angående för¬ säljning af kronolägenheten Stora Strandåker n:o 3 i Gotlands lön samt förvärfvande för Visby hospitals räk¬ ning (tf dervarande länslasaretts byggnader m. fn.

Kong1. Maj.‘ts Nåd. Proposition N:o lS.

1 N:o 12.

Kongl. Maj ds nådiga proposition till Riksdagen, angående försäljning af kronolägenheten Stora Strandåker n:o 3 i Gotlands lön samt förvärfvande för Visby hospitals räkning (tf dervarande länslasaretts byggnader m. fn.; gifven Stockholms slott den 30 december 18,98.

Med åberopande af bilagda utdrag af protokollet öfver ecklesiastikärenden för denna dag vill Kongl. Maj:t härmed föreslå Riksdagen att dels medgifva, ej mindre att den kronan tillhöriga indragna hospitalslägenheten Stora Strandåker n:o 3 invid Visby stad med en areal af '2 hektar 60,i ar må för uppförande derstädes af nytt länslasarett till Gotlands läns landsting försäljas mot eu köpeskilling af 1,443 kronor, med rättighet för landstinget att tillträda lägenheten å den dag Kongl. Maj:t finner godt bestämma, samt under vilkor att landstinget å tillträdesdagen till länets ränteri inlevererar köpeskillingen äfvensom framdeles, der så påfordras, låter uppsätta och underhålla stängsel omkring ifrågavarande område mot kronans mark, än äfven att för blifvande länslasaretts behof må afgiftsfritt anläggas och, för den tid sådant kan vara erforderligt, nyttjas vattenledning genom kronolägenheten S:t Göi'ans kyrkogård n:o 11 eller S:t Görans betning,

dels ock på extra stat för år 1900 anvisa ett belopp af 28,000 kronor till förvärfvande af de landstinget tillhöriga byggnader och tomter, som nu användas för länets lasaretts och kurhus’ behof, att dermed förbättra och utvidga Visby hospital.

llih. till Uitsd. Prof. 1899. I Sami. 1 Afd. 10 Höft. (N:o 12.)

Ö Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 12.

De till ärendet hörande handlingar skola Riksdagens vederbörande utskott tillhandahållas; och Kongl. Maj:t förblifver Riksdagen med all kongl. nåd och ynnest städse välbevågen.

OSCAR.

Nils Claeson.

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 12.

3 Utdrag af protokollet öfver ecklesiastikärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 30 december 1898.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Boström,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena grefve Douglas, Statsråden: herr friherre Akerhielm,

WlKBLAD,

friherre Rappe,

Annerstedt, von Krusenstjerna,

Claéson, *

Dyessen.

Efter gemensam beredning med t. f. chefen för finansdepartementet yttrade chefen för ecklesiastikdepartementet, statsrådet Claeson:

»Hos Eders Kongl. Magt har hospitals- och lasarettsdirektionen i Visby, enligt bemyndigande af Gotlands läns landsting, i underdånighet gjort framställning om inlösen för Visby hospitals räkning af dervarande länslasaretts byggnader samt om upplåtelse till landstinget, för uppförande af nytt lasarett, utaf den kronan tillhöriga lägenheten Stora Strandåker n:o 3 vid Visby stad, öfver hvilken framställning vederbörande sig yttrat.

Af handlingarna i ärendet inhemtas hufvudsakligen följande.

Uppå Rikets Ständers vid riksdagen 1828—1830 gjorda anhållan afl till uppförande af en ny lasarettsbyggnad i Visby måtte få användas Visby hospitals af ålder donerade inkomster, uppdrog Kongl. Maj:t genom nådigt bref den 30 december 1830 åt hospitalsföreståndare och lasarettsdirektion

4 Kongl. Maj.is Nåd. Proposition N:o 12

att Anskaffa de till »ny hospitals- och lasarettsbyggning i Visby» erforderliga medel mot ersättning successive af Visby hospitals öfverskottsmedel, i den mån de hunne inflyta. På grund häraf utgingo utaf nämnda så kallade öfverskottsmedel — utgörande belopp, hvarmed hospitalets inkomster öfverskjutit dess utgifter — till byggande af det nuvarande, i hospitalets närhet å för båda anstalterna gemensamma tomtplatser uppförda lasarettet under åren 1831—1838 tillsammans 37,258 kronor 25 öre, hvaremot Gotlands läns landsting, som efter landstingsinstitutionens genomförande öfvertagit lasarettets underhåll, af landstingets medel bekoslat såväl tillbyggnad till som åtskilliga förbättringar å lasarettet, hvilka kostnader enligt vederbörande räkenskaper för åren 1876—-1894 utgjort tillhopa 26,546 kronor 65 öre.

Efter det vid 1885 års landsting fråga väckts om uppförande af nytt lasarett, inkom den för hospitalet, lasarettet och kurhuset gemensamma direktionen, jemte tre af landstinget dertill utsedde ledamöter, till 1886 års landsting med uppgjordt förslag till byggande af nytt lasarett med kurhus på en å stadens område norr om stadsmuren belägen tomt. Med afseende derå att nuvarande lasarettsbyggnaderna skulle efter uppförande af det nya lasarettet blifva för sitt ändamål onyttiga, hemstälde tillika direktionen hos Eders Kongl. Maj:t om beredande af anslag, i syfte att nämnda byggnader, hvilkas värde då uppskattats till 47,000 kronor, måtte af kronan inlösas till hospitalets utvidgande. Enligt nådigt beslut den 31 december 1886 fann Eders Kongl. Maj:t emellertid icke skäl ätt till denna framställning lemna bifall, i anledning af hvilket nådiga beslut frågan om lasarettets nybyggnad äfven fick förfalla.

Vid 1895 års landsting upptogs denna fråga ånyo, dervid landstinget

— med hänsyn till de vid det nuvarande lasarettet lådande väsentliga brister, såsom särskildt allt för ringa vattentillgång och otillräckligt utrymme m. m., samt under antagande att kronan icke skulle finnas obenägen att för hospitalets räkning förvärfva lasarettets tomt och byggnader

— beslöt bemyndiga lasarettsdirektionen att med vederbörande inleda underhandlingar om försäljning till kronan, för hospitalets utvidgande, af nämnda tomt och byggnader, samt att anskaffa ritningar och kostnadsförslag till uppförande af tidsenligt lasarett vare sig på den kronan tillhöriga indragna hospitalslägenheten Stora Strandåker n:o 3, hvilken, efter det den förut föreslagna tomten dåmera blifvit för annat ändamål upptagen, af Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande i länet angifvits såsom den mest tjenliga platsen för det nya lasarettet, eller ock på annan lämplig befunnen tomt, som kunde erhållas, äfvensom att i öfrig! anskaffa erforderlig utredning.

o

Kong!. Maj ds Nåd. Proposition No 12.

Med anledning häraf lät hospitals- och lasarettsdirektionen till en början dels anställa värdering å nuvarande lasarettsbyggnaderna, vid hvilken värdering, som hölls af rådmannen K. G. Tiberg med biträde af stadsingen iören F. Valgren och byggmästaren N. Pettersson, nämnda byggnader med tillbehör af fast egendoms beskaffenhet uppskattades till 56,000 kronor, dels ock, med beräkning att för lasarettsbyggnadens aptering till hospitalets behof skulle derstädes anordnas bostadslägenheter för hospitalets läkare och syssloman, genom bemälde Pettersson uppgöra kostnadsförslag till de för sådant ändamål nödiga förändringar i husets inredning, dervid dessa förändringar beräknades kräfva en utgift af 3,128 kronor. På direktionens uppdrag upprättade derjemte landtbruksingeniören C. A. Sylvan förslag till anläggande af vattenledning till den såsom tomt för nya lasarettsbyggnaden ifrågastälda lägenheten Stora Strandåker, för hvilken anläggning direktionen hos stadsfullmäktige i Visby redan utverkat sig rätt att disponera åtskilliga vattenkällor å stadens mark i närheten af den hospitalssysslomannen på lön anslagna kronolägenheten S:t Görans betning äfvensom att anordna cistern oeh rörledningar å stadens mark.

A omförmälda lägenhet Stora Strandåker, hvilken blifvit för statsverkets räkning utarrenderad för tiden till midfastan 1898, hölls den 17 december 1895 af tillförordnade domänintendenten M. Leo Bäckström med biträde af två uppskattningsmän behörig värdering för lägenhetens förnyade utarrendering eller försäljning, dervid lägenheten, som ligger invid hafvet omkring 300 meter från den så kallade .Norderport och enligt värd eri ngsinstrumen tet bestode uteslutande af åker utaf mycket dålig beskaffenhet till vidd af 2 har 60,l ar samt vore bevillningstaxerad till 800 kronor, åsattes ett arrendevärde af endast 40 kronor, men, i betraktande af sitt vackra och sunda läge, ansågs kunna för användning till tomtplatser, oeh i jemförelse med hvad andra närbelägna områden vid nyligen skedda försäljningar betingat, eller i medeltal 555 kronor för hektar, skattas till högst samma saluvärde eller 1,443 kronor.

Efter sålunda föregången utredning anhöll direktionen i underdånig skrifvelse den 21 december 1895, det Eders Kongl. Maj:t täcktes i nåder dels bestämma, om och på hvad vilkor det nuvarande länslasarettets byggnader med dertill hörande andel i de gemensamma lasaretts- oeh hospitalstomterna i Visby kunde för hospitalets räkning förvärfvas, dels ock, under förutsättning att landstinget antoge de vilkor, som af Eders Kongl. Maj:t kunde varda bestämda i afseende å inlösen af det nuvarande lasarettet, låta förut omförmälda till tomtplats för nytt lasarett föreslagna lägenheten Stora Strandåker n:o 3 af landstinget utan föregående auktion inköpas för värderingssumman 1,443 kronor, med lasarettet kostnadsfritt

6 Kongl. Majds Nåd. Proposition N:o 12.

medgifven rätt till anläggande och nyttjande af vattenledning genom S:t Görans betning. Af direktionen framhölls härvid, hurusom, efter hvad landstingets förhandlingar otvetydigt angåfve, frågan om uppförande af nytt länslasarett svårligen inom eu beräknelig framtid kunde bringas till lycklig lösning, med mindre än att landstinget erhölle skälig ersättning för den nuvarande lasarettsbyggnaden, hvilken, såsom uppförd på en för hospital och lasarett gemensam tomtplats, icke kunde till enskild person föryttras. Vidare anfördes, bland annat, att direktionen icke tvekade att tillstyrka lasarettsbyggnadernas inköp för hospitalets räkning till deras, på sätt förut omförmälts, uppskattade värde af 56,000 kronor, ehuru detta öfverstege såväl taxeringsvärdet 48,000 kronor som brandförsäkringsvärdet 47,950 kronor. Dessa byggnader kunde nemligen blifva hospitalet till stort gagn och måste, åtminstone delvis, när den nuvarande med åtskilliga olägenheter förenade gemensamheten i de båda inrättningarnas förvaltning förr eller senare upphörde, blifva omistliga för hospitalet, som genom deras förvärfvande skulle erhålla såväl ökad t utrymme i allmänhet som åtskilliga egna ekonomilokaler och andra lägenheter, som det nu saknade, jemte det bostäder för hospitalets läkare och syssloman der skulle kunna med några förändringar beredas. Den, på sätt förut angifvits, för dessa förändringar beräknade kostnad af 8,128 kronor torde kunna anses ungefär motsvara värdet af lasarettets andel i de gemensamma tomterna, livilkas sammanlagda areal utgjorde 56,860 qvadratfot. För nya lasarettsbyggnaden hade direktionen dessutom icke kunnat finna annan mera lämplig plats i stadens närhet än den nu ifrågavarande lägenheten Stora Strandåker, särskildt med hänsyn till den vigtiga frågan om anskaffande af fullt tillräcklig vattentillgång för det nya lasarettets behof, i hvilket afseende, efter hvad gjorda undersökningar gifvit vid handen, för den nu föreslagna platsen erbjödes betryggande utväg genom anläggande dit, på sätt land tbruksingeniören Sylvans förenämnda förslag afsåge, af eu vattenledning, hvilken emellertid, såsom af den till Sylvans förslag hörande karta framginge, icke skulle kunna komma till stånd och medföra påräknad t gagn, med mindre än att å kronans sida, jemte upplåtelse af sagda tomtplats, äfven i afseende å den af hospitalssysslomannen disponerade kronolägenheten S:t Görans betning medgåfves direktionen enahanda rätt, som direktionen redan utverkat i afseende å stadens mark.

Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande, som till Eders Kongl. Maj:t öfverlemnade direktionens förevarande framställning, tillstyrkte dervid nådigt bifall till densamma, så i ena som i andra hänseendet. Deremot uttalade sig medicinalstyrelsen i skrifvelse den 30 mars 1896, hvad angick frågan om lasarettsbyggnadernas förvärfvande åt hospitalet för den af

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 12. 7

direktionen föreslagna summan af 56,000 kronor, i motsatt riktning och androg i sådant afseende hufvudsakligen, att de fördelar, som af direktionen ansetts skola genom bygnadernas nu ifrågasatta inlösen beredas hospitalet, ej motsvarade de dryga kostnaderna. Visby hospital kunde för närvarande bättre än hvad förhållandet vore med hospitalen i öfriga landsdelar fylla sin uppgift. Först om befolkningen på Gotland betydligt förökades och behofvet af utvidgad hospitalsvård skulle göra sig kännbart, blefve ett åtskiljande åt hospital och lasarett eu nödvändighet äfven för hospitalet, såsom fallet nu ansetts vara med lasarettet. Med anledning af denna möjlighet kunde det anses välbetänkt att i tid försäkra sig om lasarettsbyggnadernas förvärfvande, under förutsättning att de kunde få öfvertagas mot erläggande till landstinget af skälig ersättning eller den summa, som landstinget användt. för lasarettets utvidgning och förbättring, sä vidt denna utvidgning och förbättring kunde vara till gagn för hospitalsvården. Då lasarettsbyggnaderna år 1886 erbjudits statsverket för endast 17,000 kronor, och något skäl icke angifvits, hvarför desamma nu borde betinga ett så mycket högre lösningspris som det föreslagna; då vidare lasarettets hufvudbygnad vore uppförd på hospitalets tomt och för hospitalets medel på en tid, när hospitalets och lasarettets ekonomiska förhållanden redan voro från hvarandra skilda; och då länet visserligen kunde anses hafva genom anslaget till lasarettets uppförande erhållit nyttjanderätten till detsamma, så länge byggnaden användes för länets lasarettssjukvåid, men icke eganderätt till mera än det, som landstinget bekostat, kunde medicinalstyrelsen icke dela direktionens mening om det skäliga deruti, att lösen för lasarettsbyggnaderna skulle utgå med ett så högt belopp som det ifrågasatta af 56,000 kronor. T afseende på frågan om det nya lasarettets förläggande till lägenheten Stora Strandåker anförde medicinalstyrelsen, att platsens lämplighet för detta ändamål syntes vara genom den verkställa utredningen ådagalagd.

O o n

Domänstyrelsen i underdånigt utlåtande af den 17 april 1896 erinrade till en början, hurusom, efter det vid fråga om försäljning af lägenheten Stora Strandåker kammarkollegium i underdånigt utlåtande den 2 februari 1881 hemstält, att då, enligt hvad Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande och medicinalstyrelsen meddelat, lägenheten kunde blifva behöflig till plats för Visby hospital vid dettas möjligen förestående förflyttning från dess läge inom staden, med lägenhetens försäljning måtte tills vidare få anstå och lägenheten utarrenderas, Eders Kongl. Maj:t härtill genom nådigt bref den 4 mars 1881 lemnat bifall, hvarefter lägenheten varit på arrende upplåten, med skyldighet för nuvarande arrendator!! att afflytta å laga fardag efter uppsägning, hvilken ock skett, så att arrendator!! skulle afträda lägen-

8 Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 1.2.

heten den 14 mars 1898. Domänstyrelsen förklarade sig icke hafva något att erinra emot, att lägenheten, som icke vore för något skogsväsendets behof användbar, finge till landstinget mot den erbjudna köpeskillingen försäljas, dervid domänstyrelsen tillika föreslog, att tillträdestiden måtte bestämmas till den 14 mars 1898, att köparen skulle tillförbindas att, om så påfordrades, uppsätta och underhålla stängsel kring området mot kronans mark, samt att köpeskillingen skulle till länets landtränteri inbetalas vid tillträdet.

Uti frågans så beskaffade skick hernstälde landstinget i underdånig skrifvelse den 4 oktober 189(5 om nådigt medgifvande, att lägenheten Störa Strandåker finge af landstinget, för uppförande af nytt länslasarett, hvars anläggning syntes allt mera påträngande, utan föregående auktion inköpas för den vid förenämnda arrende- och saluvärdering den 17 december 1895 uppskattade värdesumma af 1,44.4 kronor, samt på af domänstyrelsen i öfrigt föreslagna vilkor, med det blifvande lasarettet jemväl förbehållen rätt till anläggande och nyttjande af vattenledning genom förberörda lägenheten S:t Görans betning, samt meddelade, att landstinget vore villigt att för lasarettets räkning till kronan försälja det nuvarande lasarettets byggnader till pris, som af Eders Kongl. Maj:t pröfvades skäligt och som af landstinget funnes antagligt.

Eders Kong]. Maj:ts befallningshafvande sökte i ett den 7 november 189(5 i ärendet afgifvet utlåtande, med framhållande åt åtskilliga omständigheter, påvisa det angelägna behofvet äfven af hospitalets utvidgning och hurusom detta behof skulle kunna genom den nu föreslagna inlösen af lasarettets byggnader väsentligen tillgodoses, hvarjemte Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande i öfrigt yttrade, att Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande ansåge länet icke blott vara egare till själfva lasarettsbyggnaderna utan jemväl hafva egande- eller åtminstone besittningsrätt till den för lasarettets behof disponerade tomten, utgörande en del af de från äldre tid Visby hospital tillhöriga, på ömse sidor af Norra Kyrkogatan belägna tomterna. Eganderättcn till byggnaderna, Indika blifvit för lasarettsvården uppförda med bidrag af öfverskottsmedel på grund åt förut åberopade nådiga brefvet den ,40 december 18.40 men i öfrigt på länets egen bekostnad, torde i hvarje fall få anses vara länets obestridliga tillhörighet, äfven om nämnda öfverskottsmedel redan vid sagda tidpunkt, och således långt innan hospitalets många egendomar i staden och på landsbygden blifvit från länet indragna till statsverket, varit att hänföra till statsmedel. Då landstinget nu, utan att göra anspråk på något visst belopp såsom ersättning för lasarettets öfverlåtande till kronan, stannat vid att erbjuda kronan detsamma till pris, som kunde af Eders Kongl. Maj:t pröfvas skäligt

9 Körtel. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 12.

och för landstinget antagligt, förestälde Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande sig, att i sådant hänseende icke med fog kunde föreslås något belopp, som vore mindre än hälften af byggnadernas vid förut angifna uppskattning befunna värde af 56,000 kronor. Derest landstinget läte sig nöja med halfva detta belopp eller 28,000 kronor såsom godtgörelse för afstående af sin rätt till lasarettstomten med derå befintliga byggnader, och om kostnaden för lasarettets förändrade inredning till hospitalets ändamål nu finge beräknas till högst 7,000 kronor, skulle hela utgiften för hospitalets af behofvet påkallade utvidgning ej komma att öfverstiga ett belopp af 35,000 kronor. Innehafvaren af lägenheten S:t Görans betning, hospitalssysslomannen T. Enequist, hvilkens yttrande i ämnet genom kammarkollegium infordrades, förklarade dervid hinder från hans sida icke möta för anläggning och nyttjande för det ifrågasatta nya lasarettets räkning af vattenledning genom berörda, honom anslagna lägenhets område.

Kammarkollegium i underdånigt utlåtande, som efter nådig remiss afgafs den 11 februari 1897, meddelade, att å en 1877 års jordeboksförändringsextrakt för länet åtföljande förteckning öfver Visby hospital vid 1876 års utgång tillhörande jordlägenheter funnos upptagna inom Visby stads egovälde dels Stora Strandåker n:o 3, om 29 qvadratrefvar 50,50 qvadratstänger, med grundränta af 5 kubikfot 5 kannor spanmål och 1 krona 23 öre i penningar jemte för lägenheten intill midfastan år 1883 utgående årligt arrende af 31 kubikfot 1 kanna spanmål, dels ock S:t Görans kyrkogård n:o 11, om 20 qvadratrefvar 63,25 qvadratstänger, med en grundränta af 5 ftt smör och 50 öre i penningar jemte anteckning att lägenheten disponerades af hospitalssysslomannen, äfvensom att båda dessa lägenheter med berörda grundräntor och arrende blifvit jeinlikt nådiga brefvet den 12 maj 1876 till statsverket indragna, hvarvid dock hospitalssysslomannen syntes hafva fått fortfarande disponera den sistnämnda lägenheten, hvilken uppenbarligen vore densamma som den i målet omförmälda S:t Görans betning, samt att kollegium i öfrigt icke vore i tillfälle att i ärendet lemna någon upplysning utöfver hvad de till kammai’kollegium remitterade handlingarna innehölle.

Beträffande sjelfva frågan anförde kammarkollegium, att, för den händelse inlösen af lasarettets byggnader för lasarettets räkning skulle af Eders Kongl. Maj:t‘ i nåder pröfvas nödig eller lämplig, hvarom något yttrande af kollegium icke torde påfordras, kollegium — enär vid en sådan inlösen ersättning alltid torde böra utgå för den af landstinget, enligt hvad upplyst vore, å lasarettets utvidgande och förbättring nedlagda kostnad 26,546 kronor 65 öre, men deremot syntes vara tvifvelaktigt, om och i hvad mån landstinget derutöfver kunde gentemot hospitalet eller statsverket göra

Bik. till Rilcsd. Prot. 1899. 1 Sami. 1 Afd. 10 Höft. 2

10 Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 12.

gällande något anspråk på vederlag vare sig för lasarettsbyggnaderna eller den tomt, hvarå dessa funnes uppförda — för sin del förestälde sig, att den af Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande ifrågasatta lösesumman, 28,000 kronor, skulle vara ett efter förhållandena temligen väl afpassadt belopp, samt att kollegium icke hade något att erinra emot den ifrågakoinna försäljningen till landstinget af lägenheten Stora Strandåker n:o 3 på de af domänstyrelsen föreslagna vilkor, med landstinget dervid jemväl förbehållen rätt till anläggande och nyttjande för blifvande nytt lasaretts behof af vattenledning genom lägenheten S:t Görans kyrkogård eller S:t Görans betning.

I anledning af hvad kammarkollegium i ärendet anfört, afgaf medicinalstyrelsen, efter nådig remiss, den 10 mars 1897 förnyadt underdånigt utlåtande, dervid styrelsen, under åberopande af sitt den 30 mars 1896 afgifna yttrande, hufvudsakligen anförde följande. Kunde de ifrågavarande lasarettsbyggnaderna för hospitalets räkning förvärfvas för ett billigt pris, torde det vara skäl att tillse, huruvida hospitalet skulle kunna beredas flera sjukplatser genom förvärfvande af lasarettsbyggnaderna och derigenom bättre motsvara kommande tiders anspråk på ökadt utrymme samt huruvida äfven andra förmåner för sjukvården kunde vinnas genom det föreslagna köpet. Den förnämsta förmånen blefve utan tvifvel, att de båda anstalterna, hospitalet och lasarettet, blefve skilda från hvarandra och kunde utveckla sig på det sätt, som bäst öfverensstämde med hvardera anstaltens ändamål. Hospitalet blefve befriadt från det buller och den oro, som det tätt intill belägna lasarettet, hvarest alltid förekomme en liflig trafik af kommande och gående, måste medföra och som verkade störande på hospitalspatienterna. Lasarettet åter kunde utvidgas och tillika få en välordnad operationsafdelning, som icke kunde erhållas i den nuvarande lasarettsbyggnaden, utan att dertill toges i anspråk sjukrum, hvilka icke kunde såsom sådana undvaras. En förbättring af sjukvården så väl å hospitalet som å lasarettet kräfde således ett åtskiljande af båda anstalterna. Hospitalet hade visserligen på senare åren undergått vissa förbättringar genom anläggande af en ny cellafdelning, utvidgning af verkstadsrummen och införande af afloppsledning in. in., men det begränsade området medförde den olägenheten, att patienterna ej kunde sysselsättas med jordbruk och något mera omfattande trädgårdsarbete utan endast med arbete inomhus å derför afsedda verkstäder. Denna olägenhet skulle minskas, om hospitalets nuvarande lilla trädgård genom lasarettstomtens förvärfvande blefve utvidgad och sålunda mera användbar för berörda ändamål. De byggnader, som skulle tillfalla hospitalet genom det föreslagna köpet, vore sjelfva lasarettsbyggnaden, ett obduktionshus, ett vedskjul och ett afträdes-

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition No 12.

hus. Lasarettsbyggnaden vore uppförd af sten i två våningar och hade en korridor i midten af byggnaden. Der funnes en köks- och en badafdelning, som utan nämnvärd förändring kunde användas för hospitalets behof. De rum, som nu nyttjades dels som sjukrum, dels som bostadsrum för betjening, kunde användas för hospitalets behof på det sätt, att rummen åt gårdssidan begagnades som dag- och sofrum för lugna patienter och rummen åt gatan bestämdes till bostadsrum för sjukvårds- och ekonomibetjening. Äfven nuvarande operationsafdelningen och läkarens expeditionsrum och väntrum kunde få användning och lokal beredas för direktionssammanträden samt läkarens och sysslomannens expedition. Den hufvudsakligaste vinsten för hospitalets sjukvård blefve den, att man bättre än hittills kunde skilja lugna patienter och konvalescenter från oroliga, opålitliga och bråkiga. Såsom hospitalet nu vore inrättadt, kunde endast de våldsamma, förstörande och svårt osnygga frånskiljas från de öfriga genom att öfverföras till cell- eller isoleringsrum. Alla de öfriga patienterna måste vistas tillsammans i dagrummen och vore äfven om nätterna hänvisade till ett mindre antal sofrum. En icke oväsentlig förbättring torde genom inköpet kunna vinnas för måttliga omkostnader, under antagande att det sist föreslagna priset, 28,000 kronor, faststäldes, och då kostnaden för de förändringar, som behöfde vidtagas för att göra lasarettsbyggnaden användbar för hospitalets behof, icke torde uppgå till något afsevärdt belopp. Skulle uppförande af ett nytt hospital utanför staden visa sig i framtiden nödvändigt och lämpligt, syntes de nu till inköp ifrågasatta byggnaderna med dertill hörande tomter kunna med lätthet försäljas för nyssnämnda pris. Enär alltså genom inlösen för hospitalets räkning af lasarettets byggnader hospitalet blefve i åtskilliga afseenden förbättradt, då vidare den föreslagna lösesumman motsvarade de beräknade förmånerna och då slutligen hospitalet och lasarettet, till fördel för bådas sjukvård, derigenom blefve åtskilda, tillstyrkte medicinalstyrelsen nådigt bifall till det väckta förslaget samt hemstälde, att alla för närvarande till Gotlands läns lasarett och kurhus hörande byggnader jemte tomter finge till förbättring och utvidgande af Visby hospital förvärfvas för den ifrågasatta köpeskillingen af 28,000 kronor.

Sedan genom nådig remiss förnyadt underdånigt yttrande i ärendet infordrats från landstinget, uppdrog detta åt lasarettsdirektionen att till 1898 års landsting låta upprätta nytt förslag till länslasarett, hvarefter landstinget i underdånig skrifvelse den 29 nästlidne september anförde bland annat följande.

Landstinget hade, under förutsättning att staten för hospitalets utvidgande öfvertoge lasarettets nuvarande byggnader och tomter, samt

12 Kongl. Maj ds Nåd. Proposition N:o 12.

att lägenheten Strandåker Ange förvärfvas till tomt för det nya länslasarettet, besluta uppförande af ett nytt länslasarett till ett beräknadt pris af högst 325,000 kronor. Ehuruväl landstinget icke kunde finna annat än att det af embetsverken ifrågasatta värdet å det nuvarande lasarettets byggnader vore synnerligen lågt, såsom utgörande allenast hälften af deras i behörig ordning uppskattade värde, vore landstinget, för hufvudändamålets vinnande, samt under förutsättning och vilkor att landstinget i enlighet med den derom af 1896 års landsting gjorda underdåniga ansökan förvärfvade eganderätt till indragna hospitals!ägenheten n:o 3 Stora Strandåker, dock villigt till kronan för hospitalets utvidgande öfverlåta ifrågavarande, till lasarettet och kurhuset hörande byggnader och tomter, som tillhörde landstinget, mot en ersättning af 28,000 kronor, dock att denna egendom icke skulle till kronan afträdas, förrän de nya lasarettsbyggnader, hvilkas uppförande landstinget nu beslutit, hunne blifva för sitt ändamål användbara.

I underdånig skrifvelse den 21 oktober 1898 hemstälde Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande om nådigt bifall till hvad landstinget begärt samt medicinalstyrelsen, domänstyrelsen och kammarkollegium förordat.

Sedan jag i anledning häraf anmodat domänstyrelsen att inkomma med yttrande, huruvida och på hvad vilkor indragna hospitalslägenheten n:o 3 Stora Strandåker kunde till landstinget för omförmälda ändamål upplatas med angifvande tillika, derest lägenheten ansåges kunna till landstinget försäljas, af tillträdestiden och dagen, då köpeskillingen senast borde vara erlagd, har domänstyrelsen i skrifvelse den 2 innevarande månad, med öfverlemnande af infordrade yttranden i ämnet från lasarettsdirektionen och Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande, afgifvit det begärda utlåtandet; och inhemtas af dessa handlingar, bland annat:

att, i afvaktan på Eders Kongl. Maj:ts beslut om disposition af lägenheten Störa Strandåker, densamma blifvit på arrende upplåten under ett ars tid från den 14 mars 1898 till enskild person mot en arrendeafifift af 20 kronor;

att lasarettsdirektionen, som framhållit önskvärdheten af att tillträdestiden a lägenheten måtte bestämmas att ega rum så fort ske kunde och utan fardag, för möjliggörande häraf förklarat sig villig att från den 14 mars 1899 under ett års tid på arrende öfvertaga lägenheten på enahanda vilkor, hvarunder den för närvarande vore utarrenderad, äfvensom att direktionen önskade genast vid köpets afsilande erlägga köpeskillingen för lägenheten;

att Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande, under förmälan att lägenheten Stora Strandåker äfvenledes nu vore taxerad till allenast 800 kronor,

13 Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 12.

samt att någon benägenhet till bebyggande af i närheten varande lägenheter icke visat sig, så att regleringsplan öfver området ännu ej vore uppgjord eller ens föreslagen, förklarat sig anse det lägenheten vid arrendeoch saluvärdering den 17 december 1895 åsätta saluvärde, 1,443 kronor, fortfarande fullt motsvara lägenhetens verkliga värde och, i likhet med lasarettsdirektionen, föreslagit, att tillträdestiden måtte bestämmas att ega rum så fort ske kunde efter det Eders Kongl. Maj:t och Riksdagen fattat beslut i frågan, äfvensom att köpeskillingen borde vid köpets afsilande kontant erläggas, samt med anledning af hvad lasarettsdirektionen anfört, hemstält, att lägenheten måtte få åt lasarettsdirektionen upplåtas å arrende på ett års tid från den 14 mars 1899 på samma vilkor, hvarunder den för närvarande vore upplåten, dock med skyldighet för direktionen att erlägga 1899 års arrendeafgift, äfven om köp komme att afslutas vare sig före eller efter det arrendetiden inträdt; samt

att domänstyrelsen, som vidhållit sin förut gjorda hemställan om köpeskillingens belopp och om vilkor i afseende på områdets inhägnande, vidare anfört, att lägenheten kunde den 14 mars 1899 af landstinget få tillträdas, men att, för den händelse förberedande åtgärder för upplåtelsen dessförinnan icke kunde medhinnas och lägenheten sålunda måste ånyo utarrenderas, tillträdestiden ej torde kunna bestämmas förr än till den 14 mars 1900, derest icke domänstyrelsen bemyndigades att träffa aftal om lägenhetens skötsel från den 14 mars 1899 med lasarettsdirektionen såsom denna hemstält och på de af Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande föreslagna vilkor, i hvilket fall tillträdestiden syntes kunna bestämmas till viss tid, t. ex. en månad efter meddelandet af Eders Kongl. Maj:ts beslut i ärendet, och att domänstyrelsen i hvad fall som helst ansåge, att köpeskillingen borde i länets ränteri inbetalas å tillträdesdagen.

I underdånig skrifvelse den 21 innevarande månad har medicinalstyrelsen anmält, att sysslomannen vid Visby hospital Enequist numera, på gjord ansökning, erhållit entledigande med detta års utgång från sin tjenst vid hospitalet samt att han icke egde rätt till eller, enligt hvad hospitalsdirektionen upplyst, gjorde anspråk på fardag å den honom såsom hospitalssyssloman på lön anslagna lägenheten S:t Görans betning, hvilken vid 1898 års utgång komme att af Enequist afträdas.

Sedan Eders Kongl. Maj:t på föredragning denna dag af t. f. chefen för finansdepartementet besluta bemyndiga domänstyrelsen att träffa aftal med lasarettsdirektionen i Visby om upplåtande af ifrågavarande lägenhet å arrende på ett års tid från den 14 mars 1899 på samma vilkor, hvarunder lägenheten för närvarande är upplåten, dock med skyldighet för direktionen att erlägga 1899 års arrendeafgift, äfven om köp af lägenheten Bill. till Riksd. Prof. 1899. 1 Sand. 1 Afd. 10 Höft. 3

14 Kongl. Maj ds Nåd. Proposition N:o 12.

komme att afslutas vare sig före eller efter det arrendetiden inträda får jag på grund af hvad i detta ärende förekommit i underdånighet hemställa, det Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att

dels medgifva, ej mindre att förenämnda kronan tillhöriga lägenhet Stora Strandåker n:o 3 må för uppförande derstädes af nytt länslasarett till Gotlands läns landsting försäljas mot en köpeskilling af 1,443 kronor, med rättighet för landstinget att tillträda lägenheten å den dag, Eders Kongl. Maj:t finner godt bestämma, samt under vilkor att landstinget å tillträdesdagen till länets ränteri inlevererar köpeskillingen äfvensom framdeles, der så påfordras, låter uppsätta och underhålla stängsel omkring ifrågavarande område mot kronans mark, än äfven att för blifvande länslasaretts behof må afgiftsfritt anläggas och för den tid sådant kan vara erforderligt nyttjas vattenledning genom kronolägenheten S:t Görans kyrkogård n:o 11 eller S:t Görans betning,

dels ock på extra stat för år 1900 anvisa ett belopp af 28,000 kronor till förvärfvande af de landstinget tillhöriga byggnader och tomter, som nu användas för länets lasaretts och kurhus’ behof, att dermed förbättra och utvidga Visby hospital.»

Till denna af statsrådets öfriga ledamöter biträdda hemställan täcktes Hans Maj:t Konungen i nåder lemna bifall; och skulle proposition i ämnet af den lydelse, bilaga till detta protokoll utvisar, till Riksdagen aflåtas.

Ex protocollo:

Karl Leijer.

Stockholm, Ir*r Hseggströma boktryckeri, 1899.