angående försäljning af vissa delar af förra militiebostället Anstå n:ris 3 och 4 i Örebro län

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition No 17.

16 N:o 17,

Kongl. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen angående försäljning af vissa delar af förra militiebostället Anstå n:ris 3 och 4 i Örebro län; gifven Stockholms slott den 30 november 1900.

Under åberopande af bilagda utdrag af statsrådsprotokollet öfver jordbruksärenden för denna dag, vill Kongl. Maj :t härmed föreslå Riksdagen medgifva, att, sedan de till förra sqvadronschefsbostället Anstå n:ris 3 och 4 om tillsammans 1 mantal i Anstå socken, Örebro härad och län hörande egor blifvit genom egostyckning enligt lagen om hemmansklyfning, egostyckning och jordafsöndring den 27 juni 1896 fördelade mellan tre särskilda lotter, nemligen lotten 1, omfattande hufvudgården, lotten 2, omfattande lägenheten Odalslund med angränsande två skogsskiften om tillhopa 44 hektar 84 ar, samt lotten 3, omfattande det å hemmanets åkerskifte emellan statens jernväg och allmänna landsvägen belägna område om 2 hektar 73,2 ar,

dels lotten 2 må, efter förutgången förnyad saluvärdering, till det dervid denna lott åsätta värde till försäljning utbjudas i enlighet med föreskrifterna i 8:de och följande momenten af kongl. skrifvelsen till domänstyrelsen angående bestämmelser att tjena till efterrättelse i fråga om lägenheters upplåtande från kronans jordbruksdomäner den 25 september 1896 samt med tillträdesrätt för köpare den 14 mars 1902;

dels ock lotten 3 må försälj as till Örebro stad mot eu köpeskilling af 17,710 kronor att betalas under loppet af fem år med en femtedel årligen samt med rätt för staden att tillträda området den 14 mars 1902 och att af domänsstyrelsen undfå köpebref å området, sedan en

17 Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition. N:o V.

femtedel af köpeskillingen blifvit erlagd och af styrelsen godkänd skuldförbindelse å återstående fyra femtedelar af köpeskillingen aflemnats;

viljande Kongl. Maj:t tillika föreslå Riksdagen medgifva, att de medel, som genom ifrågavarande försäljningar inflyta, må, på samma sätt som köpeskillingarna för försålda mindre kronoegendomar, användas till inköp för kronans räkning af skogbärande eller till skogsbörd tjenlig mark.

De till ärendet hörande handlingar skola Riksdagens vederbörande utskott tillhandahållas; och Kongl. Maj:t förblifver Riksdagen med all kongl. nåd och ynnest städse välbevågen.

Under Hans Maj:ts

Min Allernådigste Konungs och Herres sjukdom:

GUSTAF.

Theodor Odelberg.

Bih. till Riksd. Prof. IDOL 1 Sami. 1 Afd. 14 Hatt.

18 Kongl. Maj.-ts Nåd. Proposition N:o 17.

plåt felt

Utdrag af protokollet öfver jord bruks är endéå, hållet inför Hans Kongl. Höghet Kronprinsen-Regenten i Statsrådet ä Stockholms slott den 30 november 1900.

■ t

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern friherre von Otter,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Lagerheim, Statsråden: Wikblad,

Annerstedt,

herr von Krusenstjerna, grefve Wachtmeister,

Claéson,

Dyrssen,

Crusebjörn,

Odelberg och Husberg.

16:o.

Departementschefen, statsrådet Odelberg anförde härefter:

Genom Kongl. Maj:ts befallningshafvandes i Örebro län kontrakt den 3 januari 1896 är förra sqyadronschefsbostället Anstå n:ris 3 och 4 om tillsammans 1 mantal i Anstå socken, Örebro härad och län utarrenderadt på fem års tid från den 14 mars 1897 mot en årlig arrendeavgift af 1,500 kronor. Egendomen har sina områden delade i tre skiften, af hvilka det första eller åkerskiftet, hvarå åbyggnaderna äro uppförda, är beläget jemnsides med Örebro stads egor med hustomten på knappast V2 kilometers afstånd från stadens gamla tull, det andra

.19

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 17.

eller norra skogsskiftet på nära 2 kilometers afstånd från hustomten och det tredje eller utskogsskiftet. ännu längre åt söder, afskildt från norra skiftet af mark, tillhörande Ånsta skattehemman, hvilket. utskogsskifte omfattar dels en under frihetsår upplåten lägenhet, benämnd Odalslund, dels en mindre skogslott på hvardera sidan om denna.

I underdånig skrifvelse den 9 mars innevarande år har domänstvrelsen anmält, att vid uppskattning, som är 1899 egt rum å ifrågavarande hemman för dess förnyade utarrendering frän den 14 mars 1902, förslag väckts om försäljning af omförmälda lägenhet Odalslund, och har domänstyrelsen dervid öfverlemna! instrumentet öfver berörda uppskattning äfvensom yttrande af Kong!. Maj:ts befallningshafvande i Örebro län jemte karta och öfriga till ärendet hörande handlingar.

Af nämnda handlingar inhemtas, bland anuat:

att, sedan är 1852 egendomens dåvarande arrendator hos vederbörande myndighet anhållit om tillstånd att med åtnjutande af frihetsår uppodla eu på egorna befintlig kärr- och mosstrakt, Kongl. Maj:ts befallningshafvande och sekundchefsembetet vid lifregementets husarkorps genom utslag den 4 oktober 1856 beviljat sökanden 45 frihetsår, med vilkor, att odlingen skulle vara fullbordad inom tio år från den dag utslaget, vunnit laga kraft, äfvensom att erforderliga hus till grödans förvarande och särskild byggnad för arbetare till lägenhetens skötsel uppfördes, hvilka byggnader i försvarligt skick samt sjelfva odlingen till åker och äng uppbrukad och behörigen häfdad vid frihetsårens utgång skulle afträdas till egendomen utan ersättning, hvilket allt af krigskollegium den 26 maj 1857 faststäldes med frihetsåren räknade från midfastan samma år till samma tid 1902;

att å lägenheten finnas uppförda dels ett boningshus af timmer i någorlunda försvarligt skick, dels ock ladugård, loge, redskapshus och "halmlada, allt i en byggnad, hvilken i det skick den nu befinner sig fordrar omfattande och dryga reparationer för att vid afträdet kunna .godkännas, hvarförutom den är alldeles otillräcklig, om lägenheten kommer i tidsenlig kultur;

att utom dessa byggnader finnas eu veranda invid boningshuset, eu bodbyggnad af timmer samt ett svinhus, hvilka uppgifvits vara innehafvarens egna;

att till lägenheten hör en areal af sammanlagdt 24 hektar 80 ar, deraf 41,4 ar tomter, 20 hektar 51,7 ar åker, 36 ar äng, 3 hektar 39,9 ar odlingsbar hagmark och 11 ar impediment;

att åkerjorden, dels sand, dels svag mylla på sandig alf, är af i allmänhet taget mindre god och delvis svag beskaffenhet samt till sin

20 Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 17.

bördighet väsentligt skadad genom den medelst flåhackning och bränning verkstälda odlingen, hvarförutom torrläggningen är så ofullständig, att en icke ringa del af åkern stundom lider af öfversvämning och alltid af bottensyra, hvilka olägenheter icke kunna afhjelpas utan ett temligen vidsträckt samfäldt dikningsföretag;

att jordens häfd såväl i följd häraf som af bristande omtanke hos dess brukare är otillfredställande;

att ängen endast är en linda, Renande till gärdesväg; att uppskattningsmännen, hvilka, för den händelse ifrågavarande lägenhet komme att fortfarande utarrenderas, föreslagit, att densamma borde skiljas från hufvudgarden och dertill läggas de på ömse sidor derom belägna två skogsskiftena om tillsammans 20 hektar 4 ar, tillika anfört, att samma lägenhet såsom arrendelägenhet för närvarande vore föga inbjudande och icke kunde bära ett någorlunda tillfredställande arrende, då åkerns häfd vore försummad och skogen, afverkad eller ock mycket ung, icke lemnade mer än knappt risbränsle, hvaremot lägenheten i följd af närheten till Örebro stad och Adolfsbergs helsobrunn möjligen kunde erbjuda större lockelse för en köpare; att uppskattningsmännen, under förutsättning att köparen gent emot afträdaren finge inträda i kronans rättigheter enligt blifvande syn och af honom uppbära husrötan, ansett lägenheten kunna åsättas ett saluvärde af 9,000 kronor, men deremot funnit, att lägenheten, för den händelse densamma skulle utarrenderas och under förutsättning att blifvande arrendatorn finge till gårdens förbättring använda husrötan, icke kunde åsättas högre arrendevärde än 450 kronor för en arrendetid af 20 år; och att förrättningsmännen hemstält, att lägenheten måtte försäljas; samt

att Kongl. Maj ds befallningshafvande i länet biträdt uppskattningsmännens sålunda gjorda hemställan.

För egen del har domänstyrelsen — under erinran, att berörda lägenhet, enligt hvad af uppskattningsinstrumentet framginge, befunne sig i synnerligen dålig häfd och särskildt hvad åbyggnaderna beträffade i sådant skick, att, äfven om dessa genom reparationer blefve från frihetsårens slut för en tid användbara, statsverket likväl torde nödgas under en kommande arrendeperiod bekosta nybyggnader, som icke stode i skäligt förhållande till den arrendeinkomst, som för lägenheten i händelse af dess utarrendering kunde påräknas — förmält sig i likhet med de lokala myndigheterna anse med statsverkets fördel mest förenligt, att lägenheten försåldes, dervid de två lägenheten angränsande och från hufvudgården aflägset belägna skogsskiftena lämpligen borde under för-

21 Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 17.

eäljningen inbegripas; men har emellertid styrelsen, då vederbörande jägmästare icke varit vid uppskattningen närvarande för att tillhandagå uppskattningsmännen med upplysningar om skogens och skogsmarkens värden samt af uppskattningsinstrumentet icke med tydlighet framginge, huruvida skogsskiftena inbegripits i det saluvärde, hvartill lägenheten uppskattats, hemstält att, innan lägenheten till försäljning utbjödes, ny saluvärdering måtte ske, äfvensom att, då hela den till Anstå n:ris 3 och 4 hörande areal, sedanför Örebro—Svärta jernväg exproprierad jord frånräknats, utgjorde 122 hektar 82,4 ar och Odalslund med de båda angränsande skogsskiftena omfattade 44 hektar 84 ar eller mera än V5 af egendomen, egostyckning emellan hufvudgården och lägenheten måtte föregå försäljningen.

Derjemte har Örebro stads drätselkammare, på uppdrag af stadsfullmäktige i nämnda stad, i en den 2 december 1899 till Kongl. Maj:t inkommen skrift i underdånighet anhållit, att staden för möjliggörande af en ändamålsenlig reglering vid stadsplanens framtida utsträckning måtte få till ett pris af 100 kronor för kapplandet af hemmanet Anstå n:ris 3 och 4 förvärfva ett å hemmanets åkerskifte emellan statens jernväg och allmänna landsvägen i fortsättningen af stadens mark beläget område, innefattande enligt en af vice kommissionslandtmätaren Karl Davidson upprättad karteskiss 2 hektar 73,2 ar eller 5 tunnland 17,l kappland; och har drätselkammaren derjemte hemstält att, om ansökningen bifölles, köpesumman måtte få erläggas under loppet af fem år.

Öfver denna ansökning har, efter nådig remiss, domänstyrelsen den 9 mars innevarande år afgifvit underdånigt utlåtande, hvarmed öfverlemnats yttranden af vederbörande kronofogde, magistraten i Örebro samt domänintendenten och Kongl. Maj:ts befallningshafvande i länet, hvarefter domänintendenten till styrelsen inkommit med ytterligare en skrift i ärendet.

Af dessa handlingar inhemtas:

att kronofogden, då ifrågavarande egoområde genom statens jernväg afskurits från egendomens öfriga hemegor och i följd häraf en lämplig och ordentlig häfd af området betydligt försvårats, ansett området vara af mindre värde för egendomen och fördenskull utan olägenhet kunna derifrån afyttras, dock med tillträdesrätt först den 14 mars 1902, då nu gällande arrendekontrakt rörande egendomen upphörde, äfvensom att det gjorda köpeanbudet efter 100 kronor för kapplandet syntes kronotogden antagligt;

att, då förvärfvandet af området för staden vore synnerligen förmånligt, magistraten tillstyrkt bifall till ansökningen;

22 Kongl. Maj:is 1Säd Proposition B:o 17.

att domänintendenten meddelat, att sedan vid-den år 1899 verkstälda uppskattning å ifrågavarande hemman förnyats ett redan vid uppskattning å hemmanet år 1894 väckt förslag, att nyssnämnda område, som ansåges lämpa sig för styckning till byggnadstomter, skulle från hemmanet afskiljas, staden till förrättningsmännen anmält sin önskan att tillvinna sig berörda område till det värde, hvartill detsamma af förrättningsmännen kunde uppskattas, samt att förrättningsmännen ansett, att det af staden gjorda anbudet af 100 kronor för kapplandet borde antagas; och har domänintendenten, under anförande tillika, att förrättningsmännen ansett den af dem sålunda föreslagna och af staden jemväl erbjudna köpeskillingen, uppgående till 17,710 kronor, vara så mycket mera afsevärd, som den ifrågavarande jordegan i följd af sitt läge vore ständigt utsatt för intrång, och, fortfarande förenad med Anstå, icke kunde öka dess arrendevärde med mera än 100 kronor eller ungefär 0,56 procent å det erbjudna kapitalet, tillstyrkt köpeanbudets antagande äfvensom, då, i händelse styckning och försäljning skulle för kronans räkning anställas, de särskilda tomterna endast småningom torde finna köpare, ansett de af staden begärda betalningsvilkoren äfven förtjena bifall; samt

att Kongl. Maj:ts befallningshafvande, då nu ifrågavarande område i följd af sitt från den öfriga till egendomen hörande marken afskira läge emellan jern vägen och allmänna landsvägen icke kunde af arrendatorn utan olägenhet brukas och således lämpligen kunde egendomen frånskiljas; då den af Örebro stad erbjudna köpeskillingen med hänsyn till det för området beräknade arrende och till de pris, jord af enahanda beskaffenhet och läge vid försäljning betingat, vore fullt antaglig och försäljningen för kronan ekonomiskt förmånlig, och då, såvidt nu kunde förutses, området i fråga icke vore för något statens särskilda ändamål behöflig!, förklarat sig anse ansökningen böra bifallas.

Domänintendenten har uti ofvan omförmälda, till domänstyrelsen sedermera ingifna skrift, till ådagaläggande af det af staden afgifna anbudets antaglighet, upplyst, att efter uppskattningsförrättningens afslutande dels värdet af till Örebro—Svartå jernväg afträdd jord, belägen mellan hemmanet Anstå och Svartån samt nästan omedelbart intill Örebro stad, af expropriationsnämnd faststälts till 50 kronor för kapplandet, dels ock att en obebyggd jordega inom stadens område af länets hushållningssällskap till enskild person försålts till ett pris, motsvarande 60 kronor för kapplandet.

I sitt underdåniga utlåtande har domänstyrelsen förmält, att enligt hvad af instrumentet öfver omförmälda, år 1899 förrättade arrendeupp-

23,

Kong}. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 17.

skattning inhemtades, uppskattningsmännen hemstält, att det af staden afgifna köpeanbudet måtte antagas, hvilken hemställan finge anses liktydig med att uppskattningsmännen funnit området i fråga kunna utan egentlig skada eller olägenhet för stamhemmanets brukande och skötselförsäljas. Styrelsen har vidare anfört att, då således vid arrendeuppskattningen förslag till områdets föryttring uppgjorts, det ålåge styrelsen, ■ jemlikt 7:de momentet af nådiga skrifvelsen den 25 september 1896 angå-ende bestämmelser att tjena till efterrättelse i fråga om lägenheters upplåtande från kronans jordbruksdomäner, att oafsedd nu föreliggande ansökning underställa samma förslag Kongl. Majits pröfning; och hade styrelsen med stöd af hvad i ärendet förekommit ingenting att erinra mot områdets föryttring, hvilken i händelse af förslagets godkännande författningsenligt borde ske på sätt som i 8:de momentet af nämnda skrifvelse stadgades om obebyggd lägenhet. Nu förelåge emellertid anbud från Örebro stad att få inköpa området, och som den derför af staden erbjudna köpeskillingen af de lokala myndigheterna ansetts vara fullt antaglig och försäljningen för kronan ansetts vara ekonomiskt förmånlig, både styrelsen ingenting att erinra mot anbudets antagande. Styrelsen ansåge emellertid lämpligt att, i händelse Kongl. Maj:t medgåfve försäljningen af ifrågavarande område, detsamma i enlighet med hvad som föreslagits beträffande lägenheten Odalslund, åsattes viss andel af hela egendomens mantal.

Åberopande hvad jag nu anfört, hemställer jag i underdånighet, att Kongl. Maj:t måtte i nådig proposition föreslå Riksdagen medgifva att, sedan ifrågavarande hemmans egor blifvit genom egostyckning enligt lagen om hemmansklyfning, egostyckning och jordafsöndring den 27 juni 1896 fördelade mellan tre särskilda lotter, nemligen lotten 1, omfattande hufvudgården, lotten 2, omfattande lägenheten Odalslund med angränsande två skogsskiften om tillhopa 44 hektar 84 ar, samt lotten 3, omfattande omförmälda, å hemmanets åkerskifte emellan statens jernväg och allmänna landsvägen belägna område om 2 hektar 73,2 ar,

dels lotten 2 må efter förutgången förnyad saluvärdering till det dervid denna lott åsätta värde till försäljning utbjudas i enlighet med föreskrifterna i 8:de och följande momenten af förenämnda nådiga skrifvelse till domänsi yreisen den 25 september 1896 samt med tillträdesrätt för köpare den 14 mars 1902;

dels ock lotten 3 må försäljas till Örebro stad mot en köpeskilling af 17,710 kronor, att betalas under loppet af fem år med en femtedel årligen samt med rätt för staden att tillträda området, den 14 mars 1902 och att af domänstyrelsen undfå köpebref å'området, sedan */6 al köpe-

24 Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition A :o 17.

skillingen blifvit erlagd och af styrelsen godkänd skuldförbindelse å återstående 4/5 af köpeskillingen aflemnats.

Tillika hemställer jag, att Kongl. Maj:t måtte föreslå Riksdagen medgifva, att de medel, som genom ifrågavarande försäljningar inflyta, må, på samma sätt som köpeskillingarna för försålda mindre kronoegendomar, användas till inköp för kronans räkning af skogbärande eller till skogsbörd tjenlig mark.

Till denna af Statsrådets öfrige ledamöter biträdda hemställan behagade Hans Kongl. Höghet Kronprinsen- Regenten lemna bifall samt förordnade, att proposition i ämnet af den lydelse, bilagan--till detta proto-

koll utvisar, skulle till Riksdagen aflåtas.

Ex protocollo:

G. Zethelius.