med förslag till förordning angående blindundervisningen
Kongl. Maj:t Nåd. Proposition N:o 5.
1 N:o 5.
Kongl. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen med förslag till
förordning angående blindundervisningen; gifven Stockholms slott den 13 januari 1896.
Med åberopande af bilagda protokoll öfver ecklesiastikärenden vill Kongl. Maj:t till Riksdagens antagande öfverlemna bilagda förslag till förordning angående blindundervisningen; viljande Kongl. Maj:t derjemte låta till Riksdagens kännedom komma, att, derest de i nämnda förslag till förordning angifna grunder vinna Riksdagens godkännande, Kongl. Maj:t är sinnad utfärda gemensam stadga för blindinstitutet och förskolorna för blinda af den lydelse bifogade förslag utvisar. Kongl. Maj:t förblifver Riksdagen med all kongl. nåd och ynnest städse välbevågen.
OSCAR.
G. F. Gilljam.
Bill. till Rikad. Prot. 1S.%‘. / Sami. 1 Afd. 4 Haft. (N:o 6).
2 Konujl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 5.
Förslag
till
förordning angående blindundervisningen.
§ 1.
Mom. I. Med blinda, å hvilka denna förordning är tillämplig, afses icke blott de, som äro helt och hållet oförmögna att se, utan äfven sådana, hvilkas synförmåga är till den grad försvagad, att de icke med någon egentlig fördel lcunna deltaga i vanlig skolundervisning.
Mom. 2. A blinda, som tillika äro döfstumma eller sinnesslöa, eger denna förordning ej tillämplighet.
§ 2.
Erforderliga anstalter för blinda barns uppfostran och undervisning upprättas af staten och utgöras af dels förskolor, till hvilka är förlagd den förberedande undervisningen, dels institut för undervisningens fortsättande och afslutande.
§ 3.
Alla sådana barn, som i § 1 mom. 1 af denna förordning omförmälas, skola till undervisning inställas i vederbörlig af staten upprättad läroanstalt för blinda, så vida icke föräldrar eller målsmän, som sådant föredraga, enskildt sörja för undervisningen af dem, som stå under deras målsmanskap, eller barn befinnes behäftadt med sådan sjukdom, att detsamma ej anses böra i offentlig läroanstalt intagas.
Vederbörande skolråd skall tillse, att blindt barn, i enlighet med denna förordning, varder i läroanstalt intaget, äfvensom att barn, som
3 Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 5.
enskildt undervisas, erhåller sådan undervisning, att den i noggrannhet och omfattning hufvudsakligen motsvarar den, som meddelas i offentlig läroanstalt för blinda. Kommer till skolrådets kännedom, att blindt barn afhålles från undervisning eller icke erhåller nöjaktig sådan, skall skolrådet ålägga barnet skolgång i offentlig läroanstalt för blinda. Skulle föräldrar eller målsmän tredskas att efterkomma hvad i afseende å de blinda barnens undervisning i denna förordning finnes stadgadt eller hvad af vederbörande skolråd på grund deraf föreskrifves, skola de tredskande undergå varning af skolrådet. Blifver sådan varning fruktlös, må barnet kunna från föräldrar eller målsmän skiljas och på deras bekostnad sändas till vederbörlig läroanstalt.
§ 4.
Skolåldern räknas från och med det år, under hvilket barnet fyller sju år, och må dess skolgång ej uppskjutas längre än till det år, under hvilket barnet fyller nio år.
För barn, som blifvit blindt efter sist nämnda tid eller af förekommen anledning icke, på sätt ske bort, i läroanstalt för blinda intagits inom nu stadgad tid, fortfar skyldigheten att till undervisning i sådan anstalt inställas, till dess barnet fyller fjorton år.
Barn är skolpligtigt under de tio år, som följa efter dess intagning i läroanstalt, derest icke barnet före denna tids utgång inhemtat sådana kunskaper och färdigheter samt uppnått den utveckling, att det anses böra från skolgång befrias, eller är så svagt begåfvadt, att dess fortsatta vistelse i läroanstalt anses vara utan gagn.
§ 5.
För hvart och ett blindt barn, som, på grund af bestämmelserna i denna förordning, är intaget i på statens bekostnad upprättad läroanstalt för blinda, vare sig förskola eller institut, skall af vederbörande landstingsområde eller af stad, som ej i landsting deltager, erläggas en årlig afgift af 300 kronor.
§ 6.
Landsting eller stadsfullmäktige i stad, som ej i landsting deltager, ega att för hvarje till landstingsområdet eller staden hörande barn, som, enligt hvad i denna förordning stadgas, är intaget i förskola för blinda
4 Kongl. Maj:ts Nåd, Proposition N:o 5.
eller i blindinstitut, bestämma en viss årlig afgift, med hvilken föräldrar eller målsmän skola bidraga till betäckande af kostnaderna för barnets vistelse vid skolan eller institutet.
De föräldrar eller målsmän, hvilka icke ega tillgång till afgiftens erläggande, skola genom fattigvårdens försorg härutinnan understödjas.
§ 7.
De närmare föreskrifter, som för tillämpningen af denna förordning kunna erfordras, utfärdas af Kongl. Maj:t.
Öfvergångsstadganden.
Undervisningen för i skolåldern varande blinda barn skall blifva obligatorisk från och med år 1899.
Skolpligten inträder successivt, så att år 1899 endast de barn, som under detta år fylla 9 år, blifva skolpligtiga, dock med rätt för öfriga i skolåldern varande barn att begagna undervisningen, om och i den mån i undervisningsanstalterna utrymme kan för dem beredas.
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 5.
5 Förslag
till
stadga för läroanstalter för blinda.
§ I-
De af staten bekostade läroanstalterna för blinda barn afse att bibringa dessa icke blott ett kunskapsinått, som är jemförlig med det, som inhemtas i fast folkskola, utan äfven sådan färdighet i handtverk och handarbete, att de, sedan de lemnat läroanstalten, kunna förtjena sitt uppehälle eller åtminstone, efter måttet af krafter och begåfning, dertill bidraga.
§ 2.
Läroanstalterna för blinda äro, för meddelande af förberedande undervisning, två förskolor för blinda, en å Tomteboda, afsedd företrädesvis för Svealand och Norrland, och en i Vexjö, beräknad företrädesvis för Götaland, samt, för undervisningens fortsättande och afsilande, ett institut för blinda å Tomteboda, afsedt för hela riket.
Institutet och den till Tomteboda förlagda förskolan för blinda utgöra med hänsyn till förvaltningen en läroanstalt.
§ 3.
Institutet jemte förskolan för blinda å Tomteboda lyda under en direktion, bestående af en ordförande och fyra ledamöter, hvilka samtlige förordnas af Kongl. Maj:t. Direktionen utser inom sig vice ordförande. Minst tre af direktionens medlemmar skola vara tillstädes, för att beslut må kunna fattas.
6 Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 5.
Aro både ordförande och vice ordförande förhindrade att inställa sig vid sammanträde, eger direktionen utse annan ledamot att för tillfället föra ordet.
Styrelsen öfver förskolan i Vexjö består af en ordförande och två ledamöter, hvilka likaledes förordnas af Kongl. Maj:t.
Vid giltigt förfall för medlem i styrelsen att i utsatt sammanträde deltaga må förskolans rektor för tillfället inkallas som beslutande styrelseledamot. År ordföranden frånvarande vid sammanträde, välje de närvarande en bland sig att vid sammanträdet föra ordet.
Vid såväl direktionens som styrelsens sammanträden sker omröstning öppet och tillkommer hvarje röstande en röst. Äro rösterna å båda sidor lika delade, gäller den mening ordföranden biträder.
Val skall, der så äskas, förrättas med slutna sedlar. Mellan lika röstetal skiljer lotten.
§ 4.
Såväl institutets direktion som förskolans styrelse tillkommer:
a) att hafva öfverinseende öfver sådan läroanstalts verksamhet, hvars vård blifvit den anförtrodd;
b) att under ordförandens och ledamöternas gemensamma ansvarighet förvalta vederbörande läroanstalts tillgångar;
c) att vaka deröfver, att rektor samt lärare och lärarinnor fullgöra sina åligganden;
d) att i frågor, som angå läroanstalten, efter rektors hörande, afgifva utlåtanden och föreslå åtgärder, som kunna pröfvas gagneliga;
e) att efter hvarje läsårs slut insända till ecklesiastikdepartementet årsredogörelse öfver läroanstaltens verksamhet jemte eget yttrande;
f) att till vederbörande landsting eller stadsfullmäktige i stad, som ej i landsting deltager, afgifva fullständiga förteckningar å de till de olika områdena och städerna hörande, vid läroanstalt, på grund af bestämmelserna i förordningen angående blindundervisningen, intagna blinda barn, för beräknande af de från landstingen och städerna utgående afgifter; skolande dervid särskildt angifvas dag, då barn intagits å anstalt och från densamma afgått; hvarjemte direktionen öfver institutet skall
g) efter rektors hörande, afgifva utlåtande i frågor, som angå blindundervisningen i allmänhet, samt inkomma med förslag till sådana åtgärder, som kunna anses främja densamma.
Direktionen (styrelsen) eger antaga nödigt biträde, jemlikt faststäld stat, för räkenskapsföringens och sekreteraregöromålens bestridande.
7 Kong1. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 5.
§ 5.
Vid institutet anställes en rektor, som förordnas af Kongl. Maj:t, sedan direktionen afgifvit underdånigt förslag.
Institutets rektor skall jemväl hafva tillsyn öfver den vid Tomteboda förlagda förskola för blinda. Till hans biträde dervid förordnar direktionen en af de vid förskolan anstälda lärarinnorna och utfärdar för henne särskild instruktion.
Förskolan i Vexjö förestås jemväl af en rektor, hvilken förordnas af skolans styrelse.
§ 6.
För att kunna förordnas till rektor vid institutet fordras att hafva aflagt de prof, som äro stadgade för behörighet att utnämnas till lektor eller adjunkt vid allmänt läroverk eller vid folkskolelärareseminarium, att ega insigt i blindundervisningen samt att hafva de egenskaper, som äro erforderliga hos styresmannen för en läroanstalt.
Till rektorsbefattningen vid förskolan i Vexjö fordras samma behörighet som, enligt hvad här nedan i § 10 sägs, till ämnesläraretjenst vid institutet jemte lämplighet för föreståndarekallet.
§ 7.
Rektor, hvilken tillkommer närmaste uppsigten öfver läroanstalten och ledningen af dess verksamhet i öfverensstämmelse med denna stadga och särskildt gifna föreskrifter, åligger:
a) att hafva inseende öfver de vid läroanstalten anstälda lärare och öfrig personal;
b) att vaka deröfver, att sedlighet och god ordning iakttagas, samt att för öfrigt befordra läroanstaltens ändamål;
c) att ordna och leda arbetet inom läroanstalten, sjelf meddela undervisning samt till direktionen (styrelsen) afgifva förslag till arbetsordning och till undervisningsskyldighetens fördelning mellan lärarepersonalen, äfvensom att tillse, att åt lärjungarnes uppfostran och vård egnas tillbörlig omsorg äfven under deras fritid;
d) att föra matrikel öfver läroanstaltens lärjungar, för hvarje termin upprätta betygskatalog, föra diarium, hvari antecknas hvad anmärkningsvärdt inom läroanstalten förekommit och särskildt, huruvida någon rubbning i den faststälda ordningen egt rum, årligen af trycket utgifva redogörelse för läroanstaltens verksamhet, emottaga dess handlingar samt ordna och
8 Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 5.
förvara dessa jemte läroanstaltens räkenskaper och anteckningsböcker äfvensom koncepten till utgående expeditioner;
e) att biträda direktionen (styrelsen) vid handhafvande af läroanstaltens ekonomi och hafva närmaste tillsyn öfver dess byggnader och trädgårdsanläggningar ;
f) att upprätta förteckning öfver läroanstaltens inventarier, bokförråd och samlingar samt vårda dessa;
g) att närvara vid direktionens (styrelsens) sammanträden samt vid dessa föredraga undervisnings- och ordningsfrågor äfvensom i öfrigt de ärenden, direktionen (styrelsen) bestämmer, med rättighet för honom att deltaga i öfverläggningarna och att, derest direktionen (styrelsen) fattar mot hans åsigt stridande beslut, få sin afvikande mening anteknad i direktionens (styrelsens) protokoll;
h) att årligen före utgången af september månad till ecklesiastikdepartementet insända arbetsordning och lärokurser, sedan dessa blifvit af direktionen (styrelsen) faststälda; hvarjemte
i) institutets rektor skall med biträde af dess lärarepersonal, i enlighet med den faststälda arbetsordningen, handleda lärarekandidater vid deras studier och praktiska öfningar.
§ 8.
Utom rektor skola finnas vid institutet ämneslärare eller ämneslärarinnor för den intellektuella undervisningen samt arbetslärare och arbetslärarinnor för arbetsundervisningen äfvensom lärare i musik och sång samt gymnastik och vid förskolorna lärarinnor, hvilka kunna handhafva såväl den intellektuella undervisningen som undervisningen i handarbete och öfriga öfningsämnen, allt i öfverensstämmelse med för läroanstalterna faststäld stat.
§ 9.
Lärare och lärarinnor förordnas af direktionen (styrelsen), sedan rektor afgifvit. yttrande.
De vårdare och vårdarinnor samt öfriga tjenare, hvilka, enligt faststäld stat, skola anställas vid de särskilda läroanstalterna, antagas och afskedas af rektor.
§ io.
För att kunna antagas till ämneslärare eller ämneslärarinna fordras, jemte lämplighet för lärarekallet, antingen att hafva undergått fullständig afgångs-
9 Kongl. May.ts Nåd. Proposition N:o 5.
examen vid något statens seminarium för bildande af lärare eller lärarinnor samt att derjemte hafva visat sig ega insigt i blindundervisningen, eller ock att på annat sätt hafva styrkt sig ega motsvarande kunskaper och ei’forderlig pedagogisk utbildning.
För att kunna anställas som arbetslärare eller arbetslärarinna eller som lärare i gymnastik eller i musik och sång vid institutet fordras att hafva goda vitsord om skicklighet och förmåga att i ämnet meddela undervisning.
För lärarinnebefattning vid förskola fordras samma behörighet som för att kunna anställas som ämneslärarinna vid institutet.
§ Il-
Lärare (lärarinna) vise sina förmän tillbörlig vördnad och hörsamhet, ställe sig till noggrann efterrättelse denna stadgas föreskrifter i hvad på en hvar af dem ankommer samt iakttage de råd och anvisningar, som af rektor meddelas i afseende på tjenst en.
§ 12.
Lärare (lärarinna) vake sorgfälligt öfver sina lärjungars seder och uppförande. Vid tillrättavisning och bestraffning af lärjunges förseelse skall fästas afseende å den felandes ålder och sinnesart och förfaras med lugn besinning och kärleksfullt allvar.
§ 13.
Undervisningen bör rigtas på utvecklandet af lärjunges anlag och förmögenheter och hans öfvande i sjelfverksamhet. Det läroområde, hvarpå han införes, bör städse begränsas, så att han kan blifva dermed fullt förtrogen, utan att han i något ämne betungas med så mycket arbete, att han derigenom hindras från behöflig hvila och beredelse i andra ämnen.
§ 14.
Rektor vid institutet vare skyldig undervisa 10 till 12 timmar i veckan, förskolans i Vexiö rektor 18 till 20, ämneslärare och ämneslärarinna vid institutet 24 till 28 samt lärarinna vid förskola 26 till 30. Den lärarinna vid förskolan å Tomteboda, som förordnas till rektors biträde, undervise hvarje vecka 20 till 22 timmar.
vill. till Rikad. Prof. lSfl/l. 1 .Samt. 1 Afä. 4 Raft. 2
10 Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 5.
öfriga lärares vid institutet undervisningsskyldighet bestämmes af direktionen i meddelad arbetsordning.
I händelse af tillfälligt förfall för någon lärare eller lärarinna skola öfriga lärare och lärarinnor, utom sin faststälda tjenstgöringsskyldighet, gå till hända med det biträde, som kan påkallas för undervisningens uppehållande.
Lärare (lärarinna), som blifvit. utsedd till klassföreståndare, iakttage hvad i sådant afseende ålägges.
Dessutom åligger det lärare (lärarinnor) att, på sätt rektor bestämt, hvar i sin ordning utöfva tillsyn öfver lärjungarnes uppförande och ledning af deras utveckling äfven på de från egentlig undervisning lediga tider.
§ 15.
Sammanträden med lärarepersonalen hållas på kallelse af rektor för behandling af de ärenden, rörande hvilka rektor skall eller eljest anser nödigt att öfverlägga med lärarepersonalen; och må icke någon efter delgifven kallelse uteblifva utan laga förfall.
För protokollen vid dessa sammanträden ansvarar rektor.
§ 16.
Utan direktionens (styrelsens) särskilda tillstånd må lärare (lärarinna) icke vara bosatt utom läroanstalten.
§ 17.
Vid utsatt lärotimme infinne sig lärare (lärarinna) på utsatt tid i lärorummet och må ej utan giltigt förfall derifrån aflägsna sig före lektionens slut.
Ej må lärare (lärarinna) utan rektors medgifvande utbyta föreskrifven lärotimme mot annan eller anmoda någon annan att i sitt ställe bestrida undervisningen eller öfriga enligt denna stadga ålagda skyldigheter.
§ 18.
Amneslärare (ämneslärarinna) vare skyldig att i en kursbok anteckna de lärostycken, som under lärotimme genomgåtts, och införa de uppgifter, som lärjungarne under fritiderna åläggas. Arbetslärare (arbetslärarinna) vare ock skyldig att föra förteckning öfver af lärjunge utförda arbeten.
Kongl. Maj.is Nåd. Proposition N:o n.
§ 19.
Af lärjunge begången mindre förseelse och felaktighet eger lärare (lärarinna) att på lämpligt sätt bestraffa. Kroppslig aga må dock ej, utan rektors hörande vid hvarje särskildt fall, användas. Visa sig förmaningar och bestraffningar utan verkan eller gör lärjunge sig skyldig till svårare förseelse, anmäles förhållandet ofördröjligen till rektor. Hvarje lärjunge tilldelad bestraffning skall anmälas hos den lärare (lärarinna), hvilken har att utöfva den i § 14 föreskrifna tillsyn öfver lärjungarnes uppförande, och skall bestraffningen på sätt, som rektor föreskrifver, antecknas.
§ 20.
Åmneslärare (ämneslärarinna) vare skyldig att på anmodan af institutets rektor minst hvart fjerde år utarbeta och till honom öfverlemna en skriftlig uppsats rörande blindas vård, undervisning eller uppfostran; och ankomine det på direktionen att, efter rektors hörande, bestämma, om afhandlingen skall införas i den tryckta årsredogörelsen öfver institutets verksamhet eller icke.
§ 21.
Önskar lärare (lärarinna) för någon sin angelägenhet under pågående lästermin erhålla tjenstledighet utöfver en vecka, begäre dertill direktionens (styrelsens) tillstånd.
Tjenstledighet under ferierna samt under lästermin intill en vecka eger rektor bevilja, Tjenstledighet åt rektor beviljas af direktionen (styrelsen).
§ 22.
De stadgar och föreskrifter, som för öfrigt äro gällande för här ifrågavarande läroanstalter, ställe sig vederbörande till efterrättelse.
§ 23.
Vill rektor eller lärare (lärarinna) blifva från sin befattning entledigad, ingifve ansökan till direktionen (styrelsen), och ankomme det på denna att, derest entledigandet begäres under pågående lästermin, detsamma genast eller först vid terminens slut bevilja.
12 Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 5.
Skulle lärare (lärarinna) befinnas oskicklig till eller försumlig vid förrättande af sin tjenst eller ådagalägga sådant uppförande, att han ej bör vid densamma längre bibehållas, må direktionen (styrelsen) ega att efter föregången, i dess protokoll intagen, men fruktlös befunnen varning, lärare (lärarinna) från innehafvande befattning och aflöning skilja.
§ 24.
Direktionen (styrelsen) antager och utskrifver lärjungar.
I förskola intages barn det år, under hvilket det fyller sju år; dock kan, när omständigheterna det påkalla, intagning i skolan uppskjutas till det år, under hvilket barnet fyller nio år.
Uti institutet intagas barn, som nöjaktigt genomgått förskola, äfvensom barn i en ålder icke öfverstigande fjorton år, hvilka ej kommit att intagas vid någon förskola; direktionen dock medgifvet att vid fråga om intagning vid institutet i särskilda fall bevilja undantag från de här föreskrifna vilkoren.
§ 25.
För barn, som skall intagas i läroanstalt för blinda, bör till direktionen (styrelsen) å tid, som densamma bestämmer, ingifvas skriftlig anmälan med bifogande af följande handlingar:
a) prestbevis, upptagande det blinda barnets ålder, föräldrarnes stånd och förmögenhetsvilkor samt hemort, dopattest, derest barnet blifvit döpt, och för öfrigt de upplysningar, som innefattas i af Kongl. Maj:t faststälda, af direktionen (styrelsen) tillhandahållna formulär; samt
b) läkarebetyg, innehållande uppgift, huruvida barnet blifvit vaccineradt samt om detsamma är behäftadt med smittosam eller obotlig sjukdom eller icke.
§ 26.
Intagning i läroanstalt eger rum vid läsårs början; direktionen (styrelsen) dock obetaget att, då särskilda omständigheter dertill föranleda, härifrån medgifva undantag.
‘ § 27.
Vid lärjunges intagning i läroanstalt skall å honom fullständig läkarebesigtning anställas, och böra dervid särskildt blindhetens uppkomst och
13 Kongl. Majds Nåd. Proposition N:o 5.
beskaffenhet så vidt möjligt utrönas. Äfven framgent under vistelsen vid läroanstalten bör å honom minst en gång hvarje år läkareundersökning företagas.
§ 28.
I de läroanstalter för blinda, för hvilka denna stadga gäller, få icke intagas sådana blinda barn, som bevisligen lida af fallandesjuka eller annan sjukdom, som af vederbörande läkare anses utgöra bestämdt hinder för intagande.
§ 29.
Skulle i förskola eller institut intagen lärjunge befinnas oemottaglig för der meddelad undervisning eller skulle han i sedligt hänseende utöfva ett skadligt inflytande på sina medlärjungar och ej genom varning eller lämplig bestraffning låta sig bättra, må direktionen (styrelsen) pa rektors anmälan sådan lärjunge från läroanstalten skilja.
§ 30.
Lemnar lärjunge läroanstalt, innan han inhemtat den för denna bestämda lärokursen, skola i betyg, som honom meddelas, antecknas både den klass, från hvilken han afgår, och vitsord för kunskaper och färdigheter samt för uppförande och flit.
§ 31.
Lärjunge, som före skolålderns slut inhemtat för afgång erforderliga kunskaper och färdigheter, eger direktionen, efter lärarekollegiets hörande, från skolgång befria.
§ 32.
När lärjunge afgår från förskola eller institut, skall betyg öfver uppförande, flit, kunskaper och färdigheter honom af rektor och vederbörande lärare meddelas.
§ 33.
Undervisningen skall fortgå 40 veckor om året. Af särskild anledning må dock direktionen (styrelsen) medgifva inskränkning i undervisningstiden, dock skall denna alltid omfatta minst 38 veckor.
14 Kong!. Majds Nåd. Proposition N:o 5.
Läsåret börjar i augusti och slutar i juni månad på dagar, som direktionen (styrelsen), på förslag af rektor, bestämmer.
Afbrott i undervisningen eger rum under jultiden högst 3 veckor och vid påsk från middagen torsdagen före påsk till påföljande tisdag.
Ledighet för hela läroanstalten eller särkild klass under en eller flera timmar eller hel dag må kunna meddelas af rektor, när giltig anledning förekommer.
Önskar elev för enskild angelägenhet ledighet från undervisningen en eller annan dag eller timme, ankomme det på rektor att dertill gifva tillåtelse.
§ 34.
Förskola innehåller fyra klasser. Lärokursen är beräknad till fyra ar, hvarefter lärjunge bör öfvergå till institutet för fortsatt undervisning.
De barn, som på grund af svagare begåfning anses icke kunna hafva nytta af den mer omfattande undervisning, som uti institutet meddelas, kunna i förskolan få afsluta sin skolundervisning och för detta ändamål, om utrymmet medgifver det, der qvarstanna ännu högst två år.
Institutet innehåller sex klasser. Lärokursen är beräknad till sex år för de lärjungar, hvilka förut genomgått förskola, och till åtta år för öfriga lärjungar.
Undervisningsämnena i förskolan äro: kristendomskunskap, åskådningsöfningar, modersmålet, skrifning, räkning, sång, gymnastik, handöfningar jemte modellering samt handarbete.
Undervisningsämnena i institutet äro: kristendomskunskap, modersmålet, skrifning, räkning, geometri, geografi, historia, naturkunnighet, åskådningsöfningar, modellering, handtverk och handarbete, musik, sång, pianostämning samt gymnastik.
§ 35.
Vid slutet af hvarje läsår anställes offentlig examen i närvaro af läroanstaltens direktion (styrelse) och de personer, hvilka direktionen (styrelsen) anmodar att såsom vittnen examen öfvervara.
§ 36.
För att blifva i tillfälle att anordna och öfvervaka samtliga blinda barns^ nöjaktiga undervisning ege institutets direktion att från de särskilda skolråden i landets församlingar hvarje år bekomma fullständig förteckning
15 Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 5.
pa alla inom församlingen befintliga blinda under tjugu år med uppgift på deras hemort och ålder.
§ 37.
Derest till direktionens kunskap kommer att blindt barn finnes, som icke erhåller nöjaktig undervisning, ege direktionen gifva detta vederbörande skolråd tillkänna för den åtgärd, som enligt förordningen angående blindundervisningen på skolrådet ankommer.
16 Kongl. Majds Nåd. Proposition N:o 5.
Utdrag af protokollet öfver ecklesiastikärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 13 januari 1896.
Närvarande:
Hans excellens herr statsministern Boström,
Hans excellens herr jninistern för utrikes ärendena grefve Douglas, Statsråden: friherre Akerhielm,
Östergren,
Groll,
Wikblad,
Gilljam, friherre Rappe,
Christerson och Wersåll.
Vidare föredrog departementschefen, statsrådet Gilljam dels ett inom ecklesiastikdepartementet utarbetadt förslag till förordning angående blindundervisningen, dels ett inom samma departement uppgjordt förslag till stadga för läroanstalter för blinda, hvilka båda författningsförslag finnas detta protokoll bilagda; och anförde derefter departementschefen:
»Hänvisande till hvad jag beträffande ordnandet af undervisningen för blinda yttrat i det statsrådsprotokoll, som är bilagdt Eders Kongl. Maj:ts nådiga proposition till årets Riksdag angående statsverkets tillstånd och behof, hemställer jag, att Eders Kongl. Maj:t behagade till Riksdagens an-
Kongl. Maj ds Nåd. Proposition N:o 5. 17
tagande framlägga det af mig föredragna förslag till förordning angående blindundervisningen.
Jag hemställer tillika, att Eders Kongl. Maj:t behagade låta till Riksdagens kännedom komma, det Eders Kongl. Maj:t, under förutsättning att blindundervisningen varder i enlighet med sistnämnda förslag ordnad, är sinnad utfärda gemensam stadga för blindinstitutet och förskolorna förblinda, af det innehåll förslaget till sådan stadga utvisar.»
På tillstyrkan af statsrådets öfriga ledamöter täcktes Hans Maj:t Konungen bifalla hvad departementschefen sålunda hemstält, och skulle till följd häraf till Riksdagen aflåtas nådig proposition, af innehåll bil. A vid detta protokoll utvisar.
Ex protocollo
C. E. Blom.
*
Bill. till Kiksd. Prof. 1896. 1 tSaml. 1 Afd. 4 Höft.