angående beviljande af statsbidrag för ny reglering af viss del af Mariestad i följd af den staden år 1895 öfvergångna brand

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 58.

1 N:o 58.

Proposition till Riksdagen, angående beviljande af statsbidrag för ny reglering af viss del af Mariestad i följd af den staden år 1895 öfvergångna brand; gifven Stockholms Slott den 10 April 1896.

Under åberopande af bifogade utdrag af protokollet öfver civilärenden för denna dag, vill Kongl. Maj:t föreslå Riksdagen att, för ny reglering af viss del af Mariestad i följd af den staden år 1895 öfvergångna brand, åt nämnda stad bevilja, såsom bidrag till inlösen af mark, som erfordras till utläggning af gator, torg och andra allmänna platser, samt till bestridande af de med regleringens genomförande i öfrigt förenade kostnader, ett understöd af tillhopa etthundrafemtiotusen kronor, deraf femtiotusen kronor såsom anslag utan återbetalningsskyldighet och etthundratusen kronor såsom lån, att lyftas under år 1897 och tillgodonjutas på de vilkor i öfrigt, som i nämnda protokoll omförmälas.

De till ärendet hörande handlingar skola Riksdagens vederbörande utskott tillhandahållas; och Kongl. Maj:t förblifver Riksdagen med all Kongl. nåd och ynnest städse välbevågen.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF.

V. L. Groll.

t

lUh. till lliksd. Prat. 1890. 1 Sami. 1 A/d. 88 lliift. (No 58).

'2

Kongl. Maj.is Nåd. Proposition N:o 58.

Utdrag af protokollet öfver civilärenden, hållet inför Hans Kongl.

Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å Stockholms slott den 10 april 1896.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Boström,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena grefve Douglas^

Statsråden: friherre Åkerhielm,

Groll,

. Wikblad,

Gilljam, friherre Rappe,

Christerson,

Wersåll och Annerstedt.

Föredragande departementschefen, statsrådet Groll, anförde i underdånighet :

»Den 6 december 1895 hemsöktes staden Mariestad af en förhärjande eldsvåda, som öfvergick den bäst bebygda stadsdelen och ödeläde 36 gårdar. Med anledning häraf hafva stadsfullmägtige i nämnda stad uti en af Kongl. Maj:ts befallningshafvande i Skaraborgs län med underdånig skrifvelse den 4 nästlidne mars öfverlemnad, af magistratens i staden underdåniga yttrande åtföljd skrift anhållit att, sedan stadsfullmägtige med tillämpning af gällande byggnadsstadga för rikets städer godkänt ett af särskilda komiterade utarbetadt förslag till reglering af den afbanda stadsdelen med derinvid belägna gator, hvilken plan för genomförandet kräfde betydande utgifter i förhållande till kommunens ringa

B

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 58.

storlek och betalningsförmåga, Kongl. Maj:t täcktes aflåta nådig proposition till Riksdagen om beviljande åt staden, såsom bidrag till inlösen af mark, som erfordrades till utläggning af gator och torg in. m. samt såsom understöd för bestridande af de med regleringens genomförande i öfrigt förenade kostnader, af dels ett anslag utan återbetalningsskyldighet å 75,000 kronor, dels ock ett lån af 75,000 kronor mot lägsta ränta, som kunde erhållas, att återbetalas under loppet af 40 år med åtnjutande af 3 års räntefrihet.

Till stöd för denna framställning hafva stadsfullmägtige hufvudsakligen anfört:

att det genom drätselkammarens i staden försorg uppgjorda kostnadsförslaget för regleringens genomförande upptoge:

för schaktning och planering .................. kronor 14,940: —

)) stensättning af torg och gator med gångbanor jemte strandmur utefter ån Tidan ........................................... » 87,717: —

» diverse arbeten jemte materiel och

tillsyn................................................... » 23,798: —

x> gas-, vatten- och kloakledningar i

nya gator in. m............................... )) 8,545: —

» jordlösen för torg och gator m. m. » 75,000: — 210,000' _

hvartill komme kostnaden för nytt rådhus omkring 60,000 kronor;

att, äfven om någon del af dessa arbeten kunde anstå något år,

dock för den närmaste tiden erfordrades åtminstone 150,000 kronor

till jordlösen samt torgs och gators ordnande;

att under de sista tio å femton åren staden offrat betydliga summor på samhällets utveckling och framåtskridande i många afseenden;

att staden sålunda anlagt vatten- och kloakledning för en kostnad af mer än 100,000 kronor, bidragit med 50,000 kronor till bjTggande af Mariestad—Kinnekulle jernväg, hvarigenom staden kommit i direkt förbindelse med Skara och Lidköping, ombyggt och förbättrat stadens qvarn för en kostnad af 30,000 kronor, samt för folkskoleväsendets tillgodoseende på nöjaktigt sätt under de tvenne sista åren uppfört ett rymligt och tidsenligt folkskolehus för en kostnad af nära 70,000 kronor, hvarigenom samt i följd af många andra förbättringar samhället åsamkat sig eu skuldbörda, som vid 1896 års början uppgått till 332,425 kronor;

att utskylder för innevarande år utgingc till kommunen med 1 krona 80 öre samt till kyrka, skola och presterskap med 1 krona 49 öre för bevillningskrona;

4 Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 58.

samt att till följd af stadens ekonomiska ställning regleringen icke kunde genomföras, derest icke staten lemnade snar och kraftig hjelp.

Af drätselkammaren i Mariestad har tillika meddelats, att år 1895 taxeringsvärdet derstädes utgjort å all fast egendom 2,856,200 kronor, å samtliga bebygda tomter 1,786,400 kronor och å byggnaderna inom den af brända stadsdelen 523,400 kronor; att antalet skattskyldiga personer uppgått till 789 män och 1,137 qvinnor eller tillsammans 1,926 personer; att 527 personer varit beskattade för inkomst till ett sammanlagdt belopp af 498,361 kronor; att bevillningen till staten utgjort 8,115 kronor 44 öre samt den debiterade skatten för ecklesiastika och kommunala behof uppgått till 30,342 kronor 48 öre; att inom den afbanda stadsdelen varit bosatta 557 personer, deribland 23 af stadens 34 handlande och 26 af dess 53 yrkesidkare; samt att af invånarne i den nedbrunna stadsdelen inkomstskatt erlagts af 119 personer, hvilkas inkomst varit uppskattad till sammanlagdt 129,042 kronor.

Stadsfullmägtiges förevarande ansökning har till nådigt bifall förordats af ej mindre magistraten i staden än äfven Kongl. Maj:ts befallningshafvande i länet, som till alla delar vitsordat och instämt uti hvad städs fullm ägtige uppgifvit och anfört, hvarjemte Kongl. Maj:ts befallningshafvande erinrat, att under tiden, intill dess de afbrända tomterna hunne ånyo bebyggas, desamma uppenbarligen icke kunde bevillningstaxeras till högre belopp än som motsvarade sjelfva tomternas värde, och att de kapitalbelopp, som på grund af brandförsäkring erhållits för nedbrända byggnader, till betydande del åtgått för gäldande af skulder, som varit i fastigheterna intecknade, samt att, då dessa kapitalbelopp således endast till jemförelsevis ringa del kunde trälfas af bevillningstaxering, stadens skatteförmåga komme att i ganska väsentlig mån minskas just under den tid, då densamma mest behöfde tagas i anspråk.

Till följd af härå erhållen nådig remiss har statskontoret afgifvit underdånigt utlåtande af den 16 nästlidne mars och deri till en början erinrat att, sedan under loppet af år 1876 ödeläggande eldsvådor hemsökt städerna Strömstad och Söderhamn, 1877 års Riksdag i anledning af gjorda framställningar beviljat till dessa städer, såsom bidrag till tomtreglering, åt staden Strömstad ett anslag utan återbetalningsskyldighet af 30,000 kronor och ett lån af 50,000 kronor samt åt staden Söderhamn ett anslag utan återbetalningsskyldighet af 60,000 kronor och ett lån af 200,000 kronor; att vid 1880 och 1881 årens riksdagar beviljats lån till staden Hudiksvall för ny tomtreglering efter 1878 och 1879 årens eldsvådor derstädes till ett sammanräknad! belopp af 200,000

5 Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 58.

kronor; att nämnda tre lån återbetalades — efter det att frihet från ränta och kapitalafbetalning åtnjutits under viss tid, nemligen för Strömstad till 1886 års slut, för Söderhamn-till 1882 års slut och för Hudiksvall till 1885 års slut — medelst en annuitet af sex procent å ursprungliga lånebeloppet, af hvilken annuitet först utginge fem procent ränta å oguldna kapitalet; att vid 1888 och 1889 årens riksdagar beviljats, vid det förstnämnda årets riksmöte för ny reglering af Luleå stad i anledning af den staden år 1887 öfvergångna brand dels ett anslag utan återbetalningsskyldighet till belopp af 50,000 kronor, dels ock ett lån af 100,000 kronor att lyftas under år 1889, samt vid sistnämnda års riksdag för ny reglering af Umeå stad i följd af den staden år 1888 öfvergångna brand dels ett anslag utan återbetalningssk}ddighet af 75,000 kronor, dels ock ett lån af 200,000 kronor att lyftas under år 1890; att det i riksgäldskontoret lyftade lånebeloppet utan ränta och kapitalafbetalning innehafts af staden Luleå till 1892 års slut och af staden Umeå till 1893 års utgång, samt att efter dessa tider sistnämnda tvenne städer skulle, intill dess lånen blifvit till fullo guldna, till riksgäldskontoret årligen inbetala fem procent å deras ursprungliga belopp, hvaraf ränta efter fyra för hundra å det oguldna kapitalet först beräknades och afginge samt öfverskottet utgjorde kapitalafbetalning.

För egen del har statskontoret, oaktadt förhållandena inom Mariestads stadssamhälle syntes vara af beskaffenhet att förtjena deltagande samt ett verksamt understöd från det allmännas sida, likväl, vid jemförelse af hvad i likartade fall förut blifvit beslutadt, funnit sig icke kunna i vidsträcktare mån understödja den gjorda ansökningen än att statskontoret hemstält det Kongl. Maj:t täcktes till Riksdagen aflåta nådig proposition derom, att Riksdagen för det af stadsfullmägtige angifna ändamål måtte bevilja dels ett anslag utan återbetalningsskyldighet till belopp af 50,000 kronor, dels ock ett lån af 100,000 kronor, att lyftas under år 1897.

Efter det fullmägtige i riksgäldskontoret jemväl lemnats tillfälle att i detta ärende sig yttra, hafva bemälde fullmägtige uti underdånigt utlåtande, som den 2 i denna månad inkommit, erinrat derom, att för det af 1889 års Riksdag Umeå stad beviljade tomtregleringslån, i öfverensstämmelse med hvad i ett liknande fall för staden Luleå vid 1888 års riksdag bestämts, blifvit stadgadt:

att stadsfullmägtige skulle i stadens namn och på dess vägnar för lånesumman afgifva sin till riksgäldskontoret eller order stälda skuldförbindelse, innefattande de af Riksdagen för lånets användande och

6 Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition No 58.

återbetalning stadgade vilkor; att hvad af lånet icke blifvit hos riksgäldskontoret uttaget före slutet af år 1890 icke finge derefter utbekommas; att det i riksgäldskontoret lyftade lånebeloppet finge utan ränta och kapitalafbetalning innehafvas till 1893 års slut, hvarefter, och intilldess lånet, blifvit till fullo godtgjordt, fem procent å dess ursprungliga belopp borde till riksgäldskontoret årligen inbetalas, deraf ränta efter fyra för hundra å det oguldna kapitalet först skulle beräknas och afgå samt öfverskottet utgöra kapitalaf betalning; samt att inbetalning af den i nästföregående punkt omförmälda annuitet borde vid hvarje års slut verkställas, vid påföljd för underlåtenhet deraf att å annuiteten beräknades fem procent ränta från förfallodagen;

och hafva fullmägtige i riksgäldskontoret ansett, att vilkoren för det lån, som kunde blifva anvisadt till staden Mariestad, borde blifva öfverensstämmande med dem, Indika sålunda meddelats för de från riksgäldskontoret senast utbetalda lån till städer för ny reglering efter eldsvåda; att, om räntefrihet medgåfves enligt bestämmelserna för lånen till Luleå och Umeå, annuiteten för ifrågavarande lån således lämpligen kunde sättas till 5 procent, deraf 4 procent ränta, dock att, derest stadsfullmägtige i Mariestad skulle föredraga att redan från lånebeloppets lyftande erlägga ränta, denna kunde bestämmas till allenast 3,G procent för år, i hvilken händelse staden skulle kunna befrias från kapitalaf betalning under de tre första åren, hvarefter borde gäldas en annuitet af 4,6 procent; samt att den ränta, som staden borde gälda å uteblifna annuitet^-, syntes kunna sättas lägre än den för Luleå och Umeå städers lån föreskrifna af 5 procent samt bestämmas till 4V-> procent för år.

Sedan Kongl. Maj:t, med anledning af särskild af stadsfullmägtige i Mariestad gjord framställning, förut i dag faststält regleringsplan för den afbrända delen af staden äfvensom berättigat staden att, i den ordning gällande författning om jords eller lägenhets afstående för allmänt behof stadgade, till sig lösa de i enskilda personer, menigheter eller inrättningar tillhöriga mark, som till utläggande af gator, torg och andra allmänna platser enligt ofvannämnda plan erfordrades, anhåller jag nu att få underställa stadsfullmägtiges ofvan omförmälda ansökan Kongl. Maj:ts pröfning; och då på grund af hvad i ärendet förekommit torde kunna antagas att, på sätt Kongl. Maj:te befallningshafvande vitsordat, Mariestads samhälle efter den svåra olycka, som. drabbat detsamma, för bestridande af de kostnader, hvilka äro förenade med den faststälda regleringsplanens genomförande, är i behof af kraftigt understöd från det allmännas sida, samt angeläget är, att regleringen

7 Kongl. May.ts Nåd. Proposition N:o 53.

af den nedbrända stadsdelen blifver så skyndsamt som möjligt vidtagen, anser jag giltiga skäl förefinnas att förorda stadens ifrågavarande framställning, dock under iakttagande såväl af hvad statskontoret, i afseende på beskaffenheten af understödet, föreslagit, sota ock af hvad fullmägtige i riksgäldskontoret, beträffande räntefoten för lånet och vilkoren för detsammas amortering, hemstält.

Med afseende å hvad sålunda förekommit får jag i underdånighet tillstyrka, att Kongl. Maj:t måtte föreslå Riksdagen att, för ny reglering af ifrågavarande del af Mariestad i följd af den staden år 1895 öfvergångna brand, åt nämnda stad bevilja, såsom bidrag till inlösen af mark, som erfordras till utläggning af gator, torg och andra allmänna platser, samt till bestridande af de med regleringens genomförande i öfrigt förenade kostnader, ett understöd af tillhopa etthundrafemtiotusen kronor, deraf 50,000 kronor såsom anslag utan återbetalningsskyldighet och etthundratusen kronor såsom lån, att lyftas under år 1897, hvarvid för tillgodonjutande af lånet torde böra stadgas följande vilkor:

1) att stadsfullmägtige i stadens namn och på dess vägnar för lånesumman afgifva sin till riksgäldskontoret eller ordres stälda skuldförbindelse, innefattande de för lånets användande och återbetalning stadgade vilkor;

2) att hvad af lånet icke blifvit hos riksgäldskontoret uttaget före slutet af år 1897 icke får derefter utbekommas;

3) att i afseende å lånevilkoren vidare skall gälla, att det i riksgäldskontoret lyftade lånebeloppet får antingen utan ränta och kapitalafbetalning innehafvas till 1900 års slut, hvarefter och intill dess lånet blifvit till fullo godtgjordt fem procent å dess ursprungliga belopp bör till riksgäldskontoret årligen inbetalas, deraf ränta efter fyra för hundra å det oguldna kapitalet först beräknas och afgår samt öfverskottet utgör kapitalafbetalning, eller ock, derest stadsfullmägtige så önska, mot erläggande af tre och sex tiondedels procent ränta för år från lånebeloppets lyftande, utan kapitalafbetalning innehafvas till 1900 års slut, hvarefter och intill dess lånet blifvit till fullo godtgjordt fyra och sex tiondedels procent å dess ursprungliga belopp bör till riksgäldskontoret årligen inbetalas, deraf ränta efter tre och sex tiondelar för hundra å det oguldna kapitalet först beräknas och afgår samt öfverskottet utgör kapitalafbetalning; samt

4) att inbetalning af don uti näst föregående punkt omförmälda annuitet bör vid hvarje års slut verkställas, vid påföljd för underlåtenhet

8 Kongl. May.ts Nåd. Proposition N:o 58.

deraf att å annuiteten beräknas fyra och. en half procent ränta från förfallodagen.»

Hvad föredragande departementschefen sålunda tillstyrkt, deruti statsrådets öfriga ledamöter instämde, behagade Hans Kongl. Höghet Kronprinsen-Regenten i nåder gilla samt befalde, att nådig proposition i enlighet med ett nu af departementschefen uppläst, detta protokoll bilagdt förslag skulle till Riksdagen aflåtas.

Ex protocollo: Sölve Berger.

Stockholm, K. L. Beckmans Boktr., 1896.