Doc 1897:13
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 13.
1 N:o 13.
Kongl. Maj.ts nådiga proposition till Riksdagen, angående förbättrad pension åt två från marinregementet till Blekinge bataljon öfverflyttade fanjunkare: gifven Stockholms slott den 4 december 1896.
Under åberopande af bilagda statsrådsprotokoll öfver landtförsvarsärenden, vill Kongl. Maj:t härmed föreslå Riksdagen att medgifva:
att å fanjunkarne vid Blekinge bataljon O. Högfeldt och W. Elmberg må, hvad angår rättighet och skyldighet för dem att med pension afgå, pensionsförmånernas storlek samt förbindelsen att efter afgången tjenstgöra under krigstid och större rustningar, få tillämpas de för armén gällande bestämmelser, som innehållas i cirkuläret angående ny pensionsreglering för armén af den 22 juni 1877 jemte dertill hörande författningar, dervid såsom tjenstetid vid armén må inräknas äfven den tidrymd, bemälde underofficerare tjenstgjort vid marinregementet före detta truppförbands öfverflyttande till armén; samt
att de fyllnadsbelopp, som sålunda blifva erforderliga utöfver den pension, Högfeldt och Elmberg hafva att från flottans pensionskassa utbekomma, må få utbetalas från de medel, hvilka anvisas till bestridande af fyllnadspensioner vid armén.
De till ärendet hörande handlingar skola Riksdagens vederbörande utskott tillhandahållas, och Kongl. Maj:t förblifver Riksdagen med all kongl. nåd och ynnest städse välbevågen.
OSCAR.
Axel Rappe.
Bih. till Riksd. Prof. 1897. 1 Sami. 1 A/d. 13 Häft. (N:is 13, 14).
2 Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 13.
Utdrag af protokoll öfver landtförsvarsärenden, hållet inför Hans Maft Konungen i statsrådet ä Stockholms slott den 4 december 1896.
Chefen för landtförsvarsdepartementet, statsrådet friherre Rappe, föredrog i underdånighet:
Departementschefen yttrade härefter:
»I skrifvelse den 31 oktober 1895 har chefen för första arméfördelningen, med öfverlemnande af en utaf chefen för Blekinge bataljon i ärendet gjord framställning, i underdånighet hemstält, att två från marinregementet till Blekinge bataljon år 1887 öfverflyttade underofficerare, fanjunkarne vid nämnda bataljon O. Högfeldt och W. Elmberg, måtte berättigas att vid afskedstagande, utöfver en hvar af dem från flottans pensionskassa tillkommande pension jemte fyllnadspension å tillsammans 704 kronor, af statsmedel undfå ett årligt pensionstillägg af 166 kronor hvardera, hvarigenom deras sammanlagda pensionsförmåner skulle komma att uppgå till enahanda belopp, eller 870 kronor,, som öfriga pensionsberättigade fanjunkare vid armén egde att efter erhållet afsked uppbära; och har arméfördelningschefen ansett medgifvandet af en sådan förmån åt bemälda underofficerare, hvilka voro de enda i tjenst qvarstående, från marinregementet till bataljonen öfverflyttade, vara af billighetshänsyn dess mera påkallad, som en dylik likställighet i pensionshänseende med öfriga vederlikar vid armén på grund af Riksdagens uti skrifvelse den 19 maj 1892 meddelade beslut blifvit tillerkänd den till Blekinge bataljon från marinregementet öfverflyttade officerspersonalen.
3 Kongl. Maj-.ts Nåd. Proposition N:o 13.
Af bataljonschefens ofvanberörda framställning inhemtas, bland annat, att Högfeldt och Elmberg nu mera uppnått, den förre 54 lefnadsoch 31 tjensteår, deraf 19 såsom fanjunkare, samt den senare 57 lefnads- och 40 tjensteår, deraf 11 såsom fanjunkare; att begge under sin tjenstetid vid bataljonen ådagalagt nit, pligttrohet och duglighet i förening med ett hedrande uppförande, samt att de, hvilka icke äro skyldige att vid uppnådd pensionsålder ur tjensten afgå, förklarat sig villige att, i händelse dem tillförsäkrades nu föreslagen pension, underkasta sig skyldigheten att taga afsked vid den ålder, som kunde varda bestämd.
Ufi häröfver den 18 november 1895 afgifvet utlåtande har direktionen öfver flottans pensionskassa anfört:
att genom nådiga brefvet den 17 maj 1872 blifvit bestämdt, dels att dåvarande fanjunkare vid marinregementet skulle vid afsked efter uppnådd pensionsålder undfå fyllnadspension till det belopp, att densamma tillika med pensionen från amiralitetskrigsmanskassan komme att motsvara deras enligt stat innehafvande lön jemte tjenstgöringspenningar, utgörande enligt 1858 års stat tillsammans 800 kronor, dels ock att alla underofficerare vid regementet, hvilka derefter ville begagna sig af medgifven befordringsrätt, skulle vara underkastade förflyttning till annat infanteriregemente eller corps, äfvensom i afseende å pensionsförmåner de bestämmelser, som för pension ur amiralitetskrigsmanskassan jemte fyllnadspension då vore eller framdeles blefve i nåder bestämda;
att vidare genom nådiga brefvet den 5 november 1886 stadgats, att de underofficerare vid marinregementet, som öfverflyttades till Blekinge bataljon, skulle vara berättigade att, mot erläggande af stadgade afgifter till amiralitetskrigsmanskassan, bibehållas vid den pensions- och gratialrätt, som, derest de qvarstått vid marinregementet, författningsenligt tillkommit dem;
att bemälde Högfeldt och Elmberg, hvilka år 1872 båda voro förste furirer vid marinregementet, befordrats Högfeldt år 1877 och Elmberg år 1885 till fanjunkare vid nämnda regemente, hvarefter de från och med år 1887 öfverfiyttats till fanjunkare vid Blekinge bataljon;
att, till följd af bestämmelserna uti förenämnda nådiga bref den 17 maj 1872, skedd uppflyttning i högre klass icke kunde utöfva något inflytande på summan af den pension och fyllnadspension, som vid afskedet komme att tilldelas dem;
4 Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 13.
att på grund häraf, jemlikt amiralitetskrigsraanskassans reglemente och nådiga cirkuläret den 20 november 1860, Högfeldt och Elmberg egde att, då de uppnått 55 lefnads- samt mer än 30 tjensteår, räknade från 20:de åldersåret, vid afskedet åtnjuta pension från kassan med 405 kronor samt fyllnadspension af statsmedel med 299 kronor, eller tillsammans 704 kronor; samt
att någon bestämmelse icke förefunnes, enligt hvilken dem ålåge att, efter det de uppnått de för pensions erhållande föreskrifna lefnadsoch tjensteår, afgå ur tjensten.
I detta ärende har arméförvaltningen under den 20 sistlidne mars afgifvit utlåtande, deruti förvaltningen, som ansett samrfta förhållanden i hufvudsak här vara för handen, som legat till grund för Eders Kongl. Maj:ts af 1892 års Riksdag bifallna nådiga proposition angående från marinregementet till Blekinge bataljon öfverflyttade officerares pensionering, i underdånighet hemstält, att en framställning, i närmaste öfverensstämmelse med det beslut, Riksdagen då fattade, måtte till Riksdagen göras för beredande af pensioner åt ifrågavarande underofficerare enligt de för pensionering af arméns befäl och underbefäl m. m. gällande grunder.
Beträffande Riksdagens nyssnämnda beslut tillåter jag mig i minnet återföra, att Riksdagen, med erkännande att särskildt ömmande omständigheter förelåge i fråga om de från marinregementet till Blekinge bataljon öfverflyttade officerare, genom samma beslut medgaf, dels att å bemälde officerare finge, hvad anginge rättighet och skyldighet att med pension afgå, pensionsförmånernas storlek samt förbindelsen att efter afgången tjenstgöra under krigstid och större rustningar, tillämpas de för armén gällande bestämmelser, som innehållas i cirkuläret angående ny pensionsreglering för armén af den 22 juni 1877 jemte dertill hörande författningar, dervid såsom tjenstetid vid armén skulle inräknas äfven den tidrymd, vederbörande officer tjenstgjort vid marinregementet före detta truppförbands öfverflyttande till armén, dock att i detta fäll rätt till pension med fyllnadspension skulle inträda först vid uppnådda 53 lefnadsår, och dels att de fyllnadsbelopp, som blefve erforderliga utöfver den pension, sådan officer hade att från amiralitetskrigsmanskassan utfå, finge utbetalas från de medel, hvilka anvisades till bestridande af fyllnadspensionerna i öfrigt vid armén.
På grund af hvad sålunda förekommit och då jag anser arméfördelningschefens ifrågavarande framställning vara grundad på billighet och
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 13. _ °
rättvisa, får jag underdånigst hemställa, det Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att medgifva,
att å fanjunkame vid Blekinge bataljon O. Högfeldt och W. Elmberg må, hvad angår rättighet och skyldighet för dem att med pension afgå, pensionsförmånernas storlek samt förbindelsen att efter afgången tjenstgöra under krigstid och större rustningar, få tillämpas de för armén gällande bestämmelser, som innehållas i cirkuläret angående ny pensionsreglering för armén af den 22 juni 1877 jemte dertill hörande författningar, dervid såsom tjenstetid vid armén må inräknas äfven den tidrymd, bemälda underofficerare tjenstgjort vid marinregementet före detta truppförbands öfverflyttande till armén; samt
att de fyllnadsbelopp, som sålunda blifva erforderliga utöfver den pension, Högfeldt och Elmberg hafva att från flottans pensionskassa utbekomma, må få utbetalas från de medel, hvilka anvisas till bestridande af fyllnadspensioner vid armén.»
Till denna departementschefens hemställan, i hvilken statsrådets öfrige ledamöter instämde, behagade Hans Maj:ts Konungen lemna bifall; och skulle nådig proposition, sådan den finnes protokollet bilagd, till Riksdagen aflåtas.
Ex protocollo Carl Heijkenskjöld.