig, har emellertid arméförvaltningen redan erhållit befallning att söka träffa öfverenskommalse med vederbörande om inrättande af ny skjutplats å regementets exercisfält vid Limhamn; och torde hinder icke möta att, om densamma till följd af sin aflägsenhet från det nuvarande etablissementet icke kan begagnas under den tid, det nya etablissementet uppföres, mot särskild ersättning af Malmö stad utverka rättighet för regementet att tills vidare begagna den nuvarande skjutplatsen.

Slutligen torde med anledning af de erinringar som fångvårdsstyrelsen framstält mot förslaget om upplåtelse till Malmö stad af jorden emellan de båda vallgrafvarne, från upplåtelsen böra undantagas det område af cirka 2 13 tunnland, som å kartan är omgifvet med en röd gränslinie och hvars bibehållande åt staten vederbörande stadsmyndigheter mot deremot svarande afdrag å köpeskillingen numera medgifvit. Att åter, på sätt fångvårdsstyrelsen föreslagit, å gränsen till nämnda område, som sålunda skulle komma att fortfarande stå under fångvårdsstyrelsens disposition, uppföra eu särskild mur af den jemförelsevis dyrbara beskaffenhet, som af nämnda styrelse ifrågasatts, anser jag ej erforderligt; ett plank af enahanda dimensioner och hållfasthet, som de vid flera af rikets cellfängelser uppförda, lärer göra samma nytta; och torde den härför nödiga kostnad, hvilken, enligt från chefens för fortifikationen expedition lemnado upplysningar, uppgår till omkring 2,000 kronor, kunna bestridas af tillgängliga medel, utan att särskildt anslag derför behöfver af Riksdagen äskas. Jag anser äfvenledes mindre lämpligt att, såsom fångvårdsstyrelsen förslagit, genom förnyade underhandlingar söka i sammanhang med köpslutet på Malmö stad öfverflytta skyldigheten att underhålla bron vid cellfängelset, utan torde frågan derom böra göras till föremål för särskild äfverenskommelse, hvilken lärer kunna träffas utan Riksdagens hörande. Jag tillstyrker alltså, att anbudet i dess föreliggande skick varder antaget.

I fråga om sjelfva kasernetablissementet och kostnaden för detsammas uppförande, beder jag få erinra, att i senast utarbetade förslag utrymmet beräknats något större än förut i syfte att dels bereda bostäder för åtskilliga af regementets ej till den årliga skolsqvadronen kommenderade underofficerare, dels och lemna tillfälle i depot insätta en del af regementets tjenstfria hästar; och då vidare ett särskildt sjukhus är afsedt att vid etablissementet uppföras, hvarförutom materialier och arbete numera ställa sig något dyrare än vid den tidpunkt, de öfriga förslagen upprättades, torde lätt inses, att slutsumman måste blifva något högre. Genom de föreslagna förändringarne synes mig

84 Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 38.

emellertid etablissementet hafva vunnit i ändamålsenlighet, och har jag i öfrigt intet annat att i detta afseende tillägga än att, då etablissementet är afsedt för hela Kronprinsens husarregemente och sålunda de i regementets nuvarande etablissement i Helsingborg befintliga kaserninventarier böra efter det n}ra etablissementets i Malmö färdigbyggande dit öfverflyttas, det icke lärer vara erforderligt att i kostnadsberäkningen upptaga någon särskild utgiftspost för kaserninventariers inköpande.

Hvad angår sättet för anskaffande af den erforderliga kostnadssumman 600,000 kronor, torde, på sätt jag vid underdånig föredragning af förslaget till kavalleriets förändrade organisation redan yttrat, den del deraf, som ej täckes af den utaf Malmö stad erbjudna köpesumma, böra utgå af blifvande reservationer å anslaget till kavalleriet.

Med erinran slutligen, att, då utbyte af kronans mark mot stadens är af nöden för att bringa det nya etablissementet i omedelbar förbindelsen med den af Malmö stad invid detsamma anlagda väg, bemyndigande dertill jemväl bör af Riksdagen äskas, hemställer jag alltså, att Eders Kong]. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att medgifva:

att ej mindre Kronprinsens husarregementes nuvarande kasern, stall och ridhus samt vakt- och sjukhusbyggnader med tillhörande tomter än äfven öfriga ofvan omförmälda med grön färg å hosföljande karta utmärkta, kronan tillhöriga områden i Malmö stad må, med undantag endast af de med bokstäfverne A och A 1 å kartan betecknade, invid citadellets inre vallgraf belägna egofigurer, mot 498,000 kronor och de öfriga vilkor, som i Malmö stadsfullmägtiges skrifvelse den 7 mars 1887 finnas närmare angifna, till Malmö stad under full eganderätt upplåtas;

att i köpslutet må anses inbegripna jemväl sådana möjligen icke särskildt omnämnda delar af den egentliga stadens fästningsverk å norra fronten, norra glacisen samt bastionerna Nyköping och Norrköping, som enligt 1805 års raseringsplan blifvit Kongl. Maj:t och kronan förbehållna och icke sedermera med full eganderätt afträdts, äfvensom samtliga de försålda områdena tillhörande kanaler och grafvar;

att vid bifall härtill dels den kronan tillhörande s. k. Engeströmska lyckan vid Malmö må begagnas till byggnadsplats för nytt kasernetablissement lör Kronprinsens husarregemente, med rätt för Kongl. Maj:t att vidtaga sådana smärre utbyten af de lyckan tillhöriga egoområden, som för att bringa det blifvande etablissementet i omedelbar beröring med den invid detsamma af Malmö stad anlagda väg kunna erfordras, dels den af Malmö stad erhållna köpeskilling äfvensom af reservationerna å anslaget till kavalleriet en summa af 102,000 kronor

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition No 38.

må, med tillsammans sexhundratusen kronor, användas för uppförande å nämnda byggnadsplats af ett sådant etablissement.))

Hvad departementschefen sålunda yttrat och hemstält behagade Hans Maj:t Konungen, på tillstyrkan af statsrådets öfriga ledamöter, i nåder gilla; och skulle följaktligen proposition i ämnet till Riksdagen aflåtas af det innehåll, bilagan 4 vid detta protokoll utvisar.

Ex protocollo F. Lagerfelt.

Bil. till Kornjl. Maj*? prof). NS 38

^ A-RT^

utvisande

de KRONAN tillhöriga områden

M A LM Q STAD

som ifrågasättas till försäljning.

400 5oo meter.

ooo iot.

t tv ez

Yvcvyyviv e/rv

Skala 1: 8000

a 11 e t

100 200 300 400 500 600 700 800 900 1000

livré/

É ] utmärker deri mark, som fortfarande HM /*.. •»/•/» yy~........zt

' ‘ -‘j förbi ifver Kronans eu eu dom .

Vurm,

utmärker den mark, hvartill Kronan af händ t sig eganderätten sedan 1S05

TUMV

fiimät ker den mark, som. Malmö död älutkar tilläsa sig

Ifeliinn ->

(Stab. Lit. An£t.

'nXköping

€lpsbong

i

&