angående pension å allmänna indragning sstaten åt underlöjtnanten i flottans reserv J. A. S. Lagerström
14 Kongl, Maj:ts Nåd. Proposition N:o 52.
N:o 52.
Kongl. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen, angående pension å allmänna indragning sstaten åt underlöjtnanten i flottans reserv J. A. S. Lagerström; gifven Stockholms slott den 23 februari 1900.
Med åberopande af bilagda utdrag af protokollet öfver sjöförsvarsärenden för denna dag vill Kongl. Maj:t härmed föreslå Riksdagen
att åt underlöjtnanten i flottans reserv Janne Åke Sigfrid Lagerström å allmänna indragnings staten bevilja en pension af 600 kronor om året, att utgå från och med den 1 januari 1900 under hans återstående lifstid.
De till ärendet hörande handlingar skola Riksdagens vederbörande utskott tillhandahållas; och Kongl. Maj:t förblifver Riksdagen med all kongl. nåd och ynnest städse väl bevågen.
OSCAE.
Gerh. Dyrssen.
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 52.
15 Utdrag af protokollet öfver sjöförsvar särenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i Statsrådet å Stockholms slott den 23 februari 1900.
Närvarande:
Hans excellens herr statsministern Boström,
Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Lagerheim, Statsråden: Wikblad,
Annerstedt,
herr von Krusenstjerna, grefve Wachtmeister,
Claéson,
Dyrssen och Crusebjörn.
Departementschefen statsrådet Dyrssen anförde härefter:
Uti en till Eders Kongl. Maj:t stäld skrift har underlöjtnanten i flottans reserv Janne Åke Sigfrid Lagerström — med förmälan att han genom olyckshändelse den 2 augusti 1897 i tjenst å kronans fartyg, under det han var kadett i sjökrigsskolans fjerde klass, utan eget förvållande blifvit så svårt skadad, att amputation af ena foten med större delen af underbenet måst företagas, hvilket haft till följd att han icke kunnat utnämnas till officer vid flottan och derigenom beröfvats sina utsigter till utkomst och befordran vid nämnda vapen samt genom sin invaliditet jemväl blifvit afstängd från inträdet på andra lefnadsbanor, för livilka han möjligen kunnat hafva anlag — i underdånighet anhållit, det täcktes Eders Kongl. Maj:t af gunst och nåd tilldela honom pension.
16 Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 52.
Beträffande omförmälda olyckshändelse och dess följder för sökanden, inhemtas af ett i styrkt afskrift vid ansökningen fogadt utdrag af protokollet öfver förhandlingarna vid flottans stations i Stockholm krigsrätts sammanträde den 22 oktober 1897 hufvudsakligen, att den 2 nästförutgående augusti dåvarande underofficerskorpralen öfver stat, kadetten n:o 39 Lagerström, som var indelt till tjenstgöring å korvetten Sagas ångslup under kadetternas sjömätningar och hade till åliggande att passa på den tross, som förenade ångslupen med eu densamma bogserande torpedbåt, blifvit vid handteringen af nämnda bogsertross genom olyckshändelse, hvilken, såvidt kunnat utrönas, icke berott på oförsigtighet å Lagerströms sida, så illa skadad, att hans högra ben följande dag måst amputeras nedanför knäet, samt att, enligt vederbörande läkares intyg, Lagerström på grund deraf är för framtiden till krigstjenst oduglig.
öfver ifrågavarande ansökning har direktionen öfver flottans pensionskassa afgifvit infordradt underdånigt utlåtande och dervid anfört följande.
Enligt från flottans station i Carlskrona lemnad uppgift, hade sökanden, som vore född den 7 april 1878, blifvit den 10 november 1899 utnämnd till underlöjtnant i flottans reserv. Genom hvad som enligt ofvan omförmälda stationskrigsrättsprotokoll förekommit, funne direktionen bevisligen ådagalagdt, att dåvarande underofficerskorpralen öfver stat, kadetten i sjökrigsskolans 4:e klass n:o 39 Lagerström den 2 augusti 1897 under utöfning af kronans tjenst erhållit sådan skada, att han blifvit för framtiden till krigstjenst oduglig. Efter stadgandet i § 12 mom. 5 af kassans reglemente egde delegare, som i och för tjensten ådragit sig skada eller obotlig sjukdom, som gjorde honom till vidare tjenstgöring oförmögen, rätt, äfven om vilkoren för pensions åtnjutande icke vore uppfyllda, att afgå med pension ur kassan enligt mom. 1 i samma paragraf; och innehölle mom. 8 i nämnda paragraf, att fråga, huruvida reservofficer, som icke vore delegare i kassan men i och för tjensteu ådragit sig skada, som gjorde honom till vidare tjenst oförmögen, finge erhålla pension ur kassan, i hvarje fall komme att bero af Eders Kongl. Maj:ts pröfning uppå vederbörandes anmälan efter föregången undersökning; hvarjemte uti Eders Kongl. Maj:ts nådiga reglemente för pensionering af flottans och lotsverkets gemenskap den 31 oktober 1879, § 1, föreskrefves, att hvar och en af gemenskapen vid flottan och lotsverket, som afskedades ur Eders Kongl. Maj:ts och kronans tjenst med vitsord att hafva sig redligt och väl skickat, till-
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 52.
lades pension af statsverket genom pensionskassan, bland annat då han blifvit skadad i tjensten.
Då sökanden, yttrar direktionen vidare, vid olyckstillfället var kadett och vid sådant förhållande här ofvan anmärkta bestämmelser uti § 12 mom. 5 och 8 om pension för skadad delegare eller reservofficer icke vore på sökanden tillämpliga, samt han icke heller kunde räknas till sådan gemenskap, som afsåges i § 1 af nådiga reglementet för gemenskapspensioneringen, syntes någon pension icke reglementsenligt kunna sökanden tilläggas.
Statskontoret, hvars yttrande i ärendet jemväl infordrats, har uti afgifvet utlåtande den 31 januari innevarande år anfört, att, på sätt direktionen öfver flottans pensionkassa yttrat, någon pension på grund af gällande bestämmelser icke torde kunna sökanden tilläggas vare sig från nämnda kassa eller genom samma kassa från det å riksstatens nionde hufvudtitel uppförda anslaget till pensionering af flottans och lotsverkets gemenskap. För ändamålet syntes ej heller kunna anlitas det å berörda hufvudtitel anvisade anslaget för blesserade öfver- och underofficerare, enär sökanden vid tiden för olyckshändelsen icke tillhörde någon af dessa kategorier. Då emellertid Lagerström, som den 10 november 1899 utnämnts till underlöjtnant i flottans reserv, under tjenstgöring ombord å ett af kronans fartyg träffats af den olyckshändelse, hvarigenom honom beröfvats tillfälle till framtida utkomst och befordran vid sjövapnet och hvarigenom jemväl hans arbetsduglighet och användbarhet å andra verksamhetsområden i hög grad minskats, ville det synas statskontoret som, oaktadt han vid olyckstillfället icke varit utexaminerad från sjökrigsskolan utan då ännu tillhörde sjökadettkåren, hvilken enligt gällande reglemente för flottan vore att räkna till dennas militära kårer, olycksfallspension dock borde honom tillläggas. Beträffande beloppet af denna pension ansåge statskontoret densamma icke kunna sättas lägre än till 600 kronor, hvilket motsvarade den fasta lönen för underlöjtnant vid flottan, hvarför statskontoret tillstyrkte, att hos Riksdagen måtte göras framställning om beviljande åt Lagerström å allmänna indragningsstaten af en årlig pension till belopp af 600 kronor, att utgå från och med ingången af innevarande år.
Hvad statskontoret sålunda anfört anser jag mig böra i allo biträda; och får jag alltså i underdånighet hemställa, att Eders Kongl. Maj:t täcktes, i öfverensstämmelse med hvad statskontoret förordat, föreslå Riksdagen
Bill. till Riksd. Prat. 1300. 1 Sami. 1 Afd. 32 Iliift. 3
18 Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 52.
att åt underlöjtnanten Lagerström å allmänna indragningsstaten bevilja en pension af 600 kronor om året, att utgå från och med den 1 januari 1900 under hans återstående lifstid.
Till denna departementschefens hemställan, hvaruti statsrådets öfriga ledamöter instämde, behagade Hans Maj:t Konungen lemna nådigt bifall; och skulle nådig proposition af den lydelse, bilagan C vid detta protokoll utvisar, till Riksdagen aflåtas.
Ex protocollo: F. Wr angel.
Stockholöa, K. L. Beckmans Boktryckeri, 1900.