lagen.nu
Prop. 1895:54

angående för- ändradt sätt för användandet af ett till en mejeriskola inom Jemtlands län anvisadt anslag

Typ
Proposition
Källa
weburn.kb.se

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 54.

1 N:o 54.

Kongl. Majds nådiga proposition till Riksdagen, angående förändradt sätt för användandet af ett till en mejeriskola inom Jemtlands län anvisadt anslag; gifven Stockholms slott den 10 april 1895.

Under åberopande af bifogade utdrag af protokollet öfver civilärenden för denna dag, vill Kongl. Maj:t föreslå Riksdagen medgifva att det af Riksdagen år 1885 såsom understöd till uppehållande af en mejeriskola inom Jemtlands län beviljade årliga anslag af 3,000 kronor må, der så finnes ändamålsenligt, användas till undervisande af mejerielever vid enskilda mejerier inom Vesternorrlands, Jemtlands och Vesterbottens län.

De till ärendet hörande handlingar skola Riksdagens vederbörande utskott tillhandahållas; och Kongl. Maj:t förblifver Riksdagen med all Kongl. nåd och ynnest städse välbevågen.

OSCAR.

V. L. Groll.

Bill. till lliksd. Vrot. 1895. 1 Sami. 1 Afd. 44 Höft. fN:o 54.)

2 Kongl. May.ts Nåd. Proposition N:o 54.

«

Utdrag af protokollet öfver civilärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i Statsrådet ä Stockholms slott den 10 april 1895.

Närvarande:

Hans excellens lierr statsministérn Boström,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena grefve Lewenhaupt,

Statsråden: friherre Åkerhielm,

Östergren,

Groll,

Wikblad,

Gilljam, friherre Rappe,

Christerson och Wersåll.

Departementschefen statsrådet Groll anförde härefter:

Sedan Rikets Ständer enligt underdånig skrifvelse den 6 februari 1858 (n:o 196) anvisat ett årligt anslag af 6,000 riksdaler riksmynt till inrättande af två mejeriskolor i särskilda delar af riket, samt genom nådigt bref den 25 februari 1859 blifvit bestämdt att den ena af dessa skolor skulle för mellersta delen af riket förläggas vid Ultuna landtbruksinstitut och den andra för södra delarna af Sverige inrättas å Bergqvara egendom i Kronobergs län, afläts till 1862—1863 årens Riksdag proposition om beviljande af ett årligt ordinarie anslag af 3,000 riksdaler att användas till stipendier åt sådana personer, som, efter vederbörande hushållningssällskaps förslag, kunde af landtbruksakademiens förvaltningskomité varda utsända till enskilda mejerier, för att efter

3 Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 54.

derstädes genomgången fullständig lärokurs sedermera inom olika delar af riket gagna mejerihandteringen. Enligt underdånig skrifvelse den 11 november 1863 blef denna framställning bifallen af Rikets Ständer, hvarefter nämnda komité genom nådigt bref den 13 sistnämnda månad och år undfick nådig befallning att gå i författning om de åtgärder, som för ernående af det med anslaget afsedda ändamål kunde finnas lämpliga att vidtaga.

På grund af sistberörda befallning upprättade förvaltningskomiten med egare af enskilda välskötta mejerier kontrakt om mottagandet för undervisning vid mejerierna af visst antal elever emot bestämd ersättning för hvarje elev.

I underdånig skrifvelse af den 14 november 1868 anhöll emellertid förvaltningskomitén att, derest något af kontrakterna om de dåvarande mejeriskolorna skulle blifva uppsagdt, det måtte medgifvas komiten antingen att afsluta kontrakt om upprättande af en eller flera mejeriskolor på annat ställe eller ock att få använda de till mejeriskolor anvisade medel till anställande af flera mejerielever vid enskilda mejerier för beredande åt dem af undervisning i öfverensstämmelse med nådiga brefvet den 13 november 1863. Sedan med anledning häraf nådig proposition till 1869 års Riksdag aflatits med framställning att, enär vid beviljandet af 6,000 riksdaler såsom anslag till inrättande af två mejeriskolor i särskilda delar af riket afsetts att den kunskap i ladugårdsskötseln, som redan funnes på åtskilliga ställen i landet, blefve mera allmänt spridd, samt detta syftemål, enligt hvad förvaltningskomitén upplyst, syntes fullt ändamålsenligt och med minsta kostnad kunna vinnas genom elevers anställande vid enskilda mejerier, ett sadant medgifvande, som förvaltningskomitén ifrågasatt, måtte i afseende å användandet af nyssberörda anslag lem nas, medgaf Riksdagen enligt underdånig skrifvelse den 13 maj 1869 att de tdl mejeriskolor anvisade medel, 6,000 riksdaler, finge, der så funnes ändamålsenligt, användas till mejerielevers undervisande vid enskilda mejerier; och genom nådigt bref den 21 nyssnämnda månad och år meddelades förvaltningskomitén i öfverensstämmelse härmed det begärda bemyndigandet.

Härefter behagade Eders Kongl. Maj:t, på derom gjorda framställningar, genom nådigt bref den 12 december 1879 tillåta att, derest den å Bergqvara förlagda mejeriskolan kommu att efter föregående vederbörlig uppsägning upphöra den 24 oktober 1880, landtbruksakademiens förvaltningskomité egde anvisa det för samma skola dittills utgående årliga anslag af 3,000 kronor till upprättande och underhåll af eu mejeriskola å Robertsfors i Bygdeå socken af Vesterbottens län, hvilken skola

4 Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 54.

fortfarande är i verksamhet. Deremot har den lägre mejeriskolan vid Ultima landtbruksinstitut från och med den 1 november i.883 upphört, och de till densamma anvisade 3,000 kronor hafva derefter i enlighet med medgifvandet i nådiga brefvet den 21 maj 1869 användts till mejerielevers undervisande vid enskilda mejerier.

På förslag af Eders Kongl. Maj:t har vidare 1885 års Riksdag till understöd åt en ny mejeriskola inom Jemtlands län anvisat 3,000 kronor och till följd deraf höjt det ordinarie anslaget till undervisningsanstalter för jordbruk och landtmannanäringar med motsvarande belopp, hvarefter och sedan Eders Kongl. Maj:t genom nådigt bref den 29 maj 1885 anbefall landtbruksakademiens förvaltnings komité att vidtaga de åtgärder, som i förevarande fråga på komitén ankomme, skolan upprättats vid Huså bruksegendom i Kalls socken, der den ännu eger bestånd.

Slutligen har Eders Kongl. Maj:t dels genom särskilda nådiga bref den 18 april 1890, den 30 oktober 1891 och den 10 november 1893 för hvart och ett af åren 1890—1895 anvisat, till undervisande af mejerielever vid enskilda mejerier, till landtbruksstyrelsens förfogande utöfver derför eljest anslagna medel och under enahanda vilkor, som för dylika medels användande vore stadgade, ett årligt belopp af 2,000 kronor, dels ock igenom nådigt bref den 11 maj 1894 för inrättande på försök under två år af en mejeriskola inom Norrbottens län ett belopp af 6,000 kronor att utgå med 3,000 kronor under år 1894 och 3,000 kronor under år 1895.

De statsmedel, som för anordnande af lägre qvinlig mejeriundervisning för närvarande finnas tillgängliga, utgöras, förutom af anslaget till den nyss inrättade mejeriskolan inom Norrbottens län, sålunda dels af ett belopp å 6,000 kronor, som utgår till mejeriskolorna vid Robertslors och Huså, dels ock af 8,000 kronor, som utgå till mejerielevers undervisande vid enskilda mejerier eller så kallade mejeristationer inom mellersta och södra Sverige enligt det af landtbruksstyrelsen för dylika stationer utfärdade reglemente (Svensk författningssamling för 1890; bihanget n:o 24).

Uti underdånig skrifvelse den 2 nästlidne mars har landtbruksstyrelsen, efter att hafva redogjort för hvad sålunda blifvit åtgjordt för den lägre mejeriundervisningen, vidare anfört följande:

Den skilnad i anordningen af ifrågavarande undervisning inom de norrländska länen, a ena sidan, och de öfriga länen, å andra sidan, som sålunda på senare tiden uppstått, hade haft sin grund i den olika utvecklingsgrad, hvarpå mejerihandteringen inom nämnda hufvuddelar

5 Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 54.

af landet befunnit sig, i det att inom landets mellersta och södra delar, der samma handtering mera utvecklats, tillräckligt antal tidsenliga mejerier, tjenliga att användas såsom lokala anstalter lör mejeriundeivisnings meddelande, förefunnits, medan i de norrländska länen ett motsatt förhållande varit rådande. Härutinnan hade emellertid pa senare tiden en förändring inträdt så till vida att äfven inom Norrland, med undantag af Norrbottens län, grundlig undervisning i mejeriskötseln numera torde kunna meddelas vid enskilda välskötta mejerier eller genom så kallade mejeristationer. Då denna undervisningsform erbjöde, hvad anginge den lägre mejeriundervisningen, många fördelar framför mejeriskolan, sådan denna nu vore organiserad, s3mt.es den böra införas äfven i de delar af Norrland, der sådant lämpligen kunde ske. Såsom fördelar af sagda anordning kunde nemligen anses att kursen på detta sätt blefve tvåårig i stället för ettårig, såsom fallet vore vid mejeriskolan, och komme att genomgås vid två särskilda mejerier, hvarigenom, på samma gång undervisningen blefve grundligare och den praktiska erfarenheten i mejeriskötseln utvidgades, samt att, enär antalet elever vid mejeristationerna i allmänhet vore mindre än vid mejeriskolorna, hvarje elev erhölle rikare tillfälle till praktisk öfning. Erfarenheten från mellersta och södra Sverige hade också till fullo bekräftat mejeristationernas förträfflighet såsom undervisningsanstalter.

Med anledning af den stora vigt, som läge derpå att under nuvarande för landtbruket tryckta förhallanden från statens sida intet försummades, som kunde bidraga till landtbrukets förkofran, hade landtbruksstyrelsen utarbetat ett förslag till ett bättre ordnande af mejeriundervisningen inom Norrland med undantag af Norrbottens län. Enligt detta förslag borde, i likhet med hvad förhållandet vore beträffande öfriga delar af riket, inom nämnda del af Norrland i stället för mejeriskolor inrättas mejeristationer, i hvilket afseende två andra årets stationer med tre elever vid hvarje skulle inrättas inom hvartdeia af Jemtlands och Vesterbottens län, inom hvilka län den norrländska mejerihandteringen torde vara mest utvecklad, samt sex första arets mejeristationer med två elever vid hvarje fördelas på nämnda två län äfvensom Vesternorrlands län. Då på detta sätt tjugufyra elever skulle årligen komma att åtnjuta mejeriundervisning inom ifrågavarande landsdelar, deraf tolf skulle för hvarje år utexamineras såsom mejerskor, komme samma delar af Norrland att årligen erhålla lika stort antal nya mejerskor som förut hela Norrland, men med den skilnad att dessa mejerskor skulle blifva utbildade under dubbelt sa lång tid och

6 Kongl. Maj-.ts Nåd. Proposition N:o 54.

på. ett vida mångsidigare sätt än de mejerskor, hvilka utgått från mejeriskolorna.

Öfver detta förslag infordrade landtbruksstyrelsen i skrivelser af den 5 september 1894 Jemtlands och Vesterbottens läns hushållningssällskaps förvaltningsutskotts yttranden, dervid styrelsen anförde att, hvad kostnaden för det nya undervisningssättet beträffade, denna kostnad, oaktadt detta vore fullkomligare än det äldre, stälde sig afgjordt billigare. De båda mejeriskolorna i Norrland med sammanlaget tolf elever hade årligen kostat statsverket tillhopa 6,000 kronor eller 500 kronor för hvarje elev. Inom mellersta och södra Sverige åter kostade hvarje elev för närvarande 200 kronor årligen, så att, då kursen vore tvåårig, fullt utbildad elev kostat 400 kronor. Om undervisningen vid mejeristationerna inom Norrland skulle kunna erhållas till samma pris som i öfriga delar af riket, behöfde således icke hela det för ändamålet påräknade, för närvarande till mejeriskolorna utgående statsanslaget, 6,000 kronor, aulitas, utan kunde en del deraf besparas eller på annat ändamålsenligt sätt till mejerihandteringens gagn användas. Skulle åter ifrågavarande undervisning ställa sig dyrare inom Norrland än nyss _ är sagdt, kunde i allt fall statsanslaget vara för ändamålet tillräckligt, om för hvarje elev icke behöfde till mejeriinnehafvaren utbetalas högre årligt belopp än 250 kronor, med skyldighet för mejeriinnehafvaren att enligt reglementets föreskrift till eleven utbetala 50 kronor, hvaremot, om årsafgiften skulle blifva högre, bidrag inom orten måste i samma mån tillskjutas.

_ de yttranden, som af nämnda förvaltningsutskott på grund häraf afgifvits, framginge att utskotten ao sett den ifrågasatta förändringen lämplig och äfven utförbar med de för ändamålet påräkneliga medlen, hvarjemte till landtbruksstyrelsen ingått underrättelser att äfven inom Vesternorrlands län den nya ordningen kunde genomföras. Huså mejeriskola vore redan uppsagd och kunde upphöra den 1 nästinstundande november, och kunde mejeriskolan vid Robertsfors, om kontraktet angående samma skola i rätt tid uppsades, med innevarande års slut indragas.

Med stöd af hvad sålunda blifvit anfördt har landtbruksstyrelsen i underdånighet hemstält att, för åstadkommande af den förändring i fråga om mejeriundervisningen, som sålunda afsåges och hvilken landtbruksstyrelsen ansåge böra, så fort ske kunde, genomföras, Eders Kongl. Maj:t måtte dels i nådig proposition till innevarande Riksdag föreslå Riksdagen medgifva att det såsom understöd till uppehållande af en mejeriskola inom Jemtlands län beviljade årliga anslag af 3,000 kronor

7 Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 54.

finge användas till undervisande af mejerielever vid enskilda mejerier inom Vesternorrlands, Jemtlands odla Vesterbottens län under samma vilkor, som för sådana medels användande vore stadgade, dels ock lemna sitt samtycke dertill att det genom nadiga brefvet den 12 december 1879 för upprättande och underhåll af en mejeriskola för de norrländska länen å Robertsfors anvisade belopp, 3,000 kronor, måtte få användas för enahanda ändamål, som ifrågasatts för nyssberörda till en mejeriskola i Jemtlands län nu utgående medel.

Uti häröfver afgifvet underdånigt utlåtande af den 19 nästlidne mars har statskontoret — jemte meddelande af den upplysning att det senast, jemlikt nådiga brefvet den 10 november 1893, beviljade belopp af 2,000 kronor till undervisande af mejerielever vid enskilda mejerier utginge från sjette hufvudtitelns anslag till befrämjande, i allmänhet af jordbruk och iandtmannanäringar samt det, jemlikt nådiga brefvet den 11 maj 1894, med 3,000 kronor för hvartdera af åren 1894 och 1895 anvisade belopp till inrättande på försök af en mejeriskola inom Norrbottens län utginge från besparingarna å nämnda hufvudtitels anslag till jordbruket, handeln och näringarna, men att deremot öfriga ofvan omförmäla anslag såväl till de två lägre mejeriskolorna å Robertsfors i Vesterbottens län och å Huså i Jemtlands län som till mejerielevers^ undervisande vid enskilda mejerier och till stipendier för genomgående' af fullständig kurs i mejerihandteringen, tillsammans 12,000 kronor, utginge från det å samma liufvudtitel uppförda reservationsanslag till undervisningsanstalter för jordbruk och Iandtmannanäringar — förmält sig icke hafva något att erinra i afseende å de åt landtbruksstyrelsen föreslagna förändrade bestämmelser angående användandet af de till nyssnämnda två lägre mejeriskolor utgående anslagsbeloppen, utan tillstyrkt bifall till den gjorda framställningen.

Till följd af de förändrade förhållanden, som enligt hvad upplyst blifvit, nu mera inträdt beträffande mejerihandteringens tillstånd inom de flesta norrländska länen., i det att mejerier, lämpliga att användas till mejeristationer för mejerielevers undervisande, nu mera utan svårighet torde vara att tillgå i' dessa trakter, finner jag, , med hänsyn jemväl till den fördel, som enligt landtbruksstyrelsens härutinnan meddelade, utredning skulle för mejeriundervisningen inom ifrågavarande del af riket vinnas genom denna undervisnings förläggande. från de . nuvarande mejeriskolorna vid Huså och Robertsfors till enskilda mejerier eller så

8 Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 54.

kallade mejeristationer, en dylik förändring med mejeriundervisningen i dessa trakter böra vidtagas.

Enligt Riksdagens medgifvande i skrifvelsen den 13 maj 1869 möter icke något hinder för Eders Kongl. Maj:t att för genomförande häraf förfoga öfver det till mejeriskolan vid Robertsfors nu utgående anslag å 3,000 kronor, hvaremot Riksdagen, hvad beträffar det till mejeriskolan i Jernband anvisade anslaget, likaledes 3,000 kronor, icke lemnat något sådant medgifvande. Och då ovisst är, huruvida det kan vara lämpligt att endast delvis genomföra de ifrågasatta ändrade anordningarne i afseende å mejeriundervisningen inom ifrågavarande län, hemställer jag att, innan ärendet i någon del af Eders Kongl. Maj:t slutligen afgöres, Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen medgifva att det såsom understöd till uppehållande af en mejeriskola inom Jemtlands län beviljade årliga anslag af 3,000 kronor må, der så finnes ändamålsenligt, användas till undervisande af mejerielever vid enskilda mejerier inom Vesternorrlands, Jemtlands och Vesterbottens län.

Uti hvad departementschefen sålunda hemstält instämde Statsrådets öfriga ledamöter;

och behagade Hans Maj:t Konungen i nåder bi- • falla hvad Statsrådet sålunda hemstält samt förordna

att till Riksdagen skulle aflåtas nådig proposition i ärendet af den lydelse, bilaga till detta protokoll utvisar.

Ex protocollo: E. K. Almqvist.

Stockholm, K. L. Beckmans Boktryckeri, 1895.