angående för¬ höjning i de vaktmästarne hos åtskilliga statsmyndig¬ heter tillerkända löneförmåner

Kong!. Maj ds Nåd. Proposition N:o 8.

1 N:o 8.

Kongl. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen angående förhöjning i de vaktmästarne hos åtskilliga statsmyndigheter tillerkända löneförmåner; gifven Stockholms slott den 17 december 1897.

Under åberopande af bifogade utdrag af protokollet öfver finansärenden för denna dag vill Kongl. Maj:t härmed föreslå Riksdagen

att medgifva, att å staterna för nedannämnda verk, nemligen: Högsta domstolen,

Justitie-, utrikes-, landtförsvars-, sjöförsvars-, civil-, finans- och ecklesiastikdepartementens afdelningar af Kong]. Maj:ts kansli, Nedre justitierevisionen,

Justitiekanslersembetet,

Svea hofrätt,

F ångvårdsstyrelsen,

Arméförvaltningen,

Fortifikationen,

Marinförvaltningen,

Kommerskollegium,

Statistiska centralbyrån,

Landtmäteristyrelsen,

Landtbruksstyrelsen,

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen,

Jernvägsstyrelsen,

Ofverståthållareembetets kansli,

Bill. till Riksd. Prot. 1898. 1 Sami. 1 Afd. 5 Höft.

2 Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 8.

Kammarkollegium,

Statskontoret,

Kammarrätten,

Generalpoststyrelsen,

Telegrafstyrelsen,

Generaltullstyrelsen,

Öfverintendentsembetet,

Domänstyrelsen,

Riksarkivet,

Kongl. Biblioteket, må uppföras ej mindre för de vaktmästare, som åtnjuta i lön 800 kronor och i tjenstgöringspenningar 300 kronor, ett ålderstillägg å 100 kronor, att utgå efter fem års väl vitsordad tjenstgöring, (in äfven, utöfver de i nämnda stater för de vaktmästare, som åtnjuta i lön 500 kronor och i tjenstgöringspenningar 200 kronor eller 300 kronor, uppförda ålderstillägg å 100 kronor hvardera, att utgå efter fem års väl vitsordad tjenstgöring, ett andra ålderstillägg likaledes å 100 kronor, att utgå efter tio års så beskaffad tjenstgöring;

att utöfver det å staten för landtförsvarsdepartementets afdelning af Kongl. Maj:ts kansli för en vaktmästare å kommandoexpeditionen uppförda arfvode å 750 kronor må till bemälde vaktmästare efter fem års väl vitsordad tjenstgöring från fjerde hufvudtitelns anslag till ålderstillägg utgå ett ytterligare belopp af 100 kronor;

att för den vid fortifikationen anstälde vaktmästare må uppföras ett ålderstillägg å 100 kronor, att från fjerde hufvudtitelns anslag till ålderstillägg utgå efter fem års väl vitsordad tjenstgöring;

att, med ändring af den för vaktmästare vid länsstyrelserna gällande aflöningsstat, i hvad denna stat afser länsstyrelsen i Stockholms län, de vid nämnda länsstyrelse anstälde vaktmästare skola ega åtnjuta ett ålderstillägg å 100 kronor efter fem års väl vitsordad tjenstgöring och ett andra ålderstillägg likaledes å 100 kronor efter ytterligare fem års så beskaffad tjenstgöring; samt

att utöfver det å staten för rikets allmänna kartverk för en vaktmästare uppförda arfvode å 900 kronor må till bemälde vaktmästare efter fem års ^väl vitsordad tjenstgöring från anslaget till rikets allmänna kartverk utgå ett ytterligare belopp af 100 kronor;

allt med iakttagande att samtliga sålunda föreslagna ålderstillägg skola utgå under samma vilkor, som för åtnjutande af redan medgifva ålderstillägg äro bestämda, samt att de nya ålderstilläggen och förhöjda arfvodena icke i något fall få utgå före 1899 års början.

3 Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 8.

De till ärendet hörande handlingar skola Riksdagens vederbörande utskott tillhandahållas; och Kongl. Maj:t förblifver Riksdagen med all kongl. nåd och ynnest städse väl bevågen.

OSCAR.

Hans Wachtmeister.

4 Kongl. Maj.ts Nåd. Proposition N:o 8.

Utdrag af protokollet öfver finansärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 17 december

1897.

N ärvarande:

Hans excellens herr statsministern Boström,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena grefve Douglas,

Statsråden: herr friherre Åkerhielm,

WlKBLAD,

Gilljam, friherre Rappe,

Christerson,

Annerstedt,

von Krusenstjerna,

grefve Wachtmeister.

Efter gemensam beredning med cheferna för öfriga statsdepartement föredrog chefen för finansdepartementet, statsrådet grefve Wachtmeister:

Särskilda af vaktmästarne hos statsrådsberedningen, högsta domstolen, nedre justitierevisionen, statsdepartementen och flertalet af statens embetsverk och myndigheter i hnfvudstaden gjorda underdåniga ansökningar, att Kongl. Maj:t måtte taga i öfvervägande, huruvida icke staten skulle kunna bereda någon förhöjning i de vaktmästarne tillerkända löneförmåner, samt härom göra den framställning till Riksdagen, som kunde finnas vara af förhållandena påkallad;

öfver hvilka ansökningar, så vidt de afsåge vaktmästarne hos de under statsdepartementen hörande myndigheter, dessa myndigheter sig yttrat, hvarje myndighet öfver den af dess vaktmästare gjorda ansök-

Kongl. May.ts Nåd. Proposition N:o 8. 5

ning, hvarjemte statskontoret afgifvit infordradt underdånigt utlåtande i ärendet.

Departementschefen anförde härefter:

Till stöd för de gjorda framställningarne hafva sökandena anfört, att, sedan nu gällande löneförmåner för vaktmästare faststäldes, förhållandena väsentligen ändrats så väl med hänsyn till dessa löneförmåners förmåga att räcka till för fyllande af tjensteinnehafvarnes berättigade behof som ock med afseende å det desse åliggande arbete, till närmare utveckling hvaraf sökandena anfört, att kostnaderna för bostad och öfriga förnödenheter numera vore betydligt högre än det belopp, hvartill de för omkring tjugu år sedan beräknades;

att, om än för arbetsklassen i allmänhet denna förändring motvägts eller mera än motvägts af ökad ersättning för arbetet, åtminstone för de dugligare och ordentligare inom klassen, en dylik förmån deremot icke kommit de i statens tjenst anstälde vaktmästare till del;

att arbetslönernas allmänna stegring emellertid icke försiggått endast inom den egentliga industrien och de öfriga enskilda verksamhetsområden, som hastigare följde konjunkturernas vexlingar, ett förhållande, som framginge . af de lönebelopp, som nu utginge till närmast, jemförliga personer inom allmänna och enskilda inrättningar af mera oföränderlig natur, såsom riksbanken, jernkontoret, enskilda banker och försäkringsbolag; samt

att, om således den af staten aflönade vaktmästarens ekonomiska läge i jemförelse med de arbetares, med hvilka han kunde anses närmast likstäld, numera stälde sig särdeles ogynsamt, helst i betraktande af de större fordringar med hänsyn till klädedrägt m. m., som måste ställas på den förre, och äfven vore afgjordt ogynsammare än den hos enskilda inrättningar anstälde vaktmästarens, oaktadt fordringarne på duglighet och ordentlighet icke kunde vara mindre, när det gälde den i statens tjenst anstälde, härtill ytterligare komme, att den efter fastställande af nu gällande lönestater i så hög grad ökade embetsverksamheten icke kunnat annat än äfven för vaktmästarne medföra eu väsentlig utsträckning af arbete och arbetstid, hvarigenom de vid aflöningsstaternas uppgörande sannolikt i betraktande tagna tillfällen till extra förtjenst, som kunde för vaktmästarne erbjudas, väsentligen upphört, likasom för öfrigt andra omständigheter bidragit att minska eller upphäfva dylika möjligheter.

Flertalet lönestater för de verk, hvilkas vaktmästare nu begärt löneförhöjning, upptaga en vaktmästare, vanligen benämnd förste vaktmästare, med lön 800 kronor och tjenstgöringspenningar 300 kronor samt eu eller flere vaktmästare med lön 500 kronor och tjenstgörings-

6 Kong!. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 8.

penningar 300 kronor samt ålderstillägg å lönen efter fem år med 100 kronor. Sådana äro aflöningsförhållandena för vaktmästare i högsta domstolen, justitie-, utrikes-, civil-, finans-^och ecklesiastikdepartementen, de å civildepartementets stat upptagna vaktmästarne i statsrådsberedningen, fångvårdsstyrelsen, arméförvaltningen, marinförvaltningen, kommerskollegium, statistiska centralbyrån, kammarkollegium, statskontoret, kammarrätten, generalpoststyrelsen, telegrafstyrelsen, generaltullstyrelsen, öfverintendentsembetet, domänstyrelsen, riksarkivet, kongl. biblioteket, medicinalstyrelsen och landtmäteristyrelsen.

I förevarande hänseende nära lika med ofvanberörda lönestater äro de för landt- och sjöförsvarsdepartementen faststälda, hvilka upptaga, den för landtförsvarsdepartementet gällande en vaktmästare med lön 800 kronor och tjenstgöringspenningar 300 kronor, en vaktmästare med lön 500 kronor, tjenstgöringspenningar|[300 kronor jemte ålderstillägg efter fem år å 100 kronor och en vaktmästare (å kommandoexpeditionen) med ett årligt arfvode af 750 kronor, samt den för sjöförsvarsdepartementet gällande två vaktmästare, deraf den ene å kommandoexpeditionen, hvardera med lön 800 kronor och tjenstgöringspenningar 300 kronor.

Af öfriga myndigheter, om hvilkas vaktmästare nu är fråga, komma vidare Svea hofrätt, hvars lönestat upptager en vaktmästare med lön 800 kronor och tjenstgöringspenningar 300 kronor samt tio hofrättsposter med lön 500 kronor, tjenstgöringspenningar 200 kronor och ålderstillägg å lönen efter fem^år med^lOO kronor, rikets allmänna kartverk med en vaktmästare med 900 kronor i årligt arfvode, väg- och vattenbyggnadsstyrelsen med likaledes^en^vaktmästare, åtnjutande lön 500 kronor, tjenstgöringspenningar 300 kronor, ålderstillägg å 100 kronor efter fem år samtlfri bostad, öfverståthållareembetet och Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande i Stockholms län, hvilkas samtliga vaktmästare åtnjuta hvar och en 800 kronors aflöning, deraf 300 kronor såsom tjenstgöringspenningar, jemte ålderstillägg å 100 kronor att tillgodokomma vaktmästarne hos öfverståthållareembetet efter fem och hos Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande efter tio år, landtbruksstyrelsen med en vaktmästare medjenahanda aflöning som vaktmästarne hos öfverståthållareembetet, patent- och registreringsverket med en vaktmästare, hvilkens aflöning för närvarande utgör 800 kronor jemte ålderstillägg 100 kronor, fortifikationen likaledes med endast en vaktmästare, hvilkens aflöningsförmåner utgå af det å fjerde hufvudtiteln uppförda anslag till aflöning och rekrytering in. m., med lön 600 kronor jemte inqvarteringsoch servispenningar till belopp af 200 kronor, samt nedre justitierevi-

7 Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 8.

sionen, hvars samtliga vaktmästare åtnjuta aflöning lika med hofrättsposterna hos Svea hofrätt; varande i en del lönestater tillika stadgadt, att lönen för vaktmästare, som åtnjuter fri bostad, skall minskas med 150 kronor, hvilket afdrag enligt lönestaten för statistiska centralbyrån skall ega rum jemväl för en af byråns vaktmästare, så länge han åtnjuter nämnda förmån jemte fri vedbrand.

Af de myndigheter, som i ärendet afgifvit yttranden, har generaltullstyrelsen ansett sig ej kunna understödja den af dess vaktmästare gjorda framställning. Såsom skäl härför bär styrelsen andragit, att sökandena ej ifrågasatt — liksom ej heller styrelsen hade skäl för en sådan åsigt — att innehafvare af vaktmästarebefattningarne inom styrelsen skulle vid den allmänna lönereglering, som för omkring tjugu år sedan genomfördes, hafva tillgodosetts mindre än förhållandena då kräfde, att sökandenas påstående, att förhållandena sedan den tiden väsentligen försämrats, i det hyror ocli lefnadsomkostnader i öfrigt skulle hafva betydligt stigit, ej enligt styrelsens åsigt vore med verkliga förhållandet öfverensstämmande, att frågan huruvida de af sökandena omförmälda verk och inrättningar äfvensom enskilda personer höjt aflöningen för de i deras tjenst anstälde vaktbetjente ej i detta sammanhang påkallade någon närmare undersökning, då antingen olikheter i afseende å sjelfva tjenstgöringen eller andra omständigheter, såsom större eller mindre trygghet att varda vid tjensten bibehållna, förmånen af pensionsrätt eller saknaden af sådan o. s. v., i allmänhet icke medgåfve någon jemförelse mellan sistbemälde vaktbetjente och de i statens tjenst anstälde, samt att, ehuru antagligt vore, att de ökade göromålen inom embetsverken medfört i någon mån trägnare tjenstegöromål äfven för de der anstälde vaktmästarne, denna omständighet ej kunde tillmätas synnerlig betydelse, då i allmänhet den tid, hvarunder ifrågavarande betjentes tillstädesvaro å tjenstelokalerna påkallades, i allt fall ej utsträckts i sådan grad, att tillfällena till biförtjenst afsevärdt inskränkts.

Emellertid har generaltullstyrelsen ansett, att, derest Eders Kongl. Maj:t skulle finna de af vaktmästare inom åtskilliga andra centrala embetsverk gjorda ansökningar om löneförhöjning förtjena afseende, jemväl styrelsens vaktmästare borde komma i åtanke, en hemställan, som patent- och registreringsverket beträffande dess vaktmästare i hufvudsak biträdt.

öfriga i ärendet hörda myndigheter hafva deremot, eu hvar i hvad dess vaktmästare angår, understödt framställningarne, dervid riksarkivet, kongl. biblioteket och landtbruksstyrelsen ej haft något särskilt förslag att framställa i fråga om beloppet af löneförbättringen, fång-

8 Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 8.

vårdsstyrelsen tillstyrkt förhöjning i andre vaktmästarens aflöning med 100 kronor, öfverståthållareembetet förordat beviljande af ett andra ålderstillägg åt dess vaktmästare efter tio år, Eders Kongl. Maj ds befallningshafvande i Stockholms län en löneförhöjning å 100 kronor, deraf hälften skulle betraktas såsom lön och hälften såsom tjenstgöringspenningar, kommerskollegium, kammarkollegium, kammarrätten, generalpoststyrelsen, telegrafstyrelsen, medicinalstyrelsen, landtmäteristyrelsen och vägoch vattenbyggnadsstyrelsen förhöjning i tjenstgöringspenningarne med 100 kronor, arméförvaltningen förhöjning i tjenstgöringspenningarne för hvar och en af dess vaktmästare med 100 kronor samt dessutom ett ålderstillägg för förste vaktmästaren efter fem år å 100 kronor och ett andra ålderstillägg åt öfriga vaktmästarne efter tio år likaledes å 100 kronor, statistiska centralbyrån och öfverintendentsembetet höjning i vaktmästarnes tjenstgöringspenningar med 100 kronor åt hvar samt ett andra ålderstillägg efter tio år å 100 kronor för andre vaktmästare, marinförvaltningen förhöjning med 100 kronor i lönen och 100 kronor i tjenstgöringspenningarne för samtlige dess vaktmästare, Svea hofrätt och domänstyrelsen 200 kronors ökning i tjenstgöringspenningarne för samtlige dess vaktbetjente, rikets allmänna kartverk en löneförbättring för dess vaktmästare af 100 kronor och dessutom ålderstillägg å ett par hundra kronor, samt fortifikationen en löneförbättring af 300 kronor att betraktas såsom tjenstgöringspenningar.

För de föreslagna höjningarna hafva nyssberörda myndigheteter anfört olika skäl. Såsom sådana hafva angifvits stegringen af hyror och lefnadskostnader; den i sammanhang med göromålens tillväxt hos embetsverken i allmänhet jemväl för vaktbetjeningen uppkomna ökning i så väl tjenstgöringstidens längd som sjelfva arbetet under denna tid, något som i mest afsevärd mån framhållits af generalpoststyrelsen och telegrafstyrelsen samt Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande i Stockholms län, hvilken sistnämnda myndighet särskildt påpekat obilligheten af vaktbetjeningens likställighet i aflöningsförmåner med öfriga länsstyrelsers vaktmästare, hvilka hade lindrigare tjenstgöring och mindre hyreskostnader, äfvensom af arméförvaltningen, fortifikationen och Svea hofrätt; den i följd af ökningen i tjenstgöringstidens längd äfvensom andra omständigheter inträdda minskning i tillfällena till inkomster utom tjensten; de svårigheter, som, med afseende å de i de flesta vaktmästarnes aflöning ingående tjenstgöringspenningarnes låga belopp, lätt kunde uppstå att, i händelse af behof utaf vikarie för ordinarie vaktmästare, som af sjukdom hindrades att sin tjenst förrätta, erhålla duglig person, som ville uppehålla befattningen mot åtnjutande endast af den ordinaries tjenst-

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition No 8. 0

göringspenningar; samt slutligen den omständigheten, att under de begge senaste årtiondena fordringarne på lifvets nödtorft och medlen för deras tillfredsställande ökats inom jemväl den klass, hvarur vaktmästarne vanligen rekryterades, hvilket haft till följd en höjning af lönerna för de med embetsverkens vaktmästare likstälda befattningshafvande i enskilda inrättningar, och att det för förvärfvandet och bibehållandet i embetsverkens tjenst af dugliga och praktiska vaktmästare vore af vigt, att desses löneförmåner afpassades med hänsyn till det ökade välståndet hos de klasser, som intoge en med vaktmästarne i statens verk jemförlig samhällsställning, ehuru visserligen den säkrare ställning och den pensionsförmån, som desse senare åtnjöte, borde komma dem att åtnöjas med en något lägre aflöning än den, som tillfälle med dem jemförliga personer i enskilda inrättningar.

I sitt underdåniga utlåtande har statskontoret anfört, att, ehuru statskontoret ej kunde annat än i hufvudsak biträda de af generaltullstyrelsen till stöd för dess afstyrkande af löneförbättring åt styrelsens vaktmästare anförda skäl, som lika väl egde tillämpning i fråga om de statens vaktmästare i allmänhet, hvilkas aflöning fastställs efter år 1875, statskontoret dock ansett hvad å andra sidan andragits för en löneförhöjning måhända ej böra lemuas utan allt afseende. Särskild! syntes härvid enligt statskontorets förmenande böra beaktas den af flera myndigheter framhållna omständighet, att i följd af det jemförelsevis ringa belopp, hvartill tjenstgöringspenningarne i de fall, der aflöningen vore delad i lön och tjenstgöringspenningar — hvilket, enligt hvad af det ofvan anförda framginge, vore förhållandet beträffande vaktmästarne inom samtliga nu ifrågavarande verk med undantag af landtförsvarsdepartementets kommandoexpedition, rikets allmänna kartverk samt patent- och registreringsverket — vore bestämda, svårighet lätt kunde uppstå att vid ordinarie vaktmästares sjukdomsförfall erhålla lämplig vikarie mot åtnjutande af allenast tjenstgöringspenningarne, hvarutöfver den ordinarie för sådant fall ej vore skyldig afstå något af sin aflöning. Statskontoret hölle af sådan anledning före, att den höjning af vaktmästarnes aflöning, som kunde anses böra ega rum, lämpligen borde utgå i form af tjenstgöringspenningar. Och då af samtlige här ifrågavarande vaktmästare andragits samma skäl för erhållande af löneförhöjning, och någon fullständig utredning, hvarpå ett rättvist förslag till beviljande åt vaktmästarne hos de skilda myndigheterna af olika stora förhöjningsbelopp kunde grundas, ej nu förelåge, samt hvad af åtskilliga myndigheter anförts rörande ökad tjenstgöringsskyldighet för verkens vaktmästare i följd af tillkomsten af nya byråer eller divisioner hos verken snarare borde leda till en ök- Bih. titt Riksd. Prat. 1898. 1 Sami. 1 Afd. 5 Häft. 2

10 Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 8.

ning af vaktmästarepersonalen hos dessa verk, ansåge statskontoret sig i detta sammanhang böra förorda utgående till vaktmästarne inom samtliga ofvanberörda verk af förhöjning till lika belopp, hvilket af statskontoret föresloges till 100 kronor för hvarje vaktmästare. Med bifogande af en tabell, upptagande antalet vaktmästare hos hvar och en af förenämnda myndigheter och den till vaktmästarne enligt gällande lönestater utgående aflöning, hemställer derföre statskontoret, att, i händelse Eders Kongl. Maj:t skulle anse en löneförhöjning åt vaktmästarne med nyssnämnda belopp böra komma till stånd, Eders Kongl. Maj:t täcktes till Riksdagen aflåta nådig proposition om beviljande af höjning med nedannämnda belopp i följande anslag, nemligen:

l:o) Under andra hufvudtiteln eller justitiedepartementet, i anslagen till: Departementets afdelning af Kongl. Maj:ts kansli 200 kronor

Högsta domstolen ......................................................... 300 „

Nedre justitierevisionen .................................................. 500 ,,

Svea hofrätt med derunder lydande justitiestat ...... 1,100 „

Fångvårdsstyrelsen ....................................................... 200 ,,

2:o) Under tredje hufvudtiteln eller utrikesdepartementet, i anslaget till:

.Utrikesdepartementet ...................................................... 500 „

3:o) Under fjerde hufvudtiteln eller landtförsvarsdepartementet, i anslagen till:

Departementet .................................................................. 300 ,,

Arméförvaltningen ........................................................... G00 „

Aflöning och rekrytering ............................................... 100 ,,

4:o) Under femte hufvudtiteln eller sjöförsvarsdepartementet, i anslagen till:

Departementets afdelning af Kongl. Maj:ts kansli samt

kommandoexpeditionen ....'!................s:....................... 200 „

Marinförvaltningen .......................................................... 300 ,,

5:o) Under sjette hufvudtiteln eller civildepartementet, i anslagen till:

Departementets afdelning af Kongl. Maj:ts kansli 500 „

Kommerskollegium

Aflöningsmedel för statistiska centralbyrån Landtmäteristaten ............................................

Rikets allmänna kartverk öfverståthållareembetet .. Landsstaterna i länen ....

Kongl. Maj.is Nåd. Proposition N:o 8.

11 Väg- och vattenbyggnadsstaten .................................

Landtbruksstyrelsen ................................................;........

6:o) Under sjunde hufvudtiteln eller finansdepartementet, i anslagen till:

Departementets afdelning af Kongl. Maj:ts kansli

Kammarkollegium ..........................................................

Statskontoret ....................................................................

Kammarrätten ....................................................................

Ofverintendentsembetet .................................................

Domänstyrelsen .................................................................

7:o) Under åttonde hufvudtiteln eller ecklesiastikdepartementet, i anslagen till:

Departementets afdelning af Kongl. Maj:ts kansli

Riksarkivet..........................................................................

Kongl. biblioteket ............................................................

Medicinalstyrelsen med dithörande stater .................

I sammanhang härmed ansåge statskontoret böra äskas Riksdagens medgifvande af en löneförhöjning åt hvar och en af vaktmästarne hos generalpoststyrelsen, telegrafstyrelsen och generaltullstyrelsen, hvilket skulle föranleda en ökning i utgifterna under aflöningsstaterna för:

Postverket med.............................................................. 700 kronor

Telegrafverket med....................................................... 400 „ och

Tullverket med................................................................. 500 ,,

Frågan om patent- och registreringsverkets vaktmästares löneförhöjning funne deremot statskontoret, vid det förhållande att Eders Kongl. Maj:t ensam fastställer verkets stat, ej behöfva underställas Riksdagens pröfning.

Till hvad sålunda blifvit anfördt anser jag mig böra lägga, att, ehuru ansökningar om löneförhöjning icke inkommit från vaktmästarne vid justitiekanslersembetet och jernvägsstyrelsen, hvad i fråga om öfriga, ofvan omförmälda vaktmästare blifvit anfördt äfven torde gälla beträffande den hos justitiekanslersembetet anstälde vaktmästare, som enligt gällande stat åtnjuter i lön 500 kronor och i tjenstgöringspenningar 300 kronor samt ett ålderstillägg efter fem år å 100 kronor, äfvensom beträffande förste vaktmästaren hos jernvägsstyrelsen, hvilken enligt aflöningsreglementet för tjenstemän och betjente vid statens jornvägar den 15 oktober 1897 åtnjuter fast arfvode med 1,100 kronor, deraf 800 kronor i lön och 300 kronor i tjenstgöringspenniugar. Ofriga

12 Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 8.

vaktmästare vid jern vägsstyrelsen åtnjuta deremot aflöning efter andra, från de i allmänhet för vaktmästare vid statens embetsverk gällande afvikande grunder, hvarföre om dem i detta sammanhang icke är fråga.

Såsom af förestående redogörelse framgår, utgöra de för vaktmästarne vid flertalet verk i hufvudstaden faststälda löneförmåner, för förste vaktmästare, der sådan finnes anstäld, 1,100 kronor, deraf 300 kronor tjenstgöringspenningar, och för öfriga vaktmästare 800 kronor, deraf likaledes 300 kronor tjenstgöringspenningar, hvartill för sistnämnde vaktmästare kommer ett ålderstillägg efter fem år å 100 kronor, så att aflöningsförmånerna för dem kunna komma att uppgå till 900 kronor.

Det torde visserligen icke kunna sägas, att under den tid af omkring tjugu år, som förflutit efter det aflöningsförmånerna för vaktmästarne faststäldes, lefnadskostnaderna i allmänhet så stegrats, att de aflöningar, som på 1870-talet varit tillräckliga, af nämnda orsak numera skulle blifvit otillräckliga, likasom man äfven torde kunna anse, att den ökning i arbete, som otvifvelaktigt för vaktmästarne uppkommit ej mindre derigenom att, i bredd med görom ålens tillväxt inom flertalet embetsverk, tjenstgöringstiden blifvit utsträckt, än äfven derigenom att afstånden inom hufvudstaden i följd af stadens snabba tillväxt väsentligt ökats, i icke ringa mån uppväges af den lättnad i arbetet, som beredts vaktmästarne genom telefonens tillkomst. Men å andra sidan bör icke förgätas, att arbetsprisen under den senaste tjuguårsperioden i allmänhet betydligt stigit, så att, om än vaktmästarnes ekonomiska ställning, så vidt densamma beror af aflöningens storlek, tilläfventyrs icke absolut taget kan sägas vara sämre än den var, då aflöningen för tjugu år sedan faststäldes, den otvifvelaktigt vid jemförelse med de aflöningar, som numera åtnjutas utaf andra medlemmar af de arbetande klasserna, ter sig såsom försämrad. Vid sådant förhållande kan det icke förtänkas vaktmästarne, att de, såsom utgångne från och sjelfva tillhörande nämnda klasser, ansett sig ega fog framhålla billigheten deraf, att äfven de för sin del komme i åtnjutande af den inträdda lönestegringen. Det får äfven medgifvas, att under nuvarande förhållanden en aflöning af 800 resp. 900 eller högst 1,100 kronor för befattningshafvande, hvilka hafva sin tjenstgöringsort i hufvudstaden och på hvilka måste ställas vissa fordringar i afseende på klädedrägt m. m., är ganska knapp, helst de nyssnämnda lönebeloppen och naturligen i synnerhet de högre bland dessa först kunna iippnås vid temligen framskriden ålder. För dem bland vaktmästarne, som äro i tillfälle att bereda sig biförtjenster af det ena eller andra slaget, tillkommer visserligen härigenom ett tillskott

13 Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 8-

i inkomsten, hvilket för åtskilliga bland dem kan vara afsevärdt nog, men för många erbjuda sig endast i ringa mån tillfällen till dylik biförtjenst och dessa tillfällen aftaga i regeln med tilltagande ålder. .

Då jag på grund af det sagda icke anser obilligt, att den inträdda stegringen i arbetsprisen äfven i någon mån må tillgodokomma de i egenskap af vaktmästare vid embetsverken i hufvudstaden i statens tjenst anstälde arbetare, och i likhet med statskontoret samt flertalet öfriga i ärendet hörda myndigheter anser förbättringen i löneförmåner lämpligen böra bestämmas till 100 kronor för hvarje vaktmästare, kan jag likväl icke i fråga om den form, hvarunder nämnda löneförbättring bör utgå, ansluta mig till det af statskontoret med flera myndigheter framstälda förslag om höjning af tjenstgöringspenningarne med sagda belopp. Det af statskontoret och åtskilliga andra myndigheter för valet af denna form för löneförhöjningen framhållna skälet, att det jemförelsevis låga belopp, hvartill tjenstgöringspenningarne blifvit bestämda, lätt kunde vålla svårighet att vid ordinarie vaktmästares sjukdomsförfall erhålla lämplig vikarie, kan jag nemligen icke tillmäta vidare betydelse, då, åtminstone så vidt till min kännedom kommit, erfarenheten icke ådagalagt förefintligheten af någon mer afsevärd svårighet i antydda afseende. Lämpligare synes mig vara, att den afsedda löneförhöjningen beredes under form af ålderstillägg till lönen, hvarigenom förhöjningen kommer att inträda vid en tid, då i regeln familjens tillväxt och småningom minskadt tillfälle till biförtjenster gör behofvet af ökade inkomster mera kännbart, på samma gång som denna form för löneförbättringen äfven kommer att medföra en behöflig höjning i pensionsbeloppet. Medan förste vaktmästare för närvarande icke åtnjuter något ålderstillägg och öfrige vaktmästare endast ett ålderstillägg att utgå efter fem år, skulle sålunda förste vaktmästare komma att åtnjuta ett ålderstillägg att utgå efter fem år och öfrige vaktmästare att utöfver det nuvarande, efter fem år utgående ålderstillägget åtnjuta ett andra ålderstillägg att utgå efter ytterligare fem år; och torde samtliga ålderstilläggen böra utgå under enahanda vilkor, som äro gällande i fråga om det för närvarande för vissa vaktmästare medgifna ålderstillägg. Af nuvarande vaktmästare redan tillryggalagd tjenstetid komme naturligen att räknas dem till godo i fråga om erhållande af de nya ålderstilläggen, likväl med den begränsning, som torde böra uttryckligen stadgas, att dessa ålderstillägg icke i något fall få utgå före 1899 års början.

Med åberopande af hvad jag sålunda anfört, hemställer jag, efter samråd med öfriga vederbörande departementschefer, att Eders Kongl. Maj:t täcktes förslå Riksdagen

14 Kongl. Maj;ts Nåd. Proposition N;o 8.

att medgifva, att å staterna för nedannämnda verk, nemligen: Högsta domstolen,

Justitie-, utrikes-, landtförsvars-, sjöförsvars-, civil-, finans- och ecklesiastikdepartementens afdelningar af Eders Kongl. Majt:s kansli, Nedre justitierevisionen,

Justitiekanslersembetet,

Svea hofrätt,

F ångvårdsstyrelsen,

Arméförvaltningen,

Fortifikationen,

Marinförvaltningen,

Kommerskollegium,

Statistiska centralbyrån,

Landtmäteristyrelsen,

Landtbruksstyrelsen,

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen,

Jernvägsstyrelsen,

Öfverståthållareembetets kansli,

K ammarkollegiu m,

Statskontoret,

Kammarrätten,

Generalpoststyrelsen,

Telegrafstyrelsen,

Generaltullstyrelsen,

Öfverintendentsembete t,

Domänstyrelsen,

Riksarkivet,

Kongl. Biblioteket, må uppföras ej mindre för de vaktmästare, som åtnjuta i lön 800 kronor och i tjenstgöringspenningar 300 kronor, ett åldertillägg å 100 kronor, att utgå efter fem års väl vitsordad tjenstgöring, än äfven, utöfver de i nämnda stater för de vaktmästare, som åtnjuta i lön 500 kronor och i tjenstgöringspenningar 200 kronor eller 300 kronor, uppförda ålderstillägg å 100 kronor hvartdera, att utgå efter fem års väl vitsordad tjenstgöring, ett andra ålderstillägg likaledes å 100 kronor, att utgå efter tio års så beskaffad tjenstgöring;

att utöfver det å staten för landtförsvarsdepartementets afdelning af Eders Kongl. Maj:ts kansli för en vaktmästare å kommandoexpeditionen uppförda arfvode å 750 kronor må till bemälde vaktmästare efter

15 Kongl. Maj ds Nåd. Proposition N:o 8.

fem års väl vitsordad tjenstgöring från fjerde hufvudtitelns anslag till ålderstillägg utgå ett ytterligare belopp af 100 kronor;

att för den vid fortifikationen anstälde vaktmästare må uppföras ett ålderstillägg å 100 kronor, att från fjerde hufvudtitelns anslag till ålderstillägg utgå efter fem års väl vitsordad tjenstgöring;

att, med ändring af den för vaktmästarne vid länsstyrelserna gällande aflöningsstat, i hvad denna stat afser länsstyrelsen i Stockholms län, de vid nämnda länsstyrelse anstälde vaktmästare skola ega åtnjuta ett ålderstillägg å 100 kronor efter fem års väl vitsordad tjenstgöring och ett andra ålderstillägg, likaledes å 100 kronor, efter ytterligare fem års så beskaffad tjenstgöring; samt

att utöfver det å staten för rikets allmänna kartverk för en vaktmästare uppförda arfvode å 900 kronor må till bemälde vaktmästare efter fem års väl vitsordad tjenstgöring från anslaget till rikets allmänna kartverk utgå ett ytterligare belopp af 100 kronor;

allt med iakttagande att samtliga sålunda föreslagna ålderstillägg skola utgå under samma vilkor, som för åtnjutande af redan medgifna ålderstillägg äro bestämda, samt att de nya ålders till äggen och förhöjda arfvodena icke i något fall få utgå före 1899 års början.

Beträffande patent- och registreringsverket lärer chefen för civildepartementet, som, enligt hvad jag erfarit, har för afsigt att föreslå framställning till Riksdagen om tjenstemäns och betjentes i verket uppförande å ordinarie stat, dervid komma att hemställa om enahanda förbättring i de vid verket anstälde vaktmästares löneförmåner, som nu blifvit af mig för vaktmästarne i högsta domstolen m. fl. föreslagen.

Hvad föredragande departementschefen i detta ärende hemstält, deruti statsrådets öfriga ledamöter instämde, behagade Hans Maj:t Konungen bifalla; och skulle nådig proposition till Riksdagen afiåtas af den lydelse, bilagan litt. — vid detta protokoll utvisar.

Ex protocollo:

Richard Hägglöf.