angående jern¬ väg sanläggning ar för statens räkning samt inköp af han- delen Örebro—Frövi

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 62.

1 N:o 62.

Kongl. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen angående jernväg sanläggning ar för statens räkning samt inköp af handelen Örebro—Frövi; gifven Stockholms slott den 6 mars 1899.

Under åberopande af hvad bilagda utdrag af protokollet öfver civilärenden för denna dag innehåller vill Kongl. Maj:t härmed föreslå Riksdagen,

dels att till fortsättning af statsbanan från Göteborg till Skee för år 1900 anvisa 4,000,000 kronor att utgå af riksgäldskontor,

dels ock att, med godkännande, till hufvudsakliga delar, af de vid protokollet fogade förslagskontrakt angående förvärfvande för svenska statens räkning af bandelen Örebro—Frövi af Örebro—Köpings jernväg och angående öfvertagande af kontrakt om trafikerande af Örebro— Svartå jernväg, ej mindre bemyndiga riksgäldskontoret att enligt bestämmelserna i förstnämnda kontrakt fullgöra liqviden af köpeskillingen med tillhörande räntebetalning samt utbetala godtgörelse för anläggning af ett förbindelsespår vid Frövi, än äfven för år 1900 anvisa

till kompletteringsarbeten å bandelen Örebro—Frövi.............................................................. •••••• kronor 237,500: —

till inköp af rullande materiel för linien

Spånga—Frövi—Örebro ............................................ » 300,000:

till fullbordande af statsbanan mellan Krylbo och Frövi jemte spårutvidgningar i Örebro............ »_500,000:

eller tillsammans kronor 1,037,500: —

att utgå af riksgäldskontoret.

BIL till Riksd. Prot. 1899. 1 Sami. 1 Afd. 46 Haft. (No 62.)

2 Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 62.

De till ärendet hörande handlingar skola Riksdagens vederbörande utskott tillhandahållas, och Kongl. Maj:t förblifver Riksdagen med all Kongl. nåd och ynnest städse välbevågen.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF.

E. von Krusenstjerna.

Kong!. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 62.

3 Utdrag af protokollet öfver civilärenden, hållet inför Hans Kongl.

Höghet Kronprinsen-Regenten i Statsrådet å Stockholms slott den 6 mars 1899.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Boström,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena grefve Douglas, Statsråden: herr friherre Åkerhielm,

Wikblad, friherre Rappe,

Annerstedt,

von Krusenstjerna,

grefve Wachtmeister,

Claéson och Dyrssen.

2:o.

Föredragande departementschefen statsrådet von Krusenstjerna anförde :

Då jag den 13 januari innevarande år anmälde behofvet af anslag för år 1900 till fortsättning af statens pågående jernvägsbyggnader, meddelade jag, beträffande statsbanan från Göteborg till Skee, att den af Riksdagen fordrade ansvarighetsförbindelsen för byggandet af utfartsbanan Skee—Strömstad då ännu icke kunnat utfärdas. Sedan denna förbindelse numera inkommit och blifvit i dagens statsråd godkänd,

4 Kong1. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 62.

anhåller jag att härmed få anmäla behofvet af anslag för år 1900 till fortsättning af arbetena å statsbanan Göteborg—Skee.

I skrifvelse den 27 april 1898 anmälde Riksdagen sig hafva beslutat anläggning af en statsbana från Göteborg öfver Uddevalla till Skee, hvarför kostnaden beräknats till 13,091,000 kronor, samt till påbörjande af denna bana för år 1899 anvisat 750,000 kronor, med rätt för Kong!. Maj:t att närmare förordna om de orter, jern vägen borde genomgå, allt under det af Kongl. Maj:t föreslagna förbehållet om sedvanlig, kostnadsfri upplåtelse af mark m. in. för jernvägen, såvidt densamma genomlöpte Göteborgs och Bohus län, ' samt med vilkor, att landsting, kommuner eller enskilde genom förbindelse, som kunde af Kongl. Maj:t godkännas, dels åtoge sig att två år efter tillsägelse, som dock ej finge ske före år 1901, hafva anlagt och för trafik öppnat jernväg från statsbanans mellan Göteborg och Skee ändpunkt vid Skee till Strömstad af normal spårvidd och i öfrigt af sådant byggnadssätt, att statsbanans bantåg kunde med skälig hastighet derå framföras, dels ock medgåfve att, om jernvägen Skee—Strömstad icke vore färdig å utsatt. tid eller befunnes icke vara bygd enligt faststälda plan- och profilritningar, staten skulle ega bygga jernvägen färdig eller försätta densamma i det skick, samma ritningar utvisade, allt på dens eller deras bekostnad, som förbindelsen utfärdat.

Förbehållet om kostnadsfri upplåtelse af mark m. m. för jernvägen, såvidt densamma genomlöper Göteborgs och Bohus län, afsåg:

att af landsting, kommuner eller enskilde skulle kostnadsfritt upplåtas:

dels för all framtid:

all mark till banbyggnad med dertill hörande afdikningar, vattenaflopp och parallel vägar;

all mark för banbevakningsområden, hållplatser och bangårdar;

all mark för till följd af jernvägsbyggnaden erforderlig anläggning af nya eller omläggning af gamla, allmänna eller enskilda, vägar;

dels under arbetets fortgång:

all för sidoschaktningar, upplag af sten eller jord samt sten- och grustägter med dertill hörande vägar och sidospår behöflig mark, att vid arbetets slut aflemnas i då befintligt skick;

samt att upplåtelsen jemväl skulle innebära förpligtelse att lemna ersättning för olägenheter till följd af försvårad brukning, förlängda vägar eller andra olägenheter af hvad namn och beskaffenhet de vara

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 62. 5

måtte, som kunde anses härflyta af det genom jern vägens anläggning orsakade intrång;

allt med skyldighet för vederbörande att hålla staten skadeslös för hvad i ett eller annat afseende härutinnan tilläfventyrs kunde komma att brista.

Hvad beträffar den del af statsbanan Göteborg—Skee, som genomlöper Göteborgs- och Bohus läns landstingsområde, har nämnda läns landsting genom laga kraftvunnet beslut den 22 september 1898 förbundit sig att fullgöra den nu omförmälda kostnadsfria upplåtelsen af mark; och är denna förbindelse affattad i ordagrann öfverensstämmelse med förbehållets lydelse.

Af banans sträckning inom Göteborgs och Bohus län återstår alltså den del, som faller inom Göteborgs stad. Beträffande denna del af jern vägen hafva, sedan Kongl. Maj:t genom nådigt bref den 13 maj 1898 anbefalt Kongl. Maj:ts befallningshafvande i Göteborgs och Bohus län att vidtaga åtgärder för utrönande, huruvida de af Riksdagen för anläggningen af ifrågavarande statsbana uppstälda vilkor blefve uppfylda, stadsfullmäktige i Göteborg, jemlik! laga kraftvunnet beslut den 10 november 1898, förklarat sig villige att — sedan emellan Kongl. Maj:t och kronan, å ena, samt staden, å andra sidan, träffats öfverenskommelse angående statsbanans från Olskrokens station i Göteborg till Skee sträckning inom Göteborgs stads område samt om nödiga öfvergångar öfver samma bana — såväl till staten, i öfverensstämmelse med hvad i den nådiga skrifvelsen begärts, för all framtid eller under arbetets fortgång kostnadsfritt upplåta all den mark inom stadsområdet, hvilken enligt skrifvelsen erfordrades för jernvägsanläggningen och för arbetets utförande, som äfven att underkasta staden de i samma skrifvelse omförmälda förpligtelser att lemna ersättning för olägenheter af det genom banans anläggning orsakade intrång och att hålla staten skadeslös för hvad i ett eller annat afseende derutinnan tilläfventyrs kunde komma att brista, allt dock endast beträffande banans sträckning inom stadsområdet.

Rörande anledningen dertill att stadsfullmäktiges i Göteborg utfästelse sålunda gjorts beroende deraf, att öfverenskommelse träffades mellan staten och staden angående banans sträckning inom stadsområdet och om nödiga öfvergångar öfver samma bana, torde jag från de vid stadsfullmäktiges skrifvelse fogade handlingar få meddela följande.

Till en början inhemtas beträffande den upplåtelse af jord, som hittills egt rum från staden Göteborg till statens jernvägar,

att all den stadens mark, som vid vestra stambanans anläggning och derefter till och med år 1876 tid efter annan tagits i anspråk för statens

6 Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 62.

bangård och banområde i Göteborg, lemnats med full eganderätt, utan att betalning derför till stadskassan er lagts samt mot endast några mindre väsentliga vilkor, innefattande hufvudsakligen skyldighet för staten att underhålla ändamålsenligt vattenaflopp under banan samt frihet för staden att bekosta hägnad kring det för jernvägen använda området;

att jernvägsstyrelsens år 1876 framstälda begäran om erhållande af åtskilliga större områden å Gullbergsvass och Olskroken bifölls sålunda, att dessa områden genom aftal af den 25 november 1882 lemnats kronan i byte mot åtskilliga kronan tillhöriga områden, hvarjemte kronan åtog sig, bland annat, att ombesörja och bekosta tre vägöfvergångar öfver och en vägundergång under banan, att underhålla strand och fördämning mot Gullbergsån samt att hägna kring banområdet och underhålla ändamålsenliga vattenaflopp i detsamma; samt

att stadsfullmäktige genom beslut den 7 april 1892 ytterligare öfverlåtit ett mindre område till statens bangård under enahanda vilkor, i tillämpliga delar, som för nyssberörda byte; hvarförutom 37 qvadratmeter af Drottningtorget den 10 maj 1894 upplåtits, på viss tids uppsägning, för utvidgning af statens stationshus.

Vidare inhemtas att, sedan i sammanhang med uppdrag åt jernvägsstyrelsen att uppgöra plan och kostnadsförslag öfver en bana genom Bohuslän, Kongl. Maj:t genom nådigt bref den 19 juni 1896 anmodat bemälda styrelse att från vederbörande i orterna införskaffa upplysning, huruvida och i hvad mån bidrag till jernvägsanläggningen kunde vara att från orterna påräkna, stadsfullmäktige den 29 oktober 1896 beslutat att icke bevilja något 'penningebidrag till den ifrågasatta jernvägsanläggningen samt att förklara, att stadsfullmäktige framdeles, efter erhållen fullständig kännedom om jernvägens sträckning inom stadens område, ville taga i öfvervägande, huruvida och på hvilka vilkor staden kunde finnas böra afstå mark, erforderlig för jernvägens framdragande inom sagda område.

Derutöfver framgår af handlingarne att, sedan stadsfullmäktige i Göteborg remitterat ärendet till de af stadsfullmäktige utsedde delegerade för behandling af frågan om centralbangård i Göteborg, desse delegerade, bland annat, anfört att, vare sig Kungelfslinien eller Ytterbylinien valdes, kunde jernvägen inom stadens område till sin allra största del framdragas öfver mark, som tillhörde staden, utan att vara stadslikt anordnad eller bebygd, och af sådan anledning vore möjlig att för ifrågasatta ändamålet afstå utan alltför stora uppoffringar för staden. Skedde jernvägens framdragande på nu angifna sätt, ansåge delegerade, trots det att stadens fördel af denna jernväg ej torde vara jemförlig med

7 Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 62.

vigten för staden af den med fri mark af staden understödda stambanan, likväl vara rigtigt att staden inginge på den gjorda framställningen om kostnadsfri upplåtelse af mark in. m., i hufvudsaklig öfverensstämmelse med de skedda jordafträdelserna till .stambanan samt alltså med vilkor i främsta rummet om beredande af tillfälle till nödiga öfvergångar öfver banområdet.

Å andra sidan kunde bohusbanans sträckning inom staden komma att bestämmas på sådant sätt, att staden i händelse af bifall till framställningen finge vidkännas ej blott högst betydliga utgifter till ersättning åt enskilde, särskildt till Bergslagernas och Vestergötland—Göteborgs jernvägsaktiebolag för korsning af deras jern vägar och bangårdsområden, utan äfven stora olägenheter genom rubbning i faststälda stads- och hamnplaner samt kostnader genom uppoffring af dyrbara byggnadstomter och byggnader.

Då emellertid, innan banans sträckning inom stadens område blefve bestämd, det vore omöjligt att bilda sig ens en ungefärlig uppfattning af stadens uppoffringar, i händelse Kongl. Majrts ifrågavarande framställning utan vidare af staden bifölles, och då det kunde inträffa, att dessa uppoffringar blefve större, än som motsvarade stadens fördel af att banan bygdes af staten, särskildt om Kungelfslinien valdes, hemstälde delegerade, som å andra sidan ansåge klokt, att staden gjorde allt hvad billigtvis kunde begäras för att tillmötesgå framställningen, att stadens utfästelse skulle affattas på det sätt, som sedan blef stadsfullmäktiges beslut.

Då stadsfullmäktiges beslut om upplåtelse af mark inom Göteborgs stads område icke kan i sin nuvarande form anses vara affattadt med den bestämdhet, som är önskvärd, då det gäller ett af Riksdagen uppstäldt vilkor, har jag till stadsfullmäktige i Göteborg öfverlemnat »kostnadsförslag för statsbanan genom Bohuslän 1896 och 1897» jemte tillhörande ritningar, hvilka handlingar, bland annat, innehålla uppgifter rörande jernvägens föreslagna sträckningar öfver såväl Kungelf som Ytterby, under anhållan att stadsfullmäktige ville taga under öfvervägande och meddela, huruvida stadsfullmäktige kunde vara villige att, derest jernvägen anlades i hufvudsaklig öfverensstämmelse med ettdera af de båda, Göteborg rörande förslagen, sådana de i dessa handlingar förekomme, eller åtminstone om jernvägen anlades i hufvudsaklig öfverensstämmelse med det af förslagen, för hvilket kostnaderna stannade inom det af Riksdagen för Bohuslänsbanan i dess helhet beräknade belopp eller Kungelfsförslaget, kostnadsfritt upplåta mark för banan m. m. i enlighet med stadsfullmäktiges beslut den 10 november 1898 men utan det vid sistnämnda

8 Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 62.

beslut fogade förbehåll om särskild öfverenskommelse angående banans sträckning inom stadens område och beredande af nödiga öfvergångar.

Då svar på denna framställning ingår, lärer detsamma böra meddelas Riksdagens vederbörande utskott.

Till fullgörande af det al Riksdagen uppstälda vilkor angående anläggning af normalspårig jernväg mellan Skee och Strömstad, har Strömstad—Skee jernvägsaktiebolag genom skriftlig förbindelse, hvilken, på sätt jag redan nämnt, blifvit i dagens statsråd godkänd, dels åtagit sig att två år efter tillsägelse, som dock ej får ske före år 1901, hafva anlagt och för trafik öppnat jernväg från statsbanans mellan Göteborg och Skee ändpunkt vid Skee till Strömstad af normal spårvidd och i öfrigt af sådant byggnadssätt, att statsbanans bantåg må kunna med skälig hastighet derå framföras, dels ock medgifvit att, om jern vägen Skee—Strömstad icke är färdig å utsatt tid eller befinnes icke vara bygd enligt faststälda plan- och profilritningar, staten må ega bygga jernvägen färdig eller försätta densamma i det skick, samma ritningar utvisa, allt på Strömstad—Skee jernvägsaktiebolags bekostnad.

I detta sammanhang tillåter jag mig erinra, att Kongl. Maj:t den 22 december 1898 beviljat Strömstad—Skee jernvägsaktiebolag, för hvilket bolagsordning samma dag faststälts, koncession å jernvägsanläggning från Strömstad till Skee.

Vid koncessionsansökningen, öfver hvilken väg- och vattenbyggnadsstyrelsen och jern vägsstyrelsen haft att yttra sig, fans fogadt ett kostnadsförslag, enligt hvilket denna jernväg med en spårvidd af 1,435 meter och en längd i hufvudspår af 6,45 kilometer skulle komma att kosta 716,000 kronor, deruti emellertid icke inbegripits kostnad för rullande materiel eller för jernvägens anslutning till den blifvande statsbanestationen i Skee. Båda de hörda styrelserna hafva sammanstämmande framhållit, att den understälda planen för banan syntes uppfylla den af Riksdagen uppstälda fordran, att byggnadssättet skulle vara sådant, att statsbanans bantåg skulle kunna med skälig hastighet derå framföras.

Utöfver vanliga vilkor är i koncessionen särskild! föreskrifvet, att koncessionshafvaren skall vara pligtig tillåta att, på vilkor som mellan jernvägsstyrelsen och koncessionshafvaren öfverenskommas eller, om öfverenskommelse ej kan träffas, af Kongl. Maj:t bestämmas, låta statsbanans tåg mellan Göteborg och Skee framgå jemväl å linien Skee— Strömstad.

Med anslutning till de i Riksdagens vilkorsbestämmelse angifna tider är i koncessionen föreskrifvet, att arbetet å jernvägsanläggningen

9 Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 62.

skall börja senast den 1 februari 1901 och derefter så bedrifvas, att

jernvägen må vara färdig att för trafik upplåtas senast den 1 februari

1903.

Enligt bevis från patent- och registreringsverket inregistrerades Strömstad—Skee jernvägsaktiebolag den 6 februari 1899. Aktiekapitalet uppgick då till 360,400 kronor och kan utgöra lägst 350,000, högst 900,000 kronor. Å aktiekapitalet hade inbetalts 180,200 kronor, och skulle återstående inbetalning fullgöras å tider, som styrelsen bestämde, dock före den 23 oktober 1900.

Då härtill kommer, att af de tecknade aktierna ett så stort antal, som svarar mot minimikapitalet, 350,000 kronor, tillhör Göteborgs och Bohus läns landsting och hushållningssällskap samt staden Strömstad, och att nämnda läns landsting den 22 september 1898 beslutit att till aktiebolaget utlåna såväl ett belopp af 380,000 kronor som äfven, derest det skulle visa sig erforderligt, ytterligare ett belopp af 50,000 kronor, allt mot den ränta, som landstinget sjelft finge betala, måste jernvägsanläggningen mellan Skee och Strömstad anses vara fullt betryggad.

Beträffande det belopp, som bör till arbetenas fortsättande under år 1900 äskas, tillåter jag mig erinra, att Kongl. Maj:t af 1898 års Riksdag för ändamålet begärde 4,000,000 kronor, men att Riksdagen, med afseende å omfattningen af de för statens räkning för närvarande bedrifna jernvägsbyggnaderna och af de pågående enskilda jernvägsanläggningarne i landet, ansåg lämpligt att arbetet å den ifrågasatta statsbanan genom Bohuslän framflyttades ett år och förty för denna banbyggnad anvisade för år 1899 endast det belopp af 750,000 kronor, som i propositionen afsetts för förberedande arbeten under år 1898.

I anslutning härtill torde nu för år 1900 böra äskas 4,000,000 kronor; och får jag, efter samråd med chefen för finansdepartementet, omförmäla, att jag anser det angifna beloppet lämpligen böra anvisas att utgå af riksgäldskontoret.

Sedan Riksdagen år 1897 beslutat anläggning enligt Kongl. Maj:ts förslag af en statsbana från Krylbo till Örebro, för hvilken jernväg

kostnaden beräknats till 9,054,000 kronor, samt för denna bananläggning anvisat å riksstaten utom hufvudtitlarne:

för år 1898 ......................................................................... 3,000,000 kronor

» » 1899 ...................................................................... 3,800,000 »

eller tillsammans 6,800,000 kronor, B in. till Riksd. Prot. 1899. 1 Sami. 1 Afd. 46 Käft. 2

10 Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 62.

skulle af den beräknade anläggningskostnaden i det hela alltså återstå oanvisadt ett belopp af 2,254,000 kronor.

På sätt jag i underdånighet anmälde den 13 januari 1899, hade ock jern vägsstyrelsen i skrifvelse den 3 december 1898 begärt, att detta belopp skulle af Riksdagen äskas, på det att denna banbyggnad måtte kunna enligt beräkning fullbordas under år 1900. Men då vid innevarande års början anledning uppkommit att antaga, att förhandlingarne om inköp af bandelen Frövi—Örebro skulle kunna med utsigt till framgång återupptagas, anhöll jag att framdeles få anmäla detta ärende för den framställning till Riksdagen, hvartill förhållandena kunde föranleda.

Då dessa förhandlingar nu ledt till ett resultat, som synes mig tillfredsställande, torde tiden vara inne att anmäla frågan om inköpet af bandelen Örebro—Frövi af jernvägen Örebro—Köping och i sammanhang dermed behofvet af medel för fullbordande af statsbanan mellan Krylbo och Frövi.

Den 13 november 1852 utfärdades nådigt privilegium för Kongl. svenska aktiebolaget för jernväg mellan Köping och Hult att företaga och fullborda anläggningen af en jernväg mellan nämnda orter samt derå bedrifva rörelsen. Genom nådig resolution den 21 december 1883 medgaf Kongl. Maj:t, att bolagets ändamål finge anses inskränkt till att, såsom egare af jernvägen mellan Örebro och Köping, å samma jernväg underhålla regelbunden person- och godstrafik.

Sedan ofvannämnda aktiebolag för jernväg mellan Köping och Hult vid bolagsstämmor under år 1897 antagit ett från trafikaktiebolaget Grängesberg—Oxelösund, såsom representant för ett konsortium, inkommet anbud att för visst pris köpa Köping—Hultbolagets alla tillgångar, och ett aktiebolag bildats för öfvertagande af detta köp, faststälde Kongl. Maj:t den 23 juli 1897 bolagsordning för Örebro—Köpings jernvägsaktiebolag, hvarjemte Kongl. Maj:t förklarade, att hinder från Kongl. Maj:ts sida icke mötte för Örebro—Köpings jernvägsaktiebolag att förvärfva, ega och trafikera jernvägen mellan Örebro och Köping under benämning Örebro—Köpings jernväg i enlighet med förut stadgade samt då särskildt ändrade eller tillagda vilkor.

Till liqviderande af köpeskillingen har Örebro—Köpings jernvägsaktiebolag upptagit ett obligationslån å 6,000,000 kronor, hvilket lån icke kan återbetalas förrän efter den 20 december 1907.

Bandelen Örebro—Frövi är 25 kilometer lång och har räler af stål af omkring 32,21 kilograms vigt per meter samt syllar till ett antal

11 Kong],. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 62.

af 1,260 per kilometer. Banvallens krönbredd är 5,2 å 6 meter, ballastens krönbredd 3,6 meter och dess djup omkring 0,45 meter. Den största lutningen på banan är 7,5 på 1,000 och förekommer endast å eu sträcka af 328 meter. Den minsta kurvradien är 380 meter i en enda kurva, dernäst 520 meter likaledes blott i en kurva. Endast sex kurvor hafva mindre radie än 600 meter.

Till jernyägen höra derjemte ej mindre fastigheter invid jernvägsstationen i Örebro, hvilka fastigheter numera, efter det vissa mindre afsöndringar egt rum, bestå af något öfver 10 tunnland jord med derå befintliga spår, vexlar, kontors-, förråds- och verkstadsbyggnader m. m., än äfven en bibana till Skebäcks hamn med dithörande lastplats vid Svartån. Denna bibana löper utmed den tillämnade platsen för den stora centralverkstaden å Alnängarne.

Dessutom må omförmälas, att bolaget på grund af kontrakt den 27 oktober 1895 under en tid af femtio år, räknadt från och med år 1897, har att ombesörja trafiken af den sistnämnda år öppnade Örebro— Svartå jernväg.

Då Kongl. Maj:t den 19 juni 1896 uppdrog åt jernvägsstyrelsen att gå i författning om upprättande af fullständig, af kostnadsförslag åtföljd plan för anläggning af en statsbana från Krylbo till Örebro, förordnade Kongl. Maj:t, bland annat, att dervid särskilt borde undersökas, huruvida den redan befintliga jern vägssträckningen mellan Frövi och Örebro lämpligen borde förvärfvas åt staten.

Jernvägsstyrelsen uppgjorde med anledning häraf alternativa förslagrörande jernvägens sträckning söder om Spånga, nemligen dels, under förutsättning att inköp af Frövi—Örebrolinien icke skulle ega rum, en linie öfver Ullersäter samt öster om sjön^ Wäringen till Örebro och dels, under förutsättning af inköp af sagda handel, en linie från Spånga till Frövi. I den underdåniga skrifvelse den 31 december 1896, hvarmed styrelsen öfverlemnade plan- och profilritningar jemte kostnadsförslag rörande den föreslagna statsbanan från Krylbo till Örebro, framhöll styrelsen, att enligt styrelsens förmenande linien Spånga—Frövi— Örebro* i trafikekonomiskt hänseende erbjöde högst väsentliga fördelar framför sträckan Spånga—Ullersäter—Örebro och från denna synpunkt sålunda vore att föredraga. Då härtill komme, att statens inlösen af bandelen Frövi—Örebro skulle utesluta den konkurrens med Köping— Hults jernväg, som Ullersätersliniens tillkomst skulle medföra, samt att anordningarna vid Örebro i sådant fall kunde blifva betydligt förenklade emot hvad förhållandet blefve, om ytterligare en bana skulle å

12 Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 62.

nämnda station inledas, fann sig styrelsen böra förorda Fröviliuien framför Ullersäterslinien under den förutsättning, att bandelen Frövi— Örebro kunde för rimligt pris åt staten förvärfvas.

Vid föredragning i statsrådet den 26 februari 1897 af jernvägsstyrelsens berörda skrifvelse yttrade jag, att goda skäl syntes hafva andragits för att staten, i stället för att från Spånga bygga ny jernväg öster om sjön Wäringen, lämpligen borde bygga allenast linien Spånga —Frövi samt inköpa den del af Köping—Hults jernväg, som sträckte sig mellan Frövi och Örebro på vestra sidan om sagda sjö, men att, då Köping—Hults jernvägsaktiebolag icke vore skyldigt att på några förut bestämda vilkor till staten afstå allenast denna handel och förty frågan om inlösen af densamma måste blifva beroende på de vilkor, för hvilka den kunde förvärfvas, samt bolaget ännu icke derom lemnat definitivt besked, det för det dåvarande icke syntes kunna föreslås annat än att draga fram linien från Spånga öster om Wäringen till Örebro, dock att, derest antagligt saluanbud å linien Frövi—Örebro af bemälda bolag afgåfves, förändrad framställning i anledning deraf kunde till Riksdagen göras.

I enlighet med den mening, jag sålunda uttalat, afläts samma dag proposition till Riksdagen angående byggande af en statsbana från Krylbo till Örebro; och blef denna framställning af Riksdagen bifallen.

Rörande det ifrågasatta inköpet af bandelen Frövi—Örebro pågingo under år 1897 förhandlingar med Köping—Hults jernvägsaktiebolag, men ledde dessa i anseende till det af bolaget fordrade pris ej till någon påföljd.

På förfrågan, om och i sådant fall till hvilket pris bolaget kunde vara villigt att till staten försälja bandelen i fråga — deri inbegripet ej mindre Frövi station med alla dertill hörande anläggningar än äfven spårförbindelsen mellan Örebro och Skebäcks hamnplats jemte all den fasta egendom, som bolaget å sistnämnda orter för jernvägens räkning egde — förklarade i skrifvelse till jern vägsstyrelsen den 13 mars 1897 bolagets styrelse sig beredd att, med ett inlösningspris af 3,500,000 kronor såsom utgångspunkt, träda i närmare underhandling om vilkoren för liniens Frövi—Örebro öfverlåtande till staten, dervid inberäknade bibanan till Skebäck, bolagets fastigheter i Örebro samt andel i Frövi station. I underdånig skrifvelse den 16 mars 1897 framstälde jernvägsstyrelsen vissa anmärkningar mot den af bolagsstyrelsen lemnade utredningen rörande skäliga inlösningspriset för bandelen, hvilken utredning hufvudsakligen grundade sig på 1895 och 1896 årens trafikresultat, samt förordade af anförda skäl ett inlösningspris af 3,160,000 kronor för ban-

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 62. 13

delen Frövi—Örebro och dermed följande, ofvannämnda fastigheter i Örebro och Frövi.

Genom nådigt bref den 1 juli 1897 anbefalde och bemyndigade Kongl. Maj:t jernvägsstyrelsen att med Köping—Hults jern vägsaktiebolag ytterligare förhandla rörande inköp för statens räkning af bandelen Frövi—Örebro jemte n spårförbindelsen till Skebäcks hamnplats samt bolagets fastigheter i Örebro och andel i Frövi station äfvensom att, derest bolaget befunnes villigt att försälja bolagets berörda tillhörigheter för en köpesumma, ej öfverstigande 3,000,000 kronor, och under vilkor i öfrigt, som styrelsen funne vara för staten antagliga, derom med bolagets styrelse träffa förberedande aftal. Med anledning häraf återupptogos förhandlingarna, men sedan jernvägsstyrelsen från Örebro—Köpings jern vägsaktiebolag, till hvilket Köping—Hults jernväg under tiden blifvit försåld, erhållit meddelande, att bolaget vore villigt att med styrelsen underhandla om försäljning till staten af bandelen Frövi—Örebro med tillhörande, men att bolaget ansåge en sådan underhandling fortfarande böra grunda sig på det af Köping—Hultbolagets styrelse i ofvanberörda skrifvelse den 13 mars 1897 uppgifna pris af 3,500,000 kronor, anmälde jernvägsstyrelsen i underdånig skrifvelse den 2 oktober 1897 att, då vid det af Örebro—Köpings jernvägsaktiebolag sålunda angifna förhållande någon utsigt icke syntes förefinnas att genom fortsatta underhandlingar aftal om ifråvarande handels försälj ning till det af Kongl. Maj:t faststälda maximipris af 3,000,000 kronor skulle kunna komma till stånd, styrelsen ansåge sig icke böra utan särskildt bemyndigande med bolaget vidare i frågan förhandla; hvarefter genom nådigt bref den 3 december 1897 Kongl. Maj:t, som fann frågan om förvärfvande för statens räkning af bandelen Frövi— Örebro hafva förfallit, anbefalde styrelsen att, efter det ytterligare erforderliga undersökningar blifvit anstälda, inkomma med förslag, bland annat, till definitiv plan för statsbanans Krylbo—Örebro sträckning från Spånga öfver Ullersäter till Örebro.

Sedan jernvägsstyrelsen till åtlydnad häraf utarbetat plan- och profilritningar med tillhörande karta, utvisande förslag till berörda statsbanas sträckning å sagda linie, hvilka handlingar med underdånig skrifvelse den 23 december 1898 öfverlemnades till Kongl. Maj:ts nådiga pröfning, hade styrelsen emellertid erhållit kännedom om, att Örebro—Köpings jern vägsaktiebolag vore benäget att något nedsätta den förut äskade försäljningssumman för bandelen Frövi—Örebro, vid hvilket förhållande styrelsen ansåge sig böra hos bolagets styrelse under

14 Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 62.

hand göra förfrågan, till hvilket belopp bolaget vore villigt försälja nämnda handel.

Till svar härå meddelade bolagets styrelse i skrifvelse den 27 december 1898, att styrelsen vore villig att, derest köp af bandelen Frövi—Örebro med hvad dertill hörde skulle för statens räkning ifrågakomma, till staten försälja denna handel till pris af 3,160,000 kronor och med vilkor,

att köpeskillingen hos staten innestode mot fyra procent årlig ränta till dess efter omkring nio år motsvarande belopp af Örebro— Köpings jern vägsbolags obligationsskuld finge efter uppsägning betalas;

att staten öfvertoge det mellan bolaget och Örebro—Svartå jernvägsaktiebolag upprättade kontrakt, enligt hvilket Örebro—Köpings jernvägsbolag förbundit sig att bedrifva trafiken å jernvägen mellan Örebro och Svartå under en tid af femtio år från och med år 1897, då nämnda jernväg öppnades för allmän trafik;

samt att staten läte på sin bekostnad anlägga en spårförbindelse från lämplig punkt å Frövi—Ludvika jernväg till lämplig punkt å Örebro—Köpings jernväg mellan Frövi och Ullersäter, så att tåg kunde från förstnämnda jernväg direkt ingå på den senare utan att beröra Frövi station, och att denna spårförbindelse blefve Örebro—Köpings jernvägsaktiebolags egendom;

hvarjemte bolagsstyrelsen förbehöll sig att, derest på grund af förenämnda vilkor underhandling om ifrågavarande köp öppnades mellan staten och bolaget, få framställa de ytterligare, men mindre väsentliga vilkor, som skulle ingå i köpeaftalet, hvilket i hvarje fall måste af Örebro—Köpings jernvägs bolagsstämma godkännas.

Med anmälan härom äfvensom att styrelsen hade anledning antaga, att jemväl Frövi—Ludvika jernvägs andel i Frövi station skulle genom Örebro—Köpings jernvägsaktiebolags försorg till staten öfverlemnas utan förhöjning i den uti skrifvelsen den 27 sistlidne december angifna köpeskilling, anhöll härefter jernvägsstyrelsen i underdånig skrifvelse den 31 januari 1899 om nådigt bemyndigande att få med Örebro—Köpings jernvägsaktiebolag ytterligare förhandla rörande inköp för statens räkning af ej mindre bandelen Frövi—Örebro, hela Frövi station deri inberäknad, än äfven spårförbindelsen till Skebäcks hamnplats och bolagets fastigheter i Örebro, samt att, derest bolaget befunnes villigt att försälja berörda egendom till pris och under vilkor i öfrigt, som styrelsen funne vara för staten antagliga, derom med bolagets styrelse träffa förberedande aftal att sedermera underställas Kongl. Maj:ts pröfning.

15 Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 62.

Sedan Kongl. Maj:t genom nådigt bref den 3 nästlidne februari bifallit denna jernvägsstyrelsens hemställan, hafva fortsatta förhandlingar egt rum mellan jernvägsstyrelsen och styrelsen för Örebro— Köpings jern vägsaktiebolag; och hafva dessa förhandlingar ledt till det resultat, att mellan de båda styrelserna ingåtts ett förslagskontrakt angående bandelens förvärfvande för svenska statens räkning, hvilket kontrakt, jemte bilagor nemligen ett förslagskontrakt angående öfvertagande af trafikerandet af Örebro—Svärta jernväg och en förteckning å personal, som skulle med jernvägen öfvertagas, torde böra fogas vid protokollet i detta ärende.

Vid insändande af detta kontrakt med underdånig skrifvelse den 28 nästlidne februari har jernvägsstyrelsen anfört, att af handlingarne framginge, bland annat, att af den egentliga köpeskillingen, 3,160,000 kronor, skulle mot 4 procent årlig ränta innestå ett belopp af 3,000,000 kronor till dess efter den 20 december 1907 Örebro—Köpings jernvägsaktiebolags obligationslån kunde inlösas och bandelen följaktligen göras gravationsfri, men att återstående delen af köpeskillingen skulle kontant erläggas vid tillträdet; att vid statens öfvertagande af kontraktet rörande trafikerandet af Örebro—Svartå jernväg skulle inträda vissa modifikationer i kontraktsbestämmelserna, samt att den staten i koncessionen å denna jernväg förbehållna rätt att inlösa jernvägen i alla händelser skulle äfven under kontraktstiden qvarstå; att bolagsstyrelsens i skrifvelsen den 27 sistlidne december framstälda fordran att staten skulle på sin bekostnad anlägga en spårförbindelse från lämplig punkt å Frövi—Ludvika jernväg till lämplig punkt å Örebro— Köpings jernväg mellan Frövi och Ullersäter ändrats derhän, att staten skulle för bestridande åt kostnaden för denna spårförbindelses utförande genom bolagets försorg till bolaget vid tillträdet öfverlemna ett kontant belopp af 98,200 kronor; att i köpet, nu skulle, i motsats till hvad under föregående förhandlingar varit förutsatt, ingå jemväl Frövi—Ludvika jernvägs andel i Frövi station; att i köpet deremot icke heller nu skulle inberäknas rullande materiel, sådana lösa inventarier, som icke vore utlemnade å stationerna eller å linierna, samt i förråd befintliga förlags- och konsumtionsartiklar; samt att vissa å en särskild förteckning upptagna, i bolagets tjenst nu anstälda tjenstemän och betjente till ett antal af 113 skulle tillerkännas rätt att öfvergå i statens jernvägars tjenst utan minskning i de enhvar enligt samma förteckning tillkommande aflöningsförmåner, dock under förbehåll, bland annat, att de icke skulle vara berättigade att erhålla konstitutorial å

16 Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 62.

ordinarie beställning vid statens jernvägar med ty åtföljande delaktighet i statens jernvägstrafiks pensionsinrättning, utan tillsvidare anställas på tre månaders ömsesidig uppsägning och att det således skulle blifva beroende på statsbaneförvaltningens pröfning i hvarje särskildt fall, huruvida de blefve till ordinarie befattningar konstituerade, med rätt likväl för dem af ifrågavarande personal, som icke före den 1 februari 1901 blifvit till ordinarie befattningar konstituerade, att af statsmedel erhålla lifräntor, att utgå vid fylda 65 eller, hvad tågpersonal beträffade, 60 år med belopp, motsvarande omkring två tredjedelar af en hvars ordinarie aflöning, enligt förteckningen, allt under förutsättning att vederbörande vid uppnåendet af sagda ålder af 65 resp. 60 år ännu qvarstode i tjenst.

Med afseende å de sålunda uppstäda särskilda köpevilkoren har jern vägsstyrelsen erinrat om följande.

Då styrelsen för Köping—-Hults jern vägsaktiebolag i sin skrifvelse af den 13 mars 1897 uppstälde fordran på en köpeskilling af 3,500,000 kronor, framhöll bolagsstyrelsen tillika, att bolaget för fullbordandet af bandelen Arboga—Köping år 1866 erhållit ett statsbidrag af 160,000 riksdaler, hvilket skulle återbetalas, derest bolagets jernväg försåldes, samt att eftersom, i händelse Örebro—Frövilinien köptes af staten, den icke kunde öfverlemnas gravationsfri, med mindre den återstående delen Frövi—Köping såldes till ett nytt bolag, det torde komma att åläggas Köping—Hultbolaget att återställa det nämnda statsbidraget, i hvilket fall köpeskillingen för Örebro—Frövilinien komme att minskas med motsvarande belopp. I sammanhang dermed att Köping—Hultsjernvägen i dess helhet försålts till Örebro—Köpings jernvägsaktiebolag hade sedermera inbetalning till staten af ifrågavarande belopp egt rum, men fordrade bolaget nu att vid försäljningen af Örebro—Frövilinien återbekomma detsamma genom köpeskillingens bestämmande till

3,160,000 kronor.

Hvad anginge öfvertagandet för Örebro—Köpingsbolagets del af kontraktet angående trafikerandet af Örebro—Svartå jernväg, så hade detta öfvertagande ingått bland köpevilkoren redan vid föregående förhandlingar i ämnet; och torde bolaget i sjelfva verket icke kunna försälja bandelen i fråga, om det icke befriades från fullgörandet af sina förpligtelse!’ på grund af berörda kontrakt. Statsbaneförvaltningen skulle nu öfvertaga samma kontrakt med vissa modifikationer; och vore styrelsen öfvertygad att förvaltningen kunde göra detta utan risk för staten, då Örebro—Svartåbanan torde ega goda förutsättningar att lemna ett tillfredsställande ekonomiskt resultat och kontraktet icke syntes

17 Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 62.

vara ofördelaktigt för den trafikerande förvaltningen. I detta hänseende ville styrelsen framhålla att, enligt hvad styrelsen inhemtat, den SO kilometer långa Örebro—Svartåbanan under år 1898 — det första hela kalenderår, hvarunder banan trafikerats — lemnat en bruttotrafikinkomst af 144,690 kronor 76 öre, samt att, medan Örebro—Köpings jernvägsaktiebolag kontraktsenligt till bestridande af driftkostnaderna uppburit ett belopp af 70 procent deraf eller i rundt tal 101,000 kronor, dess verkliga driftkostnader kunnat begränsas inom ett belopp af 95,000 kronor. Svartåbanan hade i öfrigt under år 1898 tillfört Örebro— Köpingsbanan eu icke obetydlig trafik och trafiken å förstnämnda bana befunne sig jemväl i stigande.

Det direkta förbindelsespår mellan Frövi—Ludvika och Örebro— Köpings jernvägar, som bolaget ville hafva till stånd vid Frövi, hade af jern vägsstyrelsen beräknats komma att med jordlösen samt vexeloch signalsäkerhetsanordningar kosta 98,200 kronor, hvarvid afsetts, att spåret skulle framdragas under statsbanelinien från Spånga. Härtill komme emellertid kostnaden för ökade terrasseringsarbeten m. m. vid sagda statsbanelinie i och för dess förande öfver förbindelsespåret, 16,800 kronor, hvadan alltså anordningen i dess helhet skulle betinga en kostnad för staten af 115,000 kronor.

Frövi—Ludvikabanans andel i Frövi station, hvilken andel Örebro —Köpingsbolaget nu skulle med full eganderätt kostnadsfritt öfverlemna till staten, besutte ett icke obetydligt värde. Frövi—Ludvikabanan egde nemligen vid nämnda station dels ett jordområde om tillhopa 42 qvadratref 60 qvadratstänger, hvilket i inköp betingat eu kostnad af omkring 2,400 kronor, dels 2,320 meter spår med 10 st. vexlar, korsningar m. m. till värde af omkring 19,400 kronor, dels slutligen två boställshus, hvilka vore brandförsäkrade för tillhopa 16,000 kronor. Då härtill komme, att åtskilliga bergsprängnings-, grusningsoch planeringsarbeten utförts för en af bolaget till 45,000 kronor angifven kostnad, visade det sig att, äfven om jordområdet icke beräknades till högre värde än det ursprungliga inköpspriset, Frövi—Ludvikabolagets andel i Frövi station icke kunde uppskattas lägre än till omkring 82,000 kronor.

Den i Örebro—Köpings jernvägsaktiebolags tjenst änstälda personalen egde icke delaktighet i de enskilda jernvägarnes pensionskassa utan hade bildat en egen kassa, hvartill bolaget lemnade något årligt bidrag. Från denna kassa, i hvilken jemväl verkstadsarbetare o. d. vore delegare, kunde emellertid tillfredsställande pensionering icke bestridas, utan hade praxis varit den att, då en ordinarie tjensteman eller Bih. till lliksd. Prot. 1899. 1 Sami. 1 Afd. 46 Raft. 3

18 Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 62.

betjent funnits till följd af ålder eller sjukdom icke längre kunna på ett nöjaktigt sätt fullgöra sina åligganden, han af bolaget beviljats afsked med pension till belopp ungefärligen motsvarande två tredjedelar af den egentliga lönen. Bolagsstyrelsen hade nu uppstält såsom ett oeftergifligt vilkor för köpet, att staten skulle ej mindre taga viss angifven personal till ett antal af 113 i sin tjenst utan äfven i pensioneringshänseende sörja för den del af samma personal, som i följd af sin ålder eller andra orsaker ej funnes lämpligen kunna beredas delaktighet i statens jern vägstrafiks pensionsinrättning; och hade statens mellankomst i detta senare hänseende under för handen varande förhållanden ansetts bäst kunna ske under den form, att staten åt denna del af personalen inköpte lifräntor att vid viss ålder utgå under förutsättning att vederbörande ända till dess blefve i tjensten qvarstående. Under antagande att enligt regeln alla af ifrågavarande personal, som icke vore äldre än 40 år, skulle vinna inträde i statens jernvägstrafiks pensionsinrättning, kunde, enligt hvad styrelsen inhemtat, kostnaden för inköp af lifräntor till de återstående — tillsammans några och tjugu personer — beräknas komma att uppgå till omkring

75,000 kronor, dervid premiebeloppet skulle till staten återbetalas för dem, hvilka före den för enhvar utsatta tiden toge afsked eller blefve från tjensten entledigad. För den händelse fyra under åren 1858 och 1859 födda personer tillätes inträda i pensionsinrättningen, skulle emellertid kostnaden nedgå till omkring 58,000 kronor.

Då jernvägsstyrelsen derefter öfvergått till frågan, huruvida det kunde anses med statens intresse förenligt, att bandelen Örebro—Frövi med hvad dertill hörde inköptes på de vilkor, som, enligt hvad förslagskontraktet utvisade, blifvit från bolagsstyrelsens sida uppstälda, och att således söder om Spånga nybyggnad egde rum endast från Spånga till Frövi, eller om staten hellre borde fortsätta nybyggnaden från Spånga öfver Ullersäter till Örebro, har styrelsen till en början funnit en jemförelse böra göras mellan de kostnader, som i ena eller andra fallet kunde komma att drabba staten.

Hvad då först anginge kostnaden för det fortsatta banbyggandet öfver Ullersäter, så hade i det förslag, som legat till grund för Kongl. Maj:ts proposition till 1897 års Riksdag angående Krylbo—örebrobanans byggande, anläggningskostnaden för linien Spånga—Ullersäter —Örebro beräknats till 1,946,000 kronor, eller efter afdrag af kostnaden för expropriation af erforderlig mark, hvilken kostnad enligt Kongl. Maj:ts och Riksdagens beslut skulle bestridas af landsting,

19 Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 62.

kommuner eller enskilda, 1,872,000 kronor. Oafsedt att de sedermera inträffade ökningarna i arbetslöner och pris på materialier torde komma att höja denna siffra, hade emellertid, sedan beslutet om Krylbo —Örebrobanans byggande fattades, en omständighet mellankommit, som torde böra föranleda till en ökad utgift i fråga om denna banbyggnad. Då Köping—Hults jernvägsaktiebolag, hvilket bolag vid kostnadsförslagets uppgörande egde banan mellan Örebro och Köping, icke varit skyldigt att medgifva anslutning för ny bana, innefattade den ursprungliga planen för Krylbo—Ullersäter—Örebrolinien en öfvergång af ifrågavarande bana vid Ullersäter medelst viadukt. Den nuvarande egaren af Örebro—Köpingsbanan, Örebro—Köpings jernvägsaktiebolag, vore deremot enligt Kongl. Maj:ts bestämmelse i nådig resolution den 23 juli 1897 skyldig medgifva dylik anslutning, och vid sådant förhållande torde någon tvekan icke kunna råda derom att, för den händelse staten bygde en banlinie från Spånga öfver Ullersäter till Örebro, en föreningsstation borde i det allmännas intresse anordnas vid Ullersäter. Enligt af styrelsen uppgjord beräkning betingade en dylik anläggning en kostnad för staten af omkring 200,000 kronor, med hvilket belopp alltså kostnaden för Ullersäterlinien skulle komma att ökas.

Då, såsom styrelsen redan i sin ofvannämnda underdåniga skrifvelse den 16 mars 1897 framhållit, genom användande af bibanan till Skebäck en lämplig förbindelse skulle utan nämnvärd kostnad erhållas från Örebro station till den tillämnade centralverkstaden på Alnängarna vid Örebro, samt denna omständighet vore en af de faktorer, som gjorde Örebro-Frövibandelens förvärfvande önskvärdt, torde vid en jemförelse mellan de båda nu föreliggande alternativen jemväl böra tagas i betraktande den kostnad, anläggningen af ett förbindelsespår från statsbanan till sagda verkstad skulle komma att kräfva, för den händelse Skebäcksspåret ej skulle af staten förvärfvas. Uti ifrågavarande hänseende hade styrelsen låtit uppgöra ett förslag, som slutade å ett belopp af 135,000 kronor, dervid emellertid vore att märka att, då jordvärdena vid Örebro vore i starkt stigande, beloppet kunde komma att ökas derigenom, att expropriationskostnaderna blefve större än nu beräknats.

Sammanstäldes nu anförda siffror, så visade det sig, att Ullersäteralternativet skulle betinga en beräknad kostnad af (1,872,000 + 200,000 4- 135,000 =) 2,207,000 kronor.

Hvad derefter anginge kostnaden för Frövialternativet, så framginge af det föregående, att följande belopp i detta hänseende redan

20 Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 62.

vore gifna, nemligen: bandelens inköpspris, 3,160,000 kronor, kostnaden för förbindelsespåret vid Frövi, 115,000 kronor, samt kostnaden för beredande af lifräntor åt äldre personal, 7 5,000 kronor eller eventuel

58.000 kronor. Men härtill måste läggas dels kostnaden för banbyggnaden från Spånga till Frövi, hvilken beräknats komma att uppgå till

308.000 kronor, oafsedt det belopp af 16,800 kronor, som banans ledande öfver förbindelsespåret vid Frövi skulle betinga och hvithet redan inberäknats i den nyss angifna kostnaden för detta spår, dels ock kostnaden för Örebro—Fröviliniens försättande i samma skick, som afsetts för linien från Spånga öfver Ullersäter till Örebro. I detta senare hänseende hade de närmare undersökningar, styrelsen nu företagit, gifvit vid handen, att en utgift af 510,000 kronor vore erforderlig, af hvilket belopp dock endast 269,000 kronor torde i sammanhang med öfvertagandet af bandelen behöfva nedläggas å densamma, medan återstoden,

241.000 kronor, torde kunna successivt ingå i kostnaderna för bandelens underhåll. Af ofvannämnda belopp, 269,000 kronor, representerade största delen kostnaden för utbyte af äldre och lättare, före år 1883 nedlagda räler mot sådana af 40 kilograms vigt äfvensom ny öfverbyggnad m. m. å befintliga broar.

Vid beräkning af de utgifter, inköpet komme att medföra, torde äfven för fullständighetens skull böra tagas hänsyn till den omständigheten, att staten jemlikt kontraktet skulle komma att under en tid af 8 år binda sig vid en räntefot af 4 procent å ett kapital af 3,000,000 kronor. I betraktande deraf att man under senare tid vid motsvarande beräkningar utgått från förutsättningen af en räntefot af 3,8 procent, torde den kostnad, staten i följd af nyssnämnda bestämmelse i kontraktet komme att få vidkännas, kunna beräknas till omkring 50,000 kronor.

En sammanställning af nu angifna utgiftsbelopp gåfve vid handen,

att bandelens inköp skulle betinga följande kostnader:

inköpspris ....................................................'.................................... kr. 3,160,000

förbindelsespår vid Frövi .......................................................... » 115 000

linien Spånga—Frövi.................................................................... » 308^000

omedelbar kompletteringskostnad ............................................ » 269,000

lifräntor ........................................................................................... » 7ö’oOO

ränteskilnad...................................................................................... » 50,000

Summa kr. 3,977,000

eller, om kostnaden för lifräntornas inköp skulle begränsas till 58,000 kronor, 3,960,000 kronor.

Under det att alternativet Spånga—Ullersäter—Örebro skulle kräfva

21 Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 62.

en utgift af 2,207,000 kronor, skulle alltså alternativet Spånga—Frö vi —Örebro representera en kostnad af åtminstone 3,960,000 kronor, hvarvid vore att märka, att kostnaden för anskaffandet af rullande materiel icke inginge i någotdera beloppet, men att deremot å båda sidor upptoges en summa af 75,000 kronor — hvad det senare alternativet anginge, inbegripet i kostnadssumman, 308,000 kronor, för linien Spånga—Frö vi — för sådana spårutvidgningar vid Örebro station, hvilka vore erforderliga för mottagandet af den nya trafiken från Krylbo.

Ehuru alternativet Spånga—Frö vi—Örebro alltså skulle betinga en betydligt större kostnad, erbjöde det enligt styrelsens förmenande betydligt större fördelar. Till en början erhölles genom detta någonting mera än en jernvägslmie från Spånga till Örebro, nemligen bolagets fasta egendom i Örebro jemte bibanan till Skebäck med lastplatsen vid Svartån. Vid en af baningeniören Hj. Renborg i november månad år 1896 på styrelsens uppdrag verkstäld approximativ värdering uppskattades denna egendom, bestående af 19 tunnland 16 kappland jord inom Örebro stad och Längbro socken, med spår, vexlar, kontors-, förråds- och verkstadsbyggnader af olika slag, lokomotivstall, boställshus, vagnbod, vändskifvor, lyftkran och vagnvåg m. m. till ett värde af 432,000 kronor. Sedan dess hade visserligen ett mindre jordområde frånsålts, men å andra sidan jordvärdet betydligt stegrats. Vid sådant förhållande och då bolagsstyrelsen förklarat sig villig att försälja ifrågavarande egendom särskildt för sig för ett pris af 450,000 kronor, med vilkor, bland annat, att till bolaget med eganderätt lemnades lämplig plats i närheten af Örebro norra station för ett lokomotivstall med dertill hörande verkstad och ditledande spår, torde samma egendoms värde numera icke kunna beräknas lägre än till 460,000 kronor. Om från den ofvan angifna kostnadssumman för Frö vialternativet, 3,960,000 kronor, droges sagda belopp,

460,000 kronor, skulle alltså återstående beloppet, 3,500,000 kronor, angifva den verkliga kostnaden för detta alternativ i jemförelse med kostnaden för Ullersäteralternativet, 2,207,000 kronor.

Genom förvärfvandet af bandelen Örebro—Frövi skulle emellertid

— anför jernvägsstyrelsen vidare —- staten kunna redan från början påräkna en betydande inkomst på jernvägslinien Örebro—Spånga. Afkastningen af jernvägen mellan Örebro och Köping hade nemligen

— jemväl om inkomsten för malmtransporterna å linien Frövi—Valskog frånräknades — sedan flera år tillbaka befunnit sig i ständigt och snabbt stigande. Hvad särskildt anginge linien Örebro—Frövi, så utvisade en

22 Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 62.

af bolagsstyrelsen tillhandahållen detaljerad tabell, (bilagd vid detta protokoll) att hela trafikbruttoinkomsten på linien Örebro—Frövi utgjort:

för år 1896.................................................................................... kr. 331,529: —

» » 1897 » 346,318: —

» » 1898................................................................................... » 385,084:—;

och hade, enligt hvad jern vägsstyrelsen inhemtat, motsvarande tal varit:

för år 1892.................................................................................. kr. 312,402: —

» » 1893............................................................................... » 316,964: —

» » 1894 ................................................................................. » 317,985: —

» » 1895.................................................................................. » 322,125: —

Då styrelsen sökt uppgöra en beräkning öfver den nettoinkomst, staten, om den beslöte sig för Frö vialternativet, skulle under den närmaste tiden kunna påräkna å linien Örebro—Frövi—Spånga, hade styrelsen, med hänsyn till den alltjemt stegrade trafiken, ansett tillfylles att till grund för denna beräkning lägga trafikresultaten under de tre senaste åren. Beräkningen hade utfallit sålunda:

Kongl. Mcij:ts Nåd. Proposition N:o 62.

24 Kongl. Maj.is Nåd. Proposition N:o 62.

Den angifva nettobehållningen borde, anför styrelsen ytterligare, sammanställas med kostnadssumman för linien Spånga—Frövi—Örebro,

3,500,000 kronor, ökad med värdet af den rullande materiel, som kunde böra beräknas för samma linie. I detta senare hänseende hade vid uppgörandet af kostnadsförslagen för Krylbo—Örebrobanan upptagits ett belopp af 75,000 kronor för hvarje banlängd af 10 kilometer; och då linien i fråga skulle få en längd af c:a 30 kilometer, skulle alltså enligt denna beräkningsgrund rullande materiel behöfva anskaffas för en summa af 225,000 kronor. Med hänsyn till den stora trafik, som vore att förvänta å linien, torde emellertid ett något högre belopp böra beräknas; och hade styrelsen, med fästadt afseende jemväl derå att en icke ringa del af trafiken skulle komma att utgöras af transitotrafik, ansett en förhöjning med c:a 33 procent vara skälig. Den erforderliga rullande materielens värde skulle alltså upptagas till 300,000 kronor, vid hvilket förhållande kostnadssumman för bandelen ökades till 3,800,000 kronor.

Äfven med beräkning af en så betydande kostnad för bandelens förvärfvande skulle emellertid, enligt hvad den uppgjorda kalkylen utvisade, staten kunna på bandelen beräkna en afkastning af omkring 4 procent. I sjelfva verket torde emellertid afkastningen blifva vida större. Ty om också tilläfventyrs den i kalkylen ingående mindre betydande faktorn bruttoinkomst på linien Frövi—;Spånga upptagits till väl högt belopp, funnes å andra sidan, då linien Örebro—Frövi i trafiktekniskt hänseende erbjöde stora fördelar, sannolikhet för, att utgiftsprocenten för bandelen i fråga komme att icke obetydligt understiga den nu beräknade utgiftsprocenten; och härtill komme, att med undantag för linien Frövi—Spånga hänsyn i kalkylen icke tagits till den nya trafik, som måste uppstå genom Krylbobanans tillkomst.

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 62.

25 Styrelsen ansåge sig för den skull fullt berättigad uttala den mening, att förvärfvandet af bandelen Örebro—Frövi på de i förslagskontraktet uppstälda vilkor skulle för statsverket vara en förmånlig affär, oafsedt den fördel, som låge i undvikandet af konkurrens med Örebro—Köpings jernväg å sträckan mellan Ullersäter och Örebro.

Hvad särskilt anginge den förmån, som skulle beredas statens jernvägar genom förvärfvandet af bolagets område i Örebro jemte spåret till Skebäck, så hade redan förut framhållits betydelsen för den ifrågasatta verkstadsanläggningen på Alnängarna af att, staten erhölle dispositionsrätt öfver sagda spår. Men besittningen af jordområdet vid Örebro station vore af ej mindre vigt för statens jernvägar. Det belopp af 75,000 kronor, som i de olika kostnadsberäkningarna för Krylbo— Örebrobanan upptagits för utvidgning af Örebro station, afsåge endast att åstadkomma för den nya trafikens mottagande direkt erforderliga spårförändringar. Den alltjemt fortgående stegringen i rörelsen vid Örebro station måste emellertid inom en nära liggande framtid nödvändiggöra en betydande utvidgning af denna station, och kostnaden härför skulle kunna i afsevärd mån begränsas, om staten egde bolagets nuvarande jordområde. Exempelvis skulle, då en förflyttning af det nu öster om spårsystemet befintliga godsmagasinet under alla förhållanden måste ingå i planen för en utvidgning af stationen, detta magasin lämpligen kunna flyttas till bolagets likaledes öster om spårsystemet belägna område, medan åter, om staten ej egde detta område, plats icke gerna kunde anskaffas för magasinet öster om spårsystemet, utan man blefve nödsakad förlägga detta vester derom, hvilket i sin ordning skulle medföra, att hufvudvägen till godsmagasinet måste anordnas medelst en vägport under spårsystemet, då korsning i plan icke utan väsentliga olägenheter och stor fara för trafiksäkerheten skulle kunna ifrågakomma. Vägporten skulle emellertid på grund af lokala förhållanden icke kunna anordnas utan en betydlig höjning af bangårdens hela spårsystem och eljest obehöfliga förflyttningar af husbyggnader.

Vid bedömandet af nu föreliggande fråga torde icke heller böra lemnas utan afseende, att staten genom försäljning till tomter af en del af ifrågavarande område skulle kunna återbekomma en icke obetydlig del af köpeskillingen för detsamma.

På grund af hvad sålunda anförts har jernvägsstyrelsen hemstält, det Kongl. Maj:t täcktes till nu församlade Riksdag aflåta nådig proposition om förvärfvande för statens räkning af bandelen Örebro— Frövi af Örebro—Köpings jernväg mot den köpeskilling och på de vilkor i öfrigt, som angåfves i det mellan styrelsen och styrelsen för Bih. till Riksd. Prof. 1899. 1 Sami. 1 Afd. 46 Haft. 4

26 Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 62.

Örebro—Köpings jernvägsaktiebolag upprättade förslagskontrakt, äfvensom om framdragande af den under byggnad varande statsbanan mellan Krylbo och Örebro i ändrad rigtning från Spånga, nemligen till Frö vi med nämnda plats såsom slutpunkt.

Rörande kostnaderna för fullbordandet af linien Krylbo—Frö vi, under förutsättning att bandelen Frö vi — Örebro inköpes för statsverkets räkning, får jag hänvisa till följande af vederbörande föredragande inom jernvägsstyrelsen lemnade utredning:

»Den af Kongl. jernvägsstyrelsen år 1896 verkstälda utredningen, hvilken ligger till grund för 1897 års Riksdags beslut rörande statsbaneanläggningen Krylbo—Örebro, utvisar, bland annat, att denna statsbana med sträckning öfver Ullersäter till Örebro skulle draga en kostnad af sammanlagdt 9,053,823 kronor 75 öre — häruti inberäknadt kostnaden för anskaffande af rullande materiel men icke expropriationskostnader.

Kostnaden för berörda statsbanas framdragande till Frö vi, i stället för Örebro, och anslutning till Örebro—Köpings jernväg å förstnämnda plats erhålles genom fråndragande från förenämnda summa af såväl den, oafsedt expropriationskostnaden, till 1,871,836 kronor 75 öre beräknade anläggningskostnaden för sträckan Spånga—Örebro som äfven å samma sträcka belöpande andel i kostnaden för anskaffande af rullande materiel, 217,500 kronor, samt tillägg af dels den ursprungligen beräknade anläggningskostnaden för bandelen Spånga—Frövi, 308,000 kronor (innefattande jemväl expropriationskostnaden, 12,639 kronor 25 öre), dels ock en summa af 16,800 kronor, afseende uppförande af en sedermera såsom nödvändig befunnen vägport för Frövi—Ludvika jernvägs framdragande i förändrad sträckning under statsbanan och deraf föranledda ökade terasseringskostnader, och uppgår sålunda till ett belopp af 7,289,287 kronor, hvaraf tillsammans 6,800,000 kronor redan blifvit af Riksdagen beviljade, och erfordras följaktligen ytterligare ett anslagsbelopp af 489,287 kronor, eller i afrundadt tal 500,000 kronor för ifrågavarande statsbanas framdragande till Frövi, dock utan att omfatta bandelens Spånga—Frövi förseende med rullande materiel samt under förutsättning att de på senare tider väsentligt stegrade arbets- och materialprisen icke föranleda högre anläggningskostnad för banan i dess helhet, än hvad ursprungligen dertill beräknats.»

Till närmare utredning angående behofvet af förbättringar å bandelen Frövi-Örebro bifogas vid detta protokoll en af vederbörande föredragande inom jernvägsstyrelsen mig meddelad »öfversigt af kostnaderna för erforderliga kompletteringsarbeten in. m. å bandelen Frövi-

27 Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 62.

Örebro vid statens eventuella öfvertagande af sagda handel», hvilken utredning, såsom förut nämnts, slutar å ett belopp af 510,000 kronor, derå emellertid, då i köpet ingår Frö vi—Ludvika jernväg nu tillhöriga boställshus vid Frövi, bör, enligt hvad jag under hand erfarit från jernvägsstyrelsen, afdragas den beräknade kostnaden för uppförande af betjeningshus i Frövi 30,000 kronor jemte motsvarande andel af de till 5 procent å kostnaden beräknade allmänna utgifterna eller 1,500 kronor, således tillsammans 31,500 kronor.

Då detta belopp ingår uti summan för de arbeten, som borde omedelbart verkställas, bör alltså afdrag å denna summa, 269,000 kronor, göras med nyssnämnda belopp, 31,500 kronor, eller till 237,500 kronor, hvarigenom också den sammanlagda kostnaden för inköpet af bandelen i fråga minskas med 31,500 kronor.

Mot de af jernvägstyrelsen ingifna båda förslagskontrakten angående förvärfvande för statens räkuing af bandelen Örebro—Frövi af Örebro—Köpings^ jernväg och angående öfvertagande af kontraktet om trafikerande af Örebro—Svartå jernväg har jag icke något att erinra. Sistnämnda förslagskontrakt innehåller, såsom jern vägsstyrelsen redan påpekat, uttrycklig bestämmelse derom, att trafikkontraktet upphör att gälla, om svenska statsverket begagnar sig af den i nådiga koncessionen för Örebro—Svartå jernväg den 23 november 1894 statsverket förbehållna rätt att inlösa jernvägen.

Kostnaden för inköpet åt bandelen Örebro—Frövi, i synnerhet då dertill läggas de ytterligare belopp, hvilkas utbetalande enligt jernvägsstyrelsens utredning blifver nödvändigt, om inköpet beslutas, skulle visserligen medföra en betydligt större statsutgift än byggandet af linien Spånga—Ullersäter—Örebro; men då jern vägsstyrelsen efter en grundlig utredning kommit till det resultat, att trafikinkomsten å bandelen i fråga redan från början skall komma att gifva en så stor afkastning, att skälig ränta beredes å alla nedlagda kostnader, synes mig den med det förra alternativet förenade större utgiften icke böra blifva för frågans afgörande bestämmande, helst flera goda skäl tala för inköpet såsom fördelaktigare för staten än byggandet af den nya linien.

Det är visserligen förenadt med svårighet att tillförlitligen utreda, huru stor del af den ifrågakommande trafiken skulle, om inköpet ej sker, komma att belöpa på bandelen Örebro—Frövi och huru mycket skulle falla på bandelen Ullersäter—Örebro. Men så mycket är i allt fall tydligt, att det är för staten fördelaktigt att, om möjligt, den fraktkonkurrens undvikes, som skulle blifva en följd af byggandet af linien Ullersäter—Örebro.

28 Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 62.

Inköpet af bandelen i fråga skulle ock medföra, att trafiken å Örebro vigtiga station blefve uteslutande statsbanetrafik, så att skilda trafikintressen icke vidare der förekomme, i hvilket sammanhang jag jemväl vill erinra derom, att enligt förslagskontraktet hela Frövi station blir, i motsats till hvad förut varit ifrågasatt, uteslutande statsegendom.

Jernvägsstyrelsen har redan framhållit fördelen för statsverket af att komma i besittning af bolagets sällsynt välbelägna fastigheter i Örebro och af bibanan till Skebäcks hamn, hvilken bana kommer att utgöra den lämpligaste spårförbindelsen med verkstadsområdet vid Alnängarne.

Om jag till det anförda lägger, att vid den nu allmänt öfverklagade svårigheten för jordbruket att anskaffa tillräckligt antal arbetare en viss lättnad kan vinnas, om på en, om ock ej alltför afsevärd, sträcka en redan befintlig bana köpes i stället för att ny jernväg bygges, så anser jag mig hafva tillräckliga skäl att föreslå, att denna fråga förelägges Riksdagen, och dervid, i nära anslutning till den ställning jag förut i frågan intagit, tillstyrka, att det föreslagna köpet må komma till stånd.

Såsom en sista invändning deremot skulle kunna räknas, att t. f. chefen för generalstaben i utlåtande den 5 februari 1897, för hvilket är närmare redogjordt uti statsrådsprotokollet för den 26 i samma månad, uttalat sig till förmån för byggandet af linien Spånga—Ullersäter—Örebro på den grund, att man på detta sätt skulle erhålla två sjelfständiga transportlinier norr och vester om Mälaren, nemligen Krylbo —Örebro—Hallsberg och Tillberga—Frövi—Örebro—Svartå. Häremot vill jag nu endast erinra att, enligt hvad jag inhemtat, bandelen Örebro —Frövi genom sitt fördelaktiga läge i tekniskt hänseende har en ovanligt stor trafikförmåga, hvartill kommer att, till följd af bestämmelserna i 1852 års privilegiebref för Köping—Hults jernväg, den till inköp föreslagna bandelen å hela sträckan redan har mark för dubbelspår samt alla broars landfästen anordnade för dubbelspår, om ock, till följd af ökade fordringar på utrymme mellan spåren, dessa landfästen nu äro något för smala. Det skulle sålunda icke möta synnerligen stora svårigheter att vid behof utlägga dubbelspår å den 25 kilometer långa sträckan mellan Frövi och Örebro, då de omförmälda dubbla transportlinierna skulle vara minst lika fördelaktigt anordnade, som om Ullersäteralternativet nu valdes.

Om beslut fattas angående inköp af bandelen Örebro —Frövi, skulle kostnaden för hela jernvägen mellan Krylbo och Örebro komma att blifva följande, dervid jag i afseende å detaljerna får hänvisa till jernvägsstyrelsens utredning:

Kong},. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 62.

29 Bandelen Krylbo—Frövi:

redan anvisadt........................... kr. 6,800,000: —

ytterligare behöfligt anslag, hvari ock ingå 75,000 kronor för spårutvidgningar i Örebro,............................................ » 500,000: — kr, 7,300,000: —

Bandelen Frövi—Örebro:

köpeskilling (deraf kontant

160,000 kronor) .................. kr.

med afdrag af värdet å verkstadsområdet och Skebäcksspåret ......................................»

Förlust å ränteskilnad ....................

För förbindelsespåret vid Frövi ..

Komplettering af banan ...............

Lifräntors inköp...............................

Rullande materiel ............................

3,160,000: —

460,000: — » 2,700,000: —

....................... » 50,000: —

...................... » 98,200: —

...................... » 237,500: —

....................... » 75,000: —

........................ )> 300,000: —

tillsammans kr. 10,760,700: —

Beträffande beliofvet af anslag för köpeskillingens liqviderande och öfriga erforderliga utgifter är först att märka, att den för fullständighetens skull upptagna posten för ränteskilnad 50,000 kronor icke är någon utgift, som kräfver anslag, äfvensom att, då enligt förslagskontraktet frågan derom, för hvilka med banan öfvertagna tjensteman och betjente lifräntor skola anskaffas, icke behöfver komma till slutligt afgörande förrän under år 1901, något anslag för detta ändamål icke bör äskas af den nu församlade Riksdagen.

Köpeskillingens hufvuddel, 3,000,000 kronor, skall enligt kontraktet innestå till slutet af år 1907. Vid sådant förhållande synes något anslag för fullgörande af denna liqvid icke för närvarande vara erforderligt, utan torde det lämpligaste vara att riksgäldskontoret erhåller bemyndigande att i sinom tid fullgöra denna liqvid äfvensom att fullgöra den räntebetalning intill viss förfallodag, som är i kontraktet föreskrifven.

På det att hela köpeskillingen må blifva liqviderad i en och samma ordning, torde ock vara lämpligast att riksgäldskontoret bemyndigas att utbetala till bolaget dels den kontanta liqviden af 160,000 kronor,

30 Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 62.

efter ifrågakommande behöriga afdrag, och dels godtgörelsen för spåranläggningen vid Frövi med 98,200 kronor.

Hvad derefter beträffar utgifterna

för komplettering af bandelen Frövi—Örebro............ kr. 237,500: —

för rullande materiel till linien Spånga—Frövi—Örebro » 300,000: —

och till färdigbyggande af jernvägen Krylbo—Frövi

jemte spårutvidgningar i Örebro............................ » 500,000: —

eller tillsammans kr. 1,037,500: —

torde anslag för dessa ändamål böra i vanlig ordning äskas, dervid jag, efter samråd med chefen för finansdepartementet, anser mig höra föreslå, att beloppet begäres att utgå från riksgäldskontoret.

På grund af hvad jag rörande nu ifrågavarande jernvägar anfört, får jag alltså hemställa, att Kongl. Maj:t måtte föreslå Riksdagen

dels att till fortsättning af statsbanan från Göteborg till Skee för år 1900 anvisa 4,000,000 kronor att utgå af riksgäldskontoret,

dels ock att, med godkännande till hufvudsakliga delar af de vid detta statsrådsprotokoll fogade förslagskontrakt angående förvärfvande för svenska statens räkning af bandelen Örebro—Frövi af Örebro— Köpings jernväg och angående öfvertagande af kontrakt om trafikerande af Örebro—Svartå jernväg, ej mindre bemyndiga riksgäldskontoret att enligt bestämmelserna i förstnämnda kontrakt fullgöra liqviden af köpeskillingen med tillhörande räntebetalning samt utbetala godtgörelse för anläggning af ett förbindelsespår vid Frövi än äfven för år 1900 anvisa

till kompletteringsarbeten å bandelen Örebro—Frövi kr. 237,500: — till inköp af rullande materiel för linien Spånga—

Frövi—Örebro.................................................................. » 300,000: —

till fullbordande af statsbanan mellan Krylbo och Frövi

jemte spårutvidgningar i Örebro.............................. j> 500,000: —

eller tillsammans kr. 1,037,500: —

att utgå af riksgäldskontoret.

31 Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 62.

Hvad föredragande departementschefen sålunda hemstält, deruti Statsrådets öfrige ledamöter instämde, behagade Hans Kongl. Höghet Kronprinsen-Regenten bifalla samt förordnade, att i enlighet dermed proposition till Riksdagen skulle aflåtas, så lydande som bilaga till detta protokoll utvisar.

Ex protocollo: E. K. Almqvist.

BILAGOR.

Bilaga 1. (Köpekontrakt.)

Under förutsättning, för Kongl. jernvägsstyrelsens del, af Kongl. Maj:ts nådiga stadfästelse och, för styrelsens för Örebro-Köpings jernvägsaktiebolag del, af bolagsstämmans godkännande, hafva sagda styrelser träffat nedannämnda aftal och derom upprättat följande

Kontrakt

angående förvärfvande för svenska statens räkning af bandelen Örebro— Frövi af Örebro—Köpings jernväg.

§ !•

Örebro—Köpings jernvägsaktiebolag försäljer till svenska staten bandelen Örebro—Frövi af den bolaget tillhöriga Örebro—Köpings jernväg med allt hvad till nämnda handel hörer utom den i 2 § här nedan omförmälda egendom.

I den försålda bandelen inbegripas ej allenast bansträckan från och med Örebro till och med vägöfvergången öster om Frövi jernvägsstations östra ingångsvexel utan äfven bolagefs fastigheter i Örebro och bibana till Skebäck med dithörande lastplats vid Svartån.

Köpet omfattar således:

l:o) hela det jordområde å denna handel, som tillhör jernvägsbolaget enligt kartor och beskrifningar;

2:o) sjelfva jernvägen å denna handel till öfver- och underbyggnad, bro- och trumbyggnader, utlagda syllar, skenor, spårvexlar samt vändskifvor och vagnvågar jemte stängsel;

3:o) alla jernvägsbolaget tillhöriga, å denna handel befintliga hus, byggnader, signalerings- och andra inrättningar äfvensom alla inventarier af den beskaffenhet, att de enligt lagen den 24 maj 1895 äro att till fast egendom hänföra; samt

4:o) alla jernvägsbolaget tillhöriga, å bandelen befintliga telegrafoch telefonapparater med dertill hörande ledningar äfvensom sådana lösa inventarier, som äro å de till bandelen hörande stationer och banlinier utlemnade.

§ 2.

I köpet ingå icke utan förblifva alltså i säljarens ego all rullande materiel med dertill hörande reservdelar, alla ofvan ej nämnda lösa inventarier och alla i förråd befintliga förlags- och konsumtionsartiklar.

§ 3'

Bolaget förbinder sig att samtidigt med att bandelen Örebro—Frövi öfverlåtes utan särskild köpeskilling till svenska staten med full eganderätt öfverlemna Frövi—Ludvika jernvägsaktiebolags nu egande andel i Frövi station, räknad från och med vägöfvergången öster om stationens östra ingångsvexel, med hvad dertill hörer och således hela det vester om denna linie belägna, Frövi-Ludvika jernvägsaktiebolag tillhöriga jordområdet med derå nedlagda spår samt uppförda byggnader. Uti den genom detta kontrakt försålda egendom inbegripes alltså äfven det i denna § omförmälda jordområde med spår och byggnader.

§ 4-

Förteckning öfver den i § 1 mom. 4:o) upptagna egendom skall under december månad 1899 af Kongl. jernvägsstyrelsens och bolagets ombud upprättas och till Kongl. jernvägsstyrelsen öfverlemnas. I händelse något af hvad i förteckningen upptagits icke kan vid tillträdestiden af bolaget tillrätta skaffas eller någon del deraf aflemnas i sämre skick än det, hvari egendomen med skäligt afseende å den nötning och inventarieförbrukning, egendomen efter förtecknandet måste hafva undergått, bör befinnas, skall köparen derför njuta ersättning medelst afqvittning å köpeskillingen.

Vid skiljaktiga meningar mellan ofvannämnda ombud, angående hvilka föremål skola i förteckningen upptagas, likasom mellan de i § 5 omförmälda ombud angående sådan ersättning, hvarom nyss nämnts, tillkallas en af Kongl. jernvägsstyrelsen och bolaget eller, i brist af öfverenskommelse dem emellan, af Kongl. Maj:ts befallningshafvande i Örebro län för sådant ändamål utsedd besigtningsman, som eger i omtvistade punkter skilja mellan ombuden.

§ 5-

Tillträdet sker den 1 januari 1900, då all den enligt §§ 1 och 3 försålda egendomen af bolagets ombud öfverlemnas till det ombud, som af Kongl. jernvägsstyrelsen förordnas att emottaga densamma. Dervid aflemnas tillika af bolagets ombud slutlig öfverlåtelsehandling,

5 Kongl. Maj:ts tillstånd till delning af Örebro—Köpings jernväg och afsöndring från Frö vi—Ludvika jernväg och de åtkomsthandlingar till den försålda egendomen, som af bolaget innehafvas, hvarigenom bolaget dock icke tillförsäkrar statsverket annan eller bättre rätt än den bolaget sjelft eger.

Den försålda egendomen öfverlemnas fri från annan gravation än den inteckning, som faststälts till säkerhet för det af Örebro—Köpings jernvägsaktiebolag genom kontrakt med skandinaviska kreditaktiebolaget af den 19 november 1897 upptagna obligationslån å sex millioner kronor; och förpligta!' sig bolaget att icke härefter söka någon inteckning i jemvägen, förrän delningen af jernvägen blifvit i behörig ordning till fullo genomförd.

§ 6.

Köpeskillingen utgör tre millioner ett hundra sextiotusen kronor och liqvideras på följande sätt:

Ett hundra sextiotusen kronor — med eventuel afqvittning derå enligt § 4 — utbetalas kontant till bolaget i riksgäldskontorets kassa den 2 januari år 1900, med vilkor att bolaget dervid medelst behöriga bevis styrker, att i den försålda egendomen icke finnes inteckning för annan gäld än ofvannämnda obligationslån.

Återstående delen af köpeskillingen, eller tre millioner kronor, skall mot fyra procent årlig ränta, som gäldas den 20 december hvarje år, innestå hos svenska staten till och med den 20 december 1907 (nittonhundrasju), hvarefter sagda belopp, å hvilket svenska staten under inga förhållanden bär skyldighet att gälda ränta för längre tid än till utgången af år 1907, i riksgäldskontorets kassa utbetalas till bolaget, mot det att bolaget med behörigt bevis styrker, att den till säkerhet för omförmälda obligationslån meddelade inteckning blifvit dödad, i hvad den inköpta bandelen angår.

§ 7.

För anläggning genom bolagets försorg af en spårförbindelse från lämplig punkt å Frö vi—Ludvika jernväg till lämplig punkt å Örebro— Köpings jernväg mellan Frö vi och Ullersäter, så att tåg kunna från förstnämnda jernväg direkt ingå på den senare utan att beröra Frövi station, utbetalar svenska staten den 2 januari 1900 i riksgäldskontorets kassa till bolaget kontant ett belopp af 98,200 kronor; skolande emellertid planen för denna spårförbindelse, i hvad densamma rör statsbanan, godkännas af Kongl. jern vägsstyr elsen.

§ 8.

I enlighet med ett emellan Kongl. jernvägsstyrelsen å ena, samt styrelsen för Örebro—Svärta jernvägsaktiebolag, å andra sidan, den 20 februari 1899 upprättadt, härvid såsom bil. A. fogadt kontrakt öfvertager Kongl. jernvägsstyrelsen den Örebro—Köpings jernvägsaktiebolag åliggande skyldighet att för en tid af femtio år, räknade från början af år 1897, ombesörja trafiken å jernvägen emellan Örebro och Svartå.

§ 9.

Örebro—Köpings jernvägsaktiebolag förbinder sig att, till dess den försålda egendomen till staten afträdes, behörigen underhålla samma egendom.

# § 10.

De rättigheter och skyldigheter, som åligga bolaget på grund af aftal angående gemensamt begagnande af stationer och spår och angående spåranslutningar äfvensom på grund af öfriga af bolaget för jernvägsdriften ingångna öfverenskommelser öfvergå, i hvad på bolaget ankommer, på svenska staten.

Beträffande Frö vi—Ludvika jernvägs begagnande af Frövi station skall dock ny öfverenskommelse ingås, att gälla från och med 1900 års början samt affattad i hufvudsaklig öfverensstämmelse med grunderna i nådiga brefvet till jernvägsstyrelsen den 31 oktober 1896.

§ 11-

De i bolagets tjenst vid Örebro—Köping eller Örebro—Svärta jernväg anstälda 113 tjenstemän och betjente, hvilka finnas upptagna å en härvid såsom bil. B. fogad förteckning, skola ega rätt att öfvergå i statens jernvägars tjenst utan minskning i de enhvar enligt samma förteckning tillkommande atlöningsförmåner, dock med förbehåll:

l:o) att de åtnöja sig med de befattningar, som statsbaneförvaltningen åt dem anförtror;

2:o) att de varda skyldige underkasta sig alla för statens jernvägspersonal nu eller framdeles gällande reglementen och instruktioner samt vilkor för antagande, bibehållande af anställning, befordran och entledigande, i den män samma reglementen, instruktioner och vilkor förklaras vara med afseende å dem tillämpliga;

3:o) att i händelse någons enligt åberopade förteckning utgående atlöningsförmåner öfverstiga hvad honom enligt aflöningsreglementet

vid statens jernvägar skulle för år räknadt tillkomma, skilnaden för honom kommer att utgå såsom fyllnadsarfvode;

4:o) att i händelse någons enligt åberopade förteckning utgående aflöningsförmåner understiga hvad honom enligt nyssnämnda aflöningsreglemente skulle för år räknadt tillkomma, han må vid de i förteckningen upptagna eller mot dem svarande aflöningsförmåner bibehållas, till dess statsbaneförvaltningen kan finna lämpligt höja aflöningen till hvad sagda reglemente föreskrifver;

5:o) att vederbörande icke må vara berättigade att erhålla konstitutorial å ordinarie beställning vid statens jernvägar med ty åtföljande delaktighet i statens jern vägstrafiks pensionsinrättning samt dess enkeoch pupillkassa, utan att de tillsvidare skola anställas på tre månaders ömsesidig uppsägning och att det således blifver beroende på statsbaneförvaltningens pröfning i hvarje särskilt, fall, huruvida de må till ordinarie befattningar konstitueras; skolande emellertid för dem af ifrågavarande personal, som före den 1 februari 1901 icke blifvit till ordinarie befattningar konstituerade, af statsmedel beredas lifräntor, att utgå vid fylda 65 år eller, hvad tågpersonalen beträffar, 60 år med belopp, motsvarande omkring % af en hvars ordinarie aflöning enligt förteckningen (inqvartering, beklädnad o. d. ej inräknad), allt under förutsättning att vederbörande vid uppnåendet af sagda ålder af 65 resp. 60 år ännu qvarstår i tjenst.

Stockholm den 28 februari 1899.

För Kongl. jernvägsstyrelsen:

TH. NORDSTRÖM. SVEN GYLLENSVÅRD.

För styrelsen för Örebro— Köpings jern vägsaktiebolag:

AX. G. SVEDELIUS. MARCUS AGRELIUS.

Per Kjellin.

8 Bil. A.

(till köpekontraktet).

Under förutsättning att svenska staten förvärfvar bandelen Örebro —Frövi af Örebro—Köpings jernväg att tillträdas den 1 januari 1900, förbinder sig Kongl. jern vägsstyrelsen att från samma tid mot åtnjutande af deremot svarande rättigheter öfvertaga de förpligtelser, Köping —Hults jernvägsaktiebolag iklädt sig enligt bifogade, med Örebro— Svartå jernvägsaktiebolag den 27 oktober 1895 ingångna kontrakt rörande ombesörjandet af trafiken å Örebro—Svartå jernväg under en tid af femtio år, räknadt från början af det kalenderår, då sistnämnda jernväg öppnades för fullständig trafik, m. m., hvilket kontrakt sedermera, i hvad på Köping—Hults aktiebolag ankommer, öfvertagits af Örebro—Köpings jernvägsaktiebolag; skolande dock efter Kongl. jernvägsstyrelsens öfvertagande af kontraktet — förutom det att §§ 1, 3, 9 andra stycket och 14 icke längre äro tillämpliga — följande ändrade bestämmelser gälla, nemligen:

beträffande § ihatt denna § icke, hvad angår Kongl. jernvägsstyrelsen, skall vara i annat hänseende tillämplig, än att den rullande materiel, hvilken jemlikt denna § af Örebro—Svartå jernväg förvärfvats, och som, enligt ett af V. Klemming, F. Bseckström och E. Andersson den 26 november 1898 undertecknadt värderingsinstrument, representerar ett värde af 290,400 kronor, från den 1 januari 1900 af Kongl. jernvägsstyrelsen öfvertages till begagnande utan afgift under kontraktets återstående giltighetstid och för sådant ändamål skall i stället för med Örebro — Köpings jern vägs märke förses med statens jern vägars märke;

beträffande § 5;

att den i denna § föreskrift^ årliga besigtning icke skall eg a rum, för så vidt icke Örebro—Svartå jernvägsaktiebolags styrelse sådant påkallar, och att, derest enighet icke uppnås i valet af tredje besigt-

ningsman, detta val skall öfverlemnas till Kongl. Mapts befallningshafvande i Örebro län;

beträffande § 11:

att inkomsten å Örebro—Svartå jernväg för gräsgrödor, annonsering, telefonering, gångbiljetter, tillvaratagna effekter och outlöst gods skall tillgodoföras statens jernvägstrafiks enke- och pupillkassa.

beträffande § 12:

att uppgift å tillfälliga taxeförändringar endast på särskild framställning skall lemnas styrelsen för Örebro—Svartå jernväg; samt

beträffande § 15:

att bestämmelsen i denna § om kontraktets intecknande skall anses förfallen.

För den händelse svenska statsverket begagnar sig af den i nådig koncession å jern vägsanläggning från Örebro till Svartå den 23 november 1894 statsverket förbehållna rätt att inlösa jernvägen, upphör detta kontrakts giltighet.

För Kongl. jernvägsstyrelsen:

För Örebro—Svartå jernvägsaktiebolag:

TH. NORDSTRÖM. AX. G. SVEDEL1US.

SVEN GYLLENSVÅRD.

Per Kjellin.

Afskrift.

Kontrakt

mellan Köping—Hult jern vägsaktiebolag (här nedan betecknadt med K. H.) och Örebro—Svartå jernvägsaktiebolag (här nedan betecknadt med ö. S.)

§ I-

K. H. skall teckna B-aktier i Ö. S. till antal af 3,500 eller för 350,000 kronor.

§ 2.

Af det sålunda tecknade aktiebeloppet, 350,000 kronor, skall, för 2,731 aktier, kronor 273,100 inbetalas på det sätt, att Ö. S. köper af K. H. 3 lokomtiv, 9 personvagnar, af hvilka bogievagn skall räknas såsom 2 vagnar, och 59 godsvagnar, hvaraf 8 med bromsinrättning, hvilken materiel skall motsvara i värde så nära som möjligt det belopp, kronor 273,100, som i det för Ö. S. jernväg upprättade kostnadsförslag beräknats utgöra kostnad för rullande materiel till ofvan angifna antal.

Värdet af den sålunda till Ö. S. af K. H. sålda rullande materiel skall omedelbart efter det köpesumman, i den ordning nedan sägs, blifvit erlagd bestämmas af tre värderingsmän, af hvilka K. H. och Ö. S. utsett en hvar och dessa båda gemensamt valt den tredje. Enas de icke i detta val, skall öfverlemnas åt Kongl. jernvägsstyrelsen att välja den tredje värderingsmannen. Materielen skall, då denna värdering företages, hafva varit godkänd af maskininspektören vid statens jernvägar.

Befinnes det på detta sätt uppskattade värdet öfverstiga kronor 273,100, skola B-aktier i 0. S. lemnas K. H. till det belopp, som motsvarar skilnaden mellan denna summa och värderingssumman. Uppskattas deremot värdet lägre än till 273,100 kronor, skall det åligga K. H. att snarast möjligt lemna så många flera godsvagnar, att denna summa fylles.

I förskott på köpesumma^, kronor 273,100, äfvensom vid slutbetalning af densamma, skall Ö. S. lemna till K. H. qvitto å af K. H. i Ö. S. inbetalda aktier med det belopp och å den tid för hvar gång, som för 2,731 aktier i ö. S. motsvarar hvad som varder bestämdt för inbetalning af öfriga B-aktier i Ö. S.

I den mån den rullande materielen sålunda betalas, varder den Ö. S. egendom och skall förses med ö. S. märke, bokstäfverna Ö. och S., målade på underredenas inre sida men förblifva i K. H. vård.

Från och med den dag, då Ö. S. öppnats för trafik, skall Ö. S. rullande materiel vara märkt i likhet med K. H. egen materiel och upplåtas till K. H. med rätt för K. H. att densamma utan afgift använda för sin trafik.

§ 3.

Under byggnadstiden skall K. H. hålla Ö. S. tillhanda den för jernvägsarbetet behöfliga rullande materiel, dock ej mer än 2 lokomotiv bbh 40 godsvagnar, mot afgift för lokomotiv af 20 kronor för hvar dag lokomotivet användes och af 100 kronor per år för vagn.

§ 4.

K. H. förbinder sig att från och med den dag, då Ö. S. jernväg öppnas för trafik, ombesörja jernvägens trafikerande, underhåll i fullgod! skick och förvaltning; och skall K. H. ställa sig till efterrättelse de förpligtelser i afseende på jernvägens trafikerande och underhåll, som i koncessionen för Ö. S. jernväg äro bestämda eller till hvilka denna koncession kan föranleda.

Från och med den ofvan i denna § sagda dag skola K. H. och Ö. S. jernvägar med hänsyn till trafiktaxa och trafikförvaltning anses såsom en jernväg.

§ 5.

Till kontroll deröfver, att ö. S. jernväg varder i fullgodt skick underhållen, skall densamma årligen i augusti månad besigtigas af tre sakkunnige män, af hvilka hvardera bolaget utsett en och de sålunda utsedda valt den tredje. Hafva de icke enats i valet af den tredje besigtningsmannen, skall valet öfverlemnas till Kongl. jernvägsstyrelsen.

Anmärkta bristfälligheter skola under återstoden af året afhjelpas.

§ 6.

Ny anläggning eller stationsutvidgning, som K. H. finner vara för trafiken å Ö. S. jernväg nödvändig, och om hvars behöflighet öfverenskommits med Ö. S. genom aftal eller hvarom kompromiss, vald enligt nedanstående § 17, fattat beslut, skall utföras af K. H.

Betalning för sådan anläggning eller stationsutvidgning skall af Ö. S. gifvas till K. H. enligt af K. H. lemnad verificerad räkning antingen kontant eller medelst B-aktier efter ö. S. val; dock att ränta å räkningens belopp ej får beräknas eller kostnaden öfverstiga det förslag, som, innan arbetet företages, skall vara af Ö. S. granskadt och godkändt.

§ 7.

K. H. eger att bestämma om trafiktaxan och tågordningen å ö. S. jernväg, dock efter det ö. S. styrelse deröfver blifvit hörd.

§ 8.

K. H. ansvarar för och fullgör betalning af annuiteterna å ö. S. obligationslån, kronor 825,000, enligt den detta kontrakt bilagda ränteoch amorteringsplan Litt. A, intill dess lånet blifvit i sin helhet betaldt.

§ 9.

K. H. tillerkännes såsom räntefri fordran hos ö. S. kapitalafbetalningarne å den ö. S. obligation sskuld, som förräntas och amorteras enligt näst förestående §; och skall, i den mån K. H. sålunda blir fordringsegare, denna fordran betalas af Ö. S. medelst till fullo inbetalda C-aktier i Ö. S.

Räntan efter 4 procent per år å sagda obligation sskuld, 825,000 kronor, skall, till dess Ö. S. jernväg varder öppnad för fullständig trafik, betalas och gäldas af ö. S.

§ io.

K. H. eger uppbära alla de från Ö. S. jernväg inflytande trafikinkomster, magasins- och platshyror, arrendeafgifter, afgifter för annonsering, gångbiljetter, post- och telegrambefordring, telefoneringsafgifter m. m., allt så bokfördt, att det kan visas, huru mycket deraf sig belöper särskildt på Ö. S. enligt bestämmelserna i nedanstående §11.

Af bruttoinkomsten å Ö. S., räknad för hvarje kalenderår eller del deraf, som infaller näst efter det O. S. öppnats för fullständig trafik, har K. H. att tillgodoföra sig driftkostnaden å O. S. i enlighet med den detta kontrakt bilagda tabell Litt. B, och derutöfver det belopp, som för motsvarande tid utgör annuiteten å Ö. S. obligationsskuld enligt den bilagda tabellen Litt. A.

Finnes utöfver dessa båda belopp och sedan obligationsskulden blifvit betald, utöfver det förstnämnda beloppet, öfverskott, skall detta öfverlemnas till ö. S., dock ej mer än som motsvarar 6 procent å alla utelöpande A- och B-aktier i ö. S.

öfverstiger den ifrågavarande bruttoinkomsten alla dessa här ofvan angifna belopp, tillfaller detta öfverskott K. H. ensamt; hvilket bolag till följd häraf ansvarar för den utdelning å C-aktierna, som möjligen kan dem tillkomma, dock ej öfverstigande sex procent.

Redovisning för ofvan sagda inkomster, lemnas af K. H. för hvarje kalenderår senast den 15 derpå följande mars; och skola till utdelningåt aktieegarne tillgängliga medel öfverlemnas till Ö. S. före utgången af näst derpå följande maj månad.

§ n.

Inkomsten af Ö. S. lokala trafik och telegramporton äfvensom upplags- och magasinshyror föras 0. S. jernväg ensam tillgodo.

13 Inkomsten för å K. H. och Ö. S. banorna gemensamt befordradt paket eller telegram delas lika banorna emellan.

Inkomsten för all annan å båda banorna gemensam trafik fördelas dem emellan enligt de för den allmänna samtrafiken gällande regler.

Inkomsten å Ö. S. jernväg för gräsgrödor, annonsering, telefonering, gångbiljetter, tillvaratagna effekter pcb outlöst gods föres Ö. S. tillgodo för att dermed bilda fond till 0. S. jernvägsfolks pensionering.

§ 12.

Uppgift på trafikinkomsten å ö. S. jernväg äfvensom på tillfälliga taxeförändringar skall af K. H. för hvar kalendermånad lemnas styrelsen för Ö. S. under loppet af den andra näst derefter följande månad.

Nämnda styrelse likasom äfven ö. S. revisorer skola efter tillsägelse hos K. H. styrelse ega att taga kännedom af de hos K. H. förda räkenskaper öfver ö. S. trafikinkomst och andra i detta kontrakt omförmälda inkomster.

§ 13-

Kartor, planer och ritningar för Ö. S. jernväg jemte densamma rörande expropriations- och öfriga handlingar skola i original eller afskrift lemnas K. H. i förvar, hvad färdigt och afslutadt är, den dag, då Ö. S. öppnas för trafik och det, som återstår, sedermera i mån af dess afslutning. Alla dessa handlingar skola hållas tillgängliga för O. S. styrelse.

§ 14-

K. H. skall under den tid Ö. S. jernväg är under anläggning ega att utan kostnad för Ö. S. låta sin ingeniör taga kännedom om byggnadsarbetets gång och beskaffenhet.

§ 15-

Detta kontrakt skall gälla från den dag, det undertecknats, och under en tid af femtio år, räknad från början af det kalenderår, då 0. S. öppnats för fullständig trafik, och må af hvartdera bolaget intecknas i det andra bolagets jernväg.

Ej uppsagdt ett år före utgången af nämnda tid skall det gälla ytterligare tio år.

§ 16-

Närhelst detta kontrakt upphör att vara gällande, skall Ö. 8. jernväg med allt hvad dertill hörer, fast som löst, af K. H. öfverlemnas till Ö. S. i fullgodt skick enligt bedömande af synemän, valda på sätt är bestämdt i ofvanstående § 5, samt med skyldighet för K. H. att gälda det belopp, hvartill af hjelpande! af de vid afträdande! befintliga brister af synemännen uppskattats.

§ 17-

Tvist angående tydningen eller tillämpningen af detta kontrakt får ej dragas inför domstol utan afgöres genom kompromiss enligt lagen om skiljemän af den 28 oktober 1887.

§ 18.

Af detta kontrakt äro två lika lydande exemplar upprättade, hvaraf ett för hvardera parten.

Örebro den 27 oktober 1895.

För Köping—Hults jern vägsaktiebolag :

C. FR. WiERN.

E. von KRUSENSTJERNA. MARCUS AGRELIUS.

För Örebro—Svartå jernvägsaktiebolag:

AX. G. SVEDELIUS.

H. B. HEGARDT.

JOHN LILLIEHÖÖK. CARL VOGEL. TH. DIEDEN. ER. BACKSTRÖM.

De Köping—Hult jern vägsaktiebolag enligt förestående kontrakt åliggande förpligtelser öfvertagas af Örebro—Köpings jernvägsaktiebolag. Stockholm den 1 juni 1898.

För Örebro—Köpings jernvägsaktiebolag:

AX. G. SVEDELIUS. K. LANGENSKIÖLD. MARCUS AGRELIUS.

Herrar A. G. Svedelius, friherre K. Langenskiölds och M. Agrelius’ namnteckningar bevittnas af:

C. J. W. Köhler. Emil Kinander.

Att afskriften är lika lydande med originalet intygas:

Oscar Nettelbladt.

A. Lindblom.

15 Afskrift. Tabell Litt. A.

(till trafikkontraktet.)

Örebro—Svartå jernvägs obligationslån. Utlottnings-Tabell.

Att afskriften är lika lydande med originalet intygas :

Oscar Nettelbladt.

A. Lindblom.

Afskrift.

Tabell Litt. A 2.

(till trafikkontraktet.)

Örebro—Svartå jernvägs obligationslån.

Rånte- och Amorterings-Tabell.

Att afskrift*!! är lika lydande med originalet intygas:

Oscar Nettelbladt.

A. Lindblom,

17 Afskrift.

Tabell Litt. B.

(till trafikkontraktet.)

Af brutto trafikinkomsten på Örebro—Svartå jernväg har Köping- Hult jernvägsaktiebolag att såsom driftkostnad sig tillgodoföra den procent, som visas af nedanstående tabell.

Då bruttoinkomsten per ett år uppgår intill.

Att afskriften är lika lydande med originalet intygas:

Oscar Nettelbladt.

\

A. Lindblom.

18 Bil. B.

(till köpekontraktet.)

Förteckning

öfver den i Örebro—Köpings jernvägsaktiebolags tjenst nu austälda personal, som jemlikt § 11 i det den 28 februari 1899 upprättade förslagskontrakt angående förvärfvande för svenska statens räkning af bandelen Örebro —Frövi skall ega rätt att öfvergå i statens jernvägars tjenst.

l) Häraf kr. 100 för tillsyn öfver Svärta b o ställshus.

r) År berättigad till kr. 600 från och med år 1900.

*) Är berättigad till kr. 600 under år 1900, till kr. 612 under år 1901, derefter till kr. 636.

22 Aflöning per år

Örebro den 8 Februari 1899.

För Örebro—Köpings jernvägsaktiebolag.

Marcus Agrelius.

23 Bilaga 2.

Uppgifter meddelade af styrelsen för Örebro—Köpings jernvägsaktiebolag rörande den å bandelen Örebro—Frövi fallande andelen af hela jern vägens inkomst för person- och godstrafik under åren 1896, 1897 och 1898.

24 Bilaga 3.

Kostnadsförslag

för

erforderliga koinpletteringsarbeten m. ni. å bandelen Frö vi—Örebro vid statens eventuela öfvertagande af sagda handel.

25 Arbetskvantiteter.

Kronor öre

Transport 94,136: 09

Af går: Värdet för upptagna räler m. m., stålhufvade jemräler, nedlagda 1871—72: hufvudspår 1,445 m. och sidospår 3,290 m., summa 4.735 m. spår å 56 kg. per m. = 265,16 ton

å 40 kr..................................... 10,606: 40

Stål. nedi. 76—79: 2,184 m. sp. å 64

kg. per m. = 139,7 8 t. å 40 kr— 5,591: 20

Stål. nedi. 80—82 : 4,974 m. sp. å 64

kg. per m. 318,34 t. ä 45 kr........ 14,325: 30 522* 90

Spårvexlingar: Inläggning af nya vexlar af statsbanans 1896 års modell: Hofsta 2, Dylta bruk 5, Ervalla 9,

Frövi 7: summa 23 st. å 700 kr................ 16,100: —

Af går: Värdet af 23 st. upptagna, brukbara spårvexlingar å 75 kr................................... 1,725: —

Broar och trummor:

Bro öfver Lillån vid Örebro (sekt. 762,5) 1 sp. å 5,75 m.

Fullständigt nya landfästen c:a 60 m. norr om den nuvarande bron 3,5 m. höga å pålgrund jemte ställningar och provisoriska anordningar under

arbetet...............................................................

Ny öfverbyggnad af jern till samma bro...................

Omgräfning af Lillån: 2,000 kbm. å 1,50....................

Bro vid Ervalla (16,151,65) den s. k. Ervalla flodbro: 1 sp.

å 5,65 m., tillbygges för ytterligare ett spår med anledning af spårsystemets å bangården utvidgning. Landfästen i bruk å pålgrund...................

Ny öfverbyggnad för tre spår af helvalsade I-balkar:

500X189X32 m/m. å 500 kr................................

Bro öfver Bylta å vid Ervalla (16,232,6) 1 sp. å 24,2 in.

Om- och tillbyggnad af landfästena för ytterligare

ett spår m. m....................................................

Ny öfverbyggnad för två spår å 17,500 kr...............

Transport

19,291

63,612

14,375

14,000

2,200

3,000

7,000

1,500

9,000

35,000

71,700

Kostnad

Kronor öre

97,278

97,278

69 Summa

Kronor öre

27 Arbetskvantiteter.

Kronor öre

Kostnad

Summa

Kronor öre Kronor öre

Transport

B. Öfriga erforderliga kompletteringsarbe- ] ten, som framdeles behöfva utföras.

Öfverbyggnaden.

Ökning af ballasten genom en fullständig lyft 0,15 in. hög: 29,184 m. bana å 0,5 kbm. per meter = 14,592 kbm.

ä 1.25 .....................................................................

Räler: Inläggning af 40 ltg:s räler med tillbehör af skarfjern. bult och spik å 16,611 m. hufvudspår å 9,03

kr. — ................................................... 149,997: 33

! Af går: Värdet för upptagna räler m. m.:

Stål. nedi. 83—85: 4,196 m. spår å 64 kg. per

m. 268,54 t. å 50 kr............. 13,427: —

Stål, nedi. 86—88: 11,565 m. spår å 64 kg. per m. 740,16 t. å

60 kr.................................. 44.409: 60

Stål. nedi. 91—92; 850 in. spår å

64 kg. per m. 54,40 t å 65 kr. 3,536: — 61 372- 60

Uppförande af vägbru vid Ervalla med tillhörande lands-

vägsomläggning ......................................................

Uppförande af vägbro vid Afdela jemte vägomläggning ...

Bangårdar och stationer:

Hofsta: Stationshus af trä i godt stånd, innehållande expeditionsrum, väntsal samt två rum och kök å nedre botten med dessutom en större veranda som väntrum under sommartiden. A vinden tvenne vindsrum, af Indika det ena är inredt och användes af stins. För inredning af det andra vindsrummet som bostad för ogift stationskarl och för diverse smärre reparationer.................................

269,000

18,240

Transport

106,864

118,864

73 269.000!

29 Arbetsqvantiteter

Kronor öre

Kostnad

Kronor öre

Summa

Kronor öre

Transport

Ervalla banmästarestuga. En lägenhet om ett rum och kök. Uppförande af ny banmästarebostad med källare, ladugård m. m.....................•........._..........................

Ervalla banvaktstuga (15,417). Sex lägenheter om ett rum och kök. Bebos af en banvakt och fem stationskarlar. Stugan rifves.

Sundtorp vaktstuga (17,977) = Hofsta.

Afdala vaktstuga (20,016). Bevakade grindar. Fyra lägenheter om ett rum och kök. Ladugård saknas, men. enär endast grindvakt torde behöfva tills vidare bibehållas torde uppförande deraf ej vara af behofvet påkalladt.

Nyby vaktstuga (22,656,2) = Hofsta och Sundtorp.

Frövi bro vaktstuga (24,207,5). En lägenhet om ett rum och

kök. Stugan rifves och ny stuga uppföres ...............

Uppförande af ett mindre uthus inn. vedbod och visthusbod .......................................................

För arbetets ledning, förrådsomkostnader samt diverse, här ofvan ej upptagna smärre arbeten, tillägges cirka 5 proc. af förestående summor .................................

6,000

7,500

208,414

5,000

18,750

- 13,835

269,000

241,000

Summa

510,000

& ■

vy

'JsUutsja^

•v:;-jp.

V-twv.s\' ydyX

0<%£lpP(fiY

JtcA.^bn

Xv'.

J ‘•JTr&n' c7/fc J-rfa

{ XlfJltlttA

'$inthfyajTberif

j 5

’/// /,;/<>• I rlfcr Q .VZ/rifr

/T-ro (fii

.?t'rfcfa tarf)

ssTta.

127 •-■

rr/i.r/7ff{\

ymfm

wkesiiy^

frsrr/rr \

l. fm ’?

jlV-v.ö., $,

rt/yt/ty

(iTZyfrfarp

wlsSi'

Ztc^Si-jLj'

p^jVS, VR * ors

.t 'M<-in,tg,e

''Zfbvii

liVallij

"\V ä V V W A «

Fy™' i .JLnHbacfan - HrtcÅä>tt (0 \iauistorp’ ,,.

Trycka

■“fm

//•urpcfrfå

•Jtiortfanc/ •>'.

T**'**»?f

Sutnll?y , %x. ?

crt^/Å

Pwm

,lväg^fth<.jliiv

,?; O.leby- :h.,„ ;

• fi

AVS a\V(/‘ J&mtfl

X T i/a: il MjBKaci^W

* ' '*%,i# J

/ifadme.

\'MX

Wyfg:

Säteri

Åj //rrrttSJTt.

Kfjryfti,

ÉfeiP

>baUa

tyta*

funjlf

z«sm

. Atyj& m

'Mm

Vakta

\ \A(iiq/cttorp

dy/ctill

V^ioVp-

\o7rtv-\

. ft

Esi/élunda

/r.,.,\/i

"SoTra.

4tod.-u.-k

aL ^

Ö T l\l T 0

Y ^ cvv ök. t/w

'Vis Vt cx

yi/u-titcA

uitorp

•rfiy .'•

(hrrnestd

iHMf fc £ M

sam

Bta/O^of

--lAÅyvfvsCt W k^a

c>Ivxtc ctykko <3vt

aXt-i^t^at-vua ^vas^v S^ocuw^cc,

4't'<ar'vv

3^

C^p-A-H-O-A- - &X0

ovw

c^ar^vÅi^Cekt- c^n-övi»(S^ie^-u? -^-p-ct-V tv-t-C .

k^vn-Xt^ö vi-3

C? «vtaV ^5-t <CkV^Cva^V?-<J'i^i-?ta.3

cf7la.fa 1> 100,000

ldOO^JljOO^^^OO^J|O^^W

Gen Stål). Iät.Anst.