angående förändrad lydelse af § 17 mom. 1 värnpligtslagen
1 Kong! Maj.ts Nåd. Proposition N:o 48.
'in ! MfU h>'l •sffP '■ 1 ^nij!.’‘o!
jlfcVrf tv.;.',i •• : ;ftr '■:[ tv. $junib.Ti‘bhvg.<H'ii • ;k-.n: I
f.if OtanJif ■■ • •,;! -st»;
iv.-rwv ds .-i'. 'i6§nfHiii*.n •>. fr - •;;*> barn «!.;*<<j^jj! • till ■ ■ ■
N:o 48.
AO 8 O
Kong!. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen, angående förändrad lydelse af § 17 mom. 1 värnpligtslagen; gifven Stockholms slott den 13 mars 1896.
Under åberopande af bilagda utdrag af statsrådsprotokollet Öfver landtförsvarsärenden för denna dag, vill Kongl. Maj:t härmed föreslå Riksdagen att besluta, att § 17 mom. 1 värnpligtslagen skall erhålla följande förändrade lydelse:
§ 17.
Mom. 1. Uppskof till nästföljande år med den i § 17 omförmälda tjenstgöring vid hären eller flottan under fredstid kan vid inskrifningen medgifvas:
a) värnpligtig, som idkar studier och styrker sig behöfva sådant uppskof för afslutande af redan fortskriden lärokurs;
b) å sjömanshus inskrifven värnpligtig, som enligt intyg från sjömanshusdirektionen är förhyrd för längre resa å handelsfartyg och som till följd deraf icke utan väsentlig olägenhet kan, så länge resan fortvarar, inställa sig;
c) annan värnpligtig, så vidt giltiga skäl för uppskofvets beviljande pröfvas vara anförda, såsom att han sjelf förvaltar och brukar honom tillhörig fast egendom eller sjelf drifver honom tillhörig handels-, fabrikseller annan industriel rörelse samt vid inskrifningsförrättningen befinnes af en eller annan anledning icke hafva varit i tillfälle att på lämpligt sätt ordna om fastighetens eller rörelsens skötande under den tid, han för sin militära tjenstgöring skulle blifva frånvarande.
Bih. till lliksd. Prot. 1896. I Sami. I Afd. 33 Höft. (N:o 48.)
2 Kongl. Maj.ts Nåd. Proposition No 48.
Fortfar anledning till uppskof med tjenstgöringens fullgörande, och varder sådant vid inskrifningsförrättning styrkt, må fortsatt uppskof, hvarje gång för ett år, kunna den värnpligtige medgifvas, dock icke för längre tid, än att tjenstgöringen kommer att fullgöras under tredje året efter det, då den värnpligtiges inskrifning egde rum.
De till ärendet hörande handlingar skola vederbörande utskott tillhandahållas, och Kongl. Maj:t förblifver Riksdagen med all kongl. nåd och ynnest städse väl bevågen.
OSCAR.
■j'
Axel Rappe.
u
riö-i
Kongl. Maj.ts Nåd. Proposition No 48.
3 Utdrag af protokollet öfver landtförsvarsärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen uti statsrådet å Stockholms slott den 13 mars 1896.
Närvarande:
Hans excellens herr statsministern Boström,
Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena grefve Donglas,
Statsråden: friherre Åkerhielm,
Groll,
Wikblad,
Gilljam, friherre Rappe,
Christerson,
Wersäll,
Annerstedt.
Efter gemensam beredning med statsrådet och chefen för sjöförsvarsdepartementet anmälde departementschefen dels t. f. chefens för generalstaben underdåniga utlåtande den 13 mars 1894 angående ifrågasatt ändring af 17 § värnpligtslagen, dels ock styrelsens för Chalmers tekniska läroanstalt i Göteborg underdåniga framställning den 28 september samma år angående ändring af nämnda lagrum.
Härvid yttrade departementschefen:
»Sedan vid ett i juni månad 1893 hållet möte mellan seminarierektorer, enligt hvad det vid mötet förda protokoll utvisar, uttalats såsom önskligt, att värnpligtige seminarieelever finge uppskjuta sin värnpligtstjenstgöring till det år, under hvilket de fylde 23 år, har dåvarande t. f. chefen för generalstaben, som i anledning häraf anmodats afgifva underdånigt yttrande, huru vida från militär synpunkt något vore att erinra mot den sålunda ifrågasatta ändringen af bestämmelserna i 17 § värnpligtslagen, i sin ofvannämnda underdåniga skrifvelse den 13 mars 1894 anfört hufvudsakligen, att den ändring
4 Kongl. Maj.ts Nåd. Proposition N:o 48.
af § 17 inom. 1 värnpligtslagen, som sålunda blifvit ifrågasatt, innebure, att möjlighet skulle beredas värnpligtig, som idkade studier och styrkte sig behöfva uppskof med första årets fredstjenstgöring för afsilande af redan fortskriden lärokurs, att undfå sådant uppskof två år i följd eller intill det år, då han fylde 23 år, medan för närvarande allenast ett års uppskof eller intill det år, då den värnpligtig^ fylde 22 år, vore medgifvet i och för studiers idkande eller af de andra anledningar, som i nämnda § och mom. af värnpligtslagen funnos angifna. Mot eu dylik utsträckning af möjligheten för värnpligtige att undfå uppskof med första årets fredstjenstgöring vore ur militär synpunkt intet att erinra. Enligt svenska värnpligtslagen toge värnpligtstiden sin början vid så ung ålder, att de värnpligtige ingalunda allmänt kunde anses fullt kroppsligt utvecklade, då lagen kallade dem under vapen. Uti våra samtliga grannland inträdde också tjenstgöringsskyldigheten under fred för de värnpligtige två till ett år senare än i Sverige, nemligen i Norge och i Danmark under det år, de värnpligtige fylde 23 år, samt i Finland det år, de fylde 22 år. Ur denna synpunkt sedt, måste det sålunda betraktas till och med som en fördel för vårt försvarsväsende, om de värnpligtige sjelfve begärde uppskof med första årets tjenstgöring till ett senare värnpligtsår samt sålunda komme icke blott att undergå vapenöfning vid en något högre lefnadsålder, då deras kroppsutveckling kunde antagas sätta dem i stånd att draga full nytta af öfningen, utan äfven att vid mobiliseringstillfälle inkallas tillsammans med värnpligtige af yngre lefnadsålder, för hvilka de i viss mån kunde anses såsom förgångsmän. Visserligen medförde uppskofvet. med första årets fredstjenstgöring å andra sidan den olägenheten för försvarsväsendet, att den eller de årsklasser af dylika värnpligtige, som ännu icke hunnit > inträda i tjenstgöring, vid mobiliseringstillfälle voro fullkomligt oöfvade och således icke lämpligen kunde inkallas ens till truppafdelningarnas depoter, men denna olägenhet vore, om behörigt afseende fästades å den temligen betydliga tillgång på värnpligtige, hvaröfver försvarsväsendet numera förfogade, af ringa betydelse. Ju strängare den allmänna värnpligten tillämpades, dess större blefve behofvet att genom särskilda bestämmelser för de värnpligtige underlätta den lagstadgade tjenstgöringens fullgörande. Genom lagen den 27 maj 1892 hade för de värnpligtige redan möjliggjorts att undfå uppskof med fullgörandet af andra årets fredstjenstgöring, en art af uppskof, som värnpligtslagen i sin ursprungliga lydelse icke förutsett. Värnpligtslagarna uti nyss omförmälda främmande länder medgåfve för studier in. m. intill tre års uppskof med första inträdet i tjenstgöring, och liknande torde förhållandet i allmänhet vara äfven med öfriga främmande länder. Ett uppskof med inträdet i tjenst af två, tre och till och med än flera år medgåfves enligt de för dessa länder gällande värn-
Kong!. Maj.ts Nåd. Proposition N:o 48. 5
pligtslagar. Tiden att upptaga liknande bestämmelser uti den svenska värnpligtslagen syntes nu vara kommen, men anledning att redan^ nu gå längre än till två. på hvarandra följande uppskof, hvardera om ett år, syntes icke vara för handen. Deremot torde icke uppskofvet böra bindas vid^ viss bestämd åldersgräns (23 år), utan göras beroende åt inskrifningsåret, på det att äfven den värnpligtige, hvilken haft laga förfall lör utevaro från inskrifning, måtte kunna varda delaktig af den afsedda förmånen. Beträffande huru vida det utsträckta uppskofvet skulle kunna meddelas allenast i och för studier, eller om äfven de uppskofsanledningar, hvilka uppräknades under b) och c) uti § 17 mom. 1 värnpligtslagen, härvid borde likställas med de förstnämnda, så vore likställighet mellan de särskilda uppskofsanledningarna påkallad ur alla synpunkter, särskildt. för att bevara den likhet inför lagen, som lydelsen af de under c) uti nämnda § och mom. upptagna uppskofsanledningarna innebure.
De åsigt,er, t. f. chefen för generalstaben i sitt berörda utlåtande uttalat, delar jag, dock att jag anser anledning förefinnas att medgifva uppskof med fredstjenstgöringen under ytterligare ett år utöfver hvad han föreslagit. Sedan berörda utlåtande afgafs, har nemligen från styrelsen för Chalmers tekniska läroanstalt i Göteborg inkommit dess förenämnda underdåniga framställning af den 28 september 1894, deri styrelsen anfört, bland annat, att vid vissa läroverk de studerandes ålder vore sådan., att, oaktadt bestämmelsen i § 17 mom. 1 a) värnpligtslagen, stora olägenheter förorsakades vissa studerande derigenom, att de stundom tvingades att under slutet af läsåret och sjelfva examensperioden vara frånvarande från läroverket, hvarigenom deras studier lede afbräck eller helt och hållet afbrötes. Så vore förhållandet vid Chalmers tekniska läroanstalt, uti hvars högre afdelning, för hvilken svårigheterna voro större än för den lägre, under läsåret 1893—1894 trettiotre af eleverna, eller 24 procent af hela antalet i den högre afdelningen, befunnit sig i den ålder, att de år 1894 skulle inskrifvas såsom värnpligtige. Af dessa 33 befunno sig 10 i tredje eller högsta årskursen af ifrågavarande afdelning, 15 i dess andra och 8 i dess första årskurs. De 10 eleverna i tredje årskursen hade kunnat begagna sig af undantagsbestämmelsen i § 17 mom. 1 värnpligtslagen och varit dermed betjente, men icke sä de återstående 23 eleverna. Läroanstaltens ärsexamina, såväl flyttningsexamina som afgångsexamina, påginge årligen mellan den 10 maj och den 10 juni, och någon väsentligare ändring häri kunde svårligen vidtagas. A andra sidan böljades första årsklassens beväringsöfningar vid Första Göta artilleriregemente,
6 Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 48.
der flertalet af eleverna vapenöfvades, i början af maj och fortginge under hela examensperioden. För undvikande af det afbräck uti studierna, som skulle framkallas af en tvungen frånvaro från läroanstalten under den månadslånga examensperioden, erfordrades sålunda, att andra årskursens beväringspligtiga ungdom kunde erhålla två års uppskof med fullgörandet af sin beväringsexercis och första årskursens tre års uppskof. Väl vore det enligt 6 § värnpligtslagen medgifvet yngling att äfven före det år, värnpligten inträdde, anmäla sig till inskrifning, och möjlighet förefunnes sålunda att före inträdet uti Chalmerska läroanstalten helt eller delvis undangöra vapenöfningsskyldigheten; men i de flesta fall komme de nya eleverna omedelbart från något allmänt läroverk, der likaledes examensperioden vore förlagd till slutet af maj eller början af juni, hvadan nämnda utväg i allmänhet ej kunde anlitas. Då sålunda det i § 17 mom. 1 värnpligtslagen lemnade medgifvandet icke vore för ändamålet tillräckligt, och då en förlängning af uppskofvet med ett eller två år för det fåtal värnpligtige, som deraf kunde blifva delaktige, icke torde kunna medföra svårare olägenheter, hemstälde styrelsen om sådan ändring af värnpligtslagen, att en dylik uppskofsförlängning måtte vara tillåten då på vederbörligt sätt styrkes, att ett uppskof vore behöfligt för fortskridna studiers afsugande.
Hvad styrelsen sålunda anfört synes mig till fullo ådagalägga önskvärdheten deraf, att möjlighet beredes värnpligtige att under vissa förhållanden undfå uppskof under tre på hvarandra följande år med den i 27 § värnpligtslagen omförmälda tjenstgöring vid hären eller flottan under fredstid. Och då någon betänklighet ur militär synpunkt icke förefinnes mot en dylik utsträckning af det redan nu i 17 § 1 mom. värnpligtslagen medgifna uppskof med första årets fredstjenstgöring, tvekar jag icke att tillstyrka sådan ändring af nämnda lagrum, att dylikt uppskof må kunna medgifvas under tre på hvarandra följande år, hvarje gäng på ett år. Anslutande mig i öfrigt till hvad t. f. chefen för generalstaben i sitt ofvanberörda utlåtande anfört, hemställer jag alltså, att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att besluta, att § 17 mom. 1 värnpligtslagen skall erhålla följande förändrade lydelse:
§ 17.
1. Uppskof till nästföljande år med den i § 27 omförmälda tjenstgöring vid hären eller flottan under fredstid kan vid inskrifningen medgifvas:
7 Kovgl. Maj. ts Nåd. Proposition N:o 48.
a) värnpligtig, som idkar studier och styrker sig behöfva sådant uppskof för afslutande af redan fortskriden lärokurs;
b) å sjömanshus inskrifven värnpligtig, som enligt intyg från sjömanshusdirektionen är förhyrd för längre resa å handelsfartyg och som till följd deraf icke utan väsentlig olägenhet kan, så länge resan fortvarar, inställa sig;
c) annan värnpligtig, så vidt giltiga skäl för uppskofvets beviljande pröfvas vara anförda, såsom att han sjelf förvaltar och brukar honom tillhörig fast egendom eller sjelf drifver honom tillhörig handels-, fabriks- eller annan industriel rörelse samt vid inskrifningsförrättningen befinnes af en eller annan anledning icke hafva varit i tillfälle att på lämpligt sätt ordna om fastighetens eller rörelsens skötande under den tid, han för sin militära tjenstgöring skulle blifva frånvarande.
Fortfar anledning till uppskof med tjenstgöringens fullgörande, och varder sådant vid inskrifningsförrättning styrkt, må fortsatt uppskof, hvarje gång för ett år, kunna den värnpligtige medgifvas, dock icke för längre tid, än att tjenstgöringen kommer att fullgöras under tredje året efter det, då den värnpligtiges inskrifning egde rum.
Uppå tillstyrkan af statsrådets öfriga ledamöter behagade Hans Maj:t Konungen bifalla hvad departementschefen sålunda hemstält; och skulle nådig proposition af den lydelse, bilagan till detta protokoll utvisar, till Riksdagen aflåtas.
Ex protocollo Trygve Hermelin.