angående för¬ säljning till Jönköpings stad af ett område af förra landshöfdingebostället Ryhof

Kongl. Maj:ts Råd. Proposition N:o 47.

1 N:o 47.

Kongl. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen angående försäljning till Jönköpings stad af ett område af förra landshöfdingebostället Ryhof; gifven Stockholms slott den 4 februari 1898.

I en af drätselkammaren i Jönköping å stadens vägnar gjord underdånig ansökning om tillstånd för staden att inköpa mark från förra landshöfdingebostället Ryhof har drätselkammaren anfört, att, sedan Jönköping—Gripenbergs jern vägs station i Jönköping blifvit förlagd i närheten af Rocksjöns norra strand, samt på kort afstånd öster om samma sjö Andra Göta artilleriregementes kasernetablissement börjat uppföras, fråga uppstått inom Jönköpings samhälle att mellan Rocksjön och Munksjön anlägga en kanal af sådan storlek, att den kunde befaras med ångbåtar; att den tillämnade kanalen, genom hvilken Rocksjön komme i förbindelse med Vettern och den allmänna sjötrafiken, skulle blifva af stor betydelse äfven för den vid Rocksjöns strand belägna egendomen Ryhof genom den lättnad, som åstadkommes vid transport af gods till och från denna egendom; att det naturliga läget för kanalen vore vid det af ålder mellan Munksjön och Rocksjön befintliga vattendrag, kalladt Rocksjöån, eller åtminstone i närheten af samma å, i hvilken trakt afståndet mellan nämnda sjöar vore kortare än annorstädes; att, med afseende å omfattningen af det ifrågasatta kanaliseringsarbetet, staden ej kunde inlåta sig derpå, utan att hafva förvärfvat eganderätt till jorden omkring kanalen; att Rocksjöån å ömse sidor omgåfves af sidlända mader, hörande till det under Ryhof lydande torpet Holmen; att torpets egoområde, hvilket å ansökningen bifogadt utdrag af en år Bih. till liilcsd. Prof. 1898. 1 Samt. 1 Afd. 30 Höft.

2 Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 47.

1896 af förste landtmätaren J. A. M. Lindblad öfver alla egorna till Ryhof upprättad karta vore upptaget under egofigurerna n:ris 75—141, enligt karteutdraget bifogad beskrifning omfattade en areal af 49 hektar

96.5 ar, af hvilken-areal, uppskattad till 2 hektar 11,088 ar, 3 hektar

26.6 ar utgjorde åker, 34 hektar 82,2 ar ängsmark, 11 hektar 14,2 ar hagmark samt 73,5 ar vatten; att detta område, som, efter hvad uppskattningen utvisade, vore af mycket dålig beskaffenhet, ej läge i sammanhang med Ryhofs öfriga egor, utan vore derifrån skildt genom Rocksjön •och säteriet Strömsberg, öfver hvilket vägen ’ från torpet till Ryhof ginge; att, då Ryhofs samtliga egor omfattade 473 hektar 31 ar med ett uppskattningsinnehåll af 147 hektar 94 ar och det från Ryhof till Andra Göta artilleriregemente upplåtna exercisfält 45 hektar 6 ar, uppskattade till 36 hektar 93 ar, torpet Holmen utgjorde endast af all till Ryhof ursprungligen hörande jord och omkring ^ af den nu vid Ryhof qvarvarande jorden, allt efter uppskattningsinnehåll; samt att såväl med hänsyn till torpets belägenhet som på grund af jordens dåliga beskaffenhet Ryhof icke syntes lida någon nämnvärd olägenhet deraf, att torpet afsöndrades derifrån.

På grund af hvad sålunda blifvit anfördt har drätselkammaren anhållit, att Jönköpings stad måtte mot ett pris, som efter vederbörandes hörande bestämdes antingen af domänstyrelsen eller af dertill utaf Kongl. Maj:t utsedde gode män, få af statsverket inköpa ifrågavarande å karteutdraget med egofigurerna n:ris 75—141 betecknade jordområde om 49 hektar 96,5 ar. Beträffande tiden, då området skulle få af staden tillträdas, har drätselkammaren förmält, att staden icke hade något deremot, att i köpeafhandlingen förbehåll gjordes om nuvarande arrendatorn af Ryhof, August Svenssons nyttjanderätt under den tid det med honom afslutade arrendeaftal afsåge eller till den 14 mars 1907, enär efter köpet staden kunde med honom öfverenskomma om sagda aftals upphörande, såvidt anginge det jordområde staden önskade förvärfva; dock att vid bestämmandet af köpeskillingens belopp hänsyn borde tagas dertill, att, såvidt på statsverket berodde, köparen under tiden intill sistnämnda dag vore förhindrad att tillträda jordområdet eller af detsamma njuta någon afkomst.

Öfver berörda ansökning har domänstyrelsen på grund af nådig befallning afgifvit underdånigt utlåtande, dervid styrelsen tillika öfverlemnat inhemtade yttranden från vederbörande domänintendent, Kongl. Maj:ts befallningshafvande i länet samt arrendatorn af egendomen Ryhof.

Domänintendenten har anfört, att mot det begärda tillståndet att få inköpa ifrågavarande jordområde något hinder från kronans sida icke

3 Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 47.

borde möta, i synnerhet som egogränsen mot Ryhof blefve bättre än förut, räntan å den köpeskilling, som kunde betingas, komme att vida öfverstiga den årliga inkomst, som torpet lemnade, samt egendomen förutom detta torp hade icke mindre än åtta andra torp. Någon svårighet att vid egendomens förnyade utarrendering erhålla lämplig arrendator skulle icke uppstå och ej heller komme arrendevärdet att dervid i nämnvärd grad minskas. Från nuvarande arrendatorns sida kunde icke heller hinder resas, enär han enligt 15:de punkten i det för honom gällande kontrakt vore förbunden att, der sådant för allmännyttigt ändamål å kronans vägnar fordrades, afstå egendomen tillhörig mark äfvensom inkomstgifvande lägenhet mot åtnjutande af minskning i arrendeafgiften, motsvarande den förlust honom tillskyndades. Vid sådant förhållande hade domänintendenten icke någon tvekan att tillstyrka bifall till ansökningen, såvidt den afsåge tillstånd att inköpa meranämnda jordområde. Beträffande åter bestämmandet af köpeskillingens belopp borde dervid icke, på sätt drätselkammaren syntes vilja antyda, den omständigheten, att jordområdet till större delen bestode af sank mark och i öfrigt af sandbackar samt sålunda vore af dålig beskaffenhet eller att området endast utgjorde af hela egendomens jord efter uppskattningsvärdet, få vara ensamt bestämmande, utan syntes helt andra faktorer böra tagas med i räkningen. Jönköpings stads fortsatta utveckling hämmades icke oväsentligt derigenom, att staden, som vore belägen mellan tre sjöar, icke kunde fritt och obehindradt utvidga sig åt alla håll, minst åt söder, der det ifrågavarande jordområdet genast mötte. Genom förvärfvande af detsamma och efter den sänka, markens fyllning skulle berörda olägenhet i någon mån blifva afhulpen och staden erhålla en ej obetydlig, synnerligen värdefull och i hög grad välbehöflig tillökning i sitt planlagda område. Från denna synpunkt vore det, som värdet måste bestämmas, och detta syntes bäst och säkrast kunna utrönas genom tillämpning af kongl. förordningen den 14 april 1866 angående jords eller lägenhets afstående för allmänt behof.

Kongl. Maj:ts befallningshafvande har i sitt ofvanberörda yttrande anfört, hurusom med afseende å Jönköpings läge i förhållande till de båda sjöarne Rocksjön och Munksjön det länge varit ett önskningsmål för staden att genom kanalisering af den s. k. Rocksjöån ernå en förbindelse mellan de båda sjöarne till lättnad i trafiken mellan stadens olika delar. Med stadens utveckling och bebyggande utefter dessa sjöar hade behofvet af en sådan förbindelse gjort sig allt mer gällande, och i synnerhet efter uppförandet af kasernetablissementet för Andra Göta artilleriregemente. I följ^ häraf och då en dylik förbindelse skulle för

4 Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 47.

nämnda etablissement, hvarifrån en liflig trafik med staden vore att förvänta, blifva till stor fördel, samt den betydliga egendomen Ryhof, som antagligen allt framgent komme att i kronans ego bibehållas, jemväl skulle af ett dylikt företag draga väsentlig nytta, ansåge Kongl. Maj:ts befallningshafvande det med ansökningen afsedda syftet böra från kronans sida befrämjas. På sätt af handlingarne framginge, egde den ifrågasatta kanaliseringen äfven en annan, måhända lika stor betydelse. Genom ingripande från stadens sida kunde nemligen det betydliga och delvis i hög grad vattensjuka område, hvarom frågan gälde, så småningom genom utfyllning torrläggas till fördel lika mycket för staden som för den kringliggande trakten; och det syntes Kongl. Maj:ts befallningshafvande naturligt, att staden ej inläte sig på det kostbara arbete, kanaliseringen innebure, så framt icke staden genom inköp af ifrågavarande mark kunde af företaget beräkna den fördel, som bestode i markens förvärfvande och derefter skeende torrläggning. Detta arbete åter kunde med afseende å de dermed förknippade vidlyftiga och kostsamma fyllnadsarbeten näppeligen antagas komma till utförande under andra förhållanden, än att, såsom nu ifrågasatts, Jönköpings stad dertill toge initiativ.

Åberopande hvad sålunda an dragits, har Kongl. Maj:ts befallningshafvande tillstyrkt, att Jönköpings stad måtte medgifvas rätt att förvärfva ifrågavarande område.

Arrendatorn af egendomen Ryhof, August Svensson har förklarat, att, under förutsättning att han erhölle nöjaktig godtgörelse för den förlust, som komme att drabba honom, derest ifrågavarande mark öfverginge i stadens ego, han icke hade något att erinra mot bifall till ansökningen, men tillika anhållit, att, enär torpet Holmen blifvit af honom under hans arrendetid till annan person på arrende upplåtet, staden måtte särskildt förpligtas att till torparen utgifva skälig ersättning för den förlust, som kunde komma att drabba honom derigenom, att han nödgades före arrendetidens utgång afträda torpet.

För egen del har domänstyrelsen meddelat, att förra landshöfdingebostället 3 mantal Ryhof n:o 1 med den derunder lydande lägenheten Upsalaängen enligt styrelsens kontrakt den 11 juni 1886 utarrenderats till ofvanbemälde August Svensson på tjugu års tid från den 14 mars 1887 mot årligt arrende af 6,500 kronor, att i detta arrende en nedsättning med 2,700 kronor blifvit arrendatorn enligt kongl. bref den 29 januari 1895 medgifven från den 14 påföljande mars, då det till exercisfält bestämda område af honom afträdts, att i följd af samma kongl. bref det egendomen Ryhof åsätta mantal blifvit genom Kongl.

5 Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 47.

Maj:ts befallningshafvandes resolution den 16 juni 1896 fördeladt mellan sistberörda område och den del af egendomen, som af August Svensson under arrende bibehållits, så att denna del nu utgjorde 2 1 mantal, samt att enligt arrendekontraktet afgälden för torpet Holmen blifvit faststäld till antingen 250 kronor årligen eller 3 mansdagsverken i veckan året om samt dessutom 90 qvinsdagsverken och 10 ökedagsverke^ årligen; och har domänstyrelsen förklarat sig icke hafva något att erinra deremot, att ifrågavarande område finge af Jönköpings stad förvärfvas, dervid dock köpeskillingen syntes styrelsen böra bestämmas i den ordning, som vore stadgad angående jords eller lägenhets afstående för allmänt behof.

I afseende å tiden, då området skulle få af staden tillträdas, har domänstyrelsen anfört, att af ofvanberörda utaf arrendator^ afgifna yttrande det ville synas, som om han för sin del vore villig afstå från sin rätt till området före arrendeperiodens slut, men att, då, efter hvad i samma yttrande meddelats, området blifvit af honom för hela hans arrendetid upplåtet till en torpare, denne följaktligen icke kunde vara pligtig att före upplåtelsetidens slut lemna marken från sig på annan grund, än som i sådant afseende kunnat enligt arrendekontraktet göras gällande mot arrendatorn, eller den i 15:de punkten förutsatta, att ett allmännyttigt ändamål skulle tillgodoses. Såvidt i förevarande ärende blifvit upplyst, vore emellertid för sådant ändamål i egentlig mening ej större del af marken erforderlig än den jordremsa, som skulle åtgå för anläggning af den tillämnade farleden mellan Rocksjön och Munksjön. Tiden för stadens tillträde af ifrågavarande område borde derföre utsättas till den 14 mars 1907, dock att staden äfven dessförinnan borde, om öfverenskommelse med vederbörande nyttjanderättsinnehafvare träffades, få öfvertaga området.

Med afseende å hvad i ärendet förekommit vill Kongl. Maj:t härmed föreslå Riksdagen att medgifva,

att ifrågavarande, till förra landshöfdingebostället Ryhof n:o 1 hörande, å ofvan omförmälda karteutdrag med n:ris 75—141 betecknade jordområde om 49 hektar 96,5 ar ma försäljas till Jönköpings stad mot köpeskilling, som skall på stadens bekostnad bestämmas i den ordning, som i Kongl. förordningen den 14 april 1866 är föreskrifven i fråga om jords eller lägenhets afstående för allmänt behof, samt under vilkor i öfrigt,

att området må af staden tillträdas den 14 mars 1907 eller dessförinnan, derest öfverenskommelse derom mellan staden och vederbörande nyttj anderättsinnehafvare träffas,

6 Kong!, Maj:ts Nåd. Proposition N:o 47.

att köpeskillingen skall erläggas vid tillträdet och af staden till landtränteriet i länet inbetalas,

att området på stadens bekostnad skall genom egostyckning i enlighet med lagen angående hemmansklyfning, egostyckning och iordafsöndring den 27 juni 1896 asättas andel af egendomen Ryhofs mantal, , a^t’ osec^an egostyckning egt rum och köpeskillingen blifvit erlagd, köpebref å området må af domänstyrelsen för staden utfärdas,

att hemmansdelen skall, sedan köpebref utfärdats, i jordeboken upptagas under titel allmänt frälse och för betecknande af denna dess natur påföras ränta till kronan i likhet med andra frälseegendomar i orten, samt

att staden skall ensam vidkännas lagfartskostnaden och andra med köpet förenade utgifter;

viljande Kongl. Maj:t tillika föreslå Riksdagen att medgifva, att köpeskillingen för jordområdet må, på samma sätt som köpeskillingarna for försålda mindre kronoegendomar, få användas till inköp för kronans räkning af skogbärande eller till skogsbörd tjenlig mark.

De till ärendet hörande handlingar skola Riksdagens vederbörande utskott tillhandahållas; och Kongl. Maj:t förblifver Riksdagen med all kongl. nåd och ynnest städse väl bevågen.

OSCAR.

Hans Wachtmeister.

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 47.

7 Utdrag af protokollet öfver finansärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 4 februari 1898.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Boström,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena grefve Douglas,

Statsråden: herr friherre Åkerhielm,

WlKBLAD,

GflLLJAM, friherre Rappe,

Christerson,

Annerstedt,

von Krusenstjerna,

grefve Wachtmeister.

Departementschefen, statsrådet grefve Wachtmeister föredrog vidare:

En af drätselkammaren i Jönköping å stadens vägnar i underdånighet gjord, af Kongl Maj:ts befallningshafvande i Jönköpings län med underdånig skrifvelse den 29 juni 1897 öfverlemnad ansökning, att staden måtte mot ett pris, som efter vederbörandes hörande bestämdes antingen af domäustyrelsen eller af dertill utaf Kongl. Maj:t utsedde gode män, få från statsverket inköpa ett till förra landshöfdingebostället Ryhof n:o 1 hörande, å ett ansökningen bifogadt utdrag af en år 1896 af förste landtmätaren J. A. M. Lindblad öfver alla egorna till Ryhof upprättad karta med egofigurerna n:ris 75—141 betecknadt jordområde om 49 hektar 96,5 ar;

öfver hvilken ansökning domänstyrelsen afgifvit infordradt underdånigt utlåtande, dervid styrelsen tillika öfverlemnat inhemtade yttranden från vederbörande domänintendent, Kongl. Maj:ts befallningshafvande i länet och arrendatorn af egendomen Ryhof.

8 Kong!. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 47.

Med afseende å hvad i ärendet förekommit tillstyrkte statsrådet, att Kongl. Maj:t måtte i nådig proposition föreslå Riksdagen att medgifva, dels att ifrågavarande, till förra landshöfdingebostället Ryhof n:o 1 hörande, å ofvan omförmälda karteutdrag med n:ris 75—141 betecknade jordområde om 49 hektar 96,5 ar finge försäljas till Jönköpings stad mot köpeskilling, som skulle på stadens bekostnad bestämmas i den ordning, som i nådiga förordningen den 14 april 1866 vore föreskrifven i fråga om jords eller lägenhets afstående för allmänt behof, samt under vilkor i öfrigt,

att området finge af staden tillträdas den 14 mars 1907 eller dessförinnan, derest öfverenskommelse derom mellan staden och vederbörande nyttj anderättsinnehafvare träffades,

att köpeskillingen skulle erläggas vid tillträdet och af staden till landtränteriet i länet inbetalas,

att området på stadens bekostnad skulle genom egostyckning i enlighet med lagen angående hemmansklyfning, egostyckning och jordafsöndring den 27 juni 1896 åsättas andel af egendomen Ryhofs mantal, att, sedan egostyckning egt rum och köpeskillingen blifvit erlagd, köpebref å området finge af domänstyrelsen för staden utfärdas,

att liemmansdelen skulle, sedan köpebref utfärdats, i jordeboken upptagas under titel allmänt frälse och för betecknande af denna dess natur påföras ränta till kronan i likhet med andra frälseegendom ar i orten, samt

att staden skulle ensam vidkännas lagfartskostnaden och andra med köpet förenade utgifter;

dels ock att köpeskillingen för jordområdet finge, på samma sätt som köpeskillingarna för försålda mindre kronoegendomar, användas till inköp för kronans räkning af skogbärande eller till skogsbörd tjenlig mark.

Hvad statsrådet sålunda tillstyrkt behagade Hans Maj:t Konungen bifalla; och skulle nådig proposition till Riksdagen aflåtas af den lydelse, bilagan litt. — vid detta protokoll utvisar.

Ex protocollo:

Hugo Malm.

STOCKHOLM, ISAAC MAECUS’ BOKTRYCKEKI-AKTIEBOLAG, 1898.